Tilläggsbudget 2 för budgetåret 1999 (prop. 1999/2000:1)



<div class="sidhuvud_publikation">Finansutskottets betänkande</div>
<div class="sidhuvud_beteckning">1999/2000:FIU11</div>
<h1>Tilläggsbudget 2 för budgetåret 1999 (prop. 1999/2000:1)</h1>
<hr class="sidhuvud_linje">
<h2>Innehåll</h2>
<ul><li class="innehall_lista"><a href="#bsam">Sammanfattning</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bprop">Propositionen</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bmot">Motionerna</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#btext">Utskottet</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bhemst">Hemställan</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bres">Reservationer</li></a></ul>
<pre>1999/2000</pre>
<pre>FiU11</pre>
<a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>I betänkandet behandlar utskottet budgetpropositionens förslag om
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker motionerna.</pre>
<pre>18 utgiftsområden och 65 anslag berörs av ändringar på tilläggsbudget.
Sammantaget leder åtgärderna till en ökning av tillgängliga medel med drygt 8
miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen uppgår till 1 miljard kronor för år
1999.</pre>
<pre>Finansutskottet konstaterar att utgifterna för sjukpenningen har ökat
mycket kraftigt. Utskottet erinrar om att regeringen har uppmärksammat
problemet och dels tillsatt Rehabiliteringsutredningen, dels tillkallat en
särskild utredare för att analysera orsakerna till det ökade ohälsotalet.
Utskottet kan också konstatera att genom redan beslutade
utgiftsbegränsningar och besparingar kommer de ökade utgifterna 1999 att
rymmas under utgiftstaket. Utskottet förutsätter att regeringen även
framdeles vidtar åtgärder om utgiftstaket skulle hotas.</pre>
<pre>Beträffande hanteringen av tilläggsbudgeten kan utskottet konstatera att i
den nya budgetprocessen har en fast praxis utvecklats där regeringen
redovisar förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen, i den ekonomiska
vårpropositionen och i budgetpropositionen. Genom den samlade
presentationen och den sammanhållna behandlingen i riksdagen tydliggörs
frågorna och prioriteringarna mellan olika ändamål också under löpande
budgetår.</pre>
<pre>Till betänkandet har fogats 4 reservationer och 3 särskilda yttranden av
företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
respektive Folkpartiet liberalerna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Inledning</pre>
<pre>I detta betänkande behandlar finansutskottet</pre>
<pre>dels proposition 1999/2000:1, såvitt avser avsnitt 5 Prognos och tilläggsbudget
1999 (yrkandena 15-21 samt yrkande 1 Riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag),</pre>
<pre>dels de under allmänna motionstiden 1999 väckta motionerna</pre>
<pre>1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande 4,</pre>
<pre>1999/2000:Fi301 av Chris Heister m.fl. (m),</pre>
<pre>1999/2000:U803 av Göran Lennmarker m.fl. (m) yrkande 9,</pre>
<pre>1999/2000:T509 av Yvonne Ångström (fp).</pre>
<pre>Yttranden från andra utskott</pre>
<pre>Finansutskottet har berett riksdagens övriga berörda utskott tillfälle att avge
yttrande över de förslag i propositionen jämte motioner som rör respektive
utskotts område.</pre>
<pre>Yttranden har avlämnats från :</pre>
<pre>- konstitutionsutskottet (1999/2000:KU3y),</pre>
<pre>- justitieutskottet (protokollsutdrag 1999/2000:3.6),</pre>
<pre>- utrikesutskottet (protokollsutdrag 1999/2000:2.4),</pre>
<pre>- försvarsutskottet (1999/2000:FöU2y),</pre>
<pre>- socialförsäkringsutskottet (1999/2000:SfU3y),</pre>
<pre>- socialutskottet (1999/2000:SoU2y),</pre>
<pre>- kulturutskottet (protokollsutdrag 1999/2000:4.6),</pre>
<pre>- utbildningsutskottet (1999/2000:UbU2y),</pre>
<pre>- trafikutskottet (protokollsutdrag 1999/2000:2.5),</pre>
<pre>- näringsutskottet (1999/2000:NU1y),</pre>
<pre>- arbetsmarknadsutskottet (protokollsutdrag 1999/2000:5.6).</pre>
<pre>- bostadsutskottet (1999/2000:BoU2y).</pre>
<pre>Yttrandena återfinns i bilagorna 2-13 till betänkandet.</pre>
<pre>Miljö- och jordbruksutskottet har beslutat att inte
avge något yttrande.</pre>
<a name="bprop"></a><h2>Propositionen</h2><pre>I proposition 1999/2000:1 föreslår Riksdagens förvaltningsstyrelse såvitt
avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 att riksdagen
till det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda ramanslaget B 1
Riksdagens ledamöter och partier m.m. anvisar ytterligare 9 355 000 kr.
I proposition 1999/2000:1 föreslår regeringen såvitt avser tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1999</pre>
<pre>15. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om användningen av
medel för att täcka avvecklings- och underskottskostnader i samband med
avvecklingen av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus (avsnitt
5.3.8),</pre>
<pre>16. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det
under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget A 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 14 000 000 000 kr under
åren 2000-2002 (avsnitt 5.3.11),</pre>
<pre>17. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det
under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget A 3
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 6 700 000 000 kr
under åren 2000-2002 (avsnitt 5.3.11),</pre>
<pre>18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser
det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala
stöd till jordbruket, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 180 000 000 kr efter år
1999 (avsnitt 5.3.17),</pre>
<pre>19. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
uppförda ramanslaget B 15 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden uppgår till högst 1 600 000 kr efter år 1999 (avsnitt
5.3.17),</pre>
<pre>20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
uppförda ramanslaget E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,
ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden
uppgår till högst 1 600 000 kr efter år 1999 (avsnitt 5.3.17),</pre>
<pre>21. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999
godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya
anslag i enlighet med specifikation i efterföljande tabell.</pre>
<pre>Specifikation av förslag om ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag för budgetåret 1999</pre>
<pre>Belopp i 1000-tal kronor</pre>
<pre></pre>
<pre>Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag</pre>
<pre>Anslag
statsbudgeten
1999 + TB1
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>1
Rikets styrelse
4 181 704
+1 437
4 183 141
B 1
Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag
489 000
+9 355
498 355
C 3
Allmänna val, ramanslag
100 000
-10 000
90 000
D 3
Sametinget, ramanslag
13 661
+165
13 826
E 1
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ram-
anslag</pre>
<pre>
4 601</pre>
<pre>
-1 500</pre>
<pre>
3 101
E 2
Presstöd, ramanslag
531 579
+9 117
540 696
E 3
Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag
127 300
-6 700
120 600
F 1
Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen,
reservationsanslag</pre>
<pre>
Nytt</pre>
<pre>
+1 000</pre>
<pre>
1 000</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 707 333
-692
1 706 641
B 4
Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning, ramanslag</pre>
<pre>
535 000</pre>
<pre>
-692</pre>
<pre>
534 308</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>4
Rättsväsendet
21 929 269
+9 808
21 939 077
A 1
Polisorganisationen, ramanslag
11 460 196
-2 220
11 457 976
B 1
Åklagarorganisationen, ramanslag
620 140
+9 428
629 568
B 2
Ekobrottsmyndigheten, ramanslag
199 197
+2 600
201 797
F 4
Brottsoffermyndigheten, ramanslag
12 588
+1 000
13 588
F 5
Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag
75 074
-1 000
74 074</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>6
Totalförsvar
44 107 565
+58 456
44 166 021
A 1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag</pre>
<pre>
19 384 738</pre>
<pre>
-3 559</pre>
<pre>
19 381 179
A 2
Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag
392 376
+92 015
484 391
B 1
Funktionen Civil ledning, ramanslag
491 020
-5 000
486 020
B 3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,
ramanslag</pre>
<pre>
967 141</pre>
<pre>
-41 200</pre>
<pre>
925 941
B 6
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag
129 665
-10 000
119 665
C 5
Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor, ramanslag</pre>
<pre>
417 103</pre>
<pre>
+26 200</pre>
<pre>
443 303</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag</pre>
<pre>Anslag
statsbudgeten
1999 + TB1
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>7
Internationellt bistånd
11 899 604
±0
11 899 604
A 1
Biståndsverksamhet, reservationsanslag
10 731 461
+40 000
10 771 461
A 2
Biståndsförvaltning, ramanslag
418 143
-40 000
378 143</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>8
Invandrare och flyktingar
4 324 184
+255 100
4 579 284
A 2
Mottagande av asylsökande, ramanslag
875 350
+408 000
1 283 350
A 3
Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag
298 079
-152 900
145 179
B 4
Kommunersättningar vid flyktingmottagande,
ramanslag</pre>
<pre>
2 183 958</pre>
<pre>
+35 000</pre>
<pre>
2 218 958
B 5
Hemutrustningslån, ramanslag
81 442
-35 000
46 442</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
24 087 459
+167 000
24 254 459
A 1
Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag
1 992 000
+226 000
2 218 000
A 2
Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag
13 491 000
+167 000
13 658 000
A 9
Smittskyddsinstitutet, ramanslag
108 750
+5 000
113 750
A 12
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag
22 421
-5 000
17 421
B 2
Vissa statsbidrag inom handikappområdet,
reservationsanslag</pre>
<pre>
275 000</pre>
<pre>
-68 750</pre>
<pre>
206 250
B 8
Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag
4 653 000
-157 250
4 495 750</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
80 502 205
+7 474 590
87 976 795
A 1
Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag
20 035 000
+7 439 590
27 474 590
A 2
Förtidspensioner, ramanslag
37 896 000
+35 000
37 931 000</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34 315 009
+121 000
34 436 009
A 1
Ålderspensioner, ramanslag
11 536 000
+37 609
11 573 609
A 2
Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag
12 734 000
+2 000
12 736 000
A 3
Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag
9 841 000
+26 000
9 867 000
A 4
Delpension, ramanslag
204 009
+55 391
259 400</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
39 896 045
+461 000
40 357 045
A 3
Underhållsstöd, ramanslag
2 473 000
+461 000
2 934 000</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>14
Arbetsmarknad och arbetsliv
47 971 400
-5 000
47 966 400
B 2
Arbetslivsinstitutet, ramanslag
145 733
-5 000
140 733</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag</pre>
<pre>Anslag
statsbudgeten
1999 + TB1
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>16
Utbildning och universitetsforskning
29 129 747
+8 000
29 137 747
A 11
Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola
och gymnasieskola, ramanslag</pre>
<pre>
122 531</pre>
<pre>
-18 629</pre>
<pre>
103 902
C 3
Centrala studiestödsnämnden, ramanslag
313 566
+61 194
374 760
D 1
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forsknings-
information, ramanslag</pre>
<pre>
90 585</pre>
<pre>
-960</pre>
<pre>
89 625
D 3
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning, ramanslag</pre>
<pre>
206 546</pre>
<pre>
-9 000</pre>
<pre>
197 546
D 9
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
ramanslag</pre>
<pre>
241 402</pre>
<pre>
-5 000</pre>
<pre>
236 402
D 10
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,
ramanslag</pre>
<pre>
8 415</pre>
<pre>
-3 505</pre>
<pre>
4 910
E 1
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,
ramanslag</pre>
<pre>
37 162</pre>
<pre>
-3 300</pre>
<pre>
33 862
E 2
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m., ramanslag</pre>
<pre>
18 959</pre>
<pre>
-12 800</pre>
<pre>
6 159</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
7 453 147
-497
7 452 650
H 1
Centrala museer: Myndigheter, ramanslag
603 287
+420
603 707
I 3
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland, obetecknat anslag</pre>
<pre>
25 533</pre>
<pre>
-132</pre>
<pre>
25 401
I 4
Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete,
ramanslag</pre>
<pre>
821</pre>
<pre>
-785</pre>
<pre>
36</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande
20 503 080
-5 438
20 497 642
A 7
Byggforskning, ramanslag
64 356
-6 850
57 506
A 11
Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag
6 000
+692
6 692
C 1
Länsstyrelserna m.m., ramanslag
1 757 893
+720
1 758 613</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>19
Regional utjämning och utveckling
2 742 897
+26 266
2 769 163
A 4
Ersättning för nedsättning av socialavgifter,
ramanslag</pre>
<pre>
320 000</pre>
<pre>
+26 266</pre>
<pre>
346 266</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag</pre>
<pre>Anslag
statsbudgeten
1999 + TB1
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>22
Kommunikationer
25 501 314
-720
25 500 594
A 1
Vägverket: Administration, ramanslag
1 125 242
-140 000
985 242
A 2
Väghållning och statsbidrag, ramanslag
12 479 738
+55 000
12 534 738
A 4
Banverket: Banhållning, ramanslag
6 689 600
-720
6 688 880
B 4
Bidrag till sjöfarten, ramanslag
405 000
+85 000
490 000
B 6
Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias
förlisning, obetecknat anslag</pre>
<pre>
10 600</pre>
<pre>
+9 800</pre>
<pre>
20 400
D 2
Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.,
ramanslag</pre>
<pre>
394 400</pre>
<pre>
-9 800</pre>
<pre>
384 600</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näring-
ar
11 973 865
+12 000
11 985 865
D 1
Främjande av rennäringen m.m., ramanslag
37 000
-165
36 835
H 5
Skogsvårdsavgiftsprojekt, reservationsanslag
Nytt
+12 165
12 165</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>24
Näringsliv
2 897 947
+11 850
2 909 797
A 2
Småföretagsutveckling, ramanslag
196 062
+5 000
201 062
C 1
Konkurrensverket, ramanslag
62 465
+6 850
69 315
E 2
Exportfrämjande verksamhet, ramanslag
157 656
+1 500
159 156
G 4
Avgifter till vissa internationella organisationer,
ramanslag</pre>
<pre>
17 329</pre>
<pre>
-1 500</pre>
<pre>
15 829</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget</pre>
<pre>
+8 594 160</pre>
<a name="bmot"></a><h2>Motionerna</h2><pre>1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas</pre>
<pre>4. att riksdagen avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende
anslag E 2 Presstöd i enlighet med vad om anförts i motionen.</pre>
<pre>1999/2000:Fi301 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av
tandvårdsstödet.</pre>
<pre>1999/2000:U803 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas</pre>
<pre>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Östersjömiljardens konstruktion och inriktning.</pre>
<pre>1999/2000:T509 av Yvonne Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
uppförandet av anslag B 6 Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias
förlisning finansieras genom neddragning av anslagen A 1 Vägverket:
Administration och A 3 Banverket: Sektorsuppgifter inom samma
utgiftsområde.</pre>
<a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>Inledning</pre>
<pre>Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa
nya anslag. I den nya budgetprocessen avses regeringen, om behov föreligger,
redovisa förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen, i den ekonomiska
vårpropositionen och i budgetpropositionen. I samband med den ekonomiska
vårpropositionen beslutade riksdagen om ändrade och nya anslag för
statsbudgeten för budgetåret 1999 (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27,
rskr. 1998/99:249, tilläggsbudget 1). Regeringen återkommer nu i
budgetpropositionen med förslag till ytterligare ändringar på tilläggsbudget
(prop. 1999/2000:1, volym 1, avsnitt 5.3).</pre>
<pre>Utskottet behandlar förslagen på tilläggsbudget utgiftsområdesvis. I det
avslutande avsnittet Finansutskottets sammanställning av anslag och
utgiftsområden på tilläggsbudget redovisar utskottet konsekvenserna av sina
ställningstaganden för anslag och utgiftsområden för 1999.</pre>
<pre>I bilaga 1 till betänkandet återfinns en sammanställning av förändringar på
tilläggsbudget 1 och 2 under 1999 på utgiftsområdesnivå.</pre>
<pre>Utgiftsområde 1 Rikets styrelse</pre>
<pre>Riksdagens ledamöter och partier m.m. (B 1)</pre>
<pre>Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag</pre>
<pre>Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att anslag B 1 Riksdagens ledamöter
och partier m.m. ökas med 9 355 000 kr. Skälet för förslaget är att
medelsbehovet är större än anvisat anslag. För att möjliggöra angelägna
verksamhetsförändringar bör anslaget höjas i en utsträckning som motsvarar
befintlig reservation på det för budgetåret 1995/96 uppförda
reservationsanslaget A 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige.</pre>
<pre>Konstitutionsutskottets yttrande</pre>
<pre>Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) förslaget från
riksdagens förvaltningsstyrelse.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet, förslaget
från riksdagens förvaltningsstyrelse.</pre>
<pre>Sametinget (D 3)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslag D 3 Sametinget ökas med 165 000 kr.
Finansieringen sker genom att anslag D 1 Främjande av rennäringen m.m.
under utgiftsområde 23 minskas med motsvarande belopp. Regeringen anför att
Sametinget är såväl ett folkvalt organ som en statlig myndighet. Sametinget är
nu inne i sin andra mandatperiod. Nya samepolitiska partier, partiblock och
samepolitiker har tillkommit. För administrationens del har ny personal
tillkommit. Det föreligger därför ett särskilt behov att anordna en kurs i
förvaltningslagstiftning, myndighetsfrågor, mötesteknik och demokrati.</pre>
<pre>Konstitutionsutskottets yttrande</pre>
<pre>Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) propositionens
förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Presstöd (E 2)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Anslag E 2 Presstöd får användas i enlighet med bestämmelserna i
presstödsförordningen (1990:524). Enligt Pressstödsnämndens prognos för år
1999 täcker inte anslaget beräknade utbetalningar av presstöd eftersom
anslagskrediten använts för att täcka utgifterna under föregående år. För att
täcka kostnaderna för presstödet för år 1999 föreslår regeringen därför att
9 117 000 kronor anvisas anslaget. Finansieringen sker genom att anslagen E 1
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden och E 3 Stöd till radio- och
kassettidningar under utgiftsområde 1 samt anslagen I 3 Utbyte av TV-
sändningar mellan Sverige och Finland och I 4 Bidrag till dokumentation om
den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete under
utgiftsområde 17 minskas för innevarande år med totalt motsvarande belopp.
Effekten av finansieringsåtgärderna bedöms inte påverka dessa verksamheters
nuvarande omfattning och inriktning.</pre>
<pre>Motionen</pre>
<pre>I motion K354 av Per Unckel m.fl. (m) yrkas avslag på regeringens förslag
om höjning av anslag E 2 Presstöd. Enligt motionärerna har ett stort antal
tidningar tvingats till nedläggning trots att presstödet varit omfattande.
Det stora antalet tidningsnedläggningar och erfarenheterna visar att
presstödet till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande
utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Härutöver
innebär presstödet att konkurrensvillkoren gentemot icke-presstödstidningar
snedvrids, vilket kan innebära att också av läsarna uppskattade tidningar
får ekonomiska svårigheter. Det är ett orimligt förhållande. Mot denna
bakgrund framstår behovet av en reformering och avveckling av presstödet
som uppenbart. Med hänvisning till det anförda avvisar motionärerna
regeringens förslag.</pre>
<pre>Konstitutionsutskottets yttrande</pre>
<pre>Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) propositionens
förslag och avstyrker motionen. I en avvikande mening avstyrker
företrädarna för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna
propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 21 delvis). Motion K354 (m) yrkande 4
avstyrks.</pre>
<pre>Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (F 1)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:
307) att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anslå
1 miljard kronor för stöd till samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen (den s.k. Östersjömiljarden). Dessa medel anslogs som ett
reservationsanslag i syfte att stimulera tillväxt och sysselsättning och
för att utnyttjas för åtgärder och projekt inom bl.a. områdena livsmedel,
energisystem, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö samt för att öka
handeln och investeringarna och i övrigt stärka samarbetet mellan stat och
näringsliv i Östersjöregionen. Genom riksdagens beslut om
budgetpropositionen för budgetåret 1996/97 överfördes 50 miljoner kronor
för ändamål inom jordbrukssektorn varigenom anslaget reducerades till 950
miljoner kronor.</pre>
<pre>Regeringen anför i den nu aktuella propositionen att intresset för
Östersjömiljarden har varit mycket stort och antalet inkomna ansökningar och
projektförslag mycket brett. Regeringen har beslutat om bidrag ur
Östersjömiljarden motsvarande ca 700 miljoner kronor och utbetalningar har
skett med ca 300 miljoner kronor.</pre>
<pre>Regeringen har fattat beslut om bidrag för projekt inom olika sektorer bl.a.
miljö, energi, informationsteknologi (IT), livsmedel, infrastruktur, kultur och
utbildning. På livsmedelsområdet har satsningar gjorts bl.a. i ett
demonstrationsjordbruk och mejeri i Sankt Petersburg. Kulturellt inriktade
projekt finns också representerade genom bl.a. renovering av kulturhistoriskt
värdefulla byggnader i Polen och kyrkorenoveringar i Tallinn. Särskilda
stipendieprogram, s.k. Visbystipendier, har finansierats ur Östersjömiljarden
och hanterats av Svenska institutet. På miljöområdet kan nämnas ett flertal
miljöförbättrande åtgärder inom luft och vatten i Polen och Baltikum samt
inom energiområdet en satsning på kollektivtrafiken i Baltikum.</pre>
<pre>Regeringen anger i propositionen att den avser att i en särskild skrivelse
till riksdagen närmare redovisa erfarenheterna av Östersjömiljarden och den
verksamhet som finansierats inom ramen för detta anslag.</pre>
<pre>Flera projekt har inletts först under 1998 eller 1999 och en fullständig
utvärdering låter sig ännu inte göras. Det ligger i sakens natur att
projekt med höga kvalitetskrav tar tid att förbereda och genomföra.
