Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande
regeringens förslag till fördelning av utgifter på
anslag inom utgiftsområdet.
I betänkandet redovisas också resultatet av en
fallstudie som en särskild beredningsgrupp inom
utskottet gjort över hur mål- och resultatfrågor
hanteras mellan regering och riksdag. Fallstudien
som inriktats på Finansinspektionen visar att
redovisningen i budgetpropositionen av resultat och
analyser av Finansinspektionens verksamhet
förbättrats.
I betänkandet behandlar utskottet även ett antal
motioner med anknytning till utgiftsområdet.
Motionerna avstyrks.
Till betänkandet har fogats en reservation och sex
särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för
2000, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning, föreslår regeringen
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000 i fråga om ramanslaget A13 Utvecklingsarbete,
göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 50 miljoner
kronor efter år 2000 (avsnitt 3.5),
2. att riksdagen godkänner investeringsplanen för
Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 3.8),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta
om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en
ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret
för investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 3.8),
4. att riksdagen godkänner investeringsplanen för
Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 3.10),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta
om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en
ram av högst 4,1 miljarder kronor i
Riksgäldskontoret för investeringar m.m. i enlighet
med vad regeringen förordar (avsnitt 3.10),
6. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning enligt följande uppställning
(1 000-tal kronor).
---------------------------------------------------------
Verksamhetsområde Regeringens
---------------------------------------------------------
Anslag
förslag
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
A 1 Konjunkturinstitutet (ram.) 40 002
---------------------------------------------------------
A 2 Riksrevisionsverket (ram.) 156 106
---------------------------------------------------------
A 3 Ekonomistyrningsverket (ram.) 60 960
---------------------------------------------------------
A 4 Statskontoret (ram.) 73 065
---------------------------------------------------------
A 5 Täckning av merkostnader för lokaler 16 400
(ram.)
---------------------------------------------------------
A 6 Statistiska centralbyrån (ram.) 384 772
---------------------------------------------------------
A 7 Folk- och bostadsräkning (res.) 13 000
---------------------------------------------------------
A 8 Kammarkollegiet (ram.) 32 889
---------------------------------------------------------
A 9 Nämnden för offentlig upphandling (ram.) 7 637
---------------------------------------------------------
A 10 Statens kvalitets- och kompetensråd 10 184
(ram.)
---------------------------------------------------------
A 11 Vissa nämnder m.m. (ram.) 968
---------------------------------------------------------
A 12 Ekonomiska rådet (ram.) 1 727
---------------------------------------------------------
A 13 Utvecklingsarbete (ram.) 17 570
---------------------------------------------------------
A 14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 1
(ram.)
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
B 1 Finansinspektionen (ram.) 130 411
---------------------------------------------------------
B 2 Insättningsgarantinämnden (ram.) 5 297
---------------------------------------------------------
B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 86 356
(ram.)
---------------------------------------------------------
B 4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för
upplåning och låneförvaltning (ram.)
425 000
---------------------------------------------------------
B 5 Bokföringsnämnden (ram.) 8 822
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
C 1 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond 5 000
(ram.)
---------------------------------------------------------
C 2 Kapitalhöjning i Nordiska 18 700
investeringsbanken (ram.)
---------------------------------------------------------
C 3 Bidrag till kapitalet i Europeiska 60 000
utvecklingsbanken (ram.)
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
D 1 Riksdagens revisorer (ram.) 23 478
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 1 578 345
---------------------------------------------------------
1999/2000:Fi201 av Sten Andersson (m) med förslag att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning av pensionärers
ekonomiska och sociala situation, framför allt mot
bakgrund av det faktum att alltför många pensionärer
efter svenska mått mätt lever fattigt.
1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) med
förslag
9. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen
under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner enligt uppställningen i bilaga 2, i
denna del,
1999/2000:Fi501 av Runar Patriksson och Kenth Skårvik
(fp) med förslag att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
försäljning av statliga fastigheter till kommuner.
1999/2000:Fi504 av Harald Nordlund (fp) med förslag
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lönsamhet för institutioner
för kultur och vetenskap.
1999/2000:Fi506 av Mats Odell m.fl. (kd) med förslag
att riksdagen i förhållande till regeringens förslag
beslutar att ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning under budgetåret 2000 minskas
med 79 miljoner kronor.
1999/2000:Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) med
förslag
1. att riksdagen beslutar inrätta ett nytt oberoende
revisionsorgan i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen inte anvisar medel till anslaget A 2
Riksrevisionsverket,
3. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen inte anvisar medel till anslaget D 1
Riksdagens revisorer,
4. att riksdagen till anslaget A 16 Riksrevisorn
anvisar 174 593 000 kr i enlighet med vad som anförts
i motionen,
5. att riksdagen till anslaget A 4 Statskontoret
anvisar 68 065 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
6. att riksdagen till anslaget A 6 Statistiska
centralbyrån anvisar 346 772 000 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,
7. att riksdagen inte anvisar medel till anslaget A 7
Folk- och bostadsräkningen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen till anslaget A 9 Nämnden för
offentlig upphandling anvisar 3 818 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen till anslaget A 10 Statens
kvalitets- och kompetensråd anvisar 5 092 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen till anslaget B 3 Riksgäldskontoret
anvisar 81 356 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts vad gäller Statens
fastighetsverk.
1999/2000:Fi508 av Siv Holma m.fl. (v) med förslag
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att komplettera
nationalräkenskaperna med satelliträkenskaper som
mäter och värderar det oavlönade hemarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fördelningen av
statens medel utifrån ett genusperspektiv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att bredda begreppet
infrastruktur,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en framtida
komplettering av den uppdelade statistiken mellan
kvinnor och män.
1999/2000:Fi509 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) med förslag
att riksdagen med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning enligt uppställning.
1999/2000:Fi510 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) med
förslag
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nej till folk- och
bostadsräkning,
2. att riksdagen beslutar minska anslaget A 6,
Statistiska centralbyrån, med 6 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag,
3. att riksdagen beslutar minska anslaget A 7, Folk-
och bostadsräkning, med 15 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om prioritering av
framtagande av medelfristiga kalkyler,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Riksgäldskontoret
inte skall driva verksamhet mot privatpersoner.
1999/2000:U515 av Birger Schlaug m.fl. (mp) med
förslag
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen under
sin tid som ordförandeland inom EU tar initiativ till
att utveckla systemet med gröna räkenskaper,
1999/2000:MJ754 av Murad Artin m.fl. (v) med förslag
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ändra i
ägardirektiven till Statens fastighetsverk,
alternativt att pröva frågan om att överföra
förvaltningen av Statens fastighetsverks skogsinnehav
till Naturvårdsverket.
1999/2000:N367 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) med förslag
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om könsuppdelad
statistik.
1999/2000:A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) med förslag
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ta initiativ till
en internationell överenskommelse om att räkna in
hemarbete i BNP.
Utskottet
Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret 2000
Regeringens förslag till medelsanvisning för
utgiftsområdet uppgår till 1 578,3 miljoner kronor.
Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda ramen för
utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på det sätt
som framgår av det följande.
Utskottet redovisar först de förslag i propositionen
och motionerna som har effekt på utgiftsområdets
medelsbehov och redovisar därefter sin syn på
förslagen under rubriken Utskottets samlade
ställningstaganden till anslagen inom utgiftsområde 2.
Generella besparingar inom utgiftsområdet
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi506 att en
generell besparing på 5 % läggs ut på samtliga
myndigheter inom utgiftsområdet. För år 2000 innebär
detta en besparing på 79 miljoner kronor. Besparingen
är inte beloppsmässigt preciserad på respektive
anslag.
Centerpartiet hänvisar i motion Fi509 till sitt i
annat sammanhang framförda förslag om ett moratorium
för realt ökade anslag till statliga verk och
myndigheter och föreslår att anslagen för sju av
myndigheterna på utgiftsområdet minskas med
specificerade belopp som sammanlagt uppgår till 84,9
miljoner kronor.
Konjunkturinstitutet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 1
Konjunkturinstitutet för budgetåret 2000 skall uppgå
till 40,0 miljoner kronor. Anslaget utökas med nära
2,4 miljoner kronor, framför allt på grund av att
institutet kompenseras för ökade premier för
avtalsförsäkringar. Regeringen anser vidare att
Konjunkturinstitutet (KI) bör tillföras sammanlagt 1,6
miljoner kronor för en utbyggnad av den s.k.
tjänstebarometern. Till följd av det ansträngda
budgetläget år 2000 tillförs dock institutet
budgetmedel först från och med 2001. Ökningen
finansieras genom omfördelning av medel inom
budgetområdet.
Motionerna
I motionen Fi510 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs
att den ekonomiska politiken bör bli mer långsiktig.
Därför är det angeläget att KI:s arbete med att
utveckla s.k. medelfristiga prognoser ges högsta
prioritet, framför de olika branschvisa kortsiktiga
prognoserna. Det medelfristiga underlaget kan enligt
motionärerna användas för mer operativt politiskt
arbete, även om de betonar att prognoser alltid är
osäkra (yrkande 4).
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att KI:s anslag
inte skall räknas upp realt och begär därför att det
minskas med 1,7 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 2
Riksrevisionsverket förs upp med 156,1 miljoner kronor
för budgetåret 2000.
I propositionen påpekas att Riksrevisionsverket (RRV)
har omvandlats till en renodlad revisionsmyndighet,
vilket har stärkt revisionen och förtydligat dess
oberoende ställning. I kombination med RRV:s
kvalitetssäkringsarbete kommer detta att ge
långsiktiga positiva effekter på revisionens kvalitet,
vilket i sin tur bidrar till att höja effektiviteten i
hela statsförvaltningen och förbättra kvaliteten på
statens redovisning.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi507 att
ett nytt oberoende revisionsorgan inrättas och
underställs riksdagen. Samordningsfördelar kan uppnås
genom att de granskningsresurser som i dag finns i
form av Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket
slås samman. Den nya myndigheten skall uppfylla
internationellt ställda krav för en obunden revision.
