I betänkandet behandlar utskottet vårpropositionens förslag om tilläggsbud-
get jämte motioner som är väckta med anledning härav. Därtill behandlar
utskottet vissa förslag som regeringen valt att redovisa i samband med sina
förslag till tilläggsbudget och som berör förstärkt anställningsstöd, arkivet
för ljud och bild, ändringar i telelagen samt statlig garanti till Volvo Aero
AB. Inledningsvis redovisar utskottet uppföljningen av budgetåret 1999.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker samtliga motio-
ner.
Till betänkandet har fogats 9 reservationer.
Inledning
I detta betänkande behandlar finansutskottet
dels proposition 1999/2000:100, såvitt avser avsnitt 5.4 Förslag till tilläggs-
budget (yrkandena 7-39)
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1999/2000:Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) i vad avser yrkandena 10 och
20,
1999/2000:Fi16 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m),
1999/2000:Fi22 av Beatrice Ask m.fl. (m),
1999/2000:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m),
1999/2000:Fi29 av Per-Richard Molén m.fl. (m) i vad avser yrkandena 1
och 2,
1999/2000:Fi31 av Johnny Gylling m.fl. (kd),
1999/2000:Fi34 av Chris Heister m.fl. (m),
1999/2000:Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m) i vad avser yrkandena 1 och
2,
1999/2000:Fi39 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) i vad avser yrkande 4,
1999/2000:Fi40 av Per Westerberg m.fl. (m) i vad avser yrkandena 1-4,
1999/2000:Fi41 av Dan Ericsson m.fl. (kd),
1999/2000:Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) i vad avser yrkandena 1-3 samt
1999/2000:Fi43 av Knut Billing m.fl. (m) i vad avser
yrkandena 1-4.
Regeringens lagförslag
De av regeringen i proposition 1999/2000:100 (yrkandena 7-11) framlagda
lagförslag som behandlas i detta betänkande återfinns i bilaga 1 till betän-
kandet, nämligen
- förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk,
- förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kon-
troll av filmer och videogram,
- förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryck-
frihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,
- förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av do-
kument,
- förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597),
Yttranden från andra utskott
Finansutskottet har berett riksdagens övriga utskott tillfälle att avge yttrande
över de förslag i propositionen jämte motioner som rör respektive utskotts
område.
Yttranden har avlämnats från
- skatteutskottet (1999/2000:SkU6y),
- justitieutskottet (1999/2000:JuU5y),
- utrikesutskottet (1999/2000:UU6y),
- försvarsutskottet (1999/2000:FöU7y),
- socialförsäkringsutskottet (1999/2000:SfU8y),
- socialutskottet (1999/2000:SoU9y),
- kulturutskottet (1999/2000:KrU6y),
- utbildningsutskottet (1999/2000:UbU7y),
- trafikutskottet (1999/2000:TU3y),
- miljö- och jordbruksutskottet (1999/2000:MJU4y),
- näringsutskottet (1999/2000:NU7y),
- arbetsmarknadsutskottet (1999/2000:AU4y) samt
- bostadsutskottet (1999/2000:BoU10y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 3-15 till betänkandet.
Konstitutionsutskottet har beslutat att inte yttra sig i ärendet.
Sammanställning av tilläggsbudgetförslagen
I bilaga 2 återges en sammanställning av förslag i vårpropositionen och i
parti- och kommittémotioner om ändrade och nya anslag på tilläggsbudget
för budgetåret 2000.
Utfrågning
Finansutskottet anordnade den 25 maj 2000 en offentlig utfrågning om bud-
getpolitiken med statssekreterare Curt Malmborg, Finansdepartementet.
Protokoll från utfrågningen återfinns som bilaga 18 i utskottets betänkande
1999/2000:FiU20.
Propositionen
I proposition 1999/2000:100 föreslår regeringen såvitt avser tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 2000
7. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konst-
närliga verk (avsnitt 5.4.15),
8. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer
och videogram (avsnitt 5.4.15),
9. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförord-
ningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (avsnitt 5.4.15),
10. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (av-
snitt 5.4.15),
11. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i telelagen (1993:597) (avsnitt 5.4.20),
12. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-
giftsområde 1 Rikets styrelse uppförda ramanslaget C3 Allmänna val (avsnitt
5.4.2),
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att för ändamål som omfattas av
det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda
ramanslaget B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låne-
förvaltning under år 2000 teckna eller förvärva aktier för högst 2 000 000 kr i
bolag som driver verksamhet i syfte att tillhandahålla en elektronisk mark-
nadsplats primärt för handel i statsobligationer (avsnitt 5.4.3),
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en
rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 000 000 kr för att tillgodose
Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar
(avsnitt 5.4.3),
15. att riksdagen godkänner att vissa avgifter i Tullverkets verksamhet
fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 3 Skatteför-
valtning och uppbörd uppförda ramanslaget B1 Tullverket (avsnitt 5.4.4),
16. att riksdagen godkänner att avgifter i samband med att polismyndig-
heterna utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgifts-
område 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget A1 Polisorganisationen (av-
snitt 5.4.5),
17. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan upp-
förda ramanslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet, ingå ekonomiska förplik-
telser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
150 000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 5.4.6),
18. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-
giftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget C5 Statens räddningsverk:
Samhällets skydd mot olyckor (avsnitt 5.4.7),
19. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om reformering av det
förstärkta anställningsstödet (avsnitt 5.4.12),
20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget
B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
250 000 000 kr under åren 2001-2004 (avsnitt 5.4.12),
21. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget
B5 Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 420 000 000 kr under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.12),
22. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en
rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 25 000 000 kr för att tillgodose
Statens pensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen (avsnitt
5.4.12),
23. att riksdagen godkänner att avgiften för uppläggning av lån vid Cent-
rala studiestödsnämnden med verkan fr.o.m. 1 januari 2000 redovisas mot
det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda
ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden (avsnitt 5.4.14),
24. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
uppförda ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, besluta
om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
7 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.16),
25. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om icke slutbehandla-
de ärenden om bidrag till åtgärder mot radon i bostäder (avsnitt 5.4.16),
26. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
föreslagna nya ramanslaget A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostä-
der för studenter, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 400 000 000 kr under åren 2001 och 2002 (avsnitt
5.4.16),
27. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramansla-
get A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, besluta om ekonomiska förplik-
telser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
2 588 000 000 kr under åren 2001-2008 (avsnitt 5.4.17),
28. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget
A2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 46 000 000 kr under år
2001 (avsnitt 5.4.18),
29. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget
A4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 60 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.18),
30. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget
A5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 30 000 000 kr under år 2001
(avsnitt 5.4.18),
31. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknikstöd,
besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
520 000 000 kr under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.19),
32. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A2 Väg-
hållning och statsbidrag, besluta om bidrag till enskilda vägar som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 566 000 000 kr under år
2001 (avsnitt 5.4.20),
33. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-
giftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och tele-
styrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter (avsnitt
5.4.20),
34. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
uppförda ramanslaget B10 Arealersättningar och djurbidrag m.m. besluta om
stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
4 300 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.21),
35. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
uppförda ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om stöd
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
8 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.21),
36. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-
giftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m. (avsnitt 5.4.21),
37. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-
giftsområde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget E5 Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen (avsnitt 5.4.22),
38. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-
giftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda reservationsansla-
get A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt
5.4.23),
39. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000
godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya
anslag i enlighet med specifikation i efterföljande tabell.
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och
nya anslag för budgetåret 2000
Belopp i 1 000-tal kronor
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag
Anslag
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå
6
Totalförsvar
46 648 614
+11 890
46 660 504
A 1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m., raman-
slag
19 543 954
-700 000
18 843 954
A 3
Materiel, anläggningar samt forskning och teknik-
utveckling, ramanslag
22 340 782
+700 000
23 040 782
B 1
Funktionen Civil ledning, ramanslag
437 983
+700
438 683
B 3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,
ramanslag
691 677
+4 931
696 608
D 3
Försvarets radioanstalt, ramanslag
428 494
+11 190
439 684
D 6
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret, obetecknat anslag
93 196
-4 931
88 265
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag
Anslag
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
25 362 652
+2 125 530
27 488 182
A 2
Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag
14 137 000
+2 000 000
16 137 000
A 9
Smittskyddsinstitutet, ramanslag
131 224
+10 000
141 224
A 13
Ersättning till steriliserade i vissa fall, reservations-
anslag
90 000
+101 530
191 530
A 14
Personligt ombud, ramanslag
45 000
-15 000
30 000
B 1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken,
ramanslag
260 000
-1 000
259 000
B 2
Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reserva-
tionsanslag
330 000
-55 000
275 000
B 3
Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag
183 019
-24 450
158 569
B 4
Bidrag till viss verksamhet för personer med funk-
tionshinder, obetecknat anslag
78 394
+1 000
79 394
B 5
Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisatio-
ner, obetecknat anslag
132 194
+20 500
152 694
B 9
Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.,
obetecknat anslag
63 000
+2 000
65 000
B 12
Statens institut för särskilt utbildningsstöd, raman-
slag
8 663
+1 500
10 163
B 15
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,
ramanslag
6 908
-250
6 658
B 16
Statens institutionsstyrelse, ramanslag
557 032
+96 200
653 232
C 1
Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
ramanslag
117 655
-10 400
107 255
C 2
Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,
ramanslag
9 735
-1 100
8 635
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
92 470 469
+1 500 000
93 970 469
A 1
Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag
31 502 036
+1 500 000
33 002 036
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
33 618 800
±0
33 618 800
A 2
Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag
12 988 000
-103 000
12 885 000
A 4
Delpension, ramanslag
122 800
+103 000
225 800
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag
Anslag
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
44 755 500
+12 500
44 768 000
A 3
Underhållsstöd, ramanslag
2 737 500
+12 500
2 750 000
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
46 130 042
-212 920
45 917 122
A 1
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
ramanslag
4 527 565
-3 000
4 524 565
A 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag
19 590 591
-100 000
19 490 591
B 13
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning, ramanslag
16
Utbildning och universitetsforskning
32 572 588
-38 013
32 534 575
A 16
Svenska EU-programkontoret för utbildning och
kompetensutveckling, ramanslag
17 163
+1 500
18 663
B 52
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m., ramanslag
1 543 659
+487
1 544 146
B 53
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m., ramanslag
451 293
-60 000
391 293
C 3
Centrala studiestödsnämnden, ramanslag
343 250
+20 000
363 250
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
7 570 486
+18 000
7 588 486
A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete,
ramanslag
116 196
+12 500
128 696
E 2
Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag
252 184
+7 500
259 684
N 2
Lotteriinspektionen, ramanslag
28 459
-2 000
26 459
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag
Anslag
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-
gande
15 592 068
-499 000
15 093 068
A 10
Bostadsbidrag, ramanslag
5 670 000
-500 000
5 170 000
A 12
Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för
studenter, ramanslag
Nytt
+1 000
1 000
19
Regional utjämning och utveckling
3 310 433
+175 036
3 485 469
A 1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag
1 303 850
-75 000
1 228 850
A 4
Ersättning för nedsättning av socialavgifter, raman-
slag
313 734
-150 000
163 734
A 7
Statens institut för regionalforskning, ramanslag
8 068
+36
8 104
A 13
IT-infrastruktur: Regionala transportnät, ramanslag
Nytt
+400 000
400 000
21
Energi
1 445 526
+434 870
1 880 396
A 1
Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader,
ramanslag
113 768
+4 870
118 638
B 10
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en
reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag
Nytt
+430 000
430 000
22
Kommunikationer
25 532 440
-13 093
25 519 347
C 2
Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag
157 484
-4 000
153 484
C 4
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarme-
ringstjänst enligt avtal, ramanslag
140 000
+4 000
144 000
D 1
Ersättning till Statens järnvägar i samband med
utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag
50 000
-17 000
33 000
D 2
Rikstrafiken: Administration, ramanslag
10 000
+542
10 542
E 1
Statens väg- och transportforskningsinstitut, raman-
slag
Anslag
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nä-
ringar
9 726 327
+6 610
9 732 937
B 1
Statens jordbruksverk, ramanslag
249 096
+6 610
255 706
B 8
Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, ramanslag
2 118 000
-15 000
2 103 000
C 1
Fiskeriverket, ramanslag
65 514
+2 560
68 074
F 3
Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag
16 518
-2 560
13 958
G 3
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
samt kollektiv forskning, ramanslag
208 320
+15 000
223 320
24
Näringsliv
2 983 313
+17 522
3 000 835
A 1
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvalt-
ningskostnader, ramanslag
223 209
+300
223 509
A 3
Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag
20 000
-300
19 700
A 5
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m., ramanslag
139 714
+25 000
164 714
A 8
Fortsatt program för småföretagsutveckling, förny-
else och tillväxt, reservationsanslag
180 000
-14 100
165 900
B 6
Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss
verksamhet (likvidatorer), ramanslag
Nytt
+6 100
6 100
F 1
Marknadsdomstolen, ramanslag
4 941
-500
4 441
F 2
Konsumentverket, ramanslag
84 340
+250
84 590
F 4
Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag
7 247
+522
7 769
F 7
Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat
anslag
3 600
+250
3 850
Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget
+3 126 679
Motionerna
1999/2000:Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om förändringar av an-
ställningsstödet,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett auktionsförfarande för UMTS-tillstånden,
1999/2000:Fi16 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
avslår förslaget om förlängning av försöken med TeaterAlliansen inom ra-
men för utgiftsområde 14 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Fi22 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att medge att avgifter för uppläggning av lån vid CSN i
fortsättningen inte skall redovisas som statliga inkomster.
1999/2000:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om reformering av det utökade förstärkta anställnings-
stödet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Fi29 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget C1 under tilläggsbudgeten inom utgiftsområde 22:
Kommunikationer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget D2 under tilläggsbudgeten inom utgiftsområde 22:
Kommunikationer.
1999/2000:Fi31 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskerna med en
överreglering av den svenska telemarknaden.
1999/2000:Fi34 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att inom utgiftsområde 9 minska anslaget A14 Personligt
ombud, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i sjukförsäkring-
en, i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att under utgiftsområde 10 Eko-
nomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ge anslaget A1 Sjukpenning
och rehabilitering m.m. 1 500 000 000 kr i tilläggsbudget.
1999/2000:Fi39 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslagen till Tullen under utgiftsområde 3,
1999/2000:Fi40 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget F1 Marknadsdomstolen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget F2 Konsumentverket.
1999/2000:Fi41 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en teknisk juste-
ring av utgiftstaket för att möjliggöra utbetalning av EU:s arealersättningar
snarast möjligt under år 2000.
1999/2000:Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget till utökat förstärkt anställningsstöd i en-
lighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att ta 175 000 000 kr i anspråk
från anslaget A2 Landsbygdslån,
3. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000
godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i
enlighet med specifikation i tabell 5.1.
1999/2000:Fi43 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att utbetala bidrag för
åtgärder mot radon i bostäder om bidragen redan beviljats,
2. att riksdagen beslutar att i övrigt upphöra med beviljande och utbetalan-
de av bidrag för åtgärder mot radon i bostäder (A8),
3. att riksdagen beslutar att icke inrätta ett nytt anslag (A12) för investe-
ringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter,
4. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga
regeringen att under år 2000 bevilja
investeringsbidrag för anordnande av
studentbostäder för följande år.
Utskottet
Statsbudgetens preliminära utfall 1999
Med införandet av budgetlagen följde ett ökat krav på uppföljning och redo-
visning av statsbudgetens inkomster och utgifter. Regeringen skall noggrant
följa hur statens inkomster, utgifter och upplåning utvecklas. Senast fyra
månader efter budgetåret skall regeringen för riksdagen redovisa statsbud-
getens preliminära utfall. Regeringen skall förklara väsentliga skillnader
mellan budgeterade belopp och det preliminära utfallet.
Propositionen
I vårpropositionen redovisar regeringen ett preliminärt utfall för 1999 (av-
snitt 5.2). Det slutgiltiga utfallet redovisas i skrivelsen Årsredovisning för
staten.
Det preliminära utfallet för 1999 visar att budgetsaldot kommer att bli 82
miljarder kronor. I jämförelse med budgetpropositionen för 1999 innebär det
att utfallet kommer att bli 66 miljarder kronor bättre än beräknat. Jämfört
med utfallet 1998 har statsbudgetens saldo förbättrats med 72 miljarder kro-
nor. Det stora budgetöverskottet för 1999 beror till stor del på engångseffek-
ter i form av överföringar från AP-fonden, 45 miljarder kronor, och inbetal-
ningar av premiepensionsmedel till Riksgäldskontoret, 26 miljarder kronor.
Justerat för dessa större engångseffekter uppgick statsbudgetens saldo för
1999 till 10 miljarder kronor.
Statsbudgetens inkomster beräknades i statsbudgeten till 696,4 miljarder
kronor. Det preliminära utfallet blev 724,5 miljarder kronor, vilket är 28,1
miljarder kronor högre än beräknat. Ökningen förklaras främst av högre
skatteinkomster, som preliminärt blev 41,9 miljarder kronor högre än beräk-
nat, se vidare avsnitt 6.6.
Det preliminära utfallet för statsbudgetens utgifter blev 642,6 miljarder
kronor. Det är 37,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. Orsaken är främst
att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 45 miljarder kronor lägre än beräk-
nat, varav den största delen förklaras av att starten av det nya premiepen-
sionssystemet försenades. Därmed genomfördes inte den budgeterade över-
föringen på 37 miljarder kronor till Premiepensionsmyndigheten under 1999.
Dessutom gjordes en extra överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret
för att korrigera för att Premiepensionssystemet tillfördes för lite medel
under åren 1995-1997.
Utgiftstaket för 1999 uppgick till 753 miljarder kronor. Det preliminära
utfallet för de takbegränsade utgifterna blev 751,5 miljarder kronor. Det
innebär att budgeteringsmarginalen uppgick till 1,5 miljarder kronor. Statens
utgifter exklusive statsskuldsräntor beräknas bli 1,5 miljarder kronor högre
än vad som budgeterades i statsbudgeten. Det preliminära utfallet för ålders-
pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten är 0,3 miljarder kronor högre än
vad som beräknades i budgetpropositionen för 1999.
I propositionen redovisar regeringen vidare det preliminära utfallet per ut-
giftsområde och förklarar stora avvikelser.
Utrikesutskottets yttrande
Enligt utrikesutskottets uppfattning som redovisas i yttrande 1999/2000:
UU6y är uppföljning av tidigare års resultat av central betydelse för styr-
ningen av den statliga verksamheten. Uppföljning utgör också en grund, om
än icke den enda, för budgetering och andra typer av styrning inför komman-
de år.
Utrikesutskottet noterar att den verksamhet som finansieras över utgifts-
område 5 bedrivits inom budget. Vid sitt arbete med uppföljning och utvär-
dering har utrikesutskottet ägnat särskild uppmärksamhet åt verksamheten
inom utrikesförvaltningen under budgetåret 1999. Utrikesutskottet har härvid
erhållit årsredovisningsmaterial från Utrikesdepartementet samt anordnat en
intern utfrågning med departementets expeditionschef jämte medarbetare.
Vissa utestående frågor har sedermera följts upp med kompletterande redo-
visningar från departementets sida.
Utrikesutskottet kan med anledning av den företagna uppföljningen kon-
statera att verksamheten, i de delar som blivit belysta, bedrivits väl i linje
med riksdagens intentioner. Utrikesutskottet vill också framhålla att verk-
samhetsgenomgången i kombination med en framåtriktad diskussion, främst
om den svenska utrikesrepresentationen, är att se som ett väsentligt inslag i
riksdagens styrning inom det utrikespolitiska området.
Utrikesutskottet noterar också den differens gentemot budget som redovi-
sas vad avser utgiftsområde 7 samt de förklaringar härtill som ges i proposi-
tionen.
Utskottet har med anledning av vad som i propositionen anförs om utgifts-
begränsande åtgärder samt mot bakgrund av vad som anfördes härom i pro-
position 1998/99:100 (s. 142) och i utskottets yttrande 1998/99:UU1y (s. 11)
gjort en uppföljning av konsekvenserna av utgiftsbegränsningarna under
1999. Utrikesutskottet har därvid, på basis av en gedigen redovisning från
Utrikesdepartementet, erfarit följande.
Begränsningsbeloppet sattes, enligt beslut av regeringen våren 1999, till
11 150 miljoner kronor, dvs. samma nivå som anslaget. I förhållande till den
utgiftsprognos om 14 009 miljoner kronor som upprättades i början av febru-
ari innebar således utgiftsbegränsningen en neddragning med 2 859 miljoner
kronor.
För det multilaterala utvecklingssamarbetet har utgiftsbegränsningen i
stort sett kunnat hanteras utan större negativa konsekvenser. På grundval av
det goda anseende Sverige åtnjuter har senareläggning av betalningar kunnat
göras i samförstånd med berörda internationella organisationer. Detta sam-
förstånd bygger dock på att senareläggningarna är en engångsföreteelse.
Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet har de flesta samarbetsländer
berörts. En rad insatser har fått inställas eller senareläggas. Insatser inom
området demokrati och mänskliga rättigheter har drabbats hårt - inte för att
de är mindre prioriterade utan för att de i många fall inte varit avtalsbundna
och därmed kunnat senareläggas. För de enskilda organisationerna innebar
begränsningen att Sida inte kunde fullfölja avtal, och organisationerna drab-
bades i vissa fall hårt. Inom forskningssamarbetet lyckades dock föresatsen
att värna om de svaga institutionerna. Trots svårigheterna att hantera utgifts-
begränsningen och att trovärdigheten i flera fall naggats i kanten pekar Sida
dock på en positiv aspekt - den finansiella uppföljningen har skärpts.
Mot bakgrund av vad som framkommit bedömer utrikesutskottet att ut-
giftsbegränsningen kunnat genomföras utan alltför allvarliga men för Sveri-
ges utvecklingssamarbete. Förutsättningen för detta har emellertid varit att
det rört sig om en engångsföreteelse. En eventuell upprepning på biståndets
område av åtgärder av det slag som vidtogs under budgetåret 1999 skulle
riskera att vara till betydande men för Sveriges förtroende internationellt
samt allvarligt urgröpa den inhemska biståndsviljan.
Inom ramen för utrikesutskottets arbete med uppföljning och utvärdering har
under riksmötet också en granskning gjorts av Årsredovisning för staten
1998 (skr. 1998/99:150). Eftersom de uppgifter som lämnas i skrivelsen är av
betydelse bl.a. som beslutsunderlag för de ställningstaganden som utskottet
har att göra med anledning av regeringens ekonomiska vårpropositioner och
budgetpropositioner har, i tillämpliga fall, jämförelser gjorts med 1999 års
ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100) och den senaste budgetpro-
positionen (prop. 1999/2000:1). Utskottets granskning har omfattat statsbud-
getens utfall 1998 avseende utgifter på utgiftsområdena 5 och 7 samt reser-
vationsläget inom utgiftsområde 7. Utrikesutskottet har också följt upp Riks-
revisionsverkets iakttagelser beträffande revisionsberättelser med invänd-
ning. Utrikesutskottet vill till följd av sin granskning i detta sammanhang
framföra följande.
En central fråga inom utgiftsområde 7 är den s.k. biståndsramen för inter-
nationellt utvecklingssamarbete, vars omfattning (uttryckt i procent av pro-
gnosticerad BNI), efter yrkande i budgetpropositionen, årligen fastställs av
riksdagen. Detta faktum jämte den politiska vikt som fästs vid frågan gör att
det vore önskvärt att regeringen i Årsredovisning för staten redovisade ut-
fallet beträffande biståndsramen. Av intresse att erfara vore biståndsramens
utfall i absoluta tal, i procent av prognosticerad BNI och i procent av verklig
BNI.
Under senare år har informationen i budgetpropositionerna om reserva-
tionsläget blivit allt bättre. Så redovisas exempelvis i budgetpropositionen
för 2000 (prop. 1999/2000:1) reservationsläget i många fall ner på delposts-
nivå med angivande av fördelningen mellan intecknade och ointecknade
reservationer. Också i Årsredovisning för staten 1998 (skr. 1998/99:150)
ingår uppgifter om reservationer (nedbrutet på anslagsnivå). Vid en jämförel-
se av siffermaterialet har utskottet noterat avvikelser mellan årsredovisning-
en och budgetpropositionen, vilka för reservationerna på A1-anslaget inom
utgiftsområde 7 uppgår till 157 miljoner kronor.
Enligt vad utrikesutskottet erfarit bygger redovisningen i budgetproposi-
tionen på de uppgifter som myndigheterna lämnar i sina respektive årsredo-
visningar. Årsredovisningen för staten bygger däremot på den s.k. Riksredo-
visningen som Ekonomistyrningsverket (ESV) hanterar. I det första fallet rör
det sig således om uppgifter från de lokala ekonomisystemen på myndighe-
terna. De lokala systemen skall löpande stämmas av mot de uppgifter myn-
digheterna lämnar i Riksredovisningen.
Enligt uppgift från ESV, som är medvetet om den av utskottet uppmärk-
sammade diskrepansen, finns motsvarande misstämning också på andra håll
inom statsbudgeten. Hur dessa fel uppkommit har hittills inte kunnat klarläg-
gas men är föremål för utredning av ESV och, i här aktuellt fall, UD.
Utrikesutskottet anser mot bakgrund av vad som framkommit att ingen riks-
dagens åtgärd för närvarande är påkallad.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet kan med tillfredsställelse konstatera att det preliminära utfallet fö
1999 innebär att de budgetpolitiska målen uppfylldes. Den offentliga sek-
torns finansiella sparande uppgick till 1,9 % av BNP, vilket är ca 30 miljar-
der kronor över målet på 0,5 % av BNP. Utgiftstaket klarades med en bud-
geteringsmarginal på 1,5 miljarder kronor. Regeringens budgetpolitik har
återigen visat sig vara framgångsrik.
Det preliminära utfallet för statsbudgetens utgifter uppgick till 642,6 mil-
jarder kronor vilket är ca 37,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. Det beror
främst på Riksgäldskontorets lägre nettoutlåning. Däremot är det preliminära
utfallet för de 27 utgiftsområdena 6,9 miljarder kronor högre än budgeterat.
För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor blev utfallet 5,3 miljarder kronor
högre än budgeterat. En större förbrukning än anvisade medel kan finansieras
genom att myndigheterna utnyttjar ingående reservationer/anslagssparande
eller anslagskredit. I vissa fall sker det genom att regeringen beslutar om s.k
medgivet överskridande.
För tre utgiftsområden där större delen av utgifterna består av transfere-
ringar, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp,
utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn och utgiftsområ-
de 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, blev det preliminära utfallet
sammanlagt 11 miljarder kronor högre än anvisat på statsbudgeten.
Fyra utgiftsområden redovisar utfall som underskrider budgeterade belopp
i statsbudgeten med mer än 1 miljard kronor: utgiftsområde 15 Studiestöd,
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, ut-
giftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och utgiftsområde 27 Avgif-
ten till Europeiska gemenskapen. Tillsammans redovisar dessa utgiftsområ-
den ett preliminärt utfall som är 8,1 miljarder kronor lägre än anvisat på
statsbudgeten.
Bakom de olika budgeteringsavvikelserna inom utgiftsområdena ligger
bl.a. ökad biståndsverksamhet och ett större utnyttjande av föräldraförsäk-
ringen, där bl.a. fäder, som i genomsnitt har en högre ersättningsnivå, ökade
sitt uttag av föräldraledighet. Mer problematiska framstår de stora avvikel-
serna när det gäller sjukpenning och rehabilitering och i viss mån bidrag för
läkemedelsförmånen. Utskottet återkommer nedan till regeringens förslag att
på tilläggsbudget öka anslaget för sjukförsäkringen.
Utskottet instämmer i utrikesutskottets uppfattning att uppföljning av tidigare
års resultat är av central betydelse för styrningen av den statliga verksamhe-
ten och välkomnar redovisningen av de iakttagelser som utrikesutskottet
gjort under sitt uppföljningsarbete.
Vad avser den diskrepans i redovisningen av reservationer som utrikesut-
skottet uppmärksammat vill finansutskottet betona betydelsen av att rutiner-
na för rapportering och redovisning förbättras så att denna typ av diskrepan-
ser inte uppstår.
När det slutligen gäller utrikesutskottets önskemål om en bättre redovis-
ning som underlag för uppföljningen av biståndsmålet har finansutskottet
inget att invända mot förslaget. I likhet med utrikesutskottet ser inte heller
finansutskottet något behov av ett riksdagsbeslut i denna fråga, utan förut-
sätter att Regeringskansliet beaktar utrikesutskottets önskemål.
Utgiftsprognos för 2000
Propositionen
I vårpropositionen redogörs för en aktuell prognos för innevarande års stats-
budget (avsnitt 5.3).
I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till 82,5 miljarder kronor för
2000. Aktuell prognos för statsbudgetens saldo uppgår till 95,5 miljarder
kronor, dvs. en förbättring med 13 miljarder kronor. Det förbättrade budget-
saldot förklaras av att inkomsterna ökar med 27,3 miljarder kronor. Samti-
digt ökar dock utgifterna med 14,3 miljarder kronor. Inkomsternas ökning
beror till största delen på att fysiska personers inkomstskatt beräknas bli ca
14 miljarder kronor högre och att mervärdesskatten beräknas bli ca 7 miljar-
der kronor högre jämfört med beräkningen i statsbudgeten.
Statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor beräknas till 624,2
miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor jämfört med
statsbudgeten. Det är främst utgifterna för sjukpenning och läkemedel som
ökar, samtidigt som utgifterna för bl.a. arbetsmarknadspolitiska program och
vuxenstudiestöd minskar.
Aktuell beräkning av statsskuldsräntorna uppgår till 93,4 miljarder kronor.
Upprevideringen i förhållande till beräkningen i statsbudgeten på 11,6 mil-
jarder kronor, beror huvudsakligen på höjt ränteantagande, lägre beräknade
överkurser vid emission och högre kursförluster. De högre kursförlusterna
beror på att Riksgäldskontoret (RGK) nu beräknas genomföra en större för-
tidsinlösen av lån under 2000 jämfört med vad som antogs i beräkningen i
budgetpropositionen.
Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. uppgår till -3,5 mil-
jarder kronor, vilket innebär större inlåning än utlåning. I jämförelse med
statsbudgeten innebär den aktuella prognosen för RGK:s nettoutlåning att
budgetsaldot försämras med 2 miljarder kronor. Försämringen beror till
största delen på ett beräknat underskott, uppgående till 1,6 miljarder kronor,
det kommunala momssystemet. Dessutom beräknas nettot av utbetalningar
och inbetalningar av premiepensionsmedel öka utlåningen med 0,5 miljarder
kronor.
Regeringen anser att det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2000 på 765
miljarder kronor skall ligga fast. I propositionen betonas att regeringen följe
utgiftsutvecklingen under innevarande budgetår. Kontinuerlig utgiftsuppfölj-
ning och granskning av prognoser är nödvändig för att i tid kunna vidta
korrigerande åtgärder.
De takbegränsade utgifterna beräknades i statsbudgeten till 763,5 miljarder
kronor. Budgeteringsmarginalen uppgick därmed till 1,5 miljarder kronor. I
den nu aktuella prognosen uppgår de takbegränsade utgifterna till 764,1
miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen beräknas därmed till 0,9 miljarder
kronor. Budgeteringsmarginalens minskning förklaras till största delen av
kraftigt ökade utgifter för sjukförsäkringen.
Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna uppgå till 36,7 %.
År 1999 var motsvarande andel av BNP preliminärt 38,1 %. För att möjlig-
göra en rättvisande jämförelse över tiden bör emellertid utgifterna för 1999
justeras för de tekniska förändringar som höjde utgiftstaket 2000 med 4
miljarder kronor. Efter en sådan korrigering blir de takbegränsade utgifternas
andel av BNP 1999 i stället 38,5 %, dvs. 1,7 procentenheter högre än 2000.
Jämfört med 1999 ökar nu de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten
med 12,7 miljarder kronor, varav 4,1 miljarder kronor förklaras av tekniska
justeringar. Realt minskar de takbegränsade utgifterna med ca 0,6 % jämfört
med 1999.
I budgetpropositionen för 2000 meddelade regeringen att den förberedde
ett antal åtgärder för att begränsa utgifterna för 2000. Regeringskansliets
utgiftsprognoser visade att utgiftstaket för staten riskerade att överskridas
2000 till följd av att framför allt utgifterna för sjukpenning och avgiften til
EU steg mer än vad som tidigare beräknats.
Mot bakgrund av detta beslutade därför regeringen att senarelägga utgifter
uppgående till 3,7 miljarder kronor, avseende arealersättning från 2000 till
2001. Vidare redovisade regeringen i budgetpropositionen för 2000 att ett
antal utgiftsområden skulle komma att beröras av utgiftsbegränsningar. I
budgetpropositionen preciserades emellertid inte närmare de vidtagna åtgär-
dernas omfattning.
Regeringen har bestämt att begränsningsbelopp skall införas 2000 på
sammanlagt sex utgiftsområden. Begränsningsbeloppens syfte är att säker-
ställa att anslagsförbrukningen inte överstiger en viss bestämd nivå.
Finansutskottets ställningstagande
Utgiftsprognosen för 2000 visar att budgetsaldot beräknas bli 13 miljarder
kronor starkare än vad som budgeterats. Bakom detta ligger högre inkomster
på 27,3 miljarder kronor. Samtidigt beräknas emellertid utgifterna kunna öka
med 14,3 miljarder kronor i förhållande till statsbudgeten. De takbegränsade
utgifterna på statsbudgeten (dvs. exklusive statsskuldsräntorna) beräknas bli
0,7 miljarder kronor högre än budgeterat. Budgeteringsmarginalen beräknas
till 0,9 miljarder kronor.
Utgiftstaket är ett allvarligt budgetpolitiskt åtagande för regeringen. Om
det finns risk för att utgiftstaket för staten kommer att överskridas skall reg
ringen för att undvika detta, enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten,
vidta sådana åtgärder som den har befogenheter till eller föreslå riksdagen
nödvändiga åtgärder.
I syfte att klara utgiftstaket har regeringen bl.a. beslutat om begränsningsbel
enligt tabell 1.
Utskottet vill betona vikten av att regeringen under året noggrant följer ut-
giftsutvecklingen och, om utgiftstaket för staten är hotat, vidtar nödvändiga
åtgärder.
Tilläggsbudget för budgetåret 2000
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen på tilläggsbudget göra ny
beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. Om
behov uppkommer avses regeringen i den nya budgetprocessen redovisa
förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen per år, i den ekonomiska vårpro-
positionen och i budgetpropositionen. I vårpropositionen (avsnitt 5.4) redovi-
sar regeringen de förändringar av gällande statsbudget som nu kan över-
blickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp.
Propositionen
I vårpropositionen föreslår regeringen anslagsförändringar på tilläggsbudget
och därmed föranledda ramändringar (yrkande 39, avsnitt 5.4) som sam-
manlagt innebär att anvisade medel ökar med 3 127 miljoner kronor netto.
De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 5 867 miljoner kronor och
de föreslagna minskningarna uppgår till 2 741 miljoner kronor.
Regeringens ambition är att ökade utgifter skall finansieras genom motsva-
rande minskning av utgifterna samma år. När det gäller de ökade utgifterna
för bidrag för läkemedelsförmånen och sjukpenning och rehabilitering har
emellertid detta inte varit möjligt. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår
budgeteringsmarginalen till 0,9 miljarder kronor för år 2000.
Ökad medelstilldelning
Regeringen föreslår ökad medelstilldelning för en rad ändamål för inneva-
rande budgetår.
Under utgiftsområde 1 Rikets styrelse föreslås Regeringskansliet få 148
miljoner kronor i syfte att skapa ett effektivare IT-stöd till hela Regerings-
kansliet. Förslaget skall också ses mot bakgrund av att Regeringskansliet
sedan den 1 januari 1997 är en myndighet men att dess verksamhet finansie-
ras via två anslag. Ökningen finansieras genom att det andra anslaget, nämli-
gen till utrikesförvaltningen under utgiftsområde 5, minskas i motsvarande
mån.
För att tillförsäkra en tillförlitlig och heltäckande statistik över vakanser
föreslås Statistiska centralbyrån under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning få 1,5 miljoner kronor på tilläggsbudget.
I propositionen påpekas att polisväsendets ekonomiska situation är bekym-
mersam. Polisen beräknas under innevarande år komma att förbruka ca 440
miljoner kronor mer än vad som anvisats på statsbudgeten. Detta löses ge-
nom att utnyttja anslagssparande och anslagskredit. Regeringen menar
emellertid att ett resursutskott ändå är nödvändigt redan innevarande år för
att inte riskera att arbetet med att genomföra närpolisreformen stannar av.
Anslaget till Polisorganisationen under utgiftsområde 4 bör därför ökas med
110 miljoner kronor.
Med anledning av kostnadsökningar bl.a. till följd av den nya lagen
(1998:714) om frihetsberövande och andra tvångsåtgärder ökar resursbeho-
vet för vissa skaderegleringar. Regeringen föreslår därför att anslaget härför
ökas med 10,6 miljoner kronor.
Budgetåret 1999 delades under utgiftsområde 6 Totalförsvar det tidigare
anslaget A1 Försvarsmakten i två anslag, nämligen anslaget A1 Förbands-
verksamhet och beredskap m.m. och anslaget A3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling. Syftet var att ge bättre förutsättningar
att styra och följa upp verksamheten. Riksdagen har ställt sig bakom att en
avvägning mellan de olika verksamhetsområdena borde kunna ske inför varje
budgetår. Som en följd av omställningen av försvaret har förskjutningar av
utgifter mellan verksamhetsområden och budgetår skett, och regeringen
föreslår därför en omfördelning mellan anslagen på tilläggsbudget om 700
miljoner kronor.
Riksdagen har beslutat att det centrala lednings- och samordningsansvaret
för trossamfundens verksamhet inom totalförsvaret fr.o.m. 2000 skall övergå
från Svenska kyrkan till Överstyrelsen för civil beredskap. En minskning
med 700 000 kr gjordes därför av det under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid uppförda anslaget K1 Stöd till trossamfund. Den av-
sedda ökningen av anslaget B1 Funktionen Civil ledning kom dock inte att
ske, varför regeringen anser att en justering nu bör göras.
Riksdagen har beslutat om en ändrad uppgiftsfördelning mellan anslaget
B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst och anslaget D6 Stöd
till frivillliga försvarsorganisationer (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5,
rskr. 1998/99:224). Anslaget D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer
skulle rätteligen uppgå till 88 245 000 kr och anslaget B3 Funktionen Be-
folkningsskydd och räddningstjänst till 696 608 000 kr. Sistnämnda anslag
bör därför enligt regeringens uppfattning ökas med 4 931 000 kr och anslaget
D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer minskas med motsvarande
belopp.
Utöver utbetalning av ersättning till landstingen under 2000 kommer det
under utgiftsområde 9 uppförda anslaget för läkemedelsförmånen att belastas
av en förlustdelning avseende 1999 års läkemedelskostnader. Statens andel
av förlustdelningen beräknas uppgå till ca 1,2 miljarder kronor. Dessutom är
anslaget belastat av ett underskott från tidigare budgetår på 828 miljoner
kronor. För att täcka utbetalningarna för förlustdelningen samt det ackumule-
rade underskottet föreslås att anslaget ökas med 2 miljarder kronor.
För att möta Smittskyddsinstitutets ekonomiska svårigheter har verksam-
heten tillförts extra resurser, senast i statsbudgeten för innevarande år. Rege
ringen föreslår nu att myndigheten tillförs ökade medel om 10 miljoner kro-
nor för att i första hand kunna vidta de åtgärder som krävs för att få kontroll
över ekonomin och förbättra styrningen av verksamheten. Av de anslagna
medlen skall 800 000 kr användas för deltagande i EU:s smittskyddssamar-
bete. Anslagsökningen finansieras genom en motsvarande minskning av
anslaget till Socialvetenskapliga forskningsrådets forskningsanslag.
Anvisade och beräknade medel för ersättning till steriliserade för perioden
1999-2001 bygger på uppskattningen att 1 000 personer skulle komma att
erhålla ersättning. Nya prognoser visar att närmare 1 700 personer kommer
att beviljas ersättning. Regeringen föreslår därför att det aktuella anslaget
ökas med 101 530 000 kr.
Rikstolktjänsten är ett ekonomiskt stöd för den tolktjänst som förtroende-
valda i handikapporganisationernas riksorganisationer behöver för riksöver-
gripande och internationella uppdrag som inte bekostas genom landstingens
vardagstolkning. Under 1999 ökade såväl efterfrågan som tillgången på
tolkar, och anslaget var förbrukat innan året var slut. Det större medelsbeho-
vet förväntas föreligga även 2000. Regeringen anser därför att anslaget B4
Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder bör ökas med
1 miljon kronor för att bidrag skall kunna lämnas i ökad omfattning.
I takt med att fler handikapporganisationer bildas och ansöker om ekono-
miskt stöd ökar efterfrågan på de statliga bidragen till handikapporganisatio-
nerna. För att möta det ökade resursbehovet hos organisationerna och för att
underlätta övergången till en ny fördelningsmodell avseende bidragen till
organisationerna anser regeringen att ökade resurser behövs för bidrag till
handikapporganisationerna. Det ökade stödet är ett av förslagen i regeringens
proposition (1999/2000:79) Från patient till medborgare - en nationell hand-
lingsplan för handikappolitiken. Under senare år har även antalet pensionärs-
organisationer ökat medan anslagsnivån varit oförändrad. Regeringen anser
därför att ytterligare medel behövs så att ökade bidrag kan lämnas till pen-
sionärsorganisationerna. Regeringen anser därför att anslaget B5 Bidrag till
handikapp- och pensionärsorganisationer sammantaget bör ökas med 20,5
miljoner kronor.
Med anledning av propositionen Kasinospel i Sverige m.m. (prop.
1998/99:80, bet. 1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229) aviserade regeringen att
den avsåg att föreslå riksdagen att ytterligare öka resurserna för att motverka
negativa sociala och ekonomiska konsekvenser av spel. Därför bör 2 miljo-
ner kronor anvisas på tilläggsbudget under anslaget B9 Bidrag till ungdoms-
vård och missbrukarvård m.m. för förebyggande insatser mot spelmissbruk
och för att öka medvetenheten om problemen bland de yrkesgrupper som
möter spelmissbrukare i sitt arbete. Också frågor om hjälp och stöd till miss-
brukare bör enligt regeringens förslag tas upp.
