I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens
proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-
talet jämte de motioner som väckts med anledning av
propositionen samt ett antal motioner väckta under
allmänna motionstiden hösten 1998.
I propositionen anförs att idrottsrörelsen själv
bör lägga fast målen för sin bidragsgivning. Staten
skall endast ange de syften som staten har med sin
bidragsgivning. Riksdagen föreslås godkänna de
syften med statsbidraget som regeringen lagt fram i
propositionen.
Vidare föreslås att de medel som staten anvisar för
svenskt deltagande vid olympiska spel och
Paralympics skall anvisas varje år och
fortsättningsvis inkluderas inom ramen för anslaget
Stöd till idrotten.
Sveriges Riksidrottsförbund (RF) prövar frågor om
fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet i
enlighet med vad regeringen bestämmer. Denna
fördelning utgör enligt regeringen
myndighetsutövning, varför regeringen föreslår att
det skapas lagstöd för den fördelning av statsbidrag
som RF gör. Offentlighetsprincipen föreslås vidare,
genom ett tillägg i bilagan till sekretesslagen,
göras tillämplig på den verksamhet hos RF som består
av fördelning av statsbidrag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet anför med anledning av motionsyrkanden
rörande Dopinglaboratoriet och Dopingjouren att
regeringens avsikt att tillskjuta ytterligare medel
till dessa verksamheter bör tillgodose önskemålen
framförda i motionerna.
Motionerna i övrigt avser bl.a. frågor om ämnet
idrott och hälsa i skolan, idrottens möjligheter
till egenfinansiering, bidrag från AB Svenska Spel,
idrottens lokala aktivitetsstöd, jämställdhet,
integration, funktionshindrades möjligheter till
idrottsutövning, den kommersiella
underhållningsidrotten, en svensk EU-strategi inom
idrottsområdet, idrottens trovärdighet, forskning
och utveckling, en särskild talangsatsning, ett s.k.
ortsföreträde vid antagning till högskolan,
professionell boxning samt skatter inom
idrottsområdet. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Utskottet har, av lagtekniska samordningsskäl, från
konstitutionsutskottet övertagit ett lagförslag i
proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden -
stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m. som avser
bilagan till sekretesslagen. I enlighet med vad
konstitutionsutskottet har anfört i sitt betänkande
1999/2000:KU5 tillstyrker kulturutskottet förslaget.
I betänkandet har 19 reservationer och 4 särskilda
yttranden tagits in.
Propositionerna
Regeringen (Kulturdepartementet) har i proposition
1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet -
folkhälsa, folkrörelse och underhållning, m.m.
föreslagit att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1995:361) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges
Riksidrottsförbund,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels godkänner vad regeringen föreslår om
3. bidrag för svenskt deltagande vid olympiska spel
och Paralympics (avsnitt 7.2.3),
4. syftet med statsbidraget till idrottsrörelsen
(avsnitt 9.1).
Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till
betänkandet.
I proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden -
stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m. föreslår
regeringen (Kulturdepartementet) såvitt nu är i
fråga (lagförslag 2.30) - att riksdagen antar i
propositionen framlagt förslag till lag om ändring i
bilagan till sekretesslagen (1980:100).
Lagförslaget, som av konstitutionsutskottet av
lagtekniska samordningsskäl överlämnats till
kulturutskottet, återfinns i bilaga 2 till
betänkandet. Övriga lagförslag i proposition
1998/99:124 behandlas av konstitutionsutskottet i
betänkande 1999/2000:KU5. Kulturutskottet har
avgivit yttrande 1999/2000:KrU3y över vissa av
förslagen i propositionen.
Motioner
Motioner väckta med anledning av
propositionen
1998/99:Kr20 av Eva Johansson och Ingela Thalén (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
insatser som medger fortsatt verksamhet vid
Dopingjouren vid Huddinge sjukhus.
1998/99:Kr21 av Roy Hansson och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
momsbefrielse för idrottsanläggningar och
spelarövergångar.
1998/99:Kr22 av Elizabeth Nyström och Elisabeth
Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat timantal för ämnet idrott och hälsa
i skolan.
1998/99:Kr23 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om folkhälsan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om antidopning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottens roll i
skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrott och högre
utbildning,
5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag
om ytterligare utredning om
främjandeorganisationernas verksamhet i enlighet med
vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om handikappidrotten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det grundläggande
samhällsstödet till idrotten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om egenfinansiering,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrotten och
ekonomin,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om idrotten och
skatterna,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om idrotten och
spelmarknaden,
12. att riksdagen beslutar att överskottet från de
spelformer som tidigare bedrevs av AB Tipstjänst
överförs till de ideella organisationerna i enlighet
med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet om
den s.k. TV-listan i enlighet med vad som anförts i
motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om satsning på
elitidrott,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om offentliga
bidrag och subventioner,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om statsbidrag
till idrottsrörelsen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om idrottens
internationella agerande,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om forskning och
högre utbildning på idrottsområdet,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om elitidrotten
och de olympiska spelen.
1998/99:Kr24 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
ortsföreträde för högskolestuderande elitidrottare.
1998/99:Kr25 av Kent Olsson och Roy Hansson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökad timtid för
ämnet idrott och hälsa i skolan.
1998/99:Kr26 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att statens
hållning, liksom kommunernas, bör vara att stödja
och stötta, inte styra och ställa med,
föreningslivet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
uppföljning av effekterna för idrottens
självständiga ställning av Riksidrottsförbundets nya
status som myndighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det felaktiga i att
inkomsterna till idrotten fördelas genom Svenska
Spel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att aktiviteten
under skoltid till övervägande del inte skall bestå
av olika tävlingar utan i stället utgöras av andra
former av fysisk träning och av arbete med
hälsokunskap,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kvinnor och män inom
idrotten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bättre möjlighet för
handikappade att utöva sin idrott,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Dopinglaboratoriet
och Dopingjouren,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen.
1998/99:Kr27 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en sänkning av
åldersgränsen för lokalt aktivitetsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om dopningskontroller
vid allmänna lokaler,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Dopinglaboratoriet i
Huddinge,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om finansieringen av
Dopingjouren,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avdrag för
ersättningar till ideellt arbetande ledare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottskonton,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrott i skolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottens roll i
integrationsarbetet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att bidragsgivningen
skall styra mot jämställdhet.
1998/99:Kr28 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsarenors
tillgänglighet för människor med
funktionsnedsättningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om betydelsen av det
lokala aktivitetsstödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att elitsatsningar
inte skall ske på bekostnad av breddidrotten,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lösningar när det gäller idrottens moms- och
skattefrågor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att hitta en
permanent lösning för Dopinglaboratoriet och
Dopingsjouren i Huddinge,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införa
ortsföreträde.
Motionsyrkande väckt med anledning av
proposition 1998/99:
115
1998/99:Kr33 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Dopingjourens
verksamhet.
Motioner väckta under allmänna motionstiden
1998
1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
65. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att framtida
investeringar inom idrottssektorn i första hand
skall inriktas mot typiska flickidrotter,
66. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om idrott och
droger,
67. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att vid
friluftsanläggningar stimulera till
kretsloppstänkande.
1998/99:Kr506 av Peter Pedersen (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skapandet av en
nationell fotbollsakademi i Degerfors.
1998/99:Kr511 av Peter Pedersen m.fl. (v, s, kd)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
allsidig utredning om professionell boxning i
Sverige i enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:Kr518 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottens etik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om dopningspreparat,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att stärka
breddidrotten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att skapa rimliga
villkor för elitidrotten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsarenors
tillgänglighet för människor med
funktionsnedsättningar samt om behovet av forskning
till förmån för handikappidrotten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att
jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare.
1998/99:Kr519 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens
oberoende ställning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fördelning av medel
till handikappidrotten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om uppföljning av
insatser gällande idrottens internationella
förutsättningar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om elitidrott och
olympiska spel.
1998/99:Kr520 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens
oberoende ställning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att stödet till
idrotten skall utformas på ett sätt som bibehåller
mångfalden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att stödet
till idrotten utformas på ett sätt som befrämjar
mångfalden,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om idrottsrörelsens
viktiga roll för att befrämja integration,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bättre möjligheter
för handikappade att utöva sin idrott,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om elitklubbarnas
ansvar när det gäller idrottens etik- och
moralfrågor.
1998/99:Kr521 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
målbeskrivning för
idrottspolitiken i enlighet med vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka
andelen som deltar i idrotter, motion och
friluftsliv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om handlingsprogram för
ökad tillgänglighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det lokala
aktivitetsstödet även skall redovisas efter kön,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökad jämställdhet
och inflytande,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om invandrares
inflytande och delaktighet,
8. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att se över breddidrottens
villkor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökat ledarstöd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
kommersialiseringen av idrotten,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om bolagisering
inom idrotten och konsekvenserna vad gäller
samhällsstödet,
13. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
om konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen för svensk
idrott enligt vad i motionen anförts,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om godkända
revisorer,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökad
integration mellan idrott för funktionshindrade och
icke funktionshindrade.
1998/99:MJ240 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bidrag till
ridskolorna/ridklubbarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om uppföljning av
fördelning av olika bidrag/stöd till
kvinnodominerade sporter.
1998/99:A291 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning av
frågan om finansiering av ungdomsidrotten och
resurstilldelningen till tjej- och handikappidrott.
Idrottsutredningen
Genom regeringsbeslut den 24 oktober 1996
bemyndigades framlidne statsrådet Leif Blomberg att
tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med
uppdrag att utvärdera det statliga stödet till
idrotten och föreslå nya, tydligare mål för detta
stöd och en modell för uppföljning och utvärdering
av verksamheten i relation till målen (dir.
1996:84). Kommittén antog namnet Idrottsutredningen.
Regeringen beslöt den 27 november 1997 att genom
tilläggsdirektiv ge kommittén i uppdrag att bedöma
konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken om
idrottsföreningar väljer att bedriva en del av sin
verksamhet i annan form än den ideella föreningens
(dir. 1997:146). Regeringen överlämnade senare till
utredningen Riksdagens revisorers skrivelse om det
statliga stödet till studieförbund och idrott
(IN96/513/FO) samt delar av Fritidsutredningens
betänkanden Fria val? (SOU 1995:145) och Fritid i
förändring (SOU 1996:3).
I maj 1998 lade utredningen fram betänkandet Idrott
& motion för livet (SOU 1998:76).
Ärendets beredning
Kulturutskottet har den 20 maj 1999 beslutat att
bereda skatte- och socialutskotten tillfälle att
yttra sig över proposition 1998/99:107 jämte
motioner.
Skatteutskottet och socialutskottet har avgivit
yttranden, 1998/99:SkU7y respektive 1998/99:SoU6y,
vilka läggs till betänkandet som bilaga 3 och bilaga
4.
Utskottet
En nationell syn på motion och idrott för
2000-talet (avsnitt 5)
Regeringens bedömning
Regeringens bedömning är att den nationella
idrottspolitiken bör bygga på tre grundstenar:
1. En tydlig strävan att i samhällsplanering, i
skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och
ge möjligheter till barns, ungdomars och vuxnas
motion och idrott i syfte att främja en god
folkhälsa. Sådana möjligheter bör skapas genom
samverkan mellan staten, kommunerna,
idrottsrörelsen och organisationer som bedriver
frilufts- och främjandeverksamhet. (Avsnitt 6 i
propositionen Ett samhälle som uppmuntrar motion
och idrott.)
2. Ett aktivt stöd till en fri och självständig
idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang och som
bedriver en bred verksamhet, som värnar om god
etik, som ger lika förutsättningar för flickor och
pojkar, kvinnor och män, som arbetar aktivt för
integration samt värnar om demokratisk fostran.
(Avsnitt 7 i propositionen Idrotten - vår största
folkrörelse.)
3. En medvetenhet om att elitidrotten också till
viss del består av kommersiell underhållning som
har ett värde genom att den ger många människor
förströelse och glädje, men som bör bedrivas utan
offentliga subventioner. (Avsnitt 8 i propositionen
Den kommersiella underhållningsidrotten.)
Regeringen anför att idrottspolitiken bör bedrivas
utifrån en medvetenhet om att dessa tre grundstenar
kan ha stor betydelse såväl var för sig som
tillsammans på både lokal och central nivå.
Utskottets bedömning
Som framhålls i propositionen är det nu nära 30 år
sedan statens stöd till idrotten senast var föremål
för en genomgripande prövning och analys. Stora
förändringar har skett i samhället och människors
tillvaro, och synen på motion och friskvård har
delvis förändrats. Idrotten har fått en helt annan
plats och betydelse i samhället, vilket påverkar
både idrotten och förutsättningarna för statens
stöd. Bland annat har som påpekas i propositionen
nya idrotter etablerats och fått många utövare. De
ekonomiska förutsättningarna för idrottsutövandet
har inom vissa idrotter under senare år kraftigt
förändrats genom det stora kommersiella intresset.
Vidare är skillnaderna i hälsa mellan olika grupper
i samhället i dag förhållandevis stora. Det kan i
sammanhanget inte heller bortses från att Sverige
blivit en del av Europeiska unionen och att många
svenskar i dag har en annan etnisk och kulturell
bakgrund, något som kan påverka deras relation till
samhället och idrotten.
I likhet med regeringen anser utskottet att den
nationella idrottspolitiken bör bygga på ovannämnda
tre grundstenar som utvecklas närmare på sidorna
27-29 i propositionen.
Utskottet vill uppmärksamma att regeringen
beträffande den andra grundstenen poängterar att
lika förutsättningar skall gälla för flickor och
pojkar, kvinnor och män med olika social bakgrund
och ekonomiska förutsättningar.
Ett samhälle som uppmuntrar motion och
idrott (avsnitt 6)
Statens roll för en god folkhälsa -
Antidopningsarbetet (6.1.3)
Dopinglaboratoriet vid Huddinge sjukhus
Bakgrund
Dopinglaboratoriet står under Stockholms läns
landstings ansvar och finansieras genom de intäkter
som analysverksamheten inbringar.
I regleringsbrevet för år 1999, Stöd för idrotten,
avsatte regeringen 6,6 miljoner kronor till insatser
mot dopning. Detta belopp har legat på samma nivå
sedan 1991. Av dessa medel har Riksidrottsförbundet
(RF) använt 2,8 miljoner kronor för dopningsanalyser
vid Dopinglaboratoriet. De senaste åren har antalet
idrottsanalyser minskat i antal.
De flesta analyserna, 60-65 %, sker för RF:s
räkning, men laboratoriet har uppdrag även från
sociala myndigheter, ungdomsmottagningar,
skolhälsovård, socialtjänst, sjukhus, kriminalvård
och näringslivets drogtestverksamhet.
För att Dopinglaboratoriet skall kunna hålla
fortsatt hög kvalitet krävs, enligt en beräkning som
erhållits från Dopinglaboratoriet, ytterligare 1,5
miljoner kronor till utrustning, forskning och
utveckling. Dessutom behövs enligt laboratoriet
större intäkter från analyser och då främst
idrottsanalyser.
Från och med den 1 april 1999 har bruket av
dopningsmedel kriminaliserats (SFS 1999:44).
Regeringens bedömning
I propositionen anförs att det bedrivs en viktig
verksamhet vid Dopinglaboratoriet i Huddinge. Genom
kriminaliseringen av bruket av dopningsmedel kommer
polisen enligt regeringen att behöva anlita expertis
för att analysera prover vid misstanke om brott.
Polisen kan då köpa tjänster av Dopinglaboratoriet.
Därmed kommer laboratoriet att få än större
betydelse. Sannolikt leder kriminaliseringen enligt
regeringen till ett ökat antal beställningar av
analyser och därmed blir den ekonomiska basen för
laboratoriet och dess verksamhet stabilare.
Regeringens bedömning är att ansvaret för
Dopinglaboratoriet för närvarande inte bör omprövas.
Motionsförslag
Motionärerna bakom motionerna Kr23 (m) yrkande 2
delvis anser att Dopinglaboratoriets fortsatta
existens bör garanteras. Motionärerna hänvisar till
att bl.a. Idrottsutredningen ansett att
antidopningsarbetet bör ligga inom folkhälsosfären.
Detta arbete bör även omfatta kunskapsuppbyggnad.
Avsaknaden av ekonomiska garantier till laboratoriet
kan leda till att laboratoriets ambitioner får dras
ned och då riskerar laboratoriet att mista sin
ackreditering från Internationella Olympiska
Kommittén (IOK).
Även i motion Kr26 (fp) yrkande 7 delvis krävs
garantier för fortsatt verksamhet vid
Dopinglaboratoriet.
I motion Kr28 (kd) yrkande 5 (delvis) hemställs om
en permanent lösning av Dopinglaboratoriets
finansiering för att förstärka kampen mot dopning.
I motion Kr27 (c) yrkande 3 anser motionärerna att
staten bör ansvara för att det finns ett fullgott
dopningslaboratorium. Staten bör bidra till
finansieringen under utgiftsområdet för hälso- och
sjukvård (utgiftsområde 9).
Socialutskottets yttrande
Enligt socialutskottets mening är verksamheten vid
Dopinglaboratoriet, Huddinge sjukhus, betydelsefull
i arbetet mot dopningsmissbruket i samhället. Det är
därför enligt socialutskottet angeläget att
laboratoriet har möjlighet att fortsätta med sitt
arbete. Socialutskottet instämmer i regeringens
bedömning att kriminaliseringen av bruket av
dopningsmedel från den 1 april 1999 kan leda till
att laboratoriets betydelse ökar och även till att
laboratoriet ges ett större antal analysuppdrag.
Detta kan innebära att de ekonomiska
förutsättningarna för laboratoriets verksamhet kan
komma att förbättras. Socialutskottet utgår från att
frågan om laboratoriets framtid noga kommer att
följas. Socialutskottet föreslår att kulturutskottet
avstyrker de aktuella motionerna.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet har erfarit att regeringen fr.o.m.
år 2000 avser att avsätta ytterligare 4,4 miljoner
kronor per år till arbetet mot dopning. Av dessa
medel avses 3,5 miljoner kronor omfördelas inom
ramen för anslaget Stöd till idrotten. Resterande
medel på 900 000 kronor, som regeringen avser att
avsätta till Dopingjouren, skall finansieras inom
Socialdepartementets ansvarsområde.
Av de tillskjutna medlen om totalt 4,4 miljoner
kronor skall enligt regeringen 1,5 miljoner kronor
årligen användas för att långsiktigt säkra en bra
utveckling för Dopinglaboratoriet. Regeringen anför
i sitt uttalande att härigenom säkras
Dopinglaboratoriets fortsatta verksamhet och höga
kvalitet, vilket innebär en fortsatt IOK-
ackreditering genom en godkänd ISO-standard. Vidare
anför regeringen att den förstärkta
resurstilldelningen ger laboratoriet ökade
möjligheter till forskning, utveckling och
vidareutbildning av personal för att även
fortsättningsvis vara ett av världens högst ansedda
dopningslaboratorier.
Regeringen avser vidare att avsätta 600 000 kronor
av medlen om 4,4 miljoner kronor till dopningstester
från idrotten. I dag beställer idrottsrörelsen ca 2
000 prover per år från laboratoriet. För år 2000
beräknas antalet tester kunna öka med 300 genom de
tillskjutna medlen. Regeringen anför att ambitionen
är att under en treårsperiod öka antalet tester till
ca 3 000 prover per år.
Att komma till rätta med dopningsmissbruket är
enligt utskottets uppfattning en av idrottens allra
viktigaste uppgifter.
Sverige har av tradition varit ett av de pådrivande
länderna i antidopningsarbetet och har på det
internationella planet under senare år genom olika
åtgärder fört fram frågor rörande
dopningskontroller. År 1990 trädde Europarådets
konvention mot dopning i kraft för Sveriges del.
Enligt konventionen förbinder sig parterna bl.a. att
bistå sina idrottsorganisationer med finansiering av
dopningskontroller och analyser. I februari 1998
beslutade regeringen att ge RF i uppdrag att vara
genomförande instans inom ramen för avtalet om
internationellt samarbete mot dopning på
idrottsområdet, The International Anti-doping
Arrangement (IADA). Avtalet, som tecknats mellan sex
länder, berör standardisering och
kvalitetsutveckling inom dopningskontrollområdet.
Av de extra medel som regeringen nu avser
tillskjuta skall 1,4 miljoner kronor användas som en
resursförstärkning till RF:s kansli med anledning av
de ökade krav som införandet av IADA:s standarder
medför. Resursförstärkningen skall bl.a. avse nya
tjänster.
Utskottet, som anser att det är angeläget att
Dopinglaboratoriets viktiga verksamhet tryggas,
välkomnar regeringens avsikt att inom givna ramar
för år 2000 avsätta ytterligare medel för
antidopningsarbetet. Laboratoriet kan härmed
fortsätta sin verksamhet och även i framtiden hålla
en hög kvalitet. Motionerna Kr23 (m) yrkande 2
delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande
3 och Kr28 (kd) yrkande 5 delvis får genom de
tillskjutna medlen anses tillgodosedda, varför de
avstyrks.
Dopingjouren vid Huddinge sjukhus
Bakgrund
Dopingjouren är en informationstjänst i form av en
telefonjour som funnits på Huddinge sjukhus sedan
oktober 1993 och som är öppen för allmänheten.
Verksamheten bedrivs i Stockholms läns landstings
regi och finansieras för närvarande av Pharmacia &
Upjohn AB. Denna finansiering upphör vid årsskiftet
1999/2000. Jouren har tidigare finansierats av
Folkhälsoinstitutet.
Motionsförslag
I motion Kr23 (m) yrkande 2 delvis anser
motionärerna att Dopingjourens fortsatta existens
bör garanteras. Dopingjouren svarar både för en
viktig informationsinsats och utveckling av
behandlingsmetoder. Dopingjouren har också en god
överblick över situationen i landet.
Motionärerna bakom motionerna Kr26 (fp) yrkande 7
delvis och Kr33 (fp) yrkande 9, anser att staten
snarast bör ta upp förhandlingar med
Landstingsförbundet om hur verksamheten vid
Dopingjouren kan drivas vidare. Motionärerna
redovisar att Dopingjouren samarbetar med
Kompetenscentrum för dopingfrågor vid Huddinge
sjukhus och att detta samarbete är avgörande för
centrumets verksamhet och möjlighet att bidra med
kunskap och kompetens i vidareutbildningar och
fortbildningar av sjukvårdspersonal och till
idrottsrörelsen.
Även i motion Kr28 (kd) yrkande 5 delvis vill
motionärerna ha en permanent lösning för
Dopingjouren.
I motion Kr27 (c) yrkande 4 anser motionärerna att
staten bör ikläda sig ansvaret för finansieringen av
Dopingjouren.
Motionärerna bakom motion Kr20 (s) anser att
insatser bör sättas in så att verksamheten vid
Dopingjouren kan fortsätta. I annat fall kommer den
kompetens som samlats där att skingras. Verksamheten
har stor betydelse för sjukvården, skolan, polisen,
socialtjänsten m.fl. i olika delar av landet där
kompetensen ännu inte hunnit byggas upp.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet har tidigare uttalat att det är av
vikt att den erfarenhet, kompetens och kunskap som
finns vid Dopingjouren tas till vara i framtiden men
har ifrågasatt om inte verksamheten skulle kunna
samordnas med annan upplysningsverksamhet av
liknande karaktär. Motionsyrkanden, liknande de nu
ifrågavarande, har avstyrkts (bet. 1998/99:SoU5).
