Utskottet behandlar i detta betänkande de i
proposition 1998/99:142 framlagda förslagen till
ändringar i försäkringsrörelselagen (1982:713) m.fl.
lagar.
I propositionen föreslås att den s.k.
femprocentsregeln, som begränsar finansiella
företags rätt att förvärva aktier i ett enskilt
bolag, slopas för försäkringsbolag och
understödsföreningar. Härigenom sker en anpassning
till EG-rätten. Det föreslås också följdändringar på
skatteområdet till de tidigare i år reformerade
försäkringsrörelsereglerna samt en mindre justering
i övergångsbestämmelserna till den reformen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2000.
Utskottet tillstyrker bifall till regeringens
lagförslag, dock med den ändringen att
ikraftträdandetidpunkten för två lagförslag ändras.
Med utnyttjande av sin initiativrätt föreslår
utskottet två mindre ändringar i
försäkringsrörelselagen.
Propositionen
I proposition 1998/99:142 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),
2. lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713),
3. lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar,
4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
7. lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel,
8. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),
9. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt,
10. lag om ändring i lagen (1997:323) om
förmögenhetsskatt.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till
betänkandet.
Ingen motion har väckts i ärendet.
Utskottet
Femprocentsregeln för försäkringsföretag
och banker, m.m.
Propositionen
Den s.k. femprocentsregeln innebär en begränsning
för försäkringsbolag och understödsföreningar att -
utan Finansinspektionens medgivande - inneha en
större andel av ett allmänt aktiebolag än 5 % av
rösterna.
Regeringen anförde i proposition 1998/99:87 Ändrade
försäkringsrörelse- regler (s. 257 f.) att den anser
att femprocentsregeln har en olämplig utformning.
Med hänvisning till att EG-domstolen inte hade
meddelat dom i ett pågående mål om
femprocentsregelns förenlighet med gemenskapsrätten
och till att Banklagskommittén nyligen redovisat
sitt ställningstagande till ägarbegränsningen på
banksidan valde regeringen att inte föreslå några
förändringar av femprocentsregeln i den
propositionen.
EG-domstolen har därefter i en dom från den 20
april 1999 (mål C-241/97) prövat frågan om
femprocentsregelns begränsningar för
försäkringsföretags aktieinnehav i ett enskilt bolag
är förenliga med gemenskapsrätten. I domen
konstateras att femprocentsregeln strider mot EG:s
försäkringsdirektiv såvitt gäller
försäkringsföretagens investeringar av s.k. fria
medel. Dessutom konstateras att de tillämpliga
direktivbestämmelserna - som säger att
medlemsstaterna inte får fastställa några regler för
försäkringsföretagens val av tillgångar som
motsvarar de fria medlen - har direkt effekt. Detta
innebär att bestämmelserna redan i dag kan åberopas
direkt inför nationella domstolar och myndigheter
och att femprocentsregeln därmed i praktiken har
mist sin betydelse på försäkringsområdet.
I propositionen föreslår regeringen att
femprocentsregeln slopas. Som en följdändring
föreslås också att de s.k. branschglidningsreglerna
med begränsningar för försäkringsbolags innehav i
andra finansiella företag avskaffas.
Den s.k. femprocentsregeln för banker föreskriver
att en banks innehav av placeringsaktier inte får
motsvara mer än 5 % av röstetalet för samtliga
aktier i ett enskilt bolag.
I ett avseende påverkar femprocentsregeln för
banker även försäkringsföretagens innehav av aktier
i andra företag. Om en bank ingår i en koncern, får
nämligen enligt bestämmelsen i 2 kap. 15 a §
bankrörelselagen inte heller koncernens samlade
innehav överstiga fem procent av rösterna i ett
enskilt företag. Vid beräkningen av koncernens
innehav skall det dock, intill ett innehav
motsvarande fem procent av röstetalet i bolaget,
bortses från aktier som innehas av
försäkringsföretag i koncernen eller av
dotterföretag till försäkringsföretagen. Det betyder
att om en bank och ett försäkringsföretag ingår i
samma koncern får koncernens sammanlagda innehav
inte överstiga 10 % av rösterna i ett enskilt
företag. Regeln skall ses mot bakgrund av den
femprocentsregel som sedan länge gällt för
försäkringsföretagen.
