6AD KOSTAR EN REN

%N EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS

2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F¶R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI

!V 3TAFFAN *OHANSSON OCH .ILS 'USTAV ,UNDGREN

$S

&¶RORD

%N AV %3/ S VIKTIGASTE UPPGIFTER ¤R OCH HAR VARIT ATT TA UPP SV¥RA OCH K¤NSLIGA FR¥GOR TILL DISKUSSION &¥ POLITISKA FR¥GOR V¤CKER S¥ MYCKET K¤NSLOR SOM DE SOM BER¶R DEN SAMISKA MINORITETEN I 3VERIGE &¶RHOPPNINGEN MED DENNA RAPPORT ¤R ATT F¥ TILL ST¥ND EN SANSAD DISKUSSION BASERAD P¥ VEDERH¤FTIG ANALYS OCH RESPEKT F¶R SAMISKA KRAV P¥ KULTURELLT UTRYMME I DET SVENSKA SAMH¤LLET

&¶RFATTARNA 3TAFFAN *OHANSSON ADJUNKT I NATIONALEKONOMI OCH

.ILS 'USTAV ,UNDGREN DOCENT I EKONOMISK HISTORIA B¥DA FR¥N )NSTITUTIONEN F¶R INDUSTRIELL EKONOMI OCH SAMH¤LLSKUNSKAP VID ,ULE¥ 4EKNISKA (¶GSKOLA KOMBINERAR SINA RESPEKTIVE ¤MNESKUN SKAPER I EN EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS AV DEN SVENSKA SAME OCH RENN¤RINGSPOLITIKEN $E DISKUTERAR FRAMV¤XTEN AV DEN SVENSKA SAMEPOLITIKEN OCH DESS OFTA KONFLIKTERANDE M¥L OCH ST¤LLER DEM I RELATION TILL UTFALLET AV EN EKONOMISK ANALYS AV RENN¤RINGEN

2ENN¤RINGEN HAR ANSETTS VARA DEN SAMISKA KULTURENS FR¤MSTA F¶RUTS¤TTNING 3AMTIDIGT ¤R DEN TILLSAMMANS MED SM¥VILTJAKTEN ETT AV DE MEST INFEKTERADE TVISTE¤MNENA I RELATIONERNA MELLAN SAMERNA OCH DET OMGIVANDE SAMH¤LLET -EN HUR P¥VERKAR RENN¤RINGEN DET ¶VRIGA SAMH¤LLET &¶RFATTARNA HAR GJORT EN GROV UPPSKATTNING AV DEN EXTENSIVA RENSK¶TSELNS INVERKAN P¥ ANDRA N¤RINGARS M¶JLIG HETER SAMT VILKA DIREKTA KOSTNADER OCH INT¤KTER RENSK¶TSELN DRAR MED SIG $¤REFTER R¤KNAS I EN S K SAMH¤LLSEKONOMISK ANALYS FRAM HUR MYCKET EN REN EGENTLIGEN KOSTAR SAMH¤LLET

„VEN OM DE STATSFINANSIELLA UTGIFTERNA F¶R SVENSK RENN¤RINGS POLITIK ¤R T¤MLIGEN SM¥ S¥ ¤R OMR¥DET PRINCIPIELLT VIKTIGT $ET AN KNYTER TILL %3/ S MOTTO 2¤TTVISA OCH EFFEKTIVITET 3AMERNAS M¶JLIG HET TILL KULTURELL UTVECKLING ¤R EN UPPENBAR R¤TTVISEFR¥GA -EN ¤R

DET NUVARANDE ST¶DET TILL RENN¤RINGEN ETT EFFEKTIVT S¤TT ATT ST¶DJA DEN SAMISKA KULTUREN

$ET ¤R MIN F¶RHOPPNING ATT DENNA RAPPORT P¥ ETT KONSTRUKTIVT S¤TT SKALL BIDRA TILL EN NYANSERAD OCH V¤LBEH¶VLIG DISKUSSION OM HUR R¤TTVISA OCH EFFEKTIVITET SKALL KUNNA F¶RENAS I SVENSK SAME OCH RENN¤RINGSPOLITIK

3OM VANLIGT I %3/ SAMMANHANG SVARAR F¶RFATTARNA SJ¤LVA F¶R ANALYS OCH SLUTSATSER

3TOCKHOLM I FEBRUARI

!NNA (EDBORG

/RDF¶RANDE F¶R %3/

)NNEH¥LL

3AMMANFATTNING

%FFEKTIVITET MORAL OCH OFFENTLIG POLITIK

3TUDIENS SYFTE OCH PROBLEM

0OLITIK BASERAD P¥COST BENEFIT ANALYS

0OLITIK P¥MORALISK GRUND

3AMERNAOCHNATIONALSTATEN3VERIGES POLITIK FR¥N HISTORIA TILL NUTID

2ENN¤RINGEN EN INTRODUKTION

2ENN¤RINGSSAKKUNNIGAS F¶RSLAG TILL F¶R¤NDRINGAR

2EN¤GARNAS INKOMSTER

)NKOMSTUTREDNINGEN

)NKOMSTER ENLIGT ¥RS RENN¤RINGS KOMMITT©

2IKSDAGSREVISORERNAS UNDERS¶KNING

3T¶DFORMER

TALETS ST¶DFORMER

3T¶DENS UTFORMNING EFTER TALET

"IDRAG TILL RATIONALISERING

"IDRAG TILL INKOMSTF¶RST¤RKNING

3T¶D SOM AVSER KOMPENSATION F¶R SKADA

)NKOMSTER OCH BIDRAG

)NKOMSTER

"IDRAG

3AMMANST¤LLNING AV INKOMSTER OCH BIDRAG

!NALYS AV INKOMSTER BIDRAG

5TBUD AV RENK¶TT

3AMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLER

3AMH¤LLSEKONOMISK INT¤KT

3AMH¤LLSEKONOMISK KOSTNAD

2ENN¤RINGEN I EN SAMH¤LLSEKONOMISK KALKYL

2ENN¤RINGENS SAMH¤LLSEKONOMISKA INT¤KTER

2ENN¤RINGENS SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADER

2ENN¤RINGSF¶RETAGENS EXTERNA KOSTNADER P¥ F¶RE

TAGSNIV¥

!RBETSKRAFTSKOSTNAD

3AMEBYARNAS KOSTNADER

3TATENS KOSTNADER

)NDIREKTA KOSTNADER

3AMMANST¤LLNING AV SAMH¤LLSEKONOMISKA KOST

NADER INT¤KTER

+ALKYLENS ALTERNATIV

)NT¤KTER

+OSTNADER

!NALYS AV DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLENS RESULTAT

3TATENS POLITISKA M¥L ATT UPPHANDLA MINORITETS KULTUR

(UR BETRAKTA DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA F¶RLUSTEN

"ILAGA

2EFERENSER

(OW MUCH DOES A REINDEER COST ! 3UMMARY

&¶RTECKNING ¶VER %3/ S TIDIGARE PUBLICERADE RAPPORTER

3AMMANFATTNING

!TT BEDRIVA RENN¤RING ¤R EN R¤TTIGHET SOM I 3VERIGE ¤R EXKLUSIVT F¶RBEH¥LLEN DEN SAMISKA BEFOLKNINGEN $ET BEROR P¥ ATT N¤RINGEN ANSES SPELA EN CENTRAL ROLL F¶R DEN SAMISKA KULTURENS ¶VERLEVNAD ) DEN SVENSKA INDUSTRIALISERINGS OCH URBANISERINGSPROCESSEN P¥

TALET HAR GIVETVIS RENN¤RINGEN LIKSOM ANDRA AREELLA N¤RINGAR F¥TT SINA PRODUKTIONSF¶RUTS¤TTNINGAR KRAFTIGT F¶R¤NDRADE P¥ M¥NGA OLIKA S¤TT &¶RELIGGANDE RAPPORT ANALYSERAR RENN¤RINGENS EKONO MISKA UTVECKLING OCH HUR DEN INTERAGERAT MED ANDRA SAMH¤LLSSEK TORER 5NDERS¶KNINGEN BEHANDLAR PERIODEN EFTER MED FOKUS P¥ SITUATIONEN I B¶RJAN AV TALET

2ENN¤RINGEN BEDRIVS P¥ EN YTA SOM OMFATTAR N¥GOT MER ¤N

AV RIKETS LANDAREAL $EN BER¤KNAS OMFATTA CA M¤NNISKOR SOM DRIVER VERKSAMHETEN INOM CA ENSKILDA F¶RETAG $ESSA ¤R I SIN TUR ORGANISATORISKT SAMMANF¶RDA TILL ETT FEMTIOTAL SAMEBYAR 2EN N¤RINGEN OMFATTAR NU F¤RRE M¤NNISKOR ¤N VID TALETS B¶RJAN MEN PRODUKTIONSVOLYMEN ¤R AVSEV¤RT ST¶RRE 2ENSTAMMEN VAR VID

TALETS B¶RJAN P¥ S¥ H¶G NIV¥ ATT MAN M¥STE G¥ TILLBAKA TILL

TALET F¶R ATT FINNA MOTSVARANDE ANTAL RENAR !NTALET RENSK¶T SELF¶RETAG HAR TIDIGARE MINSKAT UNDER L¥NG TID MEN HAR SEDAN

TALET STABILISERATS P¥ DEN NUVARANDE NIV¥N !TT ANTALET F¶RETAG INTE FORTSATT ATT MINSKA SYNES I F¶RSTA HAND HAND BERO P¥ ATT TIDIGARE SAMMANH¥LLNA F¶RETAG SPLITTRATS UPP I FLERA OCH MINDRE ENHETER

%TT GENOMG¥ENDE PROBLEM UNDER HELA DEN PERIOD VI GRANSKAT ¤R RENN¤RINGENS SVAGA L¶NSAMHET 6ID MITTEN AV TALET UPPFATTA DES DEN SOM OACCEPTABELT L¥G VARF¶R ETT PAR STATLIGA UTREDNINGAR ¥R

OCH KARTLAGT N¤RINGENS INKOMSTF¶RH¥LLANDEN 5TRED NINGARNA HAR UTMYNNAT I F¶RSLAG VARS HUVUDSAKLIGA INNEB¶RD VARIT ATT ¶KA OLIKA BIDRAG TILL N¤RINGEN FR¥N ALLM¤NNA MEDEL )NKOMST

NIV¥N ¤R DOCK FORTSATT L¥G …R VAR REN¤GARNAS MEDELINKOMST AV R¶RELSE OMR¤KNAT I ¥RS PRISNIV¥ DRYGT KRONOR 6ID EN INKOMSTUNDERS¶KNING SOM GENOMF¶RDES AV 226 ¥R VAR MEDELINKOMSTEN KRONOR PER RENN¤RINGSF¶RETAG /M MAN BORTSER FR¥N DE MINSTA F¶RETAGEN OCH BARA BEAKTAR DE MED FLER ¤N

RENAR ¤R L¶NSAMHETSUTVECKLINGEN B¤TTRE MEN NIV¥N FORTFARANDE ¤R FORTFARANDE MYCKET L¥G $EN GENOMSNITTLIGA AVKASTNINGEN F¶R DESSA F¶RETAG F¶RDUBBLADES FR¥N CA KRONOR ¥R TILL

KRONOR ¥R

6ID EN J¤MF¶RELSE MELLAN INKOMSTER OCH BIDRAG ¥R KON STATERADES ATT RENN¤RINGEN F¥TT BIDRAG FR¥N STATEN MED KRONOR F¶R VARJE REDOVISAD KRONA I INKOMST /M MAN L¤GGER TILL MEDEL SOM TILLF¶RTS N¤RINGEN FR¥N INT¤KTSK¤LLOR UTANF¶R STATSBUDGETEN UPPG¥R ANDELEN BIDRAG TILL KRONOR F¶R VARJE KRONA I REDOVISAD INKOMST 6ID EN INKOMSTUNDERS¶KNING AVSEENDE ¥R TILLF¶RDES N¤RINGEN

MILJONER FR¥N STATSBUDGETEN OCH MILJONER FR¥N MEDEL UTANF¶R STATSBUDGETEN *¤MF¶RT MED REDOVISADE INKOMSTER BETYDER DET ETT STATSBIDRAG P¥ KRONOR F¶R VARJE INTJ¤NAD KRONA /M MAN ¤VEN INKLUDERAR BIDRAG SOM TILLF¶RTS N¤RINGEN UTANF¶R STATSBUDGETENFR¤MST SAMEFONDEN OCH BYGDEMEDEL HAR N¤RINGEN TILLF¶RTS KRO NOR PER REDOVISAD KRONA INKOMST 0ROPORTIONERNA INKOMSTER BIDRAG HAR ALLTS¥ VARIT OF¶R¤NDRADE SEDAN /M ¤VEN SKADEERS¤TTNING F¶R BILD¶DADE T¥GD¶DADE ROVDJURSD¶DADE OCH CESIUMSKADADE RE NAR INR¤KNAS BLIR TILLF¶RSELN UTIFR¥N DVS INT¤KTER SOM INTE BEROR P¥ F¶RS¤LJNING AV RENPRODUKTER TOTALT MILJONER DVS CA

KRONOR PER F¶RETAG /MR¤KNAT HAR N¤RINGEN P¥ S¥ S¤TT TILLF¶RTS

KRONOR F¶R VARJE REDOVISAD INTJ¤NAD KRONA ¥R

)NKOMSTERNA I N¤RINGEN SKALL SAMTIDIGT SES MOT BAKGRUNDEN ATT VOLYMEN S¥LT RENK¶TT I STORT SETT F¶RDUBBLATS UNDER PERIODEN &R¥N

TON BUDGET¥RET TILL TON BUDGET¥RET

/LIKA ST¶DINSATSERNA FR¥N STATEN TYCKS INTE P¥VERKA UTBUDET AV RENK¶TT P¥ KORT SIKT 0¥ LITE L¤NGRE SIKT ¤R DET SANNOLIKT ATT KATASTROF INSATSER UNDER KRITISKA ¥R BIDRAGIT TILL ATT H¥LLA RENSTAMMEN P¥ EN H¶G NIV¥ 0¥ L¥NG SIKT ¤R RENSTAMMENS STORLEK AVG¶RANDE F¶R SLAKT VOLYMEN $ET ¤R V¥R BED¶MNING ATT RENSTAMMENS STORLEK BEROR P¥ REN¤GARNAS F¶RV¤NTNINGAR OM L¶NSAMHETSUTVECKLING VID SIDAN AV BIOLOGISKA OCH KLIMATOLOGISKA FAKTORER

&¶R ATT KARTL¤GGA N¤RINGENS BETYDELSE F¶R SAMH¤LLET I ETT BREDARE PERSPEKTIV HAR EN SAMH¤LLSEKONOMISK ANALYS F¶R BUDGET¥RET

GENOMF¶RTS 3¥DANA KALKYLER ¤R ALLTID K¤NSLIGA F¶R OLIKA ANTAGANDEN MEN MED DE F¶RUTS¤TTNINGAR VI ARBETAT MED VISAR REN N¤RINGEN EN SAMH¤LLSEKONOMISK INT¤KT P¥ MILJONER OCH EN SAM H¤LLSEKONOMISK KOSTNAD P¥ MILJONER $ET GER S¥LEDES EN SAM H¤LLSEKONOMISK F¶RLUST P¥ CA MILJONER KRONOR

)NT¤KTERNA KOMMER FR¥N F¶RS¤LJNING AV RENK¶TT OCH RENPRODUK TER +OSTNADERNA KAN INDELAS I TRE HUVUDGRUPPER 2ENN¤RINGENS EGNA DRIFTSKOSTNADER P¥ CA MILJONER STATENS KOSTNADER P¥

MILJONER OCH ¶VRIGA KOSTNADER MILJONER 4OTALT MILJONER $EN ST¶RSTA POSTEN UNDER RUBRIKEN ¶VRIGA KOSTNADERNA UTG¶RS AV BILSKADOR SOM BER¤KNATS UPPG¥ TILL MILJONER KRONOR

&¶RUTOM OVAN ANGIVNA KOSTNADS OCH INT¤KTSPOSTER FINNS ANDRA POSTER AV OLIKA SLAG SOM KAN UTPEKAS MEN INTE N¤RMARE PRECISERAS I MONET¤RA TERMER &RAMF¶RALLT G¤LLER DET RENN¤RINGENS EFFEKTER P¥ TURISMN¤RINGEN OCH OLIKA MILJ¶KOSTNADER

/M MAN V¤LJER ATT BETRAKTA SKOGSBRUK VATTENKRAFTSUTBYGGNAD BILTRAFIK T¥GTRAFIK ROVDJURSF¶REKOMST CESIUMNEDFALL ETC SOMNORMALF¶RETEELSER OCH BED¶MER RENN¤RINGEN UTIFR¥N DETTA ¤R DEN S¥LEDES UTOMORDENTLIGT OL¶NSAM /M D¤REMOT RENN¤RINGEN S¤TTS SOM DEN NORMERANDE VERKSAMHETEN SKULLE M¥NGA AV KOSTNADSPOS TERNA I ST¤LLET KUNNA PLACERAS HOS ¶VRIGA AKT¶RER DVS HOS BILISMEN SKOGSBRUKET VATTENKRAFTEN ETC (UR MAN V¤LJER ATT TOLKA RESULTATET AV DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLEN BEROR S¥LEDES P¥ I VILKET PERSPEKTIV MAN V¤LJER ATT BETRAKTA S¥V¤L DET HISTORISKA F¶RLOPPET SOM SITUATIONEN I DAG I NORDLIGASTE 3VERIGE

%N SLUTSATS SOM D¤REMOT OAVSETT BETRAKTARENS PERSPEKTIV KAN DRAS ¤R ATT MED DE F¶RUTS¤TTNINGAR SOM F¶REL¥G ¥R OCH SOM RENN¤RINGEN HADE ATT VERKA UNDER UPPSTOD ETT SAMH¤LLSEKONOMISKT UNDERSKOTT P¥ CA MILJONER KRONOR 4ROTS EVENTUELLA OS¤KERHETER I DENNA KALLKYL ¤R DESS UTFALL S¥ ENTYDIGT ATT DET BORDE P¥KALLA UPP M¤RKSAMHET OCH RESA GRUNDL¤GGANDE FR¥GOR OM HUR DE FRAMTIDA VILLKOREN F¶R N¤RINGEN SKALL UTFORMAS

6¥R SLUTSATS ¤R ATT M¥LET F¶R DEN OFFENTLIGT FORMULERADE REN N¤RINGSPOLITIKEN I H¶G GRAD M¥STE UPPFATTAS SOM SNARARE MINORI TETSPOLITISKT ¤N N¤RINGSPOLITISKT /M RENN¤RINGEN SKALL UPPFATTAS

SOM DET B¤RANDE ELEMENTET I DEN SAMISKA MINORITETSKULTUREN M¥STE GIVETVIS OCKS¥ DE POLITISKA VILLKOREN FORMULERAS S¥ ATT DE OCKS¥ I S¥ H¶G GRAD SOM M¶JLIGT VERKAR I EN S¥DAN RIKTNING 3AMTIDIGT F¶RE FALLER DET SOM UPPENBART ATT RENN¤RINGEN HUR DEN ¤N UTFORMAS BARA DELVIS KAN UTG¶RA EN PRODUKTIV BAS F¶R DEN SAMISKA KULTURENS FORT SATTA UTVECKLING OCH ¶VERLEVNAD !V DET SK¤LET M¥STE RENN¤RINGENS F¶RUTS¤TTNINGAR UTFORMAS I ETT BREDARE MINORITETSPOLITISKT SAMMAN HANG D¤R T EX R¤TTEN ATT KOMMERSIALISERA ANDRA NATURRESURSER I NORDV¤STRA 3VERIGE M¥STE ING¥ $ET HANDLAR D¥ I F¶RSTA HAND OM JAKT OCH FISKETURISM MEN KAN OCKS¥ VARA NATURV¥RD BEVAKNING M M

%FFEKTIVITET MORAL OCH OFFENTLIG POLITIK

3TUDIENS SYFTE OCH PROBLEM

&¶RELIGGANDE STUDIE ANALYSERAR DEN SVENSKA RENN¤RINGEN OCH REN N¤RINGSPOLITIKEN I ETT SAMH¤LLSEKONOMISKT PERSPEKTIV $ETTA INNE B¤R ATT SVENSK SAMEPOLITIK I EN VIDARE MENING OCKS¥ M¥STE BEAKTAS 6ALET AV EN EKONOMISK UTG¥NGSPUNKT F¶R EN S¥DAN GRANSKNING KAN M¥H¤NDA SKAPA EN VISS MISST¤NKSAMHET HOS M¥NGA M¤NNISKOR "¶R OCH KAN MAN ¶VER HUVUD TAGET UTIFR¥N KOSTNADER OCH INT¤KTER V¤R DERA DVS F¶RS¶KA S¤TTA PRIS P¥ EN MINORITETSKULTUR EN UR SPRUNGSBEFOLKNINGS IDENTITET R¤TT OCH EXISTENS -ED EN S¥DAN UT G¥NGSPUNKT I DISKUSSIONEN HAMNAR MAN I FUNDAMENTALA SAMH¤LLS VETENSKAPLIGA SNARAST SAMH¤LLSFILOSOFISKA FR¥GOR R¶RANDE OFFENT LIGT POLITIK 0¥ VILKA GRUNDER DENNA EGENTLIGEN ¤R ALTERNATIVT B¶R VARA UTFORMAD OCH P¥ VILKET S¤TT DEN KAN OCH B¶R ANALYSERAS $¥ EN CENTRAL DEL AV F¶RELIGGANDE RAPPORT UTG¶RS AV EN SAMH¤LLSEKONO MISK KALKYL ¶VER RENN¤RINGEN FINNS DET SK¤L ATT INLEDNINGSVIS DIS KUTERA PROBLEMEN MED ATT N¤RMA SIG DET AKTUELLA OMR¥DET MED EN EKONOMISK INFALLSVINKEL DVS MED ETT SYNS¤TT SOM TAR SIN UTG¥NGS PUNKT I KOSTNADER OCH INT¤KTER

0OLITIK BASERAD P¥ COST BENEFIT ANALYS

&¶RDELARNA MED ATT ANL¤GGA ETT S K COST BENEFIT PERSPEKTIV P¥ SNART SAGT ALLA TYPER OFFENTLIG POLITIK BRUKAR MEST V¤LTALIGT F¶RF¤KTAS AV EKONOMER 5TG¥NGSPUNKTEN ¤R D¥ ATT OLIKA TYPER AV RESURSER B¶R UTNYTTJAS S¥ EFFEKTIVT ELLER RATIONELLT SOM M¶JLIG 3AMH¤LLS MEDBORGARNAS NYTTA B¶R MAXIMERAS RELATIVT KOSTNADERNA $ET SYNES SOM RELATIVT L¤TT ATT ANSLUTA SIG TILL EN S¥DAN UPPFATTNING &¥ OM ENS N¥GON TORDE V¤L INV¤NDA MOT ATT RESURSER AV OLIKA SLAG B¶R ANV¤N DAS S¥ RATIONELLT DVS I MENINGEN F¶RNUFTIGT RATIO SOM M¶JLIGT 6¤L ¶VERENS OM DETTA LIGGER ETT PROBLEM I ATT FASTST¤LLA VAD SOM UTG¶R KOSTNADER RESPEKTIVE INT¤KTER I OLIKA SAMMANHANG ) FR¥GA OM NYTTIGHETER AV INDIVIDUELL NATUR SOM PRISS¤TTS P¥ MARKNADER D¤R M¤NNISKOR M¶TS F¶R FRIVILLIGA BYTEN FRAMST¥R PROBLEMET OFTA SOM SIMPELT $¤R KAN V¤RDET AV OLIKA TILLG¥NGAR OCH NYTTIGHETER S¥ SOM DE FAKTISKT UPPFATTAS AV INDIVIDERNA DIREKT OBSERVERAS &¶LJDERNA UR RESURSHUSH¥LLNINGSSYNPUNKT AV EN POLITISK ¥TG¤RD KAN D¥ VAN LIGEN OCKS¥ RELATIVT L¤TT BER¤KNAS DVS OM SUMMAN AV F¶RDELAR AV ¥TG¤RDEN ¶VERSTIGER SUMMAN AV DESS KOSTNADER

3EDAN L¥NG TID HAR EMELLERTID OLIKA TYPER AV MARKNADSMISS LYCKANDEN ¤GNATS STOR UPPM¤RKSAMHET 5NDER DE SENASTE DRYGA

¥REN HAR DET I H¶G GRAD HANDLAT OM OLIKA MILJ¶EKONOMISKA OCH MILJ¶POLITISKA FR¥GEST¤LLNINGAR &RITT TILLG¤NGLIGA NATURRESURSER AV OLIKA SLAG SOM LUFT OCH VATTEN TENDERAR T EX ATT ¶VERUTNYTTJAS GENOM UTSL¤PP ELLER ANNAN P¥VERKAN +OLLEKTIVET DRABBAS AV OL¤GENHETER KOSTNADER SOM INTE ARTIKULERAS P¥ MARKNADEN I FORM AV H¶GRE KOSTNADER F¶R PRODUCENTER OCH KONSUMENTER )NDIVIDUELL RATIONALITET P¥ MARKNADEN UTMYNNAR I ETT SAMH¤LLSEKONOMISKT IRRATIONELLT RESULTAT ) BJ¤RT BELYSNING FRAMST¥R S¥DANA PROBLEM I SAMBAND MED OLIKA TYPER AV FRITT TILLTR¤DE TILL NATURRESURSER D¤R BEGREPPET ALLM¤NNINGARNAS TRAGEDI IBLAND F¥R SYMBOLISERA VAD DET HANDLAR OM -¥NGA M¤NNISKOR VILL UTNYTTJA EN FRITT TILLG¤NGLIG RESURS OCH KANSKE F¶RB¤TTRA EFFEKTIVITETEN I SITT NYTTJANDET VIA T EX TEKNISK UTVECKLING /M DET SAMTIDIGT F¶RELIGGER STORA SV¥RIGHETER ATT ORGANISERA HUSH¥LLNING MED RESURSEN DVS ATT BEGR¤NSA

UTNYTTJANDETS OMFATTNING BLIR ¶VEREXPLOATERING F¶RR ELLER SENARE SLUTRESULTATET 0¥ S¥ S¤TT BRUKAR SITUATIONEN INOM S¥V¤L DET INTERNATIONELLA SOM NATIONELLA FISKET BESKRIVAS -EN ¤VEN NYTTJANDET AV DEN SVENSKA NATUREN GENOM ALLEMANSR¤TTEN MED ¶KAD TURISM SN¶SKOTRAR FYRHJULINGAR OCH F¤RDER P¥ VATTENDRAGEN MED NYA TYPER AV FARKOSTER ILLUSTRERAR I VARIERANDE GRAD OCH HASTIGHET EN UTVECKLING MOT EN ALLM¤NNINGARNAS TRAGEDI

)NOM RENN¤RINGEN HAR S¥DANA UTVECKLINGSTENDENSER ¥TERKOM MANDE KUNNAT OBSERVERAS &¶R VARJE REN¤GARE INNEB¤R ETT UT¶KAT RENANTAL ST¶RRE INKOMSTER OCH TRYGGHET MEDAN KOSTNADS¶KNINGEN F¶R YTTERLIGARE DJUR F¶R DEN ENSKILDE BARA ¤R MARGINELL -EN D¥ ALLA HAR SAMMA MOTIV ATT UT¶KA SITT RENANTAL KAN SAMEBYN SOM KOLLEKTIV HAMNA I EN OH¥LLBAR SITUATION MED ¶VERBETNING OCH ANDRA PROBLEM SOM F¶LJD ) DAG HAR ¥TMINSTONE I DELAR AV FJ¤LLV¤RDEN RENN¤RINGENS BETESTRYCK TILLSAMMANS MED SLITAGE FR¥N SKOTER OCH MOTORCYKEL K¶RNING ¶KAD TURISM OCH INTENSIVARE JAKT OCH FISKE F¶RANLETT EN BETRAKTARE TILL DEN DRASTISKA SLUTSATSEN ATT EN TOTAL EKOLOGISK KOLLAPS KAN INTR¤FFA INOM LOPPET AV BARA N¥GOT ENSTAKA DECEN NIUM 3ITUATIONEN POCKAR D¤RMED P¥ N¥GON TYP AV INGRIPANDEN VIA KOLLEKTIVA DVS OFTAST STATLIGA ORGAN )NSTITUTIONELLA ARRANGE MANG M¥STE SKAPAS D¤R KOSTNADER OCH INT¤KTER AV OLIKA TYPER AV NYTTJANDE SAMMANF¶RS

$ET VORE DOCK EN MISSUPPFATTNING ATT TRO ATT ALLA TYPER AV KOLLEKTIVA TILLG¥NGAR ALLTID LEDER TILL EN ALLM¤NNINGARNAS TRAGEDI 4V¤RTOM FINNS M¥NGA EXEMPEL P¥ ATT NYTTJANDET AV GEMENSAMMA TILLG¥NGAR KAN ORGANISERAS P¥ ETT L¥NGSIKTIGT H¥LLBART S¤TT $¤REMOT ¤R S¥DANA INSTITUTIONELLA L¶SNINGAR VANLIGEN MYCKET K¤NSLIGA F¶R P¥VERKAN FR¥N EXTERNA KRAFTER AV OLIKA SLAG $ET KAN HANDLA OM SNABB BEFOLKNINGS¶KNING TEKNISKA GENOMBROTT ELLER PL¶TSLIGA PO LITISKA INGREPP I EN SEDAN L¤NGE ETABLERAD R¤TTIGHETSSTRUKTUR .¤RA TILL HANDS LIGGER ATT P¥MINNA OM DE RISKER SOM P¥TALATS I SAMBAND

$S$S ELLER 3/5+VIST

,UNDH S-ER H¤ROM SE T EX$S

3E T EX /STROM ELLER 3WANSON "ARBIER S FF

MED RIKSDAGENS BESLUT OM DEN UTVIDGADE JAKT OCH FISKER¤TTEN OVAN ODLINGSGR¤NSEN 3TARKA FARH¥GOR HAR FRAMF¶RTS ATT BESLUTET KOMMER ATT VISA SIG VARA MYCKET OF¶RST¥NDIGT UR EKONOMISK DVS RESURSHUSH¥LLNINGSSYNPUNKT %TT MYCKET RESTRIKTIVT TILLTR¤DE TILL JAKT OCH FISKERESURSERNA SEDAN L¥NG TID F¶RBEH¥LLET I F¶RSTA HAND SAMER MED MEDLEMSKAP I EN SAMEBY ¶PPNADES H¤RIGENOM F¶R EN BETYD LIGT ST¶RRE GRUPP M¤NNISKOR

$ESSA PROBLEM KOMPLICERAS EMELLERTID AVSEV¤RT JU MER F¶RDELAR OCH NACKDELAR HANDLAR OM NYTTIGHETER SOM INTE ¤R DIREKT KOMMER SIELLT RELATERBARA DVS S¥DANT SOM INTE ¤R F¶REM¥L F¶R MARK NADSTRANSAKTIONER $ET HANDLAR D¥ T EX OM V¤RDET AV KOMMERSIELLT OINTRESSANTA V¤XTER OCH DJUR OM V¤RDET AV OP¥VERKADE NATUR SCENERIER ELLER DET RENT EMOTIONELLA V¤RDET AV ATT SLIPPA BO I N¤R HETEN AV EN POTENTIELLT FARLIG ANL¤GGNING EN DEPONI F¶R GIFTIGT AVFALL ELLER DYLIKT (¤R HANDLAR DET S¥LEDES OM S K EXISTENSV¤RDENEXISTENCE VALUES I KONTRAST TILL DIREKTA ELLER INDIREKTA V¤RDEN ELLER S K OPTIONSV¤RDEN DVS TILLG¥NGAR SOM MAN R¤KNAR MED SKALL F¥ ETT DIREKT V¤RDE I FRAMTIDEN !TT I S¥DANA SAMMANHANG ANALYSERA OFFENTLIG POLITIK UTESLUTANDE UTIFR¥N KOSTNADER OCH INT¤KTER M¶TER D¥ PROBLEM %MELLERTID KAN M¤NNISKORS BETALNINGSVILJA IBLAND IN DIREKT UPPSKATTAS GENOM DERAS K¶P AV UTRUSTNING DERAS TIDSANV¤ND NING OCH RESEKOSTNADER INDIREKTA EFFEKTER P¥ FASTIGHETSV¤RDEN O DYL $ESSUTOM KAN MAN F¶RS¶KA SIMULERA MARKNADER GENOM FR¥GEFORMUL¤R ELLER INTERVJUER AV TYPEN HUR MYCKET ¤R DU BEREDD ATT UPPOFFRA DVS BETALA F¶R ATT R¤DDA EXISTENSEN AV ELLER TOLERERA OL¤GENHETEN AV XXX DVS STUDIER MED EN S K CONTINGENT VALUA TION METOD $IREKTA EKONOMISKA EXPERIMENT KAN OCKS¥ UTF¶RAS MED F¶RS¶KSPERSONER

3E$S3E T EX 0EARCE M FL S FF ELLER 3WANSON "ARBIER S FF

0OLITIK P¥ MORALISK GRUND

%MELLERTID V¤XER S¥V¤L DE RENT METODOLOGISKA SOM LEGITIMITETS M¤SSIGA PROBLEMEN MED ETT S¥DANT ANGREPPSS¤TT P¥ OFFENTLIG POLITIK .¤R BLIR ST¤LLNINGSTAGANDEN UTIFR¥N INDIVIDUELLA BESLUT TRANSFORMERADE TILL MONET¤RA ENHETER EN REN ABSURDITET $EN FR¥GA SOM F¶RR ELLER SENARE M¥STE RESAS ¤R INOM VILKA GR¤NSER OCH P¥ VILKA OMR¥DENA MAN SKALL ELLER B¶R F¶RS¶KA UTFORMA OFFENTLIG POLITIK P¥ FAKTAUNDERLAG SOM H¤MTATS FR¥N BESLUTSSITUATIONER D¤R OLIKA FORMER AV INDIVIDUELL BETALNINGSVILJA BER¤KNATS

) SIN BOK 4HE %CONOMY OF THE %ARTH 0HILOSOPHY ,AW AND THE %NVIRONMENT DISKUTERAR -ARK 3AGOFF S¥DANA FR¥GOR MED UTG¥NGS PUNKT I ETT ANTAL S K CONTINGENT VALUATION STUDIER %N AV DESSA STU DIER UTF¶RD I 7YOMING SYFTADE TILL ATT BER¤KNA M¤NNISKORS BETAL NINGSVILJA F¶R ATT UNDVIKA DEN SIKTF¶RS¤MRING SOM BYGGANDET AV KOLKRAFTVERK VID EN NATIONALPARK SKULLE F¶RORSAKA &¶RS¶KSPERSONER KONFRONTERADES MED OLIKA FOTOGRAFIER OCH TILLFR¥GADES OM SIN BETAL NINGSVILJA F¶R S¤MRE RESPEKTIVE B¤TTRE UTSIKT ¶VER NATURSCENERIERNA 5NDERS¶KNINGEN KOM ATT P¥VISA HUR YTTERST K¤NSLIGA INDIVIDERS BJUDPRISER VAR F¶R INFORMATION OM VAD ANDRA I UNDERS¶KNINGSPO PULATIONEN BJUDIT $ESSUTOM V¤GRADE M¥NGA F¶RS¶KSPERSONER ATT ¶VERHUVUDTAGET DELTA I DENNA TYP AV TRADE OFF SITUATION ANTINGEN GENOM ATT INTE ALLS AVGE N¥GRA SVAR ELLER GENOM ATT GE EXTREMT H¶GA PRISBUD SOM EN PROTESTHANDLING !TT TILLF¶RA YTTERLIGARE INFORMATION I SAKFR¥GAN UNDER INTERVJUPROCESSENS G¥NG HAR OCKS¥ VISAT SIG HA STORA EFFEKTER P¥ DEN HYPOTETISKA BETALNINGSVILJAN I OLIKA SAMMAN HANG

3AGOFF VILL MED DETTA OCH ANDRA EXEMPEL P¥ S K #6- STUDIER ILLUSTRERA ATT ALL OFFENTLIG POLITIK VARKEN KAN ELLER B¶R HA ETT COST BENEFIT SYNS¤TT SOM ENDA OCH SJ¤LVKLARA UTG¥NGSPUNKT (AN MENAR ATT I M¥NGA BESLUTSSITUATIONER FINNS EN ALLTF¶R STOR INKONSISTENS MELLAN HUR INDIVIDER AGERAR I EN MARKNADSSITUATION UTIFR¥N PRIVATA PREFERENSER OCH DE UPPFATTNINGAR OCH ¥SIKTER DE SAMTIDIGT ¤R BE REDDA ATT F¶RF¤KTA I EN KOLLEKTIV POLITISK BESLUTSPROCESS AV N¥GOT SLAG ) MORALISKA IDEOLOGISKA ELLER STARKT ETISKT PR¤GLADE FR¥GOR ¤R M¤NNISKOR YTTERST OBEN¤GNA TILL ATT ¤GNA SIG ¥T N¥GON BUDGIVNING

ELLER TRADE OFF 3¥DANA FR¥GOR B¶R OCH M¥STE ENLIGT 3AGOFF BE HANDLAS I ANNAN ORDNING DVS I EN OFFENTLIG POLITISK DISKUSSION GENOM MEDIA OPINIONSBILDNING OCH ELLER VIA DET BEFINTLIGA R¤TTS MASKINERIET !LLT BEROENDE P¥ DEN HISTORISKA SITUATIONEN DEN POLITISKA KULTUREN OCH DET KONSTITUTIONELLA SAMMANHANGET I OLIKA L¤NDER 3T¤LLNINGSTAGANDENA M¥STE I S¥DANA SITUATIONER BASERAS P¥ OCH UTTRYCKA VAD M¤NNISKORNA ANSER VARA JUST DERAS SAMH¤LLES KULTURELLA IDENTITET DVS VAD SOM ¤R VI OCH DET V¥RT SAMH¤LLE ST¥R F¶R $ET HAR T EX INGEN BETYDELSE ATT RELIGI¶SA FUNDAMENTALISTER I DELAR AV 53! B¥DE ¤R V¤LDIGT M¥NGA OCH HAR EXTREMT STOR BETALNINGSVILJA $E F¥R ¤ND¥ INTE K¶PA SIG TILL R¤TTEN ATT OFFENTLIGT FINANSIERADE SKOLOR CENSURERAR UTVECKLINGSL¤RAN TILL F¶RM¥N F¶R BIBELNS SKAPELSEBER¤TTELSE I UNDERVISNINGEN $ET ¤R ETT AV DE EXEMPEL 3AGOFF ANF¶R F¶R ATT BELYSA SIN UPPFATTNING

&¶R ATT ¥TERKNYTA TILL RAPPORTENS PROBLEMOMR¥DE SVENSK REN N¤RINGS OCH SAMEPOLITIK ¤R DET UPPENBART ATT EN RENODLAD COST BENEFIT ANALYS HAR SVAGHETER OCH M¶TER PROBLEM AV JUST DENNA NATUR !TT T EX F¶RS¶KA FASTST¤LLA ETT MONET¤RT V¤RDE P¥ SAMERNAS MINORITETSKULTUR DVS OM DE S¥ ATT S¤GA L¶NAR SIG I ETT MER BEGR¤NSAT STATSFINANSIELLT ELLER BREDARE SAMH¤LLSEKONOMISKT PERSPEKTIV SKULLE NOG AV M¥NGA M¤NNISKOR UPPFATTAS SOM EN T¤M LIGEN BISARR ¶VNING 3¥ SKULLE F¶RMODLIGEN OCKS¥ EN INTERVJUUNDER S¶KNING BETRAKTAS OM DEN I ETT REPRESENTATIVT URVAL AV DEN SVENSKA BEFOLKNINGEN ST¤LLDE FR¥GOR AV TYPEN HUR MYCKET ¤R DU BEREDD ATT BETALA F¶R ATT DEN SAMISKA MINORITETSKULTUREN SKALL GES M¶JLIGHET ATT ¶VERLEVA

3AMTIDIGT SKALL DOCK UTAN OMSVEP FASTSL¥S ATT I PRAKTIKEN HAR EN I ALLT V¤SENTLIGT COST BENEFITPR¤GLAD POLITISK OCH R¤TTSLIG BESLUTS SITUATION UTM¤RKT DE RESURSHUSH¥LLNINGSKONFLIKTER SOM OLIKA GRUP PER AV SVENSKAR OCH SAMER VARIT INBLANDADE I UNDER HISTORIENS G¥NG %TT S¥DANT EXEMPEL FR¥N ¤R H¤RADSR¤TTENS BEHANDLING AV ETT M¥L FR¥N 0ITE LAPPMARK R¶RANDE SKOGSSAMERS FISKE SOM KOMMIT I KONFLIKT MED B¶NDERS INTRESSE AV ¶KAD H¶PRODUKTION GENOM SJ¶ S¤NKNING ) DOMSK¤LEN FRAMH¶LL H¤RADSR¤TTEN ATT DEN SKADA SKOGS SAMERNA ¥SAMKADES VARA AV LITEN ELLER RINGA BETYDELSE MOT BAK GRUND AV DET VIDLYFTIGA LAND EMOT DEN RINGA SKATT HAN D¤RF¶RE TILL

+UNGL -AJT OCH KRONAN BETALAR 3J¶S¤NKNINGEN FICK ALLTS¥ GENOMF¶RAS CITAT FR¥N "YLUND S FF 3E ¤VEN ,UNDGREN

$¤RMED KOM SUCCESSIVT R¤TTSORDNINGEN ATT OMDEFINIERAS TILL F¶RM¥N F¶R BONDE OCH JORDBRUKSINTRESSET MEN TILL NACKDEL F¶R SKOGSSAMERNAS N¤RINGSF¥NG OCH LIVSS¤TT 6I SKALL ¥TERKNYTA TILL S¥ DANA TYPER AV RESURSHUSH¥LLNINGKONFLIKTER N¤RMARE V¥R TID -EN F¶RST M¥STE SOM INTRODUKTION N¥GRA ¶VERGRIPANDE DRAG SKISSERAS I UTVECKLINGEN AV RELATIONEN MELLAN DEN SVENSKA STATSMAKTEN OCH SAMERNA S¥DAN DEN SKILDRAS AV HISTORIEFORSKNINGEN I DAG

3AMERNA OCH NATIONALSTATEN 3VERIGES POLITIK FR¥N HISTORIA TILL NUTID

%N LEDANDE SVENSK HISTORIKER P¥ OMR¥DET 2OGER +VIST VID 5ME¥ UNIVERSITET HAR I EN BETRAKTELSE ¶VER DEN SVENSKA SAMEPOLITIKENS L¥NGSIKTIGA UTVECKLING TAGIT F¶LJANDE KONSTATERANDE SOM SIN UTG¥NGSPUNKT

$EN SVENSKA SAMEPOLITIKENS HISTORIA KAN INTE UPPFATTAS ANNAT ¤N SOM ETT UTTRYCK F¶R HUR UTOMST¥ENDE P¥TVINGAT DEN SAMISKA NATIONEN SIN VILJA $EN SAMISKA ERFARENHETEN AVVIKER D¤RF¶R I PRINCIP INTE FR¥N ANDRA KOLONISERADE FOLKS -EN VID EN J¤MF¶RELSE MED UTOMEUROPEISKA F¶RH¥LLANDEN ¤R DET VIKTIGT ATT F¶RST¥ ATT INGEN BEST¤MD TIDPUNKT F¶R EN F¶RSTA KONTAKT MELLAN SAMER OCH SKANDINA VER KAN FASTST¤LLAS ) SJ¤LVA VERKET SAMEXISTERADE SAMERNAS OCH SKANDINAVERNAS F¶RF¤DER UNDER TUSENTALS ¥R OCH DE SAMISKA OCH SKANDINAVISKA ETNOGENESERNA ¤GDE RUM UNDER ¶MSESIDIGT KULTURELLT OCH GENETISKT UTBYTE

2ELATIONEN MELLAN SAMERNA OCH DEN STATSMAKT SOM UNDER TIDIG MEDELTID V¤XTE FRAM I M¤LARREGIONEN OCH SEDERMERA UTSTR¤CKTE SINA TERRITORIELLA ANSPR¥K TILL DE NORDLIGASTE DELARNA AV 3KANDINAVIEN DVS 3APMI SAMELAND HAR S¥LEDES EN MYCKET L¥NG OCH GIVETVIS ¤VEN V¤XLANDE HISTORIA BAKOM SIG ) DEN SKILDRING SOM 2OGER +VIST GER FRAMH¥LLS ATT SAMERNA L¤NGE VARKEN BETRAKTADES SOM ETT S¤RSKILT

+VIST S

FR¤MMANDE ELLER SPECIELLT EXOTISKT INSLAG I DET SVENSKA V¤LDET 6ISST VAR SAMERNA UR DEN STATLIGA BESLUTSFATTARENS SYNVINKEL ANNORLUNDA J¤MF¶RT MED DE MELLANSVENSKA SKATTEB¶NDERNA -EN DET VAR I H¶G GRAD OCKS¥ DE FINSKA SVEDJEBRUKARNA LIKSOM T EX EST NISKA ELLER TYSKA LIVEGNA P¥ ANDRA SIDAN –STERSJ¶N I DET M¥NG KULTURELLA OCH FLERSPR¥KIGA SVENSKA V¤LDE SOM V¤XT FRAM FR¥N

TALETS MITT OCH ETT PAR ¥RHUNDRADEN FRAM¥T I TIDEN &R¥N MITTEN AV FEMTONHUNDRATALET TILL MITTEN AV ARTONHUNDRATALET VAR SVENSK SAME POLITIK D¤RF¶R EGENTLIGEN BARA EN LOKAL TILL¤MPNING AV EN ¶VER GRIPANDE NATIONELL POLITIK

$ET VAR F¶RST UNDER TALETS SENARE DEL SOM DET MAN KAN BETECKNA SOM EN MENTAL EXOTISERING AV SAMERNA B¶RJADE UTVECK LAS $ETTA SKEDDE UNDER INFLYTANDE AV DE MODERNA RASID©ER SOM D¥ VAR P¥ STARK INTERNATIONELL VETENSKAPLIG FRAMMARSCH I DEN EURO PEISKA KOLONIALISMENS K¶LVATTEN $ET FICK TILL F¶LJD ATT EN KLART PATERNALISTISK OCH SEGREGATIONISTISK POLITIK GENTEMOT SAMERNA B¶R JADE TA FORM $ET INNEBAR ATT SAMERNA I PRAKTIKEN SATTES UNDER ETT DIREKT STATLIGT F¶RMYNDERI UNDER L¥NG TID &R¥N SLUTET AV TALET BRUKAR M¥LET F¶R DEN STATLIGA POLITIKEN SAMMANFATTAS I SENTENSENLAPP SKALL VARA LAPP DVS RENSK¶TANDE 3AMERNA SKULLE D¤R IGENOM PRODUKTIVT UTNYTTJA DE FJ¤LLOMR¥DEN SOM ANNARS INTE I N¥GON H¶GRE GRAD SKULLE KOMMA TILL FOLKHUSH¥LLETS NYTTA "OFASTA SAMER HADE D¤REMOT ATT ASSIMILERAS ELLER HELT ENKELT D¶ UT %N S¥DAN GENERELL KARAKT¤RISTIK AV STATENS POLITIK KAN I H¶G GRAD ¥S¤TTAS ST¶RRE DELEN AV TALET ¥TMINSTONE FRAM TILL ¥RS RIKSDAGSBESLUT OM NY RENN¤RINGSLAG

5NDER EN S¥DAN POLITISK REGIM DVS FR¥N SLUTET AV TALET OCH L¥NGT IN P¥ TALET HADE DEN SVENSKA INDUSTRIALISERINGEN SITT MEST INTENSIVA SKEDE $ESS EFFEKTER KOM STARKT ATT P¥VERKA F¶RUT S¤TTNINGARNA F¶R SAMISKA N¤RINGAR )NDUSTRIALISERINGEN I NORR DOMI NERADES AV SKOGSBRUK GRUVN¤RING OCH VATTENKRAFTSEXPLOATERING $AGENS POSTINDUSTRIELLA NATURRESURSUTNYTTJANDE DVS TURISM MED ¥TF¶LJANDE KONKURRENS OM KNAPPA NATURRESURSER F¶R REKREATION DVS VANDRING SKOTER OCH SKID¥KNING JAKT OCH FISKE M M UTG¶R I ALLT

+VIST A A S

+VIST A A S

V¤SENTLIGT EN DIREKT FORTS¤TTNING P¥ DEN ¤LDRE INDUSTRIELLA UTVECK LINGEN

) SNART SAGT ALLA UNDERS¶KNINGAR AV KONFLIKTER MELLAN I F¶RSTA HAND RENN¤RINGEN OCH ANDRA ANSPR¥K P¥ NATURRESURSER BRUKAR SKOGSBRUKET S¥DANT DET BEDRIVITS FR¥N TALET OCH FRAM¥T UT PEKATS SOM MEST PROBLEMATISKT UR RENN¤RINGENS SYNPUNKT $¤REFTER BRUKAR VANLIGEN KONSEKVENSERNA AV VATTENKRAFTENS UTBYGGANDE N¤MNAS ALTERNATIVT DEN TILLTAGANDE TURISMEN INKLUDERANDE DE NY LIGEN BESLUTADE LAGARNA OM UT¶KAT TILLTR¤DET TILL SM¥VILTSJAKT OCH FISKE OVAN ODLINGSGR¤NSEN

!VSIKTEN ¤R INTE H¤R ATT G¶RA N¥GON ING¥ENDE PRESENTATION AV DESSA OLIKA RESURSHUSH¥LLNINGSKONFLIKTER OCH DERAS L¶SNING „N MINDRE KAN DERAS R¤TTVISEASPEKTER ANALYSERAS 6AD G¤LLER MER GENERELLA JURIDISKA KONFLIKTER OM MARKUTNYTTJANDE OCH MARK¤GANDE BEHANDLADE I DOMSTOL HAR DE HITTILLS KULMINERAT I DET STORA SKATTE FJ¤LLSM¥LET I *¤MTLAND OCH I TVISTERNA OM R¤TTEN TILL VINTERBETES MARKERNA I (¤RJEDALEN $OMSLUTEN I B¥DA DESSA FALL HAR I STORT SETT G¥TT INBLANDADE SAMEINTRESSEN EMOT SAMTIDIGT SOM FR¥GAN OM SAMERNAS ¤GANDE OCH DISPOSITIONSR¤TT TILL MARK OCH VATTEN L¤NGRE NORRUT INTE ¤NNU PR¶VATS I DOMSTOL SE "ENGTSSON

-OT BAKGRUND AV DEN INLEDANDE DISKUSSIONEN SKALL H¤R BARA KONSTATERAS ATT I KOLLISIONEN MELLAN SAMISKT RESURSUTNYTTJANDE OCH INDUSTRIALISERINGENS OCH POSTINDUSTRIALISMENS RESURSANSPR¥K FINNS ETT GENOMG¥ENDE TEMA %N UR EKONOMISK SYNPUNKT L¥GPRODUKTIV RESURSANV¤NDNING DVS RENSK¶TSEL SAMT FISKE OCH JAKT F¶R HUSBEHOV ELLER AVSALU HAR ST¤LLTS MOT ETT H¶GPRODUKTIVT RESURSUTNYTTJANDE $¥ I PRAKTIKEN RESURSHUSH¥LLNINGSKONFLIKTEN L¶STS INOM RAMEN F¶R EN COST BENEFIT KALKYL ¤R DE OLIKA UTFALLEN KNAPPAST F¶RV¥NANDE $ET SAMISKA RESURSUTNYTTJANDET HAR F¥TT VIKA OCH P¥ GRUNDVAL AV MER ELLER MINDRE V¤L UNDERBYGGDA BESLUTSUNDERLAG ERH¥LLIT EKONOMISK KOMPENSATION F¶R F¶RLORADE UTKOMSTM¶JLIGHETER MERKOSTNADER I FORM AV ARBETSTID TRANSPORTER AV RENAR ETC 0¥ S¥ S¤TT HAR DE DIREKTA OCH INDIREKTA V¤RDENA I VARIERANDE GRAD KOMPENSERATS -EN DEN UR SAMISK SYNVINKEL

3E T EX "¤CK

MYCKET V¤SENTLIGA FR¥GAN DVS EXISTENSV¤RDET AV DEN EGNA KULTUREN OCH IDENTITETEN OCH DESS F¶RUTS¤TTNINGAR I EN PRODUKTIV BAS FORMULERAS S¤LLAN ELLER INTE ALLS I EN S¥DAN PARTIELL BEHANDLING $ET TORDE VARA BAKGRUNDEN TILL ATT ANALYSER AV DESSA KONKURRERANDE INTRESSENS RELATIONER TILL VARANDRA BRUKAR HAMNA I SLUTSATSEN ATT INBLANDADE SAMER UTTRYCKER MISSN¶JE MED OLIKA DOMSLUT F¶RHANDLINGAR OCH SAMR¥D $ERAS MOTST¥ENDE INTRESSEN D¤REMOT BRUKAR VARA RELATIVT TILL FREDS MED SITUATIONEN OCH M¶JLIGEN H¤VDA ATT SAMERNA TENDERAR ATT ¶VERDRIVA PROBLEMEN

!VSLUTNINGSVIS M¥STE P¥PEKAS ATT DET NOG FINNS EN RAK OCH I ALLT V¤SENTLIGT OBRUTEN LINJE I DET HISTORISKA H¤NDELSEF¶RLOPPET OCH I STATENS POLITIK FR¥N T EX DET OVAN BER¶RDA DOMSLUTET I H¤RADSR¤TTEN I 0ITE¥ TILL RIKSDAGSBESLUTET OM DEN UT¶KADE SM¥VILTJAKTEN OCH FISKET OVAN ODLINGSGR¤NSEN (¤RADSR¤TTENS DOM I 0ITE¥

ANV¤NDER ETT SPR¥KBRUK SOM KANSKE F¶R NUTIDEN F¶REFALLER EN SMULA BRUTALT MED T EX DEN UTTALADE H¤NVISNINGEN TILL ATT STATEN ¶VERORD NAR MAXIMERANDET AV SKATTEINT¤KTERNA ANDRA H¤NSYN -EN GIVETVIS ¤R ETT VIKTIGT MOTIV F¶R STATENS AKT¶RER ¤VEN I DAG ATT S¤KRA OCH UT¶KA SKATTEBASERNA T EX GENOM ATT OMDEFINIERA OLIKA GRUPPERS R¤TT ATT UTNYTTJA OLIKA RESURSBASER ) DAG M¥STE EMELLERTID DETTA SKE UNDER H¤NSYN TILL DEMOKRATINS SPELREGLER &¶R SIN EGEN ¶VERLEVNAD M¥STE BESLUTSFATTARNA DVS YTTERST REGERINGS OCH RIKSDAGSLEDAM¶TERNA F¶RS¶KA AGERA S¥ ATT TILLR¤CKLIGA R¶STUNDERLAG KAN S¤KRAS HOS OLIKA GRUPPER

) DET POLITISKA SPELET RUNT RIKSDAGENS JAKT OCH FISKEBESLUT

FRAMTR¤DER H¤R EN TYDLIG BILD %N V¤LORGANISERAD OCH BLAND POLITI KERNA V¤L F¶RANKRAD LOBBYGRUPP I F¶RSTA HAND FRITIDSJ¤GARNA HADE STORA F¶RDELAR ATT VINNA F¶R EGEN DEL AV EN UT¶KAD JAKTR¤TT -ED GOD HJ¤LP AV BL A KUNSKAPSBRISTER HOS M¥NGA RIKSDAGSLEDAM¶TER OM S¥V¤L DE EKOLOGISKA EKONOMISKA SOM R¤TTSLIGA PROBLEM SOM FR¥GAN BER¶RDE KUNDE DETTA S¤RINTRESSE DRIVA IGENOM SIN SAK

(ISTORIKERN 2OGER +VIST HAR P¥ ETT R¤TTFRAMT S¤TT GETT SIN F¶R KLARING TILL RIKSDAGSBESLUTET $EN SOCIALDEMOKRATISKA POLITI KEN VAR I B¶RJAN AV TALET P¥VERKAD AV DEN STARKA ANTISAMISKA

"¤CK S

$S S FF OCH S 3E ¤VEN "ENGTSSON

REAKTIONEN I NORR OCH V¤GLEDD AV EN ¶NSKAN ATT INTE MISSHAGA EN V¤LJARK¥R SOM VANLIGEN ST¶DDE DERAS POLITIK MEN NU K¤NDE SIG ALIENERAD P¥ GRUND AV F¶R¤NDRINGAR I SKATTESYSTEMET -AN KAN F¶RMODA ATT DEN BORGERLIGA REGERINGEN ANV¤NDE KONFISKERINGEN AV SAMISKA R¤TTIGHETER F¶R ATT LOCKA TILL SIG ARBETARKLASSV¤LJARE I NORRA 3VERIGE $EN BORGERLIGA REGERINGEN HOPPADES KUNNA ANV¤NDA DE SAMEFIENTLIGA ST¤MNINGARNA F¶R ATT KUNNA G¶RA INBRYTNING I EN V¤L JARK¥R SOM VANLIGEN ¤R FIENTLIGT INST¤LLD TILL ICKE SOCIALISTISKA ID©ER 3OCIALDEMOKRATERNA HAR IDEOLOGISKT TAGIT ST¤LLNING F¶R J¤MLIKHET OCH BRODERSKAP MEDAN DE BORGERLIGA PARTIERNA TROR P¥ R¤TTEN TILL EGENDOM -EN I F¶RH¥LLANDE TILL DE SAMISKA R¤TTIGHETERNA HAR B¥DE V¤NSTERN OCH H¶GERN P¥ DEN POLITISKA SKALAN SVIKIT K¤RNAN I SINA IDEOLOGISKA V¤RDERINGAR F¶R ATT F¶RS¶KA MAXIMERA SINA R¶STER

$EN POLITISKA SITUATIONEN B¤DDADE S¥LEDES F¶R PL¶TSLIGA F¶R¤ND RINGAR I R¤TTSORDNINGEN S¤RSKILT SOM DE POLITISKA RISKERNA F¶R DE INBLANDADE POLITIKERNA VAR SM¥ 3AMERNA REPRESENTERAR EN F¶RSVIN NANDE LITEN DEL AV V¤LJARK¥REN OCH HAR SOM DET FRAMH¥LLS I EN NY PUBLICERAD DOKTORSAVHANDLING I STATSVETENSKAP INTE VARIT SKICKLIGA P¥ ATT ETABLERA KOALITIONER MED OLIKA ICKE SAMISKA GRUPPER

) DET S K $EMOKRATIR¥DETS RAPPORT UPPM¤RKSAMMADES OCKS¥ DETTA POLITISKA H¤NDELSEF¶RLOPP 2APPORTENS F¶RFATTARE FYRA ETABLERADE STATSVETARE MENAR ATT JAKT OCH FISKEFR¥GANS HANTERING P¥VISAR ALLVARLIGA SVAGHETER I HELA DET SVENSKA POLITISKA OCH KONSTITUTIONELLA SYSTEMET -AN SKRIVER ATT OVANAN OCH OVILJAN ATT T¤NKA I TERMER AV PRINCIPER OCH REGLER KOMMER TILL UTTRYCK I POLITIKERNAS OKLARA OCH OGENOMT¤NKTA ROLLUPPFATTNING $EN SVENSKA MODELLENS PRAGMATISM MED DESS NAIVA BETONING AV PERSONKEMI OCH INFORMELLA KONTAKTER VISAR SIG HA EN M¶RK BAKSIDA $ET SAKNAS I DAG FUNGERANDE REGLER F¶R POLITIKERNAS J¤V SIDOUPPDRAG OCH INTRESSE KONFLIKTER 3LUTSATSEN BLIR ATT N¥GON FORM AV MAKTDELNING I EN MER FEDERALT PR¤GLAD KONSTITUTIONELL ORDNING KANSKE KR¤VS F¶R ATT

+VIST S F

%RIKSSON S

3.3

A A SID

B¤TTRE KUNNA UPPR¤TTH¥LLA S¥V¤L SVENSK R¤TTSSTATLIGHET SOM F¶RM¥GAN ATT GARANTERA OLIKA FORMER AV MINORITETSSKYDD

) EN EFTERF¶LJANDE DEBATT ¥R MED "O 4ORESSON J¤GARF¶R BUNDETS ORDF¶RANDE FRAMH¥LLER )NGVAR …HR©N SAMETINGETS D¥ VARANDE ORDF¶RANDE B¥DE DEN OBRUTNA HISTORISKA UTVECKLINGSLINJEN OCH DEN FRUSTRATION EN MINORITET UPPLEVER MOT BAKGRUND AV DET SOM SKETT …HR©N SKRIVER 2EFORMEN F¶LJER TIDIGARE OCH SENTIDA M¶NSTER I ER¶VRANDET AV 3¡PMI -EN DET TILLH¶R ALLTID HERREFOLKETS PRIVILE GIUM ATT INTE BARA F¥ G¶RA SIN HISTORIESKRIVNING UTAN OCKS¥ ATT F¥ DEN ACCEPTERAD

$ET KAN VARA V¤SENTLIGT ATT H¥LLA ¤VEN DETTA PERSPEKTIV I MINNET D¥ VI NU ¶VERG¥R TILL ATT PRESENTERA EN DETALJERAD GRANSKNING AV REN N¤RINGEN UR ETT MER AVGR¤NSAT EKONOMISKT COST BENEFIT PERSPEKTIV $ET KAN T EX KANSKE UPPFATTAS SOM T¤MLIGEN UPP OCH NEDV¤NT ATT MONET¤RT UPPSKATTA RENN¤RINGENS NEGATIVA KONSEKVENSER P¥ ANDRA N¤RINGAR OCH VERKSAMHETER SOM T EX SKOGSBRUKET V¤G OCH J¤RN V¤GSTRAFIKEN $ESSA KOSTNADER SOM RENN¤RINGEN ¥SAMKAR ANDRA N¤RINGAR KAN OM MAN V¤LJER ATT INTA …HR©NtS PERSPEKTIV BETRAKTAS SOM KONSEKVENSER AV EN ER¶VRINGSPOLITIK SOM RENN¤RINGEN VARKEN KAN ELLER B¶R LASTAS F¶R

