I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.
1999/2000:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets
styrelse. Vidare behandlas Riksdagens
förvaltningsstyrelses förslag till lag om stöd till
ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen,
baserat på ett betänkande av en beredningsgrupp
tillsatt av förvaltningsstyrelsen. Dessutom
behandlas i betänkandet 17 motioner som väckts under
den allmänna motionstiden.
Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens
förslag angående stöd till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen. Förslaget, som
syftar till att förbättra ledamöternas
arbetssituation, innebär att stödet inriktas på att
bekosta handläggarhjälp i form av politiska
sekreterare åt ledamöterna i stället för den
nuvarande administrativa hjälpen. Stödet kanaliseras
via partigrupperna som även ges arbetsgivaransvaret.
Enligt förslaget bör det slutliga målet vara att
varje ledamot skall kunna påräkna en politisk
sekreterarresurs. Det nuvarande stödet föreslås
byggas ut successivt. Fr.o.m. år 2000 skall stödet
lämnas enligt en genomsnittlig beräkning av en halv
politisk sekreterarresurs per ledamot. Förslaget
innebär också att basstödet till partigrupperna
förstärks. Syftet med denna del av förslaget är att
partiernas möjligheter att göra egna bedömningar av
förslag som lämnas till riksdagen skall stärkas.
Kostnaderna för det föreslagna stödet beräknas öka
med 27 miljoner kronor fr.o.m. år 2000 och med
ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001.
Förvaltningsstyrelsen avser att lägga in en s.k.
kontrollstation efter år 2002 för utvärdering av
reformens första del. Förvaltningsstyrelsen anser
att förslaget i huvudsak kan inrymmas i riksdagens
samlade budget.
Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de
av regeringen föreslagna beloppen. Mot detta
reserverar sig representanten för Centerpartiet som
yrkar att anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. bör
minskas med 200 miljoner kronor. I samma reservation
yrkas avslag på regeringens förslag beträffande
ändrade principer för utgivningen av taltidningar.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Representanterna för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna
och Folkpartiet liberalerna
förklarar i var sitt särskilt
yttrande att, eftersom dessa
partiers förslag inte tillstyrkts
av riksdagen i budgetprocessens
första steg, deltar de inte i det
nu aktuella beslutet om
anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse. De
nämnda partierna markerar dock
särskilt att de ställer sig bakom
utskottets förslag till riksdagen i
fråga om stödet till
riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen.
Propositionen
1999/2000:1 vari yrkas
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget C 1 Regeringskansliet
m.m., beställa varor och tjänster som innebär
utgifter på högst 485 000 000 kr under år 2001 för
genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU
(avsnitt 6.5),
2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om en höjning av driftsstödet (avsnitt 8.6),
3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om mildrad tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar
(avsnitt 8.9),
4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om kravet på hushålls-täckning för hög- och
medelfrekventa tidningar (avsnitt 8.6),
5. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om ändrade ersättnings-principer för
taltidningsutgivning (avsnitt 8.6),
6. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt
följande uppställning:
A 1 Kungliga hov- och slottstaten; ramanslag; 79
696 000,
B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.;
ramanslag; 513 360 000,
B 2 Riksdagens förvaltningskostnader; ramanslag;
431 965 000,
B 3 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen;
ramanslag; 43 998 000,
C 1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag; 2 497 155
000,
C 2 Svensk författningssamling; ramanslag; 1 011
000,
C 3 Allmänna val; ramanslag; 5 000 000,
C 4 Stöd till politiska partier; ramanslag; 145 200
000,
D 1 Justitiekanslern; ramanslag; 12 651 000,
D 2 Datainspektionen; ramanslag; 30 365 000,
D 3 Sametinget; ramanslag; 15 309 000,
E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden;
ramanslag; 5 387 000,
E 2 Presstöd; ramanslag; 536 579 000,
E 3 Stöd till radio- och kasettidningar; ramanslag;
127 300 000,
E 4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 8 186 000,
E 5 Granskningsnämnden för radio och TV; ramanslag;
7 421 000.
Riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag
Prop. 1999/2000:1 vari yrkas
1. att riksdagen antar beredningsgruppens förslag
till lag om stöd till ledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen,
2. att riksdagen godkänner beredningsgruppens
förslag till inriktning av den fortsatta utbyggnaden
av stödet till ledamöterna och partigrupperna i
riksdagen fram till och med år 2002,
3. att riksdagen godkänner förvaltningsstyrelsens
förslag till överföring för budgetåret 2000 av 27
miljoner kronor från ramanslaget B 2 Riksdagens
förvaltningskostnader till ramanslaget B 1
Riksdagens ledamöter och partier,
4. att riksdagen bemyndigar
riksdagens förvaltningsstyrelse att
för budgetåret 2000 besluta om lån
i Riksgäldskontoret till
investeringar i riksdagens
fastigheter och IT-verksamhet till
ett sammanlagt belopp av 71 300 000
kr.
Motionerna
1999/2000:K217 av Ola Karlsson och Fredrik
Reinfeldt, båda (m), vari yrkas att riksdagen ändrar
reglerna för ålderspension i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1999/2000:K253 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att avskaffa ersättningen för
riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkeme- dels-
kostnader.
1999/2000:K269 av Carlinge Wisberg (v) vari yrkas
att riksdagen beslutar att avskaffa ledamöternas
förmån om fri medicin enligt vad som anförts i
motionen.
1999/2000:K281 av Ragnwi Marcelind och Inger
Strömbom (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nytt förslag beträffande tröskeleffekt
för lågfrekventa tidningar.
1999/2000:K289 av Margareta Cederfelt (m) vari yrkas
att riksdagen ger Riksdagens förvaltningskontor i
uppdrag att utarbeta ett system för redovisning av
riksdagsledamöters utlägg i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1999/2000:K290 av Ragnwi Marcelind och Inger
Strömbom (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om presstödet.
1999/2000:K298 av Ulf Björklund och Elver Jonsson
(kd, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ett
särskilt presstöd till tidningen Samefolket med
tanke på den speciella uppgift tidningen har som den
enda samiska pressrösten för samerna i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tillsätta en
utredning med uppgift att klarlägga hur presstödet
till tidningen Samefolket skall utformas vid en
övergång till endagstidning med veckovis utgivning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att återkomma till
riksdagen med förslag och medelsanvisning i samband
med tilläggspropositionen i april år 2000.
1999/2000:K302 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas att riksdagen med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag för budgetåret
2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse (se tabell i motionen).
1999/2000:K312 av Hillevi Larsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
uppföljning av konsekvenserna för föreslagna regel-
ändringar.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att läshandikappades
möjlighet att tillgodogöra sig dagstidningarnas
innehåll inte får försämras genom nya
ersättningsprinciper.
1999/2000:K334 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen till C 4 Stöd till politiska partier
för budgetåret 2000 anvisar 96 848 000 kr mindre än
vad regeringen föreslagit eller således 48 352 000
kr.
1999/2000:K344 av Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stödsystemet till
taltidningsutgivning.
1999/2000:K353 av Siv Holma och Stig Eriksson, båda
(v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en översyn av
presstödsregler.
1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen till anslaget E 2 Presstöd för
budgetåret 2000 anvisar 300 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 236 579 000 kr.
2. att riksdagen beslutar att presstödet avvecklas
helt från och med budgetåret 2001 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att Presstödsnämnden
avvecklas från och med budgetåret 2001 och att
bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån
m.m. övertas av Kammarkollegiet i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1999/2000:K355 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari
yrkas
2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändrade ersättningsprinciper för
taltidningsutgivning,
4. att riksdagen med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag för budgetåret
2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse (se tabell i motionen).
1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
8. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse
enligt uppställningen i bilaga 2 i motionen.
1999/2000:Kr232 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att renodla
finansieringen av Granskningsnämnden.
1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth
Skårvik (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i
motionen anförts om minskat
presstöd,
Utskottet
Inledning
I budgetpropositionen föreslår regeringen bl.a. att
riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med den
uppställning som redovisas i propositionen, av
vilken det framgår att det totala anslagsbeloppet
för år 2000 skall vara 4 460 583 000 kr.
Utgiftsområde 1 omfattar verksamheterna
statschefen, riksdagen och dess ombudsmän samt
regeringen m.m. Dessutom ingår stöd till vissa
medieändamål, bl.a. presstöd och stöd till radio-
och kassettidningar, vidare partistöd, anslag till
allmänna val samt vissa centrala myndigheter
(Justitiekanslern, Datainspektionen och Sametinget).
Riksdagen har den 18 november (bet. 1999/2000:FiU1)
beslutat i enlighet med propositionens förslag till
utgiftsram för utgiftsområde 1.
Kungliga hov- och slottsstaten
Propositionen
Utgifterna för statschefen utgörs av anslaget
Kungliga hov- och slottsstaten. Genom anslaget
finansieras statschefens officiella funktioner
inklusive kostnaderna för den kungliga familjens
resor samt driftskostnaderna för de kungliga slotten
utom fastighetsunderhåll. Regeringen föreslår att
anslaget A 1 Kungliga hov- och slottsstaten för år
2000 skall uppgå till 79 696 000 kr.
Av Hov- och slottsstatens verksamhetsberättelse för
1998 framgår bl.a. att verksamheten under året varit
omfattande. Bl.a. har antalet besök på Kungl.
slottet ökat med 15 % och på de övriga sju kungliga
slotten med ca 9 %. Under året drogs personalstyrkan
ned med ca 10 heltidsanställningar. Medel har
avsatts för olika typer av personalutveckling
syftande till att bl.a. underlätta för övertalig
personal att få nytt arbete.
Regeringen bedömer att verksamheten inom hov- och
slottsstaten behöver ett resurstillskott, varför
anslaget räknats upp med ett engångsbelopp om 1 240
000 kr. Utgiftsökningen finansieras genom att
anslaget D 2 Datainspektionen, utgiftsområde 1,
engångsvis minskas med motsvarande belopp. Anslaget
A 1 har tillförts 755 000 kr avseende korrigering av
tidigare i anslaget inlagd kompensation för
avtalsförsäkringspremier.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning till Kungliga hov- och slottsstaten,
innebärande att anslaget A 1 skall uppgå till
79 696 000 kr för år 2000.
Riksdagen och dess ombudsmän
Riksdagens budget inom verksamhetsområdet omfattar
riksdagsledamöternas ersättningar och resor, stödet
till partigrupperna, den inre riksdagsförvaltningen
samt riksdagens ombudsmän.
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Propositionens förslag till lag om stöd till
ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen
Förslaget
Konstitutionsutskottet föreslog i sitt betänkande
1997/98:KU1 att riksdagen skulle uppdra åt
Riksdagens förvaltningskontor att undersöka
ledamöternas åsikter om dispositionen av
assistent/utredarstödet och därefter återkomma med
förslag till utformning av stödet. Riksdagen biföll
utskottets förslag (rskr. 1997/98:90).
Förvaltningsstyrelsen tillsatte den 4 februari 1998
en beredningsgrupp för behandlingen av denna fråga
och vissa frågor som rör ersättningslagen.
Beredningsgruppen överlämnade i mars 1999 till
förvaltningsstyrelsen ett betänkande (Dnr 10-707-99)
med förslag till en ny lag om stöd till ledamöternas
och partigruppernas arbete i riksdagen. Syftet med
förslaget är att förbättra ledamöternas
arbetssituation. Beredningsgruppens förslag innebär
att stödet inriktas på att bekosta handläggarhjälp i
form av politiska sekreterare åt ledamöterna i
stället för den hittillsvarande administrativa
hjälpen. Beredningsgruppen föreslår att stödet
kanaliseras via partigrupperna som även ges
arbetsgivaransvaret. Det slutliga målet bör enligt
beredningsgruppen vara att varje ledamot skall kunna
påräkna en politisk sekreterarresurs och föreslår
därför också en successiv utbyggnad av nuvarande
stöd. Stödet skall i en första etapp lämnas enligt
en genomsnittlig beräkning av en halv politisk
sekreterarresurs per ledamot fr.o.m. år 2000. Full
effekt av reformens första steg uppnås under 2001.
Beredningsgruppen föreslår också att basstödet till
partigrupperna förstärks. Syftet med detta är att
stärka partiernas möjlighet att pröva och göra egna
bedömningar av förslag som lämnas till riksdagen.