Motionärerna föreslår att ett nytt anslag med
beteckningen A 16 Riksrevisorn inrättas medan
Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer inte
anvisas några medel (yrkandena 1 och 2).
Ekonomistyrningsverket
Propositionen
Ekonomistyrningsverkets (ESV) verksamhet finansieras
dels med anslag, dels med avgifter. Regeringen
föreslår att ramanslaget A 3 Ekonomistyrningsverket
för år 2000 skall uppgå till 61,0 miljoner kronor. Vid
beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning
gjorts med 0,4 miljoner kronor. Anslaget har också
tillförts 5,0 miljoner kronor som kompensation för
ESV:s ökade utgifter för premier för
avtalsförsäkringar.
Intäkterna från ESV:s uppdragsverksamhet beräknas
nästa år uppgå till 187,4 miljoner kronor.
ESV bildades den 1 juli 1998. Under anslaget
finansieras huvuddelen av verksamheten med prognoser,
utfall och ekonomisk statistik, utvecklingsarbete
kring ekonomistyrning, normering, budgetprocessen m.m.
samt viss rådgivning och stöd till regeringen. Den
avgiftsfinansierade verksamhet som ESV bedriver avser
bl.a. regeringsuppdrag, utbildning och rådgivning,
ekonomi- och personaladministrativa system samt
internationella uppdrag. Det ekonomiska målet för den
avgiftsfinansierade verksamheten är full kostnads-
täckning.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att ESV:s anslag
inte skall räknas upp realt och begär därför att det
minskas med 4,4 miljoner kronor.
Statskontoret
Propositionen
Statskontorets verksamhet finansieras dels med anslag,
dels med avgifter. Regeringen föreslår att ramanslaget
A 4 Statskontoret för år 2000 förs upp med 73,1
miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har en
pris- och löneomräkning gjorts med 3,6 miljoner
kronor. Anslaget har också tillförts 5,9 miljoner
kronor för att kompensera Statskontoret för verkets
ökade utgifter för premier för avtalsförsäkringar.
Dessutom har en tidigare beslutad besparing på
lokalkostnader gjorts med 1,1 miljoner kronor.
Intäkterna från Statskontorets avgiftsfinansierade
verksamhet beräknas nästa år uppgå till 41,7 miljoner
kronor, varav 34 miljoner kronor utgör intäkter från
uppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret
förfogar över.
Regeringen anser att Statskontoret skall fortsätta
att utveckla och stärka sin roll som regeringens
stabsorgan för utvärdering av den statliga
förvaltningen. Det är enligt regeringen mycket
värdefullt att Statskontoret arbetar med systematisk
verksamhetsutveckling i syfte att kontinuerligt höja
kvaliteten.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att
anslaget kan reduceras med 5 miljoner kronor genom att
uppdraget att bedöma myndigheternas IT-säkring inför
millennieskiftet slutförs. För 2000 föreslår partiet
således att anslaget förs upp med 68 065 000 kr
(yrkande 5).
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att
Statskontorets anslag inte skall räknas upp realt och
begär därför att det minskas med 8,4 miljoner kronor.
Täckning av merkostnader för lokaler
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget A 5 Täckning av
merkostnader för lokaler förs upp med 16,4 miljoner
kronor för år 2000.
De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa
tomma lokaler som staten har betalningsansvaret för
till dess avtalen går att avveckla. De huvudsakliga
faktorer som styr utgifterna på området är
avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut
lokalerna i andra hand. Statskontoret disponerar
anslaget.
Statistiska centralbyrån
Propositionen
Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet finansieras
till ca 50 % av anslag och till ca 50 % av avgifter.
Regeringen föreslår att ramanslaget A 6 Statistiska
centralbyrån för budgetåret 2000 skall uppgå till
384,8 miljoner kronor. Beräkningarna inkluderar bl.a.
en ökning med 6 miljoner kronor för uppbyggnad av ett
yrkesregister. Dessutom ingår en ökning på 30,9
miljoner kronor, till följd av justering av premierna
för avtalsförsäkringarna.
Motionerna
I motion Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) framhålls
att SCB:s verksamhet kontinuerligt har vuxit och ökat
i omfattning och att verkets uppgifter bör begränsas.
Delar av verksamheten kan utföras av andra aktörer.
Dessutom bör andelen uppdragsfinansiering öka. Mot
denna bakgrund bör anslaget för år 2000 reduceras med
32 miljoner kronor (yrkande 6).
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att anslaget
till SCB inte skall räknas upp realt och begär därför
att det minskas med 34,3 miljoner kronor.
Folkpartiet föreslår i motion Fi212 (yrkande 9 i
denna del) att anslaget till SCB skall minskas med 6
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Samma
förslag framför partiet också i motion Fi510 av Karin
Pilsäter m.fl. (yrkande 2).
Folk- och bostadsräkning
Propositionen
Uppbyggnaden av en registerbaserad folk- och
bostadsräkning finansieras över ett särskilt
reservationsanslag - A 7 Folk- och bostadsräkning - på
vilket regeringen föreslår att 13 miljoner kronor
anvisas för budgetåret 2000.
Motionerna
I motion Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) motsätter
sig motionärerna genomförandet av en registerbaserad
folk- och bostadsräkning. De anser därför att några
medel inte skall anvisas på anslaget (yrkande 7).
Folkpartiet framför samma förslag i motionerna Fi212
(yrkande 9 i denna del) samt Fi510 (yrkandena 1 och
3).
Kammarkollegiet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 8
Kammarkollegiet förs upp med 32,9 miljoner kronor för
budgetåret 2000.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att anslaget
till Kammarkollegiet inte skall räknas upp realt och
begär därför att det minskas med 8,2 miljoner kronor.
Nämnden för offentlig upphandling
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 9 Nämnden för
offentlig upphandling förs upp med 7,6 miljoner kronor
för budgetåret 2000.
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) är föremål
för översyn. En särskild utredare har tillkallats med
uppgift att bl.a. utreda organisationen av NOU och
vilken roll samt vilka uppgifter nämnden bör ha i
framtiden med hänsyn till behovet av tillsyn av
offentlig upphandling (dir. Fi 1998:08). Den 12 maj
1999 fattade regeringen beslut om tilläggsdirektiv för
en parlamentarisk kommitté. Utöver de tidigare
direktiven skall den parlamentariska utredningen bl.a.
ta fram riktlinjer för det svenska arbetet med
upphandlingsfrågor i EU. Senast den 31 december 1999
skall utredaren lämna ett delbetänkande som bl.a.
omfattar förslag om NOU:s framtida roll.
Regeringen anser att inriktningen av NOU:s verksamhet
skall vara oförändrad i avvaktan på resultatet av
översynen av NOU:s framtida organisation, roll och
uppgifter. Detta betyder bl.a. att
tillsynsverksamheten skall prioriteras.
Ställningstagandet till NOU:s framtida organisation
kommer troligen att kunna göras under hösten 2000.
Motionen
I motion Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) gör
motionärerna bedömningen att översynen kommer att
medföra att en besparing kan göras på anslaget. För år
2000 föreslår de att anslaget halveras (yrkande 8).
Statens kvalitets- och kompetensråd
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 10 Statens
kvalitets- och kompetensråd förs upp med 10,2 miljoner
kronor för budgetåret 2000.
Statens kvalitets- och kompetensråd har till uppgift
att se till att det systematiska kvalitetsarbetet får
en mer framträdande plats i myndigheternas arbete.
Myndigheten skall dessutom utveckla och förmedla en
gemensam basutbildning i förvaltningskunskap samt en
kvalificerad aspirantutbildning för statsanställda.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att
Statens kvalitets- och kompetensråd skall avvecklas
och föreslår för år 2000 att anslaget halveras
(yrkande 9).
Centerpartiet anser i motion Fi509 att verksamheten
vid Statens kvalitets- och kompetensråd skall
avvecklas och föreslår därför att anslaget helt tas
bort.
Vissa nämnder m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 11 Vissa nämnder
m.m. förs upp med 1,0 miljoner kronor för budgetåret
2000.
Ekonomiska rådet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 12 Ekonomiska
rådet förs upp med 1,7 miljoner kronor för budgetåret
2000.
Utvecklingsarbete
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget A 13
Utvecklingsarbete förs upp med 17,6 miljoner kronor
för budgetåret 2000.
Anslaget används av Finansdepartementet framför allt
för att bekosta utvecklingsarbete inom ramen för VESTA
(Verktyg för ekonomisk styrning i staten). Syftet med
VESTA-projektet är att skapa ett integrerat statligt
koncernsystem för prognos, budgetering,
resultatstyrning och betalningsinformation.
Riksdagen har för budgetåret 1999 bemyndigat
regeringen att göra ekonomiska åtaganden som leder
till framtida utgifter på högst 50 miljoner kronor för
VESTA-projektets genomförande. Av propositionen
framgår att regeringen inte kommer att behöva utnyttja
detta bemyndigandet under innevarande år. Regeringen
anser dock att ett sådant bemyndigande behövs för
nästa år och föreslår därför att regeringen skall
bemyndigas att under år 2000 göra ekonomiska åtaganden
som inklusive tidigare åtaganden binder upp utgifter
på detta anslag med högst 50 miljoner kronor efter år
2000 (yrkande 1).
Riksgäldskontoret
På utgiftsområdet finns tre anslag som berör
Riksgäldskontorets verksamhet. Dessa anslag avser
kontorets förvaltningskostnader, upplåningskostnader
och kostnader för garantiverksamheten. Dessutom finns
inom utgiftsområde 26 ett särskilt anslag för
statsskuldsräntor och ett anslag för
provisionskostnader i samband med Riksgäldskontorets
utlandsupplåning.
