I betänkandet behandlar utskottet sex motioner om
statlig spelverksamhet, väckta under allmänna
motionstiden 1999. Samtliga motioner avstyrks.
Två reservationer har lämnats med anledning av
utskottets förslag.
Motionerna
1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) med
förslag
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om överskottet
från värdeautomatspel.
1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) med
förslag
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kulturen och de
statliga spelen.
1999/2000:Kr508 av Johan Pehrson (fp) med förslag
att riksdagen begär att regeringen snarast
återkommer med förslag om hur Svenska Spels
lotterier och skraplotter kan överföras till
Sveriges ideella föreningsorganisationer.
1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) med förslag
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att statlig
spelverksamhet skall överlåtas till idrotten och de
ideella organisationerna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om avkastningen på
automatspel.
1999/2000:Kr510 av Peter Pedersen m.fl. (v) med
förslag
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag som ökar folkrörelsernas andel på
spelmarknaden i enlighet med vad i motionen anförts.
1999/2000:Kr523 av Margit Gennser (m) med förslag
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att AB Svenska Spels
verksamhet skall konkurrensutsättas.
Utskottet
Överlåtelse av AB Svenska Spel till föreningslivet
och kulturen
Motionerna
I motion Kr317 yrkande 15 föreslår Elisabeth
Fleetwood m.fl. (m) att AB Statliga Spel skall delas
upp så att de spel som tidigare låg hos AB
Tipstjänst överlåts på det sätt som beslutades av
riksdagen våren 1994. Motionärerna anser dessutom
att övriga spel som tidigare låg hos
Penninglotteriet AB bör överföras till en stiftelse,
vars uppgift bör vara att fördela det överskott som
uppkommer på olika kulturella verksamheter. Från
överskottet skall avdrag först göras för en
koncessionsavgift till staten vilken skall motsvara
en tidigare genomsnittlig nivå av de överskott och
skatter som tidigare inlevererats. Ökade intäkter av
spelet kommer därmed att tillfalla kulturområdet och
framför allt föreningslivet.
I motion Kr509 tar även Kent Olsson m.fl. (m) upp
förslaget om att överlåta AB Tipstjänst till
föreningslivet på i princip det sätt som riksdagen
beslutade 1994 (yrkande 11). Motionärerna är uttalat
kritiska mot det vinstdelningssystem som kommit att
ersätta detta beslut. Det som skett sedan 1994 inom
idrottens område visar enligt deras mening att
regeringens olyckliga upphävande av beslutet varit
till skada för idrottsrörelsen. Riksdagen bör därför
snarast besluta om att i princip fullfölja
riksdagsbeslutet från 1994.
Finansutskottets ställningstagande
Våren 1996 beslutade riksdagen att AB Tipstjänst och
Svenska Penninglotteriet AB skulle slås samman
(prop. 1995/96:169, FiU14, rskr. 248).
Finansutskottet framhöll då att en sammanslagning av
de båda spelbolagen kunde förväntas leda till
betydande samordningsvinster, bättre möjligheter att
möta en hårdnande konkurrens från utlandet samt
fördelar ur tillsyns- och kontrollsynpunkt.
Enligt finansutskottets mening är dessa
omständigheter alltjämt giltiga. Utskottet ser
därför inget skäl för riksdagen att ompröva sitt
tidigare beslut. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motionerna Kr317 (m) yrkande 15 och Kr509
(m) yrkande 11.
Privatisering av AB Svenska Spels verksamhet
Motionen
I motion Kr523 föreslår Margit Gennser (m) att hela
AB Svenska Spels verksamhet skall konkurrensutsättas
för att öka avkastningen och professionalismen
(yrkande 2).
I samma motion motsätter sig motionären att AB
Svenska Spel givits koncession att öppna
internationella kasinon i Sverige. Dessa
koncessioner borde enligt hennes mening i stället ha
auktionerats ut till högstbjudande som skulle ha
fått betala för tillståndet att starta och driva
kasino samt dessutom fått erlägga en avgift
relaterad till omsättningen. Motionen har i denna
del remitterats till kulturutskottet. På motsvarande
sätt vill emellertid motionären att hela AB Svenska
Spels verksamhet successivt skall
konkurrensutsättas.
Finansutskottets ställningstagande
Såsom utskottet nyss framhållit finns det betydande
fördelar med ett sammanhållet spelbolag, inte minst
sett ur kontroll- och tillsynssynpunkt. Utskottet
kan därför inte biträda motionärens förslag.
Med det anförda avstyrks motion Kr523 (m) yrkande
2.
