I detta betänkande behandlar försvarsutskottet budgetpropositionen för år
2000 avseende utgiftsområde 6 Totalförsvar jämte tillhörande motioner.
Regeringen har aviserat en proposition om förändrad inriktning av totalför-
svaret. Utskottet återkommer i senare betänkanden med behandling av de
förslag som avges i denna proposition samt till vissa frågor som aktualiserats
under den allmänna motionstiden.
Utgifterna för totalförsvaret uppgår till drygt 46,6 miljarder kronor, varav
drygt 42,7 miljarder kronor för det militära försvaret. Vänsterpartiet, Center-
partiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna delar regeringens
uppfattning om nivån på utgifterna för år 2000.
Moderata samlingspartiet anser att det är rimligt med en högre ambitions-
nivå för utbildningen och materielanskaffningen samt bättre förmåner för
pliktpersonal. Försvarsmakten bör kompenseras för effekterna av införandet
av anslagsförordningen. Den s.k. teknikfaktorn, som kompenserar för teknisk
fördyring, bör återinföras. Vidare bör utgifterna för fredsfrämjande truppin-
satser föras över till utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sammantaget
skulle detta leda till en 3,5 miljarder kronor högre utgiftsnivå.
Kristdemokraterna anser också att utgiftsområde 6 Totalförsvar bör räknas
upp. För att undvika materielförstöring, behålla kompetens, förbättra förmå-
nerna till pliktpersonal och för att förstärka Kustbevakningen bör ytterligare
knappt 1,4 miljarder kronor tillföras utgiftsområdet.
Miljöpartiet de gröna anser, trots att partiet står bakom förslaget till stats-
budget, att nivån på militärutgifterna är otidsenlig. Det finns utrymme för
stora utgiftsminskningar i nästa försvarsbeslut.
Utskottsmajoriteten förordar att riksdagen godkänner den inriktning av verk-
samheten vid Försvarsmakten och anvisar de anslag och bemyndiganden
som regeringen föreslår för år 2000. Häremot reserverar sig Vänsterpartiet
som förordar en annan medelsfördelning mellan anslagen. 430 miljoner
kronor föreslås sålunda överföras från materielanskaffning till minröjning
och en katastroffond.
Även Folkpartiet liberalerna reserverar sig till förmån för en annan fördel-
ning mellan anslag. 500 miljoner kronor föreslås föras från anslaget För-
bandsverksamhet och beredskap till anslaget för Fredsfrämjande truppinsat-
ser.
Utskottsmajoriteten förordar vidare att riksdagen anvisar de anslag och
bemyndiganden som regeringen föreslår för det civila försvaret för år 2000.
Folkpartiet liberalerna förordar i en reservation en begränsning av bemyndi-
gandet för skyddsrumsbyggande.
Kristdemokraterna förordar i en reservation att riksdagen återtar beslut från
regeringen över de totalförsvarspliktigas dagersättning.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner dels ett samarbetsavtal om euro-
peisk flygforskning, dels att det nationella flygtekniska forskningsprogram-
met skall fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå år 2000.
Propositionen
Regeringen yrkar i proposition 1999/2000:1 utgiftsområde 6 Totalförsvar.
1. att riksdagen för år 2000 bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit
om 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 2.4),
2. att riksdagen godkänner avtalet den 3 maj 1999 om ett samarbete för eu-
ropeisk flygforskning, bilagorna 1 och 2 (avsnitt 2.6),
3. att riksdagen godkänner att det nationella flygtekniska forskningspro-
grammet skall fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå under år 2000 (avsnitt
2.7),
4. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för förbandsverksamhet
(avsnitt 3.7),
5. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för incidentinsatser (av-
snitt 3.7),
6. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för stöd till samhället
(avsnitt 3.7),
7. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för beredskap (avsnitt
3.7),
8. att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för anskaffning av mate-
riel och anläggningar samt för forskning och teknikutveckling (avsnitt 3.7),
9. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan m.m. för För-
svarmakten för perioden 2000-2002 (avsnitt 3.7),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget A 3
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling medge beställ-
ningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling så att
behovet av anslagsmedel efter budgetåret 2000 för dessa och tidigare beställ-
ningar tillsammans uppgår till högst 76 521 452 000 kr (avsnitt 3.7),
11. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Överstyrel-
sen för civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning, för perioden
2000-2002 (avsnitt 4.8),
12. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ram-
anslaget B 1 Funktionen Civil ledning, genomföra beställningar av kommu-
naltekniska anläggningar, telesäkerhetsåtgärder, skyddade ledningsplatser
och signalskydd så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och
tidigare beställningar uppgår till högst 132 000 000 kr (avsnitt 4.8),
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ram-
anslaget B 2 Funktionen Försörjning med industrivaror, godkänna avtal om
nya beredskapsåtgärder så att behovet av anlagsmedel efter år 2000 för dessa
och tidigare beställningar uppgår till högst 36 000 000 kr (avsnitt 4.8),
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2000 låta Statens rädd-
ningsverk ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett
sammanlagt belopp om 1 240 000 000 kr (avsnitt 4.8),
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ram-
anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge be-
ställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av an-
slagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst
490 000 000 kr (avsnitt 4.8),
16. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ram-
anslaget B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. godkänna avtal och be-
ställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel
efter år 2000 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst
25 000 000 kr (avsnitt 4.8),
17. att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2000 låta Socialstyrelsen
ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett samman-
lagt belopp om 445 000 000 kr (avsnitt 4.8),
18. att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, så-
vitt avser funktionen Telekommunikationer m.m., till sammanlagt
100 000 000 kr under år 2000 (avsnitt 4.8),
19. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Post- och te-
lestyrelsen, såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m., för perioden
2000-2002 (avsnitt 4.8),
20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ram-
anslaget B 7 Funktionen Telekommunikationer m.m., godkänna avtal och
beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar för bered-
skapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 150 000 000 kr (avsnitt 4.8),
21. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i fråga om ram-
anslaget B 9 Funktionen Transporter, godkänna avtal och beställningar, såvitt
avser tjänster, utrustningar och anläggningar för beredskapsåtgärder, så att
behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare avtal och be-
ställningar uppgår till högst 85 000 000 kr (avsnitt 4.8),
22. att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för elberedskapsavgiften, såvitt
avser funktionen Energiförsörjning, till ett belopp om sammanlagt
200 000 000 kr under år 2000 (avsnitt 4.8),
23. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevak-
ningen för perioden 2000-2002 (avsnitt 5.4),
24. att riksdagen godkänner förslaget till nytt effektmål för Kustbevak-
ningen (avsnitt 5.4),
25. att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets materiel-
verks behov av rörelsekapital, intill ett sammanlagt belopp om högst
30 000 000 000 kr för år 2000, genom en kredit i Riksgäldskontoret (avsnitt
6.6),
26. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets
materielverk för perioden 2000-20002 (avsnitt 6.6),
27. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslag under utgiftsområde 6
Totalförsvar enligt följande uppställning:
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återta beslutet om totalförsvarspliktigas dagersättning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en höjning av dagersättningen till 150 kr.
1999/2000:Fö204 av Runar Patriksson och Eva Flyborg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om en omfördelning i utgiftsområde 6 av sam-
manlagt 500 miljoner kronor från anslaget A 1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. till anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att begränsa bemyndigandet för utgiftsområde 6 anslaget B 3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst till högst 250 miljoner
kronor.
1999/2000:Fö205 av Berit Jóhannesson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inom försvarsbudgetens ram omfördela medel
från materielanslaget till minröjning, katastroffond och ersättning till fiskare
som får upp krigsmateriel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minröjning.
1999/2000:Fö212 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökande resurser till Försvarsmakten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksdagen bör återta givna delegeringar av beslut om ersättning
till tjänstgörande pliktpersonal från regeringen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en höjning av dagersättningen för totalförsvarspliktig personal
från 40 kr till 50 kr per dag,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förstärkning av Kustbevakningens resurser,
17. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens för-
slag anvisar anslagen för år 2000 under utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt
följande uppställning:
Anslag (tusental kr)
Regeringens förslag
Kristdemokraterna
A 1 Förbandsverksam-
het och beredskap m.m.
19 543 954
+1 350 000
C 1 Kustbevakningen
439 996
+40 000
Summa för utg.omr. 6
46 648 614
48 083 614
1999/2000:Fö214 av Henrik Landerholm m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen till anslag A 1 Förbandsverksamhet och beredskap beslutar
anvisa 20 943 954 000 kr,
2. att riksdagen till anslag A 2 Fredsfrämjande truppinsatser beslutar anvi-
sa 0 kr,
3. att riksdagen till anslag A 3 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling beslutar anvisa 25 440 782 000 kr,
4. att riksdagen till anslag B 1 Funktionen Civil ledning beslutar anvisa
337 983 000 kr,
5. att riksdagen till anslag B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst be-
slutar anvisa 591 677 000 kr.
1999/2000:MJ727 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till kustbevakningen för effektivare tillsyn och
kontroll avseende oljeutsläpp.
Utskottet
Beredskapskredit för totalförsvaret
I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens förslag om en beredskapskredit
för totalförsvaret.
Regeringen
Riksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret
om 40 miljarder kronor för budgetåret 1999 om krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden föreligger. Regeringen anser att ett motsvarande
bemyndigande, avseende samma belopp, bör lämnas för budgetåret 2000.
Krediten är beräknad att täcka de utgifter som motsvarar en månads bered-
skapshöjande verksamhet. Krediten är beräknad att utnyttjas i ungefär lika
delar mellan militärt och civilt försvar. Om beredskapskrediten utnyttjas,
avser regeringen att återkomma till riksdagen med redovisning av behovet av
medel för den fortsatta verksamheten.
Regeringen föreslår (hemställan nr 1) att riksdagen för år 2000 bemyndigar
regeringen att utnyttja en kredit om 40 miljarder kronor i Riksgäldskontoret.
Krediten skall kunna utnyttjas om krig, krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden föreligger.
Utskottet
Beredskapskrediten skall säkerställa att en nödvändig beredskaphöjning inte
förhindras eller fördröjs på grund av att regeringen inte disponerar erforder-
liga medel. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller regeringens försla
till beredskapskredit för totalförsvaret.
Det militära försvaret
Verksamhetens omfattning samt utgiftsutvecklingen
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 25-27)
anfört om genomförd verksamhet och om det ekonomiska utfallet.
Regeringen
Riksdagen hänvisar till beslutet under våren 1998 om förändrad styrning av
Försvarsmakten (prop. 1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269).
Den förändrade styrningen genomförs fr.o.m. budgetåret 1999. Den rapporte-
ring för budgetåret 1998 som regeringen nu gör i budgetpropositionen är
sista gången där resultatredovisning görs i den gamla strukturen i program-
termer.
Dessutom redovisas verksamheten i grundorganisationen samt tillståndet i
krigsorganisationen. Redovisningen är kopplad till de uppgifter för det mili-
tära försvaret som riksdagen fastställde i 1996 års försvarsbeslut.
Regeringen anför att ca 20 800 värnpliktiga har grundutbildats under år
1998. Fortsättningsutbildning har genomförts i liten utsträckning och har i
stort sett enbart omfattat reservofficerare.
Följande viktigare övningar har genomförts:
? Stabstjänstövning med en arméfördelning, inkluderande ledningsför-
band och nytt ledningssystem.
?
? Planering och genomförande av Partnerskap för fred (PFF)-övning
Nordic Peace 98.
?
? Samövning med olika civila ledningsnivåer.
?
? Internationell övningsverksamhet inom ramen för PFF med deltagande i
bl.a. Baltic Challenge 98, Cooperative Jaguar 98 och Cooperative Bear
98.
?
Regeringen redogör för fredsfrämjande truppinsatser. Försvarsmakten har
sålunda deltagit med en bataljon om ca 400 soldater i en multinationell bri-
gad i Bosnien-Hercegovina. Engagemanget i Makedonien utökades till ett
skyttekompani. En minröjningsenhet har ställts till FN:s förfogande i Västsa-
hara. Snabbinsatsstyrkan Swerap (Swedish rapid reaction force) har utbildats
och ställts i beredskap. Försvarsmakten har vidare genomfört tre minröj-
ningsinsatser i Baltikum.
Regeringen nämner i propositionen vissa viktigare materielsystem som un-
der året tillförts Försvarsmakten:
? Stridsvagn 121 och 122 Leopard (pågår).
?
? Stridsfordon 90 (pågår).
?
? Pansarbandsvagn 401 och 501 (pågår).
?
? Krigsbro 5 (pågår).
?
? Luftvärnsrobotsystem RBS 90 (avslutad).
?
? Ubåt av typ Gotland (avslutades under år 1999).
?
? Minröjningsfartyg av typ Styrsö (avslutas under år 1999).
?
? Båtar till amfibiebataljon (pågår).
?
? Pansrade fordon till brigadledningar i kustartilleriet (pågår).
?
? Materiel till stabskompanier i de rörliga KA-brigadledningarna (pågår).
?
? Ledningsbåt till kustartilleribrigadledningarna (pågår),
?
? JAS 39 Gripen delserie 2 (pågår).
?
? Materielanskaffning för försvarets telenät och taktiskt radionät (pågår).
?
? Flygburet spaningsradarsystem FSR 890 (pågår).
?
? Signalspaningsflygplan S 102B (avslutades under år 1999).
?
? Ledningssystem för flygstridskrafterna (pågår).
?
? Omsättning av flygstridskrafternas stridsledningscentraler från Stril 60
till StriC (pågår).
?
? Motorbyte och modifiering av flygplan SK 60 (pågår).
?
Regeringen anmäler att den i 1996 års försvarsbeslut fastställda omstrukture-
ringen av Försvarsmaktens grundorganisation har genomförts på ett sådant
sätt att planerade sluttidpunkter (i allmänhet år 1998 eller år 1999) uppnås
tidigare.
I enlighet med riksdagens medgivande under år 1998 har beredskapskra-
ven sänkts i förhållande till dem som gällde enligt 1996 års försvarsbeslut.
Regeringens redovisning sker mot den bakgrunden, innebärande att årets
resultat visar att förmågan och krigsdugligheten i vissa fall har vidmakthållit
på en lägre nivå eller har nedgått i förhållande till föregående år.
Regeringen betonar att de åtgärder som vidtagits under år 1998 ligger i
linje med den omprövning av inriktningen av Försvarsmaktens verksamhet
som inletts genom riksdagens beslut med anledning av regeringens proposi-
tion 1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat försvar (bet. 1998/99:FöU5,
rskr. 1998/99:224).
Regeringens bedömning är att Försvarsmaktens förmåga att lösa huvud-
uppgifterna enligt 1996 års försvarsbeslut sammantaget är godtagbar. Rege-
ringen bedömer vidare att Försvarsmakten har genomfört verksamheten
under år 1998 i enlighet med ställda krav.
Regeringen redovisar följande tabell över utgiftsutvecklingen.
Miljoner kronor i löpande priser.
Utfall
1998
Anslag
1999
Utgiftspro-
gnos 1999
Förslag
anslag
2000
Beräknat
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
38 626
39 836
40 149
42 785
42 035
40 648
Regeringen anger att Försvarsmakten under år 2000 skall prioritera åtgärder
för att förbereda och genomföra en snabb förändring i enlighet med vad
riksdagen beslutat.
Regeringen anger vidare att utvecklingen av den internationella samver-
kansförmågan kommer fortsatt att ha hög prioritet. En viktig åtgärd för att
öka Försvarsmaktens internationella förmåga utgörs av Sveriges deltagande i
planerings- och översynsprocessen (PARP) inom ramen för PFF. Sverige har
sedan samarbetet inleddes år 1995 antagit 35 samverkansmål och 10 initiala
partnerskapsmål. Processen syftar till att identifiera och utveckla samver-
kansförmågan för förband som partnerländerna efter beslut i varje enskilt fall
skulle kunna ställa till förfogande för Natoledda fredsfrämjande insatser.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört i denna del.
Resultatbedömning
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 27-39)
anfört om verksamhetens resultat.
Regeringen
Program 1. Operativa lednings- och underhållsförband
Grundutbildning inom programmet har bl.a. omfattat värnpliktiga till mili-
tärpolisenheter och till andra enheter ur militärområdesförband. Nödvändig
personalomsättning har skett i ledningsförbanden och underhållsförbanden.
Jämfört med föregående år har personalutbildningen minskat med ca 50 %.
Kunskapsnivån och förmågan att föra förband i fält har därmed sjunkit.
Krigsförberedelseverksamheten har genomförts på en låg nivå.
Verksamheten vid underhållsregementena har i första hand omfattat stöd
till förbandsverksamheten, avveckling av krigsmateriel, omstrukturering och
omförrådsställning. Integrering samt förberedelser för integrering av mark-,
sjö- och flygstridskrafternas underhållsorganisationer har genomförts, liksom
stora rationaliseringar inom förråds- och verkstadstjänsten.
Omfattande åtgärder har vidtagits för att förhindra intrång i Försvarsmak-
tens vapen- och mobiliseringsförråd. Skärpta regler för hantering, förvaring
och transport av vapen och ammunition har fastställts och prov och försök
med säkerhetsmateriel har genomförts. Bland de materiella förbättringar som
har införts kan nämnas fasta larm, vapenboxar, patronlägeslås och säker-
hetscontainrar. Regeringen konstaterar att antalet vapenförluster ökat från 18
förkomna eldhandvapen under år 1997 till 28 år 1998. De två uppmärksam-
made stölderna i Norrtälje och Strängnäs svarade för 17 av de 28. En del av
dessa vapen har sedermera återfunnits. Antalet förluster vid inbrott hos hem-
värnsmän har minskat från 11 vapen till 8 vapen. Regeringen ser allvarligt på
alla dessa förluster och står fast vid målet att antalet förluster skall nedbri
as till noll.
Försvarsmakten skall enligt 1996 års försvarsbeslut avveckla sitt innehav
av truppminor. Avvecklingen sker genom destruktion och skall vara avslutad
senast år 2001. Destrueringen går planenligt och bedöms klaras av inom
avsatt tid. Cirka 1 miljon truppminor har hittills avvecklats.
Högkvarteret och militärområdesstaberna har svarat för planering och ge-
nomförande av, respektive medverkat i, ett antal övningar med internatio-
nellt deltagande.
Driftsättningen av Försvarsmaktens nya operativa ledningssystem IS Orion
har ännu inte kunnat genomföras. Förseningen innebär ökade kostnader och
att Försvarsmakten inte har kunnat ersätta det gamla operativa ledningssy-
stemet Leo. Det har förekommit allvarliga brister i Orionprojektet. Åtgärder
har därför vidtagits från regeringens sida. Regeringen kommer att även fort-
sättningsvis följa projektet och de frågor som knyter an till detta. Frågan om
vilka konsekvenser förseningarna innebär för Försvarsmaktens operativa
förmåga och för annan viktig verksamhet kommer därvid att ägnas särskild
uppmärksamhet. Regeringen avser att hålla försvarsutskottet informerat i
dessa hänseenden.
Årets verksamhet har inneburit att ledningsförbandens förmåga att klara
ställda krav har vidmakthållits. Underhållsförbandens förmåga har däremot
sjunkit. Grundutbildningen av värnpliktiga har uppnått planerad kvalitetsni-
vå.
Regeringen bedömer läget inom programmet som godtagbart.
Program 2. Fördelningsförband
Under året har ca 20 kompanienheter utbildats och tillförts krigsorganisatio-
nen. Fortsättningsutbildningen har omfattat delar av kompanier eller enskilda
specifika befattningar. Samträning av ledningsförbanden inom en arméför-
delning har genomförts.
Krigsförberedelseverksamheten har varit begränsad. Krigsförbandens ma-
teriella status har hållits på en låg nivå.
Materielleveranserna har omfattat ammunition till haubits 77, dragbilar till
stridsvagnssläp samt materiel till telesystem 9000.
Regeringen bedömer att årets verksamhet har inneburit att huvuddelen av
krigsförbandens förmåga att klara ställda krav har vidmakthållits jämfört
med år 1997 vid de enheter där verksamhet har genomförts. En genomgåen-
de brist är samträning i kompani- och bataljon. Samtliga enheter kan dock
efter kompletterande utbildning nå ställda krav på krigsduglighet. Grundut-
bildningen av de värnpliktiga i förbanden har bedömts i huvudsak ha nått
uppsatta kvalitetsmål.
Regeringen bedömer läget inom programmet som godtagbart.
Program 3. Försvarsområdesförband
Under året har fem kompanier grundutbildats. Fortsättningsutbildningen har
genomförts i begränsad utsträckning och omfattat personal i specifika befatt-
ningar. Detta har fått negativa konsekvenser för personalens kompetens och
för förmågan att föra förband i fält. Tre månaders grundutbildning av värn-
pliktiga för placering i hemvärnet har genomförts och 145 värnpliktiga har
fullföljt utbildningen. En översyn av rekryteringen till denna verksamhet
görs av 1998 års pliktutredning (dir. 1997:106 och dir. 1998:49).
Krigsförbanden, vars materiella status hållits på en låg nivå, tillförs nu ef-
terhand modern materiel.
Viss hemvärns- och frivilligutbildning har ställts in av ekonomiska skäl.
Regeringen anser att grundutbildningen av värnpliktiga har nått uppsatta
kvalitetsmål.
Regeringens bedömning är att läget inom programmet är godtagbart.
Program 4. Armébrigadförband
Under året har 40 kompanier och vissa fristående plutoner grundutbildats.
Fortsättningsutbildningen har enbart omfattat specifika befattningar.
Grundutbildningen av värnpliktiga har nått uppsatta kvalitetsmål. Utbildning
av krigsförbandens personal har kunnat genomföras på en godtagbar nivå.
Luftvärnsförbanden har inte fullt ut kunnat prioriteras i enlighet med de höga
operativa krav som ställs på denna funktion.
Krigsförberedelseverksamheten har bedrivits på en mycket låg nivå. Mo-
biliserings- och krigsplanläggningen har legat på en miniminivå.
Krigsförbandens materiella status har hållits på en låg nivå. Materieltillför-
seln har bl.a. omfattat anskaffning av granaten STRIX, leveranser av strids-
fordon 90 och stridsvagn 121 jämte utbildningsmateriel samt sambandssy-
stem TS 9000.
Medverkan har skett i internationella övningar.
Regeringens bedömning är att läget inom programmet är godtagbart.
Program 5. Marina lednings- och underhållsförband
Övningen SamMarin 1998 har genomförts. Som följd härav har underhålls-
förbandens och den rörliga underhållsledningens förmåga utvecklats.
Grundutbildning och personalutbildning har genomförts planenligt och till
föreliggande kravnivå. Marinkommando Syd har genomfört en omfattande
räddningsövning med hemvärnspersonal.
Marinkommandona har understött minröjningsoperationerna i Baltikum
samt PFF-övningarna. Vidare har Marinkommando Ost deltagit i Nordic
Peace 98.
Samverkan med civila regionala myndigheter samt kommuner har genom-
förts planenligt och stöd har lämnats till det civila samhället vid ca 50 till-
fällen i samband med bl.a. sjöräddning, räddningstjänst och internationella
arrangemang. Marinkommando Väst har bl.a. understött frivilligorganisatio-
ner och krisgrupp i samband med brandkatastrofen på Hisingen i Göteborg i
oktober 1998.
Regeringen bedömer att krigsförbandens förmåga att klara ställda krav har
vidmakthållits för ledningsförband och att den har utvecklats för underhålls-
förband. Sammantaget bedömer regeringen att förmågan att klara ställda
krav är god.
Program 6. Försvarsmaktens helikopterförband
Under året har omorganiseringen av helikopterverksamheten slutförts. All
helikopterverksamhet är därmed sammanförd inom ett program. Försvars-
maktens helikopterflottilj är organiserad på Malmen i Linköping. Den 1
januari 1999 omorganiserades också, i enlighet med regeringens och riksda-
gens tidigare beslut, de fredstida arméflygbataljonerna, de marina helikop-
terdivisionerna och flygräddningsgrupperna till Norrlands, Svea, Göta och
Östgöta helikopterbataljoner. Bataljonerna är lokaliserade till Boden, Ha-
ninge (Berga), Ronneby (Kallinge) respektive Linköping (Malmen). Inom
Göta helikopterbataljon finns en enhet i Göteborg (Säve).
