I detta betänkande behandlar utskottet ett förslag från Riksdagens revisorer
som syftar till att höja kvaliteten i det arbete som polisen och åklagarna utför
när det gäller brottsutredningar. Ett annat syfte är att förbättra riksdagens
beslutsunderlag. Utskottet behandlar också ett antal motioner som rör frågor
om organisationsförändringar, kvalitetsaspekter och utbildning.
Med anledning av revisorernas förslag föreslår utskottet fyra tillkännagi-
vanden. Sålunda föreslås att regeringen skall låta utreda frågan om ett obero-
ende organ som skall ha tillsyn över polisen och åklagarna. Vidare föreslås
att regeringen skall se över frågan om en specialisering av utredningsverk-
samheten inom närpolisen samt senast år 2001 informera riksdagen om hur
det problemorienterade arbetssättet utvecklats inom polisen. Utskottet före-
slår också att regeringen i samband med budgetpropositionen skall redovisa
kostnadsutvecklingen inom rättsväsendets olika delar under de senaste tio
åren. Slutligen föreslår utskottet att regeringen före och efter större föränd-
ringar inom rättsväsendet skall göra så omfattande bedömningar som möjligt
av effekterna för andra myndigheter och samhället i övrigt.
Utskottet föreslår att motionerna avslås.
I ärendet finns fyra reservationer och ett särskilt yttrande.
Revisorernas förslag
I förslag 1999/2000:RR7 hemställer Riksdagens revisorer att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om
1. förundersökningarnas kvalitet,
2. kvalitetshöjande åtgärder för polisens verksamhet,
3. kvalitetshöjande åtgärder för åklagarnas verksamhet,
4. rättsväsendets ekonomi,
5. bedömningar av effekter av
organisationsförändringar.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1999
1999/2000:Ju208 av Per-Samuel Nisser (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen ger Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utreda polisens narkotikabe-
kämpning efter polisens organisationsförändring.
1999/2000:Ju213 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om granskning av
polis- och åklagarväsendets funktion och effekterna på rättssystemet.
1999/2000:Ju229 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontinuerlig
vidareutbildning av poliser.
1999/2000:Ju235 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa rättvisa
löner för poliser.
1999/2000:Ju905 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bristande kvalitet i polisens brottsutredningsverksamhet och
otillräckligt teknikstöd,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbilda alla poliser i det problemorienterade arbetssättet.
1999/2000:Ju910 av Siw Persson och Johan Pehrson (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokal anpassning av närpolisverksamheten samt vikten av ökad
status och karriärmöjligheter för närpoliserna,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mindre byråkrati, tydliga mål, ledarskapet och ledningsfunktionen
inom polisen.
Utskottet
Bakgrund
Våren 1997 föreslog utskottet att Riksdagens revisorer skulle granska kon-
sekvenserna av de dittills genomförda organisationsförändringarna inom
rättsväsendet. Revisorernas granskning redovisades i en rapport i juni 1999.
Underlaget till granskningen utgörs bl.a. av intervjuer med företrädare för
Rikspolisstyrelsen, länspolismästarna vid polismyndigheterna i Stockholms,
Östergötlands och Västernorrlands län samt annan personal vid myndighe-
terna. Vidare har företrädare för Riksåklagaren, åklagarmyndigheterna i
Stockholm, Linköping och Sundsvall samt annan personal vid myndigheter-
na intervjuats. Även företrädare för tingsrätterna i Norrtälje, Linköping,
Motala och Sundsvall har intervjuats. Granskningen omfattar också en kart-
läggning av förundersökningsarbetet i de tre länen. Ett antal polisanmälning-
ar har följts genom rättsväsendet. Vidare har revisorerna genom en enkätun-
dersökning kartlagt vissa yrkesgruppers uppfattningar om förundersökning-
arnas kvalitet. Genom enkäter har också undersökts hur de intagna på anstalt
uppfattar bl.a. polisens och åklagarnas förundersökningsarbete.
Rapporten har remissbehandlats.
I detta ärende behandlar utskottet ett förslag från Riksdagens revisorer
(förs. 1999/2000:RR7) som bygger på den nämnda granskningen. Vidare
behandlar utskottet ett antal motioner som väckts under den allmänna mo-
tionstiden år 1999.
Under ärendets beredning har utskottet hållit en utfrågning med företrädare
för Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren. Vad som framkommit redovisas
närmare i anslutning till att utskottet behandlar respektive förslag. Redan här
kan dock nämnas att det sedan några år pågår ett utvecklingsarbete inom
både polisen och åklagarorganisationen som bl.a. syftar till att komma till
rätta med de brister som Riksdagens revisorer pekar på i sin rapport.
I motion Ju213 (m) efterfrågas en granskning av omorganisationen inom
rättsväsendet.
