I detta betänkande behandlas förslagen i
budgetpropositionen för år 2000 om anslag inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 34
motions-
yrkanden. Riksdagen har den 18 november 1999 bestämt
utgiftsramen för utgiftsområdet till 1 721 371 000
kr.
Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag
m.m. tillstyrks. Målen inom utgiftsområdet föreslås
vara att skydda människors hälsa, bevara den
biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god
hushållning med naturresurser samt skydda natur- och
kulturlandskap.
Förslagen innebär att bevarandet av den biologiska
mångfalden prioriteras genom att resurserna
förstärks för skydd av värdefulla naturområden,
främst skogsområden samt ytterligare medel till
kalkning. Resurserna för sanering och återställning
av förorenade mark- och vattenområden förstärks
ytterligare. Miljöforskningen och då framför allt
miljöeffektforskning och miljötoxikologisk forskning
ges ökade resurser genom ett nytt anslag.
Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU
prioriteras liksom arbetet med miljöhänsyn i
samtliga EU:s politikområden samt miljöfrågorna
inför EU:s utvidgning.
I betänkandet finns 5 reservationer och 5 särskilda
yttranden.
Propositionen
Proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård
Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit
A Miljövård
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget A 2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamhet som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 16 000 000 kr under år
2001,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget A 3 Åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv av eller
intrångsersättning i värdefulla naturområden som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om
högst 120 000 000 kr under år 2001,
3. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård enligt följande uppställning:
A 1 Statens naturvårdsverk; ramanslag; 278 211 000
kr,
A 2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 132 297 000
kr,
A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden; ramanslag; 671 551 000 kr,
A 4 Sanering och återställning av förorenade
områden; ramanslag; 65 000 000 kr,
A 5 Miljöforskning; ramanslag; 50 000 000 kr,
A 6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 83 712 000 kr,
A 7 Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag;
37 182 000 kr,
A 8 Stockholms internationella miljöinstitut;
ramanslag; 12 000 000 kr,
A 9 Investeringsbidrag för främjande av omställning
i ekologiskt hållbar riktning; reservationsanslag;
131 000 000 kr.
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
B 1 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 85 449
000 kr,
B 2 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader; ramanslag; 82 648 000 kr,
B 3 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 65 969 000 kr,
B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 352 000 kr.
Motionerna
1999/2000:MJ229 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om uppföljning av
anslaget A 4 under utgiftsområde 20,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om målet att klara
sanering och efterbehandling av förorenade områden
till år 2020 med beaktande av de behov av resurser
detta förutsätter.
1999/2000:MJ230 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att en mindre del av
markanslaget får användas till nödvändig
administration och handläggning för bildande av
naturreservat i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1999/2000:MJ245 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om delning av anslaget
A3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden,
2. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt
följande uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
A 2 Miljöövervakning m.m. 132 297 5 000
A 3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden 671 551 35 000
1999/2000:MJ250 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 5
inom utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 80 000
000 kr i enlighet med vad i motionen anförts.
1999/2000:MJ254 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att nivån på sjö-
och vattendragskalkningen skall vara sådan att
återförsurning ej sker,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skogskalkning och
att ett nytt konto för denna verksamhet införs,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det lokala Agenda
21-arbetet och att ett nytt konto för denna
verksamhet införs,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om gröna nyckeltal,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om särskilda medel för
folkbildning om bioteknik inom anslaget
Miljöövervakning,
13. att riksdagen med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag för år 2000 anvisar anslagen
under Allmän miljö- och naturvård enligt följande
uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
A 3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden 671 551 13 000
A 6 Kemikalieinspektionen 83 712 4 000
Nytt anslag:
Agenda 21 5 000
Nytt anslag:
Skogsmarkskalkning 63 000
1999/2000:MJ255 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari yrkas
17. att riksdagen med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård enligt uppställning:
1999/2000:MJ304 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skoglig kompetens på
länsstyrelserna.
1999/2000:MJ603 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till forskning
kring Göljån, Fulufjället, i Älvdalens kommun.
1999/2000:MJ718 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om uppräkning av anslag
till ideella organisationer verksamma inom natur-
och kulturmiljöområdet.
1999/2000:MJ727 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)
vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändiga medel för
att upprätthålla kalkningen av sjöar och vattendrag
på nuvarande nivå.
1999/2000:MJ733 av Lars Gustafsson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av kalkning
av sjöar och vattendrag i Halland.
1999/2000:MJ736 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om miljöforskningen.
1999/2000:MJ743 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
Kemikalieinspektionen avseende balans mellan
avgifter och statsbudgetfinansiering.
1999/2000:MJ753 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om uppföljning av
anslag A 4 under utgiftsområde 20,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om målet att klara
sanering och efterbehandling av förorenade områden
till år 2020 och behov av resurser för detta.
1999/2000:MJ757 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att särskilda medel
skall anslås ur Kärnavfallsfonden till miljögrupper
centralt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att rimliga medel
skall anslås till lokala miljögrupper i samband med
undersökningar om lokalisering av slutförvar för
använt kärnbränsle.
1999/2000:MJ764 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av
att kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt
kalkning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att även
tidigare inte kalkade vatten kan börja kalkas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av
kalkning för den biologiska mångfalden i många
vatten.
1999/2000:MJ795 av Birgitta Carlsson och Eskil
Erlandsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den stora
samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att ha en
stabilitet i budgetmedlen till kalkningsverksamhet
för att uppnå största möjliga nytta med anslaget
till kalkning.
1999/2000:MJ799 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
miljöövervakningen på västkusten.
1999/2000:MJ805 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att skapa resurser
för nationella miljöorganisationer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att delta i den
demokratiska processen på rimliga villkor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att viss andel av de
medel som SKI delar ut till förstudiekommuner för
information avdelas för att möjliggöra lokala
opinionsgruppers arbete.
1999/2000:Bo538 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ge
länsstyrelserna möjlighet att tillfälligt använda en
del av anslaget för personalförstärkning för att
uppnå målet biologisk mångfald i det svenska
skogslandskapet.
1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
19. (delvis) att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar enligt uppställning i bilaga 2.
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
A 3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden 671 551 50 000
1999/2000:N279 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behov av medel till
informationsmaterial vid bildande av naturreservat.
Utskottet
Propositionen
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar frågor rörande naturvård och
biologisk mångfald, vatten- och luftvård, sanering
och återställning av förorenade områden,
avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,
miljöforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och
säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt
internationellt miljösamarbete. Utgiftsområdet
omfattar vidare utgifter för Naturvårdsverket,
Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut
och Statens kärnkraftinspektion. Verksamheten inom
Kärnavfallsfondens styrelse, AB Svenska
Miljöstyrningsrådet och Svensk Avfallskonvertering
AB berör uppgifterna inom utgiftsområdet.
Utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård uppgår enligt regeringens förslag till 1
721 371 000 kr.
Mål
Målen inom utgiftsområdet är att skydda människors
hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en
långsiktigt god hushållning med naturresurser samt
skydda natur- och kulturlandskap.
Prioriteringar
Bevarandet av den biologiska mångfalden prioriteras
genom förstärkning av resurserna för skydd av
värdefulla naturområden, främst skogsområden samt
ytterligare medel till kalkning. Resurserna för
sanering och återställning av förorenade mark- och
vattenområden förstärks ytterligare.
Miljöforskningen och då framför allt
miljöeffektforskning och miljötoxikologisk forskning
ges ökade resurser genom ett nytt anslag.
Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU
prioriteras liksom arbetet med miljöhänsyn i
samtliga EU:s politikområden samt miljöfrågorna
inför EU:s utvidgning.
Resultatbedömning - tillståndet och utvecklingen
inom området samt de viktigaste statliga insatserna
inom området
En kommitté (M1998:06) med parlamentarisk
sammansättning har startat arbetet med ett
åtgärdsprogram för Sveriges klimatarbete. Kommittén
skall avge sitt betänkande den 31 december 1999.
Projekt som ingår i lokala investeringsprogram som
erhållit stöd har gett ett betydelsefullt bidrag
till att minska utsläppen av koldioxid. Hittills
beviljade stöd kan enligt uppgifter från de sökande
kommunerna beräknas leda till en utsläppsminskning
med ca 1,2 miljoner ton koldioxid per år.
Regeringen föreslår en höjning av energiskatten på
dieselolja som ett led i skatteväxlingen.
Den senaste tidens utveckling inom trafikområdet
har koncentrerats till arbetet inom EU.
Ministerrådet har antagit en gemensam ståndpunkt
gällande direktivet om avgasutsläpp från tunga
fordon. Även vad gäller direktivet som reglerar
avgasutsläpp från traktorer har en gemensam position
antagits.
Ett arbete har påbörjats inom EU som syftar till
att integrera miljöhänsyn inom transportområdet.
Arbetet är ett gemensamt initiativ som tagits av
kommissionens DG VII och DG XI. Arbetet fick en
utgångspunkt i de gemensamma rådsslutsatser som
transportministrarna och miljöministrarna antog i
juni 1998. Arbetet pågår för närvarande i
kommissionens arbetsgrupper.
De åtgärder som föreslås i EU:s försurningsstrategi
är på väg att genomföras. Ett centralt förslag som
presenterades av kommissionen i juni 1999 innebär
att nationella utsläppstak per land skall sättas för
svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och flyktiga
organiska ämnen till år 2010. Under konventionen om
långväga gränsöverskridande luftföroreningar
slutförhandlades i september 1999 ett protokoll för
att minska försurning, eutrofiering och marknära
ozon i Europa. Protokollet sätter nationella
utsläppstak för Europas länder och ställer
motsvarande krav på USA och Kanada. Protokollet
kommer att undertecknas i Göteborg i december 1999.
Eftersom försurningen till mycket stor del påverkas
av utsläppen i Europa, ca 80 % av det försurande
nedfallet härstammar från andra länder i Europa,
kommer dessa åtgärder att för svensk del innebära
långtgående förbättringar.
De marina delarna i skärgårdsområdena där
variationen av land och vatten skapar
förutsättningar för biologisk mångfald har hittills
skyddats i liten omfattning. Behovet av skydd av
hotade biotoper är stort. Arbete pågår för att se
över skyddet av värdefulla marina miljöer och att
inrätta marina reservat.
För närvarande är 8,8 % av landets yta skyddad som
naturreservat eller nationalpark med stöd av
miljöbalken (naturvårdslagen). Det totala antalet
naturreservat har under år 1998 och hittills under
år 1999 ökat till ca 2 200 omfattande 3,2 miljoner
hektar. Reservatsarealen ligger huvudsakligen inom
fjällområdena i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län. Flertalet reservat finns
emellertid utanför fjällområdet.
Praktiskt taget alla skogar i Sverige är i dag
påverkade av skogsbruk på ett sätt som påverkat
skogsekosystemens biologiska mångfald. I skogen
finns ca 1 900 rödlistade arter, dvs. hotade,
sällsynta och hänsynskrävande arter. Många är
beroende av gammal skog och en tredjedel är beroende
av död ved. I dagens skogslandskap finns det bara
1-2 % död ved.
Knappt 4 %, ca 900 000 ha, av den produktiva
skogsmarken har skyddats som naturreservat,
domänreservat eller nationalparker m.m. I de
fjällnära skogarna är 46 % naturreservat medan
mindre än 1 % av den produktiva skogsmarken i övriga
landet har skydd.
Endast 7 % av landets yta utgörs av odlingsmark men
den är av stor betydelse för landets biologiska
mångfald. Ca 2 000 av landets rödlistade arter är
knutna till odlingslandskapet och framför allt till
naturbetesmarkerna. Ca 2 % av den odlade marken,
dvs. 67 000 ha odlingsmark, är skyddad som
naturreservat genom miljöbalkens bestämmelser.
Under året har flera steg tagits som påverkar
införandet av en framtida utvecklad svensk
administration av vattenresurser. Den 11 mars
fattade EU:s miljöministrar ett beslut om gemensam
ståndpunkt angående det kommande ramdirektivet för
vatten. Direktivet innebär krav på att
medlemsländerna skall arbeta med åtgärdsplaner för
avrinningsområden i syfte att uppnå en viss
definierad god vattenstatus vid en viss tidpunkt.
Ett antal pilotprojekt i avrinningsområden har
startats för att erhålla erfarenheter av
administrativ samordning mellan berörda myndigheter
och samverkan med lokala aktörer och sakägare.
Naturvårdsverket arbetar i samarbete med berörda
myndigheter med ett vattenprojekt i syfte att
utforma anvisningar för det praktiska genomförandet
av direktivets skyldigheter.
Miljöministern tog i maj 1999 ett initiativ och
bjöd in representanter från bl.a. forskarvärlden,
organisationer, myndigheter och folkrörelser till en
tankesmedja för att diskutera behovet av en ny
naturvårdspolitik för 2000-talet. Resultaten från
tankesmedjan bereds nu vidare.
Under året har påbörjats en översyn av hur EU:s
regelverk på kemikalieområdet fungerar, och en
framtida kemikaliestrategi har börjat diskuteras.
Med anledning härav förstärks resurserna till
Kemikalieinspektionen för år 2000.
