I betänkandet behandlar utskottet proposition 1999/2000:46 AP-fonden i det
reformerade pensionssystemet. Vidare behandlas sju motioner med anled-
ning av propositionen. Förslagen i propositionen bygger på uppgörelsen
mellan Socialdemokraterna, Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna om ett reformerat pensionssystem.
Sjätte fondstyrelsen berörs inte av fempartiuppgörelsen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till överföring av medel från AP-
fonden till statsbudgeten. Enligt förslaget tillförs Riksgäldskontoret 155
miljarder kronor från AP-fonden den 1 januari 2001. En kontrollstation in-
förs 2004 varefter det slutliga överföringsbeloppet skall fastställas. Utskottet
tillstyrker också regeringens förslag till ny organisation, nya placeringsregler
och förvaltningsmål för de fyra nya buffertfonder som bildas av dagens
första-femte fondstyrelser. Även de förslag som läggs för sjätte och sjunde
fondstyrelserna tillstyrks av utskottet.
Med anledning av ett antal motioner gör utskottet ett tillkännagivande till
regeringen om att den nya Andra AP-fonden bör lokaliseras till Göteborg.
Övriga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats elva reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
I proposition 1999/2000:46 föreslås att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
2. lag om Sjätte AP-fonden,
3. lag om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder,
4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
5. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
6. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
7. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,
8. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premie-
pensionsmyndigheten,
9. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
10. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
11. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
12. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings-
myndigheter,
13. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
dels godkänner de riktlinjer regeringen föreslår om en ny analys av pensions-
systemets ekonomiska ställning år 2004 och att det i samband därmed skall
göras en prövning av om ytterligare medel skall överföras från AP-fonderna
till Riksgäldskontoret den 1 januari 2005.
Propositionens lagförslag, efter rättelse av två skrivfel, återges i bilaga 1
till
betänkandet.
Motionerna
1999/2000:Fi3 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
den nya Fjärde AP-fonden till Göteborg.
1999/2000:Fi4 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av den
nya Fjärde AP-fonden till Göteborg.
1999/2000:Fi5 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare överföringar av AP-fondsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om näringspolitisk placeringshänsyn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etik- och miljöhänsyn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att placera ytterligare tre fondstyrelser utanför Stockholm,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en jämn könsfördelning i fondstyrelserna.
1999/2000:Fi6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att placera Andra AP-fonden i Göteborg.
1999/2000:Fi7 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motio-
nen anförts om att tillgångar i AP-fonderna som överstiger vad som behövs i
buffertsyfte skall överföras till de individuella premiereserverna,
2. att riksdagen beslutar att ledamöterna i fondstyrelserna skall utses av re-
geringen utan nomineringsrätt för någon utomstående i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att det i AP-fondslagen skall föreskrivas att place-
ringar i börsnoterade svenska aktier skall ske med tillämpning av indexprin-
cipen i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om Sjätte AP-fonden,
5. att riksdagen beslutar att tillgångarna i Sjätte AP-fonden - efter utbyte
av börsnoterade aktier mot obligationer - skall ingå i överföringen till staten,
varefter de onoterade aktierna placeras i ett riskbolag under Finansdeparte-
mentet, samt att detta riskkapitalbolag sedan privatiseras i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1999/2000:Fi8 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
Sjätte AP-fonden läggs ned och behållningen tillförs det s.k. överföringsbe-
loppet.
1999/2000:Fi9 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokaliseringen av fondstyrelser och fondförvaltning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hänsyn till miljö och etik i fondförvaltningen.
Yttrande från socialförsäkringsutskottet
Finansutskottet har berett socialförsäkringsutskottet
tillfälle att yttra sig över propositionen jämte
motioner. Socialförsäkringsutskottets yttrande
(1999/
2000:SfU4y) återfinns som bilaga 2 till
betänkandet.
Utskottet
I propositionen föreslår regeringen en omorganisation av Allmänna pen-
sionsfonden, förändrade förvaltningsmål och placeringsregler för de nya s.k.
buffertfonderna. Vidare ges förslag på storleken och hur den planerade över-
föringen av medel från AP-fonden till statsbudgeten skall gå till. Förslagen
bygger på uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Moderata samlingsparti-
et, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna om ett re-
formerat pensionssystem. Sjätte fondstyrelsen berörs inte av fempartiuppgö-
relsen.
Överföring av medel från AP-fonden till staten
Propositionen
Det nya allmänna ålderspensionssystemet innebär en relativt kraftig omför-
delning av inkomster och utgifter inom den offentliga sektorn. Sammantaget
kommer AP-fondens finansiella netto att stärkas, medan statsbudgeten för-
svagas finansiellt sett. Anledning är bl.a:
? att den del av socialavgifterna som förs till ålderpensionssystemet ökar,
medan den del som förs till statsbudgeten minskar i motsvarande grad,
?
? att statsbudgeten kommer att belastas med avgiftsbetalningar för en rad
statliga transfereringar eftersom ålderspensionsavgift enligt det nya
systemet skall betalas för samtliga inkomster som ger pensionsrätt,
?
? att betalningsansvaret för förtids- och efterlevandepensioner inom ATP-
systemet överförs från AP-fonden till statsbudgeten.
?
I den s.k. Överföringspromemorian (PM från Finansdepartementet om AP-
fonden och det reformerade ålderspensionssystemet, Ds 1998:7) uppskatta-
des den finansiella försvagningen i statsbudgeten till omkring 50 miljarder
kronor per år. Sett över en längre tidsperiod minskar effekterna i reala ter-
mer, men en viss belastning kvarstår även på lång sikt.
För att kompensera försvagningen av statsbudgeten föreslår regeringen i
propositionen att 155 miljarder kronor förs över från AP-fonden till Riks-
gäldskontoret den 1 januari 2001. Beloppet har beräknats utifrån utgångs-
punkten att statsbudgeten skall kompenseras i så stor utsträckning som möj-
ligt med restriktionen att den s.k. automatiska balanseringen (även kallad
bromsen) inte skall aktiveras om utvecklingen i samhällsekonomin följer det
s.k. basscenariot. Basscenariot bygger på den befolkningsprognos som Sta-
tistiska centralbyrån (SCB) gjorde 1997. Vidare antas i basscenariot att den
pensionsgrundande inkomsten per person växer med 2 % per år samt att den
reala avkastningen i AP-fonden uppgår till 3,25 % per år. Regeringen före-
slår vidare att de överförda medlen skall användas för amortering av
statsskulden.
Överföringen på 155 miljarder kronor samt de 90 miljarder kronor som tidi-
gare beslutats om motsvarar en engångsöverföring per den 1 januari 1999 på
258 miljarder kronor. Det är 50-100 miljarder kronor mindre än de 300-350
miljarder kronor som rekommenderades i Överföringspromemorian. Ned-
justeringen beror bl.a. på en förändrad bild av den demografiska utveckling-
en.
Regeringen bedömer att den föreslagna överföringen innebär en relativt
måttlig kompensation för statsbudgetens försvagning. Men eftersom både
beräkningsmetoder och befolkningsprognoser är osäkra föreslår regeringen
att en kontrollstation läggs in. En ny analys av om ytterligare medel kan
överföras från AP-fonden till statsbudgeten bör göras år 2004. Därefter skall
det slutliga överföringsbeloppet fastställas. Om pensionssystemets ställning
då medger en ytterligare överföring till statsbudgeten, utan att den automa-
tiska balanseringen aktiveras före år 2050, skall en ytterligare överföring ske
den 1 januari 2005. Prövningen skall göras utifrån SCB:s aktuella befolk-
ningsprognos vid tillfället (i övrigt skall de antaganden som görs i basscena-
riot gälla). Regeringen föreslår dock att den totala slutliga överföringen
maximalt skall utgöras av ett belopp som motsvarar en engångsöverföring
den 1 januari 1999 på 350 miljarder kronor.
Överföringen av medel från AP-fonden till statsbudgeten skall ske genom att
första och andra fondstyrelserna levererar statspapper, svensk eller utländsk
valuta eller bostadspapper till Riksgäldskontoret. Överföringens mer exakta
sammansättning skall beslutas av regeringen. Därför tillsätts en särskild
utredare med uppdrag att utforma ett förslag till sammansättning av inleve-
ranserna, efter samråd med AP-fondernas styrelser och Riksgäldskontoret.
Utifrån utredarens förslag formar regeringen sitt beslut om sammansättning.
Motionerna
I motion Fi5 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att det är viktigt att de nya
s.k. buffertfonderna inte berövas alltför mycket av AP-fondernas nuvarande
medel. Ju mer pengar som överförs till statsbudgeten, desto större är risken
att framtida pensionärer någon gång skall drabbas av en lägre pension än vad
man borde ha fått ut i förhållande till hur mycket pensionsavgifter man beta-
lat in. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att innan ytterligare
överföringar av AP-fondsmedel beslutas bör oberoende svenska experter
under några år följa och studera systemet så att riskerna för att den automa-
tiska balanseringen eller den s.k. bromsen skall utlösas minimeras (yrkande
1).
I motion Fi7 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) tillstyrks regeringens förslag om
en överföring 2001 om 155 miljarder kronor och att en ny prövning sker
2004. Motionärerna anför dock att det inte finns någon anledning att bygga
upp överstora buffertfonder, eftersom det skulle verka snedvridande på ka-
pitalallokeringen och öppna möjligheter till politisk styrning av näringslivet.
Motionärerna hänvisar till att det i promemorian Ds 1999:43 diskuterades
tänkbara åtgärder om AP-fonderna blir större än vad som är nödvändigt ur
buffertsynpunkt. Det ansågs dock att beslut i frågan skulle anstå till dess att
en sådan situation uppkommer. Enligt motionärerna är det naturligt att
"överskottet" under sådana förhållanden förs till de försäkrades premiereser-
ver. Metoden för en sådan överföring bör utarbetas i god tid. Motionärerna
begär ett tillkännagivande om det anförda (yrkande 1).
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (Sfu4y) regeringens för-
slag och avstyrker motionerna i berörda delar.
När det gäller framtida överskott i buffertfonderna framhåller socialförsäk-
ringsutskottet att enligt överenskommelsen mellan de fem partier som står
bakom pensionsreformen skall varaktiga överskott efter den 1 januari 2005
tillfalla de försäkrade. Socialförsäkringsutskottet konstaterar också att det
kan uppstå situationer då den ekonomiska ställningen i pensionssystemets
fördelningsdel blir för stark. Med detta avses att det med försiktiga beräk-
ningsantaganden skulle vara omotiverat att behålla ytterligare överskott i
systemet, dvs. en ytterligare tillväxt av AP-fonderna skulle vara omotiverad.
Socialförsäkringsutskottet instämmer i att i ett sådant läge bör överskottet
utöver en viss nivå fördelas på de försäkrade. I motion Fi7 (m) anser motio-
närerna att regeringen i god tid bör utreda hur en sådan fördelning skall gå
till. Enligt socialförsäkringsutskottet bör regeringen om möjligt i den avise-
rade propositionen med förslag till automatisk balansering även redovisa hur
de försäkrade skall tillgodogöras sådana överskott i pensionssystemet. Med
det anförda får syftet med motion Fi7 (m) yrkande 1 i huvudsak anses tillgo-
dosett.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar, i likhet med socialförsäkringsutskottet, att det är svår
att göra en bedömning av storleken på överföringsbeloppet så länge reglerna
för den s.k. automatiska balanseringen av ålderspensionssystemet inte är
fastställda. Utskottet delar emellertid regeringens bedömning att den nu
föreslagna överföringen på 155 miljarder kronor den 1 januari 2001 plus de
tidigare beslutade överföringarna om sammantaget ca 90 miljarder kronor är
en relativt måttlig kompensation för den finansiella försvagning av statsbud-
geten som det nya allmänna ålderspensionssystemet innebär.