Enligt förslaget bör förvaltningsstyrelsen efter år
2002 lägga in en s.k. kontrollstation där reformens
första del följs upp och utvärderas.
Beredningsgruppen föreslår också att en arbetsgrupp
tillsätts för att genomföra förslaget. I uppdraget
bör ingå att behandla konsekvenserna för riksdagens
lokaler m.m.
Kostnaderna för det föreslagna stödet till
ledamöternas och partigruppernas arbete beräknas öka
med 27 miljoner kronor fr.o.m. år 2000 och med
ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001.
Beredningsgruppen anser att finansieringen i första
hand bör ske genom omprioriteringar i riksdagens
samlade budget och att det får ankomma på
förvaltningsstyrelsen att pröva förutsättningarna
för detta.
Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari
2000. Förslaget innebär att basstödet lämnas med ett
grundbelopp till regeringsparti och med två
grundbelopp till oppositionsparti (5 §). Dessutom
föreslås ett stöd för handläggarhjälp åt ledamöterna
(10 §) som ersätter nuvarande ledamotsbidrag. I
övrigt innebär förslaget i huvudsak vissa ändrade
benämningar och redaktionella ändringar i gällande
lag.
Förvaltningsstyrelsen
Förvaltningsstyrelsen har ställt sig bakom
beredningsgruppens förslag och föreslår att
riksdagen antar det framlagda lagförslaget samt
godkänner beredningsgruppens förslag till inriktning
av den fortsatta utbyggnaden av stödet till
ledamöterna och partigrupperna i riksdagen.
Förvaltningsstyrelsen anser att förslaget i huvudsak
kan inrymmas i riksdagens samlade budget.
Förvaltningsstyrelsen anser också att det ökade
antalet anställda inom partigrupperna bör kunna
inrymmas i nuvarande lokalbestånd. Styrelsen kommer
noga att följa tillämpning och effekten av stödet
och därvid särskilt uppmärksamma de enskilda
ledamöternas synpunkter. Förvaltningsstyrelsen avser
också att lägga in en s.k. kontrollstation efter år
2002 som beredningsgruppen föreslagit.
Förslaget från beredningsgruppen har
kostnadsberäknats till 27 miljoner kronor.
Finansiering sker genom att motsvarande summa
överförs från anslaget B 2 Riksdagens
förvaltningskostnader.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker i sak förvaltningsstyrelsens
förslag. Utskottet har gjort en lagteknisk
överarbetning av förslaget till lag om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i
riksdagen. Utskottets förslag redovisas i bilaga 2.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 1 i riksdagens
förvaltningsstyrelses hemställan. Utskottet
tillstyrker också förvaltningsstyrelsens yrkande 2,
innebärande att riksdagen godkänner
förvaltningsstyrelsens förslag till inriktning av
den fortsatta utbyggnaden av stödet till ledamöterna
och partigrupperna i riksdagen fram till och med år
2002.
Propositionen (anslaget)
Förslaget
Regeringen föreslår att till anslaget B 1 Riksdagens
ledamöter och partier m.m. anvisas ett ramanslag för
år 2000 på 513 360 000 kr.
Från anslaget finansieras arvoden,
kostnadsersättningar och traktamenten till
riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-
parlamentariker, arbetsgivaravgifter samt pensioner
och inkomstgarantier åt f.d. riksdagsledamöter m.fl.
Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom
Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för
riksdagens ledamöter. Även kostnader för
ledamöternas deltagande i internationellt
parlamentariskt samarbete, såsom Europarådet och
Interparlamentariska unionen (IPU), liksom bidragen
till ledamöternas enskilda studieresor finansieras
från anslaget. I anslaget ingår även stödet till
ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Motionerna
I motion 1999/2000:K217 av Ola Karlsson och Fredrik
Reinfeldt, båda (m), föreslås att riksdagen ändrar
reglerna för ålderspension i enlighet med vad som
anförts i motionen. Enligt motionärerna bör systemet
för ålderspension för riksdagens ledamöter ändras
med inriktning på åldersneutralitet innebärande att
ålderspensionen relateras till det antal år man
tjänstgjort i riksdagen oavsett när under livet
detta sker.
Thomas Juhlin m.fl. (mp) föreslår i motion
1999/2000:K253 att riksdagen beslutar att avskaffa
ersättningen för riksdagsledamöternas sjukvårds- och
läkemedelskostnader. Enligt motionärerna är
riksdagens tidigare beslut om en höjning av
högkostnadsskyddet för läkemedel besvärande för
riksdagsledamöterna, som själva har fria läkemedel
och subventionerad läkarvård. Dessa förmåner för
riksdagsledamöterna bör av rättviseskäl avskaffas,
anser motionärerna. Liknande synpunkter framförs i
motion 1999/2000:K269 av Carlinge Wisberg (v) som
föreslår att riksdagsledamöternas förmån om fri
medicin avskaffas.
I motion 1999/2000:K289 av Margareta Cederfelt (m)
föreslås att riksdagen ger Riksdagens
förvaltningskontor i uppdrag att utarbeta ett system
för redovisning av riksdagsledamöternas utlägg.
Enligt motionären uppvisar systemet för redovisning
av ledamöternas utlägg i samband med
riksdagsuppdraget brister. Reglerna för ersättning
av kostnader som uppkommit i tjänsten inom den
privata sektorn är sådana att om ett utlägg inte kan
styrkas med kvitto kan avdrag göras på den
anställdes lön med motsvarande belopp, ett system
som enligt motionären minskar risken för att
arbetsgivaren belastas med kostnader på felaktig
grund. Motsvarande system skulle troligen medföra en
liknande effekt för riksdagen, anser motionären.
Uppgifter från Riksdagens förvaltningskontor
Pensionsfrågor (mot. K217)
År 1988 genomfördes en reformering av riksdagens
pensionssystem då viss-tidspension och
avgångsersättning ersattes med pension och
inkomstgaranti. Ett av motiven för att införa
inkomstgarantisystemet var att skapa en trygghet för
ledamöter som lämnade riksdagen före fyllda 50 år.
Reglerna ändrades år 1994 då nu gällande lag
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter infördes. Ändringen av
riksdagsledamöternas egenpensioner, dvs.
ålderspension och sjukpension, samt
efterlevandeförmåner innebar en närmare anslutning
till vad som gäller för statstjänstemän i
motsvarande lönenivå enligt det nya pensionsavtalet,
PA-91. Genom ändringen infördes rätten till
egenlivränta för ledamot som slutar efter minst tre
års sammanhängande tid i riksdagen.
Huvudsyftet med att bevilja egenlivränta var att
kompensera bortfallet av pensionsgrundande tid i
andra pensionssystem, när man t.ex. är tjänstledig
från en anställning för ett riksdagsuppdrag.
En ledamot som har minst sex pensionsgrundande år
och slutar efter 50 års ålder har rätt till en
ålderspension. En statstjänsteman som slutar vid 50
års ålder eller senare men före 65 års ålder är
endast berättigad till en egenlivränta. En
statstjänsteman måste i princip uppnå 65 års ålder
för att erhålla tjänstepension enligt PA 91, om hon
eller han inte gör förtida uttag av pensionen.
För statstjänstemän fordras 30 år för full
ålderspension och egenlivränta, enligt PA-91. Enligt
PA-91 kan en statstjänsteman tjäna in egenlivränta
tidigast från 31 års ålder (28 + 3 år), medan det
inte finns någon undre gräns för riksdagsledamöter.
Förslaget i motion K217 innebär att en ledamot
skall intjäna ålderspension (dvs. 12 år för full
pension) för alla riksdagsår, oavsett ålder. Det
innebär att en person som blir riksdagsledamot som
20-åring och som slutar efter 12 års sammanhängande
tjänstgöring intjänar full ålderspension från
riksdagen vid 32 års ålder. En statsanställd har
under motsvarande period intjänat 4/30-egenlivränta
enligt PA-91.
Förslaget i motionen innebär således att man
frångår jämförelsen med systemet för statligt
anställda. Det skulle även medföra en betydligt
högre pensionskostnad för riksdagen.
I sammanhanget bör tilläggas att riksdagens
pensionssystem är en komplettering till det allmänna
pensionssystemet. De inkomster som en ledamot
intjänar under ledamotstiden är således även
pensionsgrundande i det allmänna systemet upp till
7,5 förhöjda prisbasbelopp. Numera jämställs även
inkomstgarantin med inkomst av anställning under de
fem första åren genom en lagändring som trädde i
kraft den 1 januari 1999 (1998/99:RFK2, KU1, rskr.
92).
Sjukvårdsförmåner (mot. K253)
Enligt 15 kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter har en
riksdagsledamot rätt till sjukvårdsförmåner
motsvarande dem som tillkommer arbetstagare hos
riksdagen. Sjukvårdsförmåner är reglerade i 7 kap.
kollektivavtal RALF. Enligt avtalet är en
förutsättning för att kostnader skall kunna ersättas
är att registrering i förekommande fall har skett i
ett apotekskort eller högkostnadskort (2 §).
Ersättning kan betalas enligt följande och med
angivna belopp.
Ersättning med 95 kronor kan lämnas för läkarvård,
tandvård i form av oralkirurgisk behandling samt
psykologbehandling. För sjukgymnastik kan ersättning
utbetalas med 55 kr per besök. Sjukhusvård ersätts
med högst 70 kr per vårddag. Receptbelagda
läkemedel, som omfattas av högkostnadsskydd, ersätts
med hela kostnaden. Vid insjuknande vid tjänsteresa
och förrättning utomlands ersätts skäliga och om
möjligt styrkta kostnader för sjukvård, tandvård och
läkemedel. Utbetald ersättning för läkarbesök etc.
är skattepliktig om vården har givits inom
offentligt finansierad sjukvård. Utbetald ersättning
för läkemedel är också skattepliktig.
Reglerna ger också arbetsgivaren möjlighet att om
det finns särskilda skäl lämna ersättning utöver de
ovan angivna beloppen. Det innebär också stöd för
att rehabiliteringsinsatser utöver vad som angivits
i lagen om allmän försäkring kan genomföras för att
uppfylla de stränga krav som numera ställs på en
arbetsgivare.
Vid utformningen av ersättningslagen 1994 var en
bärande princip att, där det fanns likheter i
förutsättningar, riksdagsledamöterna skulle
behandlas på samma sätt som arbetstagare hos
riksdagen. Det gav fördelen att man inte skulle
behöva utforma särskilda regler för ledamöterna,
varigenom tolkningsproblemen skulle förenklas. Genom
att slippa särregler slipper man också förklara
varför särregler utformats för riksdagsledamöterna
och vilka skillnaderna är visavi reglerna för
arbetstagare. Bestämmelserna om sjukavdrag och
sjukvårdsförmåner bedömdes utgöra sådana frågor där
det fanns fog för samma behandling som tjänstemän.
Redovisning av kostnader (mot. K289)
Vid sitt sammanträde den 20 oktober uppdrog
förvaltningsstyrelsen åt förvaltningskontoret att
genomföra en generell översyn av nuvarande
resehantering och till novembersammanträdet
återkomma med förslag till åtgärder för att
förbättra rutiner samt ge förslag till komplettering
eller ändring av regelverket.
Utskottets bedömning
I motion K217 (m) föreslås att reglerna för
ålderspension från 65 år ändras så att förmånen
intjänas (dvs. 12 år för full pension) för alla
riksdagsår, oavsett ålder. Som framgår av vad
Riksdagens förvaltningskontor anfört var ett av
motiven för att införa inkomstgarantisystemet 1988
att man ville skapa en trygghet för ledamöter som
lämnade riksdagen före 50 års ålder. 1994 års reform
innebar att pensionssystemet för riksdagens
ledamöter anslöt närmare till vad som gäller för
statstjänstemän i motsvarande lönenivå. Huvudsyftet
med att bevilja egenlivränta var att kompensera
bortfallet av pensionsgrundande inkomst i andra
pensionssystem, t.ex. vid ledighet då man utövar
sitt riksdagsuppdrag. Som förvaltningskontoret
framhåller innebär förslaget i motionen att man
skulle frångå överensstämmelsen med systemet för
statligt anställda och att premiekostnaden för
riksdagen skulle öka. Med hänvisning till de här
beskrivna omständigheterna är utskottet inte berett
att tillstyrka motionen. Samtidigt vill utskottet
framhålla att det, bl.a. med hänsyn till att det
blir allt vanligare att ledamöter lämnar riksdagen
före 50 års ålder, kan vara motiverat att i samband
med en framtida översyn av pensionssystemet för
riksdagsledamöterna beakta vad som anförs i den här
aktuella motionen. Med detta får motion K217 (m)
anses besvarad och avstyrks därmed.
