I betänkandet behandlas dels förslagen i
budgetpropositionen för år 2000 om anslag inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar, dels skrivelse 1999/2000:14 En
hållbar utveckling av landsbygden, m.m. I skrivelsen
presenterar regeringen inriktningen av ett svenskt
landsbygdsprogram för perioden 2000-2006 enligt
rådets förordning (EG) nr 1257/99. I skrivelsen
presenteras även ett nytt mål för den ekologiska
produktionen. I betänkandet behandlas vidare
proposition 1999/2000:5 i den del som avser
användning av medel under utgiftsområde 23 till att
bekosta personskadeförsäkring för studenter.
Dessutom behandlas sammanlagt 197 motionsyrkanden i
motioner från allmänna motionstiden 1999 respektive
i motioner med anledning av skrivelsen.
Riksdagen har den 18 november 1999 fastställt
utgiftsramen för utgiftsområde 23 till 9 726 327 000
kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning under anslag m.m. och avstyrker
motsvarande motioner. Därmed minskar anslagna medel
för utgiftsområdet med ca 2 247,5 miljoner kronor
jämfört med budgetåret 1999. Ungefär 60 % av
utgifterna finansieras från EG-budgeten. Merparten
av EG-stödet avser obligatoriska åtgärder såsom
arealersättning, djurbidrag, intervention och
exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade
frivilliga stöd och ersättningar som förutsätter
nationell medfinansiering. Till dessa hör det nya
landsbygdsprogrammet och strukturåtgärder inom
fiskerinäringen.
Vidare tillstyrker utskottet att regeringen
bemyndigas att tillämpa ett landsbygdsprogram enligt
den ovannämnda rådsförordningen. Mot bakgrund av att
storleken på EG-finansieringen för
landsbygdsåtgärder i Sverige inte var känd vid
tidpunkten för regeringens beslut om
budgetpropositionen har regeringen återkommit till
riksdagen i skrivelse 1999/2000:14 med en
redogörelse för innehållet i det landsbygdsprogram
som överlämnas till EG-kommissionen under hösten
1999. Regeringen har därutöver lämnat muntlig
information till utskottet angående detta program.
Eventuella förändringar av anslag och
bemyndiganderamar kommer att föreslås riksdagen i
2000 års ekonomiska vårproposition.
Landsbygdsprogrammet bör främja en ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av
jordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket och
landsbygden. Åtgärderna inom ramen för
landsbygdsprogrammet är uppdelade på två
insatsområden. Under insatsområde 1, åtgärder för
ett ekologiskt hållbart jordbruk, ingår
miljöersättningar, kompetensutveckling,
kompensationsbidrag i mindre gynnade områden, stöd
till investeringar i jordbruksföretag samt åtgärder
för att bevara och förbättra den ekologiska
stabiliteten i skogen. Insatsområde 2, åtgärder för
ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på
landsbygden, innehåller startstöd till unga
jordbrukare, åtgärder för förbättrad bearbetning och
saluföring samt åtgärder som syftar till att främja
en anpassning och utveckling av landsbygden.
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömningar
i fråga om det nya landsbygdsprogrammet och
avstyrker de motioner som väckts med anledning av
skrivelsen. Vidare avstyrks de i ärendet behandlade
motionerna om allmän jordbrukspolitik m.m. med
hänvisning främst till tidigare ställningstaganden i
dessa frågor.
I betänkandet finns 61 reservationer och 9
särskilda yttranden.
Proposition 1999/2000:1
Regeringen har i proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 23 föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar
om miljö- och strukturstöd (avsnitten 2 och 5.6.1),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar
om jordbruksprodukter (avsnitten 2 och 5.7),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att tillämpa
ett svenskt landsbygdsprogram enligt förordning (EG)
nr 1257/99 (avsnitt 5.6),
4. att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer
för systemet för handel med mjölkkvoter (avsnitt
5.8),
5. att riksdagen godkänner att Statens
jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på
myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet
i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr (avsnitt
5.9),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B 8 Miljö-, struktur-
och regionala åtgärder, fatta beslut om stöd som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 2 555 000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 5.9),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B 9 Från EG-budgeten
finansierade miljö-, struktur- och regionala
åtgärder, fatta beslut som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 2 769 000 000 kr
efter år 2000 (avsnitt 5.9),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B 10 Arealersättning
och djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 3 800
000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 5.9),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B 11 Intervention och
exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 1 600 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.9),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 2000, i fråga om ramanslaget E 3 Djurhälsovård
och djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 1 600 000 kr under år 2001 (avsnitt 8.4),
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 2000, i fråga om ramanslaget G 3 Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv
forskning, fatta beslut om stöd som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 155 000
000 kr efter år 2000 (avsnitt 10.5),
12. att riksdagen för år 2000 anvisar anslagen
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar enligt följande
uppställning:
Internationellt samarbete
A 1 Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m.; ramanslag; 37 089 000 kr,
Jordbruk och trädgårdsnäring
B 1 Statens jordbruksverk; ramanslag; 249 096 000
kr,
B 2 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.;
ramanslag; 22 000 000 kr,
B 3 Djurregister; ramanslag; 15 993 000 kr,
B 4 Statens utsädeskontroll; ramanslag; 1 058 000
kr,
B 5 Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 410 000 kr,
B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket;
reservationsanslag; 26 934 000 kr,
B 7 Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629
000 kr,
B 8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder;
ramanslag; 2 118 000 000 kr,
B 9 Från EG-budgeten finansierade miljö-, struktur
och regionala åtgärder; ramanslag; 1 717 500 000 kr,
B 10 Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag;
1 321 000 000 kr,
B 11 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter; ramanslag; 1 546 000 000 kr,
B 12 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar, m.m.; ramanslag; 79 700 000 kr,
B 13 Jordbrukets blockdatabas; ramanslag; 17 990 000
kr,
Fiske
C 1 Fiskeriverket; ramanslag; 65 514 000 kr,
C 2 Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890
000 kr,
C 3 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till
fisket m.m.; ramanslag; 80 000 000 kr,
C 4 Fiskevård; ramanslag; 20 000 000 kr,
Rennäring m.m.
D 1 Främjande av rennäringen m.m.; ramanslag; 35 700
000 kr,
D 2 Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 63
000 000 kr,
D 3 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.;
ramanslag; 1 538 000 kr,
Djurskydd och djurhälsovård
E 1 Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag;
85 188 000 kr,
E 2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen;
obetecknat anslag; 75 669 000 kr,
E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder;
ramanslag; 22 381 000 kr,
E 4 Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 8 202
000 kr,
E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar;
ramanslag; 90 950 000 kr,
Livsmedel
F 1 Statens livsmedelsverk; ramanslag; 121 089 000
kr,
F 2 Livsmedelsekonomiska institutet; ramanslag; 8
045 000 kr,
F 3 Kostnader för livsmedelsberedskap; ramanslag; 16
518 000 kr,
F 4 Livsmedelsstatistik; ramanslag; 22 290 000 kr,
F 5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad
från EG-budgeten; ramanslag; 3 700 000 kr,
F 6 Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag; 30
000 000 kr,
Utbildning och forskning
G 1 Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 175
012 000 kr,
G 2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader; ram-anslag; 11 304 000 kr,
G 3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
samt kollektiv forskning; ramanslag; 208 320 000 kr,
G 4 Bidrag till Skogs- och Lantbruksakademien;
obetecknat anslag; 929 000 kr,
Skogsnäring
H 1 Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 280 584 000
kr,
H 2 Insatser för skogsbruket; ramanslag; 105 700 000
kr,
H 3 Internationellt skogssamarbete; ramanslag; 1 405
000 kr,
H 4 Från EG-budgeten finansierade medel för
skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000 000 kr.
Lagförslagen fogas som bilaga 3 till detta
betänkande.
Proposition 1999/2000:5
Regeringen föreslår i proposition 1999/2000:5 att
riksdagen
2. godkänner att Sveriges lantbruksuniversitet
använder medel som anvisas universitetet under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar till personskadeförsäkring för
studenter (avsnitt 3).
Skrivelse 1999/2000:14
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Regeringen har genom budgetpropositionen för år 2000
föreslagit att riksdagen bemyndigar regeringen att
tillämpa ett landsbygdsprogram enligt rådets
förordning (EG) nr 1257/99 om stöd till utveckling
av landsbygden. Regeringen presenterar i skrivelsen
inriktningen av ett svenskt landsbygdsprogram för
perioden 2000-2006. I skrivelsen presenteras även
ett nytt mål för den ekologiska produktionen.
Landsbygdsprogrammet bör främja en ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av
jordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket och
landsbygden. Åtgärder som syftar till att ta till
vara jordbrukets positiva miljöeffekter och minimera
dess negativa miljöeffekter bör spela en
framträdande roll i det samlade
landsbygdsprogrammet. Åtgärderna inom ramen för
landsbygdsprogrammet är uppdelade på två
insatsområden. Under insatsområde 1, åtgärder för
ett ekologiskt hållbart jordbruk, ingår
miljöersättningar, kompetensutveckling,
kompensationsbidrag i mindre gynnade områden, stöd
till investeringar i jordbruksföretag samt åtgärder
för att bevara och förbättra den ekologiska
stabiliteten i skogen. Insatsområde 2, åtgärder för
ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på
landsbygden, innehåller startstöd till unga
jordbrukare, åtgärder för förbättrad bearbetning och
saluföring samt åtgärder som syftar till att främja
en anpassning och utveckling av landsbygden.
I skrivelsen ger regeringen även en översiktlig
redogörelse för beslutet om Agenda 2000.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1999
1999/2000:MJ201 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en utredning
med uppgift att föreslå en sammanhållen svensk
politik för utvecklingen av hästnäringen.
1999/2000:MJ202 av Elizabeth Nyström och Lars
Björkman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder som behöver genomföras för att svenskt
jordbruk och livsmedelsnäring skall ges möjlighet
att konkurrera på lika villkor.
1999/2000:MJ203 av Elizabeth Nyström och Ingvar
Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
miljöåtgärder i jordbruket.
1999/2000:MJ204 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om EU:s trädesregler.
1999/2000:MJ205 av Ingvar Eriksson och Per-Samuel
Nisser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kartavgifter som påförts lantbrukare i Sverige.
1999/2000:MJ206 av Ewa Thalén Finné och Ingvar
Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
komplettering av reglerna för arealersättning (stöd)
från EU.
1999/2000:MJ208 av Per-Samuel Nisser och Ingvar
Eriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om enklare regler för
sökande av EG-stöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det är angeläget
att Sverige utnyttjar de EG-stöd och -ersättningar
som finns tillgängliga.
1999/2000:MJ209 av Ingvar Eriksson och Elizabeth
Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett ekologiskt övergångsstöd för yrkesmässig
växthusodling.
1999/2000:MJ210 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbetalningen
av arealstöd för år 2000.
1999/2000:MJ211 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ersättningsnivå i
ett nytt miljöstöd för fäbodar under perioden
2001-2006,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att gällande
miljöstöd till fäbodbete hålls öppet för anslutning
under år 2000.
1999/2000:MJ212 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade insatser för
forskning, information och kunskapsutbyggnad för att
förbättra miljösituationen inom jordbrukssektorn,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om arealersättningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om miljö-, struktur-
och regionala åtgärder,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om exportfrämjande
åtgärder.
1999/2000:MJ213 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kriterier som skall
utgöra grunden för utvecklingen mot ett ekologiskt
hållbart jordbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att målet för den
ekologiska produktionen skall vara att 20 % av
jordbruksarealen odlas ekologiskt år 2005,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att arealmålet för
ekologisk produktion bör kompletteras med mål för
ekologisk djurhållning samt för olika grödor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regelverken för
ekologisk odling skall anpassas till en mer
diversifierad marknad för ekologiska livsmedel,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att målsättningen
skall vara att användningen av kemiska
bekämpningsmedel i jordbruket skall ha upphört till
år 2010,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan
för användning av kemiska bekämpningsmedel i det
svenska jordbruket,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regler kring
krav på arealer för spridning av gödsel bör skärpas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att miljöstöden
skall utformas så att den biologiska mångfalden inte
hotas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
jordbrukets miljöskatter dels för att nå miljömålen,
dels för att stärka det svenska jordbrukets
konkurrenskraft,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
jordbrukspolitiken bör stimulera alternativa sätt
att skapa lönsamhet i jordbruket såsom t.ex. olika
samverkansformer, nischproduktion, lokala marknader
och alternativa produktionsmetoder,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en
målsättning med jordbrukspolitiken skall vara att
ingen jordbruksmark skall tas ur produktion på ett
sätt som försvårar möjligheten att återta den i
livsmedelsproduktion,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om användningen av
skuggareal i utvecklingsländer,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
förändringen av den gemensamma jordbrukspolitiken
måste ha som målsättning att bevara ett jordbruk i
hela EU och möjliggöra produktionssystem som kan
upprätthålla ekologiska och sociala värden.
1999/2000:MJ214 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den ekologiska
växthusodlingen skall ges ett stöd inom ramen för
miljöprogrammet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett stöd till
investeringar som minskar användningen av fossil
energi i växthusodling.
1999/2000:MJ215 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att dela stödområde
4.
1999/2000:MJ216 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om brister i den
nuvarande svenska jordbrukspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om svenska riktlinjer
inför en reformerad CAP-politik inom EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett
förändringsarbete med nya former för löpande
konsekvensutredningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
Skaraborgsområdet bör prövas som prognosområde.
1999/2000:MJ217 av Roy Hansson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att det utreds om det
går att medge "svart träda" i de områden som är
lämpliga och som därmed kan bidra till ökade
miljövinster i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:MJ218 av Lars Hjertén och Lars Elinderson
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att
svenskt jordbruk kan konkurrera på lika villkor med
jordbruket i övriga EU-länder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ge lantbruket
möjligheter att minska negativ påverkan på miljön,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utnyttja hela
det framförhandlade miljöstödet till det svenska
jordbruket.
1999/2000:MJ219 av Lars Hjertén och Lars Elinderson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
införliva Gullspångs och Karlsborgs kommuner i
stödområde 4.
1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av
att Sveriges lantbrukare ges de politiska
förutsättningarna att utvecklas som företagare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
stärka det svenska jordbrukets och den svenska
trädgårdsnäringens konkurrenskraft,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
landsbygdsförordningen och miljöstödsprogrammen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en statlig
lånegaranti för jordbrukare som på grund av
försenade utbetalningar får likviditetsproblem,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om räntekompensation
för försenad utbetalning av arealersättning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förenklingar av
regelverket kring jordbruksadministrationen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvärdering av
nuvarande områdesindelning,
1999/2000:MJ223 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att bevara
samtliga lantraser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nationellt stöd till
de lantraser som i dag inte får stöd via jordbrukets
miljöstöd.
1999/2000:MJ224 av Per-Samuel Nisser och Ola
Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
jordbrukets villkor i Mellansverige.
1999/2000:MJ225 av Ingvar Eriksson och Roy Hansson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
svensk oljeväxtproduktion.
1999/2000:MJ226 av Ingvar Eriksson och Roy Hansson
(m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett utbyggt REKO-
stöd till trädgårdsodling.
1999/2000:MJ227 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Tiveden skall
ingå i stödområde 4.
1999/2000:MJ228 av Erik Arthur Egervärn (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en sammanhållen
statlig hästpolitik.
1999/2000:MJ231 av Catharina Elmsäter-Svärd och Per-
Samuel Nisser (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att trädan får brukas 1 juni, både vid
mekanisk och kemisk ogräsbekämpning.
1999/2000:MJ232 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
stödområde 4.
1999/2000:MJ233 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den kallblodiga
travaren skall omfattas av stödet till
utrotningshotade inhemska hästraser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den svenska
halvblodsaveln och uppfödarpremier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om EU-anpassning av
hästen och hästnäringen till det jordbrukspolitiska
ansvarsområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om EU-stöden till den
svenska hästaveln och hästnäringen.
1999/2000:MJ235 av Gunilla Tjernberg och Erling
Wälivaara (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en höjd
intransportersättning för jordbruket i norra Sverige
där kött och ägg ingår i underlaget,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kostnaderna för
kadaverinsamlingarna ingår i underlaget för
merkostnaderna i norra Sverige.
1999/2000:MJ237 av Birgitta Sellén och Erik Arthur
Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska halvblodsaveln och införande
av uppfödarpremier.
1999/2000:MJ238 av Tomas Högström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en snabbare
avregleringstakt av EU:s jordbruksstöd.
1999/2000:MJ240 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om översyn av
ägofredslagstiftning så att fortsatt fäboddrift kan
bedrivas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
möjliggöra bevarandet av ett levande fäbodbruk i
Sverige,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökad satsning på
vårdplaner, mark- och byggnadsvård på
kulturhistoriskt värdefulla fäbodar samt ett bättre
juridiskt skydd för att bevara befintliga
fäbodmiljöer, som är eller kommer att vara levande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bevarande av listade
utrotningshotade husdjursraser.
1999/2000:MJ241 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en nationell
aktionsplan för utveckling av det ekologiska
lantbruket.
1999/2000:MJ242 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att miljöersättning
skall utgå för areal där oljeväxter odlas som
avbrottsgröda.
1999/2000:MJ244 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en statlig utredning
med uppgift att föreslå en sammanhållen svensk
politik för utvecklingen av hästnäringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om integrering av
hästen i den nya s.k. landsbygdsförordning som skall
träda i kraft år 2000,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett system som
främjar utvecklingen för den nordsvenska hästen, den
kallblodiga travaren, den svenska ardennern och
gotlandsrusset,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av
uppfödarpremier.
1999/2000:MJ246 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
arealersättningen till spannmål läggs ut med samma
belopp i hela landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den nya
ersättningen till vallensilage läggs ut med samma
belopp i hela landet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den nationella
ersättningen till norra Sverige räknas upp för att
täcka beskrivna kostnader.
1999/2000:MJ247 av Gunnel Wallin och Rolf Kenneryd
(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
ytterligare överväga vilka åtgärder som krävs för
att på ett optimalt sätt medverka till miljöåtgärder
i Sydsverige och därvid särskilt beakta REKO-
programmets värde.
1999/2000:MJ248 av Lena Ek m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten att flytta
mjölkkvot mellan direktleveranskvot och leveranskvot
i de fall mjölkproduktionen härrör från samma
produktionsenhet.
1999/2000:MJ250 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att under B 1 inom
utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 244 096 000 kr
i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen beslutar att under F 2 inom
utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 4 000 000 kr i
enlighet med vad i motionen anförts.
1999/2000:MJ251 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas
att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar enligt följande uppställning:
1999/2000:MJ252 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen skall
verka för att reformeringen av CAP påskyndas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU
skall verka för att separata miljömål för jordbruket
skapas,
10. att riksdagen hos regeringen begär att en ny
utredning tillsätts för att med utgångspunkt i EU:s
miljömål se över vilka miljöeffekter och
miljökostnader som kan kopplas till jordbruket,
12. att riksdagen med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anvisar anslagen under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
B 1 Statens jordbruksverk 249 096 -50 000
E 2 Bidrag till distriktsveterinär-
organisationen 75 669 7 000
E 3 Djurhälsovård och djurskydds-
främjande åtgärder 22 381 4 000
1999/2000:MJ253 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om investeringsstöd för
svensk trädgårdsnäring,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om REKO-stödet och stöd
till ekologisk odling,
1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inriktningen av
svensk jordbrukspolitik syftande till att ge
möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet och med
fullt utnyttjande av befintlig åkermark,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om genomförandet av en
konsekvensanalys om jordbruksnäringens betydelse,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kostnadsramarna
för EU-medfinansierade anslag långsiktigt skall
ligga på en nivå som innebär att Sverige fullt ut
använder de EG-anslag som är möjliga,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avvisa
nedskärningar av ramarna för
miljöersättningsprogrammet och i stället anvisa
ytterligare 545 000 000 kr för
miljöprogram/landsbygdsutveckling,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att lantbrukarna ej
skall belastas med kostnader för hållande av
register föranledda av EG-krav, såsom kartavgift och
avgift för djurdatabas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till
avbytartjänst,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om exportfrämjande
åtgärder,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utredning av
skördeskadeskydd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att minska
jordbruksbyråkratin,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förenklat
regelsystem som gynnar ekologisk odling,
19. att riksdagen med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag för år 2000 anvisar anslagen
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar enligt följande uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
B 1 Statens jordbruksverk 249 096 -25 000
B 8 Miljö-, struktur- och regionala
åtgärder 2 118 000 545 000
B 8 (Extra Norrlandsstöd) 6 000
B 12 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. 79 000 25 000
C 1 Fiskeriverket 65 514 -3 000
E 2 Bidrag till distriktsveterinär-
organisationen 75 669 -15 000
F 1 Statens livsmedelsverk 121 089 4 000
F 6 Exportfrämjande åtgärder 30 000 20 000
G 1 Sveriges lantbruksuniversitet 1 175 012 4 000
H 3 Internationellt skogssamarbete 1 405 1 000
Nedsättning av växthusnäringens
koldioxidavgift 8 000
Nytt anslag REKO-stöd
trädgårdsnäringen 13 000
Nytt anslag Avbytartjänst 15 000
1999/2000:MJ302 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ett
internationellt skogligt sekretariat, som leds av en
skogsambassadör, bör inrättas.
1999/2000:MJ304 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om biologisk kompetens
på skogsvårdsstyrelserna,
1999/2000:MJ306 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om internationell
bevakning,
1999/2000:MJ308 av Berit Andnor och Rune Berglund
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
stödområde 2 B i Jämtlands län bör överföras till
stödområde 2 A.
1999/2000:MJ309 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skoglig kompetens
och resurser vid Sveriges beskickningar utomlands,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skogsskydd och medel
för biotopskyddsområden och för naturvårdsavtal.
1999/2000:MJ404 av Willy Söderdahl m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Naturvårdsverket
och Försvarsmakten även fortsättningsvis bör ha
ansvar för saneringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lag som ger de svenska fiskarna ersättning i likhet
med de danska då krigsmateriel fångas i redskapen,
3. att riksdagen begär att regeringen i olika
internationella forum arbetar för att dessa regler
också skall gälla i andra länder som fiskar i
Östersjön och Nordsjön.
1999/2000:MJ410 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fiskare som kommer i
kontakt med senapsgas eller nervgas.
1999/2000:MJ531 av Christel Anderberg och Patrik
Norinder (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
Jordbruksverkets organisation för att skilja
myndighetsutövning från affärsverksamhet enligt vad
i motionen anförts.
1999/2000:MJ532 av Lennart Värmby m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
till ett program för att successivt och målinriktat
överföra resurser från traditionell forskning med
djurförsök till den alternativa forskningen.
1999/2000:MJ607 av Mikael Oscarsson och Harald
Nordlund (kd, fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om att särkostnaden
för den djursjukvård som bedrivs för
veterinärutbildningen vid SLU skall täckas på ett
tillfredsställande sätt.
1999/2000:MJ609 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om extra
forskningssatsning inom ramen för befintligt anslag
på området livsmedels- och lantbruksekonomi vid
Sveriges lantbruksuniversitet.
1999/2000:MJ748 av Ingvar Eriksson och Lars Lindblad
(m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att mer medel inom
ramen för EU:s miljöstöd riktas till anläggning av
dammar, småvatten, våtmarker och skyddszoner i
odlingslandskapet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändringar i reglerna
för jordbrukets miljöstöd i EU.
1999/2000:MJ780 av Kent Olsson och Berit Adolfsson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
ersättning vid "fångst" av militärt och kemiskt
avfall.
1999/2000:MJ906 av Gudrun Lindvall och Thomas Julin
(mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvärdering av
anslag D 2 utg.omr. 23.
1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
19. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar enligt uppställning i
bilaga 2.
1999/2000:K322 av Patrik Norinder och Anne-Katrine
Dunker (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en rättvis
fördelning av landets EG-ersättningar och nationella
ersättningar till jordbruket i Gävleborgs län.
1999/2000:L714 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Krav för sin
information om ekologiska livsmedel bör bli
berättigade till statligt stöd.
1999/2000:N299 av Anne-Katrine Dunker och Anita
Sidén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
exportfrämjande åtgärder.
1999/2000:N388 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari
yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om jordbruket.
1999/2000:So226 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om jordbruks- och
livsmedelspolitik.
1999/2000:U505 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Sverige
måste verka för att EU skall betrakta alkohol och
tobak som en hälsofråga och inte som ett
jordbruksproblem,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om EU:s
jordbrukspolitik.
1999/2000:U512 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den svenska
hanteringen av ersättningar och stöd från EU,
1999/2000:U513 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en
prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU
driva att den gemensamma jordbrukspolitiken
förändras så att EU endast ger stöd åt ett
ekologiskt hållbart, småskaligt och djurvänligt
jordbruk,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en
prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU
driva att den gemensamma jordbrukspolitiken
förändras så att den i hög grad flyttas till
nationell nivå,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en
prioriterad fråga för Sverige skall vara att inom EU
driva att EU:s jordbrukspolitik måste reformeras på
ett sätt som garanterar att östländernas jordbruk
inte diskrimineras i något avseende.
1999/2000:U514 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ekologiskt hållbar
jordbrukspolitik,
Motioner med anledning av skrivelse
1999/2000:14
1999/2000:MJ1 av Roy Hansson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att vidta åtgärder
som säkerställer ekologiskt jordbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utarbeta förslag
som säkerställer fortsatt miljövänlig odling av
sockerbetor på Gotland,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärder för att säkerställa fortsatt senapsodling
och därmed tillförsäkra Gotland ytterligare en
miljövänlig omväxlingsgröda i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att se över indelningen i
LFA-områden på så sätt att hela Gotland blir LFA-
område i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att pröva
möjligheten till etableringsstöd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tillväxtavtal.
1999/2000:MJ2 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att det
kommande landsbygdsprogrammet bör ges en sådan
inriktning att hänsyn tas till mångfald, alternativ
och ökad tillgänglighet som förutsättningar för en
levande landsbygd.
1999/2000:MJ3 av Lilian Virgin (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vallstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att hos EU-
kommissionen begära att hela Gotland blir LFA-
område.
1999/2000:MJ4 av Göran Hägglund och Maria Larsson
(kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om LFA-stöd och stöd
för öppet odlingslandskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vallstöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kött- och
mjölkproduktionen på småländska höglandet.
1999/2000:MJ5 av Gunilla Tjernberg och Erling
Wälivaara (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en höjd
intransportersättning för jordbruket i norra Sverige
där kött och ägg ingår i underlaget,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att kostnaderna för
kadaverinsamlingarna ingår i underlaget för
merkostnaderna i norra Sverige,
3. att riksdagen beslutar om utformningen av
Norrlandsstödet i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:MJ6 av Dan Kihlström (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att södra Värmland även
fortsättningsvis skall tillhöra stödområde 4.
1999/2000:MJ7 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att riksdagen skall
få större inflytande vid utformningen av program för
utvecklingen av landsbygden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tidsmässigt bättre
framförhållning vid utformandet av
landsbygdsutvecklingen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att i samband med
vårbudgeten återkomma med förslag för att stärka
landsbygdsutvecklingsprogrammet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att fullt ut använda
de EU-medel som landsbygdsutvecklingsprogrammet
medger,
5. att riksdagen beslutar att REKO-stödet också
fortsättningsvis skall utgöra en väsentlig andel av
det samlade landsbygdsutvecklingsprogrammet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om indexering av
landsbygdsutvecklingsprogrammet,
7. att riksdagen beslutar om införande av
miljöersättning för avbrottsgrödor inom
landsbygdsutvecklingsprogrammets ram,
8. att riksdagen beslutar om införande av REKO-stöd
också för trädgårdsnäringen,
9. att riksdagen beslutar om fortsatt
vallersättning inom landsbygdsutvecklingsprogrammets
ram,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett särskilt
stöd för mjölkproduktion i skogs- och mellanbygder,
11. att riksdagen beslutar om utformningen av LFA-
stödet i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar om utformningen av
Norrlandsstödet i enlighet med vad som anförts i
motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om den ekologiska
produktionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ekologiskt
program för trädgårdsodlingen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om beredskap för
nya miljöprograminsatser under programperioden,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förenklingar av
administrationen av landsbygdsutvecklingsprogrammet.
1999/2000:MJ8 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att miljö- och
landsbygdsprogrammen skall vara skrivna på ett
sådant sätt att programmen garanterar att avsatta
medel nyttjas fullt ut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att miljöprogrammet
skall vara öppet i sin helhet år 2000,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen bör
lägga fram en proposition eller tillsätta en
parlamentarisk arbetsgrupp så att alla partier i
samråd kan vara med och utforma landsbygdens framtid
i rätt riktning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en generell
grundersättning till vall kombinerad med en
regionalt anpassad tilläggsersättning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att bibehålla REKO-
programmet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att modulering som
sätt att omfördela medel från en del av jordbruket
till en annan bör avvisas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att minska det
byråkratiska krånglet som finns både för myndigheter
och företag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en höjning av
startstödet till det maximala stödbeloppet som EG-
förordningen anger,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att släktlånen bör
kunna redovisas till 100 % och att denna form av lån
bör likställas med vanliga banklån,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att undvika
svenska speciallösningar och i stället använda oss
av de befintliga regler som gäller inom EU,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en höjd
intransportersättning i norra Sverge, vilket skulle
leda till ökad stabilitet, framtidstro och därmed en
ökad investeringsvilja,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att i samband
med det nya landsbygdsprogrammet påbörja en översyn
av den nuvarande stödområdesindelningen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att regeringens
skrivelse måste innehålla en satsning på att bevara
den svenska oljeväxtodlingen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om integrering av
hästen i den nya landsbygdsförordningen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett system som
främjar utvecklingen för den nordsvenska hästen, den
kallblodiga travaren, den svenska ardennern och
gotlandsrusset,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om införande av
uppfödarpremier.
1999/2000:MJ9 av Per-Samuel Nisser (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ej genomföra
gränsjusteringar i stödområdena i Värmland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de negativa
effekterna av att flytta gränser för stödområden
inom jordbruket i södra Värmland.
1999/2000:MJ10 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om miljöprogrammets
budgetram,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer
till riksdagen för godkännande av det slutligt
utarbetade landsbygdsprogrammet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av ett enkelt
och ändamålsenligt regelverk för miljöprogrammet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att grunden för en
livskraftig landsbygd är ett lönsamt och
konkurrenskraftigt jordbruk,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ersättning för
odling av vall,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av bibehållet
REKO-stöd,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till
miljövänliga växtföljder med avbrottsgrödor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ängs- och hagmarker,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ekologisk
produktion,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en utvärdering
av den ekologiska produktionens miljöeffekter i
jämförelse med konventionell produktion,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förändringar av
de södra delarna av stödområde 4.
1999/2000:MJ11 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de unika
möjligheterna att genomföra reformer i EU:s
jordbrukspolitik i samband med utvidgningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
expertgrupp för att utreda vilka negativa effekter
och miljökostnader som jordbrukspolitiken genererar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU bör
verka för att separata miljömål för jordbruket
skapas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
kompetensutveckling,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av
stödområdesgränser.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
Representanter för Jordbruksdepartementet och
Jordbruksverket har lämnat information till
utskottet.
Vidare har utskottet uppvaktats av representanter
för Lantbrukarnas Riksförbund och Världsnaturfonden
(WWF). Utskottet har mottagit ett antal skrivelser i
ärendet.
Utskottet
Disposition av betänkandet
Utskottet behandlar i detta betänkande inledningsvis
regeringens budgetförslag såvitt avser utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar. I det sammanhanget behandlas även
propositionen Personskadeskydd för studenter i den
del propositionen avser utskottets beredningsområde.
Därefter tar utskottet upp frågor om svensk
jordbrukspolitik. Slutligen behandlas regeringens
skrivelse En hållbar utveckling av landsbygden m.m.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
Propositionen
Utgiftsområde 23 omfattar jordbruk och
trädgårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och
djurhälsovård, livsmedelskontroll, utbildning och
forskning samt skogsnäring. Utgiftsområdet omfattar
40 anslag fördelade på 8 verksamhetsområden, där det
dominerande området är jordbruks- och
trädgårdsnäring. Inom utgiftsområdet ryms följande
myndigheter: Statens jordbruksverk, Statens
utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd,
Fiskeriverket, Statens veterinärmedicinska anstalt,
Centrala försöksdjursnämnden, Statens
livsmedelsverk, Livsmedelsekonomiska institutet,
Sveriges lantbruksuniversitet, Skogs- och
jordbrukets forskningsråd samt Skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna.
Jordbruksdepartementet ansvarar för utgiftsområde
23. För frågor som rör skogsnäringen och
skogsvårdsorganisationen ansvarar dock
Näringsdepartementet. Jordbruksdepartementet har
vidare ett samordningsansvar för frågor som rör
samerna. Sametinget redovisas emellertid under
utgiftsområde 1, Rikets styrelse.
För budgetåret 2000 föreslås att sammanlagt 9 726,3
miljoner kronor anslås för utgiftsområdet. Anslagna
medel för utgiftsområdet minskar med ca 2 247,5
miljoner kronor jämfört med budgetåret 1999. Ungefär
60 % av utgifterna finansieras från EG-budgeten.
Merparten av EG-stödet avser obligatoriska åtgärder
såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och
exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade
frivilliga stöd och ersättningar som förutsätter
nationell medfinansiering. Till dessa hör det nya
landsbygdsprogrammet och strukturåtgärder inom
fiskerinäringen. Utgifterna inom utgiftsområdet
styrs till stor del av EG:s regelverk och kan
påverkas endast genom förändringar av den gemensamma
jordbrukspolitiken, Common Agricultural Policy
(CAP). Återflödet från EU bruttoredovisas i den
svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna från EU
redovisas på inkomsttitel och utbetalningarna som en
kostnad på statsbudgeten.
De viktigaste målen inom utgiftsområdet är
reformerad gemensam jordbrukspolitik och
fiskeripolitik, hållbar livsmedelsproduktion för
ökad miljöanpassning, sysselsättning, regional
balans och uthållig tillväxt, produktion av säkra
livsmedel med hög kvalitet och förstärkning av
konsumentperspektivet, gott djurskydd och gott
hälsotillstånd bland djur i människans tjänst,
värnande av jordbrukets natur- och kulturvärden samt
minimering av jordbrukets negativa miljöpåverkan.
När det gäller prioriteringar för år 2000 redovisas
konkurrenskraftig miljö- och djurskyddsanpassad
livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna,
reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken med
fortsatt marknadsanpassning och implementering av
det nya landsbygdsprogrammet, förberedelser inför
reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken och
implementering av det nya strukturfondsprogrammet på
fiskets område, säkra livsmedel och andra åtgärder
för att stärka konsumentperspektivet inom
livsmedelsområdet, förbättrad djurtillsyn och gott
hälsotillstånd bland hus-djur, försöksdjur och djur
som hålls i fångenskap, forskning och utveckling,
bl.a. inom området växtgenetiska resurser.
Jordbruksdepartementet prioriterar också arbetet med
att stärka samernas ställning samt förberedelserna
inför det svenska ordförandeskapet år 2001. Dessa
verksamheter hör dock till utgiftsområde 1, Rikets
styrelse.
Regeringens förslag för år 2000 innebär att 37
miljoner kronor reserverats för internationellt
samarbete inom Jordbruksdepartementets
ansvarsområde, 7 119 miljoner kronor för jordbruk
och trädgårdsnäring, 196 miljoner kronor för fiske,
100 miljoner kronor för rennäring m.m., 282 miljoner
kronor för djurskydd och djurhälsovård, 202 miljoner
kronor för verksamhetsområdet livsmedel, 1 396
miljoner kronor för utbildning och forskning samt
394 miljoner kronor för skogsnäring.
Motionen
Enligt motion MJ257 (kd) är avbytarverksamheten helt
nödvändig för mjölkgårdarna. Den gör det möjligt att
kunna komma ifrån arbetet vid någon eller några
tidpunkter per år. Eftersom olika system för
avbytartjänst nu växer fram i landet är det rimligt
att ett statligt stöd går direkt till den som
använder sig av avbytare och att man får ersättning
för uttagen ledig tid med ett maximum som kan höjas
i takt med att avbytarstödet byggs ut (yrkande 8).
Ett nytt anslag bör inrättas för detta ändamål och
inledningsvis bör 15 000 000 kr anslås för denna
verksamhet (yrkande 19 delvis). För den inhemska
växthusodlingen är den svenska koldioxidskatten en
betydande konkurrensnackdel. Med hänsyn till de
befintliga energikostnads- och energiskattenivåerna
i våra viktigaste konkurrentländer Danmark och
Holland bör regeringen snarast återkomma till
riksdagen med förslag på en koldioxidbeskattning som
ger de svenska växthusodlarna samma prod-
uktionsvillkor. I ett första steg bör 8 000 000 kr
anvisas för kostnadsnedsättning (yrkande 19 delvis).
Motionärerna framhåller vidare att det från
samhällets utgångspunkter är värdefullt att även
trädgårdsnäringen kan omfattas av de samhälleliga
åtgärder som vidtas för att främja utvecklingen mot
ett miljömässigt mer hållbart jordbruk. För
trädgårdsnäringen är det en rättighet att kunna ha
tillgång till samma stöd som jordbruket i övrigt. På
samma sätt som jordbruket omfattas
trädgårdsföretagen av Sveriges höga miljöskatter på
energi, gödselmedel och bekämpningsmedel. Det är då
rimligt att man på ett rättvist sätt också får del
av de återföringar av miljöstödsmedel som är möjliga
inom miljöstödsprogrammet. Ett bibehållet och
justerat REKO-stöd liksom justerade arealbelopp inom
stödet till ekologisk odling samt inrättandet av ett
nationellt stödprogram för ekologisk växthusodling
bör ingå i ett miljöstödsprogram för den
yrkesmässiga trädgårdsodlingen. Det är angeläget att
man i det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet
tillgodoser trädgårdsnäringens behov av särskilt
anpassade miljöstöd i den omfattning som här
redogjorts för. Ytterligare 13 000 000 kr anslås för
detta ändamål (yrkande 19 delvis).
Utskottets överväganden
Riksdagen har genom beslut den 18 november 1999
bl.a. fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23
för budgetåret 2000 till 9 726 327 kr. Beslutet
överensstämmer med regeringens förslag. Anslagna
medel för utgiftsområdet minskar med ca 2 247,5
miljoner kronor jämfört med budgetåret 1999. Ungefär
60 % av utgifterna finansieras från EG-budgeten.
Som framhålls i propositionen avser merparten av EG-
stödet obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,
djurbidrag, intervention och exportbidrag. Därtill
kommer delfinansierade frivilliga stöd och
ersättningar som förutsätter nationell
medfinansiering. Till dessa hör det nya
landsbygdsprogrammet och strukturåtgärder inom
fiskerinäringen. Utgifterna inom utgiftsområdet
styrs till stor del av EG:s regelverk och kan
påverkas endast genom förändringar av den gemensamma
jordbrukspolitiken, Common Agricultural Policy
(CAP).
Som redovisats i propositionen är de viktigaste
målen för utgiftsområdet att verka för en reformerad
gemensam jordbrukspolitik och fiskeripolitik,
hållbar livsmedelsproduktion för ökad
miljöanpassning, sysselsättning, regional balans
och uthållig tillväxt. Målen omfattar vidare
produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet och
förstärkning av konsumentperspektivet, ett gott
djurskydd och gott hälsotillstånd bland djur i
människans tjänst, värnande av jordbrukets natur-
och kulturvärden samt minimering av jordbrukets
negativa miljöpåverkan.
Inom utgiftsområdet prioriteras under år 2000
konkurrenskraftig miljö- och djurskyddsanpassad
livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna,
reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken med
fortsatt marknadsanpassning och implementering av
det nya landsbygdsprogrammet, förberedelser inför
reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken och
implementering av det nya strukturfondsprogrammet på
fiskets område. Vidare prioriteras säkra livsmedel
och andra åtgärder för att stärka konsumentper-
spektivet inom livsmedelsområdet, förbättrad
djurtillsyn och gott hälsotillstånd bland husdjur,
försöksdjur och djur som hålls i fångenskap samt
forskning och utveckling, bl.a. inom området
växtgenetiska resurser.
Med det anförda och då de i motion MJ257 (kd)
framförda yrkandena om ytterligare utgifter på nya
anslag inte ryms inom den av riksdagen fastställda
ramen avstyrks motionen i berörda delar (yrkandena 8
och 19 delvis).
A Internationellt arbete
Propositionen
Verksamhetsområdet internationellt arbete inom
jordbruks- och fiskeområdet omfattar framför allt
verksamheten inom Förenta nationernas jordbruks- och
livsmedelsorganisation (FAO), övriga FN-organ, OECD
samt regionala organ och nordiskt samarbete.
Sveriges internationella samarbete på jordbruks-,
fiske- och livsmedelsområdet följer samma riktlinjer
som lagts fast för Sveriges arbete inom Europeiska
unionen inom dessa områden. I det globala
perspektivet är det framför allt två olika aspekter
av jordbrukspolitiken och dess målsättningar som är
av betydelse. Produktionen skall dels genom riktade
åtgärder utvecklas till att bli långsiktigt hållbar
från både ekologisk och ekonomisk utgångspunkt, dels
skall produktionen ske på marknadens villkor i
enlighet med frihandelns principer. Båda dessa
målsättningar är bl.a. nödvändiga delar av arbetet
med att förbättra den globala livsmedelssituationen.
Det internationella samarbetet, bl.a. inom FAO, bör
främst syfta till att skapa ett långsiktigt hållbart
nyttjande av de globala naturresurserna på
jordbrukets, fiskets och skogens områden samt en
friare handel med livsmedel.
I det svenska arbetet - främst inom ramen för FAO -
prioriteras uppföljningen av
världslivsmedelstoppmötet och genomförandet av
uppförandekoden för ansvarsfullt fiske, bl.a.
förstärkning av de regionala fiskekommissionerna
samt förbättring av den globala
beståndsövervakningen.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende det
internationella arbetet är följande (i miljoner
kronor och löpande priser)
1999 2000
-----------------------------------------------------
38
38 38 37 37 37
-----------------------------------------------------
A 1 Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget A 1.
Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för berörda
verksamheter föranleder ingen erinran från utskottets sida.
B Jordbruk och trädgårdsnäring
Propositionen
Omfattning
Verksamhetsområdet jordbruk och trädgårdsnäring omfattar
vegetabilie- och animalieproduktion, miljö-, struktur- och
regionalpolitiska åtgärder samt jordbruksadministration på
jordbruksområdet. Verksamhetens tyngdpunkt är genomförande och
tillämpning av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP).
Jordbruksverket är central förvaltningsmyndighet inom
verksamhetsområdet. Länsstyrelsen svarar för den regionala
administrationen. Vidare har Fiskeriverket, Tullverket,
Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och
Skogsvårdsorganisationen visst ansvar inom området. Övriga
myndigheter med ansvar inom verksamhetsområdet är Statens
utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd.
Resultatbedömning
Jordbrukets produktionsresurser i Sverige har generellt
utnyttjats i hög grad. Sedan EU-inträdet har produktionen av
spannmål, socker, stärkelse, mjölk, griskött, fågelkött och
ägg ökat eller uppnått en hög andel av tilldelad kvot i de fall
då produktionen begränsas. Produktionen av oljeväxter följer
dock inte denna trend utan halverades år 1998, men har under år
1999 återhämtat sig.
Beslutet om Agenda 2000 innebär en sänkning av det garanterade
interventionspriset för spannmål i två steg med sammanlagt 15
%. Producenterna kompenseras till hälften via höjd
arealersättning. För oljeväxter och oljelin sker en utfasning
under tre år av de hittillsvarande stöden så att det år 2002
utgår samma arealersättning som för spannmål, medan
ersättningar för uttagen areal redan år 2000 är på samma nivå
som för spannmål. För spannmåls- och oljeväxtodlingen i norra
Sverige (stödområdena 1-3) erhåller odlaren dessutom
torkningsersättning motsvarande 19 euro per ton spannmål,
vilket innebär ett tillägg för dessa grödor om 30 % utöver den
ordinarie arealersättningen. Sverige erhöll även, inom ramen
för en oförändrad total basareal, rätt att betala ut
arealersättning för gräsensilage på samma villkor som för
jordbruksgrödor.
Basarealen för gräsensilage har fastställts till 0,13 miljoner
hektar och den för jordbruksgrödor till 1,6 miljoner hektar.
Om endera av basarealerna inte utnyttjas fullt ut får
outnyttjad areal föras över till den andra basarealen. Detta
innebär att hela den svenska basarealen beräknas kunna
utnyttjas fullt ut, vilket innebär ett ökat återflöde av EG-
medel med ca 300 miljoner kronor.
För jordbruksgrödor, exklusive oljeväxter, har Sverige
alltsedan medlemskapet varit indelat i fem avkastningszoner
där en utjämning av avkastningsskillnaderna över landet har
skett genom att endast 55 % av den faktiska
avkastningsskillnaden för de olika zonerna jämfört med
medelnivån har slagit igenom i arealersättningen. Beslutet om
Agenda 2000 har ändrat förutsättningarna för regionaliseringen
av arealersättningen för övriga grödor, spannmål, oljelin,
proteingrödor och uttagen areal. För att ta hänsyn till detta
avser regeringen att senare under hösten genomföra förändringar
av nuvarande regionalisering.
I beslutet om Agenda 2000 ingår ett obligatoriskt uttag av
mark om 10 procent för större producenter om de vill komma i
åtnjutande av arealersättningen. Dessutom är frivilligt uttag
möjligt. Varje medlemsstat skall fastställa en övre gräns för
hur stor andel av arealen som en lantbrukare har möjlighet att
frivilligt ta ur produktion. Den gränsen får dock inte sättas
lägre än 10 %. Regeringen bereder för närvarande frågan om
vilken gräns för frivilligt uttag som skall gälla för år 2000.
Vid odling av s.k. non-food-grödor kommer det som tidigare att
finnas möjlighet att lägga hela arealen som uttagen areal.
Markanvändningen är då fortfarande aktiv. Undantag kan även
komma att beviljas av miljöskäl.
På nötköttsområdet träder Agenda 2000 i kraft den 1 januari
2000. Tillämpningen av Agenda 2000 kommer på nötköttsområdet
att innebära introduktion av två nya bidragsformer, nationella
kuvert och slaktbidrag. Dessutom ändras reglerna för
extensifieringsbidraget. Troligen kommer den centrala
djurdatabasen att utnyttjas för bl.a. beräkning av djurtäthet
när det gäller extensifieringsbidraget. I samband med
tillämpningen av Agenda 2000 kommer det s.k. 90-taket samt
begränsningen för mjölkproducenter med mer än 120 000 kilo
mjölkkvot avseende rätt att inneha bidragsrätter att tas bort.
Under året har anslutningen till miljöersättningarna för att
främja biologisk mångfald och kulturmiljövärden samt genetisk
variation ökat. Därmed ökar förutsättningarna för att bevara,
tydliggöra och utveckla dessa värden. Verksamheten med
utbildning, information och demonstrationsprojekt har medverkat
till att skötselåtgärderna i miljöstöden förbättrats samt
bidragit till bättre kunskaper hos lantbrukarna om värdet,
bevarandet och skötseln av den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärden. Preliminära bedömningar av anslutningen till
miljöersättningar för ekologisk produktion under år 1999 visar
att ca 9 % av åkerarealen nu odlas ekologiskt och
förutsättningarna är goda för att nå målet 10 % till år 2000.