Enligt utskottets mening kommer också de fyra nya buffertfonderna, efter
den föreslagna överföringen, att få en sådan omslutning att de kan fylla sin
funktion som buffert i ålderspensionssystemet. Initialt, efter överföringen
den 1 januari 2001, kommer tillgångarna att uppgå till ca 560 miljarder kro-
nor, vilket innebär en tillgångsmassa på omkring 140 miljarder kronor i varje
buffertfond, enligt regeringens bedömningar. Därtill tillkommer omkring 20
miljarder kronor i Sjätte AP-fonden. Utskottet vill erinra om att det är ca 60
miljarder kronor mer än de 520 miljarder kronor (inklusive Sjätte AP-
fonden) i tillgångar den 1 januari 2001 som man utgick ifrån i de beräkningar
av buffertfondens och pensionssystemets ekonomiska ställning som gjordes i
promemorian om automatisk balansering av ålderspensionssystemet (Ds
1999:43).
Utskottet delar även regeringens uppfattning att en kontrollstation om den
slutliga nivån på överföringsbeloppet bör genomföras år 2004, till följd av
den osäkerhet som finns kring beräkningarna om pensionssystemets framtida
utveckling. Om denna nya analys av pensionssystemets ställning visar att
ytterligare medel kan föras över till statsbudgeten bör en sådan ske den 1
januari 2005. Riktlinjerna för analysen bör enligt utskottet vara de som rege-
ringen skisserar i propositionen, och utskottet delar regeringens uppfattning
att den totala slutliga överföringen till statsbudgeten maximalt bör utgöras av
ett belopp som motsvarar en engångsöverföring den 1 januari 1999 på 350
miljarder kronor. Med det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi5 (v)
yrkande 1.
Utskottet konstaterar att det i framtiden kan uppstå situationer då den eko-
nomiska ställningen i pensionssystemet blir så stark att det inte finns anled-
ning att behålla ytterligare överskott i systemet. Enligt fempartiöverenskom-
melsen om pensionssystemet skall varaktiga överskott efter den 1 januari
2005 tillfalla de försäkrade. Utskottet konstaterar vidare att frågan om hur et
utdelningsbart överskott skall definieras, fastställas och fördelas på de för-
säkrade kort diskuterades i den tidigare nämnda promemorian om automatisk
balansering av ålderspensionssystemet (Ds 1999:43). Några förslag presente-
rades dock inte i promemorian, bl.a. eftersom det enligt promemorian sakna-
des tillförlitliga metoder att analysera olika utvecklingsförlopps betydelse fö
pensionssystemets ekonomiska ställning och likviditet. Utskottet delar soci-
alförsäkringsutskottets uppfattning att regeringen, om möjligt, i den avisera-
de propositionen med förslag till automatisk balansering även redovisar hur
de försäkrade skall tillgodogöras eventuella framtida överskott i pensions-
systemet. Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi7 (m) yrkande 1.
Ny organisation av Allmänna pensionsfonden
Propositionen
För att bl.a. öka effektiviteten i fondernas förvaltning föreslår regeringen et
antal förändringar i AP-fondernas uppbyggnad och organisation. Innebörden
i regeringens förslag redovisas i korthet i punkterna nedan:
? Av de nuvarande första till femte AP-fondstyrelserna bildas fyra s.k.
buffertfonder. Rent praktiskt går det till så att tredje AP-fondstyrelsen
läggs ned och dess tillgångar och förpliktelser förs över till första
fondstyrelsen. De fyra nya buffertfonderna bildas alltså av första, andra,
fjärde och femte fondstyrelserna. Nuvarande sjätte- och sjunde AP-
fondstyrelserna förblir i princip oförändrade.
?
? Fondstyrelserna föreslås byta namn. Första, andra och fjärde fondstyrel-
serna byter namn till Första, Andra respektive Fjärde AP-fonden. Femte
fondstyrelsen byter namn till Tredje AP-fonden. Vidare föreslås att
sjätte och sjunde fondstyrelserna byter namn till Sjätte respektive Sjunde
AP-fonden.
?
? De fyra buffertfonderna skall inledningsvis vara lika stora. Första till
femte fondstyrelserna beräknas den 1 januari 2001 ha tillgångar motsva-
rande 560 miljarder kronor, efter överföringen till statsbudgeten. Dessa
tillgångar delas lika mellan de fyra buffertfonderna, vilket innebär att
var och en av fonderna initialt kommer att förvalta omkring 140 miljar-
der kronor (inledningsvis kommer placeringstillgången för respektive
fond att vara något lägre, till följd av att en stock på runt 30 miljarder
kronor i reverslån etc. placeras i Första AP-fonden för avveckling.
Stocken avvecklas under en längre tid och influtna medel skall löpande
fördelas lika mellan fonderna). Den mer exakta fördelningen av till-
gångsslagen mellan de fyra fonderna skall beslutas av regeringen efter
samråd med fondernas styrelser och efter förslag från den utredare som
också skall lämna förslag till hur överföringen från AP-fonderna till
statsbudgeten skall vara sammansatt.
?
? De nya buffertfonderna skall vara statliga myndigheter. De skall vara
fristående från varandra och oberoende gentemot regering och riksdag i
sin löpande förvaltning. Förvaltningsorganisationerna skall byggas upp
kring befintliga kanslier. Det kansli som i dag tillhör 1-3 AP-
fondstyrelserna förs över till Första AP-fonden, medan Andra AP-
fonden får bygga upp en ny förvaltningsorganisation.
?
? Varje fond skall ha en styrelse som leder och ansvarar för verksamheten.
Styrelsen ansvarar för fondens förvaltning, organisation och verksamhet
i övrigt. Styrelsen skall fastställa verksamhetsplan och därmed utarbeta
placerings- och ägarpolicy och riskhanteringsplan för fonden. Styrelsen
skall också utse den person som skall leda och ansvara för fondens lö-
pande förvaltning.
?
? Antalet ledamöter i varje AP-fonds styrelse begränsas till nio utan
suppleanter. I dagsläget har första till tredje fondstyrelserna nio leda-
möter medan fjärde och femte fondstyrelserna har vardera 14 ledamöter.
För varje ledamot finns också en suppleant. Det innebär att antalet per-
soner i första till femte fondstyrelserna i dag uppgår till 110 personer,
inklusive suppleanter. Sjätte fondstyrelsen består i dagsläget av fem le-
damöter och sjunde fondstyrelsen av sju ledamöter. I båda fallen utan
suppleanter. Enligt regeringen skall ledamöter utses av regeringen för en
tid av som längst tre år. Ledamöterna skall utses på grundval av person-
lig kompetens att främja fondförvaltningen. Av ledamöterna i buffert-
fondernas styrelse föreslås att två utses efter förslag från arbetstagaror-
ganisationerna och två efter förslag från arbetsgivarorganisationerna.
Regeringen utser ordförande i styrelserna bland de ledamöter som inte
utses på förslag från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna.
?
De nya reglerna för första, andra, fjärde och femte fondstyrelserna tas in i en
ny lag under namnet lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Även
reglerna för den nuvarande sjunde AP-fondstyrelsen förs i stort oförändrade
in i den nya lagen. Vad avser sjätte och sjunde fondstyrelserna - se särskild
behandling av dessa nedan. De rent organisatoriska förändringar som före-
slås, t.ex. nedläggningen av tredje fondstyrelsen, namnändringarna och reg-
lerna för utseende och sammansättning av styrelserna bör enligt regeringen
träda i kraft redan den 1 maj 2000. Andra förändringar, som t.ex. omfördel-
ning av tillgångar och nya placeringsregler, bör träda i kraft den 1 januari
2001, i samband med att överföringen av medel från AP-fonden till Riks-
gäldskontoret genomförs.
Motionerna
I motion Fi5 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att förslaget till hur styrel-
serna i AP-fonderna skall tillsättas innebär att regeringens inflytande över
styrelsernas sammansättning begränsas. Därför föreslås inte i propositionen
att styrelserna skall ha en jämn könsfördelning. Motionärerna anser emeller-
tid att målet bör vara en jämn könsfördelning och att det bör finnas en mini-
minivå för könsfördelningen i styrelserna. Detta bör enligt motionärerna
skrivas in i lagen (yrkande 5).
I motion Fi7 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anser motionärerna att det är
egendomligt att vissa ledamöter i fondstyrelserna skall utses på förslag av
arbetsmarknadens parter. Enligt propositionen skall ledamöterna utses på
grundval av sin personliga kompetens som kapitalförvaltare och placerare.
Därför är det enligt motionärerna svårt att motivera att just arbetsmarknadens
parter skall ges rätt att nominera personer med sådana egenskaper. Enligt
motionärerna innebär regeringens förslag till nominering att risken ökar att
personer utan den nödvändiga kompetensen tar plats i styrelserna, vilket kan
försvaga allmänhetens förtroende för fonderna. I stället bör regeringen utse
samtliga ledamöter utan någon formell nomineringsrätt för någon instans
(yrkande 2).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till förändrad organisation av AP-
fonderna.
När det gäller arbetstagarorganisationernas och arbetsgivarorganisationer-
nas rätt att föreslå sammanlagt fyra av totalt nio ledamöter i AP-fondernas
styrelser vill utskottet anföra följande:
Parterna på arbetsmarknaden har ett stort intresse för fondernas förvalt-
ning, bl.a. av den anledningen att pensionsavgifter och pensionsutbetalningar
till stor del kan ses som lönekostnader respektive uppskjuten ersättning för
arbete. Historiskt sett har också förbindelsen mellan AP-fonden och arbets-
marknaden varit stark, t.ex. genom att organisationerna på arbetsmarknaden
haft och har rätt att föreslå ledamöter till fondstyrelserna. Detta är enligt
utskottet en ordning som har en stark förankring i samhället och som därige-
nom också bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för AP-fonden.
I motion Fi7 (m) anser motionärerna att förslaget till styrelsenominering
ökar risken för att personer utan nödvändig kompetens tar plats i styrelserna.
Utskottet vill med anledning av detta erinra om att det i propositionen före-
slås att regeringen bör ges rätt att vägra utse en styrelseledamot som en orga-
nisation föreslagit, om regeringen bedömer att denne saknar de kvalifikatio-
ner som ställs på en styrelseledamot. I en sådan situation bör regeringen ha
rätt att utse ledamot i organisationens ställe. Innan det sker bör dock rege-
ringen ge organisationen tillfälle att lämna nytt förslag. Enligt utskottets
mening skapar detta regelverk tillräckliga garantier för att de personer som
utses till ledamöter har den kompetens som krävs för att sitta i en AP-fonds
styrelse. Med det som anförts ovan avstyrker utskottet motion Fi7 (m) yr-
kande 2.
När det gäller könsfördelningen i fondernas styrelser vill utskottet hänvisa
till att regeringen i propositionen anger att regeringen strävar efter att köns
fördelningen i AP-fondernas styrelser, liksom i styrelserna i andra statliga
myndigheter, skall vara så jämn som möjligt. Utskottet kan dock konstatera
att det föreslagna nomineringssystemet till viss del begränsar regeringens
möjligheter att påverka sammansättningen, bl.a. genom att fyra kandidater
utses på förslag från arbetsmarknadens parter. Med det ovan anförda avstyr-
ker utskottet motion Fi5 (v) yrkande 5.
Mål för fondernas förvaltning
Propositionen
AP-fondsystemets roll i det reformerade ålderspensionssystemet är, förutom
när det gäller sjunde fondstyrelsen, att fungera som en buffert för pensions-
systemet. Om pensionsutgifterna är större än pensionsavgifterna kommer
medel att tas ur buffertfonderna. Omvänt om pensionsavgifterna är större än
utgifterna tillförs fonderna medel. Systemet bidrar alltså till att utjämna
kortsiktiga men även långsiktiga betalningsobalanser i systemet som t.ex.
förändrad demografisk utveckling. Om förmögenheten i buffertfonderna
utvecklas ogynnsamt kan det leda till att pensionerna bli lägre genom den
automatiska stabiliseringen. Om däremot det uppstår ett varaktigt överskott i
systemet skall det komma de försäkrade till godo.
