I betänkandet behandlas 36 motionsyrkanden om
forskning och utbildning m.m. från allmänna
motionstiden 1998 respektive 1999. När det gäller
motioner om mer övergripande och strategiska frågor
inom forskningspolitiken hänvisar utskottet till att
regeringen aviserat en ny forskningspolitisk
proposition i september 2000. Motioner som lyfter
fram vissa forskningsprojekt eller mer preciserade
inriktningar av forskningen inom relativt begränsade
forskningsområden bör enligt utskottets mening inte
behandlas i sak av riksdagen utan av de organ som
har särskild sakkunskap på respektive område. Denna
princip har fastlagts bl.a. i 1996 års
riksdagsbeslut om forskningspolitiken. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns fyra
reservationer och fem särskilda
yttranden.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1998/99
1998/99:MJ207 av Elizabeth Nyström och Lars
Björkman (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskning och
utveckling i norra Sverige.
1998/99:MJ219 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
kunskapsförsörjning.
1998/99:MJ222 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av forskning
och kunskapsinhämtande i frågor om biets genetiska
släktskaps- och inavelsförhållanden i relation till
aktuella avelsstrategier och avelsstrukturer inom
biodlingen, så att bisamhällenas och populationernas
livskraft och långsiktiga hållbarhet inte äventyras.
1998/99:MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbildning och
forskning inom jordbruks- och livsmedelsområdet.
1998/99:MJ250 av Lisbeth Staaf-Igelström och Marina
Pettersson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökad satsning på
forskning.
1998/99:MJ254 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
livsmedelsforskning i enlighet med vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lokalisering av
livsmedelsforskning.
1998/99:MJ509 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm
(m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fördjupad forskning
om samband mellan komponenter i livsmedel och
fysiologiska funktioner - livsmedelsrelaterad
näringsforskning.
1998/99:MJ605 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om initiering av
forskning för att återvinna och lagra koldioxid.
1998/99:MJ606 av Jonas Ringqvist (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alternativa metoder för
växtförädling.
1998/99:MJ609 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
Kälarne Fiskeriförsöksstation.
1998/99:MJ709 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
skyndsam och intensifierad forskning om vargen.
1998/99:MJ732 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
stärka den mykologiska forskningen i Sverige.
1998/99:MJ744 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt
intensiv havsforskning.
1998/99:MJ781 av Gunnel Wallin m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
forskningsresurser avsätts för att utröna
antibiotikans påverkan på flora, fauna och
grundvatten.
Motioner från allmänna motionstiden
1999/2000
1999/2000:MJ221 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om forskning och
utveckling.
1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om översyn och
ökning av forskning och utveckling inom
lantbrukssektorn,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökad
tillgänglighet av vuxenutbildning inom
lantbrukssektorn.
1999/2000:MJ236 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den gemensamma
dansk-svenska hortonomutbildningen görs till ett
pilotprojekt inom ramen för det arbete som bedrivs
för en bättre inte- gration mellan länderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att
skyndsamt undersöka möjligheten att få fram resurser
till planeringsarbetet för utbildningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om transportkostnader
mellan de två lärosätena involverade i den
gemensamma dansk-svenska hortonomutbildningen.
1999/2000:MJ257 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbildning och
forskning inom jordbruks- och livsmedelsområdet.
1999/2000:MJ601 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om initiativ till ett
världstoppmöte om den globala arvsmassan.
1999/2000:MJ602 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att göra Alnarp
självständigt.
1999/2000:MJ604 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om decentralisering av
verksamheten inom SLU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det angelägna med
högre lantbruksutbildning i Östergötland.
1999/2000:MJ605 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
program för forskning och kunskapsuppbyggnad kring
jordbrukets miljöfrågor i enlighet med vad som
anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ett nationellt program för forskning och utveckling
på livsmedelsområdet i enlighet med vad som anförts
i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
program rörande livsmedelsforskningen i enlighet med
vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lokalisering av
livsmedelsforskning.
1999/2000:MJ606 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utarbetande av
förslag till förändring av lantbruksskolorna till
företagargymnasier.
1999/2000:MJ608 av Berit Adolfsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om problem för
forskning i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att snarast styra
forskningsresurserna så att konkurrens och en
dynamisk och kunnig forskningstjänstesektor finns i
Sverige.
1999/2000:MJ610 av Åke Sandström (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skogshögskolans och
Röbäcksdalens verksamhet och framtida organisation.
1999/2000:MJ727 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökad forskning kring
vattenkvalitetens betydelse för hälsan.
1999/2000:N275 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i
motionen anförts om bättre kunskap
om vindkraftens miljöpåverkan.
Utskottet
Studieresor m.m.
Utskottet företog den 18 oktober 1999 ett
studiebesök vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i
Uppsala. I samband med en studieresa till
Öresundsregionen den 15-16 november 1999 erhöll
utskottet vidare viss information om det pågående
utbildningssamarbetet mellan SLU och Kungliga
Veterinär- och Lantbrukshögskolan i Köpenhamn (KVL).
Allmänna uppgifter om forskningspolitiken,
resursfrågor, m.m.
Den svenska forskningspolitiken behandlas numera i
intervaller om tre år. I proposition 1996/97:5
presenterade regeringen sin forskningspolitik för
åren 1997-1999. Propositionen behandlades under
hösten 1996 av utbildningsutskottet och vissa andra
utskott, däribland jordbruksutskottet (1996/97:UbU3,
1996/97:JoU1 och 1996/97:JoU2). Denna ordning
innebär att regeringen för riksdagen framlägger
förslag om övergripande mål för forskningen och
allmänna riktlinjer för forskningspolitiken. Enligt
de av riksdagen godkända riktlinjerna bör
övergripande forskningspolitiska beslut fattas av
statsmakterna, medan organ med sakkunskap inom
berörda områden beslutar om verksamheten och den
närmare medelsfördelningen (se även 1997/98:JoU16).
Regeringen (Utbildningsdepartementet) har för
avsikt att lägga fram en ny forskningspolitisk
proposition i september 2000. Universitet, högskolor
och forskningsråd m.fl. organ har fått i uppdrag att
utarbeta forsknings- och kunskapsstrategier som
underlag för propositionen.
I enlighet med regeringens förslag i
budgetpropositionen för år 2000 (utg.omr. 20, volym
11 s. 33 ) har resurserna för miljöforskning stärkts
genom att det särskilda anslaget för miljöforskning
återinförs (1998/99:MJU1). Anslaget uppgår till 50
miljoner kronor och beräknas för budgetåren 2001 och
2002 till drygt 100 miljoner kronor vartdera året.
Naturvårdsverket skall i samråd med
Forskningsrådsnämnden göra en samlad bedömning av
miljöforskningen (se närmare härom i avsnittet om
miljöforskning i det följande). Vid Naturvårdsverket
har inrättats en särskild forskningsnämnd som kommer
att fördela anslagen till miljöforskning.
Under utgiftsområde 23 i budgetpropositionen (volym
11 s. 106) redovisar regeringen att Skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR) genomför ett
särskilt forskningsprogram inom ekologisk jordbruks-
och trädgårdsproduktion, omfattande 46,5 miljoner
kronor. Programmet avslutades under år 1999, och en
slutrapport kommer att avges. Dessutom har rådet
startat en forskarskola inom området.