-EN OAVSETT UR VILKET IDEOLOGISKT KULTURELLT ELLER KANSKE ETNISKT PERSPEKTIV MAN V¤LJER ATT BETRAKTA HISTORIEN OCH DAGSPOLITIKEN HAR ALLA OFFENTLIGA BESLUT EKONOMISKA KONSEKVENSER $ESSA FINNS DET I SIN TUR ALL LEGITIM ANLEDNING ATT F¶RS¶KA BER¤KNA OCH K¤NNA TILL $ET SV¥RA OCH KONTROVERSIELLA LIGGER D¤REFTER GIVETVIS I ATT DRA F¶R SAM H¤LLSMEDBORGARNA MENINGSFULLA SLUTSATSER AV DE EKONOMISKA REALI TETER SOM MAN MED MER ELLER MINDRE S¤KERHET KUNNAT FASTST¤LLA

$ET KAN D¥ VARA BEFOGAT ATT H¤R P¥MINNA OM PROBLEMET MED DET SOM INOM FILOSOFIN BEN¤MNS DET NATURALISTISKA MISSTAGET 6ETEN SKAPLIGT ARBETE KAN I B¤STA FALL TILLHANDAH¥LLA BESKRIVNINGAR OCH F¶RKLARINGAR AV VERKLIGHETEN DVS HUR DET ¤R -EN FAKTA HAR I SIN TUR VARKEN RIKTNING ELLER M¥L -AN KAN ALDRIG P¥ N¥GOT ENKELT ELLER AUTOMATISKT S¤TT H¤RLEDA ETT B¶R FR¥N ETT ¤R &¶R ATT KOMMA FRAM TILL OLIKA HANDLINGSF¶RESKRIFTER KR¤VS ATT V¤RDERINGAR TILLF¶RS &RAM

#ITAT FR¥N SAMETINGETS HEMSIDA P¥ INTERNET HTTP WWW SAMETINGET SE

F¶R ALLT INOM DET SAMH¤LLSVETENSKAPLIGA OMR¥DET F¶RELIGGER EMELLERTID STORA KANSKE O¶VERSTIGLIGA SV¥RIGHETER ATT UNDVIKA DET NATURALISTISKA MISSTAGET $ET KANSKE INTE ENS ¤R ¶NSKV¤RT ATT UND VIKA /LIKA UPPDRAGSGIVARE EFTERLYSER OFTA JUST POLICY REKOMMEN DATIONER &ORSKAREN F¶RV¤NTAS ALLTS¥ ATT IKL¤DA SIG OM INTE POLITI KERNS S¥ ¥TMINSTONE EXPERTENS ROLL $ENNA ROLL ¤R JUST ATT TA STEGET FR¥N ETT I B¤STA FALL VETENSKAPLIGT N¥GORLUNDA V¤L DOKUMENTERAT ¤R TILL ETT B¶R

) RAPPORTENS AVSLUTNING ¥TERKNYTER VI TILL DETTA BREDARE PERSPEK TIV P¥ RENN¤RINGS OCH SAMEPOLITIKENS UTFORMNING OCH KONSEKVEN SER $¤R PRESENTERAS OCKS¥ N¥GRA ANSATSER TILL EN MER POLITIKRELEVANT DISKUSSION MOT BAKGRUND AV DE RESULTAT DEN SAM H¤LLSEKONOMISKA ANALYSEN TILLHANDAH¥LLIT

3UNDQVIST S FF

2ENN¤RINGEN EN INTRODUKTION

2ENSK¶TSELN I 3VERIGE ¤R EN R¤TTIGHET SOM ¤R EXKLUSIVT F¶RBEH¥LLEN DEN SAMISKA BEFOLKNINGEN $EN ¤R REGLERAD I RENN¤RINGSLAGEN OCH ORGANISERAD ENLIGT DEN STRUKTUR SOM FRAMG¥R AV NEDANST¥ENDE PRIN CIPSKISS SE FIGUR 2ENSK¶TSELN BEDRIVS AV SJ¤LVST¤NDIGA REN¤GARE SOM F¶R ATT F¥ UT¶VA SK¶TSELN M¥STE TILLH¶RA EN SAMEBY 2ENARNA ¤R DEN ENSKILDE F¶RETAGARENS EGENDOM UNDER DET ATT RENBETET ¤R EN F¶R SAMEBYNS MEDLEMMAR KOLLEKTIV NYTTIGHET

$ET FINNS I PRINCIP TRE SKILDA FORMER AV RENSK¶TSEL FJ¤LLRENSK¶T SEL SKOGSRENSK¶TSEL OCH KONCESSIONSRENSK¶TSEL &J¤LLRENSK¶TSEL F¥R BEDRIVAS ¥RET OM OVANF¶R ODLINGSGR¤NSEN I .ORR OCH 6¤STERBOTTENS L¤N SAMT P¥ RENBETESFJ¤LLEN I *¤MTLAND 6INTERTID F¥R RENSK¶TSEL BE DRIVAS NEDANF¶R DESSA GR¤NSER P¥ STATENS MARK SAMT P¥ OMR¥DEN D¤R RENSK¶TSEL AV TRADITION BEDRIVITS 3KOGSRENSK¶TSEL F¥R BEDRIVAS HELA ¥RET INOM SKOGSMARKOMR¥DEN I .ORR OCH 6¤STERBOTTENS L¤N OVAN LAPPMARKSGR¤NSEN OCH VINTERTID NEDANF¶R DENNA GR¤NS +ON CESSIONRENSK¶TSEL F¶REKOMMER I .ORRBOTTENS L¤N FR¥N +¤TK¤SUANTO VID FINSKA GR¤NSEN S¶DERUT VIA ,ANSJ¤RV TILL 6IT¥ ¤LV OCH F¶LJER SEDAN DENNA TILL KUSTEN $¤RMED OMFATTAR KONCESSIONSOMR¥DET ETT N¥GOT ST¶RRE OMR¥DE ¤N ENBART 4ORNEDALEN

2ENSK¶TSELN ¤R ORGANISERAD I SAMEBYAR "YN ¤R INTE BARA EN ORGANISATORISK ENHET UTAN F¶RFOGAR ¶VER ETT BEST¤MT LANDOMR¥DE &J¤LLSAMEBYARNA ¤R GEOGRAFISKT UTSTR¤CKTA I RIKTNING NORDV¤ST SYDOST VARAV FRAMG¥R ATT S¥V¤L SOMMARBETESLAND I FJ¤LLEN OCH VINTERBETESLAND I SKOGSBYGDEN ING¥R 3KOGSSAMEBYARNA SOM INTE FLYTTAR TILL FJ¤LLEN MED RENARNA UNDER SOMMARTID G¶R MYCKET KORTARE F¶RFLYTTNINGAR OCH HAR F¶LJAKTLIGEN LANDOMR¥DEN SOM INTE ¤R

+ARTMATERIAL 6ATTENKRAFTEN OCH RENN¤RINGEN 6ATTENFALL

LIKA L¥NGSTR¤CKTA 'R¤NSBEST¤MNINGEN ¤R INTE FULLST¤NDIG UTAN DE OMR¥DEN SOM NYTTJAS F¶R VINTERBETE ¤R BEST¤MDA AV SEDVANER¤TT (¤R KAN IBLAND OENIGHETER UPPST¥ OM VEM SOM HAR R¤TTEN TILL RENBETET

)NOM SAMEBYNS OMR¥DE SK¶TS RENARNA VINTERTID AV GRUPPER AV SAMEBYNS MEDLEMMAR SOM SPONTANT SLUTIT SIG SAMMAN OM RENSK¶T SELN S K SITAGRUPPER 4RADITIONELLT HAR DESSA GRUPPER SAMH¶RIGHET P¥ GRUND AV SL¤KTSKAP )NOM SITAGRUPPERNA FINNS ETT ANTAL SJ¤LV ST¤NDIGA F¶RETAG SOM KARAKTERISERAS AV ATT RENSK¶TSELN ST¥R UNDER GEMENSAM LEDNING .¤R BEGREPPET RENN¤RINGSF¶RETAG ANV¤NDS I FORTS¤TTNINGEN AVSES DEN ENHETEN

&IGUR 3CHEMA ¶VER DRIFTSENHETER INOM EN SAMEBY

3AMEBYNS SAMLADE RENINNEHAV

3ITAGRUPPER VINTERGRUPPER

2ENN¤RINGSF¶RETAG

%NSKILDA REN¤GARE

+¤LLA 'USTAVSSON +NUT 2ENN¤RINGEN 3KOGSSTYRELSENS F¶RLAG

)NOM DET ENSKILDA F¶RETAGET KAN FINNAS FLER ¤N EN REN¤GARE $ET KAN VARA BARN TILL HUVUDMANNEN ELLER T EX ¥LDRIGA SL¤KTINGAR SOM EJ L¤NGRE AKTIVT ARBETAR INOM N¤RINGEN $ET KAN ¤VEN VARA REN¤GARE SOM UTAN SL¤KTSKAPSBAND ¶VERL¥TIT ¥T ANNAN ATT SK¶TA RENARNA $ET SENARE TORDE VARA ETT VANLIGT F¶RH¥LLANDE I DE FALL RENINNEHAVET INTE ¤R REN¤GARENS HUVUDSAKLIGA INKOMSTK¤LLA

2ENN¤RINGEN ¤R I F¶RH¥LLANDE TILL SIN OMS¤TTNING EXTREMT AREAL KR¤VANDE OCH OMFATTAR CA AV LANDETS HELA YTA $¤RAV F¶LJER EN OMFATTANDE INTERAKTION MED S¥V¤L ANDRA N¤RINGAR SOM SAMH¤LLET I ¶VRIGT 0¥ SAMMA S¤TT SOM G¤LLER F¶R ALL EKONOMISK VERKSAMHET P¥VERKAR DEN DET SAMH¤LLE I VILKEN DEN VERKAR /MV¤NT P¥VERKAS DEN AV SAMH¤LLET I ¶VRIGT $ESS EKONOMISKA BETYDELSE ¤R LITEN J¤M F¶RT MED SKOGSBRUK VATTENKRAFT OCH GRUVN¤RING VILKET GIVETVIS SATT SIN PR¤GEL P¥ DEN ¶MSESIDIGA P¥VERKAN SOM F¶REKOMMIT ALLT SEDAN DE SENARE TR¤NGT IN P¥ RENN¤RINGENS TRADITIONELLA LANDOMR¥DEN

&R¥N SENARE DELEN AV TALET EXPANDERADE DEN INDUSTRIELLA SEKTORN I 3VERIGE VILKET LEDDE TILL KRAFTIG EFTERFR¥GE¶KNING P¥ ARBETSKRAFT 4ROTS EN SNABB BEFOLKNINGSTILLV¤XT AVTAPPADES D¤RF¶R ¶VRIGA SEKTORER P¥ ARBETSKRAFT &RAMF¶RALLT REKRYTERADES DEN FR¥N JORDBRUKET MEN ¤VEN I RENN¤RINGEN KAN MAN SP¥RA EN MINSKNING 5TVECKLINGEN VAR I OCH F¶R SIG ¶NSKV¤RD EFTERSOM INDUSTRIALISE RINGEN S¥GS SOM EN F¶RUTS¤TTNING F¶R ATT ¶KA BEFOLKNINGENS LEVNADS STANDARD .¤R DET G¤LLDE JUST RENN¤RINGEN S¥ FANNS EMELLERTID EN KOMPLIKATION 2ENN¤RINGEN ¤R DET B¤RANDE ELEMENTET F¶R DEN SAMISKA BEFOLKNINGENS IDENTITET OCH EN FORTL¶PANDE NEDG¥NG I DEN RENSK¶TANDE BEFOLKNINGEN SKULLE P¥ SIKT INTE BARA MARGINALISERA EN URGAMMAL N¤RING UTAN DEN SKULLE KUNNA KOMMA ATT UNDERMINERA HELA DEN SAMISKA KULTUREN

-OT DEN BAKGRUNDEN HAR RENN¤RINGEN I SKILDA SAMMANHANG VARIT F¶REM¥L F¶R STATSMAKTENS INTRESSE OCH UNDER SENASTE ¥RSPERIODEN HAR DEN VARIT F¶REM¥L F¶R ETT ANTAL STORA UTREDNINGAR D¤R MAN UNDER S¶KT N¤RINGENS SV¥RIGHETER

%FTERSOM INDUSTRIALISERINGEN I NORRA 3VERIGE EXPANDERADE FR¥N KUSTERNA OCH L¤NGS ¤LVDALARNA S¥ HADE DEN TILL EN B¶RJAN M¥TTLIG INVERKAN P¥ RENN¤RINGEN &R¥N TALET OCH FRAM¥T HADE EMELLER TID MEKANISERINGEN OCH STORSKALIGHETEN INOM SKOGSBRUKET ¶KAT P¥

ETT S¤TT SOM P¥VERKADE RENSK¶TSELN I H¶G GRAD $EN TILLTAGANDE MEKANISERINGEN INOM TRANSPORTSEKTORN TILLSAMMANS MED EXPLOATE RING AV VATTENKRAFTEN GJORDE ATT VIRKESTRANSPORTERNA FLYTTADE FR¥N FLOTTNINGSLEDERNA TILL LANDSV¤GARNA VILKET I SIN TUR LEDDE TILL UTBYGG NAD AV SKOGSBILV¤GN¤TET -ED ¶KANDE EFTERFR¥GAN P¥ SKOGSR¥VARA KOM AVVERKNINGARNA ATT OMFATTA SNART SAGT ALLA DELAR AV SKOGS LANDET !VVERKNINGARNA N¥DDE ¤VEN DE FJ¤LLN¤RA SKOGSOMR¥DEN SOM TIDIGARE VARIT OTILLG¤NGLIGA F¶R SKOGSBRUKET OCH SOM SAMTIDIGT VAR MYCKET VIKTIGA F¶R RENN¤RINGEN 3T¶RNINGARNA FR¥N SKOGSAVVERK NINGAR F¶RV¤RRADES EFTERSOM SKOGSBRUKET INTE BARA AVVERKADE SKOGEN 6ITTF¶RGRENADE N¤T AV SKOGSV¤GAR ANLADES STORA LAND AREALER KALAVVERKADES OCH P¥ M¥NGA ST¤LLEN UTSATTES MARKERNA F¶R MYCKET OMFATTANDE P¥VERKAN I FORM AV SKOGSDIKNING OCH HYGGES PL¶JNING

5NDER SAMMA TID EXPANDERADE ¤VEN VATTENKRAFTSUTBYGGNADEN OCH AREALER SOM TIDIGARE ANV¤NTS TILL RENBETE LADES UNDER VATTEN $EN REDUKTION AV BETESTILLG¥NGEN SOM F¶LJDE ¤R INTE PROPORTIONELL MOT DEN ¶VERD¤MDA AREALEN $EN ¤R ST¶RRE EFTERSOM N¤RINGSINNE H¥LLET PER YTENHET VID STRANDZONEN ¤R UTOMORDENTLIGT H¶GT J¤MF¶RT MED EN MONOKULTURELL SKOGSYTA (¤RTILL KOMMER ATT VATTENST¥NDET I DE EXPLOATERADE VATTENDRAGEN FLUKTUERAR ¤VEN VINTERTID )SARNA HAR D¤RIGENOM BLIVIT OS¤KRA OCH RENARNAS ¥RLIG VANDRINGAR F¶RSV¥RATS GENOM ATT MAN TVINGATS S¶KA NYA VANDRINGSLEDER „VEN FISKET SOM ¤R RENSK¶TARNAS KANSKE VIKTIGASTE BIN¤RING F¶RS¤MRADES AV VATTEN KRAFTSUTBYGGNADEN 3AMMANTAGET HADE ALLTS¥ VATTENKRAFTSEXPLOATE RINGEN EN MYCKET OGYNNSAM INVERKAN P¥ SAMERNAS TRADITIONELLA N¤RINGSF¥NG

0ARALLELLT MED DENNA INDUSTRIALISERINGSPROCESS OCH DELVIS SOM ETT RESULTAT AV DENSAMMA F¶LJER EN FORTG¥ENDE REDUKTION AV ANTALET M¤NNISKOR SOM F¶RS¶RJER SIG P¥ RENSK¶TSEL

4ABELL $EN RENSK¶TANDE BEFOLKNINGEN ENLIGT FOLKR¤KNINGARNA

…R	9RKESUT¶VARE	-EDHJ¤LPARE	–VR FAMILJE 3AMTLIGA
			MEDL

&¶R M¤TNINGARNA ¥R OCH ING¥R I GRUPPEN ¶VRIGA ENDAST HUSM¶DRAR OCH BARN UNDER ¥R

+¤LLA (YRENIUS 3/5 BILAGA TABELL

2EDUKTIONEN I ANTALET VERKSAMMA INOM RENN¤RINGEN KAN GIVETVIS HA OLIKA ORSAKER -AN SKULLE KUNNA T¤NKA SIG ATT DEN ¤R DEMOGRA FISKT BETINGAD 5RBANISERINGEN SOM JU ¤R EN GLOBAL F¶RETEELSE KAN ANTAS HA P¥VERKAT DEN SAMISKA POPULATIONEN STARKT EFTERSOM DEN TILL F¶LJD AV SIN N¤RING TILL ¶VERV¤GANDE DEL BEST¥R AV GLESBYGDSBEFOLKNING (¤R G¤LLER P¥ SAMMA S¤TT SOM INOM ¶VRIG GLESBYGDSBEFOLKNING ATT DE YNGRE KVINNORNA G¤RNA FLYTTAT TILL T¤TORTER -¤NNEN HAR I ST¶RRE UTSTR¤CKNING STANNAT KVAR VILKET MEDF¶RT ATT EN OPROPORTIONERLIGT STOR ANDEL AV DEN VUXNA MANLIGA BEFOLKNINGEN F¶RBLIVIT OGIFTA $EN REDUCERADE FAMILJEBILDNINGEN KAN DOCK INTE F¶RKLARA POPULATIONSMINSKNINGEN INOM RENN¤RINGEN EFTERSOM S¥V¤L NATIVITET SOM MORTALITET BLAND DEN RENSK¶TANDE BEFOLKNINGEN SOM HELHET INTE N¤MNV¤RT AVVIKER INTE FR¥N RIKSGENOMSNITTET ENLIGT DE UPPGIFTER SOM F¶REL¥G FR¥N

FOLKR¤KNINGEN "EFOLKNINGSMINSKNINGEN INOM RENN¤RINGEN KAN D¤RF¶R KNAPPAST F¶RKLARAS DEMOGRAFISKT $EN TROLIGARE F¶RKLARINGEN TILL NEDG¥NGEN I ANTALET YRKESVERKSAMMA I RENSK¶TSELN ¤R ATT S¶KA I ¶VRIGA SOCIALA OCH EKONOMISKA F¶RH¥LLANDE ) DET H¤R AVSEENDET SKILJER SIG UTVECKLINGEN INOM RENN¤RINGEN INTE FR¥N ¶VRIGA AREELLA N¤RINGAR SOM JORD OCH SKOGSBRUK

%FTERSOM INTE BARA EN N¤RING HOTADES UTAN ¤VEN EN ETNISK MINO RITET RISKERADE ATT F¶RSVINNA VAR STATSMAKTEN VID TALETS MITT UPPENBARLIGEN S¥ OROAD AV UTVECKLINGEN ATT MAN BESL¶T ATT UTREDA N¤RINGENS F¶RUTS¤TTNINGAR $¥ DETALJERAD STATISTIK F¶R RENN¤RINGEN SAKNADES VAR ¤VEN KUNSKAPERNA OM RENSK¶TSELNS EKONOMISKA OCH ¶VRIGA VILLKOR OTILLR¤CKLIGA &¶R ATT F¥ S¤KRARE INFORMATION OM N¤RINGENS F¶RUTS¤TTNINGAR TILLSATTES D¤RF¶R ¥R EN UTREDNING SOM TOG NAMNET ¥RS RENN¤RINGSSAKKUNNIGA 3YFTET MED UTRED NINGEN VAR ATT SAMLA DETALJERAT MATERIAL OM RENN¤RINGEN -ED HJ¤LP AV DETTA SKULLE MAN STARTA ETT PROGRAM F¶R ATT F¶RB¤TTRA DEN EKONO MISKA SITUATIONEN F¶R RENN¤RINGENS UT¶VARE $ET INSAMLADE MATE RIALET SKALL TJ¤NA SOM UNDERLAG F¶R ¶VERV¤GANDEN OM VILKA ¥TG¤R DER SOM KAN IFR¥GAKOMMA F¶R ATT GE RENN¤RINGEN EN TRYGGAD ST¤LL NING OCH BEREDA TILLFREDSST¤LLANDE UTKOMST F¶R DESS UT¶VARE

#HEFEN F¶R JORDBRUKSDEPARTEMENTET UNDER VILKET RENN¤RINGS FR¥GOR SORTERADE HADE NOTERAT F¶R¤NDRINGARNA I RENN¤RINGENS BETINGELSER (AN P¥PEKADE VID BESLUTET OM UTREDNINGEN ATT MER ¤N

¥R F¶RFLUTIT SEDAN DEN D¥ G¤LLANDE RENN¤RINGSLAGEN UTF¤RDATS 4ILL F¶LJD AV DE F¶R¤NDRADE VILLKOREN HADE F¶RUTS¤TTNINGARNA V¤SENTLIGT F¶R¤NDRATS VILKET LETT TILL BEHOV ATT ¤NDRA DRIFTSFORMER OCH ATT VIDTA ANDRA RATIONALISERINGS¥TG¤RDER INOM N¤RINGEN

$ETTA SKULLE INTE SKE ¶VER HUVUDET P¥ DE N¤RMAST BER¶RDA UTAN DET F¶RUTSATTES ATT SAMERNA SJ¤LVA SKULLE VARA DELAKTIGA I UTFORM NINGEN 3AMERNA B¶R I ALL DEN UTSTR¤CKNING SOM ¤R M¶JLIG ¤GA SJ¤LVA BEST¤MMA R¶RANDE RENSK¶TSELNS RATIONELLA ORGANISATION

(URUVIDA SAMERNAS INFLYTANDET SKULLE UT¶VAS DIREKT P¥ N¤RINGS

(YRENIUS 3/5 BILAGA

(YRENIUS 3/5 BILAGA S

3/5 S

)BID

IDKARNIV¥ ELLER P¥ ETT INDIREKT S¤TT VIA VALDA REPRESENTANTER SOM SKULLE P¥VERKA REGELSYSTEMET VAR INTE KLART UTSAGT

) UTREDNINGENS UPPDRAG INGICK ATT PR¶VA ST¶DFORMER F¶R REN N¤RINGEN OCH DET FRAMG¥R TYDLIGT VID UTFORMNINGEN AV ST¶D¥TG¤RDER ATT MAN DROG PARALLELLER MELLAN RENN¤RINGEN OCH JORDBRUKET -AN VAR TYDLIGEN INTE INST¤LLD P¥ ATT ST¤LLA S¥ STR¤NGA L¶NSAMHETSKRAV F¶R RENN¤RINGEN SOM DE MAN ST¤LLDE P¥ JORDBRUKET $ET PO¤NGTERADES ATT ¥ TMINSTONE ¶VERG¥NGSVIS TORDE DET S¥LUNDA INTE VARA M¶JLIGT ATT UPPST¤LLA S¥ KVALIFICERADE KRAV P¥ L¶NSAMHET SOM NUMERA TILL¤MPAS IFR¥GA OM RATIONALISERINGSST¶DET TILL JORDBRUKSF¶RETAG

%FTERSOM DET INTE FANNS TILLFREDSST¤LLANDE STATISTIK R¶RANDE REN N¤RINGENS F¶RH¥LLANDEN S¥ KUNDE UTREDARNA INTE DEN V¤GEN F¥ INFORMATION OM F¶RH¥LLANDENA INOM RENN¤RINGEN UTAN MAN M¥STE P¥ ANNAT S¤TT F¶RS¶KA BILDA SIG EN UPPFATTNING OM N¤RINGENS EKONO MISKA VILLKOR

5TIFR¥N ANTAGANDEN OM ANDELEN HONDJUR INOM FLOCKEN D¶DLIG HET INOM RENHJORDEN K¶TTPRISER OCH DRIFTSKOSTNADER F¶RS¶KTE MAN BER¤KNA L¶NSAMHETEN P¥ F¶RETAGSNIV¥ UTIFR¥N EN KLASSIFICERING AV F¶RETAGEN SOM STYRDES AV RENINNEHAVET 2ESULTAT FRAMG¥R AV TABELLNEDAN

)BID

4ABELL "ER¤KNAD HUSH¥LLSINKOMST FR¥N RENSK¶TSELN VID VARIERANDE RENANTAL

!NTAL RENAR	!RBETSL¶N	2¤NTA P¥	6¤RDE AV	(USH¥LLS	(USH¥LLS
PER HUSH¥LL	KR PER	LEVKAP	FISKE OCH	INKOMST	INKOMST
	REN A	KR PER REN	VIRKESINT	A C	A B C
		B	C

+¤LLA (YRENIUS 3/5 BILAGA

+OLUMN VISAR DEN BER¤KNADE INKOMSTEN OM HUSH¥LLET HAR SIN RENHJORD BEL¥NAD OCH KOLUMN VISAR DEN BER¤KNADE INKOMSTEN OM RENHJORDEN INTE ¤R BEL¥NAD

&¶R ATT F¥ EN UPPFATTNING OM INKOMSTERNA SEDDA I RELATION TILL DET ALLM¤NNA INKOMSTL¤GET J¤MF¶RDE (YRENIUS MED L¶NEN F¶R EN SVENSK LANTARBETARE ¥R …RSL¶NEN F¶R EN S¥DAN UPPGICK D¥ TILL

KRONOR PER ¥R (YRENIUS DRAR DEN SLUTSATSEN ATT DET KR¤VS ETT OBE L¥NAT RENINNEHAV AV DJUR F¶R ATT GE EN AVKASTNING OM

KRONOR -AN F¥R EMELLERTID VARA F¶RSIKTIG N¤R MAN G¶R J¤MF¶RELSER MELLAN OLIKA INKOMSTSLAG OCH MAN KAN INTE DRA N¥GRA DIREKTA SLUT SATSER OM FAMILJERNAS K¶PKRAFT BARA MED ATT J¤MF¶RA INT¤KT AV R¶RELSE MED MOTSVARANDE TJ¤NSTEINKOMST %N R¶RELSEVINST OM

KRONOR PER ¥R OM BELOPPET AVSER NETTO F¶RE AVDRAG F¶R EGENAVGIFTER BESKATTAS BETYDLIGT H¥RDARE ¤N INKOMST AV TJ¤NST $EN DISPONIBLA INKOMSTEN BLIR D¤RF¶R V¤SENTLIGT L¤GRE F¶R F¶RETAGAREN $ESSUTOM LIGGER DET P¥ F¶RETAGARENS EGET ANSVAR ATT TA PRIVATA F¶R S¤KRINGAR F¶R ATT F¥ SAMMA SOCIALA SKYDDSN¤T SOM EN ANST¤LLD (URUVIDA KOSTNADERNA F¶R DETTA ING¥R I DEN BER¤KNADE R¶RELSEKOST NADEN FRAMG¥R INTE

(YRENIUS 3/5 BILAGA

&¶R F¶RETAGARE I ALLM¤NHET OCH KANSKE SPECIELLT F¶R REN¤GARE KAN INKOMSTEN FLUKTUERA STARKT MELLAN ¥REN $ET FINNS HELA TIDEN RISK F¶R EKONOMISKA BAKSLAG P¥ GRUND AV YTTRE FAKTORER SOM F¶RETAGAREN INTE HAR M¶JLIGHET ATT P¥VERKA $ETTA MOTIVERAR ATT MAN OVANP¥ F¶RETAGARENS INKOMST B¶R L¤GGA EN N¤RINGSBEROENDE RISKPREMIE N¤R MAN J¤MF¶R MED DE VILLKOR SOM G¤LLER F¶R ANST¤LLD ARBETSKRAFT %TT ANNAT S¤TT ATT UTTRYCKA SAMMA SAK ¤R ATT KONSTATERA ATT RENINNEHAVET M¥STE ¶VERSTIGA DJUR F¶R ATT GE SAMMA EKONOMISKA STANDARD SOM EN LANTARBETARE

-ED HJ¤LP AV DE VISSERLIGEN BRISTF¤LLIGA RENR¤KNINGAR SOM GJORTS S¥ VISSTE MAN ATT RENINNEHAVET PER RENSK¶TSELF¶RETAG GENERELLT SETT VAR L¥GT -EDELANTALET ¤GDA RENAR VAR INTE H¶GRE ¤N

PER HUSH¥LL /M MAN TAR IN ¤VEN V¥RDADE ICKE ¤GDA RENAR S K SK¶TESRENAR KOMMER MAN FRAM TILL ATT MAN I GENOMSNITT SK¶TTE

RENAR PER RENSK¶TSELF¶RETAG /M MAN BEAKTAR ATT RENL¤NGDERNAS UPPGIFTER BRUKADE UNDERSKATTA DET VERKLIGA RENANTALET OCH ATT DETTA ERFARENHETSM¤SSIGT BORDE H¶JAS MED S¥ F¶R¤NDRADES INTE BILDEN $ESSUTOM VISSTE MAN ATT RENINNEHAVET VAR OJ¤MT F¶RDELAT MELLAN F¶RETAGEN !V DE TOTALT RENSK¶TSELF¶RETAG MAN REGISTRERAT HADE F¶RETAG VILKET INNEB¤R F¤RRE ¤N

RENAR INKLUSIVE SK¶TESRENARNA ) OMR¥DET MED L¤GSTA MEDELINKOMSTEN DVS .ORRBOTTENS NORRA FJ¤LLSAMEBYAR HADE AV

F¶RETAG DVS F¤RRE ¤N RENAR /M MAN SKULLE S¤TTA

RENAR SOM DEN NIV¥ D¤R RENSK¶TSELN GER ACCEPTABEL AVKASTNING S¥ FYLLDES DET KRITERIET AV AV F¶RETAGEN )NOM .ORRBOTTENS NORRA FJ¤LLSAMEBYAR VAR DET ENDAST AV F¶RETAGEN SOM FYLLDE DETTA KRITERIUM

.¤R MAN L¤GGER SAMMAN DEN OJ¤MNA RENF¶RDELNINGEN MED DEN AV (YRENIUS FRAMR¤KNADE TEORETISKA AVKASTNINGEN GER DET EN BILD AV L¶NSAMHETEN INOM RENN¤RINGEN $EN GIVNA SLUTSATSEN VAR ATT N¤RINGEN HADE GENERELLT SETT L¥G L¶NSAMHET $ESSUTOM HADE EN STOR

3/5 S

3/5 S

ANDEL AV REN¤GARNA ETT MYCKET LITET RENINNEHAV !VKASTNINGEN VAR ALLTS¥ OJ¤MNT F¶RDELAD MED UTOMORDENTLIGT L¥GA INKOMSTER F¶R DE S¤MST ST¤LLDA

2ENN¤RINGSSAKKUNNIGAS F¶RSLAG TILL F¶R¤NDRINGAR

5TREDNINGENS SLUTBET¤NKANDE SOM PRESENTERADES ¥R OCH SOM I ALLT V¤SENTLIGT L¥G TILL GRUND F¶R PROPOSITIONEN F¶RESLOG MOT BAKGRUND AV DEN D¥LIGA L¶NSAMHETEN ATT RENN¤RINGENS STRUKTUR SKULLE REFORMERAS ,¶SNINGEN ENLIGT UTREDARNA VAR ATT RENSK¶TSELN SKULLE BEDRIVAS P¥ ANNAT S¤TT I FRAMTIDEN ¤N VAD MAN HITTILLS GJORT *¤MF¶RELSER MED .ORGE OCH 3OVJETUNIONEN GAV ID©ER OM PRO PORTIONERNA MELLAN RENSTAM OCH ARBETSSTYRKA -AN HADE D¤R FUNNIT ATT EN OPTIMAL HJORDSTORLEK BORDE VARA DJUR SOM SK¶TTES AV

MAN ¥RET OM /MR¤KNAT TILL SVENSKA F¶RH¥LLANDEN SKULLE DET INNEB¤RA ATT RENSTAMMEN UPPDELADES I HJORDAR VILKA SK¶TTES AV

MAN

-OT BAKGRUND AV DE NORSKA OCH SOVJETISKA STUDIERNA FRAMSTOD DEN SVENSKA RENN¤RINGEN SOM YTTERST ORATIONELL $ELS VAR DET ALLTF¶R M¥NGA RENSK¶TARE SOM DELTOG I VERKSAMHETEN OCH DELS VAR RENINNE HAVET S¥ OJ¤MNT F¶RDELAT ATT DET INTE VAR M¶JLIGT ATT BEDRIVA RATIONELL RENSK¶TSEL ENSKILT P¥ DET S¤TT MAN HITTILLS GJORT (¤R FANNS ENLIGT DET TRADITIONELLA NYTTOMAXIMERANDE SYNS¤TTET ETT STARKT INCITAMENT ATT I GRUNDEN RATIONALISERA HELA N¤RINGEN

$EN L¥GA LEVNADSSTANDARD MAN HADE KONSTATERAT BLAND M¥NGA AV REN¤GARNA BOTTNADE ENLIGT UTREDARNA I UNDERSYSSELS¤TTNING SOM I SIN TUR VAR EN GIVEN F¶LJD AV ALLTF¶R L¥GT RENINNEHAV &¶R ATT R¥DA BOT H¤RP¥ M¥STE I F¶RSTA HAND TILLGRIPAS EN OMORGANISATION AV RENSK¶T SELN I SYFTE ATT F¥ FRAM RATIONELLA DVS I REGEL ST¶RRE DRIFTS ENHETER ) SYFTE ATT STYRA RENN¤RINGEN I ¶NSKAD RIKTNING T¤NKTE

)BID S

)BID S

MAN BEGAGNA SIG AV EKONOMISKA STYRMEDEL &¶R ATT UNDERL¤TTA F¶R DE REN¤GARE SOM VILLE L¤MNA N¤RINGEN F¶RESLOGS AVG¥NGSBIDRAG &¶R ATT SAMTIDIGT UNDERL¤TTA F¶R DE SOM VILLE BYGGA UPP TILLR¤CKLIGT STORT RENINNEHAV F¶R ATT KUNNA F¶RS¶RJA SIG P¥ RENSK¶TSEL F¶RESLOGS ST¶D TILL RENINK¶P $ETTA SKULLE GIVETVIS UTG¥ ENDAST INOM DE RAMAR SOM MARKERNAS L¥NGSIKTIGA FODERPRODUCERANDE F¶RM¥GA TILL¤T

-AN F¶RESPR¥KADE OCKS¥ EN ¶VERG¥NG TILL EN MER RATIONELL REN SK¶TSEL SOM TOG HJ¤LP AV MODERN TEKNIK &ASTA ANL¤GGNINGAR I FORM AV BYGGNADER OCH ST¤NGSEL SKULLE ANL¤GGAS -ODERN KOMMUNIKA TIONSUTRUSTNING SKULLE ANV¤NDAS OCH F¶R ATT M¶JLIGG¶RA DETTA F¶RE SLOGS H¶JD BIDRAGSNIV¥ MED EN INRIKTNING SOM SYFTADE TILL RATIONA LISERING AV N¤RINGEN

-¥LKONFLIKTEN MELLAN EN RATIONELLT DRIVEN R¶RELSE OCH EN KULTUR B¤RANDE N¤RINGSGREN M¥STE EMELLERTID HA SLAGIT STATSR¥DET (AN KONSTATERADE ATT ANTALET HELTIDSSYSSELSATTA M¥STE MINSKA MEN EFTER SOM RENN¤RINGEN VID TILLF¤LLIGA ARBETSTOPPAR VAR BEROENDE AV EXTRA ARBETSKRAFT S¥ FICK INTE UTTUNNINGEN AV DEN RENSK¶TANDE BEFOLK NINGEN DRIVAS ALLT F¶R L¥NGT $ET PROBLEMET T¤NKTE MAN SIG L¶SA GENOM SYSSELS¤TTNINGSSKAPANDE ¥TG¤RDER UTANF¶R RENN¤RINGEN MEN INOM TILL RENN¤RINGEN ANGR¤NSANDE OMR¥DEN

4ROTS DE F¶RESLAGNA ¥TG¤RDERNA R¤KNADE MAN TYDLIGEN INTE MED ATT DE FRIVILLIGA AVG¥NGARNA FR¥N RENSK¶TSELN SKULLE BLI TILLR¤CKLIGT OMFATTANDE F¶R ATT R¥DA BOT P¥ UNDERSYSSELS¤TTNINGEN OCH DEN OJ¤MNA INKOMSTF¶RDELNINGEN !TT TV¥NGSM¤SSIGT L¶SA PROBLEMET MED DET OJ¤MNT F¶RDELADE RENINNEHAVET VAR JU KNAPPAST EN FRAM KOMLIG V¤G $ET SKULLE VARA ETT ALLT F¶R KRAFTIGT INGREPP I DEN PRIVATA ¤GANDER¤TTEN ) ST¤LLET F¶RESLOGS ETT MER RATIONELLT RENSK¶TSELARBETE GENOM SAMVERKAN MELLAN REN¤GARNA -AN TOG D¤RF¶R FASTA P¥ ETT F¶RSLAG TILL RENSK¶TSELNS ORGANISATION SOM REDAN

FRAMLAGTS AV EN TIDIGARE UTREDNING $ET TRADITIONELLA UPPL¤GGET F¶R RENSK¶TSELN DET S K SITASYSTEMET SE FIGUR SKULLE BRYTAS ) DESS ST¤LLE VILLE MAN SKAPA EN STORDRIFT AV RENSK¶TSELN SOM SKULLE ORGANISERAS INOM RENBYNS RAM NAMNET RENBY KOM SENARE ATT ERS¤TTAS AV SAMEBY 3AMEBYNS SAMLADE RENINNEHAV SKULLE SK¶TAS

2IKSDAGSREVISORERNAS RAPPORT BILAGA S

KOLLEKTIVT AV SAMEBYN OBEROENDE AV VEM SOM ¤GDE DJUREN 0¥ S¥ S¤TT SKULLE MAN KUNNA ¥STADKOMMA EN OPTIMERING AV ARBETSINSATSEN OCH FULLT UT KUNNA NYTTJA DE NYA FASTA ANL¤GGNINGAR SOM SKULLE KOMMA ATT ANV¤NDAS

$ET MAN H¤RIGENOM R¤KNADE MED ATT UPPN¥ VAR ATT GENOM OM L¤GGNING AV RENSK¶TSELMETODERNA BRYTA ELLER ¥TMINSTONE F¶RSVAGA SAMBANDET MELLAN RENINNEHAV OCH DRIFTSENHETER (¤RIGENOM SKULLE EN SPLITTRAD ¤GOSTRUKTUR INTE L¤NGRE UTG¶RA ETT HINDER F¶R RATIONELL RENSK¶TSEL !TT G¶RA BOSKILLNAD MELLAN ¤GARNAS EGENDOM OCH DET DIREKTA ANSVARET F¶R RENARNAS SK¶TSEL INNEBAR ETT VIKTIGT AVSTEG FR¥N DET PRIVATA F¶RETAGANDETS KANSKE ALLRA MEST GRUND L¤GGANDE PRINCIP 0LANEN ATT ¶VERF¶RA LEDNINGEN OCH F¶RDELNINGEN AV ARBETET FR¥N DE ENSKILDA REN¤GARNA TILL DEN ORGANISATORISKA EN HETEN SAMEBYN BLEV EN KONSTRUKTION SOM FR¥NTOG REN¤GARNA DERAS DIREKTA INFLYTANDET ¶VER DEN EGNA R¶RELSEN &¶R FLERTALET REN¤GARE VERKAR DET HA FRAMST¥TT SOM EN ¶VERG¥NG FR¥N EN TRADITIONSBUNDEN MARKNADSEKONOMISK ORGANISATION AV RENN¤RINGEN TILL ETT PRODUKTIONSSYSTEM SOM F¶RDE TANKARNA TILL DET SOVJETISKA KOLCHOS SYSTEMET

$ET SKULLE OCKS¥ VISA SIG ATT F¶RSLAGET OM DEN SAMF¤LLDA REN SK¶TSELN KOM ATT F¥ MYCKET L¥G ACCEPTANS HOS REN¤GARNA 2ENSK¶T SELN KOM ¤VEN EFTER LAGENS TILLKOMST I FLERTALET SAMEBYAR ATT I ALLT V¤SENTLIGT TILLG¥ SOM TIDIGARE $¤REMOT KOM DE BESLUTADE F¶RSLAGEN OM ST¶DINSATSERNA ATT GENOMF¶RAS $EN DETALJERADE UTFORMNINGEN AV ST¶DFORMERNA FRAMG¥R AV KAPITEL

3/5 S

2EN¤GARNAS INKOMSTER

)NKOMSTUTREDNINGEN

%FTERSOM DETALJERAD INFORMATION OM RENN¤RINGENS F¶RH¥LLANDEN SAKNADES VID TALETS MITT M¥STE MAN MOT BAKGRUND AV HUS H¥LLENS RENINNEHAV F¶RS¶KA ATT P¥ TEORETISK V¤G F¥ EN UPPFATTNING OM INKOMSTF¶RH¥LLANDENA INOM RENN¤RINGEN -AN VISSTE HUR STORT RENINNEHAVET VAR OCH MAN VISSTE OCKS¥ HUR INNEHAVET VAR F¶RDELAT -ED LEDNING H¤RAV KUNDE (YRENIUS BER¤KNA INKOMSTERNA F¶R OLIKA GRUPPER SOM SKILDE SIG ¥T GENOM OLIKA ¤GOF¶RH¥LLANDEN 6¤RDENA I TABELL NEDAN ANGER L¶NSAMHETEN F¶R OLIKA HUSH¥LLSTYPER INOM RENN¤RINGEN EXKLUSIVE KONCESSIONSRENSK¶TSELN $E INKOMSTNIV¥ER F¶R GRUPPERNA SOM ANGES I KOLUMN OCH SKILJER SIG ¥T UTIFR¥N OLIKA ANTAGANDEN OM BEL¥NINGEN AV RENINNEHAVET !VKASTNINGEN ENLIGT KOLUMN F¶RUTS¤TTER ATT RENARNA ¤R FULLT UT BEL¥NADE OCH AV KASTNINGEN ENLIGT KOLUMN F¶RUTS¤TTER ATT RENARNA INTE ¤R BEL¥NADE ALLS %FTERSOM SAMERNA GENERELLT SETT HADE L¥G SKULDS¤TTNING TORDE KOLUMN GE EN B¤TTRE BILD AV L¶NSAMHETEN -EDELINKOMSTEN BE R¤KNAD SOM TOTALINKOMST ANTALET HUSH¥LL VAR ENLIGT BER¤KNINGARNA

KRONOR %FTERSOM EN STOR ANDEL AV HUSH¥LLEN HADE F¥ RENAR VAR DEN VANLIGASTE INKOMSTEN DVS MEDIANINKOMSTEN BARA

KRONOR $ESSUTOM KAN MAN SE ATT DEN GENOMSNITTLIGA INKOMSTEN BLAND DE AV FAMILJERNA SOM HADE DET L¤GSTA RENANTALET INTE VAR MER ¤N KRONOR PER ¥R

4ABELL 2ENSK¶TSELNS L¶NSAMHET VID TALETS MITT 2¤KNAT PER HUSH¥LL OCH RENINNEHAV

	2ENINNEHAV	2¤NTABEL ARBETSL¶N	2¤NTABEL ARBETSL¶N
	PER HUSH¥LL		R¤NTOR
-EDELTAL
-EDIAN
5NDRE KVARTIL
–VRE KVARTIL

+¤LLA (YRENIUS 3/5 BILAGA

&¶RUTOM AVKASTNINGEN F¶RDELAT ENLIGT RENINNEHAV GJORDE (YRENIUS ¤VEN EN GEOGRAFISK F¶RDELNING F¶R ATT SE HUR INKOMSTERNA FR¥N REN SK¶TSELN F¶RDELADE SIG ¶VER OLIKA OMR¥DEN VID DEN H¤R PERIODEN $ET L¤GSTA RENINNEHAVET PER HUSH¥LL FANNS I .ORRBOTTENS FJ¤LLTRAKTER OCH DET H¶GSTA RENINNEHAVET PER HUSH¥LL I 6¤STERBOTTENS FJ¤LLTRAKTER 5NDER F¶RUTS¤TTNING ATT AVKASTNINGEN PER REN VAR LIKFORMIG MELLAN DE OLIKA OMR¥DENA FANNS D¤RMED DEN FATTIGASTE GRUPPEN REN¤GARE INOM DE NORRA FJ¤LLOMR¥DENA !VKASTNINGEN FRAMG¥R AV TABELL NEDAN D¤R KOLUMN AVSER INKOMSTER F¶R HUSH¥LL MED BEL¥NAT RENINNEHAV OCH KOLUMN HUSH¥LL MED OBEL¥NAT RENINNEHAV !V TABELLEN FRAMG¥R ATT MEDELINKOMSTEN PER FAMILJ INOM .ORRBOTTENS NORRA FJ¤LLOMR¥DE SKULLE LIGGA P¥ CA

KRONOR OCH ATT SAMEFAMILJER I 6¤STERBOTTENS FJ¤LLTRAKTER VID SAMMA TIDPUNKT HADE EN GENOMSNITTLIG INKOMST P¥ KRONOR

4ABELL )NKOMSTER AV RENSK¶TSEL VID TALETS MITT &¶R DELAT P¥ HUSH¥LL OCH GEOGRAFISKT OMR¥DE

	-EDELTAL	2¤NTABEL ARBETS 2¤NTABEL ARBETS
	RENAR PER	L¶N	L¶N R¤NTOR
	HUSH¥LL
.ORRBOTTENS FJ¤LL
NORRA
.ORRBOTTENS FJ¤LL
S¶DRA
6¤STERBOTTEN FJ¤LL
*¤MTLAND
3KOGSRENSK¶TSEL

+¤LLA (YRENIUS 3/5 BILAGA

3EDAN DE F¶RESLAGNA F¶R¤NDRINGARNA GENOMF¶RTS OCH EFTER DEN NYA RENN¤RINGSLAGENS TILLKOMST VAR DET NATURLIGTVIS ANGE L¤GET ATT EFTER EN TID UTV¤RDERA UTFALLET .¤R ¥R G¥TT EFTER DET ATT RENN¤RINGSSAKKUNNIGA FRAMLAGT SIN RAPPORT TILLSATTE REGERINGEN D¤R F¶R EN NY UTREDNING SOM FICK I UPPGIFT ATT UTV¤RDERA DEN REN SK¶TANDE BEFOLKNINGENS INKOMSTVILLKOR F¶R ATT F¥ EN UPPFATTNING OM HUR POLITIKERNAS INTENTIONER UTFALLIT

)NKOMSTER ENLIGT ¥RS RENN¤RINGSKOMMITT©

$EN AUGUSTI TILLKALLADE JORDBRUKSMINISTERN P¥ REGERINGENS UPPDRAG EN UTREDARE SOM FICK I UPPDRAG ATT SE ¶VER RENN¤RINGENS EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN ) UPPDRAGET INGICK ¤VEN ATT PR¶VA OLIKA F¶RSLAG F¶R ATT SKAPA TILLFREDSST¤LLANDE EKONOMISK OCH SOCIAL STANDARD INOM RENN¤RINGEN …RET D¤RP¥ KN¶TS TV¥ PARLAMENTARIKER TILL UTREDNINGEN SOM KOM ATT TA NAMNET 2ENN¤RINGSKOMMITT©N 3AMTIDIGT VIDGADES UPPDRAGET GENOM TILL¤GGSDIREKTIV 5TREDNINGEN

SKULLE UTREDA RENN¤RINGENS EKONOMISKA F¶RH¥LLANDEN I SYFTE ATT PR¶VA OLIKA F¶RSLAG F¶R ATT SKAPA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R DEM SOM ¤R SYSSELSATTA INOM RENN¤RINGEN ATT F¥ EN TILLFREDSST¤LLANDE EKONOMISK OCH SOCIAL STANDARD OCH TRYGGHET I ARBETET

$E GRUNDL¤GGANDE DRAGEN I DE REFORMF¶RSLAG SOM PRESENTERADES HADE N¥GRA CENTRALA UTG¥NGSPUNKTER

·ATT ANTALET M¤NNISKOR SOM ¤R SYSSELSATTA I OCH EKONOMISKT BEROENDE AV RENN¤RINGEN LIKSOM N¤RINGEN SOM S¥DAN M¥STE BI BEH¥LLAS P¥ L¤GST NUVARANDE NIV¥

·ATT DET N¤RA SAMBANDET MELLAN KULTURN¤RING MARKER BEAKTAS MED DEN HELHETSSYN P¥ DE SAMISKA FR¥GORNA DETTA KRAV ST¤LLER

·ATT B¤TTRE F¶RUTS¤TTNINGAR SKAPAS F¶R SAMF¶RST¥NDSL¶SNINGAR MELLAN DEN SAMISKA BEFOLKNINGEN OCH SAMH¤LLET I ¶VRIGT

$E M¥L SOM UTREDNINGEN PRECISERADE F¶R SAMH¤LLETS INSATSER F¶R RENN¤RINGEN SAMMANFATTADES I F¶LJANDE FYRA PUNKTER

·MINORITETSPOLITISKA M¥L

·REGIONALPOLITISKA M¥L

·N¤RINGSPOLITISKA M¥L

·INKOMSTM¥L

&¶R ATT F¥ ETT S¤KRARE GREPP OM INKOMSTF¶RH¥LLANDENA INOM N¤RINGEN GJORDES EN DEKLARATIONSUNDERS¶KNING AV REN¤GARNAS SJ¤LVDEKLARATIONER F¶R INKOMST¥RET $EN UTF¶RDES AV 3#" P¥ RENN¤RINGSKOMMITT©NS UPPDRAG 3AMMANLAGT F¶RETAG TOGS UT FR¥N RENL¤NGDERNA VARAV GICK VIDARE TILL UNDERS¶KNINGEN %FTER SOM ANTALET RENSK¶TSELF¶RETAG VID DEN H¤R TIDPUNKTEN UPPGICK TILL CA KOM UNDERS¶KNINGEN ATT OMFATTA CA AV DET TOTALA AN TALET 4YV¤RR FINNS INGEN INFORMATION BETR¤FFANDE URVALSPRINCIPER OCH RESULTATET AV EVENTUELLA BORTFALLSUNDERS¶KNINGAR 6I HAR F¶RUT

3/5 S

)BID S

)BID KAPITEL

SATT ATT DET INTE FINNS N¥GON SYSTEMATISK AVVIKELSE MELLAN UNDER S¶KTA OCH ICKE UNDERS¶KTA F¶RETAG OCH ANTAGIT SAMMA GENOMSNITTS INKOMST INOM VARJE STORLEKSKLASS F¶R SAMTLIGA F¶RETAG

&¶R HELA GRUPPEN UNDERS¶KTA F¶RETAG VAR DEN REDOVISADE MEDEL INKOMSTEN KRONOR $¤RAV VAR TJ¤NSTER DET DOMINERANDE INKOMSTSLAGET MED AV TOTALINKOMSTEN 2¶RELSEINKOMSTERNA INNEFATTAR I SKATTEMYNDIGHETERNAS REDOVISNING INTE BARA RENSK¶TSEL UTAN ¤VEN ANDRA N¤RINGSK¤LLOR 4YV¤RR FINNS I DET REDOVISADE MATERIALET INGEN INFORMATION OM OMFATTNINGEN AV ¶VRIGA N¤RINGS K¤LLOR

-AN F¶RDELADE DE REDOVISADE NETTOINT¤KTERNA AV R¶RELSE P¥ OLIKA STORLEKSKLASSER AV RENINNEHAV OCH FANN SOM V¤NTAT GOD SAM VARIATION MELLAN RENINNEHAV OCH INT¤KT AV R¶RELSE $ET FANNS DOCK ETT UNDANTAG N¤MLIGEN BLAND DE REN¤GARE MED MINSTA RENINNEHAVET 'ENOMSNITTSINKOMSTEN AV R¶RELSE F¶R GRUPPEN MED F¤RRE ¤N

RENAR VAR CA KRONOR &¶R GRUPPEN MED RENINNEHAV P¥ MELLAN

OCH DJUR VAR DEN REDOVISADE INKOMSTEN L¤GRE ENDAST CA

KRONOR )NGEN F¶RKLARING L¤MNAS P¥ DET MOTS¤GELSEFULLA SAM BANDET MEN DET ¤R M¶JLIGT ATT DEN SKENBARA MOTS¤TTNINGEN SPEGLAR ETT INSLAG AV ANDRA N¤RINGSK¤LLOR I MATERIALET -AN KAN F¶RV¤NTA SIG ATT DE REN¤GARE SOM INTE HAR RENN¤RING SOM DOMINERANDE INKOMST K¤LLA HAR EN H¶G ANDEL ¶VRIGA R¶RELSEINKOMSTER

$EN GENOMSNITTLIGA R¶RELSEINKOMSTEN F¶R HELA GRUPPEN REN¤GARE VAR CA KRONOR /MR¤KNAT I ¥RS PENNINGV¤RDE BLIR DET CA

KRONOR $ET FANNS S¥V¤L EN BETYDANDE SPRIDNING MELLAN DE OLIKA F¶RETAGEN INOM SAMMA STORLEKSKLASS SOM EN BETYDANDE GEOGRAFISK VARIATION I INKOMSTBILDNINGEN VILKET FRAMG¥R AV TABELL NEDAN $E L¤GSTA INKOMSTERNA FANNS SOM TIDIGARE INOM .ORRBOTTENS NORRA FJ¤LLSAMEBYAR MEDAN DE H¶GSTA INKOMSTERNA AV N¤RINGSVERK SAMHET FANNS I 6¤STERBOTTEN OCH *¤MTLAND $ET ¤R SAMMA M¶NSTER I INKOMSTF¶RDELNINGEN SOM (YRENIUS VISAT REDAN ¥R TIDIGARE

4ABELL 'ENOMSNITTLIG NETTOINT¤KT PER RENSK¶TSELF¶RETAG

&¶RDELAT P¥ OLIKA STORLEKSGRUPPER

2ENAR PER F¶RETAG	.ETTOINT¤KT SAMTLIGA	6ARIATIONSVIDD MELLAN
	DISTRIKT	DISTRIKTEN

)NT¤KTERNA REDOVISADE F¶RE AVDRAG F¶R EGENAVGIFTER

+¤LLA 3/5 KAPITEL

)NKOMST¥RET VAR EGENAVGIFTERNA DVS DEN ANDEL AV R¶RELSE INKOMSTEN SOM MOTSVARAR ARBETSGIVARAVGIFTER F¶R ANST¤LLDA

F¶R DEN SOM HADE KARENSDAGAR I SJUKF¶RS¤KRINGEN !VGIFTEN ¤R AVDRAGSGILL KOSTNAD OCH UTG¶R SOM ANDEL AV INKOMSTEN &¶R ATT G¶RA INT¤KTERNA I TABELL J¤MF¶RBARA MED REDOVISADE NETTO INT¤KTER AV R¶RELSE M¥STE DE V¤RDEN SOM ANGES I TABELLEN S¥LEDES REDUCERAS MED

&R¥N D¥ DE RENN¤RINGSSAKKUNNIGA INLEDDE SITT ARBETE FRAM TILL HADE DET ALLTS¥ G¥TT N¤STAN ¥R $EN NYA RENN¤RINGSLAGEN HADE VARIT I KRAFT CA ¥R !NTALET RENSK¶TSELF¶RETAG HADE UNDER

¥RSPERIODEN ¶KAT FR¥N CA TILL CA $ET GENOMSNITTLIGA ANTALET RENAR PER F¶RETAG HADE MINSKAT FR¥N TILL !NDELEN SM¥ F¶RETAG MINDRE ¤N RENAR HADE ¶KAT FR¥N TILL &¶RETAG MED FLER ¤N RENAR SOM UTGJORDE AV ANTALET HADE NU MINSKAT TILL CA

)NTENTIONERNA OM DEN INOM SAMEBYNS RAM SAMF¤LLDA RENSK¶T SELN HADE INTE VUNNIT INSTEG $¥ MAN NU ¤VEN KUNDE KONSTATERA ATT RENSK¶TSELF¶RETAGEN HADE ¤NNU S¤MRE B¤RKRAFT ¤N S¥ KUNDE

0ERSSON %LLERT 2IKSSKATTEVERKET

3/5 S

KONSTATERAS ATT DE INTENTIONER UTREDARE OCH POLITIKER HAFT BETR¤FFANDE RENN¤RINGENS L¶NSAMHET MISSLYCKATS

2IKSDAGSREVISORERNAS UNDERS¶KNING

.¤STA STORA UNDERS¶KNING AV RENN¤RINGENS EKONOMI GJORDES F¶R INKOMST¥RET P¥ UPPDRAG AV RIKSDAGENS REVISORER

&¶R DATAINSAMLING OCH BEARBETNING SVARADE 3#" MEN NU MED EN ANNORLUNDA UPPL¤GGNING ¤N VID TIDIGARE UNDERS¶KNINGAR *ORD BRUKSVERKETS F¶RETAGSREGISTER F¶R RENN¤RINGEN SAMK¶RDES MED 3#" S INKOMST OCH F¶RM¶GENHETSREGISTER 5NDERS¶KNINGEN OM FATTADE DENNA G¥NG AV F¶RETAGEN 4OTALT AV DE REN SK¶TSELF¶RETAG SOM FANNS VID DEN H¤R TIDEN "ORTFALLET AVSER KON CESSIONSREN¤GARNA TV¥ HELA SAMEBYAR I *¤MTLAND SAMT DE FALL D¤R FELAKTIGHETER I PERSONNUMMER OM¶JLIGGJORT SAMK¶RNING $ET FINNS INGEN UPPGIFT OM ATT DE BORTFALLNA F¶RETAGEN P¥ ETT SYSTEMATISKT S¤TT AVVIKER FR¥N DE UNDERS¶KTA OCH VI ANTAR D¤RF¶R ATT INKOMSTM¶NSTRET VAR DETSAMMA F¶R UNDERS¶KTA OCH ICKE UNDERS¶KTA F¶RETAG

'ENOMSNITTSINKOMSTEN ¥R VAR F¶R SAMTLIGA FAMILJER

KRONOR „VEN NU DOMINERADE TJ¤NSTEINKOMSTERNA OCH DOMINANSEN VAR ¤N TYDLIGARE ¤N $E SVARADE F¶R AV TOTAL INKOMSTERNA OCH ANDELEN R¶RELSEINKOMSTER UPPGICK ALLTS¥ BARA TILL

%N J¤MF¶RELSE MED LANTBRUKARE VISAR ATT DESSA ¥R HADE EN GENOMSNITTSINKOMST SOM F¶R *¤MTLANDS L¤N VAR KRONOR F¶R 6¤STERBOTTEN KRONOR OCH F¶R .ORRBOTTEN

KRONOR -ED ALLA DE OS¤KERHETER SOM G¤LLER F¶R S¥DANA J¤MF¶RELSER KAN ¤ND¥ KONSTATERAS ATT REN¤GARNAS SAMLADE INKOMSTER V¤SENTLIGT UNDERSTIGER JORDBRUKARNAS SAMMANTAGNA INKOMST AV TJ¤NST OCH R¶RELSE

0¥ SAMMA S¤TT SOM I ¥RS INKOMSTUNDERS¶KNING INGICK F¶RUTOM RENN¤RING ¤VEN ¶VRIG R¶RELSE UNDER RUBRIKEN R¶RELSE

2IKSDAGENS 2EVISORER

BILAGA

INKOMST %FTERSOM DET FANNS EN GOD SAMVARIATION MELLAN R¶RELSE INKOMST OCH RENINNEHAV KAN DET TOLKAS S¥ ATT INSLAGET AV ¶VRIG R¶RELSEVERKSAMHET INTE ¤R S¥ STORT .¥GON MOTSVARANDE SAM VARIATION MELLAN R¶RELSEINKOMST OCH TOTALINKOMST FANNS D¤REMOT INTE EFTERSOM DEN SENARE I S¥ STOR UTSTR¤CKNING P¥VERKAS AV TJ¤NSTEINKOMSTER &¶RDELNINGEN AV INKOMSTER P¥ OLIKA REN¤GAR GRUPPER MED AVSEENDE P¥ RENINNEHAV FRAMG¥R AV TABELL NEDAN

4ABELL 3AMMANR¤KNAD F¶RV¤RVSINKOMST F¶R REN¤GARF¶RETAG INKOMST¥RET EFTER RENINNEHAV

!NTAL RENAR	3AMMANR¤KNAD	)NKOMST AV	.¤RINGSINKOMST I
	F¶RV¤RVSINKOMST	N¤RINGSVERKSAMHET	AV F¶RV¤RVS
			INKOMST
-EDELV¤RDE

+¤LLA 2IKSDAGENS REVISORER RAPPORT KAPITEL

*¤MF¶RT MED ¥R HADE R¶RELSEINKOMSTERNA F¶RB¤TTRATS $EN GENOMSNITTLIGA R¶RELSEINKOMSTEN VAR D¥ KRONOR I ¥RS PRISER …R HADE DEN STIGIT TILL KRONOR

)NKOMST¶KNINGEN UNDER PERIODEN SAMMANFALLER MED EN DUBBLE RING AV RENSLAKTENS OMFATTNING $ENNA HADE ¶KAT FR¥N TON RENK¶TT BUDGET¥RET TILL TON BUDGET¥RET

4ROTS AMBITIONERNA ATT F¶RB¤TTRA RENN¤RINGENS INKOMSTER SOM PR¤GLAT RENN¤RINGSKOMMITT©NS ARBETE I B¶RJAN AV TALET KAN KONSTATERAS ATT INKOMSTNIV¥N TROTS ¶KAD SLAKTVOLYM FORTFARANDE ¤R MYCKET L¥G )NKOMSTERNA INOM RENN¤RING OCH JORDBRUK INFLUERAS I H¶G GRAD AV POLITIKENS UTFORMNING OCH ETT VIKTIGT STYRMEDEL ¤R