För att tydligt markera sambandet mellan fondernas förvaltning och pen-
sionssystemet bör det övergripande målet för fondernas förvaltning vara att
tillgångarna skall förvaltas till största möjliga nytta för försäkringen för
inkomstgrundad ålderspension. Allokeringen av tillgångarna i fonderna skall
ske utifrån en analys av vilka åtaganden till pensionsbetalningar som finns i
pensionssystemet.
Målet för fonderna bör dessutom vara att långsiktigt maximera avkastning-
en till den risk som finns med olika placeringar. Till följd av systemets
grundläggande sociala uppgift bör den totala risknivån vara låg. Förvaltning-
en bör också karakteriseras av en god riskspridning mellan olika tillgångar
och mellan inhemska och utländska marknader. Koncentration till enskilda
företag, branscher, länder eller valutor skall undvikas. Vidare bör fonderna
förvaltas så att nödvändig betalningsberedskap kan upprätthållas, dvs. att
fonderna vid behov kan betala ut medel till Riksförsäkringsverket och ålders-
pensionssystemet.
Enligt propositionen skall inte AP-fonderna ha några näringspolitiska eller
ekonomisk-politiska mål i förvaltningen. Däremot skall hänsyn till miljö och
etik tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande
målet om hög avkastning. Styrelserna i varje buffertfond skall årligen fast-
lägga en plan för verksamheten. Planen skall innehålla en placerings- och
ägarpolicy och en riskhanteringsplan. I verksamhetsplanen skall också redo-
visas vilka hänsyn till miljö och etik som fonden skall ta i placeringsverk-
samheten.
Regeringen skall, i likhet med tidigare, ansvara för en årlig utvärdering av
fondernas förvaltning. I utvärderingen kan regeringen ge sin syn på utveck-
lingen av åtagandet i pensionssystemet och på fondernas uppdrag i övrigt.
Utvärderingen skall precis som i dag överlämnas till riksdagen i form av en
regeringsskrivelse.
I propositionen föreslås också att all förvaltning av fondernas medel skall
kunna skötas av utomstående förvaltare, om styrelsen i fonden så beslutar.
Det kan ske genom köp av fondandelar eller genom skräddarsydda uppdrag.
Minst 10 % av kapitalet i varje buffertfond skall enligt propositionen förval-
tas på detta sätt.
Motionerna
I motion Fi5 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att motionärerna inte delar
den ideologiska och principiella uppfattning som ligger bakom utformningen
av mål- och placeringsreglerna. Enligt motionärerna bör i stället AP-
fondsmedlen i större utsträckning kunna utnyttjas för att möjliggöra en högre
och uthållig tillväxt i svensk ekonomi. Den avgörande förutsättningen, om
framtidens pensionskostnader skall klaras, är att en hög sysselsättning och en
låg arbetslöshet kan upprätthållas. Det förutsätter framgångsrika små och
stora svenska företag, en fortsatt utveckling i kunskapsintensiv och högför-
ädlande riktning samt en väl fungerande offentlig sektor. Ett starkt svenskt
näringsliv förutsätter en aktiv och målmedveten näringspolitik. AP-
fondmedlen bör därför i större utsträckning än i dag kunna utnyttjas för att
möjliggöra en sådan näringspolitik (yrkande 2). Motionärerna anser vidare
att en definition bör göras av de miljö- och etikhänsyn som enligt propositio-
nen skall tas i placeringsverksamheten. Innebär hänsyn till miljö och etik att
fonderna inte bör placera i t.ex. miljöfientliga industrier, vapenindustrier,
porrindustrin eller syftar regeringen på något annat (yrkande 3)?
I motion Fi9 av Matz Hammarström m.fl. (mp) framförs att ambitionen att ta
hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten är bra. Men motionärerna
anser att regeringen borde ha fört ett mer ingående resonemang om hur det
skall gå till i praktiken. Ett sådant resonemang bör innehålla en närmare
diskussion om hur miljö- och etikreglerna skall tillämpas i praktiken och hur
fondstyrelserna i sina verksamhetsberättelser bör återrapportera till riksdagen
om hur de utformat och tillämpat miljö- och etikhänsynen i sin förvaltning
(yrkande 2).
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker mo-
tionerna i berörda delar.
Finansutskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det viktigt, inte minst för allmänhetens förtroende
för systemet, att de övergripande målen för AP-fondernas förvaltning for-
muleras så att tillgångarna förvaltas till största möjliga nytta för försäkring
för inkomstgrundad ålderspension och att avkastningen långsiktigt skall
maximeras i förhållande till risken i placeringarna. Därför är det också, enlig
utskottets mening, naturligt att fonderna inte skall ha några närings- eller
ekonomisk politiska mål för sin verksamhet. Utskottet tillstyrker med det
anförda regeringens förslag och avstyrker motion Fi5 (v) yrkande 2.
Utskottet delar regeringens åsikt att fonderna emellertid bör ta hänsyn till
miljö och etik i sin placeringsverksamhet. Detta skall dock ske utan att avkall
görs på det övergripande målet om maximal avkastning. Utskottet delar
också regeringens, liksom socialförsäkringsutskottets, uppfattning att ansva-
ret för att utmejsla fondernas profil när det gäller miljö- och etikhänsyn i
första hand bör ligga på de enskilda fondstyrelserna i samband med att verk-
samhetsplanerna fastställs. Det bör emellertid, enligt utskottets mening, inte
hindra att regeringen i samband med den årliga utvärderingen av fondernas
förvaltning preciserar sin syn på hur etik- och miljöreglerna formulerats och
tillämpats. I propositionen anges också att fonderna i sin årsredovisning bör
redovisa på vilket sätt man tagit hänsyn till miljö och etik i medelsförvalt-
ningen. Utskottets ställningstagande ovan om miljö- och etikhänsyn i för-
valtningen gäller även sjunde fondstyrelsen. Med det anförda avstyrker ut-
skottet motionerna Fi5 (v) yrkande 3 och Fi9 (mp) yrkande 2.
Placeringsbestämmelser för fonderna
Propositionen
För att öka riskspridningen och öka avkastningen av fondernas tillgångar
föreslår regeringen bl.a. att utrymmet för placeringar i aktier och utländska
tillgångar utökas. Fonderna skall ha identiska regler och propositionens försla
till placeringsregler för de nya buffertfonderna sammanfattas i tabellen nedan.
Tabell 1. Regeringens förslag till placeringsregler för buffertfonderna
Placeringsinstrument
Alla instrument på kapitalmarknaden, aktier och
fordringsrätter skall vara marknadsnoterade och
omsättningsbara (undantag fastighetsaktier).
Onoterade värdepapper
Högst 5 % av en fonds tillgångar får vara placerade i
onoterade men omsättningsbara värdepapper. Onote-
rade aktier får endast ägas indirekt via fond eller
riskkapitalföretag (undantag för egna fastighetsakti-
er).
Räntebärande värdepapper
med låg risk
Minst 30 % av en fonds tillgångar.
Derivat
Främst i syfte att effektivisera förvaltning eller
minska risker. Ej derivat med råvaror som un-
derliggande instrument.
Krediter
Repor, direktlån till egna fastighetsbolag, korta lån
och inlåning.
Utländsk valuta
Högst 40 % av en fonds tillgångar får exponeras mot
valutarisk. Upptrappning med 5 procentenheter per
år.
Upplåning
Kort upplåning för tillfälliga behov. Möjlighet till
lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.
Stora exponeringar
Högst 10 % av en fonds tillgångar får exponeras mot
en emittent eller grupp av emittenter.
Svenska aktier
Marknadsvärdet av varje fonds innehav av
aktier i svenska bolag får högst motsvara 2 %
av det totala värdet av svenska aktier på svens-
ka börser och marknadsplatser.
Röstandel
Högst 10 % i ett börsnoterat enskilt företag (undan-
tag för egna fastighetsbolag). Högst 30 % i onotera-
de företag (riskkapitalföretag).
När det gäller regeln för placeringar i utländsk valuta anger regeringen att en
översyn kan bli nödvändig om Sverige i framtiden inför den gemensamma
valutan euro. I ett sådant läge kommer placeringar inom euroområdet inte att
vara förknippade med någon valutarisk. Den nu föreslagna regeln att högst
40 % av en fonds tillgångar får exponeras mot valutarisk skulle i ett sådant
läge behöva begränsas. Även principerna om juridisk hemvist skulle då
behöva ändras till att gälla hela euroområdet.
Motionen
I motion Fi7 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att den föreslagna rätten
för var och en av de fyra buffertfonderna att inneha upp till tio procent av
rösterna i ett enskilt företag är betänkligt, i ljuset av fondernas stora kapit
och den nomineringsrätt som enligt förslaget skall tilldelas bl.a. de fackliga
organisationerna. Särskilt vad gäller börsnoterade svenska aktier föreligger
det en risk att placeringarna sker i maktsyfte, varvid tio procent av rösterna
ett företag medger ett betydande inflytande. Ett sätt att försäkra sig mot
missbruk av detta slag vore enligt motionärerna att föreskriva att placeringar
i svenska börsnoterade aktier skall ske enligt deras vikt i börsindex. Eftersom
marknadsvärdet av varje fonds innehav av svenska aktier får motsvara högst
två procent av värdet på Stockholms fondbörs, skulle placeringen i ett enskilt
företag som mest kunna vara i denna storleksordning. Fondernas köp av
svenska börsnoterade aktier bör enligt motionärerna ske enligt indexprinci-
pen. Det skulle innebära att vissa andra placeringsbestämmelser måste ses
över i de fall de står i strid med indexprincipen (yrkande 3).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya placeringsregler för buffert
fonderna.
För att begränsa buffertfondernas möjligheter till ägarinflytande i enskilda
företag föreslår regeringen att var och en av buffertfonderna får inneha aktier
eller andelar motsvarande högst 10 % av röstetalet i ett svenskt eller ut-
ländskt börsnoterat företag. Det är samma regel som i dag gäller för fjärde
och femte fondstyrelserna. En alternativ metod till den föreslagna rösträtts-
begränsningen kan, som också påpekas i motion Fi7 (m), vara att lagfästa att
fondernas svenska aktieportföljer skall förvaltas passivt i enlighet med vik-
terna i ett i förväg bestämt aktieindex. I ett sådant läge skulle AP-fondernas
röststyrka i princip begränsas till 2 % av rösterna i varje enskilt bolag (unde
förutsättning att den föreslagna begränsningsregeln för fondernas svenska
aktieinnehav införs). Utskottet delar emellertid regeringens slutsats att en
sådan lagregel om passiv indexförvaltning i alltför hög grad skulle begränsa
fondernas förvaltning, framför allt i förhållande till andra pensionsförvaltare
Det skulle i sin tur kunna reducera buffertfondernas avkastning. En annan
nackdel med lagreglerad indexförvaltning är att marknadens funktion kan
påverkas negativt, när stora aktörer inte genom sin analys och aktiva förvalt-
ning bidrar till att priserna på marknaden reflekterar tillgänglig information.
Enligt utskottets mening finns det dock inget som hindrar att fonderna själva
väljer att införa en indexförvaltning. En förvaltning efter index kan vara ett
bra alternativ inom de områden där fonderna saknar eller väljer att inte skaffa
sig kompetens för en aktiv förvaltning, t.ex. vid placeringar på utländska
marknader där fonderna saknar egen närvaro. Med det ovan anförda avstyr-
ker utskottet motion Fi7 (m) yrkande 3.
Sjätte fondstyrelsen
Propositionen
Sjätte AP-fondstyrelsen ligger utanför fempartiöverenskommelsen om det
reformerade pensionssystemet. Därmed berörs inte Sjätte AP-fonden av de
regelförändringar och den omorganisation av Allmänna pensionsfonden som
föreslås i propositionen. Regeringen föreslår emellertid i propositionen att de
nu gällande reglerna för sjätte fondstyrelsen i princip oförändrade förs över
till en ny lag som enbart reglerar sjätte fondstyrelsen. Regeringen anger dock
att det vore angeläget att även reglerna för Sjätte AP-fonden förs in i den nya
lagen om allmänna pensionsfonder som föreslås i propositionen. Men efter-
som reglerna för sjätte fondstyrelsen inte ingått i fempartiöverenskommelsen
har detta inte varit möjligt. Regeringen anger dock att den så snart som möj-
ligt avser att återkomma till riksdagen med förslag om att även reglerna för
Sjätte AP-fonden förs in i den föreslagna lagen om allmänna pensionsfonder.