SJFR granskar och prioriterar årligen ca 1 000
ansökningar om forskningsbidrag, stipendier,
resebidrag etc.
Forskningssamarbetet inom EU har intensifierats.
SJFR har haft det nationella ansvaret för det numera
avslutade delprogrammet Jordbruk och fiske (FAIR) i
EU:s femte ramprogram för forskning. I delprogrammet
FAIR har totalt 601 projekt beviljats bidrag.
Svenska forskare deltar i 179 av dessa projekt,
vilket är ett gott utfall både i jämförelse med
andra länder och i jämförelse med svenskt deltagande
i andra delprogram.
Under år 1999 har en internationell utvärdering
slutförts. Utvärderingen avser de avslutade
programmen om alternativa produktionsformer i
jordbruket och trädgårdsnäringen samt
tvärvetenskaplig forskning. Härvid har SJFR:s
speciella satsning på biologisk mångfald i
skogsbruket och jordbrukslandskapet samt
växtfysiologi och miljöförändringar fått mycket goda
vitsord av de internationella sakkunniga.
I regeringens skrivelse 1999/2000:13 Hållbara
Sverige redogörs för regeringens särskilda
forskningssatsning för ekologisk jordbruks- och
trädgårdsproduktion och att det i regeringens
uppdrag till SJFR ingår att bedöma hur den gjorda
satsningen kan föras vidare i en uppföljande
satsning.
I regeringens skrivelse 1999/2000:14 En hållbar
utveckling av landsbygden m.m. föreslås att den
ekologiskt odlade arealen bör fördubblas till år
2005 och att den ekologiska animalieproduktionen bör
öka. I skrivelsen sägs vidare bl.a. att frågan om
medel till forskning om ekologisk produktion kommer
att beaktas i regeringens kommande
forskningspolitiska proposition.
Forskning och utbildning inom
lantbruksområdet m.m.
Utskottets överväganden
Vissa forskningsfrågor
Motionerna 1998/99:MJ254, yrkandena 4 och 5, och
1999/2000:MJ605, yrkandena 4-7, (båda m), tar upp
några mer övergripande forskningsfrågor inom
jordbruks- och livsmedelssektorn, såsom behovet av
ett livsmedelstekniskt FoU-program för att stärka
livsmedelssektorns konkurrenskraft och för forskning
och kunskapsuppbyggnad kring jordbrukets
miljöfrågor. Vidare föreslås att det inrättas ett
nationellt livsmedelscentrum inom ramen för LCL
(Livsmedelscentrum) i Lund och att
forskningsresurserna i Lund och Alnarp samordnas.
I motion 1999/2000:MJ221 (m), yrkande 3,
understryks behovet av förbättrade FoU-insatser inom
trädgårdsnäringen.
Kristdemokraterna begär i motionerna 1998/99:MJ224
(yrkande 41) och 1999/2000:MJ257 (yrkande 18)
förslag om en strategisk ökning av
forskningsinsatserna på jordbruksområdet med
inriktning bl.a. på resurs- och energisnåla metoder,
möjlighet att utvinna biogas på gården m.m.
I motion 1998/99:MJ219 (c) yrkande 10 och
1999/2000:MJ222 (c) yrkande 18 förordas en översyn
av den tillämpade forskningen inom jord- och
skogsbruket, åtgärder för ökad
forskningsfinansiering via EU, inriktning på
bioråvaror m.m.
Enligt motion 1998/99:MJ207 (m), yrkande 5, bör
resurserna till FoU inom lantbruk i norra Sverige
öka.
I motion 1998/99:MJ250 (s), yrkande 1, krävs en
ökad satsning på forskning om ekologiskt lantbruk.
I motion 1998/99:MJ509 (m), yrkande 3, förordas
fördjupad forskning om sambandet mellan komponenter
i livsmedel och fysiska funktioner. Motionen berör
bl.a. functional foods och deras (påstådda) effekter
för hälsa och välbefinnande.
Enligt motion 1999/2000:MJ727 (kd), yrkande 4, bör
forskningen kring vattenkvalitetens betydelse för
hälsan öka.
I motion 1998/99:MJ781 (c), yrkande 6, framhålls
behovet av forskning angående antibiotikans påverkan
på flora, fauna och grundvatten.
Enligt motion 1998/99:MJ222 (mp), yrkande 3, är det
viktigt att forska och inhämta kunskaper angående
biets genetiska släktskaps- och inavelsförhållanden.
I motion 1998/99:MJ732 från samma parti (yrkande 3)
förordas att den mykologiska forskningen vid SLU
stärks.
Utskottet vill först erinra om att frågor om
forskning, utveckling och kompetenshöjning för
livsmedelsindustrins förnyelse och expansion har
behandlats av Utredningen om livsmedelssektorns
omställning och expansion i betänkandet En
livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).
Utredningen föreslår bl.a. ett nationellt, samlat
forskningsprogram på området. Utskottet förutsätter
att utredningens förslag övervägs av regeringen och
läggs till grund för de förslag som kommer att
framläggas angående jordbruks- och
livsmedelsforskningen. Som exempel på nu pågående
forskningsprojekt inom detta område kan tilläggas
att SJFR driver ett särskilt forskningsprogram
Kunskapsplattform för livsmedelsbranschen (KLIV) i
syfte att vidga och förnya livsmedelsforskningen.
Vid SLU bedrivs ett tvärvetenskapligt projekt, Mat
21, vars övergripande mål är att definiera optimala
förhållanden och utveckla system för uthållig
livsmedelsproduktion som ger livsmedel med hög
kvalitet. Vidare bör nämnas att utskottet tidigare
har uttalat sig positivt om en utvecklingsfond för
trädgårdsnäringen (1998/99:MJU7 s. 41), och
jordbruksministern har den 2 september 1999 i ett
frågesvar anfört att frågan är under beredning
(fråga 1998/99:825). Utskottet förutsätter därför
att regeringen återkommer med ett förslag till
utvecklingsfond för trädgårdsnäringen.
Utskottet föreslår att motionerna 1998/99:MJ207
(m), 1998/99:MJ254 (m), 1999/2000:MJ221 (m),
1999/2000:MJ605 (m), 1998/99:MJ224 (kd),
1999/2000:MJ257 (kd), 1998/99:MJ219 (c) och
1999/2000:MJ222 (c) i berörda delar lämnas utan
vidare åtgärd från riksdagens sida i avvaktan på
behandlingen av den forskningspolitiska
propositionen. Samma bedömning gäller motion
1998/99:MJ250 (s) yrkande 1 om ökad satsning på
forskning om ekologiskt lantbruk. Som framgår av den
tidigare redovisningen är motionen till stor del
tillgodosedd genom tidigare beslutade satsningar på
forskningen inom angivna område och genom
regeringens uttalanden i skrivelserna 1999/2000:13
och 14. Utskottet konstaterar dock att det för
innevarande år inte finns några särskilda medel
avsatta för forskningen om ekologiskt lantbruk.
Utskottet vill därför betona vikten av kontinuitet i
forskningen om ekologiskt lantbruk.
I anslutning till de motioner som förutsätter en
politisk detaljstyrning av forskningen inom mer
preciserade och begränsade ämnesområden vill
utskottet framhålla att några av dessa motioner
visserligen lyfter fram forskningsfrågor som kan
förefalla viktiga från många synpunkter. Enligt
riksdagens forskningspolitiska beslut bör emellertid
organ med sakkunskap inom berörda områden besluta om
verksamheten och den närmare medelsfördelningen.