Resultatbedömning - effekter av de statliga
insatserna
För att möta effekterna av bevarande av biologisk
mångfald i skogen måste man se till hela ekosystemet
och hela skogslandskapet. Särskilt viktiga
funktioner för den biologiska mångfalden är gammal
skog och död ved. Det finns inget enkelt mått på vad
som är ett uthålligt skogsbruk eller hur skyddet av
skogens miljövärden bäst skall redovisas.
Miljömålsarbetet visar sig leda till ett ökat
medvetande inom olika sektorer om möjligheten att
åtgärda miljöproblemen i sektorn genom insatser från
sektorn själv. Alla sektorer har genom uppdrag från
regeringen erhållit ett särskilt sektorsansvar för
ekologiskt hållbar utveckling. Detta ansvar innebär
bl.a. att myndigheterna skall integrera miljöhänsyn
och resurshushållning i sin verksamhet samt verka
för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt
inom hela myndighetens sektor. Detta kan få positiv
inverkan på miljöarbetet på lång sikt.
Regeringen delar Skatteväxlingskommitténs bedömning
och anser att en fortsatt miljörelatering av
skattesystemet är en viktig uppgift i de fortsatta
skatteöverläggningarna. Rätt utformade åtgärder som
berör alla samhällssektorer kan bidra till en
effektiv användning av resurser, begränsa olika slag
av negativ miljöpåverkan och utgöra en viktig länk i
arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle.
Utformningen och takten i miljörelateringen får
också göras med hänsyn till situationen i vår
omvärld. Industrins konkurrenskraft måste
säkerställas även i framtiden. Regeringen anför att
ytterligare steg tas i en skatteväxling genom att
olika energiskatter höjs med ca 1,7 miljarder kronor
år 2000.
Några klara miljöeffekter är ännu för tidigt att se
av införandet av miljöledning. Arbetet har på många
myndigheter resulterat i effektivare organisation,
förbättrat internt miljöarbete, dvs. källsortering,
energisparåtgärder, resurshushållning, mindre antal
resor och resor på ett mer miljövänligt sätt samt
ett större miljömedvetande över huvud taget.
Myndigheterna börjar också väga in miljöhänsyn och
ställa miljökrav i allt större omfattning vid
upphandling inom de ramar som regelverket medger.
Dessutom har flera av myndigheterna börjat ställa
miljökrav vid beslut om bidragsgivning m.m.
Myndigheterna har således i viss mån påbörjat
integrationen av miljöhänsyn i sina beslut och i sin
myndighetsutövning.
Regeringens slutsatser
Under år 2000 kommer prioritet i Regeringskansliets
och myndigheternas arbete att ges åt framför allt
förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU
våren 2001, en hållbar utveckling inom EU och åt
miljöfrågorna i utvidgningsprocessen.
Framtiden kräver att de myndigheter som berörs av
det intensifierade arbetet med att skydda värdefulla
naturområden, närmast Naturvårdsverket,
länsstyrelserna och skogsvårdsorganisationen
utvecklar lämpliga samverkansformer för
skyddsarbetet. Rapporter från Naturvårdsverket på
regeringens uppdrag om att utarbeta
kunskapsöversikt, förslag till kriterier m.m. för
arbetet med skydd av skogsmark övervägs för
närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att
redovisa ytterligare områden som bör ingå i Natura
2000-nätverket så att den svenska listan blir
komplett. Slutlig redovisning skall ske den 14 april
2000 (s. 23).
Åtgärder utanför utgiftsområdet
Regeringen presenterade i förra årets skrivelse
(skr. 1998/99:25) en samlad strategi för att
förebygga och bekämpa miljöbrott. Enligt strategin
skall miljöbrottsligheten i samhället minskas genom
åtgärder som innebär en effektivisering i fråga om
att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra sådan
brottslighet. Riksåklagaren har på regeringens
uppdrag utarbetat förslag till effektivare utredning
av miljöbrott (Riksåklagarens rapport Effektivare
miljöbrottsbekämpning, december 1998). Regeringen
ansluter sig till Riksåklagarens förslag och har i
juli 1999 uppdragit åt riksåklagaren att förbereda
inrättandet av en ny och flexibel organisation för
miljöbrottsbekämpningen. Inom åklagar- och
polisväsendet skall det finnas åklagare och poliser
med särskild kompetens inom området. Inom
utgiftsområde 4 Rättsväsendet har resurserna för
bekämpning av miljöbrott förstärkts.
Under åren 2000 - 2002 ges ökade resurser till
såväl insatser för biotopskydd i skog som insatser
för skogsreservat. Avsikten är dels att spara
nyckelbiotoper, som innehåller mycket höga
biologiska värden, och att spara produktiv skog, i
första hand äldre sådan.
Byggforskningen får ökade resurser de tre närmaste
åren för att byggandet och förvaltningen av
byggnader skall utvecklas för bättre
resurseffektivitet och kretsloppsanpassning.
Motionen
I motion MJ254 (kd) anförs om gröna nyckeltal att om
ISO och EMAS skall användas som ett nyckeltal måste
först utredas i vilken bransch som företaget arbetar
och vilken storlek företaget har. Vidare arbetar i
dag många små och medelstora företag med
miljöledningssystem utan att registrera sig.
Kommuner borde få i uppdrag att registrera sina
företag (yrkande 7).
Utskottet
Utskottet behandlade i mars 1999 (1998/99:MJU6)
regeringens proposition 1997/98:145 Svenska
miljömål. Riksdagen godkände regeringens förslag om
15 miljökvalitetsmål med den utformning som angavs i
propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens
förslag om en ny struktur i arbetet med miljömål men
föreslog att regeringen återkommer till riksdagen
med redovisning och förslag även beträffande de
delmål som behövs för det fortsatta arbetet med att
nå miljökvalitetsmålen.
Regeringen redovisar i propositionen att
Miljömålskommittén (dir. 1998:45) skall lägga fram
förslag till nya delmål och åtgärdsstrategier senast
den 1 juni 2000. Regeringen avser därefter att till
riksdagen i en proposition vid årsskiftet 2000/2001
föreslå ytterligare delmål och åtgärdsstrategier
samt samhällsekonomiska konsekvensanalyser av
förslagen för att nå miljökvalitetsmålen.
Såsom regeringen anfört har under år 1998
ytterligare 41 myndigheter startat arbetet med att
införa miljöledningssystem. Under år 1999 har
arbetet fortsatt med att ta fram policymål och
handlingsprogram. I uppdraget ingår även att
miljöanpassa sin upphandling. I december 1998
fattade regeringen beslut om uppdrag till 29 nya
myndigheter om att införa miljöledning.
Sverige har liksom många andra länder antagit FN:s
handlingsprogram för det tjugoförsta århundradet
(Agenda 21), där en hållbar utveckling lyfts fram
som ett övergripande mål för samhällsutvecklingen.
För att möta framgångarna i detta arbete behövs
uppföljningssystem av olika slag. I Sverige och
andra länder pågår ett intensivt arbete med att
utveckla indikatorer för hållbar utveckling.
Utskottet instämmer i att gröna nyckeltal är ett
instrument för att följa det övergripande målet för
det miljöpolitiska arbetet att till nästa generation
kunna lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen i Sverige är lösta. Regeringen
presenterar i propositionen elva nyckeltal som även
enligt utskottets uppfattning alla beskriver en
utveckling i samhället inom angelägna områden för
miljön. Flera av nyckeltalen har direkt anknytning
till mål som antagits av riksdagen, andra nyckeltal
har anknytning till regeringens mål om
resurshushållning.
Nyckeltal är endast ett grovt uppföljningssystem
och skall därför ses som en förenkling av det
indikatorsystem som föreslagits av Naturvårdsverket
för att följa de av regeringen föreslagna
miljökvalitetsmålen (deFacto; 98 - Uppföljning av
föreslagna nationella miljökvalitetsmål).
Utvecklingen av nyckeltal är en process där
nyckeltalen måste anpassas efter de mål de avser att
följa, relevanta miljöproblem och
samhällsutvecklingen i övrigt.
Nyckeltalet skall enligt regeringen belysa i vilken
utsträckning näringslivet arbetar med miljöfrågor i
sin verksamhet. Nyckeltalet anger antalet företag
som är certifierade enligt ISO 14001 eller EMAS.
Visserligen sker en stark ökning av antalet
miljöcertifierade företag, men hittills har endast
en liten andel av det totala antalet företag infört
miljöledningssystem.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i motion MJ254 (kd) yrkande 7 om det
angelägna i att små och medelstora företag arbetar
med miljöledningssystem. Som regeringen anför är det
viktigt att påpeka att många företag som inte är
miljöcertifierade frivilligt vidtar åtgärder i sin
verksamhet för att skydda miljön. Användningen av
miljöledningssystem ger därför inte heltäckande
information om i vilken utsträckning miljöfrågorna
omhändertas i verksamheten. Internationella
standardiseringsorganisationen, ISO, har tagit fram
systemet ISO 14001 och EU har utvecklat
miljöstyrningssystemet EMAS (Eco Management and
Audit Scheme). Syftet med systemen är att etablera
arbetssystem och rutiner för miljöarbetet.
Med det ovan anförda torde syftet med motion MJ254
(kd) yrkande 7 i allt väsentligt vara tillgodosett.
Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
anfört i avsnittet om resultatbedömning.
Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa
till den av regeringen nyligen framlagda skrivelsen
(skr. 1999/2000:13) Hållbara Sverige - uppföljning
av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling.
Skrivelsen innehåller bl.a. en utförlig redovisning
av miljöarbetet inom varje departements
verksamhetsområde. Skrivelsen kommer att behandlas
av utskottet senare under detta riksmöte.
Miljövård
Propositionen
Förändringar
Medlen till åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden samt sanering och återställning av
förorenade områden har förstärkts kraftigt.
Resultatinformation om länsstyrelsernas arbete inom
miljöområdet
Länsstyrelserna skall verka för en långsiktigt god
hushållning med naturresurser, bevara den biologiska
mångfalden samt skydda natur- och kulturlandskap.
Under budgetåret 1998 har tyngdpunkten inom området
vilat på insatser för skydd och skötsel av särskilt
värdefulla mark- och vattenområden. Flera
länsstyrelser pekar på att de inte når upp till sin
ambitionsnivå på grund av att det varit nödvändigt
att prioritera tillståndsärenden och
miljöbalksutbildning. De flesta länsstyrelserna
säger sig prioritera arbetet med tillståndsärenden.
För budgetåret klarade drygt hälften av
länsstyrelserna 80 % av prövningarna inom sex
månader. För prövningar enligt naturvårdslagen är
motsvarande andel närmare tre fjärdedelar. Hos
närmare en fjärdedel av länsstyrelserna har
handläggningstiden förlängts jämfört med året innan.
Prioritering av tillståndsärendena har ofta
inneburit att tillsynsarbetet fått stå tillbaka.
Flera länsstyrelser arbetar för ett samordnat
miljöarbete i länet. Sektorsövergripande arbete både
internt och externt poängteras.
Naturvård och miljöskydd utgör mellan 16 och 29 %
av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader.
Andelen har ökat hos tio samtidigt som den minskat
hos åtta länsstyrelser jämfört med föregående år.
Hos sju länsstyrelser är verksamhetsgrenen den
procentuellt sett största. Hos resterande dominerar
framför allt lantbruk men även regionalekonomi och
näringsliv, vilket är en stor verksamhetsgren i
framför allt Norrlandslänen.
Revisionens iakttagelser
I Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa
värdering har Kemikalieinspektionen erhållit betyget
fullt tillfredsställande medan Naturvårdsverket
erhöll betyget tillfredsställande.
Riksrevisionsverket har granskat hur
Naturvårdsverket och länsstyrelserna arbetar med att
skydda värdefulla naturområden i syfte att bevara
den biologiska mångfalden (rapport 1998:62).
Riksrevisionsverket anser att myndigheterna inte har
den organisation och de system som behövs för att
välja ut de mest skyddsvärda områdena.
Riksrevisionsverket är också kritiskt till hur
målstyrningen fungerar för myndigheterna samt till
redovisningen av kostnaderna. Processen måste enligt
RRV effektiviseras och verket föreslår en rad
åtgärder.
Naturvårdsverket har i ett svar till
Riksrevisionsverket redovisat bl.a. vilka åtgärder
man vidtar med anledning av RRV:s synpunkter på
brister i dokumentation och information. När det
gäller rollfördelningen mellan myndigheterna har
Naturvårdsverket lämnat förslag i sin delredovisning
den 15 mars 1999 av regeringens uppdrag i fråga om
arbetet med skydd av skogsmark. Förslaget övervägs
för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen
anfört om resultatinformation m.m.
A 1 Naturvårdsverket
Propositionen
Resultatinformation
Naturvårdsverket är samlande och pådrivande i
miljövårdsarbetet. Införandet av miljöbalken har
ökat kraven på Naturvårdsverket. Det centrala
vägledningsansvaret för tillsyn är fördelat på elva
myndigheter och det operativa tillsynsansvaret på
mer än 300 regionala och lokala myndigheter. För att
samordna dessa myndigheters arbete har regeringen
fr.o.m. den 1 januari 1999 inrättat ett Tillsyns-
och föreskriftsråd vid Naturvårdsverket. Rådet skall
vara ett samrådsorgan för myndigheternas arbete i
frågor som rör tillsyn och föreskrifter enligt
miljöbalken. Rådet skall vidare föra ett register
över samtliga förordningar och föreskrifter som är
utfärdade med stöd av miljöbalken samt över de
allmänna råd inom miljöbalksområdet som är utfärdade
av de centrala myndigheterna. Rådet består av
företrädare för myndigheter som har centralt ansvar
för tillsynsvägledning enligt förordningen om
tillsyn enligt miljöbalken, generalläkaren samt av
två företrädare för kommunerna respektive
länsstyrelserna. Inom Naturvårdsverket har det
inrättats ett särskilt kansli med uppgift att
biträda rådet.
