I detta betänkande behandlas proposition 1998/99:124
Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom
totalförsvaret, m.m samt två motioner (kd resp. mp)
som väckts med anledning av propositionen och en
motion från allmänna motionstiden 1999/2000. I
propositionen behandlas vissa frågor som har
aktualiserats till följd av beslutet om ändrade
relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m.
år 2000. Det gäller frågor om statligt stöd till
trossamfunden och om samfundens medverkan inom
totalförsvaret. En lag om stöd till trossamfund
föreslås. Vidare föreslås med anledning av
stat-kyrkareformen följdändringar i en rad lagar.
Stöd till trossamfund skall kunna lämnas i form av
statsbidrag och statlig avgiftshjälp till
registrerade trossamfund. Målet för stödet skall
vara att bidra till att skapa förutsättningar för
trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt
inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst,
själavård, undervisning och omsorg. Stödet skall
endast få lämnas till trossamfund som bidrar till
att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande
värderingar och som är stabila och har egen
livskraft. Regeringen skall bestämma vilka
trossamfund som kan få bidrag av staten. Om ett
samfund får avgiftshjälp skall detta beaktas vid
fördelningen av statsbidrag.
Svenska kyrkans skyldigheter att vidta
beredskapsförberedelser i fråga om
begravningsverksamheten och förvaltningen av de
kyrkliga kulturminnena föreslås vara
offentligrättsligt reglerade även i framtiden.
Lagförslagen avses i huvudsak träda i kraft den 1
januari 2000.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
samtliga tre motioner. Tre reservationer (kd resp.
mp) och ett särskilt yttrande (v) har avgetts.
Propositionen
1998/1999:124, vari yrkas att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. lag om stöd till trossamfund,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
4. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291),
5. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),
6. lag om ändring i lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer
m.fl.,
7. lag om ändring i lagen (1975:689) om
tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,
8. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m.,
9. lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande
av lagar och andra författningar,
10. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),
11. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet
hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och
domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,
12. lag om ändring i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.,
14. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),
15. lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister,
16. lag om ändring i lagen (1992:889) om den
officiella statistiken,
17. lag om ändring i lagen (1992:1403) om
totalförsvar och höjd beredskap,
18. lag om ändring i lagen (1994:261) om
fullmaktsanställning,
19. lag om ändring i lagen (1994:693) om rätt för
kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att
lämna internationell katastrofhjälp och annat
bistånd,
20. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt
försvar,
21. lag om ändring i lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt,
22. lag om ändring i lagen (1994:1811) om
disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.,
23. lag om ändring i säkerhetsskyddslagen
(1996:627),
24. lag om ändring i lagen (1997:158) om
röstlängdsregister,
26. lag om ändring i lagen (1997:998) om ändring i
lagen (1995:743) om aviseringsregister,
27. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling
av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,
28. lag om ändring i lagen (1998:1593) om
trossamfund,
29. lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift
till registrerat trossamfund,
30. lag om ändring i lagen (1999:301) om ändring i
sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 13 kap.
4 §
31. lag om ändring i lagen (1999:640) om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200).
Dessa lagförslag finns i bilaga 1. Propositionen
innehåller därutöver tre lagförslag som har
överlämnats till finansutskottet (2.13), och
skatteutskottet (2.3 och 2.25). Vidare har delar av
ett lagförslag (2.30) överlämnats till
kulturutskottet.
Motionerna
Motioner som väckts med anledning av
propositionen
1999/2000:K1 av Ingvar Svensson m.fl. (kd), vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de grundläggande
principer enligt vilka bidragsfrågor skall prövas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ett gemensamt
råd/forum skall inrättas,
3. att riksdagen beslutar om en
övergångsbestämmelse som innebär att trossamfunden
kan komma in i uppbördssystemet tidigare än år 2001.
1999/2000:K2 av Per Lager m.fl. (mp), vari yrkas att
riksdagen beslutar om sådan ändring i relevant
lagstiftning att Svenska kyrkan och andra
trossamfund/föreningar själva ansvarar för uppbörden
av eventuella avgifter.
Motion från allmänna motionstiden
1999/2000:K306 av Carina Hägg (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att värna
begravningstraditionen.
Yttranden från andra utskott
På konstitutionsutskottets begäran har
kulturutskottet och försvarsutskottet yttrat sig
ärendet. Yttrandena - 1999/2000:KrU3y och
1999/2000:FöU1y - finns i bilagorna 2 och 3.
Utskottet
Bidrag till andra trossamfund än Svenska
kyrkan
Bakgrund
Riksdagen beslutade år 1971 om bidrag till
församlingar inom andra kristna trossamfund än
Svenska kyrkan. Syftet med bidraget borde enligt
kulturutskottet (bet. KrU 1971:15) vara att öka
förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar
att hålla lokaler samt erbjuda religiös service i
form av gudstjänst, själavård och liknande. Efter
hand har kretsen av de som kan erhålla bidrag
utökats med bl.a. Romersk-katolska kyrkan, de
judiska församlingarna, vissa protestantiska och
ortodoxa kyrkor samt islamiska församlingar.
Statsbidraget fördelas av en statlig myndighet,
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund,
enligt förordningen (1989:271) om statsbidrag till
andra trossamfund än Svenska kyrkan. Statsbidrag kan
lämnas för religiös verksamhet och till lokaler för
religiös verksamhet samt till teologiska seminarier
m.m. Bidrag kan endast lämnas till de samfund som
finns angivna i förordningen eller genom associering
samverkar med något av dessa samfund. I
Samarbetsnämnden är de samfund och samverkande organ
som enligt förordningen kan komma i fråga för
statsbidrag representerade. Anslaget för 1999 uppgår
till 55,7 miljoner kronor, varav Samarbetsnämnden
fördelar 52,8 miljoner kronor.
Propositionen
I propositionen framhålls att statens stöd till
trossamfund kommer att ges i två skilda former: dels
som statsbidrag, dels som avgiftshjälp.
Enligt regeringsformen är det en uppgift för det
allmänna att främja bl.a. religiösa minoriteters
möjligheter att behålla och utveckla ett eget
kultur- och samfundsliv. Trossamfunden är generellt
sett samhällsnyttiga organisationer som medverkar i
den ständigt pågående normbildningsprocessen, som är
nödvändig för att upprätthålla och stärka de
grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar
på. När Svenska kyrkan enligt 16 § lagen (1998:1593)
om trossamfund får kostnadsfri avgiftshjälp bör
staten av likställighetsskäl stödja de andra
trossamfunden.
Regeringen föreslår att det stiftas en särskild lag
med föreskrifter om stöd till trossamfund, vari
anges de grundläggande principerna för
bidragsfördelningen. I lagen anges att målet för
stödet skall vara att bidra till att skapa
förutsättningar för trossamfunden att bedriva en
aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i
form av gudstjänst, själavård, undervisning och
omsorg. Större delen av bidraget bör ges i form av
organisationsbidrag. Enligt lagförslaget får
statsbidrag lämnas endast till ett trossamfund som
bidrar till att upprätthålla och stärka de
grundläggande värderingar som samhället vilar på och
är stabilt och har egen livskraft. Regeringen
bestämmer enligt förslaget vilka trossamfund som kan
få statsbidrag. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
fördelning av statsbidrag. Hur fördelningen av
bidragen skall göras i det enskilda fallet bör
regeringen liksom i dag kunna delegera till ett
särskilt fördelningsorgan.