Propositionen
Regeringen föreslår att man för budgetåret 2000 för
upp de tre ramanslagen på utgiftsområdet med följande
belopp:
- A 14 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet
1 000 kr,
- B 3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
86,4 miljoner kronor,
- B 4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning
och låneförvaltning
425,0 miljoner kronor.
Sedan 1997 tillämpas en ny modell för statlig
garantigivning som innebär att avgifter skall täcka
såväl den förväntade risken för ett infriande av en
garanti som de administrativa kostnaderna. Tas inte
full avgift ut betraktas mellanskillnaden som en
subvention vilken skall belasta ett anslag på
budgeten. Det på utgiftsområdet uppförda anslaget för
garantiverksamheten avser utgifter hänförliga till
äldre garantier som Riksgäldskontoret utfärdat.
Vid beräkningen av anslaget för Riksgäldskontorets
förvaltningskostnader har detta minskats med 6
miljoner kronor motsvarande extra medel som
Riksgäldskontoret tillfälligt erhållit under 1998 och
1999 för en satsning på den nya hushållssparformen
Riksgäldsspar. En minskning av anslaget har därutöver
gjorts med 2,2 miljoner kronor föranlett av en
lokalkostnadsjustering. Som kompensation för ökade
utgifter för premier för avtalsförsäkringar har
Riksgäldskontoret tillförts 2,6 miljoner kronor.
Anslaget har dessutom räknats upp med 2,0 miljoner
kronor motsvarande en engångsbesparing som gjorts på
anslaget för innevarande år.
Motionen
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi507 att
fokuseringen på hushållsupplåningen bör minskas och
föreslår därför att anslaget B 3 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader minskas med 5 miljoner kronor. I
enlighet härmed föreslår motionärerna att anslaget
förs upp med 81,4 miljoner kronor för år 2000 (yrkande
10).
Folkpartiet framhåller i motion Fi510 att
Riksgäldskontoret inte bör bedriva verksamhet riktad
direkt mot privatpersoner. Räknat per kund är
hushållsupplåningen dyrbar. Enligt motionärerna ligger
den inte inom ramen för Riksgäldskontorets primära
uppgifter utan innebär en olämplig konkurrens-
snedvridning (yrkande 9).
Finansinspektionen
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget B 1
Finansinspektionen förs upp med 130,4 miljoner kronor
för budgetåret 2000. Anslagsnivån innefattar ett
varaktigt resurstillskott på 13 miljoner kronor
fr.o.m. nästa år samt kompensation för ökade premier
för avtalsförsäkringar med 4,2 miljoner kronor. Å
andra sidan har anslaget begränsats med 3,8 miljoner
kronor motsvarande en tillfällig förstärkning under
1999 samt med ytterligare 2,2 miljoner kronor för
lokalkostnader.
Finansinspektionens verksamhet finansieras med
avgifter. Inkomsterna från avgifterna skall
överensstämma med storleken på ramanslaget.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi509 att
Finansinspektionens anslag inte skall räknas upp realt
och begär därför att det minskas med 17,7 miljoner
kronor.
Insättningsgarantinämnden
Propositionen
Insättningsgarantinämnden anvisas ett ramanslag för
förvaltningskostnader. Regeringen föreslår att
ramanslaget B 2 Insättningsgarantinämnden förs upp med
5,3 miljoner kronor. De årliga avgifter som tas ut av
institut som omfattas av insättningsgarantin placeras
på räntebärande konto i Riksgäldskontoret.
Riksgäldskontoret ombesörjer även att ett belopp
motsvarande anslaget tas ut av de berörda instituten
och redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten.
Bokföringsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget B 5
Bokföringsnämnden förs upp med 8,8 miljoner kronor för
budgetåret 2000. Anslagsnivån innefattar ett resurs-
tillskott på 2,5 miljoner kronor varav 1,5 miljoner
kronor är ett tillfälligt tillskott.
Avgift för Stadshypotekskassans grundfond
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget C 1 Avgift för
Stadshypotekskassans grundfond förs upp med 5
miljoner kronor för budgetåret 2000.
I februari 1997 beslutade regeringen om försäljning
av aktierna i Stadshypotek AB till Svenska
Handelsbanken. Stadshypotekskassans uppgift är numera
att förvalta den återstående obligationsskulden som
per den 31 december 1998 uppgick till ca 54 miljarder
kronor. När låneskulden är reglerad, vilket beräknas
vara fallet år 2005, skall kassan likvideras. För att
trygga utestående lån finns en grundfond i form av en
statlig garantiförbindelse. Stadshypotekskassan
betalar en årlig avgift för garantin till
Riksgäldskontoret. Tidigare har avgiften finansierats
genom utdelning på aktierna i Stadshypotek AB. I
samband med överflyttningen av aktieinnehavet i
Stadshypotek AB åtog sig staten ansvaret för denna
avgift.
Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget C 2 Kapitalhöjning
i Nordiska investeringsbanken förs upp med 18,7
miljoner kronor för budgetåret 2000.
Den ordinarie verksamheten i Nordiska
investeringsbanken (NIB) avser utlåning och
garantigivning inom Norden. Vid sidan härav har NIB en
omfattande internationell utlåning inom ramen för den
s.k. Projektinvesteringslåneordningen (PIL). Det
primära syftet är att främja nordisk projektexport
till länder som har relativt god kreditvärdighet.
Sverige skall enligt tidigare beslut medverka i en
höjning av NIB:s grundkapital. Den andel som med
början 1999 skall betalas in i lika stora poster under
tre år uppgår till 2 075 641 euro, eller ca 18
miljoner kronor per år.
Bidrag till kapital i Europeiska utvecklingsbanken
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget C 3 Bidrag till
kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken förs upp med
60 miljoner kronor för budgetåret 2000.
Sverige skall enligt tidigare beslut medverka i en
höjning av utvecklingsbankens grundkapital med en
andel som motsvarar 228 miljoner euro. Härav skall
Sverige med början 1998 betala in 22,5 % i åtta lika
stora poster. Varje sådan årlig post motsvarar 6,4
miljoner euro.
Riksdagens revisorer
Propositionen
Riksdagens revisorer har till uppgift att på
riksdagens vägnar granska statlig verksamhet.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att
ramanslaget D 1 Riksdagens revisorer förs upp med 23,5
miljoner kronor för år 2000, vilket i jämförelse med
innevarande år är en ökning med 4,8 miljoner kronor.
Härav är 1,9 miljoner kronor kompensation för premier
för avtalsförsäkringar, 0,1 miljoner kronor pris- och
löneomräkning, 1,7 miljoner kronor ett realt resurs-
tillskott med anledning av riksdagens tidigare beslut
att under en treårsperiod öka revisorernas resurser
med sammanlagt 5,0 miljoner kronor samt 1,1 miljoner
kronor ett realt resurstillskott motiverat av bl.a.
ökade lokalkostnader.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi507 att
ett nytt oberoende revisionsorgan inrättas och
underställs riksdagen. De granskningsresurser som i
dag finns i form av Riksdagens revisorer och
Riksrevisionsverket bör enligt motionärerna slås
samman. De föreslår därför dels att några medel inte
anvisas till anslaget D 1 Riksdagens revisorer
(yrkande 3), dels att 174,6 miljoner kronor anvisas
till ett nytt anslag kallat A 16 Riksrevisorn (yrkande
4).
Utskottets samlade ställningstaganden till anslagen
inom
utgiftsområde 2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
omfattar utgifterna för ett antal centrala myndigheter
samt vissa kostnader för statens upplåning och
låneförvaltning. Likaså redovisas där vissa särskilda
finansierings- och garantiåtaganden samt utgifterna
för Riksdagens revisorer.
På utgiftsområdet finns 23 anslag fördelade på fyra
verksamhetsområden. Dessutom finns ett
verksamhetsområde som avser premiepensionssystemet,
vars administration finansieras med avgifter och
därför inte finns uppfört med anslag på statsbudgeten.
De i budgetpropositionen föreslagna anslagen summerar
sig till 1 578,3 miljoner kronor, dvs. samma nivå som
riksdagen i första steget av budgetprocessen lagt fast
som ram för utgiftsområdet (bet. 1999/2000:FiU1).
Förslag till alternativa anslagsnivåer har framförts
av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. Samtliga
dessa alternativ ryms inom den fastställda
utgiftsramen.
Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår dels
budgetpropositionens förslag till fördelning av
anslagen, dels de motionsförslag som har effekt på
denna fördelning. Utskottet övergår nu till att
redovisa sin samlade syn på anslagsfördelningen.
Prövningen inriktas i första hand på de förslag där
skilda meningar framkommit.
Innan utskottet går in på anslagsfördelningen inom
utgiftsområdet vill utskottet redovisa sin syn på
Finansinspektionens verksamhet med anledning av de
iakttagelser som en särskild beredningsgrupp bestående
av ledamöter inom utskottet har gjort.
Beredningsgruppen, som haft till uppgift att bevaka
uppföljnings- och utvärderingsfrågor, har under våren
och hösten gjort en fallstudie i vilken man närmare
studerat Finansinspektionens verksamhet. Gruppen har
därvid inriktat sig på sådana mål- och resultatfrågor
som rör relationen mellan riksdag och regering. Med
anledning av resultatet av beredningsgruppens
genomgång vill utskottet framhålla följande.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att en
positiv utveckling har skett såväl i fråga om analysen
och resultatredovisningen i budgetpropositionen på det
finansiella området som när det gäller
Finansinspektionens verksamhet. Det är enligt
utskottets mening värdefullt att effektmålen nu
preciseras och att man uppmärksammat det inbyggda
motsatsförhållandet mellan t.ex. målen om effektivitet
respektive stabilitet i det finansiella systemet. Dock
bör regeringen, närmast inom ramen för den s.k.
tvåårsöversynen, överväga vilka förändringar av
effektmålen som bör göras för att öka deras
styrningseffekt och underlätta riksdagens möjligheter
att bedöma måluppfyllelsen.
