I betänkandet behandlas åtta motionsyrkanden från allmänna motionstiden
1999 om förhandlingarna i Världshandelsorganisationen (WTO) på jord-
bruks- och miljöområdena. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, huvudsakli-
gen med hänvisning till tidigare riksdagsuttalanden i frågorna.
Till betänkandet fogas fem reservationer.
Motionerna
1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att försvara den europeiska modellen för jordbrukspro-
duktion och ta till vara speciella svenska handelsintressen på jordbruksområ-
det i kommande världshandelsförhandlingar.
1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk hållning inför kommande WTO-runda.
1999/2000:N243 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s förhandlingsposition på jordbruksområdet.
1999/2000:N382 av Yvonne Ruwaida och Mikael Johansson (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör
verka för att internationella miljökonventioner inte inskränks av WTO:s
regler enligt vad som i motionen anförts,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall arbeta för att livsmedelssäkerhet integreras i
artikel 20 i jordbruksavtalet som en non-trade issue,
11. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
Sverige skall arbeta för att målet för framtida livsmedelssäkerhet - ett håll-
bart jordbruk som tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska
aspekter - inte motverkas av reglerna i WTO:s jordbruksavtal,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall arbeta för att målsättningen om livsmedelssäker-
het ges en överordnad och operationaliserad roll i jordbruksavtalet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall arbeta för att effekten av nuvarande jordbruks-
avtal utvärderas innan nya regler för liberalisering genomförs.
Utskottet
Motionerna
Inför förhandlingarna inom WTO på jordbruksområdet betonas i motion
MJ222 (c) vikten av att den europeiska modellen för jordbruksproduktion
försvaras och att speciella svenska handelsintressen på jordbruksområdet tas
tillvara. Det är enligt motionärerna fråga om levande landsbygd, god djurom-
sorg och miljöhänsyn. Även jordbrukets multifunktionella betydelse, dvs.
uppnående av olika samhällsmål såsom säkra livsmedel, livsmedelsförsörj-
ning och miljö- och landsbygdsutveckling, bör framhållas (yrkande 2). Enligt
motion N243 (fp) är EU:s föreslagna förhandlingsupplägg som strävar till att
upprätthålla status quo vad gäller de stora jordbruksstöden inte acceptabelt.
Ambitionen måste i stället vara att uppnå längre gående liberaliseringar av
handeln med jordbruksprodukter än kommissionen enligt motionärernas
uppfattning tycks villig att gå med på. Det är också av vikt att konsumenter-
nas trygghet säkras genom ett förbättrat universellt regelverk för miljö- och
folkhälsoskydd (yrkande 2). I motion MJ257 (kd) framhålls att den svenska
hållningen inför kommande WTO-runda bör innebära en mer offensiv attityd
när det gäller ekologiskt uthålligt jordbruk, miljöaspekter och inställning til
animalieproduktionen (yrkande 13). Motionärerna i motion N382 (mp)
framlägger ett antal krav på det svenska förhandlingsarbetet. Sverige bör
arbeta för att målet för framtida livsmedelssäkerhet, dvs. ett hållbart jordbru
som tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter, inte
motverkas av reglerna i WTO:s jordbruksavtal (yrkande 11). Livsmedelssä-
kerhet bör integreras i artikel 20 i jordbruksavtalet som en s.k. non-trade
issue (yrkande 10). Målsättningen om livsmedelssäkerhet bör ges en över-
ordnad och operationaliserad roll i jordbruksavtalet (yrkande 12). Effekten
av nuvarande jordbruksavtal bör utvärderas innan nya regler för liberalise-
ring genomförs (yrkande 14).
När det gäller förhandlingarna på miljöområdet bör enligt motion N382
(mp) Sverige verka för att internationella miljökonventioner inte inskränks
av WTO:s regler. Det är enligt motionärerna av stor vikt att relationen mellan
WTO-avtalen och FN-konventioner eller övriga internationella överens-
kommelser regleras (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Inledningsvis vill utskottet erinra om att EG:s handelsrelationer med länder
utanför EU, liksom EG:s agerande i WTO, hanteras inom ramen för den
gemensamma handelspolitiken. Kommissionen för EG:s talan i dessa sam-
manhang.
