I betänkandet behandlas 30 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden åren 1998 och 1999 rörande
genteknik. Motionerna behandlar bl.a. frågor om
villkoren för användningen av genetiskt modifierade
organismer, lagstiftningsfrågor, moratorium eller
förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt
modifierade organismer och vissa forskningsfrågor.
Några motioner tar dessutom sikte på Sveriges
agerande i EU och andra internationella organ.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning
till bl.a. pågående utredningar och reformarbete
inom EU samt tidigare riksdagsbeslut.
Till betänkandet bifogas 7 reservationer och 2
särskilda yttranden.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1998
1998/99:MJ219 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om genteknik.
1998/99:MJ222 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att en
"genetisk erosion" inte sker med dagens tambi.
1998/99:MJ254 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utnyttjande av
modern genteknik.
1998/99:MJ508 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till
uppbyggandet av genbanker och fältgenbanker,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en FN-konferens om
bioteknik,
6. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen
om genetiskt modifierade organismer att
rapporteringsskyldighet till myndighet ingår,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kravet att den
etiska paragrafen i den svenska
gentekniklagstiftningen får en motsvarighet i EU:s
direktiv,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utvärdering av
den etiska paragrafen i gentekniklagen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
miljökonsekvensbeskrivningar i gentekniklagen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om moratorium för
GMO.
1998/99:MJ512 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett tillfälligt
förbud för odling av genmanipulerade grödor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU
skall verka för ett tillfälligt stopp för
godkännande av nya genmanipulerade grödor.
1998/99:MJ513 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förbud för odling av
genmanipulerade grödor i landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att grödor med
antibiotikaresistens inte bör odlas i landet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förbud att använda
pressvatten och annat material från genmanipulerade
grödor med antibiotikaresistens som gödselmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskning om risker
med genmanipulerade livsmedel och sambanden mellan
sammansättning i livsmedlen och odlingsmetod.
1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett moratorium
för utsättande av gentekniskt modifierade grödor.
Motioner från allmänna motionstiden 1999
1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om strikta regler
för användningen av genetiskt modifierade växter i
jordbruket och vikten av att övervakningssystem
byggs upp för de växter som godkänts för odling i
jordbruket,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
användningen av grödor som är resistenta mot
bekämpningsmedel måste ske på ett säkert sätt,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om märkningen inom
gentekniken.
1999/2000:MJ513 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
substitutionsprincipen och GMO (genmodifierade
organismer),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till
uppbyggandet av genbanker och fältgenbanker,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en FN-konferens om
bioteknik,
7. att riksdagen beslutar om sådan ändring i
gentekniklagen att rapporteringsskyldighet till
myndighet skall föreligga efter försöksutsättning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utvärdering av
den etiska paragrafen i gentekniklagen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om svenska krav när
EG:s gendirektiv skall skrivas om,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
miljökonsekvensbeskrivningar i gentekniklagen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om moratorium för
utsättning av GMO (genmodifierade organismer).
1999/2000:MJ533 av Ronny Olander m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om genteknik.
1999/2000:MJ605 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av
modern genteknik.
Utskottet
Tidigare behandling
Under riksmötet 1997/98 avgav utskottet två
betänkanden över motioner om genetiskt modifierade
organismer (1997/98:JoU6 och 1997/98:JoU14). I
betänkande 1997/98:JoU6 behandlade utskottet
yrkanden om tillfälligt förbud eller moratorium för
odling av genetiskt modifierade organismer, om
etiska krav och yrkanden om stöd till uppbyggandet
av genbanker m.m. Vidare behandlades frågan om
märkning av produkter som innehåller genetiskt
modifierade organismer. I betänkande 1997/98:JoU14
berörde utskottet frågor bl.a. om hindren för modern
genteknik, genbanker, FN-konferens om bioteknik och
märkning av produkter med genetiskt modifierade
organismer. I det sistnämnda betänkandet avslogs
motionsyrkandena med hänvisning bl.a. till att
regeringen tillsatt Kommittén om bioteknik i
samhället - möjligheter och risker
(Bioteknikkommittén, dir. 1997:120).
Utfrågningar
Utskottet anordnade den 15 februari 2000 en
utfrågning med representanter för
Bioteknikkommittén. Utskottet har också anordnat en
utfrågning med företrädare för Miljödepartementet om
det i januari 2000 i Montreal träffade avtalet för
internationell handel med genetiskt modifierade
organismer (Cartagenaprotokollet om biosäkerhet).
Lagstiftningen om genteknik
Genom införandet av miljöbalken kom lagen (1994:900)
om gentekniskt modifierade organismer
(gentekniklagen) att upphöra att gälla. De regler
som behandlar genteknik återfinns i 13 kap.
miljöbalken. Reglerna tillämpas enligt 1 § vid
innesluten användning och avsiktlig utsättning av
genetiskt modifierade organismer. Utförliga
tillämpningsföreskrifter till 13 kap. miljöbalken
finns i förordningen (1994:901) om gentekniskt
modifierade organismer (omtryckt 1998:945). De
svenska bestämmelserna grundas på motsvarande
reglering inom EU. Dessa utgörs av direktiv
90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt
modifierade mikroorganismer och direktiv 90/220/EEG
om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön. Det sistnämnda direktivet
innehåller också regler om utsläppande av produkter
på marknaden. De svenska reglerna är emellertid i
någon mån mer omfattande än EG-direktiven; det
gäller etiska hänsyn och bestämmelser om innesluten
användning av genetiskt modifierade djur och växter.
Direktiv 90/219/EEG har genomgått ganska omfattande
ändringar genom rådets direktiv 98/81/EEG.