Regeringen föreslår också att sjätte AP-fondstyrelsen byter namn till Sjätte
AP-fonden.
Motionerna
I motion Fi7 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att sjätte fondstyrelsen
aldrig haft något i ATP-systemet att göra. Att placera i små, onoterade bolag
är förenat med stor risk och låg likviditet. De passar därför inte i en buffert
fond. Bristen på samband med AP-fonden i övrigt framgår också av att sjätte
fondstyrelsen inte har någon skyldighet att bidra till utbetalning av pensioner
anför motionärerna. Enligt motionärerna är sjätte AP-fondstyrelsen ett främ-
mande inslag i pensionssystemet. Styrelsens tillgångar bör därför ingå i den
överföring på 155 miljarder kronor som AP-fonderna skall göra till staten.
För att undvika marknadsstörningar kan styrelsens innehav av börsnoterade
aktier dessförinnan bytas ut mot obligationer. De onoterade aktierna förs till
ett riskkapitalbolag under Finansdepartementet. Bolaget bör sedan snarast
möjligt privatiseras på samma sätt som en gång skedde med Atle och Bure.
Därigenom behövs ingen ny lag om Sjätte AP-fonden (yrkandena 4 och 5).
I motion Fi8 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att sjätte fondstyrelsen inte
ingår i fempartiuppgörelsen om det reformerade pensionssystemet. Rege-
ringen föreslår att styrelsen byter namn till Sjätte AP-fonden. Men enligt
motionärerna bör fonden i stället läggas ned och medlen i fonden ingå i
överföringsbeloppet till staten. Näringspolitik skall inte bedrivas genom att
pensionspengar förvaltas i en sådan fond. Staten skall inte vara aktör på detta
område. Pensionspengarna skall i stället förvaltas i enlighet med de riktlinjer
som föreslås i propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Sjätte fondstyrelsen bildades den 1 juli 1996 och verksamheten kom i gång i
slutet av 1996. Fondstyrelsens inriktning är att placera medel på riskkapital-
marknaden, och då framför allt i små och medelstora företag. Även om
fondstyrelsen endast bedrivit verksamhet i drygt tre år kan utskottet, med
ledning av fondstyrelsens årsredovisningar och regeringens årliga utvärde-
ringar av fondstyrelsen, konstatera att avkastningen kan betecknas som till-
fredsställande utifrån gällande förutsättningar. Enligt utskottets mening fylle
sjätte AP-fondstyrelsen sin definierade roll i AP-fondsystemet och det finns
ingen anledning att genomgripande förändra, avveckla eller sälja ut verk-
samheten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om sjätte AP-
fondstyrelsen och avstyrker motionerna Fi7 (m) yrkandena 4 och 5 och Fi8
(fp).
Sjunde fondstyrelsen
Propositionen
De regler som i dagsläget gäller för den sjunde fondstyrelsens förvaltning är
att den så långt som möjligt skall vara konkurrensneutral i förhållande till de
privata fondförvaltare som agerar inom ramen för pensionssystemet. Särskil-
da regler begränsar dock fondstyrelsens inflytande i bolag.
Enligt propositionen kommer de nu gällande förvaltningsreglerna för sjun-
de AP-fondstyrelsen att i ett i princip oförändrat skick föras till den nya lag
om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). I dagsläget är bestämmelserna för
sjunde AP-fondstyrelsen vad gäller t.ex. styrelsearbete, delegation, redovis-
ning, uppföljning och utvärdering desamma som gäller för övriga fondstyrel-
ser. Dessa bestämmelser kommer alltjämt att gälla. Det innebär bl.a. att
styrelsen fr.o.m. den 1 maj 2000 föreslås utökas från dagens sju ledamöter
till nio ledamöter, som utses av regeringen. Sjunde fondstyrelsen föreslås
också byta namn till Sjunde AP-fonden.
Regleringen av målet för sjunde fondstyrelsens förvaltning justeras emel-
lertid något. Sjunde AP-fonden skall årligen lägga fast en plan för verksam-
heten med en placeringspolicy och en riskhanteringsplan. I placeringspolicyn
skall anges närmare mål för förvaltningen, mål som skall vara mätbara och
tidsbestämda. Vidare skall anges hur hänsyn till miljö och etik skall tas i
placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet om
hög avkastning.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som tidigare avstyrkt motionsyrkanden med
begäran om precisering av miljö- och etikhänsyn, tillstyrker propositionen
såvitt avser sjunde fondstyrelsen.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om sjunde AP-fondstyrelsen. Vad
gäller miljö- och etikhänsyn i fondens förvaltning hänvisas till utskottets
ställningstagande under avsnittet Mål för fondernas förvaltning.
Lokalisering av Andra AP-fonden
Propositionen
Propositionens förslag till omorganisation av AP-fonden innebär bl.a. att
Andra AP-fonden från grunden skall bygga upp en ny förvaltningsorganisa-
tion. Övriga fonder skall använda redan befintliga organisationer. Det kansli
som i dag är gemensamt för första till tredje fondstyrelserna förs till den nya
Första AP-fonden. Fjärde AP-fondstyrelsens kansli förs till Fjärde AP-
fonden medan femte fondstyrelsens förvaltningsorganisation förs till den nya
Tredje AP-fonden (tidigare femte fondstyrelsen). Sjätte och sjunde fondsty-
relserna påverkas inte organisatoriskt av förslagen i propositionen. I propo-
sitionen finns inga förslag om den geografiska lokaliseringen av de nya AP-
fonderna. På ett förslag från sjätte fondstyrelsen (som är placerad i Göteborg)
att den kan bygga upp den nya buffertfonden anger emellertid regeringen i
propositionen att det inte är lämpligt, bl.a. av den anledningen att sjätte
fondstyrelsen och den nya buffertfonden inte har samma placeringsmandat.
Motionerna
I motion Fi3 av Mats Lindberg m.fl. (s) anförs att flera företrädare för nä-
ringsliv och forskning har uttalat sig för att Fjärde AP-fonden skall placeras
Göteborg. Det skulle kunna bidra till att ett av Sveriges industricentrum
vidareutvecklas och att nyföretagandet och den högre utbildningen i regionen
stärks. Detta utan att Stockholms styrka som finansiellt centrum utarmas.
Tvärtom skulle, enligt motionärerna, en placering i Göteborg bidra till att
Sverige får ytterligare ett starkt finansiellt centrum som kan bidra till en me
dynamisk ekonomisk utveckling i hela landet.
I motion Fi4 av Britt Bohlin m.fl. (s) menar motionärerna att nya Fjärde AP-
fonden, som skall byggas upp från grunden, bör placeras i Västsverige och
Göteborg. Tillgången till en utvecklad finansiell sektor i regionen skulle
positivt bidra till industriutvecklingen och den högre utbildningen i Västsve-
rige. Enligt motionärerna har många banker och försäkringsbolag som verkat
i Västsverige under senare år fusionerats eller köpts upp och huvudverksam-
heterna har flyttats till Stockholm.
I motion Fi5 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att alla nuvarande fondsty-
relser och kanslier, förutom Sjätte AP-fonden, är belägna i Stockholm. Enligt
motionärerna skulle en utlokalisering av en eller flera fonder kunna få en
positiv effekt för den regionala ekonomiska utvecklingen. Placeringen av
Sjätte AP-fonden i Göteborg har t.ex. inneburit en in- och återflyttning av
ekonomisk kompetens till regionen. Eftersom någon förändring av AP-
fondernas lokaliseringen inte föreslås i propositionen bör regeringen åter-
komma med förslag om en utlokalisering av tre fonder, en i norra Sverige, en
i södra Sverige och ytterligare en i västra Sverige, enligt motionärerna (yr-
kande 4).
I motion Fi6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) anförs att nya Andra AP-fonden
skall byggas upp från grunden. Därmed är den att betrakta som ny statlig
verksamhet, och nytillkommande statlig verksamhet skall prövas ur lokalise-
ringssynpunkt. Enligt motionärerna finns det vid val av lokalisering av Andra
AP-fonden all anledning att nyttja den finansiella kompetens som finns i
Göteborg och Västsverige. Andra AP-fonden skulle bli ett bra komplement
till Sjätte AP-fonden som redan i dagsläget är lokaliserad till Göteborg. En-
ligt motionärerna finns det också ett bra underlag i Göteborg för att kunna
bedriva Andra AP-fondens verksamhet på ett professionellt sätt. Andra AP-
fonden bör dock ej byggas upp inom den befintliga organisationen för Sjätte
AP-fonden, utan Andra AP-fonden bör byggas upp som en egen myndighet i
Göteborg.
I motion Fi9 av Matz Hammarström m.fl. (mp) anförs att det nu när AP-
fondsystemet omstruktureras finns anledning att se över lokaliseringen av de
nya AP-fonderna. Fonderna skall förvalta pensionsmedel från människor i
hela Sverige och kommer också att förvalta tillgångar i olika delar av Sveri-
ge. Av dessa skäl och av allmänna regionalpolitiska skäl bör därför de fyra
fondernas styrelser och förvaltningar kunna lokaliseras på lämpliga orter i
olika delar av landet. Med den moderna IT-tekniken bör detta vara möjligt
utan att man går miste om samordningsvinster och specialiseringsfördelar
(yrkande 1).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen inte presenterar något
förslag till geografisk lokalisering av de fyra nya buffertfonder som bildas av
dagens första till femte fondstyrelser. Av de nya fonderna är det enbart And-
ra AP-fonden som från grunden skall bygga upp en helt ny förvaltningsorga-
nisation. De övriga tre fonderna skall utnyttja redan befintliga kanslier. Till
Första AP-fonden förs den förvaltningsorganisation som i dagsläget tillhör
första till tredje fondstyrelserna. Fjärde AP-fonden skall bygga upp sitt kansl
utifrån fjärde fondstyrelsens kansli medan femte fondstyrelsens kansli bildar
grunden för Tredje AP-fondens förvaltningsorganisation.
Viktiga utgångspunkter vid val av lokalisering för denna typ av kvalifice-
rad finansiell verksamhet som förvaltningen av AP-fonderna innebär är bl.a.
att det finns en bred bas för rekrytering av de specialister som krävs för verk
samheten. Finansiell kompetens hos personal och ledning är, enligt utskottets
mening, en avgörande faktor för en hög avkastning och en i övrigt fram-
gångsrik förvaltning. Vidare är det nödvändigt att det finns en konkurrens-
kraftig internationell miljö, med en hög koncentration av finansföretag, övri-
ga företag och marknadsplatser för olika typer av tillgångsslag. Internationell
erfarenhet visar att finansiella företag drar stor nytta av att företagen finns
geografiskt samlade. Runt om i världen är den finansiella sektorn starkt
koncentrerad till huvudstäder, storstäder eller andra utpräglade finanscent-
rum.
För svensk del är Stockholm en naturlig lokaliseringsort för finansiell för-
valtning. Stockholm är Nordens främsta finansiella centrum, en mängd olika
företag finns representerade genom antingen huvud- eller representations-
kontor och möjligheterna att knyta till sig kompetent personal och kvalifice-
rade finansiella konsulter är relativt stora. Enligt utskottets mening har bl.a
sjätte fondstyrelsens verksamhet visat att även Göteborgsregionen erbjuder
goda förutsättningar för finansiell tjänsteverksamhet. I regionen finns ett väl
differentierat och växande näringsliv, med både små och stora, nationella och
internationella företag. Arbetsmarknaden är tillräckligt stor och bred för att
kunna tillfredsställa en efterfrågan på t.ex. kvalificerad och kompetent finan-
siell personal.