I regeringens proposition (1999/2000:79) Från patient till medborgare - en
nationell handlingsplan för handikappolitiken föreslår regeringen ett natio-
nellt program för kompetensutveckling av personal inom olika samhällsom-
råden kring frågor som rör bemötande av personer med funktionshinder.
Enligt förslaget skall Statens institut för särskilt utbildningsstöd utarbeta o
ha ansvar för programmet på central nivå. Regeringen anser därför att ytter-
ligare 1,5 miljoner kronor bör anvisas för ändamålet.
Verksamheten vid Statens institutionsstyrelse (SIS) är mycket omvärldsbe-
roende och därför svårplanerad. Betydligt fler ungdomar har dömts till sluten
ungdomsvård än vad regeringen beräknade när påföljden infördes. Regering-
en bedömer att platsantalet för sluten ungdomsvård måste utökas med ytter-
ligare 40 årsplatser, dvs. till totalt 50 platser. Kostnaderna för 40 nya årspl
ser beräknas till 62,4 miljoner kronor. Volymerna i den slutna ungdomsvår-
den ökade redan under 1999 och därför föreslår regeringen att 96,2 miljoner
kronor tillförs SIS för att täcka även kostnaderna för denna ökade verksam-
het.
På grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron har utgifterna för sjukpenning
ökat och de medel som har anvisats på statsbudgeten för år 2000 har visat sig
vara otillräckliga. För närvarande finns det enligt regeringens bedömning
ingenting som tyder på att utgifterna kommer att minska under de närmaste
åren. De prognoser som ligger till grund för regeringens bedömning av ut-
giftsutvecklingen för år 2000 är dock mycket osäkra. Huruvida den föreslag-
na ökningen är tillräcklig eller inte för hela året är därför svårt att förutse
Regeringen kommer att tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta en hand-
lingsplan för att minska ohälsan samt föreslå åtgärder som bryter den negati-
va utvecklingen. Regeringen föreslår att anslaget A1 Sjukpenning och reha-
bilitering m.m. under utgiftsområde 10 ökas med 1,5 miljarder kronor.
Före år 1999 betalades delpensionerna från Delpensionsfonden. Från och
med år 1999 betalas delpensionerna från ett eget anslag. Utbetalning av
delpensioner har minskat under de senaste åren, och på sikt skall anslaget
avvecklas. Några nya delpensioner kommer inte att beviljas efter år 2000.
När anslaget beräknades överskattades dock den nedåtgående trenden i vo-
lymutvecklingen. Regeringen föreslår därför att anslaget A4 Delpension
under utgiftsområde 11 ökas med 103 miljoner kronor.
Regeringen avser att under maj månad lämna ett förslag till riksdagen om
ändrade regler beträffande underhållsstöd vad gäller utfyllnadsbidrag vid
växelvis boende. Förslaget beräknas leda till en besparing men eftersom
förslaget är försenat i förhållande till tidigare planering kommer ikraftträdan
det, och därmed besparingen, att senareläggas, vilket gör att 12,5 miljoner
kronor föreslås tillföras ändamålet på tilläggsbudget under utgiftsområde 12.
Luftfartsverket utbildar varje år flygledare för att täcka det nationella beho-
vet av flygtrafikledningstjänst. Under utbildningstiden får flygledaraspiran-
terna en lön från Luftfartsverket som motsvarar studiemedel och studielån.
Regeringen anser att det är rimligt att den enskilde i större utsträckning får
ekonomiskt ansvar för utbildningen och anser att utbildningen bör finansieras
inom ramen för studiestödssystemet. Studiestödet kommer att omfatta de
elever som påbörjar sin utbildning fr.o.m. hösten 2000. År 2002 kommer
samtliga elever i flygledarutbildningen att omfattas av studiestödet. Den
totala utgiften kommer då att uppgå till uppskattningsvis 1,9 miljoner kronor
per år. En motsvarande höjning av utdelningen från Luftfartsverket kommer
att ske. För innevarande år föreslås anslaget A2 Studiemedel m.m. under
utgiftsområde 13 ökas med 195 000 kr.
Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling har
fr.o.m. den 1 januari 2000 ett utvidgat ansvarsområde. På grund av överfö-
ring av Europeiska socialfondens mål 4, Adapt och Employment, till Ar-
betsmarknadsverket har finansieringen av Svenska EU-programkontorets
fasta kostnader minskat. Regeringen föreslår därför att anslaget A16 Svenska
EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling under utgifts-
område 16 ökas med 1,5 miljoner kronor och att anslaget A1 Arbetsmark-
nadsverkets förvaltningskostnader under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad
och arbetsliv minskas med motsvarande belopp.
Regeringen anmälde i budgetpropositionen för 2000 osäkerhet om det
framtida anslagsbehovet för Centrala studiestödsnämnden (CSN). Regering-
en föreslår nu att anslaget C3 Centrala studiestödsnämnden ökas med 20
miljoner kronor.
Det bilaterala projektet Kulturbro 2000 syftar till att stärka samarbetet och
bidra till att bygga upp en ny regional identitet i Öresundsregionen genom att
skapa en dansk-svensk biennal för bildkonst, design, teater, dans och musik.
En utgångspunkt är att den danska och den svenska staten bidrar till finansie-
ringen av projektets första biennal som äger rum under hösten 2000. För
denna åtgärd har under anslaget A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete beräknats 2,5
miljoner kronor. För att motsvara den danska statens insats behövs ytterligare
12,5 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att det nämnda anslaget
under utgiftsområde 17 ökas med 12,5 miljoner kronor.
I enlighet med förslag i propositionen Konstnärernas villkor (prop.
1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) samt i budgetproposi-
tionen för 1999 (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr.
1998/99:55) tillfördes kulturområdet 22,5 miljoner kronor under tiden den 1
januari 1999-den 30 juni 2000 (15 miljoner kronor på årsbasis) för genomfö-
rande av flera olika stödinsatser riktade till konstnärer. Under samma period
har under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv genomförts försök
med en tredje anställningsform inom teatern (Teateralliansen), med arbets-
förmedling vid centrumbildningarna samt med tydligare kriterier avseende
vilka som skall ha rätt till arbetsmarknadspolitiska åtgärder med inriktning
mot den konstnärliga arbetsmarknaden. En utvärdering av försöksverksam-
heterna har nu redovisats. Regeringen gör bedömningen att försöken fallit väl
ut och föreslår därför en förlängning av samtliga försök året ut och därmed
även av de stödinsatser som riktats mot konstnärer. Mot denna bakgrund
föreslår regeringen att nivån för anslaget E2 Ersättningar och bidrag till
konstnärer höjs med 7,5 miljoner kronor. Därutöver finansieras förlängning-
en av försöken med Teateralliansen samt försöket med arbetsförmedling vid
centrumbildningarna inom ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv.
Den snabba utbyggnaden av antalet utbildningsplatser vid högskolor har ökat
efterfrågan på ytterligare studentbostäder, och på vissa orter kan kötiden för
en studentbostad vara cirka ett år vid höstterminens start. Det är angeläget at
detta bostadsbehov kan tillgodoses och att den nyproduktion som behövs
kommer i gång snabbt. Regeringen föreslår därför att ett tillfälligt investe-
ringsbidrag lämnas för anordnande av nya studentbostäder genom ny- eller
ombyggnad och som medför ett tillskott av bostadslägenheter. Ett nytt ram-
anslag A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter på
1 miljon kronor föreslås föras upp på statsbudgeten för innevarande år under
utgiftsområde 18.
I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) före-
slår regeringen att stöd som en del av ett nationellt IT-infrastrukturprogram
skall kunna lämnas till finansiering av utbyggnad av regionala transportnät
som inte kommer till stånd på kommersiella grunder. Som en konsekvens av
det förslaget föreslår regeringen att ett nytt ramanslag benämnt A13 IT-
infrastruktur: Regionala transportnät på 400 miljoner kronor förs upp på
tilläggsbudget under utgiftsområde 19.
Den 30 november 1999 slöts ett förslag till ramavtal om förtida avveckling
av en reaktor i Barsebäcksverket mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall
AB. Samtidigt ställdes Barsebäck 1 av. Förslag till åtaganden för staten som
följer av avtalet om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcks-
verket har underställts riksdagen för godkännande (prop. 1999/2000:63).
Enligt avtalet har Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget (SVKAB) och Barse-
bäck Kraft AB (BKAB) rätt till ersättning i form av pengar för vissa kostna-
der som uppstår till följd av avställningen av Barsebäck 1. Sammantaget
beräknas alltså 430 miljoner kronor behöva betalas ut som ersättning för
kostnader som belöper sig på åren 1999 och 2000. Ersättningen skall utbeta-
las månadsvis i efterskott och de angivna beloppen skall uppräknas med
nettoprisindex. De första utbetalningarna blir aktuella i anslutning till tillt
desdagen, som kan infalla tidigast en månad efter det slutliga godkännande
av avtalet. Med anledning härav föreslår regeringen att ett nytt ramanslag
benämnt B10 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket förs upp på statsbudgeten under utgiftsområde 21. Ansla-
get anvisas med 430 miljoner kronor.
Anslaget C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst
enligt avtal under utgiftsområde 22 har visat sig vara otillräckligt för att SO
Alarm Sverige AB skall kunna fullgöra sin uppgift enligt avtal. En förstärk-
ning är nödvändig för att alarmfunktionen i samhället skall fungera tillfreds-
ställande. Anslaget bör därför höjas med 4 miljoner kronor.
Sedan år 1998 pågår ett arbete med att via satellit övervaka fiskefartyg. Det
satellitbaserade övervakningssystemet för fiskerikontroll omfattar ca 100
svenska fiskefartyg. För att kunna vidmakthålla och anpassa systemet till
EU:s och omvärldens krav krävs fortsättningsvis medel för drift, underhåll
och utveckling av Fiskeriverkets nuvarande system. För myndighetens verk-
samhet föreslår därför regeringen att anslaget C1 Fiskeriverket under utgifts-
område 23 höjs med 2 560 000 kr.
Mot bakgrund av regeringens ambition att 20 % av jordbruksarealen fram
till år 2005 skall ställas om till ekologisk produktion är det angeläget att
forskningsprogrammet om ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion får
en uppföljning. Skogs- och jordbrukets forskningsråds anslag bör därför
höjas med 15 miljoner kronor för forskning om ekologiskt lantbruk.
Stödet till kooperativ utveckling fördelades tidigare genom beslut av rege-
ringen. I budgetpropositionen för 2000 anmäldes att beslut om stödet i fort-
sättningen skulle fattas av NUTEK. Förvaltningsmedel kom dock inte att
anvisas vid detta tillfälle. Detta behöver enligt regeringens mening göras, och
anslaget A1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader
under utgiftsområde 24 bör därför ökas med 300 000 kr. En motsvarande
minskning föreslås av anslaget A3 Stöd till kooperativ utveckling.
I budgetpropositionen för 2000 anmälde regeringen att anslaget A5 Sveri-
ges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. inte
innehöll medel till förvaltning av oljelager. Regeringen angav att den hade
för avsikt att föra medel från anslaget A7 Sveriges geologiska undersökning:
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. Regeringen förbisåg dock att
begära riksdagens godkännande för en sådan överföring. Regeringen tilldela-
de genom ett regeringsbeslut 25 miljoner kronor till förvaltningsanslaget från
anslaget A7 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. Detta beslut
skall upphävas av regeringen. Då behovet av ytterligare medel kvarstår för
anslaget A5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-
verksamhet m.m. föreslår regeringen att detta anslag ökas med 25 miljoner
kronor.
Från och med den 1 januari 1999 överfördes ansvaret för frågor rörande
vissa kostnader i samband med likvidation av företag från Domstolsverket
till Patent- och registreringsverket (PRV). Verksamheten anslagsfinansiera-
des under 1999 från anslaget B7 Patent- och registreringsverket: Finansiering
av viss verksamhet (likvidatorer). PRV har på regeringens uppdrag utrett
möjligheten att tillämpa avgiftsfinansiering. I avvaktan härpå fördes anslaget
inte upp på statsbudgeten för år 2000. Efter att ha tagit del av PRV:s utred-
ning är det regeringens bedömning att verksamheten även i fortsättningen
bör vara anslagsfinansierad. Ett anslag behövs därmed. Regeringen föreslår
att ett ramanslag benämnt B6 Patent- och registreringsverket: Finansiering
av viss verksamhet (likvidatorer) förs upp och anvisas med 6,1 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår vidare att anslaget F2 Konsumentverket ökas med
250 000 kr. Anslaget bör höjas för att Konsumentverket skall kunna fortsätta
arbetet med prisinformation till konsumenter, bl.a. som ett led i att stärka
konkurrensen på framför allt dagligvarumarknaden.
För att ge SIS Miljömärkning möjlighet att förbereda det kommande ord-
förandeskapet i EU år 2001 och ordförandeposten i European Union Ecola-
belling Board (EUEB) behövs ytterligare resurser, och anslaget för bidrag till
miljömärkning av produkter behöver därför höjas.
Tabell 2 sammanfattar regeringens förslag till ökad medelstilldelning fördelade
på anslag.
Tabell 2 Regeringens förslag om ökad medelstilldelning fördelat på anslag
Tusental kronor
UO
Anslags-
nummer
Ökad
medels-
tilldelning
1
Rikets styrelse
C1
Regeringskansliet m.m., ramanslag
148 000
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
A6
Statistiska centralbyrån, ramanslag
1 500
4
Rättsväsendet
A1
Polisorganisationen, ramanslag
110 000
F7
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.,
ramanslag
10 600
6
Totalförsvar
A3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling, ramanslag
700 000
B1
Funktionen Civil ledning, ramanslag
700
B3
Funktionen Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst, ramanslag
4 931
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
A2
Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag
2 000 000
A9
Smittskyddsinstitutet, ramanslag
10 000
A13
Ersättning till steriliserade i vissa fall, reser-
vationsanslag
101 530
B4
Bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder, obetecknat anslag
1 000
B5
Bidrag till handikapp- och pensionärsorgani-
sationer, obetecknat anslag
20 500
B9
Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård
m.m., obetecknat anslag
2 000
B12
Statens institut för särskilt utbildningsstöd,
ramanslag
1 500
B10
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling
av en reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag
430 000
22
Kommunikationer
C4
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag
4 000
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
C1
Fiskeriverket, ramanslag
2 560
G3
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forsk-
ning samt kollektiv forskning, ramanslag
15 000
24
Näringsliv
A1
Närings- och teknikutvecklingsverket: För-
valtningskostnader, ramanslag
300
A5
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m., ramanslag
25 000
B6
Patent- och registreringsverket: Finansiering
av viss verksamhet (likvidatorer), ramanslag
6 100
F2
Konsumentverket, ramanslag
250
F7
Bidrag till miljömärkning av produkter, obe-
tecknat anslag
250
Summa medelsökningar
5 750 116
Finansiering
Finansieringen föreslås ske bl.a. genom en rad minskade anslag. Några av
dessa minskningar föranleds av regeländringar eller åtgärder som regeringen
vidtagit eller föreslår. För vissa andra anslag redogör regeringen för ändrade
prognoser som leder till ett lägre medelsbehov för innevarande år.
Utgifterna för rättshjälp kan minskas bl.a. till följd av den reform som ge-
nomförts på området. Anslaget F6 Rättshjälpskostnader m.m. under utgifts-
område 4 föreslås därför minskas med 47,6 miljoner kronor, vilket kan bidra
till att finansiera ökade anslag för vissa skaderegleringar och för Statens
institutionsstyrelse.
Regeringen föreslår att medel som anvisats på anslaget B2 Vissa statsbi-
drag inom handikappområdet för särskilda insatser på handikappområdet bör
fördelas på olika ändamål under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg. Anslaget kan därför minskas med 55 miljoner kronor.
Anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder föreslås minskas med 30
miljoner kronor med anledning av regeringens förslag om reformering av det
förstärkta anställningsstödet. Vidare bör anslaget minskas med 70 miljoner
kronor till följd av regeringens förslag om att införa ett särskilt anställning
stöd för äldre arbetslösa enligt förslaget i proposition 1999/2000:98 Förnyad
arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt. Sammantaget innebär
regeringens förslag att anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under
utgiftsområde 14 minskar med 100 miljoner kronor.
Efterfrågan på vuxenstudiestöd förväntas bli mindre än vad som budgete-
rats för innevarande år. Regeringen anser därför att anslaget A3 Vuxenstudie-
stöd m.m. under utgiftsområde 15 skall minskas med 540 miljoner kronor.
Utgifterna för bostadsbidrag är starkt beroende av inkomst-, boendekost-
nads- och arbetslöshetsutvecklingen och därmed av den samhällsekonomiska
utvecklingen i stort. Sjunkande arbetslöshet och ökade reallöner innebär att
samhällets kostnader för bostadsbidrag minskar. Mot bakgrund av den se-
naste ekonomiska bedömningen kan därför anslaget A10 Bostadsbidrag
under utgiftsområde 18 minskas med 500 miljoner kronor.
Övriga finansieringsförslag framgår tillsammans med de i texten nämnda av
tabell 3 som sammanfattar regeringens förslag till finansiering fördelat på
anslag.
Tabell 3 Finansieringar fördelade på anslag
Tusental kronor
UO
Anslags-
nummer
Förändring
av ramanslag
4
Rättsväsendet
F6
Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag
-47 600
5
Utrikesförvaltning och internationell sam-
verkan
A1
Utrikesförvaltning, ramanslag
-148 000
6
Totalförsvar
A1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,
ramanslag
-700 000
D6
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret, obetecknat anslag
-4 931
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
A14
Personligt ombud, ramanslag
-15 000
B1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepoliti-
ken, ramanslag
-1 000
B2
Vissa statsbidrag inom handikappområdet,
reservationsanslag
-55 000
B3
Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag
-24 450
B15
Statens nämnd för internationella adoptionsfrå-
gor, ramanslag
-250
A4
Ersättning för nedsättning av socialavgifter,
ramanslag
-150 000
22
Kommunikationer
C2
Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag
-4 000
D1
Ersättning till statens järnvägar i samband med
utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag
-17 000
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
B8
Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, raman-
slag
-15 000
F3
Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag
-2 560
24
Näringsliv
A3
Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag
-300
A8
Fortsatt program för småföretagsutveckling,
reservationsanslag
-14 100
F1
Marknadsdomstolen, ramanslag
-500
Summa finansieringar
-2 704 191
Ändrade anslagsvillkor
Regeringen föreslår att vissa anslagsvillkor bör ändras.
Anslaget C3 Allmänna val under utgiftsområde 1 Rikets styrelse bör även
kunna användas för att finansiera ett utvecklingsarbete för folkstyret som
kommer att genomföras fram till valet 2002 (yrkande 12). Namnet på ut-
vecklingsarbetet är Tid för demokrati. Någon redovisning av hur stora utgif-
terna beräknas bli för detta arbete redovisas ej i propositionen.
Anslaget C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor under
utgiftsområde 6 Totalförsvar föreslås under år 2000 få användas för att täcka
den förlust på drygt 20 miljoner kronor som uppkommit i Statens räddnings-
verks internationella verksamhet (yrkande 18). Förlusten uppkom på grund
av brister i myndighetens styrning och uppföljning och regeringen noterar att
Räddningsverket under 1999 har stärkt den ekonomiska styrningen.
I proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla presenterar
regeringen ett antal förslag till projekt samt förslag till utbyggnad av IT-
infrastruktur som bedöms som angelägna för att understödja utvecklingen
inom delar av IT-området. Regeringen anser att anslaget C1 Post- och tele-
styrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter under ut-
giftsområde 22 Kommunikationer skall kunna användas till att finansiera
vissa av dessa projekt och delar av utbyggnaden av IT-infrastrukturen (yr-
kande 33).
Regeringen anser att medlare bör kunna utses för att medla i tvister mellan
samebyar och jordbrukare om skadeersättning för renbetning på åkermark.
Regeringen avser att senare besluta om närmare bestämmelser om medlings-
verksamheten. Kostnaden för verksamheten bör enligt regeringens uppfatt-
ning finansieras från anslaget D1 Främjande av rennäringen m.m. under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (yr-
kande 36). Kostnaderna, som beräknas till 100 000 kr per år, ryms inom
anslaget.
Regeringen föreslår vidare att olika integrationsfrämjande åtgärder i Öre-
sundsregionen skall kunna finansieras över anslaget E5 Näringslivsutveck-
ling i Östersjöregionen under utgiftsområde 24 Näringsliv (yrkande 37).
Utgifterna för år 2000 beräknas till 15 miljoner kronor.
Regeringen har de senaste åren strävat efter att förstärka och utveckla
uppföljningen av verksamheten och ekonomin i kommuner och landsting. Ett
inslag är det pågående utvecklingsarbetet i syfte att skapa en kommunal
databas. Det finns enligt regeringen skäl att göra ytterligare satsningar för a
få ett bättre underlag för uppföljning och även för att på olika sätt försöka
stimulera effektiviseringsarbetet i kommuner och landsting. Ett sådant arbete
kräver dock särskilda resurser och måste pågå under flera år. Regeringen
beräknar att 21 miljoner kronor behöver användas under en fyraårsperiod för
sådant arbete och föreslår att anslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i vis
kommuner och landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom-
muner får användas för vissa utredningsinsatser avseende en utvecklad upp-
följning av kommunal verksamhet och ekonomi (yrkande 38). Av dessa
medel beräknar regeringen att högst 3 miljoner kronor kommer att tas i an-
språk under 2000.
Övergång till nettoredovisning av vissa avgiftsinkomster
I vårpropositionen föreslår regeringen att tre myndigheter får ett resurstill-
skott under innevarande budgetår genom att avgifter som hittills redovisats
mot inkomsttitel i fortsättningen redovisas mot myndigheternas förvaltnings-
anslag.
? Under utgiftsområde 3 föreslås Tullverket få disponera medel från ex-
peditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgifter och tullräk-
ningsavgifter, vilka väntas ge ett resurstillskott på 25 miljarder kronor
per år (yrkande 15).
?
? Under utgiftsområde 4 föreslås Polisväsendet få disponera avgifter från
pass utfärdade av polismyndigheten. För helår beräknas detta ge ett till-
skott på 180 miljarder kronor per år (yrkande 16).
?
? Under utgiftsområde 16 föreslås Centrala studiestödsnämnden få dispo-
nera de avgiftsintäkter som tas ut för uppläggning av lån. Dessa avgifter
uppgår till 80 miljarder kronor per år (yrkande 23).
?
I samtliga fall förklarar regeringen att avgifternas karaktär av offentligrätts
ga avgifter inte förändras.
Nya ekonomiska förpliktelser
I vårpropositionen begär regeringen riksdagens godkännande av vissa be-
ställningsbemyndiganden och utställandet av statliga garantier.
Regeringen anser att det under vissa förutsättningar skulle kunna bli aktu-
ellt för staten att, via Riksgäldskontoret, gå in som delägare i ett bolag som
administrerar ett elektroniskt system primärt för handel i statsobligationer.
Om staten går in som delägare i ett sådant bolag skulle processen med att
skapa en effektivare marknadsplats kunna påskyndas. Regeringen föreslår
därför - under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning - att
den bemyndigas att teckna eller förvärva aktier för högst 2 000 000 kr i bolag
som direkt eller indirekt driver verksamhet i syfte att tillhandahålla en elek-
tronisk marknadsplats primärt för handel i statsobligationer (yrkande 13).
En av Premiepensionsmyndighetens (PPM) huvuduppgifter är att administ-
rera pensionsspararnas konton i det nya pensionssystemet och för deras räk-
ning genomföra handel med till PPM anslutna fondbolag. För att PPM skall
kunna fullgöra sina åtaganden och minska risken i verksamheten kan i vissa
lägen en kredit behöva utnyttjas. Utöver detta behöver PPM en kredit för att
kunna finansiera handel i eget lager av fondandelar. Totalt bedömer rege-
ringen att behovet av kreditutrymme för finansiering av likviditetsbehovet i
fondhandeln uppgår till 500 miljoner kronor, och regeringen begär i vårpro-
positionen riksdagens bemyndigande att under år 2000 besluta om en rörlig
kredit i Riksgäldskontoret om högst detta belopp för ändamålet (yrkande 14).
Regeringen kan utan att inhämta riksdagens godkännande besluta att med
svensk personal delta i internationella fredfrämjande insatser i första hand
inom ramen för FN och Organsiationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE). Sådana beslut kan innebära ekonomiska förpliktelser för staten
under kommande budgetår. Regeringen föreslår därför - under utgiftsområde
5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan - att riksdagen bemyndi-
gar regeringen att för ändamål som omfattas av anslaget B4 Fredsfrämjande
verksamhet under år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidi-
gare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 miljoner kronor efter år
2000 (yrkande 17).
Anslaget B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m. på utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv disponeras av Arbetslivsinstitutet för bidrag
och uppdrag på arbetslivsområdet samt viss forskning, utveckling och ut-
bildning. Regeringen har sedan tidigare ett bemyndigande att under år 2000
besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 250 000 kr under åren 2001-2003, men med anledning av att långsikti-
ga samarbetsprojekt behöver bedrivas anser regeringen att tidsperioden bör
utsträckas till att även gälla år 2004 (yrkande 20). Motsvarande skäl anförs
för att utsträcka perioden för ett bemyndigande för anslaget B5 Finansiering
av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet till att gälla även åren
2004 och 2005. Gränsen för bemyndigandet om högst 420 miljoner kronor
föreslås ligga fast (yrkande 21).
Statens pensionsverk (SPV) får bedriva uppdragsverksamhet som ligger
nära verkets huvuduppgifter. De penningflöden som härvidlag hanteras är
mycket stora. I normalfallet har SPV rekvirerat medel från uppdragsgivaren
innan utbetalning sker. I liten omfattning gör dock SPV utbetalningar för
uppdragsgivares räkning innan rekvisition av medel har skett. SPV anser att
ett rörelsekapital i form av en speciell kredit i Riksgäldskontoret (RGK) bör
skapas. Den räntekontokredit som SPV för närvarande disponerar är inte
avsedd för detta ändamål och är inte heller tillräckligt stor. Regeringen före-
slår därför att regeringen bemyndigas att under år 2000 besluta om en rörlig
kredit i Riksgäldskontoret om högst 25 miljoner kronor för att tillgodose
Statens pensionsverks behov av likviditet i samband med pensionsutbetal-
ningar för uppdragsgivares räkning (yrkande 22).
Eftersom den ram som är satt för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder är
fylld för år 2000 beviljas för närvarande inga nya bidrag. Regeringen anser
emellertid att ett stopp på beviljanden under nuvarande budgetår kan skapa
osäkerhet för enskilda beträffande om och när de kan få stöd. Vidare kan det
antas att sådan osäkerhet medför att färre kommer att åtgärda sina radonhus.
Åtgärder måste därför vidtas för att möjliggöra fortsatt beviljande av bidrag
under år 2000. Regeringen föreslår därför - under utgiftsområde 18 Sam-
hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande - dels att den bemyndigas
att under år 2000, såvitt avser ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot radon
i bostäder, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden inne-
bär utgifter på högst 7 miljoner kronor under år 2001 (yrkande 24), dels att i
ärenden där beslut om bidrag fattats tidigare, men där begäran om utbetal-
ning ännu inte skett, skall åtgärderna vara slutförda och begäran om bidrag
kommit in senast den 1 juli 2001 (yrkande 25).
Som redan nämnts ovan anser regeringen att det är angeläget att ett tillfäl-
ligt investeringsbidrag lämnas för anordnande av studentbostäder genom ny-
eller ombyggnad. Utöver att ett anslag anvisas föreslår regeringen att den
bemyndigas att under år 2000 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande besluta om stöd till investeringar för an-
ordnande av bostäder för studenter som innebär utgifter på högst
400 miljoner kronor under åren 2001 och 2002 (yrkande 26).
Regeringen föreslår under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-
ling att den bemyndigas att under 2000, såvitt avser ramanslaget A1 Allmän-
na regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 588 000 000 kr under
åren 2001-2008 (yrkande 27). Skälet till förslaget, som innebär en höjning
av bemyndigandet med 900 miljoner kronor, är att regeringen vill undvika en
snedvridning mellan långsiktiga och kortsiktiga åtaganden och därför vill
skapa en bättre balans mellan anslagets och bemyndigandets storlek.
Syftet med miljöövervakningen är att beskriva miljötillståndet och föränd-
ringar av miljötillståndet. För att förbättra förutsättningarna för planering o
genomförande av miljöövervakningen är det enligt regeringens bedömning
nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för
kommande budgetår. Regeringen föreslås därför få - såvitt avser det under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A2
Miljöövervakning m.m. - ett bemyndigande som innebär att beslut i ökad
omfattning kan fattas under år 2000 som medför utgifter under år 2001.
Bemyndigandet bör höjas från 16 miljoner kronor till 46 miljoner kronor
(yrkande 28).
Regeringen föreslår att den bemyndigas att under år 2000 på utgiftsområde
20, i fråga om ramanslaget A4 Sanering och återställning av förorenade
områden, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-
ganden innebär utgifter på högst 60 miljoner kronor under år 2001 (yrkande
29) samt, i fråga om ramanslaget A5 Miljöforskning, ingå ekonomiska för-
pliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
30 miljoner kronor under år 2001 (yrkande 30). Skälet till regeringens för-
slag är i båda fallen att förbättra förutsättningarna för en planering av re-
spektive verksamhet.
Regeringen föreslår under utgiftsområde 21 Energi att den bemyndigas att
under år 2000 i fråga om ramanslaget B5 Energiteknikstöd besluta om stöd
till utveckling av ny teknik inom energiområdet som inklusive tidigare gjor-
da åtaganden innebär utgifter om högst 520 miljoner kronor under åren
2001-2005 (yrkande 31). Det innebär en utsträckning av det tidigare bemyn-
digandet till att avse ett år längre än tidigare beslutat. Skälet till förslage
att ett program för bl.a. forskning i syfte att minska vägtrafikens miljöförstö
ring bedrivs i samarbete mellan staten och näringslivet under en sexårsperiod
med början år 2000, och regeringen anser att åtaganden bör kunna göras för
hela programperioden.
Regeringen föreslår under utgiftsområde 22 Kommunikationer att den be-
myndigas att under år 2000, i fråga om ramanslaget A2 Väghållning och
statsbidrag, fatta beslut om bidrag till enskilda vägar som medför utgifter på
högst 566 miljoner kronor under år 2001 (yrkande 32). Skälet till regeringens
förslag är att beslut om bidrag vanligen fattas ett år innan det är aktuellt at
betala ut bidraget. Sådan beslut om bidrag bör fattas med stöd av ett bemyn-
digande.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna arealersättning och
djurbidrag som innebär utgifter på högst 3,8 miljarder kronor efter år 2000.
Bemyndigandet avser utbetalning av arealersättning för år 2000 om ca 3,7
miljarder kronor. Vad gäller djurbidragen utbetalas dessa som en förskotts-
betalning i slutet av det aktuella stödåret, och resterande slutbetalning sker
under första halvåret efter stödåret. De utestående förpliktelserna för djurbi-
dragen år 2000 uppskattas till 600 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta
föreslår regeringen att den bemyndigas att under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar besluta om arealbidrag och djurbi-
drag som innebär utgifter på högst 4,3 miljarder kronor under år 2001 (yr-
kande 34).
Delar av anslaget D1 Främjande av rennäringen medfinansierar vissa EU-
projekt. Under år 2000 kommer beslut att fattas om medfinansiering som
innebär utbetalningar från anslaget år 2001 med ca 7,9 miljoner kronor. Mot
bakgrund av detta bör regeringen bemyndigas att besluta om medfinansiering
som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 8 miljoner
kronor under år 2001 (yrkande 35).
Teknisk justering av vissa anslag
Budgetåren 1998, 1999 och 2000 har tekniska justeringar genomförts av
anslagen för förvaltningskostnader. Justeringarna har varit föranledda av
förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga området. Juste-
ringarna har ingen effekt på statsbudgetens saldo eftersom inkomsterna på
inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter ökar i motsvarande grad. I bud-
getpropositionen för 2000 höjdes de fastställda utgiftstaken med anledning av
den tekniska justeringen. I underlaget för justeringarna inför budgetåret 2000
saknades vissa uppgifter, vilket medförde att alla justeringar inte kunde göras
anslagsnivå. I regeringens förslag till tilläggsbudget ingår de kompletterande
anslagsjusteringarna för innevarande budgetår. Totalt innebär dessa justeringar
ökade utgifter med drygt 80 miljoner kronor fördelade enligt tabell 4.
Tabell 4 Tekniska justeringar med anledning av finansiering av avtalsförsäk-
ringar på det statliga området
Tusental kronor
UO
Anslags-
nummer
Förändring
av anslaget
1
Rikets styrelse
C1
Regeringskansliet m.m., ramanslag
+ 85 000
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
A2
Riksrevisionsverket, ramanslag
- 7 542
A3
Ekonomistyrningsverket, ramanslag
- 1 289
A10
Statens kvalitets- och kompetensråd, raman-
slag
+ 631
4
Rättsväsendet
A1
Polisorganisationen, ramanslag
- 9 580
B2
Ekobrottsmyndigheten, ramanslag
+ 13 462
5
Utrikesförvaltning och internationell sam-
verkan
A1
Utrikesförvaltningen
- 27 630
6
Totalförsvar
D3
Försvarets radioanstalt, ramanslag
+ 11 190
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
B13
Ombudsmannen mot diskriminering på grund
av sexuell läggning, ramanslag
+ 80
16
Utbildning och universitetsforskning
B52
Enskilda och kommunala högskoleutbildning-
ar m.m., ramanslag
+ 487
19
Regional utjämning och utveckling
A7
Statens institut för regionalforskning, raman-
slag
+ 36
21
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
B1
Statens jordbruksverk, ramanslag
+ 6 610
24
Näringsliv
F4
Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag
+ 522
Summa tekniska justeringar
+ 80 754
Motionerna
I kommittémotioner från Moderata samlingspartiet avvisas några av rege-
ringens förslag.
I motion Fi39 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkande 4 avvisas regeringens
förslag att Tullverket skall tillåtas behålla inkomsterna från vissa offent-
ligrättsliga avgifter. Den teknik som regeringen har valt är en form av mani-
pulation med utgiftstaken. Det rätta hade varit att redovisa denna typ av
avgifter som en utgiftsökning på vanligt sätt. Motionärerna pekar på att Tul-
len bedriver en samhällsnyttig verksamhet som inte bör vara avhängig av
variationer i avgiftsinkomster. Vidare uppmärksammar de att Tullen arbetar
för att införa avgiftsfri automatklarering, vilket skulle leda till att avgifts
komsterna skulle minska. Genom regeringens förslag riskerar rationalise-
ringssträvandena att bromsas upp. Dessutom är det så, att om rationalisering-
arna genomförs, så kommer inkomstkällan att försvinna och frågan kommer
återigen att väckas om hur resurser skall skjutas till Tullen. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med en redovisning av hur utgiftsökningen till
Tullen skall rymmas inom utgiftstaket.
Regeringens förslag att låta myndigheter disponera offentligrättsliga av-
gifter kritiseras även i motion Fi22 av Beatrice Ask m.fl. (m). Förslaget att
CSN skulle få disponera avgiftsintäkter som tas ut för uppläggning av lån
avvisas. Det är uppenbart att regeringen satt i system att genom den här typen
tricksande låta utgifterna löpa iväg vid sidan om angivna utgiftstak. Den före-
slagna ordningen ger regeringen ensidiga möjligheter att "diskret" tillföra CSN
ytterligare resurser trots att myndighetens administrativa kostnader redan är h
En sådan politik kan motionärerna inte ställa upp på. Statliga myndigheters in-
komster skall vara synliga. Vill man ha en annan ordning, vilket motionärerna
förordar, måste studiemedelsadministrationen konkurrensutsättas och delar av
CSN bolagiseras.
Moderaterna föreslår vidare, i kommittémotionen Fi16 av Elisabeth Fleet-
wood m.fl. (m), att riksdagen avslår regeringens förslag att förlänga försöken
med Teateralliansen. I propositionen påstås att försöksverksamheten har
slagit väl ut, men motionärerna menar att det inte framgår vad som är posi-
tivt. De hänvisar i stället till andra åtgärder som bör vidtas och som finns
redovisade i en motion från allmänna motionstiden, 1999/2000:Kr275 av
Elisabeth Fleetwood m.fl. (m).
På kommunikationsområdet (utg.omr. 22) avvisas i motion Fi29 av Per-
Richard Molén m.fl. (m) regeringens förslag att anslaget C1 Post- och tele-
styrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter även skall
kunna användas till åtgärder i form av projekt och stöd till utbyggnad av IT-
infrastrukturen (yrkande 1). Motionärerna menar att marknaden mycket väl
kan stå för dessa kostnader. När det sedan gäller regeringens förslag att till-
skjuta mer medel till Rikstrafiken, avvisar motionärerna inte förslaget, men
framför en önskan om att regeringen återkommer med mer information om
hur dessa medel skall användas (yrkande 2).
I motion Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m) framhålls att Moderaterna länge
har varnat för den negativa utvecklingen inom sjukförsäkringen och också
föreslagit åtgärder för att hejda den. Motionärerna anser att ersättningen bör
sänkas till 75 %, att ytterligare en karensdag bör införas och att den sjukpen-
ninggrundande inkomsten bör beräknas på de 24 senaste månaderna. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 1). Motionä-
rerna föreslår att förändringarna bör träda i kraft den 1 september 2000 och
därmed hinner få effekt redan under innevarande år. Mot den bakgrunden
avvisas regeringens förslag om medelsökning om 1,5 miljarder kronor på
tilläggsbudget (yrkande 2).
I motion Fi34 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att riksdagen avslår rege-
ringens förslag att inom utgiftsområde 9 minska anslaget A14 Personligt
ombud. Motionärerna anför att de vänder sig mot att regeringen ställer olika
utsatta grupper mot varandra genom att delvis finansiera ersättning till
tvångssteriliserade (anslag A13) genom en överföring av 15 miljoner kronor
från anslaget för personligt ombud. Motionärerna anför vidare att de anser
det förvånande att regeringen inte tagit de nödvändiga initiativen för att
realisera de angelägna mål som låg bakom anslaget för personligt ombud.
Ännu mer förvånande är det enligt motionärerna att regeringen - innan de
psykiskt funktionshindrade har fått någon som helst förbättring - minskar de
avsatta resurserna.
Moderaterna anser att staten inte med skattesubventioner skall konkurrera
med de bredbandsaktörer som redan har etablerat sig på marknaden. Ange-
lägna utbyggnader, som inte är kommersiellt möjliga, kan komma till stånd
genom att staten upphandlar bredbandstjänster. I motion Fi40 av Per Wester-
berg m.fl. (m) anförs att motionärerna inte har något emot att det av rege-
ringen föreslagna nya anslaget för IT-infrastruktur införs om det används för
detta ändamål (yrkande 1). Dock motsätter sig motionärerna att finansiering-
en sker genom att anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter
minskas med 150 miljoner kronor. I stället bör nya pengar tillföras (yrkande
2). I motionen motsätter sig Moderaterna vidare att anslaget till Marknads-
domstolen minskas, eftersom erforderliga medel bör anvisas så länge som
dess uppgifter inte sköts av någon annan instans (yrkande 3). Ökningen av
anslaget till Konsumentverket avvisas (yrkande 4). Verket bör genomföra
rationaliseringar och i ökad utsträckning täcka sina kostnader genom avgifts-
finansiering.
I motion Fi43 av Knut Billing m.fl. (m) hävdas att det föreslagna investe-
ringsbidraget för anordnande av studentbostäder innebär en återgång till
förlegade principer för stimulans till bostadsbyggande. Erfarenheterna av
direkta ekonomiska bidrag till bostadsbyggande i olika generella former
pekar entydigt i negativ riktning. Andra åtgärder måste prövas för att under-
lätta studentbostadsbyggandet. Mot den bakgrunden bör regeringen inte ges
något bemyndigande för framtida utgifter (yrkande 4) och inte heller något
nytt anslag inrättas (yrkande 3). Vad avser bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder bör riksdagen besluta att beviljandet av nya bidrag skall upphöra
(yrkande 2), men redan beviljade bidrag skall betalas ut (yrkande 1).
Sammantaget innebär förslagen från Moderata samlingspartiet att
1 335 750 000 kronor lägre bör anvisas på tilläggsbudget än vad regeringen
har föreslagit.
I motion Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) redovisas Kristdemokraternas inställ-
ning till regeringens förslag på tilläggsbudget.
Inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling motsätter sig
Kristdemokraterna att anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder
minskas. Dessa medel bör i stället fördelas som tilläggsanslag till de ansvari-
ga länsstyrelserna, de regionala självstyrelseorganen och NUTEK för att
minska gapet mellan anslag och bemyndiganden.
Kristdemokraterna avvisar ianspråktagande av 175 miljoner kronor av anslags-
sparandet på anslaget A2 Landsbygdslån (yrkande 2).
Beträffande minskningen av anslaget A4 Ersättning för nedsättning av so-
cialavgifter påpekar motionärerna att förhandlingarna med EG-
kommissionen ännu inte är avslutade och att det därför är fel att föregripa ett
förhandlingsnederlag genom att minska anslaget.
Som en konsekvens av förslagen i proposition 1999/2000:86 Ett informa-
tionssamhälle för alla om finansiering av kabelnedgrävning föreslår rege-
ringen ett helt nytt anslag, A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät om
400 miljoner kronor. Anslaget föreslås finansieras genom omdisponering av
medel från anslagen A1, A2 och A4 inom UO 19. Kristdemokraterna avvisar
det nya anslaget A13 av de skäl som redovisas i deras kommittémotion
1999/2000:T24.
På energiområdet (utg.omr. 21) avvisar Kristdemokraterna regeringens förslag
om att inrätta ett anslag för ersättningar som skall erläggas till följd av ned
ningen av en kärnkraftsreaktor i Barsebäck. Kristdemokraterna anser att kärn-
kraften skall avvecklas, men i den takt som tillåter att förnybara energikällor
fasas in och har därför motsatt sig stängningen i Barsebäck.
I motionen redovisas också att Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag
om att förlänga bemyndigandet under anslaget B5 Energiteknikstöd. Något yr-
kande härom har emellertid inte ställts i motionens hemställan.