Under året har brister på teknisk personal och reservdelar tidvis minskat
helikoptrarnas tillgänglighet. På grund av tekniska problem och en minskad
flygtid har vidare flygtidsnormerna för besättningarna till de tunga helikopt-
rarna inte kunnat hållas. För de markoperativa helikopterförbanden har
emellertid samövning med Norrlandsförband gett bra resultat. De sjöoperati-
va helikopterförbanden har däremot inte fått tillräcklig samövning med mari-
na förband. När det gäller flygräddningen (helikopter 10) har teknikerbristen
och vissa materielbrister medfört mindre flygtidsproduktion än planerat.
Sammantaget har dock resultatmålen i allt väsentligt uppnåtts.
Regeringen konstaterar att krigsförbandens förmåga att klara ställda krav
har sjunkit i förhållande till föregående år. Huvudsakligen beror detta på den
låga flygtidstilldelningen, materielbristerna och bristen på samövning. Pan-
sarvärnshelikopterförbanden utgör dock ett undantag. De har behållit förmå-
gan att klara ställda krav. I sammanhanget anmäler Försvarsmakten att den
låga flygtidstilldelningen och materieltillgängligheten har medfört att förmå-
gan hos personalen närmar sig en för flygsäkerheten kritisk nivå. Ett åt-
gärdsprogram har inletts för att höja tillgängligheten hos helikopter 10. För-
svarsmakten kan redan konstatera en viss förbättring av läget. Regeringen
kommer att följa säkerhetslägets utveckling och vaka över att Försvarsmak-
ten, bl.a. genom sin säkerhetsinspektion, vidtar sådana åtgärder att persona-
lens säkerhet inte äventyras.
Den tidigare påbörjade pilotutbildningen har fullföljts. Av ekonomiska
skäl har däremot den grundläggande utbildningen av piloter under år 1998
fått ställas in, vilket lett till att vakanssituationen inom helikopterverksam-
heten kvarstår.
När det gäller stöd till samhället anför regeringen att Försvarsmakten för-
nyat avtalet med Västerbottens läns landsting om sjuktransporter med heli-
kopter. Försvarsmakten har vidare avtal med Sjöfartsverket på fem orter om
helikopter i beredskap för räddning. Samverkan med civila myndigheter har
utvecklats vidare. Detta gäller bl.a. samverkan med polisen i fråga om efter-
sökning av försvunna personer samt att Försvarsmakten tillsammans med
Sjöfartsverket har effektiviserat den avtalade räddningsverksamheten. I
sammanhanget framhåller också regeringen insatserna i samband med
brandkatastrofen i Göteborg i oktober 1998. Samverkan med de civila myn-
digheterna fungerade då mycket bra i enlighet med nödhelikoptersystemet.
Regeringen noterar att antalet uppdrag för bl.a. räddning och ambulanstrans-
port med helikopter under år 1998 ökade till 680 från förra årets 243 upp-
drag.
Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att det finns problem inom he-
likopterförbanden. Krigsdugligheten är för flera förband otillräcklig. Rege-
ringen anser att redovisade brister inom väsentliga personalkategorier är
allvarliga. Sedan tidigare har Försvarsmakten i uppdrag att fortsätta påbörja-
de och planerade åtgärder för att komma till rätta med bl.a. pilotbristerna.
Trots bristerna bedömer regeringen läget inom programmet som godtagbart.
Program 7. Stridsfartygsförband
Regeringen konstaterar att stridsfartygsförbanden har slutfört utbildningen av
besättningar med godkänt resultat och att förbandsutbildningen av bespa-
ringsskäl har avslutats 45 dagar tidigare än föregående år. Ubåtsjaktutbild-
ningen har genomförts med låg ambitionsnivå. Minkrigsförbanden har prio-
riterat sin verksamhet mot förmåga att söka efter, lokalisera, identifiera och
oskadliggöra föremål på havsbottnen. Tre minröjningsinsatser har genom-
förts i Baltikum. Förmågan att minera har nedprioriterats. Första ubåtsflot-
tiljen har genomfört en ubåtsräddningsövning med Danmark samt ett örlogs-
besök i Polen. Som ett led i att utveckla ett ubåtsräddningsavtal med Polen,
genomfördes en svensk ubåtsräddningsövning i Gdanskbukten med polska
observatörer.
Örlogsskolorna har genomfört värnpliktsutbildning i en delvis ny organi-
sation och har fått ta emot fler värnpliktiga än planerat. Några yrkesutbild-
ningar har fått ställas in.
HMS Carlskrona har avslutat utbildningsexpeditionen med gott resultat.
Marina fartygsförband har deltagit i ett flertal PFF-övningar.
Örlogsbesök har ägt rum i bl.a. Baltijsk och Riga.
För materielområdet nämner regeringen att modifieringen av lätt torped 45
har slutförts, liksom vapenmodifiering på ubåt av typ Näcken. Det nya ubåts-
systemet av typ Gotland har haft tekniska problem. Dessa har dock åtgärdats
under år 1999 och ubåtssystemet har levererats till Försvarsmakten under
hösten 1999. Dessutom har minröjningsfartyg av typ Styrsö levererats.
Regeringen bedömer att krigsförbandens förmåga att klara ställda krav i
stort har vidmakthållits. Förmågan till ubåtsjakt har minskat men är i förhål-
lande till ställda krav godtagbar. Förmågan till minröjning och deltagande i
internationella insatser har ökat och är enligt regeringens bedömning god.
Program 8. Kustförsvarsförband
Regeringen konstaterar att kustförsvarsförbanden av besparingsskäl har
slutfört utbildningen 30 dagar tidigare än normalt. Värnpliktsutbildningen har
nått ett gott resultat. Fortsättningsutbildning har genomförts med en amfibie-
bataljonstab samt med del av ett underhållsförband och ett sjukvårdsförband.
Kustartilleriets stridsskola har genomfört gemensam fackutbildning av of-
ficerare. Detta har bl.a. lett till att förmågan till rörligt kustförsvar, skyd
basområde samt förmåga till samverkan med stridsfartygsförband har ökat.
Ledningsträningsanläggningen vid KA 1 har slutbesiktigats.
När det gäller materiel nämner regeringen att bl.a. fyra stridsbåtar och en
bevakningsbåt har levererats till förbanden. Huvuddelen av materielen till ett
brigadstabskompani har levererats och amfibiebataljonernas mörkerkapacitet
har förbättrats.
Amfibieförband har deltagit i PFF-övningarna Cooperative Jaguar och
Baltic Challenge med gott resultat. Kustförsvarsförband har deltagit i öv-
ningen Nordic Peace 98 på Gotland.
Kustförsvarsförbanden har också lämnat stöd till det civila samhället i
form av sjöräddningsuppdrag.
Regeringen bedömer att krigsförbandens förmåga att klara ställda krav är
god.
Program 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att Försvarsmakten har fortsatta svårigheter att pro-
ducera planerad flygtid. Huvudorsakerna till detta är enligt myndigheten att
många flygtekniker lämnar Försvarsmakten och att det fortfarande är brist på
radarjaktledare.
Flygburen spaningsradar (FSR 890) fortsätter att utvecklas och samtliga
sex beställda flygplan har levererats. Likaså fortsätter leveranserna av de nya
stridsledningscentralerna, StriC. Försvarets telenät utvecklas fortlöpande.
Anskaffningen av ledningssystem för flygstridskrafterna har fortsatt.
Krigsförbandens förmåga att klara ställda krav har i stort sett vidmakthål-
lits. Inom vissa funktioner, främst basbataljonerna, har krigsdugligheten dock
sjunkit.
Regeringen anser att det allvarligaste problemet inom programmet är tek-
nikeravgångarna till civil verksamhet. Under år 1998 slutade sålunda drygt
120 tekniker i Försvarsmakten medan endast 22 färdigutbildades. Försvars-
makten har tillsatt en utredning om teknikerkompetens. Regeringen avser att
noga följa utvecklingen i denna fråga och har därför uppdragit åt Försvars-
makten att redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa. När det gäller
radarjaktledarutbildningen konstaterar regeringen att Försvarsmakten har
vidgat rekryteringen till denna yrkeskategori. En ny simulator för utbildning
av radarjaktledare har tagits i bruk vid F 20 i Uppsala. Mot bakgrund av att
åtgärder för att rätta till bristerna redan har inletts anser regeringen att lä
inom programmet kan godtas.
Program 10. JAS 39-förband
Regeringen anmäler att flygtidsuttaget för det under år 1998 krigsorganisera-
de JAS 39-förbandet ligger under planerad nivå. Detta beror på brist på
flygtekniker och inskolade instruktörer. Hittills har ungefär 30 piloter flugit
in på JAS 39-systemet. För att fullfölja ombeväpningen till JAS 39 Gripen
erfordras åtgärder bl.a. för att fylla personalvakanserna. Regeringen utgår
från att Försvarsmakten vidtar de åtgärder som behövs för att ombeväpning-
en till JAS 39 Gripen skall kunna fullföljas enligt planeringen.
En övning med JAS 39 Gripen i luftförsvarsrollen har genomförts med bra
resultat. Det finns dock ännu inte underlag för att krigsduglighetsvärdera de
två JAS 39 Gripendivisionerna.
Krigsförbandets materiella status har vidmakthållits på en hög nivå. Delse-
rie 2 har fortsatt att levereras. Totalt har hittills 66 flygplan JAS 39 Gripen
och 3 flygplan JAS 39 Gripen B levererats till Försvarsmakten. Integration
av robot 99 (AMRAAM) har inletts.
Regeringen konstaterar att införandet av JAS 39 Gripen i Försvarsmakten
fortsätter i stort sett enligt planerna.
Program 11. Övriga stridsflygförband
Regeringen anför att flygtidsuttaget ligger betydligt under det planerade och
att samtliga flottiljer ligger under tilldelad flygtid. Detta har inneburit att
flygförbanden inte har nått uppsatta produktionsmål. Den främsta orsaken till
underutnyttjandet är att tekniker har lämnat Försvarsmakten. Till detta kom-
mer att bristen på piloter vid några divisioner börjar bli begränsande för
förmågan att genomföra den planerade fredsverksamheten. Detta leder i sin
tur till minskad effekt i krigsorganisationen. Under åren 1998 och 1999 har
ungefär 40 piloter gått över till civilflyget. Ytterligare ett antal piloter ha
aviserat att de tänker gå över till civil anställning. Detta skall ställas mot
det årligen utbildas ungefär 20 nya piloter.
Pilotfrågan måste enligt regeringens mening ses i såväl ett kortsiktigt som
ett långsiktigt perspektiv. I det kortsiktiga perspektivet gäller att Försvars-
makten sedan tidigare har regeringens uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder
för att säkerställa behovet av piloter. I sin delårsrapport anför Försvarsmak-
ten att den har vidtagit en rad åtgärder för att förbättra läget. Regeringen
avser att noga följa utvecklingen i denna fråga. För att söka finna lösningar i
även det långsiktiga perspektivet har Försvarsdepartementet initierat ett
nordiskt samarbete på departementsnivå för att belysa möjligheterna att hitta
en samnordisk lösning på frågor om försvarets piloter. En viktig aspekt här är
hur de civila flygbolagens behov av piloter kan tillgodoses.
Antalet övningar har av ekonomiska skäl blivit mycket få. Med utgångs-
punkt i beslutade beredskapssänkningar uppdrog regeringen åt Försvars-
makten att minska flygtiden inom programmet med en månad per flygenhet.
Den pågående ombeväpningen till JAS 39 Gripen ledde till att flygning med
den kvarvarande AJS 37-divisionen vid F 7 i Såtenäs avbröts i förtid till
förmån för flygning med JAS 39 Gripen. Vid F 10 i Ängelholm avslutades
flygning med J 35 Draken under år 1998. 35-systemet kommer att avvecklas
helt under innevarande år. Systemutvecklingen och modifieringen av JA 37
har fortsatt, liksom integreringen av robot 99 på JA 37. För att vidmakthålla
telekrigsförmågan har modifieringen av flygplan SK 37 fortsatt och flygpla-
net tillförs telestörsystem.
Regeringen konstaterar sammantaget att krigsförbandens förmåga att klara
ställda krav har vidmakthållits jämfört med föregående år och att krigsdug-
ligheten, trots de redovisade problemen, i vissa delar har kunnat förbättras.
Läget inom programmet är enligt regeringens mening godtagbart.
Program 12. Transportflygförband
Flygtidsuttaget har blivit lägre än beräknat. Detta sägs bero på bl.a. brist på
teknisk personal. Försvarsmakten anmäler att ett fortsatt lågt flygtidsuttag på
sikt kan försämra kvaliteten på besättningarna. Av ekonomiska skäl har
antalet övningar blivit få, vilket har lett till att ställda mål inte har uppnå
Transportflygningar med Tp 84 Hercules har under året genomförts till
Bosnien-Hercegovina, Makedonien, Sahara och Honduras. Regeringen vill
framhålla att Försvarsmakten genom att delta i dessa internationella insatser
har vidmakthållit ett antal Tp 84-besättningars förmåga att operera utanför
Sverige. Detta är värdefullt för Sveriges förmåga till internationella militära
insatser.
Regeringen noterar att krigsförbandens förmåga att klara ställda krav har
vidmakthållits jämfört med föregående år.
Ytterligare ett signalspaningsflygplan S 102B har anskaffats under år 1998
och omsättningen av signalspaningsförbandet har slutförts. System S 102 är
därmed operativt. Regeringen vill också peka på att transportflygförbanden
har utvecklat sin interoperabilitet på motmedelsområdet.
Sammantaget bedömer regeringen att läget inom programmet är godtag-
bart.
Avslutningsvis vill regeringen informera riksdagen om att Försvarsmakten
i december 1998 hemställde hos regeringen att den planerade flyttningen till
Uppsala av signal- och radarspaningen på Malmen och de särskilda flyg-
transportresurserna på Bromma inte borde genomföras. Myndigheten moti-
verade sin framställning med att investeringarna skulle kosta betydligt mer
än vad som ursprungligen var kalkylerat. Mot denna bakgrund gav regering-
en inte myndigheten något uppdrag att fullfölja flyttningen. Frågan om de
särskilda flygtransportresursernas lokalisering prövas i beredningen av hös-
tens särproposition om totalförsvaret.
Program 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser
Regeringen anför att utbildningen under året har inneburit att personalens
kompetens inom markstridskrafterna har bibehållits på en godtagbar nivå.
När det gäller de marina krigsförbanden har utbildningen under året inneburit
att uppfyllnaden av personal har kunnat ske till antalet, men inte avseende
kompetens. Nedskärningarna i specialistutbildningen inom flygstridskrafter-
na har fått till följd att rätt utbildad personal i alltför stor utsträckning s
Detta leder till en otillfredsställande situation för personalen och bidrar yt-
terst till att öka avgångsbenägenheten, speciellt bland yngre officerare.
Regeringen bedömer sammantaget att stödet till krigsförbanden varit god-
tagbart.
Försvarsmakten har redovisat sin bedömning vad gäller 2000-
säkringsarbetet avseende system som har väsentlig betydelse för egen och
annans verksamhet. Enligt redovisningen räknar Försvarsmakten med att,
trots eventuella störningar i egen verksamhet eller störningar i omgivningen,
kunna uppfylla alla sina skyldigheter mot andra myndigheter, lämna stöd till
samhället enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) samt ha erforderlig militär
förmåga såväl före som efter millennieskiftet.
Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens aktiva miljöarbete har fortsatt.
Miljöutbildningen har således fortsatt, och ytterligare ett antal regionala och
lokala förband har fått tillgång till miljöutbildad personal. Arbetet med att
begränsa utsläppen av fossila bränslen har fortsatt och utsläppen av koldioxid
från drivmedel har minskat betydligt. Utvecklingen av blyfri ammunition
fortsätter och under år 1998 har prov med sådan ammunition genomförts vid
två infanteribrigader.
I december 1998 kunde regeringen fastställa riktlinjer för miljöanpassad
försörjning med försvarsmateriel.
I juli 1998 lämnade regeringen uppdrag till Försvarsmakten med utgångs-
punkt i 1998 års miljöproposition. Försvarsmakten fick ett särskilt sektors-
ansvar för ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget skall redovisas till rege-
ringen i oktober 1999. Även internationellt har Försvarsmakten fortsatt ett
aktivt arbete. Tillsammans med den amerikanska försvarsmakten har myn-
digheten, inom ramen för de två ländernas samarbetsavtal på försvarsmiljö-
området, utarbetat en handbok för miljöhänsyn i materielanskaffningsproces-
sen. Samarbetet med de nordiska staternas försvarsmakter avser bl.a. miljö-
ledningssystem. På regeringens uppdrag driver Försvarsmakten projekt inom
ramen för den s.k. Östersjömiljarden i Estland, Lettland och Litauen tillsam-
mans med USA.
Avslutningsvis vill regeringen peka på att Försvarsmakten har bistått Re-
geringskansliet i det fortsatta försvarsmiljöarbetet inom EAPR.
Under år 1998 har stöd till samhället lämnats bl.a. enligt avtal med ansva-
riga räddningstjänstorgan. Detta gäller framför allt räddningshelikopterbe-
redskap. Försvarsmakten har också lämnat stöd bl.a. vid eftersökning av
försvunna personer, bekämpning av skogsbränder och i samband med om-
fattande snöoväder. Sammantaget har Försvarsmakten genomfört över 300
insatser med flygplan, helikoptrar, fartyg och trupp som stöd till samhället.
Försvarsmakten har utvecklat förmågan att stödja samhället vid rädd-
ningstjänst och svåra påfrestningar. Regeringen noterar också att personalens
och organisationens medvetenhet om denna Försvarsmaktens uppgift har
ökat under året.
Regeringen bedömer att Försvarsmaktens stöd vid olika slag av rädd-
ningstjänst fungerar bra och att Försvarsmaktens förmåga att kunna stödja
samhället i fred är god.
Program 14. För grundorganisationen gemensamma resurser
Regeringen bedömer att stödet till grundorganisationen har varit godtagbart.
Under året har insatser gjorts för att uppnå en tydligare överensstämmelse
mellan forskning och teknikutveckling och Försvarsmaktens framtida behov.
Den direkta effekten av insatserna för Försvarsmaktens krigsorganisation
uppstår först på längre sikt och är därmed svår att mäta. Regeringen avser att
vidta åtgärder för att förbättra möjligheten att följa upp resultaten av för-
svarsforskningen.
Program 15. Internationell verksamhet
Programmets innehåll
Programmet omfattar verksamhet för att Försvarsmakten skall kunna delta i
fredsfrämjande och humanitära insatser som Sverige medverkar i och kom-
mer att medverka i. Insatserna utomlands finansieras vad gäller trupp via
anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser. För militärobservatörer, civilpoli-
ser och andra enskilda, sker finansiering via utgiftsområde 5 Utrikesförvalt-
ning och internationell samverkan samt via utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd.
Programmet omfattar även svensk medverkan i Partnerskap för fred (PFF)
med förband och enskilda personer i kurser, seminarier och övningar i enlig-
het med Sveriges individuella partnerskapsprogram. Programmet innefattar
också svensk medverkan i Multinational United Nations Stand-by Forces
High Readiness Brigade Shirbrig samt verksamhet inom ramen för Sveriges
observatörskap i Västeuropeiska unionen (VEU). Inom programmet kan
också stöd lämnas till de baltiska länderna.
Vidare omfattar programmet verksamhet i syfte att utveckla såväl det mul-
tilaterala (Nordcaps, Nordisk fredsfrämjande brigad m.m.) som det bilaterala
nordiska totalförsvarsrelaterade samarbetet samt det säkerhetsfrämjande
samarbetet med Polen, Estland, Lettland och Litauen. Programmet omfattar
även multilateralt och bilateralt samarbete med Ryssland och OSS.
Resultatbedömning
Inom Försvarsmakten har arbetet med att förbättra förutsättningarna för att
kunna delta i fredsfrämjande och humanitära insatser och i det internatio-
nella samarbetet fortsatt. Försvarsmakten bedömer att snabbinsatsstyrkan
Swerap behöver utvidgas med fler manöverkompanier för att uppnå önskvärd
uthållighet och effekt. Regeringen har en liknande uppfattning och bedömer
att Swerap inför en insats kan komma att behöva kompletteras med lämpliga
enheter.
Utveckling av minröjningsförmågan samt civil-militär samverkan i inter-
nationella fredsfrämjande och humanitära insatser har fortsatt.
PFF-verksamheten har genomförts enligt plan och Sverige har för första
gången arrangerat en övning i PFF:s anda på svenskt territorium (Nordic
Peace 98). Genom Partnership for Peace Training Centre har Sverige aktivt
bidragit till att fördjupa samarbetet inom PFF. Försvarsmakten har helt eller
delvis uppfyllt de samverkansmål som Sverige antagit inom ramen för PFF.
Försvarsmakten har under året genomfört officersutbildning av officerare
från Estland, Lettland och Litauen samt observatörskurser och PFF-kurser
med deltagare från ett flertal länder. Humanitära organisationer har getts
särskild utbildning. Försvarsmakten medverkar i arbetet med att starta och
driva den baltiska Försvarshögskolan Baltdefcol (Baltic Defence College).
Stödet till den baltiska fredsbevarande bataljonen Baltbat samt den baltiska
marina styrkan Baltron har fortsatt.
I syfte att förbättra möjligheterna att genomföra och delta i internationellt
samarbete med kort varsel, samt att förbättra möjligheterna att med kort
varsel ta egna initiativ inom det internationella samarbetet på försvarsområ-
det, har för budgetåret 1998 drygt 15 miljoner kronor av anslaget A 1 För-
svarsmakten stått till regeringens disposition. Anslagsmedlen har bl.a. an-
vänts till att genomföra verksamhet inom ramen för PFF, t.ex. ett möte på
statssekreterarnivå i Visby om PFF-samarbetet i Östersjöområdet och ett
möte i Warszawa rörande införande och tillämpning av miljöriktlinjer inom
försvarsområdet. Anslagsmedlen har också utnyttjats till att finansiera stöd
till Estland, Lettland och Litauen inom försvarsområdet.
Verksamheten i grundorganisationen
Regeringen anför att omstruktureringen av grundorganisationen har fortsatt i
enlighet med 1996 års försvarsbeslut. Försvarsmakten bedömer att sluttid-
punkterna för avveckling kommer att kunna hållas. Regeringen konstaterar
sammantaget i denna del att merparten av mark, anläggningar och lokaler har
avvecklats under år 1998 eller kommer att ha avvecklats före utgången av
innevarande år.
Under år 1998 har rationalitet, officerarnas kompetensutveckling och kva-
liteten i utbildningen prioriterats högre än upprätthållandet av krigsförban-
dens omedelbara förmåga. Värnpliktsutbildningen har genomförts med gott
resultat. Försvarsmakten har dock inte lyckats att sänka andelen avgångar
hos värnpliktig personal under grundutbildningen. I stället har denna ökat
något, från 14,3 % till 15 %. Tillsammans med Totalförsvarets pliktverk
arbetar Försvarsmakten med att försöka minska avgångarna.
Tillförsel av ny materiel och utrustning har enligt Försvarsmakten under
året gett positiva effekter och höjt motivationen bland såväl värnpliktiga som
befäl.
Regeringen konstaterar att ca 10 % fler officerare än förväntat har lämnat
Försvarsmakten. Att avgångarna blivit förhållandevis många sägs enligt
Försvarsmakten bero bl.a. på osäkerheten i samband med förbandsnedlägg-
ningar och omorganisationer. Regeringen noterar att kostnaderna för av-
vecklingen i vissa fall överstiger budgeterade värden. Personalavvecklingen
har inte påverkat åldersstrukturen i någon nämnvärd utsträckning. Dock har
antalet anställda i åldern 55-60 år minskat avsevärt. Sammantaget bedömer
regeringen att personalmålet i försvarsbeslutet år 1996 kommer att nås med
god marginal.
Försvarsmaktens aktiva arbete med att öka andelen kvinnliga totalför-
svarspliktiga som genomför värnplikt och kvinnliga officerare fortsätter, bl.a.
driver Försvarsmaktens Rekryteringscentrum ett projekt där unga kvinnor
under en helg får pröva på livet som värnpliktig. Under hösten 1999 skall
600 genomföra kursen. Omkring 2 500 kvinnor uppges ha anmält intresse.