AB Svenska Spels bidrag till folkrörelserna
Motionerna
I motion Kr313 yrkande 38 begär Inger Davidson m.fl.
(kd) att regeringen skall lämna information om AB
Svenska Spels överskott från värdeautomatspelen
vilket skall fördelas till folkrörelserna.
Motionärerna har noterat att regeringen har tagit
upp frågan i budgetproposition för 2000 och där
redovisat att 50 miljoner kronor av det uppkomna
överskottet skall ha tillförts idrottsrörelsen under
1999. Motionärerna anser emellertid att det finns
många olika och oklara besked om detta överskott och
vill därför att regeringen skall ge en entydig
information om dess storlek och fördelning.
I motion Kr508 kritiserar Johan Pehrson (fp) det
beslutade vinstdelningssystemet som enligt hans
mening har försenats på ett oacceptabelt sätt. Det
innebär, hävdar han, att regeringen har förvägrat
idrotten och övriga berörda folkrörelser sin
rättmätiga andel av spelmarknaden. I
budgetpropositionen för 2000 får idrotten ånyo inget
besked om det stöd från Svenska Spel som utlovats
och som skall baseras på överskottet från
värdeautomaterna.
Motionären uppger att regeringen i en
idrottsproposition våren 1999 redovisat att
värdeautomaterna i bingohallar på sikt skulle kunna
generera omkring 200 miljoner kronor till
Riksidrottsförbundet per år. Riktigheten i detta
belopp ifrågasätter han dock och anser för egen del
att nettotillskottet till Riksidrottsförbundet
sannolikt kommer att bli betydligt mindre. Mot denna
bakgrund anser han att det är dags att tydligare
dela upp spelmarknaden mellan staten och
föreningslivet. Föreningslivet skulle därvid kunna
få ansvar för lotterier och skraplotterier medan
staten får sköta s.k. online-spel och liknande spel
där man vet att spelberoendet är det största
problemet. Svenska Spels skraplotteri "Tian" skulle
till en början kunna föras över till
Riksidrottsförbundet. Därefter skulle successivt
samtliga lotterier och skraplotterier kunna
överföras till föreningslivet.
I motion Kr509 är även Kent Olsson m.fl. (m) starkt
kritiska till det av riksdagen beslutade
vinstdelningssystemet (yrkande 12). När de två
statliga spelbolagen AB Tipstjänst och Svenska
Penninglotteriet AB hösten 1996 slogs samman till AB
Svenska Spel, beslutade riksdagen att folkrörelserna
skulle få en viss andel av AB Svenska Spels totala
överskott motsvarande vinsten från de nya
värdeautomaterna. Något sådant vinstdelningssystem
har emellertid fortfarande inte kommit till stånd
hävdar motionärerna, som dock uppger att de första
pengarna från värdeautomatspelen fördelades till
folkrörelserna först 1999. Detta är enligt
motionärernas uppfattning en otillständig försening
som innebär att regeringen under två och ett halvt
år helt enkelt negligerat riksdagens beslut.
I motion Kr510 återger Peter Pedersen m.fl. (v)
Vänsterpartiets tidigare redovisade uppfattning att
de statliga spelbolagens andel av spelmarknaden bör
minskas för att skapa större utrymme för olika
folkrörelser. När den offentliga sektorns ekonomi
var starkare fick idrotten i princip de pengar den
behövde. Enligt Vänsterpartiet får det inte bli så
att idrotten förvisas till spelmarknaden när
samhällsekonomin är svagare. Idrotten riskerar då
att förlora sin frihet.
Av motionen framgår också att Vänsterpartiet inte
har kunnat förhindra beslutet att överskottet från
värdeautomatspelen i framtiden skall finansiera
betydande delar av föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet. Vänsterpartiet vill hellre se en
utveckling där överskottet från mer
idrottsrelaterade spel såsom Stryk- och Måltipset,
Oddset osv. går till idrotten och en större del av
s.k. skraplotter, centrala lotterier och liknande
går till övriga delar av föreningslivet. Utfallet
till föreningslivet skall därvid minst motsvara
överskottet från värdeautomatspelen.
Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet att
regeringen skall återkomma med förslag som ökar
folkrörelsernas andel på spelmarknaden (yrkande 2).
Finansutskottets ställningstagande
När riksdagen våren 1996 beslutade att AB Tipstjänst
och Penninglotteriet AB skulle slås ihop fattades
samtidigt principbeslut om att införa ett
vinstdelningssystem mellan staten och
föreningslivet. Mottagare skulle vara det lokala
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet som
skulle få del av det nya spelbolagets vinst i
proportion till hur stora överskott som genererades
från värdeautomatspelen. Enligt beslutet skulle man
gå över till det nya vinstdelningssystemet så snart
en god prognos kunde göras över hur stort överskott
värdeautomatspelen kommer att ge. Det räknade man
med skulle kunna ske tidigast 1997.
