I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -
ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och
framtidstro jämte de motioner som väckts med
anledning av propositionen samt ett antal motioner
väckta under allmänna motionstiden hösten 1998.
Utskottet har inhämtat yttranden över propositionen
och motioner väckta med anledning av propositionen
från konstitutions-, social-, utbildnings- och
arbetsmarknadsutskotten (bilagorna 1-4).
I propositionen bedömer regeringen att ett system
bör införas med en generell, sektorsövergripande och
målstyrd ungdomspolitik som också inkluderar
uppföljning och analys. För det första bör mål för
den nationella ungdomspolitiken beslutas av
riksdagen. Målen skall ange ungdomspolitikens
inriktning och utgöra en av utgångspunkterna för den
ordinarie mål- och resultatstyrningen. Vidare bör
delmål beslutas av regeringen, vilka bör fungera som
en utgångspunkt för uppföljning och analys av den
samlade ungdomspolitiken. Slutligen bör goda exempel
tas fram för att illustrera olika former av konkret
verksamhet som bidrar till att ungdomspolitikens mål
uppnås.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
riksdagen skall godkänna tre mål för den nationella
ungdomspolitiken, vilka skall ersätta tidigare
godkända riktlinjer. De nya målen skall vara
följande.
1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva
ett självständigt liv.
2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till
inflytande och delaktighet.
3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och
kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs.
Utskottet tillstyrker också att riksdagen godkänner
vad regeringen föreslagit om Ungdomsstyrelsens
verksamhet, nämligen att myndigheten skall verka för
att målen för den nationella ungdomspolitiken
uppfylls. Utskottet tillstyrker också att det skall
vara regeringens uppgift att utforma de övergripande
målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet.
Utskottet avstyrker motioner om målen för
ungdomspolitiken samt om delmål, Ungdomsstyrelsens
verksamhet och uppgifter, ungdomars inflytande och
påverkansmöjligheter, deras delaktighet i den
demokratiska processen, rösträttsålder, situationen
för ungdomar med annan etnisk och kulturell
bakgrund, drogmissbruk, skolans arbetsmiljö,
utbildningsfrågor, hörselskadades och dyslektikers
situation i skolan, arbetsmarknadsfrågor,
bostadsfrågor, statsbidrag och bidrag från AB
Svenska Spel till ungdomsverksamhet,
funktionshindrades behov av fritidsverksamhet samt
ungdomsorganisationernas internationella verksamhet.
Utskottet hänvisar därvid bl.a. till vad som
redovisats i propositionen om genomförda åtgärder
och om pågående arbete inom Regeringskansliet,
myndigheter, utredningar m.m. och till de yttranden
som avgivits från de ovan nämnda fyra utskotten.
I betänkandet har 36 reservationer och ett särskilt
yttrande tagits in.
Propositionen
I proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -
ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och
framtidstro har regeringen (Kulturdepartementet)
föreslagit att riksdagen godkänner regeringens
förslag om
1. mål för den nationella ungdomspolitiken (avsnitt
4.2),
2. Ungdomsstyrelsens verksamhet (avsnitt 4.4).
Motionerna
Motioner väckta med anledning av
propositionen
1998/99:Kr29 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om information till
föräldrar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans
informationsskyldighet och betydelsen av att
skolpersonalen besitter tillräckliga kunskaper om
narkotikans symtom och verkningar,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
drogtester även för personer under 15 år i enlighet
med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
narkotikapolitiska åtgärder i enlighet med vad i
övrigt anförts i motionen.
1998/99:Kr30 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ungdomspolitiken
skall vara stödjande och bygga på ungdomars,
föräldrars och andra närståendes engagemang,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till reviderade
mål och konkreta delmål för ungdomspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder mot
ungdomsarbetslösheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en bred
översyn av bostadspolitiken ur ett ungdoms-
perspektiv,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om målen för
Ungdomsstyrelsens arbete,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet
med elevmajoritet i skolstyrelserna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att stödet till de
politiska ungdomsförbundens information i skolorna
bör finansieras utanför satsningen på
föreningsutveckling för ungdomsorganisationerna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avbryta
projektet Ungdomskanalen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om betydelsen av
förebyggande insatser mot drogmissbruk,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ungdomars
entreprenörskap,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av att
beakta generationsaspekterna vid alla viktiga
beslut,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om bidragsregler
för ungdomsorganisationer,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att anlägga ett
ungdomsperspektiv på allt utvecklingssamarbete och
ungdomsorganisationernas möjlighet att bedriva
utvecklingssamarbete, utbytesprogram och
demokratibistånd,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om hur
ungdomsorganisationernas internationella verksamhet
skall kunna inkluderas i statens ekonomiska
organisationsstöd,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om den kompetens
som finns inom den ideella sektorn i utformandet av
samarbetsprojekt mellan Ungdomsstyrelsen, svenska
EU-programkontoret och Sida.
1998/99:Kr31 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utgångspunkten för
ungdomspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ta till vara
även nya metoder för att stärka unga människors
villkor och engagemang för demokrati, rättvisa och
framtidstro,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en förändrad
arbetsrätt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en reformerad
arbetslöshetsförsäkring,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lärlings- och
arbetsmarknadsutbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Ungdomsstyrelsen.
1998/99:Kr32 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag
till mål för ungdomspolitiken ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om riktlinjer för
densamma,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare mål för ungdomspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den nationella
ungdomspolitiken skall syfta till att belysa
maktfrågor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett uppdrag till
Integrationsverket och Skolverket om att öka
kunskapen om ungdomar med annan etnisk och kulturell
bakgrund,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
arbetsmarknadens regelverk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
reglerna inom byggområdet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om överläggningar med
kommunerna om tillgången till kommunal information,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stödet till
ungdomspolitiken.
1998/99:Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bättre arbetsmiljö
för elever i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ungdomars situation
på arbetsmarknaden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ungdomars
utbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ungdomar och kultur,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ungdomar med
funktionshinder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om insatser för
hörselskadade barn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beroende och
missbruk,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att motverka
självmord bland ungdomar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om läs- och
skrivsvårigheter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av ett
reformerat mandatbaserat bidragssystem till de
politiska ungdomsförbunden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ungdomars
demokratiska delaktigheter.
1998/99:Kr34 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ungdomars situation.
1998/99:Kr35 av Karin Pilsäter och Johan Pehrson
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utveckla icke
föreningsanslutna ungdomars inflytande och
delaktighet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om inflytande över den
egna utbildningssituationen i skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utredning av
rösträttsåldern.
1998/99:Kr36 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i gällande lagstiftning att
rösträttsåldern sänks till 16 år vid val till
kommunfullmäktige, landsting och riksdag,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i gällande lagstiftning att rösträtten
skall följa kalenderår i stället för födelsedatum,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i gällande lagstiftning att
försöksverksamhet införs med sänkt rösträttsålder
vid val till kommunfullmäktige, med sikte på att i
framtiden även inkludera landstings- och
riksdagsval.
Motioner väckta under allmänna
motionstiden 1998
1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
60. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en ökad andel
stöd till ungdomar som driver enskilda projekt.
1998/99:Kr502 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
förändrade bidragsregler till de politiska
ungdomsförbunden,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
nytt bidragssystem för de politiska
ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i
riksdagen, samt ett grundbidrag.
1998/99:Kr508 av Magnus Jacobsson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till politiska
ungdomsförbund.
1998/99:Kr509 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en samlad
ungdomsproposition föreläggs riksdagen under varje
mandatperiod,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
generationsperspektivet i den politiska processen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till
försöksverksamhet som kan öka ungdomars delaktighet
i den demokratiska beslutsprocessen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att aktualisera och
förverkliga målen för ungdomspolitiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ungdomskulturen.
ÄRENDETS BEREDNING
Under ärendets beredning har information på
kulturutskottets begäran lämnats av statssekreterare
Lena Nyberg, Kulturdepartementet.
Företrädare för Landsrådet för Sveriges
Ungdomsorganisationer, LSU, har uppvaktat utskottet
i ärendet.
Utskottet har berett konstitutions-,
socialförsäkrings-, social-, utbildnings-,
arbetsmarknads- och bostadsutskotten tillfälle att
yttra sig över proposition 1998/99:115 jämte
motioner väckta med anledning av propositionen i de
delar de berör respektive utskotts beredningsområde.
Yttranden har avgivits av konstitutions-, social-,
utbildnings- och arbetsmarknadsutskotten. Yttrandena
1999/2000:KU2y, 1998/99:SoU7y, 1999/2000:UbU1y och
1999/2000: AU1y bifogas betänkandet som bilagorna
1-4.
Utskottet
Inledning
Den ungdomspolitiska kommittén (dir. 1995:154)
föreslog i sitt betänkande Politik för unga (SOU
1997:71) nya mål för ungdomspolitiken och metoder -
bl.a. nedbrytning av de övergripande målen i
konkreta mål - för styrning, uppföljning och
utvärdering av de övergripande målens genomförande.
Med utgångspunkt i kommitténs övergripande mål har
Ungdomsstyrelsen på regeringens uppdrag utarbetat
förslag till delmål för ungdomspolitiken. En
särskild utredning (dir. 1995:29) om åldersgränser
som berör unga människor har avgivit betänkandet
Bevakad övergång - Åldersgränser för unga upp till
30 år (SOU 1996:111).
Regeringen redovisar inledningsvis i propositionen
hur den statliga ungdomspolitiken har utvecklats.
Från början handlade ungdomspolitiken om statens
relation till landets ungdomsorganisationer. Statens
ungdomsråd, som bildades år 1959, fick till
huvuduppgift att vara kontakt- och samordningsorgan
mellan ungdomsorganisationerna och regeringen.
Statens ungdomsråd blev år 1976 en statlig
myndighet. I sin instruktion fick rådet till uppgift
att inom ramen för samhällets fritids- och
kulturpolitik främja verksamhet bland barn och
ungdomar. Vid denna tidpunkt skedde också en
förskjutning av ungdomspolitiken från att vara
sektorsindelad till att bli mer helhetsorienterad.
Det ungdomspolitiska arbetet omfattade, utöver
frågor om ungdomars fritid, även ungdomars arbets-
och bostadsförhållanden. En sektorsövergripande
beskrivning av åtgärder riktade till ungdomar lades
fram i 1988 års budgetproposition, det s.k.
hundrapunktsprogrammet.
Ungdomspolitiken ses i dag som ett
sektorsövergripande politikområde som berör såväl
arbetsmarknadspolitik som utbildnings-, kultur- och
socialpolitik. Denna förändring av innebörden av
begreppet ungdomspolitik markerades i den första
ungdomspolitiska propositionen år 1994 (prop.
1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354).
Riksdagen godkände därvid riktlinjer för
ungdomspolitiken. Statens ungdomsråd ersattes med en
ny myndighet, Ungdomsstyrelsen, som skall arbeta
sektorsövergripande och ha kontinuerlig kontakt med
kommunerna och andra berörda när det gäller att
följa ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen fördelar
statsbidrag till ungdomsorganisationer och verkar
för förnyelse av ungdomsverksamheten inom kommuner
och föreningsliv. Myndigheten ansvarar för EU:s två
utbytesprogram Ungdom för Europa och Volontärtjänst
för ungdomar samt för andra insatser för att stödja
internationellt ungdomsutbyte. Ungdomsstyrelsen
arbetar även med Internetbaserad samhällsinformation
för ungdomar.
Regeringen lämnar i propositionen en detaljerad
beskrivning av ungdomars levnadsvillkor under 1990-
talet (avsnitt 3).
I det följande avsnittet (avsnitt 4) lägger
regeringen fram förslag om mål för den nationella
ungdomspolitiken (avsnitt 4.2) och förslag om
Ungdomsstyrelsens verksamhet (avsnitt 4.4).
Regeringen för även ingående resonemang och lämnar
sina bedömningar - dock utan att lägga fram några
förslag - inom områden rubricerade Demokrati -
inflytande och delaktighet (avsnitt 5.1), Rättvisa
villkor - ingen får lämnas utanför! (avsnitt 5.2),
Kompetens och entreprenörskap (avsnitt 5.3), Ökat
stöd till ungdomars engagemang för demokrati,
rättvisa och framtidstro (avsnitt 5.4),
Ungdomspolitik i kommunerna (avsnitt 6) samt
Internationellt samarbete (avsnitt 7). Utskottet
kommer i följande avsnitt av betänkandet in på dessa
resonemang och bedömningar i anslutning till
behandlingen av olika motionsyrkanden som anknyter
till de rubricerade områdena.
En nationell ungdomspolitik
(avsnitt 4)
Målstyrning av ungdomspolitiken (4.1)
Regeringens bedömning
Enligt de av riksdagen år 1994 fastslagna
riktlinjerna för ungdomspolitiken bör de offentliga
insatserna för ungdomar i första hand vara stödjande
och bygga på ungdomars, föräldrars och andra
närståendes engagemang. Ungdomar skall ha rätt till
goda uppväxtvillkor som tillgodoser behovet av både
trygghet och personlig utveckling. Ungdomar skall
ges goda förutsättningar att etablera sig som vuxna
och göra egna val. Ungdomars personliga
ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och
inflytande skall främjas. Åtgärder inom olika
områden skall präglas av en helhetssyn på ungdomars
situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.
Myndigheter och organisationer bör samverka i ökad
utsträckning. Engagemanget i den ideella sektorn
skall tas till vara.
Regeringen anför i den nu aktuella propositionen
att det är en brist hos dessa riktlinjer från år
1994 att de inte är utformade så att de kan ligga
till grund för en mera systematisk uppföljning och
utvärdering.
Regeringen konstaterar att ungdomspolitiken i dag
består av en rad konkreta åtgärder inom ramen för
olika sektorers reguljära ansvar. Regeringens
uppfattning är att det därutöver behövs en
övergripande strategi för att förbättra och följa
upp ungdomars levnadsvillkor. De förslag om mål för
ungdomspolitiken och förslag om Ungdomsstyrelsens
verksamhet som läggs fram i propositionen (avsnitten
4.2 och 4.4 delvis) utgår från denna uppfattning.
Enligt regeringens bedömning bör ett system införas
med en generell, sektorsövergripande och målstyrd
ungdomspolitik som också inkluderar uppföljning och
analys. Systemet bör bestå av tre delar.
1. Mål för den nationella ungdomspolitiken som
beslutas av riksdagen och som anger
ungdomspolitikens inriktning. Målen bör utgöra en
av utgångspunkterna för den ordinarie mål- och
resultatstyrningen (förslag i avsnitt 4.2).
2. Delmål som beslutas av regeringen och som utgör
en utgångspunkt för uppföljning och analys av den
samlade ungdomspolitiken. Dessa mål bör fortlöpande
prövas av regeringen (bedömning i avsnitt 4.3).
3. Goda exempel som är avsedda att illustrera olika
former av konkret verksamhet som bidrar till att
ungdomspolitikens mål uppnås (bedömning i avsnitt
4.4 delvis).
Motionsförslag
I detta sammanhang tar utskottet upp två yrkanden i
en motion från den allmänna motionstiden år 1998,
nämligen motion 1998/99:Kr509 (kd). I motionen
hemställs att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att riksdagen bör föreläggas
en samlad ungdomspolitisk proposition varje
mandatperiod (yrkande 1). Motionärerna hänvisar till
att de initiativ som togs inom ungdomspolitiken år
1994 förutsatte att riksdagen skulle ta upp de
ungdomspolitiska frågorna till återkommande och
seriös behandling varje mandatperiod. I motionen
yrkas vidare att riksdagen skall göra ett uttalande
om att de år 1994 beslutade riktlinjerna för
ungdomspolitiken skall aktualiseras och förverkligas
genom förslag till riksdagen (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att motionärernas önskemål
om att regeringen skall lägga fram en ny
ungdomspolitisk proposition nu har tillgodosetts och
att motionärerna i anslutning till denna proposition
har väckt en ny motion, nämligen 1998/99:Kr30 (kd).
Utskottet sakbehandlar i följande avsnitt av
betänkandet förslagen i propositionen och förslag i
gamla och nya motioner.
Utskottet har noterat att regeringen i
propositionen (s. 36) har anfört att
Ungdomsstyrelsen vart fjärde år till regeringen
skall redovisa en fördjupad analys av hur
ungdomspolitiken utvecklas och att denna analys
skall kunna läggas till grund för regeringens
redovisning till riksdagen. Motionärerna bör således
vara tillgodosedda även i detta avseende. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att
motionens yrkanden 1 och 4 inte bör föranleda något
riksdagens uttalande, varför de avstyrks.
Mål för den nationella ungdomspolitiken
(4.2) och Precisering av den nationella
ungdomspolitiken (4.3)
Utskottet behandlar i detta avsnitt av betänkandet
regeringens förslag till nya övergripande mål för
ungdomspolitiken (avsnitt 4.2). Regeringen bedömer
att målen behöver kompletteras med av regeringen
fastställda delmål som en precisering av den
nationella ungdomspolitiken (avsnitt 4.3). Tre
motioner tar upp dessa frågor, nämligen Kr30 (kd),
Kr31 (m) och Kr32 (c).
Regeringens förslag och bedömning
Enligt regeringens förslag (avsnitt 4.2) skall
riksdagen godkänna att följande tre övergripande mål
skall ersätta de år 1994 antagna riktlinjerna för
den nationella ungdomspolitiken.
1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva
ett självständigt liv.
2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till
inflytande och delaktighet.
3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och
kritiska tänkande skall tas till vara som en
resurs.
Målen bör fokusera på övergången från att vara ung
till att bli vuxen snarare än på övergången från att
vara barn till att bli ungdom. De bör utgå från en
syn på ungdomar som individer med förmåga att fatta
egna beslut och med en självklar rätt att påverka.
Målen bör ge uttryck för en ambition att ta till
vara den positiva kraft som ungdomar utgör i
samhället.
På grund av långa utbildningstider och svårigheter
att få arbete och bostad upplevs det av många
ungdomar som om tidpunkten då de blir vuxna
förskjuts. Att ha ett arbete, en egen bostad och en
egen ekonomi leder till självständighet gentemot
föräldrar, andra vuxna och samhällets institutioner.
Den förda politiken bör underlätta för ungdomar att
successivt uppnå den självständighet som
kännetecknar vuxnas liv.
Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande
och delaktighet både över den generella
samhällsutvecklingen och över beslut som rör deras
egna liv och verksamheter.
Unga människors delaktighet är en väsentlig del av
grunden för det demokratiska samhället. Samhället
bör kunna möta ungdomars önskemål om nya, mer
direkta former för inflytande och delaktighet. Detta
ställer krav i första hand på det politiska
systemet, men också på de myndigheter och andra
samhälleliga institutioner som hanterar frågor som
är angelägna för ungdomar. Jämställdhetsaspekten bör
särskilt beaktas inom ungdomspolitiken.
Ett samhälle som stimulerar aktivt engagemang leder
i sig till ökad delaktighet för den enskilde.
Ungdomars energi och kraft bör kunna tas till vara
av samhället som helhet. Samhället måste i högre
grad än i dag utnyttja unga människors kompetens
inom olika områden.
Ungdomars kreativitet, nya kunskaper och
värderingar bör i högre grad utnyttjas som
komplement till erfarenhetsbaserad kunskap och
kompetens i olika offentliga styrelser och andra
beslutande organ.
Samhällets behov av sådan kunskap och kompetens som
många ungdomar besitter, exempelvis IT-, medie- och
språkkunskaper, ökar.
Regeringen gör i propositionen (avsnitt 4.3) den
bedömningen att målen för ungdomspolitiken bör vara
en av utgångspunkterna för den ordinarie mål- och
resultatstyrningen i budgetprocessen. Utifrån dessa
mål bör effekterna av de insatser som genomförts med
anledning av ungdomspolitiken följas upp och
analyseras sektorsövergripande. För att göra detta
möjligt bör målen kompletteras med av regeringen
fastställda delmål som är möjliga att följa upp.
Regeringen har valt ut ett antal områden där
konkreta delmål bör formuleras. De avses ingå i
regleringsbreven till berörda myndigheter.
Under det första övergripande målet, nämligen att
ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett
självständigt liv, bör delmål formuleras som främst
rör utbildning, arbete, bostad och ekonomisk
självständighet.
Under det andra övergripande målet, som avser
ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet,
bör delmål formuleras som främst rör
utbildningsväsendet, fritidsområdet och kommunernas
roll. Delmålen skall bl.a. fokusera på ett ökat
elevinflytande, stöd till ungas egen organisering,
utveckling av föreningslivet och ungdomars
inflytande i kommunerna.
Det tredje övergripande målet uttrycker att
ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska
tänkande skall tas till vara. Delmålen bör utgå från
att ungdomar generellt sett har ett stort intresse
för viktiga framtidsfrågor, såsom miljöfrågor,
arbetet mot främlingsfientlighet och rasism, IT-
frågor och skapandet av innovativa företag.
Motionsförslag
I motion Kr31 (m) uttrycks en viss tveksamhet till
begreppet ungdomspolitik och till en indelning av
politiken till att avse olika grupper. Motionärerna
anser att propositionen inte klargör innebörden av
de tre föreslagna målen. Regeringen beskriver ett
antal problem snarare än att redovisa hur den skulle
vilja lösa dessa genom konkreta åtgärder.
Motionärerna anser vidare att propositionen präglas
av en strävan efter att få in ungdomarna i de
representativa systemen, medan dagens ungdomar är
mera intresserade av att ha direkt makt över sina
egna liv. Ungdomar är individualister som inte vill
inordna sig i kollektiva lösningar eller färdiga
mallar. De har ett starkt engagemang för politik om
den handlar om konkreta åtgärder för att t.ex.
förbättra undervisningen eller ge de unga arbete.
Riksdagen bör enligt motionen som sin mening ge
regeringen till känna vad som anförs i motionen om
vilken utgångspunkten för den statliga
ungdomspolitiken bör vara (yrkande 1).
Motionärerna ifrågasätter starkt om ungdomars
engagemang för demokrati- och rättvisefrågor kan
ökas genom gamla metoder. De vill i stället att
ungdomspolitiken skall fokuseras på ett nytt sätt
att leva, där utvecklingen på medie- och IT-området
ger nya uttrycks- och arbetsmöjligheter. Denna
utveckling bör tas till vara och beaktas i en allmän
strävan att stärka unga människors villkor och
engagemang för demokrati, rättvisa och framtidstro
(yrkande 2).
I motion Kr30 (kd) anförs att det är motiverat att
ha en nationell ungdomspolitik som bidrar till att
skapa en helhetsbild av ungdomars situation. Den kan
också bidra till att samordna de statliga insatserna
och till att stödja föräldrar, kommuner, ideella
organisationer och andra krafter i samhället i deras
medverkan till att skapa positiva levnadsvillkor för
dagens och morgondagens ungdomar.
Motionärerna anser att frågor om ungdomars
välbefinnande och trygghet bör uppmärksammas mera än
vad som görs i propositionen. Ungdomspolitiken måste
ta till vara ungdomars engagemang och
åldersspecifika erfarenheter. Den statliga
ungdomspolitiken bör medge att ungdomar själva
formar sin framtid och medverka till att
grundvärderingar som demokrati, solidaritet och
människovärde överförs till kommande generationer.
En etik som betonar alla människors lika värde och
ansvaret för andra människor är en nödvändig grund
för de ungas utveckling. Etik och normsystem skall
syfta till fasthet och skydd av varje individ
samtidigt som de skall inspirera till utveckling av
personlighet, initiativ, nytänkande och
ansvarstagande.
Den statliga ungdomspolitiken måste markera att de
unga skall ges möjligheter att själva utforma sina
liv. De offentliga insatserna får inte utformas
eller genomföras så att de leder till att de unga,
deras föräldrar och andra vuxna i deras närhet inte
känner sitt ansvar. Det offentliga skall aktivt
stödja de frivilliga positiva krafterna i de ungas
närhet och ta ett särskilt ansvar för de mest
utsatta grupperna (yrkande 1).
Motionärerna anser utifrån det förda resonemanget
att det finns anledning att utveckla 1994 års
riktlinjer för ungdomspolitiken till nya, reviderade
övergripande mål, varvid det bör understrykas att
den statliga politiken skall vara stödjande, inte
styrande. Vidare anser motionärerna att riksdagen,
och inte regeringen, bör fastställa delmål i
anslutning till de övergripande målen. Därigenom
skall riksdagen bättre kunna bedöma den politiska
inriktningen på ungdomspolitiken. Regeringen bör
således återkomma till riksdagen med förslag till
konkreta delmål (yrkande 2).
Regeringens förslag till nya övergripande mål för
ungdomspolitiken bör enligt motion Kr32 (c) avslås.
Ungdomspolitiken bör i högre grad ta sin
utgångspunkt i ungdomars vilja och kapacitet att ta
ansvar både för sig själva och för andra. I
propositionen görs enligt motionärernas mening en
olycklig sammanblandning av stat och samhälle. De
föreslagna övergripande målen är alltför långtgående
samtidigt som de är otydliga. De kan medföra en
långtgående reglering av kommunernas verksamhet och
begränsa möjligheterna till flexibla, lokala
lösningar. Fixerade statliga mål kan inte förenas
med en politik som avses utformas på ungdomars egna
villkor. Ungdomspolitiken bör även i fortsättningen
styras av de riktlinjer som fastställdes år 1994
(yrkande 1).
I ett andrahandsyrkande - om motionens yrkande 1
skulle avslås av riksdagen - föreslår motionärerna
att riksdagen skall komplettera de i propositionen
föreslagna övergripande målen med ett fjärde mål.
Enligt detta mål skall ungdomspolitiken ge större
förutsättningar för ungdomar att själva och i
samverkan med det omgivande samhället ta ansvar för
både sin egen och det omgivande samhällets
utveckling (yrkande 2).
Verkligt inflytande för ungdomarna bör enligt
motionärernas mening innebära makt att påverka och
makt att förändra. Ungdomar måste, liksom andra
medborgare, kunna få ett avgörande inflytande över
hur viktiga beslut som rör deras vardag fattas. Det
gäller makt över hur skolor och fritidsgårdar styrs,
makt över den fysiska planeringen och över
användningen av resurser avsatta för ungdomars
kultur. En nationell ungdomspolitik måste syfta till
att maktfrågor blir belysta i allt politiskt
beslutsfattande. Ungdomars rätt till makt, och inte
bara rätt till inflytande, skall slås fast (yrkande
3).
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet har avgivit ett yttrande,
1999/2000:AU1y, över propositionen och vissa
motionsyrkanden. Med utgångspunkt främst i det
första av de tre föreslagna målen, nämligen att
ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett
självständigt liv anser arbetsmarknadsutskottet att
kulturutskottet bör tillstyrka målen för
ungdomspolitiken.
Kulturutskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att
ungdomspolitiken i alltför hög grad fortfarande
består av konkreta åtgärder inom ramen för olika
sektorers reguljära ansvar. Den politiska styrningen
av såväl statlig som kommunal verksamhet sker
utifrån en stark indelning av samhället i olika
sektorer. Den ordinarie budgetprocessen är
sektorsbunden och utgår från existerande
samhälleliga institutioner. Enligt utskottets mening
behövs det därför en mera sektorsövergripande
ungdomspolitik som ett komplement till den
sektorsindelade politiken.
Ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och
levnadsvillkor är nödvändigt om olika insatser
riktade till ungdomar inom olika sektorer och
samhällsområden skall kunna samordnas bättre och bli
kraftfulla och resurseffektiva. Det behövs också en
övergripande strategi för att förbättra och följa
upp ungdomars levnadsvillkor.
En kombination av sektorsspecifika och
sektorsövergripande åtgärder med sikte på en viss
målgrupp eller en viss aspekt av
samhällsutvecklingen har utvecklats inom andra
områden och bör kunna utvecklas vidare även inom
ungdomspolitiken med utgångspunkt i de föreslagna
övergripande målen och utifrån de speciella
förhållanden och behov som finns inom detta område.
Som regeringen anför bör en central utgångspunkt
för de statliga insatserna även fortsättningsvis
vara ambitionen att ge alla ungdomar jämlika
förutsättningar inför framtiden. En strävan efter
rättvisa - att ständigt försöka skapa jämlika
villkor oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, etnisk
och kulturell bakgrund eller någon form av
funktionshinder - bör även i framtiden prägla
ungdomspolitiken.
Utskottet tillstyrker att de av riksdagen år 1994
fastställda riktlinjerna för ungdomspolitiken
ersätts av de tre i propositionen föreslagna
övergripande målen för den nationella
ungdomspolitiken, vilka till sitt innehåll i
huvudsak överensstämmer med Ungdomspolitiska
kommitténs förslag.
Målen skall avse den påverkan på
samhällsutvecklingen som riksdag och regering vill
uppnå med sina olika insatser. De skall också vara
en av utgångspunkterna både för den ordinarie mål-
och resultatstyrningen inom olika sektorer och för
en sektorsövergripande styrning, uppföljning och
fördjupad analys av ungdomspolitiken.
De av riksdagen godkända övergripande målen skall
således vara som följer.
1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva
ett självständigt liv.
2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till
inflytande och delaktighet.
3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och
kritiska tänkande skall tas till vara som en
resurs.
Målen bör fokusera på övergången från att vara ung
till att bli vuxen och leda till att
ungdomspolitiken underlättar för ungdomar att
successivt uppnå självständighet genom eget arbete,
egen bostad och egen ekonomi. Målen bör också utgå
från en syn på ungdomar som individer med förmåga
att fatta egna beslut samt rätt att ha inflytande
över den generella samhällsutvecklingen och över
beslut som rör deras eget liv. Utskottet vill gärna
understryka vikten av att unga människor har
möjlighet till delaktighet och representation på
olika sätt i det demokratiska samhället och av att
de får uppleva att deras kunskap och kompetens inom
olika områden och deras engagemang och förmåga till
ansvarstagande och kritiskt tänkande tas till vara
och är av värde för andra människor och för
samhället.
Utskottet anser i likhet med regeringen att de
övergripande mål för ungdomspolitiken som fastställs
av riksdagen måste kompletteras med delmål som gör
det möjligt att följa upp och utvärdera den förda
ungdomspolitiken och insatserna för de unga.
Vid en uppvaktning inför utskottet av Landsrådet
för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) har
utskottet erfarit att rådet anser att det är
positivt för ungdomarna om det finns övergripande
och högt syftande mål för ungdomspolitiken och att
det är mycket viktigt att det dessutom finns delmål
- även tvärsektoriella sådana - som bidrar till att
tydliga och långsiktiga strategier och
handlingsplaner arbetas fram.
Utskottet har inte något att erinra mot att
delmålen fastställs av regeringen. Det krävs en
fortlöpande process för att utveckla, omarbeta och
förnya delmål. I denna process bör det också finnas
utrymme för samråd med och förankring hos ansvariga
inom olika sektorer. Inte minst viktigt är det att
ungdomarna är delaktiga i denna process. Utskottet
anser att det skulle bli ohanterligt och motverka
flexibilitet och lyhördhet inför
samhällsutvecklingen om regeringen i varje särskilt
fall skulle få lov att återkomma till riksdagen när
ett delmål skall formuleras eller omarbetas.
Som regeringen anför i propositionen bör det bli en
uppgift för Ungdomsstyrelsen att samordna, analysera
och för regeringen redovisa hur ungdomspolitiken
utvecklas i förhållande till uppsatta övergripande
mål och delmål. En fördjupad analys skall enligt
propositionen vart fjärde år läggas till grund för
en redovisning av regeringen till riksdagen. Det
blir då tillfälle för riksdagen att både bedöma hur
väl delmålen stämmer med innebörden i de
övergripande målen och hur väl de har fungerat som
instrument för styrning, uppföljning och utvärdering
av den förda ungdomspolitiken inom olika områden.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå förslaget i
motion Kr32 (c) yrkande 1 om avslag på regeringens
förslag till mål för den nationella
ungdomspolitiken.
Utskottet föreslår, med hänvisning till det
anförda, att riksdagen avslår motionerna Kr30 (kd)
yrkandena 1 och 2, Kr31 (m) yrkandena 1 och 2 samt
Kr32 (c) yrkandena 2 och 3, i vilka yrkas ändringar
i de av regeringen föreslagna målen.
Ungdomsstyrelsens verksamhet och
genomförandet av den nationella
ungdomspolitiken (4.4)
Regeringens förslag och bedömning
Mot bakgrund av förslagen i propositionen om nya
övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken
anser regeringen att de nu gällande övergripande
målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet bör
revideras. Regeringen föreslår att Ungdomsstyrelsen
skall verka för att målen för den nationella
ungdomspolitiken uppfylls och att det skall vara
regeringens uppgift att utforma de övergripande
målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet.
Ungdomsstyrelsen bör enligt regeringens bedömning
få i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter
och i samråd med Kommunförbundet utveckla en metod
för att identifiera, presentera och sprida goda
exempel.
Ungdomsstyrelsen skall även fortsättningsvis arbeta
sektorsövergripande. Ungdomsstyrelsen skall - i
samråd med andra myndigheter och Kommunförbundet -
utveckla ett system för att årligen och samlat
redovisa relevant statistik och annan information om
utvecklingen satt i relation till de föreslagna
målen. Där nödvändig information saknas bör
Ungdomsstyrelsen komplettera med egna
undersökningar. I detta sammanhang bör
Ungdomsstyrelsen särskilt ansvara för att belysa
rättvise- och könsperspektiven.
Ungdomsstyrelsen bör även i fortsättningen åläggas
att återkommande, vart fjärde år, till regeringen
redovisa en fördjupad analys av hur ungdomspolitiken
utvecklas. Denna analys skall kunna ligga till grund
för regeringens redovisning till riksdagen.
Motionsförslag
Ungdomsstyrelsens verksamhet tas upp i två motioner,
nämligen Kr30 (kd) och Kr31(m).
Den verksamhet som Ungdomsstyrelsen bedriver bör
enligt motion Kr31 (m) begränsas och dess struktur
ses över. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett förslag om att avskaffa Ungdomsstyrelsen i
dess nuvarande form. Vissa uppgifter som bör finnas
kvar, t.ex. fördelning av bidrag till de politiska
ungdomsorganisationerna, bör överlämnas till en
annan organisation, eventuellt till
Kulturdepartementet (yrkande 6).
I motion Kr30 (kd) anförs att det är glädjande att
den första utvärderingen av Ungdomsstyrelsens
verksamhet visar att den nya myndigheten i stor
utsträckning utvecklats i enlighet med tankarna i
den ungdomspolitiska propositionen år 1994.
Det är enligt motionen viktigt att myndigheten
fortsätter att utvecklas som en expertmyndighet med
bred kunskap. När myndigheten nu får ett tydligare
uppdrag att följa upp målen för ungdomspolitiken är
det också viktigt att dess roll som kompetent
myndighet och stödjande resurs för kommuner, ideella
organisationer och andra som engagerar sig i
ungdomsfrågor betonas. Det bör vidare betonas att
styrelsen aldrig får agera så att den hämmar
organisationers eller enskildas initiativ (yrkande
5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i vad som anförs i propositionen
och motion Kr30 (kd) om värdet av att det finns en
särskild myndighet som verkar för att de mål för en
nationell ungdomspolitik som riksdagen fastställer
uppfylls. Det behövs en central myndighet som har
ett sektorsövergripande ansvar för att följa,
analysera, följa upp, utvärdera och rapportera
utvecklingen och föreslå sådana åtgärder som
uppföljning, utvärdering m.m. har påvisat behov av.
Det bör också betonas att den centrala myndigheten,
Ungdomsstyrelsen, skall samverka med och stödja
andra myndigheter, kommuner, föreningsliv,
ungdomsarbetare och enskilda i de ungas närhet. Den
skall därvid fungera som en kunskapsbank. Det är
också viktigt att Ungdomsstyrelsen i samverkan med
berörda myndigheter och i samråd med Kommunförbundet
utvecklar en metod för att identifiera, presentera
och sprida goda exempel på lokal ungdomsverksamhet
och nya arbetsformer.