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund
bör även i fortsättningen fördela statsbidraget till
trossamfunden. Till nämnden bör det knytas ett råd
för dryftande av gemensamma frågor av intresse för
kretsen av bidragsberättigade trossamfund. Det finns
enligt regeringen därutöver ett behov av ett
särskilt forum med uppgift att vara ett kontaktorgan
för diskussion av övergripande gemensamma frågor av
intresse både för staten och samfunden. Inrättandet
av ett sådant forum bör därför övervägas.
Vid fördelning av statsbidrag skall det beaktas om
trossamfundet får statlig hjälp med att bestämma,
debitera, redovisa och ta in avgifter.
Motionen
Ingvar Svensson m.fl. (kd) tar i motion K1 upp
frågan om de grundläggande principerna för
statsbidrag. Motionärerna framhåller att det varit
önskvärt att regeringen varit tydligare när det
gäller kriteriet "bidrar till att upprätthålla och
stärka de grundläggande värderingar som samhället
vilar på" och i fråga om när regeringen anser sig
kunna vägra lämna ett bidrag. Motionärerna utgår
ifrån att de kriterier som ställs upp inte strider
mot de stora andliga traditionerna och
världsreligionerna. En inblandning i samfundens
gudstjänstordning vore enligt motionen mycket
olycklig. Detta bör ges regeringen till känna
(yrkande 1).
Motionärerna anser vidare att det till
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund
bör knytas ett sådant råd som enligt propositionen
bör övervägas för dryftande av gemensamma frågor av
intresse både för kretsen bidragsberättigade
trossamfund och staten, och för att vara ett
kontaktorgan för diskussion av gemensamma frågor av
intresse för staten och trossamfunden. Samfunden bör
erbjudas möjlighet att ingå i ett sådant råd, där
exempelvis frågor om samhällets värdegrund och hur
denna skall styrkas bör kunna dryftas. Riksdagen bör
hos regeringen begära förslag till åtgärder för att
inrätta ett gemensamt råd/forum (yrkande 2).
Yttrande från kulturutskottet
Kulturskottet föreslår att konstitutionsutskottet
hemställer att riksdagen antar den föreslagna lagen
om stöd till trossamfund.
Kulturutskottet konstaterar att regeringen i
propositionen understryker att de krav som ställs
upp främst bör vara av formell natur. Regeringen
understryker dock att det också bör ske en prövning
av hur trossamfundet förhåller sig till samhällets
grundläggande värderingar. Detta får enligt
regeringens uppfattning inte innebära att det sker
någon närmare prövning och värdering av samfundets
lära i förhållande till samhällets gemensamma
värdegrund. Regeringen utvecklar sin syn på vad som
bör menas med att "bidra till att upprätthålla och
stärka samhällets grundläggande värderingar". Därvid
nämns bl.a. att trossamfunden bör motverka alla
former av rasism och andra typer av diskriminering
och motverka våld och brutalitet. Samfunden bör
också verka för jämställdhet mellan kvinnor och män
och för att dess medlemmar och betjänade vägleds av
etiska principer som är förenliga med samhällets
grundläggande demokratiska värderingar.
Kulturutskottet anser att motionärernas önskemål att
bidragskraven inte får innebära en inblandning i
samfundens gudstjänstordning är tillgodosett genom
regeringens uttalande att de krav som nämnts och
exemplifierats i propositionen inte innebär något
krav på att samfundens lära eller åskådning skall
utformas i demokratisk ordning. Kulturutskottet
framhåller vad som sägs i propositionen att det inte
bör krävas att beslutsprocessen i samfundet vid
utseendet av exempelvis präster skall vila på
demokratisk grund. Kulturutskottet anser att det
inte är nödvändigt att riksdagen gör något
ytterligare förtydligande i frågan, varför motionen
K1 yrkande 1 bör avstyrkas av
konstitutionsutskottet.
Kulturutskottet anser också att yrkande 2 i
motionen bör avstyrkas. Riksdagen bör enligt
kulturutskottet inte uttala sig om i vilka former
som kontakterna mellan staten och trossamfunden bör
bedrivas. Kulturutskottet förutsätter att regeringen
och samfunden efter en tids erfarenheter av den form
för samverkan som väljs diskuterar om det behöver
göras några ändringar.
Konstitutionsutskottets bedömning
I frågan om grundläggande principer för fördelningen
av statsbidrag har regeringen understrukit att de
krav som uppställs främst bör vara av formell natur.
Det förhållandet att det också skall ske en prövning
av hur trossamfundet förhåller sig till samhällets
grundläggande värderingar får enligt regeringen inte
innebära att det sker någon närmare prövning och
värdering av samfundets lära i förhållande till
samhällets gemensamma värdegrund. Samfundet bör
verka för att dess medlemmar och betjänade vägleds
av etiska principer som är förenliga med samhällets
grundläggande demokratiska värderingar. Däremot
krävs enligt regeringen inte att samfundets lära
eller åskådning skall utformas i demokratisk ordning
eller att beslutsprocessen vid utseende av
exempelvis präster vilar på demokratisk grund.
Konstitutionsutskottet delar kulturutskottets
bedömning att motionärernas önskemål om att
bidragskraven inte får innebära en inblandning i
samfundens gudstjänstordning är tillgodosett genom
regeringens uttalande att de krav som nämns och
exemplifieras i propositionen inte innebär något
krav på att samfundets lära eller åskådning skall
utformas i demokratisk ordning eller att
beslutsprocessen i samfundet vid utseendet av
exempelvis präster skall vila på demokratisk grund.
Konstitutionsutskottet avstyrker därför motion K1
(kd) yrkande 1.
Inte heller finns det enligt
konstitutionsutskottets mening anledning för
riksdagen att göra ett tillkännagivande till
regeringen i frågan om ett gemensamt forum för
frågor av intresse för både staten och kretsen av
bidragsberättigade trossamfund.
Konstitutionsutskottet förutsätter därvid liksom
kulturutskottet att regeringen och samfunden efter
en tids erfarenhet av samverkan tar upp frågan om
behovet av förändringar när det gäller formerna för
kontakter mellan staten och de bidragsberättigade
samfunden. Mot denna bakgrund avstyrker
konstitutionsutskottet motion K1 (kd) yrkande 2 och
tillstyrker regeringens förslag till lag om stöd
till trossamfund, såvitt avser 1-4 §§.
Statlig hjälp vid betalning av avgift till
trossamfund
Propositionen
Statens kostnader för avgiftshjälpen bör enligt
propositionen räknas av från trossamfundens
organisationsbidrag i förhållande till det antal
personer vars avgifter tas in med statlig hjälp.
Statens kostnader har beräknats till 21 kr per
person som omfattas av hjälpen. Även de
förberedelsekostnader som uppkommer hos
Riksskatteverket och som tidigare beräknats till 75
000 kr per samfund bör räknas av från
organisationsbidraget.
Regeringen framhåller att ikraftträdandet av
reglerna om avgiftshjälp är beroende av frågan när
hela stat-kyrkareformen träder i kraft. Vad som
skall gälla har riksdagen redan bestämt genom flera
beslut och dessa ställningstaganden ligger givetvis
fast. Frågan om när avgiftshjälpen skall börja ges
får lösas inom den tidsram som relationsändringen
sätter genom närmare kontakter mellan regeringen,
berörda myndigheter och intresserade samfund. Innan
regeringen beslutar om avgiftshjälp till ett
trossamfund bör det stå klart att både principiella
och praktiska förutsättningar finns för att medge
hjälpen. Att höra Samarbetsnämnden och
Riksskatteverket om ansökningarna kan ge regeringen
kompletterande underlag för beslutet.
Enligt förslaget till lag om ändring i lagen om
trossamfund beslutar regeringen om att ett annat
registrerat trossamfund än Svenska kyrkan skall få
avgiftshjälp och om hjälpen skall upphöra.