Utskottet, som tidigare avstyrkt liknande yrkanden under hänvisning till
den nu föreliggande rapporten, vill redan här framhålla att revisorernas
granskning visar på en rad en problem som bl.a. har samband med organisa-
tionsförändringarna. Utskottet ser därför granskningen som ett värdefullt
bidrag till diskussionen om effekterna av omorganisationen. Någon sådan
ytterligare brett upplagd översyn som motionären efterfrågar ser utskottet
inget behov av. Motion Ju213 får anses tillgodosedd, och utskottet föreslår
att riksdagen avslår den. Till de enskilda förslagen som revisorerna presente-
rar återkommer utskottet nedan.
Kvalitet och tillsyn
I 7 § polislagen (1984:387) anges att Rikspolisstyrelsen har tillsyn över
polisväsendet. Ytterligare bestämmelser om tillsynen finns i förordningen
(1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Där föreskrivs i 2 a § att
Rikspolisstyrelsen i sin tillsynsverksamhet särskilt skall beakta att polisar-
betet bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som
riksdagen och regeringen lagt fast för polisverksamheten, att polisarbetet
bedrivs effektivt och uppfyller rättssäkerhetens krav och att förvaltningen
inom polisväsendet skall fungera väl. Vidare anges i samma bestämmelse att
Rikspolisstyrelsen skall följa upp och analysera polisverksamheten. Om
målen för verksamheten inte uppnås eller om verksamheten inom polisen
inte bedrivs på ett tillfredsställande sätt, skall Rikspolisstyrelsen genom
påpekanden och uppmaningar eller på annat sätt söka åstadkomma rättelse.
Vid behov skall Rikspolisstyrelsen anmäla förhållandet till regeringen.
Såvitt gäller åklagarverksamheten finns bestämmelser av intresse i in-
struktionen för Riksåklagaren. Av 2 § följer att Riksåklagaren har tillsyn
över åklagarväsendet och skall verka för lagenlighet, följdriktighet och en-
hetlighet vid rättstillämpningen. Vidare utövar överåklagarna en form av
tillsyn genom att överpröva beslut av lägre åklagare.
Till detta kommer den tillsyn som utövas av Justitiekanslern och Justitie-
ombudsmannen. I övrigt förekommer inte någon myndighet vars enda upp-
gift är att utöva tillsyn över den löpande verksamheten vid andra myndighe-
ter.
Revisorerna anser att ett viktigt mått på polisens och åklagarnas arbete är
förundersökningarnas kvalitet. Kvaliteten kan bl.a. mätas genom handlägg-
ningstidernas längd. Revisorerna har genomfört en undersökning avseende
ärenden som anmälts till polisen under år 1997 där en person född år 1973 är
skäligen misstänkt för misshandel. Den genomsnittliga tiden från anmälan
till dom var 185 dagar i Västernorrlands län och ca 230 dagar i Stockholms
län och Östergötlands län. Enligt revisorernas uppfattning är handläggnings-
tiden för ärenden med en skäligen misstänkt anmärkningsvärt lång.
Revisorerna har också genomfört en enkätundersökning rörande förunder-
sökningarnas kvalitet. Svaren visar att bl.a. de domare och försvarare som
deltog i undersökningen ansåg att förundersökningarnas kvalitet försämrats
under 1990-talet.
Revisorerna föreslår ett tillkännagivande av innebörd att en utredning till-
sätts för att utreda frågan huruvida ett oberoende tillsynsorgan bör inrättas
inom rättsväsendet. Utredningen bör också lämna förslag på hur ett sådant
organ kan organiseras. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning bör
enligt revisorerna Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren få i uppdrag att
gemensamt bedriva tillsyn över polisens och åklagarnas förundersökningsar-
bete.
Bakgrunden till revisorernas förslag är som nyss framgått konstaterade
brister i förundersökningsverksamheten. Sedan revisorernas rapport publice-
rades har frågan om kvaliteten uppmärksammats på olika håll. I samband
med behandlingen av budgetpropositionen för år 2000 ställde sig utskottet
bakom de prioriteringar som regeringen redovisade. Såvitt gällde polisväsen-
det angavs bl.a. att polisen skall förbättra och effektivisera utredningsverk-
samheten, såväl den som bedrivs i närpolisområdena som den som gäller
särskilt svåra och komplicerade brott (bet. 1999/2000:JuU1 s. 25). Beträffan-
de åklagarväsendet angavs att samverkan med polisen skall utvecklas ytterli-
gare i syfte att förbättra den brottsutredande verksamheten (s. 42).
