Förord

Gula boken gavs ut första gången år 1981. Den har därefter tryckts om flera gånger. Senaste upplagan kom år 1994.

Gula boken har nu reviderats. De viktigaste ändringarna jämfört med förra upplagan beror på att Regeringskansliet numera är en myndighet, vilket har fått betydelse framför allt i regeringskansliärendena. På flera ställen i texten har också gjorts hänvisningar till förvaltningslagen för att göra handboken mer fullständig. Utöver Gula boken kan dock i vissa fall även fortsättningsvis en kommentar till förvaltningslagen vara ett komplement.

I formulärsamlingen har handlingar som är en följd av EU-medlem- skapet tillkommit. Formulären har anpassats till Regeringskansliets nya grafiska miljö i de s.k. RK-mallarna.

Stockholm i juni 1998

Per Virdesten

Ds 1998:39

5

Innehållsförteckning

1	Ärendetyper och ärendegången i stort		11
1.1	Vad är ett ärende?		11
1.2	Vem beslutar?		12
	1.2.1	Regeringens beslutanderätt	12
	1.2.2	Regeringskansliets beslutanderätt	13
1.3	Förvaltningslagen		14
	1.3.1	Innehållet i lagen	14
	1.3.2	Närmare om förvaltningslagens innehåll	14

1.3.3 Förvaltningslagens tillämpning i

		Regeringskansliet	14
1.4	Krav på beredning av ärendena		15
	1.4.1	Regeringsärenden	15
	1.4.2	Regeringskansliärenden	16
1.5	Beslutens form		16
1.6	Offentliggörande och expediering av beslut		17
1.7	Arkivering av handlingarna		18
2	Närmare om hur ärendena behandlas		19
2.1	Behövs komplettering, förtur, remiss, översättning?		19
2.2	Vad är det för typ av ärende jag skall handlägga?		23
	2.2.1	Vad vill den som skriver?	23
	2.2.2 Räcker det med ett brevsvar?		24
	2.2.3	Kan ärendet ”skrivas av” på någon proposition	24
	2.2.4 Kan skrivelsen läggas till handlingarna?		25
	2.2.5 Vilken praxis gäller i ärendet?		25
	2.2.6	Behövs gemensam beredning?	26

2.3 Handläggningen av överlämnande- och återkallelsefrågor 26 2.3.1 Regeringskansliet får avskriva eller över-

lämna vissa ärenden	26
2.3.2 Avskrivning	27

6	Ds 1998:39

	2.3.3	Överlämnande	27
	2.3.4	Återtagande av återkallelse	29
3	Beslut i regeringsärenden		31

3.1 Expediering genom protokollsutdrag eller särskilt

uppsatta beslut		31
3.2 Hur förslagen till regeringsbeslut utarbetas		31
3.2.1 Gör ett koncept till regeringsbeslut		32
3.2.2	Konceptet skall signeras	32
3.2.3	Gemensam beredning skall framgå av konceptet	33

3.2.4 Gör i ordning handlingen som skall

expedieras

33

3.2.5 Originalet används för att framställa

	ytterligare dokument	33
3.2.6 Om expedieringen sker genom protokollsutdrag		34
3.2.7 Rutinerna kring koncepten och underprotokollet		34
3.3 Olika typer av beslut		35
3.3.1 Beslut med ärendebeskrivning och motivering		35
3.3.2 Beslut i koncentrerad form		35
3.3.3 Beslut genom anteckning på handling i akten		35
3.4 Principer för utformningen av besluten		36
3.4.1	Innehåll och disposition	37
3.4.2 Rubriker för att hjälpa läsaren att hitta		38
3.4.3	Språket i besluten	38
3.5 Utformningen av de olika delarna i besluten		41
3.5.1 Vem beslutet skall ställas till		41
3.5.2	Hur ärendemeningarna skrivs	41
3.5.3	Andra myndigheters diarienummer	42
3.5.4 Beslutsformuleringar av olika slag		43
3.5.5	Beskrivning av ärendet	44
3.5.6	Motiveringen	45
3.5.7	Underskrifter	46
3.5.8	Kopior/protokollsutdrag	47

Ds 1998:39

7

3.6	Arkivering	48
	3.6.1 Vilka handlingar som skall föras till akten	48
	3.6.2 Akten skall rensas och ordnas före arkivering	49
	3.6.3 Akten bör förses med omslag	49
	3.6.4 Vilka handlingar som får återlämnas	50
3.7	Rättelse av fel i regeringsbeslut	51
4	Besluten i regeringskansliärenden	53
4.1	Vad är ett regeringskansliärende?	53
	4.1.1 Bemyndigande i lag eller förordning	53
	4.1.2 Bemyndigande i regleringsbrev	54
	4.1.3 Bemyndigande i kommittédirektiv eller
	liknande	54
4.2	Vem beslutar på Regeringskansliets vägnar?	55
4.3	Dokumentation av beslut i regeringskansliärenden	55

4.4 Olika typer av handlingar som expedieras i regerings-

kansliärenden

56

4.4.1 Interna beslut som tas in i departementets

protokoll

57

4.4.2 Andra beslut som tas in i departementets

protokoll

57

4.4.3 Beslut som inte tas in i departementets

		protokoll	57
4.5	Utformningen av beslut i regeringskansliärenden		57
	4.5.1	Beslut av statsråd	58
	4.5.2	Beslut av tjänsteman	58
	4.5.3	Utformningen av beslutstexten	58
5	Brev från allmänheten – regeringsbeslut, regerings-
	kanslibeslut eller brevsvar?		59
5.1	Olika sätt att behandla brev från allmänheten		60
5.2	Brev som är ställda till regeringen		60

8	Ds 1998:39

5.2.1 Brev som innehåller ett allmänt yrkande		60
5.2.2 Brev som innehåller ett preciserat yrkande		61
5.2.3 Brev med begäran om upplysningar		61
5.2.4	Brev som inte innehåller något yrkande	62
5.2.5	Anonyma brev	62

5.2.6 Brev utan tydbart innehåll eller begripligt

syfte

62

5.2.7 Framställningar i ärenden som skall avgöras

av någon annan myndighet

63

5.2.8 Framställningar i ärenden där både regeringen

och någon annan myndighet är behöriga	63
5.2.9 Framställningar som återkallas	63

5.3 Brev som är ställda till ett statsråd, Regeringskansliet,

	ett departement elleren tjänsteman		63
6	Regeringsprotokoll och rutiner i samband med
	regeringssammanträden		65
6.1	Flera typer av protokoll och serier		65
6.2	Huvudprotokoll		65
6.3	Underprotokollen		66
	6.3.1 Två serier av underprotokoll		67
6.4	Ärendeförteckningarna		68
	6.4.1	Hur ärendeförteckningarna används	68
	6.4.2	Ärenden utom listan	68
	6.4.3	Hur ärendeförteckningarna utformas	69
	6.4.4	Nummer på ärendena	70
	6.4.5	Ärendemeningarna	71
6.5	Frågor om offentlighet		71

6.6 Översikt över arbetet i samband med ett regerings-

sammanträde		72
6.6.1	Dagarna före	72
6.6.2	Regeringssammanträdet	74

6.6.3 Samma dag efter avslutat regerings-

sammanträde

74

Ds 1998:39

9

6.6.4	Dagarna efter	75
6.7 Vissa typer av regeringsärenden		75
6.7.1	Utredningsdirektiv	75
6.7.2	Remisser till Lagrådet	76
6.7.3	Propositioner och skrivelser till riksdagen	77
6.7.4	Författningar	77
6.7.5	Förordningsmotiv	78

Formulärsamling

Ds 1998:39

Ärendetyper och ärendegången i stort 11

1 Ärendetyper och ärendegången i stort

I detta avsnitt ges en sammanfattning av hur ärenden i Regeringskansliet bereds, avgörs, expedieras och arkiveras. Här anges också grunderna för regeringens och Regeringskansliets beslutanderätt i olika ärenden.

1.1 Vad är ett ärende?

Ärenden i Regeringskansliet kan väckas antingen genom framställningar utifrån (t.ex. genom ansökningar eller överklaganden), genom riksdagens skrivelser till regeringen eller genom initiativ i Regeringskansliet (s.k. initiativärenden). Den som vill kan få upplysningar hos registratorn om vilka ärenden som har handlagts i ett departement och om de ärenden som är under handläggning. I Statsrådsberedningens PM 1982:3 kan man läsa närmare om vad som gäller i fråga om registreringen av allmänna handlingar.

Som tjänsteman i Regeringskansliet arbetar man för två myndigheter – regeringen och Regeringskansliet. Det är Regeringskansliets främsta uppgift att vara beredningsorgan för regeringen, dvs. att bereda ärenden som leder fram till regeringsbeslut. Sådana ärenden kallas regeringsärenden. I begränsad utsträckning fattar Regeringskansliet beslut i eget namn. Regeringskansliet uppträder då som egen myndighet. Ärenden av detta slag kallas regeringskansliärenden.

Man måste alltid göra klart för sig om ett ärende skall mynna ut i ett regeringsbeslut eller i ett regeringskanslibeslut. Denna fråga kommer upp framför allt i samband med brev från allmänheten som innehåller önskemål av skilda slag. Frågan behandlas närmare i avsnitt 5.

12 Ärendetyper och ärendegången i stort

Ds 1998:39

1.2 Vem beslutar?

1.2.1 Regeringens beslutanderätt

I regeringsformen (RF) finns de grundläggande bestämmelserna om vilka ärenden som regeringen skall eller får pröva. Enligt RF styr regeringen riket. Det innebär bl.a. att regeringen lägger fram förslag till riksdagen (propositioner), verkställer riksdagens beslut och anger ramarna för verksamheten hos myndigheterna under regeringen. Regeringen beslutar också i ett stort antal förvaltningsärenden, antingen som första instans eller efter överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut. Hur ärendena fördelas mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna framgår av de särskilda lagar och förordningar som reglerar det ämne som ärendet rör.

Regeringens får inte besluta i ärenden som ligger under riksdagens exklusiva behörighet, t.ex. lagstiftning och budgetreglering (8 och 9 kap. RF). Inte heller får regeringen avgöra frågor som skall prövas av domstol eller bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall skall besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag (11 kap. RF).

Alla regeringsbeslut – med undantag för vissa beslut inom Försvarsdepartementets område, de s.k. särskilda regeringsärendena (SFS 1974:613) – fattas av regeringen som ett kollektiv. Besluten fattas vid regeringssammanträden. Minst fem statsråd måste vara närvarande vid ett sammanträde för att regeringen skall vara beslutför. Detta framgår av 7 kap. 3 och 4 §§ RF. Regeringskansliets uppgifter i samband med regeringssammanträdena behandlas i avsnitt 6.

Inför regeringssammanträdet skall varje ärende beredas inom det departement som ärendet hör till. Fördelningen av ärendena mellan departementen framgår av förordningen (1996:1515, omtryckt 1998:50) med instruktion för Regeringskansliet. I bilagan till förordningen finns för varje departement uppräknat vilka förvaltnings- och lagstiftningsärenden som departementet handlägger samt vilka myndigheter m.fl. som hör till departementets verksamhetsområde.

Vid regeringssammanträdet föredrar departementschefen de ärenden som hör till departementet. I vissa departement finns det utöver departementschefen ytterligare ett eller flera statsråd. Dessa statsråd föredrar

Ds 1998:39

Ärendetyper och ärendegången i stort 13

sina ärenden. Vilka ärenden som hör till respektive statsråd framgår av särskilda förordnanden som statsministern gett statsråden (s.k. § 5-för- ordnanden efter 7 kap. 5 § RF). Det kan ibland hända att den som skall föredra ett ärende är förhindrad att närvara vid det regeringssammanträde då beslut skall fattas i en fråga som rör hans eller hennes ansvarsområde. Föredragningen får då skötas av en ersättare. Statsministern beslutar i vilken ordning statsråden inträder som ersättare för varandra.

Vid varje regeringssammanträde förs protokoll över de beslut som regeringen fattar. I avsnitt 6 finns en närmare redogörelse för dessa protokoll.

1.2.2 Regeringskansliets beslutanderätt

Det finns endast ett begränsat utrymme för regeringskanslibeslut. Vilka frågor som får avgöras genom sådana beslut framgår av särskilda föreskrifter eller av regeringsbeslut med bemyndiganden för särskilda fall. Som exempel på sådana föreskrifter kan nämnas 2 § i arbetsordningen för Regeringskansliet som ger departementschefen rätt att på Regeringskansliets vägnar besluta i vissa administrativa frågor, t.ex. om anställningsförhållanden.

Departementscheferna och andra statsråd får också regelmässigt särskilda bemyndiganden för varje tillkallad kommitté att besluta om frågor som rör kommitténs arbete.

Med stöd av 31 § instruktionen för Regeringskansliet samt 2 – 4 §§ arbetsordningen för Regeringskansliet beslutar departementschefen i regeringskansliärenden inom departementets verksamhetsområde. Be- slutanderätten kan med vissa undantag (31 § instruktionen för Regeringskansliet och 13 § arbetsordningen för Regeringskansliet) lämnas över till ett annat statsråd eller till en tjänsteman i departementet. Föreskrifter om delegering av beslutanderätten finns, förutom i instruktionen för Regeringskansliet, också i varje departements arbetsordning eller i särskilda beslut.

14 Ärendetyper och ärendegången i stort

Ds 1998:39

1.3 Förvaltningslagen

1.3.1 Innehållet i lagen

Regler om hur förvaltningsmyndigheter skall handlägga sina ärenden finns i förvaltningslagen (1986:223). Dessa regler skall bidra till att ge ett så korrekt underlag som möjligt för förvaltningsbesluten och därmed till att besluten blir riktiga i sak. De återspeglar grundläggande rättssäkerhetskrav som krav på opartiskhet, omsorgsfull handläggning och enhetlig bedömning.

1.3.2 Närmare om förvaltningslagens innehåll

Förvaltningslagen innehåller regler om myndigheternas serviceskyldighet, tolkning och översättning, ombud och biträde, inkommande handlingar och jäv.

Den ställer också upp krav på beredningen av ett ärende och på beslutsförfarandet. Dessa krav gäller bl.a. remiss, muntlig handläggning, anteckning av uppgifter, parters rätt att få del av uppgifter, motivering av beslut och underrättelse om beslut.

Vidare behandlas frågor om överklagande och andra rättelsemöjligheter.

1.3.3 Förvaltningslagens tillämpning i Regeringskansliet

Trots att regeringen inte är en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening är det viktigt att man även i regeringsärenden följer de principer som förvaltningslagen ger uttryck för. Ett par av dessa (objektivitets- och kommunikationsprinciperna) har för övrigt en viss motsvarighet i regeringsformens allmänna regler om saklighet och opartiskhet och om hur regeringsärenden skall beredas (1 kap. 9 § och 7 kap. 2 § regeringsformen). Konstitutionsutskottet prövar också vid sina årliga granskningar av regeringen att förvaltningsärenden handlagts i enlighet med gällande förvaltningsrättsliga principer.

Ds 1998:39

Ärendetyper och ärendegången i stort 15

Det som har sagts nu om förvaltningslagens tillämning hos regeringen gäller både ärenden som regeringen prövar som första och enda förvaltningsinstans och ärenden som regeringen prövar efter överklagande. Prövningen av ett överklagande omfattar också frågan om den lägre instansen har följt de formella krav på handläggningen som finns i bl.a. förvaltningslagen.

I regeringskansliärenden är förvaltningslagen direkt tillämplig.

1.4 Krav på beredning av ärendena

Alla ärenden i Regeringskansliet måste beredas innan beslut kan fattas. I beredningen ingår bl.a. att skaffa in behövliga upplysningar och yttranden. Beredningskravet för regeringsärendena följer av 7 kap. 2 § RF. Att ett departement skall se till att regeringskansliärendena blir så beredda som deras beskaffenhet kräver följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer (se avsnitt 1.3.3 ovan).

1.4.1 Regeringsärenden

Beredning av regeringsärendena präglas av att regeringsbesluten fattas av regeringen som ett kollektiv.

För att säkerställa principen om regeringens kollektiva beslutsfattande och ansvar har man i instruktionen för Regeringskansliet tagit in bestämmelser om gemensam beredning (15 §). Bestämmelserna innebär att ett ärende som faller inom flera departements verksamhetsområden skall handläggas inom det departement till vilket det huvudsakligen hör och beredas i samråd med övriga berörda departement. Utöver den gemensamma beredningen med andra departement kan det för vissa typer av ärenden vara bestämt att beredning skall ske med Statsrådsberedningen.

I Statsrådsberedningens PM 1997:4 Samrådsformer i Regeringskansliet finns närmare beskrivet hur den gemensamma beredningen bör gå till. Där beskrivs också det särskilda förfarande som kallas ”delning” och som kan sägas vara en särskild form av gemensam beredning i slutskedet av beredningsarbetet. Som handläggare bör man tidigt särskilt tänka på vilka kontakter som behöver tas med andra departement innan ett ärende kan avgöras och när sådana kontakter bör tas i berednings-

16 Ärendetyper och ärendegången i stort

Ds 1998:39

arbetet för att de andra departementen skall kunna medverka i beredningen på bästa sätt.

I beredningen av ett förvaltningsärende ingår att handläggaren sätter upp ett förslag till regeringens beslut. Därefter föredras ärendet först för enhetschefen, sedan för expeditionschefen och slutligen för statsrådet. Formerna för denna beredning kan dock skifta från departement till departement. I principiellt viktiga ärenden deltar ofta även statssekreteraren i beredningen.

Inför föredragningarna för expeditionschefen och statsrådet skriver man på enheten ut en lista över de ärenden som skall behandlas vid regeringssammanträdet. Denna lista ligger sedan till grund för den ärendeförteckning för departementet som genom expeditionschefens försorg ställs samman inför varje regeringssammanträde.

I avsnitt 2 redogörs närmare för beredningen av regeringsärendena och i avsnitt 6 redovisas de rutiner som gäller i samband med regeringssammanträdena.

1.4.2 Regeringskansliärenden

Rutinerna för beredningen av regeringskansliärenden varierar beroende på ärendenas art och vem som beslutar i ärendet. I avsnitt 4 behandlas detta närmare.

1.5 Beslutens form

För både regerings- och regeringskanslibeslut gäller att beslutet kan sättas upp särskilt och skrivas under av statsrådet, med kontrasignation av en regeringskanslitjänsteman, eller ha formen av ett protokollsutdrag. I de fall särskilt uppsatta regeringskanslibeslut fattas av en tjänsteman behöver kontrasignation inte ske. Ett regeringskanslibeslut kan i vissa enklare fall komma till uttryck genom en anteckning på en handling i ärendet. Oavsett hur beslutet i ett ärende dokumenteras skall den handling där beslutet finns alltid ange vad beslutet innehåller, när beslutet fattades och vem som fattade beslutet (51 § instruktionen för Regeringskansliet).

Förlagan för ett regeringsbeslut är det s.k. koncept som upprättats under beredningen av ärendet. Konceptet följer med ärendet under de

Ds 1998:39

Ärendetyper och ärendegången i stort 17

olika beredningsstadierna, bl.a. vid gemensam beredning med andra departement. Under ärendets gång görs det ofta ändringar i konceptet innan man kommer fram till beslutets slutliga innehåll och utformning. När regeringens beslut är fattat och konceptet granskats och signerats av expeditionschefen, används konceptet som förlaga för den handling som expedieras och som i kopia tas in i regeringsprotokollet.

I regeringskansliärenden upprättas koncept med förslag till beslut motsvarande dem i regeringsärenden. När man efter den beredning som är lämplig i det enskilda ärendet kommit fram till vilket innehåll beslutet bör ha, justeras konceptet av den som fattar beslutet eller, om beslutet fattats av ett statsråd, av expeditionschefen. Det justerade konceptet tas in direkt i departementets protokoll. Denna handling utgör förlaga för det särskilt uppsatta beslut eller protokollsutdrag som expedieras.

Expeditionscheferna svarar för de administrativa rutinerna kring såväl regeringsprotokollen som departementens protokoll.

1.6 Offentliggörande och expediering av beslut

I de allra flesta fall skall ett beslut expedieras, dvs. sändas till den som har väckt ärendet eller som på annat sätt berörs av beslutet. I de mycket få fall då besluten inte expedieras finns de tillgängliga endast i protokollen.

För sådana beslut i regeringsärenden som skall expedieras gäller att de blir allmänna handlingar först när de expedieras. Inte förrän då har allmänheten och massmedierna rätt att få del av beslutet (och inte ens då om handlingen innehåller sekretesskyddade uppgifter). Men expedieringen av ett regeringsbeslut kan ibland ta tid. Regeringskansliet brukar därför som en serviceåtgärd gentemot massmedierna lämna ut ärendeförteckningarna (utan angivande av förslag till beslut) inför regeringssammanträdena och omedelbart efter sammanträdet ge besked om utgången i ärendena där det är möjligt. Det är vanligen expeditionschefen som anger vilka riktlinjer som gäller för hur besked kan lämnas. Som tjänsteman bör man inte ge besked om utgången i ett ärende i andra fall än då man vet att beslutet har expedierats eller man fått klara besked från expeditionschefen om vilka uppgifter som kan lämnas ut.

18 Ärendetyper och ärendegången i stort

Ds 1998:39

Även regeringskanslibesluten blir allmänna handlingar när de expedieras. I de fall besluten inte expedieras finns de tillgängliga endast i departementens eller Regeringskansliets protokoll. Sådana beslut blir allmänna handlingar när de har justerats.

1.7 Arkivering av handlingarna

När ett ärende är slutligt avgjort skall handlingarna i ärendet (akten) ställas i ordning och arkiveras i departementets arkiv. Arkivering skall ske senast tre veckor efter det att beslutet i ärendet har expedierats.

För departementen finns ett gemensamt arkiv, Regeringskansliets centralarkiv. Ett departements arkivhandlingar lämnas till centralarkivet vid den tidpunkt som departementets arkivansvarige och kansliarkivarien kommer överens om. Arkivhandlingar som skall överlämnas till centralarkivet skall ställas i ordning enligt en särskild överenskommelse mellan departementets arkivansvarige och kansliarkivarien.

Förvaltningsavdelningens arkivenhet, som svarar för centralarkivet, ger sedan några år tillbaka ut en skrift med de författningar, promemorior m.m. som är av betydelse för arkivvården inom Regeringskansliet.

En utförligare redogörelse för arkiveringen finns i avsnitt 3.6.

Ds 1998:39

Hur ärendena behandlas 19

2 Närmare om hur ärendena behandlas

Det här avsnittet behandlar vad man bör tänka på när man får ett ärende för handläggning, dvs. vilka förberedelser som är nödvändiga innan beslutet kan utformas.

2.1 Behövs komplettering, förtur, remiss, översättning?

Råd till handläggaren:

Läs omedelbart igenom handlingarna i ärendet och kontrollera:

– Har ärendet kommit rätt?

– Behöver det kompletteras?

– Är det bråttom?

– Behöver det remitteras?

Rätt bord?

Det är viktigt att man snabbt förvissar sig om att det ärende man har fått på sitt bord har kommit rätt. Det kanske handlar om något som inte regeringen utan någon förvaltningsmyndighet skall avgöra. Huvudfrågan kan röra något annat departements område eller också kan det ligga närmare till hands att någon annan enhet på departementet behandlar ärendet. Hur man gör när ett ärende skall lämnas över till någon annan myndighet behandlas i avsnitt 2.3.

Överklaganden till regeringen av förvaltningsmyndigheternas beslut skall skickas till den myndighet som har fattat det överklagade beslutet. Om ett överklagande ändå kommer in till ett departement, skall över-

20 Hur ärendena behandlas

Ds 1998:39

klagandet lämnas över till beslutsmyndigheten. Ibland kan en skrivelse med överklagande som skickats direkt till regeringen dessutom innehålla andra yrkanden. Skrivelsen får då överlämnas till myndigheten när det gäller överklagandet men i övrigt behållas för handläggning i Regeringskansliet. Beslutsmyndigheten kan ändra sitt beslut (omprövning enligt 27 § förvaltningslagen), men om den inte gör det skall myndigheten pröva om överklagandet har gjorts i rätt tid och – om så är fallet – sedan överlämna ärendet till regeringen. Beslutsmyndighetens ställningstagande i denna fråga binder regeringen, som inte skall göra någon egen prövning av om ärendet har överklagats i rätt tid.

Ibland händer det att en myndighets beslut att avvisa ett överklagande så som för sent inkommet överklagas till regeringen. Tiden för överklagande räknas från – inte från och med – dagen för delfåendet av beslutet och löper till och med den dag som genom sitt namn i veckan motsvarar delfåendedagen. Exempel: För den som får del av ett beslut en tisdag i vecka 48 är tisdagen i vecka 51 sista dag för överklagande om överklagandetiden är tre veckor från delfåendet.

Även regeringskanslibeslut kan i vissa fall överklagas till regeringen. Som framgår av 66 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, får detta dock ske bara om det är särskilt föreskrivet. I de fall överklagande kan ske, gäller det att hålla reda på Regeringskansliets dubbla roller: dels som egen beslutande myndighet, dels som beredningsorgan åt myndigheten regeringen. Ett överklagande av ett regeringskanslibeslut som fattats av ett statsråd eller en tjänsteman skall ges in till Regeringskansliet som prövar om överklagandet har gjorts i rätt tid och tar ställning till frågan om omprövning. Om en omprövning inte är aktuell och överklagandet har gjorts i rätt tid, beslutar Regeringskansliet att överklagandet skall överlämnas till regeringen.

Om ett statsråd har beslutat i ärendet, får statsrådet inte delta vare sig i beredningen eller i avgörandet hos regeringen (11 § första stycket 3 förvaltningslagen).

Komplettering?

Redan vid den inledande granskningen av ett ärende bör man göra klart för sig om ärendet behöver kompletteras. Om så är fallet bör man ta ställning till hur kompletteringen skall ske. Om det behövs upplysningar, intyg, registerutdrag eller liknande från någon annan myndighet, kan det var enklare att själv ta kontakt med den myndigheten än att uppmana sökanden att göra det.

Ds 1998:39

Hur ärendena behandlas 21

Ofta är det enklast att hämta in kompletterande uppgifter per telefon. Uppgifter som tillförs ett ärende på detta sätt och som kan ha betydelse för utgången skall antecknas t.ex. på dagboksblad, aktomslag eller någon annan handling som hör till ärendet. Av en sådan tjänsteanteckning skall det framgå vem som lämnat uppgiften, när det skett och vem som tagit emot uppgiften. Har någon annan än sökanden lämnat en uppgift på detta sätt, skall sökanden som regel underrättas om vad som tillförts ärendet och ges tillfälle att yttra sig över detta (15 och 17 §§ förvaltningslagen).

Bråttom?

Alla ärenden skall avgöras så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts (7 § förvaltningslagen). För att åstadkomma snabbhet i handläggningen bör departementet ha sådana rutiner att man avgör de enkla ärendena omgående och att man gör upp tidsplaner för de mer komplicerade ärendena.

Som handläggare bör man alltid bedöma hur brådskande ärendet är. Behövs ett avgörande före en bestämd tidpunkt? Är det av andra skäl viktigt med en snabb handläggning? När det gäller brev eller framställningar från enskilda kan det vara bra att fundera på hur stort steg det har varit för en person att vända sig till regeringen eller ett statsråd, hur viktigt svaret kan vara och vilka förväntningar som knyts till det. För individen kan frågan vara väldigt viktig och ett snabbt svar betyda mycket.

Om framställningen innehåller ett yrkande om att det överklagade beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition), skall regeringen snarast möjligt ta ställning till denna fråga. Det kan finnas skäl att pröva frågan om inhibition även om sökanden inte framställt något särskilt yrkande om det. Exempel på ett beslut om inhibition finns i formulärsamlingen (formulär 2.18).

Det är god service att skicka ett kort eller brev till en enskild där man bekräftar att ärendet kommit in till Regeringskansliet och där man upplyser om vem som handlägger ärendet och, om möjligt, när beslutet kan väntas bli fattat. Exempel på ett sådant brev finns i formulärsamlingen (formulär 3.38).

22 Hur ärendena behandlas

Ds 1998:39

Remittering?

Många ärenden behöver remitteras exempelvis till en myndighet för att departementet skall få ytterligare fakta eller synpunkter. I regel är det enhetschefen som får besluta om remittering av ärenden. En remiss innebär alltid förlängd handläggningstid. Ett bra sätt att förkorta den tiden är att i varje fall se till att ärenden som behöver remitteras skickas ut omedelbart.

Man måste också ta ställning till remisstidens längd. Ange vilken dag svaret skall ha kommit in, även om ärendet inte brådskar. Kontrollera också att remissvaren kommer in i rätt tid. Om något svar dröjer, bör man påminna remissinstansen.

När ett remitterat ärende rör myndighetsutövning mot någon enskild måste man som regel skicka remissyttranden till den enskilde för eventuella synpunkter (s.k. kommunikation, 17 § förvaltningslagen, se formulär 3.36). Även i det fallet bör man ange en tid för när synpunkterna skall vara inkomna. Hur lång remisstiden skall vara beror på ärendets karaktär och omfattning. Den enskilde måste dock alltid få skäligt rådrum för att yttra sig. Ärendet får inte avgöras förrän tiden för svar har gått ut.

Översättning

En inlaga i ett ärende skall beaktas även om den inte är skriven på svenska. Detta innebär inte att alla handlingar på främmande språk slentrianmässigt skall skickas för översättning. Inte heller måste tolk alltid anlitas vid muntliga kontakter med någon som inte talar svenska.

När man bedömer behovet av översättning eller tolkning måste man ta hänsyn till ärendets art, omfattningen och karaktären av det material som lämnats in och kostnaderna för översättning i förhållande till den betydelse som ärendet har för den enskilde.

I enklare fall går det kanske bra att kommunicera med den enskilde på t.ex. engelska, tyska, franska eller finska. Om handläggaren inte själv klarar det, kan någon annan inom departementet anlitas för att översätta handlingar eller hjälpa till vid muntliga kontakter.

Man kan också tänka sig att be den som har lämnat in handlingen att själv översätta till svenska, särskilt om det är ett stort företag, en organisation eller någon annan som kan förväntas ha kunskaper i både svenska och det främmande språket.

Framför allt i ärenden som gäller myndighetsutövning är det självfallet viktigt att översättare/tolk anlitas när det behövs för att en enskild skall kunna ta till vara sin rätt. Meddelanden till den enskilde måste vara skrivna på ett

Ds 1998:39

Hur ärendena behandlas 23

språk som han eller hon själv – eller med hjälp av t.ex. en närstående eller en invandrarbyrå – kan förväntas förstå. Beslut skall alltid avfattas på svenska och kan sedan, i de fall det är nödvändigt, översättas.

En förteckning över auktoriserade tolkar och översättare förs fortlöpande av Kammarkollegiet. I vissa fall kan man mot ersättning få hjälp med översättning från Statens invandrarverk. Vid valet av översättare måste man ta hänsyn till kravet på en snabb och enkel handläggning m.m. (se 7 och 8 §§ förvaltningslagen).

2.2 Vad är det för typ av ärende jag skall handlägga?

Råd till handläggaren:

Sätt dig in i ärendet och tänk särskilt på

– vad den som skriver vill,

– om begäran kräver ett regeringsbeslut, ett regeringskanslibeslut eller t.ex. bara ett brevsvar,

– om ärendet hör ihop med någon större fråga som handläggs inom departementet eller med frågor som bör behandlas i någon proposition,

– om skrivelsen kan läggas till handlingarna.