Motsvarande bestämmelser i lagen om avgift till
registrerat trossamfund upphävs. Avgiftshjälp får
lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till
att upprätthålla och stärka de grundläggande
värderingar som samhället vilar på, och är stabilt
och har egen livskraft.
Motionerna
I motion K2 av Per Lager m.fl. (mp) begärs att
Svenska kyrkan och andra trossamfund själva skall
ansvara för uppbörden av avgifter. Motionärerna
framhåller att det är svårt göra gränsdragningar i
fråga om vad som skall anses vara trossamfund och
vad som skall anses utgöra livsåskådningsgrupper och
föreningar. Vad kriteriet "upprätthålla och stärka
samhällets grundläggande värderingar" innebär
skiftar med tidsandan och personliga utgångspunkter.
Konsekvenserna av avgiftshjälpen måste rimligen bli
att alla sorters föreningar, som värnar om vårt
samhälles grundläggande värderingar skulle kunna
känna sig kallade att få del av uppbördshjälpen.
Ingvar Svensson m.fl. (kd) begär i motion K1 däremot
att riksdagen beslutar om en övergångsbestämmelse
som innebär att trossamfunden kan komma in i
uppbördssystemet tidigare än år 2001. Motionärerna
hänvisar till att Samarbetsnämnden för statsbidrag
till trossamfund och Sveriges Frikyrkoråd har
framfört att det är otillfredsställande att enbart
Svenska kyrkan får avgiftshjälp före år 2001 och
till att Svenska missionsförbundet anser det viktigt
från likställighetssynpunkt att avgiftshjälpen
börjar tillämpas år 2000 (yrkande 3).
Konstitutionsutskottets bedömning
Riksdagen har vid flera tillfällen tagit ställning
för att staten skall biträda Svenska kyrkan och
andra trossamfund med uppbörd av avgifter. Redan
riksdagens principbeslut år 1995 om ändrade
relationer mellan staten och Svenska kyrkan (bet.
1995/96:KU12) innebar ett ställningstagande för en
sådan ordning. Riksdagen har därefter den 4 juni
1998 (bet. 1997/98:KU20 och slutligt den 18 november
1998 (bet. 1998/99:KU5) beslutat lagen (1998:1593)
om trossamfund, vari föreskrivs att även andra
trossamfund än Svenska kyrkan kan beviljas hjälp med
att ta in avgifterna. Också våren 1999 tog riksdagen
ställning i frågan med anledning av en följdmotion
(mp) till propositionen 1998/99:38 (bet.
1998/99:KU18). Vid de senare tillfällena hänvisade
utskottet till principbeslutet år 1995. Utskottet
gör inte nu någon annan bedömning och avstyrker
motion K2 (mp). Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1998:1593) om
trossamfund och lag om ändring i lagen (1999:291) om
avgift till trossamfund samt lag om stöd till
trossamfund, såvitt avser 5 §.
Riksdagen har beslutat att stat-kyrkareformen skall
träda i kraft den 1 januari år 2000. För att annat
trossamfund än Svenska kyrkan skall erhålla hjälp
med uppbörd av avgifter krävs enligt lagen om
trossamfund, som träder i kraft den 1 januari år
2000, att trossamfundet är registrerat. Enligt
förordningen (1999:731) om registrering av
trossamfund, som i denna del träder i kraft den 1
januari år 2000, skall Kammarkollegiet avgöra frågor
om registrering av trossamfund. Enligt lagen
(1998:291) om avgift till registrerat trossamfund,
som trätt i kraft den 1 oktober 1999, får regeringen
besluta att annat registrerat trossamfund än Svenska
kyrkan skall få uppbördshjälp. Enligt denna lag
skall vidare trossamfunden varje år senast den 3
december till Riksskatteverket lämna de uppgifter
som behövs som underlag för att ta in avgifterna,
bl.a. uppgift om vem som har eller anses ha samtyckt
till att betala avgift.
Det är enligt utskottets mening angeläget att det i
enlighet med principbeslutet uppnås en större
likställighet mellan Svenska kyrkan och andra
trossamfund i samband med stat-kyrkareformen.
Uppgiften att ta in avgiften, som kommer att
behandlas som skatt, är emellertid av ingripande
karaktär. Det är därför angeläget att genomförandet
av den grannlaga uppgiften att hjälpa trossamfunden
med att ta in avgifter inte hastas fram utan
förbereds på ett omsorgsfullt sätt. Riksskatteverket
måste för att kunna klara sin uppgift erhålla de
uppgifter som behövs för att ta in avgifterna under
år 2000 allra senast den 3 december. Dessförinnan
krävs ett beslut av regeringen på grundval av
registreringar som skall göras inom Kammarkollegiet.
Regeringsbeslutet kan kräva känsliga bedömningar i
fråga om de förutsättningar som ges i 16 § lagen om
trossamfund och i fråga om vilken form av samtycke
som krävs i det särskilda fallet. Den tid som
återstår före den 3 december 1999 är enligt
utskottets bedömning så knapp att det kan
ifrågasättas om de beslut som behövs dessförinnan
har förutsättningar att bli tillräckligt noggrant
beredda. I detta sammanhang kan inte heller bortses
från att det kan finnas samfund som ännu inte
slutfört sitt förberedelsearbete eftersom de i
enlighet med det påpekande som Riksskatteverket
gjorde i betänkandet Statlig medverkan vid
avgiftsbetalning (SOU 1997:46, s. 105) räknat med
att uppbördshjälpen inte kommer att lämnas förrän
2001.
Utskottet anser mot denna bakgrund att övervägande
skäl talar för att riksdagen inte beslutar om en
sådan övergångsbestämmelse som begärs i motion K1
(kd) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks
följaktligen.
Trossamfunden och totalförsvaret
Propositionen
De kyrkliga kommunerna och myndigheterna omfattas i
dag av åtskilliga författningar på försvarsområdet.
Detta skall ses mot bakgrund av att Svenska kyrkan
är en del av det allmänna, och de kyrkliga organens
verksamhet till stor del är författningsreglerad.
Beredskapslagstiftningen innebär att bl.a. kyrkliga
kommuner och myndigheter är skyldiga att vidta de
åtgärder som är nödvändiga för att verksamheten
skall kunna bedrivas även under höjd beredskap.
Någon motsvarande skyldighet finns inte i fråga om
andra trossamfund än Svenska kyrkan eller den
verksamhet som bedrivs av privaträttsliga organ inom
Svenska kyrkan.
Enligt regeringens bedömning bör trossamfundens
kunnande och insatser uppmärksammas och tas till
vara inom totalförsvaret även i framtiden. Särskilt
betydelsefulla uppgifter är begravningsverksamhet
och andlig vård. Regeringens förslag innebär att
lagen (1994:1720) om civilt försvar inte skall vara
generellt tillämplig på Svenska kyrkan och dess
organisatoriska delar. Deras skyldighet att vidta
beredskapsförberedelser i fråga om
begravningsverksamheten och de kyrkliga
kulturminnena skall dock vara offentligrättsligt
reglerad. I begravningslagen (1990:1144) föreslås
två nya paragrafer om skyldigheten för församling
att vidta beredskapsförberedelser och om
skyldigheten att lämna vissa uppgifter m.m. om
krigsfångar och andra skyddade personer. Svenska
kyrkans centralstyrelses författningsreglerade
ansvar för ledning och samordning av den kyrkliga
beredskapen bör upphöra. Överstyrelsen för civil
beredskap bör leda och samordna trossamfundens
medverkan inom det civila försvaret i enlighet med
vad Överstyrelsen kommer överens om med Svenska
kyrkan och andra trossamfund. Till Överstyrelsen för
civil beredskap bör knytas ett särskilt råd för
trossamfundens beredskapsfrågor.