På grund av konkurrens från varuautomatspelen
utvecklades emellertid inte värdeautomatspelen på
det sätt man tänkt sig och AB Svenska Spel hade
svårt att placera ut sådana automater i planerad
omfattning. Förutsättningarna för värdeautomatspel
har emellertid förbättrats och kommer att förbättras
ytterligare efter den 1 januari 2001 då vissa
ändringar i lotterilagen (1994:1000) och lagen
(1972:820) om skatt på spel träder i kraft. De båda
lagändringarna[1] innebär bl.a. att de konkurrerande
varuautomatspelen kommer att förbjudas på annan
plats än på tivolin samt att vinster som betalas ut
från dessa spel inte längre får växlas mot
kontanter.
Regeringen har i sin senast lämnade koncession
givit AB Svenska Spel tillstånd att placera ut
ytterligare 500 värdeautomater utöver de högst 7 000
som omfattades av den tidigare koncessionen. De
tillkommande 500 tillstånden gäller fr.o.m. den 1
oktober 1999 och omfattar värdeautomater avsedda att
placeras i bingohallar.
Svårigheterna att placera ut värdeautomater
återspeglar sig i statistiken. Vid årsskiftet
1997/98 hade knappt 2 000 värdeautomater kommit ut
på marknaden. Ett år senare hade antalet ökat till
ca 4 000 och vid senaste årsskiftet, dvs. 1999/2000,
var 5 100 värdeautomater utplacerade.
Den tröga starten bidrog också till att denna
spelform kom att gå med överskott först 1998, och av
det då uppkomna överskottet tillfördes
Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen för det
lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet
sammanlagt ca 59 miljoner kronor under 1999. Härav
tillföll 9,3 miljoner kronor Ungdomsstyrelsen.
Överskottet från värdeautomatspelen under 1999
beräknas av AB Svenska Spel till ca 137 miljoner
kronor. Hur stor andel härav som kommer att
utbetalas till folkrörelserna påverkas av hur de
tidigare uppkomna underskotten från denna spelform
balanseras i årsbokslutet för 1999. Det slutligt
fastställda överskottet kommer att fördelas till
idrottsrörelsen och ungdomsorganisationerna under
2000 och torde komma att bli ungefär dubbelt så
stort som året innan.
För ett år sedan räknade regeringen i sin
proposition om kasinospel (prop. 1998/99:80 s. 52)
med att föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet
årligen skulle kunna tillföras ca 250 miljoner
kronor när värdeautomatprogrammet är fullt utbyggt.
Denna uppskattning baserades på att 7 000 automater
placerats ut, dvs. det antal som omfattades av den
ursprungliga koncessionen. Till detta kommer de 500
automater som är avsedda att placeras ut i
bingohallar och som regeringen i samma proposition
räknade med skulle ge ett överskott på drygt 100
miljoner kronor per år.
Överskottet från de upp till 7 000 värdeautomater
som är utplacerade i hotell och restauranger skall
enligt regeringens redovisning våren 1999 (prop.
1998/99:107 och 115) fördelas så att 20 % tillfaller
ungdomsorganisationerna medan resterande 80 %
tillfaller idrottsrörelsens lokala barn- och
ungdomsverksamhet. För de upp till 500 automater som
sedan den 1 oktober 1999 får placeras i bingohallar
skall AB Svenska Spels överskott i sin helhet
tillfalla idrottsrörelsen.
I dag gör AB Svenska Spel en något mer optimistisk
bedömning av vinstutvecklingen än den som framkom i
regeringens ett år gamla prognos. Sålunda räknar AB
Svenska Spel med att överskottet från
värdeautomatspelen kommer att stabiliseras fr.o.m.
2001 för att då uppgå till åtminstone 350-400
miljoner kronor per år. Vinstutvecklingen är
svårbedömd men det är enligt AB Svenska Spel inte
osannolikt att överskottet under åren därefter kan
komma att överstiga denna nivå.