De indikatorer som Jordbruksverket använt sig av för att
bedöma jordbrukets miljöpåverkan bedömer regeringen vara
användbara. Jordbruksverkets analys av dessa visar att
effektiviteten av insatta fosforgödselmedel har ökat markant
under perioden 1985-1995, främst beroende på rådgivning om
behovsanpassad gödsling. Kväveeffektiviteten har däremot inte
förbättrats under samma tidsperiod. Åtgärder för att minska
kväveförlusterna från jordbruket bedöms inte ha påverkat
situationen i någon större utsträckning. Kväveutlakningen kan
därför sägas vara på samma nivå som år 1995. Mängden kadmium i
mängden försåld handelsgödsel ligger på en låg nivå, särskilt
vid en internationell jämförelse.
Analysen visar också att användningen av bekämpningsmedel åter
har ökat efter en längre tids minskning. Orsaken är delvis en
förändrad prisrelation mellan bekämpningsmedel och mekanisk
bekämpning, delvis ett resultat av den gemensamma
jordbrukspolitiken, t.ex. trädesregler och ökad odlingsareal.
De svenska myndigheternas kostnader för hantering av EG-stöden
inom jordbruksområdet uppgick år 1998 till 465 miljoner kronor
netto. Jämfört med året innan är det en minskning med 43
miljoner kronor. Minskningen beror bl.a. på att övriga
kostnader, som t.ex. kostnaden för uppbyggnaden för
blockdatabasen, var lägre. Mellan åren 1997 och 1998 ökade
emellertid kostnaderna främst för kontrollinsatser,
administration av den s.k. blockdatabasen och införandet av
miljöersättningen för resurshushållande konventionellt
jordbruk. Även kostnader för offentlig lagring av i huvudsak
spannmål ökade betydligt under året. Hanteringskostnaderna som
andel av utbetald ersättning varierade år 1998 mellan 2,7 %
för arealersättning och 11,4 % för miljöersättning. I
genomsnitt har hanteringskostnadernas andel varit 5,1 % både år
1998 och år 1997. Under åren 1997-1999 har särskilda medel
anvisats till Jordbruksverket och länsstyrelserna för att täcka
kostnaderna för den ökade administrationen.
För att få till stånd en mer enhetlig och effektivare
handläggning beslutade regeringen i juli 1998 en
förordningsändring som bl.a. innebär att Jordbruksverket, i
egenskap av utbetalande myndighet, får rätt att meddela
föreskrifter om handläggning av stödärenden och om det underlag
som krävs för utbetalning av stöd. Jordbruksverket har därefter
utarbetat gemensamma rutiner för hanteringen av EG-
stödansökningarna i syfte att förenkla handläggningen och bidra
till lika behandling av ärendena.
År 1998 ålades tio medlemsstater finansiella sanktioner av EG-
kommissionen på sammanlagt motsvarande 129 miljoner kronor på
grund av överskridna tidsgränser vid utbetalning av EG-stöd.
Sverige ålades ingen sanktion i denna del. I dessa siffror
ingår dock inte för sent gjorda tilläggsbetalningar för BSE,
vilka har behandlats separat. Härvid ålades Sverige skyldighet
att korrigera felaktiga tilläggsutbetalningar för BSE på
sammanlagt 33 000 kr eftersom Jordbruksverket inte hade följt
den strikta tidsgränsen för utbetalningar. Sverige har under
år 1999 drabbats av sin första sanktion på grund av att en
länsstyrelse felaktigt godkänt en arealersättningsutbetalning
på 2,3 miljoner kronor under räkenskapsåret 1996.
Behovet av information från myndigheterna till jordbrukarna
har visat sig vara fortsatt mycket stort. Den höga felprocenten
i bl.a. de inkomna stödansökningarna har inneburit att
Jordbruksverket i enlighet med gällande EG-regler beslutat att
behålla utökade kontrollfrekvenser, vilket medförde ett
fortsatt extra resursbehov för länsstyrelserna år 1999.
Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetar även med
kvalitetshöjande åtgärder i kontrollarbetet. Som ett led i
arbetet med att effektivisera kontroller gav regeringen
Jordbruksverket i uppdrag att på nytt tillämpa fjärranalys i
kontrollarbetet fr.o.m. år 1999.
Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen för år 1998 avseende Jordbruksverket,
Statens utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende jordbruk och
trädgårdsnäring är följande (i miljoner kronor och löpande
priser)
2000 2001 2002
-----------------------------------------------------
9 483
9 554 9 712 7 119 11 270 11 403
-----------------------------------------------------
¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med 1999 års
ekonomiska vårproposition.
Hållbart jordbruk, m.m.
Som en del i den nya jordbrukspolitiken har en ny förordning
(EG) nr 1257/99 om stöd till utveckling av landsbygden
antagits. Rådsförordningen ersätter nio nuvarande förordningar
om struktur-, miljö- och landsbygdsåtgärder med anknytning till
den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsländerna skall -
senast sex månader efter det att förordningen trädde i kraft
den 3 juli 1999 - lämna förslag till EG-kommissionen om hur
man inom ramen för ett landsbygdsprogram för den kommande
budgetperioden 2000-2006 avser att tillämpa förordningens
åtgärder. Åtgärder för miljövänligt jordbruk är obligatoriska
för medlemsländerna. Vid tidpunkten för regeringens beslut om
budgetpropositionen har EG-kommissionens beslut om fördelning
av medel till landsbygdsåtgärder ännu inte delgivits
regeringen. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar
regeringen att tillämpa ett svenskt landsbygdsprogram i
enlighet med förordning (EG) nr 1257/99.
Antagandet av rådets förordning (EG) 1257/99 om stöd från
Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket
(EUGFJ) till utveckling av landsbygden föranleder ändringar i
lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och
strukturstöd. Regeringen föreslår att 1, 2, 6 och 7 §§ lagen
ändras så att bestämmelserna i lagen, utöver stöd från
strukturfonderna, kommer att gälla stöd från Europeiska
utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till
utveckling av landsbygden. Vidare föreslås att lagens rubrik
ändras.
Genom Amsterdamfördraget omnumrerades EG-fördragets artiklar.
Även bilagorna till fördraget fick en annan nummerordning.
Således har förutvarande bilaga II nu blivit bilaga I. Med
anledning härav bör den hänvisning som finns i 1 § lagen
(1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter ändras.
Handel med mjölkkvoter
EG:s mjölkreglering tillllämpas från den 1 januari 1995.
Systemet med mjölkkvoter leder till begränsningar i jordbrukets
möjligheter att utveckla sin konkurrenskraft och därmed skapa
långsiktigt livskraftiga jordbruksföretag. Regeringen arbetar
därför tillsammans med flera medlemsstater för att avveckla
kvotsystemet. EG-kommissionen skall också lägga fram en rapport
år 2003 i syfte att avveckla nuvarande kvotsystem. Så länge
systemet kvarstår bedömer regeringen emellertid att ett system
med fri handel med mjölkkvoter är bäst lämpat att begränsa den
negativa påverkan av kvotsystemet och i stället gynna
effektiviteten och konkurrenskraften i mjölkproduktionen. Det
ligger även i konsumenternas intresse att produktionen sker så
effektivt och till en så låg kostnad som möjligt. Systemet med
fri handel med mjölkkvoter bör samtidigt ges en sådan
utformning att det även fortsättningsvis tas hänsyn till
mjölkproduktionens stora betydelse för jordbruket i norra
Sverige. Ett system med fri handel med mjölkkvoter som även
fortsättningsvis tar hänsyn till mjölkproduktionens betydelse
för jordbruket i norra Sverige bör införas.
Motionerna
Enligt motion MJ8 (c) bör regeringen lägga fram en proposition
eller tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp så att alla
partier i samråd kan vara med och utforma landsbygdens framtid
i rätt riktning (yrkande 3). I motion MJ10 (m) yrkas att
riksdagen beslutar att begära att regeringen återkommer till
riksdagen för godkännande av det slutligt utarbetade
landsbygdsprogrammet. Enligt motionärerna medför den minskade
budgetramen att riktiga avvägningar och prioriteringar måste
göras för att miljöprogrammet totalt sett skall leda till ökad
miljönytta (yrkande 2). Enligt motion MJ248 (c) tvingas ett
lantbruk med mjölkleveranser, som samtidigt förädlar mjölk, att
ett år i förväg bestämma hur mycket av den egna produktionen
som skall levereras och hur mycket som skall användas i
vidareförädling. Vid utveckling av ett nytt litet företag är
denna regel till stort hinder. Det finns sedan i år en
möjlighet att begära tilläggskvot för direktleverans. Detta
beviljas dock bara för ett mindre antal kilo som kanske bara
räcker ett par månader. Ny tilläggskvot kan inte sökas förrän
den tidigare är förbrukad. Dessutom finns ingen garanti för att
man får ny tilldelning vilket innebär en mycket osäker tillvaro
för den företagsamme. Enligt motionärerna borde det vara
självklart att lantbrukaren har möjlighet att flytta
mjölkkvoten mellan sina två verksamheter eftersom han känner
sin totala produktionskapacitet men omöjligt kan veta hur den
kommer att fördelas.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker ovan berörda lagförslag och föreslår
vidare att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för
systemet för handel med mjölkkvoter.
Med anledning av de i motionerna MJ8 (c) och MJ10 (m)
framförda kraven om att regeringen skall lägga fram en särskild
proposition alternativt tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp
för att utforma landsbygdens framtid respektive att regeringen
skall återkomma till riksdagen för godkännande av det slutligt
utarbetade landsbygdsprogrammet vill utskottet anföra följande.
Som framgår av redovisningen ovan har en ny förordning (EG) nr
1257/99 om stöd till utveckling av landsbygden antagits.
Medlemsländerna skall, senast sex månader efter det att
förordningen trädde i kraft den 3 juli 1999, lämna förslag
till EG-kommissionen om hur man inom ramen för ett
landsbygdsprogram för den kommande budgetperioden 2000-2006
avser att tillämpa förordningens åtgärder. Vidare framgår att
vid tidpunkten för regeringens beslut om budgetpropositionen
hade EG-kommissionens beslut om fördelning av medel till
landsbygdsåtgärder ännu inte delgivits regeringen. Regeringen
har därför föreslagit att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att tillämpa ett svenskt landsbygdsprogram enligt ifrågavarande
förordning. Ytterligare information om regeringens överväganden
i detta sammanhang lämnas i den särskilda skrivelsen
1999/2000:14 som utskottet återkommer till i det följande.
Enligt utskottets mening hade det självfallet varit att föredra
om regeringen haft möjlighet att på ett tidigare stadium i
processen ytterligare förankra ett nytt landsbygdsprogram
parlamentariskt. Ett bifall till de i motionerna framförda
kraven skulle dock inte kunna fullföljas med någon sådan
ytterligare beredning eftersom landsbygdsprogrammet måste
lämnas för godkännande till EG-kommissionen senast den sista
december 1999. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
bemyndigar regeringen att tillämpa ett svenskt
landsbygdsprogram enligt förordning (EG) nr 1257/99. Därmed
avstyrker utskottet motionerna MJ8 (c) yrkande 3 och MJ10 (m)
yrkande 2.
När det gäller de i motion MJ248 (c) framförda synpunkterna
beträffande möjligheten att flytta mjölkkvot mellan
direktleverans/försäljningskvot och leveranskvot vill utskottet
anföra följande. Med leveranskvot avses leverans av mjölken
utan vidareförädling på exempelvis gården. Med
direktförsäljningskvot avses att mjölken vidareförädlas på
gården innan försäljning sker. För Sverige som medlemsland
finns en landskvot för vardera leverans och direktförsäljning.
Dessa nationella kvoter fastställs av kommissionen. När det
gäller direktförsäljningskvoten på gårdsnivå fastställs den för
producenten varje år och kvotåret löper mellan den 1 april och
den 31 mars. Den enskilde producenten kan när som helst under
året hos Jordbruksverket begära en omfördelning mellan sin
leveranskvot och direktförsäljningskvot. För att detta skall
kunna beviljas måste det dock finnas ett utrymme att fördela
inom berörd landskvot. Om så ej är fallet kan man inte medge en
omfördelning på gårdsnivå. Dessutom finns det en regional
kvotfördelning inom landet som också kan ha betydelse. Enligt
vad utskottet erfarit finns det för närvarande inget utrymme
att fördela när det gäller landskvoten för direktförsäljning.
Med det anförda föreslår utskottet att motion MJ248 (c) lämnas
utan vidare åtgärd.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens resultatbedömning
beträffande verksamhetsområdet jordbruk och trädgårdsnäring.
B 1 Statens jordbruksverk
Propositionen
Jordbruksverkets del av effektmålen inom utgiftsområde 23 är
att verka för en konkurrenskraftig, miljö- och
djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för
konsumenterna. Jordbruksverket är vidare funktionsansvarig
myndighet för funktionen Livsmedelsförsörjningar m.m. inom det
civila försvaret (se anslag F 3 Kostnader för
livsmedelsberedskap).
Mot bakgrund av de stora förändringar som EU-medlemskapet
föranlett och de krav som ställts på Jordbruksverket anser
regeringen att verket har klarat sina uppgifter väl.
Jordbruksverkets verksamhet exklusive
distriktsveterinärverksamheten har i huvudsak kommit att
inrikta sig mot tillämpningen av EG:s regleringar och
stödsystem. Utformningen och fördelningen av stöd skall bidra
till ett livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden, till
en konkurrenskraftigt miljöanpassad produktion samt till
utveckling av landsbygden. Verksamheten skall bedrivas genom
att korrekt och effektivt hantera, kontrollera och betala ut
stöd enligt regelverket. Detta skall ske på ett sådant sätt att
finansiella sanktioner från EG-kommissionen undviks. Av detta
följer bl.a. att Jordbruksverket har till uppgift att vara
fondkoordinator för EG-stöden. Verket skall även arbeta för
enhetlighet och likabehandling genom att sprida information
och kunskap om regelverket. Under året distribuerades
informationsbroschyrer till jordbrukarna, och information om de
olika EG-stöden till jordbruket gjordes även tillgänglig via
Internet. En kvalitativ utredning under verksamhetsåret 1998
har uppskattat att ca 90 % av jordbrukarna har tagit del av
informationsmaterialet. Flertalet anser att materialet var
tillräckligt för att de skulle kunna ansöka om stöd på egen
hand.
För att undvika sanktioner är det enligt regeringens
uppfattning bl.a. angeläget att verket även fortsättningsvis
bedriver en omfattande informationsverksamhet gentemot såväl
jordbrukare som mot länsstyrelser. Åtgärder bör också vidtas
för att effektivisera kontrollverksamheten liksom för att
begränsa kontrollbehoven.
När det gäller avgiftsinkomsterna härrör dessa från
växtinspektion, kvalitetskontroll av frukt och grönt,
vattenhushållning, foderkontroll, införsel av djur,
köttklassificering m.m. Under år 2000 skall den
avgiftsfinansierade verksamheten bedrivas i oförändrad
omfattning. För denna period beräknas intäkterna och
kostnaderna till 34 respektive 31 miljoner kronor.
Implementeringen av Agenda 2000 och det nya
landsbygdsprogrammet ställer fortsatta krav på utveckling och
effektivisering av administrationen. Jordbruksverket och
länsstyrelserna bör i likhet med innevarande år inom ramen för
anvisade medel på anslag B 8 Miljö-, struktur- och regionala
åtgärder få disponera resurser för sådana åtgärder. Regeringen
bedömer att 1 000 000 kr bör tillföras anslaget på grund av
Jordbruksverkets ökade arbetsuppgifter enligt ny lagstiftning
inom områdena epizooti och zoonos.
Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering gjorts av
anslaget. Justeringen har genomförts för att korrigera
tidigare i anslaget inlagd kompensation för premierna för
avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 19 070 000 kr.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 249 096 000 kr för år
2000.
Eftersom utbetalningar av EG-stöd ersätts i efterskott från
EG-budgeten uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket.
Regeringen bedömer detta kreditbehov till 5,5 miljarder kronor
för år 2000.
Motionerna
Enligt motion MJ250 (m) har tillämpningen av den gemensamma
jordbrukspolitiken gjorts för krånglig och byråkratisk.
Förenklingar av t.ex. miljöstödsprogrammet gör det möjligt att
sänka kostnaderna för Jordbruksverkets administration. Med
anledning av dessa förenklingar föreslår motionärerna att
anslaget B 1 Statens jordbruksverk minskas med 5 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 2). I motion
MJ251 (c) delvis föreslås, i enlighet med det förslag till
moratorium för reala anslagsökningar till statliga myndigheter
som man presenterat i sin budgetmotion, att anslaget B 1
Statens jordbruksverk minskas med 7 000 000 kr i förhållande
till regeringens förslag. I motion MJ252 (fp) yrkas att
anslaget B 1 Statens jordbruksverk minskas med 50 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 12 delvis).
Motsvarande krav framförs även i motion Fi212 (fp) yrkande 19
delvis. Enligt motion MJ257 (kd) har Jordbruksverket möjlighet
att rationalisera sin verksamhet bl.a. genom ett förenklat s.k.
clearingssystem. En tioprocentig minskning bör vara möjlig
(yrkande 11). Därmed kan anslaget B 1 Statens jordbruksverk
reduceras med 25 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 19 delvis). I motion MJ531 (m) begärs en
översyn av Jordbruksverkets organisation för att skilja
myndighetsutövning från affärsverksamhet. Enligt motionärerna
är det olämpligt att Jordbruksverket i egenskap av
kontrollmyndighet bedriver affärsverksamhet som innefattar att
med hjälp av statliga subventioner konkurrera med bl.a. de
veterinärer som man är satt att övervaka (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen är Jordbruksverkets del av
effektmålen inom utgiftsområde 23 att verka för en
konkurrenskraftig, miljö- och djurskyddsanpassad
livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna.
Jordbruksverkets verksamhet exklusive
distriktsveterinärverksamheten har i huvudsak kommit att
inrikta sig mot tillämpningen av EG:s regleringar och
stödsystem. Utformningen och fördelningen av stöd skall bidra
till ett livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden, till
en konkurrenskraftigt miljöanpassad produktion samt till
utveckling av landsbygden. Verksamheten skall bedrivas genom
att korrekt och effektivt hantera, kontrollera och betala ut
stöd enligt regelverket. Detta skall ske på ett sådant sätt att
finansiella sanktioner från EG-kommissionen undviks. Utskottet
delar regeringens bedömning att Jordbruksverket, mot bakgrund
av de stora förändringar som EU-medlemskapet föranlett och de
krav som ställts på verket, har klarat sina uppgifter väl. För
att undvika sanktioner är det som regeringen framhåller
angeläget att Jordbruksverket även fortsättningsvis bedriver en
omfattande informationsverksamhet gentemot såväl jordbrukare
som mot länsstyrelser. Åtgärder bör också vidtas för att
effektivisera kontrollverksamheten liksom för att begränsa
kontrollbehoven. Med det anförda ansluter sig utskottet till
regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under
anslaget B 1 och tillstyrker regeringens förslag. Därmed
avstyrks motionerna MJ250 (m) yrkande 2, MJ251 (c) delvis,
MJ252 (fp) yrkande 12 delvis, Fi212 (fp) yrkande 19 delvis och
MJ257 (kd) yrkanden 11 och 19 delvis.
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om
Jordbruksverkets tillgång till kredit på myndighetens särskilda
räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret. Utskottet
föreslår därför att riksdagen godkänner vad regeringen anfört i
denna del.
När det gäller de i motion MJ531 framförda synpunkterna om
Jordbruksverkets organisation och om det eventuella behovet av
att skilja på Jordbruksverkets myndighetsutövning och
uppdragsverksamhet vill utskottet anföra följande.
Jordbruksverket är en av de centrala myndigheter som i dag
ansvarar för djurskyddsfrågorna i landet. För att förstärka
djurskyddsarbetet på Jordbruksverket har man nyligen genomfört
en omorganisation. Verket har inrättat en särskild
djurskyddsenhet som ansvarar för djurskyddslagstiftningen och
arbetar med frågor om hållande, skötsel och hälsa. Enheten
ansvarar också bl.a. för djursjukdatasystemet samt allmänna
ärenden som rör veterinärväsendet och dess tillsyn. Härigenom
kan djurskyddsfrågorna samordnas med beredningen av alla frågor
med anknytning till djur. Mot bakgrund av det anförda är
utskottet inte berett att föreslå någon översyn av
Jordbruksverkets organisation i enlighet med förslaget i motion
MJ531 (m) yrkande 2. Utskottet utgår från att den nya
djurskyddsenheten på Jordbruksverket kontinuerligt utvärderas
inom ramen för myndighetens ordinarie
resultatutvecklingsarbete. Motionen avstyrks i berörd del.
B 2 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 2.
Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för
berörda myndigheter och verksamheter föranleder ingen erinran
från utskottets sida.
B 3 Djurregister
Propositionen
Anslaget skall täcka investeringskostnader och driften för en
databas för registrering av nötkreatur. Jordbruksverket har på
regeringens uppdrag träffat avtal med Svensk Mjölk om
arbetsfördelningen m.m. mellan verket och Svensk Mjölk.
Jordbruksverket har ett kontor i Söderhamn för den del av
hanteringen som bedrivs av verket. Kontoret har under år 1999
ca 17 fast anställda för hanteringen av djurregistret.
Databasen är i drift sedan den 1 januari 1998. Delar av
systemutvecklingsarbetet som skall underlätta och
effektivisera hanteringen genomförs under år 1999. Registret
finansieras med avgifter som inlevereras på inkomsttitel. Under
år 2000 fortsätter arbetet med att utveckla ett grisregister
över förflyttningar av grupper av grisar. Syftet med
grisregistret är främst att möjliggöra en spårning av smittade
djur vid eventuella sjukdomsutbrott. Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 15 993 000 kr för år 2000.
Motionen
Enligt motion MJ257 (kd) skall lantbrukarna ej belastas med
kostnader för hållande av register föranledda av EU-krav, såsom
avgift för djurdatabas. Avgifter för djurdatabaser skall
belasta statens budget. Enligt motionärerna bör avgiften tas
bort varför en minskning redovisas på intäktssidan motsvarande
budgeterad årskostnad 18 500 000 kr (yrkande 7 delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under anslaget B 3 och tillstyrker därför
regeringens förslag.
Enligt rådets förordning (EG) nr 820/97skall medlemsländerna i
EU införa ett system för identifiering och registrering av
nötkreatur på produktionsstadiet. Dessutom skall det inrättas
ett särskilt system för märkning av nötkött i
försäljningsledet. I ett första steg skall en databas över
samtliga djurbesättningar och enskilda djur upprättas där man
även skall kunna följa förflyttningar av djur mellan
besättningar. Den aktuella rådsförordningen ger möjlighet för
medlemsländerna att ta ut avgifter av djurhållarna för att
täcka kostnaderna för systemet för identifiering och
registrering av nötkreatur. Närmare bestämmelser härom finns i
artiklarna 2, 3 och 9 i förordningen. Databasen har varit i
funktion sedan den 31 december 1997 och administreras av
Statens jordbruksverk i samarbete med Svensk husdjursskötsel. I
samband med att riksdagen för första gången beslutade att
anvisa medel på ett särskilt anslag för kostnaderna för
inrättandet av ett djurregister tillstyrkte utskottet
regeringens förslag om avgiftsfinansiering framför allt av
statsfinansiella skäl (1997/98:JoU2y). Med det anförda föreslår
utskottet att motion MJ257 (kd) yrkande 7 delvis lämnas utan
vidare åtgärd.
B 4 Statens utsädeskontroll och B 5 Statens
växtsortnämnd
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen B 4
och B 5. Regeringens redovisning av resultatinformation m.m.
för berörda myndigheter och verksamheter föranleder ingen
erinran från utskottets sida.
B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Propositionen
Anslaget disponeras av Jordbruksverket bl.a. för att inom
skilda handlingsprogram, huvudsakligen genom försöks- och
utvecklingsverksamhet, styra utvecklingen inom jordbruket och
trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, minskad
ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av kemiska
bekämpningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och ökad
andel ekologisk produktion. För budgetåret 1999 har anvisats
26,7 miljoner kronor. Från anslaget har medel använts för bl.a.
försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande
åtgärder för ekologisk produktion. Försöks- och
utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande åtgärder inom
området ekologisk produktion skall kunna omfatta åtgärder
motsvarande 14 miljoner kronor, varav högst 2 miljoner kronor
för marknadsstödjande åtgärder. Kostnader avseende
marknadsstödjande åtgärder bör få belasta anslaget, men på sikt
är det rimligt att marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 26 934 000 kr för år
2000.
Motionen
Enligt motion L714 (mp) har frivilligorganisationer en viktig
attitydpåverkande funktion i samhället. I dag ges inget
särskilt stöd till KRAV:s arbete med miljömärkning. Enligt
motionärerna bör KRAV:s informationsverksamhet om ekologiska
livsmedel bli berättigad till statligt stöd (yrkande 8).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under anslaget B 6 och tillstyrker därför
regeringens förslag.
När det gäller statligt stöd till information om ekologiska
livsmedel konstaterar utskottet att ifrågavarande anslag
används för bl.a. marknadsstödjande åtgärder för ekologisk
produktion. Som framgår av regeringens förslag skall
marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk produktion
kunna omfatta åtgärder motsvarande högst 2 miljoner kronor.
Utskottet delar regeringens bedömning att kostnader avseende
marknadsstödjande åtgärder bör få belasta anslaget, men att det
på sikt är rimligt att marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret
för sådana åtgärder. Med det anförda avstyrks motion L714 (mp)
yrkande 8.
B 7 Bekämpande av växtsjukdomar
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 7.
Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för
berörda myndigheter och verksamheter föranleder ingen erinran
från utskottets sida.
B 8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder samt B
9 Från EG-budgeten finansierade miljö-, struktur-
och regionala åtgärder
Propositionen
Det nya anslaget B 8 ersätter de tidigare anslagen B 8, B 10
och B 12 genom att strukturstöden inom livsmedelssektorn, de
regionala stöden till jordbruket och de kompletterande
åtgärderna kommer att ingå i ett nytt svenskt
landsbygdsprogram. Till anslaget förs även det nationella
stödet till jordbruket i norra Sverige i likhet med tidigare.
Det nya anslaget bör motsvara tidigare nivåer. Eventuella
förändringar av anslag och bemyndiganderamar kommer att
föreslås riksdagen i 2000 års ekonomiska vårproposition. Vid
beräkning av anslaget för budgetåret 2000 skall dock hänsyn tas
till vad regeringen anfört i 1999 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1998/99:100) om engångsvis minskning av anslaget för
kompletterande åtgärder inom jordbruket. Anslaget bör
därutöver tillfälligt sänkas för att finansiera åtgärder vad
avser växtgenetiska resurser samt åtgärder inom
livsmedelsområdet. Implementeringen av Agenda 2000 och nya
landsbygdsprogrammet ställer fortsatta krav på utveckling och
effektivisering av administrationen. Jordbruksverket och
länsstyrelserna bör i likhet med innevarande år inom ramen för
anvisade medel få disponera resurser för sådana åtgärder.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 2 118 000 000 kr för år
2000.
Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till bearbetning och
avsättning av jord- och skogsbruksprodukter samt kompletterande
åtgärder är stödformer som bygger på fleråriga åtaganden mellan
staten och stödmottagarna. Det innebär att staten åtar sig
framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för
redan anvisade anslagsmedel. Av denna anledning föreslås
riksdagen bemyndiga regeringen att, i fråga om ramanslaget B 8,
godkänna beslut om stöd som innebär utgifter på högst 2 555
miljoner kronor efter år 2000.
Det nya anslaget B 9 ersätter de tidigare anslagen B 9, B 11
och B 13 genom att strukturstöden inom livsmedelssektorn, de
regionala stöden till jordbruket och de kompletterande
åtgärderna kommer att ingå i ett nytt svenskt
landsbygdsprogram. Till anslaget förs även Jordbruksfondens
utvecklingssektions finansiering av mål 1- och LEADER+-
programmen.
Regeringen bedömer enligt samma resonemang som under anslaget
B 8 anslagsbehovet till 1 717 500 kr för år 2000. Eventuella
förändringar av anslag och bemyndiganderamar kommer att
föreslås riksdagen i 2000 års ekonomiska vårproposition. Vid
beräkning av anslaget för budgetåret 2000 skall dock hänsyn tas
till vad regeringen anfört i 1999 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1998/99:100) om engångsvis minskning av anslaget för
från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom
jordbruket. Fördelningen mellan strukturfonderna av de EG-medel
som Sverige erhåller för mål 1 under perioden 2000-2006 är ännu
inte klar. Länsstyrelserna i de två mål 1-regionerna skall
senast den 1 oktober 1999 till regeringen redovisa förslag till
utvecklingsplaner vari ingår en finansiell uppdelning mellan
fonderna. Efter regeringsbehandling skall förslagen överlämnas
till och godkännas av EG-kommissionen. Fördelningen mellan
fonderna väntas bli klar i början av år 2000. Tilldelningen
till gemenskapsinitiativen, däribland LEADER+, blir troligtvis
klar under år 1999.
Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till bearbetning och
avsättning av jord- och skogsprodukter, regionala stöd samt
kompletterande åtgärder, är stödformer som bygger på fleråriga
åtaganden mellan staten och stödmottagarna. Det innebär att
staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms
inom ramen för redan anvisade anslagsmedel. Av denna anledning
föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att, i fråga om
ramanslaget B 9, godkänna beslut om stöd som innebär utgifter
på högst 2 769 miljoner kronor efter år 2000. Beräkningen
grundar sig på antagandet om en oförändrad omfattning av
landsbygdsprogrammet.
Motionerna
Enligt motion MJ251 (c), delvis, innebar Sveriges tilldelning
av EG-medel ca 500 miljoner kronor i utebliven EG-finansiering.
Konsekvensen kan bli att ambitionen i det svenska
miljöprogrammet för jordbruket måste dras ner. Vidare försämras
konkurrensförhållandet för de svenska bönderna och den svenska
landsbygden. Enligt motionärerna finns det nu anledning att
konstruktivt verka för att hitta en lösning som innebär att
skadorna minimeras. Därför bör anslaget tillföras ytterligare
700 000 000 kr utöver regeringens förslag. I motion MJ257 (kd)
yrkande 6 avvisas nedskärningar av ramarna för
miljöersättningsprogrammet. Neddragningen är oacceptabel, och
om det är så att det inte går att ändra kommissionens beslut
måste Sverige kompensera detta med nationella medel. För detta
ändamål bör anvisas 545 miljoner kronor. Vidare framhålls i
motionen att norrlandsjordbruket har extra kostnader som man i
övriga Sverige inte belastas med. Ett exempel är de långa
transportsträckorna vid kadaverhantering. Ytterligare 6
miljoner kronor bör därför anslås för regionala åtgärder.
Sammanlagt föreslås att anslaget utökas med 551 000 000 kr (
yrkande 19 delvis).
Utskottets överväganden
Som regeringen framhåller hade EG-kommissionens
beslut om fördelning av medel till
landsbygdsåtgärder vid tidpunkten för regeringens
beslut om budgetpropositionen ännu inte delgivits
regeringen. Regeringens förslag beträffande de nya
anslagen B 8 och B 9 motsvarar därför i stort sett
de tidigare sammanlagda nivåerna. Eventuella
förändringar av anslag och bemyndiganderamar kommer
att föreslås riksdagen i 2000 års ekonomiska
vårproposition. Mot bakgrund av det anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag när det
gäller medelsanvisning under anslagen B 8 och B 9.
Därmed avstyrks motionerna MJ251 (c) delvis och
MJ257 (kd) yrkandena 6 och 19 delvis. De i
motionerna MJ251 och MJ257 framförda yrkandena om en
höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen
fastställda ramen för utgiftsområdet. Vidare
tillstyrker utskottet de bemyndiganden som
regeringen föreslår.
B 10 Arealersättningar och djurbidrag m.m.
Propositionen
Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av arealersättning,
djurbidrag m.m. Anslaget är obligatoriskt för alla
medlemsländer inom EU och finansieras helt från EG-budgeten.
Den jordbrukspolitiska reformen, Agenda 2000, innebär att nya
regler kommer att införas för arealersättningen och
djurbidragen under år 2000. Arealersättningen för spannmål
kommer att öka medan en sänkning kommer att ske för övriga
grödor. Dessutom kommer arealersättningar att införas för
gräsensilage. Torkningsersättning utgår för spannmål och
oljeväxter i stödområdena 1-3. Beslutet om Agenda 2000 ger
möjlighet att utbetala arealersättningar i januari. Denna
möjlighet utnyttjas, vilket för år 2000 innebär en förskjutning
av utbetalningar motsvarande ca 3,7 miljarder kronor. För am-
och dikobidraget innebär beslutad reform i stort att
bidragsbeloppen höjs och att am- och dikobidrag även kan sökas
för kvigor. Bidragsbeloppen höjs även för handjur. Dessutom
återgår antalet bidragsrätter såväl för am- och dikor som för
handjur till ursprungsnivå. Sverige får behålla de nivåer som
fastställdes i anslutningsfördraget. Slaktbidrag är en ny
stödform som kommer att införas, och Sverige har liksom de
andra medlemsstaterna tilldelats ett nationellt kuvert som på
objektiva grunder skall betalas ut till producenterna. Sverige
avser att dela ut medel ur det nationella kuvertet som ett
tillägg på slaktbidragen för tjurar, stutar och kvigor. På
grund av förskjutningen av utbetalningen av arealstödet för år
2000 anpassas anslagsnivån engångsvis nedåt.
Anslagsutvecklingen är dock stigande, vilket är en konsekvens
av den jordbrukspolitiska reformen Agenda 2000. På
nötköttsområdet utgår kompensation i form av stegvis höjda
djurpremier för den prissänkning på 20 procent som genomförs
under tre år. Vid beräkningen av anslaget för budgetåret 2000
har hänsyn tagits till kompensation från EG-budgeten för
valutakursförändringar. Dessa har beräknats till ca 450
miljoner kronor för år 2000. Regeringen bedömer anslagsbehovet
till 1 321 000 000 kr för år 2000.
Arealersättning avseende år 2000 om ca 3,7 miljarder kronor
utbetalas först i januari 2001. Det innebär att staten åtar sig
framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för
redan anvisade anslagsmedel. Av denna anledning föreslås
riksdagen bemyndiga regeringen att godkänna stöd som innebär
utgifter på högst 3 800 000 000 kr efter år 2000.
Motionerna
Enligt motion MJ210 (m) innebär förslaget att senarelägga
utbetalningarna av arealersättningarna ingen förbättring av
statens finanser. Däremot innebär det en försämrad likviditet
för bönderna motsvarande 40-50 miljoner kronor räknat på två
månaders förskjutning. Från ett individperspektiv och med
hänsyn till de enskilda bönderna måste utbetalningen ske vid
den tidpunkt som är tänkt från början. För att göra skadan så
liten som möjligt bör enligt motion MJ212 (m) yrkande 5
utbetalningen av arealersättningen ske första arbetsdagen efter
årsskiftet. Enligt motion MJ222 (c) yrkande 5 bör en statlig
lånegaranti införas för jordbrukare som på grund av försenade
utbetalningar får likviditetsproblem. Enligt motionärerna är
det, med hänsyn till det ansträngda ekonomiska läget för det
svenska jordbruket, helt oacceptabelt att förskjuta
utbetalningarna. Varje månads försening av utbetalningen
innebär ett ekonomiskt avbräck som omräknat i ränteintäkter
motsvarar drygt 20 miljoner kronor. Vidare bör frågan om
räntekompensation för försenad utbetalning av arealersättning
övervägas. På grund av utformningen av den statliga
budgetprocessen är det svårt att förändra regeringens förslag.
Det finns dock reell anledning att staten går in och garanterar
eventuella likviditetsproblem (yrkande 6). I motion MJ251 (c)
delvis framhålls att varje månads försening av utbetalningarna
innebär ett ekonomiskt avbräck som omräknat i ränteintäkter
motsvarar 20 miljoner kronor. Normal utbetalning borde vara den
1 december årligen varför man kan räkna med två månaders
fördröjning. Enligt motionärerna måste staten kompensera
jordbrukarna för eventuella kostnader på grund av den
förskjutna utbetalningen varför anslaget B 10 bör tillföras
ytterligare 40 000 000 kr utöver regeringens förslag.
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen är anslaget obligatoriskt för alla
medlemsländer inom EU och finansieras helt från EG-budgeten. På
grund av förskjutningen av utbetalningen av arealstödet för år
2000 anpassas anslagsnivån engångsvis nedåt. Utskottet ansluter
sig till regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet
under anslaget B 10 och tillstyrker regeringens förslag. Därmed
avstyrks motionerna MJ210 (m) och MJ251 (c) delvis. Det i
motion MJ251 framförda yrkandet om en höjning av anslaget ryms
inte inom den av riksdagen fastställda ramen för
utgiftsområdet. Utskottet tillstyrker vidare det bemyndigande
som regeringen föreslår.
När det gäller de i motionerna MJ212 (m) och MJ222 (c)
framförda synpunkterna beträffande tidpunkten för utbetalning
av arealersättningarna vill utskottet anföra följande. Som
regeringen framhåller ger beslutet om Agenda 2000 möjlighet att
utbetala arealersättningarna i januari månad. Av regeringens
budgetförslag följer vidare att denna möjlighet utnyttjas för
kommande budgetår och att detta innebär en förskjutning av
utbetalningar motsvarande ca 3,7 miljarder kronor. Utskottet
utesluter inte att den senarelagda utbetalningen av arealstöd
skulle kunna medföra vissa likviditetsproblem för berörda
jordbrukare. Utskottet förutsätter därför att regeringen och
Jordbruksverket noggrant följer utvecklingen och att
arealstödet utbetalas med minsta möjliga fördröjning. Med det
anförda föreslår utskottet att motionerna MJ212 (m) yrkande 5
och MJ222 (c) yrkandena 5 och 6 lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd.
B 11 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 11.
Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för
berörda verksamheter föranleder ingen erinran från utskottets
sida.
B 12 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.
Propositionen
Under anslaget redovisas de räntekostnader som uppstår för
staten till följd av att ersättningen från EG:s jordbruksfonds
garantisektion erhålls i efterskott. Anslaget får även
belastas med eventuella finansiella sanktioner och
straffavgifter som EG-kommissionen kan komma att ålägga
Sverige. Anslaget får också tillföras kursvinster och belastas
med kursförluster som uppstår till följd av att medlemsstaten
bär kursrisken inom EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion.
Anslaget får dessutom belastas med s.k. tekniska kostnader för
offentlig lagring i den mån ersättning inte erhålls från EG-
budgeten. Vid ett omvänt förhållande, dvs. om EG:s
schablonersättning för de tekniska kostnaderna överstiger de
faktiska kostnaderna, tillförs anslaget medel från inkomsttitel
6116 Offentlig lagring.
Sverige har under år 1999 drabbats av sin första sanktion på
grund av att en länsstyrelse felaktigt godkänt en
arealstödutbetalning på 2,3 miljoner kronor under
räkenskapsåret 1996. Under år 2000 kan Sverige komma att
drabbas av ännu en sanktion på grund av felaktiga
djurbidragsutbetalningar på ca 4,6 miljoner kronor gjorda av
Jordbruksverket under räkenskapsåren 1995/96.
Ekobrottsmyndigheten, anslag B 2 i utgiftsområde 4
Rättsväsendet, föreslås få uppgifter som nu ligger på EU-
bedrägeridelegationen inom Finansdepartementet.
Ekobrottsmyndighetens nya uppgifter föreslås finansieras bl.a.
från anslag B 12 med 300 000 kr. Regeringen bedömer
anslagsbehovet till 79 700 000 kr för år 2000.
Motionen
I motion MJ257 (kd) uppmärksammas den senarelagda utbetalningen
av arealstödet. Enligt motionärerna räknar man med att
utbetalningen skall förskjutas med cirka en månad i förhållande
till tidigare år. Räntekostnaden för denna förskjutning skall
rimligtvis bäras av staten. Ytterligare 25 000 000 kr bör
anvisas under anslaget B 12 för att kompensera
lantbruksföretagen för den beräknade räntekostnaden (yrkande 19
delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det
gäller medelsbehovet under anslaget B 12 och tillstyrker
regeringens förslag. Därmed avstyrks motion MJ257 (kd) yrkande
19 delvis. Det i motionen framförda yrkandet om en höjning av
anslaget ryms inte inom den av riksdagen fastställda ramen för
utgiftsområdet.
B 13 Jordbrukets blockdatabas
Propositionen
Anslaget avser att täcka kostnader för den digitala
blockdatabas varpå de arealbaserade EG-stöden beräknas. Den
kartavgift som skall finansiera kostnader uppkomna under
anslaget skall enligt förordningen (1997:183) om kartavgift i
ärenden om jordbruksstöd gälla stödansökningar inlämnade
fr.o.m. år 1998.
Under år 1998 har databasen vidareutvecklats och uppdaterats.
Ett geografiskt informationssystem (GIS) har skapats för
handläggning och ajourhållning av blockinformation.
Finansiering av kostnaderna för investering och drift sker
genom att intäkterna från kartavgiften inlevereras till
inkomsttitel på statsbudgeten. Avgifterna beräknas ge full
kostnadstäckning. Under år 1998 har samtliga lantbrukare som
ansökt om arealersättningar erhållit blockkartor. Regeringen
bedömer anslagsbehovet till 17 990 000 kr för år 2000.
Motionerna
Enligt MJ205 (m) är kartavgiften att betrakta som en
ansökningsavgift. Någon sådan får inte medlemsländerna ta ut
enligt EG-rätten. Det är angeläget att lantbrukare inom olika
EU-länder konkurrerar på lika villkor varför kartavgiften bör
tas bort. I motion MJ257 (kd) yrkande 7 delvis framhålls att
lantbrukarna ej skall belastas med kostnader för hållande av
register föranledda av EU-krav såsom kartavgift. Avgifter för
kartor skall belasta statens budget och inte
lantbruksföretagen. Motionärerna vill ta bort avgiften och
redovisar en minskning på intäktssidan motsvarande budgeterad
årskostnad 28 00 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 13.
Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för berörd
verksamhet föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Den kartavgift som skall finansiera kostnader uppkomna under
anslaget skall enligt förordningen (1997:183) om kartavgift i
ärenden om jordbruksstöd gälla stödansökningar inlämnade
fr.o.m. år 1998. Som framgår av propositionen har
kartavgifternas förenlighet med EG-rätten ifrågasatts och är
föremål för domstolsprövning. Med det anförda föreslår
utskottet att motionerna MJ205 (m) och MJ257 (kd) yrkande 7
delvis lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Fiske
Propositionen
Omfattning
Fiskeriverket är central myndighet för såväl förvaltning av
fiskresurserna som främjandet av en livskraftig fiskerinäring.
Fiskeriverket skall vidare främja forskning och bedriva
utvecklingsverksamhet på fiskeområdet.
På regional nivå har länsstyrelserna ansvaret för fiskefrågor,
främst fiskevård och EG:s strukturstöd. Verksamheten har i
relation till länsstyrelsernas totala verksamhet ökat något
under de senaste åren.
Kustbevakningen, som tillhör utgiftsområde 6 Totalförsvar,
svarar för tillsyn och kontroll av såväl yrkesfiske som
fritidsfiske. Av myndighetens totala budget används ca 23 % för
övervakning av fiske.
Utgiftsutveckling
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende fisket till följd av
tidigare beslut samt förslagen i 1998 års budgetproposition är följande
(i miljoner kronor och löpande priser):
Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
1998 1999 1999 2000 2001
2002
147 190 185 196 197
199
Förändringar
Budgetåret präglades av ytterligare effektivisering av
tillämpningen av EG:s gemensamma fiskeripolitik. Detta arbete
medförde ett antal förändringar, bl.a. beslut om
- ytterligare regleringar i förordningen om nya tekniska
bevarandeåtgärder i Västerhavet,
- ett nytt satellitbaserat övervakningssystem (VMS) för
fiskefartyg och ett gemensamt kontrollsystem för öppet hav
i Nordostatlanten,
- att upprätta en långsiktig förvaltningsstrategi för
östersjötorsken,
- en långsiktig förvaltningsstrategi för sill i Nordsjön och
Östersjön,
- ett nationellt aktionsprogram för östersjölaxen,
- en ny rådsförordning avseende Fonden för fiskets utveckling,
- omfördelning av fartygskapacitet mellan olika segment av den
svenska fiskeflottan inom ramen för den sammanlagda
kapacitetsnedskärningen.
Mot bakgrund av betänkandet Fiskeriadministrationen i ett EU-
perspektiv (SOU 1998:24) har Fiskeriverket beslutat att en ny
organisation skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1999. Syftet har
främst varit att koppla FoU-verksamheten till verkets
myndighetsuppgifter.
Prioriteringar
EG-kommissionens allmänna översyn av den gemensamma
fiskeripolitiken som inleddes år 1998 ingår i förberedelserna
för den revision av fiskeripolitiken som skall vara avslutad
till år 2002. Regeringen kommer att prioritera detta arbete,
som skall ske i samverkan med näringen och andra berörda
intressenter. Frågan kan komma att bli en av de viktigare under
det svenska ordförandeskapet första halvåret 2001.
Förutom integrering av miljö- och fiskefrågor är prioriterade
frågor införande av överenskommelser med anledning av Baltic
21-arbetet, förvaltningsstrategi för torsk samt strategier för
sill och skarpsill i Östersjön, baserade på
försiktighetsprincipen.
Beträffande nordsjöfisket skall särskilt bevakas
konsultationerna mellan EU och Norge om de nya långsiktiga
förvaltningsstrategierna för en rad bottenlevande arter samt
för makrill. Arbetet baseras på försiktighetsprincipen.
Frågan om avrapportering av artsammansättningen vid svenska
landningar i Danmark måste lösas.
I samband med reformeringen av gemenskapens struktur- och
regionalpolitik, som skett inom ramen för Agenda 2000, har nya
regler fastställts för Fonden för fiskets utveckling.
Förhandlingarna avseende det detaljerade regelverket för
strukturåtgärder inom fiskerinäringen, den s.k.
tillämpningsförordningen, förväntas vara avslutade under hösten
1999. Detta innebär att det nya strukturprogrammet fördröjs.
Det är emellertid viktigt att det nationella arbetet fortgår
och att ett program kan godkännas så snart som möjligt under år
2000.
Resultatbedömning
Det kritiska tillståndet för flera av världens stora
fiskbestånd är utgångspunkten för det multilaterala
fiskerisamarbetet. Under året har flera framsteg gjorts. Dessa
syftar bl.a. till att förstärka dels de regionala
fiskerikommissionerna, dels FAO:s globala övervakning och
analys av beståndssituationen.
Uppgiften att genomföra en Agenda 21 för Östersjön, kallad
Baltic 21, utgör tillsammans med arbetet inom ramen för
Nordsjökonferensen grunden för en vidare integrering av fiske-
och miljöfrågor. Under året har Sverige deltagit i utarbetandet
av en plan för Baltic 21-arbetet på fiskets område. Uppföljning
och genomförande av denna plan kommer att ske såväl
internationellt inom ramen för Fiskerikommissionen för
Östersjöns verksamhet som nationellt av ansvariga myndigheter.
Målet är att minst 50 % av den potentiella
reproduktionskapaciteten i samtliga vildlaxälvar skall uppnås
senast år 2010 för staterna runt Östersjön.
På regional nivå är länsstyrelserna viktiga aktörer.
