I betänkandet behandlas motionsyrkanden från
allmänna motionstiden hösten 1999.
Förslag om det framtida public service-uppdragets
innehåll avstyrks bl.a. med hänvisning till att de
frågor som motionärerna berör kommer att bli föremål
för ingående överväganden både av den särskilde
utredare och av den parlamentariska beredning som
skall bereda public service-företagens
sändningsvillkor inför den nya tillståndsperioden
fr.o.m. år 2002. Utskottet förutsätter i
sammanhanget att den proposition som regeringen
avser att lämna till riksdagen om radio och TV i
allmänhetens tjänst för tiden efter år 2001 avlämnas
vid en sådan tidpunkt att riksdagen hinner bereda
frågan och fatta beslut under våren 2001.
I betänkandet avstyrks motionsförslag som
innehåller krav rörande funktionshindrades tillgång
till radio och TV. Utskottet förutsätter att
pågående utredningsarbete skall ge sådant resultat
att den kommande parlamentariska beredningen kan
ange vilka krav som skall ställas på SVT för att
olika handikappgrupper skall få bättre möjligheter
att ta del av SVT:s programutbud under den kommande
tillståndsperioden.
Förslag avstyrks som syftar dels till att
våldsinslagen i SVT skall minska ytterligare, dels
syftar till ett förtydligande av SVT:s tidsregler
för hur dags på dygnet våldsinslag kan visas.
Utskottet förutsätter att det i beredningsarbetet
inför ett nytt sändningstillstånd för SVT övervägs
vilka krav som kan ställas på företagets arbete med
att utveckla uppföljningsrapporten när det gäller
mediets genomslagskraft. Ett förslag om översyn av
Våldsskildringsrådet avstyrks med hänvisning till
att det inom Kulturdepartementet pågår en översyn av
myndighetsstrukturen på medieområdet. Även förslag
som syftar till forskning om hur barn påverkas av
sexualiserat våld i olika medieformer avstyrks.
Utskottet, som anser att frågan är värd stor
uppmärksamhet av forskarsamhället, hänvisar bl.a.
till forskningens frihet.
Förslag som syftar till att det i public service-
uppdraget skall tas särskild hänsyn till
homosexuella avstyrks. Utskottet konstaterar att
public service-företagen skall spegla samhällets
mångfald och att det inte finns något som hindrar
dem från att sända program med och för homosexuella.
Utskottet avstyrker även förslag som syftar till
att sjörapporten i Sveriges Radio skall förbättras
och att en kartläggning skall göras av hur
nyhetsinformationen i radio och TV förstås av olika
grupper i samhället.
Förslag om att SVT och SR skall vara mer
återhållsamma med satsningar på ny teknik avstyrks
liksom förslag som syftar till särskild
medelstilldelning till SVT, SR och UR för olika
ändamål.
Motionsförslag om att TV-publiken inte skall behöva
betala extra avgift för att få tillgång till SVT:s
krypterade digitala marksändningar avstyrks av
utskottet som anser att det inte är motiverat att
uttala sig om SVT efter innevarande tillståndsperiod
skall tillåtas kryptera programmen och ta ut avgift
för programkort. Yrkanden som syftar till att SVT
skall erbjuda sina programkanaler gratis åt
kortoperatörer för distribution via satellit
avstyrks likaledes.
Förslag om att nordisk TV skall göras tillgänglig
för den svenska TV-publiken avstyrks. Utskottet
förutsätter dock att regeringen noga följer
utvecklingen och i det nordiska regeringssamarbetet
verkar för att frågan om grannlands-TV, som
diskuterats under en lång följd av år, får en
lösning.
Slutligen avstyrker utskottet även motionsyrkanden
om parallella analoga och digitala sändningar för
radio och TV, konkurrensutsättning av Teracom AB, en
fristående film- och TV-fond och statsbidrag till
Öppna kanaler.
I betänkandet har 20 reservationer och 7 särskilda
yttranden tagits in.
Motionerna
1999/2000:Kr204 av Jeppe Johnsson och Anita Sidén
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
förbättra Sveriges Radios väderrapportering för
sjöfarare.
1999/2000:Kr212 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att Sveriges Televisions sändningar
snarast möjligt görs tillgängliga för synskadade.
1999/2000:Kr213 av Jeppe Johnsson och Elizabeth
Nyström (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den tar
initiativ till att antalet TV-program med s.k. dold
textning ökar i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den tar
initiativ till att videofilmer och dvd-skivor förses
med s.k. dold textning i enlighet med vad i motionen
anförts.
1999/2000:Kr215 av Lilian Virgin och Carina
Adolfsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en undersökning och
kartläggning av hur nyhetsinformation tas emot och
förstås.
1999/2000:Kr216 av Yvonne Ruwaida och Mikael
Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mångfaldsperspektivet i public service-
medierna.
1999/2000:Kr230 av Lars Björkman och Elizabeth
Nyström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att ge synskadade ökade möjligheter att följa
nyhetssändningar även via TV-sända nyhetsprogram.
1999/2000:Kr232 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inrättandet av en
fri utvecklingsfond,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avsaknad av svensk
forskning på hur barn påverkas av att se på
sexualiserat våld,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tydligare tidsregler
i public service,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att undersöka
möjligheterna att bidra till statlig delfinansiering
av Öppna Kanalen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om public service roll,
1999/2000:Kr263 av Inger Davidson och Gunilla
Tjernberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av Våldsskildringsrådets
verksamhet.
1999/2000:Kr264 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att frekvensutrymmet
i SVT och SR bör utökas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en
folkbildningskanal bör inrymmas i såväl SVT som SR,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införandet av en
sportkanal bör övervägas inom såväl SVT som SR,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att frågan om
utflyttning av någon av de centrala nyhetskanalerna
utanför Stockholmsregionen bör ingå i
förhandlingarna inför nästa avtalsperiod,
5. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag till hur de upphovsrättsliga frågorna
snarast kan få en lösning i syfte att de boende i
Sverige skall kunna se hela det nordiska TV-utbudet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den inför
fördelningen av anslagen inför kommande
verksamhetsperiod bör tillse att SR ges möjlighet
att säkra kvaliteten i sin programverksamhet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det analoga
systemet under minst 10 år bör drivas vidare
parallellt med det nya digitala,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att utreda
frågan om särskilt kvalitetsstöd till UR för att
bygga upp och garantera sändningar av allemans-TV,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att utreda
frågan om ett särskilt kulturstöd till SR för att
bygga upp och utveckla lokala radiosändningar.
1999/2000:Kr265 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillgängligheten till
nordiska public service-kanaler.
1999/2000:Kr269 av Margareta Israelsson m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
förstärkning av Sveriges Televisions resurser inom
Tvärsnyttområdet.
1999/2000:Kr270 av Ola Karlsson och Nils Fredrik
Aurelius (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statens uppgifter
inom etermedieområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om satellitsändningar
av Sveriges Televisions program.
1999/2000:Kr271 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nordisk TV i hela landet.
1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om Sveriges
Televisions årliga rapport till regeringen angående
hur public service-uppdraget uppfyllts,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om talad textremsa
för synskadade,
1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth
Skårvik (fp) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ambitionerna
inom SVT och SR att arbeta med ny teknik,
1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts under rubriken
Film och medier om inrättande av en fri
utvecklingsfond,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att undersöka
möjligheterna att bidra till statlig delfinansiering
av Öppna kanalen,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om public service
roll,
1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om public service-
verksamhetens uppgift och inriktning,
1999/2000:K276 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avgifter för
mottagning av licensbetalda program,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inriktningen av
public service-uppdraget,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om privatisering av TV-
och radiostationer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
utförsäljning av Utbildningsradion,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
konkurrensutsättning av Teracom,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
satellitdistribution av Sveriges Televisions
program.
1999/2000:So202 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om textning av TV-
program och filmer.
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har utskottet inhämtat
information från företrädare för
Våldsskildringsrådet, Nordiskt informationscentrum
för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom)
och Teracom AB.
Utskottet
Bakgrund
I detta betänkande behandlas motioner som väckts
under allmänna motionstiden under innevarande
riksmöte, 1999/2000. Många av yrkandena gäller den
verksamhet som bedrivs vid de tre public service-
företagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges
Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR).
Utförliga redogörelser för gällande bestämmelser
för de tre programföretagen har tidigare lämnats av
utskottet, senast i bet. 1998/99:KrU3 s. 4-6. Här
skall därför endast i korthet nämnas att
sändningstillstånden för de tre programföretagen
gäller t.o.m. den 31 december 2001 och att en
särskild utredare (Ku 1999:08) har fått regeringens
uppdrag att lägga fram ett brett underlag inför
beredningen av de villkor som skall gälla för radio
och TV i allmänhetens tjänst under nästa
tillståndsperiod. Utredaren skall bl.a. behandla
programföretagens uppdrag och organisation, frågor
om teknik och distribution samt finansieringsfrågor
(dir. 1999:74). Av utredningsdirektiven framgår att
regeringen anser att det är värdefullt att villkoren
för radio och TV i allmänhetens tjänst har en bred
politisk förankring. Regeringen anser att - liksom
inför tidigare tillståndsperioder - en
beredningsgrupp där samtliga riksdagspartier är
företrädda skall medverka i arbetet med en
proposition om förslag till riktlinjer för public
service-verksamheten under den kommande
tillståndsperioden. Innan beredningsgruppen inleder
sitt arbete bör det föreligga ett brett underlag för
ställningstaganden. Uppgiften att ta fram ett sådant
underlag har således anförtrotts åt den särskilde
utredaren.
Det framtida public service-uppdragets
innehåll
I en rad yrkanden behandlas frågor av övergripande
karaktär om public service-uppdragets innehåll under
programföretagens nästa tillståndsperiod, som börjar
den 1 januari 2002.
Motionärerna bakom motionerna Kr317 (m) yrkande 3
och K276 (m) yrkande 8 föreslår att public service-
begreppet skall ges en ny innebörd. Det är inte
rimligt - menar motionärerna - att public service-
uppdraget utformas i syfte att dominera
programutbudet för publiken. Publiken skall i
stället tillföras ett utbud av program som den
annars inte kan få tillgång till. Inför en ny
tillståndsperiod bör krav ställas på att
programverksamheten skall utvecklas mot ökad
kvalitet och fördjupning. Public service-
verksamheten bör ges förutsättningar att uppnå en
tydlig identitet i den nya mediemiljön, anser
motionärerna och pekar ut de programområden där
programföretagen i dag har sin starkaste ställning
gentemot publiken, områden som enligt motionärerna
bör utvecklas ytterligare. Hit hör bl.a. barn- och
ungdomsprogram och samhällsbevakning. Motionärerna
anser också att public service-företagen har
betydande förutsättningar för att vara ledande
institutioner och en nyskapande kraft i det svenska
kulturlivet.
Förslag som ligger i linje med de två yrkanden som
redovisats ovan framställs också i motion Kr270 (m)
yrkande 1.
I motionerna Kr232 (mp) yrkande 9 och Kr315 (mp)
yrkande 35 understryks att TV-publiken behöver
fördjupningar och analyser som alternativ till det
kommersiella utbudets förenkling av verkligheten.
Public service-verksamhetens nyhetsförmedling bör,
anser motionärerna, kännetecknas av både djup och
bredd. Den internationella bevakningen behöver
fördjupas och nyanseras, inte förenklas och utarmas.
Förslaget i motion Kr264 (v) berör SVT:s
organisation. Motionärerna bakom motionen anser att
Stockholmsdominansen i de rikstäckande TV-kanalerna
skall brytas och att resurser för nyhetsförmedling
bör flyttas till andra regioner. I beredningsarbetet
inför nästa tillståndsperiod bör förhandlingar föras
om att etablera en nyhetsredaktion utanför Stockholm
(yrkande 4).
Enligt utskottets uppfattning ligger det i sakens
natur att de frågor som motionärerna tar upp i sina
motioner kommer att bli föremål för ingående
överväganden dels av den särskilde utredaren, dels
av den parlamentariska beredningsgrupp som skall
förbereda en proposition om radio och TV i
allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod.
Liksom vid tidigare riksmöten vill utskottet
understryka den betydelse för de demokratiska
värdena som ligger i public service-begreppets
regler om redaktionell självständighet, opartiskhet
och saklighet, mångfald, decentralisering, hög
kvalitet, kulturansvar m.m. Utskottet anser vidare
att erfarenheterna från programföretagens verksamhet
under den nuvarande tillståndsperioden bör ligga
till grund för riksdagens ställningstagande till
innehållet i public service-uppdraget för nästa
tillståndsperiod.