Utskottet har för sin del inget underlag för att
göra den nödvändiga vetenskapliga bedömningen av
forskningsbehovet eller prioriteringen mellan olika
forskningsprojekt inom ramen för tillgängliga
resurser. I sak kan tilläggas att det i större eller
mindre omfattning pågår forskning i olika sammanhang
på samtliga områden som tas upp i de nu aktuella
motionerna, nämligen 1998/99:MJ509 (m) om sambandet
mellan komponenter i livsmedel och fysiska
funktioner, 1999/2000:MJ727 (kd) om
vattenkvalitetens betydelse för hälsan,
1998/99:MJ781 (c) om antibiotikans påverkan på
flora, fauna och grundvatten samt 1998/99:MJ732 (mp)
om den mykologiska forskningen. Utan att gå närmare
in på de projektkataloger m.m. som kan finnas
tillgängliga hos berörda forskningsorgan vill
utskottet i detta sammanhang anföra följande.
Frågor om antibiotika och antibiotikaresistens är
utomordentligt viktiga från både miljösynpunkt och
folkhälsosynpunkt. I enlighet härmed har Sverige i
EU-samarbetet drivit en konsekvent handlingslinje
som innebär att all tillförsel av antibiotika till
djurfoder i tillväxtbefrämjande syfte måste
förbjudas. Detta innebär bl.a. att Sverige redan på
denna grund är skyldigt att presentera
forskningsunderlag av hög vetenskaplig kvalitet för
att styrka sin position. Frågor om
antibiotikaresistens över huvud taget har rönt stor
uppmärksamhet inom EU, och EU:s ekonomiska och
sociala kommitté (ECOSOC) har i en rapport
understrukit både riskerna och forskningsbehovet.
Kommissionen har tillsatt en tvärvetenskaplig
arbetsgrupp som avlämnade en rapport i maj 1999 om
antibiotikaresistens m.m. Ministerrådet har i olika
resolutioner/konklusioner uttalat att det behövs ett
tvärvetenskapligt och sektorsövergripande
förhållningssätt inom detta forskningsområde. I
Sverige pågår t.ex. forskning angående
antibiotikaresistens inom veterinärmedicinen vid
SVA. En utförlig redovisning av effekterna av
antimikrobiella fodertillsatser har lämnats i
betänkande SOU 1997:133 med titeln Antimikrobiella
fodertillsatser. Gentekniknämnden anordnade den 25
november 1998 en hearing angående
antibiotikaresistensgener från genmodifierat
växtmaterial. Nämnden har nyligen publicerat de
deltagande forskarnas anföranden i nämndens
utredningsserie (1999-04-28). Slutligen skall nämnas
att regeringen (Socialdepartementet) uppdragit åt
Socialstyrelsen att upprätta en nationell
handlingsplan för att bekämpa antibiotikaresistens.
Uppdraget skall redovisas den 1 april 2000.
Utskottet utgår från att detta viktiga
forskningsområde berörs och redovisas i den
forskningspolitiska propositionen. Motion
1998/99:MJ781 (c) yrkande 6 får härigenom anses
tillgodosedd.
Sambandet mellan å ena sidan komponenter i
livsmedel och dricksvattnets kvalitet och å andra
sidan den fysiska hälsan och välbefinnandet är
givetvis också en viktig fråga. Utskottet har i
olika sammanhang behandlat motioner om s.k.
functional foods (senast 1999/2000:MJ4) och gjort
uttalanden som delvis överensstämmer med de allmänna
synpunkterna i motion 1998/99:MJ509 (m). Regeringen
anordnade en hearing i ämnet den 28 oktober 1999 och
har för avsikt att utarbeta en strategi för det
fortsatta arbetet med produktspecifika
hälsopåståenden om livsmedel. Utskottet utgår från
att forskningsfrågorna beaktas i detta arbete. Det
kan tilläggas att det redan pågår viss forskning
inom livsmedelsindustrin, bl.a. av det skälet att
Livsmedelsverket i förekommande fall kräver
forskningsunderlag för s.k. hälsopåståenden i
marknadsföringen av livsmedel. Med det anförda bör
motion 1998/99:MJ509 (m) yrkande 3 kunna lämnas utan
vidare åtgärd.
Utskottet gör i huvudsak samma bedömning
beträffande motion 1999/2000:MJ727 (kd) yrkande 4.
Också på detta viktiga område, nämligen
vattenkvalitetens betydelse för hälsan, pågår
forskning. Ett exempel är kommunernas eget FoU-
program om kommunal VA-teknik som administreras via
VA-FORSK. Det innefattar bl.a. miljöföroreningar i
dricksvatten. Det övergripande ansvaret för
dricksvatten som livsmedel åvilar Livsmedelsverket.
Verket har publicerat en rapport, nr 1998:15, om
dricksvattensituationen i Sverige. I rapporten
anförs att forskning kring dricksvattenrelaterade
frågor pågår vid flera universitet.
Utskottet saknar underlag för att närmare bedöma
det vetenskapliga behovet av forskning rörande biets
genetiska släktskaps- och inavelsförhållanden i
enlighet med motion 1998/99:MJ222 (mp) yrkande 3. De
uppgifter som varit tillgängliga för utskottet tyder
på att forskningen i stor utsträckning är inriktad
på biodling i allmänhet och på binas sjukdomar och
parasiter, bl.a. den s.k. varroasjukan. Forskningen
på området bedrivs huvudsakligen vid institutionen
för entomologi, SLU, och i binäringens egen regi.
Det bör ankomma på vederbörande forskningsorgan att
göra den prioritering inom givna resursramar som
förutsätts i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.
Samma bedömning gäller förslaget i motion
1998/99:MJ732 (mp) yrkande 3 som synes gå ut på att
SLU bör anställa fler mykologer (svampforskare).
Frågan gäller med andra ord hur de budgetmedel som
tilldelats SLU skall fördelas på olika befattningar
och forskningsområden. Denna typ av frågor har
riksdagen överlämnat till regeringen, och regeringen
har i sin tur överlämnat dem till styrelsens
avgörande. Detta framgår bl.a. av 2 kap. 3 §
förordningen (1993:221) för Sveriges
lantbruksuniversitet. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
I fråga om mykologisk forskning kan tilläggas att
Umeå universitet bildat en samordningsgrupp för
forskning, utbildning och annan mykologisk
verksamhet (Myconet). Gruppen har lämnat information
om befintliga forskare inom ekologisk mykologi och
fylogenetisk mykologi (fylogenes = en arts
utveckling). I övrigt är det bl.a. institutionen
för skoglig mykologi och patologi vid
skogsvetenskapliga fakulteten, SLU, som ansvarar för
forskningsområdet.
I motionerna 1999/2000:MJ602 (m), 1999/2000:MJ604
(kd) och 1999/2000:MJ610 (c) framförs yrkanden
angående lokalisering av viss verksamhet inom SLU
och vissa andra organisationsfrågor. Enligt den
nyssnämnda bestämmelsen i förordningen för Sveriges
lantbruksuniversitet ankommer den interna
fördelningen av FoU-resurser m.m. på styrelsen.
Motionerna avstyrks.