Kommissionen har dessutom lämnat förslag till
ändringar i direktiv 90/220/EEG (KOM (1998) 85 och
KOM (1999) 139). Förslagen behandlades i rådet den
24 juni 1999 och arbetet med genomförandet
fortsätter. Som exempel på redan genomförda
ändringar av 90/220/EEG kan nämnas direktiv
97/35/EG, där bl.a. uppgiftsskyldigheten vid anmälan
för utsläppande på marknaden utökades. I förordning
EG/258/97 behandlas introduktion av nya livsmedel
och livsmedelsingredienser på marknaden.
Kommissionen har också infört ytterligare
bestämmelser om märkning, t.ex. märkning av
livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller
genmodifierade tillsatser och aromer eller sådana
som framställts av genetiskt modifierade organismer
(EG/50/2000).
Motionerna
I motionerna 1998/99:MJ254 (m) yrkande 8 och
1999/2000:MJ605 (m) yrkande 10 framhålls vikten av
att svenska förädlingsföretag inom
livsmedelstekniken skall få använda samma tekniker
och material som konkurrenter utomlands.
I motionerna 1998/99:MJ219 (c) yrkande 11 samt
1999/2000:MJ222 (c) yrkandena 15 och 16 understryks
behovet av försiktighet vid utsättning av genetiskt
modifierade växter inom jordbruket. Motionerna pekar
också på att användningen av grödor som är
resistenta mot bekämpningsmedel måste ske på ett så
säkert sätt att de inte får möjlighet att sprida
denna egenskap till vilt levande växter. Vikten av
en noggrann prövning vid utsättning av
genmodifierade växter och en ständig uppföljning av
märkningsbestämmelserna framhålls dessutom.
Motionerna tar även upp frågan om ett
övervakningssystem för de växter som godkänts för
odling i jordbruket.
I motion 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 1 förordas
att substitutionsprincipen tillämpas på genetiskt
modifierade organismer så att genmodifiering inte
skall ske om de eftersträvade effekterna kan uppnås
på ett mindre riskabelt sätt.
Enligt motion 1999/2000:MJ533 (s) borde samhället
sprida större kännedom om produktionstekniken kring
Kravmärkta livsmedel och ta initiativ till en större
allmänpolitisk debatt om genteknikens problem och
konsekvenser.
I motionerna 1998/99:MJ512 (v) yrkande 1,
1998/99:MJ508 (kd) yrkande 10, 1999/2000:MJ513 (kd)
yrkande 11 och 1998/99:MJ749 (c) yrkande 14 ställs
krav på att ett tillfälligt förbud eller moratorium
införs för utsättning av genmodifierade organismer
tills EU:s regler för godkännande av genmodifierade
grödor har setts över.
Miljöpartiet kräver i motion 1998/99:MJ513 (mp)
yrkandena 1 och 2 att förbud införs för odling av
genmodifierade växter och växter med
antibiotikaresistens i landet.
I motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 6 och
1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 7 tas frågan om krav på
rapporteringsskyldighet till myndighet vid slutförd
försöksutsättning av genetiskt modifierade
organismer upp. Motionärerna anser att EU:s
bestämmelse om sådan rapporteringsskyldighet skall
få en motsvarande bestämmelse i svensk lagstiftning.
Kristdemokraterna pekar vidare i motionerna
1998/99:MJ508 (kd) yrkande 8 och 1999/2000:MJ513
(kd) yrkande 8 på behovet av att de etiska
bestämmelserna i svensk lagstiftning utvärderas.
Enligt motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 9 och
1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 10 bör regeln om
förhandsbedömning vid utsättandet av genetiskt
modifierade organismer kompletteras med krav på
utredning om alternativa lokaliseringar och
utformningar i likhet med principerna för
miljökonsekvensbeskrivningar.
I motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 7 och
1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 9 framförs krav på att
den svenska bestämmelsen om att etiska hänsyn skall
tas vid odling och marknadsföring av genetiskt
modifierade organismer skall få en motsvarande
bestämmelse i EU:s rättsakter.
Motion 1998/99:MJ512 (v) yrkande 2 tar upp kravet
på att Sverige inom EU skall verka för införande av
ett tillfälligt stopp för godkännanden av
genmodifierade grödor tills reglerna för godkännande
setts över.
I motion 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 17 understryks
vikten av att möjligheten att märka produkter som
innehåller genmodifierade organismer inte urholkas
genom överenskommelser inom ramen för WTO.
Motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 4 och
1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 5 behandlar behovet av
en FN-konferens om bioteknik. De frågor som bör tas
upp på denna nivå är enligt motionerna huruvida
genetiskt modifierade organismer över huvud taget
skall få släppas ut och i så fall villkoren härför,
behovet av kontrollorgan för bevakning av
bioteknikens tillämpning och försöksdjurens
situation.
Kristdemokraterna anser i motionerna 1998/99:MJ508
(kd) yrkande 3 och 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 4
att Sverige bör verka för att stödja u-länderna att
inrätta ett formellt nät av genbanker och
fältgenbanker under FAO:s kontroll.
I motionerna 1998/99:MJ222 (mp) yrkande 2 och
1998/99:MJ513 (mp) yrkande 6 behandlas frågan om
forskning kring riskerna med nuvarande avel av
tambin och med livsmedel som innehåller genetiskt
modifierade organismer och sambanden mellan
sammansättning i livsmedlen och odlingsmetod.
Slutligen anser Miljöpartiet i motion 1998/99:MJ513
(mp) yrkande 3 att förbud bör införas mot att
använda pressvatten och annat material från
genmodifierade grödor med antibiotikaresistens som
gödselmedel.
