I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från allmänna motionsti-
den hösten 1999.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av ett motionsyrkande (kd)
som sin mening skall ge regeringen till känna att det är angeläget att den av
regeringen aviserade utredningen om arkivväsendet snarast påbörjas.
Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden som behandlar Svenska Emi-
grantinstitutet i Växjö, nya landsarkiv i Växjö och Norrbotten, digitalisering
m.m. vid Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) samt frågan om att
säkra det elektroniska kulturarvet.
I betänkandet har 3 reservationer tagits in.
Motioner
1999/2000:Kr224 av Tomas Eneroth och Carina Adolfsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av statsbidrag till Svenska Emigrantinstitutet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Emigrantinstitutets förutsättningar att fullfölja och utveckla sitt
uppdrag.
1999/2000:Kr246 av Eskil Erlandsson och Erik Arthur Egervärn (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett landsarkiv i Växjö.
1999/2000:Kr247 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om landsarkiv i Norrbotten.
1999/2000:Kr248 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ökat fast
statligt anslag till SVAR i Ramsele.
1999/2000:Kr249 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medverkan i
förslaget om ett storskaligt digitaliseringsprojekt.
1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av det statliga arkivväsendet.
1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett handlingsprogram för
hur arkiven skall bli fullständiga då post går via e-post och information dato-
riseras.
Utskottet
Svenska Emigrantinstitutet
I motion Kr224 (s) önskar motionärerna att fördelningen av statsbidraget till
Svenska Emigrantinstitutet skall gå via Kulturdepartementet i stället för via
Riksarkivet (yrkande 1) samt att riksdagen som sin mening skall ge regering-
en till känna vad Emigrantinstitutets uppdrag omfattar (yrkande 2).
Fram till budgetåret 1988/89 erhöll Svenska Emigrantinstitutet statsbidrag
från medel som disponerades av regeringen (dåvarande Utbildningsdeparte-
mentet, anslaget F 30, Bidrag till vissa arkiv). Från och med budgetåret
1988/89 är det Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv som förmedlar statsbi-
draget till Emigrantinstitutet (440 000 kronor för år 2000, anslaget F 1),
vilket framgår av 16 § förordningen (1995:679) med instruktion för Riksar-
kivet och landsarkiven. Motionärerna anser att en återgång till den tidigare
ordningen vore lämplig eftersom Svenska Emigrantinstitutets uppdrag, så-
som det uttrycks i den bakomliggande stiftelsens ändamål, inte bara omfattar
arkivverksamhet.
Utskottet vill med anledning av motionen redovisa följande. Institutet drivs
av Stiftelsen Svenska Emigrantinstitutet vars ändamål är att befrämja kun-
skap om den svenska utvandringens historia och verka för forskning på detta
område. I detta syfte har institutet att hålla arkiv, bibiliotek och register ö
källmaterialet, samt att vårda och utveckla Utvandrarnas hus och dess sam-
lingar. Institutet skall även arbeta för att svenska utvandrares ättlingar når
fördjupad kontakt med sin ursprungliga hembygd. I samverkan med Växjö
universitet skall Svenska Emigrantinstitutet vidare verka för forskning kring
internationell migration. Att Svenska Emigrantinstitutet bedriver en verk-
samhet som staten har kunskap om och värdesätter, visar sig i att institutet
sedan många år erhåller statsbidrag. I avvaktan på utredningen av arkivverk-
samhet finner inte utskottet anledning för riksdagen att ändra på den ordning
för bidragsfördelningen som varit i bruk sedan budgetåret 1988/89, varför
motionsyrkandena avstyrks.
Nya landsarkiv
I motionerna Kr246 (c) och Kr247 (s) önskar motionärerna att riksdagen
uttalar sig för inrättande av nya landsarkiv i Växjö respektive Norrbotten.
Yrkanden om nya landsarkiv har vid ett antal tillfällen avstyrkts med hän-
visning till Riksarkivets ansvar som sektorsmyndighet när det gäller att pla-
nera för nya landsarkiv (senast i bet. 1998/99:KrU4 s. 3). Utskottet står fast
vid denna uppfattning och avstyrker sålunda motionerna Kr246 (c) och
Kr247 (s).