Utskottet är väl medvetet om att den snabba
tekniska utveckling som äger rum på etermedieområdet
påverkar public service-verksamheten och ställer
krav på beslutsfattarna att överväga om och i så
fall hur public service-begreppet bör omdefinieras.
Av utredningsdirektiven framgår att utredaren bl.a.
skall överväga om det nuvarande sättet att beskriva
programföretagens uppgifter är ändamålsenligt och om
ordningen för att följa upp verksamheten är
tillfredsställande. Om utredaren anser att det finns
behov av det skall han föreslå förändringar.
Då det gäller kraven på ökad kvalitet och
fördjupning i programverksamheten som framställs i
motionerna Kr317 (m) och K276 (m) samt då det gäller
kraven på djup, bredd och analys i
nyhetsförmedlingen som framställs i motionerna Kr232
(mp) och Kr315 (mp) vill utskottet peka på följande.
I den särskilde utredarens uppdrag ingår att
överväga om det nuvarande public service-uppdraget
att tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt
utbud av hög kvalitet skall ligga fast eller om det
finns anledning att föreslå förändringar i
överensstämmelse med förändringar i medielandskapet
i stort. I detta sammanhang skall utredaren också
behandla den lämpliga avvägningen mellan kvalitet
och kvantitet i programverksamheten (dir. s. 5).
Då det gäller förslaget i motion Kr264 (v) att SVT
skall etablera en nyhetsredaktion utanför Stockholm
erinrar utskottet -liksom under föregående riksmöte
- om de bestämmelser i SVT:s nuvarande
sändningstillstånd som innebär att nyhetsförmedling
och samhällsbevakning i företagets sändningar skall
utgå från olika perspektiv, så att händelserna inte
ensidigt värderas utifrån Stockholms perspektiv (10
§). Vidare framgår det av det senaste årets
anslagsvillkor - liksom av de tidigare
anslagsvillkoren - för SVT att företaget skall ha
två självständiga nyhetsredaktioner samt att även
text-TV-redaktionen skall ha en separat
nyhetsredaktion. (Jfr regeringsbeslut 1999-12-22, p.
13.)
Det krav som staten ställt på SVT rörande två
självständiga nyhetsredaktioner och en separat
nyhetsredaktion för text-TV syftar till att skapa
förutsättningar för mångfald och till att programmen
skall präglas av olika perspektiv. Utskottet noterar
att det av utredningsdirektiven framgår att
utredaren skall bedöma om detta och andra krav i
sändningstillståndet är ändamålsenliga i förhållande
till angivna syften. Enligt utskottets uppfattning
är det av stor betydelse att händelser i hela landet
kan speglas i nyhetsrapporteringen. Det är således
angeläget att olika perspektiv även i fortsättningen
kommer att tjäna som utgångspunkt för hur SVT skall
organisera sin nyhetsförmedling. Utskottet, som inte
är berett att ta ställning till frågan om en av
nyhetsredaktionerna skall etableras utanför
Stockholmsområdet, konstaterar att den särskilde
utredaren är oförhindrad att överväga lämpligheten i
ett sådant förslag.
Under nu pågående utredningsarbete och i avvaktan
på resultatet av den fortsatta beredningen av frågor
som rör den kommande tillståndsperioden, bör
riksdagen inte ta ställning till de frågor som
tagits upp i motionerna. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet här aktuella
motionsyrkanden, nämligen Kr232 (mp) yrkande 9,
Kr264 (v) yrkande 4, Kr270 (m) yrkande 1, Kr315 (mp)
yrkande 35, Kr317 (m) yrkande 3 och K276 (m) yrkande
8.
I sammanhanget kan tilläggas att utskottet
förutsätter att den proposition, som regeringen
avser att lämna till riksdagen om radio och TV i
allmänhetens tjänst för tiden efter 2001, avlämnas
vid en sådan tidpunkt att den hinner beredas och
beslutas av riksdagen under våren 2001.
Förslag om ökat digitalt frekvensutrymme och nya
programkanaler för SVT och SR framförs i motion
Kr264 (v). I motionen yrkas att det i
beredningsarbetet inför den nya tillståndsperioden
för public service-företagen skall utarbetas förslag
om antalet frekvenser för företagen och hur
frekvenserna skall utnyttjas (yrkande 1). Vidare
föreslås i motionen att frågan om att inrätta en
sportkanal inom såväl SVT som SR skall övervägas i
beredningsarbetet (yrkande 3). I samma motion
föreslås även att en folkbildningskanal skall
etableras i UR:s regi, när nya tekniska
förutsättningar finns (yrkande 2).
SVT, SR och UR bedriver marksändningar med såväl
analog som digital teknik.
Den digitala marksända televisionen införs stegvis
med möjlighet för statsmakterna att successivt ta
ställning till om och på vilket sätt verksamheten
skall fortsätta. (Jfr proposition 1996/97:67
Digitala TV-sändningar, yttr. 1996/97:KrU4y, bet.
1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178.) Digital-TV-
kommittén (Ku 1997:06) har till uppgift att följa
och utvärdera sändningsverksamheten under den första
etappen, vilket för SVT:s del torde avse tiden fram
till utgången av år 2002 och för UR:s del tiden fram
till utgången av år 2001. (Jfr regeringsbeslut 1998-
06-25 bil. 1 a avseende SVT resp. regeringsbeslut
1998-12-22 bilaga 2 avseende UR.)
För marksända digitala ljudradiosändningar har
regeringen medgett SR rätt att i den nationella
frekvensen samtidigt sända sex program och i de
regionala frekvenserna i Stockhoms-, Göteborgs- och
Malmöområdena samt i Norrbottens län samtidigt sända
ett (Stockholm och Norrbotten) resp. två (Göteborg
och Malmö) program. (Jfr SR:s sändningstillstånd
1996-12-12).
Regeringen har hösten 1996 bedömt att en
utvärdering av radiosändningsverksamheten kan göras
först när mottagare väl finns tillgängliga och såväl
radioföretag som allmänheten i tillräcklig
utsträckning har givits möjligheter att bedöma för-
och nackdelar med den nya tekniken (prop. 1996/97:67
s. 35). För närvarande finns några tusen
ljudradiomottagare i bruk i landet enligt en
uppskattning av Dab Forum, samarbetsorgan mellan
radiobolagen, radiobranschen m.fl.
Frågan om hur verksamheten med marksänd digital
ljudradio bör fortsätta bereds fortfarande inom
Regeringskansliet (prop. 1999/2000:55 s. 37).
Utskottet utgår från att de nu aktuella yrkandena
avser möjligheterna att utnyttja frekvenserna i det
digitala marknätet, eftersom det inte kan sägas råda
någon brist på frekvensutrymme vid
satellitsändningar.
Utskottet konstaterar att det av direktiven till
den särskilde utredaren uttryckligen framgår att
denne inte skall lägga fram förslag om utbyggnad av
digitala sändningar av radio eller television. Då
det gäller utökat frekvensutrymme i det digitala
marknätet för SVT och för UR:s TV-sändningar är
resultatet beroende av arbetet inom digital-TV-
kommittén. Enligt direktiven skall kommittén avlämna
sin slutrapport hösten 2001. Då det gäller utökat
frekvensutrymme för SR bereds - som nämnts i det
föregående - frågan inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets uppfattning går det emellertid
inte att bortse från att frågan om ett framtida
public service-uppdrag har ett nära samband med det
frekvensutrymme som kommer att stå till buds för
programföretagen vid en övergång till digitaliserade
sändningar. Utskottet utgår från att den särskilde
utredaren har möjlighet att överväga vilka nya
tjänster som är så angelägna att det är önskvärt att
de ingår i ett framtida public service-uppdrag.
Då det gäller förslaget i motionens yrkande 2, att
en folkbildningskanal skall etableras i UR:s regi,
vill utskottet tillägga följande.
UR skall i enlighet med sitt sändningstillstånd
bedriva programverksamhet inom utbildningsområdena
förskola, ungdomsskola, högskola och
vuxenutbildning. Programverksamheten skall främst
inriktas på att förstärka, bredda och komplettera de
utbildningsinsatser som görs av andra inom de nämnda
utbildningsområdena.
Enligt de villkor som är förknippade med SVT:s och
SR:s sändningstillstånd skall de båda företagens
programutbud som helhet präglas av
folkbildningsambitioner. De båda programföretagen,
SVT och SR, är vidare ålagda att bereda utrymme för
sändningar av utbildningsprogram från UR, som saknar
egen utsändningskanal.
Av utredningsdirektiven framgår att utredaren skall
överväga om nuvarande struktur inom public service-
verksamheten är ändamålsenlig utifrån de uppgifter
som programföretagen bör ha. Därmed torde bl.a.
avses det förhållandet att UR saknar eget
kanalutrymme och i stället utnyttjar
sändningsutrymme i SR:s och SVT:s sändningar (dir.
s. 8). Utredaren skall också överväga om det är
lämpligt att inslaget av folkbildning inom
programföretagens samlade verksamhet förstärks,
t.ex. genom att arbetet med dessa frågor samordnas i
högre grad. Även andra sätt att förstärka
folkbildningsinslaget bör belysas (dir. s. 6).
Utskottet konstaterar att yrkande 2 i motionen i
viss grad kan sägas vara tillgodosett. Det är
dessutom möjligt att den särskilde utredaren kan
finna anledning att vid sina överväganden beakta vad
det utbud som numera finns från andra företag med
tillstånd att sända i det digitala marknätet kan
innebära för public service-företagens framtida
inriktning och utbud inom folkbildningsområdet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
yrkandena 1-3 i motion Kr264 (v).
Frågan om privatisering av public service-kanaler
behandlas i motion K276 (m). Yrkande 9 i motionen
syftar till att en av SVT:s programkanaler och två
av SR:s programkanaler skall privatiseras. Genom att
koncentrera public service-kanalernas verksamhet
till kvalitet i stället för kvantitet och dominans
skapas ett utrymme för privatisering, menar
motionärerna. I samma motion föreslås - med
hänvisning till att de programsändande kanalerna kan
köpa utbildningsprogram från många olika företag -
att UR skall utbjudas till försäljning (yrkande 11).
Utskottet anser nu liksom vid tidigare tillfällen
då liknande motionsförslag varit aktuella att public
service-verksamheten har ett stort värde även i en
tid när det totala utbudet av radio- och TV-program
mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll nås av
SVT:s två kanaler och TV 4. För att i stort sett
hela befolkningen skall kunna ha tillgång till ett
brett programutbud bör inte en programkanal säljas
så som föreslås i motionen. På motsvarande sätt är
det angeläget att radiopubliken i hela landet nås av
ett brett utbud genom SR:s sändningar. Ett
förverkligande av motionärernas förslag skulle
innebära en väsentlig minskning av mångfalden i
utbudet för en stor del av befolkningen. (Jfr bet.
1998/99:KrU3 s. 8.)
Utskottet är - med hänvisning till det anförda -
inte berett att förorda en ändring av riksdagens
tidigare beslut då det gäller frågan om
privatisering av programföretagen. Motion K276 (m)
yrkandena 9 och 11 avstyrks.
Det kan tilläggas att frågan om hur många
programkanaler som public service-företagen skall
disponera i framtiden - som nämnts - har nära
samband med frågor som rör innehållet i public
service-uppdraget. Det ankommer i första hand på den
särskilde utredaren att nu överväga hur
programföretagens uppdrag skall utformas.
Programverksamhet
Funktionshindrades tillgång till radio och TV, m.m.
Ett antal motionsyrkanden tar upp frågor som rör
funktionshindrades tillgång till radio och TV.
Tillståndsvillkoren för SVT, SR och UR innehåller
en likalydande bestämmelse om att företagen är
skyldiga att beakta funktionshindrades behov. Genom
att utnyttja befintlig och ny teknik skall företagen
under tillståndsperioden öka möjligheterna för
funktionshindrade att ta del av programmen. I fråga
om program om och för funktionshindrade skall de tre
företagen sinsemellan fördela ansvaret för olika
slags insatser av detta slag (18, 20 resp. 13 §§).
Vidare skall de tre företagen enligt bestämmelser i
anslagsvillkoren för resp. företag årligen - senast
den 1 mars - lämna en s.k. uppföljningsrapport till
Kulturdepartementet och till Granskningsnämnden för
radio och TV. Syftet med uppföljningsrapporterna är
att skärpa företagens fokus på hur uppdraget
uppfylls och att ge statsmakterna ett underlag inför
förnyade tillståndsvillkor. (Se prop. 1995/96:161 s.
74.)
Av anslagsvillkoren framgår även att SVT, SR och UR
sinsemellan skall fördela ansvaret för olika slags
insatser för funktionshindrade. Eventuella
överenskommelser i frågan skall tillställas
Kulturdepartementet och Granskningsnämnden.