I motion K253 (mp) föreslås att ersättningen för
riksdagsledamöternas sjukvårds- och
läkemedelskostnader avskaffas. I motion K269 (v)
förslås att förmånen med fri medicin avskaffas.
Utskottet konstaterar att strävan vid införandet
1994 av regler för här aktuella ersättningar var att
riksdagsledamöterna i detta hänseende skulle
behandlas på samma sätt som arbetstagare hos
riksdagen. Allmänna rättvisehänsyn och praktiska
omständigheter talar enligt utskottets mening mot
att ersättningssystemet ändras på det sätt som
föreslås i motionerna. Mot denna bakgrund avstyrks
motionerna K253 (mp) och K269 (v).
Några ändringar i ersättningssystemet är enligt
utskottet således inte motiverade med anledning av
dessa motioner. Utskottet tillstyrker propositionens
förslag att anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och
partier m.m. anvisas 513 360 000 kr för år 2000.
I motion K289 (m) efterlyses ett bättre system än
det nuvarande för redovisning av
riksdagsledamöternas utlägg. Förvaltningsstyrelsen
har den 20 oktober 1999 uppdragit till
förvaltningskontoret att genomföra en generell
översyn av nuvarande resehantering och till
novembersammanträdet återkomma med förslag till
åtgärder för att förbättra rutiner samt ge förslag
till komplettering eller ändring av regelverket. Med
detta får motion K289 (m) anses besvarad, varför den
avstyrks.
Riksdagens förvaltningskostnader
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget B 2 Riksdagens
förvaltningskostnader anvisas ett ramanslag på 431
965 000 kr för budgetåret 2000.
Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner,
administration, fastighetsförvaltning, intern
service, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet,
bibliotek och informationsverksamhet. Medel från
anslagssparandet föreslås överföras till anslaget B
1 Riksdagens ledamöter och partier med 27 miljoner
kronor. Investeringar beräknas uppgå till 81
miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med
föregående budgetår då de uppgick till 67 miljoner
kronor. Av de totala investeringarna för år 2000
föreslås 38,3 miljoner kronor finansieras genom
anslag och återstoden, 42,7 miljoner kronor, genom
upptagande av lån i Riksgäldskontoret. I
propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar
riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret
2000 besluta om lån i Riksgäldskontoret till
investeringar i riksdagens fastigheter och IT-
verksamhet till ett sammanlagt belopp av 71 300 000
kr.
Förvaltningsstyrelsen
Enligt förvaltningsstyrelsen kommer år 2000 att
kännetecknas av ökade insatser för förbättringar i
ledamöternas arbetssituation, som framgått av det
föregående. Dessutom finns medel avsatta för att
förbereda EU-ordförandeskapet år 2001. Dessa
satsningar har krävt kraftiga besparingar inom andra
verksamheter, framför allt IT-verksamheten.
Kostnaderna för att långsiktigt säkra
Riksbyggnadernas grundläggning uppskattas till ca
150 miljoner kronor. Insatserna för detta projekt
under år 2000 beräknas uppgå till 20 miljoner
kronor, vilket föreslås lånefinansieras genom
Riksgäldskontoret. Föregående års restriktiva
hållning till anspråk på ökade personalresurser
fortsätter enligt förvaltningsstyrelsen.
Övertidsuttaget ökade under 1998 och ligger ännu på
en hög nivå. Förvaltningsstyrelsen föreslår att EU-
bevakningen i tidningen Från Riksdag & Departement
förstärks. Det avsätts också resurser för att
förverkliga en Internetversion av tidningen. Till
följd av ökad lånefinansiering minskar
förvaltningskostnaderna väsentligt de år stora
investeringar skall genomföras. Det kommer också att
medföra att förvaltningskontorets budget blir en mer
renodlad driftsbudget med en åtskillnad mellan
driftskostnader och investeringar.
Motionen
I motion 1999/2000:K302 delvis av Ingvar Svensson
m.fl. (kd) föreslås att anslaget för riksdagens
förvaltningskostnader bör minskas med 21 miljoner
kronor år 2000. Besparingen bör enligt motionärerna
kunna ske utan att den egentliga verksamheten
påverkas negativt.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att
anslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader
anvisas 431 965 000 kr för budgetåret 2000. Motion
K302 delvis (kd), i vilken yrkas att anslaget bör
minskas med 21 miljoner kronor, avstyrks. Med
anledning av förvaltningsstyrelsens yrkande 3
föreslår utskottet att riksdagen godkänner
förvaltningsstyrelsens förslag till överföring för
budgetåret 2000 av anslagssparande på 27 miljoner
kronor från anslaget B 2 Riksdagens
förvaltningskostnader till anslaget B 1 Riksdagens
ledamöter och partier m.m. Utskottet tillstyrker
vidare förvaltningsstyrelsens yrkande 4, enligt
vilket riksdagen föreslås bemyndiga
förvaltningsstyrelsen att för budgetåret 2000
besluta om lån i Riksgäldskontoret till
investeringar i riksdagens fastigheter och IT-
verksamhet till ett sammanlagt belopp av 71 300 000
kr.
Riksdagens ombudsmän
Propositionen
I propositionen föreslås att till anslaget B 3
Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, anvisas
43 998 000 kr för år 2000. Vid medelsberäkningen har
Riksdagens ombudsmän utgått från att några stora
avvikelser från nuvarande förhållanden bl.a.
avseende ärendemängden inte kommer att inträffa. För
att möta de ökande krav som den internationella
verksamheten ställer på myndigheten vad gäller
spridning av Sveriges unika erfarenheter av ett
utvecklat system för tillsyn genom parlamentariska
ombudsmän är det emellertid enligt JO nödvändigt att
förstärka organisationen med ytterligare en person.
Förvaltningsstyrelsen
Förvaltningsstyrelsen har inga invändningar mot
förslaget. Den personalförstärkning som JO begär tar
dock inte förvaltningsstyrelsen ställning till utan
det får ankomma på konstitutionsutskottet att bedöma
behovet av personalförstärkning.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att
till anslaget B 3 Riksdagens ombudsmän,
Justitieombudsmännen, anvisas 43 998 000 kr för år
2000.
Utskottet, som tagit del av JO:s budgetunderlag och
en särskild promemoria från chefs-JO samt inhämtat
uppgifter från Riksdagens förvaltningskontor
angående beräkningen av anslaget till JO för 2000,
har inga invändningar mot JO:s önskan att inrätta en
ny tjänst med huvudsaklig inriktning på
administrationen av myndighetens internationella
verksamhet. Utskottet vill dock markera att
utskottets ställningstagande inte skall ses som
normerande för framtida beslut om JO:s organisation,
bemanning m.m. Ärenden av detta slag bör enligt
utskottets mening beredas på sedvanligt sätt av
Riksdagens förvaltningskontor och
förvaltningsstyrelsen. Utskottet har ingen annan
mening än JO om att den aktuella
personalförstärkningen bör ske med verkan från den 1
januari 2000. Därvid förutsätter utskottet att
kostnaderna för en ny tjänst kan rymmas inom
anslaget enligt budgetpropositionen och att
eventuellt återstående detaljer angående
finansieringen får lösas till budgetåret 2001.
Regeringen m.m.
Inom verksamhetsområdet Regeringen m.m. ryms
Regeringskansliets förvaltningsanslag C 1
Regeringskansliet m.m. samt anslagen C 2 Svensk
författningssamling, C 3 Allmänna val och C 4 Stöd
till politiska partier.
För budgetåret 2000 föreslås för verksamhetsområdet
sammanlagt 2 648 400 000 kr.
Regeringskansliet
Propositionen
Anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. finansierar
Regeringskansliets förvaltningskostnader,
kommittéväsendet, andra utredningar m.m.
Utrikesdepartementets verksamhet redovisas under
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell verksamhet i propositionen. Utgifter
för specialattachéer vid utlandsmyndigheterna som
har ett annat departement än Utrikesdepartementet
som huvudman ingår dock i Regeringskansliets anslag.
Regeringen avser att föreslå riksdagen en
sammanslagning av Regeringskansliets och
Utrikesdepartementets förvaltningsanslag inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse från den 1 januari
2002. Hösten 1998 genomfördes förändringar i den
departementala organisationen med innebörd att
antalet departement minskades från 13 till 10. Ett
nytt näringsdepartement tillskapades, och de
tidigare Kommunikations-, Arbetsmarknads-, Närings-
och handels samt Inrikesdepartementen upphörde vid
utgången av 1998.
I vårpropositionen 1998 har regeringen redovisat
avsikten att, i syfte att förstärka regeringens
ledning och styrning av statsförvaltningen, öka
kvaliteten i Regeringskansliets beredning av
regeringsärenden samt förbereda och genomföra det
svenska ordförandeskapet i EU år 2001 m.m., borde
utgiftsområde 1 tillföras 222 miljoner kronor för år
1999, 322 miljoner kronor för år 2000 och 547
miljoner kronor för år 2001 (prop. 1997/98:150 s.
100). I budgetpropositionen för 1999 föreslogs för
det nämnda ändamålet en anslagshöjning för år 1999
med 250 miljoner kronor (prop. 1998/99:1 s. 17).
Enligt budgetpropositionen för 2000 har sammanlagt
455 miljoner kronor för åren 2000 och 2001 avsatts
för arbetet inför och under Sveriges ordförandeskap
i EU:s ministerråd år 2001. Enligt den detaljbudget
som nu tagits fram finns det ett behov av
ytterligare 140 miljoner kronor för vartdera åren
2000 och 2001. Den sammanlagda budgeten för att
genomföra ordförandeskapet beräknas till ca 735
miljoner kronor. Utgifterna hänförs till
mötesverksamheten i Sverige med ett toppmöte, press,
information och kulturinsatser,
departementsförstärkningar, IT samt
utbildningskostnader. Av dessa kommer enligt
propositionen 485 miljoner kronor att avsättas i
budgetpropositionen för år 2001. Regeringen bör dock
ha möjlighet att redan under år 2000 beställa varor
och tjänster som är förknippade med ordförandeskapet
men som ger upphov till utgifter först år 2001.
Regeringen förslår därför att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2000 i fråga om ramanslaget
C 1 Regeringskansliet m.m. besluta om varor och
tjänster som innebär utgifter på högst 485 miljoner
kronor år 2001 för genomförandet av det svenska
ordförandeskapet i EU. Konstitutionsutskottet har
som ett led i sin beredning av denna del av
betänkandet inhämtat viss kompletterande information
genom en särskild redovisning av förvaltningschefen
Gunilla Olofsson.
Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en
intern utredning vars förslag skall visa hur
Regeringskansliet långsiktigt bör dimensioneras från
år 2001. I avvaktan på resultatet av denna utredning
föreslår regeringen att Regeringskansliet tillförs
50 miljoner kronor år 2000. Detta innebär enligt
propositionen i praktiken en minskning för den
ordinarie verksamheten i förhållande till
innevarande år.
Regeringen avser att inom ramen för förändrings-
och förnyelsearbetet prioritera utvecklingen av den
interna styrningen och ledningen, IT-utveckling,
utveckling av nya arbetsformer, kompetensutveckling
och utveckling av informations- och
kommunikationsverksamheten.
Som nämnts i det föregående avser regeringen att
från den 1 januari 2002 till utgiftsområde 1 Rikets
styrelse, som handhas av konstitutionsutskottet,
flytta anslaget A 1 Utrikesförvaltningen inom
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan, som handhas av
utrikesutskottet. Enligt propositionen blir det allt
svårare att upprätthålla en gräns mellan nationell
politik och utrikespolitik som en följd av
globaliseringen och EU-medlemskapet. Genom
sammanslagningen avses styrningen underlättas
samtidigt som resursanvändningen fördelas bättre.
