I betänkandet behandlar konstitutionsutskottet
regeringens proposition 1999/2000:35 Upphovsrätten
och offentlighetsprincipen. I propositionen föreslår
regeringen att en ny sekretessbestämmelse införs
till skydd för uppgifter i vissa upphovsrättsligt
skyddade verk som inkommit till en myndighet.
Sekretessbestämmelsen föreslås gälla uppgifter i
sådana verk beträffande vilka det av särskild
anledning kan antas dels att verket inte tidigare
har offentliggjorts, dels att det har kommit in till
myndigheten utan rättighetshavarens samtycke.
Bestämmelsen omfattar endast uppgifter i verk som
inte kan antas sakna kommersiellt intresse.
Bestämmelsen skall endast gälla om ett röjande av
uppgifterna innebär ett upphovsrättsligt förfogande
och om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att rättighetshavaren lider skada. För att
komplettera skyddet för uppgifter av den aktuella
typen föreslår regeringen dessutom vissa ändringar i
upphovsrättslagen. Lagändringarna föreslås träda i
kraft den 1 april 2000. I betänkandet behandlas
också sex motioner av vilka fem har väckts med
anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100) och lag om
ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk. Med anledning av
fyra motioner föreslår utskottet ett
tillkännagivande till regeringen bl.a. om att ett
förslag till permanent lösning av den aktuella
frågan bör föreläggas riksdagen senast under hösten
2001. Övriga motioner bör enligt utskottet avslås.
Till betänkandet har fogats två reservationer.
Propositionen
1999/2000:35 vari yrkas att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
2. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk.
Lagförslagen framgår av bilaga 1.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av
propositionen
1999/2000:K17 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1999/2000:35
Upphovsrätten och offentlighetsprincipen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett tilläggsdirektiv
till Offentlighets- och sekretesskommittén.
1999/2000:K18 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en långsiktig
och heltäckande lösning på problemet presenteras och
att ett lagförslag träder i kraft senast den 1
januari 2003,
2. att riksdagen i enlighet med motionen beslutar
om ett rakt skaderekvisit.
1999/2000:K19 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens proposition
1999/2000:35 Upphovsrätten och
offentlighetsprincipen.
1999/2000:K20 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till
Offentlighets- och sekretesskommittén.
1999/2000:K21 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv
till Offentlighets- och sekretesskommittén,
2. att riksdagen antar följande förslag till 8 kap.
27 § sekretesslagen:
Sekretess gäller hos myndighet, under de
ytterligare förutsättningar som anges under 1-3, för
uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
rättighetshavaren lider skada.
De i första stycket åsyftade förutsättningarna är
1. att det av särskild anledning kan antas dels att
verket inte tidigare har offentliggjorts i den
mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk, dels att
verket har kommit in till myndigheten utan
rättighetshavarens samtycke, 2. att verket inte kan
antas sakna kommersiellt intresse, 3. att ett
röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt
förfogande.
Vid tillämpningen av andra stycket skall ett verk
som har tillhandahållits enligt 2 kap.
tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en
myndighet till en annan inte därigenom anses
offentliggjort,
3. att riksdagen beslutar att punkt 1
övergångsbestämmelsen till förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100) skall ha
följande lydelse: Denna lag träder i kraft den 1
april 2000 och gäller till utgången av maj år 2002.
Motion väckt under den allmänna
motionstiden 1999
1999/2000:K310 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om offentlighetsprincipen.
Yttrande från lagutskottet
Konstitutionsutskottet har berett lagutskottet
tillfälle att yttra sig över propositionen jämte
eventuella motioner. Lagutskottets yttrande har
fogats till betänkandet som bilaga 2.
Utskottet
Propositionen
Bakgrund
I 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) föreskrivs
att varje svensk medborgare till främjande av ett
fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning har
rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt
utgör en viktig del av den svenska
offentlighetsprincipen. Enligt nuvarande regler
skall en allmän handling tillhandahållas enligt
tryckfrihetsförordningen oavsett om den är
upphovsrättsligt skyddad eller inte. Under senare
tid har det enligt propositionen uppmärksammats att
rätten att ta del av allmänna handlingar använts
endast i syfte att mot upphovsmannens vilja
framställa exemplar av och sprida upphovsrättsligt
skyddade verk till alllmänheten. Detta kan medföra
betydande skada för upphovsrättsmannen, särskilt om
verket inte tidigare offentliggjorts.
Sverige är genom sin anslutning till
Världshandelsorganisationen (World Trade
Organization, WTO) bundet av det internationella
avtalet om handelsrelaterade aspekter av
immaterialrätter (TRIPS-avtalet). Avtalet innehåller
bl.a. en allmän förpliktelse att tillämpa de
bestämmelser om upphovsrättsligt skydd som finns i
Bernkonventionen för skydd av litterära och
konstnärliga verk samt en bestämmelse som anger
under vilka förutsättningar medlemsländerna får
tillåta nyttjanden som medför inskränkningar eller
undantag i det upphovsrättsliga skyddet. Med
anledning av att offentlighetsprincipen kan användas
för att kopiera och sprida upphovsrättsligt skyddade
verk som inte tidigare offentliggjorts har Förenta
staterna ifrågasatt om Sverige med nvuarande
lagstiftning uppfyller Bernkonventionen och TRIPS-
avtalet.
Mot den angivna bakgrunden utarbetades i
Justitiedepartementet vintern 1998/99
departementspromemorian Några frågor om förhållandet
mellan upphovsrätten och offentlighetsprincipen (Ds
1999:7). I promemorian föreslogs en begränsning av
tillhandahållandet av upphovsrättsligt skyddade verk
som ingår i allmänna handlingar och beträffande
vilka det finns anledning att anta att de har kommit
in till en myndighet utan upphovsmannens samtycke
och utan att tidigare ha offentliggjorts. Förslaget
innebär att ett sådant verk skall tillhandahållas
endast om det står klart att det kan ske utan skada
för upphovsmannen. I promemorian diskuteras om
begränsningen i handlingsoffentligheten skall
införas genom en bestämmelse i upphovsrättslagen
eller genom en sekretessbestämmelse. Förslaget i
promemorian är att regleringen placeras i
upphovsrättslagen. Till stöd för att införa
begränsningen i vanlig lag åberopas i promemorian
bestämmelsen i 1 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen.
Enligt den tolkning som redovisas i promemorian är
innebörden av 1 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen
att rätten att ta del av allmänna handlingar inte
har något egentligt grundlagsskydd när det gäller
handlingar som omfattas av upphovsrätt. Promemorian
har remissbehandlats.
På grundval av promemorians förslag lade regeringen
i september 1999 i en lagrådsremiss fram förslag
till regler om ett undantag från
handlingsoffentligheten såvitt gäller tidigare inte
offentliggjorda upphovsrättsligt skyddade verk som
kommit in till en myndighet utan upphovsmannens
samtycke. Lagrådet avstyrkte lagförslagen med
motiveringen att de stred mot regleringen i 2 kap.
TF och att bestämmelsen i 1 kap. 8 § TF inte
föranledde annan bedömning.
Promemorians förslag omarbetades därför till ett
förslag, enligt vilket vissa uppgifter i tidigare
inte offentliggjorda verk som kommit in till en
myndighet utan upphovsrättsinnehavarens samtycke
skall omfattas av sekretess. För att bredda
beredningsunderlaget tillställdes omkring en
tredjedel av de remissinstanser som tidigare yttrat
sig över promemorians förslag ett utkast till
lagrådsremiss avseende detta förslag. Lagrådets
yttrande inhämtades över regeringens nya förslag.
Lagrådet har anfört att det är en svag punkt i den
svenska offentlighetslagstiftningen att en person
endast genom att lämna in ett verk till en myndighet
utan annat syfte än att underminera någons
upphovsrätt kan åstadkomma att verket blir allmänt
tillgängligt. Lagrådet har ansett att det knappast
är möjligt att komma till rätta med detta viktiga
problem inom ramen för sekretesslagstiftningen men
har konstaterat att det på grund av ärendets
brådskande natur inte är möjligt att nu överväga en
grundlagsändring. Lagrådet har funnit att förslaget
till följd av de begränsningar som den nya
sekretessbestämmelsen kommer att innehålla har stöd
i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen. Mot denna
bakgrund har Lagrådet godtagit de föreslagna
ändringarna som ett provisorium. Lagrådet har dock
ansett det angeläget att en mera långsiktig och
heltäckande lösning på problemet söks.
Nuvarande ordning
Upphovsrätten
Upphovsrätten, som är en grundlagsskyddad rättighet
(2 kap. 19 § regeringsformen), är en av grundvalarna
för det litterära och konstnärliga skapandet och
främjar därigenom samhällets sociala, kulturella och
ekonomiska utveckling.
Den som skapar ett litterärt eller konstnärligt
verk har enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen)
upphovsrätt till verket. Med verk avses en produkt
av ett individuellt andligt skapande som nått en
sådan grad av självständighet och originalitet att
den uppnår s.k. verkshöjd. För att verkshöjd skall
anses föreligga krävs att alstret åtminstone i någon
mån är ett uttryck för upphovsmannens individualitet
och inte är en rent mekanisk produktion. Det ställs
däremot inte något krav på dess litterära eller
konstnärliga kvalitet. Det går enligt regeringen
inte att uppställa några helt entydiga linjer för
bedömningen av om verkshöjd föreligger. Exempelvis
torde många, men inte alla, brev uppnå verkshöjd.
Upphovsrätten har en ensamrättskonstruktion.
Grundtanken är att skydda upphovsmannens behov av
att kunna bestämma över hur hans eller hennes verk
utnyttjas ekonomiskt och hindra att det utsätts för
kränkande behandling. Upphovsrätten innefattar
således såväl ekonomiska som ideella rättigheter. De
ekonomiska rättigheterna består av rätten att
framställa exemplar av verket och rätten att göra
det tillgängligt för allmänheten. Verket görs
tillgängligt för allmänheten när det framförs
offentligt, när det utbjuds till försäljning eller
på annat sätt sprids till allmänheten eller när det
visas offentligt. Upphovsrätten varar som huvudregel
under upphovsmannens livstid och sjuttio år efter
hans eller hennes dödsår.
Ett verk är offentliggjort när det lovligen gjorts
tillgängligt för allmänheten (8 § första stycket
upphovsrättslagen). Innebörden av att lovligen
tillgängliggöra är att det sker med upphovsmannens
eller dennes rättighetshavares samtycke eller med
stöd av lag.
Har ett verk offentliggjorts får exemplar av verket
framställas för enskilt bruk utan samtycke från
upphovsmannen. Verket får också citeras. Beträffande
andra fria nyttjanden krävs att verket utöver
offentliggörandet också skall vara utgivet.
Följden av att ett verk inte har offentliggjorts är
att upphovsmannen kan sägas ha en i princip
oinskränkt rätt till verket. Det finns dock vissa
inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt som gäller
de verk som inte offentliggjorts.
Upphovsrätt gäller inte till författningar, beslut
av myndigheter, yttranden av svenska myndigheter och
vissa officiella översättningar. Kartor, alster av
bildkonst, musikaliska verk och diktverk som ingår i
sådana handlingar omfattas dock av upphovsrätt.
Upphovsrätten skyddas av ett system av olika
sanktioner av såväl straff- som civilrättslig
karaktär. Den som utan upphovsrättshavarens samtycke
vidtar någon åtgärd som omfattas av ensamrätten
begår ett intrång i upphovsrätten. För samtliga
former av intrång kan straff- och ersättningsansvar
komma i fråga. Vidare kan domstol besluta om vissa
skydds- och säkerhetsåtgärder.
Offentlighetsprincipen kan förenklat sägas fylla tre
huvudändamål. Den utgör en garanti för
rättssäkerhet, effektivitet i förvaltningen och
effektivitet i folkstyret.
Enligt 1 kap. 1 § andra stycket
tryckfrihetsförordningen (TF) skall det till
säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en
allsidig upplysning stå varje svensk medborgare
fritt att, med iakttagande av de bestämmelser i
tryckfrihetsförordningen som är meddelade till skydd
för enskilds rätt och allmän säkerhet, i tryckta
skrifter yttra sina tankar och åsikter,
offentliggöra allmänna handlingar samt meddela
uppgifter och underrättelser i vilket ämne som
helst.