En ny paragraf, 15 a §, föreslås i lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m., vari föreskrivs att Svenska
kyrkan och dess organisatoriska delar skall vidta de
beredskapsförberedelser som under höjd beredskap
behövs för vård och underhåll av de kyrkliga
kulturminnena. Bestämmelserna i lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt som avser utredning om
totalförsvarspliktigas personliga förhållanden skall
enligt förslaget inte vara tillämpliga på Svenska
kyrkan och dess organisatoriska delar. Inte heller
skall lagen (1998:938) om behandling av
personuppgifter vara tillämplig på dessa organ.
Totalförsvarets pliktverk skall kunna besluta om
krigsplacering efter framställning från registrerade
trossamfund eller organisatoriska delar av sådana
samfund. Regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer skall få överlämna till registrerade
trossamfund eller organisatoriska delar att besluta
om ledighet och förmåner. Svenska kyrkan och dess
organisatoriska delar skall inte ha rätt att pröva
frågor om disciplinansvar eller åtalsanmälan eller
om ersättningsskyldighet enligt lagen (1994:1811) om
disciplinansvar inom totalförsvaret m.m.
De ändrade relationerna mellan staten och Svenska
kyrkan medför att det behöver göras ändringar i ett
antal andra lagar inom totalförsvarsområdet, det
gäller bl.a. skyldigheten att lämna upplysningar
m.m. om krigsfångar i lagen om civilt försvar samt
bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (1996:627) och
lagen (1993:1403) om totalförsvar och höjd
beredskap.
Yttrande från försvarsutskottet
Försvarsutskottet delar regeringens bedömning att
trossamfundens kunnande och insatser även i
framtiden bör uppmärksammas och tas till vara inom
totalförsvaret. Försvarsutskottet anser att den
andliga vården - här med innebörden själavård och
krishantering - och begravningsverksamheten är
särskilt betydelsefulla områden när det gäller
trossamfundens medverkan inom totalförsvaret.
Försvarsutskottet utgår i från att förutsättningarna
för trossamfundens viktiga verksamhet inom
totalförsvaret inte kommer att förändras med
anledning av de ändrade relationerna mellan staten
och Svenska kyrkan, och har inte något att erinra
mot de följdändringar i lagstiftningen inom
totalförsvaret som regeringen föreslår med anledning
av stat-kyrkareformen.
Yttrande från kulturutskottet
Kulturutskottet har inte något att erinra mot den
föreslagna ändringen av kulturminneslagen i fråga
om offentligrättslig reglering av Svenska kyrkans
och dess organisatoriska delars skyldighet att vidta
beredskapsförberedelser för vård och underhåll av de
kyrkliga kulturminnena.
Konstitutionsutskottets bedömning
I likhet med försvarsutskottet delar
konstitutionsutskottet regeringens bedömning att
trossamfundens kunnande och insatser - särskilt när
det gäller begravningsverksamheten och den andliga
vården - bör uppmärksammas och tas till vara inom
totalförsvaret även i framtiden.
Konstitutionsutskottet tillstyrker regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m., lag om ändring i begravningslagen
(1990:1144), lag om ändring i lagen (1992:1403) om
totalförsvar och höjd beredskap, lag om ändring i
lagen (1994:1720) om civilt försvar, lag om ändring
i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, lag om
ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom
totalförsvaret och lag om ändring i
säkerhetsskyddslagen (1996:627).
Följdändringar med anledning av
stat-kyrkareformen m.m.
I propositionen föreslås ändringar i en rad lagar.
Flera lagändringar innebär att hänvisningar till
kyrkliga kommuner och församlingar m.fl. begrepp
utgår ur lagtexten och att begreppet registrerat
trossamfund införs i vissa lagar. Särbehandlingen av
egendom som förvärvats för kyrkliga ändamål utgår ur
lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
Den föreslagna ändringen i lagen (1976:633) om
kungörande av lagar och andra författningar innebär
att Svenska kyrkans författningssamling inte längre
omfattas av föreskrifterna. Den föreslagna ändringen
i lagen (1992:889) om den officiella statistiken
innebär att den uppgiftsskyldighet, som i dag gäller
för kyrkliga kommuner, i avvaktan på resultatet av
en översyn förs över på Svenska kyrkans
organisatoriska delar. - De föreslagna ändringarna i
lagen (1999:291) om avgift till registrerat
trossamfund och lagen (1998:1593) om trossamfund
innebär bl.a. att begreppet "beräkning" (av avgift)
ändras till "bestämmande" för att överensstämma med
de begrepp som används i skattebetalningslagen.
Ett av ändringsförslagen gäller 1 § lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
(2.13). Detta förslag har överlämnats till
finansutskottet för behandling i samband med
proposition 1999/2000:1, där det ingår ett förslag
till ändring av samma paragraf. Två av lagförslagen
omfattar paragrafer som behandlas av skatteutskottet
i samband med behandlingen av proposition
1999/2000:2 Inkomstskattelagen. Det gäller förslaget
till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m.m. (2.3) samt förslaget
till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) (2.25). Dessa lagförslag har överlämnas
till skatteutskottet.
I proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för
2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och
underhållning föreslås en ändring i bilagan till
sekretesslagen. Propositionen behandlas av
kulturutskottet, och den nu föreslagna ändringen i
sekretesslagens bilaga har överlämnas dit.
Utskottet tillstyrker samtliga kvarvarande
lagförslag och anser att de lagförslag som
överlämnats till andra utskott bör tillstyrkas av
dessa utskott.
När det gäller förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (2.2) bör ikraftträdandet dock
bestämmas till den 31 december 1999 i stället för
den 1 januari 2000. Kommunalskattelagen avses
nämligen upphöra att gälla den 1 januari 2000 men
skall alltjämt tillämpas såvitt avser 2001 och
tidigare års taxeringar.
Begravningstraditionen
Motionen
Carina Hägg (s) framhåller i motion 1999/2000:K306
från allmänna motionstiden vikten av att värna
begravningstraditionen. I motionen understryks att
en utveckling mot att allt fler avlidna jordas utan
ceremonier inte är värdig de avlidna och inte heller
det samhälle vi önskar. Det blir allt vanligare att
avlidna begravs utan begravningsceremoni, gudstjänst
eller utan att någon tar avsked. Det får enligt
motionen inte vara en kostnadsfråga att låta någon
eller några ur personalen vid vårdhem ta avsked av
en vårdtagare.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärens uppfattning att det
finns ett stort värde i begravningstraditionerna. En
utveckling mot att fler avlidna, som inte uttryckt
önskemål om det, begravs utan avskedstagande och
ceremonier är inte önskvärd. Ansvaret för
begravningarna och för de begravningskostnader det
här är fråga om vilar dock i första hand på den
avlidnes dödsbo. Utskottet är inte nu berett att
ställa sig bakom en lösning som skulle innebära att
det allmänna ges ett utökat ansvar för dessa
kostnader eller för att begravningsceremonier kommer
till stånd. Mot denna bakgrund anser utskottet inte
att riksdagen bör göra ett sådant tillkännagivande
till regeringen som begärs i motionen. Motion K306
(s) avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bidrag till andra
trossamfund än Svenska kyrkan
att riksdagen antar regeringens i bilaga 1 intagna förslag
till lag om stöd till trossamfund, såvitt avser
1-4 §§,
2. beträffande fördelningen av stödet
m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K1 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (kd)
3. beträffande lagen om trossamfund
att riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första
stycket övergångsbestämmelserna till
regeringsformen och med avslag på motion
1999/2000:K2 i denna del antar regeringens i
bilaga 1 intagna förslag till lag om ändring i
lagen (1998:1593) om trossamfund med den
ändringen att kommatecknet efter orden
"Regeringen beslutar" i det nya andra stycket i
16 § utgår och det påföljande ordet "om" ersätts
med ordet "att",
res. 2 (mp)
4. beträffande statlig hjälp med betalning
av avgift till trossamfund
att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:K2 i denna del
antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift
till registrerat trossamfund,
b) lag om stöd till trossamfund, såvitt avser 5
§.