2.2.1 Vad vill den som skriver?

Myndigheter vet i allmänhet vad de vill. Tjänstemännen där kan skriva formellt korrekta framställningar och det framgår vanligen klart vilka åtgärder som begärs av regeringen eller Regeringskansliet. Däremot kan det ibland vara svårt att tolka skrivelser från enskilda som är mindre vana vid myndighetsspråk och myndigheternas rutiner.

En självklar utgångspunkt måste vara att man inte kräver att en skrivelse skall vara formellt korrekt för att ärendet skall tas upp till behandling i Regeringskansliet. Är någonting oklart får man försöka tolka skrivelsens innehåll och på detta sätt komma fram till vad den som skriver vill. I osäkra fall tar man kontakt med avsändaren (per telefon eller genom brev) och ger honom eller henne tillfälle att förtydliga det som är oklart.

24 Hur ärendena behandlas

Ds 1998:39

2.2.2 Räcker det med ett brevsvar?

Ärenden kan ibland avslutas genom ett enkelt brevsvar, varefter ärendet arkiveras. Ett brevsvar är fullt tillräckligt när ett ärende inte innehåller något yrkande om åtgärd eller ställningstagande från regeringens sida.

I vissa fall kan det också vara lämpligt att komplettera ett kort regeringsbeslut, särskilt ett avslagsbeslut, med ett brevsvar där man lämnar en lite utförligare redogörelse för de regler som gäller. Däremot skall man som tjänsteman inte i ett sådant brev motivera regeringens beslut.

I avsnitt 5 finns en närmare beskrivning av olika slags brev och hur man behandlar dem.

2.2.3 Kan ärendet ”skrivas av” på någon proposition?

Ibland skriver myndigheter, företag, organisationer och privatpersoner till departementet och lämnar synpunkter på fördelning av medel, på gällande regler eller på myndigheters sätt att tolka och tillämpa regler. Sådana ärenden kräver i regel inget särskilt beslut utan kan skrivas av på någon proposition eller på regleringsbrev.

När man vet att de frågor som ett ärende berör inom en snar framtid skall behandlas i en proposition, kan det vara lämpligt att vänta med att avgöra dem tills propositionen beslutas.

En rad ärenden skrivs årligen av på budgetpropositionen, där ju alla departementens ansvarsområden behandlas och där regeringen tar ställning till bidragsfrågor. Ärenden av mindre vikt anmäls aldrig i budgetpropositionen, de skrivs av ändå. Det gör att den som skrivit till regeringen inte genom ett särskilt uppsatt beslut får besked om hur hans ärende avgjorts. Det kan därför vara lämpligt att i samband med att propositionen lämnas till riksdagen skriva ett brev till avsändarna av sådana skrivelser och meddela att deras ärenden har behandlats i samband med budgetpropositionen och ange vad resultatet blev.

Ds 1998:39

Hur ärendena behandlas 25

2.2.4 Kan skrivelsen läggas till handlingarna?

Om en skrivelse inte innehåller något bestämt yrkande och inte heller hör samman med något annat aktuellt ärende i departementet, kan skrivelsen läggas till handlingarna efter endast en anmälan för departementschefen eller någon annan som är behörig att fatta sådana beslut.

2.2.5 Vilken praxis gäller i ärendet?

Råd till handläggaren:

När du har kommit så långt att du är klar över att det ärende du har fått på ditt bord kräver ett beslut av regeringen eller av Regeringskansliet bör du undersöka

– om något eller några liknande ärenden har avgjorts tidigare,

– om det finns någon lämplig förebild för beslutet.

Många ärenden i Regeringskansliet är ganska rutinbetonade och det bereds årligen ett stort antal likartade ärenden. Det kan gälla t.ex. överklaganden, tillståndsärenden och liknande. Man bör då ta reda på vilken praxis som tillämpas i sådana ärenden och leta rätt på en bra förebild för sitt eget förslag till beslut.

Ibland möter man som handläggare ärenden där det inte finns någon stadgad praxis eller ens några tidigare avgöranden av regeringen som kan vara till ledning för förslaget till beslut. Man måste då noggrant studera förarbetena till tillämpliga regler och också diskutera ärendet med kolleger och med enhetschefen innan förslaget till beslut sätts upp.

2.2.6 Behövs gemensam beredning?

Handläggaren bör alltid ställa sig frågan om ärendet skall beredas gemensamt med något annat departement.

Regeringsärenden som handlar om utgifter för staten skall alltid beredas gemensamt med Finansdepartementet. Även andra departement kan tänkas vara berörda av de frågor som ärendet rör. Är man osäker om

26 Hur ärendena behandlas

Ds 1998:39

det behövs en gemensam beredning eller ej, bör man kontakta någon kollega på det berörda departementet.

Frågor om gemensam beredning behandlas i Statsrådsberedningens PM 1997:4 Samrådsformer i Regeringskansliet.

2.3 Handläggningen av överlämnande- och återkallelsefrågor

2.3.1 Regeringskansliet får avskriva eller

överlämna vissa ärenden

I 19 § instruktionen för Regeringskansliet föreskrivs att då en framställning till regeringen återkallats får Regeringskansliet avskriva ärendet.

Om en framställning till regeringen avser ett ärende som uppenbarligen skall avgöras av en annan myndighet, får Regeringskansliet enligt 19 § instruktionen för Regeringskansliet överlämna framställningen till den behöriga myndigheten.

Regeringskansliet ges i dessa föreskrifter rätt att fatta vissa beslut av formell natur i ärenden som annars skulle avgjorts genom beslut av regeringen.

Med framställning avses alla slag av yrkanden inklusive överklaganden. Även framställningar som inte direkt är ställda till regeringen kan ha ett sådant innehåll att ärendet normalt skall avgöras genom ett regeringsbeslut.

Besluten om avskrivning eller överlämnande fattas enligt 3 och 13 §§ arbetsordningen för Regeringskansliet av en departementschef eller av någon annan som har beslutanderätten enligt bestämmelser i arbetsordningen för departementet eller enligt särskilt delegeringsbeslut.

Ds 1998:39

Hur ärendena behandlas 27

2.3.2 Avskrivning

Observera att rätten för Regeringskansliet att avskriva regeringsärenden bara gäller vid återkallelse. Om avskrivning skall ske av någon annan anledning, t.ex. därför att sökanden har avlidit eller därför att saken på annat sätt har förlorat aktualitet, är det i regel regeringen som skall fatta beslutet.

Beslut av Regeringskansliet att avskriva ett ärende efter återkallelse kan se ut som framgår av formulären 3.29 och 3.30 i formulärsamlingen. Vad som sägs i avsnitten 4.3–4.5 om dokumentation och utformning av beslut i regeringskansliärenden gäller i huvudsak även för beslut att avskriva efter återkallelse.

Om någon eller några skall underrättas om beslutet (jfr 21 § förvaltningslagen), kan detta lämpligen göras genom att de får en kopia av återkallelsehandlingen med det påtecknade avskrivningsbeslutet eller, i de fall avskrivningsbeslutet protokollförts, ett protokollutdrag.

Det är viktigt att registratorn får reda på när ett avskrivningsbeslut meddelats så att anteckning om detta kan göras i diariet.

2.3.3 Överlämnande

Följande schematiska uppställning illustrerar vilka åtgärder som skall vidtas och hur och av vilka besluten skall fattas i några olika situationer då en framställning som är ställd till regeringen skall överlämnas till en annan myndighet.

28 Hur ärendena behandlas

Ds 1998:39

Framställningen	Åtgärd med	Beslutsfattare
	framställningen
1. Framställningen har	Diarieförs inte men	Regeringskansliet
av misstag kommit in	inkomststämplas.
till Regeringskansliet	Bredvid inkomst-
	stämpeln antecknas
	att den översänds
	till den rätta myn-
	digheten
2. Framställningen rör	Diarieförs	Regeringskansliet
en fråga som uppen-
barligen skall avgöras
av någon annan myn-
dighet
3. Framställningen rör		Regeringen
ett ärende där frågan
om vem som skall av-
göra det inte är uppen-
bar

Överlämnandet skall ske skyndsamt. Särskilt skyndsamhet kan krävas när det gäller t.ex. ett överklagande som måste komma in till den andra myndigheten inom viss tid för att kunna tas upp till prövning.

De principer för dokumentation och utformning av beslut i regeringskansliärenden som anges i avsnitten 4.3–4.5 gäller också överlämnandebeslut då Regeringskansliet fattat beslutet. Om det är ett statsråd som beslutat på Regeringskansliets vägnar skall, liksom i avskrivningsfallen, beslutet lämpligen tas in i departementets protokoll. När beslutet fattas av en behörig tjänsteman, vilket är det normala, kan det enkelt dokumenteras genom en anteckning på framställningen. Framställningens avsändare bör underrättas per brev och en kopia av brevet bör läggas till akten. För anteckning i diariet skall registratorn underrättas om beslutet om överlämnande och om meddelandet till avsändaren.

Vad som sagts i det föregående om att överlämna en framställning till en annan myndighet gäller också när framställningen avser ett överklagande som ställts till regeringen. En förvaltningsmyndighet kan i sin upplysning om hur man överklagar ha angett att beslutet skall överklagas hos regeringen, fastän det rätteligen skall överklagas hos t.ex. en

Ds 1998:39

Hur ärendena behandlas 29

länsrätt. I sådana fall kan man i allmänhet inte tillämpa 19 § instruktionen för Regeringskansliet därför att förutsättningen uppenbarligen mera sällan är uppfylld.

Se också Statsrådsberedningens PM 1986:8 Departementens handläggning av felaktigt ingivna handlingar med överklagande av myndighets beslut.

2.3.4 Återtagande av återkallelse

Om en klagande eller sökande tar tillbaka en återkallelse i ett ärende hos regeringen innan ärendet har avskrivits, bör ett sådant återtagande godtas och ärendet prövas i sak. Detta är numera i linje med en enhetlig praxis i domstolarna. Avsteg från principen skall dock givetvis göras när det är föreskrivet i lag eller i annan författning.

När återtagandet av en återkallelse kommer in till regeringen först sedan ärendet har avskrivits är det ofta lämpligt att regeringen beslutar att inte vidta någon åtgärd med anledning av den nya skrivelsen med återtagande. Ibland kan det finnas skäl att behandla skrivelsen med återtagande som en ny ansökan.

Ds 1998:39

Regeringsärenden - den formella gången 31

3 Beslut i regeringsärenden

3.1 Expediering genom protokollsutdrag eller särskilt uppsatta beslut

Beslut i regeringsärenden kan expedieras antingen som särskilt uppsatta beslut eller som utdrag ur regeringsprotokollet.

Huvudregeln är att beslutet skall sättas upp särskilt och sändas, ”expedieras”, till dem som berörs av beslutet.

I de fall då besluten gäller förhållanden inom Regeringskansliet får expedieringen ske genom protokollsutdrag (se också t.ex. formulär 2.53). Detta framgår av 11 § förordningen (1975:1) om protokoll och expeditioner i regeringsärenden m.m. I detta sammanhang anses kommittéer och särskilda utredare tillhöra Regeringskansliet.

3.2 Hur förslagen till regeringsbeslut utarbetas

I detta avsnitt redovisas rutinerna för hur förslagen till regeringsbeslut utarbetas. Rutinerna kan variera något mellan departementen. Vad som sägs i detta avsnitt kan därför kompletteras av departementens egna föreskrifter.

Mallar för uppställningen av de flesta regeringsärenden och regeringskansliärenden finns inlagda i Regeringskansliets datasystem, de s.k. RK-mallarna. Genom att använda dessa får besluten det utseende som framgår av formulären i denna bok. De rent tekniska anvisningarna för hur dokumenten ställs upp behandlas därför inte här.

Råd om den redaktionella och språkliga utformningen av besluten lämnas i avsnitt 3.4 och 3.5.

32 Regeringsärenden - den formella gången

Ds 1998:39

3.2.1 Gör ett koncept till regeringsbeslut

När handläggningen av ett ärende övergår i beslutsfasen skriver man ett koncept till regeringsbeslut. Om det behövs, utformas texten i samråd med enhetschefen. Berör ärendet flera departement, skall texten skickas för gemensam beredning till berörda departement.

Konceptet skall skrivas på åldersbeständigt papper. Ändringar kan ske under en gemensam beredning, till följd av vad som beslutats vid beredningen i departementet och i samband med att enhetschefen och expeditionschefen granskar konceptet. Ett koncept behöver alltså inte skrivas rent; det är helt korrekt med ändringar gjorda med arkivbeständigt bläck. Blir omskrivningarna alltför omfattande och konceptet otydligt, kan det dock bli nödvändigt att skriva ett nytt koncept.

Konceptet utgör förlaga för det beslut som skall expedieras i ärendet. Dessutom innehåller konceptet vissa anteckningar om handläggningen, t.ex. om gemensam beredning.

3.2.2 Konceptet skall signeras

På konceptet skall det finnas uppgifter om gemensam beredning (se nästa punkt) och om enhetschefens och expeditionschefens godkännande av konceptet.

Enligt 28 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet svarar huvudmannen (enhetschefen) för att det upprättas koncept till regeringens beslut, att uppgifterna i konceptet är riktiga och att den handling som expedieras stämmer överens med regeringens beslut.

I 24 § instruktionen för Regeringskansliet anges att expeditionschefen slutligt skall granska koncepten till regeringens beslut. I fråga om lagar och förordningar är det dock rättschefen som gör den granskningen.

Konceptexemplaret skall alltså signeras. Vanligen sätter handläggaren sitt signum till vänster om ärendemeningen. Enhetschefen gör eventuella justeringar och sätter sitt signum, också till vänster om ärendemeningen. Expeditionschefen eller, i förekommande fall, rättschefen sätter därefter sitt signum i övre högre hörnet. Exempel på signerade koncept finns i formulären 2.1 a och 2.34 a.

Ds 1998:33

Regeringsärenden - den formella gången 33

3.2.3 Gemensam beredning skall framgå av konceptet

Om ett ärende har beretts med andra departement skall detta framgå av konceptet. Uppgiften ”Gemensam beredning med X- och Y-departe- menten” eller ”Gemensamt V-, X- och Y-ärende” kan lämpligen stå under departementsnamnet.

3.2.4 Gör i ordning handlingen som skall expedieras

När expeditionschefen har signerat konceptet skrivs de eventuella ändringarna i konceptexemplaret in i texten och en originalhandling som expedieras framställs på arkivbeständigt papper. Ärendets nummer på ärendeförteckningen till regeringssammanträdet skall skrivas in i anslutning till dokumentnamnet.

I Regeringskansliets mallar (MS Word 7.0) finns en funktion som gör om koncept till original, vilket innebär att uppgifterna ”koncept”, ”gemensam beredning...” och enhetsnamn, handläggarnamn m.m. försvinner. Originalet förses också automatiskt med regeringens logotyp och Regeringskansliets adressuppgifter.

Originalhandlingen som expedieras skrivs som regel under (kontrasigneras) av handläggaren eller enhetschefen innan den lämnas till statsrådet för underskrift. Vem som skall skriva under den handling som skall expedieras behandlas närmare i avsnitt 3.5.7.

Därefter sänds originalhandlingen till adressaten. Exempel på en sådan handling finns i formulär 2.1 b.

3.2.5 Originalet används för att framställa ytterligare dokument

Originalet används för att framställa följande dokument:

1. Ett exemplar för regeringsprotokollet på arkivbeständigt papper.

2. Ett antal kopior på åldersbeständigt papper. Ordet ”kopia” skrivs in i huvudet och de kopior som skall expedieras förses

34 Regeringsärenden - den formella gången

Ds 1998:39

också med påskriften ”Kopian stämmer med originalet” och med namnteckning av den som bestyrker kopian på varje exemplar (formulär 2.1 c). Kopiorna kan sedan skickas iväg. En kopia läggs in i akten.

3.2.6 Om expedieringen sker genom protokollsutdrag

Om beslutet expedieras genom protokollsutdrag, görs konceptet först om till ett ”original” som är avsett för regeringsprotokollet. För expedieringen görs ett protokollsutdrag. Ordet ”Utdrag” skrivs in i huvudet och utdraget förses också med påskriften ”Utdraget stämmer med originalet” och med namnteckning på varje exemplar (formulär 2.34 c).

3.2.7 Rutinerna kring koncepten och underprotokollet

Koncepten lämnas i enlighet med departementets interna rutin till den tjänsteman som tar hand om dessa, ofta expeditionschefens sekreterare. Det är vanligt att koncepten därefter gås igenom av registratorn som kontrollerar att uppgifterna i diariet om ärendenas avgörande stämmer överens med konceptens uppgifter om vilka ärenden som delvis eller slutligt avgjorts genom besluten.

Protokollsexemplaret sänds till den tjänsteman som har till uppgift att sammanställa departementets underprotokoll, ofta expeditionschefens sekreterare. Hon eller han gör första sidan till protokollet (t.ex. formulär 1.10) som signeras av expeditionschefen. Protokollet sänds därefter till protokollföraren vid regeringssammanträdet. När protokollet återkommer med protokollförarens underskrift och med sigill påsatt justeras det av statsrådet.

Hur arkiveringen går till framgår av avsnitt 3.6.

Ds 1998:33

Regeringsärenden - den formella gången 35

3.3 Olika typer av beslut

3.3.1 Beslut med ärendebeskrivning och motivering

En vanlig typ av regeringsbeslut innehåller regeringens avgörande (själva beslutet), en beskrivning av ärendet (recit) och en redovisning av skälen för beslutet (motivering). I bifallsbeslut kan det dessutom finnas en upplysning om eller instruktion för hur ärendet skall handläggas i fortsättningen.

De rekommendationer om beslutens innehåll, disposition och rubriksättning som lämnas i avsnitt 3.4 gäller i första hand sådana längre beslut.

3.3.2 Beslut i koncentrerad form

Ibland kan det vara tillräckligt och ändamålsenligt att, efter en kort beskrivning av ärendet, bara ange regeringens avgörande.

Denna koncentrerade form för beslut kan användas i ärenden där det inte förekommer några motstående parter eller intressen och regeringen till fullo bifaller en ansökan, t.ex. om tillstånd eller tjänstledighet. Den beslutsformen kan också vara lämplig i ärenden där regeringen fattar beslut utan att det finns någon ansökan. Förutsättningen för att använda den är dock

– att beslutet inte kräver någon särskild motivering och

– att man inte behöver lämna upplysningar om bakgrunden till beslutet i någon mera utförlig ärendebeskrivning.

3.3.3 Beslut genom anteckning på handling i akten

Ofta kan ärenden avslutas utan något regeringsbeslut. Berättelser och redogörelser som skall ges in till regeringen enligt meddelade föreskrifter behöver inte anmälas vid regeringssammanträde, om inte statsrådet vill föreslå någon särskild åtgärd. Vanligen läggs redogörelsen då till handlingarna med en notering om att anmälan skett för statsrådet.

36 Regeringsärenden - hur besluten utformas

Ds 1998:39

Likaså kan, enligt 19 § instruktionen för Regeringskansliet, återkallade ärenden hos regeringen avskrivas genom beslut av Regeringskansliet. Vidare får Regeringskansliet besluta att till andra myndigheter överlämna ärenden med framställningar till regeringen, om ärendena uppenbarligen skall avgöras av någon annan än regeringen. Om saken inte är uppenbar, behövs däremot ett regeringsbeslut om överlämnandet.

Sådana beslut som angetts i detta avsnitt kan dokumenteras genom en anteckning på framställningen (eventuellt med en stämpel). Sådana anteckningar skall ange vad beslutet innehåller, när beslutet fattades och vem som fattade beslutet (formulären 3.28 och 3.30).

3.4 Principer för utformningen av besluten

Förvaltningslagens krav på att myndigheterna skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt bör, som framgått ovan, följas också i Regeringskansliet. Regeringsbesluten tjänar ofta som förebilder för förvaltningen i övrigt, och det är därför viktigt att de är föredömliga.

I förvaltningslagen heter det:

7 § Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för

den enskilde att ha med den att göra.

Även reglerna i 20 § förvaltningslagen om myndigheternas skyldighet att motivera sina beslut är viktiga i detta sammanhang.

Förvaltningslagens krav får konsekvenser för beslutens utformning på flera sätt:

Mottagarens behov bör avgöra hur pass fyllig presentationen görs och hur många upplysningar eller förklaringar som måste tas med.

Ds 1998:39

Regeringsärenden - hur besluten utformas 37

Mottagarens behov bör styra dispositionen. Han eller hon måste lätt kunna finna svaren på sina frågor.

I beslut riktade till enskilda bör den sökande eller klagande tilltalas med Ni eller Du.

Tonen i beslutet bör vara saklig utan att för den skull vara stelbent och byråkratisk.

Krånglig meningsbyggnad samt ålderdomliga och svårbegripliga ord och uttryck skall undvikas.

3.4.1 Innehåll och disposition

Vilket innehåll beslutet skall ha och hur innehållet skall disponeras måste avgöras från fall till fall, beroende på ärendets art, vem beslutet riktar sig till m.m. Det är alltså möjligt att variera utformningen. I formulärsamlingen finns det exempel på skilda slag av beslut, som kan ge ledning i de flesta fall.

Frågor att ge svar på

Vid utformningen av alla typer av beslut är det viktigt att tänka på mottagarna av beslutet, deras behov av information och deras kunskaper i ämnet etc. Beslutet bör innehålla tillräcklig information för att de som är berörda skall få svar på de frågor de kan tänkas ha. De vill t.ex.

– veta utgången av ärendet (Hur gick det?),

– kunna förstå skälen för beslutet (Varför gick det så?),

– kunna kontrollera att sakförhållandena har uppfattats rätt (Har regeringen fått alla uppgifter?) och få veta vad som hänt under beredningen (Har ärendet handlagts rätt?),

– få reda på vad som händer med ärendet i fortsättningen (Vilka åtgärder skall vi vidta? Vad kan jag göra mer? Vem skall göra vad? etc.).

Disposition av långa beslut

Det är också viktigt att mottagarna får informationen i den ordning som är lämpligast för dem. Det finns därför anledning att gå ifrån den traditionella kronologiska dispositionen av beslut där regeringens ställningstagande kommer sist i beslutet och i stället lägga den för mottaga-

38 Regeringsärenden - hur besluten utformas

Ds 1998:39

ren mest intressanta informationen tidigt i texten. Särskilt lite längre beslut bör disponeras på följande sätt:

Ärendemening

1. regeringens ställningstagande

2. beskrivning av ärendet

3. motivering av beslutet

4. (vid behov) ärendets fortsatta handläggning

Se t.ex. formulären 2.20 och 2.27.

Disposition av korta beslut

I mycket korta beslut kan man välja den kronologiska modellen med ärendebeskrivning, motivering och regeringens ställningstagande (se t.ex. formulär 2.17).

3.4.2 Rubriker för att hjälpa läsaren att hitta

För att beslutet skall bli överskådligt och lätt att hitta i bör man rubricera innehållet på lämpligt sätt.

Här ges några exempel på rubriker som kan användas i själva texten:

Regeringens beslut Ärendet

Skälen för regeringens beslut

Det streck som tidigare använts för att markera övergång från reciten till själva beslutet bör inte längre användas. En rubrik som anger innehållet i den följande texten är en bättre markering av beslutets olika delar (se t.ex. formulär 2.19).

3.4.3 Språket i besluten

Kravet på språket är att det skall vara lättbegripligt. Rena läshinder i form av snårig meningsbyggnad samt ålderdomliga och svårbegripliga ord måste undvikas. Detsamma gäller kanslispråklig stelbenthet och översåtlig ton. Man måste också se upp med facktermer, fackjargong och modeord. Man bör alltså använda ett så enkelt och normalt språk

Ds 1998:39

Regeringsärenden - hur besluten utformas 39

som möjligt, utan att för den skull ge avkall på saklighet och korrekthet.

Använd inte ålderdomliga förebilder

En vanlig orsak till att beslutstexter blir svårtillgängliga är att skribenten följer en alltför gammal förebild. Förebilder underlättar visserligen arbetet. Men tiden går. Det som var acceptabelt framställningssätt för tio till femton år sedan är i dag ofta föråldrat. Varje skribent måste därför anpassa sina förebilder till nya krav.

Tala till – inte om

Alla beslut som inte har formen av protokollsutdrag ställs upp som ett brev med adressaten uppe till höger. Det kan därför vara naturligt att fullfölja brevformen också i texten. Det är ofta hövligare att använda direkt tilltal, Ni eller Du, än att skriva om den person man riktar sig till: Sven Svensson eller Ada Bengtsson, eller, än värre, enbart Svensson eller Bengtsson.

Att tilltala den enskilde är naturligtvis inte möjligt om det finns flera enskilda parter. Men när ärendet är en angelägenhet mellan en eller flera enskilda och det allmänna, är direkt tilltal i många fall lämpligt. Ni eller Du bör dock inte användas i anställningsbeslut. Vid tveksamhet om Ni eller Du ska användas bör Ni väljas.

I beslut till myndigheter, företag och organisationer används myndighetens (företagets etc.) namn i texten. I beslut som riktar sig till mindre företag eller organisationer kan tilltalsformen Ni användas.

Även regeringen kan på motsvarande sätt använda pronomen när den talar om sig själv. Särskilt i motiveringen kan det falla sig naturligt att använda vi och vår. I själva beslutsmeningen måste dock regeringen användas.

Undvik personnummer

I ärenden som rör enskilda personer sätts personnummer inte längre ut, om det inte finns särskilda skäl för det.

40 Regeringsärenden - hur besluten utformas

Ds 1998:39

Skriv enkla meningar och undvik stelbenta fraser

Näst dispositionen är meningsbyggnaden den språkliga faktor som har störst betydelse för textens begriplighet. ”Skriv korta meningar” är det råd som brukar ges till alla skribenter. Men meningslängden i sig behöver inte vara ett läshinder. Det är långa och invecklade meningar med bisatser på flera olika nivåer som måste undvikas. En mening blir också svårläst om någon av satsdelarna i början eller mitt inne i meningen sväller ut. Då kan läsaren tappa tråden och gå förbi meningens huvudbudskap.

Ett annat vanligt läshinder är svårbegripliga ord och stelbenta fraser. I Statsrådsberedningens publikationer Myndigheternas föreskrifter och Svarta listan kan man hitta bra ersättningar.

Det är inte bara de ålderdomliga delarna av det juridiska språkets ordförråd som vållar problem. Det gäller naturligtvis också facktermer inom andra områden. I beslut bör nödvändiga facktermer förklaras i texten, om det inte av omständigheterna klart framgår att de är bekanta för mottagaren.

Utnyttja hjälpmedlen

Här följer en lista på hjälpmedel som kan vara användbara i beslutsskrivandet. Regeringskansliets språkexperter ger också individuella råd om utformningen av besluten. Kontakta dem gärna!

Myndigheternas föreskrifter (Ds 1998:43). Statsrådsberedningen. – Avsnitt 7 ger råd om språket i författningar, råd som bör följas också när man skriver beslut.

Myndigheternas skrivregler (Ds 1997:48). 4 uppl. 1997. Fritzes. – Här finns svar på de flesta frågor om stavning, böjning, skiljetecken m.m. Även stilfrågor och vissa kanslispråkliga uttryckssätt behandlas i boken. För riksdagen och Regeringskansliet finns också ett komplement till skrivreglerna som kan beställas hos förvaltningsavdelningens distributionscentral.

Svarta listan 1993. Statsrådsberedningen. – Ord och fraser som bör ersättas i författnings- och beslutsspråket. Beställs hos förvaltningsavdelningens distributionscentral.

Ds 1998:39

Regeringsärenden - hur besluten utformas 41

Svensk handordbok. Konstruktioner och fraseologi. Esselte Studium 1966. – Ger besked om hur orden kombineras med varandra till uttryck och konstruktioner, t.ex. vilken preposition som skall användas i en viss fras.

Svensk ordbok. 2 uppl. Esselte Studium 1986. – Innehåller mer än 100 000 ord och fraser och ger uppgifter om stavning, böjning, konstruktion, betydelse, nyanser, synonymer, stilvärde och fackområde.

3.5 Utformningen av de olika delarna i besluten

I detta avsnitt behandlas de olika delarna i besluten mera ingående. I formulärsamlingen finns exempel på de vanligaste typerna av beslut, som belyser det som tas upp här.

3.5.1 Vem beslutet skall ställas till

Ibland kan det vara svårt att avgöra till vem ett beslut skall ställas.

Huvudregeln är att om det finns en enskild sökande eller klagande i ett ärende skall beslutet ställas till denne. Om sökanden har ombud bör beslutet normalt ställas till sökanden, c/o ombudet. I vissa fall är det lämpligare att beslutet ställs till sökanden under hans eller hennes egen adress medan ombudet får en kopia av det. Det sättet används när beslutets innehåll är sådant att beslutet behöver delges parten personligen, t.ex. vid utvisning enligt utlänningslagstiftningen.

Om beslutet riktar sig till många personer, skickar man av praktiska skäl originalet till en av dem och kopior till de övriga (se formulär 2.21).

3.5.2 Hur ärendemeningarna skrivs

Oavsett om beslutet sätts upp särskilt eller har formen av ett protokollsutdrag skall det innehålla en ärendemening som snabbt ger läsaren en uppfattning om vad ärendet gäller. Ärendemeningen bör vara så kort som möjligt och ange vilken typ av ärende det är frågan om och vad ärendet handlar om.

42 Regeringsärenden - hur besluten utformas

Ds 1998:39

Så långt det är möjligt bör man använda samma formulering i beslutets ärendemening som i ärendeförteckningen till regeringssammanträdet. Men ibland kan det vara nödvändigt att ha en annan ärendemening i ärendeförteckningen än i beslutet. Som exempel kan nämnas när ärendeförteckningen tar upp flera ärenden under samma mening eller när ärendemeningen är hemlig. I ärendeförteckningen anger man också ibland vem som gjort ansökan, överklagat etc., vilket inte behövs i beslutet (se även avsnitt 6.4.5).

Exempel på ärendemeningar:

Överklagande av X-myndighetens beslut om dataregistret ABC

Ansökan om stöd ur Allmänna arvsfonden

Begäran att få ta del av allmänna handlingar

Ledighet för att vara ordförande i kommitté

Anställning som expeditionschef i Regeringskansliet

3.5.3 Andra myndigheters diarienummer

Om saken tidigare har behandlats av en annan myndighet genom att den beslutat i frågan, väckt ärendet eller yttrat sig, bör den myndighetens diarienummer eller motsvarande framgå av beslutet.

Om adressaten är den myndighet som har väckt ärendet, anges myndighetens diarienummer under ärendemeningen (formulär 2.13). Får myndigheten en kopia, bör myndighetens eget diarienummer anges efter myndighetens namn under uppgiften ”Kopia till” (formulär 2.17).

Dessa uppgifter gör det lättare för myndigheterna att behandla det mottagna beslutet eller kopian på rätt sätt.

Ds 1998:39

Regeringsärenden - hur besluten utformas 43

3.5.4 Beslutsformuleringar av olika slag

Bifallsbeslut

Det enklaste fallet är när man bara behöver ange att regeringen bifaller ansökan, lämnar det begärda tillståndet eller liknande. Ofta behövs emellertid en utförligare bifallsformulering. Ett bifall till ett överklagande kan gå ut på att det överklagade beslutet upphävs eller att beslutet ändras på ett angivet sätt (formulären 2.19 och 2.22).