I detta sammanhang bör också noteras att det i polisväsendets reglerings-
brev för budgetåret 2000 anges att polisens utredningsarbete skall bedrivas
rättssäkert, effektivt och på ett ändamålsenligt sätt. Andelen uppklarade brott
skall öka och tiden mellan brottsanmälan och slutredovisning skall bli korta-
re (verksamhetsmål 5). Till detta mål har knutits återrapporteringskrav.
Det nämnda verksamhetsmålet har preciserats av Rikspolisstyrelsen i de
reviderade planeringsförutsättningarna avseende åren 2000-2002 som sänts
ut till samtliga polismyndigheter. Rikspolisstyrelsen anger där att s.k. första
handsåtgärder skall vidtas i den utsträckning som behövs för att effektivisera
det brottsutredande arbetet. Vidare skall polismyndigheternas egen ledning
av förundersökningar förbättras. Dessutom skall samarbetet med åklagar-
myndigheterna utvecklas för en effektivare samverkan under hela förunder-
sökningen i åklagarledda förundersökningar. Rikspolisstyrelsen hänvisar
också till en skrivelse där man sammanfattat tillsynsenhetens inspektioner av
brottsutredningsverksamheten. I skrivelsen anförs bl.a. att mer långtgående
åtgärder bör ske initialt. Även andra råd lämnas. Vidare anförs i planerings-
förutsättningarna att arbetet måste organiseras så att själva utredningsarbetet
kan påbörjas direkt i anslutning till beslutet att inleda förundersökning.
Frågan om tillsynen över polisverksamheten har tidigare behandlats i ut-
skottet. Hösten 1998 behandlade utskottet ett regeringsförslag som bl.a. gick
ut på att länsstyrelsernas tillsyn skulle upphöra (bet. 1998/99:JuU5 s. 5).
Utskottet ansåg att om Rikspolisstyrelsen fick det huvudsakliga ansvaret för
den löpande tillsynen borde en effektiv verksamhet med hög kvalitet och
nationell överblick kunna upprätthållas. Utskottet ställde sig bakom rege-
ringens förslag, och utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om att frågan om
en oberoende tillsyn skulle utredas.
I sammanhanget bör även nämnas att frågan om en översyn av den statliga
tillsynen bereds i Regeringskansliet. Syftet med utredningen är att ge den
statliga tillsynen en tydligare innebörd.
Under den utfrågning utskottet hållit i ärendet har framkommit att åklagare
sedan några år tillbaka ofta deltar i Rikspolisstyrelsens inspektionsverksam-
het. Även de efterföljande analyserna sker i viss utsträckning gemensamt.
Vid rikspolischefens inspektioner tas alltid kontakt med åklagarna på orten.
Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att förundersöknings-
verksamheten håller en hög kvalitet. Utskottet har också ställt sig bakom de
prioriteringar som regeringen presenterade i budgetpropositionen i höstas.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att åtgärder vidtagits efter riksdagen
beslut.
Utskottet delar emellertid revisorernas uppfattning att det kan finnas skäl
att överväga inrättandet av ett oberoende tillsynsorgan. Värdet av en sådan
extern kontroll måste självfallet vägas mot andra argument. Här tänker ut-
skottet på gränsdragningsproblem i förhållande till andra tillsynsorgan. Ut-
skottet anser dock att frågan bör utredas. Det får ankomma på regeringen att
göra detta. Revisorernas förslag om ett uppdrag till Rikspolisstyrelsen och
Riksåklagaren att i avvaktan på utredningen bedriva gemensam tillsyn får
anses tillgodosett med hänsyn till de upplysningar om en delvis samordnad
tillsyn som lämnats inför utskottet. Vad utskottet nu anfört med anledning av
revisorernas förslag i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Kvalitetshöjande åtgärder i polisens verksamhet
Revisorerna föreslår att Rikspolisstyrelsen ges i uppdrag att utforma förslag
till förstärkt utbildning i förundersökningsverksamhet. Vidare bör Rikspolis-
styrelsen utarbeta en modell för hur rekryteringen till utbildningen skall se u
för att utbildningssatsningarna skall göras över hela landet och för att de
poliser med störst fallenhet för förundersökningsarbete rekryteras till utbild-
ningarna. Satsningar på utbildning efterfrågas också i motion Ju229 (m).
Revisorerna föreslår vidare att Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren till-
sammans undersöker hur närpolisen bör arbeta för att höja kvaliteten på
förundersökningarna. Revisorerna anser att det i stora närpolisområden kan
vara motiverat att koncentrera utredningarna till vissa närpoliser. Liknande
synpunkter framförs i motion Ju208 (m) såvitt gäller narkotikabekämpning-
en. I motion Ju905 (c) begärs åtgärder för att brottsutredningarnas kvalitet
skall höjas; bl.a. understryks vikten av kvalitetssäkring och IT-stöd.