Utskottet förutsätter självfallet att
Ungdomsstyrelsens verksamhet inte utformas så att
den på något sätt verkar hämmande på organisationers
eller enskildas initiativ. Utskottet förutsätter
också att Ungdomsstyrelsen, när den tar fram goda
exempel på ungdomsverksamhet, även tar till vara de
olika erfarenheter som finns hos organisationerna.
Utskottet tillstyrker att regeringen skall
fastställa övergripande mål för Ungdomsstyrelsen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen med avslag på motionerna Kr30 (kd)
yrkande 5 och Kr31 (m) yrkande 6 godkänner vad
regeringen föreslår om Ungdomsstyrelsens verksamhet.
Ungdomspolitik för demokrati,
rättvisa och framtidstro (avsnitt
5)
Demokrati - inflytande och delaktighet
(5.1)
En demokratikommission för, med och av ungdomar
(5.1.1)
Regeringens bedömning
I propositionen redovisas att Landsrådet för
Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) föreslagit
regeringen att som ett komplement till den
parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen
(dir. 1997:101) inrätta en demokratikommission för
arbete med frågor om ungdomars möjligheter till
inflytande och delaktighet. Regeringen gör den
bedömningen att LSU bör få ekonomiskt stöd för att
rådet fristående skall utreda ungdomars möjligheter
att påverka såväl sina egna miljöer som i större
politiska sammanhang. Arbetet skall genomföras
främst av ungdomar, dvs. representanter utsedda av
ungdomsorganisationerna, och på ungdomars villkor.
Motionsförslag
I motion Kr35 (fp) yrkas att den redovisade,
kommande utredningen om ungdomars
påverkansmöjligheter även skall avse frågor om
metoder och idéer för att utveckla de icke
föreningsanslutna ungdomarnas inflytande och
delaktighet i såväl vardagsbeslut som
internationella frågor (yrkande 1). Motionärerna
anser att om detta inte är möjligt inom LSU:s
utredning, bör frågan utvecklas i annat sammanhang,
t.ex. genom ett uppdrag till en
forskningsinstitution.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att även den
stora grupp ungdomar som inte tillhör någon
organisation får bättre möjlighet till inflytande
och delaktighet. Även de bör kunna påverka både i
mera vardagsnära sammanhang och i större politiska
sammanhang. Det är dock en grannlaga och relativt
svårlöst uppgift att hitta en metod som skulle kunna
ge de icke organiserade representativitet i olika
sammanhang.
Vid sin uppvaktning inför utskottet om förslagen i
ungdomspropositionen framhöll LSU att strävan är att
få med de oorganiserade ungdomarna vid utredningen
om ungdomars påverkansmöjligheter. Utskottet anser
det värdefullt att LSU avser att även inkludera
representanter för denna stora grupp i
utredningsarbetet.
Utskottet förutsätter att regeringen - om det visar
sig vara mycket svårt att i LSU:s utredning finna
lösningar på frågan om de oorganiserades möjligheter
att påverka - undersöker möjligheten att låta utreda
frågan i annan form.
Mot bakgrund av vad som här redovisats anser
utskottet att något uttalande från riksdagens sida
inte är nödvändigt. Motion Kr35 (fp) yrkande 1
avstyrks.
Demokrati i skolan (5.1.2)
Regeringens bedömning
Ungdomarnas demokratiska engagemang bör på olika
sätt uppmuntras av skolan. Därigenom ges FN:s
konvention om barnets rättigheter en reell innebörd
även i skolan.
Regeringen bör under år 1999 särskilt verka för att
försöksverksamheten med lokala styrelser med
elevmajoritet på gymnasieskolorna sprids. Vidare
skall elevrådsarbete och annat ideellt arbete
uppmuntras i skolan och elevombudsmannen ges
fortsatt stöd. Politiska ungdomsförbund skall ges
bättre möjligheter att medverka i skolan och
anordnande av s.k. skolval uppmuntras.
Motionsförslag
Två motioner tar upp frågan om elevmajoritet i
lokala styrelser i gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen.
Enligt motion Kr30 (kd) bör försöksverksamheten inte
utvidgas till flera kommuner innan en utvärdering av
den pågående försöksverksamheten gjorts (yrkande 6).
Det är enligt motionen inte rimligt att kräva av
eleverna att de skall ha ett helhetsgrepp över
utbildningen medan de är mitt uppe i den. Vuxna bör
därför fortfarande ha det övergripande ansvaret för
skolans styrning. Det är dock viktigt att eleverna
deltar i beslutsprocessen. Utformningen av
elevinflytandet bör ske lokalt. Eleverna bör ges
möjlighet att tillsammans med lärare planera den
egna undervisningens uppläggning.
I motion Kr35 (fp) framhålls att det framför allt är
elevernas rätt och möjligheter till inflytande över
sin egen studiesituation som måste utvecklas
(yrkande 2). Även inflytandet över arbetsmiljön
poängteras. Motionärerna anser att elevstyrda skolor
inte är en lösning på inflytandefrågan. En enda
kategori bör inte ensam ha hela styrelseansvaret.
Flera kategorier bör delta i det lokala övergripande
beslutsfattandet.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet betonar i sitt yttrande
(1999/2000:UbU1y) att elevinflytande inte enbart är
en rättvise- och demokratifråga utan också en fråga
om utbildningens kvalitet. Rätten till
elevinflytande är reglerad i skollagen (4 kap. 2 §).
Vidare betonas i läroplanerna vikten av elevernas
ansvar och inflytande. Elevinflytandet är en del av
skolans värdegrund.
Ett värdegrundsprojekt har startats inom
Utbildningsdepartementet. Projektet pågår under år
1999 och skall slutredovisas i februari år 2000.
Inom ramen för Skolverkets utvecklingsprojekt
ELEVSAM - elevinflytande, arbetssätt och
arbetsformer i skolan - har ett referensmaterial
"Jag vill ha inflytande överallt" tagits fram.
Skolverket har också nyligen gett ut en rapport
"Inflytandets villkor" om 41 skolors arbete med
inflytandefrågor.
Försöksverksamheten med lokala styrelser med
elevmajoritet, som inleddes den 1 juli 1997 och
skall pågå under fyra år, är enligt
utbildningsutskottets mening viktig. Verksamheten
skall utvärderas av Skolverket. Utbildningsutskottet
har inget att erinra mot att ytterligare skolor
bereds möjlighet att delta i försöksverksamheten.
Utbildningsutskottet anser att kulturutskottet bör
avstyrka motionerna Kr30 (kd) yrkande 6 och Kr35
(fp) yrkande 2.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet anser - i likhet med regeringen och
utbildningsutskottet - att ungdomars demokratiska
engagemang bör uppmuntras på olika sätt av skolan.
Utskottet anser att det är viktigt att ungdomar,
allteftersom de blir äldre, får ökade möjligheter
att påverka skolan som en förberedelse inför
vuxenlivet. Utskottet anser mot denna bakgrund - och
med hänvisning till vad utbildningsutskottet anfört
i sitt yttrande - att regeringen under år 1999 bör
kunna verka för att försöksverksamheten med lokala
styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolorna och
inom den kommunala vuxenutbildningen sprids.
Utskottet avstyrker därmed motionerna Kr30 (kd)
yrkande 6 och Kr35 (fp) yrkande 2.
En ungdomsdelegation knuten till regeringen (5.1.3)
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att en ungdomsdelegation bör
inrättas som ett rådgivande organ till regeringen i
frågor av särskild betydelse för ungdomar och deras
levnadsvillkor. Delegationen avses även vara ett
forum för ungdomars inflytande och delaktighet i
rikspolitiken. Med utgångspunkt i de förslagna målen
för ungdomspolitiken skall delegationen särskilt
inrikta sitt arbete på frågor om rättvisa villkor
för ungdomar med tonvikt på rättvisa mellan flickor
och pojkar samt mellan ungdomar med olika etnisk och
kulturell bakgrund och för ungdomar med någon typ av
funktionshinder.
Motionsförslag
I två motioner, en från allmänna motionstiden 1998,
Kr509 (kd) yrkande 2, och en väckt med anledning av
propositionen, Kr30 (kd) yrkande 11, yrkas att
generationsaspekterna skall beaktas i den politiska
processen vid alla viktiga beslut. Motionärerna
hänvisar till de slutsatser och förslag som lämnades
av Generationsutredningen i betänkandet Tillvarons
trösklar - Ungdomars levnadsvillkor och
framtidsutsikter (SOU 1994:77). Regeringen bör
föreslå åtgärder som gör det möjligt att bättre
kunna belysa och redovisa vilka effekterna av olika
förslag, t.ex. beträffande investeringar, skatter
och transfereringar, blir för de olika
generationerna och hur bidrag, skatter m.m. fördelas
mellan generationerna.
Utskottets ställningstagande
Önskemålen i motionerna om större hänsyn till
ungdomars behov när regeringsförslag utarbetas bör
kunna bli tillgodosedda på ett annat sätt när de nya
övergripande målen för ungdomspolitiken antagits,
eftersom de avses genomsyra arbetet inom alla
sektorer. Även arbetet inom regeringens nya
ungdomsdelegation bör kunna få en sådan effekt.
Delegationen avses både ha en rådgivande roll och
fungera som ett bredare forum för ungdomars
delaktighet och inflytande. Den avses också arbeta
utåtriktat för att informera och fånga upp ungdomars
åsikter i olika delar av landet.
Utskottet anser att det inte är nödvändigt med ett
sådant uttalande som krävs i motionerna för att
ungdomsperspektivet skall finnas med i regeringens
arbete. Motionerna Kr30 (kd) yrkande 11 och Kr509
(kd) yrkande 2 avstyrks.
Fler ungdomar i offentliga organ (5.1.4)
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att insatser bör göras för att
förbättra åldersspridningen i centrala myndigheters
styrelser. Vidare anser regeringen att statistik bör
tas fram över åldersfördelningen inom statliga
kommittéer och utredningar för att redovisas i
regeringens årliga skrivelser till riksdagen om
kommittéväsendet.
Regeringen anför att Ungdomsstyrelsen bör få i
uppdrag att kartlägga ålderssammansättningen i olika
kommunala beslutsorgan. En större åldersspridning
bör kunna motverka ungdomars känsla av utanförskap
och förstärka deras intresse för att delta i den
demokratiska processen.
En större åldersspridning är också motiverad av
kvalitetsskäl, eftersom erfarenheten visar att den
kollektiva kompetensen i heterogena grupper är
större än i homogena grupper. Vidare besitter
ungdomar hög kompetens och kunskap inom t.ex. IT-,
kultur- och miljöområdena. Ungdomars medverkan får
dock inte koncentreras till områden som betraktas
som specifik ungdomspolitik.
Motionsförslag
I motion Kr509 (kd) hemställs om stöd till
försöksverksamhet som kan öka ungdomars delaktighet
i den demokratiska beslutsprocessen, t.ex. genom
ungdomsfullmäktige och ungdomsråd (yrkande 3).
Motionärerna konstaterar att ungdomars deltagande i
föreningslivet minskar. Detta får enligt deras
mening inte tolkas som att ungdomars intresse för
samhällsfrågor är litet, utan snarare som att det
behövs nya former för att fånga upp deras intresse.
En annan aspekt av ungdomars delaktighet i den
demokratiska beslutsprocessen tas upp i motion Kr33
(fp) yrkande 12. Motionärerna anser att unga som har
politiska uppdrag och flyttar till en annan kommun
för studier borde ha möjlighet att även
fortsättningsvis vara mantalsskrivna i
ursprungskommunerna under studietiden, eller längst
till och med 30 års ålder, för att kunna ha kvar
sina kommunala uppdrag. Det är viktigt att
underlätta för de unga som engagerar sig i det
politiska arbetet att kunna fortsätta med detta,
även när de måste flytta för studier.
Utskottets ställningstagande
Motion Kr509 (kd) väcktes hösten 1998. Den bör - när
det gäller yrkande 3 om åtgärder för att öka
ungdomars delaktighet i den demokratiska
beslutsprocessen - vara tillgodosedd genom de olika
åtgärder med detta syfte som redovisas i den nu
aktuella propositionen. Utskottet anser att det inte
är påkallat med ett sådant uttalande som begärs i
motionen, varför motionens yrkande 3 avstyrks.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr33
(fp) om vikten av att fler ungdomar engagerar sig i
det politiska arbetet. Utskottet är medvetet om att
det är ett problem att unga personer, som flyttar på
grund av studier och därmed blir mantalsskrivna på
annan ort, inte kan ha kvar de politiska uppdrag de
har i hemkommunen.
Det är viktigt att ta vara på de ungas engagemang,
kunskap och intresse, men det är inte säkert att den
metod som motionärerna föreslår skulle vara den
bästa. Det är nämligen också viktigt att de som är
engagerade i den kommunala politiken har en lokal
förankring med kunskap om människors förhållanden
och om utvecklingen i den kommun, där de har sina
politiska uppdrag. Utskottet förutsätter att
regeringen och Ungdomsstyrelsen i sitt fortsatta
arbete med frågor om ungdomars representation i
olika offentliga organ är uppmärksamma på dessa
frågor. Redovisningen av resultaten av den kommande
kartläggningen av ålderssammansättningen i olika
kommunala organ bör kunna medföra att dessa frågor
lyfts fram och få de ansvariga inom politiska
partiorganisationer och kommunala beslutsorgan att i
än högre grad uppmärksamma och söka lösningar på
problem med de ungas delaktighet i den demokratiska
processen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion Kr33 (fp) yrkande 12.
Rösträtt kopplad till kalenderår (5.1.5)
Regeringens bedömning
I propositionen redovisar regeringen att
Åldersgränsutredningen föreslagit att rösträtten
skall följa kalenderår och inte födelsedatum, men
att flertalet remissinstanser avstyrkt eller ställt
sig tveksamma till förslaget. Regeringen konstaterar
att förlängningen av mandatperioden till fyra år har
höjt genomsnittsåldern på förstagångsväljarna.
Regeringen anser att en eventuell reform i enlighet
med utredningsförslaget kräver en noggrann analys.
Arbetet inom Rådet för utvärdering av 1998 års val
och Demokratiutredningen pågår fortfarande. En
proposition grundad på kommande utredningsförslag
kan läggas fram tidigast under våren 2000.
Regeringen anser att valtekniska frågor bör
behandlas i ett sammanhang.
Motionsförslag
Rösträttsåldern behandlas i två motioner, nämligen
Kr35 (fp) och Kr36 (mp).
I motion Kr35 (fp) begärs en utredning om en
sänkning av rösträttsåldern till 16 år (yrkande 3).
Även i motion Kr36 (mp) hemställs att riksdagen
skall begära att regeringen lägger fram förslag om
sänkning av rösträttsåldern till 16 år (yrkande 1).
Vidare föreslås att riksdagen skall begära förslag
om ändring av gällande lag för att rösträtten skall
följa kalenderår (yrkande 2). Slutligen begärs i
motionen att försöksverksamhet skall inledas med
sänkt rösträttsålder vid val till kommunfullmäktige
för att förbereda framtida försök vid val till
landstingsfullmäktige och riksdagen (yrkande 3).
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet redovisar i sitt yttrande
1998/99:KU2y att frågor om rösträttsåldern m.m. har
behandlats i betänkande 1999/2000:KU2, i vilket
motioner (c, v, mp) med väsentligen samma innehåll
som de nu aktuella avstyrkts. Konstitutionsutskottet
har inte funnit anledning att frångå sin tidigare
uttalade uppfattning att sambandet mellan rösträtts-
och myndighetsåldern inte bör brytas.
Konstitutionsutskottet avstyrker de nu aktuella
yrkandena.
Kulturutskottets ställningstagande
Med hänvisning till konstitutionsutskottets
avstyrkande av motionsyrkandena om sänkt
rösträttsålder och till att utredningar för
närvarande pågår om valtekniska frågor, avstyrker
utskottet motionerna Kr35 (fp) yrkande 3 och Kr36
(mp) yrkandena 1 och 3.
Utskottet avstyrker med samma motivering även
motion Kr36 (mp) yrkande 2 om att rösträtten skall
följa kalenderår i stället för födelsedatum.
Tillgång till information ger makt - Ungdomskanalen
(5.1.6)
Regeringens bedömning
I propositionen redovisas att Ungdomsstyrelsen fått
ekonomiskt stöd av regeringen till uppbyggnad av en
särskild arena på Internet kallad Ungdomskanalen.
Regeringen avser att stödja kanalen genom
delfinansiering av driften. Ungdomskanalen skall
inrättas under hösten 1999 och innehålla riktad
samhällsinformation till unga. Den skall underlätta
tillgången till information och göra det möjligt att
kommunicera med beslutsfattare. Genom Ungdomskanalen
avses alla ungdomar kunna få en egen e-postadress
och möjlighet att bygga upp en egen hemsida.
Motionsförslag
Enligt motion Kr30 (kd) bör projektet Ungdomskanalen
avbrytas (yrkande 8). Motionärerna anser att det
inte är en statlig myndighets uppgift att driva en
sådan verksamhet som Ungdomskanalen med
samhällsinformation, debattforum och spel.
Myndigheten skall inte konkurrera med motsvarande
verksamhet som drivs av t.ex. ideella organisationer
och företag. Det är däremot viktigt att
Ungdomsstyrelsen på sin egen hemsida tillhandahåller
samhällsinformation och fakta om ungdomar och deras
livssituation.
Även i motion Kr32 (c) noteras att Ungdomsstyrelsen
tar på sig uppgifter som enligt motionärernas mening
snarare bör hanteras av företag m.m. Motionärerna
har dock inte något yrkande i denna fråga. De anför
att de flesta beslut av avgörande betydelse för
ungdomars vardag fattas i kommunerna. Mot denna
bakgrund bör staten överlägga med kommunerna om hur
den kommunala informationen görs tillgänglig och hur
de kommunala beslutsfattarna kan nås för
kommunikation. Detta bör enligt motionen ges
regeringen till känna (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Ungdomar måste ha tillgång till information och
kunskap om de skall kunna hävda sig i samhället och
få större inflytande över sin egen livssituation och
i samhället som helhet. Det är också viktigt att de,
i det stora informationsflödet, kan få information
som är relevant för dem. Utskottet anser att det
därför är befogat att Ungdomsstyrelsen får möjlighet
att - bland alla andra informationskällor - kunna
erbjuda ungdomarna sådan information som ger dem
överblick och möjligheter till fördjupning inom
områden av intresse för dem. Ungdomar bör - oavsett
ekonomisk och social bakgrund - kunna få erfarenhet
av IT-användning och stimulans till att själva
utveckla sina kunskaper inom området.
Ungdomskanalen kan vara en av de vägar som ungdomar
kan gå för att lära sig att själva söka information
om hemkommunen och få kontakt med beslutsfattarna.
Kommunernas förmåga och vilja att via Internet
informera och föra en dialog med medborgarna har
utvecklats snabbt.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att
riksdagen inte bör göra något sådant uttalande om
avbrytande av projektet Ungdomskanalen som begärs i
motion Kr30 (kd). Motionens yrkande 8 avstyrks.
Utskottet avstyrker även motion Kr32 (c) yrkande 7
om överläggningar om ungdomars tillgång till
kommunal information.
Rättvisa villkor - ingen får lämnas
utanför! (5.2)
Under avsnittet Rättvisa villkor - ingen får lämnas
utanför! (avsnitt 5.2) redovisar regeringen sina
bedömningar under en rad områden av betydelse för
ungdomars delaktighet i samhällslivet. Några förslag
till riksdagen görs inte i avsnittet.
Regeringen redovisar att alla elever skall få
tillgång till en egen e-postadress inom projektet IT
i skolan (ITiS) samt att stöd avses ges till projekt
för ungdomar som inte har tillgång till IT i sin
hemmiljö (avsnitt 5.2.1). Regeringen anser att
frågor om åldersgränser av olika slag kopplade till
kalenderår bör beredas vidare och att även andra
åldersgränsfrågor bör tas upp (avsnitten 5.2.2 och
5.2.3). Det aviseras att frågor om förbättrade
kunskaper om s.k. marginaliserade ungdomar skall
behandlas i kommande forskningsproposition (avsnitt
5.2.4).
Den kommunala ungdomsgarantin (5.2.5)
Regeringens bedömning
Regeringen anför att Ungdomsstyrelsen bör stödja
kommunerna i deras strävan att utveckla
framgångsrika former för den kommunala
utvecklingsgarantin och liknande åtgärder. En
interdepartemental arbetsgrupp har tillsatts med
uppgift att utreda och föreslå åtgärder för personer
som är socialbidragsberoende på grund av svårigheter
att etablera sig på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande
1999/2000:AU1y inledningsvis gjort en övergripande
beskrivning av frågor som rör ungdomars etablering
på arbetsmarknaden. Information och kommentarer
lämnas om den minskade ungdomsarbetslösheten, om
arbetsmarknadsprogrammen för unga, om
ungdomsgarantin samt om den ungdomsarbetslöshet som
ändå finns och om de ungdomar som riskerar att bli
arbetslösa.
Kulturutskottets bedömning
Det är värdefullt att arbetsmarknadsutskottet har
kompletterat propositionens beskrivning av
insatserna för ungdomars inträde på arbetsmarknaden
genom att i sitt yttrande göra en inledande
redovisning och kommentar till ungdomars situation
på arbetsmarknaden. Redovisningen utgör bas för
arbetsmarknadsutskottets ställningstaganden i
yttrandet till vissa av de motioner som
kulturutskottet behandlar i senare avsnitt av detta
betänkande. Kulturutskottet refererar inte
yttrandets inledande avsnitt utan hänvisar direkt
till yttrandets fem första sidor. Yttrandet har i
sin helhet fogats till betänkandet som bilaga 4.
Ökad kunskap om villkoren för flickor med annan
etnisk och kulturell bakgrund (5.2.6) och Åtgärder i
storstädernas bostadsområden (5.2.7)
Regeringens bedömning
Ungdomsstyrelsen skall få i uppdrag att i samarbete
med Integrationsverket och andra berörda myndigheter
kartlägga den kunskap som finns i dag om villkoren
för flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund.
Vidare skall styrelsen kartlägga de åtgärder och
metoder som kan användas för att stärka dessa
flickors ställning i samhället. Ungdomsstyrelsen
avses också ges i uppdrag att informera om
resultatet av kartläggningen. Integrationsverket bör
särskilt studera situationen för utsatta flickor.
Riksdagen beslöt år 1998 om en nationell politik
för storstadsregionerna (prop. 1997/98:165, bet.
1997/98:AU2, rskr. 1997/98:34). Inom ramen för denna
satsning har 60 miljoner kronor avsatts för idrotts-
och fritidsverksamhet samt kulturverksamhet under
åren 1999-2001. En konferens skall anordnas om hur
den särskilda sociala och kulturella kompetens kan
tas till vara som finns hos ungdomar i förorter
präglade av kulturell och etnisk mångfald.
Ekonomiskt stöd skall lämnas till uppbyggnaden av
nätverk mellan lokala föreningar och andra ideella
sammanslutningar som utvecklar och driver
ungdomsprojekt i storstädernas utsatta stadsdelar.
Motionsförslag
Motionärerna bakom motion Kr32 (c) instämmer med det
som anförs i propositionen om behovet av att öka
kunskapen om villkoren för flickor med annan etnisk
eller kulturell bakgrund. De anser dock att de
farhågor som uttrycks i propositionen över
flickornas situation även gäller pojkar med samma
bakgrund. Både Integrationsverket och Skolverket bör
därför - bl.a. mot bakgrund av rapporter om
skolresultaten för elever med invandrarbakgrund - få
i uppdrag att öka kunskapen om all ungdom, både
flickor och pojkar, med annan etnisk och kulturell
bakgrund (yrkande 4).
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet ser i likhet med motionärerna
med oro på rapporterna om resultaten i skolan för
elever med invandrarbakgrund. Skolverkets rapport
Kvalitetsutvecklingen i svensk barnomsorg och skola
1999 visar bl.a. att elever med utländsk bakgrund är
överrepresenterade bland dem som våren 1999 inte
nådde målen för undervisningen i svenska, svenska
som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9.
Regeringen har i skrivelsen Utvecklingsplan för
förskola, skola och vuxen-
utbildning - samverkan, ansvar och utveckling (skr.
1998/99:121) aviserat att Skolverket skall få i
uppdrag att kartlägga och granska hur olika
pedagogiska tillvägagångssätt används i
undervisningen i skolor där eleverna har sina rötter
i många länder och kulturer. Särskilda medel skall
avsättas för kompetensutveckling för lärare. Ett
flertal utredningar och kartläggningar har under de
senaste åren behandlat situationen för barn och
ungdomar med utländsk bakgrund. En arbetsgrupp skall
tillsättas inom Regeringskansliet med uppdrag att
utforma förslag till konkreta insatser inom området.
Utbildningsutskottet anför att de av regeringen
redovisade åtgärderna är angelägna. Kulturutskottet
bör med hänvisning till planerade åtgärder inom
området avstyrka motionsyrkandet i den del det berör
uppdrag till Skolverket.
Kulturutskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att det i propositionen och
i utbildningsutskottets yttrande har redovisats att
en rad åtgärder och satsningar pågår eller förbereds
när det gäller ungdomar med annan etnisk eller
kulturell bakgrund än svensk bakgrund. Utskottet
anser att det inte behöver göras något särskilt
uttalande från riksdagens sida för att
Integrationsverket och Skolverket skall uppmärksamma
behovet av goda kunskaper om levnadsvillkoren för
både flickor och pojkar inom dessa kategorier.
Det har dock många gånger påvisats att flickors
situation och problem uppmärksammas i mindre grad än
pojkars och att flickor inte lyckas fånga
uppmärksamheten hos beslutsfattare, lärare och andra
ansvariga på samma sätt som pojkar för att få
förmedla sin syn på den egna situationen. Utskottet
anser att det därför är angeläget att en
kartläggning nu görs av de kunskaper som finns om
villkoren för flickor med annan etnisk och kulturell
bakgrund samt om åtgärder och metoder som kan
användas för att stärka dessa flickors ställning i
samhället.
En sådan särskild kartläggning beträffande flickor
innebär givetvis inte att de ansvariga samtidigt
minskar uppmärksamheten på pojkars situation.
Utskottet ser med stort intresse fram emot såväl
redovisningen av resultaten av den aviserade
kartläggningen som de åtgärder som därefter vidtas
för denna kategori flickor.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr32
(c) yrkande 4.
Insatser mot drogmissbruk, m.m. (5.2.8)
Regeringens bedömning
Regeringen anför i propositionen att det är
angeläget att stärka unga människors vilja och
förmåga att avstå från droger. Regeringen bedömer
att insatser som leder till metodutveckling inom
behandling och rehabilitering av unga missbrukare
bör uppmärksammas. Överläggningar bör genomföras med
Kommunförbundet, Socialstyrelsen och ideella
organisationer för att diskutera hur en sådan
utveckling bäst kan främjas. Regeringen framhåller
att den har tagit initiativ till viktiga insatser
för att förebygga narkotikamissbruket bland unga,
bl.a. genom tillsättande av en narkotikakommission.
I propositionen anförs att Dopingjouren vid Huddinge
sjukhus har en stor betydelse för hela landet, när
det gäller arbete för att motverka och förebygga
användningen av dopningspreparat.
Motionsförslag
Frågor om drogmissbruk tas upp i tre motioner.
I motion Kr30 (kd) uppmärksammas regeringens
kommande överläggningar med Kommunförbundet,
Socialstyrelsen m.fl. om metodutveckling m.m. inom
behandling och rehabilitering av unga missbrukare.
Motionärerna anser att även frågor om det
förbyggande arbetet bör ingå i de kommande
överläggningarna (yrkande 9). Motionärerna
efterlyser tydliga formuleringar i propositionen om
vuxenansvaret när det gäller de ungas alkoholvanor.
De framhåller också vikten av att det finns drogfria
miljöer för ungdomar.
Enligt motion Kr33 (fp) behövs det ett bredare
perspektiv på beroende- och missbruksfrågorna
(yrkande 7). Regeringen tar endast upp missbruket av
alkohol och narkotika och nämner även missbruk av
dopningsmedel. Motionärerna anser att beroendefrågor
bör ses på ett mera generellt plan och innefatta
även frågor om beroende och missbruk av tobak och
läkemedel samt frågor om ätstörningar och
problemspelande. I sammanhanget bör även
uppmärksammas de samband som kan finnas mellan olika
typer av beroende och missbruk.
Motion Kr33 (fp) yrkande 9 om behovet av ytterligare
medel till Dopingjouren vid Huddinge sjukhus
behandlar utskottet i sitt betänkande 1999/2000:
KrU3 En idrottspolitik på 2000-talet.
I motion Kr29 (m) hemställs om informationsinsatser
för att ge föräldrar lika god information om
narkotikans symtom och verkningar som deras barn har
(yrkande 1). Lika viktigt som att föräldrarna
besitter denna kunskap är det att den finns hos
skolpersonalen. Dessutom bör skolan ges en absolut
plikt att informera föräldrarna om ett barn uppvisar
oroande tecken på ett begynnande narkotikamissbruk
(yrkande 2). Vidare hemställs att polisen skall få
rätt att ta prover på personer under 15 år som
riskerar att fastna i narkotikamissbruk (yrkande 3).
Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om
ytterligare narkotikapolitiska åtgärder såsom vissa
åtgärder på kriminalvårdsanstalter, ökade
möjligheter till missbruksbehandling utanför
kriminalvårdsanstalter, rätt att säkra bevisning i
vissa fall, straffskärpning för narkotikabrott m.m.
(yrkande 4).
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet redovisar att utskottet vid flera
tidigare tillfällen, senast i februari 1999,
enhälligt uttalat att målet för den svenska
narkotikapolitiken är att skapa ett narkotikafritt
samhälle och att det är särskilt angeläget att
kraftfullt motverka ungdomars narkotikaanvändning.
Utskottet delar regeringens oro över att unga
människor tycks alltmer positiva till och nyfikna på
narkotika. I det förebyggande arbetet är det viktigt
med samverkan mellan olika lokala organ och
organisationer, en god samordning av insatserna samt
ett levande och enträget engagemang från samhällets,
från föräldrars och från frivilligorganisationers
sida. Information till ungdomar och deras föräldrar
är viktig liksom åtgärder för att åstadkomma
attitydförändringar.
Synpunkterna i motionerna Kr29 (m) yrkande 1, Kr30
(kd) yrkande 9 och Kr33 (fp) yrkande 7 faller inom
ramen för de uttalanden om den narkotikapolitiska
inriktningen och det förebyggande arbetet som ett
enigt socialutskott tidigare gjort och de
tillkännagivanden som riksdagen gjort till
regeringen våren 1997 och våren 1998. Motionerna är
därigenom delvis tillgodosedda och avstyrks av
socialutskottet.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet redovisar i sitt yttrande
1999/2000:UbU1y att utskottet tidigare behandlat och
avstyrkt motionsyrkanden om undervisning m.m. om
alkohol, narkotika och tobak (ANT) i skolan med
hänvisning bl.a. till att regeringen uppdragit åt
Skolverket att under år 1999 genomföra en
kvalitetsgranskning av ANT-undervisningen.
Granskningen skall även innehålla en värdering av
hur drogundervisningen har förändrats och utvecklats
över tiden och vilken effekt detta har haft på
elevernas bruk av och attityder till tobak, alkohol
och andra droger samt kunskaper om riskerna med
droger. Beträffande förslaget i en av motionerna om
"en absolut plikt för skolan att informera
föräldrarna om barnet uppvisar oroande tendenser"
påminner utskottet om den möjlighet och skyldighet
som finns att i samband med utvecklingssamtal
informera föräldrar om hur elevens sociala
utveckling bäst kan stödjas. Utskottet avstyrker
motion Kr29 (m) yrkande 2.
Kulturutskottets ställningstagande
Utskottet delar den oro som kommer till uttryck i
propositionen, motionerna och yttrandena över de
ändrade attityderna i samhället till användningen av
droger. Det är av största vikt att stärka unga
människors vilja och förmåga att avstå från droger.
I propositionen redovisas en del av de åtgärder som
vidtagits inom det förebyggande arbetet. Riksdagen
har också vid tidigare tillfällen, våren 1997 och
våren 1998, på socialutskottets eniga förslag gjort
uttalanden och tillkännagivanden till regeringen om
den narkotikapolitiska inriktningen och det
förebyggande arbetet.
Inte minst skolan har en viktig uppgift inom det
förebyggande arbetet. Som utbildningsutskottet
redovisar har Skolverket fått regeringens uppdrag
att utvärdera ANT-arbetet inom skolan. Det är av
största vikt att detta förebyggande arbete är
effektivt och fungerar väl.
Utskottet förutsätter att regeringen är uppmärksam
på behovet av att det förebyggande arbetet stärks
och utvecklas inom alla berörda områden. Utskottet
förutsätter också att - om regeringen,
Socialstyrelsen och Kommunförbundet vid de kommande
överläggningarna om metodutveckling för behandling
och rehabilitering bedömer att det även behöver
göras ytterligare insatser för metodutveckling av
det förebyggande arbetet - initiativ till sådan
metodutveckling också tas. Något uttalande i frågan
från riksdagen torde inte vara nödvändigt, varför
motion Kr30 (kd) yrkande 9 avstyrks.
Utskottet anser att det inte är nödvändigt att
riksdagen genom ett tillkännagivande uppmärksammar
regeringen på att beroende- och missbruksfrågor
omfattar ett bredare problemområde än missbruk av
alkohol, narkotika och dopningspreparat. Som nämns i
motion Kr33 (fp) finns forskning och
forskningsresultat som omfattar området i hela dess
vidd. Frågorna är också uppmärksammade i vård-,
omsorgs- och skolsammanhang, liksom i samband med
spel, kriminalitet m.m. Motion Kr33 (fp) yrkande 7
avstyrks.
Med hänvisning till vad socialutskottet redovisat
om riksdagens tidigare uttalanden om information
till föräldrar m.fl. och om förebyggande insatser
mot narkotika föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion Kr29 (m) yrkande 1.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen med
hänvisning till vad utbildningsutskottet redovisat
om sina tidigare ställningstaganden och om pågående
kvalitetsvärdering av undervisningen m.m. i ANT-
frågor samt om skolans möjlighet att informera
föräldrar om en elevs utveckling avslår yrkande 2 i
motion Kr29 (m).
Justitieutskottet har så sent som vid föregående
riksmöte avstyrkt yrkanden motsvarande dem som
återfinns i motion Kr29 (m) yrkandena 3 och 4 om
olika åtgärder främst rörande polisens arbete med
narkotikafrågor och verksamheten inom kriminalvården
(bet. 1997/98:JuU24 och 1998/99:JuU19). Med
hänvisning till vad som redovisats i
justitieutskottets betänkanden avstyrker utskottet
dessa två motionsyrkanden.
Insatser inom vård och skola för att förebygga
självmord bland unga
Motionsförslag
Enligt motion Kr33 (fp) yrkande 8 behövs det en
preventiv verksamhet inom vård och skola för att
förebygga självmord bland unga. Den psykiatriska
vården behöver bättre kontinuitet i vård och
kontakter med unga patienter. Bristande resurser i
det förebyggande arbetet och i stödet av de anhöriga
måste avhjälpas.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet påminner om att regeringen i
propositionen funnit oroande tecken på att den
positiva utvecklingen av barns och ungdomars hälsa
kan komma att brytas på vissa områden, främst när
det gäller den psykiska hälsan och levnadsvanorna.
Regeringen nämner i sammanhanget bedömningar som
gjorts i Socialstyrelsens Folkhälsorapport (SoS-
rapport 1997:18).
Socialutskottet redovisar att detta utskott
tidigare behandlat motioner om självmordsprevention
(senast i bet. 1998/99:SoU8 om folkhälsofrågor m.m.
s. 18 f.). Utskottet har därvid framhållit
självklarheten och den stora vikten av att det
självmordspreventiva arbetet bedrivs på bred front.