Av intresse i detta sammanhang är att
idrottsrörelsen även på annat sätt har fått del av
överskottet från den statliga spelverksamheten under
1990-talet. Sålunda har AB Svenska Spel och tidigare
AB Tipstjänst sedan 1992 lämnat ett särskilt bidrag
på 55 miljoner kronor per år till
Riksidrottsförbundet. I budgetpropositionen för 1999
föreslog regeringen att man i avvaktan på införandet
av det beslutade vinstdelningssystemet skulle höja
detta bidrag med 50 miljoner kronor till 105
miljoner kronor. Vid behandlingen av förslaget gick
kulturutskottet längre och föreslog ett något högre
överföringsbelopp, eller 110 miljoner kronor. Detta
blev också riksdagens beslut (bet. 1998/99:KrU1,
rskr. 1998/99:56).
Med hänsyn till att värdeautomatspelen börjat gå
med överskott som första året uppgick till 50
miljoner kronor föreslog regeringen i
budgetpropositionen för 2000 att denna särskilda
överföring skulle begränsas från 110 till 60
miljoner kronor.
Folkrörelsernas ideella verksamhet är enligt
utskottets mening en stor tillgång i den svenska
demokratin, och det är angeläget att folkrörelserna
ges goda förutsättningar att arbeta. Utskottet
finner det därför naturligt att man även prövar
möjligheterna att på olika sätt stärka
föreningslivets ställning på den svenska spel- och
lotterimarknaden.
Av betydelse är därvid att regeringen den 23 juni
1999 beslutat tillkalla en särskild utredare för att
lämna förslag till hur detta skall kunna ske. Den
särskilde utredaren - ambassadör Bengt K.Å.
Johansson - har i dagarna redovisat sina förslag i
betänkandet Föreningslivet på spel- och
lotterimarknaden (SOU 2000:9) där han tar upp inte
bara de frågor som aktualiseras i motion Kr510 av
Peter Pedersen m.fl. (v) utan också föreslår att
nettoöverskottet från värdeautomater och kasinospel
i AB Svenska Spels regi i sin helhet skall överföras
till folkrörelserna. Utredningsmannens förslag
kommer i vanlig ordning att remissbehandlas innan de
blir föremål för en eventuell proposition till
riksdagen. Enligt utskottets mening bör riksdagen
avvakta regeringens förslag i dessa frågor och
utöver vad utskottet nyss framhållit inte nu uttala
sig i de ämnen som tas upp i de motioner som
behandlas i detta sammanhang. Motionerna bör därför
avslås av riksdagen.
Utskottet avstyrker således motionerna Kr313 (kd)
yrkande 38, Kr508 (fp), Kr509 (m) yrkande 12 samt
Kr510 (v) yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande överlåtelse av AB Svenska
Spel till föreningslivet och kulturen
att riksdagen avslår motionerna
1999/2000:Kr317 yrkande 15 och 1999/2000:Kr509
yrkande 11,
res. 1 (m)
2. beträffande privatisering av AB Svenska
Spels verksamhet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr523
yrkande 2,
res. 2 (m, kd, fp) -
delvis
3. beträffande AB Svenska Spels bidrag
till folkrörelserna
att riksdagen avslår motionerna
1999/2000:Kr313 yrkande 38, 1999/2000:Kr508,
1999/2000:Kr509 yrkande 12 och 1999/2000:
Kr510 yrkande 2.
res. 2 (m, kd, fp) -
delvis
**FOOTNOTES**
[1]: De båda lagändringarna antogs av riksdagen
i anslutning till behandlingen av propositionen
om kasinospel våren 1999 (prop. 1998/99:80, bet.
1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229).
Stockholm den 7 mars 2000
På finansutskottets vägnar
Mats Odell
I beslutet har deltagit: Mats Odell
(kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner
(s), Johan Lönnroth (v), Lennart
Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),
Carin Lundberg (s), Siv Holma (v),
Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek
(c), Karin Pilsäter (fp), Kjell
Nordström (s), Gunnar Axén (m) och
Hans Hoff (s).
Reservationer
1. Överlåtelse av AB Svenska Spel till
föreningslivet och kulturen (mom. 1)
Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna
Åkerhielm (m) och Gunnar Axén (m) anser
dels att utskottets ställningstagande under rubriken
Överlåtelse av AB Svenska Spel till föreningslivet
bort ha följande lydelse:
Efter regeringsskiftet 1994 avbröt den
socialdemokratiska regeringen arbetet med att finna
former för att föra över ägandet av AB Tipstjänst
till idrotten och övriga ideella organisationer. I
stället fick man riksdagens stöd för att slå samman
AB Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB till
AB Svenska Spel. Som kompensation för att staten
behöll ägandet av AB Tipstjänst skulle ett
vinstdelningssystem införas där det nybildade
spelbolagets överskott från spel med värdeautomater
skulle överföras till föreningslivet.