Slutligen föreslår revisorerna att regeringen senast år 2001 informerar
riksdagen om hur det problemorienterade arbetssättet har utvecklats inom
polisorganisationen. Revisorerna anser att utbildningen i detta avseende varit
otillräcklig. I motion Ju905 påpekas att de flesta av dagens poliser inte utbil
dats i det problemorienterade arbetssättet.
Såvitt gäller önskemålen om utbildningssatsningar kan följande nämnas.
Det är en prioriterad uppgift för polisväsendet att satsa mer intensivt på
kompetensutveckling. Detta gäller bl.a. grund- och vidareutbildningen. Prio-
riteringarna återspeglas i regleringsbrevet för år 2000. Där har Rikspolissty-
relsen fått i uppdrag att tillsammans med BRÅ överväga på vilket sätt rådets
roll i polisväsendets grund- och vidareutbildning kan vidareutvecklas.
Utskottets uppföljningsgrupp har under det senaste året arbetat med frågor
kring polisen. Inom ramen för det arbetet har framkommit att ett par hundra
civilanställda genomgått en vidareutbildning till brottsutredningsassistenter.
I fråga om kvalitetssäkring kan noteras att det är en prioriterad uppgift för
polisen att förbättra förundersökningarna. I budgetpropositionen anförde
regeringen (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 4, avsnitt 4.3.11) i denna del dess-
utom bl.a. att det är av största vikt att polismyndigheterna genom fortsatt
kompetensutveckling, fördjupat samarbete med åklagarna och organisatoris-
ka insatser, verkar för effektivitet och kvalitet i utredningsverksamheten. Det
är, enligt vad regeringen anförde, viktigt att uppmärksamma att arbetstidens
förläggning kan vara ett sätt att effektivisera även denna verksamhet. Rege-
ringen anförde vidare att de framgångsrika insatser för att höja utrednings-
kompetensen som har gjorts under senare år, med bl.a. åklagarmentorer,
främst har riktat sig till närpolisen. Det finns, enligt vad som anfördes, skäl
att nu pröva vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att främja kompe-
tensutveckling och effektivisering inom övrig utredningsverksamhet. Här
kunde, enligt regeringen, det utvecklingsarbete med kvalitetssäkringsmodel-
ler för brottsutredningar som pågår i Östergötland och i Skövde ge intres-
santa förebilder. Det är också, anförde regeringen, glädjande att den första
etappen av Dur-Två, som är ett datoriserat stöd för förundersökningsproces-
sen, nu är klar.
Vid den utfrågning som utskottet hållit i ärendet har framkommit att kva-
litetssäkringsarbete pågår i princip i alla polismyndigheter.
När det gäller den mer avgränsade frågan om närpolisens arbete med
brottsutredningar kan dessutom noteras att det i polisväsendets reglerings-
brev för år 2000 anges att Rikspolisstyrelsen skall bedöma hur polisverk-
samheten i närpolisområdena har utvecklats. Redovisningen skall särskilt
belysa de erfarenheter som har vunnits och de slutsatser som kan dras om
verksamhetens framtida inriktning. Uppdraget skall redovisas till regeringen
senast den 15 oktober 2000. Vidare skall Rikspolisstyrelsen tillsammans med
Statens kriminaltekniska laboratorium utveckla kriminaltekniska metoder
och rutiner anpassade till närpolisens brottsplatsundersökningar. Vidtagna
åtgärder skall redovisas till regeringen senast den 1 juli 2000.
Vad så gäller det problemorienterade arbetssättet nämns även detta bland
polisväsendets prioriteringar för år 2000 - det problemorienterade arbetssät-
tet skall utvecklas inom alla delar av polisens verksamhet. Även denna prio-
ritering följs upp i regleringsbrevet för år 2000. Sålunda har Rikspolisstyrel-
sen ålagts att redovisa de åtgärder som vidtagits för att vidareutveckla och
sprida det problemorienterade arbetssättet så att det får genomslag i all verk-
samhet. Vidare skall styrelsen redovisa de åtgärder som vidtagits för att
förbättra polisväsendets kompetens för utredningar av IT-relaterad brottslig-
het.
Utskottet vill inledningsvis markera att revisorernas rapport visar på ett
behov av åtgärder för att höja kvaliteten på förundersökningarna. Flera åt-
gärder skulle kunna vidtas i denna riktning.
För att höja kvaliteten i polisverksamheten bör det problemorienterade ar-
betssättet få ett starkare genomslag. Utbildningen härom har varit otillräcklig
och i dag har bara de som nyligen genomgått polisutbildningen någon sär-
skild utbildning i denna metod. Utskottet ställer sig därför bakom revisorer-
nas förslag om att regeringen senast år 2001 informerar riksdagen om hur det
problemorienterade arbetssättet har utvecklats inom polisen. Detta bör riks-
dagen med anledning av revisorernas förslag som sin mening ge regeringen
till känna.