Naturvårdsverket fortsätter att utveckla arbetet
med miljöledningssystem. Verket har även medverkat i
utbildningen inför miljöbalkens ikraftträdande.
Slutsatser
Naturvårdsverket skall senast den 15 januari 2000
redovisa underlag för fördjupad prövning av hela sin
verksamhet. Målen och inriktningen för
Naturvårdsverkets verksamhet kommer därefter att
revideras fr.o.m. budgetåret 2001.
Spridande av miljöinformation är en viktig del i
arbetet med en ekologiskt hållbar utveckling. Genom
att göra information som finns hos myndigheter om
företags miljöprestanda mer lättillgänglig kan
informationen i större utsträckning användas av
finansmarknaden och andra intressenter. I syfte att
öka denna tillgänglighet skall Naturvårdsverket dels
tillse att organisationsnummer registreras i
offentliga register för miljödata, dels
vidareutveckla analysen av hur miljöinformation kan
ställas till den finansiella sektorns förfogande.
För år 2000 beräknas anslaget till 278 211 000 kr.
För år 2001 beräknas anslaget till 283 189 000 kr
och för år 2002 till 288 024 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
har anfört och tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning under anslaget.
A 2 Miljöövervakning m.m.
Propositionen
Resultatinformation
Miljöövervakningen är ett instrument för att
beskriva tillståndet i miljön och följa hur
tillståndet förändras och därigenom följa upp de
miljömål som statsmakterna har beslutat.
Informationen från miljöövervakningen används bl.a.
för beräkningar av kritiska belastningar och som
underlag för aktionsprogram, åtgärdsförslag och
internationella överenskommelser om
belastningsminskningar. Resultaten har också givit
underlag för att utforma bedömningsgrunder som i sin
tur är basen för de nationella miljökvalitetsmålen.
Data om bl.a. kväve, svavel och metaller utnyttjas i
det internationella konventionsarbetet. Data från
miljöövervakningen efterfrågas också inom EU.
Slutsatser
Det är angeläget att miljöövervakningen prioriterar
biologisk mångfald, materialflöden och kretslopp
samt miljögifter. I övrigt bör som tidigare gälla
att miljöövervakningen skall göra det möjligt att
lämna underlag för åtgärder, bedöma hotbilder och
följa upp beslutade åtgärder.
Avtalet om bilavgasundersökningar mellan
Naturvårdsverket och AB Svensk Bilprovning har sagts
upp per den 30 juni 1999. Regeringen har uppdragit
åt en särskild utredare (dir. 1998:89) att till den
31 mars 2000 lägga fram förslag om uppläggningen av
den framtida verksamheten med avgasundersökningar.
Under tiden fram till dess att en ny organisation
baserad på utredarens förslag kan införas bör
nuvarande typ av verksamhet fortsätta.
De hittills vidtagna åtgärderna i form av skärpta
avgaskrav och frivillig miljöklassning märks nu i
form av minskade utsläpp av kväveoxider och
kolväten. Däremot fortsätter koldioxidutsläppen att
öka. För att nå långsiktigt hållbara utsläppsnivåer
är det emellertid nödvändigt att även utsläppen från
andra mobila källor åtgärdas. Även när det gäller
miljöeffekter av olika bränslen och dessas
sammansättning är ytterligare faktaunderlag
motiverat. Vidare är det för bilarnas del motiverat
att skaffa kunskap om hur ny teknik påverkar
utsläppen.
För år 2000 beräknas anslaget till 132 297 000 kr.
För år 2001 beräknas anslaget till l21 948 000 kr
och till 124 566 000 kr för år 2002.
Motionerna
I motion MJ245 (c) yrkas att ytterligare 5 miljoner
kronor anslås på anslaget A 2 för ideella
organisationer som är verksamma inom natur- och
kulturmiljöområdet (yrkande 2 delvis).
Motionärerna i motion MJ254 (kd) yrkar
tillkännagivande om det lokala Agenda 21-arbetet och
att ett nytt konto för denna verksamhet införs
(yrkande 6). Det är i kommunerna som det praktiska
arbetet kan ske och där finns lokal kompetens för
att få ett aktivt miljöarbete på lokal nivå.
Särskilda medel bör vidare anslås för folkbildning
om bioteknik inom anslaget A 2 Miljöövervakning
(yrkande 9). Regeringen bör avsätta medel för
folkbildning om bioteknik riktad i första hand till
frivilligorganisationerna för uppbyggnad av ett
informationscentrum för bioteknik. 2 miljoner kronor
inom anslaget bör öronmärkas för ändamålet. Vidare
yrkas att ytterligare 5 miljoner kronor anslås på
ett nytt anslag Agenda 21 (yrkande 13 delvis).
Enligt motion MJ718 (c) bör anslaget till ideella
organisationer verksamma inom natur- och
kulturmiljöområdet räknas upp (yrkande 6).
I motion MJ799 (s) anförs i fråga om
miljöövervakningen på västkusten att det genom långa
provserier är möjligt att få besked om förändringar.
Fördelningen av anslaget till miljöövervakning
äventyrar enligt motionärerna de miljödataserier som
upprättats i Västerhavet.
Utskottets överväganden
Som framhålls i propositionen behövs data från
miljöövervakningen för att ta fram indikatorer som
ger en uppfattning av miljötillståndet och hur
miljötillståndet utvecklas, för att utarbeta
bedömningsgrunder för miljökvalitet och för att få
underlag till miljökvalitetsmål och
miljökvalitetsnormer samt för att följa upp de
nationella miljömålen. Mätningar i miljön krävs för
att sätta miljömål och normer som går att följa upp.
Data från miljöövervakning behövs också vid
tillsynsverksamhet och anläggningskontroll för att
få referenser från mer opåverkade områden, och för
att det regionala miljöarbetet (STRAM) skall fungera
måste lokala och regionala miljömål kunna följas
upp. Vidare erfordras sådana data för den
nationella miljöstatistiken som också skall
rapporteras till internationella
statistikmyndigheter och för att följa upp
internationella åtaganden.
Utskottet instämmer i att de sektorsansvariga
myndigheterna behöver underlag för att följa upp
sina respektive sektorsmål. Myndigheterna skall
också bidra med relevanta delar av den information
som myndigheterna tar fram som en del av den
ordinarie verksamheten till Miljöövervakningsnämnden
och till Naturvårdsverkets samlade uppföljning av de
nationella miljömålen.
Såsom regeringen anfört har
miljöövervakningsnämnden vid Naturvårdsverket under
år 1999 redovisat och fattat beslut om ett nytt
nationellt program för miljöövervakningen som är mer
anpassat till de av riksdagen antagna miljömålen.
Miljöövervakningen kan behöva justeras i samband med
beslut om uppföljning av miljömålen.
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget
att samordna den nationella och den regionala
miljöövervakningen. Det är också viktigt att
miljöövervakningen ger underlag för en analys av
olika utsläppskällors nationella och internationella
miljöpåverkan och för uppföljning av de nationella
miljömålen.
Såsom regeringen anfört fördelas medlen till
miljöövervakning av Miljöövervakningsnämnden vid
Naturvårdsverket. Det är nämnden som fattar beslut
om den nationella miljöövervakningens inriktning och
fördelar medel till denna. Från den nationella
miljöövervakningen fördelas även medel till viss
regional miljöövervakning som specificeras i avtal
med länsstyrelserna. En mindre del används också för
internationellt miljöövervakningsarbete och
rapportering till internationella organisationer.
Med det anförda avstyrks motion MJ799 (s).
Inom ramen för bilavgasverksamheten bedrivs
hållbarhetskontroller. Verksamheten är
kapitalintensiv och kräver viss planering. Utskottet
föreslår att regeringen bemyndigas att under år 2000
för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser
i samband med upphandlingen av kontrollerna som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 16 000 000 kr under år 2001.
När det gäller sådant stöd till ideella
organisationer som anges i motion MJ254 (kd) yrkande
9 konstaterar utskottet att för år 1999 anslogs i
regleringsbrevet under anslaget A 2 1,8 miljoner
kronor till Internationella
försurningssekretariatet, 1,1 miljoner kronor till
Naturskyddsföreningen och 600 000 kr till Sveriges
Hembygdsförbund. För bidrag till ideella
miljöorganisationers internationella arbete anslogs
2 miljoner kronor. Utskottet har inhämtat att
regeringen även för kommande budgetår avser att
behandla frågor om fördelning av medel till ideella
organisationers miljöarbete i regleringsbrevet. När
det gäller de i motionen framförda synpunkterna om
bioteknik redovisade utskottet vid behandlingen av
förra årets budgetproposition (1998/99:MJU2 s. 15)
att när det gäller frågor om medel för information
om bioteknik är det Gentekniknämnden som har till
uppgift att sprida kunskap om den gentekniska
utvecklingen (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 4 s. 136).
En parlamentarisk kommitté utreder för närvarande
frågor om biotekniken i samhället (dir. 1997:120).
Kommittén har bl.a. till uppgift att genom ett öppet
och utåtriktat arbetssätt främja debatt och
diskussion om frågor som rör den moderna biotekniken
och dess konsekvenser för individen som patient,
konsument, arbetstagare, företagare etc.
Med anledning av de i motion MJ254 (kd) yrkande 6
framförda synpunkterna om Agenda 21-arbetet vill
utskottet hänvisa till att regeringen i skrivelse
1999/2000:13 Hållbara Sverige - uppföljning av
åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling (s.
29) anför att drygt hälften av kommunerna har
antagit ett lokalt Agenda 21-dokument eller en
handlingsplan. Ungefär hälften arbetar med gröna
nyckeltal eller indikatorer för att följa upp
arbetet. Nära hälften av kommunerna har formellt
beslutat integrera det lokala Agenda 21-arbetet i
den kommunala översiktsplaneringen.
När det gäller Agenda 21-arbetet i kommunerna kan
också anföras att riksdagen vid behandlingen av
budgetpropositionen för år 1998 beslutade om stöd
till lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet. Inom ramen för förordningen (1998:23) om
statliga bidrag till lokala investeringsprogram som
ökar den ekologiska hållbarheten i samhället har
regeringen hittills (åren 1998 och 1999) beslutat ge
81 kommuner sammanlagt 3,7 miljarder kronor i
bidrag. Kommunernas investeringsprogram kommer
enligt regeringen bl.a. att leda till minskad
energianvändning, minskade utsläpp av koldioxid,
kväve och svavel till luft samt minskade utsläpp av
fosfor och kväve. Kommunerna uppskattar att ca 11
500 årsarbeten skapas genom de beslut som hittills
fattats.
Riksdagen beslutade förra året att anslaget för
miljöövervakning för år 1999 skulle öka till totalt
98 miljoner kronor (1998/99:MJU2 s. 14). Skälet till
ökningen var bl.a. större krav på internationell
rapportering av miljödata till EU och uppföljning av
de nya miljökvalitetsmålen.
Med hänvisning till vad som anförts ovan
tillstyrker utskottet regeringens förslag om
medelsanvisning under anslaget A 2 Miljöövervakning
m.m. Motionerna MJ245 (c) yrkande 2 delvis, MJ254
(kd) yrkandena 6, 9 och 13 delvis samt MJ718 (c)
yrkande 6 avstyrks på den grunden att yrkandena går
utöver den beslutade utgiftsramen eller förutsätter
en omprioritering mellan olika ändamål inom anslaget
som inte närmare utvecklas i motionerna.
A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden
Propositionen
Anslaget disponeras för ersättningar enligt kap. 31
miljöbalken, såvitt avser Naturvårdsverkets
ansvarsområde. Anslaget disponeras även för
kostnader för förvärv för statens räkning av
värdefulla naturområden. Dessutom disponeras
anslaget för statsbidrag till kommuner och kommunala
stiftelser för skydd av värdefulla naturområden.
Anslaget finansierar vidare kostnader för utredning,
förhandling och värdering i samband med
säkerställande av värdefulla naturområden.
Under anslaget redovisas den svenska
medfinansieringen av svenska projekt som bidrar till
skydd eller vård av värdefulla naturtyper och vilda
arter av flora och fauna inom EU (enligt habitat-
eller fågeldirektivet). Anslaget disponeras även för
statsbidrag till kalkning.
Resultatinformation
Under år 1998 och hittills under år 1999 har antalet
naturreservat ökat kraftigt.
Kalkningsverksamheten har liksom föregående år
inriktats på att bibehålla och förbättra pågående
kalkningsprojekt genom kalkning och biologisk
återställning. Enligt länsstyrelsernas preliminära
uppgifter har kalkningsprogrammet uppnåtts i 88 % av
sjöytan eller 58 % av de kalkade sjöarna och i 76 %
av de kalkade vattendragen. Av Sveriges 17 300
försurade sjöar åtgärdas i dagsläget knappt 7 000
(40 %). För sjöytan är motsvarande siffra 89 % och i
vattendragen kalkas ca 11 % av den totala längden
försurade vattendrag.