På näringslivsområdet (utg.omr. 24) anser Kristdemokraterna att det är fel att
minska anslag som syftar till att främja småföretagsutvecklingen. Småföretagens
betydelse i svensk ekonomi har ökat och kommer att öka i framtiden. Regering-
ens förslag om reducerade medel för A8 Fortsatt program för småföretagsut-
veckling, förnyelse och tillväxt bör därför avslås av riksdagen.
Regeringens förslag om att 15 miljoner kronor på anslaget E5 Näringslivsut-
veckling i Östersjöregionen används för att finansiera utgifter för integration
främjande åtgärder i Öresundsregionen avvisas. Motionärerna erinrar om att
Kristdemokraterna tidigare har sagt nej till denna form av företagsstöd. De för
språkar generella åtgärder för att förbättra företagsklimatet i landet i ställe
riktade stödåtgärder till vissa företag i vissa regioner. Därför skriver motion
na att de yrkar avslag på detta förslag. (Någon hemställanspunkt om detta finns
emellertid inte.) Motionärerna föreslår i stället att dessa 15 miljoner kronor
fördelas med 8 miljoner kronor till A5 Sveriges geologiska undersökning (SGU)
samt med 6,1 miljoner kronor till B6 Patent- och registreringsverket.
I en annan kommittémotion, Fi41 av Dan Ericsson m.fl. (kd), tas en fråga som
berör utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk m.m. upp. I motionen yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en teknisk justering av utgiftstaket för att möjliggöra utbetalning av EU:s
arealersättningar snarast möjligt under år 2000. Utbetalning kan enligt re-
gelverket ske fr.o.m. den 16 november varje år. Lantbrukarna har nu anpassat
sin ekonomiska planering efter novemberutbetalningar, som fallet varit de
senaste fem åren. Den tidigare beslutade senareläggningen innebär stora
problem och en påfrestning på lantbruksföretagens likviditet. Regeringen
framhåller i propositionen bl.a. att ett ökat återflöde av medel från EG är
önskvärt och att ett sådant återflöde är en över tiden saldoneutral förändring
för statsbudgeten. Med en tidigarelagd utbetalning av arealersättningarna
följer ett snabbare återflöde av EG-medel. Mot denna bakgrund bör, enligt
motionärerna, en teknisk justering av utgiftstaket göras för att möjliggöra
utbetalning av EG:s arealersättning snarast möjligt under innevarande bud-
getår.
Sammantaget innebär Kristdemokraternas förslag att 605 900 000 kronor
lägre bör anvisas på tilläggsbudget än vad regeringen har föreslagit (yrkande
3).
Yttrandena
Utskotten tillstyrker i sina yttranden genomgående regeringens förslag och
avstyrker motionsförslagen. Avvikande meningar har tillfogats flera av ytt-
randena.
Beträffande förstärkt anställningsstöd anför arbetsmarknadsutskottet (AU4y)
bl.a. följande:
En kritik som framförts mot förslaget är att beslutsunderlaget är undermåligt
och att det inte klart framgår vilka regler som gäller för stödformen. Arbets-
marknadsutskottet har vid underhandskontakter med Regeringskansliet fått
beskedet att samma regler skall gälla som för det förstärkta anställningsstö-
det med undantag för den tid under vilken stöd skall kunna utges och för
storleken av stödet. Detta innebär bl.a. att en person som erhåller en anställ-
ning som finansieras med anställningsstöd skall erhålla lön och andra an-
ställningsförmåner enligt kollektivavtal eller förmåner som är likvärdiga med
förmåner enligt kollektivavtal i branschen. Det skall även vara möjligt att
återkvalificera sig för arbetslöshetsersättning genom arbete i en sådan an-
ställning.
Arbetsmarknadsutskottet kommenterar också finansieringsmetoden för an-
ställningsstödet:
Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang hänvisa till sina uttalanden
vid tidigare behandling av frågan. Arbetsmarknadsutskottet konstaterade att
det kan vara svårt - åtminstone för en oinitierad läsare - att överblicka kost-
naderna för de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Detta gäller i än
högre grad när det tillkommer ytterligare former av anställningsstöd. Ar-
betsmarknadsutskottet noterar att det i vårpropositionens bilaga 4 finns en
redovisning av skatteavvikelser. Där framgår även hur dessa avvikelser för-
delar sig på respektive utgiftsområden. Det vore enligt utskottets mening
önskvärt att uppgifter av detta slag i fortsättningen även redovisas i anslut-
ning till respektive anslag. På det sättet skulle det blir lättare att överblic
de faktiska kostnaderna för insatser på respektive utgiftsområde.
Vad avser Lotteriinspektionen tillstyrker kulturutskottet i sitt yttrande
(KrU6y) att det förs över medel till utgiftsområde 9 för insatser mot spelbe-
roende, men markerar att det ser överföringen som en enstaka överföring.
Näringsutskottet erinrar i sitt yttrande (NU7y) om att riksdagen våren 1998
beslutade (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27) att godkänna det av rege-
ringen föreslagna anslaget Ersättning för avveckling av en reaktor i Barse-
bäcksverket (B 11). På anslaget uppfördes 1 miljon kronor. Riksdagen be-
slutade också att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1998 - enligt
6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten (den s.k. budgetlagen)
- besluta att anslaget får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av
anslagsbeloppet inte hinner inväntas. Senare har motsvarande beslut för åren
1999 och 2000 fattats av riksdagen (senast prop. 1999/2000:1 utgiftsområde
21, bet. 1999/2000:NU3). Näringsutskottet har nyligen - i betänkande
1999/2000:NU11 - tillstyrkt förslag i proposition 1999/2000:63 om att riks-
dagen skall godkänna de åtaganden för staten som följer av avtalet mellan
staten, Sydkraft och Vattenfall om ersättning i samband med stängningen av
Barsebäcksverket. Riksdagen har den 10 maj fattat beslut i enlighet med
utskottets förslag.
Med anledning av förslaget om det nya B10-anslaget - rörande ersättning
för avvecklingen av en reaktor i Barsebäck - uppmärksammar näringsut-
skottet finansutskottet på att riksdagen våren 1998 beslutade om ett motsva-
rande anslag (B11) för samma syfte. Regeringen har inte i vårpropositionen
föreslagit att detta anslag skall avföras från statsbudgeten, varför finansut-
skottet, enligt näringsutskottet, bör lägga fram ett sådant förslag för riksda-
gen.
Beträffande sjukförsäkringen upprepar socialförsäkringsutskottet i sitt ytt-
rande (SfU8y) tidigare uttalanden, bl.a. om att det ser allvarligt på kostnads-
utvecklingen inom sjukförsäkringen och om att kortsiktiga lösningar och
snabba ingrepp och förändringar i ersättningssystemen leder till minskad
trovärdighet för socialförsäkringssystemen. Vidare anför utskottet att det inte
kan instämma i regeringens bedömning att en tendens till avtagande ök-
ningstakt i sjukförsäkringen är synbar under de sista månaderna 1999 och de
första månaderna 2000. Socialförsäkringsutskottet kan också konstatera att
anslaget har ett negativt ingående överföringsbelopp på ca 1,9 miljarder
kronor. Dock instämmer utskottet i regeringens bedömning att utgiftsutveck-
lingen är osäker och tillstyrker därför regeringens förslag.
Beträffande radonsaneringsbidraget uttalar bostadsutskottet i sitt yttrande
(BoU10y), samtidigt som det tillstyrker regeringens förslag, att bidraget inte
ensamt kan stimulera till att alla nödvändiga åtgärder vidtas. Utskottet förut-
sätter således att berörda myndigheter fortsätter att informera om riskerna
med radon och om möjligheterna att få bidrag för saneringsåtgärder.
I sin månadsrapport som överlämnades den 15 maj till Socialdepartementet
redovisar Riksförsäkringsverket (RFV) att sjukpenningutbetalningarna under
perioden januari-april 2000 blev 9,6 miljarder kronor och för tolv-
månadersperoden maj 1999-april 2000 drygt 26,3 miljarder kronor. Utveck-
lingen den senaste månaden visar en viss avmattning av ökningstakten. Det
är dock enligt RFV ännu för tidigt att säga om det representerar en ny trend.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet kan konstatera att samtliga utskott som yttrat sig i ärendet ha
tillstyrkt propositionen och avstyrkt motionerna. I några av yttrandena väcks
vissa specifika frågor.
Beträffande arbetsmarknadsutskottets förslag att redovisa skatteavvikelser
för varje anslag vill utskottet anföra följande. Syftet med att redovisa skatte
avvikelser är att förbättra beslutsunderlaget för riksdag och regering. Utred-
ningen om subventioner (SOU 1995:36) skrev bl.a. att "en förutsättning för
att utforma en rationell politik är att det finns en ändamålsenlig redovisning
som ger överblick över vilka åtgärder som används för att nå politiska mål".
Utredningen framhöll särskilt vikten av att en redovisning innefattar alla
typer av åtgärder som används för ett visst ändamål. "En begränsning av
redovisningen till utgiftssidan utelämnar viktiga andra styrmedel och ger
därmed en felaktig bild av vilka resurser m.m. som genom politiska beslut
har fördelats till olika ändamål" (s. 9). Av detta skäl görs därför årliga redo
visningar av skatteavvikelser i vårpropositionen och budgetpropositionen
som är indelade i utgiftsområden.
Finansutskottet har inget att erinra mot en ambitionshöjning i den riktning
som arbetsmarknadsutskottet pekar ut, men kan samtidigt se vissa praktiska
svårigheter att genomföra en fullständig redovisning anslagsvis. Det är inte
okomplicerat att hänföra en skatteavvikelse till ett bestämt anslag.
I framtiden kommer regeringen att i budgetpropositionen redovisa en in-
delning av statsbudgeten i politikområden i stället för i verksamhetsområden.
En utvecklingsmöjlighet som utskottet kan se är att regeringen i det sam-
manhanget redovisar och kommenterar inte bara utgifterna på politikområ-
det, utan även skatteavvikelserna. Någon fullständig redovisning för alla
politikområden är inte nödvändig, men en kommenterad redovisning skulle
kunna vara värdefull på vissa områden, t.ex. inom arbetsmarknadspolitiken.
Finansutskottet ser emellertid inte att det finns skäl för riksdagen att fatta
något särskilt beslut om detta. Utskottet utgår från att arbetsmarknadsutskot-
tets förslag kommer att övervägas inom ramen för det kontinuerliga utveck-
lingsarbetet av budgetpropositionens struktur som bedrivs inom Regerings-
kansliet.
När det gäller näringsutskottets förslag beträffande det gamla Barsebäcksan-
slaget vill finansutskottet anföra följande.
Ändamålet med det aktuella anslaget var att det skulle kunna användas till
förskott på ersättning fastställd i domstol eller till utbetalning till Sydkraf
och eventuella andra parter som en följd av ett avtal om slutlig ersättning
fastställd i domstol (prop. 1997/98:150, FiU27, rskr. 317). 1 miljon kronor
anvisades på anslaget, men regeringen framhöll att anslagsbeloppet endast
var av formell natur och att det självfallet skulle kunna komma att behöva
överskridas. Regeringen begärde därför och fick också riksdagens bemyndi-
gande att överskrida anslaget under bestämda villkor.
De tidigare besluten var avsedda att ge nödvändig handlingsberedskap åt
regeringen intill dess den kunde redovisa en lösning till riksdagen, vilket den
nu har gjort genom att ett avtal har nåtts. Som näringsutskottet redovisar
beslutade riksdagen den 10 maj om formerna för ersättningarna för nedlägg-
ningen i Barsebäck. Enligt finansutskottet är det därmed uppenbart att ända-
målet med såväl anslaget på 1998 års statsbudget som bemyndigandet att
överskrida det under år 2000 inte längre är aktuella, och anslaget kan därför
inte belastas med några utgifter i samband med nedläggningen. Något riks-
dagsbeslut som innebär att riksdagen ändrar tidigare beslut - angående an-
slaget eller bemyndigandet - är därför inte erforderligt.
Vad angår prognoserna för sjukpenningutbetalningarna under innevarande år
vill utskottet anföra följande. Utgiftsprognoserna för sjukpenningen är be-
häftade med stor osäkerhet. Hittills har prognoserna visat sig underskatta
ökningen i utgifterna, och regeringen har därför i propositionen föreslagit att
riksdagen ökar anslaget för innevarande budgetår. I den bedömning som
regeringen gör för utgifterna under år 2000 ligger ett antagande om att ök-
ningstakten i sjukskrivningarna kommer att dämpas, och regeringen anför att
det finns tecken som tyder på att så kommer att ske. Finansutskottet noterar
att den redovisning som RFV nyligen gjort till Socialdepartementet stärker
den slutsatsen. Det finns emellertid skäl att även fortsättningsvis följa ut-
giftsutvecklingen noggrant och om regeringen ser behov för det, bör den
återkomma med förslag på tilläggsbudget i budgetpropositionen.
Finansutskottet ser i likhet med socialförsäkringsutskottet allvarligt på
kostnadsutvecklingen. Det är viktigt att de olika initiativ som regeringen
tidigare tagit i kombination med det som nu tas genom att en arbetsgrupp
tillsätts leder fram till ökad kunskap om orsakerna bakom utvecklingen och
att regeringen sedan återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder.
Finansutskottet tillstyrker med det anförda yrkandena 12-18 och 20-39 i
propositionen.
Anställningsstödet infördes från årsskiftet 1997/98. Syftet är att stimulera
anställningar av personer som har svårigheter att få ett arbete på den reguljä-
ra arbetsmarknaden. Stödet riktas till arbetsgivaren.
Den 1 oktober 1999 ändrades formerna för anställningsstödet. Dels inför-
des ett förstärkt anställningsstöd, dels omformades stödet från ett kontantstöd
till en kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Enligt nuvarande regler
finns det två anställningsstöd, benämnda allmänt anställningsstöd respektive
förstärkt anställningsstöd. Anställningsstöd får lämnas till både privata och
offentliga arbetsgivare, och anställningen kan vara en tillsvidareanställning
eller en prov- eller visstidsanställning. Den som får en anställning som finan-
sieras med anställningsstöd skall erhålla lön och andra anställningsförmåner
enligt kollektivavtal eller förmåner som är likvärdiga med förmåner enligt
kollektivavtal i branschen. Anställningarna omfattas av reglerna i anställ-
ningsskyddslagen. Det går även att återkvalificera sig för arbetslöshetsersätt-
ning genom dessa anställningar. Stöden skiljer sig åt i fråga om kretsen av
arbetslösa som kan komma i fråga, längden på stödet och stödnivån.
Allmänt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som är
långtidsarbetslös och som under minst 12 månader omedelbart före anvis-
ningen varit anmäld som arbetssökande på den offentliga arbetsförmedling-
en. I särskilda fall får stöd även lämnas för anställning av den som inte be-
traktas som långtidsarbetslös därför att han eller hon deltagit i en arbets-
marknadspolitisk åtgärd eller under kortare tid haft en anställning som inte
inneburit att hans eller hennes ställning på arbetsmarknaden stärkts. Ungdo-
mar under 25 år får anvisas allmänt anställningsstöd om de under minst 90
dagar varit anmälda som arbetssökande på förmedlingen. Sistnämnda gäller
t.o.m. den 31 december 2000.
Allmänt anställningsstöd får lämnas i 6 månader eller, om varaktigheten av
arbetsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna varar. Om det
finns synnerliga skäl får stöd lämnas i 12 månader i sådan verksamhet som
innefattar offentliga investeringar eller investeringar av samhällsnyttig ka-
raktär. Stöd lämnas med 50 % av lönekostnaden, dock högst 350 kr per dag.
Förstärkt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som se-
dan 24 månader antingen varit arbetslös eller har deltagit i en arbetsmark-
nadspolitisk åtgärd och som omedelbart före anvisningen i minst 24 månader
varit anmäld som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen.
Vidare får det förstärkta anställningsstödet utges för en person som har ett
arbetshandikapp och som lämnar antingen en anställning hos en arbetsgivare
inom Samhallkoncernen eller ett skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare.
Förstärkt anställningsstöd kan även lämnas för den som har haft en kortare
anställning eller deltagit i Kunskapslyftet, varit sjuk, föräldraledig eller li
nande. En förutsättning är att anställningen eller avbrottet i inskrivningstide
inte stärkt personens ställning på arbetsmarknaden. Dessa undantag från den
nu gällande huvudregeln om 24 månaders obruten inskrivningstid har till-
kommit i enlighet med vad riksdagen förordade vid behandlingen hösten
1999 av regeringsförslaget om att korta kravet på inskrivningstid från ur-
sprungligen 36 månader (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 14. bet. 1999/2000:
AU1, rskr. 1999/2000:83-84).
Det förstärkta stödet får utges i 24 månader eller, om varaktigheten av ar-
betsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna varar. Stöd får
lämnas med 75 % av lönekostnaden, dock högst 525 kr per dag samt under
följande 18 månader med 25 % av lönekostnaden, dock högst 175 kr per dag.
I proposition 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet
och tillväxt har regeringen bl.a. föreslagit att det skall införas ytterligare
form av anställningsstöd, benämnt särskilt anställningsstöd, för att underlätta
för äldre personer som har varit arbetslösa mycket långa perioder att komma
in på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt förslaget lämnas detta särskilda
anställningsstöd vid anställning av den som fyllt 57 år, varit arbetslös eller
deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i minst 24 månader och omedel-
bart före anvisningen under samma tid varit anmäld på arbetsförmedlingen
och tagit del av aktivitetsgarantin i minst 3 månader. Stödet bör lämnas i 24
månader med 75 % av lönekostnaden, dock högst 525 kr per dag. Till skill-
nad från övriga anställningsstöd skall inte anställningar som finansieras med
särskilt anställningsstöd omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Det skall inte heller vara möjligt att återkvalificera sig för arbetslöshetser-
sättning med sådant arbete.
Arbetsmarknadsutskottet har biträtt detta förslag om särskilt anställnings-
stöd i sitt den 11 maj beslutade betänkande med följande motivering (bet.
1999/2000:AU7):
Som framhållits inledningsvis har äldre arbetslösa särskilt svårt att komma in
på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt utskottet är det stor risk att proble-
men växer för denna grupp om det inte vidtas aktiva åtgärder. Avsikten med
aktivitetsgarantin är att förbättra deras situation men utskottet anser i likhe
med regeringen att det krävs ytterligare åtgärder för denna grupp. För att
minska den tveksamhet många arbetsgivare har mot att anställa personer som
är äldre krävs det ekonomiska incitament. Utskottet anser det förslag rege-
ringen har lämnat är väl avvägt och bör kunna leda till goda resultat. En
sådan åtgärd skulle också kunna leda till att de arbetshandikappades möjlig-
heter skulle avsevärt förbättras eftersom det är vanligare med sådana handi-
kapp bland äldre än bland yngre. Enligt utskottets mening är det särskilt i
uppåtgående konjunktur som åtgärder av detta slag kan ge goda effekter. Det
är därför viktigt att den införs så snart det är möjligt. Utskottet delar därfö
inte de synpunkter som framförts att man bör avvakta utfallet av redan eta-
blerade anställningsstöd.
Propositionen
Regeringen konstaterar att anställningsstödet har visat sig vara en framgångs-
rik åtgärd när det gäller att bryta arbetslöshet. Anställningsstödet har fått
ökad betydelse under 1999 genom de förstärkningar som infördes under
hösten och de ändringar som genomfördes från årsskiftet 1999/2000, som
bl.a. innebär särskilda hänsynstaganden till personer med arbetshandikapp.
För att underlätta för personer som har varit arbetslösa under mycket långa
perioder att komma in på arbetsmarknaden anser regeringen att det finns skäl
att ytterligare utvidga det förstärkta anställningsstödet. Enligt regeringen är
det viktigt att dessa grupper får del av den konjunkturuppgång Sverige nu
befinner sig i. Många arbetsgivare är tveksamma till att anställa personer
som har varit arbetslösa mycket länge, och det är därför extra viktigt att
incitament skapas som underlättar för dessa personer att få fotfäste på ar-
betsmarknaden. Regeringen föreslår därför - och begär riksdagens godkän-
nande härför (yrkande 19) - att det förstärkta anställningsstödet fr.o.m. den 1
augusti 2000 skall kunna lämnas till en person som sedan 48 månader an-
tingen har varit öppet arbetslös eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk
åtgärd och omedelbart före anvisningen under samma tid varit anmäld som
arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. Detta utökade för-
stärkta anställningsstöd lämnas med 75 % av lönekostnaden, dock högst 525
kr per dag, i 12 månader och med 50 % av lönekostnaden, dock högst 350 kr
per dag, under ytterligare 12 månader.
Motionerna
I tre motioner behandlas frågor som rör förslaget om utökat förstärkt anställ-
ningsstöd.
I kommittémotion Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m) framför Moderaterna
att underlaget för regeringens förslag om ett utökat förstärkt anställningsstöd
och ett särskilt anställningsstöd är undermåligt. Av förslaget framgår t.ex.
inte vilka regler som skall gälla avseende anställningsformer eller vilken
ersättning som den enskilde skall erhålla. Det framgår inte heller vilka anvis-
ningsregler som skall gälla eller om åtgärderna skall återkvalificera till ar-
betslöshetsersättning.
Vidare framhåller Moderaterna att reformen inte är fullt ut finansierad, vil-
ket enligt motionen även regeringen medger. Den valda finansieringsformen
strider dessutom mot budgetlagen. Finansieringstekniken innebär att företa-
gens skattekonton krediteras, vilket leder till en minskning på statsbudgetens
inkomstsida i stället för en ökning av statsbudgetens utgiftssida. Detta inne-
bär enligt Moderaterna ett kringgående av budgetlagens bestämmelser. Den
finansieringsteknik som regeringen har föreslagit bör därför avvisas.
Moderaterna framför vidare att regeringens agerande när det gäller ut-
formningen av anställningsstöden är anmärkningsvärt. Regeringen har bara
under det senaste året vid tre skilda tillfällen lämnat olika förslag till utfo
ning och finansiering av anställningsstöden.
Den föreslagna utökningen av det förstärkta anställningsstödet och det sär-
skilda anställningsstödet utgör i realiteten en subvention för att sänka kost-
naderna vid anställning av personer som är långtidsarbetslösa. I stället för at
åtgärda strukturproblemen i svensk ekonomi riskerar de föreslagna åtgärder-
na att permanenta problemen med långtidsarbetslösheten. Moderaterna avise-
rar att partiet under den allmänna motionstiden skall återkomma med förslag
som syftar till att underlätta för långtidsarbetslösa att erhålla arbete på den
reguljära arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis yrkas att förslaget om utökat
anställningsstöd avslås.
Kristdemokraterna påpekar i kommittémotion Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd)
att det nu aktuella förslaget beträffande anställningsstödet är det fjärde på e
år. Enligt partiet är det positivt att regeringen och dess stödpartier har inse
att sänkta arbetskraftskostnader kan öka sysselsättningen, men det är också
viktigt att en åtgärd får verka fullt ut och inte störas av ständiga regelförän
ringar. Partiet anser att det är orimligt med så höga subventioner under två
års tid som de två senaste förslagen innebär.
Enligt Kristdemokraterna borde individuella handlingsplaner, ett personligt
stöd till den långtidsarbetslöse, ökade krav på att den arbetssökande skall
vara aktiv samt nuvarande anställningsstöd på 75 % av lönekostnaden under
6 månader och därefter 25 % av lönekostnaden i ytterligare 18 månader vara
tillräckliga arbetsmarknadspolitiska instrument tillsammans med de övriga
åtgärder som finns.
Kristdemokraterna anser därför att förslaget om ett utökat förstärkt anställ-
ningsstöd bör avslås (yrkande 1).
Folkpartiet liberalerna yrkar i partimotion Fi15, av Lars Leijonborg m.fl.
(fp), utan att lämna någon motivering till sitt ställningstagande, att förslage
om utökat förstärkt anställningsstöd bör avslås (yrkande 10).
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar inledningsvis i sitt yttrande (AU4y) att
antalet långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen har ökat dramatiskt under
1990-talet. Vid decenniets början fanns endast ett fåtal långtidsinskrivna
personer. Kulmen nåddes 1997 då antalet var 130 000. Därefter har denna
grupp minskat i takt med att den generella arbetslösheten reducerats. Det kan
bl.a. förklaras av den pågående sysselsättningsuppgången. För närvarande är
ca 63 000 personer långtidsinskrivna. Risken finns att den grupp långtidsin-
skrivna som i dag kvarstår som arbetssökande blir alltmer svårplacerad.
Enligt arbetsmarknadsutskottet kan denna utveckling inte godtas. Därför
krävs det ett antal åtgärder för att komma till rätta med problemet. Det är
särskilt angeläget att insatser kan komma till stånd så snart som möjligt så at
den mycket goda utvecklingen av ekonomin och det förbättrade arbetsmark-
nadsläget kan utnyttjas. Man kan annars befara att många av dessa personer
slås ut från arbetsmarknaden permanent.
Som redan nämnts har regeringen i proposition 1999/2000:98 föreslagit ett
särskilt anställningsstöd som i första hand riktas till äldre långtidsinskrivna
ett förslag som arbetsmarknadsutskottet ställt sig bakom i betänkande
1999/2000:AU7. Vidare har regeringen i samma proposition föreslagit infö-
randet av en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, aktivitetsgaranti. Denna
åtgärd riktar sig till personer som är långtidsinskrivna eller som riskerar att
bli långtidsinskrivna. Arbetsmarknadsutskottet har i samma betänkande även
biträtt detta förslag.
Den grupp personer som omfattas av regeringens förslag har mycket svårt
att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Detta behöver inte nödvän-
digtvis bero på brist på kompetens, utan en förklaring kan vara misstro från
arbetsgivare att anställa dessa människor. Arbetsmarknadsutskottet delar
därför regeringens syn att det måste skapas incitament som underlättar för
dem att få fotfäste på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en kraftig skattere-
duktion för arbetsgivare under en förhållandevis lång period. För att åtgärden
skall få en avsedd verkan är en förutsättning, vilket arbetsmarknadsutskottet
konstaterade vid behandlingen av förslaget om förstärkt anställningsstöd
(yttr. 1998/99:AU3y s. 8), att arbetsförmedlingarna för en aktiv dialog med
arbetsgivarna inom ramen för de externa kontakterna.
En kritik som framförts mot förslaget är att beslutsunderlaget är undermå-
ligt och att det inte klart framgår vilka regler som gäller för stödformen.
Arbetsmarknadsutskottet har vid underhandskontakter med Regeringskansli-
et fått beskedet att samma regler skall gälla som för det förstärkta anställ-
ningsstödet med undantag för den tid under vilken stöd skall kunna utges och
för storleken av stödet. Detta innebär bl.a. att en person som erhåller en
anställning som finansieras med anställningsstöd skall erhålla lön och andra
anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller förmåner som är likvärdiga
med förmåner enligt kollektivavtal i branschen. Det skall även vara möjligt
att återkvalificera sig för arbetslöshetsersättning genom arbete i en sådan
anställning.
När det sedan gäller finansieringstekniken är Moderaterna, som framgått,
kritiska och hävdar att den strider mot budgetlagen. Enligt regeringens för-
slag skall samma finansieringsform användas som den som tillämpas sedan
det förstärkta anställningsstödet infördes den 1 oktober 1999. Arbetsmark-
nadsutskottet kan konstatera att Moderaterna inte invände mot denna kon-
struktion när den presenterades första gången i 1999 års vårproposition; i
motionen förklarade partiet uttryckligen att man inte hade någon erinran mot
att det allmänna anställningsstödet omformades från ett kontantbidrag till
kreditering på skattekonto.
Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang hänvisa till sina uttalan-
den vid tidigare behandling av frågan. Arbetsmarknadsutskottet konstaterade
att det kan vara svårt - åtminstone för en oinitierad läsare - att överblicka
kostnaderna för de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Detta gäller i
än högre grad när det tillkommer ytterligare former av anställningsstöd.
Arbetsmarknadsutskottet noterar att det i vårpropositionens bilaga 4 finns en
redovisning av skatteavvikelser. Där framgår även hur dessa avvikelser för-
delar sig på respektive utgiftsområden. Det vore enligt utskottets mening
önskvärt att uppgifter av detta slag i fortsättningen även redovisas i anslut-
ning till respektive anslag. På det sättet skulle det blir lättare att överblic
de faktiska kostnaderna för insatser på respektive utgiftsområde.
Sammanfattningsvis anser arbetsmarknadsutskottet att finansutskottet bör
biträda regeringens förslag om utökat förstärkt anställningsstöd (yrkande 19 i
propositionen). Finansutskottet bör därmed avstyrka motionerna Fi15 (fp)
yrkande 10, Fi28 (m) och Fi42 (kd) yrkande 1.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, propositio-
nen (yrkande 19) och avstyrker motionerna Fi15 (fp) yrkande 10, Fi28 (m)
och Fi42 (kd) yrkande 1.
Arkivet för ljud och bild
Propositionen
Med anledning av att Arkivet för ljud och bild skall byta namn till Statens
ljud- och bildarkiv den 1 januari 2001 föreslår regeringen ändringar i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram, lagen
(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-
hetsgrundlagens områden och lagen (1993:1392) om pliktexemplar av do-
kument (yrkandena 7-10). Skälet för att Arkivet för ljud och bild skall byta
namn är enligt regeringen att det genom det nya namnet tydligare skall fram-
gå att det är en statlig myndighet.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KrU6y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker i likhet med kulturutskottet regeringens förslag.
Ändringar i telelagen
Propositionen
Regeringen har i vårpropositionen (yrkande 11) föreslagit ändringar i telela-
gen som innebär krav på s.k. nationell roaming. Härmed avses en skyldighet
för vissa operatörer på mobiltelemarknaden att låta abonnenter hos andra
operatörer sända och ta emot telemeddelanden via sitt nät. Syftet med försla-
get är att utjämna den konkurrensnackdel som nya nätoperatörer har gente-
mot de etablerade nätoperatörerna.
Riksdagen har nyligen beslutat om en annan ändring i telelagen i syfte att
öka konkurrensen på mobiltelemarknaden (prop. 1999/2000:57, bet.
1999/2000:TU8, rskr. 1999/2000:189). Beslutet innebar att nätkapacitet för
mobil kommunikation på begäran skall upplåtas till företag som helt saknar
egna nät. Under regeringens beredning av denna lagändring framkom att det
fanns behov av kompletterande regler avsedda för nya nätoperatörer. Efter
förslag från Post- och telestyrelsen och remissbehandling utarbetades ett
lagförslag som remitterades till Lagrådet. Lagrådet lämnade lagförslaget utan
erinran.
Motiven till regeringens förslag
Marknaden för mobiltelefoni präglas bl.a. av att tillgången på radiofrekven-
ser för mobila nät är begränsad. Detta är ett viktigt skäl till att det endast
finns tre mobiloperatörer i Sverige - Telia Mobile AB, Tele2 AB och Euro-
politan AB. Behovet av ökad konkurrens på mobiltelemarknaden har beskri-
vits i den tidigare behandlade propositionen. Det nu aktuella förslaget om
nationell roaming har samma motiv som den tidigare propositionen men tar
sikte på andra aspekter av frågan. Det gäller här framför allt övergången till
den tredje generationens mobiltelefoni samt konkurrensen mellan nya och
gamla nätoperatörer.
Övergången till den tredje generationens mobiltelefoni (UMTS)
Det kraftiga genomslaget för mobiltelefonin i Sverige kom i samband med
att de digitala GSM-näten introducerades hösten 1992. Vid årsskiftet
1999/2000 fanns över 5,1 miljoner svenska mobilabonnemang. Sverige är
därmed ett av världens mest mobiltelefontäta länder.
Ett nytt system för mobil och trådlös kommunikation (UMTS - Universal
Mobile Telecommunications System) möjliggör högre överföringshastigheter
i mobilnäten och ökad tillgång till mobilt Internet och multimediatjänster. Ett
samordnat införande av detta system har i december 1998 beslutats inom EU.
Tillstånd för UMTS kommer att utfärdas i Sverige senare i år. Post- och
telestyrelsen har beslutat att högst fyra nya tillstånd för UMTS skall utfärdas
Det finns också frekvensutrymme för att tilldela ytterligare tillstånd i GSM
900- och 1800-banden. Högst två av de fyra tillstånden för UMTS skall även
ge möjlighet till GSM-verksamhet.
Nätets geografiska täckning är en viktig konkurrensfaktor för nya mobilope-
ratörer. Att etablera ett mobilt telenät är emellertid kostsamt och tidskrävan-
de. Fysikaliska orsaker (radiobärvågens utbredningsförmåga) gör också att
en utbyggnad för att uppnå god geografisk täckning blir flera gånger dyrare
för de operatörer som skall bygga UMTS-nät där frekvenserna är i 2000
MHz-bandet, i jämförelse med de operatörer som tidigare byggt de etablera-
de GSM-näten i 900- och 1800 MHz-bandet. Betydande investeringar görs
också för att öka överföringshastigheterna i de etablerade GSM-näten. Över-
gången till den tredje generationens mobiltelefoni kommer sannolikt att ske
gradvis. De befintliga GSM-operatörer som erhåller UMTS-licenser kommer
att ha en betydande konkurrensfördel i förhållandet till nytillkommande
UMTS-operatörer genom sin starka ställning på marknaden och sina redan
utbyggda GSM-nät.
Roaming - en metod att dela nätkapacitet
Roaming innebär att två operatörer avtalar om att respektive operatörs abon-
nenter skall få möjlighet att nyttja den andre operatörens nät då det egna
nätet inte är tillgängligt. Internationell roaming - dvs. avtal mellan operatö-
rer i olika länder - möjliggör mobilsamtal över nationsgränser. Internationell
roaming har förekommit länge och anses vara en bidragande orsak till GSM-
standardens framgång. Genom nationell roaming kan en ny operatör - oav-
sett om det är på GSM- eller UMTS-marknaden - snabbt etablera sig på
marknaden och övervinna den konkurrensnackdel det innebär att inte ome-
delbart ha ett fullt utbyggt nät.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet anser i sitt yttrande (TU3y), att det är angeläget med en ökad
konkurrens på mobiltelemarknaden. Nationell roaming är en viktig åtgärd för
att underlätta etablering av nya nätoperatörer. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag till ändringar av telelagen (yrkande 11).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker i likhet med trafikutskottet regeringens förslag.
Risker för överreglering
Motionen
Johnny Gylling m.fl. (kd) framför i motion Fi31 kritik mot regeringens han-
tering av UMTS-licenserna. För att påskynda UMTS-introduktionen är mo-
tionärerna beredda att tillstyrka regeringens förslag om att införa nationell
roaming. Samtidigt menar man att det nu finns risk för att Sverige börjar
reglera för mycket på teleområdet. Avregleringen av telemarknaden och
bolagiseringen av Telia 1993 anses ha bidragit till att Sverige i dag är en av
världens främsta nationer på IT-området. De senaste regleringarna på områ-
det - den nyligen beslutade lagändringen om tvingande nätupplåtelse och de
nya bestämmelserna om nationell roaming - medför enligt motionärerna en
risk för ökade transaktionskostnader för företagen och sämre investerings-
vilja. Motionärerna vill göra regeringen uppmärksam på att telemarknaden
inte får överregleras så att Sverige tappar sin tätposition inom IT.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet anser självfallet (TU3y) att det är angeläget att bevara och
utveckla Sveriges position som IT-land. Trafikutskottets uppfattning är att
regeringens politik på teleområdet avser att understödja denna position. De
åtgärder som motionärerna nämner har syftet att främja konkurrensen och
dynamiken på mobiltelemarknaden. Trafikutskottet anser därför inte att
motionen bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Till yttrandet har i denna del fogats en avvikande mening från Kristdemo-
kraternas representanter.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet avstyrker motion Fi31 (kd).
Fördelning av UMTS-tillstånd
Motionen
Lars Leijonborg m.fl. (fp) har i motion Fi15 (yrkande 20) tagit upp frågan
om metoden för fördelning av UMTS-tillstånd. Motionärerna hänvisar till det
system med auktioner av tillgängliga frekvenser för privat lokalradio som
infördes under den borgerliga regeringens tid. Enligt motionärerna var detta
system en stor framgång. Utauktionering borde, enligt motionärernas upp-
fattning, användas även för Post- och telestyrelsens fördelning av UMTS-
tillstånden. Licenserna bör gå till de företag som erbjuder sig att betala högs
årlig avgift. Därmed skulle 2-2,5 miljarder kronor årligen kunna tillföras
statskassan.
Trafikutskottets yttrande
Frågan om utauktionering av UMTS-tillstånden har behandlats av trafikut-
skottet tidigare i vår. Utskottet ansåg då inte att det fanns skäl till något i
ativ från riksdagens sida (bet. 1999/2000:TU8). Det statsfinansiella intresset
måste enligt utskottets mening vägas mot konsumentintresset och mot öns-
kemålet om en dynamisk utveckling på mobiltelemarknaden. Trafikutskottet
håller i sitt yttrande (TU3y) fast vid sin tidigare uppfattning och anser att
riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
Till yttrandet har fogats en avvikande mening från företrädarna för Folk-
partiet liberalerna.
Efter förslag i kompletteringspropositionen våren 1995 (prop. 1994/95:150
bil. 12) beslöt riksdagen (bet. 1994/95:NU28, rskr. 1994/95:445) att staten
skulle kunna medverka i finansieringen av utvecklingsverksamhet avseende
flygmotorer genom att statliga garantier på 500 miljoner kronor beviljades
Volvo Aero AB. Ett ramavtal utarbetades av Näringsdepartementet och
Volvo Aero AB. Avtalet anmäldes till Europeiska kommissionen som be-
dömde att det faller under statsstödsreglerna eftersom avtalet enligt kommis-
sionen innehåller ett stödelement.
Mot bakgrund av de diskussioner som förts med Europeiska kommissionen
angående villkoren för garantierna samt statens krav på avgifter för garantier,
informerar regeringen i vårpropositionen riksdagen om att här aktuell statlig
garanti inte kommer att ställas ut (avsnitt 5.4.22).
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet noterar i sitt yttrande (NU7y) att den statliga garantin till
Volvo Aero inte kommer att ställas ut.
Finansutskottet
Även finansutskottet noterar att regeringen har anmält till riksdagen att den
statliga garantin till Volvo Aero inte kommer att ställas ut.
a) med bifall till proposition 1999/2000:100 yrkande 39 på tilläggs-
budget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ra-
mar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlig-
het med specifikation i appendix till hemställan,
b) när det gäller ändrade anslagsvillkor med bifall till proposition
1999/2000:100 yrkandena 12, 18, 33 och 36-38
dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-
råde 1 Rikets styrelse uppförda ramanslaget C3 Allmänna val,
dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-
råde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget C5 Statens räddningsverk:
Samhällets skydd mot olyckor,
dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-
råde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och telesty-
relsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter,
dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-
råde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m.,
dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-
råde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget E5 Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen,
dels godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsom-
råde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda reservationsanslaget
A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting,
c) när det gäller övergång till nettoredovisning med bifall till proposi-
tion 1999/2000:100 yrkandena 15, 16 och 23
dels godkänner att vissa avgifter i Tullverkets verksamhet fr.o.m. den
1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning
och uppbörd uppförda ramanslaget B1 Tullverket,
dels godkänner att avgifter i samband med att polismyndigheterna ut-
färdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsom-
råde 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget A1 Polisorganisationen,
dels godkänner att avgiften för uppläggning av lån vid Centrala studie-
stödsnämnden med verkan fr.o.m. den 1 januari 2000 redovisas mot
det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning upp-
förda ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden,
d) när det gäller nya ekonomiska förpliktelser med bifall till proposi-
tion 1999/2000:100 yrkandena 13, 14, 17, 20-22, 24-32, 34 och 35
dels bemyndigar regeringen att för ändamål som omfattas av det under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ra-
manslaget B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och
låneförvaltning under år 2000 teckna eller förvärva aktier för högst
2 000 000 kr i bolag som driver verksamhet i syfte att tillhandahålla
en elektronisk marknadsplats primärt för handel i statsobligationer,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en rörlig
kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 000 000 kr för att tillgodose
Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fond-
andelar,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan upp-
förda ramanslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet, besluta om insatser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
150 000 000 kr efter år 2000,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget
B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m., besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
250 000 000 kr under åren 2001-2004,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget
B5 Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet,
besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför ut-
gifter på högst 420 000 000 kr under åren 2001-2005,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en rörlig
kredit i Riksgäldskontoret om högst 25 000 000 kr för att tillgodose
Statens pensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
uppförda ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder,
besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär ut-
gifter på högst 7 000 000 kr under år 2001,
dels godkänner vad regeringen föreslår om icke slutbehandlade ären-
den om bidrag till åtgärder mot radon i bostäder,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
föreslagna nya ramanslaget A12 Investeringsbidrag för anordnande av
bostäder för studenter, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 400 000 000 kr under åren 2001
och 2002,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda raman-
slaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
2 588 000 000 kr under åren 2001-2008,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget
A2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser enligt 12 §
lagen (1996:1059) om statsbudgeten som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 46 000 000 kr under år 2001,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget
A4 Sanering och återställning av förorenade områden, besluta om ef-
terbehandlingsprojekt som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 60 000 000 kr under år 2001,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget
A5 Miljöforskning, besluta om forskningsprojekt som inklusive tidiga-
re gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 30 000 000 kr under år
2001,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknikstöd,
besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och bran-
scher som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 520 000 000 kr under åren 2001-2005,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A2 Väg-
hållning och statsbidrag, besluta om bidrag till enskilda vägar som in-
klusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
566 000 000 kr under år 2001,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
uppförda ramanslaget B10 Arealersättningar och djurbidrag m.m., be-
sluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter
på högst 4 300 000 000 kr under år 2001,
dels bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
uppförda ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om
stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
8 000 000 kr under år 2001,
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:100 yrkande 19
och med avslag på motionerna 1999/2000:Fi15 yrkande 10,
1999/2000:Fi28 och 1999/2000:Fi42 yrkande 1 godkänner vad rege-
ringen anfört om reformering av det förstärkta anställningsstödet,
res. 5 (m)
res. 6 (kd)
res. 7 (fp)
5. beträffande Arkivet för ljud och bild
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:100 yrkandena
7-10 antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk,
dels lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av
filmer och videogram,
dels lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfri-
hetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,
dels lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av doku-
ment,
6. beträffande ändringar i telelagen
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:100 yrkande 11
antar regeringens förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597),
7. beträffande risker för överreglering
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi31,
res. 8 (kd)
8. beträffande fördelning av UMTS-tillstånd
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi15 yrkande 20.
res. 9 (m, fp)
Stockholm den 30 maj 2000
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar
Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v),
Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd),
Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c) och Karin
Pilsäter (fp).