Frågor rörande Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR)
I motion Kr248 (s) framhålls vikten av fasta statliga anslag till Svensk ar-
kivinformation i Ramsele (SVAR). I motion Kr249 (s) önskar motionärerna
att riksdagen uttalar sig för ökad statlig medverkan i ett storskaligt digitali
ringsprojekt.
Motionärerna bakom Kr248 (s) anser att, eftersom tekniken med mikrofilm
successivt kommer att behöva kompletteras med och ersättas av digitalisera-
de medier, måste rekryteringen av personal kunna tillfredsställa de nya krav
på kompetens som IT-utvecklingen ställer. För att säkra en sådan övergång
krävs bättre ekonomiska förutsättningar, och motionärerna anför sålunda att
SVAR behöver ett fast statligt anslag om ca 10 miljoner kronor, exklusive
lönebidragsanställningar.
I motion Kr249 (s) framhåller motionärerna att den digitala tekniken rätt
tillämpad kan befrämja effektiviserad forskning och mer lättillgänglig sam-
hällsinformation. Förutsatt att SVAR digitaliseras, skulle SVAR som infor-
mationsföretag ha goda möjligheter att dessutom bidra till den regionala
utvecklingen i det egna länets glesbygdsområden. Motionärerna önskar se
ökad statlig medverkan i det digitaliseringsprojekt som pågår sedan år 1996,
och som i dag finansieras av Kramfors kommun, Länsstyrelsen i Västernorr-
lands län samt Riksarkivet genom SVAR.
Utskottet lämnade en ingående redovisning för SVAR:s verksamhet vid
föregående riksmöte. Utskottet kan konstatera att SVAR utöver sin insats på
kulturens område även har en avsevärd arbetsmarknads- och regionalpolitisk
betydelse. Utskottet understryker att SVAR:s berättigande som arkivinstitu-
tion dock inte är avhängigt av dess goda effekter på arbetsmarknads- och
regionalpolitikens område. Utskottet anser att arkivets fortsatta arbete med
digitalisering är betydelsefullt, i synnerhet som det ökar tillgängligheten til
arkivmaterialet. Även regeringen framhåller det angelägna i att Riksarkivet
också fortsättningsvis ger hög prioritet åt arbetet med digitalisering och
informationsteknik inom det statliga arkivväsendet, och i regleringsbrevet
finns angivet att Riksarkivets återrapporteringsansvar bl.a. omfattar arbetet
med digitalisering (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 98; Regleringsbrev för
år 2000 s. 69).
SVAR är en byrå inom Riksarkivet, och det ankommer följaktligen på
myndigheten att själv sköta avvägningen av resurser mellan de olika verk-
samhetsgrenarna, samt att fördela anslaget inom ramarna för tillgängliga
resurser och enligt de mål för arkivverksamheten som antagits av riksdag och
regering. (För en mera ingående beskrivning av SVAR:s verksamhet jämte
dess förhållande till Riksarkivet, se bet. 1998/99:KrU4 s. 3). Av detta skäl
avstyrker utskottet motionerna Kr248 (s) och Kr249 (s).
Utvärdering av det statliga arkivväsendet
I motion Kr313 (kd) framhålls det angelägna i att den av regeringen avisera-
de utvärderingen av det statliga arkivväsendet snarast kommer till stånd
(yrkande 3). Motionärerna pekar på arkivens omistliga roll för att vårda,
bevara och tillgängliggöra det nationella kulturarvet samt behovet av en
omfattande och oberoende utvärdering av det statliga arkivväsendet. Motio-
närerna uttrycker uppskattning för att regeringen insett detta behov, men
anser samtidigt att senfärdigheten i behandlingen av frågan är anmärknings-
värd.