Effektmålen för länsstyrelsernas arbete på fiskeområdet är att
medverka till ansvarsfull hushållning med fiskresurserna och
utveckling av konkurrenskraftiga företag inom fiskerinäringen.
Regeringens bedömning är att länsstyrelsernas insatser har
bidragit till att uppnå målen dels genom att fördela EU-stöd
till bl.a. fiskberedningsindustrin och vattenbruk, dels genom
sitt fiskevårdsarbete. Enligt regeringens uppfattning är det
angeläget att arbetet med att öka mätbarheten i resultaten
fortsätter.
Fiskevårdsarbetet syftar till en god miljö, effektiv
användning av resurserna och en hållbar försörjning och ingår
som en del i ansträngningarna att bygga ett ekologiskt hållbart
samhälle. I detta arbete måste långsiktiga åtgärder
prioriteras.
Fiskeriverket fortsätter sin översyn av användningen av
fiskeavgifter fastställda enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812)
med särskilda bestämmelser om vattenverk. Målet är att ta fram
underlagsmaterial i de fall otidsenliga bestämmelser hindrar
ett genomförande av biologiskt riktiga åtgärder. De fonderade
medlen uppgick vid 1998 års utgång till ett bokfört värde på
drygt 74 miljoner kronor.
Ur ett producentperspektiv har marknaden för fisk och skaldjur
varit gynnsam under år 1998 och marknadspriserna har ökat, i
synnerhet för vitfisk.
EG-kommissionen lämnade i februari 1999 ett förslag till ny
förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för
fiskeri- och vattenbruksprodukter. Enligt förslaget skall den
nya förordningen börja gälla den 1 januari 2001 och arbetet med
förordningen pågår för närvarande på rådsnivå.
Redan i maj 1996 startade ett nordiskt samarbete om
miljömärkning av fisk. Det nordiska initiativet ledde till att
FAO i oktober 1998 diskuterade möjligheten att utarbeta
tekniska riktlinjer för en miljömärkning. EG-kommissionen har
även tagit upp frågan och i juni 1999 hållit en första
diskussion. Kommissionen har för avsikt att under hösten 1999
återkomma i frågan.
EG:s finansiella instrument för att uppnå de strukturpolitiska
målen på fiskets område är Fonden för fiskets utveckling (FFU).
Beträffande mål 5a-åtgärder, vilka omfattar den huvudsakliga
delen av strukturstödet, kan konstateras att investeringsviljan
inom fiskerinäringen genomgående varit hög, främst för
investeringar i beredningsindustrin, i fiskehamnar och inom
flottan. Inom mål 6 har investeringarna främst avsett
vattenbruksanläggningar. Enligt den oberoende utvärdering som
per den 31 december 1998 gjorts av programmet är uppfyllelsen
av de övergripande målen genomgående god. Stödets effekter
bedöms som goda och en tredjedel av projekten bedöms ha haft
större effekt än förväntat.
Den totala produktionen från vattenbruket har successivt
minskat under de senaste åren. För att långsiktigt ha god
lönsamhet och effektivt kunna möta konkurrens från utländska
företag behöver genomsnittsproduktionen per odling öka. För att
denna utveckling skall bli möjlig måste dock de miljörelaterade
konflikterna utredas och minskas. Gemenskapsinitiativet Pesca
har under år 1998 och första halvåret 1999 utvecklats bättre än
tidigare år.
I februari 1998 bildades Matfiskodlarnas
Producentorganisation, som bl.a. skall främja medlemmarnas
ekonomiska intressen genom att sälja fisk och övriga
vattenbruksprodukter som medlemmar levererar till
producentorganisationen. Inom Jordbruksdepartementet har en
arbetsgrupp tillsatts för att bl.a. ta fram förslag till
övergripande policy för vattenbruket. Arbetsgruppen skall
senast den 1 december 1999 överlämna en rapport till
regeringen.
Utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen för det
svenska yrkesfisket lade i januari 1999 fram betänkandet
Yrkesfiskets konkurrenssituation (SOU 1999:3). Betänkandet har
remissbehandlats. Ärendet bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Översyn av fiskeriadministrationen
En särskild utredare har sett över fiskeriadministrationen och överlämnade
i januari 1998 betänkandet Fiskeriadministrationen i ett EU-
perspektiv (SOU 1998:24) till regeringen.
Enligt regeringens bedömning skall uppgiften att utföra
kvalitetskontroll av fisk i svenska hamnar överföras från
Fiskeriverket till Kustbevakningen.
Den svenska fiskerikontrollen ingår i den gemensamma
fiskeripolitiken och skall utövas enligt EG:s
kontrollförordning (EEG) nr 2847/93. Svensk lagstiftning
innehåller ytterligare bestämmelser om fiskerikontrollen. Redan
i dag utgör fiskerikontrollen en betydande del av
Kustbevakningens verksamhet. Kustbevakningen bör få en
sammanhållande uppgift inom fiskerikontrollen genom att även
ansvaret för kvalitetskontroll av fisk överförs till
myndigheten. Fiskeriverket skall, som ansvarig myndighet
avseende den gemensamma fiskeripolitiken i Sverige, även
framgent ha det övergripande ansvaret för den del av politiken
som hänför sig till EG:s kontrollförordning på fiskets område.
Fiskeriverket och Kustbevakningen skall gemensamt få i uppdrag
att utarbeta ett riskanalysbaserat kontrollsystem. Den
gemensamma fiskeripolitiken skall revideras senast år 2002.
Inom ramen för detta arbete behandlas även fiskerikontrollen.
Mot denna bakgrund anser regeringen att den svenska
fiskerikontrollen bör utvärderas senast år 2004.
Strukturstöd för perioden 2000-2006
Sedan början av år 1999 har ett förslag om en ny tillämpningsförordning
avseende strukturåtgärder inom fiskerinäringen behandlats i EU.
Förslaget innebär även riktlinjer för maximalt finansiellt
bidrag som får beviljas enskilda projekt. Förslaget till ny
förordning skall fastställas under hösten 1999.
Utskottets överväganden
När det gäller fiskeriadministrationen gör utskottet samma
bedömning som regeringen och anser att uppgiften att utföra
kvalitetskontroll av fisk i svenska hamnar skall överföras från
Fiskeriverket till Kustbevakningen.
Regeringens redovisning av prioriteringar och
resultatbedömning m.m. föranleder ingen erinran från utskottets
sida.
C 1 Fiskeriverket
Propositionen
Av Fiskeriverkets resultatredovisning framgår att verket har
arbetat i linje med de övergripande målen i regleringsbrevet.
Enligt regeringen bör ytterligare insatser göras i syfte att
förtydliga resultatredovisningen bl.a. vad gäller kopplingen
till uppställda mål samt analyser och motiveringar av gjorda
insatser. För att bidra till en tydligare redovisning pågår för
närvarande en översyn av Fiskeriverkets effekt- och
verksamhetsmål.
Mot bakgrund av de stora förändringar som EU-medlemskapet
inneburit för Fiskeriverket samt verkets förstärkta roll på
miljöområdet anser regeringen att verket har utfört sina
uppgifter väl.
Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och tjänsteexport.
Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten härrör sig från
verkets undersökningsfartyg och från utredningskontoren.
Tjänsteexporten är hänförlig till Swedmars (Swedish Centre för
Coastal Development and Management of Aquatic Resources)
internationella konsultverksamhet, bl.a. grundat på ett avtal
med Sida.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2000 till 65 514 000
kr. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven vara
oförändrade i fasta priser.
Motionerna
Enligt Centerns motion MJ251 (delvis) bör anslaget minskas med
2 miljoner kronor. I motion MJ257 (kd) yrkande 19 (delvis)
begärs en minskning av anslaget med 3 miljoner kronor.
Tre motioner behandlar frågan om ersättning för skador på
fiskefartyg och fiskeredskap till följd av dumpade kemiska
stridsmedel och liknande produkter. Motionärerna i motion MJ404
(v) framhåller att Naturvårdsverket och Försvarsmakten även
fortsättningsvis bör ha ansvar för saneringen (yrkande 1).
Regeringen bör utarbeta förslag till lag som ger de svenska
fiskarna ersättning i likhet med de danska då krigsmateriel
fångas i redskapen. Enligt de danska reglerna skall bl.a.
fiskarna hållas skadeslösa, vilket innebär ersättning för
förlorad fångst och förlorade redskap. Marinen eller
Civilförsvaret tar hand om desarmeringen av stridsmedlen
(yrkande 2). Regeringen bör i olika internationella forum
arbeta för att dessa regler också skall gälla i andra länder
som fiskar i Östersjön och Nordsjön (yrkande 3). I motion MJ410
(kd) konstateras att ersättningssystemet för fiskare som kommer
i kontakt med senapsgas eller nervgas fungerar dåligt (yrkande
4). Enligt motion MJ780 (m) är det statens ansvar att hålla
fiskarna skadeslösa vid s.k. fångst av militärt och kemiskt
avfall.
Utskottets överväganden
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller
medelsbehovet under anslaget och avstyrker motionerna MJ251 (c)
i motsvarande del och MJ257 (kd) yrkande 19 (delvis).
När det gäller ersättning för skador på fiskefartyg och
fiskredskap till följd av dumpade kemiska stridsmedel och
liknande produkter vill utskottet anföra följande. Staten
ersätter redan i dag en stor del av skadorna såsom eskort till
hamn, ersättning för saneringskostnader och
arbetslöshetsersättning under den tid saneringen pågår. På
uppdrag av Jordbruksdepartementet har Statskontoret utrett och
lagt fram förslag om ett system för ersättning för skador på
fiskefartyg och fiskeredskap till följd av dumpade stridsmedel
och liknande produkter. Statskontoret uppskattar att antalet
incidenter orsakade av såväl dumpade kemiska stridsmedel som
liknande produkter årligen uppgår till ca 25 stycken. För
närvarande rapporteras till myndigheterna endast skador som
orsakas av kemiska stridsmedel. Sedan år 1984 har endast åtta
fall rapporterats och den senaste incidenten inträffade år
1992. I fråga om personskador erbjuder Sveriges Fiskares
Riksförbund sina medlemmar en kollektiv försäkring.
Statskontoret föreslår att yrkesfiskare själva eller via sina
branschorganisationer ser över försäkringsskyddet och utnyttjar
de möjligheter som finns inom de kommersiella försäkringarnas
ram. Vidare föreslår Statskontoret att, i den mån kostnader
kvarstår då kommersiella försäkringslösningar är fullt
utnyttjade, dessa bör ersättas av en statlig försäkring via en
fond. I propositionen anför regeringen att staten redan i dag
ersätter en stor del av skadorna. Sammantaget gör regeringen
den bedömningen att inga åtgärder bör vidtas med anledning av
Statskontorets förslag. Dessutom utreds för närvarande frågan
om en ny saneringsanläggning i Karlskrona. Övriga kostnader för
uppkomna skador bör enligt regeringen kunna täckas genom
försäkringslösningar. Utskottet delar regeringens uppfattning
när det gäller frågan om ersättningssystemet och dess
utformning. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna
MJ404 (v) yrkandena 2 och 3, MJ410 (kd) yrkande 4 och MJ780
(m).
Som framgår av utskottets redogörelse ovan kommer några
åtgärder inte att vidtas med anledning av Statskontorets
förslag. Motion MJ404 (v) yrkande 1 får därmed anses
tillgodosedd utan något riksdagens uttalande i frågan.
C 2 Strukturstöd till fisket m.m., C 3 Från EG-budgeten
finansierade strukturstöd till fisket m.m. och C 4
Fiskevård
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen C2-C4.
Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för berörda
myndigheter och verksamheter föranleder ingen erinran från
utskottets sida.
Rennäring
Propositionen
Rennäringen främjas i första hand genom statligt pristillägg på
renkött, ersättning för vissa merkostnader till följd av
Tjernobylolyckan och genom att staten svarar för vissa
kostnader för renskötselanläggningar liksom viss planläggning
rörande renskötseln. De skador som vilda djur orsakar tamdjur
och annan egendom ersätts om vissa förutsättningar är
uppfyllda. Staten svarar för underhåll och upprustning av
byggnaderna på de drygt 110 kvarvarande fjällägenheterna.
Utgiftsutvecklingen
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende rennäringen till följd av
tidigare beslut samt förslagen i 1999 års budgetproposition är följande
(i miljoner kronor och löpande priser):
Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
1998 19991 1999 2000 2001
2002
90 94 104 100 95
95
1 Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåren
1995/96 och 1998.
Utskottets överväganden
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
resultatbedömning beträffande verksamhetsområdet rennäring och
länsstyrelsernas verksamhet inom området.
D 1 Främjande av rennäringen m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget D 1.
Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för
verksamheten föranleder ingen erinran från utskottets sida.
D 2 Ersättningar för viltskador m.m.
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder
för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada
enligt 29 a § jaktförordningen (1987:905) samt för skador som
rovdjur orsakar på renar.
Ökningen av antalet rovdjur och ett ökande avräkningspris på
renkött medförde att ersättningsbeloppet budgetåret 1999 höjdes
till 35 miljoner kronor. För att säkerställa en rättvis
fördelning av ersättningen mellan samebyarna avsätts medel för
systematiska inventeringar för att fastställa förekomst och
föryngring av rovdjur i renskötselområdet. För samebyarnas del
beräknas 3 miljoner kronor.
Naturvårdsverket fördelar medel på samtliga länsstyrelser och
beslutar om bidrag för att förebygga eller ersätta skada.
Inriktningen är att viltskador så långt möjligt skall
förebyggas.
Under åren har såväl skador av säl som annat vilt ökat som
följd av ökade populationer. Med anledning av detta bör
engångsvis ytterligare 7 miljoner kronor anvisas på anslaget.
För ersättning för skador på annat än ren anvisas således 25
miljoner kronor.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 63 000 000 kr för år
2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven vara 56
000 000 kr.
Motionen
I motion MJ906 (mp) begärs utvärdering av anslaget D 2
utgiftsområde 23 (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Med anledning av motionen vill utskottet inledningsvis erinra
om att i och med att den nya budgetprocessen började tillämpas
hösten 1997 skall regeringen enligt 1 kap. 2 § lagen
(1996:1059) om statsbudgeten för riksdagen redovisa de mål som
åsyftas och de resultat som uppnåtts på olika
verksamhetsområden. Härutöver vill utskottet hänvisa till den
redogörelse regeringen presenterar i budgetpropositionen när
det gäller utgiftsutveckling, resultatbedömning och regeringens
slutsatser vad gäller rennäringen i stort. I fråga om anslaget
D 2 drar regeringen den slutsatsen att några ändringar i
ersättningssystemet inte bör övervägas innan
Rovdjursutredningen har fullgjort sitt uppdrag (dir. 1998:6).
Uppdraget skall redovisas senast den 15 december 1999.
Beträffande de nya medel som tillförs anslaget för år 2000 för
skador på annat än ren förutsätter utskottet att regeringen
beaktar de synpunkter som framförs i motion MJ906 (mp) yrkande
4. Motionen får därmed anses tillgodosedd.
D 3 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget D 3.
Regeringens redovisning av resultatinformation för berörda
myndigheter och verksamheter föranleder ingen erinran från
utskottets sida.
Djurskydd och djurhälsovård
Propositionen
Utgiftsutvecklingen
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende djurskydd och djurhälsovård
till följd av tidigare beslut samt förslagen i 1999 års
budgetproposition är följande (i miljoner kronor och löpande priser):
Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
19981 1999 1999 2000 2001
2002
301 279 333 282 285
289
1 Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåren
1995/96 och 1998.
Djurskyddet är en för regeringen prioriterad fråga. I
regeringsförklaringen anförs att djurskyddet skall stärkas och
att god djurhållning eftersträvas på såväl nationell nivå som
EU-nivå. Mot den bakgrunden avser regeringen att under år 2000
till riksdagen överlämna en proposition med förslag till
förbättrat djurskydd.
Enligt djurskyddslagen skall djur ges möjlighet att bete sig
naturligt. Regeringen avser därför att se över reglerna för
burhållning av mink och återkomma med förslag till
förbättringar under mandatperioden. Inom djurskyddsområdet bör
även en fortsatt utveckling av alternativa system för värphöns
prioriteras.
Frågorna om antibiotika som tillväxtbefrämjare liksom den
svenska forskningen när det gäller djurhälsa och smittspridning
är viktiga. För de utökade uppgifter som följer av zoonoslagen
behöver Jordbruksverket ökat anslag. Regeringen prioriterar
även Jordbruksverkets kunskapshöjande verksamhet. Vidare
prioriteras ökat stöd till de djurförsöksetiska nämnderna.
Regeringen anser att ytterligare medel till medfinansiering av
forskningsprojekt, där EU finansierar hälften, måste tillföras
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). SVA måste få
möjlighet till finansiering av den hälftendel som EU inte
bekostar.
Jordbruksverket har tagit ett nytt utvecklat
djursjukdataprogram i drift under våren 1999. Detta förutsätts
bli ett viktigt hjälpmedel i den förebyggande djurhälsovården
och i den direkta djursjukvården och innebära att bl.a.
sjukdomsutveckling och läkemedelsanvändning kan följas på ett
ändamålsenligt sätt.
Ett omfattande kvalitetssäkringsarbete har bedrivits vid SVA
under år 1998. Detta har lett till att SWEDAC ackrediterat
SVA:s laboratorieverksamhet inom klinisk bakteriologi, kemi,
parasitologi och virologi. SVA har också fastställt en
kvalitetspolicy för myndighetens arbete.
Jordbruksverket och Centrala försöksdjursnämnden (CFN) har
utarbetat en åtgärdsplan som kommer att utgöra ett
betydelsefullt instrument för att stärka djurskyddet för
försöksdjuren.
E 1 Statens veterinärmedicinska anstalt
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget E 1.
Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för
verksamheten föranleder ingen erinran från utskottets sida.
E 2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen
Propositionen
Jordbruksverket är chefsmyndighet för
distriktsveterinärorganisationen. Länsstyrelsernas uppgifter
omfattar bl.a. distriktsveterinärorganisationen samt samordning
av åtgärder mot djursjukdomar och brister i djurskyddet inom
länen i enlighet med Jordbruksverkets riktlinjer.
Regeringen beräknar anslagsbehovet till 75 669 000 kr för år
2000. Anslagsbehoven för åren 2001 och 2002 beräknas vara
oförändrade i fasta priser.
Motionerna
Enligt motion MJ252 (fp) yrkande 12 (delvis) bör
distriktsveterinärorganisationen få ökade resurser för sitt
tillsynsarbete. För ändamålet begärs en höjning av anslaget med
7 miljoner kronor. Motsvarande yrkande återfinns i motion Fi212
(fp) yrkande 19 (delvis). Eftersom distriktsveterinärorganisa-
tionen har minskat med ca 100 veterinärer kan enligt motion
MJ257 (kd) yrkande 19 (delvis) anslaget minskas med 15 miljoner
kronor utan skadliga effekter på verksamheten.
Utskottets överväganden
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller
medelsbehovet under anslaget och tillstyrker regeringens
förslag. Därmed avstyrks motionerna MJ252 (fp) yrkande 12
(delvis), MJ257 (kd) yrkande 19 (delvis) och Fi212 (fp) yrkande
19 (delvis).
E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för djurskyddsfrämjande åtgärder,
bl.a. kostnader för provning från djurskyddssynpunkt av
djurhållningssystem, inredningsdetaljer i stallar m.m. och
utbildning i djurskyddstillsyn. Under anslaget anvisas också
medel för djurhälsovård i form av förebyggande hälsokontroll
och till djursjukdatasystemet. Anslaget skall också bekosta den
utbildning av djurskyddsinspektörer som anordnas av Sveriges
lantbruksuniversitet i samarbete med Jordbruksverket. För
ändamålet föreslås en förstärkning med 500 000 kr.
Det av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen,
totalt omfattande 3,2 miljoner kronor, beviljas för ett år i
taget och löper i enlighet med EU:s verksamhetsår under
perioden den 16 oktober till den 15 oktober. EU:s
medfinansiering anvisas under anslaget B 11 Intervention och
exportbidrag för jordbruksprodukter. För att beslut för år 2000
skall kunna fattas om stöd till biodlingen under EU:s
verksamhetsår fordras bemyndigande för utestående
förpliktelser. Av denna anledning föreslås riksdagen bemyndiga
regeringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget E 3
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1
600 000 kr under år 2001.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 22 381 000 kr för år
2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven till 22
313 000 respektive 22 784 000 kr.
Motionerna
I folkpartimotionerna MJ252 yrkande 12 (delvis) och Fi212
yrkande 19 (delvis) begärs en ökning av anslaget med 4 miljoner
kronor. Medlen bör användas för förstärkning av
länsstyrelsernas och andra berörda myndigheters arbete med
kontroll av lagstiftningens efterlevnad. Framför allt behöver
tillsynen av djurtransporter förbättras.
Utskottets överväganden
Från och med april 1999 har Jordbruksverket inrättat en
särskild djurskyddsenhet med det samlade ansvaret för
tillämpningen av djurskyddslagstiftningen. Jordbruksverket har
dessutom tillsatt en central tillsynsgrupp inom den nya
djurskyddsenheten för verkets centrala djurskyddstillsyn och
för utökat stöd till länsstyrelser och kommuner i deras
tillsynsarbete. I sammanhanget vill utskottet erinra om det
landsomfattande transportprojekt som Jordbruksverket startade
den 1 augusti 1998. Projektet syftar till att klarlägga hur
djurskyddet fungerar i samband med transporter av djur, t.ex.
vid slakttransporter och export av djur, transport från sommar-
till vinterbete och djurtransporter till marknader. Projektet
skall också höja kompetensen när det gäller tillsynen av
djurtransporter hos samtliga tillsynsmyndigheter och inom
polisen. Det bör tilläggas att utskottet nyligen behandlat ett
antal motioner om olika djurskyddsfrågor som ej har direkt
anknytning till budgetprövningen (bet. 1999/2000:MJU4).
Som anförs i propositionen har den lokala djurskyddstillsynen
visat sig variera i omfattning och kvalitet över landet. Behov
finns därför av ökad vägledning från den centrala
tillsynsmyndigheten i syfte att åstadkomma likvärdig tillsyn
mellan tillsynsmyndigheterna. I likhet med regeringen anser
utskottet det därför värdefullt att Jordbruksverket satsar på
en central tillsynsgrupp för att förstärka verkets samordnande
och stödjande verksamhet i syfte att åstadkomma en enhetlig och
effektiv tillsyn i hela landet. Gruppens verksamhet kan
förutsägas komma att leda till en förstärkning av djurskyddet i
hela landet. Utskottet delar regeringens uppfattning att
anslaget bör tillföras ytterligare 500 000 kr för arbetet med
att stödja och förbättra djurskyddstillsynen genom
kunskapshöjande insatser.
Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning och avstyrker motionerna MJ252
(fp) yrkande 12 (delvis) och Fi212 (fp) yrkande 19 (delvis).
Vidare tillstyrker utskottet det bemyndigande som regeringen
föreslår.
E 4 Centrala försöksdjursnämnden
Propositionen
Centrala försöksdjursnämndens (CFN) uppgift är att samordna och
planera frågor som rör försöksdjur i syfte att begränsa antalet
djur som används i djurförsök. CFN:s verksamhetsmål och
återrapportering har följande indelning:
- utveckling av alternativa metoder till djurförsök,
- huvudmannaskap för den djurförsöksetiska prövningen,
- följa försöksdjursanvändningen och sprida information.
Jämfört med år 1996 minskade försöksdjursanvändningen enligt
EU:s och Europarådskonventionens definition av djurförsök under
år 1997 med nära 7 % från 286 000 till 267 000 djur. Huvuddelen
av de använda djuren (86 %) utgörs av möss och råttor.
Regeringen anser att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan
CFN och Jordbruksverket är ändamålsenlig.
Regeringen föreslår att CFN tillförs ytterligare resurser med
en miljon kronor för att på central nivå bl.a. förstärka stödet
till de djurförsöksetiska nämnderna. Detta kan bl.a. göras
genom grundliga uppföljningar av nämndernas beslut inom vissa
typer av djurförsök i syfte att verka för en enhetlig prövning
och genom att underlag om alternativa metoder till djurförsök
tas fram.
Regeringen avser att under år 2000 till riksdagen överlämna en
proposition med förslag till hur tillsynen av försöksdjuren och
försöksdjursanläggningar bör vara ordnad.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 8 202 000 kr.
Anslagsbehoven för åren 2001 och 2002 beräknas vara oförändrade
i fasta priser.
Motionen
I motion MJ532 (v) begärs förslag till ett program för en
successiv och målinriktad överföring av resurser från
traditionell forskning med djurförsök till den alternativa
forskningen.
Utskottets överväganden
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller
medelstilldelningen under anslaget och tillstyrker därför
regeringens förslag.
När det gäller frågan om ytterligare minskning av antalet
djurförsök vill utskottet hänvisa till sitt nyligen behandlade
betänkande om djurskydd (bet. 1999/2000:MJU4). I betänkandet
hänvisade utskottet bl.a. till 1997 års utredning om
alternativa metoder till djurförsök och
försöksdjursanvändningens omfattning m.m. (SOU 1998:75).
Utredningen konstaterar bl.a. att det inom vissa
forskningsområden finns många alternativa metoder till
djurförsök samt att utvecklingen går fort framåt. Det är dock
en omständlig och tidskrävande process innan alternativa
metoder kan komma till praktisk användning. CFN har lämnat
finansiellt stöd till forskningsprojekt inom områden som
bedömts som särskilt viktiga för att nå försöksdjursbesparande
effekter. Under år 1998 erhöll 30 projekt forskningsstöd,
vilket totalt uppgick till 3 620 000 kr. CFN har under senare
år träffat överenskommelse med läkemedelsföretagen Astra AB och
Pharmacia & Upjohn AB om att företagens finansiella stöd för
CFN:s forskningsverksamhet årligen skall uppgå till sammanlagt
en miljon kronor. För år 1999 pågår alltjämt diskussioner med
företagen om fortsatt stöd. I förevarande budgetproposition
föreslår regeringen att CFN tillförs ytterligare resurser med
en miljon kronor för att på central nivå bl.a. förstärka stödet
till de djurförsöksetiska nämnderna. Enligt regeringen kan
detta bl.a. göras genom att underlag om alternativa metoder
till djurförsök tas fram. Som regeringen anför kan denna
resursförstärkning även komma CFN:s forskningsstöd för
utveckling av alternativa metoder till djurförsök till godo.
Det forskningsstöd som CFN fördelar för detta ändamål är enligt
regeringens mening, vilken delas av utskottet, av stor
betydelse inte minst genom att medvetandet om alternativa
metoder sprids bland forskare och för den kommande kompetens om
alternativ till djurförsök som under åren byggts upp i landet.
Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ532 (v) i den mån
den inte kan anses tillgodosedd.
E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
Propositionen
Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot smittsamma
husdjurssjukdomar, för bidrag till obduktionsverksamhet samt
för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller.
Enligt regeringen är djursjukdomssituationen i landet god.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar till 90 950 000 kr för år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionen
Enligt centermotionen MJ251 (delvis) bör ersättningen för
produktionsbortfall vid epizootiutbrott uppgå till 100 % för
besättningar anslutna till kontrollprogram och med 70 % för
besättningar som inte är anslutna till ett kontrollprogram.
Ersättningen bör finansieras med en ökning av anslaget med
35 miljoner kronor.
Utskottets överväganden
Riksdagen har nyligen fastställt regeringens förslag
beträffande ramen för utgiftsområde 23 (bet. 1999/2000/FiU1).
Då de i motion MJ251 (c) (delvis) framlagda förslagen om en
höjning av anslaget inte ryms inom den fastlagda ramen
avstyrker utskottet motionen i motsvarande del.
Härutöver vill utskottet erinra om att riksdagen våren 1999
antog en ny epizootilag (prop. 1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9,
SFS 1999:657). Enligt lagen skall ersättning även i
fortsättningen lämnas enligt allmänna skadeståndsrättsliga
principer och utgå enbart för kostnader eller förluster som
föranleds av myndighets beslut enligt lagen. Ersättning skall
lämnas för förlust på grund av att husdjur avlivas eller dör
till följd av skyddsympning eller annan behandling, för
kostnader bl.a. på grund av saneringsåtgärder eller
produktionsbortfall. Ersättning för produktionsbortfall lämnas
med 50 % av den kostnad eller förlust som bortfallet medför. I
övrigt lämnas full ersättning. Utskottet, som tillstyrkte
regeringens förslag till ny epizootilag, vidhåller sin
uppfattning.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller
medelsbehovet under anslaget och tillstyrker regeringens
förslag.
Livsmedel
Propositionen
Verksamhetsområdet livsmedel omfattar bl.a. regler för
hantering och kontroll av livsmedel, livsmedelsberedskap,
statistik samt export- och konsumentfrämjande åtgärder.
Livsmedelsverket (SLV) har som övergripande mål för
verksamheten att i konsumenternas intresse verka för säkra
livsmedel av god kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen
och bra matvaror.
Livsmedelsförsörjningen är en särskild funktion inom det
civila försvaret med Jordbruksverket som funktionsansvarig
myndighet.
För länsstyrelsernas verksamhet på livsmedelsområdet är målet
att medverka till att upprätthålla och om möjligt förbättra
livsmedelskvaliteten. Länsstyrelserna skall genom en aktiv
uppföljning av kommunernas livsmedelstillsyn bidra till att
området ges en ökad tyngd i kommunernas verksamhet.
Den nya myndigheten, Livsmedelsekonomiska institutet,
redovisas under detta verksamhetsområde.
Utgiftsutvecklingen
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende rennäringen till
följd av tidigare beslut samt förslagen i 1999 års
budgetproposition är följande (i miljoner kronor och löpande
priser):
Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat
prognosanslag anslag anslag
19981 1999 1999 2000 2001
2002
1 871 176 194 202 194
197
1 Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåret
1995/96.
Regeringen prioriterar frågor som rör säkra och sunda livsmedel, dvs. att
konsumenterna skall kunna äta livsmedel utan risk för
sjukdomar. Det är enligt regeringen av oerhörd vikt att
konsumenterna kan ha förtroende för de varor som erbjuds och
kan lita på att de produkter som de köper är säkra. Därför är
regeringen angelägen om att livsmedelsfrågorna ses ur ett
tydligare konsumentperspektiv.
De senaste decennierna har sjukdomar som beror på dålig
livsföring och ohälsosamma vanor ökat. Fel mat har blivit ett
hot mot folkhälsan. Det arbete som stat och kommun bedriver
inom kost- och hälsoområdet är därför synnerligen angeläget.
Inom livsmedelsförsörjningen fortsätter arbetet med att
utbilda länsstyrelsernas och kommunernas tjänstemån inom
området dricksvattenförsörjning. Ansvarsfördelningen för
vattenförsörjningen behöver fortfarande klargöras. En viss
ytterligare effektivisering bedöms vara möjlig.
Till stöd för reformarbetet på de livsmedelspolitiska området
krävs kvalificerade ekonomiska analyser av förhållandena inom
sektorn. Detta arbete har prioriterats av regeringen genom
inrättandet av Livsmedelsekonomiska institutet i Lund.
Resultatbedömning
Regeringen anser att livsmedelsberedskapen bedrivs på ett
ändamålsenligt sätt. Sårbarheten i dricksvattenförsörjningen
kräver dock fortsatt analys.
Regeringen föreslår att jordbrukets nuvarande
beredskapsorganisation avvecklas och ersätts av ett nätverk för
beredskapsfrågor inom jordbruket.
Utskottets överväganden
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
resultatbedömning beträffande verksamheten inom
livsmedelsområdet.
F 1 Statens livsmedelsverk
Propositionen
Målen för Livsmedelsverket är att i konsumenternas intresse
verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet i
livsmedelshanteringen och bra matvanor.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 121 089 000 kr för år
2000. Anslagsbehoven för åren 20001 och 2002 beräknas till 117
902 000 kr respektive 119 809 000 kr. På grund av ökade krav på
livsmedelstillsyn på vissa områden i och med nya EG-regler
tillförs verket 4 miljoner kronor för tillsyn på vissa områden.
Motionerna
För ökad beredskap för kontrollåtgärder och för förstärkt
bevakning av GMO-livsmedel begärs i motion MJ257 (kd) yrkande
19 (delvis) en ökning av anslaget med 4 miljoner kronor. Med
hänvisning till partiets förslag om moratorium för reala
anslagsökningar till statliga myndigheter begärs i motion MJ251
(c) (delvis) att anslaget F 1 minskas med 5 miljoner kronor.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för
utgiftsområde 23 (1999/2000:FiU1) avstyrker utskottet motion
MJ257 (kd) yrkande 19 i motsvarande del.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller
medelsbehovet under anslaget F 1 och tillstyrker därför
regeringens förslag samt avstyrker motion MJ251 (c) i aktuell
del.
F 2 Livsmedelsekonomiska institutet
Propositionen
Genom inrättandet av Livsmedelsekonomiska institutet den 1 juli
1999 tillgodoses regeringens ökade behov av
utredningsverksamhet och analyser med ekonomisk inriktning inom
området. Institutet skall utföra kvalificerade analyser inom
jordbruks- och livsmedelsområdet. Analyserna skall vara
grundade på vetenskapliga metoder, ha en samhällsekonomisk
huvudinriktning och omfatta såväl nationella som
internationella frågor.
Målet med Livsmedelsekonomiska institutets verksamhet är att
förse regeringen med långsiktigt, analytiskt underlag inför
beslut och internationella förhandlingar om jordbruks- och
livsmedelsfrågor samt öka kunskapen om dessa frågor bland
allmänheten. Under år 1999 har arbetet framför allt varit
inriktat på att etablera institutet genom att bygga upp
kompetens, kunskaper och metoder. Arbetet har också varit
inriktat på att bygga upp de kontakter som behövs för
verksamheten.
Enligt regeringens bedömning skall i arbetet uppmärksammas
frågor såsom landsbygdens utveckling, strukturutvecklingen,
miljön, djurskyddet, konsumentintresset, den globala
livsmedelssituationen, handeln med livsmedel samt utvidgningen
av EU. Detta gäller såväl nationellt som internationellt.
Regeringen föreslår att ett ramanslag på 8 045 000 kr anvisas
för år 2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven
vara oförändrade i fasta priser.
Motionen
I motion MJ250 (m) begärs att anslaget minskas med 4 miljoner
kronor och att Livsmedelsekonomiska institutets uppgifter
överförs till Jordbruksverket (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Som anförs i propositionen finns flera skäl för att utveckla
kompetens rörande ekonomiska analyser inom det
jordbrukspolitiska området. Ett avgörande skäl är att
jordbruksområdet tar i anspråk såväl finansiella som reala
resurser av en sådan omfattning att det ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv är nödvändigt att bedöma hur
effektivt resurserna används. Utskottet delar regeringens
uppfattning om behovet av Livsmedelsekonomiska institutet med
den målsättning och allmänna inriktning som beskrivs i
propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsbehov och avstyrker därmed motion MJ250 (m) yrkande 3.
F 3 Kostnader för livsmedelsberedskap, F 4
Livsmedelsstatistik och F 5 Jordbruks- och
livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen F 3-F
5. Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för
berörda myndigheter och verksamheter föranleder ingen erinran
från utskottets sida.
F 6 Åtgärder inom livsmedelsområdet
Propositionen
Budgetåret 1998 fördes ett ramanslag upp på statsbudgeten med 5
miljoner kronor. Därtill beslutade regeringen att under året
avsätta ytterligare 5 miljoner kronor från utgiftsområde 19
Regional utjämning och utvecklingsanslaget A 1
Regionalpolitiska åtgärder. För år 1999 uppgår anslaget till 15
miljoner kronor.
Genom statens regelsystem för jordbruk och genom
internationella regler för stora delar av jordbruksproduktionen
och livsmedelsindustrin har dessa sektorer tidigare saknat
förutsättningar att exportera sina produkter. Huvudansvaret för
export- och marknadsföringsåtgärder ligger alltid på näringen.
Regeringen vill emellertid bidra till en positiv utveckling
inom sektorn.
Genom en höjning av anslaget vill regeringen stärka
konsumenternas ställning och öka konkurrenskraften inom
livsmedelssektorn. Detta skall bl.a. ske genom åtgärder i
livsmedelskedjans alla led som syftar till att bevara och
vidareutveckla en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar
livsmedelssektor. Projekt och åtgärder inom livsmedelskedjans
alla led bör därför kunna stödjas. Regeringen vill vidare öka
konsumenternas kunskaper så att de med utgångspunkt från
innehåll, kvalitet och pris kan göra ett medvetet val av
livsmedel. Regeringen vill dessutom lyfta fram måltidens
betydelse och samtidigt förmedla kunskap om säkra livsmedel och
hur dessa skall hanteras.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 30 000 000 kr för år
2000. Anslagsbehoven för åren 2001 och 2002 beräknas till 25
000 000 kr.
Motionerna
Enligt motion MJ257 (kd) yrkandena 9 och 19 (delvis) bör
anslaget höjas med 20 miljoner kronor. I motion MJ212 (m)
betonas att medlen för exportfrämjande åtgärder inte får
minskas (yrkande 7). Även motion N299 från samma parti tar upp
frågan om exportfrämjande åtgärder. Den svenska
konkurrenskraften bör enligt motionärerna stärkas genom
ytterligare satsningar på olika exportfrämjande åtgärder. Detta
kan ske genom omfördelning inom ramen.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för
utgiftsområde 23 (1999/2000:FiU1) avstyrker utskottet motion
MJ257 (kd) yrkandena 9 och 19 i motsvarande del.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller
anslaget och tillstyrker regeringens förslag.
Med anledning av två motioner om exportfrämjande åtgärder vill
utskottet anföra följande. Den gemensamma marknaden ger nya
förutsättningar och möjligheter för svensk livsmedelssektor att
utvecklas. Den ökade konkurrensen innebär också krav på ökad
effektivitet inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Svenska
företag måste profilera sig mer än tidigare och större insatser
behövs vad gäller marknadsföring. Som regeringen anför bör det
finnas utrymme för en expanderande svensk livsmedelssektor inte
minst på EU-marknaden. Det svenska jordbruket har i fråga om
djurhälsa, produktkrav m.m. varit ett föregångsland på
livsmedelsområdet, vilket har skapat en goodwill för svenska
livsmedel och utgör en god grund för framtida exportsatsningar
för svensk livsmedelsindustri. En ökad export av livsmedel är
också viktig för att livsmedelsproduktionen skall finnas kvar i
nuvarande omfattning. Huvudansvaret för export- och
marknadsåtgärder ligger alltid på näringen. Som anförs i
propositionen vill emellertid regeringen genom att främja
exportsatsningar bidra till en positiv utveckling inom sektorn.
Utskottet finner regeringens förslag om medel för ändamålet väl
avvägt. Det bör framhållas att budgetförslaget innebär en
dubblering av anslaget för budgetåret 2000 jämfört med
budgetåret 1999. Medel inom anslaget fördelas preliminärt så
att 10 miljoner kronor används för exportfrämjande åtgärder och
20 miljoner kronor för konsumentstärkande åtgärder. Som anförs
i propositionen bör regeringen eller den myndighet som
regeringen beslutar få disponera medel under detta anslag.
Utskottet konstaterar att motionerna MJ212 och N299 (båda m)
innehåller allmänt formulerade krav rörande prioriteringar av
vissa ändamål inom anslaget utan någon precisering av beloppen.
Utskottet avstyrker motionerna MJ212 yrkande 7 och N299 (båda
m) i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Proposition 1999/2000:5 Personskadeskydd för
studenter
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att budgetmedel får
användas till att förbättra personskadeskyddet för studenter
vid statliga universitet och högskolor. Förbättringen avses ske
genom att det tecknas en för högskolorna gemensam
personskadeförsäkring som börjar gälla den 1 juli 2000. Enligt
regeringens förslag skall, såvitt avser miljö- och
jordbruksutskottets beredningsområde, Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) få använda en del av de medel som
anvisas universitetet under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i den del förslaget
avser utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar. Utskottets ställningstagande innebär att
riksdagen bör godkänna att SLU använder medel som anvisas
universitetet under anslaget G 1 till personskadeförsäkring för
studenter i enlighet med vad som anförs i propositionen.
Utbildning och forskning
Propositionen
Högre utbildning och forskning inom det område som rör vård och
hållbart nyttjande av biologiska resurser ligger inom
Jordbruksdepartementets ansvarsområde. Utbildning inom detta
område bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SLU
erbjuder, förutom långa yrkesinriktade utbildningar till
agronom, hortonom, landskapsarkitekt och veterinär, även
utbildningar som leder till kandidat/magisterexamina inom
områdena skog, bioteknologi, naturresurser samt ekonomi med
naturresursinriktning. Därutöver finns kortare
yrkesutbildningar.
Medel för forskningen anvisas huvudsakligen via anslag till
SLU och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Inom
utgiftsområdet bedrivs även kollektiva forskningsprogram, dvs.
program som finansieras gemensamt av staten och näringen, som
rör skogsforskning, jordbruksteknisk forskning och
utvecklingsverksamhet inom områdena växtförädling och trädgård.
Utgiftsutveckling
Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
1998 1999 19991 2000 2001
2002
1 254 1 290 1 311 1 396 1 432
1 456
1 Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåret
1998.
Den relativt kraftiga besparing som ålades SLU budgetåret
1995/96 har inneburit indragning av anställningar och
koncentration av verksamheten till fyra huvudorter. Som en
följd av besparingen har universitetets ekonomiska situation
varit ansträngd och uppvisat underskott. Under budgetåret 1998
har emellertid situationen förbättrats och SLU uppvisar ett
positivt resultat. Forskningsrådet disponerar nära 200 miljoner
kronor för forskning utöver sparade medel från tidigare år.
Prioriteringar
Regeringen prioriterar under år 2000 en fortsatt satsning på
grundutbildning inom högskolan. Utbildningsfrågorna är en
viktig del av regeringens åtgärder för en ökad sysselsättning.
Med anledning av regeringens program för en utökning av antalet
studieplatser inom högskolan har beslutats att antalet
helårsplatser vid SLU skall utökas med 420 platser fr.o.m.
hösten 2000.
För forskning inom de areella näringarna föreslår regeringen
en ökning av SJFR:s anslag med 5,2 miljoner kronor. Av dessa
skall 2,4 miljoner kronor utgöra en förstärkning av anslaget
till den kollektiva forskningen. Utöver detta föreslås 4
miljoner kronor per år att avsättas under tre år för forskning
och utveckling inom området växtgenetiska resurser.
Resultatbedömning m.m.
Genom regeringens satsning på en utbyggnad av högskolan har SLU
fått ett utökat utbildningsuppdrag. Detta har medfört en
tyngdpunktsförskjutning i den anslagsfinansierade verksamheten
från forskning mot utbildning. Den totala forskningsvolymen har
dock inte minskat på grund av att den externa forskningen har
ökat.
Inom ramen för SLU:s ansvar för utbildning och forskning om
vård och nyttjande av de biologiska naturresurserna framhåller
regeringen särskilt verksamheten med fortlöpande miljöanalys
och utvecklingen av denna. SLU har som ett led i denna
utveckling tillsatt en professur i miljöanalys och ett
samverkansorgan, SLU Miljödata, har inrättats. Regeringens
bedömning är att utvecklingen av verksamheten sker enligt
regeringens intentioner.
Regeringen har uppdragit åt SJFR att planera och genomföra ett
treårigt program inom ekologisk jordbruks- och
trädgårdsforskning, vilket har resulterat i ett stort antal
projekt. Programverksamheten är under år 1999 inne på sitt
sista år, varefter en utvärdering kommer att ske. Vidare har en
forskarskola inom området inrättats.
För att vidga och förnya livsmedelsforskningen till stöd för
konsumentintresset driver SJFR tillsammans med
livsmedelskedjorna och livsmedelsföretagen ett särskilt
forskningsprogram, Kunskapsplattform för livsmedelsbranschen
(KLIV).
I enlighet med propositionen Vissa forskningsfrågor (prop.
1998/99:94) har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att
föreslå en ny myndighetsorganisation för
forskningsfinansiering. Arbetsgruppens förslag skall redovisas
senast den 1 november 1999. Vidare har universitet, högskolor,
forskningsråd och övriga berörda myndigheter fått i uppdrag att
utarbeta forsknings- och kunskapsstrategier, vilka skall utgöra
underlag för den kommande forskningspolitiska propositionen.
Dessa skall redovisas senast den 31 december 1999.
Regeringen föreslår att 2,5 miljoner kronor per år avsätts
under tre år för forskning och utveckling inom området
växtgenetiska resurser. Vidare avsätts 1,5 miljoner kronor per
år under tre år till Nordiska genbanken (NGB) i första hand för
karakterisering och utvärdering av svenskt genbanksmaterial.
Den totala kostnaden för treårsperioden skulle därmed uppgå
till 12 miljoner kronor.
Arbetet med forskning och utveckling inom området
växtgenetiska resurser är av stor vikt och bör prioriteras,
liksom förstärkning av NGB:s verksamhet inom området
karakterisering och utvärdering av bevarat svenskt material.
Regeringen bedömer det sammanlagda medelsbehovet till 4
miljoner kronor per år under åren 2000-2002. Den totala
kostnaden skulle därmed uppgå till 12 miljoner kronor. Medlen
bör anslås under anslaget G 3 Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning.
Utskottets överväganden
Regeringens redovisning av verksamheten inom området utbildning
och forskning föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag att 2,5
miljoner kronor per år avsätts under tre år för forskning och
utveckling inom området växtgenetiska resurser och att 1,5
miljoner kronor per år under tre år avsätts till Nordiska
genbanken (NGB) med den inriktning som anges i propositionen.
G 1 Sveriges lantbruksuniversitet
Propositionen
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall utveckla kunskapen om
de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande
av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning, fortlöpande
miljöanalyser och information.
En särskild utredare har under år 1998 haft i uppdrag att
definiera, kartlägga och analysera sektorsansvaret för SLU.
Uppdraget avrapporterades i november 1998 varvid bl.a.
redovisades ett stort antal verksamheter, vilka normalt inte
hör till ett universitets uppgifter, men vilka ligger inom
SLU:s sektorsansvar. Rapporten föranleder inte någon förändring
av SLU:s departementstillhörighet.
De åtgärder som styrelsen vidtagit för att komma till rätta
med den negativa kapitalförändringen för år 1997 har gett
resultat och kapitalförändringen uppvisar ett positivt resultat
för budgetåret 1998. SLU fortsätter aktivt att arbeta för en
bättre ekonomistyrning och detta torde förbättra möjligheterna
att strama upp den finansiella redovisningen.
För forskarutbildningen har 270 examina för perioden 1997-1999
angetts som mål vad gäller lägsta antalet examina. Under åren
1997 och 1998 har 239 examina avlagts, vilket innebär en god
prognos för uppfyllelse av målet för perioden. De preliminärt
uppställda mål för kommande treårsperioder. som angetts i
regleringsbrevet för SLU, skall preliminärt gälla för perioden
2000-2002 i avvaktan på resultatet av den första
treårsperioden. Målet kommer därefter slutligt att fastställas
i nästa års budgetproposition/forskningsproposition.
Som ett led i att stärka djurskyddets ställning förstärktes
anslaget engångsvis med 3 miljoner kronor för delfinansiering
av en professur i djurskydd vid veterinärmedicinska fakulteten
vid SLU för kommande femårsperiod. Professuren är under
tillsättning.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2000 till 1 175 012
000 kr. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven till 1
206 988 000 kr respektive 1 226 488 000 kr.