Principen om handlingsoffentligheten slås fast i 2
kap. 1 § TF. Där stadgas att varje svensk medborgare
till främjande av ett fritt meningsutbyte och en
allsidig upplysning skall ha rätt att ta del av
allmänna handlingar. Uttryckssättet markerar att
handlingsoffentligheten är ett inslag i den
medborgerliga yttrande- och informationsfriheten. I
samband med 1976 års reform av
tryckfrihetsförordningen uttalade departementschefen
bl.a. följande:
Tillgången till allmänna handlingar medger en
objektiv information om förhållandena inom stat och
kommuner. Offentlighetsprincipens betydelse för en
levande demokrati sträcker sig emellertid längre än
till att kasta ljus över tillståndet inom den
offentliga förvaltningen. Myndigheternas handlingar
innehåller en rik fond av fakta i de mest skilda
angelägenheter. Tillgången till denna information är
i hög grad ägnad att berika den allmänna debatten
och bredda underlaget för medborgarnas och
organisationernas ställningstaganden i skilda
samhällsfrågor. - Rätten att ta del av allmänna
handlingar är således en del av den medborgerliga
rätten att inhämta och ta emot information och
därmed en av betingelserna för den fria demokratiska
åsiktsbildningen. (Prop. 1975/76:160 s. 71).
Med handling förstås enligt tryckfrihetsförordningen
framställning i skrift eller bild samt upptagning
som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt
uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handlingen
är allmän om den förvaras hos en myndighet och
enligt särskilda bestämmelser är att anse som
inkommen till eller upprättad hos myndigheten.
Upphovsrätten och offentlighetsprincipen
Tryckfrihetsförordningen (TF) och upphovsrättslagen
kan sägas ha det gemensamma syftet att skapa
förutsättningar för ett fritt samhällsskick och ett
intellektuellt skapande. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i TF och upphovsrättslagen kan dock -
om det i den allmänna handlingen ingår ett litterärt
eller konstnärligt verk - en kollision uppkomma
mellan å ena sidan reglerna om allmänna handlingars
offentlighet och å andra sidan reglerna om
upphovsmannens ensamrätt att disponera över sitt
verk. Utgångspunkten vid en konflikt mellan
grundlagsregler och regler i vanlig lag är
självfallet att de vanliga reglerna inte får
tillämpas i strid med grundlagsreglerna.
Enligt 1 kap. 8 § TF gäller vad som föreskrivs i
vanlig lag om den rätt som tillkommer upphovsmannen
till ett litterärt eller konstnärligt verk m.fl.
Sedan början av 1970-talet har den bestämmelsen i
olika lagstiftningsärenden ansetts innebära att
rätten att få tillgång till allmänna handlingar inte
har något egentligt grundlagsskydd när det gäller
handlingar som omfattas av upphovsrätt (se t.ex.
prop. 1973:15 s. 154, SOU 1979:49 s. 122 och bet.
1986/87:
LU11 s. 12 f.). Enligt denna tolkning skulle
upphovsrättslagens bestämmelser kunna hindra att
allmänna handlingar som innehåller upphovsrättsligt
skyddade verk görs tillgängliga för allmänheten
eller tillhandahålls genom exemplarframställning.
Mot denna bakgrund infördes en bestämmelse, numera
placerad i 26 b § första stycket upphovsrättslagen,
som föreskriver att allmänna handlingar oavsett
upphovsrätten skall tillhandahållas enligt 2 kap.
TF. Lagrådet har inte godtagit den redovisade
tolkningen av bestämmelsen i 1 kap. 8 §
tryckfrihetsförordningen. Oavsett vilken tolkning
sistnämnda bestämmelse ges innebär nuvarande regler
att det i de flesta fall inte finns möjlighet att
vägra utlämnande av en allmän handling enbart på
grund av att handlingen omfattas av upphovsrätt.
I 2 kap. 2 § TF anges att rätten att ta del av
allmänna handlingar får begränsas om det är påkallat
med hänsyn till vissa i bestämmelsen angivna
ändamål. En begränsning av rätten att ta del av
allmänna handlingar skall enligt samma lagrum anges
noga i en bestämmelse i en särskild lag, dvs.
sekretesslagen eller om det är lämpligare i annan
lag vartill sekretesslagen hänvisar.
I 1 kap. 1 § sekretesslagen finns bestämmelser om
tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om
förbud att lämna ut allmänna handlingar, varvid
bestämmelserna i sistnämnda hänseende innefattar en
begränsning i den i TF stadgade rätten att ta del av
allmänna handlingar. I det nämnda lagrummet anges
vidare att bestämmelserna avser förbud att röja
uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att
allmän handling lämnas ut eller det sker på annat
sätt. Sekretessbestämmelserna är alltså utformade
som förbud att röja uppgifter.
Ett av de ändamål som enligt 2 kap. 2 § TF är
godtagbart som skäl för begränsning av
handlingsoffentligheten är skyddet för enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden.
Upphovsrättens ekonomiska del kan representera ett
betydande värde för den enskilda rättighetshavaren.
Förutsättningarna för att begränsa
yttrandefriheten, bl.a. genom tystnadsplikt för
tjänstemännen vid myndigheterna, anges i 2 kap. 12
och 13 §§ regeringsformen. Där stadgas bl.a. att en
begränsning får göras endast för att tillgodose
ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt
samhälle, att den aldrig får gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett
den och inte heller sträcka sig så långt att den
utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en
av folkstyrelsens grundvalar. Yttrandefriheten får
begränsas med hänsyn till bl.a. folkförsörjningen,
enskilds anseende och förebyggandet av brott samt om
särskilt viktiga skäl föranleder det. Enligt
förarbetena skall under generalklausulens "särskilda
skäl" föras bl.a. reglerna om upphovsrätt och
närstående rättigheter (prop. 1975/76:209 s. 155).
Reformbehovet
Handlingsoffentligheten används för att kringgå
upphovsrätten
Ingivandet av det s.k. scientologimaterialet till
ett flertal svenska myndigheter har åskådliggjort
att handlingsoffentligheten kan användas för andra
syften än den är avsedd för. Det s.k.
scientologimaterialet är en handling som den
amerikanska organisationen Religious Technology
Center innehar upphovsrätt till. Materialet har i
flera domar (svenska och utländska) bedömts vara
inte tidigare offentliggjort. Enligt vad som kommit
fram har materialet vid ett antal tillfällen lämnats
in till myndigheter enbart i syfte att få till stånd
en exemplarframställning och spridning av materialet
till allmänheten som annars skulle kunna hindras av
upphovsrättsinnehavaren. Det inträffade har skapat
debatt och oro bland upphovsmän. Enligt regeringen
finns det ett behov av att begränsa tillgången till
vissa allmänna handlingar som samtidigt utgör
upphovsrättsligt skyddade verk.
Bernkonventionen och TRIPS-avtalet
Upphovsrätten är ett rättsområde med en i hög grad
internationell prägel. Det finns en rad
internationella överenskommelser genom vilka de
anslutna länderna ger skydd åt varandras verk och
prestationer. Den viktigaste överenskommelsen inom
det egentliga upphovsrättsområdet är
Bernkonventionen för skydd av litterära och
konstnärliga verk. Sverige är anslutet till
konventionen liksom närmare 140 andra länder. Den
föreskriver en skyldighet att utan formaliteter ge
upphovsrättsligt skydd enligt vissa
minimibestämmelser åt verk från samtliga andra
konventionsländer. Dessa minimibestämmelser omfattar
såväl ideella som ekonomiska rättigheter, bl.a. en
ensamrätt att mångfaldiga ett verk och att utnyttja
det för offentligt framförande.
En annan viktig överenskommelse inom detta område
är TRIPS-avtalet. Till avtalet är mer än 130 länder
anslutna, bland dem Sverige. Avtalet innehåller dels
en rad specialregler om skydd för bl.a. datorprogram
och databaser, dels en allmän förpliktelse att
tillämpa Bernkonventionens bestämmelser om det
upphovsrättsliga skyddet. Detta betyder att skyddet
för upphovsrätten har förts in i
Världshandelsorganisationens system bl.a. när det
gäller tvistlösning.
Med anledning av att svenska myndigheter ger
allmänheten möjlighet att ta del av det s.k.
scientologimaterialet, trots att det bedömts som ett
upphovsrättsligt inte tidigare offentliggjort verk,
har Förenta staterna ifrågasatt om Sverige uppfyller
uppfyller Bernkonventionen och TRIPS-avtalet.
Förenta staterna har klargjort att ett
tvistlösningsförfarande kommer att påkallas mot
Sverige om inte Sverige skyndsamt genomför
lagstiftning som förhindrar att tidigare inte
offentliggjorda upphovsrättsligt skyddade verk
hanteras på samma sätt som scientologimaterialet.
Bernkonventionen tillåter konventionsländerna att
göra vissa inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt
till exemplarframställning. Enligt artikel 9(2) i
konventionen får konventionsländerna tillåta
exemplarframställning av verk i vissa särskilda fall
förutsatt att sådan exemplarframställning inte gör
intrång i det normala utnyttjandet av verket och
inte heller inkräktar oskäligt på upphovsmannens
legitima intressen. Bestämmelsen brukar benämnas som
den s.k. trestegsregeln. Genom artikel 13 i TRIPS-
avtalet har trestegsregeln gjorts tillämplig för
alla upphovsrättsliga förfoganden och inte endast
för exemplarframställning. Regeringens inställning
är att de svenska reglerna om förhållandet mellan
handlingsoffentligheten och upphovsrätten är
förenliga med trestegsregeln. Den närmare innebörden
av trestegsregeln är emellertid svår att bestämma.
Ordalydelsens generella karaktär ger ett betydande
tolkningsutrymme. Det kan därför inte helt uteslutas
att ett tvistlösningsförfarande inom ramen för
Världshandelsorganisationen om tillämpningen av de
svenska bestämmelserna om handlingsoffentlighet
skulle kunna resultera i att myndigheters
tillhandahållande av verk åtminstone i vissa fall
bedöms vara ett intrång i det normala nyttjandet av
verket eller anses inkräkta oskäligt på
upphovsmannens legitima intressen. En sådan utgång
skulle medföra risk för att Sverige tvingas till mer
omfattande begränsningar av handlingsoffentligheten
än vad som kan anses nödvändigt för att åtgärda de
problem som ingivandet av scientologimaterialet
åskådliggjort, vilket samtidigt skulle avvärja ett
tvistlösningsförfarande.
Att handlingsoffentligheten kan användas för att
kringgå upphovsrätten kan vidare vara ett hinder i
Sveriges arbete för en ökad öppenhet inom bl.a.
Europeiska unionen.
Regeringens förslag
Sekretess för upphovsrättsligt skyddade verk
Handlingsoffentligheten bör begränsas för vissa
upphovsrättsligt skyddade verk
Med hänsyn till att upphovsrättsligt skyddade verk
som inte har offentliggjorts har ett särskilt högt
skyddsvärde och att det är möjligt att utnyttja
handlingsoffentligheten för att mot upphovsmannens
vilja framställa exemplar av sådana verk och göra
dem tillgängliga för allmänheten bör, enligt
regeringens bedömning, rätten att ta del allmänna
handlingar begränsas när det gäller vissa inte
offentliggjorda verk.
I Offentlighets- och sekretesskommitténs (dir.
1998:32) uppdrag ingår, förutom att göra en översyn
av bestämmelserna om allmänna handlingars
offentlighet i syfte att vidga möjligheterna för
offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället,
att undersöka om det i något fall finns ett behov av
att öka möjligheterna att inte tillhandahålla en
allmän handling som omfattas av upphovsrätt eller
någon annan rättighet enligt upphovsrättslagen.
Kommittén har sålunda att mer allmänt se över
förhållandet mellan upphovsrätten och
offentlighetsprincipen. Utredningen skall i den
delen vara klar senast den 1 maj 2001. Förenta
staterna har ifrågasatt om Sverige med nuvarande
lagreglering uppfyller Bernkonventionen och TRIPS-
avtalet. Om kommitténs utredning skulle avvaktas
hamnar Sverige med all sannolikhet i ett
internationellt tvistlösningsförfarande med de
risker för mer omfattande ingrepp i
handlingsoffentligheten som ett sådant medför. Med
hänsyn härtill och till att det är angeläget att
komma till rätta med den brist i skyddet för inte
offentliggjorda verk som hanteringen av det s.k.
scientologimaterialet tydliggjort, bör enligt
regeringen handlingsoffentligheten för vissa inte
offentliggjorda verk begränsas redan nu. Lagrådet
har ansett att den föreslagna regleringen bör utgöra
en provisorisk lösning och att det är angeläget att
en mera långsiktig och heltäckande lösning på
problemet söks. Regeringen instämmer i denna
uppfattning. Det fortsatta arbetet med att söka den
lämpligaste lösningen ryms inom Offentlighets- och
sekretesskommitténs uppdrag. Arbetet bör enligt
regeringen lämpligast utföras av kommittén.