Under föregående riksmöte bedömde utskottet det som motiverat att rege-
ringen överväger formerna för och omfattningen av en utredning av arkiv-
verksamheten. I en skrivelse till regeringen år 1998 föreslog även Riksda-
gens revisorer (RR) att regeringen skulle ta initiativ till en mera omfattande
granskning av arkivvården. I budgetpropositionen för år 2000 (prop.
1999/2000:1 utgiftsområde 17 s. 99) anges att Regeringskansliet mot bak-
grund av utskottets och RR:s synpunkter arbetar med att ta fram direktiv till
en utvärdering av det statliga arkivväsendet. Enligt vad utskottet inhämtat
från Kulturdepartementet kommer inte något beslut om direktiven att fattas
före riksmötets slut sommaren 2000.
Arkivlagen har varit i kraft i snart nio år, och arkivens arbetssituation har
förändrats, bl.a. beroende på den snabba tekniska utvecklingen och ökade
mängder material, en utveckling som i grunden ändrar arkiveringens beting-
elser. Utskottet finner det därför mycket angeläget att den aviserade utred-
ningen om arkivväsendet snarast påbörjas. Detta bör riksdagen med anled-
ning av motion Kr313 (kd) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
Frågan om att säkra det elektroniska kulturarvet
I motion Kr314 (fp) föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till et
handlingsprogram för hur arkiven skall bli fullständiga då post går via e-post
och stora mängder information dokumenteras elektroniskt (yrkande 11).
Motionärerna påpekar att när en allt större del av det samtida informations-
flödet, och därmed kulturarvet, finns i elektronisk form löper det risk att gå
förlorat.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Lagen
(1993:1392) om pliktexemplar av dokument (pliktexemplarslagen) har som
ändamål att trygga svenskt kulturarvs bevarande för eftervärlden, samt att
befrämja medborgarnas kunskap om sitt samhälle. Den lagstadgade leve-
ransplikten omfattar den typ av elektroniska dokument som finns i fixerad
form (t.ex. cd-rom, disketter, videogram och fonogram), men däremot inte
information vilken görs tillgänglig via on-line-förbindelse (t.ex. e-post).
Problemet har tidigare uppmärksammats i motion 1994/95:Kr217 (s). Med
anledning av denna tillstyrkte ett enhälligt kulturutskott förslaget om en
förutsättningslös översyn av pliktexemplarslagen (bet. 1995/96:KrU4). Riks-
dagen följde utskottets förslag (rskr. 1995/96:60). År 1996 tillsatte regering-
en en utredning med detta uppdrag. Utredningsförslaget "E-plikt. Att säkra
det elektroniska kulturarvet" (SOU 1998:111) har remissbehandlats, och
remissvaren sammanställs för närvarande inom Utbildningsdepartementet.
Enligt vad utskottet inhämtat från Utbildningsdepartementet kan förslag i
frågan komma att läggas fram för riksdagen i anslutning till kommande
forskningsproposition.
Senare års ökade möjligheter till digitalisering av material och motsvaran-
de söksystem har väsentligt förbättrat tillgängligheten till arkivmaterial. Den
snabba utvecklingen av elektronisk dokumentation och kommunikation kan
dock medföra en risk för att en betydande del av det elektroniska kulturarvet
går förlorad, vilket kräver skyndsamma åtgärder. I budgetpropositionen för
år 2000 anger regeringen också arbetet med att utveckla den statliga arkiv-
verksamheten för hantering av digitalt material som ett prioriterat område
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 17 s. 98). Av Riksarkivets årsredovisning för år
1998 framgår vidare att myndigheten genomför en rad projekt både vad avser
digitalisering och bevarande. Enligt vad utskottet inhämtat har en projekt-
grupp tillskapats inom myndigheten, vars uppgift är att sörja för frågan om
elektroniskt långsiktigt bevarande inom Arkivverket.