Motionerna
Enligt motion MJ257 (kd) yrkande 19 (delvis) bör anslaget höjas
med 4 miljoner kronor. Medlen bör användas för utveckling av de
ekonomiska kunskaperna inom de områden som är värdefulla för
den svenska livsmedelsproduktionen. I motion MJ609 (kd) begärs
extra forskningsinsatser inom ramen för befintligt anslag på
området livsmedels- och lantbruksekonomi vid SLU.
I motion MJ607 (kd, fp) begärs en utredning om att
särkostnaden för den djursjukvård som bedrivs för
veterinärutbildningen vid SLU skall täckas på ett
tillfredsställande sätt. Motionärerna gör en jämförelse med
finansieringen av motsvarande kostnader för bl.a. utbildningen
av läkare och tandläkare, som täcks genom särskilda statsanslag
utöver de anslag som finansierar grundutbildningen.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för
utgiftsområde 23 (1999/2000:FiU1) avstyrker utskottet motion
MJ257 (kd) yrkande 19 i motsvarande del.
När det gäller medelsbehovet under anslaget gör utskottet
samma bedömning som regeringen och tillstyrker propositionen i
denna del.
Med anledning av motion MJ609 (kd) vill utskottet erinra om
det särskilda forskningsprogram, Kunskapsplattform för
livsmedelsbranschen (KLIV), som SJFR driver tillsammans med
livsmedelskedjorna i syfte att vidga och förnya
livsmedelsforskningen till stöd för konsumentintresset. Av
propositionen framgår att, i enlighet med propositionen Vissa
forskningsfrågor (prop. 1998/99:94), en arbetsgrupp har
tillsatts med uppgift att föreslå en ny myndighetsorganisation
för forskningsfinansiering. Arbetsgruppen har nyligen redovisat
sitt förslag. Vidare har universitet, högskolor, forskningsråd
och övriga berörda myndigheter fått i uppdrag att utarbeta
forsknings- och kunskapsstrategier, vilka skall utgöra ett
underlag för den kommande forskningspolitiska propositionen.
Strategierna skall redovisas senast den 15 december 1999. Med
det anförda avstyrker utskottet motion MJ609 (kd) i den mån den
inte kan anses tillgodosedd.
Utskottet förutsätter att regeringen i sin anslagsberäkning
har beaktat de särskilda kostnader för veterinärutbildningen
som uppmärksammas i motion MJ607 (kd, fp). Utskottet är således
inte berett att tillmötesgå motionärernas begäran om en
särskild utredning av frågan. Motionen avstyrks.
G 2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader, G 3 Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning och
G 4 Bidrag till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen G 2-G
4 Regeringens redovisning av resultatinformation m.m. för
SJFR:s och Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhet föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
Skogsnäring
Propositionen
Inom EU har det i januari i år fattats beslut om en gemensam
skogsstrategi. Skogsstrategin som, helt i enlighet med svenska
krav, inte innebär någon gemensam skogspolitik betonar
subsidiaritetsprincipen och behovet av att åtgärder inom EU som
berör skogsbruket samordnas. Inom ramen för Agenda 2000 har EU
beslutat om en särskild förordning om stöd för utveckling av
landsbygden. I denna förordning ingår de stödformer som
tidigare varit ett inslag i den gemensamma jordbrukspolitiken.
De har i viss del utvidgats, bl.a. genom miljöåtgärder för
skogsbruket.
Utgiftsutveckling
Utfall Anslag Utgifts- FörslagBeräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
1998 1999 19991 2000 2001
2002
328 351 368 394 458
445
1 Inklusive beslut till följd av förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.
I prop. 1997/98:158 anförde regeringen att skogspolitiken borde
utvärderas ungefär vart fjärde år. Skogsstyrelsen har i uppdrag
att redovisa en sådan ny utvärdering senast den 31 december
2001.
I början av år 1999 redovisade Skogsstyrelsen sin omfattande
inventering av skyddsvärda biotoper och sumpskogar.
Inventeringarna kommer att ingå i underlaget för myndighetens
och markägarnas planering av skogsbruket. De är även nödvändiga
för ställningstaganden till formella skyddsbeslut.
Skogsstyrelsen har också reviderat delmålen till de
skogspolitiska målen och arbete pågår med att utarbeta förslag
till både centrala och regionala delmål till
miljökvalitetsmålen.
Regeringen betonar vikten av att Skogsvårdsorganisationen
effektivt arbetar för den inriktning av skogspolitiken som
beslutades i november 1998. Det innebär aktiva insatser i form
av information, rådgivning och tillsyn på produktions- och
miljöområdena. I det sammanhanget är kampanjen Grönare skog ett
effektivt inslag som ger förutsättningar för en god balans
mellan de båda skogspolitiska målen för och arbetet med att nå
dem. Kampanjen startades i september i år.
Riksrevisionsverket (RRV) har inom ramen för sin
effektivitetsrevision granskat Skogsvårdsorganisationens arbete
med att jämställa miljömålet med produktionsmålet (rapport RRV
1999:31). I två avseenden riktas förslag till statsmakterna,
nämligen i fråga om behovet av ökade resurser till rådgivning
och ändringar i skogsvårdslagen. Sådana resursförstärkningar
har dock beslutats för innevarande budgetår och föreslås även
för de kommande budgetåren. Vad gäller förslagen om ändringar i
skogsvårdslagen bygger de bl.a. på det förbiseendet att
miljöbalkens bestämmelser inte uppfattas som skogspolitiska
medel och att hänsyn inte har tagits till de skärpningar som
riksdagen beslutade år 1998 i fråga om följdlagstiftning till
miljöbalken och med anledning av utvärderingen av
skogspolitiken. Skogsstyrelsen skall före utgången av år 1999
lämna en redogörelse till RRV för vilka åtgärder som vidtagits
med anledning av rapporten.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i fråga
om EU:s landsbygdsprogram, som bl.a. innehåller
skogsbruksåtgärder. Landsbygdsprogrammet kommer att beröra
vissa av följande anslag.
Utskottets överväganden
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
resultatbedömning beträffande verksamheten inom området
skogsnäring.
H 1 Skogsvårdsorganisationen
Propositionen
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är den centrala förvaltnings-
myndigheten för skogsvårdsstyrelserna. Under anslaget redovisas
all verksamhet hos Skogsvårdsorganisationen.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 280 584 000 kr för år
2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven till 289
999 000 respektive 277 020 000 kr.
Motionen
Behovet av biologisk kompetens vid skogsvårdsstyrelserna
betonas i motion MJ304 (mp) yrkande 1.
Utskottets överväganden
Enligt regeringen skall Skogsvårdsorganisationen inrikta sin
verksamhet på de områden som betonas i 1998 års skogspolitiska
och miljöpolitiska beslut. Ytterligare miljösatsningar inom
skogen, t.ex. biotopskydd, anses som angelägna. Utskottet gör
samma bedömning. Inom ramen för sin effektivitetsrevision har
RRV granskat Skogsvårdsorganisationens arbete med att jämställa
miljömålet med produktionsmålet i skogspolitiken (rapport RRV
1999:31). I två avseenden riktar RRV förslag till
statsmakterna, nämligen i fråga om behovet av ökade resurser
till rådgivning och ändringar i skogsvårdslagen. Sådana
resursförstärkningar har dock beslutats för innevarande
budgetår och föreslås även för de kommande två åren.
Skogsstyrelsen skall före utgången av år 1999 lämna en
redogörelse till RRV för vilka åtgärder som har vidtagits med
anledning av rapporten. I sammanhanget vill utskottet erinra om
att frågan om ytterligare resurser för biotopskydd och
naturvårdsavtal behandlades i 1999 års vårproposition. För att
uppnå en bättre balans mellan insatserna för biotopskydd i skog
och insatserna för skogsreservat beräknades en ökning med 75
miljoner kronor år 2001 samt med 100 miljoner kronor år 2002.
Som anförs i årets budgetproposition bör härutöver under
anslaget H 2 Insatser för skogsbruket anvisas ytterligare 20
miljoner kronor för budgetåret 2000. Utskottet delar
regeringens uppfattning att det nu är viktigt att
Skogsvårdsorganisationen effektivt arbetar för den inriktning
av skogspolitiken som beslutades i november 1998. Detta innebär
aktiva insatser i form av information, rådgivning och tillsyn
på produktions- och miljöområdena. I det sammanhanget är
kampanjen Grönare skog ett effektivt inslag som enligt
utskottets mening ger goda förutsättningar för en önskvärd
balans mellan de båda skogspolitiska målen och för arbetet med
att nå dessa mål. Kampanjen startades i september i år. Det bör
tilläggas att vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits
till den förstärkta rådgivning som redovisades närmare i
propositionen Uppföljning av skogspolitiken (prop. 1997/98:158,
bet. 1998/99:MJU3). För budgetåret 2000 har sålunda beräknats
en förstärkning med ytterligare 7 miljoner kronor i förhållande
till innevarande budgetår. För budgetåret 2001 beräknas en
ytterligare förstärkning med 5 miljoner kronor. Därmed kommer
sammanlagt 34 miljoner kronor att satsas på extra rådgivning
under perioden 1999-2001.
Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna i
motion MJ304 (mp) om vikten av bred kompetens och fördjupade
kunskaper för att de av riksdagen fastställda miljöpolitiska
målen för skogspolitiken skall kunna uppnås.
Skogsvårdsstyrelsens omfattande inventering av skyddsvärda
biotoper och sumpskogar tillsammans med de beslutade och
aviserade budgetförstärkningar som utskottet redogjort för ovan
utgör enligt utskottets mening en god grund för ett
framgångsrikt skyddsarbete. Det anförda innebär att syftet med
motion MJ304 (mp) yrkande 1 i allt väsentligt kommer att bli
tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan.
H 2 Insatser för skogsbruket
Propositionen
Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcker kostnaderna
för statsbidrag enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd
till skogsbruket och förordningen (1997:22) om stöd till
skogliga åtgärder inom jordbruket. Anslaget finansierar bidrag
till ädellövskogsbruk och vissa natur- och kulturvårdsåtgärder.
Vidare täcker det kostnader för biotopskydd, naturvårdsavtal
och statens utgifter för försöksverksamhet med
skogsmarkskalkning m.m.
Regeringen har i 1999 år ekonomiska vårproposition behandlat
frågan om ytterligare resurser för biotopskydd och
naturvårdsavtal. Utöver vad som där redovisades bör ytterligare
20 miljoner kronor anvisas för budgetåret 2000.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 105 700 000 kr för år
2000. För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven till 289
999 000 respektive 277 020 000 kr.
Motionen
Enligt motion MJ309 (kd) bör ytterligare medel avsättas för
skydd av värdefull skogsmark och statliga ersättningsmedel i
högre grad prioriteras till naturvårdsavtal. Stora reservat bör
anläggas på statens mark och inte i enskilda skogar (yrkande
6).
Utskottets överväganden
Av propositionen framgår att vid utgången av år 1998 hade
beslut fattats om 893 biotopskyddsområden med en sammanlagd
areal på 2 424 hektar. 370 naturvårdsavtal hade slutits. Den
sammanlagda arealen av dessa var 2 300 hektar. Cirka 960 hektar
natur- och kulturvårdsobjekt erhöll ekonomiskt stöd under år
1998. Som utskottet framhållit ovan under anslaget H 1 innebär
årets budgetförslag under innevarande anslag en höjning med 20
miljoner kronor för biotopskydd och naturvårdsavtal.
Bedömningen som grundar sig på vad Miljövårdsberedningen har
föreslagit innebär att insatserna på dessa områden behöver
förstärkas kraftigt. I sammanhanget vill utskottet erinra om
riksdagens behandling våren 1999 av proposition 1997/98:145
Svenska miljömål (bet. 1998/99:MJU6). I propositionen redogör
regeringen för Miljövårdsberedningens bedömning att ytterligare
ca 250 000 ha skogsmark avsätts som naturreservat och ca 25 000
ha avsätts som biotopskyddsobjekt eller skyddas genom
naturvårdsavtal. Resterande del av skyddsbehovet, ca 600 000
ha, bedömdes av beredningen kunna bevaras inom ramen för de
frivilliga åtaganden som näringen beräknas göra framgent.
Enligt regeringen bör beredningens bedömningar kunna vara
utgångspunkten för ett delmål för den ungefärliga omfattningen
av de ytterligare arealer skogsmark som behöver skyddas.
Utskottet hade ingen annan uppfattning. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker motion MJ309 (kd) yrkande 6 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
H 3 Internationellt skogssamarbete
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget är bl.a. alleuropeiskt
samarbete, uppföljning av FN:s miljö- och utvecklingskonferens
år 1992 och avgifter för och resor vid deltagande i
Internationella tropiska timmerorganisationen.
För budgetåret 2000 bedöms anslagsbehovet till 1 405 000 kr.
För åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven vara
oförändrade.
Motionerna
Eftersom det enligt motionärerna i motion MJ257 (kd) är ett
nationellt intresse att de svenska skogliga intressena får ökad
statlig representation bör anslaget höjas med en miljon kronor
(yrkande 19 delvis). Skoglig kompetens och resurser för
ändamålet vid Sveriges beskickningar utomlands behandlas i
motion MJ309 (kd) yrkande 2. Enligt motion MJ302 (fp) bör ett
internationellt skogligt sekretariat inrättas. Sekretariatet
bör ledas av en skogsambassadör. Motion MJ306 (m) behandlar
frågan om internationell bevakning inom skogsnäringen.
Tillräckliga resurser bör avsättas så att svenska intressen vid
förhandlingar om internationella överenskommelser som berör
skogsbruk eller handel med skogs- och skogsindustriprodukter
kan företrädas på ett kraftfullt sätt. Regeringen bör aktivt
verka för att klimatkonventionen inte får en sådan utformning
att den missgynnar det svenska skogsbruket (yrkande 8).
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för
utgiftsområde 23 (1999/2000/FiU1) avstyrker utskottet motion
MJ257 (kd) yrkande 19 i berörd del.
Utskottet delar uppfattningen i övriga nu aktuella motioner så
till vida att det finns ett behov av ökad samordning av
skogspolitiken på det internationella planet. Utskottet anser
också att ett aktivt svenskt agerande i internationella
skogsfrågor är viktigt. Samtidigt bör framhållas att
regeringens strävan är att minska antalet specialtjänstemän
inom utlandsrepresentationen. Med hänvisning härtill avstyrks
motionerna MJ309 (kd) yrkande 2 och MJ302 (fp).
Utskottet har inte heller någon annan uppfattning än
motionärerna i motion MJ306 (m) angående vikten av att de
frågor som berör skogsbruk eller handel med skogs- och
skogsindustriprodukter företräds på ett kraftfullt och för den
svenska skogsnäringen gynnsamt sätt. Syftet med motionens
yrkande 8 kan emellertid i allt väsentligt anses tillgodosett
utan något riksdagens uttalande i frågan.
H 4 Från EG-budgeten finansierade medel för
skogsskadeövervakning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget H 4.
Den svenska jordbrukspolitiken
Motionerna
Jordbrukspolitikens inriktning m.m.
Enligt motion MJ213 (v) representerar den ökande användningen
av bekämpningsmedel en negativ utveckling i jordbruket. Antalet
sålda doser av bekämpningsmedel har ökat med 30 procent och
detta kan delvis kopplas till den förändrade strukturen på
jordbruken. Gårdarna har blivit större, spannmålsarealen har
ökat och vallarealen har minskat. Detta till stor del som en
följd av EU:s bidragssystem som aktivt driver på denna
strukturomvandling av jordbruket och som dessutom ställer krav
på en viss andel träda som oftast bryts med hjälp av
bekämpningsmedel. För att utvecklingen skall ta fart i en
hållbar riktning krävs politiska beslut. Målsättningen skall
vara att användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket
skall ha upphört till år 2010 (yrkande 5). En satsning på en
avveckling av kemiska bekämpningsmedel skulle också vara ett
sätt att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft på en
alltmer miljömedveten marknad. För att samordna de olika
insatser som krävs skall en avvecklingsplan för användning av
kemiska bekämpningsmedel i det svenska jordbruket tas fram
(yrkande 6). Ett sätt att politiskt styra relationen mellan
djur och växtodling är att ställa krav på arealer för spridning
av gödsel. I dag tillåts en alltför liten areal att sprida
gödseln på vilket möjliggör en ohållbar djurkoncentration.
Därför bör regelverken kring krav på arealer för spridning av
gödsel skärpas (yrkande 7). En ytterligare målsättning med
jordbrukspolitiken skall vara att ingen jordbruksmark skall tas
ur produktion på ett sätt som försvårar möjligheten att återta
den i livsmedelsproduktion (yrkande 11). Sverige
nettoimporterar livsmedel. Miljöförbundet Jordens vänner har
gjort beräkningar på den "skuggareal" som varje svensk har i
ett annat land för odling till konsumtion i Sverige. Den är
netto över 400 kvm. Det skall ställas mot den jordbruksareal
som vi har till vårt förfogande i landet vilket är ca 3 300
kvm/person. Det betyder att vi, som är ett stort land med stora
arealer och liten befolkning, ändå använder betydligt mer mark
än vi själva har. Detta är orimligt och det borde råda en
bättre balans mellan export och import av livsmedel. Vi
importerar i första hand råvarugrödor från u-länder och
exporterar sedan våra förädlade produkter till dem. De fattiga
länderna måste få chansen att både utveckla sitt jordbruk och
sin vidareförädling. Enligt motionärerna bör Sverige och EU
minska sin skuggareal i u-länderna (yrkande 12). Enligt motion
MJ216 (kd) finns det stora brister i den nuvarande svenska
jordbrukspolitiken. Regeringens ensidiga strävan mot en
avreglering av europeiskt jordbruk och avsikten att låta
marknaden helt avgöra var i världen livsmedel kan produceras
billigast kommer att leda till ett radikalt förändrat
kulturlandskap i Norden. Det kan inte vara långsiktigt riktigt
att med en lågprispolitik pressa åkermark ur drift (yrkande 1).
I motion MJ222 (c) framhålls att lantbruket är drivkraften och
motorn på den svenska landsbygden. Därför är det nödvändigt att
Sveriges lantbrukare ges de politiska förutsättningarna att
utvecklas som företagare (yrkande 1). I motion MJ257 (kd)
förespråkas en inriktning av svensk jordbrukspolitik syftande
till att ge möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet och
med fullt utnyttjande av befintlig åkermark. Jordbruket är
centralt för sysselsättningen på landsbygden och inom
livsmedelssektorn i övrigt. Regeringens linje att verka för en
snabb och radikal reformering av CAP är felaktig och skulle, om
den genomfördes, innebära att stora delar av åkermarken
avvecklades vilket i sin tur skulle innebära att tusentals
arbetstillfällen försvann från denna sektor. Detta kommer i sin
tur att leda till avfolkning av landsbygden och därmed vikande
möjligheter för utkomster från en rad binäringar som är
beroende av jordbruket som primärproduktion. Detta är en
utveckling som går i direkt felaktig riktning i relation till
devisen om att Hela Sverige ska leva (yrkande 1). Enligt motion
U512 (c) har regeringen visat ointresse för att ta till vara
den potential till ersättning för jordbrukets insatser som
Sverige förhandlat sig till. Regeringen bär även det yttersta
ansvaret för alla de inhemska regler som försvårat hanteringen
av ersättningar från EU på jordbruksområdet (yrkande 7). I
motion So226 (fp) uppmärksammas att våra matvanor förändras i
positiv riktning. Vi äter mer grönsaker och fisk och mindre
smör och socker. Jordbruks- och livsmedelspolitiken bör stödja
en sådan utveckling (yrkande 13).
Förenklat regelverk
Enligt motion MJ208 (m) måste riksdag och regering genom
Jordbruksverket och lantbruksenheterna arbeta för att minska
bidrags- och blankettkrånglet. Det gäller både den byråkrati
som direkt följer av EU-medlemskapet och de regler och
blanketter som är producerade inom landet. Enligt motionärerna
behövs det enklare regler för sökande av EG-stöd (yrkande 1).
Även i motion MJ222 (c) uppmärksammas den svenska
administrationen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Enligt
motionärerna måste den vara utformad så att den medverkar till
att uppfylla EU:s och Sveriges mål om ett bärkraftigt och
effektivt jordbruk, biologisk mångfald, bibehållet
kulturlandskap och regional utveckling. Det är av nationellt
intresse att administrationen bidrar till att svenskt jordbruk
kan få det stöd som det är berättigat till. Vidare får den inte
orsaka onödiga kostnader, vare sig internt eller externt hos
t.ex. jordbrukarna. Enkelhet måste prägla utformningen av
regelverket kring jordbruksadministrationen (yrkande 7).
Jordbrukets miljö- och energiskatter
I motion MJ202 (m) framhålls att basen för livsmedelsindustrins
utveckling finns i jordbruket. För närvarande belastas den
svenska primärproduktionen av skatter och avgifter som inte
finns i våra konkurrentländer. I och med EU-medlemskapet har
konkurrensen ökat. Handeln på EU-marknaden är fri och de
svenska livsmedelsföretagen utsätts för en allt hårdare
konkurrens från företag i andra EU-länder och från företag
utanför EU genom minskade tullar och andra barriärer vilket
ökar världshandeln. Friare handel ställer givetvis fokus på
villkoren i olika länder. Det innebär att Sverige inte kan ha
skatter och avgifter på jordbruket som skiljer sig alltför
mycket från konkurrentländernas. Den höga beskattningen av
svenskt jordbruk innebär en försämrad lönsamhet i produktionen
och en minskad framtidstro i de enskilda jordbruksföretagen.
Åtgärder behöver genomföras nu för att svenskt jordbruk och
livsmedelsnäring skall ges möjlighet att konkurrera på lika
villkor. I motion MJ213 (v) yrkas på en översyn av jordbrukets
miljöskatter dels för att nå miljömålen, dels för att stärka
det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Enligt motionärerna är
utformningen av jordbrukets miljöskatter avgörande för om
miljömålen skall nås och lyckas bidra till en hållbar
utveckling av svenskt jordbruk. Miljöskatterna har också på
flera sätt en inverkan på svenskt jordbruks konkurrenskraft. De
är ett incitament till miljöanpassning, vilket är positivt för
konkurrenskraften. Att ligga långt fram i miljöomställning är
en marknadsfördel som ökar i betydelse allt eftersom
miljöfrågorna blir viktigare. Samtidigt höjer miljöskatterna
det svenska jordbrukets kostnadsläge jämfört med jordbruk i
andra länder, vilket är en konkurrensnackdel för svenska
bönder. Det är därför avgörande, både för jordbrukets
konkurrenskraft och för att nå miljömålen, att miljöskatterna
utformas på ett sätt som maximerar deras miljönytta utan att
tynga det svenska jordbrukets kostnadsläge i onödan (yrkande
9). Även i motion MJ218 (m) betonas vikten av att svenskt
jordbruk kan konkurrera på lika villkor med jordbruket i övriga
EU-länder. Jordbruket skall jämställas med övriga företag i
Sverige när det gäller energiskatt (el- och eldningsoljeskatt).
Motionärerna utgår från att regeringens förslag om att sänka
dessa skatter är ett första steg för att öka lönsamheten i det
svenska jordbruket. Det gäller nu att gå vidare och också sänka
övriga skatter, dieselskatt och skatt på gödselmedel. Förslaget
att höja dieselskatten som regeringen nu föreslår får förödande
konsekvenser för lönsamheten (yrkande 1). Enligt motion MJ222
(c) förbereddes det svenska jordbruket på det kommande svenska
EU-medlemskapet genom sänkta kostnader, priser och stöd.
Grundtanken var att svenskt jordbruk skulle vara
konkurrenskraftigt redan vid inträdet i EU. I dag kan det
konstateras att det svenska jordbruket enbart delvis klarat av
det nya läget. Det är dock inte EU-medlemskapet som sådant som
skapat problemen. Tvärtom kan det konstateras att medlemskapet
är en nödvändighet för jordbruksnäringens möjligheter att
utvecklas. Det är i stället inhemskt beslutade pålagor och
outnyttjade ersättningar i kombination med drastiskt försämrade
prisnivåer på vissa produkter som skapat problemen. Efter EU-
inträdet måste svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri
kunna konkurrera på samma villkor som andra länder inom EU. Det
svenska jordbrukets och trädgårdsnäringens konkurrenskraft
måste stärkas (yrkande 3).
Övriga frågor
Enligt motion MJ11 (fp) behöver en expertgrupp sammankallas för
att utreda vilka negativa effekter och miljökostnader som
jordbrukspolitiken genererar (yrkande 2). I motion MJ204 (mp)
uppmärksammas vissa problem med de nu gällande trädesreglerna.
Enligt motionären får brukaren inte köra ut på trädad mark före
den 1 juli. Syftet med denna bestämmelse är att förhindra fusk.
Vissa ogräs kan dock inte bekämpas mekaniskt så sent som den 1
juli. Man tvingas då tillgripa totalutrotningsmedel i stället.
Sverige bör hos kommissionen begära undantag från
trädesreglerna för att möjliggöra mekanisk bekämpning under
försommaren. Enligt motion MJ216 (kd) yrkande 3 behöver
förändringsarbetet utvecklas med nya former för löpande
konsekvensutredningar. I detta sammanhang anser motionären att
Skaraborgsområdet bör prövas som prognosområde (yrkande 4).
Enligt motion MJ217 (m) bör riksdagen hos regeringen begära att
det utreds om det går att medge "svart träda" i de områden som
är lämpliga och som därmed kan bidra till ökade miljövinster.
Normalt skall marken vara bevuxen. I vissa fall är det en
fördel från miljösynpunkt att tillåta avsteg från denna
huvudregel. Mindre totalbekämpningsmedel kommer till
användning om möjligheten till mekanisk bekämpning förbättras.
I motion MJ224 (m) framförs en rad synpunkter om jordbrukets
villkor i Mellansverige. Även i motion MJ231 (m) uppmärksammas
trädesreglerna. I motionen framhålls bl.a. att trädan bör få
brukas redan den 1 juni, både vid mekanisk och kemisk
ogräsbekämpning. Med nuvarande regler får trädan ej bearbetas
före den 1 juli. Detta innebär att konventionell träda utan
kemiska hjälpmedel är omöjlig de flesta år på grund av för kort
tid för ogräsbekämpning. I motion MJ240 (c) begärs en översyn
av ägofredslagstiftning så att fortsatt fäboddrift kan bedrivas
(yrkande 1). Att arealersättningen till spannmål skall läggas
ut med samma belopp i hela landet yrkas i motion MJ246 (c)
yrkande 1. Vidare anförs att den nya ersättningen till
vallensilage också bör läggs ut med samma belopp i hela landet
(yrkande 2). Enligt motion MJ252 (fp) yrkande 10 bör riksdagen
hos regeringen begära att en ny utredning tillsätts för att med
utgångspunkt i EU:s miljömål se över vilka miljöeffekter och
miljökostnader som kan kopplas till jordbruket. Enligt motion
MJ257 (kd) bör en konsekvensanalys om jordbruksnäringens
betydelse genomföras (yrkande 2). Vidare yrkas att frågan om
skördeskadeskydd blir föremål för en utredning (yrkande 10). I
motion K322 (m) yrkande 2 betonas behovet av rättvis fördelning
av landets EU- och nationella ersättningar till jordbruket i
Gävleborgs län. Kravet omfattar bl.a. det s.k. vallensilaget.
Utskottets överväganden
Jordbrukspolitikens inriktning m.m.
Sveriges medlemskap i EU innebär att svenskt jordbruk omfattas
av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural
Policy, CAP) som också har starka regionalpolitiska inslag. Som
utskottet tidigare framhållit i olika sammanhang (senast i bet.
1998/99:MJU7) är det viktigt att det finns ett levande
jordbruk i landets alla delar. Miljö- och regionalpolitiska
hänsyn samt incitament till en inriktning mot kvalitet skall
prioriteras i stället för kvantitet. Därmed skall det svenska
jordbrukets ställning på EU-marknaden stärkas och grunden
läggas till ett långsiktigt uthålligt jordbruk. Denna syn på
den svenska jordbrukspolitiken sammanfaller med den av
regeringen i andra sammanhang redovisade bedömningen av det
svenska jordbruket och den svenska livsmedelsindustrin som
framtidsnäringar. Dessa näringars villkor har stor betydelse
för möjligheten att nå viktiga politiska mål som uthållig
tillväxt, ekologisk omställning, biologisk mångfald, regional
balans, landsbygdsutveckling och ökad sysselsättning. Vidare
kan konstateras att EU-medlemskapet har inneburit fördelar för
såväl primärproduktionen som förädlingsledet. Svensk
livsmedelsexport har ökat betydligt. Livsmedelsindustrins
fortsatta konkurrenskraft bygger på möjligheten att
vidareutveckla en produktion som bättre möter konsumenternas
krav på hög kvalitet, miljöhänsyn och omsorg om djur. En
livsmedelspolitik som främjar en sådan utveckling ger därför
den svenska livsmedelsproduktionen konkurrens-fördelar. Såväl
den nationella som den europeiska livsmedelspolitiken måste
dessutom ha ett globalt perspektiv. I en värld där de rika
länderna dumpar sin överskottsproduktion i bl.a. tredje
världens städer kommer urbaniseringen i dessa delar av världen
att accelerera och en fortsatt ensidig exportproduktion av
specialgrödor att ytterligare utarma landsbygden och jordarna.
Ländernas förmåga att försörja sig själva minskar. Den
nationella livsmedelspolitiken måste därför inte bara
integreras i CAP utan även, liksom EU:s, ses och förstås i sitt
globala sammanhang. På längre sikt måste det ekonomiska och
ekologiska hållbarhetsperspektivet prägla
livsmedelsproduktionen om behoven från en ökande befolkning
skall kunna mötas. Inför de kommande WTO-förhandlingarna har
knutits förhoppningar om att u-länderna i större utsträckning
än i dag skall integreras i det internationella handelssystemet
samt att förhandlingsresultatet skall medföra påtagliga
fördelar för u-länderna. Jordbruksområdet är av särskilt
intresse för u-länderna av flera skäl. Många u-länder har
betydande export av eller exportpotential för
jordbruksprodukter och en liberalisering av handeln med
jordbruksprodukter kan gynna den ekonomiska utvecklingen i
dessa länder. I jordbruksavtalets artikel 20, som fastställer
målsättningen för de kommande förhandlingarna, finns bl.a.
inskrivet att hänsyn skall tas till behovet av särskild och
differentierad behandling av u-länderna. Avslutningsvis
konstaterar utskottet att den inriktning av den svenska
jordbrukspolitiken som riksdagen vid flera tillfällen tidigare
ställt sig bakom i stort sett sammanfaller med de synpunkter
som nu redovisas i aktuella motioner. Enligt utskottets mening
finns det därmed ingen anledning att nu förorda något
ytterligare uttalande från riksdagens sida i dessa frågor.
Motionerna MJ213 (v) yrkandena 7, 11 och 12, MJ216 (kd) yrkande
1, MJ222 (c) yrkande 1, MJ257 (kd) yrkande 1, U512 (c) yrkande
7 och So226 (fp) yrkande 13 avstyrks.
När det gäller användningen av bekämpningsmedel vill utskottet
utöver redovisningen ovan om inriktningen av den svenska
jordbrukspolitiken anföra följande. I november 1997 ställde sig
riksdagen bakom regeringens förslag om det fortsatta
bekämpningsmedelsprogrammet åren 1997-2001 (prop. 1997/98:2,
bet 1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116). Därvid framhölls bl.a.
att det övergripande målet för det fortsatta arbetet skall vara
att ytterligare minska hälso- och miljöriskerna vid användning
av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen. Målet
att reducera den använda mängden aktiv substans har utgjort en
viktig drivkraft i tidigare program och har i kombination med
t.ex. substitutionsprincipen bidragit till minskade risker. En
minskad användning av aktiv substans behöver dock inte entydigt
innebära en riskminskning. Delmålen för det tredje programmet
omfattar bekämpningsmedlens egenskaper samt exponering av den
yttre miljön, arbetsmiljön och livsmedlen. Vidare ingår delmål
för användningen av bekämpningsmedel samt sprutförares
beteende. Utöver dessa åtgärder skall en kartläggning och
kvantifiering av riskerna göras i en högre utsträckning än vad
som gjorts tidigare. Under innevarande år utgår medel till
försöks- och utvecklingsverksamhet och inom ramen för
jordbrukets miljöprogram avsätts medel för informations- och
utbildningsinsatser till lantbrukare. Utskottet är, i likhet
med motionären, oroat över att användningen av
bekämpningsmedel, mätt i doser per hektar, fortsätter att öka
trots de insatser som har gjorts. Under våren avser utskottet
att ta upp frågan om bl.a. jordbrukets miljöskatter vid en
offentlig utfrågning (se nedan) och att i det sammanhanget få
frågan om bekämpningsmedelsskattens ändamålsenlighet belyst.
Med det anförda föreslår utskottet att motion MJ213 (v)
yrkandena 5 och 6 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd i den
mån de inte kan anses tillgodosedda.
Förenklat regelverk
Den svenska administrationen av EU:s gemensamma
jordbrukspolitik måste vara utformad så att den medverkar till
att uppfylla EU:s och Sveriges mål om ett bärkraftigt och
effektivt jordbruk, biologisk mångfald, bibehållet
kulturlandskap och regional utveckling. Samtidigt skall
administrationen inte orsaka onödiga kostnader, och enkelhet
måste därför vara målet i utformningen av denna. Som redovisas
i årets budgetproposition (1999/2000:1, volym 11, utgiftsområde
23, s. 40) presenterades betänkandet Effektivare hantering av
EU:s direktstöd till jordbruket (SOU 1998:147) från
Utredningen om myndighetsorganisation på jordbrukets område mot
bakgrund av det svenska EU-medlemskapet i december 1998.
Utredningen konstaterade att det råder stora skillnader i
länsstyrelsernas administrativa effektivitet vid hanteringen av
EG:s jordbruksstöd. I betänkandet redovisas och föreslås olika
rationaliserings- och besparingsåtgärder. För att få till stånd
en mer enhetlig och effektivare handläggning beslutade
regeringen i juli 1998 en förordningsändring som bl.a. innebär
att Jordbruksverket i egenskap av utbetalande myndighet får
rätt att meddela föreskrifter om handläggning av stödärenden
och om det underlag som krävs för utbetalning av stöd.
Jordbruksverket har därefter utarbetat gemensamma rutiner för
hanteringen av EG-stödansökningarna i syfte att förenkla
handläggningen och bidra till lika behandling av ärendena.
I regeringens skrivelse En hållbar utveckling av landsbygden,
m.m. (skr. 1999/2000:14), som utskottet återkommer till längre
fram i detta betänkande, uppmärksammas de administrativa
förenklingar som följer av Miljöprogramutredningens förslag
till ny ersättningsform (SOU 1999:78). Föreslagna förenklingar
bedöms uppväga eventuella nackdelar i kontrollarbetet. Mot
bakgrund av att kulturmiljöstödet tidigare har varit det mest
resurskrävande kommer regeringen dessutom vid utarbetande av
det samlade landsbygdsprogrammet att särskilt uppmärksamma de
administrativa konsekvenserna av förslaget. Vidare framgår av
skrivelsen att regeringen överväger i de fortsatta
diskussionerna med kommissionen att ytterligare undersöka
möjligheten att sammanföra stödformerna regional vallersättning
och kompensationsbidrag. Detta skulle bl.a. bidra till ett för
den ansökande enklare stödsystem och en för myndigheten
smidigare hantering. Utskottet kan för sin del instämma i de
önskemål som framförs i flera motioner om en förenkling av
administrationen och regelverket. Enligt utskottets bedömning
är syftet med motionerna MJ208 (m) yrkande 1 och MJ222 (c)
yrkande 7 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett.
Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Jordbrukets miljö- och energiskatter
Utskottet har tidigare framhållit att en gemensam politik med
likartade konkurrensvillkor är en förutsättning för att den
inre marknaden också skall fungera när det gäller
jordbruksproduktion. Vidare har anförts att det är EG-
kommissionens uppgift att bevaka att nationellt utformade
åtgärder inte snedvrider konkurrensen på denna marknad.
Samtidigt kan olika riktade åtgärder komma i fråga på nationell
nivå för att bl.a. möjliggöra insatser för att förbättra eller
bevara miljön och främja en god djurhållning (senast i bet.
1998/99:MJU7). Som framgår av årets budgetproposition har
regeringen tidigare i regeringsförklaringen och i 1999 års
ekonomiska vårproposition uttalat sig för att jordbruket skall
ges villkor som är likvärdiga med andra näringars. Regeringen
avser att i vårpropositionen 2000 lägga fram ett förslag om att
jordbruket skall få tillämpa samma skattereduceringar som finns
för tillverkningsindustrins förbrukning av el och bränslen för
uppvärmning, dvs. att ingen energiskatt tas ut och att
koldioxidskatten är nedsatt till hälften. Förändringarna avses
träda i kraft den 1 juli 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s.
208). När det gäller jordbrukets miljöskatter är utformningen
av dessa avgörande för en hållbar utveckling av svenskt
jordbruk samtidigt som de har en betydande inverkan även på
svenskt jordbruks internationella konkurrenskraft. Utskottet
har för avsikt att under våren år 2000 anordna en offentlig
utfrågning bl.a. beträffande möjligheterna att utforma
jordbrukets miljöskatter på ett mer ändamålsenligt sätt så att
de bidrar till att miljömålen kan nås samtidigt som det svenska
jordbrukets konkurrenskraft bibehålls. Mot bakgrund av det
anförda föreslår utskottet att motionerna MJ202 (m), MJ213 (v)
yrkande 9, MJ218 (m) yrkande 1 och MJ222 (c) yrkande 3 lämnas
utan riksdagens vidare åtgärd.
Övriga frågor
För jordbruksgrödor, exklusive oljeväxter, har Sverige
alltsedan medlemskapet varit indelat i fem avkastningszoner där
en utjämning av avkastningsskillnaderna över landet har skett
genom att endast 55 procent av den faktiska
avkastningsskillnaden för de olika zonerna jämfört med
medelnivån har slagit igenom i arealersättningen. Som
regeringen framhåller i årets budgetproposition (prop.
1999/2000:1, volym 11, utg.omr. 23, s. 38) har beslutet om
Agenda 2000 ändrat förutsättningarna för regionaliseringen av
arealersättningen för övriga grödor, spannmål, oljelin,
proteingrödor och uttagen areal. För att ta hänsyn till detta
avser regeringen att senare under hösten genomföra förändringar
av nuvarande regionalisering. Med det anförda avstyrker
utskottet motion MJ246 (c) yrkandena 1 och 2.
När det gäller synpunkter och önskemål rörande olika
jordbrukspolitiska ställningstaganden med utgångspunkt i de
förhållanden som råder i vissa angivna län och regioner i
landet har utskottet tidigare anfört att dessa frågor bör
behandlas inom ramen för det regelverk som är tillämpligt på
jordbruket i hela landet eller i förekommande fall genom
tillämpning av sådana stödformer som är begränsade till vissa
delar av landet (se bl.a. 1997/98:JoU9, s. 50). Utskottet
vidhåller denna uppfattning och avstyrker därmed motionerna
MJ224 (m) och K322 (m) yrkande 2.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra ett uttalande i
enlighet med det i motion MJ216 yrkandena 3 och 4 framförda
förslaget om löpande konsekvensutredningar med anledning av
arbetet med reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Motionen avstyrks i berörda delar.
Utskottet är inte heller berett att föreslå något uttalande
från riksdagens sida om genomförandet av en konsekvensanalys om
jordbruksnäringens betydelse. Motion MJ257 (kd) yrkande 2
avstyrks.
Av regleringsbrevet för innevarande budgetår framgår att
Jordbruksverket har att, i samverkan med Naturvårdsverket och
Riksantikvarieämbetet, fortlöpande följa och utvärdera
miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken i linje
med regeringens beslut den 11 juli 1996
(Jordbruksdepartementet). I detta arbete ingår bl.a. att göra
en analys av i vilken grad den gemensamma jordbrukspolitikens
olika delar och svenska åtgärder samverkar eller motverkar
varandra när det gäller att nå de gällande nationella
miljömålen. Vidare skall förslag på åtgärder lämnas som kan
möjliggöra en bättre måluppfyllelse t.ex. av gällande
nationellt regelverk. Ytterligare en del i uppdraget är att
löpande utvärdera miljöersättningsprogrammets måluppfyllelse,
kostnadseffektivitet och effekter på miljön. Enligt utskottets
bedömning är syftet med motionerna MJ11 (fp) yrkande 2 och
MJ252 (fp) yrkande 10 med det anförda i allt väsentligt
tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare
riksdagens åtgärd.
Enligt kommissionens förordning (EG) nr 762/94 av den 6 april
1994 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr
1765/92 avseende programmet för arealuttag skall
medlemsländerna besluta om lämpliga bestämmelser som motsvarar
den särskilda situationen på den uttagna arealen så att skyddet
av miljön säkras. Bestämmelserna kan också gälla växttäcke. Av
Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1995:21) följer bl.a. att
fånggröda i princip skall etableras för att ett skifte skall
godkännas som träda. Om trädan följs av höstsådd gröda eller om
energiskog skall etableras året efter trädesåret får
jordbearbetning ske under trädesperioden, dock tidigast den 1
juli. Om trädan inte följs av höstsådd eller om energiskog inte
skall etableras året efter trädesåret får jordbearbetning ej
ske före vissa fastställda dagar, olika för skilda delar av
landet. Jordbruksverkets föreskrifter i dessa delar har
samordnats med övriga nationella regler för att motverka
växtnäringsläckage. Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motionerna MJ204 (mp), MJ217 (m) och MJ231 (m).
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå något
uttalande från riksdagens sida med anledning av det i motion
MJ257 (kd) yrkande 10 framförda kravet om en utredning av
skördeskadeskyddet. Motionen avstyrks i berörd del.
Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Regeringskansliet en
översyn av ägofredslagstiftningen. Mot bakgrund härav föreslår
utskottet att motion MJ240 (c) yrkande 1 lämnas utan riksdagens
vidare åtgärd.
Den gemensamma jordbrukspolitiken
Motionerna
Enligt motion MJ11 (fp) föreligger i samband med utvidgningen
unika möjligheter att genomföra reformer i EU:s
jordbrukspolitik. För att utvidgningen skall kunna bli möjlig
behövs, förutom ändringar av EG:s författningar, ändringar i
jordbrukspolitiken (yrkande 1). Sverige bör i EU även verka för
att separata miljömål för jordbruket skapas. För närvarande
saknar CAP formella miljömål men däremot omfattas jordbruket av
EU:s allmänna miljömål. Det är olyckligt att några separata
miljömål inte arbetats fram från kommissionen. Enligt
motionärerna är de nuvarande åtgärderna inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken för att minimera jordbrukets
miljöbelastning otillräckliga (yrkande 3). Enligt motion MJ213
(v) bör i ett ekologiskt hållbart jordbruk en kretsloppsbaserad
och långsiktigt uthållig jordbruksproduktion eftersträvas. Det
som kännetecknar en sådan produktion är att den utgår från
lokala förnybara resurser, effektivt utnyttjar solenergin och
den levande jorden, bevarar eller förbättrar åkerjordens
bördighet, ökar lokal recirkulering av växtnäring och organiskt
material, minimerar behovet av ändliga resurser och därmed
miljöpåverkan genom näringsläckage, inte använder
naturfrämmande ämnen, bidrar till att bevara den genetiska
mångfalden i såväl produktionen som jordbrukslandskapet och ger
husdjuren förutsättningar för ett naturligt beteende. För att
möjliggöra en utveckling mot ett jordbruk som kan uppfylla
dessa kriterier krävs en ny samhällsinriktning, med en
helhetssyn på produktion och konsumtion. De angivna kriterierna
bör utgöra grunden för utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart
jordbruk (yrkande 1). Vidare framhålls att den gemensamma
jordbrukspolitiken måste ha som målsättning att bevara ett
jordbruk i hela EU och möjliggöra produktionssystem som kan
upprätthålla ekologiska och sociala värden (yrkande 13). Enligt
motion MJ216 (kd) kan livsmedelsproduktion inte helt jämställas
med annan näringsverksamhet, därför att vi medborgare vill
försäkra oss om en nära tillgänglighet av kvalitetslivsmedel
för vår basförsörjning. Reformeringen av EU:s jordbrukspolitik
måste ske på ett sådant sätt att lika konkurrensvillkor för
jordbrukare i olika EU-länder upprätthålls. Likvärdiga regler
och principer bör gälla med möjlighet till lokala variationer
som näringen själv genererar beroende på anpassningen bl.a.
till klimatförhållanden (yrkande 2). I motion MJ238 (m)
framhålls att Sverige har ett anseende att försvara och en
position som frihandelsvän att slå vakt om när det gäller
avveckling av jordbruksstödet. Det ligger med andra ord i
Sveriges intresse att driva på avvecklingstakten beträffande
EU:s jordbruksstöd. Enligt motion MJ252 (fp) är den viktigaste
uppgiften för EU inom den närmaste tiden att östutvidgningen
fortsätter. För att en utvidgning skall kunna bli möjlig
behöver den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras. Härigenom
kan EU ge tydliga signaler till de kommande medlemsländerna och
undvika obalans och snedvridande effekter av konkurrensen på
deras marknader. Många länder i Öst- och Centraleuropa är
viktiga jordbruksproducenter med ett jordbruk som är eller kan
bli konkurrenskraftigt (yrkande 1). Enligt motionärerna har den
gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) inte tagit tillräcklig
hänsyn till miljön. En felaktig användning av växtnäring och
bekämpningsmedel har skapat problem. Formella miljömål för
jordbruket saknas, men däremot omfattas jordbruket av EU:s
allmänna miljömål. Det är olyckligt att några separata miljömål
inte arbetats fram från kommissionen. CAP:s åtgärder för att
minimera jordbrukets miljöbelastning är otillräckliga. Därför
bör Sverige i EU verka för att separata miljömål för jordbruket
skapas (yrkande 9). Enligt motion N388 (mp) yrkande 18 är det
viktigt för Sverige att förändringen av EU:s jordbrukspolitik
sker på ett sådant sätt att det blir möjligt att även i
framtiden bedriva jordbruk i hela landet. För att jordbruket
skall bli ekologiskt hållbart måste dagens konventionella
jordbruk ersättas med ekologiska brukningsmetoder. För att
minska transporterna och öka sysselsättningen skall produkterna
förädlas så nära brukarna som möjligt. Enligt motion U505 (fp)
fortsätter EU att blunda för alkoholens konsekvenser för
folkhälsan trots att folkhälsoaspekten numera skall genomsyra
utformningen och genomförandet av all gemenskapspolitik. EU
måste börja betrakta alkoholen som en hälsofråga och inte som
ett jordbruksproblem (yrkande 18). Vidare framhåller
motionärerna att en reformering av den gemensamma
jordbrukspolitiken måste komma till stånd så att EU kan ge
tydliga signaler till de kommande medlemsländerna. Länderna
måste ges tid och förutsättningar att planera för en kraftigt
reformerad jordbrukspolitik så att de inte använder
jordbrukspolitiken som en referens när de nu genomför stora
förändringar i sina respektive jordbrukssektorer (yrkande 19).
Enligt motion U513 (mp) skall Sverige inom EU prioritera
arbetet med att förändra den gemensamma jordbrukspolitiken så
att stöd endast ges till ett ekologiskt hållbart, småskaligt
och djurvänligt jordbruk (yrkande 14). Vidare skall Sverige
prioritera frågan om att den gemensamma jordbrukspolitiken
förändras så att den i hög grad flyttas till nationell nivå
(yrkande 15). Vidare yrkas att Sverige som en prioriterad fråga
inom EU skall driva att EU:s jordbrukspolitik måste reformeras
på ett sätt som garanterar att östländernas jordbruk inte
diskrimineras i något avseende (yrkande 28).