Förslag till beslut om tilläggsbudget 1 för budgetåret 2000
(mom. 3 i hemställan)
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag för budgetåret 2000
Belopp i 1 000-tal kronor
Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer med regeringens
förslag.
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag
Anslag
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå
6
Totalförsvar
46 648 614
+11 890
46 660 504
A 1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m., raman-
slag
19 543 954
-700 000
18 843 954
A 3
Materiel, anläggningar samt forskning och teknik-
utveckling, ramanslag
22 340 782
+700 000
23 040 782
B 1
Funktionen Civil ledning, ramanslag
437 983
+700
438 683
B 3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,
ramanslag
691 677
+4 931
696 608
D 3
Försvarets radioanstalt, ramanslag
428 494
+11 190
439 684
D 6
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret, obetecknat anslag
93 196
-4 931
88 265
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag
Anslag
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
25 362 652
+2 125 530
27 488 182
A 2
Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag
14 137 000
+2 000 000
16 137 000
A 9
Smittskyddsinstitutet, ramanslag
131 224
+10 000
141 224
A 13
Ersättning till steriliserade i vissa fall, reservations-
anslag
90 000
+101 530
191 530
A 14
Personligt ombud, ramanslag
45 000
-15 000
30 000
B 1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken,
ramanslag
260 000
-1 000
259 000
B 2
Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reserva-
tionsanslag
330 000
-55 000
275 000
B 3
Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag
183 019
-24 450
158 569
B 4
Bidrag till viss verksamhet för personer med funk-
tionshinder, obetecknat anslag
78 394
+1 000
79 394
B 5
Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisatio-
ner, obetecknat anslag
132 194
+20 500
152 694
B 9
Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.,
obetecknat anslag
63 000
+2 000
65 000
B 12
Statens institut för särskilt utbildningsstöd, raman-
slag
8 663
+1 500
10 163
B 15
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,
ramanslag
6 908
-250
6 658
B 16
Statens institutionsstyrelse, ramanslag
557 032
+96 200
653 232
C 1
Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
ramanslag
117 655
-10 400
107 255
C 2
Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,
ramanslag
9 735
-1 100
8 635
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
92 470 469
+1 500 000
93 970 469
A 1
Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag
31 502 036
+1 500 000
33 002 036
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
33 618 800
±0
33 618 800
A 2
Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag
12 988 000
-103 000
12 885 000
A 4
Delpension, ramanslag
122 800
+103 000
225 800
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
44 755 500
+12 500
44 768 000
A 3
Underhållsstöd, ramanslag
2 737 500
+12 500
2 750 000
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag
Anslag
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
46 130 042
-212 920
45 917 122
A 1
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
ramanslag
4 527 565
-3 000
4 524 565
A 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag
19 590 591
-100 000
19 490 591
B 13
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning, ramanslag
16
Utbildning och universitetsforskning
32 572 588
-38 013
32 534 575
A 16
Svenska EU-programkontoret för utbildning och
kompetensutveckling, ramanslag
17 163
+1 500
18 663
B 52
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m., ramanslag
1 543 659
+487
1 544 146
B 53
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m., ramanslag
451 293
-60 000
391 293
C 3
Centrala studiestödsnämnden, ramanslag
343 250
+20 000
363 250
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
7 570 486
+18 000
7 588 486
A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete,
ramanslag
116 196
+12 500
128 696
E 2
Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag
252 184
+7 500
259 684
N 2
Lotteriinspektionen, ramanslag
28 459
-2 000
26 459
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-
gande
15 592 068
-499 000
15 093 068
A 10
Bostadsbidrag, ramanslag
5 670 000
-500 000
5 170 000
A 12
Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för
studenter, ramanslag
Nytt
+1 000
1 000
19
Regional utjämning och utveckling
3 310 433
+175 036
3 485 469
A 1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag
1 303 850
-75 000
1 228 850
A 4
Ersättning för nedsättning av socialavgifter, raman-
slag
313 734
-150 000
163 734
A 7
Statens institut för regionalforskning, ramanslag
8 068
+36
8 104
A 13
IT-infrastruktur: Regionala transportnät, ramanslag
Nytt
+400 000
400 000
Utgiftsområde
Belopp enligt
Regeringens förslag
Anslag
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram /anslag
Ny ram /Ny
anslagsnivå
21
Energi
1 445 526
+434 870
1 880 396
A 1
Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader,
ramanslag
113 768
+4 870
118 638
B 10
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en
reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag
Nytt
+430 000
430 000
22
Kommunikationer
25 532 440
-13 093
25 519 347
C 2
Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag
157 484
-4 000
153 484
C 4
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarme-
ringstjänst enligt avtal, ramanslag
140 000
+4 000
144 000
D 1
Ersättning till Statens järnvägar i samband med
utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag
50 000
-17 000
33 000
D 2
Rikstrafiken: Administration, ramanslag
10 000
+542
10 542
E 1
Statens väg- och transportforskningsinstitut, raman-
slag
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nä-
ringar
9 726 327
+6 610
9 732 937
B 1
Statens jordbruksverk, ramanslag
249 096
+6 610
255 706
B 8
Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, ramanslag
2 118 000
-15 000
2 103 000
C 1
Fiskeriverket, ramanslag
65 514
+2 560
68 074
F 3
Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag
16 518
-2 560
13 958
G 3
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
samt kollektiv forskning, ramanslag
208 320
+15 000
223 320
24
Näringsliv
2 983 313
+17 522
3 000 835
A 1
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvalt-
ningskostnader, ramanslag
223 209
+300
223 509
A 3
Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag
20 000
-300
19 700
A 5
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m., ramanslag
139 714
+25 000
164 714
A 8
Fortsatt program för småföretagsutveckling, förny-
else och tillväxt, reservationsanslag
180 000
-14 100
165 900
B 6
Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss
verksamhet (likvidatorer), ramanslag
Nytt
+6 100
6 100
F 1
Marknadsdomstolen, ramanslag
4 941
-500
4 441
F 2
Konsumentverket, ramanslag
84 340
+250
84 590
F 4
Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag
7 247
+522
7 769
F 7
Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat
anslag
Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Rein-
feldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c) och Karin
Pilsäter (fp) anser att den del av finansutskottets ställningstagande under
rubriken Statsbudgetens preliminära utfall 1999 som börjar med "Utskottet
kan" och slutar med "vara framgångsrik" bort ha följande lydelse:
Utskottet tvingas konstatera att redovisningen av det preliminära utfallet för
1999 visar att budgeteringsmarginalen återigen har missbrukats för syften
som den inte ursprungligen var avsedd för. Regeringen har visat sig vara
alltför ivrig att se budgeteringsmarginalen som ett reformutrymme, inte som
en buffert för makroförändringar. När utgifterna fått skena iväg för bl.a.
sjukförsäkringen har regeringen använt limiter på andra områden i form av
begränsningsbelopp. Som bl.a. utrikesutskottets uppföljning av biståndet
visar har regeringen tvingats tillgripa kortsiktiga åtgärder för att skenbart
klara sina budgetpolitiska mål. Regeringens budgetpolitik saknar långsiktig-
het, vilket innebär att nödvändiga strukturella förändringar inte kommer till
stånd.
Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Rein-
feldt (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Lena Ek (c) och Karin
Pilsäter (fp) anser att finansutskottets ställningstagande under rubriken Ut-
giftsprognos för 2000 bort ha följande lydelse:
Den prognos för utgifter och inkomster för innevarande år som regeringen
redovisar i vårpropositionen är behäftad med stor osäkerhet. Det gäller inte
minst inkomstsidan. När riksdagen i höstas tog ställning till beräkningen av
inkomster byggde det bland annat på förutsättningen att Telia skulle fusione-
ra med Telenor. På inkomsttitel 3312 Övriga inkomster av försåld egendom
uppfördes 95 miljarder kronor för år 2000, varav merparten var hänförlig till
en försäljning av Telia-Telenor. Beslutet togs trots att företrädare för Mode-
rata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet libe-
ralerna, bl.a. i ett gemensamt särskilt yttrande till finansutskottets betänkan
1999/2000:FiU10, påpekat den stora osäkerhet som vidlåder beloppet. Fu-
sionen uteblev och Telia skall i stället säljas ut ensamt, men osäkerheten om
inkomsternas storlek kvarstår. Statssekreteraren vid Finansdepartementet
Curt Malmborg har vid utskottets utfrågning den 25 maj bekräftat att huvud-
delen av de beräknade inkomsterna på inkomsttiteln skall komma från den
förestående utförsäljningen av Telia. Någon plan för ytterligare privatise-
ringar för att klara inkomsterna om Telia inte inbringar planerat belopp redo-
gjorde han inte för.
Regeringen har även svårt att få utgifterna under kontroll. Trots att endast
drygt tre månader hade gått av budgetåret när vårpropositionen lades, var
regeringen tvungen att redogöra för att den i syfte att klara utgiftstaket bl.a
beslutat om begränsningsbelopp enligt efterföljande tabell.
Tabellen avslöjar tydligt regeringens brist på konsekvens i budgetpolitiken.
Begränsningsbelopp har satts för Tullverket och Utbildning och forskning,
men i vårpropositionen argumenterar regeringen för att resurstillskott till
Tullverket och Centrala studiestödsnämnden är nödvändiga. Regeringen
föreslår därför att dessa myndigheter skall få behålla intäkter från vissa av-
gifter som de uppbär, dvs. en övergång till nettobudgetering som innebär att
resurstillskottet inte belastar anslagen och därmed inte ingår i de takbegrän-
sade utgifterna. Att samtidigt sätta begränsningsbelopp för områden som
regeringen anser bör tillföras mer resurser är, enligt utskottets mening, ett
anmärkningsvärt bevis för regeringens budgettricksande.
Trots att begränsningsbeloppet för biståndet förra budgetåret har utsatts för
skarp kritik har regeringen återigen beslutat om nya begränsningsbelopp på
det området. Utrikesutskottet har i sin uppföljning pekat på riskerna med
regeringens budgetpolitik på biståndsområdet. Det framstår som uppenbart
att regeringen för att klara utgiftstaket tvingas vidta åtgärder som har effekt
på kort sikt, oavsett om de är förenliga med långsiktiga hänsynstaganden
eller ej.
3. Tilläggsbudget för budgetåret 2000 (mom. 3) (m)
Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Anna Åkerhielm
(alla m) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Tilläggsbudget för
budgetåret 2000 bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motion Fi39 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkande 4
där regeringens förslag att Tullverket skall tillåtas behålla inkomsterna från
vissa offentligrättsliga avgifter avvisas. Den teknik som regeringen har valt
är en form av manipulation med utgiftstaken. Det rätta hade varit att redovisa
denna typ av avgifter som en utgiftsökning på vanligt sätt. Tullen bedriver en
samhällsnyttig verksamhet som inte bör vara avhängig av variationer i av-
giftsinkomster. Tullen arbetar för att införa avgiftsfri automatklarering, vilk
skulle leda till att avgiftsinkomsterna skulle minska. Genom regeringens
förslag riskerar rationaliseringssträvandena att bromsas upp. Dessutom är det
så, att om rationaliseringarna genomförs, kommer inkomstkällan att försvin-
na och frågan kommer återigen att väckas om hur resurser skall skjutas till
Tullen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur
utgiftsökningen till Tullen skall rymmas inom utgiftstaket. Detta bör riksda-
gen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet kan även instämma i den kritik som framförs i motion Fi22 av
Beatrice Ask m.fl. (m). I likhet med motionärerna anser utskottet att förslaget
att CSN skulle få disponera avgiftsintäkter som tas ut för uppläggning av lån
bör avvisas. Det är uppenbart att regeringen har satt i system att genom den
här typen av tricksande låta utgifterna löpa i väg vid sidan om angivna ut-
giftstak. Den föreslagna ordningen ger regeringen ensidiga möjligheter att
"diskret" tillföra CSN ytterligare resurser trots att myndighetens administra-
tiva kostnader redan är höga. En sådan politik anser utskottet inte är accepta-
bel. Statliga myndigheters inkomster skall vara synliga. Vill man ha en annan
ordning, vilket motionärerna förordar, måste studiemedelsadministrationen
konkurrensutsättas och delar av CSN bolagiseras.
Utskottet anser att även regeringens förslag om att polisen får disponera in-
komster från passavgifter bör avslås. Polisen bör tillföras ökade resurser
genom höjt anslag.
Utskottet anser vidare, i likhet med vad som anförs i kommittémotion Fi16
av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m), att riksdagen bör avslå regeringens förslag
att förlänga försöken med Teateralliansen. I propositionen påstås att försöks-
verksamheten har slagit väl ut, men det framgår inte vad som är positivt. I
stället bör andra åtgärder vidtas vilka finns redovisade i en motion från all-
männa motionstiden, 1999/2000:Kr275, av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m).
På kommunikationsområdet (utg.omr. 22) delar utskottet uppfattningen i
motion Fi29 av Per-Richard Molén m.fl. (m) att regeringens förslag att an-
slaget C1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndig-
hetsuppgifter även skall kunna användas till åtgärder i form av projekt och
stöd till utbyggnad av IT-infrastrukturen bör avvisas. Marknaden kan mycket
väl stå för dessa kostnader. När det sedan gäller regeringens förslag att till-
skjuta mer medel till Rikstrafiken, avvisar utskottet inte förslaget, men rege-
ringen bör återkomma med mer information om hur dessa medel skall an-
vändas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet kan instämma i den bedömning som socialförsäkringsutskottet
gör i sitt yttrande (SfU8y). Det finns inga tydliga tecken på minskad ök-
ningstakt i sjukskrivningarna som skulle tyda på något trendbrott. Som fram-
hålls i motion Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m) har Moderaterna länge var-
nat för den negativa utvecklingen inom sjukförsäkringen och också föreslagit
åtgärder för att hejda den. Motionärerna anser att ersättningen bör sänkas till
75 %, att ytterligare en karensdag införs och att den sjukpenninggrundande
inkomsten beräknas på de 24 senaste månaderna. Utskottet instämmer i
motionärernas förslag och anser att riksdagen som sin mening bör ge rege-
ringen detta till känna. Förändringarna bör träda i kraft den 1 september 2000
och hinner därmed få effekt redan under innevarande år. Mot den bakgrun-
den avvisas regeringens förslag om medelsökning om 1,5 miljarder kronor på
tilläggsbudget.
Utskottet anser vidare att riksdagen bör avslå regeringens förslag att inom
utgiftsområde 9 minska anslaget A14 Personligt ombud såsom föreslås i
motion Fi34 av Chris Heister m.fl. (m). De ovanligt många förslagen till
förändringar på tilläggsbudget tyder på att regeringen allmänt sett brister i
planering och framförhållning. Utskottet vill särskilt framhålla att det i bud-
getpropositionen för 2000 anvisades 45 miljoner kronor under anslaget Per-
sonligt ombud (A14). I propositionen angavs att regeringen avsåg att åter-
komma med förslag om närmare utformning av verksamheten i särskild
proposition. Det är därför med stor förvåning som utskottet konstaterar att
regeringen ännu inte tagit de nödvändiga initiativen för att realisera de ange-
lägna mål som låg bakom anslaget för personliga ombud. Än mer förvånande
är det att regeringen - innan de psykiskt funktionshindrade har fått någon
som helst förbättring - minskar de avsatta resurserna med 15 miljoner kro-
nor. Det är vidare mycket olyckligt att regeringen ställer olika utsatta gruppe
mot varandra genom att delvis finansiera ersättning till tvångssteriliserade
(anslag A13) genom en överföring av 15 miljoner kronor från anslaget för
personligt ombud.
Utskottet anser att staten inte med skattesubventioner skall konkurrera med
de bredbandsaktörer som redan har etablerat sig på marknaden. Angelägna
utbyggnader, som inte är kommersiellt möjliga, kan komma till stånd genom
att staten upphandlar bredbandstjänster. Utskottet instämmer med vad som
anförs i motion Fi40 av Per Westerberg m.fl. (m). Utskottet har inte något
emot att det av regeringen föreslagna nya anslaget för IT-infrastruktur införs
om det används för detta ändamål. Dock motsätter sig utskottet att finansie-
ringen sker genom att anslaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgif-
ter minskas med 150 miljoner kronor. I stället bör nya pengar tillföras. Ut-
skottet motsätter sig vidare att anslaget till Marknadsdomstolen minskas,
eftersom erforderliga medel bör anvisas så länge som dess uppgifter inte
sköts av någon annan instans. Ökningen av anslaget till Konsumentverket
avvisas. Verket bör genomföra rationaliseringar och i ökad utsträckning
täcka sina kostnader genom avgiftsfinansiering.
Det föreslagna investeringsbidraget för anordnande av studentbostäder in-
nebär en återgång till förlegade principer för stimulans till bostadsbyggande.
Erfarenheterna av direkta ekonomiska bidrag till bostadsbyggande i olika
generella former pekar entydigt i negativ riktning. Andra åtgärder måste
prövas för att underlätta studentbostadsbyggandet. Utskottet anser därför, i
likhet med vad som framförs i motion Fi43 av Knut Billing m.fl. (m), att
regeringen inte bör ges något bemyndigande för framtida utgifter och inte
heller att något nytt anslag inrättas. Vad sedan avser bidrag till åtgärder mot
radon i bostäder bör regeringens förslag avvisas och riksdagen med anled-
ning av motionen som sin mening ge regeringen till känna att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa bidraget.
Utskottet tillstyrker med det anförda de moderata motionerna Fi16, Fi22,
Fi29, Fi34, Fi38, Fi39 yrkande 4, Fi40 samt Fi43 samt avslår här berörda
delar i propositionen. Propositionens förslag i övriga delar tillstyrks. Motio-
nerna Fi41 (kd) och Fi42 (kd) yrkandena 2 och 3 avstyrks av utskottet.
Sammantaget innebär detta att 1 335 750 000 kr mindre bör anvisas på
tilläggsbudget än vad regeringen har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande tilläggsbudget för budgetåret 2000
att riksdagen
a) med bifall till motionerna 1999/2000:Fi16, 1999/2000:Fi29 yrkande
2, 1999/2000:Fi34, 1999/2000:Fi38, 1999/2000:Fi40, 1999/2000:Fi43
yrkande 3 samt med anledning av proposition 1999/2000:100 yrkande
39
dels på tilläggsbudget till statsbudgeten för år 2000 godkänner ändra-
de ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i
enlighet med det i bilaga 2 med (m) betecknade förslaget,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
behovet av ytterligare information om hur anslaget D2 Rikstrafiken:
Administration på utgiftsområde 22 Kommunikationer avses använ-
das,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en reformerad sjukförsäkring,
b) när det gäller ändrade anslagsvillkor med bifall till motion
1999/2000:Fi29 yrkande 1 och proposition 1999/2000:100 yrkandena
12, 18 och 36-38 samt med avslag på proposition 1999/2000:100 yr-
kande 33
dels avslår den föreslagna användningen av det under utgiftsområde
22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och telestyrel-
sen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter,
dels i övrigt = utskottet,
c) när det gäller övergång till nettoredovisning med bifall till motio-
nerna 1999/2000:Fi22 och 1999/2000:Fi39 yrkande 4 och med avslag
på proposition 1999/2000:100 yrkandena 15, 16 och 23
dels avslår förslaget att vissa avgifter i Tullverkets verksamhet fr.o.m.
den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 3 Skatteförvalt-
ning och uppbörd uppförda ramanslaget B1 Tullverket,
dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
behovet av resurstillskott till Tullverket,
dels avslår förslaget att avgifter i samband med att polismyndigheter-
na utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under ut-
giftsområde 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget A1 Polisorganisa-
tionen,
dels avslår förslaget att avgiften för uppläggning av lån vid Centrala
studiestödsnämnden med verkan fr.o.m. den 1 januari 2000 redovisas
mot det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
uppförda ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden,
d) när det gäller nya ekonomiska förpliktelser med bifall till motion
1999/2000:Fi43 yrkandena 1, 2 och 4 och proposition 1999/2000:100
yrkandena 13, 14, 17, 20-22, 27-32, 34 och 35 samt med avslag på
proposition 1999/2000:100 yrkandena 24-26
dels avslår förslaget att bemyndiga regeringen att under år 2000, såvitt
avser det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörj-
ning och byggande uppförda ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot
radon i bostäder, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åta-
ganden innebär utgifter på högst 7 000 000 kr under år 2001,
dels avslår vad regeringen föreslår om icke slutbehandlade ärenden
om bidrag till åtgärder mot radon i bostäder,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
att avskaffa bidraget till åtgärder mot radon i bostäder,
dels avslår förslaget att bemyndiga regeringen att under år 2000, såvitt
avser det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörj-
ning och byggande föreslagna nya ramanslaget A12 Investeringsbi-
drag för anordnande av bostäder för studenter, besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
400 000 000 kr under åren 2001 och 2002,
dels i övrigt = utskottet,
e) avslår motionerna 1999/2000:Fi41 samt 1999/2000:Fi42
yrkandena 2 och 3,
4. Tilläggsbudget för budgetåret 2000 (mom. 3) (kd)
Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Tilläggsbudget för
budgetåret 2000 bort ha följande lydelse:
Utskottet är berett att tillstyrka Kristdemokraternas förslag till tilläggsbudg
som huvudsakligen redovisas i motion Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd). Det
innebär följande förändringar i förhållande till propositionens förslag.
Inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling anser utskottet
att anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder inte bör minskas. Dessa
medel bör i stället fördelas som tilläggsanslag till de ansvariga länsstyrelser
na, de regionala självstyrelseorganen och NUTEK för att minska gapet mel-
lan anslag och bemyndiganden.
Utskottet avvisar ianspråktagande av 175 miljoner kronor av anslagssparandet
på anslaget A2 Landsbygdslån. Detta bör riksdagen som sin mening ge regering-
en till känna.
Beträffande minskningen av anslaget A4 Ersättning för nedsättning av so-
cialavgifter vill utskottet erinra om att förhandlingarna med EU-
kommissionen ännu inte är avslutade och att det därför är fel att föregripa ett
förhandlingsnederlag genom att minska anslaget.
Som en konsekvens av förslagen i proposition 1999/2000:86 Ett informa-
tionssamhälle för alla om finansiering av kabelnedgrävning föreslår rege-
ringen ett helt nytt anslag, A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät om
400 miljoner kronor. Anslaget föreslås finansieras genom omdisponering av
medel från anslagen A1, A2 och A4 inom UO 19. Utskottet avvisar det nya
anslaget A13 av de skäl som redovisas i den kristdemokratiska kommittémotio-
nen 1999/2000:T24.
På energiområdet (utg.omr. 21) avvisar utskottet regeringens förslag om att in-
rätta ett anslag för ersättningar som skall erläggas till följd av nedläggninge
en kärnkraftsreaktor i Barsebäck. Utskottet anser att kärnkraften skall avveckl
men i den takt som tillåter att förnybara energikällor kan fasas in och anser a
stängningen i Barsebäck inte är motiverad.
Utskottet avvisar också regeringens förslag om att förlänga bemyndigandet un-
der anslaget B5 Energiteknikstöd.
På näringslivsområdet (utg.omr. 24) anser utskottet att det är fel att minska a
slag som syftar till att främja småföretagsutvecklingen. Småföretagens betydels
i svensk ekonomi har ökat och kommer att öka i framtiden. Regeringens förslag
om reducerade medel för A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling, förny-
else och tillväxt bör därför avslås av riksdagen.
Regeringens förslag om att 15 miljoner kronor på anslaget E5 Näringslivsut-
veckling i Östersjöregionen används för att finansiera utgifter för integration
främjande åtgärder i Öresundsregionen avvisas. I stället skall dessa 15 miljone
kronor fördelas med 8 miljoner kronor till A5 Sveriges geologiska undersökning
(SGU) samt med 6,1 miljoner kronor till B6 Patent- och registreringsverket.
Utbetalning av EU:s arealersättningar kan enligt regelverket ske fr.o.m.
den 16 november varje år. Lantbrukarna har nu anpassat sin ekonomiska
planering efter novemberutbetalningar, som fallet varit de senaste fem åren.
Den tidigare beslutade senareläggningen innebär stora problem och en på-
frestning på lantbruksföretagens likviditet. Regeringen framhåller i proposi-
tionen bl.a. att ett ökat återflöde av medel från EG är önskvärt och att ett
sådant återflöde är en över tiden saldoneutral förändring för statsbudgeten.
Med en tidigarelagd utbetalning av arealersättningarna följer ett snabbare
återflöde av EG-medel. Mot denna bakgrund bör, enligt utskottet, åtgärder
vidtas för att möjliggöra utbetalning av EG:s arealersättning snarast möjligt
under innevarande budgetår. Medel härför bör anvisas på tilläggsbudget
under hösten. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Fi41 av Dan
Ericsson m.fl. (kd), som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet anser också att regeringens förslag om övergång till nettoredo-
visning bör avvisas. Regeringen bör i stället återkomma med förslag på
tilläggsbudget i budgetpropositionen om ökade anslag för de berörda myn-
digheterna: Tullen, Polisen och CSN.
Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör bifalla den kristdemo-
kratiska motionen Fi42 yrkandena 2 och 3. Utskottet tillstyrker delvis motion
Fi41 (kd). Yrkandena 15, 16, 23 och 31 i propositionen avstyrks. Propositio-
nens förslag i övriga delar tillstyrks. Motionerna Fi16, Fi22, Fi29, Fi34, Fi38
Fi39 yrkande 4, Fi40 samt Fi43 bör avslås.
Sammantaget innebär utskottets förslag att 605 900 000 kr mindre bör an-
visas på tilläggsbudget än vad regeringen har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande tilläggsbudget för budgetåret 2000
att riksdagen
a) med bifall till motion 1999/2000:Fi42 yrkandena 2 och 3 och med
anledning av motion 1999/2000:Fi41 och proposition 1999/2000:100
yrkande 39
dels på tilläggsbudget till statsbudgeten för år 2000 godkänner ändra-
de ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i
enlighet med det i bilaga 2 med (kd) betecknade förslaget,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
utbetalning av arealersättning,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
utnyttjande av anslagssparande på anslaget A2 Landsbygdslån på ut-
giftsområde 19,
b) när det gäller ändrade anslagsvillkor
= utskottet,
c) när det gäller övergång till nettoredovisning med avslag på propo-
sition 1999/2000:100 yrkandena 15, 16 och 23
dels avslår förslaget att vissa avgifter i Tullverkets verksamhet fr.o.m.
den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 3 Skatteförvalt-
ning och uppbörd uppförda ramanslaget B1 Tullverket,
dels avslår förslaget att avgifter i samband med att polismyndig-
heterna utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under
utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget A1 Polisorga-
nisationen,
dels avslår förslaget att avgiften för uppläggning av lån vid Centrala
studiestödsnämnden med verkan fr.o.m. den 1 januari 2000 redovisas
mot det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
uppförda ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden,
d) när det gäller nya ekonomiska förpliktelser med bifall till proposi-
tion 1999/2000:100 yrkandena 13, 14, 17, 20-22, 24-30, 32, 34 och
35 och med avslag på proposition 1999/2000:100 yrkande 31
dels avslår förslaget att regeringen under år 2000, såvitt avser det un-
der utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknik-
stöd, får besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag
och branscher som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter
på högst 520 000 000 kr under åren 2001-2005,
Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Anna Åkerhielm
(alla m) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Förstärkt anställ-
ningsstöd bort ha följande lydelse:
I likhet med Moderata samlingspartiet anser utskottet att underlaget för rege-
ringens förslag till anställningsstöd är undermåligt. Av förslaget framgår inte
vilka regler som skall gälla avseende anställningsformer eller vilken ersätt-
ning som den enskilde skall erhålla. Det framgår inte heller av förslaget vilka
anvisningsregler som skall gälla eller om åtgärderna skall återkvalificera till
arbetslöshetsersättning. Tidigare anställningsstöd har inte utvärderats och de
nya stödformerna är - enligt regeringens egna uppgifter - inte fullt ut finan-
sierade.
Den finansieringsteknik som regeringen använder sig av innebär att företa-
gens skattekonton krediteras, vilket ger en inkomstminskning av statsbudge-
tens inkomstsida i stället för en ökning av statbudgetens utgiftssida. Detta
innebär enligt utskottets mening ett kringgående av budgetlagen och utgifts-
taken. Utskottet anser därför att den föreslagna finansieringstekniken bör
avvisas.
Utskottet anser slutligen att regeringens agerande när det gäller utform-
ningen av anställningsstöden är anmärkningsvärt. Bara under det senaste året
har det vid tre olika tillfällen lämnats olika förslag till utformning och fina
siering av anställningsstöden.
De föreslagna åtgärderna utökat förstärkt anställningsstöd och särskilt an-
ställningsstöd utgör en subvention av kostnaderna vid anställning av personer
som är långtidsarbetslösa. En sådan tillfällig rabatt för att anställa vissa ar
betslösa riskerar emellertid att permanenta förhållandena. I stället för att ge
incitament och möjligheter till den arbetssökande att bli mer "konkurrens-
kraftig" på arbetsmarknaden slussas denne med stödåtgärder runt i ovisshet
ännu en tid.
Utskottet avvisar inte kategoriskt olika former av skatterabatter i syfte att
minska anställningskostnaden. Däremot är det nödvändigt att sådana former
av anställningsstöd är väl underbyggda och utformade så att undanträng-
ningseffekterna minimeras. Sådana förändringar bör också i motsvarande
mån påverka utgiftsramen inom det aktuella utgiftsområdet.
Regeringen bör därför återkomma med fullt ut finansierade förslag som
kan underlätta återinträde på arbetsmarknaden. Sådana förslag måste inne-
hålla klara och tydliga regler. Enligt utskottets uppfattning måste regeringen
utvärdera tidigare arbetsmarknadspolitiska åtgärder och noga analysera re-
sultatet av dessa utvärderingar innan nya åtgärder föreslås.
Utskottet tillstyrker med det anförda den moderata motionen Fi28 och av-
styrker propositionens förslag i denna del samt motionerna Fi15 (fp) yrkande
10 och Fi42 (kd) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande förstärkt anställningsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi28 avslår proposition
1999/2000:100 yrkande 19 samt motionerna 1999/2000:Fi15 yrkande
10 och 1999/2000:Fi42 yrkande 1,
6. Förstärkt anställningsstöd (mom. 4) (kd)
Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Förstärkt anställ-
ningsstöd bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadspolitiken har en nyckelroll när det gäller att stödja en ut-
hållig och långsiktig sysselsättningsutveckling. Utbildning, individuellt an-
passade åtgärder och effektiv matchning mellan arbetssökande och arbetsgi-
vare är nyckeln till en effektiv arbetsmarknad. Trots stor efterfrågan på ar-
betskraft visar den senaste statistiken att antalet arbetslösa inte minskat så
mycket som det borde ha gjort. Den öppna arbetslösheten är fortfarande hög.
Siffrorna är ett bevis på problemet med flexibiliteten på den svenska arbets-
marknaden.
Utskottet kan konstatera att vårpropositionen inte innehåller några kon-
kreta åtgärder som skulle innebära ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Den
arbetsrättsliga lagstiftningen är fortfarande mycket stel. Tillväxten i svensk
ekonomi skulle enligt utskottets mening ha varit bättre om arbetsmarknaden
hade fungerat bättre.
Det krävs därför aktiva åtgärder för att förhindra att antalet långtidsar-
betslösa ökar. Utskottet vill i likhet med Kristdemokraterna betona vikten av
individuella handlingsplaner för alla arbetssökande som innebär att arbets-
förmedlingarna arbetar aktivt med att matcha arbetsgivare och arbetssökan-
de. För att förhindra långtidsarbetslöshet måste kompetensen höjas för att
underlätta möjligheten att få arbete i de branscher som har de bästa framtids-
utsikterna. Rundgång i systemen måste så långt som möjligt förhindras.
Utskottet kan konstatera att det nu aktuella förslaget beträffande anställ-
ningsstödet är det fjärde på ett år. Visserligen är det positivt att regeringen
och dess stödpartier har insett att sänkta arbetskraftskostnader kan öka sys-
selsättningen, men det är enligt utskottets mening viktigt att en åtgärd får
verka fullt ut och inte störas av ständiga regelförändringar. Det är också
orimligt med så höga subventioner under två års tid som de två senaste för-
slagen innebär.
Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning att individuella handlings-
planer, ett personligt stöd till den långtidsarbetslöse, ökade krav på att den
arbetssökande skall vara aktiv samt nuvarande anställningsstöd på 75 % av
lönekostnaden under 6 månader och därefter 25 % av lönekostnaden i ytterli-
gare 18 månader borde vara tillräckliga arbetsmarknadspolitiska instrument
tillsammans med de övriga åtgärder som finns.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion Fi42 (kd) yrkande
1. Regeringens förslag om införande av ett utökat förstärkt anställningsstöd
(punkt 19 i regeringsförslaget) samt motionerna Fi15 (fp) yrkande 10 och
Fi28 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande förstärkt anställningsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi42 yrkande 1 avslår
proposition 1999/2000:100 yrkande 19 samt motionerna 1999/2000:
Fi15 yrkande 10 och 1999/2000:Fi28,
7. Förstärkt anställningsstöd (mom. 4) (fp)
Karin Pilsäter (fp) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Förstärkt anställ-
ningsstöd bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att de långtidsarbetslösas situation uppmärk
sammas. Denna grupp är mycket hårt drabbad. Känslan av att anstränga sig
utan att få ett arbete är mycket frustrerande för den enskilde. Långvarig ar-
betslöshet innebär att man riskerar att förlora sin kompetens, och det finns en
markant risk för att den arbetslöse slås ut från arbetsmarknaden. Utskottet
anser därför att det är viktigt att det sätts in olika former av åtgärder för a
komma till rätta med de långtidsarbetslösas problem.
Den åtgärd som regeringen föreslår, ett utökat förstärkt anställningsstöd,
innebär att det införs ytterligare en form av subventionerade anställningar
förbehållna vissa grupper av arbetslösa. Utskottet ställer sig mycket tveksamt
till åtgärden. Enligt utskottets mening fungerar sällan dessa former av an-
ställningsstöd. Det visar erfarenheter från tidigare liknande försök. Utskottet
uppfattning är att det är angelägnare med en generell minskning av kostna-
derna för arbetskraft som kan bidra till att fler människor kommer i arbete.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till
motion Fi15 (fp) yrkande 10 bör avslå regeringens förslag om införande av
ett utökat förstärkt anställningsstöd (yrkande 19) samt motionerna Fi28 (m)
och Fi42 (kd) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande förstärkt anställningsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi15 yrkande 10 avslår
proposition 1999/2000:100 yrkande 19 samt motionerna
1999/2000:Fi28 och 1999/2000:Fi42 yrkande 1,
8. Risker för överreglering (mom. 7) (kd)
Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Risker för över-
reglering bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det vara mycket viktigt att den tredje generationens mobilte-
lefoni (UMTS) kommer i gång i Sverige. Genom regeringens saktfärdiga
hantering av denna fråga riskerar svenska företag att förlora en del av det
försprång som de tidigare haft på mobilteleområdet. För att påskynda
UMTS-introduktionen är utskottet berett att tillstyrka regeringens förslag om
nationell roaming.
Avregleringen av telemarknaden och bolagiseringen av Telia 1993 har en-
ligt många bedömare bidragit till att Sverige i dag är en av världens främsta
nationer på IT-området. Nu finns emellertid en risk för att Sverige börjar
reglera för mycket på teleområdet. Den nyligen beslutade lagändringen om
tvingande nätupplåtelse och de nya bestämmelserna om nationell roaming
kan leda till ökade transaktionskostnader för företagen och sämre investe-
ringsvilja. På sikt kan detta även medföra högre konsumentpriser. Utskottet
vill göra regeringen uppmärksam på att telemarknaden inte får överregleras
så att Sverige tappar sin tätposition inom IT.
Utskottet tillstyrker motion Fi31 (kd).
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande risker för överreglering
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi31 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Fördelning av UMTS-tillstånd (mom. 8) (m, fp)
Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anna
Åkerhielm (m) och Karin Pilsäter (fp) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Fördelning av
UMTS-tillstånd bort ha följande lydelse:
Under den borgerliga regeringens tid infördes ett system med auktioner av
tillgängliga frekvenser för privat lokalradio. Systemet blev en stor succé och
tillför årligen statsverket mer än hundra miljoner kronor.
Poängen med auktioner - eller någon typ av anbudsförfarande vid fördel-
ningen av nyttigheter som radiofrekvenser - är att ett marknadsekonomiskt
element från början byggs in i verksamheten. Den som tror sig kunna driva
verksamheten mest effektivt är redo att bjuda mest för tillgången. Genom
auktionssystemet kan man upprätthålla goda konkurrensvillkor även i en
situation med ett begränsat antal aktörer. Viktigast av allt är att man undvike
det godtycke som annars uppstår om staten utan marknadsmässig ersättning
fördelar licenser med ett mycket stort kapitalvärde till enskilda företag.
Post- och telestyrelsen (PTS) avser att fördela fyra UMTS-tillstånd genom
en s.k. skönhetstävling där de ansökande operatörerna bedöms efter hur väl
de uppfyller de kriterier som PTS har ställt upp. Utskottet anser att tillstån-
den i stället borde fördelas genom auktionering. Ett sådant förfarande an-
vänds i flera andra länder, bl.a. Storbritannien, Nederländerna, Österrike och
Tyskland. För att få vara med och bjuda för ett tillstånd kan staten sätta upp
krav som skall uppfyllas av företaget, t.ex. krav på viss täckning och service,
nummerportabilitet etc. Licenserna bör gå till de företag som erbjuder sig att
betala högst årlig avgift. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen
med förslag som gör en sådan fördelning möjlig. Någon ytterligare försening
utöver den som redan uppkommit genom regeringens senfärdighet får inte
förekomma. Ett auktionsförfarande skall enligt utskottet kunna genomföras
hösten 2000. Utskottet anser att riksdagen bör bifalla motion Fi15 (fp) yr-
kande 20.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande fördelning av UMTS-tillstånd
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi15
yrkande 20 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
Regeringens lagförslag
3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om
granskning och kontroll av filmer och videogram
3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden
3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om
pliktexemplar av dokument
3.5 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)
Förslag i vårpropositionen
och i parti- och kommittémotioner
om ändrade ramar samt ändrade och nya
anslag på tilläggsbudget för
budgetåret 2000
Förslag i vårpropositionen och i parti- och kommittémotioner om ändrade ramar s
tilläggsbudget för budgetåret 2000
Belopp i 1 000-tal kronor
Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer med regeringens förslag
Reservanternas förslag överensstämmer med partiernas förslag (m) resp. (kd).
Utgiftsområde
Anslag
Belopp enligt
statsbudgeten
2000
Regeringens förslag
F 4
Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag
7 247
+522
7 769
F 7
Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag
3 600
+250
3 850
Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget 1
+3 126 679
-1 335 750
-605 900
Skatteutskottets yttrande (Utdrag)
1999/2000:SkU6y
Skattefrågor i vårpropositionen
Till finansutskottet
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom de riktlinjer för skattepolitiken som regeringen
redovisar i vårpropositionen och tillstyrker de förslag som regeringen lägger
fram på skatteområdet. Förlagen är i korthet följande.
Reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor
i näringsverksamhet förenklas och görs mer rättvisa. Anställda utan trakta-
mente eller med lågt traktamente får samma möjlighet som anställda med
fullt traktamente att använda schablonavdragen för merkostnad för måltider
och småutgifter och att göra avdrag för faktisk merkostnad. Motsvarande
regler införs för näringsidkare som i sin näringsverksamhet haft merutgift för
måltider och småutgifter under en resa med övernattning utanför den vanliga
verksamhetsorten. Näringsidkare föreslås också få tillämpa det nyligen in-
förda schablonavdraget för logikostnad. De nya reglerna tillämpas första
gången vid 2002 års taxering.
Generösare och enklare regler om avdrag för utgifter vid ombyggnad av
lokaler i samband med byte av hyresgäst införs genom att reparationsbegrep-
pet utvidgas. De nya reglerna gäller redan fr.o.m. den 1 januari 2000.
Villkoren för den externa kapitalförsörjningen till onoterade bolag förbätt-
ras genom att förluster på marknadsnoterade delägarrätter får kvittas mot
vinster på onoterade aktier. Förändringen innebär att reglerna blir enklare
eftersom de marknadsnoterade delägarrätterna och de onoterade aktierna
härefter utgör en sammanhållen grupp med fri kvittning. En ytterligare för-
bättring består i att s.k. blandfonder föreslås ingå i denna grupp. Även dessa
förändringar genomförs med retroaktiv effekt och gäller fr.o.m. den 1 januari
2000.
Fastighetstaxeringen av småhus flyttas från år 2002 till år 2003 för att de
förslag om förbättringar i förfarandet som lagts fram av Fastighetstaxerings-
utredningen skall kunna beaktas.
Utskottet föreslår att ett skrivfel i inkomstskattelagens regler om uppskov
med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner rättas.
Utskottet tillstyrker att den preliminära fördelningen av utgifterna på ut-
giftsramar för åren 2001-2003 godkänns såvitt avser utgiftsområde 3 Skatte-
förvaltning och uppbörd. De förslagna utgiftsramarna innebär att skatteför-
valtningen tillförs ett varaktigt tillskott på 125 miljoner kronor för att upp-
rätthålla kontrollintensiteten på önskvärd nivå och att Tullverket utöver det
resurstillskott på 25 miljoner kronor som förslås i tilläggsbudgeten för år
2000 tillförs ytterligare 10 miljoner kronor med anledning av de mer-
kostnader som kan förväntas när Öresundsbron öppnas.
När det gäller tilläggsbudgeten till statsbudgeten för budgetåret 2000 till-
styrker utskottet att Tullverket redan den 1 juli 2000 tillförs 25 miljoner
kronor på årsbasis för att möta merkostnaderna vid Öresundsbrons öppnande.
Utskottet har ingen invändning mot att detta sker genom att Tullverket be-
myndigas disponera vissa avgifter.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpar-
tiet liberalerna har avvikande meningar när det gäller skattepolitikens inrikt-
ning och den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden såvitt
avser utgiftsområde 3. Moderaterna har vidare avvikande meningar när det
gäller reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader och när det gäller
förslaget i tilläggsbudgeten om finansieringen av ett resurstillskott på 25
miljoner kronor till Tullverket.