Två undersökningar i syfte att utreda orsaker till avgångar bland kvinnliga
värnpliktiga och kvinnliga officerare samt förekomsten av sexuella trakasse-
rier genomförs för närvarande i Försvarsmakten.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att verksamheten i grundorgani-
sationen har bedrivits på ett godtagbart sätt.
Tillståndet i krigsorganisationen
1996 års försvarsbeslut fastställde målen för och utformningen av det militä-
ra försvarets krigsorganisation. Det har därefter ankommit på regeringen att
närmare besluta om Försvarsmaktens beredskap.
Regeringens samlade bedömning är att tillståndet i krigsorganisationen
under år 1998 var godtagbart. En utgångspunkt för denna bedömning är, som
redovisats tidigare, att riksdagen medgivit att vissa delar av krigsorganisatio
nen undantas från kravet på förmåga att kunna uppnå full krigsduglighet
inom ett år.
Bedömning av Försvarsmaktens förmåga i olika avseenden
Regeringen noterar att riksdagen betonat betydelsen av att den operativa
förmågan kan relateras till Försvarsmaktens huvuduppgifter och krigsorgani-
sationens utformning. Regeringen anför att den i det s.k. kontrollstationsar-
betet har introducerat en metod för att kunna relatera den närmare utform-
ningen av det militära försvaret till de övergripande försvarspolitiska målen.
Modellen går ut på att förklara sambandet mellan de uppgifter som riksdagen
och regeringen fastställer och de krigsförband som organiseras. Därmed görs
en tydlig koppling till omvärldsutveckling och krav på operativa förmågor.
Metoden bygger på försvarsberedningens rapport Förändrad omvärld - om-
danat försvar (Ds 1999:2) och har närmare redovisats i proposition
1998/99:74 Förändrat omvärld - omdanat försvar.
Regeringen avser att tillämpa denna metod i den proposition som avses
lämnas till riksdagen i november 1999 angående Försvarsmaktens framtida
struktur. Metoden kommer också att ligga till grund för den framtida återrap-
porteringen till riksdagen.
Försvarsmaktens årsredovisning för år 1998 är däremot gjord mot de hu-
vuduppgifter som riksdagen beslutade om i 1996 års försvarsbeslut och den
styrningsmodell som tidigare tillämpats. Regeringens sammanvägda bedöm-
ning redovisas därför nu i termer av hur Försvarsmakten uppfyllt sina mål i
förhållande till dessa huvuduppgifter.
Försvar mot väpnat angrepp
De utvalda krigsförbanden kan med tillräcklig säkerhet uppnå full krigsdug-
lighet under en tolvmånadersperiod. Övriga förband har dock sådana materi-
ella och personella brister att det krävs längre tid än tolv månader att uppnå
full krigsduglighet. Med den begränsade målsättning för försvar mot väpnat
angrepp som statsmakterna tills vidare lagt fast för Försvarsmakten är för-
mågan till försvar mot väpnat angrepp godtagbar.
Territoriell integritet
Förmågan att upprätthålla den territoriella integriteten anser regeringen vara
godtagbar.
Internationell verksamhet
Förmågan att planera för, organisera och genomföra fredsfrämjande opera-
tioner, PFF-verksamhet och övrig internationell verksamhet är god. Brister
finns i interoperabiliteten, främst avseende militär fackengelska, internatio-
nella stabsrutiner och teknisk materiel för samband och ledning.
Stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred
Förmågan att ge stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred är god.
Anpassning
Vissa förband har, som framgått tidigare, medgivits en så låg krigsduglighet
att såväl materiella som personella brister bedöms kvarstå i sådan utsträck-
ning att de inte med tillräcklig säkerhet kan uppnå full krigsduglighet under
en tolvmånadersperiod. Arbetet med att utveckla den långsiktiga anpass-
ningsförmågan har påbörjats och en grund har lagts för det fortsatta utveck-
lingsarbetet.
Sammanfattning
Regeringen bedömer att Försvarsmaktens förmåga att lösa sina huvudupp-
gifter sammantaget är godtagbar. Beredskap och försvarsförmåga uppfyller
de krav som statsmakterna ställt.
Regeringens bedömning med anledning av revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) anser att årsredovisningen har upprättats i enlig-
het med förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m.,
men har samtidigt kritik mot hur värdet av krigsmateriel invärderats i balans-
räkningen. Regeringen anför att det inom Försvarsmakten och Försvarets
materielverk pågår ett arbete för att åstadkomma en rättvisande redovisning.
Arbetet bör ges hög prioritet. Med de åtgärder som inletts bedömer regering-
en att det i årsredovisningen för år 1999 kommer att finnas en rättvisande
redovisning över krigsmateriel.
Utskottet
Som en följd av riksdagens beslut (prop. 1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10,
rskr. 1997/98:269) om förändrad styrning av Försvarsmakten kommer resul-
tatredovisningen fr.o.m. budgetåret 1999 att ske i en ny struktur. Den nu
föreliggande rapporteringen från regeringen för budgetåret 1998 sker i pro-
gramtermer enligt den gamla strukturen. Dessutom redovisar regeringen
verksamheten i grundorganisationen samt tillståndet i krigsorganisationen.
Utskottet konstaterar att regeringens resultatredovisning innehåller såväl
positiva som negativa omdömen. Till de positiva hör:
? Grundutbildningen av värnpliktiga har genomförts planenligt. Uppsatta
kvalitetsmål har i huvudsak nåtts.
?
? Planerade fredsfrämjande och humanitära insatser har genomförts.
?
? Försvarsmaktens förmåga att lösa sina huvuduppgifter är sammantaget
godtagbar, givet beslutade begränsningar i målsättningen för försvar mot
väpnat angrepp. Beredskap och försvarsförmåga uppfyller de krav som
statsmakterna ställt.
?
? Ny materiel har tillförts.
?
? Målen för omorganisationen enligt 1996 års försvarsbeslut kommer att
kunna nås enligt plan, i vissa fall tidigare än planerat.
?
Metodutvecklingen för att kunna relatera den närmare utformningen av det
militära försvaret till de övergripande försvarspolitiska målen förs framåt.
Riksdagen har efterlyst en sådan utveckling.
Till de negativa hör:
? De stora avgångarna bland teknisk personal. Den härav orsakade bristen
på nyckelpersonal påverkar bl.a. utbildningsbetingelser, krigsduglighet
och säkerhet vid flera system inom främst flyg- och helikopterförban-
den.
?
? Värnpliktsavgångarna är fortfarande alltför höga. Även i denna fråga
bör regeringen återkomma till riksdagen, bl.a. med en redogörelse över
åtgärder som vidtagits eller bör vidtas för att minska avgångarna.
?
? De allvarliga bristerna i utvecklingen av det operativa ledningssystemet
ORION. Regeringskansliet har dock kritiskt granskat projektet och vid-
tagit åtgärder. Utskottet kan konstatera att utan Regeringskansliets initi-
ativ och uppföljning hade en fortsatt utveckling och driftsättning av
ORION-systemet kunnat få utomordentligt allvarliga konsekvenser för
det militära försvaret. Utskottet har erfarit dels att Försvarsmakten i
september 1999 avbrutit projektet och i en internutredning granskat
handläggningen, dels att regeringen uppdragit åt Justitiekanslern att göra
en granskning. Utskottet utgår från att regeringen håller försvarsutskot-
tet informerat i ärendet.
?
Utskottet erinrar om att syftet med att definiera operativa förmågor är att de
tillsammans med definierade verksamhetsområden skall kunna tas till ut-
gångspunkt för krav på olika typer av förband och försvarsfunktioner. För-
mågorna skall också kunna användas som referens vid återrapportering av
genomförd verksamhet och upprätthållen beredskap. Utskottet betonar, i
likhet med tidigare (bet. 1998/99:FöU1 s. 41), vikten av tydligt angivna
operativa förmågor så att de blir användbara instrument för styrning och
uppföljning.
Anslag A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 39-45)
anfört om verksamhet och medelsbehov för år 2000 under anslaget A 1 För-
bandsverksamhet och beredskap m.m. Utskottet behandlar vidare motionerna
Fö202 (kd) yrkandena 1 och 2, Fö212 (kd) yrkandena 1, 4 och 5 samt Fö214
(m) yrkande 1, vilka avgivits under den allmänna motionstiden.
Regeringen
Anslaget omfattar fr.o.m. budgetåret 1999 verksamheterna förbandsverk-
samhet, incidentinsatser och stöd till samhället samt beredskap. Det kan inte
på ett rättvisande sätt jämföras med det tidigare anslaget A 1 Försvarsmakten
eftersom detta också innehöll medel för investeringar. Under anslaget beräk-
nas även medel för de frivilliga försvarsorganisationernas utbildning.
Regeringen har under år 1999 ställt 25 miljoner kronor av anslaget till re-
geringens disposition. Regeringen avser att använda beloppet för sådan verk-
samhet som ej kunnat förutses i budgetpropositionen för år 1999. Det rör
bl.a. verksamhet inom ramen för PFF samt stöd till Estland, Lettland och
Litauen inom försvarsområdet. Svenska myndigheters ökade internationella
samarbete samt Sveriges ökade internationella engagemang, t.ex. genom
ordförandeskapet i EU, ställer ökade krav på denna typ av verksamhet.
Regeringen beräknar medlen för anslaget A 1 till 19 543 954 000 kr för
budgetåret 2000.
Verksamheterna förbandsverksamhet, incidentinsatser och stöd till samhället
Regeringen föreslår följande inriktning:
För förbandsverksamheten
Regeringen avser att under hösten i år lämna förslag till riksdagen om För-
svarsmaktens framtida inriktning. Förslaget kommer att påverka inriktningen
för år 2000. I det nu aktuella budgetförslaget lämnas därför endast begränsa-
de förslag till riksdagen när det gäller inriktningen av stridskrafternas ut-
veckling.
Förbandsverksamheten skall bedrivas i enlighet med den inriktning som
riksdagen beslutade våren 1999 (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5 rskr.
1998/99:224).
Verksamheten avseende de utvalda delarna av krigsorganisationen som re-
geringen har beslutat om skall prioriteras.
I fråga om inriktningen av stridskrafterna för år 2000 anser regeringen att
det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter och om möjligt slutför den av-
veckling av krigsförband, materiel och anläggningar som beslutades i 1996
års försvarsbeslut. Härutöver bör Försvarsmakten så långt det är möjligt vidta
förberedelser enligt den övergripande inriktning riksdagen beslutade våren
1999 (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224).
Regeringen anser det vidare viktigt att Försvarsmakten fortsätter att prio-
ritera verksamhet som leder till att personalens kompetens kan utvecklas och
förbättras. För att uppnå detta är det angeläget med övningar på högre för-
bandsnivå och samövningar mellan olika förbandstyper.
Vid förbandsutbildningen inom markstridskrafterna bör särskild vikt läg-
gas vid utbildningen av mekaniserade förband samt utbildning inom funktio-
ner för att öva hela system.
Inom sjöstridskrafterna är det angeläget att ubåtssystemet av typ Gotland
tas i drift så att utbildningen av besättningar samt taktikutveckling kan på-
börjas.
Inom flygstridskrafterna är det angeläget att ombeväpningen till JAS 39
Gripen fortsätter. Det är vidare angeläget att fortbildningen och taktikut-
vecklingen inom de nya Gripendivisionerna fortsätter. Vidare bör den första
gruppen flygburen spaningsradar (FSR 890) organiseras. Det är också viktigt
att Försvarsmakten fortsätter arbetet med att förbättra teknikersituationen
inom främst flygförbanden och helikopterförbanden med utgångspunkt i den
utredning som myndigheten har gjort.
För de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet har re-
geringen för år 2000 beräknat ett belopp om 117 300 000 kr. Denna beräk-
ning inkluderar, i enlighet med givna uppdrag i 1998 års regleringsbrev, en
omfördelning mellan anslagen A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
och D 6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.
Regeringen har i enlighet med 1996 års försvarsbeslut under senare år av-
delat medel för de frivilliga försvarsorganisationernas samarbete med de
baltiska länderna i deras strävan att bygga upp ett försvar under demokratisk
kontroll. Regeringen avser tilldela medel även år 2000 för de frivilliga för-
svarsorganisationernas verksamhet i de baltiska länderna, i Polen och i
Ryssland.
För incidentinsatser
Försvarsmakten skall genomföra incidentinsatser, dvs. upptäcka, ingripa och
avvisa varje form av kränkning av svenskt territorium för att hävda rikets
territoriella integritet i luften, till sjöss och på marken, med de förband och
enheter som har beredskap för detta ändamål.
För stöd till samhället
Försvarsmakten skall, vid sidan av sin skyldighet att medverka i rädd-
ningstjänst enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), i första hand med
grundorganisationens resurser kunna stödja samhället vid svåra påfrestningar
i fred och därvid kunna ställa resurser till förfogande.
Det är enligt regeringens mening vidare angeläget att Försvarsmakten fort-
sätter att utveckla förmågan att även i övrigt kunna lämna stöd till samhället
inom skilda områden. Särskild vikt bör därvid läggas vid stöd till rädd-
ningstjänsten, polisen och till sjukvården. Arbetet bör bedrivas i nära sam-
verkan med berörda myndigheter. Stöd bör i rimlig utsträckning kunna läm-
nas i sådana situationer där den ansvariga civila myndighetens ordinarie
personella och materiella resurser inte räcker till eller där myndigheten helt
saknar egna sådana resurser. Regeringen anför upplysningsvis att Försvars-
makten i regleringsbrevet har fått regeringens uppdrag att fortsätta ansträng-
ningarna att få till stånd avtal med sjukvårdshuvudmännen om sjuktranspor-
ter med helikopter.
Verksamheten Beredskap
Regeringen föreslår följande inriktning:
Försvarsmakten skall, inom ramen för den generellt sett sänkta beredskapen,
säkerställa att utvalda förband kan öka förmågan så att de uppnår full krigs-
duglighet inom ett år och så att de har erforderlig utbildning för beredskaps-
uppgifterna. Beredskap, organisation och planläggning skall medge att För-
svarsmaktens förmåga långsiktigt kan anpassas, dvs. att den kan utökas eller
förändras för att motsvara framtida krav och behov.
Verksamheten Internationella insatser
Regeringen föreslår följande inriktning:
Åtgärder som ökar Försvarsmaktens förmåga att kunna genomföra interna-
tionella insatser skall prioriteras. Försvarsmakten skall också utveckla övriga
delar av sitt internationella engagemang.
Försvarsmakten skall ha förmåga att varaktigt kunna delta i fredsfrämjande
insatser med självständiga enheter upp till bataljons styrka.
Stabsofficerare skall utbildas för att kunna bemanna befattningar i rele-
vanta staber i samband med att Sverige deltar i fredsfrämjande insatser under
Natos eller VEU:s ledning.
Utvecklingen av Partnership for Peace Training Centre och den datorstöd-
da ledningsträningsanläggningen vid centrumet skall fortsätta.
Förmågan till anpassning skall även fortsättningsvis ha en central betydel-
se. Försvarsmakten skall fullfölja planeringen för anpassning.
Beredskapen för att genomföra incidentinsatser i stort bör motsvara nivån
för år 1999.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
? förslaget till inriktning för förbandsverksamhet (hemställan nr 4),
?
? förslaget till inriktning för incidentinsatser (hemställan nr 5),
?
? förslaget till inriktning för stöd till samhället (hemställan nr 6),
?
? förslaget till inriktning för beredskap (hemställan nr 7),
?
Regeringen föreslår vidare att riksdagen anvisar 19 543 954 000 kr till an-
slaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. (hemställan nr 27 i
denna del).
Motionerna
I kommittémotion Fö212 (kd) av Åke Carnerö m.fl. anförs att den nuvarande
dagersättningen till totalförsvarspliktiga på 40 kr är alldeles för låg. Den
föreslås höjas till 50 kr per dag (yrkande 5). Samtidigt föreslås att riksdagen
återtar delegering att besluta om ersättningen till pliktpersonal (yrkande 4).
Ett liknande resonemang förs i motion Fö202 (kd) av Amanda Agestav.
Motionären föreslår att riksdagen återtar beslutet om totalförsvarspliktigas
dagersättning (yrkande 1) och att riksdagen beslutar höja dagersättningen till
150 kr (yrkande 2).
I kommittémotion Fö212 (kd) av Åke Carnerö m.fl. anförs vidare att de
ekonomiska ramar som regeringen och Centerpartiet kommit överens om
innebär dramatiska nedskärningar för försvaret. Kristdemokraterna säger sig
inte kunna medverka till ett sådant beslut i ett läge där konsekvenserna inte
kan överblickas. För att undvika materielförstöring och för att vidmakthålla
kompetens och en stabil grund för anpassningsförmågan föreslår Kristdemo-
kraterna att 1 300 miljoner kronor utöver regeringsförslaget avsätts för år
2000, vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna (yrkande
1).
I kommittémotion Fö214 (m) av Henrik Landerholm m.fl. hävdas att det
under budgetåret 2000 saknas medel för såväl nödvändig utveckling av våra
förband som för nödvändig anskaffning av modern materiel. I stället för att
flytta 1 400 000 kr från tidigare planerad verksamhet inom anslaget A 1,
vilket regeringen föreslår, vill motionärerna att medlen skall finnas kvar på
anslaget A 1. Härigenom skulle grundutbildning och förbandsövningar kunna
hållas på en rimlig ambitionsnivå.
Motionärerna förordar också att det redan för år 2000 inplaneras medel för
en kraftig höjning av värnpliktsförmånerna. Utan att nu binda sig för nivåer
eller system påpekar motionärerna att en sådan satsning är nödvändig såväl i
kompensatoriskt som rekryteringsbefrämjande syfte.
Anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. bör sålunda höjas
med 1 400 000 kr jämfört med regeringens förslag och av riksdagen faststäl-
las till 20 943 954 000 kr (yrkande 1).
Utskottet
Inriktning
Utskottet konstaterar att regeringen, i avvaktan på det samlade förslag om
Försvarsmaktens framtida inriktning som inom kort kommer att lämnas till
riksdagen, nu endast avger begränsade förslag om hur stridskrafterna skall
utvecklas och om inriktningen av verksamheten för år 2000.
Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av att slutföra avveck-
lingen av krigsförband, materiel och anläggningar i enlighet med 1996 års
försvarsbeslut samt att härutöver, så långt som det är möjligt, förbereda en
omställning i enlighet med den inriktning i stort som riksdagen har beslutat
(prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224).
Utskottet delar vidare regeringens mening att det är angeläget att Försvars-
makten fortsätter att utveckla förmågan att kunna lämna stöd åt samhället.
Åtgärder som förbättrar Försvarsmaktens förmåga att kunna genomföra
internationella insatser bör prioriteras.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till propositionen godkänner
förslaget till inriktning för
? förbandsverksamhet,
?
? incidentinsatser,
?
? stöd till samhället,
?
? beredskap.
?
Anslag
I två motioner - kommittémotion Fö212 (kd) av Åke Carnerö m.fl. och mo-
tion Fö202 (kd) av Amanda Agestav - föreslås att riksdagen, inte regeringen,
skall besluta om ersättningen till pliktpersonal.
Utskottet erinrar om att rätten till ersättning för totalförsvarspliktiga regle
ras i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Ersättningsbeloppets storlek är
däremot inte lagreglerat utan bestäms av regeringen i verkställighetsföre-
skrifter, i detta fall förordningen (1995:239) om förmåner till totalför-
svarspliktiga.
Frågan om dagersättningens storlek är viktig från flera utgångspunkter.
Beslut härom påverkar attityder hos dem som mönstrar och tjänstgör med
stöd av totalförsvarsplikt. Särskilt tydligt blir detta i den nuvarande situati
nen där de årliga utbildningsvolymerna har minskat kraftigt och obalanser
uppstått från ett rättviseperspektiv. Beslut om ändrade ekonomiska förmåner
får också budgetkonsekvenser. Utskottet är dock inte berett att föreslå någon
förändring av nuvarande beslutsordning, t.ex. i form av att i lag föreskriva
dagersättningens storlek. Det bör som hittills ankomma på regeringen att i
budgetarbetet avväga angelägna åtgärder inom det till förfogande stående
resursutrymmet. Regeringen bör dock informera riksdagen om sin beslutsav-
sikt, eller begära riksdagens godkännande, inför viktigare förändringar av
ersättningen till totalförsvarspliktiga. Utskottet avstyrker följaktligen kom-
mittémotion Fö212 (kd) yrkandena 4 och 5 samt motion Fö202 (kd) yrkande-
na 1 och 2.
Två kommittémotioner - Fö212 (kd) av Åke Carnerö m.fl. och Fö214 (m) av
Henrik Landerholm m.fl. - föreslår högre anslagsbelopp än det som rege-
ringen föreslagit.
Utskottet har i sitt yttrande (1999/2000:FöU3y) till finansutskottet förordat
att den av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 6 Totalförsvar för
år 2000 bör bifallas av riksdagen.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att medel behöver omfördelas från
anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. till anslaget A 3 Ma-
teriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling i förhållande till
förra årets anslag. Åtgärden är nödvändig för att kunna fullfölja tecknade
materielkontrakt och för att kunna beställa prioriterad materiel och utveck-
ling. Utskottet gör i övriga delar också samma beräkning av anslaget som
regeringen. Utskottet avstyrker därför kommittémotionerna Fö212 (kd) yr-
kande 1 och Fö214 (m) yrkande 1 samt föreslår att riksdagen med bifall till
propositionen anvisar 19 543 954 000 kr till anslaget A 1 Förbandsverksam-
het och beredskap m.m.
Anslag A 2 Fredsfrämjande truppinsatser
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 45-47)
anfört om verksamhet och medelsbehov för år 2000 under anslaget A 2
Fredsfrämjande truppinsatser. Utskottet behandlar vidare motionerna Fö204
(fp) och Fö214 (m) yrkande 2, vilka avgivits under den allmänna motionsti-
den.
Regeringen
Regeringen erinrar om att FN:s säkerhetsråd i resolution 1174 den 15 juni
1998 gav ett förlängt mandat för den multinationella fredsstyrkan SFOR.
Mandatet gällde fram till den 20 juni 1999. FN:s säkerhetsråd har sedan i
resolution 1247 den 18 juni 1999 ytterligare förlängt mandatet för SFOR till
den 21 juni år 2000.
Regeringen erinrar vidare om att den i december 1998, med stöd av riks-
dagens beslut i tilläggsbudget för år 1998, ställt en väpnad styrka om högst
530 personer till SFOR:s förfogande som ett svenskt bidrag till insatserna för
att fullfölja genomförandet av fredsöverenskommelsen för Bosnien-Herce-
govina.
Regeringen anför att det inom Nato för närvarande pågår en omstrukture-
ring som syftar till att minska SFOR-styrkan men samtidigt öka flexibiliteten
för de förband som blir kvar. Regeringen beslutade den 16 augusti 1999 att
den överenskommelse som reglerar samarbetet inom den nordisk-polska
brigaden skall sägas upp.
Civil-militär samverkan genomförs av den svenska bataljonen i SFOR
främst som stöd till hjälporganisationer i området. Denna typ av organisatio-
ner har stor överblick och god kontinuitet och har därför större möjligheter
än truppenheter att prioritera och kanalisera hjälpinsatser. Regeringen bedö-
mer därför att detta arbetssätt är ändamålsenligt. I ett konfliktområde är det,
inte minst ur säkerhetssynpunkt, viktigt att våra förband har ett gott förhål-
lande till civilbefolkningen.
Regeringen bedömer det fortsatt viktigt att delta i SFOR-insatsen och har,
efter dialog med de andra nordiska länderna, till Nato anmält intresse av att
delta med ett s.k. Cimicförband med ca 50 personer, företrädesvis i samar-
bete med Finland. Regeringen avser att senare besluta om avveckling av den
hittillsvarande bataljonen.
Riksdagen har den 14 juni 1999 medgett att regeringen ställer en väpnad
styrka till förfogande som ett svenskt bidrag till en internationell fredsstyrk
Kosovo (prop. 1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2, rskr. 1998/99:252). Den
26 augusti 1999 beslutade regeringen om ett sådant svenskt bidrag.
Regeringen beräknar medlen för verksamheten till 900 083 000 kr för bud-
getåret 2000 och föreslår att riksdagen anvisar detta belopp under anslaget
A 2 Fredsfrämjande truppinsatser (yrkande 27 i denna del).