I anslutning till motion 1998/99:MJ609 (s) om
Kälarne fiskeriförsöksstation hänvisar utskottet
till Fiskeriutredningens förslag angående
fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv (SOU
1998:24). Enligt utredningen bör Fiskeriverkets
undersöknings- och forskningsverksamhet koncentreras
geografiskt till två enheter (se bet. s. 43 och 57).
I avvaktan på den fortsatta behandlingen av
utredningens förslag avstyrker utskottet motionen.
Vissa utbildningsfrågor
I motion 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 19 anförs att
det är viktigt att behovet av utbildning vid sent
yrkesval inom lantbrukssektorn tillgodoses. Det bör
finnas tillgång till yrkesinriktad grund- och
vidareutbildning inom denna sektor, oberoende av
individens tidigare val av gymnasieutbildning.
Utskottet kan givetvis instämma i det ganska
allmänt hållna önskemålet om ett brett
utbildningsutbud med stor tillgänglighet för
studerande inom lantbrukssektorn. Enligt utskottets
mening är motionen väl tillgodosedd så till vida att
det finns ett mycket stort och varierat
utbildningsutbud vid t.ex. SLU. För att ta ett
exempel, agronomprogrammet, kan det nämnas att
programmet innehåller fem huvudinriktningar
(ekonomi, husdjur, livsmedel, mark/växt och teknik),
och dessutom kan den enskilde skapa en personlig
profil på sin examen genom att påverka innehållet i
utbildningen. När det gäller vuxna studerande bör
nämnas att det enligt 11 kap. 17 § skollagen
(1997:1212) åligger kommunerna att erbjuda gymnasial
vuxenutbildning (komvux). Landstingen får anordna
gymnasial vuxenutbildning inom områdena naturbruk
och omvårdnad. I likhet med motionärerna anser
utskottet det viktigt att behovet av gymnasial
jordbruksutbildning beaktas även i de fall individen
genomgått tidigare gymnasieutbildning med t.ex.
teoretisk inriktning. Det kan tilläggas att
startstöd enligt EG:s regler förutsätter att
sökanden har både teoretisk och praktisk
yrkesutbildning.
Vad beträffar behörighetskraven för högskolestudier
vill utskottet framhålla att det måste ankomma på
vederbörande högskola eller huvudman för en viss
utbildning att bedöma vilka förkunskaper som behövs
för att de studerande skall kunna tillgodogöra sig
utbildningen. När det gäller t.ex. utbildningen vid
SLU finns för olika utbildningar varierande krav på
grundläggande behörighet och särskild behörighet och
i vissa fall krav på yrkesinriktad
arbetslivserfarenhet. I kraven på teoretiska
förkunskaper ingår vissa kärnämnen, såsom t.ex.
engelska och svenska. I de långa
utbildningsprogrammen har också naturvetenskapliga
ämnen en viktig ställning. De teoretiska kraven är
något lägre när det gäller kortare utbildningar,
t.ex. lantmästarutbildningen, men här finns också
ett krav på minst 24 månaders jordbruksinriktad
yrkeserfarenhet. I anslutning till motionens
synpunkter rörande sent yrkesval bör tilläggas att
den s.k. 25:4-regeln för högskolestudier tillämpas
även som grundläggande behörighetsregel inom SLU.
Därmed avses personer som fyller 25 år senast under
det kalenderår då utbildningen börjar och har varit
yrkesverksamma på minst halvtid i fyra år före det
kalenderhalvår då utbildningen börjar.
Utskottet föreslår att motion 1999/2000:MJ222 (c)
yrkande 19 lämnas utan vidare åtgärd.
Enligt motion 1999/2000:MJ236 (kd) bör det göras
ett pilotprojekt av den gemensamma dansk-svenska
hortonomutbildningen. Regeringen bör skyndsamt
undersöka möjligheten att få fram resurser till
planeringsarbetet för denna utbildning. Därvid bör
utredas om det går att ge subventioner för rese- och
transportkostnader för berörda lärare och studenter.
Utskottet erinrar om att konsistoriet vid Kungliga
Veterinär- och Lantbrukshögskolan i Köpenhamn (KVL)
och styrelsen för SLU har tillsatt en gemensam
interimistisk styrelse för att planera och utarbeta
förslag till en gemensam hortonomutbildning.
Styrelsen har avgett en rapport i juni 1999 som
utgår från att de nuvarande resurserna vid SLU och
KVL skall kunna utnyttjas för den aktuella
utbildningen. Enligt ett pressmeddelande den 29
oktober 1999 från Utbildningsdepartementet har
regeringen avsatt sju miljoner kronor för
utbildnings- och forskningsinsatser i
Öresundsregionen. Medlen skall användas bl.a. till
den gemensamma hortonomutbildningen.
Beträffande resekostnaderna vill utskottet hänvisa
till en rapport som utarbetades i maj 1999 av den
danska och den svenska regeringen (Öresund - en
region blir till). I kapitel 10 Utbildning och
forskning anförs att resekostnaderna kan utgöra ett
hinder för studerande som vill delta i kurser på
andra sidan Öresund. Fastställande av tidtabeller,
linjestrukturer, hållplatser och biljettsystem bör
inte bara göra det rimligt billigt att åka över
Öresund utan också praktiskt möjligt att utnyttja
kollektivtrafiken för studerande. Den danska och
svenska regeringen fäster stor vikt vid att avgiften
för den som reser ofta fastställs på en nivå som
inte utgör ett hinder för integrationen. Detta ämne
redovisas utförligt i rapportens kapitel 6
Infrastruktur och transport/logistik. Den danska
regeringen kommer enligt rapporten att utvidga det
existerande bidragssystemet för danska studerandes
transport till att också omfatta transport till
utbildningsinstitutioner på den svenska sidan av
Öresund.
Det anförda innebär enligt utskottets mening att
motion 1999/2000:MJ236 i huvudsak är tillgodosedd.
Enligt motion 1999/2000:MJ606 (fp) bör
lantbruksutbildningen ha en tydligare inriktning på
företagande med tanke på de krav som svenskt
jordbruk ställs inför nu och i framtiden. Förslag om
att förändra lantbruksskolorna till
företagargymnasier bör framläggas. Utskottet har
inhämtat att motionen med begreppet lantbruksskolor
rätteligen avser naturbruksgymnasierna.
Utskottet delar till fullo motionärens uppfattning
att den gymnasiala lantbruksutbildningen bör ha en
tydlig inriktning på företagande och över huvud
taget på frågor som har samband med
jordbruksföretagets ekonomi och drift. Utskottet
vill framhålla att dessa önskemål är väl
tillgodosedda i både formellt och praktiskt
hänseende. I formellt hänseende gäller att
bestämmelserna i skollagen (1997:1212) gör det
möjligt för huvudmännen (kommuner och landsting) att
utforma individuella eller specialutformade program
som komplement till de nationella programmen.
Riksdagen har relativt nyligen beslutat om en ny
gemensam struktur för gymnasieskolans nationella och
specialutformade program (1998/99:UbU3). Därvid har
frågan om entreprenörskap i undervisningen ägnats
stor uppmärksamhet. Utbildningsutskottet konstaterar
att samtliga läroplaner tar upp aspekter som är
viktiga för blivande företagare och entreprenörer.
Det finns inom gymnasieskolan redan nu ett betydande
utrymme för flexibla lösningar på lokal nivå. Detta
har många kommuner utnyttjat, inte minst genom att
anordna olika former av företagarutbildning.