Inledning
Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle till yttrande över den eko
nomiska politiken (yrkandena 1-6), skattefrågorna (yrkandena 40-42) och
tilläggsbudgeten till statsbudgeten för budgetåret 2000 (yrkandena 7-39)
jämte de motioner som väckts, allt i de delar som berör respektive utskotts
beredningsområde.
Den ekonomiska vårpropositionen bygger på en överenskommelse mellan
den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilka står
bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken, utgiftsta-
ken, tilläggsbudgeten för 2000 och de föreslagna skatteförändringarna.
- - -
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
2000
Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
B1 Tullverket
Vårpropositionen
Regeringen föreslår i vårpropositionen yrkande 15 (avsnitt 5.4.4) att riksda-
gen godkänner att expeditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgif-
ter samt tullräkningsavgifter vid Tullverket fr.o.m. den 1 juli 2000 skall
redovisas mot anslaget B1 Tullverket i stället för mot inkomsttitlarna 2511
och 2541.
Regeringen anför att Tullverket beräknas få en merkostnad på 25 miljoner
kronor per år när Öresundsbron öppnas. Regeringen kan inte acceptera att
Tullverkets ambitionsnivå sänks. Tullverket bör därför få disponera medel
från de expeditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgifter och
tullräkningsavgifter som för närvarande redovisas mot inkomsttitlarna 2511
och 2541. Regeringen gör bedömningen att denna förändring ökar Tullver-
kets resurser med 25 miljoner kronor på årsbasis.
Motionen
I kommittémotion Fi39 yrkande 4 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) anförs att
Tullens ambitioner att i allt större utsträckning använda sig av avgiftsfri
automatklarering kommer i konflikt med den valda finansieringen och att
avgiftsfinansieringen inte heller är någon långsiktig inkomstkälla. Motionä-
rerna anför att de avvisar finansieringen och begär ett tillkännagivande till
regeringen om att regeringen bör återkomma med en redovisning av hur
utgiften skall rymmas inom utgiftstaket.
Utskottets ställningstagande
De avgifter som föreslås gå direkt till Tullverket för att på det sättet skapa
ytterligare resurser för tullen när Öresundsbron öppnar är dels de ansök-
nings- och expeditionsavgifter som tullen tar ut i sin verksamhet, dels tullför
rättningsavgiften och tullräkningsavgiften. Tullförrättningsavgiften tas ut när
en tullförrättning äger rum på annan tid eller i annat område än då en sådan
förrättning enligt föreskrifterna skall vara kostnadsfri för allmänheten. Tull-
räkningsavgiften betalas av kreditimportörer och andra som betalar tull enligt
särskild tullräkning och därigenom får viss kredit.
Enligt utskottets mening uppbärs de aktuella avgifterna i tullens verksam-
het och motsvarar i viss utsträckning kostnader som tullen har i anslutning
till att avgiften erläggs. Det finns enligt utskottets mening inte någon anled-
ning att ifrågasätta den valda finansieringsformen utifrån de krav som tullens
verksamhet ställer, och utskottet har därför inte någon erinran mot förslaget
utan tillstyrker detta. Utskottet avstyrker motion Fi39 yrkande 4.
Stockholm den 11 maj 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hed-
lund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-
Hedman (s), Marie Engström (v), Desirée Pethrus Engström (kd), Rolf Ken-
neryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg (s), Anna Kinberg (m) och
Per-Olof Svensson (s).
Avvikande meningar
- - -
10. Bemyndigande för Tullverket att uppbära vissa avgifter - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Anna Kinberg (m) anför:
Regeringen föreslår att flera myndigheter skall finansiera sin verksamhet
genom att avgifter som de tar in skall kunna behållas av myndigheten. Detta
gäller bl.a. för tullen, som på detta vis beräknas få ett tillskott på 25 miljo
kronor.
Tullen bedriver en samhällsnyttig verksamhet som är nödvändig bl.a. ge-
nom att upprätthålla ett gränsskydd, inte minst i kampen mot narkotika-
smuggling. Sådan verksamhet skall inte vara beroende av inflöden av avgif-
ter, som kan variera mellan olika år.
Tullens ambitioner att i allt större utsträckning kunna använda sig av av-
giftsfri automatklarering kommer i konflikt med regeringens förslag till
avgiftsfinansiering av verksamheten. Dels leder den nya ordningen sannolikt
till att strävanden till rationalisering och ianspråktagande av ny teknik kan
komma att bromsas upp, dels leder avgiftsfinansieringen inte till någon lång-
siktig inkomstkälla. Vi avvisar denna form av finansiering för tullens del.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur dessa
utgifter skall rymmas inom utgiftstaken.
Med det anförda tillstyrker vi motion Fi39 yrkande 4.
Justitieutskottets yttrande
1999/2000:JuU5y
Tilläggsbudget
Till finansutskottet
Utskottet
Inledning
Finansutskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över propos
tion 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition med förslag till
riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för bud-
getåret 2000 m.m. jämte motioner i de delar som respektive utskotts bered-
ningsområde berörs.
Motionerna Fi12-Fi47 har väckts med anledning av propositionen.
I detta yttrande behandlar justitieutskottet frågan om tilläggsbudget för år
2000. Propositionen i övrigt i de delar som berör justitieutskottets bered-
ningsområde behandlas i yttrandet 1999/2000:JuU4y Vårpropositionen.
Utskottet avgränsar sitt yttrande till att avse frågor som rör utgiftsområde 4
Rättsväsendet. I denna del lägger regeringen fram två förslag.
I yrkande 16 föreslår regeringen att riksdagen godkänner att avgifter i
samband med att polismyndigheterna utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000
redovisas mot det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget
A1 Polisorganisationen (avsnitt 5.4.5).
I yrkande 39 föreslår regeringen att riksdagen på tilläggsbudget till stats-
budgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden
samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i en bifo-
gad tabell.
Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag såvitt avser
utgiftsområde 4.
Överväganden
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet omfattar bl.a. anslag till polisväsendet,
åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården, exekutionsväsendet,
Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten och Kostnader för vissa
skaderegleringar m.m. Utgiftsramen för rättsväsendet uppgår innevarande
budgetår till 22 667 miljoner kronor.
Regeringen föreslår i propositionen att utgiftsramen för utgiftsområde 4
skall höjas med knappt 77 miljoner kronor. Anslaget till polisorganisationen
tillförs 100 420 000 kr, anslaget till Ekobrottsmyndigheten tillförs
13 462 000 kr och anslaget till Kostnader för vissa skaderegleringar tillförs
10 600 000 kr. Finansiering föreslås ske delvis genom att anslaget till Rätts-
hjälpskostnader m.m. minskas med 47 600 000 kr och i övrigt genom en
överföring från ett annat utgiftsområde.
Härutöver föreslår regeringen att polisen i fortsättningen skall få disponera
avgifter från pass utfärdade av polismyndigheterna. Detta innebär att polisen
på halvårsbasis kan disponera ytterligare 90 miljoner kronor. Dessa medel
redovisas för närvarande mot inkomsttitel 2511. Enligt regeringen skall
passavgifternas karaktär av offentligrättslig avgift inte påverkas av den änd-
rade budgetmässiga redovisningen.
Utskottet vill för sin del börja med att konstatera att utgiftsprognosen för
rättsväsendet för år 2000 pekar på att utgifterna blir 800 miljoner kronor
högre än budgeterat. Härav svarar polisen för 440 miljoner. Polisens ekono-
miska situation är alltså bekymmersam, och all budgetförstärkning måste
hälsas med tillfredsställelse. Regeringsförslaget innebär i denna del att poli-
sen kan disponera ytterligare 195 miljoner kronor i år. Återstoden av det
beräknade underskottet måste alltså täckas genom effektiviseringar och ett
utnyttjande av tidigare anslagssparande respektive av anslagskrediten.
I fråga om finansieringen genom att ianspråkta medel från anslaget till
Rättshjälpskostnader m.m. anmärker utskottet att prognosen för anslaget
pekar på ett överskott på omkring 40 miljoner kronor efter det att förra årets
underskott på omkring 10 miljoner kronor täckts. Anslaget är svårprognosti-
serat på grund av de ändringar i rättshjälpssystemet som gjorts under senare
år och som ännu inte fått fullt genomslag.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag avseende anslagen till
Ekobrottsmyndigheten och Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
Sammantaget innebär det anförda att utskottet tillstyrker regeringens för-
slag.
Stockholm den 11 maj 2000
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Märta Johansson (s), Margareta
Sandgren (s), Ingemar Vänerlöv (kd), Ann-Marie Fagerström (s), Maud
Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s), Morgan Johansson (s), Yvonne Os-
carsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson
(mp), Gunnel Wallin (c), Siw Persson (fp), Göran Norlander (s), Anita Sidén
(m) och Sven-Erik Sjöstrand (v).
När det gäller finansieringen av resursförstärkningen till polisorganisationen
anser vi att utskottets majoritet hade bort uppmärksamma frågan om rege-
ringens förslag om passavgifter är förenligt med regleringen i budgetlagen
(1996:1059). Förslaget kan uppfattas som ett sätt att kringgå bestämmelserna
om utgiftsramar, och det kan ifrågasättas om inte förslaget strider mot förbu-
det mot nettoredovisning i 17 § första stycket budgetlagen. Vi noterar att
liknande förslag nu lagts fram också på några andra utgiftsområden och att
ytterligare utgiftsområden enligt vad som framgår av propositionen kommer
att beröras i höstens budgetproposition. Frågan, som ligger utanför utskottets
beredningsområde, har alltså stor principiell betydelse och vi utgår från att
finansutskottet kommer att närmare analysera den.
Enligt vår mening hade utskottet också bort göra tydligt att det finns risk att
ett bifall till regeringens förslag i fråga om anslaget till Rättshjälpskostnad
m.m. får till följd att anslaget överskrids.
Utrikesutskottets yttrande
1999/2000:UU6y
Tilläggsbudget för år 2000 - utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Till finansutskottet
Finansutskottet har genom beslut den 27 april 2000 (prot. 1999/2000:24 7 §)
berett övriga berörda utskott tillfälle att, i de delar som berör respektive
utskotts beredningsområde, yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposi-
tion (prop. 1999/2000:100) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2000 (yrkandena 7-39) jämte de motioner som kan komma att
väckas. Kammaren beslöt den 3 maj 2000 att hänvisa de med anledning av
propositionen väckta motionerna till finansutskottet.
Utrikesutskottet väljer att i det följande yttra sig över propositionens yr-
kanden 17 och 39 (delvis). Inga motioner har väckts i dessa delar.
1 Propositionen
1.1 Yrkandena
Utrikesutskottets beredningsområde berörs, vad avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2000 av propositionens yrkanden 17 och 39
(delvis).
I yrkande 17 hemställs att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, såvitt avser det under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och interna-
tionell samverkan uppförda ramanslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden inne-
bär utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2000 (propositionens avsnitt
5.4.6),
I yrkande 39 (delvis) begärs att riksdagen på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet
med specifikation i propositionens tabell 2.1.
Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt
änd-rade och nya anslag för budgetåret 2000
Tusental kronor
Ut-
gifts-
om-
råde
An-
slag
Belopp enligt
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram/anslag
Ny ram/
Ny an-
slagsnivå
5
A1
Utrikesförvaltning,
ramanslag
1 891 058
-175 630
1 715 428
1.2 Uppföljning av 1999, prognos och tilläggsbudget för 2000 (prop. s. 97
ff.)
Som framgår av propositionen uppgick det preliminära utfallet för statsbud-
getens utgifter 1999 till 642,6 miljarder kronor.
Avvikelserna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel på stats-
budgeten redovisas i tabell 5.4 (se utdrag nedan). En större förbrukning än
anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående
reservationer/anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen
beslutar om s.k. medgivet överskridande.
Tabell 5.4
Statsbudgetens
utgifter 1999
Miljarder kronor
Statsbud-
get
Till-
läggs-
budget
Totalt
anvisat
Preli-
minärt
utfall
Differens
utfall
statsbud-
get
UO 5
Utrikesförvaltning och
internationell samverkan
2,9
0,0
2,9
2,9
0,0
UO 7
Internationellt bistånd
11,9
0,0
11,9
12,4
0,5
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 11,9 miljarder kronor. Det prelimi-
nära utfallet blev 0,5 miljarder kronor högre än budgeterat. De högre utgif-
terna är framför allt hänförliga till anslaget Biståndsverksamhet, vars utfall
blev 0,4 miljarder kronor högre än anvisat. Förklaringen är att regeringen i
december 1999 beslutade om ökade utbetalningar från anslaget för att uppnå
målet om ett biståndsutfall på 0,7 % av bruttonationalinkomsten. Den högre
förbrukningen inom utgiftsområdet ryms inom tillgängliga medel, då reser-
vationer från tidigare budgetår har nyttjats.
1.3 Utgiftsbegränsande åtgärder 2000 (prop. s. 104)
Utgiftstaket är ett allvarligt budgetpolitiskt åtagande för regeringen. Om det
finns risk för att utgiftstaket för staten kommer att överskridas, skall rege-
ringen för att undvika detta enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten,
vidta sådana åtgärder som den har befogenheter till eller föreslå riksdagen
nödvändiga åtgärder.
I budgetpropositionen för 2000 meddelade regeringen att den förberedde
ett antal åtgärder för att begränsa utgifterna för 2000. Regeringskansliets
utgiftsprognoser visade att utgiftstaket för staten riskerade att överskridas
2000 till följd av att framför allt utgifterna för sjukpenning och avgiften til
EU steg mer än vad som tidigare beräknats.
Mot bakgrund av detta redovisade regeringen i budgetpropositionen för
2000 bl.a. att ett antal utgiftsområden skulle komma att beröras av utgiftsbe-
gränsningar. I budgetpropositionen preciserades emellertid inte närmare de
vidtagna åtgärdernas omfattning.
Regeringen har bestämt att begränsningsbelopp skall införas 2000 på
sammanlagt sex utgiftsområden. Begränsningsbeloppens syfte är att säker-
ställa att anslagsförbrukningen inte överstiger en viss bestämd nivå. I tabell
5.7 (se utdrag nedan) redovisas de nu fastlagda utgiftsbegränsningarna. De
nivåer som anges i tabellen utgör således de maximala utgifterna för berörda
utgiftsområden och anslag.
Regeringen avser att under året noggrant följa utgiftsutvecklingen
och kommer, om utgiftstaket för staten är hotat, att i samband med
budgetpropositionen för 2001 vidta åtgärder.
Tabell 5.7 Begränsningsbelopp 2000
Miljoner kronor
Nivåer som ej får överskridas
Utgiftsområde/Anslag
Uo 7, Vo A Bistånd
14 185
Uo 7, Vo B Central- och Östeuropa
975
1.4 Utgiftsprognoser per utgiftsområde (prop. s. 105 ff.)
I tabell 5.8 (se utdrag nedan) redovisas de prognostiserade utgifterna för
respektive utgiftsområde och för ålderspensionssystemet vid sidan av stats-
budgeten. För vissa utgiftsområden avviker utgiftsprognoserna kraftigt i
förhållande till anvisade medel på statsbudgeten. Nedan beskrivs de
största skillnaderna utgiftsområdesvis.
Tabell 5.8 Prognos
för takbegränsade
utgifter 2000
Miljarder kronor
Statsbud-
get
Förslag till
tilläggs-
budget
To-
talt
anvi-
sat
Pro-
gnos
Differens
prognos
statsbud-
get
UO 5
Utrikesförvaltning och
internationell samver-
kan
3,0
-0,2
2,8
3,1
0,1
UO 7
Internationellt bistånd
13,2
0,0
13,2
15,2
1,9
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsprognosen uppgår till 15,2 miljarder kronor och är därmed 1,9 miljar-
der kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen härrör
främst från anslaget Biståndsverksamhet. I den nu aktuella prognosen beräk-
nas det att 1,7 miljarder kronor av reservationerna kommer att användas
under 2000. Delar av utgiftsområdet omfattas även under 2000 av en utgifts-
begränsning.
1.5 Förslag till tilläggsbudget (prop. s. 108 ff.)
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa
nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas
och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande.
Teknisk justering av vissa anslag
Budgetåren 1998, 1999 och 2000 har tekniska justeringar genomförts av
anslagen för förvaltningskostnader. Justeringarna har varit föranledda av
förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga området. Juste-
ringarna har ingen effekt på statsbudgetens saldo eftersom inkomsterna på
inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter ökar i motsvarande grad. I bud-
getpropositionen för 2000 höjdes de fastställda utgiftstaken med anledning
av den tekniska justeringen. I underlaget för justeringarna inför budgetåret
2000 saknades vissa uppgifter, vilket medförde att alla justeringar inte kunde
göras på anslagsnivå. I förslaget till tilläggsbudget ingår de kompletterande
anslagsjusteringarna för innevarande budgetår. Totalt innebär dessa juste-
ringar ökade utgifter med drygt 80 miljoner kronor. Förslagen redovisas i de
delar de berör utrikesutskottets beredning under respektive anslag nedan.
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
A1 Utrikesförvaltningen
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-
slag på 1 891 058 000 kr. Regeringen föreslår i propositionen att det minskas
med 175 630 000 kr.
Regeringen anför som motiv följande: anslaget A1 Utrikesförvaltningen
minskas med 148 000 000 kr för att finansiera motsvarande ökning av ansla-
get C1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse med
anledning av sammanslagningen av Regeringskansliets två IT-organisationer.
För att genomföra den ovan beskrivna tekniska justeringen minskas ansla-
get med ytterligare 27 630 000 kr.
B4 Fredsfrämjande verksamhet
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-
slag på 147 416 000 kr. Något bemyndigande för regeringen att ingå ekono-
miska förpliktelser har inte begärts tidigare.
Regeringen föreslås i propositionen få ett bemyndigande att för ändamål
som omfattas av anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet under år 2000 ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2000.
Regeringen anför som motiv följande: Regeringen kan utan att inhämta
riksdagens godkännande besluta att med svensk personal delta i internatio-
nella fredsfrämjande insatser i första hand inom ramen för FN och Organisa-
tionen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Sådana beslut kan inne-
bära ekonomiska förpliktelser för staten under kommande budgetår. Rege-
ringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att för ändamål
som omfattas av anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet under år 2000 ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2000.
3 Utskottets överväganden
3.1 Uppföljning
Enligt utrikesutskottets uppfattning är uppföljning av tidigare års resultat av
central betydelse för styrningen av den statliga verksamheten. Uppföljning
utgör också en grund, om än icke den enda, för budgetering och andra typer
av styrning inför kommande år.
Utskottet noterar att den verksamhet som finansieras över utgiftsområde 5
bedrivits inom budget. Vid sitt arbete med uppföljning och utvärdering har
utskottet ägnat särskild uppmärksamhet åt verksamheten inom utrikesför-
valtningen under budgetåret 1999. Utskottet har härvid erhållit årsredovis-
ningsmaterial från Utrikesdepartementet samt anordnat en intern utfrågning
med departementets expeditionschef jämte medarbetare. Vissa utestående
frågor har sedermera följts upp med kompletterande redovisningar från de-
partementets sida.
Utskottet kan med anledning av den företagna uppföljningen konstatera,
att verksamheten, i de delar som blivit belysta, bedrivits väl i linje med riks
dagens intentioner. Utskottet vill också framhålla att verksamhetsgenom-
gången i kombination med en framåtriktad diskussion, främst om den svens-
ka utrikesrepresentationen, är att se som ett väsentligt inslag i riksdagens
styrning inom det utrikespolitiska området.
Utskottet noterar också den differens gentemot budget som redovisas vad
avser utgiftsområde 7 samt de förklaringar härtill som ges i propositionen.
Utskottet har med anledning av vad som i propositionen anförs om utgifts-
begränsande åtgärder samt mot bakgrund av vad som anfördes härom i pro-
position 1998/99:100 (s. 142) och i utskottets yttrande 1998/99:UU1y (s. 11)
gjort en uppföljning av konsekvenserna av utgiftsbegränsningarna under
1999. Utskottet har därvid, på basis av en gedigen redovisning från Utrikes-
departementet, erfarit följande.
Begränsningsbeloppet sattes, enligt beslut av regeringen våren 1999, till
11 150 miljoner kronor, dvs. samma nivå som anslaget. I förhållande till den
utgiftsprognos om 14 009 miljoner kronor som upprättades i början av febru-
ari innebar således utgiftsbegränsningen en neddragning med 2 859 miljoner
kronor.
För det multilaterala utvecklingssamarbetet har utgiftsbegränsningen i
stort sett kunnat hanteras utan större negativa konsekvenser. På grundval av
det goda anseende Sverige åtnjuter, har senareläggning av betalningar kunnat
göras i samförstånd med berörda internationella organisationer. Detta sam-
förstånd bygger dock på att senareläggningarna är en engångsföreteelse.
Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet har de flesta samarbetsländer
berörts. En rad insatser har fått inställas eller senareläggas. Insatser inom
området demokrati och mänskliga rättigheter har drabbats hårt - inte för att
de är mindre prioriterade utan för att de i många fall inte varit avtalsbundna
och därmed kunnat senareläggas. För de enskilda organisationerna innebar
begränsningen att Sida inte kunde fullfölja avtal och organisationerna drab-
bades i vissa fall hårt. Inom forskningssamarbetet lyckades dock föresatsen
att värna om de svaga institutionerna. Trots svårigheterna att hantera utgifts-
begränsningen och att trovärdigheten i flera fall naggats i kanten pekar Sida
dock på en positiv aspekt - den finansiella uppföljningen har skärpts.
Mot bakgrund av vad som framkommit bedömer utskottet att utgiftsbe-
gränsningen kunnat genomföras utan alltför allvarliga men för Sveriges
utvecklingssamarbete. Förutsättningen för detta har emellertid varit att det
rört sig om en engångsföreteelse. En eventuell upprepning på biståndets
område av åtgärder av det slag som vidtogs under budgetåret 1999 skulle
riskera att vara till betydande men för Sveriges förtroende internationellt
samt allvarligt urgröpa den inhemska biståndsviljan.
Inom ramen för utskottets arbete med uppföljning och utvärdering har under
riksmötet också en granskning gjorts av skrivelse 1998/99:150 Årsredovis-
ning för staten 1998. Eftersom de uppgifter som lämnas i skrivelsen är av
betydelse bl.a. som beslutsunderlag för de ställningstaganden som utskottet
har att göra med anledning av regeringens ekonomiska vårpropositioner och
budgetpropositioner har, i tillämpliga fall, jämförelser gjorts med proposition
1998/99:100 (vårproposition) och 1999/2000:1 (den senaste budgetproposi-
tionen). Utskottets granskning har omfattat statsbudgetens utfall 1998 avse-
ende utgifter på utgiftsområdena 5 och 7 samt reservationsläget inom ut-
giftsområde 7. Utskottet har också följt upp Riksrevisionsverkets iakttagelser
beträffande revisionsberättelser med invändning. Utskottet vill till följd av
sin granskning i detta sammanhang framföra följande.
En central fråga inom utgiftsområde 7 är den s.k. biståndsramen för inter-
nationellt utvecklingssamarbete, vars omfattning (uttryckt i procent av pro-
gnosticerad BNI), efter yrkande i budgetpropositionen, årligen fastställs av
riksdagen. Detta faktum jämte den politiska vikt som fästs vid frågan gör att
det vore önskvärt att regeringen i årsredovisning för staten redovisade utfal-
let beträffande biståndsramen. Av intresse att erfara vore biståndsramens
utfall i absoluta tal, i procent av prognosticerad BNI och i procent av verklig
BNI.
Under senare år har informationen i budgetpropositionerna om reserva-
tionsläget blivit allt bättre. Så redovisas exempelvis i proposition
1999/2000:1 reservationsläget i många fall ner på delpostnivå med angivande
av fördelningen mellan intecknade och ointecknade reservationer. Också i
skrivelse 1998/99:150 Årsredovisning för staten 1998 ingår uppgifter om
reservationer (nedbrutet på anslagsnivå). Vid en jämförelse av siffermateria-
let har utskottet noterat avvikelser mellan årsredovisningen och budgetpro-
positionen, vilka för reservationerna på A1-anslaget inom utgiftsområde 7
uppgår till 157 miljoner kronor.
Enligt vad utskottet erfarit bygger redovisningen i budgetpropositionen på
de uppgifter som myndigheterna lämnar i sina respektive årsredovisningar.
Årsredovisningen för staten bygger däremot på den s.k. riksredovisningen
som Ekonomistyrningsverket (ESV) hanterar. I det första fallet rör det sig
således om uppgifter från de lokala ekonomisystemen på myndigheterna. De
lokala systemen skall löpande stämmas av mot de uppgifter myndigheterna
lämnar i riksredovisningen.
Enligt uppgift från ESV, som är medvetet om den av utskottet uppmärk-
sammade diskrepansen, finns motsvarande misstämning också på andra håll
inom statsbudgeten. Hur dessa fel uppkommit har hittills inte kunnat klarläg-
gas men är föremål för utredning av ESV och, i här aktuellt fall, UD.
Utskottet anser mot bakgrund av vad som framkommit att ingen
riksdagens åtgärd för närvarande är påkallad.
3.2 Förslag till tilläggsbudget avseende utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Regeringens förslag till minskning av anslaget A1 Utrikesförvaltningen inom
utgiftsområde 5 belystes, utöver vad som framgår av propositionen, vid den
ovan nämnda utfrågning utskottet hade med utrikesdepartementets expedi-
tionschef. Utskottet noterar också den föreslagna minskning med drygt 27
miljoner kronor till följd av i propositionen beskriven teknisk justering.
Utskottet anser förslagen lämpliga och väl motiverade, varför det anser att
propositionens yrkande 39 i berörd del bör tillstyrkas.
Anslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 skall främst
nyttjas för finansiering av insatser med svensk personal (ej väpnad trupp) i
internationella fredsfrämjande insatser, såväl regionalt som globalt. Detta
innebär bl.a. medverkan till att stärka FN:s och OSSE:s möjligheter att bidra
till regional konfliktlösning och skydd av mänskliga rättigheter samt huma-
nitär verksamhet. Det rör sig således här om ändamål som är av central bety-
delse för svensk utrikespolitik och som i många fall utgör profilfrågor.
I propositionen begärs (yrkande 17) ett bemyndigande att under innevarande
år ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 150 miljoner kronor efter år 2000.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att Sverige i internationella samman-
hang spelar en framträdande roll i arbetet för att förebygga väpnade konflik-
ter och att svenska förslag i många fall legat till grund för framsteg på områ-
det. Centralt i det svenska synsättet har varit att konfliktförebyggande skall
vara en integrerad del av utrikes- och säkerhetspolitiken. En vidareutveckling
av detta synsätt innebär, även för svensk del, större långsiktighet och högre
ambitionsnivå i förberedelser och åtgärder än vad som hittills varit fallet.
Regeringen har också uttalat att Sveriges insatser för att förebygga väpnade
konflikter skall stärkas. Utskottet delar denna uppfattning och vill påpeka att
man, med nuvarande konfliktnivå i världen, kan befara att situationer kan
uppkomma då den resursnivå som för närvarande står till förfogande för
tidiga insatser kan bli otillräcklig.
Utskottet kan konstatera att något bemyndigande för regeringen att ingå
ekonomiska förpliktelser av här aktuellt slag inte givits av riksdagen. Verk-
samheten är till sin natur svårplanerad, då den icke sällan är knuten till has-
tigt uppflammande konflikter som kan ha stor geografisk spridning. I många
fall visar det sig också att tänkta insatser av olika skäl inte går att genomfö
eller är genomförbara först vid senare tidpunkter än vad som ursprungligen
förmodats. Behovet av insatser kan variera starkt mellan olika år. Dessa
förhållanden talar för att det är lämpligt att riksdagen ger regeringen ett be-
myndigande av den art och omfattning som föreslås i propositionen. Utskot-
tet ser ett bemyndigande som ett första viktigt steg i syfte att mera långsikti
säkra förmågan till insatser på detta för svensk utrikespolitik centrala områ-
de.
I propositionen begärs att bemyndigandet också skall innefatta tidigare
gjorda åtaganden. Enligt vad utskottet erfarit är åsyftade åtaganden av poli-
tisk natur och således ännu inte juridiskt bindande, varför det torde vara
obehövligt att ge ett bemyndigade retroaktiv verkan, något som också vore
betänkligt från principiella utgångspunkter.
Enligt utskottets bedömning bör således riksdagen med anledning av propo-
sitionens yrkande 17 bemyndiga regeringen att under år 2000, såvitt avser
det under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
uppförda ramanslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet, ingå ekonomiska
förpliktelser som innebär utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2000.
Stockholm den 11 maj 2000
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Sören
Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson (m), Liselotte Wågö (m),
Carina Hägg (s), Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Jan Erik Ågren
(kd), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson
(c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Eva Zetterberg (v) och
Rosita Runegrund (kd).
Försvarsutskottets yttrande
1999/2000:FöU7y
Tilläggsbudget för år 2000 - Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett försvarsutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1999/2000:100 jämte
motioner.
Försvarsutskottet
Regeringens förslag
A3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-
slag på 22 340 782 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget A3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling ökas med 700 000 000 kr. Finansiering sker genom att
anslaget A1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. minskas med
700 000 000 kr.
Skälet är att Försvarsmakten under 1999 och 2000 har vidtagit åtgärder för
att påbörja en strukturomvandling i syfte att hantera problem under inneva-
rande försvarsbeslutsperiod och för att möjliggöra en minskning av den
ekonomiska ramen under nästa försvarsbeslutsperiod. Som ett led i omställ-
ningen har även förskjutningar av utgifter mellan verksamhetsområden och
budgetår skett.
Fördelningen av utgifter för innevarande budgetår kommer därmed att för-
skjutas mellan anslagen.
B1 Funktionen Civil ledning
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-
slag på 437 983 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget B1 Funktionen Civil ledning ökas med
700 000 kr.
Skälet är att riksdagen har beslutat att det centrala lednings- och samord-
ningsansvaret för trossamfundens verksamhet inom totalförsvaret från och
med 2000 skall övergå från Svenska kyrkan till Överstyrelsen för civil bered-
skap (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45). En
minskning med 700 000 kr gjordes därför av det under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget K1 Stöd till tros-
samfund. Den avsedda ökningen av anslaget B1 Funktionen Civil ledning
kom dock inte att ske, varför en justering nu bör göras.
B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-
slag på 691 677 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst ökas med 4 931 000 kr. Finansiering sker genom att anslaget
D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer minskas med 4 931 000 kr.
Skälet är att riksdagen har beslutat om en ändrad uppgiftsfördelning mel-
lan anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst och ansla-
get D6 Stöd till frivillliga försvarsorganisationer (prop. 1998/99:74, bet.
1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224). Anslaget D6 Stöd till frivilliga försvars-
organisationer skulle rätteligen uppgå till 88 245 000 kr och anslaget B3
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst till 696 608 000 kr. Sist-
nämnda anslag bör därför nu ökas med 4 931 000 kr och anslaget D6 Stöd till
frivilliga försvarsorganisationer minskas med motsvarande belopp.
C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-
slag på 526 489 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget C5 Statens räddningsverk: Samhällets
skydd mot olyckor år 2000 får användas för att täcka den förlust som upp-
kommit i Statens räddningsverks internationella verksamhet.
Skälet är att Statens räddningsverk får mot full kostnadstäckning genomfö-
ra internationella uppdrag på regeringens uppdrag. Den 6 juni 1996 och 11
september 1997 uppdrog regeringen åt Räddningsverket att stödja Europa-
kommissionens arbete med ett återuppbyggnadsprojekt i Bosnien-
Hercegovina. Räddningsverket utförde ett bostadsförsörjnings- och in-
frastrukturprogram i Bosnien-Hercegovina som inte uppfyllde kravet på full
kostnadstäckning. På grund av brister i myndighetens styrning och uppfölj-
ning uppkom en förlust på 20 879 000 kr. Förlusten behöver regleras. Rege-
ringen föreslår att anslaget C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor år 2000 får användas för att täcka den angivna förlusten.
D3 Försvarets radioanstalt
I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett raman-
slag på 428 494 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget D3 Försvarets radioanstalt ökas med
11 190 000 kr.
Skälet är att för att kunna genomföra den i inledningen till förslaget till
tilläggsbudget beskrivna tekniska justeringen ökas anslaget D3 Försvarets
radioanstalt.
Utskottet konstaterar att det inte finns några andra förslag än regeringens.
Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag till tilläggsbudget såvitt
avser utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Stockholm den 11 maj 2000
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Christer Skoog (s), Karin
Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m),
Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s), Berit Jóhannesson (v),
Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik
Arthur Egervärn (c), Runar Patriksson (fp) och Laila Bäck (s).
Tilläggsbudget för 2000 för utgiftsområdena 10, 11 och 12
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 27 april 2000 beslutat att bereda övriga utskott till-
fälle att yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition (1999/2000:100),
i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 (yrkandena
7-39) jämte de motioner som kan komma att väckas, allt i de delar som berör
respektive utskotts beredningsområde. Vårpropositionen är resultatet av ett
samarbete mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
De delar som utskottet yttrar sig över är regeringens förslag om tilläggs-
budget till statsbudgeten för budgetåret 2000 för utgiftsområdena 10, 11 och
12 samt motion Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m).
Tilläggsbudget för 2000 för utgiftsområdena 10, 11 och 12
Propositionen
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Av propositionen framgår att på grund av den kraftigt ökade sjukfrånvaron
har utgifterna för sjukpenning ökat och de medel som har anvisats på stats-
budgeten för 2000 har visat sig vara otillräckliga. För närvarande finns det
ingenting som tyder på att utgifterna kommer att minska under de närmaste
åren. Regeringen anger att de prognoser som ligger till grund för bedöm-
ningen av utgiftsutvecklingen för år 2000 dock är mycket osäkra och att det
därför är svårt att förutse huruvida den föreslagna ökningen är tillräcklig ell
inte.
Regeringen föreslår att anslaget A1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
ökas med 1 500 miljoner kronor och att ramen för utgiftsområde 10 ökas
med motsvarande belopp.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
I propositionen anges att före 1999 betalades delpensionerna från delpen-
sionsfonden. Från och med 1999 betalas delpensionerna från ett eget anslag.
Utbetalning av delpensioner har minskat under de senaste åren och på sikt
skall anslaget avvecklas. Några nya delpensioner kommer inte att beviljas
efter 2000. När anslaget beräknades överskattades dock den nedåtgående
trenden i volymutvecklingen. Regeringen beräknar nu att utgifterna för år
2000 kommer att uppgå till 197,6 miljoner kronor varför ytterligare 103
miljoner kronor bör tillföras.
Regeringen föreslår att anslaget A4 Delpension ökas med 103 miljoner
kronor och att finansieringen sker genom att anslaget A2 Efterlevandepen-
sioner till vuxna minskas med motsvarande belopp.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Av propositionen framgår att regeringen avser att under maj månad lämna ett
förslag till riksdagen om ändrade regler för utfyllnadsbidrag vid växelvis
boende. Förslaget beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2001 och tilläm-
pas första gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 mars
2001. Regeringen aviserade emellertid i budgetpropositionen för 2000 att
detta förslag skulle överlämnas till riksdagen senast i samband med 2000 års
ekonomiska vårproposition för ikraftträdande den 1 juli 2000 och tillämpas
för underhållsstöd som avser tid efter den 30 september 2000. Förslaget
skulle då inneburit en besparing med 12,5 miljoner kronor år 2000. Det sena-
relagda ikraftträdandet gör att anslaget behöver utökas med motsvarande
belopp.
Regeringen föreslår att anslaget A3 Underhållsstöd ökas med 12,5 miljo-
ner kronor och att ramen för utgiftsområde 12 ökas med motsvarande belopp.
Motion
I motion Fi38 av Margit Gennser m.fl. (m) begärs att ersättningsnivån i sjuk-
försäkringen skall sänkas till 75 % och att ytterligare en karensdag skall
införas från den 1 september 2000. Vidare anser motionärerna att SGI skall
beräknas på de 24 senaste månaderna. I motionen yrkas om avslag på rege-
ringens förslag om tilläggsbudget på 1,5 miljarder kronor för år 2000 vad
avser utgiftsområde 10, anslaget A1 Sjukpenning och rehabilitering.
Utskottet
Sjukpenningkostnaderna ökade kraftigt under slutet av 1998, dock från en
relativt låg nivå. Ökningen har fortsatt under 1999 och det finns för närva-
rande ingenting som tyder på att utgifterna kommer att minska under de
närmaste åren. Utskottet har tidigare vid flera tillfällen angivit att utveckli
en av sjukpenningkostnaderna inger stark oro och att en ingående analys av
de bakomliggande orsakerna måste göras. I yttrande om tilläggsbudget för
1999 i höstas (1999/2000:SfU3y) redovisade utskottet olika faktorer som kan
ha påverkat kostnadsutvecklingen. Bland annat ansåg utskottet att föränd-
ringen till stor del kan tillskrivas det förändrade konjunkturläget. Utskottet
pekade även på de regeländringar inom sjukförsäkringen som genomfördes
under 1998. Utskottet anförde att den mycket allvarliga kostnadsutveckling-
en inom sjukförsäkringen enligt utskottets mening kräver en djupgående
analys av sjukförsäkringen liksom av rehabiliteringsprocessen för att lång-
siktigt lösa problemen och bromsa utgiftsökningen. Av betydelse kommer
därvid att bli bl.a. den utredning som regeringen tillsatt med uppgift att så
långt som möjligt identifiera vilka direkta och indirekta faktorer som är
avgörande för sjukpenningförsäkringens kostnadsutveckling. Utskottet har
bl.a. i betänkande 1999/2000:SfU1 framhållit att kortsiktiga lösningar och
snabba ingrepp och förändringar i ersättningssystemen leder till minskad
trovärdighet för socialförsäkringssystemen. Utskottet vidhåller sin tidigare
uppfattning och utgår från att den handlingsplan för hela ohälsoområdet som
den aviserade arbetsgruppen under Socialdepartementet skall utarbeta inte
fördröjs. Inte minst med hänsyn till den enskildes situation är det viktigt att
sjukfrånvaron i arbetslivet minskas och arbetsförhållandena och arbetsmiljön
utformas så att upphov till sjukdom och arbetsskada minskar.
I budgetpropositionen för 2000 beräknades att utgifterna för sjukpenning
under 2000 skulle uppgå till 26,3 miljarder kronor. I budgetunderlag i februa-
ri 2000 har Riksförsäkringsverket (RFV) bedömt att kostnaderna för sjuk-
penningen i år kommer att uppgå till 31,2 miljarder kronor, som även vid-
hölls i RFV:s kvartalsrapport den 27 april 2000. Regeringens bedömning i
vårpropositionen är att sjukpenningutgifterna kommer att uppgå till 30,7
miljarder kronor år 2000. Enligt regeringens prognos kommer utgifterna för
anslaget A1 att bli 4,6 miljarder kronor högre än tidigare anvisat. Prognosen,
som är behäftad med stor osäkerhet, utgår från att antalet ersatta nettosjukda-
gar kommer att öka i en något långsammare takt än under 1999 och att me-
delersättningen ökar i samma takt som under 1999. Regeringen föreslår att
på tilläggsbudget anvisas 1,5 miljarder kronor för anslaget A1.
Utskottet kan inte instämma i regeringens bedömning att en tendens till
avtagande ökningstakt är synbar under de sista månaderna 1999 och de första
månaderna 2000. Utskottet kan konstatera att anslaget har ett negativt ingå-
ende överföringsbelopp på ca 1,9 miljarder kronor. I likhet med regeringen
anser emellertid utskottet att bedömningen av utgiftsutvecklingen när det
gäller sjukpenningkostnaderna för 2000 måste anses mycket osäker. Med
avstyrkande av motion Fi38 tillstyrker utskottet därför regeringens förslag til
tilläggsbudget för utgiftsområde 10 avseende ramen samt anslaget A1 Sjuk-
penning och rehabilitering m.m. för budgetåret 2000. Skulle sjukpenning-
kostnaderna öka ytterligare får regeringen i höst, i samband med budgetpro-
positionen för 2001, återkomma med förslag om ytterligare medel på
tilläggsbudget.
Utskottet tillstyrker även förslaget om tilläggsbudget för utgiftsområde 11
anslaget A4 Delpension och att finansieringen sker genom att anslaget A2
Efterlevandepensioner till vuxna minskas med motsvarande belopp samt
förslaget om tilläggsbudget för utgiftsområde 12 avseende ramen samt ansla-
get A3 Underhållsstöd för budgetåret 2000.
Stockholm den 11 maj 2000
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo Könberg (fp), Maud Björnemalm
(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd), Cecilia
Magnusson (m), Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart
Klockare (s), Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carls-
son (c), Mona Berglund Nilsson (s), Margareta Cederfelt (m), Claes Stock-
haus (v) och Magda Ayoub (kd).
Avvikande mening
Cecilia Magnusson, Gustaf von Essen, Göran Lindblad och Margareta Ce-
derfelt (alla m) anser att utskottets yttrande i nedan angivet avseende bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste den dramatiska kostnadsökningen i sjukför-
säkringen hejdas genom att ersättningsnivån i sjukförsäkringen sänks till
75 % och att ytterligare en karensdag införs. Genom att ändringarna införs
från den 1 september 2000 kommer dessa att få effekt redan innevarande år.
Utskottet anser också att den sjukpenninggrundande inkomsten skall beräk-
nas på de 24 senaste månaderna. Utskottet tillstyrker motion Fi38 och av-
styrker regeringens förslag om tilläggsbudget på 1,5 miljarder kronor för år
2000 vad avser utgiftsområde 10 anslaget A1 Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
Särskilt yttrande
Bo Könberg (fp), Rose-Marie Frebran (kd), Cecilia Magnusson (m), Gustaf
von Essen (m), Göran Lindblad (m), Birgitta Carlsson (c), Margareta Ceder-
felt (m) och Magda Ayoub (kd) anför:
Regeringens bedömning är att sjukpenningutgifterna kommer att uppgå till
30,7 miljarder kronor för 2000. RFV:s prognos är att summan blir 31,2 mil-
jarder kronor i år. År 1999 var kostnaderna för sjukpenningen 24 miljarder
kronor. År 2002 beräknas de, enligt RFV, att bli 39 miljarder kronor. Det
finns som utskottet konstaterar inga säkra tecken på någon avmattning av de
stigande sjukpenningkostnaderna.
För att motverka de skenande kostnaderna för sjukskrivning måste som en
väsentlig åtgärd en finansiell samverkan mellan sjukförsäkring och sjukvår-
den, FINSAM, tillåtas i hela riket.
De s.k. FINSAM-försöken, åren 1993-1997, var mycket framgångsrika.