Enligt motion MJ206 (m) behöver reglerna för arealersättning
inom EU kompletteras. Enligt reglerna kan mark endast räknas
som uttagen om den är minst 20 meter bred. Detta borde ändras
för att möjliggöra mindre s.k. beträdor som allmänheten kan
använda bl.a. till rekreation. I motion MJ257 (kd) framhålls
att regelsystemet som skall gynna ekologisk odling behöver
förenklas. I dag används inom EU ett system med positivlistor,
dvs. det som inte finns upptaget på listan är i princip inte
tillåtet. Att få nya produkter godkända för det ekologiska
jordbruket kan ta tid, i de flesta fall minst ett år. Reglerna
om positivlistor måste bytas ut mot principiella regler för vad
som är tillåtet (yrkande 14).
Utskottets överväganden
Utgångspunkten för Sveriges förhandlingar om den gemensamma
jordbrukspolitiken är de riktlinjer som lades fast av riksdagen
efter förslag från regeringen om riktlinjer för Sveriges arbete
med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen
(prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241).
Enligt riksdagens beslut skall Sverige verka för en jordbruks-
och livsmedelspolitik inom EU vars övergripande mål skall vara
att främja ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till
skäliga priser, främja en hållbar jordbruks- och
livsmedelsproduktion samt bidra till en global
livsmedelssäkerhet. Av beslutet framgår vidare att jordbruks-
och livsmedelsföretagens produktion skall styras av
konsumenternas efterfrågan och vara långsiktigt hållbar både
från ekologiska och ekonomiska utgångspunkter. EU skall också
medverka till den globala livsmedelssäkerheten genom att bl.a.
hävda frihandelns principer även på livsmedelsområdet.
Av förslaget framgår vidare hur en hållbar jordbruks- och
livsmedelsproduktion skall främjas. Detta skall ske bl.a. genom
en reform av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU,
särskilt med avseende på successivt borttagande av EG:s
marknadsordningar och en avveckling av gränsskyddet med hänsyn
till internationella åtaganden. Reformerna skall kompletteras
med riktade stöd för anpassningsåtgärder som underlättar
övergången från generella prisstöd till direktstöd samt
möjliggör utvecklingen av konkurrenskraftiga företag.
Reformerna av jordbrukspolitiken skall också kompletteras med
riktade miljö- och landsbygdsstöd för att bevara och främja den
biologiska mångfalden, bevara värdefulla natur- och
kulturmiljöer och ett varierat odlingslandskap, minimera
miljöbelastningen, beakta behovet av en långsiktig hushållning
med naturresurserna samt medverka till landsbygdens utveckling.
Genom detta skapas möjligheter för en långsiktigt hållbar och
konkurrenskraftig produktion baserad på höga miljökrav och höga
etiska krav för djurhållningen. Åtgärderna kan också stärka
landsbygdens förutsättningar att skapa attraktiva livs- och
arbetsmiljöer för såväl män som kvinnor.
Kommissionens förslag i Agenda 2000 syftar bl.a. till att öka
jordbrukets konkurrenskraft genom en ökad marknadsorientering
med sänkta administrativa priser. I den överskottssituation som
EU befinner sig borde detta också leda till sänkta
konsumentpriser. Förslagen syftade också till att minska
jordbrukets negativa effekter på miljön och att förenkla det
jordbrukspolitiska regelverket. Kompensation skulle lämnas till
jordbrukarna för prissänkningen. För att underlätta jordbrukets
anpassning och strukturförändring i samband med reformeringen
av marknadsordningarna föreslogs en integrerad
landsbygdspolitik. Det innebär att nuvarande regional- och
strukturstöd inom jordbrukssektorn samt s.k. kompletterande
åtgärder (miljöersättningar, förtidspension och
skogsplantering) och riktade miljöförbättrande åtgärder
sammanförs i en enda förordning för landsbygdsutveckling.
Åtgärderna inom landsbygdsförordningen är ett komplement till
övriga stödformer i den gemensamma jordbrukspolitiken
huvudsakligen finansierade från Jordbruksfondens
garantisektion. Det principiellt nya i det ursprungliga
reformförslaget var dels förslaget om nationella kuvert, dels
förordningen om horisontella åtgärder. Genom de nationella
kuverten i marknadsordningarna för mejeri och nötkött fick
medlemsländerna möjlighet att i större utsträckning än tidigare
påverka utformningen av marknadsstöden. De horisontella
åtgärderna skulle ge medlemsstaterna möjlighet att dels förena
nationella miljökrav med utbetalning av direktstöd, dels minska
direktstöden och använda pengarna till miljöåtgärder. Den
horisontella förordningen gav medlemsstaterna möjlighet att upp
till en viss nivå bestämma hur direktstöden skall fördelas
mellan inkomststöd och riktade miljöstöd.
Som framhålls i skrivelsen finns det starka miljöskäl för att
reformera den gemensamma jordbrukspolitiken i linje med
förslagen i Agenda 2000. Marknadsordningarna inom
jordbrukspolitiken leder till höga priser vilket gett
incitament till en produktion som inte är ekologiskt hållbar.
Den förda jordbrukspolitiken har medfört en ökad
miljöbelastning, bl.a. genom förluster av växtnäringsämnen till
omgivande miljö, avdrift och ökad användning av
bekämpningsmedel, och minskad biologisk mångfald i
jordbrukslandskapet. Mot bakgrund av beslutet om riktlinjerna
för Sveriges arbete med den gemensamma jordbrukspolitiken var
förslaget ett steg i rätt riktning men, som regeringen
framhåller, var det inte tillräckligt långtgående. Den slutliga
reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken blev dock inte så
omfattande som kommissionens ursprungliga förslag.
Utskottet vill avslutningsvis understryka att riksdagen i det
ovan refererade beslutet har fastställt de principiella
riktlinjerna för Sveriges mer långsiktiga arbete med jordbruks-
och livsmedelspolitiken inom EU. Enligt utskottets mening
innebär de fastställda riktlinjerna att samtliga synpunkter i
de redovisade motionerna tillgodoses i större eller mindre
utsträckning. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att motionerna MJ11 (fp) yrkandena 1 och 3, MJ213 (v)
yrkandena 1 och 13, MJ216 (kd) yrkande 2, MJ238 (m), MJ252 (fp)
yrkandena 1 och 9, N388 (mp) yrkande 18, U505 (fp) yrkandena 18
och 19 samt U513 (mp) yrkandena 14, 15 och 28 lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.
Enligt kommissionens förordning (EG) nr 762/94 av den 6 april
1994 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr
1765/92 avseende programmet för arealuttag skall ett arealuttag
omfatta ett sammanhängande område på minst 0,3 ha och ha en
bredd på minst 20 meter. Utskottet är inte berett att göra en
sådan detaljprövning av regelsystemet för arealuttag som
förutsätts i motion MJ206 (m). Därmed avstyrks motionen.
När det gäller de i motion MJ257 (kd) framförda synpunkterna
beträffande ett regelsystem som bättre gynnar den ekologiska
odlingen är utskottet inte berett att i detta sammanhang
föreslå något riksdagsuttalande. Därmed avstyrker utskottet
motion MJ257 yrkande 14.
Ekologisk produktion
Skrivelsen
Enligt regeringens bedömning bör den ekologiskt odlade arealen
fördubblas (20 %) till år 2005 och den ekologiska
animalieproduktionen bör öka. 10 % av antalet mjölkkor och
slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i ekologisk produktion
till år 2005. Konsumenternas efterfrågan på ekologiska
livsmedel är avgörande för om målen kan nås. Regeringen anser
vidare att den ekologiska produktionen bör stödjas genom
åtgärder i det kommande landsbygdsprogrammet genom försöks- och
utvecklingsprojekt samt marknadsstödjande åtgärder.
Motionerna
Enligt motion MJ213 (v) yrkande 2 bör målet för den ekologiska
produktionen vara att 20 % av jordbruksarealen odlas
ekologiskt år 2005. Vidare framhålls att arealmålet för
ekologisk produktion bör kompletteras med mål för ekologisk
djurhållning samt för olika grödor (yrkande 3). Enligt
motionärerna kommer marknaden för ekologiskt certifierade
produkter allteftersom den ökar sannolikt att diversifieras. De
senaste årens utveckling har inneburit att de stora
livsmedelsindustrierna har börjat utveckla ekologiska
produkter, oftast med produktionsmetoder i förädlingen som inte
skiljer sig nämnvärt från förädlingen av konventionella
jordbruksprodukter. Detta är en helt annan typ av ekologiska
livsmedel, och de marknadsförs i större utsträckning som
miljövänliga. En ökande ekologisk marknad kommer att öka
utrymmet för olika sorters ekologiskt certifierade produkter
och regelverken för ekologisk odling och certifiering kan
därför behöva anpassas till denna marknad (yrkande 4). I motion
MJ241 (mp) framhålls att om det svenska lantbruket skall få de
konkurrensfördelar som en omställning till ett ekologiskt
lantbruk kan ge måste satsningarna komma nu. Det räcker inte
med de i och för sig lovvärda målen för det ekologiska
lantbruket. Det gäller att satsa rejält på forskning,
marknadsföring m.m. Det räcker inte längre att hävda att det
svenska konventionella lantbruket är lite mindre konventionellt
än på andra håll. Varje land försöker visa att den egna torvans
produkter smakar bäst och är framställda på det bästa sättet.
Sverige måste liksom andra länder ta fram en nationell
aktionsplan för utvecklingen av det ekologiska lantbruket.
Enligt motion U514 (kd) bör Sverige sträva mot att öka andelen
jordbruk med ekologisk inriktning. Jordbruket skall också
bevara odlingslandskapets mångfald av växter och djur. Det är
samtidigt viktigt i ett globalt perspektiv att åkermarken i
Sverige och Europa finns tillgänglig för livsmedelsproduktion.
Miljöavgifter för jordbruket skall i sin helhet återgå till
näringen och användas till att förstärka näringens långsiktiga
förmåga till ekologiskt helhetstänkande (yrkande 8).
Utskottets överväganden
Enligt tidigare beslut (prop. 1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9,
rskr. 1997/98: 116) bör den ekologiska produktionen ses som en
del i en strategisk satsning för ett hållbart svenskt jordbruk.
Eftersom den ekologiska produktionen är en spjutspets i arbetet
med att miljöanpassa jordbruket är utvecklingen av den
ekologiska produktionen ett prioriterat område. Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning att den ekologiskt
odlade arealen bör kunna fördubblas (20 %) till år 2005 och att
den ekologiska animalieproduktionen bör öka. Som regeringen
framhåller bör 10 % av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt
och lamm finnas i ekologisk produktion till år 2005. Som
framgår av skrivelsen är förslagen baserade på en bedömning av
marknadsutvecklingen av den ekologiska produktionen.
Konsumenternas efterfrågan på ekologiska livsmedel är avgörande
för om målen kan nås. Samtidigt är det viktigt att skapa
förutsättningar för en marknadsutveckling där denna efterfrågan
på ekologiska livsmedel kan tillgodoses och där produktionen
kan ske utan permanenta produktionsstöd. Enligt utskottets
bedömning kan syftet med motionerna MJ213 (v) yrkandena 2, 3
och 4, MJ241 (mp) och U514 (kd) yrkande 8 med det anförda i
allt väsentligt anses tillgodosett. Utskottet föreslår därför
att berörda motionsyrkanden lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd.
Landsbygdsprogram för hållbar utveckling
Bakgrund
Enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd till
utveckling av landsbygden bör miljöåtgärder inom jordbruket
spela en framträdande roll under de kommande åren för att
stödja en hållbar utveckling på landsbygden och tillmötesgå
samhällets ökade behov av tjänster på miljöområdet. Vidare
anges i förordningen att politiken för en sådan utveckling bör
ha som mål att bl.a. återställa och höja landsbygdsområdenas
konkurrenskraft och därigenom bidra till att trygga och skapa
ny sysselsättning. Bakgrunden är att jordbruket under de
kommande åren måste anpassas till nya förutsättningar och
ytterligare förändringar beträffande marknadsutveckling,
marknadsåtgärder, handelsregler, konsumenternas krav och val
samt utvidgningen av EU. Dessa förändringar kommer inte bara
att påverka jordbruksmarknaden utan hela den lokala ekonomin
på landsbygden.
Förordningen om utveckling av landsbygden ersätter nio nu
gällande rådsförordningar om struktur-, miljö- och
landsbygdsåtgärder med anknytning till den gemensamma
jordbrukspolitiken. De stödformer som regleras i den nya
förordningen är investeringar i jordbruksföretag, startstöd,
kompetensutveckling, förtidspensionering, kompensationsbidrag i
mindre gynnade områden, miljövänligt jordbruk, förbättrad
bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, skogsbruk
samt olika åtgärder för att främja anpassning och utveckling av
landsbygden. Endast åtgärder för miljövänligt jordbruk är
obligatoriska för medlemsländerna. För att programmet skall
kunna godkännas för medfinansiering från EG:s jordbruksfond
krävs dock att det finns en balans mellan åtgärderna.
I mål 1-området som består av nuvarande mål 6 och kustområdena
i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län kommer
åtgärder utöver kompensationsbidrag och miljöersättningar att
genomföras inom ramen för integrerade mål 1-program. EG-
finansieringen för dessa åtgärder kommer att ske från
Jordbruksfondens utvecklingssektion.
Regelverk, inriktning m.m.
Skrivelsen
Enligt regeringens bedömning bör ett samlat landsbygdsprogram
införas för perioden 2000-2006. Landsbygdsprogrammet bör
främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar
utveckling av jordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket
och landsbygden. Lika möjligheter till utveckling för kvinnor
och män bör främjas. Åtgärder som syftar till att ta till vara
jordbrukets positiva miljöeffekter och minimera dess negativa
miljöeffekter bör spela en framträdande roll i det samlade
programmet. Det är samtidigt viktigt med åtgärder som syftar
till att förbättra landsbygdens konkurrenskraft genom att
underlätta en nödvändig anpassning av jordbrukssektorn till nya
förutsättningar.
Motionerna
Enligt motion MJ7 (kd) bör riksdagen få ett större inflytande
vid utformningen av program för utvecklingen av landsbygden.
Enligt motionärerna vet parlamentarikerna i stora stycken inte
vad det slutliga programmet kommer att innehålla och än mindre
hur regelverket, som tidigare starkt kritiserats, kommer att se
ut. Detta är otillfredsställande varför en ny ordning bör
prövas i framtiden (yrkande 1). För de enskilda lantbrukarna
som skall tillgodogöra sig landsbygdsprogrammet innebär
tidsförseningarna väldiga problem. Enligt motionärerna krävs
det en tidsmässigt bättre framförhållning vid utformandet av
landsbygdsutvecklingen (yrkande 2). Vidare bör administrationen
av landsbygdsutvecklingsprogrammet förenklas (yrkande 16).
Enligt motion MJ8 (c) bör miljö- och landsbygdsprogrammen vara
skrivna på ett sådant sätt att programmen garanterar att
avsatta medel utnyttjas fullt ut (yrkande 1). Vidare framhålls
att det byråkratiska krånglet som finns både för myndigheter
och företag måste minska (yrkande 7). I motion MJ10 (m)
uppmärksammas vikten av ett enkelt och ändamålsenligt regelverk
för miljöprogrammet. Detta främjar anslutningsgraden och
minskar byråkratin. Strävan bör vara att minska antalet områden
och ersättningsformer för att skapa en större flexibilitet för
att utnyttja de anslagna medlen fullt ut (yrkande 3). Enligt
motionärerna är grunden för en livskraftig landsbygd ett
lönsamt och konkurrenskraftigt jordbruk. Basen i det svenska
jordbruket är den konventionella produktionen i ett såväl
produktions- som miljöperspektiv. Det konventionella
jordbrukets konkurrenskraft på den alltmer globaliserade
livsmedelsmarknaden är avgörande för en positiv utveckling av
den svenska landsbygden (yrkande 4). Enligt motion MJ212 (m)
måste nya regler för miljö-, struktur- och regionala åtgärder
snabbt arbetas fram. Dessa måste vara enkla och effektiva när
det gäller utnyttjandet och samtidigt resultera i goda
miljöeffekter (yrkande 6). I motion MJ222 (c) yrkande 4
uppmärksammas att Sverige fick en mycket dålig tilldelning av
EG-resurser. Enligt motionärerna kan konsekvensen bli att
ambitionen i det svenska miljöprogrammet för jordbruket måste
dras ner. Det finns anledning att konstruktivt verka för att
hitta lösningar som innebär att eventuella skador minimeras.
Enligt motion MJ8 (c) yrkande 14 bör hästen integreras i den
nya landsbygdsförordningen. Vidare yrkas att s.k.
uppfödarpremier införs (yrkande 16). I motion MJ201 (c) yrkas
att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå en
sammanhållen svensk politik för utvecklingen av hästnäringen.
Även i motion MJ228 (c) efterfrågas en sammanhållen statlig
hästpolitik. I motion MJ233 (kd) framförs en rad synpunkter
beträffande den svenska halvblodsaveln och uppfödarpremier
(yrkande 2), en EU-anpassning av hästen och hästnäringen till
det jordbrukspolitiska ansvarsområdet (yrkande 3) och om EU-
stöden till den svenska hästaveln och hästnäringen (yrkande
4). Även i motion MJ237 (c) uppmärksammas den svenska
halvblodsaveln och ett eventuellt införande av uppfödarpremier.
Enligt motion MJ244 (c) bör en statlig utredning tillsättas med
uppgift att föreslå en sammanhållen svensk politik för
utvecklingen av hästnäringen (yrkande 1). Vidare anser
motionärerna att hästen måste integreras i den nya s.k.
landsbygdsförordning som skall träda i kraft år 2000 (yrkande
2) och att uppfödarpremier bör införas (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen
bemyndigar regeringen att tillämpa ett svenskt
landsbygdsprogram enligt rådets förordning (EG) nr 1257/99.
Syftet med detta förfarande är att förhandlingarna med EG-
kommissionen därmed skall kunna slutföras i sådan tid att ett
samlat svenskt landsbygdsprogram skall kunna träda i kraft från
den 1 januari år 2000. För att detta skall vara möjligt måste
regeringen överlämna ett förslag till landsbygdsprogram till
EG-kommissionen redan under hösten 1999. Programmet överlämnas
med förbehåll av riksdagens godkännande av ovan nämnda
bemyndigande. Med det anförda avstyrks motion MJ7 (kd)
yrkandena 1 och 2.
Som framhålls i skrivelsen medger det samlade regelverk som
utgör den nya landsbygdsförordningen en större flexibilitet och
därmed möjlighet för medlemsländerna att kombinera olika
åtgärder för totalt bättre effekt. Miljömålen kan t.ex. uppnås
genom att miljöersättningarna till jordbruket kan kombineras
med riktade stöd till investeringar, till utvecklingsprojekt
eller för kompetensutveckling. Samtidigt bör uppmärksammas att
den nya ordningen också ställer större krav på medlemsländerna
att utforma balanserade program där effekterna av åtgärderna
löpande skall följas upp och utvärderas. Som regeringen
framhåller är de tidigare ramarna för EG-finansiering som
avsattes för enskilda åtgärder inte längre aktuella.
Fördelningen av EG- finansiering mellan olika åtgärder avgörs
av valet av åtgärder samt av medfinansieringsnivån. Regeringen
har vidare för avsikt att samlat bedöma ekonomiska och
administrativa konsekvenser för myndigheterna efter programmets
slutliga utformning. När det gäller förslaget till nytt
miljöprogram bör även uppmärksammas att detta bedöms leda till
förenklingar för såväl lantbrukarna som de myndigheter som
administrerar miljöåtgärderna. Förenklingar erhålls genom att
bl.a. antalet ersättningsformer minskar, klassificeringen av
slåtter- och betesmarkernas bevarandevärde överlåts till
länsstyrelsen och viss administration centraliseras till
Jordbruksverket. Vidare föreslås att underlag för och
utformning av besluten förenklas. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna MJ7 (kd) yrkande 16, MJ8 (c) yrkandena 1
och 7, MJ10 (m) yrkande 3 och MJ212 (m) yrkande 6 i den mån de
inte kan anses tillgodosedda.
Som regeringen framhåller är ett ekologiskt hållbart jordbruk
ett jordbruk som är resursbevarande, miljöanpassat och etiskt
godtagbart. Ett grundläggande krav är att det framtida
handlingsutrymmet bibehålls för kommande generationer.
Kriterier för ett ekologiskt hållbart jordbruk har tidigare
redovisats i propositionen Hållbart jordbruk och fiske (prop.
1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116). När det
gäller den nya skogspolitiken som beslutades år 1993 (prop.
1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93: 352) och
utvärderades år 1998 (prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3,
rskr. 1998/99:32) kännetecknades denna av två jämställda mål;
ett miljömål och ett produktionsmål. Utskottet anser i likhet
med regeringen att landsbygdsprogrammet kan bidra till att
uppfylla skogspolitikens mål genom skogskapitlets miljöartikel
och insatser för kompetensutveckling till skogsägare. Som
framhålls i skrivelsen kräver ett ekonomiskt och socialt
hållbart jordbruk bl.a. att jordbruket producerar livsmedel med
en hög kvalitet till rimliga priser för konsumenterna och ger
rimlig ersättning till producenterna. Det är av stor vikt att
hela Sverige utvecklas. Därför måste arbetstillfällen skapas
där människorna finns, och det är viktigt att det finns ett
levande jordbruk i landets alla delar. Jordbruket, skogsbruket
och förädlingsindustrin har stor betydelse för möjligheten att
nå viktiga politiska mål som uthållig tillväxt, regional
balans, landsbygdsutveckling och ökad sysselsättning.
Jordbruket i norra Sverige och södra Sveriges skogsbygder har
en särskild regionalpolitisk betydelse genom den mångfald av
värden som jordbruksnäringen och dess verksamheter förknippas
med. Jordbruket och skogsbruket bidrar till att upprätthålla
sysselsättning, befolkningsunderlag och samhällsstruktur i
dessa delar av landet.
När det gäller det nya landsbygdsprogrammets inriktning delar
utskottet regeringens uppfattning att ett samlat
landsbygdsprogram kan bidra till viktiga mål som uthållig
tillväxt i hela Sverige, landsbygdsutveckling och ökad
sysselsättning. En prioritering bör vara miljö- och
regionalpolitiska hänsyn samt incitament till en inriktning av
livsmedelsproduktionen mot kvalitet före kvantitet. Därmed kan
det svenska jordbrukets ställning på EU-marknaden stärkas och
grunden till ett långsiktigt hållbart jordbruk läggas.
Jordbruket måste också ges möjlighet att utvecklas och anpassas
till nya förhållanden och vara en del av en integrerad
utveckling av hela landsbygden. Som regeringen framhåller bör
omfattningen och inriktningen av åtgärderna styras av de skilda
förutsättningar för jordbrukets och landsbygdens utveckling som
föreligger i olika delar av landet. Vidare skall åtgärderna
inom landsbygdsprogrammet medverka till ett hållbart samhälle
och till att miljökvalitetsmålen och miljömålen för jordbruket
och odlingslandskapet uppnås. Utskottet delar också regeringens
uppfattning att tyngdpunkten i programmet bör ligga på åtgärder
som syftar till att stödja en ekologiskt hållbar utveckling.
Landsbygdsprogrammet skall också medverka till en ekologiskt
hållbar utveckling inom skogsbruket och till att förstärka
jordbrukets och livsmedelsindustrins konkurrensförmåga genom
satsningar på kvalitet och miljöanpassning. En större del av
tillgängliga medel bör användas till riktade åtgärder som
syftar till att stimulera en miljövänlig och konkurrenskraftig
kvalitetsproduktion. Enligt utskottets mening kan syftet med
motionerna MJ10 (m) yrkande 4 och MJ222 (c) yrkande 4 med det
anförda i allt väsentligt anses tillgodosett. Utskottet
avstyrker därmed motionerna i berörda delar.
Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Regeringskansliet för
närvarande ett arbete med att ta fram direktiv för en utredning
om en sammanhållen svensk hästnäringspolitik. Avsikten är att
resultatet av den kommande utredningen skall kunna presenteras
under det svenska ordförandeskapsåret i EU. Mot bakgrund härav
föreslår utskottet att motionerna MJ8 (c) yrkandena 14 och 16,
MJ201 (c), MJ228 (c), MJ233 (kd) yrkandena 2, 3 och 4, MJ237
(c) och MJ244 (c) yrkandena 1, 2 och 4 lämnas utan riksdagens
vidare åtgärd.
Kostnadsram för ett nytt landsbygdsprogram
Skrivelsen
Totalramen för ett förslag till landsbygdsprogram föreslås
omfatta ca 3 192 miljoner kronor år 2000. Kostnaderna för
miljöersättningarna och miljöinriktad kompetensutveckling inom
ramen för landsbygdsprogrammet beräknas för år 2000 uppgå till
ca 2 350 miljoner kronor. För att stödja miljöinriktade
investeringar avsätts motsvarande ca 100 miljoner kronor år
2000. I enlighet med vad Miljöprogramutredningen framför kommer
landsbygdsprogrammet i sin helhet att bidra till att effektivt
uppnå miljömålen genom en kombination av olika åtgärder. Enligt
regeringen är ytterligare åtgärder som bidrar till att uppnå
miljömålen bl.a. investeringstöd och kompensationsbidraget för
mindre gynnade områden. Genom förändringar i regelverket får
detta stöd en tydligare inriktning mot att stödja hållbara
produktionssystem. Åtgärder inom ramen för insatsområdet för en
ekologiskt hållbar utveckling beräknas redan under år 2000
uppgå till drygt 3 000 miljoner kronor. Genom att Sverige kan
tillgodogöra sig indexeringsmedel kan programbudgeten årligen
utökas. Under förutsättning att nya EU-medel tillkommer så
skulle detta tillsammans med svensk medfinansiering kunna ge
förutsättningar för att nå en omfattning av
landsbygdsåtgärderna motsvarande ca 3 530 miljoner kronor år
2003. Inom denna totalram tillförs huvudparten insatsområdet
för ekologiskt hållbar utveckling, dvs. åtgärder som syftar
till att uppnå jordbrukets och skogsbrukets miljömål. I
enlighet med vad som ovan redovisats om den samlade effekten
av miljöersättningar, kompetensutveckling och investeringsstöd
skulle tillkomna medel kunna möjliggöra en samlad insatsnivå
inom programmet som i stort når upp till dagens omfattning av
miljöprogrammet. Regeringen avser att under perioden införa
landsbygdsåtgärder vilka inledningsvis blir helt nationellt
finansierade.
Motionerna
Enligt motion MJ7 (kd) bör regeringen i samband med vårbudgeten
återkomma med förslag för att stärka
landsbygdsutvecklingsprogrammet (yrkande 3). Enligt
motionärerna måste man tillförsäkra Sverige och svenskt
lantbruk hela den budgetram som EU medgett. Regelsystemet och
tillämpningen måste utvecklas så att dessa inte upplevs som ett
hinder utan som möjligheter (yrkande 4). Att tillgodogöra sig
indexeringsmedel så att programbudgeten årligen kan utökas
måste givetvis också gälla den svenska medfinansieringen och
den nationella finansieringen (yrkande 6). Enligt motion MJ8
(c) bör modulering som ett sätt att omfördela medel från en del
av jordbruket till en annan avvisas. En sådan åtgärd som t.ex.
skulle innebära att medel omfördelas från arealersättning till
landsbygdsåtgärder innebär knappast att det svenska jordbrukets
konkurrenskraft i förhållande till våra grannländer förbättras
(yrkande 6). I motion MJ10 (m) framhålls att det mot bakgrund
av den minskade budgetramen för landsbygdsprogrammet är av
stor vikt att den årliga indexuppräkningen utgår från
totalbeloppet 3 500 miljoner kronor. De nationella anslagen i
budgetramen måste utnyttjas fullt ut även om motsvarande EU-
medel minskat (yrkande 1). När det gäller miljöåtgärder i
jordbruket förutsätts i motion MJ203 (m) att regeringen ställer
de medel till förfogande som avsätts för miljöersättningar i
jordbruket. Även i motionerna MJ208 (m) yrkande 2 och MJ218 (m)
yrkande 3 framhålls det angelägna i att Sverige utnyttjar hela
det framförhandlade miljöstödet till det svenska jordbruket. I
motion MJ257 (kd) yrkas att kostnadsramarna för EU-
medfinansierade anslag långsiktigt skall ligga på en nivå som
innebär att Sverige fullt ut använder de EG-anslag som är
möjliga (yrkande 5).
Utskottets överväganden
Som framhålls i skrivelsen kommer landsbygdsprogrammet, genom
sin kombination av olika åtgärder, att på ett effektivt sätt
bidra till att man uppnår miljömålen. De ytterligare åtgärder
som medverkar till att miljömålen uppnås är bl.a.
investeringsstödet och kompensationsbidraget för mindre gynnade
områden. Genom förändringar i regelverket får dessa stöd en
tydligare inriktning mot att stödja hållbara produktionssystem.
Genom att tillgodogöra sig indexeringsmedel kan den svenska
programbudgeten årligen utökas. Som framgår av skrivelsen
skulle detta tillsammans med svensk medfinansiering kunna ge
förutsättningar för att nå en omfattning av
landsbygdsåtgärderna som motsvarar ca 3 530 miljoner kronor år
2003. Enligt skrivelsen har regeringen för avsikt att efter en
översyn av programmet år 2002 överväga en utökning av
programmet. Översynen omfattar även en prövning av
förutsättningar för utökad EG-finansiering genom tillförsel av
ytterligare medel från EG-budgeten eller genom modulering. Som
regeringen framhåller bör behovet av åtgärder och utvecklingen
av programmet vara avgörande för hur en sådan utbyggnad i
sådana fall skall se ut. Utskottet avvaktar fortsatta
överväganden angående kostnadsramar och finansieringsformer och
är inte berett att nu föreslå något uttalande från riksdagens
sida i dessa frågor. Därmed föreslås att motionerna MJ7 (kd)
yrkandena 3, 4 och 6, MJ8 (c) yrkande 6, MJ10 (m) yrkande 1,
MJ203 (m), MJ208 (m) yrkande 2, MJ218 (m) yrkande 3 och MJ257
(kd) yrkande 5 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Stödet till norra Sverige m.m.
Skrivelsen
Regeringens utgångspunkt inför arbetet med att utforma ett
landsbygdsprogram är att den tidigare stödnivån i norra Sverige
som uppnåtts genom stödformerna kompensationsbidrag, regional
miljöersättning och det nationella stödet skall kunna
upprätthållas genom motsvarande stödformer i det nya
programmet.
Motionerna
Enligt motion MJ5 (kd) yrkande 1 finns ett stort behov av höjd
intransportersättning för jordbruket i norra Sverige där kött
och ägg ingår i underlaget. Ett höjt intransportstöd skulle
sannolikt leda till ökad stabilitet, framtidstro och därmed en
ökad investeringsvilja bland lantbrukarna i området. Enligt
motionärerna bör kostnaderna för kadaverinsamlingarna ingå i
underlaget för merkostnaderna i norra Sverige.
Kadaverinsamlingen har medfört att jordbruket i norra Sverige
drabbats av högre kostnader än i södra Sverige (yrkande 2).
Riksdagen bör besluta om en utformning av Norrlandsstödet i
enlighet med vad som anförts samtidigt som ersättningarna
förstärks inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet
(yrkande 3). Enligt motion MJ7 (kd) är intransportstödet med
flera för Norrland viktiga särskilda ersättningar betingade av
regionens geografiska och klimatiska förutsättningar.
Ersättningarna behöver förstärkas vilket bör ske inom ramen för
landsbygdsutvecklingsprogrammet (yrkande 12). Även i motion MJ8
(c) framförs krav på en höjd intransportersättning i norra
Sverige vilket skulle leda till ökad stabilitet, framtidstro
och därmed en ökad investeringsvilja. Jordbrukets struktur i
norra Sverige samt områdets stora avstånd gör att kostnaderna
för insamling av mjölk, kött och ägg är högre än på andra håll
i landet (yrkande 11). Enligt motion MJ235 (kd) finns ett stort
behov av höjd intransportersättning för jordbruket i norra
Sverige där kött och ägg ingår i underlaget (yrkande 1). Vidare
bör kostnaderna för kadaverinsamlingarna ingå i underlaget för
merkostnaderna i norra Sverige (yrkande 2). Även i motion MJ246
(c) framhålls att den nationella ersättningen till norra
Sverige måste räknas upp för att täcka näringens faktiska
merkostnader. Det krävs en höjd intransportersättning för mjölk
och återinförande av intransportersättning för kött och ägg.
Vidare måste åtgärder vidtas för att upprätthålla lönsamheten i
svinproduktionen och kompensation utgå för de högre kostnaderna
för kadaverinsamling (yrkande 3). Enligt motion MJ308 (s) bör
stödområde 2 B i Jämtlands län överföras till stödområde 2 A.
Utskottets överväganden
Som framhålls i skrivelsen var en av utgångspunkterna vid
tillämpningen av miljö-, struktur- och regionalstöden inför
perioden 1995-1999 att upprätthålla stödnivån till jordbruket
i norra Sverige. Enligt fördraget om Sveriges anslutning till
EU har det varit möjligt att lämna ett stöd till jordbruket i
norra Sverige motsvarande nivån före det svenska medlemskapet.
Genom att utnyttja möjligheten till medfinansierade stödformer
inom gemenskapen kunde stödnivån upprätthållas. Det tidigare
helt nationella stödet ersattes delvis av stödformerna
kompensationsbidrag och den s.k. ersättningen till öppet
odlingslandskap inom miljöersättningsprogrammet. Till dessa
stödformer kommer ett nationellt stöd vars utformning regleras
av ett särskilt beslut av EG-kommissionen. Det nationella
stödet är utformat med hänsyn till stödnivåerna i
kompensationsbidraget och miljöersättningarna. En utgångspunkt
för statsmakterna vid utformningen av stöden var att utnyttja
möjligheten till medfinansiering från EG-budgeten. För såväl
miljöersättningen som kompensationsbidraget valdes den högsta
möjliga ersättningsnivå som gemenskapen kunde medfinansiera.
Det nationella stödet motsvarade sedan mellanskillnaden till
den tidigare stödnivån. Utgångspunkt inför arbetet med att
utforma ett landsbygdsprogram är att den tidigare stödnivån i
norra Sverige, som uppnåtts genom stödformerna
kompensationsbidrag, regional miljöersättning och det
nationella stödet, skall kunna upprätthållas genom motsvarande
stödformer i det nya programmet. Utskottet är inte berett att
nu gå närmare in på frågor som rör omfattningen och
inriktningen av stödformerna i det nya programmet. Mot bakgrund
av det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ5 (kd)
yrkandena 1 och 3, MJ7 (kd) yrkande 12, MJ8 (c) yrkande 11,
MJ235 (kd) yrkande 1 och MJ246 (c) yrkande 3 delvis lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.
Med det anförda avstyrks även motionerna MJ5 (kd) yrkande 2,
MJ235 (kd) yrkande 2 och MJ246 (c) yrkande 3 delvis.
Utskottet är inte heller berett att i detta sammanhang föreslå
något uttalande från riksdagens sida med anledning av det i
motion MJ308 (s) framförda kravet om en överföring av
stödområde 2 B i Jämtlands län till stödområde 2 A. Det får i
första hand ankomma på regeringen att ta ställning till behovet
av eventuella förändringar i stödområdesindelningen. Motionen
avstyrks.
Insatsområde 1 - Åtgärder för ett ekologiskt
hållbart jordbruk
Allmänna överväganden
Skrivelsen
Enligt regeringens bedömning behöver jordbrukets miljöarbete
fördjupas och breddas så att produktionen och utnyttjandet av
natur- och kulturresurser kan vidareutvecklas på ekologiskt
hållbar grund. Insatsområdet omfattar åtgärder för
miljöersättningar, kompensationsbidrag till mindre gynnade
områden, kompetensutveckling av jord- och skogsbrukare samt
stöd till investeringar som kan stödja en hållbar utveckling.
Jordbrukets miljöprogram bör få en fortsättning i
landsbygdsprogrammet genom att miljöersättningarna införs i tre
delprogram. Vid utformandet bör särskild hänsyn tas till
samhällets behov av att säkerställa produktionen av kollektiva
nyttigheter, t.ex. bevarandet av den biologiska mångfalden och
kulturmiljön. Utöver miljöersättningarna erbjuder EG:s
landsbygdsförordning totalt sett en bredare meny av
miljöinriktade ersättningar och krav på särskild miljöhänsyn,
som t.ex. stöd till icke-produktiva miljöinvesteringar och
kompetensutveckling. Sammantaget kan dessa åtgärder komplettera
de arealbaserade miljöersättningarna och medverka till att
jordbrukets miljömål och de nationella miljökvalitetsmålen
uppnås på ett effektivare sätt. Även kompensationsbidraget
bör tillämpas på miljömässiga grunder. Syftet med
kompensationsbidraget är att bibehålla jordbruksmarken i
produktion i de mindre gynnade områdena och på så sätt bidra
till att bibehålla en livskraftig landsbygd och ett öppet
odlingslandskap och därmed förutsättningarna för att bevara
natur- och kulturvärden.
Införandet av nya miljöersättningar inom ramen för ett nytt
landsbygdsprogram och framför allt den övergångsvisa
hanteringen av gamla och nya åtaganden kräver tidsmässigt
omfattande och kostnadskrävande administrativa förberedelser
hos berörda myndigheter. De nya miljöersättningarna öppnas för
nyanslutning först år 2001 med undantag för den nyligen införda
åtgärden för bevarande av natur- och kulturmiljöer i
renskötselområdet. Regeringen har som målsättning att även
hålla ersättningen för den ekologiska produktionen öppen för
nyanslutning under år 2000. Regeringen har för avsikt att ge
Jordbruksverket i uppdrag att genomföra detta. Övriga åtgärder
inom insatsområdet, t.ex. investeringsstöd, kan införas från år
2000.
Motionerna
Enligt motion MJ1 (m) bör regeringen vidta åtgärder som
säkerställer det ekologiska jordbruket. Vallersättningen bör
inte tas bort utan i stället prioriteras på grund av den breda
miljönytta denna odling medför. Gotland kan på så sätt få del
av de stimulansåtgärder som det finns utrymme för inom
landsbygdsprogrammet (yrkande 1). I motion MJ7 (kd)
uppmärksammas behovet av beredskap för nya miljöprograminsatser
under programperioden. Framför allt behövs en beredskap för
odling av grödor som kan anses ligga utanför huvudfåran. En
särskild pott bör därför finnas som möjliggör särskilda
insatser under programtiden (yrkande 15). Enligt motion MJ213
(v) yrkande 8 skall miljöstöden utformas så att den biologiska
mångfalden inte hotas. I motion MJ218 (m) framhålls att
lantbruket måste ges möjligheter att minska sin negativa
påverkan på miljön. I dag är det olönsamt att hålla djur på
bete. Om djurägare skall kunna fortsätta med detta viktiga
arbete krävs miljöersättningar utöver de inkomster djuren
inbringar. Det ligger också i lantbrukets intresse att minimera
påverkan på miljön av näringsförluster och helt undvika
kemikaliepåverkan i vattendrag och sjöar (yrkande 2).
Enligt motion MJ8 (c) skall miljöprogrammet vara öppet i sin
helhet år 2000. Regeringen bör verka för ett undantag i
regelverket så att de lantbrukare som går in i olika
miljöprogram år 2000 gör det på ett års basis. Detta är fullt
möjligt eftersom Sverige fått rätt att förlänga nuvarande
program med ytterligare ett år. Stängs programmet skulle det
riskera att utestänga jordbrukare som vill gå in i programmet
(yrkande 2). I motion MJ10 (m) yrkas att nyanslutning när det
gäller ängs- och hagmarker skall kunna göras redan år 2000.
Redan godkända marker skall kvarstå med ersättning även om
länsstyrelserna inte hunnit med den särskilda prövningen enligt
det nya systemet (yrkande 8). Enligt motion MJ211 (c) bör
gällande miljöstöd till fäbodbete hållas öppet för anslutning
under år 2000 (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Som framgår av skrivelsen utformas miljöersättningarna i tre
delprogram i enlighet med den struktur som
Miljöprogramutredningen (SOU 1999:78) föreslagit. Delprogram 1
syftar till att ersätta jordbruket för dess produktion av
kollektiva nyttigheter såsom biologisk mångfald, genetisk
variation och kulturmiljövärden. Syftet med delprogram 2,
miljövänlig vallodling, renodlas till att huvudsakligen
inriktas på att bidra till att upprätthålla ett öppet
odlingslandskap. Åtgärden begränsas i huvudsak till
stödområdena 1-5. Delprogram 3 innehåller bl.a. åtgärder för
att stimulera en övergång till ekologisk produktion samt
åtgärder för att minska växtnäringsläckaget från jordbruket.
Som regeringen framhåller ger EG:s landsbygdsförordning ökade
möjligheter att bidra till uppfyllandet av de nationella
miljökvalitetsmålen. Detta har också beaktats genom förslaget
att avsätta medel för investeringar som främjar miljöanpassade
produktionsformer m.m. i jordbruksföretagen. Sammantaget
förväntas åtgärderna bidra till att miljömålen uppnås på ett
mer effektivt sätt. Vidare kommer kompensationsbidraget för
mindre gynnade områden att tillämpas på ett sådant sätt att ett
ekologiskt hållbart jordbruk i dessa områden bibehålls och
utvecklas. Avslutningsvis konstaterar utskottet att
miljöprogrammet skall medverka till att bl.a. uppfylla de
svenska miljömålen för jordbruket och målsättningen att ställa
om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Inom ramen
för programmet erbjuds jordbrukare att göra miljöåtaganden för
vilka de kompenseras för den kostnad eller det inkomstbortfall
som åtagandet innebär. Med det anförda föreslår utskottet att
motionerna MJ1 (m) yrkande 1, MJ7 (kd) yrkande 15, MJ213 (v)
yrkande 8 och MJ218 (m) yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd.
Ingångna flerårsåtaganden enligt det nuvarande miljöprogrammet
löper perioden ut i enlighet med de bestämmelser som gäller för
rådsförordning (EEG) 2078/92 och de kostnadsåtaganden för EU
och staten som följer av dessa. För att underlätta övergången
till de nya miljöersättningarna har Sverige genom EG-
kommissionens beslut fått möjlighet att erbjuda jordbrukare ett
års förlängning av åtaganden påbörjade under år 1995. Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning beträffande införandet
av det nya programmet. Som framhålls i skrivelsen krävs
omfattande administrativa förberedelser under år 2000 av
berörda myndigheter. När det gäller regeringens målsättning att
även ersättningen för den ekologiska produktionen hålls öppen
för nyanslutning under år 2000 konstaterar utskottet att detta
skulle främja syftet att tillsammans med konsumenternas
efterfrågan av ekologiska livsmedel skapa förutsättningar för
att nå det nya målet att den ekologiskt odlade arealen
fördubblas till år 2005. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna MJ8 (c) yrkande 2, MJ10 (m) yrkande 8 delvis och
MJ211 (c) yrkande 2.
Bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i
odlingslandskapet (delprogram 1)
Skrivelsen
Enligt regeringens bedömning bör jordbrukets positiva inverkan
på natur- och kulturmiljön främjas genom att nya
miljöersättningar införs i enlighet med
Miljöprogramutredningens förslag. Omfattningen bör vara i
princip oförändrad i jämförelse med motsvarande delprogram i
det nuvarande miljöprogrammet. Detta innebär en fortsatt hög
ambitionsnivå samtidigt som lantbrukarnas ansökningsförfarande
och berörda myndigheters administration underlättas.
Motionerna
Enligt motion MJ4 (kd) är det för södra Sveriges skogsbygder
angeläget att stödet för öppet odlingslandskap omfattar området
och ligger på en sådan nivå att det verksamt bidrar till den
utveckling som de flesta torde önska (yrkande 1 delvis). I
motion MJ10 (m) framhålls att den biologiska effekten av
insatta medel ökar radikalt när det gäller ängs- och hagmarker
på grund av dessa markers artrikedom. Uteblivna ersättningar
hotar å andra sidan dessa värden. Flexibla lösningar är därför
nödvändiga och bedömningar måste göras utifrån områdenas
speciella värden. Anslagsnivån bör anpassas så att ytterligare
värdefulla områden kan bevaras (yrkande 8 delvis). I motion
MJ211 (c) betonas betydelsen av en rimlig ersättningsnivå i ett
nytt miljöstöd för fäbodar under perioden 2001-2006 (yrkande
1). Enligt motion MJ240 (c) yrkande 2 krävs nya åtgärder för
att möjliggöra bevarandet av ett levande fäbodbruk i Sverige.
Bland annat krävs en ökad satsning på vårdplaner, mark- och
byggnadsvård på kulturhistoriskt värdefulla fäbodar samt ett
bättre juridiskt skydd för att bevara befintliga levande
fäbodmiljöer (yrkande 3).
I motion MJ223 (mp) framhålls betydelsen av att bevara
samtliga lantraser (yrkande 1). Enligt motionären bör
nationellt stöd utgå till de lantraser som i dag inte får stöd
via jordbrukets miljöstöd (yrkande 2). I motion MJ240 (c)
yrkande 4 framhålls att en genomarbetad avelsplan skall finnas
för alla de hotade husdjursraserna som finns listade av
Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Det bör vara ett
riksintresse att lämpliga åtgärder vidtas så att dessa kan
bevaras. Situationen för vissa hästraser uppmärksammas i
motionerna MJ8 (c) yrkande 15 och MJ244 (c) yrkande 3. Enligt
motionärerna behövs ett system som främjar utvecklingen för den
nordsvenska hästen, den kallblodiga travaren, den svenska
ardennern och gotlandsrusset. Enligt motion MJ233 (kd) yrkande
1 skall den kallblodiga travaren omfattas av stödet till
utrotningshotade inhemska hästraser.
Utskottets överväganden
Miljöprogramutredningens förslag innebär beträffande åtgärden
för betesmarker och slåtterängar en förenkling som innebär att
en gemensam ersättningsform införs för dessa markslag i hela
landet. En generell grundersättning föreslås införas
kombinerad med en tilläggsersättning för särskild skötsel av
mark med höga biologiska och kulturhistoriska värden som
länsstyrelsen prövar individuellt efter ansökan från
jordbrukaren. Programmet för restaurering av slåttermarker
föreslås utökas även till betesmarker. Inom åtgärden för
bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer föreslås
relativt omfattande förändringar av regelverket samtidigt som
ersättningsformens grundläggande inriktning och mål bibehålls.
Miljöåtgärden för bevarande av värdefulla natur- och
kulturmiljöer i renskötselområdet bibehålls i sin nuvarande
utformning.
Åtgärderna inom delprogram 1 syftar huvudsakligen till att
uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap (prop.