Utbildningsutskottet betonar skolans betydelse för
att lägga grunden till ett positivt förhållningssätt
när det gäller entreprenörskap och företagsamhet.
I tillgänglig information från Naturbrukets
yrkesnämnd framhålls den stora bredden inom
naturbruksprogrammet. Entreprenörsanda och kunskaper
i ekonomi är viktiga inslag i utbildningen. Det
understryks att de flesta arbetsgivare inom
naturbruksområdet är små familjeföretag, ett
förhållande som också sätter sin prägel på
utbildningen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att motion 1999/2000:MJ606 (fp) lämnas utan vidare
åtgärd. Som framgår av redovisningen har motionärens
önskemål om inriktningen av lantbruksutbildningen
tillgodosetts.
Växtförädling och biologisk mångfald m.m.
Enligt motion 1998/99:MJ606 (v) är det viktigt att
staten främjar en utveckling och spridning av
alternativa metoder för växtförädling som syftar
till att öka mångfalden av sorter och anpassa sorter
till ekologisk odling och lokala förutsättningar.
Detta är viktigt också för jordbrukare i tredje
världen.
I motion 1999/2000:MJ601 (fp) föreslås att
regeringen tar initiativ till ett världstoppmöte om
den globala arvsmassan. Det är viktigt att få
klarhet angående ansvars- och ägandeförhållanden
när det gäller genetiskt och biologiskt material.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att
tillgången till lämpligt växtsortmaterial är en
viktig fråga som bör uppmärksammas både nationellt
och i det internationella samarbetet. Det finns på
området en ganska omfattande reglering, som delvis
faller utanför utskottets ansvarsområde. De
civilrättsliga/immaterialrättsliga bestämmelserna om
rätten att utnyttja växtsorter finns främst i EG:s
förordning 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt
och i den svenska växtförädlarrättslagen (1997:306).
Vidare finns bestämmelser i patentlagen (1967:837)
och i den europeiska patentkonventionen. I
budgetpropositionen för år 2000 förordar regeringen
en särskild satsning på FoU inom området
växtgenetiska resurser (volym 11 s. 102). Enligt
regeringen är arbetet på detta område av stor vikt
och bör prioriteras.
På senare tid har uppmärksammats att det finns en
konflikt mellan FN-konventionen om biologisk
mångfald och regelverket inom WTO. För en närmare
redovisning av dessa problem hänvisar utskottet till
en informations-PM av riksdagens utredningstjänst
med titeln WTO och skyddet för växtsorter - en
aspekt på kommande WTO-förhandlingar (nr 16:1999).
Konflikten består i korthet i att det s.k. TRIPS-
avtalet i WTO ställer krav på ett patentsystem eller
motsvarande system för växtsorter. Genetiska
resurser och kunskaper om dessa utgör emellertid i
traditionella kulturer en kollektiv tillgång. Denna
tradition är av stor betydelse för den biologiska
mångfaldens bevarande. Enligt konventionen om
biologisk mångfald har de människor som förvaltar
den biologiska mångfalden och deras länder rättighet
till denna. Sverige har hittills intagit den
ståndpunkten att konventionen om biologisk mångfald
bör vara överordnad WTO-avtalet.
Det bör nämnas att även FAO sedan länge har
behandlat frågor om bevarandet och det hållbara
utnyttjandet av växtgenetiska resurser samt en
rättvis fördelning av vinsterna och nyttan av dessa
resurser. Vidare ingår i Bioteknikkommitténs uppdrag
att belysa internationella avtal och konventioner
inom området (dir. 1997:120).
Utskottet vill avslutningsvis erinra om att det
finns ett antal exempel på kolliderande regelsystem
där situationen, något förenklat uttryckt, innebär
att WTO-avtalet syftar till att avskaffa så många
handelshinder som möjligt medan vissa
internationella miljökonventioner är beroende av
handelshinder för att bli effektiva. Dessa problem
måste lösas främst i internationella förhandlingar.
Utskottet utesluter inte att det kan vara värdefullt
med en särskild internationell konferens angående
just de frågor som tas upp i motion
1999/2000:MJ601. Som framgår av redovisningen finns
det emellertid ett starkt samband mellan bl.a. de
immaterialrättsliga frågorna samt handels- och
miljöfrågorna, vilket talar för att problemen bör
behandlas utifrån ett vidare perspektiv.
Med det anförda föreslår utskottet att motionerna
1998/99:MJ606 (v) och 1999/2000:MJ601 (fp) lämnas
utan vidare åtgärd.
Miljöforskning
Utskottets överväganden
Som framgår av den föregående redogörelsen har det
särskilda anslaget till miljöforskning återinförts
under utgiftsområde 20. Medlen kommer att fördelas
av Naturvårdsverkets forskningsnämnd. Härigenom
finns förutsättningar att tillgodose önskemål om
vissa forskningsinsatser i t.ex. motionerna
1998/99:MJ605 (kd) om återvinning och lagring av
koldioxid samt 1998/99:MJ744 (mp) om den marina
forskningen. Vad särskilt gäller koldioxidutsläppen
vill utskottet understryka att detta
forskningsområde prioriterades i 1996 års
forskningspolitiska beslut. I det sammanhanget
framhölls bl.a. att människans påverkan på jordens
klimat kommer att bli en av de viktigaste frågorna
för 2000-talet. Mot angivna bakgrund utgår utskottet
från att detta forskningsområde uppmärksammas i den
aviserade forskningspolitiska propositionen. Det bör
nämnas att Naturvårdsverket fått i uppdrag av
regeringen att göra en samlad bedömning av
miljöforskningen. Uppdraget redovisas i rapporten
Miljöforskning för hållbar utveckling. Där anges att
det i början av 1990-talet startade ett flertal
klimatrelaterade forskningsprogram, både i Sverige
och internationellt. I rapporten sammanfattas också
forskningsbehoven för vart och ett av de 15
miljökvalitetsmålen. Forskningsbehoven under
miljömål 15 Begränsad klimatpåverkan redovisas
utförligt i rapporten på s. 49-51. Under rubriken
Exempel på viktiga forskningsområden anges t.ex.
klimatarbetet efter Kyoto. Det finns enligt
rapporten många oklarheter om de processer som
påverkar balansen mellan olika växthusgaser till
följd av markanvändning.
Den marina forskningen berörs i flera avsnitt i
Naturvårdsverkets rapport, särskilt under miljömål 5
Hav i balans samt levande kust och skärgård (s. 31
f.). Det framgår också att t.ex. kustzonsplanering,
biologisk mångfald i havet och kopplade ekologiska
och bio-geokemiska modeller prioriteras högt i
Forskningsrådsnämndens rapport 1998:13 Forskning och
utveckling för en bättre miljö.
Båda motionerna avstyrks i den mån de inte
tillgodoses med det anförda.
De frågor som tas upp i motion 1999/2000:MJ608 (m)
har i stor utsträckning beaktats i det tidigare
forskningspolitiska beslutet. Det gäller t.ex.
värdet av att anpassa forskningen till behoven i
samhället, nyttiggörande av forskningen och
samverkan mellan forskarna och det omgivande
samhället. Givetvis anser utskottet det också, i
likhet med motionären, angeläget att det finns en
dynamisk och kunnig forskningstjänstesektor i
Sverige. Utskottet räknar med att dessa mer
övergripande frågor kommer att diskuteras i samband
med behandlingen av den forskningspolitiska
propositionen. Motionen påkallar för närvarande
ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.