Utskottet behandlar först motioner som rör
synskadades tillgång till SVT:s program.
I motion Kr313 (kd) sägs att det är viktigt att TV-
programmen görs tillgängliga för synskadade, så
snart digitala TV-sändningar kommer i gång. Detta
bör ske genom att textremsan, dvs.
programtextningen, läses upp i en särskild ljudkanal
(yrkande 30). Liknande krav ställs i motion Kr212
(m).
Även motionärerna bakom motion Kr230 (m) påtalar
att synskadade inte kan tillgodogöra sig textremsan
och föreslår att minst en av SVT:s två
programkanaler skall tillhandahålla nyhetsprogram
som är möjliga för denna grupp att ta del av.
Av SVT:s public service-uppföljningsrapport för år
1998 framgår att ansträngningar gjorts av företaget
för att programutbudet skall bli mer tillgängligt
för synskadade och att ett utvecklingsarbete länge
har bedrivits i detta syfte. Arbetet har varit
inriktat på att upprätta en särskild ljudkanal med
syntetiskt tal. Metoden förutsätter att
mottagningsutrustning finns hos TV-konsumenten. TV-
apparatindustrin har för närvarande inte något
intresse för utveckling av sådan utrustning för de
analoga sändningarna. Det förestående teknikskiftet
från analoga till digitala sändningar bjuder
emellertid enligt uppföljningsrapporten på nya
möjligheter i detta avseende. Resultatet beror dock
alltjämt på i vad mån apparattillverkarna är beredda
att tillverka nödvändiga komponenter i
mottagarutrustningen, något som SVT säger sig inte
ha möjlighet att styra. Utskottet har inhämtat att
ett utvecklingsbolag, som ägs av bl.a. Synskadades
Riksförbund, med stöd av SVT arbetar med att
utveckla en apparattillsats för att göra textremsan
hörbar oberoende av i vilken svenskspråkig TV-kanal
den förekommer.
I sammanhanget kan nämnas att textremsan kan göras
hörbar även med annan teknik och att viss
försöksverksamhet utanför SVT pågår med uppläsning
av textremsan i realtid. Uppläsningen distribueras
med hjälp av telefoni. I dagarna har denna tjänst
startat på försök även i Telias digitala kabelnät.
Av direktiven för den särskilde utredaren framgår
att en utgångspunkt i hans arbete bör vara att
radio- och TV-programmens tillgänglighet skall öka.
Utredaren skall undersöka om det behöver ställas
ytterligare krav på programföretagen i detta
hänseende och föreslå hur sådana krav i så fall
skall utformas. Utredaren bör i detta sammanhang
beakta erfarenheter från andra länder och
möjligheterna att använda ny teknik (dir. s. 5-6).
Utskottet vill för sin del understryka att en av
förutsättningarna för ett förnyat sändningstillstånd
för SVT bör vara att kraven på företaget i detta
hänseende ökas ytterligare i jämförelse med kraven i
nu gällande tillstånd. Den digitala tekniken gör det
möjligt att införa nya tjänster, något som borde
kunna förbättra situationen för den synskadade
gruppen. Som redovisats ovan prövas på annat håll
även andra tekniska lösningar för att göra
textremsan i TV hörbar, lösningar som avses vända
sig även till andra grupper av läshandikappade.
Utskottet förutsätter således att utredaren lägger
fram ett sådant underlag som gör det möjligt för den
parlamentariska beredningsgruppen att ange vilka
krav som skall kunna ställas på SVT för att såväl
synskadade som andra läshandikappade skall få bättre
möjligheter att ta del av SVT:s programutbud under
den kommande tillståndsperioden. Motionerna Kr212
(m), Kr230 (m) och Kr313 (kd) yrkande 30 bör dock
inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida. De
avstyrks.
Frågor som rör hörselskadades och dövas tillgång
till SVT:s program behandlas i två motioner.
Yrkandet i motion Kr213 (m) syftar till att
förbättra dövas och hörselskadades möjligheter att
ta del av SVT:s program genom ökad dold
programtextning (yrkande 1).
I motion So202 (fp) föreslås att programmen i SVT i
högre grad än nu skall textas redan vid första
sändningstillfället och att textningen skall vara en
prioriterad uppgift för SVT (yrkande 4).
Som redovisats i det föregående ingår det i den
särskilde utredarens uppgifter att undersöka vilka
krav som skall ställas på programföretagen för att
öka tillgängligheten för funktionshindrade.
Av SVT:s public service-uppföljningsrapport för år
1998 framgår att programtextningen ökade mellan åren
1996 (dvs. sista året i föregående tillståndsperiod)
och 1998 (dvs. andra året i innevarande
tillståndsperiod) både i förstasändningar och
reprissändningar enligt följande.
Vidare kan nämnas att teckentolkade program för
barndomsdöva ökade från totalt 54 timmar år 1996 till
totalt 77 timmar år 1998. Utskottet erinrar i detta
sammanhang om att verksamheten Dövas TV som producerar
program på teckenspråk för och med döva inom områdena
nyheter, information och kultur den 1 januari 2000
överfördes från Sveriges Dövas Riksförbund till SVT.
Enligt utskottets uppfattning är det av största vikt att
även frågan om hörselskadades och dövas förbättrade
tillgång till public service-TV beaktas i kommande public
service-beredning. De möjligheter som följer med
övergången till digitaliserade sändningar att ge
hörselskadade bättre service bör diskuteras i
beredningsarbetet. På samma sätt som när det gäller
synskadades och andra handikappgruppers tillgång till
SVT:s program bör en förutsättning för ett förnyat
sändningstillstånd för SVT vara att tillgängligheten för
hörselskadade och döva förbättras ytterligare.
Utskottet förutsätter att den nu pågående utredningen
skall ge den parlamentariska beredningen ett sådant
underlag att beredningen skall kunna ange krav för att
döva och hörselskadade skall få bättre möjligheter att ta
del av SVT:s programutbud under nästa tillståndsperiod.
Motionerna Kr213 (m) yrkande 1 och So202 (fp) yrkande 4
avstyrks därmed.
I motion Kr213 (m) yrkas att regeringen skall ta initiativ
till att filmer på video och dvd skall förses med dold
textning (yrkande 2).
Dvd eller (digital versatile disc) är det nya bildmedium
som för närvarande tycks vara på väg att efterträda
videon. Dvd:n, som ser ut som en CD (compact disc), kan
rymma ca 9 timmars film. En särskild dvd-spelare krävs för
uppspelning av dvd.
Motionsyrkandet torde främst avse produktioner med
svenskt tal.
Utskottet erinrar om att 2000 års filmavtal innehåller en
bestämmelse om att avsätta medel för att göra film mer
lättillgänglig för funktionshindrade (32 §). Med detta
syfte skall stöd lämnas till textning på svenska av film
och video och till syntolkning på videogram. Det kan
tilläggas att det av 3 § i filmavtalet framgår att med
videogram i avtalet menas en informationsbärare med
upptagning av rörliga bilder, med eller utan ljud, som är
avsedd att användas tillsammans med en anordning för
elektronisk återgivning.
Utskottet konstaterar att det ankommer på Filminstitutet
att fördela sådant stöd som motionärerna torde åsyfta.
Motionsyrkandet är således redan tillgodosett och avstyrks
därför.
I sammanhanget vill utskottet uppmärksamma att SVT
lanserade en första helsvensk produktion med dold textning
i slutet av år 1999.
Mediets genomslagskraft
I fyra motioner behandlas frågor med anknytning till
mediets genomslagskraft.
Utskottet har vid tidigare tillfällen lämnat utförliga
redogörelser dels för gällande lagreglering då det gäller
program med våldsskildringar, dels för de sändningsvillkor
som gäller för SVT och de interna regler som företaget har
fastställt för skildringar av våld. Även den
tillsynsverksamhet som bedrivs av Granskningsnämnden för
radio och TV har redovisats liksom de uppgifter som åvilar
Våldsskildringsrådet och Nordiskt informationscentrum för
medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) vid
Göteborgs universitet. (Se bet. 1998/99:KrU3 s. 11-15 och
bet. 1999/2000:KrU5 s. 12-13.) I arbetet med att bereda nu
aktuella motionsyrkanden har utskottet inhämtat
information om den verksamhet som bedrivs av
Våldsskildringsrådet och vid Nordicom.
Utskottet behandlar först två motionsyrkanden om
våldsinslagen i SVT:s program.
Motionärerna bakom motion Kr313 (kd) anför att SVT i sina
årliga uppföljningsrapporter följer utvecklingen av
program som innehåller våldsinslag särskilt noga. Vidare
har motionärerna noterat att SVT:s kanaler innehåller
färre våldsinslag än övriga programkanaler, något som
motionärerna anser är bra men inte tillräckligt. Yrkandet
synes syfta till att våldsinslagen i SVT:s program skall
minska ytterligare (yrkande 29).
Yrkande 5 i motion Kr232 (mp) syftar till att SVT skall
införa tydligare regler som anger tider när våldsinslag
inte bör visas i TV.
Enligt utskottets uppfattning behandlar motionärerna
allvarliga och angelägna frågor i de nu aktuella
motionsyrkandena. Utskottets allmänna utgångspunkt är att
stor restriktivitet skall gälla vid visning av våld i SVT
och att största hänsyn skall tas till de tidpunkter då
barn kan antas titta på SVT:s programkanaler. Generellt
vill utskottet emellertid hävda att de våldsskildringar
som kommer in i hemmen via TV-mediet främst härrör från
andra programkanaler än SVT:s och således ligger utanför
kulturutskottets beredningsområde. Även genom andra medier
såsom Internet och video sprids våldsskildringar dygnet
runt. I en rapport som Våldsskildringsrådet publicerade år
1999 visas att av de stora programföretagen i Sverige är
det SVT som sänder minst tid med våldssekvenser
(Våldsskildringsrådets rapport nr 21). I rapporten
redovisas även att SVT har minskat tiden med
våldssekvenser, jämfört med ett tidigare
undersökningstillfälle som avsåg en veckas sändningar
under år 1995. Vidare framgår det att det råder tydliga
skillnader mellan public service-kanalerna och de övriga
kanalerna när det gäller skildringar av grovt våld,
sändningstider för våldssekvenser och våldsskildringar i
trailrar.
- Av SVT:s public service-rapport för år 1998
framgår att företaget tillämpar följande policy för
skildringar av våld.
-
- SVT skall allmänt visa återhållsamhet med grova
våldsskildringar.
-
Fiktiva grova våldsskildringar utan konstnärligt eller
socialt värde och som riskerar att endast verka
förråande, skall inte visas i SVT:s kanaler.
Om grova våldsskildringar förekommer i fiktionsprogram
skall sändningen förläggas till tidpunkter då
barnpubliken allmänt sett inte tittar på TV. SVT
placerar därför inte fiktionsprogram innehållande grova
våldsskildringar före klockan 21.00. Samma princip
gäller trailrar som innehåller våld, vilket i praktiken
innebär att våldsbilder inte bör användas i trailrar.
SVT är skyldigt att spegla det existerande våldet i
samhället i nyhets-, samhälls- och dokumentärprogram.
Det kan ibland innebära att SVT måste visa bilder som
kan verka upprörande på publiken. Det finns dock
tillfällen då sådan upprördhet är ofrånkomlig för den
fulla förståelsen av vad som skildras. Onödigt
närgången och detaljerad bildjournalistik skall dock
inte förekomma.
SVT undviker så långt möjligt att placera nyhetsprogram
i anslutning till barnprogram. Om nyheter ändå måste
sändas i anslutning till barnprogram, t.ex.
extrasändning, skall nyhetsredaktionen visa särskild
hänsyn.
I både nyhetsprogram och fiktionsprogram skall, oavsett
sändningstidpunkt, förvarnas i påannons och
programpresentation om det följande programmet/inslaget
innehåller våldsscener som kan verka uppskakande på
tittarna.
Den 1 januari 1999 infördes en bestämmelse i radio- och
TV-lagen som innebär att programföretagen är skyldiga
att varna tittarna genom "en varning i ljud eller en
varning som anges löpande i bild". SVT:s direktion har
beslutat att den form av muntlig varning i påannons och
motsvarande som programföretaget sedan länge tillämpar
motsvarar alternativet "varning i ljud". Alternativet
varning som "anges löpande i bild" tillämpar inte SVT.
Vidare har SVT förbundit sig att följa de riktlinjer för
våldsskildringar som EBU antagit.