Våren 1999 tog riksdagen ställning dels till regeringens skrivelse
1998/99:59 om svensk handelspolitik inför en ny WTO-runda, dels till ett
antal motioner på området (bet. 1998/99:NU13). WTO:s ministerkonferens,
som ägde rum i Seattle, avslutades i början av december 1999 utan att enig-
het kunde nås om igångsättandet av en ny multilateral förhandlingsrunda i
WTO. Ministerkonferensen misslyckades eftersom de deltagande länderna
inte kunde enas om texten till en slutdeklaration som skulle ha utgjort inled-
ningen till en ny multilateral förhandlingsrunda. Diskussionerna om nya
förhandlingar kommer att fortsätta under år 2000 och WTO:s generaldirektör
har i uppdrag att fortsätta konsultationerna om förutsättningarna för inledan-
de av en ny förhandlingsrunda. Inom ramen för WTO:s s.k. inbyggda agenda
har sektorsförhandlingar om jordbruk och tjänster formellt inletts i början av
år 2000. Ett första förhandlingsmöte rörande tjänster ägde rum i slutet av
februari i år och beträffande jordbruket kommer ett första förhandlingsmöte
att äga rum i slutet av mars. Huvudfrågorna för den kommande jordbruksför-
handlingen gäller ytterligare neddragningar av tullskydd, exportbidrag och
andra former av produktionsstimulerande stödåtgärder. Dessutom kommer
miljö-, konsument-, arbetsrätts-, djurskydds- och etikhänsyn att behandlas.
I sin skrivelse inför WTO-rundan anförde regeringen att länder med högt
skydd för jordbruket, som Japan, Korea, Schweiz och Norge, dittills i förbe-
redelsearbetet hade framhållit jordbruksproduktionens multifunktionalitet,
dvs. jordbrukets betydelse för att uppnå olika samhällsmål. Här utpekas
jordbrukets roll för säkra livsmedel, livsmedelsförsörjning, miljö och lands-
bygdsutveckling. Även EG anser att den fortsatta liberaliseringen bör ske på
ett sätt som beaktar värdet av jordbrukets multifunktionalitet. Enligt rege-
ringen skulle flertalet länder kunna enas om vikten av att sådana olika mål
skall uppnås. Oenighet råder dock om vilka medel som, utan att vara han-
delssnedvridande, skall väljas för att nå målen.
Näringsutskottet konstaterar i sitt ovan nämnda betänkande att det i ett vä-
sentligt antal frågor finns en värdegemenskap mellan de då aktuella motio-
nerna, som till stor del överensstämmer med dem som miljö- och jordbruks-
utskottet behandlar i detta betänkande, och regeringens skrivelse i synen på
förutsättningarna för de kommande förhandlingarna och inriktningen av de
svenska positionerna inom de viktigaste förhandlingsområdena. De syn-
punkter som framfördes i motionerna om inriktningen av förhandlingarna
rörande bl.a. jordbruksområdet synes enligt näringsutskottet i stora delar stå
överensstämmelse med de uppfattningar som uttrycktes i regeringens skri-
velse.
När det gäller jordbruksfrågorna konstaterade näringsutskottet, i likhet
med utrikesutskottet i sitt yttrande till näringsutskottet, att jordbruket var
nyckelfråga i de då förestående WTO-förhandlingarna. Den jordbrukspoli-
tiskt reglerade högprislinjen inom EU och i ett antal andra i-länder driver upp
produktionen inom dessa länder och resulterar i en överskottssituation. Som
ett viktigt steg ansåg näringsutskottet minskning av jordbrukssubventionerna
och därmed den dumpning av överskott som bönder i u-länder inte kan kon-
kurrera med. Näringsutskottet kunde se fördelar med vad som kan karaktäri-
seras som den europeiska modellen, dvs. ett jordbruk där en levande lands-
bygd, god djuromsorg och miljöhänsyn står i förgrunden. Detta fick dock
inte enligt näringsutskottets uppfattning förhindra en nödvändig anpassning
och en avreglering av EG:s jordbrukspolitik. De mål som här nämnts måste
alltså uppfyllas inom ramen för en fortsatt marknadsanpassning av den euro-
peiska jordbrukspolitiken.