Regeringen bedömer dock att erfarenheterna av projekten överlag är goda och
att aktiviteterna, även om de i vissa fall kommit i gång med viss
fördröjning, ger positiva effekter både för svenskt vidkommande och i
övriga länder i regionen.</pre>
<pre>Östersjömiljarden har stärkt Sveriges roll i Östersjösamarbetet och har
utgjort ett värdefullt instrument för stöd till svensk näringslivsaktivitet
i regionen. En del av de medel som ursprungligen anslogs av riksdagen under
detta reservationsanslag har ännu inte förbrukats.</pre>
<pre>Regeringen föreslår därför att anslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen på nytt förs upp på statsbudgeten för år 1999 med 1 000 000
kr varigenom de reservationer som finns under anslaget kan utnyttjas under den
kommande treårsperioden.</pre>
<pre>Motionen</pre>
<pre>Enligt motion U803 av Göran Lennmarker m.fl. (m) hanteras Östersjömiljarden
helt vid sidan av det övriga östbiståndet och regeringen fattar beslut om
varje enskilt projekt. Känslan av att formerna för Östersjömiljarden är ett
sätt att ställa medel till statsministerns förfogande för internationella
utspel kan inte undvikas. Utgångspunkten för verksamheten är att projekt i
andra länder kan få stöd i syfte att öka sysselsättningen i Sverige. Detta
är fel, enligt motionärerna, som anser att medlen knappast kan anses vara
ett stöd till andra länder när bidrag endast kan utgå till svenska företag.
Stödet skapar i stället konkurrenssnedvridningar och motverkar strävan att
åstadkomma en rationell resursanvändning.</pre>
<pre>I motionen erinras om att Moderata samlingspartiet i sina budgetförslag
har anvisat en högre anslagsnivå än regeringen för stödet till närområdet.
Detta är enligt motionärerna en bättre åtgärd för att stödja utvecklingen
kring Östersjön. I motionen föreslås att Östersjömiljarden skall upplösas
och att medlen skall tillföras anslag B 1 Samarbete med Central- och
Östeuropa inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.</pre>
<pre>Regeringens skrivelse om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjö-
regionen</pre>
<pre>Regeringen avlämnade i början av oktober 1999 den i budgetpropositionen
omnämnda skrivelsen om ekonomisk utveckling och samarbete i
Östersjöregionen (skr. 1999/2000:7). I skrivelsen berörs under rubriken
Näringslivsinriktade åtgärder (avsnitt 2.6, s. 34) Östersjömiljarden.
Beträffande erfarenheterna av Östersjömiljarden konstateras generellt att
denna har stärkt Sveriges roll i Östersjösamarbetet och utgjort ett
angeläget instrument för stöd till svensk näringslivsverksamhet i regionen.
En fullständig utvärdering av de beslutade insatsernas effekter låter sig
bäst göras när projekten har kommit avsevärt längre. Avsaknaden av en fast
beredningsordning har haft vissa nackdelar såsom icke relevanta eller
ofullständiga ansökningar och ett relativt stort löpande upplysningsbehov,
samtidigt som den informella strukturen i flera fall anses ha möjliggjort
en flexibel ärende- och beslutshantering. Utrikesutskottet behandlar
skrivelsen senare under riksmötet (bet. 1999/2000:UU6).</pre>
<pre>Konstitutionsutskottets och näringsutskottets yttranden</pre>
<pre>Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU3y) propositionens
förslag.</pre>
<pre>Näringsutskottet redovisar i sitt yttrande (NU1y) att man i juni 1999 gav
riksdagens utredningstjänst i uppdrag att göra en kartläggning av
Östersjömiljarden. Uppdraget har redovisats i en promemoria i oktober 1999. I
promemorian redovisas bland annat departementens beredning av ärendena och
uppgifter om sysselsättningseffekter.</pre>
<pre>Näringsutskottet framhåller att den utveckling mot demokrati och fungerande
marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är mycket glädjande.
Sverige bör på allt sätt stödja denna utveckling. Verksamheten inom ramen för
Östersjömiljarderna präglas av såväl solidaritet med Östersjöländerna som ett
intresse av att främja företagsamhet och sysselsättning i Sverige.</pre>
<pre>Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst gjort framgår att direkta
sysselsättningseffekter av den första Östersjömiljarden redovisats i endast ett
fåtal projekt som tilldelats medel. Det bör dock beaktas att mätproblemen när
det gäller sysselsättningseffekter är betydande och att indirekta
sysselsättningseffekter hos t.ex. underleverantörer inte ingår i de redovisade
uppgifterna.</pre>
<pre>Ett motiv till den mer otraditionella modell som valdes för stödet var en
önskan om att snabba resultat skulle kunna uppnås genom bl.a. korta
beslutsvägar och om ett nära samarbete med näringslivet. Enligt uppgift
från Utrikesdepartementet, som nu ansvarar för stödet, har verksamheten
varit uppskattad av näringslivet. Samtidigt har enligt Utrikesdepartementet
också vissa negativa erfarenheter av stödet gjorts, anför näringsutskottet.
Bland annat har beredningsordningen och organisationen som gällt för
Östersjömiljarden inte haft en optimal utformning. Vidare har det förelegat
en alltför optimistisk syn på hur lång tid det skulle ta att komma i gång
med olika projekt. Sammantaget har verksamheten haft karaktär av
försöksverksamhet.</pre>
<pre>Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen avlämnade skrivelse till
riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår
att regeringen anser att en utvärdering av verksamheten inom ramen för
Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Näringsutskottet vill emellertid
understryka vikten av att en grundlig utvärdering görs. En sådan utvärdering
bör avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för projekt som en utvärdering
av arbetsmetoden som sådan. Det sistnämnda kan ske först när programmet är
avslutat. Näringsutskottet utgår från att regeringen i lämpligt sammanhang
återkommer till riksdagen med en redovisning av resultaten av utvärderingarna.</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet propositionen.
Motionen avstyrks. Företrädarna för Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna avstyrker i en avvikande mening
propositionen.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet konstaterar att regeringen i skrivelse 1999/2000:7 anför
att en fullständig utvärdering av de beslutade insatsernas effekter låter
sig bäst göras när projekten kommit avsevärt längre. Finansutskottet har
för sin del inget att invända mot de önskemål näringsutskottet framför
beträffande utvärderingen. Finansutskottet anser också att det är önskvärt
att regeringen i lämpligt sammanhang redovisar resultaten av
utvärderingarna för riksdagen. Utskottet kan vidare konstatera att sedan
den 24 september har rutinerna kring Östersjömiljarden stramats upp genom
bland annat en ökad fokusering på målformuleringar och uppföljning.</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet och
näringsutskottet, propositionens förslag (yrkande 21 delvis). Motion U803 (m)
yrkande 9 avstyrks.</pre>
<pre>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet</pre>
<pre>Åklagarorganisationen (B 1)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>För budgetåret 1999 har åklagarorganisationens anslag ökats engångsvis med
10 miljoner kronor. Resurstillskottet används bl.a. till att ytterligare
utveckla samverkan med polisen och till en satsning på kompetensutveckling.
Regeringen bedömer nu att åklagarorganisationen måste tillföras ytterligare
10 miljoner kronor engångsvis för att säkerställa genomförandet av den
nyligen reformerade grundutbildningen för åklagare samt införandet av en
högre utbildning för åklagare med inriktning på bl.a. bekämpningen av den
grova organiserade brottsligheten med internationell anknytning.</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslag B 1 Åklagarorganisationen ökas med 9 428 000
kr. Finansiering sker genom att anslag C 3 Allmänna val under utgiftsområde 1
Rikets styrelse minskas med 10 000 000 kr. Härvid har beaktats att anslag B 1
Åklagarorganisationen skall minska med 192 000 kr till följd av en korrigering
av tidigare genomförd pris- och löneomräkning och med 380 000 kr till följd av
överföring av verksamhet till Ekobrottsmyndigheten.</pre>
<pre>Justitieutskottets yttrande</pre>
<pre>Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, liksom justitieutskottet, propositionens förslag
(yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Ekobrottsmyndigheten (B 2)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Sedan den 1 juli 1999 ingår även ekobrottsbekämpningen i Hallands län och
Gotlands län i Ekobrottsmyndigheten. Anslaget ökas nu med ett belopp som
motsvarar de kostnader som Ekobrottsmyndigheten tar över från polis-
respektive åklagarorganisationen i de berörda länen. Anslag B 2
Ekobrottsmyndigheten föreslås således ökas med 2 600 000 kr. Finansiering
sker genom att anslag A 1 Polisorganisationen minskas med 2 220 000 kr.</pre>
<pre>Justitieutskottets yttrande</pre>
<pre>Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, liksom justitieutskottet, propositionens förslag
(yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Brottsoffermyndigheten (F 4)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Antalet inkomna brottsskadeärenden har ökat drastiskt under första halvåret
1999, sannolikt till följd av vidtagna informationsinsatser. Detta förhållande
samt en hög personalomsättning motiverar att Brottsoffermyndigheten redan nu
tillförs medel för att kunna genomföra personalförstärkningar. Anslag F 4
Brottsoffermyndigheten tillförs därför 1 000 000 kr. Finansiering sker genom
att anslag F 5 Ersättning för skador på grund av brott minskas med
motsvarande belopp.</pre>
<pre>Justitieutskottets yttrande</pre>
<pre>Justitieutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, liksom justitieutskottet, propositionens förslag
(yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 6 Totalförsvar</pre>
<pre>Fredsfrämjande truppinsatser (A 2)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Riksdagen har godkänt regeringens förslag att ställa en väpnad styrka till
förfogande som ett svenskt bidrag till en internationell fredsstyrka i Kosovo
(prop. 1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2, rskr. 1998/99:252). För att finansiera
den bataljon som Sverige bidrar med behöver anslag A 2 Fredsfrämjande
truppinsatser ökas med 92 015 000 kr.</pre>
<pre>Finansiering sker genom att anslagen B 1 Funktionen Civil ledning minskas
med 5 000 000 kr, B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
minskas med 15 000 000 kr, B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
minskas med 10 000 000 kr och anslag A 1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. minskas med 3 559 000 kr. Vidare kommer regeringen att dra
in anslagssparande uppgående till 58 456 000 kr från anslag inom
utgiftsområdena 6 och 24.</pre>
<pre>Försvarsutskottets yttrande</pre>
<pre>Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor (C 5)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslog på tilläggsbudget till statsbudgeten år 1999 i samband med
den ekonomiska vårpropositionen att anslag C 5 Statens räddningsverk:
Samhällets skydd mot olyckor skulle ökas med 88 890 000 kr. Finansiering
föreslogs ske genom att anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst skulle minskas med 86 390 000 kr och anslag B 6 Funktionen
Hälso- och sjukvård m.m. med 2 500 000 kr. Riksdagen beslutade i enlighet
med förslaget (bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249). I regeringens förslag
skulle rätteligen ytterligare 26 200 000 kr ha beräknats under det aktuella
anslaget, i stället för under anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst. Regeringen föreslår därför att anslag B 3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med 26 200 000 kr och att
anslag C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor ökas med
motsvarande belopp.</pre>
<pre>Försvarsutskottets yttrande</pre>
<pre>Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) propositionens förslag.</pre>
<pre>Försvarsutskottet uppger i yttrandet att man har inhämtat att behovet av
förstärkningar inte beror på nya eller förändrade uppgifter utan främst på en
strävan att få en rättvisande fördelning av utgifterna för utbildning av civil-
pliktiga (vilka finansieras över anslag B 3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst) respektive för utbildning av kommunal
räddningstjänstpersonal. Försvarsutskottet motsätter sig inte förslaget men
förutsätter att frågan om en rättvisande fördelning av utgifterna mellan de
berörda anslagen är utklarad i budgetförslaget för år 2000.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd</pre>
<pre>Biståndsverksamhet (A 1)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>I ett regeringsbeslut den 23 juni 1999 beslutades att särskilda insatser på
västra Balkan skall finansieras med medel för humanitära ändamål och från
medel avsedda för Europeiska utvecklingsfonden. Anslag A 1
Biståndsverksamhet föreslås förstärkas med 40 000 000 kr, vilket
finansieras med medel under anslag A 2 Biståndsförvaltning.</pre>
<pre>Utrikesutskottets yttrande</pre>
<pre>Utrikesutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
regeringens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, liksom utrikesutskottet, propositionens förslag
(yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar</pre>
<pre>Mottagande av asylsökande (A 2)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Anslaget finansierar bland annat mottagandet av asylsökande och vissa
personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Kostnaderna för mottagande
av asylsökande under år 1999 kommer enligt aktuella prognoser att överstiga
anslagna medel. Orsaken till detta är framför allt långa vistelsetider för
asylsökande från Förbundsrepubliken Jugoslavien på grund av händelserna där.
Ett stort antal tidigare fattade avvisningsbeslut rörande denna grupp har inte
gått att verkställa, dels på grund av att det återtagandeavtal som förhandlades
fram med Jugoslavien aldrig ratificerades av Jugoslavien, dels på grund av den
politiska utvecklingen i provinsen Kosovo. Sammantaget har detta medfört att
fler personer än beräknat vistats i Invandrarverkets mottagandesystem.</pre>
<pre>Utfallet på anslaget beräknas bli 1 307 000 000 kr, vilket innebär ett
överskridande med 408 000 000 kr. Anslag A 2 Mottagande av asylsökande
ökas därför med 408 000 000 kr. Regeringen hinner inte avvakta riksdagens
beslut utan måste medge ett överskridande av anslaget. Regeringen föreslår att
överskridandet regleras genom att anslaget höjs med samma belopp.</pre>
<pre>Finansiering sker delvis genom en minskning av anslag A 3
Migrationspolitiska åtgärder med 152 900 000 kr. Därutöver sker finansiering
genom indragning av medel på anslagen A 3 Migrationspolitiska åtgärder med
28 299 000 kr, A 4 Utlänningsnämnden med 38 000 kr, A 5 Offentligt biträde i
utlänningsärenden med 6 660 000 kr, B 1 Integrationsverket med 855 000 kr,
B 3 Integrationsåtgärder med 4 816 000 kr och B 5 Hemutrustningslån med
2 331 000 kr.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens
förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Kommunersättningar vid flyktingmottagande (B 4)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Det stora kommunmottagandet av flyktingar åren 1997 och 1998 får
utbetalningsmässigt genomslag även år 1999. Regeringen bedömer att anslaget
kan komma att överskridas med mellan 80 och 90 miljoner kronor. Tillgänglig
anslagskredit uppgår till 51 miljoner kronor. Regeringen föreslår att
anslag B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande höjs med 35 000 000
kr. Finansiering sker genom motsvarande minskning av anslag B 5
Hemutrustningslån, där utgifterna för räntesubventioner och låneeftergifter
nu minskar kraftigt.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens
förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</pre>
<pre>Sjukvårdsförmåner m.m. (A 1)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Utgifterna under anslaget avser ändamålen vuxentandvården (tandvårdsstödet)
och ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. Huvudparten av anslaget
avser utgifter för vuxentandvård. Ett reformerat tandvårdsstöd infördes den 1
januari 1999.</pre>
<pre>Utgiftsutvecklingen för vuxentandvården präglades under år 1998 tidvis av en
osäkerhet om hur det reformerade stödet slutgiltigt skulle utformas. Detta gav
upphov till en ökad efterfrågan på tandvård, främst från patienter med mer
omfattande tandvårdsbehov som tidigarelade sina behandlingar. Utgifterna för
år 1998 blev därför större än beräknat och anslaget överskreds med 338
miljoner kronor.</pre>
<pre>Utgiftsutvecklingen för tandvårdsstödet under år 1999 är fortfarande
osäker inte minst beroende på att många patienter med stöd av
övergångsbestämmelser under år 1999 har rätt att slutföra sina under 1998
påbörjade behandlingar enligt de ersättningsregler som då gällde.
Regeringen bedömer att utgifterna kommer att överskrida de tillgängliga
medlen under anslaget med 326 miljoner kronor under år 1999. För att delvis
täcka detta belopp avser regeringen att höja anslagskrediten med 100
miljoner kronor till 200 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslag A
1 Sjukvårdsförmåner m.m. ökas med 226 000 000 kr. Finansieringen sker genom
att anslagen B 2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet och B 8 Kostnader
för statlig assistansersättning minskas med 68 750 000 respektive 157 250
000 kr.</pre>
<pre>Motionen</pre>
<pre>I motion Fi301 av Chris Heister m.fl. (m) anförs att den turbulens på
tandvårdsområdet som rådde under 1998 inte kan ursäkta att regeringen
räknat fel på ungefär en tredjedels miljard kronor för år 1999.
Motionärerna är kritiska mot det nuvarande tandvårdsstödet och anser att
den modell för tandvårdsstöd som de tidigare presenterat skulle innebära
ett bättre skydd för den enskilde samtidigt som kostnaderna skulle kunna
hållas inom de budgetramar som fastställts.</pre>
<pre>Motionärerna anför att de socialdemokratiska regeringarna sedan 1994
konsekvent har försämrat för landets funktionshindrade. De anser sig inte nu
kunna ta ställning till regeringens förslag om neddragning av anslagen för
funktionshindrade mot bakgrund av att regeringen inte presenterat någon analys
av konsekvenserna. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett
nytt förslag på hur finansieringen av tandvårdsstödet skall lösas.</pre>
<pre>Socialutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialutskottet påpekar i sitt yttrande (SoU2y) att i budgetpropositionens
volym 6 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg redovisas
under anslag B 8 Kostnader för personlig assistans att det finns ett
anslagssparande om drygt 202 miljoner kronor från budgetåret 1998.
Utgiftsprognosen för budgetåret 1999 pekar vidare på att drygt 50 miljoner
kronor av anvisade medel inte kommer att utnyttjas under året. En
engångsvis överföring under innevarande budgetår med 157 250 000 kr från
anslaget är därmed möjlig utan att verksamheten påverkas. Socialutskottet
framhåller att den föreslagna finansieringen av tandvårdsstödet således
inte påverkar enskilda personers möjlighet att erhålla personlig assistans
under budgetåret 1999. Under anslag B 2 Vissa statsbidrag inom
handikappområdet redovisas en reservation om drygt 78 miljoner kronor från
år 1998. För innevarande budgetår bedöms anvisade medel förbrukas. Inte
heller här kommer en engångsvis överföring av medel att påverka årets
verksamhet.</pre>
<pre>Socialutskottet tillstyrker mot bakgrund av det anförda regeringens
förslag och avstyrker motionen. Representanterna för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har
avgivit ett gemensamt särskilt yttrande.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis). Motion Fi301 (m) avstyrks.</pre>
<pre>Bidrag för läkemedelsförmånen (A 2)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Vid tiden för budgetpropositionen för 1999 var förhandlingarna mellan
regeringen och Landstingsförbundet om det särskilda statsbidraget till
landstingen för läkemedelsförmånens kostnader för år 1999 inte avslutade. Mot
bakgrund av de pågående förhandlingarna föreslog regeringen ett anslag på
13 491 000 000 kr, vilket var ett oförändrat belopp jämfört med utgifterna för
1998. Någon uppräkning till 1999 års penningvärde har således hittills inte
skett för anslaget. Regeringen träffade den 22 april 1999 en överenskommelse
med Landstingsförbundet om ett särskilt statsbidrag till landstingen för
läkemedelsförmånens kostnader år 1999 m.m.</pre>
<pre>För att kompensera utsatta grupper för den höjning av beloppsgränsen för
högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel som införts fr.o.m. den 1 juni 1999,
genomfördes höjningar av pensionstillskottet och det särskilda bostadstillägget
till pensionärer. Detta behandlas under utgiftsområdena 10 och 11 i det
följande. Sammantaget innebär detta att anslag A 2 Bidrag för
läkemedelsförmånen bör ökas med 167 000 000 kr.</pre>
<pre>Socialutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU2y) propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Smittskyddsinstitutet (A 9)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Smittskyddsinstitutet (SMI) prognostiserar i sin delårsrapport för första
halvåret 1999 ett underskott för år 1999 på 12 250 000 kr. Med anledning av
verksamhetsöverskridandena har SMI vidtagit åtgärder för att minska
kostnaderna i den löpande verksamheten. Den samlade besparingseffekten av
åtgärderna beräknas till 6 250 000 kr som realiseras under år 2000. En
grundlig verksamhetsöversyn pågår för närvarande inom SMI för att ge
underlag till nödvändiga prioriteringar i syfte att anpassa verksamheten
till ramen för år 2000. Regeringen kommer noga att följa den ekonomiska
utvecklingen inom myndigheten samt effekterna av de åtgärder som SMI
genomför i syfte att anpassa verksamheten till de tilldelade medlen.</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslag A 9 Smittskyddsinstitutet engångsvis tillförs
5 000 000 kr för 1999. Finansieringen sker genom att anslag A 12 Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd engångsvis minskas med motsvarande belopp.