Det är också enligt utskottets mening betydelsefullt
att de verksamhetsmål som regeringen ställer upp i
regleringsbrev har samma inriktning som de mål som
riksdagen ställt sig bakom och att de är möjliga att
följa upp. Som framgår av propositionen pågår för
närvarande ett utvecklingsarbete för
Finansinspektionen med denna inriktning.
Enligt lagen om statsbudgeten (1996:1059) skall
regeringen till riksdagen redovisa de mål som åsyftas
och de resultat som uppnåtts på olika
verksamhetsområden (2 §). När det gäller
resultatredovisningen har utskottet generellt uttalat
sig för att det ur riksdagens synvinkel är av primärt
intresse att få en bättre redovisning i termer av
effekter, utfall och måluppfyllelse på samhällsnivå.
Utskottet är samtidigt medvetet om att det finansiella
systemet påverkas av många olika faktorer och att det
kan vara svårt att urskilja de direkta effekterna av
statliga insatser. Inom Finansdepartementet arbetar
man med att till kommande år försöka belysa främst de
indirekta effekterna i systemet. Det är enligt
utskottet därvid önskvärt att ett antal olika
resultatindikatorer tas fram som belyser utfallet av
de statliga insatserna från skilda synvinklar. Inom
departementet övervägs även möjligheterna att vid
lämpligt tillfälle låta göra en extern utvärdering av
inspektionens verksamhet.
Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i
propositionen tar upp frågan hur användares och
potentiella användares synpunkter skall beaktas av
myndigheterna inom utgiftsområdet. Utskottet vill i
sammanhanget peka på att regelbundna undersökningar av
hur de finansiella instituten uppfattar tillsynen kan
ge en värdefull indikation på resultatet av
verksamheten.
I propositionen bedömer regeringen att den statliga
verksamheten inom det finansiella systemet fungerar
tillfredsställande och har genomförts inom givna
resursramar. Trots att de uppnådda resultaten varit
goda med de resurser som stått till förfogande är
regeringens slutsats att Finansinspektionens resurser
behöver förstärkas. Detta motiveras dock inte utifrån
resultatredovisningen utan grundas på den översyn som
regeringen gjort av den finansiella tillsynen.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till
ökade resurser till Finansinspektionen men vill
samtidigt betona att ökade ansträngningar behöver
göras för att få till stånd en tydligare koppling i
budgetpropositionen mellan mål, resultat och budget.
Sett till utgiftsområdet som helhet har
måluppfyllelsen enligt regeringens samlade bedömning
varit tillfredsställande under 1998 med undantag av
Premiepensionsmyndigheten (PPM). På grund av
förseningar i uppbyggnaden av ett system för hantering
av premiepensionerna har ett första fondval inte
kunnat genomföras enligt de tidsramar som regering och
riksdag lagt fast, och PPM har således inte uppfyllt
sitt mål. Ett första fondval skall enligt riksdagens
beslut i stället ske år 2000. Regeringen bedömer att
erforderliga åtgärder nu har vidtagits för att
säkerställa ett fondval enligt den nya tidplanen.
Regeringen kommer dock fortsättningsvis att nära följa
PPM:s uppbyggnadsarbete och är beredd att vidta
ytterligare åtgärder om så skulle visa sig nödvändigt.
Kristdemokraterna föreslår att en generell besparing
på 5 % skall läggas ut på samtliga myndigheter på
utgiftsområdet, vilket för år 2000 motsvarar en
minskning av ramen med 79 miljoner kronor. Hur
ramminskningen skall fördelas på anslag preciseras
inte, ej heller förs någon diskussion om vilka
konsekvenser en sådan åtgärd skulle få för de olika
verksamhetsområdena.
Utskottet kan inte ställa sig bakom sådana
opreciserade och svepande besparingar och avstyrker
därför motion Fi506 (kd).
Centerpartiet anser att sex myndighetsanslag på
utgiftsområdet inte skall räknas upp realt. Partiets
förslag till anslagsminskningarna uppgår till
sammanlagt 74,7 miljoner kronor och berör
Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomistyrningsverket,
Statskontoret, Statistiska centralbyrån (SCB),
Kammarkollegiet och Finansinspektionen. Hur de angivna
besparingarna har beräknats går inte att härleda av
motionen. Beloppen motsvaras nämligen inte av något i
budgetpropositionen föreslaget realt tillskott till
respektive myndighet.
Så t.ex. föreslår Centerpartiet för KI:s del en
besparing på närmare 1,7 miljoner kronor, men den
anslagsuppräkning som regeringen föreslår för denna
myndighet är endast en kompensation för dels ökade
priser och löner (PLO), dels ökade utgifter för
premier för avtalsförsäkringar, vilka KI liksom andra
myndigheter i fortsättningen skall betala till staten.
Det senare tillskottet motsvaras alltså av en i
princip lika stor ökad utgift och ger således inte KI
något realt resurstillskott. Först år 2001 kommer KI
att få realt ökade resurser då verket tillförs 1,6
miljoner kronor för en utbyggnad av den s.k.
tjänstebarometern.
På samma sätt förhåller det sig med merparten av de
resurstillskott som utgår till övriga angivna
myndigheter. De är i allt väsentligt endast en
kompensation föranledd av pris- och löneomräkningar
samt nytillkomna försäkringspremier. Dock räknas tre
av anslagen upp realt med sammanlagt 22,1 miljoner
kronor. Det gäller SCB (+6,0 mkr), Kammarkollegiet
(+3,1 mkr) och Finansinspektionen (+13,0 mkr). Men å
andra sidan görs också besparingar jämfört med
innevarande års anslagsnivåer på sammanlagt 16,1
miljoner kronor. Det gäller för Statskontoret (-1,1
mkr) SCB (-9,0 mkr) och Finansinspektionen (-6,0 mkr).
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
Fi509 (c) i denna del.
Folkpartiet liberalerna anser att
Konjunkturinstitutets (KI) arbete med att utveckla de
s.k. medelfristiga prognoserna bör ges högsta
prioritet. Enligt utskottets mening är det angeläget
att metoderna för prognoser över ekonomins utveckling
på två till fem års sikt fortsätter att utvecklas,
inte minst med tanke på att tidsperspektivet i den
ekonomiska politiken förlängts till följd av bl.a. den
nya budgetprocessen. Fastställandet av t.ex.
utgiftstaket i statsbudgeten för tre år framåt ställer
stora krav på goda och tillförlitliga ekonomiska
prognoser. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
riksdagen under 1998 gav KI ökade resurser, bl.a. för
att utveckla metoderna för de medelfristiga
beräkningarna. Viss metodutveckling har genomförts
under 1998 och 1999 och arbetet med metodutveckling
pågår alltjämt.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi510 (fp)
yrkande 4.
Moderata samlingspartiet anser att Statskontorets roll
kan behöva stärkas om man inför ett nytt oberoende
revisionsorgan av det slag motionärerna föreslagit.
Detta föranleder dem dock inte att föreslå några ökade
resurser till Statskontoret utan tvärtom uppnås,
enligt deras mening, besparingar genom att uppdraget
att bedöma myndigheternas IT-säkring inför
millennieskiftet slutförs. De föreslår därför att
nästa års anslag minskas med 5 miljoner kronor.
Ett viktigt uppdrag för Statskontoret har varit att
lämna samlade bedömningar av myndigheternas arbete med
att 2000-säkra datorsystemen inför övergången till år
2000. Utskottet utgår ifrån att även regeringen vid
sin prövning av Statskontorets medelsbehov har
uppmärksammat att behovet av denna typ av insatser
bortfaller nästa år.
Utskottet avstyrker därför motion Fi507 (m) yrkande
5.
Enligt utskottets mening är Statistiska centralbyråns
(SCB) ekonomi nu god efter tidigare års obalans mellan
intäkter och kostnader. Utskottet anser också anslagen
för år 2000 väl avvägda med hänsyn till de krav på hög
kvalitet och utveckling av statistikproduktionen som
ställs på myndigheten. Moderata samlingspartiet och
Folkpartiet liberalerna avvisar bl.a. förstärkningen
av SCB:s anslag på 6 miljoner kronor för uppbyggnad av
ett yrkesregister. Enligt utskottets mening är det
emellertid viktigt att ett yrkesregister byggs upp,
som en del i genomförandet av en registerbaserad folk-
och bostadsräkning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi507
(m) yrkande 6, Fi212 (fp) yrkande 9 i denna del och
Fi510 (fp) yrkande 2.
Vad beträffar registerbaserade folk- och
bostadsräkningar anser utskottet att det är viktigt
att sådana genomförs. Riksdagen har nyligen godkänt
ett förslag från regeringen om inriktningen av
registerbaserade folk- och bostadsräkningar (prop.
1998/99:100, bet. FiU27, rskr. 249). Den föreslagna
medelsanvisningen är en följd av riksdagens tidigare
fattade beslut.
Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och
avstyrker motionerna Fi212 (fp) yrkande 9 i denna del,
Fi507 (m) yrkande 7 och Fi510 (fp) yrkandena 1 och 3.
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) är föremål för
översyn. Senast den 31 december 1999 skall
Upphandlingskommittén lämna ett delbetänkande som
bl.a. omfattar förslag om NOU:s framtida roll.
Utskottet anser att NOU:s verksamhet skall vara
oförändrad i avvaktan på resultatet av översynen.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi507 (m)
yrkande 8.
Statens kvalitets- och kompetensråd inrättades i
början av 1999 efter beslut av riksdagen för att
stimulera myndigheternas kompetensförsörjning och
främja kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Enligt
utskottets mening finns det inte anledning att ompröva
detta beslut.
Utskottet tillstyrker därför regeringens
medelsberäkning och avstyrker motionerna Fi507 (m)
yrkande 9 samt Fi509 (c) i denna del.