Enligt utskottets mening bör nya Andra AP-fonden lokaliseras till Göte-
borg. Utskottet delar emellertid regeringens ståndpunkt i propositionen att
Andra AP-fonden inte bör byggas upp kring den befintliga organisationen för
sjätte fondstyrelsen, utan anser att Andra AP-fonden bör byggas upp som en
egen myndighet i Göteborg. De övriga AP-fonderna bör enligt utskottet ligga
kvar i Stockholm, där de kan dra fördelar av Stockholms konkurrenskraftiga
finansiella miljö och byggas upp kring de professionella förvaltningsorgani-
sationer som redan finns.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Fi3 (s), Fi4 (s) och Fi6
(c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyr-
ker motionerna Fi5 (v) yrkande 4 och Fi9 (mp) yrkande 1.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande överföring av medel från AP-fonden till staten
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:46 i denna del
och med avslag på motionerna 1999/2000:Fi5 yrkande 1 och
1999/2000:
Fi7 yrkande 1 godkänner de riktlinjer som regeringen föreslår om en
ny analys av pensionssystemets ekonomiska ställning år 2004 och att
det i samband därmed skall göras en prövning av om ytterligare medel
skall överföras från AP-fonderna till Riksgäldskontoret den 1 januari
2005,
res. 1 (v)
2. beträffande ny organisation av Allmänna pensionsfonden
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:46 i denna del
samt med avslag på motionerna 1999/2000:Fi5 yrkande 5 och
1999/2000:
Fi7 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,
res. 2 (m)
res. 3 (v)
3. beträffande mål för fondernas förvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:46 i denna del
samt med avslag på motionerna 1999/2000:Fi5 yrkandena 2 och 3 och
1999/2000:Fi9 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,
res. 4 (v)
res. 5 (mp)
4. beträffande placeringsbestämmelser för fonderna
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:46 i denna del
samt med avslag på motion 1999/2000:Fi7 yrkande 3 godkänner vad
utskottet anfört,
res. 6 (m)
5. beträffande sjätte fondstyrelsen
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:46 i denna del
samt med avslag på motionerna 1999/2000:Fi7 yrkandena 4 och 5 och
1999/2000:Fi8 godkänner vad utskottet anfört,
res. 7 (m, fp)
6. beträffande sjunde fondstyrelsen
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:46 i denna del
godkänner vad utskottet anfört,
7. beträffande lokalisering av Andra AP-fonden
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Fi3,
1999/2000:Fi4 och 1999/2000:Fi6 samt med avslag på motionerna
1999/2000:Fi5 yrkande 4 och 1999/2000:Fi9 yrkande 1 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 8 (m)
res. 9 (v)
res. 10 (mp)
res. 11 (fp) - motiv.
8. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:46 i denna del
och till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de i bila-
ga 1 återgivna förslagen till
dels lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
dels lag om Sjätte AP-fonden,
dels lag om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder,
dels lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
dels lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
dels lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-
sion,
dels lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsav-
gift,
dels lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om
Premiepensionsmyndigheten,
dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
dels lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter,
dels lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
Stockholm den 21 mars 2000
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark
(m), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Sonia Karlsson (s), Fredrik Rein-
feldt (m), Carin Lundberg (s), Sven-Erik Österberg (s), Per Landgren (kd),
Anna Åkerhielm (m), Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter
(fp), Gunnar Axén (m), Hans Hoff (s) och Marie Engström (v).
Reservationer
1. Överföring av medel från AP-fonden till staten (mom. 1) (v)
Johan Lönnroth och Marie Engström (båda v) anser
dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Överföring av medel
från AP-fonden till staten bort ha följande lydelse:
Storleken på de nya buffertfonderna i pensionssystemet kan få stor betydelse
för nivån på de framtida pensionerna. Blir den ekonomiska tillväxten låg
samtidigt som stora pensionärsgenerationer skall få pension och befolk-
ningsutvecklingen är sådan att allt färre betalar in avgifter till systemet ut-
sätts pensionssystemet för en stor press. Är buffertfonderna i detta läge inte
tillräckligt stora slår den s.k. bromsen till med sänkta pensioner som följd.
Enligt utskottets mening är det viktigt att buffertfonderna inte berövas allt-
för mycket av de medel som i dag finns i AP-fonderna. Ju mer pengar som
överförs till statsbudgeten, desto större är risken att framtida pensionärer
drabbas av sänkta pensioner.
I propositionen föreslår regeringen att ytterligare 155 miljarder kronor förs
över från AP-fonden till statsbudgeten den 1 januari 2001. Dessutom föreslås
att en ny analys av pensionssystemets ekonomiska ställning skall genomföras
2004 för att pröva om ytterligare medel skall överföras den 1 januari 2005.
Enligt utskottets mening bör oberoende svenska experter under några år
följa och studera utvecklingen i det nya systemet innan riksdagen beslutar
om ytterligare överföring av medel från AP-fonden till statsbudgeten. Detta
för att minimera riskerna för att den s.k. bromsen i framtiden skall utlösas.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi5 (v) yrkande 1 bör riksda-
gen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Fi7 (m) yrkande 1
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande överföring av medel från AP-fonden till staten
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi5 yrkande 1 samt
med avslag på proposition 1999/2000:46 i denna del och motion
1999/2000:Fi7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
2. Ny organisation av Allmänna pensionsfonden (mom. 2) (m)
Gunnar Hökmark, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla
m) anser
dels att finansutskottets ställningstagande under avsnittet Ny organisation av
Allmänna pensionsfonden bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker i huvudsak propositionens förslag till organisation av
Allmänna pensionsfonden.
När det gäller tillsättningen av styrelserna i AP-fonderna och propositio-
nens förslag att arbetsmarknadens parter bör få rätt att nominera sammanta-
get fyra av en fonds nio ledamöter vill utskottet emellertid anföra följande:
Styrelseledamöterna i AP-fonderna skall tillsättas på grundval av sin per-
sonliga kompetens som kapitalförvaltare och placerare. Regeringens förslag
till nominering innebär emellertid att risken ökar att personer utan denna
nödvändiga kompetens tar plats i styrelserna. Det kan försvaga allmänhetens
förtroende för fonderna. Enligt utskottets mening bör därför regeringen utse
samtliga ledamöter i AP-fondernas styrelser utan formell nomineringsrätt för
någon instans.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi7 (m) yrkande 2 bör riksda-
gen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Fi5 (v) yrkande 5 av-
styrks
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ny organisation av Allmänna pensionsfonden
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi7 yrkande 2 och
proposition 1999/2000:46 i denna del samt med avslag på motion
1999/2000:Fi5 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Ny organisation av Allmänna pensionsfonden (mom. 2) (v)
Johan Lönnroth och Marie Engström (båda v) anser
dels att den del av finansutskottets ställningstagande i avsnittet Ny organisa-
tion av Allmänna pensionsfonden som börjar med "När det gäller könsför-
delningen" och slutar med "Fi5 (v) yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen inte föreslår att styrelse
na i AP-fonderna skall ha en jämn könsfördelning. Anledningen är bl.a. att
förslaget till nomineringsförfarande begränsar regeringens inflytande över
styrelsernas sammansättning. Trots begränsningen bör enligt utskottets me-
ning målet om jämn könsfördelning och en miniminivå av fördelning i sty-
relserna skrivas in i lagen om allmänna pensionsfonder. Dessutom bör möj-
ligheterna till ett regionalt fackligt inflytande i de olika fonderna garantera
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi5 (v) yrkande 5 bör riksda-
gen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Fi7 (m) yrkande 2
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ny organisation av Allmänna pensionsfonden
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi5 yrkande 5 och
proposition 1999/2000:46 i denna del samt med avslag på motion
1999/2000:Fi7 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. Mål för fondernas förvaltning (mom. 3) (v)
Johan Lönnroth och Marie Engström (båda v) anser
dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Mål för fondernas för-
valtning bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte den ideologiska och principiella uppfattning som ligger
bakom propositionens förslag till mål- och placeringsregler för de nya buf-
fertfonderna. De är dikterade av kravet på maximal avkastning.
Enligt utskottets mening bör medlen i AP-fonderna i större utsträckning
utnyttjas för att möjliggöra en hög och uthållig tillväxt i den svenska ekono-
min. Den mest avgörande förutsättningen för att framtidens pensionskostna-
der skall klaras är att en hög sysselsättning och en låg arbetslöshet kan upp-
rätthållas. Det förutsätter framgångsrika små och stora svenska företag, en
fortsatt utveckling i kunskapsintensiv och högförädlande riktning samt en väl
fungerande offentlig sektor. Ett starkt svenskt näringsliv förutsätter en aktiv
och målmedveten näringspolitik. AP-fondsmedlen bör därför i större ut-
sträckning än i dag kunna utnyttjas för att möjliggöra en sådan näringspoli-
tik. Enligt utskottets mening bör därför målen och placeringsreglerna för AP-
fonderna formuleras så att medlen skall förvaltas utifrån långsiktiga sam-
hällsekonomiska kriterier, detta för att tillgodose samhällets tillväxt- och
sysselsättningsmål.
I propositionen anges att fonderna skall ta hänsyn till miljö och etik i sin
placeringsverksamhet. Enligt utskottets mening bör regeringen närmare
definiera hur fonderna skall ta hänsyn till etik och miljö. Innebär det att
fonderna inte skall placera i t.ex. miljöfientliga industrier, vapenindustrier
eller porrindustrin eller är det något annat som avses?
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi5 (v) yrkandena 2 och 3 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda tillgo-
doses också motion Fi9 (mp) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande mål för fondernas förvaltning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Fi5 yrkandena
2 och 3 och 1999/2000:Fi9 yrkande 2 samt med avslag på proposition
1999/2000:46 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Mål för fondernas förvaltning (mom. 3) (mp)
Matz Hammarström (mp) anser
dels att den del av finansutskottets ställningstagande i avsnittet Mål för fon-
dernas förvaltning som börjar med "Utskottet delar regeringens" och slutar
med "Fi9 (mp) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det bra att regeringen i propositionen föreslår att
AP-fonderna i sin placeringsverksamhet skall ta hänsyn till miljö och etik,
men regeringen bör också närmare utveckla hur miljö- och etikreglerna skall
tillämpas i praktiken samt ge anvisningar om hur fondstyrelserna i sina verk-
samhetsberättelser skall redovisa för regering och riksdag hur de i förvalt-
ningen utformat och tillämpat miljö- och etikhänsynen.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi9 (mp) yrkande 2 bör riks-
dagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda tillgodoses
motion Fi5 (v) yrkande 3 medan yrkande 2 i samma motion avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande mål för fondernas förvaltning
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Fi9 yrkande 2
och 1999/2000:Fi5 yrkande 3 och proposition 1999/2000:46 i denna
del samt med avslag på motion 1999/2000:Fi5 yrkande 2 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Placeringsbestämmelser för fonderna (mom. 4) (m)
Gunnar Hökmark, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla
m) anser
dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Placeringsbestämmelser
för fonderna bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker i huvudsak propositionens förslag till placeringsbestäm-
melser för fonderna.
Enligt utskottets mening är emellertid förslaget att var och en av de fyra
buffertfonderna skall ha rätt att inneha upp till tio procent av rösterna i ett
enskilt företag mycket tveksamt. Speciellt tveksamt är det i ljuset av fonder-
nas stora kapital och den nomineringsrätt som enligt propositionen skall
tilldelas bl.a. de fackliga organisationerna. Särskilt vad gäller börsnoterade
svenska aktier finns en risk att placeringarna sker i maktsyfte, varvid tio
procent av rösterna i ett företag ger ett betydande inflytande.