Utskottets överväganden
Tillämpning av gentekniken
Inom biotekniken, som omfattar det tekniska
utnyttjandet av celler eller cellbeståndsdelar, har
på senare år det nya metodområdet, gentekniken,
kommit att utvecklas. Genteknik utgör egentligen ett
samlingsbegrepp för flera olika metoder för
isolering, mångfaldigande och inplanterande av
genetiskt material i levande celler. Gentekniken har
särskilt kommit att tillämpas inom forskningen och
växtförädlingen. Regleringen av gentekniken inom
jordbruk och handel är i dag föremål för översyn
både inom landet och internationellt. Nyligen har
deltagarländerna i konferensen i Montreal träffat
avtal för internationell handel med genmodifierade
organismer - Cartagenaprotokollet om biosäkerhet -
vilket skall undertecknas i maj 2000 i Nairobi. De
ändringar i direktiv 90/220/EEG som EU:s ministerråd
enats om utgörs av regler om beaktande av etiska
aspekter och om försiktighet samt av preciserade
bestämmelser om märkning av produkter som innehåller
genetiskt modifierade organismer. Det skall även bli
obligatoriskt att inhämta synpunkter från
allmänheten innan produkter med genmodifierade
organismer sprids eller saluförs. Slutligen utgörs
ändringsförslaget av bestämmelser om uppföljning av
hanteringen av genetiskt modifierade organismer i
miljön. Miljöministern har också vid en
interpellationsdebatt i januari 2000 uttalat att det
inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta
fram en svensk miljöpolicy om antibiotikaresistens i
genetiskt modifierade organismer.
Möjligheterna att introducera nya livsmedel och
livsmedelsingredienser på den europeiska marknaden
regleras i förordning EG/258/97. Inom förordningens
tillämpningsområde ligger även livsmedel och
livsmedelsingredienser som genomgått en
genmodifiering. Förordningen innebär att ett
förhandsgodkännande krävs innan ett nytt livsmedel
introduceras. Sedan produkten väl introducerats på
marknaden gäller även på detta område principen om
varors fria rörlighet. De svenska reglerna är
harmoniserade med EU:s. Enligt 6 § förordningen
(1994:901) om genetiskt modifierade organismer får
därför produkter innehållande genetiskt modifierade
organismer släppas ut på marknaden utan tillstånd om
en behörig myndighet inom något annat land i EU
lämnat motsvarande tillstånd till ett utsläppande av
produkten. Förutsättningarna för svenska
förädlingsföretag att använda gentekniken och
genetiskt modifierade organismer torde därför vara i
stort sett likvärdiga med övriga EU-länders.
Eftersom syftet med motionerna 1998/99:MJ254 (m)
yrkande 8 och 1999/2000:MJ605 (m) yrkande 10 därmed
torde vara tillgodosett bör de lämnas utan åtgärd.
Gentekniken kan innebära risker för negativa
konsekvenser som inte skall bagatelliseras. Frågor
om säkerheten kring användningen av grödor som är
resistenta mot bekämpningsmedel är viktiga, och
utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna
1998/99:MJ219 (c) yrkande 11 samt 1999/2000: MJ222
(c) yrkandena 15 och 16 om behovet av försiktighet
vid utsättning av genetiskt modifierade växter inom
jordbruket. Det inledningsvis redovisade förslaget
till ändring av direktiv 90/220/EEG innehåller
emellertid flera nya bestämmelser om
miljöriskbedömning och om obligatoriska
uppföljningsprogram. Det framgår också att
försiktighetsprincipen har beaktats vid utarbetandet
av ändringarna. Enligt vad utskottet erfarit har
förslaget redan medfört att företag som i EU ansöker
om introduktion av grödor som uppvisar en förhöjd
tolerans mot herbicider på frivillig väg uppfyller
de nya kraven, men att Sverige trots det röstade för
avslag på ansökningarna med hänvisning till behovet
av att det inom EU först upprättas riktlinjer för
uppföljningsprogram för sådana grödor. Mot bakgrund
av det ovan anförda finner utskottet att motionerna
bör lämnas utan vidare åtgärd.
De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken
innebär att det ställs krav på försiktighetsmått och
- vid yrkesmässig verksamhet - bästa möjliga teknik
när en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra
skada eller olägenhet för människors hälsa eller
miljön. Vidare gäller den s.k. produktvalsprincipen
även vid användning av biotekniska organismer.
Jordbruksverket har meddelat utförliga föreskrifter
om bl.a. aktsamhetskraven i författningarna SJVFS
1999:122-124. Motion 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 1
får med det anförda anses i huvudsak tillgodosedd.
I Bioteknikkommitténs uppdrag ingår att utreda
bioteknikens möjligheter och risker och däri ingår
att analysera hur kunskaper, normer, värderingar och
faktorer formar attityder till den moderna
biotekniken. Kommittén skall dessutom lämna förslag
som syftar till att åstadkomma en allmänt höjd
kunskapsnivå om den moderna biotekniken och dessutom
särskilt överväga hur en etisk diskussion om detta
dynamiska område skall kunna utvecklas i framtiden.
Utredningen skall enligt direktiven därför arbeta
utåtriktat och främja debatt och diskussion om
frågor som rör den nya biotekniken och verka för att
förutsättningar skapas för att kanalisera människors
engagemang. Uppdraget skall redovisas senast den 1
december 2000. I avvaktan på resultatet av
Bioteknikkommitténs arbete anser utskottet att
motion 1999/2000:MJ533 (s) bör lämnas utan någon
åtgärd.