BIDRAG OCH ST¶D SOM I SKILDA FORMER TILLF¶RS VERKSAMHETEN $ET FINNS D¤RF¶R ANLEDNING ATT N¤RMARE UNDERS¶KA HUR DESSA UTFORMATS

3T¶DFORMER

TALETS ST¶DFORMER

5NDER HELA DEN UNDERS¶KTA PERIODEN HAR RENN¤RINGENS EKONOMISKA SITUATION VARIT OGYNNSAM OCH MAN HAR MED HJ¤LP AV OFFENTLIGA MEDEL F¶RS¶KT F¶RB¤TTRA L¶NSAMHETEN "IDRAGEN HAR KONSTRUERATS P¥ OLIKA S¤TT UTIFR¥N DE SYFTEN DE HAFT OCH DE HAR KANALISERATS TILL N¤RINGEN P¥ OLIKA S¤TT

$E ST¶RSTA STR¶MMARNA KOM VID TALETS B¶RJAN FR¥N D¥ VARANDE STATENS LAPPFOND SEDERMERA SAMEFONDEN REGLERINGS AVGIFTER OCH VIA MEDEL FR¥N ARBETSMARKNADSVERKET "UDGET¥RET

BETALADES S¥LUNDA FR¥N BUDGETMEDEL MILJONER FR¥N STATENS LAPPFOND MILJONER REGLERINGSAVGIFTER MILJONER OCH FR¥N ARBETSMARKNADSVERKET MILJONER 3UMMA MILJO NER KRONOR /MR¤KNAT I ¥RS PENNINGV¤RDE MOTSVARAR DET

MILJONER KRONOR "ELOPPEN HAR AVRUNDATS &YRA ¥R SENARE BUDGET¥RET HADE ST¶DNIV¥N ¶KAT TILL

MILJONER /MR¤KNAT I ¥RS PENNINGV¤RDE CA MILJONER "UD GETMEDEL STOD NU F¶R MILJONER STATENS LAPPFOND MILJONER REGLERINGSAVGIFTER MILJONER OCH MEDEL FR¥N !RBETSMARKNADS VERKET MILJONER .U HADE ¤VEN .ORRLANDSFONDEN KOMMIT IN MED MILJONER &¶RUTOM DE NU N¤MNDA BIDRAGEN HAR INTR¥NGS ERS¤TTNING BETALATS S¥V¤L TILL ENSKILDA REN¤GARE SOM KOLLEKTIVT TILL

3/5 S

)BID

N¤RINGEN $ESSUTOM HAR I N¥GOT FALL ¤VEN KOMMUNALA BIDRAG UTBE TALATS

-AN SER H¤R EN MARKANT ¶KNING AV ST¶DNIV¥N 3T¶DBELOPPET ¶KADE P¥ FYRA ¥R MED MILJONER ELLER MED /M MAN RENSAR BORT INFLATIONEN M¤TT SOM F¶R¤NDRING AV KONSUMENTPRISINDEX MELLAN DECEMBER OCH DECEMBER ¶KADE ST¶DNIV¥N REALT P¥ FYRA ¥R MED CA

$E UTBETALDA ST¶DEN HAR HAFT EN INRIKTNING S¥V¤L MOT DE ENSKILDA REN¤GARNA SOM MOT SAMEBYARNA SOM MOT DE F¶R N¤RINGEN SOM HEL HET GEMENSAMMA F¶RH¥LLANDENA 3¥LEDES GICK UNDER BUDGET¥RET

CA MILJONER TILL FORSKNING MILJONER TILL R¥DGIV NING MILJONER DIREKT TILL RENN¤RINGENS UT¶VARE SAMT MIL JONER TILL ANDRA ¤NDAM¥L DVS TOTALT MILJONER KRONOR

&YRA ¥R SENARE GAVS MER MEDEL TILL SAMTLIGA ANSLAGSOMR¥DEN MEN ETT OMR¥DE FICK KRAFTIGT H¶JD TILLDELNING 3T¶DET DIREKT TILL RENN¤RINGEN HADE ¶KAT FR¥N TILL MILJONER 3PECIELLT STARK VAR ¶KNINGEN TILL RENN¤RINGEN I .ORRBOTTEN D¤R TILLDELNINGEN ¶KAT FR¥N TILL MILJONER $EN VIKTIGASTE F¶RKLARINGEN TILL ¶KNINGEN LIGGER I EN OMFATTANDE TILLSKOTTSUTFORDRING UNDER BUDGET ¥RET P¥ MILJONER

%N S¥ STOR POST KAN F¶RRYCKA M¤TV¤RDENA N¤R MAN BARA J¤MF¶R TV¥ ENSKILDA ¥R /M HELA KOSTNADEN F¶R TILLSKOTTSUTFORDRINGEN FR¥N R¤KNAS ¶KADE BIDRAGEN MED MILJONER ELLER 4ILLSKOTTS UTFORDRINGEN FR¥NR¤KNAD STEG ST¶DNIV¥N P¥ ¥R MED OM MAN RENSAR F¶R PRISSTEGRINGEN $ET VAR FR¥N DETTA UTG¥NGSL¤GE SOM 2EN N¤RINGSSAKKUNNIGA NU F¶RESLOG ATT NYA OCH UT¶KADE ST¶DFORMER SKULLE INF¶RAS

3T¶DENS UTFORMNING EFTER TALET

/LIKA FORMER AV BIDRAG HAR UNDER DEN STUDERADE PERIODEN RIKTATS TILL RENN¤RINGEN -AN KAN KLASSIFICERA DEM ENLIGT TRE HUVUDPRINCIPER

"IDRAG TILL N¤RINGENS RATIONALISERING

"IDRAG TILL INKOMSTF¶RST¤RKNING

"IDRAG SOM AVSER KOMPENSATION F¶R SKADA

$E TIDIGASTE BIDRAGSFORMERNA VAR TYDLIGT INRIKTADE P¥ HJ¤LP TILL R¶RELSENS RATIONALISERING F¶R ATT SKAPA BETINGELSER F¶R L¶NSAMMARE PRODUKTION 3ENARE HAR BIDRAG INF¶RTS VARS SYFTE UPPENBARLIGEN VARIT INKOMSTF¶RST¤RKANDE 'R¤NSDRAGNINGARNA ¤R DOCK INTE ALLTID SJ¤LVKLARA UTAN SYFTENA KAN AVSIKTLIGT ELLER OAVSIKTLIGT G¥ IN I VARANDRA 3¥ ¤R FALLET MED DET ¥R INF¶RDA PRISTILL¤GGET P¥ REN K¶TT $ESS SYFTE VAR URSPRUNGLIGEN ATT STIMULERA FRAM ETT SLAKTUTTAG SOM SKULLE GE EN HJORDSAMMANS¤TTNING MED ¶KAD AVKASTNING 5T FORMNINGEN OCH DIMENSIONERINGEN AV ST¶DET TYDER P¥ ATT SYFTET SEDERMERA ¤VEN BLIVIT INKOMSTF¶RST¤RKANDE

"IDRAG TILL RATIONALISERING

&¶R ATT UNDERL¤TTA EN RATIONALISERING AV RENN¤RINGEN BETALADES FR¥N OCH MED BUDGET¥RET BIDRAG TILL SAMEBYARNA S¥ ATT DESSA SKULLE KUNNA BYGGA DE FASTA ANL¤GGNINGAR SOM MAN ANS¥G ERFOR DERLIGA F¶R EN RATIONELL RENSK¶TSEL $ET VAR ARBETSHAGAR ST¤NGSEL SLAKTERIER OCH ¶VRIGA BYGGNADER 3T¶DET EXPANDERADE ¥RLIGEN OCH BUDGET¥RET BETALADES MILJONER 3T¶DET UPPH¶RDE ATT G¤LLA DEN JULI

&¶R ATT UNDERL¤TTA F¶R NYA REN¤GARE ATT STARTA OCH F¶R GAMLA ATT L¤MNA SIN VERKSAMHET INF¶RDES ETT S K RENDRIFTST¶D VILKET BETALADES SOM ETT TILL¤GGSPRIS UT¶VER SLAKTPRISET I SAMBAND MED LIVDJURSF¶R S¤LJNING 3T¶DET INTRODUCERADES OCH BELOPPEN VISAR INGEN L¥NGSIKTIG TREND UTAN VARIERAR MELLAN ¥REN "UDGET¥RET BE TALADES MILJONER "UDGET¥RET UTGICK INGET BIDRAG

&¶R RATIONELL RENSK¶TSEL KR¤VDES INTE BARA FASTA ANL¤GGNINGAR UTAN FRAMF¶R ALLT KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING OCH ANDRA R¶RLIGA TEK NISKA HJ¤LPMEDEL $¤RF¶R INF¶RDES FR¥N BUDGET¥RET ETT S K REDSKAPSST¶D 3T¶DETS UTFORMNING VAR KONSTRUERAT MED B¥DE L¥NE GARANTI OCH BIDRAG )NTE HELLER H¤R KAN SP¥RAS N¥GON TREND I F¶R¤NDRINGEN MELLAN ¥REN "UDGET¥RET BETALADES MIL JONER SOM BIDRAG „VEN DETTA ST¶D UPPH¶RDE ATT G¤LLA JULI

3/5 KAPITEL

MEN HAR KOMMIT TILLBAKA I FORM AV GLESBYGDSST¶D LANDSBYGDSST¶D &¶R BUDGET¥RET BETALADES MILJONER

„VEN !RBETSMARKNADSVERKET HAR KANALISERAT MEDEL TILL REN N¤RINGEN $ET SKEDDE FR¤MST UNDER OCH TALEN OCH PENGARNA ANV¤NDES TILL ST¤NGSELBYGGE STUGOR V¤GAR BROAR SLAK TERIER ETC %NLIGT RIKSDAGSREVISORERNAS RAPPORT HAR DOCK ST¶DET VARIT AV MINDRE OMFATTNING EFTER TALET %TT UNDANTAG ¤R DOCK BUDGET¥RET D¥ MILJONER BETALADES 3T¶RSTA DELEN MILJONER GICK TILL UPPRUSTNING AV RIKSGR¤NSST¤NGSLET I

.ORRBOTTEN $ESSUTOM HAR ST¶D UTG¥TT TILL FORSKNING KONSULTINSATSER OCH TILL MARKNADSF¶RING

"IDRAG TILL INKOMSTF¶RST¤RKNING

+ATASTROFSKADESKYDD INF¶RDES BUDGET¥RET SOM ETT F¶R S¤KRINGSLIKNANDE ST¶D 3OM NAMNET ANGER SKULLE DET MINSKA DEN ENSKILDE REN¤GARENS RISKER VID NATURKATASTROFER $ET BETALADES UT DELS TILL F¶REBYGGANDE ¥TG¤RDER OCH DELS N¤R SKADA INTR¤FFAT (¤R ¤R KOPPLINGEN TILL JORDBRUKET TYDLIG $ET ¤R MED SK¶RDESKADESKYDDET SOM F¶REBILD SOM ST¶DFORMEN KONSTRUERATS 0¥ GRUND AV ST¶DETS KONSTRUKTION ¤R DET GIVET ATT UTBETALNINGARNA FLUKTUERAR MELLAN ¥REN ) ANSLUTNING TILL DEN GJORDA INKOMSTUNDERS¶KNINGEN KAN MAN SE ATT MILJONER BETALADES UT BUDGET¥RET VARAV

MILJONER GICK TILL ERS¤TTNING F¶R F¶RLORADE RENAR …RET D¤RP¥

BETALADES MILJONER OCH D¥ ENDAST SOM F¶REBYGGANDE ¥TG¤RDER 5TBETALNINGARNAS OMFATTNINGEN OCH SYFTE UNDER DE F¶RSTA

¥REN FRAMG¥R AV TABELL NEDAN

4ABELL "EVILJAT KATASTROFSKADESKYDD TAL KRONOR

"UDGET¥R	&¶REBYGGANDE	%RS¤TTNING F¶R	3UMMA
	¥TG¤RDER	F¶RLORADE RENAR

+¤LLA 3/5 S

&¶RESKRIFTEN OM KATASTROFSKADESKYDDET HAR UPPH¶RT ATT G¤LLA FR¥N OCH MED JULI OCH D¤REFTER BESLUTAR REGERINGEN ELLER JORD BRUKSVERKET I VARJE ENSKILT FALL /MFATTNINGEN AV UTBETALNINGARNA UNDER DEN SENARE DELEN AV PERIODEN VARIERAR %N BESV¤RLIG VINTER I

.ORRBOTTEN RESULTERADE I ATT MILJONER BETALADES UT BUDGET¥RET

) ¶VRIGT L¥G BETALNINGARNA MELLAN OCH MILJONER VARJE BUDGET¥R FRAM TILL 5NDER ST¶DFORMENS SISTA ¥R BUD GET¥RET DVS DET ¥R D¥ INKOMSTUNDERS¶KNINGEN GJORDES BETALADES MILJONER SOM KATASTROFSKADESKYDD

&¶RUTOM DE NU N¤MNDA ST¶DEN HAR ¤VEN GLESBYGDSST¶D TILL KOMMIT RENN¤RINGEN MEN DET HAR ENLIGT RENN¤RINGSDELEGATIONEN ENDAST ANV¤NTS I RINGA OMFATTNING $¤REMOT HAR DET ANV¤NTS TILL ATT ST¶DJA VERKSAMHET SOM KAN ANSES KOMPLETTERA RENSK¶TSELN MESTA DELS SL¶JDVERKSAMHET

5NDER OCH TALEN HAR ¤VEN F¶REKOMMIT DIVERSE ¶VRIGA ST¶DINSATSER SOM BENSINSKATTEKOMPENSATION SAMT ST¶D TILL ATT UPPHANDLA F¶RS¤KRINGSSKYDD F¶R REN¤GARNA

0RISST¶D F¶R GODK¤NDA SLAKTADE RENAR INF¶RDES JULI 3T¶D FORMEN FANNS REDAN TIDIGARE I JORDBRUKET 3YFTET VAR ATT ETT ENHETLIGT BIDRAGSBELOPP PER SLAKTAD REN SKULLE STIMULERA ETT ¶KAT SLAKTUTTAG P¥ RENKALVAR F¶R ATT P¥ S¥ S¤TT ¶KA ANDELEN KALVF¶RANDE VAJOR I VIN TERSTAM !VSIKTEN H¤RMED VAR ATT MAXIMERA K¶TTAVKASTNINGEN GIVET DET BEGR¤NSADE VINTERBETET 3T¶DNIV¥N VAR FR¥N B¶RJAN KRONOR PER REN MEN KOM ATT SUCCESSIVT ¶KA %TT PAR TYDLIGA NIV¥H¶JNINGAR HAR GJORTS "UDGET¥RET H¶JDES ST¶DET FR¥N KRONOR TILL

KRONOR PER REN .¤STA TYDLIGA NIV¥H¶JNING KOM BUDGET¥RET

D¥ ST¶DET ¶KADE FR¥N KRONOR TILL KRONOR PER REN 0RISST¶DET HAR SEDERMERA ¤NDRATS S¥ ATT DET FR¥N UTG¥R

PER KILO K¶TT I ST¤LLET F¶R SOM TIDIGARE MED ETT FAST BELOPP PER SLAKTAD REN &¶R ATT FORTSATT STIMULERA KALVSLAKT G¤LLER SKILDA ST¶D NIV¥ER F¶R KALVAR OCH VUXNA DJUR -¥LET ¤R ATT SOM TIDIGARE OPTIME RA HJORDSTRUKTUREN MED AVSEENDE P¥ K¶TTPRODUKTIONEN 3T¶DSYS TEMET ¤R UTFORMAT S¥ ATT DET PREMIERAR KALVSLAKT MEN DET GYNNAR OCKS¥ SLAKT AV TUNGA DJUR $ET ¤R INTE M¶JLIGT ATT SE OM KALVUTTAGET VERKLIGEN HAR ¶KAT P¥ GRUND AV BIDRAGSSTRUKTUREN %N M¶JLIG INDI KATION P¥ ATT DET FAKTISKT SLAKTATS MER KALV ¤R DEN FALLANDE MEDEL VIKTEN "UDGET¥RET VAR DEN ENLIGT JORDBRUKSVERKETS STATISTIK KG PER SLAKTAD REN MEN BUDGET¥RET HADE DEN FALLIT TILL KG

$ET ¤R INTE HELLER I ALLA L¤GEN SJ¤LVKLART VAD SOM ¤R ¥RSKALV OCH VAD SOM ¤R FJOL¥RSKALV +LASSNINGEN STYRS AV F¤RGEN P¥ KN¤LEDSYTAN SOM SKALL VARA BL¥AKTIG P¥ EN KALV OCH SKIFTA MER I GR¥TT P¥ EN ¤LDRE REN /M RENEN SLAKTAS SENT P¥ S¤SONGEN KAN DET VARA SV¥RT ATT AV G¶RA SKILLNADEN %NLIGT RENN¤RINGSENHETEN I *¤MTLANDS REMISSVAR TILL 226 S RAPPORT S¥ S¤GS ATT KALVSLAKTEN HAR ¶KAT MARKANT UNDER SENARE ¥R VILKET ¤VEN FRAMG¥R AV BIDRAGSBELOPPEN SOM BETALATS TILL *¤MTLAND $ET ¤R EMELLERTID OKLART OM DETTA BEROR P¥ BIDRAGSSTRUK TUREN ELLER OM ANDRA SK¤L LIGGER BAKOM ¶KAD KALVSLAKT $ET HAR I DE S¶DRA FJ¤LLTRAKTERNA KONSTATERATS P¥TAGLIGA SKADOR P¥ VEGETATIONEN SOM BEROR P¥ ¶VERBETNING VILKET I SIN TUR KAN HA F¶RANLETT SAME BYARNA ATT MINSKA RENSTAMMENS STORLEK MED HJ¤LP AV KALVUTSLAKT

"ENTVING *ONAS *ORDBRUKSVERKET

2EGERINGENS PROPOSITION

NING %N ANNAN M¶JLIG F¶RKLARING TILL ¶KAD KALVSLAKT I *¤MTLAND ¤R UTFORMNINGEN AV ERS¤TTNINGAR SOM UTBETALAS P¥ GRUND AV RADIOAKTIVT NEDFALL

) .ORRBOTTEN KAN INGEN S¥DAN ¶KNING AV KALVSLAKTEN KONSTATERAS %N F¶RKLARING KAN VARA ATT S¤RSKILT I DE NORRA SAMEBYARNA ¤R KLI MATET S¥ H¥RT ATT RENARNA OFTA F¥R OTILLR¤CKLIG N¤RING UNDER VINTERN 6AJOR I D¥LIG KONDITION F¶DER KALVAR I D¥LIG KONDITION 3M¥ MAGRA KALVAR L¶PER VISSERLIGEN ST¶RRE RISK ATT OMKOMMA UNDER VINTERN MEN OM KALVARNA ¤R TILLR¤CKLIGT SM¥ OCH MAGRA L¶NAR DET SIG INTE ATT SLAKTA DEM „GAREN KAN D¥ HOPPAS ATT DE ¶VERLEVER SIN F¶RSTA VINTER F¶R ATT SENARE KUNNA SLAKTAS SOM VUXNA

%FTERSOM ST¶DNIV¥N ST¤NDIGT ¶KATS B¶R MAN JUSTERA F¶R INFLA TIONENS EFFEKTER $EN REALA UTVECKLINGEN AV ST¶D PER SLAKTAD GOD K¤ND REN FRAMG¥R AV FIGUR NEDAN

&IGUR	0RISST¶D I KRONOR PER REN ¥RS PRISNIV¥
KR
KR
KR
KR
KR
KR
KR
KR
KR
		"UDGET¥R
&¶R BUDGET¥RET SAKNAS UPPGIFT 6¤RDET HAR INTERPOLERATS SOM
MEDELV¤RDE MELLAN INTILLIGGANDE BUDGET¥R
!NLEDNINGEN TILL ATT SLAKTST¶DET HAR ¶KAT I BETYDELSE ¤R INTE BARA ATT
ST¶DNIV¥N PER REN H¶JTS VID ETT ANTAL TILLF¤LLEN $ET TOTALA SLAKTST¶DET

STYRS JU ¤VEN AV ANTALET SLAKTADE PRISST¶DDA RENAR 3LAKTNIV¥ERNA HAR ¶KAT MARKANT UNDER SENARE ¥R OCH ST¶DET HAR D¤RF¶R VUXIT FR¥NMILJONER BUDGET¥RET TILL MILJONER BUDGET¥RET

VILKET FRAMG¥R AV FIGUR NEDAN „VEN H¤R ¤R V¤RDET F¶R BUDGET¥R INTERPOLERAT SOM ETT MEDELV¤RDE F¶R INTILLIGGANDE ¥R $EN STARKA TILLV¤XTEN I SLAKTVOLYM I F¶RENING MED STIGANDE REALA ST¶DBELOPP HAR D¤RF¶R GJORT ATT PRISST¶DET FR¥N INTRODUKTIONEN

UTVECKLATS TILL DEN BELOPPSM¤SSIGT VIKTIGASTE ST¶DFORMEN F¶R REN N¤RINGEN

%N OMST¤NDIGHET SOM STARKT P¥VERKAT HELA RENN¤RINGEN ¤R DET RADIOAKTIVA NEDFALLET ¥R MED ¥TF¶LJANDE KASSATION AV EN STOR DEL AV DE SLAKTADE RENARNA -AN KAN D¤RF¶R SE EN MARKANT NEDG¥NG I PRISST¶DET F¶R ¥R &¶R ATT F¥ EN UPPFATTNING OM HUR PRIS ST¶DET SKULLE HA UTVECKLATS I FR¥NVARO AV KASSATIONER HAR EN HYPO TETISK UTVECKLING OCKS¥ ILLUSTRERATS I FIGUR MED DEN STRECKADE KURVAN FR¥N ¥R $EN HELDRAGNA LINJEN VISAR PRISST¶DETS FAK TISKA UTFALL *¤MF¶RELSEN M¥STE DOCK G¶RAS MED VISS F¶RSIKTIGHET EFTERSOM MAN KAN ANTA ATT SLAKTUTTAGET INTE VARIT HELT OP¥VERKAT AV DE NYA F¶RUTS¤TTNINGARNA

&IGUR	4OTALT SAMT HYPOTETISKT PRISST¶D
(ELDRAGEN LINJE 4OTALT PRISST¶D
3TRECKAD LINJE (YPOTETISKT PRISST¶D
	3T¶D SOM AVSER KOMPENSATION F¶R SKADA

6ID TALETS SLUT OMKOM VARJE ¥R CA H¤LFTEN AV DE F¶DDA ¥RS KALVARNA /RSAKERNA VAR SJUKDOMAR SV¤LT OLYCKOR OCH ROV DJURSANGREPP %NLIGT EN UNDERS¶KNING SOM GJORDES INOM 5MBYNS SAMEBY ¥REN VISADE DET SIG ATT ROVDJURSANGREPP ¤R DEN DOMINERANDE D¶DSORSAKEN $ESSA SVARADE F¶R AV DEN TOTALA ANDELEN DJURF¶RLUSTER 5TFALLET AV EN UNDERS¶KNING ¤R NATURLIGTVIS BEROENDE AV UNDERS¶KNINGSMETOD OCH MAN KONSTATERADE ATT DEN TILL¤MPADE SP¥RS¶KNINGSTEKNIKEN KAN DOCK ANTAS LEDA TILL EN VISS ¶VERREPRESENTATION AV ROVDJUR I MATERIALET !NDELEN ROVDJURS SKADOR VARIERAR GIVETVIS KRAFTIGT MELLAN ¥RSTIDER OCH SAMEBYAR &¶RUTOM DESSA SEDAN L¤NGE K¤NDA HOT MOT RENARNA S¥ FRAMTONAR

3/5 S

)BID S

UNDER DEN H¤R PERIODEN EN NY OCH MYCKET ALLVARLIGARE HOTBILD 3TORA M¤NGDER RADIOAKTIVA ¤MNEN F¶LL NER FR¥N ATMOSF¤REN OCH SPRED SIG VIA VEGETATIONEN TILL RENARNA

%RS¤TTNING F¶R SKADOR ORSAKADE AV RADIOAKTIVT NEDFALL HAR OCKS¥ UTBETALATS UNDER DEN STUDERADE TIDSPERIODEN $EN APRIL

HAVERERADE REAKTOR I 4JERNOBYL .EDFALLET AV I F¶RSTA HAND #ESIUM KOM I STOR UTSTR¤CKNING ATT SPRIDAS TILL 3VERIGE MED EN MARKANT KONCENTRATION TILL 5PPLAND '¤STRIKLAND *¤MT LAND (¤RJEDALEN OCH 6¤STERBOTTEN (¤RIGENOM BLEV F¶RUTS¤TT NINGARNA F¶R RENN¤RINGEN I ALLM¤NHET OCH RENN¤RINGEN I S¶DRA 6¤S TERBOTTEN OCH NORRA *¤MTLAND I SYNNERHET KRAFTIGT P¥VERKADE

2ENEN TILLH¶R DE DJURARTER SOM ¤R SPECIELLT UTSATTA EFTERSOM DEN UNDER VINTERHALV¥RET MESTADELS ¤TER LAV VILKEN I SIN TUR HAR DEN EGENSKAPEN ATT DEN UPPTAR DE RADIOAKTIVA ¤MNENA 0ROBLEMET MED RADIOAKTIVA ¤MNEN I RENK¶TT VAR VISSERLIGEN INTE OK¤NT -AN HADE K¤NT TILL ATT K¤RNVAPENSPR¤NGNINGARNA SOM INLEDDES FR¥N ORSA KAT RADIOAKTIVT NEDFALL 2EDAN UNDER TALETS B¶RJAN HADE KONSTATERATS ETT ¥RLIGT CESIUMINTAG P¥ M3V F¶R RENSK¶TARE I &INLAND VARAV CA AV CESIUMINTAGET BER¤KNADES KOMMA FR¥N RENK¶TT ) 3VERIGE HADE MAN KONSTATERAT ATT DET MAXIMALA CESIUM INTAGET UNDER TALET F¶R SVENSKA SAMER L¥G P¥ M3V $ETTA VAR I STORLEKSORDNINGEN G¥NGER DEN DOS SOM G¤LLDE F¶R EN REFERENS GRUPP I 3TOCKHOLM

%FTERSOM GR¤NSV¤RDET BUDGET¥RET F¶R CESIUM I LIVS MEDEL VAR S¥ L¥GT SATT SOM "Q KG LEDDE DET TILL STORA KASSATIONER AV SLAKTADE RENAR …R H¶JDES GR¤NSV¤RDENA F¶R BL A RENK¶TT TILL "Q KG .ORGE SOM OCKS¥ DRABBADES AV RADIOAKTIVT NEDFALL HADE ETT GR¤NSV¤RDE P¥ "Q KG MEN DET H¶JDES SENARE TILL &INLAND SOM INTE DRABBATS S¤RSKILT H¥RT AV NEDFALLET FR¥N 4JERNOBYLOLYCKAN HADE ¶VER HUVUD TAGET INGA GR¤NSV¤RDEN

"UDGET¥RET KASSERADES RENAR AV TOTALT SLAKTADE

VILKET BETYDER ATT KASSERADES 3AMERNA FICK FULL KOM

…HMAN S

)BID S

PENSATION EFTERSOM MAN INTE S¥G N¥GRA M¶JLIGHETER F¶R DEM ATT P¥ KORT SIKT V¤RJA SIG F¶R EFFEKTERNA AV DE RADIOAKTIVA NEDFALLET ) DEN ERS¤TTNING SOM BETALTS TILL REN¤GARNA F¶R DE KASSERADE RENARNA IN GICK ¤VEN KOMPENSATION F¶R UTEBLIVET PRISST¶D !NTALET KASSERADE RENAR ANGES I TUSENTAL F¶R ¥REN N¤RMAST EFTER CESIUMUTSL¤PPET OCH FRAMG¥R AV FIGUR NEDAN

–VER TIDEN L¤RDE MAN SIG EMELLERTID ATT MINSKA SKADEVERK NINGARNA GENOM OLIKA ¥TG¤RDER 4IDIGAREL¤GGNING AV SLAKT ST¶D UTFORDRING MED FODER SOM VAR FRITT FR¥N CESIUM SAMT I F¶REKOMMAN DE FALL FLYTTNING AV RENAR TILL ANDRA OMR¥DEN GJORDE ATT MAN I F¶RE NING MED H¶GRE GR¤NSV¤RDEN KUNDE MINSKA KASSATIONERNA "UDGET ¥RET KASSERADES INTE MER ¤N CA AV DE SLAKTADE RENARNA

5TFORMNINGEN AV BIDRAGET KAN F¶RUTOM KOMPENSATION F¶R UTE BLIVEN INKOMST ¤VEN HA P¥VERKAT UTSLAKTNINGEN AV KALV INOM DET SKADEDRABBADE OMR¥DET 3T¶DUTFORDRINGEN G¶R ATT MAN KAN SPARA KALVSLAKTEN TILL SENT UNDER S¤SONGEN VILKET RESULTERAR I ATT REN KALVARNA BLIR KRAFTIGA OCH H¥LLER H¶G KVALITET P¥ K¶TTET 3LAKTERIERNA F¥R H¤RIGENOM EN F¶RL¤NGD SLAKTS¤SONG OCH ETT B¤TTRE RESURSUTNYTT JANDE AV ANL¤GGNINGARNA VILKET F¶RB¤TTRAR L¶NSAMHETEN $E KAN D¤R F¶R BETALA MER F¶R RENAR SOM INK¶PS SENT UNDER S¤SONGEN 2EN¤GARNA F¥R D¤RF¶R B¤TTRE PRISER F¶R SINA RENKALVAR ¤N VAD MAN SKULLE F¥TT I FR¥NVARO AV ST¶DBELOPPET $ETTA KAN VARA EN AV DE FAKTORER SOM LETT TILL ATT KALVSLAKTEN ¶KAT I *¤MTLAND OCH ATT KALVARNA IBLAND FRAKTATS ¤NDA UPP TILL NORRA .ORRBOTTEN F¶R SLAKT

&IGUR !NTAL SLAKTADE RENAR SOM KASSERATS

+¤LLA 3¶DERKVIST 4ORE "EIJERINSTITUTET

%RS¤TTNING F¶R DE KASSERADE RENARNA BETALADES AV STATEN "ELOPPET I MILJONER KRONOR ANGIVET I ¥RS PRISER F¶R ¥REN TILL

FRAMG¥R AV FIGUR NEDAN 3OM SKADEERS¤TTNING HAR N¤RINGEN P¥ GRUND H¤RAV TILLF¶RTS UNGEF¤R MILJONER VILKET UTSLAGET PER F¶RE TAG GER CA KRONOR I SKADEERS¤TTNING UNDER DEN HITTILLS VARANDE PERIODEN 5TSLAGET ¥RSVIS BLIR DET CA KRONOR PER F¶RETAG OCH ¥R

&IGUR %RS¤TTNING F¶R KASSERADE RENAR -ILJONER KRONOR ¥RS PRISER

-KR

%RS¤TTNING F¶R ROVDJURSSKADOR HAR UTBETALATS DELS TILL SAMEBYN INOM VARS OMR¥DE D¶DAD REN UPPHITTATS OCH DELS TILL REN¤GAREN I DET

FALL DENNA G¥TT ATT IDENTIFIERA &¶R DEN F¶RSTA DELEN AV M¤TPERIODEN

KAN KONSTATERAS EN STADIG ¶KNING AV UTBETALNINGARNA F¶R ROVDJURSSKADOR OM MAN SER TILL DE NOMINELLA BELOPPEN *USTERAR MAN D¤REMOT F¶R INFLATIONEN FINNS INGEN S¥DAN TREND UTAN SNARARE OMV¤XLANDE UPP OCH NEDG¥NGAR VILKET FRAMG¥R AV FIGUR &LUK TUATIONEN I ROVDJURSANGREPP KAN VARIERA MELLAN ¥REN BEROENDE P¥ ROVDJURSTILLG¥NG RENSTAM SN¶M¤NGD OCH BETESTILLG¥NG 3N¶M¤NG DEN OCH BETESTILLG¥NGEN INVERKAR EFTERSOM DE I SIN TUR STYR VAR RENARNA VISTAS &¶R PERIODEN FRAM TILL OCH MED

SAKNAS UPPGIFT OM ERS¤TTNINGSBELOPP MEN MAN KAN ¤ND¥ F¥ EN UPP FATTNING OM NIV¥ERNA EFTERSOM DE SANNOLIKT GANSKA V¤L MOTSVARAR ANTALET D¶DADE DJUR

5NDER DEN SENARE DELEN AV PERIODEN LIGGER ERS¤TTNINGSBELOPPEN P¥ EN MARKANT H¶GRE NIV¥ MED EN TOPP ¥R P¥ N¤STAN

MILJONER VAREFTER DEN ¥RET D¤RP¥ SJ¶NK TILL MILJONER $ET DRAMATISKA TRENDBROTTET SAMMANFALLER I TIDEN MED ATT NYA SK¤RPTA KONTROLLREGLER INF¶RDES F¶R ROVDJURSSKADOR OCH DET LIGGER N¤RA TILL HANDS ATT TOLKA NEDG¥NGEN I ANM¤LDA ROVDJURSSKADOR SOM ETT RESUL TAT AV DEN SK¤RPTA KONTROLLEN -AN KAN DOCK INTE DRA DEN SLUTSATSEN EFTERSOM SKADEERS¤TTNINGARNA AV ADMINISTRATIVA SK¤L OFTA BETALADES I EFTERHAND OCH TRENDEN ¤R D¤RF¶R VIKTIGARE ¤N ENSKILDA ¥RS M¤T V¤RDEN (¤R FRAMG¥R DOCK TYDLIGT ATT ANTALET ROVDJURSSKADOR ¶KAT F¶R ATT VID PERIODENS SLUT LIGGA P¥ EN AVSEV¤RT H¶GRE NIV¥ ¤N UNDER

TALET %RS¤TTNINGARNA HAR OCKS¥ ¶KAT OCH VAR UNDER TALET

G¥NGER S¥ H¶G SOM UNDER TALET "AKOM ¶KNINGEN LIGGER STORA REGIONALA F¶R¤NDRINGAR 6ID

TALETS B¶RJAN VAR ANTALET ROVDJURSD¶DADE RENAR FYRA G¥NGER S¥ STORT I

.ORRBOTTEN SOM I *¤MTLAND 6ID TALETS SLUT HADE SKADORNA F¶RDUBBLATS I .ORRBOTTEN MEN UNDER SAMMA TID HADE DE NIODUBBLATS I *¤MTLAND $ET ¤R FRAMF¶RALLT N¥GRA SAMEBYAR SOM SVARAT F¶R EN EXPLOSIONSARTAD ¶KNING AV ANTALET SKADOR ) DE TRE BYARNA (AND¶LSDALEN -ITT¥DALEN OCH 4¥SS¥SEN ERSATTES BUDGET¥RET

RENAR $ET ¤R AVSEV¤RT MER ¤N I HELA 6¤STERBOTTEN OCH AV LANDETS SAMTLIGA ERSATTA RENAR

.ATURV¥RDSVERKETS RAPPORT S

&IGUR %RS¤TTNING F¶R ROVDJURSD¶DADE RENAR OCH ANTAL D¶DADE RENAR -ILJONER KRONOR I ¥RS PENNINGV¤RDE

-KR	-KR FAST V¤RDE

!NTAL ROVDJURSD¶DADE RENAR

!NTAL RENAR

+¤LLA %GEN SAMMANST¤LLNING AV DATA FR¥N 3/5 OCH .ATURV¥RDS VERKETS RAPPORT SAMT 226 S RAPPORT

&R¥N JANUARI TILL¤MPAS ETT NYTT SYSTEM D¤R ERS¤TTNINGAR F¶R ROVDJURSSKADOR INTE L¤NGRE BETALAS EFTER ANTAL D¶DADE RENAR $ET G¶RS I ST¤LLET BEROENDE AV ANTALET INOM SAMEBYNS OMR¥DE BEFINTLIGA ROVDJUR

2ENAR SOM D¶DATS AV T¥G ELLER BILAR ERS¤TTS AV "ANVERKET RESPEK TIVE BILISTERNAS TRAFIKF¶RS¤KRINGSBOLAG TILL REN¤GARNA OCH ELLER SAMEBYN !NTALET T¥GD¶DADE RENAR N¥DDE EN KULMEN VID

TALETS MITT MED D¶DADE RENAR PER ¥R 4ACK VARE B¤TTRE SKYDDSANORDNINGAR GICK ANTALET NED TILL CA RENAR PER ¥R VID

TALETS B¶RJAN !NTALET BILD¶DADE RENAR L¥G ENLIGT SAMMA

3/5 S

K¤LLA P¥ EN GANSKA KONSTANT NIV¥ OM MELLAN OCH DJUR ¥RLIGEN UNDER OCH TALEN %FTERSOM OLYCKOR D¤R BILAR ¤R INBLANDADE HANDL¤GGS AV DE ENSKILDA TRAFIKF¶RS¤KRINGSF¶RETAGEN HAR DET VARIT SV¥RT ATT F¥ EN SAMLAD BILD AV ANTAL RENAR SOM D¶DAS I TRAFIKEN &IGUR NEDAN VISAR UTBETALD ERS¤TTNING F¶R TRAFIKD¶DADE RENAR I S¥V¤L T¥G SOM BILTRAFIK ¥REN OCH ¥REN

&¶R ¥REN EFTER SAKNAS TYV¤RR SAMMANST¤LLDA UPPGIFTER F¶R BILTRAFIKEN

&IGUR "ETALNING F¶R T¥G OCH BILD¶DADE RENAR -KR I

¥RS PRISNIV¥

-KR	%RS¤TTNING T¥GD¶DADE RENAR
	%RS¤TTNING BILD¶DADE RENAR

+¤LLA %GEN BEARBETNING AV UPPGIFTER FR¥N 3/5 226 S RAPPORT

"ANVERKET .ORRA REGIONEN OCH 4RAFIKF¶RS¤KRINGSF¶RENINGEN

%NLIGT 2IKSDAGSREVISORERNAS RAPPORT S HAR ANTALET BILD¶DADE RENAR UPPSKATTATS TILL ¥R F¶R ATT D¤REFTER ¶KA TILL ¥R OCH SEDAN MINSKA TILL ¥R ) FR¥NVARO AV DATA ANTAS ATT ERS¤TTNINGSBELOPPEN PER D¶DAD REN VARIT SAMMA F¶R BILTRAFIKEN SOM F¶R T¥GTRAFIKEN

-ED ANLEDNING AV DE PROV MED REFLEXM¤RKTA RENAR SOM INLETTS AV TRAFIKF¶RS¤KRINGSF¶RENINGEN I SAMARBETE MED 332 FINNS F¶R ¥REN

OCH FRAM¥T EN SAMLAD STATISTIK OM ANTALET RENOLYCKOR "UD GET¥RET D¶DADES RENAR I TRAFIKEN …RET D¤RP¥ HADE ANTALET MINSKAT TILL D¶DADE DJUR 2ENARNA HAR BETALATS MED I GENOMSNITT KRONOR PER REN ¥R OCH KRONOR PER

REN ¥R $E EKONOMISKA KONSEKVENSERNA I ¶VRIGT BEHAND LAS SENARE I RAPPORTEN UNDER AVSNITTET SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNA DER

&¶R ¥REN TILL HAR DATA F¶R ANTALET T¥GD¶DADE RENAR OCH UTBETALDA BELOPP H¤MTATS FR¥N RIKSDAGSREVISORERNAS RAPPORT !NTALET T¥GD¶DADE RENAR F¶R ¥R HAR H¤MTATS FR¥N "ANVERKETS STATISTIK F¶R NORRA REGIONEN ) MELLERSTA REGIONEN BER¤KNAS ANTALET RENP¥K¶RNINGAR TILL PER ¥R P¥ –STERSUND 3TORLIENBANAN

"ANVERKET NORRA REGIONEN HAR UPPGIVIT ATT ERS¤TTNING F¶R BETALDA RENAR VARIT -KR 5T¶VER DETTA HAR LAGTS -KR F¶R CA

P¥K¶RDA RENAR I MELLERSTA BANDISTRIKTET ) ¶VRIGA BANDISTRIKT F¶REKOMMER INGA RENP¥K¶RNINGAR

0ETTERSSON +ARL *OHAN 4RAFIKF¶RS¤KRINGSF¶RENINGEN

%RIKSSON -IKAEL "ANVERKET

)NKOMSTER OCH BIDRAG

3OM FRAMG¥TT OVAN HAR DET INTE FUNNITS N¥GON STATISTIK F¶R INKOMSTERNA F¶R RENN¤RINGEN F¶RE ¥R ) OCH MED INKOMST UNDERS¶KNINGARNA F¶R ¥REN OCH KAN EN N¥GOT S¤KRARE BILD AV DE REDOVISADE INKOMSTERNA ERH¥LLAS MEN FORTFARANDE FINNS DOCK EN DEL OKLARHETER $ELS OMFATTAS INTE ALLA F¶RETAG AV UNDER S¶KNINGARNA OCH DELS KAN MAN INTE S¤RSKILJA INKOMST AV RENN¤RING FR¥N INKOMST AV ANNAN R¶RELSE

$ET F¶RELIGGER OCKS¥ M¤TSV¥RIGHETER N¤R DET G¤LLER ST¶DEN TILL RENN¤RINGEN „VEN OM BELOPPEN ¤R K¤NDA S¥ KAN DET VARA SV¥RT ATT SEPARERA VAD SOM ¤R ST¶D TILL RENN¤RINGEN OCH VAD SOM ¤R ST¶D TILL ANGR¤NSANDE VERKSAMHETER )NVESTERINGAR SOM BETALATS DIREKT VIA ARBETSMARKNADSMEDEL OCH GLESBYGDSBIDRAG ¤R EXEMPEL P¥ S¥DANA ST¶D SOM INTE ALLTID ¤R KLART AVGR¤NSADE %FTERSOM N¤RINGENS INKOMSTER ¤R BEROENDE AV ST¶DNIV¥ERNA VILKET JU VARIT DEN UTTRYCK LIGA AVSIKTEN MED BIDRAGEN SKALL INKOMSTER OCH BIDRAG KOPPLAS SAMMAN I ETT SAMMANHANG

)NKOMSTER

-EDELINKOMSTEN PER RENSK¶TSELF¶RETAG VAR SOM FRAMG¥TT I KAPITEL ENLIGT (YRENIUS MODELL KRONOR PER ¥R VID MITTEN AV

TALET VILKET OMR¤KNAT I ¥RS PENNINGV¤RDE GER KRONOR %NLIGT INKOMSTUNDERS¶KNINGEN F¶R ¥R VAR DEN REDOVISADE IN KOMSTEN AV R¶RELSE OMR¤KNAT I ¥RS PRISNIV¥ KRONOR PER F¶RETAG %NLIGT INKOMSTUNDERS¶KNINGEN SOM VERKST¤LLDES F¶R

2IKSDAGENS 2EVISORER S

INKOMST¥RET VAR DEN GENOMSNITTLIGA INKOMSTEN AV N¤RINGS VERKSAMHET KRONOR PER F¶RETAG

$ET MEST SL¥ENDE RESULTATET AV DEN J¤MF¶RELSEN ¤R DET KRAFTIGA INKOMSTFALLET FR¥N MITTEN AV TALET FRAM TILL .¤R MAN J¤MF¶R DE TRE INKOMSTNIV¥ERNA M¥STE MAN EMELLERTID VARA UPP M¤RKSAM P¥ ATT DE INTE M¤TS P¥ SAMMA S¤TT -¤TV¤RDET F¶R INKOMSTEN VID TALETS MITT ¤R BER¤KNAD ENLIGT (YRENIUS TEORE TISKA MODELL UNDER DET ATT INKOMSTERNA F¶R ¥R OCH HAR H¤MTATS FR¥N DE TILL SKATTEVERKET REDOVISADE INKOMSTERNA &¶R ATT G¶RA BELOPPEN MER J¤MF¶RBARA M¥STE TALETS INKOMST ¥TMINSTO NE REDUCERAS MED AVDRAG F¶R EGENAVGIFTER VILKET S¤NKER BELOPPET MED TILL KRONOR

5TREDARNA ANSER ATT URVALET AV TIDPUNKTER ¤R T¤MLIGEN REPRESEN TATIVT F¶R DEN AKTUELLA PERIODEN

"IDRAG

"IDRAGET TILL RENN¤RINGEN VID M¤TNINGEN VAR SOM TIDIGARE FRAMG¥TT MILJONER ) BELOPPET ING¥R KATASTROFHJ¤LP MED

MILJONER 6ID ¥RS INKOMSTM¤TNING UPPSKATTADE RENN¤RINGS DELEGATIONEN ATT DET SAMLADE ST¶DET TILL RENN¤RINGEN F¶R BUDGET¥RET

UPPGICK TILL MILJONER INKLUSIVE MEDEL SOM BETALTS FR¥N SAMEFONDEN $ESSUTOM BER¤KNAS MILJONER HA UTBETALATS SOM BEREDSKAPSMEDEL 4OTALT CA MILJONER KRONOR /MR¤KNAT TILL

¥RS PENNINGV¤RDE CA MILJONER 5TSLAGET P¥ F¶RETAGKONCESSIONSSAMEBYARNA EXKLUDERADE INNEB¤R DETTA ETT ST¶DBELOPP P¥ CA KRONOR PER F¶RETAG

%NLIGT DE F¶RUTS¤TTNINGAR SOM DROGS UPP I RENN¤RINGSDELEGA TIONENS UTREDNING S¥ SKULLE ST¶DEN EXPANDERA 3¥ SKEDDE OCKS¥ 4OTALT TILLF¶RDES RENN¤RINGEN MILJONER I OLIKA FORMER AV BIDRAG UNDER BUDGET¥RET -ED PRIM¤RT SYFTE ATT ST¶DJA RENN¤RINGEN BETALADE STATEN MILJONER KRONOR OCH ¶VRIGA ST¶D

)BID

3/5 S

SOM UTGICK I FORM AV BUDGETMEDEL MILJONER $ET TOTALA STATLIGA ST¶DET UPPGICK S¥LEDES TILL MILJONER KRONOR $ESSUTOM TILLKOM FR¥N MEDEL UTANF¶R STATSBUDGETEN

MILJONER KRONOR $ET TOTALA ST¶DET OMFATTADE S¥LEDES

MILJONER KRONOR /M MAN BRYTER NER DET BIDRAG SOM AVS¥G ATT FR¤MJA RENN¤RINGEN

I MINDRE DELAR FRAMTR¤DER F¶LJANDE ENSKILDA POSTER

·0RISTILL¤GG OM MILJONER

·&R¤MJANDE AV RENN¤RINGEN MILJONER

·&ORSKNING MILJONER

·4OTALT MILJONER KRONOR ) POSTEN ¶VRIGA BUDGETMEDEL INGICK

·!RBETSMARKNADSERS¤TTNING MED MILJONER

·,ANDSBYGDSUTVECKLING MILJONER

·2EGIONALA UTVECKLINGSMEDEL MILJONER

·4OTALT MILJONER KRONOR -EDEL SOM TILLF¶RDES N¤RINGEN UTANF¶R BUDGETEN VAR

·%RS¤TTNING F¶R KATASTROFSKADESKYDD MILJONER

·%RS¤TTNING FR¥N SAMEFONDEN MILJONER

·%RS¤TTNING FR¥N BYGDEMEDEL MILJONER

·4OTALT MILJONER KRONOR

$E PENGAR SOM BETALADES FR¥N SAMEFONDEN KOM FR¥N FONDER SOM TIDIGARE BYGGTS UPP AV MEDEL SOM TILLF¶RTS RENN¤RINGEN SOM ERS¤TT NING F¶R SKADOR SOM N¤RINGEN P¥ OLIKA S¤TT ¥SAMKATS )NTE HELLER BYGDEMEDLEN KOMMER DIREKT FR¥N STATSBUDGETEN $E F¶RDELAS FR¥N MEDEL SOM INBETALTS FR¥N VATTENKRAFTSEXPLOAT¶RERNA OCH AVSER DELS KOMPENSATION F¶R SKADOR OCH DELS FR¤MJANDE AV INVESTERINGAR OCH SERVICE I DE BYGDER D¤R VATTENKRAFT EXPLOATERATS 5T¶VER DESSA

BIDRAG BETALADES YTTERLIGARE CA MILJONER KRONOR SOM ERS¤TTNING

F¶R SKADOR SOM DRABBAT RENN¤RINGEN

3AMMANST¤LLNING AV INKOMSTER OCH BIDRAG

.¤R MAN J¤MF¶R DE TRE REDOVISADE INKOMSTUNDERS¶KNINGARNA MED DE BIDRAG SOM BETALATS FR¥N STATEN KAN MAN NOTERA TV¥ TYDLIGA F¶R¤NDRINGAR $ELS ETT KRAFTIGT FALL I INKOMSTNIV¥ PER RENSK¶TSEL F¶RETAG FR¥N MITTEN AV TALET OCH FRAM TILL DE SENARE M¤TPERIODERNA OCH DELS EN KONTINUERLIG STEGRING AV BIDRAGEN PER INTJ¤NAD KRONA 3AMTLIGA BELOPP R¤KNADE PER F¶RETAG OCH OMR¤K NADE TILL ¥RS PRISNIV¥ ) STATSBIDRAGEN ING¥R ENDAST DE SOM HAR TILLKOMMIT F¶R RENN¤RINGENS FR¤MJANDE OCH BIDRAG SOM ¤R AVSEDDA ATT F¶RST¤RKA REN¤GARNAS INKOMSTER ) FIGUR NEDAN FRAMG¥R PRO PORTIONERNA INKOMSTER BIDRAG OMR¤KNAT I ¥RS PRISER F¶R DE TRE OLIKA M¤TTILLF¤LLENA 6ARKEN ERS¤TTNINGAR FR¥N SAMEFONDEN ELLER SKADEERS¤TTNINGAR ING¥R

226 S

&IGUR )NKOMSTER OCH BIDRAG PER F¶RETAG I KRONOR

¥RS PRISER

'ENOMSNITTLIG	)NKOMST PER F¶RETAG
INKOMST	"IDRAG FR¥N STATEN PER F¶RETAG

&IGUREN VISAR EN STARKT F¶RS¤MRAD L¶NSAMHET FR¥N TALETS MITT FRAM TILL DE SENARE UNDERS¶KNINGSTILLF¤LLENA 3OM TIDIGARE P¥PEKATS M¥STE RESULTATET TOLKAS MED STOR F¶RSIKTIGHET EFTERSOM DET R¶R SIG OM HELT OLIKA M¤TMETODER $ESSUTOM ¤R DET INTE KLART UTSAGT VILKET AV ¥REN VID TALETS MITT SOM INKOMSTERNA OCH BIDRAGEN AVSER VILKET G¶R OMR¤KNINGEN I GEMENSAMT PENNINGV¤RDE OS¤KER

"IDRAGSNIV¥ERNA ¤R DOCK MINDRE OS¤KRA EFTERSOM MAN R¶R SIG MED SAMMA R¶RELSEBEGREPP OCH I STORT SETT SAMMA BIDRAGSKLASSIFI CERING ¶VER TIDEN -AN M¥STE D¥ BEAKTA ATT BIDRAGSNIV¥N F¶R ¥R

INKLUDERAR KATASTROFERS¤TTNING MILJONER VILKET OMR¤KNAT I

¥RS PRISNIV¥ MOTSVARAR MILJONER %XEMPLET VISAR HUR K¤NSLIG J¤MF¶RELSEN ¤R F¶R VAL AV M¤TPUNKT

!NALYS AV INKOMSTER BIDRAG

.¤R MAN BETRAKTAR FIGUR F¥R MAN EN DYSTER BILD AV TILLST¥NDET OCH UTVECKLINGEN INOM N¤RINGEN 2ENN¤RINGSPOLITIKEN S¥SOM DEN UT FORMADES EFTER REKOMMENDATION AV ¥RS RENN¤RINGSSAKKUNNIGA GAV INTE ¶NSKAT RESULTAT )NTE BLEV DET S¤RSKILT MYCKET B¤TTRE EFTER

DE NYA GREPP SOM INITIERADES AV RENN¤RINGSKOMMITT©N VID

TALETS B¶RJAN $ESS UTTRYCKLIGA AVSIKT VAR ATT ¶KA MEDELINKOMSTEN OCH ATT ¶KA STATSBIDRAGEN 0¥ DEN F¶RSTA PUNKTEN HAR MAN MISSLYCKATS 6ISSERLIGEN HAR MEDELINKOMSTEN ¶KAT MEN ¶KNINGEN ¤R MARGINELL OCH DEN LIGGER FORTFARANDE P¥ EN MYCKET L¥G NIV¥ 0¥ DEN ANDRA PUNKTEN HAR MAN LYCKATS B¤TTRE "IDRAGSNIV¥N HAR ¶KAT %FTERSOM DET INTE RESULTERAT I H¶GRE MEDELINKOMST KAN DET KNAPPAST SES SOM EN FRAMG¥NG F¶R DEN F¶RDA POLITIKEN D¥ H¶GA BIDRAG RIMLIGEN INTE KAN VARA ETT SJ¤LV¤NDAM¥L

(¤RTILL KOMMER ATT INKOMSTERNA FR¥N RENN¤RINGEN ¥TMINSTONE F¶R DEN SENARE PERIODEN D¤R M¤TMETODEN BESKRIVS ¤R SYSTEMATISKT ¶VERSKATTADE $ELS ING¥R I N¤RINGSVERKSAMHET ¤VEN ANDRA N¤RINGAR ¤N RENN¤RING DELS HAR F¶R DE F¶RETAG D¤R F¶RLUST UPPKOMMIT INTE DE NEGATIVA V¤RDENA SUBTRAHERATS FR¥N MEDELV¤RDET $¤R HAR RESULTATET ¥SATTS V¤RDET 2ESULTAT BLIR ATT GENOMSNITTSINKOMSTEN FR¥N REN N¤RINGEN I SJ¤LVA VERKET VARIT L¤GRE ¤N VAD DE REDOVISADE SIFFRORNA OVAN ANTYDER

/M MAN SL¥R UT DE MILJONER I UTBETALDA BIDRAG P¥ DE

F¶RETAG SOM FANNS ¥R GER DET KRONOR I BIDRAG F¶R VARJE KRONA INKOMST SOM REDOVISATS /M MAN G¶R MOTSVARANDE J¤MF¶RELSE ¥R

OCH SL¥R UT DE MILJONER SOM STATEN BETALAT I BIDRAG P¥ DE BEFINTLIGA F¶RETAGEN S¥ F¥R VI ETT GENOMSNITTLIGT BIDRAG P¥

KR PER F¶RETAG /MR¤KNAT GER DET KRONOR I BIDRAG F¶R VARJE REDOVISAD INTJ¤NAD KRONA /M MAN F¶RUTOM DE RENA STATSBIDRAGEN ¤VEN INKLUDERAR MEDEL SOM TILLF¶RTS RENN¤RINGEN VIA BYGDEMEDEL KATASTROFSKADESKYDD OCH MEDEL FR¥N SAMEFONDEN BLIR PROPORTIONER NA ¤N TYDLIGARE "¥DE ¥R OCH TILLF¶RDES P¥ S¥ S¤TTKRONOR F¶R VARJE INTJ¤NAD KRONA

$EN D¥LIGA L¶NSAMHETEN BLIR TYDLIGARE OM MAN BEAKTAR DE AKT NINGSV¤RDA BELOPP SOM TILLF¶RTS N¤RINGEN SOM ERS¤TTNING F¶R T¥G BIL OCH ROVDJURSD¶DADE RENAR SAMT UTBETALD ERS¤TTNING F¶R CESIUM SKADADE DJUR 4OTALT TILLF¶RDES N¤RINGEN INKLUSIVE BIDRAG OCH SKADE ERS¤TTNINGAR UNDER BUDGET¥RET ETT BELOPP P¥ MIL JONER KRONOR 5TSLAGET PER F¶RETAG BLIR DET CA KRONOR SOM

)BID

TILLF¶RTS UTIFR¥N OCH SOM SKALL ST¤LLAS MOT EN REDOVISAD GENOMSNITTS INKOMST P¥ KRONOR (¤R HAR ALLTS¥ TILLF¶RTS KRONOR F¶R VARJE INTJ¤NAD REDOVISAD KRONA

2ESULTATET ¤R ALARMERANDE MEN OM MATERIALET SAMMANST¤LLS P¥ ETT ANNAT S¤TT BLIR BILDEN MER POSITIV -EDELINKOMSTERNA BEST¤MS F¶RUTOM AV N¤RINGENS INT¤KTER ¤VEN AV ANTALET INOM N¤RINGEN VERKANDE F¶RETAG %NLIGT DEN KLASSIFICERING SOM ANV¤NTS I ALLA J¤M F¶RELSER OCH SOM VISAS I FIGUR ¤R ETT F¶RETAG DEN ORGANISATORISKA ENHET SOM ST¥R UNDER GEMENSAM LEDNING $ET ¤R EMELLERTID INTE ALLTID HELT SJ¤LVKLART VAD SOM ¤R GEMENSAM LEDNING OCH VAD SOM ¤R SAMVERKAN MELLAN SJ¤LVST¤NDIGA REN¤GARE +ONSTATERAS KAN ATT AN TALET F¶RETAG HAR ¶KAT UNDER DEN STUDERADE PERIODEN FR¥N CA ¥R

TILL ¥R $ET ¤R ENLIGT SAKKUNNIGA UTOMORDENTLIGT SV¥RT F¶R NYTILLKOMMANDE ATT ETABLERA SIG SOM REN¤GARE /M EN NY REN¤GARE SKALL KOMMA IN I SAMEBYN M¥STE N¥GON ANNAN L¤MNA BYN "ETESRESURSERNA ¤R S¥ ANSTR¤NGDA -OT DEN BAKGRUNDEN VERKAR DET RIMLIGT ATT DEN ¶KNING AV ANTAL F¶RETAG SOM SKETT INTE BEROR P¥ EN UTIFR¥N KOMMANDE TILLSTR¶MNING AV F¶RETAGARE 3NARARE ¤R DET TIDIGARE I RENN¤RINGSF¶RETAG ING¥ENDE MEDLEMMAR SOM KOMMIT ATT RUBRICERAS SOM SJ¤LVST¤NDIGA F¶RETAGARE $ET FAKTUM ATT ANTALET SM¥ F¶RETAG ¶KAT TYDER ¤VEN P¥ DETTA

$ET KAN FINNAS FLERA ANLEDNINGAR TILL EN F¶R¤NDRING AV F¶RETAGS STORLEKEN )NDELNINGEN ¤R INTE SJ¤LVKLAR OCH SAMEBYARNAS KLASSIFICE RING ¤R INTE ALLTID J¤MF¶RBAR ) VISSA BYAR KLASSAS BARA EN AV MAKAR NA SOM F¶RETAGARE OCH I ANDRA KLASSAS B¥DA SOM F¶RETAGARE $ET KAN D¤RF¶R INTE UTESLUTAS ATT KLASSIFICERINGEN ¤NDRATS UNDER M¤TPERIODEN -AN KAN ¤VEN KONSTATERA ATT SKATTEREGLERNA UNDER ETT ANTAL ¥R VARIT S¥ UTFORMADE ATT DET SKAPATS INCITAMENT ATT SPLITTRA TIDIGARE SAMREDOVISADE RENN¤RINGSF¶RETAG OCH REDOVISA R¶RELSERNA I MINDRE ENHETER &RAMF¶RALLT HAR REGLERNA F¶R REDOVISNING AV MERV¤RDESSKATT PREMIERAT UPPSPLITTRING AV F¶RETAGEN I MINDRE ENHETER &IGUR NEDAN VISAR F¶R¤NDRINGEN I RENINNEHAV MELLAN

OCH

2ENN¤RINGEN I L¤NETS N¤RINGSLIV ,¤NSSTYRELSEN I *¤MTLANDS L¤N 3

&IGUR &¶RDELNING AV RENINNEHAV PER F¶RETAG

!NTAL

F¶RETAG

+¤LLA 3/5 OCH 226 S RAPPORT

3OM SYNES HAR ANTALET SM¥ F¶RETAG ¶KAT EFTER 6I KAN J¤MF¶RA UPPGIFTERNA F¶R N¤R DET G¤LLER F¶RETAG MED F¤RRE ¤N RENAR MEN DET ¤R TYV¤RR DEN ENDA S¤KRA J¤MF¶RELSEN VI KAN G¶RA F¶R DET ¥RET &¶R ¶VRIGA STORLEKSKLASSER HAR MAN ANV¤NT SIG AV EN ANNAN INDELNINGSGRUND J¤MF¶RT MED DE TIDIGARE M¤TTILLF¤LLENA

%N MER FINF¶RDELAD REDOVISNING AV F¶RETAGSSTORLEKEN F¶R DE F¶RETAG SOM UNDERS¶KTES ¥R FRAMG¥R AV FIGUR NEDAN

&IGUR	!NTAL F¶RETAG F¶RDELAT EFTER RENINNEHAV ¥R
!NTAL F¶RETAG

-AN KAN IFR¥GAS¤TTA OM EN UTV¤RDERING AV F¶RETAGENS L¶NSAMHET SKALL G¶RAS P¥ ETT GENOMSNITT AV ALLA F¶RETAG 2EDAN (YRENIUS BER¤KNING VID TALETS MITT VISADE ATT MAN BORDE HA ETT RENINNE HAV P¥ BORTEMOT DJUR F¶R ATT KUNNA LIVN¤RA SIG P¥ RENARNA OCH HA EN SK¤LIG LEVNADSSTANDARD 2IKSDAGSREVISORERNA KOM I SIN UNDERS¶KNING ¥R FRAM TILL ATT DET INTE G¥R ATT F¶RS¶RJA SIG P¥ ETT F¶RETAG MED F¤RRE ¤N RENAR 3NARARE B¶R RENINNEHAVET ¶VERSTIGA