Moderata samlingspartiet anser att Riksgäldskontoret
skall minska sin fokusering på hushållsupplåningen och
föreslår av denna anledning att kontorets anslag för
förvaltningskostnader (B 3) minskas med 5 miljoner
kronor. Även Folkpartiet motsätter sig att
Riksgäldskontoret driver verksamhet riktad mot
privatpersoner.
Riksgäldskontoret har under senare år använt sig av
fyra olika låneinstrument vid upplåningen på
hushållsmarknaden: premieobligationer,
realränteobligationer, riksgäldskonto och
allemansspar. När kontoret 1997 fick möjlighet att i
egen regi ta emot inlåning på konto från allmänheten
kom denna nya upplåningsform - riksgäldsspar - att
ersätta såväl riksgäldskonto som allemansspar. Under
de fem senaste budgetåren har kostnaderna för
hushållsupplåningen varit ca 1,7 miljarder kronor
lägre än upplåningen genom statsobligationer och
statsskuldsväxlar. Riksgäldskontorets överskott från
hushållsupplåningen har dock minskat över åren, bl.a.
beroende på avvecklingen av Allemanssparandet.
När utskottet våren 1999 tog ställning till
Riksgäldskontorets hushållsupplåning ansåg utskottet
att det borde vara möjligt för kontoret att konkurrera
på hushållsmarknaden genom att etablera och utveckla
nya former för kundkontakter via telefon och Internet
vilka inte kräver någon lokal kontorsorganisation
(1998/99:FiU26). Utskottet underströk emellertid
samtidigt att liksom tidigare borde det långsiktiga
målet för upplåningen på hushållsmarknaden vara att
för varje upplåningsform uppnå största möjliga
kostnadsbesparing i förhållande till
Riksgäldskontorets alternativa upplåningsformer på
penning- och obligationsmarknaden.
Utskottet ser därför ingen anledning att begränsa
hushållsupplåningen utan avstyrker motionerna Fi507
(m) yrkande 10 samt Fi510 (fp) yrkande 9.
Moderata samlingspartiet föreslår att ett nytt
oberoende revisionsorgan inrättas och underställs
riksdagen. Inga medel alls föreslås för
Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer för
budgetåret 2000. Utskottet konstaterar att förslaget
är helt orealistiskt eftersom motionärerna inte har
beaktat att det krävs en övergångsperiod under vilken
de gamla myndigheterna avvecklas och den nya inrättas.
Utskottet vill vidare erinra om att flera utredningar
under senare år har berört frågan om den statliga
revisionens ställning. Riksdagen godkände hösten 1997
att Riksrevisionsverkets verksamhet skulle renodlas
och koncentreras till de revisionella uppgifterna
(prop. 1997/98:1, utg. omr. 2, bet. 1997/98:FiU2).
Inom ramen för den av talmanskonferensen tillsatta
Riksdagskommittén behandlas för närvarande frågan om
riksdagen och den statliga revisionen. Utskottet
finner det inte bara orealistiskt utan också mindre
lämpligt att i detta skede föreslå förändringar av det
slag som motionärerna förordar.
Motion Fi507 (m) yrkandena 1-4 avstyrks med
hänvisning till det anförda.
Beträffande förslaget från Riksdagens
förvaltningsstyrelse till anslag för Riksdagens
revisorer vill utskottet framhålla följande. Bland de
kostnadsökningar som Riksdagens revisorer begärt
kompensation för finns ökade lokalkostnader (800 000
kr). Utskottet vill erinra om att myndigheterna numera
har stor frihet att själva avgöra hur tilldelade medel
skall disponeras. Denna ordning har gällt sedan 1993
då man började anvisa medel till myndigheternas
förvaltningskostnader över ramanslag. Regering och
riksdag styr inte längre verksamheten genom att ge
detaljerade anvisningar för medelsanvändningen utan
genom att ställa upp mål för dess inriktning.
Uppkommer extraordinära kostnader för en myndighet kan
den erhålla särskild kompensation för detta. Till
sådana kostnader hänförs dock inte ökade
lokalkostnader. Myndigheterna kompenseras för en höjd
prisnivå i samhället genom den årliga pris- och
löneomräkningen som sker för i princip alla
förvaltningsanslag. Skulle revisorerna kompenseras
särskilt för de ökade lokalkostnaderna är det således
ett avsteg från de principer som tillämpas av
Regeringskansliet och som också riksdagen ställt sig
bakom (prop. 1992/93:100 bilaga 1 s. 107, bet.
1992/93:FiU10 s. 72-74). Utskottet accepterar för sin
del inte motiveringen för en extra höjning av anslaget
till Riksdagens revisorer att revisorerna, till
skillnad från andra myndigheter, skall kompenseras i
särskild ordning för ökade lokalkostnader.
Utskottet vill dock erinra om att enligt tidigare
riksdagsbeslut kommer revisorerna att tilldelas
sammanlagt 5 miljoner kronor fördelat över tre år,
1999-2001 (bet. 1997/98:KU27). Höjningen fördelas
enligt följande: 1,7 miljoner kronor år 1999 samt 1,7
miljoner kronor år 2000 respektive 1,6 miljoner kronor
år 2001. Om man, som nu föreslås, därutöver höjer
anslaget med 800 000 kr år 2000 skulle därmed 800 000
kr återstå att anvisa för år 2001 av det beslutade
tillskottet. Det innebär att revisorernas anslag höjs
med 5 miljoner kronor på tre år enligt tidigare
beslut.
Vid en samlad bedömning kan utskottet således ställa
sig bakom att revisorerna får de i budgetpropositionen
föreslagna medlen för år 2000. Därmed får revisorerna
de medel som de äskat i februari 1999.
Utskottet kan vidare konstatera att Riksdagskommittén
som nämnts ovan för närvarande behandlar frågan om
riksdagen och revisionen. Riksdagskommitténs arbete
kan leda till förnyade överväganden avseende
omfattningen av Riksdagens revisorers verksamhet.
I propositionen föreslår regeringen att den skall
bemyndigas att under år 2000 göra ekonomiska åtaganden
med anknytning till anslaget Utvecklingsarbete som
inklusive tidigare åtaganden leder till att utgifterna
på detta anslag binds upp med högst 50 miljoner kronor
efter år 2000.
Utskottet biträder förslaget i propositionen (yrkande
1) och förordar att regeringen får det begärda
bemyndigandet.
Sammanfattningsvis biträder alltså utskottet
regeringens förslag till fördelning av anslagen inom
utgiftsområde 2 (yrkande 6) liksom förslaget om ett
bemyndigande knutet till anslaget Utvecklingsarbete
(yrkande 1). Samtliga motionsyrkanden som behandlas i
detta sammanhang avstyrks, dvs. motionerna Fi212
yrkande 9 i denna del, Fi506 (kd), Fi507 (m) yrkandena
1-10, Fi509 (c) och Fi510 (fp) yrkandena 1-4 och 9.
Statens fastighetsverk
Propositionen
I propositionen (avsnitt 3.8, yrkande 2) begär
regeringen att riksdagen skall godkänna
investeringsplanen för Statens fastighetsverk. Vidare
föreslås att låneramen om 7 miljarder kronor godkänns
(yrkande 3).
Motionen
Moderata samlingspartiet erinrar i motion Fi507 om att
partiet tidigare år kritiserat budgetpropositionen för
dess bristfälliga redovisning av Fastighetsverkets
investeringsplan. Motionärernas förhoppning om att
årets budgetförslag skulle innehålla en fylligare
beskrivning har enligt deras mening inte uppfyllts. De
anser därför att det är svårt att bedöma huruvida
Fastighetsverket på ett rationellt sätt tillvaratar
medborgarnas krav på sparsamhet med offentliga
investeringar (yrkande 11).
Finansutskottets ställningstagande
I årets budgetproposition redovisas investeringar för
perioden 1998-2002 uppdelade på inrikes och utrikes
fastigheter samt på mark och övrigt. För år 2000
beräknas investeringarna komma att uppgå till
sammanlagt drygt 309 miljoner kronor. I
budgetpropositionerna redovisas dessutom nya, stora
projekt, dvs. de som överstiger 30 miljoner kronor.
Inget av de projekt som Statens fastighetsverk
planerar för år 2000 och som inte tidigare har anmälts
till riksdagen har den omfattningen. Utskottet anser
att de uppgifter som redovisats i budgetpropositionen
är till fyllest. Utskottet anser därför att något
tillkännagivande av det slag motionärerna begär inte
är påkallat.
Utskottet tillstyrker yrkandena 2 och 3 i
propositionen samt avstyrker motion Fi507 (m) yrkande
11.
Fortifikationsverket
Propositionen
I propositionen (avsnitt 3.10, yrkande 4) begär
regeringen att riksdagen skall godkänna
investeringsplanen för Fortifikationsverket. Vidare
föreslås att låneramen på 4,1 miljarder kronor
godkänns (yrkande 5).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag
utan föreslår att riksdagen godkänner
Fortifikationsverkets investeringsplan liksom att
verket tilldelas en låneram på 4,1 miljarder kronor.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 4 och 5 i
propositionen.
Vissa statistikfrågor
Fördelningsanalys och könsuppdelad statistik
I motion Fi201 av Sten Andersson (m) framhålls att det
inom gruppen pensionärer råder stora skillnader. Det
finns pensionärer som har god pension och hygglig
social standard. Samtidigt finns det många pensionärer
vilka, åtminstone med svenska mått mätt, kan betraktas
som fattiga och som har stora ekonomiska och sociala
problem. Enligt motionären bör regeringen ta initiativ
till en utredning om levnadsvillkoren för olika
grupper inom pensionärskollektivet. Det är inte
rimligt att behandla pensionärer som en ekonomiskt och
socialt homogen grupp.