Trots många påstötningar och uttryckliga önskemål från företrädare som
deltog i försöksområdena, Landstingsförbundet m.fl. så vägrar regeringen att
låta försöken fortsätta och säger nej till FINSAM i hela riket.
Nyligen kom promemorian Individen i centrum av utredningen om Den
arbetslivsinriktade rehabiliteringen (S 1999:08) som visar på möjligheter till
stora ekonomiska såväl som mänskliga vinster av en förbättrad och fördjupad
rehabilitering. Utredningen förstärker bilden från den tidigare FINSAM-
utvärderingen om att det finns stora vinster att uppnå med en förbättrad reha-
bilitering och en samverkan mellan de olika aktörerna på området.
Om samma FINSAM-regler tilläts i hela landet och vinsterna på andra håll
blev lika stora som i försöksområdena skulle inom ett par år miljardbelopp
årligen kunna användas inom sjukvården. Bättre rehabilitering och kortare
vårdköer skulle möjliggöras och därmed kortade sjukskrivningstider och
minskade samhällskostnader.
Socialutskottets yttrande
1999/2000:SoU9y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 27 april 2000 berett bl.a. socialutskottet tillfälle at
yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition (1999/2000:100) i vad
avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 jämte de motioner
som kan komma att väckas i de delar som berör utskottets beredningsområ-
de.
Socialutskottet behandlar i yttrandet förslaget till tilläggsbudget för bud-
getåret 2000 såvitt avser utgiftsområde 9 samt motion Fi34 av Chris Heister
m.fl. (m).
(Utskottet redovisar i yttrande 1999/2000:SoU8y sina ställningstaganden
till den ekonomiska vårpropositionen i övrigt.)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen anvisar ändrade anslag i enlighet med
specifikation i tabell 2.1 samt godkänner att ramar för utgiftsområde 9 för
budgetåret 2000 därmed fastställs till 27 488 182 000 kr. Vidare anförs att
utgiftsprognosen för utgiftsområdet uppgår till 27,5 miljarder kronor och
därmed är 2,2 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Utgifterna för anslaget A2 Bidrag för läkemedelsförmånen beräknas bli 1,5
miljarder kronor högre på grund av att landstingen kompenseras för pris- och
volymökningar för 1999 samt höjda antaganden om priser och volymer för
2000. Anslaget tillförs därför 2 miljarder kronor på tilläggsbudget. Vidare
beräknas utgifterna för anslaget B8 Kostnader för statlig assistansersättning
nu bli 0,2 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen i statsbudgeten.
Regeringen anför vidare att dess ambition är att ökade utgifter skall finan-
sieras genom motsvarande minskning av utgifterna samma år. När det gäller
de ökade utgifterna för bl.a. bidrag för läkemedelsförmånen har emellertid
detta inte varit möjligt. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeterings-
marginalen till 0,9 miljarder kronor för år 2000.
A13 Ersättning till steriliserade i vissa fall
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns under A13 Ersättning till sterilisera-
de i vissa fall uppfört ett ramanslag på 90 000 000 kr. Regeringen föreslår att
anslaget ökas med 101 530 000 kr. En delfinansiering sker genom att ansla-
get A14 Personligt ombud minskas med 15 000 000 kr.
Anvisade och beräknade medel för perioden 1999-2001 bygger på uppskatt-
ningen att 1 000 personer skulle komma att erhålla ersättning. Nya prognoser
visar att närmare 1 700 personer kommer att beviljas ersättning.
A14 Personligt ombud
Bakgrund
I statsbudgeten för innevarande år finns under A14 Personligt ombud uppfört
ett ramanslag på 45 000 000 kr.
Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2000 bl.a. följande:
I samband med psykiatrireformen genomfördes försöksverksamhet med
förstärkt stöd till psykiskt funktionshindrade (s.k. personligt ombud). - - -
Socialstyrelsen har i sin uppföljning av reformen konstaterat att försöksverk-
samheten fallit väl ut och rekommenderar att verksamheten görs tillgänglig
för en större målgrupp. Mot bakgrund härav anser regeringen att verksam-
heten med personligt ombud skall permanentas och göras landsomfattande.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 45 000 000 kr anvi-
sas under anslaget A14 Personligt ombud för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslaget till 90 000 000 kr vardera året. Regeringen avser att
återkomma med förslag om närmare utformning i särskild proposition.
Socialministern har i ett frågesvar den 26 april 2000 anfört bl.a. följande:
Jag har förstått, bl.a. av Socialstyrelsens utvärdering och av handikapporga-
nisationerna, att verksamheten med personligt ombud har haft stor betydelse
för många personer med psykiska funktionshinder. Med anledning av detta
avsatte regeringen särskilda medel för detta ändamål i budgetpropositionen
för år 2000 (1999/2000:1) samt föreslog att verksamheten skulle permanen-
tas och göras landsomfattande. Riksdagen beslutade i enlighet med regering-
ens förslag.
I Socialstyrelsens slutrapport från utvärderingen av psykiatrireformen läm-
nades förslag på olika lösningar vad gäller utformningen av verksamheten.
Det har också under beredningen inom Regeringskansliet visat sig att det
finns olika önskemål både inom verksamheterna och berörda handikappor-
ganisationer, såväl vad gäller utformning som en eventuell lagreglering. Vi
är dock medvetna om att många verksamheter drivs i provisoriska former
och med tillfälliga finansieringslösningar i avvaktan på ett förslag från rege-
ringen. Regeringen har därför för avsikt att inom kort besluta om hur de
anslagna medlen skall användas samt hur verksamheten kan göras tillgänglig
i hela landet.
Motionen
I motion Fi34 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att riksdagen avslår regering-
ens förslag att inom utgiftsområde 9 minska anslaget A14 Personligt ombud.
Motionärerna anför att de vänder sig mot att regeringen ställer olika utsatta
grupper mot varandra genom att delvis finansiera ersättning till tvångssterili-
serade (anslag A13) genom en överföring av 15 miljoner kronor från anslaget
för personligt ombud. Motionärerna anför vidare att de anser det förvånande
att regeringen inte tagit de nödvändiga initiativen för att realisera de ange-
lägna mål som låg bakom anslaget för personligt ombud. Ännu mer förvå-
nande är det enligt motionärerna att regeringen - innan de psykiskt funk-
tionshindrade har fått någon som helst förbättring - minskar de avsatta resur-
serna.
Övriga medelsanvisningar
Regeringens förslag till förändringar av medelsanvisningar till A2 Bidrag för
läkemedelsförmånen, A9 Smittskyddsinstitutet, B1 Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken, B2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet,
B3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m., B4 Bidrag till viss verksamhet för
personer med funktionshinder, B5 Bidrag till handikapp- och pensionärsor-
ganisationer, B9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m., B12
Statens institut för särskilt utbildningsstöd, B15 Statens nämnd för interna-
tionella adoptionsfrågor, B16 Statens institutionsstyrelse, C1 Socialveten-
skapliga forskningsrådet: Forskning och C2 Socialvetenskapliga forsknings-
rådet: Förvaltning har inte mött någon erinran i form av motioner.
Socialutskottets bedömning
Lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall trädde i kraft d
1 juli 1999. Lagen ger rätt för vissa personer som steriliserats mot sin vilja
eller på grund av någon annans initiativ att begära och erhålla ekonomisk
ersättning av staten. Som regeringen anfört visar nya prognoser att närmare
1 700 personer kommer att beviljas ersättning, vilket är betydligt fler än vad
som ursprungligen uppskattats. Socialutskottet tillstyrker därför förslaget att
öka anslaget A13 Ersättning till steriliserade i vissa fall med 101 530 000 kr.
Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2000 att regeringens avsikt
var att senare återkomma till riksdagen med förslag om att permanenta insat-
sen personligt ombud samt att avsikten var att reformen skulle träda i kraft
den 1 juli 2000. Enligt vad utskottet erfarit pågår nu ett arbete med ett för-
slag. Utskottet har inte något att erinra mot att anslaget A14 Personligt om-
bud minskas på det sätt som regeringen föreslagit. Motion Fi34 (m) bör
enligt utskottets uppfattning avstyrkas.
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag til
ändrade anslag under utgiftsområde 9.
Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att riksdagen bör god-
känna att ramen för utgiftsområde 9 för budgetåret 2000 fastställs till
27 488 182 000 kr.
Stockholm den 11 maj 2000
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris Heister (m), Susanne
Eberstein (s), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht Markström (s),
Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),
Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp), Tullia
von Sydow (s) och Kent Härstedt (s).
Avvikande mening
Personligt ombud
Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd) och Cristina Husmark Pehrsson (m)
anser att andra stycket i utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
I vårpropositionen föreslår regeringen under utgiftsområde 9 ett stort antal
förändringar gällande innevarande budgetår. Som anförs i motion Fi34 (m)
tyder de ovanligt många förslagen till förändringar på att regeringen allmänt
sett brister i planering och framförhållning.
Vidare vill utskottet särskilt framhålla att det i budgetpropositionen för
2000 anvisades 45 miljoner kronor under anslaget Personligt ombud (A14). I
propositionen angavs att regeringen avsåg att återkomma med förslag om
närmare utformning av verksamheten i särskild proposition. Det är därför
med stor förvåning som utskottet konstaterar att regeringen ännu inte tagit de
nödvändiga initiativen för att realisera de angelägna mål som låg bakom
anslaget för personliga ombud. Än mer förvånande är det att regeringen -
innan de psykiskt funktionshindrade har fått någon som helst förbättring -
minskar de avsatta resurserna med 15 miljoner kronor. Det är vidare mycket
olyckligt att regeringen ställer olika utsatta grupper mot varandra genom att
delvis finansiera ersättning till tvångssteriliserade (anslag A13) genom en
överföring av 15 miljoner kronor från anslaget för personligt ombud.
Mot denna bakgrund avvisar utskottet regeringens förslag att minska an-
slaget A14 Personligt ombud.
Kulturutskottets yttrande
1999/2000:KrU6y
2000 års ekonomiska vårproposition - tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2000
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 27 april 2000 beslutat att bereda kulturutskottet till-
fälle att avge yttrande över 2000 års ekonomiska vårproposition (prop.
1999/2000:100) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
2000 jämte motioner, allt i de delar som rör kulturutskottets beredningsom-
råde.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över propositionen i vad avser för-
slag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000, såvitt rör ut-
giftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Utskottet har i yttrande 1999/2000:KrU5y yttrat sig över förslagen i propo-
sitionen rörande den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden
under åren 2001-2003 som skall utgöra riktlinje för regeringens budgetarbe-
te, såvitt rör utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid jämte
motioner.
Utskottet
Inledning
I vårpropositionen föreslår regeringen att riksdagen inom utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid på tilläggsbudget för år 2000 skall
besluta om en sammanlagd ökning av ramen med 18 miljoner kronor, varav
anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internatio-
nellt kulturutbyte och samarbete ökas med 12,5 miljoner kronor, anslaget E 2
Ersättningar och bidrag till konstnärer ökas med 7,5 miljoner kronor och
anslaget N 2 Lotteriinspektionen minskas med 2 miljoner kronor. Med an-
ledning av att Arkivet för ljud och bild skall byta namn till Statens ljud- och
bildarkiv föreslår regeringen en rad lagändringar.
A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
Regeringen redovisar att det i anslutning till arbetet med den fasta förbindel-
sen över Öresund pågår ett samarbete mellan den danska och den svenska
regeringen i syfte att främja integration och dynamisk utveckling i hela Öre-
sundsregionen. Det bilaterala projektet Kulturbro 2000 syftar till att stärka
samarbetet och bidra till att bygga upp en ny regional identitet i Öresundsre-
gionen genom att skapa en dansk-svensk biennal för bildkonst, design, teater,
dans och musik. En utgångspunkt är att den danska och den svenska staten
bidrar till finansieringen av projektets första biennal som äger rum under
hösten år 2000. För denna åtgärd har under anslaget A 2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
beräknats 2,5 miljoner kronor (prop. 1999/2000:1, utg.omr. 17, bet.
1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87). För att motsvara den danska statens
insats behövs ytterligare 12,5 miljoner kronor. Regeringen förslår därför att
det nämnda anslaget ökas med detta belopp.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
E 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer
I propositionen anförs att i enlighet med förslag i propositionen Konstnärer-
nas villkor (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) samt i
budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17, bet. 1998/99:
KrU1, rskr. 1998/99:55) tillfördes kulturområdet 22,5 miljoner kronor under
tiden den 1 januari 1999-den 30 juni 2000 (15 miljoner kronor på årsbasis)
för genomförande av flera olika stödinsatser riktade till konstnärer. Rege-
ringen föreslår en förlängning året ut av dessa stödinsatser och att anslagsni-
vån på E 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer höjs med 7,5 miljoner
kronor.
Under samma period har under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och ar-
betsliv genomförts försök med en tredje anställningsform inom teatern (Tea-
terAlliansen), med arbetsförmedling vid centrumbildningarna samt med
tydligare kriterier avseende vilka som skall ha rätt till arbetsmarknadspolitis
ka åtgärder med inriktning mot den konstnärliga arbetsmarknaden. Regering-
en föreslår även en förlängning året ut av försöken med TeaterAlliansen samt
försöket med arbetsförmedling vid centrumbildningarna. Dessa försökverk-
samheter föreslås finansieras inom ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmark-
nad och arbetsliv.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning året ut av de
ovan angivna stödinsatserna inom utgiftsområde 17 riktade till konstnärer.
F 5 Arkivet för ljud och bild
Med anledning av att Arkivet för ljud och bild skall byta namn till Statens
ljud- och bildarkiv den 1 januari 2001 föreslår regeringen ändringar i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, lagen
(1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram, lagen
(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-
hetsgrundlagens områden och lagen (1993:1392) om pliktexemplar av do-
kument. Skälet för att Arkivet för ljud och bild skall byta namn är enligt
regeringen att det genom det nya namnet tydligare skall framgå att det är en
statlig myndighet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar.
N 2 Lotteriinspektionen
Regeringen föreslår att anslaget N 2 Lotteriinspektionen minskas med
2 miljoner kronor. Medlen tillförs anslaget B 9 Bidrag till ungdomsvård och
missbrukarvård m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg och skall disponeras för insatser mot spelberoende.
Utskottet tillstyrker att det engångsvis förs över medel till utgiftsområde 9
för insatser mot spelberoende.
Stockholm den 11 maj 2000
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälke-
bring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy
Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Hillevi Larsson
(s).
Utbildningsutskottets yttrande
1999/2000:UbU7y
Tilläggsbudget för år 2000
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 27 april beslutat att bereda övriga berörda utskott
tillfälle att yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition (prop.
1999/2000:100) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
2000 (yrkandena 7-39) jämte motioner, i de delar som berör respektive ut-
skotts beredningsområde.
Utbildningsutskottet behandlar i det följande yrkandena 23 och 39 (delvis)
i propositionen samt motion 1999/2000:Fi22 (m).
Ändrade anslagsbelopp inom utgiftsområdena 15 och 16, m.m.
Regeringen föreslår i propositionen yrkande 23 att riksdagen på tilläggsbud-
get till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner att avgiften för upp-
läggning av lån vid Centrala studiestödsnämnden med verkan fr.o.m. 1 janu-
ari 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 16 Utbildning och universi-
tetsforskning uppförda ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden.
Regeringen föreslår vidare i yrkande 39 att riksdagen på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområ-
den samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell.
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd innebär förslagen följande ändringar.
Anslaget A2 Studiemedel m.m. ökas med 195 000 kr för kostnader för stu-
diestöd till flygledaraspiranter. Anslaget A3 Vuxenstudiestöd m.m. minskas
med 540 000 000 kr, eftersom efterfrågan på vuxenstudiestöd väntas bli
mindre än vad som tidigare budgeterats.
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning innebär för-
slagen följande ändringar: Anslaget A16 Svenska EU-programkontoret för
utbildning och kompetensutveckling ökas med 1 500 000 kr. Ökningen fi-
nansieras genom att anslaget A1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostna-
der under utgiftsområde 14 minskas med motsvarande belopp. Ändringarna
föranleds av ändrat ansvar för vissa verksamheter. Anslaget B52 Enskilda
och kommunala högskoleutbildningar m.m. ökas med 487 000 kr. Ändringen
är en teknisk justering med anledning av ändrad finansiering av anställdas
avtalsförsäkringar.
Regeringen ger hög prioritet åt en väl fungerande studiestödsadministra-
tion. Anslaget C3 Centrala studiestödsnämnden föreslås öka med 20 miljoner
kronor. Anslagsökningen ger tillsammans med rätten för Centrala studie-
stödsnämnden att erhålla intäkterna från avgifter för uppläggning av lån en
sammanlagd resursförstärkning för nämnden med cirka 100 miljoner kronor
per år.
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag. Utskottet föreslår
således att finansutskottet dels tillstyrker att riksdagen godkänner att avgift
för uppläggning av lån vid Centrala studiestödsnämnden med verkan fr.o.m.
1 januari 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning uppförda ramanslaget C3 Centrala studie-
stödsnämnden, dels tillstyrker de föreslagna anslagsändringarna inom ut-
giftsområdena 15 och 16 samt de ändrade utgiftsramarna för dessa.
Stockholm den 11 maj 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie
Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s),
Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Lennart
Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson
(fp) och Nils-Erik Söderqvist (s).
Avvikande mening
Avgiften för uppläggning av lån vid Centrala
studiestödsnämnden
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m)
anför:
Det är uppenbart att regeringen satt i system att låta utgifterna löpa iväg
vid sidan om angivna utgiftstak. Den föreslagna ordningen, där avgiften för
uppläggning av lån vid Centrala studiestödsnämnden (CSN) tillfaller myn-
digheten i stället för att som nu levereras in på inkomsttitel på statsbudgeten
ger regeringen ensidiga möjligheter att diskret tillföra CSN ytterligare resur-
ser trots att myndighetens administrativa kostnader redan är höga. En sådan
politik kan vi inte ställa upp på. Statliga myndigheters inkomster skall vara
synliga. Vill man ha en annan ordning, vilket vi förordar, måste studie-
medelsadministrationen konkurrensutsättas och delar av CSN bolagiseras. Vi
anser därför att finansutskottet skall avstyrka regeringens förslag och i ställ
föreslå att motion Fi22 skall bifallas.
Trafikutskottets yttrande
1999/2000:TU3y
Tilläggsbudget för år 2000 - utgiftsområde 22
Kommunikationer
Till finansutskottet
Finansutskottet beslöt den 27 april 2000 att bereda övriga berörda utskott
tillfälle att yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition
(1999/2000:100), i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
2000 (yrkandena 7-39) jämte de motioner som kan komma att väckas, allt i
de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.
I detta yttrande behandlar trafikutskottet yrkandena 11, 32-33 och 39 i pro-
positionens förslag till riksdagsbeslut, innebärande
11. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i telelagen
(193:597),
32. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A2 Väg-
hållning och statsbidrag, besluta om bidrag till enskilda vägar som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 566 000 000 kr under år
2001,
33. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-
giftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och tele-
styrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter,
39. att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000
godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya
anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1 i propositionen.
Vidare behandlar utskottet motionerna 1999/2000:Fi15 yrkande 20 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp), 1999/2000:Fi29 av Per-Richard Molén m.fl. (m) och
1999/2000:Fi31 av Johnny Gylling m.fl. (kd).
1 Anslagsfrågor
1.1 Ändrad ram och ändrade anslag
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar
ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1 i propositio-
nen.
I fråga om utgiftsområde 22 Kommunikationer har tabellen följande innehåll.
Tusental kronor
Anslag-
nummer
Belopp enligt
statsbudgeten
2000
Förändring
Ram/anslag
Ny ram/
Ny anslagsnivå
22 Kommunikationer
25 532 440
-13 093
25 519 347
C2
Upphandling av samhällsåta-
ganden, ramanslag
157 484
-4 000
153 484
C4
Ersättning till SOS Alarm
Sverige AB för alarmerings-
tjänst enligt avtal, ramanslag
140 000
4 000
144 000
D1
Ersättning till statens järnvä-
gar i samband med utdelning
från AB Swedcarrier,
Som framgår av tabellen innebär regeringens förslag att ramen för utgiftsom-
rådet minskar med 13,1 miljoner kronor.
När det gäller anslaget SOS Alarm Sverige AB är enligt regeringen en för-
stärkning nödvändig för att alarmfunktionen i samhället skall kunna fungera
tillfredsställande. Finansiering sker genom en minskning av anslaget Upp-
handling av samhällsåtaganden.
Anslaget Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från
AB Swedcarrier minskas för att finansiera ökade utgifter för Sveriges geolo-
giska undersökning under utgiftsområde 24 Näringsliv.
Övriga förslag till anslagsförändringar avser endast tekniska justeringar
föranledda av förändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga
området.
Motionsförslag
Per-Richard Molén m.fl. (m) framhåller i motion Fi29 (yrkande 2) att rege-
ringen bör återkomma till riksdagen med mer information om hur anslaget
D2 Rikstrafiken: Administration skall användas.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet ställer sig för sin del bakom regeringens förslag till ändrad
ram och ändrade anslag för budgetåret 2000.
Den föreslagna ökningen beträffande anslaget D2 Rikstrafiken: Admini-
stration avser endast som redovisats ovan en teknisk justering. Något skäl att
av regeringen begära ytterligare information om hur anslaget skall användas
anser trafikutskottet inte föreligga. Riksdagen bör därför avslå motionsyr-
kandet härom.
1.2 Anslaget A2 Väghållning och statsbidrag
Trafikutskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 32) att regeringen
bemyndigas att under år 2000, i fråga om ramanslaget A2 Väghållning och
statsbidrag, fatta beslut om bidrag till enskilda vägar som medför utgifter på
högst 566 miljoner kronor under år 2000.
1.3 Anslaget Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för
vissa myndighetsuppgifter
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att anslaget Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostna-
der för vissa myndighetsuppgifter skall kunna användas till att finansiera
vissa av de projekt och delar av utbyggnaden av IT-infrastrukturen i enlighet
med vad som redovisas i proposition 1999/2000 Ett informationssamhälle för
alla.
Motionsförslag
Per Richard Molén m.fl. (m) framhåller i motion Fi29 yrkande 1 att riksda-
gen bör avslå förslaget eftersom marknaden kan stå för dessa kostnader.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet behandlar för närvarande propositionen 1999/2000:86 Ett
informatiossamhälle för alla. Trafikutskottet har ingen erinran mot regering-
ens förslag. Riksdagen bör därför avslå motionsyrkandet.
2 Telelagen
2.1 Ändringar i telelagen
Regeringens förslag i korthet
Regeringen har i vårpropositionen (yrkande 11) föreslagit ändringar i telela-
gen som innebär krav på s.k. nationell roaming. Härmed avses en skyldighet
för vissa operatörer på mobiltelemarknaden att låta abonnenter hos andra
operatörer sända och ta emot telemeddelanden via sitt nät. Syftet med försla-
get är att utjämna den konkurrensnackdel som nya nätoperatörer har gente-
mot de etablerade nätoperatörerna.
Riksdagen har nyligen beslutat om en annan ändring i telelagen i syfte att
öka konkurrensen på mobiltelemarknaden (prop. 1999/2000:57, bet.
1999/2000:TU8, rskr. 1999/2000:189). Beslutet innebar att nätkapacitet för
mobil kommunikation på begäran skall upplåtas till företag som helt saknar
egna nät. Under regeringens beredning av denna lagändring framkom att det
fanns behov av kompletterande regler avsedda för nya nätoperatörer. Efter
förslag från Post- och telestyrelsen och remissbehandling utarbetades ett
lagförslag som remitterades till Lagrådet. Lagrådet lämnade lagförslaget utan
erinran.
Motiven till regeringens förslag
Marknaden för mobiltelefoni präglas bl.a. av att tillgången på radiofrekven-
ser för mobila nät är begränsad. Detta är ett viktigt skäl till att det endast
finns tre mobiloperatörer i Sverige - Telia Mobile AB, Tele2 AB och Euro-
politan AB. Behovet av ökad konkurrens på mobiltelemarknaden har beskri-
vits i den tidigare behandlade propositionen. Det nu aktuella förslaget om
nationell roaming har samma motiv som den tidigare propositionen men tar
sikte på andra aspekter av frågan. Det gäller här framför allt övergången till
den tredje generationens mobiltelefoni samt konkurrensen mellan nya och
gamla nätoperatörer.
Övergången till den tredje generationens mobiltelefoni (UMTS)
Det kraftiga genomslaget för mobiltelefonin i Sverige kom i samband med
att de digitala GSM-näten introducerades hösten 1992. Vid årsskiftet
1999/2000 fanns över 5,1 miljoner svenska mobilabonnemang. Sverige är
därmed ett av världens mest mobiltelefontäta länder.
Ett nytt system för mobil och trådlös kommunikation (UMTS - Universal
Mobile Telecommunications System) möjliggör högre överföringshastigheter
i mobilnäten och ökad tillgång till mobilt Internet och multimediatjänster. Ett
samordnat införande av detta system har i december 1998 beslutats inom EU.
Tillstånd för UMTS kommer att utfärdas i Sverige senare i år. Post- och
telestyrelsen har beslutat att högst fyra nya tillstånd för UMTS skall utfärdas
Det finns också frekvensutrymme för att tilldela ytterligare tillstånd i GSM
900- och 1800-banden. Högst två av de fyra tillstånden för UMTS skall även
ge möjlighet till GSM-verksamhet.
Nätets geografiska täckning är en viktig konkurrensfaktor för nya mobilope-
ratörer. Att etablera ett mobilt telenät är emellertid kostsamt och tidskrävan-
de. Fysikaliska orsaker (radiobärvågens utbredningsförmåga) gör också att
en utbyggnad för att uppnå god geografisk täckning blir flera gånger dyrare
för de operatörer som skall bygga UMTS-nät där frekvenserna är i 2000
MHz-bandet, i jämförelse med de operatörer som tidigare byggt de etablera-
de GSM-näten i 900- och 1800 MHz-bandet. Betydande investeringar görs
också för att öka överföringshastigheterna i de etablerade GSM-näten. Över-
gången till den tredje generationens mobiltelefoni kommer sannolikt att ske
gradvis. De befintliga GSM-operatörer som erhåller UMTS-licenser kommer
att ha en betydande konkurrensfördel i förhållandet till nytillkommande
UMTS-operatörer genom sin starka ställning på marknaden och sina redan
utbyggda GSM-nät.
Roaming - en metod att dela nätkapacitet
Roaming innebär att två operatörer avtalar om att respektive operatörs abon-
nenter skall få möjlighet att nyttja den andre operatörens nät då det egna
nätet inte är tillgängligt. Internationell roaming - dvs. avtal mellan operatö-
rer i olika länder - möjliggör mobilsamtal över nationsgränser. Internationell
roaming har förekommit länge och anses vara en bidragande orsak till GSM-
standardens framgång. Genom nationell roaming kan en ny operatör - oav-
sett om det är på GSM- eller UMTS-marknaden - snabbt etablera sig på
marknaden och övervinna den konkurrensnackdel det innebär att inte ome-
delbart ha ett fullt utbyggt nät.
Förslagets närmare innebörd
Regeringens förslag till nationell roaming riktar sig till nätoperatörer vars n
är under uppbyggnad. Förslaget innehåller ett antal begränsningar. Syftet
med förslaget är att utjämna den konkurrensnackdel nya nätoperatörer har
gentemot de etablerade nätoperatörerna. Syftet är inte att försvåra eller för-
dröja en fortsatt utbyggnad av mobiltelenäten. Huvuddragen i regeringens
förslag kan beskrivas i följande punkter.
1. Rätten till roaming gäller bara i områden där den nya nätoperatören sak-
nar egen täckning. En operatör skulle annars kunna använda möjligheten till
roaming enbart för att förbättra kapaciteten i det egna nätet.
2. Rätten till roaming är tidsbegränsad till sju år. Tidsgränsen skall ses i
samband med Post- och telestyrelsens tillståndsvillkor som innehåller vissa
krav på geografisk täckning. Ett krav på geografisk täckning innebär i sig ett
etableringshinder. Etableringshindret motverkas av rätten till nationell roa-
ming.
En tidsmässigt obegränsad rätt till roaming har nackdelen att den inte in-
nebär något incitament till utbyggnad av de mobila näten, medan däremot en
snävt tilltagen tidsgräns för rätten till nationell roaming innebär höga krav p
snabb nätutbyggnad. Tidsgränsen på sju år har av regeringen valts för att
uppnå en lämplig avvägning mellan intresset av att inte åstadkomma alltför
höga etableringshinder och intresset av att skapa incitament till en snabb nät-
utbyggnad.
3. Den besökta operatören är endast skyldig att erbjuda etablerade tjänster.
Rätten till roaming gäller bara tjänster som bägge operatörerna tillhandahål-
ler. En tjänst som en operatör erbjuder i sitt hemmanät skall normalt kunna
användas också vid besök av ett annat nät, dock endast i den mån motsva-
rande tjänst också erbjuds i det besökta nätet enligt ett tillstånd som innehaf
i mer än fem år. Avsikten är att en operatör under utbyggnad av ett nytt mo-
bilsystem skall vara fredad från skyldigheten till roaming under utbyggnads-
tiden. Det innebär att tjänster som tillhandahålls enligt kommande UMTS-
tillstånd under fem år inte omfattas av roaming.
4. Förslaget om nationell roaming innebär inte upplåtelse av en viss kvanti-
tet nätkapacitet utan att en operatör, liksom vid samtrafik, ställer sitt nät t
förfogande för förmedling av telemeddelanden. I den mån tillgänglig kapa-
citet i nätet inte antas vara tillräcklig för att möta den ökade trafikmängd so
kan bli följden blir detta föremål för förhandlingar mellan parterna.
5. Priser och andra villkor för nationell roaming skall bestämmas på mark-
nadsmässig grund. Överenskommelser om roaming bör så långt möjligt
ingås utan ingripande av tillsynsmyndigheten. Skyldigheten till roaming skall
inte utgöra en ekonomisk börda för de etablerade nätoperatörerna. Om den
besökta operatören kan visa att kraven på roaming innebär att investerings-
kostnaderna ökar bör dessa kostnader återspeglas i de villkor parterna kom-
mer överens om.
6. Villkoren skall vara konkurrensneutrala. En begäran om nationell roa-
ming skall tillgodoses på villkor som är icke-diskriminerande i förhållande
till vad nätinnehavaren tillämpar för sin egen verksamhet och konkurrens-
neutrala mellan olika operatörer som utnyttjar sin rätt till roaming i samma
operatörs nät.
7. Post- och telestyrelsen skall inte ha rätt till tvistlösning mellan partern
Vid oenighet mellan parterna i frågor om nationell roaming skall tvisten
lösas i allmän domstol. Regeringen kan emellertid återkomma till denna
fråga efter ytterligare överväganden.
8. Undantag från skyldigheten till roaming bör kunna medges av tillsyns-
myndigheten om det finns särskilda skäl.
Trafikutskottets ställningstagande
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är angeläget med en ökad
konkurrens på mobiltelemarknaden. Nationell roaming är en viktig åtgärd för
att underlätta etablering av nya nätoperatörer. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag till ändringar av telelagen enligt proposition
1999/2000:100 (yrkande 11).
2.2 Risker för överreglering
Motionsförslag
Johnny Gylling m.fl. (kd) framför i motion Fi31 kritik mot regeringens han-
tering av UMTS-licenserna. För att påskynda UMTS-introduktionen är mo-
tionärerna beredda att tillstyrka regeringens förslag om att införa nationell
roaming. Samtidigt menar man att det nu finns risk för att Sverige börjar
reglera för mycket på teleområdet. Avregleringen av telemarknaden och
bolagiseringen av Telia 1993 anses ha bidragit till att Sverige i dag är en av
världens främsta nationer på IT-området. De senaste regleringarna på områ-
det - den nyligen beslutade lagändringen om tvingande nätupplåtelse och de
nya bestämmelserna om nationell roaming - medför enligt motionärerna en
risk för ökade transaktionskostnader för företagen och sämre investerings-
vilja. Motionärerna vill göra regeringen uppmärksam på att telemarknaden
inte får överregleras så att Sverige tappar sin tätposition inom IT.
Trafikutskottets ställningstagande
Utskottet anser självfallet att det är angeläget att bevara och utveckla Sveri-
ges position som IT-land. Utskottets uppfattning är att regeringens politik på
teleområdet avser att understödja denna position. De åtgärder som motionä-
rerna nämner har syftet att främja konkurrensen och dynamiken på mobilte-
lemarknaden. Utskottet anser därför inte att motionen bör föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.
2.3 Fördelning av UMTS-tillstånd
Motionsförslag
Lars Leijonborg m.fl. (fp) har i motion Fi15 (yrkande 20) tagit upp frågan
om metoden för fördelning av UMTS-tillstånd. Motionärerna hänvisar till det
system med auktioner av tillgängliga frekvenser för privat lokalradio som
infördes under den borgerliga regeringens tid. Enligt motionärerna var detta
system en stor framgång. Utauktionering borde, enligt motionärernas upp-
fattning, användas även för Post- och telestyrelsens fördelning av UMTS-
tillstånden. Licenserna bör gå till de företag som erbjuder sig att betala högs
årlig avgift. Därmed skulle 2-2,5 miljarder kronor årligen kunna tillföras till
statskassan.
Trafikutskottets ställningstagande
Frågan om utauktionering av UMTS-tillstånden har behandlats av utskottet
tidigare i vår. Utskottet ansåg då inte att det fanns skäl till något initiativ
riksdagens sida (bet. 1999/2000:TU8). Det statsfinansiella intresset måste
enligt utskottets mening vägas mot konsumentintresset och mot önskemålet
om en dynamisk utveckling på mobiltelemarknaden. Utskottet håller fast vid
sin tidigare uppfattning och anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
Stockholm den 11 maj 2000
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven Bergström (c), Per-Richard
Molén (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling (kd), Tom
Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica Green (s),
Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Birgitta Wistrand (m), Mikael Jo-
hansson (mp), Sture Arnesson (v) och Eva Flyborg (fp).
Avvikande meningar
1. Ändrad ram och ändrade anslag (avsnitt 1)
Per-Richard Molén, Tom Heyman, Lars Björkman och Birgitta Wistrand
(alla m) anför:
Vi anser att riksdagen bör bifalla motion Fi29 (m) yrkande 2. Det betyder att
regeringen bör återkomma till riksdagen med mer information om hur ansla-
get D2 Rikstrafiken: Administration skall användas. Vi har ingen erinran mot
regeringens förslag för innevarande budgetår beträffande ändringar av ramen
för utgiftsområde 22 Kommunikationer och anslagen.
2. Anslaget Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för
vissa myndighetsuppgifter (avsnitt 1)
Per-Richard Molén, Tom Heyman, Lars Björkman och Birgitta Wistrand
(alla m) anför:
Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag att anslaget skall kunna
användas till vissa projekt och utbyggnad av IT-infrastrukturen enligt IT-
propositionen eftersom marknaden kan stå för dessa kostnader. Riksdagen
bör således bifalla motion Fi29 (m) yrkande 1.
3. Risker för överreglering (avsnitt 2)
Johnny Gylling (kd) anför:
Kristdemokraterna anser det vara mycket viktigt att den tredje generationens
mobiltelefoni (UMTS) kommer i gång i Sverige. Genom regeringens sakt-
färdiga hantering av denna fråga riskerar svenska företag att förlora en del av
det försprång som de tidigare haft på mobilteleområdet. För att påskynda
UMTS-introduktionen är vi beredda att tillstyrka regeringens förslag om
nationell roaming.
Avregleringen av telemarknaden och bolagiseringen av Telia 1993 har en-
ligt många bedömare bidragit till att Sverige i dag är en av världens främsta
nationer på IT-området. Nu finns emellertid en risk för att Sverige börjar
reglera för mycket på teleområdet. Den nyligen beslutade lagändringen om
tvingande nätupplåtelse och de nya bestämmelserna om nationell roaming
kan leda till ökade transaktionskostnader för företagen och sämre investe-
ringsvilja. På sikt kan detta även medföra högre konsumentpriser. Vi vill
göra regeringen uppmärksam på att telemarknaden inte får överregleras så att
Sverige tappar sin tätposition inom IT.
Vi anser sålunda att riksdagen bör bifalla motion Fi31 (kd).
4. Fördelning av UMTS-tillstånd (avsnitt 2)
Eva Flyborg (fp) anför:
Under den borgerliga regeringens tid infördes ett system med auktioner av
tillgängliga frekvenser för privat lokalradio. Systemet blev en stor succé och
tillför årligen statsverket mer än hundra miljoner kronor. Den privata mark-
sända TV-kanalen betalar ännu mera för sitt sändningstillstånd.
Poängen med auktioner - eller någon typ av anbudsförfarande vid fördel-
ningen av nyttigheter som radiofrekvenser - är att ett marknadsekonomiskt
element från början byggs in i verksamheten. Den som tror sig kunna driva
verksamheten mest effektivt är redo att bjuda mest för tillgången. Genom
auktionssystemet kan man upprätthålla goda konkurrensvillkor även i en
situation med ett begränsat antal aktörer.
Post- och telestyrelsen (PTS) avser att fördela fyra UMTS-tillstånd genom
en s.k. skönhetstävling där de ansökande operatörerna bedöms efter hur väl
de uppfyller de kriterier som PTS har ställt upp. Vi anser att tillstånden i
stället borde fördelas genom auktionering. Ett sådant förfarande används i
flera andra länder, bl.a. Storbritannien, Nederländerna, Österrike och Tysk-
land. För att få vara med och bjuda för ett tillstånd kan staten sätta upp krav
som skall uppfyllas av företaget, t.ex. krav på viss täckning och service,
nummerportabilitet etc. Licenserna bör gå till de företag som erbjuder sig att
betala högst årlig avgift. Därmed skulle 2-2,5 miljarder kronor årligen kunna
tillföras till statskassan.
Vi anser sålunda att riksdagen bör bifalla motion Fi15 (fp) yrkande 20.
Särskilt yttrande
Fördelning av UMTS-tillstånd (avsnitt 2)
Per-Richard Molén, Tom Heyman, Lars Björkman och Birgitta Wistrand
(alla m) anför:
Post- och telestyrelsen avser att fördela fyra UMTS-tillstånd genom en s.k.
skönhetstävling där de ansökande operatörerna bedöms efter hur väl de upp-
fyller de kriterier som PTS har ställt upp.
I andra europeiska länder har under senare tid de tillgängliga frekvenserna
för UMTS utauktionerats. De högstbjudande har vunnit, samtidigt som stats-
kassan tillförts betydande belopp.
Sverige har haft stora framgångar på mobilteleområdet och ligger i dag i
utvecklingens framkant. De stora dröjsmål, som regeringens hantering av
licenserna redan har förorsakat, har på sannolika skäl bidragit till att en del
av det tekniska och marknadsmässiga försprånget i Sverige gått förlorat.
Den förändrade form av fördelning av UMTS-tillstånden som en utauktio-
nering innebär, skulle ytterligare fördröja utbyggnaden av de svenska mobil-
näten med UMTS-teknik. Ett auktionsförfarande kräver nämligen en ändring
av telelagen. En sådan ändring ger upphov till lagrådsremiss, proposition,
riksdagsbehandling och därefter slutligen utformning av tillämpningsföre-
skrifter och andra mera praktiska förberedelser från PTS:s sida.
En auktionering är att föredra men får enligt moderat mening inte leda till
någon väsentlig försening av fördelningen av UMTS-licenserna.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
1999/2000:MJU4y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 27 april 2000 berett övriga utskott tillfälle att avge
yttrande över 2000 års ekonomiska vårproposition (1999/2000:100) i vad
avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 (yrkandena 7-39)
jämte motioner, allt i de delar som berör respektive utskotts beredningsområ-
de.
Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i yttrandet de förslag i propositio-
nen som avser tilläggsbudget för utgiftsområdena 20 (Allmän miljö- och
naturvård) och 23 (Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar).
Motion
1999/2000:Fi41 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en teknisk juste-
ring av utgiftstaket för att möjliggöra utbetalning av EU:s arealersättningar
snarast möjligt under år 2000.
Utskottet
I propositionen föreslås under utgiftsområde 23 att regeringen bemyndigas
att under år 2000 i fråga om ramanslaget B10 Arealersättning och djurbidrag
m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgif-
ter på högst 4 300 000 000 kr under år 2001. I statsbudgeten för innevarande
budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 321 000 000 kr.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på
högst 3 800 000 000 kr. Bemyndigandet avser arealersättning för år 2000 om
ca 3 700 000 000 kr. Vad gäller djurbidragen utbetalas dessa som en för-
skottsbetalning i slutet av det aktuella stödåret och resterande slutbetalning
sker under första halvåret efter stödåret. De utestående förpliktelserna för
djurbidragen år 2000 uppskattas till 600 000 000 kr. Mot bakgrund av detta
bör regeringen bemyndigas att besluta om arealbidrag och djurbidrag som
innebär utgifter på högst 4 300 000 000 kr under år 2001.
Enligt motion Fi41 (kd) kommer arealersättningarna, som helt finansieras
med EG-medel, att öka med 15 %. Utbetalning kan enligt regelverket ske
fr.o.m. den 16 november varje år. Lantbrukarna har nu anpassat sin ekono-
miska planering efter novemberutbetalningar, som fallet varit de senaste fem
åren. Den tidigare beslutade senareläggningen innebär stora problem och en
påfrestning på lantbruksföretagens likviditet. Regeringen framhåller i propo-
sitionen bl.a. att ett ökat återflöde av medel från EG är önskvärt och att ett
sådant återflöde är en över tiden saldoneutral förändring för statsbudgeten.
Med en tidigarelagd utbetalning av arealersättningarna följer ett snabbare
återflöde av EG-medel. Mot denna bakgrund bör, enligt motionärerna, en
teknisk justering av utgiftstaket göras för att möjliggöra utbetalning av EG:s
arealersättning snarast möjligt under innevarande budgetår.
Utskottet konstaterar för sin del att beslutet om Agenda 2000 ger möjlighet
att utbetala arealersättningarna i januari månad. Denna möjlighet har riksda-
gen, på förslag av regeringen, beslutat utnyttja för innevarande budgetår.