1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Utskottet
delar regeringens uppfattning att åtgärderna inom delprogram 1
är av stor vikt då dessa syftar till att ersätta produktionen
av kollektiva nyttigheter. Framtidsutsikterna för ängs- och
hagmarker som utnyttjas med traditionellt extensiva
brukningsformer bedöms inte vara sådana att miljömålet skall
kunna nås utan fortsatta insatser från samhällets sida. Därför
bör också den nuvarande omfattningen av delprogram 1
upprätthållas. Utskottet gör samma bedömning som regeringen när
det gäller betydelsen av förenklingar av regelverket och att
Miljöprogramutredningens förslag om en gemensam ersättningsform
för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden
i betesmarker och slåtterängar bör införas. Som utskottet
framhållit ovan kan sammanslagningen av de tidigare
ersättningsformerna förväntas bidra till en minskad komplexitet
samt förenklingar av administrationen. Vidare anser utskottet i
likhet med regeringen att förslaget att utvidga
restaureringsersättningar för slåttermarker till att även
omfatta betesmarker bör införas. Även beträffande
ersättningsformen för värdefulla natur- och kulturmiljöer delar
utskottet regeringens bedömning att denna bör införas. Syftet
är att säkerställa en fortsatt skötsel och vård av
landskapselement på eller i anslutning till åkermark för att
bevara odlingslandskapets kulturhistoriska dimension och
särprägel. Åtgärden syftar vidare till att bevara viktiga
livsmiljöer för djur och växter. Vidare kan antas att förslaget
leder till att de mest intresserade lantbrukarna kommer att
ansöka. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ4
(kd) yrkande 1 delvis, MJ10 (m) yrkande 8 delvis, MJ211 (c)
yrkande 1 och MJ240 (c) yrkandena 2 och 3 lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.
Som framhålls i skrivelsen är miljöersättning för att
förbättra förutsättningarna för fortsatt uppfödning av
utrotningshotade husdjursraser av stor betydelse för att bevara
husdjurens genetiska resurser och den biologiska mångfalden
samt det kulturarv som detta representerar. Målet för
ersättningen är att uppnå ett tillräckligt stort antal vuxna
renrasiga djur av utrotningshotade husdjursraser för att på så
sätt säkra rasernas långsiktiga överlevnad. Med det anförda
ansluter sig utskottet till regeringens bedömning att målet
under programperioden i första hand bör vara att bevara
utrotningshotade lokala svenska husdjursraser av nötkreatur,
svin, getter och får. Det långsiktiga målet är dock att bevara
alla utrotningshotade lokala svenska husdjursraser. Enligt
utskottets bedömning är syftet med motionerna MJ223 (mp)
yrkandena 1 och 2 samt MJ240 (c) yrkande 4 med det anförda i
viss mån tillgodosett. Yrkandena påkallar ingen ytterligare
riksdagens åtgärd.
När det gäller utvecklingen för vissa hästraser vill utskottet
anföra följande. De grundläggande förutsättningarna för att en
art eller ras skall vara berättigande till ersättning är att
den bedöms vara hotad. Med detta menas att antalet djur är så
få att rasens framtid inte kan anses som säkrad. En sådan
bedömning kan göras först efter det att en inventering av
beståndet och en dokumentation av rasens ursprung samt
individernas härstamning gjorts. Vidare skall de raser som
omfattas av miljöprogrammet för jordbruket vara raser som inom
EU förekommer endast i Sverige. För närvarande har 15 raser
uppfyllt dessa krav och upptagits på EU:s lista över
utrotningshotade svenska husdjursraser. Listan kan ändras och
kompletteras efter förslag från Sverige. Som framgår av
Miljöprogramutredningens betänkande finns för närvarande inte
några lokala raser av häst, höna, anka m.fl. djurslag upptagna
på EU:s lista. Även om framtiden för vissa hästraser anses som
osäker, har de inte för närvarande bedömts som akut hotade och
aktuella att föra upp som ersättningsberättigande raser. Från
år 1999 omfattas dock vissa hästraser av UID-verksamheten inom
ramen för miljöprogrammet. Regeringens förslag innebär
härvidlag inga förändringar. Vidare kommer de arealbaserade
miljöersättningarna för betesmarker och miljövänlig vallodling
hästägarna till del under förutsättning att villkoren för
ersättningsformerna uppfylls. Avslutningsvis konstaterar
utskottet att listan över hotade raser bör vara dynamisk i den
meningen att raser med god utveckling på sikt kan bevaras utan
miljöstöd. Vidare kan nya testmetoder avgöra om djuren
uppfyller kraven på renrasighet. Sammantaget skapas därmed ett
utrymme för att introducera nya raser i programmet om behov av
detta skulle uppstå. Utskottet avstyrker med det anförda
motionerna MJ8 (c) yrkande 15, MJ233 (kd) yrkande 1 och MJ244
(c) yrkande 3.
Miljövänlig vallodling (delprogram 2)
Skrivelsen
Enligt regeringens bedömning kan ett öppet odlingslandskap i
skogsbygderna och i norra Sverige upprätthållas genom att ett
delprogram för miljövänlig vallodling införs. Regeringen anser
att syftet med ersättningen för miljövänlig vallodling bör
renodlas till att upprätthålla det öppna odlingslandskapet och
förhindra fortsatt nedläggning av jordbruksmark i norra Sverige
och i södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Vallen har en
positiv effekt för att minska kväveläckaget. För att åstadkomma
denna effekt krävs det dock att odlingen styrs till områden med
omfattande kväveläckage och att vallens liggetid är minst två
år. Det bör också finnas en möjlighet till avsättning av
skörden. Den huvudsakliga delen av de djur som kan
tillgodogöra sig vallfoder finns i dag inom stödområdena 1-5.
För att erhålla en hög anslutningsgrad och därmed miljönytta i
de kustnära och sydliga delarna av Sverige krävs det att
ersättningen minst motsvarar arealersättningen för spannmål.
Det finns då en risk för att ersättningarna kan leda till en
förskjutning av animalieproduktionens tyngdpunkt från skogs-
och mellanbygder, där höga bevarandevärden är rikt
representerade, till slättbygder med omfattande nedläggning av
jordbruk som följd. Regeringen har därför valt att rikta
ersättningen för miljövänlig vallodling till områden där
vallodlingen i hög grad bidrar till att upprätthålla ett öppet
odlingslandskap. I syfte att minska kväveläckaget har
regeringen valt att i stället koncentrera dessa insatser inom
ramen för delprogram 3.
Motionerna
Enligt motion MJ3 (s) är det inte klart vad regeringen avser
beträffande ersättningen för vallodling. Det generella
vallstödet upphör och ersättningen koncentreras till den
regionala delen av stödet. Det förutsättes att hela Gotland
även i fortsättningen omfattas av stöd till vallodling (yrkande
1). I motion MJ4 (kd) yrkande 2 framhålls att det inte minst
med tanke på skogs- och mellanbygderna är nödvändigt att
landskapet hålls öppet. Därför måste ett fortsatt vallstöd
utgå, och stödet bör ligga kvar på minst nuvarande nivå. I
motion MJ7 (kd) yrkas att riksdagen beslutar om fortsatt
vallersättning inom landsbygdsutvecklingsprogrammets ram.
Enligt motionärerna är det nödvändigt för upprätthållande av
mjölkproduktion och öppet landskap, inte minst i skogs- och
mellanbygder (yrkande 9). Enligt motion MJ8 (c) bör
vallersättningen omfatta en generell grundersättning till vall
kombinerad med en regionalt anpassad tilläggsersättning.
Vallersättningen skall bidra till ett rikt odlingslandskap,
ingen övergödning och en giftfri miljö samt ersätta de
nuvarande miljöersättningarna för öppet odlingslandskap och
flerårig vall (yrkande 4). Även i motion MJ10 (m) framförs krav
på att det generella vallprogrammet bibehålls. Enligt
motionärerna bidrar detta till att hålla landskapet öppet, att
näringsläckaget minskar samt att markens struktur förbättras
(yrkande 5).
Utskottets överväganden
Det finns flera skäl till varför det är viktigt att stödja
vallodlingen, både miljömässiga och regionalpolitiska. I
slättjordbruket har vallodlingen stor betydelse för att minska
växtnäringsläckage och användning av bekämpningsmedel.
Miljöersättning för vallodling bidrar till att uppnå några av
de viktigaste politiska målen för jordbruket i norra Sverige,
nämligen att bibehålla jordbruksproduktionen och bevara ett
öppet odlingslandskap. Agenda 2000 har inneburit en relativ
lönsamhetsförbättring för vallodlingen. Utskottet delar därför
regeringens bedömning att stöd till vallodling i norra Sverige
och södra Sveriges skogs- och mellanbygder, i kombination med
andra åtgärder för minskat växtnäringsläckage i de kustnära och
sydliga delarna av landet, kan vara en lämplig inriktning på
miljöersättningarna. Utskottet förutsätter också att regeringen
noga följer utvecklingen på området. Den nuvarande
miljöersättningen för flerårig vallodling gäller till och med
år 2002. Den översyn av landsbygdsprogrammet som regeringen
avser att göra omfattar även en prövning av möjligheterna att
utöka programmet från år 2003. Utskottet utgår från att
regeringen även överväger om ett förlängt stöd till vallodling
av miljöskäl kan behövas för områden utanför de i skrivelsen
föreslagna. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna MJ3 (s) yrkande 1, MJ4 (kd) yrkande 2, MJ7 (kd)
yrkande 9, MJ8 (c) yrkande 4 och MJ10 (m) yrkande 5 i den mån
de inte kan anses besvarade.
Miljöanpassat jordbruk (delprogram 3)
Skrivelsen
Enligt regeringens bedömning bör en miljöersättning för
ekologisk produktion med en ny utformning införas. Inom ramen
för delprogrammet för miljöanpassat jordbruk bör även
ersättning ges för sådd av fånggrödor, vårbearbetning av
åkermarken, anläggning och skötsel av våtmarker och småvatten
samt ersättning för miljövänlig odling av bruna bönor på Öland.
En ersättning för miljövänlig odling av sockerbetor på Gotland
bör bibehållas.
Miljöprogramutredningen har pekat på vissa brister i den
nuvarande ersättningen för ekologisk produktion. Det gäller
framför allt den ojämna fördelningen av ekologisk odling i
landet. Anslutningen i slättbygder (zon 2) är i genomsnitt
endast 4,5 % av åkerarealen medan anslutningen i skogsbygderna
och i norra Sverige (zon 1) är 16,5 %. Den anslutna arealen
utgörs huvudsakligen av ekologiskt odlad vall (70 %). Delar av
dessa grovfoderarealer används för annat än foder i ekologisk
produktion och resulterar inte i färdiga produkter.
Miljöprogramutredningen har också konstaterat att ersättningen
för den ekologiska djurhållningen har upplevts vara för låg för
att stimulera till en omläggning av djurhållningen. Det har
också framkommit att ytterligare stimulans behövs för att öka
den ekologiska odlingen av grönsaker, frukt och bär. Regeringen
har för avsikt att överväga möjligheten att genomföra vissa
förändringar av Miljöprogramutredningens förslag i syfte att
ytterligare stimulera utvecklingen av den ekologiska
animalieproduktionen. Miljöprogramutredningens förslag till en
särskild miljöersättning som riktas till de delar av landet
där det från miljösynpunkt är viktigast att minska
kväveutlakningen innebär en väsentligt ökad effektivitet från
miljösynpunkt. Regeringen anser därför att utredningens
förslag om ersättning för sådd av fånggrödor och ersättning för
vårbearbetning av åkermarken bör genomföras i syfte att bidra
till att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
Regeringen bedömer att anläggning av våtmarker är den åtgärd
inom miljöprogrammet som är mest kostnadseffektiv för att
reducera växtnäringsläckaget. Regeringen stöder
Miljöprogramutredningens förslag att dela upp ersättningen till
anläggning av våtmarker och småvatten i ett investeringsstöd
och en ersättning för skötsel.
Motionerna
Enligt motion MJ1 (m) yrkande 2 bör ett förslag utarbetas som
säkerställer fortsatt miljövänlig odling av sockerbetor på
Gotland. I motion MJ7 (kd) framhålls att det även i
fortsättningen bör vara möjligt att lägga om delar av
växtodlingen till ekologisk produktion och/eller betesdrift
utan att den övriga andelen påverkas. Den ekologiska vallen och
betesdriften skall ej knytas till omlagd djurhållning utan
enbart till djurhållning. Djurhållning i betesdrift skall kunna
bestå av hästar, och den regionala differentieringen för
ersättning bör bibehållas (yrkande 13). Enligt motion MJ10 (m)
måste omfattningen av den ekologiska produktionen i huvudsak
bestämmas av marknaden. Att genom stöd öka produktionen till en
nivå som inte motsvarar konsumenternas efterfrågan leder till
ett stort resursslöseri. Risken finns att marknaden för
ekologiska produkter mättas och att priserna faller. Stödet bör
därför vara utformat som ett start- eller omställningsstöd och
inte som ett generellt driftsstöd (yrkande 9). Vidare yrkas att
den ekologiska produktionens miljöeffekter i jämförelse med
konventionell produktion utvärderas (yrkande 10). Enligt motion
MJ748 (m) bör mer medel inom ramen för EU:s miljöstöd riktas
till anläggning av dammar, småvatten, våtmarker och skyddszoner
i odlingslandskapet (yrkande 4). Vidare framhåller motionärerna
att reglerna inte är ändamålsenliga och att de behöver ses
över. Som exempel nämns bl.a. att ingen ersättning utgår till
anläggningskostnaden och att stöd enbart utbetalas för
anläggning av småvatten på åkermark. Vidare framhålls att
vattnet inte får användas för bevattning och att skyddszoner
måste vara av en viss minimilängd (yrkande 6).
Enligt motion MJ7 (kd) yrkande 5 bör riksdagen besluta att
REKO-stödet också fortsättningsvis skall utgöra en väsentlig
andel av det samlade landsbygdsutvecklingsprogrammet. Enligt
motionärerna måste det finnas resurser så att jordbrukarna
själva har möjlighet att arbeta vidare med mer miljöanpassad
produktion. Vidare bör riksdagen besluta om införandet av ett
REKO-stöd för trädgårdsnäringen (yrkande 8). Även i motion MJ8
(c) framförs önskemål om att REKO-programmet skall bibehållas.
Genom att nyttja detta program kan man utveckla
miljömedvetandet inom det konventionella jordbruket och
reducera användningen av bl.a. växtskyddsmedel samt minska
växtnäringsläckaget (yrkande 5). Enligt motion MJ10 (m) är det
konventionella jordbruket basen för det svenska lantbruket och
kommer så att vara även i framtiden. Miljöarbetet inom det
konventionella jordbruket är därmed mycket viktigt och har
sannolikt större betydelse för uppfyllandet av de nationella
miljömålen än vad den ekologiska odlingen har (yrkande 6). Även
i motion MJ226 (m) framförs krav om ett utbyggt REKO-stöd till
trädgårdsodling (yrkande 2). Enligt motion MJ247 (c) bör
ytterligare överväganden göras om åtgärder som krävs för att på
ett optimalt sätt medverka till miljöåtgärder i Sydsverige.
Därvid bör särskilt beaktas REKO-programmets värde. Beträffande
REKO-stöd och stöd till ekologisk odling framhålls i motion
MJ253 (kd) att det för trädgårdsnäringen är en rättighet att
kunna ha tillgång till samma stöd som jordbruket i övrigt
(yrkande 4).
Enligt motion MJ7 (kd) behövs ett ekologiskt program för
trädgårdsodlingen. Denna odling utgör en viktig del av vår
livsmedelsproduktion. Resurser måste avsättas för
växthusodlingen. Det är en förutsättning för att kunna förse
marknaden med inhemska, miljöanpassat producerade produkter
(yrkande 14). I motion MJ209 (m) framhålls att ett ekologiskt
övergångsstöd för yrkesmässig växthusodling behövs. Enligt
motionärerna bör Sverige agera för att EU inför ett särskilt
övergångsstöd för yrkesmässig ekologisk odling av såväl ätliga
produkter som prydnadsväxter. Om inte annat bör Sverige agera
för att EU godkänner att ett nationellt övergångsstöd får
tillämpas inom ramen för det nya miljöprogrammet. Enligt motion
MJ214 (v) bör den ekologiska växthusodlingen ges ett stöd inom
ramen för miljöprogrammet (yrkande 1).
I motion MJ1 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till åtgärder för att säkerställa fortsatt senapsodling
och därmed tillförsäkra ytterligare en miljövänlig
omväxlingsgröda (yrkande 3). I motion MJ7 (kd) framförs krav om
att riksdagen beslutar att införa miljöersättning för
avbrottsgrödor inom landsbygdsförordningen (yrkande 7). Enligt
motion MJ8 (c) måste regeringens skrivelse innehålla en
satsning på att bevara den svenska oljeväxtodlingen. Att med
hjälp av miljöstöd uppmuntra till bevarande av en varierad
växtföljd är ett bra exempel på stöd till en kollektiv
nyttighet som minskar jordbrukets miljöbelastning.
Miljöersättning skall därför utgå för areal där oljeväxter
odlas som avbrottsgröda (yrkande 13). Även i motion MJ10 (m)
framhålls fördelen med stöd till miljövänliga växtföljder med
avbrottsgrödor. De grödor som bör godkännas som avbrottsgrödor
är raps, rybs, lin och ärter (yrkande 7). Enligt motion MJ225
(m) är ett stimulansstöd till en varierad växtföljd ett stort
steg i riktning mot de miljömål som betonas i
Miljöprogramutredningen. Regeringen måste återkomma med ett
förslag om hur problemen med den svenska oljeväxtproduktionen
skall lösas. Även i motion MJ242 (c) yrkas att miljöersättning
skall utgå för areal där oljeväxter odlas som avbrottsgröda.
Utskottets överväganden
Syftet med miljöersättningen för ekologisk jordbruksproduktion
är att miljövänliga produktionsformer skall öka inom
jordbruket. Miljöersättningen är också ett medel för att uppnå
specifika politiska mål rörande ekologisk produktion. Som
utskottet anfört i det föregående är utvecklingen av den
ekologiska produktionen ett prioriterat område i arbetet med
att miljöanpassa jordbruket, och utskottet har även anslutit
sig till regeringens bedömning att den ekologiskt odlade
arealen bör fördubblas till år 2005 samt att den ekologiska
animalieproduktionen bör öka. Miljöprogramutredningens förslag
beträffande ekologisk produktion innebär bl.a. vissa
förenklingar av reglerna samt att den nuvarande regionalt
differentierade ersättningen tas bort till förmån för en
ersättning baserad på val av gröda. Utskottet delar regeringens
slutsats att det finns skäl att även under nästa programperiod
stödja utvecklingen av den ekologiska produktionen genom en
särskild miljöersättning och ansluter sig därmed också till
regeringens bedömning att ett nytt stöd baserat på
Miljöprogramutredningens förslag bör införas. Med tiden kommer
dock behovet av statligt stöd att minska i takt med
tillräckliga marknadsandelar för ekologiska produkter som
kommer att ge en bättre förmåga att skapa bra villkor för
producenterna genom en väl fungerande marknad och stabilare
avsättning och priser. Med det anförda föreslår utskottet att
motionerna MJ7 (kd) yrkande 13 och MJ10 (m) yrkande 9 lämnas
utan riksdagens åtgärd i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
Utskottet delar regeringens bedömning att anläggning av
våtmarker är den åtgärd inom miljöprogrammet som är mest
kostnadseffektiv för att reducera växtnäringsläckaget. Som
regeringen framhåller bör Miljöprogramutredningens förslag att
dela upp ersättningen till anläggning av våtmarker och
småvatten i ett investeringsstöd och en ersättning för skötsel
genomföras. En uppdelning förbättrar jordbrukarnas möjligheter
att anlägga våtmarker och småvatten men möjliggör även en bra
avvägning mellan ersättning och de verkliga initialkostnaderna.
Det anförda tillgodoser enligt utskottets mening syftet med
motion MJ748 (m) yrkandena 4 och 6. Motionen avstyrks därmed i
berörda delar.
Som framgår av skrivelsen anser regeringen att en ersättning
för miljövänlig odling av sockerbetor på Gotland bör
bibehållas. Därmed tillgodoses motion MJ1 (m) yrkande 2.
Yrkandet kan därmed lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
En stor del av budgeten för delprogram 3 avsätts i syfte att
stimulera en ökning av den ekologiska produktionen. Som
regeringen anför är det därför viktigt av miljöskäl att
noggrant följa utvecklingen vad gäller åtgärdernas bidrag till
måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålen, främst Ingen
övergödning. Inom ramen för det löpande utvärderingsarbetet har
regeringen för avsikt att till år 2003 särskilt utvärdera
åtgärderna inom ramen för delprogrammet. Enligt utskottets
bedömning är syftet med motion MJ10 (kd) yrkande 10 med det
anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar
således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Riksdagen har vid behandlingen av propositionen Hållbart fiske
och jordbruk (prop. 1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9, rskr.
1997/98:116) ställt sig bakom regeringens förslag att
miljöersättningen för resurshushållande konventionellt jordbruk
skall vara ett tidsbegränsat kompetensutvecklingsprogram som
utöver direkta utbildningsinsatser ersätter lantbrukare för
vidtagna miljöåtgärder i syfte att uppnå ett mer miljöanpassat
jordbruk. Som redovisas i Miljöprogramutredningens betänkande
har anslutningen till miljöersättningen för resurshushållande
konventionellt jordbruk varit dålig. Måluppfyllelsen jämfört
med det uppsatta arealmålet uppges vara ca 33 %. Nya
ansökningar om ersättning för resurshushållande konventionellt
jordbruk år 1999 har endast inkommit från drygt 1 000
lantbrukare. Mot bakgrund av det anförda delar utskottet
regeringens bedömning att de miljömål som ersättningen avsåg
att uppnå, dvs. minskad användning av bekämpningsmedel och
mindre förluster av växtnäring och biologisk mångfald, kan
uppnås på ett mer kostnadseffektivt sätt. Det kan ske bl.a.
genom riktade åtgärder för att minska kväveläckaget och genom
kompetensutveckling av lantbrukare men också genom näringens
egna åtgärder. Därmed avstyrker utskottet motionerna MJ7 (kd)
yrkandena 5 och 8, MJ8 (c) yrkande 5, MJ10 (m) yrkande 6, MJ226
(m) yrkande 2, MJ247 (c) och MJ253 (kd) yrkande 4.
Av Miljöprogramutredningens betänkande framgår att
Trädgårdsnäringens Riksförbund har föreslagit att stöd borde
lämnas till ekologisk växthusodling av såväl ätbara som icke
ätbara produkter. Miljöprogramutredningen framhåller att det är
fullt möjligt att låta ett sådant stöd bli en del av
miljöprogrammet. Enligt utredningen finns ett sådant stöd i
Holland på ca 10 000 kr/ha, för övrigt samma stödnivå som för
frilandsproduktion. Växthusodlingen omsätter vanligen
200-400 kr/m2.. Den ekologiska växthusodlingen i Sverige är i
dag blygsam, totalt finns ca 10 ha. Den torde på sin höjd komma
att tredubblas under programperioden.
Administrationskostnaderna för ett separat stöd kan därmed bli
stora i förhållande till de belopp som utbetalas. För att
minska de administrativa kostnaderna borde ett system som
Hollands, med samma arealersättning för gröda på friland som i
växthus, vara möjligt att tillämpa även i Sverige. Utskottet
har inhämtat att ett sådant stöd övervägs inom
regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda avstyrks
motionerna MJ7 (kd) yrkande 14, MJ209 (m) och MJ214 (v) yrkande
1 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Avbrott i växtföljden är ur miljösynpunkt oftast att föredra,
särskilt genom odling av fleråriga vallar. Ett avbrott i
ensidiga spannmålsväxtföljder bör som regeringen anför dock
vara i jordbrukarens eget intresse, både för att långsiktigt
bevara åkermarkens produktionsförmåga och för att minska
trycket från skadegörare och därmed bekämpningsinsatserna och
kostnaderna för dessa. I detta sammanhang bör även
uppmärksammas att Miljöprogramutredningens förslag beträffande
ekologisk jordbruksproduktion bl.a. innehåller stöd till
oljeväxter. Utskottet delar därmed regeringens bedömning att
det inte bör införas någon miljöersättning för avbrott i
växtföljden. Därmed avstyrks motionerna MJ1 (m) yrkande 3, MJ7
(kd) yrkande 7, MJ8 (c) yrkande 13, MJ10 (m) yrkande 7, MJ225
(m) och MJ242 (c).
Kompensationsbidrag i mindre gynnade områden
Skrivelsen
Enligt regeringens bedömning bör kompensationsbidrag till
mindre gynnade områden under den kommande programperioden
lämnas för aktivt utnyttjade arealer av vall och betesmark inom
de mindre gynnade områdena (LFA-områdena) i norra och södra
Sverige. Kompensationsbidraget bör även i fortsättningen riktas
till jordbruksföretag med mjölk och köttproduktion. Ett stöd
till spannmålsodling och potatisodling i norra Sverige behålls.
Kompensationsbidraget bör bibehållas på dagens budgeterade
nivå. Om denna nivå överskrids bör i första hand
kompensationsbidraget till spannmålsodlingen reduceras. I den
slutliga utformningen av ett nytt landsbygdsprogram kommer det
att övervägas om det är möjligt att förenkla
stödadministrationen genom en närmare samordning av de olika
stöd som är geografiskt begränsade till de mindre gynnade
områdena. De nuvarande gränserna för mindre gynnade områden bör
i princip förbli oförändrade. Inom stödområdena 1-3 i norra
Sverige bör inga förändringar av nuvarande gränser för olika
stödnivåer ske. Inom stödområde 4 sker en gränsjustering genom
att några områden i södra Värmlands län flyttas till ett
stödområde med lägre ersättningsnivå.
Motionerna
I motion MJ1 (m) yrkas att riksdagen beslutar att se över
indelningen i LFA-områden på så sätt att hela Gotland blir LFA-
område (yrkande 4). Enligt motion MJ3 (s) bör man hos EG-
kommissionen begära att hela Gotland blir LFA-område.
Produktionsförhållandena varierar starkt på Gotland, även på
församlingsnivå. Gotlands geografiska läge innebär att
marknaden för livsmedel är relativt svårtillgänglig. Det finns
därför starka skäl för att hela Gotland blir godkänt som LFA-
område (yrkande 2). I motion MJ4 (kd) framhålls att det för
södra Sveriges skogsbygder är angeläget att LFA-stödet omfattar
området och ligger på en sådan nivå att det ger full
kompensation för naturgivna kostnadsnackdelar (yrkande 1
delvis). När det gäller kött- och mjölkproduktionen på
småländska höglandet framhåller motionärerna att denna är
avgörande för familjejordbrukets överlevnad. Lönsamheten är
pressad och den levande landsbygden och den biologiska
mångfalden är allvarligt hotad (yrkande 3). I motion MJ6 (kd)
yrkas att södra Värmland även fortsättningsvis skall tillhöra
stödområde 4. Ett särskilt stöd för mjölkproduktion i skogs-
och mellanbygder bör enligt motion MJ7 (kd) införas. Detta kan
motiveras utifrån behovet av att ha en fortsatt
näringsverksamhet i dessa bygder som bl.a. bidrar till ett
öppet odlingslandskap. Enligt motionärerna bör en modell för
detta stöd utarbetas (yrkande 10). När det gäller utformningen
av LFA-stödet framhålls i motionen att de felaktigheter som
funnits från början vad gäller LFA-stödet nu bör rättas till.
De försämringar som föreslås för Värmlands del bör ej
genomföras (yrkande 11). Enligt motion MJ8 (c) bör i samband
med det nya landsbygdsprogrammet en översyn av den nuvarande
stödområdesindelningen påbörjas. Enligt Jordbruksverkets
utvärdering finns vissa produktionsmässiga problem med dagens
områdesgränser. Produktionsförutsättningarna varierar kraftigt
bl.a. inom område 4. Dessutom har alltsedan område 5 bildades
kritik riktats mot indelningen i delområden (yrkande 12). I
motion MJ9 (m) yrkas att de gränsjusteringar som föreslås i
stödområdena i Värmland ej genomförs (yrkande 1). Att flytta
gränser för stödområden inom jordbruket i södra Värmland
innebär negativa effekter. Jordbruket i Vänerbygden är en motor
för hela länets lantbruk. En neddragning, med sänkt
konkurrenskraft som följd, kommer att drabba övriga delar av
länet hårt (yrkande 2). I motion MJ10 (m) framhålls beträffande
förändringar av de södra delarna av stödområde 4 att regeringen
måste komma med förslag till hur ersättningarna inom LFA-syd
skall kunna utnyttjas full ut. Vidare avvisas förslaget till
förändringar vad gäller södra delarna av stödområde 4 (yrkande
11). Enligt motion MJ11 (fp) bör stödområdesgränserna bli
föremål för en översyn. Inom område 4 varierar produktions-
förutsättningarna kraftigt. Förslaget att flytta delar av
stödområde 4 till område 5 i södra Värmland avvisas (yrkande
5). I motion MJ215 (c) framhålls att delar av Dalarna vid EU-
inträdet hamnade i olika stödområden. För de delar av länet som
hamnade i stödområde 4 har indelningen varit olycklig.
Stödområde 4 är i dess nuvarande utformning heterogent. Bl.a.
har södra Dalarna sämre förutsättningar för jordbruk än andra
delar av stödområdet. Detta aktualiserar frågan om inte
stödområde 4 bör delas (yrkande 1). Enligt motion MJ219 (m) bör
Gullspångs och Karlsborgs kommuner införlivas i stödområde 4. I
motion MJ222 (c) yrkas att nuvarande områdesindelning blir
föremål för en utvärdering (yrkande 8). Stödområde 4 bör enligt
motion MJ227 (c) även omfatta Tiveden. Enligt motion MJ232 (s)
bör den norra delen av stödområde 4 föras över till område 3
samtidigt som områdets södra del bör bli kvar i område 4. En
delning av stödområdet enligt Jordbruksverkets förslag skulle
ge helt felaktiga signaler till ett område där antalet
djurhållare är vikande och där samhället vill se öppna och
varierande landskap.
Utskottets överväganden
Sverige är jämte Finland det land inom EU som har den kortaste
vegetationsperioden och lägsta andelen jordbruksmark och
permanenta betesmarker av den totala landarealen. I de mindre
gynnade områdena pågår en nedläggning av åker och betesmark.
Takten i nedläggningen har dock bromsats upp sedan
kompensationsbidrag och miljöersättningar infördes.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
kompensationsbidrag behövs även i fortsättningen för att
säkerställa att de ekonomiska förutsättningarna för
jordbruksproduktionen finns kvar i de mindre gynnade områdena
trots de naturgivna nackdelar som följer av klimat, nordligt
läge, höjd över havet och en av naturen betingad dålig
arrondering av jordbruksmarken. Med hänsyn till flera av de
nationella miljökvalitetsmålen bör en ytterligare beskogning av
jordbruksmark i dessa regioner motverkas. Kompensationsbidraget
medverkar till att odlingslandskapet i de mindre gynnade
områdena brukas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter
minimeras, och det öppna odlingslandskapet skapar
förutsättningar för att bevara biologisk mångfald och
kulturmiljövärden. Vid den detaljerade utformningen av en
djurkoppling av stödet bör, som regeringen framhåller,
utgångspunkten vara att stödet i första hand riktas till aktiva
jordbrukare med mjölk- och köttproduktion. I likhet med
regeringen anser utskottet att endast mindre förändringar av
stödet nu bör genomföras som kan ske inom ramen för den
nuvarande budgeterade kostnadsnivån och utan betydande
omfördelningseffekter. Kompensationsbidraget bör således under
år 2000 omfatta ca 570 miljoner kronor, dvs. i paritet med den
för år 1999 budgeterade nivån. Vidare bör stödnivåerna per
hektar stödberättigad vall och betesmark avvägas så att stödet
för olika typer av företag i respektive stödområde nära
ansluter till den som nuvarande utformning av stödet ger. Med
det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ4 (kd)
yrkandena 1 delvis och 3, MJ7 (kd) yrkandena 10 och 11 delvis
och MJ10 (m) yrkande 11 delvis lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd.
Regeringen gav i december 1996 Jordbruksverket i uppdrag att
genomföra en samlad utvärdering och översyn av de regionala
stöden till jordbruket. I uppdraget ingick bl.a. att göra en
genomgång av stödområdesgränserna, och förslag till eventuella
förändringar skulle rymmas inom befintliga budgetramar.
Jordbruksverket redovisade resultatet av utvärderingen våren
1998 (Rapport 1998:2). Jordbruksverkets analys har, med
undantag för vissa förändringar i stödområde 4 (se nedan), inte
visat att det nu är motiverat att genomföra några förändringar
i stödområdesindelningen. I detta sammanhang bör även
observeras att inget av hittills framförda förslag beträffande
stödområdesindelningen avsett flyttning av församlingar till
stödområde med lägre stödnivå. Att flytta en eller flera
församlingar till ett stödområde med högre stödnivå skulle
innebära att andra församlingar måste flyttas till ett område
med lägre stödnivå. Alternativet är att sänka stödnivån i hela
stödområdet eller minska budgeten för något annat stöd. Mot
bakgrund av det anförda, och då utskottet saknar underlag för
att göra någon annan bedömning än den som redovisas i
skrivelsen och i Jordbruksverkets rapport, avstyrks motionerna
MJ1 (m) yrkande 4, MJ3 (s) yrkande 2, MJ8 (c) yrkande 12, MJ11
(fp) yrkande 5 delvis, MJ215 (c) yrkande 1, MJ219 (m), MJ222
(c) yrkande 8 och MJ227 (c).
Vid sin utvärdering har Jordbruksverket särskilt studerat
förhållandena inom stödområde 4. Bl.a. konstaterar man att
skillnaden i förutsättningar är stor mellan de sämre regionerna
i norra delen och områdena kring Vänerkusten där
produktionsförutsättningarna mer liknar det mindre gynnade
område som omfattar det sydsvenska skogs- och mellanbygderna
(stödområde 5). Jordbruksverkets analys grundar sig bl.a. på
skördenivåer, utvecklingen beträffande antalet mjölkkor och
förändringar av åkerarealen. Mot bakgrund av det anförda
ansluter sig utskottet till regeringens bedömning när det
gäller de föreslagna förändringarna i stödområde 4. Som
regeringen framhåller gynnas dessutom stödområdena 4 och 5
genom att kompensationsbidraget blir ett arealbaserat stöd.
Därigenom försvinner den tidigare s.k. 20 ko-gränsen som gällde
utanför områden som klassas som bergsjordbruk. Motionerna MJ6
(kd), MJ7 (kd) yrkande 11 delvis, MJ9 (m) yrkandena 1 och 2,
MJ10 (m) yrkande 11 delvis, MJ11 (fp) yrkande 5 delvis och
MJ232 (s) avstyrks.
Stöd till investeringar i jordbruksföretag
Skrivelsen
Enligt regeringens bedömning bör stöd lämnas till
investeringar för att påskynda omställningen till ett hållbart
och miljöanpassat jordbruk och en ekologiskt hållbar
produktion. Stödet bör också medverka till att öka
jordbruksföretagens konkurrensförmåga. Särskild prioritet bör
ges stöd för att påskynda miljöinvesteringar med syfte att
utöver de generella kraven förbättra djurens välfärd,
livsmedelshygienen, natur- och kulturmiljön och arbetsmiljön.
Investeringsstödet kan även användas för att främja en sådan
diversifiering av lantbruksföretagen att jordbrukets och
landsbygdens ekonomiska konkurrensförmåga förbättras.
Kvinnornas möjlighet till egenföretagande skall särskilt
beaktas. Hänsyn bör tas till kulturmiljön och den bebyggelse
som är karaktäristisk för varje bygd och landskapsbild.
Stödberättigade företag är jordbruks-, trädgårds- och
renskötselföretag. Åtgärden kan bidra till att uppfylla målen
under insatsområde 2.
Motionerna
Enligt motion MJ1 (m) bör möjligheten till etableringsstöd
prövas. Investeringsstödet på gårdsnivå har stor betydelse för
att tillräckligt med råvaror för rationell livsmedelsförädling
skall finnas tillgängliga på Gotland framöver. Investeringsstöd
bör därför utgå efter samma grunder på Gotland som i Norrland.
Den relativt småskaliga livsmedelsförädlingen på ön bör inom
landsbygdsprogrammet bli aktuell för särskilt etableringsstöd
(yrkande 5). Inom arbetet med tillväxtavtal på Gotland har
åtgärder markerats inom jordbruk, livsmedelsindustri och
ekologisk produktion. Avgörande för den gotländska
livsmedelsindustrins överlevnad är att det produceras
tillräckligt med råvaror på ön samt att ett utvecklingsarbete
inriktat mot framtagande av nischartade livsmedelsprodukter med
särskild gotlandsprofil kan komma till stånd. Det samarbete som
de gotländska lantbrukarna har med lantbrukare i övriga landet
i större koncerner bör inte utestänga stöd till de relativt
småskaliga anläggningarna på Gotland (yrkande 6). Enligt motion
MJ8 (c) bör man undvika svenska speciallösningar och i stället
använda sig av de befintliga regler som gäller inom EU. Dagens
stöd måste bli mer offensivt, och villkoren bör förbättras i
områdena 4 och 5. Vidare framhålls betydelsen av en generell
ambitionshöjning och av att Sverige skall ha samma regler som
våra grannländer (yrkande 10). Enligt motion MJ214 (v) bör ett
stöd till investeringar som minskar användningen av fossil
energi i växthusodling införas. Enligt motionärerna finns det
möjligheter att, inom ramen för EG:s landsbygdsförordning, ge
stöd till sådana investeringar. Sverige borde använda sig av
den möjligheten (yrkande 3). När det gäller investeringsstöd
för svensk trädgårdsnäring framhålls i motion MJ253 (kd) att
detta under den kommande programperioden bör förstärkas både
vad gäller stödbelopp och stödprocent (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Som framhålls i skrivelsen behöver investeringsstödet, för att
det skall vara offensivt, dvs. få styrande eller stimulerande
effekt, vara relativt högt sett i förhållande till slaget av
investering. Om en investering med miljöinriktning som främst
syftar till att förbättra miljö, djurmiljö och arbetsmiljö sker
utan samtidig ökning av befintlig produktionsstorlek blir
investeringen ofta olönsam och stödandelen behöver då vara hög.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
inriktningen av investeringsstödet och att detta bör kunna
kunna främja omställningen till en hållbar jordbruksproduktion.
Ett investeringsstöd kan vara ett effektivt sätt att påskynda
förbättringar av miljön och djurmiljön samt övergången till
ekologisk produktion. För att nå en hög kostnadseffektivitet
hos stödet bör detta kunna lämnas i hela landet till
investeringar för miljö, djurmiljö, arbetsmiljö,
kulturmiljövärden och diversifierande åtgärder som småskalig
förädling, jordbruksanknuten entreprenadverksamhet och
investeringar i turism och hantverk. Stödet kan därmed också
bidra till att uppfylla målen under insatsområde 2. Såvitt
utskottet kan bedöma finns det goda förutsättningar att inom
ramen för de angivna riktlinjerna tillgodose önskemålen i de
här aktuella motionerna. Med det anförda föreslår utskottet att
motionerna MJ1 (m) yrkandena 5 och 6, MJ8 (c) yrkande 10, MJ214
(v) yrkande 3 och MJ253 (kd) yrkande 2 lämnas utan riksdagens
vidare åtgärd.
Kompetensutveckling m.m.
Skrivelsen
Enligt regeringens bedömning bör stöd kunna lämnas för att
organisera och genomföra kompetensutvecklingsåtgärder i syfte
att motivera och utbilda lantbrukare och andra personer
verksamma inom jord- och skogsbruket till att använda
långsiktigt hållbara produktionsmetoder. Huvuddelen av
åtgärderna skall genomföras inom regionala
kompetensutvecklingsprogram som skall utformas utifrån
regionala miljömål, kulturmiljömål och andra regionala
förutsättningar. Enligt regeringens bedömning är artikel 32 i
landsbygdsförordningen om bevarande och förbättring av den
ekologiska stabiliteten i skogen en ny artikel som stämmer väl
överens med intentionerna i den svenska skogspolitiken.
Skogspolitikens miljömål uppnås i det aktiva skogsbruket genom
tillämpning av ett antal miljöåtgärder som kompletterar
varandra.
Motionerna
Enligt motion MJ11 (fp) är kompetensutveckling en nödvändig
åtgärd inte bara för att klara omställningen av jordbruket utan
också för att klara den framtida konkurrensen. En åtgärd är att
förbättra företagarutbildningen. Detta kan ske genom att bl.a.
nuvarande lantbruksskolor ändras till företagargymnasier och
genom en ökad satsning på entreprenörutbildning vid högskolor
och universitet (yrkande 4). I motion MJ212 (m) framhålls
betydelsen av ökade insatser för forskning, information och
kunskapsutbyggnad för att förbättra miljösituationen inom
jordbrukssektorn (yrkande 4).
Utskottets överväganden
En hög kunskapsnivå och successivt förbättrad kompetens hos
lantbrukarna är enligt utskottets uppfattning en grundläggande
förutsättning för att jord- och skogsbruket skall kunna
bibehålla och utveckla en konkurrenskraftig och miljövänlig
produktion. Stöd till kompetensutveckling är enligt tidigare
erfarenheter ett verksamt medel för att uppfylla de jord- och
skogsbrukspolitiska målen inklusive miljömålen.
Kompetensutvecklingen bidrar också till att öka effektiviteten
och måluppfyllelsen av miljöåtgärderna. Utskottet delar således
regeringens bedömning att ersättning inom ramen för
landsbygdsprogrammet bör lämnas för att organisera och
genomföra kompetensutvecklingsåtgärder i syfte att motivera och
utbilda lantbrukare och andra personer verksamma inom jord- och
skogsbruket att praktisera långsiktigt hållbara
produktionsmetoder. Kompetensutvecklingen skall komplettera
övriga åtgärder för att uppnå jordbrukspolitikens och
skogspolitikens miljömål och andra mål för
landsbygdsprogrammet. Som framhålls i skrivelsen skall
kompetensutveckling med miljöinriktning inom jordbruket även
genomföras för att bevara och utveckla odlingslandskapets
biologiska mångfald och kulturvärden inklusive bebyggelsens
kulturvärden, minska förlusterna av växtnäring, minska hälso-
och miljöriskerna med användning av kemiska bekämpningsmedel,
främja det ekologiska lantbruket samt i övrigt understödja
utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart jordbruk. Särskild
vikt bör läggas vid sådan utbildning och rådgivning som
underlättar för jordbrukarna att fullgöra miljöåtaganden
enligt Miljöprogramutredningens förslag. Flera av
miljöersättningarna föreslås innehålla obligatorisk utbildning
eller rådgivning. Kompetensutvecklingen till skogsbruket skall
leda till att skogsbrukarna motiveras till att bedriva ett
skogsbruk som tillgodoser de skogspolitiska målen. Det innebär
att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas, värdefulla
kulturmiljöer samt sociala och estetiska värden värnas
samtidigt som skogen utnyttjas effektivt och ger en uthålligt
god avkastning. Huvuddelen av åtgärderna skall genomföras inom
regionala kompetensutvecklingsprogram som skall utformas
utifrån regionala miljömål, kulturmiljömål och andra regionala
förutsättningar. Respektive länsstyrelse och
skogsvårdsstyrelse skall ha ansvaret för genomförandet och för
att engagera andra aktörer i verksamheten. Jordbruksverket
skall i samarbete med Skogsstyrelsen ansvara för den nationella
samordningen av kompetensutvecklingsåtgärderna. Enligt
utskottets bedömning är syftet med motionerna MJ11 (fp) yrkande
4 och MJ212 (m) yrkande 4 med det anförda i allt väsentligt
tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare
riksdagens åtgärd.
Insatsområde 2 - Åtgärder för ekonomiskt och socialt
hållbar utveckling på landsbygden
Skrivelsen
Enligt regeringens bedömning följer ändrade ekonomiska och
sociala förutsättningar som berör jord- och skogsbruket och
hela landsbygdens sociala ekonomi av nu beslutade och
nödvändiga kommande förändringar i den gemensamma
jordbrukspolitiken samt av nya marknadsförutsättningar,
handelsregler och konsumenternas efterfrågan på nya
kvalitetsprodukter. De åtgärder som regeringen avser tillämpa
har som syfte att underlätta landsbygdens anpassning till de
nya förutsättningarna och att förstärka konkurrenskraften och
skapa sysselsättning för både kvinnor och män i den
jordbruksanknutna delen av landsbygdens näringsliv.
När det gäller startstödet till unga jordbrukare framhåller
regeringen att detta bör tillämpas inom landsbygdsprogrammet.
Den övre åldersgränsen, 35 år, bör höjas till den av EU
tillåtna och av de flesta andra medlemsländer tillämpade
gränsen, 40 år. Syftet med stödet till unga brukare är att
underlätta och påskynda generationsväxling i jordbruket och
därmed en föryngring av jordbrukarkåren.
Stödet till förbättrad bearbetning och saluföring bör riktas
till innovativa satsningar på nya marknader och produkter samt
mot den småskaliga livsmedelsförädlingen.
Viktiga instrument för att gynna en positiv utveckling och
medverka till nya arbetstillfällen för kvinnor och män på
landsbygden är åtgärderna för att främja anpassning och
utveckling av landsbygden. Åtgärder som marknadsföring av
kvalitetsprodukter från lantbruket, diversifiering, främjande
av landsbygdsturism, utveckling av infrastruktur samt
byutveckling och bevarande av kulturarvet på landsbygden bör
enligt regeringen kunna ingå i landsbygdsprogrammet.
Motionerna
Enligt motion MJ2 (fp) bör det kommande landsbygdsprogrammet
ges en sådan inriktning att hänsyn tas till behovet av
mångfald, alternativ och ökad tillgänglighet. Enligt motionären
är detta en förutsättningar för en levande landsbygd. I motion
MJ8 (c) yrkas att startstödet höjs till det maximala
stödbeloppet som EG-förordningen anger eftersom antalet
nystartade företag för närvarande är lågt (yrkande 8). Vidare
framhålls att de s.k. släktlånen bör kunna redovisas till 100 %
och att denna form av lån bör likställas med vanliga banklån
(yrkande 9). Enligt motion MJ213 (v) bör jordbrukspolitiken
stimulera alternativa sätt att skapa lönsamhet i jordbruket
såsom t.ex. olika samverkansformer, nischproduktion, lokala
marknader och alternativa produktionsmetoder (yrkande 10).
Utskottets överväganden
Som framhålls i skrivelsen finns tillväxtmöjligheter för många
jord- och skogsbruksföretag liksom för andra landsbygdsföretag
inom andra branscher än produktionen och förädlingen av jord-
och skogsbruksråvaror. Därför är åtgärder som medverkar till
att underlätta och främja vidareförädlingen av råvaror som
produceras inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt
produktionen av andra varor och tjänster samt kollektiva
nyttigheter en viktig del av landsbygdsprogrammet. De
synpunkter beträffande olika sätt att stimulera utvecklingen på
landsbygden som förs fram i motionerna MJ2 och MJ213
sammanfaller till stor del med de överväganden som redovisas i
skrivelsen. Åtgärder som kommer att underlätta landsbygdens
anpassning är bl.a. marknadsföring av kvalitetsprodukter från
lantbruket, diversifiering, främjande av landsbygdsturism,
utveckling av infrastruktur samt byutveckling. De nu redovisade
övervägandena tillgodoser i allt väsentligt syftet med
motionerna MJ2 (fp) och MJ213 (v) yrkanden 10. Utskottet
föreslår därför att yrkandena lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd.
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller
tillämpningen av startstöd inom ramen för landsbygdsprogrammet.