Motionerna
I Folkpartiet liberalernas kommittémotion Fö204 (fp) av Runar Patriksson
och Eva Flyborg anförs att Sveriges säkerhet bara kan ses i ett europeiskt och
i ett globalt sammanhang. Det är därför naturligt att Sverige deltar med total-
försvarsresurser i internationella fredsbevarande och fredsfrämjande insatser.
Motionärerna anser att riksdagen bör besluta om ett större anslagsbelopp
för A 2 Fredsfrämjande truppinsatser för att anslaget bättre skall svara mot
verksamhetens omfattning. 500 miljoner kronor föresås därför omfördelas
från anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. till anslaget A 2
Fredsfrämjande truppinsatser (yrkande 1).
Moderata samlingspartiet föreslår i kommittémotion Fö214 (m) att anslaget
A 2, i enlighet med tidigare moderata förslag, i sin helhet förs över till ut-
giftsområde 7 Internationellt bistånd och där uppförs som anslaget C 1 Freds-
främjande truppinsatser och verksamheter. Som följd härav föreslår motionä-
rerna att riksdagen till anslaget A 2 Fredsfrämjande insatser beslutar anvisa 0
kr (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet delar regeringens bedömning att Försvarsmakten skall delta med en
bataljon i en multinationell fredsstyrka i Kosovo samt att Sverige även fort-
sättningsvis skall ställa resurser till SFOR:s förfogande i Bosnien-Herce-
govina.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens sätt att beräkna anslaget för år
2000 och det resurstillskott som i jämförelse med föregående år erfordras för
att finansiera de samlade insatserna.
I kommittémotion Fö204 (fp) anförs farhågor för att det av regeringen före-
slagna anslagsbeloppet skulle vara otillräckligt och att därför 500 miljoner
kronor bör tillföras. Utskottet anförde (1996/97:FöU4y s. 9) i sitt yttrande
över 1997 års ekonomiska vårproposition att det förutsatte att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag om motsvarande förstärkning av
utgiftsområdet, om det uppstår behov av svensk medverkan i internationella
fredsfrämjande insatser i större omfattning än vad som antagits i budgetför-
slaget. Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Yrkande 1 i nämnda motion
bör således avslås av riksdagen.
Riksdagen beslutade vid det nyss nämnda tillfället att föra över verksamhet
och medel för fredsbevarande uppgifter från utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd till utgiftsområde 6 Totalförsvar. Utskottet har därefter flera gånger,
senast hösten 1998, behandlat förslag från Moderata samlingspartiet om en
återgång till den ordning som rådde fram till våren 1996. Utskottet är med
avseende på budgeten för år 2000 inte beredd till någon omprövning i denna
fråga. Utskottet avstyrker följaktligen kommittémotion Fö214 (m) yrkande 2.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till propositionen anvisar
900 083 000 kr till anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser.
Anslag A 3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 47-51)
anfört om verksamhet och medelsbehov för år 2000 under anslaget A 3 Ma-
teriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Utskottet behandlar
vidare motion Fö205 (v) yrkandena 1 och 3, vilka avgivits under den allmän-
na motionstiden.
Regeringen
Anslaget, som tidigare benämnts A 3 Utveckling och investeringar, omfattar
utveckling, anskaffning, vidmakthållande och avveckling av materiel, an-
skaffning, vidmakthållande och avveckling av anslagsfinansierade anlägg-
ningar samt forskning och teknikutveckling. Anslaget används också för att
finansieria det nationella flygtekniska forskningsprogrammet.
Regeringen föreslår följande inriktning:
Försvarsmaktens materielanskaffning skall inriktas så att den blir en integre-
rad del i ett anpassningsförsvar. Kravet på Försvarsmaktens internationalise-
ring skall uppmärksammas när materiel anskaffas.
Försvarsmaktens materielanskaffning skall vidare inriktas mot en ökad
satsning på materielsystem som ger förmåga till informationsinhämtning och
som medger utveckling av ledningsförmågan. I en anpassningssituation skall
serieanskaffning i första hand planeras. Utveckling och anskaffning av de-
monstratorer och prototyper skall utökas.
Internationellt samarbete skall eftersträvas.
Materielsystem som inte erfordras efter år 2004 skall avvecklas så fort som
möjligt.
Inhemsk fortifikatorisk kompetens skall upprätthållas.
Forskning och teknikutveckling skall inriktas mot att utveckla Försvars-
maktens anpassningsförmåga. Vidare skall forskning och teknikutveckling
som syftar till att stödja Försvarsmaktens förmåga att delta i internationella
insatser utvecklas.
I sina överväganden anför regeringen härutöver bl.a.:
Materiel
Anskaffningar av omfattande materielsystem styrs med objektsramar.
Försvarsmaktens förslag i maj 1999 om framtida struktur för Försvars-
makten, riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition
1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat försvar och det förslag till materi-
elplan som Försvarsmakten lämnade i juni 1999 innebär omfattande föränd-
ringar för Försvarsmaktens materielförsörjning. Regeringen avser att åter-
komma under hösten 1999 i särpropositionen om totalförsvaret med ett de-
taljerat förslag till inriktning av materielanskaffningen inkluderande en redo-
görelse för objektsramarna.
Under budgetåret 2000 kommer leveranser att genomföras av materiel, va-
pen, underhållsutrustning m.m. till stridsvagn 121/122 Leopard, stridsfordon
90, stridsfartyg, ubåtar, torpeder, JAS 39 Gripen, flygburen spaningsradar
FSR 890 och till stridsledningscentraler. Därutöver genomförs vidmakthål-
lande av befintlig materiel samt avveckling av en stor mängd utgående mate-
riel.
Anslagsfinansierade anläggningar
Anslagsposten omfattar främst anskaffning, vidmakthållande och avveckling
av fortifikatoriskt skyddade anläggningar av betydelse för Försvarsmaktens
lednings- och underrättelsefunktioner.
Investeringar i anläggningar har beroende på de förestående förändringar-
na inom Försvarsmakten genomförts med lägre ambitionsnivå än vad som
planerats i Försvarsmaktens anläggningsplan för år 1999. Under året har inga
större nybyggnationer påbörjats.
Verksamheten skall inriktas mot att fortifikatorisk baskompetens och tek-
nik utvecklas för att motsvara insatsorganisationens framtida behov av forti-
fikatoriskt skyddade anläggningar. Kompetens skall därutöver finnas för att
säkerställa ombyggnad, hotbildsanpassning, drift och underhåll av befintliga
anläggningar.
Regeringen ser det som angeläget att anläggningstekniken utvecklas i takt
med förändringar i de säkerhetspolitiska bedömningarna. Verksamheten skall
säkerställa möjlighet att tillvarata erfarenheter från forskning och teknikut-
veckling på nationell och internationell nivå.
Försvarsmakten har i avvaktan på riksdagens beslut om förändringar i För-
svarsmaktens organisation och verksamhet inte planerat några beställningar
för år 2000 av s.k. regeringsobjekt.
Forskning och teknikutveckling
Anslagsposten omfattar forskning och teknikutveckling som inte är direkt
knutna till särskilda materielobjekt.
Verksamheten skall i första hand bidra till utvecklingen av Försvarsmak-
tens anpassningsförmåga och till stöd för Försvarsmaktens förmåga att delta i
internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
Följande områden skall prioriteras:
? Forskning och analyser inriktade mot att tidigt identifiera nya utveck-
lingsmönster som kan innebära förändrade krav på utformning av för-
svaret och ge underlag för anpassningsåtgärder.
?
? Forskning och teknikutveckling som syftar till att stödja Försvarsmak-
tens förmåga att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser.
?
Försvarsmakten skall vid beställning av forskning och teknikutveckling ta
hänsyn till de faktorer av betydelse för informations- eller NBC-krigföring.
Forskning och teknikutveckling skall även inriktas mot att utveckla kom-
petenser inom områden där Sverige har konkurrensfördelar samt mot att
länka samman civil forskning och teknikutveckling med försvarets behov.
Konsekvenserna för försvarsindustrin av den planerade omstruktureringen
av Försvarsmakten med tillhörande förändringar i materielanskaffningen
kommer att beskrivas i regeringens särproposition om totalförsvaret under
hösten 1999.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till inriktning för
anskaffning av materiel och anläggningar samt för forskning och teknikut-
veckling (yrkande nr 8).
Investeringsplan och bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Regeringen redovisar följande investeringsplan:
Tusental kronor
Prognos
1999
Budget
2000
Beräknat
2001
Beräknat
2002
Materiel
19 743 000
21 306 101
21 141 948
17 943 420
Forskning och
teknikutveckling
797 000
847 502
827 061
815 824
Anläggningar
259 000
187 178
156 166
141 309
Summa investeringar
20 799 000
22 340 782
22 125 175
18 900 553
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan
m.m. för Försvarsmakten för perioden 2000-2002 (hemställan nr 9).
Regeringen redovisar följande behov av bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
budgetåret 2000, dels för nya beställningar, dels för tidigare gjorda beställni
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om
ramanslaget A 3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
medge beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikut-
veckling så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 2000 för dessa och
tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 76 521 452 000 kr (hem-
ställan nr 10).
Regeringen beräknar medlen för verksamheten till 22 340 782 000 kr för
budgetåret 2000 och föreslår att riksdagen anvisar detta belopp under ansla-
get A 3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (yrkande
27 i denna del).
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i sin kommittémotion Fö214 (m) av Henrik
Landerholm m.fl. att Försvarsmakten i enlighet med tidigare riksdagsbeslut
engångsvis får ersättning för effekterna av den fulla tillämpningen av an-
slagsförordningen. De sammanlagt 7,1 miljarder kronor, som Försvarsmak-
ten uppskattar de uteblivna medlen till, bör sålunda anslås till försvarsverk-
samheten. Tillsammans med fortsatt kompensation för teknisk fördyring i
enlighet med principerna i såväl 1992 som 1996 års försvarsbeslut innebär
detta, enligt motionärerna, en förstärkning av anslaget A 3 med
3 100 000 000 kr, varav 500 000 000 kr för teknisk fördyring. En sådan för-
stärkning skulle möjliggöra beställning av flera materielprojekt som nu stru-
kits ur Försvarsmaktens materielplaner, trots att de varit mycket angelägna.
Motionärerna föreslår att riksdagen till anslag A 3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling beslutar anvisa 25 440 782 000 kr (yr-
kande 3).
I kommittémotion Fö205 (v) av Berit Jóhannesson m.fl. anförs att fredsbeva-
rande och humanitära insatser för minröjning har stor betydelse. Behovet av
minröjning runt om i världen är oerhört stort. Motionärerna anser att om vi
verkligen vill prioritera minröjning i olika delar av världen så måste resurser
öronmärkas för detta ändamål. Vänsterpartiet föreslår därför att anslaget till
minröjning ökas från 70 miljoner kronor per år till 200 miljoner kronor per år
samt att del av resursförstärkning på 82 miljoner kronor till Räddningsverket
avses för minröjningsområdet (yrkande 3).
Erforderlig resursförstärkning för den ökade satsningen på bl.a. minröjning
föreslår motionärerna tillgodoses genom en omfördelning inom materielan-
slaget (yrkande 1).
Utskottet
Inriktning
Utskottet konstaterar att den av regeringen föreslagna inriktningen är allmän
och i stora delar oprecis. Utskottet har förståelse för detta med hänsyn till d
stora förändringar som förestår inom Försvarsmakten och där materielplane-
ringen ännu inte är slutförd. Utskottet förutsätter att regeringen i den aviser
de särpropositionen om totalförsvarets utveckling återkommer med ett mer
detaljerat förslag till inriktning av materielanskaffningen, bl.a. med en redo-
visning av de s.k. objektsramarna.
Utskottet delar regeringens uppfattning att Försvarsmaktens materiel-
anskaffning skall inriktas så att den blir en integrerad del i ett anpassnings-
försvar. Vidare ser utskottet, liksom regeringen, det eftersträvansvärt med
fortsatt internationalisering och samarbete på materielområdet.
Utskottet noterar att behovet av bemyndiganden för framtida ekonomiska
förpliktelser har minskat kraftigt i förhållande till föregående års budgetför-
slag.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till propositionen godkänner
förslaget till
? inriktning för anskaffning av materiel och anläggningar samt för forsk-
ning och teknikutveckling,
?
? investeringsplan m.m. för Försvarsmakten för perioden 2000-2002.
?
Anslag
I Vänsterpartiets kommittémotion Fö205 av Berit Jóhannesson m.fl. föreslås
bl.a. att medel omfördelas inom anslaget A 3 till förmån för minröjning.
Utskottet konstaterar att motsvarande yrkanden framfördes våren 1999 i
samband med den s.k. kontrollstationen. Utskottet framhöll då (bet.
1998/99:FöU5 s. 41) att det delade motionärernas uppfattning om att det
fanns en politisk vilja att utöka den svenska minröjningsförmågan och att
regeringen gett Försvarsmakten direktiv med sådan innebörd. Utskottet
framhöll vidare att det erfarit att regeringen inte ansett det nödvändigt att g
detaljerade anvisningar om finansiering i denna fråga. Regeringen styr näm-
ligen verksamheten vid myndigheterna genom att ange mål och förmåga.
Utskottet gör nu ingen annan bedömning och förutsätter att regeringen
återkommer till riksdagen om det finns behov av ytterligare åtgärder inom
minröjningsområdet. Kommittémotion Fö205 (v) yrkandena 1 och 3 avstyrks
därför av utskottet.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin kommittémotion Fö214 av Henrik
Landerholm m.fl. ett högre anslagsbelopp än det som regeringen föreslagit.
Utskottet har i sitt yttrande (1999/2000:FöU3y) till finansutskottet förordat
att den av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 6 Totalförsvar för
år 2000 bör bifallas av riksdagen. Utskottet gör nu ingen annan bedömning
och avstyrker därför kommittémotion Fö214 (m) yrkande 3.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens beräkning av anslaget och fö-
reslår därför att riksdagen anvisar 22 340 782 000 kr för budgetåret 2000
under anslaget A 3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck-
ling.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga
om ramanslaget A 3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikut-
veckling medge beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 2000 för
dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst 76 521 452 000
kr.
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 53-58) bl.a.
anfört om utgiftsutveckling, resultatbedömning och prioriteringar för vissa
funktioner inom det civila försvaret.
Regeringen
Det civila försvaret omfattar all samhällsverksamhet som skall bedrivas i
krig. I fred är civilt försvar verksamhet som genomförs för att höja samhäl-
lets förmåga att motstå ett väpnat angrepp. Det civila försvaret är därmed inte
en organisation utan verksamhet som ett flertal aktörer genomför i syfte att
komplettera det fredstida samhällets förmåga.
Utgifterna för verksamheten inom den civila ekonomiska planeringsramen,
dvs. de tio funktionerna inom utgiftsområde 6, beräknas uppgå till 1 868
miljoner kronor år 2000, 2 006 miljoner kronor år 2001 och 2 407 miljoner
kronor år 2002.
Kapaciteten inom civilt försvar påverkas dels av funktionens egna resurser
och sårbarhet, dels av andra funktioners resurser. Regeringen anför att gräns-
sättande faktorer för funktionerna inom det civila försvaret är tillgänglighe-
ten till bl.a. el, telekommunikationer och datorstöd samt effekter av NBC-
stridsmedel. Då förmågan inom det civila försvaret bygger på det fredstida
samhällets kapacitet har förändringar i samhället stor påverkan på inriktning-
en av beredskapsåtgärder och ytterst på förmågan för civilt försvar.
Exempel på faktorer som har stor påverkan på funktionen Telekommuni-
kationer m.m. är intrång och manipulation av informationssystem. Detta är
ett hot som växer i takt med samhällets ökade beroende av väl fungerande
informationssystem. Utöver detta kan elektromagnetiska vapen, såsom hög-
effektpulsad mikrovågsstrålning, utgöra ett hot. Avregleringen av elmarkna-
den samt beroendet av regionala och lokala elföretags förmågor är faktorer
som har stark påverkan på funktionen Energiförsörjning.
Regeringen bedömer utifrån funktionsansvariga myndigheters redovis-
ningar att förmågan inom huvuddelen av det civila försvarets funktioner vid
utgången av år 1998 var godtagbar. Flera funktioner uppvisar brister när det
gäller att lösa uppgifterna vid ett angrepp med kemiska stridsmedel. Förbätt-
ringar har skett inom funktionerna Civil ledning och Telekommunikationer
m.m. men brister kvarstår dock och funktionernas förmågor är ej godtagbara.
Orsaken till detta är att åtgärder som vidtas inom dessa funktioner är både
omfattande och tidskrävande. Infrastrukturfunktionerna uppvisar även brister
vad gäller bevakning och skydd av vitala anläggningar och objekt.
I 1999 års budgetproposition bedömde regeringen att den samlade förmå-
gan till civilt försvar inte var godtagbar vid angrepp i ett förändrat omvärlds
läge. Den samlade förmågan, med undantag av elförsörjningen, bedömdes
emellertid vara godtagbar vid utgången av försvarsbeslutsperioden. Som
regeringen redovisade i 1999 års budgetproposition är det i nuläget inte
möjligt att helt säkerställa en säker elförsörjning.
Under respektive funktion redovisas mer i detalj de åtgärder som vidtagits
för att minska sårbarheten vad gäller elförsörjning samt andra åtgärder för att
förbättra respektive funktions förmåga och därmed förmågan inom det civila
försvaret.
Mot bakgrund av bl.a. försvarsutskottets betänkande (bet. 1998/99:FöU1)
Totalförsvarets budget för 1999 har regeringen vidare beslutat om en funk-
tionsgenomgång när det gäller delfunktionen Elförsörjning. Regeringen har
även uppdragit åt Överstyrelsen för civil beredskap att senast den 1 mars
2000 redovisa i vilken utsträckning sårbarheten hos den civila infrastruktu-
ren, främst vad gäller telekommunikationer, elförsörjning och datasystemen,
kan bedömas vara gränssättande för totalförsvarsförmågan vid olika anta-
ganden om de resurser som en angripare kan sätta in.
Regeringen har även beslutat om en uppföljning av den tidigare genomför-
da funktionsgenomgången vad gäller Telekommunikationer m.m. Att bedö-
ma det civila försvarets förmåga är förenat med stora osäkerheter då funktio-
nernas ömsesidiga beroende påverkar bedömningen. Regeringen anser
emellertid att en mer preciserad bedömning av förmågan till civilt försvar i
ett förändrat omvärldsläge bör kunna lämnas efter redovisning av ovan
nämnda uppdrag.
Riksdagen beslutade med anledning av regeringens förslag i propositionen
(prop. 1998/99:74) Förändrad omvärld - omdanat försvar att det civila för-
svaret skall anpassas till det nya säkerhetspolitiska läget. För det civila för
svaret skall omfattningen av förberedelserna när det gäller väpnat angrepp
minskas, men nya inslag som kan följa av andra former av väpnat angrepp än
invasion måste uppmärksammas.
Regeringen anser det vara av stor vikt att relationen grundförmåga-an-
passningsåtgärder-önskvärd förmåga redovisas på ett tydligt sätt. Målet för
det civila försvaret skall mot bakgrund av detta brytas ned så att en önskvärd
förmåga, dels efter en anpassning om fem år, dels en förmåga efter en an-
passning om tio år kan fastställas. Regeringen anser därför att arbetet med att
utveckla mål- och resultatstyrningen inom civilt försvar skall fortsätta så att
ovan nämnda förhållande tydligt framgår av myndigheternas redovisningar.
Utskottet
Utskottet har tagit del av regeringens redovisning i budgetpropositionen bl.a.
vad avser utgiftsutveckling, resultatbedömning, prioriteringar m.m. Med
anledning av vad regeringen redovisar i avsnittet om vissa funktioner inom
det civila försvaret har utskottet bl.a. noterat följande.
Gränssättande för förmågan funktionen Civil ledning är bl.a. att det finns
en väl fungerande elförsörjning. Detsamma gäller för funktionen Ordning
och säkerhet. I redovisningen av funktionen Telekommunikationer m.m.
framgår det också att gränssättande för funktionens förmåga är tillgänglig-
heten till samhällets elförsörjning. Telekommunikationer är vidare mycket
sårbara för sabotage och angrepp från luften och risken är stor att telekom-
munikationerna lamslås vid en stor insats av sabotage m.m. Genom den
centralisering och automatisering som Posten AB genomfört har sårbarheten
både för postbefordran av brev och paket och för postkontorens betal-
ningstjänster ökat. En övergång till manuell hantering är inte längre möjlig i
dessa verksamheter.
När det gäller delfunktionen Elförsörjning redovisar regeringen i budget-
propositionen att branschens strukturförändring och andra förändringar vid
elföretagen efter elmarknadsreformen sker i snabb takt, vilket påverkar förut-
sättningarna för beredskapsplanläggningen. Vidare att den snabba avställ-
ningen av reservkraftproduktion på kort sikt kräver en dialog med elbran-
schen om olika tänkbara lösningar vid effekttoppar. På sikt kan marknadens
krav på leveranstrygghet medföra lösningar vad avser fredstida effektbrist-
situationer. Med hänsyn till de förutsättningar som gäller för elförsörjningen
vid höjd beredskap bör utvecklingen följas. Vid ett angreppshot i ett föränd-
rat omvärldsläge finns i dagsläget vissa materielbrister samt vissa brister i
skydd och bevakning.
Utskottet vill mot bakgrund av vad regeringen nu redovisar framhålla att i
budgetpropositionen hösten 1998 anförde regeringen att det fanns avgörande
brister i funktionen Telekommunikationer och delfunktionen Elförsörjning.
Enligt utskottets bedömning finns det ingenting i regeringens redovisning i
årets budgetproposition som tyder på att dessa brister på ett avgörande sätt
skulle ha förbättrats. Snarare anser utskottet att sårbarheten inom systemen
ökar på ett oroande sätt. Det är inte bara genom elberoendet som sårbarheten
byggs in i de viktiga infrastruktursystemen. Strukturförändringar till följd av
ändrade marknadsförutsättningar, datorisering och automatisering utan möj-
lighet till manuell hantering m.m. är också faktorer som ökar sårbarheten.
Liksom att infrastrukturfunktionerna uppvisar brister vad gäller bevakning
och skydd av vitala anläggningar och objekt.
Förutom elberoendet hos de viktiga infrastruktursystem som nämnts ovan
så är vattenförsörjningen, hälso- och sjukvården, radio och TV m.m. områ-
den som är minst lika beroende av en väl fungerande elförsörjning.
Utskottet, som vid upprepade tillfällen framhållit den vitala betydelsen av
uthållighet inom viktiga infrastrukturområden, förutsätter nu att resultatet av
de funktionsgenomgångar och andra studier som nu påbörjats och som rör
sårbarheten inom dessa system leder fram till att åtgärder vidtas för att få en
ur beredskapssynpunkt godtagbar förmåga i uthållighet inom viktiga in-
frastrukturområden, främst elförsörjning och telekommunikationer. Utskottet
utgår ifrån att regeringen regelbundet informerar riksdagen i denna fråga.
Anslag B 1 Funktionen Civil ledning
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 58-62) bl.a.
anfört om investeringsplan, bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
och anslag till funktionen Civil ledning. Utskottet behandlar även motion
Fö214 (m) yrkande 4.
Regeringen
Regeringen anför bl.a. att gränssättande för funktionens förmåga bl.a. är att
det finns en väl fungerande elförsörjning. I syfte att minska konsekvenserna
av störningar i elförsörjningen har Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) i
arbetet med utbyggnaden av ledningsplatser vid berörda myndigheter låtit
installera anläggningar med reservkraft och avbrottsfri kraft. Dessa anlägg-
ningar skall klara ett bortfall i sju dygn. Utbyggnaden av ledningsplatser har
medfört att myndigheterna ges god förmåga att med en operativ kärna upp-
rätthålla verksamheten vid störningar i elförsörjningen.
Länsstyrelsernas verksamhet inom funktionen Civil ledning har i stort ge-
nomförts. Den ökade integrationen av uppgifter inom länsstyrelserna medför
att andelen personer som har beredskap som deluppgift ökar. Denna trend
kan vara positiv genom att beredskapsfrågorna får en större bredd inom
myndigheten och att den bygger på en befintlig kompetens för fredsverk-
samheten i olika samhällssektorer. Överstyrelsen har inlett ett långsiktigt
stöd till länsstyrelserna i syfte att förbättra kommunens beredskap. Regering-
en anför vidare att ÖCB har tecknat avtal i syfte att minska sårbarheten i
kommunernas vattenförsörjning. Beroendet av el är stort för vattenförsörj-
ning varför satsningar på reservkraft är en av de viktigaste åtgärderna. ÖCB
utvecklar stödet till kommunernas ledning med avseende på förstärkning av
fysiskt skydd, telesäkerhet och elsäkerhet.