Trots att AB Tipstjänst inte längre finns som ett
fristående bolag är det, enligt utskottets mening,
möjligt att fullfölja överföringen enligt de
principer som låg till grund för 1994 års
riksdagsbeslut. AB Svenska Spels verksamhet bör
således delas upp och den del som tidigare hörde
till AB Tipstjänst bör föras till en stiftelse som
får till uppgift att fördela framtida överskott till
idrotten. Från stiftelsens överskott skall avdrag
dock först göras för en koncessionsavgift till
staten vilken skall motsvara en tidigare
genomsnittlig nivå av tidigare inlevererade
överskott och skatter.
Såsom föreslås i den moderata motionen Kr317 bör på
motsvarande sätt den del av AB Svenska Spel som
tidigare låg hos Penninglotteriet AB föras till en
stiftelse som fördelar framtida överskott till olika
kulturella ändamål.
Vad utskottet här sagt med anledning av de moderata
motionerna Kr317 yrkande 15 och Kr509 yrkande 11 bör
riksdagen som sin mening ge till känna för
regeringen.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande överlåtelse av AB Svenska
Spel till föreningslivet och kulturen
att riksdagen med bifall till motionerna
1999/2000:Kr317 yrkande 15 och 1999/2000:Kr509
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet framhållit om att överlåta
AB Svenska Spel till föreningslivet och
kulturen,
2. Privatisering av AB Svenska Spels
verksamhet samt AB Svenska Spels bidrag
till folkrörelserna (mom. 2 och 3)
Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),
Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser
dels att utskottets ställningstaganden under
rubrikerna Privatisering av AB Svenska Spels
verksamhet samt AB Svenska Spels bidrag till
folkrörelserna bort ha följande lydelse:
Förutsättningarna på spelmarknaden ändras kraftigt
genom utvecklingen av olika spelformer på Internet.
Även om den nyligen presenterade utredningen
Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden
föreslår att svensk lagstiftning skall gälla för
svenska spelsajter på Internet, så kommer detta inte
på något sätt att kunna begränsa den globala
mångfald som utvecklas på Internet. Konkurrensen
ökar således kraftigt, vilket bl.a. leder till
spelformer som ger en mycket större andel utbetald
vinst i förhållande till insatsen än vad dagens
svenska spel ger. Detta är givetvis bra för
spelkonsumenterna vars vinstpotential ökar.
Den svenska idrottsrörelsen och det ideella
föreningslivet får i dag förlita sig på osäkra
intäktsprognoser från AB Svenska Spel och oklara
besked om framtida villkor. Den globala konkurrensen
kommer att leda till kraftigt försämrade möjligheter
för AB Svenska Spel och föreningslivets spel- och
lotteriverksamhet att hävda sig på marknaden.
Idrottsrörelsens och föreningslivets framtida
intäktsmöjligheter från spelmarknaden är hotad. I
stället för att bortse från detta faktum, som den
nyligen presenterade utredningen gör, borde detta
föranleda förändringar som stärker den svenska
spelmarknadens konkurrenskraft. I utredningen
föreslås till och med åtgärder som syftar till att
minska konkurrenstrycket på den svenska
spelmarknaden, vilket leder till att nuvarande
spelformer konserveras och på sikt inte kommer att
ha förmåga att klara trycket från den
internationella konkurrensen. Detta i sin tur hotar
en viktig del av föreningslivets intäkter.
Utskottet anser att regeringen efter grundlig
utredning bör återkomma med förslag som stärker den
svenska spelmarknadens konkurrenskraft i ett globalt
perspektiv. Viktiga delar av en sådan utredning bör
vara att klargöra hur folkrörelsernas ställning på
en alltmer globaliserad spelmarknad kan förbättras,
samtidigt som spelmarknaden inom EU tycks bli
alltmer nationellt styrd. Detaljregleringar och
begränsningar som leder till svårigheter för
föreningslivet att utveckla konkurrenskraftiga
spelformer måste avvecklas. Bättre förutsättningar
att utveckla spelverksamheten ger föreningslivet
ökade möjligheter att finna goda intäktskällor.
Vad utskottet här har sagt med anledning av
motionerna Kr313 (kd) yrkande 38, Kr508 (fp) och
Kr523 (m) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge
till känna för regeringen. Därmed får motionerna
Kr509 (m) och Kr510 (v) i berörda delar anses vara
tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande privatisering av AB Svenska
Spels verksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Kr523 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande AB Svenska Spels bidrag till
folkrörelserna
att riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:Kr313 yrkande 38, 1999/2000:Kr508,
1999/2000:Kr509 yrkande 12 och 1999/2000:
Kr510 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.