Ett sätt att försäkra sig mot missbruk av detta slag är enligt utskottets me-
ning att i lagen fastställa att placeringar i svenska börsnoterade aktier skall
ske enligt deras vikt i börsindex. Eftersom marknadsvärdet av varje fonds
innehav av svenska aktier får motsvara högst två procent av värdet på Stock-
holms fondbörs, skulle placeringen i ett enskilt företag som mest kunna vara
i denna storleksordning. Enligt utskottets mening bör därför fondernas köp
av svenska börsnoterade aktier ske enligt indexprincipen. En sådan regel
skulle innebära att vissa andra placeringsbestämmelser måste ses över i de
fall de står i strid med indexprincipen.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi7 (m) yrkande 3 bör riksda-
gen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande placeringsbestämmelser för fonderna
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi7 yrkande 3 och
proposition 1999/2000:46 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
7. Sjätte fondstyrelsen (mom. 5) (m, fp)
Gunnar Hökmark (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anna Åkerhielm (m), Karin
Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser
dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Sjätte fondstyrelsen bo
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den sjätte fondstyrelsen ett främmande inslag i
pensionssystemet. Sjätte fondstyrelsen ingår inte heller i fempartiuppgörel-
sen om det reformerade pensionssystemet. Den fyller ingen funktion för att
trygga de framtida pensionerna. Den sjätte fondstyrelsen och den av rege-
ringen tänkta Sjätte AP-fonden är i stället en kvarleva från fondsocialistiska
föreställningar och tron på fördelarna med statligt ägande.
Den svenska aktiemarknadens utveckling visar med tydlighet att det inte
finns något behov av statliga investeringar genom offentliga fonder. Erfaren-
heterna av statliga företagsinvesteringar är däremot entydigt negativa. Stat-
ligt fondägande motverkar dessutom en enligt utskottet angelägen utveckling
mot personligt ägande.
Enligt utskottets mening bör därför sjätte fondstyrelsen avvecklas. Till-
gångarna i styrelsen bör ingå i det belopp som skall föras över från AP-
fonden till staten.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Fi7 (m) yrkandena 4 och
5 och Fi8 (fp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande sjätte fondstyrelsen
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:Fi7 yrkandena
4 och 5 och 1999/2000:Fi8 samt med avslag på proposition
1999/2000:46 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
8. Lokalisering av Andra AP-fonden (mom. 7) (m)
Gunnar Hökmark, Fredrik Reinfeldt, Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla
m) anser
dels att finansutskottets ställningstagande i avsnittet Lokalisering av Andra
AP-fonden bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör lokaliseringen av buffertfonderna vara en fråga
för fondernas styrelser att avgöra. Fonderna har ett ansvar för att fonderna
förvaltas på bästa möjliga sätt för att på det viset ge framtida pensionärer
största möjliga trygghet. Deras krav på avkastning skall enligt pensionsöver-
enskommelsen inte påverkas av regional- eller näringspolitiska övervägan-
den. Fondstyrelsernas placering bör i enlighet med detta avgöras av de krite-
rier och regler för förvaltningen som fonderna mot bakgrund av sitt ansvar
väljer att arbeta inom.
Det finns från riksdagens sida ingen anledning att i denna fråga inskränka
fondstyrelsernas ansvar vad gäller förvaltningen. Det finns enligt utskottets
mening ej heller anledning för riksdagen att utesluta någon eller några orter
som ur fondernas perspektiv skulle kunna anses vara lämpliga.
De som bäst kan avgöra lokaliseringen mot bakgrund av fondernas ansvar
mot framtida pensionärer är fonderna själva. Enligt utskottets mening bör det
alltså vara upp till styrelserna i respektive fond att besluta om var fonden
skall vara lokaliserad.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande lokalisering av Andra AP-fonden
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi3, 1999/2000:Fi4,
1999/2000:Fi5 yrkande 4, 1999/2000:Fi6 och 1999/2000:Fi9 yrkande
1,
9. Lokalisering av Andra AP-fonden (mom. 7) (v)
Johan Lönnroth och Marie Engström (båda v) anser
dels att den del av finansutskottets ställningstagande i avsnittet Lokalisering
av Andra AP-fonden som börjar med "Viktiga utgångspunkter vid" och slutar
med "Fi9 (mp) yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar vidare att alla nuvarande fondstyrelser och kanslier,
förutom sjätte fondstyrelsen, är belägna i Stockholm. Enligt utskottets me-
ning skulle en utlokalisering av en eller flera fonder kunna få en positiv
effekt för den regionala ekonomiska utvecklingen. Placeringen av sjätte
fondstyrelsen till Göteborg har t.ex. inneburit en in/återflyttning av ekono-
misk kompetens till regionen. Eftersom någon förändring av AP-fondernas
lokalisering inte föreslås i propositionen anser utskottet att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om en utlokalisering av tre fonder, en i
norra Sverige, en i södra Sverige och ytterligare en i västra Sverige. Den
fond som skall placeras i västra Sverige bör enligt utskottets mening placeras
i Göteborg.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi5 (v) yrkande 4 bör riksda-
gen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Fi3 (s), Fi4 (s), Fi6
(c) och Fi9 (mp) yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande lokalisering av Andra AP-fonden
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi5 yrkande 4 samt
med avslag på motionerna 1999/2000:Fi3, 1999/2000:Fi4,
1999/2000:Fi6 och 1999/2000:Fi9 yrkande 1 som sin mening ger re-
geringen till känna vad utskottet anfört,
10. Lokalisering av Andra AP-fonden (mom. 7) (mp)
Matz Hammarström (mp) anser
dels att den del av finansutskottets ställningstagande i avsnittet Lokalisering
av Andra AP-fonden som börjar med "Viktiga utgångspunkter vid" och slutar
med "Fi9 (mp) yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det nu, i samband med omstruktureringen av
AP-fondsystemet, också anledning att se över lokaliseringen av de nya AP-
fonderna. Fonderna skall förvalta pensionsmedel från människor i hela Sve-
rige och kommer också att förvalta tillgångar i olika delar av Sverige. Av
dessa skäl och av allmänna regionalpolitiska skäl bör därför de fyra fonder-
nas styrelser och förvaltningar kunna lokaliseras på lämpliga orter i olika
delar av landet. Med den moderna IT-tekniken bör detta vara möjligt utan att
man går miste om samordningsvinster och specialiseringsfördelar. Enligt
utskottets mening bör därför regeringen återkomma till riksdagen med för-
slag om var fonderna bör lokaliseras.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi9 (mp) yrkande 1 bör riks-
dagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga här aktuella motioner
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande lokalisering av Andra AP-fonden
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Fi9 yrkande 1 samt
med avslag på motionerna 1999/2000:Fi3, 1999/2000:Fi4,
1999/2000:Fi5 yrkande 4 och 1999/2000:Fi6 som sin mening ger re-
geringen till känna vad utskottet anfört,
11. Lokalisering av Andra AP-fonden (mom. 7, motiveringen)
(fp)
Karin Pilsäter (fp) anser att den del av finansutskottets ställningstagande i
avsnittet Lokalisering av Andra AP-fonden som börjar med "För svensk del"
och slutar med "som redan finns" bort ha följande lydelse:
För svensk del är Stockholm en naturlig lokaliseringsort för finansiell för-
valtning. Stockholm är Nordens främsta finansiella centrum, en mängd olika
företag finns representerade genom antingen huvud- eller representations-
kontor och möjligheterna att knyta till sig kompetent personal och kvalifice-
rade finansiella konsulter är relativt stora. Fondernas uppgift är att vara en
buffert i pensionssystemet och att långsiktigt maximera avkastningen. Fon-
derna skall inte ha några näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål i
förvaltningen. Lokaliseringen av fonderna skall enbart bedömas ur detta
perspektiv. Bland annat genom den närhet som den nya informationstekno-
login erbjuder kan andra lokaliseringar än Stockholm erbjuda kompletteran-
de fördelar, och finansinstituten, i synnerhet de internationella, har börjat
uppträda i decentraliserade mönster ute i marknaderna. I Västsverige åter-
finns exempelvis en stor del av fordonsindustrin med alla sina kringmarkna-
der, en stor del av föregångsföretagen inom läkemedels-, medicin- och bio-
teknik, en snabbväxande IT-industri, och mycket, mycket mer - mellan 25
och 30 % av den totala näringsverksamheten i landet. Stora utländska fonder
som konkurrerar om de bästa investeringarna agerar i dag lokalt i västra
Sverige för att dra nytta av närheten till marknaden och innovationerna.
Därför borde det också ur konkurrenssynpunkt vara fördelaktigt för Andra
AP-fonden att arbeta mitt i en stor tillväxtmarknad med nya intressanta en-
gagemangsmöjligheter.
Enligt utskottets mening bör därför den nya andra AP-fonden kunna
lokaliseras till Göteborg. De övriga AP-fonderna bör enligt utskottet ligga
kvar i Stockholm, där de kan dra fördelar av Stockholms konkurrenskraftiga
finansiella miljö och byggas upp kring de professionella
förvaltningsorganisationer som redan finns.
Särskilt yttrande
Handläggning av frågan om lokalisering av AP-fonderna (v)
Johan Lönnroth och Marie Engström (båda v) anför:
Under behandlingen föreslog vi att frågan om lokalisering av AP-fonderna
skulle behandlas under två moment, dels ett moment som behandlade frågan
om lokalisering av Andra AP-fonden, dels ett moment som behandlade frå-
gan om lokalisering av de övriga fonderna. Majoriteten i utskottet beslutade
dock att frågan om lokalisering skulle behandlas under ett moment, moment
7.
I vår motion 1999/2000:Fi5 yrkar vi på att tre av de nya AP-fonderna skall
placeras utanför Stockholm, en i norra Sverige, en i södra Sverige och en i
västra Sverige, då företrädesvis Göteborg.
Utskottets handläggning av frågan gjorde det emellertid
omöjligt för oss att stödja majoritetens förslag eftersom
förslaget också innehöll ett förslag om att de övriga tre AP-
fonderna bör lokaliseras till Stockholm.
Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)
2 Förslag till lag om Sjätte AP-fonden
3 Förslag till lag om införande av ny lagstiftning för allmänna
pensionsfonder
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension
7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa
bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten
9 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
10 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
11 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)
12 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
13 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank
Socialförsäkringsutskottets yttrande
1999/2000:SfU4y
AP-fonden i det reformerade pensionssystemet
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 10 februari 2000 berett socialförsäkringsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1999/2000:46 AP-fonden i det reforme-
rade pensionssystemet jämte de med anledning av propositionen väckta
motionerna.
Socialförsäkringsutskottet begränsar sitt yttrande till frågor som gäller
överföringsbeloppet till statsbudgeten samt ev. framtida varaktiga överskott i
buffertfonderna, de omformade buffertfondernas ändamål och allmänna
placeringsinriktning samt regler som rör Sjunde fondstyrelsen. Utskottet
yttrar sig över propositionen i dessa delar och över motionerna Fi5 yrkande-
na 1-3 av Gudrun Schyman m.fl. (v), Fi7 yrkande 1 av Gunnar Hökmark
m.fl. (m) och Fi9 yrkande 2 av Matz Hammarström m.fl. (mp).
Överföring av medel från AP-fonden till Riksgäldskontoret
Propositionen
I propositionen anges att reformeringen av det allmänna ålderspensionssys-
temet medför en betydande omfördelning av inkomster och utgifter inom den
offentliga sektorn. Den del av socialavgifterna som förs till ålderspensions-
systemet ökar, medan den del som förs till statsbudgeten reduceras i motsva-
rande grad. Därtill skall ålderspensionsavgift betalas för samtliga inkomster
som ger pensionsrätt, vilket innebär att statsbudgeten belastas med avgifts-
betalningar för en rad statliga transfereringar till hushållen. Vidare överförs
betalningsansvaret för förtids- och efterlevandepensioner inom ATP-
systemet från AP-fonden till statsbudgeten. Totalt sett medför pensionsre-
formen en finansiell försvagning av statsbudgeten. Sett över en längre tidspe-
riod kommer dessa effekter av pensionsreformen att minska i reala termer,
men en viss belastning kvarstår även på lång sikt. Samtidigt förstärks AP-
fondens finansiella netto. Det årliga avgiftsunderskott som råder för närva-
rande förbyts i ett överskott mellan avgiftsintäkter och pensionsutbetalningar.