Regeringen bedömer i sina slutsatser att de åtgärder som vidtagits i syfte att
förbättra funktionens förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt. Vid
utgången av år 1998 bedömdes dock att funktionen fortfarande inte har en
godtagbar förmåga i förhållande till totalförsvarsbeslutets mål för år 2001.
Det gäller förmågan att lösa de viktigaste uppgifterna vid påfrestningar både
i nuvarande omvärldsläge och vid ett förändrat omvärldsläge.
Mot bakgrund av att funktionen hade en icke godtagbar förmåga vid ut-
gången av år 1998 har ÖCB redovisat en plan över vilka åtgärder som be-
döms vara nödvändiga att genomföra för att funktionen skall ha en god för-
måga vid utgången av försvarsbeslutsperioden.
Planen omfattar bl.a. utveckling och samordning av visst tekniskt led-
ningsstöd, möjlighet att försörja hela länsstyrelsen med reservkraft, anskaff-
ning av IT- och signalskyddsmateriel, förstärkning av IT-säkerheten på
samtliga nivåer inom funktionen Civil ledning samt uppbyggnad och vid-
makthållande av kompetensen inom uppgiften NBC-skydd för funktionen.
Regeringen har i propositionen (1998/99:74) Förändrad omvärld - omda-
nat försvar anfört att med en utgångspunkt i en grundförmåga skall en an-
passning och därmed uppbyggnad av förmågan inom det civila försvaret
kunna ske inom en period på fem till tio år. I propositionen angav regeringen
emellertid att åtgärder avseende ledningsförmågan inom civilt försvar inte
kan anstå till en anpassningsperiod.
Regeringen anser att - mot bakgrund av den i propositionen angivna an-
passningsperioden - prioriteringar skall göras av vilka åtgärder som är nöd-
vändiga för att funktionen skall uppvisa en godtagbar förmåga vid försvars-
beslutsperiodens slut.
Civilbefälhavarnas organisation och verksamhet är under utredning i sam-
band med översynen av lednings- och samordningsfrågorna inom det civila
försvaret. I väntan på resultatet från denna översyn skall civilbefälhavarnas
verksamhet bedrivas i enlighet med inriktningen i den nyss nämnda proposi-
tionen.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan
för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil ledning
för perioden 2000-2002. Planen är att göra investeringar för perioden på
totalt 195 miljoner kronor, varav 96 miljoner kronor för budgetåret 2000.
Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 2000, i fråga om ramanslaget B 1 Funktionen Civil ledning, genomföra
beställningar av kommunaltekniska anläggningar, telesäkerhetsåtgärder,
skyddade ledningsplatser och signalskydd så att behovet av anslagsmedel
efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 132 miljo-
ner kronor.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för år 2000 anvisar
ett ramanslag på 437 983 000 kr till anslaget B 1 Funktionen Civil ledning.
Motionen
I kommittémotion Fö214 (m) av Henrik Landerholm m.fl. föreslås att riksda-
gen till anslaget B 1 Funktionen Civil ledning anvisar ett belopp om
337 983 000 kr, dvs. 100 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslår i
budgetpropositionen. Enligt motionärerna finns det indikationer på att ci-
vilpliktsutbildningen har en omfattning som vida överstiger behovet (yrkan-
de 4).
Utskottet
Utskottet noterar med tillfredsställelse att Överstyrelsen för civil beredskap
(ÖCB) - i syfte att minska konsekvenserna av störningar i elförsörjningen - i
arbetet med utbyggnaden av ledningsplatser vid berörda myndigheter har
låtit installera anläggningar med reservkraft och avbrottsfri kraft.
Utskottet noterar att länsstyrelsernas verksamhet inom funktionen Civil
ledning i stort har genomförts. Vidare att den ökade integrationen av uppgif-
ter inom länsstyrelserna medfört att andelen personer som har beredskap som
deluppgift ökat. Utskottet gör samma bedömning som regeringen att detta
kan vara en positiv utveckling genom att beredskapsfrågorna får en större
bredd inom myndigheten och att den bygger på en befintlig kompetens för
fredsverksamheten i olika samhällssektorer.
Med anledning av vad som framförs i motion Fö214 (m) yrkande 4, så har
utskottet erfarit att planer för utbildning av civila beredskapsmän utarbetas
gemensamt av Statens räddningsverk och Överstyrelsen för civil beredskap.
Räddningsverket genomför utbildningen, vilket medför att medel till utbild-
ningen finansieras över anslaget B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Regeringen har också bedömt att utbildningsvolymen för det kommunala
behovet av civila beredskapsmän bör kunna minskas från ca 3 000 totalför-
svarspliktiga till ca 1 500 totalförsvarspliktiga per år under åren 2000 och
2001. Mot den bakgrunden föreslår också regeringen en minskning av ansla-
get till funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst för år 2000. Med
stöd av det anförda avstyrker utskottet motion Fö214 (m) yrkande 4.
I övrigt föreslår utskottet att riksdagen godkänner förslaget till investe-
ringsplan för Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt avser funktionen Civil
ledning för perioden 2000-2002. Planen är att göra investeringar för perio-
den på totalt 195 miljoner kronor, varav 96 miljoner kronor för budgetåret
2000.
Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B1 Funktionen Civil ledning, genomföra be-
ställningar av kommunaltekniska anläggningar, telesäkerhetsåtgärder, skyd-
dade ledningsplatser och signalskydd så att behovet av anslagsmedel efter år
2000 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 132 miljoner kro-
nor.
Utskottet föreslår att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
437 983 000 kr till anslaget B 1 Funktionen Civil ledning.
Anslag B 2 Funktionen Försörjning med industrivaror
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 63-65) bl.a.
anfört om bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser och anslag till funk-
tionen Försörjning med industrivaror.
Regeringen
Målet för funktionen är att produktion av varor och tjänster möjliggörs under
en anpassningsperiod inför ett angreppshot med iståndsatta styrkor. Funktio-
nen omfattar produktion av varor och tjänster, vilka behövs för totalförsva-
rets försörjning vid ett väpnat angrepp. Grunden för funktionens verksamhet
utgörs av de resurser näringslivet förfogar över i fred samt de beredskapsför-
beredelser som genomförs för att komplettera dessa resurser.
Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen Försörjning med industri-
varor en ej godtagbar förmåga. Den mest kritiska faktorn för funktionens
förmåga är utvecklingen av det svenska näringslivet. Svenskt näringsliv och
svensk industri har kommit att påverkas av den allt starkare internationalise-
ringen. Inom flera branscher återstår endast tillverkning inom ett relativt
smalt segment, varför svensk industri alltmer blivit beroende av import av rå-
och insatsvaror, specialkomponenter och reservdelar. Inom vissa branscher,
främst elektronik-, verkstads- och kemiområdena, har den nationella och
internationella integrationen gått särskilt långt. Det medför att det är svårt
ange vilka produktionsresurser som kommer att finnas tillgängliga när ett
eventuellt krisbehov skall omsättas i produktion.
Gränssättande för funktionens förmåga är bl.a. den framtida begränsade
industriella kapaciteten i Sverige till viss del föranledd av att den accelere-
rande integrationen medför att för totalförsvaret angelägna produktionsresur-
ser, eller delar av dem, i många fall flyttas till andra länder. Detta medför
även att nödvändig kompetens för service och underhåll av strategiska sy-
stem och övrig materiel inte finns att tillgå i den omfattning som erfordras
för att säkerställa krisbehoven.
Regeringens slutsatser är att verksamhetsmålen för år 1998 i stort nåtts.
Förmågan i nuvarande omvärldsläge är godtagbar. Målsättningen vad gäller
funktionens förmåga beräknas dock i huvudsak kunna uppnås vid utgången
av försvarsbeslutsperioden år 2001. En viss osäkerhet kvarstår dock vad
gäller elektronik-, kemi- och verkstadsområdena.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B 2 Funktionen Försörjning med industrivaror,
godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel
efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till
högst 36 miljoner kronor.
I budgetpropositionen föreslås också att riksdagen för år 2000 anvisar ett
ramanslag på 57 151 000 kr till anslaget B 2 Funktionen Försörjning med
industrivaror.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om funktionen För-
sörjning med industrivaror.
Utskottet föreslår således att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B 2 Funktionen Försörjning med industrivaror,
godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel
efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar tillsammans uppgår till
högst 36 miljoner kronor.
Utskottet föreslår också att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
57 151 000 kr till anslaget B 2 Funktionen Försörjning med industrivaror.
Anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 65-68) bl.a.
anfört om beredskapsinvesteringar, bemyndiganden om ekonomiska förplik-
telser och anslag till funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Ut-
skottet behandlar här även motionerna Fö204 (fp) yrkande 2 och Fö214 (m)
yrkande 5.
Regeringen
Regeringens slutsatser i budgetpropositionen är att funktionen, i förhållande
till försvarsbeslutets mål för år 2001, vid utgången av år 1998 sammantaget
uppvisade en godtagbar förmåga vid påfrestningar i nuvarande omvärlds-
läge. Det finns dock fortfarande brister vad gäller förmågan mot icke kon-
ventionella vapen. Förmågan vid ett förändrat omvärldsläge med iståndsatta
styrkor är ej godtagbar. Bristerna hänför sig främst till räddningstjänstens
tillgång till ledningsplatser, materiel och utbildad personal. Vissa kvarståen-
de brister finns även vad gäller antalet skyddsrumsplatser, även om dessa
brister reducerats väsentligt med anledning av införandet av nya skydds-
rumsområden.
Regeringen har i propositionen (prop. 1998/99:74) Förändrad omvärld -
omdanat försvar anfört att den förändrade hotbilden medför att bl.a. skydds-
rumsbyggandet kan minska väsentligt. Regeringen avser att inrikta skydds-
rumsbyggandet till att endast omfatta produktion i samband med ny- och
ombyggnad av byggnader och hänskjuta produktion av bristtäckningsskydds-
rum till en anpassningsperiod. Nuvarande brist på skyddsrumsplatser inom
skyddsrumsområden kommer därmed i allt väsentligt att kvarstå för åtgär-
dande under en anpassningsperiod.
I funktionen beräknas även belopp för de frivilliga försvarsorganisationer-
nas utbildningsverksamhet.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2000
låta Statens räddningsverk ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsin-
vesteringar intill ett sammanlagt belopp om 1 240 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 2000, i fråga om ramanslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst, medge beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så
att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar
uppgår till högst 490 miljoner kronor.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen för år 2000 anvisar
ett ramanslag på 691 677 000 kr till anslaget B 3 Funktionen Befolknings-
skydd och räddningstjänst.
Motionerna
I motion Fö204 av Runar Patriksson och Eva Flyborg (båda fp) föreslås att
riksdagen begränsar bemyndigandet för anslaget B 3 Befolkningsskydd och
räddningstjänst till sammanlagt 250 miljoner kronor. Produktionen av
skyddsrum bör begränsas och inriktas mot områden, där riskerna bedöms
som störst (yrkande 2).
I kommittémotion Fö214 (m) av Henrik Landerholm m.fl. föreslås att ansla-
get B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst, med en lägre ambitionsnivå
vad avser främst nybyggnation av skyddsrum, bör kunna minskas med ytter-
ligare 100 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 5).
Utskottet
Frågan om skyddsrumsbyggandet inom funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst har varit föremål för utskottets utförliga behandling vid riks-
dagens fem senaste riksmöten. Utskottet har därvid kunnat konstatera att den
revidering av mål- och riskanalyserna, som ligger till grund för planeringen
av skyddsrumsbyggandet, och de nya nationella planeringsregler som införts,
medfört att behovet av skyddsrumsplatser minskat avsevärt jämfört med
tidigare gällande planeringsförutsättningar. Produktionen av skyddsrum sker
således mycket restriktivt och en grundläggande utgångspunkt är att produk-
tion endast skall ske där riskerna bedöms vara störst.
Av årets budgetproposition framgår att anslaget till funktionen Befolk-
ningsskydd och räddningstjänst föreslås uppgå till 691 677 000 kr för år
2000 Jämfört med budgetåret 1999 är detta en minskning med drygt 275
miljoner kronor. Vidare att bemyndiganden för nya förpliktelser för funktio-
nen skall uppgå till sammanlagt 136 miljoner kronor år 2000. Utskottet har
erfarit att av detta belopp avser 90 miljoner kronor ledningsplatser och sam-
bandssystem för kommunal räddningstjänstledning m.m. under höjd bered-
skap och 46 miljoner kronor bemyndiganden för skyddsrumsbyggande.
Jämfört med budgetåret 1999 är detta en minskning med totalt nära 200
miljoner kronor.
Som utskottet ser det torde yrkandet i motion Fö204 (fp) bli tillgodosett
med de nya planeringsförutsättningarna. Motion Fö204 (fp) yrkande 2 av-
styrks därför av utskottet.
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,
medge beställningar av skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet
av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar uppgår till
högst 490 miljoner kronor.
Någon ändring av anslagstilldelningen till funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst i enlighet med yrkande 5 i motion 214 (m) anser utskot-
tet mot bakgrund av det ovan anförda inte heller behövas. Motion Fö214 (m)
yrkande 5 avstyrks därför av utskottet.
Utskottet föreslår att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
691 677 000 kr till anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst.
Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för år
2000 låta Statens räddningsverk ta upp lån i Riksgäldskontoret för bered-
skapsinvesteringar intill ett sammanlagt belopp om 1 240 miljoner kronor.
Anslag B 4 Funktionen Psykologiskt försvar
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 68-70) bl.a.
anfört om anslag till funktionen Psykologiskt försvar.
Regeringen
Regeringens slutsatser i budgetpropositionen är att vid utgången av år 1998
bedöms funktionens förmåga vara godtagbar, såväl med nuvarande om-
världsläge som i en förändrad omvärld. Sammantaget innebär regeringens
bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för år
2000. Styrelsen har redovisat en plan över vilka åtgärder som bedöms vara
nödvändiga att genomföra för att funktionen skall ha en god förmåga vid
utgången av totalförsvarsbeslutsperioden.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för år 2000 anvisar ett raman-
slag på 18 523 000 kr till anslaget B 4 Funktionen Psykologiskt försvar.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om funktionen Psy-
kologiskt försvar.
Utskottet föreslår därför att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
18 523 000 kr till anslaget B 4 Funktionen Psykologiskt försvar.
Anslag B 5 Funktionen Ordning och säkerhet
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 70-71) bl.a.
anfört om anslag till funktionen Ordning och säkerhet.
Regeringen
Förmågan inom funktionen är beroende av att såväl den ordinarie polisen
som beredskapspolisen är välutbildad och försedd med en ändamålsenlig
utrustning samt att verksamheten kan ledas från platser med ett fullgott
skydd.
Gränssättande för funktionens förmåga är bl.a. en väl fungerande elför-
sörjning. Försvarets forskningsanstalt (FOA) har i samverkan med Rikspolis-
styrelsen genomfört en studie om polismyndigheternas ledningsförmåga i
nukleärt, biologiskt eller kemiskt (NBC) påverkad miljö.
När det gäller elförsörjningen visar studien att centralorten vid alla polis-
myndigheter utom en har tillgång till avbrottsfri kraft för vitala system och
att samtliga polismyndigheters ledningscentraler har batteribackup till polis-
radiosystemet.
I sina slutsatser instämmer regeringen med Rikspolisstyrelsens bedömning
att funktionens sammantagna beredskapsförmåga i nuvarande omvärldsläge
vid utgången av år 1998 är godtagbar. Genom att reducera utbyggnaden av
beredskapspolisorganisationen har emellertid förmågan att fullgöra uppgifter
i ett läge av höjd beredskap begränsats, särskilt när det gäller att skydda
totalförsvarsviktiga anläggningar.
I maj år 1999 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition
(prop. 1998/99:74) Förändrad omvärld - omdanat försvar. Det innebar en
ominriktning av den särskilda beredskapspolisorganisationen. Antalet civil-
pliktiga som under försvarsbeslutsperioden skall utbildas till särskilda bered-
skapspoliser sänktes från 5 000 till 1 500 personer. Någon utbyggnad av den
allmänna beredskapspolisorganisationen skall inte ske under försvarsbesluts-
perioden.
I polisväsendets årsredovisning för år 1998 har Rikspolisstyrelsen bedömt
funktionens ledningsförmåga från skyddat utrymme och förmågan vid längre
el- och telebortfall som icke godtagbar. Även FOA har i den studie som
refererats tidigare inventerat och sammanställt nuvarande skydd och tekniskt
stöd vid polismyndigheternas ledningscentraler och funnit vissa brister.
Rikspolisstyrelsen har redovisat en plan över vilka åtgärder som bedöms
vara nödvändiga att genomföra för att funktionen skall ha en god förmåga
vid utgången av försvarsbeslutsperioden.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för år 2000 anvisar
ett ramanslag på 22 276 000 kr till anslaget B 5 Funktionen Ordning och
säkerhet.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om funktionen Ord-
ning och säkerhet.
Utskottet föreslår därför att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
22 276 000 kr till anslaget B 5 Funktionen Ordning och säkerhet.
Anslag B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 72-74) bl.a.
anfört om bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser, beredskapsinveste-
ringar och anslag till funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
Regeringen
Vid utgången av år 1997 uppvisade funktionen en godtagbar förmåga. För-
mågan inom funktionen bygger i huvudsak på landstingens och kommuner-
nas resurser samt att det finns ett väl utvecklat ledningssystem och kompe-
tent personal.
Gränssättande faktorer för funktionens förmåga är den omstrukturering
som hälso- och sjukvården genomgår med bl.a. minskade vårdplatser. Andra
gränssättande områden är N-, B- och C-beredskapen, ledning, kompetens
samt funktionssäkerhet.
Regeringen bedömer i sina slutsatser att funktionen sammantaget har en
godtagbar förmåga vid utgången av år 1998 i förhållande till försvarsbeslu-
tets mål för år 2001. Detta gällde både förmågan att lösa de viktigaste upp-
gifterna vid påfrestningar i nuvarande omvärldsläge och förmågan att lösa de
viktigaste uppgifterna efter ett års anpassningsperiod vid ett förändrat om-
världsläge med iståndsatta styrkor. Funktionens förmåga har inte förändrats i
förhållande till året innan.
Omfattande strukturförändringar under senare tid inom den civila hälso-
och sjukvården har lett till minskade marginaler för extraordinära situationer.
Inom t.ex. de icke opererande verksamheterna vid sjukhusen har marginaler-
na att klara en ökad belastning i huvudsak försvunnit. Marginalerna inom
den opererande verksamheten har även reducerats i betydande omfattning.
Detta är faktorer som påverkar förmågan att nå uppsatta mål. Socialstyrelsen
har redovisat en plan över vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga att
genomföra för att funktionen skall ha en god förmåga vid utgången av för-
svarsbeslutsperioden.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramslaget B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., god-
känna avtal och beställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder, så att behovet
av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare avtal och beställningar
uppgår till högst 25 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för år
2000 låta Socialstyrelsen ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsin-
vesteringar intill ett sammanlagt belopp om 445 miljoner kronor.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för år 2000 anvisar
ett ramanslag på 80 725 000 kr till anslaget B 6 Funktionen Hälso- och sjuk-
vård m.m. för budgetåret 2000.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om funktionen Hälso-
och sjukvård m.m.
Utskottet föreslår således att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.,
godkänna avtal och beställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder, så att
behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare avtal och be-
ställningar uppgår till högst 25 miljoner kronor.
Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att för år
2000 låta Socialstyrelsen ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsin-
vesteringar intill ett sammanlagt belopp om 445 miljoner kronor samt för år
2000 anvisa ett ramanslag på 80 725 000 kr till anslaget B 6 Funktionen
Hälso- och sjukvård m.m.
Anslag B 7 Funktionen Telekommunikationer m.m.
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 74-77) bl.a.
anfört om investeringsplan, bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser,
teleberedskapsavgift och anslag till funktionen Telekommunikationer m.m.
Regeringen
Målet är att verksamheten inom funktionen Telekommunikationer m.m. skall
bedrivas så att totalförsvarets behov av teletjänster under höjd beredskap
tillgodoses. Verksamheten skall även bedrivas så att de resurser och den
beredskap som skapas skall kunna utnyttjas under svåra påfrestningar på
samhället i fred. Funktionen Telekommunikationer m.m. är prioriterad.
Gränssättande för funktionens förmåga är tillgängligheten till samhällets
elförsörjning. Telekommunikationer är vidare mycket sårbara för sabotage
och angrepp från luften. Vid en stor insats av sabotage, informationskrigfö-
ring och precisionsstyrda bomber och robotar är risken stor att telekommuni-
kationerna lamslås.
Möjligheterna att prioritera totalförsvarsviktiga abonnenters teletrafik är
för närvarande små. Större teleanläggningar (t.ex. lokalstationer) har reserv-
kraft i form av fasta dieselanläggningar med bränsle för några dygn. Av
kommersiella skäl förser teleoperatörerna mindre teleanläggningar - utflytta-
de abonnentsteg för fast telefoni och basstationer i mobilnäten - med batteri-
reserv för några timmars drift vid elavbrott. Under år 1998 upphandlade
Post- och telestyrelsen (PTS) sammanlagt drygt 1 600 mindre reservelverk
för att kunna upprätthålla teletrafik vid långvariga elavbrott. Efter utvärde-
ring av denna första anskaffning övervägs ytterligare anskaffning.
Regeringens slutsatser är att funktionens förmåga att motstå ett väpnat an-
grepp bedöms ännu icke godtagbar. Funktionens förmåga att klara svåra
påfrestningar på samhället i fred bedöms ännu icke godtagbar. Funktionens
förmåga i ett förändrat omvärldsläge anses inte vara godtagbar.
Myndigheten har redovisat en plan över vilka åtgärder som bedöms vara
nödvändiga att genomföra för att funktionen skall ha en god förmåga vid
utgången av försvarsbeslutsperioden. Planen omfattar bl.a. förstärkning av
nätstrukturen kring fullträffsskyddade anläggningar i storstäderna, prioritet
för samhällsviktiga funktioner i fasta och mobila telenät, intrångsanalys och
skyddsåtgärder mot dataintrång inklusive incidenthantering för telefunktio-
nen samt skyddsåtgärder för Internet m.m.
Regeringen bedömer att inriktningen är lämplig. Regeringens bedömning
är att med nuvarande ekonomiska förutsättningar kommer telekommunika-
tionernas sårbarhet inför både allvarliga störningar i fred och vid höjd bered-
skap att vara i huvudsak godtagbar inom några år. Bedömningen är dock
osäker eftersom utvecklingen inom området går mycket fort och skyddet kan
behöva anpassas därefter.
Regeringen har därför beslutat att ge Överstyrelsen för civil beredskap i
uppdrag att genomföra en uppföljning av 1996 års funktionsgenomgång av
funktionen Telekommunikationer.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan
för Post- och telestyrelsen, såvitt avser funktionen Telekommunikationer
m.m., för perioden 2000-2002. Planen är att göra investeringar för perioden
på 518 miljoner kronor, varav 190 miljoner kronor för år 2000.
Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under
år 2000, i fråga om ramanslaget B 7 Funktionen Telekommunikationer m.m.,
godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och an-
läggningar för beredskapsåtgäder så att behovet av anslagsmedel efter år
2000 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 150
miljoner kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen fastställer ett avgiftssuttag för te-
leberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m.,
till sammanlagt 100 miljoner kronor under år 2000.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för år 2000 anvisar
ett ramanslag på 195 000 000 kr till anslaget B 7 Funktionen Telekommuni-
kationer m.m.
Utskottet
Utskottet har inledningvis till avsnittet Det civila försvaret - vissa funktion
framhållit den vitala betydelsen av uthålligheten inom viktiga infrastruk-
turområden. Utskottet har därvid förutsatt att resultatet av de funktionsge-
nomgångar och andra studier som nu påbörjats och som rör sårbarheten inom
dessa system leder fram till att åtgärder vidtas för att få en ur beredskapssyn
punkt godtagbar förmåga i uthållighet inom viktiga infrastrukturområden,
främst elförsörjning och telekommunikationer. Utskottet utgår från att re-
geringen regelbundet informerar riksdagen i denna fråga.