Inom ramen för arbetet med den långsiktiga
effektuppföljningen av kalkningsverksamhet har flera
projekt initierats. Under året kommer
Naturvårdsverket att särskilt rapportera beträffande
jämförande studier av kalkade sjöar och vattendrag
och okalkade vatten samt om våtmarkskalkning.
Slutsatser
Regeringen har i 1999 års vårproposition behandlat
frågan om ytterligare resurser för markinköp. Den
förstärkning som föreslogs i 1998 års ekonomiska
vårproposition och budgetpropositionen för 1999 om
370 miljoner kronor har förlängts till att omfatta
även år 2002.
Under år 2000 beräknas Sverige erhålla 25 miljoner
kronor i bidrag från EU:s fond Life, och motsvarande
bidrag beräknas under anslaget. Regeringen beräknar
medel motsvarande detta bidrag under anslaget.
Naturvårdsverkets nationella plan för kalkning
visar att kalkning kommer att vara nödvändig under
lång tid framöver och att kalkningen bör hållas
konstant under den närmaste tioårsperioden. I
avvaktan på remissbehandling av Naturvårdsverkets
nationella plan för kalkning beräknar regeringen en
ökning av anslaget med 27 miljoner kronor för år
2000 jämfört med 1999 års anslag. För budgetåren
2001 och 2002 blir ökningen 7 miljoner kronor
jämfört med 1999 års anslag. Genom ökningen av
anslaget bör det vara möjligt att bibehålla
kalkningsverksamheten på en hög nivå.
Regeringen beräknar anslaget till 671 551 000 kr
för år 2000. För år 2001 beräknas anslaget till 776
104 000 kr och för år 2002 till 791 869 000 kr.
Motionerna
Enligt motion MJ230 (fp) bör riksdagen besluta att
en mindre del av markanslaget får användas till
nödvändig administration och handläggning för
bildande av naturreservat.
I motion MJ245 (c) anförs att anslaget A 3 bör
delas (yrkande 1). Härigenom fås mer förutsägbara
anslagsnivåer och en mer långsiktig politik än i
dag. Vidare yrkas att ytterligare 35 miljoner kronor
anslås på anslaget A 3 (yrkande 2 delvis). Av
beloppet föreslås att 25 miljoner kronor används för
att finansiera Skogsstyrelsens program för
skogsmarkskalkning och vitaliseringsgödsling och 10
miljoner kronor för biotopskydd och naturvårdsplaner
samt för skötsel och tillsyn av naturvårdsområden
m.m.
I motion MJ254 (kd) anförs att nivån på sjö- och
vattendragskalkningen skall vara sådan att
återförsurning inte sker (yrkande 4). Vidare anförs
att skogskalkning bör påbörjas i större skala och
att ett nytt konto för denna verksamhet bör införas
(yrkande 5). Så småningom bör den samlade
kalkningsinsatsen föras in på ett gemensamt konto
eftersom en strategi med sammanslagning av sjö- och
skogskalkning kan komma att minska resursbehovet
totalt sett. Vidare yrkas att ytterligare 13
miljoner kronor anslås för kalkning och ytterligare
63 miljoner kronor anslås för skogsmarkskalkning på
ett nytt anslag (yrkande 13 delvis).
Enligt motion MJ255 (fp) bör ytterligare 50
miljoner kronor anslås på anslaget (yrkande 17). Det
är takten i skyddsarbetet som kommer att vara den
avgörande faktorn för om Sverige klarar målet att
bevara den biologiska mångfalden i tillräcklig
omfattning.
Enligt motion MJ304 (mp) kommer oroande signaler
från en del länsstyrelser att personella resurser
och kompetens inte är tillräckliga för att skydda de
skogar man vill skydda (yrkande 2).
I motion MJ727 (kd) anförs att kalkningen måste
tillförsäkras nödvändiga medel för att upprätthålla
kalkningen av sjöar och vattendrag på nuvarande nivå
(yrkande 8).
Motionären i motion MJ733 (kd) framhåller behovet
av kalkning av sjöar och vattendrag i Halland.
Halland är ett av de län som drabbas värst av det
sura nedfallet. De resurser som tilldelats Halland
för kalkning är otillräckliga.
I motion MJ764 (mp) påtalas nödvändigheten av att
kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt kalkning
(yrkande 1) och att det är viktigt att även tidigare
inte kalkade vatten kan börja kalkas (yrkande 2).
Vidare framhålls nödvändigheten av kalkning för den
biologiska mångfalden i många vatten (yrkande 3).
Även i motion MJ795 (c) påtalas den stora
samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör
(yrkande 1). Kalkning är en åtgärd som är lönsam och
som genererar både arbetstillfällen och inkomster
inom många områden utanför det rena
kalkningsarbetet. Vidare framhålls vikten av att ha
en stabilitet i budgetmedlen till
kalkningsverksamhet för att uppnå största möjliga
nytta med anslaget till kalkning (yrkande 2).
I motion Fi212 (fp) yrkas ytterligare 50 miljoner
kronor på anslaget för att bevara värdefulla
naturområden (yrkande 19 delvis).
Motionärerna i motion N279 (kd) påtalar behovet av
medel till informationsmaterial vid bildandet av
naturreservat (yrkande 3). I samband med att områden
avsätts som naturreservat är det angeläget att medel
anvisas för informationstavlor, broschyrmaterial och
vägbeskrivningar.
I motion Bo538 (s) anförs att länsstyrelserna bör
ges möjlighet att tillfälligt använda en del av
anslaget A 3 inom utgiftsområde 20 för
personalförstärkning för att uppnå målet biologisk
mångfald i det svenska skogslandskapet.
Utskottets överväganden
I likhet med regeringen anser utskottet att de ökade
statliga insatserna för att bevara den biologiska
mångfalden bör inriktas på långsiktigt bevarande i
hela skogslandskapet. Det är en angelägen insats att
permanent undanta skogsmark från framtida skogsbruk.
Miljöbalkens instrument ger vid sidan av
skyddsformerna nationalpark och naturreservat även
möjlighet till bl.a. biotopskydd. Även den generella
naturvårdshänsyn som skogsvårdslagen förutsätter och
de frivilliga åtagandena är viktiga förutsättningar
för måluppfyllelse.
Utskottet anser att regeringen bör bemyndigas att
under år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med förvärv av eller intrångsersättning i
värdefulla naturområden som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter om högst 120 miljoner
kronor för utgifter som skall betalas år 2001.
Anslaget A 3 kan disponeras för kostnader för
utredning, förhandling och värdering i samband med
säkerställande av värdefulla naturområden (prop. s.
30). I motionerna MJ230 (fp) och Bo538 (s) anförs
att en del av anslaget A 3 bör få användas för
administration i samband med att bilda
naturreservat. Utskottet hänvisade i denna fråga vid
behandlingen av 1999 års budget (1998/99:MJU2 s.
19) till att regeringen genom beslut den 5 november
1998 uppdragit åt Naturvårdsverket att utarbeta
kunskapsöversikt, förslag till kriterier m.m. för
arbetet med skydd av skogsmark.
Naturvårdsverket har den 15 mars 1999 redovisat
organisationsdelen i uppdraget och lämnat förslag
till organisation av arbetet för att säkra att
medlen för förstärkt skogsskydd ger god natur- och
kulturmiljövårdsnytta och gagnar friluftslivet.
Verket anförde att områdesskyddet bedrivs i nära
samarbete mellan länsstyrelserna och
Naturvårdsverket samt att organisationen behöver få
förstärkta resurser för att klara de arbetsuppgifter
som ett fördubblat anslag till skogsreservat medför.
Den resterande delen av uppdraget redovisades till
regeringen den 30 juni 1999. Båda förslagen övervägs
för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet utgår
från att synpunkterna i motionerna MJ230 (fp), MJ304
(mp) yrkande 2 och Bo538 (s) kommer att beaktas i
det fortsatta arbetet, men är i avvaktan på den
fortsatta beredningen av ärendet inte berett att
föreslå något uttalande från riksdagens sida i
frågan.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i motion N279 (kd) yrkande 3 att det är
angeläget att sprida information om att ett
naturreservat har bildats. I avvaktan på den
fortsatta beredningen av Naturvårdsverkets ovan
nämnda uppdrag att utarbeta kunskapsöversikt,
förslag till kriterier m.m. för arbetet med skydd av
skogsmark avstyrks emellertid även motion N279 (kd)
yrkande 3. Det bör tilläggas att länsstyrelserna
enligt förordningen (1998:1252) om områdesskydd
enligt miljöbalken är skyldiga att bl.a. kungöra
beslut om inrättande av naturreservat och även
informera vissa berörda myndigheter.
Utskottet anser att kalkning av sjöar och
vattendrag är en viktig åtgärd för att motverka det
försurande nedfallets effekter på den biologiska
mångfalden och nyttjandet av sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverket presenterade vid halvårsskiftet år
1999 uppdraget av regeringen om en nationell plan
för kalkningsverksamheten. I redovisningen ingår
även den redovisning regeringen begärt om utformning
och finansiering av ett program för samordning med
skogsmarkskalkning i sydvästra Sverige. Arbetet har
utförts i samarbete med länsstyrelserna och i
tillämpliga delar med Skogsstyrelsen. Planen
innehåller en noggrann bedömning av hur verksamheten
skall läggas upp under den kommande tioårsperioden
vad avser kalkningen och uppföljningsarbetet. Efter
remissbehandlingen av Naturvårdsverkets rapport
avser regeringen att återkomma i frågan.
Utskottet anförde i december 1998 att såväl
kalkningsverksamheten som skötselåtgärderna har
betydande inslag av kontinuerlig verksamhet men
omfattar också åtgärder som kan vara av
engångskaraktär eller ske med varierande
tidsmellanrum, varför det fanns skäl att skapa
förutsättningar för en ökad flexibilitet beträffande
lämpliga åtgärder (1998/99:MJU2 s. 18). Utskottet
ställde sig därför bakom regeringens förslag att de
för budgetåret 1998 anvisade anslagen A 3 Bidrag
till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag
samt A 4 Investeringar och skötsel för naturvård
borde föras samman till ett nytt ramanslag för
åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och
avstyrker därmed motion MJ245 (c) yrkande 1.
Naturvårdsverkets nationella plan för kalkning
visar att kalkning kommer att vara nödvändig under
lång tid framöver, och utskottet delar uppfattningen
att kalkningen bör hållas konstant under den
närmaste tioårsperioden. Utskottet har inhämtat att
Naturvårdsverket i ett pressmeddelande den 5 mars
1999 angav att den totala kostnaden för kalkning för
år 1999 skulle ligga på samma nivå som föregående
år, nämligen 185 miljoner kronor. I avvaktan på
remissbehandling av Naturvårdsverkets nationella
plan för kalkning beräknar regeringen i
propositionen en ökning av anslaget med 27 miljoner
kronor för år 2000 jämfört med 1999 års anslag.
Såsom regeringen anfört styrs behovet av kalkning i
betydande grad av vädret. Under år med stor
nederbörd ökar försurningsbelastningen och större
mängder kalk behöver spridas än under ett normalt
år. År 1998 var ett extremt nederbördsrikt år. De
höga flödena höjde följaktligen behovet av kalkning
under året men medförde ett ökat behov även för år
1999.
Utskottet delar regeringens bedömning att det genom
ökningen av anslaget bör vara möjligt att bibehålla
kalkningsverksamheten på en hög nivå. Motionerna
MJ254 (kd) yrkande 4, MJ727 (kd) yrkande 8, MJ733
(kd), MJ764 (mp) och MJ795 (c) innehåller i huvudsak
allmänt hållna synpunkter angående värdet av
kalkningsverksamheten och får anses helt eller
delvis tillgodosedda med vad som anförts.
Regeringen anför beträffande skogsmarkskalkning i
budgetpropositionen (utg.omr. 23 s. 114) att
Skogsstyrelsen i sitt budgetunderlag har
rekommenderat att försöksverksamheten med
skogsmarkskalkning och vitaliseringsgödsling
avslutas senast vid utgången av år 2000 och därefter
ersätts med operativa åtgärder enligt ett av
styrelsen utarbetat program med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning. Regeringen är inte
beredd att föreslå detta. Motivet härför är enligt
regeringen inte minst att finansieringsmöjligheter
saknas för ett sådant program. Utskottet delar
regeringens bedömning. Därtill kommer att frågan har
samband med det arbete med miljökvalitetsmål och
strategier för att nå dem som skall redovisas för
riksdagen i slutet av år 2000.