Enligt vad miljö- och jordbruksutskottet erfarit är det främst USA och före-
trädare för den s.k. Cairnsgruppen som kräver att jordbruket i princip skall
behandlas som andra sektorer. För att kravet på att jordbruksprodukter inte
skall integreras i WTO-reglerna för andra varor skulle ges upp, frånträdde
EU sitt krav på en hänvisning till multifunktionalitet och djurvälfärd i sista
versionen av den jordbrukstext som diskuterades i Seattle. Texten ger emel-
lertid möjlighet för EU att återkomma i dessa frågor. Sveriges och EU:s
inställning kvarstår oförändrad.
Som framgår av det ovan anförda har riksdagen och regeringen i stor ut-
sträckning ställt sig bakom de allmänna synpunkter angående bl.a. jordbru-
kets roll i WTO-förhandlingarna som framförs i motionerna MJ222 (c) yr-
kande 2, MJ257 (kd) yrkande 13, N243 (fp) yrkande 2 och N382 (mp) yr-
kandena 10-12. Enligt utskottets mening bör motionerna i dessa delar lämnas
utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har vidare erfarit att Sverige i EU betonat vikten av att, i kom-
mande förhandlingar, hänsyn tas till u-ländernas problem med implemente-
ring av åtaganden i den s.k. Uruguayrundan. Med hänvisning härtill och till
vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrker utskottet motion N382
(mp) yrkande 14 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Som anförs i näringsutskottets betänkande är sambandet mellan handels-
politik och miljöfrågor ett prioriterat område för Sverige och EU som helhet i
WTO-sammanhang. Ett viktigt övergripande svenskt mål är att så långt som
möjligt undanröja risken för konflikt mellan miljöpolitiska och handelspoli-
tiska beslut. Det finns också anledning att erinra om att både Sverige och EU
i WTO:s arbete verkar för att handelsregelverket skall kunna stödja handels-
begränsande åtgärder vidtagna inom ramen för miljökonventioner. Som
näringsutskottet påpekar finns emellertid behov av att se över relationen
mellan handels- och miljöregler. De åtaganden som världens länder har gjort
på miljöområdet, inom ramen för bl.a. Agenda 21, får inte undergrävas av ett
WTO-avtal. Dock inser miljö- och jordbruksutskottet, som härvidlag delar
näringsutskottets uppfattning, de svårigheter som föreligger att hantera dessa
frågor; många u-länder ser de krav som reses från i-ländernas sida beträffan-
de mänskliga rättigheter i arbetslivet och miljöhänsyn mer som förtäckta
protektionistiska strävanden än omsorg om de värden som anspråken säger
sig vilja skydda. Även här måste balanserade förhandlingslösningar sökas
som förmår undanröja den atmosfär av misstänksamhet som nu omgärdar
dessa två frågeområden. Härutöver vill utskottet upprepa sitt uttalande från
januari i år (bet. 1999/2000:MJU6) att innevarande år måste tas till vara för
att fullt ut bredda vägen för att det beslut som Sverige eftersträvade i Seattl
skall kunna fattas så snart som möjligt. Särskilda insatser behövs för att
skapa ökad förståelse för att i WTO även diskutera frågor som miljö och
arbetsvillkor. I sin årliga berättelse om verksamheten i Europeiska unionen
(skr. 1999/2000:60) framhåller regeringen att Sverige har verkat aktivt för att
miljöfrågorna skall utgöra en del av en ny förhandlingsrunda inom WTO.
Som ett av många skäl till detta anförs att Sverige anser att handels- och
miljöpolitiken måste göras ömsesidigt stödjande och att WTO inom sitt
kompetensområde måste visa att också handelssystemet är berett att bidra till
att lösa de globala miljöproblemen och stödja det globala miljösamarbetet.