I övrigt har utskottet inget att anföra utan föreslår att riksdagen godkänner
förslaget till investeringsplan för Post- och telestyrelsen, såvitt avser funk-
tionen Telekommunikationer m.m., för perioden 2000-2002. Planen är att
göra investeringar för perioden på 518 miljoner kronor, varav 190 miljoner
kronor för år 2000.
Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B 7 Funktionen Telekommunikationer m.m.,
godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och an-
läggningar för beredskapsåtgäder så att behovet av anslagsmedel efter år
2000 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 150
miljoner kronor.
Utskottet föreslår att riksdagen fastställer ett avgiftsuttag för telebered-
skapsavgiften, såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m., till sam-
manlagt 100 miljoner kronor under år 2000 samt för år 2000 anvisar ett
ramanslag på 195 000 000 kr till anslaget B 7 Funktionen Telekommunika-
tioner m.m.
Anslag B 8 Postbefordran
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 77) bl.a.
anfört om anslag till funktionen Postbefordran.
Regeringen
Gränssättande för funktionen är att dencentralisering och automatisering som
Posten AB genomfört har ökat sårbarheten både för postbefordran av brev
och paket och för postkontorens betalningstjänst. En övergång till manuell
hantering är inte längre möjlig i dessa verksamheter.
Regeringens bedömning i sina slutsatser är att verksamheten och de åtgär-
der som vidtagits i syfte att förbättra funktionens förmåga har genomförts på
ett godtagbart sätt. Myndigheten har redovisat att övningsverksamhet be-
döms vara nödvändig att genomföra för att funktionen skall ha en god för-
måga vid utgången av försvarsbeslutsperioden.
Regeringen bedömer att inriktningen är lämplig och att funktionens förmåga
i nuvarande omvärldsläge är godtagbar. Reservkraft och dubblering av tele-
anslutningar kan införas för prioriterade postkontor för att funktionens för-
måga skall vara godtagbar i ett förändrat omvärldsläge.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen för år 2000 anvisar
ett ramanslag på 11 000 000 kr till anslaget B 8 Funktionen Postbefordran
för budgetåret 2000.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om funktionen Post-
befordran.
Utskottet föreslår att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
11 000 000 kr till anslaget B 8 Funktionen Postbefordran för budgetåret
2000.
Anslag B 9 Funktionen Transporter
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 78-80) bl.a.
anfört om bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser och anslag till funk-
tionen Transporter.
Regeringen
Regeringen bedömer i sina slutsatser att funktionen har en god grundbered-
skap då merparten av samhällets transportresurser kan utnyttjas för att tillgo-
dose totalförsvarets behov i olika krissituationer. Samtliga delfunktioners
förmåga bedöms som godtagbar för att hantera påfrestningar i nuvarande
omvärldsläge och för att hantera ett eventuellt angreppshot i ett förändrat
omvärldsläge. Verksamhetsmålen för funktionen transporter har i stort upp-
nåtts.
Av slutsatserna framgår att regeringen avser att följa överförandet av be-
redskapsansvaret för delfunktionen Järnvägstransporter från Statens järnvä-
gar till Banverket och eventuella konsekvenser med anledning av denna
förändring.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B 9 Funktionen Transporter, godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för be-
redskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 85 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag
på 143 023 000 kr till anslaget B 9 Funktionen Transporter.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om funktionen
Transporter.
Utskottet föreslår således att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget B 9 Funktionen Transporter, godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning och anläggningar för be-
redskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter år 2000 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 85 miljoner kronor.
Utskottet föreslår också att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
143 023 000 kr till anslaget B 9 Funktionen Transporter.
Anslag B 10 Energiförsörjning
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 80-83) bl.a.
anfört om elberedskapsavgift och anslag till funktionen Energiförsörjning.
Regeringen
Branschens strukturförändring och andra förändringar vid elföretagen efter
elmarknadsreformen sker i snabb takt, vilket påverkar förutsättningarna för
beredskapsplanläggningen. Insatser har genomförts för att underlätta och
stimulera företagens arbete med beredskapsplanläggningen. Under år 1999
kommer ytterligare åtgärder att vidtas bl.a. för att öka elföretagens kunskaper
om anmälningsskyldigheten enligt elberedskapslagen. Förändringar inom
elproduktionen kommer att utvärderas från beredskapssynpunkt.
Underlag för incidentrapportering inom elförsörjning har tagits fram. Ett
anläggningsregister med bevakningsunderlag har också tagits fram för att
snabbt få underlag och överblick över skydd och bevakningsåtgärder vid
skyddsobjekten.
Arbete pågår med frågor som rör teknisk utrustning och skydd, samt i vissa
fall ersättning av personell bevakning. Likaså pågår arbete med framtagning
av hjälpmedel som skall försvåra sabotage vid elförsörjningens anläggningar.
I enlighet med verksamhetsmålen har insatser genomförts för att upprätthålla
och återupprätta en fungerande elförsörjning till prioriterade användare i
samband med svåra störningar i elförsörjningen. En elförsörjningsstudie har
påbörjats som rör de samhällsviktiga funktionerna tele, information, järn-
vägs- och flygtransporter samt postbefordran.
Regeringens bedömning i sina slutsatser är att de åtgärder som vidtagits i
syfte att förbättra funktionens förmåga har genomförts på ett godtagbart sätt.
Verksamhetsmålen har i huvudsak uppnåtts. Den pågående och planenliga
uppbyggnaden av verksamheten medför förbättringar av samordningsförmå-
gan under störda förhållanden. Den fredstida förmågan till funktionssamord-
ning fungerar tillfredsställande, och under rådande omvärldsläge görs be-
dömningen att förmågan till funktionssamordning är godtagbar.
Avseende delfunktionen Elförsörjning görs bedömningen vad beträffar på-
frestningar i nuvarande omvärldsläge att den snabba avställningen av reserv-
kraftproduktion på kort sikt kräver en dialog med elbranschen om olika
tänkbara lösningar vid effekttoppar, något som också har påbörjats. På sikt
kan marknadens krav på leveranstrygghet medföra lösningar vad avser
fredstida effektbristsituationer. Med hänsyn till de förutsättningar som gäller
för elförsörjningen vid höjd beredskap bör utvecklingen följas. Vad beträffar
angreppshot i ett förändrat omvärldsläge finns i dagsläget vissa materielbris-
ter samt vissa brister i skydd och bevakning. Efter en anpassningsperiod på
ett år torde dock delfunktionens förmåga kunna vara godtagbar.
Mot bakgrund av de överväganden som redovisats i regeringen i budget-
propositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 utg.omr. 6) och i regeringens
proposition (prop. 1998/99:74) Förändrad omvärld - omdanat försvar samt
försvarsutskottets betänkande (bet. 1998/99:FöU1) Totalförsvarets budget för
1999 har regeringen beslutat att en funktionsutvärdering såvitt avser del-
funktionen Elförsörjning skall genomföras under år 1999.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen fastställer ett av-
giftsuttag för elberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen Energiförsörj-
ning, till ett belopp om sammanlagt 200 miljoner kronor under år 2000.
Regeringen föreslår också att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag
på 211 000 000 kr till anslaget B 10 Funktionen Energiförsörjning.
Utskottet
Utskottet har inledningvis till avsnittet Det civila försvaret - vissa funktion
framhållit den vitala betydelsen av uthålligheten inom viktiga infrastruk-
turområden. Utskottet har därvid förutsatt att resultatet av de funktionsge-
nomgångar och andra studier som nu påbörjats och som rör sårbarheten inom
dessa system leder fram till att åtgärder vidtas för att få en ur beredskapssyn
punkt godtagbar förmåga i uthållighet inom viktiga infrastrukturområden,
främst elförsörjning och telekommunikationer. Utskottet utgår ifrån att rege-
ringen regelbundet informerar riksdagen i denna fråga.
I övrigt har utskottet inget att anföra utan föreslår att riksdagen fastställer
ett avgiftsuttag för elberedskapsavgiften, såvitt avser funktionen Energiför-
sörjning, till ett belopp om sammanlagt 200 miljoner kronor under år 2000.
Utskottet föreslår också att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
211 000 000 kr till anslaget B 10 Funktionen Energiförsörjning.
Räddningstjänst m.m.
Anslag C 3 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 90) anfört
om anslag C 3 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred
och andra naturolyckor.
Regeringen
Under anslaget, som disponeras av Statens räddningsverk, utbetalas ersätt-
ning till kommuner för åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och
andra naturolyckor. Medel utbetalas enligt de grunder som har angivits i
1986 års kompletteringsproposition.
Under budgetåret 1998 har totalt 24,3 miljoner kronor beviljats till tolv
kommuner för skredförebyggande åtgärder och 700 000 kr beviljats till tre
kommuner för förebyggande åtgärder mot översvämningar.
Regeringen föreslår att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
25 000 000 kr till anslaget C 3 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra naturolyckor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om anslaget C 3
Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor.
Utskottet föreslår därför att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
25 000 000 kr till anslaget C 3 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra naturolyckor.
Anslag C 4 Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m.
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 90) anfört
om anslag C 4 Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid rädd-
ningstjänst m.m.
Regeringen
Under anslaget, som disponeras av Statens räddningsverk, utbetalas vissa
ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsin-
satser, oljebekämpningsinsatser m.m. till sjöss samt för utredning av vissa
allvarliga olyckor. Det statliga finansieringsansvaret är styrt av rädd-
ningstjänstlagen (1982:1102).
Under budgetåret 1998 har ersättning lämnats till sju kommuner. Två
kommuner har fått ersättning i samband med skogsbränder och två kommu-
ner har fått ersättning i samband med olyckor vid transport av farligt gods.
Ersättning i samband med översvämning, jordskred respektive industriolycka
har utbetalats till tre kommuner. De största enskilda utbetalningarna har skett
till Bräcke kommun, 3 miljoner kronor med anledning av en olycka vid
transport av farligt gods samt till Hudiksvalls och Östersunds kommuner, 2,9
respektive 2,8 miljoner kronor, med anledning av skogsbränder.
Regeringen föreslår att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
20 000 000 kr till anslaget C 4 Statens räddningsverk: Ersättning för verk-
samhet vid räddningstjänst m.m.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om anslaget C 4
Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
Utskottet föreslår därför att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
20 000 000 kr till anslaget C 4 Statens räddningsverk: Ersättning för verk-
samhet vid räddningstjänst m.m.
Anslag C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 90-92)
anfört om anslag C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor.
Regeringen
Regeringen bedömer i sina slutsatser att målen för verksamheten i huvudsak
uppnåtts under år 1998. Samhällets räddningstjänst skall medge effektiva
räddningstjänstinsatser under kostnadseffektiva former. I detta arbete är det
viktigt att så långt som möjligt förebygga och begränsa skador vid olyckor
samt att beakta miljökonsekvenserna vid olyckor och räddningstjänstinsatser.
Genom information till och utbildning av allmänheten kan den enskilda
människans förmåga att hantera vardagens olycksrisker stärkas och på så sätt
bidra till att antalet olyckor kan minska och att konsekvenserna av olyckor
begränsas.
I insatserna i arbetet med att minska antalet bränder spelar brandutredning-
ar en viktig roll. Även på andra områden är det viktigt att prioritera förebyg-
gande åtgärder. Det förebyggande arbetet bör ske i nära samarbete med
myndigheter som har angränsande uppgifter till Räddningsverkets och rädd-
ningstjänstens område, bl.a. vad gäller kemikalieolyckor inklusive transport
av farligt gods.
Det hittills genomförda arbetet med att utveckla de baltiska staternas rädd-
ningstjänster och beredskap mot kemikalieolyckor har lämnat väsentliga
bidrag till säkerhetsfrämjande samarbete och en miljömässigt hållbar ut-
veckling i regionen.
Räddningsverket skall fortsätta att upprätthålla beredskap för att kunna ge-
nomföra internationella hjälpinsatser.
Regeringen föreslår att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
526 489 000 kr till anslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd
mot olyckor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om anslaget C 5
Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor.
Utskottet föreslår därför att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
526 489 000 kr till anslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd
mot olyckor.
Anslag C 6 Sprängämnesinspektionen
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 92-94)
anfört om anslag till Sprängämnesinspektionen.
Regeringen
Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för frågor som
rör brandfarliga och explosiva varor. Till och med budgetåret 1999 beräknas
utgifterna för myndigheten under utgiftsområde 24 Näringsliv. Från och med
den 1 januari 1999 överfördes ansvaret för frågor avseende brandfarliga och
explosiva varor från Näringsdepartementet till Försvarsdepartementet. Rege-
ringen beräknar därför utgifterna för myndigheten fr.o.m. budgetåret 2000
under utgiftsområde 6 Totalförsvar. Därmed sammanförs flera myndighets-
uppgifter inom räddningsområdet och de skade- och olycksförebyggande
områdena.
Regeringen bedömer i sina slutsatser att verksamheten under år 1998 har
genomförts med gott resultat och med hög måluppfyllelse. Regeringen anser
bl.a. det angeläget att Sprängämnesinspektionen fullföljer den påbörjade IT-
satsningen, bl.a. införande av datorstöd för register över andra godkända
explosiva varor än fyrverkerier (register över nöjesfyrverkerier infördes år
1998). Regeringen anser det också angeläget att Sprängämnesinspektionen
slutför arbetet med att bygga upp en databas med information om olyckor
och tillbud med brandfarliga varor för att kunna bedöma Sprängämnesin-
spektionens förebyggande åtgärders inverkan på säkerheten, liksom att ut-
redningen om en översyn av pyrotekniska varor, som redovisades den 1
november 1999, följs upp. Slutligen anser regeringen det angeläget att
Sprängämnesinspektionen - i samverkan med berörda myndigheter - skapar
rutiner för att uppfylla de ökade tillsynskraven som följer vid genomförandet
av Seveso II - direktivet när detta införlivas i svensk rätt.
Regeringen föreslår att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
16 441 000 kr till anslaget C 6 Sprängämnesinspektionen.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om anslaget C 6
Sprängämnesinspektionen.
Utskottet föreslår därför att riksdagen för år 2000 anvisar ett ramanslag på
16 441 000 kr till anslaget C 6 Sprängämnesinspektionen.
Kustbevakningen
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen föreslagit beträffande Kust-
bevakningen samt motionerna Fö212 yrkandena 16 och 17 (i denna del) samt
MJ727 yrkande 11.
Kustbevakningen har till uppgift att utföra sjöövervakning och annan kon-
troll- och tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till sjöss.
Regeringen
Målsättningen med Kustbevakningens sjöövervakningsverksamhet är att,
förutom service till allmänhet och fiskerinäring m.fl., utföra uppgifter inom
olika verksamhetsområden som en integrerad del i andra myndigheters myn-
dighetsutövning. Kustbevakningen har tilldelats en samverkande roll med
eget ansvar för den maritima delen av respektive verksamhet samt har ett
eget ansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss. Målsättningen med miljö-
räddningstjänsten till sjöss är att tidigt kunna bekämpa utsläpp för att härige
nom minimera såväl kostnader som skador på den marina miljön. Härutöver
skall Kustbevakningen ha en hög beredskap för sjöräddning. Kustbevakning-
ens ständiga närvaro till sjöss, såväl med fartyg som med flygplan, skapar
förutsättningar för hög beredskap och därmed tidiga insatser både vad gäller
miljöräddning och sjöräddning samt har en preventiv inverkan vad gäller
brottsligheten till sjöss. Kustbevakningen har i enlighet med regleringsbrevet
för år 1998 prioriterat de delar av verksamheten som anknyter till EU-
medlemskapet och den kommande Schengenanslutningen. Detta gäller fram-
för allt yttre gräns- och fiskerikontroll.
Regeringen anser att Kustbevakningens verksamhet under budgetåret 1998
motsvarade de krav som ställts på myndigheten i syfte att begränsa brottslig-
heten och säkerheten till sjöss.
Inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken inom den europeiska
unionen utför Kustbevakningen kontrollen till sjöss samt landningskontroll i
hamn av främst konsumtionsfisk samt s.k. industrilandningar. Från och med
år 2000 kommer Kustbevakningen även att utföra kvalitetskontroll vid land-
ning. Betydelsen av att Sverige fullgör sina åligganden inom den gemen-
samma fiskeripolitiken bör även framgå av effektmålen för Kustbevakning-
en. Ett nytt effektmål för Kustbevakningens verksamhet bör därför beslutas.
Regeringen föreslår därför (hemställan nr 24) att Kustbevakningen skall ha
följande nya effektmål. Kustbevakningen skall bedriva kontroll av fisket till
sjöss samt en samordnad landnings- och kvalitetskontroll i syfte att säker-
ställa att artrelaterade fiskekvoter inte överskrids. Kontrollen skall vidare h
en preventiv verkan mot brott mot andra fiskeribestämmelser.
Regeringen föreslår vidare (hemställan nr 23) att riksdagen godkänner för-
slaget till investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 2000-2002.
Personalsituationen i Kustbevakningens linjeorganisation med stora vakan-
ser, och en åldersmässigt regressiv åldersstruktur, föranleder omedelbara
åtgärder. Regeringen tillförde år 1999 engångsvis 20 miljoner kronor. Rege-
ringen gör nu bedömningen att KBV även år 2000 bör tillföras 20 miljoner
kronor engångsvis. Pengarna skall användas för utgifter hänförliga till re-
kryterings- och utbildningsändamål.
Regeringen föreslår (hemställan nr 27) att till ramanslaget C 1 Kustbevak-
ningen anvisas 439 996 000 kr för år 2000.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i Fö212 yrkande 16 samt yrkande 17 (i denna
del) (kd - kommitté) att Kustbevakningens resurser förstärks med 40 miljo-
ner kronor mer än vad regeringen föreslagit för att Kustbevakningen skall
kunna möta utökade krav på gräns- och fiskekontroller och miljöskydd.
Kristdemokraterna föreslår även i motion MJ727 yrkande 11 (kd - kom-
mitté) ökade resurser till Kustbevakningen för effektivare tillsyn och kontroll
avseende oljeutsläpp.
Utskottet
Utskottet erinrar om att regeringen i budgetpropositionen för år 2000 - i
likhet med i förra årets budgetproposition - redovisar sin bedömning att
Kustbevakningens höga närvaro till sjöss samt en betydande flygövervakning
skapar förutsättningar för hög beredskap och tidiga insatser både vad gäller
miljöräddning och sjöräddning. Vidare bedömer regeringen att detta haft en
preventiv verkan vad gäller brottsligheten till sjöss. Målsättningarna avseen-
de utförda prestationer, mätt som nyttjandegrad av flyg och utförda kontrol-
ler och bekämpningsgrad av utsläpp m.m. har nåtts.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av de uppgifter som
utförs av Kustbevakningen och därmed dess förmåga att upprätthålla en
uthållig sjöövervakning, inte minst för att Sverige skall kunna utföra de
uppgifter som följer av EU-medlemskapet och den kommande Schengenan-
slutningen. Den resultatbedömning av Kustbevakningens verksamhet som
regeringen redovisar ger emellertid inte utskottet anledning att nu föreslå
större resurser än vad regeringen föreslagit.
Utskottet anser sålunda att riksdagen bör bifalla regeringens förslag till
nytt effektmål för Kustbevakningen, att till ramanslaget C 1 Kustbevakning-
en anvisa 439 996 000 kr för år 2000 samt godkänna regeringens förslag till
investeringsplan för Kustbevakningen för åren 2000-2002.
Mot bakgrund av den bedömningen anser utskottet att förslaget i motion
Fö212 yrkandena 16 och 17 (i denna del) och MJ727 yrkande 11, att anvisa
40 miljoner kronor mer än regeringens förslag till Kustbevakningen, inte bör
bifallas av riksdagen.
Nämnder och vissa bidrag
I detta avsnitt behandlar utskottet vad regeringen föreslagit beträffande vissa
mindre nämnder, Överklagandenämnden för totalförsvaret, Totalförsvarets
chefsnämnd, bidrag till Svenska Röda Korset och bidrag till Centralförbun-
det folk och försvar.
Regeringen
Anslagssparandet från år 1998 under anslaget C 2 är till största delen från
Överklagandenämnden för totalförsvarets verksamhetsområde. Regeringen
har den 23 juni 1999 beslutat att ställa 3 037 000 kr av nämndens anslagsspa-
rande till regeringens disposition.
Vissa mindre nämnder
Utgifterna för vissa mindre nämnder avser verksamheterna vid Riksvärde-
ringsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde, Försvarets underrättelsenämnd
och Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar.
Regeringen anser att Försvarets underrättelsenämnd bör förstärkas och har
beräknat medel för detta.
Regeringen beräknar utgifterna för vissa mindre nämnder till 1 460 000 kr
för budgetåret 2000.
Överklagandenämnden för totalförsvaret
Överklagandenämnden för totalförsvaret styrs av förordningen (1995:625)
med instruktion för Överklagandenämnden för totalförsvaret och övrig lag-
stiftning som ger rätt att överklaga beslut i ärenden för totalförsvarspliktiga
samt beslut om anställning m.m. inom Försvarsdepartementets verksamhets-
område för annan personal.
Överklagandenämnden skall även pröva överklaganden av de allmänna
försäkringskassornas anställningsbeslut.
Antalet ärenden hos nämnden har minskat de senaste åren. Det förklaras av
att repetitionsövningarna har minskat i förhållande till tidigare och av att al
färre skrivs in för och kallas in till grundutbildning. Av sammanlagt 1 492
registrerade ärenden under år 1998 var 1 430 pliktärenden. Dessa var till
största del uppskovsärenden.
Regeringen beräknar utgifterna för Överklagandenämnden för totalförsva-
ret för budgetåret 2000 till 4 362 000 kr.
Totalförsvarets chefsnämnd
Målet för Totalförsvarets chefsnämnd är att verka för samordning av viktiga
centrala myndigheters verksamhet inom totalförsvaret i fred. Under år 1998
har chefsnämnden, utöver den gängse verksamheten, genom enskilda leda-
möter och kanslichefen medverkat eller deltagit i konferenser m.m. Rege-
ringen bedömer att verksamheten har bedrivits på ett sådant sätt att målet har
uppnåtts under året.
Regeringen beräknar utgifterna för Totalförsvarets chefsnämnd till
975 000 kr år 2000.
Bidrag till Svenska Röda Korset
Svenska Röda Korset får bidrag av staten för att organisera en nationell
upplysningsbyrå som främst i krig skall bedriva verksamhet enligt folkrätts-
liga konventioner som syftar till att underlätta kontakten med och återfinnan-
det av krigsfångar och civilinternerade. Svenska Röda Korset har under år
1998 bedrivit verksamhet som motsvarar målet för statsbidraget.
Regeringen beräknar bidrag till Svenska Röda korset till 525 000 kr år
2000.
Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar
Av Centralförbundet Folk och Försvars årsberättelse framgår att en omfat-
tande verksamhet bedrivits med informationskonferenser, kurser, studieresor
och studiebesök om säkerhetspolitik och totalförsvarsrelaterade frågor. Verk-
samheten syftar till att utveckla intressegemenskapen mellan medborgarna
och totalförsvaret. Regeringen bedömer att verksamheten motsvarar målet
för statsbidraget.
Regeringen beräknar bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar till
4 165 000 kr för år 2000.
Regeringen föreslår (hemställan nr 27) att till ramanslaget C 2 Nämnder
m.m. anvisas 12 359 000 kr för år 2000.
Utskottet
Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen när det gäller behov av
medel till ramanslaget C 2 Nämnder m.m. Regeringens förslag bör därför
bifallas av riksdagen.
Totalförsvarsgemensam verksamhet
Verksamheten har till huvudsaklig uppgift att stödja övriga verksamhetsom-
råden inom utgiftsområdet. Den finansieras till största delen genom avgifter
men även till del av anslag över statsbudgeten.
I verksamhetsområdet ingår myndigheterna Försvarets materielverk, Total-
försvarets pliktverk, Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt, Försvarets
forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten samt det obetecknade
anslaget D 6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.
Försvarets materielverk
Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad central förvaltningsmyndig-
het med uppgift att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnö-
denheter på uppdrag av Försvarsmakten samt att inom detta område stödja
Försvarsmaktens verksamhet. Verksamheten leds av en styrelse med fullt
ansvar. Myndigheten biträder Försvarsmakten i fråga om långsiktig materiel-
försörjningsplanering samt materielsystemkunskap. Försvarets materielverk
får inom sitt verksamhetsområde även tillhandahålla tjänster åt andra myn-
digheter.