DJUR F¶R ATT GE REN¤GAREN EN N¥GORLUNDA ACCEPTABEL F¶RS¶RJNING $E F¶RETAGARE SOM HAR F¤RRE ¤N DJUR KAN D¤RF¶R EXKLUDERAS UR GRUPPEN P¥ HELTID YRKESVERKSAMMA REN¤GARE ) FIGUREN NEDAN HAR INKOMSTUTVECKLINGEN F¶R ¥REN OCH J¤MF¶RTS F¶R DE F¶RETAG SOM HAR FLER ¤N RENAR

&IGUR	'ENOMSNITTSINKOMST PER F¶RETAG ¥RS PRISNIV¥
…R N	T AV
R¶REL	E

3 A		3 A
N	T	N	T

!V FIGUREN FRAMG¥R ATT GENOMSNITTSINKOMSTEN I STORT SETT DUBBLERATS F¶R F¶RETAGEN MED FLER ¤N RENAR ) DEN MENINGEN HAR POLITIKEN VARIT LYCKOSAM +VAR ST¥R EMELLERTID DEN GRUNDL¤GGANDE SLUTSATSEN ATT INKOMSTNIV¥N I N¤RINGEN ¤R ALLTF¶R L¥G $ESSUTOM M¥STE MAN BEAKTA ATT DET INTE ¤R MER ¤N CA AV DE F¶RETAGEN SOM HAR FLER ¤N RENAR

5TBUD AV RENK¶TT

$EN VIKTIGASTE INKOMSTK¤LLAN F¶R RENN¤RINGEN B¶R VARA F¶RS¤LJNING AV RENK¶TT ) FIGUR NEDAN FRAMG¥R F¶R¤NDRINGEN AV ANTALET GOD K¤NDA SLAKTADE RENAR FR¥N FRAM TILL

&IGUR	!NTAL SLAKTADE GODK¤NDA RENAR
!N TAL RE N AR

%NLIGT TRADITIONELLT EKONOMISKT SYNS¤TT SKULLE UTBJUDEN KVANTITET RENK¶TT BERO P¥ RENK¶TTETS PRIS OCH P¥ SUBVENTIONSGRADEN &¶RE TAGAREN ANTAS STR¤VA EFTER MAXIMAL VINST OCH ANPASSAR D¤RF¶R SIN PRODUKTION EFTER PRISERNA .¤R PRISER OCH SUBVENTIONER STIGER ¶KAR DEN VINSTMAXIMERANDE F¶RETAGAREN SITT UTBUD 6ID FALLANDE PRISER F¶RV¤NTAS F¶RETAGAREN MINSKA SITT UTBUD

6I HAR TESTAT DEN HYPOTESEN F¶R RENN¤RINGEN MEN FINNER INGET ST¶D F¶R ATT PRISET SKULLE P¥VERKA UTBUDET 3AMBANDET MELLAN PRISER SUBVENTIONER OCH UTBUD FRAMG¥R AV FIGUR NEDAN 0RISER OCH SUBVENTIONER M¤TS P¥ V¤NSTER AXEL OCH ANTALET SLAKTADE RENAR P¥ H¶GER AXEL !V FIGUREN FRAMG¥R ATT DE REALA PRISERNA FALLIT UNDER

N¤STAN HELA PERIODEN $ETTA HAR INTE KOMPENSERATS MED ¶KANDE SUBVENTIONER $ESSA HAR LEGAT I STORT SETT STILL UNDER HELA TALET F¶R ATT D¤REFTER ¶KA I ETT STEG FR¥N ¥R TILL ¥R

5TBUDET BORDE D¤RF¶R HA FALLIT SOM EN REAKTION P¥ DEN F¶RS¤M RADE PRISNIV¥N MEN S¥ HAR INTE SKETT 5NDER N¤STAN HELA DENNA PERIOD HAR UTBUDET AV RENAR ¶KAT FR¥N CA SLAKTADE RENAR

TILL MER ¤N SLAKTADE GODK¤NDA RENAR ¥R

2ESULTATET ST¤MMER V¤L ¶VERENS MED ERFARENHETERNA FR¥N .ORGE „VEN D¤R HAR MAN FUNNIT NEGATIV KORRELATION MELLAN PRIS OCH KVAN TITET $E NORSKA REN¤GARNAS UTBUD AV RENK¶TT ¶KADE STADIGT UNDER TIDEN TILL F¶R ATT D¤REFTER MINSKA 3¥ SKEDDE TROTS ATT PRISERNA P¥ RENK¶TT F¶LL VARJE ¥R MELLAN ¥REN OCH

&IGUR 3AMBAND MELLAN SLAKTADE RENAR PRISER OCH SUBVENTIONER

+R KG				!NTAL RENAR
2EALT PRIS	2EALT ST¶D	!NTAL GODK¤NDA RENSLAKT	!NTAL SLAKTADE RENAR

%FTERSOM M¤NGDEN RENK¶TT SOM BJUDS UT P¥ MARKNADEN HAR P¥VER KATS S¥ KRAFTIGT AV DET RADIOAKTIVA NEDFALLET HAR VI INTE BARA TITTAT P¥ UTBUDET AV RENK¶TT TILL MARKNADEN UTAN ¤VEN KORRELERAT TOTALA AN TALET SLAKTADE DJUR MED PRISER OCH SUBVENTIONER $ENNA SENARE J¤M F¶RELSE ¤R MOTIVERAD AV ATT REN¤GARNA F¥TT SAMMA BETALNING F¶R RENAR SOM S¥LTS TILL KONSUMTION SOM F¶R RENAR VILKA KASSERATS 4ILL OCH MED ERS¤TTNING F¶R F¶RLORAD SUBVENTIONEN HAR BETALATS F¶R DE

,ANDBRUKSDEPARTEMENTET S

KASSERADE RENARNA 5R EKONOMISK SYNPUNKT M¥STE ERS¤TTNINGS SYSTEMET F¶R DE CESIUMSMITTADE RENARNA D¤RF¶R F¶R REN¤GARNA HA FRAMST¥TT SOM LIKV¤RDIGT MED F¶RS¤LJNING !NTINGEN S¥LDE MAN TILL SLAKTERIERNA SOM LEVERERADE K¶TTET TILL KONSUMENTERNA ELLER S¥ S¥LDE MAN TILL STATEN SOM GR¤VDE NER DET

.U ¤R DET INTE BARA PRISER OCH SUBVENTIONER SOM P¥VERKAR UT BUDET „VEN RENINNEHAVET M¥STE HA BETYDELSE F¶R HUR MYCKET MAN KAN SLAKTA VID OLIKA PRIS OCH SUBVENTIONSNIV¥ER &¶R ATT KONTROLLERA HUR SLAKTVOLYMEN P¥VERKAS AV OVANST¥ENDE FAKTORER HAR M¤NGDEN SLAKTADE RENAR SAMK¶RTS MED SUBVENTIONERNA PER KILO RENK¶TT PRISET P¥ RENK¶TT OCH ANTALET RENAR I VINTERSTAM /M DET FINNS ETT POSITIVT SAMBAND MELLAN UTBUDET OCH VAR OCH EN AV DE VALDA VARIABLERNA YTTRAR DET SIG SOM ETT POSITIVT TECKEN F¶R VARIABELN I FR¥GA 6ARIABEL V¤RDENA HAR DESSUTOM LOGARITMERATS F¶R ATT MAN DIREKT SKALL KUNNA SE STYRKAN I SAMBANDET MELLAN RESPEKTIVE VARIABEL OCH UTBUDET 3¥V¤L SUBVENTIONER SOM PRISER HAR OMR¤KNATS TILL ¥RS PRISNIV¥

3OM FRAMG¥TT AV FIGUR S¥ FINNS INGET TYDLIGT SAMBAND MELLAN ANTALET SLAKTADE RENAR OCH PRIS RESPEKTIVE SUBVENTION $ET LOGARITMERADE UTBUDET AV SLAKTADE RENAR QS VISAR SIG VARA NEGATIVT KORRELERAD MED S¥V¤L SUBVENTION SOM MED PRISER MEN POSITIVT KORRELERAD TILL M¤NGDEN RENAR )NNEB¶RDEN BLIR D¤RF¶R ATT UTBUDET MINSKAR MED ¶KANDE PRISER OCH ¶KAD SUBVENTION MEN STIGER MED ANTALET RENAR .¤R DET G¤LLER PRISET P¥ RENK¶TT ¤R SAMBANDET INTE S¤KERST¤LLT P¥ SIGNIFIKANSNIV¥ $ET ¤R D¤REMOT SUBVENTIONERNA (¤R ¤R SAMBANDET S¤KERST¤LLT P¥ SIGNIFIKANSNIV¥ MEN N¥GOT ¶VERRASKANDE ¤R SAMBANDET NEGATIVT -AN SLAKTAR F¤RRE RENAR VID ¶KANDE SUBVENTIONER

LNQSLN SUBV LN STOCK LN 0RIS

T STAT

!DJ 2

3AMBANDET SKALL TOLKAS S¥ ATT N¤R SUBVENTIONEN ¶KAR MED S¥ FALLER UTBUDET MED .¤R PRISERNA STIGER S¥ FALLER UTBUDET MED 3AMBANDEN ¤R S¥LEDES OMV¤NDA OCH G¥R TV¤RT EMOT VAD

MAN KAN F¶RV¤NTA SIG P¥ EN MARKNAD D¤R M¥NGA S¤LJARE M¶TER M¥NGA K¶PARE

$ET FINNS I PRINCIP TV¥ M¶JLIGA F¶RKLARINGAR TILL DET ERH¥LLNA RE SULTATET $EN ENA F¶RKLARINGEN ¤R ATT REN¤GARNA AGERAR SOM VINSTMAXIMERARE OCH STR¤VAR EFTER ATT ¶KA SIN F¶RS¤LJNING N¤R PRISER NA STIGER %FTERSOM EN STOR DEL AV RENARNA SLAKTAS VID VUXEN ¥LDER OCH EN REN M¥STE BLI UPPEMOT TRE ¥R F¶R ATT BLI VUXEN S¥ LIGGER ¥T MINSTONE TRE ¥R MELLAN BESLUTET ATT ¶KA RENSTAMMEN OCH SLAKTTILL F¤LLET 2ENAR BLIR ¥ ANDRA SIDAN INTE MYCKET ¤LDRE ¤N ¥R /M PRISERNA FALLIT P¥ ETT S¤TT SOM INTE REN¤GAREN F¶RV¤NTAT SIG VID ANSKAFFNINGSTILLF¤LLET KAN REN¤GAREN INTE G¤RNA G¶RA ANNAT ¤N ATT SLAKTA SINA DJUR INOM DEN TIDSRYMDEN OAVSETT PRISNIV¥ /M PRISERNA FALLER UNDER EN L¤NGRE TIDSPERIOD KAN MAN D¥ F¥ EN ¶KAD SLAKTVOLYM TROTS PRISFALLET

/M UTBUDSKURVAN ¤R POSITIV SKULLE ¶KADE SUBVENTIONER GE ¶KAD VOLYM -ODELLEN VISAR TV¤RTOM ETT NEGATIVT SAMBAND S¥ ATT ¶KADE SUBVENTIONER M¶TS MED MINSKADE KVANTITETER $EN M¶JLIGA F¶R KLARINGEN ¤R ATT ¶KADE SUBVENTIONER ¶VERFLYGLATS AV FALLANDE EFTER FR¥GAN S¥ ATT ¶KNING AV SUBVENTIONSNIV¥N M¶TTS AV EN EFTERFR¥GE REDUKTION SOM ¤R ST¶RRE ¤N SUBVENTIONS¶KNINGEN

$EN ANDRA M¶JLIGA F¶RKLARINGEN ¤R ATT REN¤GARNA FAKTISKT MED VETET ANPASSAR SITT UTBUD S¥ ATT MAN VID ¶KANDE PRISER DRAR NER UT BUDET F¶R ATT ¶KA DET VID FALLANDE PRISER 3¥DANA OMV¤NDA RELATIONER ¤R K¤NDA FR¥N MARKNADER D¤R KONKURRENSEN ¤R S¥ SVAG ATT ETT ENSKILT F¶RETAG KAN KONTROLLERA SIN MARKNAD &¶RETAGETS BETEENDE BLIR D¥ KANSKE INTE ATT MAXIMERA SINA VINSTER UTAN SNARARE STR¤VA EFTER ATT MAN HAR ETT J¤MT INT¤KTSFL¶DE MAN HAR S K TARGET REVENUE .U SER JU INTE RENK¶TTSMARKNADEN UT P¥ DET S¤TTET OCH D¤RF¶R BORDE MAN INTE KUNNA V¤NTA SIG ETT S¥DANT BETEENDE $¤R FINNS INGET STORT F¶RETAG SOM KAN STYRA PRISBILDNINGEN UTAN M¥NGA REN¤GARE SOM VAR OCH EN F¶R SIG UTAN SAMVERKAN SINSEMELLAN S¤LJER TILL ETT ANTAL UPPK¶PARE 5PPK¶PARNA ¤R INTE S¥ M¥NGA MEN ¤ND¥ TILLR¤CKLIGT M¥NGA F¶R ATT INGEN UPPK¶PARE SKALL KUNNA STYRA PRISBILDNINGEN 4ROTS ATT RENK¶TTSMARKNADEN S¥ PASS V¤L FALLER IN I BILDEN F¶R EN MARKNAD UNDER FULLST¤NDIG KONKURRENS ¤R DET KANSKE

¤ND¥ INTE ORIMLIGT ATT M¥NGA REN¤GARE SNARARE EFTERSTR¤VAR ETT J¤MNT INT¤KTSFL¶DE ¤N VINSTMAXIMERING

&¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R DESSA ¤R ATT DE BARA F¥R EN MINDRE DEL AV SIN INKOMST FR¥N RENN¤RINGEN UNDER DET ATT HUVUDDELEN AV IN KOMSTERNA KOMMER FR¥N TJ¤NSTER 2EN¤GANDET ¤R D¤RMED EN BI N¤RING SOM MAN INTE VILL SL¤PPA D¤RF¶R ATT MAN VIA SITT RENINNEHAV KAN ST¥ KVAR I DEN SAMISKA KULTURENS K¤RNVERKSAMHET -AN BIBEH¥L LER SITT MEDLEMSKAP I SAMEBYN OCH HAR KVAR DEN R¤TTSLIGA ST¤LLNING SOM F¶LJER AV REN¤GANDET … ANDRA SIDAN F¥R INTE RENINNEHAVET KOSTA F¶R MYCKET &¶R ATT T¤CKA KOSTNADERNA F¶R RENSK¶TSELN S¥ ANPASSAR REN¤GAREN D¤RF¶R SITT UTBUD P¥ S¥ S¤TT ATT KOSTNADERNA T¤CKS 6ID L¥GA PRISER M¥STE HAN ¶KA SITT UTBUD MEN VID H¶GA PRISER R¤CKER DET MED ATT S¤LJA EN MINDRE M¤NGD RENAR F¶R ATT F¥ KOSTNADST¤CKNING

/M UTBUDET P¥ RENK¶TTSMARKNADEN FUNGERAR P¥ DETTA S¤TT S¥ SKULLE UTBUDET AV RENK¶TT ¶KA ¶VER TIDEN 6ERKSAMHETEN HAR MEKA NISERATS OCH D¤RF¶R BLIVIT MER KOSTNADSKR¤VANDE VILKET KR¤VER ALLT ST¶RRE SLAKTUTTAG F¶R ATT BETALA KOSTNADERNA $ESSUTOM HAR DET REALA PRISET P¥ RENK¶TT FALLIT VILKET YTTERLIGARE BIDRAR TILL ALLT ST¶RRE SLAKT UTTAG F¶R ATT F¥ KOSTNADST¤CKNING &¶R DEN PERIOD SOM H¤R STUDERATS ST¤MMER DETTA V¤L

3OM FRAMG¥TT TIDIGARE FINNS ¤VEN REN¤GARE SOM ¤R BEROENDE AV RENSK¶TSELN F¶R SIN F¶RS¶RJNING OCH D¤R KAN MAN KNAPPAST F¶RV¤NTA ETT UTBUDSBETEENDE ENLIGT BESKRIVNINGEN OVAN $ET RIMLIGA ¤R ATT DE AGERAR SOM TRADITIONELLA VINSTMAXIMERARE OCH ¶KAR SITT UTBUD MED ¶KANDE PRISER OCH SUBVENTIONER $EN GRUPPEN ¤R EMELLERTID S¥ LITEN ATT DESS BETEENDE INTE F¥R GENOMSLAG F¶R HELA GRUPPEN $ET VAR ¥R

ENDAST AV REN¤GARE SOM HADE MER ¤N RENAR

/M NU SAMBANDET MELLAN UTBUD PRIS OCH SUBVENTION ¤R FELV¤NDA ENLIGT ETT TRADITIONELLT EKONOMISKT SYNS¤TT S¥ G¤LLER INTE DETTA F¶R SAMBANDET MELLAN ANTAL SLAKTADE RENAR OCH RENSTOCK 3AM BANDET MELLAN RENSTOCK OCH SLAKTVOLYM ¤R S¤KERST¤LLT P¥ UNGEF¤R

SIGNIFIKANSNIV¥ +ORRELATIONEN ¤R POSITIV VILKET TYDER P¥ ATT UT BUDET AV RENAR ¶KAR MED RENSTOCKENS STORLEK .¤R RENSTOCKEN ¶KAR MED S¥ ¶KAR SLAKTVOLYMEN MED

-AN KAN JU FR¥GA SIG VARF¶R RENSTAMMEN ¶VERHUVUD TAGET ¶KAR 3OM FRAMGICK AV FIGUR HAR ANTALET SLAKTADE RENAR UNDER DEN

STUDERADE PERIODEN ¶KAT FR¥N KNAPPT ¥R TILL UNGEF¤R DET DUBBLA ANTALET VID TALETS B¶RJAN %N T¤NKBAR F¶RKLARING ¤R ATT DE POSITIVA SIGNALER SOM UTGICK FR¥N ¥RS RENN¤RINGSKOMMITT© LOCKADE REN¤GARNA ATT INVESTERA I SIN N¤RING

.U BLEV JU SOM TIDIGARE FRAMG¥TT DET EKONOMISKA UTFALLET INTE S¤RSKILT POSITIVT MEN F¶R DEM SOM REDAN BESLUTAT ATT SATSA P¥ RENN¤RING VAR DET INTE ALLDELES OPROBLEMATISKT ATT SNABBT KASTA OM TILL ANNAN VERKSAMHET

%N ANNAN M¶JLIG F¶RKLARING TILL DEN ¶KADE RENSTAMMEN ¤R MYCKET ENKEL %TT ANTAL MILDA VINTRAR UNDER TALET GJORDE ATT AN TALET ¶VERLEVANDE RENAR ¶KADE $¥ M¥STE ALLTS¥ SLAKTEN SKE INOM N¥GRA ¥R EFTER ¶KNINGEN AV RENSTAMMEN ALLDELES OAVSETT HUR PRISER OCH SUBVENTIONER F¶RH¥LLER SIG 3OM MAN KAN SE AV FIGUR NEDAN ¤R ANTALET SLAKTADE RENAR V¤L KORRELERAT TILL REDOVISAT ANTAL RENAR I VINTERSTAM (ELDRAGEN LINJE VISAR ANTALET RENAR OCH STRECKAD LINJE VISAR HUR M¥NGA SOM SLAKTATS

„VEN OM RENR¤KNINGARNA INTE ¤R EXAKTA S¥ BORDE M¤TFELEN INTE P¥ ETT SYSTEMATISKT S¤TT SKILJA SIG MELLAN ¥REN $E SKULLE I S¥ FALL G¶RA ATT KURVAN SNARARE SKIFTAR I H¶JD ¤N ¤NDRAR RIKTNING OCH KORRELATIONEN SKULLE I S¥ FALL INTE P¥VERKAS -AN KAN SE ATT KUR VORNA SAMVARIERAR GANSKA BRA MED UNDANTAG F¶R DEN SENARE DELEN AV PERIODEN $E S¤MRE KORRELATIONEN F¶R ¥REN SNARARE ST¤RKER ¤N KULLKASTAR DEN H¤R HYPOTESEN &¶R ¥REN FRAM TILL

HAR MAN N¤MLIGEN INTE GJORT N¥GON CENTRAL SAMMANST¤LLNING AV RENR¤KNING $ET ANTAL RENAR SOM REDOVISAS F¶R DESSA ¥R HAR HELT ENKELT SKATTATS AV *ORDBRUKSVERKET

&IGUR 3AMBAND SLAKTADE RENAR OCH RENSTOCK

!NTAL RENAR

+¤LLA 226 S RAPPORT SAMT 3/5

3AMVARIATIONEN MELLAN RENSTOCK OCH RENSLAKT VISAS OCKS¥ FR¥N

FINSKA UNDERS¶KNINGAR

3AASTAMOINEN

&IGUR 3LAKTADE RENAR I F¶RH¥LLANDE TILL RENM¤NGDEN

+¤LLA 3AASTAMOINEN /LLI %CONOMICS OF MULTIPLE USE FORESTRY IN THE 3AARIS¤LK¤ FOREST AND FELL AREA 4HE &INNISH FOREST RESEARCH INSTITUT (ELSINKI

) EN STUDIE HAR /LLI 3AASTAMOINEN VISAT HUR RENSTOCK OCH SLAKT P¥ ETT TYDLIGT S¤TT SAMVARIERAR $ETTA STYRKER HYPOTESEN ATT DEN ENSKILDE REN¤GARENS UTBUD AV RENK¶TT STYRS MER AV HANS RENINNEHAV ¤N AV PRISMEKANISMER 3LUTSATSEN BLIR ATT UTBUDET AV RENK¶TT INTE ¤R P¥VERKBART MED EKONOMISKA STYRMEDEL SOM RIKTAR SIG MOT RENSLAKTEN …TMINSTONE INTE P¥ KORT SIKT !TT ¶KA SUBVENTIONERNA TILL EN S¥DAN MARKNAD GER KANSKE INGEN EFFEKT P¥ VOLYMEN OCH DEN ENDA EFFEKT SOM MED S¤KERHET UPPKOMMER AV SUBVENTIONERNA BLIR INKOMST¶VERF¶RING TILL PRODUCENTERNA UNDER DET ATT PRODUKTIONS VOLYMEN F¶RBLIR STYRD AV ANDRA F¶RH¥LLANDEN /M UTBUDET INTE BEROR P¥ PRISET KOMMER EN SUBVENTION TILL N¤RINGEN INTE ATT F¶R¤NDRA SLAKTVOLYMEN UTAN DEN ENDA EFFEKTEN BLIR EN INKOMST¶VERF¶RING FR¥N SKATTEBETALARE TILL PRODUCENTER P¥ S¤TT SOM VISAS I FIGUR NEDAN

&IGUR 5TBUDET P¥ RENK¶TT SOM EN FUNKTION AV PRISET

0RIS

5TBUD

0RIS SUBVENTION

-ARKNADS 0RIS

%FTERFR¥GAN

+VANTITET

2ENN¤RINGSPOLITIKENS ST¶DFORMER HAR UTVECKLATS MED JORDBRUKETS ST¶DFORMER SOM F¶REBILD &¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R RENN¤RINGEN SKILJER SIG EMELLERTID FR¥N DE F¶RUTS¤TTNINGAR SOM G¤LLER F¶R DET TRADITIO NELLA JORDBRUKET P¥ N¥GRA VIKTIGA PUNKTER $ELS KAN JORDBRUKAREN STYRA SITT DJURINNEHAV EFTERSOM HAN INTE ¤R LIKA BEROENDE AV KLIMAT F¶RH¥LLANDEN SOM REN¤GAREN $ELS HAR JORDBRUKAREN H¶GRE MARGINALKOSTNADER F¶R SINA DJUR EFTERSOM VARJE DJUR SKALL UTFORDRAS KONTINUERLIGT "ONDENS STRATEGI B¶R D¥ BLI ATT ANPASSA SITT DJURINNE HAV EFTER PRISERNA P¥ S¥ S¤TT ATT N¤R K¶TTPRISERNA STIGER S¥ ¶KAR HANS UTBUD AV K¶TT

&¶R REN¤GAREN KAN DET F¶RH¥LLA SIG ANNORLUNDA 4ILLF¶RSELN AV NYA DJUR STYRS I STOR UTSTR¤CKNING AV KLIMATOLOGISKA OCH ¶VRIGA FAKTORER SOM REN¤GAREN INTE KAN R¥DA ¶VER /M M¥NGA NYA KALVAR HAR F¶TTS OCH ¶VERLEVT KUNDE MAN KANSKE V¤NTA SIG ¶KANDE KALV UTSLAKTNINGEN SOM EN F¶LJD AV GENER¶SARE BIDRAG TILL KALVSLAKT /M BETET HAR VARIT D¥LIGT ELLER KALVARNA AV ANDRA SK¤L ¤R SM¥ OCH MAGRA ¤R DET INTE S¤KERT ATT DET L¶NAR SIG ATT SLAKTA KALVEN REDAN F¶RSTA H¶STEN 2EN¤GARENS MARGINALKOSTNADER F¶R ATT L¥TA KALVEN ¶VERLEVA

F¶R ATT SLAKTAS SOM VUXEN REN ¤R MYCKET L¤GRE ¤N BONDENS KOSTNADER F¶R ATT F¶DA UPP SIN KALV

2EN¤GAREN AGERAR SOM ENSKILD F¶RETAGARE P¥ EN MARKNAD D¤R BETESRESURSEN ¤R EN KOLLEKTIV NYTTIGHET +OSTNADEN F¶R ATT F¶DA UPP YTTERLIGARE EN REN KAN VISSERLIGEN VARA H¶GA I FORM AV KNAPPHET P¥ BETE OM DEN TOTALA BETESRESURSEN ¤R BEGR¤NSAD (AN KAN D¥ ALLTID HOPPAS ATT DEN MINSKANDE BETESRESURSEN F¶RM¥R N¥GON ANNAN ATT DRA NER SITT RENINNEHAV $EN ENSKILDE F¶RETAGARENS DRIVKRAFTER I EN OMGIVNING D¤R FLERA DELAR P¥ EN ALLM¤NNING BETET BLIR D¤RF¶R ATT ¶KA SITT RENINNEHAV EFTERSOM KOSTNADEN F¶R ATT F¶DA UPP YTTERLIGARE EN REN INTE TILL FULLO TR¤FFAR HONOM (ANS STRATEGI F¶R ATT ¶KA SIN VINST BLIR D¥ ATT MAXIMERA SITT RENINNEHAV 0¥ L¥NG SIKT ¤R D¤RF¶R UTBUDET AV RENK¶TT BEST¤MD AV MARKERNAS FODERPRODUCERANDE F¶R M¥GA OCH T¤MLIGEN OK¤NSLIGT F¶R VARIATIONER I PRISER OCH LEVERANS SUBVENTIONER

$¤REMOT KAN ST¶DUTFORDRINGAR UNDER KRITISKA ¥R VARA ETT VERK SAMT MEDEL F¶R ATT ¶KA RENSTOCKEN OCH D¤RMED P¥ LITE L¤NGRE SIKT UTBUDET AV RENK¶TT 3ETT I ETT L¥NGT TIDSPERSPEKTIV ¤R EMELLERTID INTE HELLER DETTA EN FRAMKOMLIG V¤G /M MAN MED HJ¤LP AV ST¶DUTFORD RING LYCKAS ¶KA RENSTAMMEN KUMULATIVT S¥ KOMMER NATURBETET ATT ¶VERUTNYTTJAS VILKET I SIN TUR LEDER TILL ETT V¤GVAL !NTINGEN TVINGAS MAN L¤MNA DEN HITTILLSVARANDE RENSK¶TSELFORMEN SOM BYGGER P¥ MARKERNAS EGNA FODERPRODUCERANDE F¶RM¥GA OCH V¤LJER ATT KONTINUERLIGT ST¶DUTFORDRA ELLER S¥ L¥TER MAN RENSTAMMEN KRASCHA N¤R BETESRESURSERNA O¥TERKALLELIGEN ¤R ¶VERUTNYTTJADE $E ¥TER KOMMANDE BETESKRISERNA HAR ALLTID FUNNITS INOM RENN¤RINGEN MEN VARTEFTER BETESRESURSERNA BLIR ALLT H¥RDARE NYTTJADE KR¤VS ALLT L¤GRE GRAD AV OTJ¤NLIGA VINTERF¶RH¥LLANDEN F¶R ATT ORSAKA SV¤LT BLAND RENARNA $E SVAGASTE DJUREN DUKAR UNDER D¤RF¶R ATT ENERGIBALANSEN L¤TT HAMNAR P¥ MINUS N¤R RENEN SKALL GR¤VA SIG NER GENOM TJOCKT SN¶T¤CKE BARA F¶R ATT FINNA EN REDAN H¥RDBETAD LAVTILLG¥NG $JUREN F¶RSVAGAS AV N¤RINGSBRISTEN OCH FALLER D¥ L¤TTARE OFFER F¶R SJUK DOMAR OCH ROVDJURSANGREPP

3LUTSATSEN BLIR ATT MAN MED DEN HITTILLS F¶RDA RENN¤RINGSPOLITI KEN INTE LYCKATS P¥VERKA DET KORTSIKTIGA UTBUDET AV RENK¶TT MED POLITISKA MEDEL -¶JLIGEN KAN UTBUDET P¥ LITE L¤NGRE SIKT HA P¥VER

KATS AV DE POSITIVA SIGNALERNA FR¥N POLITIKERNA OCH ST¶DUTFORDRING VID KRITISKA BETESF¶RH¥LLANDEN -AN F¥R EMELLERTID VARA F¶RSIKTIG MED ATT DRA N¥GRA L¥NGTG¥ENDE SLUTSATSER AV DE SAMBAND SOM VISATS EFTERSOM TIDSSERIEN ¤R S¥ KORT SOM ¥R OCH ATT EN S¥ STRATEGISK VARIABEL SOM RENSTOCKENS STORLEK ¤R OS¤KER $ESSUTOM ¤R MODELLEN ENKEL EFTERSOM UTBUDET ENDAST ANTAS BERO P¥ TRE VARIABLER $ET KAN FINNAS YTTERLIGARE FAKTORER SOM P¥VERKAR UTBUDET AV RENK¶TT

/M NU UTBUDET INTE ¤R P¥VERKBART MED POLITISKA MEDEL S¥ HAR SUBVENTIONERNA ¥TMINSTONE BIDRAGIT TILL ATT ¶KA REN¤GARNAS INT¤KTER VID EN GIVEN SLAKTVOLYM !V INKOMSTUNDERS¶KNINGARNA FRAMG¥R EMELLERTID ATT MAN INTE LYCKATS TILLF¶RS¤KRA REN¤GARNA TILLR¤CKLIGA INKOMSTER $ET ¤R ENDAST ETT MYCKET LITET ANTAL REN¤GARE SOM KAN F¶RS¶RJA SIG P¥ ENBART RENSK¶TSEL 2EN¤GARNAS SAMMANR¤KNADE F¶R V¤RVS OCH KAPITALINKOMSTER HAR VISSERLIGEN ¶KAT FR¥N CA

KRONOR PER FAMILJ ¥R TILL KRONOR ¥R I FAST PENNINGV¤RDE MEN N¤STAN HELA DEN ¶KNINGEN BEROR P¥ INKOMSTER SOM KOMMER FR¥N ANDRA K¤LLOR ¤N RENN¤RINGEN

$ET ¤R EMELLERTID VANSKLIGT ATT G¶RA J¤MF¶RELSER P¥ F¶RETAGSNIV¥ MELLAN ¥REN EFTERSOM DEFINITIONEN AV F¶RETAG KAN HA ¤NDRATS S¥ ATT TIDIGARE F¶RETAG SPLITTRATS UPP I FLERA MINDRE ENHETER $ET ¤R D¤RF¶R S¤KRARE ATT G¶RA J¤MF¶RELSERNA P¥ BRANSCHNIV¥

$EN GRANSKNING SOM NU GJORTS G¤LLER EMELLERTID BARA ETT BEGR¤N SAT PERSPEKTIV D¤R INKOMSTER F¶R ETT ANTAL ¥R ST¤LLTS MOT VISSA STATS BIDRAG &¶R ATT BREDDA PERSPEKTIVET OCH F¥ EN MER HELT¤CKANDE BILD AV RENN¤RINGENS V¤RDE F¶R FOLKHUSH¥LLET KR¤VS EN SAMH¤LLSEKONO MISK KALKYL D¤R H¤NSYN TAS TILL N¤RINGENS INTERAKTION MED ¶VRIGA N¤RINGAR OCH INTRESSEN

2IKSDAGENS 2EVISORER S

3AMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLER

6I KONFRONTERAS OFTA MED TERMER OCH BEGREPP VARS INNEB¶RD VI INTE EXAKT BEH¤RSKAR MEN ¤ND¥ TVINGAS ANV¤NDA I V¥RT DAGLIGA SPR¥K BRUK &¶R DE FLESTA BEGREPP G¤LLER V¤L ATT VI UPPFATTAT DEM TILLR¤CK LIGT V¤L F¶R ATT KUNNA ANV¤NDA DEM UTAN ATT SKAPA MISSF¶RST¥ND 4YV¤RR ¤R SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLER INTE ETT S¥DANT BEGREPP $ET ¤R F¶RHOPPNINGSVIS UNIKT ATT ETT BEGREPP KAN VARA S¥ V¤LK¤NT MEN VARS INNEB¶RD ¤ND¥ ¤R S¥ OK¤ND SOM JUST BEGREPPET SAMH¤LLS EKONOMISKA KALKYLER

&LERTALET M¤NNISKOR K¤NNER TILL BEGREPPET .¤R MAN SEN ANV¤N DER TERMEN I ETT RESONEMANG S¥ VISAR DET SIG OFTA ATT MAN MISSUPP FATTAT INNEB¶RDEN -AN HAR LURATS AV DEN POLITISKA RETORIKEN SOM G¤RNA P¥ GRUND AV OKUNSKAP ELLER AV TAKTISKA SK¤L BRUKAR AN V¤NDA TERMEN SAMH¤LLE N¤R MAN I SJ¤LVA VERKET TALAR OM DEN OFFENTLIGA SEKTORN -ED DEN BEGREPPSSAMMANBLANDNINGEN I BAK HUVUDET ¤R DET INTE S¥ UNDERLIGT ATT MAN TROR ATT SAMH¤LLS EKONOMISKA INT¤KTER HAR MED SKATTER ATT G¶RA OCH ATT AVGIFTER OCH BIDRAG FR¥N STATEN SKULLE KUNNA UPPFATTAS SOM KOSTNADER ,¥T OSS INLEDNINGSVIS SL¥ FAST ATT DETTA ¤R FEL "EGREPPET HAR EN VIDARE INNE B¶RD

4ERMINOLOGIN SKALL I ST¤LLET SES MOT BAKGRUND AV DEN SAMH¤LLS EKONOMISKA ID©TRADITIONEN SOM F¶R MER ¤N ¥R SEDAN FORMULERA DES AV !DAM 3MITH 3AMH¤LLET SES SOM SUMMAN AV ANTALET MED BORGARE OCH DE EKONOMISKA ¥TG¤RDER SOM VIDTAS SKALL HA SOM ENDA SYFTE ATT ¶KA MEDBORGARNAS NYTTA 6AD VI S¥LEDES UTV¤RDERAR N¤R VI G¶R SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLER ¤R DEN ¶KNING ELLER MINSKNING AV DET ABSTRAKTA BEGREPPET NYTTA SOM EN VISS VERKSAMHET KAN MED F¶RA F¶R M¤NNISKORNA !LLA DE M¤TNINGAR OCH V¤RDERINGAR SOM VI G¶R HAR UTG¥NGSPUNKT I M¤NNISKORNAS V¤RDERINGAR –VRIGA ARTERS

EVENTUELLA NYTTA SPEGLAS ALLTID GENOM M¤NNISKORNAS UPPFATTNING OCH EXKLUDERAR ALLTS¥ DJURS OCH V¤XTERS EGENV¤RDE $ERAS V¤RDE I SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLER ¥S¤TTS UTIFR¥N HUR DE UPPFATTAS OCH SPEGLAS GENOM M¤NNISKORNAS V¤RDERINGAR $ET ¤R EN VIKTIGT ATT MAN ¤R MEDVETEN OM M¥TTETS BEGR¤NSNINGAR I DETTA AVSEENDE

/M NU NYTTOMAXIMERING VID F¶RSTA P¥SEENDE VERKAR VARA EN RIMLIG ANSATS VID VAL MELLAN OLIKA HANDLINGSALTERNATIV M¥STE ¤ND¥ VISS F¶RSIKTIGHET TILLR¥DAS ) +APITEL HAR P¥VISATS ATT MAN IBLAND KAN KOMMA I KONFLIKT MED ETISKA OCH MORALISKA ST¥NDPUNKTER OM MAN F¶RS¶KER ANV¤NDA STRIKT NYTTOMAXIMERING SOM UNDERLAG F¶R BESLUT .YTTOMAXIMERINGSPRINCIPEN M¥STE I S¥ FALL UNDERORDNAS DESSA $ET ¤R D¤RF¶R VIKTIGT ATT MAN REDAN I F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R KALKYLEN G¶R KLART F¶R SIG INOM VILKA ETISKA POLITISKA OCH MORALISKA RAMAR NYTTOMAXIMERINGEN F¥R ELLER KAN G¶RAS 6I ¥TERKOMMER TILL DESSA FR¥GOR I RAPPORTENS AVSLUTANDE DEL

$E L¶NSAMHETSKRITERIER SOM TILL¤MPAS I SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLER BYGGER VANLIGTVIS P¥ DET S¥ KALLADE (ICKS +ALDOR KRITE RIET %NLIGT DETTA EFTERSTR¤VAS ALLTID EKONOMISKT EFFEKTIVA L¶SNINGAR I DEN MENINGEN ATT NYTTAN SKALL MAXIMERAS /M N¥GON VINNER P¥ EN ¥TG¤RD OCH N¥GON ANNAN F¶RLORAR S¥ M¥STE DEN VINNANDE PARTEN VINNA S¥ PASS MYCKET ATT HAN SKULLE KUNNA KOMPENSERA DEN F¶RLORANDE PARTEN F¶R DENNES SKADA OCH ¤ND¥ UPPLEVA ATT HAN HADE H¶GRE V¤LF¤RD ¤N INNAN ¥TG¤RDEN VIDTOGS -ED DEN DEFINITIONEN KAN MAN SL¥ FAST ATT M¤NGDEN NYTTA I SAMH¤LLET HAR ¶KAT TILL F¶LJD AV DEN ¥TG¤RD SOM VIDTAGITS /BSERVERA ATT VI INTE F¶RUTS¤TTER ATT KOMPENSATIONEN VERKLIGEN ¤GER RUM /M KOMPENSATIONEN FAKTISKT GENOMF¶RS ¤NDRAS K¶PKRAFTEN MELLAN DE INBLANDADE PARTERNA OCH DEN F¶RUTS¤TTNING SOM KALKYLEN BYGGDE P¥ VAD G¤LLER K¶PKRAFTENS F¶RDELNING HAR D¥ ¤NDRATS $¤RMED KAN DET PARADOXALA INTR¤FFA ATT EN ¥TERG¥NG TILL L¤GET F¶RE F¶R¤NDRINGEN ¤VEN DEN VISAR SIG SAMH¤LLSEKONOMISKT MOTIVERAD &ENOMENET ¤R K¤NT SOM 3CITOVSKYPARADOXEN EFTER EKONOMEN 4IBOR 3CITOVSKY OCH BEROR P¥ ATT VI OCH I ALLA V¥RA KALKYLER UTG¥R VI FR¥N DEN K¶PKRAFTSF¶RDELNING SOM R¥DER N¤R VI UPPR¤TTAR KALKYLEN

&¶R EN MER UTF¶RLIG FRAMST¤LLNING AV (ICKS +ALDORKRITERIET SE T EX *OHANSSON S

&¶R ATT R¤TT F¶RST¥ BEGREPPEN SAMH¤LLSEKONOMISK KALKYL SAM H¤LLSEKONOMISK INT¤KT SAMH¤LLSEKONOMISK KOSTNAD OCH SAMH¤LLS EKONOMISK VINST F¶RLUST M¥STE VI INLEDNINGSVIS DEFINIERA TERMERNA $EN SENARE DELEN I BEGREPPET TERMEN EKONOMI KAN ¶VERS¤TTAS MED HUSH¥LLNING -ER PRECIST SKULLE VI KUNNA DEFINIERA DEN SOM HUSH¥LLNING MED RESURSER SOM ¤R KNAPPA

$EN F¶RSTA DELEN I BEGREPPET SAMH¤LLE M¥STE DOCK PRECISERAS MER ING¥ENDE 3K¤LET H¤RTILL ¤R ATT SAMH¤LLE F¶R M¥NGA M¤NNISKOR ¤R SYNONYMT MED STATEN ELLER KANSKE DEN OFFENTLIGA SEKTORN /M MAN G¶R DEN KOPPLINGEN TILL BEGREPPET SAMH¤LLSEKONOMI LEDER DET OFELBART TILL MISSF¶RST¥ND AV KALKYLERNAS BUDSKAP 6I M¥STE D¤RF¶R KLARA UT S¥V¤L VAD BEGREPPET SAMH¤LLE INNEFATTAR SOM VAD DET INTE INNEFATTAR

/RDET SAMH¤LLE I DETTA SAMMANHANG INNEB¤R DEN SAMLADE BEFOLKNINGEN I DET GEOGRAFISKA OMR¥DE MAN F¶R TILLF¤LLET STUDERAR /M MAN DESSUTOM KALKYLERAR MED INVESTERINGAR ELLER ¶VRIGA ¥TG¤R DER VARS VARAKTIGHET ¤VEN BER¶R M¤NNISKOR SOM ¤NNU INTE ¤R F¶DDA S¥ M¥STE VI I BEFOLKNINGEN INKLUDERA ¤VEN KOMMANDE GENERA TIONER 4ERMEN SAMH¤LLE AVSER ALLTS¥ M¤NNISKORNA VILKET JU ¤R N¥GONTING HELT ANNAT ¤N STATEN %FTERSOM VI INTE SER N¥GOT EGEN V¤RDE I JUST STATEN ANNAT ¤N DESS F¶RM¥GA ATT P¥VERKA MEDBORGARNAS NYTTA BLIR STATEN REDUCERAD TILL EN AKT¶R BLAND ¶VRIGA AKT¶RER I SAM H¤LLET $EN H¤R DEFINITIONEN ANSLUTER TILL TRADITIONELL EKONOMISK TEORI D¤R KONSUMENTEN ALLTID ¤R DEN CENTRALA AKT¶REN OCH DEN VARS INTRESSEN SKALL TILLGODOSES

!TT VI DEFINIERAR SAMH¤LLET MED M¤NNISKORNA INNEB¤R ATT VI BORTSER FR¥N ANDRA V¤RDEN ¤N DE SOM KAN H¤NF¶RAS TILL M¤NNISKOR NAS V¤RDERINGAR –VRIGA ARTER NATURMILJ¶ER ELLER ¶VRIGA F¶RETEELSER HAR I SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLER INGET EGENV¤RDE !LLA V¤RDEN SOM ANV¤NDS ¤R V¤RDEN SOM DESSA TILLDELAS AV M¤NNISKORNA 2E SULTATET BLIR ATT SAKER SOM INTE ¤R K¤NDA AV M¤NNISKORNA SAKNAR V¤RDE I V¥RA KALKYLER -AN KAN JU KNAPPAST S¤TTA PRIS P¥ F¶RETEELSER VARS EXISTENS MAN INTE K¤NNER TILL 6ID DE TILLF¤LLEN N¤R VI S¤TTER PRIS P¥ ¶VRIGA ARTER ELLER NATURMILJ¶ER ¤R DET ENDAST MILJ¶V¤RDENA SPEG LADE GENOM M¤NNISKORNAS UPPFATTNING OM V¤RDET OCH INTE N¥GOT AV DET SOCIALA SAMMANHANGET OBEROENDE EGENV¤RDE

) SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLER ING¥R OFTA ATT V¤RDERA VAROR OCH TJ¤NSTER SOM S¤LJS P¥ MARKNADER 6I VET I S¥ FALL VILKET PRIS SOM BETALAS MEN VI KAN ¤ND¥ INTE MED S¤KERHET SL¥ FAST VAD KONSUMEN TERNA EGENTLIGEN V¤RDERAR DESSA VAROR TILL 0RISERNA ¤R JU SATTA EFTER DEN MARGINELLE KONSUMENTENS V¤RDERING DVS DET PRIS SOM DEN TILL MARKNADEN SIST ANL¤NDE KONSUMENTEN ¤R BEREDD BETALA –VRIGA KONSUMENTER SKULLE I SJ¤LVA VERKET KUNNA BETALA MER ¤N S¥ F¶R ATT F¥ TILLG¥NG TILL VARAN $E KAN ALLTS¥ K¶PA VARAN F¶R ETT PRIS SOM UNDER STIGER VAD MAN FAKTISKT ¤R BEREDD BETALA OCH MAN KAN D¤RF¶R TILLGODOG¶RA SIG ETT ¶VERV¤RDE S¥ KALLAT KONSUMENT¶VERSKOTT /M VI SKULLE R¥KA K¤NNA TILL STORLEKEN P¥ DETTA S¥ SKALL VI KALKYLERA VARUV¤RDE SOM SUMMAN AV VARUPRIS OCH KONSUMENT¶VERSKOTT 4YV¤RR SAKNAS VANLIGTVIS K¤NNEDOM OM KONSUMENT¶VERSKOTTET OCH DET ENDA VI MED S¤KERHET VET ¤R VARANS F¶RS¤LJNINGSPRIS 6I KAN I S¥ FALL BARA UTTALA OSS OM VARUPRISET +ONSUMENTERNAS V¤RDERING AV EN MARKNADSPRISSATT PRODUKT S¤TTER VI D¥ TILL ¥TMINSTONE MARKNADS PRISET 6I KAN MED S¤KERHET DRA DEN SLUTSATSEN EFTERSOM K¶PARNA FRIVILLIGT BETALAR MARKNADSPRISET $ET SKULLE MAN INTE G¶RA OM INTEV¤RDERING AV VARAN VORE ¥TMINSTONE LIKA H¶G SOM VARUPRISET

.U ¤R DET INTE BARA MARKNADSPRISSATTA VAROR OCH TJ¤NSTER SOM M¥STE HANTERAS 6¥RT V¤LBEFINNANDE P¥VERKAS ¤VEN N¤R VI ANV¤NDER VAROR SOM INTE S¤LJS I KONSUMENTENHETER +OLLEKTIVA VAROR OCH TJ¤NSTER FRISK LUFT B¤TTRE H¤LSOTILLST¥ND S¤KRARE TRAFIKMILJ¶ER ¤R EXEMPEL P¥ F¶RETEELSER SOM INTE ¤R PRISSATTA P¥ N¥GON MARKNAD MEN SOM VI OCKS¥ HAR ANLEDNING ATT BEHANDLA EFTERSOM DE P¥VERKAR V¥R NYTTA !TT VI D¤RIGENOM ST¥R INF¶R ETT AKTNINGSV¤RT M¤TPROBLEM ¤R UPPENBART 6¥RT M¤TPROBLEM BLIR INTE MINDRE AV ATT VISSA ¥TG¤R DER IBLAND GYNNAR VISSA INDIVIDER OCH MISSGYNNAR ANDRA 6I F¥R DOCK INTE KAPITULERA INF¶R M¤TSV¥RIGHETERNA OCH UTEL¤MNA DE SV¥R M¤TBARA FAKTORERNA UR KALKYLERNA /M VI G¶R S¥ INNEB¤R DET ATT VI IMPLICIT V¤RDERAR DE UTEL¤MNADE F¶RETEELSERNA TILL $ETTA ¤R JU DEFINITIVT FELAKTIGT OM VI FUNNIT ATT DEN HAR INVERKAN P¥ MEDBORGAR NAS NYTTA $ET ¤R F¶RHOPPNINGSVIS SOM N¥GON HAR SAGT BETTER TO BE VAGUELY RIGHT THAN TO BE PRECISELY WRONG

… ANDRA SIDAN KAN M¤TSV¥RIGHETERNA VARA S¥ BETYDANDE ATT DET B¶R ST¤MMA TILL EN VISS F¶RSIKTIGHET VID PRESENTATION AV KALKYLRESULTAT

$ET ¤R D¤RF¶R YTTERST VIKTIGT ATT MAN S¥ TYDLIGT SOM M¶JLIGT BESKRIVER DE F¶RUTS¤TTNINGAR KALKYLEN BYGGER P¥ %NDAST P¥ S¥ S¤TT KAN L¤SAREN F¥ EN M¶JLIGHET ATT KRITISKT GRANSKA RESULTATET

3AMH¤LLSEKONOMISK INT¤KT

$ET ABSTRAKTA NYTTOBEGREPPET ¤R SV¥RGRIPBART MEN I DE FALL HUS H¥LLENS KONSUMTION P¥VERKAS TOLKAR VI DET SOM ATT ¤VEN NYTTAN P¥ VERKAS !NLEDNINGEN ¤R ATT M¤NNISKOR GENERELLT TYCKS STR¤VA EFTER ATT ¶KA SIN KONSUMTION $ET FINNS JU INGEN SJ¤LVKLAR ANLEDNING ATT G¶RA S¥ OM DET INTE VORE F¶R ATT MAN SER KONSUMTIONEN SOM ETT ME DEL ATT ¶KA NYTTAN -¥LET F¶R ALL EKONOMISK VERKSAMHET ¤R KON SUMTION SADE REDAN !DAM 3MITH (AN GJORDE DEN RIMLIGA TOLK NINGEN ATT ALL EKONOMISK VERKSAMHET HAR SOM ENDA SYFTE ATT ¶KA V¥R NYTTA

) SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLER M¥STE VI SE KONSUMTIONS BEGREPPET I EN VIDARE MENING ¤N DEN F¶RBRUKNING AV VAROR SOM VI KANSKE I F¶RSTONE F¶RKNIPPAR MED KONSUMTIONSBEGREPPET 6I M¥STE GENERALISERA BEGREPPET TILL DET MER ABSTRAKTA BEGREPPET NYTTA VILKET KANSKE N¤RMAST KAN F¶RST¥S SOM ¶KAD V¤LF¤RD 3AMH¤LLSEKONOMISK INT¤KT UPPST¥R N¤R M¤NNISKORNA UPPLEVER ¶KAD NYTTA –KAD NYTTA KAN EN INDIVID N¥ P¥ OLIKA S¤TT OCH ETT AV DE S¤TTEN ¤R GENOM ¶KAD KONSUMTION AV VAROR OCH TJ¤NSTER /M S¥ INTE VORE FALLET SKULLE M¤NNISKOR KNAPPAST UPPVISA EN S¥ STARK STR¤ VAN EFTER MER VAROR OCH TJ¤NSTER

$ET ¤R MOT DEN BAKGRUNDEN VI M¥STE SE PRODUKTIONEN 6ANLIGT VIS SER MAN PRODUKTION SOM EN SAMH¤LLSEKONOMISK INT¤KT !TT VI G¶R S¥ BEROR INTE P¥ ATT VI SER ¶KAD PRODUKTION SOM ETT V¤RDE I SIG "AKOM PRODUKTIONENS SAMH¤LLSEKONOMISKA V¤RDE LIGGER TANKE KEDJAN ATT ¶KAD PRODUKTION LEDER TILL ¶KAD KONSUMTION SOM I SIN TUR LEDER TILL ¶KAD V¤LF¤RD $ET ¤R ENDAST I DEN MENINGEN PRODUKTIONEN AV VAROR OCH TJ¤NSTER F¥R EN SAMH¤LLSEKONOMISK MENING /M DET SKULLE F¶REKOMMA PRODUKTION SOM EXISTERAR ENDAST F¶R SIN EGEN SKULL OCH INTE LEDER TILL ¶KAD NYTTA F¶R M¤NNISKORNA SKULLE DEN I SAMH¤LLSEKONOMISK MENING SAKNA V¤RDE

.¤R DET G¤LLER PRODUKTER SOM S¤LJS I EN MARKNADSEKONOMI TORDE VI YTTERST S¤LLAN HA ANLEDNING ATT BEFATTA OSS MED DEN PROBLEMST¤LL NINGEN 4EMPOR¤RT KAN NATURLIGTVIS KONSUMENTER MANIPULERAS MED VILSELEDANDE MARKNADSF¶RING MEN DET ¤R KNAPPAST TROLIGT ATT MAN LYCKAS LURA N¥GON ATT VID UPPREPADE TILLF¤LLEN K¶PA PRODUKTER SOM HAN INTE VILL HA %N PRODUKT SOM INTE M¤NNISKOR V¤RDERAR KOMMER D¤RF¶R ATT F¶RSVINNA FR¥N MARKNADEN /M MARKNADSEKONOMIN D¤REMOT S¤TTS UR SPEL S¥ ATT PRODUKTER BETALAS VIA OFFENTLIGA ANSLAG KAN MAN INTE VARA LIKA S¤KER P¥ ATT DET FINNS EN LIKA H¥LLBAR KOPP LING MELLAN ¶KAD NYTTA OCH ¶KAD PRODUKTION 0RODUKTIONENS INRIKT NING ¤R I S¥ FALL STYRD AV POLITISKA BESLUT $¤RIGENOM SAKNAS DEN SJ¤LVREGLERANDE ¥TERKOPPLINGEN SOM FINNS I EN FRI MARKNAD OCH DET FINNS D¥ ST¶RRE ANLEDNING ATT NOGGRANT ANALYSERA OM VERKSAMHETEN ¤R SAMH¤LLSEKONOMISKT MOTIVERAD

$ET ¤R DOCK VIKTIGT ATT KOMMA IH¥G ATT SAMH¤LLSEKONOMISK IN T¤KT INTE KAN N¥S UTESLUTANDE GENOM MATERIELL KONSUMTION –KAD NYTTA UPPST¥R ¤VEN I M¥NGA ANDRA SAMMANHANG SOM N¤R M¤NNISKORS H¤LSA BLIR B¤TTRE ELLER N¤R TILLVARON K¤NNS TRYGGARE OCH M¤NNISKOR UPPLEVER TILLF¶RSIKT INF¶R FRAMTIDEN $ET ¤R D¥ INTE L¤TT ATT OBJEKTIVT M¤TA M¤NGDEN NYTTO¶KNING MEN DESSB¤TTRE ¤R DET INTE ALLTID N¶DV¤NDIGT HELLER $ET ¤R TILLR¤CKLIGT ATT M¤NNISKOR KAN J¤M F¶RA TV¥ TILLST¥ND MED VARANDRA OCH P¥ ETT SUBJEKTIVT S¤TT UPPLEVA ATT DERAS V¤LF¤RD ¤R H¶GRE I DET ENA TILLST¥NDET ¤N I DET ANDRA ) S¥ FALL HAR VI H¶GRE NYTTONIV¥ MEN DEN ¤R INTE GRADERAD $EN ¤R BARA ANGIVEN I TERMER AV B¤TTRE ELLER S¤MRE

3AMH¤LLSEKONOMISK KOSTNAD

%N KOSTNAD I SAMH¤LLSEKONOMISK MENING ¤R ALLTING SOM LEDER TILL EN MINSKAD V¤LF¤RD F¶R MEDBORGARNA 6I R¶R OSS H¤R MED ETT BEGREPP SOM ¤R YTTERST CENTRALT I EKONOMISKT T¤NKANDE N¤MLIGEN ALTERNATIVKOSTNADEN %NLIGT V¥R F¶RUTS¤TTNING ¤R PRODUKTIONSRESURSER KNAPPA OCH N¤R VI DISPONERAR EN RESURS F¶R ETT VISST ¤NDAM¥L S¥ KAN DEN INTE SAMTIDIGT DISPONERAS F¶R ANNAN PRODUKTION (¤RIGENOM F¶RHINDRAS ANNAN PRODUKTION OCH

ALTERNATIVKOSTNADEN F¶R V¥R VERKSAMHET ¤R DEN PRODUKTIONEN SOM TILL F¶LJD AV V¥R ¥TG¤RD TR¤NGS UNDAN

0RODUKTIONSRESURSER KAN ANV¤NDAS TILL OLIKA SAKER 2EGELN H¤R ¤R ATT VI ALLTID SKALL S¶KA DEN MEST EFFEKTIVA AV DE OLIKA PRODUK TIONSM¶JLIGHETER SOM G¥R F¶RLORADE $EN SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADEN F¶R EN PRODUKTIONSFAKTOR KAN D¥ UTTRYCKAS SOM V¤RDET AV DEN UNDANTR¤NGDA ALTERNATIVA PRODUKTIONEN VID DEN MEST EFFEKTIVA ALTERNATIVA ANV¤NDNINGEN AV RESURSEN I FR¥GA -INSKAD KONSUMTION AV EN VARA ELLER TJ¤NST KAN BERO P¥ ATT PRODUKTIONEN AV DEN MINSKAT D¤RF¶R ATT VI ANV¤NT DE PRODUKTIONSRESURSER SOM EKONOMIN F¶RFOGAR ¶VER TILL N¥GONTING ANNAT ) EN PERFEKT FUNGERANDE MARKNADS EKONOMI KOMMER PRODUKTIONSRESURSER ALLTID ATT ALLOKERAS TILL OM R¥DEN D¤R DE ¤R EKONOMISKT MEST EFFEKTIVA 0RODUKTIONSFAKTORERNA KOMMER D¥ OCKS¥ ATT BETALAS MED ETT PRIS SOM ¤R LIKA MED MARGINALAVKASTNINGEN 6I KAN I EN S¥DAN EKONOMI D¤RF¶R GODTA EN PRODUKTIONSFAKTORS PRIS SOM DET SAMH¤LLSEKONOMISKA V¤RDET AV RESURSEN

.U ¤R DET EMELLERTID INTE OFTA VI R¶R OSS I EN PERFEKT MARKNADS EKONOMI D¤R PRODUKTIONSFAKTORERS PRIS BILDAS I ETT SAMSPEL AV UTBUD OCH EFTERFR¥GAN P¥ EN MARKNAD MED M¥NGA J¤MB¶RDIGA AKT¶ RER $E EXISTERANDE PRISERNA KAN HA KOMMIT TILL P¥ HELT ANDRA GRUNDER 6I M¥STE D¥ I VARJE ENSKILT FALL F¶RS¶KA PRECISERA VILKA RESURSER SOM ANV¤NDS OCH S¥ L¥NGT DET ¤R M¶JLIGT F¶RS¶KA UTREDA VILKEN PRODUKTION VI D¤RMED F¶RHINDRAR GENOM ATT TA JUST DESSA RESURSER I ANSPR¥K OCH KANSKE I DE FALL MARKNADSPRISER SAKNAS ¤VEN P¥ PRODUKTERNA ¤VEN F¶RS¶KA V¤RDERA DESSA

2ENN¤RINGEN I EN SAMH¤LLS EKONOMISK KALKYL

-ED RENN¤RINGEN F¶RST¥S H¤R DEN EXTENSIVA FORM SOM BEDRIVS I 3VERIGE OCH SOM SYFTAR TILL PRODUKTION AV RENK¶TT OCH ¶VRIGA REN PRODUKTER ¤NDA FRAM TILL OCH MED PRODUKTIONSLEDET LEVERANS AV HELA ELLER GROVSTYCKADE DJURKROPPAR SAMT HORN OCH SKINN

$EN BEARBETNING SOM D¤REFTER F¶LJER STYCKNING BEARBETNING PAKETERING LIGGER UTANF¶R RENSK¶TSELN OCH KAN H¤NF¶RAS TILL CHAR KUTERIVERKSAMHET !NNAN SIDOVERKSAMHET SOM JAKT OCH FISKE SL¶JD OCH VIRKESF¥NGST ¤R OCKS¥ VIKTIGA AKTIVITETER I SAMERNAS DAGLIGA LIV OCH DE KAN IBLAND HA MYCKET N¤RA ANKNYTNING TILL RENN¤RINGEN -ED DEN SN¤VA DEFINITION SOM HAR ANV¤NTS H¤R LIGGER DE DOCK UTAN F¶R RENN¤RINGEN

$EN KALKYL SOM H¤R G¶RS OMFATTAR INTE EN L¶PANDE PERIOD UTAN BEHANDLAR BUDGET¥RET VILKET ¤R DEN PERIOD FR¥N VILKEN VI HAR DE SENASTE SAMMANST¤LLDA UPPGIFTERNA +OSTNADER OCH INT¤KTER M¥STE RELATERAS TILL N¥GONTING ANNAT SOM D¥ SKALL SES SOM ALTERNATIV TILL DEN STUDERADE VERKSAMHETEN S K ALTERNATIV

(¤R T¤NKER VI OSS ALTERNATIVET SOM INGEN RENN¤RING ALLS $E SOM NU ¤R VERKSAMMA INOM N¤RINGEN SKULLE I S¥ FALL G¶RA N¥GON TING ANNAT $E ¶VRIGA PRODUKTIONSRESURSERNA SKULLE KANALISERAS TILL ANNAN VERKSAMHET OCH RENARNA SKULL ¥TERG¥ TILL ETT VILT TILLST¥ND %FTERSOM RENN¤RING BEDRIVS INOM N¤STAN HELA DET OMR¥DE D¤R RENAR F¶REKOMMER FINNS INGET J¤MF¶RELSEMATERIAL SOM KAN GE EN UPPFATT NING OM DE EKONOMISKA EFFEKTERNA AV EN F¶RVILDAD RENSTAM 6ISSERLIGEN FINNS VILDA RENAR I .ORDAMERIKA P¥ 3PETSBERGEN I 3KOTTLAND OCH I S¶DRA .ORGE MEN ERFARENHETERNA AV DESSA ¤R KNAPPAST TILL¤MPLIGA P¥ EN SITUATION D¤R VILDA RENAR SKULLE FINNAS INOM HELA DET SVENSKA BARRSKOGSOMR¥DET $ET FINNS D¤RF¶R