Den angivna regeln innehåller alltså indirekt en
begränsning av försäkringsföretagens ägande av
aktier. I avvaktan på ett ställningstagande till
Banklagskommitténs förslag anser regeringen att
regeln bör justeras för att anpassas till den
slopade femprocentsregleringen på
försäkringsområdet. Regeringen föreslår att regeln
bör utformas så att det bortses helt från aktier som
innehas av försäkringsföretag och deras
dotterföretag. I propositionen anförs vidare att
regeringen gör bedömningen att några andra ändringar
när det gäller femprocentsregeln för banker inte bör
göras nu.
Regeringen föreslår också vissa ändringar i
skattereglerna som en följd av den av riksdagen
nyligen beslutade försäkringsrörelsereformen.
Ändringarna beaktar bl.a. att fondförsäkringslagen
inarbetats i försäkringsrörelselagen. I
skattereglerna klargörs också att en
konsolideringsfond i den utsträckning som den enligt
bolagsordningen kan användas för återbäring skall
beskattas som försäkringstagarnas medel enligt lagen
om avkastningsskatt. Dessutom föreslås en mindre
justering i övergångsbestämmelserna till de nyss
antagna reformerade försäkringsrörelsereglerna.
Ändringen rör uttaxering hos delägarna i ett
ömsesidigt försäkringsbolag. Registreringen utgör i
allmänhet den tidpunkt från vilken en ändring av
bolagsordningen kan verkställas (9 kap. 17 § FRL).
När det gäller villkor om uttaxering i
bolagsordningen finns dock särskilda regler som slår
fast att de nya villkoren om uttaxering kan göras
gällande först ett år efter registreringen om inte
samtliga delägare har biträtt beslutet (9 kap.
18 § FRL). En ändring bör därför göras som innebär
att tillämpligheten av äldre uttaxeringsvillkor
knyts till tidpunkten då nya villkor i
bolagsordningen kan göras gällande och inte till
registreringen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottet delar också regeringens bedömning
att några andra ändringar när det gäller
femprocentsregeln för banker än de som föreslås i
propositionen inte bör göras nu.
Författningsteknisk samordning m.m.
Propositionen
De i propositionen framlagda lagförslagen återfinns
i bilaga 1 till betänkandet. I lagförslag 2.5
föreslås ändringar i bl.a. punkt 20 d av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen
(1928:370) och i lagförslag 2.6 föreslås ändringar i
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2000.
En ändring i punkt 20 d av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen föreslås också i proposition
1999/2000:6 Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m.
(lagförslag 2.1). Denna proposition bereds av
skatteutskottet.
Finansutskottets ställningstagande
Som framgår av utskottets ovan redovisade
ställningstaganden har utskottet inte något att
erinra i sak mot de i propositionen framlagda
lagförslagen. Utskottet anser dock att den i
lagförslag 2.5 föreslagna ändringen i punkt 20 d av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen av
författningstekniska skäl bör sammanföras med de
ändringar i samma lagrum som föreslås i proposition
1999/2000:6. Utskottet överlämnar således den i
lagförslag 2.5 föreslagna ändringen i punkt 20 d av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen till
skatteutskottet för författningsteknisk samordning i
betänkande 1999/2000:SkU7.
I proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen
föreslår regeringen en inkomstskattelag, att lagen
skall träda i kraft den 1 januari 2000 och att den
skall tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Genom inkomstskattelagen föreslås
kommunalskattelagen och lagen om statlig
inkomstskatt bli upphävda. Av lagtekniska skäl bör
de i proposition 1998/99:142 föreslagna ändringarna
i kommunalskattelagen och lagen om statlig
inkomstskatt träda i kraft före inkomstskattelagen.
Utskottet föreslår därför att ändringarna skall
träda i kraft den 31 december 1999.
Försäkringsrörelselagen
Riksdagen har nyligen beslutat om en
försäkringsrörelsereform som bl.a. innebär vissa
ändringar i försäkringsrörelselagen (prop.