När det gäller frågor om tillfälligt förbud eller
moratorium för odling av genetiskt modifierade
organismer som yrkas i motionerna 1998/99:MJ512 (v)
yrkande 1, 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 10,
1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 11, 1998/99:MJ749 (c)
yrkande 14 samt de krav som framställs i motion
1998/99:MJ513 (mp) yrkandena 1 och 2, har utskottet
vid flera tidigare tillfällen (se 1997/98:JoU6 s. 5)
framhållit att Sverige genom EES-avtalet åtog sig
att införliva bl.a. direktiv 90/220/EEG. Direktivet
har dessutom genom Sveriges medlemskap i EU blivit
bindande i enlighet med vad som anges i artikel 189
i Romfördraget (numera artikel 249). Enligt
utskottets mening finns det inte några lagliga
möjligheter att i Sverige införa ett allmänt
moratorium eller förbud mot att odla genetiskt
modifierade organismer. För närvarande prövas
användningen av genetiskt modifierade organismer
från fall till fall, och tillsynsmyndigheten får
meddela de förelägganden och förbud som behövs i
enskilda fall för att motverka bl.a. hälso- och
miljöskador. Enligt vad utskottet erfarit avser
Sverige att inta en stor restriktivitet vid
bedömningen av genetiskt modifierade organismer till
dess att det inledningsvis omnämnda förslaget till
ändringar av direktivet trätt i kraft. På grund av
det anförda bör de aktuella motionerna inte
föranleda någon vidare åtgärd.
Vissa lagstiftningsfrågor
Artikel 8 i direktiv 90/220/EEG föreskriver
rapporteringsskyldighet med avseende på risker för
människors hälsa eller för miljön sedan en
utsättning slutförts. Någon motsvarande bestämmelse
finns inte i svensk lagstiftning. Utskottet anser
emellertid att artikel 8 i direktivet innebär att
det föreligger en sådan rapporteringsskyldighet i
samtliga medlemsstater. Dessutom överväger man för
närvarande i Miljödepartementet om de svenska
bestämmelserna om genetiskt modifierade organismer
behöver förtydligas i detta avseende och i vissa
andra avseenden. I avvaktan härpå bör motionerna
1998/99:MJ508 (kd) yrkande 6 och 1999/2000:MJ513
(kd) yrkande 7 lämnas utan åtgärd.
I Bioteknikkommitténs uppdrag ligger att
identifiera de frågor som kräver en vidareutvecklad
konsekvensbedömning och en fördjupad etisk
diskussion i enlighet med vad som anförs i
motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 8 och
1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 8. Motionernas syfte
torde därmed vara tillgodosett, och utskottet anser
att motionerna kan lämnas utan åtgärd.
I 13 kap. 8 § miljöbalken finns regler om att
innesluten användning och avsiktlig utsättning av
genmodifierade organismer skall föregås av en
utredning för bedömning av skaderiskerna. Denna
utredning skall kunna läggas till grund för en
tillfredsställande bedömning av vilka hälso- och
miljöskador som organismerna kan orsaka. Berörda
myndigheter har fått bemyndigande att i detalj ange
hur en sådan utredning skall utformas. När
myndigheterna meddelar sådana föreskrifter skall de
samråda med Gentekniknämnden och Naturvårdsverket
samt särskilt beakta vad som sägs i artikel 6 och
bilaga 3 till direktiv 90/219/EEG (avser bl.a.
riskbedömning beträffande hälsa och miljö och
faktorer för säkerhetsbedömning). De allmänna
hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ställer bl.a.
krav på försiktighetsmått och val av plats som är
lämplig med hänsyn till miljöbalkens
målformuleringar m.m. Motionerna 1998/99:MJ508 (kd)
yrkande 9 och 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 10
avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda
med det anförda.
Sveriges agerande i EU m.m.
Frågan om Sverige skall verka för införande av en
bestämmelse om etisk bedömning i EU:s regelverk
enligt motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 7 och
1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 9 behandlades i samband
med införandet av miljöbalken. En remissinstans
påtalade att EG-direktivet saknar uttryckliga regler
om etiska bedömningar. Emellertid innebär förslaget
till ändring i direktiv 90/220/EEG bl.a. att
kommissionens grupp för etik inom vetenskap och ny
teknik får rådfrågas i allmänna etiska frågor
angående avsiktlig utsättning av genetiskt
modifierade organismer. Eftersom syftet med
motionerna således synes tillgodosett, avstyrker
utskottet motionerna.
Motion 1998/99:MJ512 (v) yrkande 2 grundas på
uppfattningen att det i dag saknas kunskap om hur
antibiotikaresistenta gener påverkar människan och
att resistens mot ogräsbekämpningsmedel hos
genmodifierade grödor innebär att ett
kemikalieberoende byggs in i jordbruket. Som
tidigare påpekats pågår i EU arbete med att ändra
direktiv 90/220/EEG. Förslaget innebär bl.a.
förändringar i hanteringen av genmodifierade
organismer i miljön och på marknaden. Miljöministern
har i ett skriftligt svar till riksdagen dessutom
uttalat att Sverige och flera andra länder inom EU
intar en mycket restriktiv hållning till ansökningar
om utsättning av nya genmodifierade grödor tills
ändringsdirektivet trätt i kraft. På grund av det
anförda anser utskottet att motionen inte bör
medföra någon åtgärd.
