I betänkandet behandlar utskottet en motion från den
allmänna motionstiden år 1999 om sjöfylleri. I
motionsyrkandena förespråkas införandet av dels en
promillegräns även för sjöfylleri som inte är att
anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra
rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafik.
Utskottet avstyrker samtliga yrkanden med
hänvisning till pågående utredningsarbete.
Motionen
1999/2000:L905 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, v, kd,
c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att likställa kravet
på nykterhet i sjötrafik med nykterhet i trafik på
land,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ett nytt lägre
gränsvärde införs i regelverket för nykterhet på
sjön,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en kompletterande
lagstiftning som innebär möjlighet att göra
rutinmässiga stickprov av nykterhet till sjöss,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den
kompletterande lagöversynen genomförs med stor
skyndsamhet så att en beslutad och kompletterad lag
kan träda i kraft till nästa års båtsäsong.
Utskottet
Enligt 20 kap. 4 § sjölagen (1994:1009) gäller att
den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett
fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för
säkerheten till sjöss och då är så påverkad av
alkoholhaltiga drycker eller något annat medel, att
det kan antas, att han inte på ett betryggande sätt
kan utföra vad som därvid åligger honom, döms för
sjöfylleri till böter eller fängelse i högst sex
månader. Är brottet att anse som grovt skall, enligt
20 kap. 5 § sjölagen, dömas för grovt sjöfylleri
till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om
brottet är att betrakta som grovt skall särskilt
beaktas om (1) gärningsmannen har haft en
alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0
promille alkohol i blodet eller 0,5 mg alkohol per
liter utandningsluft, (2) gärningsmannen har varit
avsevärt påverkad av alkohol eller något annat
medel, (3) den uppgift som gärningsmannen haft att
fullgöra varit särskilt krävande med hänsyn till
fartygets egenskaper, eller (4) framförandet av
fartyget har inneburit en påtaglig fara för
säkerheten till sjöss. Promilleregeln i punkt 1
tillkom genom en lagändring som trädde i kraft den 1
juli 1999 (prop. 1998/99:43, bet. 1998/99:JuU15,
rskr. 166).
Till skillnad från vad som gäller i trafik på land
med motordrivna fordon är rutinmässiga
alkoholutandningsprov inte tillåtna i sjötrafik.
Enligt 1 § lagen (1976:1090) om
alkoholutandningsprov gäller nämligen för
sjötrafikens del att polisman endast får ta sådant
prov på den som är skäligen misstänkt för brott varå
fängelse kan följa.
I motion L905 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, v, kd,
c) anförs att införandet av en promilleregel vid
grovt sjöfylleri den 1 juli 1999 var ett viktigt
principiellt genombrott. Enligt motionärernas
uppfattning bör dock det principiella upplägget vara
att kravet på nykterhet i sjötrafik är detsamma som
kravet på nykterhet i vägtrafik. Lagstiftningen bör
därför kompletteras med en promilleregel även vid
sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott. I
motionen begärs tillkännagivanden i enlighet härmed
(yrkandena 1 och 2). Motionärerna vill också ha
till stånd ett tillkännagivande från riksdagens sida
om att det bör införas en möjlighet att utföra
rutinmässiga alkoholkontroller till sjöss (yrkande
3). I motionen begärs slutligen ett tillkännagivande
som går ut på att lagstiftningsarbetet skall
genomföras så skyndsamt att nu begärda lagändringar
kan träda i kraft i god tid före båtsäsongen år 2000
(yrkande 4).
Utskottet erinrar om att frågan om införande av
promilleregler vid sjöfylleri som inte är att anse
som grovt brott har varit föremål för överväganden i
flera tidigare sammanhang under senare år. Våren
1998 uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1997/98:LU13 att det råder stark
uppslutning kring kravet på nykterhet i all trafik,
inklusive sjötrafiken, och att regeringen snarast
borde återkomma till riksdagen med förslag till
lagstiftning om promilleregler i sjölagen.
I december samma år överlämnade regeringen
proposition 1998/99:43 Drograttfylleri och
sjöfylleri till riksdagen med bl.a. förslag om
införande av en promilleregel i sjölagens
bestämmelser om grovt sjöfylleri. Regeringen anförde
i propositionen att det saknades tillräckligt
underlag för att föreslå en promilleregel även vid
sjöfylleri av normalgraden. Med hänsyn härtill avsåg
regeringen i stället att tillsätta en utredning med
uppgift att närmare utreda frågan.