Socialutskottet framhåller nu bl.a. följande i sitt
yttrande. Dopingjouren har under många år fungerat
som en kunskaps- och rådgivningscentral för hela
landet. Kunskapen om dopning och hur skador efter
missbruk av dopningsmedel kan lindras är inte
tillräcklig inom alla berörda samhällsområden. Den
samlade kunskap som finns vid Dopingjouren innebär
ett stöd i arbetet med att sprida erfarenheter och
att bygga upp tillräckliga kunskaper. Verksamheten
vid Dopingjouren spelar en mycket viktig roll för
att komma till rätta med missbruk och spridning av
dopningsmedel. Socialutskottet noterar att
regeringen nyligen i sin proposition På ungdomars
villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och
framtidstro (prop. 1998/99:115) har uttalat att
Dopingjouren i det förebyggande arbetet på området
har en stor betydelse för hela landet (s. 53).
Socialutskottet delar denna bedömning och
förutsätter därmed att regeringen noga följer frågan
om Dopingjourens framtid. Motionerna Kr20 (s), Kr23
(m) yrkande 2 delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis,
Kr27 (c) yrkande 4 och Kr28 (kd) yrkande 5 delvis är
enligt socialutskottets mening till viss del
tillgodosedda och bör avstyrkas.
Kulturutskottets ställningstagande
Som kulturutskottet angivit i avsnittet ovan avser
regeringen tillskjuta 4,4 miljoner kronor till
arbetet mot dopning. Av de tillskjutna medlen om 4,4
miljoner kronor för år 2000 skall 900 000 kronor gå
till Dopingjourens verksamhet. Enligt regeringen
pågår inom Socialdepartementet ett arbete med att
fr.o.m. år 2000 säkerställa ett finansiellt stöd
till verksamheten, som långsiktigt skall säkra
Dopingjourens framtid.
Dopingjouren har genom sin fleråriga verksamhet och
sin centrala roll samlat en stor kunskap och byggt
upp en för landet unik kompetens och överblick som
enligt utskottets uppfattning är av stort värde i
antidopningsarbetet. Att frågan om en finansiering
nu kommer att bli löst är därför enligt utskottets
uppfattning mycket positivt.
Regeringens uttalade avsikt att tillskjuta
ytterligare medel till Dopingjouren bör tillgodose
önskemålen i motionerna Kr20 (s), Kr23 (m) yrkande 2
delvis, Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande
4, Kr28 (kd) yrkande 5 delvis och Kr33 (fp) yrkande
9, varför de avstyrks.
Övriga frågor rörande dopning
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I motion Kr27 (c) yrkande 2 anser motionärerna att
ekonomiska resurser bör ställas till
kontrollmyndigheternas förfogande för att öka
antalet dopningskontroller vid allmänna lokaler,
t.ex. gym. Målet bör enligt motionärerna vara att
minst hälften av de aktiva vid gym och
träningslokaler kontrolleras årligen.
Utskottet konstaterar inledningsvis att den
juridiska grunden för idrottsrörelsens möjligheter
att genomföra dopningskontroller är att den enskilde
idrottsutövaren genom sitt medlemskap i förening som
tillhör RF har accepterat att följa de stadgar som
finns för idrottsrörelsen. Enligt RF:s stadgar är
dopning i samband med all idrottsutövning förbjuden.
En dopningskontroll kan ske av alla medlemmar inom
RF.
Någon gemensam branschorganisation eller
intresseförening för samtliga gym finns för
närvarande inte. Enligt en inventering utförd av
RF:s Antidopinggrupp 1993 fanns det då ca 600 gym i
Sverige. Av dessa gym drevs 199 av föreningar inom
RF och 401 i privat regi. En dopningskontroll skulle
vid tiden för inventeringen ha kunnat ske endast vid
knappt en tredjedel av gymen.
I dag utförs ca 95 % av Antidopninggruppens tester
på elitidrottare. Resterande ca 5 % utförs på
utövare av breddidrott.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
är önskvärt att antalet kontroller vid gym och
träningslokaler kan öka. Hur detta skall ske såvitt
gäller dem som tillhör föreningar under RF får det
ankomma på idrottsrörelsen att avgöra. Utskottet
avstyrker därmed motion Kr27 (c) yrkande 2.
I motion Kr274 (mp) anser motionärerna att staten
bör verka för att även Sveriges Olympiska Kommitté
(SOK) aktivt arbetar med dopningsfrågorna och tar
avstånd från alla former av drogmissbruk (yrkande
66).
Som framgår av det ovanstående och det följande
bedriver RF ett mycket aktivt arbete mot dopning.
Utskottet har inhämtat att en överenskommelse har
träffats mellan RF och SOK, innebärande att RF
ansvarar för dopningsfrågor medan SOK:s insatser
koncentreras på andra områden.
Internationella Olympiska Kommittén (IOK) arbetar
dock aktivt med dopningsfrågor. Genom att den bl.a.
ansvarar för den s.k. dopningslistan är dess
inflytande betydande. IOK höll också i den
internationella dopningskonferensen i Lausanne i
februari i år. Där aviserade IOK kraftfulla insatser
mot dopning, bl.a. genom skapandet av en fristående
antidopningsbyrå, som skulle få ansvaret för att
övervaka och samordna samt vid behov verkställa det
internationella antidopningsarbetet.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr274 (mp) yrkande 66.
Motionärerna bakom motion Kr518 (kd) anser att
svensk idrottsrörelse nationellt och internationellt
bör verka för kraftfulla sanktioner mot idrottsmän
som nyttjar otillåtna preparat (yrkande 2).
Utskottet har flera gånger behandlat
motionsyrkanden av liknande innebörd som den nu
aktuella motionen, senast våren 1998 (bet.
1997/98:KrU6).
Utskottet har tidigare uttalat bl.a. följande.
Idrottsrörelsens regler mot dopning innefattar
straffbestämmelser för idrottsutövare som gör sig
skyldiga till dopning. Dopningsförseelse föreligger
enligt RF:s stadgar inte bara då en idrottsutövare
intagit förbjudet medel eller använt förbjuden metod
utan även bl.a. då han eller hon vägrat att medverka
vid dopningskontroll. Enligt praxis bestraffas
dopningsförseelse inom idrotten alltid med
diskvalifikation. Diskvalifikationstidens längd är
enligt stadgarna högst två år. Utskottet har
tidigare inhämtat att Riksidrottsnämnden i sin
egenskap av idrottens högsta dömande instans ser
mycket strängt på överträdelser av idrottens
dopningsregler. I vissa internationella
specialförbund förekommer livstids diskvalifikation.
RF har emellertid tagit ställning mot att så hårda
bestraffningar får tillgripas eftersom de anses
inhumana och i strid med svensk rättstradition.
Internationellt har Sverige gått i spetsen för ett
mer aktivt samarbete i kampen mot dopning, senast,
som också ovan angivits, genom engagemang i IADA
(The International Anti-doping Arrangement) som är
ett avtal mellan sju länder om internationellt
samarbete mot dopning som berör standardisering och
kvalitetsutveckling inom dopningskontrollområdet.
Utskottet vill även framhålla att lagstiftningen
mot dopning har skärpts i Sverige genom att själva
bruket av dopningspreparat kriminaliserades från och
med den 1 april 1999. Samtidigt infördes också en
regel om grovt dopningsbrott, som kan leda till
fängelse i högst 4 år. Tidigare var det maximala
straffet 2 år.
Med hänsyn till det arbete som idrottsrörelsen
nationellt och internationellt lägger ner på att
motverka idrottsmäns användning av dopningspreparat
samt på att upptäcka och beivra överträdelser av
gällande förbud avstyrker utskottet motion Kr518
(kd) yrkande 2.
Kommunernas ansvar - En skola som bejakar rörelse
(6.2.2)
Regeringens bedömning
I skolan kommer alla barn och ungdomar i kontakt med
motion och verksamhet som skall främja en god hälsa.
Enligt regeringens bedömning bör rörelse ingå som en
integrerad del av undervisningen för att ett
livslångt intresse för motion och idrott skall
skapas hos unga människor.
Regeringen överväger vidare att ge Skolverket i
uppdrag att göra en undersökning av hur
organisationen av friluftsverksamheten har
förändrats i samband med införandet av den nya
läroplanen år 1994.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I motion Kr23 (m) yrkande 3 framhålls att ämnet
idrott och hälsa måste ges stort utrymme i skolan då
det har stor betydelse för att eleverna skall
utvecklas harmoniskt såväl fysiskt som psykiskt och
socialt. Eleverna bör enligt motionärernas mening
stimuleras till att använda det utrymme de har för
eget val till ämnet idrott och hälsa.
Motionärerna bakom motionerna Kr22 (m) och Kr25 (m)
anser att det krävs en ökning av antalet timmar för
ämnet idrott och hälsa i skolan för att förbättra
människors hälsa och motverka olika sjukdomar
orsakade av inaktivitet.
Även i motion Kr27 (c) yrkande 7 framhålls att
idrottsämnet av folkhälsoskäl måste ges ett ökat
utrymme i skolan. Motionärerna påminner också om att
god kondition underlättar lärandet. Regeringen bör
enligt motionärerna göra erforderliga förtydliganden
i t.ex. läroplan och kursplaner.
Kulturutskottet anser i likhet med regeringen att
rörelse bör ingå som en integrerad del i hela
undervisningen och inte enbart som ett eget ämne.
Utskottet anser också att det är av stort värde att
eleverna dagligen får röra på sig; alla elever rör
inte på sig i tillräcklig omfattning på fritiden
varför skolan har ett stort ansvar. Som framhållits
i motionerna är rörelse viktig, inte bara för att
öka det fysiska välbefinnandet utan också för att
främja inlärning.
Utskottet konstaterar att utbildningsutskottet vid
ett flertal tillfällen har behandlat och avstyrkt
yrkanden med i huvudsak likartat innehåll (bet.
1997/98:UbU11 och bet. 1998/99:UbU3).
Utbildningsutskottet har betonat vikten av
undervisning i ämnet idrott och hälsa, inte minst
från folkhälsosynpunkt, samt betydelsen av att
stimulera elevernas intresse för regelbunden motion
och fysisk träning samt redovisat att timantalet
åter ökats på senare tid.
Genom riksdagens beslut hösten 1997 ökade antalet
timmar i ämnet idrott och hälsa i grundskolans
timplan från 460 till 500 fr.o.m. läsåret 1998/99
(prop. 1997/98:6, bet. 1997/98:UbU5, rskr.
1997/98:107). Samtidigt utökades det lokala
jämkningsutrymmet för skolans val från 410 timmar
till 600 timmar för att vidga skolans möjligheter
att organisera undervisningen efter lokala behov och
intressen. Därutöver finns i timplanen avsatt 382
timmar för elevens eget val, vilka kan användas
bl.a. för ämnet idrott och hälsa.
Riksdagen har nyligen beslutat om vissa
förändringar vad gäller ämnet idrott och hälsa i
gymnasieskolan (bet. 1998/99:UbU3). Från och med
läsåret 2000/01 gäller en ny gemensam struktur för
gymnasieskolans nationella och specialutformade
program. Kärnämnet idrott och hälsa får samma
omfattning - 100 gymnasiepoäng - på alla nationella
och specialutformade program. Detta innebär en
generell höjning. Vidare kommer en kurs i ämnet
idrott och hälsa omfattande 50 gymnasiepoäng, som i
dag ingår som karaktärsämneskurs på vissa
studieinriktningar, att erbjudas alla elever som ett
individuellt val. Denna kurs avses få en
särställning genom att kursen alltid skall anordnas
när det finns en grupp elever som önskar läsa den.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr22 (m), Kr23 (m) yrkande 3, Kr25 (m),
Kr27 (c) yrkande 7.
I motion Kr26 (fp) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om att aktiviteten i ämnet idrott och
hälsa till övervägande del inte skall bestå av olika
tävlingar utan i stället utgöras av andra former av
fysisk träning och av arbete med hälsokunskap.
Motionärerna anser att det är viktigt att det slås
fast att det inom skolan är idrott och hälsa i ett
brett perspektiv som står på schemat (yrkande 4).
Kulturutskottet konstaterar att
utbildningsutskottet tidigare, beträffande
innehållet i ämnet idrott och hälsa, anfört följande
(bl.a. i bet. 1997/98:UbU11). I kursplanen för ämnet
idrott och hälsa ingår att eleverna skall få pröva
och lära sig olika lekar, danser och idrottsgrenar.
Dessutom skall de få möjlighet att ägna sig åt
friluftsliv. Avsikten är att eleverna skall få en
bred erfarenhet av olika aktiviteter och att de så
småningom kan välja vad som passar dem bäst. De
skall kunna ta ansvar för sin egen träning och
utveckla ett bestående intresse för motion, idrott
och friluftsliv. Också hälsoperspektivet är en
viktig del av ämnet.
Utbildningsutskottet har också i många sammanhang
erinrat om att det i läroplaner och kursplaner inte
anges hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa
skall organiseras och läggas upp eller hur skolans
arbetsformer skall gestaltas. Det är i verksamheten
ute i skolorna som skolledare, lärare och elever
gemensamt har ansvar för hur arbetet i skolorna
konkret bedrivs.
Kulturutskottet avstyrker med hänvisning till
utbildningsutskottets ställningstagande motion Kr26
(fp) yrkande 4.
Friluftsliv och främjandeorganisationer (6.3)
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att statens stöd till friluftsliv
och främjandeorganisationer inte längre bör ingå som
en del av anslaget Stöd till idrotten utan utgöra
ett eget anslag, riktat direkt till
främjandeverksamheten. Den verksamhet som bedrivs av
landets främjandeorganisationer bidrar enligt
regeringen till att aktivt förbättra människors
välbefinnande och hälsa.
Inom Regeringskansliet har en översyn inletts av
framtida inriktning och administration av statens
stöd till friluftslivet och
främjandeorganisationerna. Regeringen har för avsikt
att återkomma i dessa frågor under hösten 1999.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
Motionärerna bakom motion Kr23 (m) ställer sig bakom
regeringens förslag att avskilja
främjandeverksamheten från idrottsanslaget men anser
att det inte behövs någon ytterligare utredning om
främjandeorganisationernas verksamhet (yrkande 5).
Utskottet konstaterar först att
främjandeverksamheten fått ett eget anslag, Stöd
till friluftsorganisationer (N 5), inom
kulturbudgeten för år 2000. Utskottet har inhämtat
att översynen av friluftslivet och
främjandeorganisationernas framtida inriktning och
administration skall vara slutförd i december 1999.
Utskottet anser att det inte finns anledning att
avbryta denna nu pågående översyn. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet motion Kr23 (m) yrkande
5.
I motion Kr521 (v) pekar motionärerna på att de från
RF fristående organisationerna i dag har svårt att
finansiera sin verksamhet och att en utredning
därför bör tillsättas för att utreda hur det breda
föreningslivet kan utvecklas och hur man mer
effektivt kan utnyttja samhällsresurserna (yrkande
8).
Utskottet anser att motionen är tillgodosedd genom
den översyn som regeringen nu inlett rörande
friluftsliv och främjandeorganisationerna. Utskottet
avstyrker därmed motion Kr521 (v) yrkande 8.
Motionärerna bakom motion Kr274 (mp) anser att
friluftsanläggningar i stor utsträckning också skall
användas för att väcka intresse för natur- och
miljövårdsfrågor och för att koppla naturupplevelser
och rekreation till kretsloppstänkande och budskap
om det ekologiska systemet (yrkande 67).
Utskottet behandlade en liknande motion förra året
(bet. 1997/98:KrU6) och uttalade då att det ankommer
på huvudmännen, i första hand kommunerna, att
ansvara för verksamhetsformerna runt
friluftsanläggningar. Denna bedömning kvarstår,
varför utskottet avstyrker motion Kr274 (mp) yrkande
67.
Utskottet vill i sammanhanget påminna om att
regeringen i propositionen anfört följande:
Anläggningar av olika slag bör kretsloppsanpassas
både vad gäller själva anläggningen och driften av
verksamheten. Genom att idrottsrörelsen själv
ställer sådana krav på kommunerna tar den ansvar för
att kretsloppsanpassa Sverige. Genom åtgärder för
att minska energiförbrukning, genom att utföra
allergisanering och använda utrustning utan freoner
visar idrottsrörelsen att miljöhälsan är lika viktig
som folkhälsan.
Idrotten - vår största folkrörelse (avsnitt
7)
Idrottsrörelsen inför 2000-talet (7.1)
I propositionen anger regeringen att den
folkrörelsebaserade idrottsrörelsen, med sin
demokratiska uppbyggnad, sitt breda engagemang och
sina ideella ledarkrafter, är en mycket stor
tillgång för vårt samhälle och skapar mer än någon
annan verksamhet tillfällen till möten och
motionsaktiviteter för människor i olika åldrar och
med olika social och etnisk bakgrund. Aktiva och
ledare av båda könen kan enligt regeringens
uppfattning genom positiva insatser verka som
förebilder för unga människor och bidra till att de
skapar sig en egen identitet. Idrottsrörelsen kommer
enligt regeringen att vara en stor tillgång för
vårt samhälle även på 2000-talet.
Idrottsrörelsens förutsättningar (7.2)
Idrottens möjligheter till egenfinansiering (7.2.1)
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att de formella förutsättningarna
för idrottens egenfinansiering så långt möjligt bör
vara förutsebara och långsiktigt hållbara. Idrottens
möjligheter till egenfinansiering har enligt
regeringen stor betydelse för idrottsrörelsens
självständighet och oberoende.
Motionsförslag
I motion Kr23 (m) föreslås att åtgärder skall vidtas
för att minska idrottsrörelsens bidragsberoende samt
att underlätta en ökad egenfinansiering av
verksamheten (yrkande 8).
I samma motion anför motionärerna att
idrottsrörelsen och övriga ideella organisationer
bör få bättre förutsättningar för sin finansiering
genom egen verksamhet, t.ex. genom övertagande av
anläggningar samt ökad lotteriverksamhet (yrkande
9).
Utskottets ställningstagande
De viktigaste formerna för idrottens
egenfinansiering är uttag av olika slag av avgifter,
främst medlemsavgifter, deltagaravgifter och
entréavgifter som tillfaller föreningarna. En mycket
stor andel av idrottsrörelsens övriga intäkter
kommer från lotterier och spel, främst Bingolotto
och spel i bingohallar.
En interdepartemental arbetsgrupp, Arbetsgruppen om
den sociala ekonomin och dess utveckling (In98:A)
skall kartlägga villkoren för den sociala ekonomin
samt belysa den sociala ekonomins betydelse i
samhället. Den tar bl.a. upp frågor om beskattning
av ideella föreningar. Gruppen väntas avge sin
rapport under november 1999.
Av skatteutskottets yttrande 1998/99:SkU7y (bilaga
3) framgår att det också planeras en översyn inom
Regeringskansliet rörande skatteregler för ideella
föreningar.
Regeringen har vidare under våren beslutat om en
översyn av reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). Utredaren
skall bl.a. uppmärksamma den situationen att det
nuvarande undantaget i mervärdesskattelagen medför
nackdelar för de ideella föreningarna, t.ex. när
konkurrerande kommersiella företag beskattas med
reducerad skattesats men har en avdragsrätt för den
ingående mervärdesskatten som den ideella föreningen
saknar.
Av intresse är slutligen att en särskild utredare
har fått i uppdrag att lämna förslag till hur
föreningslivets ställning på den svenska spel- och
lotterimarknaden kan stärkas. Uppdraget skall vara
slutfört senast den 1 december 1999 (dir. 1999:52).
Kulturutskottet anser i likhet med motionärerna att
egenfinansieringen för idrottsrörelsen är av mycket
stor vikt och att det är angeläget att
idrottsrörelsen har möjligheter att få intäkter från
flera olika håll. Utskottet finner dock mot bakgrund
av vad utskottet anfört om de pågående utredningarna
att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd
av det slag som motionärerna anger. Motion Kr23 (m)
yrkandena 8 och 9 avstyrks därför.
Bidrag för svenskt deltagande vid olympiska spel och
Paralympics (7.2.3)
Regeringens förslag och bedömning
Regeringen föreslår att de medel som staten anvisar
för svenskt deltagande vid olympiska spel och
Paralympics skall fördelas mellan åren och
fortsättningsvis anvisas årligen inom ramen för
anslaget Stöd till idrotten.
Regeringen gör vidare följande bedömning. Det bör
vara RF:s uppgift att i samråd med Sveriges
Olympiska Kommitté och Svenska
Handikappidrottsförbundet förvalta medlen på ett
sådant sätt att ett svenskt deltagande i olympiska
spel och Paralympics säkerställs.
Idrottsutredningens förslag om uppräkning av
anslaget bör inte genomföras.
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen anser utskottet att medel
årligen bör anvisas för svenskt deltagande vid
olympiska spel och Paralympics samt att medlen
fortsättningsvis skall inkluderas inom ramen för
anslaget Stöd till idrotten. Utskottet tillstyrker
därmed regeringens förslag.
Paralympics i anslutning till olympiska spel
Motionsförslag
Motionärerna bakom motion Kr521 (v) anser att
Paralympics bör genomföras i anslutning till de
olympiska spelen. Härigenom ökas enligt motionärerna
integrationen mellan idrott för icke-
funktionshindrade och funktionshindrade (yrkande
15).
Utskottets ställningstagande
Upplysningsvis kan anföras att Paralympics genomförs
vartannat år och tidsmässigt följer de olympiska
spelen (OS). I princip brukar Paralympics förläggas
till de städer som står värd för OS. Internationella
Olympiska Kommittén (IOK), som står bakom OS, och
Internationella Paralympics Kommittén (IPC), som
står bakom Paralympics, är två från varandra
fristående organisationer som var för sig beslutar
var respektive spel skall gå och på vilka villkor.
Utskottet har tidigare angett att det ankommer på
idrottsrörelsen att avgöra på vilket sätt
idrottstävlingar skall arrangeras (bet
1997/98:KrU6). Utskottet finner inte skäl att
ompröva detta ställningstagande. Motion Kr521 (v)
yrkande 15 avstyrks härmed.
Bidrag från AB Svenska Spel (7.2.4)
Regeringens bedömning
Regeringens bedömning är att idrotten under kommande
år kommer att tillföras betydande belopp genom det
överskott som genereras från det värdeautomatspel
som AB Svenska Spel har koncession på att bedriva.
Det framtida överskottet från värdeautomatspel
bedöms uppgå till uppskattningsvis 250 miljoner
kronor årligen när 7 000 värdeautomater har
placerats ut på restauranger. Av överskottet bör 80
% tillfalla idrottsrörelsens lokala barn- och
ungdomsverksamhet, vilket innebär ett tillskott på
uppskattningsvis 200 miljoner kronor årligen. Till
detta kommer överskottet från värdeautomatspel i
bingohallar på drygt 100 miljoner kronor årligen
förutsatt att 500 värdeautomater har placerats ut.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I fyra motioner berörs frågan om bl.a.
idrottsrörelsens andel av spel- och
lotterimarknaden.
I motion Kr23 (m) föreslår motionärerna att en
större andel av spelmarknaden bör föras till
idrottsrörelsen och övriga ideella organisationer
(yrkande 11).