Hur bör begränsningen genomföras?
Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs i 8
kap. sekretesslagen (1980:100) som skyddar sådana
uppgifter i vissa inte offentliggjorda verk som
sammantaget utgör ett verk.
Den del av upphovsrätten som har den största
betydelsen i nu aktuellt hänseende är den ekonomiska
rätten till ett verk. Ett av de skyddsändamål som
anges i 2 kap. 2 § första stycket 6 TF är enskilds
ekonomiska förhållanden. Det finns sedan tidigare
två sekretessbestämmelser, 8 kap. 13 och 20 §§
sekretesslagen, som främst är motiverade av hänsynen
till ekonomiska intressen hos innehavare av
immaterialrätter. En bestämmelse motiverad av
intresset att skydda den ekonomiska delen av
upphovsrätten till vissa inte offentliggjorda verk
torde mot denna bakgrund enligt regeringen vara
förenlig med 2 kap. 2 § TF. Denna uppfattning har
delats av majoriteten av de remissinstanser som
yttrat sig i frågan.
Regeringen anser att skyddsändamålet för
bestämmelsen bör vara begränsat till enskilds
ekonomiska förhållanden. Det betyder att
bestämmelsen för sin tillämpning bör förutsätta att
rättighetshavaren lider ekonomisk skada av
tillhandahållandet.
Sekretesslagen innehåller bestämmelser om
tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om
förbud att lämna ut allmänna handlingar.
Bestämmelserna avser förbud att röja uppgifter. Vid
sekretesslagens tillkomst uttalades angående valet
av uppgiftsbegreppet bl.a. följande. "Den naturliga
utgångspunkten bör också vara den att det enbart är
uppgifternas innehåll och förekomst i ett visst
sammanhang som bestämmer om de skall
sekretesskyddas." Sekretessens föremål utgörs
således av information av visst innehåll.
Upphovsrätten skyddar inte de enskilda uppgifterna i
ett verk. Att låta varje uppgift i ett verk omfattas
av sekretess skulle således vara att ge
upphovsmannen ett mer långtgående skydd än
upphovsrätten. Om detta skulle bli följden av att
införa en reglering avseende upphovsrättsligt
skyddade verk i sekretesslagen skulle det vara ett
tungt vägande argument mot att införa en sådan
reglering. Ett par av dem som yttrat sig över
utkastet till lagrådsremiss har också ansett att det
inte är möjligt eller i vart fall tveksamt om det
går att förena skyddet för verk med sekretesslagens
uppgiftsbegrepp. Mot detta kan dock enligt
regeringen följande anföras.
I vissa sekretessbestämmelser skyddas ett
informationsinnehåll som inte i första hand tar
sikte på innehållet i enstaka uppgifter. Exempel på
sådana bestämmelser är 5 kap. 6 § (vissa sorters
skildringar), 8 kap. 13 § (patentsökta uppfinningar,
företagshemligheter, mönster), 8 kap. 17 § (mer
kvalificerade uppgifter om myndighets eller enskilds
affärs- eller driftförhållanden, t.ex.
yrkeshemligheter) och 8 kap. 20 § sekretesslagen
(filmer och videogram).
Genom upphovsrätten skyddas inte
informationsinnehållet i ett verk till fullo.
Emellertid vore det missvisande att påstå att
informationsinnehållet helt saknar skydd av
upphovsrätten. Upphovsrätten har till föremål inte
bara verket i dess föreliggande yttre form utan
också verkets s.k. inre form. Detta har också
uttryckts på så sätt att upphovsrätten skyddar inte
bara verkets form utan också själva tankeinnehållet,
men inte som abstrakt idé utan endast i den
individuella utformning som just upphovsmannen gett
detsamma. Upphovsrätten till en roman omfattar även
verket i form av radioteater eller film. En fysisk
form av verket, t.ex. en skriftlig handling, är
endast en bärare av det immateriella föremålet
verket. I de fall ett verk ingår i en allmän
handling utgörs handlingens innehåll av verket i en
av de former som detta kan föreligga i. Handlingen
är således inte detsamma som verket utan utgör
endast ett exemplar av verket.
Som ovan anförts finns det flera exempel på att man
i sekretesslagen har infört bestämmelser som inte
omfattar varje i en handling ingående enskild
uppgift av sådan art som pekats ut i bestämmelsen.
På motsvarande sätt bör enligt regeringen en
sekretessbestämmelse kunna utformas så att den
endast avser uppgifter som sammantaget utgör ett
verk. Om bestämmelsen utformas på detta sätt måste
det anses möjligt att skydda vissa upphovsrättsligt
skyddade verk genom en sekretessbestämmelse. En
sådan bestämmelse bör enligt regeringen införas.
Sekretessbestämmelsens räckvidd
En utgångspunkt vid utformningen av en
sekretessregel är enligt regeringen att den inte
skall ha större räckvidd än som behövs för att
tillgodose det skyddsintresse som ligger till grund
för bestämmelsen. Bestämmelsen bör endast träffa
uppgifter i tidigare inte offentliggjorda verk och
endast uppgifter som sammantaget är relevanta ur
upphovsrättslig synvinkel.
Enligt regeringens förslag skall bestämmelsen
omfatta endast uppgifter i sådana verk som inte
tidigare har offentliggjorts i upphovsrättslig
mening och som har kommit in till en myndighet utan
rättighetshavarens samtycke. Uppgifter i ett verk
som saknar kommersiellt intresse skall dock inte
omfattas av bestämmelsen. Sekretessbestämmelsen
skall omfatta en uppgift endast om röjandet av den
innebär ett upphovsrättsligt förfogande.
Med offentliggörande avses offentliggörande i
upphovsrättslagens mening. I flertalet fall när ett
verk som inte har offentliggjorts ges in till en
myndighet är det upphovsmannen själv som ger in
verket. Räckvidden av den sekretessregel som nu
införs bör enligt regeringen vara begränsad till de
fall då upphovsmannen eller dennes rättighetshavare
inte gett sitt samtycke till att verket ges in.
Det kan enligt regeringen inträffa att en myndighet
först en tid efter det att verket getts in får
kännedom om sådana omständigheter som medför att
sekretess gäller. Verket kan då under mellantiden
lovligen ha gjorts tillgängligt för allmänheten på
annat sätt än genom att tillhandahållas av
myndigheten som en allmän handling eller genom att
överlämnas från en myndighet till en annan.
Upphovsmannen kan t.ex. själv ha offentliggjort
verket. Även i fall då myndigheten redan från början
har uppmärksammat att sekretess gäller och därför
vägrat lämna ut verket, kan det förekomma att verket
senare offentliggörs på annat sätt. Det finns inte
skäl att låta en sekretessregel träffa
offentliggjorda verk. Av lagtexten bör därför enligt
regeringen framgå att sådana verk som lovligen har
gjorts tillgängliga för allmänheten - oavsett när
tillgängliggörandet skett - inte träffas av
sekretessen.
Skyddsändamålet för den sekretessbestämmelse som
föreslås är enskilds ekonomiska förhållanden.
Bestämmelsens räckvidd måste enligt regeringen
utformas så att den överensstämmer med
skyddsändamålet. Avgränsningen bör därför göras så
att bestämmelsen endast omfattar uppgifter i verk
som är kommersiellt intressanta, uppgifter i verk
som saknar kommersiellt intresse skall inte omfattas
av bestämmelsen. I och med denna begränsning kommer
bestämmelsen normalt inte att träffa privatpersoners
brev och andra från ekonomisk synpunkt ointressanta
verk.
Den aktuella sekretessregeln motiveras av intresset
att skydda den ekonomiska delen av upphovsrätten
till vissa verk. Detta skyddsintresse motiverar
endast sekretess för sådana uppgifter vars röjande
kan innebära en upphovsrättslig relevant ekonomisk
skada. Om en uppgift ur ett verk kan röjas utan att
det innebär ett upphovsrättsligt förfogande medger
således inte det åberopade skyddsintresset att den
sekretessbeläggs. Med upphovsrättsliga förfoganden
avses sådana förfoganden som anges i 2 §
upphovsrättslagen. Således avses
exemplarframställning, dvs. kopiering, och
tillgängliggörande för allmänheten, dvs. offentligt
framförande samt spridning till och visning för
allmänheten. Ett förfogande som kan tänkas uppkomma
vid tillhandahållande av uppgifter ur ett verk är
att verket, eller en sådan del därav som i sig utgör
ett verk, kopieras och lämnas ut till den som begärt
uppgiften. En annan typ av förfogande - visning -
uppkommer om verket tillhandahålls allmänheten på
myndigheten. Att lämna ut uppgifterna genom att läsa
upp verket för den som begärt uppgiften får vidare
normalt anses innebära ett offentligt framförande
och utgör således även det ett upphovsrättsligt
förfogande. Kan uppgifterna lämnas på annat sätt,
t.ex. genom en sammanfattning av sakinnehållet i
verket, får de lämnas ut. Eftersom således inte
sakuppgifterna som sådana träffas av bestämmelsen
finns det inte anledning att befara att den nya
regleringen kommer att innebära att vissa uppgifter
av stort allmänintresse i fortsättningen undandras
allmänhetens insyn.
Beviskrav
För att en uppgift skall omfattas av sekretess skall
den enligt regeringens förslag återfinnas i ett
upphovsrättsligt skyddat verk. Det skall av särskild
anledning kunna antas att verket inte tidigare har
offentliggjorts och att det kommit in till
myndigheten utan rättighetshavarens samtycke.
Sekretess skall dock inte gälla om uppgiften
återfinns i ett sådant verk som kan antas sakna
kommersiellt intresse. Sekretess skall gälla endast
om ett röjande av uppgifterna innebär ett
upphovsrättsligt förfogande.
Som tidigare anförts bör en förutsättning för
sekretessbestämmelsens tillämpning vara att det
upphovsrättsligt skyddade verk som uppgifterna
återfinns i inte har offentliggjorts och att det har
getts in utan upphovsmannens samtycke.
En bevislättnad vid bedömningen av om det är fråga
om ett upphovsrättsligt skyddat verk skulle innebära
att sekretessbestämmelsen kom att avse uppgifter
även i andra handlingar än sådana som omfattas av
upphovsrättsligt skydd. Med hänsyn till att det är
förekomsten av ett upphovsrättsligt skydd som
motiverar sekretessregeln framstår en sådan lösning
som olämplig. Det bör därför enligt regeringen inte
föreskrivas någon bevislättnad i detta avseende.
För den myndighet till vilken verket ges in kan det
många gånger vara oklart om verket är offentliggjort
och om det har kommit in utan samtycke från
upphovsmannen. Några remissinstanser har ansett att
det bör åligga myndigheterna att ta reda på om
verket tidigare offentliggjorts och kommit in utan
upphovsmannens samtycke. En så långtgående
utredningsskyldighet skulle dock skapa praktiska
svårigheter. För att en bestämmelse utformad efter
de i tidigare avsnitt angivna utgångspunkterna skall
få avsedd effekt kan det inte heller i
bevishänseende krävas att det skall vara utrett att
verket inte är offentliggjort och att det getts in
utan upphovsmannens samtycke. Vid en avvägning
mellan intresset av att undvika onödig
sekretessbeläggning och intresset av att utforma
sekretessbestämmelsen på ett praktiskt tillämpbart
sätt anser regeringen att det som beviskrav bör
uppställas att det av särskild anledning kan antas
att dessa båda förutsättningar är för handen. Den
bedömningen torde normalt få grundas på det material
som finns i ett pågående ärende i vilket verket
ingår eller i material som i övrigt finns i
anslutning till verket. För att undantaget skall
aktualiseras måste det föreligga någon omständighet
i det materialet som ger anledning till antagandena
att verket inte tidigare har offentliggjorts och att
det har kommit in till myndigheten utan
upphovsmannens samtycke. Exempel på sådana
omständigheter kan enligt regeringen vara att
ingivaren är anonym och att det är bifogat ett verk
från en namngiven författare, att det framgår att
ingivaren är en annan än författaren till ett
bifogat verk eller att myndigheten - t.ex. genom en
kontakt från författaren - blir uppmärksammad på att
verket inte är offentliggjort och att samtycke inte
erhållits från författaren.