res. 2 (mp)
5. beträffande övergångsreglering av
uppbördshjälpen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K1
yrkande 3
res. 3 (kd)
6. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen antar regeringens i bilaga 1 intagna förslag
till
a) lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370), med den ändringen att tidpunkten för
ikraftträdandet bestäms till den 31 december
1999,
b) lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291),
c) lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),
d) lag om ändring i lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer
m.fl.,
e) lag om ändring i lagen (1975:689) om
tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,
f) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastigheter m.m.,
g) lag om ändring i lagen (1976:633) om
kungörande av lagar och andra författningar,
h) lag om ändring i förvaltningslagen
(1986:223),
i) lag om ändring i lagen (1988:97) om
förfarandet hos kommunerna,
förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under
krig och krigsfara m.m.,
j) lag om ändring i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.,
k) lag om ändring i begravningslagen
(1990:1144),
l) lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister,
m) lag om ändring i lagen (1992:889) om den
officiella statistiken,
n) lag om ändring i lagen (1992:1403) om
totalförsvar och höjd beredskap,
o) lag om ändring i lagen (1994:261) om
fullmaktsanställning
p) lag om ändring i lagen (1994:693) om rätt för
kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att
lämna internationell katastrofhjälp och annat
bistånd,
q) lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt
försvar,
r) lag om ändring i lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt,
s) lag om ändring i lagen (1994:1811) om
disciplinansvar inom totalförsvaret m.m.,
t) lag om ändring i säkerhetsskyddslagen
(1996:627),
u) lag om ändring i lagen (1997:158) om
röstlängdsregister,
v) lag om ändring i lagen (1997:998) om ändring
i lagen (1995:743) om aviseringsregister,
x) lag om ändring i lagen (1998:938) om
behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga,
y) lag om ändring i lagen (1999:301) om ändring
i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 13
kap. 4 §,
z) lag om ändring i lagen (1999:640) om ändring
i mervärdesskattelagen (1994:200),
7. beträffande begravningstraditionerna
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K306.
Stockholm den 4 november 1999
På konstitutionsutskottets vägnar
Göran Magnusson
I beslutet har deltagit: Göran Magnusson (s), Pär
Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar
Svensson (kd), Jerry Martinger (m), Mats Berglind
(s), Inger René (m), Kerstin Kristiansson (s), Tommy
Waidelich (s), Mats Einarsson (v), Björn von der
Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager
(mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp),
Britt-Marie Lindkvist (s) och Karin Enström (m).
Reservationer
1. Fördelningen av stödet m.m.(mom. 2)
Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar
med "såvitt avser 1-4 §§" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det behövs ett förtydligande
när det gäller de grundläggande principerna för
prövningen av bidragsfrågor. Målet för statsbidraget
är visserligen välformulerat i propositionen och
överensstämmer väl med trossamfundens egen syn på
vad som är viktigt. Det är emellertid angeläget att
det tydligare anges när ett samfund kan nekas
bidrag. Utskottet vill också understryka att de
kriterier som nu ställs upp för statsbidrag inte får
tillämpas så att det strider mot de stora andliga
traditionerna och världsreligionerna eller så att
det innebär en inblandning i samfundens
gudstjänstordning.
Utskottet anser vidare att staten bör erbjuda
trossamfunden att ingå i ett sådant gemensamt råd
för dryftande av gemensamma frågor som nämns i
propositionen. Detta råd bör enligt utskottets
mening också få funktionen av ett forum för
diskussion av övergripande gemensamma frågor, t.ex.
frågor om samhällets värdegrund och hur denna kan
stärkas. Det bör således inte inrättas två skilda
organ för dessa ändamål. Vad utskottet anfört bör
med bifall till motion K1 yrkandena 1 och 2 ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande fördelningen av stödet m.m.
att riksdagen med bifall motion 1999/2000:K1 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
2. Lagen om trossamfund och statlig hjälp
vid betalning av avgift till trossamfund
(mom. 3 och 4)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Riksdagen har vid" och slutar med
"såvitt avser 5 §" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att inget trossamfund bör få
statens hjälp med att ta in avgifter. Det är enligt
utskottets mening inte möjligt att ange var gränsen
går för vad som skall anses utgöra trossamfund å ena
sidan och livsåskådningsgrupper och föreningar å
andra sidan. Om det utgår hjälp till vissa
föreningar som betecknas som trossamfund finns det
en risk för att alla sorters föreningar som värnar
om vårt samhälles grundläggande värderingar kan
känna sig kallade att få statens uppbördshjälp.
Enligt utskottets mening bör den statliga
uppbördshjälpen inte genomföras och de bestämmelser
som beslutats i detta avseende bör upphävas. Motion
K2 tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande lagen om trossamfund
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K2 i denna del
avslår regeringens i bilaga 1 intagna förslag
till lag om ändring i lagen (1998:1593) om
trossamfund
4. beträffande statlig hjälp vid betalning av
avgift till trossamfund
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K2 i denna del
dels avslår regeringens i bilaga 1 intagna
förslag till lag om stöd till trossamfund,
såvitt avser 5 §, samt lag om ändring i lagen
(1999:291) om avgift till registrerat
trossamfund,
dels antar i bilaga 4 intagna lagförslag.
3. Övergångsreglering av uppbördshjälpen
(mom. 5)
Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Riksdagen har beslutat" och slutar med
"avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att andra
trossamfund likställs med Svenska kyrkan i samband
med relationsändringen den 1 januari 2000. Det kan
inte anses vara en tillfredsställande ordning att
Svenska kyrkan får avgiftshjälp från den tidpunkten
medan andra trossamfund får vänta till år 2001.
Utskottet förordar därför att det införs ett tillägg
till övergångsbestämmelsen i lagen om trossamfund
som föreskriver att lagen gäller även före den 1
januari 2000 i fråga om åtgärder som behövs för att
lagen i sin helhet skall kunna tillämpas fr. o. m.
den dagen.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande övergångsreglering av
uppbördshjälpen
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motion 1999/2000:K1 yrkande 3 i den ordning
som anges i punkt 9 första stycket
övergångsbestämmelserna till regeringsformen
beslutar att punkt 1 övergångsbestämmelserna
till lagen (1998:1593) om trossamfund
kompletteras med orden "och gäller dessförinnan
i fråga om åtgärder som behövs för att lagen i
sin helhet skall kunna tillämpas från och med
den dagen".
Särskilt yttrande
Statlig hjälp vid betalning av avgift till
trossamfund
Kenneth Kvist (v) och Mats Einarsson (v) anför:
Vänsterpartiet har tidigare i
motioner uttryckt uppfattningen att
såväl Svenska kyrkan som andra
religiösa samfund själva bör svara
för uppbörden av sina
medlemsavgifter. Inlemmandet av
självständiga privaträttsliga
organisationer i ett statligt
administrerat uppbördssystem är
enligt vår uppfattning inte
förenligt med grundtankarna bakom
skiljandet av kyrkan från staten.