Med den beskrivna förändringen kommer utgiftsområde
5 att förändras väsentligen. Med anledning av den
planerade anslagssammanslagningen avser regeringen
senast i vårpropositionen år 2001 återkomma till
riksdagen med förslag om ändring i lagstiftningen om
indelningen i utgiftsområden, som återfinns i
tillägg till riksdagsordningen.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att anslaget
C 1 skall uppgå till 2 497 155 000 kr för år 2000.
Motionerna
I motion 1999/2000:K302 delvis av Ingvar Svensson
m.fl. (kd) föreslås en besparing på anslaget C 1 med
400 miljoner kronor för år 2000. Enligt motionen
kan utvecklingen och anpassningen av
Regeringskansliet mycket väl ske genom
organisationsförändringar och rationaliseringar utan
att ytterligare resurser tillförs. Den utvecklade
informationstekniken borde leda till tidsbesparingar
i de administrativa rutinerna. Motionärerna anser
att ramhöjningen på 250 miljoner kronor för år 1999
bör återtas. Det ytterligare anslaget på 50 miljoner
kronor bör inte beviljas. Ramen för EU-
ordförandeskapet bör minskas med 100 miljoner
kronor. Sammanlagt bör anslaget minskas med 400
miljoner kronor.
I motion 1999/2000:K355 av Åsa Torstensson m.fl.
(c) föreslås att anslaget C 1 Regeringskansliet bör
minskas med 200 miljoner kronor för år 2000 (yrkande
4). Motionärerna menar bl.a. att kostnaderna vid
samgående med Utrikesdepartementet bör rymmas inom
Regeringskansliets ordinarie anslag. Samgåendet
borde bidra till en mer effektiv förvaltning och
därpå följande kostnadsbesparingar.
I Folkpartiet liberalernas partimotion
1999/2000:Fi212 föreslås att anslaget C 1 minskas
med 200 miljoner kronor i förhållande till
propositionens förslag (yrkande 8 delvis). I
motionen anförs att Regeringskansliet under den
socialdemokratiska regeringens tid har vuxit starkt.
Det är enligt motionen viktigt att standarden i
Regeringskansliet är hög och lönerna
konkurrenskraftiga, men regeringens politiserande
ambitioner har enligt motionen varit för stora.
Genom en mera begränsad ökning kan de krav som EU-
ordfö-randeskapet ställer tillgodoses.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för år 2000 bör
uppgå till 2 497 155 000 kr. Utskottet föreslår
vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 2000 i fråga om anslaget C 1 beställa varor och
tjänster som innebär utgifter under år 2001 för
genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU
(yrkande 1). Utskottet avstyrker motionerna K302
delvis (kd), K355 yrkande 4 (c) och Fi212 yrkande 8
delvis (fp), i vilka föreslås att anslaget bör
minskas med 400, 200 respektive 200 miljoner kronor.
Svensk författningssamling
Propositionen
Regeringen föreslår ett oförändrat anslag till C 2
Svensk författningssamling på 1 011 000 kr för år
2000.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att
anslaget C 2 Svensk författningssamling bör uppgå
till 1 011 000 kr år 2000.
Allmänna val
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget C 3 Allmänna
val skall uppgå till 5 000 000 kr för år 2000. Från
anslaget betalas statens kostnader för valsedlar,
valkuvert och andra valtillbehör samt ersättningar
till vissa myndigheter m.m. för biträde i samband
med allmänna val. Kostnaderna för 1998 års
riksdagsval blev lägre än beräknat, vilket bidrog
till ett stort anslagssparande på 85 miljoner
kronor. 37,5 miljoner kronor av detta sparande har
under 1999 dragits in. Regeringen föreslår i
tilläggsbudget i den här aktuella propositionen att
10 miljoner kronor engångsvis överförs till anslaget
B 1 Åklagarorganisationen inom utgiftsområde 4.
Inom Justitiedepartementet förbereds för närvarande
ett antal åtgärder som bland annat syftar till att
fördjupa det medborgerliga deltagandet i
grundläggande demokratiska planerings- och
beslutsprocesser. Regeringen avser att återkomma i
samband med vårpropositionen år 2000 angående frågan
om genomförandet av dessa förslag.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att
anslaget C 3 Allmänna val skall uppgå till 5
miljoner kronor år 2000.
Stöd till politiska partier
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att anslaget C 4
Stöd till politiska partier skall uppgå till 145 200
000 kr för år 2000.
Statligt stöd till politiska partier lämnas dels
som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i
taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Nu gällande
belopp fastställdes 1996 till sin nuvarande nivå.
Anslaget för år 1999 är 139 900 000 kr.
Motionerna
I motion 1999/2000:K334 av Per Unckel m.fl. (m)
föreslås att anslaget C 4 minskas med 96,8 miljoner
kronor i förhållande till propositionens förslag. I
motionen anförs bl.a. att det är avgörande för
väljarnas förtroende för de politiska partierna att
dessa kan leva upp till väljarnas förväntningar och
att de har hela sin lojalitet hos valmanskåren.
Detta förutsätter enligt motionen att partierna
förmår hålla sig oberoende gentemot alla
särintressen. Partierna bör inte heller vara
beroende av stöd från den offentliga sektorn. I
partistödet ligger enligt motionärerna också en
konserverande effekt då det utgår endast till
partier som är representerade i riksdagen. Mot
bakgrund av tidigare krav på minskning av
partistödet som partiet framfört föreslås nu att
partistödet minskas till en tredjedel av det
nuvarande. För åren 2001 och 2002 föreslås samma
årliga besparing.
I Folkpartiet liberalernas partimotion
1999/2000:Fi212 föreslås att partistödet minskas med
30 miljoner kronor i förhållande till propositionens
förslag (yrkande 8 delvis). I motionen anförs att
partiernas beroende av offentliga medel på sikt bör
begränsas och att en viss minskning av det statliga
partistödet därför är motiverad.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att
anslaget C 4 Stöd till politiska partier skall uppgå
till 145 200 000 kr år 2000. Utskottet avstyrker
motionerna K334 (m), enligt vilken anslaget bör
minskas med 96,8 miljoner kronor, och Fi212 yrkande
8 delvis (fp), enligt vilken anslaget bör minskas
med 30 miljoner kronor.
Centrala myndigheter
Verksamhetsområdet omfattar Justitiekanslern,
Datainspektionen och Sametinget. Regeringen föreslår
att 58 miljoner kronor anslås till
verksamhetsområdet för år 2000.
Propositionen
Justitiekanslern
I propositionen föreslås att anslaget D 1
Justitiekanslern skall uppgå till 12 651 000 kr för
år 2000. Av resultatredovisningen framgår att
antalet inkomna ärenden för första gången sedan 1995
har minskat jämfört med det föregående året. Antalet
inkomna ärenden har minskat med ca 10 % och antalet
avgjorda ärenden har ökat med 6 %. Antalet ej
avgjorda ärenden vid årets slut jämfört med 1997 har
minskat med ca 35 %. Med beaktande av att
personalomsättningen har varit ovanligt hög får JK:s
resultat för budgetåret 1998 enligt regeringens
bedömning anses som mycket gott. Vissa
författningsändringar har trätt i kraft som har
betydelse för JK:s verksamhet. Instruktionen har
ändrats i syfte att tillsynsverksamheten skall
inriktas på rättsliga systemfrågor. JK skall däremot
inte längre vara skyldig att pröva klagomål från
enskilda. Ändringar på tryck- och yttrandefrihetens
område kommer att ge JK möjlighet att helt eller
delvis delegera åklagaruppgiften beträffande vissa
yttrandefrihetsbrott till allmän åklagare.
Ändringarna medför också att tillämpningsområdet för
yttrandefrihetsgrundlagen utökas. Vissa ändringar på
skadeståndsrättens område innebär utökade
möjligheter till ersättning för den som varit
berövad sin frihet eller utsatt för andra
tvångsingripanden från det allmännas sida.
En teknisk justering har gjorts av anslaget
avseende premierna för avtalsförsäkringar. Anslaget
har på denna grund tillförts 906 000 kr.
Datainspektionen
Regeringen föreslår att anslaget D 2
Datainspektionen skall vara 30 365 000 kr för år
2000.
I propositionen framhålls att den nya
personuppgiftslagen innebär stora förändringar för
Datainspektionens verksamhet. Licensavgifterna har
avskaffats och licens- och tillståndssystemet i
datalagen upphör slutligt i oktober 2001. T.o.m. den
30 september detta år skall Datainspektionen
tillämpa både den gamla och den nya lagen. I och med
att övergångsperioden upphör och datalagen helt
ersätts av personuppgiftslagen får enligt
propositionen inspektionen en väsentligt annorlunda
roll. Ansvaret för behandlingen av person-uppgifter
skall ligga främst hos den som har ansvaret för
verksamheten. Integritetsskyddet blir därmed
decentraliserat i mycket större omfattning än i dag.
Detta påverkar enligt propositionen inriktningen och
omfattningen av Datainspektionens verksamhet. Mot
bakgrund av att den tekniska utvecklingen innebär
nya integritetsrisker och aktualiserar nya
dimensioner på integritetsfrågorna avser regeringen
att tillsätta en utredare med uppgift att analysera
vissa utvecklingstendenser och överväga den framtida
inriktningen och finansieringen av Datainspektionens
verksamhet.
Anslaget har tillförts 1 449 000 kr med anledning
av en teknisk justering avseende kompensation för
premierna för avtalsförsäkringarna.
Sametinget
I propositionen föreslås att för anslaget D 3
Sametinget anvisas 15 309 000 kr för år 2000.
Enligt regeringen uppvisar Sametingets
årsredovisning stora brister vilket försvårar
bedömningen av 1998 års resultat. Från RRV:s sida
har invänts att årsredovisningens
resultatredovisningsdel inte till alla delar är
rättvisande. Bl.a. saknas dokumentation som
verifierar lämnade uppgifter och omdömen i
årsredovisningen. Enligt RRV bör Sametinget inför
kommande år se över sina rutiner för utarbetande av
årsredovisningens resultatredovisningsdel. Från
utgiftsområde 23 anslaget D 1 Främjande av
rennäringen m.m. överförs engångsvis 800 000 kr för
budgetåret 2000 för att möjliggöra en förstärkning
av Sametingets ekonomiadministration. I
regleringsbrevet för 1999 har Sametinget ålagts att
dels utarbeta en programplan, dels kvalitetssäkra
sin ekonomiadministration och hela sin verksamhet.
Genom ändring i förordningen (1993:327) med
instruktion för Sametinget avser regeringen klarare
definiera ansvars- och befogenhetsfördelning mellan
plenum, styrelse och kansli för att motverka oklara
roller och otillräcklig uppföljning av verksamheten.
Anslaget har tillförts 786 000 kr till följd av en
teknisk justering avseende kompensation för
premierna för avtalsförsäkringar.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att 58
miljoner kronor anslås till verksamhetsområdet
Centrala myndigheter för år 2000. Detta innebär att
anslaget D 1 Justitiekanslern bör uppgå till 12 651
000 kr, D 2 Datainspektionen till 30 365 000 kr och
D 3 Sametinget till 15 309 000 kr för år 2000.
Mediefrågor
Inledning
Verksamhetsområdet omfattar myndigheterna inom
press-, radio- och TV-området samt presstöd och stöd
till radio- och kassettidningar. Övriga verksamheter
inom medieområdet redovisas under utgiftsområde 17.
Regeringen förslår att 684 900 000 kr anslås för
verksamhetsområdet för år 2000.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Inledning
Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att
fördela det statliga stödet till dagspressen.
Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att
fördela det statliga stödet till radio- och
kassettidningar. De båda nämndernas
förvaltningsuppgifter fullgörs av Presstödsnämndens
kansli.
Propositionen
I propositionen föreslås att 5 387 000 kr anvisas
till anslaget E 1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden för år 2000. För år 1998
redovisas ett anslagssparande på 2 693 000 kr.
Regeringen har beslutat ställa 1,5 miljoner kronor
av anslagssparandet till regeringens disposition. På
tilläggsbudget i propositionen föreslås att anslaget
minskas med den nämnda summan för förstärkning av
presstödet. Anslagssparandet kommer som en följd av
detta att användas till kostnader under anslaget. I
propositionen föreslås att anslaget ökas med 750 000
kr vilket motsvarar en tillfällig minskning som
genomfördes för år 1999. En teknisk justering i
mindre omfattning har gjorts av anslaget avseende
korrigering i tidigare inlagd kompensation för
premierna för avtalsförsäkingar.