Andra beslut än bifall

I andra beslut än bifall bör endast ett begränsat antal formuleringar användas. I regel passar någon av följande varianter.

Formulering

1. Regeringen avslår ansökan/ överklagandet/framställningen/ begäran etc.

2. Regeringen vidtar ingen åtgärd med anledning av ansökan.

3. Regeringen tar inte upp ansökan till prövning.

Används i följande fall

Avslag efter sakprövning.

Avslag efter sakprövning

– när regeringen inte kan bifalla ansökan utan att först gå till riksdagen med ärendet och det inte finns någon anledning att göra det (formulär 2.17), eller – när regeringen inte kan ta ställning därför att ansökan etc. är oklar och det trots försök inte har gått att få en precisering.

Formuleringen kan också användas i andra fall, t.ex. när något ställningstagande av regeringen inte behövs.

När regeringen inte är behörig instans eller när sökanden eller klaganden inte har rätt att göra ansökan respektive klaga.

44 Regeringsärenden - hur besluten utformas

Ds 1998:39

4. Regeringen avskriver ärendet.

5. Regeringen upphäver det överklagade beslutet och överlämnar ärendet till X-myndigheten för ny behandling.

När ett ställningstagande i sak av regeringen är onödigt, därför att förhållandena har ändrats. Syftet med ansökan kan ha nåtts på annat sätt eller också finns förutsättningarna för ansökan inte längre.

När regeringen lämnar över ett ärende till en myndighet som tidigare har beslutat i ärendet. Orsaken till överlämnandet bör framgå av motiveringen.

3.5.5 Beskrivning av ärendet

Ärendebeskrivningen skall ge läsaren en uppfattning om vad saken gäller. Den bör ringa in de frågor som skall bedömas i ärendet och ge en bakgrund till beslutet. Lämna därför en kort redogörelse för den begäran, den ansökan, det förslag eller dylikt som det är fråga om och vad som hänt tidigare i ärendet. Aktuella författningsbestämmelser kan också behöva anges här.

En begäran eller ett förslag i ett ärende skall återges korrekt men inte nödvändigtvis ordagrant. Man behöver inte redovisa mer än det som prövas. Det räcker i regel med att ange att någon har ansökt om något, begärt att få något etc.

Vid överklaganden anger man de tidigare beslut i ärendet som är av betydelse i sammanhanget innan man går in på själva yrkandet hos regeringen. Om det är lämpligt, t.ex. när det överklagade beslutet är mycket omfattande eller inte lätt låter sig sammanfattas på någon eller några rader, kan det redovisas genom att en kopia fogas som bilaga till regeringens beslut (formulär 2.25).

Om ansökan är lång och komplicerad eller består av flera olika delar, är det lämpligt att i ärendebeskrivningen försöka sammanfatta ärendet och därefter redovisa delfrågorna närmare i samband med motiveringen. Det är då lättare för både läsaren och skribenten att få en fullständig bild av vad som prövats och av ställningstagandena vid prövningen.

Ds 1998:39

Regeringsärenden - hur besluten utformas 45

När ansökan är otydligt formulerad kan det vara lämpligt att ordagrant citera den. En annan metod i sådana fall är att använda formuleringen ”gjort ansökan i syfte att ...” eller liknande. När formuleringarna är mycket otydliga kan det vara nödvändigt att be sökanden att precisera sig innan ärendet prövas. Undvik formuleringar av typen ”som Er ansökan får förstås”.

Redovisningen av vilka remissinstanser som yttrat sig kan antingen stå i ärendebeskrivningen eller – i speciella fall med ett omfattande remissförfarande – under en särskild rubrik i slutet av beslutet. Uppgifterna kan lämnas i tabellform, t.ex. vem som yttrat sig, när, över vad och hur.

Synpunkter från remissinstanser kan behöva återges. Detta gör man antingen i ärendebeskrivningen eller i motiveringen som argument för eller mot beslutet.

Om en part har lämnat ytterligare uppgifter eller om någon annan har skrivit till regeringen i ärendet, bör detta anges i ärendebeskrivningen.

3.5.6 Motiveringen

Behovet av att skapa garantier för en omsorgsfull och saklig prövning och en fast och enhetlig praxis i olika ärendegrupper gör att regeringsbeslut i de flesta fall bör förses med en motivering. Detta gäller såväl bifallssom avslagsbeslut. Det är viktigt att det krav på motivering av beslut som har kommit till uttryck i 20 § förvaltningslagen uppfylls också i regeringsärenden.

I formulären finns exempel på hur motiveringarna kan skrivas i en del vanliga ärendetyper. Här ges endast några exempel på formuleringar som kan tjäna som förebild när man motiverar att ett överklagande avvisas utan sakprövning:

– Länsstyrelsens beslut är bara ett yttrande och har inte sådana verkningar att det kan överklagas.

– Länsstyrelsens beslut har inte gått N.N. emot. N.N. har därför inte rätt att överklaga det.

– Länsstyrelsens beslut rör inte N.N. på ett sådant sätt att N.N. har rätt att överklaga det.

46 Regeringsärenden - hur besluten utformas

Ds 1998:39

– Enligt x § lagen (0000:000) om ... får länsstyrelsens beslut inte överklagas.

3.5.7 Underskrifter

Enligt förordningen (1975:1) om protokoll och expeditioner i regeringsärenden m.m. skall ett beslut som har satts upp särskilt skrivas under av ordföranden vid regeringssammanträdet och kontrasigneras av det föredragande statsrådet, om beslutet avser

– förordnande om extra val till riksdagen eller avbrytande av riksmöte,

– proposition eller skrivelse till riksdagen,

– skrivelse till kyrkomötet,

– utfärdande av lag, dock inte lag om ändring, förlängning av giltigheten eller upphävande av lag,

– anställning som justitieråd, regeringsråd, president i domstol, landshövding, biskop eller chef för central förvaltningsmyndighet, av ämbete som lyder omedelbart under regeringen samt av anställning som är jämförlig med dessa.

Ordföranden kan också bestämma att andra beslut skall undertecknas på detta sätt.

Övriga beslut som har satts upp särskilt skrivs under av det föredragande statsrådet och kontrasigneras av huvudmannen för den enhet dit ärendet hör eller av den handläggare som har berett ärendet. En chefstjänsteman kan också efter eget bestämmande kontrasignera beslutet.

Om ordföranden är förhindrad att skriva under ett beslut, skriver något annat statsråd som har deltagit i sammanträdet under i ordförandens ställe. Statsråden ersätter ordföranden i den ordning som anges i 7 kap. 8 § regeringsformen. Om ordföranden är föredragande i ärendet, bestämmer ordföranden vilket statsråd av dem som varit närvarande vid sammanträdet som skall kontrasignera beslutet.

Om det föredragande statsrådet är förhindrad att kontrasignera eller skriva under ett beslut, skall ordföranden utse något annat närvarande statsråd att göra detta.

Före underskrifter skrivs ”På regeringens vägnar”.

Ds 1998:39

Regeringsärenden - hur besluten utformas 47

Statsministern utser vanligen två ersättare för varje statsråd. Ersättarna träder in både när det gäller att överta föredragandeansvar vid regeringssammanträden i den ordinarie föredragandens frånvaro och när det gäller att skriva under regeringens beslut i de fall då föredraganden är förhindrad. I första hand brukar till ersättare utses statsråd inom samma departement som det ordinarie statsrådet, i koalitionsregeringar i andra hand statsråd från samma parti som det statsråd som ersätts. Ersättarlistan täcker de flesta lägen; om såväl det ordinarie statsrådet som båda ersättarna samtidigt har förhinder, får förhållandet anmälas till Statsrådsberedningen så att en ersättare kan utses för det särskilda tillfället. Under juli och första halvan av augusti fördelas ansvaret för departementen mellan de statsråd som är i tjänst genom särskilt beslut av statsministern.

3.5.8 Kopior/protokollsutdrag

Kopior eller protokollsutdrag till myndigheter eller enskilda som skall göra något med anledning av beslutet skall förses med texten ”Kopian (utdraget) stämmer med originalet” och därunder signeras av någon behörig person (formulär 2.1 c). Kopior som skickas bara för kännedom behöver däremot inte bestyrkas.

Uppgifter om expediering av kopior och protokollsutdrag bör ha följande ordning:

1. Statsrådsberedningen och departementen i den ordning de har i instruktionen för Regeringskansliet,

2. Regeringskansliets förvaltningsavdelning,

3. kommittéer i departementsordning,

4. riksdagen och dess myndigheter,

5. myndigheter i den ordning de har i bilagan till instruktionen för Regeringskansliet,

6. kommuner, landsting och kommunala organ i den ordning de är upptagna i statskalendern,

7. de juridiska och fysiska personer som skall få del av den handling som skall expedieras i bokstavsordning.

Ange både förnamn och efternamn på personer. Om adressen inte finns med i handlingen, kan också den anges. Adress till myndigheter och välkända organisationer behöver inte tas med.

48 Regeringsärenden - arkivering

Ds 1998:39

Eventuella kopior till enheter inom det egna departementet eller till enskilda tjänstemän inom eller utom Regeringskansliet sätts inte ut i handlingen som expedieras utan överlämnas under hand. Dessa kan emellertid anges på konceptet under en särskild rubrik och efter övriga expedieringar (se formulär 2.34 a).

3.6 Arkiveringen

Alla handlingar som har kommit till i samband med handläggningen av ett ärende skall föras samman till en akt. När ärendet har avgjorts slutligt är akten färdigbildad och skall arkiveras. Innan akten arkiveras får dock en del handlingar rensas ut eller lämnas tillbaka till den som gett in dem. Detta beskrivs i det följande.

Bestämmelser om arkiv hos Regeringskansliet finns i instruktionen för Regeringskansliet och i kansliarkivariens föreskrifter om arkivbildning, arkivvård och utlåning av arkivhandlingar. Förvaltningsavdelningens arkivenhet ger sedan några år tillbaka ut en skrift med de författningar, promemorior m.m. som är av betydelse för arkivvården inom Regeringskansliet.

3.6.1 Vilka handlingar som skall föras till akten

Under handläggningen av ett ärende skall följande handlingar föras till akten:

1. alla handlingar i ärendet som diarieförts i departementet,

2. eventuella dagboksblad, anteckningar och promemorior som innehåller sakuppgifter av betydelse för ärendet.

En kopia av beslutet skall läggas i akten. Kopior av koncept som har använts för gemensam beredning eller andra utkast till skrivning av besluten skall däremot inte läggas där; uppgifterna på konceptkopior skall ha förts över på originalkonceptet. När ett ärende har avgjorts får man inte lägga in nytillkomna handlingar i akten. Koncepten förs inte till akten utan binds in särskilt.

Ds 1998:39

Regeringsärenden - arkivering 49

3.6.2 Akten skall rensas och ordnas före arkivering

Senast tre veckor efter det att beslutet har expedierats skall akten lämnas för arkivering, vanligtvis till registratorn. Innan akten lämnas skall den i allmänhet rensas från övertaliga kopior, anteckningar och meddelanden som bara har tillfällig betydelse och även arbetspapper som utkast, kladdar, föredragningspromemorior, korrektur till propositioner, kommittédirektiv m.m. Handlingar som rensats ut skall förstöras när de inte längre behövs för det löpande arbetet.

I förvaltningsärenden läggs handlingarna i kronologisk ordning med den yngsta handlingen, dvs. kopian av beslutet, överst i akten. Handlingarna kan också läggas i annan ordning om det är lämpligt. Om särskilt dagboksblad används, kan handlingarna exempelvis läggas i den ordning som framgår av dagboksbladet. Varje handling bör då numreras. Handlingar till budgetpropositionen ordnas efter utgiftsområde. Remissvar skall läggas i nummerordning efter remisslistan.

Handlingar som kan förstöra eller skada andra handlingar, t.ex. faxpapper av dålig kvalitet, får inte arkiveras utan vidare. Lägg in handlingen i ett skyddspapper eller gör en kopia av den.

Om till ärenden hör disketter, videoband och liknande upptagningar skall en notering om detta göras i diariet samt en hänvisning läggas i akten. De får inte arkiveras tillsammans med ärendets pappershandlingar utan skall lämnas till Regeringskansliets centralarkiv för särskild förvaring så snart de inte längre behövs för handläggningen.

Upptagningar för automatisk databehandling skall finnas i läsbar form i akten, om de använts i handläggningen av ärendet.

Om ett ärende avgörs bara delvis eller om en akt i ett öppet ärende innehåller hemliga handlingar som bör arkiveras särskilt, skall ett hänvisningsblad läggas på aktens plats i respektive akt.

3.6.3 Akten bör förses med omslag

Varje akt bör ha ett omslag med uppgift om ärendemening, diarienummer, beslutsdatum och nummer i ärendeförteckningen.

50 Regeringsärenden - arkivering

Ds 1998:39

Handlingar i regeringsärenden skall hållas samman genom att akten sys med så lång tråd att handlingarna utan svårighet kan kopieras. Tråden skall förseglas med ett papperssigill utanpå aktomslaget.

3.6.4 Vilka handlingar som får återlämnas

Grundprincipen är att alla handlingar som legat till grund för beslutet skall behållas i Regeringskansliet. Vissa handlingar får dock lämnas tillbaka till den som gett in dem. Förutsättningarna finns angivna i 57 § instruktionen för Regeringskansliet. En kopia av de återlämnade handlingarna bör läggas i akten. En anteckning om återlämnandet skall göras i diariet eller på annat lämpligt sätt.

Följande handlingar får återlämnas:

1. Vissa handlingar i överklagandeärenden.

Bilagor till huvudskrivelsen i återkallade överklagandeärenden får återlämnas. Även handlingar i överklagandeärenden som inte har återkallats får lämnas tillbaka om de behövs för den underordnade myndighetens fortsatta handläggning av ärendet, utom sådana handlingar som kommit in i samband med överklagandet till regeringen.

2. Vissa handlingar i anställningsärenden. Följande gäller för

a) beslut om anställning i Regeringskansliet: Samtliga bilagor till ansökningshandlingen utom meritförteckningen skall lämnas tillbaka till ingivaren.

b) överklagande av beslut om anställning vid myndigheter under departementet: Den underordnade myndighetens akt i ärendet i fråga om den som anställts eller överklagat skall behållas av Regeringskansliet tillsammans med myndighetens yttrande och övrig skriftväxling i ärendet.

c) av regeringen beslutade anställningar vid myndigheter: Samtliga handlingar i ärendet skall behållas i Regeringskansliet.

För samtliga slutbehandlade anställningsärenden gäller att originalbetyg och åberopade skrifter som tryckts eller mångfaldigats på annat sätt skall lämnas tillbaka.

Ds 1998:39

Regeringsärenden - arkivering 51

3. Handlingar i övriga ärenden. Följande gäller för

a) återkallelse: Om en ansökan eller en framställning har återkallats, får bilagorna till huvudskrivelsen lämnas tillbaka till ingivaren. Även andra handlingar skall lämnas tillbaka om de är av särskild vikt för ingivaren och om de inte måste bevaras i departementet.

b) återförvisning: Om regeringen beslutar att sända tillbaka ärendet för ny behandling till den myndighet som tidigare fattat beslut i ärendet, skall samtliga handlingar som kommit till Regeringskansliet skickas tillbaka till myndigheten. Akten består i sådant fall normalt endast av en kopia av regeringens beslut.

3.7 Rättelse av fel i regeringsbeslut

Skrivfel och liknande fel i regeringens förvaltningsbeslut kan regeringen rätta under de förutsättningar som anges i 26 § förvaltningslagen. Ett enskilt statsråd eller en tjänsteman får inte utan ett regeringsbeslut om rättelse göra någon rättelse i originaltexten efter expedieringen.

En annan sak är att fel som finns enbart i kopior, avskrifter eller utskrifter och inte i originaltexten kan rättas utan att frågan om rättelse tas upp vid ett regeringssammanträde.

Ds 1998:39

Regeringskansliärenden 53

4 Beslut i regeringskansliärenden

4.1 Vad är ett regeringskansliärende?

4.1.1 Bemyndigande i lag eller förordning

Att ett ärende kan avgöras som ett regeringskansliärende framgår oftast av någon bestämmelse i lag eller annan författning. I de flesta fall pekas Regeringskansliet ut som beslutande myndighet men rester av en gammal ordning där departementen och enskilda befattningshavare har en egen beslutanderätt finns i några fall kvar. Exempel:

a) Regeringskansliet beslutar om sin egen administration. Be- stämmelser om detta finns i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet och Regeringskansliets arbetsordning. Regeringen beslutar dock om anställning av chefstjänstemän, departementsråd och vissa andra tjänstemän.

b) Regeringskansliet får avskriva ett ärende i vilket en framställning till regeringen har blivit återkallad. Jämför avsnitten 2.3 och 4.3. Enligt 3 § arbetsordningen för Regeringskansliet beslutar chefen för det departement där ärendet handläggs på Re- geringskansliets vägnar i ett sådant fall.

c) Regeringskansliet beslutar om tillstånd enligt förordningen (1996:442) om utländska besök vid vissa myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Enligt 4 § arbetsordningen för Regeringskansliet beslutar chefen för ett departement på Regeringskansliets vägnar inom departementets verksamhetsområde i sådana ärenden som skall avgöras av Re- geringskansliet enligt någon annan författning än instruktionen för Regeringskansliet.

54 Regeringskansliärenden

Ds 1998:39

d) Utrikesdepartementet beslutar om återbetalningsskyldighet enligt lagen (1973:137) om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet.

e) En bestämmelse om att den som är enhetschef i Regeringskansliet beslutar i rättshjälpsfrågor finns i 23 § tredje stycket rättshjälpsförordningen (1997:404).

f) Det departement som förvarar en viss handling prövar frågor om att lämna ut handlingar som förvaras i Regeringskansliet (18 § instruktionen för Regeringskansliet). Om avslag på begäran övervägs brukar ärendet lämnas över till regeringen.

4.1.2 Bemyndigande i regleringsbrev

Det förekommer också att Regeringskansliet har egen beslutanderätt till följd av ett bemyndigande att disponera anslag eller anslagsposter. Dispositionsrätten brukar sedan delegeras av chefen för Regeringskansliet till en departementschef.

I princip får endast sådana anslag disponeras av Regeringskansliet som gäller Regeringskansliets, utrikesförvaltningens eller kommittéväsendets administration eller som avser beredning eller uppföljning av ett regeringsärende. Andra anslagsdispositioner bör beslutas av regeringen, om beslutet kräver ett ställningstagande från regeringen som politiskt organ, och annars av någon myndighet under regeringen.

Exempel på anslagsbemyndiganden som kan rymmas inom ramen för regeringskanslibeslut är sådana som tar sikte på

– anordnande av eller deltagande i konferenser och andra möten,

– konsulthjälp med utredningar av teknisk karaktär,

– information till allmänheten om ny lagstiftning och om andra beslut av regeringen och riksdagen.

4.1.3 Bemyndigande i kommittédirektiv eller liknande

Här bör också nämnas att statsråden efter bemyndigande av regeringen i varje särskilt fall

– tillkallar särskilda utredare och ledamöter i kommittéer, och

Ds 1998:39

Regeringskansliärenden 55

– beslutar om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren eller kommittén.

En liknande beslutstyp är den där ett statsråd, efter ett särskilt bemyndigande av regeringen, uppdrar åt en departementstjänsteman att underteckna ett avtal (formulär 3.26).

4.2 Vem beslutar på Regeringskansliets vägnar?

I 2–6 §§ arbetsordningen för Regeringskansliet finns bestämmelser om att departementschefen i många frågor beslutar på Regeringskansliets vägnar. Beslutanderätten kan överlåtas till en tjänsteman, utom i två i arbetsordningen särskilt angivna fall (föreskrifter och vissa anställningar). Sådan delegering framgår vanligen av departementets arbetsordning. I 8 och 10 §§ arbetsordningen för Regeringskansliet anges i vilka fall förvaltningschefen beslutar på Regeringskansliets vägnar. Också förvaltningschefens beslutanderätt kan med ett undantag delegeras (föreskrifter).

4.3 Dokumentation av beslut i regeringskansliärenden

Beslut som statsministern fattar i sin egenskap av chef för Regeringskansliet skall tas in i Regeringskansliets protokoll (se 17 § arbetsordningen för Regeringskansliet och formulär 3.33).

När ett statsråd beslutar i ett regeringskansliärende eller som statsråd (se avsnitt 4.1.1) bör beslutet alltid tas in i departementets protokoll.

På detta sätt får man en god överblick över vilka beslut som har fattats. Samtidigt underlättas den granskning av statsrådens tjänsteutövning som konstitutionsutskottet gör.

Motsvarande gäller för beslut som fattas av en tjänsteman, om beslutet inte i stället lämpligen kan dokumenteras genom en anteckning på en handling i ärendet. Dokumentation genom en sådan anteckning kan vara lämplig t.ex. när beslutet innebär att ett ärende skrivs av efter återkallelse. (Se även avsnitt 2.3.) Vissa tjänstemän, t.ex. förvaltnings-

56 Regeringskansliärenden

Ds 1998:39

chefen och kansliarkivarien, skall ibland ta in sina beslut på myndighetens vägnar i Regeringskansliets protokoll.

Beslut i protokoll skall utformas på ett sådant sätt att det framgår vem som har fattat beslutet.

Om exempelvis departementschefen beslutar något på Regeringskansliets vägnar, bör följande formulering användas i protokollet: ”Regeringskansliet beslutar (medger osv.) att ... . Beslutet har fattats av departementschefen, statsrådet A”. (Se formulär 3.1.)

När departementschefen beslutar på egna vägnar skriver man i protokollet: ”Chefen för X-departementet, statsrådet A, beslutar (medger osv.) att ...”.

Om det är expeditionschefen som fattar ett beslut på Regeringskansliets vägnar, skriver man på motsvarande sätt i protokollet: ”Regeringskansliet beslutar (medger osv.) att ... . Beslutet har fattats av expeditionschefen BB”.

När expeditionschefen beslutar på egna vägnar skriver man i ställer: ”Expeditionschefen BB beslutar (medger osv.) att ...”.

Ett statsrådsbeslut som har tagits in i departementets protokoll kan justeras av statssekreteraren, expeditionschefen eller någon annan departementstjänsteman, om det finns ett bemyndigande i departementets arbetsordning eller i någon annan form.

4.4 Olika typer av handlingar som expedieras i regeringskansliärenden

Beslut i regeringskansliärenden kan expedieras i olika former. Vilken typ av handling som bör användas beror bl.a. på

– om beslutet riktar sig till någon utomstående eller rör Regeringskansliets rent interna förhållanden,

– om beslutet har tagits in i Regeringskansliets eller departementets protokoll eller dokumenterats på något annat sätt.

Ds 1998:39

Regeringskansliärenden 57

4.4.1 Interna beslut som tas in i departementets protokoll

Beslut som gäller förhållanden i Regeringskansliet – hit räknas i detta sammanhang också förhållanden hos kommittéer och särskilda utredare

– och som tagits in i Regeringskansliets eller departementets protokoll bör i allmänhet expedieras genom ett protokollsutdrag. Ett beslut om att anställa någon bör dock expedieras genom ett särskilt uppsatt beslut (se t.ex. formulär 3.4).

4.4.2 Andra beslut som tas in i departementets protokoll

Andra beslut som har tagits in i Regeringskansliets eller departementets protokoll bör i regel expedieras genom särskilt uppsatta beslut. Vissa beslut av mera formell karaktär kan dock expedieras genom protokollsutdrag. Det gäller bl.a. avskrivningsbeslut efter återkallelse.

4.4.3 Beslut som inte tas in i departementets protokoll

Om beslutet i ett regeringskansliärende har dokumenterats på annat sätt än genom att tas in i något av Regeringskansliets protokollsserier, kan den som beslutet rör få besked genom att man sänder över en kopia av den påtecknade handlingen eller lämnar besked på något annat lämpligt sätt, t.ex. per telefon.

Attester och liknande ekonomiadministrativa beslut antecknas på den handling som beslutet avser.

4.5 Utformningen av beslut i regeringskansliärenden

Vad som har sagts i avsnitt 3.1 om expediering och i avsnitt 3.5 om adressat, ärendemening, diarienummers placering och bestyrkande av kopior gäller också för regeringskanslibesluten. I fråga om andra regeringskanslibeslut än sådana som har formen av protokollsutdrag bör dessutom följande rutiner tillämpas.

58 Regeringskansliärenden

Ds 1998:39

4.5.1 Beslut av statsråd

Ett särskilt uppsatt beslut i ett ärende där ett statsråd har beslutat på Re- geringskansliets vägnar skrivs under av statsrådet. Det kontrasigneras av huvudmannen för den berörda enheten eller den tjänsteman som har handlagt ärendet, eller, efter en chefstjänstemans bestämmande, av honom eller henne själv.

Man skriver då ut orden ”På Regeringskansliets vägnar” ovanför namnteckningen (formulär 3.12).

4.5.2 Beslut av tjänsteman

Beslut i ärenden där en tjänsteman har beslutat skrivs under av beslutsfattaren. Sådana beslut kontrasigneras inte.

Om beslutet har fattats på Regeringskansliets vägnar, skriver man ”På Regeringskansliets vägnar” ovanför namnteckningen.

4.5.3 Utformningen av beslutstexten

Vad som har sagts i avsnitt 3.4 om utformningen av regeringsbeslut kan vara till ledning även i regeringskansliärenden. Man måste dock, som ovan framgått, observera att förvaltningslagen gäller fullt ut i denna typ av ärenden. Något utrymme för att göra avsteg från förvaltningslagens krav på motivering finns alltså inte i regeringskansliärenden.

En annan sak är att dessa ärenden generellt sett är enklare än regeringsärendena. Besluten kan därför många gånger skrivas kortare än regeringsbesluten. Den i avsnitt 3.3.2 nämnda koncentrerade beslutsformen är här ofta ändamålsenlig.

Ds 1998:39

Brev från allmänheten 59

5 Brev från allmänheten – regeringsbeslut, regeringskanslibeslut eller brevsvar?

– Allmänheten bör i möjlig och lämplig utsträckning få svar på de frågor och synpunkter som de framför i brev till Regeringskansliet.

– Varje brev som kommer in till Regeringskansliet måste leda till ett formellt beslut, om man rimligen kan anse att brevet innehåller någon slags framställning till regeringen eller ett departement.

Till Regeringskansliet kommer det ett stort antal brev av olika slag. Ofta har de anknytning till något förvaltningsärende som handläggs i Regeringskansliet.

Det förekommer också ett betydande antal brev som faller utanför denna ram. Det kan t.ex. vara fråga om brev från enskilda personer där innehållet inte knyter an till något särskilt ärende.

I det följande behandlas frågan om när sådana brev bör leda till ett formellt beslut av regeringen eller Regeringskansliet och när det räcker med en mindre formell behandling, t.ex. genom ett brevsvar.

60 Brev från allmänheten

Ds 1998:39

5.1 Olika sätt att behandla brev från allmänheten

Vissa brev leder till särskilda regeringsbeslut. Regeringen kan ta ställning till en framställning i brevet eller besluta att något skall göras med det, t.ex. att det skall läggas till handlingarna.

Regeringen kan emellertid också ta ställning på ett annat sätt. Brevet kan behandlas i samband med att regeringen fattar beslut i samma eller näraliggande ämne, t.ex. när regeringen beslutar en proposition eller ger direktiv till en kommitté. I propositionen respektive kommittédirektiven bör man då nämna att framställningar har kommit in från enskilda. Man bör emellertid inte lägga inkomna brev från enskilda på hög i väntan på ett lämpligt tillfälle att skriva av dem mot kommittédirektiv eller propositioner. Den metoden är endast användbar när regeringen väntas ta ställning i en fråga inom den närmaste framtiden.

Självklart är att de som har skrivit – när det är praktiskt möjligt och lämpligt – bör underrättas om att innehållet i deras brev har övervägts i samband med det fattade regeringsbeslutet.

Att enbart brevsvar ibland räcker eller att det kanske inte behövs något svar alls framgår av det följande.

Om ett brev besvaras med e-post skall en kopia av svaret tas ut på papper och diarieföras i den ordning som gäller för brevsvar som skickas med vanlig post. Ärendet bör även fortsättningsvis handläggas på samma sätt som om brevet kommit in på papper.

5.2 Brev som är ställda till regeringen

5.2.1 Brev som innehåller ett allmänt hållet yrkande

Även sådana brev som innehåller ett allmänt hållet yrkande, t.ex. om ändrad policy på ett visst område, kan kräva beslut av regeringen. Be- slutet kan antingen direkt ta sikte på det inkomna brevet eller ha formen av ett ställningstagande i ett större sammanhang.

Ds 1998:39

Brev från allmänheten 61

Det kan emellertid framgå av brevets innehåll eller av telefon- eller brevkontakter att avsändaren inte kräver ett formellt regeringsbeslut utan är nöjd med ett svar från ansvariga statsrådet eller från någon som skriver på statsrådets vägnar. I sådana fall behöver brevet inte anmälas vid något regeringssammanträde utan det är tillräckligt med ett brevsvar. Något regeringsbeslut behövs inte heller om brevet innehåller en begäran om utredning inom ett visst område och statsrådet sätter i gång en sådan utredning, t.ex. genom en särskild arbetsgrupp.

Om brevet innehåller en begäran om utredning och en sådan utredning redan pågår, kan det komma i fråga att överlämna brevet till utredningen. Ett beslut om detta bör fattas av regeringen, om det är regeringen som har beslutat om utredningen och den fråga som tas upp i brevet inte täcks av utredningsdirektiven. Om frågan är direkt berörd i utredningsdirektiven, kan man nöja sig med att i ett brevsvar upplysa den som skrivit om detta. Ett överlämnande av brev till en utredning bör alltid föregås av en kontakt med utredningen. Om det är ett annat departement som tillsatt utredningen, bereds ärendet gemensamt med det departementet.

5.2.2 Brev som innehåller ett preciserat yrkande

Om ett brev innehåller ett preciserat yrkande, skall regeringen i princip ta ställning till yrkandet. Regeringen kan göra detta antingen i ett särskilt beslut med anledning av brevet eller i ett större sammanhang, t.ex. i ett propositionsärende eller i ett ärende om direktiv till en utredning.

Man kan också, i samma fall som under avsnitt 5.2.1, avstå från regeringsbeslut och behandla brevet på något av de sätt som anges där.

5.2.3 Brev med begäran om upplysningar

Brev som enbart innefattar framställningar om information i olika frågor behöver aldrig föranleda regeringsbeslut. Däremot skall Regeringskansliet självfallet i rimlig omfattning lämna de upplysningar som begärs. Det förtjänar att påpekas att Regeringskansliet enligt sekretesslagen (1980:100) är skyldigt att lämna allmänheten uppgifter ur de allmänna handlingar som finns där (15 kap. 4 §). Också därutöver skall Regeringskansliet i lämplig utsträckning lämna allmänheten upplysningar i frågor som rör dess verksamhetsområde (4 § förvaltningslagen).

62 Brev från allmänheten

Ds 1998:39

Däremot får Regeringskansliet i brevsvar aldrig ge synpunkter på hur gällande bestämmelser skall tillämpas i ett visst fall.

5.2.4 Brev som inte innehåller något yrkande

Åtskilliga brev som kommer in till Regeringskansliet innehåller inget yrkande utan bara rena opinionsyttringar, upplysningar eller liknande. Ett sådant brev behöver normalt inte anmälas vid ett regeringssammanträde, även om det är ställt till regeringen. Ofta kan det slutbehandlas genom att en behörig tjänsteman gör en anteckning på brevet om att det skall läggas till handlingarna. Ett sådant regeringskanslibeslut skall dateras och signeras av tjänstemannen.