Socialutskottet vidhåller i sitt yttrande att det
självfallet är mycket angeläget att på alla sätt
förebygga självmord, inte minst bland barn och
ungdomar. Utskottet ser positivt på att en särskild
utredning har tillsatts med uppdrag att kartlägga
elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och
funktion samt överväga lämpliga åtgärder i syfte att
höja kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.
Ungdomsmottagningarna har en betydelsefull roll i
sammanhanget genom att tidigt kunna fånga upp och ge
stöd åt ungdomar med olika problem. Socialstyrelsen
har fått regeringens uppdrag att se över
ungdomsmottagningarnas förebyggande verksamhet och
skall redovisa uppdraget senast den 31 december
1999. Nationella folkhälsokommittén avser att ta
fram förslag till mål bl.a. när det gäller psykisk
hälsa bland barn och ungdomar.
Socialutskottet framhåller vikten av ett väl
fungerande samarbete mellan olika instanser som
arbetar med barn och ungdomar med sociala, psykiska
eller andra problem och välkomnar den nya utredning
(dir. 1999:42) som skall beskriva, analysera och
föreslå lösningar på problem vid samverkan mellan
landstingens hälso- och sjukvård och kommunernas
vård och omsorg. Vidare pågår ett omfattande
utvecklingsarbete i flertalet landsting för att
möjliggöra flexibla åldersgränser mellan barn- och
ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin när det gäller
ungdomar i åldern 15-25 år. Många av de ovan
redovisade åtgärderna ligger i linje med
Barnpsykiatrikommitténs förslag i slutbetänkandet
Det gäller livet (SOU 1998:31). Socialutskottet
förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen
i frågan och att det självmordspreventiva arbetet
vid bl.a. Folkhälsoinstitutet och Centrum för
suicidforskning och prevention fortsätter samt att
det nationella programmet för självmordsprevention
sprids till alla berörda instanser.
Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår med
syfte att förbättra stödet till barn och ungdomar
med psykiska problem anser socialutskottet att
motion Kr33 (fp) yrkande 8 i huvudsak är
tillgodosedd och bör avstyrkas.
Kulturutskottet ställningstagande
Utskottet instämmer med motionären och
socialutskottet i att det är av yttersta vikt att
den självmordspreventiva verksamheten för barn och
ungdom fungerar väl. Samordningsproblem får inte
lägga hinder i vägen. Som socialutskottet redovisar
pågår verksamhet för att utveckla och förbättra
preventionen. Vidare har samordningsfrågor m.m.
nyligen tagits upp i utredningssammanhang.
Socialutskottet bedömer att ett omfattande arbete
pågår med syfte att förbättra stödet till barn och
ungdomar med psykiska problem. Med hänvisning till
socialutskottets utförliga redovisning i frågan
anser kulturutskottet att något särskilt uttalande
från riksdagen inte är nödvändigt för att frågor som
på olika sätt har betydelse för självmordsprevention
och för stöd och vård skall uppmärksammas. Motion
Kr33 (fp) yrkande 8 avstyrks därför.
Kompetens och entreprenörskap (5.3)
Lära för livet - modern kunskapssyn i skolan (5.3.1)
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att skolans arbetssätt måste
bidra till att utveckla elevernas förmåga att lära.
Regeringen hänvisar i propositionen till den
utvecklingsplan för förskola, skola och
vuxenutbildning som regeringen avsåg lägga fram för
riksdagen under våren 1998. Planen har senare lagts
fram i skrivelse 1998/99:121, vilken behandlats av
riksdagen den 27 oktober 1999 (bet. 1999/2000:UbU4,
rskr. 1999/2000:14).
Motionsförslag
Motion Kr33 (fp) tar upp en rad frågor som rör
skolan och ungdomars utbildning.
Den första frågan rör behovet av en bättre
arbetsmiljö för elever i skolan (yrkande 1).
Motionärerna anser att arbetsmiljön, både den
fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, har
ägnats alltför liten uppmärksamhet under senare år.
Det kan gälla dålig ventilation, olämpliga
byggnadsmaterial, mobbning, våld, grovt och
kränkande tilltal m.m.
I motionen hemställs också om ett uttalande från
riksdagen om ungdomars utbildning. I motionen tas
upp allt ifrån antalet utbildningsplatser och
attitydskillnader mellan flickor och pojkar vid
utbildningsval till brister i undervisningen i
grundskolan och gymnasieskolan (yrkande 3).
Motionärerna hänvisar till att dessa frågor
utvecklats i andra motioner från Folkpartiet om
förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och
högskolan.
Motionärerna tar även upp frågan om förbättrade
insatser i skolan för hörselskadade barn (yrkande
6). Det är enligt motionärernas mening viktigt att
man tar reda på vilket stöd dessa barn behöver innan
de placeras i en vanlig skola. Det behövs både
akustikanpassning av lokaler och fortbildning av
lärare om hörselskador. Vidare bör föräldrar få stöd
och hjälp.
Slutligen tar motionärerna upp frågan om insatser
för elever med läs- och skrivsvårigheter (yrkande
10). De understryker vikten av tidiga insatser,
redan från förskolenivå, och av en gedigen
utbildning för lärare om dyslexi,
habiliteringsmetoder och åtgärdsprogram.
Motionärerna anser också att det behövs fler
dyslexicentrum i landet.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet hänvisar till att utskottet
nyligen har behandlat och avstyrkt motionsyrkanden
med anknytning till skolans arbetsmiljö (bet.
1998/99:UbU11). Riksdagen har avslagit samtliga
yrkanden. Utskottet har i betänkandet behandlat både
den fysiska arbetsmiljön i skolan (s. 53) och
åtgärder mot mobbning i skolan (s. 23-26).
I fråga om den fysiska arbetsmiljön i skolan har
utskottet redovisat att Folkhälsoinstitutet,
Stiftelsen Skolans Uterum, Boverket m.fl. bedriver
verksamheter inom området.
Åtgärder mot mobbning i skolan berörs i arbetet
inom en projektgrupp inom Utbildningsdepartementet
som har till uppgift att utveckla värdegrundsarbetet
i skolorna. Även Skolverket bedriver ett omfattande
arbete med värdegrundsfrågorna. Skolverket har fått
regeringens uppdrag att utarbeta kommentar- och
referensmaterial om hur man lokalt kan arbeta med
värdegrundsfrågor, t.ex. mobbning och trakasserier
på grund av kön eller sexuell identitet.
Kommentarmaterialet presenterades i maj i år, medan
referensmaterialet blir färdigt under hösten.
Skolverket har också fått i uppdrag att i början av
år 2000 redovisa en fördjupad studie avseende
värdegrunden.
Vidare har Skolverket regeringens uppdrag att
genomföra en nationell kvalitetsgranskning av
skolans arbete mot mobbning.
Med hänvisning till vad som redovisats i det
tidigare betänkandet avstyrker utbildningsutskottet
motion Kr33 (fp) yrkande 1.
Med anledning av motionsyrkandet om ungdomars
utbildning redovisar utbildningsutskottet att en
utbyggnad av grundutbildningen vid universitet och
högskolor har beslutats avseende perioden 1997-2000.
Enligt 1999 års vårproposition (prop. 1998/99:100,
s.150) beräknas medel för 10 000 nya högskoleplatser
fr.o.m. den 1 juli 2001 samt för ytterligare 10 000
platser fr.o.m. den 1 juli 2002. Högskolan har
tillförts sammantaget 68 000 nya permanenta platser
under perioden 1997-2000.
Utbildningsutskottet anför att det råder en bred
politisk enighet om det övergripande målet när det
gäller jämställdhetspolitiken på utbildningsområdet,
nämligen att flickor och pojkar skall ha lika rätt
och möjligheter. Det finns också en samsyn om
behovet av aktiva insatser för att målet skall nås.
Åtgärder bör vidtas så tidigt som möjligt för att
bryta det könssegregerade mönstret i fråga om
utbildningsval. Senast i betänkande 1998/99:UbU6
framhålls att förskolan har en betydelsefull uppgift
i arbetet med att främja jämställdhet mellan könen
(jfr läroplanen för förskolan, Lpfö 98).
Skolverket har ålagts att under år 1999 öka sin
uppföljning och utvärdering av hur
jämställdhetsperspektivet införs i undervisningen.
Utskottet hänvisar också till projektgruppen för
arbete med värdegrunden i skolan. Synen på
jämställdhet som både en värdegrundsfråga och en
pedagogisk fråga i skolan har accentuerats under
senare år. Arbetet med att främja jämställdhet
mellan könen har lyfts fram i skollag och
läroplaner. Utskottet understryker att detta måste
få genomslag i skolans undervisning och verksamhet i
övrigt.
Utbildningsutskottet tar upp frågan om att vissa
elever i skolan inte lyckas nå de uppsatta målen.
Skolhuvudmännen har ett tydligt ansvar för att alla
elever ges möjlighet att nå grundskolans mål. Varje
kommun och skola skall noga analysera resultaten,
värdera dem och ange konkreta åtgärder för
förbättringar. Rektor har enligt
grundskoleförordningen (5 kap. 1 §) ett ansvar för
att ett åtgärdsprogram upprättas för alla elever som
behöver särskilda stödinsatser. Ett flertal åtgärder
har vidtagits under senare år för att stärka arbetet
med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i
skolan, bl.a. har en förordning utfärdats om
kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS
1997:702). Skolverket har tagit fram flera skrifter,
bl.a. Allmänna råd (1999:1) och Verktyg för
utvärdering (1999), i syfte att stödja kommuners och
skolors arbete med utvärdering och kvalitetssäkring.
Utbildningsutskottet anser att resultaten i
gymnasieskolan behöver förbättras och att andelen
elever med slutbetyg bör öka. En utveckling av
gymnasieskolan pågår för närvarande i flera viktiga
avseenden, bl.a. undersöks möjligheten att
etappindela kärnämnena. En ny lärlingsutbildning
införs fr.o.m. den 1 juli 2000.
Utbildningsutskottet påminner om att - med undantag
för det fåtal elever som får sin utbildning i den
statliga specialskolan - det stora flertalet elever
med svåra funktionshinder finns i den kommunala
skolan. Kommunerna har det grundläggande ansvaret
för stöd till skolan i specialpedagogiska frågor.
Hjälp till kommunerna ges av Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH), landstingens
pedagogiska hörselvård, resurscenter, kunskapscenter
m.fl. I proposition 1998/99:105 i maj 1999 har bl.a.
föreslagits att specialskolorna för döva och
hörselskadade barn skall upphöra att vara egna
myndigheter och att de skall föras samman till en ny
myndighet som skall ledas av en styrelse.
Specialskolan som skolform behålls för döva och
hörselskadade elever. En förändrad stödorganisation
skall bidra till ökad samverkan mellan stat, kommun
och landsting, bl.a. genom att samordna resurser som
finns spridda på olika organ (bet. 1999/2000:UbU4,
rskr. 1999/2000:14).
Utbildningsutskottet hänvisar till sin utförliga
behandling år 1998 av frågor om läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi i betänkandet Läroplan för
det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, m.m. (bet. 1997/98:UbU18 s. 15-19).
Utskottet anförde där att tillräckliga resurser
måste avsättas i kommunerna för elever i behov av
särskilt stöd. Ett åtgärdsprogram för en sådan elev
skall föregås av en utredning som innehåller en
analys av elevens problem. För vissa elever kan det
vara befogat med en bredare utredning, t.ex. en
bedömning av psykolog, logoped eller annan
erforderlig specialist. Skolan måste ta ansvar för
att kartlägga och analysera elevens specifika
språksituation. Därefter bör eleven få den hjälp den
behöver, inklusive olika kompensatoriska åtgärder.
Det är angeläget att skolorna har tillgång till
specialistkompetens såsom psykologer, logopeder och
speciallärare. Det är dock en kommunal angelägenhet
att anställa erforderlig personal och att organisera
verksamheten i skolan, heter det i betänkandet.
Regeringen har i propositionen om elever med
funktionshinder (prop. 1998/99:105) informerat om
att den avser att införa åtgärdsprogram för elever i
behov av särskilt stöd i de skolformer i det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom som i
dag inte omfattas av ett sådant krav, samt i
motsvarande fristående skolor. I 1999 års ekonomiska
vårproposition 1998/99:100 beräknades medel för en
treårig satsning på kompetensutveckling bl.a. i
syfte att stärka förutsättningarna för elever i
behov av särskilt stöd att nå målen. En utredning
har tillsatts för att göra en översyn av skollagen
(dir. 1999:15) för att bl.a. överväga hur det
kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och
likvärdighet skall tydliggöras i skollagen.
Arbetsmarknadsutskottet anför att det i uppdraget
för den parlamentariskt sammansatta kommittén för
översyn av skollagen, m.m. (dir. 1999:15) ingår att
göra en översyn och vid behov föreslå förändringar
av regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas
säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och
skolverksamheten, särskilt avseende bl.a.
arbetsmiljölagstiftningen. Även frågor kring
kränkande behandling skall ingå i utredningsarbetet.
Arbetsmarknadsutskottet betonar vikten av att
övergången mellan skola och arbetsliv underlättas på
olika sätt. Självfallet måste utbildningssystemet
och utbildningens innehåll fortlöpande anpassas till
nya förutsättningar i arbetslivet. Utskottet ser
därför positivt på att ett nytt tekniskt program i
gymnasieskolan och en ny form av lärlingsutbildning
kommer att införas hösten 2000. Försöksverksamhet
med kvalificerad yrkesutbildning (KY) bedrivs under
perioden 1996-2001. En tredjedel av utbildningen
sker i arbetslivet och finansieras av arbetsgivaren.
Från och med 1999 omfattar försöksverksamheten
12 000 platser per år. Regeringens utgångspunkt är
att verksamheten skall bli reguljär från år 2002.
Arbetsmarknadsutskottet avstyrker motion Kr33 (fp)
yrkandena 1 och 3.
Kulturutskottets ställningstagande
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande gjort en
ingående redovisning av tidigare och nu aktuell
riksdagsbehandling, av pågående utredningsarbete och
av givna uppdrag till myndigheter beträffande de
frågor om skolans arbetsmiljö, ungdomars utbildning
samt insatser för hörselskadade och dyslektiska
elever som - med hänvisning till andra motioner från
Folkpartiet i dessa frågor - tas upp i motion Kr33
(fp).
Utbildningsutskottet, liksom
arbetsmarknadsutskottet, avstyrker motionens yrkande
1 om skolans arbetsmiljö med hänvisning till det
ansvar och den utvecklingsverksamhet som åvilar
berörda myndigheter och det arbete som görs bl.a.
inom skollagsutredningen och projektgruppen för
arbete med skolans värdegrund. Kulturutskottet
hänvisar till vad som anförts i de båda yttrandena
och föreslår att riksdagen avslår motion Kr33 (fp)
yrkande 1.
Både utbildningsutskottet och
arbetsmarknadsutskottet gör utifrån sina
utgångspunkter och tidigare behandling av frågor om
ungdomars utbildning en grundlig genomgång av
utvecklingen under de senaste och de kommande åren.
Mot bakgrund av vad där redovisats och anförts anser
kulturutskottet att motion Kr33 (fp) yrkande 3 inte
bör föranleda ytterligare något uttalande från
riksdagen om ungdomars utbildning. Motionens yrkande
3 avstyrks.
Utskottet avstyrker även motion Kr33 (fp) yrkande 6
om ett uttalande från riksdagens sida om insatser
för hörselskadade barn och ungdomar. Utskottet
hänvisar därvid till vad utbildningsutskottet
utförligt redovisat i sitt yttrande om åtgärder för
barn med särskilda behov, vilka aviserats i
proposition 1998/99:105. Utbildningsutskottets
betänkande i frågan (bet. 1999/2000:
UbU4) behandlades nyligen av riksdagen (rskr.
1999/2000:14).
Slutligen föreslår utskottet - med hänvisning till
utbildningsutskottets yttrande - att riksdagen
avslår motion Kr33 (fp) yrkande 10 om barn och
ungdom med läs- och skrivsvårigheter.
Nätverk till stöd för nya verksamheter över hela
landet (5.3.2) och Informell utbildning - en nyckel
till framtida kompetenser (5.3.3)
Utskottet har inte funnit anledning att kommentera
vad regeringen anfört om uppbyggnaden av nätverk för
att stärka erfarenhetsutbyte mellan olika
ungdomscentrum m.m. och stimulera till fler sådana
verksamheter (avsnitt 5.3.2) och om ett uppdrag till
Ungdomsstyrelsen beträffande informell utbildning i
ungdomsorganisationer m.fl. (avsnitt 5.3.3).
Ungdomar som entreprenörer - att skapa sina egna
jobb (5.3.4)
Regeringens bedömning
Regeringen anför att Ungdomsstyrelsen skall få i
uppdrag att i samråd med NUTEK och Sveriges
exportråd analysera utvecklingen av den s.k.
upplevelseindustrin, särskilt musik men även
litteratur och drama. Ungdomsstyrelsen skall lämna
förslag till insatser som särskilt kan uppmuntra
ungdomars initiativ på detta område. Regeringen
lägger inte fram några förslag till riksdagen i
frågan.
Motionsförslag
Enligt motion Kr30 (kd) yrkande 10 behövs det en
helhetssyn och en samlad arbetsmarknads- och
näringspolitik samt utbildningsinsatser för att
uppmuntra och stimulera ungdomars entreprenörskap.
Det räcker inte med insatser endast inom de av
regeringen nämnda områdena. Även skolan kan ha
betydelse för att ge eleverna förståelse för
företagandets roll och betydelse i samhället. Ett
nytt nationellt program med inriktning mot
företagande och entreprenörskap, kurser på
folkhögskolor och insatser inom
arbetsmarknadspolitiken bör kunna uppmuntra till
eget företagande.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet påpekar att utskottet vid ett
flertal tillfällen har behandlat och avstyrkt
motionsyrkanden om att ett nationellt program med
inriktning på företagande och entreprenörskap skall
inrättas (senast i bet. 1998/99:UbU3 s. 16) och om
kurser inriktade mot entreprenörskap inom högskolan
(senast i bet. 1998/99:UbU7 s. 29). Riksdagen har
avslagit dessa yrkanden.
Ansvaret för kursutbudet vid högskolan ligger -
inom vissa mycket vida ramar satta av statsmakterna
- sedan åtskilliga år på varje universitets och
högskolas styrelse. I databasen ASKen,
Högskoleverkets och lärosäternas automatiska
utbildningskatalog, finns kurser under sökordet
entreprenör vid flera lärosäten. När det gäller
inrättande av ett särskilt nationellt program inom
gymnasieskolan med inriktning på företagande och
entreprenörskap pekar utskottet bl.a. på att
arbetslivs- och företagarfrågor berörs i
programmålen för flera program och i flera
kursplaner. Det finns ett betydande utrymme för
flexibla lösningar på lokal nivå, vilket många
kommuner har utnyttjat, inte minst för att anordna
olika former av företagarutbildning. Regeringen har
aviserat en översyn av de nuvarande nationella
programmen.
Utbildningsutskottet betonar skolans betydelse för
att lägga grunden för ett positivt förhållningssätt
när det gäller entreprenörskap och företagsamhet.
Det finns ett särskilt nätverk för Entreprenörskap i
skolan (NESK).
Arbetsmarknadsutskottet påminner om att regeringen
under de senaste åren har intensifierat arbetet med
att identifiera och lösa sådana problem som särskilt
de små företagen upplever, bl.a. för att främja
invandrares och unga människors företagande.
Även ungdomar kan få starta-eget-bidrag om de
bedöms ha förutsättningar för detta. Med EU-stöd har
nya metoder utvecklats för att förbereda start av
eget företag och för nätverksbyggande för att stötta
blivande och nya företagare. Likaså har utbildning i
kooperativt företagande ägt rum. Goda exempel har
tagits fram av en utvärderingsgrupp tillsatt av
Övervakningskommittén för Europeiska socialfondens
mål 3 inom "Projekt att lära av". Exemplen avser
bl.a. entreprenörskap, nya nischer,
växthus/företagsvagga och tillvaratagande av
invandrares kunskaper för export.
Kulturutskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det
självfallet behövs en helhetssyn på unga människors
möjligheter till eget företagande. I propositionen
uppmärksammas sådana delar av marknaden som kan
förmodas vara av särskilt intresse för ungdomar som
vill pröva ett eget företagande. Som påvisas i
utbildningsutskottets och arbetsmarknadsutskottets
yttranden finns den av motionärerna efterlysta
helhetssynen i de samlade insatser som görs bl.a.
inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdena.
Utskottet anser att det kan vara av värde att det
som redan görs inom många områden kompletteras även
med ett sådant uppdrag till Ungdomsstyrelsen som
regeringen aviserar. Något uttalande från riksdagens
sida torde inte vara nödvändigt, varför motion Kr30
(kd) yrkande 10 avstyrks.
Arbetsmarknadsfrågor
Motionsförslag
I fyra motioner tas upp frågor som på olika sätt rör
ungdomarna och arbetsmarknaden. I
arbetsmarknadsutskottets yttrande 1999/2000:AU1y
lämnas en utförlig redovisning av motionernas
innehåll vad gäller arbetsmarknadsfrågor.
I motion Kr30 (kd) hemställs om åtgärder mot
ungdomsarbetslösheten (yrkande 3). Motionärerna
framhåller att det fortfarande är många ungdomar som
är långtidsarbetslösa. De efterlyser en bredare och
mera offensiv politik för att skapa arbeten åt
ungdomar. Satsningar på lärlingsutbildning,
skattelättnader inom tjänstesektorn, mera flexibel
lönesättning och en modernare och mera flexibel
arbetsrättslagstiftning nämns. Den lokala samverkan
för att minska arbetslösheten bör öka. Information
om goda exempel, såsom företagsförlagd
arbetsmarknadsutbildning, bör spridas.
En förändrad arbetsrätt som bl.a. medger
individualisering, en mera flexibel lönesättning
samt ersättning av arbetslöshetsförsäkringen med en
omställningsförsäkring föreslås i motion Kr31 (m)
yrkandena 3 och 4. I motionen hemställs också om
koncentration av arbetsmarknadspolitiken på
lärlingsutbildning och på arbetsmarknadsutbildning
för specifika yrkesområden (yrkande 5).
Även i motion Kr32 (c) föreslås ändringar av
arbetsrätten och arbetslöshetsförsäkringen (yrkande
5). Motionärerna anför att det finns skäl att
misstänka att ungdomars svårigheter på
arbetsmarknaden hänger samman med regelverken på
arbetsmarknaden.
Ungdomars svårigheter att komma in på
arbetsmarknaden skulle minska om arbetsrätten
ändras, anförs det också i motion Kr33 (fp).
Bakgrundsbeskrivningen i propositionen pekar enligt
motionärernas mening på att traditionella
arbetsformer hindrar ungdomars arbetstillfällen. Nya
arbetsformer kräver en ändrad arbetsrätt (yrkande
2).
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Som kulturutskottet tidigare nämnt har
arbetsmarknadsutskottet inledningsvis i sitt
yttrande gjort en värdefull redovisning av
situationen på arbetsmarknaden för ungdomar och av
olika slag av insatser som görs för dem samt av
vissa utvärderingar och rapporter som gjorts.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar i likhet med
regeringen att förutsättningarna för att leva ett
självständigt liv underlättas av att man har ett
arbete, en egen bostad och en egen ekonomi. Det kan
finnas anledning att anta att ungdomar som står
utanför arbetsmarknaden i större utsträckning än
andra upplever att de saknar möjligheter till
inflytande och delaktighet liksom att deras
engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande
inte tas till vara som en resurs. Mot denna bakgrund
anser arbetsmarknadsutskottet att det måste ses som
angeläget att underlätta ungdomars förankring i
arbetslivet.
Unga människor måste ha rimliga förutsättningar att
självständigt försörja sig. Likaså är det väsentligt
att väl fungerande insatser riktas till de ungdomar
som är i behov av särskilt stöd för att etablera sig
på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutskottet betonar
starkt vikten av att en situation som innebär passiv
väntan på en åtgärd i största möjliga utsträckning
måste undvikas.
Det är viktigt att fortsatta insatser görs för att
uppnå verksamhetsmålet för Arbetsmarknadsverket när
det gäller ungdomsgarantin. Av
Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) kvartalsrapport
1999:2 framgår att samtliga län utom tre bedömer att
man under året kommer att klara målet. Av de tre
resterande länen beräknar två att de kommer att
uppnå 99 % måluppfyllelse medan det tredje räknar
med att uppnå 98 %. Genom löpande uppföljning och
bättre bevakning av dem som riskerar att bli
långtidsarbetslösa, intensiv platsförmedling och
bättre kartläggningsmetodik samt väl fungerande
samarbete mellan arbetsförmedlingar och kommuner bör
målet kunna nås.
Ungdomsinsatserna bygger på att det finns en
samverkan mellan den unga individen, kommunen och
arbetsförmedlingen. Kommunförbundets utvärdering
pekar på att brister förekommer i denna samverkan på
vissa håll. Arbetsmarknadsutskottet betonar vikten
av att arbetsformerna utvecklas så att de blir så
smidiga och effektiva som möjligt. Ungdomsstyrelsen
bör, som regeringen påpekar, stödja kommunerna i
deras strävan att utveckla framgångsrika former för
den kommunala utvecklingsgarantin och liknande
åtgärder för ungdomar.
Ansträngningarna att bereda plats på
arbetsmarknaden för unga funktionshindrade måste
enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning
fortsätta.
Många ungdomar får sin första erfarenhet av
förvärvsarbete genom arbete på ferier. Det är därför
positivt att regeringen medgivit att AMS får använda
medel från anslaget för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för att skapa feriearbete för
gymnasieungdomar.
Det finns enligt arbetsmarknadsutskottets
uppfattning anledning att noga följa utvecklingen
när det gäller unga kvinnors anknytning till
arbetsmarknaden. Utskottet betonar starkt betydelsen
av fortsatta åtgärder för att motverka
könsuppdelning på arbetsmarknaden. Enligt
förordningen om den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten (1987:405) har
arbetsmarknadsmyndigheterna i uppdrag att verka för
kvinnors och mäns rätt till arbete på lika villkor
och att motverka en könsuppdelad arbetsmarknad.
Vidare anges det i Arbetsmarknadsverkets
regleringsbrev för budgetåret 1999 att de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall användas så
att de tillsammans med anvisningen av lämpliga
sökande till de lediga platserna medverkar till att
bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att regeringen
i vårpropositionen (prop. 1998/99:100) redovisade
att den under hösten 1999 avser att lägga fram en
proposition om regelverket för lönebildningen. Också
när det gäller arbetslöshetsförsäkringen bereds
frågan om eventuella förändringar i
Regeringskansliet efter det att två olika
utredningar har lagt fram förslag om förändringar
(DELTA Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga
jobb och arbetslöshetsersättning, SOU 1999:27,
respektive Indexering av högsta och lägsta
dagpenningnivå i arbetslöshetsförsäkringen, Ds
1999:10). En arbetsgrupp har tillsatts inom
Näringsdepartementet med uppgift att se över
regeltillämpningen m.m. inom försäkringen. Översynen
skall ta sikte på att förbättra försäkringens
samverkan med arbetsmarknadspolitiken i övrigt.
Uppdraget skall redovisas under september 1999.
Arbetsmarknadsutskottet har vid ett flertal
tillfällen behandlat frågan om regelförenklingar på
arbetsmarknadspolitikens område, t.ex. i betänkande
1998/99:AU1. Där betonade utskottet att ytterligare
ansträngningar måste göras för att tillskapa ett
regelverk som är lätt att överblicka och tillämpa
samtidigt som det ger god effektivitet i insatserna.
Också när det gäller frågan om förändringar i
arbetsrätten hänvisar arbetsmarknadsutskottet till
sitt uttalande i betänkande 1998/99:AU1. Där gjorde
utskottet bedömningen att det är angeläget att samla
erfarenheter av de nya arbetsrättsliga reglerna
rörande bl.a. överenskommen visstidsanställning
innan några ytterligare regeländringar övervägs.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att de frågor
som tas upp i motionerna är uppmärksammade och att
förslag i flera fall bereds inom Regeringskansliet.
Med det anförda avstyrker arbetsmarknadsutskottet
motionerna Kr30 (kd) yrkande 3, Kr31 (m) yrkandena
3-5, Kr32 (c) yrkande 5 och Kr33 (fp) yrkande 2.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet - liksom arbetsmarknadsutskottet -
framhåller det självklara förhållandet att
förutsättningarna för att leva ett självständigt liv
underlättas av att man har ett arbete. Det är mycket
troligt att ungdomar som står utanför
arbetsmarknaden i större utsträckning än andra
upplever att de saknar möjligheter till inflytande
över sitt eget liv och till delaktighet i
samhällslivet. Det är, som starkt framhålls även i
motionerna, angeläget att underlätta ungdomars
förankring i arbetslivet. Unga människor måste ha
rimliga förutsättningar att självständigt försörja
sig. Det är väsentligt att väl fungerande insatser
riktas till de ungdomar som är i behov av särskilt
stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Passiv
väntan på något slag av åtgärd måste i största
möjliga utsträckning undvikas.
Som arbetsmarknadsutskottet konstaterar är de
frågor om arbetsmarknaden som tas upp i motionerna
redan uppmärksammade av regeringen. Förslag i flera
frågor bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Mot bakgrund härav och av vad som anförs om
ungdomars situation på arbetsmarknaden m.m. både i
propositionen och i arbetsmarknadsutskottets
yttrande anser utskottet att några uttalanden från
riksdagens sida i dessa frågor inte är påkallade.
Motionerna Kr30 (kd) yrkande 3, Kr31 (m) yrkandena
3-5, Kr32 (c) yrkande 5 och Kr33 (fp) yrkande 2
avstyrks.
Bostadsfrågor
Motionsförslag
I motion Kr30 (kd) föreslås en bred översyn av
bostadspolitiken ur ett ungdomsperspektiv (yrkande
4). Motionärerna framhåller att ungdomar framför
allt i storstäder och på högskoleorter får allt
svårare att hitta bostäder som de har råd med.
Tidigare subventioner har medfört att små och
billiga bostäder försvunnit. Ändrade skatteregler,
minskade räntebidrag, hyressättning,
hyreslagstiftningens utformning, hög arbetslöshet
bland ungdomar m.m. har gjort det allt svårare för
dem att etablera sig på bostadsmarknaden.
Byggnadslagstiftning och reglerna för
bostadssubventionering måste ses över. Även ungdomar
bör kunna få bostadsbidrag. Bosparande bör
stimuleras.
Enligt motion Kr32 (c) bör en översyn göras av
reglerna inom byggområdet (yrkande 6). Det måste bli
billigare för ungdomar att skaffa sig en bostad.
Regelsystemet bör tillåta enklare bostäder och
förbättra konkurrensen inom byggsektorn.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i ett tidigare avsnitt av detta
betänkande tillstyrkt regeringens förslag att ett av
målen för ungdomspolitiken skall vara att ungdomar
skall ha goda förutsättningar att leva ett
självständigt liv.
En av förutsättningarna för ett självständigt liv
är tillgången till en egen bostad. Det är mycket
viktigt för unga människors frigörelse och
utveckling till vuxna människor att de har möjlighet
att skaffa sig en egen bostad, vilket i sin tur är
beroende av att de har möjlighet att etablera sig på
arbetsmarknaden och få en egen ekonomi.
Som regeringen konstaterar i propositionen kan
målen för ungdomspolitiken nås först om de får verka
sektorsövergripande och genomsyra verksamheten på
många politikområden. Utskottet förutsätter att ett
ungdomsperspektiv fortsättningsvis i högre grad
kommer att prägla åtgärderna inom bostadspolitiken.
Utskottet anser att det finns tecken på att ett
nytänkande beträffande ungdomsbostäder börjar få
insteg hos kommuner och byggherrar. Utskottet vill
också framhålla att det i flertalet kommuner finns
ett överskott på bostäder. Där är det således inte
fler bostäder som behövs, utan billigare bostäder
och möjligheter för ungdomar att få arbete och
därmed ekonomi som gör det möjligt att ha en egen
bostad.
Utskottet påminner om att ungdomars boende har
behandlats av bostadsutskottet i två betänkanden så
sent som vid föregående riksmöte (bet. 1998:99:BoU1
hösten 1998 och 1998/99:BoU8 i april 1999).
Bostadsutskottet har funnit skäl att ägna frågorna
stor uppmärksamhet. Bostadsutskottet har ansett att
regeringen och den bostadssociala beredningen (dir.
1998:56) bör följa dessa frågor mycket noga. Det
finns skäl för att ge ungdomars och studenters
bostadssituation särskild prioritet i beredningens
arbete. Bostadsutskottet har förutsatt - mot
bakgrund av att beredningen har en parlamentarisk
sammansättning - att så också blir fallet utan att
riksdagen gör något uttalande i frågan.
Bostadsutskottet har också redovisat att enligt
Boverkets byggregler kan de allmänt gällande kraven
på nybyggda bostäder i plan- och bygglagen PBL
(1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL) delvis
frångås, när det gäller särskilda boendeformer för
studerande och ungdomar. Utskottet vill också
påminna om att Byggkostnadsberedningens (dir.
1996:38) arbete skall redovisas i ett slutbetänkande
våren 2000.
Utskottet anser att det, mot bakgrund av det
anförda, för närvarande inte är påkallat att
riksdagen begär en särskild översyn eller utredning
om bostads- och byggpolitiken ur ett
ungdomsperspektiv, varför riksdagen bör avslå
motionerna Kr30 (kd) yrkande 4 och Kr32 (c) yrkande
6.
Ökat stöd till ungdomars engagemang för
demokrati, rättvisa och framtidstro (5.4)
Förstärkt stöd till lokal ungdomsverksamhet - bidrag
från AB Svenska Spel (5.4.1)
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att barn- och
ungdomsorganisationerna under kommande år kommer att
tillföras betydande belopp genom överskott från det
värdeautomatspel som AB Svenska Spel har koncession
att bedriva på restauranger. Det framtida
överskottet från värdeautomatspel bedöms uppgå till
uppskattningsvis 250 miljoner kronor årligen i
samband med att 7 000 värdeautomater har placerats
ut. Av överskottet bör 20 % tillfalla barn- och
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Detta
innebär ett tillskott på uppskattningsvis 50
miljoner kronor årligen.
Ungdomsstyrelsen bör enligt regeringens mening få i
uppdrag att utarbeta förslag till hur dessa medel
skall fördelas mellan barn- och
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet med
inriktning på såväl kultur som fritid.
Motionsförslag
I motion Kr32 (c) anförs att det är rimligt att -
som regeringen förordar - 20 % av vinsten från AB
Svenska Spels värdeautomater på restauranger går
till ungdomsverksamhet. Motionärerna är dock
tveksamma till att det förväntade totala överskottet
blir 250 miljoner kronor och föreslår därför att det
bör fastställas ett minimibelopp om 50 miljoner
kronor av vinsten för ungdomsverksamheten (yrkande
8).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringen har förordat en
rimlig fördelning av vinstmedlen från AB Svenska
Spels värdeautomater på restauranger, med 80 % till
idrottsrörelsens ungdomsverksamhet och 20 % till
barn- och ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet. Så länge den beräknade totala vinsten
från dessa spel ännu inte uppnåtts skulle
fördelningen avsevärt förskjutas om ett minimibelopp
för barn- och ungdomsorganisationerna skulle
fastställas. Utskottet avstyrker motion Kr32 (c)
yrkande 8.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att resultatet
av en utredning (dir. 1999:52) om föreningslivets
ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden
kommer att redovisas i ett betänkande i december
1999.