Resterande beräknade underskott på 7 250 000 kr täcker SMI med sitt
anslagssparande på 2 325 000 kr samt genom att utnyttja anslagskrediten.</pre>
<pre>Socialutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SoU2y) propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp</pre>
<pre>Sjukpenning och rehabilitering m.m. (A 1)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>På grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron har utgifterna för sjukpenning
ökat kraftigt för år 1999 i förhållande till budgeterade medel. Även för år
2000 och därefter beräknas en utgiftsökning ske i förhållande till tidigare
budgeterade medel. I statsbudgeten för år 1999 finns uppfört ett ramanslag
på 20 035 000 000 kr.</pre>
<pre>Anvisade anslagsmedel inklusive beviljad anslagskredit förutsågs bli
förbrukade i månadsskiftet augusti/september 1999. Regeringen har därför
beslutat att öka anslagskrediten. Samtidigt beslutade regeringen om att medge
ett överskridande med högst 7 439 590 000 kr efter det att utökad anslagskredit
har beaktats.</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslag A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas
med 7 439 590 000 kr för år 1999 för att reglera det beslutade överskridandet.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande (SfU3y) att utskottet i
samband med behandlingen av budgeten för år 1999 (bet. 1998/99:SfU1)
angav att utvecklingen av sjukpenningkostnaderna inger stark oro och att en
ingående analys av de bakomliggande orsakerna måste göras. I yttrandet, som
här redovisas i sammandrag, för socialförsäkringsutskottet ett längre
resonemang om de ökade kostnaderna för sjukpenningen.</pre>
<pre>I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att
utgiftstaket för staten 1999 var hotat och för att undvika ett överskridande
beslutades därför om ett antal besparingar och utgiftsbegränsningar.
Socialförsäkringsutskottet erinrar om att totalt vidtog regeringen
utgiftsbegränsande åtgärder motsvarande ca 8 miljarder kronor. Utgifterna
under utgiftstaket reviderades upp till 751,8 miljarder kronor från 749,7
miljarder kronor. Upprevideringen gjordes bl.a. som en följd av att utgifterna
för sjukförsäkringen ökade kraftigt. Prognosen för anslag A 1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m. var då 4,5 miljarder kronor högre än vad som anvisats på
statsbudgeten för år 1999. På grund av den osäkerhet som rådde beträffande
utgiftsutvecklingen föreslog regeringen vid detta tillfälle inte någon
tilläggsbudget utan avsåg att återkomma till frågan i samband med
budgetpropositionen för år 2000.</pre>
<pre>I samband med behandlingen av vårpropositionen och den preliminära ramen
för år 2000 framhöll socialförsäkringsutskottet åter vikten av att noggranna
analyser görs så att utvecklingen på längre sikt kan bedömas och därmed så
långt som möjligt undvika oförutsedda utgiftsökningar som nödvändiggör
snabba ingrepp och förändringar i ersättningssystemen.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet, som kan konstatera att det inom utgiftsområdet
föreligger oroväckande och väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp
och beräknat utfall, delar regeringens bedömning att det är ett flertal
faktorer som kan antas ha påverkat sjukfrånvaron och därmed kostnaderna.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet utgår från att regeringen i samband med budget-
arbetet för år 1999 beaktat både redan beslutade och föreslagna
regeländringar. Hur stor ökning av antalet sjukpenningdagar som
beteendeförändringar till följd av t.ex. en höjd ersättningsnivå kan
medföra är emellertid svårt att uppskatta.</pre>
<pre>Prognoserna tyder nu på att utgifterna under det aktuella anslaget kommer
att i vart fall kräva ett tilläggsanslag på drygt 7 miljarder kronor. Sedan
länge har regeländringar planerats inom utgiftsområdet avseende såväl
sjukpenning som förtidspension, som också skulle ha medfört minskade
utgifter. Dessa förändringar har emellertid ännu inte kunnat genomföras.
Det hade ändå knappast varit möjligt att under år 1999 hålla kostnaderna
inom ramen för utgiftsområdet. Av höstens budgetproposition framgår att de
ökade utgifterna, på grund av redan beslutade utgiftsbegränsningar och
besparingar, kommer att rymmas inom utgiftstaket. Hur de ökade utgifterna
för sjukpenning finansieras har visserligen inte helt tydligt redovisats
men socialförsäkringsutskottet konstaterar att erforderlig höjning av
anslaget kan ske inom utgiftstaket. Av propositionen framgår således att de
ökade utgifterna, på grund av redan beslutade utgiftsbegränsningar och
besparingar, kommer att rymmas inom utgiftstaket.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet framhåller att det inte finns något
principiellt hinder mot att regeringen under året medger ett överskridande
av anslag och att riksdagen först i efterhand godkänner en tilläggsbudget.
Det är, anför socialförsäkringsutskottet, dock inte helt tillfredsställande
att riksdagen först under hösten tar ställning till en tilläggsbudget av
denna storleksordning, annat än om det vore fråga om en helt oväntad
utgiftsökning. Riksdagen har emellertid redan i samband med
vårpropositionen haft information om att sjukpenningkostnaderna beräknades
överskrida anvisade medel, då med ca 4,5 miljarder kronor. Även om
regeringen, beroende på att man ytterligare en tid ville avvakta hur
sjukpenningkostnaderna skulle utvecklas, inte under våren lade fram något
förslag om tilläggsbudget hade riksdagen möjlighet att ta ett initiativ i
frågan. En tilläggsbudget hade i ett sådant fall sannolikt beslutats med
ett lägre belopp än som nu föreslås, men regeringen hade kunnat återkomma
till hösten med en ytterligare höjning av anslaget. En successiv anpassning
av anslagen hade samtidigt varit till ledning för de myndigheter som har
att administrera sjukförsäkringen. Den nya budgetprocessen med utgiftstak
och utgiftsramar har emellertid ännu inte helt funnit sina former t.ex. vad
gäller det lämpliga förfarandet i en liknande situation, och
socialförsäkringsutskottet konstaterar att för närvarande pågår inom såväl
riksdagen som Regeringskansliet översyn av budgetprocessen.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet framhåller att den mycket allvarliga
kostnadsutvecklingen enligt utskottets mening kräver en djupgående analys
av sjukförsäkringen liksom av rehabiliteringsprocessen för att långsiktigt
lösa problemen och bromsa utgiftsökningen. Av betydelse kommer därvid att
bli bl.a. den utredning som regeringen tillsatt med uppgift att så långt
som möjligt identifiera vilka direkta och indirekta faktorer som är
avgörande för sjukpenningförsäkringens kostnadsutveckling. Kortsiktiga
lösningar och snabba ingrepp och förändringar i ersättningssystemen leder
enligt socialförsäkringsutskottet till minskad trovärdighet för
socialförsäkringssystemen.</pre>
<pre>Mot bakgrund av det anförda tillstyrker socialförsäkringsutskottet regeringens
förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet kan liksom socialförsäkringsutskottet konstatera att utgifterna
för sjukpenningen har ökat mycket kraftigt. Anslaget föreslås höjas med över 7
miljarder kronor, vilket innebär en ökning med över 35 % jämfört med
ursprungligen anvisade medel. I likhet med socialförsäkringsutskottet
konstaterar finansutskottet således att det föreligger väsentliga skillnader
mellan budgeterat belopp och beräknat utfall. Finansutskottet vill framhålla
vikten av att prognoserna om statsbudgetens utgifter är pålitliga. I ett system
med utgiftstak är korrekta prognoser om utgifternas utveckling av stor vikt.</pre>
<pre>Som regeringen och socialförsäkringsutskottet påpekar är det ett flertal
faktorer som kan antas ha påverkat sjukfrånvaron och kostnaderna. Utskottet
vill erinra om att regeringen har uppmärksammat problemet och dels tillsatt
Rehabiliteringsutredningen, dels tillkallat en särskild utredare för att
analysera orsakerna till det ökade ohälsotalet. Utskottet kan också
konstatera att genom redan beslutade utgiftsbegränsningar och besparingar
kommer de ökade utgifterna år 1999 att rymmas under utgiftstaket. Utskottet
förutsätter att regeringen även framdeles vidtar åtgärder om utgiftstaket
skulle hotas.</pre>
<pre>Beträffande hanteringen av tilläggsbudgeten kan utskottet konstatera att i
den nya budgetprocessen har en fast praxis utvecklats där regeringen
redovisar förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen, i den ekonomiska
vårpropositionen och i budgetpropositionen. Genom den samlade
presentationen och den sammanhållna behandlingen i riksdagen tydliggörs
frågorna och prioriteringarna mellan olika ändamål också under löpande
budgetår. Det ger goda förutsättningar för en rationell hantering i
riksdagen av anslagsändringar under löpande budgetår.</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, liksom socialförsäkringsutskottet, regeringens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Förtidspensioner (A 2)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslog i proposition 1998/99:106 Vissa ändringar i
läkemedelsförmånen att beloppsgränsen för högkostnadsskyddet inom
läkemedelsförmånen skulle höjas med 500 kr från 1 300 kr till 1 800 kr.
Ändringen skulle gälla fr.o.m. den 1 juni 1999. För att kompensera
ekonomiskt svaga grupper för denna höjning föreslogs att
pensionstillskottet till ålders- och förtidspensionärer skulle höjas med
1,4 procentenheter. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen
(bet. 1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209).</pre>
<pre>Höjningen av pensionstillskottet till förtidspensionärer innebär att
anslag A 2 Förtidspensioner föreslås öka med 35 000 000 kr för år 1999.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens
förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Användande av medel för avveckling av Riksförsäkringsverkets sjukhus</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen har gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att svara för den
avveckling av Riksförsäkringsverkets sjukhus som skall ske i samband med
inrättandet av försäkringsmedicinska center samt redovisa kostnaderna för
detta. Riksförsäkringsverket har i en skrivelse till regeringen redovisat de
engångsvisa kostnader avvecklingsarbetet innebär. Verket beräknar att de totala
utgifterna för avvecklingen kan komma att uppgå till högst 110 miljoner
kronor. Dessutom beräknas inkomsterna vid sjukhusen att minska med 12,5
miljoner kronor under innevarande år. Beräkningarna är dock i dagsläget
behäftade med osäkerhet. Regeringen anser att den del av
avvecklingskostnaderna som uppkommer under innevarande budgetår bör
täckas av redan anvisade anslag.</pre>
<pre>Regeringen föreslår därför att medel från anslag A 1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m. som är avsedda för utredningar vid Riksförsäkringsverkets
sjukhus och medel från anslag B 2 Allmänna försäkringskassor skall kunna
användas för avvecklingskostnader och för viss underskottstäckning. Högst 60
miljoner kronor av försäkringskassornas anslag bedöms behöva användas för
att klara dessa avvecklingskostnader avseende år 1999.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens
förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 15).</pre>
<pre>Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom</pre>
<pre>Ålderspensioner (A 1), Efterlevandepensioner till vuxna (A 2) och
Bostadstillägg till pensionärer (A 3)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslog i proposition 1998/99:106 Vissa ändringar i
läkemedelsförmånen att beloppsgränsen för högkostnadsskyddet inom
läkemedelsförmånen skall höjas med 500 kr från 1 300 kr till 1 800 kr.
Ändringen föreslogs gälla fr.o.m. den 1 juni 1999. För att kompensera
ekonomiskt svaga grupper för denna höjning föreslogs att pensionstillskottet
skall höjas med 1,4 procentenheter. Vidare föreslogs att motsvarande höjning
skall göras av det särskilda bostadstillägget till pensionärerna. Riksdagen har
beslutat i enlighet med propositionen (bet. 1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209).</pre>
<pre>Höjningen av pensionstillskottet och justeringen av det särskilda
bostadstillägget innebär att utgifterna under anslag A 1 Ålderspensioner ökar
med 93 miljoner kronor för år 1999. Härav kan 55 391 000 kr finansieras inom
anslaget varför anslaget netto behöver ökas med 37 609 000 kr. För anslag A 2
Efterlevandepensioner till vuxna uppgår utgiftshöjningen till 2 000 000 kr och
för anslag A 3 Bostadstillägg till pensionärer till 26 000 000 kr.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens
förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Delpension (A 4)</pre>
<pre>Utbetalning av delpensioner har minskat under de senaste åren och på sikt skall
anslaget avvecklas. Några nya delpensioner kommer inte att beviljas efter år
2000. När anslaget fastställdes överskattades dock den nedåtgående trenden i
volymutvecklingen. Prognosen för utgifterna för delpension under år 1999
beräknas till 259,4 miljoner kronor, vilket är drygt 55 miljoner kronor mer än
som anvisats. Regeringen föreslår således att anslag A 4 Delpension ökas med
55 391 000 kr.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SfU3y) propositionens
förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn</pre>
<pre>Underhållsstöd (A 3)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Prognosen för utgifterna för underhållsstöd under år 1999 beräknas till 2 955
miljoner kronor vilket innebär ett överskridande med 461 miljoner kronor.</pre>
<pre>En särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet har, enligt vad som angavs
i 1998 års vårproposition, analyserat regler och ekonomiskt utfall av
underhållsstödet. Arbetsgruppens arbete har legat till grund för de förslag
som har lagts fram i regeringens proposition 1998/99:78 Beräkning av
återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande
föräldrar. De av regeringen framlagda förslagen beräknas leda till en
statsfinansiell besparing i storleksordningen 160 miljoner kronor per år.
Förslagen kan av administrativa skäl inte träda i kraft den 1 juli 1999,
som tidigare avsetts, utan föreslås tillämpas första gången i fråga om
återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31 januari 2000. Förslagen
påverkar därför belastningen på anslaget först år 2000.</pre>
<pre>Regeringen föreslår mot bakgrund av vad som anförts att anslag A 3
Underhållsstöd tillförs 461 000 000 kr för år 1999.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet redovisar i sitt yttrande (SfU3y) det nya
systemet för underhållsstöd. Av yttrandet kan också utläsas att utgifterna
under 1997-1999 har blivit större än vad man ursprungligen hade utgått
från.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet påpekar att utgiftsutvecklingen inom
underhållsstödet delvis är beroende av omvärldsfaktorer som staten har små
möjligheter att påverka. Det gäller t.ex. de återbetalningsskyldigas
inkomstutveckling liksom deras totala antal barn, födelsetalen samt antalet
separationer. En annan betydelsefull faktor i sammanhanget är det förhållandet
att underhållsstödsystemet endast varit i kraft under knappt tre år.
Socialförsäkringsutskottet är medvetet om att nu nämnda faktorer gör det svårt
att göra säkra bedömningar av utgiftsutvecklingen. Socialförsäkringsutskottet
kan dock inte underlåta att känna en viss oro över storleken av kostnaderna för
underhållsstödet. Utvecklingen avseende åren 1997-1999 visar att utgifterna
(anslag jämte tilläggsbudget) för underhållsstödet uppgår till närmare 3
miljarder kronor per år i stället för de 2,5 miljarder kronor per år som
regeringen utgått från. De ursprungliga uppskattningarna av möjliga
besparingar på stödet till barn med särlevande föräldrar var således något för
optimistiska.</pre>
<pre>Socialförsäkringsutskottet noterar att regeringen aviserat sin avsikt att tills
en särskild utredare bl.a. för att utreda utgiftsutvecklingen inom
underhållsstödet. Såvitt framgår av 1999 års ekonomiska vårproposition skall
förslag till konkreta utgiftsminskande åtgärder lämnas senast i den ekonomiska
vårpropositionen år 2000. Socialförsäkringsutskottet utgår från att regeringen
senast i samband därmed återkommer till riksdagen med både en analys av
kostnadsutvecklingen under åren 1997-1999 och av de faktorer som styr denna
utveckling samt med konkreta förslag till åtgärder.</pre>
<pre>Med det anförda tillstyrker socialförsäkringsutskottet regeringens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet kan i likhet med socialförsäkringsutskottet konstatera att
utgifterna för underhållsstöd under 1997-1999 har blivit större än vad man
ursprungligen hade utgått från. I yttrandet sägs att
socialförsäkringsutskottet inte kan underlåta att känna en viss oro över
storleken av kostnaderna för underhållsstödet. Finansutskottet utgår från
att regeringen så snart det är möjligt återkommer till riksdagen med både
en analys av kostnadsutvecklingen under åren 1997-1999 och de faktorer som
styr denna utveckling samt med konkreta förslag till åtgärder.</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv</pre>
<pre>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder under 1999 kan innebära
utfästelser om utgifter för kommande budgetår. Riksrevisionsverket har
uppmärksammat förhållandet. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas
att under år 1999, såvitt avser ramanslag A 2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 14 miljarder kronor under åren 2000-2002.</pre>
<pre>Arbetsmarknadsutskottets yttrande</pre>
<pre>Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 16).</pre>
<pre>Särskilda åtgärder för arbetshandikappade</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Beslut om särskilda åtgärder för arbetshandikappade under 1999 kan innebära
utgifter för kommande budgetår. Riksrevisionsverket har uppmärksammat
förhållandet. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under år 1999,
såvitt avser ramanslag A 3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 6,7 miljarder kronor under åren 2000-2002.</pre>
<pre>Arbetsmarknadsutskottets yttrande</pre>
<pre>Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag,
tillstyrker propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,
propositionens förslag (yrkande 17).</pre>
<pre>Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning</pre>
<pre>Centrala studiestödsnämnden (C 3)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslag C 3 Centrala studiestödsnämnden engångsvis
ökas med 61 194 000 kr. Höjningen avser att täcka kostnadsökningar som i
huvudsak beror på att kostnader för datadrift och utveckling har ökat mer än
beräknat. Större besparingar har inte kunnat genomföras på grund av att de
flesta kostnader är svåra att påverka på kort sikt. Höjningen finaniseras inom
utgiftsområdets ram. Finansieringen sker genom att följande anslag minskas
med nämnda belopp: 18 629 000 kr från A 11 Bidrag till viss verksamhet
motsvarande grundskola och gymnasieskola, 960 000 kr från D 1
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, 9 000 000 kr
från D 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
5 000 000 kr från D 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
3 505 000 kr från D 10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,
3 300 000 kr från E 1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,
12 800 000 kr från E 2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m. Vidare finansieras höjningen genom indragning av 8 000 000 kr
av medel från det under 1995/96 uppförda anslaget F 2 Utvecklingsarbete.
Effekten av finansieringsåtgärderna bedöms inte påverka dessa verksamheters
nuvarande omfattning.</pre>
<pre>Utbildningsutskottets yttrande</pre>
<pre>Utbildningsutskottet konstaterar i sitt yttrande (UbU2y) att det av
budgetpropositionen vid de aktuella anslagen inför år 2000 (utg.omr. 16, volym
8) framgår att regeringen avser att kompensera neddragningarna genom att
myndigheterna i fråga får disponera anslagssparande med motsvarande belopp.
Utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid</pre>
<pre>Centrala museer: Myndigheter (H 1)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Statens musiksamlingar har under 1999 ett anslag på 31 828 000 kr. Den 1 juli
1999 överfördes Svenskt visarkiv från Språk- och folkminnesinstitutet till
Statens musiksamlingar. För att underlätta genomförandet av denna förändring
av huvudmannaskap bör åtgärder vidtas för anknytning till nuvarande IT-
system i Statens musiksamlingar, anknytning till ny telefonväxel, information
m.m. Regeringen föreslår att anslag H 1 Centrala museer: Myndigheter ökas
med 420 000 kr. Finansiering sker genom indragning av 420 000 kr från det
under elfte huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget B
13 Sysselsättningsinsatser på kulturområdet.</pre>
<pre>Kulturutskottets yttrande</pre>
<pre>Kulturutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med kulturutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande</pre>
<pre>Bonusränta för ungdomsbosparande (A 11)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Lagen om ungdomsbosparande innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år kan
påbörja ett sparande i vissa banker eller sparkassor som kan fortgå till
och med det år spararen fyller 28 år. När kontoinnehavaren har sparat under
tre år och det sparade kapitalet uppgår till minst 5 000 kr, blir
kontoinnehavaren berättigad till en årlig bonusränta på 3 % från det
sparandet påbörjades. Bonusräntan bekostas av staten och betalas ut när
kontoinnehavaren begär det.</pre>
<pre>Under 1998 blev utbetalningarna av bonusränta för ungdomsbosparande
691 921 kr större än vad som beräknats. Följden blev att hela anslagskrediten
på anslag A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande om 440 000 kr utnyttjades
samt att anslaget överskreds med 251 921 kr. Regeringen föreslår därför att
anslaget ökas med 692 000 kr för innevarande år. Finansiering sker genom att
anslag B 4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning
inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med
motsvarande belopp. Effekten av finansieringsåtgärden är bl.a. att
Riksgäldskontorets marknadsföringsinsatser för ungdomsbosparandet dras ned.</pre>
<pre>Bostadsutskottets yttrande</pre>
<pre>Bostadsutskottet tillstyrker, efter att ha inhämtat kompletterande upplysningar
under hand, i sitt yttrande (BoU2y) regeringens förslag.</pre>
<pre>Bostadsutskottet berör också frågan om kvaliteten på det beslutsunderlag
som tillställs riksdagen och citerar sitt yttrande till finansutskottet
hösten 1998 med anledning av förslaget till tilläggsbudget för 1998 (yttr.
1998/99: BoU1y):</pre>
<pre>Utskottet vill för sin del hävda att samma krav på ett fullgott beslutsunderlag
bör kunna ställas på förslagen på tilläggsbudget som på de förslag som avser
kommande budgetår. En ordning där utskottsberedningen är beroende av att en
stor del av beslutsunderlaget inhämtas under hand från Regeringskansliet är
givetvis inte tillfredsställande. Detta gäller särskilt när den ekonomiska
omfattningen av förslagen är så stor som i årets tilläggsbudget för
utgiftsområde 18. Det får mot denna bakgrund förutsättas att
budgetpropositionen i fortsättningen utformas så att riksdagen redan genom
förslagen får tillgång till ett beslutsunderlag av hög kvalitet.</pre>
<pre>Bostadsutskottet konstaterar att finansutskottet i sitt betänkande med
förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1998 (bet. 1998/99:FiU11) delade
bostadsutskottets uppfattning om kraven på ett fullgott beslutsunderlag. I
betänkandet förutsätter också finansutskottet att regeringen i kommande
tilläggsbudgetar i större utsträckning än tidigare redovisar konsekvenserna
av föreslagna besparingar.</pre>
<pre>Bostadsutskottet tar upp regeringens förslag att anslag A 7 Byggforskning
minskas med närmare 7 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av
anslag C 1 Konkurrensverket under utgiftsområde 24 Näringsliv.