I andra fall kan man behandla ett brev av detta slag på det sätt som anges under avsnitt 5.2.1.

Om brevet rör frågor som ligger inom någon annan myndighets verksamhetsområde, kan ett brevsvar lämpligen gå ut på att upplysa om detta förhållande (jämför avsnitt 5.2.7).

5.2.5 Anonyma brev

Anonyma brev hanteras olika beroende på deras innehåll. Är innehållet tydbart och syftet begripligt lämnas breven till registratorn för arkivering. Om ett anonymt brev innehåller hot skall brevet lämnas till departementets säkerhetschef. Är innehåller inte möjligt att tyda eller syftet obegripligt hanteras brevet enligt 5.2.6.

5.2.6 Brev utan tydbart innehåll eller begripligt syfte

En del brev framstår som helt obegripliga och meningslösa även för den som med god vilja söker komma fram till vad den skrivande vill uttrycka. Sådana brev behöver varken registreras eller hållas ordnade på särskilt sätt. Av praktiska skäl kan de bevaras en tid hos registratorn innan de gallras enligt kansliarkivariens föreskrifter om gallring av allmänna handlingar.

Ds 1998:39

Brev från allmänheten 63

5.2.7 Framställningar i ärenden som skall avgöras av någon annan myndighet

Om det är uppenbart att det är en annan myndighet som skall ta ställning till en framställning, får Regeringskansliet besluta att överlämna framställningen till den behöriga myndigheten. I annat fall är det regeringen som skall besluta om ett överlämnande. (Se vidare avsnitt 2.3.)

Om en skrivelse som rör förhållanden inom någon annan myndighets verksamhetsområde är så allmänt hållen att den inte kan anses innehålla något yrkande, bör den behandlas på samma sätt som har angetts vid 5.2.4.

5.2.8 Framställningar i ärenden där både regeringen och någon annan myndighet är behöriga

I ärenden där både regeringen och någon annan myndighet är behöriga är det alltid regeringens sak att fatta beslut. Regeringsbeslutet kan antingen innefatta ett avgörande i sak eller ett beslut att överlämna framställningen till den andra myndigheten.

5.2.9 Framställningar som återkallas

Regeringskansliet får avskriva ett ärende där en framställning till regeringen har blivit återkallad, se närmare avsnitt 2.3.

5.3 Brev som är ställda till ett statsråd, Regeringskansliet, ett departement eller en tjänsteman

För brev som är ställda till Regeringskansliet, ett statsråd, ett departement eller en tjänsteman är huvudregeln att de bör behandlas på samma sätt som om de hade varit ställda till regeringen.

Det finns två skäl till detta. De frågor som tas upp av allmänheten är till övervägande del sådana där det är regeringen och inte Regeringskansliet eller statsråden som har beslutanderätten. Vidare är den gällande fördelningen av beslutsbefogenheterna mellan regeringen, Regeringskansliet och statsråden inte allmänt känd.

64 Brev från allmänheten

Ds 1998:39

Huvudregeln är emellertid inte undantagslös.

Den är självfallet inte tillämplig, om det inkomna brevet rör en fråga där författningsenligt Regeringskansliet, ett statsråd eller en tjänsteman har beslutanderätten.

Det finns inte heller anledning att tillämpa huvudregeln, om det av brevet framgår eller det rimligen kan förutsättas att avsändaren känner till att han eller hon riktar sin begäran inte till beslutsmyndigheten utan till någon som är föredragande, beredande eller möjlig initiativtagare.

Om en skrivelse med en begäran till Regeringskansliet etc. saknar anknytning till ett regeringsärende och den inte heller rimligen kan tolkas som riktad till en beslutsmyndighet, bör man kunna lägga avgörande vikt vid att skrivelsen inte är ställd till regeringen. Det betyder att man kan besvara den enbart genom ett brev.

Huvudregeln är naturligtvis inte heller tillämplig på brev och andra skrivelser som någon får, inte i tjänsten, utan i egenskap av funktionär i ett parti, ett bolag eller en förening etc. Sådana skrivelser är för övrigt normalt inte allmänna handlingar (se Statsrådsberedningens PM 1982:3).

Slutligen bör det påpekas att Regeringskansliet i vissa fall får besluta att avskriva ärenden och överlämna framställningar ställda till myndigheten till en annan myndighet, se avsnitt 2.3.

Ds 1998:39

Regeringsprotokoll 65

6 Regeringsprotokoll och rutiner i samband med regeringssammanträden

Protokoll från ett regeringssammanträde består av

– huvudprotokoll som förs gemensamt för alla departement, och

– underprotokoll som förs departementsvis.

Underprotokoll delas upp i serie A för öppna och serie B för hemliga ärenden. Regeringens beslut ingår vanligen i underprotokollen.

6.1 Flera typer av protokoll och serier

I avsnitt 1.2 finns en översiktlig redogörelse för hur regeringen fattar beslut. Där framhålls bl.a. att praktiskt taget alla regeringsbeslut fattas av regeringen som ett kollektiv och att de beslut som fattas vid ett sammanträde tas in i protokollet.

Man skiljer mellan huvudprotokoll och underprotokoll. Av underprotokoll finns dessutom två serier: serie A och serie B. Flera underprotokoll kan finnas i ett departement om arbetsrutinerna kräver det.

6.2 Huvudprotokoll

I huvudprotokollet, som förs gemensamt för samtliga departement som har ärenden uppe vid regeringssammanträdet, antecknas dagen för sammanträdet, vilka som är närvarande och vem som är ordförande och protokollförare. Dessutom antecknas i huvudprotokollet vanligen en-

66 Regeringsprotokoll

Ds 1998:39

dast en hänvisning till att ärenden som förtecknats i bilagor till protokollet (ärendeförteckningar) har behandlats av regeringen och att regeringens beslut i ärendena redovisas i underprotokollen (formulär 1.7).

Om ett ärende hör till två eller flera departement, tas regeringens beslut in i huvudprotokollet i stället för i underprotokollet. Exempel på sådana ärenden är budgetpropositionen och ekonomiska vårpropositionen. I dessa fall sätts genom protokollförarens försorg ärendena upp i en särskild ärendeförteckning till huvudprotokollet (formulär 1.5). Detta gäller dock inte ärenden som har beretts inom ett departement i samråd med statsråd i ett annat departement (gemensam beredning).

Huvudprotokollet kan också innehålla andra uppgifter. Det kan t.ex. förekomma att ett visst statsråd av någon orsak, t.ex. på grund av jäv, inte deltar i ett beslut (formulär 1.9).

Huvudprotokollet färdigställs inte omedelbart efter regeringssammanträdet. De departement som haft ärenden uppe vid sammanträdet skall först färdigställa sina underprotokoll och lämna över dessa tillsammans med ärendeförteckningarna till protokollföraren som bockar av ärendena mot sina egna förteckningar. Protokollföraren skriver därefter på underprotokollen och skickar tillbaka dessa till respektive departement.

Först sedan departementen meddelat protokollföraren att det statsråd som föredragit ärendena justerat underprotokollet, färdigställs huvudprotokollet från sammanträdet. Protokollföraren lägger då departementens ärendeförteckningar som bilagor till huvudprotokollet, skriver under detta, syr ihop och sätter ett papperssigill, ”blåklocka”, på det och lämnar det slutligen till den som var ordförande vid regeringssammanträdet, vanligen statsministern, för justering.

När huvudprotokollen är justerade skickas de till konstitutionsutskottet för granskning. De binds sedan in och förvaras under viss tid i Statsrådsberedningen och lämnas därefter till Regeringskansliets centralarkiv.

6.3 Underprotokollen

Underprotokollen förs för respektive departement och till dem fogas besluten i de ärenden som departementen haft uppe till avgörande vid ett regeringssammanträde. Ärendeförteckningarna tas inte med.

Ds 1998:39

Regeringsprotokoll 67

Underprotokollen är kortfattade och innehåller oftast endast en upplysning att regeringen fattat de beslut som bilagts (formulär 1.10). Om något beslut tagits in i huvudprotokollet hänvisas till detta i underprotokollet (formulär 1.11). Protokollföraren skickar efter underskrift tillbaka underprotokollet till respektive departement för att protokollet skall justeras av föredragande statsråd. Underprotokollen med de bilagda regeringsbesluten granskas därefter av konstitutionsutskottet inom ramen för dess granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (12 kap. 1 § RF). De binds sedan in och förvaras i respektive departement under viss tid och lämnas därefter till Regeringskansliets centralarkiv.

I ärenden som tas upp i underprotokollet anges också vad föredraganden eller något annat statsråd anser vara av vikt att anteckna inför ärendets avgörande. Det som främst avses är den s.k. reciten, som kan vara allt från en mycket kortfattad (formulär 2.21) till en mycket omfattande text (formulär 2.27). I underprotokollet finns också de ofta omfattande texterna till kommittédirektiv, lagrådsremisser och propositioner.

Har gemensam beredning ägt rum i ett regeringsärende (15 § förordningen [1996:1515] med instruktion för Regeringskansliet), skall uppgift om detta finnas i konceptet. Uppgift om gemensam beredning tas inte in i underprotokollet.

6.3.1 Två serier av underprotokoll

Underprotokollen från regeringssammanträdena delas i förekommande fall upp i två serier, A och B. Serie A omfattar flertalet regeringsärenden. Besluten där kan offentliggöras omedelbart. Serie B omfattar besluten i sådana ärenden där handlingarnas innehåll helt eller delvis är sekretessbelagt.

Sekretesslagens regler om sekretess och hemligstämpling av handlingar gäller även i fråga om regeringsprotokollen. Om ett huvudprotokoll eller ett underprotokoll i serie B innehåller uppgifter som bedöms vara sekretessbelagda, skall man på protokollets första sida göra följande anteckning: ”Detta protokoll innehåller handlingar med uppgifter för vilka sekretess kan gälla” (formulär 1.12). De handlingar som biläggs protokollet och innehåller uppgifter som omfattas av sekretess förses med hemligstämpel som anger vilka bestämmelser i sekretesslagen som gäller.

68 Ärendeförteckningar

Ds 1998:39

Regeringen kan med stöd av 11 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen besluta om undantag från sekretessen i ett ärende. Beslutet om att en sekretessbelagd uppgift i ett regeringsärende får lämnas ut skall framgå både av protokollet och av den handling som expedieras. Beslutet kan i allmänhet ges följande lydelse: ”Uppgifterna i denna handling får lämnas ut”.

Frågan om en viss sekretessbelagd uppgift i en protokollshandling kan lämnas ut eller ej måste prövas varje gång frågan om att lämna ut handlingen uppkommer. Att handlingen en gång har tagits in i underprotokollets serie B är således inte bindande i sekretessfrågan för framtiden.

6.4 Ärendeförteckningarna

6.4.1 Hur ärendeförteckningarna används

Som framgår av det föregående avsnittet ingår i huvudprotokollet förteckningar över de ärenden som handläggs vid regeringssammanträdet. Förteckningarna används också som föredragningslistor vid regeringssammanträdet och som expeditionslistor efter regeringssammanträdet. De används dessutom som information till nyhetsmedier och allmänhet inför regeringssammanträdet. För detta ändamål publiceras innehållsförteckningarna på en hemsida i Regeringskansliets databas Information Rosenbad. Adressen är www.regeringen.se/galactica/service =alist.

Det föredragande statsrådets ärendeförteckning – föredragningslistan – är kompletterad med uppgifter som anger vilka beslut föredraganden föreslår regeringen. Strävan bör vara att i dessa uppgifter kortfattat ange förslagens innehåll. Intetsägande formuleringar bör undvikas. Ex- empel på en ärendeförteckning med uppgifter om de beslut som föreslås finns i formulär 1.3.

6.4.2 Ärenden utom listan

Ibland inträffar det att ett ärende behandlas vid ett regeringssammanträde utan att ärendet dessförinnan har tagits upp på någon ärendeförteckning (föredragningslista). Om sådana ärenden ”utom listan” förekommer, måste den berörda ärendeförteckningen kompletteras i efter-

Ds 1998:39

Ärendeförteckningar 69

hand innan den tas in i huvudprotokollet eller används som expeditionslista.

Det ingår i mönstret för Regeringskansliets beslutsformer att man skiljer på det reella avgörandet under beredningen och det formella beslutet vid regeringssammanträdet. Normalt fattas besluten i den ordningen. För ärendena ”utom listan” blir däremot beslutsprocessen den omvända, vilket ofta leder till oklarheter om beslutssituationen. Det bör efter ett regeringssammanträde (ibland efter den följande allmänna beredningen) alltid stå klart om regeringen har beslutat i ett ärende eller ej och vad regeringen har beslutat; den slutliga utformningen av själva beslutstexten kan dock dröja något.

Det bästa sättet att undvika sådana oklara beslutssituationer är att endast ta upp färdigberedda ärenden på ärendeförteckningarna till regeringssammanträdena. Om man är osäker på om ett ärende hinner beredas så pass färdigt att ett regeringsbeslut kan fattas vid ett visst regeringssammanträde, bör man alltså – om det inte finns alldeles speciella skäl för något annat, t.ex. att ett beslut måste vara fattat före en viss tidpunkt – vänta med att ta upp det på ärendeförteckningen tills man är säker. Detta gäller i synnerhet förvaltningsärendena, som är ca 75 % av alla regeringsärenden.

När det gäller riksstyrelseärenden, dvs. propositioner, lagrådsremisser, förordningar, kommittédirektiv och regleringsbrev, är det svårare att ha ett strikt krav på slutförd beredning före regeringssammanträdet. Strävan bör dock vara att även riksstyrelseärendena tas upp på ärendeförteckningar först sedan de är färdigberedda. När det blir fråga om att ge avkall på detta och ta upp ärenden ”utom listan” bör det vara avgörande om ett ärendes formella beslutstid verkligen har betydelse - från expeditions- och offentlighetssynpunkt förlorar man ofta inte någon tid på att vänta.

6.4.3 Hur ärendeförteckningarna utformas

Separata ärendeförteckningar upprättas för

1. huvudprotokoll,

2. underprotokoll, serie A, och

3. underprotokoll, serie B.

Sammanställningen av ärendeförteckningarna bör ske med omsorg.

70 Ärendeförteckningar

Ds 1998:39

Något som bidrar till att göra ärendeförteckningarna lättlästa och överskådliga – och därmed förenkla regeringssammanträdena – är att man för ihop likartade ärendetyper till sammanhängande block. Det är förvirrande t.ex. när propositionsärenden dyker upp på flera ställen i ärendeförteckningen. Det är inte heller ägnat att underlätta överblicken om man redigerar ärendeförteckningen efter handläggande arbetsenheter eller någon annan intern, organisationsgrundad princip.

Man bör ta upp ärendena i följande ordning:

1. Anställningsärenden

2. Överklaganden

3. Ansökningar och liknande förstainstansärenden

4. Utfärdande av lagar

5. Beslut om förordningar

6. Anslagsärenden, uppdrag till myndigheter

7. Lagrådsremisser

8. Propositioner

9. Skrivelser till riksdagen

10. Kommittédirektiv

Om ärenden aktualiseras först i ett sent skede av beredningsarbetet inför ett regeringssammanträde kan denna ordning givetvis brytas. Det är onödigt att redigera om ärendeförteckningen i sådana fall.

Ärendeförteckningarna skrivs ut enligt de exempel som finns i formulärsamlingen (formulären 1.1 och 1.2). Inget hindrar att man har en förteckning för varje statsråd i ett departement.

Ärendeförteckningarna bör skrivas på bägge sidor av papperet. De ärendeförteckningar som tas in i huvudprotokollet skall vara utskrivna eller kopierade på arkivbeständigt papper.

Om det i en ärendeförteckning görs strykningar eller andra rättelser i form av korrekturrättelser, bör den som ansvarar för förteckningen, vanligen expeditionschefen, bestyrka varje rättelse med sin signatur.

6.4.4 Nummer på ärendena

Varje ärende skall ha ett nummer på ärendeförteckningen. Numreringen av ett departements ärende vid ett visst regeringssammanträde bör i allmänhet vara löpande från den första föredragandens ärenden

Ds 1998:39

Ärendeförteckningar 71

till den sistas. Skulle detta medföra mycket stora olägenheter, kan departementet ha en nummerserie för varje föredragande statsråd.

Under ett ärendenummer kan det finnas flera beslut av samma slag, som betecknas med bokstäver (formulär 1.1).

6.4.5 Ärendemeningarna

När regeringen beslutar att utfärda en lag, skall ärendeförteckningens ärendemening innehålla uppgifter både om lagens namn och om numret på den riksdagsskrivelse genom vilken riksdagen har meddelat regeringen att lagen har antagits. Ett regeringsbeslut om utfärdandet i protokollform och med lagtexten i bilaga tas in i underprotokollet. Det går bra att under samma nummer i ärendeförteckningen ta upp samtliga lagar som utfärdas med stöd av den angivna riksdagsskrivelsen (formulär 1.1). Även när det gäller andra regeringsbeslut genom vilka regeringen beslutar med anledning av en riksdagsskrivelse skall ärendeförteckningen innehålla numret på riksdagsskrivelsen.

När det är fråga om förvaltningsärenden bör ärendemeningen i ärendeförteckningen formuleras så att den inte antyder innehållet i regeringens beslut. Om en myndighet t.ex. har bett att få överskrida en anslagspost som har maximerats av regeringen, bör ärendemeningen i ärendeförteckningen inte lyda ”Överskridande av en anslagspost” utan t.ex. ”Begäran av X-myndigheten att överskrida en anslagspost”.

I vilken utsträckning som ärendemeningarna behöver innehålla personnamn får avgöras från fall till fall med hänsyn till ärendets art och till att ärendeförteckningen publiceras via Internet. Integritetsskyddsaspekter kan tala mot att ett namn används tillsammans med uppgifter om t.ex. brottslighet, en sjukdom, ett politiskt parti eller ett religiöst samfund. I sådana fall bör behovet av att ha med namnet övervägas noga när ärendeförteckningen utformas.

6.5 Frågor om offentlighet

Om ärendeförteckningarna till ett visst regeringssammanträde bara hade funktionen att utgöra en del av protokollet över besluten vid sammanträdet, skulle de bli allmänna handlingar först då huvudprotokollet har justerats, något som i allmänhet dröjer ganska länge. Före denna tidpunkt finns inget protokoll. Ärendeförteckningarna publiceras emel-

72 Regeringssammanträdet

Ds 1998:39

lertid före regeringssammanträdet via Internet. Förteckningarna måste därför betraktas som självständiga handlingar som blir allmänna och offentliga i och med att de på detta sätt lämnas ut. Exemplaren med tillfogade uppgifter om de beslut som föreslås intar däremot en särställning. De anses vara sådana minnesanteckningar som inte blir allmänna handlingar om de inte tas om hand för arkivering. Så sker inte.

Om ett hemligt ärende är av sådan natur att inte ens ärendemeningen skall lämnas ut, skall man i ärendeförteckningen till underprotokollet i serie B skriva ”Hemligt ärende”. Allt efter ärendets natur kan man välja mellan att skriva ut diarienumret eller utelämna detta.

De koncept till regeringsbeslut som signeras av olika tjänstemän och som sänds mellan departementen vid gemensam beredning blir allmänna handlingar när de tas om hand för arkivering. Detta görs lämpligen i samband med att huvudprotokollet har justerats. Det ligger i sakens natur att den sekretess som kan gälla för regeringsprotokollet är tilllämplig också på koncept till beslut som ingår i detta protokoll.

6.6 Översikt över arbetet i samband med ett regeringssammanträde

6.6.1 Dagarna före

Ärendeförteckningarna ställs samman i de departement som skall ta upp ärenden vid regeringssammanträdet. Expeditionschefen svarar för utformningen av departementets ärendeförteckning. Ärendeförteckningar till huvudprotokollet ställs samman av protokollföraren. I fråga om gemensamma propositioner gäller följande. Det departement som är huvudansvarigt för den gemensamma propositionen skall lämna uppgift till protokollföraren inte bara om den proposition som skall tas upp i ärendeförteckningen till huvudprotokollet utan också om vilka departement som har frågor som skall behandlas i den gemensamma propositionen (formulär 1.6).

De ärendeförteckningar som upprättas inför ordinarie regeringssammanträden skall departementen distribuera på det sätt som här anges:

Ds 1998:39

Regeringssammanträdet 73

a) 7 pappersexemplar med beslutsmeningar till protokollföraren

Protokollföraren vid regeringssammanträdet skall ha sju pappersexemplar av ärendeförteckningen med förslagen till beslut skrivna i en högerspalt. Dessa exemplar skall departementet lämna till Statsrådsberedningens reception, Rosenbad, plan 7, i ett kuvert märkt Protokollföraren vid regeringssammanträdet den ... (datum). Det skall göras före klockan 15.00 dagen före regeringssammanträdet.

När ett departement inte har några ärenden till ett regeringssammanträde skall departementet underrätta protokollföraren om detta.

b) 30 pappersexemplar utan beslutsmeningar till Statsrådsberedningens expedition

Statsrådsberedningens expedition skall få 30 exemplar av ärendeförteckningen utan beslutsmeningar. Dessa exemplar skall departementet lämna i ett kuvert märkt SB:s expedition inför regeringssammanträdet den ... (datum). Försändelsen lämnas till Statsrådsberedningens reception samtidigt med den försändelse som är adresserad till protokollföraren enligt punkt a.

Undantag: Punkt b gäller inte förteckningar i serie B över hemliga ärenden.

c) Elektronisk överföring utan beslutsmeningar till Information Rosenbad

I samband med att pappersexemplar lämnas till Statsrådsberedningen skall texten utan beslutsmeningar föras över elektroniskt till Regeringskansliets databas Information Rosenbad. Det skall ske före klockan 15.00 dagen före regeringssammanträdet. Närmare upplysningar om detta lämnas av redaktionen för Information Rosenbad (tfn 545 83 eller 545 89.

Om det vid något tillfälle – på grund av ett tekniskt fel eller någon annan oförutsedd händelse – inte går att föra över texten elektroniskt till databasen utan dröjsmål, skall departementet underrätta redaktionen om det per telefon och skicka en diskett med texten (utan beslutsmeningar) i den försändelse som är adresserad till protokollföraren enligt punkt a. Protokollföraren vidarebefordrar disketten till redaktionen.

74 Regeringssammanträdet

Ds 1998:39

Undantag: Punkt c gäller inte förteckningar i serie B över hemliga ärenden och inte heller förteckningar över nådeärenden.

Några ändringar eller tillägg i de texter som finns i databasen skall inte göras med anledning av att ärenden vid regeringssammanträden stryks från listorna eller tas upp ”utom listan”.

De förteckningar som läggs in i databasen inför ett regeringssammanträde tas bort när förteckningarna för nästa regeringssammanträde läggs in där.

6.6.2 Regeringssammanträdet

Regeringen sammanträder i regel varje torsdag förmiddag. Vid sammanträdet gör protokollföraren anteckning om närvarande statsråd och vilka ärenden som föredras.

Det är inte ovanligt med extra regeringssammanträde, som brukas hållas i samband med statsrådens lunch. Protokollföraren informerar statsrådens assistenter om tid och plats. Likaså informerar protokollföraren om vad som skall gälla i fråga om ärendeförteckningar m.m. i samband med sådana extra sammanträden.

6.6.3 Samma dag efter avslutat regeringssammanträde

Protokollföraren samlar in de ärendeförteckningar från vilka statsråden föredragit sina ärenden. Dessa förteckningar är försedda med beslutsmening.

Protokollföraren ringer till respektive departements kontaktman, vanligen expeditionschefens sekreterare, och rapporterar vilka statsråd som inte deltagit i sammanträdet och om några förändringar gjorts i förhållande till förteckningarna. Först sedan departementen fått dessa uppgifter kan de lämna ut uppgifter om besluten (se avsnitt 1.6).

Protokollföraren förser de insamlade ärendeförteckningarna med uppgifter om närvarande statsråd. Därefter signerar protokollföraren förteckningarna och skickar dem till departementens kontaktmän. Uppgiften om vilka som varit närvarande är endast avsedd som en upplys-

Ds 1998:39

Vissa typer av regeringsärenden 75

ning till departementen och skall inte tas med när förteckningarna tas in i huvudprotokollet.

6.6.4 Dagarna efter

De olika departementen expedierar besluten som ingår i respektive underprotokoll. Ärendeförteckningarna kan användas som expeditionslistor. Gäller det ett ärende som hör till huvudprotokollet sköts expedieringen av det departement som svarar för samordningen av ärendet.

Arbetet med att ställa samman underprotokollen slutförs i departementen, protokollföraren skriver under och föredragande statsråd justerar protokollet (se närmare avsnitt 6.2 och 6.3). Det är viktigt att underprotokollen färdigställs snarast möjligt så att protokollföraren kan slutföra arbetet med huvudprotokollet. Så snart departementet har färdigställt underprotokollet från ett sammanträde skall det skickas till protokollföraren. Meddelande om att statsrådet justerat underprotokollet skall lämnas av departementets kontaktman till protokollföraren.

Därefter kan huvudprotokollet sammanställas, undertecknas av protokollföraren och justeras av ordföranden.

Huvudprotokoll och underprotokoll sänds enligt en bestämd plan till konstitutionsutskottet för granskning. Varje departement skickar sina underprotokoll. Huvudprotokoll översänds av protokollföraren.

Konstitutionsutskottet återställer protokollen till protokollföraren och departementen. De förvaras där i fem år och lämnas sedan till centralarkivet.

6.7 Vissa typer av regeringsärenden

6.7.1 Utredningsdirektiv

Det är regeringen som beslutar att en ny utredning skall tillkallas, antingen i form av en kommitté med flera ledamöter eller en särskild utredare. Regeringen bemyndigar det statsråd som har föredragandeansvaret för ämnesområdet att tillkalla de personer som skall utföra uppdraget och att förse dessa med sekretariatsresurser. Samtidigt be-

76 Vissa typer av regeringsärenden

Ds 1998:39

slutar regeringen att utredningen skall följa de direktiv som bifogas protokollet i ärendet. Slutligen anger regeringen hur utredningskostnaderna skall betalas.

Det statsråd som fått regeringens bemyndigande fattar de verkställighetsbeslut om utredningen som behövs. Besluten tas in i departementets protokoll.

Ibland finns det anledning att komplettera eller ändra direktiven till en utredning. Beslut om tilläggsdirektiv, som t.ex. kan gälla förlängd utredningstid, fattas av regeringen. Det är också regeringen som beslutar om ett utredningsuppdrag skall avslutas innan uppdraget är slutfört.

Varje utredning är en särskild myndighet. Handlingar som går mellan Regeringskansliet och en utredning blir därför allmänna.

Utredningen upphör när dess uppdrag är slutfört och ledamöterna är förordnade till dess. I och för sig skulle det inte behövas något särskilt entledigandebeslut för en utrednings ledamöter när uppdraget är slutfört, men av praktiska skäl fattar det berörda statsrådet ett sådant beslut. Ofta är sekretariatet i verksamhet en tid efter det att ledamöterna har entledigats, t.ex. för att ordna utredningens arkiv.

Exempel på regeringens utredningsbeslut finns i formulären 2.44-2.48. Exempel på statsrådsbeslut om ledamöter m.fl. finns i formulären 3.16-3.29 och om kommittéadministrationen i övrigt i formulären 3.20-3.23.

6.7.2 Remisser till Lagrådet

Ett viktigt inslag i lagstiftningsarbetet är den granskning som Lagrådet gör av lagförslag inom centrala rättsområden.

Lagrådet är sammansatt av domare från Högsta domstolen och Regeringsrätten och granskar lagförslagen från juridisk-tekniska utgångspunkter. Lagrådet prövar t.ex. om lagförslagen är förenliga med grundlagarna och rättsordningen i övrigt och om förslagen är så utformade att lagarna kan antas tillgodose angivna syften och inte vålla problem vid tillämpningen. I vilka fall regeringen bör inhämta yttrande från Lagrådet framgår av regeringsformen (8 kap. 18 §).

Ds 1998:39

Vissa typer av regeringsärenden 77

Regeringens lagrådsremisser liknar i mycket propositionerna (se avsnitt 6.7.3), vilket är naturligt med tanke på att lagrådsremissen utgör stommen i den kommande propositionen. Själva lagrådsremissen fogas i regeringsprotokollet som bilaga till beslutet om remiss (se formulär 2.35).

6.7.3 Propositioner och skrivelser till riksdagen

Ordet ”proposition” (förslag) används sedan mycket länge som beteckning för regeringens förslag till riksdagen. Besluten om propositioner hör till de viktigaste som regeringen fattar. Nästan alla riksdagens lag- och budgetbeslut fattas med propositioner som underlag. Antalet propositioner varierar, men är sällan lägre än 200 under ett riksmöte. Den mest omfattande propositionen varje år är den som innehåller regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret (budgetpropositionen).

I propositionsserien ingår också de skrivelser som regeringen lämnar till riksdagen. Skrivelserna innehåller redogörelser och meddelanden till riksdagen, men inte några förslag till riksdagsbeslut.

Protokollföringen av regeringsbesluten i propositionsärenden är enkel: ett exemplar av propositionen fogas som bilaga till beslutet om proposition.

Man måste emellertid skilja på beslut om propositioner som innehåller förslag inom enbart ett departements verksamhetsområde och sådana som innehåller förslag från flera departements verksamhetsområden (s.k. gemensamma propositioner). I det förra fallet tas beslutet in i departementets underprotokoll (formulär 2.36). I det senare fallet tas beslutet in i det för regeringen gemensamma huvudprotokollet (formulär 1.8). De medverkande departementens underprotokoll innehåller bara en anmälan till propositionen och hänvisning till huvudprotokollet om regeringens beslut (formulär 2.37). Observera att några propositionstexter inte biläggs underprotokollen när det är fråga om gemensamma propositioner.

6.7.4 Författningar

På regeringssammanträdena fattar regeringen ett stort antal beslut som rör lagar och förordningar. Lagarna som stiftas av riksdagen skall ut-

78 Vissa typer av regeringsärenden

Ds 1998:39

färdas av regeringen (promulgeras) utan dröjsmål. Förordningarna beslutas av regeringen själv, antingen efter bemyndigande av riksdagen eller direkt med stöd av regeringsformen.

Lagar och förordningar skall kungöras snarast efter utfärdandet. De av regeringen utfärdade författningarna kungörs i Svensk författingssamling (SFS). Om det finns särskilda skäl, t.ex. om det skulle underlätta, möjligheterna att överblicka författningsmaterialet, får regeringen besluta att en förordning skall kungöras i någon annan författningssamling än SFS. Detta skall i så fall framgå av författningen.

Exempel på regeringsbeslut om författningar finns i formulären 2.38 (utfärdande av lag) och 2.41 (beslut om förordning.) Underskrivna exemplar av författningarna läggs i regeringsprotokollen som bilagor till regeringsbesluten.

6.7.5 Förordningsmotiv

Någon enstaka gång kan det finnas behov av att publicera motiv till viktiga förordningar. Det finns för detta en särskild skriftserie, Regeringens förordningsmotiv. Den är gemensam för alla departement och numreras löpande, årsvis. Antalet förordningsmotiv är litet; möjligheten att göra motivuttalanden till förordningar skall användas sparsamt och bara när det finns någon särskild anledning till det. När förordningsmotiv förekommer skall detta alltid framgå av en not till förordningen vid kungörandet i SFS. Förfarandet med förordningsmotiv beskrivs närmare i SB:s PM 1987:3.