Stöd till utvecklingen av ungas egen organisering
(5.4.2)
Regeringens bedömning
Regeringen konstaterar att andelen ungdomar som
väljer att organisera sig i den traditionella
föreningsformen minskar men att det totala antalet
bidragsgrundande medlemmar i ungdomsorganisationerna
legat stabilt runt 600 000 under slutet av 1990-
talet. Ungdomar är engagerade och organiserar sig,
men de söker nya, flexibla och mer öppna
organisationsformer. Föreningar är inte alltid
avsedda att verka under lång tid utan bildas oftare
kring en särskild fråga eller ett konkret projekt.
En utveckling av ungdomarnas möjlighet till egen
organisering är viktig för att de skall få ett ökat
inflytande och en fritid på egna villkor.
Särskilda medel avses avsättas under ytterligare
två år för organisations- och verksamhetsutveckling
inom såväl befintliga som nya ungdomsorganisationer,
paraplyorganisationer och nätverk. Inom ramen för
denna satsning bör särskilt uppmärksammas de
politiska ungdomsförbundens möjligheter att verka på
skolorna också när det inte är valår.
Motionsförslag
Bidrag till de politiska ungdomsförbundens
information i skolorna bör enligt motion Kr30 (kd)
inte tas från medel avsatta för föreningsutveckling
för ungdomsorganisationerna (yrkande 7). Medel som
satsas på utveckling bör inte användas till en
reguljär verksamhet. Då de politiska
ungdomsförbundens verksamhet i skolorna är viktig
för den demokratiska utvecklingen, bör regeringen
återkomma med förslag om annan finansiering av denna
verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att stödja
utvecklingen av de politiska
ungdomsorganisationernas medverkan i skolan.
Utskottet anser, liksom motionärerna, att denna
verksamhet har stor betydelse för den demokratiska
utvecklingen. Utskottet kan emellertid inte förorda
att riksdagen begär att särskilda medel avsätts för
denna verksamhet, varför motion Kr30 (kd) yrkande 7
avstyrks.
Statsbidraget till ungdomsorganisationerna
Motionsförslag
Enligt motion Kr30 (kd) bör regeringen skyndsamt
lägga fram förslag för riksdagen om ändrade regler
för statsbidraget till ungdomsorganisationerna
(yrkande 12). I motionen redovisas att
Ungdomsstyrelsen på regeringens uppdrag utarbetat
ett förslag till nya bidragsregler. Motionärerna
anser att det föreslagna systemet måste göras
tydligare på flera punkter. De påpekar att förslaget
kommer att innebära att endast självständiga
ungdomsorganisationer kommer att kunna få bidrag och
att detta utesluter bidrag till sådana
organisationer som arbetar generationsövergripande.
De efterlyser också en förbättring av möjligheten
till bidrag för sådana organisationer, t.ex.
religiösa organisationer, som av ideologiska skäl
inte har individuellt medlemskap.
I tre motioner tas upp frågan om utformningen av
regler för statsbidrag till politiska
ungdomsorganisationer. Enligt motionerna Kr33 (fp)
yrkande 11 och Kr502 (fp) bör fördelningen av stödet
till dessa organisationer baseras på de politiska
partiernas mandatfördelning i riksdagen. Det bör
dessutom utgå en form av grundbidrag. Varje
politiskt ungdomsförbund har behov av en
organisatorisk bas för att kunna nå ut med
information riktad till unga människor och för att
ha möjlighet att åta sig att informera i skolan,
anförs det i motion Kr502 (fp).
Även i motion Kr508 (kd) hemställs att ett
mandatbaserat bidragssystem skall införas för de
politiska ungdomsorganisationerna. Det är angeläget
att ungdomars politiska intresse och engagemang
stimuleras. Det är de politiska
ungdomsorganisationerna som har störst möjlighet att
göra en insats härvidlag. Ett mandatbaserat
bidragssystem bör kombineras med ett
verksamhetsbaserat stöd, eftersom de politiska
ungdomsorganisationerna har ett varierande
medlemsantal som inte alltid återspeglar
moderpartiernas andel av väljaropinionen.
I motion Kr34 (s) föreslås ett bidragssystem som
premierar organisationer vars verksamhet
kompletterar samhällets insatser.
Bidragssystemet bör enligt motion Kr274 (mp) yrkande
60 bli mera flexibelt och inte innehålla ett sådant
ökat grundbidrag som Ungdomsstyrelsen föreslår.
Bidragssystemet bör kunna tillåta stöd även till
ungdomsverksamhet som bedrivs i form av projekt e.d.
utanför de vanliga organisationsformerna. Detta
skulle öka ungdomars möjlighet att ta egna
initiativ.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet hänvisar i sitt yttrande
1999/2000:KU2y till att den aktuella frågan tidigare
behandlats av kulturutskottet, som har
beredningsansvaret för frågor om regler för bidrag
till ungdomsorganisationerna.
Konstitutionsutskottet återger att kulturutskottet
bl.a. uttalat sin förståelse för att
organisationerna vill ha ett bidragssystem som inte
kan leda till att de beskylls för missbruk av
bidragssystemet genom icke korrekt
medlemsredovisning. Samtidigt har kulturutskottet
sagt att om storleken av bidraget till en
organisation skulle göras beroende av hur många
riksdagsmandat moderpartiet har, skulle detta
innebära ett frångående av en av huvudtankarna i
gällande system, nämligen att det är omfattningen av
organisationernas egen verksamhet som skall avgöra
bidragets storlek.
Konstitutionsutskottet finner för sin del inte
några avgörande invändningar mot det synsätt som
kulturutskottet givit uttryck för och avstyrker
motionsförslaget.
Kulturutskottets ställningstagande
I årets budgetproposition redovisar regeringen under
anslaget M 2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet att en utvärdering
av det målrelaterade bidragssystemet visat att vissa
formella regler riskerar att hämma föreningslivets
utveckling. Ungdomsstyrelsen har därför fått
regeringens uppdrag att göra en översyn och därvid
beakta konflikten mellan mål och regler.
Ungdomsstyrelsen överlämnade den 31 mars 1999
rapporten, Förslag till förändrade bidragsregler,
till regeringen. I rapporten föreslås vissa
förändringar av bestämmelserna i förordningen
(1994:641) om statsbidrag till
ungdomsorganisationerna. I budgetpropositionen
redovisar regeringen att förslaget har
remissbehandlats och att det bereds vidare inom
Regeringskansliet.
Konstitutionsutskottet avstyrker yrkandet om ett
mandatbaserat bidragssystem för politiska
ungdomsorganisationer och hänvisar till
kulturutskottets tidigare avstyrkande av ett sådant
förslag.
Kulturutskottet anser att den pågående beredningen
av förslaget till nya bidragsregler för stödet till
ungdomsorganisationerna inte bör föregripas genom
ett uttalande från riksdagens sida.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att riksdagen avslår motion Kr30 (kd) yrkande 12 om
ett nytt statsbidragssystem för stödet till
ungdomsorganisationerna.
Utskottet avstyrker även de motionsyrkanden som
innebär att riksdagen skall göra vissa uttalanden om
förändringar av reglerna för statsbidrag till
ungdomsorganisationerna, dvs. motionerna Kr33 (fp)
yrkande 11, Kr502 (fp) och Kr508 (kd) om stödet till
de politiska ungdomsorganisationerna.
Likaså avstyrker utskottet motionerna Kr274 (mp)
yrkande 60 om stöd till ungdomar som driver projekt
samt Kr34 (s) om stöd till ungdomsorganisationer som
kompletterar samhällets insatser.
Idrotten - vår största ungdomsrörelse (5.4.3)
I den nu aktuella ungdomspropositionen aviserar
regeringen ett förstärkt lokalt aktivitetsstöd inom
idrotten och särskilda insatser för idrottande
ungdomar i åldern 21 till 25 år.
Utskottet behandlar i sitt betänkande
1999/2000:KrU5 regeringens förslag i proposition
1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet och
motioner om idrottsfrågor väckta under 1998/99 års
riksmöte. Vidare behandlar utskottet i sitt
budgetbetänkande 1999/2000:KrU1 regeringens förslag
i budgetpropositionen och förslag i motioner om
medelsanvisning för budgetåret 2000 under anslaget
Stöd till idrotten.
Ungas egna visioner inför millennieskiftet (5.4.4)
och Bättre service till eldsjälar och projektmakare
(5.4.5)
Regeringen aviserar uppdrag till Ungdomsstyrelsen
beträffande projekt som lyfter fram ungas tankar
inför millennieskiftet och projekt som
vidareutvecklar samarbetet inom nätverket för
centrala bidragsgivare på ungdomsområdet.
Ungdomspolitik i kommunerna
(avsnitt 6)
Under avsnitten 6.1 En kommunal helhetssyn på
ungdomar och 6.2 Fritids- och kulturpolitik i
kommunerna redovisar regeringen vissa principiella
resonemang kring främst den kommunala fritids- och
kulturpolitiken samt kring utvecklingen av en samlad
kommunal ungdomspolitik. En allmän redovisning görs
under rubrikerna Tonårsboom, Brist på unga vuxna,
Rättvisa, Erfarenheter från arbetet med projektet
Kultur i hela landet, Generationsbokslut,
Studieförbunden en viktig resurs, Det kommunala
stödet till ungdomsföreningar och Kommunal
fritidsverksamhet i föreningsregi.
Satsning på Ung kultur (6.3)
Regeringens bedömning
Regeringen anför att det bör göras en särskild
treårig satsning på att stödja och stimulera
utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter
inom främst musik, teater, dans och eget skapande i
syfte att öka det lokala utrymmet för detta.
Regeringen har också i ett tidigare avsnitt (5.4)
betonat vikten av aktiviteter och mötesplatser där
olika åldersgrupper och generationer kan mötas för
att motverka effekterna av att vuxna och ungdomar i
dag på många sätt lever i skilda världar. Enligt
regeringens mening bör samling kring bl.a. musik och
dans spela en avgörande roll i detta sammanhang.
Motionsförslag
Enligt motion Kr33 (fp) avsätts en alltför liten del
till ungdomars kultur av de medel som går till
kulturändamål. Barn och ungdomar skall ha god
tillgång till ett rikt kulturutbud och ha möjlighet
till eget skapande. Skolorna, musik- och
kulturskolorna och biblioteken är hörnpelarna i den
lokala barnkulturen. Ungdomar prioriterar kultur som
de själva organiserar i informella och temporära
former framför kultur av mera traditionellt slag.
Kommunerna har ett stort ansvar för barnens och
ungdomarnas kultur. Stödet till kultur för och med
barn och ungdomar måste förstärkas (yrkande 4). I
dessa sammanhang måste också de funktionshindrade
barnens och ungdomarnas behov av kultur och
fritidsverksamhet uppmärksammas (yrkande 5).
Kulturen måste finnas tillgänglig där och när barn
och ungdomar kan ta del av den, anförs det i motion
Kr509 (kd). Även i denna motion framhålls det att
barn och ungdomar föredrar kulturupplevelser och
egna aktiviteter framför det som finns på
traditionella kulturinstitutioner. Ungdomar och
deras intressen bör i större utsträckning tas i
anspråk för kulturaktiviteter över
generationsgränserna. Ungdomsorganisationerna måste
ges möjlighet att förmedla kultur och göra de unga
kulturellt medvetna (yrkande 5). Även i denna motion
poängteras kommunernas ansvar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer med vad som anförs i
propositionen och motionerna om betydelsen av att
alla barn och ungdomar får god och nära tillgång
till kultur i en mångfald former och av att de får
möjligheter till eget skapande och kulturaktiviteter
både på sina egna villkor och i samverkan med andra
generationer.
När riksdagen hösten 1996 beslöt om en långsiktig
kulturpolitik var ett genomgående tema barns och
ungas rätt till både eget skapande och deltagande i
kulturlivet (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1,
rskr. 1996/97:129). Det betonades då - liksom i den
nu aktuella ungdomspropositionen - att barn och unga
inte är någon enhetlig grupp. De har olika
uppväxtvillkor, föräldrar med olika intressen och
olika ekonomiska förutsättningar. Barn och unga
skapar också sin egen kultur som vuxenvärlden måste
respektera och kommunicera med.
I den kulturpolitiska propositionen framhölls bl.a.
följande (prop. 1996/97:3).
Barn och ungdomar har olika behov. Barn måste tidigt
få ta del av ett brett kulturutbud och stifta
bekantskap med litteratur, konst, musik och historia
med stöd av engagerade vuxna. Kulturen blir på det
sättet ett viktigt redskap i barnets utveckling.
Ungdomar däremot har redan skaffat sig kulturella
preferenser där de ofta inte bara vill vara
kulturkonsumenter utan också kulturproducenter. En
kulturpolitik för unga människor måste därför också
ta sin utgångspunkt i deras eget skapande och
kreativa förmåga.
Språket är av stor betydelse för barn och unga.
Satsningar på litteratur och läsande för dessa
grupper är också ett av de prioriterade områdena i
denna proposition.
Utskottet vill i sammanhanget åter betona vikten av
att alla barn och unga i landet har tillgång till
det svenska språket, vilket är en förutsättning för
att de skall kunna vara delaktiga i det svenska
samhället och den svenska kulturen. På utskottets
förslag har riksdagen under hösten 1999 begärt att
en parlamentarisk språkpolitisk utredning tillsätts,
i vilken både ett traditionellt kulturarvsperspektiv
och ett demokratiskt perspektiv skall prägla arbetet
(bet. 1999/2000:KrU2, rskr. 1999/2000:7).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr33 (fp) yrkande 4 och Kr509 (kd)
yrkande 5.
Utskottet vill framhålla det självklara i att
ungdomar med funktionshinder skall ha lika
möjligheter som andra ungdomar att fullt ut ta del
av samhällslivet. Detta förhållningssätt kommer
också till uttryck i den nu aktuella
ungdomspropositionen, varför något uttalande från
riksdagens sida till regeringen i detta sammanhang
inte är nödvändigt. Motion Kr33 (fp) yrkande 5
avstyrks därför.
Utveckling av nya lokala lösningar för
ungdomars fritidsverksamhet (6.4) och
Behovet av lokaler för ungdomsverksamhet
(6.5)
I propositionen redovisas att en särskild satsning
på förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan
fritidsverksamhet för ungdomar skall göras samt att
ett uppdrag skall lämnas till Ungdomsstyrelsen om
kartläggning av tillgången på och kostnaderna för
lokaler för ungdomsverksamhet.
Internationellt samarbete (avsnitt
7)
En svensk strategi för ungdomsfrågor i EU
(7.1)
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att Sverige i EU-arbetet bör
koncentrera sig på insatser mot ungdomsarbetslöshet,
på ungdomars inflytande och delaktighet inom EU, på
ungdomsutbyten samt på ungdomar som i dag inte
utnyttjar EU:s förmåner.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet delar regeringens
uppfattning när det gäller vilka ungdomsfrågor som
Sverige bör koncentrera sina insatser på inom EU.
Arbetsmarknadsutskottet redovisar att i Sveriges
handlingsplan för sysselsättning från maj 1999
sammanfattas åtgärderna mot ungdomsarbetslöshet på
följande sätt:
· Ungdomar under 18 år ges en grundläggande
skolutbildning av god kvalitet.
·
· Arbetslösa ungdomar bistås med aktiva
arbetsförmedlingsinsatser.
·
· Arbetslösa ungdomar mellan 18 och 20 år ges
förbättrade möjligheter på den lokala
arbetsmarknaden genom det kommunala programmet
för ungdomar.
·
· Ungdomar mellan 20 och 24 år ges en aktiverande
och utvecklande insats på heltid.
·
Kulturutskottets bedömning
Kulturutskottet - liksom arbetsmarknadsutskottet -
delar regeringens uppfattning när det gäller valet
av ungdomsfrågor som Sverige bör koncentrera sina
insatser på inom EU.
Ungdomar som resurs i det internationella
arbetet (7.2)
Regeringens bedömning
Regeringen gör den bedömningen att fler
ungdomsorganisationer bör bjudas in till att delta i
den särskilda arbetsgruppen (C 1996:B) inom
Regeringskansliet om europeiska ungdomsfrågor.
Gruppens ställning bör stärkas och dess uppgifter
utökas till att även omfatta Östersjöfrågor samt det
nordiska samarbetet. Erfarenheterna från ungdomar
som deltagit i någon form av organiserat
ungdomsutbyte bör tas till vara. Arbetsgruppen bör
få i uppdrag att ta initiativ till ett samarbete med
Ungdomsstyrelsen, Svenska EU-programkontoret och
Sida för att sprida information om ungdomsutbytet
och dess effekter och om erfarenheter av det.
Motionsförslag
I motion Kr30 (kd) anförs att det internationella
samarbetet självfallet måste sträcka sig utanför
EU:s gränser, något som enligt motionen har glömts
bort i ungdomspropositionen. Ungdomar är en viktig
resurs i det internationella utvecklingssamarbetet.
Befolkningen i många utvecklingsländer har en mycket
låg genomsnittsålder. Även av denna anledning behövs
unga människors perspektiv i utvecklingsarbetet.
Sida bör få i uppdrag att lägga ett
ungdomsperspektiv på allt utvecklingssamarbete. Sida
bör även se över ungdomsorganisationernas
möjligheter att bedriva utvecklingssamarbete, ut-
bytesprogram och demokratibistånd (yrkande 13).
Vidare bör enligt motionen Ungdomsstyrelsen stödja
ungdomsorganisationerna i deras reguljära
internationella verksamhet. Bidrag för detta ändamål
bör inkluderas i statens ekonomiska
organisationsstöd (yrkande 14).
I kommande samarbete mellan Ungdomsstyrelsen,
Svenska EU-programkontoret och Sida för att sprida
information om ungdomsutbyte bör även den kompetens
som finns inom den ideella sektorn tas till vara
(yrkande 15).
Utskottets ställningstagande
Dagens ungdomsgeneration beskrivs ofta som en
internationaliserad generation. Aldrig förr har
ungdomar, oavsett etnisk och kulturell bakgrund,
haft så goda förutsättningar för internationella
kontakter och erfarenheter. Alltfler reser allt
längre bort och intresset för andra länder och
världsdelar ökar. Många av dagens ungdomar har
skaffat sig erfarenheter av utbytesprogram,
praktikarbete och biståndsarbete. Detta ger dem goda
förutsättningar på arbetsmarknaden och i det sociala
livet. Det ger också samhället som helhet fördelar
och nya möjligheter.
I samband med beredningen av ungdomspropositionen
och motionerna har utskottet uppvaktats av
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU).
Vid detta tillfälle berördes bl.a. ungdomars
intresse för och medverkan i internationellt
utvecklingssamarbete, särskilt demokratibistånd.
Representanterna för LSU redovisade att
ungdomsorganisationerna har haft möjlighet att lämna
sina synpunkter till Sida på utvecklingsfrågorna och
att de önskar att denna möjlighet utvecklas. LSU
anser att det finns problem med finansieringen av
ömsesidiga och kontinuerliga kontakter med
ungdomsorganisationer i andra länder. Finansieringen
får baseras på projektmedel som oftast måste sökas
hos olika finansieringskällor varje gång utbyte är
aktuellt.
Utskottet förutsätter att Sida även
fortsättningsvis utvecklar sitt samarbete med olika
ungdomsorganisationer som kan dela med sig av
erfarenheter och ge unga människors syn på
utvecklingsverksamheten. Utskottet förutsätter också
att man i det kommande samarbetet mellan
Ungdomsstyrelsen, Svenska EU-programkontoret och
Sida tar till vara de erfarenheter som ungdomar har
av arbete och medverkan i biståndsprojekt. Mot
bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion
Kr30 (kd) yrkandena 13 och 15.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt av betänkandet
redovisat att Ungdomsstyrelsen på regeringens
uppdrag sett över reglerna för statligt bidrag till
ungdomsorganisationerna och att regeringen för
närvarande bereder Ungdomsstyrelsens förslag efter
remissbehandling. I avvaktan på regeringens förslag
till nya bidragsregler föreslår utskottet att
riksdagen avstyrker motion Kr30 (kd) yrkande 14 om
stöd till ungdomsorganisationernas internationella
verksamhet.
Ekonomiska konsekvenser (avsnitt 8)
Utskottet behandlar i sitt betänkande 1999/2000:KrU1
frågor om anslag till Ungdomsstyrelsen och
ungdomsverksamhet budgetåret 2000.
Hemställan
Målstyrning av ungdomspolitiken
Utskottet hemställer
1. beträffande en samlad
ungdomsproposition varje mandatperiod, m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr509 yrkandena 1 och 4,
res. 1 (kd)
Mål för den nationella ungdomspolitiken
2. beträffande fråga om avslag på
propositionen i vad avser mål för den nationella
ungdomspolitiken
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr32 yrkande 1,
res. 2 (c)
3. beträffande mål för den nationella
ungdomspolitiken
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr30
yrkandena 1 och 2, 1998/99:Kr31 yrkandena 1 och
2 samt 1998/99:Kr32 yrkandena 2 och 3 godkänner
vad regeringen föreslår,
res. 3 (m)
res. 4 (kd)
res. 5 (c) villk. res. 2
Ungdomsstyrelsens verksamhet och genomförandet av
den nationella ungdomspolitiken
4. beträffande Ungdomsstyrelsens
verksamhet
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr30 yrkande
5 och 1998/99:Kr31 yrkande 6 godkänner vad
regeringen föreslår,
res. 6 (m)
res. 7 (kd)
Demokrati - inflytande och delaktighet
5. beträffande utredning om ungdomars
påverkansmöjligheter
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr35 yrkande 1,
Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och
framtidstro
6. beträffande försöksverksamheten med
lokala styrelser med elevmajoritet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 6 och
1998/99:Kr35 yrkande 2,
res. 8 (kd)
res. 9 (c, fp)
7. beträffande generationsaspekterna i den
politiska processen
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 11 och
1998/99:Kr509 yrkande 2,
res. 10 (kd)
8. beträffande ungdomars delaktighet i den
demokratiska beslutsprocessen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr509 yrkande 3,
9. beträffande ungdomars politiska uppdrag
vid flyttning till studieort
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 12,
res. 11 (c, fp)
10. beträffande sänkt rösträttsålder
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr35 yrkande 3 samt
1998/99:Kr36 yrkandena 1 och 3,
res. 12 (mp)
11. beträffande rösträtt som följer
kalenderår
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr36 yrkande 2,
res. 13 (mp)
12. beträffande Ungdomskanalen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkande 8,
res. 14 (m, kd, c, fp)
13. beträffande överläggningar om
ungdomars tillgång till kommunal information
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr32 yrkande 7,
res. 15 (c)
Rättvisa villkor - ingen får lämnas utanför!
14. beträffande uppdrag till
Integrationsverket och Skolverket om ungdomar
med annan etnisk och kulturell bakgrund
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr32 yrkande 4,
res. 16 (c)
15. beträffande metodutveckling för
förebyggande insatser mot drogmissbruk
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkande 9,
res. 17 (kd)
16. beträffande ett brett perspektiv på
missbruksfrågor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 7,
res. 18 (fp)
17. beträffande information till föräldrar
om narkotikamissbruk
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr29 yrkande 1,
18. beträffande skolans informationsansvar
om elevers narkotikamissbruk
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr29 yrkande 2,
19. beträffande vissa åtgärder mot
narkotikamissbruk
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr29 yrkandena 3 och 4,
res. 19 (m)
20. beträffande självmordsprevention
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 8,
Kompetens och entreprenörskap, m.m.
21. beträffande skolans arbetsmiljö
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 1,
res. 20 (kd, c, fp)
22. beträffande ungdomars utbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 3,
res. 21 (fp)
23. beträffande insatser för hörselskadade
barn
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 6,
res. 22 (c, fp)
24. beträffande läs- och
skrivsvårigheter
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 10,
res. 23 (fp)
25. beträffande ungdomars
entreprenörskap
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkande 10,
res. 24 (kd)
Arbetsmarknadsfrågor
26. beträffande lärlingsutbildning och
andra åtgärder mot ungdomsarbetslöshet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 3 i
denna del och 1998/99:Kr31 yrkande 5,
res. 25 (m) - delvis
res. 26 (kd) - delvis
27. beträffande vissa förändringar av
regelsystemen på arbetsmarknaden
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 3 i
denna del, 1998/99:Kr31 yrkandena 3 och 4,
1998/99:Kr32 yrkande 5 samt 1998/99:Kr33 yrkande
2,
res. 25 (m) - delvis
res. 26 (kd) - delvis
res. 27 (c)
res. 28 (fp)
Bostadsfrågor
28. beträffande en bred översyn av
bostadspolitiken ur ett ungdomsperspektiv
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 4 och
1998/99:Kr32 yrkande 6,
res. 29 (m, kd, c, fp)
Förstärkt stöd till lokal ungdomsverksamhet - bidrag
från AB Svenska Spel
29. beträffande bidrag till barn- och
ungdomsorganisationer från spelvinster
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr32 yrkande 8,
res. 30 (c)
Stöd till utvecklingen av ungas egen organisering
30. beträffande stöd till politiska
ungdomsorganisationers verksamhet i skolan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkande 7,
res. 31 (kd)
Statsbidraget till ungdomsorganisationerna
31. beträffande ett nytt
statsbidragssystem
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkande 12,
res. 32 (kd)
32. beträffande statsbidraget till de
politiska ungdomsorganisationerna
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr33 yrkande 11,
1998/99:Kr502 och 1998/99:Kr508,
res. 33 (kd, fp)
33. beträffande bidrag till ungdomar som
driver enskilda projekt
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 60,
34. beträffande bidrag till
ungdomsorganisationer som kompletterar
samhällets insatser
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr34,
Satsning på Ung kultur
35. beträffande ungdom och kultur
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr33 yrkande 4 och
1998/99:Kr509 yrkande 5,
res. 34 (fp)
36. beträffande funktionshindrade
ungdomars behov av fritidsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr33 yrkande 5,
res. 35 (kd, c, fp)
Ungdomar som resurs i det internationella arbetet
37. beträffande ungdomsorganisationernas
internationella verksamhet m.m.
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr30 yrkandena 13-15.
res. 36 (kd, fp)
Stockholm den 4 november 1999
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och
Anne-Katrine Dunker (m).
Reservationer
1. En samlad ungdomsproposition varje
mandatperiod, m.m. (mom. 1)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets hemställan under
rubriken Målstyrning av ungdomspolitiken (4.1) som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "de
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att riksdagen
under varje mandatperiod får tillfälle att mera
samlat och grundligt diskutera resultaten av den
förda ungdomspolitiken för att kunna ta ställning
till om och eventuellt hur målen bör förändras.
Utskottet har noterat att regeringen i propositionen
(s. 36) har anfört att Ungdomsstyrelsen vart fjärde
år till regeringen skall redovisa en fördjupad
analys av hur ungdomspolitiken utvecklas och att
denna analys skall kunna läggas till grund för
regeringens redovisning till riksdagen. Utskottet
anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen
till känna att en sådan redovisning bör göras i en
samlad ungdomspolitisk proposition under varje
mandatperiod i enlighet med förslaget i motion Kr509
(kd) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande en samlad ungdomsproposition
varje mandatperiod, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr509 yrkande 1
och med avslag på motion 1998/99:Kr509 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Fråga om avslag på propositionen i vad
avser mål för den nationella
ungdomspolitiken (mom. 2)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Mål för den nationella ungdomspolitiken
(4.2) och Precisering av den nationella
ungdomspolitiken (4.3) som börjar med "Utskottet
instämmer" och slutar med "nationella
ungdomspolitiken" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis påminna om att enligt
de av riksdagen år 1994 fastslagna riktlinjerna för
ungdomspolitiken bör de offentliga insatserna för
ungdomar i första hand vara stödjande och bygga på
ungdomars, föräldrars och andra närståendes
engagemang. Ungdomar skall ha rätt till goda
uppväxtvillkor som tillgodoser behovet av både
trygghet och personlig utveckling. Ungdomar skall
ges goda förutsättningar att etablera sig som vuxna
och göra egna val. Ungdomars personliga
ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och
inflytande skall främjas. Åtgärder inom olika
områden skall präglas av en helhetssyn på ungdomars
situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.
Myndigheter och organisationer bör samverka i ökad
utsträckning. Engagemanget i den ideella sektorn
skall tas till vara.
Utskottet anser att regeringens förslag till nya
övergripande mål för ungdomspolitiken bör avslås i
enlighet med motion Kr32 (c). Ungdomspolitiken bör i
högre grad ta sin utgångspunkt i ungdomars vilja och
kapacitet att ta ansvar både för sig själva och för
andra. I propositionen görs en olycklig
sammanblandning av stat och samhälle. De föreslagna
övergripande målen är alltför långtgående samtidigt
som de är otydliga. Det kan medföra en långtgående
reglering av kommunernas verksamhet och begränsa
möjligheterna till flexibla, lokala lösningar.
Fixerade statliga mål kan inte förenas med en
politik som avses att utformas på ungdomars egna
villkor. Ungdomspolitiken bör därför även i
fortsättningen styras av de riktlinjer som
fastställdes av riksdagen år 1994.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr32 (c)
yrkande 1 avslå regeringens förslag till mål för den
nationella ungdomspolitiken samt som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande fråga om avslag på
propositionen i vad avser mål för den nationella
ungdomspolitiken
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Kr32 yrkande 1 avslår regeringens
förslag till mål för den nationella
ungdomspolitiken, samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Mål för den nationella ungdomspolitiken (mom. 3)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Mål för den nationella ungdomspolitiken
(4.2) och Precisering av den nationella
ungdomspolitiken (4.3) som börjar med "Utskottet
instämmer" och slutar med "föreslagna målen" bort ha
följande lydelse:
Utskottet ställer sig något tvekande till
regeringens användning av begreppet ungdomspolitik
och till en indelning av politiken till att avse
olika grupper. Som anförs i motion Kr31 (m) klargör
inte regeringen innebörden av de tre föreslagna
målen. Regeringen beskriver ett antal problem
snarare än att redovisa hur den skulle vilja lösa
dessa genom konkreta åtgärder, t.ex. beträffande
utbildning och arbetsmarknad.
En politik för att främja ungdomar bör inte - som i
regeringens proposition - präglas av en strävan
efter att få in ungdomarna i de representativa
systemen. Dagens ungdomar är mer intresserade av att
ha direkt makt över sina egna liv. Ungdomar är
individualister som inte vill inordna sig i
kollektiva lösningar eller färdiga mallar. De har
ett starkt engagemang för politik om den handlar om
konkreta åtgärder för att t.ex. förbättra
undervisningen eller ge de unga arbete. Det är
därför viktigt att den förda politiken innehåller
sådana konkreta förslag inom olika områden.
Utskottet ifrågasätter starkt om ungdomars
engagemang för demokrati- och rättvisefrågor kan
ökas genom gamla metoder. Ungdomar vill i stället
att ungdomspolitiken skall fokuseras på ett nytt
sätt att leva, där utvecklingen på medie- och IT-
området ger nya uttrycks- och arbetsmöjligheter.
Denna utveckling bör tas till vara och beaktas i en
allmän strävan att stärka unga människors villkor
och engagemang för demokrati, rättvisa och
framtidstro. De av regeringen föreslagna målen bör
därför kompletteras med utgångspunkt i de nya
uttrycksmöjligheter som erbjuds ungdomar i dag genom
IT och nya medier samt alla de nya möjligheter som
följer av det numera avskaffade mediemonopolet.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr31 (m)
yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om en politik som gynnar
de unga.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande mål för den nationella
ungdomspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr31 yrkandena 1
och 2, med anledning av proposition 1998/99:115
samt med avslag på motionerna 1998/99:Kr30
yrkandena 1 och 2 och 1998/99:Kr32 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. Mål för den nationella ungdomspolitiken
(mom. 3)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Mål för den nationella ungdomspolitiken
(4.2) och Precisering av den nationella
ungdomspolitiken (4.3) som börjar med "Utskottet
instämmer" och slutar med "föreslagna målen" bort ha
följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion Kr30 (kd)
anser utskottet att det är motiverat att ha en
nationell ungdomspolitik som bidrar till att skapa
en helhetsbild av ungdomars situation. Den bör också
bidra till att samordna de statliga insatserna och
till att stödja föräldrar, kommuner, ideella
organisationer och andra krafter i samhället i deras
medverkan till att skapa positiva levnadsvillkor för
dagens och morgondagens ungdomar.
Frågor om ungdomars välbefinnande och trygghet är
kärnan i det ungdomspolitiska arbetet och bör
uppmärksammas mer än vad som görs i propositionen.
Ungdomspolitiken måste vidare ta till vara ungdomars
engagemang och åldersspecifika erfarenheter. Den
statliga ungdomspolitiken bör medge att ungdomar
själva formar sin framtid och medverka till att
grundvärderingar som demokrati, solidaritet och
människovärde överförs till kommande generationer.
En etik som betonar alla människors lika värde och
ansvaret för andra människor är en nödvändig grund
för de ungas utveckling. Etik och normsystem skall
syfta till fasthet och skydd av varje individ
samtidigt som de skall inspirera till utveckling av
personlighet, initiativ, nytänkande och
ansvarstagande.
Den statliga ungdomspolitiken måste markera att de
unga skall ges möjligheter att själva forma sina
liv. De offentliga insatserna får inte utformas
eller genomföras så att de leder till att de unga,
deras föräldrar och andra vuxna i deras närhet inte
känner sitt ansvar. Det offentliga skall aktivt
stödja de frivilliga, positiva krafterna i de ungas
närhet och ta ett särskilt ansvar för de mest
utsatta grupperna.
Det finns enligt utskottets mening anledning att
utveckla 1994 års riktlinjer för ungdomspolitiken
till nya, reviderade, övergripande mål, varvid det
bör understrykas att den statliga politiken skall
vara stödjande, inte styrande. Det första av de nu
föreslagna målen bör kompletteras och få följande
lydelse. "Ungdomar skall ha goda förutsättningar att
leva ett självständigt liv och att utvecklas utifrån
sina egna förutsättningar." I enlighet med motion
Kr30 (kd) borde det också tydligare framgå att det
andra och tredje målet är delar av en helhet som
innefattar både främjande av ungdomars
ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och
inflytande och tillvaratagande av de unga som en
resurs i samhället, där deras engagemang,
kreativitet, nytänkande och ifrågasättande bidrar
till dynamiken i det moderna samhället.
Vidare bör riksdagen, inte regeringen, fastställa
delmål i anslutning till de övergripande målen.
Därigenom skall riksdagen bättre kunna bedöma den
politiska inriktningen av ungdomspolitiken.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr30 (kd)
yrkandena 1 och 2 begära att regeringen återkommer
till riksdagen med förslag till omarbetade
övergripande mål i enlighet med motionen och förslag
till konkreta delmål.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande mål för den nationella
ungdomspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkandena 1
och 2, med anledning av proposition 1998/99:115
samt med avslag på motionerna 1998/99:Kr31
yrkandena 1 och 2 och 1998/99:Kr32 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Mål för den nationella ungdomspolitiken
(mom. 3)
Under förutsättning av avslag på reservation 2
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Mål för den nationella ungdomspolitiken
(4.2) och Precisering av den nationella
ungdomspolitiken (4.3) som börjar med "Utskottet
föreslår" och slutar med "föreslagna målen" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör komplettera de
tre övergripande målen för den nationella
ungdomspolitiken som föreslås i propositionen med
ett fjärde mål i enlighet med motion Kr32 (c)
yrkande 2. Enligt detta mål skall ungdomspolitiken
ge större förutsättningar för ungdomar att själva
och i samverkan med det omgivande samhället ta
ansvar för både sin egen och det omgivande
samhällets utveckling.