Utskottet anser att SVT:s här redovisade policy visar att
företaget har en ansvarsfull och genomtänkt hållning i
denna fråga. Som exempel kan nämnas att SVT - redan innan
krav härpå ställdes i radio- och TV-lagen - förvarnade i
påannonser eller programpresentation om det följande
programmet innehöll våldsscener. Ett annat exempel är att
Aktuellts sändning kl. 18.00 placerats i SVT 2 för att
undvika att de barn som skall se på barnprogram i SVT 1
skall behöva uppleva sådant verklighetsvåld som av olika
skäl ändå anses nödvändigt att visa före kl. 21.00.
Utskottet konstaterar att SVT årligen i sina
uppföljningsrapporter lämnar en redovisning av vad
programföretaget gjort för att motsvara kraven i
sändningstillståndet då det gäller mediets
genomslagskraft. Den första uppföljningsrapporten, som
avsåg verksamheten år 1997, lämnades år 1998. En rapport
avseende år 1998 har också avlämnats. Enligt utskottets
uppfattning är det naturligt om rapporterna ännu inte till
alla delar hunnit utvecklas i tillräcklig utsträckning.
Det är därför angeläget att det i beredningsarbetet inför
ett nytt sändningstillstånd för SVT övervägs vilka
ytterligare krav som skall ställas på företaget i arbetet
med att utveckla uppföljningsrapporten när det gäller
mediets genomslagskraft.
Utskottet har vid sina överväganden kommit fram till att
det skulle vara lämpligt om SVT även redovisar om - och i
så fall vilka - åtgärder som vidtagits för att fortlöpande
medvetandegöra de anställda om de risker för skadlig
påverkan som kan följa av att våld visas i TV. Vidare
skulle rapporten - med utgångspunkt i konkreta exempel -
kunna innehålla ett resonerande avsnitt om vilka
avvägningar som gjorts inför en sändning som innehåller
våldsinslag mellan kraven på hänsyn till mediets
genomslagskraft i enlighet med 7 § i sändningstillståndet
och andra krav. Utskottet tänker då främst på de krav som
ställs i 10 § på SVT att meddela nyheter, stimulera till
debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och
därvid ge den allsidiga information som medborgarna
behöver för att vara orienterade och kunna ta ställning i
samhälls- och kulturfrågor. En utveckling av rapporten
skulle också kunna innebära att uppföljningen även får en
framåtsyftande inriktning. Det skulle således vara
värdefullt om SVT - exempelvis genom analys av det våld
som visats, både verkligt våld och fiktivt våld, och av de
resonemang som föregått sådana visningar - kunde redovisa
vilka slutsatser företaget dragit för att i kommande
sändningar på bästa sätt efterfölja de krav som staten
ställer, krav som ibland kan vara svåra att förena.
Då det gäller kravet i motion Kr232 (mp) på tydligare
tidsregler för visning av våldsinslag, anser utskottet att
det av SVT:s ovan citerade policy klart framgår vilka
regler som tillämpas. Det kan tilläggas att den särskilde
utredaren - om han så finner lämpligt - har möjlighet att
i sitt beredningsarbete överväga om andra krav skall
ställas på SVT då det gäller tidsregler än de som
företaget nu tillämpar.
Utskottet förutsätter att den särskilde utredaren och den
parlamentariska grupp som skall bereda utredningsförslagen
om de nya sändningstillstånden beaktar vad utskottet här
anfört. Utskottet anser att förslagen i motionerna Kr232
(mp) yrkande 5 och Kr313 (kd) yrkande 29 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. De avstyrks.
I motion Kr263 (kd) anförs att utbudet av våldsskildringar
har ökat sedan allt fler har fått tillgång till kabel- och
satellitsändningar i sina hem. Vidare sägs att det är lätt
för minderåriga att komma över videofilmer med 15- eller
18-årsgräns. I motionen begärs mot denna bakgrund att en
översyn skall göras av Våldsskildringsrådets verksamhet. I
samband med översynen bör det övervägas hur organisation
och sammansättning på bästa sätt kan medverka till att ge
rådet större möjligheter att påverka utvecklingen i rätt
riktning.
Våldsskildringsrådet har i en skrivelse till regeringen
aktualiserat frågor om rådets direktiv och
organisationsform. Rådet, som sedan starten år 1990 är en
kommitté ursprungligen under Utbildningsdepartementet och
numera under Kulturdepartementet, har ansett att det är
angeläget med en översyn av kommittéformens lämplighet för
de arbetsuppgifter som under de gångna åren har kommit att
bli rådets primära. Rådet anser även att dess
sammansättning bör ingå som en del i översynen. Vidare
anser rådet att direktivens innehåll bör ses över. Vissa
delar framstår - menar rådet - som problematiska och
föråldrade medan andra växt i omfattning och
angelägenhetsgrad.
Inom Kulturdepartementet pågår en översyn av
myndighetsstrukturen på medieområdet. Utskottet anser att
det, mot bakgrund av den snabba utbredningen av
våldsskildringar i olika medieformer, är angeläget att
regeringen i den pågående myndighetsöversynen gör en
ingående prövning av vilken organisationsform och
inriktning som bäst främjar det fortsatta arbetet med
frågor om våldsskildringar.
Utskottet är emellertid inte berett att föregripa
resultatet av regeringens behandling av
Våldsskildringsrådets skrivelse och den pågående
myndighetsöversynen. Motion Kr263 (kd) avstyrks därför.
I motion Kr232 (mp) sägs att barn i allt större
utsträckning utövar sexualiserat våld mot varandra och att
det i dag saknas forskning om hur små barn påverkas av
sexualiserat våld i olika medieformer. Yrkandet synes
syfta till att sådan forskning skall initieras och
uppmuntras från statens sida (yrkande 4).
Utskottet anser nu, liksom vid tidigare tillfällen, att
den fråga som motionärerna tar upp är värd stor
uppmärksamhet av forskarsamhället. (Jfr bet. 1998/99:KrU3
s. 13 och bet. 1999/2000:KrU5 s. 12.) Det är således
angeläget att få klarhet i vilka effekter
underhållningsvåldet i medierna har på tittarna. Här bör
nämnas att Nordicom på uppdrag av regeringen och Unesco
och med medel från regeringen och under tre år från Unesco
har etablerat ett internationellt informationscentrum
rörande barn och medievåld, The Unesco International
Clearinghouse on Children and Violence on the Screen. Från
Nordicom har utskottet inhämtat att det under de senaste
decennierna genomförts många undersökningar om
medievåldets påverkan på barn. Cecilia von Feilitzen,
vetenskaplig koordinator vid Nordicoms Clearinghouse,
visar i en redogörelse från 1998 att "vi alla" tar intryck
av eller är påverkade av medievåldet men på olika sätt.
Hon ger exempel på oönskade typer av inflytande -
imitation, aggression, rädsla, felaktiga föreställningar
och tillvänjning - och drar slutsatsen att alla på det ena
eller andra sättet är negativt påverkade av medievåldet.
(Uppgifterna har hämtats från skriften Vad säger
forskningen om medievåldets påverkan? Nordicom 1998.)
Som utskottet i sitt betänkande 1999/2000:KrU5 Ny svensk
filmpolitik redovisade har det skett en viss kvantitativ
nedgång i forskningen i Sverige rörande barn och medier
sedan Sveriges Radios publik- och programforskning lades
ner år 1993. Utskottet har från Nordicom inhämtat att
detta snarast beror på bristande intresse från den yngre
forskargenerationen. Detta är oroande. Även om det finns
forskningsresultat att tillgå från andra länder är det
nödvändigt att också kunna bygga beslut om åtgärder av
olika slag inom t.ex. lärarutbildning, föräldrainformation
m.m. på väl dokumenterade och analyserade kunskaper om
förhållandena inom det egna samhället. Det bör dock
ankomma på de ansvariga inom berörda discipliner och
forskningsfinansierande organ att stimulera intresset för
forskning inom eventuellt försummade ämnesområden.
Med hänvisning till forskningens frihet anser utskottet
att det inte är påkallat med något riksdagens uttalande
med anledning av motion Kr232 (mp) yrkande 4, som således
avstyrks.
Kulturell mångfald
I motion Kr216 (mp) föreslås att begreppen "mångfald" och
"det mångkulturella Sverige" i kommande sändningsvillkor
för public service-företagen skall breddas till att
inkludera homosexuella.
Utskottet som behandlade ett liknande yrkande under
föregående riksmöte anförde då bl.a. att begreppen
"mångfald" och "mångkulturell" är centrala begrepp i nu
gällande sändningsvillkor för public service-företagen.
Vidare anförde utskottet följande (bet. 1998/99:KrU3 s.
16-17).
Av proposition 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens
tjänst 1997 - 2001 framgår bl.a. att programföretagen
skall sända program av många olika slag och tillgodose
skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Även
mindre gruppers intressen skall i görlig mån tillgodoses
vid tidpunkter då en stor del av befolkningen har
möjlighet att se programmen. Det skall finnas en mångfald
i opinionsbildningen så att yttrandefriheten och
möjligheten att uttrycka sig konstnärligt på olika sätt
ges vida ramar inom public service-företagen. Vidare skall
programföretagen tillhandahålla program som speglar det
mångkulturella Sverige. Public service-verksamheten bör
t.ex. tjäna en process som gör att nya etniska grupper
inlemmas i det svenska samhället och ökar deras
förutsättningar att delta i samhälls- och kulturdebatten
(prop. 1995/96:161, s. 46, 56 och 57).
Utskottet konstaterar att det ankommer på
programföretagen att själva besluta om programmens
utformning och innehåll. Det finns emellertid - enligt
utskottets uppfattning - inte något som hindrar företagen
att sända program med och för homosexuella. Enligt
utskottets uppfattning bör man i kommande parlamentariska
beredning vara oförhindrad att ta upp till diskussion
frågan om särskilda program för olika grupper i samhället
som t.ex. de homosexuella. Utskottet är emellertid inte
berett att föreslå att riksdagen skall göra något särskilt
uttalande med anledning av motionsförslaget. Motionen
avstyrks därmed.
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motion Kr216
(mp) avstyrks.
Sjörapporten i radio
Förslaget i motion Kr204 (m) innebär att sjörapporten i
radio skall förbättras, helst redan innan nuvarande
tillståndsperiod löper ut.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att
sjövädersrapporteringen har stor betydelse för
yrkesfiskarna. Även för s.k. fritidsskeppare är
rapporteringen en angelägen tjänst. I sändningsvillkoren
för SR finns allmänt hållna bestämmelser för företagets
programverksamhet. Några detaljerade föreskrifter
förekommer således inte beträffande väderleksrapportering.
Det är enligt utskottets uppfattning inte motiverat att
regeringen ändrar eller kompletterar gällande villkor i
enlighet med motionsyrkandet. Det kan tilläggas att frågor
som gäller nyheter, väder etc. givetvis kan bli föremål
för överväganden i anslutning till beredningen av ett nytt
sändningstillstånd för SR. Utskottet är emellertid inte
berett att föreslå riksdagen att ta något sådant initiativ
med anledning av motionsförslaget. Motion Kr204 (m)
avstyrks.
Språkfråga
I motion Kr215 (s) sägs att det är oklart om
nyhetsprogrammen i radio och TV förstås av olika grupper i
samhället. Motionärerna bakom motionen föreslår att en
undersökning och kartläggning skall göras av hur
nyhetsinformationen tas emot.
Utskottet konstaterar att nyhetsprogrammen i radio och TV
har en mycket stor publik. Likväl torde det finnas grupper
- kanske främst bland personer med funktionshinder samt
bland barn och invandrare - som har svårigheter att
tillgodogöra sig språket i nyhetsprogrammen.
Allmänna krav på public service-företagen är att
programverksamheten skall präglas av hög kvalitet och att
särskild hänsyn skall tas till språkliga och etniska
minoriteter samt till funktionshindrade. Huvudsyftet är
att alla som bor i Sverige skall kunna få tillgång till
radio- och TV-program, oavsett individuella
förutsättningar (jfr prop. 1995/95:161 s. 47).
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte
tillstyrkt ett motionsförslag som innebär att en
parlamentarisk språkutredning skall tillsättas. I
betänkande 1999/2000:KrU2 Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter uttalade utskottet att en sådan
utredning borde lägga fram förslag till ett
handlingsprogram som dels syftar till att främja svenska
språket, dels syftar till att alla i Sverige - oavsett
språklig och social bakgrund - utifrån sina
förutsättningar ges likvärdiga möjligheter att tillägna
sig svenska språket. Utskottet uttalade bl.a. följande
(bet. s. 14).