1998/99:87, bet. FiU28, rskr. 227). Ändringarna
skall träda i kraft den 1 januari 2000. Utskottet
har därefter uppmärksammats på att två mindre
ändringar bör göras i den tidigare beslutade
ändringslagen.
De ändrade försäkringsrörelsereglerna innebär bl.a.
att försäkringsbolag skall ersätta nuvarande
försäkringstekniska grunder med dels en
avtalsreglering av rättigheter och skyldigheter
mellan bolaget och försäkringstagarna, dels ett
sådant system med försäkringstekniska riktlinjer och
tekniskt underlag som den nya lagen föreskriver.
Detta skall gälla för både gamla och nya
försäkringar. För att underlätta anpassningen och ge
tid för den omarbetning av avtal och nuvarande
grunder som de nya reglerna förutsätter ges i punkt
2 i övergångsbestämmelserna flertalet
försäkringsbolag möjlighet att skjuta upp
övergången. Försäkringsbolagen får tillämpa äldre
föreskrifter under ytterligare ett eller två år.
Regleringen i övergångsbestämmelsen omfattar dock
inte försäkringsbolag som omfattades av lagen
(1989:1079) om livförsäkringsbolag med anknytning
till värdepappersfonder (fondförsäkringsbolag).
Utskottet har uppmärksammats på att vissa
fondförsäkringsbolag har svårigheter att anpassa
verksamheten inom den tid som tidigare förutsatts
samt att det är en fördel för fondförsäkringsbolag
och andra livförsäkringsbolag som ingår i samma
koncern att övergången kan samordnas.
Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 3 kap.
7 § riksdagsordningen föreslår utskottet att punkten
2 i övergångsbestämmelserna skall gälla även för
fondförsäkringsbolag i enlighet med vad som framgår
av bilaga 2.
Utskottet har uppmärksammats på att ytterligare en
ändring bör göras i de nyligen antagna ändringarna i
försäkringsrörelselagen. I 7 kap. 10 § första
stycket 17 finns en regel om försäkringsbolags
placeringar i värdepappersfonder. För att det klart
skall framgå att en placering, på samma sätt som i
dag, inte kräver en regelrätt anmälan om
gränsöverskridande verksamhet från det utländska
fondföretagets sida bör ett förtydligande göras.
Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 3 kap.
7 § riksdagsordningen föreslår utskottet att ett
förtydligande görs i enlighet med vad som framgår av
bilaga 2. Det bör anmärkas att det slopade kravet på
anmälan från fondförvaltarna endast tar sikte på
försäkringsbolagets "egna" placeringar och inte på
försäkringstagarnas placeringar i fondförsäkring
(jfr 2 kap. 3 b § första stycket 3
försäkringsrörelselagen).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande föreslagna ändringar i
kommunalskattelagen
att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:142 antar
det av regeringen framlagda förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med
den ändringen
dels att punkt 20 d av anvisningarna till 23 §
utgår ur förslaget,
dels att lagen skall träda i kraft den 31
december 1999 och tillämpas första gången vid
2000 års taxering,
2. beträffande föreslagna ändringar i
lagen om statlig inkomstskatt
att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:142 antar
det av regeringen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt med den ändringen såvitt avser
ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen att
orden "den 1 januari 2000" ersätts med "den 31
december 1999",
3. beträffande ändringar i lag om ändring
i försäkringsrörelselagen
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:142 antar
det av regeringen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1999:600) om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713) med det
tillägget att 7 kap. 10 § lagen (1999:600) om
ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) och
punkten 2 i övergångsbestämmelserna till samma
lag skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med
Utskottets förslag i bilaga 2 och att sådan
ändring görs av ingressen till det i proposition
1998/99:142 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1999:600) om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713) som föranleds
härav,
4. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:142 antar
de av regeringen framlagda förslagen till
dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),
dels lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar,
dels lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617),
dels lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel,
dels lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),
dels lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt,
dels lag om ändring i lagen (1997:323) om
förmögenhetsskatt.
Stockholm den 26 oktober 1999
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats
Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lisbet Calner (s),
Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik
Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v),
Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Matz
Hammarström (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp),
Kjell Nordström (s), Hans Hoff (s) och Lars
Bäckström (v).
Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713)
2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1999:600) om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713)
3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar
4 Förslag till lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:617)
5 Förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
6 Förslag till lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
7 Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel
8 Förslag till lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200)
9 Förslag till lag om ändring i lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om
förmögenhetsskatt
Utskottets lagförslag
Av utskottet framlagt förslag till ändring
i lagen (1999:600) om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713)
---------------------------------------------------
Lydelse enligt SFS Utskottets förslag
1999:600
---------------------------------------------------
7 kap.
----------------------------------------------------
10 §
----------------------------------------------------
För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de begränsningar
som anges i andra-sjätte styckena och 10 a-10 d §§,
följande tillgångar användas:
1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som
svenska staten, en svensk kommun eller därmed
jämförlig samfällighet svarar för.
2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som
Europeiska gemenskaperna eller utländska stater
eller centralbanker svarar för.
3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som
utländsk kommun eller därmed jämförlig utländsk
samfällighet med befogenhet att kräva in offentlig
uppbörd svarar för.
4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som
internationella organisationer svarar för.
5. Fordringar på premie eller andra fordringar på
försäkringstagare som har samband med
försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1-4
svarar för fordran. Ett försäkringsbolag som ingår
i en koncern och vars verksamhet uteslutande består
i att försäkra risker inom koncernen, får för
skuldtäckning även använda fordringar som bolag
inom koncernen svarar för. Om en fordran enligt
denna punkt varit förfallen till betalning längre
tid än tre månader, får den dock inte användas för
skuldtäckning.
5 a. Fordringar på premier för skadeförsäkring
får, när flera premieperioder avtalats och
fordringarna avser premier som inte förfallit till
betalning för andra perioder än den första,
användas för skuldtäckning upp till det belopp som
svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet,
om avsikten är att åtagandet skall sägas upp vid
dröjsmål med betalningen.
6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets
livförsäkringsbrev, inom återköpsvärdet.
7. Medel på konto i svensk eller utländsk bank.
8. Obligationer och andra skuldförbindelser som
ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med
tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5
lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar för.
Med kreditinstitut avses bank,
kreditmarknadsföretag, Svenska
skeppshypotekskassan, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och Sveriges allmänna
hypoteksbank.
9. Obligationer och andra skuldförbindelser som
ett utländskt kreditinstitut svarar för.
10. Obligationer och andra skuldförbindelser som
ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande
utländskt bolag svarar för.
11. Aktier och andra värdepapper som kan
jämställas med aktier, som har getts ut av ett
publikt aktiebolag, ett publikt bankaktiebolag, ett
publikt försäkringsaktiebolag eller ett motsvarande
utländskt bolag, med undantag av bolag som avses
i12.
12. Aktier och andra värdepapper som kan
jämställas med aktier, som har getts ut av ett
publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt
bolag, under förutsättning att bolaget har till
uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 13.
13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt
andelar i sådan egendom.
14. Skuldförbindelser som fysiska personer och
andra subjekt än de som anges i 1-4 och 8-10 svarar
för och som panträtt i fastighet eller tomträtt
lämnats som säkerhet för. Panträtten skall ligga
inom en viss andel av fastighetens eller
tomträttens värde. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer skall meddela föreskrifter
om andelens storlek och om värdering av fastigheter
och tomträtter för tillämpningen av bestämmelserna
i denna punkt.
15. Skuldförbindelser som fysiska personer och
andra subjekt än de som anges i 1-4 och 8-10 svarar
för och som annan betryggande säkerhet än panträtt
i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet
för.
16. Kassa.
---------------------------------------------------
17. Andelar i fonder 17. Andelar i fonder
vilka förvaltas av vilka förvaltas av
fondförvaltare som har fondförvaltare som har
rätt att utöva rätt att utöva
fondverksamhet enligt fondverksamhet enligt
lagen (1990:1114) om lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder, om värdepappersfonder, om
de förvaltade de förvaltade
tillgångarna tillgångarna
huvudsakligen består av huvudsakligen består av
tillgångar som får tillgångar som får
användas för användas för
skuldtäckning. skuldtäckning. Vid
tillämpningen av denna
punkt krävs inte en
sådan anmälan från
fondförvaltaren som
avses i 7 b § andra
stycket samma lag.