Förordningsmotiv skall vara kortfattade och uppbyggda som en författningkommentar (specialmotivering) till ett lagförslag i en proposition. De skall inte enbart innehålla bakgrundsinformation av mer allmän karaktär.

Förordningsmotiven tas in i regeringsprotokollet genom att ett exemplar ur publikationsserien fogas som en särskild bilaga till regeringsbeslutet (formulär 2.43).

Formulärsamling

1 Vissa handlingar som upprättas i samband med regeringssammanträden

1.1 Ärendeförteckning, underprotokoll A

1.2 Ärendeförteckning, underprotokoll A, med flera statsråd som föredragande

1.3 Ärendeförteckning, underprotokoll A, med tillskrivna beslutsförslag

1.4 Ärendeförteckning, underprotokoll B

1.5 Ärendeförteckning, huvudprotokollet

1.6 Anmälan om ärende till huvudprotokollet

1.7 Förstasida till huvudprotokollet

1.8 Förstasida till huvudprotokollet, beslut i såväl huvudsom underprotokoll

1.9 Förstasida till huvudprotokollet, när statsråd inte deltar i avgörandet av vissa ärenden

1.10 Förstasida till underprotokoll A

1.11 Förstasida till underprotokoll A, beslut i såväl huvudsom underprotokoll

1.12 Förstasida till underprotokoll B

2 Regeringsärenden

Regeringsbeslut

Anställningsärenden m.m.

2.1 Fullmakt, utnämning av justitieråd

a) koncept

b) den handling som expedieras

c) kopia

2.2 Anställning som generaldirektör

2.3 Anställning som departementsråd

2.4 Anställning som polisöverintendent

2.5 Tidsbegränsad anställning som rådman

2.6 Förordnanden, ledamöter och ersättare i styrelse

2.7 Entledigande av ledamot i styrelse för myndighet

2.8 Förordnande av ledamot i styrelse för myndighet

2.9 Entledigande och förordnande av ledamot i styrelse för myndighet

2.10 Ledighet för att vara ordförande i en kommitté

Ansökningar m.m.

2.11 Bifall ansökan, motiverat

2.12 Bifall, dispens enligt 11 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen

2.13 Avslag, överskridande av anslagspost

2.14 Avslag på ansökan, motiverat

2.15 Avslag, allmänna handlingar och 11 kap. 1 § sekretesslagen, ärendet överlämnat till regeringen

2.16 Ingen åtgärd vidtas

2.17 Ingen åtgärd vidtas, riksdagsbeslut behövs

Överklaganden

2.18 Överklagande – Beslut om inhibition

2.19 Överklagande – Bifall, regeringen ändrar

2.20 Överklagande – Interimistiskt beslut

2.21 Överklagande – Bifall, regeringen överlämnar ärendet

2.22 Överklagande – Delvis bifall

2.23 Överklagande – Avslag i anställningsärende, motiverat

2.24 Överklagande – Avslag i anställningsärende

2.25 Överklagande – Avslag, överklagat beslut i bilaga

2.26 Överklagande – Avslag, flerinstansärende

2.27 Överklagande – Avslag, lång recit och motivering

2.28 Överklagande – Ej prövning, bristande klagorätt

Andra regeringsbeslut

2.29 a Regleringsbrev, Regeringskansliet

2.29 b Regleringsbrev, myndighet

2.29 c Ändring av regleringsbrev

2.30 Godkännande av avtal

2.31 Uppdrag till myndighet att ingå internationell överenskommelse

2.32 Utdelande av belöningsmedalj, Illis quorum

2.33 Yttrande över ansökan om rättsprövning

Protokoll vid regeringssammanträde

2.34 Överlämnande av framställning till en kommitté

a) koncept

b) ”original” (exemplar för protokoll)

c) utdrag

2.35 Beslut om lagrådsremiss

2.36 Beslut om proposition

2.37 Anmälan till proposition som är gemensam för flera departement

2.38 Utfärdande av lagar

2.39 Riksdagsskrivelse, lag och tillkännagivande från riksdagen

2.40 Riksdagsskrivelse, läggs till handlingarna

2.41 Beslut om förordning

2.42 Beslut om förordning enligt riktlinjer godkända av riksdagen

2.43 Beslut om förordning med förordningsmotiv

2.44 Beslut om en särskild utredare, bemyndigande och direktiv

2.45 Beslut om en kommitté, bemyndigande och direktiv

2.46 Beslut om tilläggsdirektiv

2.47 Beslut om avveckling av en kommitté

2.48 Återkallande av bemyndigande för statsråd att tillkalla en utredare

2.49 Beslut om en arbetsgrupp inom Regeringskansliet

2.50 Bemyndigande för ett departement att disponera anslag

2.51 Uppdrag att företräda staten på bolagsstämma

2.52 Bemyndigande att underteckna ett avtal

2.53 Ingående av överenskommelse med ett annat land, notifikation

2.54 Undertecknande av överenskommelse med ett annat land, med visst förbehåll

2.55 Undertecknande av konvention, med förbehåll för ratifikation

2.56 Ratifikation av konvention, med deklaration

2.57 Uppsägning av överenskommelse

2.58 Undertecknande av partnerskapsavtal

2.59 Undertecknande om godkännande av partnerskapsavtal

2.60 Undertecknande och underrättelse om godkännande av avtal

2.61 Placering av uppdrag i Regeringskansliet i säkerhetsklass 1

3 Regeringskansliärenden

Särskilt uppsatta regeringskanslibeslut

Anställningsärenden

3.1 Beslut om arbetsuppgifter och lön för departementsråd

3.2 Beslut om placering av departementsråd inom Regeringskansliet

3.3 Beslut om arbetsuppgifter för departementsråd

3.4 Anställning som departementssekreterare

3.5 Beslut om tidsbegränsad anställning

3.6 Anställning som rättssakkunnig

3.7 Anställning som ambassadråd

3.8 Anställning som assistent

3.9 Anställning som politiskt sakkunnig

3.10 Anställning som politiskt timanställd brevsvarare

3.11 Anställning som militärsakkunnig

3.12 Tilldelande av utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”

3.13 Anställningen upphör

3.14 Anställningen upphör, pensionering

Beslut i Regeringskansliets protokollsserier

Anmälningsskyldighet enligt insiderlagen

3.15 Anmälningsskyldighet enligt insiderlagen

Kommittéärenden

3.16 Förordnande av ledamöter i en kommitté

3.17 Anställning som kommittésekreterare

3.18 Entledigande av kommittépersonal

3.19 Entledigande och förordnande av enstaka person i en kommitté

3.20 Tillstånd för en kommitté att sammanträda utanför Stockholm

3.21 Tillstånd för en kommitté att göra en större undersökning

3.22 Tillstånd till tjänsteresa för en kommittéanställd

3.23 Tillstånd för en kommitté att trycka betänkande

3.24 Förordnanden i en arbetsgrupp

Övriga ärenden

3.25 Förordnande att föra talan och utöva rösträtt

a) Utdrag

b) Fullmakt

3.26 Uppdrag att underteckna avtal som ombud för departementschefen

3.27 Överlämnande av ärende till en annan myndighet (protokollsutdrag)

3.28 Överlämnande av ärende till en annan myndighet (anteckning i akten)

3.29 Avskrivning av ärende (protokollsutdrag)

3.30 Avskrivning av ärende (anteckning i akten)

3.31 Uppdrag åt Kommerskollegium att anmäla förslag till förordning om ändring i författning till kommissionen och WTO

3.32 Erkännande av konsul

3.33 Beslut om Regeringskansliets disposition av medel, beslut i Regeringskansliets protokoll

3.34 Placering av uppdrag i Regeringskansliet i säkerhetsklass 3

Remiss, kommunikation och brevsvar m.m.

3.35 Remiss av betänkande

3.36 Remiss i förvaltningsärenden

3.37 Kommunikation i förvaltningsärende

3.38 Brevbekräftelse

3.39 Brevsvar

3.40 Underrättelse om nationella åtgärder för att uppfylla Sveriges förpliktelser i EU

3.41 Underrättelse om nationella åtgärder för – – – (inkl. myndighetsföreskrifter)

3.42 Underrättelse om nationella åtgärder för – – –

(ytterligare underrättelser förutses)

REGERINGEN

Justitiedepartementet

Expeditionschefen Juson

Föredragande: statsrådet Juman

Ärende:

1

Utnämning av justitieråd Ju97/1234

2

Förordnande av värderingsteknisk ledamot i länsrätt

Ju97/1235

3

Ansökan av kammarrättsrådet Anna Aman om ledighet

Ju97/1243

4

Överklagande från X-styrelsen av Datainspektionens beslut i ett ärende enligt datalagen (1973:289)

Ju96/5678

5–7

Framställningar om ersättning från staten av

5 Olle Persson Ju96/4567

6 Christer Mård Ju96/7890

– – –

Ärendeförteckning, underprotokoll A	1.1
Ärendeförteckning	1 (2)

regeringssammanträde 1997-00-00 Underprotokoll A

Nr 15

X

Föredragningslista

Expeditionslista

Protokollsexemplar

1.1	Ärendeförteckning, underprotokoll A
	REGERINGEN	1997-00-00	2 (2)

Justitiedepartementet

8

Utfärdande av lagar (rskr. 1995/96:221) Ju96/1318

a) lag om ändring i brottsbalken

b) lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

c) lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64)

9

Förordning om ändring i förordningen (1986:616) om beredskapspolisen Ju95/1237

10

Lagrådsremiss

Rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan

Ju96/1456

11 Proposition

Lag om paketresor Ju95/1357

12

Anmälan till proposition om – – –

Ju95/678 m.fl.

13

Skrivelse till riksdagen

Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning vid förundersökning i brottmål under år 1995

Ju96/5678

14

Kommittédirektiv Översyn av rättshjälpslagen Ju96/7890

15

Anmälan från H.M. Konungen om utrikes resa Ju96/106

X

Föredragningslista

Expeditionslista

Protokollsexemplar

	Ärendeförteckning, underprotokoll A, med flera statsråd som föredragande	1.2
REGERINGEN	Ärendeförteckning	1 (6)
Finansdepartementet	regeringssammanträde
Expeditions- och rättschefen Frison	1997-00-00
ärendena 1 - 15	Underprotokoll A
	Nr 21

Föredragande: statsrådet Friman ärendena 1–9

statsrådet Taxén ärendena 10–22

Ärende:

1

Regleringsbrev för budgetåret 1997 om anslag till Nämnden för offentlig upphandling (rskr. 1997/98:000)

Fi97/1256 m.fl.

2

Riksdagens skrivelse 1997/98:298 om anslag till riksdagen och dess myndigheter m.m. Fi97/1900

– – –

X

Föredragningslista

Expeditionslista

Protokollsexemplar

	Ärendeförteckning, underprotokoll A, med tillskrivna beslutsförslag	1.3
REGERINGEN	Ärendeförteckning	1 (2)
Justitiedepartementet	regeringssammanträde
Expeditionschefen Juson	1997-00-00
	Underprotokoll A
	Nr 15

Föredragande: statsrådet Juman

Ärende:	Förslag till beslut:
1
Utnämning av justitieråd	Lagmannen Bengt Beman utnämns
Ju97/1234
2
Förordnande av värderingsteknisk ledamot i	Tekn. dr Arne Aman förordnas
länsrätt
Ju97/1235
3
Ansökan av kammarrättsrådet Anna Aman om	Ledighet beviljas
ledighet
Ju97/1243
4
Överklagande från X-styrelsen av Data-	Överklagandet avslås
inspektionens beslut i ett ärende enligt datalagen
(1973:289)
Ju96/5678
5–7
Framställningar om ersättning från staten av
5 Olle Persson	5 Framställningen bifalls
Ju6/4567	6–7 Framställningarna avslås
6 Christer Mård
Ju96/7890
– – –

X

Föredragningslista

Expeditionslista

Protokollsexemplar

1.3 Ärendeförteckning, underprotokoll A, med tillskrivna beslutsförslag

REGERINGEN		1997-00-00	2 (2)
Justitiedepartementet
8
Utfärdande av lagar (rskr. 1995/96:221)		Lagar utfärdas
Ju96/1318
a)	lag om ändring i brottsbalken
b)	lag om ändring i lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt
c)	lag om ändring i narkotikastrafflagen
(1968:64)
9
Förordning om ändring i förordningen		Förordning beslutas
(1986:616) om beredskapspolisen
Ju95/1237
10
Lagrådsremiss		Lagrådsremiss beslutas
Rätt att förrätta vigsel inom andra trossam-
fund än Svenska kyrkan
Ju96/1456
11
Proposition		Proposition beslutas
Lag om paketresor
Ju95/1357
12
Anmälan till proposition om – – –		Frågor inom Justitiedepartementets
Ju95/678 m.fl.		verksamhetsområde anmäls
13
Skrivelse till riksdagen		Skrivelse beslutas
Hemlig teleavlyssning och hemlig teleöver-
vakning vid förundersökning i brottmål
under år 1995
Ju95/5678
14
Kommittédirektiv		Kommittédirektiv beslutas
Översyn av rättshjälpslagen
Ju96/7890
15
Anmälan från H.M. Konungen om utrikes resa		Anmälan tas till protokollet
Ju96/106

X

Föredragningslista

Expeditionslista

Protokollsexemplar

REGERINGEN

Justitiedepartementet

Expeditionschefen Juson

Föredragande: statsrådet Juman

Ärende:

1

Regleringsbrev för budgetåret 1997 för anslag till den särskilda polisverksamheten (rskr. 1995/96:000)

Ju96/0000

2

Hemligt ärende

Ärendeförteckning, underprotokoll B	1.4
Ärendeförteckning	1 (1)

regeringssammanträde 1997-00-00 Underprotokoll B

Nr 0

X

Föredragningslista

Expeditionslista

Protokollsexemplar

1.5	Ärendeförteckning, huvudprotokollet
	REGERINGEN	Ärendeförteckning	1 (1)

regeringssammanträde 1997-00-00 Huvudprotokoll

Nr 69

Föredragande: statsrådet Fiman

Ärende:

1 Proposition

Budgetpropositionen för 1998

X

Föredragningslista

Expeditionslista

Protokollsexemplar

Anmälan om ärende till huvudprotokollet

1.6

Finansdepartementet

Expeditions- och rättschefen Fridell

Ärende till huvudprotokoll vid regeringssammanträdet den 00 september 1997

Proposition	Proposition
Budgetpropositionen för 1998	beslutas

Sammanhållande:

Finansdepartementet (Föredragande: statsrådet Fiman)

Medverkande i propositionen: samtliga departement

1.7	Förstasida till huvudprotokollet

Protokoll

vid regeringssammanträde 1997-00-00 Huvudprotokoll nr 00 Stockholm

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist

Protokollförare: departementssekreteraren Maud Melin

De ärenden som har tagits upp i bilagda förteckningar behandlas. Beslut i ärendena redovisas i underprotokollen.

Vid protokollet

Maud Melin

Justeras

Göran Persson

Förstasida till huvudprotokollet, beslut i såväl huvudsom underprotokoll

1.8

Protokoll

vid regeringssammanträde 1997-00-00 Huvudprotokoll nr 60 Stockholm

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström (statsrådet Wallström ej närvarande vid föredragningen av Miljödepartementets ärenden), Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist

Protokollförare: departementssekreteraren Maud Melin

De ärenden som har tagits upp i bilagda förteckningar behandlas.

I fråga om det ärende som hör till detta protokoll fattar regeringen det beslut som framgår av bilagda handling. Beslut i övriga ärenden redovisas i underprotokollen.

Vid protokollet

Maud Melin

Justeras

Göran Persson

För ärende nr 1

Erik Åsbrink

Förstasida till huvudprotokollet, när statsråd inte deltar i avgörandet av vissa ärenden

1.9

Protokoll

vid regeringssammanträde 1997-00-00 Huvudprotokoll nr 40 Stockholm

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Wallström, (statsrådet Wallström ej närvarande vid föredragningen av Justitie-, Utrikes-, Kommunikations-, Finans-, Jordbruksdepartementets ärenden) Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist

Protokollförare: departementssekreteraren Maud Melin

De ärenden som har tagits upp i bilagda förteckningar behandlas. Beslut i ärendena redovisas i underprotokollen.

På grund av jäv deltar följande statsråd inte vid behandlingen av följande ärenden:

Statsminister Persson vid ärendena nr 1 – 4 i Försvarsdepartementets förteckning över ärenden till underprotokoll B. Statsrådet Freivalds är ordförande vid behandlingen av dessa ärenden.

Statsrådet Hjelm-Wallén vid ärendet nr 1 i Utrikesdepartementets förteckning över ärenden till underprotokoll B. Statsrådet Pagrotsky är föredragande vid behandlingen av detta ärende.

Statsrådet Åsbrink och Sundström vid ärendena nr 3 och 4 i Miljödepartementets förteckning över ärenden till underprotokoll A.

Vid protokollet

Maud Melin

1.9	Förstasida till huvudprotokollet, när statsråd inte deltar i avgörandet av vissa ärenden

2

Justeras

Göran Persson

Laila Freivalds

Förstasida till underprotokoll A

1.10

	Protokoll
	vid regeringssammanträde
	1997-00-00
	Underprotokoll A
Justitiedepartementet	Nr 40

Regeringen fattar de beslut som framgår av bilagda handlingar.

Vid protokollet

Maud Melin

Justeras

ärendena 1 -–9

Laila Freivalds

1.11	Förstasida till underprotokoll A, beslut i såväl huvudsom underprotokoll

Protokoll

vid regeringssammanträde 1997-00-00 Underprotokoll A

Nr 00

Justitiedepartementet

Regeringen fattar de beslut som framgår av bilagda handlingar. Ifråga om ärende nr 1 fattar regeringen det beslut som framgår av huvudprotokollet.

Vid protokollet

Christine Nordström

Justeras ärendena 2 - 7

Laila Freivalds

Förstasida till underprotokoll B

1.12

Protokoll

vid regeringssammanträde 1997-00-00 Underprotokoll B

Nr 8

Finansdepartementet

Regeringen fattar det beslut som framgår av bilagda handlingar.

Detta protokoll innehåller handlingar med uppgifter för vilka sekretess kan gälla.

Vid protokollet

Maud Melin

Justeras

Erik Åsbrink

	Fullmakt, utnämning av justitieråd – koncept		2.1 a
	Koncept
	Fullmakt		AV
	1998-01-28	Ju97/4235
Justitiedepartementet	Rättschefen
	Ygge Yson

Domstols- och åklagarenheten Anton Antonsson

Telefon 08-405 1000

Gemensam beredning med Statsrådsberedningen

Felixvägen 25

123 45 STORBY

D AA

Vidi för dep. Gunnar Geman

Utnämning av justitieråd

Regeringen utnämner genom fullmakt rättschefen i Regeringskansliet Ygge Yson att fr.o.m. den 1 april 1998 vara justitieråd.

På regeringens vägnar

Adam Ason

Anna Jurén

Kopia till

Statsrådsberedningen

Kommunikationsdepartementet

Högsta domstolen

Göta hovrätt

Domstolsverket

2.1 b Fullmakt, utnämning av justitieråd - den handling som expedieras

	Fullmakt
	1998-01-28	Ju97/4235
Justitiedepartementet	Rättschefen
	Ygge Yson

Felixvägen 25

123 45 STORBY

Utnämning av justitieråd

Regeringen utnämner genom fullmakt rättschefen i Regeringskansliet Ygge Yson att fr.o.m. den 1 april 1998 vara justitieråd.

På regeringens vägnar

Adam Ason

Anna Jurén

Kopia till

Statsrådsberedningen

Kommunikationsdepartementet

Högsta domstolen

Göta hovrätt

Domstolsverket

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Fullmakt, utnämning av justitieråd - kopia		2.1 c
	Kopia
	Fullmakt
	1998-01-28	Ju97/4235
Justitiedepartementet	Rättschefen
	Ygge Yson

Felixvägen 25

123 45 STORBY

Utnämning av justitieråd

Regeringen utnämner genom fullmakt rättschefen i Regeringskansliet Ygge

Yson att fr.o.m. den 1 april 1998 vara justitieråd.

På regeringens vägnar

Adam Ason

Anna Jurén

Kopian stämmer med originalet

Kopia till

Statsrådsberedningen

Kommunikationsdepartementet

Högsta domstolen

Göta hovrätt

Domstolsverket

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Anställning som generaldirektör		2.2
	Regeringsbeslut	3
	1998-00-00	K97/0000
Kommunikationsdepartementet	Byråchefen Arne Aman
	Storgatan 15
	123 45 A-STAD

Anställning som generaldirektör och chef för Luftfartsverket

Regeringen anställer byråchefen vid Luftfartsverket Arne Aman som generaldirektör och chef för Luftfartsverket fr.o.m. den 00 januari 1998 t.o.m. den 00 december 2003.

Arne Aman skall tills vidare ha lön med 00 000 kr per månad.

På regeringens vägnar

Adam Ason

Karin Kåman

Kopia till

Finansdepartementet/FPA

Luftfartsverket

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@communications.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Communications; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-411 89 43	173 28 MINCOM S

2.3	Anställning som departementsråd
		Regeringsbeslut	3
		1998-00-00	Ju97/0000
	Justitiedepartementet	Kanslirådet Einar Effman
		Drottninggatan 7 B
		123 45 STOCKHOLM

Anställning som departementsråd i Regeringskansliet

Regeringen anställer kanslirådet Einar Effman som departementsråd i

Regeringskansliet fr.o.m. den 1 mars 1997 tills vidare.

Einar Effman skall tills vidare vara placerad i Justitiedepartementet. Regeringskansliet beslutar i fortsättningen om placering inom Regeringskansliet för Einar Effman.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

Åke Åberg

Anm. Angående lön se formulär 3.1. I regeringsbe-slutet om anställning av statssekreterare och expeditions- resp. rättschefer skall dock lönen bestämmas.

Kopia till

Finansdepartementet/FPA

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Anställning som polisöverintendent		2.4
	Regeringsbeslut	3
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Polisintendenten
	Eva Eman
	Ekgatan 2
	234 56 EKSTAD

Anställning som polisöverintendent vid Säkerhetspolisen, m.m.

Regeringen anställer polisintendenten vid Polismyndigheten i Stockholms län Eva Eman att fr.o.m. den 1 januari 1998 tills vidare vara polisöverintendent och chef för huvudenhet vid Säkerhetspolisen.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

Antonia Exon

Kopia till

Rikspolisstyrelsen

Säkerhetspolisen

Polismyndigheten i Stockholms län

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.5	Tidsbegränsad anställning som rådman
		Regeringsbeslut
		1997-00-00	Ju97/0000
	Justitiedepartementet	Revisionssekreteraren
		Rune Rådman
		Riksgatan 5
		234 56 RÅDVIK

Tidsbegränsad anställning som rådman i Norrtälje tingsrätt

Regeringen beslutar att revisionssekreteraren Rune Rådman skall ha en tidsbegränsad anställning som rådman i Norrtälje tingsrätt fr.o.m. den 19 augusti 1997 tills vidare så länge den ordinarie innehavaren av anställningen är ledig, dock längst t.o.m. den 31 augusti 1998.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

David Deson

Kopia till

Högsta domstolen

Svea hovrätt

Göta hovrätt

Norrtälje tingsrätt

Domstolsverket

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Förordnanden, ledamöter och ersättare i styrelse		2.6
	Förordnande	3
	1997-00-00	U97/0000
Utbildningsdepartementet	Statens institut för y-frågor
	Box 12245
	123 45 STOCKHOLM

Förordnande av ledamöter och ersättare i styrelsen för Statens institut för y- frågor

Regeringen utser följande personer att vara ledamöter och ersättare i styrelsen för Statens institut för y-frågor fr.o.m. den 1 april 1997 t.o.m. den 30 mars 1999.

Ledamöter	Ersättare (personliga)
Riksdagsledamoten	Studieinstruktören
Arne Aman	Anna Arman
Byråchefen Bertil Beman	Departementssekreteraren
	Birgitta Berman
Adjunkten Cecilia Ceman	Fil. kand. Carl Cerman
Rektorn David Deman	Lågstadieläraren
	Disa Derman

Vidare utser regeringen Arne Aman att vara ordförande i styrelsen.

På regeringens vägnar

Uno Uman

Ulla Uson

Kopia till

ledamöter och ersättare

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@education.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Education; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 16	08-723 11 92	132 84 MINEDUC S

2.7	Entledigande av ledamot i styrelse för myndighet
		Regeringsbeslut	18
		1997-00-00	Ju97/0000
	Justitiedepartementet	Datainspektionen
		Box 8114
		104 20 STOCKHOLM

Entledigande av ledamot i styrelsen för Datainspektionen

Den 3 juni 1995 utsåg regeringen direktören Arne Aman att fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 1998 vara ledamot i styrelsen för Datainspektionen.

Arne Aman har begärt entledigande från uppdraget.

Regeringen entledigar Arne Aman vid utgången av juni 1997.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

David Deson

Kopia till

Arne Aman

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Förordnande av ledamot i styrelse för myndighet		2.8
	Förordnande	3
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Datainspektionen
	Box 8114
	104 20 STOCKHOLM

Förordnande av ledamot i styrelsen för Datainspektionen

Regeringen utser ombudsmannen Britta Beman att fr.o.m. den 00 juli 1997 t.o.m. den 00 juni 1999 vara ledamot i styrelsen för Datainspektionen.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

David Deson

Kopia till

Britta Beman

TCO

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.9	Entledigande och förordnande av ledamot i styrelse för myndighet
		Regeringsbeslut	4
		1997-00-00	Ju97/0000
	Justitiedepartementet	Datainspektionen
		Box 8114
		104 20 STOCKHOLM

Entledigande och förordnande av ledamot i styrelsen för Datainspektionen

Regeringen entledigar generaldirektören Lennart Ellman från uppdraget att vara ledamot i styrelsen för Datainspektionen med verkan fr.o.m. den 20 april 1997.

Regeringen utser direktören Olle Olsson att under tiden den 20 april 1997 – den 30 juni 1998 vara ledamot i Datainspektionens styrelse.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

David Deson

Kopia till

Lennart Ellman

Olle Olsson

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Ledighet för att vara ordförande i en kommitté		2.10
	Regeringsbeslut	3
	1997-00-00	Ju96/0000
Justitiedepartementet	Kammarrättsrådet Anna Aman
	Storgatan 4
	111 11 STOCKHOLM

Ledighet för kammarrättsrådet Anna Aman

Regeringen beviljar kammarrättsrådet i Kammarrätten i Stockholm Anna Aman ledighet från anställningen fr.o.m. den 15 februari 1997 tills vidare, dock längst t.o.m. den 30 september 1998, för att vara ordförande i X-kommittén (Ju 1997:00).

På regeringens vägnar

Anna Jurén

Bengt Beman

Kopia till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Kammarrätten i Stockholm

Domstolsverket

X-kommittén

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Bifall ansökan, motiverat		2.11
	Regeringsbeslut	7
	1997-00-00	M89/0000
Miljödepartementet	X Energi AB
	Box 6000
	555 55 Y-STAD

Ansökan om tillstånd enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. till nyanläggning för kraftvärmeproduktion i Y-stad kommun

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att lämna X Energi AB tillstånd enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) att uppföra en naturgaseldad kombicykelanläggning med en storlek av 100 MW fjärrvärme och 100 MW el i X-by.

Regeringen beslutar följande villkor.

De byggnads- och anläggningsåtgärder som krävs för verksamheten skall ha vidtagits senast den 31 december 2002. Tillståndet upphör att gälla för den del av verksamheten där sådana åtgärder inte har vidtagits vid denna tidpunkt. X Energi AB skall senast den 30 september år 2002 till regeringen redovisa vidtagna och eventuellt återstående åtgärder.

Ärendet

X Energi AB har i en skrivelse den 3 november 1988 ansökt om tillstånd enligt 4 kap. NRL att som ersättning för äldre produktionsanläggningar i fjärrvärmesystemet få uppföra en fastbränsleeldad anläggning med cirkulerande fluidiserad bädd (CFB) i hamnen i Y-stad med en storlek av 200 MW fjärrvärme och 120 MW el samt en naturgaseldad kombicykelanläggning i X-by i södra delen av Y-stad med en storlek av 100 MW fjärrvärme och 100 MW el.

Av ansökningshandlingarna framgår bl.a. att den föreslagna produktionsanläggningen i X-by är belägen inom ett område som i kommunens översiktsplan redovisas som ett särskilt verksamhetsområde huvudsakligen avsett för industriändamål. Den föreslagna lokaliseringen medger direktanslutning till stamledningen för naturgas och är bl.a. anpassad till den

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@environment.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Environment; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Tegelbacken 2	08-24 16 29	154 99 MINEN S

2.11 Bifall ansökan, motiverat

2

framtida utvecklingen av spårstrukturen för järnväg i Y-stadregionen. Bolaget anser att den förnyelse som planeras för X Energi AB:s produktionssystem har en positiv effekt på såväl miljön som naturresursanvändningen i jämförelse med befintligt produktionssystem. Bränsleanvändningen blir effektivare genom produktionen av mottrycksel, vilket bl.a. medför att emissionerna kommer att minska. En riskanalys som bolaget har låtit utföra visar att avståndet från naturgasanläggningen till bostadsområden överstiger 400 meter. Enligt analysen kommer påverkan av skador på omgivningen att bli liten bortom ett avstånd på 60–80 meter, under förutsättning att ett antal beskrivna säkerhetsåtgärder genomförs.

Som alternativ till den naturgaseldade anläggningen i X-by har bolaget övervägt såväl kombinationer av olika anläggningstyper inom produktionssystemet som andra etableringsområden.

Yttranden över ansökan har kommit in från Överbefälhavaren, - - -

Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot ansökan.

Skälen för regeringens beslut

Regeringen konstaterar att det är angeläget att värmeunderlaget i fjärrvärmesystemen utnyttjas för kraftvärmeproduktion så långt det är ekonomiskt möjligt. Naturgaseldning med kombicykel uppfyller högt uppställda krav på energieffektivitet. Vid jämförelser mellan olika fossila bränslen ger naturgas lägst utsläpp av koldioxid och högt elutbyte.

Regeringen delar, liksom flera remissinstanser, bolagets bedömning att ekonomiska och tekniska skäl talar för en lokalisering av den planerade verksamheten till X-by. Vid en sammanvägd bedömning av dessa skäl samt risk- och beredskapshänsyn gör regeringen ingen annan bedömning än bolaget i fråga om lokaliseringen för verksamheten.

Regeringen anser att verksamheten är förenlig med hushållningsbestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL och med vad som i övrigt skall beaktas vid prövningen enligt 4 kap. NRL. Vissa villkor behöver dock ställas upp.

Regeringen förutsätter att säkerhetsfrågorna ägnas fortsatt uppmärksamhet vid den förestående planeringen och projekteringen av anläggningen.

Regeringen erinrar om att villkor för utsläppsbegränsningar och försiktighetsmått från miljöskyddssynpunkt kan komma att bestämmas av Kon

Bifall ansökan, motiverat

2.11

3

cessionsnämnden för miljöskydd vid prövning enligt miljöskyddslagen (1969:387).

Regeringen erinrar vidare om att Länsstyrelsen i X-län utövar tillsyn i länet över hushållningen med naturresurser och efterlevnaden av vad som föreskrivs eller beslutas med stöd av 4 kap. NRL.