När det gäller utbildningsfrågor i övrigt noterar utskottet att satsningar på
kompetensutveckling är en prioriterad uppgift, och utskottet utgår från att
Rikspolisstyrelsen arbetar i enlighet med detta och inom ramen för det arbe-
tet - i den mån det är ändamålsenligt - ser till att satsningar på vidareutbild
ning görs jämnt över hela landet. I övrigt anser utskottet att riksdagen inte
bör uttala sig i frågan om hur vidareutbildningen av poliser bör organiseras. I
denna del bör såväl revisorernas förslag som motionerna Ju229 och Ju905
avslås.
När det gäller önskemålen om en specialisering av utredningsverksamhe-
ten anser utskottet att det finns ett visst utrymme för förändringar. Vissa
poliser bör kunna avdelas för att sköta utredningar eller - i undantagsfall -
vissa typer av utredningar. För att några effektivitetsvinster skall uppnås
krävs att underlaget för en specialisering är tillräckligt stort. Detta innebär
sin tur att en sådan förändring endast lämpar sig för de större närpolisområ-
dena. Det bör ankomma på regeringen att se över frågan och vidta de åtgär-
der som behövs för att åstadkomma en koncentration av utredningsverksam-
heten i enlighet med det anförda. Utskottet föreslår att riksdagen med anled-
ning av revisorernas förslag ger regeringen detta till känna.
Utskottet anser inte att det behövs någon utredning om hur narkotikabe-
kämpningen skall organiseras, och utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Ju208.
Övriga önskemål om en bättre förundersökningsverksamhet får anses till-
godosedda med numera vidtagna åtgärder. Här tänker utskottet främst på vad
som anförts i de reviderade planeringsförutsättningarna som sänts ut till
polismyndigheterna och det uppdrag avseende närpolisen som lämnats till
Rikspolisstyrelsen i regleringsbrevet. Utskottet vill också påminna om att det
är en prioriterad uppgift för polisen att utveckla IT-system bl.a. för stöd til
verksamheten. Såväl revisorernas förslag i denna del som motion Ju905 får
anses tillgodosedda, och utskottet föreslår att de avslås.
Kvalitetshöjande åtgärder i åklagarnas verksamhet
I denna del föreslår revisorerna att en utredning tillsätts för att se över åkl
garnas arbetsformer och samverkan med tingsrätterna. Revisorerna konstate-
rar att åklagarna efter reformen är placerade på färre orter och att avsikten
vid omorganisationen var att också antalet tingsrätter skulle minska. Reviso-
rerna menar att det finns behov av ökad samverkan när det gäller utsättande
av mål till huvudförhandling. Revisorerna har också tagit fasta på kritik som
riktats mot hur arbetet fördelas inom en och samma åklagarkammare.
I samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 2000 avstyrkte
utskottet ett motionsyrkande om att åklagarna skulle knytas till vissa tings-
rätter (bet. 1999/2000:JuU1 s. 43 f). Utskottet ville inte utesluta att åklagar
nu ägnar en större del av sin arbetstid åt resor än vad som var fallet före
reformen. Mot den bakgrunden framstår det, anförde utskottet, som lovvärt
att åklagarna försöker utnyttja sin tid rationellt och som ett led i det "byter
mål med varandra i syfte att minska resandet. Utskottet utgick dock från att
sådana mått och steg vidtas endast när det är lämpligt med hänsyn till målets
karaktär. Avslutningsvis konstaterade utskottet att ingenting hindrar kam-
marcheferna från att bestämma att en viss åklagare skall ha hand om målen
vid en viss domstol i den mån det framstår som en ändamålsenlig ordning.
Vid den utfrågning som utskottet hållit i det nu aktuella ärendet har bl.a.
tagits upp frågan om i vilken utsträckning en åklagare som lett en förunder-
sökning också bör föra talan i domstol när åtal väckts. Inom åklagarväsendet
synes den allmänna uppfattningen vara att enklare mål kan annan åklagare ta
hand om när det blir huvudförhandling. Bedömningen av var denna gräns bör
dras varierar över landet. Det har också upplysts att Domstolsverket och
Riksåklagaren tagit ett initiativ i fråga om samverkan mellan tingsrätterna
och åklagarkamrarna. Inom ramen för detta arbete finns en samverkansgrupp
där bl.a. de frågor som revisorerna tagit upp är aktuella.
När det gäller lokaliseringen av åklagare har en koncentration skett till re-
sidensstäderna. Även om detta inneburit en del resor är den allmänna me-
ningen inom åklagarväsendet att detta är en bättre ordning än den som den
tidigare organisationen innebar. För närvarande är dock trenden att åklagare
återigen i viss utsträckning samlokaliseras med polisen, vilket medför att
åklagarna i högre utsträckning kommer att finnas på orter där det finns en
tingsrätt.