Motion 1998/99:MJ709 (s) om forskning angående
vargens beteende är tillgodosedd genom den
viltforskning som bedrivs vid bl.a. Grimsö
forskningsstation. I Rovdjursutredningens uppdrag
ingår att analysera behovet av forskning,
inventeringar och information. I slutbetänkandet
(SOU 1999:146) förordas att staten ökar sina
satsningar på rovdjursforskning. Vid
Naturvårdsverket finns ett anslag för viltforskning.
Också Svenska Jägareförbundet satsar medel på
vargforskning. Motionen påkallar ingen ytterligare
åtgärd.
Enligt motion 1999/2000:N275 (mp) yrkande 9 behövs
bättre kunskap om vindkraftens miljö- och
landskapspåverkan. Utskottet utgår från att
eventuella beslut om en fortsatt utbyggnad av
vindkraften kommer att ställa krav på bättre
kunskaper om vindkraftens miljöpåverkan och bättre
lokaliseringskriterier och metodutveckling för att
värdera landskapsbild m.m. Dessa frågor har beaktats
av Vindkraftsutredningen (SOU 1999:75). Under
utgiftsområde 21 Energi finns ett särskilt anslag
för energiforskning som för budgetåret 2000 uppgår
till drygt 400 miljoner kronor. Som framgår av
regeringens redovisning i budgetpropositionen för år
2000 (volym 11 s. 46) har riksdagen godkänt ett
sjuårigt program för ett ekologiskt och ekonomiskt
uthålligt energisystem. I programmet ingår stöd till
energiforskning, forskning om energisystemet,
forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen
m.m. Med det anförda bör motionsyrkandet anses
tillgodosett.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande forskning om jordbruk,
trädgårdsnäring och livsmedelsproduktion
2. beträffande forskning om livsmedel,
dricksvatten m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ509 yrkande 3 och
1999/2000:MJ727 yrkande 4,
3. beträffande forskning om biets
genetiska släktskaps- och inavelsförhållanden
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ222 yrkande 3,
res. 1 (mp)
4. beträffande anställning av fler
mykologer vid SLU
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ732 yrkande 3,
5. beträffande forskning om antibiotikans
effekter
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ781 yrkande 6,
6. beträffande vissa organisatoriska
frågor inom SLU
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ602,
1999/2000:MJ604 och 1999/2000:MJ610,
7. beträffande Kälarne
fiskeriförsöksstation
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ609,
8. beträffande utbildningsutbud och
behörighetskrav inom lantbrukssektorn
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ222 yrkande 19,
9. beträffande den dansk-svenska
hortonomutbildningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ236,
res. 2 (kd)
10. beträffande inriktningen av den
gymnasiala lantbruksutbildningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ606,
11. beträffande utveckling och spridning
av växtsorter m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ606,
res. 3 (v)
12. beträffande världstoppmöte om den
globala arvsmassan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ601,
res. 4 (fp)
13. beträffande miljöforskningen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ608,
14. beträffande forskning om koldioxid
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ605 yrkande 7,
15. beträffande forskning om vargens
beteende
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ709,
16. beträffande forskning om vindkraftens
miljöpåverkan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N275 yrkande 9,
17. beträffande marin forskning
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ744 yrkande 1.
Stockholm den 8 februari 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Dan Ericsson
I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka
Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Maggi Mikaelsson (v),
Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G
Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Caroline
Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun
Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund
(fp), Michael Hagberg (s), Lars Lindblad (m), Carina
Ohlsson (s) och Jonas Ringqvist (v).
Reservationer
1. Forskning om biets genetiska släktskaps-
och inavelsförhållanden (mom. 3)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Som framgår av motion 1998/99:MJ222 (mp) är
utvecklingen inom binäringen inte hållbar. Det som
sker i dag är att man alltmer nyttjar
parningsstationer där man parar drottningar innan de
skickas ut till olika bisamhällen. I naturen paras
drottningen av många drönare (20-30 st), som i sin
tur inte är nära besläktade. Detta innebär att de
arbetsbin som drottningen föder i samhället
härstammar från 20-30 olika fäder och man har en
stor genetisk variation mellan arbetsbina i en
bikupa. Men drönare som produceras på
parningsstationer är nära besläktade eftersom de
produceras av endast några få drottningar, som
dessutom ofta är systrar. Därmed blir arbetsbina
inom kupan, som ett resultat av att drottningen
parats vid avelsstationen, nära besläktade.
Produktionen av nya drottningar sker genom "odling"
av nya drottningar, ofta flera hundra från en och
samma moderdrottning. Alla dessa nya drottningar
blir således nära besläktade. Efter stationsparning
av dessa drottningar, och detta upprepat i många
generationer, kommer släktskapen inom bisamhällena
efter hand att öka kraftigt. Ökad släktskap inom
samhällena anses av internationella forskare
innebära minskad förmåga att motstå olika yttre
påfrestningar i form av sjukdomar eller dåliga
årsmåner. Om arbetsbina och drottningarna dessutom
blir inavlade, vilket är fallet om drottningarna som
sänds till parningsstationen är besläktade med
stationens drönare, blir även livskraften hos de
enskilda individerna i samhället nedsatt. Detta
resulterar bl.a. i sänkt honungsproduktion hos
samhällena. Detta är problem som inte har
uppmärksammats inom biodlingen. Som framgår av
motionen är detta ett utomordentligt viktigt
forskningsområde. Med tillkomsten av de nya EU-
medlen för biodling finns det möjligheter att ta nya
tag inom biodlingen och forskningen. Bikontrollen
behöver återupplivas, men det behövs också forskning
och kunskapsinhämtande i fråga om biets genetiska
släktskaps- och inavelsförhållanden i relation till
aktuella avelsstrategier och avelsstrukturer inom
biodlingen, så att bisamhällenas och populationernas
livskraft och långsiktiga hållbarhet inte äventyras.
Regeringen bör i den forskningspolitiska
propositionen eller i annat lämpligt sammanhang
beakta dessa synnerligen viktiga forskningsfrågor
och lägga fram förslag som tillgodoser resursbehovet
för forskningsområdet. Detta bör riksdagen, med
anledning av motion MJ222 yrkande 3, som sin mening
ge regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande forskning om biets genetiska
släktskaps- och inavelsförhållanden
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ222 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
2. Den dansk-svenska hortonomutbildningen
(mom. 9)
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Som framgår av motion 1999/2000:MJ236 (kd) är det
viktigt att på alla sätt understödja det gemensamma
samarbetsprojekt som inletts mellan Sverige och
Danmark i fråga om hortonomutbildningen vid KVL och
SLU. Utskottet har i huvudsak ställt sig positivt
till motionen, och de akuta problemen med
finansiering m.m. inför starten av den gemensamma
utbildningen tycks vara lösta. Däremot kan vi
konstatera att den svenska regeringen inte gjort
samma konkreta utfästelser som den danska regeringen
när det gäller subventioner av rese- och
transportkostnader för resor mellan de två
lärosätena som är involverade i den gemensamma
utbildningen. Regeringen bör snarast utreda om och
på vilket sätt subventioner kan komma i fråga för
dessa kostnader. Detta bör riksdagen, med anledning
av yrkande 3 i motionen, som sin mening ge
regeringen till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande den dansk-svenska
hortonomutbildningen
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ236 yrkande
3 och med avslag på motion 1999/2000:MJ236
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
3. Utveckling och spridning av växtsorter
m.m. (mom. 11)
Maggi Mikaelsson och Jonas Ringqvist (båda v) anför:
Som framgår av motion 1998/99:MJ606 (v) är
utvecklingen av nya grödor och växtsorter genom
genmanipulation och traditionell växtförädling inte
i alla avseenden positiv. Denna utveckling har, i
kombination med möjligheten att ta patent på levande
organismer, satt frågan om alla människors rätt till
vårt genetiska arv på sin spets. De stora kemikalie-
och utsädesbolagen utvecklar nya sorter i
kombination med utveckling av skräddarsydda
bekämpningsmedel och konstgödning. De kan göra sina
sorter sterila så att jordbrukarna inte har någon
möjlighet att odla eget utsäde. På så sätt
tillskansar de sig makten över hela
produktionskedjan, från sådd till skörd. För att
motverka de multinationella företagens makt över
växtförädlingen är det viktigt att utveckla och
bevara alternativa metoder för växtförädling,
metoder och kunskaper som den enskilde bonden själv
kan äga och använda för att anpassa sorter till sina
lokala förutsättningar och egna behov. Detta är av
särskilt stor vikt för det ekologiska lantbruket.