Motionen
I motion 1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m)
föreslås att Presstödsnämnden bör avvecklas fr.o.m.
år 2001 som en konsekvens av partiets förslag att
avveckla presstödet. Det sistnämnda förslaget
behandlas i nästa avsnitt av detta betänkande. I
motionen föreslås också att bevakningsuppgifter
avseende ännu återstående lån m.m. övertas av
Kammarkollegiet (yrkande 3).
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att 5
387 000 kr anvisas anslaget E 1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden för år 2000.
I motion K354 yrkande 3 (m) föreslås att
Presstödsnämnden bör avvecklas fr.o.m. år 2001.
Eftersom riksdagens beslut med anledning av
budgetpropositionen i denna del avser endast
budgetåret 2000 avstyrks motionen.
Regeländringar beträffande presstödet
Propositionen
I juni 1999 presenterade Kulturdepartementet en
promemoria (Ku1999/
1913/Me) med förslag om vissa ändringar i
presstödsförordningen. I promemorian behandlas bl.a.
frågan om tröskeleffekter, som kan drabba tidningar
vilkas upplagor sjunker under kvalifikationsgränsen
och som riksdagen bett regeringen uppmärksamma
(1997/98:KU1, rskr. 94). Vissa frågor som berör
endagstidningarnas möjligheter att ingå i
samdistributionen, som också ingick i det nämnda
tillkännagivandet, skall enligt propositionen
utredas av Presstödsnämnden.
Regeringen föreslår att tröskeleffekten i fråga om
driftsstödet mildras för lågfrekventa dagstidningar.
Förslaget innebär att sådana tidningar vilkas
upplaga hamnar under gränsen 2 000 exemplar men över
1 500 exemplar får ett oreducerat driftsstöd under
en period av högst två år. Ett nytt oreducerat
driftsstöd till en tidning vars upplaga understiger
2 000 exemplar kan beviljas först när upplagan
överstiger 2 000 exemplar under minst tre år.
I propositionen föreslås också att gränsen för
hushållstäckning, högst 40 %, skall sänkas till 30 %
för hög- och medelfrekventa tidningar. Regeln skall
gälla tidningar där beslut om nytt driftsstöd
fattats för år 1998 eller senare. Tidningar som får
driftsstöd under 1999 och vilkas rätt till stöd
upphör med anledning av förslaget bör enligt
propositionen få reducerat driftsstöd enligt
gällande avvecklingsregel i presstödsförordningen.
Under avvecklingen upprätthålls inte kravet på att
tidningens redaktionella innehåll skall uppgå till
51 % av det totala innehållet. Motivet till den
föreslagna regeländringen är att det inte är
försvarbart att presstödet används för att stödja
tidningar med stark ställning på annonsmarknaden och
som har goda inkomster.
Motionerna
I motionerna 1999/2000:K281 och K290 av Ragnwi
Marcelind och Inger Strömbom, båda (kd) föreslås att
lågfrekventa tidningar som har en upplaga mellan 6
500 och 7 000 exemplar bör få ett oförändrat
driftsstöd under en period av högst två år och att
stödet därefter avvecklas (mot. K281 och K290). Ett
nytt oreducerat stöd till en tidning vars upplaga
understiger 7 000 exemplar bör beviljas först när
upplagan överstiger 7 000 exemplar under minst tre
år (mot. K281). I motionerna anförs att tidningar
med upplagor i det nämnda intervallet löper stor
risk att falla under den gräns, 7 000 exemplar, som
utgör nedre gräns för stödet.
I motion 1999/2000:K298 av Ulf Björklund (kd) och
Elver Jonsson (fp) föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett särskilt presstöd till
tidningen Samefolket med tanke på den speciella
uppgift tidningen har som den enda samiska
pressrösten i Sverige (yrkande 1). I motionen
föreslås vidare att en utredning bör tillsättas med
uppgift att klarlägga hur presstödet till tidningen
Samefolket skall utformas vid en övergång till
endagstidning med veckovis utgivning (yrkande 2).
Det föreslås också att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag och medelsanvisning i samband
med tilläggspropositionen i april år 2000 (yrkande
3). Motionärerna anför att tidskriften Samefolket
utges månadsvis och har en upplaga på ca 2 000
exemplar. Den erhåller stöd med 1,4 miljoner kronor
- som motsvarar ca 60 % av tidningens kostnader -
via Sametingets kulturråd. I och med tillkomsten av
Sametinget har enligt motionärerna behovet av en
bredare plattform för den samiska debatten gjort sig
gällande. En månadstidning med begränsat utrymme är
inte tillräckligt för att hantera den nya samiska
samhällssituationen. Enligt motionärernas mening är
det osannolikt att stödet via Sametinget kan bli av
en sådan omfattning att det möjliggör en utgivning
av en samisk dagstidning med veckoutgivning. Ett
statligt utvecklingsbidrag är väl befogat, anser
motionärerna.
I motion 1999/2000:K353 av Siv Holma och Stig
Eriksson, båda (v) föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av presstödsregler (yrkande
3). Enligt propositionen om nationella minoriteter
ger nuvarande presstödsregler ett tillräckligt stöd
för samiska, finska meänkieli. I dag finns tre
tidningar som vänder sig till finnar och
tornedalingar, nämligen Viikkoviesti, Ruotsin
Suomalainen och Haparandabladet och som har
presstöd. Detta är enligt motionärerna bra men inte
tillräckligt för att kunskapen om språket bland de
nationella minoriteterna på sikt skall kunna bevaras
och ökas. Dessa tidningar är speciella och
utbredningen är inte särskilt stor. De flesta finnar
har t.ex. större intresse av den tidning som finns
där vederbörande är bosatt. Därför bör enligt
motionärerna en översyn av presstödsreglerna ske med
inriktning på att de tidningar som dagligen ger ut
en eller flera sidor på ett av minoritetsspråken ges
ett bättre stöd.
Uppgifter från Presstödsnämndens kansli
Stöd till endagstidningar i vissa fall (mot. K281
och K290)
Med nuvarande regler om avveckling av driftsstöd
erhåller en dagstidning som hamnar under gränsen 2
000 exemplar en minskning med 562 666 kr. För en
dagstidning som hamnar under 7 000 exemplar minskar
stödet med 602 800 kr. Skillnaden mellan stödet till
riksspridda endagstidningar med en upplaga strax
under 7 000 exemplar och endagstidningar med en
upplaga understigande 2 000 exemplar kan enligt
Presstödsnämndens kansli synas orättvis, särskilt om
man också beaktar att de förstnämnda tidningarna,
vilkas upplaga sjunker under 7 000 exemplar, direkt
får en minskning av stödet med 603 000 kr, medan de
sistnämnda tidningarna får oförändrat stöd under två
år innan avtrappningen sker. De tidningar som
befinner sig i närheten av gränsen 7 000 exemplar är
Kristdemokraten och NU (fp).
Stöd till tidningen Samefolket (mot. K298)
Frågan om presstöd kan utgå till tidningen
Samefolket vid en övergång till veckoutgivning har
inte prövats i Presstödsnämnden. Enligt 1 kap. 6 §
presstödsförordningen (1990:524) avses med
dagstidning inte en tidning "vars redaktionella
innehåll till övervägande del är inriktat på
avgränsade intresseområden och/eller delar av
samhället såsom näringsliv och affärsverksamhet,
konsumentpolitik, miljöfrågor, idrott, friluftsliv
eller frågor med anknytning till kyrkoliv och
religion". Den avgörande frågan är om tidningen
Samefolkets innehåll skall anses vara inriktat på
ett avgränsat intresseområde och/eller anses som ett
organ för samernas näring, dvs. renskötsel. Den
frågan kan inte besvaras förrän Samefolket i ny
tappning har börjat ges ut så att innehållet kan
granskas. Frågan om Samefolkets möjligheter bör
först prövas utifrån nuvarande bestämmelser i
presstödsförordningen innan frågan blir föremål för
en särskild utredning.
Presstöd till tidningar på minoritetsspråk (mot.
K353)
Frågan om ett ökat stöd till den typ av tidningar
det här är tal om har tidigare behandlats av
Presstödsnämnden. Haparandabladet begärde för något
år sedan att nämnden skulle skriva till regeringen
och begära att det skulle bli möjligt för en tidning
att erhålla ett ökat stöd om tidningen övergår från
tvådagars- till tredagarsutgivning. Nämnden avslog
denna begäran med motiveringen att nuvarande
presstödsregler nyligen hade varit föremål för
översyn, vilket skedde i Pressutredningen 1994.
Presstödsnämnden har nyligen fått i uppdrag av
regeringen att se över det begränsade driftsstöd som
här är aktuellt. Redovisningen av uppdraget sker
under våren 2000.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i fråga
om regeländringar beträffande presstödet, vilket
innebär att utskottet föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen föreslår om en höjning av
driftsstödet (yrkande 2), om mildrad tröskeleffekt
för lågfrekventa tidningar (yrkande 3) samt om
kravet på hushållstäckning för hög- och
medelfrekventa tidningar (yrkande 4).
Beträffande motionerna K281 och K290, båda (kd), i
vilka föreslås ändring av reglerna beträffande
stödet för lågfrekventa tidningar som har en upplaga
på mellan 6 500 och 7 000 exemplar, anser utskottet
att det i reglerna för presstödet med nödvändighet
finns tröskeleffekter vad avser relationen mellan
upplagestorlekar och stödbelopp och att dessa
effekter i det enskilda fallet kan anses orättvisa.
Enligt utskottets mening är det dock olämpligt att
man genom införandet av alltför många
undantagsregler rubbar de generella principer som
ligger till grund för reglerna om ekonomiskt stöd
till dagspressen. Mot denna bakgrund avstyrks
motionerna K281 (kd) och K290 (kd).
Enligt motion K298 (kd, fp) finns ett behov av ett
särskilt presstöd för tidningen Samefolket (yrkande
1) och att en utredning bör tillsättas med anledning
av detta behov (yrkande 2) samt att regeringen i
samband med vårpropositionen nästa år bör återkomma
till riksdagen med medelsanvisning för detta ändamål
(yrkande 3). Utskottet har från Presstödsnämnden
inhämtat att frågan om presstöd kan utgå till
tidningen Samefolket vid en övergång till
veckoutgivning inte har prövats i Presstödsnämnden.
Frågan om tidningens innehåll skall anses vara
inriktat på ett avgränsat intresseområde eller anses
som ett organ för samernas renskötsel kan enligt
Presstödsnämnden inte besvaras förrän Samefolket i
en ny skepnad har börjat ges ut så att innehållet
kan granskas. Utskottet instämmer i
Presstödsnämndens bedömning att frågan om tidningens
möjligheter att få stöd först bör prövas utifrån
nuvarande presstödsförordning, innan frågan blir
föremål för en särskild utredning. På denna grund
avstyrks motion K298 (kd, fp).
I motion K353 (v) föreslås en översyn av
presstödsreglerna med inriktning på behovet av stöd
till de tidningar som dagligen ger ut en eller flera
sidor på ett av minoritetsspråken. Enligt vad
utskottet erfarit har Presstödsnämnden nyligen fått
i uppdrag av regeringen att se över det begränsade
driftsstöd som det här är tal om. Med detta får
motion K353 yrkande 3 (v) anses besvarad, varför den
avstyrks.
Presstöd (anslaget)
Propositionen
Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlighet
med bestämmelserna i presstödsförordningen
(1990:524). Presstöd ges i form av driftsstöd och
distributionsstöd. Utgifterna för presstöd styrs
bl.a. av antalet stödberättigade tidningar och
storleken på dessa tidningars upplagor. Under 1998
användes anslagskrediten för att täcka kostnaderna
för presstödet inklusive det tillfälliga presstödet.
För att minska kreditanvändningen under år 1999
föreslås på tilläggsbudget till propositionen att
anslaget tillförs 9 117 000 kr engångsvis. Enligt
utgiftsprognosen för år 1999 kommer anslagskrediten
att användas med ca 3 miljoner kronor för att täcka
utgifterna för presstödet.
Av resultatredovisningen framgår bl.a. att 75
dagstidningar under 1998 beviljades driftsstöd,
varav 51 lågfrekventa och 24 hög- och medelfrekventa
tidningar, med en sammanlagd upplaga på drygt 700
000 exemplar, vilket motsvarar 17 % av dagspressens
totala upplaga det nämnda året. Presstödet motsvarar
ca 3 % av branschens omsättning.