KNAPPAST N¥GON M¶JLIGHET ATT KVANTIFIERA EFFEKTERNA 6¥RT

ALTERNATIV ¤R D¤RF¶R ETT HYPOTETISKT RESONEMANG D¤R EFFEKTERNA DISKUTERAS I ANSLUTNING TILL DEN KVANTITATIVA BER¤KNINGEN

2ENN¤RINGENS SAMH¤LLSEKONOMISKA INT¤KTER

2ENK¶TT LEVERERAS I F¶RSTA HAND AV ENSKILDA SAMER $ESSUTOM KOMMER RENPRODUKTER ¤VEN FR¥N KONCESSIONSOMR¥DET $EN DELEN R¶R SIG UPPSKATTNINGSVIS OM EFTERSOM CA RENAR AV EN TOTAL RENSTOCK P¥ DJUR FINNS INOM KONCESSIONSOMR¥DET $¤RUT¶VER KOMMER ETT VISST UTBUD FR¥N SAMEBYARNA ) DET FALLET R¶R DET SIG OM SLAKTADE RENAR SOM SAKNAT M¤RKNING 4OTAL REDOVISAD SALUF¶RD KVANTITET RENK¶TT BUDGET¥RET UPPGICK TILL

TON -ED ETT SALUV¤RDE ENLIGT PRODUCENTPRISET KRONOR REPRESENTERADE DET ETT V¤RDE P¥ KRONOR /M VI TILL DETTA ADDERAR EN HUSH¥LLSSLAKT P¥ TILLKOMMER KRONOR OCH ETT V¤RDE AV SKINN OCH HUDAR SOM UPPGICK TILL KRONOR SKULLE DEN SAMLADE PRODUKTIONEN AV RENN¤RINGEN F¶R DETTA ¥R UPPG¥ TILL KRONOR %FTERSOM RENK¶TT MARKNADSF¶RS AV ETT STORT ANTAL PRODUCENTER SOM UTAN ATT SAMVERKA SINSEMELLAN S¤LJER DET TILL ETT STORT ANTAL SLAKTERIF¶RETAG AV VILKA EN DEL ¤GS AV REN¤GARNA SJ¤LVA S¥ KAN MAN ANTA ATT PRISBILDNINGEN SKER I ETT F¶RHANDLINGSSPEL MELLAN PARTERNA ) S¥ FALL UPPFYLLS DE EKONOMISKA KRITERIERNA F¶R MARKNADSPRISBILDNING $ET SAMH¤LLSEKONOMISKA V¤RDET AV PRODUKTIONEN ¤R ¥TMINSTONE MILJONER KRONOR $ETTA ¤R VAD SOM SKULLE KUNNA KALLAS RENN¤RINGENS DIREKTA PRODUKTION

4ILL EN N¤RINGS DIREKTA PRODUKTION KAN L¤GGAS DESS INDIREKTA PRODUKTION DVS ¶KNING AV ANNAN N¤RINGS PRODUKTION SOM BEROR P¥ INVERKAN FR¥N V¥R N¤RING UTAN ATT DET F¶REKOMMER N¥GON FORM AV VEDERLAG N¤RINGARNA EMELLAN $EN N¤RING SOM ENLIGT V¥R BED¶M

2IKSDAGENS 2EVISORER S

)BID S

NING P¥ ETT P¥TAGLIGT S¤TT KAN GYNNAS AV RENN¤RINGEN ¤R TURISMEN $ET ¤R S¤KERT M¶JLIGT ATT MER ING¥ENDE KARTL¤GGA SAMBANDET MEN F¶R DET KR¤VS EN MER OMFATTANDE STUDIE VILKET FALLER UTANF¶R RAMAR NA F¶R DENNA UNDERS¶KNING (¤R F¥R VI N¶JA OSS MED EN INDIKATION OM F¶RH¥LLANDET TURISM RENN¤RING

%NLIGT 3#" OMSATTE TURISTN¤RINGEN ¥R I *¤MTLAND 6¤STER BOTTEN OCH .ORRBOTTEN MILJONER KRONOR ENBART INOM HOTELL OCH CAMPING /MS¤TTNINGSM¤SSIGT ¤R TURISTN¤RINGEN ALLTS¥

G¥NGER S¥ STOR SOM RENN¤RINGEN $ET FINNS EN F¶REST¤LLNING OM ATT DET FINNS ETT SAMBAND MELLAN RENN¤RING OCH TURISM VILKET UTTRYCKTS BL A I EN UTREDNING OM TURISTN¤RINGEN I .ORRBOTTENS L¤N $EN SA MISKA KULTUREN ¤R EN AV DE STARKAST PROFILERADE TURISTVERKSAMHETER SOM FINNS I .ORRBOTTEN

&¶R ATT F¥ EN UPPFATTNING OM TURISTN¤RINGENS SYN P¥ RENSK¶TSELN HAR ETT SLUMPM¤SSIGT URVAL AV ¥RS TURISTBROSCHYRER SOM TILL HANDAH¶LLS AV .ORRBOTTENS TURISTR¥D !" GRANSKATS !VSIKTEN VAR ATT KLARA UT I VILKEN UTSTR¤CKNING TURISTN¤RINGEN SJ¤LV UPPFATTADE SAMER OCH RENAR SOM S¤LJANDE INSLAG I SIN MARKNADSF¶RING "ROSCHYRERNA KAN INDELAS I FYRA OLIKA GRUPPER D¤R VARJE GRUPP VAR AVSEDD F¶R SIN SPECIELLA KONSUMENTGRUPP OCH D¤R VARJE BROSCHYR KAN ANSES AN SPELA ELLER INTE ANSPELA P¥ RENN¤RINGEN 4ILL DEN F¶RSTN¤MNDA KATE GORIN SOM ANSES ANSPELA P¥ RENN¤RINGEN HAR H¤NF¶RTS ALLA BROSCHY RER SOM VISAR SAMER IKL¤DDA TRADITIONELL KL¤DSEL ELLER RENAR /M ENDAST SAMESL¶JD F¶REKOM I BROSCHYREN KLASSADES DEN INTE SOM ANSPELANDE P¥ RENN¤RINGEN

!TT SAMER OCH ELLER RENAR F¶REKOMMER I AV DE GRANSKADE

BROSCHYRERNA TYDER P¥ ATT TURISTN¤RINGEN ANSER ATT RENN¤RINGEN HAR ETT V¤RDE F¶R DERAS MARKNADSF¶RING „VEN OM MAN D¤RIGENOM KAN SE ATT ¥TMINSTONE N¤RINGEN SJ¤LV TROR P¥ ETT POSITIVT SAMBAND MELLAN TURISM OCH RENN¤RING ¤R DET P¥ DENNA GRUNDVAL INTE M¶JLIGT ATT F¶R S¶KA KVANTIFIERA STYRKAN &¶RH¥LLANDET ¤R EMELLERTID INTRESSANT EFTERSOM TURISTN¤RINGEN ¤R S¥ STOR J¤MF¶RT MED RENN¤RINGEN „VEN OM RENN¤RINGENS P¥VERKAN ENBART ¤R SVAGT POSITIV KAN DEN POSITIVA

3/5 S

EXTERNA EFFEKTEN P¥ TURISTN¤RINGEN ¤ND¥ REPRESENTERA ETT H¶GT MONET¤RT V¤RDE

4ABELL 4URISTBROSCHYRERS ANSPELNING P¥ RENN¤RINGEN

"ROSCHYRENS INRIKTNING	)NNEH¶LL	)NNEH¶LL EJ	3UMMA
	ANSPELNING P¥	ANSPELNING P¥	BROSCHYRER
	RENN¤RINGEN	RENN¤RINGEN
&R¤MMANDE SPR¥K "ROSHYR F¶R
HELA NATIONEN
3VENSKT SPR¥K "ROSCHYREN AVSER
REGION NORDKALOTTEN
3VENSKT SPR¥K +OMMUNER INOM
RENSK¶TSELOMR¥DET
3VENSKT SPR¥K %NSKILDA
ARRANG¶RER INOM
RENSK¶TSELOMR¥DET
3UMMA

+¤LLA %GEN BEARBETNING

) DE NATIONELLA BROSCHYRER D¤R RENN¤RING F¶REKOM VAR DET INTE P¥ ETT FRAMTR¤DANDE S¤TT $¤REMOT VAR INSLAGET SOM V¤NTAT BETYDLIGT MER FRAMTR¤DANDE I REGIONALA OCH KOMMUNALA BROSCHYRER SOM UTGIVITS I OMR¥DEN D¤R RENN¤RING F¶REKOM %TT AV UNDANTAGEN H¤R VAR 34& S FJ¤LLBROSCHYR SOM HELT SAKNADE INSLAG AV RENN¤RING $E LOKALA ARRANG¶RERNAS MATERIAL UTEL¤MNADE HELT RENN¤RINGEN I FALL AV

$ET ¤R KNAPPAST F¶RV¥NANDE MED TANKE P¥ DE BROSCHYRPRODUCE RANDE ARRANG¶RERNAS UTBUD $ET ¤R ST¶RRE TURISTANL¤GGNINGAR SOM TILLHANDAH¥LLER ETT SPECIFIKT UTBUD MESTADELS UTF¶RS¥KNING $E V¤N DER SIG D¤RF¶R TILL DEN KUNDKRETS SOM S¶KER JUST DEN FORMEN AV REKREATION

… ANDRA SIDAN FINNS EN KONKURRENSSITUATION SOM MOTVERKAR TURISMEN *AKT OCH FISKE DRAR TURISTER TILL FJ¤LLOMR¥DENA MEN H¤R HAR DE REN¤GANDE SAMERNA MOTVERKAT UTVECKLINGEN $ETTA HAR BLIVIT ¤N MER P¥TAGLIGT EFTER DET ATT DEN UTVIDGADE JAKTR¤TTEN OVAN ODLINGSGR¤NSEN INF¶RTS 5NDER TIDIGARE ¥R HAR DET D¤REMOT SNARAST

VARIT SAMERNAS EGEN JAKT OCH FISKEVERKSAMHET SOM GJORT ATT MAN VELAT BEGR¤NSA ¶VRIGA MEDBORGARES JAKT OCH FISKE I FJ¤LLEN 2ENN¤RINGEN INNEB¤R OCKS¥ KLARA RESTRIKTIONER P¥ TRAFIKEN MED SN¶SKOTER $ELAR AV FJ¤LLOMR¥DET ¤R AVST¤NGDA F¶R SKOTERTRAFIK UNDER SENARE DELEN AV V¥RVINTERN $ET FINNS INDIKATIONER P¥ ATT SKOTER¤GARNA S¤TTER MYCKET H¶GT V¤RDE P¥ SIN VERKSAMHET %TT NOR MALT INK¶PSPRIS F¶R MASKINEN ¤R MINST KRONOR /M MAN D¥ BEAKTAR ATT DESS LIVSL¤NGD KNAPPAST ¶VERSTIGER MIL F¥R MAN EN KAPITALKOSTNAD P¥ KR MIL (¤RTILL KOMMER DRIVMEDELS¥TG¥NG P¥ CA LITER OLJEBLANDAD BENSIN PER MIL OCH ¥TERKOMMANDE REPARA TIONER MED RESERVDELSPRISER SOM V¤SENTLIGT ¶VERSTIGER MOTSVARANDE PRISER F¶R BILDELAR S¥ KAN VI SUMMERA KOSTNADEN TILL STORLEKSORD NINGEN KRONOR PER K¶RD MIL %FTERSOM MAN ¤R BEREDD ATT BETALA DEN KOSTNADEN M¥STE V¤RDERINGEN AV SKOTERK¶RNINGEN UPPG¥ TILL ¥TMINSTONE LIKA MYCKET $ET SAMH¤LLSEKONOMISKA V¤RDET UR KON SUMENTERNAS PERSPEKTIV ¤R V¤RDET AV K¶RNINGEN MINSKAT MED KOST NADERNA 6¤RDET KAN VARA BETYDANDE OCH (ULTKRANTZ VISAR MED ETT R¤KNEEXEMPEL ATT DET SAMH¤LLSEKONOMISKA V¤RDET AV SKOTER¥KNING SAMMANTAGET SKULLE KUNNA UPPG¥ TILL CA MILJONER KRONOR

2ENN¤RINGENS SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADER

2ENN¤RINGSF¶RETAGENS EXTERNA KOSTNADER P¥ F¶RETAGSNIV¥

!LLDELES OAVSETT OM LEVERERADE RENAR KOMMER FR¥N ENSKILDA REN ¤GARE FR¥N SAMEBYN ELLER FR¥N KONCESSIONSOMR¥DET S¥ HAR DE I ALLA FALL SK¶TTS AV ENSKILDA SAMER +OSTNADERNA F¶R SK¶TSELN KAN D¤RF¶R F¶RAS NER P¥ F¶RETAGSNIV¥ OCH AGGREGERAS SOM SUMMAN AV ALLA REN N¤RINGSF¶RETAGS KOSTNADER $ET FINNS INGEN SAMLAD STATISTIK P¥ DE OLIKA KOSTNADER SOM F¶REKOMMER OCH F¶R ATT F¥ ETT GREPP OM VILKA

$S S

PRODUKTIONSRESURSER SOM ANV¤NTS TILL RENSK¶TSELN S¥ M¥STE VI I FR¥NVARO AV RESULTATR¤KNINGAR F¶RS¶KA ATT REKONSTRUERA KOSTNADER NA $ETTA HAR GJORTS TIDIGARE MEN EFTERSOM STUDIEN GJORDES REDAN

S¥ ¤R S¥V¤L PRISER SOM UTRUSTNING TILL VISS DEL IRRELEVANTA $EN STORLEKSKLASSIFICERING AV RENSK¶TSELF¶RETAGEN SOM VISAS I TABELL STYRS AV ANTALET ¤GDA RENAR -AN KAN KANSKE UPPFATTA ATT DET FINNS EN VISS ¶VERDIMENSIONERING AV UTRUSTNING OCH KOSTNADER MEN D¥ M¥STE MAN KOMMA IH¥G ATT ¤VEN DE S K SK¶TESRENARNA DVS RENAR SOM ¤GS AV ANDRA ¤N DE SOM AKTIVT DELTAR I RENSK¶TSELN OCKS¥ SKALL SK¶TAS AV DE VERKSAMMA F¶RETAGEN …R FANNS SK¶TES RENAR H¤RTILL KOMMER RENAR INOM KONCESSIONSOMR¥DET SOM SK¶TTES AV REN¤GARE MED KONCESSIONSTILLST¥ND

4OTALT UNDERS¶KTES ¥R SAMMANLAGT AV TOTALT REN SK¶TSELF¶RETAG /M BORTFALLET STORLEKSM¤SSIGT F¶RDELAR SIG P¥ SAMMA S¤TT SOM DE UNDERS¶KTA SKULLE DET ALLTS¥ FINNAS F¶RETAG MED F¤RRE ¤N RENAR $ET SKULLE FINNAS F¶RETAG MED

RENAR OCH F¶RETAG MED RENAR ELLER FLER $E BEN¤MNS I TABEL LEN NEDAN FTG RESPEKTIVE FTG RESPEKTIVE FTG

+OSTNADERNA I VARJE F¶RETAGSTYP HAR ADDERATS OCH MULTIPLICERATS MED ANTALET F¶RETAG VILKET SAMMANTAGET GER TOTALA KOSTNADEN F¶R ALLA RENSK¶TSELF¶RETAG (¤R F¶RUTS¤TTS ATT ANTALET F¶RETAG ¤R OF¶R¤ND RAT FR¥N INKOMSTUNDERS¶KNINGEN FRAM TILL BUDGET¥RET

"ILKOSTNADERNA HAR H¤R ANTAGITS UPPG¥ TILL KR PER MIL VILKET SAMMANFALLER MED DE PRIVATEKONOMISKA KOSTNADERNA F¶R 3VERIGES VANLIGASTE BIL 6OLVO ) DEN SUMMAN ING¥R SKATTER AV SKILDA SLAG VILKET I SAMH¤LLSEKONOMISK MENING INTE ¤R KOSTNADER $¤R EMOT ING¥R INTE SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADER SOM MILJ¶KOST NADER OCH OLYCKOR I DEN SUMMAN "ILISMENS EXTERNA KOSTNADER DVS MILJ¶KOSTNADER OCH OLYCKOR ¤R ST¶RRE ¤N DESS SKATTER $¥ DESSA BILISTER MESTADELS K¶R P¥ GLESTRAFIKERADE V¤GAR I OMR¥DEN MED SVAG MILJ¶BELASTNING KAN DET FINNAS SK¤L ATT S¤TTA ETT L¤GRE V¤RDE P¥ UTSL¤PP OLYCKOR OCH TR¤NGSELKOSTNADER &¶R ENKELHETS

,ANTBRUKSSTYRELSEN MEDDELANDEN

2IKSDAGENS 2EVISORER S

+ONSUMENTVERKETS PRESSMEDDELANDEN

(ANSSON OCH ,EKSELL

SKULL HAR H¤R ANTAGITS ATT DEN SUMMA BIL¤GAREN BETALAR I SKATTER T¤CKER EXTERNA EFFEKTER OCH BILK¶RNINGEN HAR ANTAGITS MEDF¶RA EN SAMH¤LLSEKONOMISK KOSTNAD P¥ KR MIL

3AMMA RESONEMANG LIGGER TILL GRUND F¶R V¤RDERINGEN AV SKOTER K¶RNINGEN 3N¶SKOTERN GENERERAR F¶RVISSO EN SV¥R MILJ¶BELASTNING MEN BETALAR SAMTIDIGT SKATT VIA DRIVMEDLET „VEN H¤R HAR PRIVATA KOSTNADER APPROXIMERATS MED SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADER +APITALKOSTNADER SAMT REPARATION OCH UNDERH¥LL FINNS ANGIVNA I EN EGEN RUBRIK VARF¶R DRIFTKOSTNAD SKOTER ENDAST AVSER DRIVMEDELS KOSTNADER INKLUSIVE MILJ¶BELASTNING

4ABELL &¶RETAGSEKONOMISKA KOSTNADER RENSK¶TSEL

5TRUSTNING	ANSK PRIS	AVSKR UH	!NTAL	3UMMA	!NTAL	3UMMA	!NTAL	3UMMA	3UMMA
			ENH FTG	KOSTNAD ENH FTG		+OSTNAD ENH FTG		KOSTNAD	KOSTNAD
				FTG		FTG		FTG
SN¶SKOTER
K¤LKE
SL¤P M BUR
RODDB¥T
HJULING
MOTORB¥T
F¶RR¥D
STUGA
GEV¤R
KIKARE
KOM RADIO
T¤LTK¥TA
MOBILTELEFON
HUND
¶VRIGT
BILK¶RNING
RENFODER
SKOTERK¶RNING

!RBETSKRAFTSKOSTNAD

&¶RUTOM EXTERNA KOSTNADER HAR VARJE F¶RETAGARE EN KALKYLERAD KOSTNAD F¶R EGET ARBETE $ET FINNS INGEN EXAKT UPPGIFT P¥ HUR M¥NGA SOM ARBETAR I DE F¶RETAGEN MEN SUMMAN HAR BER¤KNATS

TILL KNAPPT PERSONER %FTERSOM RENSK¶TSEL I STOR UTSTR¤CKNING SK¶TS SOM DELTIDSARBETE FINNS ANLEDNING ATT KORRIGERA ARBETSKRAFTS ¥TG¥NGEN !RBETSINSATSEN I RENSK¶TSEL HAR TIDIGARE VARIERAT MELLAN

OCH DAGSVERKEN PER REN OCH ¥R $EN SIFFRAN KOMMER FR¥N ¥R OCH MED TANKE P¥ DEN ¶KADE MEKANISERINGEN KAN MAN ANTA ATT ARBETSINSATSEN MINSKAT %TT ANTAGANDE OM DAGSVERKEN PER REN OCH ¥R GER VID EN RENSTOCK P¥ DJUR ARBETSDAGAR /M GISSNINGSVIS PERSONER ¤R ENGAGERADE I RENSK¶TSELN BE TYDER DET EN MEDELINSATS ARBETE P¥ DAGAR PER ¥R

) EN STUDIE SOM REDOVISAS HAR AKTIVA RENSK¶TANDE M¤N OCH KVINNOR TILLFR¥GATS OM SIN ARBETSINSATS I RENSK¶TSELN !V DE SOM SVARAT HAR CA AV M¤NNEN OCH EN AV KVINNORNA UPPGETT ATT DE ARBETAR HELTID $E ¥TERST¥ENDE KVINNORNA OCH AV M¤NNEN UPPGAV ATT DE ARBETAR DELTID TIMMAR PER VECKA !V M¤NNEN UPPGAV ATT DE HADE EN ARBETSINSATS I RENN¤RINGEN SOM UNDERSTEG

TIM VECKA

4ABELL !RBETSTID INOM RENN¤RINGEN I .ORRBOTTENS L¤N

) PROCENT AV FULL TID

!RBETSTID I A %J SVAR	4OTALT
-¤N
+VINNOR
3UMMA

+¤LLA )NVENTERING AV DEN SAMISKA SYSSELS¤TTNINGSSTRUKTUREN I .ORRBOTTENS L¤N ,¤NSARBETSN¤MNDEN OCH 332 SID

$EN SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADEN F¶R ARBETET MED RENARNA BEST¥R I UNDANTR¤NGD ANNAN PRODUKTION (¤R FINNS ANLEDNING TILL VISS F¶RSIKTIGHET I BED¶MNINGEN $ELS VAR AV F¶RETAGARNA ¶VER

¥R OCH SKULLE OM MAN EJ ARBETAT INOM RENSK¶TSELN SANNOLIKT INTE

2IKSDAGENS 2EVISORER S

,ANTBRUKSSTYRELSENS MEDDELANDEN S

"J¶RKHAG OCH 3TOOR S

DELTAGIT P¥ DEN ¶VRIGA ARBETSMARKNADEN $ELS HAR M¥NGA AV RENSK¶TARNA EN ALLTF¶R KORT UTBILDNING F¶R ATT L¤TT KUNNA FLYTTA ¶VER TILL ANDRA DELAR AV ARBETSMARKNADEN …R HADE AV ARBETS KRAFTEN INOM RENN¤RINGEN H¶GST ¥RIG UTBILDNING %NDAST

HADE GYMNASIAL UTBILDNING OCH N¥GON FORM AV H¶GSKOLEUTBILD NING *¤MF¶RT MED UTBILDNINGSL¤GET TIDIGARE S¥ HAR DET SKETT EN MARKANT F¶RB¤TTRING 3¥ HADE T EX ¥R AV RENSK¶TARNA H¶GST ¥RIG UTBILDNING

!NTAGLIGEN HAR UTBILDNINGSSITUATIONEN FORTL¶PANDE F¶RB¤TTRATS OCH NEDANST¥ENDE SAMMANST¤LLNING VISAR UTBILDNINGSSITUATIONEN F¶R RENSK¶TARE I .ORRBOTTENS L¤N ¥R

4ABELL 2ENSK¶TARNAS UTBILDNING .ORRBOTTENS L¤N

5TB BAKGRUND 3AME		&OLK	'RUND ¥RIG		¥RIG	0¥G ¥RIG		¥RIG	(¶GSK	4OT
	SKOLA	SKOLA	SKOLA	PRAKTISK	TEORETISK	UTB	GY UTB P¥B P¥		UTB
				LINJE	LINJE			'YMN
-¤N
+VINNOR
3UMMA

/M DESSA INTE ARBETADE INOM RENN¤RINGEN SKULLE DE EFTER EN TID KUNNAT ¶VERG¥ TILL ANNAN PRODUKTION ELLER ¶KA OMFATTNINGEN AV DEN SIDOVERKSAMHET SOM MAN REDAN HAR %N NEDL¤GGNING AV REN N¤RINGEN SKULLE P¥ KORT SIKT RESULTERA I BETYDANDE ARBETSL¶SHET MEN P¥ L¤NGRE SIKT SKULLE NATURLIGTVIS M¥NGA RENSK¶TARE HITTA ANDRA ARBETSUPPGIFTER (UR L¥NGDRAGEN DEN ANPASSNINGSPROCESSEN SKULLE BLI BEROR P¥ FAKTORER SOM BOSTADSORT UTBILDNING ¥LDER OCH K¶N MEN ¤VEN GEOGRAFISK OCH YRKESM¤SSIG R¶RLIGHET %FTERSOM S¥ M¥NGA ¤R GAMLA OCH M¥NGA DESSUTOM HAR KORT UTBILDNING KAN MAN ANTA ATT F¶R M¥NGA AV RENSK¶TARNA ¤R ALTERNATIVET TILL RENSK¶TSEL UNDER L¥NG TID SNARARE ARBETSL¶SHET ¤N ANNAN PRODUKTION

3#" …RSYSS

3#" &O"

"J¶RKHAG OCH 3TOOR S

6I HAR H¤R APPROXIMERAT DEN UNDANTR¤NGDA PRODUKTIONEN TILL

ARBETSDAGAR PER ¥R /M VI ANTAR ATT SUMMAN AV L¶N OCH L¶NEKOSTNADER I GENOMSNITT SKULLE UPPG¥ TILL KR PER ARBETSDAG S¥ KAN VI D¤RAV DRA SLUTSATSEN ATT DEN PRODUKTION SOM ARBETSTAGARNA ¥STADKOMMER REPRESENTERAR ETT V¤RDE F¶R DEN ANST¤LLDES ARBETSGIVARE SOM ¤R ¥TMINSTONE LIKA H¶GT 2ENN¤RINGEN SKULLE MED DET RESONEMANGET TA ARBETSKRAFT I ANSPR¥K SOM D¤RIGENOM UNDANDRAS ANNAN PRODUKTION SOM KAN V¤RDERAS TILL MILJONER KRONOR PER ¥R

3AMEBYARNAS KOSTNADER

6ISSA AKTIVITETER I RENN¤RINGEN SK¶TS GEMENSAMT AV F¶RETAGEN INOM SAMEBYN VARF¶R KOSTNADERNA HELLRE B¶R F¶RDELAS UT P¥ SAMEBYN ¤N P¥ DE ENSKILDA F¶RETAGEN (IT H¶R VISSA LASTBILSTRANSPORTER HELIKOPTERDRIVNING SAMT UNDERH¥LL AV GEMENSAMMA FASTA ANL¤GG NINGAR

,ASTBILSTRANSPORTER ANV¤NDS ALLT MER F¶R ATT ERS¤TTA DE ¥RLIGA RENRAIDERNA MELLAN SOMMAR OCH VINTERBETESLANDEN &LYTTV¤GARNA ¤R L¥NGA OCH P¥FRESTANDE F¶R DJUREN OCH VID VARJE F¶RFLYTTNING ¤R DET ALLTID N¥GRA RENAR SOM OMKOMMER ELLER BLIR KVAR L¤NGS FLYTTV¤GARNA AV ANNAN ANLEDNING 6ATTENREGLERINGARNA HAR GJORT ISARNA OS¤KRA OCH SV¥RFRAMKOMLIGA P¥ M¥NGA VATTENDRAG *¤RNV¤GAR LANDSV¤GAR SKOGSAVVERKNINGAR BEBYGGELSE OCH ANDRA HINDER HAR TILLKOMMIT VILKET GRADVIS F¶RS¤MRAT FLYTTV¤GARNA .U ¤R DET INTE BARA DESSA ¥RLIGEN REGELBUNDET ¥TERKOMMANDE TRANSPORTER SOM SKER MED BIL „VEN TRANSPORTER TILL OCH FR¥N RENSKILJNING OCH SLAKT F¶REKOMMER ) VISSA FALL KAN TRANSPORTERNA BLI MYCKET L¥NGA SOM T EX N¤R MAN TRANSPORTERAT RENAR FR¥N *¤MTLAND TILL SLAKTERIER I NORRA DELEN AV .ORRBOTTEN ,ASTBILSTRANSPORTERNA KAN VARA ORGANISERADE S¥V¤L AV ENSKILDA REN¤GARE SOM INOM SITAGRUPPERNA )BLAND SKER TRANSPORTERNA GEMENSAMT INOM SAMEBYNS RAM

$ET FINNS INGEN SAMLAD INFORMATION OM TRANSPORTERNA OCH FRAKT KOSTNADERNA &¶R BUDGET¥RET HAR VI D¤RF¶R GJORT EN RIMLIG HETSBED¶MNING 2ENTRANSPORTER MED LASTBIL F¶RSEDD MED RENFINKA

KOSTAR UNGEF¤R KRONA PER REN OCH MIL $ET ¤R INTE ALLA RENAR SOM FLYTTAS MED BIL MEN ¥ ANDRA SIDAN FINNS DET RENAR SOM FLYTTAS B¥DE MELLAN SOMMAR OCH VINTERBETESLAND OCH TILL OCH FR¥N RENSKILJNINGAR OCH SLAKT /M MAN BER¤KNAR EN MEDELFLYTTV¤G OM MIL PER REN OCH ¥R S¥ GER DET F¶R EN RENSTOCK OM DJUR EN TOTAL KOSTNAD OM MILJONER KRONOR -¶JLIGEN ¤R FLYTTANDELEN MINDRE F¶R DE NORRA FJ¤LLSAMEBYARNA EFTERSOM V¤GN¤TET D¤R ¤R GLEST OCH VATTEN KRAFTEN ¤R MINDRE EXPLOATERAD %FTERSOM DET FINNS CA RENAR I DET OMR¥DET KAN TOTALKOSTNADEN NEDJUSTERAS MED UPPSKATTNINGSVIS

… ANDRA SIDAN HAR DE MYCKET L¥NGA TRANSPORTERNA T EX MELLAN UPPF¶DARE I *¤MTLAND OCH SLAKTERI I .ORRBOTTENS NORRA FJ¤LLTRAKTER TILLTAGIT VILKET F¶RANLEDER UPPJUSTERING AV BELOPPET "ED¶MNINGEN ¤R ATT TRANSPORTKOSTNADERNA KAN LIGGA I STORLEKS ORDNINGEN MILJONER KRONOR "ELOPPET M¥STE BETRAKTAS SOM GANSKA APPROXIMATIVT OCH KAN DESSUTOM VARIERA INOM VIDA RAMAR MELLAN OLIKA ¥R

(ELIKOPTERDRIVNING VID RENSAMLINGARNA HAR ¶KAT UNDER SENARE ¥R FRAM TILL VAREFTER EN NEDG¥NG SKETT .EDG¥NGEN ¤R ST¶RST I DE NORRA FJ¤LLSAMEBYARNA D¤R MAN R¤KNAR MED EN ¥RLIG NEDG¥NG MED CA PER ¥R EFTER .EDG¥NGEN HAR VARIT MINDRE I *¤MTLAND (¤RJEDALEN D¤R DEN STANNAT VID FR¥N FRAM TILL BUDGET¥RET !NTALET FLYGF¶RETAG I BRANSCHEN ¤R INTE FLER ¤N ATT VI KUNNAT KONTAKTA N¤STAN ALLA $E SPEGLAR SAMST¤MMIGT DEN UPPFATTNINGEN ATT RENDRIVNING MED HELIKOPTER HAR MINSKAT %NLIGT UPPGIFTSL¤MNARNA BEROR DET P¥ EN NEDG¥NG I RENSTAMMEN I .ORR BOTTENS NORRA FJ¤LLTRAKTER TILL F¶LJD AV ETT ANTAL H¥RDA VINTRAR &RAM F¶RALLT D¥ DET BLEV EN STARK NEDG¥NG AV RENM¤NGDEN I N¥GRA AV DE NORRA FJ¤LLSAMEBYARNA

&¶R BUDGET¥RET UPPGER DE HELIKOPTERF¶RETAG SOM ¤R VERKSAMMA MED FLYGNINGEN F¶R RENN¤RINGEN ATT OMFATTNINGEN KAN BER¤KNAS TILL MILJONER KRONOR

3J¶LUND "O LASTBILS¥KARE !RJEPLOG

,EVIN ,ARS +IRUNAFLYG

'RINDE 5LF *¤MTLANDSFLYG

) STOR UTSTR¤CKNING SKER FLYGNING UNDER L¥GS¤SONG D¥ INGEN ANNAN FLYGNING FINNS VILKET TALAR F¶R L¥G ALTERNATIVKOSTNAD … ANDRA SIDAN ¤R DETTA KOMPENSERAT GENOM RABATTERADE PRISER 6I ANTAR H¤R ATT FLYGPRISERNA ¤R PRESSADE GENOM KONKURRENS MELLAN F¶RETAGEN OCH ATT DE SVARAR MOT REALA RESURSUPPOFFRINGAR I EKONOMIN

'EMENSAMMA ANL¤GGNINGAR SOM BYA¥TSKILJANDE ST¤NGSEL ST¤NG SEL F¶R RENSAMLING OCH SLAKT SAMT I VISSA FALL STUGOR V¤GAR OCH STIGAR FALLER P¥ SAMEBYARNAS LOTT

&¶R ATT FINANSIERA DETTA UTG¥R BIDRAG FR¥N SAMEFONDEN 3AME FONDENS INT¤KTER HAR I SIN TUR KOMMIT FR¥N NYTTJANDER¤TTER OCH SKADEERS¤TTNINGAR SOM TILLD¶MTS RENN¤RINGEN TILL F¶LJD AV ANDRA N¤RINGSGRENARS INGREPP INOM SAMERNAS OMR¥DEN $ET ¤R DESSA MEDEL SOM SLUSSAS UT TILL RENN¤RINGEN "UDGET¥RET F¶R DELADES MILJONER VARAV CA MILJONER GICK TILL UNDERH¥LL AV ST¤NGSEL V¤GAR OCH STIGAR 3AMEBYARNAS EGNA KOSTNADER UT¶VER BIDRAGEN KAN UPPG¥ TILL N¥GOT TAL KRONOR OCH KAN VARIERA STARKT MELLAN ¥REN -ED TANKE P¥ ATT DET TOTALT R¶R SIG OM SAME BYAR KAN DET ¥RLIGA UNDERH¥LLET KOMMA ATT UPPG¥ TILL ¥TMINSTONE

MILJONER $ET KAN ANTAS ATT I DE KOSTNADERNA LIGGER EN STOR ANDEL L¶NEKOSTNAD SOM BETALAS TILL PERSONAL UTAN ALTERNATIV SYSSELS¤TTNING (¤R HAR ANTAGITS ATT DEN REALA RESURSUPPOFFRINGEN UPPGICK TILL MILJONER KRONOR

3TATENS KOSTNADER

!DMINISTRATIONSKOSTNADERNA F¶R RENN¤RINGEN UPPG¥R ENLIGT RIKSDAGSREVISORERNAS RAPPORT TILL ¥RSARBETSKRAFTER -YNDIG HETERNAS KOSTNAD BER¤KNAS UPPG¥ TILL MILJONER PER ¥R !V BE LOPPET UTG¶RS MILJONER AV L¶NER ,OKALER RESOR OCH ANDEL AV GEMENSAM ADMINISTRATION BER¤KNAS TILL MILJONER 6I F¥R F¶RUTS¤TTA ATT DET ¤R KVALIFICERAD PERSONAL SOM OM MAN INTE HANDLAGT REN N¤RINGSFR¥GOR I ST¤LLET HADE KUNNAT PRODUCERA N¥GONTING ANNAT $EN ALTERNATIVA PRODUKTION SOM SAMH¤LLET P¥ S¥ S¤TT G¥R MISTE OM M¥STE UPPG¥ TILL ¥TMINSTONE L¶NEKOSTNADEN „VEN ¶VRIGA TILL L¶NER NA RELATERADE KOSTNADER HAR P¥ L¥NG SIKT ALTERNATIV ANV¤NDNING

2ENN¤RINGSFR¥GOR I DEN OFFENTLIGA F¶RVALTNINGEN DEFINIERAS EMELLER TID VIDARE ¤N VAD SOM G¶RS H¤R $E OMFATTAR ¤VEN HANDL¤GGNING AV JAKT OCH FISKEFR¥GOR OCH ¶VRIGA FR¥GOR SOM BER¶R SAMEPOLITIKEN -ED TANKE P¥ ATT DESSA ¤RENDENS OMFATTNING FINNS DET ANLEDNING ATT ANTA ATT DE SVARAR F¶R EN STOR DEL AV ADMINISTRATIONSKOSTNADEN %N KARTL¤GGNING AV ¤RENDENAS TIDS¥TG¥NG VID L¤NSSTYRELSEN I *¤MTLAND VISAR ATT DE RESURSER SOM ANV¤NDS F¶R SJ¤LVA RENN¤RINGEN INTE SVARAR F¶R MER ¤N AV HELA ADMINISTRATIONSKOSTNADEN !DMINISTRA TIONENS SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNAD F¶R DEN H¤R MERA STRIKT AVGR¤NSADE RENN¤RINGEN BER¤KNAS D¤RF¶R TILL MILJONER KRONOR

–VRIGA STATLIGA KOSTNADER F¶R RENN¤RINGEN INKLUDERAR S¥V¤L DIREK TA TRANSFERERINGAR SOM BELOPP VILKA SVARAR MOT EN REAL RESURS ANV¤NDNING $E SENARE HAR DIREKT SAMH¤LLSEKONOMISK RELEVANS I DE FALL DET G¤LLER RESURSER SOM HAR ALTERNATIV ANV¤NDNING $E BETAL NINGAR SOM G¥R FR¥N STATEN TILL RENN¤RINGEN OCH SOM ANSES HA SAM H¤LLSEKONOMISK RELEVANS FINNS UNDER RUBRIKERNA FR¤MJANDE AV REN N¤RINGEN FORSKNING SAMT DEL AV ARBETSMARKNADSERS¤TTNING OCH REGIONALA UTVECKLINGSMEDEL &¶RUTOM DESSA FINNS ¤VEN ¶VRIGA TILL SKOTT VILKA SNARARE KAN SES SOM TRANSFERERINGAR TILL N¤RINGEN ¤N SOM REALA INSATSER 0ENGARNA HAR GIVETVIS ANV¤NTS TILL ATT UPPHANDLA REALA RESURSER OCH DE FINNS I S¥ FALL REDOVISADE UNDER DE ENSKILDA F¶RETAGEN ELLER UNDER SAMEBYNS KOSTNADER

&R¤MJANDE AV RENN¤RINGEN VAR EN KOSTNADSPOST SOM BUDGET¥RET

UPPGICK TILL MILJONER KRONOR I N¤RINGSFR¤MJANDE ¥TG¤RDER $¤RAV GICK CA MILJONER TILL UNDERH¥LL AV RIKS GR¤NSST¤NGSLET 5NDER POSTEN ¶VRIGA KOSTNADER BETALADES MILJO NER VARAV CA MILJONER I F¶RS¤KRINGSKOSTNADER F¶R RENSK¶TARNA

$ET HAR FR¥N SAMERNAS SIDA IFR¥GASATTS OM RIKSGR¤NSST¤NGSLET ¤R EN ANGEL¤GENHET F¶R RENN¤RINGEN ELLER OM DET SNARARE ¤R EN ANGEL¤GENHET F¶R STATEN $ET SOM TALAR F¶R DEN SENARE ST¥NDPUNKTEN ¤R ATT SAMERNAS N¤RING FANNS REDAN INNAN NATIONALSTATERNA FOR MERADES OCH BEHOVET AV NATIONALSTATS¥TSKILJANDE ANL¤GGNINGAR ¤R

4ORP %IVIND -ITTH¶GSKOLAN –STERSUND

D¤RF¶R INGENTING SOM INITIERATS AV SAMERNA $ET F¥R SNARARE SES SOM ETT P¥FUND AV KRAFTER SOM BESLUTAT ¶VER SAMERNAS HUVUDEN "EHOVET AV RIKSGR¤NSST¤NGSLET TILLKOM SOM ETT RESULTAT AV UNIONSUPPL¶SNINGEN MELLAN 3VERIGE OCH .ORGE 6ID DEN TIDEN FANNS INGA ST¤NGSEL VARE SIG MELLAN NATIONALSTATERNA ELLER MELLAN SAMEBYARNA

&¶R DEN F¶RSTN¤MNDA ST¥NDPUNKTEN ATT RENN¤RINGEN SKALL BELAS TAS F¶R KOSTNADERNA TALAR DEN OMST¤NDIGHETEN ATT ST¤NGSLET TILL KOMMIT ENDAST F¶R RENN¤RINGENS BEHOV 2IKSGR¤NSST¤NGSLET ¤R D¥ ATT BETRAKTA SOM VILKET RENST¤NGSEL SOM HELST SOM JU ALLA TILLKOMMIT F¶R ATT UNDERL¤TTA RENSK¶TSELN GENOM ATT HINDRA RENARNA ATT BEGE SIG TILL FEL OMR¥DE

(UR ST¤NGSLETS KOSTNADER SKALL F¶RDELAS ¤R ALLTS¥ INTE HELT SJ¤LV KLART MEN H¤R HAR ANSETTS ATT ST¤NGSLET ¤R ATT J¤MST¤LLA MED ¶VRIGA ST¤NGSEL SOM TILLKOMMIT F¶R RENN¤RINGEN OCH VI HAR D¤RF¶R VALT ATT BELASTA RENN¤RINGEN MED KOSTNADERNA 3T¤NGSLET OMFATTAR KILO METER OCH REPRESENTERAR EN ANL¤GGNINGSKOSTNAD P¥ CA MILJONER (¤RTILL KOMMER ETT ANTAL STUGOR SOM TILLKOMMIT I ANSLUTNING TILL RENST¤NGSLET VARS V¤RDE BER¤KNAS TILL MILJONER SAMT LEDER OCH STIGAR I .ORR OCH 6¤STERBOTTEN MILJONER 3¥LEDES ETT SAMLAT ANL¤GGNINGSV¤RDE P¥ MILJONER

5NDERH¥LLSKOSTNADERNA MILJONER F¶R ST¤NGSLET MED VID BYGGDA ANL¤GGNINGAR KAN MOT BAKGRUND AV ANL¤GGNINGENS V¤RDE OCH BESKAFFENHET BETRAKTAS SOM EN SK¤LIG KOSTNAD F¶R ¥RLIGT UNDER H¥LL

0¥ SAMMA S¤TT SOM I FALLET MED ANL¤GGNINGAR SOM BEKOSTATS AV SAMEBYARNA ANTAS H¤R ATT EN DEL AV SUMMAN G¥R TILL BETALNING AV L¶NER SOM TILLFALLER ARBETSKRAFT UTAN ALTERNATIV SYSSELS¤TTNING $ET FINNS INGEN UTREDNING P¥ OMFATTNINGEN OCH H¤R HAR ANTAGITS ATT AV DE TOTALT MILJONER SOM BETALATS HAR ¥TMINSTONE MILJONER KRONOR EN ALTERNATIV ANV¤NDNING 2IKSGR¤NSST¤NGSLET LIGGER JU I ETT OMR¥DE MED F¶R SVENSKT VIDKOMMANDE EXTREMT L¥G GRAD AV INFRA STRUKTUR VARF¶R TRANSPORTERNAS ANDEL AV TOTALKOSTNADERNA ANTAGLIGEN ¤R MYCKET H¶G

&ORSKNING I ANKNYTNING TILL RENN¤RINGEN OMFATTADE MILJONER KRONOR 6I F¥R ANTA ATT FORSKARNA HADE ALTERNATIV VERKSAMHET VARF¶R BELOPPET ¤R EN SAMH¤LLSEKONOMISK KOSTNAD

!RBETSMARKNADSERS¤TTNINGAR TILL ETT V¤RDE AV CA MILJONER KRONOR BETALADES UT UNDER BUDGET¥RET $¤RAV GICK

MILJONER TILL ATT AVL¶NA PERSONAL SOM DELTOG I BEREDSKAPSARBETE $E SAKNAR I S¥ FALL ALTERNATIVT ARBETE VARF¶R BELOPPET INTE HAR SAMH¤LLSEKONOMISK RELEVANS $¤REMOT BEVILJADES INOM SAMMA ANSLAGSRAM MILJONER TILL EN F¶RS¶KSSTATION I 6UOLDA (¤R F¶RUTS¤TTS ATT FORSKNINGEN ANV¤NDER RESURSER MED ALTERNATIV ANV¤NDNING VARF¶R DEN SAMH¤LLSEKONOMISK KOSTNAD SOM SKALL BELASTA RENN¤RINGEN I S¥ FALL STANNAR VID MILJONER KRONOR

2EGIONALA UTVECKLINGSMEDEL UPPGICK F¶R BUDGET¥RET TILL

MILJONER KRONOR $¤RAV HAR MEDEL UTG¥TT F¶R PLANL¤GGNING AV RENSK¶TARVISTEN I .ORGE F¶RS¶KSUTFODRING AV REN MED RUNDBALSENSILAGE SAMT UTVECKLING AV SAMR¥DSMODELL MELLAN SKOGSBRUK OCH RENN¤RING %FTERSOM DELAR AV BELOPPET ¤VEN BER¶R SKOGSBRUKET FINNS DET ANLEDNING ATT JUSTERA DET BELOPP SOM SKALL BELASTA RENN¤RINGEN (¤R ANTAS UTAN VIDARE UTREDNING ATT

MILJONER KRONOR SK¤LIGEN B¶R BELASTA RENN¤RINGEN

%RS¤TTNINGAR F¶R SKADOR HAR TILLF¶RTS RENN¤RINGEN I BETYDANDE BE LOPP "UDGET¥RET BETALADE STATEN MILJONER I ERS¤TTNING F¶R RENAR SOM KASSERATS D¥ DE UTSATTS F¶R RADIOAKTIVT NEDFALL 3AMMA ¥R BETALADES MILJONER F¶R ROVDJURSD¶DADE RENAR OCH

MILJONER F¶R T¥GD¶DADE RENAR 4OTALT MILJONER KRONOR 3KADEERS¤TTNINGEN FUNGERAR TEKNISKT SOM OM STATEN K¶PT RENAR

NA FR¥N SAMERNA OCH AVSIKTEN ¤R ATT REN¤GARNA SKALL H¥LLAS HELT ELLER DELVIS SKADESL¶SA ) SAMH¤LLSEKONOMISK MENING SAKNAR DET BETALA DE BELOPPET RELEVANS EFTERSOM EN PART I SAMH¤LLET STATEN BETALAR TILL EN ANNAN PART I SAMMA SAMH¤LLE REN¤GARNA $E PRODUCERADE RENARNA KAN INTE HELLER ANSES UTG¶RA EN SAMH¤LLSEKONOMISK INT¤KT ENLIGT DEN G¤LLANDE DEFINITIONEN )NGEN M¤NNISKA F¥R ¶KAD V¤LF¤RD AV ATT RENAR GR¤VS NER ¤TS UPP AV ROVDJUR ELLER MASSAKRERAS UNDER

T¥G +VAR ST¥R DET F¶RH¥LLANDET ATT RENN¤RINGEN PRODUCERAT N¥GON TING SOM INTE GETT N¥GON SAMH¤LLSEKONOMISK NYTTA MEN D¤R STATEN BETALAT KOMPENSATION F¶R DEN PRODUKTION SOM ¤GT RUM 0¥ S¥ S¤TT UPPKOMMER GIVETVIS EN SAMH¤LLSEKONOMISK RESURSUPPOFFRING (¤R SKALL EMELLERTID INGEN YTTERLIGARE KOSTNADSPOST P¥F¶RAS EFTERSOM DE SAMH¤LLSEKONOMISKA RESURSER SOM HAR LAGTS P¥ UPPF¶DNING OCH V¥RD AV DESSA RENAR REDAN FINNS REDOVISADE UNDER DE ENSKILDA F¶RE TAGENS OCH SAMEBYNS KOSTNADER

"YGDEMEDEL ¤R EGENTLIGEN EN POST SOM LIGGER UTANF¶R STATS BUDGETEN ) SAMBAND MED VATTENKRAFTSEXPLOATERING ¥D¶MS EXPLOAT¶REN ATT BETALA ERS¤TTNING F¶R ATT F¶REBYGGA MINSKA ELLER P¥ ANNAT S¤TT GOTTG¶RA SKADOR SOM ¥SAMKATS DEN BYGD D¤R VATTENKRAFT EXPLOATERATS "UDGET¥RET F¶RDELADES TILL RENN¤RINGEN MIL JONER )NGEN UPPGIFT FINNS OM HUR MEDLEN ANV¤NTS MEN EFTERSOM DE ENDAST F¥R UTBETALAS TILL SAMEBYARNAS GEMENSAMMA ANL¤GGNINGAR KAN MAN ANTA ATT DE ANV¤NTS TILL VISSA INVESTERINGSOBJEKT -ED TANKE P¥ ATT BELOPPEN AVSER INVESTERINGAR OCH DESSUTOM VARIERAR STARKT MELLAN ¥REN KAN INTE BELOPPET I F¶RETAGSEKONOMISK MENING SES SOM ETT KORREKT KOSTNADSM¥TT F¶R JUST DET ¥RET +OSTNADEN ¤R SNARARE DEN ¥RLIGA V¤RDEMINSKNINGEN AV ANL¤GGNINGAR VARS ANSKAFFNINGSV¤RDE ¤R OK¤NT %FTERSOM DET R¶R SIG OM OMFATTANDE INVESTERINGAR SOM HAR GJORTS UNDER M¥NGA ¥R S¥ M¥STE V¤RDENA VARA BETYDANDE

) SAMH¤LLSEKONOMISK MENING UPPST¥R EN KOSTNAD D¤REMOT N¤R EN RESURS TAS I ANSPR¥K OCH D¤RMED ORSAKAR EN ALTERNATIVKOSTNAD I FORM AV UNDANTR¤NGD ANNAN PRODUKTION !V DE MILJONER SOM H¤R UTBETALATS HAR ANTAGLIGEN EN STOR DEL BETALATS I FORM AV L¶NER TILL ARBETSKRAFT SOM ¥TMINSTONE P¥ KORT SIKT SAKNAR ALTERNATIV PRODUK TION (¤R HAR ANTAGITS ATT ALTERNATIVKOSTNADEN STANNAR VID MILJONER KRONOR

3KATTEEFFEKTER ¤R EN KOSTNAD SOM UPPKOMMER N¤R VERKSAMHET FINANSIERAS MED OFFENTLIGA MEDEL 3K¤LET H¤RTILL ¤R ATT DE FLESTA VAROR OCH TJ¤NSTER I V¥R EKONOMI S¤LJS MED ETT P¥SLAG F¶R MOMS SOM ¤R EN FORM AV INDIREKT SKATT .¤R KONSUMENTER K¶PER VARORNA

BETALAR MAN ALLTS¥ ETT PRIS SOM INKLUDERAR S¥V¤L PRODUCENTENS PRIS SOM MERV¤RDESSKATTEN 6¥R F¶REST¤LLNING ¤R ATT KONSUMENTEN V¤RDERAR DEN VARA HAN K¶PER TILL ¥TMINSTONE INK¶PSPRIS DVS PRIS INKLUSIVE MOMS

.¤R STATEN SKALL GE UT ETT BIDRAG S¥ KAN MAN I ETT L¤NGRE PERSPEK TIV INTE ST¤NDIGT UNDERBALANSERA BUDGETEN -AN M¥STE ¶KA SKATTEN

.¤R SKATTEN H¶JS MISTER KONSUMENTERNA K¶PKRAFT OCH KONSUMTIONEN MINSKAR (¤RIGENOM G¥R STATEN MISTE OM MOMSINT¤KTER OCH F¶R ATT F¥ IN ETT ¶NSKAT NETTOBELOPP S¥ M¥STE STATEN ¶KA SKATTEUTTAGET MED EN ST¶RRE SUMMA ¤N DEN ¶NSKADE NETTOSKATTEN 0¥ S¥ S¤TT UNDANDRAS KONSUMENTERNA KONSUMTION SOM DE V¤RDERAR TILL PRISER INKLUSIVE MERV¤RDESSKATT OCH I SAMH¤LLSEKONOMISK MENING REDUCERAS H¤R KONSUMENTERNAS NYTTA MED ETT ST¶RRE BELOPP ¤N SKATTEBELOPPET

(¤RTILL KOMMER ATT SKATTER SKALL ADMINISTRERAS VILKET TAR RESURSER FR¥N ANNAN VERKSAMHET SAMT ATT SKATTER ORSAKAR EFFEKTIVITETS F¶RLUSTER F¶R EKONOMIN GENOM ATT DE F¶RRYCKER DET INFORMATIONS V¤RDE OM PRODUKTIONENS KOSTNADER OCH KONSUMENTERNAS V¤RDE RINGAR SOM PRISERNA ANNARS SKULLE KUNNA GE 0¥ GRUND AV DEN EFFEKTIVITETSF¶RLUST SOM SKATTERNA ORSAKAR S¥ G¤LLDE BUDGET¥RET

ATT ALLA STATLIGA INVESTERINGAR SKALL VIKTAS MED G¥NGER INVESTERINGSBELOPPET

&¶R BUDGET¥RET VAR TILLSKOTTET FR¥N STATEN TILL REN N¤RINGEN MILJONER /MR¤KNAT MED BLIR DET

MILJONER $EN SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADEN F¶R DEN SKATTEUPPB¶RD SOM M¥STE TILL F¶R ATT FINANSIERA DEN UTGIFTEN BLIR CA

MILJONER KRONOR

)NDIREKTA KOSTNADER

2ENN¤RINGEN KR¤VER STORA AREALER MARK OCH P¥VERKAR D¤RIGENOM ¤VEN ANDRA N¤RINGAR &RAMF¶R ALLT JORD OCH SKOGSBRUK OCH VATTENKRAFTSUTBYGGNAD P¥VERKAS MEN ¤VEN TURISM FRILUFTSLIV SAMH¤LLSUTBYGGNAD SAMT GRUV OCH T¤KTN¤RING OCH TRANSPORTSEK TORN %N ANNAN INDIREKT KOSTNAD KOMMER FR¥N DET OMFATTANDE ADMINISTRATIVA SYSTEM SOM F¶R STATENS R¤KNING F¶RVALTAR

ADMINISTRERAR OCH KONTROLLERAR ST¶DINSATSER SAMT UTF¶R ¶VRIGA AD MINISTRATIVA TJ¤NSTER

4¥GTRAFIKEN OCH RENN¤RINGEN P¥VERKAR VARANDRA ) F¶REBYGGANDE SYFTE HAR "ANVERKET SATT ST¤NGSEL VID BANDELAR SOM ¤R S¤RSKILT UT SATTA F¶R OLYCKOR MED RENAR ANDRA TAMDJUR OCH VILT %NLIGT "AN VERKET HAR ST¤NGSLEN INOM DESS NORRA REGION TILL TILLKOMMIT F¶R RENN¤RINGENS SKULL 3AMMANTAGET FINNS INOM NORRA REGIONEN SOM STR¤CKER SIG S¶DERUT TILL ,¥NGSELE OCH D¤RMED N¤STAN TOTALT OM FATTAR RENSK¶TSELOMR¥DET KILOMETER RENST¤NGSEL "ANVERKET R¤KNAR MED EN ANL¤GGNINGSKOSTNAD P¥ KRONOR PER METER VILKET GER TOTALT MILJONER $ET ¥RLIGA UNDERH¥LLET BER¤KNAS UPPG¥ TILLKRONA PER METER VILKET GER MILJONER PER ¥R (¤RTILL KOMMER ATT BANVERKETS PERSONAL M¥STE RYCKA UT VID VARJE RENP¥K¶RNING F¶R ATT AVLIVA SKADADE RENAR SAMT IDENTIFIERA OCH FORSLA BORT D¶DADE RENAR %N P¥K¶RD REN KAN ORSAKA STORA KOSTNADER F¶R OSS S¤GER 6IDAR %K CHEF F¶R "ODENS TRAFIKLEDNINGSOMR¥DE &¶RUTOM STORA F¶RSENINGAR F¶R RESEN¤RER OCH GODS OCH IBLAND ERS¤TTNINGSTRAFIK SL¥S MATERIAL P¥ LOK OCH VAGNAR S¶NDER OCH KR¤VER REPARATION "ETALNINGARNA F¶R DE P¥K¶RDA RENARNA REPRESENTERAR EN SAMH¤LLSEKONOMISK RUNDG¥NG D¤R EN PART I SAMH¤LLET BETALAR TILL EN ANNAN PART I SAMMA SAMH¤LLE 5PPF¶DNINGSKOSTNADEN F¶R DE D¶DADE RENARNA ¤R D¤REMOT EN REAL KOSTNAD SOM REDOVISAS SEPARAT I RAPPORTEN

6ID OLYCKOR MED RENAR INBLANDADE BEST¥R DEN SAMH¤LLS EKONOMISKA KOSTNADEN F¶R T¥GTRAFIKEN FRAMF¶RALLT AV F¶RSENINGAR OCH PERSONALKOSTNADER $ET F¶REKOMMER KNAPPAST N¥GRA OM FATTANDE SKADOR P¥ LOK OCH VAGNMATERIEL OCH DET VANLIGASTE INGREPP SOM 3* M¥STE G¶RA EFTER RENP¥K¶RNING BRUKAR INSKR¤NKA SIG TILL RENG¶RNING AV LOK 3AMMANTAGET BER¤KNAR VI ATT RENN¤RINGEN KAN INNEB¤RA F¶RDYRINGAR F¶R J¤RNV¤GSTRAFIKEN MED MILJONER KRONOR ¥RLIGEN

(JALMARSON "ERIT "ANVERKET NORRA REGIONKONTORET

%K 6IDAR 0ERSONALTIDNINGEN F¶R 3* .ORD .ORDPILEN S

7ALLERFORS 3TEFAN 3* ,ULE¥ BANDISTRIKT

"ILTRAFIKEN INOM RENBETESOMR¥DET MEDF¶R OUNDVIKLIGEN PROBLEM 4RAFIKOLYCKOR MED RENAR INBLANDADE ¤R INTE OVANLIGA MEN DE LEDER S¤LLAN TILL PERSONSKADOR $E MATERIELLA SKADORNA KAN D¤REMOT BLI OMFATTANDE ) SAMBAND MED ATT MAN P¥B¶RJAT F¶RS¶K MED REFLEX M¤RKNING AV RENAR HAR TRAFIKF¶RS¤KRINGSF¶RENINGEN GJORT EN UPP F¶LJNING AV OLYCKOR D¤R RENAR VARIT INBLANDADE -AN M¤TTE ANTALET OLYCKOR PERIODEN OKTOBER TILL MAJ UNDER ETT ANTAL ¥R EFTERSOM MAN BED¶MT ATT RENOLYCKOR ¤R RELATIVT OVANLIGA UNDER DEN ¶VRIG DEL AV ¥RET %NLIGT DEN ¤NNU EJ PUBLICERADE RAPPORTEN SKEDDE UNDER ¥REN UNDER N¤MNDA PERIOD RENP¥K¶RNINGAR 4OTALT D¶DADES RENAR I DESSA OLYCKOR 2ENARNA BETALADES FR¥N TRAFIK F¶RS¤KRINGARNA MED I MEDELTAL KRONOR TOTALT MILJONER 3AMH¤LLSEKONOMISKT ¤R BELOPPET IRRELEVANT EFTERSOM TRANSAKTIONEN BER¶RDE PARTER INOM SAMMA SAMH¤LLE $ET FINNS INGEN SAMH¤LLS EKONOMISK INT¤KT I DETTA EFTERSOM DE P¥K¶RDA RENARNA INTE KOMMER N¥GON MEDBORGARE TILLGODO $¤REMOT FINNS KOSTNADER F¶R ATT F¶DA UPP DE P¥K¶RDA RENARNA $E FINNS REDAN REDOVISADE I RENSK¶TSEL KOSTNADERNA

$¤REMOT ¤R DE MATERIELLA SKADORNA ATT SE SOM EN REAL KOSTNAD %RS¤TTNINGEN SOM I MEDELTAL BETALADES FR¥N F¶RS¤KRINGSBOLAGET I FORM AV VAGNSKADEERS¤TTNING VAR PER OLYCKSTILLF¤LLE KRONOR 4ILL DETTA KOMMER FORDONS¤GARNAS SJ¤LVRISK !V DE INBLANDADE FOR DONEN VAR CA PRIVATBILAR OCH RESTERANDE VAR R¶RELSEBILAR %NDAST AV BILARNA HADE N¥GON FORM AV VAGNSKADEF¶RS¤KRING 4RAFIKF¶RS¤KRINGSF¶RENINGEN HAR BED¶MT ATT PRIVATBILISTERNAS SJ¤LV RISK I MEDELTAL VAR KRONOR MEN ATT FORDON SOM ANV¤NDES I R¶RELSE HADE BETYDLIGT H¶GRE SJ¤LVRISK 3AMMANTAGET F¶R B¤GGE FORDONSTYPERNA BER¤KNADES SJ¤LVRISKEN UPPG¥ TILL KRONOR PER FORDON 3UMMA KOSTNAD F¶R FORDONSSKADORNA BEST¥R AV F¶RS¤KRINGSBOLAGENS KOSTNADER OCH BIL¤GARNAS KOSTNADER

KRONOR /M VI F¶RUTS¤TTER ATT SAMMA SKADEKOSTNAD ¤VEN G¤LLER F¶R DE OF¶RS¤KRADE FORDONEN BLIR SUMMA KOSTNADER SOM UNDER N¤MNDA ¥R DRABBAT BILTRAFIKEN TILL F¶LJD AV RENOLYCKORNA

X TOTALT KRONOR

'UNER ,ARS 4RAFIKF¶RS¤KRINGSF¶RENINGEN

3OM EN J¤MF¶RELSE KAN N¤MNAS ATT UNDER P¥F¶LJANDE ¥R HADE ANTALET OLYCKOR MED RENAR INBLANDADE MINSKAT TILL ST … ANDRA SIDAN VAR SKADEKOSTNADEN N¥GOT H¶GRE KRONOR VILKET GAV EN TOTALKOSTNAD F¶R FORDONSSKADORNA OM KRONOR $ET L¤GRE ANTALET OLYCKOR KAN BERO P¥ FAKTORER SOM RENM¤NGD SN¶F¶RH¥LLAN DEN OCH BETESF¶RH¥LLANDEN MEN DET KAN INTE UTESLUTAS ATT REFLEX M¤RKNINGEN KAN HA HAFT EN POSITIV P¥VERKAN -OT DENNA BAKGRUND KAN DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADEN F¶R PERIODEN AVRUNDAS TILL