I motion Fi508 av Siv Holma m.fl. (v) anförs att det
är viktigt att analyser görs över hur olika statliga
insatser/bidrag fördelas på män respektive kvinnor.
Regeringen bör därför få i uppdrag att kartlägga
fördelningen av statens medel ur ett genusperspektiv
(yrkande 2). Vidare bör de fördelningsanalyser som
regeringen vidtar över förslagen i budgetpropositionen
kompletteras med jämförelser mellan olika
inkomstgrupper. Jämförelsen bör visa skillnaderna
mellan män och kvinnor i olika inkomstgrupper (yrkande
7).
I motion N367 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) är
motionärerna starkt kritiska till att alla departement
inte redovisar på vilket sätt mäns och kvinnors
levnadsförhållanden skiljer sig åt. En icke
könsuppdelad statistik riskerar att skapa underlag för
"könsblinda" politiska förslag som inte tar hänsyn
till den inbyggda bristen på jämställdhet mellan män
och kvinnor. Därför bör all statistik i regeringens
propositioner vara könsuppdelad (yrkande 3).
Finansutskottets ställningstagande
När det gäller pensionärerna vill utskottet framhålla
att pensionärernas ekonomiska situation löpande följs
såväl av Regeringskansliet som av Statistiska
centralbyrån (SCB) och av oberoende forskare.
Uppföljningen görs på såväl grupp- som individnivå. Så
sent som i början av 1999 redovisade
Socialdepartementet en omfattande rapport om
pensionärernas ekonomiska utveckling under 1990-talet
(Ds 1999:5). I rapporten analyseras bl.a. hur
lågkonjunkturen i början av 1990-talet och saneringen
av de offentliga finanserna påverkat pensionärerna som
grupp, olika delgrupper av pensionärskollektivet och
pensionärerna som individer. I korthet visar studien
att pensionärerna som grupp under perioden ökat sin
inkomststandard, både i absoluta tal och i relation
till övriga grupper i samhället. Detta beror bl.a. på
att de nya 65-åringar som blir pensionärer i regel har
större inkomster än de som redan finns i eller lämnar
gruppen. Däremot visar studien att pensionärerna som
enskilda individer (de som var pensionärer under hela
den undersökta perioden) i genomsnitt förlorade cirka
3 % av sina disponibla inkomster under perioden
1991-1996. Av rapporten framgår också att skillnaden
mellan olika grupper av pensionärer kan vara stor.
Totalt har männen högre inkomststandard än kvinnorna.
Den största minskningen av de offentliga
pensionsinkomsterna drabbade emellertid de äldsta
männen. De yngre pensionärerna har högre
inkomststandard än de äldre och gifta/samboende har
det bättre än ensamstående. Vidare analyseras vilka
effekter kommunernas avgifter för hemtjänsten har på
ekonomin för de pensionärer som utnyttjar omsorgen. En
genomgång i rapporten av inkomstspridningen och
andelen hushåll med låg ekonomisk standard (enligt
internationella definitioner) visar att andelen
pensionärshushåll med låg ekonomisk standard är mycket
liten. Inkomstspridningen inom pensionärskollektivet
är dessutom mindre än i övriga samhället.
Enligt utskottets mening är det viktigt att man som
underlag för bl.a. utformningen av den ekonomiska
politiken fortsätter att noga kartlägga och följa
pensionärernas ekonomiska situation.
Socialdepartementet anger t.ex. i rapporten att en
ambition bör vara att komplettera inkomstberäkningarna
med en bättre bild av förekomsten av och utvecklingen
av pensionärernas förmögenhet.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi201
(m).
Jämställdhet och genusperspektiv är ett prioriterat
område i regeringens politik, och utskottet har vid
ett flertal tillfällen behandlat frågor om köns-
uppdelning av ekonomisk statistik och analyser av
olika åtgärders effekter uppdelat på män och kvinnor
(senast i bet. 1999/2000:FiU1 och bet. 1998/99:FiU2).
Utskottet vill här ytterligare komplettera bilden
genom att erinra om att regeringen till riksdagen
nyligen överlämnade skrivelsen om
jämställdhetspolitiken inför 2000-talet (skr.
1999/2000:24). I skrivelsen framgår bl.a. att
fördelningen av ekonomiska resurser synliggjorts genom
Kvinnomaktsutredningens (SOU 1998:6) arbete som gett
ökad kunskap om kvinnors och mäns skilda villkor i
vårt samhälle. Denna kunskap har lett till att
åtgärder nu vidtas på många områden för att motverka
rådande ojämställdhet. Målet är bl.a. att enskilda
anslag i budgeten skall delas upp och analyseras
utifrån hur det gynnar/drabbar kvinnor respektive män.
I bilaga 4 till budgetpropositionen för år 2000 (volym
1) redovisar regeringen dessutom en studie över hur
offentliga bidrag till t.ex. barnomsorg, utbildning,
hälso- och sjukvård fördelar sig mellan olika grupper
i samhället. På vissa områden görs en uppdelning av
subventionerna på män respektive kvinnor.
Som utskottet anfört tidigare pågår inom
Regeringskansliet i samarbete med SCB ett omfattande
arbete med att utveckla ett s.k. jämställdhetsbokslut.
I praktiken handlar det bl.a. om att arbeta fram
metoder för att införliva genusperspektivet i alla
delar av budgetprocessen. Sedan ungefär tio år
tillbaka genomför regeringen fördelningsanalyser av
åtgärder och förändringar i skatte- och
transfereringssystemen. De viktigaste resultaten
redovisas i vår- och budgetpropositionerna och
innehåller t.ex. en uppdelning av effekterna på
kvinnor respektive män. Det finns emellertid
svårigheter med att göra en rättvis uppdelning av
effekterna på både inkomst och kön. En orsak är
svårigheterna med att fördela sammanboendes inkomster.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna
Fi508 (v) yrkandena 2 och 7 och N367 (v) yrkande 3.
Gröna räkenskaper och BNP justerad för hemarbete
I motion Fi508 av Siv Holma m.fl. (v) framhålls att
bruttonationalprodukten (BNP) inte inkluderar varor
och tjänster som produceras i hushållet. Därmed
avspeglar inte BNP hela den ekonomiska verkligheten
utan endast en del av den. Motionärerna anför att det
är kvinnor som utför det mesta av det oavlönade
arbetet. Kvinnor använder mer av sin tid till oavlönat
arbete än till avlönat arbete. För männen gäller det
omvända. För att få ett mer korrekt mått på den
ekonomiska verkligheten bör nationalräkenskaperna
utvidgas med satelliträkenskaper som mäter och
värderar det oavlönade hemarbetet (yrkande 1).
I motion A804 av Maria Larsson m.fl. (kd) framhålls
att ekonomiska beräkningar och teorier inte alltid tar
hänsyn till oavlönat arbete, som t.ex. hemarbete med
barn, trots att detta arbete utgör en stor
samhällsinsats. Enligt motionärerna bör även hemarbete
räknas in i BNP. För att detta skall vara möjligt
krävs internationella överenskommelser som regeringen
bör ta initiativ till (yrkande 5).
I motion U515 av Birger Schlaug m.fl. (mp) anförs att
Sverige under sin tid som ordförandeland i EU bör ta
initiativ till att utveckla systemet med så kallade
gröna räkenskaper eller "grön BNP", där även slitage
på det naturliga kapitalet finns med i kalkylen
(yrkande 5).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
motioner med ungefär samma innebörd, t.ex. i bet.
1999/2000:FiU1 och bet. 1998/99:FiU2. Utskottet kan
nu, i likhet med tidigare, konstatera att det inte
finns några principiella hinder mot att de officiella
nationalräkenskaperna kompletteras med s.k.
satelliträkenskaper över andra ekonomiskt
betydelsefulla faktorer som inte fångas upp i dagens
nationalräkenskapssystem. Ett bra exempel på detta är
den pågående utvecklingen av s.k. miljöräkenskaper.
För svensk del är miljöräkenskaperna ett gemensamt
projekt mellan Naturvårdsverket (NV),
Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska centralbyrån
(SCB). Enligt utskottets mening är detta ett mycket
viktigt och intressant projekt. Projektet är
emellertid långsiktigt och arbetet är fortfarande
inriktat på forskning och metodutveckling, även om
stora praktiska framsteg gjorts under de senaste två
åren. Under 1998 presenterades elva olika rapporter i
ämnet och hittills i år har SCB publicerat tre
rapporter, bl.a. en studie om skogsräkenskaper.
Utskottet understryker att miljöfrågorna är ett av
Sverige prioriterat område inom EU och erinrar om att
utvecklingen av miljöräkenskaper i hög grad också är
ett internationellt projekt, där EU och ett flertal av
de enskilda länderna i EU inklusive Sverige ligger
långt framme i processen. Mot denna bakgrund synes ett
särskilt initiativ i frågan opåkallat.
När det gäller frågan om att inkludera hushållens
hemarbete i bruttonationalprodukten (BNP) pågår sedan
länge en diskussion och ett informationsutbyte mellan
forskare och statistiker i t.ex. OECD:s regi om
metoder för att uppskatta hemarbetet. Vid OECD senaste
årliga möte för nationalräkenskapsexperter i Paris i
slutet av september 1999 presenterade
Statistikcentralen i Finland (på uppdrag av Eurostat)
ett övergripande förslag till satelliträkenskaper för
hushållens produktion. Den finländska genomgången
visar emellertid på de mycket stora problem som finns
när det gäller att värdera och mäta omfattningen av
hushållens hemarbete. Senast SCB genomförde en s.k.
tidsanvändningsstudie för att beräkna den tidsmässiga
omfattningen av de svenska hushållens hemarbete var
1990/91. För att få till stånd en uppdatering och
ytterligare information om förhållandet mellan betalt
och obetalt arbete har regeringen gett SCB i uppdrag
att genomföra en ny tidsanvändningsstudie. Studien
skall enligt uppgift från SCB genomföras under nästa
år och resultaten presenteras under 2001.