Regeringen har därefter i skrivelse 1999/2000:14 En
hållbar utveckling av landsbygden, m.m. (s. 31)
anfört att artikel 32 i landsbygdsförordningen (EG
nr 1257/1999 om stöd till utveckling av landsbygden)
om bevarande och förbättring av den ekologiska
stabiliteten i skogen är en ny artikel som stämmer
väl överens med intentionerna i den svenska
skogspolitiken. Stöd bör enligt regeringen kunna
lämnas till bl.a. vitaliseringsgödsling. De
föreslagna åtgärderna kan enligt skrivelsen vara
aktuella att införa inom landsbygdsprogrammet under
den senare delen av programperioden. Vissa av de
frågor som tas upp i motion MJ254 (kd) yrkande 5 är
således under övervägande. Motionen avstyrks i den
mån den inte tillgodosetts med det anförda.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning under anslaget A 3 Åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden. Motionerna MJ245
(c) yrkande 2 delvis, MJ254 (kd) yrkande 13 delvis,
MJ255 (fp) yrkande 17 samt Fi212 (fp) yrkande 19
delvis avstyrks på den grunden att yrkandena går
utöver den beslutade utgiftsramen.
A 4 Sanering och återställning av
förorenade områden
Propositionen
Resultatinformation
Naturvårdsverket har gjort en översiktlig
kartläggning av landets saneringsbehov av förorenade
områden. Föroreningarna förekommer i mark,
grundvatten, sediment, byggnader och anläggningar.
Påtagliga läckage förekommer från bl.a. en del
deponier. Från andra områden är läckaget i dag ofta
begränsat på grund av buffertmekanismer,
fastläggning m.m. Dessa återhållande krafter kommer
dock att försvagas med tiden och läckagen från de
förorenade områdena beräknas därmed att öka. Under
år 1998 har med statliga medel fördelade av
Naturvårdsverket pågått inventeringar och
undersökningar i 15 län på ett femtiotal platser,
och åtgärder har pågått eller avslutats på ett
tjugotal platser.
I och med miljöbalkens ikraftträdande kan krav på
utredningar och åtgärder ställas i första hand på
verksamhetsutövaren.
Slutsatser
Regeringen beräknade i 1999 års budgetproposition 40
miljoner kronor för år 1999 och 65 miljoner kronor
för åren 2000 och 2001, varav 15 miljoner årligen
för inventerings- och undersökningsinsatser. I den
ekonomiska vårpropositionen beräknades en kraftig
höjning av anslaget.
Regeringen beräknar anslaget till 65 miljoner
kronor för år 2000 och för år 2001 till 153 172 000
kr och för år 2002 till 313 028 000 kr. Anslaget får
förutom sanerings- och återställningsåtgärder också
utnyttjas för erforderliga inventerings- och
undersökningsinsatser. Begränsningen på 15 miljoner
kronor årligen för inventeringar och undersökningar
(prop. 1998/99:1) avsåg det tidigare beräknade
anslaget.
Den kraftiga höjningen av anslaget innebär att
ytterligare satsningar på åtgärder kan göras.
Åtgärdsprojekten är erfarenhetsmässigt ofta utdragna
i tiden eftersom de normalt är ansvarsmässigt och
tekniskt komplicerade samt miljömässigt känsliga.
För att åtgärder skall kunna göras på ett riktigt
sätt behöver beloppet för inventeringar och
undersökningar ökas.
Motionerna
I motionerna MJ229 (mp) yrkande 1 och MJ753 (mp)
yrkande 1 påtalas behovet av uppföljning av anslaget
A 4 för att utröna när anslaget behöver förstärkas.
Vidare framhålls målet att klara sanering och
efterbehandling av förorenade områden till år 2020
och behov av resurser för detta (yrkande 2 i båda
motionerna).
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i regeringens ställningstagande
att i enlighet med miljökvalitetsmålet En god
bebyggd miljö (prop. 1997/98:145, 1998/99:MJU6)
skall mark- och vattenområden vara fria från gifter,
skadliga ämnen och andra föroreningar till år 2020.
Mot den bakgrunden beräknades i den ekonomiska
vårpropositionen ytterligare 385 miljoner kronor
under treårsperioden för denna verksamhet (prop.
1998/99:100 s. 153, 1998/99:FiU20 s. 144 och del 2
s. 126).
I propositionen redovisar regeringen också att ca
92,9 miljoner kronor har fördelats till kommunerna
för saneringsåtgärder under budgetåret 1999 inom
ramen för de lokala investeringsprogrammen för
ekologisk hållbarhet (utg.omr. 18, anslag E 1 Stöd
till lokala investeringsprogram). Såsom regeringen
har anfört skall stöd till saneringsåtgärder även
fortsättningsvis kunna lämnas inom ramen för de
lokala investeringsprogrammen.
Som framgår av det anförda instämmer utskottet i
vad som anförts i motionerna MJ229 (mp) yrkande 2
och MJ753 (mp) yrkande 2 om det angelägna i att
förorenade områden skall vara fria från gifter,
skadliga ämnen och andra föroreningar till år 2020.
Utskottet utgår givetvis från att regeringen i
kommande budgetpropositioner fortsätter att lämna
resultatinformation under anslaget och bedöma vilka
anslagsförstärkningar som behövs för att uppnå de
uppsatta miljökvalitetsmålen. Det syfte som anges i
motionerna bör således kunna uppnås inom ramen för
det ordinarie budgetarbetet. Någon särskild åtgärd
med anledning av motionerna MJ229 (mp) och MJ753
(mp) synes inte påkallad.
A 5 Miljöforskning
Propositionen
Anslaget är nytt fr.o.m. budgetåret 2000. Anslaget
disponeras för stöd till främst miljöeffektforskning
och miljötoxikologisk forskning.
Regeringen gav under år 1997 Forskningsrådsnämnden
i uppdrag att i samverkan med Naturvårdsverket
utreda frågan om behovet av kunskap och forskning om
hållbar utveckling. Nämnden fick år 1998 ett
tilläggsuppdrag att se över den toxikologiska
forskningen. Regeringen gav också Naturvårdsverket i
uppdrag att i samverkan med Forskningsrådsnämnden
göra en samlad bedömning av miljöforskningen.
Utgångspunkten för utredningen var att den samlade
miljöforskningen skulle stärkas.
Mot bakgrund av dessa utredningar föreslår
regeringen att miljöforskningen stärks genom ett
anslag för miljöforskning till Naturvårdsverket på
50 miljoner kronor för år 2000 och 100 miljoner
kronor per år för åren 2001 och 2002.
Motionerna
I motion MJ250 (m) yrkas att ytterligare 80 miljoner
kronor anslås på anslaget A 5 (yrkande 1). För att
Sverige åter skall kunna inta en ledande position
inom miljöområdet krävs kraftigt höjda anslag till
miljöforskningen.
I motion MJ603 (c) anförs synpunkter rörande stöd
till forskning kring Göljån, Fulufjället i Älvdalens
kommun. Natten mellan den 30 och 31 augusti 1997
föll ca 400 mm regn vid Fulufjällets östra sida och
Göljån förvandlades till en stenig fåra. Ytterligare
stöd erfordras till forskning om denna ovanliga
naturkatastrof.
Enligt motion MJ736 (m) behövs en kraftfull
satsning på miljöforskningen för att bibehålla
kompetens och återupprätta Sveriges internationella
position (yrkande 4). Ökade anslag till
miljöforskningen föreslås.
Utskottets överväganden
Utskottet delar bedömningen att resurserna för
miljöforskning bör stärkas och tillstyrker
regeringens förslag om ett nytt anslag för
miljöforskning. Såsom regeringen anfört motiveras
förstärkningen också av behoven av underlag dels för
att uppnå miljömålen, dels för att ta fram
miljökvalitetsnormer som kan införas med stöd av
miljöbalken. Medlen skall främst användas för
miljöeffektforskning och miljötoxikologisk forskning
men också för att finansiera statens andel av den
samfinansierade forskningen med näringslivet vid
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning under anslaget A 5 Miljöforskning.
Motion MJ250 (m) yrkande 1 avstyrks på den grunden
att yrkandet går utöver den beslutade utgiftsramen.
Utskottet avstyrker även motion MJ736 (m) yrkande 4
som endast synes innefatta en hänvisning till
anslagsyrkandet i motion MJ250.
Enligt utskottets uppfattning står yrkandet i
motion MJ603 (c) inte i överensstämmelse med de
principer som bör gälla i fråga om
ansvarsfördelningen mellan riksdagen och
myndigheterna. Motionen avstyrks.
A 6 Kemikalieinspektionen
Propositionen
Reultatinformation m.m.
Anslaget disponeras av Kemikalieinspektionen för
verksamhet avseende tillsyn/vägledning,
riskbedömning, riskbegränsning - allmänkemikalier
samt riskbegränsning - bekämpningsmedel.
Under år 1998 har Kemikalieinspektionen genomfört
tillsyn över tillverkare och importörer i huvudsak
som regionala projekt i samarbete med länsstyrelser
och kommuner. Utfallet av verksamheten bedöms som
gott trots att omfattningen av verksamheten av
besparings- och resursskäl har legat på en lägre
nivå jämfört med tidigare år. Inspektionen har också
ordnat utbildning och vägledning för att öka
kompetensen hos tillsynspersonal på regional och
lokal nivå.
Det nationella begränsningsarbetet har varit
inriktat främst på kvicksilver och bromerade
flamskyddsmedel. Kvicksilveranvändningen fortsätter
att minska.
Sveriges medlemskap i EU innebär att en dominerande
del av inspektionens verksamhet ligger inom ramen
för EU:s arbete med kemikalier.
Kemikalieinspektionen har i EU-arbetet främst
koncentrerat insatserna till arbetet med
begränsningsdirektivet (EEG/76/769) och då särskilt
arbetet med övergångsbestämmelserna.
Kemikalieinspektionen har prioriterat medverkan i
EU:s arbete med att utveckla system för prövning av
växtskyddsmedel, biocider och genetiskt modifierade
organismer med utgångspunkten att prövningen skall
ske på ett kostnadseffektivt sätt och med en hög
skyddsnivå. Omfattande insatser har skett från
Kemikalieinspektionens sida beträffande
antifoulingprodukter för fritidsbåtar.
Kemikalieinspektionen fortsätter att utveckla
arbetet med miljöledningssystem.
KemI skall senast den 15 januari 2000 redovisa
underlag för fördjupad prövning av hela sin
verksamhet.
Intäkterna beräknas till 77 200 000 kr för år 2000,
varav 56 700 000 kr från kemikalieavgifter och 19
400 000 kr från bekämpningsmedelsavgifter av vilka
18 200 000 kr avser täcka kostnaderna år 2000 och
1 200 000 kostnaderna från föregående år.
Slutsatser
Riksdagen har fastställt riktlinjer för
kemikaliepolitiken samt nationella miljökvalitetsmål
för ekologiskt hållbar utveckling på grundval av
förslagen i propositionen Svenska miljömål -
miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop.
1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).
Riksdagen har också fastställt nationella
miljökvalitetsmål för ekologiskt hållbar utveckling,
bl.a. målet om en giftfri miljö.
Mot bakgrund av de ansträngda resurser speciellt
avseende bekämpningsmedelsärenden som
Kemikalieinspektionen redovisat beräknas ett
engångsbelopp om 3 miljoner kronor för att under
kommande år möjliggöra en utjämning av
ärendebalansen. Kemikalieinspektionen kan inte ta i
anspråk medel från de delar av verksamheten som
finansieras med kemikalieavgifter för
bekämpningsmedelsarbetet.
Kemikalieinspektionens arbete bör jämte den
hittillsvarande inriktningen av
kemikaliekontrollarbetet utgå från nämnda mål och
riktlinjer samt också inriktas på att vara
pådrivande i utvecklandet av såväl nya arbetssätt i
kemikaliepolitiken som av de hittills använda
styrmedlen i det nationella, internationella samt
EU-inriktade arbetet.
Regeringen beräknar anslaget för år 2000 till
83 712 000 kr och till 81 947 00 kr för år 2001 och
83 243 000 kr för år 2002.
Motionerna
I motion MJ254 (kd) yrkas ytterligare 4 miljoner
kronor på anslaget A 6 (yrkande 13 delvis).
Kemikalieinspektionen har inte resurser att arbeta i
den takt som behövs och regeringens förslag om ett
engångsbelopp på 3 miljoner kronor är inte
tillräckligt.
I motion MJ743 (m) yrkas tillkännagivande om
Kemikalieinspektionen avseende balans mellan
avgifter och statsbudgetfinansiering (yrkande 7).
Tillverkare, importörer och industri bör inte stå
för höga internationella åtaganden och vissa
verksamheter av särskild karaktär. Sådana bör inte
avgiftsfinansieras.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i
propositionen. Såsom regeringen har anfört har
Kemikalieinspektionens verksamhet präglats av
ansträngda resurser. Utskottet delar bedömningen att
det mot bakgrund av de ansträngda resurserna,
särskilt för bekämpningsmedelsärenden, bör beräknas
ett engångsbelopp om 3 miljoner kronor för att under
kommande år göra det möjligt att jämna ut
ärendebalansen. Kemikalieinspektionen kan inte ta i
anspråk medel från de delar av verksamheten som
finansieras med kemikalieavgifter för
bekämpningsmedelsarbetet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning under anslaget A 6
Kemikalieinspektionen. Motion MJ254 (kd) yrkande 13
delvis går utöver den beslutade utgiftsramen och
avstyrks därför.
När det gäller den fråga som behandlas i motion
MJ743 (m) yrkande 7 tillstyrkte utskottet vid
behandlingen av miljöbalken (1997/98:JoU20 s. 199)
att utgångspunkten bör vara att avgifterna skall
täcka en myndighets kostnader för verksamhet enligt
miljöbalken, främst prövningen och tillsynen
(självkostnadsprincipen).
