I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsfördelning inom utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker också
att regeringen bemyndigas att överskrida dels
anslaget för Räntor på statsskulden, dels anslaget
för Riksgäldskontorets provisionskostnader i den
utsträckning som erfordras för att regeringen skall
kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.
Propositionen
I budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1 volym 2)
föreslår regeringen för utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000 besluta att ramanslaget A 1 Räntor på
statsskulden får överskridas om det är nödvändigt
för att fullgöra statens betalningsåtaganden
(avsnitt 3.1),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000 besluta att ramanslaget C 1 Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning får överskridas om det är
nödvändigt för att fullgöra statens
betalningsåtaganden (avsnitt 5.1),
3. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. enligt följande uppställning:
Motionen
I motion 1999/2000:Fi902 av Mats Odell m.fl.
föreslår Kristdemokraterna att anslaget A 1 Räntor
på statsskulden för budgetåret 2000 skall föras upp
med ett belopp som är 300 miljoner kronor lägre än
vad regeringen föreslagit eller således 81 400
miljoner kronor.
Utskottet
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret
2000
Räntor på statsskulden
I den prognos som redovisas i budgetpropositionen räknar
regeringen med att utgifterna för räntor på statsskulden
skall utvecklas på följande sätt fram t.o.m. 2002.
Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 1998-2002
Belopp i miljarder kronor
Den utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den
väntade belastningen på statsbudgeten.
Om utgifterna i stället periodiseras får man en
redovisning som återger statsskuldsräntornas
kostnadsmässiga utveckling. Vid en kostnadsmässig
redovisning periodiseras utgifter och inkomster till
den period resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger
nollkupongobligationer med nuvarande redovis-
ningsprinciper inte någon belastning på
statsbudgeten förrän lånet förfaller till inlösen,
då å andra sidan samtliga ränteutgifter under lånets
hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen
inte har förfallit till inlösen kommer därför den
faktiska räntebelastningen att underskattas. På
motsvarande sätt kan över- och underkurser i samband
med emissioner av s.k. benchmarklån - dvs. lån där
kupongräntan avviker från marknadsräntan - ge en
skev bild av den verkliga räntebelastningen. Vid en
kostnadsmässig redovisning däremot anses räntan
uppkomma under lånets hela löptid och fördelas
därför jämnt över denna.
Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med
hänsyn till dels över- och underkurser vid
emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor
erhålls i stället följande beräknade kostnadsmässiga
räntor på statsskulden.
Beräknade utgifts- och kostnadsmässiga räntor på
statsskulden 1998-2002
Belopp i miljarder kronor
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi902 att
anslaget Räntor på statsskulden för budgetåret 2000
förs upp med ett belopp som är 300 miljoner kronor
lägre än vad regeringen föreslagit.
Kristdemokraterna har i annat sammanhang föreslagit
att statliga företag skall säljas ut för netto 10
miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med
under år 2000, vilket motionärerna förutsätter skall
ge en räntevinst på 0,3 miljarder kronor samma år.
Oförutsedda utgifter
På statsbudgeten har sedan länge funnits ett
särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Anslaget
får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje
särskilt fall för vissa närmare angivna ändamål.
Utgifterna skall därvid i princip vara av så
brådskande art att ett förslag inte hinner
underställas riksdagen, och de skall dessutom inte
heller kunna täckas av andra medel som står till
regeringens förfogande.
I propositionen redovisas vilka ändamål anslaget
Oförutsedda utgifter bör få användas till under
nästa budgetår. Där föreslås också att regeringen i
efterhand skall anmäla till riksdagen vilka utgifter
som har belastat anslaget.
Under 1998 har 0,9 miljoner kronor utbetalats från
anslaget avseende dels särskilda kostnader och
tillsynsinsatser med anledning av tunnelbygget genom
Hallandsåsen, dels bl.a. förlikningsersättning i
fyra fall, dels även ersättning för felaktigt
uttagen punktskatt på mineralolja. Fram till dess
att budgetpropositionen avlämnades i september har
under 1999 anslaget belastats med 20 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget Oförutsedda
utgifter förs upp med 10 miljoner kronor under år
2000.
Riksgäldskontorets provisionskostnader
Anslaget avser provisionskostnader som har samband
med valutaupplåningen.
Merparten av provisionskostnaderna utgörs av
försäljningsprovisioner till de banker som agerar
som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån.
Dessa s.k. underwriters, som består av en eller
flera banker, köper lånet av Riksgäldskontoret och
säljer det sedan vidare till investerarna. De tar
därmed på sig en risk som de kompenseras för genom
provisioner.
I provisionskostnaderna ingår också utgifter för
provisioner i samband med inlösen av lån,
förvaltningsprovisioner till tre externa förvaltare
som vardera förvaltar en liten andel av
valutaskulden samt kreditavgifter.
Belastningen på anslaget under 1999 beräknas till
60 miljoner kronor. För perioden 2000 till 2002
räknar regeringen med att provisionskostnaderna för
valutaupplåningen skall uppgå till 100 miljoner
kronor per år.