På regeringens vägnar

Ada Adamsson

Beta Betsson

Kopia till

Försvarsdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Jordbruksdepartementet

- - -

- - -

m.fl. departement

	Bifall, dispens enligt 11 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen		2.12
	Regeringsbeslut	3
	1998-00-00	UD97/0000
Utrikesdepartementet	Redaktören Arne Aman
	A-gatan 11
	111 11 A-STAD

Begäran att få ta del av allmänna handlingar

Ärendet

Den 00 januari 1997 begärde Ni att få ta del av följande handlingar i

Utrikesdepartementets arkiv, nämligen

1. PM 1994-10-10 om - - -

2. skrivelse den 3 september 1996 från - - -

Handlingarna innehåller uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).

Regeringens beslut

Regeringen bifaller Er begäran med stöd av 11 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen (1980:100).

På regeringens vägnar

Ulla Uddman

Ulrik Uddson

Kopia till

Justitiedepartementet

Regeringskansliets förvaltningsavdelning/arkivenheten

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@foreign.ministry.se
103 39 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Foreign; P=Ministry; A=SIL;
C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Gustav Adolfs torg 1	08-723 11 76	105 90 MINFOR S

2.13 Avslag, överskridande av anslagspost

	Regeringsbeslut	6
	1997-00-00	S97/0000
Socialdepartementet	X-verket
	Box 0000
	100 00 X-STAD

Begäran att överskrida en anslagspost

Ert dnr 97-012

Ärendet

I regleringsbrevet för budgetåret 1997 den 00 december 1996 finns en anslagspost till x-administration på högst 0 000 000 kr uppförd i statsbudgetens ramanslag A1 X-bidrag under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

X-verket har den 00 augusti 1997 begärt att få överskrida anslagsposten med 000 000 kr. Skälet till denna begäran är att - - -.

Regeringens beslut

Regeringen avslår X-verkets begäran.

På regeringens vägnar

Sven Solman

Saga Solson

Kopia till

Finansdepartementet/BA

Riksrevisionsverket

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@social.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Social; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-723 11 91	178 20 LOENDEP S

	Avslag på ansökan, motiverat		2.14
	Regeringsbeslut
	1998-00-00	SB98/0000
Statsrådsberedningen	Lars Lindén
	Lindgatan 6
	123 46 STORHOLM

Begäran att få ta del av handlingar

Regeringens beslut

Regeringen avslår Er begäran.

Ärendet

Den 00 oktober 1996 begärde Ni hos Regeringskansliets centralarkiv att få ta del av ”de handlingar av ryskt ursprung som Bo ”P”framtagit i ryska arkiv med hjälp av Svenska ambassaden och för Neutralitetspolitikkommissionens räkning”.

För det fall att handlingarna inte finns i Regeringskansliet utgick Ni från att de skulle infordras från ”P”.

Ärendet har överlämnats till regeringen.

Skälen för regeringens beslut

Neutralitetspolitikkommissionen (SB 1992:01) arbetade åren 1992–1994 med att granska uppgifter om förberedelser för mottagande av militärt bistånd. ”P” var biträdande sekreterare i kommissionen.

Vid besök i Moskva 1993 granskade han handlingar i ryska arkiv. Han gjorde detta som ett led i sin egen forskning men också för kommissionens räkning. I samband med granskningen skaffade han kopior av en del handlingar i arkivet. Vid ett par sammanträden med kommissionen under hösten 1993 redovisade han resultatet av arkivgenomgångarna.

När kommissionen avslutade sitt arbete 1994 överlämnade den sitt arkiv till Regeringskansliets centralarkiv. I arkivet finns inga sådana handlingar som Er begäran avser.

Frågan är om de handlingar som ”P”skaffade i Moskva borde ha behandlats som allmänna handlingar hos kommissionen. En förutsättning för detta är att

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@primeminister.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Primeminister; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-723 11 71	178 20 PREMIER S

2.14 Avslag på ansökan, motiverat

2

handlingarna innehöll något som föll inom kommissionens uppdrag, att granska uppgifter om förberedelser för mottagande av militärt bistånd. Kommissionen har tydligen ansett att denna förutsättning inte var uppfylld. De kompletterande upplysningar som har hämtats in från företrädare för kommissionen med anledning av Er begäran i detta ärende ger inte grund för någon annan bedömning.

Därmed finns det inte heller någon grund för regeringen att fordra in handlingar från ”P”.

Er begäran skall därför avslås.

På regeringens vägnar

Östen Östensson

Palle Pallesson

Anm. I det här fallet fattades inget beslut inom departementet utan ärendet överlämnades till regeringens prövning med stöd av 18 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Avslag, allmänna handlingar och 11 kap 1 § sekretesslagen, ärendet överlämnat till regeringen			2.15
	Regeringsbeslut	3
	1997-00-00	N97/0000
Närings- och handelsdepartementet	Redaktör Eva Ellson
	Pressgatan 10
	100 00 NORRSTAD

Begäran att få ta del av allmän handling

Regeringens beslut

Regeringen avslår Din begäran om att få ta del av ”avtal - - - staten”.

Ärendet

Den 00 januari 1997 begärde Du hos Närings- och handelsdepartementet att få ta del av två avtal som träffats mellan - - - trots att sekretess kan gälla för vissa uppgifter i avtalet. Dessa avtal finns i ett ärende om - - - . Ärendet har överlämnats till regeringen.

Skälen för regeringens beslut

Handlingarna innehåller uppgifter om aktiebolaget Y:s affärs- och driftsförhålladen. Eftersom det kan antas att bolaget lider skada om uppgifterna röjs, gäller sekretess för dessa enligt punkterna 1 och 85 i bilagan till sekretessförordningen (1980:657).

De skäl Du har framfört som stöd för Din begäran är inte tillräckliga för att med stöd av 11 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) ändå låta Dig ta del av avtalen.

På regeringens vägnar

Nils Närman

Nina Närs

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@industry.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Industry; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Fredsgatan 8	08-411 36 16	141 80 MININD S

2.15 Avslag, allmänna handlingar och 11 kap 1 § sekretesslagen, ärendet överlämnat till regeringen

2

Anm. I det här fallet fattades inget beslut inom departementet utan ärendet överlämnades till regeringens prövning med stöd av 18 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Kopia till

Justitiedepartementet

		Ingen åtgärd vidtas	2.16
	Regeringsbeslut	13
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Arne Aman
	X-gatan 10
	123 45 X-STAD

Skrivelse om en vårdnadsprocess

Ni har den 0 februari 1997 skrivit till regeringen och redogjort för en vårdnadsprocess vid Länsrätten i X län, i vilken Ni är part, och begärt att regeringen fattar vissa beslut med anledning av processen.

Enligt regeringsformen har regeringen inte rätt att besluta i frågor som skall avgöras av en domstol. Regeringen vidtar därför ingen åtgärd med anledning av Er begäran.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

Harald Håman

Kopia till

Länsrätten i X län

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.17 Ingen åtgärd vidtas, riksdagsbeslut behövs

	Regeringsbeslut	3
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Trafikförsäkringsföreningen
	Box 100
	200 00 STOCKHOLM

Framställningar om trafikskadeersättning för förare av utländska fordon

Ärendet

Finansinspektionen och Trafikförsäkringsföreningen har i var sin skrivelse den 00 augusti 1997 begärt att trafikskadelagen (1975:1410) ändras så, att föraren av ett utländskt fordon inte får rätt till ersättning för personskada från fordonets trafikförsäkring om motsvarande rätt till ersättning inte finns i den stat där fordonet hör hemma.

Vägverket har yttrat sig över framställningarna den 00 oktober 1997.

Regeringens beslut

Regeringen finner inte skäl att föreslå RIKSDAGEN en sådan ändring i trafikskadelagen som föreslagits. Regeringen vidtar därför ingen åtgärd med anledning av skrivelserna.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

Johan Juson

Kopia till

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Finansinspektionen (dnr 00-97)

Vägverket (dnr 00-97)

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Överklagande - Beslut om inhibition		2.18
	Regeringsbeslut	7
	1997-00-00	M97/000
		(delvis)
Miljödepartementet	Luossavaara-Kirunavaara AB
	c/o advokaten Stig Larsson
	Larssons Advokatbyrå

Box 100

100 10 STOCKHOLM

Begäran om inhibition av Koncessionsnämndens beslut om ändring av villkor för tillstånd till verksamheten vid ett malmförädlingsverk

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att Koncessionsnämndens beslut tills vidare inte skall gälla.

Ärendet

Genom beslut den 16 juni 1992 lämnade Koncessionsnämnden för miljöskydd tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) att producera högst 4,2 megaton pellets per år vid malmbehandlingsanläggningarna i Vitåfors i Gällivare kommun. Tillståndet gavs under förutsättning att anrikningsverket trimmades och kompletterades och att bandugnverket kompletterades och byggdes om. I beslutet föreskrevs att åtgärderna för den verksamhet som omfattades av tillståndet skulle ha vidtagits före 1997 års utgång. Det förutsattes också att - - -.

I beslutet uppsköts frågan om vilka slutliga villkor som skall gälla i fråga om utsläpp till luft av stoft, metaller, svaveldioxid - - -. Bolaget fick i uppgift att utreda - - -.

I ett beslut den 7 juli 1995 tog Koncessionsnämnden ställning till de uppskjutna frågorna, till en begäran om lindring av villkor enligt 27 § miljöskyddslagen och till en begäran om ändrat tillstånd.

Nämnden biföll den sistnämnda begäran men avslog begäran om lindring av villkoren. I de uppskjutna frågorna avslogs en begäran av bolaget att prövotiden skulle ändras och att de provisoriska föreskrifterna skulle gälla som slutliga villkor.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@environment.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Environment; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Tegelbacken 2	08-24 16 29	154 99 MINEN S

2.18	Överklagande - Beslut om inhibition

2

Nämnden beslutade att den prövotid som angetts i nämndens beslut år 1992 fortfarande skall gälla med den ändringen att - - -.

Koncessionsnämnden meddelade också att beslutet skall gälla med omedelbar verkan.

Bolaget har hos regeringen överklagat Koncessionsnämndens beslut. Bolaget yrkar helt bifall till sin talan hos Koncessionsnämnden och begär också, tills överklagandet har avgjorts, att nämndens beslut tills vidare inte skall gälla.

Yttranden över inhibitionsyrkandet har lämnats av Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Naturvårdsverket och länsstyrelsen föreslår att yrkandet skall avslås. Koncessionsnämnden föreslår att det skall bifallas.

Skälen för regeringens beslut

Regeringen anser att - - -.

Regeringen kommer senare att meddela beslut med anledning av överklagandet.

På regeringens vägnar

Ada Adamsson

Mona Natur

Kopia till

Närings- och handelsdepartementet

Statens naturvårdsverk

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Gällivare kommun

	Överklagande - Bifall, regeringen ändrar		2.19
	Regeringsbeslut	9
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	X-styrelsen
	Registerbyrån
	100 100 STOCKHOLM

Överklagande av Datainspektionens beslut om föreskrifter för personregistret ABC

Regeringens beslut

Regeringen ändrar Datainspektionens beslut så att de åtgärder som inspektionen bestämt enligt punkt 1 i föreskrifterna för personregistret ABC i beslutet den 3 mars 1996 skall vara genomförda senast den 31 december 1998.

Det överklagade beslutet

Den 30 mars 1996 meddelade Datainspektionen kompletterande föreskrifter för personregistret ABC. I en föreskrift om datakommunikation, punkt 1, angav Datainspektionen att om datakommunikation förekom via externa förbindelser skulle informationen sändas krypterad. Dessa åtgärder skulle enligt föreskriften vara genomförda senast den 31 december 1997.

X-styrelsens yrkande m.m.

X-styrelsen har överklagat beslutet när det gäller tidpunkten för genomförandet av krypteringsåtgärderna. Styrelsen anser att den 31 december 1998 framstår som en mer realistisk tidpunkt.

Datainspektionen och Justitiekanslern har föreslagit att överklagandet skall bifallas.

Skälen för regeringens beslut

Utredningen i ärendet visar att krypteringsåtgärderna bör genomföras i samband med att X-styrelsen inför det datakommunikationsnät som för närvarande upphandlas av Delegationen för statliga myndigheters

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.19 Överklagande - Bifall, regeringen ändrar

2

kommunikationer. Med hänsyn till det arbete som i detta sammanhang återstår för X-styrelsens del bör tidpunkten då kryptering skall vara genomförd flyttas fram ett år.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

Johan Juson

Kopia till

Datainspektionen (dnr 00-00-96)

Justitiekanslern (dnr 3000-96-00)

	Överklagande - Interimistiskt beslut		2.20
	Regeringsbeslut	8
	1997-00-00	M95/0000
Miljödepartementet	Statens naturvårdsverk
	171 85 SOLNA

Överklagande i fråga om tillstånd till behandling av avfall m.m.

Regeringens beslut

Regeringen upphäver villkorspunkten 2 i Koncessionsnämndens beslut. Regeringen skjuter upp avgörandet av vilka slutliga villkor som skall gälla för deponeringsförfarandet enligt 21 § miljöskyddslagen (1969:387).

X-bolaget Miljö AB skall utreda möjligheterna och kostnaderna för att åstadkomma förutsättningar för att samtliga avfallsfraktioner deponeras på ett sådant sätt att varje avfallsslag kan behandlas enligt Statens naturvårdsverks yrkande fr.o.m. den 31 januari 2001. Resultatet av utredningen skall redovisas till Koncessionsnämnden senast den 31 december 1999.

Till dess att frågan om villkor för deponeringsförfarandet slutligen avgjorts eller annat beslutats skall följande interimistiska villkor gälla.

I den mån källsortering genomförts, som möjliggör utsortering av biologiskt behandlingsbart avfall, skall avfallet deponeras efter dess egenskaper så att gasproducerande avfallsfraktioner inte deponeras blandat med annat avfall.

Länsstyrelsen bemyndigas i egenskap av tillsynsmyndighet enligt 20 § andra stycket miljöskyddslagen att fastställa villkor för det närmare deponeringsförfarandet.

Det överklagade beslutet

Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade genom beslut den 1 maj 1995 X-bolaget Miljö AB tillstånd enligt miljöskyddslagen att årligen ta emot och behandla högst 150 000 ton avfall, varav högst 105 000 ton avfall får

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@environment.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Environment; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Tegelbacken 2	08-24 16 29	154 99 MINEN S

2.20 Överklagande - Interimistiskt beslut

2

deponeras. Avfallet skall tas emot och behandlas inom det område i Stora Gammelby i Eskilstuna kommun som i generalplankartan över området är utmärkt med beteckningen Aa. Tillståndet omfattar också åtgärder för att utvinna deponigas vid anläggningen.

Åtgärderna för att utvinna deponigas skall ha vidtagits senast den 31 december 1996. Annars upphör tillståndet att gälla i denna del. För tillståndet beslutades bl.a. följande villkor.

”2. När det finns en lagstadgad skyldighet att källsortera hushållsavfall skall bolaget anpassa behandlingsmetoderna därefter.”

Överklagandet

Statens naturvårdsverk har överklagat Koncessionsnämndens beslut och yrkat att villkorspunkt 2 skall ha följande ändrade lydelse.

”2. Inom fem år efter beslutet skall bolaget ha infört sådan sortering av avfallet att detta kan deponeras sorterat efter dess egenskaper. Närmare villkor bör meddelas av länsstyrelsen. Dock skall det villkoret gälla att gasbildande material i respektive inkommande avfallsslag skall sorteras ut och deponeras skilt från övrigt avfall.”

Yttranden m.m.

Yttranden över överklagandet har lämnats av Koncessionsnämnden, Länsstyrelsen i Södermanlands län, X-bolaget Miljö AB och Miljönämnden i Eskilstuna kommun.

Koncessionsnämnden - - -.

Bolaget bestrider ändring av Koncessionsnämndens beslut.

Skälen för regeringens beslut

För ett bifall till Naturvårdsverket yrkande att avfallet efter en övergångstid av fem år skall deponeras sorterat efter dess egenskaper krävs antingen att bolaget inför sortering av avfallet i anslutning till avfallsanläggningen eller att kommunen beslutar om källsortering av hushållsavfallet.

Regeringen delar Koncessionsnämndens bedömning att bolagets möjligheter att på avfallsupplaget åstadkomma en sådan sortering av avfallet som Naturvårdsverket krävt är begränsade såvitt nu kan bedömas. Källsortering hos

Överklagande - Interimistiskt beslut

2.20

3

hushållen inom kommunen kan inte beslutas i miljöskyddsärendet. Regeringen anser därför att bolaget inte kan åläggas att införa en sådan sortering av avfallet som föreslagits av Naturvårdsverket. Det måste emellertid anses angeläget att deponering inom en överskådlig tid sker på ett sådant sätt att varje avfallsslag kan behandlas efter sina särskilda egenskaper.

På regeringens vägnar

Ada Adamsson

Mona Natur

Kopia till

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Eskilstuna kommun

Miljönämnden i Eskilstuna kommun

X-bolaget Miljö AB

	Överklagande - Bifall, regeringen överlämnar ärendet		2.21
	Regeringsbeslut	1
	1997-00-00	K96/0000/3
Kommunikationsdepartementet	Hilda Hultgren
	Box 44
	950 00 VEDENÄSET

Överklaganden av Vägverkets beslut att fastställa arbetsplan för omläggning av väg 400 Haparanda – Pajala, delen Potila – Vedenäset etapp 1, m.m., samt indragning av väg, Övertorneå kommun, Norrbottens län

1 bilaga

Regeringens beslut

Regeringen upphäver Vägverkets beslut och överlämnar ärendet till Vägverket för ny behandling.

Ärendet

Vägverket fattade den 14 maj 1996 det beslut som framgår av bilagan.

Vägverkets beslut har överklagats av Hilda Hultgren, Vedenäset, Eskil Persson,

Vedenäset, Kurt Ljung, Vedenäset och Erling Siska, Årsta.

Klagandena har bl.a. begärt att en omläggning av vägen till ett läge väster om byn Vedenäset utreds. De har vidare ifrågasatt behovet av en ny väg.

Vägverket yttrade sig i ärendet den 14 augusti och den 28 november 1996.

Klagandena samt Marit Svensson, Vedenäset och Tina Jonsson, Vedenäset, har därefter inkommit med skrivelser i ärendet.

Skälen för regeringens beslut

I ärendet har inte alternativa vägdragningar utretts. Vägverket har inte heller redovisat om den föreslagna vägen är förenlig med bestämmelserna i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. eller gjort relevanta trafikmätningar. Med hänsyn till dessa brister i beslutsunderlaget skall Vägverket behandla ärendet på nytt.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@communications.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Communications; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-411 89 43	173 28 MINCOM S

2.21 Överklagande - Bifall, regeringen överlämnar ärendet

2

På regeringens vägnar

Karin Kåman

Lydia Ledman

Anm.

Bilagan finns inte med här.

Kopia till

Miljödepartementet

Vägverket Region Norr (dnr PP 30 A 97:6658) Länsstyrelsen i Norrbottens län

Övertorneå kommun

Eskil Persson. Flodvägen 140, 950 00 Vedenäset Kurt Ljung, Flodvägen 300, 950 00 Vedenäset Erling Siska, 121 00 Farsta

Marit Svensson, Box 99, 950 00 Vedenäset Tina Jonsson, Box 33, 950 00 Vedenäset

	Överklagande - Delvis bifall		2.22
	Regeringsbeslut	3
	1998-00-00	K97/0000/3
Kommunikationsdepartementet	Marita och Olle Bson
	adress
	184 00 ÅKERSBERGA

Överklaganden av Vägverkets beslut att fastställa arbetsplan för omläggning av väg 676 Torp – Gårdveda, delen vid Gårdveda, samt indragning av väg, Hultsfreds kommun, Kalmar län

1 bilaga

Regeringens beslut

Regeringen upphäver Vägverkets beslut i den del det avser indragning av dels väg 676 från km 0/550 till väg 686, dels väg 686 från km 0/150 till väg 127 och överlämnar ärendet i denna del till Vägverket för ny behandling.

Regeringen avslår överklagandena i övrigt.

Ärendet

Vägverket fattade den 5 september 1996 det beslut som framgår av bilagan.

Vägverkets beslut har överklagats av Marita Bson och Olle Bson, Wilhelm

Fson samt Mats Wson.

Marita Bson och Olle Bson yrkar i första hand att vägen inte byggs. I andra hand yrkar de att vägen dras i en östligare sträckning längs en befintlig grusväg. Wilhelm Fson och Mats Wson instämmer i Bsons andrahandsyrkande. Vidare motsätter de sig avstängningen av Västra Tvetavägen.

Hultsfreds kommun beslutade den 16 oktober 1996 att, med hänsyn till det stora antalet klagomål, rekommendera Vägverket att överväga en omprövning av beslutet att fastställa arbetsplanen.

Vägverket yttrade sig i ärendet den 14 november 1996. Av yttrandet framgår att verket har begärt att Vägverket Region Sydöst utreder en vägsträckning där väg 676 utnyttjas på en längre sträcka i kombination med den befintliga

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@communications.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Communications; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-411 89 43	173 28 MINCOM S

2.22 Överklagande - Delvis bifall

2

grusvägen. Vägverket inkom den 7 mars 1997 med utredningen och ett nytt yttrande. I yttrandet föreslår Vägverket att vägen skall byggas i enlighet med arbetsplanen samt att en anslutning av Västra Tvetavägen till väg 676 skall inarbetas i bygghandlingen.

Ytterligare skrivelser har inkommit från de klagande.

Skälen för regeringens beslut

Vid regeringens beredning av ärendet har det uppmärksammats att den sakägarförteckning som ingår i arbetsplanen inte tar upp de fastighetsägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse i indragningsärendet. Indragningsärendet har därmed inte handlagts i enlighet med bestämmelserna i väglagen (1971:948) och vägkungörelsen (1971:954). Regeringen upphäver därför Vägverkets beslut i den del det avser indragningen och överlämnar ärendet till Vägverket för ny behandling.

Det har i övrigt inte framkommit några omständigheter som föranleder en annan bedömning än den Vägverket gjort i det överklagade beslutet.

På regeringens vägnar

Karin Kåman

Ulla Rådman

Anm.

Bilagan finns inte med här.

Kopia till

Vägverket Region Sydöst (dnr PP 30 A 96:5457)

Länsstyrelsen i Kalmar län

Hultsfreds kommun

Wilhelm Fson, adress, 570 00 Målilla

Mats Wson, adress 150, 570 00 Målilla

	Överklagande - Avslag i anställningsärende, motiverat		2.23
	Regeringsbeslut	5
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Ulla Karlsson
	Karlsro
	200 10 KARLSTORP

Överklagande av Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut om anställning som hovrättsfiskal

Regeringens beslut

Regeringen avslår Ert överklagande.

Ärendet

Ni ansökte den 10 november 1996 om att bli antagen som fiskal vid Hovrätten över Skåne och Blekinge. Samtidigt ansökte en fiskal vid den hovrätten om att bli anställd som fiskal vid Hovrätten för Västra Sverige, där Ni är fiskal.

Hovrätten över Skåne och Blekinge beslutade den 17 december 1996 att inte anställa Er. Ni har överklagat beslutet till regeringen. Hovrätten har därefter yttrat sig med anledning av överklagandet.

Skälen för regeringens beslut

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i sitt beslut angett följande. En ansökan från en fiskal i en annan hovrätt om övergång till fiskalstjänst i Hovrätten över Skåne och Blekinge bör bifallas endast om sökanden i fråga om skicklighet kan hävda sig vid en jämförelse med hovrättens egna fiskaler. Denna förutsättning gäller även om den som ansöker om överflyttning har möjlighet att byta tjänst med en annan fiskal. Vidare finner hovrätten att det inte finns anledning att frångå den bedömning av Era kvalifikationer som hovrätten gjort vid ett tidigare beslut i samma fråga. Ni har inte heller uppgett sådana sociala skäl som kan motivera ett annat ställningstagande.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.23 Överklagande - Avslag i anställningsärende, motiverat

2

Regeringen gör samma bedömning som Hovrätten över Skåne och Blekinge har gjort i ärendet.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

Jan Ohlson

Kopia till

Hovrätten över Skåne och Blekinge

Hovrätten för Västra Sverige

Domstolsverket

	Överklagande - Avslag i anställningsärende		2.24
	Regeringsbeslut	3
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Polisintendenten
	Bertil Beman
	Burgatan 1
	123 45 BERGSTAD

Överklagande av Rikspolisstyrelsens beslut om anställning

Ärendet

Rikspolisstyrelsen anställde den 20 oktober 1997 polisintendenten vid Polismyndigheten i Stockholms län Eva Eman att fr.o.m. den 1 januari 1998 vara polisöverintendent och chef för huvudenhet vid Säkerhetspolisen. Du har överklagat beslutet.

Rikspolisstyrelsen har yttrat sig över överklagandet.

Regeringens beslut

Regeringen avslår överklagandet.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

Cecilia Ceman

Kopia till

Rikspolisstyrelsen (dnr PEB-123/97)

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.25 Överklagande - Avslag, överklagat beslut i bilaga

	Regeringsbeslut	14
	1998-00-00	K97/0000
Kommunikationsdepartementet	Björn Björnsson
	Bygatan 12
	200 00 BYKÖPING

Överklagande av Vägverkets beslut om undantag från föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort

1 bilaga

Regeringens beslut

Regeringen avslår Ert överklagande.

Ärendet

Vägverket fattade den 15 februari 1997 det beslut som framgår av bilagan.

Ni överklagade beslutet den 9 mars 1997.

Vägverket yttrade sig i ärendet den 28 mars 1997. Ni har därefter skickat in ytterligare en skrivelse till regeringen.

Skäl för regeringens beslut

Regeringen gör samma bedömning som Vägverket har gjort i ärendet.

På regeringens vägnar

Karin Kåman
	Karl Karlsson
Kopia till		Anm.
		Bilagan finns inte
Vägverket (dnr 000-96000)		med här.

Länsstyrelsen i Kalmar län

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@communications.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Communications; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-411 89 43	173 28 MINCOM S

	Överklagande - Avslag, flerinstansärende		2.26
	Regeringsbeslut	4
	1997-00-00	A96/0000
Arbetsmarknadsdepartementet	Cecilia Ceman
	Box 100
	500 00 SKARBY

Överklagande av Arbetsmarknadsstyrelsens beslut om bidrag till arbetshjälpmedel

Regeringens beslut

Regeringen avslår Ert överklagande.

Ärendet

Länsarbetsnämnden i Skaraborgs län beslutade den 29 november 1995 att bevilja Er bidrag till en utgödslingsanordning med 21 311 kr, som var hälften av det belopp Ni hade sökt.

Ni överklagade beslutet hos Arbetsmarknadsstyrelsen och begärde att hela det sökta beloppet skulle beviljas. Den 8 april 1996 avslog styrelsen överklagandet med motiveringen att Ni driver ett familjejordbruk och att det inte går att bortse från att utgödslingsanordningen också har ett värde för Er make.

Den 28 april 1996 yttrade sig Arbetsmarknadsstyrelsen i ärendet med anledning av att Ni överklagat beslutet hos regeringen.

Skäl för regeringens beslut

Regeringen anser att Arbetsmarknadsstyrelsens motivering är riktig.

På regeringens vägnar

Cecilia Ceman

Aina Arbson

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@labour.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Labour; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-20 73 69	125 33 MINLAB S

2.26 Överklagande - Avslag, flerinstansärende

2

Kopia till

Arbetsmarknadsstyrelsen (dnr A 6.000-10/96) Länsarbetsnämnden i Skaraborgs län

	Överklagande - Avslag, lång recit och motivering		2.27
	Regeringsbeslut
	1997-00-00	Ju96/0000
Justitiedepartementet	Anton Antonsson
	Bevägen 1
	200 00 ASTAD

Överklagande av Domstolsverkets beslut den 1 januari 1996 om anställning av en tf. kammarrättsassessor

Regeringens beslut

Regeringen avslår Ditt överklagande och upphäver samtidigt Domstolsverkets beslut.

Det överklagade beslutet

Du var tidigare anställd som kammarrättsassessor i Kammarrätten i Astad. Din anställning upphörde den 1 maj 1995 på grund av arbetsbrist.

Kammarrätten i Astad anställde den 26 juli 1995 kammarrättsfiskalen Göran Göransson som tf. kammarrättsassessor tills vidare fr.o.m. den 1 januari 1996, dock längst t.o.m. den 30 juni 1996.

Du överklagade anställningsbeslutet till Domstolsverket och åberopade att Du hade företrädesrätt till återanställning. Till stöd för Din talan anförde Du bl.a. följande. Anställningen av Göransson måste ses som en nyanställning i egentlig mening och inte som en omplacering av honom. Något tillfälligt arbetskraftsbehov kan inte anses vara för handen, utan behovet av arbetskraft måste anses vara av permanent karaktär. Skäl för inlåning av arbetstagare kan alltså inte anses föreligga. Kammarrättens förfarande måste således anses otillbörligt och det bör betraktas som ett kringgående av företrädesrätten.

Kammarrätten i Astad bestred att Du hade rätt till återanställning.

Domstolsverket avslog överklagandet i beslut den 1 januari 1996. Som skäl angavs bl.a. att förordnandet av Göransson som tf. assessor var ett led i domarutbildningen för fiskaler och inte någon ny anställning samt att beslutet

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.27 Överklagande - Avslag, lång recit och motivering

2

således inte kunde utlösa någon företrädesrätt. – I beslutet angavs att det fick överklagas till regeringen.

Ditt yrkande m.m.

Du har överklagat Domstolsverkets beslut och åberopat samma omständigheter som vid Domstolsverket.

Regeringskansliet har inhämtat yttrande från Kammarrätten i Astad. Kammarrätten har därvid anfört bl.a. följande. Den företrädesrätt till återanställning som är förenad med Anton Antonssons tidigare anställning kan endast göras gällande i en nyanställningssituation eller om arbetsgivaren har förfarit otillbörligt i syfte att kringgå lagens regler. Förordnandet av Göransson som tf. assessor är inte en nyanställning utan utgör endast en fortsättning på hans domarutbildning i kammarrätten. Enligt den av riksdagen beslutade utbildningsgången för domaraspiranter skall utbildningen omfatta tre moment: aspiranttjänstgöring i överrätt i minst nio månader, underrättstjänstgöring i minst ett år och adjunktionstjänstgöring i överrätt i minst nio månader. Anställningen av Göransson som tf. assessor har skett i enlighet med dessa regler. Att kammarrätten följer de regler som statsmakterna har ställt upp för utbildningen av domaraspiranter kan svårligen anses otillbörligt.

Skälen för regeringens beslut

Rätten att överklaga till regeringen

Enligt 55 § första stycket förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion får kammarrättens beslut i ärenden om anställning av bl.a. kammarrättsassessorer överklagas hos regeringen. I 55 § fjärde stycket anges att kammarrättens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet, och att Domstolsverkets beslut i ett överklagat anställningsärende inte får överklagas. Av bestämmelsens ordalydelse skulle den slutsatsen kunna dras att kammarrättens beslut om att anställa en tf. assessor får överklagas hos Domstolsverket.