Skyddsändamålet för den aktuella skyddsbestämmelsen
medför vidare att uppgifter i sådana verk som saknar
kommersiellt intresse inte bör omfattas av
bestämmelsen. Om det uppställs ett krav på att det
skall vara utrett att verket inte har sådant
intresse skulle emellertid bestämmelsens räckvidd
sträcka sig alltför långt. I denna del bör därför
enligt regeringen en bevislättnad införas. En
bedömning av om ett verk saknar kommersiellt
intresse bör kunna göras utifrån generella
överväganden rörande det aktuella verket. Mot denna
bakgrund bör det i bevishänseende krävas att det
inte kan antas att verket saknar sådant intresse.
Bestämmelsen kommer därigenom inte att omfatta verk
som är ointressanta från ekonomisk synpunkt. Kravet
att verket inte får sakna kommersiellt intresse
utesluter inte exempelvis smal litteratur, såsom
t.ex. vissa dikter, från bestämmelsens
tillämpningsområde. Däremot kan normalt antas att
privatpersoners brev och dagboksanteckningar och
andra verk av likartad karaktär saknar kommersiellt
intresse.
Motionerna
I motion 1999/2000:K17 av Åsa Torstensson m.fl. (c)
hemställs att riksdagen avslår proposition
1999/2000:35 Upphovsrätten och
offentlighetsprincipen (yrkande 1) och att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett tilläggsdirektiv till
Offentlighets- och sekretess-kommittén (yrkande 2).
Frågan om behovet av undantag från
handlingsoffentligheten för upphovsrättsskyddade
handlingar har vid några tillfällen aktualiserats i
riksdagen. Offentlighets- och sekretesskommittén
fick i uppdrag att belysa detta som en av flera
frågor. Det förefaller enligt motionärerna vara ett
anmärkningsvärt förfarande att regeringen ett år
senare föregriper utredningen med en
departementspromemoria och låter den senare, som
utsatts för stark kritik av många remissinstanser,
ligga till grund för propositionen. Efter den kritik
Lagrådet riktade i sin granskning den 13 september
1999 omarbetades förslaget och den nya versionen
accepterades av Lagrådet. Lagrådet konstaterar att
fallet brådskar och godtar därför de föreslagna lag-
ändringarna "som ett provisorium". Det måste enligt
motionärerna ifrågasättas om det är acceptabelt att
i så viktiga frågor som handlingsoffentligheten
arbeta med provisoriska lösningar, i synnerhet mot
bakgrund av det sätt som frågan beretts, då en
offentlig utredning föregripits och riksdagsarbetet
försvårats. Frågan är enligt motionärerna varför
fallet nu plötsligt blivit så brådskande att en lag,
som förefaller stadfästa nya principer för hur
undantag från handlingsoffentligheten får göras,
skall beslutas och träda i kraft med så kort varsel.
Centerpartiet kan ha förståelse för de skäl
regeringen anför till stöd för förslagen. Detta
förändrar dock inte den grundläggande invändningen
att den föreslagna ändringen, genom otillräcklig
utredning, har oklara konsekvenser och innebär ett
principiellt tvivelaktigt lagstiftningsförfarande.
Den föreliggande propositionen bör avslås.
Som Lagrådet konstaterar är det möjligt att också
handlingar som inte omfattas av de nu föreslagna
förändringarna bör undantas från offentlighet. Dessa
frågor bör rimligen belysas i ett sammanhang, då
också tryckfrihetsförordningens bestämmelser i
sammanhanget granskas och eventuella följder av en
lagändring blir noggrant utforskade och kan
debatteras innan ett beslut fattas. Detta kan
rimligen göras inom ramen för Offentlighets- och
sekretess-kommittén. Denna kommitté bör också ges
ett tilläggsdirektiv att, om utredningen finner att
förändringar bör göras i fråga om upphovsrätt och
offentlighet, föreslå sådana förändringar genom
ändringar i grundlag. I uppdraget bör också ingå att
överväga en proportionalitetsregel, som sätter den
skada upphovsmannen riskerar i proportion till det
allmänintresse som finns att ta del av uppgifterna.
I motion 1999/2000:K18 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)
hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
en långsiktig och heltäckande lösning på problemet
presenteras och att ett lagförslag träder i kraft
senast den 1 januari 2003 (yrkande 1). Regeringen
önskar begränsa rätten att ta del av allmänna
handlingar när det gäller vissa inte offentliggjorda
verk. Upphovsrättsligt skyddade verk som inte
offentliggjorts har ett särskilt högt skyddsvärde.
Det är inte rimligt att handlings-offentligheten
skall kunna utnyttjas för att mot upphovsmannens
vilja framställa exemplar av inte offentliggjorda
verk och på så sätt göra dem tillgängliga för
allmänheten. Synpunkter har framkommit bl.a. från
Lagrådet att den föreslagna regleringen inte bör
betraktas som permanent utan som ett provisorium.
Det är enligt Lagrådet angeläget att en mera
långsiktig och heltäckande lösning på problemet
söks. Regeringen, som också instämmer i denna
bedömning, anser att det fortsatta arbetet ryms inom
Offentlighets- och sekretesskommitténs uppdrag.
Kristdemokraterna anser att riksdagen bör ge
regeringen till känna att en genomarbetad och
permanent lösning utarbetas snarast. Ett lagförslag
på det här området bör enligt motionärerna träda i
kraft den 1 januari 2003.
I motion 1999/2000:K19 av Per Lager m.fl. (mp)
hemställs att riksdagen avslår regeringens
proposition 1999/2000:35 Upphovsrätten och
offentlighetsprincipen. Fallet med det s.k.
scientologimaterialet har fäst uppmärksamheten på
den svenska offentlighetslagstiftningen. Mot
bakgrund av handlingsoffentlighetens karaktär av en
hörnsten i den svenska demokratin är det enligt
motionärerna dock av yttersta vikt att inte låta ett
unikt fall och yttre påtryckningar resultera i
provisoriska lagändringar. Det råder stor osäkerhet
om utgången av ett eventuellt
tvistlösningsförfarande, vilket även regeringen
konstaterat. Med vetskap om utredningen,
Offentlighets- och sekretesskommittén, är det
dessutom tveksamt om Förenta staterna verkligen
inleder ett tvistlösningsförfarande. Miljöpartiet
anser därför att det inte har klargjorts att en
lagändring är nödvändig. Frågan borde för övrigt
kunna utredas närmare av kommittén som fått i
uppdrag att bl.a. undersöka behovet av begränsningar
i handlingsoffentligheten för allmänna handlingar
som omfattas av upphovsrätten. Miljöpartiets
grundinställning är att skyddet av
offentlighetsprincipen måste stärkas och att den nu
uppkomna situationen inte ger anledning till
föreslagna inskränkningar.
I motion 1999/2000:K20 av Per Unckel m.fl. (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
tilläggsdirektiv till Offentlighets- och
sekretesskommittén. Motionärerna känner stor tvekan
inför tanken att lagstifta under de omständigheter
som präglar propositionen. Det gäller i synnerhet
som förslagen skär in i rättigheter som är skyddade
i grundlag. Risken finns att brådskan går i
eftertankens ställe och att alla konsekvenser av
förslaget inte till fullo analyserats. Det är en
uppenbar brist att regeringens förslag inte kan
sättas in i ett bredare perspektiv. Parallellt med
den centrala offentlighetsprincipen behöver Sverige
en genomarbetad personrätt. Regeringen har valt att
begränsa den nya bestämmelsen till att gälla endast
uppgifter i verk som inte lovligen offentliggjorts.
Även i det fall ett offentliggjort verk lämnas in
till en myndighet kan rättighetshavaren lida
ekonomisk skada. Det kan enligt motionärerna
ifrågasättas om den föreslagna regleringen kommer
att uppfylla Sveriges åtaganden enligt
Bernkonventionen och TRIPS-avtalet. Den i
propositionen förordade lösningen innebär att den
föreslagna sekretessbestämmelsen begränsas till verk
som inte kan antas sakna kommersiellt intresse. Det
kan i många fall vara en svår, närmast omöjlig,
uppgift för myndigheterna att bedöma om ett verk
saknar kommersiellt intresse. Det torde ofta
förekomma att verk skapas som fullständigt saknar
kommersiellt intresse av det slag som avses i
bestämmelsen men för vilka tidpunkten för
offentliggörandet kan vara avgörande för
upphovsmannens framtida karriär eller motsvarande
förhållanden. Effekten kan då bli att
offentliggörandet de facto innebär ekonomisk skada
för huvudmannen men att han inte åtnjuter skydd av
sekretessregeln eftersom verket i sig inte har något
kommersiellt intresse. Det kan enligt motionärerna
riktas kritik mot regeringens förslag från olika
utgångspunkter. Offentlighets- och
sekretesskommittén arbetar också med flera av de
frågor som nu är aktuella. Starka skäl kan enligt
motionärerna anföras för att nu avvisa regeringens
förslag. Såsom situationen är, där regeringen gjort
det svårare att hävda att den svenska lagstiftningen
står i överensstämmelse med internationella
åtaganden, kan motionärerna - om än med viss tvekan
- likväl biträda propositionen. Det är emellertid av
yttersta vikt att i framtiden se offentlighets- och
sekretessfrågor i ett större perspektiv än vad
regeringen tenderar att göra. Offentlighets- och
sekretesskommittén har ett uppdrag som är vitt
formulerat. För att säkerställa att de frågor som
motionärerna har aktualiserat behandlas av kommittén
i ett större sammanhang bör kommittén ges
tilläggsdirektiv som uttryckligen för in de frågor
motionärerna har berört i kommitténs uppdrag.
I motion 1999/2000:K21 av Helena Bargholtz m.fl.
(fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om
tilläggsdirektiv till Offentlighets- och
sekretesskommittén (yrkande 1) och att riksdagen
beslutar att punkt 1 i övergångsbestämmelsen till
förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) skall ha följande lydelse "Denna lag
träder i kraft den 1 april 2000 och gäller till
utgången av maj år 2002." (yrkande 3). Liksom
Lagrådet anser Folkpartiet att den föreslagna
regleringen i sekretesslagen kan accepteras som ett
provisorium. Regeringen framhåller att
Offentlighets- och sekretesskommittén får överväga
en mer långsiktig och heltäckande lösning. Enligt
motionärerna bör kommittén snarast få
tilläggsdirektiv om att omgående ta sig an denna
fråga för en stabil lösning. Kommitténs uppdrag bör
anges så att regeringen kan förelägga riksdagen ett
grundlagsförslag i tid före nästa riksdagsval. Under
förutsättning att kommittén omgående tar sig an
frågan om en lösning av konflikten mellan
offentlighetsprincipen och upphovsrätten är
Folkpartiet berett att tillstyrka att riksdagen
beslutar om en tillfällig lösning i enlighet med
regeringens förslag och att i likhet med vad
Lagrådet anför acceptera att detta inte sker genom
en grundlagsändring utan genom en ändring i
sekretesslagen. För att betona att regeringens
förslag måste ses som ett kortvarigt provisorium i
avvaktan på en grundlagsändring föreslår
motionärerna att lagens giltighet tidsbegränsas till
utgången av maj år 2002. Motionärerna instämmer i
det ifrågasättande som Svenska Journalistförbundet
gör när det gäller huruvida den föreslagna ändringen
av sekretesslagen verkligen blir tillämplig på
scientologimaterialet. En spridning av en skrift i
20 000 exemplar inom en i och för sig sluten krets,
som dock är öppen för alla som vill betala, torde
utgöra en spridning och därmed ett offentliggörande.
I motion 1999/2000:K310 av Jerry Martinger (m) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
offentlighetsprincipen. Enligt motionären kan den
svenska offentlighetsprincipen bli föremål för
missbruk på ett sätt som inte står i
överensstämmelse med dess syften. Fallet, i vilket
ett upphovsrättsligt skyddat, icke offentliggjort
verk givits in till olika myndigheter med den
uttalade intentionen att få till stånd ett
offentliggörande av verket, avslöjar brister i
regleringen kring avvägningen mellan
offentlighetsprincipen och upphovsrätten. Sverige
har på grund av det inträffade blivit föremål för
internationella påpekanden. Underlåtenhet att påpeka
de belysta bristerna i det svenska rättssystemets
skydd för en enskild persons rätt till egna
opublicerade alster kan leda till ett minskat
internationellt förtroende för Sverige såsom
företrädare för öppenhet inom offentlig förvaltning.