Med anledning av vad som anförts ovan avstyrker
utskottet förslagen i motionerna Fi508 (v) yrkande 1,
A804 (kd) yrkande 5 och U515 (mp) yrkande 5.
Övrigt
Genusperspektiv på begreppet
infrastrukturinvesteringar
Vänsterpartiet anser i motion Fi508 att begreppet
infrastruktur behöver kompletteras med en analys
utifrån ett genusperspektiv.
Begreppet infrastruktur är av central betydelse när
man talar om tillväxt. Det senaste tillskottet är IT-
infrastruktur, påpekar motionärerna. Viktig
infrastruktur för kvinnor finns emellertid enligt
deras mening även i en väl fungerande barnomsorg,
skola och social service.
Motionärerna anser att begreppet infrastruktur bör
breddas till att även omfatta strukturer som är av
särskild betydelse för kvinnors liv och villkor. De
vill att regeringen skall gå före och använda en sådan
utökad definition (yrkande 3).
Finansutskottets ställningstagande
Regeringen har den 21 oktober 1999 fastställt direktiv
för ett särskilt råd för jämställdhetsfrågor som rör
transport- och IT-tjänster (dir. 1999:83). Rådet har
till uppgift att analysera olika jämställdhetsfrågor
inom dessa områden samt att lämna förslag som där
främjar jämställdheten. Rådet skall också ha en
opinionsbildande uppgift genom att ordna seminarier,
sprida information och väcka intresse för
jämställdhetsbefrämjande åtgärder inom de angivna
sektorerna.
Regeringens nyligen tagna initiativ med det särskilda
rådet för jämställdhetsfrågor kommer enligt utskottets
mening att befrämja jämställdhetsarbetet inom två
betydelsefulla infrastrukturella sektorer. I så motto
ligger initiativet helt i linje med motionärernas
förslag. Erfarenheterna av rådets fortsatta arbete bör
enligt utskottets mening avvaktas innan man går vidare
och överväger om begreppet infrastruktur bör vidgas på
det av motionärerna föreslagna sättet.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
Fi508 (v) yrkande 3.
Avkastningskrav på kulturella och vetenskapliga
institutioner
I motion Fi504 anser Harald Nordlund (fp) att det är
fel att lägga avkastningskrav på gamla byggnader till
en nivå som gör det omöjligt för institutionerna att
bedriva sin verksamhet. Ett mer vidsynt och
framåtsyftande synsätt bör ersätta dagens
avkastningskrav på ideella, grundvetenskapliga och
nationella värden, framhåller motionären som föreslår
att riksdagen skall göra ett tillkännagivande av denna
innebörd.
Finansutskottets ställningstagande
I början av 1990-talet reformerades den statliga
fastighetsförvaltningen i syfte att bl.a. renodla
statens ägarroll och få till stånd en
fastighetsförvaltning med ett i möjligaste mån
marknadsmässigt avkastningskrav. Fem år efter reformen
tillkallade regeringen en utredare som fick i uppdrag
att göra en utvärdering av ombildningen. Sina förslag
redovisade utredningsmannen i tre delbetänkanden varav
ett handlade om statens ändamålsfastigheter och
principerna för deras förvaltning och hyressättning
(SOU 1996:187). I betänkandet föreslogs bl.a. att man
skulle införa en särskild modell för hyressättning av
ändamålsfastigheter i staten.
Utredningsmannens förslag togs av regeringen upp i
proposition 1997/98:137. Regeringen gjorde i det
sammanhanget bedömningen att den genomförda reformen
var bra och att principerna bakom den borde ligga
fast. Något skäl för att införa den av
utredningsmannen föreslagna modellen för hyressättning
av ändamålsfastigheter fanns inte, ansåg regeringen,
och denna bedömning delades av finansutskottet i
betänkande 1997/98:FiU25.
Enligt finansutskottets mening är det angeläget att
statliga institutioners lokalbehov och intressen kan
tillgodoses i en dialog mellan hyresgäst och
hyresvärd. Enligt utskottets mening fungerar i dag
denna dialog väl, och det finns därför enligt
utskottets mening ingen anledning att ompröva de
nuvarande principerna.
Ett av syftena med den tidigare genomförda reformen
var att skapa en mer rättvisande bild av
lokalkostnaderna i statsbudgeten. Det bör därvid
uppmärksammas att även i det fall en fastighet är helt
avskriven finns det en kapitalkostnad, nämligen om
fastighetsägaren har en möjlighet att utnyttja
byggnaden för annat ändamål. Fastighetsverket
fastställer i dialog med hyresgästen ett
återanskaffningsvärde som grund för kapitalkostnaden
och på så sätt får man en hyra som anger vad den
statliga verksamheten kostar.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks
motion Fi504 (fp).
Fastighetsverkets skogsinnehav
I motion MJ754 anser Murad Artin m.fl. (v) att
regeringen i ägardirektiv till Fastighetsverket bör
ålägga verket att snarast miljöcertifiera sitt
skogsinnehav, alternativt att pröva frågan om att
överföra förvaltningen av skogsmark med mycket höga
naturvärden till Naturvårdsverket (yrkande 1).
Finansutskottets ställningstagande
Fastighetsverket förvaltar mark väster om
odlingsgränsen i Norrbotten och Västerbotten samt
renbetesfjällen i Jämtland. Liksom andra skogsägare är
Fastighetsverket skyldigt att följa de miljömål som
finns angivna i skogsvårdslagen. I den ges miljömålen
för skogsbruket samma dignitet som skogsbrukets
produktionsmål. Utskottet utgår från att
Fastighetsverket följer gällande bestämmelser i
lagstiftningen.
På Fastighetsverkets mark finns knappt 1,1 miljoner
hektar produktiv skogsmark, varav drygt 60 % är
reservat eller mark som inte är aktuell att användas
för skogsbruk. Verket är därmed den skogsägare som har
störst areal obrukad skogsmark. På den areal som kan
vara aktuell för skogsbruk pågår inventering av
naturvärdena, och preliminära resultat visar att
ytterligare markområden kommer att undantas från
skogsbruk på grund av naturvårdsskäl.
Fastighetsverkets totala areal skog på vilken
skogsbruk inte kommer att bedrivas väntas därigenom
öka till 65-70 %.
Motionärerna anser att regeringen bör ålägga
Fastighetsverket att miljöcertifiera sitt skogsinnehav
eller pröva frågan om att överföra förvaltningen av
skogsmarken till Naturvårdsverket.
Enligt vad utskottet inhämtat eftersträvar
Fastighetsverket att uppfylla gällande kriterier för
certifiering av skogsbruk i enlighet med FSC (Forest
Stewardship Council). Arbetet med ett sådant
kvalitetsmärkningssystem är för närvarande inne i sin
slutfas, och verket räknar med att FSC-certifieringen
skall vara klar omkring årsskiftet 1999/2000.
Motionärernas krav kommer därmed att bli tillgodosett.
Det bör i sammanhanget också nämnas att
Fastighetsverkets pågående naturvärdesinventering
väntas kunna bli avslutad redan 2001, vilket är två år
före en av Skogsstyrelsen fastställd tidsram för denna
kartläggning.
Då således motionärernas förslag inom kort torde
komma att genomföras finns det enligt utskottets
mening inte anledning för riksdagen att göra ett
tillkännagivande i denna fråga. Motion MJ754 (v)
yrkande 1 avstyrks därför av utskottet.
Försäljning av tomma statliga lokaler
I motion Fi501 föreslår Runar Patriksson och Kenth
Skårvik (båda fp) att statliga lokaler som inte längre
behövs efter det att verksamheten upphört bör erbjudas
berörda kommuner till ett rimligt pris. Som exempel
pekar motionärerna på tullstationen i Karesuando som
omgående borde säljas till Kiruna kommun för en
symbolisk summa sedan alla tulltjänstemän lämnat
stationen.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att tomma
lokaler som inte längre behövs för statlig verksamhet
bör säljas utan onödigt dröjsmål. Berörda kommuner kan
därvid vara naturliga köpare. Självklart bör
emellertid Fastighetsverket också undersöka vilka
eventuellt andra köpare som kan vara intresserade av
att förvärva dylika fastigheter för att man på så sätt
skall få ut ett så gott pris som möjligt.
Enligt vad utskottet inhämtat finns i det aktuella
fallet inget som talar för att Fastighetsverket inte
förfarit på detta sätt.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
Fi501 (fp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagen inom utgiftsområde 2
budgetåret 2000
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 2 yrkandena 1 och 6 samt med avslag
på motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande 9 i denna
del, 1999/2000:Fi506, 1999/2000:Fi507 yrkandena
1-10, 1999/2000:Fi509, 1999/2000:Fi510 yrkandena
1-4 och 9
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget A 13 Utvecklingsarbete, göra
ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 50 miljoner
kronor efter år 2000,
dels för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning enligt utskottets förslag i
efterföljande specifikation,
2. beträffande beskrivningen av
Fastighetsverkets investeringsplan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi507 yrkande 11,
3. beträffande Statens fastighetsverk
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 2 yrkandena 2 och 3
dels godkänner investeringsplanen för Statens
fastighetsverk i enlighet med vad regeringen
förordar,
dels bemyndigar regeringen att besluta om att
Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram
av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret
för investeringar m.m. i enlighet med vad
regeringen förordar,
4. beträffande Fortifikationsverket
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 2 yrkandena 4 och 5
dels godkänner investeringsplanen för
Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen
förordar,
dels bemyndigar regeringen att besluta om att
Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av
högst 4,1 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för
investeringar m.m. i enlighet med vad regeringen
förordar,
5. beträffande fördelningsanalys och
könsuppdelad statistik
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi201,
1999/2000:Fi508 yrkandena 2 och 7 samt
1999/2000:N367 yrkande 3,
res. (m)
6. beträffande gröna räkenskaper och BNP
justerad för hemarbete
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi508 yrkande 1,
1999/2000:U515 yrkande 5 samt 1999/2000:A804
yrkande 5,
7. beträffande genusperspektiv på begreppet
infrastrukturinvesteringar
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi508 yrkande 3,
8. beträffande avkastningskrav på kulturella
och vetenskapliga institutioner
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi504,
9. beträffande Fastighetsverkets
skogsinnehav
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ754 yrkande 1,
10. beträffande försäljning av tomma
statliga lokaler
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi501.