---------------------------------------------------
18. Beslutad överskjutande skatt.
19. Återförsäkringsgivares fordran hos det
avgivande försäkringsbolaget
(återförsäkringstagaren) som grundas på att
återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar
som motsvarar en avgiven återförsäkring.
Andra fondpapper än som avses i 10 a § första
stycket 1 får endast användas för skuldtäckning om
de är kortfristigt realiserbara eller är föremål
för handel på en reglerad marknad som är öppen för
allmänheten.
Aktier och andra värdepapper som kan jämställas
med aktier, som har getts ut av ett privat
aktiebolag får användas för skuldtäckning under
förutsättning att bolaget är ett dotterbolag som
anges i 10 a § första stycket 1.
Utländska tillgångar som avses i första stycket
2-4, 7 och 9-12 får användas för skuldtäckning i
den mån det följer av föreskrifter som meddelats av
regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämt
1. såvitt angår första stycket 2, om vilka
utländska stater och utländska centralbanker som
avses,
2. såvitt angår första stycket 4, om vilka
internationella organisationer som avses, samt
3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9-12, om
vilka stater de rättssubjekt som avses skall vara
belägna eller ha sitt säte i.
Tillgångar får användas för skuldtäckning endast
till den del de inte belastas av panträtt eller
annan säkerhetsrätt.
För att tillgångar enligt första stycket 13 skall
få användas för skuldtäckning skall byggnader som
hör till fastigheter och tomträtter vara
brandförsäkrade. Detsamma gäller byggnader som hör
till fastigheter och tomträtter som utgör säkerhet
för skuldförbindelser enligt första stycket 14.
Förlagsbevis och förlagsandelsbevis skall vid
tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§
jämställas med tillgångar som anges i första
stycket 11 och 12.
Finansinspektionen får, om det finns särskilda
skäl, medge att även andra slag av tillgångar än
som anges i första stycket tillfälligt får användas
för skuldtäckning.
----------------------------------------------------
| | |
| | |
----------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Lydelse enligt Utskottets förslag
regeringens förslag i
proposition 1998/99:142
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
2. Försäkringsbolag, 2. Försäkringsbolag
som inte omfattas av som beviljats koncession
lagen om livförsäkringar före ikraftträdandet,
med anknytning till får år 2000 och 2001
värdepappersfonder och tillämpa äldre
som beviljats koncession föreskrifter i 7 kap.
före ikraftträdandet, 1-6 och 8 §§ samt 12
får år 2000 och 2001 kap. 2 och 5-8 §§. För
tillämpa äldre ett försäkringsbolag som
föreskrifter i 7 kap. tillämpar sådana äldre
1-6 och 8 §§ samt bestämmelser gäller även
12 kap. 2 och 5-8 §§. äldre föreskrifter i
För ett försäkringsbolag 1 kap. 10 §, 2 kap. 5 §
som tillämpar sådana första stycket 8, 9 och
äldre bestämmelser 16, 7 kap. 8 a, 9, 14
gäller även äldre och 15 §§, 8 kap. 8 §, 9
föreskrifter i kap. 18 och 20 §§, 12
1 kap. 10 §, 2 kap. 5 § kap. 9 §, 16 kap. 1 och
första stycket 8, 9 och 3 §§, 19 kap. 5 och
16, 7 kap. 8 a, 9, 14 11 §§ samt 20 kap. 4 §.
och 15 §§, 8 kap. 8 §, Äldre föreskrifter i
9 kap. 18 och 20 §§, 12 7 kap. 22 § skall
kap. 9 §, 16 kap. 1 och fortfarande tillämpas på
3 §§, 19 kap. 5 och livförsäkringsbolag som
11 §§ samt 20 kap. 4 §. innehar återbäringsmedel
Äldre föreskrifter i med stöd av denna punkt.
7 kap. 22 § skall Bolaget skall inte
fortfarande tillämpas på tillämpa den nya 12 kap.
livförsäkringsbolag som 14 §.
innehar återbäringsmedel
med stöd av denna punkt.
Bolaget skall inte
tillämpa den nya 12 kap.
14 §.
---------------------------------------------------