Regeringen föreslår i propositionen en generell
höjning av driftsstödet motsvarande 4,5 % av de
nuvarande stödbeloppen. Den sammanlagda höjningen
motsvarar ca 20 miljoner kronor och finansieras inom
anslaget för presstödet genom regelförändringar.
Höjningen syftar till att underlätta möjligheterna
för tidningar med driftsstöd att fortsätta sin
utgivning.
Regeringen föreslår att till anslaget E 2 Presstöd
anvisas 536 579 000 kr, vilket är en förstärkning
med 5 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m)
föreslås att presstödet avvecklas i två steg, varav
det första infaller år 2000. I motionen anförs att
regeringens inställning till presstödet grundas på
en överdriven tilltro till presstödets positiva
effekter på mångfalden, det fria ordet och
opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills visar
emellertid att stödet till stor del har använts för
att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället
för till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna
har anpassat sig efter och har blivit beroende av
presstödet i stället för att åtgärda de ekonomiska
problemen. Enligt motionärerna behövs en reformering
och avveckling av presstödet. För att underlätta
avvecklingen föreslås en förändring av reklamskatten
och införande av en neutral tidningsmoms på 21 %.
Presstödet bör enligt motionen avvecklas i två
etapper med början år 2000, då stödet bör skäras ned
med 300 miljoner kronor (yrkande 1). Presstödet bör
avvecklas helt fr.o.m. år 2001 (yrkande 2).
I motion 1999/2000:K302 delvis av Ingvar Svensson
m.fl (kd) föreslås att en omstrukturering av det
statliga presstödet bör göras och att anslaget
därför inte bör höjas med 20 miljoner kronor som
regeringen föreslagit för år 2000. I motionen anförs
att den av regeringen föreslagna besparingen genom
regelförändringar bör utnyttjas som besparing och
att ramhöjningen med 5 miljoner kronor inte
genomförs.
I Folkpartiet liberalernas partimotion
1999/2000:Fi212 föreslås att det aktuella anslaget
bör minskas med 355 miljoner kronor för år 2000,
inklusive den föreslagna höjningen av driftsstödet
på 5 miljoner kronor (yrkande 8 delvis). Som skäl
för förslaget anges i motionen att presstödet
snedvrider konkurrensen och att medielandskapet
förändrats påtagligt under de senaste åren och att
nya typer av tidningar ständigt tillkommer. I motion
1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth
Skårvik, båda (fp), lämnas samma förslag (yrkande
5). Motionärerna anför bl.a. att de särskilda skäl
som fanns då presstödet infördes inte längre är
aktuella, eftersom det finns ett rikt utbud av
tidningar och dessutom möjlighet att inhämta nyheter
genom Internet.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att
till anslaget E 2 Presstöd anvisas 536 579 000 kr
för budgetåret 2000.
Motion K354 yrkande 1 (m), i vilken föreslås att
presstödet bör sänkas med 300 miljoner kronor år
2000, motion K302 delvis (kd), i vilken föreslås en
sänkning av anslaget med 20 miljoner kronor, och
motionerna Fi212 yrkande 8 delvis och Kr314 yrkande
5, båda (fp), i vilka föreslås att anslaget minskas
med 355 miljoner kronor för år 2000, avstyrks.
Även motion K354 yrkande 2 (m) om en fullständig
avveckling av presstödet fr.o.m. år 2001 avstyrks
eftersom motionen behandlar en fråga som inte kan
avgöras inom ramen för budgetproposition 2000.
Ändrade ersättningsprinciper för
taltidningsutgivning
Propositionen
Taltidningsnämnden överlämnade i maj 1998 en
promemoria (Ku98/
1212/Me) till regeringen med förslag om ändrade
ersättningsprinciper för taltidningsutgivning. En
kompletterande promemoria i ärendet lämnades i
oktober samma år (Ku98/2073/Me). I promemorian
föreslog Taltidningsnämnden att en schablonmodell
för ersättning till taltidningarna införs.
Taltidningsnämnden skall enligt förslaget vid
bestämmandet av stödets storlek beakta skillnaden
mellan olika grupper av tidningsföretag.
Taltidningsnämnden skall ha möjlighet att begära
uppgifter om intäkter och kostnader för verksamheten
från tidningsföretagen. De nya
ersättningsprinciperna skall börja gälla fullt ut
efter en övergångsperiod på två år.
Förslaget innebär att ett schablonbelopp införs för
likvärdiga företag avseende t.ex. utgivningsfrekvens
och utgivningsort. Schablonen skall omfatta alla
kostnader med undantag av kostnader för distribution
och framställning av kassetter. Schablonersättningen
bör inte gälla RATS-tidningar. De nya
ersättningsprinciperna bör gälla fullt ut efter en
övergångsperiod på två år. Schablonerna bör
beräknas på kostnaderna för taltidningsutgivningen
år 1999. Omställningen får inte innebära några ökade
kostnader för staten.
Motionerna
I motion 1999/2000:K312 av Hillevi Larsson (s)
föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om dels behovet av
uppföljning av konsekvenserna av föreslagna
regeländringar (yrkande 1), dels att
läshandikappades möjligheter att tillgodogöra sig
dagstidningarnas innehåll inte får försämras genom
nya ersättningsprinciper (yrkande 2). I motionen
anförs att utgivarna av taltidningar fruktar att man
kommer att sänka kvaliteten för att få
kostnadstäckning så mycket att man föredrar att helt
lägga ned verksamheten. Det bör finnas goda
möjligheter för staten att efter förhandlingar med
producenterna för radio- och taltidningarna
fastställa villkor och bidragens omfattning. Den
föreslagna schablonersättningen utgör enligt
motionären ett hot mot utgivningen eller en
allvarlig risk för kvalitetssänkning.
Liknande synpunkter framförs i motion
1999/2000:K344 av Sinikka Bohlin (s). Enligt
motionären är det en brist i förslaget att
schablonens normvärde likställer en femdagarstidning
med en sexdagarstidning, vilket är till nackdel för
de senare, vilket berör många orter och regioner
främst på landsbygden.
I motion 1999/2000:K355 av Åsa Torstensson m.fl.
(c) föreslås att riksdagen med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändrade ersättningsprinciper
för taltidningsutgivning (yrkande 2). I motionen
anförs att taltidningarna är ett viktigt komplement
till den vanliga utgivningen av dagstidningar för
att öka tillgängligheten för synskadade till
samhällsinformation. För dessa spelar det
självfallet stor roll att tidningen ges ut och
håller hög kvalitet. En stor försiktighet bör därför
iakttas vid förändringar i stödet. Den uppföljning
regeringen menar bör göras av det förändrade stödet,
och bedömningen av ändamålsenligheten bör därför
föregås av en noggrannare analys av de förväntade
effekterna och eventuellt behov av kompensation
innan taltidningarna upphör med sin utgivning.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med nytt
förslag.
Uppgifter från Taltidningsnämndens kansli
Sedan taltidningutgivningen startade i sin nuvarande
form har kostnaderna för tidningsföretagens
utgivning av taltidningar ökat. Kostnadsökningarna
har för tidningar med liknande
utgivningsförhållanden varit mycket olika.
Skillnaden mellan t.ex. sexdagarstidningar mellan
högsta och lägsta nettokostnad var drygt 700 000 kr
under 1998. Med nuvarande nettokostnadsprincip finns
inga möjligheter för Taltidningsnämnden att påverka
kostnadsutvecklingen. Tidningsföretag som
rationaliserat och minskat kostnaderna för den
papperstryckta tidningen har inte uppvisat
motsvarande kostnadsminskningar beträffande
taltidningarna.
Det föreslagna systemet med schablonersättning ger
enligt Taltidningsnämndens kansli taltidningarna ett
bra incitament för en kostnadseffektiv utgivning av
taltidningar. Systemet innebär att tidningsföretagen
får behålla dels det överskott som kan åstadkommas
på schablonen, dels abonnentintäkterna från
utgivningen. Det finns en stor potential att öka
antalet abonnenter, eftersom man räknar med att det
i Sverige finns ca 20 000 människor som är i behov
av taltidningar.
När det gäller uppföljning av konsekvenserna av
införandet av schablonersättningen fastläggs i
propositionen att Taltidningsnämnden skall följa upp
konsekvenserna av övergången till det nya
ersättningssystemet.
Vid övergången till schablonersättning kommer vissa
tidningar att erhålla en lägre ersättning, medan
andra tidningar som varit kostnadsmedvetna och inte
låtit kostnaderna skjuta i höjden kommer att få en
något högre ersättning än tidigare. Det är inte
uteslutet att någon av de tidningar som får en lägre
ersättning kan komma att lägga ned utgivningen av en
radio- eller kassettidning. Sådana tidningar kommer
emellertid att erbjudas att starta s.k. RATS-
tidningar.
Någon grund för farhågor om att orter och regioner
främst på landsbygden skulle få en nackdel med
schablonersättningen finns enligt
Taltidningsnämndens kansli inte. De nya reglerna
kommer främst att gynna landsortstidningar och de
tidningar som hållit tillbaka kostnadsstegringarna.
När det gäller kvaliteten på den inlästa
taltidningen kan nämnas att Taltidningsnämnden
ungefär vartannat år tar in någon eller några
utgåvor av samtliga taltidningar för kontroll av
inläsningskvaliteten och den inlästa versionens
trohet mot förlagan. Taltidningsnämnden svarar också
för utbildning av personalen på
taltidningsredaktionerna.
Taltidningsnämnden skall enligt propositionen
grunda schablonbeloppens storlek med avseende på
utgivningsfrekvens på 1999 års utgivningskostnader.
Detta innebär att om de faktorer som nuvarande
schablonbelopp grundar sig på - 1996 års - behöver
korrigeras så kommer detta att ske vid nämndens
omräkning av beloppen till 1999 års nivåer och
förhållanden.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag,
innebärande att utskottet föreslår att riksdagen
godkänner var regeringen föreslår om ändrade
ersättningsprinciper för taltidningsutgivning
(yrkande 5). Detta innebär att utskottet avstyrker
motion K355 (c), i vilken föreslås att
propositionens förslag avslås av riksdagen och att
regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt
förslag (yrkande 2).
Enligt motion K312 (s) finns ett behov av en
uppföljning av konsekvenserna av de föreslagna
regeländringarna (yrkande 1). Av propositionen
framgår att den nya ersättningsmodellen bör följas
upp kontinuerligt av Taltidningsnämnden. En sådan
uppföljning bör enligt regeringen bl.a. beakta
kvalitetsaspekter, effekterna av den ändrade
ersättningsmodellen för olika tidningskategorier
samt utvecklingen för de olika kostnadsposterna. En
bedömning av den nya ersättningsmodellens
ändamålsenlighet bör också ingå i uppföljningen.
Särskilt bör de eventuella fall uppmärksammas där
förändringarna i fråga om ersättningen leder till
att en taltidning får svårigheter att fortsätta med
utgivningen. Med detta får motionärens önskemål
anses uppnådda, varför motion K312 (s) avstyrks i
denna del (yrkande 1). I samma motion (yrkande 2)
framhålls att de läshandikappades möjlighet att
tillgodogöra sig dagstidningarnas innehåll inte får
försämras genom nya ersättnings-principer. Vad som
skulle kunna leda till en sådan försämring kan
enligt utskottets mening främst vara att utbudet av
taltidningar minskar eller att kvaliteten på
taltidningarna sjunker som ett resultat av de nya
ersättningsreglerna. Enligt Taltidningsnämndens
kansli kan det inte uteslutas att någon av de
tidningar som får lägre ersättning kan komma att
lägga ned utgivningen av en radio- eller
kassettidning. Sådana tidningar kommer dock enligt
kansliet att få möjlighet att starta s.k. RATS-
tidningar. Vad gäller kvalitets-aspekterna vill
utskottet fästa uppmärksamheten på dels den kontroll
av inläsningskvaliteten som Taltidningsnämnden
regelbundet utför, dels den i propositionen
aviserade uppföljningen av den nya
ersättningsmodellen som nämnts i det föregående. Med
hänsyn till detta ser utskottet ingen anledning att
befara att de läshandikappades möjligheter att
tillgodogöra sig innehållet i taltidningar skulle
försämras. Motion K312 yrkande 2 avstyrks därför.