Verkligt inflytande för ungdomarna bör, som anförs
i motion Kr32 (c) yrkande 3, innebära makt att
påverka och makt att förändra. Ungdomar måste,
liksom andra medborgare, kunna få ett avgörande
inflytande över hur viktiga beslut som rör deras
vardag fattas. Det gäller makt över hur skolor och
fritidsgårdar styrs, makt över den fysiska
planeringen och över användningen av resurser
avsatta för ungdomars kultur. En nationell
ungdomspolitik måste syfta till att maktfrågor blir
belysta i allt politiskt beslutsfattande. Ungdomars
rätt till makt, inte bara rätt till inflytande,
skall slås fast.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr32 (c) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande mål för den nationella
ungdomspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr32 yrkandena 2
och 3, med anledning av proposition 1998/99:115
samt med avslag på motionerna 1998/99:Kr30
yrkandena 1 och 2 och 1998/99:Kr31 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
6. Ungdomsstyrelsens verksamhet (mom. 4)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Ungdomsstyrelsens verksamhet och
genomförandet av den nationella ungdomspolitiken
(4.4) som börjar med "Utskottet instämmer" och
slutar med "Ungdomsstyrelsens verksamhet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i
motion Kr31 (m) att den verksamhet som
Ungdomsstyrelsen bedriver bör begränsas och dess
struktur ses över. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag om att avskaffa
Ungdomsstyrelsen i dess nuvarande form. Vissa
uppgifter som bör finnas kvar, t.ex. fördelning av
bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna,
bör överlämnas till en annan organisation,
eventuellt till Kulturdepartementet. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr31 (m)
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande Ungdomsstyrelsens verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr31 yrkande 6
samt med avslag på proposition 1998/99:115 och
motion 1998/99:Kr30 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Ungdomsstyrelsens verksamhet (mom. 4)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Ungdomsstyrelsens verksamhet och
genomförandet av den nationella ungdomspolitiken
(4.4) som börjar med "Det bör" och slutar med
"Ungdomsstyrelsens verksamhet" bort ha följande
lydelse:
Det är enligt utskottets mening glädjande att den
första utvärderingen av Ungdomsstyrelsens verksamhet
visar att den nya myndigheten i stor utsträckning
utvecklats i enlighet med tankarna i den
ungdomspolitiska propositionen år 1994. Det är
viktigt att myndigheten fortsätter att utvecklas som
en expertmyndighet med bred kunskap. När myndigheten
nu får ett tydligare uppdrag att följa upp målen för
ungdomspolitiken är det också viktigt att dess roll
som kompetent myndighet och stödjande resurs för
kommuner, ideella organisationer och andra som
engagerar sig i ungdomsfrågor betonas. Det bör
vidare understrykas att styrelsen aldrig får agera
så att den hämmar organisationers eller enskildas
initiativ. Riksdagen bör med bifall till motion Kr30
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet sålunda anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande Ungdomsstyrelsens verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 5,
med anledning av proposition 1998/99:115 och med
avslag på motion 1998/99:Kr31 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
8. Försöksverksamheten med lokala styrelser
med elevmajoritet (mom. 6)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Demokrati i skolan (5.1.2) som börjar med
"Kulturutskottet anser" och slutar med "yrkande 2"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr30
(kd) yrkande 6 att utvidgad försöksverksamhet med
lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolor
bör avvisas. Även om ungdomarna på gymnasiet är mer
mogna än högstadieelever, och i vissa fall hinner
bli myndiga innan de lämnar skolan, bör fortfarande
vuxna ha det övergripande ansvaret för skolans
styrning. Det är inte rimligt att kräva av eleverna
att de skall ha ett helhetsgrepp över utbildningen
medan de är mitt uppe i den. Däremot kan de och
skall de ingå som en viktig del i den beslutande
processen. Mot denna bakgrund bör den
försöksverksamhet som bedrivits med elevmajoritet i
de lokala styrelserna i gymnasieskolan inte spridas
innan en ordentlig utvärdering gjorts.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr30 (kd) yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande försöksverksamheten med lokala
styrelser med elevmajoritet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 6
och med anledning av motion 1998/99:Kr35 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. Försöksverksamheten med lokala styrelser
med elevmajoritet (mom. 6)
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Demokrati i skolan (5.1.2) som börjar med
"Kulturutskottet anser" och slutar med "yrkande 2"
bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att
elevernas rätt och möjlighet till inflytande över
den egna studiesituationen utvecklas och ökas.
Eleverna skall inte vara hänvisade till att byta
skola, ämne, program eller klass för att få ett
inflytande över fördjupningskurser, läromedel eller
studietakt, för att ta några exempel. En annan inte
oviktig del av elevernas behov av inflytande gäller
arbetsmiljöfrågorna. Som anförts i motion Kr35 (fp)
måste eleverna ges en starkare ställning i dessa
frågor i ökande takt med stigande ålder. Elevstyrda
skolor i det kommunala skolväsendet är dock ingen
lösning på elevinflytandefrågorna. Det är fel att en
enskild kategori verksamma skall ha hela
styrelseansvaret. Ungdomar vill ha större inflytande
över den egna studiesituationen, bestämma mer i
klassrummet och i samband med de egna aktiviteterna.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr35 (fp) yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
6. beträffande försöksverksamheten med lokala
styrelser med elevmajoritet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr35 yrkande 2
och med anledning av motion 1998/99:Kr30 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Generationsaspekterna i den politiska
processen (mom. 7)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken En ungdomsdelegation knuten till regeringen
(5.1.3) som börjar med "Önskemålen i " och slutar
med "11 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att generationsaspekterna skall
beaktas i den politiska processen vid alla viktiga
beslut. De slutsatser och förslag som lämnades av
Generationsutredningen i betänkandet Tillvarons
trösklar - Ungdomars levnadsvillkor och
framtidsutsikter (SOU 1994:77) bör därvid tas till
vara. Regeringen bör föreslå åtgärder som gör det
möjligt att bättre kunna belysa och redovisa vilka
effekterna av olika förslag, t.ex. beträffande
investeringar, skatter och transfereringar, blir för
de olika generationerna och hur bidrag, skatter m.m.
fördelas mellan generationerna. Riksdagen bör med
bifall till motionerna Kr30 (kd) yrkande 11 och
Kr509 (kd) yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande generationsaspekterna i den
politiska processen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 11
och 1998/99:Kr509 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Ungdomars politiska uppdrag vid
flyttning till studieort (mom. 9)
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Fler ungdomar i offentliga organ (5.1.4)
som börjar med "Det är" och slutar med "yrkande 12"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är en viktig aspekt på
ungdomars delaktighet i den demokratiska
beslutsprocessen som tas upp i motion Kr33 (fp)
yrkande 12. Unga som har politiska uppdrag och
flyttar till annan kommun för studier borde ha
möjlighet att även fortsättningsvis vara
mantalsskrivna i ursprungskommunerna under
studietiden för att kunna ha kvar sina kommunala
uppdrag. Det är viktigt att underlätta för de unga
som engagerar sig i det politiska arbetet att kunna
fortsätta med detta, även när de måste flytta för
studier. Utskottet anser att regeringen bör utreda
denna fråga och återkomma till riksdagen med
förslag. Detta bör riksdagen med bifall till motion
Kr33 (fp) yrkande 12 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande ungdomars politiska uppdrag vid
flyttning till studieort
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Kr33 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Sänkt rösträttsålder (mom. 10)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Rösträtt kopplad till kalenderår, m.m.
(5.1.5) som börjar med "Med hänvisning" och slutar
med "och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr36
(mp) yrkande 1 om behovet av en sådan ändring av
gällande lagstiftning att rösträttsåldern sänks till
16 år vid val till kommunfullmäktige, landsting och
riksdag. Det politiska intresset kan stimuleras
genom sänkt rösträttsålder, eftersom det känns mer
meningsfullt att engagera sig i politik om man kan
påverka. Ungdomar besitter också kompetens och
erfarenheter som är unika för just den generationen.
Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör
bifalla motion Kr36 (mp) yrkande 1 om att regeringen
bör förelägga riksdagen förslag i frågan. Regeringen
bör även i enlighet med motionens yrkande 3
återkomma med ett förslag om försöksverksamhet med
sänkt rösträttsålder.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande sänkt rösträttsålder
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr36 yrkandena 1
och 3 samt med anledning av motion 1998/99:Kr35
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
13. Rösträtt som följer kalenderår
(mom. 11)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Rösträtt kopplad till kalenderår (5.1.5)
som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med
"för födelsedatum" bort ha följande lydelse:
Rösträtten bör enligt utskottets mening följa
kalenderår i stället för födelsedatum. Innebörden av
detta är att även den som fyller 18 år efter
valdagen och senast den 31 december skall vara
röstberättigad under det år vederbörande fyller 18
år. Det är fel att ungdomar förhindras att rösta på
grund av att de är födda sent på året, medan större
delen av deras årskamrater får rösta. Riksdagen bör
med bifall till motion Kr36 (mp) yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört
i denna fråga.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande rösträtt som följer kalenderår
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr36 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Ungdomskanalen (mom. 12)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta
Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine
Dunker (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Tillgång till information ger makt -
Ungdomskanalen (5.1.6) som börjar med "Ungdomar
måste" och slutar med "8 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Det är inte en statlig myndighets uppgift att driva
en sådan verksamhet som Ungdomskanalen med
samhällsinformation, debattforum och spel.
Myndigheten skall inte ta på sig sådana uppgifter
och därmed konkurrera med motsvarande verksamhet som
drivs av t.ex. ideella organisationer och företag.
Projektet Ungdomskanalen bör därför i enlighet med
motion Kr30 (kd) avbrytas. Det är däremot viktigt
att Ungdomsstyrelsen på sin egen hemsida
tillhandahåller samhällsinformation och fakta om
ungdomar och deras livssituation. Riksdagen bör med
bifall till motionens yrkande 8 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande Ungdomskanalen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
15. Överläggningar om ungdomars tillgång
till kommunal information (mom. 13)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Tillgång till information ger makt -
Ungdomskanalen (5.1.6) som börjar med "Utskottet
avstyrker" och slutar med "kommunal information"
bort ha följande lydelse:
De flesta beslut av avgörande betydelse för
ungdomars vardag fattas i kommunerna. Mot denna
bakgrund bör staten inbjuda kommunerna till
överläggningar om hur kommunal information kan göras
lättillgänglig för ungdomar och på vilket sätt
statliga insatser kan underlätta detta. Detta bör
med bifall till motion Kr32 (kd) yrkande 7 ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande överläggningar om ungdomars
tillgång till kommunal information
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr32 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
16. Uppdrag till Integrationsverket och
Skolverket om ungdomar med annan etnisk och
kulturell bakgrund (mom. 14)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Ökad kunskap om villkoren för flickor med
annan etnisk och kulturell bakgrund (5.2.6) och
Åtgärder i storstädernas bostadsområden (5.2.7) som
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande
4" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i
propositionen om behovet av att öka kunskapen om
villkoren för flickor med annan etnisk och kulturell
bakgrund. I likhet med motionärerna bakom motion
Kr32 (c) anser utskottet dock att de farhågor som
uttrycks i propositionen över flickornas situation
även gäller pojkar med samma bakgrund. Både
Integrationsverket och Skolverket bör därför - bl.a.
mot bakgrund av rapporter om skolresultaten för
elever med invandrarbakgrund - få i uppdrag att öka
kunskapen om all ungdom, både flickor och pojkar,
med annan etnisk och kulturell bakgrund. Detta bör
riksdagen med bifall till motionens yrkande 4 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande uppdrag till
Integrationsverket och Skolverket om ungdomar
med annan etnisk och kulturell bakgrund
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr32 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
17. Metodutveckling för förebyggande
insatser mot drogmissbruk (mom. 15)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Insatser mot drogmissbruk, m.m. (5.2.8) som
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "9
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i
motion Kr30 (kd) yrkande 9 att även frågor om
förebyggande arbete bör ingå i de kommande
överläggningarna mellan Ungdomsstyrelsen,
Kommunförbundet, Socialstyrelsen m.fl. om
metodutveckling inom behandling och rehabilitering
av unga missbrukare. Utskottet anser också att det
är nödvändigt att - mera tydligt än vad som görs i
propositionen - betona vuxenansvaret när det gäller
de ungas alkoholvanor. Vidare vill utskottet
framhålla vikten av att det finns drogfria miljöer
för ungdomar. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr30 (kd) yrkande 9 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande metodutveckling för
förebyggande insatser mot drogmissbruk
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Ett brett perspektiv på missbruksfrågor
(mom. 16)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Insatser mot drogmissbruk, m.m. (5.2.8) som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "7
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det behövs ett bredare perspektiv på beroende- och
missbruksfrågorna. Regeringen tar endast upp
missbruket av alkohol och narkotika och nämner även
missbruk av dopningsmedel. Beroendefrågor bör ses på
ett mera generellt plan och innefatta även frågor om
beroende och missbruk av tobak och läkemedel samt
frågor om ätstörningar och problemspelande. I
sammanhanget bör även uppmärksammas de samband som
kan finnas mellan olika typer av beroende och
missbruk. Riksdagen bör med bifall till motion Kr33
(fp) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande ett brett perspektiv på
missbruksfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
19. Vissa åtgärder mot narkotikamissbruk
(mom. 19)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Insatser mot narkotikamissbruk m.m. (5.2.8)
som börjar med "Justitieutskottet har" och som
slutar med "två motionsyrkanden" bort ha följande
lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr29
(m) om vikten av att genom många olika åtgärder
motverka narkotikamissbruk. Kampen mot narkotika
måste bedrivas på bred front. Ökade satsningar måste
till för att förhindra att unga människor över huvud
taget prövar narkotika.
Som anförs i motionen bör drogtester få göras även
när det gäller personer under 15 år. Vidare bör ett
stort antal åtgärder vidtas för att motverka
narkotikamissbruk inom kriminalvården med syfte att
förhindra att unga människor introduceras i
narkotikamissbruk av äldre, tidigare fängelsedömda
missbrukare. Narkotikan måste bort från fängelserna.
Vidare bör polisen ha samma befogenheter som i Norge
då det gäller att säkra bevisning mot misstänkta
langare.
Utskottet, som hänvisar till vad som anförts ovan
samt till de ytterligare skäl till åtgärder som
tidigare framförts i reservationer (m) till
justitieutskottets betänkanden 1997/98:JuU24 och
1998/99:JuU19, föreslår att riksdagen med bifall
till motion Kr29 (m) yrkandena 3 och 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande vissa åtgärder mot
narkotikamissbruk
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr29 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
20. Skolans arbetsmiljö (mom. 21)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Birgitta
Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Lära för livet - modern kunskapssyn i
skolan (5.3.1) som börjar med "Utbildningsutskottet,
liksom" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i
motion 1998/99:Kr33 yrkande 1 att arbetsmiljön i
skolan har ägnats alltför liten uppmärksamhet. Det
gäller både den fysiska miljön med dålig ventilation
och olämpliga byggnadsmaterial och den psykosociala
miljön där mobbning och våld utgör oacceptabla
problem. Under senare år har också uppmärksammats
att elever använder ett grovt och kränkande språk
som ofta riktas mot unga flickor. Det är angeläget
att ytterligare åtgärder vidtas inom dessa områden.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr33 (fp)
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande skolans arbetsmiljö
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
21. Ungdomars utbildning (mom. 22)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Lära för livet - modern kunskapssyn i
skolan (5.3.1) som börjar med "Både
utbildningsutskottet" och slutar med "3 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
En förutsättning för Sveriges utveckling är enligt
utskottets mening att antalet högskoleplatser
ytterligare ökar. Även om andelen ungdomar som söker
sig till högskolestudier varierar något över åren,
så är den fortfarande mycket hög i förhållande till
det svenska högskolesystemets kapacitet.
Trots att ansträngningar gjorts är det fortfarande
stora skillnader i utbildningsval mellan unga män
och kvinnor. Därigenom kommer också yrkeslivet att
förbli könssegregerat inom överskådlig tid.
Ytterligare åtgärder måste därför till så tidigt som
möjligt för att bryta mönstret genom attitydpåverkan
och stimulansmöjligheter.
Utskottet, liksom motionärerna bakom motion Kr33
(fp), ser med oro på att så många lämnar grundskolan
utan att kunna läsa, skriva och räkna och att
dessutom en alltför stor andel av eleverna i
gymnasieskolan misslyckas.
En modern, flexibel och fyraårig lärlingsutbildning
där skolan och näringslivet delar på ansvaret bör
införas. Eleverna bör tillbringa en del av tiden i
skolan, en del i arbetslivet. Företagen bör, som
t.ex. i Norge, få ersättning motsvarande kommunens
kostnad för yrkesutbildningen under ett år,
samtidigt som lärlingen under det tredje och fjärde
året ges ersättning från arbetsplatsen i relation
till den insats som lärlingen gör i produktionen.
Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och
leda till ett yrkesdiplom eller en yrkesexamen.
Kravet på att utbildningen skall ge
högskolebehörighet bör slopas.
Till Ungdomsstyrelsens viktigaste uppgifter bör
höra att diskutera utbildningsväsendets konsekvenser
för unga människor. Misslyckandena leder t.ex. till
att ungdomars inträde i normalt vuxenliv försenas.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr33 (fp) yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha
följande lydelse:
22. beträffande ungdomars utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
22. Insatser för hörselskadade barn
(mom. 23)
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Lära för livet - modern kunskapssyn i
skolan (5.3.1) som börjar med "Utskottet avstyrker"
och slutar med "1999/2000:14)" bort ha följande
lydelse:
Många hörselskadade barn som går i vanliga skolor
hör visserligen vad lärarna säger, men det har visat
sig att de har svårt att följa med när kamraterna
pratar. Detta kan leda till en känsla av isolering
och rubbat självförtroende, men också till sämre
språkutveckling.
För att förbättra de hörselskadade barnens
situation måste man ta reda på vilket stöd de
behöver redan innan de sätts i vanlig skola.
Lärarnas kunskaper om hörselskador behöver höjas och
skolan akustikanpassas. Även föräldrarna behöver få
kunskap, hjälp och stöd för att kunna medverka till
hörselskadade barns och ungdomars anpassning i
skolan.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr33 (fp)
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha
följande lydelse:
23. beträffande insatser för hörselskadade
barn
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
23. Läs- och skrivsvårigheter (mom. 24)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Lära för livet - modern kunskapssyn i
skolan (5.3.1) som börjar med "Slutligen föreslår"
och slutar med "och skrivsvårigheter" bort ha
följande lydelse:
Läs- och skrivsvårigheter är ett stort problem för
många människor. Många barn med läs- och
skrivsvårigheter har andra psykiska och emotionella
störningar som grundläggs i frustrationen över att
inte kunna läsa och skriva. Det finns i dag en
mycket god teoretisk och klinisk grund för
habilitering av dyslektiker. Det är emellertid
viktigt att hjälpen sätts in tidigt för att snabbare
och lättare justera svårigheterna, helst redan på
förskolenivå. Sådana tidiga insatser förutsätter
emellertid att förskole- och specialpedagogerna har
fått en gedigen utbildning om dyslexi, om
habiliteringsmetoder och om åtgärdsprogram. Det är
oacceptabelt att elever med läs- och
skrivsvårigheter utreds först långt upp i skolåldern
med risk för att de utestängs från den kunskap som
vanligen inhämtas via det skrivna språket.
I Sverige finns flera dyslexicentrum för
specialhjälp till personer med dyslexi. Resurserna
är dock otillräckliga för alla dem som behöver
hjälp. Det bör därför upprättas fler sådana centrum.
Vad utskottet anfört om hjälp till barn och
ungdomar med läs- och skrivsvårigheter bör riksdagen
med bifall till motion Kr33 (fp) yrkande 10 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha
följande lydelse:
24. beträffande läs- och skrivsvårigheter
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
24. Ungdomars entreprenörskap (mom. 25)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Ungdomar som entreprenörer - att skapa sina
egna jobb (5.3.4) som börjar med "Utskottet anser"
och slutar med "10 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att
ungdomar uppmuntras att starta företag. Det räcker
inte bara med en analys av utvecklingen inom den
s.k. upplevelseindustrin. Till ungdomarna bör
förmedlas en bredare syn på arbetet än att arbete
alltid innebär en anställning hos någon annan.
Ungdomar kan och skall uppmuntras att utnyttja sitt
engagemang och sin kreativitet till att starta eget.
Skolan spelar en mycket viktig roll i sammanhanget.
Ytterligare ett nationellt program, inriktat mot
företagande och entreprenörskap, bör införas i
gymnasieskolan. Vidare bör vikten av kurser och
utbildningar på högskolenivå inriktade mot
företagande och entreprenörskap betonas. Riksdagen
bör med bifall till motion Kr30 (kd) yrkande 10 som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om inrättande av ett nationellt program i
gymnasieskolan och åtgärder i högskolan för att öka
antalet kurser och utbildningar inom området
företagande och entreprenörskap.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha
följande lydelse:
25. beträffande ungdomars entreprenörskap
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
25. Lärlingsutbildning och andra åtgärder
mot ungdomsarbetslöshet och vissa
förändringar av regelsystemen på
arbetsmarknaden (mom. 26 och 27)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Arbetsmarknadsfrågor som börjar med "Som
arbetsmarknadsutskottet" och slutar med "2 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Som anförs i arbetsmarknadsutskottets yttrande
(avvikande mening 1) är det inte nödvändigt med
någon särskild ungdomspolitik. Det är i stället
generella åtgärder som behövs för att minska
ungdomsarbetslösheten och arbetslösheten i övrigt,
vilken har sin grund i ett dåligt företagsklimat. En
rad åtgärder måste därför vidtas för att förbättra
villkoren för företagande.
Vidare måste arbetsmarknadslagarna moderniseras.
Utgångspunkten skall vara att reglerna på
arbetsmarknaden medger individualisering och att
arbetets rättigheter skall tillfalla den enskilde
och inte organisationerna på arbetsmarknaden.
Grundläggande rättigheter skall regleras i lag, men
därutöver skall den enskilde kunna bestämma över sin
arbetstid och förhandla om sin lön. En mer flexibel
lönesättning medverkar till att fler unga kan
erbjudas meningsfulla arbeten. Turordningsreglerna
utgör fortfarande ett problem för ungdomarna på
arbetsmarknaden.
Det behövs en reformering av
arbetslöshetsförsäkringen. Incitamentet till att
arbeta måste stärkas. Arbetslöshetsförsäkringen
skall vara en omställningsförsäkring som skyddar den
arbetslöse mot inkomstbortfall under den tid han
eller hon söker nytt arbete eller omskolar sig.
Försäkringen bör utformas så att den uppmuntrar
arbetslösa att även ta deltidsarbete och
korttidsanställningar.
Slutligen måste effektiviteten i
arbetsmarknadspolitiken förbättras. En av
huvuduppgifterna skall vara att bidra till ungdomars
inträde på arbetsmarknaden. De
arbetsmarknadspolitiska insatserna bör koncentreras
till två åtgärder, nämligen lärlingsutbildning och
arbetsmarknadsutbildning inriktade på definierade
kompletteringar av arbetslösas kompetens. Här ingår
också stöd till arbetshandikappade.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motion Kr31 (m) yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 26 och 27 bort
ha följande lydelse:
26. beträffande lärlingsutbildning och andra
åtgärder mot ungdomsarbetslöshet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr31 yrkande 5
och med anledning av motion 1998/99:Kr30 yrkande
3 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
27. beträffande vissa förändringar av
regelsystemen på arbetsmarknaden
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr31 yrkandena 3
och 4 och med anledning av motionerna
1998/99:Kr30 yrkande 3 i denna del, 1998/99:Kr32
yrkande 5 samt 1998/99:Kr33 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
26. Lärlingsutbildning och andra åtgärder
mot ungdomsarbetslöshet och vissa
förändringar av regelsystemen på
arbetsmarknaden (mom. 26 och 27)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Arbetsmarknadsfrågor som börjar med "Som
arbetsmarknadsutskottet" och slutar med "2 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att - i likhet med vad som anförs i
arbetsmarknadsutskottets yttrande (avvikande mening
2) - utvecklingsgarantin bör ses som komplement till
andra åtgärder och inte, vilket i dag verkar vara
fallet, som en dominerande åtgärd för att minska
långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Det finns
enligt utskottets uppfattning starka skäl att göra
en betydligt bredare och mer offensiv satsning för
att skapa riktiga arbeten för ungdomar.
Ett modernt lärlingssystem, skattelättnader inom
tjänstesektorn, flexiblare lönesättning samt en
modern och anpassningsbar arbetsrätt underlättar för
ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden och
skapar en stor mängd ordinarie arbetstillfällen.
En samlad arbetsmarknads- och näringspolitik bör
utformas där ungdomars intresse och engagemang kan
tas till vara och där de uppmuntras att starta egna
företag.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motion Kr30 (kd) yrkandena 3 och 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 26 och 27 bort
ha följande lydelse:
26. beträffande lärlingsutbildning och andra
åtgärder mot ungdomsarbetslöshet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 3 i
denna del och med anledning av motion
1998/99:Kr31 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. beträffande vissa förändringar av
regelsystemen på arbetsmarknaden
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 3 i
denna del och med anledning av motionerna
1998/99:Kr31 yrkandena 3 och 4, 1998/99:Kr32
yrkande 5 samt 1998/99:Kr33 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
27. Vissa förändringar av regelsystemen på
arbetsmarknaden (mom. 27)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Arbetsmarknadsfrågor som börjar med "Som
arbetsmarknadsutskottet" och slutar med "2 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Det är oroväckande att stora ungdomsgrupper
fortfarande har svårt att etablera sig på
arbetsmarknaden. Det finns enligt utskottet skäl att
misstänka ett samband mellan utformningen av
regelverken på arbetsmarknaden och ungdomars
svårigheter att få arbete. Utskottet anser därför
att regeringen bör initiera en översyn av
arbetsmarknadens regelverk i syfte att underlätta
för ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden.
Utskottet tillstyrker motion Kr32 (c) yrkande 5 och
föreslår att vad utskottet anför ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha
följande lydelse:
27. beträffande vissa förändringar av
regelsystemen på arbetsmarknaden
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr32 yrkande 5
och med anledning av motionerna 1998/99:Kr30
yrkande 3 i denna del, 1998/99:Kr31 yrkandena 3
och 4 samt 1998/99:Kr33 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Vissa förändringar av regelsystemen på
arbetsmarknaden (mom. 27)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Arbetsmarknadsfrågor som börjar med "Som
arbetsmarknadsutskottet" och slutar med "2 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste politiken
utformas så att den gynnar företagsklimatet, ger nya
arbeten och leder till att ungdomar kommer in på
arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver revideras till
följd av nya arbetsformer i det postindustriella
samhället.
Det råder fortfarande stora skillnader i unga mäns
och unga kvinnors utbildningsval. Detta medför att
arbetslivet kommer att förbli könssegregerat under
överskådlig tid. Utskottet finner det angeläget med
ytterligare åtgärder för att bryta könsbundna
mönster i yrkesval. Detta bör ske genom
attitydpåverkan och stimulans.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr33 (fp)
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha
följande lydelse:
27. beträffande vissa förändringar av
regelsystemen på arbetsmarknaden
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1998/99:Kr30
yrkande 3 i denna del, 1998/99:Kr31 yrkandena 3
och 4 samt 1998/99:Kr32 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. En bred översyn av bostadspolitiken ur
ett ungdomsperspektiv (mom. 28)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta
Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine
Dunker (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bostadsfrågor som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande
lydelse:
Ungdomar, framför allt i storstäder och på
högskoleorter, får allt svårare att hitta bostäder
som de har råd med. Utformningen av subventioner har
medfört att små och billiga bostäder försvunnit.
Ändrade skatteregler, minskade räntebidrag,
hyressättning, hyreslagstiftningens utformning, hög
arbetslöshet bland ungdomar m.m. har gjort det allt
svårare för dem att etablera sig på
bostadsmarknaden.
Hyressättningen, hyresnämndernas arbetssätt,
lagstiftningens utformning, fastighetsägarnas
kontroll och polisens arbete måste ses över i syfte
att motverka svarta lägenhetsaffärer och därigenom
öka rörligheten på bostadsmarknaden. Regeringen bör
skyndsamt ta ett sådant initiativ.
Det krävs ett nytillskott av bostäder som i första
hand riktar sig till ungdomar.
Bostadsmarknaden måste präglas av flexibilitet och
mångfald. Regelsystemet bör tillåta enklare bostäder
och förbättra konkurrensen inom byggsektorn. Dagens
byggregler måste ändras så att rumsstorlek och
standard bättre kan motsvara temporära behov för
ungdomar. Detta gäller såväl studentbostäder som
bostäder för de ungdomar som inte bestämt var de
vill bli bofasta. Byggnadslagstiftningen och
förordningen om bostadsbyggnadssubvention för
studentbostäder bör ses över.
Hyresnivån påverkas av fastighetens kostnader. För
att kunna sänka hyran är det därför viktigt med en
översyn av fastighetsskatten. Ökad självförvaltning
i ungdomsbostäder kan hålla hyrorna nere. Det bör
finnas incitament till ett ökat bosparande.
Regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning med
syfte att se över bostadspolitiken ur ett
ungdomsperspektiv.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr30 (kd)
yrkande 4 och Kr32 (c) yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha
följande lydelse:
28. beträffande en bred översyn av
bostadspolitiken ur ett ungdomsperspektiv
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr30 yrkande
4 och 1998/99:Kr32 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Bidrag till barn- och
ungdomsorganisationer från spelvinster
(mom. 29)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Förstärkt stöd till lokal ungdomsverksamhet
- bidrag från AB Svenska Spel (5.4.1) som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 8" bort ha
följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening rimligt att 20 % av
vinsten från AB Svenska Spels värdeautomater på
restauranger går till ungdomsverksamhet. Eftersom
det inte är säkert att det totala överskottet blir
250 miljoner kronor som regeringen uppger bör det
fastställas ett minimibelopp om 50 miljoner kronor
av vinsten för ungdomsverksamheten. Riksdagen bör
med bifall till motion Kr32 yrkande 8 som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha
följande lydelse:
29. beträffande bidrag till barn- och
ungdomsorganisationer från spelvinster
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr32 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
31. Stöd till politiska
ungdomsorganisationers verksamhet i skolan
(mom. 30)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Stöd till utvecklingen av de ungas egen
organisering (5.4.1) som börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "7 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att bidrag till de politiska
ungdomsförbundens information i skolorna inte bör
tas från medel avsatta för föreningsutveckling inom
ungdomsorganisationerna. Medel som satsas på
utveckling bör inte användas till en reguljär
verksamhet. Då de politiska ungdomsförbundens
verksamhet i skolorna är viktig för den demokratiska
utvecklingen bör regeringen återkomma med förslag om
annan finansiering av denna verksamhet. Med bifall
till motion Kr30 (kd) yrkande 7 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen detta till känna.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha
följande lydelse:
30. beträffande stöd till politiska
ungdomsorganisationers verksamhet i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
32. Ett nytt statsbidragssystem (mom. 31)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Statsbidraget till ungdomsorganisationerna
som börjar med "Konstitutionsutskottet avstyrker"
och slutar med "till ungdomsorganisationerna" bort
ha följande lydelse:
Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag för
riksdagen om ändrade regler för statsbidraget till
ungdomsorganisationerna. Ungdomsstyrelsens förslag
till nya bidragsregler måste göras tydligare på
flera punkter. Utskottet anser att inte endast
självständiga ungdomsorganisationer bör kunna få
bidrag utan även sådana organisationer som arbetar
generationsövergripande. Vidare bör en förbättring
göras av möjligheten till bidrag för sådana
organisationer, t.ex. religiösa organisationer, som
av ideologiska skäl inte har individuellt
medlemskap. Riksdagen bör enligt utskottets mening
begära att regeringen lägger fram ett förslag till
nytt bidragssystem som tillgodoser synpunkterna i
motion Kr30 (kd) yrkande 12. Detta bör med bifall
till motionsyrkandet ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha
följande lydelse:
31. beträffande ett nytt statsbidragssystem
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr30 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
33. Statsbidraget till de politiska
ungdomsorganisationerna (mom. 32)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart
Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Statsbidraget till ungdomsorganisationerna
som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med
"politiska ungdomsorganisationerna " bort ha
följande lydelse:
Reglerna för fördelningen av stödet till de
politiska ungdomsorganisationerna bör enligt
utskottets uppfattning främst baseras på de
politiska partiernas mandatfördelning i riksdagen.
Det är angeläget att ungdomars politiska intresse
och engagemang stimuleras, och det är de politiska
ungdomsorganisationerna som har störst möjlighet att
göra en insats härvidlag. Ett mandatbaserat
bidragssystem bör kombineras med dels ett mindre
grundbidrag som garanterar medel till en
organisatorisk bas, dels en form av
verksamhetsbaserat stöd, eftersom de politiska
ungdomsorganisationerna har ett varierande
medlemsantal som inte alltid återspeglar
moderpartiernas andel av väljaropinionen. Riksdagen
bör med anledning av motionerna Kr33 (fp) yrkande
11, Kr502 (fp) och Kr508 (kd) som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha
följande lydelse:
32. beträffande statsbidraget till de
politiska ungdomsorganisationerna
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr33 yrkande
11, 1998/99:Kr502 och 1998/99:Kr508 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
34. Ungdom och kultur (mom. 35)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Satsning på Ung kultur (6.3) som börjar med
"Med hänvisning" och slutar med "yrkande 5" bort ha
följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion
Kr33 (fp) om att en alltför liten del avsätts till
ungdomars kultur av sådana medel som går till
kulturändamål. Barn och ungdomar skall ha god
tillgång till ett rikt kulturutbud och ha möjlighet
till eget skapande. Kommunerna har ett stort ansvar
för barnens och ungdomarnas kultur. Stödet till
kultur för och med barn och ungdomar måste
förstärkas. Riksdagen bör bifalla motion Kr33 (fp)
yrkande 4 och som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha
följande lydelse:
35. beträffande ungdom och kultur
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 4
och med avslag på motion 1998/99:Kr509 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
35. Funktionshindrade ungdomars behov av
fritidsverksamhet (mom. 36)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Birgitta
Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Satsning på Ung kultur (6.3) som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "avstyrks därför"
bort ha följande lydelse:
I motion Kr33 (fp) uppmärksammas att regeringen i
propositionen helt har glömt bort behovet av en bra
fritid för ungdomar med olika funktionshinder.
Utskottet påminner om att enligt FN:s standardregler
om delaktighet och jämlikhet för människor med
funktionsnedsättning skall människor med
funktionsnedsättning ha samma möjlighet till
rekreation och idrott som andra. Utskottet anser att
riksdagen med bifall till motion Kr33 (fp) yrkande 5
bör uttala att funktionshindrade barns och ungdomars
behov av kultur och fritidsverksamhet bör
uppmärksammas av regeringen.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha
följande lydelse:
36. beträffande funktionshindrade ungdomars
behov av fritidsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr33 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
36. Ungdomsorganisationernas
internationella verksamhet m.m. (mom. 37)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart
Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Ungdomar som resurs i det internationella
arbetet (7.2) som börjar med "Utskottet förutsätter"
och slutar med "internationella verksamhet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr30
(kd) om att ungdomar är en viktig resurs i det
internationella utvecklingssamarbetet. Befolkningen
i många utvecklingsländer har en mycket låg
genomsnittsålder. Även av denna anledning behövs
unga människors perspektiv i utvecklingsarbetet.
Sida bör enligt utskottets mening få i uppdrag att
lägga ett ungdomsperspektiv på allt
utvecklingssamarbete. Sida bör även se över
ungdomsorganisationernas möjligheter att bedriva
utvecklingssamarbete, utbytesprogram och
demokratibistånd. Vidare bör Ungdomsstyrelsen stödja
ungdomsorganisationerna i deras reguljära
internationella verksamhet. Bidrag för detta ändamål
bör inkluderas i statens ekonomiska
organisationsstöd.
I kommande samarbete mellan Ungdomsstyrelsen,
Svenska EU-programkontoret och Sida för att sprida
information om ungdomsutbyte är det viktigt att även
den kompetens som finns inom den ideella sektorn tas
till vara.