Kemikalieinspektionen har i en delredovisning den
12 mars 1999 av ett regeringsuppdrag avseende
finansiering av inspektionens verksamhet anfört
bl.a. följande. Verksamheten måste enligt
Kemikalieinspektionen i allt väsentligt anses utgöra
prövning och tillsyn i miljöbalkens mening. Denna
verksamhet måste också anses vara föranledd av det
kollektiv, tillverkare och importörer av kemiska
produkter, som är avgiftsskyldigt. För visst
internationellt arbete, för visst utvecklingsarbete
i EU liksom för mindre delar av arbetet i några
delverksamheter kan möjligen ifrågasättas om det är
hänförligt till prövning eller tillsyn. Om så inte
befinns vara fallet skall sådan verksamhet rymmas
inom de medel som Kemikalieinspektionen förfogar
över och som inte motsvaras av avgiftsintäkter eller
utgör arvoden till KemI i dess konsultroll.
Utskottet har inhämtat att delredovisningen kommer
att behandlas av regeringen i samband med den
fördjupade prövningen av Kemikalieinspektionens
verksamhet som skall äga rum år 2000. I avvaktan på
den fortsatta beredningen avstyrks motion MJ743 (m)
yrkande 7.
A 7-A 9 Övriga miljöanslag
Propositionen
A 7 Visst internationellt miljösamarbete
Anslaget disponeras för medlemsavgifter och
deltagande i vissa internationella organisationer
och för internationellt samarbete inom
Miljödepartementets ansvarsområde.
Omfattningen på det internationella miljösamarbetet
ökar successivt. Ökade resurser krävs, särskilt för
förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU
första halvåret 2001 och för förberedelserna inför
uppföljningen av UNCED år 2002 (Rio +10). Anslaget
för år 2000 beräknas till 37 182 000 kr och till 35
182 000 kr för år 2001 och samma belopp för år 2002.
A 8 Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)
SEI:s uppgift är att initiera, genomföra och föra ut
resultat av studier och forskning vad gäller
utvärdering och utveckling av miljöteknik, miljö-
och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning
och strategier för en hållbar utveckling. Institutet
bedriver tillämpad forskning inom områdena energi,
atmosfär, vattenhantering och urbana miljöer. SEI
bedriver verksamhet i Afrika, Asien, Europa och
Latinamerika och har förutom huvudkontoret i
Stockholm, kontor i Boston, Tallinn och York.
SEI har byggt upp en internationellt erkänd
verksamhet inom områden som är centrala för de
globala miljöproblemen. Institutets verksamhet är av
stort värde för Sverige. För att kunna locka till
sig externa uppdragsfinansiärer krävs en kritisk bas
av vetenskaplig kompetens. Detta kräver en stabil
och långsiktig basfinansiering som upprätthåller
kvaliteten i verksamheten.
Regeringen beräknar anslaget till 12 miljoner
kronor för år 2000 och motsvarande belopp för åren
2001 och 2002.
A 9 Investeringsbidrag för främjande av omställning
i ekologiskt hållbar riktning
Riksdagen beslutade under budgetåret 1995/96 att
anvisa 1 miljard kronor (prop. 1995/96:222, bet.
1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) till ett femårigt
program med investeringsbidrag för omställning till
hållbar utveckling. Av anslaget har ca 576 miljoner
kronor förbrukats eller bundits upp i beslut om
bidrag. Den 15 april 1999 beslutade regeringen att
med omedelbar verkan dra in återstående medel.
Mellan år 1997 och april 1999 har det varit möjligt
att söka statligt investeringsbidrag för åtgärder
inom områdena avfall, vatten och avlopp samt
ombyggnad. Sammanlagt har 274 ansökningar bifallits.
Endast ca 70 miljoner kronor av totalt beviljade 207
miljoner kronor har hittills betalats ut. Medel
kommer därför att behövas för att betala ut
beviljade bidrag. Därtill kommer kostnader för
administration och uppföljning, som skall genomföras
såväl inom Regeringskansliet som hos
länsstyrelserna. En systematisk uppföljning av hur
den nya tekniken eller arbetsmetoden fungerar är
mycket angelägen eftersom det är viktigt att dra
lärdom av nya erfarenheter. Detta har särskilt
framhållits i Riksrevisionsverkets rapport 1999:28.
Regeringen beräknar behovet av medel till 131 000
000 kr för år 2000.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att anslagsbeteckningen på
anslaget A 8 Stockholms internationella
miljöinstitut (SEI) skall ändras till obetecknat
anslag. Utskottet har i övrigt ingen erinran mot
övervägandena i propositionen och tillstyrker
regeringens förslag till medelstilldelning under
anslagen A 7-A 9.
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
Propositionen
Resultatbedömning
Regeringen delar Statens kärnkraftinspektions,
SKI:s, bedömning att säkerhetsarbetet vid de svenska
kärnkraftverken har bidragit till att vidmakthålla
och utveckla säkerheten vid anläggningarna. De
händelser som inträffat, de fel som upptäckts i
samband med provningar och kontroller samt de
utrednings- och analysarbeten som genomförts har
medfört att åtgärder vidtagits för att rätta till
funna säkerhetsbrister och ytterligare stärka
djupförsvaret. SKI anser samtidigt att det pågående
moderniseringsarbetet måste fortsätta så att alla
reaktorer i drift på 2000-talet når en säkerhetsnivå
som motsvarar moderna konstruktionsprinciper. SKI
har därför fortsatt drivit på kraftföretagen att
förbättra säkerheten och kvaliteten i
säkerhetsarbetet.
Statens strålskyddsinstitut, SSI, konstaterar bl.a.
att moderniseringsprogrammet vid de svenska
kärnkraftverken resulterat i ökade stråldoser till
personal. Ingen enskild person har dock fått
stråldoser över fastställda dosgränser. De ökande
stråldoserna visar på nödvändigheten av fortsatta
ansträngningar att begränsa personalstråldoserna.
Krav på s.k. dosreduktionsprogram återfinns i SSI:s
föreskrifter.
Förändringar
Ett verkställande av beslutet att, i enlighet med
Regeringsrättens dom, stänga en reaktor i Barsebäck
i slutet av år 1999 kommer inte att påverka
verksamheten i någon större omfattning under
innevarande verksamhetsår. För år 2000 och framåt
kommer dock stängningen att påverka avgiftsuttaget
på såväl tillsynsavgifter som forskningsavgifter för
övriga kärntekniska anläggningar.
De senaste årens händelser, behovet av skärpt
kontrollverksamhet när reaktorerna blir äldre samt
kraftföretagens aviserade renoveringar och
moderniseringar, indikerar att antalet ärenden och
deras grad av komplexitet kommer att öka framöver.
Den genomgång av konstruktionsförutsättningarna för
de äldre reaktorerna som nu pågår inom
kärnkraftsindustrin kan komma att resultera i
reviderade bedömningar av behovet av
säkerhetshöjande åtgärder.
På kärnavfallsområdet ökar kraven på SKI:s och
SSI:s tillsynsverksamhet i takt med att planeringen
av den slutliga avfallshanteringen efter hand
övergår i konkretare åtgärder.
SSI har fått ett utökat ansvar avseende naturlig
strålning på grund av direktivet (96/29/Euratom) om
fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för
skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot
de faror som uppstår till följd av joniserande
strålning och direktivet (84/466/Euratom) om skydd
för personers hälsa mot faror vid joniserande
strålning i samband med medicinsk bestrålning m.m.
Direktiven skall vara införlivade senast den 13 maj
2000. SSI har för att renodla myndighetens
tillsynsroll avyttrat affärsverksamheten
persondosimetri till Studsvik Instrument AB.
Prioriteringar
Myndigheternas engagemang i frågor som rör
avveckling av kärnkraftsreaktorer ökar och arbetet
med reaktorsäkerhetskrav inför 2000-talet
prioriteras.
B 1 Statens strålskyddsinstitut
Regeringen anför att myndigheten efter genomförda
besparingar bör kunna svara för ett fortsatt gott
strålskydd i samhället. De förändringar som har
skett i myndighetens organisation och strävan att
renodla myndigheten som en tillsynsmyndighet är ett
steg i rätt riktning.
Färre inspektioner vid tillsynsobjekten har
noterats under verksamhetsåret. En viss förbättring
har dock skett inom den icke kärnenergianknutna
verksamheten. SSI har under året prioriterat
avvecklingsfrågorna, vilket kommer att underlätta
tillsynsarbetet då reaktorer i Barsebäck avvecklas.
Inom EU pågår ett arbete med att utarbeta
rekommendationer för medlemsländernas
miljöövervakning och vilka miljöparametrar som skall
rapporteras från varje land. SSI skall senast den 30
december 1999 i samråd med Naturvårdsverket redovisa
en strategi för en miljöövervakning av radioaktiva
ämnen. SSI har också ansvar för miljökvalitetsmålet
Säker strålmiljö och har nyligen redovisat förslag
till delmål för att detta mål skall kunna uppnås.
Realiserande av miljömålet kräver ett antal insatser
från SSI:s sida, t.ex. att kärnavfallet och det
använda bränslet slutligt omhändertas. Sammantaget
kommer detta att medföra en avsevärd
ambitionshöjning för SSI:s miljöinsatser jämfört med
hittillsvarande insatser.
Insatserna under året vad gäller icke joniserande
strålning (mobiltelefoni, kraftledningar etc.)
bedöms vara relevant utifrån det stora
mediaintresset för detta område.
Regeringen beräknar anslaget B 1 till 85 449 000 kr
för år 2000. För år 2001 beräknas 86 856 000 kr och
för år 2002 beräknas 88 344 000 kr.
B 2 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader och B 3 Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
SKI är central förvaltningsmyndighet med uppgift att
övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk verksamhet,
dels genomförandet av den forskning och utveckling
och det program för bl.a. sådana frågor som avses i
11 och 12 §§ lagen (1992:1537) om finansiering av
hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., utom
när regeringen skall fatta ett sådant beslut.
SKI har inom området kärnavfallssäkerhet inlett den
vart tredje år återkommande granskningen av Svensk
Kärnbränslehantering AB:s forsknings-, utvecklings-
och demonstrationsprogram.
Regeringen anför att SKI:s forskningsverksamhet
synes vara i stort sett avvägt mot de krav på
framförhållning som måste ställas på
säkerhetsarbetet. Avsaknaden av en svensk teknisk-
vetenskaplig stödorganisation inom kärnteknikområdet
ställer särskilda krav på att SKI via sina
forskningsmedel kan upprätthålla en extern
kompetens, oberoende av industrin, för
granskningsstöd i ett längre perspektiv.
För anslaget B 2 beräknar regeringen 82 648 000 kr
för år 2000. För år 2001 beräknas 83 948 000 kr och
för år 2002 beräknas 85 315 000 kr. För anslaget B 3
beräknas 65 969 000 kr för år 2000 och för åren 2001
och 2002 beräknas 67 228 000 kr respektive 68 578
000 kr.
B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.
Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska
dollar och österrikiska shilling, för deltagande i
internationellt samarbete på kärnenergiområdet.
Kostnaderna är beroende av förändringar i
valutakurserna. Anslaget beräknas till 26 352 000 kr
för år 2000, och för åren 2001 och 2002 beräknas 26
752 000 kr per år.
Övrig statlig verksamhet - Kärnavfallsfonden
Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till
kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att
allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt
kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert
sätt och att den anläggning i vilken verksamheten
bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan
verksamheten har upphört (10 §).
Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall
innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen, så
länge reaktorn är i drift, erlägga en avgift samt
ställa säkerheter till staten för att säkerställa
att medel finns tillgängliga för att betala
kostnader för hantering och slutförvaring av använt
kärnbränsle och visst radioaktivt avfall, avveckling
och rivning av reaktoranläggningar och forskning på
kärnavfallsområdet. Medlen används också för att
täcka de kostnader som staten har för tillsyn och
kompletterande forskning på kärnavfallsområdet.
Avgifter skall vidare täcka de kostnader som
reaktorinnehavarna, staten och kommunerna har för
information till allmänheten.
Regeringen fastställer avgiften årligen för
nästkommande kalenderår. Utöver den årliga avgiften
skall reaktorinnehavarna ställa fullgoda säkerheter
för kostnader som inte täcks av inbetalade
avgiftsmedel för hantering och slutförvaring av
använt kärnbränsle och kärnavfall samt rivning av
kärnkraftverken.
Vid utgången av år 1998 var Kärnavfallsfondens
marknadsvärde 23 406 miljoner kronor (22 888 mkr år
1997).
Motionerna
I motion MJ757 (mp) anförs att särskilda medel bör
anslås ur Kärnavfallsfonden till miljögrupper
centralt (yrkande 1). I samband med undersökningar
om lokalisering av slutförvar för använt kärnbränsle
bör rimliga medel anslås till lokala miljögrupper
(yrkande 2).