I sitt yttrande till justitieutskottet med
anledning av propositionen (1998/99:LU2y) gav
lagutskottet uttryck för sin tillfredsställelse över
att regeringen lagt fram ett förslag innebärande att
promillegränser införs också på sjötrafikens område
och tillstyrkte regeringens lagförslag. Utskottet
anförde vidare att det visserligen hade varit
värdefullt om regeringen i propositionen även hade
kunnat presentera ett närmare underlag för ett
konkret ställningstagande från riksdagens sida i
fråga om möjligheten att införa promilleregler också
för sjöfylleri som inte är grovt. I avsaknad av ett
sådant underlag var det enligt utskottets mening
inte möjligt för riksdagen att begära ett lagförslag
innebärande att straffbarheten för sjöfylleri knyts
till en promillegräns på samma sätt som för trafiken
på land. Utskottet framhöll även att det var
angeläget att den av regeringen aviserade
utredningen kom till stånd utan ytterligare dröjsmål
och att arbetet bedrevs skyndsamt så att
erforderliga lagförslag skulle kunna läggas fram
utan onödig tidsutdräkt. Justitieutskottet delade i
sitt av riksdagen godkända betänkande lagutskottets
bedömning (bet. 1998/99:JuU15).
I enlighet med vad som förutskickades i 1998 års
proposition tillkallade regeringen genom beslut den
11 november 1999 en särskild utredare med uppgift
att utreda frågan om det finns anledning att i någon
form införa en promillegräns för sjöfylleri som inte
är grovt och överväga hur en sådan regel skulle
kunna utformas (dir. 1999:87). Utredaren skall
analysera vissa lagtekniska frågor, bl.a. vad gäller
gränsdragningsproblematiken rörande rekvisiten i
sjölagens bestämmelser om sjöfylleri, samt ta
ställning till om den utvidgning av straffansvaret
för drograttfylleri som infördes den 1 juli 1999 i
trafikbrottslagen (1951:649) bör inverka även på
bestämmelserna om sjöfylleri. Vidare skall övervägas
om det behövs särskilda bestämmelser om nöd som
skall vara tillämpliga vid onykterhet till sjöss.
Utredaren har också i uppdrag att bedöma i vilken
mån och på vilket sätt möjligheterna att upptäcka
och beivra sjöfylleri kan förbättras. I denna del av
uppdraget ingår att överväga om polis eller annan
bör ges rätt att rutinmässigt ta
alkoholutandningsprov på personer som omfattas av
sjölagens bestämmelser om sjöfylleri liksom hur en
sådan kontroll i så fall bör genomföras. Oavsett
vilket resultat utredaren kommer fram till när det
gäller frågan om promilleregel skall utredaren lämna
förslag på hur information kan spridas för att
säkerställa att syftet med nykterhetsreglerna uppnås
och för att öka nykterheten till sjöss. Utredaren är
fri att ta upp andra frågor som har betydelse för
att minska risken för olyckor till följd av bruk av
alkohol eller andra berusningsmedel till sjöss.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2001.
Utskottet kan konstatera att den av regeringen i
proposition 1998/99:43 aviserade utredningen nu har
kommit till stånd och att samtliga de spörsmål som
tas upp i motionen innefattas i utredningsuppdraget.
Enligt utskottets mening bör resultatet av
utredningsarbetet avvaktas och inte föregripas av
något särskilt uttalande från riksdagens sida. I
detta ligger även att utskottet inte kan ställa sig
bakom de tidskrav på arbetets bedrivande som
framförs i motionen. Utskottet utgår dock från att
arbetet bedrivs så skyndsamt som möjligt.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motion L905.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande sjöfylleri
att riksdagen avslår motion 1999/2000:L905.
Stockholm den 18 januari 2000
På lagutskottets vägnar
Tanja Linderborg
I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf
Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Rune Berglund (s), Henrik S Järrel
(m), Nikos Papadopoulos (s), Elizabeth Nyström (m),
Marina Pettersson (s), Christina Nenes (s), Tasso
Stafilidis (v), Kjell Eldensjö (kd), Berit Adolfsson
(m), Viviann Gerdin (c), Ana Maria Narti (fp),
Christina Pettersson (s) och Raimo Pärssinen (s).