Utskottets ställningstagande
På förslag av finansutskottet har riksdagen den 18
november 1999 ställt sig bakom regeringens förslag
till utgiftsramar för år 2000 (bet. 1999/2000:
FiU1). Riksdagen har därmed också beslutat att
utgifterna på utgiftsområde 26 Räntor på
statsskulden m.m. inte får överstiga 81 810 miljoner
kronor.
Finansutskottet har alltså tidigare tillstyrkt
regeringens förslag till beräkning av ramnivån.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens
förslag till medelsberäkning på utgiftsområdet, ej
heller mot de villkor som enligt regeringen bör
förknippas med utnyttjandet av anslaget för
oförutsedda utgifter. Utskottet tillstyrker således
den föreslagna anslagsfördelningen inom
utgiftsområdet.
När riksdagen tidigare fastställde vilka
utgiftsramar som skall gälla för år 2000 avvisades
samtidigt det budgetförslag som lagts fram av
Kristdemokraterna. Den i detta sammanhang föreslagna
anpassningen av nivån på statsskuldsräntorna är en
del av detta förslag. Med hänsyn härtill avvisar
utskottet även motionärernas förslag till
medelsberäkning för statsskuldsräntor.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionens förslag (yrkande 3) samt avstyrker
motion Fi902 (kd).
Bemyndigande att överskrida vissa anslag
Regeringen får enligt ett nyligen lämnat
bemyndigande (bet. 1999/2000:
FiU1, avsnitt 4.5) överskrida de ramanslag riksdagen
har anvisat för år 2000, förutsatt att vissa villkor
är uppfyllda. Bland annat skall riksdagsbeslut om
anslag på tilläggsbudget inte hinna inväntas, och
överskridandet skall rymmas inom det fastställda
utgiftstaket för staten.
Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för
räntor på statsskulden, ej heller anslaget för
Riksgäldskontorets provisionskostnader, vilka båda
ligger utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som
gäller fr.o.m. 1997 har i stället ett särskilt
bemyndigande knutits till anslaget för
statsskuldsräntor. För att säkerställa att
regeringen alltid kan fullgöra sina åtaganden
gentemot långivarna är därvid rätten att överskrida
detta anslag beloppsmässigt obegränsad (yrkande 1).
I propositionen föreslår regeringen att ett
motsvarande bemyndigande också lämnas för anslaget
Riksgäldskontorets provisionskostnader (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Finansutskottet biträder regeringens förslag
(yrkandena 1 och 2).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagen inom utgiftsområde
26 budgetåret 2000
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 26 yrkande 3 samt med avslag på
motion 1999/2000:Fi902 för budgetåret 2000
anvisar anslagen inom utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. på det sätt som framgår
av efterföljande specifikation,
2. beträffande bemyndigande att överskrida
vissa anslag
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 26 yrkandena 1 och 2 medger att
regeringen, för att kunna fullgöra statens
betalningsåtaganden, under år 2000 får
överskrida ramanslagen Räntor på statsskulden
och Riksgäldskontorets provisionskostnader i
samband med upplåning och skuldförvaltning.
Stockholm den 2 december 1999
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats
Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand
(s), Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Sonia
Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg
(s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna
Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c),
Hans Hoff (s), Marie Engström (v) och Bijan Fahimi
(fp).
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning. Företrädarna för
Kristdemokraterna har avgivit särskilt yttrande.
---------------------------------------
A Räntor på statsskulden
--------------------------------------------------------
1 Räntor på statsskulden (ram) 81 700 000
--------------------------------------------------------
---------------------------------------
C Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med
upplåning och skuldförvaltning
--------------------------------------------------------
1 Riksgäldskontorets
provisionskostnader i samband med
upplåning och skuldförvaltning (ram) 100 000
--------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 81 810 000
--------------------------------------------------------
Anslagen inom utgiftsområde 26 budgetåret 2000 (mom. 1) (kd)
Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:
Kristdemokraterna har i motion Fi210 redovisat ett budgetalternativ för år 2
innefattar fullt ut finansierade skattesänkningar på närmare 9 miljarder kr
vårt budgetalternativ föreslår vi också försäljning av statliga företag som u
2000 väntas leda till en engångsförstärkning av statens inkomster med n
miljarder kronor, ett tillskott som vi anser bör användas för att amort
statsskulden.
Med hänsyn härtill kommer, enligt den känslighetsanalys som redovis
budgetpropositionen, belastningen på anslaget Räntor på statsskulden att min
300 miljoner kronor under år 2000.
Riksdagens majoritet företrädd av socialdemokrater, vänsterpartister
miljöpartister beslutade under den första delen av budgetbehandlingen att fas
ekonomiska ramar för olika utgiftsområden för år 2000 och avvisade därv
budgetalternativ (bet. 1999/2000:FiU1). Vi vidhåller självfallet våra försl
anser med hänsyn härtill att det inte är meningsfullt att nu fullfölja vårt för
anslagsnivå.