Även i motion K344 (s) uttrycks farhågor för att de
läshandikappades villkor skulle försvåras till följd
av nedläggning av taltidningar, främst sådana som
ges ut i landsbygdsområden. Vad gäller
nedläggningshot hänvisar utskottet till vad som nyss
anförts beträffande motion K312 yrkande 2. Enligt
Taltidningsnämndens kansli kommer de nya reglerna
att gynna främst landsortstidningar och de tidningar
som hållit tillbaka kostnadsstegringarna. Utskottet
finner inte heller i detta fall grund för de
farhågor som framförs i motionen och avstyrker
därför motion K344 (s).
Stöd till radio- och kassettidningar (anslaget)
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget E 3 Stöd till
radio- och kassettidningar för år 2000 anvisas 127
300 000 kr. Regeringen har beslutat att ställa 6,7
miljoner kronor av anslagssparandet för år 1998 (
som uppgår till 10 554 000 kr ( till regeringens
disposition. På tilläggsbudget till propositionen
föreslås att anslaget minskas med 6,7 miljoner
kronor för förstärkning av presstödet.
Anslagssparandet kommer som en följd av detta att
användas för kostnader under anslaget.
Av resultatredovisningen framgår bl.a. att det vid
utgången av år 1998 utgavs sammanlagt 88
dagstidningar som taltidningar, av vilka 67 var
radiotidningar, 15 kassettidningar och 9 radiosända
talsyntestidningar för synskadade (RATS-tidningar).
Tre tidningar gavs ut både som radio- och RATS-
tidningar. Omkring hälften av landets dagstidningar
saknar taltidning. I en rapport som
Taltidningsnämnden framställt på uppdrag av
regeringen framhålls att den tekniska utvecklingen
inom det aktuella teknikområdet är mycket snabb,
vilket gör det svårt att med säkerhet bedöma och
lämna förslag om hur behovet av mottagare för
taltidningar skall tillgodoses i framtiden.
I propositionen föreslås också att
ersättningsprincipen för taltidningar ändras, vilket
redovisas i föregående avsnitt i detta betänkande.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att
anslaget E 3 Stöd till radio- och kassettidningar
för år 2000 anvisas 127 300 000 kr.
Radio- och TV-verket
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget E 4 Radio- och
TV-verket anvisas 8 186 000 kr för år 2000. Anslaget
föreslås öka med 550 000 kr, vilket motsvarar den
tillfälliga minskningen som genomförts under år
1999. En mindre teknisk justering har gjorts av
anslaget avseende premierna för avtalsförsäkringar.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att
anslaget E 4 Radio- och TV-verket anvisas 8 186 000
kr för år 2000.
Granskningsnämnden för radio och TV
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget E 5
Granskningsnämnden för radio och TV anvisas 7 421
000 kr för år 2000. En teknisk justering avseende
premierna för avtalsförsäkringar har gjorts vid
anslagsberäkningen. Nämndens verksamhet finansieras
delvis genom att medel anvisas från rundradiokontot
till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas
under utgiftsområde 17 avsnitt 12 Film och medier.
Motionen
I motion 1999/2000:Kr232 av Ewa Larsson (mp)
föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att renodla
finansieringen av Granskningsnämnden (yrkande 11).
Enligt motionen har Granskningsnämndens uppdrag
blivit mer omfattande och krävande bl.a. genom
uppföljning av de s.k. public service-boksluten.
Gränsdragningsfrågor tar allt längre tid och det
finns en tendens att arbetsuppgifterna ökar. Det bör
enligt motionären undersökas om finansieringen av
verksamheten - som i dag sker via såväl
statsbudgeten som Rundradiofonden - kan renodlas och
ske endast genom anslaget över statsbudgeten.
Bakgrund
Granskningsnämnden för radio och TV har enligt
bestämmelser i radio- och TV-lagen (1996:844) samt
förordningen (1994:728) med instruktion för
Granskningsnämnden till uppgift att utöva tillsyn
över efterlevnaden av regler för sändningarnas
innehåll i fråga om ljudradio- och TV-sändningar
till allmänheten. I granskningen ingår kontroll av
att ett företag som har rätt att sända radio- och
TV-program utövar denna rätt i enlighet med de
tillståndsvillkor för programverksamheten som
gäller. Nämnden skall också följa innehållet i
utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas
till den svenska allmänheten.
Tidigare behandling
I proposition 1995/96:161 föreslog regeringen att
Granskningsnämnden fr.o.m. budgetåret 1997 helt
skulle finansieras via statsbudgeten. Enligt
propositionen var det viktigt att TV-avgiftsmedel
renodlades till att finansiera programbolagens
verksamhet. För att renodla finansieringen borde
Granskningsnämnden fr.o.m. år 1997 helt finansieras
via statsbudgeten.
Kulturutskottet framhöll i sitt betänkande med
anledning av propositionen (bet. 1995/96:Kr12, rskr.
297) att public service-företagen tillsammans med
Granskningsnämnden för radio och TV utgör den s.k.
rundradiorörelsen. Enligt utskottets mening var det
naturligt att programföretagen via TV-avgiftsmedel
bidrog till finansieringen av Granskningsnämnden.
Utskottet hade därför vid sina överväganden stannat
för att Granskningsnämnden även fortsättningsvis
borde finansieras från två källor, rundradiokontot
respektive statsbudgeten, varför utskottet
hemställde att riksdagen borde avslå propositionen i
denna del. Riksdagen följde utskottet och gav
regeringen till känna vad utskottet anfört. Mot
beslutet reserverade sig (m), (v), (mp) och (kds).
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att
anslaget E 5 Granskningsnämnden för radio och TV
anvisas 7 421 000 kr för år 2000.
Utskottet har ingen annan mening än kulturutskottet
i fråga om hur finansieringen av Granskningsnämndens
verksamhet bör ske. Motion Kr232 yrkande 11 (mp)
avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag m.m. under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse
att riksdagen
a) med anledning av riksdagens
förvaltningsstyrelses förslag i yrkande 1 antar
utskottets i bilaga 2 intagna förslag till lag
om stöd till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen,
b) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 2
om en höjning av driftsstödet,
c) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 3
om mildrad tröskel-effekt för lågfrekventa
tidningar,
d) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 4
om kravet på hushållstäckning för hög- och
medelfrekventa tidningar,
e) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 5
om ändrade ersättningsprinciper för
taltidningsutgivning,
f) med bifall till regeringens förslag i yrkande
6 och med anledning av riksdagens
förvaltningsstyrelses förslag i yrkande 3 för
budgetåret 2000 anvisar anslagen inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt bilaga 1,
2. beträffande stödet till ledamöterna och
partigrupperna i riksdagen
att riksdagen godkänner riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag i yrkande 2 angående inriktning av den
fortsatta utbyggnaden,
3. beträffande lånebemyndiganden
att riksdagen med bifall till riksdagens
förvaltningsstyrelses förslag i yrkande 4
bemyndigar riksdagens förvaltningsstyrelse att
för budgetåret 2000 besluta om lån i
Riksgäldskontoret till investeringar i
riksdagens fastigheter och IT-verksamhet till
ett sammanlagt belopp av 71 300 000 kr,
4. beträffande bemyndigande avseende
beställning av vissa varor och tjänster
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i yrkande
1 bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget C 1 Regeringskansliet m.m.,
beställa varor och tjänster som innebär utgifter
på högst 485 000 000 kr under år 2001 för
genomförande av det svenska ordförandeskapet i
EU,
5. beträffande redovisning av
riksdagsledamöternas utlägg
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K289,
6. beträffande nedläggning av
Presstödsnämnden
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K354 yrkande 3,
7. beträffande utredning av frågan om
presstöd till tidningen Samefolket
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K298,
8. beträffande översyn av
presstödsreglerna
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K353 yrkande 3,
9. beträffande avveckling av presstödet
fr.o.m. år 2001
att riksdagen avslår motion 1999/2000:K354 yrkande 2,
10. beträffande uppföljning av
konsekvenserna av ändrade regler för
taltidningsutgivning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:K312 och
1999/2000:
K344,
11. beträffande finansiering av
Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr232 yrkande 11.
Stockholm den 23 november 1999
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran
Magnusson (s), Pär Axel Sahlberg (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson
(kd), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin
Kristiansson (s), Tommy Waidelich (s), Mats
Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp), Helena Bargholtz (fp),
Per-Samuel Nisser (m) och Marianne Andersson (c).
Reservation
Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse (mom. 1)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet tillstyrker propositionens
förslag" och slutar med "respektive 200 miljoner
kronor" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den i propositionen
föreslagna ökningen av anslaget C 1 för hög. Som
föreslås i kommittémotion 1999/2000:K355 (c) bör
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för år 2000
sänkas med 200 miljoner kronor i förhållande till
propositionens förslag (yrkande 4). Enligt
utskottets mening behöver anslaget inte tillföras de
ytterligare 140 miljoner kronor avseende
ordförandeskapet i EU som regeringen föreslår.
Kostnaderna för samordning vid Utrikesdepartementets
samgående med Regeringskansliet bör kunna rymmas
inom Regeringskansliets ordinarie anslag. Samgående
borde bidra till en mer effektiv förvaltning och
därpå följande kostnadsbesparingar.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med
"ett nytt förslag" bort ha följande lydelse:
Som föreslås i kommittémotion 1999/2000:K355 (c)
bör propositionens förslag beträffande ändrade
principer för ersättning till taltidningsutgivning
avslås (yrkande 2). Utskottet anser i likhet med
motionärerna att taltidningar är ett viktigt
komplement till den vanliga utgivningen av
dagstidningar för att öka tillgängligheten till
samhällsinformation för synskadade. För dessa spelar
det självfallet stor roll att tidningen ges ut och
håller hög kvalitet. En stor försiktighet bör därför
iakttas vid förändringar i stödet. Den uppföljning
regeringen menar bör göras av det förändrade stödet,
och bedömningen av ändamålsenligheten bör därför
föregås av en noggrannare analys av de förväntade
effekterna och eventuellt behov av kompensation
innan taltidningarna upphör med sin utgivning.
Regeringen bör därför enligt utskottets mening
återkomma till riksdagen med ett nytt förslag. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde
1 Rikets styrelse
att riksdagen
a) = utskottet
b) = utskottet
c) = utskottet
d) = utskottet
e) med bifall till motion 1999/2000:K355 yrkande
2 och med avslag på regeringens förslag i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
f) med anledning av regeringens förslag i denna
del och med bifall till motion 1999/2000:K355
yrkande 4 anvisar anslagen under utgiftsområde 1
Rikets styrelse för budgetåret 2000 enligt den
som "Reservation 1" betecknade uppställningen i
bilaga 1,
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse
Per Unckel, Inger René, Nils Fredrik Aurelius och
Per-Samuel Nisser (alla m), anför:
Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende år 2000.
Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för
åren 2001 och 2002.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för
ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Fler och fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet. Friheten
att välja bidrar både till mångfald, en bättre
kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet
den 18 november om ramar för de olika
utgiftsområdena valt en annan inriktning av
politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse. Vi vill emellertid särskilt markera att vi
ställer oss bakom utskottets förslag till riksdagen
i fråga om stödet till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen.
I kommittémotion 1999/2000:K334 förordar vi
beträffande anslag C 4 Stöd till politiska partier
att riksdagen anslår 48 352 000 kr för år 2000. Det
innebär en neddragning i förhållande till
regeringens förslag med 96 848 000 kr. Vi förordar
också en årlig besparing i samma storleksordning för
åren 2001 och 2002. Till grund för vår uppfattning
ligger att det är avgörande för väljarnas förtroende
för de politiska partierna att dessa kan leva upp
till väljarnas förväntningar. Det kräver att de har
hela sin lojalitet hos valmanskåren. Detta
förutsätter enligt vår mening att partierna
förhåller sig oberoende till alla särintressen och
att partierna inte är beroende av stöd från den
offentliga sektorn. I partistödet ligger också
enligt vår mening en konserverande effekt, då det
utgår endast till partier som är representerade i
riksdagen.