Med hänvisning till den snabba tekniska utvecklingen på området och ris-
ken för att oersättliga delar av kulturarvet skulle kunna gå förlorade, utgår
utskottet från att beredningen av resultaten från E-pliktsutredningen påskyn-
das, och självfallet även samordnas med det arbete som sker inom Riksarki-
vet. Mot bakgrund av att beredningen inte är slutförd avstyrks motion Kr314
(fp) yrkande 11.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Svenska Emigrantinstitutet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr224,
2. beträffande nya landsarkiv
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr246 och 1999/2000:
Kr247,
res. 1 (c)
3. beträffande frågor rörande Svensk arkivinformation i Ram-
sele (SVAR)
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr248 och 1999/2000:
Kr249,
res. 2 (c)
4. beträffande utvärdering av det statliga arkivväsendet
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr313 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande frågan om att säkra det elektroniska kulturar-
vet
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Agneta
Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal
(s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Anne-Katrine Dunker
(m).
Reservationer
1. Nya landsarkiv (mom. 2)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Nya landsarkiv som
börjar med "Yrkanden om" och slutar med "Kr247 (s)" bort ha följande
lydelse:
Växjö uppfyller väl de kriterier för etablerande av landsarkiv som satts upp
av Riksarkivet. Staden har ett universitet som genom sin omfattande utbild-
ning inom historieämnet har stort behov av att ha arkivmaterial tillgängligt.
Det offentliga materialet från Småland är i dag arkiverat vid Landsarkivet i
Vadstena och genom bristande kommunikationer svårt att nå. Växjö är vidare
residensstad och stiftsstad med ett mycket anrikt stifts- och landsbibliotek.
Orten är centralt belägen i Småland, och i länet finns en väl utbyggd samver-
kan mellan olika arkivbildare i Kronobergs läns arkivförbund. I Växjö finns
också Svenska Emigrantinstitutet.
Utskottet anser mot denna bakgrund att skälen för en etablering av ett
landsarkiv i Växjö är mycket starka. Riksdagen bör med bifall till motion
Kr246 (c) som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande nya landsarkiv
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr246 och med avslag
på motion 1999/2000:Kr247 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
2. Frågor rörande Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR)
(mom. 3)
Birgitta Sellén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågor rörande Svensk
arkivinformation i Ramsele (SVAR) som börjar med "Utskottet lämnade"
och slutar med "Kr249 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Kr249 (s) att den di-
gitala tekniken rätt tillämpad kan befrämja effektiviserad forskning och mer
lättillgänglig samhällsinformation. Som digitaliserat företag skulle SVAR ha
goda möjligheter att bidra till den regionala utvecklingen i det egna länets
glesbygdsområden. Utskottet anser därför att det behövs en ökad statlig
medverkan i det digitaliseringsprojekt som pågår inom SVAR sedan år 1996.
Utskottet anser att arkivets fortsatta arbete med digitalisering är betydelse-
fullt, i synnerhet som det ökar tillgängligheten till arkivmaterialet. Vad ut-
skottet anfört om ökat stöd till SVAR:s digitalisering bör riksdagen med
bifall till motion Kr249 (s) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande frågor rörande Svensk arkivinformation i Ramsele
(SVAR)
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr249 och med avslag
på motion 1999/2000:Kr248 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Frågan om att säkra det elektroniska kulturarvet (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och Len-
nart Kollmats (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Frågan om att säkra det
elektroniska kulturarvet som börjar med "Utskottet vill" och slutar med
"yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Kr314 (fp) kommer väsentliga delar av kulturarvet att
göras tillgängliga på elektroniska nätverk. Varje dag läggs nya delar till dett
vårt gemensamma kulturarv, men den allt snabbare datoriseringen kan sam-
tidigt vara ett hot. Skriftlig information försvinner genom att den endast
hamnar i datorer via e-post, som sedan raderas. Ett tomrum i kulturarvet
uppstår. Ett handlingsprogram för att minimera riskerna måste snarast tas
fram.
Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör ta fram ett hand-
lingsprogram för hur arkiven skall bli fullständiga då post går via e-post och
information digitaliseras. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr314
(fp) yrkande 11 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande frågan om att säkra det elektroniska kulturarvet
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Kr314 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.