Riksdagen bör bifalla motion Kr30 (kd) yrkandena
13-15 och göra ett tillkännagivande till regeringen
i enlighet med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha
följande lydelse:
37. beträffande ungdomsorganisationernas
internationella verksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Kr30 yrkandena 13-15 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Bidrag till ungdomar som driver enskilda
projekt (mom. 33)
Ewa Larsson (mp) anför:
I motion Kr274 (mp), väckt under allmänna
motionstiden hösten 1998, har Miljöpartiet de gröna
förordat ett mera flexibelt bidragssystem för
ungdomsorganisationerna som tillåter stöd även till
ungdomsverksamhet som bedrivs i form av projekt e.d.
utanför de nu vanliga organisationsformerna. Ett
sådant statsbidragssystem skulle öka ungdomarnas
möjlighet att ta egna initiativ. Jag förutsätter att
regeringens kommande förslag i frågan är av den
karaktären att det medger en större flexibilitet i
bidragsgivningen än vad som nu är fallet.
Konstitutionsutskottets yttrande
1999/2000:KU2y
Vissa ungdomspolitiska frågor
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har den 27 maj 1999 beslutat bereda
samtliga utskott tillfälle att avge yttrande över
proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor jämte
motioner i de delar som berör respektive utskotts
beredningsområde.
Konstitutionsutskottet begränsar detta yttrande
till att gälla frågan om rösträttsålder. Därutöver
gäller yttrandet en motionsvis aktualiserad fråga om
ändring av reglerna för ekonomiska bidrag till de
politiska ungdomsorganisationerna, en fråga som inte
tillhör KU:s beredningsområde.
Konstitutionsutskottet yttrar sig därvid över
följdmotionerna 1998/99:Kr33 yrkande 11 (fp),
1998/99:Kr35 yrkande 3 (fp) och 1998/99:Kr36 (mp).
Utskottet
Propositionen
I propositionen föreslås tre övergripande mål som
skall ersätta tidigare riktlinjer för den nationella
ungdomspolitiken:
- Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva
ett självständigt liv.
- Ungdomar skall ha verklig möjlighet till
inflytande och delaktighet.
- Ungdomars engagemang, skapande förmåga och
kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs.
De tre målen bör enligt propositionen ingå i ett
system för styrning, uppföljning och analys av
ungdomspolitiken. Förutom målen bör detta system
bestå av delmål samt goda exempel, vilka utgörs av
olika verksamheter som bidrar till att
ungdomspolitikens mål uppnås.
I propositionen redovisas också ett antal
prioriteringar samt åtgärder som genomförs eller
kommer att genomföras med fokus på demokrati,
rättvisa och framtidstro. Vidare redovisas
regeringens syn på vissa frågor kring den kommunala
fritids- och kulturpolitiken samt viktiga inslag i
utvecklingen av en samlad ungdomspolitik i
kommunerna. Slutligen redovisas i propositionen en
svensk strategi för ungsdomsfrågor i EU samt
regeringens syn på ungdomar som en resurs i det
internationella samarbetet.
Ingen av de frågor som behandlas i de här aktuella
motionerna behandlas explicit i propositionen.
Motionsyrkanden
I motion Kr33 yrkande 11 (fp) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av ett reformerat
mandatbaserat bidragssystem till de politiska
ungdomsförbunden. Det framhålls i motionen att
Folkpartiet tidigare motionerat i detta ärende med
inriktning på att bidragssystemet bör baseras på
partiernas mandat i riksdagen samt ett grundbidrag.
Detta bör snarast genomföras enligt motionen.
I motion Kr35 yrkande 3 (fp) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av
rösträttsåldern. Utredningen bör enligt motionen
inriktas på en sänkning av den nuvarande
rösträttsåldern, 18 år, till 16 år. Som skäl för en
sådan förändring anges i motionen att kunskapsnivån
och omvärldsorienteringen hos unga människor ökat
avsevärt sedan den förra sänkningen av
rösträttsåldern genomfördes, då från 21 till 18 år.
I motion Kr36 (mp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i
gällande lagstiftning att rösträttsåldern sänks till
16 år vid val till kommunfullmäktige, landsting och
riksdag (yrkande 1), att rösträtten skall följa
kalenderår i stället för födelsedatum (yrkande 2)
och att försöksverksamhet införs med sänkt rösträtt
vid val till kommunfullmäktige med sikte på att i
framtiden även inkludera landstings- och riksdagsval
(yrkande 3). Enligt motionen kan det politiska
intresset stimuleras genom sänkt rösträttsålder,
eftersom det känns mer meningsfullt att engagera sig
i politik om man också kan påverka. Ungdomar
besitter också enligt motionen kompetens och
erfarenheter som är unika för just denna generation.
I motionen anförs vidare att det är fel att ungdomar
förhindras att rösta på grund av att de är födda
sent på året trots att de är jämngamla med sina
årskamrater. Den föreslagna försöksverksamheten bör
genomföras i samtliga kommuner.
Utskottets bedömning
Bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna
Ungdomsstyrelsen har i rapporten Förslag till
förändrade bidragsregler (dnr 406-196/99) till
regeringen föreslagit vissa förenklingar av
bestämmelserna i förordningen (1994:641) om
statsbidrag till ungdomsorganisationerna. Förslagen
omfattar inte ändringar av det slag som framförs i
motion Kr33 yrkande 11 (fp). Rapportens förslag
bereds enligt vad utskottets kansli inhämtat i
Regeringskansliet.
Utskottet finner att den här aktuella frågan
tidigare behandlats av kulturutskottet, som har
beredningsansvaret för frågan om regler för bidrag
till ungdomsorganisationerna. Med anledning av
motioner med snarlikt innehåll framhöll utskottet i
sitt betänkande 1996/97:KrU10 bl.a. följande:
Utskottet har också förståelse för att
organisationerna vill ha ett bidragssystem som inte
kan leda till att de beskylls för missbruk av
bidragssystemet genom icke korrekt
medlemsredovisning. Samtidigt finns det mycket
starka skäl som talar emot ett bidragssystem av det
slag som motionärerna skisserar. Om storleken av
bidraget till en organisation skulle göras beroende
av hur många riksdagsmandat moderpartiet har, skulle
detta innebära ett frångående av en av huvudtankarna
i gällande system, nämligen att det är omfattningen
av organisationernas egen verksamhet som skall
avgöra bidragets storlek.
Konstitutionsutskottet kan för sin del inte finna
några avgörande invändningar mot det synsätt som
kulturutskottet i det citerade uttalandet gett
uttryck för. På grund av detta anser utskottet att
motion Kr33 yrkande 11 (fp) bör avstyrkas.
Sänkt rösträttsålder
Konstitutionsutskottet behandlar frågor om
rösträttsåldern m.m. i betänkandet 1999/2000:KU2.
Utskottet har i denna del avstyrkt motioner (c, v,
mp) med väsentligen samma innehåll som de här
aktuella med motiveringen att utskottet inte funnit
anledning att frångå sin tidigare uttalade
uppfattning att sambandet mellan rösträtts- och
myndighetsåldern inte bör brytas. Mot beslutet har
representanten för Miljöpartiet reserverat sig.
Utskottet hänvisar i denna del till det nämnda
betänkandet.
Stockholm den 16 september 1999
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran
Magnusson (s), Pär Axel Sahlberg (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson
(kd), Jerry Martinger (m), Inger René (m), Kerstin
Kristiansson Grahn (s), Tommy Waidelich (s), Mats
Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c)
och Helena Bargholtz (fp) och Britt-Marie Lindkvist
(s).
Avvikande meningar
1. Bidrag till de politiska
ungdomsorganisationerna
Helena Bargholtz (fp) anser att utskottets yttrande
under rubriken Utskottets bedömning i avsnittet
Bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt för
de politiska ungdomsorganisationerna att de
för att de skall kunna klara bl.a.
uppgiften att utgöra ett forum för unga
människor som vill engagera sig politiskt
får möjlighet att bygga verksamheten
utifrån sina egna ambitioner och
förutsättningar. Det nuvarande stödet bör
därför bytas ut mot ett bidragssystem som
underlättar flexibilitet och frihet i
verksamheten. Stödet till de politiska
ungdomsförbunden bör som framhålls i motion
Kr33 yrkande 11 (fp) enligt utskottets
mening utgå från den mandatfördelning som
partierna har i riksdagen samt ett
grundbidrag. Mot denna bakgrund bör
motionen tillstyrkas.
2. Sänkt rösträttsålder
Åsa Torstensson (c) anser att utskottets yttrande
under rubriken Utskottets bedömning avsnittet Sänkt
rösträttsålder bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör rösträtten
vara knuten till kalenderår så att den som
fyller 18 år senast den 31 december valåret
skall vara röstberättigad, även om
vederbörande inte uppnått 18-årsgränsen på
valdagen. Den som fyller 18 år under
valåret men efter valdagen får vänta
ytterligare fyra år på att få utnyttja sin
rösträtt, vilket kan leda till en känsla av
utanförskap för den drabbade. Utskottet
anser mot denna bakgrund att motion Kr36
yrkande 2 bör tillstyrkas.
3. Sänkt rösträttsålder
Per Lager (mp) anser att utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning avsnittet Sänkt
rösträttålder bort ha följande lydelse:
I motion Kr36 yrkande 1 (mp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring av gällande lagstiftning att rösträttsåldern
sänks till 16 år vid val till kommunfullmäktige,
landsting och riksdag. Enligt motionen kan det
politiska intresset stimuleras genom sänkt
rösträttsålder, eftersom det känns mer meningsfullt
att engagera sig i politik om man kan påverka.
Ungdomar besitter också kompetens och erfarenheter
som är unika för just den generationen. Mot denna
bakgrund anser utskottet att motion Kr36 yrkande 1
(mp) bör tillstyrkas.
I motion Kr36 yrkande 2 (mp) föreslås att
rösträtten skall följa kalenderår i stället för
fördelsedatum. Innebörden av detta är även den som
fyller 18 år efter valdagen och senast den 31
december skall vara röstberättigad under det år
vederbörande fyller 18 år. Enligt motionen är det
fel att ungdomar förhindras att rösta på grund av
att de är födda sent på året trots att de jämngamla
med sina årskamrater. Enligt utskottets mening bör
även denna del av motionen (yrkande 2) tillstyrkas.
Socialutskottets yttrande
1998/99:SoU7y
Ungdomsfrågor
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har den 27 maj 1999 beslutat bereda
socialutskottet tillfälle att avge yttrande över
proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor jämte
motioner i de delar som berör utskottets
beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till
motionerna 1998/99:Kr29 (m) yrkande 1, 1998/99:Kr30
(kd) yrkande 9 och 1998/99:Kr33 (fp) yrkandena 7
delvis, 8 och 9.
Socialutskottet
Insatser mot drogmissbruk m.m.
Propositionen
Narkotikapolitiska insatser skall enligt
propositionen bygga på balans mellan insatser för
att begränsa tillgången till och insatser för att
dämpa efterfrågan på narkotika. Målet skall vara att
minska nyrekryteringen till missbruk, att fler
missbrukare skall upphöra med sitt missbruk och att
tillgången till narkotika skall minska. Visionen är
ett samhälle utan narkotika, anges det.
Regeringen anför att det svenska narkotikaproblemet
är relativt begränsat om man ser det ur ett
internationellt perspektiv, men att det finns
signaler på att situationen i Sverige är på väg att
ändras. Under 1990-talets första hälft har det skett
en fördubbling av andelen ungdomar som uppger att de
någon gång har prövat narkotika. Undersökningar
visar att elever i årskurs 9 har fått en större
nyfikenhet och ökad erfarenhet av narkotika under
den senare delen av 1990-talet jämfört med
situationen i början av decenniet. År 1997 uppgav 8
% av pojkarna och 7 % av flickorna i årskurs 9 att
de någon gång hade använt narkotika, vilket är en
fördubbling jämfört med år 1990. Det har också skett
en ökning av andelen ungdomar som uppger att de har
haft lust att pröva narkotika men ändå inte har
gjort det. År 1997 rörde det sig om 9 % av flickorna
och 6 % av pojkarna i årskurs 9. Hasch eller
marijuana är den absolut vanligaste debutdrogen.
Bland dem som uppgivit att de använt någon av dessa
droger var det drygt 70 % av pojkarna och nästan 80
% av flickorna som endast var 13-14 år när de första
gången använde narkotika. Detta tyder enligt
regeringen på en förändrad narkotikapolitisk
situation.
Regeringen konstaterar med oro att attityden i
samhället till användning av droger blivit alltmer
positiv och anser det därför angeläget att stärka
unga människors vilja och förmåga att avstå från
droger. Det är viktigt för bl.a. trovärdigheten att
stå på saklig grund och utgå från ungdomarnas egen
verklighet. Ungdomarna själva är den viktigaste
resursen i kampen mot narkotika och andra droger,
anförs det.
I propositionen (s. 54) redovisas en rad insatser
som regeringen har tagit initiativ till, bl.a. den
nationella ledningsgruppen för alkohol- och
narkotikaförebyggande insatser med socialministern
som ordförande, OAS (Oberoende AlkoholSamarbetet)
samt Narkotikakommissionen.
När det gäller dopning anför regeringen att
missbruk av dopningspreparat nyligen har
kriminaliserats samt att det därutöver är
betydelsefullt med förebyggande insatser. I detta
arbete har Dopingjouren, vilken är knuten till
Huddinge sjukhus, en stor betydelse för hela landet,
anförs det.
Enligt regeringen måste metoder för behandling och
rehabilitering ständigt utvecklas, särskilt när det
gäller mycket unga missbrukare. De omständigheterna
att ungdomar i dag är mer nyfikna på och mindre
avståndstagande till narkotika och att gruppen av
tonåringar kommer att öka kraftigt i början av 2000-
talet kan innebära behov av att utveckla nya metoder
för rehabilitering av unga missbrukare inom de
närmaste åren. Enligt propositionen avser regeringen
att ta initiativ till överläggningar med bl.a.
Kommunförbundet, Socialstyrelsen och ideella
organisationer för att diskutera hur en sådan
utveckling bäst kan främjas. Regeringen har för
övrigt sedan år 1995 årligen ställt 50 miljoner
kronor till länsstyrelsernas förfogande för
utveckling av kommunernas förebyggande insatser
bland ungdomar och missbrukare.
Motionerna
I motion Kr29 av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om information till föräldrar
(yrkande 1). Motionärerna anför att en första
utgångspunkt för att förhindra att unga människor
fastnar i missbruk måste vara att se till att
föräldrarna har lika goda kunskaper om narkotikans
symtom och verkningar som deras barn har.
Informationsinsatser riktade till föräldrar måste
omgående sättas in, anförs det.
I motion Kr30 av Inger Davidson m.fl. (kd) begärs
ett tillkännagivande till regeringen om betydelsen
av förebyggande insatser mot drogmissbruk (yrkande
9). Enligt motionärerna saknar propositionen tydliga
formuleringar om det förebyggande arbetet. De
planerade överläggningarna med bl.a. Svenska
Kommunförbundet om behandling och rehabilitering bör
enligt motionärerna också innefatta samtal om hur
man kan arbeta för att förebygga drogmissbruk bland
unga. Det har uttryckts önskemål från ungdomars sida
om att f.d. missbrukare och föräldrar till
missbrukare bör föreläsa ute på skolorna. Enligt
motionärerna bör sådana initiativ uppmuntras
exempelvis genom att Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag
att organisera en sådan aktion. Undersökningar visar
att många ungdomar i dag är missnöjda med ANT-
undervisningen. Motionärerna uppmärksammar problemet
att barn och ungdomar i allt större utsträckning
brukar alkohol regelbundet och i stora mängder. De
påpekar vikten av att vuxna tar ansvar och engagerar
sig, t.ex. genom att skapa alkoholfria platser och
tillfällen för nöje och umgänge och genom att
respektera förbudet mot langning.
I motion Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp) yrkas ett tillkännagivande till regeringen om
vad i motionen anförts om beroende och missbruk
(yrkande 7 delvis). Motionärerna påpekar att nikotin
i tobak är ett av de mest beroendeframkallande
ämnena som finns samt att senare tids forskning
stöder antagandet att rökdebut i unga år kan vara en
inkörsport till alkohol- och drogmissbruk. I det
förebyggande arbetet mot alkolhol- och
narkotikamissbruk måste således ingå att även
bekämpa bruk av tobak, anförs det. Motionärerna
begär vidare ett tillkännagivande om Dopingjourens
verksamhet (yrkande 9). De påpekar att det efter år
1999 inte finns några medel avsatta för verksamheten
och att den telefonrådgivning och fortbildnings- och
utbildningsverksamhet som jouren stått för kommer
att läggas ned. Motionärerna anser att staten
snarast bör ta upp förhandlingar med
Landstingsförbundet om hur verksamheten kan drivas
vidare.
Tidigare behandling
Utskottet har vid flera tillfällen, senast i
betänkande 1998/99:SoU4 Narko-tikapolitik, enhälligt
uttalat sig om den svenska narkotikapolitiska
inriktningen och om förebyggande arbete mot droger.
I det nämnda betänkandet, till vilket hänvisas för
en utförlig bakgrundsredovisning (s. 6 f.),
behandlades regeringens skrivelse 1997/98:172 En
narkotikapolitisk redogörelse. Utskottet behandlade
även motionsyrkanden bl.a. om information till
föräldrar, om vikten av att förhindra tobaksdebut i
det drogförebyggande arbetet samt om ANT-
undervisning. Utskottet anförde i denna del bl.a.
följande (s. 11 f.):
Målet för den svenska narkotikapolitiken är att
skapa ett narkotikafritt samhälle.
Narkotikapolitiken måste bl.a. bygga på en
kombination av olika förebyggande insatser.
Utskottet anser att det är särskilt angeläget att
kraftfullt motverka ungdomars narkotikaanvändning.
Det behövs kraftfulla insatser för att vända trenden
mot ett ökande intresse för narkotika och ett ökande
missbruk bland ungdomar. Viktigt i detta sammanhang
är samverkan mellan olika lokala organ och
organisationer, en god samordning av insatserna samt
ett levande och enträget engagemang från samhällets,
från föräldrars och från frivilligorganisationers
sida. Lika viktigt är det att informera ungdomar och
deras föräldrar om narkotika och
narkotikamissbrukets symtom och verkningar och i det
sammanhanget verka för attitydförändringar.
Narkotikakommissionen har, som en av sina särskilda
uppgifter, att utvärdera och föreslå åtgärder för
att stärka och effektivisera det drogföre-byggande
arbetet. - - -
Riksdagen har de två senaste åren givit regeringen
till känna vad ett enigt socialutskott anfört om
narkotikapolitikens mål och inriktning samt om
Sveriges insatser mot narkotikan på internationell
nivå. Utskottet vidhåller sin inställning.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 1998/99:138).
I ett nyligen avgivet yttrande till kulturutskottet
över regeringens proposition 1998/99:107 En
idrottspolitik för 2000-talet, 1998/99:SoU6y,
behandlade utskottet ett flertal motioner om
Dopingjouren vid Huddinge sjukhus. I yttrandet, till
vilket hänvisas, ges en fyllig bakgrundsredovisning
om dopning m.m. Utskottet anförde att Dopingjouren
under många år har fungerat som en kunskaps- och
rådgivningscentral för hela landet och att den
samlade kunskap som finns där innebär ett stöd i
arbetet med att bygga upp tillräckliga kunskaper om
dopning och om hur skador efter missbruk av
dopningsmedel kan lindras. Utskottet vidhöll att det
är av vikt att den erfarenhet, kompetens och kunskap
som finns vid Dopingjouren tas till vara även i
framtiden. Verksamheten vid Dopingjouren spelar en
mycket viktig roll för att komma till rätta med
missbruk och spridning av dopningsmedel, anförde
utskottet vidare. Utskottet konstaterade att
regeringen i proposition 1998/99:115 uttalat att
Dopingjouren i det förebyggande arbetet på området
har en stor betydelse för hela landet. Utskottet
delade denna bedömning och förutsatte därmed att
regeringen noga följer frågan om Dopingjourens
framtid. Ifrågavarande motionsyrkanden ansågs till
viss del tillgodosedda och borde enligt utskottet
avstyrkas.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet har vid flera tidigare tillfällen,
senast i februari 1999, enhälligt uttalat att målet
för den svenska narkotikapolitiken är att skapa ett
narkotikafritt samhälle och att det är särskilt
angeläget att kraftfullt motverka ungdomars
narkotikaanvändning. Utskottet delar regeringens oro
över att unga människor tycks alltmer positiva till
och nyfikna på narkotika och vill därför åter
framhålla vikten av starka insatser för att vända
denna trend. Unga människors vilja och förmåga att
avstå från droger måste stärkas. Utskottet vidhåller
att det i det förebyggande arbetet är viktigt med
samverkan mellan olika lokala organ och
organisationer, en god samordning av insatserna samt
ett levande och enträget engagemang från samhällets,
från föräldrars och från frivilligorganisationers
sida. Utskottet vill också åter betona vikten av att
informera ungdomar och deras föräldrar om narkotika
och narkotikamissbrukets symtom och verkningar samt
att i det sammanhanget verka för
attitydförändringar.
De synpunkter som framförs i motionerna Kr29 (m)
yrkande 1, Kr30 (kd) yrkande 9 och Kr33 (fp) yrkande
7 delvis faller inom ramen för de uttalanden om den
narkotikapolitiska inriktningen och det förebyggande
arbetet som ett enigt socialutskott tidigare gjort
och med de tillkännagivanden som riksdagen gjort
till regeringen våren 1997 och våren 1998. Enligt
socialutskottets mening är motionerna delvis
tillgodosedda och bör därför avstyrkas.
Socialutskottet delar regeringens bedömning att
Dopingjouren har en stor betydelse för hela landet i
det förebyggande arbetet mot dopning och förutsätter
att regeringen noga följer frågan om Dopingjourens
framtid. Motion Kr33 (fp) yrkande 9 bör avstyrkas.
Självmord bland ungdomar
Propositionen
I propositionen anförs att barn och ungdomar i
Sverige har en mycket god fysisk hälsa och att de
tillhör de friskaste barnen i världen. Oroande
tecken finns dock på att denna positiva utveckling
kan komma att brytas på vissa områden, främst när
det gäller den psykiska hälsan och levnadsvanorna.
Regeringen nämner att det framgår av
Socialstyrelsens Folkhälsorapport (SoS-rapport
1997:18) att bl.a. ensamboende med barn fått det
ekonomiskt och socialt svårare och att alltfler barn
bor i familjer där en eller båda föräldrarna är
arbetslösa. Detta kan indirekt och på sikt innebära
problem för barns och ungdomars hälsa och
välbefinnande, anförs det. Ungdomars svårigheter att
etablera sig på arbetsmarknaden kan också påverka
deras hälsa. Andelen flickor och pojkar som har
huvudvärk, ont i magen och känner sig nedstämda är i
dag högre än för fem år sedan, anges det i
propositionen.
Motionen
I motion Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp) yrkas att riksdagen skall ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om att motverka
självmord bland ungdomar (yrkande 8). Enligt
motionärerna ökar antalet ungdomar som söker hjälp
hos skolkurator och på barnpsykiatriska
mottagningar. En tonåring tar sitt liv varje vecka
och många fler gör självmordsförsök. Motionärerna
framhåller vikten av självmordsprevention och av att
det nationella programmet "Stöd i självmordskriser"
inte bara förs ut till primärvården och
sjukhusvården utan också till skolan och
skolhälsovården. Vidare måste de bristande
resurserna inom psykiatrin avhjälpas när det gäller
att ge vård och behandling till självmordsnära
personer och stöd till anhöriga, anförs det.
Tidigare behandling
Socialutskottet behandlade motioner om
självmordsprevention senast i betänkande
1998/99:SoU8 Folkhälsofrågor m.m. (s. 18 f.) I sin
bedömning (s. 28) framhöll utskottet åter
självklarheten och den stora vikten av att det
självmordspreventiva arbetet bedrivs på bred front.
Ett förebyggande arbete utförs också av bl.a.
Folkhälsoinstitutet och Centrum för suicidforskning
och prevention. Utskottet förutsatte att detta
arbete fortsätter och att det nationella programmet
för självmordsprevention sprids till alla berörda.
Utskottet konstaterade att Nationella
folkhälsokommittén har lyft fram bl.a. psykisk
ohälsa som ett av de områden som bedöms få en
central roll vid formuleringen av nationella
folkhälsomål och strategier. Vidare bereds
Barnpsykiatriutredningens slutbetänkande inom
Regeringskansliet. Utskottet ansåg att riksdagen
inte borde göra något tillkännagivande till
regeringen och avstyrkte de aktuella motionerna.
Riksdagen följde utskottet (prot. 1998/99:79).
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet vidhåller att det självfallet är
mycket angeläget att på alla sätt förebygga
självmord, inte minst bland barn och ungdomar. Hela
samhället har här en betydelsefull roll. All
personal som arbetar med barn och ungdomar har en
viktig uppgift när det gäller att upptäcka och
förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.
Utskottet ser positivt på att en särskild utredning
har tillsatts med uppdrag att kartlägga elevvårdens
och skolhälsovårdens verksamhet och funktion samt
överväga lämpliga åtgärder i syfte att höja
kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.
Utredningsuppdraget skall vara slutfört senast den
15 december 1999. Ungdomsmottagningarna har enligt
utskottet också en betydelsefull roll i sammanhanget
genom att tidigt kunna fånga upp och ge stöd åt
ungdomar med olika problem. Socialstyrelsen har fått
regeringens uppdrag att se över
ungdomsmottagningarnas förebyggande verksamhet och
skall redovisa uppdraget senast den 31 december
1999. Vidare avser Nationella folkhälsokommittén att
ta fram förslag till mål bl.a. när det gäller
psykisk hälsa bland barn och ungdomar.
Utskottet vill framhålla vikten av ett väl
fungerande samarbete mellan olika instanser som
arbetar med barn och ungdomar med sociala, psykiska
eller andra problem. Utskottet välkomnar därför den
särskilda utredning som regeringen nyligen beslutat
om och som har i uppgift att beskriva och analysera
de problem som finns i dag vid samverkan mellan
landstingens hälso- och sjukvård och kommunernas
vård och omsorg samt att lämna förslag till
lösningar som förbättrar möjligheterna till
samverkan. I direktiven (dir. 1999:42) nämns bl.a.
att Barnpsykiatrikommittén har pekat på behovet av
samverkan mellan kommuner och landsting när det
gäller barn och ung-domar med psykiska problem.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 september
2000. Utskottet har också erfarit att det i dag
pågår ett omfattande utvecklingsarbete i flertalet
landsting i syfte att möjliggöra flexibla
åldersgränser mellan barn- och ungdomspsykiatrin och
vuxenpsykiatrin när det gäller ungdomar i åldern
15-25 år.
Barnpsykiatrikommittén har haft regeringens uppdrag
att utreda vården och stödet till barn och ungdomar
med psykiska problem. Kommitténs slutbetänkande, Det
gäller livet (SOU 1998:31), presenterades i februari
1998. Utskottet kan konstatera att många av de ovan
redovisade åtgärderna ligger i linje med
Barnpsykiatrikommitténs förslag. Övriga delar av
betänkandet bereds enligt uppgift för närvarande
inom Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att
regeringen därefter återkommer till riksdagen.
Utskottet förutsätter även att det
självmordspreventiva arbetet vid bl.a.
Folkhälsoinstitutet och Centrum för suicidforskning
och prevention fortsätter samt att det nationella
programmet för självmordsprevention sprids till alla
berörda instanser.
Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår med
syfte att förbättra stödet till barn och ungdomar
med psykiska problem anser socialutskottet att
motion Kr33 (fp) yrkande 8 i huvudsak är
tillgodosedd och bör avstyrkas.
Stockholm den 3 juni 1999
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris
Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine
Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht Markström
(s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Thomas Julin (mp), Kenneth
Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och Catherine
Persson (s).
Avvikande mening
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Thomas Julin
(mp) och Kerstin Heinemann (fp) anser att tredje
stycket av utskottets bedömning under avsnittet
Insatser mot drogmissbruk m.m. bort ha följande
lydelse:
Socialutskottet delar regeringens
bedömning att Dopingjouren
har en stor betydelse för
hela landet i det
förebyggande arbetet mot
dopning. Verksamheten
finansieras fram t.o.m. den
31 december 1999 av
läkemedelsföretaget
Pharmacia & Upjohn AB.
Utskottet ser med oro på
att frågan om den fortsatta
finansieringen inte är löst
och anser att staten
snarast bör ta upp
förhandlingar med
Landstingsförbundet om hur
verksamheten vid
Dopingjouren kan drivas
vidare. Kulturutskottet bör
därför tillstyrka motion
Kr33 (fp) yrkande 9.
Utbildningsutskottets
yttrande
1999/2000:UbU1y
Ungdomspolitiken
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har den 27 maj 1999 beslutat bereda
utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -
Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och
framtidstro jämte motioner i de delar som berör
utskottets beredningsområde.
Utskottet behandlar i det följande motionsyrkanden
med anknytning till regeringens förslag till mål
m.m. för den nationella ungdomspolitiken, nämligen
motionerna 1998/99:Kr29 (m) yrkande 2, 1998/99:Kr30
(kd) yrkandena 6 och 10 (delvis), 1998/99:Kr32 (c)
yrkande 4 (delvis), 1998/99:Kr33 (fp) yrkandena 1,
3, 6 och 10 samt 1998/99:Kr35 (fp) yrkande 2.
Propositionen i huvudsak
I propositionen föreslås för den nationella
ungdomspolitiken på 2000-talet tre övergripande mål
som skall ersätta tidigare riktlinjer. För det
första skall ungdomar ha goda förutsättningar att
leva ett självständigt liv. För det andra skall
ungdomar ha verklig möjlighet till inflytande och
delaktighet. För det tredje skall ungdomars
engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande
tas till vara som en resurs. De tre målen skall ingå
i ett system för styrning, uppföljning och analys av
ungdomspolitiken. Med stöd av målen bör enligt
regeringens bedömning effekterna av de insatser som
genomförts följas upp och analyseras
sektorsövergripande. För att göra detta möjligt bör
målen kompletteras med delmål som är möjliga att
följa upp. Regeringen avser att utarbeta delmål för
ungdomspolitiken, vilka bl.a. bör ingå i
regleringsbreven för budgetåret 2000 till berörda
myndigheter. Enligt propositionen bör under samtliga
mål formuleras delmål som rör bl.a.
utbildningsområdet. Ungdomsstyrelsen skall verka för
att målen för den nationella ungdomspolitiken
uppfylls.
Allmänna utbildningsfrågor
Utbildningsutskottet behandlar i detta avsnitt
motionsyrkanden med anknytning till målet att
ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett
självständigt liv (mål 1).
Ungdomars utbildning
I motion 1998/99:Kr33 (fp) yrkande 3 tas frågor upp
om ungdomars utbildning. Motionärerna anser att en
förutsättning för Sveriges utveckling är att antalet
högskoleplatser ytterligare ökar. Vidare framhålls
att det finns stora skillnader i utbildningsval
mellan unga män och unga kvinnor. Ytterligare
åtgärder måste enligt motionärerna vidtas för att
bryta det könssegregerande mönstret så tidigt som
möjligt. De framhåller också att det är ett stort
bekymmer att många elever lämnar grundskolan utan
att kunna läsa, skriva och räkna och att en stor
andel av eleverna i gymnasieskolan misslyckas.
U t s k o t t e t föreslår att kulturutskottet
avstyrker yrkandet och vill som skäl anföra
följande.
Enligt 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.
1998/99:100, s.150) bör utbyggnaden av
grundutbildningen vid universitet och högskolor som
beslutats avseende perioden 1997-2000 fortsätta.
Regeringen har beräknat medel för 10 000 nya
högskoleplatser fr.o.m. den 1 juli 2001 samt för
ytterligare 10 000 platser fr.o.m. den 1 juli 2002.
Högskolan har tillförts sammantaget 68 000 nya
permanenta platser under perioden 1997-2000.
Utskottet kan konstatera att en kraftig utbyggnad
har skett av antalet högskoleplatser under senare år
och att en fortsatt ökning av platserna nu planeras.
När det gäller jämställdhetspolitiken på
utbildningsområdet råder det en bred politisk
enighet om det övergripande målet, nämligen att
flickor och pojkar skall ha lika rätt och
möjligheter. Det finns också en samsyn i fråga om
att det behövs aktiva insatser för att detta mål
skall nås. Utskottet anser i likhet med motionärerna
att det är viktigt att åtgärder vidtas så tidigt som
möjligt för att bryta det könssegregerade mönstret i
fråga om utbildningsval. Utskottet har tidigare i
flera sammanhang - senast i betänkande 1998/99:UbU6
Jämställdhetsfrågor inom utbildningsområdet -
framhållit att förskolan har en betydelsefull
uppgift i arbetet med att främja jämställdhet mellan
könen. Denna uppgift har lyfts fram och kommit till
tydligt uttryck i läroplanen för förskolan (Lpfö 98)
som trädde i kraft den 1 augusti 1998. I läroplanen
sägs bl.a. följande. Förskolan skall motverka
traditionella könsmönster och könsroller. Flickor
och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter
att pröva och utveckla förmågor och intressen utan
begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
Utskottet vill även peka på att regeringen i
regleringsbrev för år 1999 ålagt Skolverket att öka
sin uppföljning och utvärdering av hur
jämställdhetsperspektivet implementeras i
undervisningen. Vidare tillsattes inom
Utbildningsdepartementet i våras en projektgrupp
vars uppgift är att under år 1999 utveckla arbetet
med värdegrunden i skolan. Värdegrunden finns
formulerad i läroplanerna och anger de grundläggande
värden som vårt samhällsliv vilar på -
människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga
och utsatta - och som skolan skall förmedla och
förankra hos eleverna. Projektgruppen skall bl.a.
genom olika insatser stödja och stimulera skolorna
att konkretisera värdegrunden i sin verksamhet.
Syftet är att få skrivningarna i läroplanerna att
genomsyra skolans verksamhet i sin helhet. Utskottet
vill framhålla skolans viktiga roll när det gäller
att lägga grunden för ett mer jämställt samhälle.
Synen på jämställdhet som både en värdegrundsfråga
och en pedagogisk fråga i skolan har accentuerats
under senare år. Arbetet med att främja jämställdhet
mellan könen har lyfts fram i skollag och
läroplaner. Utskottet vill än en gång understryka
att detta måste få genomslag i skolans undervisning
och verksamhet i övrigt.
Utskottet övergår till att kortfattat behandla den
del av yrkandet som berör frågan om att vissa elever
i skolan inte lyckas nå de uppsatta målen. Utskottet
har i många sammanhang betonat att skolhuvudmännen
har ett tydligt ansvar för att alla elever ges
möjlighet att nå grundskolans mål. Det är av stor
vikt att varje kommun och skola noga analyserar
resultaten, värderar dem och anger konkreta åtgärder
för förbättringar. Utskottet vill i sammanhanget
påminna om att rektor enligt grundskoleförordningen
(5 kap. 1 §) har ett ansvar för att ett
åtgärdsprogram upprättas för alla elever som behöver
särskilda stödinsatser. Vid utarbetandet av
programmet bör samråd ske med eleven och elevens
föräldrar. Det bör också framhållas att ett flertal
åtgärder har vidtagits under senare år för att
stärka arbetet med att bedöma, värdera och utveckla
kvaliteten i skolan, bl.a. har en förordning
utfärdats om kvalitetsredovisning inom skolväsendet
(SFS 1997:702). I denna föreskrivs en skyldighet för
varje kommun och skola att skriftligen göra en
kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga
uppföljningen av verksamheten. Skolverket har tagit
fram flera skrifter, bl.a. Allmänna råd (1999:1) och
Verktyg för utvärdering (1999), i syfte att stödja
kommuners och skolors arbete med utvärdering och
kvalitetssäkring.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att
resultaten i gymnasieskolan behöver förbättras och
att andelen elever med slutbetyg bör öka. Utskottet
vill i sammanhanget peka på att en utveckling av
gymnasieskolan för närvarande pågår i flera viktiga
avseenden, bl.a. undersöks möjligheten att etapp-
indela kärnämnena och en ny lärlingsutbildning
införs fr.o.m. den 1 juli 2000.