Tillsammans med fondens avkastning innebär detta att AP-fonden får ett
betydande finansiellt överskott och fondens behållning skulle, med rimliga
antaganden om inkomsttillväxt och avkastning, växa förhållandevis snabbt.
I syfte att kompensera statsbudgeten för effekterna av pensionsreformen har
riksdagen beslutat att en överföring av medel skall ske från AP-fonden till
staten och att, i avvaktan på vidare beredning, en överföring på sammanlagt
90 miljarder kronor skall ske under 1999 och 2000.
Regeringen föreslår att tillgångar till ett marknadsvärde av 155 miljarder
kronor skall överföras från AP-fonden till Riksgäldskontoret den 1 januari
2001. Förslaget grundar sig på en överenskommelse sommaren 1999 mellan
de fem partier som står bakom pensionsreformen. Utgångspunkten är att
statsbudgeten i så stor utsträckning som möjligt skall kompenseras utan att
den automatiska balanseringen i pensionssystemet aktiveras under ett bas-
scenario som bygger på SCB:s befolkningsprognos 1997, en antagen tillväxt
om 2 % av pensionsgrundande inkomst per person med sådan inkomst samt
3,25 % real årlig avkastning på buffertfondens medel.
Regeringen anser att en engångsöverföring om 155 miljarder kronor är en
väl balanserad avvägning mellan å ena sidan pensionssystemets finansiella
styrka och å andra sidan den kompensation som statsbudgeten bör erhålla.
Beloppet skulle tillsammans med den tidigare beslutade övergångsvisa över-
föringen om 90 miljarder kronor och med hänsyn till ränteeffekter och sena-
reläggning av det fulla avgiftsuttaget till ålderspensionssystemet motsvara en
engångsvis överföring per den 1 januari 1999 om 258 miljarder kronor. Det
innebär samtidigt att statsbudgeten kompenseras för omkring 15 miljarder
kronor av de ca 50 miljarder kronor som statsbudgeten initialt årligen försva-
gas med till följd av pensionsreformen.
Eftersom det råder en betydande osäkerhet om pensionssystemets framtida
utveckling både vad gäller beräkningsmetoderna och befolkningsprognosen
anser regeringen att en ny analys av huruvida ytterligare medel kan föras
över till statskassan bör göras år 2004. Därefter skall det slutliga överfö-
ringsbeloppet fastställas. Om pensionssystemets ställning medger en ytterli-
gare överföring av medel till statsbudgeten, utan att den automatiska balanse-
ringen aktiveras före år 2050, skall en sådan överföring ske den 1 januari
2005. Denna prövning skall göras med utgångspunkt i SCB:s vid prövnings-
tillfället senaste befolkningsprognos och med antagande om 2 % tillväxt i
pensionsgrundande inkomst per person och 3,25 % real avkastning på buf-
fertfondens medel. Den totala slutliga överföringen skall dock maximalt
utgöras av ett belopp som för AP-fondens behållning motsvarar en engångs-
överföring den 1 januari 1999 med 350 miljarder kronor. I propositionen
föreslås att riksdagen godkänner dessa riktlinjer.
Motion
I motion Fi5 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagi-
vande om att innan ytterligare överföringar av AP-fondsmedel beslutas bör
oberoende svenska experter under några år följa och studera systemet så att
riskerna för att den s.k. bromsen skall utlösas minimeras. Motionärerna anser
att ju mer pengar som överförs till statsbudgeten, desto större är risken för a
framtida pensionärer någon gång skall drabbas av en lägre pension än vad
man borde ha fått ut i förhållande till hur mycket pensionsavgifter som man
betalat in.
Utskottets bedömning
Utskottet har redan under våren 1994 i samband med riktlinjer för pensions-
reformen tillstyrkt att omföringar sker mellan statsbudgeten och ålderspen-
sionssystemet (bet. 1993/94:SfU24). Den exakta omföringen av avgifter och
betalningsansvar mellan ålderspensionssystemet resp. statsbudgeten och
andra socialförsäkringssystem var därvid inte klar utan skulle bli föremål för
fortsatt beredning. En restriktion var att fondstyrkan inom ålderspensions-
systemet vid försiktiga antaganden om tillväxt och realränta aldrig skall
understiga 0,5 (ett halvt års utbetalningar), enligt utskottet sett i ett 50-60
årsperspektiv.
Under våren 1998 redovisades i promemorian Ds 1998:7 AP-fonden och
det reformerade ålderspensionssystemet förslag till en direkt överföring av
medel från AP-fonden till statsbudgeten, antingen genom löpande överför-
ingar på ca 20 miljarder kronor årligen eller som en engångsöverföring den
1 januari 1999 på 300-350 miljarder kronor.
I proposition 1997/98:151 lade regeringen fram förslag till närmare regler
för inkomstgrundad ålderspension. Regeringen föreslog att såväl intjänade
pensionsförmåner som pensionerna skulle knytas till utvecklingen av ett
inkomstindex. Pensionerna skulle också beräknas med användande av ett
delningstal som bestäms med hänsyn till medellivslängd och en tillväxtnorm.
I propositionen angavs att inkomstindexet skulle kunna bromsas när den
finansiella stabiliteten i fördelningssystemet hotas. Buffertfondens storlek
skulle ha en viss betydelse för sannolikheten att mekanismen med reducerad
indexuppräkning behövde träda i kraft. Eftersom det förelåg osäkerhet om
den framtida utvecklingen av ålderspensionsutgifterna och om utvecklingen
av avkastningen på fondens tillgångar, ansåg regeringen att en fördjupad
analys borde ske innan ställningstagande gjordes om storleken på en överfö-
ring.
Utskottet, som vid såväl en offentlig utfrågning som en särskild utfrågning
av företrädare för Socialdepartementet och Finansdepartementet inhämtade
ytterligare upplysningar i fråga om överföringen av medel från AP-fonden,
angav att den närmare storleken av överföringen borde utredas ytterligare
och samtidigt som förslag till regler för broms av indexering utformas. Ut-
skottet framhöll att det därvid är viktigt att fonden lämnas kvar i sådan stor-
lek att den kan fylla sin funktion som buffert i ålderspensionssystemet utan
att en broms för indexering skall behöva bli för hård. Enligt utskottets me-
ning kommer detta att vara av stor betydelse för förtroendet för det nya pen-
sionssystemet.
Förslag till automatisk balansering har därefter redovisats i promemorian
Ds 1999:43 Automatisk balansering av ålderspensionssystemet och en pro-
position i frågan är aviserad till maj 2000. I promemorian anges att den au-
tomatiska balanseringens syfte är att säkerställa att ålderspensionssystemets
utgifter på lång sikt inte överstiger dess inkomster. Metoden är att vid ut-
gången av varje år beräkna systemets tillgångar och ställa dem i relation till
systemets skulder. Om det vid denna beräkning framkommer att tillgångarna
är mindre än skulderna så minskas skulderna, dvs. pensionsbehållningar och
utgående pensioner, via indexeringen så att den negativa balansen mellan
tillgångar och skulder tas bort. Indexeringen återställs senare i den takt som
den årliga beräkningen av förhållandet mellan tillgångar och skulder visar att
systemets ekonomiska ställning medger detta. Balanseringen tar utgångs-
punkt i en beräkning varje år av den största pensionsskuld som kan finansie-
ras utan risk för att buffertfonden varaktigt etablerar sig på en nivå som
bedöms som för låg. Denna pensionsskuld är en balansskuld och represente-
rar värdet av systemets anspråk på 16 % av framtida pensionsgrundande
inkomster (avgiftsförmögenhet). Den faktiska pensionsskulden är summan
av alla pensionsbehållningar i systemet och kapitalvärdet av utgående pen-
sioner. Summan av avgiftsförmögenheten och tillgångarna i buffertfonden,
dividerad med systemets faktiska pensionsskuld, kallas balanstal. Balanse-
ringen ger ingen fullständig garanti för att inte buffertfonden kan tömmas,
men risken för detta minskar betydligt. Om fonden tillfälligt kan låna återgår
den på sikt till minst den lägsta likviditetsnivå som valts för systemet.
Regeringen har nyligen uppdragit åt Riksförsäkringsverket att under våren
2000 dels redovisa den exakta formuleringen av hur balanstalet skall beräk-
nas i vissa angivna avseenden, dels göra prognoser för buffertfondens och
balanstalets utveckling perioden 2001-2050.
Enligt utskottets mening försvåras bedömning av överföringsbeloppets
storlek av att reglerna för den automatiska balanseringen ännu inte är klara.
En engångsöverföring på 155 miljarder kronor innebär dock att buffertfon-
dens storlek därefter kommer att ha sådan storlek att utskottet kan tillstyrka
den föreslagna överföringen. Utskottet har därvid noterat att i promemorian
Ds 1999:43 utgår de olika beräkningarna av buffertfondens och pensions-
systemets ekonomiska ställning för varje år fr.o.m. år 2000 t.o.m. år 2050
från en buffertfond som, inkl. Sjätte AP-fonden, initialt antas uppgå till 520
miljarder kronor, medan i nu behandlad proposition de fyra buffertfonderna
efter överföringen per den 1 januari 2001 beräknas totalt ha tillgångar till et
värde av 560 miljarder kronor, vartill kommer 20 miljarder kronor i Sjätte
AP-fonden. Det är enligt utskottet också viktigt att överföringen beslutas nu
så att den angelägna reformen med att ombilda AP-fonderna till den nya
buffertfunktionen kan genomföras.
Utskottet delar också regeringens uppfattning att det är viktigt att en ny
analys av pensionssystemets ställning görs innan ytterligare överföring från
AP-fonden beslutas. Utskottet tillstyrker riktlinjerna härför och anser att det
första hand får ankomma på regeringen att bedöma hur denna analys bör
göras. Med det anförda avstyrks motion Fi5 yrkande 1.
Framtida överskott i buffertfonderna
Motion
I motion Fi7 yrkande 1 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att det är ange-
läget att undvika att den s.k. bromsen i det nya systemet slår till eller att
fonderna t.o.m. töms men det finns ingen anledning att bygga upp överstora
buffertfonder, eftersom det skulle verka snedvridande på kapitalallokeringen
och öppna möjligheter till politisk styrning av näringslivet. Motionärerna
hänvisar till att det i promemorian Ds 1999:43 diskuterades tänkbara åtgärder
vid en så gynnsam utveckling att AP-fonderna blir större än vad som behövs
från buffertsynpunkt. Det ansågs dock att beslut i frågan skulle anstå till des
att en sådan situation uppkommer. Enligt motionärerna är det naturligt att
"överskottet" under sådana förhållanden förs till de försäkrades premiereser-
ver. Metoden för en sådan överföring bör utarbetas i god tid, och motionä-
rerna begär ett tillkännagivande om det anförda.
Utskottets bedömning
Enligt en överenskommelse mellan de fem partier som står bakom pensions-
reformen skall, enligt vad som också redovisas i propositionen, varaktiga
överskott efter den 1 januari 2005 tillfalla de försäkrade. I promemorian Ds
1999:43 Automatisk balansering av ålderspensionssystemet, som utarbetats
inom Socialdepartementet i samråd med ledamöterna i Genomförandegrup-
pen, anges i avsnitt 5 Överskott i ålderspensionssystemet bl.a. följande.
Det finns ekonomiska och demografiska förlopp där ålderspensionssys-
temets ekonomiska styrka växer systematiskt. Detta sker t.ex. om den för-
värvsarbetande befolkningen växer. En sådan utveckling kommer normalt att
medföra en tendens till överskott i systemet eftersom avgiftsunderlaget då
växer snabbare än genomsnittsinkomsten. En annan möjlighet är om buffert-
fondens avkastning väsentligt överstiger tillväxten i avgiftsunderlaget. Då
kan systemet stärkas trots en underliggande negativ befolkningsutveckling.