Motionärerna förordar i samma motion att de delar
av spel- och lotteriverksamheten som tidigare låg
hos AB Tipstjänst, och som i dag ligger hos AB
Svenska Spel, skall överföras till de ideella
organisationerna i enlighet med ett beslut som
fattades av riksdagen år 1994 men som därefter har
ändrats (yrkande 12).
I samma motions yrkande 6 och i motion Kr519 (m)
yrkande 4 föreslår motionärerna att en del av de
ökade intäkterna från spel- och lotterimarknaden
skall gå till handikappidrotten.
Utskottet behandlade våren 1999 liknande
motionsyrkanden (bet. 1998/99:KrU11). Utskottet
konstaterade då med tillfredsställelse att såväl
regeringen som motionärerna ställde sig bakom
riksdagens tidigare fattade beslut att
föreningslivets andel av spel- och lotterimarknaden
måste ökas. Utskottet ansåg vidare att det var
väsentligt att den utredning som regeringen tillsatt
för att ta fram förslag till hur ökningen bör ske
arbetar snabbt samt att utredningens
ställningstaganden inte borde föregripas av
riksdagen. Utredarens uppdrag skall vara slutfört
senast den 1 december 1999.
Utskottet anser liksom tidigare att utredningens
ställningstaganden inte bör föregripas varför
motionerna Kr23 (m) yrkandena 6, 11 och 12 samt
Kr519 (m) yrkande 4 avstyrks.
I motion Kr26 (fp) anför motionärerna att det är fel
att det är staten som genom Svenska Spel fördelar
överskottet från värdeautomaterna i bingohallar till
idrotten. Enligt motionärerna bör inkomsterna i
stället tillfalla det lokala föreningslivet, dvs.
arrangörerna av bingospel (yrkande 3).
Utskottet konstaterar att överskottet från
värdeautomaterna i bingohallar är destinerat till
idrottsrörelsen även om det går via Svenska Spel.
Med hänsyn till att den ovan nämnda utredningens
arbete pågår anser utskottet att något uttalande
från riksdagens sida om fördelningen av överskottet
från värdeautomaterna inte är påkallat. Utskottet
avstyrker därför motion Kr26 (fp) yrkande 3.
Idrottens lokala aktivitetsstöd (7.2.5)
Regeringens bedömning
Stödet till idrottens lokala barn- och
ungdomsverksamhet bör enligt regeringen förstärkas.
Förstärkningen sker genom den ökade utdelningen från
AB Svenska Spel som härrör från överskottet på
värdeautomatspel. Genom denna ökning anser
regeringen att det finns utrymme att minska den del
av statsbidraget som i dag disponeras för lokalt
aktivitetsstöd. Den samlade effekten av detta blir
dock enligt regeringen att den lokala
idrottsverksamheten för barn och ungdomar totalt
sett tillförs väsentligt ökade resurser.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I motion Kr28 (kd) motsätter sig motionärerna att
det lokala aktivitetsstödet minskar (yrkande 2).
Utskottet konstaterar, i likhet med vad som ovan
redovisas under rubriken Regeringens bedömning, att
den lokala idrottsverksamheten för barn och ungdomar
totalt sett kommer att tillföras väsentligt ökade
resurser.
Det kan vidare upplysas om att Allmänna arvsfonden
under tre års tid avser att avsätta 60 miljoner
kronor för stöd till utveckling och förnyelse av
idrottsverksamhet för barn och ungdomar samt
funktionshindrade. För det första året, 1999, har
Arvsfonden avsatt 20 miljoner kronor.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
Kr28 (kd) yrkande 2.
RF har föreslagit att maximiåldern för erhållande av
statligt aktivitetsstöd skall sänkas från 25 till 20
år. Idrottsutredningen delade denna syn. Regeringen
anför i propositionen att, eftersom statliga medel
används för att finansiera delar av stödet till
barn- och ungdomsverksamhet i de lokala före-
ningarna, regeringen bör - efter samråd med
idrottsrörelsen - bestämma hur stödsystemet närmare
skall vara utformat. Bl.a. nämner regeringen frågan
om vilket åldersintervall som skall omfattas av
stödet.
Motionärerna bakom motion Kr27 (c) ställer sig
tveksamma till en sänkning av åldersgränsen för
lokalt aktivitetsstöd. Motionärerna anser att
regeringen i samråd med RF noga bör pröva denna
fråga (yrkande 1).
Utskottet delar regeringens bedömning att frågan om
åldersintervallet för det lokala aktivitetsstödet
bör beslutas av regeringen i samråd med RF. Motion
Kr27 (c) yrkande 1 avstyrks härmed.
Främja jämställdhet och integration (7.2.7 och 9.3)
Regeringens bedömning
Regeringen avser att kartlägga hur samhällets
fritidsresurser utnyttjas ur ett
jämställdhetsperspektiv och anser att kunskaper i
dessa frågor bör spridas. Likaså bör kunskapen om
hur resurserna kommer personer med olika etnisk och
kulturell bakgrund till del kartläggas och spridas.
Även funktionshindrades behov bör enligt regeringen
uppmärksammas i detta sammanhang.
Regeringen överväger att tillsammans med främst
Svenska Kommunförbundet och RF bilda ett gemensamt
råd som skall verka för en rättvis fördelning av
fritidsresurser.
Enligt regeringen bör stödet till idrotten följas
upp och utvärderas regelbundet. Uppföljningen bör
göras dels löpande, dels periodiskt. Statens stöd
till idrotten bör utvärderas på ett sådant sätt att
dess effekter för främst folkhälsan, jämställdheten
och integrationen kan bedömas.
Jämställdhet
Motionsförslag
I motion Kr274 (mp) förordar motionärerna att
framtida investeringar inom idrottssektorn i första
hand skall inriktas mot typiska flickidrotter
(yrkande 65).
Motionärerna bakom motionerna Kr26 (fp) yrkande 5
och Kr518 (kd) yrkande 6 framhåller att kvinnor inte
bör diskrimineras när det gäller tillgång till
anläggningar och fördelning av träningstider.
I motion MJ240 (kd) framhåller motionärerna att
nedskärningar på fritids- och idrottsverksamhet kan
leda till prishöjningar av ridavgifterna och därmed
leda till en social snedrekrytering till den
flickdominerade ridsporten (yrkande 1).
I samma motion föreslår motionärerna en utredning
om fördelningen av bidrag, anläggningstider m.m.
till kvinno- respektive mansidrotten (yrkande 2).
I motion Kr27 (c) anför motionärerna att statens
bidragsgivning till idrotten och kommunerna bör
utformas så att bidragen styrs på ett sådant sätt
att jämställdheten ökas (yrkande 9).
Motionärerna bakom motion A291 (v) anser att
frågorna om finansieringen av ungdomsidrott och om
tilldelningen av resurser till flickidrott bör
utredas (yrkande 8 delvis).
I motion Kr521 (v) framhålls att användningen av
det lokala aktivitetsstödet skall redovisas även
efter kön (yrkande 4). Vidare poängterar
motionärerna att det är viktigt att uppmärksamma
könsfördelningen i styrelser och liknande organ inom
idrotten och att verka för att könsfördelningen i
dessa organ blir lika (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Liksom regeringen anser utskottet att det är viktigt
att jämställdhetssträvandena genomsyrar all
idrottsverksamhet. Jämställdhetsarbetet handlar, som
regeringen påpekar, bl.a. om att ge kvinnor och män
lika tillgång till lokaler, utrustning och
ekonomiskt stöd för att utöva sin idrott.
Det är vidare en mycket angelägen uppgift för
idrottsrörelsen att uppmuntra kvinnor att ta
ledaruppgifter och förtroendeposter. I propositionen
pekar regeringen bl.a. på idrottsrörelsens eget
projekt Tjejer på arenan som syftar till att stärka
unga flickor i åldern 13-20 år i deras roll inom
idrotten.
Utskottet, som således instämmer i vad regeringen
anfört om jämställdhetsarbetet inom idrottsrörelsen,
anser att den kartläggning som regeringen har för
avsikt att genomföra och det gemensamma råd för
regeringen, Svenska Kommunförbundet och RF som skall
bildas bör tillgodose önskemålen i motionerna. Mot
denna bakgrund avstyrks motionerna Kr26 (fp) yrkande
5, Kr27 (c) yrkande 9, Kr274 (mp) yrkande 65, Kr518
(kd) yrkande 6, Kr521 (v) yrkandena 4 och 6, MJ240
(kd) yrkande 2 samt A291 (v) yrkande 8 delvis.
Utskottet avstyrker också motion MJ240 (kd) yrkande
1 om social snedrekrytering till den flickdominerade
ridsporten.
Integration
Motionsförslag
I motionerna Kr27 (c) yrkande 8, Kr520 (fp) yrkande
6 och Kr521 (v) yrkande 7 framhålls idrottens
möjligheter att bidra till ökad integration. Vidare
understryks att delaktighet i föreningslivet är en
naturlig bas för integration och därmed ett sätt att
aktivt motverka främlingsfientlighet och rasism.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill i likhet med regeringen betona
idrottsrörelsens unika möjligheter att nå ut till
människor med olika etnisk bakgrund och få dem
delaktiga i en social samvaro. Idrotten kan tjäna
som en plattform och mötesplats för människor med
olika bakgrund.
På RF-stämman i maj i år beslutades att
idrottsrörelsen skall ta fram en särskild
handlingsplan för att minska klyftorna inom idrotten
mellan invandrare och svenskar samt att idrotten
skall bli mer aktiv i sin strävan att minska
segregationen i samhället.
Med hänvisning till RF-stämmans beslut, till
kommande kartläggning och spridning av kunskaper om
hur samhällets fritidsresurser fördelas på personer
med olika etnisk och kulturell bakgrund samt till
det gemensamma råd som skall bildas för att verka
för en rättvis fördelning av fritidsresurser anser
utskottet att motionerna Kr27 (c) yrkande 8, Kr520
(fp) yrkande 6 och Kr521 (v) yrkande 7 till stor del
är tillgodosedda. De avstyrks därför.
Funktionshindrade
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I fyra motioner framhålls vikten av bättre
möjligheter för funktionshindrade att utöva sin
idrott.
I motionerna Kr28 (kd) yrkande 1 och Kr518 (kd)
yrkande 5 understryks att idrottsarenorna skall vara
tillgängliga för människor med funktionsnedsättning.
I den sistnämnda motionen tas även behovet av
forskning till förmån för handikappidrotten upp.
Motionärerna bakom motionerna Kr26 (fp) yrkande 6
och Kr520 (fp) yrkande 7 betonar vikten av
funktionshindrades tillgång till anläggningar samt
tränings- och tävlingstider.
Utskottet anser att det är av stor vikt att
funktionshindrades behov kommer att uppmärksammas
när regeringen skall kartlägga hur samhällets
fritidsresurser utnyttjas. Utskottet förutsätter att
det gemensamma råd som skall bildas och som skall
verka för en rättvis fördelning av fritidsresurserna
också verkar aktivt för att de funktionshindrades
behov beaktas.
När det gäller frågan om forskning om
handikappidrotten anser utskottet att regeringens
förslag i den kommande forskningspolitiska
propositionen år 2000 inte bör föregripas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr26 (fp) yrkande 6, Kr28 (kd) yrkande 1,
Kr518 (kd) yrkande 5 och Kr520 (fp) yrkande 7.
Motionärerna bakom motion A291 (v) föreslår att
finansieringen av ungdomsidrotten och
resurstilldelningen till handikappidrotten bör
utredas (yrkande 8 delvis).
Utskottet anser att den kartläggning som skall
göras av hur samhällets fritidsresurser används bör
tillgodose önskemålen i motionen. Motion A291 (v)
yrkande 8 delvis avstyrks därmed.
Den kommersiella underhållningsidrotten
(avsnitt 8)
Regeringens bedömning
Regeringens bedömning är att underhållningsidrotten
har ett värde genom sin förmåga att skapa
förströelse och glädje för ett stort antal
idrottsintresserade människor. Den har en stark
tillväxtpotential och kommer i framtiden sannolikt
att ge alltfler människor möjlighet till arbete och
försörjning.
Underhållningsidrotten bör enligt regeringen
fungera på marknadsmässiga villkor. Detta innebär
bl.a. att den inte bör subventioneras med offentliga
bidrag eller andra subventioner. Statens uppgift är
enligt regeringen att övervaka att den verksamhet
som bedrivs av kommersiella intressenter bedrivs på
en konkurrensneutralt sätt.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I motion Kr23 (m) framhåller motionärerna att
elitidrott inte alltid bör betraktas som
underhållningsidrott (yrkande 14). I samma motion
anför motionärerna att det avgörande för offentliga
bidrag och subventioner inte bör vara om
verksamheten bedrivs i aktiebolagsform (yrkande 15).
Motionärerna bakom motion Kr521 (v) framhåller att
det inte är rimligt att ge samhällsstöd till
föreningar som bolagiseras (yrkande 12).
Utskottet anser i likhet med regeringen att den
elitidrott som kan betecknas som kommersiell
underhållningsidrott, och som markant skiljer sig
från den folkrörelseburna idrottens tävlingskultur,
bör fungera på marknadsmässiga villkor och inte
subventioneras med offentliga bidrag eller andra
subventioner. Motion Kr521 (v) yrkande 12 är härmed
tillgodosedd. Detta motionsyrkande samt motion Kr23
(m) yrkandena 14 och 15 avstyrks.
Motionärerna bakom motion Kr521 (v) förordar att
idrottsrörelsen inte bör kopiera näringslivets
struktur och uppbyggnad utan utgå från den egna
kulturen (yrkande 11).
Utskottet konstaterar att RF-stämman i maj i år
fattade ett beslut om att tillåta idrottsaktiebolag
inom den idrottsliga verksamheten. Härigenom kan
idrottsföreningar välja i vilken form de vill
bedriva idrottsverksamhet. Den folkrörelseburna
idrottens kultur kan således leva kvar på samma
villkor som tidigare. Men hänvisning till det
anförda avstyrks motion Kr521 (v) yrkande 11.
I samma motion förordas att godkända revisorer bör
granska elitidrottsföreningarnas årliga ekonomiska
redovisningar (yrkande 14).
Utskottet har tidigare behandlat ett liknande
motionsyrkande (bet. 1997/98:KrU6). Utskottet
uttalade då att - så länge som s.k. elitklubbar inom
idrotten drivs i samma juridiska form som andra
klubbar, dvs. som ideella föreningar - samma
redovisningsregler och regler om revisorer bör gälla
för elitklubbar som för andra föreningar.
Utskottet vill, med anledning av den nya
möjligheten att bilda idrottsaktiebolag, tillägga
att det för aktiebolag krävs auktoriserad eller
godkänd revisor.
På RF-stämman i maj i år beslutades att låta utreda
frågan om införande av auktoriserade eller godkända
revisorer i föreningar och förbund som har en
omslutning av viss storlek och/eller ett visst antal
anställda.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motion Kr521 (v) yrkande 14.
Statsbidraget till idrottsrörelsen (avsnitt
9)
Syftet med statsbidraget (9.1)
Regeringens förslag
Regeringen anför att idrottsrörelsen själv bör lägga
fast målen för sin verksamhet. Staten skall endast
ange de syften som staten har med sin
bidragsgivning. Följande övergripande syften med
statsbidraget bör enligt regeringens förslag gälla.
Statsbidraget skall stödja verksamhet som
- bidrar till att utveckla barns och
ungdomars intresse och benägenhet för motion och
idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande
över och ta ansvar för sitt idrottande,
-
- gör det möjligt för alla människor att
utöva idrott och motion,
-
- syftar till att ge kvinnor och män lika
förutsättningar att delta i idrottsverksamhet,
-
- främjar integration och god etik,
-
- bidrar till att väcka ett livslångt
intresse för motion och därmed främja en god hälsa
hos alla människor.
-
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I fem motioner framhålls vikten av idrottens
oberoende ställning.
I motionerna Kr23 (m) yrkandena 7 och 16 samt Kr519
(m) yrkande 1 anser motionärerna att idrottsrörelsen
själv bör besluta och ta ansvar för idrottens
framtid och att samhällsstödet inte får vara
styrande.
Motionärerna bakom motion Kr26 (fp) anför att
statens, liksom kommunernas, hållning bör vara att
stödja och stötta idrotten och inte att styra och
ställa (yrkande 1). Liknande synpunkter förs fram i
motion Kr520 (fp) yrkande 1.
I motion Kr521 (v) anförs att staten endast bör
lägga fast mål för inriktningen av statens stöd till
idrotten. Målen får inte innebära någon
detaljstyrning av idrottsrörelsens eller
idrottsföreningarnas verksamhet (yrkande 1).
Utskottet har erfarit att Riksidrottsstyrelsen (RS)
med tillfredsställelse har noterat att regeringen
också framöver vill basera statens idrottspolitik på
en fri och självständig idrottsrörelse. RS anser det
också glädjande att regeringen visat respekt för
idrottens självständighet genom att inte ställa sig
bakom Idrottsutredningens förslag om verksamhetsmål
fastlagda av staten.
Utskottet anser i likhet med regeringen att
idrottsrörelsen själv bör lägga fast målen för sin
verksamhet och att staten endast skall ange de
syften som staten har med sin bidragsgivning.
Härigenom bibehåller idrottsrörelsen sin oberoende
ställning och man undviker att staten går in och
styr verksamheten.
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna
övergripande syftena med statsbidraget och anser att
motionerna därmed bör vara tillgodosedda. Motionerna
Kr23 (m) yrkandena 7 och 16, Kr26 (fp) yrkande 1,
Kr519 (m) yrkande 1, Kr520 (fp) yrkande 1 samt Kr521
(v) yrkande 1 avstyrks därför.
I motion Kr520 (fp) yrkandena 2 och 4 framhålls
vikten av att stödet till idrotten utformas på ett
sätt som tillåter att mångfalden bibehålls och
främjas. Motionärerna påpekar att det är viktigt att
följa utvecklingen för att kunna ingripa om
folkrörelsernas starka ställning skulle minskas.
Regeringen föreslår, som ovan angivits, att ett av
de övergripande syftena med statsbidraget skall vara
att stödja verksamhet som gör det möjligt för alla
människor att utöva idrott och motion. Utskottet,
som har tillstyrkt detta övergripande syfte, anser
att det är idrottsrörelsens uppgift att närmare
utveckla formerna för hur man skall locka människor
till idrotten. RF anger i sin verksamhetsinriktning
för åren 2000-2001 att ett föränderligt samhälle
kräver förändrade verksamhetsformer för att RF i
folkhälsans tjänst skall kunna fortsätta att locka
människor till en verksamhet där alla som vill kan
vara med, oavsett ras, religion, ålder, kön,
nationalitet samt fysiska och psykiska
förutsättningar.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr520 (fp) yrkandena 2 och 4.
Motionärerna bakom motion Kr23 (m) anser att
idrotts- och motionsföreningar bör uppmuntras och
stödjas till att ordna aktiviteter även för dem som
tidigare inte deltagit i någon idrottsverksamhet
(yrkande 1). Liknande synpunkter förs fram i motion
Kr521 (v) där motionärerna anför att fler av de
inaktiva bör lockas till organiserad och icke-
organiserad idrottsverksamhet (yrkande 2).
Utskottet vill erinra om att Folkhälsoinstitutet
(FHI) i regleringsbrevet för år 1999 fått i uppdrag
att i brett samråd med berörda myndigheter och
organisationer göra år 2001 till ett fysiskt
aktivitetsår. Förberedelsearbete och planering skall
redovisas för regeringen senast den 30 juni år 2000.
Motionerna Kr23 (m) yrkande 1 och Kr521 (v) yrkande
2 avstyrks härmed.
Motionärerna bakom motion Kr521 (v) föreslår att ett
handlingsprogram för ökat deltagande i
föreningsverksamhet bör utarbetas (yrkande 3).
Med samma motivering som ovan, att FHI har fått i
uppdrag att göra år 2001 till ett fysiskt
aktivitetsår och att förberedelse- och
planeringsarbete pågår, avstyrker utskottet motion
Kr521 (v) yrkande 3.
Ledarutbildningen på förbunds- och föreningsnivå bör
enligt motionärerna bakom motion Kr521 (v)
prioriteras och stimuleras. Det är enligt
motionärerna viktigt att ledarutbildningen får
fortsatt och ökat stöd inom kulturbudgeten och att
idrottens eget studieförbund, SISU, administrerar
utbildningsinsatserna (yrkande 9).
Utskottet avstyrkte förra året en liknande motion
(bet. 1997/98:KrU6). Utskottet påpekade att SISU får
medel från Folkbildningsrådet, som fördelar det
statliga bidraget till folkbildningen. Utskottet
framhöll också att det ankommer på
Folkbildningsrådet att pröva huruvida ökade medel
skall tilldelas SISU och på SISU att besluta om
inriktningen på sin studieverksamhet. Utskottet har
i dag inte någon annan uppfattning.
Det kan vidare nämnas att RS på RF-stämman i våras
beslutade att ledarfrågorna skulle lyftas fram i det
idrottspolitiska arbetet.
Ändringar i bilagan till sekretesslagen (prop.
1998/99:107, 9.2 och prop. 1998/99:124, 5.5.2)
Regeringens förslag
Proposition 1998/99:107
Merparten av statens stöd till idrotten fördelas
sedan länge av RF. Regeringens bedömning är att RF:s
verksamhet med att pröva fördelningen av statsbidrag
till den organiserade idrottsrörelsen utgör
myndighetsutövning. Av 11 kap. 6 § tredje stycket
regeringsformen framgår att förvaltningsuppgifter
får överlämnas till bolag, föreningar, samfällighet,
stiftelse eller enskild individ. Innefattar
uppgiften myndighetsutövning krävs stöd i lag. Med
hänsyn härtill föreslår regeringen att det skapas
lagstöd även för den fördelning av statsbidrag till
idrottsrörelsen som RF utför genom att lagen
(1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
till Sveriges Riksidrottsförbund ändras. Lagen har
hittills avsett endast RF:s fördelning av medel till
kommuner som anordnar riksidrottsgymnasium.
I linje med regeringens bedömning att RF:s
fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet
utgör myndighetsutövning bör enligt regeringen
principen om handlingsoffentlighet gälla för denna
verksamhet. Av bilagan till sekretesslagen
(1980:100) kan utläsas att principen om
handlingsoffentlighet för närvarande endast gäller
fördelningen av medel till riksidrottsgymnasierna.
Lagen bör därför enligt regeringen ändras så att det
framgår att offentlighetsprincipen och
sekretesslagen gäller all verksamhet hos RF som
består av fördelning av statsbidrag.
Proposition 1998/99:124
I propositionen föreslås en ändring i
sekretesslagens (1980:100) bilaga (lagförslag 2.30).
Ändringen är en följd av stat-kyrka-reformen. Den
innebär att offentligrättsligt reglerad
handlingsoffentlighet skall gälla handlingar som
avser prövning av frågor om ledighet och förmåner
för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt hos
registrerade trossamfund eller organisatoriska delar
av sådana samfund.