Som framhålls i skrivelsen har stödformen en begränsad
betydelse i stort men för den enskilde jordbrukaren kan stödet
vara avgörande. Stödet medverkar till att jordbrukarkåren
föryngras och underlättar finansieringen av unga jordbrukares
etablering. I anslutning till yrkande 9 i motion MJ8 om de s.k.
släktlånen har utskottet inhämtat att Jordbruksverket uppställt
ett antal krav för att startstöd till yngre företagare skall
beviljas enligt rådsförordningen (EG) 950/97 om förbättring av
jordbruksstrukturens effektivitet. I fråga om
skuldsättningskravet har Jordbruksverket föreskrivit att
sökanden får ha högst 40 % eget kapital enligt en given
beräkningsmodell för att få fullt startstöd. Om det egna
kapitalet utgör mellan 40 och 60 % kan reducerat startstöd
utgå. Lån från närstående särbehandlas genom att bara hälften
av lånebeloppet räknas som skuld. Utskottet konstaterar att
dessa bestämmelser utformats som nationella
tillämpningsföreskrifter och att den aktuella förordningen inte
innehåller någon motsvarande reglering. Däremot innehåller
artikel 34 ett allmänt bemyndigande för medlemsstaterna att
fastställa ytterligare villkor vad gäller tillämpningen av
stödåtgärderna i förordningen. Utskottet utgår från att den
nationella regleringen motiverats av ett önskemål att startstöd
kan utgå till så många företagare som möjligt inom ramen för
ett begränsat totalbelopp. Enligt utskottets mening finns det
emellertid anledning att ifrågasätta den särbehandling som
bedömningen av släktlånen utgör. Som framgår av regeringens
överväganden kommer ålderskravet för att erhålla startstöd nu
att omprövas. Utskottet utgår från att regeringen också
omprövar den i motionen angivna skuldsättningsregeln när
tillämpningsföreskrifter utfärdas till den nya
landsbygdsförordningen. Utskottet är emellertid inte för
närvarande berett att föreslå något särskilt riksdagsuttalande
i frågan. Med det anförda avstyrks motion MJ8 (c) yrkandena 8
och 9.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1999/2000:MJ210, 1999/2000:MJ250 yrkandena 2 och
3, 1999/2000:MJ251, 1999/2000:MJ252 yrkande 12,
1999/2000:MJ257 yrkandena 6, 8, 9, 11 och 19,
1999/2000:MJ309 yrkande 2, 1999/2000:MJ609 och
1999/2000:Fi212 yrkande 19 delvis anvisar anslag för
budgetåret 2000 under utgiftsområdet enligt utskottets
förslag i bilaga 1,
2. beträffande svenskt landsbygdsprogram
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 3 och 1999/2000:MJ10
yrkande 2 bemyndigar regeringen att tillämpa ett svenskt
landsbygdsprogram enligt förordning (EG) nr 1257/99,
3. beträffande handel med mjölkkvoter
att riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för systemet för handel
med mjölkkvoter,
4. beträffande möjlighet att flytta mjölkkvot
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ248,
5. beträffande Jordbruksverkets tillgång till
kredit
att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk får tillgång till en
kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-
verksamhet i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr,
6. beträffande vissa bemyndiganden
att riksdagen
a) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om
ramanslaget B 8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder,
fatta beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 2 555 000 000 kr efter år 2000,
b) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om
ramanslaget B 9 Från EG-budgeten finansierade miljö-,
struktur- och regionala åtgärder, fatta beslut som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2
769 000 000 kr efter år 2000,
c) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om
ramanslaget B 10 Arealersättning och djurbidrag m.m., fatta
beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 3 800 000 000 kr efter år 2000,
d) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om
ramanslaget B 11 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter, fatta beslut som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000 kr under år
2001,
e) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om
ramanslaget E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 1 600 000 kr under år 2001,
f) bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om
ramanslaget G 3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning samt kollektiv forskning, fatta beslut om stöd
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
155 000 000 kr efter år 2000,
7. beträffande Jordbruksverkets organisation
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ531 yrkande 2,
res. 1 ( m)
8. beträffande djurregistrets avgiftsfinansiering
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ257 yrkande 7 delvis,
res. 2 ( kd)
9. beträffande stöd till information om ekologiskt
odlade livsmedel
att riksdagen avslår motion 1999/2000:L714 yrkande 8,
10. beträffande utbetalningen av arealstöd
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande 5 och
1999/2000:MJ222 yrkandena 5 och 6,
res. 3 (m, kd)
res. 4 (c)
11. beträffande kartavgiften
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ205 och 1999/2000: MJ257
yrkande 7 delvis,
res. 5 (m, kd)
12. beträffande ersättning för skador till följd av
dumpade kemiska stridsmedel m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ404, 1999/2000:MJ410 yrkande
4 och 1999/2000:MJ780,
res. 6 ( m)
res. 7 ( kd)
13. beträffande utvärdering av anslaget D 2
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ906 yrkande 4,
14. beträffande program för överföring av resurser
från traditionell till alternativ forskning
att riksdagen avslår motion 1999/2000: MJ532,
15. beträffande resurser för exportfrämjande
åtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande 7 och
1999/2000:N299,
res. 8 (m, kd, c)
16. beträffande proposition 1999/2000:5
Personskadeskydd för studenter
att riksdagen godkänner att Sveriges lantbruksuniversitet använder medel
som anvisas universitetet under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar till
personskadeförsäkring för studenter,
17. beträffande särkostnader för djursjukvård inom
veterinärutbildningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ607,
res. 9 (kd, fp)
18. beträffande biologisk kompetens vid
skogsvårdsstyrelserna
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ304 yrkande 1,
19. beträffande skydd av skogsmark
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ309 yrkande 6,
20. beträffande internationella skogsfrågor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ302 och 1999/2000: MJ306
yrkande 8,
res. 10 ( m)
res. 11 (fp)
21. beträffande inriktningen av svensk
jordbrukspolitik
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ213 yrkandena 7, 11 och 12,
1999/2000:MJ216 yrkande 1, 1999/2000:MJ222 yrkande 1,
1999/2000:MJ257 yrkande 1, 1999/2000:U512 yrkande 7 och
1999/2000:So226 yrkande 13,
res. 12 ( v)
res. 13 ( kd)
res. 14 (c)
22. beträffande bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ213 yrkandena 5 och 6,
res. 15 (v, mp)
23. beträffande förenklat regelverk
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ208 yrkande 1 och
1999/2000:MJ222 yrkande 7,
24. beträffande lika konkurrensvillkor
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ202, 1999/2000:MJ213 yrkande
9, 1999/2000:MJ218 yrkande 1 och 1999/2000:MJ222 yrkande 3,
res. 16 (m, kd, c, fp)
25. beträffande regionalisering av arealstödet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ246 yrkandena 1 och 2,
26. beträffande vissa regionalpolitiska
ställningstaganden
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ224 och 1999/2000: K322
yrkande 2,
27. beträffande vissa konsekvensutredningar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ216 yrkandena 3 och 4 samt
1999/2000:MJ257 yrkande 2,
res. 17 ( kd)
28. beträffande jordbrukets miljöeffekter och
miljökostnader
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ11 yrkande 2 och
1999/2000:MJ252 yrkande 10,
res. 18 (fp)
29. beträffande vissa trädesregler
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ204, 1999/2000:MJ217 och
1999/2000:MJ231,
res. 19 ( m)
res. 20 (mp)
30. beträffande skördeskadeskydd
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ257 yrkande 10,
res. 21 ( kd)
31. beträffande ägofredslagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ240 yrkande 1,
32. beträffande lagförslagen
att riksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och
strukturstöd,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter,
33. beträffande den gemensamma jordbrukspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ11 yrkandena 1 och 3,
1999/2000:MJ213 yrkandena 1 och 13, 1999/2000:MJ216 yrkande
2, 1999/2000:MJ238, 1999/2000:MJ252 yrkandena 1 och 9,
1999/2000: N388 yrkande 18, 1999/2000:U505 yrkandena 18 och
19 samt 1999/2000:U513 yrkandena 14, 15 och 28,
res. 22 (mp)
res. 23 (fp)
34. beträffande reglerna för arealstöd
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ206,
res. 24 ( m)
35. beträffande ett gynnande system för ekologisk
odling
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ257 yrkande 14,
res. 25 ( kd)
36. beträffande ekologisk produktion
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ213 yrkandena 2, 3 och 4,
1999/2000:MJ241 och 1999/2000:U514 yrkande 8,
res. 26 (mp)
37. beträffande utarbetandet av
landsbygdsprogrammet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ7 yrkandena 1 och 2,
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ7 yrkande 16, 1999/2000:MJ8
yrkandena 1 och 7, 1999/2000:MJ10 yrkande 3 och
1999/2000:MJ212 yrkande 6,
res. 28 (m, kd, c)
39. beträffande landsbygdsprogrammets inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ10 yrkande 4 och
1999/2000:MJ222 yrkande 4,
res. 29 (m, c)
40. beträffande en sammanhållen svensk
hästnäringspolitik m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ8 yrkandena 14 och 16,
1999/2000:MJ201, 1999/2000:MJ228, 1999/2000:MJ233
yrkandena 2, 3 och 4, 1999/2000:MJ237 och 1999/2000:MJ244
yrkandena 1, 2 och 4,
res. 30 (kd, c)
41. beträffande kostnadsram för ett nytt
landsbygdsprogram
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ7 yrkandena 3, 4 och 6,
1999/2000:MJ8 yrkande 6, 1999/2000:MJ10 yrkande 1,
1999/2000: MJ203, 1999/2000:MJ208 yrkande 2,
1999/2000:MJ218 yrkande 3 och 1999/2000:MJ257 yrkande 5,
res. 31 ( m)
res. 32 ( kd)
res. 33 (c)
42. beträffande stödet till norra Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ5 yrkandena 1 och 3,
1999/2000:MJ7 yrkande 12, 1999/2000:MJ8 yrkande 11,
1999/2000: MJ235 yrkande 1 och 1999/2000:MJ246 yrkande 3
delvis,
res. 34 ( kd)
res. 35 (c)
43. beträffande merkostnader för kadaverinsamling
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ5 yrkande 2, 1999/2000:MJ235
yrkande 2 och 1999/2000:MJ246 yrkande 3 delvis,
res. 36 (kd, c)
44. beträffande stödområde 2 b i Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ308,
45. beträffande åtgärder för ett ekologiskt hållbart
jordbruk
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ1 yrkande 1, 1999/2000:MJ7
yrkande 15, 1999/2000:MJ213 yrkande 8 och 1999/2000:MJ218
yrkande 2,
res. 37 ( kd)
46. beträffande införandet av de nya
miljöersättningarna
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 2, 1999/2000:MJ10
yrkande 8 delvis och 1999/2000:MJ211 yrkande 2,
res. 38 ( m)
res. 39 (c)
47. beträffande bevarande av biologisk mångfald och
kulturmiljövärden i odlingslandskapet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ4 yrkande 1 delvis,
1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis, 1999/2000:MJ211 yrkande 1
och 1999/2000:MJ240 yrkandena 2 och 3,
res. 40 ( m)
res. 41 ( kd)
res. 42 (c)
48. beträffande utrotningshotade raser
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ223 och 1999/2000: MJ240
yrkande 4,
res. 43 (mp)
49. beträffande utvecklingen för vissa hästraser
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 15, 1999/2000:MJ233
yrkande 1 och 1999/2000:MJ244 yrkande 3,
51. beträffande miljöersättning för ekologisk
produktion
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ7 yrkande 13 och
1999/2000:MJ10 yrkande 9,
res. 46 (m)
52. beträffande anläggning av våtmarker
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ748 yrkandena 4 och 6,
53. beträffande odling av sockerbetor på Gotland
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ1 yrkande 2,
54. beträffande utvärdering av delprogram 3
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ10 yrkande 10,
res. 47 ( m)
55. beträffande det s.k. REKO-stödet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ7 yrkandena 5 och 8,
1999/2000:MJ8 yrkande 5, 1999/2000:MJ10 yrkande 6,
1999/2000: MJ226 yrkande 2, 1999/2000:MJ247 och
1999/2000:MJ253 yrkande 4,
res. 48 (m, kd, c)
56. beträffande ekologisk växthusodling
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ7 yrkande 14, 1999/2000:MJ209
och 1999/2000:MJ214 yrkande 1,
res. 49 ( kd)
57. beträffande miljöersättning för avbrottsgrödor
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ1 yrkande 3, 1999/2000:MJ7
yrkande 7, 1999/2000:MJ8 yrkande 13, 1999/2000: MJ10
yrkande 7, 1999/2000:MJ225 och 1999/2000:MJ242,
res. 50 (m, kd, c)
58. beträffande stöd till mindre gynnade områden
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ4 yrkandena 1 delvis och 3,
1999/2000:MJ7 yrkandena 10 och 11 delvis och 1999/2000:
MJ10 yrkande 11 delvis,
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ6, 1999/2000:MJ7 yrkande 11
delvis, 1999/2000:MJ9, 1999/2000:MJ10 yrkande 11 delvis,
1999/2000:MJ11 yrkande 5 delvis och 1999/2000:MJ232,
res. 55 (m, kd, c, fp)
61. beträffande stöd till investeringar i
jordbruksföretag
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ1 yrkandena 5 och 6,
1999/2000:MJ8 yrkande 10, 1999/2000:MJ214 yrkande 3 och
1999/2000:MJ253 yrkande 2,
res. 56 ( kd)
res. 57 (c)
62. beträffande kompetensutveckling
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ11 yrkande 4 och
1999/2000:MJ212 yrkande 4,
res. 58 (m)
res. 59 (fp)
63. beträffande åtgärder för att främja anpassning
och utveckling på landsbygden
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ2 och 1999/2000: MJ213
yrkande 10,
res. 60 (fp)
64. beträffande startstöd
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ8 yrkandena 8 och 9,
res. 61 (c)
65. beträffande skrivelse 1999/2000:14
att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Stockholm den 25 november 1999
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Dan Ericsson
I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd),
Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge
Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ingvar
Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G
Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Kjell-
Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun
Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald
Nordlund (fp), Michael Hagberg (s) och
Jonas Ringqvist (v).
Reservationer
1. Jordbruksverkets organisation (mom. 7)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Det är enligt vår mening olämpligt att Jordbruksverket i
egenskap av kontrollmyndighet även bedriver affärsverksamhet
som innebär att med hjälp av statliga subventioner konkurrera
med bl.a. de veterinärer som verket är satt att övervaka. Mot
den bakgrunden bör en översyn göras av Jordbruksverkets
organisation i syfte att skilja myndighetsutövning från
affärsverksamhet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande Jordbruksverkets organisation
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ531 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Djurregistrets avgiftsfinansiering (mom. 8)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Jordbrukarna bör inte belastas med kostnader för hållande av
djurregister som är föranledda av EU-krav, såsom avgiften för
djurdatabasen. Sådana avgifter bör i stället belasta statens
budget. Avgiften bör tas bort varför vi på intäktssidan
redovisar en minskning som motsvarar en budgeterad årskostnad
om 18 500 000 kr. Regeringen bör utforma budgetförslag för
budgetåret 2001 i enlighet med det anförda.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande djurregistrets avgiftsfinansiering
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ257 yrkande 7 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. Utbetalningen av arealstöd (mom. 10)
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl
G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd) och Catharina Elmsäter-
Svärd (m) anför:
Vi är mycket kritiska till regeringens förslag att senarelägga
utbetalningen av arealersättningarna. Åtgärden medför en
försämring av jordbrukssektorns likviditet med mellan 20 och 40
miljoner kronor beroende på hur lång fördröjningen blir. För
att göra skadan så liten som möjligt bör utbetalningen av
arealersättningen ske den första arbetsdagen efter årsskiftet
1999/2000.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande utbetalningen av arealstöd
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ212 yrkande 5 och med
avslag på motion 1999/2000:MJ222 yrkandena 5 och 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Utbetalningen av arealstöd (mom. 10)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Med hänsyn till det ansträngda läget för svenskt jordbruk är
det enligt min mening helt oacceptabelt att förskjuta
utbetalningarna av arealstödet. Varje månads försening innebär
ett avbräck som omräknat i ränteinkomster motsvarar drygt 20
miljoner kronor. Utformningen av den statliga budgetprocessen
gör det svårt att förändra regeringens förslag. En statlig
lånegaranti bör därför införas för de jordbrukare som på grund
av försenade utbetalningar får problem med likviditeten. Vidare
bör kompensation utgå för de uteblivna ränteinkomster som de
jordbrukare som drabbas av förseningen kommer att kännas vid.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande utbetalningen av arealstöd
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ222 yrkandena 5 och 6 och
med avslag på motion 1999/2000:MJ212 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Kartavgiften (mom. 11)
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl
G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd) och Catharina Elmsäter-
Svärd (m) anför:
Enligt vår mening är kartavgiften för de digitala kartor som
används för att identifiera jordbruksmark att betrakta som en
ansökningsavgift och får därför enligt EG-rätten inte tas ut av
medlemsländerna. Vi anser det angeläget att lantbrukarna inom
EU kan konkurrera på lika villkor, och de skall därför inte
heller i övrigt belastas med kostnader för hållande av
register föranledda av EU-krav. Sådana avgifter skall betalas
av staten och inte av lantbruksföretagen. Kartavgiften bör
därför avskaffas.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande kartavgiften
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ205 och
1999/2000:MJ257 yrkande 7 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
6. Ersättning för skador till följd av dumpade
kemiska stridsmedel m.m. (mom. 12)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Vi anser att det bör ankomma på staten att hålla de fiskare
skadeslösa som drabbas av skador på fiskefartyg och
fiskeredskap till följd av dumpade kemiska stridsmedel och
liknande produkter. Staten har dessutom ett övergripande och
långsiktigt ansvar för skador och miljöfarligt avfall på
havsbotten. Antalet sådana skador per år har hittills varit
litet, varför ersättningarna inte torde medföra några
betungande utgifter för staten. Den enskilde fiskaren drabbas
däremot hårt. Det är därför nödvändigt att frågan om ersättning
på grund av detta slags skador löses snarast.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande ersättning för skador till följd av
dumpade kemiska stridsmedel m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ780 och med
avslag på motionerna 1999/2000:MJ404 och
1999/2000:MJ410 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
7. Ersättning för skador till följd av dumpade
kemiska stridsmedel m.m. (mom. 12)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
I mars 1995 antog Helsingforskommissionen (HELCOM) gemensamma
riktlinjer för skyddsåtgärder när fiskare drabbas av skador på
grund av senapsgas eller nervgas. Risken för skador ökar i takt
med att de stridsmedel som innehåller sådana ämnen blir äldre
och faller sönder. Eftersom beredskapen för denna typ av
olyckor är bristfällig, har den drabbade fiskaren inte
möjlighet att gå i land innan saneringsåtgärder inleds, vilket
alltid medför inkomstbortfall. Ersättningssystemet fungerar
således dåligt. Vid en frågestund våren 1999 uppmärksammades
statsministern på detta förhållande. Han utfärdade då ett löfte
att skyndsamt vidta åtgärder för att komma till rätta med
problemet.Vi förutsätter att statsministern håller sitt löfte.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande ersättning för skador till följd av
dumpade kemiska stridsmedel m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ410 yrkande 4 och med
avslag på motionerna 1999/2000:MJ404 och 1999/2000: MJ780
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
8. Resurser för exportfrämjande åtgärder (mom. 15)
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl
G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd
(m) och Eskil Erlandsson (c) anför:
Sedan Sverige blev medlem i EU har vår livsmedelsexport ökat.
Ännu finns dock stora outnyttjade resurser på området. De medel
som regeringen föreslår för exportfrämjande åtgärder är
emellertid mycket mindre än vad som avsätts i våra grannländer
Danmark och Finland. Totalt arbetar ca 400 000 personer inom
svensk livsmedelssektor, varav ca 150 000 är sysselsatta inom
jordbruk och livsmedelsindustri. För att sysselsättningen inom
sektorn skall kunna bibehållas och på sikt öka måste
regeringen, tillsammans med exportfrämjande organisationer och
branschorganisationer, genom ytterligare satsningar på olika
exportfrämjande åtgärder, öka Sveriges konkurrenskraft. Detta
kan ske genom omfördelning av medel inom befintlig ram.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande resurser för exportfrämjande åtgärder
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ212 yrkande 7 och
1999/2000:N299 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
9. Särkostnader för djursjukvård inom
veterinärutbildningen (mom. 17)
Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Harald Nordlund
(fp) anför:
Genom att utöver anslagen för grundutbildning tillföras
särskilda statliga medel kompenseras landstingen för de
merkostnader den kliniska utbildningen av bl.a. läkare och
tandläkare medför. Så är emellertid inte fallet för motsvarande
utbildning av veterinärer vid SLU. För perioden 1996-1998
uppgick dessa kostnader till ca 15 miljoner kronor per år eller
25 % av djursjukvårdens omslutning vid SLU. Särkostnaden, som i
realiteten kan anses som "underskott i djursjukvården", har
hittills täckts genom ianspråktagande av de statsanslag som
egentligen är avsedda för forskning och forskarutbildning.
Härigenom har dessa verksamheter fått stå tillbaka, vilket har
medfört negativa effekter på såväl grundforskning, tillämpad
forskning som utbildning av forskare. Vi anser att en utredning
bör tillsättas för att undersöka om inte särkostnaden för den
djursjukvård som bedrivs inom veterinärutbildningen bör täckas
genom ett särskilt statligt anslag.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande särkostnader för djursjukvård inom
veterinärutbildningen
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ607 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
10. Internationella skogsfrågor m.m. (mom. 20)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Det är ett statligt ansvar att inom EU och i andra
internationella sammanhang främja den svenska
skogsbruksmodellen, baserad på dokumenterad uthållighet och
likställda mål för produktion och miljö. För att svenska
intressen vid förhandlingar om internationella överenskommelser
som berör skogsbruk eller handel med skogs- och
skogsindustriprodukter skall kunna företrädas på ett kraftfullt
sätt bör tillräckliga resurser avsättas för internationell
bevakning inom skogsnäringen. Regeringen bör även verka aktivt
för att klimatkonventionen inte får en sådan utformning att den
missgynnar det svenska skogsbruket.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande internationella skogsfrågor m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ306 yrkande 8 och med
avslag på motion 1999/2000:MJ302 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
11. Internationella skogsfrågor m.m. (mom. 20)
Harald Nordlund (fp) anför:
I internationella skogsfrågor måste Sverige visa upp en mer
enad front gentemot omvärlden. För att stärka Sveriges
medverkan i de internationella diskussionerna på det skogliga
området bör ett internationellt skogligt sekretariat inrättas.
Sekretariatet bör ledas av en skogsambassadör.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande internationella skogsfrågor m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ302 och med avslag på
motion 1999/2000:MJ306 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
12. Inriktningen av svensk jordbrukspolitik
(mom. 21)
Kjell-Erik Karlsson och Jonas Ringqvist (båda v) anför:
Enligt vår mening är det av stor betydelse att ett jordbruk kan
bibehållas i hela landet för att bevara den resurs som den
odlade jorden är. På sikt kommer vi att behöva all
jordbruksmark för att föda jordens växande befolkning. I dag
används jordbruksmark för bebyggelse och det är svårt att
återta mark som bebyggts och återigen odla livsmedel på den.
Jordbruksmark används också alltmer för annan produktion än
livsmedel. Att då gödsla den marken med slam eller andra
gödselmedel med alltför stort innehåll av tungmetaller kan
omöjliggöra en senare livsmedelsproduktion. En målsättning för
jordbrukspolitiken skall vara att ingen jordbruksmark skall tas
ur produktion på ett sätt som försvårar möjligheten att återta
den i livsmedelsproduktion.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande inriktningen av svensk jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ213 yrkande 11 och med
avslag på motionerna 1999/2000:MJ213 yrkandena 7 och 12,
1999/2000:MJ216 yrkande 1, 1999/2000:MJ222 yrkande 1,
1999/2000:MJ257 yrkande 1, 1999/2000:U512 yrkande 7 och
1999/2000:So226 yrkande 13 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
13. Inriktningen av svensk jordbrukspolitik
(mom. 21)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Det finns stora brister i dagens svenska jordbrukspolitik.
Regeringens ensidiga strävan mot en avreglering av europeiskt
jordbruk och avsikt att låta marknaden helt avgöra var i
världen livsmedel kan produceras billigast kommer att leda till
ett radikalt förändrat kulturlandskap i Norden. Det kan på lång
sikt inte vara försvarbart att med en lågprispolitik framtvinga
att åkermark tas ur drift. Vi anser att inriktningen av svensk
jordbrukspolitik skall vara att skapa möjligheter för
jordbruksdrift i hela landet och med fullt utnyttjande av
tillgänglig åkermark. Jordbruket är centralt för
sysselsättningen på landsbygden och inom livsmedelssektorn i
övrigt. Regeringens linje att verka för en snabb och radikal
reformering av CAP är felaktig och skulle, om den genomfördes,
innebära att stora delar av åkermarken avvecklades, vilket i
sin tur skulle medföra att tusentals arbetstillfällen försvann
från denna sektor. Detta kommer i sin tur att leda till
avfolkning av landsbygden och därmed försämrade möjligheter
till utkomst från en rad binäringar som är beroende av
jordbruket som primärproduktion. Detta är en utveckling som går
i direkt felaktig riktning i relation till devisen om att Hela
Sverige ska leva.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande inriktningen av svensk jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ216 yrkande 1 och
1999/2000:MJ257 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1999/2000:MJ213 yrkandena 7, 11 och 12, 1999/2000:MJ222
yrkande 1, 1999/2000:U512 yrkande 7 och 1999/2000:So226
yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
14. Inriktningen av svensk jordbrukspolitik
(mom. 21)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Lantbruket är drivkraften för den svenska landsbygden. Därför
är det nödvändigt att Sveriges lantbrukare ges politiska
förutsättningar att utvecklas som företagare. Enligt min mening
har regeringen dessutom visat ointresse för att ta till vara
den potential till ersättning för jordbrukets insatser som
Sverige förhandlat sig till. Regeringen bär även det yttersta
ansvaret för alla de inhemska regler som försvårar hanteringen
av ersättningar från EU på jordbruksområdet. Regeringen bör
utforma en jordbrukspolitik med utgångspunkt i de i motionerna
MJ222 yrkande 1 och U512 yrkande 7 redovisade synpunkterna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande inriktningen av svensk jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ222 yrkande 1 och
1999/2000:U512 yrkande 7 och med avslag på motionerna
1999/2000:MJ213 yrkandena 7, 11 och 12, 1999/2000:MJ216
yrkande 1, 1999/2000:MJ257 yrkande 1 och 1999/2000:So226
yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
15. Bekämpningsmedel (mom. 22)
Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och Jonas
Ringqvist (v) anför:
En negativ utveckling i jordbruket är den ökande användningen
av bekämpningsmedel. Antalet sålda doser av bekämpningsmedel
har ökat med 30 % mellan åren 1990 och 1997. Ökningen kan
delvis förklaras av den förändrade strukturen på jordbruket.
Gårdarna har blivit större, spannmålsarealen har ökat och
vallarealen har minskat. Detta beror till stor del på EG:s
bidragssystem som påskyndar denna strukturomvandling av
jordbruket och som dessutom ställer krav på en viss andel träda
som oftast bryts med hjälp av bekämpningsmedel. Undersökningar
av grundvatten och ytvatten visar att vattnet på många håll
innehåller glyfosat (det aktiva ämnet i bekämpningsmedlet
RoundUp). Detta trots att tillverkarna av glyfosat hävdar att
det är biologiskt nedbrytbart. Användningen av bekämpningsmedel
i jordbruket är en tickande bomb som kan få allvarliga
konsekvenser dels på miljön, dels på människors hälsa.
Erfarenheterna från den snabbt ökande ekologiska odlingen visar
att biologiska och mekaniska åtgärder för att begränsa ogräs
och angrepp av skadeinsekter kan ersätta kemiska
bekämpningsmedel. Ett jordbruk utan kemiska bekämpningsmedel är
fullt möjligt. För att nå miljömålen räcker det inte med att
det ekologiska jordbruket ökar. Det krävs också en
miljöanpassning av det konventionella jordbruket som under
överskådlig tid kommer att vara det dominerande. Med en
fortsatt utveckling av mekaniska och biologiska metoder för
bekämpning av ogräs och skadeinsekter skulle dessa metoder
kunna spela en allt större roll även inom det konventionella
jordbruket. På sikt vore en avveckling av användningen av
kemiska bekämpningsmedel fullt möjlig. En satsning på en
avveckling av kemiska bekämpningsmedel skulle också vara ett
sätt att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft på en
alltmer miljömedveten marknad. För att samordna de olika
insatser som krävs bör en avvecklingsplan för användning av
kemiska bekämpningsmedel i det svenska jordbruket tas fram.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande bekämpningsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ213 yrkande 6 och med
avslag på motion 1999/2000:MJ213 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
16. Lika konkurrensvillkor (mom. 24)
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl
G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp) anför:
Det svenska jordbruket förbereddes på det kommande svenska EU-
medlemskapet genom sänkta kostnader, priser och stöd.
Grundtanken var att svenskt jordbruk skulle vara
konkurrenskraftigt redan vid inträdet i EU. I dag kan det
konstateras att det svenska jordbruket enbart delvis klarat av
det nya läget. I och med EU-medlemskapet har konkurrensen ökat.
Handeln på EU-marknaden är fri och de svenska
livsmedelsföretagen utsätts för en allt hårdare konkurrens från
företag i andra EU-länder och från företag utanför EU genom
minskade tullar och minskning av andra barriärer, vilket ökar
världshandeln. Friare handel ställer givetvis fokus på
villkoren i olika länder. Enligt vår mening finns basen för
livsmedelsindustrins framtida utveckling i jordbruket. För
närvarande belastas den svenska primärproduktionen av skatter
och avgifter som inte finns i våra konkurrentländer. Det
innebär att Sverige inte kan ha skatter och avgifter på
jordbruket som skiljer sig alltför mycket från
konkurrentländernas. Den höga beskattningen av svenskt jordbruk
innebär en försämrad lönsamhet i produktionen och en minskad
framtidstro i de enskilda jordbruksföretagen. Åtgärder behöver
genomföras nu för att svenskt jordbruk och svensk
livsmedelsnäring skall ges möjlighet att konkurrera på lika
villkor. Jordbruket bör snarast jämställas med övriga företag i
Sverige när det gäller energiskatt (el- och eldningsoljeskatt).
Regeringen måste också omgående presentera förslag vad gäller
dieselbeskattningen och avgiften på handelsgödsel, som innebär
ökad konkurrensneutralitet med omvärlden.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande lika konkurrensvillkor
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ202,
1999/2000:MJ218 yrkande 1 och 1999/2000:MJ222
yrkande 3 samt med avslag på motion 1999/2000:MJ213
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
17. Vissa konsekvensutredningar m.m. (mom. 27)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Jord- och skogsbruket är en förutsättning för en levande
landsbygd och tusentals arbetstillfällen i livsmedels- och
skogsindustri. För att få en helhetsbild av jordbrukets
betydelse borde en särskild konsekvensanalys genomföras. Denna
skulle belysa jordbrukets betydelse för sysselsättning,
försörjningsberedskap, bevarandet av det öppna landskapet,
boende och service på landsbygden etc. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med en sådan konsekvensanalys att ha
som underlag för det fortsatta beslutsfattandet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande vissa konsekvensutredningar m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ257 yrkande 2 och med
avslag på motion 1999/2000:MJ216 yrkandena 3 och 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
18. Jordbrukets miljöeffekter och miljökostnader
(mom. 28)
Harald Nordlund (fp) anför:
Eftersom själva syftet med jordbruket är att maximera jordens
förmåga att ge så stor avkastning som möjligt har jordbruket en
stor inverkan på miljön, både i positiv och negativ bemärkelse.
Enligt min mening bör en utredning tillsättas för att med
utgångspunkt i EU:s miljömål se över vilka miljöeffekter och
miljökostnader som kan kopplas till jordbruket.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande jordbrukets miljöeffekter och
miljökostnader
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ11 yrkande 2 och
1999/2000:MJ252 yrkande 10 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
19. Vissa trädesregler (mom. 29)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Enligt gällande huvudregel för träda skall marken i
normalfallet vara bevuxen. I vissa fall är det emellertid en
fördel från miljösynpunkt att tillåta avsteg från denna
huvudregel. Mindre totalbekämpningsmedel kommer till användning
om möjligheten till mekanisk bekämpning förbättras. Vi anser
att regeringen bör låta utreda om det är möjligt att medge s.k.
svart träda i de områden som är lämpliga härför och som därmed
kan bidra till ökade miljövinster. Vidare bör reglerna utformas
så att trädan, både vid mekanisk och kemisk ogräsbekämpning,
kan börja brukas redan från den 1 juni i stället för, enligt
gällande regler, den 1 juli. I dag är konventionell träda utan
kemiska hjälpmedel omöjlig under flertalet år på grund av för
kort tid för ogräsbekämpning.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande vissa trädesregler
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ217 och
1999/2000:MJ231 och med avslag på motion 1999/2000:MJ204
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
20. Vissa trädesregler (mom. 29)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Enligt min mening orsakar nu gällande trädesregler vissa
problem. Exempelvis är det inte tillåtet för brukaren att köra
ut på trädad mark före den 1 juli. Syftet med denna bestämmelse
är att förhindra fusk. Vissa ogräs kan dock inte bekämpas
mekaniskt så sent som den 1 juli. Man tvingas att i stället
tillgripa totalutrotningsmedel vilket givetvis är
otillfredsställande. Enligt uppgift har användningen av
glyfosatpreparat i Sverige ökat med 40 % mellan åren 1997 och
1998. Dessa preparat bryts inte ner, som i varmare jordar, utan
förorenar omgivningen. Det finns därför särskild anledning att
ändra trädesreglerna i Sverige. Sverige bör därför hos
kommissionen begära undantag från trädesreglerna för att
möjliggöra mekanisk bekämpning under försommaren.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande vissa trädesregler
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ204 och med avslag på
motionerna 1999/2000:MJ217 och 1999/2000:MJ231 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
21. Skördeskadeskydd (mom. 30)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
För många lantbruksföretag har de två senaste årens väderlek
inneburit dels stora svårigheter att bärga skörden, dels
avsevärt sämre ekonomiskt utbyte av den skörd som kunnat
bärgas. Nu uppkommer frågan om det är de enskilda företagen som
skall bära de förluster som uppkommer på grund av
väderrelaterade katastrofsituationer. Trots att EG:s regler
medger detta slag av nationella katastrofinsatser blev
regeringens arbete med att undersöka förutsättningarna för
ersättning för de skördeskador som uppstod år 1998
resultatlöst. Vi anser att det nu finns anledning att närmare
utreda förutsättningarna för skördeskadeskydd, genom
försäkringar eller på annat sätt.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande skördeskadeskydd
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ257 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
22. Den gemensamma jordbrukspolitiken (mom. 33)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Det är viktigt för Sverige att förändringen av EU:s
jordbrukspolitik sker på ett sådant sätt att det blir möjligt
att även i framtiden bedriva jordbruk i hela landet. För att
jordbruket skall bli ekologiskt hållbart måste dagens
konventionella jordbruk ersättas med ekologiska
brukningsmetoder. För att minska transporterna och öka
sysselsättningen skall produkterna förädlas så nära brukarna
som möjligt. Sverige bör vidare inom EU prioritera arbetet med
att förändra den gemensamma jordbrukspolitiken så att stöd
endast ges till ett ekologiskt hållbart, småskaligt och
djurvänligt jordbruk. Vidare skall Sverige prioritera frågan om
att den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att den i
hög grad flyttas till nationell nivå. Som en prioriterad fråga
bör Sverige inom EU även driva att EU:s jordbrukspolitik måste
reformeras på ett sådant sätt att den garanterar att
östländernas jordbruk inte diskrimineras i något avseende.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande den gemensamma jordbrukspolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:N388 yrkande 18 och
1999/2000:U513 yrkandena 14, 15 och 28 samt med avslag på
motionerna 1999/2000:MJ11 yrkandena 1 och 3,
1999/2000:MJ216 yrkande 2, 1999/2000:MJ213 yrkandena 1 och
13, 1999/2000:MJ238, 1999/2000:MJ252 yrkandena 1 och 9 samt
1999/2000:U505 yrkandena 18 och 19 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
23. Den gemensamma jordbrukspolitiken (mom. 33)
Harald Nordlund (fp) anför:
Den viktigaste uppgiften för EU inom den närmaste tiden är att
östutvidgningen fortsätter. För att en utvidgning skall kunna
bli möjlig behöver den gemensamma jordbrukspolitiken
reformeras. Härigenom kan EU ge tydliga signaler till de
kommande medlemsländerna och undvika obalans och snedvridande
effekter av konkurrensen på deras marknader. Många länder i
Öst- och Centraleuropa är viktiga jordbruksproducenter med ett
jordbruk som är eller kan bli konkurrenskraftigt.
Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) har inte tagit
tillräcklig hänsyn till miljön. En felaktig användning av
växtnäring och bekämpningsmedel har skapat problem. Formella
miljömål för jordbruket saknas men däremot omfattas jordbruket
av EU:s allmänna miljömål. Det är olyckligt att några separata
miljömål inte arbetats fram från kommissionen. CAP:s åtgärder
för att minimera jordbrukets miljöbelastning är otillräckliga.
Därför bör Sverige i EU verka för att separata miljömål för
jordbruket skapas.
När det gäller alkoholens konsekvenser fortsätter EU att
blunda för folkhälsan trots att folkhälsoaspekten numera skall
genomsyra utformningen och genomförandet av all
gemenskapspolitik. EU måste börja betrakta alkoholen som en
hälsofråga och inte som ett jordbruksproblem.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande den gemensamma jordbrukspolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ11 yrkandena 1 och 3,
1999/2000:MJ252 yrkandena 1 och 9 samt 1999/2000: U505
yrkandena 18 och 19 samt med avslag på motionerna
1999/2000:MJ213 yrkandena 1 och 13, 1999/2000:MJ216 yrkande
2, 1999/2000:MJ238, 1999/2000:N388 yrkande 18 och
1999/2000:U513 yrkandena 14, 15 och 28 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
24. Reglerna för arealstöd (mom. 34)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Enligt vår mening behöver reglerna för arealersättning inom EU
kompletteras. Enligt reglerna kan mark endast räknas som
uttagen om den är minst 20 meter bred. Detta borde ändras för
att möjliggöra mindre s.k. beträdor som allmänheten kan använda
bl.a. till rekreation.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande reglerna för arealstöd
att riksdagen med anledning av 1999/2000:MJ206 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
25. Ett gynnande system för ekologisk odling
(mom. 35)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Vi anser att regelsystemet som skall gynna ekologisk odling
behöver förenklas. I dag används inom EU ett system med
positivlistor, dvs. det som inte finns upptaget på listan är i
princip inte tillåtet. Att få nya produkter godkända för det
ekologiska jordbruket kan ta tid, i de flesta fall minst ett
år. Reglerna om positivlistor måste bytas ut mot principiella
regler för vad som är tillåtet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande ett gynnande system för ekologisk odling
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ257 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
26. Ekologisk produktion (mom. 36)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Efterfrågan på ekologiska produkter har aldrig varit större än
i dag och marknaden växer hela tiden. Sedan år 1994 har
marknaden mer än tredubblats i landet. I dag är ca 3 300
lantbrukare anslutna till KRAV och antalet produkter är ca 2
800. Eftersom det svenska lantbruket inte ställer om i takt med
den ökande efterfrågan på ekologiska produkter tillgodoses
behovet genom ökad import från bl.a. Danmark. Där har
utvecklingen när det gäller den ekologiska produktionen gått
väldigt fort. Som ett första steg satsade man för några år
sedan 100 miljoner danska kronor på forskning om ekologiskt
lantbruk. I dag gör man sig beredd att inleda steg två -
Aktionsplan II för ekologi i utveckling - som innebär en
ytterligare satsning med ca 500 miljoner danska kronor på
forskning. Därtill kommer insatser för marknadsföring och s.k.
ekostöd, totalt 2,2 miljarder danska kronor under de kommande
fem åren. Tanken är att Danmark skall exportera ekoprodukter
till de stora marknaderna i Tyskland, England och Sverige.
Utvecklingen när det gäller den ekologiska produktionen i
Danmark kan givetvis få konsekvenser för det svenska
jordbruket. Även i Sverige måste ytterligare och förstärkta
insatser göras för att utveckla det ekologiska lantbruket. I
dag är forskningsanslagen mycket blygsamma i jämförelse med
forskningssatsningarna på det konventionella jordbruket.
Danmark satsar stort på marknadsföring av ekologiska produkter.
Som jämförelse kan nämnas att Sverige år 1997 satsade 2
miljoner kronor medan Danmark satsade 46 miljoner danska kronor
på marknadsföring av ekoprodukter.
För att det svenska lantbruket skall få de konkurrensfördelar
som en omställning till ett ekologiskt lantbruk kan ge måste
satsningarna komma nu. Det räcker inte med de i och för sig
lovvärda målen för det ekologiska lantbruket. Det gäller att
satsa rejält på forskning, marknadsföring m.m. Det räcker inte
längre att hävda att det svenska konventionella lantbruket är
lite mindre konventionellt än på andra håll. Varje land
försöker visa att de egna produkterna smakar bäst och är
framställda på det bästa sättet. Sverige måste liksom andra
länder ta fram en nationell aktionsplan för utvecklingen av det
ekologiska lantbruket.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande ekologisk produktion
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ241 och med avslag på
motionerna 1999/2000:MJ213 yrkandena 2-4 och 1999/2000:U514
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
27. Utarbetandet av landsbygdsprogrammet (mom. 37)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Enligt vår mening bör riksdagen få ett större inflytande vid
utformningen av program för utvecklingen av landsbygden. För
närvarande vet parlamentarikerna inte vad det slutliga
programmet i stora stycken kommer att innehålla och än mindre
hur regelverket, som tidigare starkt kritiserats, kommer att se
ut. Detta är otillfredsställande varför en ny ordning bör
prövas i framtiden. För de enskilda lantbrukarna som skall
tillgodogöra sig landsbygdsprogrammet innebär tidsförseningarna
väldiga problem. I fortsättningen krävs det en tidsmässigt
bättre framförhållning vid utformandet av
landsbygdsutvecklingen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande utarbetandet av landsbygdsprogrammet
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ7 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl
G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd
(m) och Eskil Erlandsson (c) anför:
Enligt vår mening bör administrationen av
landsbygdsutvecklingsprogrammet förenklas. Programmen måste
vara skrivna på ett sådant sätt att de garanterar att avsatta
medel utnyttjas fullt ut och att det byråkratiska krånglet som
finns både för myndigheter och företag minskar. Strävan bör
vara att minska antalet områden och ersättningsformer för att
skapa en större flexibilitet när det gäller möjligheterna att
utnyttja de anslagna medlen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 38 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ7 yrkande 16,
1999/2000:MJ8 yrkandena 1 och 7, 1999/2000:MJ10 yrkande 3
och 1999/2000:MJ212 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
29. Landsbygdsprogrammets inriktning (mom. 39)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Eskil Erlandsson (c) anför:
Enligt vår mening fick Sverige, när det gäller det nya
landsbygdsprogrammet, en mycket dålig tilldelning av EG-
resurser. Konsekvensen kan bli att ambitionen i det svenska
miljöprogrammet för jordbruket måste dras ner. Det finns
anledning att konstruktivt verka för att hitta lösningar som
innebär att eventuella skador minimeras. Vidare anser vi att
grunden för en livskraftig landsbygd alltid är ett lönsamt och
konkurrenskraftigt jordbruk. Basen i det svenska jordbruket är
den konventionella produktionen i ett såväl produktions- som
miljöperspektiv. Det konventionella jordbrukets konkurrenskraft
på den alltmer globaliserade livsmedelsmarknaden är avgörande
för en positiv utveckling av den svenska landsbygden.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande landsbygdsprogrammets inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ10 yrkande 4 och
1999/2000:MJ222 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
30. En sammanhållen svensk hästnäringspolitik m.m.
(mom. 40)
Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Eskil Erlandsson
(c) anför:
Enligt vår mening bör hästen integreras i den nya
landsbygdsförordningen. För att detta skall kunna genomföras
fordras en sammanhållen svensk politik för utvecklingen av
hästnäringen. I arbetet med en sådan politik bör man bl.a.
uppmärksamma den svenska halvblodsaveln och möjligheterna att
införa s.k. uppfödarpremier.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande en sammanhållen svensk hästnäringspolitik
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ8 yrkandena 14 och
16, 1999/2000:MJ201, 1999/2000:MJ228, 1999/2000:MJ233
yrkandena 2-4, 1999/2000:MJ237 och 1999/2000:MJ244
yrkandena 1, 2 och 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
31. Kostnadsram för ett nytt landsbygdsprogram
(mom. 41)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Enligt vår mening är det angeläget att Sverige utnyttjar hela
det framförhandlade miljöstödet till det svenska jordbruket och
att regeringen verkligen ställer de medel till förfogande som
avsätts för miljöersättningar i jordbruket. Mot bakgrund av den
minskade budgetramen för landsbygdsprogrammet anser vi vidare
att det är av stor vikt att den årliga indexuppräkningen utgår
från totalbeloppet 3 500 miljoner kronor.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande kostnadsram för ett nytt
landsbygdsprogram
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ10 yrkande 1,
1999/2000:MJ203, 1999/2000:MJ208 yrkande 2 och 1999/2000:
MJ218 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1999/2000:MJ7
yrkandena 3, 4 och 6, 1999/2000:MJ8 yrkande 6 och
1999/2000: MJ257 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
32. Kostnadsram för ett nytt landsbygdsprogram
(mom. 41)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Enligt vår mening skall kostnadsramarna för EG-medfinansierade
anslag långsiktigt ligga på en nivå som innebär att Sverige
fullt ut använder de EG-anslag som är möjliga. Sverige och
svenskt lantbruk måste tillförsäkras hela den budgetram som EU
medgivit. Regelsystemet och tillämpningen måste utvecklas så
att dessa inte upplevs som ett hinder utan som möjligheter. Att
tillgodogöra sig indexeringsmedel så att programbudgeten
årligen kan utökas måste givetvis också gälla den svenska
medfinansieringen och den nationella finansieringen. Regeringen
bör i samband med vårbudgeten återkomma med förslag för att
stärka landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande kostnadsram för ett nytt
landsbygdsprogram
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ7 yrkandena 3, 4 och
6 samt 1999/2000:MJ257 yrkande 5 och med avslag på motionerna
1999/2000:MJ8 yrkande 6, 1999/2000:MJ10 yrkande 1,
1999/2000:MJ203, 1999/2000:MJ208 yrkande 2 och 1999/2000: MJ218
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
33. Kostnadsram för ett nytt landsbygdsprogram
(mom. 41)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Modulering som ett sätt att omfördela medel från en del av
jordbruket till en annan bör avvisas. En sådan åtgärd, som
t.ex. skulle innebära att medel omfördelas från arealersättning
till landsbygdsåtgärder, innebär knappast att det svenska
jordbrukets konkurrenskraft i förhållande till våra grannländer
förbättras.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande kostnadsram för ett nytt
landsbygdsprogram
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ8 yrkande 6 och med
avslag på motionerna 1999/2000:MJ10 yrkande 1, 1999/2000:
MJ203, 1999/2000:MJ208 yrkande 2, 1999/2000:MJ218 yrkande
3, 1999/2000:MJ7 yrkandena 3, 4 och 6 och 1999/2000:MJ257
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
34. Stödet till norra Sverige (mom. 42)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Intransportstödet med flera för Norrland viktiga särskilda
ersättningar är betingade av regionens geografiska och
klimatiska förutsättningar. Enligt vår mening finns det ett
stort behov av höjd intransportersättning för jordbruket i
norra Sverige där kött och ägg också ingår i underlaget. En
sådan höjning skulle sannolikt leda till ökad stabilitet,
framtidstro och därmed en ökad investeringsvilja bland
lantbrukarna i området. Samtidigt bör ersättningarna förstärkas
inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande stödet till norra Sverige
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ5 yrkandena 1 och 3,
1999/2000:MJ7 yrkande 12 och 1999/2000:MJ235 yrkande 1 samt
med avslag på motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 11 och
1999/2000:MJ246 yrkande 3 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
35. Stödet till norra Sverige (mom. 42)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Den nationella ersättningen till norra Sverige måste räknas upp
för att täcka näringens faktiska merkostnader.