Vi vidhåller denna ståndpunkt och
vi delar alltså den uppfattning som
uttrycks i motion K2 av Per Lager
m.fl. (mp). Samtidigt kan vi
konstatera att riksdagen tidigare i
övergripande principbeslut avvisat
Vänsterpartiets förslag i detta
avseende och vi har därför i detta
sammanhang avstått från en
upprepning av tidigare
motionsyrkanden. Detta förhindrar
givetvis inte att det vid en senare
tidpunkt kan finnas skäl att åter
väcka frågan om relationen mellan
staten och de religiösa samfunden.
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om stöd till trossamfund
2 Förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
4 Förslag till lag om ändring i
förvaltningsprocesslagen (1971:291)
5 Förslag till lag om ändring i
skadeståndslagen (1972:207)
6 Förslag till lag om ändring i lagen
(1974:174) om identitetsbeteckning för
juridiska personer m.fl.
7 Förslag till lag om ändring i lagen
(1975:689) om tystnadsplikt för vissa
tolkar och översättare
8 Förslag till lag om ändring i lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m.
9 Förslag till lag om ändring i lagen
(1976:633) om kungörande av lagar och andra
författningar
10 Förslag till lag om ändring i
förvaltningslagen (1986:223)
11 Förslag till lag om ändring i lagen
(1988:97) om förfarandet hos kommunerna,
förvaltningsmyndigheterna och domstolarna
under krig eller krigsfara m.m.
12 Förslag till lag om ändring i lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m.
14 Förslag till lag om ändring i
begravningslagen (1990:1144)
15 Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister
16 Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:889) om den officiella statistiken
17 Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1403) om totalförsvar och höjd
beredskap
18 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:261) om fullmaktsanställning
19 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:693) om rätt för kommuner, landsting
och kyrkliga kommuner att lämna
internationell katastrofhjälp och annat
bistånd
20 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1720) om civilt försvar
21 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt
22 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1811) om disciplinansvar inom
totalförsvaret, m.m.
23 Förslag till lag om ändring i
säkerhetsskyddslagen (1996:627)
24 Förslag till lag om ändring i lagen
(1997:158) om röstlängdsregister
26 Förslag till lag om ändring i lagen
(1997:998) om ändring i lagen (1995:743) om
aviseringsregister
27 Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:938) om behandling av personuppgifter
om totalförsvarspliktiga
28 Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:1593) om trossamfund
29 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000*)
om avgift till registrerat trossamfund
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:000*)
om avgift till registrerat trossamfund
dels att 2 § skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 3_10 §§ skall betecknas 2_9 §§,
dels att 1 § samt de nya 4_6 och 8 §§ skall ha
följande lydelse.
*Numera (1999:291)
30 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000*)
om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 4 § och bilagan
till sekretesslagen (1980:100) i stället för deras
lydelse enligt lagen (1999:000*) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.
* Numera 1999:301
31 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000*)
om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23 §
mervärdesskattelagen (1994:200) i stället för dess
lydelse enligt lagen (1999:000*) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1998/99:69**
-----------------------------------------------------
Staten och trossamfunden - statens
stöd till andra trossamfund än
Svenska kyrkan, m.m.
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 27 maj 1999 beslutat
att bereda kulturutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 1998/99:124 Staten och
trossamfunden - stöd, medverkan inom totalförsvaret,
m.m. jämte eventuella motioner.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över
propositionen i vad avser avsnitt 4 Statens stöd
till andra trossamfund än Svenska kyrkan och motion
1999/2000:K1 (kd) yrkandena 1 och 2 samt avsnitt 5.3
Offentligrättslig reglering av trossamfundens
beredskapsförberedelser m.m.
Utskottet
Riksdagens principbeslut år 1995 om ändrade
relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m.
den 1 januari 2000 (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:
KU12, rskr. 1995/96:84) har följts av fyra
propositioner i olika frågor som hör samman med
principbeslutet. Kulturutskottet yttrade sig över
delar av den tredje propositionen 1998/99:38 Staten
och trossamfunden - begravningsverksamheten,
kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.
(yttr. 1998/99:KrU3y). Utskottet yttrar sig i det
följande över delar av den fjärde, nu aktuella,
propositionen 1998/99:124 Staten och trossamfunden -
stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.
Statens stöd till andra trossamfund än
Svenska kyrkan (avsnitt 4)
Det nuvarande statsbidraget till trossamfunden
(avsnitt 4.2)
I propositionen redovisas att det nuvarande
statsbidraget till trossamfunden har sin upprinnelse
i ett riksdagsbeslut år 1971.
Vid 1971 års riksmöte föreslog kulturutskottet med
anledning av motionsyrkanden (s resp. c) att
riksdagen skulle anvisa 2 miljoner kronor under ett
anslag benämnt Bidrag till fria kristna samfund m.m.
(bet. KrU 1971:15). Riksdagen följde utskottets
förslag (rskr. 1971:207). Kulturutskottet uttalade
att syftet med bidraget skulle vara att öka
förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar
att hålla lokaler samt erbjuda religiös service i
form av gudstjänst, själavård och liknande.
Frågor om statsbidrag till trossamfunden har
alltsedan riksdagsbeslutet år 1971 tillhört
kulturutskottets beredningsområde. Under åren har
kretsen av statsbidragsberättigade samfund ökat.
Bidraget fördelas av den statliga myndigheten
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.
Bidraget fördelas enligt förordningen (1989:271) om
statsbidrag till andra trossamfund än Svenska
kyrkan. Riksdagen har för budgetåret 1999 anvisat
55,7 miljoner kronor under ett anslag benämnt Stöd
till trossamfund (prop. 1998/99:1 utgiftsområde 17,
bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:58). Nämnden
fördelar 52,8 miljoner kronor, medan 2,9 miljoner
kronor står till regeringens disposition bl.a. för
visst bidrag till Svenska kyrkan. I
budgetpropositionen för år 2000 beräknar regeringen
ett minskat medelsbehov under anslaget beroende på
de ändrade relationerna mellan staten och Svenska
kyrkan. Regeringen föreslår riksdagen att anvisa
53,2 miljoner kronor. Anslagsfrågan kommer att
behandlas i kulturutskottets betänkande
1999/2000:KrU1.
Motiv för stöd (avsnitt 4.3)
Regeringen bedömer i propositionen att det finns
flera motiv för att staten skall stödja
trossamfunden. Det främsta stödmotivet är att
samfunden generellt sett är samhällsnyttiga
organisationer som medverkar i den ständigt pågående
normbildningsprocessen och att denna process är
nödvändig för att upprätthålla och stärka de
grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar
på. Av likställighetsskäl bör de dessutom kunna få
sådant statligt stöd i form av kostnadsfri
avgiftshjälp som Svenska kyrkan får. Regeringen
påminner om att det enligt regeringsformen är en
uppgift för det allmänna att främja bl.a. religiösa
minoriteters möjligheter att behålla och utveckla
ett eget samfundsliv (1 kap. 2 § fjärde stycket).
Det framtida stödet till trossamfunden (avsnitt 4.4)
Mot bakgrund av de anförda motiven för stöd till
trossamfunden (avsnitt 4.3) föreslår regeringen att
riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag
till lag om stöd till trossamfund (avsnitten 2.1,
4.4 och 8.1).
Regeringen föreslår (avsnitt 4.4.1) att målet för
stödet till trossamfunden skall vara att bidra till
att skapa förutsättningar för trossamfunden att
bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös
verksamhet i form av gudstjänst, själavård,
undervisning och omsorg (2 § lagförslaget).
Statsbidrag skall enligt regeringens förslag
(avsnitt 4.4.2) få lämnas endast till ett
trossamfund som bidrar till att upprätthålla och
stärka de grundläggande värderingar som samhället
vilar på och som är stabilt och har egen livskraft
(3 § lagförslaget).
I motion 1999/2000:K1 (kd) hemställs om ett
tillkännagivande om de grundläggande principer
enligt vilka bidragsfrågor skall prövas (yrkande 1).