Den övergripande målsättningen för förhandlingsrundan vad avser miljö-
perspektivet har varit, och kommer enligt regeringen att fortsatt vara, ett
förhandlingsresultat där man kan identifiera miljövänliga konsekvenser inom
alla relevanta områden och sektorer och där de WTO-regler som påverkat
miljöskyddet har gjorts tydliga. Regeringen uttalar i skrivelsen sin avsikt att
fortsatt driva miljöfrågorna aktivt i WTO. Det kan tilläggas att, enligt vad
utskottet erfarit, EU i förarbetet till konferensen i Seattle framför allt har
drivit tre miljöfrågor: miljömärkning, försiktighetsprincipen och förhållandet
mellan miljöavtal och WTO. Dessa frågor utgör viktiga beståndsdelar i EU:s
arbete med att säkerställa att de globala regelverken på handels- och miljö-
områdena är ömsesidigt stödjande.
Utskottet vill slutligen erinra om att världens länder i slutet av januari 2000
anslöt sig till ett globalt avtal (protokoll) under konventionen om biologisk
mångfald. Protokollet reglerar handeln med s.k. genetiskt modifierade orga-
nismer, GMO, i bl.a. livsmedel, utsäde och djurfoder. I sitt anförande i kam-
maren den 3 februari 2000 med anledning av avtalet (prot. 1999/2000:60,
12 §) konstaterade miljöministern, som framhöll protokollet som ett genom-
brott på det internationella miljöområdet, att protokollet klart och tydligt
uttrycker att internationella miljöavtal och det globala handelssystemet skall
och kan samverka för att nå en hållbar utveckling. I protokollstexten påpekas
att internationella avtal skall vara ömsesidigt stödjande (mutually supportive)
och inte oförenliga med varandra. Vidare skall protokollet inte underordnas
andra internationella avtal men inte heller direkt påverka rättigheter och
skyldigheter i andra internationella avtal. Därmed, konstaterade miljöminis-
tern, har protokollet starka kopplingar till det internationella regelverket på
handelns område. Enligt miljöministern torde detta förhållande undanröja
riskerna för att de initiativ som har tagits inom WTO skall leda till att miljö
riskerna med den moderna biotekniken undervärderas. Avslutningsvis fram-
höll miljöministern bl.a. att protokollet ger skydd åt miljön samtidigt som det
fungerar som stöd för och i samstämmighet med Sveriges åtaganden under
frihandelsavtalet. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att internationella
avtal, för att fungera ömsesidigt stödjande, måste innehålla likvärdiga och
jämbördiga sanktionsbestämmelser. Detta för att förhindra att ett avtal domi-
nerar över ett annat.
Enligt utskottets mening innebär det ovan anförda att syftet med motion
N382 (mp) yrkande 2 torde bli tillgodosett utan någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande WTO-förhandlingar på jordbruksområdet
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ222 yrkande 2,
1999/2000:MJ257 yrkande 13, 1999/2000:N243 yrkande 2 och
1999/2000:N382 yrkande 11,
res. 1 (m) - motiv.
res. 2 (kd, c)
res. 3 (v, mp)
res. 4 (fp)
2. beträffande livsmedelssäkerhetens roll i jordbruksavtalet
m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N382 yrkandena 10 och 12,
res. 5 (mp)
3. beträffande utvärdering av nuvarande jordbruksavtal
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N382 yrkande 14,
4. beträffande WTO-förhandlingar på miljöområdet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N382 yrkande 2.
Stockholm den 30 mars 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Dan Ericsson
I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka Bohlin (s), Ingvar Eriksson
(m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-
Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp),
Michael Hagberg (s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jonas Ringqvist
(v) och Marianne Samuelsson (mp).