Stockholm den 2 december 1999
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell
(kd), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s),
Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik
Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per
Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström
(mp), Lena Ek (c), Gunnar Axén (m), Hans Hoff (s),
Marie Engström (v) och Bijan Fahimi (fp).
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning (mom. 1 i
hemställan)
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning. Företrädarna för
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna redovisar
sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
¹ På utgiftsområdet finns utöver de fyra angivna
verksamhetsområdena också verksamhetsområdet E
Premiepensionssystemet under vilket
Premiepensionsmyndigheten (PPM) sorterar. Eftersom dess
verksamhet är helt avgiftsfinansierad finns inget anslag på
detta verksamhetsområde.
Till verksamhetsområdet A
Effektivisering och utveckling av
statlig förvaltning hör utöver vad
som framgår av tabellen även
Riksgäldskontorets
kassahållningsverksamhet och in-
och utlåningsverksamhet samt
Statens fastighetsverk och
Fortifikationsverket vars
verksamheter är
avgiftsfinansierade.
Reservation
Fördelningsanalys och könsuppdelad
statistik (mom. 5) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm
och Gunnar Axén (alla m) anser
dels att den del av finansutskottets
ställningstagande som på s. 21 börjar med "Med det
ovan anförda avstyrker utskottet motion" och slutar
med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi201
(m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
När det gäller statistik och konsekvensanalyser i
ett genusperspektiv anser utskottet att regeringen
redan vidtar en mängd åtgärder på området varför
utskottet avslår motionerna Fi508 (v) yrkandena 2
och 7 och N367 (v) yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande fördelningsanalys och
könsuppdelad statistik
att riksdagen med anledning av motion
1999/2000:Fi201 samt med avslag på
motionerna 1999/2000:Fi508
yrkandena 2 och 7 samt
1999/2000:N367 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret
2000 (mom. 1) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm
och Gunnar Axén (alla m) anför:
Den 18 november 1999 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster avseende år
2000. Samtidigt fattades beslut om en preliminär
fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren
2001 och 2002.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av
den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för
ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Fler och fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet. De
enskilda människorna får ett större inflytande över
sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de
människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att
påverka sin situation. Vi slår också fast att det
allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de
uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet
den 18 november 1999 om ramar för de olika
utgiftsområdena valt en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 2.
För budgetåret 2000 förordar vi i vår partimotion
Fi209 att ramen för utgiftsområdet borde ha varit
76,9 miljoner kronor lägre än regeringen föreslagit
i budgetpropositionen.
Förslag om fördelningen av medel på anslagen
återfinns i motion Fi507. I den förordar vi att man
skall inrätta ett nytt revisionsorgan som uppfyller
kriterierna för internationellt vedertagen
kravspecifikation för en obunden revision. Detta
revisionsorgan bör underställas riksdagen. Genom
att sammanföra Riksdagens revisorers och
Riksrevisionsverkets granskningsresurser uppnås
samordningsfördelar och de båda myndigheternas
samlade anslag kan därför minskas med 2 miljoner
kronor respektive 3 miljoner kronor. Den nya
myndigheten bör benämnas Riksrevisorn.
Anslagen till Ekonomistyrningsverket och
Statskontoret bör vardera minskas med 5 miljoner
kronor.
Statistiska centralbyråns uppgifter bör begränsas
och delar av verksamheten kan med fördel utföras av
andra aktörer. En ökad uppdragsfinansiering bör
också vara möjlig. Anslaget till SCB bör därför
reduceras med 38 miljoner kronor. I detta ingår att
regeringens förslag om ett yrkesregister avvisas.
Något anslag till folk- och bostadsräkningar bör
inte föras upp på statsbudgeten. De behov som finns
på detta område torde kunna tillgodoses genom
kompletterande enkätundersökningar.
Både Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och
Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklas.
NOU:s tillsyn har inte lett till önskat resultat.
Avseende Statens kvalitets- och kompetensråd får
det anses ligga inom respektive myndighets
ansvarsområde att upprätthålla en god kvalitets-
och kompetensförsörjning. Avvecklingen bör i båda
fallen ske stegvis, varvid respektive anslag
halveras nästa år.
Slutligen anser vi att Riksgäldskontoret bör
minska sin fokusering på hushållsupplåning.
Anslaget till kontoret kan därigenom begränsas med
5 miljoner kronor.
2. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret
2000 (mom. 1) (kd)
Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:
Riksdagen har den 18 november 1999 i första steget
av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,
Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för år 2000. Det innebär att
riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak
som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som
skall träda i kraft nästa år.
För budgetåret 2000 gäller därmed att de samlade
utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga
1 578,3 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Kristdemokraternas förslag på
utgiftsområdet understiger denna nivå och kan
således formellt tas upp till behandling. Men den
av riksdagen fastställda budgetpolitiken har en
helt annan inriktning än vi önskar och vi deltar
därför inte i det nu aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom utgiftsområde 2.
Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser
att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha
begränsats med 79 miljoner kronor genom att ett
sparkrav lagts på samtliga myndigheter under
utgiftsområdet.
Vad beträffar Finansinspektionen anser vi således
att det i budgetpropositionen föreslagna
resurstillskottet bör begränsas något. Enligt vår
mening bör regeringen återkomma till riksdagen med
en uppstramad och förbättrad resultatredovisning i
samband med nästa års budgetproposition. I det
sammanhanget är vi beredda att pröva frågan om en
ytterligare förstärkning av inspektionens resurser.
3. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret
2000 (mom. 1) (c)
Lena Ek (c) anför:
Riksdagen har den 18 november 1999 i första steget
av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,
Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för år 2000. Det innebär att
riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak
som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som
skall träda i kraft nästa år.
Centerpartiets förslag till utgiftstak för de
närmaste tre åren överensstämmer med regeringens.
Vår fördelning på utgiftsområden avviker emellertid
och för budgetåret 2000 har vi på utgiftsområde 2
lagt förslag som innebär att den samlade
anslagsnivån understiger den ram som riksdagen lagt
fast med 84,9 miljoner kronor. Det finns således
inget formellt hinder mot en fortsatt behandling av
dessa förslag. Men våra förslag på detta
utgiftsområde kan inte ses isolerade utan ingår som
en del i ett samlat budgetalternativ som avviker
från vad riksdagen lagt fast. Vi anser det därför
inte meningsfullt att i en reservation ta ställning
till anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2.
Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser
att anslagen på utgiftsområdet borde ha begränsats
med 84,9 miljoner kronor på det sätt som framgår av
motion Fi509.
4. Anslagen inom utgiftsområde 2 budgetåret
2000 (mom. 1) (fp)
Bijan Fahimi (fp) anför:
Den 18 november 1999 beslutade riksdagen att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i statsbudgeten och en beräkning av
statens inkomster för budgetåret 2000. Under den
fortsatta beredningen får dessa ramar inte
överskridas.
Riksdagen har genom beslutet den 18 november 1999
valt en inriktning av politiken som skiljer sig
från den inriktning av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken som vi i Folkpartiet liberalerna
har lagt fram i parti- och kommittémotioner. Vi
vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att
anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha varit 19
miljoner kronor lägre. Besparingarna skulle ha
kunnat uppnås genom att avstå från
förberedelsearbetet med och genomförandet av en ny
folk- och bostadsräkning. Vi anser dessutom att
Konjunkturinstitutets (KI) arbete med att utveckla
de s.k. medelfristiga prognoserna bör ges högsta
prioritet. Vidare bör inte Riksgäldskontoret
bedriva verksamhet riktad direkt mot
privatpersoner. Upplåningen från hushållssektorn är
dyrbar och dessutom innebär Riksgäldskontorets
verksamhet inom området en olämplig
konkurrenssnedvridning.
5. Beskrivningen av Fastighetsverkets
investeringsplan (mom. 2) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm
och Gunnar Axén (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har flera gånger tidigare
påpekat att redovisningen i budgetpropositionen av
Fastighetsverkets investeringsplaner ger en
otillräcklig bild av de projekt verket avser att
genomföra. Det har därför varit svårt att bedöma om
Fastighetsverket hanterar tilldelade resurser på
ett rationellt och ekonomiskt sätt som tillgodoser
medborgarnas krav på sparsamhet med statliga medel.
Vi hade hoppats att årets budgetproposition skulle
ge en fylligare beskrivning i detta avseende, men
så är inte fallet.
6. Fastighetsverkets skogsinnehav (mom. 9)
(c)
Lena Ek (c) anför:
Centerpartiet har länge drivit frågan att staten
bör föregå med gott exempel i skötseln av sina
skogar och visa ett större ansvar för naturvård och
biotopskydd. De senaste åren har naturvårdshänsyn
fått allt större betydelse inom skogsbruket. De
flesta skogsbolagen i Sverige har kommit långt med
sin miljöanpassning, dock inte de offentliga
skogsägarna vilket markeras inte minst av
Fastighetsverkets avverkning av drygt 500 år gamla
tallar vid Pärlälven i Jokkmokk.
De skyddsvärda skogsområden som Fastighetsverket
äger bör enligt vår mening undantas från skogsbruk
och överföras till Naturvårdsfonden.
Fastighetsverkets övriga skogsinnehav bör föras
över till Sveaskog.