Enligt motion MJ805 (c) bör resurser skapas för
nationella miljöorganisationer (yrkande 1). Dessa
bör få delta i den demokratiska processen på rimliga
villkor (yrkande 2). Viss andel av de medel som SKI
delar ut till förstudiekommuner för information bör
avdelas för att möjliggöra lokala opinionsgruppers
arbete (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Enligt 4 § andra stycket lagen om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall
avgifterna täcka de kostnader som
reaktorinnehavarna, staten eller kommunerna har för
information till allmänheten i frågor som rör
hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle
och kärnavfall. I förarbetena anges att de kostnader
som staten, kommunerna eller reaktorinnehavarna har
för information till allmänheten i frågor som rör
hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle
och kärnavfall får täckas från Kärnavfallsfonden.
Avsikten är inte att t.ex. organisationer skall
kunna erhålla medel för att informera om
kärnavfallsfrågor (prop. 1995/96:83 s. 32,
1995/96:NU10 s. 11).
När det gäller frågan om resurser för
frivilligorganisationer (miljöorganisationer) att
delta i samrådsförfarandet har SKI anfört följande i
ett yttrande den 8 april 1999 över Svensk
Kärnbränslehantering Aktiebolags FUD-program för
kärnkraftsavfallets behandling och slutförvaring.
SKI föreslår, liksom SSI, att regeringen tar upp
frågan om vilket stöd frivilligorganisationer
(miljöorganisationer) kan ges för att delta i
samrådsprocessen. På lokal nivå anser SKI att de
politiskt förtroendevalda i berörda kommuner är bäst
lämpade att fördela medel för stöd till
informationsinsatser. Detta kan ske inom ramen för
de medel som kommunerna kan erhålla från
kärnavfallsfonderna enligt gällande regelverk.
Utskottet har inhämtat att frågan om stöd till
frivilligorganisationer för närvarande övervägs inom
Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att
övervägandena omfattar stöd på både central och
lokal nivå.
Med hänvisning till det arbete som pågår är
utskottet inte berett att föreslå något
riksdagsuttalande i frågan. Motionerna MJ757 (mp)
och MJ805 (c) avstyrks.
Utskottet har ingen erinran mot överväganden i
propositionen och tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning under anslagen B 1-B 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1999/2000:MJ245,
1999/2000:MJ250 yrkande 1, 1999/2000:MJ254
yrkandena 5, 6, 9 och 13, 1999/2000:MJ255
yrkande 17, 1999/2000:MJ718 yrkande 6,
1999/2000:MJ736 yrkande 4 och 1999/2000:Fi212
yrkande 19 delvis anvisar anslag för budgetåret
2000 under utgiftsområdet enligt utskottets
förslag i bilaga 1,
2. beträffande vissa bemyndiganden
att riksdagen
a) bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget A 2 Miljöövervakning m.m.,
ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamhet som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000
kr under år 2001,
b) bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget A 3 Åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv av eller
intrångsersättning i värdefulla naturområden som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om
högst 120 000 000 kr under år 2001,
3. beträffande gröna nyckeltal
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ254 yrkande 7,
res. 1 (kd)
4. beträffande miljöövervakningen på
västkusten
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ799,
5. beträffande administration
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ230, 1999/2000:
MJ304 yrkande 2 och 1999/2000:Bo538,
res. 2 (m, kd, c, fp)
6. beträffande informationsmaterial
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N279 yrkande 3,
7. beträffande kalkningsverksamheten
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ254 yrkande 4,
1999/2000:MJ727 yrkande 8, 1999/2000:MJ733,
1999/2000:MJ764 och 1999/2000:MJ795,
res. 3 (kd, c)
8. beträffande målsättningen för
förorenade områden
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ229 yrkande 2
och 1999/2000:MJ753 yrkande 2,
9. beträffande uppföljning av
saneringsåtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ229 yrkande 1
och 1999/2000:MJ753 yrkande 1,
10. beträffande stöd till viss forskning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ603,
11. beträffande avgiftsfinansiering
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ743 yrkande 7,
res. 4 (m)
12. beträffande medel ur Kärnavfallsfonden
till miljögrupper
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ757 och
1999/2000:
MJ805.
res. 5 (c, mp)
Stockholm den 23 november 1999
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Dan Ericsson
I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka
Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson (s),
Maggi Mikaelsson (v), Ingvar Eriksson (m), Alf
Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson
(s), Kjell-Erik Karlsson (v), Catharina Elmsäter-
Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson
(c), Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg (s),
Carina Ohlsson (s) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Reservationer
1. Gröna nyckeltal (mom. 3)
Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
De företag, som i dag registrerar sig enligt ISO och
EMAS, är kapitalstarka företag. ISO- och EMAS-
registrering kan användas som en konkurrensfördel.
Många små och medelstora företag arbetar med
miljöledningssystem utan att registrera sig. Den
stora kostnad som en registrering innebär är ett
hinder för registrering. Men ett företag, som inte
är registrerat, kan alltså ändå ha ett aktivt och
levande miljöarbete. Små och medelstora företag, som
arbetar med miljöledningssystem och miljörevision
kan bygga miljöplaner som de kan konkurrera med. I
analogi med regeringens förslag om miljöpiloterna
och deras miljöledning borde kommunerna kunna arbeta
på motsvarande sätt gentemot företag och
organisationer inom kommunen. Kommunerna kunde få i
uppdrag att registrera vilka företag som använder
sig av ett levande praktiskt miljöledningssystem.
Nyckeltalet blir mer rättvisande om talet även
omfattar företag med miljöledning men utan
certifiering. Om ISO och EMAS skall användas som ett
nyckeltal bör den bransch anges som företaget kommer
ifrån samt vilken storlek företaget har.
Detta bör riksdagen med anledning av motion MJ254
(kd) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till
känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande gröna nyckeltal
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ254 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts ovan,
2. Administration (mom. 5)
Dan Ericsson (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson
(m), Carl G Nilsson (m), Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp) och
Ester Lindstedt-Staaf (kd) anför:
Säkerställandet av naturskogar är en viktig del av
naturskyddet i Sverige. Skyddet av naturskogar är en
viktig uppgift och en höjning av markanslaget är i
sig ett viktigt bidrag till att stärka verksamheten.
Markanslaget, med syfte att forcera inköp m.m. av
värdefulla urskogar och naturskogar, ställer dock
problemen med säkerställandet på sin spets. Förvärv
av skog och mark är nämligen endast slutfasen av en
lång process, där länsstyrelsernas
handläggarpersonal har en nyckelfunktion.
Med nuvarande resurser kommer länsstyrelsen att få
svårare att leva upp till de mål som regering och
riksdag ställt upp för säkerställandearbetet. Det är
därför nödvändigt att en mindre del (1-3 %) av
markanslaget får användas till nödvändig
administration och handläggning. Systemet tillämpas
redan inom vissa områden, t.ex. för
kalkningsverksamheten. Fördelen med systemet är att
administrationsbidraget anpassas direkt till de
utförda prestationerna. Detta bör riksdagen, med
anledning av motionerna MJ230 (fp), MJ304 (mp)
yrkande 2 och Bo538 (s), som sin mening ge
regeringen till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande administration
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ230,
1999/2000:MJ304 yrkande 2 och 1999/2000:Bo538
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts ovan,
3. Kalkningsverksamheten (mom. 7)
Dan Ericsson (kd), Eskil Erlandsson (c) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd) anför:
Kalkning av sjöar och vattendrag är en viktig del i
kampen mot försurningen och ett betydelsefullt
instrument i bevarandet av den biologiska
mångfalden. Kalkning får emellertid bara ses som en
upprätthållande insats i avvaktan på en varaktig
lösning på försurningsproblemet. Arbetet med att få
till stånd en radikal minskning av försurande
utsläpp såväl nationellt som internationellt måste
intensifieras.
Den kalk som tillförts en sjö kan beräknas vara
förbrukad inom en treårsperiod. Detta innebär att
kalkningen måste upprepas så länge som
syratillförseln är densamma. Surt vatten framstår
alltmer som en hälsorisk både för människor och
djur. Vid lågt pH går många metaller i lösning,
vilket kan medverka till sjuklighet. Den biologiska
mångfalden minskar. Sjöar och vattendrag har kalkats
för att höja pH. Mycket talar nu för att
skogskalkning är en bra metod, särskilt där
skogsförsurningen är uttalad på grund av fortsatt
svavelnedfall.
Det är viktigt att samordning sker mellan kommuner,
länsstyrelser och Naturvårdsverket för att uppnå
största möjliga nytta av kalkningsverksamheten. För
att kalkningsbranschen i framtiden skall vara
effektiv, behövs en stabilitet med små svängningar
mellan åren eller mellan olika produkter och
metoder. Det behövs långsiktighet för att den skall
utvecklas.
Detta bör riksdagen, med anledning av motionerna
MJ254 (kd) yrkande 4, MJ727 (kd) yrkande 8, MJ733
(kd), MJ764 (mp) och MJ795 (c), som sin mening ge
regeringen till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande kalkningsverksamheten
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ254
yrkande 4, 1999/2000:MJ727 yrkande 8,
1999/2000:MJ733, 1999/2000:
MJ764 och 1999/2000:MJ795 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts ovan,
4. Avgiftsfinansiering (mom. 11)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Sverige bör ha höga ambitioner för att minimera
riskerna med kemikalier och bör också delta i det
internationella kemikaliesamarbetet. Detta fordrar
dock att tillräckliga resurser avsätts för
ändamålet. Det är orimligt att tillverkare,
importörer och industri skall stå för höga
internationella åtaganden samt vissa verksamheter av
särskild karaktär. Sådana bör inte
avgiftsfinansieras. När Kemikalieinspektionen påförs
utredningar eller andra extra arbetsuppgifter måste
tillräckliga resurser tillföras så att myndigheten
har en rimlig möjlighet att klara de extra
åtagandena.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till hur en ökad statsbudgetfinansiering skall
utformas med beaktande av att det bör vara en rimlig
avvägning mellan påförda arbetsuppgifter och
tilldelningen av resurser. Detta bör riksdagen, med
anledning av motion MJ743 (m) yrkande 7, som sin
mening ge regeringen till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande avgiftsfinansiering
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ743 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts ovan,
5. Medel ur Kärnavfallsfonden till
miljögrupper (mom. 12)
Gudrun Lindvall (mp) och Eskil Erlandsson (c) anför:
I SSI:s och SKI:s yttranden till regeringen över
SKB:s senaste forskningsprogram FUD98 framhålls
särskilt frågan om resurser till olika
miljöorganisationer. Det gäller särskilt möjligheten
att delta i samrådsförfarandet enligt intentionerna
i miljöbalken och att tillgodogöra sig och bedöma
underlag för beslut som fattas rörande det slutliga
omhändertagandet av det använda kärnbränslet.
De olika miljögrupperna bör tillförsäkras centrala
resurser för att under rimliga förhållanden och på
ett någorlunda jämbördigt sätt kunna sammanställa
och tillhandahålla information för medborgarna. När
ersättning utgår till kommuner för
informationsinsatser i samband med undersökningar om
lokalisering av slutförvar för använt kärnbränsle
bör rimliga medel öronmärkas ur Kärnavfallsfonden
till lokala oppositionsgrupper för deras
informationsbehov.
Detta bör riksdagen, med anledning av motionerna
MJ757 (mp) och MJ805 (c), som sin mening ge
regeringen till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande medel ur Kärnavfallsfonden
till miljögrupper
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ757 och
1999/2000:MJ805 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts ovan.
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Den 18 november 1999 beslutade riksdagens majoritet
om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Vi
kan av formella skäl inte vidhålla våra
anslagsyrkanden i en reservation och väljer därför
att i ett särskilt yttrande redovisa vår politik som
berör utgiftsområde 20 i den statliga budgeten.
Miljöarbetet berör flera viktiga miljöområden.
Försurningen påverkar den viktiga frågan om
biologisk mångfald i skogen, i jordbrukslandskapet
och i vattnet. Miljöproblem som påverkar flera
sektorer måste hanteras med särskild målmedvetenhet.
Försurningen, som orsakas av svaveldioxid och
kväveoxider, är ett av de mest allvarliga hoten mot
den svenska naturen. Omkring 90 % av nedfallet
hörrör från andra källor än svenska. Stora
utsläppskällor är sjöfarten och användningen av
fossila bränslen och biobränslen inom energisektorn.
En alltför stor näringstillförsel via bl.a.
reningsverk, läckage från jordbruk och nedfall av
luftburet kväve från förbränningsprocesser leder
till övergödning och påverkar därigenom
livsbetingelserna för olika arter.
Miljöforskningen och miljöövervakningen är statliga
kärnuppgifter som måste prioriteras. Bägge
verksamheterna är viktiga för att våra kunskaper på
miljöområdet skall öka. Med en bra miljöövervakning
kan vi särskilja vad som är miljöförstöring och vad
som är naturliga variationer. Genom forskningen kan
vi vinna kunskap om vilka effekter olika slags
utsläpp har på organismer. Dessa kunskaper är i
grunden avgörande för att vi skall kunna bedriva en
effektiv miljöpolitik, med riktiga avvägningar och
prioriteringar.
En kraftfull satsning på miljöforskningen behövs
för att bibehålla kompetens och återupprätta
Sveriges internationella position. Det är också
viktigt att trygga försörjningen av ny
forskarkompetens genom att universiteten ges
tillräckliga resurser för utbildning av studenter
som kan gå vidare till miljöforskning. Vi föreslår
därför att anslaget A 5 Miljöforskning ökas med 30
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Dan Ericsson (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
Den 18 november 1999 beslutade riksdagens majoritet
om ramar för de olika utgiftsområdena. Vi kan av
formella skäl inte vidhålla våra anslagsyrkanden i
en reservation och väljer därför att i ett särskilt
yttrande redovisa vår politik som berör
utgiftsområde 20.