Utskottet har från olika, här antydda perspektiv på
språket - nämligen dels ett mer traditionellt s.k.
kulturarvsperspektiv, dels ett demokratiperspektiv -
funnit att en parlamentarisk språkpolitisk utredning om
främjande av det svenska språket bör tillsättas av
regeringen. Utskottet förordar att denna parlamentariska
utredning får i uppgift att med utgångspunkt bl.a. i
Språknämndens förslag och de undersökningar,
kartläggningar m.m. som utredningen initierar föreslå ett
handlingsprogram som dels syftar till att främja svenska
språkets ställning, dels syftar till att alla i Sverige -
oavsett språklig och social bakgrund - utifrån sina
förutsättningar skall ges likvärdiga möjligheter att
tillägna sig svenska språket. Vidare bör de nationella
kulturpolitiska målen utgöra en plattform för kommitténs
arbete. Som anförs i motionen bör programmet vända sig
både till myndigheter och andra aktörer i samhället och
till olika medborgargrupper.
Utredningsarbetet skall vara förutsättningslöst.
Riksdagen godkände därefter utskottets förslag (rskr.
1999/2000:7).
Ärendet bereds inom Kulturdepartementet för närvarande.
Utskottet vill tillägga att det är naturligt att
förutsätta att kartläggningar av det slag som motionärerna
efterlyser då det gäller förståelse av språket i
nyhetsmedierna aktualiseras i utredningsarbetet.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr215
(s).
Resursfrågor
Frågor som rör public service-verksamhetens finansiering
behandlas i fem motionsyrkanden.
Yrkandet i motion Kr314 (fp) syftar till att SVT och SR
skall vara mer återhållsamma med satsningarna på ny
teknik. All erfarenhet visar att tillämpningen av ny
teknik är mycket dyr i början för att sedan falla i pris,
anför motionärerna. Därför, menar de, finns det inte någon
anledning för SVT och SR att ha ambitionen att ligga i
täten i detta avseende (yrkande 26).
Public service-verksamheten intar en central roll bland
medierna och kan sägas ha ett större ansvar gentemot olika
publikgrupper, t.ex. de funktionshindrade, än andra
programföretag. Enligt utskottets uppfattning är det
därför angeläget att public service-företagen även i
fortsättningen har möjlighet att ligga långt framme när
det gäller utvecklingen av nya programformer och ny
teknik. Samtidigt vill utskottet understryka att
kostnaderna för den nya tekniken givetvis måste vägas mot
det behov som finns av nya progamtjänster och det resultat
som kan förväntas av teknikövergången. Det kan tilläggas
att regeringen för sin del anser att övergången till den
digitala tekniken efter hand torde möjliggöra en
effektivisering av företagen, en uppfattning som utskottet
delar. (Jfr prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17, s. 144.)
Här bör även nämnas att den särskilde utredaren i
underlaget inför beredningen av ett nytt
sändningstillstånd för public service-företagen bl.a.
skall behandla frågor som rör finansieringen av
programföretagen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr314 (fp) yrkande 26.
I tre motionsyrkanden krävs särskilda förstärkningar av
SR:s och UR:s medelstilldelning.
I motion Kr264 (v) yrkas särskild medelstilldelning till
SR inför kommande tillståndsperiod för att SR skall kunna
säkra kvaliteten i programmen och så att allmänhetens
radio kan leva upp till de krav publiken har rätt att
ställa (yrkande 6).
I budgetpropositionen för år 2000 föreslog regeringen att
SR skulle få ett medelstillskott ur rundradiokontot om 10
miljoner kronor (i 1998 års prisläge) för år 2000 för att
värna mångfald och kvalitet. Riksdagen godkände förslaget
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr.
1999/2000:87). Regeringen har aviserat att den avser att
för år 2001 föreslå att SR tilldelas 5 miljoner kronor för
samma ändamål.
Enligt utskottets uppfattning bör utgångspunkten för
medelstilldelningen till de tre programföretagen vara att
medlen skall beräknas på sådant sätt att företagen kan
utföra de uppdrag som ålagts dem. Detta är också en
förutsättning som anges i direktiven för den särskilde
utredaren. Samtidigt är utskottet medvetet om att
särskilda behov som kräver extra medelstilldelning kan
uppstå under en tillståndsperiod. Av direktiven till den
särskilde utredaren framgår att denne skall beskriva för-
och nackdelar med att särskilda medel anvisas för bestämda
ändamål. Den fråga som aktualiseras i motionen har således
beaktats i direktiven och kräver inte någon åtgärd från
riksdagens sida. Motion Kr264 (v) yrkande 6 avstyrks
därmed.
I samma motion, Kr264 (v), väcks förslag om utredning av
frågan om särskild medelstilldelning till UR och SR för
nya digitala programtjänster, dels till UR för allemans-
TV-sändningar (yrkande 10), dels till SR för en lokal
allemansradio (yrkande 11).
Frågan om en eventuell utökning av det digitala
frekvensutrymmet för SVT och UR har behandlats i ett
tidigare avsnitt i detta betänkande. Samma resonemang som
utskottet förde där är även tillämpligt på en eventuell
medelstilldelning för ökat frekvensutrymme för SR.
De tre programföretagen tilldelas under en treårsperiod
särskilda medel från rundradiokontot för förnyelse, varmed
avses såväl satsningar på ny distributionsteknik som
möjligheter att utveckla programformer och starta nya
programkanaler. Hittills har totalt 200 miljoner kronor (i
1998 års prisläge) tilldelats de tre företagen. Beloppet
har fördelats med 100 miljoner kronor för vart och ett av
åren 1999 och 2000. Regeringen har aviserat att
ytterligare 45 miljoner skall fördelas för år 2001.
Den särskilde utredarens uppdrag innebär bl.a. att han
skall beskriva för- och nackdelar med att särskilda medel
skall anvisas för bestämda ändamål. Enligt utskottets
uppfattning bör inte resultatet av utredarens arbete
föregripas. Motion Kr264 (v) yrkandena 10 och 11 avstyrks
därför.
I motion Kr269 (s) föreslås att SVT skall förstärka
resurserna till det regionala nyhetsprogrammet Tvärsnytt,
i syfte att på bättre sätt kunna spegla händelser i
Västmanlands län och Västerås.
De bestämmelser som finns i SVT:s sändningstillstånd och
anslagsvillkor är allmänt hållna. Bl.a. anges i
sändningstillståndet att SVT skall sända regionala
nyhetsprogram i minst samma omfattning som under
verksamhetsåret 1996 och att nyhetsförmedlingen och
samhällsbevakningen skall utgå från olika perspektiv, så
att händelserna inte ensidigt utgår från Stockholm (10 §).
Av anslagsvillkoren framgår att SVT skall ha en
distriktsorganisation med en sådan uppbyggnad att
förhållandena i olika delar av landet speglas (p. 12).
Det ankommer således på SVT att - med beaktande av
sändnings- och anslagsvillkor - självt avgöra frågor om
företagets organisation. Den särskilde utredaren har i
uppdrag att bedöma om kraven i nuvarande uppdrag är
ändamålsenliga i förhållande till angivna syften eller om
syftena med preciserade villkor skulle kunna nås på annat
sätt (dir. s. 9).
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr269
(s).
Övriga frågor
Extra avgift för SVT:s sändningar m.m.
Motionärerna bakom motion K276 (m) behandlar frågan om
avgifter för mottagning av redan licensbetalda program
(yrkande 6). I motionen konstateras att SVT:s marksända,
digitala kanaler krypteras och att den som vill se dessa
kanaler måste införskaffa ett programkort från Senda för
att kunna dechiffrera de krypterade kanalerna. För att
kunna se programmen måste TV-tittaren betala dels TV-
licensen (mottagaravgift), dels programkort och årsavgift
för avkrypteringen. Motionärerna motsätter sig att redan
licensbetalda program även skall avgiftsbeläggas.
Utskottet behandlade under föregående riksmöte yrkanden
liknande det nu aktuella. Utskottet anförde då följande
(bet. 1998/99:KrU3 s. 19).
Mottagaravgiften - eller den s.k. TV-licensen - som enligt
lagen (1989:41) om TV-avgift skall betalas av den som
innehar en TV-mottagare administreras av RIKAB. Influtna
medel placeras på det s.k. rundradiokontot för att
finansiera programföretagens verksamhet, främst
programproduktionen.
Som nämnts i det föregående har de marksändande
programföretagen kommit överens om att de digitala
sändningarna skall krypteras och göras tillgängliga med
hjälp av ett programkort. Av SVT:s anslagsvillkor framgår
även att SVT:s sändningar skall kunna tas emot utan
villkor om särskild betalning. Detta utesluter emellertid
inte avgifter för tillhandahållande och hantering av
programkort (regeringsbeslut 1998-12-17 p. 6).
Enligt utskottets uppfattning är den avgift som Senda
kommer att uppbära för programkort m.m. inte jämförbar med
mottagaravgiften utan bör betraktas som en avgift för att
TV-tittaren skall få tillgång till den digitala tekniken.
Utskottet anser att det på nuvarande stadium inte är
motiverat att uttala sig om SVT även efter innevarande
tillståndsperiod skall tillåtas att kryptera sina
marksända digitala program och ta ut en avgift för
programkort.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det
inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning
av yrkandena, som således avstyrks.
Frågor rörande satellitdistribution av SVT:s program
behandlas i två motioner.
Motionärerna bakom motion K276 (m) anser att det är bra
att SVT får distribuera sina program via satellit. Det bör
- menar de - införas en möjlighet för samtliga
satellitoperatörer att distribuera SVT:s program. Vidare
bör SVT åläggas att kostnadsfritt tillhandahålla
satellitoperatörerna public service-kanalerna, såväl
analogt som digitalt under förutsättning att mottagningen
kan ske utan kostnad (yrkande 16).
Liknande synpunkter framförs i motion Kr270 (m) yrkande
2.
Utskottet som under föregående riksmöte avstyrkte ett
yrkande liknande de båda nu aktuella lämnade även en
utförlig redogörelse för gällande - alltjämt aktuella -
bestämmelser. (Se bet. 1998/99:KrU3 s. 19-21.)
Liksom under föregående riksmöte anser utskottet att ena
delen av yrkandena torde syfta till att de kortoperatörer
som främst vänder sig till den svenska marknaden skall få
distribuera SVT:s program utan kostnad. Enligt utskottets
uppfattning ankommer det på de berörda företagen, således
SVT och kortoperatörerna, att sinsemellan avtala om vilka
ekonomiska, administrativa m.fl. villkor som skall gälla
för att SVT skall tillhandahålla sina programkanaler till
kortoperatörerna. Utskottet anser att denna del av
motionsyrkandena inte är en fråga som riksdagen skall
besluta om.
Den andra delen av yrkandena innebär att den TV-tittare
som vill se SVT:s satellitsända kanaler skall kunna göra
detta utan att behöva betala ytterligare avgifter utöver
TV-mottagaravgift.
Utskottet konstaterar - liksom vid föregående riksmöte -
att yrkandena i denna del redan är tillgodosedda.
Programmen kommer visserligen av upphovsrättsliga skäl att
vara krypterade, varför det för mottagning krävs ett
programkort. Enligt anslagsvillkoren för SVT får
emellertid avgift utöver mottagaravgift endast tas ut för
marksänd digital TV (p. 6 i SVT:s anslagsvillkor 1999-12-
22). Någon avgift för tillhandahållande och hantering av
programkort kan således inte tas ut av den TV-tittare inom
landet som endast vill ha tillgång till SVT:s
satellitsända och krypterade kanaler. Det får förutsättas
att de ansvariga för sändningarna informerar allmänheten
om detta.
Det kan tilläggas att kortoperatören erbjuder paket med
ett varierande antal programkanaler, däribland SVT:s.
Givetvis har operatören rätt att ta betalt för TV-
tittarnas tillgång till de övriga kanalerna utöver SVT:s.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr270 (m) yrkande 2 och K276 (m) yrkande 16.
Parallella analoga och digitala sändningar för radio och
TV
För att alla hushåll i lugn takt skall kunna byta sin
radio- och TV-utrustning yrkas i motion Kr264 (v) att de
analoga radio- och TV-sändningarna skall drivas parallellt
med de digitala sändningarna under en längre period, minst
tio år (yrkande 7).
Utskottet konstaterar att frågan om övergång till
digitala marksändningar av radio och TV ännu inte är
avgjord. Som nämnts i ett tidigare avsnitt i detta
betänkande följs och utvärderas de pågående försöken med
TV-sändningar av Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06), medan
frågan om hur verksamheten med digital ljudradio bör
fortsätta för närvarande bereds inom Regeringskansliet
(prop. 1999/2000:55 s. 37).