Motionärerna anför att målet för statsbidraget är
väl formulerat och stämmer väl överens med
trossamfundens egen syn på vad som är viktigt. Dock
anser motionärerna att det tydligare borde anges när
ett samfund kan nekas bidrag. De kriterier som nu
ställs upp får inte strida mot de stora andliga
traditionerna och världsreligionerna. En inblandning
i samfundens gudstjänstordning vore mycket olycklig.
Utskottet konstaterar att regeringen i
propositionen understryker att de krav som ställs
upp främst bör vara av formell natur. Regeringen
understryker dock att det också bör ske en prövning
av hur trossamfundet förhåller sig till samhällets
grundläggande värderingar. Detta får enligt
regeringens uppfattning inte innebära att det sker
någon närmare prövning och värdering av samfundets
lära i förhållande till samhällets gemensamma
värdegrund. Regeringen utvecklar sin syn på vad som
bör menas med att "bidra till att upprätthålla och
stärka samhällets grundläggande värderingar". Därvid
nämns bl.a. att trossamfunden bör motverka alla
former av rasism och andra typer av diskriminering
och motverka våld och brutalitet. Samfunden bör
också verka för jämställdhet mellan kvinnor och män
och för att deras medlemmar och betjänade vägleds av
etiska principer som är förenliga med samhällets
grundläggande demokratiska värderingar.
Utskottet anser att motionärernas önskemål om att
bidragskraven inte får innebära en inblandning i
samfundens gudstjänstordning är tillgodosett genom
regeringens uttalande att de krav som nämnts och
exemplifierats i propositionen inte innebär något
krav på att samfundets lära eller åskådning skall
utformas i demokratisk ordning. Utskottet vill också
framhålla vad som sägs i propositionen att det inte
bör krävas att beslutprocessen i samfundet vid
utseendet av exempelvis präster skall vila på
demokratisk grund. Utskottet anser att det inte är
nödvändigt att riksdagen gör något ytterligare
förtydligande i frågan, varför motionens yrkande 1
bör avstyrkas av konstitutionsutskottet.
I propositionen (avsnitt 4.4.3) föreslås att det är
regeringen som skall bestämma vilka trossamfund som
kan få statsbidrag och att regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer skall få meddela
föreskrifter för fördelning av statsbidrag. Vidare
skall det vid fördelningen av statsbidraget beaktas
om trossamfundet får hjälp med att bestämma,
debitera, redovisa och ta in avgifter (4 §
lagförslaget). Regeringen nämner i detta sammanhang
att den anser att Samarbetsnämnden för statsbidrag
till trossamfund även i fortsättningen bör fördela
statsbidraget (avsnitt 4.4.4).
Regeringen anser att det bör knytas ett råd till
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund
för dryftande av gemensamma frågor av intresse för
kretsen av bidragsberättigade trossamfund. Vidare
bör övervägas om ett särskilt forum skall inrättas,
vilket kan fungera som ett kontaktorgan mellan
staten och samfunden för diskussion av övergripande
gemensamma frågor (avsnitt 4.4.4).
Enligt motion 1999/2000:K1 (kd) bör staten lämna
erbjudande till samfunden att ingå i ett sådant
gemensamt råd som nämns i propositionen. Rådet bör
samtidigt utgöra ett forum för diskussion av
övergripande gemensamma frågor, t.ex. frågor om
samhällets värdegrund och hur denna kan stärkas
(yrkande 2).
Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig
om i vilka olika former som kontakterna mellan
staten och samfunden bör bedrivas. Utskottet
förutsätter att regeringen och samfunden efter en
tids erfarenheter av den form för samverkan som
väljs diskuterar om det behöver göras några
ändringar. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att
konstitutionsutskottet avstyrker motionens yrkande
2.
Lagen om stöd till trossamfund föreslås träda i
kraft den 1 januari 2000 (avsnitt 7.4).
Med hänvisning till det anförda föreslår
kulturutskottet att konstitutionsutskottet
hemställer att riksdagen antar den föreslagna lagen
om stöd till trossamfund.
Övrigt
Kulturutskottet har inte något att erinra mot den
föreslagna ändringen av lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) i fråga om
offentligrättslig reglering av Svenska kyrkans och
dess organisatoriska delars skyldighet att vidta
beredskapsförberedelser för vård och underhåll av de
kyrkliga kulturminnena (avsnitten 2.12 och 5.3).
Stockholm den 19 oktober 1999
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Agneta Ringman (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter
Pedersen (v), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp),
Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi
Larsson (s), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla
Tjernberg (kd).
Avvikande meningar
1. Förutsättningar för stöd till
trossamfund
Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser
att den del av utskottets yttrande under rubriken
Det framtida stödet till trossamfunden (avsnitt 4.4)
som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar
med "av konstitutionsutskottet" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att konstitutionsutskottet bör
föreslå riksdagen att i enlighet med motion K1 (kd)
yrkande 1 göra ett förtydligande när det gäller de
grundläggande principer enligt vilka bidragsfrågor
skall prövas. Enligt utskottets mening är målet för
statsbidraget väl formulerat i propositionen och
stämmer väl överens med trossamfundens egen syn på
vad som är viktigt. Det bör emellertid tydligare
anges när ett samfund kan nekas bidrag. De kriterier
som nu ställs upp för statsbidrag får enligt
utskottets mening inte strida mot de stora andliga
traditionerna och världsreligionerna och inte heller
innebära en inblandning i samfundens
gudstjänstordning.
2. Ett råd knutet till Samarbetsnämnden för
statsbidrag till trossamfund
Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd) anser
att den del av utskottets yttrande under rubriken
Det framtida stödet till trossamfunden (avsnitt 4.4)
som börjar med "Utskottet anser att riksdagen" och
slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att staten i
enlighet med vad som anförs i
motion 1999/2000:K1 (kd) yrkande 2
bör erbjuda trossamfunden att ingå
i ett sådant gemensamt råd för
dryftande av gemensamma frågor som
nämns i propositionen. Detta råd
bör enligt utskottets mening också
få funktionen av ett forum för
diskussion av övergripande
gemensamma frågor, t.ex. frågor om
samhällets värdegrund och hur denna
kan stärkas. Det bör således inte
inrättas två skilda organ för dessa
ändamål. Konstitutionsutskottet bör
föreslå riksdagen att som sin
mening ge regeringen till känna vad
kulturutskottet här har anfört.
Försvarsutskottets yttrande
1999/2000:FöU1y
Trossamfunden och totalförsvaret
Till konstitutionsutskottet
Försvarsutskottet vill härmed yttra sig
över proposition 1998/99:124 Staten och
trossamfunden - stöd, medverkan inom
totalförsvaret, m.m.
Regeringen
I propostionen behandlas vissa frågor som har
aktualiserats till följd av beslutet om ändrade
relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m.
år 2000. Det gäller frågor om statligt stöd till
trossamfunden, om samfundens medverkan inom
totalförsvaret samt om följdändringar i
lagstiftningen med anledning av stat-kyrkareformen.
Enligt regeringens bedömning är det angeläget att
trossamfundens kunskaper och insatser uppmärksammas
och tas till vara inom totalförsvaret även i
framtiden. Svenska kyrkans skyldigheter att vidta
beredskapsförberedelser i fråga om
begravningsverksamheten och förvaltningen av de
kyrkliga kulturminnena föreslås vara
offentligrättsligt reglerade även efter
relationsändringen. Beredskapsplaneringen av
trossamfundens verksamhet i övrigt skall inte
regleras offentligrättsligt.