Försvarets materielverk skall genom en kostnadseffektiv, affärsmässig och
säker materielförsörjning bidra till att stärka den samlade försvarsförmågan.
Regeringen
Flera aktörer - både i och utanför Sverige - bidrar till att skapa den materi-
ella försvarsförmågan. Försvarets materielverks insats i materielförsörjnings-
processen är att på uppdrag av Försvarsmakten föreslå tekniska lösningar
utifrån operativa och taktiska krav, samordna de nödvändiga resurserna,
genomföra projektledning och affärsmässig upphandling, ge stöd avseende
inriktning och drift samt avveckla materiel.
Regeringen bedömer att resultatet av Försvarets materielverks verksamhet
under år 1998 i huvudsak är gott och att den av Materielverket initierade
anpassningen av organisation och arbetssätt till en förändrad materielförsörj-
ningsprocess och en bedömd minskad efterfrågan från Försvarsmakten är
ändamålsenlig.
Försvarets materielverk behöver ett rörelsekapital för finansiering av dels
upparbetade kostnader avseende ej slutförda prestationer, dels utestående
förskott till försvarsindustrin och till den interna verksamheten. Behovet bör
tillgodoses genom en kredit i Riksgäldskontoret.
Regeringen föreslår (hemställan nr 25) att riksdagen bemyndigar regeringen
att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital, intill ett
sammanlagt belopp om högst 30 000 000 000 kr för budgetåret 2000, genom
en kredit i Riksgäldskontoret.
Regeringen föreslår vidare (hemställan nr 26) att riksdagen godkänner för-
slaget till investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden 2000-
2002 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 6, tabell 6.3).
Utskottet
Utskottet har intet att invända mot regeringens förslag för Försvarets materi-
elverk. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen bemyndigar regeringen att
tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital, intill ett sam-
manlagt belopp om högst 30 000 000 000 kr för budgetåret 2000, genom en
kredit i Riksgäldskontoret.
Vidare anser utskottet att riksdagen bör godkänna den investeringsplan för
Försvarets materielverk för perioden 2000-2002 som regeringen föreslagit.
Totalförsvarets pliktverk
Totalförsvarets pliktverk är en till största delen anslagsfinansierad myndig-
het, vars huvudsakliga uppgifter är att mönstra, skriva in och krigsplacera
totalförsvarspliktiga.
Målet för Totalförsvarets pliktverk är att ge myndigheter och andra som
har bemanningsansvar inom totalförsvaret stöd och service avseende beman-
ning med totalförsvarspliktiga som skrivs in för civilplikt eller värnplikt sam
i fråga om redovisning av annan personal inom totalförsvaret. Totalförsvarets
pliktverk skall även lämna stöd och service till utbildningsanordnarna i fråga
om totalförsvarspliktigas tjänstgöring.
Regeringen
Totalförsvarets pliktverk mönstrade och antagningsprövade 50 288 personer
varav 614 kvinnor under år 1998. 24 824 män och 341 kvinnor skrevs in till
värnplikt och 338 män och 7 kvinnor skrevs in till civilplikt. Övriga skrevs in
till utbildningsreserven, var inte tjänstgöringsskyldiga eller, i samband med
antagningsprövning av kvinnor, samtyckte inte till inskrivning. Totalförsva-
rets pliktverk uppfyller verksamhetsmålet att handläggningstiden för ett
personärende inte skall överstiga 20 arbetsdagar och målet att mikrofilm-
ningen av det centrala läkarhandlingsarkivet skall vara genomförd till 70 %.
Enligt Totalförsvarets pliktverk har stödet till krigsorganisationen genom-
förts enligt uppdragsgivarnas önskemål. Försvarsmakten anför ingen avvi-
kande uppfattning i sin årsredovisning. Försvarsmakten är Totalförsvarets
pliktverks största uppdragsgivare och med anledning av det redan anförda
bedömer regeringen att den avgiftsbelagda verksamheten under verksam-
hetsgrenen bedrivs med tillfredsställande resultat. Antalet kallade till repeti
tionsutbildning har minskat kraftigt. Beroende på att beredskap och kompe-
tens måste upprätthållas har inte Totalförsvarets pliktverks kostnader inom
verksamhetsgrenen minskat i samma omfattning.
Regeringen gav den 10 april 1997 Totalförsvarets pliktverk uppdrag att bi-
dra till att en pliktverksfunktion byggs upp i Lettland och Litauen.
Sedan mars 1998 ingår även Estland i projektet. Uppdraget innebär att skapa
funktioner för personregistrering, inskrivning samt för kallelse till och redo-
visning under grundutbildning.
Regeringen bedömer att målet som riksdagen har godkänt för Totalförsvarets
pliktverk har uppfyllts och att resultatet av verksamheten är godtagbart.
Totalförsvarets pliktverk har uppfyllt regeringens verksamhetsmål i stort
med undantag för vissa av de verksamhetsmål som ryms under verksamhets-
grenen Mönstring, antagningsprövning och grundutbildning. Möjligheten att
uppfylla dessa mål har bl.a. påverkats av beslut som fattats av statsmakterna
eller Försvarsmakten avseende förändrade utbildningsvolymer m.m.
Regeringen föreslår (hemställan nr 27) att till ramanslaget D 1 Totalförsva-
rets pliktverk anvisas 237 834 000 kr för år 2000.
Utskottet
Utskottet har inget att invända mot vad regeringen anfört beträffande Total-
försvarets pliktverk. Utskottet förordar därför att riksdagen bifaller regering
ens förslag och anvisar 237 834 000 kr till ramanslaget D 1 Totalförsvarets
pliktverk för år 2000.
Försvarshögskolan
Försvarshögskolan bildades den 1 januari 1997 genom en sammanslagning
av tidigare Militärhögskolan och Försvarshögskolan. Det övergripande målet
för Försvarshögskolan är att genom utbildning och forskning stödja totalför-
svarets kompetensuppbyggnad och chefsutveckling av såväl militär som civil
personal. Försvarshögskolans verksamhet finansieras huvudsakligen genom
avgifter.
Regeringen
Försvarshögskolans utbildningsverksamhet omfattar ca 81 % av skolans
totala verksamhet. Utbildningsverksamheten finansieras till 3 % genom
anslag och till 97 % genom avgifter. Utbildningsverksamheten är uppdelad i
verksamhetsområdena Högre chefsutbildning för totalförsvaret (till 68 %
anslagsfinansierad), Militär chefs- och specialistutbildning samt Civil chefs-
och specialistutbildning. Den militära chefs- och specialistutbildningen om-
fattar ca 95 % av verksamheten.
Försvarshögskolans forsknings- och utvecklingsverksamhet omfattar ca
19 % av skolans totala verksamhet. Finansieringen sker till 41 % genom
anslag och till 59 % genom avgifter.
Försvarshögskolan har ett utbyte med de nordiska försvarshögskolorna så-
väl vad avser elever och lärare som forskare. Ett flertal PFF-kurser har ge-
nomförts under både år 1998 och första halvåret 1999 med deltagare från
främst Central- och Östeuropa.
Högskoleverket genomförde under år 1998 en granskning i syfte att bedöma
om den nivåhöjande officersutbildningen samt det civila utbildningspro-
grammet vid Försvarshögskolan förhåller sig till likartad utbildning inom den
civila högskolan vad avser nivå och kvalitet. Resultatet av bedömningen är
att utbildningen har samma nivå och kvalitet som vid en civil högskola.
Högskoleverket anser dock att Försvarshögskolan bör vidareutveckla ett
antal strukturella förhållanden i fråga om lärarkompetens och kompe-
tensmiljö, utbildningarnas innehåll och pedagogik m.m. Regeringen bedömer
att Högskoleverkets granskning är ett viktigt steg mot att akademisera och
meritvärdera framför allt officersutbildningen.
Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1998 har genomförts
med gott resultat och med hög måluppfyllelse. Regeringen anser därför att
nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för år 2000.
Regeringen föreslår (hemställan nr 27) att till ramanslaget D 2 Försvarshög-
skolan anvisas 27 602 000 kr för år 2000.
Utskottet
Utskottet har inget att invända mot vad regeringen anfört beträffande För-
svarshögskolan. Utskottet förordar därför att riksdagen bifaller regeringens
förslag och anvisar 27 602 000 kr till ramanslaget D 2 Försvarshögskolan för
år 2000.
Försvarets radioanstalt
Försvarets radioanstalt (FRA) är en central förvaltningsmyndighet med upp-
gift att bedriva signalspaning. Verksamheten bedrivs enligt den inriktning
som regeringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger. FRA
skall också utveckla teknisk materiel och metoder som behövs för denna
verksamhet.
Regeringen
Mål för inriktningen av verksamheten har angivits i ett hemligt regeringsbe-
slut. Verksamheten har genomförts i enlighet med den av regeringen besluta-
de inriktningen.
Regeringen bedömer att inget produktionsbortfall kommer att ske vid FRA
med anledning av anpassning av informationssystem till år 2000.
1996 års underrättelsekommitté har under våren 1999 lämnat sitt betänkande
Underrättelsetjänsten - en översyn (SOU 1999:37) (se avsnitt 2.5 Samord-
ning och kontroll av underrättelsetjänsten). Kommittén har inte föreslagit
någon förändrad organisation eller någon förändring av den grundläggande
verksamheten vid FRA. Kommittén föreslår att en samordningsfunktion för
underrättelsetjänsten skall inrättas i Regeringskansliet. Samordningsfunktio-
nen skall bl.a. medverka till att underrättelsetjänsten får en inriktning i sit
arbete som svarar mot de säkerhetspolitiska behoven. Enligt kommittén bör
kostnaderna för samordningsfunktionen finansieras genom överföring av
medel från FRA och Försvarsmakten.
Försvarets underrättelsenämnd har i yttrande över FRA:s budgetunderlag
bl.a. framhållit att den prioritering av underrättelsetjänsten, som gjorts i
försvarsbeslutet och i den pågående säkerhetspolitiska kontrollstationen,
kommer till uttryck i de ekonomiska resurser som föreslås för FRA.
Regeringen bedömer att verksamheten skall fortsätta i huvudsak i enlighet
med den föreslagna inriktningen.
Regeringen föreslår (hemställan nr 27) att till ramanslaget D 3 Försvarets
radioanstalt anvisas 428 494 000 kr för år 2000.
Utskottet
Verksamheten vid Försvarets radioanstalt är av en sådan natur att en ytterli-
gare redovisning inte bör fogas till riksdagsprotokollet. Regeringens förslag
till ramanslag D 3 Försvarets radioanstalt bör bifallas av riksdagen.
Försvarets forskningsanstalt
Försvarets forskningsanstalt är en i huvudsak avgiftsfinansierad myndighet
med uppgift att bedriva forskning och utredningsarbete för totalförsvaret
samt till stöd för nedrustning och internationell säkerhet.
Regeringen
Försvarets forskningsanstalt skall enligt försvarsbeslutet år 1996, med beak-
tande av krav på relevans och vetenskaplig kvalitet, bedriva forskning och
utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för nedrustning och interna-
tionell säkerhet.
När det gäller den avgiftsfinansierade delen av verksamheten (ca 580 miljo-
ner kronor år 1998) så innebär en väl fungerande dialog med uppdragsgivar-
na att relevansen beaktas. Försvarsmakten anger att kvaliteten på levererade
tjänster är god. De av Forskningsanstalten redovisade kvalitetsindikatorerna
visar också på en positiv trend. Dessutom genomförs varje år en utvärdering
med hjälp av internationella expertgrupper för att granska kvaliteten på verk-
samheten inom något område vid Forskningsanstalten. Avdelningen för
NBC-skydd granskades år 1996, avdelningen för försvarsanalys granskades
år 1997. Under år 1998 har kvaliteten inom avdelningen för ledningssystem-
teknik granskats. Regeringens bedömning är att relevansen är godtagbar
inom hela den avgiftsfinansierade verksamheten och att kvaliteten är god
inom de av internationell expertis granskade områdena. Kvaliteten skall även
fortsättningsvis granskas med återkommande expertbedömningar.
När det gäller den anslagsfinansierade delen av verksamheten finns inte den
inbyggda mekanismen för att säkra relevansen som avgiftsfinansiering inne-
bär. Dialogen med avnämarna, huvudsakligen Regeringskansliet (Försvars-
departementet), har dock successivt förbättrats. Anslaget fördelas på två
verksamhetsområden, nämligen Försvars- och säkerhetspolitik (ca 46 miljo-
ner kronor år 1998) samt Skydd mot NBC-stridsmedel (ca 84 miljoner kro-
nor år 1998).
De av riksdagen fastställda målen avseende relevans och kvalitet har upp-
fyllts för såväl den avgiftsfinansierade delen av verksamheten som för den
anslagsfinansierade verksamheten, försvars- och säkerhetspolitisk forskning.
När det gäller den anslagsfinansierade verksamheten inom NBC-området
bedömer regeringen att fortsatta insatser är nödvändiga för att öka relevan-
sen, samt att beredningsprocessen inom NBC-området bör utvecklas och att
en forskningsstrategi bör utarbetas.
Regeringen föreslår (hemställan nr 27) att till ramanslaget D 4 Försvarets
forksningsanstalt anvisas 130 038 000 kronor för år 2000.
Utskottet
Utskottet har inget att invända mot vad regeringen anfört beträffande verk-
samheten vid Försvarets forksningsanstalt. Utskottet förordar sålunda att
riksdagen bifaller regeringens förslag och till ramanslaget D 4 Försvarets
forskningsanstalt anvisar 130 038 000 kr för år 2000.
Stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna
De frivilliga försvarsorganisationer som omfattas av förordningen
(1994:524) om frivillig försvarsverksamhet får bidrag för den del av deras
verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och admi-
nistration, försvarsupplysning och rekrytering.
Myndigheterna Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap dis-
ponerar och fördelar beloppen för stöd till de frivilliga försvarsorganisatio-
nerna. Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap skall i respekti-
ve årsredovisning för år 1999 redovisa de frivilliga försvarsorganisationernas
verksamhet.
Regeringen
Organisationerna utgör genom sitt starka engagemang och sin breda kompe-
tens inom skilda områden i samhället en viktig resurs för landets försvar.
Stödet skall även fortsättningsvis lämnas till de frivilliga försvarsorganisa-
tionerna så att deras verksamhet främjar försvarsviljan och ger försvarsverk-
samheten en bred förankring.
Anslaget omfattar utgifter för stöd till den verksamhet som anges i förord-
ningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.
Härutöver tilldelas de frivilliga försvarsorganisationerna för sin utbild-
ningsverksamhet belopp från anslagen A 1 Förbandsverksamhet och bered-
skap m.m., B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst samt B 6
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas
belopp under anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddnings-
tjänst. Inför tilldelning år 2000 har medel omfördelats mellan ovanstående
anslag och anslaget D 6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom total-
försvaret.
Regeringen föreslår (hemställan nr 27) att till det obetecknade anslaget D 6
Stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna anvisas 93 196 000 kr för år
2000.
Utskottet
Utskottet noterar att regeringen föreslår ett reducerat stöd år 2000 till de
frivilliga försvarsorganisationerna jämfört med det belopp som riksdagen
anvisat för innevarande budgetår. Regeringen föreslår en omfördelning av
medel från detta anslag till ramanslagen A 1 Förbandsverksamhet och bered-
skap samt till B 3 Befolkningsskydd och räddningstjänst. Enligt vad utskottet
har inhämtat innebär regeringens beräkning sammantaget sett dock en mind-
re reducering än den som föreslås för anslaget D 6.
Utskottet har i flera tidigare sammanhang (bet. 1993/94:FöU9, bet.
1996/97:FöU1, bet. 1998/99:FöU1) framhållit att organisationernas grund-
läggande verksamheter, rekrytering av medlemmar och försvarsupplysning,
har ett klart och tydligt egenvärde för hela totalförsvaret. Ett statligt stöd
denna verksamhet bör därför inte enbart hänföras till krigsorganisationens
kvantitativa eller kvalitativa behov av utbildad personal, utan även lämnas
som ett allmänt stöd till den frivilliga försvarsverksamheten. Utskottet vid-
håller den uppfattningen.
Utskottet förordar därför att regeringens förslag att till det obetecknade an-
slaget D 6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret anvi
sa 93 196 000 kr bör bifallas av riksdagen.
Flygteknisk forskning
Samarbete för europeisk flygforskning
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 22-23)
anfört om samarbete för europeisk flygforskning.
Regeringen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet den 3 maj 1999 om ett
samarbete för europeisk flygforskning (hemställan nr 3).
Regeringen redogör för ärendets bakgrund och beredning och anför.
Flygtekniska försöksanstalten undertecknade den 11 oktober 1994, med
stöd av regeringens bemyndigande, ett samarbetsavtal mellan flygforsk-
ningsinstituten i Sverige, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Stor-
britannien och Tyskland. Avtalet innehåller en avsiktsförklaring att inleda ett
fördjupat samarbete. Vidare bildades "Association of European Research
Establishments in Aeronautics" (Aerea) - en informell samarbetsorganisation
mellan instituten. Inom ramen för Aereasamarbetet har instituten samverkat
inom civil flygforskning och rymdforskning genom olika forsknings- och
teknologiutvecklingsprojekt. Vidare har samarbetet inom Aerea, som numera
benämns Erea, även genomförts bilateralt.
Företrädare för flygforskningsinstituten har förhandlat och blivit eniga om
lydelsen av ett tilläggsavtal till nyss nämnda samarbetsavtal från år 1994.
Innebörden är att Erea får status som en nederländsk juridisk person. Denne
är registrerad i det nederländska handelsregistret och kan närmast liknas vid
en svensk ekonomisk förening. Dess uppgift är att för institutens räkning
bevaka marknaden för forskningsuppdrag, genom avtal med uppdragsgivare
knyta forskningsuppdrag till de samverkande europeiska flygforskningsin-
stituten samt sprida kännedom om den samlade tekniska kompetens som
instituten representerar. Erea skall inte genomföra forskning. Liksom tidigare
ligger ansvaret för forskningen helt och hållet på de enskilda forskningsin-
stituten. De avtal som ingås binder endast Erea, inte instituten. Genom
tilläggsavtalet omfattar institutens samverkansområden numera även för-
svarsrelaterad flygforskning.
Ekonomiskt begränsas institutens ansvar till insatt kapital, i detta fall en
årlig avgift för Ereas administration. Därutöver ansvarar varje institut för de
kostnader som uppkommer när institutet deltar i gemensamma arrangemang.
För svensk del innebär avtalet att en viss del av Flygtekniska försöksan-
staltens förvaltningsuppgifter kommer att överlämnas till en utländsk inrätt-
ning i den mening som avses i 10 kap. 5 § fjärde stycket regeringsformen.
Regeringen har därför beslutat - den 29 april 1999 - att tilläggsavtalet till
samarbetsavtalet den 11 oktober 1994 mellan europeiska flygforskningsin-
stitut skulle undertecknas under förutsättning av riksdagens godkännande.
Undertecknandet skedde den 3 maj 1999.
Enligt regeringen bidrar Ereasamarbetet till utvecklingen av en hög flyg-
teknisk kompetens genom att institutens samlade resurser utnyttjas bättre.
Detta sägs vara nödvändigt för att öka konkurrenskraften för europeisk flyg-
forskning och teknologiutveckling.
Förslaget föranleder inte någon utökning av Flygtekniska försöksanstaltens
anslag.
Utskottet
Utskottet anser, liksom regeringen, att det är ett svenskt intresse att Flygtek
niska försöksanstalten deltar i Ereasamarbetet. Anstalten blir då delaktig i
den gemensamma effektiviseringen av europeisk flygteknisk forskning.
Sverige får därigenom möjlighet att upprätthålla och utveckla kompetens
inom teknologiområden som är av stor betydelse för svensk industri.
Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner avtalet den 3 maj 1999
om ett samarbete för europeisk flygforskning.
Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet
Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen (s. 23) anfört
om det nationella flygtekniska forskningsprogrammet.
Regeringen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet skall fortsätta på oförändrad nivå under år 2000
(hemställan nr 3).
Som skäl för sitt förslag anför regeringen bl.a. följande.
Sedan sex år har det funnits ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.
Detta har finansierats genom att staten och industrin årligen avsatt 30 miljo-
ner kronor vardera. Programmet skall skapa ett konstruktivt samarbete mel-
lan företag, forskningsinstitut, universitet och högskolor. Riksdagen tog
senast ställning till forskningsprogrammet år 1997 (i forskningspolitiska
propositionen - prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99 - och
i budgetpropositionen för 1997 - prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FöU1, rskr.
1996/97:109). Forskningsprogrammet löper ut under innevarande budgetår.
Regeringen anser det angeläget att staten även fortsättningsvis stimulerar
universitet, högskolor, företag och myndigheter till samverkan och att Sveri-
ge deltar i internationella flygtekniska forskningsprogram. I förhållande till
anvisade medel erhålls nämligen en mycket positiv effekt inom olika flygre-
laterade tekniska forskningsområden. Medverkande industrier sägs vara
positiva till en förlängning och till fortsatt finansiering på samma ekonomis-
ka nivå som hittills. Regeringen bedömer att det nationella flygtekniska
forskningsprogrammets finansiering som förut bör delas lika mellan staten
och industrin.
Regeringen avser att föreskriva att statens utgifter för det nationella flyg-
tekniska forskningsprogrammet belastar sjätte utgiftsområdets anslag A 3
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling och tjugofjärde
utgiftsområdets anslag D 1 Teknisk forskning och utveckling. Programmet
bör regelbundet utvärderas, och förnyad ställning till detta tas i de återkom-
mande forskningspolitiska propositionerna.
Utskottet
Utskottet har ingen annan mening än regeringen om det nationella flygtek-
niska forskningsprogrammet. Det bör fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå
under år 2000. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag
(hemställan nr 3).
Anslag D 5 Flygtekniska försöksanstalten
Flygtekniska försöksanstalten är en i huvudsak avgiftsfinansierad myndighet
med uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken i landet. Verksamheten
leds av en styrelse med fullt ansvar.
Regeringen
Den internationella utvecklingen inom flygteknikområdet kan på sikt innebä-
ra väsentliga förändringar för svensk flygteknisk utveckling och forskning.
Forsknings- och teknologiprogrammen genomförs i ett utvecklat samspel
mellan myndigheter, forskningsutförare och industri.
Enligt försvarsbeslutet år 1996 har Flygtekniska försöksanstalten till uppgift
att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Utöver detta ställs i
regleringsbrevet bl.a. krav på att Flygtekniska försöksanstalten skall bedriva
forskning med beaktande av krav på relevans och kvalitet samt att bygga upp
egen kompetens för att tillgodose framtida behov.
Verksamheten vid Flygtekniska försöksanstalten är koncentrerad på forsk-
ning och utveckling inom flygteknikområdet, och verksamheten utformas
genom uppdrag från främst svenska men även utländska uppdragsgivare.
Regeringen konstaterar att Flygtekniska försöksanstaltens verksamhet under
år 1998 har främjat utvecklingen av flygtekniken inom landet.
Avgiftsfinansiering skapar förutsättning för en väl fungerande dialog med
uppdragsgivarna som i sin tur innebär att relevansen beaktas. Detta indikeras
också i den under år 1998 genomförda kundundersökningen. En kvalitets-
granskning av verksamhetsgrenen Hållfasthet genomfördes av en internatio-
nell expertgrupp år 1997. Granskningen som visade att Försöksanstalten
levererar resultat av hög kvalitet redovisades i budgetpropositionen för 1999.
Regeringen bedömer att kvaliteten är fortsatt god inom verksamhetsgrenen
Hållfasthet men har inte möjlighet att bedöma kvaliteten för hela Försöksan-
staltens verksamhet. Kvaliteten skall granskas teknikområde för teknikområ-
de med återkommande expertbedömningar. Under år 1999 har en granskning
av verksamhetsgrenen Experimentell aerodynamik inletts.
Sedan början av 1990-talet har Försöksanstalten genomfört omfattande ratio-
naliseringar i verksamheterna i kombination med personalreduceringar inom
främst administration. En rad åtgärder under år 1998 har beräknats medföra
en årlig nettokostnadsbesparing om 4-5 %.