Under förutsättning att riksdag och regering beslutar att
verksamheten med digitala marksändningar skall fortsätta
och permanentas anser utskottet i likhet med motionärerna
att det är nödvändigt att parallella sändningar pågår
under en längre period. Utskottet är inte berett att nu ta
ställning till hur lång övergångstid som kan vara lämplig.
Vidare bör nämnas att den särskilde utredare som skall ta
fram ett underlag till kommande tillståndsperiod för
public service-företagen har i uppdrag att redovisa ett
eller flera alternativ för hur en övergång för de tre
programföretagen från analog till digital sändningsteknik
skall kunna gå till. Resultatet av utredarens överväganden
bör inte föregripas. Utskottet avstyrker därmed motion
Kr264 (v) yrkande 7.
Konkurrensutsättning av Teracom AB
I motion K276 (m) framhåller motionärerna att det statliga
bolaget Teracom har monopol på all analog TV-distribution
i marknätet och på huvuddelen av radiodistributionen och
att SVT, SR, UR och TV 4 enligt sina sändningstillstånd är
tvingade att använda Teracom för sina utsändningar.
Regeringen har även, anför motionärerna, gett Teracom
monopol på utsändningarna i det digitala marknätet. I
yrkandet krävs att Teracoms monopol på marksänd radio och
TV omedelbart skall avskaffas och att verksamheten skall
utsättas för konkurrens (yrkande 15).
Utskottet avstyrkte med utförlig motivering förslag
liknande det nu aktuella hösten 1998 (bet. 1998/99:KrU1 s.
88-89). Här inskränker sig utskottet till att upprepa att
det monopol som motionärerna menar att Teracom har i fråga
om de analoga utsändningstjänsterna enligt utskottets
synsätt inte är något monopol i formell bemärkelse. Det
finns nämligen inte något som hindrar andra aktörer från
att bygga upp egna marknät, även om höga kostnader i
praktiken hittills förhindrat en sådan utveckling.
Utskottet avstyrker därmed motion K276 (m) yrkande 15.
Utskottet vill tillägga att bestämmelserna i
sändningstillstånden för SVT, UR och TV 4 innebär att
företagen inte är ålagda att anlita Teracom för digitala
TV-sändningar.
Nordiska TV-sändningar
Yrkanden om att nordisk TV skall göras tillgänglig för den
svenska publiken framförs i motionerna Kr264 (v) yrkande
5, Kr265 (s) och Kr271 (m). I det förstnämnda
motionsyrkandet begärs även att regeringen skall lämna
förslag till riksdagen som syftar till att lösa de
ekonomiska problem som är förknippade med ökade
upphovsrättsliga kostnader om program som sänds i ett land
även skall sändas i andra nordiska länder.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är
önskvärt att den svenska TV-publiken får tillgång till det
nordiska TV-utbudet. Frågan om ett nordiskt TV-samarbete
har utretts och diskuterats med varierande intensitet
sedan 1950-talet. Det är utskottets förhoppning att de
stora tekniska förändringar som väntas vid införandet av
den digitala sändningstekniken kan komma att innebära att
de många årens diskussioner nu närmar sig sitt slut och
att frågan kan få sin lösning då det gäller tillgången
till grannlands-TV.
Utskottet är väl medvetet om att de olika
distributionsformerna, mark-, kabel- och
satellitdistribution, innebär olika problem och
möjligheter. Distribution via ett utbyggt digitalt marknät
torde kräva dekoder och programkort, ett krav som också
gäller för mottagning via digitala kabelnät och digitala
satellitsändningar. Frågor som rör juridiska problem -
t.ex. frågan om must carry-skyldigheten kan och bör utökas
- kräver en lösning. Även frågor som rör upphovsrättsliga
ersättningar och andra kostnadsfrågor måste lösas, liksom
tekniska problem.
Nordenutskottet inom Nordiska rådet har nyligen begärt en
rapport från de nordiska kulturministrarna om det aktuella
läget i det nordiska TV-samarbetet på public service-
området. Kulturministrarna avser att lämna en sådan
rapport till Nordenutskottet senare under våren 2000.
Frågan är - som framgår av det anförda - av komplex natur.
Utskottet har inhämtat att ett intensivt arbete för
närvarande pågår inom Nordiska ministerrådets sekretariat
för att kartlägga de problem som finns av juridisk,
teknisk och ekonomisk natur.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att public
service-företagen i Norden gemensamt med kommersiella TV-
bolag och kortoperatörer har startat ett samarbete, kallat
Nordig, som bl.a. syftar till att etablera en öppen
standard för mottagning av digitala signaler. En annan
uppgift för Nordig är att påverka leverantörer av
utrustning att besluta om en gemensam standard för
avkodningsutrustning, vilket möjliggör för den nordiska
publiken att ta del av sändningarna i samtliga
distributionsformer.
Vidare vill utskottet tillägga dels att vissa nordiska
programkanaler finns att tillgå via Canal Digitals analoga
utbud, dels att Telia i sitt digitala kabel-TV-utbud
erbjuder några av de nordiska public service-kanalerna.
Slutligen erinrar utskottet om att utbyte av TV-sändningar
mellan Finland och Sverige äger rum sedan år 1986.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer
utvecklingen och i det nordiska regeringssamarbetet verkar
för att frågan om grannlands-TV får en lösning. Utskottet
är dock - med hänvisning till det anförda - inte berett
att föreslå att riksdagen skall ta ett initiativ med
anledning av nu aktuella motionsförslag. Utskottet
avstyrker således motionerna Kr264 (v) yrkande 5, Kr265
(s) och Kr271 (m).
En fristående film- och TV-fond
Förslag i motionerna Kr232 (mp) yrkande 1 och Kr315 (mp)
yrkande 32 syftar till att en fri utvecklingsfond för
filmproduktion skall inrättas. Genom en sådan fond skulle
möjligheterna för fria filmare att söka bidrag för sina
produktioner öka.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat yrkanden
liknande de nu aktuella, senast i betänkande
1999/2000:KrU5 s. 18. Utskottet har därvid erinrat om det
utredningsförslag som en särskild utredare lagt fram i
betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion (SOU
1997:172). Förslaget innebär bl.a. att en fond skall
inrättas med ändamålet att stödja svensk
kvalitetstelevision producerad utanför de sändande
bolagen. Medel ur fonden skall enligt utredningsförslaget
kunna utgå till TV-program inom genregrupperna kortfilm
och dokumentärer.
Liksom vid tidigare tillfällen anser utskottet att
riksdagen inte skall föregripa regeringens överväganden
med anledning av utredningsförslaget om stöd till
kvalificerad TV-produktion. Vidare påminner utskottet om
att ett nytt filmavtal nyligen trätt i kraft. I enlighet
med avtalet kommer bl.a. förhandsstöd att fördelas till
produktion av långfilm, barn- och ungdomsfilm samt
dokumentärfilm. Motionsyrkandena avstyrks därmed.
Fråga om statsbidrag till Öppna kanaler
Riksförbundet Öppna kanaler i Sverige är en ideell
förening. Förbundet är öppet för icke-kommersiella lokala
TV-kanaler som i sin verksamhet arbetar i enlighet med
förbundets mål. Förbundet består för närvarande av sju
lokala kabelsändarföretag i Göteborg, Jönköping, Lund,
Malmö, Skövde, Stockholm och Västerås. Tillsammans når
dessa sju Öppna kanaler ca 900 000 hushåll. Förbundets mål
är bl.a. att bidra till utvecklandet av en kommunikations-
och medieinfrastruktur som tillvaratar och stärker
demokratiska grundvärden som yttrandefrihet,
informationsfrihet, offentlighet, tankefrihet och
jämlikhet. För att nå sina mål verkar förbundet bl.a. för
utveckling och tillämpning av public access för att stärka
demokrati, yttrandefrihet och offentlighet. Förbundets
verksamhet skall vara icke-kommersiell, partipolitiskt och
religiöst obunden. (Uppgifterna har hämtats från
Riksförbundet Öppna kanalers hemsida på Internet.)
Motionärerna bakom motionerna Kr232 (mp) yrkande 8 och
Kr315 (mp) yrkande 34 anför att många människor i Sverige
via den icke-kommersiella programkanalen Öppna kanalen kan
se bl.a. direktsända debatter från EU-parlamentet.
Förslagen i de båda motionerna syftar till att möjligheten
att statligt delfinansiera verksamheten Öppna kanalen
skall undersökas.
Utskottet som avstyrkte ett liknande yrkande hösten 1998
anser alltjämt att den kabelsändarverksamhet som bedrivs
av ideella organisationer som Riksförbundet Öppna kanaler
har stor betydelse för grundläggande demokratiska värden
såsom yttrandefriheten. (Jfr bet. 1998/99:KrU1 s. 69.)
Enligt utskottets uppfattning bör dock i första hand
föreningsstöd från kommuner och landsting komma i fråga
för att finansiera verksamheten. Frågan om staten skall
bidra med ett verksamhetsstöd får vägas mot andra
angelägna behov i den årliga budgetprövningen. Motionerna
Kr232 (mp) yrkande 8 och Kr315 (mp) yrkande 34 avstyrks.
2. beträffande ökat digitalt frekvensutrymme och
nya programkanaler för SVT och SR
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr264 yrkandena 1-3,
res. 3 (v)
3. beträffande privatisering av public service-
kanaler
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K276 yrkandena 9 och
11,
res. 4 (m)
4. beträffande synskadades tillgång till SVT:s
program
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr212,
1999/2000:Kr230
och 1999/2000:Kr313 yrkande 30,
res. 5 (m, kd, c, fp)
5. beträffande hörselskadades och dövas tillgång
till SVT:s program
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr213
yrkande 1 och
1999/2000:So202 yrkande 4,
res. 6 (m, kd, c, fp)
6. beträffande dold textning av filmer på video
och dvd
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr213 yrkande 2,
7. beträffande våldsinslagen i SVT:s program
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr232
yrkande 5 och
1999/2000:Kr313 yrkande 29,
res. 7 (kd)
res. 8 (mp)
8. beträffande översyn av Våldsskildringsrådets
verksamhet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr263,
res. 9 (kd)
9. beträffande forskning om sexualiserat våld i
olika medieformer
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr232 yrkande 4,
res. 10 (kd, c, mp)
10. beträffande kulturell mångfald
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr216,
res. 11 (mp)
11. beträffande sjörapporten i radio
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr204,
12. beträffande språkfråga
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr215,
13. beträffande SVT:s och SR:s satsningar på ny
teknik
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr314 yrkande 26,
res. 12 (m, fp)
14. beträffande särskild medelstilldelning till
SR för att säkra kvaliteten
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr264 yrkande 6,
res. 13 (v)
15. beträffande särskild medelstilldelning till
SR och UR för nya digitala programtjänster
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr264 yrkandena 10
och 11,
res. 14 (v)
16. beträffande resurserna till det regionala
nyhetsprogrammet Tvärsnytt
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr269,
17. beträffande extra avgift för SVT:s
sändningar
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K276 yrkande 6,
res. 15 (m, fp)
18. beträffande satellitdistribution av SVT:s
program
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr270
yrkande 2 och
1999/2000:K276 yrkande 16,
res. 16 (m)
19. beträffande parallella analoga och digitala
sändningar för radio och TV
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr264 yrkande 7,
20. beträffande konkurrensutsättning av
Teracom
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K276 yrkande 15,
res. 17 (m)
21. beträffande nordiska TV-sändningar
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr264
yrkande 5,
1999/2000:Kr265 och 1999/2000:Kr271,
res. 18 (m, v, mp)
22. beträffande en fristående film- och TV-
fond
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr232
yrkande 1 och
1999/2000:Kr315 yrkande 32,
res. 19 (fp, mp)
23. beträffande statsbidrag till Öppna kanaler
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr232
yrkande 8 och
1999/2000:Kr315 yrkande 34.
res. 20 (mp)
Stockholm den 24 februari 2000
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta Ringman
(s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v),
Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m),
Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats
(fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla Tjernberg (kd).
Reservationer
1. Public service-uppdragets innehåll (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det
framtida public service-uppdragets innehåll som börjar med
"Då det gäller kraven" och slutar med "yrkande
8" bort ha
följande lydelse:
Då det gäller förslagen i motionerna Kr317 (m) yrkande 3
och K276 (m) yrkande 8 anser utskottet - i likhet med
motionärerna - att det framtida public service-uppdraget
skall bygga på en inriktning där public service-
verksamheten ses som en del av det samlade programutbud
som publiken i dag möter. Denna inriktning står i en klar
motsatsställning till dagens situation, som har sina
rötter i en mediemiljö då public service-program var det
enda publiken kunde ta del av.