När det gäller anslaget E 2 Presstöd föreslår vi i
kommittémotion 1999/2000:K354 att riksdagen anslår
236 579 000 kr för år 2000 (yrkande 1). Detta
innebär en minskning i förhållande till regeringens
förslag med 300 miljoner kronor. Vi föreslår vidare
att presstödet avvecklas fr.o.m. budgetåret 2001
(yrkande 2) och att Presstödsnämnden som en
konsekvens härav avvecklas fr.o.m. budgetåret 2001
och att bevakningsuppgifter avseende ännu
återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet
(yrkande 3). Regeringens inställning till presstödet
grundas enligt vår mening på en överdriven tilltro
till presstödets positiva effekter på mångfalden,
det fria ordet och opinionsbildningen.
Erfarenheterna hittills visar dock att stödet till
stor del har använts för att täcka tidningarnas
löpande utgifter i stället för till nödvändiga
rationaliseringar. Tidningarna har enligt vår mening
anpassat sig efter och har blivit beroende av
presstödet i stället för att åtgärda de ekonomiska
problemen. Det behövs en reformering och en
avveckling av presstödet. För att underlätta
avvecklingen föreslår vi en ändring av reklamskatten
och införande av en neutral tidningsmoms på 21 %.
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse
Ingvar Svensson och Björn von der Esch, båda (kd),
anför:
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än regeringen och dess
stödpartier. Kristdemokraternas budgetalternativ tar
sikte på att öka sysselsättningen så att välfärden
kan tryggas för alla. Vi har föreslagit åtgärder för
att bl.a. åstadkomma:
· Ett så bra företagsklimat att landets företagare
vågar satsa och nyanställa
·
· En skattepolitik där alla får behålla mer av sin
lön
·
· Mer tid för barnen
·
· Höjda och trygga pensioner
·
· Värdig vård utan köer
·
· Fler lärare i grundskolan
·
· Sänkt skatt på boende
·
· Ett återupprättat rättsväsende
·
· En ökad miljösatsning och bättre villkor för
jordbruket
·
· Att jordens fattigaste ges bättre
utvecklingsmöjligheter
·
På ovanstående områden är den socialdemokratiska
regeringens politik utpräglat bristfällig eller
direkt felaktig.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet
den 18 november om ramar för de olika
utgiftsområdena valt en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse. Vi vill emellertid särskilt markera att vi
ställer oss bakom utskottets förslag till riksdagen
i fråga om stödet till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen.
När det gäller anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse har vi i
kommittémotion 1999/2000:K302 föreslagit att
anslaget B 2 Riksdagens förvaltningskostnader bör
minskas med 21 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Den planerade verksamheten bör
kunna klaras inom ramen för anslaget och
reservationer från tidigare år. Besparingen bör
därför kunna ske utan att den egentliga verksamheten
påverkas negativt.
Vi har vidare i samma kommittémotion föreslagit att
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. bör minskas med
400 miljoner kronor. Enligt vår mening kan
utvecklingen och anpassningen av Regeringskansliet
mycket väl ske genom organisationsförändringar och
rationaliseringar utan att ytterligare resurser
tillförs. Förändrings- och förnyelsearbetet bör ha
kostnadseffektivitet som mål. Den utvecklade
informationstekniken borde t.ex. leda till
tidsbesparingar i de administrativa rutinerna.
Enligt Kristdemokraterna bör därför ramhöjningen på
250 miljoner kronor för 1999 återtas och det
ytterligare anslaget på 50 miljoner kronor inte
beviljas. Satsningen på EU-ordförande-skapet har
enligt vår mening blivit alltför omfattande, och
ramen för detta ändamål bör minskas med 100 miljoner
kronor. Anslaget C 1 bör alltså totalt minskas med
400 miljoner kronor. I kommittémotionen föreslår vi
också att anslaget E 2 Presstöd bör minskas med 20
miljoner kronor. I propositionen hävdas att det är
nödvändigt att utöka driftsstödet med 4,5 % för att
stärka den publicistiska mångfalden. Åtgärden
innebär kostnader på 20 miljoner kronor. Genom
regeländringar inhämtas en del medel, varför ramen
för anslaget E 2 endast ökas med 5 miljoner kronor.
Kristdemokraterna föreslår att besparingen genom
regelförändringar utnyttjas som besparing och att
ramhöjningen inte genomförs. Anslaget bör därför
minskas med 20 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse
Helena Bargholtz (fp) anför:
Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år
2000 innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för
företagande och tillväxt med utgiftsökningar framför
allt när det gäller vård och omsorg men även för
utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet. Vårt
förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets
styrelse ( som var 585 miljoner kronor mindre än
regeringens förslag ( har emellertid avslagits av
riksdagen i budgetprocessens första steg. Då
Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i
detta andra steg inte meningsfullt att fullfölja
våra anslagsyrkanden.
Vi vill dock särskilt markera att vi ställer oss
bakom utskottets förslag till riksdagen i fråga om
stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen.
Folkpartiet liberalerna har i partimotion
1999/2000:Fi212 lämnat förslag som innebär en
sänkning av ramen för utgiftsområde 1 Rikets
styrelse med totalt 585 miljoner kronor (yrkande 8).
I motionen föreslår vi att anslaget C 1
Regeringskansliet m.m. för år 2000 bör sänkas med
200 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag. Enligt vår mening har Regeringskansliet
under den socialdemokratiska regeringens tid vuxit
starkt. Det är viktigt att standarden i
Regeringskansliet är hög och lönerna
konkurrenskraftiga, men den nuvarande regeringens
politiserande ambitioner har enligt vår mening varit
för stora. Genom en mer begränsad ökning kan de krav
som EU-ordförandeskapet under det första halvåret
2001 ställer tillgodoses.
Vidare föreslår Folkpartiet liberalerna i
partimotionen att anslaget C 4 Partistöd minskas med
30 miljoner kronor för år 2000. Partiernas beroende
av offentliga medel bör på sikt begränsas. En viss
minskning av partistödet är därför enligt vår mening
motiverad.
När det gäller anslaget E 2 Presstöd föreslår vi en
besparing på totalt 355 miljoner kronor. Presstödet
har sedan ett trettiotal år tillbaka i stort sett
samma inriktning, men det snedvrider enligt vår
mening konkurrensen. Dessutom har medielandskapet
förändrats påtagligt under de senaste åren, och nya
typer av tidningar tillkommer ständigt. Vi vidhåller
därför vårt krav från tidigare år på en besparing på
350 miljoner kronor. Följaktligen vill vi inte
heller stödja den föreslagna generella höjningen av
driftsstödet på 5 miljoner kronor.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.
------------------------------------------------------------
Verksamhetsområde Utskottets Reservanternas
förslag förslag i
Anslag förhållande
till
utskottets
förslag
------------------------------------------------------------
--
A
------------------------------------------------------------
1 Kungliga hov- och 79 696
slottsstaten (ram.)
------------------------------------------------------------
--
E
------------------------------------------------------------
1 Presstödsnämnden och 5 387
Taltidningsnämnden (ram.)
------------------------------------------------------------
2 Presstöd (ram.) 536 579
------------------------------------------------------------
3 Stöd till radio- och 127 300
kassettidningar (ram.)
------------------------------------------------------------
4 Radio- och TV-verket 8 186
(ram.)
------------------------------------------------------------
5 Granskningsnämnden för 7 421
radio och TV (ram.)
------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 4 460 583 -200
------------------------------------------------------------
Förslag till lag om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas a
riksdagen
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Till partigrupperna i riksdagen lämnas enligt denna lag basstöd, stöd till
sekreterare åt riksdagens ledamöter samt stöd till kostnader för riksdagsled
utrikes resor.
I 17 § finns bestämmelser om stöd i vissa fall till enskild riksdagsledamot s
tillhör partigrupp.
2 § Som partigrupp räknas varje grupp av riksdagsledamöter för ett parti som h
minst fyra procent av rösterna i hela riket vid ett riksdagsval.
3 § Stöd enligt denna lag betalas ut förskottsvis per kvartal.
Basstöd till partigrupper
4 § Basstödet består av grundbelopp och tilläggsbelopp. Grundbelopp utgör 1 50
tilläggsbelopp 50 000 kronor per år.
5 § Partigrupp som företräder ett regeringsparti är berättigad till ett grund
Var och en av övriga partigrupper är berättigad till två grundbelopp.
6 § En partigrupp är berättigad till ett tilläggsbelopp för varje riksdagsman
har tillfallit partiet vid det senaste riksdagsvalet.
7 § En partigrupp är berättigad till basstöd från och med den månad då riks
hålls till och med den månad då riksdagen samlas efter nästa riksdagsval.
Är en partigrupp berättigad till stöd med skilda belopp före och efte
riksdagsval, lämnas stödet med det högre beloppet för den månad då riksdagsva
och för den månad då en nyvald riksdag samlas.
För den månad då en partigrupp blir eller upphör att vara företrädd i regeri
gruppen berättigad till det grundbelopp som gäller för en partigrupp so
företräder ett regeringsparti.
8 § Partigruppen för ett parti som inte återkommer till riksdagen efter ett
sedan rätt till stöd enligt 7 § har upphört, berättigad till stöd (avvecklin
under ytterligare sex månader, uppgående per månad till det belopp som gäll
gruppen närmast före valet.
9 § Till partigruppen för ett parti som efter ett val till riksdagen återkom
färre ledamöter än tidigare och som varken före eller efter valet
regeringsparti lämnas stöd enligt följande. Partigruppen får
a) dels det stöd som tillkommer gruppen enligt 5-7 §§,
b) dels under tolv månader räknat från utgången av den månad då den nyvalda ri
samlas stöd med 50 procent av skillnaden mellan det nya stödet och det st
partigruppen var berättigad till närmast före valet.
Stöd till kostnader för politiska sekreterare åt riksdagens ledamöter
10 § Stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter
normen att det skall täcka kostnaden för en politisk sekreterare per två led
För en politisk sekreterare utbetalas 32 200 kronor per månad.
11 § En partigrupp är berättigad till stöd från och med den månad då riks
hålls till och med den månad då riksdagen samlas efter nästa riksdagsval.
beräknas efter hur många ledamöter som tillhör gruppen vid kvartalets ingång.
Är en partigrupp före och efter ett riksdagsval berättigad till stöd med
belopp, lämnas stödet med det högre beloppet för den månad då riksdagsval hål
den månad då en nyvald riksdag samlas.
12 § Partigruppen för ett parti som inte återkommer efter ett val till riksda
sedan rätten till stöd enligt 11 § har upphört, berättigad till stöd (avvecklin
för ytterligare fyra månader, uppgående per månad till det belopp som gäl
partigruppen närmast före valet.
13 § Partigruppen för ett parti som efter ett val till riksdagen återkommer me
mandat än tidigare får, under ytterligare fyra månader räknat från utgången
månad då den nyvalda riksdagen samlas, stöd med det belopp per månad som parti
var berättigad till närmast före valet.
Stöd till kostnader för riksdagsledamöters utrikes resor
14 § Stöd till kostnader för riksdagsledamöternas utrikes resor läm
internationella konferenser utomlands och andra utrikes resor. Partigrupperna
årligen till Riksdagens förvaltningskontor lämna redovisning för hur det ut
resestödet har använts under föregående budgetår.
Stödet beräknas på grundval av ett belopp uppgående till 5 000 kronor per år.
15 § Stödet lämnas
a) för en partigrupp som består av högst 20 ledamöter med ett belopp för varje
som har tillfallit partiet vid det senaste riksdagsvalet, samt
b) för övriga partigrupper med ett belopp för varje mandat för de första 20 m
och ett halvt belopp för varje ytterligare mandat som har tillfallit partiet v
senaste riksdagsvalet.
16 § En partigrupp får inte bevilja en ledamot större stöd till kostnader
utrikesresa än vad en tjänsteman i riksdagen skulle ha erhållit för att i t
delta i en motsvarande resa.
Stöd till en enskild ledamot som inte tillhör en partigrupp
17 § Till en ledamot som har blivit invald i riksdagen genom att partiet fått
tolv procent av rösterna i den egna valkretsen lämnas stöd, med tillämpning i
av bestämmelserna i denna lag, i form av
a) basstöd till partigrupp med en niondel av vad som tillkommer ett parti som i
regeringsparti,
b) stöd enligt 10 §, och
c) stöd enligt 15 a § för ett mandat.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Genom lagen
upphävs lagen (1994:1066) om statligt bidrag till
partigrupperna i riksdagen.