I 2 § förordningen (1988:317) med instruktion för Domstolsverket anges att verket bl.a. skall leda och samordna verksamheten inom sitt verksamhetsområde i administrativt hänseende och i det sammanhanget iaktta regeringsformens bestämmelser om domstolarnas självständighet när dessa fullgör sina dömande och rättstillämpande uppgifter. Domstolsverkets åligganden gäller således endast den administrativa verksamheten och inte den dömande verksamheten. I samband med att Domstolsverket inrättades år 1975 uttalade justitieutskottet att principiella skäl talade för att verket inte

Överklagande - Avslag, lång recit och motivering

2.27

3

borde pröva ärenden om tillsättning av bl.a. domare och assessorer (se JuU 1975:1 s. 21). Enligt regeringens mening bör samma synsätt anläggas på prövning av ärenden om anställning av tf. assessorer. Regeringen finner därför att bestämmelsen i 55 § första stycket kammarrättsinstruktionen får anses ha den innebörden att även kammarrättens beslut om att anställa en tf. kammarrättsassessor får överklagas hos regeringen. Regeringen upphäver Domstolsverkets beslut och prövar Ditt överklagande i sak.

Anställningsfrågan

För att en företrädesberättigad skall kunna anses förbigången krävs att någon som inte är anställd hos arbetsgivaren anställs för att utföra det arbete som företrädesrätten avser (nyanställning i egentlig mening) eller att arbetsgivaren förfar otillbörligt i syfte att kringgå bestämmelsen i 25 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (se prop. 1973:129 s. 163, prop. 1974:174 s. 66 samt AD 1996 nr 53 och 56).

Kammarrättens anställning av Göran Göransson är inte en nyanställning i egentlig mening. På grund härav och då kammarrättens åtgärd att anställa Göran Göransson inte heller kan anses otillbörlig, skall Ditt överklagande avslås.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

David Deman

Kopia till

Samtliga hovrätter och kammarrätter

Domstolsverket

Anm.

Märk underrubrikerna under skälen för regeringens beslut.

	Överklagande - Ej prövning, bristande klagorätt		2.28
	Regeringsbeslut	2
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Peter Seman
	Villavägen 10
	100 00 VILLASTAD

Överklagande av Datainspektionens beslut i ett ärende enligt datalagen

Regeringens beslut

Regeringen tar inte upp överklagandet till prövning.

Datainspektionens beslut

Den 19 oktober 1996 skrev Du och Dina klasskamrater till X-styrelsen och begärde registerutdrag enligt 10 § datalagen.

Den 5 december 1996 skrev Ni till Datainspektionen och framförde klagomål eftersom ni då ännu inte fått något svar från X-styrelsen.

I en förklaring till Datainspektionen skrev X-styrelsen att den i brev den 4 december 1996 hade redovisat för klassen vilka personregister styrelsen ansvarade för och uppmanat eleverna, för det fall att någon av dem bedömde det som troligt att de omfattades av något av registren, att återkomma med en preciserad begäran. Klassen upplystes också om att en skriftlig begäran skall vara egenhändigt undertecknad.

Datainspektionen konstaterade i beslut den 4 februari 1997 att X-styrelsen uppfyllt informationsskyldigheten enligt 10 § datalagen och avskrev därför ärendet.

Du har överklagat beslutet och gjort gällande att X-styrelsens handläggning av klassens begäran strider mot datalagens intentioner och offentlighetsprincipen, eftersom X-styrelsen dröjt mer än en månad med att svara och dessutom uppmanat klassen att återkomma om det önskade registerutdraget.

Datainspektionen har överlämnat ärendet till regeringen för prövning.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.28 Överklagande - Ej prövning, bristande klagorätt

2

Skälen för regeringens beslut

Datainspektionens prövning har gällt om X-styrelsen har fullgjort den informationsskyldighet som följer av 10 § datalagen.

Regeringen finner att Du inte har ställning som part i ärendet. Inte heller i övrigt berörs Du av Datainspektionens beslut på ett sådant sätt att du har rätt att överklaga det.

På regeringens vägnar

Anna Jurén

Gunnar Goman

Kopia till

Datainspektionen (000-97 [9999-92])

Regleringsbrev, Regeringskansliet		2.29 a
Utdrag
Protokoll
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Ju97/001 (delvis)
	Ju97/002

Justitiedepartementet

Regleringsbrev för anslagen Svensk författningssamling, Bidrag till vissa internationella sammanslutningar och Bidrag till brottsförebyggande arbete

Riksdagen har beslutat om anslaget C2 Svensk författningssamling, F8 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar och F9 Bidrag till brottsförebyggande arbete för budgetåret 1998 (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 1, bet. 1997/98:KU1, rskr. 1997/98:91 och bet. 1997/98:JuU1, rskr. 1997/98:87).

1 FINANSIERING

Anslag
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
C2 Svensk författningssamling
ramanslag	1 011 000 kr

Anslaget disponeras av Regeringskansliet.

Villkor

1. Från anslaget betalas den kostnadsfria tilldelning av Svensk författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek som regleras i 7 § författningssamlingsförordningen (1976:725).

2. Regeringskansliet får utöver tilldelat anslagsbelopp disponera en anslagskredit på högst 50 000 kr.

Anm. Om regleringsbrevet avser andra myndigheters verksamhet än Regeringskansliet skall ett särskilt regeringsbeslut sättas upp, se formulär 2.29 b.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.29 a	Regleringsbrev, Regeringskansliet
	2
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	F8 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
	ramanslag	8 356 000 kr

Anslaget disponeras av Regeringskansliet.

Villkor

Från anslaget betalas årsavgifter till Haagkonferensen för internationell privaträtt, Internationella institutet i Rom för unifiering av privaträtten (UNIDROIT), Association Internationale des Hautes Jurisdiction Administratives samt Bernunionen (WIPO). Från anslaget betalas också bidrag till Nordiska samarbetsrådet för kriminologi, Europeiska institutet för kriminalpolitik i Helsingfors och vissa andra internationella sammanslutningar med anknytning till Justitiedepartementets verksamhetsområde. Dessutom betalas bidrag till den administrativa budgeten för Schengensamarbetet inkl. vissa avgifter för den tekniska stödfunktionen m.m.

Regeringskansliet får utöver tilldelat belopp disponera en anslagskredit på högst 836 000 kr.

F9 Bidrag till brottsförebyggande arbete
Ramanslag	22 200 000 kr

Anslaget disponeras av Regeringskansliet.

Villkor

Regeringskansliet får utöver tilldelat anslagsbelopp disponera en anslagskredit på högst 1 110 000 kr.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

Finansdepartementet/BA

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Regeringskansliets revisionskontor

Riksrevisionsverket

Riksgäldskontoret

	5HJOHULQJVEUHY P\QGLJKHW		E
	5HJHULQJVEHVOXW	,
		1
		1 GHOYLV
1lULQJV RFK KDQGHOVGHSDUWHPHQWHW	6YHULJHV JHRORJLVND XQGHUV|NQLQJ
	%R[
	8336$/$

5HJOHULQJVEUHY I|U EXGJHWnUHW DYVHHQGH 6YHULJHV JHRORJLVND XQGHUV|NQLQJ

5LNVGDJHQ KDU EHVOXWDW RP VDPPDQVODJQLQJ DY P\QGLJKHWHUQD 6YHULJHV JHRORJLVND XQGHUV|NQLQJ 6*8 RFK 6WDWHQV ROMHODJHU 62/ VDPW RP 6*8 V YHUNVDPKHW I|U EXGJHWnUHW SURS XWJ RPU EHW

18 UVNU

5HJHULQJHQ EHVOXWDU DWW I|OMDQGH VNDOO JlOOD XQGHU EXGJHWnUHW I|U 6*8 RFK QHGDQ DQJLYQD DQVODJ

9(5.6$0+(7

(IIHNWPnO

, EXGJHWSURSRVLWLRQHQ SURS XQGHU XWJLIWVRPUnGH DQJHV HIIHNWPnO VRP U|U 6*8 V YHUNVDPKHW 'HVVD lU

‡DWW ELGUD WLOO DWW VWlUND QlULQJVOLYHWV WLOOYl[W RFK LQWHUQDWLRQHOOD NRQNXU UHQVNUDIW VDPW WLOO HQ KDOYHULQJ DY GHQ |SSQD DUEHWVO|VKHWHQ WLOO nU

² ² ²

9HUNVDPKHWVPnO RFK nWHUUDSSRUWHULQJ

6*8 6 YHUNVDPKHW VNDOO UHGRYLVDV HQOLJW I|OMDQGH LQGHOQLQJ

‡*HRORJLVNW YHUNVDPKHW

‡$YYHFNOLQJ DY VWDWHQV EHUHGVNDSVODJHU DY ROMD P P

‡%HUJVVWDWHQ

3RVWDGUHVV	7HOHIRQ Yl[HO	( SRVW UHJLVWUDWRU#LQGXVWU\ PLQLVWU\ VH
672&.+2/0		; 6 5HJLVWUDWRU 2 ,QGXVWU\ 3 0LQLVWU\ $ 6,/ & 6(
%HV|NVDGUHVV	7HOHID[	7HOH[
)UHGVJDWDQ		0,1,1' 6

E 5HJOHULQJVEUHY P\QGLJKHW

*HRORJLVN YHUNVDPKHW

‡0nOHW lU DWW WLOOJRGRVH VDPKlOOHWV NRQWLQXHUOLJW I|UlQGUDGH EHKRY DY Q\ NXQVNDS RP EHUJ MRUG RFK JUXQGYDWWHQ Vn DWW I|UXWVlWWQLQJDU VNDSDV I|U HQ JRG PLOM| HQ OnQJVLNWLJW EDODQVHUDG I|UV|UMQLQJ PHG QDWXUUHVXUVHU VDPW HQ DQYlQGQLQJ DY PDUN RFK YDWWHQ PHG KlQV\Q WDJHQ WLOO QDWXUHQV YLOONRU ,QVDPODW JHRORJLVNW PDWHULDO VNDOO J|UDV WLOOJlQJOLJW VQDEEW RFK L I|U DQYlQGDUQD OlPSOLJ IRUP

cWHUUDSSRUWHULQJ

*HQRPI|UGD XQGHUV|NQLQJDU RFK NDUWHULQJ PHG DQJLYDQGH DY JHRJUDILVN \WD RFK LQIRUPDWLRQVNYDOLWHW 7\GOLJD NYDOLWHWVQLYnHU I|U ROLND WMlQVWHU E|U DQJHV RFK I|UVODJ OlPQDV WLOO SURGXNWLYLWHWVPnWW

² ² ²

$YYHFNOLQJ DY VWDWHQV EHUHGVNDSVODJHU DY ROMD P P

‡0nOHW lU DWW VlOMD XW VWDWHQV FLYLOD EHUHGVNDSVODJHU DY ROMD I|U NULJVVLWXDWLRQHU VDPW PLOM|VlNUD GH W|PGD DQOlJJQLQJDUQD RFK GHW VWDWOLJD JUXYIlOWHW L $GDN 0LOM|VlNULQJHQ VNDOO EDVHUDV Sn P\QGLJKHWHQV PLOM|VWUDWHJL YLONHQ NRQWLQXHUOLJW VNDOO XSSGDWHUDV PRW GHQ WHNQLVND XWYHFNOLQJHQ RFK VDPKlOOHWV PLOM|NUDY

cWHUUDSSRUWHULQJ

0LOM|VlNULQJ DY ROMHODJULQJVDQOlJJQLQJDUQD RFK GHW VWDWOLJD JUXYIlOWHW L $GDN 8SSGDWHULQJ DY PLOM|VWUDWHJL I|U ROMHODJULQJVDQVOlJJQLQJDU 8WI|UVlOMQLQJ DY EHUHGVNDSVODJUDGH SHWUROHXPSURGXNWHU $Y\WWULQJ DY DQOlJJQLQJDU RFK PDWHULHO %HUlNQLQJ DY LQNRPVWHU ILQDQVLHULQJ UHVS XWJLIWHU VWDWVDQVODJ YLG PLOM|VlNULQJ DY ROMHODJULQJVDQOlJJQLQJDU

%HUHGVNDSVODJULQJ DY SHWUROHXPSURGXNWHU ² ² ²

8SSGUDJ

6*8 VNDOO UHGRYLVD KXU ² LQRP UDPHQ I|U EHILQWOLJD UHVXUVHU ² DQYlQGDUQDV EHKRY DY JHRORJLVN LQIRUPDWLRQ VNDOO NXQQD WLOOJRGRVHV VQDEEDUH lQ I|U QlUYDUDQGH 'lUYLG VNDOO EHDNWDV VnYlO Q\D WHNQLVND I|UXWVlWWQLQJDU VRP P|MOLJKHWHUQD DWW YLGDUH XWQ\WWMD UHGDQ WLOOJlQJOLJ LQIRUPDWLRQ OLNVRP DYYlJQLQJHQ PHOODQ LQIRUPDWLRQVLQQHKnOO SHU \WHQKHW RFK DQYlQGDUQDV LQIRUPDWLRQVEHKRY 6*8 VNDOO RFNVn OlPQD I|UVODJ WLOO Q\D YHUNVDPKHWVPnO 8SSGUDJHW VNDOO UHGRYLVDV VHQDVW GHQ MXOL

6*8 VNDOO UHGRYLVD KXU XSSJLIWHQ DWW YDUD FKHIVP\QGLJKHW I|U %HUJVVWDWHQ E|U XWIRUPDV 8SSGUDJHW VNDOO UHGRYLVDV VHQDVW GHQ PDUV

² ² ²

5HJOHULQJVEUHY P\QGLJKHW

E

6*8 VNDOO UHGRYLVD XWIDOO RFK XWJLIWVSURJQRVHU I|U VDPWOLJD DQ VODJ DQVODJVSRVWHU VRP P\QGLJKHWHQ GLVSRQHUDU 5HGRYLVQLQJHQ VNDOO VNH VHQDVW

²MDQXDUL

²PDUV

²PDM XWIDOO RFK SURJQRV SHU GHQ PDUV

²DXJXVWL

²VHSWHPEHU XWIDOO RFK SURJQRV SHU GHQ MXQL

²QRYHPEHU XWIDOO RFK SURJQRV SHU GHQ VHSWHPEHU

² ² ²

),1$16,(5,1*

gYHUVLNW

$ $QVODJ VRP GLVSRQHUDV DY P\QGLJKHWHQ

8WJLIWVRPUnGH

$ 6YHULJHV JHRORJLVND XQGHUV|NQLQJ *HRORJLVN XQGHUV|NQLQJVYHUNVDPKHW

P P	NU
$ 6YHULJHV JHRORJLVND XQGHUV|NQLQJ *HRYHWHQVNDSOLJ
IRUVNQLQJ		NU
$ 6YHULJHV JHRORJLVND XQGHUV|NQLQJ 0LOM|VlNULQJ DY ROMH
ODJULQJVDQOlJJQLQJDU P P		NU
7RWDOW DQVODJ I|U P\QGLJKHWHQ		NU
% %HUlNQDGH DYJLIWVLQNRPVWHU VRP GLVSRQHUDV DY
P\QGLJKHWHQ	NU
& %HUlNQDGH |YULJD LQNRPVWHU VRP GLVSRQHUDV DY
P\QGLJKHWHQ	NU
' %HUlNQDGH LQNRPVWHU I|U DWW ILQDQVLHUD EHUHGVNDSV
DQOlJJQLQJDU V N PDOSnVHOlJJQLQJ		NU
7RWDOW VRP GLVSRQHUDV DY P\QGLJKHWHQ		NU
( %HUlNQDGH |YULJD LQNRPVWHU VRP LQWH GLVSRQHUDV DY
P\QGLJKHWHQ		NU

E

5HJOHULQJVEUHY P\QGLJKHW

5HJOHULQJVEUHY P\QGLJKHW

E

$QVODJ

7LOOGHODGH DQVODJ

$ 6YHULJHV JHRORJLVND XQGHUV|NQLQJ *HRORJLVN XQGHUV|NQLQJVYHUNVDPKHW P P

5DPDQVODJ

NU

$QVODJHW GLVSRQHUDV DY 6*8

9LOONRU

6*8 InU XW|YHU WLOOGHODW DQVODJ GLVSRQHUD HQ DQVODJVNUHGLW Sn K|JVW WNU

8WJnHQGH DQVODJVVSDUDQGH Sn DQVODJHW & LQRP XWJLIWVRPUnGH XSSI|UW Sn VWDWVEXGJHWHQ EXGJHWnUHW VNDOO |YHUI|UDV WLOO DQVODJHW $ VRP LQJnHQGH DQVODJVVSDUDQGH

² ² ²

$YJLIWHU RFK DQGUD LQNRPVWHU

%HUlNQDG EXGJHW I|U DYJLIWVEHODJG YHUNVDPKHW

9HUNVDPKHW GlU DYJLIWVLQWlNWHUQD GLVSRQHUDV

8SSGUDJV	%DODQVHUDW	3URJQRV	$YJLIWV	.RVWQDGHU	5HVXOWDW	.RVWQDGV	8SSGUDJV	8SSGUDJV
YHUNVDPKHW	UHVXOWDW	UHVXOWDW I|U LQWlNWHU				WlFNQLQJ	JLYDUH	JLYDUH
							6WDWHQ	gYULJD
8SSGUDJ
gYULJW	²	²					²	²
%HUHGVN DQO	²	²
6XPPD
H[NO VWDWOLJD ERODJ RFK DIIlUVYHUN
9HUNVDPKHW GlU DYJLIWVLQWlNWHUQD LQWH GLVSRQHUDV
2IIHQWOLJ	%DODQVHUDW	3URJQRV	$YJLIWV	.RVWQDGHU	5HVXOWDW	.RVWQDGV	8SSGUDJV	8SSGUDJV
UlWWVOLJ YHUN UHVXOWDW		UHVXOWDW I|U LQWlNWHU				WlFNQLQJ	JLYDUH	JLYDUH
VDPKHW							6WDWHQ	gYULJD
LQNRPVWWLWHO
	²	²
	²	²
	²	²
6XPPD

H[NO VWDWOLJD ERODJ RFK DIIlUVYHUN

9LOONRU I|U DYJLIWVEHODJG YHUNVDPKHW

,QNRPVWHU IUnQ I|UVlOMQLQJ DY ROMHODJULQJVWMlQVWHU RFK IUnQ XWK\UQLQJ DY ROMHODJHU XWU\PPHQ P P InU GLVSRQHUDV DY 6*8

6*8 InU nWD VLJ XSSGUDJ VRP KDU QlUD VDPEDQG PHG GHQ DQVODJVILQDQVHUDGH YHUNVDPKHWHQ 8SSGUDJVYHUNVDPKHWHQ VNDOO ILQDQVLHUDV PHG DYJLIWHU $YJLIWHUQDV VWRUOHN EHVWlPV DY 6*8 ,QNRPVWHUQD InU GLVSRQHUDV DY 6*8 ² ² ²

gYULJD EHP\QGLJDQGHQ RFK HNRQRPLVND YLOONRU

5lQWHNRQWR

0\QGLJKHWHQ KDU WLOOJnQJ WLOO HWW UlQWHNRQWR PHG NUHGLW L 5LNVJlOGVNRQWRUHW

.UHGLWXWU\PPHWV VWRUOHN lU NURQRU 7LOO NRQWRW |YHUI|UV YDUMH PnQDG HQ WROIWHGHO DY NURQRU DYVHHQGH DQVODJHQ $ $ RFK $DQVODJVSRVWHQ

)LQDQVLHULQJ DY DQOlJJQLQJVWLOOJnQJDU

0\QGLJKHWHQ GLVSRQHUDU XQGHU EXGJHWnUHW HQ OnQHUDP Sn

NURQRU L 5LNVJlOGVNRQWRUHW I|U ILQDQVLHULQJ DY DQOlJJQLQJVWLOOJnQJDU VRP DQYlQGV L YHUNVDPKHWHQ

3n UHJHULQJHQV YlJQDU

(ULN (ULNVVRQ

)UDQV )UDQVVRQ

.RSLD WLOO

5HJHULQJVNDQVOLHWV UHYLVLRQVNRQWRU 6% )L %D ,QULNHVGHSDUWHPHQWHW 5(**,7

5HJHULQJVNDQVOLHWV I|UYDOWQLQJVDYGHOQLQJ (N ,QIRUPDWLRQ 5RVHQEDG 5LNVGDJHQ QlULQJVXWVNRWWHW 5LNVJlOGVNRQWRUHW

5LNVUHYLVLRQVYHUNHW 1lULQJV RFK WHNQLNXWYHFNOLQJVYHUNHW

	bQGULQJ DY UHJOHULQJVEUHY		F
	5HJHULQJVEHVOXW
		-X
-XVWLWLHGHSDUWHPHQWHW	5LNVUHYLVLRQVYHUNHW
	%R[
	672&.+2/0

bQGULQJ DY UHJOHULQJVEUHYHW I|U EXGJHWnUHW I|U IMlUGH XWJLIWVRPUnGHWV DQVODJ ) 'LYHUVH NRVWQDGHU I|U UlWWVYlVHQGHW

0HG lQGULQJ DY UHJOHULQJVEUHYHW I|U EXGJHWnUHW GHQ GHFHPEHU

PHGJHU UHJHULQJHQ DWW GHW L VWDWVEXGJHWHQ XQGHU XWJLIWVRPUnGH XSSI|UGD DQVODJHW ) 'LYHUVH NRVWQDGHU I|U UlWWVYlVHQGHW InU |YHUVNULGDV PHG K|JVW

NURQRU 2XWQ\WWMDG GHO DY GHW PHGJLYQD |YHUVNULGDQGHW InU LQWH GLVSRQHUDV HIWHU EXGJHWnUHWV XWJnQJ

3n UHJHULQJHQV YlJQDU

$QQD -XUpQ

(YD (GVRQ

.RSLD WLOO

)LQDQVGHSDUWHPHQWHW %$ 5LNVJlOGVNRQWRUHW

3RVWDGUHVV	7HOHIRQ Yl[HO	( SRVW UHJLVWUDWRU#MXVWLFH PLQLVWU\ VH
672&.+2/0		; 6 5HJLVWUDWRU 2 -XVWLFH 3 0LQLVWU\ $ 6,/ & 6(
%HV|NVDGUHVV	7HOHID[	7HOH[
5RVHQEDG		35(0,(5 6

2.30	Godkännande av avtal
		Regeringsbeslut	3
		1997-00-00	N97/0000
	Närings- och handelsdepartementet	Närma AB
		Närgatan 55
		200 00 NÄRSTAD

Godkännande av avtal

1 bilaga

Chefen för Närings- och handelsdepartementet undertecknade den 00 mars 1997 ett avtal mellan staten och Närma AB. Enligt avtalet, som bifogas, skall regeringen slutligt godkänna detta under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs.

Riksdagen har - - - (rskr. 1996/97:00).

Regeringen godkänner avtalet.

På regeringens vägnar

Nils Närman

Aina Nisser

Anm.

Bilagan finns inte med här. Se även formulären 2.51 och 3.26.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@industry.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Industry; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Fredsgatan 8	08-411 36 16	141 80 MININD S

	8SSGUDJ WLOO P\QGLJKHW DWW LQJn LQWHUQDWLRQHOO |YHUHQVNRPPHOVH
	5HJHULQJVEHVOXW
		)R
)|UVYDUVGHSDUWHPHQWHW	)|UVYDUVPDNWHQ
	672&.+2/0

8SSGUDJ WLOO )|UVYDUVPDNWHQ DWW LQJn LQWHUQDWLRQHOO |YHUHQVNRPPHOVH

bUHQGH

)|UVYDUVPDNWHQ KDU EHJlUW DWW In LQJn HQ |YHUHQVNRPPHOVH PHG GHQ W\VND P\QGLJKHWHQ $PW )•U 0LOLWlULVFKHV *HRZHVHQ gYHUHQVNRPPHOVHQ V\IWDU WLOO XWE\WH DY VnGDQ JHRJUDILVN LQIRUPDWLRQ VRP EHK|YV I|U DWW SODQHUD RFK I|OMD XSS IUHGVEHYDUDQGH YHUNVDPKHW XWRPODQGV Sn EHJlUDQ DY )|UHQWD QDWLRQHUQD HOOHU HQOLJW EHVOXW VRP IDWWDWV DY 2UJDQLVDWLRQHQ I|U VlNHUKHW RFK VDPDUEHWH L (XURSD

5HJHULQJHQV EHVOXW

5HJHULQJHQ XSSGUDU nW )|UVYDUVPDNWHQ DWW LQJn HQ |YHUHQVNRPPHOVH PHG GHQ W\VND P\QGLJKHWHQ $PW )•U 0LOLWlULVFKHV *HRZHVHQ RP XWE\WH DY JHRJUDILVN LQIRUPDWLRQ I|U IUHGVEHYDUDQGH YHUNVDPKHW

5HJHULQJHQ HULQUDU )|UVYDUVPDNWHQ RP DWW XWOlPQDQGH DY VHNUHWHVVEHODJG LQIRUPDWLRQ NUlYHU UHJHULQJHQV JRGNlQQDQGH

5HJHULQJHQ HULQUDU YLGDUH )|UVYDUVPDNWHQ RP VN\OGLJKHWHQ HQOLJW † I|U

RUGQLQJHQ RP SXEOLFHULQJ DY 6YHULJHV LQWHUQDWLRQHOOD |YHU

HQVNRPPHOVHU DWW DQPlOD LQJnQJQD |YHUHQVNRPPHOVHU WLOO 8WULNHVGH

SDUWHPHQWHW JHQRP DWW nUOLJHQ OlPQD HQ I|UWHFNQLQJ GLW |YHU JlOODQGH

LQWHUQDWLRQHOOD |YHUHQVNRPPHOVHU DY RIIHQWOLJUlWWVOLJ QDWXU

3n UHJHULQJHQV YlJQDU

7HR 7VRQ

$UQH $VRQ

3RVWDGUHVV	7HOHIRQ Yl[HO	( SRVW UHJLVWUDWRU#GHIHQFH PLQLVWU\ VH
672&.+2/0		; 6 5HJLVWUDWRU 2 'HIHQFH 3 0LQLVWU\ $ 6,/ & 6(
%HV|NVDGUHVV	7HOHID[	7HOH[
-DNREVJDWDQ		0,1'() 6

2.32 Utdelande av belöningsmedalj, Illis quorum

	Regeringsbeslut	12
	1997-00-00	Ku97/0000
Kulturdepartementet	Gunde Johansson
	Box 000
	600 00 HAGBY

Utdelande av belöningsmedaljen Illis quorum meruere labores

Regeringen tilldelar artisten Gunde Johansson medaljen i guld av femte storleken med inskriften Illis quorum meruere labores för hans mångåriga och betydelsefulla insatser som vissångare och kompositör, inte minst som tolkare av Dan Andersson. Medaljen bärs på bröstet i blått band med gula kanter.

Chefen för Kulturdepartementet överlämnar på lämpligt sätt medaljen.

På regeringens vägnar

Kurt Kultur

Lotte Loman

Anm.

Ärendet bereds av det departement inom vars verksamhetsområde den belönade verkar.

Kopia till

Statsrådsberedningen

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@culture.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Culture; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-21 68 13	114 61 LOENDEP S

	Yttrande över ansökan om rättsprövning		2.33
	Regeringsbeslut	63
	1996-00-00	M96/1234
Miljödepartementet	Regeringsrätten
	Box 2293
	103 17 STOCKHOLM

Yttrande över ansökan om rättsprövning i ett ärende om tillstånd till förköp av Bro 6:00 i Y kommun

Mål nr 1234–1995 1 bilaga

Ärendet

Regeringsrätten har begärt att regeringen yttrar sig över en ansökan av Bror Brorsson om rättsprövning med anledning av regeringens beslut den 0 juni 1995 (Bostadsdepartementet nr 55, dnr BO90/123/P). Beslutet gällde tillstånd till förköp av fastigheten Bro 6:00 i Y kommun.

Regeringens beslut

Regeringen överlämnar bifogade promemoria till Regeringsrätten som yttrande.

På regeringens vägnar

Martin Milman

Mia Björk

Kopia till

Anm. Bilagan är inte

Justitiedepartementet med här.

Statens lantmäteriverk (dnr 000)

Länsstyrelsen i X län

Y kommun

Bror Brorsson, Miljögatan 1, 321 00 MÖLLE

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@environment.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Environment; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Tegelbacken 2	08-24 16 29	154 99 MINEN S

Överlämnande av framställning till en kommitté - koncept			2.34 a
Koncept	15
Protokoll		RV
vid regeringssammanträde
1998-00-00	Ju96/0000
	Ju97/000 (delvis)

Justitiedepartementet

A-enheten

Dep.sekr. Britta Beman

Telefon 08-401 10 00

Gemensam beredning med

Inrikesdepartementet

A BB

Vidi för In Otto Ottosson

Framställningar om ändrade regler för - - -

Ärendet

I en skrivelse den 00 januari 1997 har Länsstyrelsen i Västa Sveriges län föreslagit en allmän översyn av reglerna för - - - .

I en skrivelse den 0 februari 1998 har X-verket begärt att verket skall få möjlighet att - - -. Detta kräver en ändring i förordningen (1988:000) om - - - .

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att framställningarna skall överlämnas till Z-kommittén (In 1996:0).

Utdrag till

Inrikesdepartementet

Z-kommittén (In 1996:0)

X-verket (dnr 00/98)

Länsstyrelsen i Västra Sveriges län (dnr 000/98)

Underhand till

B-enheten

2.34 b	Överlämnande av framställning till en kommitté - exemplar för protokoll
	Protokoll	15
	vid regeringssammanträde
	1998-00-00	Ju96/0000
		Ju97/000 (delvis)

Justitiedepartementet

Framställningar om ändrade regler för - - -

Ärendet

I en skrivelse den 00 januari 1997 har Länsstyrelsen i Västra Sveriges län föreslagit en allmän översyn av reglerna för - - - .

I en skrivelse den 0 februari 1998 har X-verket begärt att verket skall få möjlighet att - - - . Detta kräver en ändring i förordningen (1988:000) om - - - .

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att framställningarna skall överlämnas till Z-kommittén (In 1996:0).

Utdrag till

Inrikesdepartementet

Z-kommittén (In 1996:0)

X-verket (dnr 00/98)

Länsstyrelsen i Västra Sveriges län (dnr 000/98)

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

Överlämnande av framställning till en kommitté - utdrag		2.34 c
Utdrag
Protokoll	15
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Ju96/0000
	Ju97/000 (delvis)

Justitiedepartementet

Framställningar om ändrade regler för - - -

Ärendet

I en skrivelse den 00 januari 1997 har Länsstyrelsen i Västra Sveriges län föreslagit en allmän översyn av reglerna för - - -.

I en skrivelse den 0 februari 1998 har X-verket begärt att verket skall få möjlighet att - - -. Detta kräver en ändring i förordningen (1988:000) om - - -.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att framställningarna skall överlämnas till Z-kommittén (In 1996:0).

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

Inrikesdepartementet

Z-kommittén (In 1996:0)

X-verket (dnr 00/98)

Länsstyrelsen i Västra Sveriges län (dnr 000/98)

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.35 Beslut om lagrådsremiss

Protokoll	20
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Ju97/0000
	(delvis)

Justitiedepartementet

Lagrådsremiss om vissa frågor om sekretess

1 bilaga

Regeringen beslutar remiss till Lagrådet av förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) (bilaga).

Anm.

Bilagan finns inte med här.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Beslut om proposition	2.36
Protokoll	33
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Ju97/0000

Justitiedepartementet

Proposition om skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång

Regeringen beslutar proposition 1996/97:122 Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång (bilaga).

Anm.

Bilagan finns inte med här.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.37	Anmälan till proposition som är gemensam för flera departement
	Protokoll	1
	vid regeringssammanträde
	1997-00-00	Ju97/0000

Justitiedepartementet

Anmälan till budgetproposition för 1998

Statsrådet Freivalds anmäler de frågor som hör till Justitiedepartementets verksamhetsområde.