Det är också av särskilt stor vikt för jordbrukare i
tredje världen där beroendet av de multinationella
utsädesbolagen får betydligt större konsekvenser än
i Sverige. Det är som motionärerna framhåller
angeläget att staten främjar en utveckling och
spridning av alternativa metoder till växtförädling
som syftar till att öka mångfalden av sorter samt
anpassa sorter till ekologisk odling och lokala
förutsättningar. Detta bör riksdagen, med anledning
av motion MJ606, som sin mening ge regeringen till
känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande utveckling och spridning av
växtsorter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ606 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
4. Världstoppmöte om den globala arvsmassan
(mom. 12)
Harald Nordlund (fp) anför:
I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:MJ601
(fp) anser jag att regeringen bör ta initiativ till
ett världstoppmöte om den globala arvsmassan. Skälen
för ett sådant initiativ har blivit allt starkare i
takt med expansionen av handel med t.ex. läkemedel
och genetiskt material. I konventionen om biologisk
mångfald sägs att genetiska resurser är varje stats
suveräna tillgång. Framtida tillträde till detta
material bygger på förhandsinformerat medgivande och
ömsesidigt överenskomna villkor. Detta har i allra
högsta grad påverkat jordbruksforskningen. Vidare
spelar immaterialrätten en avgörande roll när det
gäller forskning kring genteknik. De internationella
avtalen och reglerna på detta område blir ofta
motstridiga. Ett exempel härpå är den ovannämnda
biodiversitetskonventionen och EU:s
bioteknikdirektiv. Det av motionären förordade
världstoppmötet är viktigt för att undanröja problem
och oklarheter som uppstått på detta område. Inte
minst viktigt är att komma till klarhet om ansvars-
och ägandeförhållanden vad avser den globala
arvsmassan och andra genetiska resurser. Detta bör
riksdagen, med anledning av motion MJ601, som sin
mening ge regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande världstoppmöte om den globala
arvsmassan
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ601 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
Särskilda yttranden
1. Forskning om jordbruk, trädgårdsnäring
och livsmedelsproduktion, m.m.
Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson, Catharina Elmsäter-
Svärd och Lars Lindblad (alla m) anför:
I betänkandet behandlas motioner som lyfter fram
vissa forskningsprojekt och mera preciserade
inriktningar av forskning vad gäller jordbrukets
miljöfrågor liksom inom livsmedelsforskningen.
Utskottet hänvisar till att regeringen aviserat en
ny forskningspolitisk proposition till september
innevarande år. Dessutom anser utskottet att några
av de i betänkandet behandlade motionerna tar upp
relativt begränsade forskningsområden, vilka inte
borde behandlas av riksdagen utan av de organ som
har särskild sakkunskap på respektive områden.
Vi anser dock att bl.a. motionerna MJ207,
MJ254, MJ509, MJ221, MJ605 och MJ608
(samtliga m) tar upp mycket viktiga
framtidsfrågor som borde behandlats mera
ingående. I avvaktan på den aviserade
propositionen i höst avser vi återkomma
till de frågeställningar som framförts i de
nu av utskottet avstyrkta moderata
motionsyrkandena gällande forskning på
jordbruks- och livsmedelsområdet.
2. Forskning om jordbruk, trädgårdsnäring
och livsmedelsproduktion, m.m.
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Med hänvisning till den aviserade
forskningspolitiska propositionen begränsar vi oss
för tillfället till att ge några principiella
synpunkter när det gäller forskningspolitiken inom
områdena jordbruk, trädgårdsnäring och
livsmedelsproduktion.
För att svensk livsmedelsproduktion skall kunna
överleva på en alltmer konkurrensutsatt marknad vill
vi kristdemokrater poängtera vikten av ökade
satsningar på forskning och utbildning inom
jordbruksområdet. Bl.a. bör insatserna för
vidareförädling förstärkas. Ett vidareutvecklande av
kunskaperna inom ekonomi för lantbruks- och
livsmedelssektorerna sker bäst genom en stark
forskning på dessa områden. För att denna forskning
skall ge ett för Sverige optimalt resultat krävs en
förstärkning av forskningsområdet. Även forskning
och utveckling av ett resurs- och energieffektivt
jordbruk bör prioriteras. Vi anser vidare att det är
angeläget att avsätta särskilda forskningsinsatser
för att möjliggöra att inom jordbruket öka
kolbindningen för att på så vis bidra till en
minskad växthuseffekt.
3. Forskning om jordbruk, trädgårdsnäring
och livsmedelsproduktion, m.m.
Eskil Erlandsson (c) anför:
Regeringen har agerat passivt kring frågor om
forskning, utveckling och kompetenshöjning för
livsmedelsindustrin. Sveriges möjligheter att på ett
hållbart sätt utnyttja jorden och skogens resurser
är beroende av en hög nivå på forskning och
utveckling inom det området. Detta är ett ansvar
såväl för näringen som för staten. Centerpartiet
anser att staten måste öka anslagen till forskning
och utveckling inom jordbruksnäringen och
livsmedelsindustrin. Syftet är att stärka
konkurrenskraft genom att bl.a. förstärka
vidareförädlingen. Centerpartiet vill även betona
vikten av att initiativ tas för att öka EU:s
insatser och medfinansiering inom jordbruks- och
livsmedelsforskningen. Centerpartiet förordar en
översyn av den tillämpade forskningen inom området
för att göra det möjligt att bedöma vilka satsningar
som bör genomföras.
Bioråvaror kommer att få en allt större betydelse,
både inom livsmedelsproduktion, energiframställning
och som industriråvara. Centerpartiet anser att det
är av största betydelse att det satsas stora
resurser på forskning och utveckling inom detta
område för att utnyttja de goda förutsättningarna
för produktion och vidareförädling av bioråvaror som
finns i Sverige.
Då vi erfarit att regeringen bereder frågan
har vi avstått från att reservera oss i
denna del. Vi vill dock fortfarande
framhålla vikten av att behandlingen av den
forskningspolitiska propositionen sker
skyndsamt och vidhåller intentionerna i
motionsyrkandena.