Regeringen bedömer att det av riksdagen fastställda målet har uppfyllts och
att resultatet av verksamheten är mycket gott. Regeringen bedömer att målen
i regleringsbrevet avseende relevans och kvalitet uppfylls godtagbart samt att
uppfyllande av målet att bygga upp egen kompetens för att tillgodose framti-
da behov möjliggörs genom det anslag myndigheten erhåller. Regeringen
avser låta Försöksanstalten granska kvaliteten inom övriga verksamhetsgre-
nar med expertbedömningar.
Regeringen beslutade i april 1999 att en särskild utredare skulle tillkallas
(dir. 1999:33) för att lämna förslag till organisation och verksamhetsformer
för en ny myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, dvs.
hur en sammanslagning mellan Försvarets forskningsanstalt och Flygteknis-
ka försöksanstalten kan genomföras. Regeringen beslutade i juni 1999 om ett
uppdrag till Försvarets materielverk som syftar till att ange vilka strategiska
kompetenser som Sverige måste ha tillgång till.
Regeringen föreslår (hemställan nr 27) att till ramanslaget D 5 Flygtekniska
försöksanstalten anvisas 37 988 000 kr för år 2000.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anför om Flygtekniska
försöksanstalten. Regeringens förslag att riksdagen till ramanslaget D 5
Flygtekniska försöksanstalten anvisar 37 988 000 kr för år 2000 bör sålunda
bifallas av riksdagen.
Anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för år 2000
I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens förslag (hemställan nr 27)
avseende anslag under utgiftsområde 6 Totalförsvar samt motionerna Fö202
yrkande 2, Fö204 yrkande 1, Fö205 yrkandena 1 och 3, Fö212 yrkandena 1,
5, 16 och 17, Fö214 yrkandena 1-5 samt MJ727 yrkande 11.
Regeringen
Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000 - volym 5 - lämnat förslag
(hemställan nr 27) till fördelning av anslag inom utgiftsområde 6 Totalför-
svar.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i Fö214 (m -kommitté) det nödvändigt att
åstadkomma en rimlig ambitionsnivå på såväl grundutbildning som på för-
bandsövningarna. Vidare bör inplaneras en kraftig höjning av värnpliktsför-
månerna. I en situation där antalet totalförsvarspliktiga som genomgår lång,
reguljär grundutbildning permanent kommer att ligga på en lägre nivå än vad
som förutsattes i 1996 års försvarsbeslut är en höjning av förmånerna ange-
lägen. Av dessa skäl bör anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. höjas med 1,4 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag (yr-
kande 1). Eftersom Moderata samlingspartiet anser att utgifterna för freds-
främjande truppinsatser bör finanseras inom utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd bör anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser beräknas till 0 kr
(yrkande 2). Försvaret bör vidare få kompensation för effekterna av den fulla
tillämpningen av anslagsförordningen. Tillsammans med en fortsatt kompen-
sation för teknisk fördyring innebär det ett behov av en ökning av anslaget A
3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling med 3,1 mil-
jarder kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 3). Antalet civil-
pliktiga som genomgår utbildning för befolkningsskydd och räddningstjänst
bör halveras. Tremånadersutbildningen av civila beredskapsmän bör upphö-
ra. Därigenom kan anslagen B 1 Funktionen Civil ledning och B 3 Funktio-
nen Befolkningsskydd och räddningstjänst reduceras med 100 miljoner kro-
nor vardera jämfört med regeringens förslag (yrkandena 4 och 5).
Vänsterpartiet föreslår i Fö205 (v - kommitté) yrkande 1 att medel omför-
delas från Försvarsmaktens materielanskaffningsanslag till minröjning, ka-
tastroffond och till ersättning till fiskare som skadas eller får redskap skada
eller förstörda av i vattnet dumpad krigsmateriel. Vidare vill Vänsterpartiet
(yrkande 3) öka resurserna för minröjning från 70 till 200 miljoner kronor
per år.
Kristdemokraterna föreslår i Fö212 (kd - kommitté) yrkandena 1 och 17 att
anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. räknas upp med 1 350
miljoner kronor och i yrkandena 16-17 anslaget C 1 Kustbevakningen med
40 miljoner kronor mer än regeringen. I yrkande 5 föreslås att totalför-
svarspliktigas dagersättning höjs till 50 kr. I motion Fö202 av Amanda Age-
stav (kd) yrkande 2 föreslås att denna ersättning skall vara 150 kronor per
dag. I motion MJ727 (kd - kommitté) yrkande 11 föreslås att Kustbevak-
ningens resurser ökas jämfört med vad regeringen föreslagit för att åstad-
komma en effektivare tillsyn och kontroll av oljeutsläpp.
Folkpartiet liberalerna vill i Fö204 (fp -kommitté) omfördela 500 miljoner
kronor från anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. till ansla-
get A 2 Fredsfrämjande truppinsatser (yrkande 1).
Utskottet
Utskottets överväganden och ställningstaganden till motionerna framgår
närmare i det avsnitt där anslagsförslagen behandlas i betänkandet.
Under förutsättning av att riksdagen bifaller finansutskottets betänkande
1999/2000:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna - såvitt
avser utgiftsområde 6 Totalförsvar - föreslår försvarsutskottet att riksdagen
beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt bilaga 1 i detta
betänkande.
Utskottet föreslår därför att motionerna Fö202 yrkande 2, Fö204 yrkande 1,
Fö205 yrkandena 1 och 3, Fö212 yrkandena 1, 5, 16 och 17, Fö214 yrkande-
na 1-5 samt MJ727 yrkande 11 avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utgifterna m.m. inom totalförsvaret för budget-
året 2000
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 27 be-
slutar om anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för budgetåret
2000 i enlighet med vad utskottet föreslår (bilaga 1),
b) avslår motionerna 1999/2000:Fö202yrkande 2, 1999/2000:Fö204
yrkande 1, 1999/2000:Fö205 yrkandena 1 och 3, 1999/2000:Fö212
yrkandena 1, 5, 16 och 17, 1999/2000:Fö214 yrkandena 1-5 och
1999/2000: MJ727 yrkande 11,
c) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 1 be-
myndigar regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret om
40 000 000 000 kr för år 2000 om krig, krigsfara eller andra utomor-
dentliga förhållanden föreligger,
d) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 9 god-
känner förslaget till investeringsplan m.m. för Försvarsmakten för pe-
rioden 2000-2002,
e) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 11
godkänner förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil be-
redskap, såvitt avser funktionen Civil ledning för perioden 2000-
2002,
f) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 19
godkänner förslaget till investeringsplan för Post- och telestyrelsen,
såvitt avser funktionen Telekommunikationer m.m. för perioden
2000-2002,
g) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 18
fastställer ett avgiftsuttag för teleberedskapsavgiften, såvitt avser
funktionen Telekommunikationer m.m. till sammanlagt 100 000 000
kr under år 2000,
h) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 22
fastställer ett avgiftsuttag för elberedskapsavgiften, såvitt avser funk-
tionen Energiförsörjning till ett belopp om sammanlagt 200 000 000
kr under år 2000,
i) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 14 be-
myndigar regeringen att för år 2000 låta Statens räddningsverk ta upp
lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett samman-
lagt belopp om 1 240 000 000 kr,
j) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 17 be-
myndigar regeringen att för år 2000 låta Socialstyrelsen ta upp lån i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar intill ett sammanlagt
belopp om 445 000 000 kr,
k) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 23
godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för pe-
rioden 2000-2002,
l) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 25 be-
myndigar regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov av
rörelsekapital intill ett sammanlagt belopp om högst 30 000 000 000
kr för år 2000 genom en kredit i Riksgäldskontoret,
m) med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 26
godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk
för perioden 2000-2002,
res. 1 (v)
res. 2 (fp)
2. beträffande inriktning av verksamheten vid Försvarsmak-
ten
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkandena 4-7 godkänner förslaget till inriktning för
a) förbandsverksamhet,
b) incidentinsatser,
c) stöd till samhället,
d) beredskap
3. beträffande inriktning för anskaffning av materiel m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 8 godkänner förslaget till inriktning för anskaffning av mate-
riel och anläggningar samt för forskning och teknikutveckling,
4. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget A 3 Ma-
teriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 10 bemyndigar regeringen att under år 2000 medge beställ-
ningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 2000 för dessa och ti-
digare beställningar tillsammans uppgår till högst 76 521 452 000 kr,
5. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 1
Funktionen Civil ledning
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 12 bemyndigar regeringen att under år 2000 genomföra be-
ställningar av kommunaltekniska anläggningar, telesäkerhetsåtgärder,
skyddade ledningsplatser och signalskydd så att behovet av anslags-
medel efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar uppgår till
högst 132 000 000 kr,
6. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 2
Funktionen Försörjning med industrivaror
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 13 bemyndigar regeringen att under år 2000 godkänna avtal
om nya beredskapsåtgärder så att behovet av anslagsmedel efter år
2000 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst 36 000 000
kr,
7. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 15 och med avslag på motion 1999/2000:Fö204 yrkande 2
bemyndigar regeringen att under år 2000 medge beställningar av
skyddsrum och ledningsplatser m.m. så att behovet av anslagsmedel
efter år 2000 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst
490 000 000 kr,
res. 3 (fp)
8. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 6
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 16 bemyndigar regeringen att under år 2000 godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter år 2000 för dessa och tidigare avtal och beställ-
ningar uppgår till högst 25 000 000 kr,
9. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 7
Funktionen Telekommunikationen m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 20 bemyndigar regeringen att under år 2000 godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar
för beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter år 2000
för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst
150 000 000 kr,
10. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 9
Funktionen Transporter
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 21 bemyndigar regeringen att under år 2000 godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustningar och anläggningar
för beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter år 2000
för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst
85 000 000 kr,
11. beträffande effektmål för Kustbevakningen
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 24 godkänner förslaget till nytt effektmål för Kustbevakning-
en,
12. beträffande samarbetsavtal om europeisk flygforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 2 godkänner avtalet den 3 maj 1999 om ett samarbete för eu-
ropeisk flygforskning (bilaga 2),
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 3 godkänner att det nationella flygtekniska forskningspro-
grammet skall fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå under år 2000,
14. beträffande dagersättning till totalförsvarspliktiga
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fö202 yrkande 1 och
1999/2000:Fö212 yrkande 4.
res. 4 (kd)
Stockholm den 17 november 1999
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Christer
Skoog (s), Karin Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle
Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Berit Jóhannesson (v),
Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik
Arthur Egervärn (c), Runar Patriksson (fp), Laila Bäck (s) och Berndt Sköl-
destig (s).
Reservationer
1. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för budgetåret 2000
(mom. 1)
Stig Sandström och Berit Jóhannesson (båda v) anför:
dels att de militära utgifterna nästa år kommer att öka med 7 %, till största
delen beroende på att materielanslaget ökar med drygt 2 miljarder kronor. Vi
tycker att detta är märkligt i en påbörjad bantning av det militära försvaret.
Det vore bättre att hålla omvandlingstrycket uppe inom materielområdet och
i stället ta det lugnare med neddragningen på den civila sidan. Vi förordar
därför en annan fördelning av anslagsmedlen inom utgiftsområde 6 Totalför-
svar.
För fredsbevarande och humanitära insatser har minröjning stor betydelse.
Sverige har varit aktivt inom detta område och har stora kunskaper. Vänster-
partiet anser att om Sverige verkligen vill prioritera minröjning i olika delar
av världen måste vi öronmärka resurser, som går till minröjningsarbete och
till att öka minröjningskompetensen. Det handlar alltså om att utveckla per-
sonellt kunnande, öka antalet faktiska fältinsatser och utveckla minröjnings-
tekniken. Utveckling av den s.k. konstgjorda hundnosen och annan teknisk
utveckling är nödvändig för att förbättra minröjningsverksamheten interna-
tionellt.
Om vi sålunda vill prioritera minröjning, vilket det tycks finnas stor poli-
tisk uppslutning om, borde ytterligare 130 miljoner kronor avsättas för detta
ändamål. Anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. bör därför i
förhållande till regeringens förslag räknas upp med motsvarande belopp till
19 673 954 000 kr.
Statens räddningsverk begärde i budgeten för år 1999 att inom sitt anslag
få använda 10 miljoner kronor för utveckling av den elektroniska hundnosen.
Regeringen beslutade att Räddningsverket får disponera 5 miljoner kronor.
Budgetförslaget för år 2000 ger Räddningsverket en utökad ram. Vänster-
partiet utgår ifrån att man inom denna tilldelning ger Räddningsverket de
förutsättningar som behövs för fortsatt utvecklingsarbete med den elektro-
niska hundnosen.
Vidare borde 300 miljoner kronor avsättas till en katastroffond och
200 000 kr till ersättning till fiskare som skadas eller får redskap skadade
eller förstörda av i vattnet dumpad krigsmateriel. Dessa medel föreslås föras
upp under ett nytt anslag C 7 Överstyrelsen för civil beredskap: Katastrof-
fond m.m.
För att täcka här angivna behov föreslås 430 200 000 kr omfördelas från
Försvarsmaktens materielanslag A 3 Materiel, anläggningar, forskning och
teknikutveckling m.m. Detta anslag bör följaktligen föras upp med
21 910 582 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utgifterna m.m. inom totalförsvaret för budgetåret
2000
att riksdagen
a) med anledning av proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 27
och med bifall till motion 1999/2000:Fö205 yrkandena 1 och 3 beslu-
tar om anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för budgetåret 2000 i
enlighet med vad Vänsterpartiet föreslår (bilaga 1),
b) avslår motionerna 1999/2000:Fö202 yrkande 2, 1999/2000:204 yr-
kande 1, 1999/2000:Fö212 yrkandena 1, 5, 16 och 17,
1999/2000:Fö214 yrkandena 1-5 och 1999/2000:MJ727 yrkande 11,
dels att övriga punkter skall ha den lydelse som framgår av utskottets förslag,
2. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för budgetåret 2000
(mom. 1)
Runar Patriksson (fp) anför:
dels att Sveriges säkerhet bara kan ses i ett europeiskt och i ett globalt sam-
manhang. Det är därför naturligt att Sverige deltar med totalförsvarsresurser i
internationella fredsbevarande och fredsfrämjande insatser.
Folkpartiet liberalerna anser att riksdagen därför bör besluta om ett större
anslagsbelopp för A 2 Fredsfrämjande truppinsatser för att anslaget bättre
skall svara mot verksamhetens omfattning. 500 miljoner kronor bör därför
omfördelas från anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. till
anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utgifterna m.m. inom totalförsvaret för budgetåret
2000
att riksdagen
a) med anledning av proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6) yrkande 27
och med bifall till motion 1999/2000:Fö204 yrkande 1 beslutar om an-
slag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för budgetåret 2000 i enlighet
med vad Folkpartiet liberalerna föreslår (bilaga 1),
b) avslår motionerna 1999/2000:Fö202 yrkande 2, 1999/2000:Fö205
yrkandena 1 och 3, 1999/2000:Fö212 yrkandena 1, 5, 16 och 17,
1999/2000:Fö214 yrkandena 1-5 och MJ727 yrkande 11,
dels att övriga punkter skall ha den lydelse som framgår av utskottets förslag,
3. Bemyndigande i fråga om ramanslaget B 3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst (mom. 7)
Runar Patriksson (fp) anför:
dels att den del av utskottets anförande som på s. 42 börjar med "Av årets"
och på s. 43 slutar med "490 miljoner kronor" bort ha följande lydelse:
Produktionen av skyddsrum bör begränsas och inriktas mot områden, där
riskerna bedöms som störst. Bemyndigandet för anslaget B 3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst bör därför begränsas till sammanlagt
250 miljoner kronor för år 2000, vilket bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande bemyndigande i fråga om ramanslaget B 3 Funktio-
nen Befolkningsskydd och räddningstjänst
att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:1 (utg.omr. 6)
yrkande 15 och med bifall till motion 1999/2000:Fö204 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Dagersättning till totalförsvarspliktiga (mom. 14)
Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda kd) anför
dels att pliktpersonalens dagersättning är en viktig fråga från flera utgångs-
punkter. Beslut om ersättningens storlek påverkar attityder hos dem som
mönstrar och tjänstgör med stöd av totalförsvarsplikt. Särskilt tydligt blir
detta i den nuvarande situationen där de årliga utbildningsvolymerna har
minskat kraftigt och obalanser uppstått från ett rättviseperspektiv. Beslut om
ändrade ekonomiska förmåner får också budgetkonsekvenser.
Riksdagen har tidigare beslutat om dagersättningens storlek. Den har inte
höjts sedan år 1992. Numera regleras rätten till ersättning i lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och ersättningsbeloppets storlek i verk-
ställighetsföreskrifter som regeringen beslutar.
Mot bakgrund av frågans såväl psykologiska som ekonomiska vikt anser
Kristdemokraterna att det bör ankomma på riksdagen att besluta om dager-
sättningens storlek.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande dagersättning till totalförsvarspliktiga
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Fö 202 yrkande 1
och 1999/2000:Fö212 yrkande 4 beslutar att återta delegeringen att
besluta om dagersättning till tjänstgörande pliktpersonal.
Särskilda yttranden
1. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för budgetåret 2000
(mom. 1)
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf Gunnarsson och Anna Lilliehöök
(alla m) anför:
Sedan hösten 1997 står det klart att 1996 års försvarsbeslut havererat. Fortfa-
rande saknas det underlag för ett heltäckande försvarsbeslut. Riksdagen
tvingas fatta beslut steg för steg med risk för bristande sammanhang. Sedan
1998 går det militära försvarets verksamhet på sparlåga. Med regeringens
budgetförslag kommer det att även nästa år saknas medel för en nödvändig
utveckling av våra förband. Officerarnas förmåga att leda högre förband
fortsätter att erodera. Moderata samlingspartiet anser det nödvändigt att
snarast åstadkomma en rimlig ambitionsnivå såväl på grundutbildning som
på förbandsövningarna. Med regeringens politik är det inte möjligt. I en
situation där antalet totalförsvarspliktiga som genomgår lång, reguljär
grundutbildning kommer att permanent ligga på en lägre nivå än vad som
förutsattes i 1996 års försvarsbeslut är en höjning av förmånerna till de total
försvarspliktiga angelägen. Därför bör en kraftig höjning av värnpliktsför-
månerna planeras in. Av dessa skäl bör anslaget A 1 Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. höjas med 1,4 miljarder kronor jämfört med regeringens
förslag.
Moderata samlingspartiet anser att utgifterna för fredsfrämjande truppin-
satser bör finanseras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Därför bör
anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser beräknas till 0 kr.
Försvaret bör vidare få kompensation för effekterna av den fulla tillämp-
ningen av anslagsförordningen. Tillsammans med en fortsatt kompensation
för teknisk fördyring innebär det ett behov av en ökning av anslaget A 3
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling med 3,1 miljar-
der kronor jämfört med regeringens förslag.
När det gäller civilpliktstjänstgöringen finns det tydliga indikationer på att
denna har en omfattning som vida överstiger behovet. Det är enligt vår me-
ning orimligt att med stöd av en pliktlag kalla in unga män till utbildning för
vilket det inte finns ett tydligt behov. Antalet civilpliktiga som genomgår
utbildning för befolkningsskydd och räddningstjänst bör därför omedelbart
halveras. Tremånadersutbildningen av civila beredskapsmän bör snarast
upphöra. Därigenom kan anslagen B 1 Funktionen Civil ledning och B 3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst reduceras med 100 miljo-
ner kronor vardera jämfört med regeringens förslag.
2. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret för budgetåret 2000
(mom. 1)
Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda kd) anför:
De ekonomiska ramar som regeringen och Centerpartiet kommit överens om
medför dramatiska nedskärningar för försvaret. Kristdemokraterna kan inte
medverka till ett sådant beslut i ett läge där konsekvenserna inte kan över-
blickas. För att undvika materielförstöring och för att vidmakthålla kompe-
tens och en stabil grund för anpassningsförmågan föreslås att 1 300 miljoner
kronor utöver regeringsförslaget avsätts för år 2000.
Dagersättningen till pliktpersonal är en viktig fråga. Kristdemokraterna har i
det föregående (reservation 4) utvecklat skälen härtill och föreslagit att det
bör ankomma på riksdagen att besluta om dagersättningens storlek.
Kristdemokraterna anser att det nu är dags att höja dagersättningen från 40
kr till 50 kr per dag. Härför har i Kristdemokraternas budgetförslag avsatts
50 miljoner kronor. Dagersättningen har varit oförändrad sedan år 1992.
Kristdemokraterna anser även att Kustbevakningens resurser måste förstär-
kas med 40 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Det är nödvän-
digt för att Kustbevakningen skall kunna möta utökade krav på gräns- och
fiskekontroller och miljöskydd samt att skapa en effektivare tillsyn och kon-
troll avseende oljeutsläpp.
Kristdemokraterna anser också att avsnittet i budgetpropositionen om det
civila försvaret ger intryck av osäkerhet och en känsla av att läget inte är
under kontroll. Den osammanhängande bilden visar på en verksamhet för
vilken man inte riktigt vet hur den skall utformas på bästa sätt. Det finns
därför anledning att göra en övergripande utredning av hela det civila försva-
ret inklusive de olika frivilliga organisationernas plats och roll inom totalfö
svaret. En sådan utredning kan bl.a. motiveras med följande:
- det civila försvarets uppgift att i samverkan med totalförsvaret skydda
civilbefolkningen,
- vikten av att ta till vara alla resurser för att göra det framtida försvaret
heltäckande som möjligt,
- betydelsen av att ta till vara den folkliga förankringen, som de frivilliga
organisationerna utgör samt
- vikten av att se och behandla alla delar av det civila försvaret som lika
mycket värda utifrån respektive funktion.
3. Utgifterna m.m. för totalförsvaret under budgetåret 2000
(mom. 1)
Lars Ångström (mp) anför:
Det är med tillfredsställelse Miljöpartiet noterar att regeringen och en riks-
dagsmajoritet numera delar vår uppfattning att även Sverige skall minska
sina militärutgifter och inleda en avveckling av invasionsförsvaret. Trots det
innehåller den statsbudget som Miljöpartiet står bakom otidsenliga nivåer på
militärutgifterna. Under år 2000 kommer vi att betala rekordhöga 43 miljar-
der kronor för att kunna möta det hot som inte längre finns. Med undantag
för åren 1990 och 1991 har Sveriges utgifter för ett militärt invasionsförsvar
aldrig varit högre än under 1999. Samtidigt medger militären att något mili-
tärt invasionshot inte existerar, varken nu eller under överskådlig framtid.
Grunden för vårt regeringssamarbete har varit en respekt för tidigare fatta-
de beslut. Eftersom Centerpartiet och Socialdemokraterna inte är förmögna
att bryta sitt femåriga försvarsbeslut från 1996 som avser perioden 1997-
2001, fortsätter det därför tyvärr att gälla. Miljöpartiets uppfattning är att
finns ett långt större utrymme för militära utgiftsminskningar i nästa för-
svarsbeslut.
Denna groteska felprioritering av landets ekonomiska resurser är ett resul-
tat av försvarsuppgörelsen mellan Centern och Socialdemokraterna 1996.
Det är först 1999 som en riksdagsmajoritet accepterat militära utgiftsminsk-
ningar och överföring av resurser till sjukvården som Miljöpartiet krävt. Men
de kommer först 2002
Det är dessutom angeläget att -i enlighet med Miljöpartiets tidigare parti-
motion - föra över resurser från anslagen A 1 Förbandsverksamhet och be-
redskap m.m. och A 3 Materiel, anläggningar, forskning och teknikutveck-
ling till anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser för att bättre svara mot de
säkerhetspolitiska behoven.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 6
Verksamhetsområde
Utskottets
förslag
Reservanternas förslag i förhållande
till utskottets förslag
utskottets förslag
Anslag (Belopp i 1 000-tal kronor)
Res (v)
Res (fp)
A
Det militära försvaret
1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. (ram)
19 543 954
+ 130 000
- 500 000
2
Fredsfrämjande truppinsatser (ram)
900 083
+ 500 000
3
Materiel, anläggningar, forskning och teknik-
utveckling (ram)
22 340 782
- 430 200
B
Vissa funktioner inom det civila försvaret
1
Funktionen Civil ledning (ram)
437 983
2
Funktionen Försörjning med industri-
varor (ram)
57 151
3
Funktionen Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst (ram)
691 677
4
Funktionen Psykologiskt försvar (ram)
18 523
5
Funktionen Ordning och säkerhet (ram)
22 276
6
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. (ram)
80 725