Passivitet i frågan kan också leda till att Sverige
tvingas göra större inskränkningar i
offentlighetsprincipen som, tillämpad i enlighet med
sina syften, utgör en tillgång för medborgarna och
inte ett hot mot deras rättigheter. Risken för
internationellt tvistlösningsförande är
överhängande. Den svenska regeringen har, enligt
motionären, i ett antal försök misslyckats med att
komma till rätta med problemet. Regeringen har
uttryckligen framhållit att ett
tvistlösningsförfarande inom ramen för WTO kan
innebära betydande risker för den svenska
offentlighetsprincipen. Ett sådant förfarande skulle
kunna leda till längre gående inskränkningar i
offentlighetsprincipen än vad som egentligen
erfordras.
Regeringen bör, enligt motionären, inte nöja sig
med att utarbeta ett förslag till lösning utan måste
arbeta med flera alternativ; naturligtvis alternativ
som inte är motstridiga. Det torde enligt motionären
vara lämpligt att utgå från följande. Regeringen bör
verka för att redan nuvarande lagstiftning tillämpas
på ett sådant sätt att missbruk av
offentlighetsprincipen undviks, regeringen bör
fortsätta sitt arbete med att göra ett tillägg till
upphovsrättslagen med en annan teknisk lösning än
tidigare och som kan förväntas bli accepterad av
Lagrådet, regeringen bör även arbeta med att söka
införa särskilda bestämmelser i sekretesslagen som
skulle gälla alla myndigheter i alla typer av
ärenden och regeringen bör utröna möjligheten att
inrätta en särskild bestämmelse i sekretesslagen som
direkt tar sikte på upphovsrättsligt skyddade verk.
Lagutskottets yttrande
Det kan, enligt lagutskottets bedömning, inte
uteslutas att nuvarande regler kan komma att
utnyttjas i hittills inte aktualiserade sammanhang
till skada för upphovsmännen. Som framgår av
propositionen kan det heller inte uteslutas att ett
tvistlösningsförfarande inom ramen för
Världshandelsorganisationen om tillämpningen av de
svenska bestämmelserna om handlingsoffentlighet
skulle kunna resultera i att myndigheters
tillhandahållande av verk åtminstone i vissa fall
bedöms strida mot innehållet i Bernkonventionen och
TRIPS-avtalet. En sådan utgång skulle medföra risk
för att Sverige tvingas till mer omfattande
begränsningar av handlingsoffentligheten än vad som
kan anses nödvändigt.
Lagutskottet finner att det från upphovsrättsliga
utgångspunkter finns starka skäl att begränsa rätten
att ta del av allmänna handlingar när det gäller
vissa inte offentliggjorda verk. Lagutskottet anser
därför att det bör införas en begränsning av
handlingsoffentligheten på det sätt som föreslås i
propositionen. Ställningstagandet innebär att
lagutskottet anser att konstitutionsutskottet bör
avstyrka bifall till motionerna K17 yrkande 1 och
K19.
När det gäller motionsönskemål om tilläggsdirektiv
till Offentlighets- och sekretesskommittén
framhåller lagutskottet att det är regeringens
uppfattning att en mera långsiktig och heltäckande
lösning på problemet bör sökas. Lagutskottet
instämmer med regeringen och motionärerna om vikten
av att ifrågavarande spörsmål blir föremål för en
noggrann genomlysning. För det fall tilläggsdirektiv
skulle visa sig påkallade utgår lagutskottet från
att sådana kommer till stånd utan något
tillkännagivande från riksdagens sida. Lagutskottet
föreslår mot denna bakgrund att motionerna K17
yrkande 2, K20 och K21 yrkande 1 avstyrks. Inte
heller motion K18 yrkande 1 bör enligt lagutskottets
mening föranleda något uttalande från riksdagens
sida. Motionsyrkandet bör därför enligt lagutskottet
avstyrkas.
Med hänsyn till att såväl Lagrådet som regeringen
ansett att nu framlagda lagförslag är ett
provisorium finner lagutskottet att det finns skäl
att utgå från att det i propositionen aviserade
utrednings- och beredningsarbetet inte onödigt
fördröjs. Något behov av att tidsbegränsa den
föreslagna lagen föreligger således inte. Motion K21
yrkande 3 bör enligt lagutskottets mening avstyrkas.
Utskottets bedömning
Tryckfrihetsförordningen och upphovsrättslagen kan
sägas ha det gemensamma syftet att skapa
förutsättningar för ett fritt samhällsskick och ett
intellektuellt skapande. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och
upphovsrättslagen kan, om det i den allmänna
handlingen ingår ett litterärt eller konstnärligt
verk, en kollision uppkomma mellan å ena sidan
reglerna om allmänna handlingars offentlighet och å
andra sidan reglerna om upphovsmannens ensamrätt att
disponera över sitt verk.
Det har uppmärksammats att rätten att ta del av
allmänna handlingar använts för att mot
upphovsmannens vilja framställa exemplar av och
sprida upphovsrättsligt skyddade verk till
allmänheten i det särskilt uttalade syftet att skada
upphovsmannens intresse och utan varje anknytning
till myndighetens verksamhet. Offentlighets- och
sekretesskommittén har bl.a. i uppdrag att undersöka
om det i något fall finns ett behov av att öka
möjligheterna att inte tillhandahålla en allmän
handling som omfattas av upphovsrätt eller någon
annan rättighet enligt upphovsrättslagen. Om
kommitténs arbete skulle avvaktas kan Sverige enligt
propositionen med all sannolikhet hamna i ett
tvistlösningsförfarande inom ramen för
Världshandelsorganisationen om tillämpningen av de
svenska bestämmelserna om handlingsoffentlighet.
Detta skulle kunna resultera i att myndigheters
tillhandahållande av verk åtminstone i vissa fall
bedöms strida mot innehållet i Bernkonventionen och
TRIPS-avtalet. En sådan utgång skulle medföra risk
för att Sverige tvingas till mer omfattande
begränsningar av handlingsoffentligheten än vad som
kan anses nödvändigt. Med hänsyn härtill och till
att det är angeläget att komma till rätta med den
brist i skyddet för inte offentliggjorda verk som
redogjorts för bör handlingsoffentligheten enligt
propositionen begränsas redan nu genom ett tillägg i
sekretesslagen.
Lagrådet har ansett att den föreslagna regleringen
bör utgöra en provisorisk lösning och att det är
angeläget att en mera långsiktig och heltäckande
lösning på problemet söks. Regeringen har i
propositionen instämt i denna uppfattning och
uttalat att det fortsatta arbetet med att söka den
lämpligaste lösningen ryms inom Offentlighets- och
sekretesskommitténs uppdrag. Av kommitténs direktiv
framgår att det kan bli aktuellt med förslag till
grundlagsändringar.
Lagutskottet har funnit att det från
upphovsrättsliga utgångspunkter finns starka skäl
att begränsa rätten att ta del av allmänna
handlingar när det gäller inte offentliggjorda verk.
Lagutskottet anser därför att det bör införas en
begränsning av handlingsoffentligheten på det sätt
som föreslås i propositionen. Konstitutionsutskottet
instämmer i denna bedömning och har således - i
avvaktan på att utredningsarbetet slutförs - inte
någon invändning mot att begränsningen genomförs
genom en provisorisk reglering i sekretesslagen.
Motionerna K17 yrkande 1 och K19 bör enligt
utskottet avslås.
Motion K310 får enligt utskottet anses tillgodosedd
genom framläggandet av propositionen. Motionen bör
därför avslås.
Av direktiven Offentlighetsprincipen och IT samt
översyn av sekretesslagen m.m. (dir. 1998:32)
framgår följande under rubriken Upphovsrättens
förhållande till offentlighetsprincipen:
Kommittén skall undersöka om det i något fall finns
ett behov av att öka möjligheterna att inte
tillhandahålla en allmän handling som omfattas av
upphovsrätt eller någon närstående rättighet och i
så fall föreslå en lösning som tillgodoser detta
behov. Kommittén skall därvid göra en avvägning
mellan å ena sidan upphovsmannens ensamrätt till
exemplarframställning och å andra sidan rätten att
få en kopia av en allmän handling. Dessutom skall
kommittén lämna förslag till åtgärder när det gäller
offentlighetsprincipen som kan följa av det pågående
förhandlingsarbetet i EU om harmonisering av vissa
aspekter av upphovsrätt m.m. i
informationssamhället. Arbetet i kommittén skall
bedrivas med beaktande av Sveriges övriga
internationella åtaganden på upphovsrättsområdet.
Utgångspunkten för eventuella förslag skall vara att
den upphovsrättsliga lagstiftningen i så liten
utsträckning som möjligt inskränker den
grundlagsenliga rätten att ta del av allmänna
handlingar och samtidigt respekterar Sveriges
internationella åtaganden på det upphovsrättsliga
området.
Utskottet anser att Offentlighets- och
sekretesskommittén här har ett viktigt arbete.
Utskottet delar regeringens uppfattning i direktiven
att utgångspunkten för eventuella förslag skall vara
att den upphovsrättsliga lagstiftningen i så liten
utsträckning som möjligt inskränker den
grundlagsenliga rätten att ta del av allmänna
handlingar och samtidigt respekterar Sveriges
internationella åtaganden på det upphovsrättsliga
området. Kommitténs utredningsarbete skall i denna
del vara avslutat före den 1 september 2000 om
grundlagsändringar skulle bli aktuella, annars
senast den 1 maj 2001.
I motioner med anledning av propositionen har det
framförts att en långsiktig och heltäckande lösning
på problemet bör presenteras med sikte på att en
lagändring bör kunna träda i kraft senast den 1
januari 2003. I motionerna framhålls bl.a. att
rättighetshavaren kan lida ekonomisk skada även när
offentliggjorda verk lämnas in till en myndighet och
att det torde förekomma att verk skapas som
fullständigt saknar kommersiellt intresse av det
slag som avses i regeringens förslag men för vilka
tidpunkten för offentliggörandet kan vara avgörande
för upphovsmannens framtida karriär eller de facto
innebära ekonomisk skada för huvudmannen.
Kommitténs uppdrag är enligt direktiven vitt
formulerat genom att kommittén skall undersöka om
det i något fall finns ett behov av att öka
möjligheterna att inte tillhandahålla en allmän
handling som omfattas av upphovsrätt eller någon
närstående rättighet. Det är enligt utskottet av
värde att direktiven ej begränsar uppdraget till att
t.ex. endast avse ej offentliggjorda verk eller
endast verk med kommersiellt intresse. I motionerna
har framförts önskemål om frågor som kommittén bör
behandla samt att detta skall anges i
tilläggsdirektiv. Utskottet anser att det är
angeläget att kommittén tar upp de frågor som anges
i motionerna. Utskottet utgår från att kommittén
arbetar skyndsamt samt lämnar eventuella förslag
till regeringen enligt de tider som angetts i
direktiven. Under alla förhållanden bör de frågor
som behandlas i motionerna bli föremål för beredning
inför det förslag till permanent lösning som enligt
utskottet bör föreläggas riksdagen senast under
hösten 2001. Detta bör riksdagen, med anledning
motionerna K17 yrkande 2, K18 yrkande 1, K20 och K21
yrkandena 1 och 3, ge regeringen till känna.
Sekretessbestämmelsens avgränsning i övrigt
Enligt regeringens förslag skall sekretess inte
gälla om det står klart att uppgiften kan röjas utan
att rättighetshavaren lider skada.
En utgångspunkt vid utformningen av en
sekretessregel är enligt regeringen att sekretessen
inte skall vara starkare än som är oundgängligen
nödvändigt för att skydda det intresse som föranlett
begränsningen. Man bör således inte låta en
sekretessbestämmelse omfatta sådana uppgifter som,
mot bakgrund av skyddsintresset, kan lämnas ut utan
skada för upphovsmannen. Genom de avgränsningar av
sekretessbestämmelsens räckvidd som gjorts i de
föregående avsnitten träffar bestämmelsen endast
upphovsrättligt relevanta uppgifter i ett verk som
inte kan antas sakna kommersiellt intresse. Därav
följer att det normalt torde medföra skada för
rättighetshavaren om uppgifterna lämnas ut. Någon
gång kan det emellertid tänkas att uppgifter i
sådana verk kan lämnas ut utan att det skadar
rättighetshavaren ekonomiskt. Om så är fallet bör
uppgifterna lämnas ut. Mot bakgrund av att uppgifter
i sådana verk som kan antas sakna kommersiellt
intresse inte omfattas av den föreslagna
sekretessbestämmelsen framstår det enligt
regeringens mening som befogat att ha ett omvänt
skaderekvisit. Det innebär att, om uppgifterna är
sådana att de faller inom sekretessbestämmelsens
tillämpningsområde, det råder en presumtion för
sekretess och att ett utlämnande kan ske endast i de
fall det står klart att det kan ske utan att
rättighetshavaren lider skada.