(Finansutskottet behandlar förslaget nedan under utgiftsområde 24.) Det
mycket kortfattade motiv som lämnas för denna anslagsminskning - att medlen
skall föras över till Konkurrensverket - ger enligt bostadsutskottet
intryck av att stödet till byggforskning därmed också kommer att minska med
samma belopp. Enligt vad bostadsutskottet under hand inhämtat från
Regeringskansliet är detta emellertid inte fallet. Från anslag A 7 har
medel avsatts för Byggkostnadsdelegationens arbete. Dessa medel disponeras
av regeringen.</pre>
<pre>På anslaget fanns vid ingången av budgetåret 1999 en ingående balans som
bl.a. avser Byggkostnadsdelegationens verksamhet. Det är detta
anslagssparande som nu tas i anspråk. De medel som därutöver disponeras av
Byggforskningsrådet för stöd till byggforskning påverkas därmed inte av att
anslaget minskas. Av vad som anförs i regeringens förslag går det inte
heller att utläsa hur Byggkostnadsdelegationens verksamhet kommer att
påverkas.</pre>
<pre>Bostadsutskottet konstaterar att det beslutsunderlag som regeringen
förelagt riksdagen beträffande byggforskningsanslaget inte svarar mot de
krav som bostadsutskottet tidigare uttalat sig för. Även om det i detta
fall inte är fråga om ett så stort belopp i sig är det inte
tillfredsställande att det av regeringsförslaget inte framgår vilka
effekter det kan beräknas få. Inte minst gäller detta eftersom det torde
vara okomplicerat att i detta fall redovisa effekterna. Bostadsutskottet
vill med anledning härav ånyo betona vikten av att riksdagen tillställs ett
beslutsunderlag av hög kvalitet. Det får sålunda förutsättas att det
beslutsunderlag som riksdagen fortsättningsvis tillställs innehåller den
information och de sakupplysningar som erfordras för att kvalitetskraven
skall uppfyllas.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Beträffande kraven på beslutsunderlaget delar finansutskottet bostadsutskottets
uppfattning att samma krav på ett fullgott beslutsunderlag bör kunna ställas på
förslagen på tilläggsbudget som på de förslag som avser kommande budgetår.
Finansutskottet förutsätter att regeringen beaktar bostadsutskottets synpunkter
för framtiden.</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, regeringens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Länsstyrelserna m.m. (C 1)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Som ett led i utbyggnaden av Västkustbanan till en dubbelspårig järnväg,
inledde Banverket 1992 ett tunnelbygge genom Hallandsåsen. I oktober 1997
stoppades tunnelbygget, sedan det visat sig att tätningsmedlet Rhoca Gil
orsakat skador på människor, djur och natur. Samma år beviljade regeringen
1 750 000 kr till Båstads kommun för att hantera de extra arbetsinsatser
som krävts av kommunen för att informera invånarna om giftet och den
framtida hanteringen av bygget. Länsstyrelsen i Skåne har begärt
ytterligare 720 000 kr för fortsatta informationsinsatser om bygget.
Regeringen bedömer att dessa informationsinsatser är välbehövliga och
föreslår att anslag C 1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 720 000 kr.
Finansiering sker genom att anslag A 4 Banverket: Banhållning inom
utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med
motsvarande belopp.</pre>
<pre>Bostadsutskottets yttrande</pre>
<pre>Bostadsutskottet tillstyrker, efter att ha inhämtat kompletterande upplysningar
under hand, i sitt yttrande (BoU2y) regeringens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med bostadsutskottet, regeringens förslag
(yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling</pre>
<pre>Ersättning för nedsättning av socialavgifter (A 4)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen bedömer nu att utgifterna på anslag A 4 Ersättning för
nedsättning av socialavgifter kommer att uppgå till 390 000 000 kr. Den
ökade anslagsbelastningen under år 1999 beror bl.a. på att antalet
stödberättigade ökat i jämförelse med vad som tidigare beräknats. Då
föreslagna regelförändringar förutsätter lagstiftning kommer de dock inte
att hinna träda i kraft före den 1 januari år 2000. Regelförändringarna
kommer att medföra minskade utgifter år 2000. En del av medelsbehovet kan
tillgodoses med ianspråktagande av anslagskredit men anslaget föreslås
också höjas med 26 266 000 kr.</pre>
<pre>Näringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU1y) propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</pre>
<pre>Väghållning och statsbidrag (A 2)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>För att möjliggöra en ökad satsning på fysiska trafiksäkerhetsåtgärder föreslår
regeringen att anslag A 2 Väghållning och statsbidrag ökas med 55 000 000 kr.
Finansiering sker genom en minskning av anslag A 1 Vägverket:
Administrationskostnader. Förslaget innebär att Vägverket kan öka sina insatser
med fysiska trafiksäkerhetsåtgärder för att minska antalet döda och skadade i
trafiken. Minskningen av anslaget kan ske till följd av rationaliseringar inom
Vägverkets administration.</pre>
<pre>Trafikutskottets yttrande</pre>
<pre>Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Bidrag till sjöfarten (B 4)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Anslaget, som för närvarande är uppfört med 405 miljoner kronor, är
beräknat på en betydligt lägre nivå för bidraget till sociala avgifter än
den som gäller fr.o.m. den 1 januari 1999. Höjningen av bidraget till
sjöfarten för sociala avgifter leder till att anslag B 4 Bidrag till
sjöfarten behöver ökas med 85 000 000 kr. Finansiering sker genom att
anslag A 1 Vägverket: Administration minskas med motsvarande belopp.</pre>
<pre>Trafikutskottets yttrande</pre>
<pre>Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning (B 6)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Sommaren 1996 tömdes M/S Estonia på olja av miljöskäl. Tömningen
genomfördes av finska myndigheter efter överenskommelse med Sjöfartsverket.
Myndigheterna kom vidare överens om att dela kostnaderna för saneringen.
Den slutliga kostnaden för Sveriges del uppgår till ca 9 800 000 kr. Anslag
B 6 Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning föreslås
således ökas med 9 800 000 kr. Finansiering sker genom att anslag D 2 Köp
av interregional persontrafik på järnväg m.m. minskas med motsvarande
belopp.</pre>
<pre>Motionen</pre>
<pre>I motion T509 av Yvonne Ångström (fp) anförs att finansieringen inte bör
tas från det anslag som är till för att upphandla så kallad olönsam trafik.
Neddragningarna på anslaget drabbar ytterst järnvägstrafiken och
flygtrafiken i Norrland. I motionen föreslås att riksdagen beslutar att
finansieringen i stället skall ske genom att anslag A 1 Vägverket:
Administration och A 3 Banverket: Sektorsuppgifter inom samma utgiftsområde
minskas.</pre>
<pre>Trafikutskottets yttrande</pre>
<pre>Trafikutskottet, som har yttrat sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionen och avstyrker motionen. Representanterna för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna framhåller dock att det är principiellt tveksamt att finansiera
kostnaderna för att tömma MS/Estonia på olja av miljöskäl med en
neddragning av anslag D 2 Köp av interregional persontrafik m.m.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis). Motion T509 (fp) avstyrks.</pre>
<pre>Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar</pre>
<pre>Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Från ramanslag B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till
jordbruket sker utbetalningar för bl.a. stöd till mål 6 och mål 5b samt
Leader II som löper över perioden 1995-1999 men där utbetalningar får ske
t.o.m. år 2001. För innevarande år har regeringen i fråga om beslut om stöd
inom anslaget ett bemyndigande på högst 150 miljoner kronor. De
ackumulerade åtagandena ryms dock inte inom anvisad bemyndiganderam.
Regeringen föreslår således att den bemyndigas att under år 1999, såvitt
avser ramanslag B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till
jordbruket, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 180 miljoner kronor efter år
1999.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 18).</pre>
<pre>Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>EG:s medfinansiering av stöd till biodlingen finansieras under ramanslag B
15 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter. Den svenska
finansieringen anvisas under anslag E 3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder. Enligt EG:s regelverk löper detta stödprogram
under EU:s verksamhetsår, som avser perioden 16 oktober till 15 oktober.
För att under innevarande år kunna fatta beslut om stöd för biodlingen
under EU:s verksamhetsår fordras ett bemyndigande att ingå förpliktelser
som innebär utgifter efter år 1999. Regeringen föreslår således att den
bemyndigas att under 1999, såvitt avser anslag B 15 Intervention och
exportbidrag för jordbruksprodukter, ikläda staten ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000
kr efter år 1999.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 19).</pre>
<pre>Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Den svenska finansieringen för stöd till biodlingen anvisas under anslag E
3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. EG:s medfinansiering
anvisas under anslag B 15 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter. Enligt EG:s regelverk löper detta stödprogram under
EU:s verksamhetsår, som avser perioden 16 oktober till 15 oktober året
därpå. För att under innevarande år kunna fatta beslut om stöd för
biodlingen under EU:s verksamhetsår fordras ett bemyndigande att ingå
förpliktelser som medför utgifter efter år 1999. Regeringen föreslår
således att den bemyndigas att under år 1999, såvitt avser anslag E 3
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ikläda staten ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 1 600 000 kr efter år 1999.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 20).</pre>
<pre>Skyddsvärda skogsbiotoper m.m. - Skogsvårdsavgiftsprojekt (H 5)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag H 5
Skogsvårdsavgiftsprojekt uppgående till 12 165 000 kr anvisas för
budgetåret 1999. Anslaget bör få disponeras för särskilda projekt som rör
biotopskyddet i skog och för andra projekt som är av allmänt intresse för
svenskt skogsbruk. Finansiering sker genom indragning av medel från det
under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda
reservationsanslaget B 6 Bidrag till skogsfröplantager med 2 268 000 kr
samt genom indragning av medel från det under utgiftsområde 23 för
budgetåret 1998 uppförda reservationsanslaget H 2 Bidrag till skogsvård
m.m. med 9 897 000 kr. Anslagen motsvaras av inbetalda
skogsvårdsavgiftsmedel.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Utgiftsområde 24 Näringsliv</pre>
<pre>Småföretagsutveckling (A 2)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen har gett Patent- och registreringsverket (PRV) i uppdrag att
utarbeta ett förslag till samordnat uppgiftskravregister för företagsdata.
PRV och Statskontoret kommer i januari 2000 att redovisa de totala
kostnaderna för projektet. För att PRV skall ha möjlighet att redan nu
inleda de första delarna av uppgiftskravregistret måste medel nu reserveras
för en första fas av uppbyggnaden av registret. Regeringen föreslår således
att anslag A 2 Småföretagsutveckling ökas med 5 000 000 kr. Regeringen
avser att åter- komma i den ekonomiska vårpropositionen när de totala
kostnaderna för registret är avrapporterade. Finansiering sker genom att
anslag B 2 Arbetslivsinstitutet, under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv, minskas med 5 000 000 kr.</pre>
<pre>Näringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU1y) propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Konkurrensverket (C 1)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Ett viktigt sätt att uppnå sänkta boende- och byggkostnader är att med olika
medel stärka konkurrensen inom byggsektorn. Enligt regeringens uppfattning
kan konkurrensen i byggsektorn främjas genom både generella och
branschspecifika åtgärder. För att möjliggöra mer generella åtgärder vid sidan
av mer riktade insatser samt för att täcka de utgifter som uppstår vid
Byggkostnadsdelegationens efterarbete bör anslag C 1 Konkurrensverket höjas
med 6 850 000 kr. Finansiering sker genom att anslag A 7 Byggforskning,
under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande,
minskas med samma belopp.</pre>
<pre>Näringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU1y) propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Exportfrämjande verksamhet (E 2)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>De små och medelstora företagen i den svenska exportindustrin möter på den
internationella marknaden en intensifierad marknadspositionering från andra
nationers aktörer. Det finns därför skäl för regeringen, att genom strategiska
exportfrämjandeåtgärder medverka till att svenska spjutspetsområdens
möjligheter till framgång inte går förlorade under den snabba utveckling som
sker på tillväxtmarknaderna. Regeringen anser att ytterligare medel behövs för
detta och föreslår således att anslag E 2 Exportfrämjande verksamhet ökas med
1 500 000 kr. Finansieringen sker genom att anslag G 4 Avgifter till vissa
internationella organisationer minskas med motsvarande belopp.</pre>
<pre>Näringsutskottets yttrande</pre>
<pre>Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU1y) propositionens förslag.</pre>
<pre>Finansutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, propositionens
förslag (yrkande 21 delvis).</pre>
<pre>Finansutskottets sammanställning av anslag och utgiftsområden
på tilläggsbudget</pre>
<pre>Regeringens förslag till ökningar av anslagen uppgår till brutto ca 9 353
miljoner kronor. I vissa fall finns förslag till finansiering av den föreslagna
utgiftsökningen genom minskning av 1999 års anslag. I några fall föreslås
indragning av anslagsbehållningar. Minskningarna av 1999 års anslag uppgår
totalt till ca 759 miljoner kronor. Minskningarna till följd av indragningar av
anslagsbehållningar uppgår till 131 miljoner kronor. Således innebär detta att
anvisade medel sammanlagt ökar med 8 594 miljoner kronor. Inklusive av
regeringen beslutade indragningar av anslagsbehållningar leder åtgärderna till
en ökning av tillgängliga medel med 8 463 miljoner kronor.</pre>
<pre>Regeringens ambition är att ökade utgifter skall finansieras genom
motsvarande minskning av utgifterna samma år. Efter de föreslagna åtgärderna
uppgår budgeteringsmarginalen till 1,0 miljarder kronor för år 1999.</pre>
<pre>Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de förslagna
anslagsförändringarna. Under utgiftsområdena 10 och 18 har utskottet
kommenterat vissa synpunkter från socialförsäkringsutskottet respektive
bostadsutskottet om ökningen av utgifterna för sjukpenningen respektive
kraven på beslutsunderlaget.</pre>
<pre>Utskottet har i samtliga fall tillstyrkt regeringens förslag och avstyrkt de i
sammanhanget aktuella motionerna. Det innebär att utskottet också tillstyrker
regeringens förslag om ändrad fördelning på utgiftsområdena. Således tillstyrks
propositionens yrkande 21. Utskottets förslag till beslut framgår av hemställan
moment 11 jämte den i appendix till hemställan fogade specifikationen över
ändrad fördelning på utgiftsområden och ändrade och nya anslag.</pre>
<a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer</pre>
<pre>Utgiftsområde 1 Rikets styrelse</pre>
<pre>1. beträffande anslaget Presstöd</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i
denna del samt med avslag på motion 1999/2000:K354 yrkande 4
godkänner vad utskottet anfört,</pre>
<pre>res. 1 (m, fp)</pre>
<pre>2. beträffande anslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i
denna del samt med avslag på motion 1999/2000:U803 yrkande 9
godkänner vad utskottet anfört,</pre>
<pre>res. 2 (m, kd, fp)</pre>
<pre>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</pre>
<pre>3. beträffande anslaget Sjukvårdsförmåner m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i
denna del samt med avslag på motion 1999/2000:Fi301 godkänner vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</pre>
<pre>4. beträffande användande av medel för avveckling av
Riksförsäkringsverkets sjukhus</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 15
godkänner vad regeringen förordar om användningen av medel för att
täcka avvecklings- och underskottskostnader i samband med
avvecklingen av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus,</pre>
<pre>Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv</pre>
<pre>5. beträffande bemyndigande om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 16
bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det under
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget
A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
14 000 000 000 kr under åren 2000-2002,</pre>
<pre>6. beträffande bemyndigande om särskilda åtgärder för
arbetshandikappade</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 17
bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det under
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget
A 3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 6 700 000 000 kr under åren 2000-2002,</pre>
<pre>
Utgiftsområde 22 Kommunikationer</pre>
<pre>7. beträffande anslag Vissa kostnader med anledning av M/S
Estonias förlisning (B 6)</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i
denna del samt med avslag på motion 1999/2000:T509 godkänner vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</pre>
<pre>8. beträffande bemyndigande om från EG-budgeten finansierade
regionala stöd till jordbruket</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 18
bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
uppförda ramanslaget B 11 Från EG-budgeten finansierade regionala
stöd till jordbruket, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 180 000 000 kr efter
år 1999,</pre>
<pre>9. beträffande bemyndigande om intervention och exportbidrag till
jordbruksprodukter</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 19
bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
uppförda ramanslaget B 15 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000
kr efter år 1999,</pre>
<pre>10. beträffande bemyndigande om djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 20
bemyndigar regeringen att under år 1999, såvitt avser det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
uppförda ramanslaget E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder, ikläda staten ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000 kr efter år 1999,</pre>
<pre>
Sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget</pre>
<pre>11. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsområden på
tilläggsbudget för budgetåret 1999</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i
denna del och till riksdagens förvaltningsstyrelses förslag i samma
proposition på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999
godkänner ändrad fördelning på utgiftsområden samt anvisar ändrade
och nya anslag i enlighet med specifikationen i appendix till hemställan.</pre>
<pre>
res. 3 (m, fp) - villk. res. 1 och 2</pre>
<pre>res. 4 (kd) - villk. res. 2</pre>
<pre>
Stockholm den 4 november 1999</pre>
<pre>På finansutskottets vägnar</pre>
<pre>
Jan Bergqvist</pre>
<pre>
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson
(s), Fredrik Reinfeldt (m), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna
Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp),
Kjell Nordström (s), Gunnar Axén (m), Hans Hoff (s) och Lars Bäckström (v).</pre>
<pre></pre>
<pre>
Förslag till beslut om tilläggsbudget 2 för budgetåret 1999
(mom. 11 i hemställan)</pre>
<pre>Specifikation av ändrad fördelning på utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag för budgetåret 1999</pre>
<pre>Belopp i 1000-tal kronor</pre>
<pre>Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer med regeringens
förslag.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag</pre>
<pre>Anslag
statsbudgeten
1999 + TB1
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>1
Rikets styrelse
4 181 704
+1 437
4 183 141
B 1
Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag
489 000
+9 355
498 355
C 3
Allmänna val, ramanslag
100 000
-10 000
90 000
D 3
Sametinget, ramanslag
13 661
+165
13 826
E 1
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ram-
anslag</pre>
<pre>
4 601</pre>
<pre>
-1 500</pre>
<pre>
3 101
E 2
Presstöd, ramanslag
531 579
+9 117
540 696
E 3
Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag
127 300
-6 700
120 600
F 1
Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen,
reservationsanslag</pre>
<pre>
Nytt</pre>
<pre>
+1 000</pre>
<pre>
1 000</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 707 333
-692
1 706 641
B 4
Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning, ramanslag</pre>
<pre>
535 000</pre>
<pre>
-692</pre>
<pre>
534 308</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>4
Rättsväsendet
21 929 269
+9 808
21 939 077
A 1
Polisorganisationen, ramanslag
11 460 196
-2 220
11 457 976
B 1
Åklagarorganisationen, ramanslag
620 140
+9 428
629 568
B 2
Ekobrottsmyndigheten, ramanslag
199 197
+2 600
201 797
F 4
Brottsoffermyndigheten, ramanslag
12 588
+1 000
13 588
F 5
Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag
75 074
-1 000
74 074</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>6
Totalförsvar
44 107 565
+58 456
44 166 021
A 1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag</pre>
<pre>
19 384 738</pre>
<pre>
-3 559</pre>
<pre>
19 381 179
A 2
Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag
392 376
+92 015
484 391
B 1
Funktionen Civil ledning, ramanslag
491 020
-5 000
486 020
B 3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,
ramanslag</pre>
<pre>
967 141</pre>
<pre>
-41 200</pre>
<pre>
925 941
B 6
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag
129 665
-10 000
119 665
C 5
Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor, ramanslag</pre>
<pre>
417 103</pre>
<pre>
+26 200</pre>
<pre>
443 303</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag</pre>
<pre>Anslag
statsbudgeten
1999 + TB1
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>7
Internationellt bistånd
11 899 604
±0
11 899 604
A 1
Biståndsverksamhet, reservationsanslag
10 731 461
+40 000
10 771 461
A 2
Biståndsförvaltning, ramanslag
418 143
-40 000
378 143</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>8
Invandrare och flyktingar
4 324 184
+255 100
4 579 284
A 2
Mottagande av asylsökande, ramanslag
875 350
+408 000
1 283 350
A 3
Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag
298 079
-152 900
145 179
B 4
Kommunersättningar vid flyktingmottagande,
ramanslag</pre>
<pre>
2 183 958</pre>
<pre>
+35 000</pre>
<pre>
2 218 958
B 5
Hemutrustningslån, ramanslag
81 442
-35 000
46 442</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
24 087 459
+167 000
24 254 459
A 1
Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag
1 992 000
+226 000
2 218 000
A 2
Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag
13 491 000
+167 000
13 658 000
A 9
Smittskyddsinstitutet, ramanslag
108 750
+5 000
113 750
A 12
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag
22 421
-5 000
17 421
B 2
Vissa statsbidrag inom handikappområdet,
reservationsanslag</pre>
<pre>
275 000</pre>
<pre>
-68 750</pre>
<pre>
206 250
B 8
Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag
4 653 000
-157 250
4 495 750</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
80 502 205
+7 474 590
87 976 795
A 1
Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag
20 035 000
+7 439 590
27 474 590
A 2
Förtidspensioner, ramanslag
37 896 000
+35 000
37 931 000</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34 315 009
+121 000
34 436 009
A 1
Ålderspensioner, ramanslag
11 536 000
+37 609
11 573 609
A 2
Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag
12 734 000
+2 000
12 736 000
A 3
Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag
9 841 000
+26 000
9 867 000
A 4
Delpension, ramanslag
204 009
+55 391
259 400</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
39 896 045
+461 000
40 357 045
A 3
Underhållsstöd, ramanslag
2 473 000
+461 000
2 934 000</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>14
Arbetsmarknad och arbetsliv
47 971 400
-5 000
47 966 400
B 2
Arbetslivsinstitutet, ramanslag
145 733
-5 000
140 733</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag</pre>
<pre>Anslag
statsbudgeten
1999 + TB1
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>16
Utbildning och universitetsforskning
29 129 747
+8 000
29 137 747
A 11
Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola
och gymnasieskola, ramanslag</pre>
<pre>
122 531</pre>
<pre>
-18 629</pre>
<pre>
103 902
C 3
Centrala studiestödsnämnden, ramanslag
313 566
+61 194
374 760
D 1
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forsknings-
information, ramanslag</pre>
<pre>
90 585</pre>
<pre>
-960</pre>
<pre>
89 625
D 3
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning, ramanslag</pre>
<pre>
206 546</pre>
<pre>
-9 000</pre>
<pre>
197 546
D 9
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
ramanslag</pre>
<pre>
241 402</pre>
<pre>
-5 000</pre>
<pre>
236 402
D 10
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,
ramanslag</pre>
<pre>
8 415</pre>
<pre>
-3 505</pre>
<pre>
4 910
E 1
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,
ramanslag</pre>
<pre>
37 162</pre>
<pre>
-3 300</pre>
<pre>
33 862
E 2
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m., ramanslag</pre>
<pre>
18 959</pre>
<pre>
-12 800</pre>
<pre>
6 159</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
7 453 147
-497
7 452 650
H 1
Centrala museer: Myndigheter, ramanslag
603 287
+420
603 707
I 3
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland, obetecknat anslag</pre>
<pre>
25 533</pre>
<pre>
-132</pre>
<pre>
25 401
I 4
Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete,
ramanslag</pre>
<pre>
821</pre>
<pre>
-785</pre>
<pre>
36</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande
20 503 080
-5 438
20 497 642
A 7
Byggforskning, ramanslag
64 356
-6 850
57 506
A 11
Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag
6 000
+692
6 692
C 1
Länsstyrelserna m.m., ramanslag
1 757 893
+720
1 758 613</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>19
Regional utjämning och utveckling
2 742 897
+26 266
2 769 163
A 4
Ersättning för nedsättning av socialavgifter,
ramanslag</pre>
<pre>
320 000</pre>
<pre>
+26 266</pre>
<pre>
346 266</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag</pre>
<pre>Anslag
statsbudgeten
1999 + TB1
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>22
Kommunikationer
25 501 314
-720
25 500 594
A 1
Vägverket: Administration, ramanslag
1 125 242
-140 000
985 242
A 2
Väghållning och statsbidrag, ramanslag
12 479 738
+55 000
12 534 738
A 4
Banverket: Banhållning, ramanslag
6 689 600
-720
6 688 880
B 4
Bidrag till sjöfarten, ramanslag
405 000
+85 000
490 000
B 6
Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias
förlisning, obetecknat anslag</pre>
<pre>
10 600</pre>
<pre>
+9 800</pre>
<pre>
20 400
D 2
Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.,
ramanslag</pre>
<pre>
394 400</pre>
<pre>
-9 800</pre>
<pre>
384 600</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näring-
ar
11 973 865
+12 000
11 985 865
D 1
Främjande av rennäringen m.m., ramanslag
37 000
-165
36 835
H 5
Skogsvårdsavgiftsprojekt, reservationsanslag
Nytt
+12 165
12 165</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>24
Näringsliv
2 897 947
+11 850
2 909 797
A 2
Småföretagsutveckling, ramanslag
196 062
+5 000
201 062
C 1
Konkurrensverket, ramanslag
62 465
+6 850
69 315
E 2
Exportfrämjande verksamhet, ramanslag
157 656
+1 500
159 156
G 4
Avgifter till vissa internationella organisationer,
ramanslag</pre>
<pre>
17 329</pre>
<pre>
-1 500</pre>
<pre>
15 829</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget</pre>
<pre>
+8 594 160</pre>
<a name="bres"></a><h2>Reservationer</h2><pre>1. Presstöd (mom. 1) (m, fp)</pre>
<pre>Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anna Åkerhielm (m), Karin
Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser</pre>
<pre>dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utgiftsområde 1 Rikets
styrelse under rubriken Presstöd (E 2) bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>Finansutskottet har den principiella uppfattningen att en avveckling av
presstödet bör inledas. Med bifall till motion K354 (m) yrkande 4 avstyrker
utskottet därför regeringens förslag till ökning av anslag E 2 Presstöd.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>1. beträffande anslaget Presstöd</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:K354 yrkande 4 samt
med avslag på proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i denna del
godkänner vad utskottet anfört,</pre>
<pre>2. Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (mom. 2)
(m, kd, fp)</pre>
<pre>Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren
(kd), Anna Åkerhielm (m), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser</pre>
<pre>dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Utgiftsområde 1 Rikets
styrelse under rubriken Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (F 1)
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>Finansutskottet vill inledningsvis framhålla att den utveckling mot demokrati
och fungerande marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är mycket
glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja denna utveckling.</pre>
<pre>Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst gjort på
näringsutskottets uppdrag och som redovisats i näringsutskottets yttrande
framgår att endast 350 miljoner kronor hittills har betalats ut från den
första Östersjömiljarden. Det återstår således 600 miljoner kronor.