Detta innebär en förskjutning av utbetalningar motsvarande ca 3,7 miljarder
kronor. I samband med att utskottet tillstyrkte regeringens förslag i denna del
framhölls att den senarelagda utbetalningen av arealersättningen skulle kun-
na medföra vissa likviditetsproblem för berörda jordbrukare. Utskottet förut-
satte därför att regeringen och Jordbruksverket noggrant skulle följa utveck-
lingen och att arealersättningen skulle utbetalas med minsta möjliga fördröj-
ning (prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:MJU2, rskr. 1999/2000:91-92). Om
riksdagen skulle frångå detta ställningstagande och besluta om en tidigare-
lagd utbetalning av arealersättning till innevarande budgetår förutsätter detta
enligt utskottets mening att det berörda anslaget för budgetåret 2000 ökas
med motsvarande belopp. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motion Fi41 (kd). Utskottet tillstyrker regeringens samtliga förslag under
utgiftsområdena 20 och 23.
Stockholm den 11 maj 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Dan Ericsson
I beslutet har deltagit: Dan Ericsson (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefs-
son (s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline
Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil
Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Jonas Ringqvist (v), Berit Adolfsson
(m) och Anders G Högmark (m).
Avvikande mening
Arealersättning
Dan Ericsson och Caroline Hagström (båda kd) anför:
Arealersättningarna, som helt finansieras med EG-medel, kan enligt regel-
verket utbetalas fr.o.m. den 16 november varje år. Lantbrukarna har nu an-
passat sin ekonomiska planering efter novemberutbetalningar, som fallet
varit de senaste fem åren. Den med anledning av budgetpropositionen för år
2000 beslutade senareläggningen av utbetalningen innebär stora problem och
en påfrestning på lantbruksföretagens likviditet. Som framhålls i propositio-
nen är ett ökat återflöde av medel från EG önskvärt och att ett sådant återflö-
de är en över tiden saldoneutral förändring för statsbudgeten. Med en tidiga-
relagd utbetalning av arealersättningarna följer ett snabbare återflöde av EG-
medel. Vi vidhåller således Kristdemokraternas tidigare redovisade inställ-
ning och föreslår att arealersättningen för år 2000 utbetalas under innevaran-
de år. Regeringen bör således med anledning av vår motion Fi41 återkomma
till riksdagen med ett förslag om att på tilläggsbudget för budgetåret 2000
under anslaget B10 Arealersättning och djurbidrag anvisa erforderliga medel.
Särskilt yttrande
Arealersättning
Ingvar Eriksson, Catharina Elmsäter-Svärd, Berit Adolfsson och Anders G
Högmark (alla m) anför:
På förslag av regeringen har riksdagen tidigare beslutat att arealersättningar-
na för innevarande budgetår inte skall betalas ut förrän i januari 2001. Ut-
skottet har därvid förutsatt att regeringen och Jordbruksverket noggrant skall
följa utvecklingen och att arealersättningen utbetalas med minsta möjliga
fördröjning.
Vi anser att den förskjutna utbetalningen är olycklig och utgår från att
detta är en engångsföreteelse. Regeringen bör under kommande budgetår
återgå till den tidigare gällande ordningen.
Näringsutskottets yttrande
1999/2000:NU7y
Tilläggsbudget
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över 2000 å
ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) jämte motioner i de delar
som berör näringsutskottets beredningsområde. I detta yttrande behandlas
förslag i propositionen om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
2000 inom utgiftsområdena 19 Regional utjämning och utveckling, 21 Ener-
gi och 24 Näringsliv.
Näringsutskottet tillstyrker propositionen i berörda delar och avstyrker mot-
svarande motionsyrkanden. Sex avvikande meningar (m; kd, fp; c) och ett
särskilt yttrande (m) har avgivits.
Propositionen
Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till riksdagsbe-
slut:
27. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramansla-
get A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, besluta om ekonomiska förplik-
telser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
2 588 000 000 kronor under åren 2001-2008 (avsnitt 5.4.17),
31. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det
under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknikstöd,
besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
520 000 000 kronor under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.19),
37. att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under ut-
giftsområde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget E5 Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen (avsnitt 5.4.22).
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1999/2000:Fi40 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riks-
dagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om an-
slaget A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om an-
slaget A4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om an-
slaget F1 Marknadsdomstolen,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om an-
slaget F2 Konsumentverket.
1999/2000:Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandena att riksda-
gen
2. avslår regeringens förslag att ta 175 000 000 kronor i anspråk från an-
slaget A2 Landsbygdslån,
3. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner änd-
rade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag i enlighet med
specifikation i tabell 5.1 i motionen.
Näringsutskottet
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Propositionen
Allmänna regionalpolitiska åtgärder (A 1)
För innevarande år finns för det rubricerade ändamålet uppfört ett ramanslag
på ca 1,3 miljarder kronor. Regeringen har vidare ett bemyndigande att be-
sluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst ca 1,7 miljarder kronor under åren 2001-2008.
De åtgärder för vilka åtaganden kan göras är ofta mycket långsiktiga. Det
gäller t.ex. sysselsättningsbidrag och andra regionalpolitiska företagsstöd.
Även beslut om företagsstöd som till viss del medfinansieras av medel från
EG:s strukturfonder sker med stöd av bemyndigandet knutet till anslaget. För
att undvika snedvridning mellan långsiktiga och kortsiktiga åtaganden be-
hövs enligt regeringen skapas en mer lämplig balans mellan anslagets re-
spektive bemyndigandets storlek. Regeringen anser att den nuvarande be-
myndiganderamen inte i tillräckligt stor utsträckning möjliggör nya åtagan-
den för åren 2001-2008 och föreslår därför att bemyndigandet att ingå eko-
nomiska förpliktelser höjs med 900 miljoner kronor till ca 2,6 miljarder
kronor.
Statens institut för regionalforskning (A 7)
Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget ökas med 36 000 kr
med hänvisning till en teknisk justering av anslaget för förändrad finansie-
ring av avtalsförsäkringarna på det statliga området.
IT-infrastruktur: Regionala transportnät (A 13; nytt anslag)
I den s.k. IT-propositionen (prop. 1999/2000:86) har regeringen föreslagit att
som en del av ett nationellt IT-infrastrukturprogram skall stöd kunna lämnas
till finansiering av utbyggnad av regionala transportnät som inte kommer till
stånd på kommersiella grunder. Regeringen föreslår nu i vårpropositionen att
för det angivna ändamålet skall inrättas ett nytt ramanslag, på vilket 400
miljoner kronor skall anvisas. Det nya anslaget skall finansieras dels genom
att det här tidigare nämnda anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder
(A 1) minskas med 75 miljoner kronor, dels genom att anslaget Ersättning
för nedsättning av socialavgifter (A 4) minskas med 150 miljoner kronor.
Vidare avser regeringen att dra in 175 miljoner kronor av anslagssparandet
på anslaget Landsbygdslån (A 2).
I IT-propositionen argumenterar regeringen för att regionalpolitiska medel
till en del skall bidra till att finansiera genomförandet av åtgärderna i propo
sitionen. Regeringen konstaterar att tillgång till modern informationsteknik
till konkurrenskraftiga priser bör finnas för att näringslivet i hela landet sk
kunna utvecklas så att det bidrar till den ekonomiska tillväxten. För att hela
Sverige skall leva och utvecklas bör, menar regeringen, även företag i regio-
nalpolitiskt prioriterade regioner snabbt få tillgång till denna teknik så att
kan konkurrera på mer likvärdiga villkor med företag i övriga landet.
Mot bakgrund av främst den stora betydelsen av att även företag i de regi-
onalpolitiskt mest utsatta områdena får del av den moderna informationstek-
nikens alla fördelar men även av att EG-kommissionen har allvarliga in-
vändningar mot och ännu inte har godkänt stödformen nedsatta socialavgifter
(se prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 19, bet. 1999/2000:NU2), är regering-
ens bedömning att det inte är försvarligt att längre vänta på att nämnda stöd-
form eventuellt skall komma att godkännas av EG-kommissionen i en oviss
framtid och i en mycket inskränkt omfattning. De regionalpolitiska medlen
som frigörs bör i stället tills vidare användas för att på andra sätt förbättra
förutsättningarna för näringslivet i de regionalpolitiskt mest utsatta område-
na, dvs. i huvudsak de områden som tidigare haft nedsatta socialavgifter.
Regeringen bedömer vidare att det för utvecklingen av nuvarande och ett
lönsamt framtida näringsliv i bl.a. de områden där nedsättning av socialav-
gifter har gällt, är viktigare att företagen snabbt tillförsäkras tillgång till
transportnät för den moderna informationstekniken och nättjänster på kon-
kurrenskraftiga villkor, än att de erhåller den generella kompensation som
nedsatta socialavgifter hittills har inneburit. Detta bör enligt regeringen bl.
ske genom stöd till finansiering av regionala transportnät.
Utnyttjande av delar av befintligt anslagssparande på anslaget Lands-
bygdslån, som uppstått i samband med att riksdagen beslutat om avskaffande
av regionala utvecklingslån, samt av hittills outnyttjade medel på anslaget
Allmänna regionalpolitiska åtgärder bedöms inte väsentligt påverka de hit-
tillsvarande regionalpolitiska insatsernas omfattning.
Motionerna
I motion 1999/2000:Fi40 (m) påpekar motionärerna att de inte har något att
erinra emot regeringens förslag om ett nytt anslag för IT-infrastrukturen. De
menar dock att ändamålet för ett sådant anslag bör vara att staten genom
upphandling av bredbandstjänster skall stödja IT-utbyggnader som inte är
kommersiellt möjliga. Staten skall däremot inte, som regeringen föreslagit i
IT-propositionen, med skattesubventioner konkurrera med de "bredbands-
aktörer" som redan har etablerat sig på marknaden, anförs det. Motionärerna
motsätter sig vidare att medel (150 miljoner kronor) från anslaget Ersättning
för nedsättning av socialavgifter används för att finansiera det nya IT-
anslaget. Någon alternativ finansiering redovisas inte i motionen.
Med hänvisning till Kristdemokraternas inställning till IT-propositionen -
enligt vad som redovisas i kommittémotionen 1999/2000:T24 (kd) - avvisas
i motion 1999/2000:Fi42 (kd) regeringens förslag om ett nytt anslag om 400
miljoner kronor för IT-infrastrukturen. Enligt motionärerna bör det prövas i
vilken utsträckning som de privata företagen kommer att täcka behoven av
bredbandsutbyggnad. Vidare, fortsätter motionärerna, bör inte staten redan
nu bygga fast sig i ett kabelbaserat system med hänsyn till den snabba tek-
nikutvecklingen på området. Mot denna bakgrund motsätter sig motionärerna
också den av regeringen föreslagna finansieringen av det nya anslaget. Så-
lunda bör inte anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med
75 miljoner kronor, och inte heller bör 175 miljoner kronor av anslagsspa-
randet på anslaget Landsbygdslån tas i anspråk till det nya anslaget. Slutligen
framhålls det att anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter bör
kvarstå oförändrat; regeringens förslag ger helt fel signal till EG-
kommissionen och till berörda företag i Norrland, anför motionärerna och
understryker att de aktuella förhandlingarna med kommissionen om nedsätt-
ning av socialavgifter ännu inte är slutförda.
Vissa kompletterande uppgifter
Näringsutskottet har nyligen i ett yttrande (1999/2000:NU5y) till trafikut-
skottet kommenterat IT-propositionen jämte motioner. Av yttrandet framgår
att en majoritet i utskottet - bestående av företrädarna för Socialdemokrater-
na, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - tillstyrker berörda förslag i IT-
propositionen, medan företrädarna för övriga partier (m, kd, c, fp) följer upp
förslagen i sina respektive parti- eller kommittémotioner.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag
under detta utgiftsområde och tillstyrker sålunda förslagen i
propositionen. De aktuella motionsyrkandena avstyrks
samtidigt.
Utgiftsområde 21 Energi
Propositionen
Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (A 1)
Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget ökas med ca 4,9
miljoner kronor med hänvisning till en teknisk justering av anslaget för för-
ändrad finansiering av avtalsförsäkringarna på det statliga området.
Energiteknikstöd (B 5)
I statsbudgeten för innevarande år finns för det rubricerade ändamålet upp-
fört ett ramanslag på 130 miljoner kronor. Vidare har regeringen ett bemyn-
digande att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 520
miljoner kronor under åren 2001-2004. Medel från anslaget disponeras bl.a.
för ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram som skall bidra
till att minska vägtrafikens miljöförstöring. Programmet bedrivs i samarbete
mellan staten och näringslivet under en sexårsperiod med början år 2000.
Åtaganden bör enligt regeringens bedömning kunna göras för hela program-
perioden, dvs. t.o.m. år 2005. Riksdagen föreslås därför bemyndiga regering-
en att kunna besluta om sådana åtaganden även för år 2005.
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket (B 10; nytt anslag)
Efter tidigare beslut av riksdagen, regeringen och Regeringsrätten om stäng-
ning av reaktorn Barsebäck 1 (se näringsutskottets betänkande 1999/2000:
NU11 s. 3) träffades i november 1999 ett avtal om ersättning i samband med
stängning av Barsebäcksverket mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall
AB. Samtidigt ställdes Barsebäck 1 av.
Enligt avtalet har Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget och Barsebäck Kraft
AB rätt till ersättning i form av pengar för vissa kostnader som uppstår till
följd av avställningen av Barsebäck 1. Det rör sig om särskilda merkostnader
som uppstår till följd av att enbart en av kraftverkets reaktorer får drivas fö
utvinning av kärnenergi, s.k. singeldrift. Denna ersättning uppgår till 12
miljoner kronor avseende år 1999 och 170 miljoner kronor för år 2000. Vida-
re rör det sig om kostnader för avställnings- och servicedrift av Barsebäck 1.
Denna ersättning uppgår till 20 miljoner kronor för år 1999 och 228 miljoner
kronor för år 2000. Sammantaget beräknas alltså 430 miljoner kronor behöva
betalas ut som ersättning för kostnader som belöper sig på åren 1999 och
2000. Ersättningen skall utbetalas månadsvis i efterskott, och de angivna
beloppen skall uppräknas med nettoprisindex. De första utbetalningarna blir
aktuella i anslutning till tillträdesdagen, som kan infalla tidigast en månad
efter det slutliga godkännandet av avtalet.
Regeringen föreslår i vårpropositionen att ett nytt ramanslag med rubrice-
rad lydelse skall föras upp på statsbudgeten och att 430 miljoner kronor skall
anvisas detta anslag för att finansiera nämnda kostnader.
Motionerna
Med hänvisning till att motionärerna har motsatt sig beslutet om avveckling
av kärnkraftverket i Barsebäck avvisas i motion 1999/2000:Fi42 (kd) rege-
ringens förslag om ett nytt anslag om 430 miljoner kronor för ersättning för
vissa kostnader vid avvecklingen av Barsebäck 1. Hur dessa utgifter i stället
skall finansieras, om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag
om ersättning, utvecklas inte i motionen.
I motionen avvisas vidare förslaget i vårpropositionen att bemyndigandet i
fråga om anslaget till energiteknikstöd skall utsträckas till åtaganden även fö
år 2005. Motionärerna ifrågasätter behovet av statligt stöd till bilindustrins
utvecklingsprojekt och framhåller att huvuddelen av stödet går till projekt
som har pågått i upp till 20 år.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen beslutade våren 1998 (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27) att
godkänna det av regeringen föreslagna anslaget Ersättning för avveckling av
en reaktor i Barsebäcksverket (B 11). På anslaget uppfördes 1 miljon kronor.
Riksdagen beslutade också att bemyndiga regeringen att under budgetåret
1998 - enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten (den s.k.
budgetlagen) - besluta att anslaget får överskridas om ett riksdagsbeslut om
ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas. Senare har motsvarande
beslut för åren 1999 och 2000 fattats av riksdagen (senast prop. 1999/2000:1
utgiftsområde 21, bet. 1999/2000:NU3). I vårpropositionen aktualiseras inte
frågan om indragning av detta anslag.
Näringsutskottet har nyligen - i betänkande 1999/2000:NU11 - tillstyrkt
förslag i proposition 1999/2000:63 om att riksdagen skall godkänna de åta-
ganden för staten som följer av avtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall
om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket. I en reser-
vation (m, kd, fp) har regeringens förslag avstyrkts. Riksdagen har den 10
maj fattat beslut i enlighet med utskottets förslag.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag under detta
utgiftsområde och tillstyrker sålunda förslagen i propositionen. Samtidigt
avstyrks här aktuella motionsyrkanden. Med anledning av förslaget om det
nya B 10-anslaget - rörande ersättning för avvecklingen av en reaktor i Bar-
sebäck - vill näringsutskottet uppmärksamma finansutskottet på att riksda-
gen våren 1998, som tidigare nämnts, beslutade om ett motsvarande anslag
(B 11) för samma syfte. Regeringen har inte i vårpropositionen föreslagit att
detta anslag skall avföras från statsbudgeten, varför finansutskottet, enligt
näringsutskottets mening, bör lägga fram ett sådant förslag för riksdagen.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Propositionen
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1)
Stödet till kooperativ utveckling fördelades tidigare av regeringen. I budget-
propositionen för år 2000 anmäldes att beslut om stödet i fortsättningen
skulle fattas av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Förvalt-
ningsmedel kom dock inte att anvisas vid detta tillfälle. Regeringen föreslår
därför att det rubricerade anslaget ökas med 300 000 kr. En motsvarande
minskning skall göras av anslaget Stöd till kooperativ utveckling (A 3).
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet
m.m. (A 5)
I budgetpropositionen för år 2000 anmälde regeringen att det rubricerade
anslaget inte innehöll medel för förvaltning av oljelager. Regeringen angav
att den hade för avsikt att föra 25 miljoner kronor från 1998 års anslagsspa-
rande på anslaget Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av olje-
lagringsanläggningar m.m. (A 7) till det nu aktuella anslaget. Regeringen
förbisåg dock att begära riksdagens godkännande för en sådan överföring.
Regeringen överförde senare genom ett regeringsbeslut 25 miljoner kronor
från A 7-anslaget till A 5-anslaget.
I vårpropositionen meddelas att detta beslut skall upphävas av regeringen.
Då behovet av ytterligare medel till A 5-anslaget kvarstår föreslår regeringen
nu att detta anslag tillförs 25 miljoner kronor. Finansiering skall ske dels
genom att anslaget Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse
och tillväxt (A 8) minskas med 8 miljoner kronor, dels genom att det under
utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget Ersättning till statens
järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier (D 1) minskas med
17 miljoner kronor.
Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt (A 8)
Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget minskas med 14,1
miljoner kronor för att finansiera utgiftsökningar på andra anslag inom ut-
giftsområdet.
Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet
(likvidatorer) (B 6; nytt anslag)
Från och med den 1 januari 1999 överfördes ansvaret för frågor rörande vissa
kostnader i samband med likvidation av företag från Domstolsverket till
Patent- och registreringsverket (PRV). Verksamheten under år 1999 anslags-
finansierades. PRV har på regeringens uppdrag utrett möjligheten att tilläm-
pa avgiftsfinansiering. I avvaktan härpå fördes det tidigare anslaget inte upp
på statsbudgeten för år 2000. Efter att ha tagit del av PRV:s utredning är det
regeringens bedömning att verksamheten även i fortsättningen bör vara an-
slagsfinansierad.
De totala utgifterna för verksamheten år 2000 beräknas av regeringen till
10,1 miljoner kronor. I propositionen föreslås att det tidigare ramanslaget för
motsvarande ändamål åter förs upp på statsbudgeten och att 6,1 miljoner
kronor nu anvisas på detta anslag. Finansiering skall ske genom motsvarande
minskning från det tidigare behandlade A 8-anslaget. För resterande 4 miljo-
ner kronor skall anslagssparande på 1999 års anslag utnyttjas.
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E 5)
I statsbudgeten för innevarande år finns för det rubricerade ändamålet upp-
fört ett ramanslag på 100 miljoner kronor. Enligt regeringens förslag skall
anslaget också kunna utnyttjas för att finansiera utgifter för integrations-
främjande åtgärder i Öresundsregionen.
Flera projekt i syfte att främja integrationen i Öresund är aktuella. Det
gäller främst etablering av en gemensam svensk-dansk informationsfunktion
som skall bidra till att främja rörligheten i området, inrättandet av ett infor
mationskontor i Malmö som i samarbete med lokala myndigheter kan ge
service direkt åt medborgarna och näringslivet samt ett projekt för marknads-
föring av Öresundsregionen internationellt. De angivna projekten medför
utgifter under åren 2000-2003. Den danska regeringen och lokala myndig-
heter i Skåne kommer att svara för en del av finansieringen av projekten.
Enligt vad som sägs i propositionen behöver även den svenska staten bidra
med stöd till verksamheten. Utgifterna för år 2000 beräknas av regeringen till
15 miljoner kronor, och för hela perioden uppskattas utgifterna till 60 miljo-
ner kronor.
Marknadsdomstolen (F 1)
Enligt regeringens förslag skall anslaget till Marknadsdomstolen minskas
med 500 000 kr för finansiering av utgiftsökningar på andra anslag under
utgiftsområdet.
Konsumentverket (F 2)
Anslaget till Konsumentverket ökas med 250 000 kr för att verket skall kun-
na fortsätta arbetet med prisinformation till konsumenter, bl.a. som ett led i
att stärka konkurrensen på framför allt dagligvarumarknaden. Ökningen
finansieras genom neddragning av anslaget till Marknadsdomstolen med
motsvarande belopp.
Fastighetsmäklarnämnden (F 4)
Regeringen föreslår att det rubricerade anslaget ökas med 522 000 kr med
hänvisning till en teknisk justering av anslaget för förändrad finansiering av
avtalsförsäkringarna på det statliga området.
Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)
Enligt regeringens förslag skall det rubricerade anslaget ökas med 250 000 kr
för att ge SIS Miljömärkning möjlighet att förbereda det kommande svenska
ordförandeskapet i EU år 2001 och ordförandeposten i European Union
Ecolabelling Board. Finansiering sker genom att det tidigare nämnda ansla-
get till Marknadsdomstolen minskas med motsvarande belopp.
Indragning av statlig garanti till Volvo Aero AB
Efter förslag i kompletteringspropositionen våren 1995 (prop. 1994/95:150
bil. 12) beslöt riksdagen på näringsutskottets förslag (bet. 1994/95:NU28) att
staten skulle kunna medverka i finansieringen av utvecklingsverksamhet
avseende flygmotorer genom att statliga garantier på 500 miljoner kronor
beviljades Volvo Aero AB. Ett ramavtal utarbetades av Näringsdepartemen-
tet och Volvo Aero AB. Avtalet anmäldes till EG-kommissionen som be-
dömde att det faller under statsstödsreglerna eftersom avtalet enligt kommis-
sionen innehåller ett stödelement. Mot bakgrund av de diskussioner som förts
med kommissionen angående villkoren för garantierna samt statens krav på
avgifter för garantier, vill regeringen genom vårpropositionen informera
riksdagen om att den statliga garantin till Volvo Aero inte kommer att ställas
ut.
Motionerna
I motion 1999/2000:Fi40 (m) redovisas två invändningar mot regeringens
förslag under utgiftsområde 24. För det första motsätter sig motionärerna att
anslaget till Marknadsdomstolen minskas med 500 000 kr med hänvisning
till att erforderliga medel måste ställas till domstolens förfogande så länge
dess uppgifter inte överförs till någon annan instans. För det andra avvisas
regeringens förslag om att Konsumentverket skall anvisas ytterligare 250 000
kr. Enligt motionärerna bör verket genomföra rationaliseringar och i ökad
utsträckning täcka sina kostnader genom avgiftsfinansiering.
I motion 1999/2000:Fi42 (kd) riktas kritik mot att medel (totalt 14,1 miljo-
ner kronor) från anslaget för fortsatt program för småföretagsutveckling,
förnyelse och tillväxt utnyttjas för att finansiera andra satsningar under ut-
giftsområdet. Det gäller förslag dels om att 8 miljoner kronor skall utnyttjas
för extra medel till Sveriges geologiska undersökning för förvaltning av
oljelager, dels om att 6,1 miljoner kronor skall utnyttjas för finansiering av
viss verksamhet hos Patent- och registreringsverket i samband med likvida-
tion. Enligt motionärerna är det av avgörande vikt att småföretagen kan
utvecklas, och därför bör det aktuella anslaget till småföretagsutveckling
behållas intakt. Enligt motionärerna bör de två sistnämnda förslagen i stället
finansieras genom att 15 miljoner kronor hålls inne från anslaget till närings-
livsutveckling i Östersjöregionen (E 5).
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag under detta
utgiftsområde och tillstyrker sålunda förslagen i propositionen. De aktuella
motionsyrkandena avstyrks samtidigt. Härutöver noterar näringsutskottet
regeringens information om att den statliga garantin till Volvo Aero inte
kommer att ställas ut.
Stockholm den 16 maj 2000
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),
Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist
(s), Marie Granlund (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ingegerd
Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s)
och Jan Backman (m).
Avvikande meningar
1. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m)
anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort
ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi40 (m) har näringsut-
skottet inget att erinra mot regeringens förslag om ett nytt anslag för stöd ti
IT-utbyggnaden. Emellertid bör staten inte med skattesubventioner konkurre-
ra med de bredbandsaktörer som redan finns på marknaden. Anslaget bör i
stället kunna utnyttjas för upphandling av bredbandstjänster som inte kom-
mer till stånd på kommersiella villkor. I övrigt hänvisas till näringsutskottet
yttrande till trafikutskottet över den s.k. IT-propositionen jämte motioner.
Vidare kan näringsutskottet inte ställa sig bakom att det nya anslaget till en
del skall finansieras med medel från anslaget Ersättning för nedsättning av
socialavgifter. De aktuella förhandlingarna med EG-kommissionen har ännu
inte slutförts. Med sitt förslag ger regeringen en signal till kommissionen om
det väntade utfallet av förhandlingarna. Det kallar inte utskottet en god för-
handling! Med det sagda tillstyrks aktuella yrkanden i motion 1999/2000:
Fi40 (m).
Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde tillstyrks av nä-
ringsutskottet.
2. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Göran Hägglund (kd), Inger Strömbom (kd) och Eva Flyborg (fp) anser att
näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följand
lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi42 (kd) avvisar nä-
ringsutskottet regeringens förslag om ett nytt anslag för stöd till IT-
utbyggnaden. Enligt utskottets mening bör det prövas i vilken utsträckning
som de privata företagen kommer att täcka behoven av bredbandsutbyggnad.
I övrigt hänvisas till näringsutskottets yttrande till trafikutskottet över den
s.k. IT-propositionen jämte motioner.
Näringsutskottets avvisande av regeringens förslag om anslag innebär att
regeringens förslag till finansiering av detta anslag faller. Dock finner ut-
skottet här anledning att särskilt kritisera förslaget i vårpropositionen att
medel (150 miljoner kronor) från anslaget Ersättning för nedsättning av
socialavgifter skulle utnyttjas för finansiering av det föreslagna IT-anslaget.
De aktuella förhandlingarna med EG-kommissionen om stödet för nedsätt-
ning av socialavgifter har ännu inte slutförts. Med sitt förslag ger regeringen
en signal till kommissionen om det väntade utfallet av förhandlingarna. Det
kallar inte utskottet en god förhandling! Med det sagda tillstyrks aktuella
yrkanden i motion 1999/2000:Fi42 (kd).
Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde tillstyrks av nä-
ringsutskottet.
3. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Åke Sandström (c) anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubrice-
rade avsnittet bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet avvisar regeringens förslag om ett nytt anslag för stöd till
IT-utbyggnaden. Med instämmande i vad som förordas i motion 1999/2000:
T26 (c), väckt med anledning av den s.k. IT-propositionen, anser utskottet att
regeringen bör lägga fram en ny IT-proposition med konkreta förslag och
tydliga åtaganden om att hela landet skall kunna få tillgång till bredband. I
denna fråga hänvisas i övrigt till näringsutskottets yttrande till trafikutskot
över IT-propositionen jämte motioner.
Näringsutskottets avvisande av regeringens förslag om anslag innebär att
regeringens förslag till finansiering av detta anslag faller. Dock finner ut-
skottet här anledning att i alla delar kritisera den föreslagna finansieringen.
Sålunda kan utskottet inte ställa sig bakom att anslaget för allmänna regio-
nalpolitiska åtgärder skall minskas med 75 miljoner kronor. Inte heller bör
175 miljoner kronor av anslagssparandet på anslaget Landsbygdslån tas i
anspråk för nya ändamål. Slutligen finner utskottet det anmärkningsvärt att
150 miljoner kronor från anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
skulle utnyttjas för finansiering av det föreslagna IT-anslaget. De aktuella
förhandlingarna med EG-kommissionen om stödet för nedsättning av soci-
alavgifter har ännu inte slutförts. Med sitt förslag ger regeringen en signal t
kommissionen om det väntade utfallet av förhandlingarna. Det kallar inte
utskottet en god förhandling!
Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde tillstyrks av nä-
ringsutskottet.
4. Utgiftsområde 21 Energi
Göran Hägglund (kd), Inger Strömbom (kd) och Eva Flyborg (fp) anser att
näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följand
lydelse:
Enligt näringsutskottets mening bör kärnkraften avvecklas i takt med att
förnybara energislag fasas in och energieffektiviseringar uppnås. Stängning-
en av den första reaktorn i Barsebäck har inneburit en försämring för elför-
sörjningen, miljön, industriklimatet och ekonomin i landet. Mot den bak-
grunden har bl.a. Kristdemokraternas och Folkpartiets företrädare i närings-
utskottet avvisat förslag om godkännande det träffade avtalet om ersättning i
samband med stängningen. Som en konsekvens av detta ställningstagande
avstyrks regeringens förslag om anslag för år 2000 med anledning av avtalet.
Vidare vill näringsutskottet instämma i kritiken i motion 1999/2000:Fi42
(kd) mot en förlängning av bemyndigandeperioden för anslaget B 5 Energi-
teknikstöd. Liksom motionärerna ifrågasätter utskottet behovet av statligt
stöd till bilindustrins utvecklingsprojekt.
Med det sagda tillstyrker näringsutskottet berörd del av motion
1999/2000:Fi42 (kd) och avstyrker motsvarande förslag i vårpropositionen.
5. Utgiftsområde 24 Näringsliv
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m)
anser att näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort
ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi40 (m) avvisar närings-
utskottet regeringens förslag om dels att ytterligare medel skall anvisas till
Konsumentverket, dels att medel från Marknadsdomstolen skall utnyttjas för
finansiering av andra förslag under utgiftsområdet. Därmed tillstyrker ut-
skottet berörd del av nämnda motion. Övriga förslag i propositionen under
detta utgiftsområde har näringsutskottet inget att erinra emot. Härutöver
noterar näringsutskottet regeringens information om att den statliga garantin
till Volvo Aero inte kommer att ställas ut.
6. Utgiftsområde 24 Näringsliv
Göran Hägglund (kd), Inger Strömbom (kd) och Eva Flyborg (fp) anser att
näringsutskottets ställningstagande i det rubricerade avsnittet bort ha följand
lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1999/2000:Fi42 (kd) avvisar nä-
ringsutskottet regeringens förslag om att medel från anslaget för fortsatt
program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt skall utnyttjas för
finansiering av andra förslag i propositionen. Som föreslås i nämnda motion
bör dessa förslag finansieras genom en neddragning av anslaget för närings-
livsutveckling i Östersjöområdet. Därmed tillstyrker utskottet berörd del av
nämnda motion. Övriga förslag i propositionen under detta utgiftsområde har
näringsutskottet inget att erinra emot. Härutöver noterar näringsutskottet
regeringens information om att den statliga garantin till Volvo Aero inte
kommer att ställas ut.
Särskilt yttrande
Utgiftsområde 21 Energi
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m)
anför:
Vi har genomgående avvisat en förtida avveckling
av kärnkraften. När nu riksdagen den 10 maj har
godkänt avtalet om ersättning i samband med
stängning av Barsebäcksverket ser vi inga
möjligheter att avvisa regeringens förslag om anslag
för år 2000 med anledning av detta avtal. Det
innebär inte att vi har ändrat grundinställning. Vi
kommer även fortsättningsvis att med samma
övertygelse argumentera mot en förtida avveckling
av kärnkraften.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1999/2000:AU4y
Tilläggsbudget för 2000 - Utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 27 april 2000 berett bl.a. arbetsmarknadsutskottet
tillfälle att yttra sig över 2000 års ekonomiska vårproposition (prop.
1999/2000:100) i den del som avser tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2000 samt över de motioner som kan komma att väckas med
anledning av propositionen i de delar som avser arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde.
Utskottet yttrar sig i det följande över dels propositionen avsnitt 5 i de dela
som avser utgiftsområde 14, dels följande motioner
1999/2000:Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10,
1999/2000:Fi16 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m),
1999/2000:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m) samt
1999/2000:Fi42 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 1.
I yttrande 1999/2000:AU3y yttrar sig arbetsmarknadsutskottet över den del
av propositionen som avser de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken respektive fördelningen av utgifterna på utgiftsområdena för åren
2001-2003 och anknytande motioner.
1 Inledning
Regeringen föreslår att riksdagen, såvitt avser tilläggsbudgeten för budget-
året 2000, godkänner ändrad ram för utgiftsområde 14 och ändrade anslag i
enlighet med nedanstående tabell (regeringens förslag punkt 39 delvis).
Dessa förslag tas upp i yttrandet liksom förslagen om en reformering av det
förstärkta anställningsstödet (regeringens förslag punkt 19) samt ett antal
bemyndiganden (regeringens förslag punkterna 20-22).
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Anslag
Belopp enligt
statsbudgeten
2000
Förändring av
ram/anslag
Ny ram/ny an-
slagsnivå
A1 Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader, ra-
manslag
4 527 565
- 3 000
4 524 565
A2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, ramanslag
19 590 591
- 100 000
19 490 591
B13 Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av
sexuell läggning, ramanslag
3 018
80
3 098
D2 Statliga tjänstepensioner
m.m., ramanslag
7 755 800
- 110 000
7 645 800
Totalt för samtliga anslag
46 130 042
- 212 920
45 917 122
2 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar till största delen utgifter för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, arbetslivsfrågor och Arbetsmarknadsverkets (AMV) förvaltnings-
kostnader. Vidare ingår myndigheter samt forskning och utveckling på ar-
betslivsområdet, Samhall AB:s verksamhet m.m. Här återfinns också frågor
om arbetsorganisation och kompetensutveckling m.m. samt utgifter för jäm-
ställdhetspolitiska åtgärder och för statliga arbetsgivarfrågor.
Anslaget föreslås minskas med 3 miljoner kronor för att finansiera ökningen
av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda
anslaget A16 Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensut-
veckling med 1,5 miljoner kronor och ökningen av det under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget A6 Statistiska
centralbyrån med 1,5 miljoner kronor (punkt 39 delvis).
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som kan konstatera att det inte väckts några motioner med anled-
ning av regeringens förslag i denna del, biträder förslaget och föreslår att
finansutskottet tillstyrker detta.
2.2 Anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Bakgrund
Anställningsstödet, som regleras i förordningen (1997:1275) om anställ-
ningsstöd, infördes från årsskiftet 1997/98. Syftet är att stimulera anställ-
ningar av personer som har svårigheter att få ett arbete på den reguljära ar-
betsmarknaden. Stödet riktas till arbetsgivaren.
Den 1 oktober 1999 ändrades formerna för anställningsstödet. Dels inför-
des ett förstärkt anställningsstöd, dels omformades stödet från ett kontantstöd
till en kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Enligt nuvarande regler
finns det två anställningsstöd, benämnda allmänt anställningsstöd respektive
förstärkt anställningsstöd. Anställningsstöd får lämnas till både privata och
offentliga arbetsgivare, och anställningen kan vara en tillsvidareanställning
eller en prov- eller visstidsanställning. Den som får en anställning som finan-
sieras med anställningsstöd skall erhålla lön och andra anställningsförmåner
enligt kollektivavtal eller förmåner som är likvärdiga med förmåner enligt
kollektivavtal i branschen. Anställningarna omfattas av reglerna i lagen
(1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen). Det går även att
återkvalificera sig för arbetslöshetsersättning genom dessa anställningar.
Stöden skiljer sig åt i fråga om kretsen av arbetslösa som kan komma i fråga,
längden på stödet och stödnivån.
Allmänt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som är
långtidsarbetslös och som under minst 12 månader omedelbart före anvis-
ningen varit anmäld som arbetssökande på den offentliga arbetsförmedling-
en. I särskilda fall får stöd även lämnas för anställning av den som inte be-
traktas som långtidsarbetslös därför att han eller hon deltagit i en arbets-
marknadspolitisk åtgärd eller under kortare tid haft en anställning som inte
inneburit att hans eller hennes ställning på arbetsmarknaden stärkts. Ungdo-
mar under 25 år får anvisas allmänt anställningsstöd bl.a. om de under minst
90 dagar varit anmälda som arbetssökande på förmedlingen. Sistnämnda
gäller t.o.m. den 31 december 2000.
Allmänt anställningsstöd får lämnas i 6 månader eller, om varaktigheten av
arbetsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna varar. Om det
finns synnerliga skäl får stöd lämnas i 12 månader i sådan verksamhet som
innefattar offentliga investeringar eller investeringar av samhällsnyttig ka-
raktär. Stöd lämnas med 50 % av lönekostnaden, dock högst 350 kr per dag.
Förstärkt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som se-
dan 24 månader antingen varit arbetslös eller har deltagit i en arbetsmark-
nadspolitisk åtgärd och som omedelbart före anvisningen i minst 24 månader
varit anmäld som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen.
Vidare får det förstärkta anställningsstödet utges för en person som har ett
arbetshandikapp och som lämnar antingen en anställning hos en arbetsgivare
inom Samhallkoncernen eller ett skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare.
Förstärkt anställningsstöd kan även lämnas för den som inte uppfyller de
ovan angivna kraven på grund av en kortare tillfällig anställning eller delta-
gande i Kunskapslyftet, sjukdom, föräldraledighet eller liknande. En förut-
sättning är att anställningen eller avbrottet i inskrivningstiden inte stärkt
personens ställning på arbetsmarknaden. Dessa undantag från den nu gällan-
de huvudregeln om 24 månaders obruten inskrivningstid har tillkommit i
enlighet med vad riksdagen förordade vid behandlingen hösten 1999 av
regeringsförslaget om att korta kravet på inskrivningstid från ursprungligen
36 månader (prop. 1999/2000:1, utg. omr. 14, bet. 1999/2000:AU1, rskr.
1999/2000:83).
Det förstärkta stödet får utges i 24 månader eller, om varaktigheten av ar-
betsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna varar. Stöd får
lämnas med 75 % av lönekostnaden under 6 månader, dock högst 525 kr per
dag, samt under följande 18 månader med 25 % av lönekostnaden, dock
högst 175 kr per dag.
I proposition 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet
och tillväxt har regeringen bl.a. föreslagit att det skall införas ytterligare
form av anställningsstöd, benämnt särskilt anställningsstöd, för att underlätta
för äldre personer som har varit arbetslösa mycket långa perioder att komma
in på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt förslaget lämnas detta särskilda
anställningsstöd vid anställning av den som fyllt 57 år, varit arbetslös eller
deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i minst 24 månader och omedel-
bart före anvisningen under samma tid varit anmäld på arbetsförmedlingen
och tagit del av aktivitetsgarantin i minst 3 månader. Stödet lämnas i 24
månader med 75 % av lönekostnaden, dock högst 525 kr per dag. Till skill-
nad från övriga anställningsstöd skall inte anställningar som finansieras med
särskilt anställningsstöd omfattas av anställningsskyddslagen. Det skall inte
heller vara möjligt att återkvalificera sig för arbetslöshetsersättning med
sådant arbete.
Arbetsmarknadsutskottet har biträtt detta förslag om särskilt anställnings-
stöd i sitt denna dag beslutade betänkande med följande motivering (bet.
1999/2000:AU7 s.).
Som framhållits inledningsvis har äldre arbetslösa särskilt svårt att komma in
på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt utskottet är det stor risk att proble-
men växer för denna grupp om det inte vidtas aktiva åtgärder. Avsikten med
aktivitetsgarantin är att förbättra de äldres situation men utskottet anser i
likhet med regeringen att det krävs ytterligare åtgärder för denna grupp. För
att minska den tveksamhet många arbetsgivare har mot att anställa äldre kan
det krävas ekonomiska incitament. Utskottet anser att det förslag regeringen
har lämnat är väl avvägt och bör kunna leda till goda resultat. Den föreslagna
utvidgningen skulle också kunna leda till att de arbetshandikappades möjlig-
heter avsevärt förbättrades eftersom det är vanligare med sådana handikapp
bland äldre än bland yngre. Enligt utskottets mening är det särskilt i uppåtgå-
ende konjunktur som åtgärder av detta slag kan ge goda effekter. Det är
därför viktigt att förstärkningar införs så snart det är möjligt. Utskottet del
därför inte de synpunkter som framförts att man bör avvakta utfallet av redan
etablerade anställningsstöd.
Propositionen
I statsbudgeten finns uppfört ett anslag på 19 590 591 000 kr för arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. Enligt regeringens förslag bör anslaget A2 minskas
med 100 000 000 kr.
Anslagsminskningen med totalt 100 miljoner kronor är en följd av de olika
förslagen om reformeringen av anställningsstödet. 30 miljoner kr avser det
förslag om ytterligare utveckling av det förstärkta anställningsstödet som
lämnas i vårpropositionen och som redovisas nedan. 70 miljoner kronor
hänför sig till det förslag om ett särskilt anställningsstöd för äldre som läm-
nas i proposition 1999/2000:98 och som beskrivits ovan (prop.
1999/2000:100, punkterna 19 och 39 delvis).
Utökat förstärkt anställningsstöd
Regeringen konstaterar att anställningsstödet har visat sig vara en framgångs-
rik åtgärd när det gäller att bryta arbetslöshet. Anställningsstödet har fått
ökad betydelse under 1999 genom de förstärkningar som infördes under
hösten och de ändringar som genomfördes från årsskiftet 1999/2000, som
bl.a. innebär särskilda hänsynstaganden till personer med arbetshandikapp.
För att underlätta för personer som har varit arbetslösa under mycket långa
perioder att komma in på arbetsmarknaden anser regeringen att det finns skäl
att ytterligare utvidga det förstärkta anställningsstödet. Enligt regeringen är
det viktigt att dessa grupper får del av den konjunkturuppgång Sverige nu
befinner sig i. Många arbetsgivare är tveksamma till att anställa personer
som har varit arbetslösa mycket länge, och det är därför extra viktigt att
incitament skapas som underlättar för dessa personer att få fotfäste på ar-
betsmarknaden. Regeringen föreslår med hänvisning till detta att det för-
stärkta anställningsstödet fr.o.m. den 1 augusti 2000 skall kunna lämnas till
en person som sedan 48 månader antingen har varit öppet arbetslös eller
deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och omedelbart före anvisningen
under samma tid varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbets-
förmedlingen. Detta utökade förstärkta anställningsstöd lämnas med 75 %
av lönekostnaden, dock högst 525 kr per dag, i 12 månader och med 50 % av
lönekostnaden, dock högst 350 kr per dag, under ytterligare 12 månader.