Reservationer
1. WTO-förhandlingar på jordbruksområdet (mom. 1,
motiveringen)
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och
Lars Lindblad (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Näringsutskottet konstaterar" och på s. 4 slutar med "riksdagens sida"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör Sverige inom EU verka för en avreglerad och
förenklad jordbrukspolitik. Utifrån en hög rationaliseringsgrad och ett gedi-
get kunnande är det svenska jordbruket konkurrenskraftigt i EU-
sammanhang. Detta förutsätter emellertid att inhemska konkurrenshämman-
de kostnader och regler undanröjs. Avregleringen måste genomföras succes-
sivt och med respekt för näringens anpassning till en friare marknad. Avreg-
lering och marknadsanpassning är på sikt en överlevnadsfråga för hela det
europeiska jordbruket.
Livsmedelsproduktionen är en betydelsefull del av EU:s näringsliv och av
dess kultur. Det är därför av vikt att såväl primärproduktion som industri kan
dra nytta av den öppnade världsmarknad som kommer att bli följden av
redan genomförda och kommande förhandlingar i WTO. Ambitionen måste
vara att, efter ytterligare avregleringar, europeiska livsmedel skall vara vin-
nare på världsmarknaden. En annan viktig utgångspunkt i detta sammanhang
är att EU:s livsmedelsförsörjning inte får riskeras. Om avregleringar och
liberaliseringar sker i någorlunda samma takt i samtliga större producentom-
råden finns enligt utskottets mening ingen större risk för att EU:s livsme-
delsproduktion drastiskt skulle minska. Om däremot en snabb och ensidig
avreglering genomförs är risken uppenbar att andra världsdelars jordbrukare
och industrier blir de enda vinnarna. Någon form av korrektiv bör dock alltid
finnas om produktionen skulle nå en kritisk nedre gräns.
Givetvis skall jordbruk bedrivas inom ramen för en hållbar utveckling och
omfattas av samma miljöhänsyn som andra verksamheter.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna MJ222 (c) yrkande 2,
MJ257 (kd) yrkande 13, N243 (fp) yrkande 2 och N382 (mp) yrkandena 10-
12.
2. WTO-förhandlingar på jordbruksområdet (mom. 1)
Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Eskil Erlandsson (c) anför:
I de pågående WTO-förhandlingarna måste Sverige och EU ställa mer be-
stämda krav utifrån de miljö- och djurskyddskrav som ställs på svenskt och
europeiskt jordbruk. Enligt vår mening krävs en mer offensiv hållning mot
ett mer ekologiskt jordbruk, miljöaspekter och animalieproduktionen.
Jordbrukets multifunktionella betydelse, dvs. dess betydelse för att nå
många olika samhällsmål, bl.a. säkra livsmedel, livsmedelsförsörjning, mil-
jö- och landsbygdsutveckling, bör kunna utvecklas även efter de kommande
förhandlingarna i WTO. Sverige bör ansluta sig till principerna för EU:s
gemensamma jordbrukspolitik och i de kommande WTO-förhandlingarna slå
vakt om den europeiska modellen för jordbruket och verka pådrivande för att
den fortsatta liberaliseringen beaktar värdet av jordbrukets multifunktionali-
tet. Det svenska jordbrukets mervärden när det gäller miljöanpassning, säkra
livsmedel och god djuromsorg får inte gå förlorade i den ständigt pågående
strävan att åstadkomma lägre livsmedelspriser och ökad import. Vi anser att
det är fullt möjligt att värna den europeiska modellen för jordbruket samti-
digt som EU sänker sitt tullskydd gentemot omvärlden.
Det är positivt med gemensamma handelsregler på jordbruksområdet, men
det är också av vikt att det europeiska jordbrukets intressen försvaras i kom-
mande handelsförhandlingar. Regeringen måste inom EU agera på ett sådant
sätt att Sverige får ett konstruktivt inflytande på utformningen av EU:s posi-
tioner inför handelsförhandlingarna och att specifika svenska handelsintres-
sen tas till vara i förhandlingarna.
Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande WTO-förhandlingar på jordbruksområdet
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ222 yrkan-
de 2 och 1999/2000:MJ257 yrkande 13 och med avslag på motionerna
1999/2000:N243 yrkande 2 och 1999/2000:N382 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. WTO-förhandlingar på jordbruksområdet (mom. 1)
Kjell-Erik Karlsson (v), Jonas Ringqvist (v) och Marianne Samuelsson (mp)
anför:
Som anförs i motion N382 (mp) måste, för att en långsiktigt hållbar livsme-
delsproduktion skall kunna uppnås, förstörelsen av jord och vatten upphöra
och människor få tillgång till odlingsbar mark. Lokalt anpassade uthålliga
jordbruksprodukter måste utvecklas och bönderna ges rimliga produktions-
villkor. Jordbrukets multifunktionalitet är av stor vikt, liksom jordbrukets
ansvar för bevarande av naturresurser, för utvecklingen och bevarandet av
kulturlandskapet, för landsbygdsutvecklingen och för livsmedelssäkerheten.
Balansgången mellan protektionism och jordbrukets multifunktionalitet är
komplicerad, men liberaliseringen av handeln med jordbruksprodukter får
inte bli ett självändamål som förstör förutsättningarna för en framtida hållbar
livsmedelsproduktion. Mot denna bakgrund bör Sverige i WTO-
förhandlingarna aktivt verka för att målet för framtida livsmedelssäkerhet,
dvs. ett hållbart jordbruk som tar hänsyn till sociala, miljömässiga och eko-
nomiska aspekter, inte motverkas av jordbruksavtalet.
Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande WTO-förhandlingar på jordbruksområdet
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N382 yrkande 11
och med avslag på motionerna 1999/2000:MJ222 yrkande 2,
1999/2000:MJ257 yrkande 13 och 1999/2000:N243 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. WTO-förhandlingar på jordbruksområdet (mom. 1)
Harald Nordlund (fp) anför:
Handeln med jordbruksprodukter är en nyckelfråga i WTO-förhandlingarna,
inte minst för u-länderna. Det otillfredsställande utfallet av jordbruksför-
handlingarna inom EU visar enligt min mening på behovet av liberaliseringar
inom detta område. Det är anmärkningsvärt att Sverige accepterat att kostna-
derna för jordbrukspolitiken inom EU skall öka. Som anförs i motion N243
(fp) bör Sverige med kraft verka för att EU:s föreslagna förhandlingsupp-
lägg, som strävar till att upprätthålla status quo vad gäller de stora jordbruk
stöden, inte accepteras. Om förhandlingarna skall kunna leda till ökade han-
delsmöjligheter måste strävan vara att uppnå längre gående liberaliseringar
av handeln med jordbruksprodukter än vad kommissionen för närvarande
tycks vara villig att godta. Samtidigt är det viktigt att konsumenternas säker-
het tryggas genom ett förbättrat universellt regelverk för miljö- och folk-
hälsoskydd.
Jag anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande WTO-förhandlingar på jordbruksområdet
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N243 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1999/2000:MJ222 yrkande 2,
1999/2000:MJ257 yrkande 13 och 1999/2000:N382 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Livsmedelssäkerhetens roll i jordbruksavtalet m.m.
(mom. 2)
Marianne Samuelsson (mp) ) anför:
Som anförs i motion N382 (mp) har Sverige tidigare hävdat att hänsyn skall
tas till nettoimporterande u-länders livsmedelssäkerhet, vilket inte har ac-
cepterats inom EU. Det är emellertid av största vikt att Sverige i jordbruks-
förhandlingarna driver frågan om integrering av livsmedelssäkerhet i artikel
20 i jordbruksavtalet som en s.k. non-trade issue. Vidare bör livsmedelssä-
kerhet ges en överordnad och operationaliserad roll i avtalet. Detta innebär,
förutom påskyndande av avvecklingen av exportsubventioner i de rika län-
derna, att importfrämjande åtgärder såsom skyddstullar, stödåtgärder eller
s.k. minimi access-kvoter skall kunna genomföras i syfte att öka livsmedels-
säkerheten i u-länderna.
Jag anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande livsmedelssäkerhetens roll i jordbruksavtalet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:N382 yrkandena 10
och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,