4. Vissa forskningsområden
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Marin forskning
Västerhavsprojektet (1990-1995) kartlade de
storskaliga processerna och miljöeffekterna i
Kattegatts och Skagerraks havsområden. Arbetet, vars
slutrapport kom i oktober 1996, benämns
Västerhavsprojektet och finansierades av
Naturvårdsverkets forskningsnämnd. Rapporten (NV
rapport 4676) visade att situationen är alarmerande
och har förvärrats för Kattegatt och Skagerrak.
Under de senaste 20 åren har halterna av kväve och
fosfor bara ökat. Gödningen påverkar ekosystemen
genom ökad produktion av plankton, som i sin tur
orsakar syrgasbrist vid bottnarna. Västerhavet är
ett pressat och stressat kusthav.
Snabbväxande grönalger och giftiga
Under den senaste tioårsperioden har mängden
fintrådiga och snabbväxande grönalger ökat drastiskt
i Bohusläns grunda vikar. Numera är mellan 30 och 40
% av de grunda områdena täckta av alger sommartid.
Just dessa platser är viktiga "barnkammare" och
skafferi för fiskar och kräftdjur. Den omfattande
algförekomsten har inneburit negativa förändringar
på kustvattnens ekosy- stem och biologiska
mångfald.
Skagerrak som soptunna
30 miljoner ton partiklar och gifter uppskattas
följa strömmarna in från södra Nordsjön till
Skagerrak och norra Kattegatt för att främst
ackumuleras i djuphålorna. Utöver dessa giftupplag
har lokala utsläpp av gifter i höga koncentrationer
sedimenterats utmed kusten. Via luften transporteras
mängder av gifter, bl.a. polyaromatiska kolväten
(PAH), som så småningom hamnar i ytsedimenten.
Radioaktiva ämnen, som teknetium (se särskild
motion), följer med strömmarna in mot Bohuskusten
och värdena stiger i bl.a. tång och räka. På
bottnarna ligger också stora mängder dumpad
krigsmateriel, uppskattad till 170 000 ton, varav ca
5 000 ton senapsgas, som förr eller senare kommer
att vålla stora bekymmer.
Biologiska effekter
Med Västerhavsprojektet kunde forskarna för första
gången konstatera att sedimenten innehåller gifter
som ger biologiska effekter på olika arter av
bottendjur och på fisk. Västerhavsprojektet visade
hur miljögifterna och eutrofieringen, genom den
ökade närsaltsbelastningen, storskaligt påverkar
våra kusthav. De senaste resultaten från
undersökningar som Institutionen för marin ekologi,
Göteborgs universitet/Kristinebergs marina
forskningsstation, utfört 1997-1998 visar klara
störningar i bottenmiljön, och i flera fall har en
försämring inträffat jämfört med tidigare
undersökningar.
Nödvändig forskning och räddningsinsatser
I budget 2000 förstärks anslagen till miljöforskning
rejält. I samarbetet med regeringen om budgeten har
detta varit en prioriterad uppgift för Miljöpartiet.
Vi anser att fortsatta satsningar på den marina
forskningen är avgörande men att detta måste
kompletteras med hårdare krav, nationellt och
internationellt, för att minimera giftiga utsläpp,
liksom att insatser för att minska
närsaltsbelastningen måste förstärkas. Det finns
ingen återvändo, om vi vill upprätthålla ett
hållbart livssystem.
Mykologisk forskning
Svamparna är en stor och viktig del av svensk natur.
Av totalt ca 55 000 kända arter av växter, djur och
svampar i Sverige utgör svamparna inte mindre än ca
10 000. ArtDatabanken vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala ger ut
Ekologisk katalog över storsvampar i Sverige som
visar att vi har ca 4 000 storsvampar, dvs. svampar
som är synliga för ögat. Resten utgör mikrosvampar.
Hundratals svamparter, t.ex. ostticka, blåtryffel
och smultronkantarell, finns bara i riktigt gamla
skogar. För att bevara dessa svampar och med dem
associerade växter och djur behöver mer natur
skyddas.
Naturens underbara kretslopp
Svamparna har stor betydelse för kretsloppet i
naturen. De utgör tillsammans med bakterier och
andra organismer naturens eget renhållningsbolag.
Här sker fullständig källsortering. Svamparna bryter
ner barr, löv, kvistar och annat dött organiskt
material till lösliga näringsämnen som växterna kan
tillgodogöra sig.
Uppemot tusen svenska svamparter, bl.a. kantarell,
lever ett fascinerande samliv och bildar mykorrhiza
(= svamprot) med gran, tall, björk och andra
skogsträd. Även de flesta andra växter, t.ex.
orkidéer, lever ihop med svampar. Varje kvadratmeter
svensk skogsmark kan innehålla flera hundra tusen
rotspetsar med mykorrhiza! Träd och andra växters
rotsystem förlängs tusenfalt genom samlivet med
svampar. Växterna får vatten och mineralnäring av
svampen medan svampen i utbyte får kolhydrater som
växten tillverkat med hjälp av solljus i
fotosyntesen. Om detta samliv störs skulle träden må
dåligt, skogsexporten hotas liksom det svenska
välståndet.
Minskningen av mykorrhiza i marken har ju samband
med miljöproblem orsakade av människan. Ju mindre
mykorrhiza i marken, desto lägre kvalitet i skogen
och därmed lägre ekonomisk avkastning per hektar. I
den nya miljöbalken föreslås att organismer i vatten
skall nyttjas som bioindikatorer i sådana biotoper.
Svampar, men även lavar, kan nyttjas på samma sätt i
skogen.
Forskare världen över studerar i dag de
grundläggande processerna i marken under våra
fötter. Nu i juli 1998 hölls t.ex. en stor
internationell konferens om mykorrhiza vid SLU i
Uppsala.
Stärk mykologin!
Den mykologiska forskningen har lång tradition i
Sverige med goda botaniska traditioner från
systematiker som Carl von Linné och Elias Fries.
Under senare år har dock forskningen tappat mark
gentemot t.ex. våra nordiska grannländer och länder
på kontinenten, t.ex. Holland. I dag finns ingen
heltidstjänst i Sverige inom mykologi med systematik
och morfologi som huvudsakligt ämnesområde. Sverige
behöver stärka miljöforskningen på detta viktiga
område. Sverige är ett skogsland där svampen betyder
oerhört mycket även för ekonomin. Naturens underbara
mångfald och de ekologiska processerna behöver
studeras och kartläggas ytterligare och där har
svamparna en mycket viktig roll.
Detta bör enligt Miljöpartiets uppfattning beaktas
i den forskningspolitiska proposition som regeringen
avser förelägga riksdagen under hösten.
5. Högre lantbruksutbildning i Östergötland
Dan Ericsson (kd) anför:
Mitt krav om att SLU skall decentralisera sin
verksamhet så att en filialverksamhet kan byggas upp
i Linköping avvisas med motivet att det inte är en
fråga för riksdagen att besluta om. Men i den
principiella ståndpunkten om SLU skall ha
decentraliserad verksamhet måste statsmakterna kunna
ha en uppfattning på motsvarande sätt som man slagit
fast principen om utbyggnad av små och medelstora
högskolor i hela landet. SLU är ju ett speciellt
universitet och hela landet är betjänt av dess
verksamhet om man har en decentraliserad
organisation. Min uppfattning om lämpligheten av
högre lantbruksutbildning i Östergötland kvarstår
med de motiv som anförs i motionen.