Enligt regeringens förslag skall ett verk som har
tillhandahållits enligt 2 kap. TF eller lämnats från
en myndighet till en annan, vid tillämpningen av den
föreslagna sekretessbestämmelsen, inte anses
offentliggjort.
Ett verk är offentliggjort i upphovsrättslig mening
när det lovligen gjorts tillgängligt för
allmänheten. Innebörden av att lovligen
tillgängliggöra är, enligt propositionen, att
tillgängliggörandet sker med upphovsmannens eller
dennes rättsinnehavares samtycke eller med stöd av
lag. Om ett tillhandahållande enligt 2 kap. TF
medför att verket blir offentliggjort skulle den
omständigheten att förutsättningarna för att
tillämpa den nya regeln inte var uppfyllda när
verket först lämnades ut medföra att det därefter
inte fanns någon möjlighet att med stöd av
sekretessbestämmelsen neka att tillhandahålla
verket. Detsamma gäller tillhandahållanden som skett
innan regeln trätt i kraft. På grund härav bör,
enligt regeringen, en bestämmelse införas av
innebörd att ett verk som tillhandahållits enligt 2
kap. TF - vid tillämpningen av den föreslagna
sekretessbestämmelsen - inte skall anses
offentliggjort i upphovsrättslig mening.
Ett upphovsrättsligt skyddat verk som lämnas från
en myndighet till en annan torde enligt gällande
rätt inte därigenom bli offentliggjort. Rättsläget
är dock inte helt klart enligt regeringen. En regel
motsvarande den som föreslås för verk som ingår i en
allmän handling som tillhandahålls enligt 2 kap. TF
bör därför enligt regeringen även införas för dessa
fall.
I den nya sekretessbestämmelsen föreslår regeringen
inte någon särskild tidsbegränsning av
handlingssekretessen. Enligt regeringen behövs det
inte några särskilda regler om begränsning av
meddelarfriheten.
Motionerna
I motion 1999/2000:K18 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)
hemställs att riksdagen i enlighet med motionen
beslutar om ett rakt skaderekvisit (yrkande 2). I
propositionen presenteras ett omvänt skaderekvisit,
dvs. "om uppgifterna är sådana att de faller inom
sekretessbestämmelsens tillämpningsområde" - -
-"råder en presumtion för sekretess". Flera
remissinstanser har varit tveksamma till
konstruktionen. Konsekvenserna av lagändringen är
svåra att överblicka. Kristdemokraterna delar
remissinstansernas farhågor. Risken är stor att
handlingar som annars skulle betraktas som
offentliga sekre-tesstämplas. Motionärerna anser att
ett rakt skaderekvisit är tillräckligt för att
skydda de upphovsrättsliga intressena.
I motion 1999/2000:K21 av Helena Bargholtz m.fl.
(fp) hemställs att riksdagen antar följande förslag
till 8 kap. 27 § sekretesslagen (yrkande 2).
Sekretess gäller hos myndighet, under de
ytterligare förutsättningar som anges under 1-3, för
uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
rättighetshavaren lider skada.
De i första stycket åsyftade förutsättningarna är
1. att det av särskild anledning kan antas dels att
verket inte tidigare har offentliggjorts i den
mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk, dels att
verket har kommit in till myndigheten utan
rättighetshavarens samtycke, 2. att verket inte kan
antas sakna kommersiellt intresse, 3. att ett
röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt
förfogande.
Vid tillämpningen av andra stycket skall ett verk
som har tillhandahållits enligt 2 kap.
tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en
myndighet till en annan inte därigenom anses
offentliggjort.
Lagrådet framhåller att utformningen av de av
regeringen föreslagna bestämmelserna är komplicerad
såväl rättstekniskt som språkligt. Motionärerna
delar den uppfattningen och föreslår därför en annan
språklig utformning av regeringens förslag till 8
kap. 27 § sekretesslagen.
Lagutskottets yttrande
Lagutskottet har ingen annan uppfattning än
regeringen såvitt gäller frågan om skaderekvisitets
utformning. Eftersom den föreslagna
sekretessbestämmelsen avgränsas till att gälla verk
som inte kan antas sakna ett kommersiellt intresse
anser lagutskottet i likhet med regeringen att det
är befogat att ha ett omvänt skaderekvisit. Motion
K18 yrkande 2 bör enligt lagutskottet avstyrkas.
Utskottets bedömning
Genom att den föreslagna sekretessbestämmelsens
räckvidd har avgränsats till att endast gälla verk
som inte kan antas sakna ett kommersiellt intresse
följer att det normalt torde medföra skada för
rättighetshavaren om uppgifterna lämnas ut. Någon
gång kan det emellertid tänkas att uppgifter i
sådana verk kan lämnas ut utan att det skadar
rättighetshavaren ekonomiskt. I så fall bör
uppgifterna lämnas ut. Mot bakgrund av att
uppgifter i sådana verk som kan antas sakna
kommersiellt intresse inte omfattas av den
föreslagna sekretessbestämmelsen framstår det enligt
regeringens mening som befogat att ha ett omvänt
skaderekvisit. Utskottet delar denna bedömning.
Motion K18 yrkande 2 bör därför avslås.
Utskottet har inte heller i övrigt någon invändning
mot den föreslagna sekretessbestämmelsens
utformning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) och avstyrker motion K21 yrkande 2.
Följdändringar
Ett upphovsrättsligt skyddat verk skall enligt
regeringens förslag bibehålla sitt upphovsrättsliga
skydd trots att det bilagts ett beslut om
tillhandahållande av den allmänna handling där
verket ingår.
Av 9 § första stycket upphovsrättslagen framgår att
upphovsrätt inte gäller författningar, beslut av
myndigheter, yttranden av svenska myndigheter eller
officiella översättningar av sådana texter.
Upphovsrätt gäller dock enligt paragrafens andra
stycke i fråga om kartor, alster av bildkonst,
musikaliska verk och diktverk som ingår i allmänna
handlingar.
Det är av stor betydelse att domstolars och andra
myndigheters beslut är tillgängliga för allmänheten.
För att säkerställa en fri samhällsdebatt och en
allsidig samhällsinformation är det nödvändigt att
sådana allmänna handlingar i så stor utsträckning
som möjligt kan återges utan upphovsmannens
samtycke. I flertalet fall får man därför, enligt
regeringen, acceptera att upphovsrätt inte gäller
för sådana verk som utgör en del av ett beslut. En
utgångspunkt för denna bedömning är enligt
regeringen att myndigheten endast när det finns
starka skäl för det återger upphovsrättsligt
skyddade verk i ett beslut. Det förekommer
emellertid att en handling som begärs utlämnad
rutinmässigt fogas som bilaga till beslutet om
utlämnande av handlingen. I dessa fall, där det
normalt saknas ett berättigat intresse av att foga
ett exemplar av ett verk som bilaga till beslutet,
kan det enligt regeringen ifrågasättas om en sådan
ordning är lämplig. Enligt regeringen bör det i 9 §
upphovsrättslagen införas en bestämmelse av innebörd
att ett verk som ingår i ett beslut av en myndighet
bibehåller sitt upphovsrättsliga skydd om det ingår
i en bilaga till ett beslut som avser rätten att ta
del av den handling där verket ingår. Att ett verk i
stället för att ingå i en bilaga återges helt eller
delvis i själva beslutet torde normalt ske endast
efter noggrant övervägande hos myndigheten. För
sådana fall måste intresset av att beslutet skall
kunna nyttjas fritt anses väga över. Den nya
bestämmelsen i 9 § bör därför enligt regeringen
endast omfatta verk som ingår i bilagor till beslut.
Om ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut
om tillhandahållande av verket är av det slag som
anges i 9 § andra stycket 2-4 upphovsrättslagen
(alster av bildkonst, musikaliska verk eller
diktverk), gäller enligt 26 a § första stycket
upphovsrättslagen att verket får återges utan
upphovsrättsmannens samtycke. För att de uppgifter i
upphovsrättsligt skyddade verk som enligt förslaget
omfattas av sekretess skall få avsett skydd måste
även denna rätt att återge begränsas. Följaktligen
bör enligt regeringen 26 a § kompletteras med en
bestämmelse som innebär att rätten att återge verk
inte skall omfatta ett sådant verk som ingår i en
bilaga till ett beslut som avser rätten att ta del
av den handling där verket ingår. Om uppgifter i
sådana verk inte omfattas av den föreslagna
sekretessbestämmelsen får de dock återges. Detta
följer av 26 § upphovsrättslagen.
För att uppgifter i upphovsrättsligt skyddade verk
som föreslås omfattas av sekretess skall få avsett
skydd, måste rätten att återge vad som anförts inför
myndigheter eller i statliga eller kommunala
representationer begränsas. Regeringen anser att
detta lämpligen bör ske genom att en bestämmelse
införs enligt vilken uppgifter som omfattas av den
föreslagna sekretessbestämmelsen inte får återges.
En sådan bestämmelse bör införas i 26 §
upphovsrättslagen.
Med hänsyn till de skadeverkningar som kan uppstå
med dagens reglering och de skäl som i övrigt
redovisats är det enligt regeringen angeläget att
den föreslagna reformen kan träda i kraft så snart
som möjligt. Lagändringarna föreslås därför träda i
kraft den 1 april 2000.
Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna i 9
och 26 a §§ upphovsrättslagen bör gälla även för
verk som ingår i en bilaga som fogats till ett
beslut som meddelats före ikraftträdandet. Det
innebär att vissa verk som ingår i en bilaga till
ett beslut av myndighet, vilka tidigare förlorat
sitt upphovsrättsliga skydd, åter kommer att
omfattas av sådant skydd. Upphovsrätten återupplivas
således för dessa verk. Vad gäller den nya
bestämmelsen i 26 § bör den enligt regeringen gälla
även för uppgifter i verk som anförts muntligen
eller skriftligen före ikraftträdandet.
Lagutskottets yttrande
De i propositionen föreslagna följdändringarna i
upphovsrättslagen har inte mötts av någon erinran
motionsvis och föranleder inte några uttalanden från
lagutskottets sida.
Utskottets bedömning
Utskottet har i likhet med lagutskottet inga
erinringar mot de av regeringen föreslagna
ändringarna i upphovsrättslagen, varför
propositionen tillstyrks även i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:K17 yrkande 1 och
1999/2000:K19,
res. 1 (c, mp)
2. beträffande missbruk av
offentlighetsprincipen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K310,
3. beträffande frågans fortsatta
beredning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:K17
yrkande 2, 1999/2000:K18 yrkande 1,
1999/2000:K20 och 1999/2000:K21 yrkandena 1 och
3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. beträffande skaderekvisitet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K18 yrkande 2,
5. beträffande sekretessregelns
utformning
att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:K21 yrkande 2
antar lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),
res. 2 (fp)
6. beträffande följdändringar
att riksdagen antar lag om ändring i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Stockholm den 15 februari 2000
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth
Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Jerry Martinger
(m), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s), Tommy Waidelich (s),
Mats Einarsson (v), Per Lager (mp), Åsa Torstensson
(c), Helena Bargholtz (fp), Kenth Högström (s), Per-
Samuel Nisser (m) och Inger Strömbom (kd).
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Per Lager (mp) och Åsa Torstensson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Tryckfrihetsförordningen och
upphovsrättslagen" och på s. 19 slutar med "enligt
utskottet avslås." bort ha följande lydelse:
Den svenska handlingsoffentligheten fyller flera
funktioner. Regeringen noterar själv i propositionen
att den utgör en garanti för rättssäkerhet,
effektivitet i förvaltningen och effektivitet i
folkstyret. Den är således enligt utskottet en
omistlig del av den svenska förvaltningen och ett
oundgängligt inslag i den svenska demokratin.
Regeringens inställning är att de svenska reglerna
om förhållandet mellan handlingsoffentligheten och
upphovsrätten är förenliga med den s.k.
trestegsregeln. Fallet med det s.k.
scientologimaterialet har fäst uppmärksamheten på
den svenska offentlighetslagstiftningen. Mot
bakgrund av handlingsoffentlighetens karaktär av en
hörnsten i den svenska demokratin är det enligt
utskottet av yttersta vikt att inte låta ett unikt
fall och yttre påtryckningar resultera i
provisoriska lagändringar. Det råder enligt
utskottet stor osäkerhet om utgången av ett
eventuellt tvistlösningsförfarande, vilket även
regeringen konstaterat. Utskottet anser att det inte
klargjorts att en lagändring är nödvändig. Frågan
borde enligt utskottet utredas närmare av den
kommitté som fått i uppdrag att bl.a. undersöka
behovet av begränsningar i handlingsoffentligheten
för allmänna handlingar som omfattas av
upphovsrätten.