I motion Kr26 (fp) framhålls behovet av en
uppföljning av effekterna för idrottens
självständiga ställning av RF:s nya status som
myndighet (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Proposition 1998/99:107
Utskottet anser i likhet med regeringen att RF:s
verksamhet med att fördela statsbidrag till den
organiserade idrottsrörelsen utgör
myndighetsutövning och att handlingsoffentlighet bör
gälla för denna RF:s fördelning. De bägge angivna
lagarna bör således ändras i enlighet med
regeringens förslag. Utskottet anser dock inte att
det behövs någon uppföljning i enlighet med
motionärernas förslag, då lagändringen i sak inte
innebär någon förändring av RF:s verksamhet. Motion
Kr26 (fp) yrkande 2 avstyrks därför.
Proposition 1998/99:124
Konstitutionsutskottet har i sitt betänkande
1999/2000:KU5 ansett att en ändring bör vidtas i
bilagan till sekretesslagen rörande
handlingsoffentlighet beträffande vissa handlingar
för totalförsvarspliktiga. Av lagtekniska
samordningsskäl har konstitutionsutskottet genom
protokollsutdrag (1999/2000:
6.2) överlämnat proposition 1998/99:124 i denna del
till kulturutskottet.
Kulturutskottet tillstyrker att riksdagen antar den
i proposition 1998/99:124 föreslagna lagändringen.
Utveckling av en svensk EU-strategi inom
idrottsområdet (avsnitt 10)
Regeringens bedömning
Regeringens bedömning är att Sverige inom EU bör
verka för en större medvetenhet om idrottens
sociala, kulturella och demokratiutvecklande
betydelse.
Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med
uppgift att föreslå en svensk EU-strategi som kan
stärka idrottens sociala, kulturella och
demokratiutvecklande betydelse inom EU-arbetet.
Motionsförslag
Motionärerna bakom motionerna Kr23 (m) yrkande 17
och Kr519 (m) yrkande 5 anser att regeringens
inriktning inom arbetet i EU bör vara att få till
stånd regler som tar hänsyn till den nordiska
strukturen vad gäller idrotten. Motionärerna påpekar
att idrotten i Sverige och övriga nordiska länder
fungerar utan de gränser som finns i många andra
länder mellan den rent ideella breddidrotten och den
helt eller delvis kommersiellt inriktade
elitidrotten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att
idrottspolitik även i fortsättningen främst bör vara
en nationell angelägenhet där man utgår från den
miljö där verksamheten bedrivs. En sådan inställning
hindrar inte att det bör göras insatser som syftar
till att främja samarbetet mellan medlemsstaterna
för att stärka en samlad syn på den organiserade
idrotten inom EU.
Med hänvisning till det anförda och till att
regeringen har för avsikt att tillsätta en
arbetsgrupp för att stärka och bevara den
organiserade idrottens sociala, kulturella och
demokratiutvecklande betydelse för medborgarna anser
utskottet att motionerna Kr23 (m) yrkande 17 och
Kr519 (m) yrkande 5 bör avslås av riksdagen.
Idrottens framtidsfrågor (avsnitt 11)
Idrottens trovärdighet (11.1)
Regeringens bedömning
Under senare år har ett antal frågor av stor
betydelse för idrottens trovärdighet aktualiserats.
För att inte riskera att idrottens folkliga
förankring och stora bredd skadas bör staten och
idrottsrörelsen enligt regeringens bedömning i nära
dialog ägna följande frågor ökad uppmärksamhet:
- Breddidrott - elitverksamhet
-
- Ideellt engagemang - kommersiella
intressen
-
- Rent spel - insatser mot dopning och
annat fusk inom idrotten
-
- Etik och moral - idrotten skapar
förebilder också i övriga samhället
-
- Jämställdhet, jämlikhet och integration -
"idrott åt alla" i praktiken.
-
Enligt regeringen bör bl.a. ett antal
framtidsseminarier genomföras med såväl nationellt
som internationellt innehåll.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
Motionärerna bakom motion Kr520 (fp) yrkande 8
framhåller elitklubbarnas ansvar när det gäller
idrottens etik- och moralfrågor.
I motion Kr518 (kd) yrkande 1 framhålls vikten av
att idrottsrörelsen tydligt tar ställning för rent
spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och
droger.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att
idrottsrörelsen har en viktig fostrande roll när det
gäller frågor om rent spel, etik och moral och
noterar med tillfredsställelse regeringens bedömning
att staten och idrottsrörelsen i nära dialog bör
ägna dessa frågor ökad uppmärksamhet.
En speciell satsning för att föra ut frågor om etik
och moral har inletts inom idrottsrörelsen under
samlingsnamnet Starta Vågen. Satsningen har skett i
samarbete mellan RF och SISU. Syftet med Starta
Vågen är i första hand att få till stånd lokala
aktiviteter i föreningarna samt att diskutera
idrottens etikfrågor och att göra detta arbete till
en integrerad del av verksamheten. Satsningen vänder
sig till aktiva, främst barn och ungdomar och deras
föräldrar, samt till ledare, förtroendevalda,
anställda och funktionärer.
När det gäller supportervåld i samband med
idrottsevenemang redovisade i juni 1998 en
arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet överväganden
och förslag om gemensamma insatser från samhället
och idrottsrörelsen mot idrottsanknutet våld (Ds
1998:38). Detta arbete ledde fram till att en
samverkansgrupp bildades, med RF som huvudman, som
skall följa och ge rekommendationer till ett
gemensamt säkerhetsarbete. I denna grupp finns
representanter för bl.a. Fotboll- och
Ishockeyförbundet, Rikspolisstyrelsen och
Regeringskansliet.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
motionerna Kr518 (kd) yrkande 1 och Kr520 (fp)
yrkande 8 bör avstyrkas.
Motionärerna bakom motion Kr518 (kd) betonar vikten
av breddidrotten, av att alla människor som vill
skall ha möjlighet att delta i idrott. De
understryker vidare att det fordras satsningar på
att få många människor att utöva idrott för att den
även i framtiden skall kunna fostra idrottsutövare
på toppnivå (yrkande 3). För att stimulera
breddidrotten är det enligt motionärerna nödvändigt
att elitidrotten får rimliga verksamhetsvillkor
(yrkande 4).
Utskottet har i ett tidigare avsnitt av betänkandet
tillstyrkt regeringens förslag om att ett av de
övergripande syftena med statsbidraget skall vara
att stödja verksamhet som gör det möjligt för alla
människor att utöva idrott och motion.
I likhet med motionärerna anser utskottet att
bredd- och elitverksamhet lever i ett
beroendeförhållande till varandra. Genom en bra
breddverksamhet uppmuntras utvecklingen av en god
elitverksamhet, och genom en god elit främjas
breddverksamheten. Utskottet anser att det är
värdefullt att frågor om bredd- och elitverksamhet
skall ägnas ökad uppmärksamhet framöver.
Med hänvisning till vad utskottet redovisat bör
motion Kr518 (kd) yrkandena 3 och 4 anses vara
tillgodosedda, varför de avstyrks.
Forskning och utveckling (11.2)
Regeringens bedömning
Den kunskap som idrottsforskningen genererar
efterfrågas och används såväl av den organiserade
idrottsrörelsen som av skolan,
pensionärsorganisationer och
främjandeorganisationer.
Regeringen återkommer i en forskningspolitisk
proposition år 2000 till frågan om
idrottsforskningens organisation.
Motionsförslag
I motion Kr23 (m) anser motionärerna att
huvudansvaret för forskning och högre utbildning på
idrottsområdet bör flyttas från Centrum för
idrottsforskning till Idrottshögskolan i Stockholm
(yrkande 18).
För att forskningen i landet inom idrottens område
skall kunna vara konkurrenskraftig anser
motionärerna bakom motion Kr26 (fp) att det bör
finnas endast ett forskningsstödjande organ med en
tydlig och stark organisation som disponerar
erforderliga medel (yrkande 8).
Motionärerna bakom motion Kr28 (kd) poängterar
vikten av att den kompetens som finns inom
idrottsforskningen tas till vara och att
idrottsforskningen inte marginaliseras (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens förslag i den
kommande forskningspolitiska propositionen inte bör
föregripas och avstyrker därmed motionerna Kr23 (m)
yrkande 18, Kr26 (fp) yrkande 8 och Kr28 (kd)
yrkande 6.
Att stärka Sverige som idrottsnation (11.3)
Stora internationella mästerskap (11.3.1)
Regeringens bedömning
Det är enligt regeringens uppfattning ett nationellt
intresse att Sverige får arrangera stora
internationella idrottsmästerskap. Sådana
arrangemang ger, utöver ett ökat intresse för
idrotten, ett ökat fokus på Sverige och kan dessutom
tillfälligt skapa arbetstillfällen.
Olympiska spel bör enligt regeringen få arrangeras
endast utifrån garantier om att såväl kandidaturen
som spelen sker hederligt och utan mutor eller andra
ekonomiska oegentligheter.
Motionsförslag
Motionärerna bakom motionerna Kr23 (m) yrkande 19
och Kr519 (m) yrkande 9 föreslår att staten skall
engagera sig mer i det skede där en ansökan om att
få anordna OS byggs upp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att det för
svensk idrott är värdefullt om Sverige tilldelas
värdskapet för stora internationella
idrottsevenemang och delar därmed också
motionärernas uppfattning att ett OS i Sverige
skulle kunna ge stora positiva effekter för
samhället i stort, inte minst ekonomiskt, och för
idrotten.
Utskottet behandlade förra våren ett liknande
motionsyrkande (bet. 1997/98:KrU6). Utskottet
uttalade då bl.a. att SOK - som erhåller statsbidrag
genom RF - i första hand har till uppgift att
förbereda och genomföra ett svenskt deltagande i
olympiska spel. Statens särskilda anslagspost för
bidrag under idrottsanslaget för deltagande i
olympiska spel avser i första hand omkostnader för
själva deltagandet. Med hänsyn härtill avstyrkte
utskottet motionsyrkandet. Utskottet har ingen annan
uppfattning i dag varför motionerna Kr23 (m) yrkande
19 och Kr519 (m) yrkande 9 avstyrks.
En särskild talangsatsning (11.3.2)
Regeringens bedömning
Regeringen avser att inom ramen för anslaget Stöd
till idrotten årligen under ytterligare sex år
t.o.m. år 2005 betala ut 10 miljoner kronor som en
talangsatsning inom svensk idrott.
Medlen betalas ut under förutsättning att
näringslivet ställer upp med ett gemensamt bidrag av
minst samma storlek.
Motionsförslag
I motion Kr28 (kd) anser motionärerna att även om en
talangsatsning är lovvärd får den inte drabba det
ordinarie idrottsstödet (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det
behövs en satsning på unga idrottsutövare för att
Sverige i framtiden skall kunna hävda sig i
internationell konkurrens och därmed också få
möjligheter att arrangera stora internationella
idrottsevenemang. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion Kr28 (kd) yrkande 3.
Möjligheter att kombinera studier och elitidrott
(11.3.3)
Regeringens bedömning
Ungdomar som satsar på elitidrott bör enligt
regeringen ges möjligheter att kombinera utbildning
och idrott. De riksrekryterande idrottsgymnasierna
fyller en viktig funktion i detta avseende.
Idrottsutredningens förslag att införa ett
ortsföreträde för elitidrottare bör enligt
regeringen inte genomföras.
Motionsförslag
I tre motioner tas frågan om ortsföreträde upp.
Samtliga motionärer bakom motionerna Kr23 (m)
yrkande 4, Kr24 (m) och Kr28 (kd) yrkande 7 anser
att ortsföreträde för elitidrottare bör genomföras.
Härigenom skulle den som tagits in på en
högskoleutbildning ha rätt att få delta i
motsvarande utbildning på annan ort om
specialidrottsförbundet rekommenderar eller själv
anordnar särskilt goda träningsmöjligheter på orten
eller i dess närhet.
I motion Kr23 (m) yrkande 4 anser motionärerna
vidare att anpassad
studiegång med bibehållna studiebidrag bör införas
också för elitidrottare.
Utskottets ställningstagande
Utbildningsutskottet behandlade ett liknande yrkande
om ortsföreträde våren 1998 (bet. 1997/98:UbU12).
Utskottet uttalade då bl.a. följande.
Våren 1996 beslutade riksdagen om nya regler för
tillträde till högskolan. De nya reglerna
tillämpades för första gången inför höstterminen
1997. Riksdagen tog vid beslutet ställning till i
vilken utsträckning som behörighets- och
urvalsregler skulle vara gemensamma för hela det
offentliga högskoleväsendet. Regeringen beslutade
därefter om ändringar i högskoleförordningen, som
bl.a. innebar att Högskoleverket skulle meddela
närmare föreskrifter på ett flertal punkter, bl.a.
om särskild behörighet för vissa utbildningar, om
användningen av urvalsgrunden särskilda skäl, om
meritvärdering av betyg och om fördelning av platser
mellan kvotgrupper. Så har också skett. Med
anledning av uppgifter i massmedierna gjorde
Högskoleverket under hösten 1997 en genomgång av
vilka regler som tillämpades inom tre universitet
och tre högskolor som uppgavs utlova förtur för
elitidrottare till utbildningar hos sig. Det visade
sig att "förturen" vid tre av lärosätena betecknades
som "rätt till studieortsbyte" för elitidrottare som
kommit in på önskad utbildning vid annat lärosäte,
medan det i tre fall beskrevs som "antagning på
grund av särskilda skäl". Högskoleverket kom fram
till att båda förfaringssätten står i strid med
gällande bestämmelser.
Mot bakgrund av det anförda ansåg
utbildningsutskottet att riksdagen inte skulle ta
något initiativ i frågan om ortsföreträde.
Oaktat kulturutskottet finner det viktigt att
stödja elitidrottares möjligheter till utbildning
anser utskottet att någon särbehandling inte bör
göras av högskolestuderande elitidrottare.
Kulturutskottet delar därmed utbildningsutskottets
uppfattning och anser att det inte heller i
studiestödshänseende bör ske någon sådan
särbehandling. Motionerna Kr23 (m) yrkande 4, Kr24
(m) och Kr28 (kd) yrkande 7 avstyrks härmed.
Övriga idrottsfrågor
Nationell fotbollsakademi i Degerfors
Motionsförslag
Motionären bakom motion Kr506 (v) yrkande 2 anser
att det i Degerfors bör skapas en nationell
fotbollsakademi, innefattande ett nationellt
fotbollsmuseum, ett fotbollsgymnasium med
riksintagning och en akademisk utbildning inom
högskolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att det är högskolorna som - inom
vissa av statsmakterna beslutade mycket vida ramar -
själva bestämmer innehållet i utbildningarna och
vilka program de vill ha. När det gäller
riksrekryterande idrottsgymnasier är det Statens
skolverk som efter samråd med RF och efter ansökan
av en kommun beslutar var ett sådant gymnasium skall
få anordnas. Beträffande ett nationellt
fotbollsmuseum i Degerfors har utskottet bl.a. våren
1999 gjort ett principuttalande att det "för
närvarande" inte bör inrättas fler centrala, dvs.
statliga, museer eller med dem jämställda museer.
Utskottet har vidare uttalat att det bör ankomma på
initiativtagarna att ansvara för att investeringar
och drift kan finansieras i den mån initiativ tas
till inrättande av nya museer. Motionsyrkandet bör
således inte föranleda något uttalande av riksdagen.
Motion Kr506 (v) yrkande 2 avstyrks härmed.
Professionell boxning
Motionsförslag
I motion Kr511 (v, s, kd) begär motionärerna en
allsidig utredning om professionell boxning i
Sverige. Utredningen bör enligt motionärerna
bedrivas skyndsamt och innefatta förslag till
ställningstagande om och varför professionell
boxning även i fortsättningen skall vara förbjuden
enligt lag. Skulle utredningen komma fram till att
proffsboxningsförbudet skall upphävas och
proffsboxning tillåtas även i Sverige bör övervägas
om den svenska boxningen skall regleras i lag och
hur en sådan lag bör utformas.
Utskottets ställningstagande
Lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning
trädde i kraft den 1 januari 1970 (prop. 1969:118,
bet. LU 1969:51, rskr. 1969:344). Förbudet mot
professionell boxning infördes bl.a. mot bakgrund av
att den professionella boxningen ansågs farligare än
amatörboxning. I lagstiftningsärendet anförde
departementschefen att det utredningsarbete som hade
föregått propositionen sammantaget med
remissyttrandena visade att de medicinska
skadeverkningarna av boxningen var allvarligare än
man tidigare haft anledning att räkna med. De var
enligt departementschefen av sådan art att
proffsboxningen från medicinsk synpunkt inte längre
kunde godtas i sin dåvarande form.
Utskottet har flera gånger behandlat
motionsyrkanden av liknande innebörd som den nu
aktuella motionen, senast våren 1998 (bet.
1997/98:KrU6). Utskottets ställningstaganden har
inneburit att den bedömning av riskerna med
professionell boxning som gjordes i
lagstiftningsärendet år 1969 alltjämt var gällande
och att någon omprövning av förbudet inte kunde
tillstyrkas. Motionsyrkandena har avslagits av
riksdagen.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning om
förbudet mot professionell boxning och avstyrker
motion Kr511 (v, s, kd).
Utskottet kan upplysningsvis nämna att, enligt ett
interpellationssvar den 2 oktober 1999, RF har fått
regeringens uppdrag att göra en kartläggning av
förekomsten av nya kampsporter samt en värdering av
i vilken utsträckning dessa riskerar att skada de
organiserade kampsportsförbundens anseende.
Underlaget skall vara klart under december 1999 (se
prot. 1999/2000:19).
Den s.k. TV-listan
Bakgrund
Riksdagen beslutade våren 1999 att i radio- och TV-
lagen införa en bestämmelse som möjliggör att en
svensk lista kan upprättas över evenemang som är av
särskild vikt för det svenska samhället. Den som
sänder TV-program inom svensk jurisdiktion - och som
innehar den exklusiva rätten till en TV-sändning
från ett svenskt eller utländskt evenemang som är av
särskild vikt för det svenska samhället - skall
genom att en lista upprättas inte kunna utnyttja
rättigheten på ett sådant sätt att en väsentlig del
av allmänheten i Sverige utestängs från möjligheten
att i fri TV se evenemanget i direktsändning eller
med en mindre tidsförskjutning. I propositionen
angavs att de evenemang som kan komma i fråga är
sådana som inträffar högst en gång om året och som
intresserar en bred allmänhet i Sverige. Vidare
beslöts att det skulle ankomma på regeringen att
besluta om en svensk lista skall upprättas och att
fastställa dess innehåll (prop. 1997/98:184, yttr.
1998/99:KrU2y, bet. 1998/99:KU23, rskr.
1998/99:177).
Riksdagen ansåg vidare att idrottsevenemang i
Sverige, där rättigheter upplåts av inhemska
arrangörer, skall lämnas utanför en eventuell lista
med hänsyn till svensk idrotts ekonomi och
konkurrenskraft. Riksdagen förutsatte att regeringen
inhämtar riksdagens godkännande om någon annan
bedömning aktualiseras.
Motionsförslag
Motionärerna bakom motion Kr23 (m) anser att
riksdagen skall upphäva beslutet om den s.k. TV-
listan (yrkande 13).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att det föreligger några skäl
att ändra det av riksdagen tidigare i år fattade
beslutet om att i radio- och TV-lagen införa en
bestämmelse som möjliggör att en svensk lista kan
upprättas över evenemang som är av särskild vikt för
det svenska samhället.
Utskottet avstyrker därmed motion Kr23 (m) yrkande
13.
Övergångssummor mellan föreningar i olika länder
Bakgrund
Den s.k. Bosmandomen avser ett mål i EG-domstolen
där parterna i målet, 415/93, var Union royale belge
des sociétés de football association ASBL m.fly. och
Jean-Marc Bosman.
Bosmandomen berör spelare som inte längre omfattas
av ett spelarkontrakt och som efter den 15 december
1995 övergår från en klubb i en av EU:s
medlemsstater eller EES-området till en klubb i ett
annat av dessa länder. I dessa fall får en
övergångssumma inte betalas till moderbolaget,
såvida förpliktelsen inte ingåtts före den 15
december 1995.
Motionsförslag
I motion Kr521 (v) begär motionärerna en utredning
om konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen för svensk
idrott (yrkande 13). Motionärerna anser att domen
kan slå hårt mot framför allt de mindre
föreningarna.
Utskottets ställningstagande
En arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet fick år
1996 i uppdrag att göra en juridisk kartläggning och
analys av EG-fördragets inverkan på svensk idrott.
Uppdraget var slutfört i mars 1997. En av de frågor
som behandlades var just Bosmanavgörandet och dess
betydelse för spelövergångar. Arbetsgruppen
konstaterade bl.a. att domen på det konkreta, mera
kortsiktiga planet innebar att EG-domstolen har
kompetens att pröva - och underkänna - också de
interna rättsregler som idrotten själv har ställt
upp och att det därvid inte spelar någon roll hur
reglerna har kommit till: i demokratisk ordning
eller på annan sätt. Domens innehåll överraskade
inte enligt arbetsgruppen, men vad som däremot var
en nyhet var dess prövning - och delvisa
underkännande - av systemet med
övergångsersättningar.
Med hänsyn till den utredning som tidigare gjorts
avstyrker utskottet motion Kr521 (v) yrkande 13.
I motion Kr21 (m) föreslås ett tillkännagivande om
olika förbättringar i de ideella
idrottsföreningarnas skatteförhållanden.
Motionärerna begär bl.a. kompensation för
momskostnaden för idrottsföreningars eller privata
entreprenörers drift av idrottsanläggningar och
jämför med kommunerna. De vänder sig också mot att
moms tas ut av svenska idrottsklubbar vid
spelarövergångar om den andra parten är bolag eller
utländsk klubb.
I motion Kr23 (m) efterlyses ett förtydligande i
lagtexten så att idrottsföreningars verksamhet inte
behandlas som näringsverksamhet, något som enligt
motionärerna är särskilt viktigt när det gäller
momsen. Dessutom vill motionärerna slopa
reklamskatten (yrkande 10).
Även i motion Kr28 (kd) begärs förslag om ett
förtydligande i lagen i fråga om gränsdragningen
mellan å ena sidan idrottsföreningarnas
inkomstskattepliktiga och momspliktiga verksamhet
och å andra sidan deras skattefria verksamhet
(yrkande 4).
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har i sitt yttrande 1998/99:SkU7y
(bilaga 3) utförligt redogjort för gällande ordning,
aktuella utredningar m.m. vad gäller ideella
idrottsföreningars skatteförhållanden m.m.
Skatteutskottet anför beträffande sitt
ställningstagande bl.a. följande.
Inom beskattningen har idrottsrörelsen och
idrottslig verksamhet på olika sätt gynnats, bl.a.
genom de förmånliga inkomstskatte- och momsreglerna
för de allmännyttiga ideella föreningarna, som de
flesta idrottsklubbar torde tillhöra.
Vad gäller motionerna i nu behandlade delar vill
skatteutskottet framhålla att regeringen redan
uppmärksammat behovet av ändringar och
förtydliganden av reglerna för inkomstskatt och
mervärdesskatt för de ideella föreningarna, liksom
önskemålet att så snart som statsfinanserna tillåter
det avskaffa reklamskatten. Med hänvisning härtill
och till att det på olika håll, inom utredningar och
inom Regeringskansliet, pågår arbeten med att se
över och förbättra skattelagstiftningen på det
aktuella området anser utskottet att det inte finns
något behov av något sådant uttalande av riksdagen
som begärs i motionerna.