Vi har i motion MJ254 yrkandena 5, 6, 9 och 13
anfört följande. Skogsmarkskalkning definieras som
en förebyggande åtgärd med syfte att förhindra att
markens surhetsgrad ökas. Vitaliseringen definieras
som en tillförsel med allsidig sammansättning, som
dels kompenserar en del av redan inträffad
försurning, dels ökar markens förmåga att
neutralisera kommande surt nedfall. Det är sannolikt
vid fortsatt markförsurning att markens
produktionsförmåga att påverkas negativt. Därför är
det nu angeläget att skogskalkning påbörjas i större
skala. Till skogskalkning föreslår vi 63 miljoner
kronor under år 2000 med en upptrappning kommande
år. Vi föreslår också att skogskalkningen uppförs
som ett nytt anslag.
Det går inte att utläsa av regeringens
budgetförslag hur stort kalkningsanslaget är.
Anslaget A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden ökas med 27 miljoner kronor jämfört med
1999 års anslag för kalkning. Vi anser att det är
viktigt att pågående kalkningsåtgärder inte avbryts
och föreslår därför ett tillskott om ytterligare 13
miljoner kronor.
Efter Riokonferensen år 1992 fick vi ett aktivt
arbete med miljöfrågorna inför 2000-talet. Det
lokala arbetet i Agenda 21 hjälper till att hålla
liv i medvetenheten om miljön och anger mål och
riktlinjer för att uppnå en hållbar utveckling. Det
är i kommunerna som det praktiska arbetet med Agenda
21 kan ske. Vi anser att man på nytt skall stötta
detta arbete med nationella medel. Det är viktigt
att ha en bred förankring hos befolkningen för
miljöarbete och miljöåtgärderna. Kristdemokraterna
föreslår därför, att ett nytt konto inrättas, Agenda
21, som årligen tillförs 5 miljoner kronor.
Svenskarna har generellt en negativ hållning
gentemot genetiskt modifierade organismer (GMO).
Våra nordiska grannar Danmark och Norge har satsat
på kunskapsspridning och folkbildning i dessa
frågor. Regeringen bör avsätta särskilda medel för
folkbildning om bioteknik riktad i första hand till
frivilligorganisationerna för uppbyggnad av ett
informationscentrum för bioteknik. Vi föreslår att 2
miljoner kronor inom anslaget A 2 Miljöövervakning
m.m. öronmärks för detta ändamål.
Kemikalieinspektionen förutsätter vid sina
godkännanden att bekämpningsmedel används var för
sig i odlingen. I den praktiska odlingen blandar
jordbrukaren emellertid flera preparat i sin
spruttank och sprider detta över odlingen.
Dokumentation saknas om vad som händer kemiskt vid
tankblandningar, om nya ämnen uppstår. Därför vet
man inte heller vilka restsubstanser man bör leta
efter. Vi anser att Kemikalieinspektionen bör få i
uppdrag att utreda i vilken omfattning
tankblandningar av kemiska bekämpningsmedel
förekommer, och vad som är de tänkbara praktiska
konsekvenserna för resthalter i livsmedel med dessa
tankblandningar.
Kemikalieinspektionen har inte resurser att arbeta
i den takt som behövs. Det kan därför ta lång tid
innan nya, mindre toxiska men lika effektiva medel
kan tillåtas ersätta nuvarande mer toxiska ämnen.
Regeringens förslag om engångsbelopp på 3 miljoner
är inte tillräckligt. Vi föreslår ett tillskott om 4
miljoner kronor årligen.
3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Eskil Erlandsson (c) anför:
Centerpartiet anför i motion MJ245 (c) att
regeringen förstärker resurserna till kalkning av
försurade sjöar och vattendrag. Det är bra. Däremot
saknas finansiering för Skogsstyrelsens omfattande
program för skogsmarkskalkning och
vitaliseringsgödsling. Centerpartiet vill fullfölja
det åtgärdsprogram som tagits fram och anslår därför
ytterligare 25 miljoner kronor till kalkning inom
anslaget A 3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden.
Inom anslaget A 3 finns medel för avsättning av
skyddsvärd skogsmark samt medel för kalkning. Dessa
olika områden bör enligt min uppfattning delas i
budgethänseende för att nå mer förutsägbara
anslagsnivåer och en mer långsiktig politik än vad
som gäller i dag. Medel för skyddsvärd skogsmark bör
fördelas så att en större andel kan reserveras för
biotopskydd och naturvårdsplaner. Medel bör också
reserveras för dels skötsel och tillsyn av bildade
naturvårdsområden, dels ersättning för angränsande
skog som skadas av t.ex. insektsangrepp i ett
reservat. Centerpartiet avsätter 10 miljoner mer än
regeringen till medel för skyddsvärd skogsmark.
I motionerna MJ245 (c) och MJ718 (c) yrkande 6
föreslås att anslagen till ideella organisationer
verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet räknas
upp. För detta ändamål föreslår jag att ytterligare
5 miljoner anslås på anslaget A 2 Miljöövervakning
m.m. och föreslår därutöver en omfördelning inom
ramen för anslaget.
4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Harald Nordlund (fp) anför:
Skyddet av den biologiska mångfalden står högt upp
på Folkpartiets politiska miljödagordning. Ett sätt
att skydda naturskog och därmed den biologiska
mångfalden är att undanta viss skogsmark från
skogsbruk. För att en del av Sveriges sista
naturskog skall kunna bevaras för kommande
generationer måste mer skog skyddas i reservat. En
bra riktlinje för hur mycket mark som skall skyddas
återfinns i Miljövårdsberedningens förslag Skydd av
skogsmark (SOU 1997:97).
Beträffande reservat i skogsmark har riksdagen
tidigare ställt sig bakom ett uttalande att 5 % av
den produktiva skogsmarken nedanför det fjällnära
området kan behöva skyddas i reservat. Detta
förutsätter att riksdagens mål för miljöanpassning
av skogsbruket uppfylls. Nås inte målet ökar
reservatsbehovet uppemot 15 %. Senast år 2010 bör
reservatsbehovet vara uppfyllt.
Folkpartiet har i flera år föreslagit kraftigt
höjda anslag för skydd av skogsmark. Det är
glädjande att regeringen höjt anslaget, men jag
förespråkar att anslaget höjs ytterligare. Som
anförs i motionerna MJ255 (fp) yrkande 17 och Fi212
(fp) yrkande 19 delvis är det just takten i
skyddsarbetet som är och kommer att vara den
avgörande faktorn för om Sverige klarar målet att
bevara den biologiska mångfalden i tillräcklig
omfattning. För att komma upp till en rimlig nivå
vill jag utöka anslaget A 3 Åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden med 50 miljoner kronor
utöver regeringens förslag.
5. Sanering och återställning av förorenade
områden
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Inledning
Det finns många miljöskadade områden i Sverige där
gifter läcker till naturen. Enligt Naturvårdsverket
är antalet platser ca 2 000, men antalet kan också
vara 7 000, eftersom ingen komplett utredning finns.
Sedan samarbetet inleddes mellan regeringen,
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har anslagen för
sanering ökats rejält. Från att ha varit 0 år 1998
ökades anslaget till 40 miljoner kronor år 1999. År
2000 ökas anslaget till 65 miljoner kronor, år 2001
till 150 miljoner kronor och år 2002 till 300
miljoner kronor. Anslaget A 4 Sanering och
återställning av förorenade områden återfinns under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Dessutom finns möjligheter att söka medel för
sanering ur anslag E1 Stöd till lokala
investeringsprogram, LIP, inom utgiftsområde 18.
Naturvårdsverkets rapport 4454
År 1995 kom Naturvårdsverkets rapport 4454
Handlingsprogram för efterbehandling, som placerar
in objekten i 4 riskklasser. I riskklass 1 hamnar de
200 mest angelägna, de som man anser skall ges
högsta prioritet för efterbehandling och sanering.
Om ambitionen är att åtgärda cirka hälften av
riskklass 1-objekten under en 5-årsperiod, vilket
föreslås i utredningen, räknar man med en kostnad
på ca 4,5 miljarder kronor. Eftersom PPP, Polluters
Pay Principle, gäller torde en del av detta kunna
bekostas av förorenaren, men många av dessa "synder"
är gamla och ingen ansvarig finns kvar. Den statliga
kostnaden beräknas i utredningen till ca 2,5
miljarder kronor.
Andra länder sanerar, men i Sverige har det lossnat
först nu
I Nederländerna och Danmark saneras betydligt mer än
vad som gjorts i Sverige. I rapporten redovisas att
Nederländerna undersökt 1 200 och åtgärdat 200
objekt. Danmark har efterbehandlat 600 objekt.
Efter påtryckningar från Miljöpartiet öppnades dock
LIP för saneringsobjekt för ansökan budgetåret 1998.
92,9 miljoner kronor har använts till detta, men de
objekt som åtgärdats följer på intet sätt den
prioritering som finns i rapporten från
Naturvårdsverket.
Att återskapa tappad kompetens
Att anslaget A 4 trappas upp över åren beror på att
vi är medvetna om att kompetensen måste återskapas
på Naturvårdsverket och länsstyrelserna och det tar
tid. Från den handläggare som finns kvar har det
framförts kritik att anslagen är väl små. I rapport
4454 framförs att anslagen bör vara på ca 500
miljoner kronor årligen.
I och med miljöbalken klargörs ansvarsförhållandena
vad gäller gamla synder som behöver saneras. PPP -
Polluters Pay Principle - måste ju gälla även för
detta. I regeringens proposition 1997/98:145 Vår
miljö anförs att mark- och vattenområden skall vara
fria från gifter, skadliga ämnen och andra
föroreningar. Målsättningen är att allt skall vara
åtgärdat till år 2020. Detta framhålls också i
regeringens skrivelse 1998/99:63 En nationell
strategi för avfallshantering.
Vad kan det kosta?
En beräknad kostnad för att klara av saneringarna av
alla "miljöbomber" är minst 20 miljarder kronor. Om
siffran visar sig riktig och ambitionen är att få
allt åtgärdat till år 2020 behöver inte bara det
statliga anslaget förstärkas rejält framöver - det
är också angeläget att få i gång saneringar där
förorenaren skall betala. Det kan gälla
industritomter, sjöar och vattendrag med fibrer och
förgiftade sediment, soptippar m.m. I
Naturvårdsverkets lista över de prioriterade 200
objekten finns de flesta verksamheter i det moderna
samhället representerade. Hur stor den statliga
kostnaden blir är i dag svårt att överblicka, men
förorenaren har naturligtvis det tyngsta ansvaret.
Endast när ett sådant inte kan utkrävas måste
samhällets resurser tas i anspråk.
Vi i Miljöpartiet de gröna anser att det nya
anslaget A 4 Sanering och återställning av
förorenade områden visar att medvetenheten om
problemen och viljan att åtgärda dem finns hos den
majoritet som samarbetar om budgeten. För att klara
denna stora uppgift till år 2020 måste dock
processen snabbt komma i gång. Det måste även finnas
tydliga mål och en beredskap såväl administrativt
som vad gäller tilldelning av medel för att klara
den ambition som uttalas i regeringens proposition
1997/98:145 Vår miljö och i regeringens skrivelse
1998/99:63 En nationell strategi för
avfallshantering.
Vi i Miljöpartiet de gröna kommer att prioritera
denna fråga i det fortsatta samarbetet med
regeringen.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.
-------------------------------------------------------------------------------
A 1 Naturvårdsverket (ram) 278 211
-------------------------------------------------------------------------------
A 2 Miljöövervakning m.m. (ram) 132 297 +5
-------------------------------------------------------------------------------
A 3 Åtgärder för att bevara den (ram) 671 551 +13 000 +35
biologiska mångfalden
-------------------------------------------------------------------------------
A 4 Sanering och återställning av (ram) 65 000
förorenade områden
-------------------------------------------------------------------------------
A 5 Miljöforskning (ram) 50 000 +30 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 6 Kemikalieinspektionen (ram) 83 712 +4 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 7 Visst internationellt (ram) 37 182
miljösamarbete
-------------------------------------------------------------------------------
A 8 Stockholms internationella (obet.) 12 000
miljöinstitut
-------------------------------------------------------------------------------
A 9 Investeringsbidrag för främjande (res.) 131 000
av omställning i ekologiskt hållbar
riktning
-------------------------------------------------------------------------------
A 10 Agenda 21 (ram) +5 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 11 Skogsmarkskalkning (ram) +63 000
-------------------------------------------------------------------------------
B 1 Statens strålskyddsinstitut (ram) 85 449
-------------------------------------------------------------------------------
B 2 Statens kärnkraftinspektion: (ram) 82 648
Förvaltningskostnader
-------------------------------------------------------------------------------
B 3 Statens kärnkraftinspektion: (ram) 65 969
Kärnsäkerhetsforskning
-------------------------------------------------------------------------------
B 4 Visst internationellt samarbete i (ram) 26 352
fråga om kärn- säkerhet m.m.
-------------------------------------------------------------------------------