För att värna yttrandefrihetens och tryckfrihetens
principer är det enligt utskottets uppfattning viktigt att
hålla fast vid vad som är statens grundläggande uppgifter
i den nya mediemiljön, nämligen att erbjuda program som
publiken annars inte möter samt en produktion och ett
skapande som vitaliserar det nationella kulturlivet.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
uppdraget för public service-verksamheten inte utformas i
syfte att dominera programutbudet gentemot publiken. I
stället bör public service-uppdragets syfte vara att
tillföra publiken ett utbud av program som den annars inte
kan få tillgång till. Därigenom möjliggörs att en statligt
kontrollerad medieverksamhet inte kommer i konflikt med
yttrandefrihetens och tryckfrihetens principer.
Inför en ny tillståndsperiod bör det ställas krav på en
utveckling av public service-uppdraget mot ökad kvalitet
och fördjupning. Programverksamheten bör ställas i
relation till det samlade programutbud som publiken möter
i dag. Public service-företagen bör i sin
programverksamhet vända sig till hela svenska folket med
en inriktning mot kvalitet och fördjupning. De bör vara
institutioner som slår vakt om svenska språket och som
skapar nya och större förutsättningar för svensk
produktion och kulturellt skapande. Samhällsdebatt och
långsiktiga perspektiv bör prägla den allmänna
samhällsbevakningen. Nyhetsförmedlingen skall stå i en
redaktionellt fri och oberoende ställning i konkurrens med
tidningar och andra mediers nyhetsförmedling. Verksamheten
inom SR och SVT bör syfta till att bli en nyskapande kraft
i det svenska kultursamhället. Företagen bör spegla
skeenden i hela landet. Programproduktionen bör till
betydande del ske utanför företaget och utanför
Stockholmsområdet. Syn- och hörselskadade skall i
verksamheten finna program som de kan ta del av.
Förmedlingen av det svenska språket skall stå i centrum
för de program som riktar sig till språkliga
minoritetsgrupper. I en mediemiljö som präglas av allt
fler utländska kanaler kommer minoritetsspråksuppgiften
gradvis att övertas av nya kanaler och stationer. Även
framgent skall public service-verksamheten ha ett särskilt
ansvar för samiskan och tornedalsfinskan.
Här angivna inriktning ställer krav på ett public
service-uppdrag som understryker programföretagens roll
som samhälleliga kulturinstitutioner. Företagens framtida
legitimitet i publikens ögon bygger på att de har en egen
identitet i den moderna mediemiljön. Att t.ex. ge public
service-företagen förtur att sända vissa idrottsevenemang
är inte förenligt med denna roll.
Det nya public service-uppdraget förutsätter enligt
utskottets mening en koncentration av resurserna för att
kunna uppfyllas. Ett public service-uppdrag som
understryker verksamhetens roll i samhällslivet ger
anledning att inför kommande tillstånd pröva frågan om
dagens licensfinansiering skall ersättas med
skattefinansiering.
Då det gäller förslaget i motion Kr264 - - - (=
utskottet
22 rader) - - - sådant förslag.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motionerna Kr270 (m) yrkande 1, Kr317 (m) yrkande 3
och K276 (m) yrkande 8 och med avslag på motionerna Kr232
(v) yrkande 9, Kr264 (v) yrkande 4 och Kr315 (mp) yrkande
35 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande public service-uppdragets innehåll
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr270 yrkande 1,
1999/2000:Kr317 yrkande 3 och 1999/2000:K276 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1999/2000:Kr232 yrkande
9, 1999/2000:Kr264 yrkande 4 och 1999/2000:Kr315
yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
2. Public service-uppdragets innehåll (mom. 1)
Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det
framtida public service-uppdragets innehåll som börjar med
"Då det gäller kraven" och slutar med "yrkande 8" bort ha
följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr232 (mp) och
Kr315 (mp) anser utskottet att det är angeläget att
nyhetsförmedlingen kännetecknas av både djup och bredd och
att den internationella bevakningen fördjupas och
nyanseras. Vad utskottet här har anfört bör vara en viktig
förutsättning i den särskilde utredarens och den
parlamentariska beredningsgruppens arbete med att
förbereda nya sändningstillstånd för public service-
företagen. Utredaren bör därför snarast få
tilläggsdirektiv med denna innebörd.
Då det gäller förslaget - - - (= utskottet 22 rader) - -
- sådant förslag.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motionerna Kr232 (mp) yrkande 9 och Kr315 (mp)
yrkande 35 och med avslag på motionerna Kr264 yrkande 4,
Kr270 (m) yrkande 1, Kr317 (m) yrkande 3 och K276 (m)
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande public service-uppdragets innehåll
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr232 yrkande 9
och 1999/2000:Kr315 yrkande 35 och med avslag på
motionerna 1999/2000:Kr264 yrkande 4, 1999/2000:Kr270
yrkande 1, 1999/2000:Kr317 yrkande 3 och
1999/2000:K276 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
3. Ökat digitalt frekvensutrymme och nya
programkanaler för SVT och SR (mom. 2)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det
framtida public service-uppdragets innehåll som börjar med
"Enligt utskottets uppfattning går" och slutar med "motion
Kr264 (v)" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som föreslås i motion Kr264 (v) yrkande
1 anser utskottet att frekvensutrymmet i allmänhetens
radio och TV skall utökas, vilket möjliggörs genom den nya
digitala sändningstekniken. Den särskilde utredare som har
i uppgift att ta fram ett brett underlag inför beredningen
av de villkor som skall gälla för public service-
verksamheten under kommande tillståndsperiod bör därför
snarast få tilläggsdirektiv med denna innebörd. Av
tilläggsdirektiven bör även framgå att frågan om en
sportkanal skall inrättas inom såväl SVT som SR skall
övervägas i beredningsarbetet.
Då det gäller förslaget i motionens - - - (= utskottet 27
rader) - - - inom folkbildningsområdet.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr264 (v) yrkandena 1 och 3 samt med avslag på
yrkande 2 i samma motion som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande ökat digitalt frekvensutrymme och nya
programkanaler för SVT och SR
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr264 yrkandena 1 och
3 samt med avslag på motion 1999/2000:Kr264 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Privatisering av public service-kanaler
(mom. 3)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Det
framtida public service-uppdragets innehåll som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "11 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion K276 (m) anser
utskottet att en av utgångspunkterna för det framtida
public service-uppdraget skall vara kvalitet i stället för
kvantitet och dominans. Därmed skulle ett utrymme kunna
skapas för att privatisera en av SVT:s nationella kanaler
och två av SR:s nationella radiokanaler.
Vidare erinrar utskottet om att UR inte har någon egen
programkanal utan sänder sina program i SVT:s och SR:s
programkanaler. UR:s ställning som public service-företag
innebär en osund konkurrens på den svenska
utbildningsmarknaden och gentemot de medieföretag som
verkar inom detta område. SVT och SR har möjlighet att
köpa utbildningsprogram från många olika företag, vilket
innebär tävlan och nytänkande som visat sig vara nyttigt
på många andra områden. Utskottet har därför i likhet med
motionärerna bakom motion K276 (m) funnit att även UR bör
utbjudas till försäljning.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion K276 (m) yrkandena 9 och 11 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande privatisering av public service-
kanaler
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K276 yrkandena 9 och
11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Synskadades tillgång till SVT:s program
(mom. 4)
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart
Fridén (m), Jan Backman (m), Birgitta Sellén (c), Lennart
Kollmats (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla
Tjernberg (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Funktionshindrades tillgång till radio och TV, m.m. som
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "De avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att en av förutsättningarna
för ett förnyat sändningstillstånd för SVT bör vara att
kraven på företaget i detta hänseende ökas ytterligare i
jämförelse med kraven i nu gällande tillstånd. Som
framförs i två av de nu aktuella motionerna, nämligen
Kr212 (m) och Kr313 (kd), gör den digitala tekniken det
möjligt att införa nya tjänster, något som borde kunna
förbättra situationen för den synskadade gruppen. Som
redovisats ovan prövas på annat håll även andra tekniska
lösningar för att göra textremsan i TV hörbar, lösningar
som avses vända sig även till andra grupper av
läshandikappade.
Mot den angivna bakgrunden har utskottet kommit fram till
att den särskilde utredaren snarast bör få
tilläggsdirektiv som innebär att han skall lägga fram ett
sådant underlag som gör det möjligt för den
parlamentariska beredningsgruppen att ange vilka krav som
skall kunna ställas på SVT för att såväl synskadade som
andra läshandikappade skall få möjlighet att avlyssna
textremsan i SVT:s program under den kommande
tillståndsperioden.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna Kr212 (m), Kr230 (m) och Kr313 (kd) yrkande
30 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande synskadades tillgång till SVT:s
program
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr212,
1999/2000:Kr230 och 1999/2000:Kr313 yrkande 30 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Hörselskadades och dövas tillgång till SVT:s
program (mom. 5)
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart
Fridén (m), Jan Backman (m), Birgitta Sellén (c), Lennart
Kollmats (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla
Tjernberg (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Funktionshindrades tillgång till radio och TV, m.m. som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks
därmed" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motionerna Kr213 (m) och
So202 (fp) anser utskottet att det är av största vikt att
även frågan om hörselskadades och dövas förbättrade
tillgång till public service-TV beaktas i kommande public
service-beredning. På samma sätt som när det gäller
synskadades och andra handikappgruppers tillgång till
SVT:s program bör en förutsättning för ett förnyat
sändningstillstånd för SVT vara att tillgängligheten för
hörselskadade och döva förbättras ytterligare. Vidare bör
möjligheterna att ge hörselskadade bättre service tas till
vara vid kommande övergång till digitaliserad
sändningsteknik.
Mot denna bakgrund anser utskottet att den särskilde
utredaren snarast skall få tilläggsdirektiv som innebär
att han skall lägga fram ett sådant underlag som gör det
möjligt för den parlamentariska beredningsgruppen att ange
vilka krav som skall ställas på SVT för att döva och
hörselskadade skall få bättre möjligheter att ta del av
SVT:s programutbud under nästa tillståndsperiod.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna Kr213 (m) yrkande 1 och So202 (fp) yrkande 4
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande hörselskadades och dövas tillgång
till SVT:s program
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr213 yrkande 1
och 1999/2000:So202 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Våldsinslagen i SVT:s program (mom. 7)
Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Mediets genomslagskraft som börjar med "Utskottet
förutsätter" och slutar med "De avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör - i enlighet med vad
som föreslås i motion Kr313 (kd) - den fortsatta
beredningen inför ett nytt sändningstillstånd utgå från
att våldsinslagen i SVT:s sändningar skall minska
ytterligare. Således bör den särskilde utredaren snarast
få tilläggsdirektiv med denna innebörd.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr313 (kd) yrkande 29 och med avslag på motion
Kr232 (mp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande våldsinslagen i SVT:s program
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr313 yrkande 29 och
med avslag på motion 1999/2000:Kr232 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Våldsinslagen i SVT:s program (mom. 7)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Mediets genomslagskraft som börjar med "Då det" och slutar
med "De avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr232 (mp) anser
utskottet att de tidsregler, som nu gäller vid SVT och som
anger tiden då våldsinslag inte bör visas, skall
förtydligas. Den regel som tillämpas vid BBC i
Storbritannien och som klart anger att inga våldsamma
inslag får visas före kl. 21.00 kan härvidlag tjäna som
förebild för SVT.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr232 (mp) yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande våldsinslagen i SVT:s program
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr232 yrkande 5 och
med avslag på motion 1999/2000:Kr313 yrkande 29 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
9. Översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet
(mom. 8)
Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Mediets genomslagskraft som börjar med "Inom
Kulturdepartementet" och slutar med "avstyrks därför" bort
ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr263 (kd) anser
utskottet att en översyn snarast bör göras av
Våldsskildringsrådets verksamhet, organisation och
sammansättning i syfte att rådet på ett bättre sätt än vad
som nu är möjligt skall kunna motverka spridningen av
skadliga våldsskildringar i rörliga bilder. En sådan
översyn har också begärts av rådet. Det är av stor
betydelse att rådet blir känt bland allmänheten och att
dess möjligheter att stödja enskilda, organisationer och
andra som engagerar sig i denna fråga förbättras.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr263 (kd) som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande översyn av Våldsskildringsrådets
verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr263 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Forskning om sexualiserat våld i olika
medieformer (mom. 9)
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Mediets genomslagskraft som börjar med "Som utskottet" och
slutar med "således avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som utskottet i sitt betänkande 1999/2000:KrU5 Ny svensk
filmpolitik redovisade har det skett en viss kvantitativ
nedgång i forskningen i Sverige rörande barn och medier
sedan Sveriges Radios publik- och programforskning lades
ner år 1993. Utskottet har från Nordicom inhämtat att
detta snarast beror på bristande intresse från den yngre
forskargenerationen.