MILJONER KRONOR

3KOGSBRUKET ¤R DEN N¤RING MED VILKEN RENSK¶TSELN HAR MEST INTER AKTION $E ANV¤NDER JU TILL STOR DEL SAMMA LANDOMR¥DE (ELA .ORR OCH 6¤STERBOTTENS INLAND STORA DELAR AV KUSTOMR¥DET INOM .ORR OCH 6¤STERBOTTEN SAMT *¤MTLAND TOTALT CA MILJONER HEKTAR SKOGSMARK KM ANV¤NDS AV B¤GGE N¤RINGARNA OCH I VISS M¥N F¶REKOMMER KONKURRENS OM DE RESURSER SOM MARKERNA PRODU CERAR 3KOGSBRUKETS INTRESSE ¤R NATURLIGTVIS INRIKTAT P¥ VIRKESR¥VARA UNDER DET ATT SAMERNAS INTRESSEN OMFATTAR EN VIDARE DEL AV EKO SYSTEMET D¤R PREFERENSERNA I FR¤MSTA RUMMET G¤LLER BETE F¶R RENAR NA 4ILLG¥NGEN OCH ¥TKOMLIGHETEN TILL OLIKA LAVAR ¤R CENTRAL EFTER SOM DET ¤R RENENS VIKTIGASTE F¶DA UNDER VINTERHALV¥RET MEN MAN F¥R ¤ND¥ INTE BORTSE FR¥N SOMMARBETETS BETYDELSE $ET ¤R UNDER SOMMARHALV¥RET SOM RENEN L¤GGER P¥ DEN FETTRESERV SOM ¤R N¶D V¤NDIG F¶R ATT DEN SKALL KLARA VINTERN

%NLIGT RENN¤RINGSLAGEN SKALL SAMR¥D SKE MELLAN SKOGSBRUKET OCH SAMERNA INNAN MAN AVVERKAR INOM SAMERNAS ¥RETRUNTLAND $EN REGELN ¤R OBLIGATORISK F¶R MARK¤GARE VARS SKOGSINNEHAV ¶VERSTIGER

HA INOM SAMMA KOMMUN 2EGELN G¤LLER ¤VEN ¶VRIGA SKOGS ¤GARE OM DET PLANERADE HYGGET ¤R ST¶RRE ¤N HA 3AMR¥DET SKALL OMFATTA AVVERKNINGENS UTFORMNING OCH N¤R I TIDEN DEN SKALL SKE „VEN DE SKOGSV¥RDS¥TG¤RDER SOM F¶LJER EFTER AVVERKNINGEN SKALL BEHANDLAS I ¶VERL¤GGNING MELLAN PARTERNA $E SKOGSV¤GAR SOM SKALL ANL¤GGAS I SAMBAND MED AVVERKNINGARNA M¥STE ¤VEN DE

.ILSSON ,ARS 363 ,ULE¥

SAMPLANERAS S¥ ATT SAMERNA F¥R TILLF¤LLE GE SINA SYNPUNKTER P¥ V¤GSTR¤CKNINGEN

)NTERAKTIONEN MELLAN N¤RINGARNA ¤R INTE BARA OMFATTANDE UTAN OCKS¥ M¥NGFACETTERAD 0¥ KORT SIKT MEDF¶R AVVERKNINGARNA ATT MARKERNA RISAS NER OCH OM DET ¤R KALHYGGEN KAN DET ¤VEN BLI SN¶ PACKNING SOM HINDRAR RENARNAS N¤RINGSS¶K FR¥N MARKEN &¤LLDA TR¤D ¶KAR ¥ ANDRA SIDAN TILLG¤NGLIGHETEN P¥ TR¤DV¤XANDE LAVAR VILKET LOCKAR RENAR TILL AVVERKNINGARNA ) VISSA SITUATIONER KAN DETTA VARA MYCKET VIKTIGA N¤RINGSTILLSKOTT F¶R DJUREN MEN DET INTR¤FFAR OCKS¥ ATT RENAR D¶DAS AV TR¤DF¤LLNINGARNA

0¥ L¤NGRE SIKT ¤NDRAR AVVERKNINGARNA MARKBIOTOPEN S¥ ATT LAVAR UNDER L¥NG TID ERS¤TTS AV ANDRA V¤XTER VILKET KAN F¶RS¤MRA RENARNAS LIVSBETINGELSER 3AMERNA M¥STE D¥ ANPASSA SIN VERKSAMHET S¥ ATT MAN FLYTTAR RENARNA TILL ANDRA MARKER -¥NGA M¤NNISKOR SER NU RENAR N¤RA KUSTEN OCH INTILL V¤GAR OCH BEBYGGELSE OCH UPPFATTAR D¤RF¶R ATT RENSTAMMEN HAR ¶KAT DRAMATISKT UNDER SENARE ¥R ) SJ¤LVA VERKET R¶R DET SIG KANSKE OM EN ANPASSNING AV RENSK¶TSELN TILL DE NYA F¶RUTS¤TTNINGAR SOM SKAPATS AV SKOGSBRUKET 3¥ HAR TILL EXEM PEL RENARNA I '¤LLIVARE SAMEBY KOMMIT ATT VISTAS ALLT N¤RMARE KUS TEN !NLEDNINGEN ¤R ATT MAN AVVERKAT DE GAMLA GRANSKOGAR MED GRENLAV SOM TIDIGARE FANNS I SAMEBYNS V¤STLIGA DELAR OCH SOM VAR ETT N¶DV¤NDIGT VILLKOR F¶R ATT MAN SKULLE KUNNA DRA SIG IN MOT IN LANDET VID RENARNAS KALVNINGSTID 6ID DEN H¤R ¥RSTIDEN ¤R SN¶N FORT FARANDE DJUP OCH DESSUTOM ¤R DET VANLIGTVIS SKARE S¥ ATT RENARNA INTE KOMMER ¥T MARKBETET .¤R DEN LAVBEH¤NGDA GAMLA GRAN SKOGEN F¶RSVANN KAN MAN INTE GE SIG IV¤G V¤STERUT MED RENARNA F¶RR¤N SN¶SM¤LTNINGEN HAR SATT IN OCH GJORT MARKBETET ¥TKOMLIGT $¥ ¤R EMELLERTID KALVNINGSTIDEN REDAN INNE OCH RENKALVAR KOMMER ATT F¶DAS UTANF¶R SITT TRADITIONELLA KALVNINGSLAND 2ENAR SOM P¥ S¥ S¤TT HAR KOMMIT ATT F¶DAS N¤RMARE KUSTLANDET BETRAKTAR SINA F¶DELSEMARKER SOM SITT HEMOMR¥DE OCH HAR D¤RF¶R KOMMIT ATT MER PERMANENT VISTAS N¤RMARE DE MER T¤TTBEFOLKADE KUSTOMR¥DENA

3KOGSBRUKET HAR FR¥N UNGEF¤R TALET ¶VERG¥TT FR¥N EN TIDIGA RE TILL¤MPAD AVVERKNINGSMETOD S K BL¤DNING D¥ ENBART DE STORA

%RIKSSON ,ARS 2EN¤GARE '¤LLIVARE SAMEBY

TR¤DEN AVVERKAS TILL KALAVVERKNINGAR AV HELA BEST¥NDET %FTERSOM ¤GOSTRUKTUREN I INLANDET ¤R KONCENTRERAD HAR AVVERKNINGARNA KOMMIT ATT OMFATTA STORA SAMMANH¤NGANDE AREALER 5TVECKLINGEN KAN TYDLIGT SES INOM ETT S K KONFLIKTOMR¥DE I 6¤STERBOTTEN BEL¤GET OMEDELBART S¶DER OM .ORRBOTTENS L¤NSGR¤NS OCH I ANSLUTNING TILL "YSKE ¤LV …REN VAR SLUTAVVERKNINGSAREALEN I PROCENT AV PRODUKTIV SKOGSMARK …REN HADE DEN ANDELEN ¶KAT TILL OCH DEN BER¤KNAS F¶R PERIODEN KOMMA ATT UPPG¥ TILL %FTERSOM BONITETEN ¤R L¥G I STORA DELAR AV .ORR LANDS INLAND BLIR SKOGENS OMLOPPSHASTIGHET L¥G /M DET TAR ¥R F¶R ETT BEST¥ND ATT UPPN¥ AVVERKNINGSBAR ¥LDER S¥ VORE EN AVVERK NINGSTAKT P¥ I BALANS MED TILLV¤XTTAKTEN .¤R AVVERKNINGS TAKTEN UNDER OCH TALEN NU ¶KADE TILL ATT BLI N¤STAN G¥NGER S¥ H¶G SOM TILLV¤XTEN S¥ UPPFATTADES DETTA AV SKOGSBRUKET SOM EN ¶NSKV¤RD OCH N¶DV¤NDIG F¶RNYELSE AV GAMLA TRASIGA BEST¥ND MED L¥G TILLV¤XT 5R RENN¤RINGENS SYNPUNKT FRAMSTOD DET D¤REMOT SOM V¥LDSAMMA INGREPP I SKOGEN VILKET B¥DE F¶RS¤MRADE RENARNAS LIVSBETINGELSER OCH LEDDE TILL ATT SAMERNAS KOSTNADER OCH ARBETSINSATSER M¥STE ¶KA 4VEKL¶ST HAR RENN¤RINGEN STARKT P¥VERKATS AV SKOGSBRUKET MEN AVSIKTEN H¤R ¤R INTE ATT KLARA UT OMFATTNINGEN AV SKOGSBRUKETS INVERKAN P¥ RENSK¶TSELN (¤R ¤R DET DEN OMV¤NDA FR¥GEST¤LLNINGEN SOM G¤LLER N¤MLIGEN I VILKEN UTSTR¤CKNING SKOGS BRUKET P¥VERKAS AV RENN¤RINGEN

&¶R ATT F¥ EN BAKGRUND TILL OMFATTNINGEN AV RENN¤RINGENS INVER KAN P¥ SKOGSBRUKET ¤R DET VIKTIGT ATT K¤NNA TILL VILKA AREALER OCH VILKEN SKOGSPRODUKTION SOM F¶REKOMMER INOM DET OMR¥DE D¤R B¤GGE N¤RINGARNA F¶REKOMMER

-ATTSON S

4ABELL 3KOGSTILLV¤XT INOM OLIKA DELAR AV RENSK¶TSEL OMR¥DET

/MR¥DE	!REAL	!REAL SKOGSMARK	4ILLV¤XT M SK PER HA 4ILLV¤XT INOM
	SKOGMARK	INOM	OCH ¥R	¶VERLAPPNINGSOMR
	HA	¶VERLAPPNINGSOMR¥D		¥DET M SK PER ¥R
.ORRBOTTENS		ET HA
LAPPMARK
.ORRBOTTENS
KUSTLAND
6¤STERBOTTENS
LAPPMARK
6¤STERBOTTENS
KUSTLAND
*¤MTLAND
(¤RJEDALEN
…NGERMANLAND
-EDELPAD
+OPPARBERG DELEN
3¤RNA )DRE
3UMMA

+¤LLA 2ELATIONEN SKOGSBRUK RENSK¶TSEL -ATTSON ,EIF 3,5 2APPORT

$EN BER¤KNADE SKOGSPRODUKTIONEN P¥ DENNA AREAL BER¤KNAS TILL

MILJONER SKOGSKUBIKMETER PER ¥R ENLIGT TABELLEN OVAN 2ENAR SKADAR INTE VUXNA TR¤D UTAN DEN INVERKAN RENARNA HAR P¥ SKOGEN BEST¥R AV TRAMP GR¤V OCH FEJNINGSSKADOR &RAMF¶RALLT VID L¥G TEMPERATUR KAN TR¤DPLANTOR SKADAS TILL F¶LJD AV RENARS TRAMPANDE OCH GR¤VANDE „VEN OM INTE PLANTORNA D¶DAS KAN DET UPPST¥ BARK SKADOR SOM I SIN TUR KAN BLI INK¶RSPORTEN F¶R SVAMPANGREPP … ANDRA SIDAN KAN RENARNAS TRAMP OCH GR¤VANDE SKADA LAVT¤CKET P¥ ETT S¥DANT S¤TT ATT ANNARS SV¥RF¶RYNGRADE OMR¥DEN F¥R ¶KAD TILLV¤XT AV TR¤DPLANTOR VILKET P¥VISATS BL A AV J¤GM¤STAREN P¥ -AL¥ REVIR * 7RETLIND

-ATTSON S

$EN MEST BETYDELSEFULLA EFFEKTEN AV RENN¤RINGEN P¥ SKOGSBRUKET BEROR P¥ DET OVAN N¤MNDA H¤NSYNSTAGANDE SOM SKOGSBRUKET TVINGAS TILL ENLIGT RENN¤RINGSLAGEN !RBETSTID G¥R F¶RLORAD TILL F¶LJD AV ¥TERKOMMANDE SAMR¥D MEN FRAMF¶R ALLT KAN VIRKESPRODUK TIONEN H¤MMAS SOM EN F¶LJD AV DE H¤NSYN SOM M¥STE TAS -AN M¥STE KANSKE AVST¥ FR¥N AVVERKNING ELLER ¥TMINSTONE SKJUTA UPP AVVERKNINGEN ETT ANTAL ¥R OCH I VISSA FALL KANSKE MAN TVINGAS AN PASSA AVVERKNINGSMETODERNA MED H¤NSYN TILL RENN¤RINGEN 4ILL EXEMPEL M¥STE KALAVVERKNING IBLAND ERS¤TTAS MED BL¤DNING VILKET F¶RDYRAR AVVERKNINGEN OCH MINSKAR DEN L¥NGSIKTIGA SKOGSPRODUK TIONEN

„VEN SKOGSV¥RDEN M¥STE IBLAND ANPASSAS -AN TVINGAS KANSKE AVST¥ FR¥N MARKBEREDNING F¶R ATT SKONA HUMUST¤CKET VILKET I SIN TUR INNEB¤R ATT MAN INTE KAN PLANTERA ) ST¤LLET TVINGAS MAN D¥ V¤LJA SJ¤LVF¶RYNGRING 0¥ S¥ S¤TT F¶RL¤NGS SKOGENS OMLOPPSTID OCH AVKASTNINGEN MINSKAR 3AMERNA HAR IBLAND SYNPUNKTER P¥ HUR SKOGSBILV¤GAR SKALL DRAS $ET ¤R VIKTIGT F¶R DEM ATT INTE V¤GARNA KORSAR GR¤NSERNA MELLAN SAMEBYARNA EFTERSOM RENARNA G¤RNA F¶LJER V¤GARNA $ET LEDER D¥ TILL SAMMANBLANDNING MELLAN OLIKA REN¤GARES HJORDAR MED ¥TF¶LJANDE MERARBETE ) DE FALL SKOGSBILV¤GARNAS STR¤CKNING M¥STE ANPASSAS EFTER RENN¤RINGENS KRAV KAN EFFEKTEN BLI S¥V¤L H¶GRE KOSTNADER F¶R V¤GBYGGENA SOM F¶R DE ¥TF¶LJANDE VIRKESTRANSPORTERNA

3KOGSBRUKET M¥STE INTE BARA TA H¤NSYN TILL RENN¤RINGEN UTAN ¤VEN TILL NATURV¥RDENS INTRESSEN !NPASSNINGEN TILL ANDRA INTRESSEN TERS KRAV KAN VARA BETYDANDE OCH SOM EXEMPEL KAN N¤MNAS ATT F¶RUTVARANDE $OM¤NVERKET R¤KNADE MED ATT H¤NSYNSTAGANDET TILL RENN¤RING OCH NATURINTRESSEN F¶R 0¤RL¤LVENS DISTRIKT INOM *OKK MOKKS KOMMUN GJORDE ATT MAN INTE KUNDE H¥LLA ETT MAXIMALT VIRKESUTTAG -AN L¥G UNDER VAD SOM VARIT M¶JLIGT 3KOGS BRUKETS ANPASSNING TILL RENN¤RING OCH NATURV¥RD KAN INTE S¥ OFTA SAMORDNAS EFTERSOM MAN DE HAR SKILDA PREFERENSER 2ENN¤RINGENS FAVORITOMR¥DEN ¤R L¥GL¤NTA TALLSKOGAR MED RIK TILLG¥NG P¥ MARKLAV OCH HELST MED RINGA SN¶DJUP .ATURV¥RDARNA D¤REMOT PRIORITERAR

.ILSSON 4OMMY F D REVIRF¶RVALTARE $OM¤NVERKET *OKKMOKK

GAMLA AV SKOGSBRUK OP¥VERKADE GRANBEST¥ND EFTERSOM DE KAN INNEH¥LLA LIVSFORMER SOM HAR UTROTATS I V¥RA VANLIGA SKOGSMILJ¶ER

%TT UNDERUTNYTTJANDE AV SKOGSTILLG¥NGARNA KAN GE BETYDANDE INT¤KTSBORTFALL 4OMMY .ILSSON R¤KNADE F¶R 0¤RL¤LVENS REVIR MED ETT ROTNETTO AV KR PER M /M DEN NORMEN SKULLE APPLICERAS P¥ ALL SKOGSMARK INOM .ORR OCH 6¤STERBOTTENS LAPPMARK F¥R VI EN MINSKAD ¥RLIG VIRKESPRODUKTION I .ORRBOTTEN MED CA M SK OCH F¶R 6¤STERBOTTEN M SK PER ¥R -ED ETT ROTNETTO P¥

KR BETYDER DET ETT VIRKESBORTFALL V¤RT CA -KR PER ¥R *AG HAR H¤R INTE R¤KNAT MED *¤MTLAND EFTERSOM RENN¤RINGENS INVERKAN P¥ SKOGSBRUKET D¤R BED¶MS SOM MYCKET LITEN

.U ¤R DE F¶RUTS¤TTNINGAR SOM G¤LLER F¶R 0¤RL¤LVENS DISTRIKT KNAPPAST APPLICERBARA P¥ HELA DET OMR¥DE INOM VILKET RENN¤RING F¶REKOMMER !NDRA MER SYSTEMATISKA STUDIER SOM GJORTS P¥ REN N¤RINGENS INVERKAN P¥ SKOGSBRUKET OCH MAN HAR D¥ KOMMIT FRAM TILL HELT ANDRA V¤RDEN %N STUDIE HAR GJORTS AV 7ILHELMSSON % -ODELL OCH VERKLIGHET VID REGIONALA AVVERKNINGSBER¤KNINGAR SOM BL A BEHANDLAR SKOGSBRUKETS ANPASSNING TILL ANDRA INTRESSEN OCH SOM REFERERAS AV +ATARINA *¶NSSON 7ILHELMSSON UTG¥R FR¥N RIKSSKOGSTAXERINGENS PROVYTOR P¥ SKOGSMARK BL A INOM 6¤STER BOTTENS L¤N OMR¥DET NEDAN SKOGSODLINGSGR¤NSEN )NVENTERINGS RESULTATEN HAR D¤REFTER KOMPLETTERATS MED EN ENK¤TSTUDIE SOM GJORDES OCH RIKTADES TILL SKOGSV¥RDSSTYRELSENS KONSULENTER OCH EN TJ¤NSTEMAN P¥ SKOGSSTYRELSEN 3YFTET VAR ATT UTREDA VILKA OLIKA FORMER AV H¤NSYN SOM SKOGSBRUKET BORDE TA TILL ¶VRIGA INTRES SEN ENLIGT SKOGSV¥RDSLAG NATURV¥RDSLAG SAMT ¶VRIGA REGLERINGAR SOM BER¶R SKOGSMARK

2ESULTATET BLEV ATT N¥GON FORM AV MODIFIERING AV SKOGSBRUKET ANS¥GS ¶NSKV¤RT P¥ AV SKOGSMARKSAREALEN $E FR¤MSTA MOTIVET F¶R MODIFIERING VAR REKREATIONSSK¤L MEN ¤VEN H¤NSYN TILL ENBART LANDSKAPSBILDEN F¶REKOM OFTA SOM ARGUMENT $¤REFTER KOM FLORA OCH FAUNA KULTURMINNE RENN¤RING SKOGSSKYDD RESERVAT MILIT¤ROMR¥DE OCH ANNAT I UNGEF¤R LIKA PROPORTIONER

,UNDQVIST 0ER 5NO 363 *¤MTLAND

*¶NSSON S

$EN DEL AV SKOGSMARKEN SOM I F¶RSTA HAND ANS¥GS VARA I BEHOV AV MODIFIERINGAR I SKOGSBRUKET VAR MARK SOM L¥G INTILL BEBYGGELSE OCH ST¶RRE V¤GAR (¶GT SKYDDSV¤RDE HADE SKOGSHOLMAR I MYR OCH ODLINGSMARK SAMT KANTZONER OCH STR¤NDER VID ALLA TYPER AV VATTEN DRAG ) VANLIG SKOGSMARK SOM UTGJORDE AV DEN UNDERS¶KTA AREALEN ANS¥GS BEHOV AV MODIFIERING F¶RELIGGA P¥ AV AREALEN OCH D¥ ENDAST SOM DEN MILDARE FORMEN AV MODIFIERING AV DE TV¥ OLIKA MODIFIERINGSGRADER SOM F¶REKOM

7ILHELMSSONS SLUTSATS ¤R ATT H¤NSYN TILL ANDRA INTRESSENTER OR SAKAR EN S¤NKNING AV TOTALA AVVERKNINGARNA INOM 6¤STERBOTTEN DELEN NEDANF¶R SKOGSODLINGSGR¤NSEN MED UNDER EN OM LOPPSTID AV ¥R

2ESULTATET TYDER KNAPPAST P¥ ATT SKOGSBRUKET H¤MMAS I N¥GON N¤MNV¤RD UTSTR¤CKNING AV RENN¤RINGEN $ET ¤R INTE M¶JLIGT ATT EXAKT ANGE RENN¤RINGENS INVERKAN MEN KLART ¤R ATT DEN ENDAST SVARAR F¶R EN MINDRE DEL AV DE SAMLADE H¤NSYNSKRAVEN 6ISSERLIGEN MEDF¶R H¤NSYNSKRAV I ¶VRIG SKOGSMARK ATT HA BER¶RS MEN DET BED¶MDES ATT H¤R M¥STE BARA DEN L¤GRE GRADEN AV H¤NSYN TAS

/M MAN BEAKTAR ATT H¤NSYNSKRAVEN I VANLIG SKOGSMARK ¤R L¥GA KAN DEN TOTALA AVVERKNINGSF¶RLUSTEN D¤R ANTAS UNDERSTIGA PER ¥R (¤R HAR ANTAGITS ATT DEN LIGGER P¥ CA /M RENN¤RINGEN SKULLE SVARA F¶R H¤LFTEN AV DE SAMLADE H¤NSYNSKRAVEN S¥ INNEB¤R DETTA EN AVVERKNINGSREDUKTION P¥ GRUND AV RENN¤RINGEN MED

PER ¥R !PPLICERAT P¥ DEN SAMLADE TILLV¤XTEN INOM .ORR OCH 6¤STERBOTTENS LAPPMARK BLIR DEN UNDANTR¤NGDA AVVERKNINGS VOLYMEN CA M SK PER ¥R -ED ETT ROTNETTO P¥ KRONOR GER DET EN F¶RLORAD INT¤KT AV VIRKESPRODUKTION P¥ CA MILJONER PER ¥R

-AN KAN ANTA ATT V¤RDET ¤R TILLTAGET I ¶VERKANT AV TV¥ SK¤L $ELS MOT BAKGRUND AV ATT RENN¤RINGEN BARA ¤R ETT AV DE INTRESSEN SOM STYR H¤NSYNSKRAVEN DELS MED H¤NSYN TILL ATT ROTV¤RDET KAN VARA ¶VERV¤RDERAT /M NU RENN¤RINGEN ¥ ENA SIDAN INTE V¤GER S¥ TUNGT I 6¤STERBOTTEN S¥ FINNS DET ¥ ANDRA SIDAN SK¤L ATT ANTA ATT H¤N SYNSKRAVEN TILL RENN¤RINGEN ¤R ST¶RRE INOM .ORRBOTTEN 2ENN¤RING BEDRIVS D¤R P¥ EN ST¶RRE DEL AV SKOGSMARKEN $ESSUTOM BEDRIVS SKOGSBRUK ¤VEN OVANF¶R SKOGSODLINGSGR¤NSEN

3OM ETT GENOMSNITTLIGT PRIS F¶R ALL SKOGSMARK I DET BER¶RDA OM R¥DET ¤R KR M SK S¤KERLIGEN F¶R H¶GT BER¤KNAT 2OTNETTOT ¤R DELS BEROENDE P¥ VILKEN SKOG DET G¤LLER OCH ¤VEN BEROENDE P¥ VAR DEN V¤XER 3OM EN J¤MF¶RELSE KAN N¤MNAS EN UNDERS¶KNING AV " 4H¥LIN .ATURV¥RDSKOSTNADER I SKOGSBRUKET $¤R ANGES ROTNETTOT F¶R DEN SAMLADE AVVERKNINGEN P¥ 3#! S SKOGAR INOM 3UNDSVALLS SKOGSF¶RVALTNING TILL KR PER M F VILKET GER CA KR PER M SK 0RISERNA G¤LLER F¶R ¥R

4ILL KOSTNADEN F¶R UNDANTR¤NGD VIRKESAVVERKNING KOMMER F¶R DYRADE AVVERKNINGSMETODER OCH SKOGSV¥RD (¤R ¤R BER¤KNINGARNA ¤NNU OS¤KRARE ¤N N¤R DET G¤LLER VIRKESBORTFALLET /M MAN UTG¥R FR¥N ATT HELA ¥RSPRODUKTIONEN AV VIRKE AVVERKAS OCH ATT AVVERKNINGEN I GENOMSNITT KOSTAR KR PER M SK F¥R VI EN AVVERKNINGSKOSTNAD P¥ CA MILJONER PER ¥R INOM .ORR OCH 6¤STERBOTTENS LAPPMARK %N M¶JLIG GISSNING ¤R ATT DYRARE AVVERKNINGSMETODER GER KOSTNADER P¥

DVS MILJONER

3KADOR P¥ PLANTOR OCH ARBETSKOSTNAD F¶R PLANERING OCH SAMR¥D KOSTAR OCKS¥ PENGAR F¶R SKOGSBRUKET 6I HAR INGEN V¤LGRUNDAD UPP FATTNING UTAN G¶R ETT ANTAGANDE ATT DET KAN R¶RA SIG OM ¥TMINSTONEMILJON PER ¥R 3AMMANTAGET SKULLE SKOGSBRUKETS ¥RLIGA KOSTNADER P¥ GRUND AV RENN¤RINGEN UTIFR¥N ANTAGANDEN ENLIGT OVAN UPPG¥ TILLMILJONER KRONOR PER ¥R

'RUV OCH T¤KTVERKSAMHET P¥VERKAR INTE RENN¤RINGEN S¥ MYCKET D¥ DESSA VERKSAMHETER ¤R S¥ GEOGRAFISKT KONCENTRERADE $¤REMOT LEDER VERKSAMHETEN TILL EN OMFATTANDE UTBYGGNAD AV KOMMUNIKATIONSN¤TET VILKET KAN LEDA TILL STORA ST¶RNINGAR F¶R REN N¤RINGEN /MV¤NT ¤R DOCK INTERAKTIONEN LITEN 4ROTS ATT DELAR AV GRUVN¤RINGEN LIGGER INOM RENSK¶TSELNS ¥RETRUNTLAND ELLER KANSKE TILL OCH MED P¥ FLYTTV¤GARNA S¥ HAR RENSK¶TSELN I LITEN UTSTR¤CKNING ST¶RT GRUVN¤RINGENS VERKSAMHETEN &¶R ATT F¶RHINDRA ATT DJUR F¶R OLYCKAS HAR MAN TVINGATS ATT INH¤GNA OMR¥DEN D¤R BRYTNING P¥G¥R ELLER HAR P¥G¥TT MEN DETTA SKULLE MAN VARIT TVUNGEN ATT G¶RA ¤VEN

*¶NSSON S

3CHMIEDHOFER !NTON ,+!"

UTAN RENSK¶TSELN 6I KAN D¤RF¶R INTE SE ATT DET UPPKOMMIT N¥GON SAMH¤LLSEKONOMISK KOSTNAD F¶R ST¶RNINGAR P¥ GRUVDRIFTEN

%N RELATIVT SENTIDA VERKSAMHET ¤R TORVT¤KT $EN F¶REKOMMER INOM RENN¤RINGENS ¥RETRUNTLAND OCH BEST¥R I UTVINNING AV TORV SOM TILLG¥R P¥ S¥ S¤TT ATT MAN TORRL¤GGER MYREN SKALAR AV TORVT¤CKET SAMLAR IHOP OCH FRAKTAR BORT TORVEN 3OMMARBETESLAND G¥R H¤RMED F¶RLORAT OCH FRAMF¶RALLT UNDER DEN V¤RSTA INSEKTSTIDEN KAN MYRARNA VARA EN V¤LKOMMEN TILLFLYKTSORT F¶R RENARNA I SKOGSLANDET F¶R ATT UNDKOMMA INSEKTSANGREPPEN –KAD INSEKTSEXPONERING MINSKAR FETTANS¤TTNINGEN OCH D¤RMED K¶TTKVALIT©N $ESSUTOM MINSKAR RENARNAS F¶RM¥GA ATT ¶VERLEVA VINTERN

$EN INVERKAN RENN¤RINGEN HAR P¥ TORVT¤KTEN ¤R D¤REMOT LITEN 2ENARNA KAN INTE SKADA VARE SIG TORV ELLER TORVBRYTNING OCH DEN KOSTNADSKR¤VANDE H¤NSYN SOM TORVBRYTNINGEN M¥STE TA TILL REN N¤RINGEN ¤R MYCKET LITEN )NGEN SAMH¤LLSEKONOMISK KOSTNAD HAR D¤RF¶R BEAKTATS I ANALYSEN

6ATTENKRAFTENS INVERKAN P¥ RENN¤RINGEN HAR BEHANDLATS TIDIGARE OCH FR¥GEST¤LLNINGEN H¤R G¤LLER DET OMV¤NDA F¶RH¥LLANDET DVS I VILKEN UTSTR¤CKNING VATTENKRAFTEN P¥VERKAS AV RENN¤RINGEN ) SAM BAND MED VATTENKRAFTSUTBYGGNAD HAR RENN¤RINGEN I ETT FLERTAL FALL F¥TT SKADEERS¤TTNING F¶R F¶RST¶RT BETE ELLER F¶RDYRAD SK¶TSEL ) OCH MED ATT ERS¤TTNING HAR BETALATS SOM KLUMPSUMMA HAR SAMERNA KOMPENSERATS INTE OV¤NTAT R¥DER DOCK DELADE MENINGAR OM I VILKEN UTSTR¤CKNING KOMPENSATIONEN ¤R FULLST¤NDIG $¥ DET R¶R SIG OM TRANSAKTIONER MELLAN OLIKA PARTER INOM SAMMA SAMH¤LLE MEDF¶R DETTA INGEN SAMH¤LLSEKONOMISK IMPLIKATION 3AMH¤LLSEKONOMISKT UPPST¥R EMELLERTID EN KOSTNAD I FORM AV MINSKAD RENK¶TTSPRODUK TION OCH ¶KAT KRAV P¥ PRODUKTIONSRESURSER F¶R ATT MOTVERKA DE OL¤GENHETER SOM UPPST¥TT ) DE FALL DE OL¤GENHETERNA LETT TILL ATT KOSTNADER DRABBAT DE ENSKILDA REN¤GARNA ELLER SAMEBYARNA S¥ FINNS DE INR¤KNADE SOM KOSTNADER F¶R DESSA ) EN DEL FALL HAR DOCK VATTENKRAFTSF¶RETAGEN TAGIT P¥ SIG DE L¶PANDE KOSTNADER SOM BED¶MTS N¶DV¤NDIGA F¶R ATT KOMPENSERA

/JA 3TEFAN +IRUNA 4ORV

RENN¤RINGEN $ET KAN D¥ R¶RA SIG OM UNDERH¥LLA AV ST¤NGSEL OCH RENG¤RDOR V¤GAR OCH ISLEDER ) VISSA FALL G¶RS ¥TG¤RDERNA INTE ENBART F¶R RENN¤RINGENS INTRESSE UTAN ¤VEN F¶R ATT GYNNA ANDRA INTRESSEN TER $EN SAMMANTAGNA KOSTNADEN F¶R DE ¥TG¤RDER SOM KAN H¤NF¶RAS TILL RENN¤RINGEN UPPG¥R ENLIGT F¶RETR¤DARE F¶R 6ATTENFALL I .ORR BOTTEN TILL CA MILJONER PER ¥R &¶R 6ATTENFALL I 6¤STERBOTTEN OCH -ELLANNORRLAND N¥GOT MINDRE ¤N MILJONER $ESSUTOM TILL KOMMER KOSTNADER F¶R EN RENBRO ¶VER …NGERMAN¤LVEN SAMT VISSA ST¤NGSELANL¤GGNINGAR I 'IM¥N OCH )NDALS¤LVEN 5PPSKATTNINGSVIS MINDRE ¤N MILJONER &¶R HELA 3KELLEFTE¤LVENS VATTENREGLERINGSF¶RETAG STANNAR KOSTNADEN VID CA MILJONER PER ¥R

&¶RMODLIGEN FINNS YTTERLIGARE KOSTNADER %NBART INOM 3IRKAS SAMEBY HAR 6ATTENFALL BEKOSTAT KM ST¤NGSEL ARBETSHAGAR

RENVAKTARSTUGOR SLAKTERIER BROAR OCH KM FLYTTLED

5PPSKATTNINGSVIS BORDE VATTENKRAFTENS KOSTNADER TILL F¶LJD AV H¤N SYNSTAGANDE SOM PLOGNING ANL¤GGNING AV VINTERV¤GAR OCH UNDER H¥LL AV ANL¤GGNINGAR UPPG¥ TILL ¥TMINSTONE MILJON KRONOR PER ¥R

*ORDBRUKET KAN UTS¤TTAS F¶R SKADOR AV RENAR 3OMMARTID SKADAS SK¶RDEN GENOM RENARS BETNING OCH TRAMP $ESSUTOM F¶REKOMMER SKADOR ¤VEN VINTERTID 2ENARNA GR¤VER SIG NER TILL ODLAD VALL F¶R ATT ¤TA AV GR¤S OCH GR¤SR¶TTER OCH F¶RST¶R D¤RIGENOM GR¶DAN $ESSUTOM SKADAS YTTERLIGARE OMR¥DEN TILL F¶LJD AV DEN TJ¤LBR¤NNA SOM UPPST¥R D¤R RENARNA HAR TRAMPAT SAMMAN SN¶N 2ENARNA F¶REDRAR NYODLAD VALL EFTERSOM BETET D¤R ¤R MER L¤TT¥TKOMLIGT OCH I VISSA FALL KAN SKADORNA BLI S¥ OMFATTANDE ATT MAN TVINGAS G¶RA OM ODLINGEN +OSTNADERNA KAN D¥ PER HEKTAR UPPG¥ TILL F¶R PL¶JNING KRONOR HARVNING S¥DD OCH V¤LTNING KRONOR OCH I DE FALL S¥DD KR¤VS YTTERLIGARE KR HA

7IKSTR¶M "O 6ATTENFALL ,ULE¥

,IDSTR¶M *AN 6ATTENFALL 5ME¥

-ARTINSSON .ILS 6ATTENFALL 3UNDSVALL

,¶FMARK %RLING 3KELLEFTE¤LVENS VATTENREGLERINGSF¶RETAG !RJEPLOG

6ATTENKRAFTEN OCH RENN¤RINGEN 6ATTENFALL

"ERGMAN "RITT ,¤NSSTYRELSEN .ORRBOTTEN

$ET FINNS INGEN SAMLAD STATISTIK P¥ SKADORNAS OMFATTNINGEN &R¥N *¤MTLAND (¤RJEDALEN SER MAN INTE SKADOR AV RENAR SOM N¥GOT STORT PROBLEM &R¥N 6¤STERBOTTEN FINNS INGA RAPPORTER OM SKADOR MEN I .ORRBOTTEN FINNS RAPPORTERAT N¥GRA FALL $EN BER¶RDA SAME BYN HAR ¥TMINSTONE I ETT FALL BLIVIT ERS¤TTNINGSSKYLDIG F¶R SKADORNA OCH BELOPPET UPPGICK TILL KRONOR .U KAN DET OFTA VARA S¥ ATT SKADOR REGLERAS DIREKT MELLAN REN¤GARE OCH DRABBADE B¶NDER VILKET I S¥ FALL INTE REGISTRERAS N¥GONSTANS $ET ¤R D¤RF¶R INTE M¶JLIGT ATT F¥ EN FULLST¤NDIG BILD AV OMFATTNINGEN +LART ¤R EMELLERTID ATT SKADOR FINNS MEN ATT OMFATTNINGEN HITTILLS VARIT RELATIVT BEGR¤NSAD $ET ¤R TROLIGT ATT SKADORNA KOMMER ATT ¶KA I OMFATTNING FRAM¶VER $ELS VISTAS RENAR I ST¶RRE UTSTR¤CKNING P¥ JORDBRUKSMARK OCH DELS ¶VERG¥R B¶NDERNA I ¶KAD UTSTR¤CKNING TILL EKOLOGISK ODLING VILKET F¶RUTS¤TTER ODLING AV BALJV¤XTER VILKA VERKAR VARA S¤RSKILT ATTRAKTIVA F¶R RENARNA 3KADORNAS OMFATTNING ¤R F¶R N¤RVARANDE I STORT SETT OK¤ND -¶JLIGTVIS KAN DET R¶RA SIG OM EN ELLER ANNAN MILJON GISSNINGSVIS MILJON KRONOR

3AMH¤LLSPLANERINGEN KAN ST¶RAS AV RENARNAS BEHOV AV FLYTTV¤GAR $ETTA INNEB¤R ATT STADSBEBYGGELSE INTE KAN ANL¤GGAS P¥ OMR¥DEN SOM ANNARS VORE L¤MPLIGA 4¤TORTER SOM LIGGER I RENARNAS F¤RD V¤GEN ¤R BL A !RVIDSJAUR OCH +IRUNA ) +IRUNAS FALL ¤R SITUATIONEN K¤NSLIG EFTERSOM 'AHBNA SAMEBYN TIDIGARE 2AUTASVUOMA HAR N¶DGATS ¤NDRA FLYTTLEDENS STR¤CKNING F¶RBI +IRUNA FYRA G¥NGER OCH NU KVARST¥R BARA EN SMAL FLYTTLED NORR OM +IRUNA T¤TORT $ET HARF¶REKOMMIT MARKINL¶SEN VID N¥GRA TILLF¤LLEN MEN EFTERSOM DET BER¶R GRUPPER INOM SAMMA SAMH¤LLE SAKNAR TRANSAKTIONEN I SIG SAMH¤LLSEKONOMISK RELEVANS $ET FINNS INGEN UPPF¶LJNING AV EVENTUELLA KOSTNADER F¶R H¤NSYNSTAGANDE GENTEMOT RENN¤RINGEN OCH ¥TMINSTONE F¶R +IRUNAS DEL HAR MAN INTE TVINGATS TILL N¥GRA SPECIELLA ¥TG¤RDER SOM MEDF¶RT KOSTNADER

!NDERSSON ,EIF ,2& JURIDISKA BYR¥ –STERSUND

"ERGMAN "RITT ,¤NSSTYRELSEN „LVSBYN

&ORSKNINGSRAPPORT .R 5PPSALA UNIVERSITET KULTURGEOGRAFISKA INSTITUTIONEN 2ENN¤RINGEN I KONFLIKT OCH SAMVERKAN S

3KANS !NITA STADSARKITEKT +IRUNA

"EFOLKNINGSUTVECKLINGEN I +IRUNA HAR UNDER N¥GRA ¥R VARIT AVTAGANDE VILKET MEDF¶R ETT BOSTADS¶VERSKOTT (¤RIGENOM HAR DET BLIVIT ¶VERSKOTT P¥ BOST¤DER OCH I OCH MED DET S¥ FINNS KNAPPAST N¥GOT BOSTADSBYGGANDE SOM M¥STE ANPASSAS TILL RENN¤RINGEN $¤R EMOT KAN KOMMANDE EXPANSION AV TURISTANL¤GGNINGAR I +IRUNA FJ¤LLEN KOMMA ATT KONKURRERA MED RENN¤RINGEN OM MARKANSPR¥K

)NOM 6EMDALSOMR¥DET SYDOST OM –STERSUND FINNS REDAN EN OMFATTANDE EXPLOATERING AV LANDOMR¥DEN FR¤MST F¶R TURISTN¤RINGEN 3¥LUNDA FINNS I OMR¥DET SKIDLIFTAR MED B¤DDPLATSER OCH MAN HAR PLANERAT EN UT¶KNING MED YTTERLIGARE B¤DDPLATSER OCH ETT ANTAL NYA SKIDLIFTAR 4OTALT SKULLE YTTERLIGARE CA

ARBETSTILLF¤LLEN H¤RIGENOM SKAPATS INOM TURISTN¤RINGEN I OMR¥DET %FFEKTERNA F¶R RENN¤RINGEN INOM 4¥SS¥SENS OCH (AND¶LSDALENS SAMEBYAR SKULLE DOCK BLI S¥ OMFATTANDE ATT PROJEKTET F¶RMODLIGEN ENDAST DELVIS KAN GENOMF¶RAS $ET FINNS INGEN SAMH¤LLSEKONOMISK ANALYS AV VARE SIG EFFEKTEN AV DEN P¥T¤NKTA EXPANSIONEN ELLER DE EKONOMISKA EFFEKTERNA AV DEN UNDANTR¤NGDA EXPANSIONEN

5NDER DE SENASTE ¥RTIONDENA HAR INOM M¥NGA OMR¥DEN F¶RE KOMMIT EN EXPANSION AV T¤TORTER OCH FRITIDSHUSBEBYGGELSE ) N¥GON UTSTR¤CKNING TORDE DESSA ANTAGLIGEN F¥TT ANPASSA SIG TILL REN N¤RINGENS KRAV MEN S¥ VITT VI K¤NNER TILL FINNS INGEN SAMMANTAGEN EKONOMISK ANALYS AV DETTA 6¥R BED¶MNING ¤R ATT H¤NSYNEN TILL RENN¤RINGEN SANNOLIKT ORSAKAT SAMH¤LLEKONOMISKA KOSTNADER MEN DET FINNS INGEN GRUND F¶R KVANTIFIERING $ET SKULLE I S¥ FALL KR¤VA MER OMFATTANDE UNDERS¶KNINGAR

-ILIT¤R VERKSAMHET OCH RENN¤RING F¶RSIGG¥R P¥ DELVIS SAMMA LANDOMR¥DEN VARF¶R EN INTERAKTION F¶REKOMMER $E MILIT¤RA F¶RBANDEN KAN STYRA SINA ¶VNINGAR TILL TIDER D¥ DET BLIR SM¥ ST¶R NINGAR F¶R RENN¤RINGEN 6ISS ST¶RNING P¥ RENSK¶TSELN F¶REKOMMER D¤REMOT P¥ GRUND AV FLYGVERKSAMHET ) VISS UTSTR¤CKNING TAR MILIT¤ REN H¤NSYN TILL DETTA "LAND ANNAT N¤R MAN PLANERAR SINA SKJUTNINGAR FR¥N ROBOTBASEN I 6IDSEL +OSTNADERNA F¶R DETTA ¤R INTE

&ORSKNINGSRAPPORT .R 5PPSALA UNIVERSITET KULTURGEOGRAFISKA INSTITUTIONEN 2ENN¤RINGEN I KONFLIKT OCH SAMVERKAN S

"YGGFORSKNINGSR¥DET 2

K¤NDA 3OM KOMPENSATION F¶R DE ST¶RNINGAR SOM ¤ND¥ UPPKOMMIT HAR MILIT¤RA BANDFORDON IBLAND ANV¤NTS TILL ATT PREPARERA RENARNAS FLYTTV¤GAR +OSTNADERNA G¥R KNAPPAST ATT URSKILJA FR¥N DE KOSTNADER SOM UPPST¥R GENOM NORMAL ¶VNINGSVERKSAMHET 2ENN¤RINGEN TORDE REPRESENTERA EN PLUSPOST F¶R TOTALF¶RSVARET $JUREN UTG¶R EN LEVANDE LIVSMEDELSRESERV SOM GENOM SIN SPRIDNING ¶VER ETT STORT GEOGRAFISKT OMR¥DE I VISS UTSTR¤CKNING KAN F¶RB¤TTRA BEREDSKAPEN „VEN H¤R SAKNAS GRUND F¶R KVANTIFIERING

2YMDVERKSAMHETEN VID RYMDFORSKNINGSSTATIONEN %SRANGE LIGGER HELT INOM RENSK¶TSELOMR¥DET OCH MAN HAR D¤RF¶R TVINGATS TA H¤NSYN TILL RENN¤RINGEN 3KYDDSRUM HAR ANLAGTS OCH RENSK¶TARNA HAR F¥TT MOBILTELEFONER F¶R ATT KUNNA N¥S AV MEDDELANDEN OM F¶REST¥ENDE RAKETUPPSKJUTNINGAR +OSTNADERNA F¶R RYMDFORSKNINGEN ¤R F¶RMOD LIGEN LITEN OCH EN VISS NYTTA KAN MAN HA AV RENN¤RINGEN 3AMERNA R¶R SIG FREKVENT I MARKERNA OCH KAN HJ¤LPA TILL MED ATT ¥TERFINNA MATERIEL SOM ANNARS KANSKE G¥TT F¶RLORAD (¤R FINNS ALLTS¥ S¥V¤L KOSTNADER SOM INT¤KTER MEN VI HAR INTE TILLR¤CKLIG GRUND F¶R ATT KVANTIFIERA

-ILJ¶V¤RDEN KAN OCKS¥ P¥VERKAS AV RENN¤RINGEN 2ENN¤RINGEN HAR FUNNITS INOM SAMMA GEOGRAFISKA OMR¥DE UNDER MYCKET L¥NG TID KANSKE I VISSA FALL TUSENTALS ¥R 4IDRYMDEN BEROR P¥ HUR VI DEFINIE RAR RENN¤RING -¤NNISKOR SOM LEVDE BLAND ANNAT AV JAKT P¥ REN HAR FUNNITS I OMR¥DET I FLERA TUSEN ¥R 'R¤NSEN ¤R INTE SKARP MELLAN DEN TIDIGASTE LEVNADSFORMEN SOM INNEBAR ATT MAN ENBART JAGADE RENAR TILL ATT MAN B¶RJADE NYTTJA RENEN SOM TAMDJUR /M VI MED RENN¤RING MENAR DEN VARIANT N¤R RENEN ¶VERG¥TT FR¥N JAKTBYTE TILL TAMDJUR S¥ HANDLAR DET OM EN TIDRYMD AV KANSKE N¥GRA ¥RHUNDRADEN „VEN TAMRENSK¶TSELN HAR ¤NDRAT FORM &R¥N ATT HA VARIT EN INTENSIV DJURH¥LLNING MED F¥ DJUR SOM MJ¶LKADES HAR DEN ¶VERG¥TT TILL EN EXTENSIV FORM AV DJURH¥LLNING MED M¥NGA DJUR OCH L¥GGRADIG TILLSYN &¶R¤NDRINGEN TILL EXTENSIV RENSK¶TSEL VAR INTE HELT GENOMF¶RD F¶RR¤N L¥NGT IN I INNEVARANDE SEKEL

&ORSKNINGSRAPPORT .R 5PPSALA UNIVERSITET KULTURGEOGRAFISKA INSTITUTIONEN 2ENN¤RINGEN I KONFLIKT OCH SAMVERKAN S

6ERKSAMHETEN M¥STE UNDER ALLA F¶RH¥LLANDEN HA DRIVITS I UTOM ORDENTLIGT GOD SAMKLANG MED DET EKOSYSTEM D¤R DEN VERKAT %NDAST EN KUNNIG OCH OBSERVANT IAKTTAGARE KAN ¶VERHUVUD TAGET SE ATT M¤NNISKOR LEVT I OMR¥DET (¤R KOMMER INGEN AV V¥RA ¶VRIGA N¤RINGAR ENS I N¤RHETEN N¤R DET G¤LLER MILJ¶P¥VERKAN 4ROTS DETTA FINNS DET ANLEDNING TILL UPPM¤RKSAMHET P¥ DET H¤R OMR¥DET 2EN N¤RINGEN BEDRIVS P¥ STORA LANDOMR¥DEN MEN MAN M¥STE D¥ BEAKTA ATT PRODUKTIONEN AV BIOMASSA ¤R UTOMORDENTLIGT L¥G I FJ¤LLTERR¤NGEN $EN KAN UPPG¥ TILL ENDAST N¥GOT GRAM TORRSUBSTANS PER M /M LAVARNA BETAS F¶R H¥RT F¶RLORAS DEN VATTENH¥LLANDE F¶RM¥GAN I MARKERNA VARP¥ REGN OCH V¥RFLOD ORSAKAR EROSION SOM INTE G¥R ATT STOPPA 0¥ S¥ S¤TT KAN FJ¤LLOMR¥DEN F¶RORSAKAS SKADOR SOM INTE G¥R ATT REPARERA -ITT¥KL¤PPEN I (¤RJEDALEN N¤MNS SOM ETT EXEMPEL P¥ MARKSLITAGE SOM G¥TT S¥ L¥NGT ATT NATURENS SJ¤LVL¤KANDE KRAFTER INTE L¤NGRE F¶RM¥R MOTVERKA SKADORNA UTAN DEN F¶RST¶RELSEPROCESS SOM STARTATS ¤R IRREVERSIBEL /RSAKEN TILL F¶RST¶RELSEN LIGGER ENLIGT F¶RFATTAREN DELVIS HOS RENN¤RINGEN MEN ¤VEN HOS FLERA ¶VRIGA AKT¶RER SOM SAMF¤LLT BRUKAT EN KOLLEKTIV NYTTIGHET ALLT F¶R H¥RT

$EN MODERNA RENN¤RINGEN ANV¤NDER SIG AV FORDON SOM ORSAKAR MARKSKADOR I DEN K¤NSLIGA FJ¤LLTERR¤NGEN 3T¤NGSLEN ST¤NGER AV RENARNAS NATURLIGA VANDRINGSV¤GAR VILKET JU ¤R AVSIKTEN MED ST¤NGSLEN SOM I SIN TUR ORSAKAR KONCENTRATION AV TRAMP VID OCH INTILL ST¤NGSLEN $ESSUTOM LIGGER NU RENANTALET P¥ EN H¶G NIV¥ OCH VI F¥R G¥ TILLBAKA TILL TALET F¶R ATT FINNA MOTSVARANDE M¤NGDER REN /M VI DESSUTOM BEAKTAR ATT ANDRA N¤RINGAR OCH BEBYGGELSE TAGIT RENBETESMARK I ANSPR¥K S¥ INSES L¤TT ATT DET FINNS KLAR RISK F¶R ¶VERBETNING INOM DE MARKER SOM KVARST¥R $ESSUTOM FINNS FLER RENAR ¤N TILL¥TET INOM VISSA OMR¥DEN "LAND ANNAT HADE I B¶RJAN AV

TALET (AND¶LSDALENS SAMEBY RENAR MOT GODK¤NT ANTAL

4¥SS¥SEN HADE MOT GODK¤NT

$S S

)BID S

+ONSEKVENSBESKRIVNINGAR I SAMH¤LLSPLANERINGEN 2 2ENN¤RING OCH TURISM I ¶VERSIKTSPLANERINGEN "YGGFORSKNINGSR¥DET S

–VERBETNINGEN ¤R FRAMF¶RALLT ETT HOT MOT RENN¤RINGEN SJ¤LV MEN ¤VEN ANDRA ARTER KAN P¥VERKAS 6ILTEKOLOG 3VEIN -YRBERG I .ORGE FANN VID EN UNDERS¶KNING ATT RIPOR GR¥G¤SS SORKAR OCH INSEKTER MINSKADE INOM ETT OMR¥DE D¤R ANTALET F¥R HADE TREDUBBLATS

'¶RAN (¶GSTEDT PROFESSOR I ZOOLOGI VID "ERGENS UNIVERSITET OCH 4ARALD 3ELDAL FORSKARE VID SAMMA INSTITUTION FANN ETT LIKNANDE SAMBAND MELLAN SM¥VILT OCH RENAR 0¥ DEN SIBIRISKA TUNDRAN FANN VI ATT JU FLER RENAR SOM FANNS I ETT OMR¥DE DESTO FATTIGARE VAR OMR¥ DET P¥ L¤MLAR G¤SS OCH RIPOR

3AMBANDET MELLAN ARTERNA BEROR ENLIGT FORSKARNA P¥ ATT V¤XTERNA UTVECKLADE ETT KEMISKT F¶RSVAR SOM BLIR ALLT STARKARE JU H¥RDARE V¤XTEN BETADES 2ENAR SOM ¤R IDISSLANDE DJUR KLARADE DETTA B¤TTRE ¤N DE ¶VRIGA N¤MNDA ARTERNA

$ET EKONOMISKA V¤RDET AV MINSKADE SM¥VILTSTAMMAR ¤R NATURLIGTVIS SV¥RT ATT PRECISERA %N UPPFATTNING OM V¤RDET KAN MAN F¥ OM MAN BEAKTAR ATT DET TOTALA V¤RDET AV SM¥VILTJAKTEN I NORRA 3VERIGE UPPGICK TILL MILJONER BUDGET¥RET $¤RAV VAR K¶TTV¤RDET MILJONER OCH REKREATIONSV¤RDE MILJONER /M R¤KNAT TILL ¥RS PRISER MOTSVARAR DET MILJONER KRONOR -INSKADE SM¥VILTSTAMMAR S¤NKER NATURLIGTVIS K¶TTV¤RDET MEN ¤VEN REKREATIONSV¤RDET REDUCERAS V¤SENTLIGT OM MARKERNA ¤R VILTFATTIGA „VEN V¤RDET AV NATURUPPLEVELSER F¶R ANDRA ¤N J¤GARNA ¶KAR OM DET FINNS VILT I MARKERNA MEN N¥GON GRUND F¶R ATT MONET¤RT KVANTIFIERA EFFEKTEN FINNS INTE &¶R ATT G¶RA DET M¥STE MAN HA DELS ETT KLARARE SAMBAND MELLAN BETESTRYCK OCH SM¥VILT OCH DELS EN SEPARAT V¤RDE RING AV SM¥VILTJAKTEN I FJ¤LLEN

2ENSK¶TSELNS KANSKE MEST P¥TAGLIGA INVERKAN P¥ FAUNAN ¤R REDUKTIONEN AV DE STORA ROVDJUREN 2ENEN ¤R ¥TMINSTONE UNDER DELAR AV ¥RET OCH F¶R EN DEL AV ROVDJUREN DET ALLRA VIKTIGASTE BYTESDJURET ) VILT TILLST¥ND SKULLE D¤RF¶R RENEN VARA EN VIKTIG F¶RUT S¤TTNING F¶R STARKA ROVDJURSSTAMMAR .U ¤R JU RENEN INTE ETT VILT DJUR UTAN REN¤GARNAS EGENDOM OCH D¥ ¤R DET KNAPPAST F¶RV¥NANDE

&ORSKNING OCH &RAMSTEG S

)BID

-ATTSON ,EIF (UNTING IN 3WEDEN %XTENT ECONOMIC VALUES AND STRUCTURAL PROBLEMS 3CANDINAVIAN *OURNAL OF FOREST RESEARCH S

ATT REN¤GARNA INTE DIREKT PROFILERAT SIG SOM TILLSKYNDARE AV STARKA ROVDJURSSTAMMAR …TMINSTONE F¶R VARGENS VIDKOMMANDE HAR STAMMEN VARIT REDUCERAD P¥ GR¤NSEN TILL TOTAL UTROTNING „VEN DE ¶VRIGA STORA ROVDJUREN HAR ¥TMINSTONE TIDVIS VARIT STARKT TILLBAKA PRESSADE

2EN¤GARNA ¤R NOG DEN GRUPP SOM STARKAST F¶RESPR¥KAT REDUKTION AV ROVDJURSSTAMMARNA OCH DE HAR H¤RIGENOM KOMMIT I KONFLIKT MED NATURV¥RDSINTRESSEN SOM ¤R ANGEL¤GNA ATT ROVDJUREN FINNS KVAR I DEN SVENSKA FAUNAN %N KARTL¤GGNING AV SVENSKARNAS V¤RDERING AV VARG GJORDES AV "OMAN OCH "OSTEDT ¥REN OCH !V

SLUMPM¤SSIGT UTVALDA SVENSKAR SVARADE !V DESSA AN S¥G ATT DET VAR VIKTIGT ATT DET FANNS VARGAR I 3VERIGE %N #6 STUDIE AV -ITCHELL OCH #ARSSON VISAR ATT BETALNINGSVILJAN F¶R ATT BEH¥LLA EN VARGSTAM LIGGER I STORLEKSORDNINGEN 3%+ PER RESPONDENT %N UPPF¶LJANDE STUDIE AV BETALNINGSVILJAN F¶R DE SOM INTE SVARADE VISADE EN N¥GOT L¤GRE V¤RDERING !V STUDIEN FRAM G¥R ATT ¤VEN OM MAN SATTE ETT H¶GT V¤RDE P¥ F¶REKOMSTEN AV EN VARGSTAM S¥ V¤RDERADE MAN KNAPPAST EN STOR VARGSTAM H¶GRE ¤N EN MINDRE STAM $ET MAN V¤RDERAR ¤R JUST F¶REKOMSTEN AV ARTEN

/M VI MULTIPLICERAR BETALNINGSVILJAN KR MED MILJONER SVENSKAR S¥ F¥R VI ETT TOTALV¤RDE F¶R VARGSTAMMEN P¥ MILJARDER -AN BER¤KNAR ATT DET F¶R N¤RVARANDE ¥R FINNS CA

VARGAR I 3VERIGE &¶R ATT S¤KERST¤LLA DET GENETISKA URVALET BORDE DET FINNAS CA VARGAR

!TT F¶REKOMSTEN AV VARG V¤RDERAS S¥ H¶GT ¤R KNAPPAST F¶RV¥NAN DE MED TANKE P¥ ATT ROVDJUREN VARIT S¥ F¥TALIGA OCH ATT DERAS F¶RE SPR¥KARE INTE TVINGAS LEVA I KONKURRENS MED DEM ELLER P¥ ANNAT S¤TT KOMMER I DIREKT KONFRONTATION MED DEM .¤R ROVDJURSSTAMMARNA BLIR STARKARE VERKAR DET SOM OM ALLM¤NHETENS V¤RDERINGAR L¤TT ¤NDRAS ) OMR¥DEN D¤R ROVDJUREN ¤R S¥ PASS TALRIKA ATT DE HOTAR JAKT BART VILT OCH TAMDJUR SV¤NGER F¶RMODLIGEN ATTITYDERNA L¤TT FR¥N POSITIVA V¤RDERINGAR TILL NEGATIVA $ET ¤R HELLER INTE M¥NGA ¥R SEDAN STATEN BETALADE SKOTTPENGAR P¥ VARG

"OSTEDT S

)BID S

)BID S

2ENN¤RINGEN ¤R SV¥R ATT F¶RENA MED STARKA ROVDJURSSTAMMAR OCH I SYNNERHET VARGEN ¤R EN SV¥R PREDATOR .U M¥STE DET EMELLERTID INTE F¶RELIGGA ETT O¶VERVINNLIGT MOTSATSF¶RH¥LLANDE MELLAN REN N¤RING OCH ROVDJUR $ET FINNS UTRYMME F¶R DE STORA ROVDJUREN ¤VEN UTANF¶R RENSK¶TSELOMR¥DET MED UNDANTAG F¶R J¤RVEN $EN LEVER UTE SLUTANDE INOM DE OMR¥DEN D¤R RENSK¶TSEL F¶REKOMMER %FTERSOM SVENSKARNAS V¤RDERING AV ROVDJUREN SNARARE G¤LLER ATT ROVDJUREN F¶REKOMMER INOM LANDET ¤N ATT DE F¶REKOMMER I STARKA STAMMAR KAN KONSTATERAS ATT RENN¤RINGEN INTE F¶RST¶RT MEDBORGARNAS EXISTENSV¤RDEN F¶R ROVDJUREN !LLA V¥RA URSPRUNGLIGA FYRA STORA ROVDJURSARTER F¶REKOMMER I 3VERIGE ,O OCH BJ¶RN F¶REKOMMER I LIVSKRAFTIGA STAMMAR UNDER DET ATT J¤RV OCH VARG ¤R MER S¤LLSYNTA *¤RVSTAMMEN BEST¥R AV UPPSKATTNINGSVIS INDIVIDER OCH VARGSTAMMEN ¤R ¤NNU SVAGARE $EN HAR ¶KAT UNDER SENARE ¥R MEN BEST¥NDET VERKAR DOCK OROV¤CKANDE LITET MED TANKE P¥ DET GENE TISKA URVALET

&¶RUTOM DE DIREKTA EFFEKTERNA AV RENSK¶TSELN SOM N¤MNS OVAN KOMMER EN INDIREKT EFFEKT AV RENN¤RINGENS INVERKAN P¥ SKOGS BRUKET 3OM N¤MNTS TIDIGARE HAR RENN¤RINGEN HAFT EN VISS BROMSAN DE EFFEKT P¥ SKOGSBRUKET „NNU S¥ SENT SOM UNDER OCH

TALEN VAR SKOGSBRUKET BERETT ATT G¶RA UTOMORDENTLIGT GENOM GRIPANDE INGREPP I FORM AV STORA KALAVVERKNINGAR AV URSKOGS BEST¥ND DIKNINGAR OCH SKOGSPL¶JNINGAR 4ILL F¶LJD AV ¶KADE KUNSKAPER FAR SKOGSBRUKET NU VARSAMMARE FRAM I SKOGSLANDSKAPET MEN DE SKADOR SOM HAR ¥STADKOMMITS ¤R I M¥NGA FALL IRREPARABLA (¤R KAN RENN¤RINGEN HA ¥STADKOMMIT EN BETYDANDE INSATS F¶R NATURV¥RDEN $EN HAR F¶RMODLIGEN F¶RHINDRAT VISSA PROJEKT ELLER ¥TMINSTONE F¶RSENAT DEM S¥ ATT DE MED NU G¤LLANDE KUNSKAPER OCH SKOGSPOLITIKEN ALDRIG KOMMER ATT GENOMF¶RAS