Intransportersättningen i norra Sverige måste höjas. Detta
skulle leda till ökad stabilitet, framtidstro och därmed en
ökad investeringsvilja. Jordbrukets struktur i norra Sverige
samt områdets stora avstånd gör att kostnaderna för insamling
av mjölk, kött och ägg är betydligt högre än på andra håll i
landet. Vidare måste åtgärder vidtas för att upprätthålla
lönsamheten i svinproduktionen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande stödet till norra Sverige
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 11 och
1999/2000:MJ246 yrkande 3 delvis samt med avslag på
motionerna 1999/2000:MJ5 yrkandena 1 och 3, 1999/2000:MJ7
yrkande 12 och 1999/2000:MJ235 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
36. Merkostnader för kadaverinsamling (mom. 43)
Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Eskil Erlandsson
(c) anför:
Enligt vår mening bör kostnaderna för kadaverinsamlingarna ingå
i underlaget för merkostnaderna i norra Sverige.
Kadaverinsamlingen har medfört att jordbruket i norra Sverige
drabbats av högre kostnader än i södra delarna av landet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande merkostnader för kadaverinsamling
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ5 yrkande 2,
1999/2000:MJ235 yrkande 2 och 1999/2000:MJ246 yrkande 3
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
37. Åtgärder för ett ekologiskt hållbart jordbruk
(mom. 45)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Enligt vår mening behövs en beredskap för nya
miljöprograminsatser under programperioden. Framför allt behövs
en beredskap för odling av grödor som kan anses ligga utanför
huvudfåran. En särskild pott bör därför finnas som möjliggör
särskilda insatser under programtiden.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande åtgärder för ett ekologiskt hållbart
jordbruk
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ7 yrkande 15 och med
avslag på motionerna 1999/2000:MJ1 yrkande 1,
1999/2000:MJ213 yrkande 8 och 1999/2000:MJ218 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
38. Införandet av de nya miljöersättningarna
(mom. 46)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Enligt vår mening måste nyanslutning när det gäller ängs- och
hagmarker kunna göras redan år 2000. Redan godkända marker
skall kvarstå med ersättning även om länsstyrelserna inte
hunnit med den särskilda prövningen enligt det nya systemet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande införandet av de nya miljöersättningarna
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis och
med avslag på motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 2 och
1999/2000:MJ211 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
39. Införandet av de nya miljöersättningarna
(mom. 46)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Miljöprogrammet skall vara öppet i sin helhet år 2000.
Regeringen bör verka för ett undantag i regelverket så att de
lantbrukare som går in i olika miljöprogram år 2000 gör det på
ettårsbasis. Detta är fullt möjligt eftersom Sverige fått rätt
att förlänga nuvarande program med ytterligare ett år. Stängs
programmet skulle det riskera att utestänga jordbrukare som
vill gå in i programmet. Vidare bör gällande miljöstöd till
fäbodbete hållas öppet för anslutning under år 2000.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande införandet av de nya miljöersättningarna
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 2 och
1999/2000:MJ211 yrkande 2 samt med avslag på motion
1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
40. Bevarande av biologisk mångfald och
kulturmiljövärden i odlingslandskapet (mom. 47)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Medel som riktas till ängs- och hagmarker ger en radikalt ökad
biologisk effekt på grund av dessa markers artrikedom.
Uteblivna ersättningar hotar å andra sidan dessa värden.
Flexibla lösningar är därför nödvändiga och bedömningar måste
göras utifrån områdenas speciella värden. Anslagsnivån bör
anpassas så att ytterligare värdefulla områden kan bevaras.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande bevarande av biologisk mångfald och
kulturmiljövärden i odlingslandskapet
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis och
med avslag på motionerna 1999/2000:MJ4 yrkande 1 delvis,
1999/2000:MJ211 yrkande 1 och 1999/2000:MJ240 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
41. Bevarande av biologisk mångfald och
kulturmiljövärden i odlingslandskapet (mom. 47)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
När det gäller södra Sveriges skogs- och mellanbygder är det
nödvändigt att landskapet hålls öppet. För detta krävs bl.a.
ett fortsatt vallstöd. Det är således angeläget att stödet för
öppet odlingslandskap omfattar södra Sveriges skogsbygder och
ligger på en sådan nivå att det verksamt bidrar till en
önskvärd utveckling av kulturlandskap och miljö.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande bevarande av biologisk mångfald och
kulturmiljövärden i odlingslandskapet
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ4 yrkande 1 delvis och
med avslag på motionerna 1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis,
1999/2000:MJ211 yrkande 1 och 1999/2000:MJ240 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
42. Bevarande av biologisk mångfald och
kulturmiljövärden i odlingslandskapet (mom. 47)
Eskil Erlandsson (c) anför:
För att arbetet med att bevara den levande fäbodkulturen skall
kunna fortsätta krävs en rimlig ersättningsnivå i ett nytt
miljöstöd för fäbodar under perioden 2001-2006. Det behövs nya
åtgärder för att möjliggöra bevarandet av ett levande fäbodbruk
såsom utarbetandet av vårdplaner, mark- och byggnadsvård på
kulturhistoriskt värdefulla fäbodar samt ett bättre juridiskt
skydd för att bevara befintliga levande fäbodmiljöer.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande bevarande av biologisk mångfald och
kulturmiljövärden i odlingslandskapet
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ211 yrkande 1 och
1999/2000:MJ240 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på
motionerna 1999/2000:MJ4 yrkande 1 delvis och
1999/2000:MJ10 yrkande 8 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
43. Utrotningshotade raser (mom. 48)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Enligt min mening är det av stor betydelse att samtliga
lantraser kan bevaras. Ett nationellt stöd bör utgå till de
lantraser som i dag inte får stöd via jordbrukets miljöstöd.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande utrotningshotade raser
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ223 och med avslag på
motion 1999/2000:MJ240 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
44. Utvecklingen för vissa hästraser (mom. 49)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Riksdagen beslutade tidigare i år om insatser för bevarande av
de utrotningshotade raserna gotlandsruss, ardenner och
nordsvensk brukshäst (bet. 1997/98:JoU9, skr. 1997/98:116).
Särskilda medel avsätts inom miljöersättningsprogrammets
delprogram för utbildning, information och demonstrationsobjekt
för att främja bevarandet av dessa raser. Dessvärre
innefattades inte den utrotningshotade kallblodiga travaren i
denna bevarandeinsats. Enligt vår mening bör den kallblodiga
travaren självfallet också ingå i denna statliga insats.
Populationen och antal betäckta ston är i stort sett i nivå med
de andra nu nämnda raserna. Regeringen bör därför ges i uppdrag
att föreslå bevarandeinsatser även för den kallblodiga
travaren.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande utvecklingen för vissa hästraser
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ233 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 15 och
1999/2000:MJ244 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
45. Utvecklingen för vissa hästraser (mom. 49)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Det finns delar inom hästnäringen som är i farozonen och som
det av flera skäl finns anledning att stödja från samhällets
sida inom ramen för de riktlinjer som nu gäller för den
gemensamma jordbrukspolitiken. Det gäller framför allt den
nordsvenska hästen, kallblodstravaren, den svenska ardennern
och gotlandsrusset. Gemensamt för dessa raser är att
individantalet är litet och minskar samt att de är en del av
vårt kulturarv. Ett system som främjar utvecklingen för nämnda
raser bör därför utvecklas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande utvecklingen för vissa hästraser
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 15 och
1999/2000:MJ244 yrkande 3 samt med avslag på motion
1999/2000:MJ233 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
46. Miljöersättning för ekologisk produktion
(mom. 51)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Omfattningen av den ekologiska produktionen måste i huvudsak
bestämmas av marknaden. Att genom stöd öka produktionen till en
nivå som inte motsvarar konsumenternas efterfrågan leder till
ett stort resursslöseri. Risken finns att marknaden för
ekologiska produkter mättas och att priserna faller. Stödet bör
därför vara utformat som ett start- eller omställningsstöd och
inte som ett generellt driftsstöd.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 51 bort ha följande lydelse:
51. beträffande miljöersättning för ekologisk produktion
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ10 yrkande 9 och med
avslag på motion 1999/2000:MJ7 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
47. Utvärdering av delprogram 3 (mom. 54)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Enligt vår mening är en utvärdering av den ekologiska odlingens
miljöfördelar jämfört med konventionella odlingsmetoder
nödvändig. I många fall antas att den ekologiska odlingen i ett
miljöperspektiv alltid är bättre. Det är viktigt att
kunskaperna om dessa samband förbättras så att väl underbyggda
beslut kan fattas. Det behöver också klargöras huruvida den
ekologiska produktionen ger positiva effekter vad gäller
människors hälsa och den biologiska mångfalden.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande utvärdering av delprogram 3
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ10 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
48. Det s.k. REKO-stödet (mom. 55)
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl
G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd
(m) och Eskil Erlandsson (c) anför:
Det konventionella jordbruket är basen för det svenska
lantbruket och kommer så att vara även i framtiden.
Miljöarbetet inom det konventionella jordbruket är därmed
mycket viktigt och har sannolikt större betydelse för
uppfyllandet av de nationella miljömålen än vad den ekologiska
odlingen har. Enligt vår mening bör REKO-stödet därför även
fortsättningsvis utgöra en väsentlig andel av det samlade
landsbygdsutvecklingsprogrammet. Genom att nyttja detta program
kan man utveckla miljömedvetandet inom det konventionella
jordbruket och reducera användningen av bl.a. växtskyddsmedel
samt minska växtnäringsläckaget. REKO-programmets särskilda
betydelse för miljöåtgärderna i Sydsverige bör också
uppmärksammas. Vidare bör ett REKO-stöd införas för
trädgårdsnäringen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 55 bort ha följande lydelse:
55. beträffande det s.k. REKO-stödet
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ7 yrkandena 5 och 8,
1999/2000:MJ8 yrkande 5, 1999/2000:MJ10 yrkande 6,
1999/2000:MJ226 yrkande 2, 1999/2000:MJ247 och 1999/2000:
MJ253 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
49. Ekologisk växthusodling (mom. 56)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Det behövs ett ekologiskt program för växthusodling och
resurser måste avsättas för detta ändamål. Växthusodlingen
utgör en viktig del av vår livsmedelsproduktion och är en
förutsättning för att marknaden skall kunna förses med inhemska
miljöanpassat producerade produkter.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande ekologisk växthusodling
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ7 yrkande 14 och med
avslag på motionerna 1999/2000:MJ209 och 1999/2000: MJ214
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
50. Miljöersättning för avbrottsgrödor (mom. 57)
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl
G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd
(m) och Eskil Erlandsson (c) anför:
Enligt vår mening bör en miljöersättning för avbrottsgrödor
inom ramen för landsbygdsförordningen införas. Att med hjälp av
miljöstöd uppmuntra till bevarande av en varierad växtföljd är
ett bra exempel på stöd till en kollektiv nyttighet som minskar
jordbrukets miljöbelastning. En sådan miljöersättning skulle
också ha stor betydelse för den svenska oljeväxtodlingens
framtid. De grödor som bör godkännas som avbrottsgrödor är
raps, rybs, lin och ärter. Även senapsodling bör kunna ingå i
ett system för avbrottsgrödor.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 57 bort ha följande lydelse:
57. beträffande miljöersättning för avbrottsgrödor
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ1 yrkande 3,
1999/2000:MJ7 yrkande 7, 1999/2000:MJ8 yrkande 13,
1999/2000: MJ10 yrkande 7, 1999/2000:MJ225 och
1999/2000:MJ242 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
51. Stöd till mindre gynnade områden (mom. 58)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Sedan EU-inträdet har ersättningen till de mindre gynnade
områdena i södra Sverige inte utnyttjats i sin helhet. Enligt
vår mening måste regeringen nu komma med förslag om hur
ersättningarna inom område LFA-syd skall kunna utnyttjas fullt
ut.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande stöd till mindre gynnade områden
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ10 yrkande 11 delvis och
med avslag på motionerna 1999/2000:MJ4 yrkandena 1 delvis
och 3 samt 1999/2000:MJ7 yrkandena 10 och 11 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
52. Stöd till mindre gynnade områden (mom. 58)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
De felaktigheter som funnits från början vad gäller LFA-stöden
bör nu rättas till. På det småländska höglandet minskar
antalet bönder. Utslagningen har pågått under lång tid men har
under senare år accelererat och sker nu i en takt som inger
stor oro för framtiden. Antalet betesdjur reduceras snabbt och
så är även fallet med ungdjur och kalvar. Det är angeläget att
LFA-stödet omfattar södra Sveriges skogsbygder och ligger på en
sådan nivå att det ger full kompensation för naturgivna
kostnadsnackdelar. Härigenom ges förutsättningar för en
livskraftig näring i området. I skogs- och mellanbygd är det
dessutom särskilda bekymmer med att upprätthålla
mjölkproduktionen. Det finns därför anledning att överväga en
särskild stödinsats utifrån behovet av att ha fortsatt
näringsverksamhet i dessa bygder, en verksamhet som även bidrar
till öppna landskap. En modell för detta bör utarbetas.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande stöd till mindre gynnade områden
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ4 yrkandena 1 delvis
och 3 samt 1999/2000:MJ7 yrkandena 10 och 11 delvis och med
avslag på motion 1999/2000:MJ10 yrkande 11 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
53. Stödområdesindelningen (mom. 59)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Enligt Jordbruksverkets utvärdering finns vissa
produktionsmässiga problem med dagens områdesgränser.
Produktionsförutsättningarna varierar kraftigt bl.a. inom
område 4. Dessutom har allt sedan område 5 bildades kritik
riktats mot indelningen i delområden. Enligt Centerpartiet
finns det anledning att i samband med introduktionen av det nya
landsbygdsprogrammet ytterligare se över den nuvarande
stödområdesindelningen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 59 bort ha följande lydelse:
59. beträffande stödområdesindelningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ8 yrkande 12 och
1999/2000:MJ222 yrkande 8 samt med avslag på motionerna
1999/2000:MJ1 yrkande 4, 1999/2000:MJ3 yrkande 2,
1999/2000: MJ11 yrkande 5 delvis, 1999/2000:MJ215 yrkande
1, 1999/2000: MJ219 och 1999/2000:MJ227 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
54. Stödområdesindelningen (mom. 59)
Harald Nordlund (fp) anför:
Jordbruksverket har i sin utvärdering av de regionala stöden
till jordbruket konstaterat att det finns vissa
produktionsmässiga problem med dagens stödområdesgränser.
Bland annat varierar produktionsförutsättningarna kraftigt
inom område 4. Mot bakgrund härav bör stödområdesindelningen
bli föremål för en fortsatt översyn.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 59 bort ha följande lydelse:
59. beträffande stödområdesindelningen
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ11 yrkande 5 delvis och
med avslag på motionerna 1999/2000:MJ1 yrkande 4,
1999/2000:MJ3 yrkande 2, 1999/2000:MJ8 yrkande 12,
1999/2000: MJ215 yrkande 1, 1999/2000:MJ219,
1999/2000:MJ222 yrkande 8 och 1999/2000:MJ227 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
55. Förändringar i stödområde 4 (mom. 60)
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl
G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp) anför:
Enligt vår mening bör de gränsjusteringar som föreslås i
stödområdena i Värmland ej genomföras. Berörda områden bör även
fortsättningsvis tillhöra stödområde 4. Att flytta aktuella
gränser innebär negativa effekter för jordbruket i Vänerbygden
som är en motor för hela länets lantbruk. En neddragning, med
sänkt konkurrenskraft som följd, kommer att drabba även övriga
delar av länet hårt.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 60 bort ha följande lydelse:
60. beträffande förändringar i stödområde 4
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ6, 1999/2000:MJ7
yrkande 11 delvis, 1999/2000:MJ9, 1999/2000:MJ10 yrkande 11
delvis och 1999/2000:MJ11 yrkande 5 delvis samt med avslag
på motion 1999/2000:MJ232 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
56. Stöd till investeringar i jordbruksföretag
(mom. 61)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
De svenska trädgårdsföretagen har haft en svag
lönsamhetsutveckling under 1990-talet, vilket bl.a. inneburit
en eftersläpning i strukturutveckling och förnyelse av
produktionsbyggnader och produktionsteknik. I Sverige infördes
fr.o.m. den 1 januari 1997 ett begränsat, delvis EG-
finansierat, investeringsstöd till näringen. Erfarenheterna
under den snart avslutade programperioden av investeringsstödet
för växthusodling visar att detta på intet sätt kunnat förändra
den negativa struktursituationen. För att den svenska
växthusnäringen skall kunna öka sin konkurrenskraft, och
genomgå en välmotiverad och önskvärd strukturomvandling, är det
angeläget att investeringsstödet under den kommande
programperioden fram till år 2006 förstärks både vad gäller det
maximala stödbeloppet och den maximala stödprocenten för en
investering. Regeringen bör få i uppdrag att till riksdagen
återkomma med förslag i enlighet härmed.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande stöd till investeringar i
jordbruksföretag
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ253 yrkande 2 och med
avslag på motionerna 1999/2000:MJ1 yrkandena 5 och 6,
1999/2000:MJ8 yrkande 10 och 1999/2000:MJ214 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
57. Stöd till investeringar i jordbruksföretag
(mom. 61)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Investeringsstöd i jordbruksföretag skall medverka till bl.a.
minskade produktionskostnader, förbättrad kvalitet samt
bevarande och förbättring av miljön. För att lyckas med
ovanstående målsättningar måste dagens stöd bli mer offensivt.
En generell ambitionshöjning är av största vikt med förbättrade
villkor i områdena 4 och 5. Sverige bör ha regler som
överensstämmer med våra grannländers och svenska
speciallösningar bör undvikas. De befintliga regler som gäller
inom EU bör tillämpas i stället.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande stöd till investeringar i
jordbruksföretag
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ8 yrkande 10 och med
avslag på motionerna 1999/2000:MJ1 yrkandena 5 och 6,
1999/2000:MJ214 yrkande 3 och 1999/2000:MJ253 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
58. Kompetensutveckling (mom. 62)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
För att förbättra miljösituationen inom jordbrukssektorn krävs
enligt vår mening ökade insatser för forskning, information och
kunskapsutbyggnad. Det kan bl.a. gälla att utveckla metoder för
miljö- och energibalanser i jordbruket baserade på olika
odlingsmetoder. En intensifierad och utvecklad forskning kräver
även ökade medel bl.a. till Sveriges lantbruksuniversitet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan
under 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande kompetensutveckling
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ212 yrkande 4 och med
avslag på motion 1999/2000:MJ11 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
59. Kompetensutveckling (mom. 62)
Harald Nordlund (fp) anför:
Kompetensutveckling är en nödvändig åtgärd, inte bara för att
klara omställningen av jordbruket utan också för att klara den
framtida konkurrensen, som blir allt hårdare i takt med
jordbrukets avreglering. I regeringens skrivelse framgår inte
tillräckligt tydligt hur den erforderliga kompetensutvecklingen
skall kunna åstadkommas. Enligt Folkpartiets mening är det
nödvändigt att förbättra företagarutbildningen. Detta kan bl.a.
ske genom att nuvarande lantbruksskolor ändras till
företagargymnasier och genom en ökad satsning på
entreprenörutbildning inom högskolor och universitet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande kompetensutveckling
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ11 yrkande 4 och med
avslag på motion 1999/2000:MJ212 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
60. Åtgärder för att främja anpassning och
utveckling på landsbygden (mom. 63)
Harald Nordlund (fp) anför:
Enligt Folkpartiets mening bör det kommande
landsbygdsprogrammet ges en sådan inriktning att hänsyn tas
till behovet av mångfald, alternativ och ökad tillgänglighet.
Detta är en förutsättning för en levande landsbygd.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 63 bort ha följande lydelse:
63. beträffande åtgärder för att främja anpassning och
utveckling på landsbygden
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ2 och med avslag på
motion 1999/2000:MJ213 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
61. Startstöd (mom. 64)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Startstödet bör höjas till det maximala stödbeloppet som EG-
förordningen anger eftersom antalet nystartade företag för
närvarande är lågt. Vidare bör de s.k. släktlånen kunna
redovisas i sin helhet och likställas med vanliga banklån.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan
under 64 bort ha följande lydelse:
64. beträffande startstöd
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ8
(c) yrkandena 8 och 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Den 18 november 1999 beslutade riksdagens majoritet bestående
av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att
fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den
statliga budgeten och göra en beräkning av statens inkomster
avseende år 2000. Samtidigt beslutades om preliminära
utgiftstak för åren 2001 och 2002.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken. Vi redovisar här vår syn på utgiftsområde 23.
Anslagen
Förslag har lagts om förenklingar i tillämpningen av den
gemensamma jordbrukspolitiken, bl.a. miljöstödsprogrammen.
Genomförs dessa förslag är det möjligt att sänka kostnaderna
för Jordbruksverkets administration. Med anledning av detta
anser vi att anslaget B 1 Statens jordbruksverk kan reduceras
med 5 000 000 kr.
Livsmedelsekonomiska institutet, som bildades den 1 juli 1999,
skall bedriva verksamhet och utföra analyser med ekonomisk
inriktning inom livsmedelsområdet. Vi ifrågasätter behovet av
ytterligare en myndighet inom detta område. Såväl
Jordbruksverket som, i viss mån, Sveriges lantbruksuniversitet
besitter erforderlig kompetens för att utföra detta slag av
arbetsuppgifter. Jordbruksverket arbetar redan med flera av
dessa frågor, och risken för onödigt dubbelarbete är uppenbar.
Vi föreslår därför att de uppgifter som ankommer på
Livsmedelsekonomiska institutet överförs till Jordbruksverket
och att anslaget F 2 Livsmedelsekonomiska institutet minskas
med 4 000 000 kr jämfört med regeringens förslag.
2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Den 18 november 1999 beslutade riksdagen om ramar för de olika
utgiftsområdena. Vi kan av formella skäl inte vidhålla våra
anslagsyrkanden i en reservation och väljer därför att i ett
särskilt yttrande redovisa vår politik som berör utgiftsområde
23.
Nya anslag
Enligt vår mening är avbytarverksamheten helt nödvändig för
mjölkgårdarna. Den gör det möjligt att komma ifrån arbete vid
någon eller några tidpunkter per år. Eftersom olika system för
avbytartjänst nu växer fram i landet är det rimligt att ett
statligt stöd går direkt till den som använder sig av avbytare
och att ersättning utgår för uttagen ledig tid med ett maximum
som kan höjas i takt med att avbytarstödet byggs ut. För den
inhemska växthusodlingen är den svenska koldioxidskatten en
betydande konkurrensnackdel. Med hänsyn till de befintliga
energikostnads- och energiskattenivåerna i våra viktigaste
konkurrentländer Danmark och Holland bör regeringen snarast
återkomma till riksdagen med förslag på koldioxidbeskattning
som ger de svenska växthusodlarna samma produktionsvillkor som
odlarna i dessa länder. Det är från samhällets utgångspunkter
värdefullt att även trädgårdsnäringen kan omfattas av de
samhälleliga åtgärder som vidtas för att främja utvecklingen
mot ett miljömässigt mer hållbart jordbruk. För
trädgårdsnäringen är det en rättighet att ha tillgång till
samma stöd som jordbruket i övrigt. På samma sätt som
jordbruket omfattas trädgårdsföretagen av Sveriges höga
miljöskatter på energi, gödselmedel och bekämpningsmedel. Det
är då rimligt att man på ett rättvist sätt också får del av de
återföringar av miljöstödsmedel som är möjliga inom
miljöstödsprogrammet. Ett bibehållet och justerat REKO-stöd
liksom justerade arealbelopp inom stödet till ekologisk odling
samt inrättandet av ett nationellt stödprogram för ekologisk
växthusodling bör ingå i ett miljöstödsprogram för den
yrkesmässiga trädgårdsodlingen. Det är angeläget att man i det
nya landsbygdsutvecklingsprogrammet tillgodoser
trädgårdsnäringens behov av särskilt anpassade miljöstöd i den
omfattning som här redogjorts för. För detta ändamål bör 13 000
000 kr anvisas. Ett nytt anslag bör inrättas för
avbytarverksamheten och inledningsvis bör 15 000 000 kr anslås.
För nedsättning av växthusnäringens koldioxidavgift bör i ett
första steg 8 000 000 kr anvisas för kostnadsnedsättning.
Övriga anslag
Enligt vår mening kan Jordbruksverkets verksamhet
effektiviseras bl.a. genom förenklade miljöstöd och övriga EU-
ersättningar samt enkla clearingsystem. En tioprocentig
minskning av Jordbruksverkets kostnader bör vara möjlig att
genomföra. Därmed kan anslaget B 1 Statens jordbruksverk
reduceras med 25 000 000 kr. Vidare bör anslaget B 8 Miljö-,
struktur- och regionala åtgärder tillföras ytterligare 545 000
000 kr för att kompensera det bortfall som kommissionens beslut
innebär när det gäller miljöprogram och landsbygdsutveckling.
För kompensation till jordbruket i Norrland för de extra
kostnader som belastar näringen i denna region, t.ex. de långa
transporterna vid kadaverhantering, bör anslaget härutöver
tillföras 6 000 000 kr. För de räntekostnader som kommer att
belasta lantbruksföretagen för den försenade utbetalningen av
arealstödet bör anslaget B 12 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. tillföras 25 000 000 kr utöver
regeringens förslag. Regeringens förslag under anslaget C 1
Fiskeriverket innebär en kraftig anslagshöjning. Vi anser att
anslaget bör begränsas till 62 514 000 kr, vilket är 3 000 000
kr mindre än regeringens förslag. Även anslaget E 2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen bör minskas. Vi föreslår en
minskning med 15 000 000 kr. För ökad beredskap för
kontrollåtgärder och för bevakning av genmanipulerade livsmedel
bör anslaget F 1 Statens livsmedelsverk tillföras ytterligare 4
000 000 kr. Det är enligt vår mening angeläget att exporten av
svenska livsmedel ökar. Under anslaget F 6 Exportfrämjande
åtgärder föreslår vi en höjning med 20 000 000 kr utöver
regeringens förslag. Forskning och utveckling av ett
resurseffektivt jordbruk måste ges hög prioritet. För ändamålet
bör anslaget G 1 Sveriges lantbruks- universitet tillföras
ytterligare 4 000 000 kr. Vi anser det vara ett nationellt
intresse att de svenska skogliga intressena får en ökad statlig
representation. Anslaget H 3 Internationellt skogssamarbete bör
enligt vår mening höjas med 1 000 000 kr utöver regeringens
förslag.
3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
Eskil Erlandsson (c) anför:
Den 18 november 1999 beslutade riksdagen om ramar för de olika
utgiftsområdena. Jag kan av formella skäl inte vidhålla mina
anslagsyrkanden i en reservation och väljer därför att i ett
särskilt yttrande redovisa Centerpartiets politik som berör
utgiftsområde 23.
I enlighet med det moratorium för reala anslagsökningar till
statliga myndigheter som Centerpartiet föreslår i sin
budgetmotion Fi211 anser jag att anslagen B 1 Statens
jordbruksverk bör minskas med 7 000 000 kr, C 1 Fiskeriverket
med 2 000 000 kr och F 1 Statens livsmedelsverk med
5 000 000 kr. För att mildra konsekvenserna av den uteblivna
EU-finansieringen om 500 000 000 kr för miljöstöden bör
anslaget B 8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder tillföras
700 000 000 utöver regeringens förslag. En statlig lånegaranti
bör införas för de jordbrukare som på grund av försenade
utbetalningar av arealersättningarna får likviditetsproblem.
Varje månads försening innebär ett ekonomiskt avbräck som
omräknat i ränteintäkter motsvarar drygt 20 miljoner kronor.
Normal utbetalning bör vara den 1 december varje år, varför man
kan räkna med två månaders fördröjning. Staten måste kompensera
jordbrukarna för eventuella kostnader orsakade av den försenade
utbetalningen, varför anslaget B 10 Arealersättningar och
djurbidrag m.m. bör tillföras 40 000 000 kr utöver regeringens
förslag. Eftersom Centerpartiet anser att ersättningen för
produktionsbortfall vid epizootiutbrott skall höjas väsentligt
bör för ändamålet anslaget E 5 Bekämpande av smittsamma
djursjukdomar tillföras 35 000 000 kr utöver regeringens
förslag.
4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
Harald Nordlund (fp) anför:
Från Folkpartiets sida anser vi att Jordbruksverkets
myndighetsanslag B 1 kan reduceras med 50 000 000 kr. I syfte
att vidmakthålla en god djurhållning bör anslaget E 1 Bidrag
till distriktsveterinärorganisationen tillföras 7 000 000 kr
utöver regeringens förslag. Även anslaget E 3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder behöver förstärkas. Vi har
föreslagit en höjning av anslaget med 4 000 000 kr. Då
riksdagen numera har fattat beslut om utgiftsramarna för
budgetåret 2000 som överensstämmer med regeringens förslag har
jag inte ansett det meningsfullt att fullfölja Folkpartiets
förslag i en reservation.
5. Utvärdering av viltskador
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Gråsälen är i Artdatabankens lista klassad som sårbar. Denna
sälstam är således fortfarande hotad och miljösituationen i
Östersjön alls inte löst. Dessutom drunknar många sälar, främst
årsungar, i olika fiskeredskap. Konflikten mellan sälstammens
bevarande och yrkesfiskets intressen måste lösas, men på ett
annat sätt än genom jakt. Miljöpartiet anser att bevarande av
den biologiska mångfalden är allas intresse och det är därför
naturligt att samhället - vi alla - ersätter dem som på något
sätt "drabbas" av de arter vi vill värna. Det gäller inte bara
säl utan även de stora rovdjuren och vissa fåglar som tranor
och gäss. I statsbudgeten återfinns denna typ av ersättningar
inom utgiftsområde 23 på anslaget Ersättningar för viltskador
m.m. (D 2). Hela anslaget för år 2000 uppgår till 63 miljoner
kronor. Av dessa är 25 miljoner kronor avsedda för skador på
annat än ren. Eftersom bl.a. skadorna av säl ökat har denna del
av anslaget i jämförelse med föregående budgetår förstärks med
7 miljoner kronor. Från Miljöpartiets sida är vi mycket nöjda
med denna budgetförstärkning.
I texten står att läsa: "Naturvårdsverket fördelar medel på
samtliga länsstyrelser om bidrag för att förebygga eller
ersätta skada. Inriktningen är att viltskador så långt möjligt
skall förebyggas. Under åren har såväl skador av säl som annat
vilt ökat som en följd av ökande populationer. Med anledning av
detta bör engångsvis ytterligare 7 miljoner kronor anvisas på
anslaget."
Det är nödvändigt att finna metoder som gör det möjligt att ha
kvar de hotade djurarterna trots att dessa kan orsaka problem
för människan. Det är också nödvändigt för att visa att talet
om att värna den biologiska mångfalden är uppriktigt menat.
Huruvida årets förstärkning i budgeten kommer att vara en
engångssatsning eller inte får erfarenheterna från år 2000
utvisa. Om det visar sig att konflikterna kan elimineras eller
starkt minska har anslaget fyllt sin funktion. Målet måste vara
att människa och djur, i detta fall sälen, skall kunna
samexistera. För att få vetskap om hur förstärkningen av
anslaget D 2 används anser vi att det är nödvändigt med en
ordentlig uppföljning. Vår avsikt är att noga följa vad som
sker och bevaka anslagsförstärkningens effekter.
6. Inriktningen av den svenska jordbrukspolitiken
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är att de
olika medlemsländernas jordbrukare skall kunna konkurrera på
likvärdiga villkor. I Sverige har jordbruket produktionsskatter
på en nivå som ger de svenska lantbrukarna en betydande
konkurrensnackdel. Vi menar att detta är ohållbart och Moderata
samlingspartiet har därför föreslagit omedelbara och omfattande
skattesänkningar vad gäller jordbrukets skatter på diesel,
eldningsolja, elektricitet och handelsgödsel. Förslagen till
skattesänkningar innebär att skogs- och jordbrukets skatter år
2000 skulle minskas med motsvarande 1,3 miljarder kronor.
Förslaget om sänkning av dieselskatten innebär för jordbruket
minskade kostnader motsvarande 600 miljoner kronor. För den för
landet så viktiga skogsbruksnäringen föreslår Moderaterna
skattesänkningar på dieselolja som motsvarar 250 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag.
Skattesänkningarna innebär att dieselolja som används i skogs-
och jordbruket samt till arbetsredskap får en skatt på 0,53 öre
per liter.
För att skogs- och jordbruksnäringen skall kunna utvecklas på
ett positivt sätt till gagn för landsbygdens utveckling är det
viktigt att skattelagstiftningen vad gäller reavinster inte
hämmar generationsskiften. Sedan skattereformen 1990 gäller en
övergångsregel som begränsar beskattningen av reavinster vid
försäljning av skogs- och jordbruksfastigheter. Fr.o.m. år 2000
upphör dock övergångsregeln med automatik varefter full
reavinstskatt gäller. Eftersom de jordbruk som överlåts i dag
inte sällan är köpta på 1950-talet blir reavinstskatten extremt
hög. Detta försvårar generationsskiftet i skogs- och
jordbruksföretag och leder bl.a. till onödigt hårda
skogsavverkningar i samband med ägarväxlingen.
7. Inriktningen av svensk jordbrukspolitik m.m.
Kjell-Erik Karlsson (v) och Jonas Ringqvist (v) anför:
Huvudmålet för jordbruket måste vara att utforma
resurseffektiva kretsloppsbaserade produktionssystem som
producerar livsmedel av hög kvalitet och bidrar till en positiv
miljöpåverkan genom biologisk mångfald och jordens bördighet.
Ett annat viktigt mål måste vara att ge husdjuren
livsbetingelser som tillgodoser deras naturliga behov. I ett
hållbart jordbruk eftersträvas en kretsloppsbaserad och
långsiktigt uthållig jordbruksproduktion. Det som kännetecknar
en sådan produktion är att den
· utgår från lokala förnybara resurser,
·
· effektivt utnyttjar solenergin och den levande jorden,
·
· bevarar eller förbättrar åkerjordens bördighet,
·
· ökar lokal recirkulering av växtnäring och organiskt
material,
·
· minimerar behovet av ändliga resurser och därmed
miljöpåverkan genom näringsläckage,
·
· inte använder naturfrämmande ämnen,
·
· bidrar till att bevara den genetiska mångfalden i
produktionen såväl som i jordbrukslandskapet,
·
· ger husdjuren förutsättningar för ett naturligt beteende.
·
Jordbruket måste ses i sin helhet för att vi skall kunna bedöma dess
miljöpåverkan. Spannmålsgården använder insatsmedel i form av
konstgödsel och producerar spannmål som säljs från gården.
Betraktar man den som en isolerad enhet är det till synes ett
effektivt nyttjande av insatsvaran och ett förhållandevis lågt
näringsläckage. Om vi däremot ser jordbruket som en helhet ser
vi insatsmedlen till spannmålsodlingen, hur spannmålen används
på gårdar med djurhållning, hur vi där får ett överskott av
gödsel och därmed också problem med växtnäringsläckage. Följer
vi kedjan genom hela jordbruket kan vi då se hur
specialiseringen och användningen av handelsgödsel i slutändan
leder till allvarliga miljöproblem. Om vi har för avsikt att
leva i samklang med naturen så har vi goda skäl att övergå till
balanserade växtföljder med inslag av vall på all jordbruksmark
samt till en mer extensiv djurhållning där idisslarna intar en
särställning. Vi måste eftersträva en produktion som i så stor
utsträckning som möjligt bygger på lokala och förnybara
resurser, en hög cirkulationsgrad och balans mellan
djurhållning och växtodling. Detta skulle omöjliggöra och
onödiggöra det överutnyttjande av handelsgödsel som finns inom
dagens konventionella jordbruk och därmed minska övergödningen.
En integrering av djurhållningen i växtodlingen är nödvändig
och det är den stora omställning som kommer att krävas av
jordbruket under de närmaste decennierna. Den motsatta
omställningen, den till dagens specialisering, genomfördes
under några decennier, och en utveckling till hållbara
kretsloppsbaserade jordbrukssystem kommer också att ta lång
tid. Det krävs olika politiska insatser för att styra
utvecklingen i en hållbar riktning. Ett sätt att politiskt
styra relationen mellan djur och växtodling är att ställa krav
på arealer för spridning av gödsel. I dag tillåts en alltför
liten areal att sprida gödseln på vilket möjliggör en ohållbar
djurkoncentration. Även jordbruksstöden och jordbrukets
regelverk i övrigt måste anpassas så att det bidrar till den
förändring som krävs för att bidra till en bättre integrering
av djurhållning och växtodling.
8. Den gemensamma jordbrukspolitiken
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Catharina
Elmsäter-Svärd (alla m) anför:
Vi anser att det för framtiden är helt nödvändigt med en
gemensam jordbrukspolitik inom EU. Vi avvisar bestämt alla
förslag om en renationalisering av jordbrukspolitiken.
Det finns samtidigt ett stort stöd för en reformering av
jordbrukspolitiken inom EU. Vi moderater anser att Sverige
skall verka för en avreglerad och förenklad jordbrukspolitik.
Vi bedömer att det svenska jordbruket utifrån en hög
rationaliseringsgrad och gediget kunnande är konkurrenskraftigt
i ett sådant sammanhang. Detta förutsätter dock, som vi
tidigare påpekat, att inhemska konkurrenshämmande kostnader och
regler undanröjs. Avregleringen måste genomföras successivt och
med respekt för näringens anpassning till en friare marknad. En
avreglering och marknadsanpassning är på sikt en
överlevnadsfråga för hela det europeiska jordbruket.
Livsmedelsproduktionen är en viktig del av EU:s näringsliv och
av dess kultur. Det är därför viktigt att såväl
primärproduktion som industri finns kvar efter en reform och
kan dra nytta av den öppnade världsmarknad som kommer att bli
följden av såväl redan genomförda som kommande förhandlingar i
WTO. Ambitionen måste vara att europeiska livsmedel skall vara
vinnare på världsmarknaden efter ytterligare avregleringar.
En annan viktig utgångspunkt är att EU:s livsmedelsförsörjning
inte får riskeras. Om avregleringar och liberaliseringar sker i
någorlunda samma takt i samtliga större producentområden finns
enligt vår mening ingen större risk för att EU:s produktion
drastiskt skulle minska. Om däremot en snabb och ensidig
avreglering genomförs är risken uppenbar att andra världsdelars
jordbrukare och industrier blir de enda vinnarna. Någon form av
korrektiv bör dock alltid finnas om produktionen skulle nå en
kritisk nedre gräns.
En tredje utgångspunkt är att CAP i första hand och primärt
skall omfatta livsmedelsproduktionen.
Självklart skall jordbruk bedrivas inom ramen för en hållbar
utveckling och omfattas av samma miljöhänsyn som andra
verksamheter och lika självklart skall regionalpolitiken
(strukturfonderna) också omfatta jordbruksföretag.
9. Miljövänlig vallodling
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl
G Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd
(m) och Eskil Erlandsson (c) anför:
Det generella vallprogrammet borde enligt vår mening bibehållas
och ligga kvar på minst nuvarande nivå. Det bidrar till att
hålla landskapet öppet, minskar näringsläckaget och förbättrar
markens struktur. Vallstödet är vidare nödvändigt för att
mjölkproduktionen och det öppna landskapet inte minst i skogs-
och mellanbygder skall kunna upprätthållas. Den nuvarande
miljöersättningen för flerårig vallodling gäller till och med
år 2000. Den översyn av landsbygdsprogrammet som regeringen
avser att göra omfattar även en prövning av möjligheterna att
utöka programmet från år 2003. Vi förutsätter att regeringen
vid den kommande prövningen inte bara överväger om ett förlängt
stöd till vallodling av miljöskäl kan behövas för områden
utanför de i skrivelsen föreslagna utan föreslår ett fortsatt
generellt vallstöd.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
------------------------------------------------
A Internationellt samarbete
---------------------------------------------------
1 Bidrag till vissa internationella 37 089
organisationer m.m. (ram)
---------------------------------------------------
------------------------------------------------
B Jordbruk och trädgårdsnäring
---------------------------------------------------
1 Statens jordbruksverk (ram) 249 096
---------------------------------------------------
2 Stöd till jordbrukets rationalisering 22 000
m.m. (ram)
---------------------------------------------------
3 Djurregister (ram) 15 993
---------------------------------------------------
4 Statens utsädeskontroll (ram) 1 058
---------------------------------------------------
5 Statens växtsortnämnd (ram) 1 410
---------------------------------------------------
6 Miljöförbättrande åtgärder i 26 934
jordbruket (res.)
---------------------------------------------------
7 Bekämpande av växtsjukdomar (ram) 2 629
---------------------------------------------------
8 Miljö-, struktur- och regionala 2 118
åtgärder (ram) 000
---------------------------------------------------
9 Från EG-budgeten finansierade miljö-, 1 717
struktur- och regionala åtgärder (ram) 500
---------------------------------------------------
10 Arealersättning och djurbidrag m.m. 1 321
(ram) 000
---------------------------------------------------
11 Intervention och exportbidrag för 1 546
jordbruksprodukter (ram) 000
---------------------------------------------------
12 Räntekostnader för förskotterade 79 700
arealersättningar, m.m. (ram)
---------------------------------------------------
13 Jordbrukets blockdatabas (ram) 17 990
---------------------------------------------------
------------------------------------------------
C Fiske
---------------------------------------------------
1 Fiskeriverket (ram) 65 514
---------------------------------------------------
2 Strukturstöd till fisket m.m. (ram) 30 890
---------------------------------------------------
3 Från EG-budgeten finansierade 80 000
strukturstöd till fisket m.m. (ram)
---------------------------------------------------
4 Fiskevård (ram) 20 000
---------------------------------------------------
------------------------------------------------
D Rennäring m.m.
---------------------------------------------------
1 Främjande av rennäringen m.m. (ram) 35 700
---------------------------------------------------
2 Ersättningar för viltskador m.m. (ram) 63 000
---------------------------------------------------
3 Stöd till innehavare av fjällägenheter 1 538
m.m. (ram)
---------------------------------------------------
------------------------------------------------
E Djurskydd och djurhälsovård
---------------------------------------------------
1 Statens veterinärmedicinska anstalt 85 188
(ram)
---------------------------------------------------
2 Bidrag till 75 669
distriktsveterinärorganisationen
(obet.)
---------------------------------------------------
3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande 22 381
åtgärder (ram)
---------------------------------------------------
4 Centrala försöksdjursnämnden (ram) 8 202
---------------------------------------------------
5 Bekämpande av smittsamma 90 950
husdjurssjukdomar (ram)
---------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
A 1 Bidrag till vissa internationella (ram) 37 089
organisationer m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
B 1 Statens jordbruksverk (ram) 249 096 -5 000 -2
000
-------------------------------------------------------------------------------
B 2 Stöd till jordbrukets rationalisering (ram) 22 000
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
B 3 Djurregister (ram) 15 993
-------------------------------------------------------------------------------
B 4 Statens utsädeskontroll (ram) 1 058
-------------------------------------------------------------------------------
B 5 Statens växtsortnämnd (ram) 1 410
-------------------------------------------------------------------------------
B 6 Miljöförbättrande åtgärder i (res.) 26 934
jordbruket
-------------------------------------------------------------------------------
B 7 Bekämpande av växtsjukdomar (ram) 2 629
-------------------------------------------------------------------------------
B 8 Miljö-, struktur- och regionala (ram) 2 118 000 +55
åtgärder
-------------------------------------------------------------------------------
B 9 Från EG-budgeten finansierade miljö-, (ram) 1 717 500
struktur- och
regionala åtgärder
-------------------------------------------------------------------------------
B 10 Arealersättning och djurbidrag m.m. (ram) 1 321 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 11 Intervention och exportbidrag för (ram) 1 546 000
jordbruksprodukter
-------------------------------------------------------------------------------
B 12 Räntekostnader för förskotterade (ram) 79 700 +2
arealersättningar m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
B 13 Jordbrukets blockdatabas (ram) 17 990
-------------------------------------------------------------------------------
B 14 Nedsättning av växthusnäringens (ram) +
koldioxidavgift
-------------------------------------------------------------------------------
B 15 REKO-stöd till trädgårdsnäringen (ram) +1
-------------------------------------------------------------------------------
B 16 Avbytartjänst (ram) +1
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
C 1 Fiskeriverket (ram) 65 514 -
-------------------------------------------------------------------------------
C 2 Strukturstöd till fisket m.m. (ram) 30 890
-------------------------------------------------------------------------------
C 3 Från EG-budgeten finansierade (ram) 80 000
strukturstöd till
fisket m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
C 4 Fiskevård (ram) 20 000
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
D 1 Främjande av rennäringen m.m. (ram) 35 700
-------------------------------------------------------------------------------
D 2 Ersättningar för viltskador m.m. (ram) 63 000
-------------------------------------------------------------------------------
D 3 Stöd till innehavare av fjällägenheter (ram) 1 538
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
E 1 Statens veterinärmedicinska anstalt (ram) 85 188
-------------------------------------------------------------------------------
E 2 Bidrag till (obet.) 75 669 -1
distriktsveterinärorganisationen
-------------------------------------------------------------------------------
E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande (ram) 22 381
åtgärder
-------------------------------------------------------------------------------
E 4 Centrala försöksdjursnämnden (ram) 8 202
-------------------------------------------------------------------------------
E 5 Bekämpande av smittsamma (ram) 90 950
husdjurssjukdomar
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
F 1 Statens livsmedelsverk (ram) 121 089 +
-------------------------------------------------------------------------------
F 2 Livsmedelsekonomiska institutet (ram) 8 045 -4 000
-------------------------------------------------------------------------------
F 3 Kostnader för livsmedelsberedskap (ram) 16 518
-------------------------------------------------------------------------------
F 4 Livsmedelsstatistik (ram) 22 290
-------------------------------------------------------------------------------
F 5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik (ram) 3 700
finansierad från
EG-budgeten
-------------------------------------------------------------------------------
F 6 Åtgärder inom livsmedelsområdet (ram) 30 000 +2
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
G 1 Sveriges lantbruksuniversitet (ram) 1 175 012 +
-------------------------------------------------------------------------------
G 2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: (ram) 11 304
Förvaltnings-
Kostnader
-------------------------------------------------------------------------------
G 3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: (ram) 208 320
Forskning samt kollektiv forskning
-------------------------------------------------------------------------------
G 4 Bidrag till Skogs- och (obet.) 929
Lantbruksakademien
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
H 1 Skogsvårdsorganisationen (ram) 280 584
-------------------------------------------------------------------------------
H 2 Insatser för skogsbruket (ram) 105 700
-------------------------------------------------------------------------------
H 3 Internationellt skogssamarbete (ram) 1 405 +
-------------------------------------------------------------------------------
H 4 Från EG-budgeten finansierade medel (ram) 6 000
för skogsskadeövervakning
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Summa 9 726 327 -9 000 +59
000
-------------------------------------------------------------------------------