I likhet med motionärerna bakom motion Kr232 (mp) anser
utskottet att det är angeläget att insatser görs från
statens sida för att främja och stimulera sådan forskning
som syftar till att öka kunskapen om hur det sexualiserade
våldet i olika medieformer påverkar barn. Sådan kunskap
bör kunna leda till att kloka politiska beslut för barnens
bästa kan fattas både i Sverige och inom Europeiska
unionen.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr232 (mp) yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande forskning om sexualiserat våld i
olika medieformer
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr232 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
11. Kulturell mångfald (mom. 10)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Kulturell mångfald som börjar med "Utskottet som" och
slutar med "Kr216 (mp) avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör homosexuella behandlas
som en grupp med särskilda behov i sändningsvillkoren för
public service-företagen. I likhet med motionärerna bakom
motion Kr216 (mp) anser utskottet därför att begreppen
"mångfald" och "mångkulturell" i kommande
sändningstillstånd för de tre programföretagen även skall
omfatta homosexuella och bisexuella. Regeringen bör
skyndsamt i tilläggsdirektiv ge ett uppdrag med sådant
innehåll åt den särskilde utredare som skall lägga fram
ett brett underlag inför beredningen av de villkor som
skall gälla för public service-företagen under nästa
tillståndsperiod.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr216 (mp) som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande kulturell mångfald
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr216 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. SVT:s och SR:s satsningar på ny teknik
(mom. 13)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Resursfrågor som börjar med "Public service-verksamheten"
och slutar med "yrkande 26" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr314 (fp)
konstaterar utskottet att den svenska marknaden inte är
mogen att ta emot digitala marksändningar av SVT:s och
SR:s program. Mot den bakgrunden och med tanke på de höga
kostnader som är förknippade med den nya tekniken finns
det inte någon anledning för de båda programföretagen att
ha ambitionen att ligga i täten då det gäller införandet
av digital teknik för sändningar m.m.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr314 (fp) yrkande 26 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande SVT:s och SR:s satsningar på ny
teknik
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr314 yrkande 26 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
13. Särskild medelstilldelning till SR för att
säkra kvaliteten (mom. 14)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Resursfrågor som börjar med "Enligt utskottets" och slutar
med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som föreslås i motion Kr264 (v) anser
utskottet att det är angeläget att SR kan leva upp till de
krav på verksamhetens kvalitet som publiken har rätt att
ställa. SR måste t.ex. ha ekonomisk möjlighet att spela
nyskriven svensk musik, anlita utomstående i
programarbetet osv. Den särskilde utredare som har i
uppgift att ta fram ett brett underlag inför beredningen
av de villkor som skall gälla för public service-
verksamheten under kommande tillståndsperiod bör därför
snarast få tilläggsdirektiv med denna innebörd.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr264 (v) yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande särskild medelstilldelning till SR
för att säkra kvaliteten
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr264 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
14. Särskild medelstilldelning till SR och UR
för nya digitala programtjänster (mom. 15)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Resursfrågor som börjar med "Frågan om" och slutar med
"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom Kr264 (v)
att UR bör få utökat sändningsutrymme och resurser för att
kunna påbörja allemans-TV-sändningar (yrkande 10).
Likaledes bör SR tilldelas utökat sändningsutrymme och
resurser för att kunna påbörja sändningar med lokal
allemansradio (yrkande 11). Den särskilde utredaren bör
därför skyndsamt få tilläggsdirektiv med här angiven
innebörd.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr264 (v) yrkandena 10 och 11 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande särskild medelstilldelning till SR
och UR för nya digitala programtjänster
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr264 yrkandena 10 och
11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
15. Extra avgift för SVT:s sändningar (mom. 17)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Extra avgift för SVT:s sändningar m.m. som börjar med
"Utskottet behandlade" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte acceptera den modell som regeringen
beslutat skall gälla för SVT:s digitala sändningar i
marknätet och som innebär att TV-tittare som önskar se på
SVT:s program tvingas betala en extra avgift härför. Det
är uppenbart att den avgift som här avses gäller själva
mottagandet av licensfinansierade program som tittaren
redan betalat för och inte tillgången till den digitala
tekniken som sådan. Utskottet hävdar bestämt att den som
har betalat sin mottagaravgift inte skall drabbas av
ytterligare kostnader för att få tillgång till SVT:s
programutbud. Den bestämmelse i SVT:s anslagsvillkor som
medger att SVT får ta ut avgifter för tillhandahållande
och hantering av programkort för marksänd digital TV bör
därför omgående upphöra att gälla.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motion K276 (m) yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande extra avgift för SVT:s sändningar
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K276 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Satellitdistribution av SVT:s program
(mom. 18)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Extra avgift för SVT:s sändningar m.m. som börjar med
"Utskottet som" och slutar med "yrkande 16" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att motionsyrkandet består av två
delar. Den ena delen syftar på att de kortoperatörer som
främst vänder sig till den svenska marknaden skall få
distribuera SVT:s program utan kostnad. Utskottet anser i
likhet med motionärerna att de kortoperatörer som i sina
programpaket önskar erbjuda allmänheten SVT:s analoga
eller digitala satellitsändningar skall kunna få tillgång
till dessa utan särskild kostnad.
Den andra delen - - - (= utskottet 15 rader) - - - utöver
SVT:s.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna Kr270 (m) yrkande 2 och K276 (m) yrkande 16
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande satellitdistribution av SVT:s
program
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr270 yrkande 2
och 1999/2000:K276 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Konkurrensutsättning av Teracom (mom. 20)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Konkurrensutsättning av Teracom AB som börjar med
"Utskottet avstyrkte" och slutar med "digitala TV-
sändningar" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion K276 (m) anser
utskottet att det statliga bolaget Teracoms monopol på
marksänd TV snarast bör upphöra. Som en följd därav bör
villkoren i public service-företagens sändningstillstånd
ändras så att företagen inte längre skall vara skyldiga
att anlita Teracoms utsändningstjänster.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion
K276 (m) yrkande 15 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande konkurrensutsättning av Teracom
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K276 yrkande 15 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
18. Nordiska TV-sändningar (mom. 21)
Elisabeth Fleetwood (m), Charlotta L Bjälkebring (v),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Peter Pedersen (v),
Ewa Larsson (mp) och Anne-Katrine Dunker (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Nordiska TV-sändningar som börjar med "Utskottet
förutsätter" och slutar med "och Kr271 (m)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet, som konstaterar att de tekniska
förutsättningarna för att distribuera nordiska TV-kanaler
i Sverige nu föreligger, har vid sina överväganden funnit
att starka skäl talar för att den svenska publiken skall
ges möjlighet att få tillgång till grannlandskanalerna.
Regeringen bör därför i sina förhandlingar med övriga
nordiska regeringar sträva efter att skyndsamt lösa de
ekonomiska, juridiska och tekniska problem som har samband
med distributionen av de nordiska TV-kanalerna i Sverige.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna Kr264 (v) yrkande 5, Kr265 (s) och Kr271 (m)
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande nordiska TV-sändningar
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Kr264 yrkande 5,
1999/2000:Kr265 och 1999/2000:Kr271 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. En fristående film- och TV-fond (mom. 22)
Ewa Larsson (mp) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken En
fristående film- och TV-fond som börjar med "Liksom vid"
och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motionerna Kr232 (mp) och
Kr315 (mp) anser utskottet att det är angeläget att en
fristående utvecklingsfond för filmproduktion inrättas.
Syftet med en sådan fond är att underlätta fria filmares
möjligheter att erhålla bidrag för sina produktioner.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motionerna Kr232 (mp) yrkande 1 och Kr315 (mp)
yrkande 32 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande en fristående film- och TV-fond
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr232 yrkande 1
och 1999/2000:Kr315 yrkande 32 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Statsbidrag till Öppna kanaler (mom. 23)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken
Fråga om statsbidrag till Öppna kanaler som börjar med
"Utskottet som" och slutar med "yrkande 34 avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har Riksförbundet Öppna
kanaler stor betydelse för grundläggande demokratiska
värden såsom yttrandefrihet, informationsfrihet och
jämställdhet. Liksom motionärerna bakom motionerna Kr232
(mp) och Kr315 (mp) anser utskottet att det finns goda
skäl att staten stöder den icke-kommersiella verksamhet
som förbundet bedriver. Regeringen bör därför i sitt
budgetarbete undersöka möjligheterna att långsiktigt
stödja Riksförbundet Öppna kanaler.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall
till motionerna Kr232 (mp) yrkande 8 och Kr315 (mp)
yrkande 34 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande
lydelse:
23. beträffande statsbidrag till Öppna kanaler
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr232
yrkande 8 och 1999/2000:Kr315 yrkande 34 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Public service-uppdragets innehåll (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anför:
Vi påminner om att det - enligt riksdagens beslut våren
1995 - av nu gällande anslagsvillkor för SVT framgår att
företaget skall ha två självständiga nyhetsredaktioner
(jfr bet. 1994/95:KrU26, rskr. 1994/95:367 samt
regeringsbeslut senast 1999-12-22 p. 13). En eventuell
ändring inför nästa tillståndsperiod bör behandlas i
samband med regeringens kommande förslag om public
service-verksamheten efter år 2001.
2. Public service-uppdragets innehåll (mom. 1)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:
Vi påminner om att vi i vår motion Kr264 (v) framfört att
det är angeläget att Stockholmsdominansen i SVT:s
rikstäckande kanaler bryts då det gäller nyhetsförmedling
och att resurser för detta ändamål tillförs även
regionerna utanför Stockholmsområdet. Vi har avstått från
att yrka bifall till motionen då vi utgår från att frågan
om att etablera en nyhetsredaktion utanför
Stockholmsregionen kommer att diskuteras inom den
parlamentariska beredningen inför nästa tillståndsperiod.
3. Ökat digitalt frekvensutrymme och nya
programkanaler för SVT och SR (mom. 2)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:
Vi påminner om att förslaget i motion Kr264 (v) yrkande 2
innebär att en särskild folkbildningskanal skall etableras
i UR:s regi. Vi har avstått från att reservera oss till
förmån för yrkandet, eftersom vi har noterat att den
särskilde utredaren har i uppgift att utreda även frågor
som rör UR och folkbildning inom programföretagens samlade
verksamhet.
4. Kulturell mångfald (mom. 10)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:
I motion Kr216 (mp) föreslås att begreppen "mångfald" och
"det mångkulturella Sverige" skall breddas till att
inkludera homosexuella. Vi har valt att inte reservera oss
till förmån för yrkandet, eftersom vi utgår från att den
särskilde utredaren och därefter den parlamentariska
beredningen i sitt arbete inför kommande tillståndsperiod
kommer att noga diskutera dessa begrepp och därvid även
den i motionen väckta frågan.
5. Extra avgift för SVT:s sändningar (mom. 17)
Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v) och Ewa
Larsson (mp) anför:
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion
K276 (m) yrkande 6, då vi förutsätter att marksändningarna
av SVT:s program skall vara tillgängliga utan särskild
kostnad för programkort när sändningsnätet är fullt
utbyggt och sändningarna når hela landet.
6. Parallella analoga och digitala sändningar
för radio och TV (mom. 19)
Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v), Birgitta
Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anför:
I motion Kr264 (v) yrkas att analoga radio- och TV-
sändningar skall drivas parallellt med de digitala
sändningarna under en längre period, minst tio år. Vi har
avstått från att reservera oss till förmån för yrkandet,
då vi utgår från att denna fråga får en grundlig beredning
inom ramen för det arbete som bedrivs i bl.a. Digital-TV-
kommittén.
7. En fristående film- och TV-fond (mom. 22)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:
Förslagen i motionerna Kr232 (mp) yrkande 1 och Kr315
(mp) yrkande 32 syftar till att en fristående filmfond
skall inrättas för oberoende filmare. Vi vill påminna om
att Vänsterpartiet hösten 1998 i sin motion 1998/99:Kr1
föreslog att betänkandet Bidrag till fri svensk TV-
produktion (SOU 1997:172) med det snaraste borde läggas
till grund för ett förslag från regeringen om inrättande
av en TV-fond för att främja produktionen av svensk
kvalitetsfilm. Förslagen i betänkandet bereds alltjämt
inom Regeringskansliet. Vi har valt att inte reservera oss
till förmån för de nu aktuella motionerna, då vi anser att
resultatet av beredningen av betänkandet inte skall
föregripas.