Elever i behov av särskilt stöd
Enligt motion 1998/99:Kr33 (fp) yrkande 10 är det
oacceptabelt att elever med läs- och
skrivsvårigheter blir föremål för utredning och
åtgärder först långt upp i skolåldern. Motionärerna
betonar att det går snabbare och lättare att
avhjälpa svårigheterna om hjälpen sätts in tidigt.
De anser att det bör inrättas fler dyslexicentrum så
att alla barn med läs- och skrivsvårigheter kan få
hjälp med sina problem.
U t s k o t t e t har behandlat frågor om läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi utförligt i betänkande
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (bet.
1997/98:UbU18 s. 15-19). Utskottet hänvisar till vad
utskottet då anförde, bl.a. beträffande vikten av
att tillräckliga resurser måste avsättas i
kommunerna för elever i behov av särskilt stöd och
att det inte är tillräckligt med att ett
åtgärdsprogram upprättas för en elev om det inte
till ett sådant program är knutet särskilda resurser
för de elever som kräver extra resurser av olika
slag. Utskottet framhöll också att ett
åtgärdsprogram skall föregås av en utredning som
innehåller en analys av elevens problem och att det
för vissa elever kan vara befogat med en bredare
utredning, t.ex. en bedömning av psykolog, logoped
eller annan erforderlig specialist. Skolan måste ta
ansvar för att kartlägga och analysera elevens
specifika språksituation. Därefter bör eleven få den
hjälp den behöver, inklusive olika kompensatoriska
åtgärder. Det är angeläget att skolorna har tillgång
till specialistkompetens såsom psykologer, logopeder
och speciallärare. Det är dock en kommunal
angelägenhet att anställa erforderlig personal och
att organisera verksamheten i skolan, heter det i
betänkandet.
Regeringen har i proposition Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd
(prop. 1998/99:105) informerat om att den avser att
införa åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt
stöd i de skolformer i det offentliga skolväsendet
för barn och ungdom som i dag inte omfattas av ett
sådant krav, samt i motsvarande fristående skolor.
Utskottet noterar att regeringen i 1999 års
ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) har
beräknat medel för en treårig satsning på
kompetensutveckling bl.a. i syfte att stärka
förutsättningarna för elever i behov av särskilt
stöd att nå målen. Regeringen avser att återkomma i
budgetpropositionen för år 2000 med en närmare
precisering av medlen. Utskottet hänvisar också till
vad utskottet anfört ovan om uppföljning och
kvalitetssäkring av verksamheten i skolorna.
Utskottet vill även i sammanhanget peka på att en
utredning nyligen har tillsatts för att göra en
översyn av skollagen (dir. 1999:15). En
parlamentariskt sammansatt kommitté skall bl.a.
överväga hur skollagen bör utformas för att
tydliggöra det kommunala ansvaret för utbildningens
kvalitet och likvärdighet. Kommittén skall också
analysera hur termerna elevens rätt respektive
kommuns skyldighet används i skollagen samt vid
behov föreslå de förändringar som krävs för en ökad
tydlighet av termernas betydelse.
Utbildningsutskottet anser att kulturutskottet bör
avstyrka det förevarande yrkandet.
Insatser för att förbättra hörselskadade barns
situation begärs i motion 1998/99:Kr33 (fp) yrkande
6. Motionärerna betonar vikten av att man tar reda
på vilket stöd dessa barn behöver innan de placeras
i vanlig skola. Lärarnas kunskaper om hörselskador
behöver ökas och skolan akustikanpassas. Föräldrarna
behöver få kunskap och stöd för att kunna medverka
till barnets anpassning i skolan.
U t s k o t t e t påminner om att med undantag för
det fåtal elever som får sin utbildning i den
statliga specialskolan återfinns det stora flertalet
elever med svåra funktionshinder i den kommunala
skolan. Kommunerna har genom sitt ansvar för skolan
även det grundläggande ansvaret för stöd till skolan
i specialpedagogiska frågor. Hjälp till kommunerna i
detta ges av Statens institut för handikappfrågor i
skolan (SIH), landstingens pedagogiska hörselvård,
resurscenter, kunskapscenter m.fl.
Regeringen har i proposition 1998/99:105 i maj 1999
bl.a. föreslagit att specialskolorna för döva och
hörselskadade barn skall upphöra att vara egna
myndigheter och att de förs samman till en ny
myndighet som skall ledas av en styrelse.
Specialskolan som skolform behålls för döva och
hörselskadade elever. I propositionen aviseras också
tillsättandet av en organisationskommitté som skall
ges i uppdrag att skyndsamt utveckla och lägga
förslag om den konkreta utformningen av en förändrad
stödorganisation som kan bidra till ökad samverkan
mellan stat, kommun och landsting. Avsikten med en
förändrad stödorganisation är bl.a. att samordna
resurser som finns spridda på olika organ.
Verksamheten bör enligt propositionen indelas i fem
geografiska regioner med ansvar för övergripande
rådgivning, regional samordning,
kompetensutveckling, utvecklingsverksamhet,
information och samverkan med andra aktörer som
kommuner, specialskolorna, landstingens
habilitering, den specialpedagogiska utbildningen,
handikapporganisationerna m.fl. Regeringen anser att
stödverksamheten bör ha en direkt anknytning till
en, gärna forskningsbaserad, utvecklingsverksamhet
inom området specialpedagogik. Ärendet bereds för
närvarande av utbildningsutskottet.
Utskottet vill också hänvisa till vad utskottet har
anfört i det föregående beträffande bl.a.
åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.
Utbildningsutskottet anser att yrkandet bör
avstyrkas av kulturutskottet.
Elever med invandrarbakgrund
Enligt motion 1998/99:Kr32 (c) yrkande 4 (delvis)
bör Skolverket med anledning av rapporterna om
resultaten i skolan för elever med invandrarbakgrund
ges ett uppdrag i syfte att öka kunskapen om
ungdomar med en annan etnisk och kulturell bakgrund
och hur deras ställning i samhället kan stärkas.
U t s k o t t e t ser i likhet med motionärerna
med oro på rapporterna om resultaten i skolan för
elever med invandrarbakgrund. Utskottet noterar att
Skolverket nyligen till regeringen bl.a. redovisat
preliminär statistik över betygen i svenska, svenska
som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9
våren 1999 (Kvalitetsutvecklingen i svensk
barnomsorg och skola 1999). Rapporten visar bl.a.
att elever med utländsk bakgrund är
överrepresenterade bland elever som inte når målen.
Regeringen har i maj 1999 i Utvecklingsplan för
förskola, skola och vuxen-
utbildning - samverkan, ansvar och utveckling (skr.
1998/99:121) redovisat sin grundläggande syn på
skolpolitikens inriktning under de närmaste två
åren. Regeringen anser bl.a. att en diskussion
kring pedagogiken i skolor, där eleverna har sina
rötter i många länder och kulturer, behöver
stimuleras. Regeringen kommer därför att under året
ge Skolverket i uppdrag att kartlägga och granska
hur olika pedagogiska tillvägagångssätt används i
undervisningen i dessa skolor. Regeringen betonar
också att lärarna behöver stöd för att öka sin
kunskap och kompetens. Särskilda medel kommer därför
att avsättas för kompetensutveckling för lärare i
skolor med elever med många olika nationaliteter och
språk. Regeringen pekar också på att, förutom det
arbete som bedrivs inom Utbildningsdepartementets
värdegrundsprojekt på det mångkulturella området,
har ett flertal utredningar och kartläggningar under
de senaste åren behandlat situationen för barn och
ungdomar med utländsk bakgrund. En arbetsgrupp
kommer därför att tillsättas inom Regeringskansliet
med uppdrag att utforma förslag till konkreta
insatser inom området.
Utskottet anser att de av regeringen redovisade
åtgärderna inom området är angelägna. Enligt
utbildningsutskottets mening bör kulturutskottet med
hänvisning till planerade åtgärder inom området
avstyrka yrkandet i den del det berör uppdrag till
Skolverket.
Skolans arbetsmiljö
Enligt motion 1998/99:Kr33 (fp) yrkande 1 behöver
arbetsmiljön för elever i skolan förbättras. Det
gäller såväl den fysiska miljön med dålig
ventilation och olämpliga byggnadsmaterial som den
psykosociala miljön där mobbning och våld utgör
oacceptabla problem.
U t s k o t t e t anser att kulturutskottet bör
avstyrka yrkandet.
Utbildningsutskottet har nyligen behandlat och
avstyrkt motionsyrkanden med anknytning till skolans
arbetsmiljö (bet. 1998/99:UbU11). Riksdagen har
avslagit samtliga yrkanden. Utskottet hänvisar till
vad utskottet då anförde allmänt om den fysiska
arbetsmiljön i skolan (s. 53) och beträffande
åtgärder mot mobbning i skolan (s. 23-26). I fråga
om den fysiska arbetsmiljön i skolan redovisade
utskottet olika åtgärder inom området, bl.a.
Folkhälsoinstitutets nätverk Hälsofrämjande skola,
Stiftelsen Skolans Uterums verksamhet och
regeringens uppdrag till Boverket att tillsammans
med Folkhälsoinstitutet och andra berörda
myndigheter och organisationer i satsningen kring
Innemiljöåret 1999 inkludera aktiviteter med
inriktning mot inomhusmiljöer där barn och ungdom
vistas. Uppdraget skall redovisas till
Socialdepartementet senast den 31 januari 2000.
När det gäller åtgärder mot mobbning i skolan kan
utskottet konstatera att värdegrundsfrågorna, i
vilka frågor om mobbning ingår, är ett prioriterat
område för regeringen. Inom Utbildningsdepartementet
har en projektgrupp tillsatts med uppgift att
utveckla värdegrundsarbetet i skolorna.
Projektgruppen skall under år 1999, med utgångspunkt
i läroplanernas formuleringar om värdegrunden,
stödja det lokala arbetet med att tillämpa
värdegrunden i praktiken. Projektgruppen skall
dokumentera sitt arbete och senast den 25 februari
2000 presentera sina slutsatser och förslag. Det
pågår också inom Skolverket ett omfattande arbete
med värdegrundsfrågorna. Skolverket har fått
regeringens uppdrag att utarbeta kommentar- och
referensmaterial om hur man lokalt kan arbeta med
värdegrundsfrågor, t.ex. mobbning och trakasserier
på grund av kön eller sexuell identitet.
Kommentarmaterialet presenterades i maj i år, medan
referensmateralet blir färdigt under hösten.
Skolverket har också fått i uppdrag att i början av
år 2000 redovisa en fördjupad studie avseende
värdegrunden. Vidare har Skolverket regeringens
uppdrag att genomföra en nationell
kvalitetsgranskning av skolans arbete mot mobbning.
Resultatet av granskningen skall redovisas den 15
november 1999. Granskningen skall dels kontrollera
och redovisa skolans resultat och måluppfyllelse,
dels ge stöd till utvecklingen lokalt.
Utbildning med inriktning mot företagande och
entreprenörskap
Frågor med anknytning till entreprenörskap hos
ungdomar tas upp i motion 1998/99:Kr30 (kd) yrkande
10. Skolan har en mycket viktig roll för att ge
eleverna förståelse för företagandets roll och
betydelse i samhället. Motionärerna pekar på att de
har föreslagit att ytterligare ett nationellt
program med inriktning på företagande och
entreprenörskap bör införas i gymnasieskolan. Även
på högskolenivå är det viktigt med kurser och
utbildningar inriktade mot företagande och
entreprenörskap. Folkhögskolor skulle kunna satsa på
kurser om företagande och hur man startar eget
företag. Arbetsmarknadspolitiken borde också i
större utsträckning uppmuntra eget företagande.
U t s k o t t e t anser att kulturutskottet bör
avstyrka yrkandet i den del det rör
utbildningsutskottets beredningsområde.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
och avstyrkt likartade motionsyrkanden om att ett
nationellt program med inriktning på företagande och
entreprenörskap skall inrättas (senast i bet.
1998/99:UbU3 s. 16) och om kurser inriktade mot
entreprenörskap inom högskolan (senast i bet.
1998/99:UbU7 s. 29). Riksdagen har avslagit
yrkandena. Utskottet påminde beträffande kurser
inriktade mot entreprenörskap inom högskolan att
ansvaret för kursutbudet, inom vissa mycket vida
ramar satta av statsmakterna, sedan åtskilliga år är
lagt på varje universitets och högskolas styrelse.
Utskottet informerade även om att det i databasen
ASKen, Högskoleverkets och lärosäternas automatiska
utbildningskatalog, fanns kurser under sökordet
entreprenör vid elva lärosäten. När det gäller
inrättande av ett särskilt nationellt program med
inriktning på företagande och entreprenörskap pekade
utskottet bl.a. på att arbetslivs- och
företagarfrågor berörs i programmålen för flera
program och i flera kursplaner. Det anges t.ex. i
programmålen för hantverksprogrammet att eleverna
skall ha sådana grundläggande kunskaper i
företagsekonomi, marknadsföring och lagstiftning som
är relevanta för mindre företag. Utskottet pekade
också på att det inom gymnasieskolans ram finns ett
betydande utrymme för flexibla lösningar på lokal
nivå, vilket många kommuner har utnyttjat, inte
minst för att anordna olika former av
företagarutbildning.
Utskottet vill än en gång betona skolans betydelse
för att lägga grunden för ett positivt
förhållningssätt när det gäller entreprenörskap och
företagsamhet. Utskottet upprepar också att det
enligt utskottets uppfattning primärt inte är fråga
om att utbilda blivande företagare i skolan utan
snarare att stimulera till initiativförmåga och
kreativitet hos eleverna. Utskottet vill också
informera om att det finns ett särskilt nätverk för
Entreprenörskap i skolan (NESK). Nätverket består av
14 olika organisationer, bl.a. Skolverket, NUTEK,
Sveriges Industriförbund, Ung Företagsamhet, SAF,
Företagarnas Riksorganisation. Detta nätverk kommer
under år 1999 att genomföra sju regionala
konferenser i Sverige. Utskottet vill i
sammanhanget tillägga att regeringen har aviserat en
översyn av de nuvarande nationella programmen.
Inflytande och delaktighet
Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden
med anknytning till det andra och det tredje målet
för ungdomspolitiken, nämligen att ungdomar skall ha
verklig möjlighet till inflytande och delaktighet
och att ungdomars engagemang, skapande förmåga och
kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs.
Frågor om ungdomars möjlighet till inflytande och
delaktighet tas upp under avsnitt 3.4. i
propositionen och det finns även ett särskilt
avsnitt om demokrati i skolan (punkt 5.1.2). Enligt
regeringens bedömning bör ungdomars demokratiska
engagemang på olika sätt uppmuntras i skolan.
Regeringen redovisar att den under år 1999 avser att
verka för att försöksverksamheten med lokala
styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolorna
sprids, att elevrådsarbete och annat ideellt arbete
uppmuntras i skolan, att elevombudsmannen ges
fortsatt stöd, att politiska ungdomsförbund ges
bättre möjligheter att medverka i skolan och att
anordnande av s.k. skolval uppmuntras.
Elevinflytandet i skolan behandlas i två yrkanden.
Frågan om försöksverksamheten med lokala styrelser
med elevmajoritet i gymnasieskolorna tas upp i
motion 1998/99:Kr30 (kd) yrkande 6. Motionärerna
pekar på att de tidigare har avvisat denna
försöksverksamhet. De anser att det inte är rimligt
att kräva av eleverna att de skall ha ett
helhetsgrepp över utbildningen när de är mitt uppe i
den. De vill inte att försöksverksamheten sprids
innan en ordentlig utvärdering gjorts. I motion
1998/99:Kr35 (fp) yrkande 2 framhålls att elevernas
inflytande över den egna utbildningssituationen i
skolan måste utvecklas. Motionärerna betonar att en
viktig del av elevernas behov av inflytande gäller
arbetsmiljöfrågorna. De anser att eleverna måste få
en starkare ställning i dessa frågor och att
inflytandet bör öka i takt med ökande ålder.
Elevstyrda skolor är dock enligt motionärerna inte
någon lösning på elevinflytandefrågorna. Det är fel
att en enskild kategori verksamma skall ha hela
styrelseansvaret, heter det i motionen.
U t s k o t t e t vill inledningsvis betona att
elevinflytande inte enbart är en rättvise- och
demokratifråga utan också en fråga om utbildningens
kvalitet. Rätten till elevinflytande är reglerad i
skollagen (4 kap. 2 § skollagen). Vidare betonas i
läroplanerna vikten av elevernas ansvar och
inflytande. Elevinflytandet är en del av skolans
värdegrund. Som utskottet har redovisat i det
föregående har ett värdegrundsprojekt startats inom
Utbildningsdepartementet. Projektet pågår under år
1999 och skall slutredovisas i februari år 2000.
Skolverket har också inom ramen för sitt stora
utvecklingsprojekt valt att som ett av sju områden
lyfta fram elevernas inflytande i skolan. Projektet
ELEVSAM - elevinflytande, arbetssätt och
arbetsformer i skolan - har tagit fram ett
referensmaterial "Jag vill ha inflytande överallt".
Materialet vänder sig i första hand till rektorer
och lärare och har skickats ut till samtliga skolor.
Skolverket har också nyligen gett ut en rapport om
41 skolors arbete med inflytandefrågor,
"Inflytandets villkor".
Försöksverksamheten med lokala styrelser med
elevmajoritet, som inleddes den 1 juli 1997 och
skall pågå under fyra år, är enligt utskottets
mening viktig. Den markerar att eleverna är
kompetenta att ta ett större ansvar.
Försöksverksamheten, i vilken 21 skolor deltog i
slutet av år 1998, kommer att utvärderas. Utskottet
har inget att erinra mot att ytterligare skolor
bereds möjlighet att delta i försöksverksamheten.
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i nu
förevarande proposition att de politiska
ungdomsförbunden bör ges bättre möjligheter att
medverka i skolan. Utskottet har nyligen behandlat
denna fråga (bet. 1998/99:UbU11 s. 56). Utskottet
anförde därvid bl.a. följande. Enligt utskottets
mening har de politiska ungdomsförbunden viktiga
bidrag att ge i skolans undervisning, bl.a. i
samhällsorienterande ämnen. Ett brett föreningsliv
på skolorna med bl.a. ungdomarnas egna politiska
föreningar spelar en viktig roll för de ungas
demokratiska fostran.
Utbildningsutskottet anser att kulturutskottet bör
avstyrka motionerna 1998/99:Kr30 yrkande 6 och
1998/99:Kr35 yrkande 2.
Insatser mot drogmissbruk
I motion 1998/99:Kr29 (m) yrkande 2 tas frågor upp
om skolans insatser beträffande narkotikamissbruk
bland ungdomar. Motionärerna framhåller att skolans
roll måste förtydligas. Skolans personal måste ha
tillräckliga kunskaper om narkotikans symtom och
verkningar för att snabbt kunna upptäcka
förändringar i unga människors personlighet. Skolan
måste ha en absolut plikt att informera föräldrarna
om barnet uppvisar oroande tendenser.
U t s k o t t e t föreslår att kulturutskottet
avstyrker yrkandet.
Utbildningsutskottet behandlade och avstyrkte i
våras ett stort antal motionsyrkanden rörande
undervisning m.m. om alkohol, narkotika och tobak
(ANT) i skolan (bet. 1998/99:UbU11 s. 26-28).
Riksdagen avslog yrkandena. Utskottet hänvisar till
vad utskottet då anförde. Utskottet underströk bl.a.
att skolan har en mycket betydelsefull roll när det
gäller information om alkohol, tobak, narkotika och
andra droger. Utskottet ansåg det mycket positivt
att regeringen uppdragit åt Skolverket att under år
1999 genomföra en kvalitetsgranskning av ANT-
undervisningen. Denna granskning skall även
innehålla en värdering av hur drogundervisningen har
förändrats och utvecklats över tiden och vilken
effekt detta har haft på elevernas bruk av och
attityder till tobak, alkohol och andra droger samt
kunskaper om riskerna med droger. Granskningen skall
redovisas den 15 januari 2000.
Beträffande förslaget i yrkandet om "en absolut
plikt för skolan att informera föräldrarna om barnet
uppvisar oroande tendenser" vill utskottet påminna
om den möjlighet och skyldighet som finns att i
samband med utvecklingssamtal informera föräldrar om
hur elevens sociala utveckling bäst kan stödjas.
Stockholm den 15 september 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice
Ask (m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd),
Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Torgny
Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Lennart
Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Barbro
Westerholm (fp), Nils-Erik Söderqvist (s), Kalle
Larsson (v) och Agneta Lundberg (s).
Vi anser i likhet med vad som anförts i motion
1998/99:Kr33 yrkande 1 att arbetsmiljön i skolan har
ägnats alltför liten uppmärksamhet. Den gäller både
den fysiska miljön med dålig ventilation och
olämpliga byggnadsmaterial och den psykosociala
miljön där mobbning och våld utgör oacceptabla
problem. Under senare år har också uppmärksammats
att elever använder ett grovt och kränkande språk
som ofta riktas mot unga flickor. Det är angeläget
att ytterligare åtgärder vidtas inom dessa områden.
Vi anser att utbildningsutskottet bort ha föreslagit
att kulturutskottet tillstyrker yrkandet.
2. Utbildning i företagande och
entreprenörskap
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Det är enligt vår mening mycket viktigt att ungdomar
uppmuntras att starta företag. Vi måste till våra
ungdomar förmedla en bredare syn på arbetet än att
arbete alltid innebär en anställning hos någon
annan. Ungdomar kan och skall uppmuntras att
utnyttja sitt engagemang och sin kreativitet till
att starta eget. Skolan spelar en mycket viktig roll
för att ge eleverna förståelse för företagandets
roll och betydelse i samhället. Vi kristdemokrater
har vid flera tillfällen föreslagit att ytterligare
ett nationellt program, inriktat mot företagande och
entreprenörskap, skall införas i gymnasieskolan. Vi
vill också betona vikten av kurser och utbildningar
på högskolenivå inriktade mot företagande och
entreprenörskap.
Enligt vår uppfattning borde utbildningsutskottet
ha föreslagit att kulturutskottet tillstyrker
förslagen i motion 1998/99:Kr30 yrkande 10 (delvis)
om ett tillkännagivade såvitt avser inrättande av
ett nationellt program i gymnasieskolan och åtgärder
i högskolan för att öka antalet kurser och
utbildningar inom området företagande och
entreprenörskap.
3. Elevinflytande i skolan
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Vi kristdemokrater har tidigare avvisat förslaget om
försöksverksamhet med lokala styrelser med
elevmajoritet i gymnasieskolor. Även om ungdomarna
på gymnasiet är mer mogna än högstadieelever, och i
vissa fall hinner bli myndiga innan de lämnar
skolan, bör fortfarande vuxna ha det övergripande
ansvaret för skolans styrning. Det är inte rimligt
att kräva av eleverna att de skall ha ett
helhetsgrepp över utbildningen medan de är mitt uppe
i den. Däremot kan de och skall de ingå som en
viktig del i den beslutande processen. Vi vill mot
denna bakgrund inte se någon spridning av den
försöksverksamhet som bedrivits med elevmajoritet i
de lokala styrelserna i gymnasieskolan innan en
ordentlig utvärdering gjorts.
Enligt vår uppfattning borde utbildningsutskottet
ha föreslagit att kulturutskottet tillstyrker motion
1998/99:Kr30 yrkande 6.
4. Elevinflytande i skolan
Barbro Westerholm (fp) anför:
Jag anser att utbildningsutskottet bort ha
föreslagit kulturutskottet att tillstyrka motion
1998/99:Kr35 yrkande 2.
Det är mycket viktigt att elevernas rätt till och
möjlighet till inflytande över den egna
studiesituationen utvecklas och ökas. Eleverna skall
inte vara hänvisade till att byta skola, ämne,
program eller klass för att få ett inflytande över
fördjupningskurser, läromedel eller studietakt, för
att ta några exempel. En annan inte oviktig del av
elevernas behov av inflytande gäller
arbetsmiljöfrågorna. Eleverna måste ges en starkare
ställning i dessa frågor och detta givetvis ökande i
takt med ökande ålder. Elevstyrda skolor i det
kommunala skolväsendet är dock ingen lösning på
elevinflytandefrågorna. Det är fel att en enskild
kategori verksamma skall ha hela styrelseansvaret.
Ungdomar vill ha större inflytande över den egna
studiesituationen, bestämma mer i klassrummet och i
samband med de egna aktiviteterna.
5. Insatser mot drogmissbruk
Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Barbro
Westerholm (fp) anför:
Vi anser att utbildningsutskottet bort ha tillstyrkt
motion 1998/99:Kr29 yrkande 2.
Kampen mot narkotika måste bedrivas på bred front.
Vi vill betona vikten av att skolans roll
tydliggörs. Skolans personal måste besitta
tillräckliga kunskaper om narkotikans symptom och
verkningar för att snabbt kunna upptäcka
förändringar i unga människors personlighet. Sådana
förändringar kan vara ett tecken på ett begynnande
narkotikamissbruk. Denna information är naturligtvis
viktig för föräldrarna varför skolan måste ha en
absolut skyldighet att informera föräldrarna om
barnet uppvisar oroande tendenser.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1999/2000:AU1y
På ungdomars villkor
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har den 27 maj 1999 berett sex av
riksdagens utskott, däribland
arbetsmarknadsutskottet, tillfälle att yttra sig
över regeringens proposition 1998/99:115 På
ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati,
rättvisa och framtidstro jämte motioner, i de delar
de berör respektive utskotts beredningsområde.
Utskottet yttrar sig i det följande över
regeringens förslag rörande mål för ungdomspolitiken
samt valda delar av avsnitten Ungdomar och arbete
(s. 17-19 i propositionen), Den kommunala
utvecklingsgarantin (s. 50-51), Ungdomar som
entreprenörer - att skapa sina egna jobb (s. 58-60)
samt En svensk strategi för ungdomsfrågor i EU -
Insatser mot ungdomsarbetslöshet (s. 72-73). Vidare
yttrar sig utskottet över följande motioner:
1998/99:Kr30 av Inger Davidson m.fl. (kd) yrkandena
3 och 10,
1998/99:Kr31 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
yrkandena 3-5,
1998/99:Kr32 av Birgitta Sellén m.fl. (c) yrkande 5,
1998/99:Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp) yrkandena 1-3 samt
1998/99:Kr35 av Karin Pilsäter och Johan Pehrson
(fp) yrkande 2.
Till grund för propositionen ligger bl.a.
utredningsförslag från Ungdomspolitiska kommittén
(SOU 1997:71).
Allmänt om ungdomars etablering på
arbetsmarknaden
Innan utskottet behandlar propositionen och
motionerna vill utskottet inledningsvis göra några
kommentarer kring ungdomars etablering på
arbetsmarknaden.
Minskad ungdomsarbetslöshet
Lågkonjunkturen med åtföljande
sysselsättningsminskning i början av 1990-talet
drabbade ungdomarna hårt. Mellan 1990 och 1994
minskade antalet sysselsatta 20-24-åringar från
482 000 till 318 000. Den öppna arbetslösheten i
åldersgruppen steg från 3,1 % till 16,8 % under
samma period.
När konjunkturen förbättras och arbetslösheten
generellt går ned så minskar också ungdomarnas
problem på arbetsmarknaden. I en konjunkturuppgång
är ungdomar en grupp av arbetssökande som är
eftertraktad av arbetsgivarna om de har rätt
utbildning. Arbetslösheten bland unga har reducerats
markant under 1998 och första halvåret 1999. Den är
fortfarande något högre bland unga män än bland unga
kvinnor.
I åldersgruppen 16-24 år minskade arbetslösheten
med 1,9 procentenheter mellan andra kvartalet 1998
och andra kvartalet 1999. Den låg under andra
kvartalet 1999 på 9,6 %. Bland de unga kvinnorna var
minskningen 1,1 procentenheter och bland de unga
männen 2,8 procentenheter. Minskningen var alltså
kraftigare för unga män än för unga kvinnor. Till
övervägande delen beror förbättringen på att
ungdomarna får arbete. Samtidigt kan dock
konstateras att arbetslösheten bland ungdomar
fortfarande är flera procentenheter högre än bland
vuxna.
Långtidsarbetslösheten bland ungdomar har sjunkit
under det senaste året. I genomsnitt fanns ca 6 200
långtidsarbetslösa ungdomar under andra kvartalet
1998 jämfört med knappt 3 300 under motsvarande
period 1999. I den senare gruppen, som omfattar
ungdomar med mer än 100 dagars arbetslöshet, hade
mer än 85 % ett erbjudande om arbete, utbildning
eller program, enligt AMS kvartalsrapport 1999:2
till regeringen. Sannolikheten för en
långtidsarbetslös ungdom att få arbete var
oförändrad under andra kvartalet 1999 jämfört med
andra kvartalet 1998, eller 9,1 %.
Arbetsmarknadsprogram för unga
Under årens lopp har en rad olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktats särskilt
mot ungdomar. Attityderna till arbetslivet och
vuxenlivet formas under ungdomstiden och det ses
därför som viktigt att så få ungdomar som möjligt är
arbetslösa och att arbetslöshetsperioden blir så
kort som möjligt.
Från och med den 1 oktober 1995 har alla kommuner
möjlighet att teckna samarbetsavtal med respektive
länsarbetsnämnd i syfte att svara för praktik eller
annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar
t.o.m. den 30 juni det år den unge fyller 20 år.
Denna verksamhet benämns kommunala ungdomsprogram.
För något äldre arbetslösa ungdomar i åldersgruppen
20 t.o.m. 24 år finns sedan den 1 januari 1998 en
likartad åtgärd, benämnd kommunal
utvecklingsgaranti. När man talar om båda dessa
åtgärdsformer sammantaget används ofta begreppet
ungdomsgaranti.
I dag är den s.k. ungdomsgarantin den vanligaste
formen av arbetsmarknadsprogram för åldersgruppen
under 25 år. Av de genomsnittligt 34 000 ungdomar i
åldersgruppen som deltog i arbetsmarknadspolitiska
program under första kvartalet 1999, återfanns 19 %
i kommunala ungdomsprogram för 18-20-åringar och
lika stor andel i utvecklingsgarantin för 20-24-
åringar. Även andra arbetsmarknadsprogram har stor
betydelse för ungdomar.
I arbetsmarknadsutbildning inklusive det nationella
programmet för IT-utbildning, SwIT-yrkesutbildning,
fanns 27 % av de programdeltagande ungdomarna. I
anställningsstöd fanns 9,3 % och i arbetspraktik
13,5 % medan 5,6 % deltog i datortek. Andelen
ungdomar med starta-eget-bidrag var 2,1 %. Det
särskilda programmet för yrkesinriktad
rehabilitering vid arbetsmarknadsinstitut omfattade
2,6 % av de arbetslösa ungdomarna.
Ungdomsgarantin
I de kommunala ungdomsprogrammen kan arbetslösa
ungdomar som inte går i gymnasieskola eller i
liknande utbildning delta fram till den dag de
fyller 20 år. Programmen skall vara individinriktade
och omfatta utbildning eller praktikplats. De skall
förbereda och underlätta deltagarnas inträde på den
reguljära arbetsmarknaden.
För arbetslösa ungdomar från 20 t.o.m. 24 år finns
som nämnts en kommunal utvecklingsgaranti. Åtgärden
riktas mot ungdomar som anmält sig som sökande hos
arbetsförmedlingen och som inom 90 dagar inte har
kunnat erbjudas något arbete, reguljär utbildning
eller något lämpligt arbetsmarknadspolitiskt
program. Ett skäl till att åtgärden tillskapades var
att det hade växt fram ett omfattande
socialbidragsberoende i denna ungdomsgrupp och att
många ungdomar var långtidsarbetslösa trots en
uttalad målsättning att ingen ungdom skulle vara
arbetslös längre än 100 dagar.
På liknande sätt som med de kommunala
ungdomsprogrammen förutsätter utvecklingsgarantin
att överenskommelse tecknats mellan kommunen och
länsarbetsnämnden. Utvecklingsgarantin innebär att
kommunen kan erbjuda arbetslösa ungdomar från 20
t.o.m. 24 år en aktiverande och utvecklande insats
på heltid genom ett aktiveringsprogram på upp till
12 månader.
Inom 90 dagar skall den unge som är arbetslös
tillsammans med arbetsförmedlingen och kommunen
arbeta fram en individuell handlingsplan. Kommuner
som tecknat avtal om att ge utvecklingsgaranti tar
över ansvaret för de ungdomar som efter 100 dagar
fortfarande är arbetslösa.
Aktiveringsprogrammet skall vara individuellt
anpassat och innehålla olika former av
kompetensutveckling. Det kan exempelvis innefatta
utbildning för att förbättra baskunskaperna inom ett
ämne, utbildning varvad med praktik eller enbart
praktik som ger yrkeserfarenhet. Insatserna kan
genomföras i samarbete med bl.a. skola,
studieförbund eller ideella organisationer. De skall
anpassas efter lokala förutsättningar och utformas i
nära samverkan med ortens näringsliv.
Kommunerna är inte skyldiga att sluta avtal om
ansvar för utvecklingsgarantin. Av de 24 kommuner
som våren 1999 besvarade en enkät från Svenska
Kommunförbundet uppgav 196 kommuner eller drygt 80 %
att de tecknat avtal. De kommuner som inte tecknat
avtal utgörs enligt Kommunförbundet i rapporten
"Utvecklingsgarantin - som kommunerna ser det"
(Kommunförbundet juni 1999) främst av sådana som har
relativt få invånare eller är belägna i
storstadsområden där det finns endast ett fåtal
långtidsarbetslösa ungdomar i åldersgruppen 20-24
år.
Kommunförbundets slutsats i rapporten är att det
s.k. 100-dagarslöftet i stort sett har förverkligats
genom utvecklingsgarantin.
Ungdomar som riskerar arbetslöshet
Hur ser då ungdomsarbetslösheten ut? Vilka ungdomar
löper särskilt stor risk att bli arbetslösa? Genom
bättre kunskaper om detta ökar möjligheterna att
utforma en framgångsrik politik mot
ungdomsarbetslöshet.
Enligt forskarna Stig Blomskog och Lena Schröder i
Vilka ungdomar blir arbetslösa? (ur "I vuxenlivets
väntrum", red. Anders Gullberg och Martin Börjeson,
1999) kan man av SCB:s arbetskraftsundersökningar
(AKU) utläsa en relativ förbättring av ungdomars
öppna arbetslöshet sedan 1993.
De båda forskarna konstaterar att orsakerna till
denna absoluta och relativa förbättring av den öppna
ungdomsarbetslösheten kan vara flera: andelen
studerande ungdomar kan ha ökat, andelen ungdomar i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan ha stigit eller
ungdomarnas konkurrenskraft på den ordinarie
arbetsmarknaden kan ha förbättrats jämfört med
vuxnas.
Blomskog och Schröder har följt hur ungdomar gått
in i och ut ur arbetslöshetsperioder under åren
1991-1994. De har därvid använt ett utvidgat
arbetslöshetsbegrepp som omfattar inte bara öppen
arbetslöshet utan också placering i
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Resultaten visar att
inflödet i en lång - mer än 120 dagar - period av
arbetslöshet är betydligt större än inflödet i en
kort period. Det är alltså vanligt att ungas öppna
arbetslöshet avbryts av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Den tidigare bilden av att
ungdomsarbetslösheten i huvudsak karakteriseras av
många men korta arbetslöshetsperioder beror alltså
på att de ungas arbetslöshet avbryts av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, enligt de båda
forskarna.