3AMMA RESONEMANG KAN F¶RAS OM TURISMEN 2ENN¤RINGEN HAR SOM TIDIGARE P¥VISATS BROMSAT SKOTERK¶RNINGEN I VISSA DELAR AV FJ¤LLTERR¤NGEN 0¥ S¥ S¤TT HAR ¤VEN MARKSLITAGET P¥ SN¶FRIA FJ¤LLHEDAR REDUCERATS (¤RIGENOM GYNNAS ¤VEN FAUNAN EFTERSOM

&RANZEN 2OBERT 5TV¤RDERING AV SM¥VILTJAKTEN OCH HANDREDSKAPSFISKET OVAN ODLINGSGR¤NSEN OCH P¥ RENBETESFJ¤LLEN "ILAGA S

)BID

ST¶RNINGARNA F¶R VILTET BLIR MINDRE OCH DETTA ¤R SPECIELLT BETYDELSEFULLT EFTERSOM BEGR¤NSNINGARNA I SKOTERTRAFIKEN SAMMANFALLER MED M¥NGA VILTARTERS K¤NSLIGA REPRODUKTIONSTID

3AMMANTAGET FINNS DET ALLTS¥ B¥DE POSITIVA OCH NEGATIVA EKOLOGISKA EFFEKTER AV RENN¤RINGEN MEN P¥ DET H¤R OMR¥DET ¤R KUNSKAPEN OM TOTALEFFEKTEN F¶R D¥LIG F¶R ATT GE UNDERLAG F¶R EN MONET¤R UPPSKATTNING

3AMMANST¤LLNING AV SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADER INT¤KTER

) TABELL SAMMANFATTAS RESULTATET AV DEN GENOMF¶RDA SAMH¤LLS EKONOMISKA KALKYLEN F¶R RENN¤RINGEN $EN UNDERSTRYKER DEN UTOM ORDENTLIGT SVAGA L¶NSAMHET SOM KUNDE SP¥RAS REDAN I RIKSDAGS REVISORERNAS UNDERS¶KNING %NLIGT SAMMANST¤LLNINGEN HADE REN N¤RINGEN F¶R BUDGET¥RET INT¤KTER UPPG¥ENDE TILL MIL JONER OCH DIREKTA PRODUKTIONSKOSTNADER P¥ MILJONER (¤RTILL KOMMER GEMENSAMMA KOSTNADER P¥ MILJONER VILKET GER EN F¶R LUST AV CA MILJONER REDAN INNAN EFFEKTEN P¥ ANDRA N¤RINGAR INR¤KNAS $¥ ¤R ¤ND¥ INTE REN¤GARNAS EGET ARBETE INR¤KNAT 2EN SK¶TSELN UNDANDRAR ARBETSKRAFT FR¥N ANDRA SEKTORER TILL ETT V¤RDE AV

MILJONER 4ILL DETTA KOMMER DESSUTOM STATENS KOSTNADER P¥

MILJONER OCH KOSTNADER F¶R ¶VRIGA SEKTORER I SAMH¤LLET P¥ MIL JONER 3AMMANTAGET EN SAMH¤LLSEKONOMISK F¶RLUST P¥ CA MIL JONER KRONOR

4ABELL 3AMMANST¤LLNING AV SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADER OCH INT¤KTER

2ENN¤RINGEN INT¤KTER

2ENN¤RINGENS KOSTNADER

$RIFTKOSTNADER EXKLUSIVE L¶N

) ANSPR¥K TAGEN ARB KRAFT

,ASTBILSTRANSPORTER

(ELIKOPTERKOSTNADER

'EMENSAMMA KOSTNADER

3UMMA KOSTNADER

3TATENS KOSTNADER

!DMINISTRATION

&R¤MJANDE AV RENN¤RINGEN

&ORSKNING

!RBETSMARKN REGIONAL UTV

"YGDEMEDEL

3KATTEKOSTNADER

3UMMA KOSTNADER STATEN

–VRIGA KOSTNADER

+OSTNADER T¥GTRAFIKEN

+OSTNADER BILTRAFIKEN

3KOGSBRUKET

6ATTENKRAFTEN

*ORDBRUKET

3UMMA ¶VRIGA KOSTNADER

3UMMA KOSTNADER

2ESULTAT INT¤KTER KOSTNADER

6ARJE KALKYLRESULTATET ¤R GIVETVIS BEROENDE AV DET J¤MF¶RELSE ALTERNATIV SOM VALTS $ET ¤R INTE SJ¤LVKLART ATT RENSK¶TSEL SKALL TILLG¥ P¥ JUST DET S¤TT SOM NU SKER OCH DET VORE NATURLIGT ATT VI SOMALTERNATIVT VALT DEN B¤STA M¶JLIGA RENSK¶TSELFORMEN 6I KAN

KNAPPAST TA P¥ OSS UPPGIFTEN ATT PRECISERA DEN OPTIMALA RENSK¶T SELNS UTFORMNING 6I ¤R INTE ENS S¤KRA P¥ ATT ALTERNATIVET EXISTERAR EFTERSOM DET KAN FINNAS OLIKA ¥SIKTER OM VAD SOM ¤R BRA RENSK¶TSEL $ET FINNS M¶JLIGHETER ATT EFFEKTIVISERA RENN¤RINGEN VILKET VISAS I EN ¤NNU EJ PUBLICERAD NORSK STUDIE %N F¶RETAGSEKONOMISKT L¶NSAM RENN¤RING F¶RUTS¤TTER DOCK F¤RRE PRODUCENTER SOM ARBETAR MED EFFEKTIVARE PRODUKTIONSMETODER 0ROBLEMET ¤R REDAN NU ATT ANTALET AKTIVA RENSK¶TARE ¤R S¥ F¥ ATT MAN KAN IFR¥GAS¤TTA OM RENN¤RINGEN KAN FUNGERA SOM SAMERNAS KULTURB¤RANDE BAS /M N¤RINGEN BLIR F¶RETAGSEKONOMISKT L¶NSAM SKULLE DEN KUNNA BEHANDLAS SOM VILKEN KOMMERSIELL VERKSAMHET SOM HELST OCH KNAPPAST MOTIVERA ST¶DINSATSER FR¥N STATEN $ET FINNS ¤VEN RISK ATT EN ¶KAD MEKANISE RING SKULLE KUNNA KOMMA I KONFLIKT MED N¤RINGENS MILJ¶M¥L 6I HAR D¤RF¶R AVST¥TT FR¥N ATT SPEKULERA I ALTERNATIVA RENSK¶TSELFORMER OCH HAR SOM ALTERNATIV T¤NKT OSS ATT RENSK¶TSELN HELT UPPH¶R 0¥ S¥ S¤TT KAN VI RENODLA V¥RT RESONEMANG

2ISETH *AN !AGE (¶GSKOLAN I .ARVIK

+ALKYLENS ALTERNATIV

/M RENN¤RINGEN AVVECKLAS ENLIGT DE F¶RUTS¤TTNINGAR SOM ANGAVS INLEDNINGSVIS SKULLE DET REDOVISADE RESULTATET P¥VERKAS %FTERSOM VI INTE HAR N¥GON KLAR UPPFATTNING OM HUR EN S¥DAN HYPOTETISK SITUATION SKULLE FALLA UT FINNS DET INGEN GRUND F¶R ATT PRECISERA HUR SKILLNADERNA MELLAN ALTERNATIVEN SKULLE SE UT "LAND ANNAT ¤R DET OKLART HUR STOR EN S¥DAN VILDRENSTAM SKULLE VARA OCH INOM VILKET GEOGRAFISKT OMR¥DE DEN SKULLE VISTAS 6¥R BED¶MNING ¤R ATT STAM MEN SKULLE VARA V¤SENTLIGT MINDRE ¤N DAGENS RENSTAM „VEN OM MAN INTE KAN PRECISERA N¥GRA BELOPP KAN MAN DOCK PEKA UT I VILKEN RIKTNING KALKYLRESULTATET SKULLE P¥VERKAS

)NT¤KTER

%TT JAKTBART VILT SKULLE TILLKOMMA VILKET SKULLE TILLF¶RA ETT JAKTV¤RDE ) EN STUDIE AV ,EIF -ATTSON SOM PRESENTERAS I TIDSKRIFTEN %KONO MISK DEBATT HADE ¤LGJAKTEN ¥R ETT V¤RDE AV MILJONER I 6¤STERBOTTENS L¤N 6I ANTAR ATT V¤RDET INTE VAR L¤GRE I .ORRBOTTEN OCH *¤MTLAND 5PPR¤KNAT MED KONSUMENTPRISINDEX SKULLE DET MOT SVARA ETT V¤RDE AV CA MILJONER ¥R .U KAN KNAPPAST REN JAKT J¤MST¤LLAS MED ¤LGJAKT $ELS GER RENEN MINDRE K¶TTUTBYTE OCH DELS KAN VI I V¥RT HYPOTETISKA FALL INTE FASTST¤LLA INOM VILKET GEOGRAFISKT OMR¥DE RENJAKT SKULLE F¶REKOMMA $ET ¤R M¶JLIGT ATT RENJAKT SKULLE KUNNA BEDRIVAS I STORA DELAR AV FJ¤LLTRAKTERNA OCH ¥TMINSTONE I DE FJ¤LLN¤RA DELARNA AV SKOGSREGIONEN $ET ¤R UPPEN BART ATT DEN SKULLE REPRESENTERA ETT BETYDANDE V¤RDE

-ATTSON S

-ED RENEN SOM VILLEBR¥D SKULLE SANNOLIKT STAMMARNA AV VARG OCH J¤RV F¥ S¤KRAD EXISTENS INOM DET NUVARANDE RENSK¶TSELOMR¥DET 2OVDJURSSTAMMARNAS STORLEK SKULLE P¥VERKA RENSTAMMEN OCH D¤R MED KONKURRERA MED JAKTINTRESSENA $ET BIDRAR TILL ATT G¶RA UTFALLET AV JAKTEN SV¥RBEST¤MBART %NLIGT DEN V¤RDERING SOM SVENSKA FOLKET TILLM¤TER EN VARGSTAM I LANDET CA MILJARDER "OMAN SKULLE ALLTS¥ S¤KRAD TILLG¥NG P¥ VARG OCH J¤RV REPRESENTERA MYCKET H¶GA BELOPP

%N ANNAN INT¤KT ¤R UT¶KNING AV VISSA DELAR AV TURISMEN 3¥ L¤NGE RENN¤RING P¥G¥R M¥STE TURISMEN BEGR¤NSAS OCH STYRAS 5TAN RENN¤RINGEN MINSKAR DEN BEGR¤NSNINGEN $EN SKULLE KNAPPAST HELT F¶RSVINNA EFTERSOM ¤VEN VILDA RENAR KAN BEH¶VA SKYDD UNDER VISSA PERIODER … ANDRA SIDAN SKULLE DEN KULTURELLA UTARMNINGEN REDUCERA TURISMEN I VISSA AV LANDETS OMR¥DEN

+OSTNADER

) KALKYLEN HAR RENN¤RINGEN BELASTATS MED KOSTNADER F¶R EN L¥NG RAD AKTIVITETER $E FLESTA AV DESSA KOSTNADER SKULLE FALLA BORT OM REN N¤RINGEN AVVECKLADES -EN INTE ALLA /LYCKOR MED RENAR SOM P¥ K¶RDES AV BILAR OCH T¥G SKULLE INTE UPPH¶RA „VEN SKADORNA P¥ JORDBRUKET SKULLE F¶RMODLIGEN FORTS¤TTA -AN KAN BARA SPEKULERA OM OMFATTNINGEN $ELS SKULLE TILLSYNEN AV RENARNA UPPH¶RA VILKET SKULLE ¶KA SKADORNA MEN DELS SKULLE RENSTAMMENS STORLEK MINSKA VILKET SKULLE REDUCERA SKADEFREKVENSEN

0¥ KOSTNADSSIDAN KOMMER ¤VEN F¶RLUSTEN AV DEN SAMISKA KULTU REN I DEN RENSK¶TANDE FORM VI K¤NNER $ENNA KULTUR ¤R MYCKET GAMMAL OCH UT¶VAS AV EN MINORITET SOM FANNS I LANDET L¥NGT INNAN NATIONALSTATEN UPPSTOD /M SVENSKA FOLKET VERKLIGEN V¤RDERAR EN VARGSTAM TILL CA MILJARDER KRONOR S¥ KAN FR¥GAN GIVETVIS RESAS OM VAD MAN EVENTUELLT ¤R BEREDD ATT BETALA F¶R ATT BIBEH¥LLA SAME KULTUREN 0ROBLEMET ¤R ATT ¤VEN OM VI K¤NDE TILL DEN SUMMAN SKULLE VI INTE KUNNA INPLANTERA DEN I KALKYLEN OCH MED HJ¤LP AV UTFALLET AVG¶RA OM RENN¤RINGEN BORDE FORTS¤TTA ELLER L¤GGAS NER $EN

BESLUTSR¤TTEN KAN INTE ANSES TILLKOMMA DEN SVENSKA FOLKMAJORITE TEN "ESLUTET M¥STE I S¥ FALL FATTAS AV SAMERNA SJ¤LVA

!NALYS AV DEN SAMH¤LLS EKONOMISKA KALKYLENS RESULTAT

)NKOMSTNIV¥N INOM RENN¤RINGEN HAR UNDER DEN STUDERADE PERIODEN F¶RBLIVIT L¥G OCH ¤R OTILLR¤CKLIG F¶R ATT TILLF¶RS¤KRA REN¤GARNA EN SK¤LIG LEVNADSSTANDARD ) DEN MENINGEN HAR DEN F¶RDA POLITIKEN INTE VARIT S¤RSKILT LYCKOSAM ) ETT AVSEENDE KAN MAN DOCK HA LYCKATS !NTALET RENSK¶TSELF¶RETAG ENLIGT RIKSDAGSREVISORERNAS UTREDNING VAR FLER ¥R ¤N VAD DE VAR ¥R 4YV¤RR ¤R RESUL TATET H¤R INTE ENTYDIGT %NLIGT &O" FANNS DET REN¤GARE SOM DET ¥RET S¥G SIG SJ¤LVA SOM RENN¤RINGSF¶RETAGARE %NLIGT 3#" S ¥RLIGA SYSSELS¤TTNINGSSTATISTIK HADE ANTALET G¥TT NER TILL

2ESULTATEN KAN TOLKAS SOM ATT ANTALET VERKLIGT AKTIVA REN¤GARE HAR MINSKAT

$EN SAMH¤LLSEKONOMISKA F¶RLUSTEN ¤R S¥ STOR ATT MAN KAN MAN IFR¥GAS¤TTA OM ANTAGANDENA VERKLIGEN KAN VARA RIKTIGA 2EDAN N¤RINGENS EGNA INT¤KTER OCH KOSTNADER GER F¶RLUST P¥ CA MIL JONER INNAN INTERAKTIONERNA MED SAMH¤LLET I ¶VRIGT HAR INR¤KNATS /M VI J¤MF¶R MED DET TILL SKATTEMYNDIGHETERNA REDOVISADE RESUL TATET M¥STE VI R¤KNA BORT DEN KOSTNAD SOM ENBART ¤R KALKYLM¤SSIG OCH SOM INTE ¤R BOKF¶RD KOSTNAD ) DETTA FALL SKALL L¶NEKOSTNADEN

MILJONER FR¥NR¤KNAS &¶RLUSTEN H¤REFTER MILJONER KRONOR 9TTERLIGARE JUSTERINGAR M¥STE G¶RAS OM RESULTATEN SKALL BLI HELT J¤MF¶RBARA MEN DET SKULLE KNAPPAST ¤NDRA HELHETSBILDEN

/M KOSTNADERNA F¶R RENSK¶TSELN HAR BER¤KNATS F¶R H¶GT I DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLEN GER DET ETT ALLTF¶R L¥GT RESULTAT 6I KAN J¤MF¶RA RESULTATET MILJONER MED DET F¶RETAGSEKONOMISKA UTFALLET FR¥N INKOMSTUNDERS¶KNINGEN ¥R $¥ VAR N¤RINGENS REDOVISADE RESULTAT CA -KR F¶RETAG X KRONOR $¥ M¥STE BEAKTAS ATT I DET RESULTATET FANNS INT¤KTER FR¥N ANDRA INT¤KTS

K¤LLOR ¤N F¶RS¤LJNING AV RENK¶TT OCH RENPRODUKTER P¥ CA -KR

-KR FORSKNING -KR ) DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLEN ¤R REAL PRODUKTION DEN ENDA INT¤KTSK¤LLAN SOM R¤KNAS OCH VI M¥STE D¤RF¶R R¤KNA FR¥N DE INT¤KTERNA FR¥N DEN F¶RETAGS EKONOMISKA KALKYLEN F¶R ATT G¶RA DEM J¤MF¶RBARA -ED DESSA INT¤KTER BORTRENSADE SKULLE VI F¥TT EN F¶RETAGSEKONOMISKA F¶RLUST F¶R ¥R P¥ MILJONER $ET SKALL D¥ J¤MF¶RAS MED EN SAMH¤LLSEKONOMISK F¶RLUST P¥ MILJONER *¤MF¶RELSEN TYDER P¥ ATT DRIFTSKOSTNADERNA I DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLEN INTE ¶VERV¤RDERATS $E HAR SNARARE BER¤KNATS ALLTF¶R F¶RSIKTIGT

*¤MF¶RELSEN MELLAN UTFALLEN B¶R JU G¶RAS F¶R SAMMA ¥R BUDGET ¥RET 0RISERNA STEG MED KR KG FR¥N TILL

MEN ¥ ANDRA SIDAN MINSKADE SLAKTUTTAGET FR¥N TILL

DJUR !NTALET GODK¤NDA DJUR F¶LL DOCK ENDAST MED DJUR FR¥N

TILL -EDELVIKTEN HAR FALLIT DE SENASTE ¥REN MEN MED EN BER¤KNAD MEDELVIKT AV KILO PER REN KOMPENSERAS VOLYMBORTFALLET AV PRIS¶KNINGEN OCH BRUTTOINT¤KTERNA ¤R I STORT SETT OF¶R¤NDRAD MELLAN PERIODERNA $ET FINNS INGEN GRUND ATT ANTA ATT DRIFTSKOSTNADERNA DRAMATISKT ¤NDRATS MELLAN DE TV¥ ¥REN /M INT¤KTERNA ¤R I STORT SETT OF¶R¤NDRADE BORDE DET F¶RETAGSEKONOMISKA RESULTATET F¶R DENNA SENARE M¤TPERIOD VARA UNGEF¤R DENSAMMA SOM ¥RET INNAN

6ISSA AV DE ¶VRIGA KOSTNADERNA SOM T EX STATENS KOSTNADER OCH KOSTNADER F¶R BILISMEN ¤R N¥GORLUNDA L¤TTA ATT IDENTIFIERA OCH F¶RMODLIGEN T¤MLIGEN KORREKTA $E ¶VRIGA KOSTNADERNA ¤R D¤REMOT MER OS¤KRA OCH SKALL TAS MED RESERVATION 5NDERLAG F¶R NUMERISKA BER¤KNINGAR SAKNAS I DE FLESTA FALL OCH DE B¶R D¤RF¶R MER SES SOM INDIKATIONER P¥ EN M¶JLIG P¥VERKAN ¤N SOM KONSTATERADE KOSTNADER

/AVSETT OM VI TAR MED DESSA SENARE MER SV¥RBEST¤MDA KOSTNADERNA ELLER EJ S¥ ¤R RESULTATET ENTYDIGT OCH BEKR¤FTAR DEN SLUTSATS SOM KUNDE DRAS P¥ GRUNDVAL AV INKOMSTUNDERS¶KNINGEN F¶R 2ENN¤RINGEN ¤R SOM HELHET UTOMORDENTLIGT OL¶NSAM )NTE BARA F¶RETAGSEKONOMISKT UTAN ¤VEN SAMH¤LLSEKONOMISKT

2IKSDAGENS REVISORER S

2IKSDAGENS REVISORER S OCH

-AN KAN IFR¥GAS¤TTA OM DET RESULTAT SOM FRAMKOMMIT I DESSA UNDERS¶KNINGAR KAN VARA FELAKTIGT P¥ ETT SYSTEMATISKT S¤TT S¥ ATT RESULTATET SYNES L¤GRE ¤N VAD DET I VERKLIGHETEN ¤R %N M¶JLIG FEL K¤LLA ¤R ATT ALLA INT¤KTER FR¥N RENN¤RINGEN INTE HAR REDOVISATS OCH ATT PRODUKTIONEN EGENTLIGEN ¤R ST¶RRE ¤N VAD SOM VISAS %N S¥DAN M¶JLIG FELK¤LLA ¤R RENST¶LDER 0RODUKTIONEN BLIR UNDERV¤RDERAD MED ST¶LDV¤RDET !TT ST¶LDER AV REN F¶REKOMMER ¤R K¤NT MEN DET KAN INTE F¶REKOMMA I EN OMFATTNING SOM ¤NDRAR DEN GRUNDL¤GGANDE SLUTSATSEN OM RENN¤RINGENS L¶NSAMHET

%N ANNAN M¶JLIG FELK¤LLA ¤R ATT DET S¤LJS RENAR SOM INTE REDO VISAS F¶R VARE SIG *ORDBRUKSVERKET ELLER SKATTEMYNDIGHETERNA -AN KAN KONTROLLERA RIMLIGHETEN I DE L¤MNADE UPPGIFTERNA GENOM ATT J¤MF¶RA DEN F¶RV¤NTADE AVKASTNINGEN AV DEN REDOVISADE REN M¤NGDEN MED DEN REDOVISADE F¶RS¤LJNINGEN %N RENSTAM P¥

DJUR I VINTERSTAM BORDE MED EN GENOMSNITTSAVKASTNING P¥

KG GENERERA TON RENK¶TT PER ¥R $EN REDOVISADE AVKASTNINGEN VAR TON OCH D¥ HADE ¤ND¥ RENAR KASSERATS VILKET GER YTTERLIGARE CA TON 2ESULTATET TYDER INTE P¥ N¥GOT SVINN

3LUTSATSEN BYGGER DOCK P¥ ATT RENM¤NGDEN ¤R KORREKT ANGIVEN $ET ¤R S¤KERLIGEN INTE S¥ L¤TT ATT F¥ MED ALLA RENAR VID EN RENR¤KNING OCH RESULTATET KAN D¤RF¶R VARA SYSTEMATISKT UNDERSKATTAT &R¥N

OCH FRAM¥T ¤R SAMBANDET OS¤KERT EFTERSOM DET INTE GJORTS N¥GRA SAMMANST¤LLNINGAR AV RENR¤KNINGAR 6¤RDENA BYGGER P¥ *ORDBRUKS VERKETS BER¤KNINGAR (¤RIGENOM FALLER V¤RDET AV AVKASTNINGS BER¤KNINGARNA OVAN OCH SVINN SKULLE KUNNA F¶REKOMMA UTAN ATT FRAMG¥ I STATISTIKEN

$ET HAR OCKS¥ F¶REKOMMIT ATT REN¤GARE ERTAPPATS MED F¶RS¤LJ NING SOM INTE REDOVISATS TILL SKATTEVERKET 0¥ TALET S¥LDE J¤MTL¤NDSKA REN¤GARE RENAR TILL .ORGE UTAN ATT MEDDELA SKATTE VERKET 3AMMA SAK INTR¤FFADE P¥ TALET N¤R EN REN¤GARE LEVERERADE RENAR TILL NORSKA K¶PARE OCH I B¤GGE FALLEN R¶RDE DET SIG OM MILJONBELOPP &¶RUTOM ATT DESSA STORA LEVERANSER UNDANDRAGITS STATISTIKEN S¥ HAR SKATTEMYNDIGHETERNA MISST¤NKT ATT DET F¶RE

)BID

,EV©N -ARIE *ORDBRUKSVERKET

KOMMER OREDOVISAD F¶RS¤LJNING AV RENK¶TT TILL ALLM¤NHETEN I SAM BAND MED SLAKTNING 0ERSONAL FR¥N SKATTEF¶RVALTNINGEN I 6¤STER BOTTEN GJORDE D¤RF¶R VID ETT TILLF¤LLE ETT BES¶K VID EN RENSKILJNING F¶R ATT F¥ EN UPPFATTNING OM M¶JLIGHETEN ATT GENOMF¶RA EN MER GENOMGRIPANDE SKATTEREVISION -AN IAKTTOG D¥ F¶RS¤LJNING AV RENAR D¤R RENSLAKTAREN S¥LDE DJURKROPPAR DIREKT TILL K¶PAREN MOT KONTANT VEDERLAG $ET KOM EMELLERTID INTE N¥GON SKATTEREVISION TILL ST¥ND EFTERSOM MAN INTE KAN VETA OM DEN KONTANTA F¶RS¤LJNINGEN REDO VISAS I REN¤GARENS BOKF¶RING ELLER EJ -¶JLIGHETERNA TILL BEVISF¶RING OM VEM SOM EGENTLIGEN S¥LT RENEN ¤R I PRAKTIKEN OBEFINTLIG N¤R RENEN ¤R FL¥DD -ED ¶RONEN F¶RSVINNER M¶JLIGHETEN ATT IDENTIFIERA ¤GAREN

„VEN OM S¥DAN F¶RS¤LJNING F¶REKOMMER KAN DET ENLIGT KNAPPAST VARA I S¥DAN OMFATTNING ATT DET FINNS ANLEDNING ATT P¥ ETT GENOM GRIPANDE S¤TT JUSTERA UPP V¤RDET AV PRODUKTIONEN $EN SLUTSATS SOM DRAGITS OM N¤RINGENS B¥DE F¶RETAGSEKONOMISKA OCH SAMH¤LLS EKONOMISKA L¶NSAMHET KVARST¥R D¤RMED

$E RESULTAT SOM OVAN PRESENTERAS KAN INTE ANV¤NDAS VID J¤MF¶RELSER MELLAN RENN¤RINGEN OCH ANDRA N¤RINGAR /M DETTA VARIT SYFTET SKULLE MAN TVINGATS BER¤KNA INTE BARA RENN¤RINGENS INVERKAN P¥ ANNAN VERKSAMHET UTAN ¤VEN DET OMV¤NDA DVS HUR ANNAN VERKSAMHET P¥VERKAT RENN¤RINGEN .¥GON S¥DAN ANALYS HAR S¥LEDES INTE GJORTS H¤R

6I KAN KONSTATERA ATT DET SAMH¤LLSEKONOMISKA UTFALLET P¥VERKAS AV ¥TG¤RDER ELLER SNARARE FR¥NVARON AV ¥TG¤RDER SOM KUNDE VIDTAGITS INOM N¤RINGEN SJ¤LV !V ANALYSEN HAR FRAMG¥TT ATT RENN¤RINGEN P¥ VERKATS AV ANDRA N¤RINGARS INGREPP OCH AV SAMH¤LLSUTVECKLINGEN I ¶VRIGT UTAN ATT VI I VARJE INTERAKTION PRECISERAT EFFEKTERNA

$EN SLUTSATS MAN KAN DRA AV DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA F¶RLUSTEN ¤R ATT DEN VISAR SUMMAN AV S¥V¤L DE ¥TG¤RDER SOM VIDTAGITS INOM RENN¤RINGEN SOM DEN SAMLADE P¥VERKAN P¥ RENN¤RINGEN SOM BEROR P¥ ANDRA N¤RINGARS ¥TG¤RDER OCH SAMH¤LLSUTVECKLINGEN I ¶VRIGT

7ESTERLUND 4ORKEL ,¤NSSKATTEMYNDIGHETEN ,ULE¥

3TATENS POLITISKA M¥L ATT

UPPHANDLA MINORITETSKULTUR

(UR BETRAKTA DEN SAMH¤LLS EKONOMISKA F¶RLUSTEN

.¤R MAN KONFRONTERAS MED DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYLENS RESULTAT DVS ETT UNDERSKOTT P¥ DRYGT MILJONER KRONOR M¥STE SUMMAN RELATERAS TILL N¥GONTING F¶R ATT BLI MENINGSFULL 6ILKEN REFERENSPUNKT ¤R D¥ L¤MPLIG ATT V¤LJA /M MAN T EX RELATERAR KOSTNADEN TILL ANTALET RENN¤RINGSF¶RETAG F¥R VI ETT UNDERSKOTT P¥ DRYGT KRONOR PER F¶RETAG /M MAN D¤REMOT SER REN N¤RINGEN SOM EN ANGEL¤GENHET F¶R HELA DEN SAMISKA BEFOLKNINGEN BLIR SUMMAN GIVETVIS L¤GRE (UR STOR ¤R D¥ DEN SAMISKA MINORITETEN I 3VERIGE $ET HAR VI HITTILLS INTE BER¶RT I RAPPORTEN OCH DET FINNS HELLER INTE N¥GOT KLART OCH ENKELT SVAR P¥ FR¥GAN /FTA BRUKAR ETT ANTAL OM MELLAN OCH PERSONER N¤MNAS $ENNA UPPSKATTNING F¶REFALLER ATT HA SITT URSPRUNG I EN UNDERS¶KNING GENOMF¶RD I B¶RJAN AV TALET P¥ UPPDRAG AV DEN D¥ ARBETANDE S K 3AMEUTREDNINGEN 3/5 ) SAMBAND MED DENNA UTREDNING GENOMF¶RDES EN UPPSKATTNING AV ANTALET SAMER I 3VERIGE UTIFR¥N F¶LJANDE KRITERIER PERSONER UPPTAGNA P¥ RENL¤NGD UNDER PERIODEN ¤TTLING I RAKT NEDSTIGANDE LED TILL PERSON SOM UPPTAGITS I S¥DAN RENL¤NGD F¶R¤LDER TILL PERSON SOM UPPTAGITS P¥ S¥DAN RENL¤NGD ¤TTLING I RAKT NEDSTIGANDE LED TILL PERSON UNDER PUNKT SAMT MAKE MAKA TILL PERSON UNDER PUNKTERNA -ED

3/5 S OCH S

DEN DEFINITIONEN BER¤KNADES ANTALET SAMER I 3VERIGE UPPG¥ TILL CA

PERSONER OCH ANTALET RENSK¶TARE TILL

/M CA SAMER RELATERAS TILL MILJONER KRONOR I SAMH¤LLSEKONOMISK F¶RLUST BETYDER DET KNAPPT KRONOR PER PERSON /M VI I ST¤LLET UTG¥R FR¥N DET ANTAL SOM REGISTRERADE SIG TILL R¶STL¤NGDEN TILL SAMETINGSVALET ¥R DVS KNAPPT PERSONER HANDLAR DET OM DRYGT KRONOR PER PERSON /M D¤REMOT RENN¤RINGEN OCH D¤RMED INDIREKT DEN SAMISKA KULTUREN BETRAKTAS SOM EN ANGEL¤GENHET F¶R HELA DET SVENSKA FOLKET BLIR KOSTNADEN CA

KRONOR PER PERSON /M MILJONER KRONOR I SAMH¤LLS EKONOMISKT UNDERSKOTT I ST¤LLET RELATERAS TILL ANTALET SLAKTADE RENAR HANDLAR DET OM CA KRONOR PER REN $ET KAN D¥ J¤MF¶RAS MED DE CA KRONOR SOM EN REN¤GARE ERH¥LLER I F¶RS¤LJNINGSINKOMST

3¥V¤L DENNA SOM TIDIGARE GENOMF¶RDA GRANSKNINGAR AV REN N¤RINGENS EKONOMI HAR P¥VISAT DEN OTILLR¤CKLIGA L¶NSAMHETEN $¤RAV DRAR VI SLUTSATSEN ATT DEN SV¥RLIGEN ELLER KANSKE INTE ALLS KAN ELLER B¶R BETRAKTAS SOM EN N¤RING I TRADITIONELL MENING $ETTA ¤VEN OM DEN OFFICIELLT ALLTID VARIT INORDNAD I EN TRADITIONELL N¤RINGS OCH SEKTORSPOLITIK VIA JORDBRUKSDEPARTEMENTET $ET EGENTLIGA MOTIVET TILL STATSST¶DET M¥STE I ST¤LLET UPPFATTAS SOM I F¶RSTA HAND MINO RITETSPOLITISKT

+ARAKT¤REN AV MINORITETSPOLITIK HAR SOM VI OVAN VISAT FRAMTR¤TT ALLT TYDLIGARE N¤R MAN BETRAKTAR UTVECKLINGEN FR¥N T EX TALET TILL I DAG .¤R OFFICIELLA M¥L F¶R SAMEPOLITIKEN PRECISERATS T EX I SAMBAND MED 2ENN¤RINGSKOMMITT©NS BET¤NKANDE 3/5

S HAR MAN ALLTID BETONAT RENN¤RINGEN OCH ¥TG¤RDER F¶R ATT P¥VERKA DESS EKONOMISKA F¶RH¥LLANDENA 3YNS¤TTET HAR UPPENBARLIGEN VARIT ATT DET ¤R VIA RENN¤RINGSPOLITIKEN SOM MINORITETSPOLITIKEN I F¶RSTA HAND SKALL OCH M¥STE BEDRIVAS ) OFFENTLIGA UTREDNINGAR I OLIKA EXPERTUTTALANDEN OCH FR¥N SAMER

+UHMUNEN S FF

2¶STR¤TT I SAMETINGSVALET HAR DEN SOM G¶R SANNOLIKT ATT HAN HAR ELLER HAR HAFT SAMISKA SOM SPR¥K I HEMMET ELLER G¶R SANNOLIKT ATT N¥GON AV HANS F¶R¤LDRAR FAR ELLER MORF¶R¤LDRAR HAR ELLER HAR HAFT SAMISKA SOM SPR¥K I HEMMET ELLER HAR EN F¶R¤LDER SOM ¤R ELLER HAR VARIT UPPTAGEN I R¶STL¤NGD TILL 3AMETINGET

SJ¤LVA FRAMH¥LLS OCKS¥ N¤RMAST UNISONT ATT RENEN OCH VERKSAMHETER SOM D¤RTILL H¶R ¤R DET AVG¶RANDE ELEMENTET I DEN SAMISKA KULTUREN OCH IDENTITETEN 5TAN RENEN OCH RENSK¶TSELN KOMMER ENLIGT EN SAMST¤MD UPPFATTNING INTE MINORITETSKULTUREN ATT KUNNA ¶VERLEVA MER ¤N EN KORT TID

3AMTIDIGT S¤GS I REGERINGENS PROPOSITION (¥LLBAR UTVECKLING I LANDETS FJ¤LLOMR¥DEN ATT „VEN OM DEN SAMISKA KULTUREN OCH RENN¤RINGEN ¤R STARKT F¶RENADE MED VARANDRA ¤R DET RIMLIGT ATT BETRAKTA RENN¤RINGEN SOM EN MED ANDRA AREELLA N¤RINGAR J¤MST¤LLD N¤RING 0ROP S %N SV¥R MEN INTE DESTO MINDRE VIKTIG FR¥GA ¤R EMELLERTID OM ELLER I VILKEN UTSTR¤CKNING ETT S¥DANT J¤MST¤LLANDE ¶VERHUVUDTAGET ¤R RIMLIGT SOM GRUNDVAL F¶R FRAMTIDA POLITIKUTFORMNING

/M DET D¥ I GRUNDEN ¤R UPPHANDLING AV MINORITETSKULTUR SOM STATENS POLITIK VIA BUDGETMEDLEN EGENTLIGEN SYFTAR TILL RESES EN RAD SV¥RA K¤NSLIGA OCH MED S¤KERHET B¥DE KONTROVERSIELLA OCH PROVOCERANDE FR¥GOR (UR SER T EX MER PRECIST L¤NKEN ELLER MEKANISMEN UT MELLAN RENN¤RINGEN S¥DAN DEN FAKTISK BEDRIVS I DAG OCH UTVECKLINGEN AV MINORITETSKULTUREN 0¥ VILKET S¤TT ¤R DEN MEKANISERADE AV ST¶DUTFODRING OCH L¥NGA LASTBILSTRANSPORTER BEROENDE RENN¤RINGEN DET ALLT IGENOM B¤RANDE ELEMENTET F¶R MINORITETSKULTURENS FORTLEVNAD

$ET ¤R EN FR¥GA SOM DET F¶R FRAMTIDEN F¶REFALLER MYCKET VIKTIGT ATT GE EN BRED BELYSNING %TT SLUTGILTIGT SVAR P¥ FR¥GAN M¥STE DET DOCK ANKOMMA P¥ DEN SAMISKA MINORITETEN SJ¤LV ATT AVGE ) SYNNERHET OM DEN SVENSKA POLITIKEN HAR AMBITIONEN ATT L¤MNA DEN PATERNALISTISKA PR¤GEL DEN HAFT SEDAN SLUTET AV TALET ) SAM BAND MED ¥RS RIKSDAGSBESLUT OM NY RENN¤RINGSLAG AVSKAFFA DES JU DET P¥ STATLIGT F¶RMYNDERI ¶PPET BASERADE LAPPV¤SENDET %MELLERTID KAN DET BEFARAS ATT EN S¥DAN DISKUSSION KAN KOMMA ATT VISA SIG B¥DE YTTERST SV¥R ATT INLEDA OCH ATT F¶RA P¥ ETT GENOM LYSANDE OCH KONSTRUKTIVT S¤TT 3OM UTOMST¥ENDE BETRAKTARE SL¥S MAN AV ATT DET VERKAR FINNAS EN STARK OCH KVARDR¶JANDE MYTBILDNING RUNT SAMERNA OCH RENN¤RINGEN SOM INTE DIREKT UNDERL¤TTAR DISKUSSIONEN .¥GOT AV EN OFFENTLIGHETENS J¤RNTRIANGEL TYCKS OCKS¥ OMGE FR¥GAN

"LAND FLERTALET SVENSKAR DOMINERAR EN KANSKE INTE SPECIELLT REALIS TISK BILD AV RENN¤RINGEN OCH SAMERNA $ENNA BILD ¤R DEN SOM TURISTN¤RINGEN LOKALISERAD FR¥N 3VEALAND OCH NORRUT MARKNADSF¶R VIA BROSCHYRER VYKORT OCH TILL TRADITIONELL SAMISK KULTUR MER ELLER MINDRE V¤L ANKNUTEN SOUVENIRF¶RS¤LJNING .¤R DET SEDAN G¤LLER FORSKARV¤RLDEN EN ANNAN VIKTIG DEL AV DEN SAMEBILDSKAPANDE OFFENTLIGHETEN HAR DEN I H¶G GRAD PR¤GLATS AV HUMANISTISK OCH HISTORISKT TILLBAKABLICKANDE FORSKNING $¤RMED HAR DET I F¶RSTA HAND HANDLAT OM EN BILD AV SAMER OCH RENN¤RING SOM DEN S¥G UT F¶R ¥R SEDAN ELLER MER $AGSAKTUELLT SAMISKT SAMH¤LLSLIV UR T EX EKONOMISK ELLER R¤TTSLIG SYNPUNKT HAR D¤REMOT VARIT F¶REM¥L F¶R MINDRE FORSKNING RELATIVT SETT GIVETVIS FINNS H¤R UNDANTAG

$¤RTILL KOMMER DEN SITUATION UR VILKEN REN¤GARNA SOM S¤RINTRESSE SEDAN L¤NGE TVINGAS DELTA I DISKUSSIONEN $¥ N¤RINGEN NUMERA I H¶G GRAD SOM VI OVAN VISAT F¶R SIN ¶VERLEVNAD ¤R BEROENDE AV OLIKA TYPER AV STATSBIDRAG OCH ANDRA ERS¤TTNINGAR LIGGER DET N¤RA TILL HANDS ATT MAN AV N¶DTV¥NG TILL VARJE PRIS OCH MED SNART SAGT ALLA MEDEL TVINGAS F¶RSVARA EN BEST¥ENDE ORDNING SOM KAN VARA SV¥R ATT UPPR¤TTH¥LLA P¥ L¤NGRE SIKT !LLA DISKUSSIONER OM DEN SAMISKA MINORITETENS SITUATION OCH M¶JLIGHETER RISKERAR ATT UNDANSKYMMAS AV FR¥GOR R¶RANDE OLIKA ERS¤TTNINGS BIDRAGS OCH KOMPENSATIONSFR¥GOR I ANSLUTNING TILL RENN¤RINGEN (¤RIGENOM RISKERAR EN BREDARE MINORITETSPOLITISK DISKUSSION ATT HAMNA I BAK GRUNDEN $ETTA HAR MED S¤KERHET F¶RST¤RKTS AV ATT DEN SAMISKA REPRESENTATIONEN I T EX UTREDNINGAR OCH REMISSGRUPPER M M TRADI TIONELLT UTGJORTS AV PERSONER OCH ORGANISATIONER DJUPT F¶RANKRADE I RENN¤RINGEN &¶RST MED SAMETINGETS ETABLERING HAR JU EN BREDARE REPRESENTATION AV HELA DEN SAMISKA MINORITETEN P¥ ETT ORGANISERAT S¤TT BLIVIT M¶JLIG

$ET ¤R VANLIGT ATT VARJE IFR¥GAS¤TTANDE AV HUR RENN¤RINGEN OCH RENN¤RINGSPOLITIKEN FAKTISKT FUNGERAR OMEDELBART M¶TER ARGUMENTET ATT DET EGENTLIGEN HANDLAR OM ATT ANGRIPA MINORITETSBEFOLKNINGENS EXISTENSBER¤TTIGANDE %TT AKTUELLT EXEMPEL P¥ DISKUSSIONSKLIMATET ¤R DEN POLEMIK SOM F¶REG¥TT I !FTONBLADET UNDER H¶STEN

5NDER RUBRIKEN 2ENN¤RINGEN HOTAR UTROTA FJ¤LLV¤RLDEN !"

G¥R RIKSDAGSMANNEN + / *OHANSSON S JOURNALISTEN

#HRISTINA ,INDBERG OCH PROFESSORN I MILJ¶R¤TT 3TAFFAN 7ESTERLUND TILL H¥RT ANGREPP MOT DAGENS RENN¤RING $E SKRIVER SOM VERK SAMHETEN SK¶TS IDAG ¤R RENN¤RINGEN EN SJ¤LVDESTRUKTIV VERKSAMHET P¥ TR¶SKELN TILL EN EKOLOGISK KATASTROF $E TRE MENAR VIDARE ATT DEN INDUSTRIALISERADE RENN¤RINGEN ¤R B¥DE CYNISK OCH OETISK 2ENARNA DRIVS MED HELIKOPTER OCH ANDRA MOTORFORDON I ETT STRESSAT TEMPO &¶RFLYTTNINGAR SOM TIDIGARE TOG VECKOR KLARAS NU P¥ DAGAR &AKTISKT SUBVENTIONERAS ETT KVALIFICERAT DJURPL¥GERI MED SKATTEMEDEL

%N N¤RING SOM KR¤VER BORTSKJUTANDE AV ROVDJUR I EN S¥DAN OMFATT NING ATT POPULATIONERNA BLIR S¥RBART SM¥ ¤R OL¤MPLIG

%N S¥DAN SALVA UPPFORDRAR GIVETVIS TILL GENM¤LE ,ARS !NDERS "AER 3AMERNAS 2IKSF¶RBUND OCH –JE $ANELL PROFESSOR I REN SK¶TSEL MENAR DET VARA OERH¶RT ATT P¥ ETT S¥ GENERELLT S¤TT UTPEKA RENSK¶TAREN SOM CYNISK OCH OETISK3OM ETT ANGREPP P¥ RENSK¶TARNA SOM YRKESGRUPP RENSK¶TSELN SOM SAMISK N¤RING OCH EKOLOGIN I FJ¤LLEN ¤R DEN EXEMPELL¶S MED SIN M¤NGD AV SAKFEL!" "AER $ANELL MENAR I SIN REPLIK ATT RENANTALET SEDAN ¥TMINSTONE ¥R UNDERG¥TT NATURLIGA FLUKTUATIONER P¥ CA

DJUR UPP OCH NER RUNT ETT MEDELTAL P¥ OMKRING RENAR $E UPPSKATTNINGSVIS RENAR SOM MED ETT H¶GT BETESTRYCK SOM F¶LJD FANNS F¶R ETT ANTAL ¥R SEDAN HAR NU REDUCERATS TILL OMKRING

ENLIGT "AER $ANELL "ETR¤FFANDE KONFLIKTEN MED ROVDJUREN MENAR "AER OCH $ANELL ATT DEN SVENSKA STATEN SMITER UNDAN ANSVA RET F¶R SIN EGEN POLITIK GENOM ATT DEN INTE TILLSKJUTER DE MEDEL SOM F¶RUTS¤TTS MEN ROVDJUREN TILL¥TS ¤ND¥ ¶KA "AER $ANELL MENAR AVSLUTNINGSVIS ATT + / *OHANSSON SOM RIKSDAGSLEDAMOT BORDE ANM¤LA MILJ¶MINISTERN TILL +5 F¶R TROTS MOT RIKSDAGSBESLUT DVS ATT DENNE INTE EFTER M¥NADER KUNNAT UTF¤RDA DIREKTIVEN TILL DEN UTREDNING R¶RANDE EN SAMMANH¥LLEN ROVDJURSPOLITIK SOM RIKSDAGEN BESLUTAT OM

$ET REFERERADE MENINGSUTBYTET ¥TERSPEGLAR EN I DESSA FR¥GOR ST¤DSE N¤RVARANDE STARK K¤NSLO OCH V¤RDELADDNING $ET G¤LLER B¥DE HOS SAMERNAS TALESM¤N DERAS MOTPARTER P¥ DEN NATIONELLA NIV¥N SOM I OVAN REDOVISAT FALL LIKSOM HOS EN AVSEV¤RD DEL AV DEN ICKE SAMISKA ORTSBEFOLKNINGEN I NORRA 3VERIGE ) BAKGRUNDEN LIGGER GIVETVIS H¤R DE ALLVARLIGA RESURSHUSH¥LLNINGSKONFLIKTER SOM

HISTORISKT UTSPELATS OCH SOM MED LIKA STOR KRAFT FORTFARANDE UTSPELAS I DE NORDLIGA DELARNA AV LANDET +ONFLIKTERNAS KARAKT¤R LEDER TILL ATT M¥NGA SOM KANSKE SKULLE KUNNA BIDRA TILL EN KONSTRUKTIV DISKUSSION OFTA DRAR SIG F¶R ATT DELTA $ET TYCKS TILL OCH MED G¤LLA F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R MEDIABEVAKNINGEN %N JOURNALIST VID EN NORRBOTTNISK L¤NSTIDNING SOM INTE ALLS I ANDRA SAMMANHANG DRAR SIG F¶R KONTROVERSIELLA REPORTAGE HAR F¤LLT YTTRANDET ATT JAG HAR BEST¤MT MIG F¶R ATT F¶RS¶KA SLIPPA SKRIVA OM SAMISKA FR¥GOR (UR MAN ¤N BELYSER DEM BLIR DET ALLDELES FEL P¥ N¥GOT S¤TT

&¶RMODLIGEN BOTTNAR SV¥RIGHETERNA I ATT F¶RA EN UTVECKLANDE DISKUSSION I DEN T¤MLIGEN OKLARA F¶R ATT INTE S¤GA SNARAST OBEFINT LIGA STATLIGA MINORITETSPOLITIKEN GENTEMOT SAMERNA 6AD VI D¤RMED MENAR ¤R EN GENOMT¤NKT POLITIK MED TYDLIG R¤TTSLIG F¶RANKRING VAD G¤LLER NATURRESURSUTNYTTJANDET DVS R¶RANDE ¤GAR OCH ANDRA R¤TTS FR¥GOR I ANSLUTNING TILL MARK OCH VATTEN L¤NGST I NORR RELATERAT TILL ETT MINORITETSSKYDD OCH ETNISKA H¤NSYN ) ETT S¥DANT PERSPEKTIV UTG¶R RIKSDAGENS S¤TT ATT HANTERA JAKT OCH FISKEFR¥GORNA OVAN ODLINGSGR¤NSEN N¤RMAST ETT SKR¤CKEXEMPEL

&¶R ATT MOT DENNA BAKGRUND ¥TERG¥ TILL V¥R SAMH¤LLSEKONOMISKA KALKYL MENAR VI ATT DEN INTE KAN SES SOM N¥GOT UNDERLAG F¶R ETT BESLUT OM RENN¤RINGENS FORTSATTA EXISTENS %TT S¥DANT BESLUT KAN ENLIGT V¥R UPPFATTNING INTE FATTAS AV N¥GRA ANDRA ¤N REN¤GARNA SJ¤LVA ELLER M¶JLIGEN AV HELA DEN SAMISKA MINORITETEN 6I ¥TER KNYTER H¤R TILL INLEDNINGENS DISKUSSION I ANSLUTNING TILL -ARK 3AGOFFS BOK 4HE %CONOMY OF THE %ARTH 3AGOFF RESER FR¥GAN OM VILKEN TYP AV OFFENTLIG POLITIK SOM KAN OCH B¶R DISKUTERAS I EN MER EKONOMISKT PR¤GLAD KONTEXT OCH N¤R DE POLITISKA ST¤LLNINGSTAGAN DEN OCH INGRIPANDENA I ST¤LLET M¥STE SKE MED UTG¥NGSPUNKT I EN KOLLEKTIVT OCH ¶PPET UTTRYCKT ETISK ELLER MORALISK UPPFATTNING

!TT TILL EXEMPEL DISKUTERA V¥RT RESULTAT I TERMER AV DE SVENSKA MEDBORGARNAS BETALNINGSVILJA F¶R MINORITETSKULTUREN DVS OM DENNA M¶JLIGEN SKULLE VARA JUST KRONOR PER PERSON ELLER UPPG¥ TILL ETT H¶GRE ELLER L¤GRE BELOPP MENAR VI VARA EN B¥DE OL¤MPLIG OCH R¤TT MENINGSL¶S UTG¥NGSPUNKT

&¶R EN INTRODUKTION TILL OCH GENOMG¥NG AV DET R¤TTSLIGA PROBLEMENS KONTURER SE "ENGTSSON 3V*4 S

-EN D¥ SAMTIDIGT RELATIVT STORA BELOPP VIA STATSBUDGETEN TILLF¶RS RENN¤RINGEN OCH ANNAN SAMISK VERKSAMHET FINNS F¶R DE SVENSKA SKATTEBETALARNA VIKTIGA INTRESSEN ATT BEAKTA I SAMMANHANGET ) ETT S¥DANT BREDARE PERSPEKTIV B¶R GIVETVIS HELST SAMTLIGA SKATTEFINAN SIERADE STATSUTGIFTER MEDR¤KNAS .¥GON S¥DAN FULLST¤NDIG KARTL¤GG NING AV STATSUTGIFTERNA HAR H¤R INTE KUNNAT GENOMF¶RAS ) TABELL

FRAMG¥R DOCK DE ST¶RSTA UTGIFTSPOSTERNA DVS UTGIFTER DIREKT RELATERADE TILL RENN¤RINGEN SAMT STATSANSLAGEN TILL SAMETINGET SAMESKOLOR OCH SAMISK KULTUR 5PPGIFTERNA G¤LLER BUDGET¥RET

PRECIS SOM VAR FALLET MED DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA ANALY SEN 3OM EN J¤MF¶RELSE FINNS OCKS¥ VISSA AV DE AKTUELLA KOST NADSPOSTERNA S¥DANA DE FASTST¤LLTS I DEN SENASTE BUDGETSPROPOSI TIONEN 0ROP ANGIVNA I TABELLEN TILLSAMMANS MED DEN UTGIFTSPROGNOS SOM ANGES I BUDGETPROPOSITIONEN F¶R ¥R 6AD G¤LLER ANSLAGNA MEDEL I DEN SENASTE BUDGETPROPOSITIONEN FRAMG¥R FR¤MST EN H¶JNING AV ERS¤TTNINGEN F¶R ROVDJURSD¶DADE RENAR $ESSA ERS¤TTNINGAR F¶RESL¥S OMFATTA TOTALT MILJONER KRONOR UNDER

ATT J¤MF¶RA MED CA MILJONER UNDER TIDIGARE ¥R ) SAMMANST¤LLNINGEN I TABELL SAKNAS UTBETALNINGAR FR¥N SAME

FONDEN SOM JU HANDLAR OM ERS¤TTNINGAR F¶R SKADOR OCH INTR¥NG SOM DRABBAT OLIKA FORMER AV SAMISK VERKSAMHET GENOM ¥REN $ESSA UTBETALNINGAR HAR UNDER SENARE ¥R UPPG¥TT TILL CA MILJONER KRONOR PER ¥R

$ESSUTOM SAKNAS DE BUDGETMEDEL SOM H¤NF¶R SIG TILL %5 ST¶D AV OLIKA SLAG 3AMETINGET HAR EN S¤RSKILD BESLUTSGRUPP F¶R ATT BE D¶MA PROJEKTANS¶KNINGAR INOM RAMEN F¶R SAMETINGETS EGNA M¥LPROGRAM 4OTALT DISPONERAR DENNA BESLUTSGRUPP MILJONER KRONOR FR¥N %5 -ED DEN NATIONELLA FINANSIERINGSDELEN OMFATTAR DET SAMISKA UTVECKLINGSPROGRAMMET TOTALT MILJONER KRONOR F¶R PERIODEN (ITTILLS HAR BESLUT FATTATS F¶R PROJEKT BEDRIVNA UNDER PERIODEN SOM OMFATTAT MILJONER KRONOR (¤RAV UPPG¥R %5 S FINANSIERING TILL DRYGT MILJONER KRONOR OCH DEN NATIONELLA DELEN TILL KNAPPT MILJONER KRONOR !V DESSA MIL JONER KRONOR UTG¶RS KNAPPT H¤LFTEN CA MILJONER KRONOR AV KULTURPROJEKT MEDAN BER¶R N¤RINGSLIVSUTVECKLING AV OLIKA SLAG &R¤MST F¥R RENN¤RINGEN DEL AV DESSA PROJEKTMEDEL MEN ¤VEN

ANNAN N¤RINGSVERKSAMHET T EX HANTVERK $ESSUTOM KANALISERAS %5 ST¶D TILL SAMISKA PROJEKT INOM RAMEN F¶R )NTERREG )) 4OTALT OM FATTAR DETTA PROGRAM F¶R SAMETINGETS DEL MILJONER %#5 FR¥N %5 MEDAN DEN OFFENTLIGA FINANSIERINGEN FR¥N 3VERIGE OCH &INLAND TILLSAMMANS UPPG¥R TILL MOTSVARANDE BELOPP .ORGE BIDRAR DESSUTOM ENSAMT MED MILJONER %#5 TILL DESSA )NTERREG )) PROJEKT DVS CA MILJONER SVENSKA KRONOR SAMTLIGA UPPGIFTER OM %5 PROJEKTEN FR¥N HTTP WWW SAMETINGET SE EUBESLU HTML

.EDANST¥ENDE SAMMANST¤LLNING KAN INTE P¥ N¥GOT ENKELT S¤TT TOLKAS SOM EXEMPEL P¥ DEN SVENSKA STATENS MERKOSTNADER F¶R SAMERNA SOM MINORITET 6AD G¤LLER UTGIFTERNA TILL SKOLORNA T EX SKULLE JU STATEN HAFT ST¶RRE DELEN AV DESSA KOSTNADER ¤VEN OM ALLA SAMISKA BARN G¥TT VANLIG GRUNDSKOLA $OCK HAR SAMESKOLAN F¶R MODLIGEN P¥ GRUND AV DE RELATIVT F¥ ELEVERNA ELEVER F¶RDELADE P¥ SEX SAMESKOLOR EN H¶G L¤RART¤THET 0ER ELEVER FINNS D¤R

L¤RARE ATT J¤MF¶RA MED OMKRING PER ELEVER I DE ALLRA MINSTA SVENSKA KOMMUNERNAS GRUNDSKOLOR

$ET KAN VARA FRESTANDE ATT UTIFR¥N SAMMANST¤LLNINGEN NEDAN F¶RA N¥GON FORM AV F¶RDELNINGSPOLITISKT RESONEMANG 4ILL EN RELATIVT LITEN GRUPP INOM DEN SAMISKA MINORITETETEN OMKRING

RENN¤RINGSAKTIVA G¥R EN F¶RH¥LLANDEVIS STOR DEL AV STATSUTGIFTERNA 4ILL DE ¤NDAM¥L SOM MER DIREKT KAN S¤GAS BER¶RA HELA MINORITETEN ANSL¥S AVSEV¤RT MINDRE BELOPP „R DET D¥ RIMLIGT ATT RESONERA P¥ DETTA S¤TT

…TERIGEN TVINGAS VI KONSTATERA ATT DET AVG¶RANDE SVARET P¥ FR¥GAN M¥STE KOMMA FR¥N DEN SAMISKA MINORITETEN SJ¤LV 3AMTIDIGT HAR GIVETVIS 3VERIGES SKATTEBETALARE OCKS¥ ANLEDNING ATT RESA SAMMA FR¥GA UTIFR¥N SINA POLITISKA GRUNDER OCH UTG¥NGSPUNKTER

3KOLVERKET S

4ABELL 3TATSMEDEL TILL RENN¤RINGEN OCH SAMER BUDGET¥RET

-KR

5TGIFT	"UDGETPROP
PROGNOS

2ENN¤RING

&¶R FR¤MJANDE AV RENN¤RINGEN

INKLUSIVE PRISTILL¤GG

&ORSKNING

–VRIGT

4JERNOBYLERS¤TTNINGAR

%RS¤TTNING F¶R RENAR D¶DADE AV

2OVDJUR

4¥G

3UMMA RENN¤RING

3AMETINGET

3AMESKOLOR

+ULTUR

3UMMA

4OTALT BUDGETMEDEL

)NNEFATTAR ARBETSMARKNADSERS¤TTNINGAR REGIONALA UTVECKLINGSMEDEL OCH LANDSBYGDSST¶D

6ARAV MILJONER TILL SAMERNAS FOLKH¶GSKOLA

+¤LLA 2IKSDAGENS REVISORERS F¶RSLAG ANG¥ENDE ST¶DET TILL RENN¤RINGEN

22 SAMT BUDGETPROPOSITIONEN

$ET ¤R ENLIGT V¥R MENING UPPENBART ATT VARJE F¶RS¶K ATT RATIONALISERA OCH KONCENTRERA RENN¤RINGEN TILL EN NIV¥ D¤R F¶RETAGSEKONOMISK L¶NSAMHET SKULLE UPPST¥ BARA MEDF¶R ETT SAMH¤LLSEKONOMISKT KATASTROFSCENARIO 3AMTIDIGT SKULLE DET YTTERLIGARE REDUCERA DET ANTAL M¤NNISKOR SOM KAN VARA B¤RARE AV DEN SAMISKA KULTUREN /M RENN¤RINGEN ¤R DEN ABSOLUT N¶DV¤NDIGA PLATTFORMEN F¶R DEN SA

MISKA KULTUREN M¥STE DE EKONOMISK POLITISKA MEDLEN UTFORMAS UTIFR¥N DEN F¶RUTS¤TTNINGEN .¤RINGEN ¤R I DAG BEROENDE AV ETT KONTINUERLIGT BIDRAGSFL¶DE FR¥N STATEN VILKET INTE I L¤NGDEN KAN UTG¶RA EN BRA GRUND F¶R EN VERKSAMHET SOM SKALL B¤RA EN ETNISK S¤RART /M INTE RENN¤RINGEN ¤VEN FORTS¤TTNINGSVIS SKALL VARA BEROENDE AV STATEN S¥ M¥STE REGELSYSTEMET SES ¶VER OCH ALLA FORMER F¶R KOMPLETTERANDE VERKSAMHETEN TAS TILL VARA 6I HAR BLAND ANNAT IFR¥GASATT OM DET ¤R N¶DV¤NDIGT ATT BESKATTA RENN¤RINGEN 0¥ EN SAMMANLAGD VINST AV MILJONER KRONOR TAR OFFENTLIGA SEKTORN IN CA I SKATTER VILKET BARA ¤R EN BLYGSAM DEL AV DEN SUMMA SOM TILLF¶RS I BIDRAG 3YSTEMET HAR KARAKT¤R AV RUNDG¥NG OCH BIDRAR TILL ATT SKAPA EN INEFFEKTIV RESURSALLOKERING MED EFFEKTIVITETSF¶RLUSTER S¥V¤L P¥ SKATTESIDAN SOM P¥ SUBVENTIONSSIDAN

%TT F¶R¤NDRAT REGELSYSTEM SKULLE KUNNA SYFTA TILL ATT BREDDA REN ¤GANDET S¥ ATT S¥ M¥NGA SAMER SOM M¶JLIGT BLIR INVOLVERADE I VERKSAMHETEN /M ETT RELATIVT V¤L TILLTAGET PRISST¶D SKALL FORTLEVA B¶R DET KANSKE BARA G¤LLA UPP TILL EN VISS SLAKTNIV¥ F¶R ATT D¤R IGENOM STIMULERA TILL M¥NGA RENN¤RINGSF¶RETAG SNARARE ¤N TILL N¥GRA F¥ OCH STORA $ET ¤R D¥ SAMTIDIGT N¶DV¤NDIGT ATT ALLA M¶JLIG HETER TILL SIDON¤RINGAR TAS TILLVARA 3PECIELLT ¤R DET VIKTIGT ATT UNDER L¤TTA VERKSAMHET SOM P¥ ETT NATURLIGT S¤TT ANGR¤NSAR TILL RENSK¶TSEL OCH SOM P¥ ANNAT S¤TT LIGGER INOM RAMEN F¶R TRADITIONELL SAMEKUL TUR (¤R LIGGER TURISTVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL JAKT FISKE OCH ANNAT FRILUFTS OCH VILDMARKSLIV GIVETVIS N¤RA TILL HANDS ATT T¤NKA P¥

$¥ ¤R DET ANGEL¤GET ATT SAMERNAS M¶JLIGHETER ATT UTVECKLA JAKT OCH FISKETURISM F¶RB¤TTRAS $ET ¤R UPPENBART ATT FISKE OCH JAKT F¶R AVSALU BARA KAN GE ETT LITET ANTAL PERSONER EN MYCKET SVAG F¶RS¶RJ NING !TT KOMMERSIALISERA DENNA RESURSBAS GENOM ATT S¤LJA FISKE OCH JAKTR¤TTER OCH ORGANISERA DENNA VERKSAMHET REPRESENTERAR EN HELT ANNAN EKONOMISK POTENTIAL $ET SKULLE SANNOLIKT I MYCKET H¶G GRAD G¤LLA ETT KOMMERSIELLT JAKTUTNYTTJANDE AV EN ROVDJURSSTAM SOM KRAFTIGT TILL¤TS V¤XA I OMFATTNING