Det måste enligt utskottet ifrågasättas om det är
acceptabelt att i så viktiga frågor som
handlingsoffentligheten arbeta med provisoriska
lösningar, i synnerhet mot bakgrund av det sätt som
frågan beretts, då en offentlig utredning
föregripits.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:K17 yrkande
1 och 1999/2000:K19 avslår propositionen,
2. Sekretessregelns utformning (mom. 5)
Helena Bargholtz (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet har inte" och slutar med
"motion K21 yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Enligt Lagrådet är utformningen av de föreslagna
bestämmelserna komplicerad såväl rättstekniskt som
språkligt. Utskottet delar denna uppfattning och
anser att 8 kap. 27 § sekretesslagen bör få följande
språkliga utformning.
"Sekretess gäller hos myndighet, under de
ytterligare förutsättningar som anges under 1-3, för
uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
rättighetshavaren lider skada.
De i första stycket åsyftade förutsättningarna är
1. att det av särskild anledning kan antas dels att
verket inte tidigare har offentliggjorts i den
mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk, dels att
verket har kommit in till myndigheten utan
rättighetshavarens samtycke, 2. att verket inte kan
antas sakna kommersiellt intresse, 3. att ett
röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt
förfogande.
Vid tillämpningen av andra stycket skall ett verk
som har tillhandahållits enligt 2 kap.
tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en
myndighet till en annan inte därigenom anses
offentliggjort."
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande sekretessregelns utformning
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K21 yrkande 2
antar motionens förslag till 8 kap. 27 §
sekretesslag (1980:100),
Propositionens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk
Lagutskottets yttrande
1999/2000:LU2y
Upphovsrätten och
offentlighetsprincipen
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 15 december 1999
beslutat att bereda lagutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 1999/2000:35 Upphovsrätten
och offentlighetsprincipen jämte eventuella
motioner.
I propositionen föreslås att en ny bestämmelse
införs i sekretesslagen (1980:100) till skydd för
uppgifter i vissa upphovsrättsligt skyddade verk som
inkommit till en myndighet. För att komplettera
skyddet för ifrågavarande uppgifter föreslås
dessutom vissa ändringar i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
(upphovsrättslagen).
Med anledning av propositionen har väckts fem
motioner.
Lagutskottet, vars beredningsområde innefattar de
upphovsrättsliga spörsmålen, har beslutat att avge
yttrande över dels propositionens förslag, dels de
med anledning av propositionen väckta motionerna K17
av Åsa Torstensson m.fl. (c), K18 av Ingvar Svensson
m.fl. (kd), K19 av Per Lager m.fl. (mp), K20 av Per
Unckel m.fl. (m) samt K21 av Helena Bargholtz m.fl.
(fp) yrkandena 1 och 3.
Inledning
Upphovsrättslagen ger ett tidsbegränsat skydd åt den
som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk.
Skyddet innebär att skaparen av verket, exempelvis
en författare, har rätt att utnyttja detta
ekonomiskt och att han eller hon har ett visst
ideellt betonat inflytande över hur och i vilka
sammanhang det används. Har flera medverkat vid
tillkomsten av det skyddade verket, har var och en
av dem upphovsrätt. Upphovsmannens rätt att
ekonomiskt utnyttja sitt verk innefattar en
principiell ensamrätt att framställa exemplar av
verket och att göra det tillgängligt för
allmänheten, t.ex. genom att framföra det
offentligt. Upphovsmannens ideella rättigheter
omfattar rätten att bli angiven som upphovsman i
samband med verket och rätten att motsätta sig vissa
typer av kränkande användning av verket.
Upphovsrätten har sålunda en ensamrättskonstruktion,
och grundtanken är att skydda upphovsmannens behov
av att kunna bestämma över hur verket utnyttjas. Det
upphovsrättsliga skyddet gäller som regel under
upphovsmannens livstid och till utgången av det
sjuttionde året efter hans eller hennes död.
Upphovsrätten är ett rättsområde med en i hög grad
internationell prägel. Det finns en rad
internationella överenskommelser genom vilka de
anslutna länderna ger skydd åt varandras verk och
prestationer. Den viktigaste överenskommelsen inom
det egentliga upphovsrättsområdet är
Bernkonventionen från år 1886 för skydd av litterära
och konstnärliga verk. Sverige är anslutet till
konventionen liksom närmare 140 andra länder.
Konventionen föreskriver en skyldighet att utan
formaliteter ge upphovsrättsligt skydd enligt vissa
minimibestämmelser åt verk från samtliga andra
konventionsländer. Dessa minimibestämmelser omfattar
såväl ideella som ekonomiska rättigheter, bl.a. en
ensamrätt att mångfaldiga ett verk och att utnyttja
det för offentligt framförande.
Sverige är också genom sin anslutning till
Världshandelsorganisationen (World Trade
Organization, WTO) bundet av det internationella
avtalet om handelsrelaterade aspekter av
immaterialrätter (TRIPs-avtalet). Avtalet innehåller
bl.a. en allmän förpliktelse att tillämpa de
bestämmelser om upphovsrättsligt skydd som finns i
Bernkonventionen samt en bestämmelse som anger under
vilka förutsättningar medlemsländerna får tillåta
nyttjanden som medför inskränkningar eller undantag
i det upphovsrättsliga skyddet. Skyddet för
upphovsrätten har härigenom förts in i
Världshandelsorganisationens system bl.a. när det
gäller tvistlösning.
Upphovsrätten är en av grundvalarna för det
litterära och konstnärliga skapandet och främjar
därigenom samhällets sociala, kulturella och
ekonomiska utveckling. Mot upphovsmännens
individuella intressen står emellertid de intressen
som allmänheten och samhället har av att kunna
utnyttja verken. För att åstadkomma en rimlig balans
mellan dessa olika intressen har inskränkningar
gjorts i den ekonomiska delen av upphovsrätten.
Inskränkningarna avser huvudsakligen offentliggjorda
eller utgivna verk. Ett verk är offentliggjort när
det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten,
och endast ett fåtal inskränkningar berör verk som
inte har offentliggjorts. Eftersom de
upphovsrättsliga reglerna bygger på att
rättighetshavarna skall ha en ensamrätt att bestämma
över utnyttjandet av sina verk, skall bestämmelserna
om inskränkningar tolkas restriktivt.
Inskränkningarna i den svenska upphovsrättslagen
måste också självfallet ligga inom ramen för vad som
är tillåtet enligt de internationella konventioner
på området till vilka Sverige är bundet.
En av inskränkningarna i det upphovsrättsliga
skyddet i Sverige har sin grund i
tryckfrihetsförordningens bestämmelser om
handlingsoffentlighet. I 2 kap.
tryckfrihetsförordningen föreskrivs att varje svensk
medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte
och en allsidig upplysning har rätt att ta del av
allmänna handlingar. En sådan handling skall
tillhandahållas oavsett om den är upphovsrättligt
skyddad eller inte, och i 26 b § upphovsrättslagen
föreskrivs att allmänna handlingar oavsett
upphovsrätt skall tillhandahållas enligt 2 kap.
tryckfrihetsförordningen.
Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt
2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen begränsas om det
är påkallat med hänsyn till vissa i bestämmelsen
angivna ändamål. Bland däri upptagna förhållanden
som får föranleda sekretess kan nämnas hänsyn till
rikets säkerhet eller dess förhållande till annan
stat eller mellanfolklig organisation, intresset att
förebygga och beivra brott samt skyddet för enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden.
Begränsningarna i handlingsoffentligheten återfinns
i sekretesslagen.
Under senare tid har uppmärksammats att rätten att
ta del av allmänna handlingar används för att i
strid med en upphovsmans vilja framställa exemplar
av och sprida upphovsrättsligt skyddade verk till
allmänheten. Ett sådant förfarande kan medföra
betydande skada för upphovsmannen, särskilt om
verket inte tidigare har offentliggjorts. Mot denna
bakgrund har bl.a. Förenta staterna ifrågasatt om
Sverige med nuvarande lagstiftning uppfyller sina
åtaganden enligt Bernkonventionen och TRIPs-avtalet
och har klargjort att ett tvistlösningsförfarande
kommer att påkallas mot Sverige om inte Sverige
skyndsamt genomför lagstiftning som förhindrar en
konventionsstridig hantering av tidigare inte
offentliggjorda upphovsrättsligt skyddade verk.
Mot den nu angivna bakgrunden har fråga uppkommit
om en begränsning av handlingsoffentligheten för
vissa upphovsrättsligt skyddade verk. Inom
Justitiedepartementet upprättades vintern 1998/99
departementspromemorian (Ds 1999:7) Några frågor om
förhållandet mellan upphovsrätten och
offentlighetsprincipen. Promemorian har
remissbehandlats.
Med utgångspunkt i promemorians förslag föreslog
regeringen i en lagrådsremiss i september 1999 att
begränsningen skulle ske genom en ändring i 26 b §
upphovsrättslagen. Härefter har regeringen, mot
bakgrund av innehållet i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen och efter att ånyo ha hört
Lagrådet, i förevarande proposition föreslagit att
begränsningsbestämmelsen tas in i sekretesslagen.
Propositionen
I propositionen föreslås en ny bestämmelse i 8 kap.
sekretesslagen till skydd för uppgifter i vissa
upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en
myndighet. Sekretessbestämmelsen föreslås gälla
uppgifter i sådana verk beträffande vilka det av
särskild anledning kan antas dels att verket inte
tidigare har offentliggjorts, eftersom ett sådant
verk kan anses ha ett särskilt högt skyddsvärde,
dels att verket har kommit in till myndigheten utan
rättighetshavarens samtycke. Bestämmelsen omfattar
endast uppgifter i verk som inte kan antas sakna
kommersiellt intresse. Vidare skall bestämmelsen
gälla endast om ett röjande av uppgifterna innebär
ett upphovsrättsligt förfogande. Förslaget innebär
att sådana uppgifter som omfattas av bestämmelsen
inte skall tillhandahållas, om det inte står klart
att uppgifterna kan röjas utan att rättighetshavaren
lider skada.
För att komplettera skyddet för uppgifter av den
aktuella typen föreslås dessutom vissa ändringar i
upphovsrättslagen. Sålunda föreslås ändringar i 9
och 26 a §§ som innebär att ett upphovsrättsligt
skyddat verk skall bibehålla sitt upphovsrättsliga
skydd trots att det bilagts ett beslut om
tillhandahållande av den allmänna handling där
verket ingår. Vidare föreslås en ändring i 26 §
upphovsrättslagen som innebär att vad som muntligen
eller skriftligen anförs inför myndigheter eller i
statliga eller kommunala respresentationer inte får
återges, om sekretess gäller för uppgiften enligt
den nu föreslagna sekretessbestämmelsen i 8 kap.
sekretesslagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april
2000.
I Lagrådets yttrande över de nu aktuella
lagförslagen anförs att det är en svag punkt i den
svenska offentlighetslagstiftningen att en person,
endast genom att lämna in ett verk till en myndighet
utan annat syfte än att underminera någons
upphovsrätt, kan åstadkomma att verket blir allmänt
tillgängligt. Enligt Lagrådets mening är det
knappast möjligt att komma till rätta med detta
viktiga problem inom ramen för
sekretesslagstiftningen. På grund av ärendets
brådskande natur har emellertid Lagrådet godtagit de
föreslagna ändringarna som ett provisorium.
Samtidigt är det enligt Lagrådet angeläget att en
mera långsiktig och heltäckande lösning på problemet
söks.
Regeringen instämmer i Lagrådets uppfattning och
påpekar att det fortsatta arbetet med att söka den
lämpligaste lösningen på ifrågavarande spörsmål ryms
inom uppdraget för Offentlighets- och
sekretesskommittén. I kommitténs uppdrag ingår
nämligen, förutom att göra en översyn av
bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet
i syfte att vidga möjligheterna för
offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället,
att undersöka om det i något fall finns ett behov av
att öka möjligheterna att inte tillhandahålla en
allmän handling som omfattas av upphovsrätt eller
någon annan rättighet enligt upphovsrättslagen.
Utredningens arbete skall i denna del vara avslutat
senast den 1 maj 2001 (dir. 1998:32).
Motionerna
I två av motionerna yrkas avslag på propositionen.