Regeringens förslag om ett anslag på 1 miljon kronor på tilläggsbudget för
innevarande budgetår motiveras av att regeringen därmed får tillgång till
de reservationer som kan finnas på anslaget vid utgången av innevarande
budgetår och som kan uppgå till så mycket som 600 miljoner kronor. Den av
regeringen valda budgettekniken framstår, enligt finansutskottets mening,
som motsatsen till den transparens och den tydlighet som bör prägla
budgeten. Finansutskottet konstaterar att regeringen valt en annan metod
beträffande den s.k. Småföretagsmiljarden, som riksdagen beslöt om vid
samma tillfälle som den första Östersjömiljarden. För Småföretagsmiljarden
har regeringen föreslagit att 180 miljoner kronor skall tas upp för
budgetåret 2000 som ett nytt anslag, A 8 Fortsatt program för
småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt under utgiftsområde 24
Näringsliv. Ett analogt förfaringssätt för den första Östersjömiljarden
skulle varit att regeringen hade föreslagit ett nytt anslag för en
fortsättning av den aktuella verksamheten.</pre>
<pre>Enligt kartläggningen som näringsutskottet låtit göra har
sysselsättningseffekter redovisats i endast 5 av de 55 projekt som tilldelats
medel. Dessutom är dessa sysselsättningseffekter av mycket begränsad
omfattning. I detta sammanhang bör erinras om att förslaget om den första
Östersjömiljarden lades fram i den s.k. sysselsättningspropositionen sommaren
1996 och var en del av regeringens politik för att minska arbetslösheten.</pre>
<pre>Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen avlämnade skrivelse till
riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår
att regeringen anser att en utvärdering av verksamheten inom ramen för den
första Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Under utgiftsområde 24
Näringsliv föreslås, trots detta, att 100 miljoner kronor skall anvisas
avseende det andra året av den andra Östersjömiljarden. Det förefaller
finansutskottet märkligt att verksamhet inom ramen för en andra
Östersjömiljard påbörjas, innan en utvärdering av den första
Östersjömiljarden gjorts.</pre>
<pre>Finansutskottet ställer sig - i likhet med vad som görs i motion U803 (m)
- mycket tveksamt till hela uppläggningen och hanteringen av
Östersjömiljarderna. Liknande synpunkter har tidigare framförts i motioner
från företrädare för Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna. Det är
uppenbart att någon målstyrning inte ägt rum. Det här aktuella förslaget i
tilläggsbudgeten om att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att 1 miljon
kronor skall anvisas för år 1999 avstyrks av finansutskottet. Motion U803
(m) yrkande 9 tillstyrks.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>2. beträffande anslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:U803 yrkande 9 samt
med avslag på proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i denna del
godkänner vad utskottet anfört,</pre>
<pre>3. Sammanställning av anslag och utgiftsområden på
tilläggsbudget för budgetåret 1999 (mom. 11) (m, fp)</pre>
<pre>Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2 (mom. 1 och 2)</pre>
<pre>Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anna Åkerhielm (m), Karin
Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser</pre>
<pre>dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Finansutskottets
sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Finansutskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse om höjning av presstödet samt att
reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen ånyo
förs upp på statsbudgeten. I övrigt kan utskottet ställa sig bakom
propositionens förslag om ändrade ramar och anslag.</pre>
<pre>Finansutskottet anser således att riksdagen med anledning av propositionens
yrkande 21 i denna del bör godkänna ändrad fördelning på utgiftsområden samt
anvisa ändrade och nya anslag i enlighet med vad som just anförts.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>11. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsområden på
tilläggsbudget för budgetåret 1999</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i
denna del</pre>
<pre>dels avslår regeringens förslag under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse om höjning av anslag E 2 Presstöd,</pre>
<pre>dels avslår regeringens förslag under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse om att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten,</pre>
<pre>dels i övrigt på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999
godkänner ändrad fördelning på utgiftsområden samt anvisar ändrade
och nya anslag i enlighet med regeringens förslag.</pre>
<pre>4. Sammanställning av anslag och utgiftsområden på
tilläggsbudget för budgetåret 1999 (mom. 11) (kd)</pre>
<pre>Under förutsättning av bifall till reservation 2 (mom. 2)</pre>
<pre>Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser</pre>
<pre>dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Finansutskottets
sammanställning av anslag och utgiftsområden på tilläggsbudget bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Finansutskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse om att reservationsanslaget Samarbete och
utveckling inom Östersjöregionen ånyo förs upp på statsbudgeten. I övrigt kan
utskottet ställa sig bakom propositionens förslag om ändrade ramar och anslag.</pre>
<pre>Finansutskottet anser således att riksdagen med anledning av propositionens
yrkande 21 i denna del bör godkänna ändrad fördelning på utgiftsområden samt
anvisa ändrade och nya anslag i enlighet med vad som just anförts.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>11. beträffande sammanställning av anslag och utgiftsområden på
tilläggsbudget för budgetåret 1999</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:1 yrkande 21 i
denna del</pre>
<pre>dels avslår regeringens förslag under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse om att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten,</pre>
<pre>dels i övrigt på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999
godkänner ändrad fördelning på utgiftsområden samt anvisar ändrade
och nya anslag i enlighet med regeringens förslag.</pre>
<pre>
Särskilda yttranden</pre>
<pre>1. Sjukvårdsförmåner m.m. (utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg) (m, kd, c, fp)</pre>
<pre>Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren
(kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén
(m) anför:</pre>
<pre>Vi finner det anmärkningsvärt att det finns överskott i flera år på anslag för
handikappinsatser samtidigt som det finns stora otillfredsställda behov inom
handikappområdet.</pre>
<pre>2. Sjukpenning och rehabilitering (utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp) (m, kd, c, fp)</pre>
<pre>Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren
(kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén
(m) anför:</pre>
<pre>Vi kan konstatera att utgifterna för sjukpenningen ökar mycket kraftigt. I
rådande situation är riksdagen i praktiken tvungen att skjuta till mer
medel. Vi vill dock markera att regeringens hantering av frågan inte är
tillfredsställande. Regeringen har reagerat för sent. Det är visserligen
bra att regeringen låter utreda orsakerna till den ökade sjukfrånvaron, men
regeringen borde redan tidigare ha agerat och vidtagit åtgärder. Genom att
använda budgeteringsmarginalen på ett ofinansierat sätt har regeringen
försatt sig i en komplicerad situation. Den tidigare tillämpningen av
begränsningsbeloppen visar att regeringen kan hamna i en situation där den
tvingas att agera utan närmare eftertanke.</pre>
<pre>3. Vissa kostnader med anledning av M/S Estonias förlisning
(utgiftsområde 22 Kommunikationer) (m, kd, c, fp)</pre>
<pre>Mats Odell (kd), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Landgren
(kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén
(m) anför:</pre>
<pre>Vi vill framhålla att det är principiellt tveksamt att, som regeringen föreslår
under utgiftsområde 22 Kommunikationer, finansiera kostnaderna för att
tömma M/S Estonia på olja av miljöskäl med en neddragning av anslag D 2
Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.</pre>
<pre>
Sammanställning av förändringar på tilläggsbudget 1 och 2 för budgetåret 1999</pre>
<pre>Belopp i tusental kronor</pre>
<pre>Utgiftsområde
Statsbudget
för 1999
TB 1</pre>
<pre>Våren 1999
TB 2</pre>
<pre>Hösten 1999</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>1
Rikets styrelse
4 179 704
+2 000
+1 437
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1 705 333
+2 000
-692
4
Rättsväsendet
21 919 269
+10 000
+9 808
6
Totalförsvar
44 107 565
01
+58 456
7
Internationellt bistånd
11 899 604
-
01
8
Invandrare och flyktingar
4 324 184
01
+255 100
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
24 012 459
+75 000
+167 000
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
80 503 205
-1 000
+7 474 590
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34 315 009
-
+121 000
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
39 896 045
-
+461 000
13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
33 789 000
+150 000
-
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
48 274 400
-303 000
-5 000
15
Studiestöd
22 447 075
-92 000
-
16
Utbildning och universitetsforskning
29 030 747
+99 000
+8 000
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
7 452 147
+1 000
-497
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande</pre>
<pre>
20 463 080</pre>
<pre>
+40 000</pre>
<pre>
-5 438
19
Regional utjämning och utveckling
2 742 897
-
+26 266
20
Allmän miljö- och naturvård
1 548 899
+28 000
-
22
Kommunikationer
25 501 314
01
-720
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar</pre>
<pre>
11 973 865</pre>
<pre>
-</pre>
<pre>
+12 000
24
Näringsliv
2 897 947
01
+11 850
25
Allmänna bidrag till kommuner
103 564 700
-40 000
-</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget</pre>
<pre>-29 000
+8 594 160</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>1  Omfördelning av medel mellan anslag har gjorts på utgiftsområdet.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Konstitutionsutskottets yttrande</pre>
<pre>1999/2000:KU3y</pre>
<pre>Tilläggsbudget för budgetåret 1999 (prop.
1999/2000:1)</pre>
<pre>Till finansutskottet</pre>
<pre>Finansutskottet har den 30 september 1999 beslutat bereda bl.a.
konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:1
Budgetpropositionen för år 2000 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1999 (yrkandena 15-21) jämte motioner i de delar
som berör respektive utskotts beredningsområde.</pre>
<pre>Konstitutionsutskottets yttrande avser yrkande 21, samt motion
1999/2000:K354 yrkande 4.</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa
nya anslag.</pre>
<pre>I propositionen volym 1, yrkande 21 föreslår regeringen att riksdagen
såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999
godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya
anslag i enlighet med specifikation. Vad utgiftsområde 1 Rikets styrelse
beträffar föreslår regeringen att anslaget ökas med 1 437 000 kronor. Inom
utgiftsområdet bör enligt regeringen följande förändringar av anslagen ske
(tusental kronor).</pre>
<pre>B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.                +9 355</pre>
<pre>C 3 Allmänna val                       - 10 000</pre>
<pre>D 3 Sametinget                      +165</pre>
<pre>E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden               -1 500</pre>
<pre>E 2 Presstöd                             +9 117</pre>
<pre>E 3 Stöd till radio- och kassettidningar                  -6 700</pre>
<pre>F 1 Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen        +1 000</pre>
<pre>Regeringen anger följande som skäl för förslaget att öka anslaget E 2 Presstöd
med 9 117 000 kronor.</pre>
<pre>Anslaget får användas i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen
(1990:524). Enligt Presstödsnämndens prognos för år 1999 täcker inte
anslaget beräknade utbetalningar av presstöd eftersom anslagkrediten
använts för att täcka utgifterna under föregående år. För att täcka
kostnaderna för presstödet för år 1999 föreslår regeringen därför att 9 117
000 kronor anvisas anslaget E 2 Presstöd. Finansieringen sker genom att
anslagen E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden och E 3 Stöd till
radio- och kassetttidningar under utgiftsområde 1 samt anslagen I 3 Utbyte
av TV-sändningar mellan Sverige och Finland och I 4 Bidrag till
dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete inom utgiftsområde 17 minskas för innevarande år med totalt
motsvarande belopp. Effekten av finansieringsåtgärderna bedöms inte påverka
dessa verksamheters nuvarande omfattning och inriktning.</pre>
<pre>Motionen</pre>
<pre>I motion 1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m) hemställs att riksdagen
avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende anslaget E 2
Presstöd i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 4). Presstödets
syfte har angetts vara att bidra till att värna mångfalden på
dagstidningsmarknaden för att främja en allsidig nyhetsförmedling och
opinionsbildning. Regeringens inställning till presstödet grundas enligt
motionärerna på en överdriven tilltro till presstödets positiva effekter
för mångfalden, det fria ordet och den fria opinionsbildningen. Det stora
antalet tidningsnedläggningar och hittills gjorda erfarenheter visar att
presstödet till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande
utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Den
önskvärda effekten av presstödet hade enligt motionärerna varit att det
använts till att göra tidningen mindre beroende av statligt stöd, men i
stället har tidningarna anpassat sig efter stödet och blivit just
presstödsberoende. Presstödet innebär dessutom att konkurrensvillkoren
gentemot icke- presstödstidningar snedvrids, vilket kan innebära att också
av läsarna uppskattade tidningar får ekonomiska svårigheter. Moderata
samlingspartiet har vid ett flertal tillfällen föreslagit ett gradvis
avskaffande av presstödet. Presstödsnämnden skulle då inte längre ha någon
uppgift att fylla och skulle kunna avvecklas. I tilläggspropositionen för
år 1999 föreslår regeringen att presstödsanslaget skall ökas med 9 117 000
kronor genom omfördelningar från andra anslag. Motionärerna avvisar med
hänvisning till vad som anförts och till deras principiella invändningar
mot det nuvarande presstödssystemet förslaget att öka anslaget innevarande
år.</pre>
<pre>Utskottets bedömning</pre>
<pre>Utskottet har inga invändningar mot förslaget att anvisa ytterligare medel till
anslaget E 2 Presstöd. Finansieringen sker genom att andra anslag för
innevarande år minskas med totalt motsvarande belopp. Utskottet tillstyrker
därför att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999
beslutar öka presstödsanslaget med drygt 9 miljoner kronor. Även i övrigt
föreslår utskottet att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområde 1
samt anvisar ändrade anslag inom utgiftsområdet. Utskottet avstyrker därmed
motionen.</pre>
<pre>Stockholm den 12 oktober 1999</pre>
<pre>På konstitutionsutskottets vägnar</pre>
<pre>Per Unckel</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s),
Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats
Berglind (s), Inger René (m), Kerstin Kristiansson
(s), Tommy Waidelich (s), Mats Einarsson (v), Nils
Fredrik Aurelius (m), Åsa Torstensson (c), Helena
Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser (m), Britt-Marie
Lindkvist (s) och Inger Strömbom (kd).</pre>
<pre>Avvikande mening</pre>
<pre>Per Unckel (m), Inger René (m), Nils Fredrik Aurelius (m), Helena Bargholtz
(fp) och Per-Samuel Nisser (m) anser att utskottets bedömning bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>Utskottet har den principiella uppfattningen att en avveckling av
presstödet bör inledas. Med bifall till motion K354 yrkande 4 avstyrker
utskottet därför regeringens förslag till tilläggsbudget avseende anslaget
E 2 Presstöd.</pre>
<pre>
Justitieutskottets protokollsutdrag 1999/2000:3.6</pre>
<pre>
Utrikesutskottets protokollsutdrag 1999/2000:2.4</pre>
<pre>
Försvarsutskottets yttrande</pre>
<pre>1999/2000:FöU2y</pre>
<pre>Tilläggsbudget för år 1999 - utgiftsområde 6</pre>
<pre>Till finansutskottet</pre>
<pre>Finansutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle att yttra sig över
regeringens proposition 1999/2000:1 såvitt avser förslag till
tilläggsbudget för år 1999 jämte motioner.</pre>
<pre>Försvarsutskottet</pre>
<pre>Regeringen</pre>
<pre>Ytterligare medel till fredsfrämjande truppinsatser</pre>
<pre>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag A 2 Fredsfrämjande truppinsatser på 392 376 000 kr.</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas med 92
015 000 kr.</pre>
<pre>Skälen för regeringens förslag är att riksdagen har godkänt regeringens förslag
att ställa en väpnad styrka till förfogande som ett svenskt bidrag till en
internationell fredsstyrka i Kosovo (prop. 1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2,
rskr. 1998/99:252). För att finansiera den bataljon som Sverige bidrar med
behöver anslaget A 2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas med 92 015 000 kr.</pre>
<pre>Finansiering sker genom att</pre>
<pre>anslaget B 1 Funktionen Civil ledning minskas med 5 000 000 kr,</pre>
<pre>anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med
15 000 000 kr,</pre>
<pre>anslaget B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. minskas med 10 000 000 kr
och</pre>
<pre>anslaget A 1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. minskas med 3 559 000
kr.</pre>
<pre>Vidare kommer regeringen att dra in anslagssparande uppgående till
58 456 000 kr från anslag inom utgiftsområdena 6 och 24.</pre>
<pre>Ytterligare medel till samhällets skydd mot olyckor</pre>
<pre>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 417 103 000 kr.</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd
mot olyckor, ökas med 26 200 000 kr. Finansiering sker genom att</pre>
<pre>
anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med
motsvarande belopp.</pre>
<pre>Skälen för regeringens förslag är att regeringen föreslog i budgetpropositionen
för 1999 att Statens räddningsverks utgifter för förvaltningskostnader och
kostnader med anledning av fredsräddningstjänst skulle anvisas under
förevarande anslag.  Till och med budgetåret 1998 beräknades dessa utgifter
under anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 1998/99:FiU1, rskr.