6I KAN KONSTATERA ATT SAMERNA TRADITIONELLT BARA I LITEN UTSTR¤CK NING HITTILLS TAGIT DENNA M¶JLIGHET TILL VARA -EN ATT F¶RKLARA DETTA MED EGENSKAPER I DEN SAMISKA KULTUREN OCH MENTALITETEN ¤R

S¤KERT ALLDELES FELAKTIGT ) ST¤LLET TORDE DET VARA DET OUNDVIKLIGA RESULTATET AV DE INSTITUTIONELLA REGLER SOM OMGER SAMEBYARNAS VERKSAMHET %N SAMEBY F¥R INTE BEDRIVA ANNAN EKONOMISK VERK SAMHET ¤N RENSK¶TSEL OCH MED VISSA UNDANTAG F¥R INTE PERSONER SOM INTE DELTAR I RENSK¶TSELN VARA MEDLEM AV SAMEBYN

$ESSUTOM HAR JU STATEN GENOM SITT BESLUT ¥R OM JAKTEN OCH FISKET OVAN ODLINGSGR¤NSEN F¶R TILLF¤LLET LAGT SV¥RA HINDER I V¤GEN F¶R EN S¥DAN UTVECKLINGSM¶JLIGHET !TT DETTA BESLUT OM DET VIDGADE TILLTR¤DET TILL JAKT OCH FISKE I FJ¤LLOMR¥DET KUNDE TAS P¥ ETT S¥ L¤TT VINDIGT S¤TT ¥TERSPEGLAR F¶RMODLIGEN SAMTIDIGT ATT DE ¤LDRE SYSTE METS LEGITIMITET BLIVIT MYCKET L¥G (¤R KOMMER KONSEKVENSERNA AV DET REGELSYSTEM SOM OMGETT OCH FORTFARANDE OMGER SAMEBYARNAS VERKSAMHET IN I BILDEN $ETTA REGELSYSTEM HAR UPPENBARLIGEN HIND RAT FRAMV¤XTEN AV EN P¥ JAKT OCH FISKE BASERAD KOMMERSIELL UTVECK LING I SAMISK REGI

3AMEBYARNA REPRESENTERAR EN INSTITUTIONELL ORDNING MED INBYGGDA PROBLEM AV DEN TYP SOM V¥RT INLEDANDE RESONEMANG OM ALLM¤NNINGARNAS TRAGEDI ILLUSTRERAR %TT KOLLEKTIVT TILLTR¤DE TILL NATURRESURSERNA G¤LLER MEN ENSKILDA AKT¶RER TAR VANLIGEN VINSTEN AV UTNYTTJANDET $ET HAR BLAND ANNAT MANIFESTERATS I ¥TERKOMMANDE TENDENSER TILL OH¥LLBART STORA RENHJORDAR ¤VEN OM GIVETVIS OCKS¥ KLIMATOLOGISKA F¶RH¥LLANDEN LIGGER BAKOM RENANTALETS FLUKTUA TIONER %TT S¥DANT INSTITUTIONELLT ARRANGEMANG M¶TER OM INTE O¶VER STIGLIGA S¥ DOCK EN HEL DEL SV¥RHANTERADE PROBLEM MED RESURS HUSH¥LLNINGEN /BSERVERA ATT DETTA G¤LLER INTE BARA RENANTALET UTAN ¤VEN HUR JAKT OCH FISKERESURSERNA HANTERAS 2ISKEN ¤R UPPENBAR ATT T EX OLIKA TYPER AV S K FREE RIDER BETEENDEN UPPST¥R

$ET KAN D¥ HANDLA OM ATT UTNYTTJA ETT MEDLEMSKAP I SAMEBYN TILL ATT S¤LJA JAKTM¶JLIGHETER TILL BETALNINGSSTARKA GRUPPER I SKYDD AV DE SV¥RIGHETER SOM M¶TER DEN KOLLEKTIVA KONTROLLEN OCH GENOM F¶RANDET AV EVENTUELLA SANKTIONER -AN KAN T EX RESA HYPOTESEN ATT S¥DANA F¶RH¥LLANDEN VARS OMFATTNING VI INTE VILL UTTALA OSS L¥G BAKOM DEN UPPENBART SVAGA LEGITIMITET SOM DEN SAMISKA JAKT OCH FISKER¤TTEN OVAN ODLINGSGR¤NSEN VISADE SIG HA INF¶R RIKSDAGS

BESLUTET ¥R $ET SKULLE KUNNA VARA YTTERLIGARE EN DEL I F¶R KLARINGEN TILL VARF¶R DE SVENSKA J¤GARNA SOM LOBBY GRUPP TYCKS HA HAFT EN S¥ F¶RH¥LLANDEVIS ENKEL V¤G FRAM TILL EN R¤TT DRAMATISKT OM KASTAD R¤TTSORDNING

$ET FINNS S¤KERLIGEN ANDRA M¶JLIGA KOMPLETTERINGSVERKSAM HETER MEN VILKA DET ¤R OCH HUR DE SKALL UTFORMAS ¤R EN ANGEL¤GEN HET F¶R DE N¤RMAST BER¶RDA DVS SAMERNA SJ¤LVA $ET VIKTIGA ¤R ATT REGELVERKET INTE F¶RHINDRAR DEN PROCESSEN /M DEN BILD SOM T EX %3/ S B¥DA RAPPORTER (USH¥LLNING MED KNAPPA NATURRESURSER$S RESPEKTIVE $S GER AV EN UTVECKLING MOT EN GENERELL ALLM¤NNINGARNAS TRAGEDI I DEN SVENSKA FJ¤LLV¤RDEN ¤R RIKTIG FINNS DET T EX STOR ANLEDNING ATT F¶RST¤RKA NATUR FISKE OCH JAKTV¥RDEN OCH BEVAKNINGEN KRAFTIGT $ETTA SKULLE TILLSAMMAN MED N¥GON FORM AV ETT ¥TERST¤LLANDE AV ETT ETNISKT BASERAT PRIVILEGIUM TILL JAKTEN OCH FISKET I FJ¤LLV¤RDEN ELLER I VART FALL TILL ORGANISATIONEN AV OCH INKOMSTERNA FR¥N JAKTEN OCH FISKET P¥ SIKT KUNNA BIDRA TILL EN PRODUKTIV BAS F¶R EN UTVECKLING AV DEN SAMISK KULTUREN

(UR HANTERINGEN AV VILDMARKERNA OCH DERAS TILLG¥NGAR INSTITU TIONELLT ORGANISERAS ¤R DEN HELT AVG¶RANDE FR¥GAN P¥ L¥NG SIKT ) BOKEN %CONOMICS FOR THE 7ILDS DRAR TV¥ EKONOMER 4IMOTHY - 3WANSON OCH %DWARD " "ARBIER EN TYDLIG SLUTSATS BASERAD P¥ S¥V¤L TEORETISKA SOM P¥ EMPIRISKA GRUNDER $E SKRIVER &IRST AND FOREMOST IT IS IMPORTANT TO RETURN THE RESOURCES OR AT LEAST THE REVENUES EARNED FROM THE RESOURCES TO THE COMMUNITIES !NY TIME THERE IS A DIVERGENCE BETWEEN THE OBJECTIVES OF LOCAL COMMUNITIES AND THE ABSENTEE LANDLORDS THE RESULT IS LIKELY TO BE WASTE AND INEFFICIENCY ,OCAL COMMUNITIES ARE THE BEST MANAGERS OF THESE ASSETS FOR THEMSELVES AND FOR THE GLOBAL COMMUNITY 4HERE ARE CLEAR ROLES FOR OUTSIDERS BUT OWNERSHIP I E THE DISENFRANCHISEMENT OF THE LOCAL COMMUNITY IS NOT ONE OF THEM

$EN TYP AV MODELL F¶R H¥LLNINGEN MED FJ¤LLFISKET SOM SKISSERAS AV $AN *ONASSON I (USH¥LLNING MED KNAPPA RESURSER EXEMPLET SPORTFISKET $S S F¶REFALLER ATT LIGGA HELT I LINJE

3E T EX ,INDSTEDT 5PP OCH .ER NR

3WANSON "ARBIER S 3E ¤VEN$S S

MED DE ENGELSKA EKONOMERNAS SLUTSATS OVAN DOCK DRAGEN UTIFR¥N ERFARENHETER AV UTVECKLINGEN I AFRIKANSKA REGIONER OCH LATIN AMERIKANSKA REGNSKOGAR

3AMMANST¤LLNINGEN AV STATSUTGIFTERNAS F¶RDELNING I TABELL

HAR VISAT ATT EN STOR DEL G¥R TILL RENN¤RINGEN SOM I SIN TUR BARA OMFATTAR EN MINORITET AV DEN SAMISKA BEFOLKNINGSGRUPPEN $¥ SKULLE MAN KUNNA ARGUMENTERA ATT OM DET ¤R MINORITETSKULTUR SOM STATEN VILL UPPHANDLA D¥ B¶R STATSUTGIFTERNA I ST¶RRE OMFATTNING BER¶RA KULTURELLA ¤NDAM¥L UTBILDNING ETC OCH I MINDRE GRAD RENK¶TTSPRODUKTION $ET ¤R EMELLERTID V¥R UPPFATTNING ATT EN MINORITETSKULTUR INTE KAN REPRODUCERAS OCH UTVECKLAS MED EN HUVUDSAKLIG BAS I SKOLOR OCH P¥ TEATERSCENER "ASEN M¥STE FINNAS I ETT SAMH¤LLE VARS M¤NNISKOR ¤GNAR SIG ¥T FRAMG¥NGSRIKA KOMMERSIELLA VERKSAMHETER AV OLIKA SLAG $ET ¤R SV¥RT ATT F¶REST¤LLA SIG EN ANNAN GRUND F¶R KULTURELL SJ¤LVK¤NSLA DVS DET SOM I SIN TUR SKALL UTTRYCKAS I UTBILDNINGSV¤SENDET OCH P¥ T EX TEATERSCENERNA

'RUNDL¤GGANDE F¶R EN FRAMTIDA GENOMT¤NKT SVENSK POLITIK GENTEMOT SAMERNA M¥STE BLI ATT S¥ SNART SOM M¶JLIGT OCH I S¥ STOR UTSTR¤CKNING SOM M¶JLIGT ¶VERL¥TA TILL SAMETINGET ATT AVG¶RA HUR HELA DEN SUMMA PENGAR STATEN ANSL¥R TILL DE SAMISKA N¤RINGARNA OCH KULTUREN SKALL ANV¤NDAS 0RIORITERINGSFR¥GORNA MELLAN ST¶D TILL RENK¶TTSPRODUKTION OCH ANDRA SAMH¤LLS¤NDAM¥L AV OLIKA SLAG KAN DET KNAPPAST ANKOMMA P¥ N¥GON ANNAN ATT AVG¶RA 3AMTIDIGT F¶RUT S¤TTER EN S¥DAN POLITISK UTVECKLING ATT DE MYCKET SV¥RA OCH K¤NSLIGA R¤TTSFR¥GORNA ANG¥ENDE MARK OCH VATTEN GRUNDLIGT UTREDS OCH UNDERKASTAS EN OMSORGSFULL POLITISK BEHANDLING %N F¶RUTS¤TTNING F¶R EN S¥DAN POLITISK UTVECKLING ¤R SAMTIDIGT ATT SAMERNA SJ¤LVA VIA SAMETINGET OCH ANDRA KANALER KAN FORMULERA OCH FINNA ORGANISATORISKA OCH POLITISKA L¶SNINGAR P¥ DE ¤VEN INOM DE SAMISKA SAMH¤LLET EXISTERANDE PROBLEMEN LIKSOM ATT DE ALLT MER KAN TA INITIATIVET I DISKUSSIONERNA MED DEN SVENSKA STATSMAKTEN OM POLITIKENS UTFORMNING

6ID REGERINGENS SAMMANTR¤DE DEN UTF¤RDADES KOMMITT©DIREKTIV F¶R EN NY UTREDNING AV RENN¤RINGSPOLITIKEN ST¶DET TILL SAMISK KULTUR OCH EN RAD ANDRA FR¥GOR $IR %N NY RENN¤RINGSPOLITIK SAMT EN ¶VERSYN AV ST¶DET TILL RENN¤RINGEN OCH

SAMISK KULTUR RENN¤RINGSADMINISTRATIONEN OCH RENN¤RINGSLAGSTIFT NINGEN M M 2EGERINGEN F¶RV¤NTAR SIG ATT F¶RE UTG¥NGEN AV

F¥ F¶RSLAG I EN RAD VIKTIGA FR¥GOR $ET HANDLAR GENERELLT OM HUR EN POLITIK SOM GER UNDERLAG F¶R EN EKOLOGISKT EKONOMISKT OCH KUL TURELLT L¥NGSIKTIGT B¤RKRAFTIG RENN¤RING SKALL VARA UTFORMAD $ESSUTOM SKALL EN RAD ORGANISATORISKA FR¥GOR SES ¶VER T EX R¥D GIVNINGEN TILL RENN¤RINGEN BEST¤MMELSERNA F¶R SAMEFONDEN VAD SOM ¤VEN FORTS¤TTNINGSVIS SKALL VARA MYNDIGHETSUPPGIFTER HUR L¥NGA TRANSPORTER AV RENAR SKALL UNDVIKAS EFFEKTERNA AV BEST¤MMELSERNA OM H¶GSTA TILL¥TNA RENANTAL M M „VEN FR¥GOR I ANSLUTNING TILL ST¶DGIVNINGEN FR¤MST PRIORITERINGEN MELLAN T EX ST¶D TILL RENN¤RINGEN OCH ANNAN SAMISK VERKSAMHET SKALL BEHAND LAS

) KOMMITT©DIREKTIVEN FRAMH¥LLS OCKS¥ ATT S AMERNA SOM URBE FOLKNING B¶R SAMTIDIGT TILLF¶RS¤KRAS ST¶RRE SJ¤LVBEST¤MMANDE ) ENLIGHET MED MODERNA F¶RVALTNINGSPRINCIPER B¶R STATEN I ¶KAD GRAD L¥TA PRINCIPERNA OM BL A M¥L OCH RESULTATSTYRNING AVREGLERING OCH DELEGERING OMFATTA RENN¤RINGEN

$IREKTIVEN LIGGER S¥LEDES I LINJE MED DE F¶RSLAG SOM H¤R FRAM F¶RTS DVS ATT SAMERNA SJ¤LVA B¶R AVG¶RA HUR ANVISADE STATLIGA BUDGETMEDEL SKALL F¶RDELAS MELLAN OLIKA ¤NDAM¥L 3AMTIDIGT M¥STE FRAMH¥LLAS ATT DENNA NYA OMG¥NG AV UTREDNING AV DE RENN¤RINGS OCH SAMEPOLITISKA FR¥GORNA INTE GER SK¤L F¶R ST¶RRE OPTIMISM ELLER F¶RHOPPNINGAR OM EN AVG¶RANDE F¶RNYELSE OCH VIDAREUTVECKLING AV DEN SVENSKA SAMEPOLITIKEN +OMMITT©DIREKTIVEN P¥PEKAR ATT DAGENS RENSK¶TSEL INNEB¤R P¥FRESTNINGAR P¥ NATUREN OCH ¶KAR RISKEN F¶R KONFLIKTER MED ANDRA BRUKARE INOM DET SAMISKA BOS¤TTNINGSOMR¥DET -EN DET GRUNDLIGA KLARL¤GGANDET AV DE SV¥RA R¤TTSFR¥GORNA ANG¥ENDE ¤GANDE BRUKS OCH ELLER NYTTJANDER¤TTERNA TILL MARK OCH VATTEN SOM SANNOLIKT ¤R EN GRUNDL¤GGANDE F¶RUTS¤TTNING F¶R EN POLITISK F¶RNYELSE LYSER I ALLT V¤SENTLIGT MED SIN FR¥NVARO I KOMMITT©DIREKTIVEN -AN KAN H¤R I V¤RSTA FALL ANA ETT HOTFULLT FRAMTIDA POLITISKT SCENARIO $ET SKULLE BEST¥ I ATT DEN CENTRALA STATSMAKTEN ALLT MER ABDIKERAR FR¥N SIN ROLL SOM TREDJE PART OCH L¤MNAR ¶VER ALLT MERA AV ANSVAR OCH AVG¶RANDEN TILL L¤GRE ADMINISTRATIVA NIV¥ER INOM RAMEN F¶R EN OKLART ELLER MYCKET

OFULLST¤NDIGT DEFINIERAD R¤TTSORDNING %N S¥DAN SITUATION L¶PER STOR RISK ATT RESULTERA I SV¥RA OCH V¤XANDE FRAMTIDA RESURSHUSH¥LLNINGS KONFLIKTER MELLAN DE OLIKA INBLANDADE PARTERNA I NORRA 3VERIGE

"ILAGA

4ABELL		0RISST¶D PER SLAKTAD REN
				3T¶D PER REN
	"UDGET¥R	3T¶D PER REN	+0)	FASTA PRISER
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR
		KR		KR

4ABELL		0RISST¶D
							3 A ST¶D
		!NTAL		+ONSU		3A ST¶D I	UTAN
		PRIS	-KR	MENT	3 A MKR FR¥NVARO AV		4JERNOBYL
	"UDGET	ST¶DDA	L¶PANDE	PRIS	FASTA	TJERNOBYL	EFFEKT FASTA
	¥R	RENAR	PRISER	INDEX	PRISER	EFFEKT	PRISER

4ABELL +ASSERADE RENAR PGA CESIUMNEDFALL …REN

		%RS¤TTNING
	!NTAL	MKR		%RS¤TTNING
	KASSERADE	L¶PANDE		MKR FASTA
"UDGET¥R	RENAR	PRISER	+0)	PRISER

4ABELL	2OVDJURSD¶DADE RENAR
				!NTAL
"ELOPP			-KR FAST	ROVDJURS
…R	MKR	+0)	V¤RDE	D¶DADE RENAR

4ABELL		4RAFIKD¶DADE RENAR
							3UMMA
		%RS¤TTNING	%RS¤TTNING		%RS¤TTNING	%RS¤TTNING	ERS¤TTNING
	"UDGET	T¥GD¶DADE BILD¶DADE			T¥GD¶DADE BILD¶DADE		MKR FAST
	¥R	RENAR MKR	RENAR MKR	+0)	RENAR	RENAR	V¤RDE

4ABELL &¶RDELNING RENNINNEHAV ¥REN OCH

…R

4ABELL &¶RDELNING RENINNEHAV ¥R

!NTAL

RENAR

!NTAL

F¶RETAG

4ABELL 'ENOMSNITTSINKOMST ¥R OCH F¶R

F¶RETAG MED MER ¤N RENAR

	'ENOM			'ENOM
	SNITTS		3UMMA	SNITTS
	INKOMST	!NTAL	INKOMST	INKOMST	!NTAL	3UMMA
2ENANTAL		F¶RETAG			F¶RETAG	INKOMST
4OTALT
/MR¤KAT
MED INEX
'ENOM
SNITTLIG
INKOMST

2EFERENSER

"¶CKER OCH TIDSKRIFTER

"ENGTSSON " 3AMERNAS R¤TT OCH STATENS R¤TT 3VENSK *URISTTIDNING

"J¶RKHAG '¶TE OCH 3TOOR !NDERS )NVENTERING AV DEN SAMISKA SYSSELS¤TTNINGSSTRUKTUREN I .ORRBOTTENS L¤N

,¤NSARBETSN¤MNDEN OCH 332

"OSTEDT '¶RAN 7ILD PREDATORS IN 3WEDEN AS PUBLIC GOODS AND PUBLIC BADS !LLOCATIONS AND INCENTIVES 3,5 ARBETSRAPPORT

"YLUND % +OLONISERINGEN AV 0ITE ,APPMARK 'EOGRAPHICA NR

5PPSALA

"¤CK , 3AAMI AND 3CANDINAVIANS .ATURAL 2ESOURCE #OMPETITION IN THE 3WEDISH 2EINDEER (ERDING 2EGION ) .ORTHERN 0EOPLE AND 3OUTHERN 3TATES #%25-

%K 6IDAR .ORDPILEN

%RIKSSON * 0ARTITION AND 2EDEMPTION ! -ACHIAVELLIAN !NALYSIS OF 3AMI AND "ASQUE 0ATRIOTISM $ISSERTATION $EPARTMENT OF 0OLITICS 5ME¥ 5NIVERSITY

&RANZEN 2OBERT 5TV¤RDERING AV SM¥VILTJAKTEN OCH HANDREDSKAPS FISKET OVAN ODLINGSGR¤NSEN OCH P¥ RENBETESFJ¤LLEN *ORDBRUKS VERKET .ATURV¥RDSVERKET 332

'USTAVSSON +NUT 2ENN¤RINGEN 3KOGSSTYRELSENS F¶RLAG

(ANSSON ,ARS ,EKSELL )NGEMAR 6¤GTRAFIKENS KOSTNADSANSVAR

.ATURSKYDDSF¶RENINGEN

*OHANSSON 0 / #OST "ENEFIT ANALYSIS OF ENVIRONMENTAL CHANGE

*¶NSSON +ATARINA 6AD ¤R KOSTNADEN F¶R DET VIRKESPRODUCERANDE SKOGSBRUKETS ANPASSNING TILL ANDRA INTRESSEN I SKOGEN 3,5 ARBETSRAPPORT

+UHMUNEN # /M SAMER SAMETINGET OCH SAMETINGSVALET " UPPSATS I STATSVETENSKAP ,ULE¥ TEKNISKA H¶GSKOLA

+VIST 2 2ENNOMADISMENS DILEMMA $ET RENNOMADISKA SAMH¤LLETS F¶R¤NDRING I 4UORPON OCH 3IRKAS $ISS HISTORISKA INSTITUTIONEN VID 5ME¥ UNIVERSITET

+VIST 2 $ET RASISTISKA ARVET I SVENSK SAMEPOLITIK &¶REDRAG VID

.ORDISKA SAMEHISTORISKA SYMPOSIET I ,¶V¥NGER FEBRUARI

&ORSKNINGSRAPPORTER VID HISTORISKA INSTITUTIONEN VID 5ME¥ UNIVERSITET

-ATTSON ,EIF 2ELATIONEN SKOGSBRUK RENSK¶TSEL 2APPORT 'EOGRAFISKA INSTITUTIONEN 5ME¥ UNIVERSITET -ATTSON ,EIF 3,5 RAPPORT 2ELATIONEN SKOGSBRUK RENSK¶T SEL

-ATTSON ,EIF (UNTING IN 3WEDEN %XTENT ECONOMMIC VALUES AND STRUCTURAL PROBLEMS 3CANDINAVIAN *OURNAL OF FOREST RESEARCH -ATTSON ,EIF 0¥ JAKT EFTER ¤LGENS SAMH¤LLSEKONOMISKA V¤RDE %KONOMISK DEBATT

/STROM % 'OVERNING THE #OMMONS 4HE %VOLUTION OF OF )NSTITU TIONS FOR #OLLECTIVE !CTION #AMBRIDGE 5NIVERSITY 0RESS

0EARCE $ET AT "LUEPRINT FOR A 'REEN %CONOMY ,ONDON

2ISETH *AN !AGE /PUBLICERAT AVHANDLINGSMANUSKRIPT (¶GSKOLAN I

.ARVIK

2OWE 2 $ ET AL !N %XPERIMENT ON THE %CONOMIC 6ALUE OF 6ISIBILITY *OURNAL OF %NVIRONMENTAL %CONOMICS AND -ANAGEMENT

3AASTAMOINEN /LLI %CONOMICS OF MULTI USE FORESTRY IN THE 3AARIS¤LK¤ FOREST AND FELL AREA 4HE &INNISH FOREST RESEARCH INSTITUT 3AGOFF - 4HE %CONOMY OF THE %ARTH 0HILOSOPHY ,AW AND THE %NVIRONMENT

3UNDQVIST ' -ILJ¶EXPERTERNA /M VETENSKAPENS AUKTORITET I MILJ¶ ARBETET ) !TT VETA OCH ATT G¶RA ,UNDGREN , * 2ED .ATURV¥RDS VERKET

3WANSON 4 "ARBIER % ED %CONIOMIC FOR THE 7ILDS

3¶DERKVIST 4ORE 0ROPERTY 6ALUES AND (ELTH RISKS "EIJERINTER

"EIJER REPRINT SERIES

…HMAN "IRGITTA 2EDIOCAESIUM IN REINDEER AFTER FALLOUT FROM THE #HERNOBYL ACCIDENT 3,5 5PPSALA

–VRIGA K¤LLOR

"YGGFORSKNINGSR¥DET 2ENN¤RING OCH TURISM I ¶VERSIKTSPLANE RINGEN +ONSEKVENSBESKRIVNINGAR I SAMH¤LLSPLANERINGEN 2

$S (USH¥LLNING MED KNAPPA RESURSER %XEMPLET ALLEMANSR¤TTEN FJ¤LLEN OCH SKOTERTRAFIKEN I NATUREN

$S (USH¥LLNING MED KNAPPA RESURSER %XEMPLET SPORT FISKET

&ORSKNING OCH FRAMSTEG

+ONSUMENTVERKETS PRESSMEDDELANDEN

,ANDBRUKSDEPARTEMENTET /SLO 2EINDRIFTSFORVALTNINGEN 4OTAL REGNSKAP FOR REINDRIFTSN¤RINGEN

,ANTBRUKSSTYRELSEN MEDDELANDEN $ET ENSKILDA REN N¤RINGSF¶RETAGET

,¤NSSTYRELSEN I *¤MTLANDS L¤N 2ENN¤RINGEN I L¤NETS N¤RINGSLIV

.ATURV¥RDSVERKETS RAPPORT &¶RSLAG TILL NYTT ERS¤TTNINGS SYSTEM F¶R ROVDJURSD¶DADE RENAR

2EGERINGENS PROPOSITION (¥LLBAR UTVECKLING I LANDETS FJ¤LLOMR¥DEN

2IKSDAGSREVISORERNAS RAPPORT 3T¶DET TILL RENN¤RINGEN 3#" &O"

3#" …RSSYSS

3/5 2ENN¤RINGEN I 3VERIGE

3/5 2ENN¤RINGENS EKONOMI "ET¤NKANDE AV REN N¤RINGSKOMMITT©N

3/5 4URISM I .ORRBOTTEN

5PPSALA UNIVERSITET KULTURGEOGRAFISKA INSTITUTIONEN 2ENN¤RINGEN I KONFLIKT OCH SAMVERKAN &ORSKNINGSRAPPORT .R

6ATTENFALL 6ATTENKRAFTEN OCH RENN¤RINGEN KARTMATERIAL 6ATTENFALL 6ATTENKRAFTEN OCH RENN¤RINGEN

-UNTLIGA K¤LLOR

!NDERSSON ,EIF ,2& *URIDISKA BYR¥ –STERSUND "ENTVING *ONAS *ORDBRUKSVERKET "ERGMAN "RITT ,¤NSSTYRELSEN .ORRBOTTENS L¤N %RIKSSON ,ARS 2EN¤GARE %RIKSSON -IKAEL "ANVERKET 'RINDE 5LF *¤MTLANDSFLYG 'UNER ,ARS 4RAFIKF¶RS¤KRINGSF¶RENINGEN (JALMARSSON "ERIT "ANVERKET ,EV©N -ARIE *ORDBRUKSVERKET ,EVIN ,ARS +IRUNAFLYG ,IDSTR¶M *AN 6ATTENFALL 5ME¥ ,UNDKVIST 0ER 5NO 3KOGSV¥RDSSTYRELSEN *¤MTLAND

,¶FMARK %RLING 3KELLEFTE¤LVENS VATTENREGLERINGSF¶RETAG !RJEPLOG -ARTINSSON .ILS 6ATTENFALL 3UNDSVALL

.ILSSON ,ARS 3KOGSV¥RDSSTYRELSEN .ORRBOTTEN

.ILSSON 4OMMY &D REVIRF¶RVALTARE $OM¤NVERKET /JA 3TEFAN +IRUNA 4ORV 0ERSSON %LLERT 2IKSSKATTEVERKET 0ETTERSSON +ARL *OHAN 4RAFIKF¶RS¤KRINGSF¶RENINGEN 3CHMIEDHOFER !NTON ,+!" +IRUNA 3J¶LUND "O ,ASTBIL¥KARE !RJEPLOG 3KANS !NITA +IRUNA KOMMUN 4ORP %IVIND -ITTH¶GSKOLAN –STERSUND 7ALLERFORS 3TEFAN 3* 7IKSTR¶M "O 6ATTENFALL ,ULE¥

(OW MUCH DOES A REINDEER COST ! 3UMMARY

2EINDEER HUSBANDRY IS THE EXCLUSIVE RIGHT OF THE 3AMI POPULATION IN 3WEDEN 4HIS IS BECAUSE THE HUSBANDRY PLAYS A CENTRAL ROLE FOR THE SURVIVAL OF THE 3AMI CULTURE )N THE 3WEDISH INDUSTRIALIZATION AND URBANIZATION PROCESS IN THE S THE REINDEER HUSBANDRY HAS OF COURSE AS WITH OTHER TYPES OF AREA HUSBANDRY SEEN RADICAL CHANGES IN MANY DIFFERENT WAYS 4HIS REPORT ANALYSES THE REINDEER HUSBANDRY S ECONOMIC DEVELOPMENT AND HOW IT INTERACTS WITH OTHER SECTORS OF THE COMMUNITY 4HE STUDY DEALS WITH THE POST

PERIOD WITH PARTICULAR FOCUS ON THE SITUATION AT THE BEGINNING OF THE

S

2EINDEER HUSBANDRY IS CARRIED OUT OVER AN AREA WHICH COVERS SLIGHTLY MORE THAT A THIRD OF 3WEDEN S TOTAL LAND AREA )T IS ESTIMATED THAT SOME TWO THOUSAND PERSONS ARE ENGAGED IN THIS ACTIVITY OPERATING THROUGH ABOUT ONE THOUSAND PRIVATE FIRMS WHICH IN TURN FORM ABOUT FIFTY 3AMI COMMUNITIES 2EINDEER HUSBANDRY INVOLVES FEWER PEOPLE THESE DAYS THAN AT THE BEGINNING OF THE S BUT THE PRODUCTION VOLUME IS APPRECIABLY GREATER 4HE REINDEER HERD AT THE BEGINNING OF THE S WAS SO LARGE THAT ONE HAD TO GO BACK AS FAR AS THE S TO FIND AN EQUIVALENT SIZE OF HERD 4HE NUMBER OF FIRMS TENDING TO REINDEER HAD BEEN FALLING FOR A LONG TIME BUT THE NUMBER STABILIZED AT ITS PRESENT LEVEL IN THE

S 4HE FACT THAT THE NUMBERS STOPPED FALLING WOULD SEEM TO BE MAINLY ACCOUNTED FOR BY THE SPLITTING UP OF THE PREVIOUSLY CLOSELY CONNECTED FIRMS INTO A LARGER NUMBER OF SMALLER UNITS

4HE POOR PROFITABILITY OF REINDEER HUSBANDRY HAS BEEN AN UNDERLYING THEME EXTENDING OVER THE WHOLE PERIOD COVERED BY OUR STUDY )N THE MID S IT WAS CONSIDERED TO BE AT AN UNACCEPTABLY LOW LEVEL WHICH IS WHY TWO OFFICIAL INQUIRIES IN AND IN

SET OUT TO SHOW THE REVENUE SITUATION OF SUCH HUSBANDRY 4HE INQUIRIES RESULTED IN A PROPOSAL WHOSE MAIN EFFECT HAS BEEN TO INCREASE VARIOUS SUBSIDIES FROM PUBLIC FUNDS IN SUPPORT OF HUSBANDRY 4HE LEVEL OF INCOME IS STILL TOO LOW )N A REINDEER OWNER S AVERAGE WORKING INCOME EXPRESSED IN

PRICES WAS RECKONED TO BE 3%+ !N INCOME STUDY UNDERTAKEN BY THE .ATIONAL !UDIT "UREAU 226 IN PUT THE MIDDLE INCOME PER REINDEER HUSBANDRY UNIT AT 3%+ )F ONE IGNORES THE SMALLEST UNITS AND CONCENTRATES ONLY ON THOSE WITH MORE THAT TWO HUNDRED REINDEER THE PROFITABILITY FIGURE IMPROVES BUT THE LEVEL IS STILL VERY LOW 4HE AVERAGE EARNINGS FOR SUCH A UNIT DOUBLED FROM ABOUT 3%+ IN TO 3%+ IN

! COMPARISON BETWEEN INCOME AND SUBSIDY MADE IN

ESTABLISHES THAT REINDEER HUSBANDRY RECEIVED A GOVERNMENT SUBSIDY OF 3%+ FOR EVERY 3%+ EARNED AS INCOME )F ONE INCLUDES FUNDS PROVIDED TO HUSBANDRY FROM REVENUE SOURCES OUTSIDE OF THE STATE BUDGET THE SUBSIDY INCREASES TO 3%+ FOR EVERY 3%+ OF EARNED INCOME !N INCOME STUDY RELATING TO SHOWS THAT HUSBANDRY WAS PROVIDED WITH 3%+ MILLION FROM THE STATE BUDGET AND 3%+ MILLION FROM OUTSIDE THE STATE BUDGET 7HEN COMPARED WITH EARNED INCOME IT REFLECTS A STATE SUBSIDY OF 3%+ FOR EVERY 3%+ OF EARNED INCOME )F ONE ALSO INCLUDES THE SUBSIDY WHICH SUPPORTS THE HUSBANDRY OUTSIDE OF THE STATE BUDGET PRIMARILY THE ,APP FUND AND DISTRICT FUNDS THE HUSBANDRY RECEIVED 3%+ FOR EVERY 3%+ EARNED AS INCOME 4HE RATIO OF INCOME SUBSIDY HAS ALSO BEEN UNCHANGED SINCE )F COMPENSATION FOR REINDEER KILLED BY CARS TRAINS AND ANIMAL PREDATORS AND CESIUM DAMAGED REINDEER IS TAKEN INTO ACCOUNT EXTERNAL PROVISIONS I E INCOME NOT RELATED TO THE SALE OF REINDEER PRODUCTS WILL BE 3%+ MILLION IN OTHER WORDS APPROXIMATELY 3%+ PER FIRM !CCORDING TO SUCH CALCULATION REINDEER HUSBANDRY WAS SUBSIDISED TO THE EXTENT OF 3%+ FOR EVERY 3%+ OF EARNED INCOME IN

!T THE SAME TIME IT SHOULD BE BORNE IN MIND WHEN VIEWING THE EARNINGS FROM SUCH HUSBANDRY THAT THE VOLUME OF REINDEER MEAT SOLD MORE THAN DOUBLED OVER THE PERIOD &ROM TONS IN THE BUDGET YEAR TO TONS IN THE BUDGET YEAR

$IFFERENT SUPPORTIVE INPUTS FROM THE 3TATE WOULD NOT SEEM TO AFFECT THE SUPPLY OF REINDEER MEAT IN THE SHORT TERM )N THE SLIGHTLY LONGER TERM IT IS LIKELY THAT THE CATASTROPHE SUPPORT DURING THE CRITICAL YEARS CONTRIBUTED TO THE REINDEER NUMBERS BEING KEPT AT A HIGH LEVEL )N THE LONG TERM THE SIZE OF THE REINDEER HERD IS DETERMINED BY THE NUMBERS SLAUGHTERED )N OUR OPINION THE DETERMINANTS AS REGARDS THE SIZE OF THE REINDEER HERD ARE A COMBINATION OF HOW THE REINDEER OWNERS VIEW PROFITABILITY DEVELOPMENTS AND BIOLOGICAL AND CLIMATIC FACTORS

)N ORDER TO MAP OUT THE SIGNIFICANCE OF HUSBANDRY TO SOCIETY AT LARGE A PUBLIC ECONOMY ANALYSIS FOR BUDGET YEAR HAS BEEN MADE 3UCH CALCULATIONS ARE ALWAYS SUSCEPTIBLE TO DIFFERENT INTERPRETATIONS BUT ON THE BASIS OF THE ASSUMPTIONS WE WORKED WITH REINDEER HUSBANDRY WAS SHOWN TO BRING IN REVENUE TO THE PUBLIC ECONOMY OF 3%+ MILLION AGAINST COSTS OF 3%+

MILLION GIVING A NET LOSS TO THE PUBLIC ECONOMY OF ABOUT 3%+

MILLION

2EVENUE COMES FROM THE SALE OF REINDEER MEAT AND REINDEER PRODUCTS 4HE COST CAN BE DIVIDED INTO THREE MAIN GROUPS 2EINDEER HUSBANDRY S OWN OPERATING COSTS OF APPROXIMATELY 3%+

MILLION COST TO THE STATE OF 3%+ MILLION AND OTHER COSTS OF 3%+ MILLION IN ALL 3%+ MILLION #AR DAMAGE THE BIGGEST SINGLE ITEM UNDER THE HEADING OTHER COSTS IS RECKONED TO BE AS MUCH AS 3%+ MILLION

)N ADDITION TO THE ABOVE REVENUE AND COST ITEMS THERE ARE OTHER ITEMS OF VARIOUS KINDS WHICH CAN BE IDENTIFIED BUT CANNOT BE EXPRESSED MORE PRECISELY IN MONETARY TERMS 4HIS APPLIES ABOVE ALL TO THE EFFECT THAT REINDEER HUSBANDRY HAS ON THE GROWTH OF TOURISM AND TO DIFFERENT ENVIRONMENTAL COSTS

)F ONE REGARDS FORESTRY HYDROELECTRIC POWER AND ITS GROWTH ROAD TRAFFIC RAIL TRAFFIC ANIMAL PREDATORS CESIUM FALLOUT ETC AS BEING PART OF THE NORMAL SCENE AND ASSESSES REINDEER HUSBANDRY FROM THAT POINT IT THUS BECOMES EXTRAORDINARILY UNPROFITABLE )F

REINDEER HUSBANDRY WERE TO BE TREATED INSTEAD JUST LIKE ANY OTHER ACTIVITY MANY OF THE COST ITEMS SHOULD BE ALLOCATED OUT TO OTHER ACTORS FOR EXAMPLE TO THE MOTORISTS TO THE FORESTRY TO THE HYDROELECTRIC POWER ETC (OW ONE CHOOSES TO INTERPRET THE RESULT WHICH THE CALCULATION OF THE EFFECT ON THE PUBLIC ECONOMY SHOWS THUS DEPENDS ON WHICH PERSPECTIVE ONE CHOOSES TO LOOK AT BOTH WHERE IT CONCERNS THE COURSE OF HISTORY AND THE SITUATION AS IT EXISTS TODAY IN THE MOST NORTHERLY PART OF 3WEDEN

2EGARDLESS OF THE PERSPECTIVE LOOKED AT A CONCLUSION WHICH CAN BE DRAWN IS THAT THE COST TO THE PUBLIC CAME UP TO ABOUT 3%+

MILLION GIVEN THE CONDITIONS EXISTING IN AND UNDER WHICH REINDEER HUSBANDRY HAD TO FUNCTION $ESPITE POSSIBLE INACCURACIES IN THIS CALCULATION ITS OUTCOME IS SO CLEAR AS TO ATTRACT ATTENTION AND TO GIVE RISE TO BASIC QUESTIONS AS TO HOW THE FUTURE CONDITIONS FOR REINDEER HUSBANDRY SHOULD BE SHAPED

)T IS OUR CONCLUSION THAT THE GOAL FOR THE PUBLICLY FORMULATED REINDEER HUSBANDRY POLICY MUST LARGELY BE UNDERSTOOD AS MORE OF A MINORITY POLITICAL RATHER THAN AN ECONOMIC POLITICAL PROBLEM )F THE REINDEER HUSBANDRY IS TO BE LOOKED UPON AS THE CORNERSTONE OF 3AMI MINORITY CULTURE SUCH POLITICAL CONDITIONS MUST OF COURSE ALSO BE FORMULATED SO THAT THEY ALSO WORK IN SUCH DIRECTION AS MUCH AS POSSIBLE !T THE SAME TIME IT APPEARS QUITE EVIDENT THAT REINDEER HUSBANDRY WHATEVER ITS FINAL FORM CAN ONLY PARTLY CONSTITUTE A PRODUCTIVE BASE FOR 3AMI CULTURE S CONTINUED DEVELOPMENT AND SURVIVAL &OR THAT REASON THE DEER HUSBANDRY SITUATION MUST BE FORMULATED IN A BROADER MINORITY POLITICAL CONNECTION WHERE FOR EXAMPLE THE RIGHT TO COMMERCIALISE OTHER NATURE RESERVES IN NORTHWEST 3WEDEN MUST BE INCLUDED 4HEN IT INVOLVES HUNTING AND FISHING TOURISM IN THE FIRST PLACE BUT COULD ALSO INCLUDE NATURE CONSERVATION SAFEGUARDING ETC

&¶RTECKNING ¶VER %3/ S TIDIGARE PUBLICERADE RAPPORTER

%XPERTGRUPPEN F¶R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI %3/ ¤R EN KOMMITT© " UNDER &INANSDEPARTEMENTET $ESS HUVUDUPPGIFT ¤R ATT BREDDA OCH F¶RDJUPA UNDERLAGET F¶R BUDGET POLITISKA OCH SAMH¤LLSEKONOMISKA AVG¶RANDEN %N S¤RSKILD UPPGIFT ¤R ATT BELYSA FR¥GOR OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS EFFEKTIVITET OCH PRODUKTIVITET %XPERTGRUPPEN ARBETAR FR¤MST GENOM ATT L¤MNA UPPDRAG TILL MYNDIGHETER INSTITUTIONER OCH FORSKARE 2APPORTERNA PUBLICERAS I DE PARTEMENTSSERIEN ELLER I ANNAN L¤MPLIG FORM

) $S SERIEN HAR %3/ TIDIGARE UTGIVIT F¶LJANDE RAPPORTER

- 0ERSPEKTIV P¥ BESPARINGSPOLITIKEN $S "

- )NKOMSTF¶RDELNINGSEFFEKTER AV LIVSMEDELSSUBVENTIONER $S "

- 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL "UDGETUNDERSKOTTENS TEORI OCH POLITIK 3TATENS BUDGETFINANSIERING OCH PENNINGPOLITIKEN $S "

- /FFENTLIGA TJ¤NSTER P¥ FRITIDS IDROTTS OCH KULTUROMR¥DENA $S "

-–KAD PRODUKTIVITET I OFFENTLIG SEKTOR EN STUDIE AV DE ALLM¤NNA DOMSTOLARNA$S "

- 3TATEN OCH KOMMUNERNAS EXPANSION N¥GRA OLIKA STYRMEDEL $S &I

- %NHETLIGT BARNST¶D $S &I

- 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL &¶RDELNINGSEFFEKTER AV BUDGETUNDERSKOTT (US H¥LLSEKONOMI OCH BUDGETUNDERSKOTT $S &I

--INSKAD PRODUKTIVITET I OFFENTLIG SEKTOR EN STUDIE AV PATENT OCH REGISTRERINGSVERKET$S &I

- $RIVER SUBVENTIONER UPP KOSTNADER PRISBILDNINGSEFFEKTER AV STATLIGT ST¶D

- $S &I

- !DMINISTRATIONSKOSTNADER F¶R N¥GRA TRANSFERERINGAR $S &I

- 'ENERELLT STATSBIDRAG TILL KOMMUNER MODELLSKISSER $S &I

- 0RODUKTIVITET I PRIVAT OCH OFFENTLIG TANDV¥RD $S &I

- 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL "UDGETUNDERSKOTT PORTF¶LJVAL OCH TILLG¥NGS MARKNADER -ODELLSIMULERINGAR AV OFFENTLIGA BESPARINGAR M M $S &I

- &¶RDELNINGSEFFEKTER AV KOMMUNAL BARNOMSORG $S &I

- !DMINISTRATIONSKOSTNADER F¶R V¥RA SKATTER $S &I

- 6EM UTNYTTJAR DEN OFFENTLIGA SEKTORNS TJ¤NSTER $S &I

- 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL "UDGETUNDERSKOTT UTLANDSUPPL¥NING OCH FRAM TIDA KONSUMTIONSM¶JLIGHETER "UDGETUNDERSKOTT EFTERFR¥GAN OCH INFLATION

- $S &I

- +ONSTITUTIONELLA BEGR¤NSNINGAR I RIKSDAGENS FINANSMAKT BEHOV OCH T¤NKBARA UTFORM NINGAR $S &I

- „R SUBVENTIONER EFFEKTIVA $S &I

--ARGINELLA EXPANSIONSST¶D EKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA EFFEKTER $S &I

- 4RANSFERERINGAR OCH INKOMSTSKATT SAMT HUSH¥LLENS MATERIELLA STANDARD $S &I

- 0ARLAMENTET OCH STATSUTGIFTERNA HUR FINANSMAKTEN UT¶VAS I NIO L¤NDER $S &I

- …TERKOMMANDE KOSTNADS OCH PRESTATIONSJ¤MF¶RELSER EN METOD ATT FR¤MJA EFFEKTIVITE TEN I OFFENTLIG TJ¤NSTEPRODUKTION $S &I

- 3TATSSKULDR¤NTORNA OCH EKONOMIN EFFEKTER P¥ INKOMST OCH F¶RM¶GENHETSF¶RDELNINGEN SAMT P¥ DEN SAMLADE EFTERFR¥GAN I SAMH¤LLET $S &I

- 0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM OFFENTLIGT BEDRIVEN H¤LSO OCH SJUKV¥RD B $S &I

- 0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM DEN SOCIALA SEKTORN

B $S &I

- 4RANSFERERINGAR MELLAN DEN F¶RV¤RVSARBETANDE OCH DEN ¤LDRE GENERATIONEN

- $S &I

- &RIVILLIGORGANISATIONER ALTERNATIV TILL DEN OFFENTLIGA SEKTORN $S &I

- /RGANISATIONER P¥ GR¤NSEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR F¶RSTUDIE $S &I

- 0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM V¤GSEKTORN $S &I

- 3KATTER OCH ARBETSUTBUD $S &I

- 3OCIALA AVGIFTER PROBLEM OCH M¶JLIGHETER INOM F¤RDTJ¤NST OCH HEMTJ¤NST

- $S &I

- %GEN REGI ELLER ENTREPRENAD I KOMMUNAL VERKSAMHET M¶JLIGHETER PROBLEM OCH ERFARENHETER $S &I

- 0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM ARM©N OCH FLYGVAPNET

- $S &I

- 3AMH¤LLSEKONOMISKT BESLUTSUNDERLAG EN HJ¤LP ATT FATTA BESLUT $S &I

- %FFEKTIVARE SJUKV¥RD GENOM B¤TTRE EKONOMISTYRNING $S &I

- %FFEKTER AV STATSBIDRAG TILL KOMMUNER $S &I

- "YR¥KRATISERINGSTENDENSER I 3VERIGE $S &I

- 3VENSK INKOMSTF¶RDELNING I INTERNATIONELL J¤MF¶RELSE $S &I

- /FFENTLIGA TJ¤NSTER S¶KARLJUS MOT PRODUKTIVITET OCH ANV¤NDARE $S &I

- +OSTNADER OCH RESULTAT I GRUNDSKOLAN EN J¤MF¶RELSE AV KOMMUNER $S &I

- 2EGLERINGAR OCH TEKNISK UTVECKLING $S &I

- 3OCIALBIDRAG "IDRAGSMOTTAGARNA ANTAL OCH INKOMSTER 3OCIALBIDRAGEN I BIDRAGS SYSTEMET $S &I

- 0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM DEN OFFENTLIGT FINANSIERADE UTBILDNINGSSEKTORN B $S &I

- /FFENTLIGA UTGIFTER OCH SYSSELS¤TTNING $S &I

- !TT LEVA P¥ AVGIFTER VAD INNEB¤R EN ¶VERG¥NG TILL AVGIFTSFINANSIERING $S &I

- 6¤GAR UT UR JORDBRUKSPRISREGLERINGEN N¥GRA ID©SKISSER $S &I

- +VALITETSUTVECKLINGEN INOM DEN KOMMUNALA ¤LDREOMSORGEN B $S &I

- 0RODUKTKOSTNADER F¶R OFFENTLIGA TJ¤NSTER MED TILL¤MPNINGAR P¥ KULTUROMR¥DET

- $S &I

- )NTEGRERING AV SJUKV¥RD OCH SJUKF¶RS¤KRING $S &I

- +VALITETSUTVECKLINGEN INOM DEN KOMMUNALA BARNOMSORGEN $S

- &R¥N PATRIARK TILL PART SPELREGLER OCH L¶NEPOLITIK F¶R STATEN SOM ARBETSGIVARE

- $S

- 0RODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I KOMMUNAL BARNOMSORG B $S

- 0RESTATIONER OCH BEL¶NINGAR I OFFENTLIG F¶RVALTNING $S

- 3UBVENTIONER I KRITISK BELYSNING $S

- (UR STOR BLEV TV¥PROCENTAREN %RFARENHETER FR¥N EN BESPARINGSTEKNIK $S

- %FFEKTIV REALKAPITALANV¤NDNING I KOMMUNER OCH LANDSTING $S

- !LTERNATIV I JORDBRUKSPOLITIKEN $S

- +VALITET OCH KOSTNADER I OFFENTLIG TJ¤NSTEPRODUKTION $S

- 6AD KAN VI L¤RA AV GRANNEN $ET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET I NORDISK BELYSNING

- $S

- (UR MAN M¤TER SJUKV¥RD EXEMPEL P¥ KVALITETS OCH EFFEKTIVITETSM¤TNING $S

- ,¶NESTRUKTUREN OCH DEN DUBBLA OBALANSEN EN EMPIRISK STUDIE AV L¶NESKILLNADER MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR $S

- "EST¤LLARE UTF¶RARE ETT ALTERNATIV TILL ENTREPRENAD I KOMMUNER $S

- 6AD SKA STATEN ¤GA $E STATLIGA F¶RETAGEN INF¶R TALET $S

- 3TATSBIDRAG TILL KOMMUNER ALLT P¥ EN CHECK ELLER LITE AV VARJE %N J¤MF¶RELSE MELLAN

.ORGE OCH 3VERIGE $S

- 0RODUKTIVITETSM¤TNING AV FOLKBIBLIOTEKENS UTL¥NINGSVERKSAMHET $S

- "OSTADSST¶DET ALTERNATIV OCH KONSEKVENSER $S

- +OMMUNAL F¶RM¶GENHETSF¶RVALTNING I F¶R¤NDRING CITYKOMMUNERNA 3TOCKHOLM '¶TEBORG OCH -ALM¶ $S

- (UR SKA VI F¥ R¥D ATT BLI GAMLA $S

- !RBETSMARKNADSF¶RS¤KRINGAR $S

- "OSTADSKARRI¤REN SOM F¶RM¶GENHETSMASKIN $S

- 3KOLA &¶RSKOLA "ARNSKOLA $S

- 3TATENS DOLDA KAPITAL !KTIVT ¤GANDE EXEMPLET 6ATTENFALL $S

- 3JUKV¥RDSKOSTNADER I FRAMTIDEN VAD BETYDER ¥LDERSFAKTORN $S

- ,¤KEMEDELSF¶RM¥NEN $S

--¥LSTYRNING OCH RESULTATUPPF¶LJNING I OFFENTLIG F¶RVALTNING $S

--ETODER I FORSKNING OM PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET MED TILL¤MPNINGAR P¥ OFFENTLIG SEKTOR $S

- 6AD KOSTAR DET 0RISLISTA F¶R STATLIGA TJ¤NSTER $S

- $ET FRAMTIDA PENSIONSSYSTEMET TV¥ ALTERNATIV $S

- 3KOGSPOLITIK F¶R ETT NYTT SEKEL $S

- 0RESTATIONSBASERAD ERS¤TTNING I H¤LSO OCH SJUKV¥RDEN VAD BLIR EFFEKTERNA

- $S

- /STYRIGA PROJEKT ATT STYRA OCH AVSTYRA STORA KOMMUNALA SATSNINGAR $S

--ARGINALEFFEKTER OCH TR¶SKELEFFEKTER BARNFAMILJERNA OCH BARNOMSORGEN $S

- 3* 4ELEVERKET OCH 0OSTEN B¤TTRE SOM BOLAG $S

- 3KATTEF¶RM¥NER OCH S¤RREGLER I INKOMST OCH MERV¤RDESKATTEN $S

- &RIHANDELN ETT HOT MOT MILJ¶POLITIKEN ELLER TV¤RTOM $S

- 6¤XTHUSEFFEKTEN SLUTSATSER F¶R JORDBRUKS ENERGI OCH SKATTEPOLITIKEN $S

- &ATTIGDOMSF¤LLOR $S

- 6AD VILL VI MED SOCIALF¶RS¤KRINGARNA $S

- 3TATLIGA BIDRAG MOTIV KOSTNADER EFFEKTER $S

- (UR BRA ¤R VI $EN SVENSKA ARBETSKRAFTENS KOMPETENS I INTERNATIONELL BELYSNING

- $S

- 3LUTBUDSMETODEN ETT S¤TT ATT L¶SA TVISTER P¥ ARBETSMARKNADEN UTAN KONFLIKT

- $S

- +OMMUNERNA SOM F¶RETAGS¤GARE AKTIV KONCERNLEDNING I KOMMUNAL REGI

- $S

- 0RESS OCH EKONOMISK POLITIK TRE FALLSTUDIER $S

- 3TATSSKULDEN OCH BUDGETPROCESSEN $S

- 0RESST¶DETS EFFEKTER EN UTV¤RDERING $S

- (UR V¤LJA R¤TT INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUREN $S

- ,¶NAR SIG F¶REBYGGANDE ¥TG¤RDER %XEMPEL FR¥N H¤LSO OCH SJUKV¥RDEN OCH TRAFIKEN

- $S

- 3OCIAL 3ECURITY IN 3WEDEN AND /THER %UROPEAN #OUNTRIES 4HREE %SSAYS $S

- )DROTT ¥T ALLA +ARTL¤GGNING OCH ANALYS AV IDROTTSST¶DET $S

- !TT R¤DDA LIV +OSTNADER OCH EFFEKTER $S

- 6ARF¶R KULTURST¶D %KONOMISK TEORI OCH SVENSK VERKLIGHET $S

- +VALITETS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I SJUKV¥RDEN B $S

- +VALITET OCH PRODUKTIVITET 4EORI OCH METOD F¶R KVALITETSJUSTERADE PRODUKTIVITETSM¥TT$S

- $EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING B $S

- $ET OFFENTLIGA ST¶DET TILL PARTIERNA )NRIKTNING OCH OMFATTNING $S

- $EN SVENSKA INSOLVENSR¤TTEN .¥GRA F¶RSLAG TILL F¶RB¤TTRINGAR INOM KONKURSHANTERINGEN M M $S

- "UDGETUNDERSKOTT OCH STATSSKULD (UR FARLIGA ¤R DE $S

- "ENSINSKATTEF¶R¤NDRINGARS EFFEKTER $S

- 3KOLANS KOSTNADER EFFEKTIVITET OCH RESULTAT %N BRANSCHSTUDIE $S

- $EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING " "ILAGOR $S

- 6ALFRIHET INOM SKOLAN +ONSEKVENSER F¶R KOSTNADER RESULTAT OCH SEGREGATION

- $S

- %N 3OCIAL &¶RS¤KRING $S

- &¶RDELNINGSEFFEKTER AV OFFENTLIGA TJ¤NSTER $S

- .ETTOKOSTNADER F¶R TRANSFERERINGAR I 3VERIGE OCH N¥GRA ANDRA L¤NDER $S

- 3KATTER OCH SOCIALF¶RS¤KRINGAR ¶VER LIVSCYKELN %N SIMULERINGSMODELL $S

- %N EFFEKTIV F¶RSVARSPOLITIK &REDSVINST BEREDSKAP OCH ¥TERTAGNING $S

- &¶RSVARETS KOSTNADER OCH PRODUKTIVITET $S

- &¶RETAGSST¶DET 6AD KOSTAR DET EGENTLIGEN $S

- (USH¥LLNING MED KNAPPA NATURRESURSER %XEMPLEN ALLEMANSR¤TTEN FJ¤LLEN OCH SKOTER TRAFIK I NATUREN $S

- 6AD BLEV DET AV DE ENSKILDA ALTERNATIVEN %N KARTL¤GGNING AV VERKSAMHETEN INOM SKOLAN V¥RDEN OCH OMSORGEN $S

- +OSTNADER PRODUKTIVITET OCH M¥LUPPFYLLELSE F¶R 3VERIGES 4ELEVISION !" $S

- (USH¥LLNING MED KNAPPA NATURRESURSER %XEMPLET SPORTFISKE $S

- )NVANDRING SYSSELS¤TTNING OCH EKONOMISKA EFFEKTER $S

- 'ENERATIONSR¤KENSKAPER $S

- +APITALETS R¶RLIGHET $EN SVENSKA SKATTE OCH UTGIFTSSTRUKTUREN I ETT INTEGRERAT %UROPA$S

- (UR EFFEKTIVT ¤R %5 S ST¶D TILL FORSKNING OCH UTVECKLING %N PRINCIPDISKUSSION

- $S

- 2EGLERING SOM SPEL 5NIVERSITETEN SOM F¶REBILD F¶R OFFENTLIGA SEKTORN $S

- .¤STA STEG I TELEPOLITIKEN $S

- +AN MYNDIGHETER UTV¤RDERA SIG SJ¤LVA $S

- .OVEMBERREVOLUTIONEN /M RATIONALITET OCH MAKT I BESLUTET ATT AVREGLERA KREDIT MARKNADEN $S

- 3AMH¤LLETS ST¶D TILL BARNFAMILJERNA I %UROPA $S

- +OMMUNERNA OCH DECENTRALISERINGEN 4RE FALLSTUDIER $S

- *ORDBRUKSST¶DET EFTER 3VERIGES %5 INTR¤DE $S

- %GENF¶RETAGANDE OCH MANNA FR¥N HIMLEN $S

- ,¶NAR SIG ARBETE $S

- 2AMAR REGLER RESULTAT B VEM BEST¤MMER ¶VER STATENS BUDGET $S

- &ISK OCH &USK B -¥L MEDEL OCH MAKT I FISKERIPOLITIKEN $S

) ANDRA SERIER UTGIVNA RAPPORTER M M

) F¶LJANDE F¶RTECKNING ING¥R DOCK INTE DE RAPPORTER SOM PUBLICERATS SOM BILAGOR TILL L¥NGTIDS UTREDNINGARNA

- "ESPARINGAR GENOM AVREGLERINGAR 226 $NR

- 6EM SKALL BETALA JORDBRUKETS RATIONALISERING 3TATSKONTORETS SM¥SKRIFTER

- )NF¶R OMPR¶VNINGEN !LTERNATIV TILL DAGENS SOCIALF¶RS¤KRINGAR ,IBER &¶RLAG

- 3TATSF¶RVALTNINGEN BEH¶VER NYA ORGANISATIONSFORMER F¶RSTUDIE

- 226 $NR

- +OSTNADER F¶R OFFENTLIGA TJ¤NSTER I .ORDEN +2/. PROJEKTET 3TATSKONTORET

- (UR STOR ¤R DEN OFFENTLIGA SEKTORN *OHAN ! ,YBECK ,IBER ,¤ROMEDEL

- 6ARF¶R BLEV DET DYRARE +OSTNADSUTVECKLINGEN F¶R STATLIGA REFORMER

- 226 $NR

- %RFARENHETER AV STORA OMORGANISATIONER STYRNING GENOMF¶RANDE

- 3TATSKONTORET

- %RFARENHETER AV STORA OMORGANISATIONER TRE FALLSTUDIER 3TATSKONTORET

- 3TATLIG TJ¤NSTEPRODUKTION PRODUKTIVITETSUTVECKLING B 3TATSKONTORET

- ,¥NGA HANDL¤GGNINGSTIDER I OFFENTLIG VERKSAMHET 226 $NR

- +VALITETSS¤KRING ATT M¤TA V¤RDERA OCH UTVECKLA SJUKV¥RDENS KVALITET

- 3PRI RAPPORT

- &O5 EN RESURS F¶R UTVECKLING AV OFFENTLIGA TJ¤NSTER %N STUDIE AV LOKALT UTVECKLINGS ARBETE INOM KRIMINALV¥RD OCH BARNOMSORG 3TATSKONTORET

- %N SKATTEREFORM F¶R SOCIALF¶RS¤KRINGAR 2ED +LAS %KLUND 0UBLICA

- ) F¤DRENS SP¥R $EN SVENSKA INFRASTRUKTURENS HISTORISKA UTVECKLING OCH FRAMTIDA UT MANINGAR !RNE +AIJSER #ARLSSONS

- 3OCIAL 3ECURITY IN 3WEDEN (OW TO 2EFORM THE 3YSTEM

- %NGELSK SAMMANFATTNING AV %N 3OCIAL &¶RS¤KRING $S

- 2IV SKOLAN B¶RJA L¤RA 2EFORMR¶RELSER I 53! 3VEN 7IBERG 3.3 &¶RLAG

- 4HE -OBILITY OF #APITAL 4HE 3WEDISH 4AX AND %XPENDITURE 3TRUCTURE IN AN )NTEGRATED %UROPE

- %NGELSK ¶VERS¤TTNING AV +APITALETS R¶RLIGHET $EN SVENSKA SKATTE OCH UTGIFTSSTRUKTUREN I ETT INTEGRERAT %UROPA $S

- 0RODUCTIVITY 4RENDS IN THE 0UBLIC 3ECTOR IN 3WEDEN

- %NGELSK ¶VERS¤TTNING AV +VALITETS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I SJUKV¥RDEN

- $S OCH $EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING

- $S

&¶RTECKNING ¶VER %3/ S TIDIGARE PUBLICERADE RAPPORTER