Utskottet har vid tidigare behandling av motioner
om genetiskt modifierade organismer uttalat
uppfattningen att det genom märkning tydligt skall
framgå att en produkt innehåller genetiskt
modifierade organismer. Inom EU finns en rad
bestämmelser om märkning av livsmedel som säljs till
konsumenter. Miljöbalken (13 kap. 18 §) anger att
regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela bestämmelser om märkning av
genetiskt modifierade organismer.
Cartagenaprotokollet om biosäkerhet innehåller
regler om att bl.a. livsmedel som innehåller
genetiskt modifierade organismer skall märkas. I
avtalets inledande text anges att internationella
avtal skall vara ömsesidigt stödjande och inte vara
oförenliga med varandra, och enligt artikel 14 får
deltagarländerna ingå bi- och multilaterala avtal
förutsatt att sådana överenskommelser inte medför en
lägre grad av skydd än vad som stadgas i
protokollet. Miljöministern har i riksdagen uttalat
att detta undanröjer risken för att de initiativ som
tagits inom Världshandelsorganisationen WTO (World
Trade Organization) skall leda till att
miljöriskerna med den moderna biotekniken
undervärderas. Det yrkande som framställts i motion
1999/2000:MJ222 (c) yrkande 17 synes därför vara
tillgodosett. Utskottet föreslår att motionen lämnas
utan åtgärd.
Kravet i motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 4
och 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 5 om att Sverige
bör ta initiativ till en FN-konferens om bioteknik
behandlades redan i betänkande 1997/98:JoU14.
Utskottet avstyrkte då kravet med hänvisning bl.a.
till att i Bioteknikkommitténs uppdrag ligger att
bedöma långsiktiga förändringseffekter av den
moderna biotekniken och att lämna förslag till en
övergripande politik för området i ett
internationellt perspektiv. Utskottet gör i dag
ingen annan bedömning och avstyrker motionerna i
avvaktan på Bioteknikkommitténs redovisning av sitt
uppdrag.
Motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 3 och
1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 4 tar sikte på Sveriges
roll i arbetet med att stödja u-ländernas
uppbyggande av genbanker och fältgenbanker. I
betänkande 1997/98:JoU6 s. 6 f. konstaterades att
det i departementspromemorian (Ds 1996:73)
Biodiversitet och framtida genpolitik redovisats
frågor om en svensk strategi för växtgenetiska
resurser. I promemorian föreslogs bl.a. att en
policykommitté skulle upprättas för diskussion av
strategiska frågor såväl inom landet som
internationellt. De då aktuella motionerna
avstyrktes med hänvisning bl.a. till att
Regeringskansliets behandling av promemorian då ännu
inte var klar. För närvarande pågår ett arbete med
att bygga upp en genbanksverksamhet bl.a. i södra
Afrika med Nordiska genbanken och Sida som
deltagare. Sverige genom Sida lämnar dessutom
ekonomiskt stöd m.m. till CGIAR (Konsultativa
gruppen för internationell jordbruksforskning) där
30 % av stödet går till arbete som rör biologisk
mångfald inklusive växtgenetiska resurser och till
CBDC (Community Biodiversity Development and
Conservation Program) som arbetar för att stärka
lokal växtförädling och utöka samarbetet mellan
växtförädlare på lokal nivå och växtförädling på
nationell och internationell nivå. Därutöver arbetar
en kontaktgrupp inom FAO (Food and Agriculture
Organization) med att omförhandla det
internationella åtagandet för växtgenetiska
resurser. EU är representerat med fem ledamöter.
Någon representant för Sverige ingår dock inte i EU-
gruppen. Syftet är att skapa ett multilateralt avtal
för reglerna om tillträde till och utbyte av
växtgenetiska resurser i överensstämmelse med
artikel 15 i konventionen om biologisk mångfald,
vilken stadgar nationell suveränitet över de
växtgenetiska resurserna. Avtalet är avsett att
innehålla bl.a. generella regler för ersättningen
för i-ländernas tillträde till u-ländernas
växtgenetiska resurser. Det är tänkt att detta avtal
skall vara klart i mitten av år 2000. Den
kontaktgrupp inom EU som skapats med anledning av
förhandlingarna i FAO arbetar nu med att lämna
förslag till förhandlingsmandat till de fortsatta
mötena. Utskottet har emellertid från
Jordbruksdepartementet erfarit att det är osäkert om
avtalet blir klart i tid eller om arbetet kommer att
fortsätta under Sveriges ordförandeskap första
halvåret år 2001. Mot bakgrund av de pågående
förhandlingarna och vad som i övrigt anförts saknas
skäl att nu föreslå någon åtgärd med anledning av
motionerna.
Övriga yrkanden
I utskottets betänkande 1999/2000:MJU11 om vissa
forskningsfrågor behandlas forskningsområden som
berör bl.a. bin och biavel. Utskottet påpekade där
att riksdagen har godkänt principerna om
ansvarsfördelning på forskningsområdet, innebärande
bl.a. att organ med sakkunskap inom berörda områden
beslutar om verksamheten och den närmare
medelsfördelningen. Därför går inte utskottet
närmare in på en saklig prövning av motioner om mer
preciserade forskningsinriktningar eller projekt.
Den prövningen ankommer närmast på de organ som
beviljar medel till enskilda projekt, efter
sedvanlig kvalitetsprövning av bidragsansökningarna
från forskarna. Utskottet har dessutom inget
underlag för att göra den nödvändiga vetenskapliga
bedömningen av forskningsbehovet eller
prioriteringar inom olika forskningsprojekt inom
ramen för tillgängliga resurser. Det bör i
sammanhanget dessutom nämnas att regeringen har för
avsikt att i september 2000 lägga fram en
proposition om en ny forskningspolitik. Utskottet
avstyrker motionerna 1998/99:MJ222 (mp) yrkande 2
och 1998/99:MJ513 (mp) yrkande 6.