Som utskottet konstaterade i höstas synes en del problem i och för sig vara
förknippade med lokaliseringen av åklagarkamrarna. Även revisorernas
rapport pekar i den riktningen. Utskottet noterar dock att Riksåklagaren
redan under remissbehandlingen av rapporten påpekat att en översyn av
åklagarnas arbetsformer i många hänseenden redan har påbörjats. Det fort-
satta arbetet kommer enligt Riksåklagaren att bedrivas med hänsyn till revi-
sorernas synpunkt. Härtill kommer att frågan uppmärksammats i en arbets-
grupp. Utskottet kan mot denna bakgrund inte finna annat än att de syn-
punkter som revisorernas förslag baseras på har tillgodosetts. Något ingri-
pande från riksdagen behövs alltså inte, och utskottet föreslår att riksdagen
avslår revisorernas förslag i denna del.
Rättsväsendets ekonomi
I budgetpropositionen för år 2000 redovisades siffror för hela utgiftsområdet
i avsnitt 3. Här har regeringen dock valt att inte gå längre tillbaka än år 199
Revisorerna föreslår att regeringen i samband med budgetpropositionen
redovisar kostnadsutvecklingen inom rättsväsendets olika delar under de
senaste tio åren. Revisorernas förslag får förstås så att det avser en redovis-
ning tillbaka i tiden tio år, dvs. i budgetpropositionen för år 2001 bör redovi
sas kostnadsutvecklingen från år 1991 och framåt.
I samband med remissbehandlingen av revisorernas rapport påpekades från
Justitiedepartementet att beräkningar av anslagsbelopp har förändrats i flera
fall. Förändringarna gör att en jämförelse längre tillbaka i tiden än 1996 är
förenad med tolkningsproblem.
Utskottet anser att möjligheterna för riksdagen att följa kostnadsutveck-
lingen inom rättsväsendet bör förbättras. Även om längre tidsserier är för-
knippade med vissa tolkningsproblem anser utskottet att det finns ett visst
värde i en sådan redovisning som revisorerna föreslår. Utskottet anser alltså i
likhet med revisorerna att regeringen i samband med budgetpropositionen
skall redovisa kostnadsutvecklingen inom rättsväsendets olika delar under de
senaste tio åren. En sådan redovisning måste naturligtvis kompletteras med
erforderliga förklaringar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Effekter av organisationsförändringar
Revisorerna föreslår att regeringen före och efter större förändringar inom
rättsväsendet gör så omfattande bedömningar som möjligt av vilka effekter
förändringarna får för andra myndigheter och samhället i övrigt. Regeringen
bör årligen redovisa resultaten av dessa bedömningar till riksdagen.
Bakgrunden till revisorernas förslag är tidigare granskningar rörande eko-
nomiska konsekvensanalyser inom kriminalvården.
Utskottet anser att ett genomförande av förslaget skulle medföra ett för-
bättrat beslutsunderlag för riksdagen. Hur omfattande redovisningen skall
vara får avgöras i varje enskilt fall. Utskottet delar alltså revisorernas upp-
fattning och föreslår att regeringen före och efter större förändringar inom
rättsväsendet skall göra så omfattande bedömningar som möjligt av vilka
effekter förändringarna får för andra myndigheter och samhället i övrigt.
Regeringen skall redovisa resultaten av dessa bedömningar till riksdagen,
t.ex. i budgetpropositionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regering-
en till känna.
Övrigt
I motion Ju235 (m) påpekas att sammanslagningen av polismyndigheter lett
till att poliser som sida vid sida utför samma slags arbetsuppgifter kan ha
olika lön beroende på vilken myndighet de var anställda vid före samman-
slagningen.
Utskottet har inhämtat att en arbetsgivare under löpande avtalsperiod har
möjlighet att göra vissa justeringar av lönerna, något som också skett med
anledning av det problem som påtalas i motionen.
Utskottet vill till att börja med göra klart att lönebildningen inom polisor-
ganisationen, precis som på andra avtalsområden, är en fråga för arbetsmark-
nadens parter. Riksdagen bör alltså inte uttala sig i ämnet. Utskottet kan
dessutom konstatera att problemet uppmärksammats där det hör hemma, och
utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Ju235.
I motion Ju910 (fp) understryks vikten av att närpolisreformen fullföljs.
Vidare anförs att ledningsfunktionen inom polisen bör förenklas, bl.a. genom
att slopa länsstyrelsens ansvar för polisverksamheten.
Polisorganisationen har nyligen genomgått vissa förändringar. En ny led-
ningsorganisation har införts. Länsstyrelsens ansvar för polisverksamheten
har upphört. Varje polismyndighet styrs nu av en polisstyrelse med ledamö-
ter som nomineras av partierna och utses av regeringen.