Sålunda anser Åsa Torstensson m.fl. (c) i motion K17
att det kan ifrågasättas om den viktiga frågan om
handlingsoffentligheten bör bli föremål för en
provisorisk lösning. Mot bakgrund av den
otillräckliga utredning som föregått regeringens
lagförslag och de oklara konsekvenser som kan bli
följden härav bör propositionen, enligt
motionärernas mening, avslås (yrkande 1).
Per Lager m.fl. (mp) ifrågasätter behovet av att
lagstiftning genomförs nu och hemställer i motion
K19 om avslag på propositionen. Frågan bör enligt
motionärerna i stället bli föremål för närmare
utredning.
I motion K18 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) godtas
propositionens förslag i huvudsak. Motionärerna
motsätter sig emellertid förslaget om en presumtion
för sekretess och menar att ett rakt skaderekvisit
är tillräckligt för att skydda de upphovsrättsliga
intressena. I motionen hemställs att riksdagen
beslutar i enlighet härmed (yrkande 2).
I tre motioner begärs ett tillkännagivande om
tilläggsdirektiv till Offentlighets- och
sekretesskommittén.
Åsa Torstensson m.fl. (c) anser i motion K17 att
utredningen, om den finner att förändringar bör
göras i fråga om upphovsrätt och offentlighet, bör
överväga grundlagsändringar (yrkande 2).
Per Unckel m.fl. (m) betonar i motion K20 vikten av
att konflikten mellan upphovsrätten och
offentlighetsprincipen blir föremål för ytterligare
utredning. Sålunda bör enligt motionärerna övervägas
frågan om sekretesskydd även för offentliggjorda
verk. Vidare kräver enligt motionärerna skyddet för
upphovsrättens ideella inslag en närmare
genomlysning. Motionärerna anser att Offentlighets-
och sekretesskommittén genom tilläggsdirektiv bör få
uppdrag att se över dessa frågor.
Även Helena Bargholtz m.fl. (fp) anser i motion K21
att Offentlighets- och sekretesskommittén bör ges
tilläggsdirektiv i syfte att omgående få till stånd
en stabil lösning. Ett förslag till grundlagsändring
bör enligt motionärerna kunna föreläggas riksdagen
före nästa riksdagsval (yrkande 1). Enligt
motionärerna finns det mot denna bakgrund anledning
att tidsbegränsa den nu föreslagna lagstiftningen.
Sålunda bör lagen enligt motionärernas mening
upphöra att gälla den 31 maj 2002 (yrkande 3).
I motion K18 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)
slutligen begärs ett tillkännagivande om behovet av
en genomarbetad och permanent lösning. En ny lag bör
enligt motionärerna kunna träda i kraft senast den 1
januari 2003 (yrkande 1).
Utskottets ställningstaganden
Som framgår av propositionen är syftet med nu
föreslagna lagändringar att åstadkomma ett
erforderligt skydd för uppgifter i vissa
upphovsrättsligt skyddade verk som kommit in till en
myndighet. Nuvarande regler medger nämligen att
enskilda personer kan utnyttja rätten att ta del av
allmänna handlingar för att mot upphovsmannens vilja
framställa exemplar av och sprida upphovsrättsligt
skyddade verk till allmänheten. Den inskränkning i
upphovsmannens ensamrätt som tillhandahållandet av
allmänna handlingar utgör gäller även verk som inte
har offentliggjorts. Företeelsen har ingett oro
såväl i Sverige som internationellt, eftersom den
kan innebära betydande skada för upphovsmännen.
Vad först gäller motionsyrkandena om avslag på
propositionen konstaterar utskottet att
tryckfrihetsförordningen och upphovsrättslagen kan
sägas ha det gemensamma syftet att skapa
förutsättningar för ett fritt samhällsskick och ett
intellektuellt skapande. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i de två regelverken kan emellertid
uppkomma en konflikt mellan å ena sidan reglerna om
allmänna handlingars offentlighet och å andra sidan
reglerna om upphovsmannens ensamrätt att disponera
över sitt verk. Mot allmänhetens och samhällets
intressen av att kunna utnyttja ett verk står
upphovsmannens individuella intresse av att,
åtminstone innan verket gjorts offentligt, behålla
det i sin privata sfär. Det kan, enligt utskottets
bedömning, inte uteslutas att nuvarande regler kan
komma att utnyttjas i hittills inte aktualiserade
sammanhang till skada för upphovsmännen. Som framgår
av propositionen kan det heller inte uteslutas att
ett tvistlösningsförfarande inom ramen för
Världshandelsorganisationen om tillämpningen av de
svenska bestämmelserna om handlingsoffentlighet
skulle kunna resultera i att myndigheters
tillhandahållande av verk åtminstone i vissa fall
bedöms strida mot innehållet i Bernkonventionen och
TRIPs-avtalet. En sådan utgång skulle medföra risk
för att Sverige tvingas till mer omfattande
begränsningar av handlingsoffentligheten än vad som
kan anses nödvändigt.
Mot bakgrund av vad som nu anförts finner
lagutskottet att det från upphovsrättsliga
utgångspunkter finns starka skäl att begränsa rätten
att ta del av allmänna handlingar när det gäller
vissa inte offentliggjorda verk. Lagutskottet anser
därför att det bör införas en begränsning av
handlingsoffentligheten på sätt som föreslås i
propositionen. Ställningstagandet innebär att
lagutskottet anser att konstitutionsutskottet bör
avstyrka bifall till yrkande 1 i motion K17 och
motion K19.
Såvitt avser det i motion K18 upptagna spörsmålet
om skaderekvisitets utformning har lagutskottet
ingen annan uppfattning än regeringen. Eftersom den
föreslagna sekretessbestämmelsen avgränsas till att
gälla verk som inte kan antas sakna ett kommersiellt
intresse, anser utskottet i likhet med regeringen
att det är befogat att ha ett omvänt skaderekvisit.
Även motion K18 yrkande 2 bör sålunda avstyrkas.
Vad härefter gäller motionsönskemålen om
tilläggsdirektiv till Offentlighets- och
sekretesskommittén är det, som framgår av
propositionen, regeringens uppfattning att en mera
långsiktig och heltäckande lösning på problemet bör
sökas. Lagutskottet instämmer med regeringen och
motionärerna om vikten av att ifrågavarande spörsmål
blir föremål för en noggrann genomlysning. För det
fall tilläggsdirektiv till Offentlighets- och
sekretess-kommittén skulle visa sig påkallade, utgår
utskottet från att sådana kommer till stånd utan
något tillkännagivande från riksdagens sida.
Lagutskottet föreslår mot denna bakgrund att
motionerna K17 yrkande 2, K20 och K21 yrkande 1
avstyrks.
Inte heller yrkande 1 i motion K18 bör enligt
lagutskottets mening föranleda något uttalande från
riksdagens sida. Motionsyrkandet bör därför
avstyrkas.
Med hänsyn till att såväl Lagrådet som regeringen
ansett att nu framlagda lagförslag är ett
provisorium finner lagutskottet att det finns skäl
att utgå från att det i propositionen aviserade
utrednings- och beredningsarbetet inte onödigt
fördröjs. Något behov av att tidsbegränsa den
föreslagna lagen föreligger således inte. Yrkande 3
i motion K21 bör sålunda enligt lagutskottets mening
avstyrkas.
De i propositionerna föreslagna följdändringarna i
upphovsrättslagen har inte mötts av någon erinran
motionsvis och föranleder inte några uttalanden från
lagutskottets sida.
Stockholm den 3 februari 2000
På lagutskottets vägnar
Tanja Linderborg
I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf
Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Karin Olsson (s), Henrik S Järrel (m),
Nikos Papadopoulos (s), Elizabeth Nyström (m),
Marina Pettersson (s), Christina Nenes (s), Kjell
Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv
(s), Viviann Gerdin (c), Christina Pettersson (s),
Raimo Pärssinen (s) och Ulf Nilsson (fp).
Avvikande meningar
1. Avslag på propositionen
Viviann Gerdin (c) anser att den del av
lagutskottets yttrande under rubriken Utskottets
ställningstaganden som börjar med "Vad först" och
slutar med "motion K19" bort ha följande lydelse:
Den svenska handlingsoffentligheten är, enligt
utskottets mening, en omistlig del av den svenska
förvaltningen och ett oundgängligt inslag i
demokratin. Undantag från offentlighetsprincipen
måste därför göras med stor varsamhet och efter
noggrann utredning. Den i propositionen presenterade
lösningen är, som Lagrådet understryker, ett
provisorium. Det kan emellertid enligt utskottet på
goda grunder sättas i fråga om lagstiftning på
ifrågavarande område över huvud taget bör bli
föremål för provisoriska lösningar. Härtill kommer
att propositionens förslag har föregåtts av
otillräcklig utredning och att konsekvenserna därav
är oklara.
Till följd av det anförda anser lagutskottet att
konstitutionsutskottet bör föreslå riksdagen att,
med bifall till motionerna K17 yrkande 1 och K19,
avslå de i propositionen framlagda lagförslagen.
2. Skaderekvisitet
Rolf Åbjörnsson och Kjell Eldensjö (båda kd) anser
att den del av lagutskottets yttrande under rubriken
Utskottets ställningstaganden som börjar med "Såvitt
avser" och slutar med "sålunda avstyrkas" bort ha
följande lydelse:
När det gäller frågan om det föreslagna
skaderekvisitets utformning kan utskottet i likhet
med flera remissinstanser konstatera att
konsekvenserna av föreliggande lagförslag är svåra
att överblicka. Sekretessen bör därför inte vara
starkare än nödvändigt, och övervägande skäl talar
enligt utskottets mening för att ett rakt rekvisit
är tillräckligt för att skydda de upphovsrättsliga
intressena. Bestämmelsen i 8 kap. 27 §
sekretesslagen bör utformas i enlighet härmed.
Vad lagutskottet sålunda anfört innebär att
utskottet anser att motion K18 yrkande 2 bör
bifallas.
3. Tilläggsdirektiv
Stig Rindborg (m), Henrik S Järrel (m), Elizabeth
Nyström (m), Berit Adolfsson (m), Viviann Gerdin (c)
och Ulf Nilsson (fp) anser att den del av
lagutskottets yttrande under rubriken Utskottets
ställningstaganden som börjar med "Vad härefter" och
slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
I likhet med vad som anförts i flera motioner anser
utskottet att det nu ifrågavarande spörsmålet bör
ses över i ett betydligt bredare perspektiv än vad
propositionen förutskickar. Ytterligare en rad
frågor kvarstår att lösa. Det gäller frågan om
lämpligheten i att begränsa sekretessen till verk
som inte är offentliggjorda, och det gäller frågan
om hur man skall kunna åstadkomma ett skydd för
upphovsrättens ideella inslag. Den närmare
avgränsningen av begreppet "kommersiellt intresse"
bör även övervägas. Som framgår av Lagrådets
yttrande bör givetvis frågan om grundlagsändring
aktualiseras.
Utskottet kan konstatera att Offentlighets- och
sekretesskommittén har regeringens uppdrag att se
över vissa frågor som rör upphovsrätten. För att
säkerställa att berörda frågeställningar blir
föremål för en noggrann genomlysning anser utskottet
att en precisering av kommitténs uppdrag i denna del
bör ske genom klara och tydliga tilläggsdirektiv
från regeringen. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Vad lagutskottet sålunda anfört innebär att
utskottet anser att motionerna K17 yrkande 2, K20
och K21 yrkande 1 bör bifallas.
4. Nytt lagförslag
Rolf Åbjörnsson och Kjell Eldensjö (båda kd) anser
att den del av lagutskottets yttrande under rubriken
Utskottets ställningstaganden som börjar med "Inte
heller" och slutar med "därför avstyrkas " bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att en genomarbetad
och permanent lösning kommer till stånd snarast och
förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen
i sådan tid att en ny lag kan träda i kraft senast
den 1 januari 2003. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Det anförda innebär att lagutskottet anser att
motion K18 yrkande 1 bör bifallas.
5. Tidsbegränsad lagstiftning
Ulf Nilsson (fp) anser att den del av lagutskottets
yttrande under rubriken Utskottets
ställningstaganden som börjar med "Med hänsyn" och
slutar med "mening avstyrkas" bort ha följande
lydelse:
De lagändringar som nu föreslås har, som framgått
ovan, karaktären av ett provisorium. För att
garantera att en hållbar lösning kommer till stånd
inom rimlig tid anser utskottet, i likhet med vad
som anförts i motion K21, att lagregelns
giltighetstid bör begränsas till utgången av maj
2002. Bestämmelsen om ikraftträdande bör utformas i
enlighet härmed.
Till följd av det anförda anser lagutskottet att
motion K21 yrkande 3 bör bifallas.