Riksdagen bör inte gå närmare in på en utpräglat
teknisk tillämpningsfråga av det slag som tas upp i
motion 1998/99:MJ513 (mp) yrkande 3. Utskottet utgår
från att detaljerade föreskrifter om
försiktighetsmått kan meddelas med stöd av
miljöbalkens bestämmelser om miljöhänsyn i
jordbruket eller försiktighetsmått i hanteringen av
genetiskt modifierade organismer. Motionsyrkandet
avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande svenska förädlingsföretags
förutsättningar att använda genteknik
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ254 yrkande 8 och
1999/2000:MJ605 yrkande 10,
2. beträffande regler för användningen av
genmodifierade organismer, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ219 yrkande 11,
1999/2000:MJ513 yrkande 1 och 1999/2000:MJ222
yrkandena 15 och 16,
res. 1 (c)
3. beträffande information och debatt om
gentekniken
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ533,
res. 2 (mp)
4. beträffande förbud för utsättning av
genmodifierade organismer
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 10,
1998/99:MJ512 yrkandena 1 och 2, 1998/99:MJ513
yrkandena 1 och 2, 1998/99:MJ749 yrkande 14 och
1999/2000:MJ513 yrkande 11,
res. 3 (v, c)
res. 4 (mp)
5. beträffande bestämmelse om
rapporteringsskyldighet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 6 och
1999/2000:MJ513 yrkande 7,
6. beträffande utvärdering av de
nationella etiska bestämmelserna
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 8 och
1999/2000:MJ513 yrkande 8,
7. beträffande miljökonsekvensbeskrivning
vid utsättning av genmodifierade organismer
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 9 och
1999/2000:MJ513 yrkande 10,
8. beträffande Sveriges agerande i EU
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 7 och
1999/2000:MJ513 yrkande 9,
9. beträffande Sveriges agerande i WTO
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ222 yrkande 17,
10. beträffande Sveriges agerande i FN
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 4 och
1999/2000:MJ513 yrkande 5,
res. 5 (kd, mp)
11. beträffande genbanker och
fältgenbanker
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ508 yrkande 3 och
1999/2000:MJ513 yrkande 4,
12. beträffande forskning om vissa
genteknikfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ222 yrkande 2 och
1998/99:MJ513 yrkande 6,
res. 6 (mp)
13. beträffande förbud att använda
pressvatten m.m. från genmodifierade grödor som
gödsel
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ513 yrkande 3.
res. 7 (mp)
Stockholm den 22 februari 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Dan Ericsson
I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Göte
Jonsson (m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s),
Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar
Josefsson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline
Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun
Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c), Michael Hagberg
(s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jonas
Ringqvist (v) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Reservationer
1. Regler för användningen av
genmodifierade organismer, m.m. (mom. 2)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Det är av stor vikt att användandet av genetiskt
modifierade växter i jordbruket omgärdas av strikta
regler. En växt som har fått egenskaper som ger
bättre möjlighet till överlevnad måste odlas på ett
sådant sätt att den inte får möjlighet att sprida
denna egenskap till vilt levande växter. Vid
utsättning av genmodifierade växter måste därför en
noggrann prövning ske i varje enskilt fall.
Prövningen skall vara restriktiv med tyngdpunkt på
långsiktiga konsekvenser för natur och samhälle. Det
avgörande är att det sker en kontinuerlig
utvärdering för att säkerställa att
prövningssystemet följs. Det är därför mycket
viktigt att ett övervakningssystem byggs upp för de
växter som godkänns för odling. Även grödor som är
resistenta mot bekämpningsmedel måste användas på
ett säkert sätt så att egenskapen inte sprids och
driver fram en negativ utveckling med ökad
användning av kemiska bekämpningsmedel. Slutligen
skall konsumenterna kunna välja mellan produkter som
består av eller innehåller genmodifierade organismer
och produkter som inte gör det.