I promemorian anges att en växande ekonomisk styrka i fördelningssys-
temet i första hand skall behållas inom systemet för att där utgöra en buffert
mot en negativ ekonomisk utveckling. Ovanför en viss nivå på balanstalet
kan systemet dock bedömas vara så starkt att risken för att balanseringen
inom överskådlig framtid skall utlösas kan anses vara försumbar. Det finns
då skäl att använda överskottet på annat sätt än att skapa ytterligare trygghet
vad gäller systemets förmåga att upprätthålla inkomstindexeringen. Ett så-
dant utdelningsbart överskott skall, om det uppkommer, fördelas på de för-
säkrade. I ett autonomt ålderspensionssystem med fast avgift, där alla under-
skottsrisker fördelas inom försäkringskollektivet, är det naturligt att också
eventuella överskott skall fördelas inom samma kollektiv. Vid vilken nivå på
balanstalet som ett utdelningsbart överskott kan anses föreligga har inte
analyserats, och några förslag till regler för att fastställa när ett utdelning
bart överskott skall anses föreligga lämnas därför inte i promemorian.
Utskottet noterar således att det under arbetet med att utforma ett långsik-
tigt stabilt pensionssystem har konstaterats att även en överskottssituation
kan uppkomma, i vilken den ekonomiska ställningen i pensionssystemets
fördelningsdel kan bli för stark. Med detta avses att det med försiktiga be-
räkningsantaganden skulle vara omotiverat att behålla ytterligare överskott i
systemet, dvs. en ytterligare tillväxt av AP-fonderna skulle vara omotiverad.
Utskottet instämmer i att i ett sådant läge överskottet utöver en viss nivå bör
fördelas på de försäkrade. I motion Fi7 påpekas att det är motiverat att rege-
ringen i god tid utreder hur en sådan fördelning kan ske. Enligt utskottet bör
regeringen om möjligt i den aviserade propositionen med förslag till auto-
matisk balansering redovisa även hur de försäkrade skall tillgodogöras såda-
na överskott i pensionssystemet. Med det anförda får syftet med motion Fi7
yrkande 1 i huvudsak anses tillgodosett.
De reformerade buffertfonderna
Propositionen
I propositionen anges att AP-fondsystemets roll i det reformerade ålderspen-
sionssystemet, förutom när det gäller Sjunde fondstyrelsen, främst är att
fungera som en buffert för pensionssystemet. Vid de tillfällen som pensions-
utgifterna är större än pensionsavgifterna kommer medel att tas ur buffert-
fonderna. Omvänt tillförs buffertfonderna medel om avgifterna överstiger
utgifterna. Buffertfunktionen bidrar till att avgifterna till pensionssystemet
kan hållas konstanta över tiden. En ogynnsam förmögenhetsutveckling i
buffertfonderna kan samtidigt leda till lägre pensioner genom den automatis-
ka balanseringen. Omvänt skall varaktiga överskott i systemet komma de
försäkrade tillgodo.
Efter den föreslagna inleveransen på 155 miljarder kronor beräknas
Första-Femte fondstyrelserna den 1 januari 2001 ha tillgångar motsvarande
ett sammanlagt värde om 560 miljarder kronor. Dessa tillgångar bör enligt
regeringen delas upp i fyra lika stora buffertfonder med identiska placerings-
regler. Varje buffertfond (Första-Fjärde AP-fonden) förutses inledningsvis
förvalta 130-140 miljarder kronor.
Medlen i AP-fonderna skall förvaltas till största möjliga nytta för försäk-
ringen för inkomstgrundad ålderspension. Fonderna bör inte ges näringspoli-
tiska uppgifter. Inte heller arbetsmarknadspolitiska, regionalpolitiska eller
andra ekonomisk-politiska uppgifter bör finnas. Allokeringen av tillgångar
skall ske efter en analys av pensionssystemets åtagande. Målet skall vara att
långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna.
Samtliga AP-fonder bör ha en god riskspridning mellan olika tillåtna till-
gångsslag och en lämplig spridning mellan inhemska och utländska markna-
der samt en god riskspridning inom varje tillgångsslag. Den totala risknivån i
förvaltningen skall vara låg. Förvaltningen inriktas mot att hålla pensionsni-
vån relativt den aktiva befolkningens inkomster konstant över tiden, snarare
än att försöka bibehålla en realt oförändrad pension över tiden. Nödvändig
betalningsberedskap skall upprätthållas.
Regeringen bör ges utrymme att vid behov förtydliga sin syn på pensions-
systemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Regeringen skall
överlämna sin utvärdering till riksdagen i form av en regeringsskrivelse.
Motioner
I motion Fi5 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att förutsätt-
ningen för att vi skall klara de framtida pensionskostnaderna är att vi kan
upprätthålla en hög sysselsättning och en låg arbetslöshet. Motionärerna
begär därför ett tillkännagivande om att AP-fondsmedlen bör förvaltas uti-
från långsiktiga samhällsekonomiska kriterier, för att tillgodose sysselsätt-
nings- och tillväxtmål.
I såväl motion Fi5 yrkande 3 av Gudrun Schyman m.fl. (v) som motion Fi9
yrkande 2 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att
det bör närmare anges hur hänsyn till miljö och etik skall tas i fondförvalt-
ningen.
Utskottets bedömning
Utskottet har i samband med genomförandet av pensionsreformen våren
1998 även berört frågan om AP-fondens placeringsregler och organisation.
Med anledning av bl.a. vad som framkommit vid en offentlig utfrågning
ansåg utskottet att det var viktigt att AP-fondens framtida organisation och
fondens placeringsregler övervägdes i samband med beredningen av den
engångsvisa överföringen. Det var enligt utskottet rimligt att kräva att också
buffertfonden har en relativt god avkastning.
Utskottet är därför positivt till de förändringar av AP-fonden som nu före-
slås. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att ägar-
rollen entydigt utövas i syfte att bättre tillvarata möjligheterna till högre
avkastning på förvaltade medel. Buffertfondernas ägande skall inte vara ett
närings- eller ekonomisk-politiskt instrument. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Fi5 yrkande 2.
Utan att åsidosätta avkastningsmålet bör emellertid fonderna, i enlighet
med vad som anges i propositionen, genom sin ägarroll kunna bidra till sam-
hällsintresset genom att verka för de krav på miljöhänsyn och etik som fast-
slagits i placeringspolicyn. Utskottet delar regeringens uppfattning att ansva-
ret för att utmejsla fondernas profil på detta område i första hand bör åvila d
enskilda fondstyrelserna men att regeringen har möjlighet att i samband med
de årliga utvärderingarna precisera sin syn om det skulle vara påkallat. Det
som nu sagts avser även Sjunde fondstyrelsen. Utskottet avstyrker således
motionerna Fi5 yrkande 3 och Fi9 yrkande 2.
Sjunde fondstyrelsen
Sjunde fondstyrelsen skall dels i Premiesparfonden förvalta premiepen-
sionsmedel för de pensionssparare som inte anmäler något val av fond till
Premiepensionsmyndigheten, PPM, dels i Premievalsfonden förvalta premie-
pensionsmedel för de pensionssparare som aktivt vill välja en statlig förvalt-
ning.
För förvaltningen skall i princip samma placeringsbestämmelser gälla som
för de privata fondbolagen. Särskilda regler begränsar dock fondstyrelsens
inflytande i ett bolag. Medlen skall ge så god avkastning som möjligt. För
Premiesparfonden skall dessutom den totala risknivån vara låg.
Propositionen
För Sjunde fondstyrelsen förs nu gällande regler i AP-reglementet över sak-
ligt sett i princip oförändrade till den nya lagen.
Regleringen av målet för Sjunde fondstyrelsens förvaltning justeras något.
Sjunde AP-fonden skall årligen lägga fast en plan för verksamheten med en
placeringspolicy och en riskhanteringsplan. I placeringspolicyn skall anges
närmare mål för förvaltningen som skall vara mätbara och tidsbestämda.
Vidare skall anges hur hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverk-
samheten utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning.
Fr.o.m. den 1 maj 2000 föreslås styrelsen, till skillnad från dagens sju, be-
stå av nio ledamöter som utses av regeringen. Sjunde fondstyrelsen föreslås
samtidigt byta namn till Sjunde AP-fonden.
Utskottets bedömning
Utskottet, som i föregående avsnitt avstyrkt motioner med begäran om preci-
sering av miljö- och etikhänsyn, tillstyrker propositionen såvitt avser Sjunde
fondstyrelsen.
Stockholm den 24 februari 2000
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser
(m), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Rose-Marie Frebran (kd),
Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart Klockare (s), Ronny
Olander (s), Sven-Erik Sjöstrand (v), Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria
Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Cecilia Magnusson (m), Claes Stockhaus
(v) och Magda Ayoub (kd).
Avvikande meningar
1. Överföring av medel från AP-fonden till Riksgäldskontoret
Sven-Erik Sjöstrand och Claes Stockhaus (båda v) anser att utskottets yttran-
de i denna del bort ha följande lydelse:
Storleken på buffertfonderna kan få betydelse för hur stora pensionsutbetal-
ningarna blir ett enskilt år. Om vi får en dålig ekonomisk utveckling, samti-
digt som vi har stora pensionärsgenerationer och en befolkningsutveckling
som gör att allt färre betalar in till pensionssystemet, så sätts pensionssy-
stemet under stor press. Om buffertfonderna då inte är tillräckligt stora kan
en s.k. broms slå till som ger sänkta pensioner för att utbetalningarna inte
totalt sett skall bli för stora. Det är därför viktigt att buffertfonderna inte
berövas alltför mycket av AP-fondernas nuvarande medel. Ju mer pengar
som överförs till statsbudgeten, desto större är risken för att framtida pensio
närer någon gång skall drabbas av en lägre pension än vad man borde ha fått
ut i förhållande till hur mycket pensionsavgifter som man betalat in. Enligt
regeringens förslag skall 155 miljarder kronor överföras från AP-fonderna
den 1 januari 2001. Innan ytterligare överföringar av AP-fondsmedel därefter
beslutas bör oberoende svenska experter under några år följa och studera
systemet så att riskerna för att den s.k. bromsen skall utlösas minimeras. Vi
anser att riksdagen med bifall till motion Fi5 yrkande 1 som sin mening bör
ge regeringen detta till känna.
2. De reformerade buffertfonderna - näringspolitiskt syfte
Sven-Erik Sjöstrand och Claes Stockhaus (båda v) anser att utskottets yttran-
de i denna del bort ha följande lydelse:
AP-fondsmedlen bör inte utnyttjas i snävt spekulativa syften utan snarast
förvaltas utifrån långsiktiga samhällsekonomiska kriterier, för att tillgodose
sysselsättnings- och tillväxtmål. Den avgörande förutsättningen för att vi
skall klara de framtida pensionskostnaderna är att vi kan upprätthålla en hög
sysselsättning och en låg arbetslöshet. Det förutsätter framgångsrika små och
stora företag, en fortsatt utveckling i kunskapsintensiv och högförädlande
riktning samt en väl fungerande offentlig sektor. Ett starkt svenskt näringsliv
förutsätter en aktiv och målmedveten näringspolitik och AP-fondsmedlen
skulle i större utsträckning än i dag kunna utnyttjas för att möjliggöra detta.
Vi anser att riksdagen med bifall till motion Fi5 yrkande 2 som sin mening
bör ge regeringen detta till känna.
2. De reformerade buffertfonderna - miljö- och etikhänsyn
Sven-Erik Sjöstrand (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och Claes Stockhaus (v)
anser att utskottets yttrande i denna del bort ha följande lydelse:
I propositionen anges att hänsyn till miljö och etik skall tas i placerings-
verksamheten, dock utan att avkall görs på det övergripande målet om hög
avkastning. För att denna avsikt skall få rätt effekt bör regeringen närmare
ange hur hänsyn till miljö och etik skall tas i fondförvaltningen. Vi anser att
riksdagen med bifall till motionerna Fi5 yrkande 3 och Fi9 yrkande 2 som sin
mening bör ge regeringen detta till känna