1998/99:38). Regeringen föreslog på tilläggsbudget till statsbudgeten för år
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen att anslaget C 5 Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor skulle ökas med 88 890 000 kr.
Finansiering föreslogs ske genom att anslaget B 3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst skulle minskas med 86 390 000 kr och
anslaget B 6 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. med 2 500 000 kr.
Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 1998/99:FiU27, rskr.
1998/99:249).</pre>
<pre>I regeringens förslag skulle rätteligen ytterligare 26 200 000 kr ha beräknats
under förevarande anslag i stället för under anslaget B 3 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst.  Regeringen föreslår därför att anslaget
B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med
26 200 000 kr och att anslaget C 5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd
mot olyckor ökas med motsvarande belopp.</pre>
<pre>Utskottets överväganden</pre>
<pre>Riksdagen har efter förslag av regeringen beslutat att ställa en väpnad
styrka till förfogande som ett svenskt bidrag till en internationell
fredsstyrka i Kosovo (prop. 1998/99:112, bet. 1998/99:UFöU2, rskr.
1998/99:252). I propositionen anmälde regeringen att det på grund av det då
osäkra läget inte gick att närmare ange styrkans sammansättning, utrustning
och storlek. Därmed kunde inte heller riksdagen ta ställning till de totala
utgifterna under innevarande budgetår för de fredsfrämjande truppinsatserna
och hur eventuellt ökade utgifter skulle finansieras.</pre>
<pre>Utskottet konstaterar att anslaget nu behöver förstärkas.  För att
finansiera den bataljon som Sverige bidrar med behöver anslaget A 2
Fredsfrämjande truppinsatser ökas med ca 92 miljoner kronor. Utskottet
anser därför att regeringens förslag bör bifallas av riksdagen. Utskottet
har inget att invända mot det sätt på vilket utgifterna bör finansieras.</pre>
<pre>Regeringen föreslår vidare att anslaget C 5 Statens räddningsverk:
Samhällets skydd mot olyckor  ökas med drygt 26 miljoner kronor.</pre>
<pre>Riksdagen anvisade hösten 1998 ca 328 miljoner kronor under anslaget. I
samband med behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen medgav
riksdagen att anslaget ökades med  ytterligare drygt 88 miljoner kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat beror behovet av förstärkningar inte på nya
eller förändrade uppgifter utan främst på en strävan att få en rättvisande
fördelning av utgifterna för utbildning av civilpliktiga (vilka finansieras
över anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst)
respektive för utbildning av kommunal räddningstjänstpersonal.</pre>
<pre>Utskottet motsätter sig inte förslaget att öka anslaget C 5 Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor med drygt 26 miljoner kronor -
och att anslaget B 3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas
med motsvarande belopp - men förutsätter att frågan om en rättvisande
fördelning av utgifterna mellan de berörda anslagen är utklarad i
budgetförslaget för år 2000.</pre>
<pre>Stockholm den 21 oktober 1999</pre>
<pre>På försvarsutskottets vägnar</pre>
<pre>Henrik Landerholm</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Tone Tingsgård (s), Karin
Wegestål (s), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m),
Håkan Juholt (s), Berit Jóhannesson (v), Margareta Viklund (kd), Erik Arthur
Egervärn (c), Laila Bäck (s), Berndt Sköldestig (s) och Nils-Göran Holmqvist
(s).</pre>
<pre></pre>
<pre>
Socialförsäkringsutskottets yttrande</pre>
<pre>1999/2000:SfU3y</pre>
<pre>Tilläggsbudget för 1999 för utgiftsområdena 8, 10,
11 och 12</pre>
<pre>Till finansutskottet</pre>
<pre>Finansutskottet har den 30 september 1999 beslutat att bereda övriga utskott
tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen
för 2000 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 (yrkandena 15-21) jämte motioner i de delar som berör respektive
utskotts beredningsområde. Budgetpropositionen är resultatet av ett samarbete
mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.</pre>
<pre>Utskottet yttrar sig över förslagen till tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1999 avseende ändrade ramar och ändrade anslag för
utgiftsområdena 8, 10, 11 och 12 (yrkande 21). Utskottet yttrar sig också över
yrkande 15 om att riksdagen skall godkänna vad regeringen förordar om
användningen av medel för att täcka avvecklings- och underskottskostnader i
samband med avvecklingen av verksamheten vid RFV:s sjukhus.</pre>
<pre>Inga motioner har väckts med anledning av propositionen i dessa delar.</pre>
<pre>Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslaget A 2 Mottagande av asylsökande ökas med 408
miljoner kronor samt att anslaget A 3 Migrationspolitiska åtgärder minskas
med 152,9 miljoner kronor. Anslaget B 4 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande ökas med 35 miljoner kronor och motsvarande minskning
görs på anslaget B 5 Hemutrustningslån. Detta innebär en utökning av ramen
för utgiftsområdet med drygt 255 miljoner kronor.</pre>
<pre>I propositionen anges beträffande anslaget A 2 att kostnaderna för mottagande
av asylsökande under år 1999 enligt aktuella prognoser kommer att överstiga
anslagna medel. Orsaken till detta är framförallt långa vistelsetider för
asylsökande från Förbundsrepubliken Jugoslavien på grund av händelserna där.</pre>
<pre>Beträffande anslaget B 4 anges att den stora kommunmottagningen av
flyktingar åren 1997 och 1998 får utbetalningsmässigt genomslag även år 1999.</pre>
<pre>Utskottets bedömning</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker förslaget.</pre>
<pre>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>I statsbudgeten för budgetåret 1999 anvisades utgiftsområdet totalt 80,5
miljarder kronor. Nuvarande prognos visar emellertid att utgifterna blir
betydligt högre. Bedömningen är att utgifterna kommer att bli 87,9 miljarder
kronor. Avvikelsen härrör i princip helt från anslaget A 1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m., som bör ökas med drygt 7 439 miljoner kronor. Anslaget A
2 Förtidspensioner bör ökas med 35 miljoner kronor. Detta medför att ramen
för utgiftsområdet bör öka med drygt 7 474 miljoner kronor.</pre>
<pre>Anslaget A 1 innefattar sjukpenning, rehabilitering och närståendepenning. I
statsbudgeten för budgetåret 1999 finns för dessa ändamål uppfört ett ram-
anslag på 20 035 miljoner kronor, varav posten sjukpenning uppgår till 17 716
miljoner kronor.</pre>
<pre>I budgetpropositionen anges att utgifterna för sjukförsäkringen ökat
kraftigt under år 1999 på grund av en avsevärd ökning av sjukfrånvaron.
Antalet ersatta sjukpenningdagar beräknas bli 63,2 miljoner dagar. Det är
ca 12,8 miljoner fler än 1998. Anvisade anslagsmedel inklusive beviljad
anslagskredit förutsågs bli förbrukade i månadsskiftet augusti/september
1999. Regeringen beslutade därför att öka anslagskrediten. Samtidigt
medgavs ett överskridande med högst 7 439 590 000 kr efter det att utökad
anslagskredit beaktats. För att reglera det beslutade överskridandet
föreslår regeringen att anslaget A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
ökas med 7 439 590 000 kr för år 1999.</pre>
<pre>Utskottets bedömning</pre>
<pre>I budgetpropositionen för år 1999 angavs att antalet längre sjukfall
började öka under hösten 1997. Utfallet för perioden januari till juni 1998
indikerade att ökningen fortgick. För sjukfall som varar mellan 15 och 29
dagar syntes också en mycket kraftig ökning. Regeringen föreslog att under
anslaget A 1 skulle anvisas ca 20 miljarder kronor, vilket var ca 1 miljard
kronor mer än utgiftsprognosen för 1998.</pre>
<pre>I samband med behandlingen av budgeten för år 1999 (bet. 1998/99:SfU1)
angav utskottet att utvecklingen av sjukpenningkostnaderna inger stark oro
och att en ingående analys av de bakomliggande orsakerna måste göras.
Riksförsäkringsverkets (RFV) rapport till Socialdepartementet i mitten på
november 1998 angående anslagsprognosen visade också på en markant ökning
av sjukpenningkostnaderna. Utskottet som avsåg att noga följa utvecklingen
godtog regeringens förslag till medelsanvisningar. I januari 1999 höll
utskottet en utfrågning med anledning av de alarmerande uppgifterna om
sjukförsäkringskostnaderna. Representanter för Socialdepartementet och RFV
informerade om läget och prognosarbetet.</pre>
<pre>I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen den bedömningen att
utgiftstaket för staten 1999 var hotat. För att undvika ett överskridande
beslutades därför om ett antal besparingar och utgiftsbegränsningar. Totalt
vidtog regeringen utgiftsbegränsande åtgärder motsvarande ca 8 miljarder
kronor. Utgifterna under utgiftstaket reviderades från 749,7 till 751,8
miljarder kronor. Upprevideringen gjordes bl.a. som en följd av att
utgifterna för sjukförsäkringen ökade kraftigt. Prognosen för anslaget A 1
Sjukpenning och rehabilitering m.m. var då 4,5 miljarder kronor högre än
vad som anvisats på statsbudgeten för år 1999. På grund av den osäkerhet
som rådde beträffande utgiftsutvecklingen föreslog regeringen vid detta
tillfälle inte någon tilläggsbudget utan avsåg att återkomma till frågan i
samband med budgetpropositionen för år 2000. Regeringen föreslog emellertid
att ytterligare resurser skulle tillföras för budgetåren 2000-2002 på grund
av den prognostiserade utgiftsutvecklingen och redogjorde för ett antal
åtgärder i syfte att få balans mellan förväntade utgifter och beräknade
ramar, bl.a. nya regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och
antagandepoäng i samband med beslut om förtidspension. Vidare aviserades en
proposition om s.k. vilande förtidspension.</pre>
<pre>I samband med behandlingen av vårpropositionen och den preliminära ramen
för år 2000 framhöll utskottet åter vikten av att noggranna analyser görs
så att utvecklingen på längre sikt kan bedömas och att man därmed så långt
som möjligt kan undvika oförutsedda utgiftsökningar som nödvändiggör snabba
ingrepp och förändringar i ersättningssystemen.</pre>
<pre>Eftersom den kraftiga ökningen av utgifterna för sjukförsäkringen medförde
att anslagna medel inte var tillräckliga har regeringen medgivit ett
överskridande för budgetåret 1999. Regeringen beslutade den 19 augusti 1999
att för anslaget A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. öka
anslagskrediten och medge ett överskridande med högst ca 7 440 miljoner
kronor efter det att utökad anslagskredit beaktats. För att reglera det
beslutade överskridandet föreslås nu i budgetpropositionen att anslaget i
tilläggsbudget för 1999 ökas med motsvarande belopp. Av propositionen
framgår att de ökade utgifterna, på grund av redan beslutade
utgiftsbegränsningar och besparingar, kommer att rymmas inom utgiftstaket.</pre>
<pre>Utskottet, som kan konstatera att det inom utgiftsområdet föreligger
oroväckande och väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och
beräknat utfall, delar regeringens bedömning att det är ett flertal
faktorer som kan antas ha påverkat sjukfrånvaron och därmed kostnaderna.
Ett förändrat konjunkturläge med större antal personer i arbete medför
ökade utgifter för sjukförsäkringen. Det är framför allt bland de anställda
som antalet sjukfall ökar. Det är de "nya sjukfallen" som ökar, dvs. sådana
som inte har någon tidigare sjukpenningperiod inom ett år. Vidare har
antalet nybeviljade förtidspensioner minskat något, vilket kan innebära att
fler personer under en längre tid uppbär sjukpenning i stället för
förtidspension. Undersökningar visar att graden av sjuklighet och
komplexiteten i sjukdomstillstånden har ökat bland de sjukskrivna. Andelen
långtidssjukskrivna som återfått arbetsförmågan har minskat och en mindre
andel än tidigare genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är också
svårt att se något samband mellan andelen långtidssjukskrivna som genomgår
samordnad rehabilitering och andelen långtidssjukskrivna som återfår
arbetsförmågan helt eller delvis. Under 1998 genomfördes också flera
reformer, bl.a. höjdes ersättningsnivån från 75 % till 80 %,
sjuklöneperioden förkortades från 28 till 14 dagar och de begränsande
reglerna för kompletterande avtalsersättningar ändrades så att
kompletterande ersättning kan utgå med 10 % även efter 90:e dagen i en
sjukperiod utan att sjukpenningen minskas.</pre>
<pre>Utskottet utgår från att regeringen i samband med budgetarbetet för år
1999 beaktat både redan beslutade och föreslagna regeländringar. Hur stor
ökning av antalet sjukpenningdagar som beteendeförändringar till följd av
t.ex. en höjd ersättningsnivå kan medföra är emellertid svårt att
uppskatta. Från att ha legat på en mycket låg nivå åren 1994-1996 ökade
antalet sjukdagar avsevärt under slutet av år 1998. Enligt utskottets
mening kan förändringen till stor del tillskrivas det förändrade
konjunkturläget. Tidigare studier visar också att det finns ett samband
mellan konjunkturläge och antalet sjukskrivna, en uppgång i konjunkturen
sammanfaller ofta med ett ökat antal sjukskrivna.</pre>
<pre>Prognoserna tyder nu på att utgifterna under anslaget A 1 kommer att i
vart fall kräva ett tilläggsanslag på drygt 7 miljarder kronor. Sedan länge
har regeländringar planerats inom utgiftsområdet avseende såväl sjukpenning
som förtidspension, som också skulle ha medfört minskade utgifter. Dessa
förändringar har emellertid ännu inte kunnat genomföras. Det hade ändå
knappast varit möjligt att under år 1999 hålla kostnaderna inom ramen för
utgiftsområdet. Av höstens budgetproposition framgår att de ökade
utgifterna, på grund av redan beslutade utgiftsbegränsningar och
besparingar, kommer att rymmas inom utgiftstaket. Hur de ökade utgifterna
för sjukpenning finansieras har visserligen inte helt tydligt redovisats
men utskottet konstaterar att erforderlig höjning av anslaget A 1 kan ske
inom det fastställda ut-giftstaket och med en oförändrad
budgeteringsmarginal på 1 miljard kronor.</pre>
<pre>Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det inte finns något
principiellt hinder mot att regeringen under året medger ett överskridande
av anslag och att riksdagen först i efterhand godkänner en tilläggsbudget.
Det är enligt utskottets mening dock inte helt tillfredsställande att
riksdagen först under hösten tar ställning till en tilläggsbudget av denna
storleksordning, annat än om det vore fråga om en helt oväntad
utgiftsökning. Riksdagen har emellertid redan i samband med
vårpropositionen haft information om att sjukpenningkostnaderna beräknades
överskrida anvisade medel, då med ca 4,5 miljarder kronor. Även om
regeringen, beroende på att man ytterligare en tid ville avvakta hur
sjukpenningkostnaderna skulle utvecklas, inte under våren lade fram något
förslag om tilläggsbudget hade riksdagen möjlighet att ta ett initiativ i
frågan. En tilläggsbudget hade i ett sådant fall sannolikt beslutats med
ett lägre belopp än det som nu föreslås, men regeringen hade kunnat
återkomma till hösten med en ytterligare höjning av anslaget. En successiv
anpassning av anslagen hade samtidigt varit till ledning för de myndigheter
som har att administrera sjukförsäkringen. Den nya budgetprocessen med
utgiftstak och utgiftsramar har emellertid ännu inte helt funnit sina
former t.ex. vad gäller det lämpliga förfarandet i en liknande situation,
och utskottet konstaterar att det för närvarande pågår en översyn av
budgetprocessen inom såväl riksdagen som Regeringskansliet.</pre>
<pre>Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till
tilläggsbudget för anslaget A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. för
budgetåret 1999.</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker även förslagen om tilläggsbudget för anslaget A 2
Förtidspensioner och om godkännande av vad regeringen förordar om
användningen av medel för att täcka avvecklings- och underskottskostnader i
samband med avvecklingen av verksamheten vid RFV:s sjukhus. Ramen för
utgiftsområdet ökar därmed med drygt 7 474 miljoner kronor.</pre>
<pre>Utskottet vill emellertid tillägga att den mycket allvarliga
kostnadsutvecklingen inom sjukförsäkringen enligt utskottets mening kräver
en djupgående analys av sjukförsäkringen liksom av rehabiliteringsprocessen
för att långsiktigt lösa problemen och bromsa utgiftsökningen. Av betydelse
kommer därvid att bli bl.a. den utredning som regeringen tillsatt med
uppgift att så långt som möjligt identifiera vilka direkta och indirekta
faktorer som är avgörande för sjukpenningförsäkringens kostnadsutveckling.
Kortsiktiga lösningar och snabba ingrepp och förändringar i
ersättningssystemen leder enligt utskottet till minskad trovärdighet för
socialförsäkringssystemen.</pre>
<pre>Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslaget A 1 Ålderspensioner ökas med drygt 37
miljoner kronor, anslaget A 2 Efterlevandepensioner till vuxna ökas med 2
miljoner kronor och anslaget A 3 Bostadstillägg till pensionärer ökas med
26 miljoner kronor. Ändringarna är föranledda av den höjning av
pensionstillskottet och den justering av det särskilda bostadstillägget som
skett fr.o.m. den 1 juni i år för att kompensera ekonomiskt svaga grupper
vid höjningen av beloppsgränsen för högkostnadsskyddet inom
läkemedelsförmånen. Anslaget A 4 Delpension föreslås höjt med drygt 55
miljoner kronor, på grund av att en nedåtgående trend i volymutvecklingen
tidigare hade överskattats. Förslagen föranleder en utökning av ramen för
utgiftsområdet med 121 miljoner kronor.</pre>
<pre>Utskottets bedömning</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker förslaget.</pre>
<pre>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslaget A 3 Underhållsstöd ökas med 461 miljoner
kronor. Detta medför en utökning av ramen för utgiftsområdet med samma
belopp.</pre>
<pre>Anslaget A 3 Underhållsstöd disponeras för underhållsstöd till barn med
särlevande föräldrar. I statsbudgeten för budgetåret 1999 finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 2 473 miljoner kronor.</pre>
<pre>Enligt vad som anges i budgetpropositionen visar prognosen att utgifterna för
underhållsstöd under budgetåret 1999 kan beräknas till 2 955 miljoner kronor.
Vidare anges att de i proposition 1998/99:78 framlagda förslagen om bl.a.
höjt grundavdrag och höjda procentsatser ursprungligen var tänkta att träda
i kraft den 1 juli 1999. Av administrativa skäl kan reglerna tillämpas först i
fråga om återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31 januari 2000.
Den besparing på 160 miljoner kronor som ändringarna innebär ger därmed
effekt på anslaget först år 2000. Regeringen föreslår mot bakgrund härav att
anslaget tillförs ytterligare 461 miljoner kronor för år 1999.</pre>
<pre>Allmänt om underhållsstöd</pre>
<pre>Syftet med det nya systemet med underhållsstöd, som gäller sedan februari
1997, var dels att genomföra besparingar för det allmänna, dels att från
principiell synpunkt tydliggöra föräldrarnas ekonomiska ansvar och
garantera barnet en rimlig försörjning. Det nya systemet ersatte systemet
med bidragsförskott (inkl. det förlängda bidragsförskottet) och det
särskilda bidraget till vissa adoptivbarn.</pre>
<pre>Underhållsstöd lämnas med högst 1 173 kr per månad och barn, och för det
underhållsstöd som lämnas till barnet skall den förälder som inte bor
tillsammans med barnet vara återbetalningsskyldig gentemot staten.
Återbetalningsskyldigheten, som är begränsad till 1 173 kr per barn och månad,
är utformad som en viss procent av den återbetalningsskyldiges årliga
bruttoinkomst efter ett avdrag på för närvarande 24 000 kr.</pre>
<pre>Återbetalningsskyldigheten omprövas årligen och fastställs utifrån senast
tillgängliga taxering.</pre>
<pre>En bidragsskyldig som inte anser sig kunna betala fastställt
återbetalningsbelopp kan ansöka om anstånd med betalningen. För obetalda
återbetalningsbelopp skall den bidragsskyldige erlägga ränta (4,1 % för år
1999).</pre>
<pre>Riksdagen har efter förslag i proposition 1998/99:78 Beräkning av
återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar
m.m. beslutat om höjning av grundavdraget från 24 000 kr till 72 000 kr
samtidigt som de procentsatser som bestämmer återbetalningsskyldighetens
storlek höjts. De nya reglerna skall tillämpas på återbetalningsskyldighet som
avser tid efter den 31 januari 2000 (bet. 1998/99:SfU9, rskr. 235).</pre>
<pre>Utskottets bedömning</pre>
<pre>När det nya systemet med underhållsstöd infördes år 1997 angavs i regeringens
proposition 1995/96:208 att förslagen kunde beräknas minska det allmännas
utgifter för stödsystemet med 1 140 miljoner kronor år 1997, 1 535 miljoner
kronor år 1998 och 1 800 miljoner kronor år 1999. Av budgetpropositionen för
budgetåret 1997 (prop. 1996/97:1) framgår att utgifterna för det tidigare
systemet med bidragsförskott för år 1996 beräknades till 3 339 miljoner kronor.