Skatteutskottet vill dock särskilt uppmärksamma en
delfråga i sammanhanget, den om momsen på
övergångssummor som betalas då en svensk klubb
förvärvar rätten till en fotbollsspelare eller annan
idrottsutövare från en utländsk klubb. Utskottet
anser att det finns många skäl som talar mot att
ideella idrottsföreningar beskattas för denna typ av
transaktioner. För närvarande är denna fråga dock
föremål för prövning i domstol. Domstolen kommer
därvid att avgöra om beskattning enligt gällande
svensk rätt skall ske. I nuläget bör därför
utskottet inte ytterligare ta ställning i den
aktuella rättsfrågan. Utskottet vill dock markera
att problematiken bör penetreras och EG-perspektivet
beaktas i utredningsarbetet. Eftersom direktiven
till den tidigare nämnda översynen av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. redan
tar upp denna fråga behövs dock inget särskilt
uttalande av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker
skatteutskottet motionerna Kr21 (m), Kr23 (m)
yrkande 10 och Kr28 (kd) yrkande 4.
Kulturutskottets ställningstagande
Som skatteutskottet framhållit i sitt yttrande
planeras en översyn inom Regeringskansliet av
skattereglerna för ideella föreningar. Vidare
beslutades våren 1999, som ovan nämnts, att en
översyn skall göras av reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. där utredaren bl.a skall
se över de begrepp i mervärdesskattelagen som
reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig
verksamhet. Av direktiven framgår att utredaren även
skall lämna förslag till lagändringar som anses
nödvändiga i syfte att förenkla och förbättra
reglernas förutsebarhet.
Med hänsyn bl.a. till det arbete som pågår inom
flera utredningar och inom Regeringskansliet med att
se över och förbättra skattelagstiftningen på det
aktuella området delar kulturutskottet
skatteutskottets uppfattning och anser därför att
motionerna Kr21 (m), Kr23 (m) yrkande 10 och Kr28
(kd) yrkande 4 bör avstyrkas av riksdagen.
Rekommendationer har utfärdats av Riksskatteverket
(RSV) beträffande beskattning av idrottsutövare för
ersättningar och tävlingspriser samt rätt till
avdrag för kostnader i samband med idrottslig
verksamhet (RSV S 1997:22). Rekommendationerna
gäller sådana utövare av idrottslig verksamhet som
skall redovisa dessa intäkter i inkomstslaget
tjänst. Med idrottslig verksamhet avses normalt
sådan verksamhet som anordnas av organisation som är
ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund. Med
utövare avses även tränare inbegripet
gymnastikinstruktörer, domare, materialförvaltare
eller därmed jämställda slag av funktionärer.
Motionsförslag
I motion Kr27 (c) föreslås ett införande av ett
schablonavdrag för ersättningar till ideellt
arbetande idrottsledare. En fördel härmed skulle
enligt motionärerna vara att fattiga idrottsklubbar
skulle slippa både byråkrati och att betala ut högre
ersättning än nödvändigt för att täcka kostnaden för
skatten (yrkande 5).
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet vill inledningsvis erinra om att det
redan finns skattebestämmelser som är särskilt
förmånliga för idrottsutövare och som har den
karaktär som motionärerna efterlyser, bl.a. i vissa
fall en rätt till schablonavdrag på 3 000 kronor för
kostnaderna för den idrottsliga verksamheten (RSV S
1997:22). Det finns också socialavgiftsbestämmelser
som innebär en positiv särbehandling av de
idrottsutövare och funktionärer som motionärerna
vill värna om. Utskottet tänker bl.a. på
bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket 14 p. lagen
(1981:691) om socialavgifter, som innebär att
arbetsgivaravgifter inte skall utgå på ersättningar
från en allmännyttig ideell idrottsförening till en
och samma idrottsutövare upp till ett halvt
prisbasbelopp under året.
En kategori funktionärer vilkas skatteförhållanden
skatteutskottet nyligen behandlat är fotbollsdomare
(se bet. 1998/99:SkU10 s. 17-18). Frågan som var
uppe gällde fotbollsdomares rätt till avdrag för
resor mellan bostaden och matcherna och om dessa
resor är att anse som resor i tjänsten eller resor
till och från arbetet. Utskottet är medvetet om att
de resor som fotbollsdomare och liknande
funktionärer måste göra till och från olika arenor
kan ge upphov till problem vid beskattningen men
anser nu liksom tidigare att ett ställningstagande
bör anstå till dess att resultatet av det
utredningsarbete som bedrivs kring dessa frågor av
Utredningen om ökade levnadskostnader m.m. (Fi
1997:17) föreligger. Detta arbete skall avslutas
senast den 1 september 1999.
I övrigt vill utskottet hänvisa till de
rekommendationer som RSV utfärdat på detta område
och som bygger på grundläggande principer för
inkomstbeskattningen. Även om skatteutskottet har en
i grunden positiv inställning till ökat idrottande
och motionerande finns det enligt utskottets
uppfattning ingen anledning att frångå dessa
grundläggande principer och införa nya
schablonavdrag av den typ som motionärerna
förespråkar. Med det anförda avstyrker
skatteutskottet motion Kr27 (c) yrkande 5.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet har ingen annan uppfattning än
skatteutskottet och avstyrker därför motion Kr27 (c)
yrkande 5.
Idrottskonto
Motionsförslag
Motionärerna bakom motion Kr27 (c) begär en
utredning om elitidrottskonto för att ge välkända
svenska stjärnor en möjlighet till inkomstutjämning
och avhålla dem från att flytta utomlands.
Motionärerna tänker sig en utformning liknande
skogskonto eller upphovsmannakonto (yrkande 6).
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har återkommande behandlat frågan om
att införa gynnsamma skatteregler för olika konton
och avsättningar för att främja vissa branscher,
vissa beteenden eller vissa intressen. Utskottets
principiella inställning är emellertid att sådana
nya reserverings- och avdragsmöjligheter inte är
förenliga med vedertagna principer för en generell
och enhetlig beskattning. Skatteutskottet vidhåller
sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motion
Kr27 (c) yrkande 6.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet ansluter sig till skatteutskottets
bedömning och avstyrker motion Kr27 (c) yrkande 6.
Hemställan
Utskottet hemställer
Statens roll för en god folkhälsa -
Antidopningsarbetet
1. beträffande Dopinglaboratoriet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 2 i
denna del, 1998/99:Kr26 yrkande 7 i denna del,
1998/99:Kr27 yrkande 3 och 1998/99:Kr28 yrkande
5 i denna del,
2. beträffande Dopingjouren
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr20, 1998/99:Kr23
yrkande 2 i denna del, 1998/99:Kr26 yrkande 7 i
denna del, 1998/99:Kr27 yrkande 4, 1998/99:Kr28
yrkande 5 i denna del och 1998/99:Kr33 yrkande
9,
3. beträffande en ökning av antalet
dopningskontroller
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 2,
4. beträffande Sveriges Olympiska
Kommittés arbete med dopningsfrågor
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 66,
5. beträffande kraftfulla sanktioner mot
idrottsmän som nyttjar otillåtna preparat
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr518 yrkande 2,
En skola som bejakar rörelse
6. beträffande större utrymme i skolan för
ämnet idrott och hälsa
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr22, 1998/99:Kr23
yrkande 3, 1998/99:Kr25 och 1998/99:Kr27 yrkande
7,
7. beträffande idrott och hälsa i ett
brett perspektiv
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr26 yrkande 4,
Friluftsliv och främjandeorganisationer
8. beträffande ytterligare utredning om
främjandeorganisationernas verksamhet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr23 yrkande 5,
9. beträffande utveckling av det breda
föreningslivet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 8,
10. beträffande kretsloppstänkande vid
friluftsanläggningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 67,
Idrottsrörelsens förutsättningar
11. beträffande idrottens möjligheter till
egenfinansiering
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr23 yrkandena 8 och 9,
res. 1 (m, kd, fp)
12. beträffande bidrag till Paralympics
och olympiska spel
att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag för
svenskt deltagande vid olympiska spel och
Paralympics (7.2.3),
13. beträffande Paralympics i anslutning
till olympiska spel
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 15,
14. beträffande idrottsrörelsens andel av
spel- och lotterimarknaden
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 6, 11
och 12 samt 1998/99:Kr519 yrkande 4,
res. 2 (m)
15. beträffande Svenska Spels fördelning
av överskottet från värdeautomater i
bingohallar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr26 yrkande 3,
res. 3 (kd, fp)
16. beträffande minskning av det lokala
aktivitetsstödet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr28 yrkande 2,
17. beträffande sänkning av åldersgränsen
för lokalt aktivitetsstöd
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 1,
res. 4 (c)
18. beträffande jämställdhet
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 5,
1998/99:
Kr27 yrkande 9, 1998/99:Kr274 yrkande 65,
1998/99:Kr518 yrkande 6, 1998/99:Kr521 yrkandena
4 och 6, 1998/99:MJ240 yrkande 2 samt
1998/99:A291 yrkande 8 i denna del,
res. 5 (kd, c, fp)
19. beträffande ridsport
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ240 yrkande 1,
res. 6 (kd)
20. beträffande integration
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr27 yrkande 8,
1998/99:
Kr520 yrkande 6 och 1998/99:Kr521 yrkande 7,
21. beträffande bättre möjligheter för
funktionshindrade att utöva sin idrott
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 6,
1998/99:
Kr28 yrkande 1, 1998/99:Kr518 yrkande 5 och
1998/99:Kr520 yrkande 7,
22. beträffande utredning om
resurstilldelningen till handikappidrotten
att riksdagen avslår motion 1998/99:A291 yrkande 8 i denna
del,
Den kommersiella underhållningsidrotten
23. beträffande offentliga bidrag och
subventioner
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 14
och 15 samt 1998/99:Kr521 yrkande 12,
res. 7 (m)
24. beträffande idrottsrörelsens struktur
och uppbyggnad
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 11,
25. beträffande granskning av
elitidrottsföreningarnas årliga ekonomiska
redovisningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 14,
Syftet med statsbidraget
26. beträffande idrottens oberoende
ställning samt syftet med statsbidraget till
idrottsrörelsen
att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Kr23
yrkandena 7 och 16, 1998/99:Kr26 yrkande 1,
1998/99:Kr519 yrkande 1, 1998/99:
Kr520 yrkande 1 och 1998/99:Kr521 yrkande 1
godkänner regeringens förslag om syftet med
statsbidraget till idrottsrörelsen (9.1),
res. 8 (m)
res. 9 (kd, fp)
27. beträffande idrottens mångfald
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr520 yrkandena 2 och 4,
28. beträffande aktiviteter även för de
inaktiva
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 1 och
1998/99:Kr521 yrkande 2,
29. beträffande handlingsprogram för ökat
deltagande i föreningsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 3,
30. beträffande ledarutbildning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 9,
Riksidrottsförbundet fördelar statsbidraget
31. beträffande Riksidrottsförbundets
fördelning av statsbidraget
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Kr26 yrkande 2
antar i proposition 1998/99:107 framlagda
förslag till lag om ändring i lagen (1995:361)
om överlämnande av förvaltningsuppgifter till
Sveriges Riksidrottsförbund och förslag till lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100),
res. 10 (fp)
32. beträffande bilagan till
sekretesslagen i proposition 1998/99:
124
att riksdagen antar i proposition 1998/99:124 framlagt
förslag till lag om ändring i bilagan till
sekretesslagen,
Utveckling av en svensk EU-strategi inom
idrottsområdet
33. beträffande en svensk EU-strategi
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 17 och
1998/99:Kr519 yrkande 5,
res. 11 (m)
Idrottens trovärdighet
34. beträffande etik- och moralfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr518 yrkande 1 och
1998/99:Kr520 yrkande 8,
res. 12 (kd, fp)
35. beträffande breddidrott och
elitidrott
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr518 yrkandena 3 och 4,
Forskning och utveckling
36. beträffande forskning och utveckling
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 18,
1998/99:
Kr26 yrkande 8 och 1998/99:Kr28 yrkande 6,
res. 13 (m, kd, fp)
Att stärka Sverige som idrottsnation
37. beträffande stora internationella
mästerskap
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 19 och
1998/99:Kr519 yrkande 9,
38. beträffande en särskild talangsatsning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr28 yrkande 3,
res. 14 (kd)
39. beträffande ortsföreträde
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr23 yrkande 4,
1998/99:
Kr24 och 1998/99:Kr28 yrkande 7,
res. 15 (m, kd)
Övriga idrottsfrågor
40. beträffande nationell fotbollsakademi
i Degerfors
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr506 yrkande 2,
41. beträffande professionell boxning
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr511,
res. 16 (1 v)
42. beträffande den s.k. TV-listan
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr23 yrkande 13,
43. beträffande övergångssummor mellan
föreningar i olika länder
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr521 yrkande 13,
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 5,
46. beträffande idrottskonto
att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr27 yrkande 6.
res. 19 (c)
Stockholm den 4 november 1999
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström
(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta
Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson
(s) och Anne-Katrine Dunker (m).
Reservationer
1. Idrottens möjligheter till
egenfinansiering (mom. 11)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart
Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Idrottens möjligheter till egenfinansiering
(7.2.1) som börjar med "Kulturutskottet anser" och
slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att de ovannämnda utredningarna i
sitt arbete bör beakta följande. För att idrottens
möjligheter att agera självständigt skall kunna öka
måste idrottens bidragsberoende minska. Idrotten bör
få ett fortsatt betydande samhällsstöd men för att
få bättre ekonomi och större självständighet måste
idrottens egenfinansiering stärkas. Bland annat
måste idrotten erhålla en större andel av spel- och
lotterimarknaden. Idrottsrörelsen och övriga ideella
organisationer bör vidare få större utrymme och
bättre förutsättningar för sin ekonomi genom t.ex.
övertagande och skötsel av anläggningar.
Skattefrågor, som inkomstskatt, mervärdesskatt och
reklamskatt, har stor betydelse för
idrottsföreningars och ideella föreningars ekonomi
och kräver enligt utskottets mening vidare
utredning.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr23 (m) yrkandena 8 och 9 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande idrottens möjligheter till
egenfinansiering
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr23
yrkandena 8 och 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Idrottsrörelsens andel av spel- och
lotterimarknaden (mom. 14)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bidrag från AB Svenska Spel (7.2.4) som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "4
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utredningen bör beakta vad
motionärerna anfört i motion Kr23 (m) yrkande 11 och
12 om att större andel av spelmarknaden bör gå till
idrottsrörelsen och att överskottet från de
spelformer som tidigare bedrevs av AB Tipstjänst bör
föras över till de ideella organisationerna.
Utredningen bör vidare enligt utskottets
uppfattning beakta vad motionärerna bakom samma
motion yrkande 6 och motionärerna bakom motion Kr519
(m) yrkande 4 anfört om att en del av de ökade
intäkterna från spel- och lotterimarknaden bör gå
till handikappidrotten.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna Kr23 (m) yrkandena 6, 11 och 12 och Kr519
(m) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande idrottsrörelsens andel av
spel- och lotterimarknaden
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr23
yrkandena 6, 11 och 12 samt 1998/99:Kr519
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
3. Svenska Spels fördelning av överskottet
från värdeautomater i bingohallar (mom. 15)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart
Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bidrag från AB Svenska Spel (7.2.4) som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom
motion Kr26 (fp), att inkomsterna från
värdeautomaterna i bingohallar bör komma det lokala
föreningslivet till godo, dvs. i praktiken
arrangörerna av bingospel, och inte gå till Svenska
Spel med uppgift att fördela pengarna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr26 (fp) yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande Svenska Spels fördelning av
överskottet från värdeautomater i bingohallar
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr26 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Sänkning av åldersgränsen för lokalt
aktivitetsstöd (mom. 17)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken
Idrottens lokala aktivitetsstöd (7.2.5) som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks
härmed" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr27 (c)
anser utskottet att det är tveksamt om åldersgränsen
för det lokala aktivitetsstödet skall sänkas till 20
år. Utskottet anser att regeringen i
överläggningarna med RF noga bör pröva om en
sänkning av åldersgränsen är förenlig med målen att
stödja barn- och ungdomsverksamhet, ökad
jämställdhet och ökad integration.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr27 (c) yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande sänkning av åldersgränsen för
lokalt aktivitetsstöd
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr27 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Jämställdhet (mom. 18)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Birgitta
Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Jämställdhet som börjar med "Liksom
regeringen" och slutar med "8 delvis" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det
är av stor vikt att flickornas situation lyfts fram
i all idrottslig verksamhet. Det gäller såväl vid
bidragsgivning som vid tillgång till lokaler och
utrustning.
Det är vidare enligt utskottets uppfattning
angeläget att jämställdhetsarbetet påskyndas och att
fler flickor och kvinnor får ledaruppgifter och
förtroendeuppdrag.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna Kr26 (fp) yrkande 5, Kr27 (c) yrkande 9,
Kr518 (kd) yrkande 6 och MJ240 (kd) yrkande 2 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande jämställdhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr26 yrkande
5, 1998/99:Kr27 yrkande 9, 1998/99:Kr518 yrkande
6, 1998/99:MJ240 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1998/99:Kr274 yrkande 65,
1998/99:Kr521 yrkandena 4 och 6, samt
1998/99:A291 yrkande 8 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
6. Ridsport (mom. 19)
Inger Davidson (kd) och Dan Kihlström (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Jämställdhet som börjar med "Utskottet
avstyrker" och slutar med "flickdominerade
ridsporten" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna
bakom motion MJ240 (kd) att man genom olika
undersökningar vet att många barn och ungdomar i dag
inte har råd med ridlektioner på grund av
föräldrarnas arbetslöshet m.m. Detta är enligt
utskottets uppfattning allvarligt då det finns en
uppenbar risk för att det blir en social
snedrekrytering till ridskolorna och den tidigare så
socialt jämlika ridskoleverksamheten. Vid de
neddragningar som nu sker inom bidragsområdet för
fritids- och idrottsverksamhet är risken för
ytterligare social snedrekrytering enligt utskottets
uppfattning uppenbar, genom att ridskolorna tvingas
att höja ridavgifterna. Detta kommer dessutom att
speciellt drabba flickorna, som redan nu i
sportsligt och fritidsmässigt hänseende är en klart
missgynnad grupp. Kommunerna borde, enligt
utskottets uppfattning, tillsammans med de statliga
bidragsgivande organen beakta de sociala
konsekvenserna för den flickdominerade ridsporten
vid bidragsfördelning och bidragsminskningar.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion MJ240 (kd) yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande ridsport
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:MJ240 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Offentliga bidrag och subventioner
(mom. 23)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Den kommersiella underhållningsidrotten
(avsnitt 8) som börjar med "Utskottet anser" och
slutar med "15 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion
Kr23 (m) att det inte är rätt att värdera kvinnors
och mäns seriösa elitsatsning som
underhållningsidrott. Den satsning som några få
idrottskvinnor och idrottsmän gör är viktig för
Sverige som nation och som förebild för många
idrottande gamla och unga. Utskottet anser vidare
att andra förutsättningar, t.ex. vad gäller
utnyttjande av lokaler, inte bör gälla för en
verksamhet av den anledningen att verksamheten
bedrivs i bolagsform. Utskottet delar motionärernas
tveksamhet när det gäller frågan om enbart en
bolagisering, där äganderätten ligger hos en ideell
förening, skall behöva leda till de konsekvenser som
regeringen anger. I den frågan bör enligt utskottets
uppfattning en dialog föras med idrotten.
Vad gäller bevakningskostnader så har
idrottsarrangören att bekosta ordningshållningen på
idrottsarenan. Det är vare sig rimligt eller
önskvärt att därutöver ålägga en idrottsarrangör
bevakningskostnader utanför idrottsarenan. Skälen
härför är att det naturligtvis inte skall vara
möjligt för en rik klubb att "köpa" polistjänster
och det torde vara svårt att nå en överenskommelse
mellan polisen och arrangören i förväg. Bedömningen
av bevakningsbehovet på allmän plats kan enbart
polisen göra och den kan endast fullföljas av
ansvarigt polisbefäl.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr23 (m) yrkandena 14 och 15 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha
följande lydelse:
23. beträffande offentliga bidrag och
subventioner
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr23 yrkandena
14 och 15 samt med avslag på motion
1998/99:Kr521 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Idrottens oberoende ställning samt
syftet med statsbidraget till
idrottsrörelsen (mom. 26)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Syftet med statsbidraget (9.1) som börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att idrottsrörelsens
allra största tillgång är värdet av medlemmarnas
egna insatser och ideellt utförda arbete. Dessa
faktorer är avgörande för idrottens framtida
utveckling. Den verksamhet som bedrivs av
idrottsföreningar, distriktsorganisationer,
specialförbund och riksorganisationer bygger i
första hand på ideellt arbete och personligt
engagemang. Idrottens betydelse motiverar enligt
utskottet ett grundläggande samhälleligt stöd. Det
direkta och indirekta stöd som stat, landsting och
kommuner lämnar idrottsrörelsen får dock enligt
utskottets uppfattning inte vara styrande. Det är
vidare viktigt att idrottsrörelsen inte
byråkratiseras och tvingas in i något slags
halvoffentlig roll. Den måste enligt utskottets
mening förbli en fri, obunden och demokratiskt
uppbyggd rörelse som själv kan bestämma
verksamhetens innehåll, inriktning och mål.
Statsbidraget bör enligt utskottets mening utformas
så att idrottsrörelsen själv kan styra utvecklingen
och därmed ta ansvar för idrottens framtid.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
proposition 1998/99:107 och motionerna Kr23 (m)
yrkandena 7 och 16 samt Kr519 (m) yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha
följande lydelse:
26. beträffande idrottens oberoende ställning
samt syftet med statsbidraget till
idrottsrörelsen
att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:107 och
motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 7 och 16 samt
1998/99:Kr519 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 1, 1998/99:Kr520
yrkande 1 och 1998/99:Kr521 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
9. Idrottens oberoende ställning samt
syftet med statsbidraget till
idrottsrörelsen (mom. 26)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart
Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Syftet med statsbidraget (9.1) som börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:
Ett visst offentligt stöd är enligt utskottets
uppfattning berättigat för att stärka föreningarna
inom idrottsrörelsen och öka möjligheterna till en
bred verksamhet öppen för många. Utskottet vill dock
understryka att statens, liksom kommunernas,
hållning bör vara att stödja och stötta, inte styra
och ställa med, föreningslivet. Det statliga stödet
till idrotten, liksom till övriga folkrörelser,
måste ge stort utrymme för rörelsens eget ansvar och
inte motverka dess initiativkraft.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
proposition 1998/99:107 samt motionerna Kr26 (fp)
yrkande 1 och Kr520 (fp) yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha
följande lydelse:
26. beträffande idrottens oberoende ställning
samt syftet med statsbidraget till
idrottsrörelsen
att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:107 samt
motionerna 1998/99:Kr26 yrkande 1 och
1998/99:Kr520 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1998/99:Kr23 yrkandena 7 och 16,
1998/99:Kr519 yrkande 1 samt 1998/99:Kr521
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
10. Riksidrottsförbundets fördelning av
statsbidraget (mom. 31)
Lennart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Riksidrottsförbundet fördelar statsbidraget
(prop. 1998/99:107, 9.2) som börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att RF:s
verksamhet med att fördela statsbidrag till den
organiserade idrottsrörelsen utgör
myndighetsutövning och att handlingsoffentlighet bör
gälla beträffande denna RF:s fördelning. De bägge
angivna lagarna bör således ändras i enlighet med
regeringens förslag. Utskottet anser dock att en
uppföljning av effekterna för idrottens
självständiga ställning bör göras i och med RF:s nya
status som myndighetsutövande organisation.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr26 (fp) yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha
följande lydelse:
31. beträffande Riksidrottsförbundets
fördelning av statsbidraget
att riksdagen
dels antar i proposition 1998/99:107 framlagda
förslag till lag om ändring i lagen (1995:361)
om överlämnande av förvaltningsuppgifter till
Sveriges Riksidrottsförbund och förslag till lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels med anledning av motion 1998/99:Kr26
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
11. En svensk EU-strategi (mom. 33)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utveckling av en svensk EU-strategi inom
idrottsområdet (avsnitt 10) som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "av riksdagen" bort
ha följande lydelse:
Den svenska idrotten har på senare år alltmer
engagerat sig i internationellt arbete. Att detta
sker även i fortsättningen är enligt utskottets
uppfattning av stor betydelse. I och med att Sverige
blivit medlem i EU är det för idrottens utveckling
av stor betydelse att svenska intressen i
gemenskapen följs upp och bevakas såväl av
företrädare för idrotten som av Regeringskansliet. I
Sverige och övriga nordiska länder fungerar idrotten
utan de skiljelinjer som finns i många andra länder
mellan den rent ideella breddidrotten och den helt
eller delvis kommersiellt inriktade elitidrotten.