Märkningsbestämmelserna måste därför ständigt följas
upp. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna
1998/99:MJ219 (c) yrkande 11 och 1999/2000:MJ222 (c)
yrkandena 15 och 16 som sin mening ge regeringen
till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande regler för användningen av
genmodifierade organismer, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ219
yrkande 11 och 1999/2000:MJ222 yrkandena 15 och
16 samt med avslag på motion 1999/2000:MJ513
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
2. Information och debatt om gentekniken
(mom. 3)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I princip skall livsmedel märkas om de innehåller
genmodifierade ingredienser. Alternativa produkter
är Kravmärkta livsmedel i vilka genmodifierade
organismer inte får förekomma någonstans i
produktionen. Om denna produktionsteknik borde det
spridas större kännedom från samhällets sida. Vidare
bör initiativ tas till en allmän politisk debatt om
gentekniken och dess konsekvenser. Detta bör
riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ533
(s) som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande information och debatt om
gentekniken
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ533 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
3. Förbud för utsättning av genmodifierade
organismer (mom. 4)
Kjell-Erik Karlsson (v), Eskil Erlandsson (c) och
Jonas Ringqvist (v) anför:
Genmanipulerade grödor är en omdebatterad fråga och
oron över vilka konsekvenser genmanipulationen kan
få är stor bland allmänheten. Många kräver ett
totalt förbud mot odling av genmanipulerade grödor
och de flesta kräver omfattande kontroll av odlingen
och tillförlitlig kunskap om konse-kvenserna. Det är
därför angeläget att regeringen och olika
myndigheter är tydliga om vilka kriterier som gäller
för att tillstånd till odling av genmanipulerade
grödor skall ges. Inom EU pågår för närvarande en
översyn av reglerna för godkännande av
genmodifierade grödor. De gamla reglerna bedöms som
otillräckliga medan de nya reglerna ännu inte är
tillämpbara. Innan denna översyn är färdig anser vi
att inga nya marknadsgodkännanden av genmanipulerade
grödor skall ges. Vi anser därför att Sverige, i den
mån det är juridiskt möjligt, skall införa ett
tidsbegränsat förbud för marknadsgodkännanden av
genmanipulerade grödor. Sverige skall också inom EU
verka för att ett sådant tidsbegränsat förbud införs
för hela EU. Detta bör riksdagen med anledning av
motionerna 1998/99:MJ508 (kd) yrkande 10,
1998/99:MJ512 (v) yrkandena 1 och 2, 1998/99:MJ749
(c) yrkande 14 samt 1999/2000:MJ513 (kd) yrkande 11
som sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande förbud för utsättning av
genmodifierade organismer
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ508
yrkande 10, 1998/99:MJ512 yrkandena 1 och 2,
1998/99:MJ749 yrkande 14 samt 1999/2000:MJ513
yrkande 11 och med avslag på motion
1998/99:MJ513 yrkandena 1 och 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Förbud för utsättning av genmodifierade
organismer (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet anser att konsekvenserna av odlingen av
GMO-grödor inte är klarlagda och att sådana grödor
inte bör odlas i landet, vilket anförs i motion
1998/99:MJ513. De här grödorna har i de flesta fall
också gjorts resistenta mot bekämpningsmedel. Dessa
grödor har konsumenterna inte efterfrågat. De kan
orsaka nya problem för allergiker och de bidrar inte
till en långsiktigt hållbar utveckling. Inte heller
ökar de livsmedelssäkerheten på jorden. Tvärtom ökar
många lantbrukares bindning till kemijättarna.
Vidare medför de att kontraktsodlingen ökar och att
såväl den odlade som den naturliga mångfalden
minskar. Det finns också ekologiska risker med nya
arter, som ju GMO-grödorna utgör, vilka aldrig
skulle uppkomma i naturen eftersom generna flyttats
mellan arterna. Det är uppenbart att det finns
risker för att dessa grödor beter sig oförutsett
liksom risker att gener sprids till vilda
släktingar. Miljöpartiets uppfattning är att GMO-
grödor bör förbjudas i EU, vad avser såväl odling
och import som hela och processade livsmedel.
Sverige bör gå före och tillämpa
försiktighetsprincipen.
I många grödor, t.ex. majs och den svenska
industripotatisen, finns en markörgen, som ger
växten antibiotikaresistens. Försök har visat att
genen kan bli kvar så länge att den kan påverka
bakterier i mag-tarmkanalen. Enbart denna risk borde
medföra att sådana gener tas bort. Ett minimikrav är
att sorter med antibiotikaresistens inte odlas i
landet. Regeringen bör inom EU verka för en sådan
ändring i berörda direktiv att den åsyftade typen av
nationella förbud möjliggörs. Detta bör riksdagen
med anledning av motion 1998/99:MJ513 (mp) yrkandena
1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande förbud för utsättning av
genmodifierade organismer
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ513 yrkandena
1 och 2 samt med avslag på motionerna
1998/99:MJ508 yrkande 10, 1998/99:MJ512
yrkandena 1 och 2, 1998/99:MJ749 yrkande 14 och
1999/2000:MJ513 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Sveriges agerande i FN (mom. 10)
Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd), Gudrun
Lindvall (mp) och Ester Lindstedt-Staaf (kd) anför:
Utvecklingen av gentekniken går mycket fort. Det är
därför viktigt att så snart som möjligt noggrant
analysera och överväga olika etiska aspekter inom
detta område. Flera allvarliga effekter av
gentekniken finns. En sådan är utarmningen av den
genetiska mångfalden. Eftersom det i dag inte är
möjligt att förutsäga framtida betingelser, är det
viktigt med en så bred genetiskt bas som möjligt.
Diskussionen och analysen måste höjas till en
världsomspännande nivå för att ges politisk tyngd.
Sverige bör därför ta initiativ till en FN-konferens
om biotekniken. Närmare exempel på frågor som bör
behandlas är om genmodifierade organismer skall få
släppas ut i miljön över huvud taget och i så fall
under vilka villkor. Frågan om behovet av ett
internationellt kontrollorgan för bevakningen av
genteknikens tillämpning är ytterligare en viktig
fråga som bör behandlas i detta sammanhang. Detta
bör riksdagen med anledning av motionerna
1998/99:MJ508 (kd) yrkande 4 och 1999/2000:MJ513
(kd) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande Sveriges agerande i FN
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ508
yrkande 4 och 1999/2000:MJ513 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
6. Forskning om vissa genteknikfrågor
(mom. 12)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I Miljöpartiets motion 1998/99:MJ513 berörs de
eventuella hälsoriskerna med genmodifierade
livsmedel. Det står utom tvivel att det råder ett
samband mellan växtförhållande och växtens (matens)
kemiska sammansättning. Dagens undersökningar
grundas dock oftast på studier av enskilda
substanser. Däremot är kunskapen om hur näringsämnen
och kemikalier i livsmedel förändras beroende på
utvecklingsfas, arv och miljöbetingelser mycket
begränsad. Kunskapen och därmed informationen till
konsumenterna är i dag mycket bristfällig. Dagens
begränsade kvalitetsbedömningar räcker inte till för
att belysa den hälsoeffekt genmodifierade livsmedel
kan ha. Det kommer därför i framtiden att bli svårt
att utföra nödvändiga riskbedömningar av sådana nya
livsmedel. Det är av stor vikt att forskning om
sambanden mellan sammansättning i livsmedlen och
odlingsmetod kommer till stånd för att kunna bedöma
ett livsmedels totala hälsoeffekt.