Till anslaget A 3 Underhållsstöd anvisades 2 411 miljoner kronor för
budgetåret 1997 och 2 126 miljoner kronor för budgetåret 1998.</pre>
<pre>För budgetåret 1997 anvisades emellertid på tilläggsbudget ytterligare drygt
588 miljoner kronor och för budgetåret 1998 ytterligare 735 miljoner kronor.
Utgifterna för 1998 beräknades dock uppgå till ytterligare nära 200 miljoner
kronor.</pre>
<pre>Utgiftsutvecklingen inom underhållsstödet är delvis beroende av
omvärldsfaktorer som staten har små möjligheter att påverka. Det gäller
t.ex. de återbetalningsskyldigas inkomstutveckling liksom deras totala
antal barn, födelsetalen samt antalet separationer. En annan betydelsefull
faktor i sammanhanget är det förhållandet att underhållsstödssystemet
endast varit i kraft under knappt tre år. Utskottet är medvetet om att nu
nämnda faktorer gör det svårt att göra säkra bedömningar av
utgiftsutvecklingen. Utskottet kan dock inte underlåta att känna en viss
oro över storleken av kostnaderna för underhållsstödet. Utvecklingen
avseende åren 1997-1999 visar att utgifterna (anslag jämte tilläggsbudget)
för underhållsstödet uppgår till närmare 3 miljarder kronor per år i
stället för de 2,5 miljarder kronor per år som regeringen utgått från. De
ursprungliga uppskattningarna av möjliga besparingar på stödet till barn
med särlevande föräldrar var således något för optimistiska. Genomförda
regeländringar kommer inte att ge effekt förrän under år 2000. Med de
ytterligare 461 miljoner kronor som regeringen nu föreslår på
tilläggsbudget kommer enligt utskottets mening anvisade medel till
underhållsstödet (anslag jämte tilläggsbudget) att för budgetåret 1999
stämma bättre överens med det prognostiserade utfallet.</pre>
<pre>Med det anförda anser sig utskottet kunna tillstyrka regeringens förslag
om ändrad ram för utgiftsområde 12 och förslag om ökning av anslaget A 3
Underhållsstöd för budgetåret 1999.</pre>
<pre>Utskottet noterar i övrigt att regeringen aviserat sin avsikt att
tillsätta en särskild utredare bl.a. för att utreda utgiftsutvecklingen
inom underhållsstödet. Såvitt framgår av 1999 års ekonomiska vårproposition
skall förslag till konkreta utgiftsminskande åtgärder lämnas senast i den
ekonomiska vårpropositionen år 2000. Utskottet utgår från att regeringen
senast i samband därmed återkommer till riksdagen med både en analys av
kostnadsutvecklingen under åren 1997- 1999 och de faktorer som styr denna
utveckling samt med konkreta förslag till åtgärder.</pre>
<pre>Stockholm den 21 oktober 1999</pre>
<pre>På socialförsäkringsutskottets vägnar</pre>
<pre>Berit Andnor</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo
Könberg (fp), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v),
Rose-Marie Frebran (kd), Ulf Kristersson (m),
Gustaf von Essen (m), Lennart Klockare (s), Ronny
Olander (s), Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria
Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund
Nilsson (s), Göte Wahlström (s), Desirée Pethrus
Engström (kd), Björn Leivik (m) och Kalle Larsson
(v).</pre>
<pre>
Socialutskottets yttrande</pre>
<pre>1999/2000:SoU2y</pre>
<pre>Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999</pre>
<pre>Till finansutskottet</pre>
<pre>Finansutskottet har den 30 september 1999 berett bl.a. socialutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen
för 2000 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1999 jämte motioner som kan komma att väckas i de delar som
berör utskottets beredningsområde.</pre>
<pre>Socialutskottet behandlar i yttrandet förslaget till tilläggsbudget för
budgetåret 1999 såvitt avser utgiftsområde 9 samt motion 1999/2000:Fi301
(m).</pre>
<pre>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>I propositionen föreslås såvitt avser tilläggsbudget för år 1999 för
utgiftsområde 9 att anslag A 1 Sjukvårdsförmåner m.m. ökas med 226 000 000
kr. Finansieringen föreslås ske genom att anslag B 2 Vissa statsbidrag inom
handikappområdet och B 8 Kostnader för statlig assistansersättning minskas
med 68 750 000 respektive 157 250 000 kr.</pre>
<pre>Regeringen anför att huvudparten av anslag A 1 avser utgifter för
vuxentandvård. Ett reformerat tandvårdsstöd infördes den 1 januari 1999.
Utgiftsutvecklingen för vuxentandvården präglades under år 1998 tidvis av en
osäkerhet om hur det reformerade stödet slutgiltigt skulle utformas. Detta gav
upphov till en ökad efterfrågan på tandvård, främst från patienter med mer
omfattande tandvårdsbehov som tidigarelade sina behandlingar. Utgifterna för
år 1998 blev därför större än beräknat och anslaget överskreds med 338
miljoner kronor.</pre>
<pre>Utgiftsutvecklingen för tandvårdsstödet under år 1999 är fortfarande
osäker, inte minst beroende på att många patienter med stöd av
övergångsbestämmelser under år 1999 har rätt att slutföra sina under år
1998 påbörjade behandlingar enligt de ersättningsregler som då gällde.
Regeringen bedömer att utgifterna kommer att överskrida de tillgängliga
medlen under anslaget med 326 miljoner kronor under år 1999. För att delvis
täcka detta behov avser regeringen att höja anslagskrediten med 100
miljoner kronor till 200 miljoner kronor. Resterande belopp om 226 miljoner
kronor föreslås finansieras genom omfördelning från anslag B 2 och B 8.</pre>
<pre>Vidare redovisas i propositionen att vid tiden för budgetpropositionen för
1999 var förhandlingarna mellan regeringen och Landstingsförbundet om det
särskilda statsbidraget till landstingen för läkemedelsförmånens kostnader
för år 1999 inte avslutade. Ett oförändrat anslagsbelopp, jämfört med
utgifterna för år 1998, föreslogs därför under anslag A 2 Bidrag för
läkemedelsförmånen. Den 22 april 1999 träffade regeringen en
överenskommelse med Landstingsförbundet om ett särskilt statsbidrag till
landstingen för läkemedelsförmånens kostnader år 1999 m.m. Regeringen
föreslår nu att anslaget ökas med 167 000 000 kr.</pre>
<pre>Anslag A 9 Smittskyddsinstitutet föreslås tillföras ytterligare 5 miljoner
kronor. Bakgrunden är att Smittskyddsinstitutet fått ökade kostnader till följd
av flytten till Karolinska institutets område samt varsel- och
omställningskostnader beroende på genomförda förändringar av verksamheten i
syfte att klara budgetramen år 2000. Finansiering föreslås ske genom att
anslaget A 12 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd engångsvis minskas med
motsvarande belopp.</pre>
<pre>Sammantaget innebär förslagen att ramen för utgiftsområde 9 föreslås ökas
med 167 miljoner kronor.</pre>
<pre>Motion</pre>
<pre>I motion Fi301 av Chris Heister m.fl. (m) begärs tillkännagivande till
regeringen om vad i motionen anförts om finansieringen av tandvårdsstödet.
Motionärerna anser att den turbulens på tandvårdsområdet som rådde under
1998 inte kan ursäkta att regeringen räknat fel på ungefär en tredjedels
miljard kronor för år 1999. Motionärerna är kritiska mot det nuvarande
tandvårdsstödet och anser att den modell för tandvårdsstöd som de tidigare
presenterat skulle innebära ett bättre skydd för den enskilde samtidigt som
kostnaderna skulle kunna hållas inom de budgetramar som fastställts.</pre>
<pre>Motionärerna anför att de socialdemokratiska regeringarna sedan 1994
konsekvent har försämrat för landets funktionshindrade. De anser sig inte nu
kunna ta ställning till regeringens förslag om neddragning av anslagen för
funktionshindrade mot bakgrund av att regeringen inte presenterat någon analys
av konsekvenserna. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett
nytt förslag på hur finansieringen av tandvårdsstödet skall lösas.</pre>
<pre>Utskottets bedömning</pre>
<pre>I budgetpropositionens volym 6 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg redovisas under anslag B 8 Kostnader för personlig assistans att det
finns ett anslagssparande om drygt 202 miljoner kronor från budgetåret 1998.
Utgiftsprognosen för budgetåret 1999 pekar vidare på att drygt 50 miljoner
kronor av anvisade medel inte kommer att utnyttjas under året. En engångsvis
överföring under innevarande budgetår med 157 250 000 kr från anslaget är
därmed möjlig utan att verksamheten påverkas. Den föreslagna finansieringen
av tandvårdsstödet påverkar således inte enskilda personers möjlighet att
erhålla personlig assistans under budgetåret 1999. Under anslag B 2 Vissa
statsbidrag inom handikappområdet redovisas en reservation om drygt 78
miljoner kronor från år 1998. För innevarande budgetår bedöms anvisade
medel förbrukas. Inte heller här kommer en engångsvis överföring av medel att
påverka årets verksamhet.</pre>
<pre>Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att den föreslagna
tilläggsbudgeten för utgiftsområde 9 bör tillstyrkas och att motion Fi301 (m)
bör avstyrkas.</pre>
<pre>Stockholm den 21 oktober 1999</pre>
<pre>På socialutskottets vägnar</pre>
<pre>Ingrid Burman</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris
Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine
Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny Öhman (s),
Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars
Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),
Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c) och
Kerstin Heinemann (fp).</pre>
<pre>Särskilt yttrande</pre>
<pre>Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth
Johansson (c) och Kerstin Heinemann (fp) anför:</pre>
<pre>Vi finner det  anmärkningsvärt att det finns
överskott i flera år på anslag för handikappinsatser
samtidigt som det finns stora otillfredsställda behov
inom  handikappområdet.</pre>
<pre>
Kulturutskottets protokollsutdrag 1999/2000:4.6</pre>
<pre>
Utbildningsutskottets yttrande</pre>
<pre>1999/2000:UbU2y</pre>
<pre>Tilläggsbudget 1999</pre>
<pre>Till finansutskottet</pre>
<pre>Finansutskottet har den 30 september 1999 berett utbildningsutskottet tillfälle
att avge yttrande över proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för 2000
(volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999
jämte motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde.</pre>
<pre>Utskottet yttrar sig i den del av regeringens förslag till tilläggsbudget
som avser utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Inga
motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i den delen.</pre>
<pre>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under C 3 Centrala studie-
stödsnämnden uppfört ett ramanslag på 313 566 000 kr. Regeringen föreslår att
anslaget ökas med 61 194 000 kr för att täcka kostnadsökningar som i
huvudsak beror på att kostnader för datordrift och utveckling har ökat mer än
beräknat. Höjningen finansieras till allra största delen genom minskningar om
sammanlagt 53 194 000 kr på anslag inom utgiftsområdet enligt vad som
redovisas i propositionen (s. 120). Ramen ökas med 8 000 000 kr genom
indragning av reserverade medel med motsvarande belopp från ett äldre anslag
inom utgiftsområdet från budgetåret 1995/96 (F 2 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.). Effekten av finansieringsåtgärderna
bedöms av regeringen inte påverka de berörda verksamheternas nuvarande
omfattning.</pre>
<pre>U t s k o t t e t  konstaterar att det av budgetpropositionen vid de berörda
anslagen inför år 2000 (utg.omr. 16, volym 8 passim) framgår att regeringen
avser att kompensera neddragningarna genom att myndigheterna i fråga får
disponera anslagssparande med motsvarande belopp.</pre>
<pre>Utskottet har inget emot att finansutskottet föreslår att riksdagen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 godkänner ändrad ram för
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning samt anvisar ändrade
anslag i enlighet med regeringens förslag.</pre>
<pre>Stockholm den 21 oktober 1999</pre>
<pre>På utbildningsutskottets vägnar</pre>
<pre>Jan Björkman</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v),
Beatrice Ask (m), Majléne Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s),
Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill
(m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Nalin Pekgul
(s), Anders Sjölund (m) och Ulla-Britt Hagström (kd).</pre>
<pre>
Trafikutskottets protokollsutdrag 1999/2000:2.5</pre>
<pre>
Näringsutskottets yttrande</pre>
<pre>1999/2000:NU1y</pre>
<pre>Tilläggsbudget</pre>
<pre>Till finansutskottet</pre>
<pre>Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1999/2000:1 (budgetpropositionen) i vad avser tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1999 jämte motioner, i de delar som berör
näringsutskottets beredningsområde.</pre>
<pre>I detta yttrande behandlas förslag inom utgiftsområdena 19 Regional
utjämning och utveckling och 24 Näringsliv samt förslag rörande anslaget
Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse. På näringsutskottets uppdrag har riksdagens utredningstjänst
gjort en kartläggning av användningen av den första Östersjömiljarden.
Synpunkter i denna del av ärendet har inför näringsutskottet lämnats av
företrädare för Utrikesdepartementet.</pre>
<pre>Näringsutskottet tillstyrker propositionen i berörda delar och avstyrker
det här aktuella motionsyrkandet. Till yttrandet har fogats en avvikande
mening (m, kd, fp).</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till
riksdagsbeslut:</pre>
<pre>21. (delvis) att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 godkänner ändrade ramar för utgiftsområde samt anvisar ändrade och nya
anslag i enlighet med specifikation i tabell.</pre>
<pre>Motionen</pre>
<pre>Den motion som behandlas här är</pre>
<pre>1999/2000:U803 av Göran Lennmarker m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (9) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Östersjömiljardens konstruktion och inriktning.</pre>
<pre>Näringsutskottet</pre>
<pre>Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen (utgifts-
område 1)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Regeringen föreslår att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att 1 miljon kronor
skall anvisas för år 1999, varigenom de reservationer som finns under anslaget
kan utnyttjas under den kommande treårsperioden. Något anslag för det
aktuella ändamålet finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.</pre>
<pre>Riksdagen beslöt sommaren 1996 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96: FiU15)
att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anslå 1
miljard kronor för stöd till samarbete och utveckling inom Östersjöregionen
(den s.k. Östersjömiljarden). Dessa medel, som anvisades som ett
reservationsanslag, hade som syfte att stimulera tillväxt och
sysselsättning. Medlen kunde utnyttjas för åtgärder och projekt inom bl.a.
områdena livsmedel, energisystem, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö
samt för att öka handeln och investeringarna och i övrigt stärka samarbetet
mellan stat och näringsliv i Östersjöregionen. Riksdagen beslöt hösten
1996, på förslag i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:JoU1), att 50 miljoner kronor skulle överföras till ändamål inom
jordbrukssektorn, varigenom anslaget reducerades till 950 miljoner kronor.</pre>
<pre>Intresset för Östersjömiljarden har varit mycket stort och antalet inkomna
ansökningar och projektförslag mycket brett, sägs det i propositionen.
Regeringen har beslutat om bidrag ur Östersjömiljarden motsvarande ca 700
miljoner kronor, och utbetalningar har skett med ca 300 miljoner kronor.
Regeringen har fattat beslut om bidrag för projekt inom olika sektorer, bl.a.
miljö, energi, informationsteknologi (IT), livsmedel, infrastruktur, kultur och
utbildning. Inom IT-området kan nämnas satsningar på telemedicin och IT-stöd
för räddningsverksamhet. På livsmedelsområdet har satsningar gjorts bl.a. i ett
demonstrationsjordbruk och i ett mejeri i S:t Petersburg. Kulturellt inriktade
projekt finns också representerade genom bl.a. renovering av kulturhistoriskt
värdefulla byggnader i Polen och kyrkorenoveringar i Tallinn. Särskilda
stipendieprogram, s.k. Visbystipendier, har finansierats ur Östersjömiljarden
och hanterats av Svenska institutet. På miljöområdet förekommer ett flertal
miljöförbättrande åtgärder inom luft och vatten i Polen och Baltikum, och inom
energiområdet finns en satsning på kollektivtrafiken i Baltikum.</pre>
<pre>I propositionen aviseras en särskild skrivelse till riksdagen, där närmare
redovisning skall lämnas av erfarenheterna av Östersjömiljarden och den
verksamhet som finansierats inom ramen för detta anslag. Flera projekt har
inletts först under åren 1998 och 1999 och en fullständig utvärdering låter
sig ännu inte göras, anför regeringen och anser att det ligger i sakens
natur att projekt med höga kvalitetskrav tar tid att förbereda och
genomföra. Regeringen bedömer dock att erfarenheterna av projekten överlag
är goda och att aktiviteterna, även om de i vissa fall kommit i gång med
viss fördröjning, ger positiva effekter både för svenskt vidkommande och
för övriga länder i regionen. Östersjömiljarden har stärkt Sveriges roll i
Östersjösamarbetet och har utgjort ett värdefullt instrument för stöd till
svensk näringslivsaktivitet i regionen, sägs det.</pre>
<pre>I budgetpropositionen för år 2000 föreslås under utgiftsområde 24 Näringsliv
att 100 miljoner kronor skall anvisas anslaget Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen (E 5). Detta anslag utgör det andra årets anslag av den andra
Östersjömiljarden, vilken skall sträcka sig över fem år och som regeringen
aviserade om i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150, bet.
1997/98:Fi20). För det första året, budgetåret 1999, anvisade riksdagen hösten
1998 150 miljoner kronor (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:NU1). För de tredje
och fjärde åren, bugetåren 2001 och 2002, beräknar regeringen i
budgetpropositionen 300 respektive 250 miljoner kronor.</pre>
<pre>Motionen</pre>
<pre>I motion 1999/2000:U803 (m) begärs ett riksdagsuttalande om
Östersjömiljardens konstruktion och inriktning. Östersjömiljarden hanteras
helt vid sidan av det övriga östbiståndet, och regeringen fattar beslut om
varje enskilt projekt, konstaterar motionärerna. De menar att känslan av
att formerna för Östersjömiljarden är ett sätt att ställa medel till
statsministerns förfogande för internationella utspel inte kan undvikas.
Utgångspunkten för verksamheten är att projekt i andra länder kan få stöd i
syfte att öka sysselsättningen i Sverige. Detta är fel, enligt
motionärerna, som anser att medlen knappast kan anses vara ett stöd till
andra länder när bidrag endast kan utgå till svenska företag. Det aktuella
stödet skapar i stället konkurrenssnedvridningar och motverkar strävan att
åstadkomma en rationell resursanvändning, anför motionärerna.</pre>
<pre>I motionen erinras om att Moderata samlingspartiet i sina budgetförslag
har anvisat en högre anslagsnivå än regeringen för stödet till närområdet.
Detta är en bättre åtgärd för att stödja utvecklingen kring Östersjön,
anser motionärerna. De föreslår att Östersjömiljarden skall avskaffas och
att medlen skall tillföras anslaget Samarbete med Central- och Östeuropa (B
1) inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.</pre>
<pre>Vissa kompletterande uppgifter</pre>
<pre>Uppdrag till riksdagens utredningstjänst</pre>
<pre>Näringsutskottet gav i juni 1999 riksdagens utredningstjänst i uppdrag att göra
en kartläggning av användningen av den första Östersjömiljarden. Detta
uppdrag har redovisats i en promemoria, daterad 1999-10-12, som finns
tillgänglig hos näringsutskottet.</pre>
<pre>Av kartläggningen framgår att fram till den 1 september 1999 har regeringen
beslutat om 688 miljoner kronor och 350 miljoner kronor har betalats ut till
olika projekt. Totalt har 550 projektansökningar inkommit och 55 olika projekt
har erhållit medel avseende energi, miljö, livsmedel, kommunikationer, IT,
utbildning, katastrofhjälp m.m. Vad beträffar länderfördelningen är Litauen och
Polen de största mottagarländerna och därefter kommer Ryssland, Estland och
Lettland i nu nämnd ordning. Medlen har fördelats som gåvor till myndigheter i
mottagarländerna, som bidrag till förstudier, marknadsundersökningar m.m.