Utskottet anser att regeringens inriktning inom
arbetet i EU bör vara att få till stånd regler som
tar hänsyn till den nordiska strukturen vad gäller
idrotten.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna Kr23 (m) yrkande 17 och Kr519 (m) yrkande
5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha
följande lydelse:
33. beträffande en svensk EU-strategi
att riksdagen med anledning av motionerna
1998/99:Kr23 yrkande 17 och 1998/99:Kr519
yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
12. Etik- och moralfrågor (mom. 34)
Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Lennart
Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Idrottens trovärdighet (11.1) som börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "bör avstyrkas"
bort ha följande lydelse:
I en tid när ungdomsvåld, drogmissbruk och rasism
utgör växande problem i samhället blir enligt
utskottets uppfattning idrottens roll som
ungdomsfostrare viktigare än någonsin. I idrottens
värld finns givna regler som man måste underkasta
sig. Sanktioner följer omedelbart på brott mot
uppsatta idrottsregler, vilket är både positivt och
lärorikt. Många elitidrottare utgör förebilder för
ett stort antal barn och ungdomar. Det är därför
enligt utskottets uppfattning viktigt att
idrottsrörelsen tydligt tar ställning för rent spel
och mot fusk, våld, mobbning, rasism och droger. Det
bör också vara självklart att inte medverka till
utslagning och elittänkande när det gäller
barnidrott. Det är av största vikt att föreningar
och enskilda idrottsledare beaktar riskerna med en
specialiserad träning i alltför tidiga år. Utskottet
vill också framhålla vikten av att även
elitklubbarna tar ansvar när det gäller etik- och
moralfrågor.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna Kr518 (kd) yrkande 1 och Kr520 (fp)
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha
följande lydelse:
34. beträffande etik- och moralfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr518
yrkande 1 och 1998/99:Kr520 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
13. Forskning och utveckling (mom. 36)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart
Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Forskning och utveckling (11.2) som börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 6"
bort ha följande lydelse:
Idrottsforskningen innefattar studier av människans
motoriska och fysiska prestationsförmåga samt
idrottsliga förmåga. I den ingår också studier av
hur individen påverkas socialt, psykiskt och
kroppsligt. Verksamheten är av stor betydelse för
idrotten och samhället. Med tanke på idrottens
betydelse för våra barn och ungdomar är det enligt
utskottets uppfattning angeläget att idrottsledarna
ges goda möjligheter till utbildning som står på en
solid vetenskaplig grund.
Utskottet anser att det bör finnas ett enda
forskningsstödjande organ med en tydlig och stark
organisation, som disponerar erforderliga medel.
Samtidigt som det är viktigt att stimulera och
stödja forskning på idrottsrelevanta områden på
samtliga högskolor är det naturligt att se
Idrottshögskolan i Stockholm som ett nationellt
centrum för idrottslig kunskapsutveckling. Utskottet
anser vidare att det är av vikt att den kompetens
som finns inom idrottsforskningen tas till vara och
att idrottsforskningen inte marginaliseras.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna Kr23 (m) yrkande 18, Kr26 (fp) yrkande 8
och Kr28 (kd) yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha
följande lydelse:
36. beträffande forskning och utveckling
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr23 yrkande
18, 1998/99:Kr26 yrkande 8 och 1998/99:Kr28
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
14. En särskild talangsatsning (mom. 38)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken En särskild talangsatsning (11.3.2) som
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Elitidrotten bygger på mångfald vad gäller idrotts-
och motionsaktiviteter. För att svensk idrott även i
framtiden skall kunna fostra idrottsutövare på
toppnivå fordras enligt utskottets uppfattning
satsningar på det breda idrottsutövandet. Även om en
talangsatsning är lovvärd får den enligt utskottets
mening inte drabba det ordinarie idrottsstödet.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr28 (kd) yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha
följande lydelse:
38. beträffande en särskild talangsatsning
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr28 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
15. Ortsföreträde (mom. 39)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m) och Anne-
Katrine Dunker (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Möjligheter att kombinera studier och
elitidrott (11.3.3) som börjar med "Oaktat
kulturutskottet" och slutar med "avstyrks härmed"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att
ungdomar som satsar på elitidrott bör ges
möjligheter att kombinera idrott och studier.
Idrottsgymnasierna fyller här en viktig funktion.
Undersökningar som har gjorts visar att det är svårt
att kombinera elitidrottssatsning med akademiska
studier. För att en verklig elitsatsning på
landslagsnivå skall lyckas fordras en bra och
lättåtkomlig träningsmiljö. För att underlätta för
ett mycket begränsat antal elitidrottare att
genomföra akademiska studier anser utskottet att
s.k. ortsföreträde för elitidrottare bör genomföras.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna Kr23 (m) yrkande 4, Kr24 (m) och Kr28
(kd) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha
följande lydelse:
39. beträffande ortsföreträde
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr23 yrkande
4, 1998/99:Kr24 och 1998/99:Kr28 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
16. Professionell boxning (mom. 41)
Peter Pedersen (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Professionell boxning som börjar med
"Utskottet vidhåller" och slutar med "(v, s, kd)"
bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Kr511 (v, s,
kd) anser utskottet att en allsidig utredning om
professionell boxning i Sverige nu bör genomföras.
De argument som anfördes som skäl till att förbjuda
professionell boxning fr.o.m. den 1 januari 1970 var
framför allt medicinska skäl, det förhållandet att
boxningen ansågs ha en förråande inverkan på
publiken samt risken för att boxningen befrämjade
osunda ekonomiska intressen.
Dessa argument är enligt utskottets uppfattning
till stora delar inte längre aktuella. När det
gäller de medicinska skälen bör påpekas att skador
kan förebyggas och säkerheten i proffsboxningen
höjas, bl.a. genom att i Sverige tillämpa samma
regler för medicinsk kontroll som gäller för
amatörboxningen. Dessutom kan säkerheten höjas genom
ytterligare åtgärder. Beträffande argumentet om en
förråande inverkan på publiken bör nämnas att
svenska folket genom kabel- och satellit-TV numera
kan se proffsboxning i stort sett varje dag.
Utskottet ställer sig, i likhet med motionärerna,
frågan på vilket sätt det är mer förråande att se en
professionell boxningsgala i verkligheten jämfört
med att titta på samma match på TV. Vad gäller
argumentet om befrämjande av osunda ekonomiska
intressen konstaterar utskottet i likhet med
motionärerna att oseriösa intressenter förekommer
inom många idrotter och i samhället i stort. Det är
således inget som särskilt utmärker proffsboxning.
Utskottet vill också understryka att det i Sverige
skulle vara möjligt att fastställa särskilda regler
och anvisningar för svensk proffsboxning, för
svenska proffsboxare och för proffsarrangemang i
Sverige.
I likhet med motionärerna frågar sig utskottet
varför boxningssporten skall särbehandlas. Inom
andra idrotter skiljs inte amatörverksamhet och
professionell utövning av idrott åt.
Utskottet vill också framhålla att
proffsboxningsförbudet egentligen är verkningslöst
genom att svenska proffsboxare i stället tränar och
tävlar utomlands. Förbudet leder enbart till att de
svenska proffsboxarna får tävla utomlands med sämre
förutsättningar än sina medtävlare. Dessutom vill
utskottet framhålla att boxningen i många länder
bidragit till att socialt utsatta ungdomar kunnat
lämna en destruktiv och våldsbenägen värld, när de
mötts av det kamratskap, det regelsystem, den
självkontroll och disciplin som boxningssporten
innebär. Vidare är boxningssporten sedan länge icke-
rasistisk och attraherar många invandrare.
Utskottet finner således att det finns starka skäl
att utreda frågan om professionell boxning i
Sverige. Utredningen bör enligt utskottets
uppfattning bedrivas skyndsamt och innefatta förslag
till ställningstagande om huruvida professionell
boxning även i fortsättningen skall vara förbjuden
enligt lag. Om utredningen skulle komma fram till
att proffsboxningsförbudet skall upphävas och
proffsboxning tillåtas även i Sverige bör man enligt
utskottets uppfattning överväga om den svenska
boxningen skall regleras i lag och i så fall hur en
sådan lag bör utformas.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr511 (v, s, kd) som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha
följande lydelse:
41. beträffande professionell boxning
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr511 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Skatter som börjar med "Som
skatteutskottet" och slutar med "av riksdagen" bort
ha följande lydelse:
De regler som styr de ideella föreningarnas
skatteförhållanden brister i tydlighet. De ger inte
tillräcklig ledning vid tillämpningen i det enskilda
fallet. Som framhålls i motion Kr23 (m) har det
under det senaste året i flera fall förekommit att
skattemyndigheterna har hävdat att den idrottsliga
verksamhet som bedrivs av svenska idrottsföreningar
skall betraktas som näringsverksamhet trots att
verksamheten i en idrottsförening inte bedrivs med
något vinstsyfte. Denna ståndpunkt är enligt
utskottets mening inte rimlig, och den leder också
till allvarliga problem för idrottsklubbarna, inte
minst när det gäller momsdebiteringen. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att lagen behöver
förbättras och förtydligas på detta område.
Den rådande ordningen innebär dessutom enligt
utskottet besvärande konkurrensnackdelar för
föreningarna om man jämför med kommunerna, som i
många fall kan få kompensation för mervärdesskatten
på sina inköp inom ramen för systemet med
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.
Att de ideella idrottsföreningarna saknar denna
möjlighet innebär för dem stora merkostnader när det
gäller investeringar, byggkostnader, driftkostnader,
allehanda inköp m.m. Regeringen bör enligt
utskottets mening göra något åt detta förhållande
och - som föreslås i skatteutskottets yttrande,
avvikande mening 1 - lägga fram förslag som gör de
allmännyttiga ideella föreningarna mera likvärdiga
med kommunerna i konkurrenshänseende.
En speciell fråga som enligt utskottets uppfattning
bör uppmärksammas särskilt i detta sammanhang är den
moms som i vissa fall tas ut för spelarövergångar.
Om den klubb som spelaren lämnar är en svensk klubb,
som drivs som en allmännyttig ideell förening, och
denna klubb får en ekonomisk ersättning påförs ingen
moms. Det spelar i detta fall ingen roll om den
"köpande" klubben drivs som aktiebolag eller
allmännyttig ideell förening. Om övergången sker
mellan två aktiebolag är momsen inte heller något
problem, eftersom den är avdragsgill hos den
"köpande" parten. Om däremot den "säljande" parten
är ett aktiebolag och den "köpande" parten en ideell
förening måste bolaget ta ut moms på
övergångsersättningen, och föreningen har inte någon
möjlighet att få kompensation härför. Redan detta
förhållande åsidosätter enligt utskottets mening
konkurrensneutraliteten på ett allvarligt sätt, och
ännu värre har det blivit sedan skattemyndigheterna
valt att betrakta utländska klubbar som bolag och
hävdat att moms skall utgå på ersättningar för
övergångar från dessa klubbar till svenska
föreningar. Om ingenting görs åt denna
konkurrenssnedvridning kan man enligt utskottets
mening befara att många svenska idrottsklubbar av
rena skatteskäl väljer att övergå till
aktiebolagsformen, särskilt sedan RF-stämman helt
nyligen beslutat tillåta aktiebolag inom den svenska
elitidrotten. För att åstadkomma
konkurrensneutralitet bör därför enligt utskottets
uppfattning - och i enlighet med avvikande mening 1
till skatteutskottets yttrande - alla
spelarövergångar där den "köpande" parten är en
ideell förening befrias från moms.
Utskottet ansluter sig till motionärernas krav att
avskaffa reklamskatten. Slopandet av direktreklam
har dock enligt utskottets uppfattning fått en helt
felaktig utformning från
konkurrensneutralitetssynpunkt. Utskottet ställer
sig vidare tveksamt till om reklamskatten är
förenlig med EG-rätten. I vart fall drabbas enligt
utskottets mening idrottsrörelsen direkt av
reklamskatt för annonser i programblad, arenareklam,
tröjreklam m.m. Indirekt medverkar även denna skatt
till att minska marginalerna för medborgarna och
försämra förutsättningarna för att frivilligt bidra
till föreningarnas verksamhet.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna Kr21 och Kr23 yrkande 10 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha
följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Kr21 och
1998/99:Kr23 yrkande 10 samt med avslag på
motion 1998/99:Kr28 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Ideella föreningars skatteförhållanden m.m.
som börjar med "Som skatteutskottet" och slutar med
"av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna
bakom motion Kr28 (kd) att allmännyttiga ideella
föreningar i dag i stort sett är befriade från såväl
inkomstskatt som moms. I propositionen säger sig
regeringen vara medveten om att betydande
gränsdragningsproblem kan uppstå vid bedömningen av
om beskattning skall ske av kommersiell verksamhet
som så att säga ingår i den allmännyttiga ideella
föreningens verksamhet. Samtidigt lämnar regeringen
inga konkreta förslag på hur dessa
gränsdragningsproblem bör kunna lösas.
Denna otydlighet gör enligt utskottets uppfattning
föreningens ekonomiska planering svårare, och i
sämsta fall kan en ideellt verksam förening drabbas
av krav på skatt i efterhand för någon kampanj som
man långt tidigare har genomfört. Inkomsterna kan
då, när skattekraven kommer, vara för länge sedan
förbrukade i den ideella verksamheten. Det räcker
enligt utskottets mening inte att regeringen följer
utvecklingen, utan regeringen bör - som också
föreslås i avvikande mening 2 till skatteutskottets
yttrande - snarast återkomma till riksdagen med
tydliga förslag om vad som bör gälla.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr28 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha
följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr28 yrkande 4
samt med avslag på motionerna 1998/99:Kr21 och
1998/99:Kr23 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Idrottskonto (mom. 46)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Idrottskonto som börjar med
"Kulturutskottet ansluter" och slutar med "yrkande
6" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar, i likhet med motionärerna
bakom motion Kr27 (c) yrkande 6, att vissa
idrottsutövare under några få aktiva år kan erhålla
extremt höga inkomster. Dessa inkomster kan, om inga
särskilda dispositioner vidtas, drabbas kraftigt av
hög marginalskatt. De regler för inkomstutjämning
genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang
som för närvarande finns är ofta otillräckliga.
Följden blir många gånger att framgångsrika svenska
idrottsutövare, som vi känner stolthet över och som
ger Sverige mycken ära och goodwill i hela världen,
av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig i något
annat land. Detta förhållande skadar Sverigebilden
utomlands.
Det behöver enligt utskottets mening inte vara så.
Problemet skulle till väsentlig del kunna lösas om
det fanns möjlighet att fördela inkomsterna under en
längre tidsperiod, t.ex. genom ett sådant
idrottskonto som motionärerna föreslår. Ett sådant
konto skulle enligt utskottets uppfattning kunna
disponeras och beskattas på ungefär samma sätt som
de s.k. skogskontona eller upphovsmannakontona, som
innebär att uppskov med beskattning medges för medel
som avsätts till kontona ett visst år och att
beskattningen i stället sker det år medlen tas ut
från kontot.
Som föreslås i motion Kr27 (c) - och i avvikande
mening 4 till skatteutskottets yttrande - bör enligt
utskottets mening regeringen snarast utreda
införandet av ett kontosystem för idrottsinkomster
av denna typ. Detta bör riksdagen med bifall till
motion Kr27 (c) yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha
följande lydelse:
46. beträffande idrottskonto
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr27
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Dopinglaboratoriet och Dopingjouren
(mom. 1 och 2)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta
Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine
Dunker (m) anför:
Verksamheterna vid Dopinglaboratoriet och
Dopingjouren är av mycket stor vikt för att kunna
följa upp och kontrollera frånvaron av
dopningsmedel. Väl fungerande laboratorier har också
genom sin blotta existens en hälsosam effekt i
förebyggande syfte.
Utskottet har erfarit att regeringen fr.o.m. år
2000 har för avsikt att avsätta ytterligare 4,4
miljoner kronor per år till arbetet mot dopning,
varav 3,5 miljoner är en omfördelning inom ramen för
anslaget Stöd till idrotten. Av de 4,4 miljoner
kronorna skall enligt regeringen en viss del gå till
Dopinglaboratoriet, direkt och indirekt, och en del
gå till Dopingjouren.
Vi noterar att tillskotten kommer efter en lång
debatt och efter stora påtryckningar från
verksamheten, Riksidrottsförbundet och oppositionen.
Så sent som i regeringens budgetproposition för år
2000 fanns inget förslag till lösning, utan
förslaget läggs några veckor innan riksdagen på nytt
skall pröva ärendet.
Vi gläder oss naturligtvis över att regeringen nu
äntligen agerar, men anser att idrottsministern,
inte minst med tanke på det internationella
agerandet, kunde ha löst frågan tidigare.
Vi utgår från att de medel som nu föreslås avsättas
till Dopinglaboratoriet och Dopingjouren
permanentas, så att dessa verksamheter långsiktigt
kan säkras.
2. Större utrymme i skolan för ämnet idrott
och hälsa (mom. 6)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Lennart
Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker (m) anför:
Även om vi har ställt oss bakom majoritetens förslag
att avstyrka motionsyrkandena vill vi påminna om att
vi i motionerna anfört att ämnet idrott och hälsa
bör ges ett stort utrymme i skolan. Den svenska
skolan är i dag sämst i Europa när det gäller idrott
och rörelse. Vi anser att det är viktigt att
betydelsen av idrott i skolan slås fast även i ett
perspektiv av att det lokala inflytandet över
utformningen av undervisningen ökar. Vi vill vidare
framhålla att huvudansvaret för att nå alla barn och
ungdomar med ett positivt budskap om motionens och
den fysiska aktivitetens betydelse ligger på skolan.
Framför allt gäller det att få med den grupp elever
som inte har någon hobby med idrottsinriktning på
sin fritid.
Det handlar inte bara om idrottslektioner utan
rörelse bör också ingå som en integrerad del i övrig
undervisning. Rörelse och aktivitet kan då tas in
som delar i andra ämnen i skolan. Det är viktigt att
alla tillfällen tas till vara för att öka elevernas
möjlighet att undvika stillasittande. Skolan kan
upprätta organiserad samverkan med
idrottsföreningar, vilket medför att idrottsledares
kunskap och kompetens kan utnyttjas för ökad rörelse
och aktivitet i skolan.
3. Större utrymme i skolan för ämnet idrott
och hälsa (mom. 6)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag vill särskilt påpeka vikten av att alla elever i
större omfattning än i dag utövar idrott inom
skolans timplan. Jag kan se en risk för att de
elever som mest behöver rörelse och idrott väljer
bort ämnet om extra timmar endast erbjuds som eget
val.
4. Den s.k. TV-listan (mom. 42)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anför:
Vi har i detta sammanhang ställt oss bakom
majoritetens förslag att avstyrka yrkandet om att
upphäva beslutet om den s.k. TV-listan eftersom en
riksdagsmajoritet i samband med beslutet våren 1999
gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att
idrottsevenemang där rättigheter upplåts av inhemska
arrangörer bör lämnas utanför en eventuell lista.
Riksdagsbeslutet innebar även att regeringen bör
inhämta riksdagens godkännande om någon annan
bedömning aktualiseras. Vi vill dock erinra om att
företrädare för Moderata samlingspartiet i motion
Kr23 anfört att förslaget om den s.k. TV-listan
stred mot grundläggande äganderättsliga principer.
Vi vill vidare påpeka att vi anser att det är
självklart att idrotten själv har förfoganderätten
till sina egna arrangemang och att försäljning av
TV-rättigheter är en viktig inkomstkälla för
idrotten.
I proposition 1998/99:107 framlagda
lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:361) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges
Riksidrottsförbund
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:361) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges
Riksidrottsförbund skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Sveriges Sveriges
Riksidrottsförbund prövar Riksidrottsförbund prövar
frågor om fördelning till frågor om fördelning av
kommuner av statsbidrag statsbidrag till
till kostnader för idrottsverksamhet i
specialidrott inom enlighet med vad
gymnasieskolan. regeringen bestämmer.
-----------------------------------------------------
-------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)
Härigenom föreskrivs att bilagan till
sekretesslagen (1980:100)1 skall ha följande
lydelse.
Bilaga2
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse
-----------------------------------------------------
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad
som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt
att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar hos något av de organ
som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där
angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i
förekommande fall med hänvisning till numret i
Svensk författningssamling (SFS) på den författning
med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt
organet.
-----------------------------------------------------
Organ
Verksamhet
-----------------------------------------------------
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - -
-----------------------------------------------------
Svenska språknämnden prövning av anställnings-
och arbetsvillkor och
andra frågor som rör
statligt reglerad
anställning hos nämnden
(SFS 1992:318)
-----------------------------------------------------
Sveriges fördelning till kommuner
Riksidrottsförbund av statsbidrag till
kostnader för
specialidrott inom
gymnasieskolan (SFS 1995:
361)
-----------------------------------------------------
Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad
som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt
att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar hos något av de organ
som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där
angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i
förekommande fall med hänvisning till numret i
Svensk författningssamling (SFS) på den författning
med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt
organet.
-----------------------------------------------------
Svenska språknämnden prövning av anställnings-
och arbetsvillkor och
andra frågor som rör
statligt reglerad
anställning hos nämnden
(SFS 1992:318)
-----------------------------------------------------
Sveriges fördelning av statsbidrag
Riksidrottsförbund till idrottsverksamhet
(SFS 1995:361)
-----------------------------------------------------
-------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1998:1215.
I proposition 1998/99:124 framlagt
lagförslag (2.30)
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om
ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen
(1980:100) i stället för dess lydelse enligt lagen
(1999:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.
Bilaga
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta
del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar
gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där
angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i
förekommande fall med hänvisning till numret i
Svensk författningssamling (SFS) på den författning
med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt
organet.