Motioner
I tre motioner behandlas frågor som rör förslaget om utökat förstärkt anställ-
ningsstöd.
I kommittémotion Fi28 framför Moderaterna att underlaget för regeringens
förslag om ett utökat förstärkt anställningsstöd och ett särskilt anställnings-
stöd är undermåligt. Av förslaget framgår t.ex. inte vilka regler som skall
gälla avseende anställningsformer eller vilken ersättning som den enskilde
skall erhålla. Det framgår inte heller vilka anvisningsregler som skall gälla
eller om åtgärderna skall återkvalificera till arbetslöshetsersättning.
Vidare framhåller Moderaterna att reformen inte är fullt ut finansierad, vil-
ket enligt motionen även regeringen medger. Den valda finansieringsformen
strider dessutom mot budgetlagen. Finansieringstekniken innebär att företa-
gens skattekonton krediteras, vilket leder till en minskning på statsbudgetens
inkomstsida i stället för en ökning av statsbudgetens utgiftssida. Detta inne-
bär enligt Moderaterna ett kringgående av budgetlagen och inkomsttaken.
Den finansieringsteknik som regeringen har föreslagit bör därför avvisas.
Moderaterna framför vidare att regeringens agerande när det gäller ut-
formningen av anställningsstöden är anmärkningsvärt. Regeringen har bara
under det senaste året vid tre skilda tillfällen lämnat olika förslag till utfo
ning och finansiering av anställningsstöden.
Den föreslagna utökningen av det förstärkta anställningsstödet och det sär-
skilda anställningsstödet utgör i realiteten en subvention för att sänka kost-
naderna vid anställning av personer som är långtidsarbetslösa. I stället för at
åtgärda strukturproblemen i svensk ekonomi riskerar regeringen att perma-
nenta problemen med långstidsarbetslösheten. Moderaterna aviserar att parti-
et under den allmänna motionstiden skall återkomma med förslag som syftar
till att underlätta för långtidsarbetslösa att erhålla arbete på den ordinarie
arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis yrkas att förslaget om utökat anställ-
ningsstöd avslås.
Kristdemokraterna påpekar i kommittémotion Fi42 att det nu aktuella försla-
get beträffande anställningsstödet är det fjärde på ett år. Enligt partiet är d
positivt att regeringen och dess stödpartier har insett att sänkta arbetskrafts
kostnader kan öka sysselsättningen, men det är också viktigt att en åtgärd får
verka fullt ut och inte störs av ständiga regelförändringar. Partiet anser att
är orimligt med så höga subventioner under två års tid som de båda senaste
förslagen innebär.
Enligt Kristdemokraterna borde individuella handlingsplaner, ett personligt
stöd till den långtidsarbetslöse, ökade krav på den arbetssökande att vara
aktiv samt nuvarande anställningsstöd på 75 % av lönekostnaden under 6
månader och därefter 25 % av lönekostnaden i ytterligare 18 månader vara
tillräckliga arbetsmarknadspolitiska instrument tillsammans med de övriga
åtgärder som finns.
Kristdemokraterna anser därför att förslaget om ett utökat förstärkt anställ-
ningsstöd bör avslås (yrk. 1).
Folkpartiet yrkar i partimotion F15, utan att lämna någon motivering till sitt
ställningstagande, att förslaget om utökat förstärkt anställningsstöd avslås
(yrk. 10).
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis kan utskottet konstatera att antalet långtidsinskrivna vid arbets
förmedlingen har ökat dramatiskt under 1990-talet. Vid decenniets början
fanns endast ett fåtal långtidsinskrivna personer. Kulmen nåddes 1997 då
antalet var 130 000. Därefter har denna grupp minskat i takt med att den
generella arbetslösheten reducerats. Det kan bl.a. förklaras av den pågående
sysselsättningsuppgången. För närvarande är ca 63 000 personer långtidsin-
skrivna. Risken finns att den grupp långtidsinskrivna som i dag kvarstår som
arbetssökande blir alltmer svårplacerad.
Enligt utskottet kan denna utveckling inte godtas. Därför krävs det ett antal
åtgärder för att komma till rätta med problemet. Det är särskilt angeläget att
insatser kan komma till stånd så snart som möjligt så att den mycket goda
utvecklingen av ekonomin och det förbättrade arbetsmarknadsläget kan
utnyttjas. Man kan annars befara att många av dessa personer slås ut från
arbetsmarknaden permanent.
Som redan nämnts har regeringen i proposition 1999/2000:98 föreslagit ett
särskilt anställningsstöd som i första hand riktas till äldre långtidsinskrivna
ett förslag som utskottet i dag, den 11 maj 2000, ställt sig bakom i betänkan-
de 1999/2000:AU7. Regeringen har i samma proposition föreslagit en ny
arbetsmarknadspolitisk åtgärd, aktivitetsgaranti. Denna åtgärd riktar sig till
personer som är långtidsinskrivna eller som riskerar att bli långtidsinskrivna.
Arbetsmarknadsutskottet har i samma betänkande även biträtt detta förslag.
Den grupp personer som omfattas av regeringens förslag har mycket svårt
att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Detta behöver inte nödvän-
digtvis bero på brist på kompetens, utan en förklaring kan vara misstro från
arbetsgivares sida. Utskottet delar därför regeringens syn att det måste skapas
incitament som underlättar för dem att få fotfäste på arbetsmarknaden. För-
slaget om ett utökat förstärkt anställningsstöd innebär en kraftig skattereduk-
tion för arbetsgivare under en förhållandevis lång period. För att åtgärden
skall få avsedd verkan är en förutsättning, vilket utskottet konstaterade vid
behandlingen av förslaget om förstärkt anställningsstöd (yttr. 1998/99:AU3y
s. 8), att arbetsförmedlingarna för en aktiv dialog med arbetsgivarna inom
ramen för de externa kontakterna.
En kritik som framförts mot förslaget är att beslutsunderlaget är undermå-
ligt och att det inte klart framgår vilka regler som skall gälla för stödformen
Utskottet har vid underhandskontakter med Regeringskansliet fått beskedet
att samma regler skall gälla som för det förstärkta anställningsstödet med
undantag för den tid under vilken stöd skall kunna utges och för storleken av
stödet. Detta innebär bl.a. att en person som får en anställning som finansie-
ras med anställningsstöd skall erhålla lön och andra anställningsförmåner
enligt kollektivavtal eller förmåner som är likvärdiga med förmåner enligt
kollektivavtal i branschen. Det skall även vara möjligt att återkvalificera sig
för arbetslöshetsersättning genom arbete i en sådan anställning.
När det sedan gäller finansieringstekniken är Moderaterna, som framgått,
kritiska och hävdar att den strider mot budgetlagen. Enligt regeringens för-
slag skall samma finansieringsform användas som den som tillämpas sedan
det förstärkta anställningsstödet infördes den 1 oktober 1999. Utskottet kan
konstatera att Moderaterna inte invände mot denna konstruktion när den
presenterades första gången i 1999 års vårproposition; i motionen förklarade
partiet uttryckligen att man inte hade någon erinran mot att det allmänna
anställningsstödet omformades från kontantbidrag till kreditering på skatte-
konto.
Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till sina uttalanden vid tidigare
behandling av frågan. Utskottet konstaterade att det kan vara svårt - åt-
minstone för en oinitierad läsare - att överblicka kostnaderna för de olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Detta gäller i än högre grad när det
tillkommer ytterligare former av anställningsstöd. Utskottet kan notera att det
i vårpropositionens bilaga 4 finns en redovisning av skatteavvikelser. Där
framgår även hur dessa avvikelser fördelar sig på respektive utgiftsområde.
Det vore enligt utskottets mening önskvärt att uppgifter av detta slag i fort-
sättningen även redovisas i anslutning till respektive anslag. På det sättet
skulle det blir lättare att överblicka de faktiska kostnaderna för insatser på
respektive utgiftsområde.
Sammanfattningsvis anser arbetsmarknadsutskottet att finansutskottet bör
biträda regeringens förslag om utökat förstärkt anställningsstöd (punkt 19 i
propositionen). Finansutskottet bör därmed avstyrka motionerna Fi15 yrkan-
de 10 (fp), Fi28 (m) och Fi42 yrkande 1 (kd).
"TeaterAlliansen"
Utskottet tar i detta sammanhang även upp en fråga som gäller den s.k.
TeaterAlliansen.
I anslutning till regeringens förslag till tilläggsbudget vad gäller utgiftsom-
råde 17 anslaget E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer noteras att det
under perioden 1 januari 1999-30 juni 2000 bedrivs flera olika försöksverk-
samheter som avser konstnärer. En av dessa rör en s.k. tredje anställnings-
form inom teaterområdet (TeaterAlliansen). Försöken finansieras genom
medel från anslag A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under utgiftsområde
14. En utvärdering har gjorts. Regeringen bedömer att försöken har fallit väl
ut och föreslår att de skall fortsätta året ut. Förlängningen av försöket med
TeaterAlliansen skall finansieras inom ramen för utgiftsområde 14. Rege-
ringen har även aviserat att åtgärderna fr.o.m. budgetåret 2001 skall perma-
nentas.
Moderaterna konstaterar i kommittémotion Fi16 att regeringens förslag i
fråga om TeaterAlliansen bygger på att utvärderingen ger vid handen att
försöksverksamheten är positiv. Vad som är positivt med verksamheten
framgår dock inte av propositionen, enligt vad som sägs i motionen. Mode-
raterna anser därför att förslaget om att förlänga försöket med TeaterAllian-
sen bör avslås. I stället förordas, med hänvisning till en motion av Modera-
terna på det kulturpolitiska området, att det tas initiativ till att bilda ett
manningsföretag med tanke bl.a. på de personalbehov m.m. som finns hos
olika slag av kulturinstitutioner runt om i landet. Moderaterna aviserar i
motionen att man återkommer med närmare detaljer om förslaget i samband
med budgetpropositionen hösten 2000.
Utskottet kan med anledning av denna motion konstatera att propositionen
hänvisar till en utvärdering som gjorts av försöket med TeaterAlliansen.
Utvärderingen har genomförts av AMS som i februari 2000 presenterat för-
söket i en delrapport. Av denna rapport framgår bl.a. följande.
Målet med verksamheten är att avlasta arbetslöshetsförsäkringen och att
öka de frilansande skådespelarnas trygghet och den konstnärliga friheten.
Inom ramen för försöksverksamheten har bildats ett aktiebolag benämnt
TeaterAlliansen AB. Bolaget fungerar som arbetsgivare för ett antal frilan-
sande skådespelare. De skådespelare som är anställda vid bolaget är garante-
rade grundlön under de perioder de inte har någon anställning hos andra
arbetsgivare inom teaterområdet. Till detta kommer att de dessutom är ga-
ranterade semester och sjuklön. De omfattas också av den kompletterande
tjänstepensionen inom teaterområdet (PISA-förordningen).
Slutsatsen efter första årets verksamhet är att de uppsatta målen har upp-
nåtts. Arbetslöshetsförsäkringen har avlastats samtidigt som tryggheten för
de anställda har ökat. Verksamheten har varit begränsad både i tiden och i
fråga om antalet anställda. Man bedömer att den kan utökas med fler anställ-
da utan motsvarande ökningar av de administrativa kostnaderna. Försöket
innebär också att skatte- och avgiftsintäkterna är högre för staten än om de
berörda personerna hade erhållit arbetslöshetsersättning. Vidare minskar
belastningen på arbetsförmedlingen. Behovet av socialbidrag och bostadsbi-
drag har minskat. Inledningsåret har också skapat en god grund för fortsatt
verksamhet.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att kulturarbetare har en mycket
speciell arbetsmarknad. Andelen tillsvidareanställningar är mycket begrän-
sad. I stället dominerar tidsbegränsade anställningar och kortare uppdrag.
Många kulturarbetare har långa perioder under vilka de är inskrivna vid
arbetsförmedlingen, och många är också beroende av stöd i form av arbets-
löshetsersättning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta förhållande
innebär att stora delar av kulturområdet är starkt beroende av hur arbets-
marknadspolitiken utformas. Enligt utskottet är det därför angeläget att pröva
olika former av åtgärder som kan underlätta kulturarbetarnas villkor. Som
framgår av rapporten har den nu aktuella åtgärden ansetts framgångsrik.
Målen har uppnåtts. Utskottet delar därför regeringens syn att det finns skäl
att låta försöksverksamheten fortsätta året ut.
Utskottet vill påpeka att regeringens förslag om att fortsätta försöksperio-
den inte har föranlett något ändringsförslag vad gäller anslagsramen inom
utgiftsområde 14. Enligt vad utskottet har erfarit genom underhandskontakter
med Regeringskansliet beror detta på att huvuddelen av den grupp skåde-
spelare som omfattas av försöket i annat fall skulle ha varit deltagare i olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Sammanfattningsvis anser utskottet i likhet med regeringen att det finns
skäl för en fortsatt försöksverksamhet med en tredje anställningsform på
teaterområdet. Med hänsyn till det anförda föreslår arbetsmarknadsutskottet
att finansutskottet avstyrker motion Fi 16.
2.3 Anslaget B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m.
Propositionen
I syfte att möjliggöra långsiktiga projekt föreslås i propositionen att rege-
ringen bemyndigas att under år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 250 miljoner
kronor under åren 2001-2004 (punkt. 20).
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som kan konstatera att det inte väckts några motioner med anled-
ning av regeringens förslag i denna del, biträder förslaget och föreslår att
finansutskottet tillstyrker detta.
2.4 Anslaget B5 Finansiering av forskning och utveckling inom
arbetslivsområdet
Propositionen
För att kunna finansiera och initiera långsiktiga forsknings- och utvecklings-
projekt föreslås i propositionen att regeringen bemyndigas att under år 2000
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden med-
för utgifter på högst 420 miljoner kronor under åren 2001-2005 (punkt 21).
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som kan konstatera att det inte väckts några motioner med anled-
ning av regeringens förslag i denna del, biträder förslaget och föreslår att
finansutskottet tillstyrker detta.
2.5 Anslaget B13 Ombudsmannen mot diskriminering på grund
av sexuell läggning
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 80 000 kr med anledning av den
justering som är föranledd av förändrad finansiering av avtalsförsäkringar på
det statliga området (punkt 39 delvis).
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som kan konstatera att det inte väckts några motioner med anled-
ning av regeringens förslag i denna del, biträder förslaget och föreslår att
finansutskottet tillstyrker detta.
2.6 Anslaget D2 Statliga tjänstepensioner m.m.
Propositionen
Tjänstepensioner (punkt 39, delvis)
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 110 miljoner kronor för att
finansiera ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet upptagna
anslaget A1 Polisorganisationen.
Statens pensionsverk (punkt 22)
I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2000 besluta
om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 25 miljoner kronor för att
tillgodose SPV:s behov av likvididet i samband med pensionsutbetalningar
för uppdragsgivares räkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som kan konstatera att det inte väckts några motioner med anled-
ning av regeringens förslag i denna del, biträder förslaget och föreslår att
finansutskottet tillstyrker detta.
Som framgår av det ovanstående ställer sig utskottet bakom de förslag rege-
ringen lämnat rörande anställningsstöd. Utskottet har inte heller någon erin-
ran mot förslagen om minskningar av anslagen A1 Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader, A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och D2 Statliga
tjänstepensioner m.m. eller mot höjningen av anslaget B13 Ombudsmannen
mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Utskottet biträder även de
förslag till bemyndiganden som rör anslagen B3 Forskning, utveckling och
utbildning m.m. och B5 Finansiering av forskning och utveckling inom ar-
betslivsområdet liksom förslaget om en rörlig kredit avseende Statens pen-
sionsverk.
Sammanfattningsvis ställer sig arbetsmarknadsutskottet bakom regeringens
förslag till tilläggsbudget i denna del och föreslår därför att finansutskottet
tillstyrker propositionens punkter 19-22 och 39 i motsvarande del.
Stockholm den 11 maj 2000
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Hans
Andersson (v), Margareta Andersson (c), Mikael
Odenberg (m), Björn Kaaling (s), Stefan Attefall
(kd), Kent Olsson (m), Laila Bjurling (s), Sonja
Fransson (s), Kristina Zakrisson (s), Maria Larsson
(kd), Barbro Feltzing (mp), Elver Jonsson (fp),
Henrik Westman (m), Cinnika Beiming (s), Ewa
Thalén Finné (m) och Carlinge Wisberg (v).
Avvikande meningar
1 Utökat förstärkt anställningsstöd m.m.
Mikael Odenberg, Kent Olsson, Henrik Westman och Ewa Thalén Finné
(alla m) anser att utskottets ställningstagande i avsnittet 2.2 Anslaget A2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bort ha följande lydelse:
I likhet med Moderaterna anser utskottet att underlaget för regeringens för-
slag till anställningsstöd är undermåligt. Av förslaget framgår inte vilka
regler som skall gälla avseende anställningsformer eller vilken ersättning
som den enskilde skall erhålla. Det framgår inte heller av förslaget vilka
anvisningsregler som skall gälla eller om åtgärderna skall återkvalificera till
arbetslöshetsersättning. Tidigare anställningsstöd har inte utvärderats och de
nya stödformerna är - enligt regeringens egna uppgifter - inte fullt ut finan-
sierade.
Den finansieringsteknik som regeringen använder sig av innebär att företa-
gens skattekonton krediteras, vilket ger en inkomstminskning av statsbudge-
tens inkomstsida i stället för en ökning av statsbudgetens utgiftssida. Detta
innebär enligt utskottets mening ett kringgående av budgetlagen och utgifts-
taken. Utskottet anser därför att den föreslagna finansieringstekniken bör
avvisas.
Utskottet anser slutligen att regeringens agerande när det gäller utform-
ningen av anställningsstöden är anmärkningsvärt. Bara under det senaste året
har det vid tre olika tillfällen lämnats olika förslag till utformning och fina
siering av anställningsstöden.
De föreslagna åtgärderna utökat förstärkt anställningsstöd och särskilt an-
ställningsstöd utgör en subvention av kostnaderna vid anställning av personer
som är långtidsarbetslösa. En sådan tillfällig rabatt för att anställa vissa ar
betslösa innebär emellertid en risk för att förhållandena permanentas. I ställe
för att ge incitament och möjligheter till den arbetssökande att bli mer
"konkurrenskraftig" på arbetsmarknaden slussas denne med stödåtgärder runt
i ovisshet ännu en tid.
Utskottet avvisar inte kategoriskt olika former av skatterabatter i syfte att
minska anställningskostnaden. Däremot är det nödvändigt att sådana former
av anställningsstöd är väl underbyggda och utformade så att undanträng-
ningseffekterna minimeras.
Regeringen bör därför återkomma med fullt ut finansierade förslag som
kan underlätta återinträde på arbetsmarknaden. Sådana förslag måste inne-
hålla klara och tydliga regler. Enligt utskottets uppfattning måste regeringen
utvärdera tidigare arbetsmarknadspolitiska åtgärder och noga analysera re-
sultatet av dessa utvärderingar innan nya åtgärder föreslås.
Utskottet anser i likhet med Moderaterna att de skäl regeringen har för att
fortsätta med försöksverksamheten med en tredje anställningsform inom
teatern (TeaterAlliansen) inte är tillräckliga.
I stället borde problemet kunna lösas med ett bemanningsföretag för kul-
turarbetare. Runt om i landet finns länsteatrar, symfoniorkestrar, amatör-
grupper m.m. som samtliga har behov av tillfälliga förstärkningar och av att
rekrytera medarbetare. Ett bemanningsföretag skulle kunna underlätta för
dessa organisationer samtidigt som kulturarbetare får en möjlighet att erhålla
reguljära arbeten. Vidare skulle en sådan lösning innebära att fler kategorier
av kulturarbetare skulle omfattas än vad som är fallet med nuvarande försök
eftersom det bara omfattar skådespelare. Till detta kommer att det även bör
underlätta för kulturarbetare att ta internationella uppdrag.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker arbetsmarknadsutskottet motionerna
Fi28 (m), Fi42 yrkande 1 (kd), Fi15 yrkande 10 (fp) samt Fi16 (m). Utskottet
avstyrker därmed regeringens förslag i berörda delar.
2 Utökat förstärkt anställningsstöd
Stefan Attefall och Maria Larsson (båda kd) anser att den del av utskottets
ställningstagande i avsnittet 2.2 Anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som börjar med "Inledningsvis kan" och slutar med "yrkande 1
(kd)" bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadspolitiken har en nyckelroll när det gäller att stödja en ut-
hållig och långsiktig sysselsättningsutveckling. Utbildning, individuellt an-
passade åtgärder och effektiv matchning mellan arbetssökande och arbetsgi-
vare är nyckeln till en effektiv arbetsmarknad. Trots stor efterfrågan på ar-
betskraft visar den senaste statistiken att antalet arbetslösa inte minskat så
mycket som det borde ha gjort. Den öppna arbetslösheten är fortfarande hög.
Siffrorna är ett bevis på problemet med flexibiliteten på den svenska arbets-
marknaden.
Utskottet kan konstatera att vårpropositionen inte innehåller några kon-
kreta åtgärder som skulle innebära ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Den
arbetsrättsliga lagstiftningen är fortfarande mycket stel. Tillväxten i svensk
ekonomi skulle enligt utskottets mening ha varit bättre om arbetsmarknaden
hade fungerat bättre.
Det krävs därför aktiva åtgärder för att förhindra att antalet långtidsar-
betslösa ökar. Utskottet vill i likhet med Kristdemokraterna betona vikten av
individuella handlingsplaner för alla arbetssökande som innebär att arbets-
förmedlingarna arbetar aktivt med att matcha arbetsgivare och arbetssökan-
de. För att förhindra långtidsarbetslöshet och för att underlätta möjligheten
att få arbete i de branscher som har de bästa framtidsutsikterna måste kom-
petensen höjas. Rundgång i systemen måste så långt som möjligt förhindras.
Utskottet kan konstatera att det nu aktuella förslaget beträffande anställ-
ningsstödet är det fjärde på ett år. Visserligen är det positivt att regeringen
och dess stödpartier har insett att sänkta arbetskraftskostnader kan öka sys-
selsättningen, men det är enligt utskottets mening viktigt att en åtgärd får
verka fullt ut och inte störas av ständiga regelförändringar. Det är också
orimligt med så höga subventioner under två års tid som de två senaste för-
slagen innebär.
Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning att individuella handlings-
planer, ett personligt stöd till den långtidsarbetslöse, ökade krav på att den
arbetssökande skall vara aktiv samt nuvarande anställningsstöd på 75 % av
lönekostnaden under 6 månader och därefter 25 % av lönekostnaden i ytterli-
gare 18 månader borde vara tillräckliga arbetsmarknadspolitiska instrument
tillsammans med de övriga åtgärder som finns.
Med hänsyn till det anförda anser arbetsmarknadsutskottet att finansut-
skottet med tillstyrkande av motion Fi42 yrkande 1 (kd) bör avstyrka rege-
ringens förslag om införande av ett utökat förstärkt anställningsstöd (punkt
19 i regeringsförslaget) samt motionerna Fi15 yrkande 10 (fp) och Fi28 (m) i
den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
3 Utökat förstärkt anställningsstöd
Elver Jonsson (fp) anser att den del av utskottets ställningstagande i avsnitte
2.2 Anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder som börjar med
"Inledningsvis kan" och slutar med "yrkande 1 (kd)" bort ha följande lydel-
se:
Utskottet anser att det är viktigt att de långtidsarbetslösas situation upp-
märksammas. Denna grupp är mycket hårt drabbad. Känslan av att anstränga
sig utan att få ett arbete är mycket frustrerande för den enskilde. Långvarig
arbetslöshet innebär att man riskerar att förlora sin kompetens, och det finns
en markant risk för att den arbetslöse slås ut från arbetsmarknaden. Utskottet
anser därför att det är viktigt att det sätts in olika former av åtgärder så at
man kan komma till rätta med de långtidsarbetslösas problem.
Den åtgärd som regeringen föreslår, ett utökat förstärkt anställningsstöd,
innebär att det införs ytterligare en form av subventionerade anställningar
förbehållna vissa grupper av arbetslösa. Utskottet ställer sig mycket tveksamt
till åtgärden. Enligt utskottets mening fungerar sällan dessa anställningsstöd.
Det visar erfarenheter från tidigare liknande försök. Utskottets uppfattning är
att det är angelägnare med en generell minskning av kostnaderna för arbets-
kraft som kan bidra till att fler människor kommer i arbete.
Med hänsyn till det anförda anser arbetsmarknadsutskottet att finansut-
skottet med tillstyrkande av motion Fi15 yrkande 10 (fp) bör avstyrka rege-
ringens förslag om införande av ett utökat förstärkt anställningsstöd (punkt
19 i regeringsförslaget) samt motionerna Fi28 (m) och Fi42 yrkande 1 (kd) i
den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Bostadsutskottets yttrande
1999/2000:BoU10y
Tilläggsbudget för år 2000 - utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Till finansutskottet
Finansutskottet har beslutat att bereda bl.a. bostadsutskottet tillfälle att yt
sig över 2000 års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100), i vad
avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 jämte de motioner
som kan komma att väckas, allt i de delar som berör utskottets berednings-
område.
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om an-
slagsförändringar m.m. på tilläggsbudget avseende utgiftsområde 18. Mot-
stående motionsförslag (m) avstyrks.
Till yttrandet har fogats två avvikande meningar (m) samt ett särskilt ytt-
rande (kd).
Propositionen
Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande proposition 1999/2000:100 i vad
avser regeringens förslag att riksdagen
24. bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under ut-
giftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppför-
da ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
7 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.16),
25. godkänner vad regeringen föreslår om icke slutbehandlade ärenden om
bidrag till åtgärder mot radon i bostäder (avsnitt 5.4.16),
26. bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under ut-
giftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande före-
slagna nya ramanslaget A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder
för studenter, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden inne-
bär utgifter på högst 400 000 000 kr under åren 2001 och 2002 (avsnitt
5.4.16),
39. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner änd-
rade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet
med specifikation i tabell 2.1 (regeringens förslag behandlas såvitt det avser
utgiftsområde 18, dvs. följande anslag:)
A10 Bostadsbidrag, minskat anslag med 500 000 000 kronor,
A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter, nytt ram-
anslag om 1 000 000 kronor.
Motionen
I yttrandet behandlas den med anledning av propositionen väckta motion
1999/2000:Fi43 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att utbetala bidrag för
åtgärder mot radon i bostäder om bidragen redan beviljats,
2. att riksdagen beslutar att i övrigt upphöra med beviljande och utbetalan-
de av bidrag för åtgärder mot radon i bostäder (A8),
3. att riksdagen beslutar att icke inrätta ett nytt anslag (A12) för investe-
ringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter,
4. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen att under år 2000
bevilja investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder för följande år.
Utskottet
Inledning
För budgetåret 2000 har utgiftstaket för statsbudgeten fastställts till 765
miljarder kronor. De takbegränsade utgifterna beräknades samtidigt till 763,5
miljarder kronor. I den utgiftsprognos som presenteras i 2000 års ekonomis-
ka vårproposition har de takbegränsade utgifterna beräknats öka med 600
miljoner kronor till 764,1 miljarder kronor. Den budgeteringsmarginal som
därmed kvarstår uppgår till 900 miljoner kronor. Regeringen aviserar mot
denna bakgrund sin avsikt att under året noggrant följa utgiftsutvecklingen
och, om utgiftstaket för staten är hotat, i samband med budgetpropositionen
för 2001 vidta åtgärder.
Med utgångspunkt i de förändringar i gällande budget som nu kan över-
blickas lägger regeringen i den ekonomiska vårpropositionen fram förslag till
tilläggsbudget för budgetåret 2000. De förslag i tilläggsbudgeten som avser
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande be-
handlar utskottet i det följande.
Förslag till tilläggsbudget vad avser utgiftsområde 18
A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
Till radonsanering kan bidrag utgå enligt bestämmelserna i förordningen
(1988:372) om åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas om radongas-
halten i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen anger som god-
tagbart från hälsosynpunkt. Bidrag beviljas av Boverket i mån av tillgång på
medel.
Riksdagen beslutade hösten 1998 att bidragsgivningen till åtgärder mot ra-
don i bostäder skulle begränsas av en årlig ram. För vart och ett av budget-
åren 1999 och 2000 har en ram för bidragen om 7 miljoner kronor lagts fast.
Som en följd av denna rambegränsning kom beviljandet av bidrag att stoppas
under 1999. Enligt regeringen kan ett stopp för beviljandet av nya bidrag
skapa osäkerhet för enskilda om och när de kan få stöd. Det kan i sin tur leda
till att färre åtgärdar sina radonhus. För att möjliggöra fortsatt beviljande a
nya bidrag under år 2000 föreslår därför regeringen att den skall bemyndigas
att bevilja nya ansökningar. Det bör enligt förslaget ske med stöd av ett be-
ställningsbemyndigande som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 7 miljoner kronor under år 2001.
I fråga om ärenden där beslut om bidrag fattats tidigare, men där begäran
om utbetalning ännu inte skett, föreslår regeringen att krav skall ställas på a
åtgärderna skall vara slutförda och begäran om bidrag kommit in senast den
1 juli 2001. Regeringen aviserar dessutom sin avsikt att ändra bestämmelser-
na för bidrag så att när nya ansökningar beviljas skall en sista dag bestämmas
när åtgärden skall ha slutförts respektive när begäran om utbetalning senast
skall ha kommit in.
Enligt motion 1999/2000:Fi43 (m) torde bidragen till åtgärder mot radon i
bostäder i dag endast ha en marginell betydelse för radonsaneringen. Stödet
bör därför upphöra. Redan beviljade bidrag skall dock utbetalas på avsett
sätt. Regeringen bör enligt motionen därför bemyndigas att utbetala bidrag
för åtgärder mot radon i bostäder om bidragen redan beviljats - yrkande 1.
Dessutom föreslås att riksdagen skall besluta att i övrigt upphöra med bevil-
jande och utbetalande av bidrag för åtgärder mot radon i bostäder - yrkande
2.
När det gäller frågan om radonsanering i våra bostäder har bostadsutskottet
vid upprepade tillfällen framhållit att detta bör vara en högt prioriterad verk
samhet. Det innebär att samhället på olika sätt bör verka för att de bostäder
som har för höga radonhalter åtgärdas. Bidragen till radonsanering av bostä-
der är ett av uttrycken för detta. Enligt utskottets mening är det viktigt att
bidragen även fortsättningsvis kan medverka till att radonsanering kommer
till stånd. Med denna utgångspunkt är det naturligtvis inte bra om det uppstår
stopp i beviljandet av bidrag på det sätt som skedde under 1999 och som det
finns en risk för också i år. Enligt utskottets mening bör regeringen därför
ges det begärda bemyndigandet att bevilja bidrag inom en ram av 7 miljoner
kronor. Samtidigt vill utskottet med anslutning till sina tidigare ställningsta
ganden betona att bidraget inte ensamt kan stimulera till att alla nödvändiga
åtgärder vidtas. Inte minst informationsinsatser av olika slag har en viktig
roll att spela. Med hjälp av information och upplysning kan problemen med
radon och vikten av att vidta åtgärder vid för höga radongashalter uppmärk-
sammas. Det får därför förutsättas att berörda myndigheter även fortsätt-
ningsvis kommer att informera om riskerna med radon och om möjligheterna
att få bidrag för saneringsåtgärder.
Enligt utskottets mening bör regeringens förslag genomföras också när det
gäller att fastställa en sista tidpunkt för färdigställande och begäran om ut-
betalning av redan beviljade bidrag. De beviljade men ännu inte utbetalade
bidragen uppgår i dag till betydande belopp. Genom att lägga fast en tidpunkt
efter vilken bidragen inte längre betalas ut kommer klarhet att skapas beträf-
fande den verkliga omfattningen av statens utestående åtaganden. Den änd-
ring av reglerna som regeringen aviserar och som innebär att nya beslut om
bidrag skall vara förbundna med villkor om sista dag för färdigställande
respektive begäran om utbetalning kommer också att förhindra att stora
balanser uppstår i framtiden.
Utskottet tillstyrker med det nu anförda regeringens förslag beträffande
bidragen till åtgärder mot radon i bostäder. Förslaget i motion 1999/2000:
Fi43 (m) yrkandena 1 och 2 om att avveckla bidragen avstyrks sålunda.
A10 Bostadsbidrag
Bostadsbidrag till barnfamiljer och till ungdomar mellan 18 och 29 år utan
barn utgår enligt bestämmelserna i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. De
senaste mer betydande förändringar i reglerna för bostadsbidragen beslutades
av riksdagen våren 1996 och trädde i kraft den 1 januari 1997.
Utgifterna för bostadsbidragen är starkt beroende av inkomst-, boende-,
kostnads- och arbetslöshetsutvecklingen och därmed av den samhällsekono-
miska utvecklingen i stort. Sjunkande arbetslöshet och ökade reallöner inne-
bär att samhällets kostnader för bostadsbidragen minskar. Med hänvisning
till den senaste ekonomiska bedömningen föreslår regeringen att anslaget till
bostadsbidrag skall minskas med 500 miljoner kronor. Förslaget, som inte
mött invändningar i motioner, tillstyrks av utskottet.
A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter
Den snabba utbyggnaden av antalet utbildningsplatser vid universitet och
högskolor har ökat efterfrågan på ytterligare studentbostäder. Det är enligt
regeringen angeläget att detta bostadsbehov kan tillgodoses och att den ny-
produktion av bostäder som behövs kommer i gång snabbt. Regeringen före-
slår därför att ett tillfälligt investeringsbidrag skall lämnas för anordnande
nya studentbostäder genom om- eller nybyggnad. Bidragsgivningen skall
enligt förslaget rambegränsas genom att regeringen bemyndigas att under år
2000 besluta om stöd till investeringar för anordnande av bostäder för stu-
denter som innebär utgifter på högst 400 miljoner kronor under 2001 och
2002. För att bemyndigandet skall ges en lämplig anknytning till statsbud-
geten föreslås att ett formellt anslagsbelopp om 1 miljon kronor skall föras
upp på ett nytt ramanslag A12 Investeringsbidrag för anordnande av student-
bostäder.
Investeringsbidraget skall enligt förslaget ges följande huvudsakliga ut-
formning. Bidraget skall avse studentbostäder som tillkommer genom ny-
eller ombyggnad och som medför ett tillskott av lägenheter. Bidrag lämnas
med upp till 15 % av bidragsunderlaget för räntebidrag, dock med högst
40 000 för varje rum i lägenheter för en eller två studerande. Bidragsunderla-
get reduceras inte med bidragsbeloppet. Bidrag lämnas för ny- och ombygg-
nadsprojekt som påbörjas under tiden 13 april 2000 - 31 december 2001 och
som färdigställs inom ett och ett halvt år från påbörjandet.
Förslaget om att införa ett investeringsbidrag för studentbostäder avvisas i
motion 1999/2000:Fi43 (m). Enligt motionen pekar erfarenheterna av direkta
ekonomiska bidrag till bostadsbyggande i olika former entydigt i negativ
riktning, varför något nytt bidrag inte bör införas - yrkande 3. Regeringen
bör inte heller bemyndigas att under år 2000 bevilja investeringsbidrag till
studentbostäder - yrkande 4. I stället bör andra åtgärder som framkommit i
den allmänna debatten prövas för att underlätta byggandet av studentbostä-
der.
I motiveringen för det i Kristdemokraternas partimotion 1999/2000:Fi13
framlagda förslaget till preliminära ramar för utgiftsområde 18 för budget-
åren 2001-2003 uttalas att det är positivt att medel anslås för att sätta fart
på studentbostadsbyggandet. Samtidigt anförs att bidrag bör lämnas med 10 %
av bidragsunderlaget för räntebidrag - detta för att ge ett incitament till att
öka bostadsytan. Något formellt yrkande om detta ställs dock inte i motio-
nen.
Antalet utbildningsplatser vid landets universitet och högskolor har ökat
kraftigt under senare år. Som en följd av detta har efterfrågan på studentbo-
städer ökat. Denna ökade efterfrågan har inte kunnat mötas i tillräcklig ut-
sträckning, vilket i många fall lett till långa kötider till befintliga
studentbostäder. Samtidigt har det på många orter varit svårt att finna
bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. Även de senaste årens låga
bostadsbyggande har bidragit till den uppkomna situationen. Att studenterna på
många studieorter har svårt att lösa bostadsfrågan framkom också vid den
interna utfrågning om studentbostadssituationen m.m. som bostadsutskottet
anordnade den 14 februari i år. Vid utfrågningen presenterade bl.a. Sveriges
Förenade Studentkårer (SFS) en bostadsrapport av vilken det framgår att
antalet utbildningsplatser fortsätter att öka i snabbare takt än antalet
studentbostäder.
En av de frågor som togs upp vid utfrågningen var vad som behöver göras
från statens och kommunernas sida för att få fram flera bostäder för studen-
ter. Bland de förslag som fördes fram från flera håll märktes bl.a. införande
av någon form av statligt stöd för byggande av studentbostäder. Från företrä-
darna för SFS framfördes det konkreta förslaget att det investeringsbidrag för
iordningställande av studentbostäder som avvecklades hösten 1998 skulle
återinföras i en enklare och mer generös form.
Som framgår av framställningen ovan finns det en bred uppslutning kring
uppfattningen att ett stöd för byggande av studentbostäder bör införas. Enligt
utskottets mening talar såväl bostadspolitiska som studiepolitiska skäl för att
åtgärder måste vidtas för att söka lösa studenternas bostadssituation. Även
enligt utskottets mening bör sålunda ett investeringsbidrag för ny- och om-
byggnad av studentbostäder införas i enlighet med regeringens förslag, var-
för det tillstyrks av utskottet. Utskottets ställningstagande innebär att
motion 1999/2000:Fi43 (m) avstyrks också i denna del.
Stockholm den 11 maj 2000
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart
Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulf
Björklund (kd), Inga Berggren (m), Anders Ygeman
(s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Carl-
Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp),
Rigmor Stenmark (c), Ewa Thalén Finné (m), Leif
Jakobsson (s) och Annelie Enochson (kd).
Avvikande meningar
A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa
Thalén Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under
rubriken A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder som börjar med "När
det" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Till grund för förslaget i motion 1999/2000:Fi43 (m) om att avveckla bi-
dragen till radonsanering ligger bl.a. uppfattningen att bidraget med sin nu-
varande utformning torde ha mist sin betydelse när det gäller att påverka
fastighetsägarna att vidta åtgärder mot radonproblemen. Utskottet delar
denna uppfattning. Vad som krävs för att en erforderlig radonsanering skall
komma till stånd är i stället insatser av annat slag. Det innebär att kunskaper
na om problemen med för höga radonhalter måste spridas bl.a. genom infor-
mation riktad till fastighetsägare och boende. Inte minst landets kommuner
och berörda myndigheter som Boverket och Statens strålskyddsinstitut har ett
ansvar för detta. Med en sådan inriktning av statens insatser på området
skulle sannolikt ett större antal bostäder saneras än om bidraget behålls.
Bidragen till radonsanering bör sålunda avvecklas i enlighet med förslaget i
motion 1999/2000:Fi43 (m) yrkandena 1 och 2. Med bifall till motionen
avstyrker utskottet sålunda regeringens förslag vad gäller radonbidragen.
A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för
studenter
Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa
Thalén Finné (m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under
rubriken A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter
som börjar med "Antalet utbildningsplatser" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar den principiella uppfattning om inriktningen av bostadspo-
litiken som Moderata samlingspartiet givit uttryck för bl.a. i motioner från
allmänna motionstiden - att bostadspolitiken måste styras över från en pro-
duktionspolitik till en boendepolitik. Vägledande för en sådan politik är de
boendes krav och önskemål. Det innebär att statsmakternas försök att påver-
ka bostadsproduktionen med olika bidrag och stöd bör upphöra. Som fram-
hålls i motion 1999/2000:Fi43 (m) pekar alla hittillsvarande erfarenheter av
direkta ekonomiska bidrag till bostadsbyggande i olika former entydigt i
negativ riktning. Inriktningen bör i stället vara att genom bl.a. en sund skat-
tepolitik och en fortsatt avreglering ge förutsättningar för en väl fungerande
bostadsmarknad. Med en sådan politik kan såväl ungdomar som övriga hus-
håll få sitt bostadsbehov tillgodosett på den reguljära bostadsmarknaden.
Med den nu redovisade utgångspunkten finns det
enligt utskottets mening inte skäl att ånyo inrätta ett
särskilt stöd för byggande av studentbostäder. I
enlighet med förslaget i motion 1999/2000:Fi43 (m)
yrkandena 3 och 4 bör sålunda regeringens förslag
avvisas av riksdagen.
Särskilt yttrande
Bidragsandelen för studentbostadsbidraget
Ulf Björklund (kd) och Annelie Enochson (kd) anför:
Vi delar uppfattningen att åtgärder måste vidtas för att få till stånd ett ökat
byggande av studentbostäder. Kristdemokraterna har också vid upprepade
tillfällen förordat att ett stöd skall införas. Det är därför positivt att mede
anslås för investeringsbidrag till nytillkommande studentbostäder under de
närmaste åren. Det är vår förhoppning att bidragen skall kunna medverka till
att lösa bostadsproblemen på många studieorter. En förutsättning för att så
skall bli fallet är naturligtvis att bidragen ges en lämplig utformning. Enligt
vår mening bör de utformas så att de stimulerar till byggandet av tillräckligt
stora bostäder och så att de räcker till ett så stort antal nya bostäder som
möjligt. Som vi redovisat i vår partimotion bör bidrag därför lämnas med
10 % av bidragsunderlaget för räntebidrag. Vi har noterat att regeringen i sitt
förslag inte förordar att bidragen skall låsas till en bestämd nivå, men uttala
sig för att bidrag bör lämnas med upp till 15 % av bidragsunderlaget för
räntebidrag. Det är vår uppfattning att regeringen inte bör gå upp till en så
hög bidragsandel utan att den kommande förordningen i stället låser bi-
dragsandelen till 10 % av bidragsunderlaget för räntebidrag.