I motion 1998/99:MJ222 tas dagens biavel upp. Biet
är en viktig pollinatör, såväl för jordbruk och
trädgårdsodling som i naturen i övrigt. Biodlingen
hotas av varroakvalstret och kan på sikt också hotas
av en felaktig avel med nära släktskap inom och
mellan samhällena. Denna risk är uppenbar med dagens
parningsstationer där inte bara drottningarna är
nära släkt utan även de drönare som används för
befruktningen. Ökad släktskap inom samhällen innebär
enligt forskare att motståndskraften mot yttre
påfrestningar såsom sjukdomar eller dåliga somrar
minskar. Vid stark inavel minskar även
honungsproduktionen. Det är alltså viktigt att
populationen av bin är livskraftig. Det behövs
därför analyser av avelsstrukturens betydelse för
släktskapsförändringar inom och mellan bisamhällena.
Därför är det viktigt att det tas fram
avelsstrategier som inte leder till en genetisk
utarmning. Den kommersiella drottningodlingen kan på
ganska kort sikt minska den genetiska basen
kraftigt. Detta bör riksdagen med anledning av
motionerna 1998/99:MJ222 (mp) yrkande 2 och
1998/99:MJ513 (mp) yrkande 6 ge regeringen till
känna.
Jag anser att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande forskning om vissa
genteknikfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ222
yrkande 2 och 1998/99:MJ513 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
7. Förbud att använda pressvatten m.m. från
genmodifierade grödor som gödsel (mom. 13)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I den industripotatis som nu försöksodlas i Sverige
finns antibiotikaresistenta gener. Potatisen används
industriellt, men pressvattnet används som gödning
på åkrar och potatisresterna som djurfoder. Detta
innebär emellertid risker för att bakterier i mag-
tarmkanalen hos djur och i jorden tar upp dessa
gener och blir antibiotikaresistenta. Miljöpartiet
anser att det är viktigt att dessa gener inte sprids
i miljön, dvs. att det skapas genetiska
föroreningar. Det bör vara förbjudet att använda
pressvatten och annat material från genmodifierade
grödor med antibiotikaresistens som gödselmedel.
Detta bör riksdagen med anledning av motion
1998/99:MJ513 (mp) yrkande 3 ge regeringen till
känna.
Jag anser att utskottets hemställan under 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande förbud att använda pressvatten
m.m. från genmodifierade grödor som gödsel
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ513 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Regler för användningen av
genmodifierade organismer, m.m.
Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd) anför:
De ekologiska systemen är komplexa. Det är inte
självklart, att vi kan förutse alla effekter av
mänsklig påverkan, exempelvis genom avel eller
genteknik. Erfarenheten visar, att det kan gå lång
tid, innan de fulla konsekvenserna blir uppenbara.
Det är därför nödvändigt med restriktiv prövning av
arbete med GMO och utsättning av genmodifierade
växter eller djur. Övervakningssy-stemet måste
följas och fortlöpande värderas.
Vid prövningen bör substitutionsprincipen vara med,
även vid bedömningen av den tänkta nyttan av
slutprodukten. Ett vanligt argument i dag är att
GMO-livsmedel kan bota världssvälten. Men kan inte
svälten botas på annat sätt med kända konsekvenser?
Sverige måste inom EU aktivt driva på frågan om
GMO-märkning av livsmedel i konsumenternas intresse.
Reglerna är i dag otydliga. Exempelvis regleras
tillsatser i ett annat direktiv för sig. Det gör att
sojalecitintillsats inte behöver framgå av
märkningen, inte ens om den är genmodifierad.
Konsumenten måste själv kunna välja mellan produkter
med eller utan exempelvis genmodifierade
komponenter.
2. Förbud för utsättning av genmodifierade
organismer
Dan Ericsson (kd), Caroline Hagström (kd) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd) anför:
Tveksamheten mot GMO-livsmedel är mycket spridd inom
EU:s länder. Flera länder vill ha strängare regler
än de nuvarande. Österrike, Luxemburg och Italien
var först med att använda skyddsklausulen, som finns
i direktivet för godkännande av GMO. De förbjöd
användning av GMO-majs i respektive land. Frankrike
förbjöd användning av GMO-raps. Kommissionen bedömde
ländernas skäl som otillräckliga och uppmanade
länderna att upphäva sina förbud, men förbuden är
kvar. I avvaktan på utformningen av nytt direktiv
tar kommissionen för närvarande inget initiativ med
anledning av dessa nationella förbud.
Konsumentprotester i Storbritannien har bl.a.
tvingat de transnationella företagen Nestlé och
Unilever att stoppa sin försäljning av genförändrade
livsmedel.
EU:s miljöministrar har beslutat att inte godkänna
några nya genmodifierade produkter, förrän ett nytt
EU-direktiv har antagits. Det innebär i praktiken
ett moratorium till år 2002, då det nya direktivet
väntas vara antaget.
Kristdemokraterna såg gärna, att Sverige kunde
besluta om ett nationellt moratorium, men detta går
ej, eftersom vi som det nu är uppfyller gällande EU-
direktiv. Men med tanke på att vi nu har fått en
svensk miljökommissionär har Sverige ett extra stort
ansvar samt möjlighet att göra något konstruktivt av
situationen.