I samband med att utskottet hösten 1998 behandlade ett regeringsförslag
om ändringar i polisens styrsystem ansåg utskottet att ett yrkande liknande
det nu aktuella om ledningsfunktionen var tillgodosett (bet. 1998/99:JuU5 s.
3).
Utskottet har i grunden ingen annan uppfattning än motionärerna när det
gäller närpolisreformens fördelar. Inte heller i fråga om målet - att förhindra
brottslighet - avviker utskottets uppfattning från motionärernas. I höstas
hade utskottet följaktligen ingen erinran mot den i budgetpropositionen redo-
visade prioriteringen på området, nämligen att polisverksamheten i närpolis-
områdena skulle utvecklas.
När det sedan gäller ledningsfunktionerna inom polisorganisationen anser
utskottet att ingenting framkommit som motiverar en annan bedömning än
den utskottet gjorde hösten 1998. Yrkandet får således anses vara tillgodo-
sett.
Sammantaget innebär det anförda att utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Ju910 i här aktuella delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utredning av organisationsförändringar
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju213,
2. beträffande kvalitet och tillsyn
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag
1999/2000:RR7 i denna del (yrkande 1) som sin mening ger regering-
en till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (s, v)
3. beträffande specialisering inom utredningsverksamheten,
m.m.
att riksdagen med anledning av revisorernas förslag i denna del (yr-
kande 2 delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
res. 2 (s, v)
4. beträffande kvalitetshöjande åtgärder i övrigt i polisens
verksamhet
att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i denna del (yr-
kande 2 delvis) och motionerna 1999/2000:Ju208, 1999/2000:Ju229
och 1999/2000:Ju905 yrkandena 16 och 31,
res. 3 (m, kd, c, fp)
5. beträffande kvalitetshöjande åtgärder i åklagarnas verksam-
het
att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i denna del (yr-
kande 3),
6. beträffande rättsväsendets ekonomi
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag i den-
na del (yrkande 4) som sin mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört,
7. beträffande effekter av organisationsförändringar
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag i den-
na del (yrkande 5) som sin mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört,
8. beträffande lönebildningen inom polisorganisationen
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju235,
9. beträffande polisens ledningsfunktion m.m.
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju910 yrkandena 8 och 9.
res. 4 (fp)
Stockholm den 26 april 2000
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta
Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv
(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie
Fagerström (s), Helena Zakariasén (s), Morgan
Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Kia Andreasson (mp), Gunnel
Wallin (c), Siw Persson (fp), Anita Sidén (m) och
Cecilia Magnusson (m).
Reservationer
1. Kvalitet och tillsyn (mom. 2)
Ingvar Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice
Åström (v), Ann-Marie Fagerström (s), Helena Zakariasén (s), Morgan Jo-
hansson (s) och Yvonne Oscarsson (v) anför:
Vi delar majoritetens uppfattning om vikten av en hög kvalitet i förunder-
sökningsverksamheten. Vi ser också positivt på de åtgärder som vidtagits för
att åstadkomma detta. Vi kan emellertid inte ställa oss bakom önskemålet om
ytterligare ett tillsynsorgan. Den tänkta konstruktionen innebär en myndighet
som inte skulle ha någon annan uppgift än att utöva tillsyn, och tillsyn är
normalt en fråga för chefsmyndigheter. Hur en sådan myndighet förhåller sig
till regeringsformen framstår dessutom som oklart.
Eventuella försummelser i fråga om tillsyn bör som regel få andra konsek-
venser än att det inrättas en särskild myndighet. Här tänker vi bl.a. på rege-
ringens möjligheter att meddela föreskrifter. Härtill kommer den styrning
som kan ske genom regleringsbreven. Vi vill dessutom erinra om den delvis
samordnade tillsyn som redan finns på området i form av inspektionsverk-
samheten.
Väl långa handläggningstider motiverar knappast inrättandet av ett nytt
kontrollorgan. Den externa kontroll som redan finns på området i form av
JO:s och JK:s tillsyn är tillräcklig. Det finns således inget behov av att utre
hur en sådan ny myndighet för tillsyn skulle kunna se ut.
Vi anser att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande kvalitet och tillsyn
att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR7 i
denna del (yrkande 1).