Inga lån eller garantier har utgått.</pre>
<pre>Statsrådsberedningen, tio departement och ett antal statliga myndigheter
har deltagit i beredningen av ärendena. Ansvaret för Östersjömiljarden
överfördes i december 1997 från Statsrådsberedningen till Närings- och
handelsdepartementet och under hösten 1998 vidare till
Utrikesdepartementet. De första besluten om tilldelning av medel till
projekt fattades av regeringen i april 1997, cirka ett år efter riksdagens
beslut om Östersjömiljarden. Handläggningen av ansökningarna skedde i
Statsrådsberedningen, varvid regeringen fattade beslut om varje enskilt
projekt. Departementen har varit ovana vid att hantera projekt av det
aktuella slaget, sägs det i rapporten. Många projekt har tagit närmare två
år eller mer att starta, och det har krävts omfattande förberedelser för de
stora projekten.</pre>
<pre>Den första Östersjömiljarden skulle enligt intentionerna, som redan
beskrivits, stimulera tillväxt och sysselsättning inom områdena livsmedel,
energisystem, kunskapsutbyte, infrastruktur och miljö samt öka handeln och
investeringarna och i övrigt stärka samarbetet mellan stat och näringsliv i
regionen. I rapporten anges att uppgifter om sysselsättningseffekter har
redovisats i endast 5 av de 55 projekt som har tilldelats medel, nämligen
följande:</pre>
<pre>- Hallandsmodellen, som avser renovering av hus i Sverige och Polen, har
sysselsatt 40 byggnadsarbetare i Halland och 100 i Polen samt fyra personer
inom projektledningen.</pre>
<pre>- Kollektivtrafik i Baltikum, där sysselsättningseffekten bygger på att gamla
svenska bussar som skänkts kommer att behöva ersättas med nya som skall
tillverkas i Sverige.</pre>
<pre>- Utveckling av flygtrafiktjänstesektorn i nordvästra Ryssland m.m., som har
gett eller kommer att ge sysselsättning åt ca 10 specialister och åt 1,5
årsarbetare som projektledare.</pre>
<pre>- Projekt Österled, som avser renovering av kulturbyggnader i Tallinn,
beräknas sysselsätta 65 tidigare arbetslösa personer (svenskar eller ester).</pre>
<pre>- Svensk turistexport till Polen, som beräknas leda till ökad
sysselsättning och lönsamhet både inom svensk och polsk turistnäring.</pre>
<pre>Regeringens skrivelse om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjö-
regionen</pre>
<pre>Regeringen avlämnade i början av oktober 1999 en skrivelse om ekonomisk
utveckling och samarbete i Östersjöregionen (skr. 1999/2000:7). I
skrivelsen berörs under rubriken Näringslivsinriktade åtgärder (avsnitt
2.6, s. 34) de två Östersjömiljarderna. Beträffande erfarenheterna av den
första Östersjömiljarden konstateras generellt att denna har stärkt
Sveriges roll i Östersjösamarbetet och utgjort ett värdefullt instrument
för stöd till svensk näringslivsverksamhet i regionen. En fullständig
utvärdering låter sig bäst göras när projekten kommit avsevärt längre, sägs
det. Avsaknaden av en fast beredningsordning anses ha haft vissa nackdelar,
såsom icke relevanta eller ofullständiga ansökningar och ett relativt stort
löpande upplysningsbehov, samtidigt som den informella strukturen i flera
fall anses ha möjliggjort en flexibel ärende- och beslutshantering.
Utrikesutskottet behandlar skrivelsen senare under riksmötet.</pre>
<pre>Förslag i budgetpropositionen för år 2000</pre>
<pre>I budgetpropositionen för år 2000 föreslår regeringen, som tidigare nämnts,
att 100 miljoner kronor skall anvisas anslaget Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen (E 5) för budgetåret 2000. Näringsutskottet kommer att
behandla detta förslag i anslagsbetänkandet 1999/2000:NU1 om utgiftsområde
24 Näringsliv. I det betänkandet kommer också de motioner som innehåller
förslag om andra anslagsbelopp för E 5-anslaget att behandlas. Det rör sig
om bl.a. kommitté- och partimotionerna 1999/2000:N375 (m), 1999/2000: N384
(kd) och 1999/2000:Fi212 (fp). I dessa tre motioner föreslås att E 5-
anslaget skall dras in. I den förstnämnda motionen, 1999/2000:N375 (m),
förordas att motsvarande medel i stället skall anslås på biståndsbudgeten
för Baltikum under utgiftsområde 7. Kristdemokraterna avvisar regeringens
förslag om stöd till företagsetableringar utanför Sveriges gränser, sägs
det i motion 1999/2000:N384 (kd). I motion 1999/2000:Fi212 (fp) anförs att
Östersjömiljarden bör återkallas och att medel i stället bör anslås till
åtgärder för att minska riskerna med den farliga kärnkraften i Östeuropa.
(Under utgiftsområde 21 Energi föreslås i motionen ett nytt anslag för
kärnsäkerhet i Östeuropa på 50 miljoner kronor.)</pre>
<pre>Näringsutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att den utveckling mot demokrati
och fungerande marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är mycket
glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja denna utveckling. Verksamheten inom
ramen för Östersjömiljarderna präglas av såväl solidaritet med Östersjöländerna
som ett intresse av att främja företagsamhet och sysselsättning i Sverige.</pre>
<pre>Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst gjort på näringsutskottets
uppdrag och som redovisats i det föregående framgår att direkta
sysselsättningseffekter av den första Östersjömiljarden redovisats i endast ett
fåtal projekt som tilldelats medel. Det bör dock beaktas att mätproblemen när
det gäller sysselsättningseffekter är betydande och att indirekta
sysselsättningseffekter hos t.ex. underleverantörer inte ingår i de redovisade
uppgifterna.</pre>
<pre>Förslag om den första Östersjömiljarden ingick, som tidigare nämnts, i
sysselsättningspropositionen sommaren 1996. Ett motiv till den mer
otraditionella modell som valdes för stödet var en önskan om att snabba
resultat skulle kunna uppnås genom bl.a. korta beslutsvägar och om ett nära
samarbete med näringslivet. Enligt uppgift från Utrikesdepartementet, som
nu ansvarar för stödet, har verksamheten varit uppskattad av näringslivet.</pre>
<pre>Samtidigt har enligt Utrikesdepartementet också vissa negativa erfarenheter av
stödet gjorts. Bland annat har den beredningsordning och den organisation som
gällt för den första Östersjömiljarden inte haft en optimal utformning. Vidare
har det förelegat en alltför optimistisk syn på hur lång tid det skulle ta att
komma i gång med olika projekt. Sammantaget har verksamheten inom ramen
för den första miljarden haft karaktär av försöksverksamhet. De erfarenheter
som gjorts i arbetet med den första Östersjömiljarden har påverkat
utformningen och inriktningen av den andra miljarden. Verksamheten inom
ramen för denna har fått annorlunda fokus och lämnat försöksstadiet. I den
andra Östersjömiljarden skall vidare deltagandet av små och medelstora företag
starkare främjas, genom bl.a. programmet Marknadsplats Europa.</pre>
<pre>Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen avlämnade skrivelse till
riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår
att regeringen anser att en utvärdering av verksamheten inom ramen för den
första Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Näringsutskottet vill
emellertid understryka vikten av att en grundlig utvärdering görs. En sådan
utvärdering bör avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för projekt som en
utvärdering av arbetsmetoden som sådan. Det sistnämnda kan ske först när
programmet är avslutat. Näringsutskottet utgår från att regeringen i lämpligt
sammanhang återkommer till riksdagen med en redovisning av resultaten av
utvärderingarna.</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda tillstyrker näringsutskottet det
här aktuella förslaget i tilläggsbudgeten om att
reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att
1 miljon kronor skall anvisas för år 1999. Samtidigt avstyrks
motion 1999/2000:U803 (m) i berörd del.</pre>
<pre>Ersättning för nedsättning av socialavgifter (utgiftsområde 19)</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter (A 4) föreslås i
propositionen ökas med 26,3 miljoner kronor. Finansiering skall ske genom att
regelförändringar genomförs inom åtgärden nedsättning av socialavgiften.</pre>
<pre>I statsbudgeten för innevarande år finns för det aktuella ändamålet
uppfört ett anslag på 320 miljoner kronor. Regeringen bedömer nu att
utgifterna på anslaget kommer att uppgå till 390 miljoner kronor. Den ökade
anslagsbelastningen beror bl.a. på att antalet stödberättigade ökat i
jämförelse med vad som tidigare beräknats. Då föreslagna regelförändringar
förutsätter lagstiftning kommer de inte att hinna träda i kraft före den 1
januari 2000. Regelförändringarna kommer att medföra minskade utgifter år
2000. En del av medelsbehovet för år 1999 kan tillgodoses med
ianspråktagande av anslagskredit, men anslaget behöver också höjas, sägs
det i propositionen.</pre>
<pre>Näringsutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Näringsutskottet har inget att erinra mot det aktuella förslaget till
tilläggsbudget för år 1999 och tillstyrker således detta.</pre>
<pre>Utgiftsområde 24 Näringsliv</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Småföretagsutveckling (A 2)</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslaget Småföretagsutveckling skall ökas med 5
miljoner kronor och att finansiering skall ske genom att anslaget
Arbetslivsinstitutet (B 2) under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
minskas med motsvarande belopp.</pre>
<pre>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för det aktuella ändamålet
uppfört ett anslag på 184,1 miljoner kronor. Regeringen har gett Patent- och
registreringsverket (PRV) i uppdrag att utarbeta ett förslag till samordnat
uppgiftskravregister för företagsdata. Syftet är bl.a. att minska företagens
uppgiftsbörda till myndigheter och möjliggöra återanvändning av information.
Registret kommer att beröra ett stort antal myndigheter. PRV och Statskontoret
kommer i januari 2000 att redovisa de totala kostnaderna för projektet. För att
PRV skall ha möjlighet att nu inleda arbetet med de första delarna av
uppgiftskravregistret måste medel reserveras för en första fas av uppbyggnaden
av registret, sägs det i propositionen. Regeringen avser att återkomma i 2000
års ekonomiska vårproposition när de totala kostnaderna för registret är
avrapporterade.</pre>
<pre>Konkurrensverket (C 1)</pre>
<pre>Anslaget till Konkurrensverket föreslås i propositionen ökas med 6,9 miljoner
kronor. Finansiering skall ske genom att anslaget Byggforskning (A 7) under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande minskas
med motsvarande belopp.</pre>
<pre>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för det aktuella ändamålet
uppfört ett anslag på 62,5 miljoner kronor. Ett viktigt sätt att uppnå
sänkta boende- och byggkostnader är att med olika medel stärka konkurrensen
inom byggsektorn, sägs det i propositionen. Enligt regeringens uppfattning
kan konkurrensen i denna sektor främjas genom såväl generella som
branschspecifika åtgärder. För att möjliggöra mer generella åtgärder och
för att täcka de utgifter som uppstår vid Byggkostnadsdelegationens
efterarbete bör anslaget till Konkurrensverket höjas, anförs det i
propositionen.</pre>
<pre>Exportfrämjande verksamhet (E 2)</pre>
<pre>Regeringen föreslår att anslaget Exportfrämjande verksamhet skall ökas med
1,5 miljoner kronor. Finansiering skall ske genom att anslaget Avgifter
till vissa internationella organisationer (G 4) minskas med motsvarande
belopp.</pre>
<pre>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för det aktuella ändamålet
uppfört ett anslag på 157,7 miljoner kronor. De små och medelstora
företagen i den svenska exportindustrin möter på den internationella
marknaden en intensifierad marknadspositionering från andra nationers
aktörer, sägs det i propositionen. Det finns därför skäl för staten att
genom strategiska exportfrämjande åtgärder medverka till att svenska
spjutspetsområdens möjligheter till framgång inte går förlorade under den
snabba utveckling som sker på tillväxtmarknaderna. Regeringen anser att
ytterligare medel behövs för nämnda åtgärder.</pre>
<pre>Näringsutskottets ställningstagande</pre>
<pre>Näringsutskottet har inget att erinra mot de nu redovisade förslagen i
propositionen rörande anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv och tillstyrker
således dessa.</pre>
<pre>Stockholm den 20 oktober 1999</pre>
<pre>På näringsutskottets vägnar</pre>
<pre>Barbro Andersson Öhrn</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Barbro Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s),
Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m),
Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s), Inger Strömbom (kd), Ola
Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp),
Anne Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt (m), Karl Gustav Abramsson (s) och
Lennart Gustavsson (v).</pre>
<pre>Avvikande mening</pre>
<pre>Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom
(kd), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Stefan Hagfeldt (m) anser att
näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om samarbete och utveckling
inom Östersjöregionen (utgiftsområde 1) bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att den utveckling mot demokrati
och fungerande marknadsekonomi som äger rum i Östersjöländerna är mycket
glädjande. Sverige bör på allt sätt stödja denna utveckling.</pre>
<pre>Av den kartläggning som riksdagens utredningstjänst gjort på näringsutskottets
uppdrag och som redovisats i det föregående framgår att endast 350 miljoner
kronor hittills har betalats ut från den första Östersjömiljarden. Det återstår
således 600 miljoner kronor. Regeringens förslag om ett anslag på 1 miljon
kronor på tilläggsbudget för innevarande budgetår motiveras av att regeringen
därmed får tillgång till de reservationer som kan finnas på anslaget vid
utgången av innevarande budgetår och som kan uppgå till så mycket som 600
miljoner kronor. Den av regeringen valda budgettekniken framstår, enligt
näringsutskottets mening, som motsatsen till den transparens och den tydlighet
som bör prägla budgeten. Näringsutskottet konstaterar att regeringen valt en
annan metod beträffande den s.k. Småföretagsmiljarden, som riksdagen beslöt
om vid samma tillfälle som den första Östersjömiljarden. För
Småföretagsmiljarden har regeringen föreslagit att 180 miljoner kronor
skall tas upp för budgetåret 2000 som ett nytt anslag, Fortsatt program för
småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt (A 8) under utgiftsområde 24.
Ett analogt förfaringssätt för den första Östersjömiljarden skulle varit
att regeringen hade föreslagit ett nytt anslag för en fortsättning av den
aktuella verksamheten.</pre>
<pre>Enligt kartläggningen som näringsutskottet låtit göra har, som tidigare
nämnts, sysselsättningseffekter redovisats i endast 5 av de 55 projekt som
tilldelats medel. Dessutom är dessa sysselsättningseffekter av mycket
begränsad omfattning. I detta sammanhang bör erinras om att förslaget om
den första Östersjömiljarden lades fram i den s.k.
sysselsättningspropositionen sommaren 1996 och var en del av regeringens
politik för att minska arbetslösheten.</pre>
<pre>Av kartläggningen, liksom av regeringens nyligen avlämnade skrivelse till
riksdagen om ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen, framgår
att regeringen anser att en utvärdering av verksamheten inom ramen för den
första Östersjömiljarden ännu är för tidig att göra. Under utgiftsområde 24
Näringsliv föreslås, trots detta, att 100 miljoner kronor skall anvisas
avseende det andra året av den andra Östersjömiljarden. Det förefaller
näringsutskottet märkligt att verksamhet inom ramen för en andra
Östersjömiljard påbörjas, innan en utvärdering av den första
Östersjömiljarden gjorts.</pre>
<pre>Näringsutskottet ställer sig - i likhet med vad som görs i motion
1999/2000:U803 (m) - mycket tveksamt till hela uppläggningen och
hanteringen av Östersjömiljarderna. Liknande synpunkter har tidigare framförts
i motioner från företrädare för Kristdemokraterna och Folkpartiet. Det är
uppenbart att någon målstyrning inte ägt rum. Utskottet kommer senare under
riksmötet att behandla förslaget avseende den andra Östersjömiljarden i
anslagsbetänkandet 1999/2000:NU1. Det här aktuella förslaget i
tilläggsbudgeten om att reservationsanslaget Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen ånyo skall föras upp på statsbudgeten och att 1 miljon kronor
skall anvisas för år 1999 anser näringsutskottet bör avslås av riksdagen.</pre>
<pre>
Arbetsmarknadsutskottets protokollsutdrag
1999/2000:5.6</pre>
<pre></pre>
<pre>
Bostadsutskottets yttrande</pre>
<pre>1999/2000:BoU2y</pre>
<pre>Tilläggsbudget för 1999 för utgiftsområde 18</pre>
<pre>Till finansutskottet</pre>
<pre>Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att avge yttrande över
proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för 2000 (volym 1) i vad avser
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 (yrkandena 15-21) i de
delar som berör respektive utskotts beredningsområde.</pre>
<pre>Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande de förslag i tilläggsbudgeten som
avser utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.</pre>
<pre>Utskottet</pre>
<pre>I fråga om utgiftsområde 18 föreslår regeringen att ramen för utgiftsområdet
skall minskas med 5 438 000 kr genom att tre av anslagen inom utgiftsområdet
bestäms till en ny nivå. De föreslagna anslagsförändringarna och de angivna
skälen för dem är i korthet följande.</pre>
<pre>Anslaget A 7 Byggforskning föreslås minskat med 6 850 000 kr. Enligt
förslaget bör minskningen göras för att bidra till finansieringen av
anslaget C 1 Konkurrensverket under utgiftsområde 24. Av vad som anförs
under det senare anslaget framgår att regeringen anser att konkurrensen i
byggsektorn bör stärkas. Det anges kunna ske genom både generella och
branschspecifika åtgärder. För att möjliggöra mer generella åtgärder vid
sidan av mer riktade insatser och för att täcka de utgifter som uppstår vid
Byggkostnadsdelegationens efterarbete bör anslaget C 1 under utgiftsområde
24 enligt förslaget tillföras 6 850 000 kr från anslaget A 7 under
utgiftsområde 18.</pre>
<pre>Anslaget A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande föreslås ökat med 692 000
kr. Det ökade medelsbehovet anges vara en följd av att utbetalningarna av
bonusränta under år 1998 blev högre än väntat. Som en följd av detta
utnyttjades hela anslagskrediten om 440 000 kr på anslaget samtidigt som det
överskeds med drygt 250 000 kr. Anslagsökningen föreslås finansierad genom
att anslaget B 4 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning under utgiftsområde 2 minskas med motsvarande belopp.</pre>
<pre>Även när det gäller anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m. innebär regeringens
förslag en ökning. För att täcka de ökade kostnader som Länsstyrelsen i Skåne
får för fortsatta informationsinsatser avseende tunnelbygget genom
Hallandsåsen föreslås att anslaget skall tillföras 720 000 kr. Anslagsökningen
finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget A 4 Banverket:
Banhållning under utgiftsområde 22.</pre>
<pre>Utskottet vill inledningsvis beröra frågan om kvaliteten på det beslutsunderlag
som tillställs riksdagen. I sitt yttrande till finansutskottet hösten 1998 med
anledning av förslaget till tilläggsbudget för 1998 (yttr. 1998/99: BoU1y)
berörde utskottet denna fråga. Utskottet anförde därvid bl.a. följande.</pre>
<pre>Utskottet vill för sin del hävda att samma krav på ett fullgott beslutsunderlag
bör kunna ställas på förslagen på tilläggsbudget som på de förslag som avser
kommande budgetår. En ordning där utskottsberedningen är beroende av att en
stor del av beslutsunderlaget inhämtas under hand från Regeringskansliet är
givetvis inte tillfredsställande. Detta gäller särskilt när den ekonomiska
omfattningen av förslagen är så stor som i årets tilläggsbudget för
utgiftsområde 18. Det får mot denna bakgrund förutsättas att
budgetpropositionen i fortsättningen utformas så att riksdagen redan genom
förslagen får tillgång till ett beslutsunderlag av hög kvalitet.</pre>
<pre>Finansutskottet delar i sitt betänkande med förslag till tilläggsbudget för
budgetåret 1998 (bet. 1998/99:FiU11) bostadsutskottets uppfattning om kraven
på ett fullgott beslutsunderlag. I betänkandet förutsätter också finansutskotte
att regeringen i kommande tilläggsbudgetar i större utsträckning än tidigare
redovisar konsekvenserna av föreslagna besparingar.</pre>
<pre>Som redovisats ovan innebär det förslag som nu förelagts riksdagen att
anslaget A 7 Byggforskning minskas med närmare 7 miljoner kronor. Det
mycket kortfattade motiv som lämnas för denna anslagsminskning - att medlen
skall föras över till Konkurrensverket - ger intryck av att stödet till
byggforskning därmed också kommer att minska med samma belopp. Enligt
vad utskottet under hand inhämtat från Regeringskansliet är detta emellertid
inte fallet. Från anslaget A 7 har medel avsatts för Byggkostnadsdelegationens
arbete. Dessa medel disponeras av regeringen. På anslaget fanns vid ingången
av budgetåret 1999 en ingående balans som bl.a. avser
Byggkostnadsdelegationens verksamhet. Det är detta anslagssparande som nu
tas i anspråk. De medel som därutöver disponeras av Byggforskningsrådet för
stöd till byggforskning påverkas därmed inte av att anslaget minskas. Av vad
som anförs i regeringens förslag går det inte heller att utläsa hur
Byggkostnadsdelegationens verksamhet kommer att påverkas.</pre>
<pre>Utskottet kan mot bakgrund av beskrivningen ovan konstatera att det
beslutsunderlag som regeringen förelagt riksdagen beträffande
byggforskningsanslaget inte svarar mot de krav som utskottet tidigare
uttalat sig för. Även om det i detta fall inte är fråga om ett så stort
belopp i sig är det inte tillfredsställande att det av regeringsförslaget
inte framgår vilka effekter det kan beräknas få. Inte minst gäller detta
eftersom det torde vara okomplicerat att i detta fall redovisa effekterna.
Utskottet vill med anledning härav ånyo betona vikten av att riksdagen
tillställs ett beslutsunderlag av hög kvalitet. Med anledning av vad
utskottet nu och tidigare förordat får det sålunda förutsättas att det
beslutsunderlag som riksdagen fortsättningsvis tillställs innehåller den
information och de sakupplysningar som erfordras för att kvalitetskraven
skall uppfyllas.</pre>
<pre>När det gäller de föreslagna anslagsförändringarna kan utskottet, sedan
kompletterande upplysningar inhämtats under hand, ställa sig bakom
regeringens förslag. Förslaget i vad avser tilläggsbudget för utgiftsområde 18
tillstyrks sålunda.</pre>
<pre>
Stockholm den 21 oktober 1999</pre>
<pre>På bostadsutskottets vägnar</pre>
<pre>Knut Billing</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart
Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Lilian Virgin (s),
Owe Hellberg (v), Ulf Björklund (kd), Sten
Andersson (m), Carina Moberg (s), Inga Berggren
(m), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s),
Sten Lundström (v), Carl-Erik Skårman (m), Helena
Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Ahlstedt (c),
Yvonne Ångström (fp) och Harald Bergström (kd).</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Elanders Gotab, Stockholm  1999</pre>
<a name="bbil"></a><h2></h2>
<a name="binh"></a><h2></h2>


<LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet">

<label id="statussida"></label><br>
<label id="div_debug" class="liten"></label>