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att
ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar hos något av de
organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör
till där angiven verksamhet hos organet.
Verksamheten anges i förekommande fall med
hänvisning till numret i Svensk
författningssamling (SFS) på den författning med
stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt
organet.
---------------------------------------------------
Organ Verksamhet
----------------------------------------------------
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - -
---------------------------------------------------
Besiktningsorganen
Aktiebolaget Svensk fordonskontroll (SFS
Bilprovning, SMP Svensk 1994:2043)
Maskinprovning
Aktiebolag och SAQ
Kontroll Aktiebolag
---------------------------------------------------
Bolag, föreningar,
samfälligheter, prövning av frågor om
registrerade trossamfund ledighet och förmåner
och organisatoriska de- för total-
lar av sådana samfund försvarspliktiga som
eller andra enskilda där fullgör civilplikt (SFS
totalförsvarspliktiga 1994:1809)
fullgör civilplikt
En idrottspolitik för 2000-talet -
Folkhälsa, folkrörelse och underhållning
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har berett skatteutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition
1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet -
folkhälsa, folkrörelse och underhållning jämte
motioner. Med anledning härav får skatteutskottet
anföra följande.
Sammanfattning
I yttrandet tar utskottet inte ställning till de
bedömningar som regeringen redovisar i fråga om
vissa skattefrågor i proposition 1998/99:107.
Däremot avstyrker utskottet de motioner som
väckts i ärendet till den del de tar upp ideella
idrottsföreningars skatteförhållanden, ideellt
arbetande idrottsledares avdragsmöjligheter och
idrottskonto.
Skilda avvikande meningar har avlämnats av
Moderata samlingspartiet respektive
Kristdemokraterna angående ideella
idrottsföreningars skatteförhållanden m.m. Vidare
har Centerpartiet avlämnat avvikande meningar
angående ideellt arbetande idrottsledares
avdragsmöjligheter och idrottskonto.
Regeringens grundläggande linje enligt
propositionen är att idrottspolitiken på 2000-
talet bör syfta till att uppmuntra människors
motion och idrott, ge stöd till en fri och
självständig idrottsrörelse och beakta att
idrotten till viss del är kommersiell
underhållning som bör bedrivas på
konkurrensneutrala och marknadsmässiga villkor.
När det gäller de två sistnämnda syftena
redovisar regeringen även sina bedömningar
rörande bl.a. vissa skattefrågor men lämnar inga
konkreta förslag. Regeringen pekar bl.a. på att
betydande gränsdragningsproblem kan uppstå vid
bedömningen av om beskattning skall ske av
kommersiell företagsamhet som ingår i ideella
föreningars verksamhet, och enligt propositionen
följer regeringen noggrant utvecklingen av dessa
frågor. Regeringen hänvisar också bl.a. till den
nya översynen av reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). En
annan fråga som kommenteras särskilt i
propositionen är vilka regler som bör gälla om
idrottsverksamhet bedrivs i aktiebolagsform.
Regeringens bedömning är att samma skatteregler
som för andra aktiebolag bör gälla i sådana fall.
Motionerna
I motion Kr21 av Roy Hansson och Elisabeth
Nyström (båda m) föreslås ett tillkännagivande om
olika förbättringar i de ideella
idrottsföreningarnas skatteförhållanden.
Motionärerna begär bl.a. kompensation för
momskostnaden för idrottsföreningars eller
privata entreprenörers drift av
idrottsanläggningar och jämför med kommunerna. De
vänder sig också mot att moms tas ut av svenska
idrottsklubbar vid spelarövergångar om den andra
parten är bolag eller utländsk klubb.
I motion Kr23 (yrkande 10) av Elisabeth
Fleetwood m.fl. (m) efterlyses ett förtydligande
i lagtexten så att idrottsföreningars verksamhet
inte behandlas som näringsverksamhet, något som
enligt motionärerna är särskilt viktigt när det
gäller momsen. Dessutom vill motionärerna slopa
reklamskatten.
Även i Kr28 (yrkande 4) av Dan Kihlström m.fl.
(kd) begärs förslag om ett förtydligande i lagen
i fråga om gränsdragningen mellan å ena sidan
idrottsföreningarnas inkomstskattepliktiga och
momspliktiga verksamhet och å andra sidan deras
skattefria verksamhet.
Gällande ordning m.m.
Ideella föreningar som uppfyller ett
allmännyttigt ändamål (t.ex. idrott) är enligt 7
§ 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
begränsat skattskyldiga och inkomstbeskattas
endast för inkomst av näringsverksamhet som avser
fastighet eller rörelse. Även om verksamheten
avser fastighet eller rörelse är den i många fall
skattefri, och beträffande rörelseinkomster
gäller att de är undantagna från skatteplikt om
de har ett naturligt samband med den
allmännyttiga verksamheten, härrör från
verksamhet som har till syfte att ge service till
dem som deltar i föreningens allmännyttiga
verksamhet eller av hävd har utnyttjats som
finansieringskälla för ideellt arbete.
Allmännyttiga ideella föreningar, som bedriver
verksamhet som de inte behöver betala
inkomstskatt för, skall enligt 4 kap. 8 §
mervärdesskattelagen (1994:200), ML, heller inte
betala någon moms för denna verksamhet. På
motsvarande sätt som beträffande inkomstskatten
för rörelseinkomster gäller således för en sådan
förening att moms inte skall tas ut vid
försäljning av varor och tjänster, som har ett
naturligt samband med den allmännyttiga
verksamheten eller huvudsakligen syftar till att
ge service till dem som deltar i den
allmännyttiga verksamheten eller av hävd har
utnyttjats som finansieringskälla för ideellt
arbete.
Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och
som bedriver näringsverksamhet skall bl.a. betala
moms för skattepliktig omsättning av varor och
tjänster. Det är således ingen skillnad mellan
dessa föreningar och andra näringsidkare.
Att tillträde till idrottsevenemang som
arrangeras av en allmännyttig ideell förening är
undantaget från moms är särskilt föreskrivet i 3
kap. 11 a § ML. På entrén till andra
idrottsevenemang än sådana som arrangeras av en
allmännyttig ideell förening tas moms ut med 6 %
(7 kap. 1 § tredje stycket 6).
Mervärdesskattesystemet innebär vidare att bara
den som har momspliktig omsättning får dra av
moms på inköp av varor och tjänster.
Allmännyttiga ideella föreningar, som är befriade
från inkomstskatt och moms, saknar således -
liksom privatpersoner - möjlighet att dra av
momsen på sina inköp. Kommunerna har inte heller
någon avdragsrätt för kostnader som är hänförliga
till skattefri verksamhet men kan i många fall få
kompensation inom ramen för systemet enligt lagen
om mervärdesskattekonton för kommuner och
landsting (1995:1518).
En speciell momsfråga som gett upphov till olika
skatteprocesser, som för närvarande pågår, gäller
mervärdesskatten på s.k. övergångsersättningar
inom idrotten. Riksskatteverket (RSV) har i ett
brevsvar till Svenska Fotbollförbundet gett
uttryck åt uppfattningen att en fotbollsförening,
som är en allmännyttig ideell förening, i princip
är att betrakta som näringsidkare i ML:s mening
och att en sådan förening inte är skyldig att
betala moms till staten i samband med att den
överlåter rätten till en spelare i föreningen
till en annan förening. Däremot, när det gäller
en svensk förenings förvärv från utlandet av
rätten till en fotbollsspelare, anser RSV att det
är fråga om en sådan i sig skattepliktig
omsättning inom landet som medför att förvärvaren
(föreningen) blir skyldig att betala
mervärdesskatt (s.k. förvärvsskatt) till staten
enligt 1 kap. 2 § 2 ML.
Våren 1995 överlämnade Stiftelse- och
föreningsskattekommittén sitt slutbetänkande
Översyn av skattereglerna för stiftelser och
ideella föreningar (SOU 1995:63) med bl.a. olika
förslag till ändringar och preciseringar av
skattereglerna för ideella föreningar.
Betänkandet har emellertid ännu inte lett fram
till någon proposition, och eftersom förslagen i
många fall hunnit bli inaktuella planeras nu
enligt vad utskottet erfarit en ny översyn inom
Regeringskansliet. Den närmare inriktningen och
uppläggningen av detta arbete har man dock såvitt
utskottet känner till ännu inte tagit ställning
till.
Beträffande mervärdesskatten har regeringen
vidare under våren beslutat om en översyn av
reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10). Syftet
är framför allt att se över grundläggande begrepp
i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om
skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet för
att åstadkomma en bättre harmonisering med EG:s
gemensamma momsregler. Utredaren skall vidare
särskilt analysera hur ideella föreningars
verksamhet överensstämmer med EG-direktivets
verksamhetsinriktade undantag från skatteplikt
för organisationer utan vinstintresse samt hur
nuvarande svenska regler påverkar
konkurrensneutraliteten i allmänhet och i
förhållande till små och medelstora företag i
synnerhet. Utredaren skall också uppmärksamma den
situationen att det nuvarande undantaget i
mervärdesskattelagen medför nackdelar för de
ideella föreningarna, t.ex. när konkurrerande
kommersiella företag beskattas med reducerad
skattesats men har en avdragsrätt för den
ingående mervärdesskatten som den ideella
föreningen saknar. Ytterligare en fråga som lyfts
fram i utredningsdirektiven är det nyss nämnda
problemet med att moms ibland tas ut på
ersättningar för spelarövergångar från en
utländsk till en svensk klubb. Utredaren skall
redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1
juli 2000.
Reklamskatt tas i de flesta sammanhang ut på
annonser och annan reklam. För annonser i
allmänna nyhetstidningar är skattesatsen 4 % av
vederlaget och i övriga fall 11 % av vederlaget.
Dagspress, populärpress och fackpress får dock
räkna av vissa belopp årligen vid fastställandet
av det skattepliktiga vederlaget. Annonser i
periodiska publikationer som är organ för
sammanslutningar som verkar för vissa i lagen
angivna ändamål - bl.a. idrottsligt ändamål - är
undantagna från skatt. Vidare har från och med
den 1 januari 1999 reklamskatten på
reklamtrycksaker tagits bort (prop. 1997/98:150,
bet. 1997/98:FiU20, yttr. 1997/98:SkU4y). 1996
års reklamskatteutredning hade i sitt betänkande
Avskaffa reklamskatten (SOU 1997:53) föreslagit
att reklamskatten skulle avskaffas helt och
hållet men regeringen ansåg sig av
statsfinansiella skäl inte kunna gå längre än att
slopa skatten på reklamtrycksaker.
Skatteutskottet förutsatte att regeringen noga
följer utvecklingen och återkommer till dessa
frågor så snart som utvecklingen motiverar detta,
och i ett betänkande nu under våren har utskottet
förklarat sig vidhålla denna uppfattning (se bet.
1998/99:SkU13 s. 32). Finansministern uttalade
nyligen i riksdagen att regeringen fortfarande
anser att hela reklamskatten bör avskaffas men
att det inte är möjligt att nu säga när
förutsättningar för en finansiering kan komma att
föreligga (interpellationsdebatt den 18 maj 1999,
snabbprotokoll 1998/99:95)
Utskottets ställningstagande
Det råder enighet inom utskottet om att det är
angeläget och viktigt att på olika sätt främja
idrott och motionsutövning i Sverige. De positiva
effekterna i arbetslivet, för folkhälsan och för
det allmänna välbefinnandet av ett sunt
idrottande och motionerande råder det inte några
delade meningar om. Inom beskattningen har också
idrottsrörelsen och idrottslig verksamhet på
olika sätt gynnats, bl.a. genom de förmånliga
inkomstskatte- och momsreglerna för de
allmännyttiga ideella föreningarna, som de flesta
idrottsklubbar torde tillhöra.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen
inte har lagt fram några konkreta förslag på
skatteområdet och inte heller begärt något
godkännande eller annan åtgärd av riksdagen.
Propositionen påkallar således inget
ställningstagande av skatteutskottet. Vad
därefter gäller motionerna i nu behandlade delar
vill utskottet framhålla att regeringen redan
uppmärksammat behovet av ändringar och
förtydliganden av reglerna för inkomstskatt och
mervärdesskatt för de ideella föreningarna,
liksom önskemålet att så snart som
statsfinanserna tillåter det avskaffa
reklamskatten. Med hänvisning härtill och till
att det på olika håll, inom utredningar och inom
Regeringskansliet, pågår arbeten med att se över
och förbättra skattelagstiftningen på det
aktuella området anser utskottet att det inte
finns något behov av något sådant uttalande av
riksdagen som begärs i motionerna.
Utskottet vill dock särskilt uppmärksamma en
delfråga i sammanhanget, den om momsen på
övergångssummor som betalas då en svensk klubb
förvärvar rätten till en fotbollsspelare eller
annan idrottsutövare från en utländsk klubb.
Utskottet anser att det finns många skäl som
talar mot att ideella idrottsföreningar beskattas
för denna typ av transaktioner. För närvarande är
denna fråga dock föremål för prövning i domstol.
Domstolen kommer därvid att avgöra om beskattning
enligt gällande svensk rätt skall ske. I nuläget
bör därför utskottet inte ytterligare ta
ställning i den aktuella rättsfrågan. Utskottet
vill dock markera att problematiken bör
penetreras och EG-perspektivet beaktas i
utredningsarbetet. Eftersom direktiven till den
tidigare nämnda översynen av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. redan
tar upp denna fråga behövs dock inget särskilt
uttalande av riksdagen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Kr21, Kr23 yrkande 10 och Kr28 yrkande 4.
Rekommendationer har utfärdats av RSV beträffande
beskattning av idrottsutövare för ersättningar
och tävlingspriser samt rätt till avdrag för
kostnader i samband med idrottslig verksamhet
(RSV S 1997:22). Rekommendationerna gäller sådana
utövare av idrottslig verksamhet, som skall
redovisa dessa intäkter i inkomstslaget tjänst.
Med idrottslig verksamhet avses normalt sådan
verksamhet som anordnas av organisation som är
ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund. Med
utövare avses även tränare inbegripet
gymnastikinstruktörer, domare, materialförvaltare
eller därmed jämställda slag av funktionärer.
Motionen
I motion Kr27 (yrkande 5) av Birgitta Sellén
m.fl. (c) föreslås ett införande av ett
schablonavdrag för ersättningar till ideellt
arbetande idrottsledare. En fördel härmed skulle
enligt motionärerna vara att fattiga
idrottsklubbar skulle slippa både byråkrati och
att betala ut högre ersättning än nödvändigt för
att täcka kostnaden för skatten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det
redan finns skattebestämmelser som är särskilt
förmånliga för idrottsutövare och som har den
karaktär som motionärerna efterlyser, bl.a. i
vissa fall en rätt till schablonavdrag på 3 000
kr för kostnaderna för den idrottsliga
verksamheten (se RSV:s ovan redovisade
rekommendation). Det finns också
socialavgiftsbestämmelser som innebär en positiv
särbehandling av de idrottsutövare och
funktionärer som motionärerna vill värna om.
Utskottet tänker bl.a. på bestämmelsen i 2 kap. 4
§ första stycket 14 lagen om socialavgifter som
innebär att arbetsgivaravgifter inte skall utgå
på ersättningar från en allmännyttig ideell
idrottsförening till en och samma idrottsutövare
upp till ett halvt prisbasbelopp under året.
En kategori funktionärer vilkas
skatteförhållanden utskottet nyligen behandlat är
fotbollsdomare (se bet. 1998/99:SkU10 s. 17-18).
Frågan som var uppe gällde fotbollsdomares rätt
till avdrag för resor mellan bostaden och
matcherna och om dessa resor är att anse som
resor i tjänsten eller resor till och från
arbetet. Utskottet är medvetet om att de resor
som fotbollsdomare och liknande funktionärer
måste göra till och från olika arenor kan ge
upphov till problem vid beskattningen men anser
nu liksom tidigare att ett ställningstagande bör
anstå till dess att resultatet av det
utredningsarbete som bedrivs kring dessa frågor
av Utredningen om ökade levnadskostnader m.m. (Fi
1997:17) föreligger. Detta arbete skall avslutas
senast den 1 september 1999.
I övrigt vill utskottet hänvisa till de
rekommendationer som RSV utfärdat på detta område
och som bygger på grundläggande principer för
inkomstbeskattningen. Även om utskottet, som
tidigare nämnts, har en i grunden positiv
inställning till ökat idrottande och motionerande
finns det enligt utskottets uppfattning ingen
anledning att frångå dessa grundläggande
principer och införa nya schablonavdrag av den
typ som motionärerna förespråkar. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Kr27 yrkande 5.
Idrottskonto
Motionen
I motion Kr27 (yrkande 6) av Birgitta Sellén
m.fl. (c) begärs en utredning om elitidrottskonto
för att ge välkända svenska stjärnor en möjlighet
till inkomstutjämning och avhålla dem från att
flytta utomlands. Motionärerna tänker sig en
utformning liknande skogskonto eller
upphovsmannakonto.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har återkommande behandlat frågan om
att införa gynnsamma skatteregler för olika slags
konton och avsättningar för att främja vissa
branscher, vissa beteenden eller vissa intressen.
Utskottets principiella inställning är emellertid
att sådana nya reserverings- och
avdragsmöjligheter inte är förenliga med
vedertagna principer för en generell och enhetlig
beskattning. Utskottet vidhåller sin uppfattning
i denna fråga och avstyrker motion Kr27 även i
denna del.
Stockholm den 1 juni 1999
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo
Lundgren (m), Per Erik Granström (s), Carl Erik
Hedlund (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v),
Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd (c), Lars
U Granberg (s), Catharina Hagen (m), Per-Olof
Svensson (s), Desirée Pethrus Engström (kd),
Lennart Värmby (v), Karin Pilsäter (fp) och Lars
Lilja (s).
Avvikande meningar
1 Ideella föreningars skatteförhållanden
m.m.
Bo Lundgren (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta
de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m)
anför följande:
Moderata Samlingspartiet har tidigare kritiserat
reglerna som styr de ideella föreningarnas
skatteförhållanden för deras brist på tydlighet
och för att de inte ger tillräcklig ledning om
tillämpningen i det enskilda fallet. Som
framhålls i motion Kr23 har det under det senaste
året i flera fall förekommit att
skattemyndigheterna har hävdat att den
idrottsliga verksamhet som bedrivs av svenska
idrottsföreningar skall betraktas som
näringsverksamhet trots att verksamheten i en
idrottsförening inte bedrivs med något
vinstsyfte. Denna ståndpunkt är enligt vår mening
inte rimlig, och den leder också till allvarliga
problem för idrottsklubbarna, inte minst när det
gäller momsdebiteringen. Vi delar motionärernas
uppfattning att lagen behöver förbättras och
förtydligas på detta område.
Den rådande ordningen innebär dessutom
besvärande konkurrensnackdelar för föreningarna
om man jämför med kommunerna som i många fall kan
få kompensation för mervärdesskatten på sina
inköp inom ramen för systemet med
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.
Att de ideella idrottsföreningarna saknar denna
möjlighet innebär för dem stora merkostnader när
det gäller investeringar, byggkostnader,
driftkostnader, allehanda inköp m.m. Regeringen
bör göra något åt detta förhållande och lägga
fram förslag som gör de allmännyttiga ideella
föreningarna mera likvärdiga med kommunerna i
konkurrenshänseende.
Ett speciell fråga som bör uppmärksammas
särskilt i detta sammanhang är den moms som i
vissa fall tas ut för spelarövergångar. Om den
klubb som spelaren lämnar är en svensk klubb, som
drivs som en allmännyttig ideell förening, och
denna klubb får en ekonomisk ersättning påförs
ingen moms. Det spelar i detta fall ingen roll om
den "köpande" klubben drivs som aktiebolag eller
allmännyttig ideell förening. Om övergången sker
mellan två aktiebolag är momsen inte heller något
problem, eftersom den är avdragsgill hos den
"köpande" parten. Om däremot den "säljande"
parten är ett aktiebolag och den "köpande" parten
en ideell förening måste bolaget ta ut moms på
övergångsersättningen, och föreningen har inte
någon möjlighet att få kompensation härför. Redan
detta förhållande åsidosätter enligt vår mening
konkurrensneutraliteten på ett allvarligt sätt,
och ännu värre har det blivit sedan
skattemyndigheterna har valt att betrakta
utländska klubbar som bolag och hävdat att moms
skall utgå på ersättningar för övergångar från
dessa klubbar till svenska föreningar. Om
ingenting görs åt denna konkurrenssnedvridning
kan man befara att många svenska idrottsklubbar
av rena skatteskäl väljer att övergå till
aktiebolagsformen, särskilt sedan RF-stämman helt
nyligen beslutat tillåta aktiebolag inom den
svenska elitidrotten. För att åstadkomma
konkurrensneutralitet bör därför alla
spelarövergångar där den "köpande" parten är en
ideell förening befrias från moms.
Vi återkommer dessutom med kravet om att
avskaffa reklamskatten, som vi länge har
bekämpat. Sedan den numera har slopats på
direktreklam har den dessutom fått en helt
felaktig utformning från
konkurrensneutralitetssynpunkt. Vi vidhåller
dessutom våra tvivel på att reklamskatten är
förenlig med EG-rätten. I vart fall drabbas
idrottsrörelsen direkt av reklamskatt för
annonser i programblad, arenareklam, tröjreklam
m.m. Indirekt medverkar även denna skatt till att
minska marginalerna för medborgarna och försämra
förutsättningarna för att frivilligt bidra till
föreningarnas verksamhet.
Vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande
till regeringen bör efterlysa åtgärder i enlighet
med vad som nu anförts. Det innebär att vi
tillstyrker motion Kr21 samt motion Kr23 yrkande
10.
2 Ideella föreningars skatteförhållanden
m.m.
Kenneth Lantz (kd) och Desirée Pethrus Engström
(kd) anför följande:
Som framhålls i motion Kr28 är allmännyttiga
ideella föreningar i dag i stort sett befriade
från såväl inkomstskatt som moms. I propositionen
säger sig regeringen vara medveten om att
betydande gränsdragningsproblem kan uppstå vid
bedömningen av om beskattning skall ske av
kommersiell verksamhet som så att säga ingår i
den allmännyttiga ideella föreningens verksamhet.
Samtidigt lämnar regeringen inga konkreta förslag
på hur dessa gränsdragningsproblem bör kunna
lösas. Denna otydlighet gör föreningens
ekonomiska planering svårare, och i sämsta fall
kan en ideellt verksam förening drabbas av krav
på skatt i efterhand för någon drive eller
kampanj som man långt tidigare har genomfört.
Inkomsterna kan då, när skattekraven kommer, vara
för länge sedan förbrukade i den ideella
verksamheten. Det räcker enligt vår mening inte
att regeringen följer utvecklingen, utan
regeringen bör snarast återkomma till riksdagen
med tydliga förslag om vad som bör gälla. Vi
anser att riksdagen med anledning av motion Kr28
yrkande 4 bör rikta ett tillkännagivande till
regeringen härom.
Som framhålls i motion Kr27 är den ersättning som
ideellt arbetande idrottsledare får för sina ofta
mycket uppoffrande insatser i de flesta fall av
så ringa omfattning att den knappast ens torde
räcka till för att täcka ledarens kostnader. Än
mindre kan den anses utgöra ersättning för
nedlagd tid. Ändå betraktas ersättningarna som
sidoinkomster som kan träffas av höga
marginalskatter, vilket kan få till följd att
kraven från ledarnas sida höjs i samma
utsträckning som skatt utgår. Vidare tvingas
föreningarnas kassörer syssla med krångliga
skatteinbetalningar och kontrolluppgifter för
begränsade belopp.