2. Specialisering inom utredningsverksamheten, m.m. (mom. 3)
Ingvar Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice
Åström (v), Ann-Marie Fagerström (s), Helena Zakariasén (s), Morgan Jo-
hansson (s) och Yvonne Oscarsson (v) anför:
Vi anser i och för sig att revisorernas rapport visar på ett behov att höja kva
liteten i förundersökningarna. Revisorernas förslag om specialisering av
förundersökningsverksamheten går emellertid enligt vår mening i fel rikt-
ning. En sådan åtgärd riskerar att äventyra principerna bakom närpolisrefor-
men. För vår del anser vi att det saknas ett tillräckligt underlag för att ta
ställning till vilken inriktning åtgärderna bör ges. Vi noterar också att det
problemorienterade arbetssättet för närvarande granskas av BRÅ och att
frågor om förundersökningsverksamhetens kvalitet prioriteras i reglerings-
breven för polis och åklagare avseende år 2000. Det finns därför ingen an-
ledning att i ett särskilt riksdagsbeslut slå fast att regeringen skall rapport
till riksdagen om hur det problemorienterade arbetssättet utvecklas; en sådan
redogörelse är en naturlig del i regeringens och riksdagens budgetarbete.
Sammantaget innebär det anförda att vi avstyrker bifall till revisorernas
förslag i nu berörda delar.
Vi anser att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande specialisering inom utredningsverksamheten, m.m.
att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i denna del (yrkande
2 delvis).
3. Kvalitetshöjande åtgärder i övrigt i polisens verksamhet
(mom. 4)
Gun Hellsvik (m), Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m), Ragnwi
Marcelind (kd), Gunnel Wallin (c), Siw Persson (fp), Anita Sidén (m) och
Cecilia Magnusson (m) anför:
Vi anser att revisorernas rapport visar på ett behov av fler åtgärder än dem
som utskottets majoritet förordat.
Det är viktigt att poliser som sysslar med brottsutredningar har en god ut-
bildning i fråga om utredningsmetoder. Här ser vi ett problem i det förhål-
landet att det är polismyndigheterna runt om i landet som själva avgör i
vilken omfattning satsningar skall göras på vidareutbildning. Konsekvensen
blir nämligen att satsningar inte görs i lika stor utsträckning i hela landet.
Detta är särskilt bekymmersamt i fråga om det problemorienterade arbets-
sättet. Vi ansluter oss därför till revisorernas förslag i fråga om vidareutbil
ning.
Vidare anser vi att det bör undersökas hur narkotikabekämpningen funge-
rar i den nya polisorganisationen.
En annan fråga som bör uppmärksammas är vikten av samordning. Här
krävs åtgärder när det gäller samordningen mellan de poliser som gör ett
ingripande och de poliser som sedan skall sköta utredningen av ärendet.
Behovet av samordning gör sig även gällande i relationen mellan polis och
åklagare. Mycket tyder på att det vore av värde om en samlokalisering av
polis och åklagare sker i högre utsträckning än som är fallet i dag.
Slutligen vill vi understryka vikten av att polisen har tillgång till modern
teknik i den brottsbekämpande verksamheten.
Vårt ställningstagande innebär att vi i dessa delar ställer oss bakom såväl
revisorernas förslag som motionerna Ju208, Ju229 och Ju905. Det får an-
komma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder.
Vi anser att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande kvalitetshöjande åtgärder i övrigt i polisens verksam-
het
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag i denna
del (yrkande 2 delvis) samt motionerna 1999/2000:Ju208,
1999/2000:Ju229 och 1999/2000:Ju905 yrkandena 16 och 31 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 3.
4. Polisens ledningsfunktion m.m. (mom. 9)
Siw Persson (fp) anför:
Jag anser att polisens verksamhet måste anpassas till lokala behov. Detta
gäller särskilt närpolisen. En närvarande, synlig polis skapar trygghet och
förebygger brott. För att uppnå detta krävs att antalet närpoliser ökas. Det
förutsätter i sin tur en högre status. Ett sätt att bidra till detta vore att f
ra möjligheterna för närpoliser att göra karriär.
En bättre polisverksamhet kräver också att ledningsfunktionerna inom po-
lisverksamheten förbättras. Polisstyrelserna bör sätta upp tydliga mål för
verksamheten inom resp. län. Ett sådant mål skulle kunna vara att inga
våldsbrott får skrivas av förrän preskriptionstiden löpt ut.
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder.
Jag anser att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande polisens ledningsfunktion m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ju910 yrkandena 8
och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i re-
servation 4.
Särskilt yttrande
Utredning av organisationsförändringar (mom. 1)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Anita Sidén (m) och Cecilia
Magnusson (m) anför:
De senaste årens organisationsförändringar inom rättsväsendet har inneburit
att förmågan att stå emot utvecklingen av brottsligheten har försvagats. Den
granskning som revisorerna nu utfört på förslag av utskottet visar också på
ett antal brister. Eftersom utskottet i detta ärende ställt sig bakom flera av
förslag på förbättringar som revisorerna lagt fram har vi valt att inte reserve
ra oss till förmån för önskemålet i motion Ju213 om en utredning av omor-
ganisationens effekter.