Regeringen anför angående stödet till
trossamfunden bl.a. att stöd endast skall få lämnas
till trossamfund som bidrar till att upprätthålla
och stärka samhällets grundläggande värderingar och
som är stabila och har egen livskraft.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari år
2000.
Utskottet
I fråga om totalförsvarets behov av trossamfundens
medverkan delar utskottet regeringens bedömning att
trossamfundens kunnande och insatser även i
framtiden bör uppmärksammas och tas till vara inom
totalförsvaret.
Utskottet vill framhålla att svenska kyrkan och
övriga trossamfund utgör genom sina kunskaper och
sin kompetens en värdefull resurs för landet. De
engagerar tillsammans en stor del av befolkningen
och har en bred förankring i samhället. Utskottet
anser, i likhet med regeringen, att deras verksamhet
kan utgöra ett komplement och i vissa fall ett
alternativ till den verksamhet som bedrivs av andra
organ - statliga myndigheter, kommuner och landsting
samt organisationer och företag.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
trossamfunden även på andra områden gör betydande
insatser som i olika avseenden är värdefulla för
samhället, i fredstid likaväl som vid kris och under
krig. Den militära själavårdande verksamhet som
trossamfunden bedriver inom Försvarsmakten är av
stor betydelse. Likaså trossamfundens insatser när
det gäller social omvårdnad samt barn- och
ungdomsverksamhet. Trossamfunden verkar också sedan
länge i internationella fredsfrämjande och
humanitära insatser.
Under krig och höjd beredskap ökar enligt
utskottets mening betydelsen av trossamfundens
verksamhet. Religionen är en grundläggande faktor
för olika kulturers och etniska gruppers identitet,
kulturarv och föreställningar.
Utskottet anser att den andliga vården - här med
innebörden själavård och krishantering - och
begravningsverksameten är särskilt betydelsefulla
områden när det gäller trossamfundens medverkan inom
totalförsvaret.
Utskottet utgår ifrån att förutsättningarna för
trossamfundens viktiga verksamhet inom
totalförsvaret, i enlighet med vad utskottet ovan
redogjort för, inte kommer att förändras med
anledning av de ändrade relationerna mellan staten
och Svenska kyrkan.
Utskottet har sålunda inget att erinra mot de
följdändringar i lagstiftningen inom totalförsvaret
som regeringen föreslår med anledning av
stat-kyrkareformen.
Stockholm den 12 oktober 1999
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m),
Tone Tingsgård (s), Christer Skoog (s), Karin
Wegestål (s), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m),
Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s),
Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Anna
Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur
Egervärn (c) och Berndt Sköldestig (s).
Reservantens lagförslag
1. Förslag till lag om upphävande av lagen
(1999:291) om avgift till registrerat
trossamfund
Härigenom föreskrivs att lagen (1999:291)
om avgift till registrerat trossamfund
skall upphöra att gälla.
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1998:1593) om trossamfund
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen
(1998:1593) om trossamfund skall upphöra
att gälla.
3. Förslag till lag om ändring i lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:269)
med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt m.m.
Nuvarande lydelse Reservantens förslag
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Skattesatsen för kommuns Skattesatsen för kommuns
uttag av kommunal uttag av kommunal
inkomstskatt och inkomstskatt och
landstings uttag av landstings uttag av
landstingsskatt samt landstingsskatt samt
avgiftssatsen för uttag avgiftssatsen för uttag
av begravningsavgift av begravningsavgift
enligt 9 kap. begrav- enligt 9 kap. begrav-
ningslagen (1990:1144) ningslagen (1990:1144)
skall bestämmas i skall bestämmas i
förhållande till det förhållande till det
antal skattekronor, som antal skattekronor, som
enligt skattemyndighetens enligt skattemyndighetens
beräkning kommer att beräkning kommer att
påföras de skattskyldiga påföras de skattskyldiga
vid taxeringen det år vid taxeringen det år
skatte- och skatte- och
avgiftssatserna skall avgiftssatserna skall
fastställas. Motsvarande fastställas.
gäller vid bestämmande av
avgiftssatsen för ett
trossamfunds uttag av
avgift som avses i lagen
(1999:291) om avgift till
registrerat trossamfund.
-----------------------------------------------------
Om enligt 8 kap. 9 § andra stycket kommunallagen
(1991:900) någon annan skatte- eller avgiftssats
slutligt fastställs än den som bestäms tidigare,
skall den nya skatte- eller avgiftssatsen om möjligt
bestämmas med hänsyn till det antal skattekronor
som har påförts de skattskyldiga vid taxeringen det
år skatte- eller avgiftssatsen skall fastställas.
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till
kommuner och landsting redovisa den skatt för det
föregående året som tillkommer kommunen eller
landstinget.
Skattemyndigheten skall senast den 10 september
varje år lämna kommuner och landsting uppgift om det
beräknade antalet skattekronor som avses i 1 §
första stycket.
-----------------------------------------------------
Riksskatteverket skall i
fråga om avgifter till
trossamfund lämna
redovisning och uppgifter
motsvarande dem som anges
i första och andra
styckena till Svenska
kyrkan och andra
registrerade trossamfund
som enligt lagen
(1999:291) om avgift till
registrerat trossamfund
har beviljats statlig
hjälp med att ta in
avgifterna.
-----------------------------------------------------
Riksskatteverket skall lämna motsvarande redovisning
och uppgifter i fråga om begravningsavgift enligt
begravningslagen (1990:1144) till den församling,
kyrkliga samfällighet eller kommun som är huvudman
för begravningsverksamheten.
-----------------------------------------------------
-------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
-----------------------------------------------------
Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)
Härigenom föreskrivs att 7 § punkt 33
skatteregisterlagen (1980:343) skall upphöra att
gälla vid utgången av år 1999.
Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1977:483)
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen
(1997:483)
dels att 1 kap. punkt 7 samt 11 kap. 6 § punkt 3, 10 § punkt 7
och 12 § punkt 4 upphör att gälla
dels att 8 kap. 3 § skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
-----------------------------------------------------
8 kap.
3 §
-----------------------------------------------------
De allmänna skattetabellerna skall ange
skatteavdraget på olika inkomstbelopp, beräknade för
månad eller kortare tid, och grundas på att
1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,
2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den
inkomst som anges i tabellen,
-----------------------------------------------------
3. arbetstagaren inte 3. arbetstagaren inte
skall betala någon annan skall betala någon annan
skatt eller avgift än skatt eller avgift än
kommunal inkomstskatt, kommunal inkomstskatt,
statlig inkomstskatt på statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster, förvärvsinkomster,
begravningsavgift enligt begravningsavgift enligt
begravningslagen begravningslagen
(1990:1144), avgift (1990:1144), avgift
enligt lagen (1994:1744) enligt lagen (1994:1744)
om allmän pensionsavgift om allmän pensionsavgift
och avgift som avses i och att
lagen (1999:291) om
avgift till registrerat
trossamfund och att
-----------------------------------------------------
4. arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges
något annat avdrag än avdrag för avgift enligt lagen
om allmän pensionsavgift,
-----------------------------------------------------
Skattetabellerna skall Skattetabellerna skall
ange skatteavdraget med ange skatteavdraget med
utgångspunkt från att utgångspunkt från att
kommunal inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och
begravningsavgift enligt begravningsavgift enligt
begravningslagen och begravningslagen
avgift som avses i lagen beräknas efter en
om avgift till sammanlagd skatte- och
registrerat trossamfund avgiftssats i hela
beräknas efter en krontal.
sammanlagd skatte- och
avgiftssats i hela
krontal.
-----------------------------------------------------
Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för
den som inte är skyldig att betala allmän
pensionsavgift.
-----------------------------------------------------
---------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
-----------------------------------------------------