Tonåringarnas (18-19 år) arbetsmarknadssituation
förbättrades något under perioden 1991-1994,
sannolikt genom att gymnasieskolan byggdes ut och
färre sökte arbete.
För de äldre ungdomarna (20-24 år) försämrades
arbetsmarknadssituationen under den aktuella
tidsperioden. Inflödet i arbetslöshet ökade år från
år både för korta och långa arbetslöshetsperioder.
Nedgången i absolut och relativ öppen arbetslöshet
för de äldre ungdomarna enligt AKU beror enligt
Blomskog och Schröder på ökande andelar ungdomar i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Mönstren är
snarlika för kvinnor och män. De båda forskarna
sammanfattar resultaten på följande sätt:
"Ungdomsgarantin, dvs. att ingen ungdom skall behöva
vara öppet arbetslös mer än 100 dagar, har således
främst inneburit att 18-19-åringarna studerar medan
20-24-åringarna återfinns i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder."
Ungdomar i åldern 20-24 år med enbart grundskola
har högre öppen arbetslöshet än de
gymnasieutbildade. Vidare förefaller det som om
utbildningsnivån har större betydelse för den unga
arbetskraften än för den vuxna. Det kan bero på att
vuxnas arbetslivserfarenhet och yrkeskunskaper
kompenserar låg formell utbildning. En annan
förklaring kan enligt Blomskog och Schröder vara att
den öppna arbetslösheten bland gymnasieutbildade
ungdomar hållits nere med hjälp av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder avsedda för
ungdomar.
Enligt forskaren Tiiu Soidre i Kön, generation och
arbetslöshet (ur "I vuxenlivets väntrum", jfr ovan)
finns ett tydligt samband mellan vuxna barns problem
på arbetsmarknaden och deras föräldrars. Utifrån
studien som bygger på registeruppgifter hos AMS
under perioden januari 1992-april 1995 drar Soidre
slutsatsen att man empiriskt kan konstatera någon
form av "familjearbetslöshet".
Både den sociala och den etniska bakgrunden tycks
ha betydelse för ungdomars arbetsmarknadssituation,
konstateras i studien. Om föräldrarna har en utsatt
situation på arbetsmarknaden har detta betydelse
både för unga kvinnors och unga mäns situation där.
De unga männen påverkas dock i högre grad än de unga
kvinnorna. Också den etniska bakgrunden har olika
effekt för unga kvinnor och unga män. Att vara
utlandsfödd innebär nästan ingen förhöjd risk att
bli arbetslös för unga kvinnor. Det innebär däremot
en tydlig överrisk för unga män. Särskilt markant är
detta för unga män som är födda i Afrika men även
för unga män med asiatiskt eller latinamerikanskt
ursprung.
Unga kvinnor tenderar enligt Soidre att vara mer
utsatta på arbetsmarknaden än unga män. De är i
större utsträckning än unga män registrerade som
arbetssökande vid arbetsförmedlingen eller har varit
det. Med något undantag är unga kvinnors
arbetsmarknadssituation sämre i de flesta
åldersklasser och på alla utbildningsnivåer. Risken
för arbetslöshet längre tid än sex månader är också
större bland unga kvinnor än bland unga män. De unga
kvinnornas möjligheter att få ett arbete efter en
tids arbetslöshet eller i åtgärder är betydligt
sämre, enligt Soidre.
En annan forskare, Ulla Arnell Gustafsson, finner i
studien Koncentration av arbetslöshet i familj och
vänkrets - En studie av ungdomars sociala nätverk i
Sverige (Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg. 5, nr 2,
sommaren 1999) att sambandet mellan den ungas och
föräldrarnas arbetslöshet inte är särskilt starkt
men att däremot sambandet med syskons och vänners
arbetslöshet har stor betydelse. Här kan specifika
drag hos den lokala arbetsmarknaden spela in men
också att unga arbetslösa väljer vänner bland andra
unga arbetslösa och att de påverkar varandras
värderingar samt beteende på arbetsmarknaden. De som
tidigt drabbas av arbetslöshet kommer oftare från
familjer med arbetslösa, har oftare vänner som är
arbetslösa och de bedömer sina framtida möjligheter
på arbetsmarknaden som sämre än andra, enligt Arnell
Gustafsson.
Propositionen
Målen
Ungdomspolitiken ses i dag som ett
sektorsövergripande område som berör såväl
arbetsmarknadspolitik som utbildnings-, kultur- och
socialpolitik.
För den nationella ungdomspolitiken på 2000-talet
bör ett system införas för styrning, uppföljning och
analys bestående av tre delar: mål, delmål
respektive goda exempel.
Tre övergripande mål bör enligt regeringen ersätta
tidigare riktlinjer. För det första skall ungdomar
ha goda förutsättningar att leva ett självständigt
liv. För det andra skall ungdomar ha verklig
möjlighet till inflytande och delaktighet. För det
tredje skall ungdomars engagemang, skapande förmåga
och kritiska tänkande tas till vara som en resurs
(propositionens punkt 1).
Delmål skall beslutas av regeringen. De skall bilda
utgångspunkt för uppföljning och analys av den
samlade ungdomspolitiken. Goda exempel skall
illustrera olika former av konkret verksamhet som
bidrar till att ungdomspolitikens mål uppnås.
Övrigt
I propositionen redovisas vissa uppgifter om
ungdomars inträde på arbetsmarknaden (s. 17-19).
Regeringen anser att Ungdomsstyrelsen bör stödja
kommunerna i deras strävan att utveckla
framgångsrika former för den kommunala
utvecklingsgarantin och liknande åtgärder (s.
50-51). Vidare bör ungdomars entreprenöranda
uppmuntras. Dagens unga besitter värdefull kompetens
som ger dem goda förutsättningar att skapa nya
arbetstillfällen, däribland inom IT-området och den
s.k. upplevelseindustrin (s. 58-60). På
ungdomsområdet bör Sverige i EU-samarbetet
koncentrera insatserna mot ungdomsarbetslöshet,
ungdomars inflytande och delaktighet i EU,
ungdomsutbyten samt mot ungdomar som i dag inte
utnyttjar EU:s förmåner (s. 72-73).
Motionerna
Motionerna tar i huvudsak inte sikte på enskilda
delar av propositionen utan behandlar främst
övergripande frågor rörande ungdomspolitik.
Moderata samlingspartiet uttrycker i kommittémotion
Kr31 (yrk. 3-5) tveksamhet till begreppet
ungdomspolitik. Den politik som krävs för att unga
människor skall få en bra utbildning eller ett
riktigt arbete gynnar också andra grupper i
samhället.
Kampen mot ungdomsarbetslösheten borde ha högsta
prioritet. Den höga ungdomsarbetslösheten motverkar
samtliga tre mål för ungdomspolitiken som föreslås i
propositionen. Arbetslöshetsproblemet har sin grund
i ett dåligt företagsklimat. Moderaterna hänvisar
till en rad åtgärder som de har föreslagit för att
förbättra företagsklimatet, däribland
skattesänkningar och regelförenklingar.
För att förbättra företagsklimatet bör arbetsrätten
förändras så att reglerna på arbetsmarknaden medger
individualisering och arbetets rättigheter
tillfaller den enskilde. Grundläggande rättigheter
skall regleras i lag. I övrigt skall den enskilde
kunna bestämma över sin arbetstid och förhandla om
sin lön. Ökad flexibilitet i lönebildningen skulle
kunna leda till att fler unga fick meningsfulla
arbeten.
I Moderaternas förslag till åtgärder för att
förbättra företagsklimatet och därmed minska
arbetslösheten bl.a. i ungdomsgrupperna innefattas
reformering av arbetslöshetsförsäkringen.
Försäkringen ger i dag alldeles för svaga incitament
till arbete, vilket är speciellt skadligt för
ungdomar. Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en
omställningsförsäkring som skyddar den arbetslöse
mot inkomstbortfall under den tid då han eller hon
söker nytt arbete eller omskolar sig. En bortre
parentes bör införas och ersättningsnivån sättas
till 75 %. En av arbetsmarknadspolitikens
huvuduppgifter måste vara att bidra till ungdomars
inträde på arbetsmarknaden. Därför bör
arbetsmarknadspolitiken koncentreras på två
huvuduppgifter: lärlingsutbildning för alla
arbetslösa ungdomar mellan 20 och 25 år samt en
arbetsmarknadsutbildning som kännetecknas av
fokuserade insatser riktade mot specifika
yrkesområden samt definierade kompletteringar av
arbetslösas kompetens. I detta ingår också stöd till
arbetshandikappade.
Kristdemokraterna anser i kommittémotion Kr30 (yrk.
3 och 10) att en statlig ungdomspolitik är motiverad
bl.a. därför att den skapar en helhetsbild av
ungdomars situation. Den kan också bidra till
samordning av insatser och utgöra stöd för
föräldrar, kommuner, ideella organisationer och
andra i syfte att skapa goda levnadsvillkor för
ungdomar. Enligt partiet bygger stora delar av den
ungdomspolitiska propositionen på grunder som
Kristdemokraterna varit med och lagt. Därför är man
i flera avseenden positiv till regeringens förslag.
Samtidigt krävs mer av helhetssyn på
ungdomsinsatserna än vad som kommer till uttryck i
propositionen.
När det gäller åtgärder för att främja ungdomars
situation på arbetsmarknaden efterlyser
Kristdemokraterna en betydligt bredare och mer
offensiv politik för att skapa riktiga arbeten.
Partiet förordar exempelvis en satsning på
lärlingsutbildning, skattelättnader inom
tjänstesektorn, mer varierad lönesättning samt
moderniserad och mer flexibel
arbetsrättslagstiftning. Ett genomförande av dessa
förslag skulle underlätta för ungdomar att få
fotfäste på arbetsmarknaden och skapa ett stort
antal ordinarie arbeten.
I syfte att sänka ungdomsarbetslösheten bör vidare
ökad lokal samverkan komma till stånd mellan
kommuner, arbetsförmedlingar och försäkringskassor.
Erfarenheter av goda exempel på bl.a.
företagsförlagd utbildning bör spridas.
För att främja ungdomars entreprenörskap krävs en
samlad arbetsmarknads- och näringspolitik där
ungdomar uppmuntras att starta eget företag. Det är
viktigt att förmedla en bred syn på arbete som
innebär att arbete också kan vara annat än
anställning hos någon annan. Skolan har en viktig
roll i detta sammanhang.
Centerpartiet kritiserar i kommittémotion Kr32 (yrk.
5) regeringens förslag till mål för ungdomspolitiken
som partiet finner alltför långtgående samtidigt som
de är alltför otydliga.
Möjligheten att försörja sig genom eget arbete
utgör grund för den egna tryggheten, anser Centern.
Därför är det oroväckande att ungdomar fortfarande
har svårt att etablera sig i arbetslivet. Eftersom
det finns skäl att misstänka att regelverken hänger
samman med svårigheterna att få arbete bör
regeringen initiera en översyn av arbetsmarknadens
regelverk i syfte att underlätta för ungdomar att få
fotfäste på arbetsmarknaden.
Enligt Folkpartiets uppfattning i kommittémotion
Kr33 (yrk. 1-3) finns få eller inga konkreta förslag
i den ungdomspolitiska propositionen.
Samhällets viktigaste uppgift är att medverka till
att ungdomarna kommer in på arbetsmarknaden.
Politiken måste utformas så att den ger
förutsättningar för fler arbeten. Folkpartiet har i
riksdagen lagt fram en rad förslag som syftar till
att gynna företagsklimatet och leda till nya
arbeten.
En modern och flexibel lärlingsutbildning bör
tillskapas där skolan och näringslivet delar på
ansvaret. Utbildningen bör avslutas med ett
gesällprov och leda till ett yrkesdiplom eller en
yrkesexamen. Könssegregeringen i yrkeslivet måste
brytas genom attitydpåverkan och stimulansåtgärder.
Arbetsmiljön i skolan måste ägnas mer uppmärksamhet.
Det gäller såväl fysisk som psykosocial miljö
inklusive kränkande uppförande.
Karin Pilsäter och Johan Pehrson (fp) förespråkar i
motion Kr35 (yrk. 2) ett ökat elevinflytande. När
det gäller arbetsmiljöfrågorna anser motionärerna
att eleverna, som omfattas av arbetsmiljölagen, bör
få en starkare ställning och att deras inflytande
bör öka med stigande ålder.
Utskottets ställningstagande
Mål
Arbetsmarknadsutskottet anser att propositionens
förslag till övergripande mål för ungdomspolitiken
bör tillstyrkas. I likhet med regeringen kan
utskottet konstatera att förutsättningarna för att
leva ett självständigt liv underlättas av att man
har ett arbete, en egen bostad och en egen ekonomi.
Det kan finnas anledning att anta att ungdomar som
står utanför arbetsmarknaden i större utsträckning
än andra upplever att de saknar möjligheter till
inflytande och delaktighet liksom att deras
engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande
inte tas till vara som en resurs.
Mot denna bakgrund måste det ses som angeläget att
underlätta ungdomars förankring i arbetslivet. Unga
människor måste ha rimliga förutsättningar att
självständigt försörja sig. Likaså är det väsentligt
att väl fungerande insatser riktas till de ungdomar
som är i behov av särskilt stöd för att etablera sig
på arbetsmarknaden. Utskottet vill starkt betona
vikten av att en situation som innebär passiv väntan
på en åtgärd i största möjliga utsträckning måste
undvikas.
Ungdomsgaranti
Som framgår av propositionen visar utvärderingar av
den kommunala utvecklingsgarantin som utförts av
Statskontoret och Ungdomsstyrelsen på en rad
konkreta och positiva effekter av denna åtgärd.
Dessa båda rapporter kan tillsammans med
erfarenheter och slutsatser som redovisats på andra
håll, exempelvis den utvärdering av
utvecklingsgarantin som publicerats av
Kommunförbundet sommaren 1999, tjäna som underlag
för effektivisering av insatser riktade mot ungdomar
som har särskilda svårigheter att finna en
förankring på arbetsmarknaden.
Enligt ett av verksamhetsmålen för
Arbetsmarknadsverket skall alla ungdomar under 25 år
erbjudas reguljärt arbete, lämplig utbildning,
praktik eller sysselsättningsskapande åtgärd senast
inom 100 dagars arbetslöshet. Av
Arbetsmarknadsverkets kvartalsrapport 1999:2 till
regeringen framgår bl.a. följande när det gäller
möjligheterna att uppnå verksamhetsmålet under år
1999.
Ungdomsgarantin klarades för 97,5 % av de
arbetslösa ungdomarna. Under andra kvartalet 1999
lämnade i genomsnitt drygt 16 200 ungdomar
arbetslöshet varje månad. I genomsnitt uppgick
antalet långtidsarbetslösa till knappt 3 300. Av
dessa saknade 485 erbjudande om arbete, utbildning
eller arbetsmarknadsprogram.
Det är enligt arbetsmarknadsutskottet viktigt att
fortsatta insatser görs för att uppnå
verksamhetsmålet när det gäller ungdomsgarantin. Av
AMS kvartalsrapport 1999:2 framgår att samtliga län
utom tre bedömer att man under året kommer att klara
målet. Av de tre resterande länen beräknar två att
de kommer att uppnå 99 % måluppfyllelse medan det
tredje räknar med att uppnå 98 %. Genom löpande
uppföljning och bättre bevakning av dem som riskerar
att bli långtidsarbetslösa, intensiv platsförmedling
och bättre kartläggningsmetodik samt väl fungerande
samarbete mellan arbetsförmedlingar och kommuner bör
målet kunna nås.
Ungdomsinsatserna bygger på att det finns en
samverkan mellan den unga individen, kommunen och
arbetsförmedlingen. Utskottet, som kan konstatera
att Kommunförbundets utvärdering pekar på att
brister förekommer i denna samverkan på vissa håll,
vill betona vikten av att arbetsformerna utvecklas
så att de blir så smidiga och effektiva som möjligt.
Ungdomsstyrelsen bör, vilket regeringen framhåller i
propositionen, stödja kommunerna i deras strävan att
utveckla framgångsrika former för den kommunala
utvecklingsgarantin och liknande åtgärder för
ungdomar.
Övergång mellan skola och arbetsliv
Utbildning är av fundamental betydelse för att
underlätta övergången mellan skola och arbetsliv.
Sverige befinner sig för närvarande i en period med
god sysselsättningsutveckling och starkt ökad
efterfrågan på arbetskraft. Trots det gynnas endast
i liten utsträckning arbetssökande som är
lågutbildade.
Även om andelen som påbörjar gymnasieutbildning är
så hög som 98 % är det enligt utskottet oroande att
andelen avhoppare från gymnasiet ökar. År 1998 var
andelen 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning
den lägsta sedan 1992, eller 76 %. Samtidigt var
1998 andelen elever på individuella program den
högsta sedan 1992, eller 6,2 %.
Enligt uppgifter i AMS prognos om utvecklingen på
arbetsmarknaden t.o.m. år 2000 saknar mer än var
tionde ungdom i åldern 20-24 år gymnasiekompetens.
Många av dessa kan eller vill inte studera.
Samtidigt finns det anledning att förmoda att
arbetsgivare ibland ställer onödigt höga krav på de
arbetssökande när det gäller utbildning eller
erfarenhet. När så är fallet är det enligt utskottet
angeläget att arbetsförmedlingen för en dialog med
arbetsgivaren om kompetenskraven.
Utskottet vill betona vikten av att övergången
mellan skola och arbetsliv underlättas på olika
sätt. Självfallet måste utbildningssystemet och
utbildningens innehåll fortlöpande anpassas till nya
förutsättningar i arbetslivet. Utskottet ser därför
positivt på att ett nytt tekniskt program i
gymnasieskolan och en ny form av lärlingsutbildning
kommer att införas hösten 2000. Av Sveriges
handlingsplan för sysselsättning som överlämnades
till EG-kommissionen i maj 1999 framgår att det
tekniska programmet genom ett brett kursutbud skall
förbereda såväl för arbetslivet som för
högskolestudier inom det tekniska området.
Lärlingsutbildningen syftar till att skapa en modern
yrkesundervisning med hög kvalitet och att
underlätta övergången från skolan till arbetslivet.
Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning
(KY) bedrivs under perioden 1996-2001. En tredjedel
av utbildningen sker i arbetslivet och finansieras
av arbetsgivaren. Från och med 1999 omfattar
försöksverksamheten 12 000 platser per år.
Regeringens utgångspunkt är att verksamheten skall
bli reguljär från år 2002.
Unga funktionshindrade
Ansträngningarna att bereda plats på arbetsmarknaden
för unga funktionshindrade måste enligt utskottets
uppfattning fortsätta. Det gäller exempelvis
verksamhet av den karaktär som bedrivs av
Arbetsmarknadsverket under benämningen Unga
handikappade och genom arbetsförmedlingens samverkan
med högstadier och gymnasier när det gäller
yrkesvägledning och praktik för unga
funktionshindrade.
Feriearbete
Många ungdomar får sin första erfarenhet av
förvärvsarbete genom arbete på ferier. Det är därför
positivt att regeringen senast under budgetåret 1999
medgivit att AMS får använda medel från anslaget för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att skapa
feriearbete för gymnasieungdomar. Totalt har under
innevarande budgetår 100 miljoner kronor avsatts för
detta ändamål. Enligt de riktlinjer som gick ut från
AMS till länsarbetsnämnderna i februari 1999 skall
stödet användas till feriearbeten som annars inte
skulle komma till stånd och som inte finns på den
ordinarie arbetsmarknaden. Det skall finnas
möjlighet att anordna feriearbete i form av
kombinationer av utbildning och praktik eller enbart
utbildning. Stödet skall användas för feriearbeten
inom flaskhalsområden, exempelvis vård och omsorg.
Feriearbetena skall ha ett jämställdhetsperspektiv.
Genom en liknande satsning sommaren 1998 fick ca
35 000 ungdomar möjlighet till feriearbete.
Anknytning till arbetsmarknaden
Uppgifter från arbetskraftsundersökningarna (AKU)
visar att andelen tillfälligt anställda bland unga
kvinnor har ökat markant mellan 1995 och 1998. I
åldersgruppen 20-24 år har andelen ökat från 50 till
66 % under tidsperioden. Bland unga män är andelen
tillfälligt anställda betydligt lägre än bland unga
kvinnor. Andelen har dessutom i stort sett varit
oförändrad under tidsperioden (33 respektive 35 %).
Det finns enligt utskottets uppfattning anledning
att noga följa utvecklingen när det gäller unga
kvinnors anknytning till arbetsmarknaden.
Åtgärder för att främja företagande
Arbetet med att göra det lättare att starta och
driva företag måste fortgå. Regeringen har under de
senaste åren intensifierat arbetet med att
identifiera och lösa sådana problem som särskilt de
små företagen upplever. Här kan exempelvis nämnas
att åtgärder vidtagits för att bereda anställda
möjlighet till tjänstledighet för att bedriva
näringsverksamhet, att öka kvinnornas andel av
företagarna och att främja invandrares respektive
unga människors företagande. Vidare har åtgärder
vidtagits för att öka tillgången på riskkapital och
för att förbättra skattevillkor för små och
medelstora företag liksom vid nyföretagande.
Arbetsmarknadsprogram i form av starta-eget-bidrag
står givetvis öppna också för ungdomar som har denna
intresseinriktning och som bedöms ha förutsättningar
för detta. Inom ramen för Europeiska socialfondens
mål 3-projekt respektive projekt med finansiering
från gemenskapsinitiativet Employment har nya
metoder utvecklats för att förbereda start av eget
företag och för nätverksbyggande i syfte att stötta
blivande och nya företagare. Likaså har utbildning i
kooperativt företagande ägt rum. Utskottet vill här
knyta an till vad som sägs i propositionen om vikten
av att sprida goda exempel och peka på att den
utvärderingsgrupp som tillsatts av
övervakningskommittén för mål 3 sammanställt
"Projekt att lära av" som bl.a. innefattar ett antal
projekt under samlingsnamnen entreprenörskap, nya
nischer, växthus/företagsvagga liksom
tillvaratagande av invandrares kunskaper för export.
Jämställdhet
Utskottet vill starkt betona betydelsen av fortsatta
åtgärder för att motverka könsuppdelning på
arbetsmarknaden. Av förordningen om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten (1987:405)
framgår att arbetsmarknadsmyndigheterna har i
uppdrag att verka för kvinnors och mäns rätt till
arbete på lika villkor och att motverka en
könsuppdelad arbetsmarknad. Vidare anges det i
Arbetsmarknadsverkets regleringsbrev för budgetåret
1999 att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall
användas så att de tillsammans med anvisningen av
lämpliga sökande till de lediga platserna medverkar
till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden.
AMS har under ett antal år tilldelats särskilda
medel för projektverksamhet med detta syfte samt för
jämställdhetsutbildning för den egna personalen.
Anslaget för detta ändmål uppgår budgetåret 1999
till 22 miljoner kronor.
Inom ett av huvudområdena för den s.k.
brytverksamheten är syftet att öka teknikintresset
hos kvinnor. Projekten, som bedrivs i sju län,
innefattar dels en vägledningskurs, dels praktik.
Målgruppen är framför allt unga kvinnor i åldern
20-30 år. Inom ett annat huvudområde bedrivs i flera
län försöksverksamhet för att rekrytera unga
arbetslösa män till grundskollärarutbildning vid
lärarhögskola. Genom att delta i en ettårig
preparandutbildning garanteras deltagaren
utbildningsplats vid lärarhögskolan. Andra
huvudområden för brytprojekten under 1999 avser
bl.a. tillämpning av s.k. mainstreaming vid
arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut,
könsperspektiv i arbetsvägledningen samt rekrytering
av fler män till Kunskapslyftet.
Lönebildning och regelsystem
När det gäller motionsyrkanden om lönebildningen kan
utskottet konstatera att regeringen i
vårpropositionen (prop. 1998/99:100) redovisade att
den under hösten 1999 avser att lägga fram en
proposition om regelverket för lönebildningen.
Beredningsarbetet pågår således för närvarande i
Regeringskansliet. Också när det gäller
arbetslöshetsförsäkringen bereds frågan om
eventuella förändringar i Regeringskansliet efter
att två olika utredningar har lagt fram förslag om
förändringar (DELTA Utredningen om deltidsarbete,
tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättning, SOU
1999:27, respektive Indexering av högsta och lägsta
dagpenningnivå i arbetslöshetsförsäkringen, Ds
1999:10). En arbetsgrupp har tillsatts inom
Näringsdepartementet med uppgift att se över
regeltillämpningen m.m. inom försäkringen. Översynen
skall ta sikte på att förbättra försäkringens
samverkan med arbetsmarknadspolitiken i övrigt.
Uppdraget skall redovisas under innevarande månad.
Arbetsmarknadsutskottet har vid ett flertal
tillfällen behandlat frågan om regelförenklingar på
arbetsmarknadspolitikens område. Här kan erinras om
utskottets uttalande i betänkande 1998/99:AU1. Där
välkomnade utskottet visserligen de förenklingar som
hade föreslagits i budgetpropositionen men betonade
att ytterligare ansträngningar måste göras för att
tillskapa ett regelverk som är lätt att överblicka
och tillämpa samtidigt som det ger god effektivitet
i insatserna.
Också när det gäller frågan om förändringar i
arbetsrätten vill utskottet hänvisa till sitt
uttalande i betänkande 1998/99:AU1 där utskottet
gjorde bedömningen att det är angeläget att samla
erfarenheter av de nya arbetsrättsliga reglerna
rörande bl.a. överenskommen visstidsanställning
innan några ytterligare regeländringar övervägs.
Ungdomsfrågor i EU
Arbetsmarknadsutskottet delar regeringens
uppfattning när det gäller vilka ungdomsfrågor som
Sverige bör koncentrera sina insatser på inom EU.
Som också framhålls i Sveriges handlingsplan för
sysselsättning från maj 1999 kan åtgärderna mot
ungdomsarbetslöshet sammanfattas på följande sätt:
· Ungdomar under 18 år ges en grundläggande
skolutbildning av god kvalitet.
·
· Arbetslösa ungdomar bistås med aktiva
arbetsförmedlingsinsatser.
·
· Arbetslösa ungdomar mellan 18 och 20 år ges
förbättrade möjligheter på den lokala
arbetsmarknaden genom det kommunala programmet
för ungdomar.
·
· Ungdomar mellan 20 och 24 år ges en aktiverande
och utvecklande insats på heltid.
·
Skolans arbetsmiljö
När det gäller arbetsmiljön i skolan liksom
elevinflytande över skolans arbetsmiljö som tas upp
i ett par motioner vill utskottet peka på att en
parlamentariskt sammansatt kommitté har tillsatts
för att göra en översyn av skollagen, m.m. (dir.
1999:15). I kommitténs uppdrag ingår att göra en
översyn, och vid behov föreslå förändringar av
regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas
säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och
skolverksamheten, särskilt avseende bl.a.
arbetsmiljölagstiftningen. Även frågor kring
kränkande behandling skall ingå i utredningsarbetet.
Kommitténs arbete skall vara slutfört senast den 1
maj 2001.
Sammanfattande bedömning
Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att de
frågor som tas upp i motionerna är uppmärksammade
och att förslag i flera fall för närvarande bereds i
Regeringskansliet. Med det anförda förordar
utskottet sammanfattningsvis att regeringens förslag
till mål för den nationella ungdomspolitiken
tillstyrks (punkt 1) samt att motionerna Kr30
yrkandena 3 och 10 (kd), Kr31 yrkandena 3-5 (m),
Kr32 yrkande 5 (c), Kr33 yrkandena 1-3 (fp) och Kr35
yrkande 2 (fp) avstyrks.
Göteborg den 9 september 1999
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s),
Margareta Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Stefan
Attefall (kd), Kent Olsson (m), Laila Bjurling (s),
Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Kristina
Zakrisson (s), Maria Larsson (kd), Christel
Anderberg (m), Barbro Feltzing (mp), Elver Jonsson
(fp), Cinnika Beiming (s) och Sven-Erik Sjöstrand
(v).
Avvikande meningar
1. Arbetsmarknaden och ungdomarna
Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och
Christel Anderberg (alla m) anser att utskottets
ställningstagande bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att någon särskild
ungdomspolitik är nödvändig utan att generella
åtgärder behövs för att minska ungdomsarbetslösheten
och arbetslösheten i övrigt. Kampen mot
ungdomsarbetslöshet bör ha högsta prioritet. Såväl
ungdomsarbetslösheten som annan arbetslöshet har sin
grund i ett dåligt företagsklimat. Därför måste en
rad åtgärder vidtas för att förbättra villkoren för
företagande.
Arbetsmarknadslagarna måste moderniseras.
Utgångspunkten skall vara att reglerna på
arbetsmarknaden medger individualisering och att
arbetets rättigheter skall tillfalla den enskilde
och inte organisationerna på arbetsmarknaden.
Grundläggande rättigheter skall regleras i lag, men
därutöver skall den enskilde kunna bestämma över sin
arbetstid och förhandla om sin lön. En mer flexibel
lönesättning medverkar till att fler unga kan
erbjudas meningsfulla arbeten. Turordningsreglerna
utgör fortfarande ett problem för ungdomarna på
arbetsmarknaden.
Utskottet förordar en reformering av
arbetslöshetsförsäkringen. Incitamentet att arbeta
måste stärkas. Arbetslöshetsförsäkringen skall vara
en omställningsförsäkring som skyddar den arbetslöse
mot inkomstbortfall under den tid han eller hon
söker nytt arbete eller omskolar sig. Försäkringen
bör utformas så att den uppmuntrar arbetslösa att
även ta deltidsarbete och korttidsanställningar.
Effektiviteten i arbetsmarknadspolitiken måste
förbättras. En av huvuduppgifterna skall vara att
bidra till ungdomars inträde på arbetsmarknaden.
Insatserna bör koncentreras på två åtgärder. För det
första bör alla arbetslösa ungdomar mellan 20 och 25
år erbjudas lärlingsutbildning. Systemet med
lärlingsutbildning bör utformas i samarbete med
företagen och erbjudas alla ungdomar efter 100
dagars arbetslöshet. För det andra bör
arbetsmarknadsutbildningen inriktas på definierade
kompletteringar av arbetslösas kompetens. Här ingår
också stöd till arbetshandikappade.
Utskottet förordar att vad som här anförts ges
regeringen till känna och att motion Kr31 yrkandena
3-5 (m) tillstryks.
2. Arbetsmarknaden och ungdomarna
Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser
att utskottets ställningstagande från det stycke
under rubriken Ungdomsgaranti som börjar med "Enligt
ett av" bort ha följande lydelse:
Socialdemokraterna utlovade i samband med 1994 års
val att ungdomars arbetslöshet skulle få omfatta
högst 100 dagar. Nu, först under 1999, är detta
löfte på väg att infrias.
Utvecklingsgarantin bör ses som komplement till
andra åtgärder och inte, vilket i dag verkar vara
fallet, som en dominerande åtgärd för att minska
långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Det finns
enligt utskottets uppfattning starka skäl att göra
en betydligt bredare och mer offensiv satsning för
att skapa riktiga arbeten för ungdomar.
Ett modernt lärlingssystem, skattelättnader inom
tjänstesektorn, flexiblare lönesättning samt en
modern och anpassningsbar arbetsrätt underlättar för
ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden och
skapar en stor mängd ordinarie arbetstillfällen.
En samlad arbetsmarknads- och näringspolitik bör
utformas där ungdomars intresse och engagemang kan
tas till vara och där de uppmuntras att starta egna
företag. Skolan kan spela en viktig roll för att ge
eleverna förståelse för företagandets roll och
betydelse i samhället. Vidare anser utskottet att
arbetsmarknadspolitiken i ökad utsträckning bör
uppmuntra till eget företagande.
Vad som här anförts bör enligt utskottet ges
regeringen till känna. Motion Kr30 yrkandena 3 och
10 (kd) tillstyrks därmed.
3. Arbetsmarknaden och ungdomarna
Margareta Andersson (c) anser att utskottets
ställningstagande under rubriken Lönebildning och
regelsystem som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet
har vid" och slutar med "effektivitet i insatserna"
bort ha följande lydelse:
Möjligheten att försörja sig genom eget arbete
utgör grund för den egna tryggheten. Det är därför
oroväckande att stora ungdomsgrupper fortfarande har
svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns
enligt utskottet skäl att misstänka ett samband
mellan utformningen av regelverken på
arbetsmarknaden och ungdomars svårigheter att få
arbete. Utskottet anser därför att regeringen bör
initiera en översyn av arbetsmarknadens regelverk i
syfte att underlätta för ungdomar att få fotfäste på
arbetsmarknaden. Utskottet förordar att detta ges
regeringen till känna och att motion Kr32 yrkande 5
(c) tillstyrks.
4. Arbetsmarknaden och ungdomarna
Elver Jonsson (fp) anser att utskottets
ställningstagande bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste politiken
utformas så att den gynnar företagsklimatet, ger nya
arbeten och leder till att ungdomar kommer in på
arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver revideras till
följd av nya arbetsformer i det postindustriella
samhället.
Utskottet anser i likhet med företrädare för flera
partier att en modern och flexibel
lärlingsutbildning bör utformas där ansvaret delas
mellan skolan och näringslivet. Förslagsvis kan
lärlingsutbildningen omfatta fyra år, dock med
möjlighet till varierande längd. Eleverna bör
tillbringa en del av tiden i skolan och en del i
arbetslivet. Här bör en anpassning ske bl.a. till
elevernas behov. Det finns klara fördelar med ett
ersättningssystem liknande det som tillämpas i
Norge. Lärlingsutbildningen bör avslutas med
gesällprov och leda till ett yrkesdiplom eller en
yrkesexamen.
Det råder fortfarande stora skillnader i unga mäns
och unga kvinnors utbildningsval. Detta medför att
arbetslivet kommer att förbli könssegregerat under
överskådlig tid. Utskottet finner det angeläget med
ytterligare åtgärder för att bryta könsbundna
mönster i yrkesval. Detta bör ske genom
attitydpåverkan och stimulans.
Arbetsmiljön i skolan måste enligt utskottet ägnas
ökad uppmärksamhet. Det gäller både den fysiska
miljön, såsom exempelvis dålig ventilation och
olämpliga byggnadsmaterial, och den psykosociala
miljön, exempelvis mobbning och våld. Det är enligt
utskottets uppfattning rimligt att elevernas
inflytande över arbetsmiljön i skolan stärks.
Utskottet förordar att vad som här anförts bör ges
regeringen till känna och att motionerna Kr33
yrkandena 1-3 (fp) och Kr35 yrkande 2 (fp)
tillstryks.
Särskilt yttrande
Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anför:
Kristdemokraterna anser att ett rätt uppbyggt
lärlingssystem kan minska svårigheterna dels för
företag att hitta medarbetare med lämplig
utbildning, dels för ungdomar att finna ett arbete.
Ett modernt lärlingssystem bör enligt vår
uppfattning kännetecknas bl.a. av att utbildningen
sker i nära samarbete med det lokala näringslivet.
Vi anser att en ny gymnasial lärlingsutbildning bör
utformas som ett eget program inom gymnasieskolans
ram. Det är angeläget att utbildningen får en
flexibel utformning med få centrala regler, att den
ger en gedigen yrkesutbildning och att den är nära
knuten till det lokala näringslivet. Praktik bör
varvas med teori redan från första terminen.
Eleverna skall själva kunna välja om de teoretiska
studierna skall vara högskoleförberedande.
I dagsläget finns det också behov av
lärlingsutbildning som en arbetsmarknadspolitisk
åtgärd. Även denna form av lärlingsutbildning skall
ge gedigen yrkeskompetens och utformas i nära
samarbete med det lokala näringslivet. Utbildningen
som mestadels bör vara förlagd till ett företag
skall leda till arbete, antingen genom anställning
eller genom start av eget företag.