Det schablonavdrag på högst 3 000 kr som för
närvarande medges för idrottsredskap och dylikt
har tillkommit bl.a. mot bakgrund av de
svårigheter som föreligger att specificera alla
sådana utgifter och för att underlätta
bedömningen av skattefrågorna. Detta belopp har
inte räknats upp sedan 1981 års taxering (se RSV
Dt 1980:10, RSFS 1980:28) och är numera alldeles
för lågt. Som anförs i motion Kr27 ligger det
nära till hands att jämföra med inkomsterna från
bärplockning som är skattefria upp till 5 000 kr
och en uppräkning till denna nivå får tills
vidare anses utgöra en skälig avvägning.
Regeringen bör skyndsamt ta upp denna fråga och
återkomma med ett förslag till riksdagen.
Riksdagen bör med anledning av motion Kr27
yrkande 5 som sin mening ger regeringen detta
till känna.
4 Idrottskonto
Rolf Kenneryd (c) anför följande:
Vissa idrottsutövare kan under några få aktiva år
erhålla extremt höga inkomster. Dessa inkomster
kan, om inga särskilda dispositioner vidtas,
drabbas kraftigt av hög marginalskatt. De regler
för inkomstutjämning genom exempelvis olika
former av pensionsarrangemang som för närvarande
finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir
många gånger att framgångsrika svenska
idrottsutövare, som vi känner stolthet över och
som ger Sverige mycken ära och goodwill i hela
världen, av ekonomiska skäl väljer att bosätta
sig i något annat land. Detta förhållande skadar
Sverigebilden utomlands.
Det behöver enligt vår mening inte vara så.
Problemet skulle till väsentlig del kunna lösas
med en möjlighet att fördela inkomsten under en
längre tidsperiod, t.ex. genom ett sådant
idrottskonto som motionärerna föreslår. Ett
sådant konto skulle kunna disponeras och
beskattas på ungefär samma sätt som de s.k.
skogskontona eller upphovsmannakontona, som
innebär att uppskov med beskattning medges för
medel som avsätts till kontona ett visst år och
att beskattningen i stället sker det år medlen
tas ut från kontot.
Som föreslås i motion Kr27 bör
regeringen snarast utreda
införandet av ett kontosystem för
idrottsinkomster av denna typ.
Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Motion Kr27 yrkande 6 tillstyrks
således.
Socialutskottets yttrande
1998/99:SoU6y
En idrottspolitik för 2000-talet
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har den 20 maj 1999 beslutat
bereda bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra
sig över regeringens proposition 1998/99:107 En
idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa,
folkrörelse och underhållning.
Socialutskottet begränsar yttrandet till avsnitt
6.1.3 Antidopningsarbetet i propositionen samt
till motionerna Kr20 (s), Kr23 (m) yrkande 2,
Kr26 (fp) yrkande 7, Kr27 (c) yrkandena 3-4 och
Kr28 (kd) yrkande 5.
Socialutskottet
Dopingjouren vid Huddinge sjukhus
I regeringens proposition anförs om
antidopningsarbetet bl.a. att regeringen tidigare
har uttalat att det är angeläget att
Folkhälsoinstitutet följer utvecklingen av
dopningsmissbruket i samhället men att det för
närvarande inte finns skäl att ålägga FHI
ytterligare uppgifter i denna fråga (se prop.
1998/99:3).
I motion Kr23 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
antidopning (yrkande 2 delvis). Motionärerna
framför att lika viktig som kontrollverksamhet i
kampen mot dopningsmissbruket är en kontinuerlig
och saklig informationsverksamhet. Här har den
s.k. Dopingjouren spelat en central roll genom
sin unika överblick över situationen i landet.
Dopingjouren spelar dessutom en viktig roll i
utvecklandet av fungerande behandlingsmetoder för
missbrukare.
Sedan 1997 saknar Dopingjouren långsiktig
finansiering. Verksamheten bedrivs i dag med
hjälp av sponsormedel från Pharmacia Upjohn, vars
åtagande upphör vid kommande årsskifte. Om
ingenting händer kommer verksamheten därefter att
få läggas ned, ett svårt slag mot
antidopningsarbetet.
I regeringens presskommentar till den
idrottspolitiska propositionen sägs att man
föreslår en förstärkning av insatserna mot
dopning. Detta påstående åtföljs inte av några
konkreta förslag. Menar man allvar bör ett första
steg vara att garantera Dopingjourens fortsatta
existens.
I motion Kr28 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att hitta en
permanent lösning för Dopingjouren i Huddinge
(yrkande 5 delvis). I motionen anförs att
regeringen med all rätt agerar på den
internationella arenan när det gäller
antidopningsarbetet. I propositionen markeras
också att idrott och motion är en folkhälsofråga
och att dopning bör betraktas ur ett
folkhälsoperspektiv. Det är därför förvånande att
man inte ger Dopingjouren större uppmärksamhet.
Om regeringen menar allvar med sitt tal om en
förstärkning av kampen mot dopning borde den
också verka aktivt för att hitta en permanent
lösning för Dopingjouren.
I motion Kr27 Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs
att riksdagen ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansieringen av
Dopingjouren (yrkande 4). Motionärerna anför att
det vid Huddinge bedrivs en uppskattad och
omfattande informationsverksamhet, den s.k.
Dopingjouren, som är hotad om inte verksamhetens
finansiering kan klaras ut. Sedan 1997 saknas en
långsiktig finansiering. Dopingjouren bedrivs i
dag med sponsormedel, vilka räcker fram till
årsskiftet. Dopingjouren spelar också en viktig
roll vid framtagandet av olika behandlingsmetoder
för dopningsmissbrukare. Motionärerna anser att
staten måste ikläda sig ansvaret för
finansieringen av Dopingjouren. Detta bör ges
regeringen till känna.
I motion Kr26 av Lennart Kollmats m.fl. (fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om Dopingjouren
(yrkande 7 delvis). Motionärerna anför att
Dopingjouren till en början finansierades av
Folkhälsoinstitutet. För närvarande finansieras
jouren av läkemedelsföretaget Pharmacia & Upjohn.
Det åtagandet upphör i och med utgången av 1999.
Dopingjouren samverkar med det
landstingsfinansierade Kompetenscentrum för
dopingfrågor vid Huddinge sjukhus.
Kompetenscentrum utvecklar behandlingsprogram för
missbrukare av dopningsmedel. Kompetenscentrum är
för sitt arbete beroende av Dopingjouren och
upphör den försvinner hela verksamheten. Några
möjligheter att repliera på expertis regionalt
eller lokalt finns inte eftersom sådan inte
finns.
Enligt motionärerna anger regeringen i
propositionen att frågor om dopningsmedel och
missbruket av dessa medel tas upp i utbildningen
av olika yrkesgrupper i varierande mån. I
propositionen framhålls vikten av att berörda
studenter och yrkesgrupper erhåller kontinuerlig
kunskap och kompetens inom området genom
fortbildnings- och vidareutbildningsinsatser.
Detta har också påtalats av Riksidrottsförbundet
som anser att jourens framtid bör tryggas med
statliga medel på grund av dess viktiga funktion
för kunskapsinsamlande. Eftersom Dopingjouren är
av vikt för såväl utbildning och forskning som
för hälso- och sjukvården hemställer motionärerna
att staten tar upp förhandlingar med
Landstingsförbundet om hur Dopingjourens framtid
skall kunna tryggas.
I motion Kr20 av Eva Johansson och Ingela Thalén
(båda s) begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
insatser som medger fortsatt verksamhet vid
Dopingjouren vid Huddinge sjukhus. Motionärerna
pekar på att regeringen i propositionen
understryker vikten av att arbetet mot dopning
förstärks. Dopingjouren har under många år
fungerat som en kunskaps- och rådgivningscentral
för hela landet. Kunskapen om dopning och hur
skador efter missbruk av dopningsmedel kan
lindras är för liten i många delar av t.ex.
sjukvården, skolan, polisen och socialtjänsten.
Den samlade kunskap som finns vid Dopingjouren är
ett stöd i det nödvändiga arbetet med att bygga
upp tillräckliga kunskaper. Många enskilda, både
missbrukare och deras vänner och anhöriga, får
också hjälp och stöd av Dopingjouren.
Dopingjouren har under årens lopp finansierats
på olika sätt, bl.a. genom anslag från
Folkhälsoinstitutet. Detta anslag upphör vid
årsskiftet 1999/2000 och någon ny finansiering är
inte ordnad. Det betyder att jouren läggs ner vid
årsskiftet, vilket i sin tur innebär stor risk
för att den kompetens om byggts upp runt jouren
skingras, om man inte snart får besked om en
fortsatt verksamhet.
Motionärerna anser att det är av största vikt
att Dopingjourens verksamhet kan fortsätta till
dess att t.ex. sjukvården, skolan, polisen och
socialtjänsten i olika delar av landet har hunnit
bygga upp den kompetens som krävs för att
upptäcka dopning och ge god vård och ett bra stöd
för den som genom dopningsmissbruk drabbas av
skador.
Tidigare behandling
Dopingjouren behandlades i proposition 1998/99:3
Åtgärder mot dopning. Regeringen anförde (s. 44)
att det är angeläget att FHI följer utvecklingen
när det gäller dopningsmissbruket i samhället.
Det finns dock inte skäl att ålägga institutet
ytterligare uppgifter avseende denna fråga. När
det gäller frågan om jourens framtid skall
tryggas med statliga medel redovisade regeringen
att FHI gjort bedömningen att den regionala och
lokala kompetensen i dopningsfrågor ökat och att
en finansiering från institutets sida av en
jourtelefon för dopningsfrågor inte kan motiveras
med hänsyn till de insatsprioriteringar som
institutet måste göra. Regeringen fann mot
bakgrund härav inte tillräckliga skäl för att
Dopingjouren skulle stödjas ekonomiskt av staten.
Utskottet anförde i betänkande 1998/99:SoU5
kontroll av syntetiska droger och åtgärder mot
dopning bl.a. följande (s. 8).
Dopingjouren är en telefonjour som funnits på
Huddinge sjukhus sedan oktober 1993 och som är
öppen för allmänheten i hela landet. Verksamheten
bedrivs i Stockholms läns landstings regi och
finansieras för närvarande av Pharmacia & Upjohn
AB. Verksamheten är främst avsedd att besvara
allmänhetens frågor om bl.a. riskerna med bruket
av dopningsmedel. Avsikten är även att kontakt
skall förmedlas med specialister inom sjukvården
för uppföljning av dopningrelaterade problem.
Vid Huddinge sjukhus, kompetenscentrum för
dopningsfrågor, pågår för närvarande ett
treårigt projekt som finansieras av Stockholms
läns landsting och som syftar till att samla
kunskap till ett behandlingsprogram för
missbrukare av dopningsmedel. Vid centret görs
bl.a. psykiatriska bedömningar och tas blodprov
varefter patienterna hänvisas till specialister
och följs upp under två år. De som behandlas vid
centret har i regel hänvisats dit efter kontakt
med Dopingjouren.
Utskottet anförde i sin bedömning följande (s.
9).
Enligt utskottets mening är det av vikt att den
erfarenhet, kompetens och kunskap som finns vid
Dopingjouren tas till vara i framtiden. Det kan
ifrågasättas om inte verksamheten skulle kunna
samordnas med annan upplysningsverksamhet av
liknande karaktär.
Utskottet delar den bedömning som görs i
propositionen om finansiering av Dopingjouren.
Utskottet avstyrkte motionerna (fp). En
reservation i frågan fogades till betänkandet (v,
mp och fp). Riksdagen följde utskottet ( rskr.
1998/99:139).
Utskottets bedömning
Dopingjouren har under många år fungerat som en
kunskaps- och rådgivningscentral för hela landet.
Kunskapen om dopning och hur skador efter
missbruk av dopningsmedel kan lindras är måhända
inte tillräcklig inom alla berörda
samhällsområden. Den samlade kunskap som finns
vid Dopingjouren innebär ett stöd i arbetet med
att bygga upp tillräckliga kunskaper på området.
Utskottet vidhåller att det är av vikt att den
erfarenhet, kompetens och kunskap som finns vid
Dopingjouren tas till vara även i framtiden.
Utskottet har tidigare ifrågasatt om inte
verksamheten skulle kunna samordnas med annan
upplysningsverksamhet av liknande karaktär.
Verksamheten vid Dopingjouren spelar enligt
utskottets mening en mycket viktig roll för att
komma till rätta med missbruk och spridning av
dopningsmedel. Utskottet noterar att regeringen
nyligen i proposition 1998/99:115 På ungdomars
villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa
och framtidstro har uttalat att Dopingjouren i
det förebyggande arbetet på området har en stor
betydelse för hela landet (s. 53). Utskottet
delar denna bedömning och förutsätter därmed att
regeringen noga följer frågan om Dopingjourens
framtid.
Motionerna Kr20 (s), Kr23 (m) yrkande 2 delvis,
Kr26 (fp) yrkande 7 delvis, Kr27 (c) yrkande 4
och Kr28 (kd) yrkande 5 delvis är till viss del
tillgodosedda och bör avstyrkas.
Dopinglaboratoriet vid Huddinge sjukhus
I regeringens proposition anförs under avsnittet
antidopningsarbete beträffande Dopinglaboratoriet
i Huddinge att det är en viktig verksamhet som
bedrivs vid laboratoriet. Genom kriminaliseringen
av bruket av dopningsmedel kommer polisen att
behöva anlita expertis för att analysera prover
vid misstanke om brott. Polisen kan då köpa
tjänster av Dopinglaboratoriet. Därmed kommer
laboratoriet att få än större betydelse.
Regeringen anser därför inte att ansvaret för
Dopinglaboratoriet nu bör bli föremål för
ytterligare prövning. Sannolikt leder
kriminaliseringen till ett ökat antal
beställningar av analyser och därmed en stabilare
bas för laboratoriet och dess verksamhet.
I motion Kr23 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
antidopning (yrkande 2 delvis). Motionärerna
framför att i regeringens idrottspolitiska
proposition återkommer inte Idrottsutredningens
förslag om Dopinglaboratoriets finansiering. Där
konstateras visserligen att det är en viktig
verksamhet som bedrivs vid laboratoriet och att
den dessutom kommer att få än större betydelse.
Trots det anser man att ansvaret för
Dopinglaboratoriet för närvarande inte bör
omprövas.
Enligt motionärerna hoppas regeringen att ett
ökat antal beställda analyser från polisen ska
garantera Dopinglaboratoriets ekonomiska bas. Det
finns emellertid ingenting som tyder på att så
skulle bli fallet. Ett dopninglaboratorium kan på
grund av de dyra analyserna knappast bli
självförsörjande. Tvärtom finns en uppenbar risk
att avsaknaden av ekonomiska garantier leder till
att laboratoriet får stänga, eller i alla fall
tvingas skära ner ambitionerna och därmed mista
sin viktiga IOK-ackreditering.
I motion Kr28 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att hitta en
permanent lösning för Dopinglaboratoriet i
Huddinge (yrkande 5 delvis). I motionen anförs
att det är förvånande att regeringen inte ger
Dopinglaboratoriet större uppmärksamhet.
Dopinglaboratoriet är ackrediterat av
Internationella Olympiska Kommittén och av hög
klass. Regeringen konstaterar också att den
verksamhet som bedrivs vid laboratoriet är
viktig, men vill inte att ansvaret för
verksamheten omprövas. I stället utgår man från
att polisen i framtiden kommer att behöva köpa
expertis för att analysera prover. På detta sätt
räknar regeringen med att laboratoriet kommer att
finansieras. Motionärerna menar att detta är en
alltför osäker lösning och vill inte riskera att
laboratoriet tvingas att stänga. Om regeringen
menar allvar med sitt tal om en förstärkning av
kampen mot dopning borde den, enligt
motionärerna, också verka aktivt för att hitta en
permanent lösning för Dopinglaboratoriet.
I motion Kr27 Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs
att riksdagen ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Dopinglaboratoriet i Huddinge
(yrkande 3). Motionärerna anför att
Dopinglaboratoriet är internationellt i toppklass
och det är godkänt av Internationella Olympiska
Kommittén. Trots att regeringen konstaterar att
verksamheten vid laboratoriet är viktig så
fullföljs inte förslaget i Idrottsutredningen att
låta utgiftsområdet för hälso- och sjukvård
ansvara för att ett fullgott dopningslaboratorium
finns. Enligt motionärerna är det högst tveksamt
att likt regeringen förlita sig till att polisen
efter kriminaliseringen av dopning beställer
flera tester från Huddinge och därmed förbättrar
laboratoriets finansiering. För att långsiktigt
klara att stärka antidopningsarbetet måste ett
högklassigt laboratorium enligt motionärernas
uppfattning finnas i Sverige. Därför bör
Idrottsutredningens förslag i denna del
förverkligas. Detta bör ges regeringen till
känna.
I motion Kr26 av Lennart Kollmats m.fl. (fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
Dopinglaboratoriet (yrkande 7 delvis).
Motionärerna anför att i regeringens
presskommentar till den idrottspolitiska
propositionen sägs att man föreslår en
förstärkning av insatserna mot dopning. Detta
påstående åtföljs inte av några konkreta förslag.
Menar man allvar bör ett första steg vara att
garantera Dopinglaboratoriets fortsatta existens.
Tidigare behandling
Även verksamheten vid Dopinglaboratoriet berördes
i proposition 1998/99:3 Åtgärder mot dopning.
Regeringen anförde bl.a. följande (s. 62 f.).
Möjligheterna att påvisa förekomst av (detektera)
olika medel är av stor vikt för beslut om
eventuella sanktioner. Tillförlitligheten i
analysresultaten har därför mycket stor betydelse
från rättssäkerhetssynpunkt och är beroende av
förfarandet vid provtagningen, säkerheten vid den
kemiska analysen och tolkningen av
analysresultaten. I Sverige utförs det största
antalet analyser av Dopinglaboratoriet,
avdelningen för Klinisk Farmakologi, Huddinge
Sjukhus. Laboratoriet står under Stockholms läns
landstings ansvar och finansieras genom de
intäkter analysverksamheten inbringar. År 1985
ackrediterades laboratoriet av Internationella
Olympiska Kommittén (IOK). De flesta analyserna
sker för Riksidrottsförbundets (RF:s) räkning. RF
har i avtal med laboratoriet förbundit sig att
beställa ett visst antal analyser till ett visst
pris. Under år 1997 genomfördes vid
Dopinglaboratoriet 2 300 sådana analyser till en
kostnad av 1 300 kr per analys. Utöver det
genomför laboratoriet ett antal analyser av
tester vid internationella idrottsmästerskap i
Sverige. Dessutom har laboratoriet även uppdrag
från bl.a. sociala myndigheter,
ungdomsmottagningar, skolhälsovård, socialtjänst,
sjukhus, kriminalvård och näringslivets
drogtestverksamhet. Vid Rättsmedicinalverkets
rättskemiska avdelning i Linköping utförs också
sedan några år tillbaka analyser för att spåra
dopningsmedel.
Dopinglaboratoriets verksamhet berördes kort i
propositionen under regeringens skäl till en
kriminalisering av bruket av dopningsmedel.
Därvid anfördes bl.a. (s. 73) att
Riksidrottsförbundet i en skrivelse till
regeringen redogjort för den stora betydelsen av
denna verksamhet, men också uttryckt oro för att
minskade intäkter skulle medföra svårigheter för
laboratoriet att upprätthålla en hög kvalitet.
Regeringen delade uppfattningen att detta är en
viktig verksamhet. Genom kriminaliseringen av
bruket av dopningsmedel kunde den dessutom få
ännu större betydelse. Regeringen gjorde
bedömningen att kriminaliseringen kunde komma att
leda till en viss ökning av antalet analysuppdrag
för Dopinglaboratoriet. Om så blev fallet borde
detta innebära att förutsättningarna för
laboratoriets verksamhet kunde förbättras.
Några motioner rörande laboratoriets verksamhet
väcktes inte då propositionen 1998/99:3
behandlades av riksdagen.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets mening är även verksamheten vid
Dopinglaboratoriet, Huddinge sjukhus,
betydelsefull i arbetet mot dopningsmissbruket i
samhället. Det är därför angeläget att
laboratoriet har möjlighet att fortsätta med sitt
arbete. Från och med den 1 april 1999 gäller ny
lagstiftning på dopningsområdet, innefattande
bl.a. en kriminalisering av bruket av
dopningsmedel. Utskottet instämmer i regeringens
bedömning att kriminaliseringen av bruket av
dopningsmedel kan leda till att laboratoriets
betydelse ökar och även till att laboratoriet ges
ett större antal analysuppdrag. Detta kan
innebära att de ekonomiska förutsättningarna för
laboratoriets verksamhet kan komma att
förbättras. Utskottet utgår från att frågan om
laboratoriets framtid noga kommer att följas.
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris
Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine
Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht
Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson
(kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Thomas Julin
(mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann
(fp) och Tullia von Sydow (s).
Avvikande meningar
1 Dopingjouren
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Thomas Julin
(mp) och Kerstin Heinemann (fp) anser att
utskottets bedömning under rubriken Dopingjouren
vid Huddinge sjukhus bort ha följande lydelse:
Dopingjouren har under många år fungerat som en
kunskaps- och rådgivningscentral för hela landet.
Utskottet konstaterar att Dopingjouren för
närvarande finansieras av läkemedelsföretaget
Pharmacia & Upjohn. Det åtagandet upphör i och
med utgången av 1999 och någon ny finansiering är
inte ordnad. Det betyder att jouren läggs ner vid
årsskiftet, vilket i sin tur innebär stor risk
för att den kompetens om byggts upp runt jouren
skingras, om man inte snart får besked om en
fortsatt verksamhet. Dopingjouren samverkar med
det landstingsfinansierade Kompetenscentrum för
dopingfrågor vid Huddinge sjukhus.
Kompetenscentrum utvecklar behandlingsprogram för
missbrukare av dopningsmedel och är för sitt
arbete beroende av Dopingjouren. Upphör jouren
försvinner även centrumets verksamhet. Eftersom
Dopingjouren är ett stöd i det nödvändiga arbetet
med att bygga upp tillräckliga kunskaper på
dopningsområdet och av vikt för såväl utbildning
och forskning som för hälso- och sjukvården anser
utskottet att staten bör ta upp förhandlingar med
Landstingsförbundet om hur Dopingjourens framtid
skall kunna tryggas.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av
motionerna Kr 20 (s) och Kr26 (fp) yrkande 7
delvis bör ge regeringen detta till känna.
2 Dopinglaboratoriet
Kerstin Heinemann (fp) anser att utskottets
bedömning under rubriken Dopinglaboratoriet vid
Huddinge sjukhus bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen i sin
presskommentar till den idrottspolitiska
propositionen uttalat att man föreslår en
förstärkning av insatserna mot dopning. Detta
påstående åtföljs inte av några konkreta förslag.
Ett första steg bör enligt utskottets mening vara
att garantera Dopinglaboratoriets fortsatta
existens.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av
motion Kr26 (fp) yrkande 7 delvis bör ge
regeringen detta till känna.