Regeringen fattar det beslut om proposition som framgår av huvudprotokollet.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Utfärdande av lagar	2.38
Protokoll	4
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Fi07/0000

Finansdepartementet

Utfärdande av lagar (rskr. 1996/97:146)

7 bilagor

Ärendet

Med skrivelse den 17 december 1996, rskr. 1996/97:146, har riksdagens talman överlämnat skatteutskottets betänkande 1996/97:SkU11 Ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet och anmält att riksdagen samma dag bifallit vad utskottet hemställt.

Regeringens beslut

Regeringen utfärdar följande lagar med den lydelse som framgår av bilagorna till detta protokoll:

a) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

b) lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

c) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

d) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

e) lag om ändring i lagen (1990:1136) om statlig inkomstskatt,

f) lag om ändring i lagen (1990:1137) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

g) lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Anm. Bilagorna finns inte med här.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@finance.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Finance; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-21 73 86	117 41 FINANS S

2.39	Riksdagsskrivelse, lag och tillkännagivande från riksdagen

Protokoll	43
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Fi96/0000

Finansdepartementet

Utfärdande av lag, m.m. (rskr. 1996/97:000)

1 bilaga

Ärendet

Med skrivelse den 0 december 1996, rskr. 1996/97:000, har riksdagens talman överlämnat skatteutskottets betänkande 1996/97:SkU00 - - - och anmält att riksdagen samma dag bifallit dels reservation 0 under moment 0, dels i övrigt vad utskottet hemställt.

Riksdagen har fattat sitt beslut med anledning av förslag i prop. 1996/97:00 med följdmotioner. Riksdagens beslut innebär bl.a. att riksdagen ger regeringen till känna vad skatteutskottet anfört om - - -.

Regeringens beslut

Regeringen utfärdar lag om ändring i lagen (1994:000) om - - - med den lydelse som framgår av bilagan till detta protokoll.

Regeringen beslutar vidare att en kopia av skatteutskottets betänkande skall överlämnas till X-kommittén (Fi 95:00).

			Anm.
			Bilagan finns inte med
			här.
Utdrag till
X-kommittén
Rikskatteverket
Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@finance.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Finance; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-21 73 86	117 41 FINANS S

Riksdagsskrivelse, läggs till handlingarna		2.40
Protokoll	35
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Ju97/0000

Justitiedepartementet

Riksdagens skrivelse 1996/97:000

Ärendet

Med skrivelse den 00 mars 1997, rskr. 1996/97:000, har riksdagens talman överlämnat justitieutskottets betänkande 1996/97:JuU00 - - - och anmält att riksdagen samma dag bifallit vad utskottet hemställt.

Riksdagens beslut innebär att riksdagen har lagt regeringens skrivelse 1996/97:00 till handlingarna.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att riksdagens skrivelse 1996/97:000 skall läggas till handlingarna.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

2.41 Beslut om förordning

Protokoll	45
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Fi97/0000

Finansdepartementet

Förordning om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd

1 bilaga

Regeringen beslutar förordning om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd med den lydelse som framgår av bilagan.

Anm.

Bilagan finns inte med här.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@finance.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Finance; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-21 73 86	117 41 FINANS S

Beslut om förordning enligt riktlinjer godkända av riksdagen		2.42
Protokoll	8
vid regeringssammanträde
1997-00-00	In97/0000

Inrikesdepartementet

Förordning om statsbidrag till X-verksamhet

1 bilaga

Ärendet

Med skrivelse den 0 december 19963, rskr.1996/97:000, har riksdagens talman överlämnat näringsutskottets betänkande 1996/97:NU00 Statens stöd till X- verksamhet och anmält att riksdagen samma dag bifallit vad utskottet hemställt.

Riksdagens beslut innebär bl.a. att riksdagen har godkänt de riktlinjer för stöd till X-verksamhet som förordats i prop. 1996/97:00 och att riksdagen gett regeringen till känna vad näringsutskottet har anfört med anledning av motionerna 1996/97:NU00 m.fl.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar förordning om statsbidrag till X-verksamhet med den lydelse som framgår av bilagan.

Anm.

Bilagan finns inte med här.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@interior.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Interior; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax
Fredsgatan 8	08-723 11 93

Beslut om förordning med förordningsmotiv		2.43
Protokoll	00
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Fi97/0000

Finansdepartementet

Förordning om ersättning för uppdrag i statliga styrelser

2 bilagor

Regeringen beslutar förordning om ersättning för uppdrag i statliga styrelser. Förordningens lydelse framgår av bilaga 1 och motiven till förordningen av bilaga 2.

Bilaga 1 utgörs av det underskrivna originalexemplaret. Bilagorna ej med här.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@finance.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Finance; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-21 73 86	117 41 FINANS S

2.43 Förordningsmotiv

Förordningsmotiv

Förordning om ersättning för uppdrag i	Fm
statliga styrelser	1997:00

Förordningstext

Förordning

om ersättning för uppdrag i statliga styrelser;

utfärdad den 0 juni 1997

Regeringen föreskriver följande.

1 § - - -

Behovet av en reglering

- - -

Författningskommentar

1 §

- - -

2 §

- - -

(Finansdepartementet)

%HVOXW RP HQ VlUVNLOG XWUHGDUH EHP\QGLJDQGH

3URWRNROO

YLG UHJHULQJVVDPPDQWUlGH

8'

8WULNHVGHSDUWHPHQWHW

.RPPLWWpGLUHNWLY gYHUV\Q DY ODJHQ RP YLVVD LQWHUQDWLRQHOOD VDQNWLRQHU

ELODJD

5HJHULQJHQ EHP\QGLJDU GHW VWDWVUnG VRP KDU WLOO XSSJLIW DWW I|UHGUD lUHQGHQ RP XWULNHVKDQGHO DWW

²WLOONDOOD HQ VlUVNLOG XWUHGDUH PHG XSSGUDJ DWW VH |YHU ODJHQ RP YLVVD LQWHUQDWLRQHOOD VDQNWLRQHU

²EHVOXWD RP VDNNXQQLJD H[SHUWHU RFK DQQDW ELWUlGH nW XWUHGDUHQ 8WUHGDUHQ VNDOO I|OMD GH GLUHNWLY VRP IUDPJnU DY ELODJDQ

.RVWQDGHUQD VNDOO EHODVWD DQVODJHW 8WULNHVI|UYDOWQLQJHQ DQVODJVSRVWHQ 8WUHGQLQJDU P P

8WGUDJ WLOO

-XVWLWLHGHSDUWHPHQWHW *UDQVN 5HJHULQJVNDQVOLHWV I|UYDOWQLQJVDYGHOQLQJ XWUHGDUHQ

3RVWDGUHVV	7HOHIRQ Yl[HO	( SRVW UHJLVWUDWRU#IRUHLJQ PLQLVWU\ VH
672&.+2/0		; 6 5HJLVWUDWRU 2 )RUHLJQ 3 0LQLVWU\ $ 6,/ & 6(
%HV|NVDGUHVV	7HOHID[	7HOH[
*XVWDY $GROIV WRUJ		0,1)25 6

2.44 Beslut om en särskild utredare, direktiv

Kommittédirektiv

Översyn av lagen (1971:176) om vissa	Dir.
internationella sanktioner	1997:000

Beslut vid regeringssammanträde den 0 mars 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall modernisera och tekniskt anpassa bestämmelserna i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner till de nya krav som omvärlden, särskilt Förenta nationerna, ställer.

--- 1

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 1998.

(Utrikesdepartementet)

1 Här följer text och rubriker anpassade efter direktivens innehåll och omfattning.

Beslut om en kommitté, bemyndigande		2.45
Protokoll	15

vid regeringssammanträde 1997-00-00 M97/0000

Miljödepartementet

Kommittédirektiv: Utsläppen av koldioxid från trafiken

1 bilaga

Regeringen bemyndigar chefen för Miljödepartementet att

– tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag att föreslå åtgärder som kan minska utsläppen av kolidioxid m.m. från trafiken,

– utse en av ledamöterna att vara ordförande,

– besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Kommittén skall följa de direktiv som framgår av bilagan.

Kostnaderna skall belasta anslaget Regeringskansliet m.m., anslagsposten

Miljödepartementet.

Utdrag till

Justitiedepartementet/Gransk Regeringskansliets förvaltningsavdelning kommittén

X-verket

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@environment.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Environment; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Tegelbacken 2	08-24 16 29	154 99 MINEN S

2.45 Beslut om en kommitté, direktiv

Kommittédirektiv

Utredning om att begränsa utsläppen av	Dir.
koldioxid m.m. från trafiken	1997:00

Beslut vid regeringssammanträde den 0 juni 1997

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté skall utreda möjligheterna att begränsa utsläppen av koldioxid m.m. från trafiken.

Kommittén skall lämna ett samlat förslag till åtgärder som kan reducera utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från alla trafikslag.

Krav på att minska miljöproblemen

Trafikens utsläpp av koldioxid är betydande i förhållande till de totala utsläppen.

- - - 1

Utredningsarbetet skall vara avslutat - - - .

(Miljödepartementet)

1 Här följer text och rubriker anpassade efter direktivens innehåll och omfattning.

	Beslut om tilläggsdirektiv	2.46
Protokoll	28
vid regeringssammanträde
1997-00-00	In97/0000

Inrikesdepartementet

Kommittédirektiv: Tilläggsdirektiv till Landstingsekonomiska utredningen (Fi 1996:14)

1 bilaga

Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 juni 1996 har chefen för Finansdepartementet tillkallat en särskild utredare med uppdrag att föreslå ett reviderat system för utjämningsbidrag till landsting och landstingsfria kommuner (dir. 1996:63). Utredaren har antagit namnet Landstingsekonomiska utredningen (Fi 1996:14).

Regeringen beslutar de tilläggsdirektiv till utredningen som framgår av bilagan.

Utdrag till

Justitiedepartementet/Gransk Finansdepartementet utredningen Landstingsförbundet Svenska Kommunförbundet

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@interior.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Interior; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax
Fredsgatan 8	08-723 11 93

2.46 Tilläggsdirektiv

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Landstingsekonomiska	Dir.
utredningen (Fi 1996:14)	1997:00

Beslut vid regeringssammanträde den 0 juni 1997

Sammanfattning av uppdraget

Landstingsekonomiska utredningen (Fi 1996:14) skall ha slutfört sitt arbete redan den 1 september 1997.

Uppdraget

Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 juni 1996 (dir. 1996:63) tillkallade chefen för Finansdepartementet en särskild utredare med uppdrag att föreslå ett reviderat system för utjämningsbidrag till landsting och landstingsfria kommuner. Utredningen skall enligt direktiven vara slutförd senast den 31 oktober 1997.

Regeringen har därefter beslutat - - -

(Inrikesdepartementet)

Beslut om avveckling av en kommitté		2.47
Protokoll	2
vid regeringssammanträde
1997-00-00	K96/000

Kommunikationsdepartementet

Avslutande av X-trafikkommitténs (K 1996:00) arbete

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att X-trafikkommittén skall upphöra och uppdrar åt chefen för Kommunikationsdepartementet att fatta de beslut som behövs för avveckling av kommitténs verksamhet.

Bakgrund

Genom beslut den 13 februari 1996 bemyndigade regeringen chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att - - -

och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén (dir. 1996:00).

Kommittén, som antagit namnet X-trafikkommittén, har i juni 1996 överlämnat delbetänkandet - - - (SOU 1996:00).

Med skrivelse den 0 november 1996, rskr. 1996/97:000, har riksdagens talman överlämnat trafikutskottets betänkande 1996/97:TU00 - - - och anmält att riksdagen samma dag har bifallit vad utskottet hemställt. Riksdagen har fattat sitt beslut med anledning av motionen 1995/96:TU00. Beslutet innebär att riksdagen ger regeringen till känna vad trafikutskottet anfört om - - - .

Utdrag till

Statsrådsberedningen

Justitiedepartementet/Gransk

Finansdepartementet/BA

X-trafikkommittén

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@communications.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Communications; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-411 89 43	173 28 MINCOM S

2.48	Återkallande av bemyndigande för statsråd att tillkalla en utredare
	Protokoll	15
	vid regeringssammanträde
	1997-00-00	K97/000

Kommunikationsdepartementet

Återkallande av bemyndigande att tillkalla en utredare

Bakgrund

Genom beslut den 5 februari 1996 bemyndigade regeringen chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en utredare med uppdrag att studera utvecklingen av och förutsättningarna för flygtrafiken i Stockholmsområdet, m.m. och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren (dir. 1996:00).

Bemyndigandet har inte utnyttjats.

Regeringens beslut

Regeringen återkallar bemyndigandet.

Anm. Utdrag bör skickas till alla som fick beslutet av den 5 februari 1996.

Utdrag till

Statsrådsberedningen

Justitiedepartementet/Gransk

Finansdepartementet/BA

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Luftfartsverket

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@communications.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Communications; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-411 89 43	173 28 MINCOM S

Beslut om en arbetsgrupp inom Regeringskansliet		2.49
Protokoll	3
vid regeringssammanträde
1998-00-00	S98/0000

Socialdepartementet

Arbetsgrupp med uppgift att - - -

1 bilaga

Regeringen beslutar att det inom Regeringskansliet skall tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att - - - . Uppgifterna för arbetsgruppen finns närmare angivna i bilagan till detta protokoll. Arbetet skall avslutas senast den 1 februari 1999.

I arbetsgruppen skall det ingå företrädare för Statsrådsberedningen, Social-, Finans-, Arbetsmarknads- och Inrikesdepartementen, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Konsumentverket och Svenska Kommunförbundet. Chefen för Socialdepartementet skall utse ledamöterna i gruppen och utse en av dem att vara ordförande.

Kostnaderna skall belasta anslaget Regeringskansliet m.m., anslagsposten

Socialdepartementet.

Utdrag till
Statsrådsberedningen
Finansdepartementet
			Anm. Bilagan finns
Arbetsmarknadsdepartementet
Inrikesdepartementet			inte med här.
Regeringskansliets förvaltningsavdelning
Socialstyrelsen
Statistiska centralbyrån
Konsumentverket
Svenska Kommunförbundet
Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@social.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Social; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-723 11 91	178 20 LOENDEP S

2.50	Bemyndigande för ett departement att disponera anslag

Protokoll	3
vid regeringssammanträde
1997-00-00	A97/000

Arbetsmarknadsdepartementet

Medel för att förbereda en världskongress 1998 om förebyggande av arbetsolycksfall

Regeringen beslutar att chefen för Arbetsmarknadsdepartementet får disponera 200 000 kr för att förbereda den 20:e världskongressen om förebyggande av arbetsolycksfall och yrkessjukdomar. Kongressen, som anordnas av International Social Security Association, kommer att äga rum i Stockholm den 14–19 april 1998.

Medlen skall tas från anslaget Regeringskansliet m.m., anslagsposten

Arbetsmarknadsdepartementet.

Utdrag till

Finansdepartementet, BA

Regeringskansliets revisionskontor, SB

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@labour.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Labour; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-20 73 69	125 33 MINLAB S

Uppdrag att företräda staten på bolagsstämma		2.51
Protokoll	3
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Fi97/000

Finansdepartementet

Bemyndigande att företräda staten på bolagsstämma

Regeringen uppdrar åt chefen för Finansdepartementet eller den han sätter i sitt ställe att föra talan och utöva rösträtt för staten som aktieägare vid bolagsstämmorna i följande bolag:

Alfabeta AB,

X-bolaget - - - ,

Y-bolaget - - - ,

Z-bolaget - - - .

Anm.

Jämför formulär 3.25

Utdrag till

Statsrådsberedningen

Näringsdepartementet

Alfabeta AB

X-bolaget

Y-bolaget

Z-bolaget

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@finance.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Finance; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-21 73 86	117 41 FINANS S

2.52	Bemyndigande att underteckna ett avtal

Protokoll	3
vid regeringssammanträde
1997-00-00	N97/0000

Närings- och handelsdepartementet

Bemyndigande att underteckna ett avtal

1 bilaga

Efter förhandlingar mellan företrädare för Närings- och handelsdepartementet och Y AB har ett förslag till avtal upprättats mellan staten och Y AB om - - - . Förslaget har den lydelse som framgår av bilagan.

Regeringen bemyndigar chefen för Närings- och handelsdepartementet eller den han sätter i sitt ställe att underteckna ett avtal i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget.

Anm. Bilagan finns inte med här. Jämför formulär 3.26

Utdrag till

Y AB, Storgatan 15, 123 45 A-stad

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@industry.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Industry; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Fredsgatan 8	08-411 36 16	141 80 MININD S

Ingående av överenskommelse med ett annat land, notifikation		2.53
Protokoll	5
vid regeringssammanträde
1997-00-00	S97/000

Socialdepartementet

Ingående av överenskommelse mellan Sverige och Australien om sjukvård åt tillfälliga besökande

1 bilaga

Ärendet

Efter förhandlingar har ombud för svenska och australiska regeringarna enats om en överenskommelse mellan Sverige och Australien om sjukvård åt tillfälliga besökande. Överenskommelsen har den lydelse som framgår av bilagan.

Enligt artikel 6 i överenskommelsen skall denna träda i kraft första dagen i tredje månaden efter den månad då båda staterna på diplomatisk väg har underrättat varandra om att författningsenliga och konstitutionella villkor för överenskommelsens ikraftträdande har fullgjorts.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att överenskommelsen skall ingås.

Uppgifterna i denna handling får lämnas ut när överenskommelsen har undertecknats.

Utdrag till

Utrikesdepartementet, ASO, RS och FMR Ambassaden i Canberra Riksförsäkringsverket

Anm. Bilagan finns inte med här.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@social.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Social; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-723 11 91	178 20 LOENDEP S

2.54 Undertecknande av överenskommelse med ett annat land, med visst förbehåll

Protokoll	8
vid regeringssammanträde
1997-00-00	Ju97/000

Justitiedepartementet

Undertecknande av överenskommelse med X-land om - - -

1 bilaga

Ärendet

Efter förhandlingar har ombud för svenska och x-ländska regeringarna preliminärt enats om en överenskommelse om - - -. Överenskommelsen har den lydelse som framgår av bilagan.

Slutförhandlingar kommer att äga rum den - - -.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att överenskommelsen skall undertecknas under förutsättning att den i huvudsak stämmer överens med den preliminärt överenskomna texten.

Uppgifterna i denna handling får lämnas ut när överenskommelsen har undertecknats.

Anm. Bilagan finns inte med här.

Utdrag till

Utrikesdepartementet, FMR

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

Undertecknande av konvention med förbehåll för ratifikation		2.55
Protokoll	4

vid regeringssammanträde 1997-00-00 M97/0000

Miljödepartementet

Undertecknande av konvention om säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall

1 bilaga

Ärendet

Vid en diplomatkonferens inom Internationella atomenergiorganet (IAEA) antogs den 5 september 1997 en konvention om säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Konventionen öppnas för undertecknande den 29 september 1997. Konventionen har den lydelse som framgår av bilagan.

Enligt artikel 39 i konventionen kan samtycke till att vara bunden av konventionen uttryckas genom undertecknande utan förbehåll för ratifikation, undertecknande med förbehåll för ratifikation eller anslutning.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att konventionen skall undertecknas med förbehåll för ratifikation.

Anm. Bilagan finns inte med här.

Utdrag till

Justitiedepartementet, L3

Utrikesdepartementet, GS och FMR

Närings- och handelsdepartementet, E

Statens kärnkraftinspektion

Statens strålskyddsinstitut

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@environment.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Environment; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Tegelbacken 2	08-24 16 29	154 99 MINEN S

Ratifikation av konvention, med deklaration		2.56
Protokoll	12

vid regeringssammanträde 1997-00-00 S97/0000

Socialdepartementet

Ratifikation av konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner

Ärendet

Inom Haagkonferensen för internationell privaträtt har utarbetats en konvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Konventionen undertecknades av Sverige den 10 oktober 1996 med förbehåll för ratifikation.

Konventionen träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av tre månader efter det att det tredje ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet har deponerats.

I proposition den 13 februari 1997 föreslog regeringen riksdagen att godkänna konventionen (prop. 1996/97:91). Riksdagen godkände den 23 april 1997 konventionen (1996/97:SoU 15, rskr. 1996/97:192).

En fördragsslutande stat får enligt artikel 22, punkt 4, i konventionen lämna en förklaring till depositarien att adoptioner av barn med hemvist inom dess territorium endast får genomföras om centralmyndigheternas uppgifter utförs av offentliga organ eller auktoriserade sammanslutningar.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att konventionen skall ratificeras.

Regeringen beslutar vidare att enligt artikel 22, punkt 4, i konventionen lämna en förklaring till depositarien att adoptioner av barn med hemvist inom fördragsslutande staters territorium endast får genomföras om centralmyndigheternas uppgifter utförs av offentliga organ eller auktoriserade sammanslutningar.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@social.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Social; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-723 11 91	178 20 LOENDEP S

2.56 Ratifikation av konvention, med deklaration

2

Utdrag till

Justitiedepartementet, L2 Utrikesdepartementet, IR och FMR Socialstyrelsen

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor Svenska Kommunförbundet

Uppsägning av överenskommelse		2.57
Protokoll	4

vid regeringssammanträde 1998-00-00 UD98/0000

Utrikesdepartementet

Uppsägning av handelsavtal med Republiken Korea

Ärendet

Sverige ingick den 13 april 1967 ett handelsavtal med Republiken Korea (SÖ 1967:10). Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att traktatkompetensen rörande handelsfrågor har övertagits av Europeiska gemenskaperna. Sverige bör därför säga upp handelsavtalet med Republiken Korea. Handelsavtalet innehåller inte någon bestämmelse som förutser möjligheten till uppsägning. Efter förhandlingar har ombud för Sveriges och Republiken Koreas regeringar enats om att handelsavtalet skall upphöra att gälla.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att en överenskommelse skall ingås genom skriftväxling med Republiken Korea om att handelsavtalet den 13 april 1967 skall upphöra att gälla.

Uppgifterna i denna handling får lämnas ut när skriftväxling har skett.

Utdrag till

Ambassaden i Seoul

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@foreign.ministry.se
103 39 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Foreign; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Gustav Adolfs torg 1	08-723 11 76	105 90 MINFOR S

2.58 Undertecknande av partnerskapsavtal

Protokoll

vid regeringssammanträde 1998-00-00 UD98/0000

Utrikesdepartementet

Undertecknande av ett partnerskapsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och X-land å den andra

1 bilaga

Ärendet

Efter förhandlingar mellan Europeiska gemenskaperna och X-land har parterna enats om att ingå ett avtal om att upprätta ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och X-land å den andra. Avtalet har den lydelse som framgår av bilagan.

Enligt artikel 00 i avtalet skall det godkännas av parterna i enlighet med deras egna förfaranden och träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna har underrättat varandra om att de förfaranden som krävs för att avtalet skall godkännas är avslutade.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att avtalet skall undertecknas under förutsättning att det i huvudsak stämmer överens med den bifogade texten.

Utdrag till	Anm. Bilagan finns
Socialdepartementet	inte med här.
Kulturdepartementet
Närings- och handelsdepartementet
Generaltullstyrelsen
Kommerskollegium

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@foreign.ministry.se
103 39 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Foreign; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Gustav Adolfs torg 1	08-723 11 76	105 90 MINFOR S

Underrättelse om godkännande av partnerskapsavtal

2.59

Protokoll

vid regeringssammanträde 1998-00-00 UD98/0000

Utrikesdepartementet

Underrättelse om godkännande av partnerskapsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och X-land å den andra

Ärendet

Regeringen beslutade den 00 januari 1998 (UD98/0000) att avtalet om upprättandet av ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och X-land å den andra skulle undertecknas. Avtalet undertecknades den 00 februari 1998.

I proposition 1997/98:00 föreslog regeringen att godkänna partnerskapsavtalet. Utskottet har tillstyrkt förslaget (bet. 1997/98:UU00). Riksdagen godkände regeringens förslag den 00 maj 1998 förslag (rskr. 1997/98:000).

Enligt artikel 00 i avtalet skall det godkännas av parterna i enlighet med deras egna förfaranden och träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna har underrättat varandra om att de förfaranden som krävs för att avtalet skall godkännas är avslutade.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att en underrättelse skall lämnas till generalsekreteraren i Europeiska unionens råd om att alla svenska rättsliga krav som är nödvändiga för ikraftträdande har uppfyllts.

Utdrag till

Socialdepartementet

Kulturdepartementet

Närings- och handelsdepartementet

Generaltullstyrelsen

Kommerskollegium

Representationen, Bryssel

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@foreign.ministry.se
103 39 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Foreign; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Gustav Adolfs torg 1	08-723 11 76	105 90 MINFOR S

2.60 Undertecknande och underrättelse om godkännande av avtal

Protokoll

vid regeringssammanträde 1998-00-00 UD98/0000

Utrikesdepartementet

Undertecknande och underrättelse om godkännande av avtal om ekonomiskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Y-land å den andra

1 bilaga

Ärendet

Efter förhandlingar mellan Europeiska gemenskapen och Y-land har parterna enats om att ett avtal om ekonomiskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Y-land å den andra skall ingås. Avtalet och slutakten har den lydelse som framgår av bilagan.

Enligt artikel 00 i avtalet skall det godkännas av parterna i enlighet med deras egna förfaranden och träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna har underrättat varandra om att de förfaranden som krävs för att avtalet skall godkännas är avslutade.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att avtalet och slutakten skall undertecknas under förutsättning att texterna i huvudsak stämmer överens med bifogade texter samt att en underrättelse, efter undertecknandet, skall lämnas till generalsekreteraren i Europeiska unionens råd om att alla svenska rättsliga krav som är nödvändiga för ikraftträdande har uppfyllts.

Utdrag till
Justitiedepartementet
Finansdepartementet
Närings- och handelsdepartementet			Anm. Bilagan finns
Generaltullstyrelsen			inte med här.
Kommerskollegium
Representationen, Bryssel
Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@foreign.ministry.se
103 39 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Foreign; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Gustav Adolfs torg 1	08-723 11 76	105 90 MINFOR S

Placering av uppdrag i Regeringskansliet i säkerhetsklass 1

2.61

Protokoll

vid regeringssammanträde 1998-00-00

Statsrådsberedningen

Placering av uppdrag i Regeringskansliet i säkerhetsklass 1

Regeringen beslutar att nedanstående uppdrag i Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, skall placeras i säkerhetsklass 1 enligt 17 § säkerhetsskyddslagen (1996:627):

1. statssekreteraren

2. förvaltningschefen

3. rättschefen/kanslisäkerhetschefen

4. chefen för utrikesgruppen

5. bitr. kanslisäkerhetschefen/säkerhetschefen.

Utdrag till

Säkerhetspolisen

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@primeminister.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Primeminister; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-723 11 71	178 20 PREMIER S

Beslut om arbetsuppgifter och lön för departementsråd		3.1
Utdrag
Protokoll	§ 2
1997-00-00	Ju97/000

Justitiedepartementet

Arbetsuppgifter och lön för Einar Effman

1 bilaga

Regeringen har den 16 januari 1997 anställt Einar Effman som dep artementsråd i Regeringskansliet fr.o.m. den 1 mars 1997 tills vidare. Einar Effman är tills vidare placerad i Justitiedepartementet.

Regeringskansliet beslutar att Einar Effman skall vara chef för Justitiedepartementets enhet för immaterialrätt och transporträtt (L3) fr.o.m. den 1 mars 1997 tills vidare, dock längst t.o.m. den 28 februari 2002.

Följande anställningsvillkor skall tills vidare gälla för Einar Effman:

1. lön med 00 000 kronor per månad,

2. de övriga villkor som följer av chefsavtalet, se bilaga.

Beslutet har fattats av chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Juman.

Utdraget stämmer med originalet

Anm. Bilagan finns inte med här.

Utdrag till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Einar Effman

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

3.2	Beslut om placering av departementsråd inom Regeringskansliet
	Utdrag
	Protokoll	§ 2
	1997-00-00	FA97/0000

Förvaltningsavdelningen

Placering inom Regeringskansliet för Einar Effman

Regeringskansliet beslutar att departementsrådet Einar Effman, som nu är placerad i Justitiedepartementet, skall vara placerad i Finansdepartementet fr.o.m. den 1 oktober 1997 tills vidare.

Beslutet har fattats av förvaltningschefen.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

Einar Effman

Justitiedepartementet

Finansdepartementet

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@adm.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=ADM; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax
Rosenbad 4	08-24 46 31

Beslut om arbetsuppgifter för departementsråd		3.3
Utdrag
Protokoll	§ 2
1997-00-00	Fi97/0000

Finansdepartementet

Arbetsuppgifter för Einar Effman

Departementsrådet Einar Effman är placerad i Finansdepartementet fr.o.m. den 1 oktober 1997 tills vidare.

Regeringskansliet beslutar att Einar Effman skall vara chef för Finansdepartementets bankenhet fr.o.m. den 1 oktober 1997 tills vidare, dock längst t.o.m. den 30 september 2002.

Beslutet har fattats av chefen för Finansdepartementet, statsrådet Fiman.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Einar Effman

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@finance.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Finance; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-21 73 86	117 41 FINANS S

3.4 Anställning som departementssekreterare

	Beslut	§ 4
	1997-00-00	Jo97/0000
Jordbruksdepartementet	Viking Kämpe
	Vikingagatan 7
	123 45 STOCKHOLM

Anställning som departementssekreterare i Regeringskansliet

1 bilaga

Regeringskansliet anställer Viking Kämpe som departementssekreterare i

Regeringskansliet fr.o.m. den 1 mars 1997 tills vidare.

Följande anställningsvillkor skall tills vidare gälla för Viking Kämpe:

1. lön med 00 000 kronor per månad,

2. de övriga villkor som följer av Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA), se bilaga.

Viking Kämpe skall tills vidare vara placerad i Jordbruksdepartementet.

På Regeringskansliets vägnar

Johanna Joman

Anm. Beslutet undertecknas av den tjänsteman som arbetsordningen för departementet pekar ut. Om ett statsråd fattar beslutet skall kontrasignation ske.

Kopia till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@agriculture.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Agriculture; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-20 64 96	156 81 MINAGRI S

Bilaga – anställningsvillkor för tillsvidareanställning, ALFA

3.4

Anställningsvillkor för tillsvidareanställning i Regeringskansliet

För arbetstagare i Regeringskansliet vars allmänna anställningsvillkor regleras i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA), gäller bl.a. följande:

Anställningstid

Anställningen gäller tills vidare.

Lön

Lönen framgår av anställningsbeslutet och betalas ut månadsvis.

Arbetstidens längd

För heltidsarbetande arbetstagare är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för helgfri måndag - fredag 39 timmar och 45 minuter per år.

För deltidsarbetande arbetstagare beräknas den genomsnittliga ordinarie vecko-arbetstiden proportionellt i förhållande till veckoarbetstiden vid heltidsarbete.

Den ordinarie arbetstiden är 7 timmar och 57 minuter per dag (vid heltid) och

är förlagd mellan klockan 08.00 och 16.30 under hela året (33 minuters lunchrast).

Flexibel arbetstid tillämpas för såväl helsom deltidsarbetande arbetstagare när arbetet så medger.

Antal betalda semesterdagar för helt kalenderår

till och med det år	från och med det år
arbetstagaren fyller	arbetstagaren fyller

------------------------------------------------------------------------------------------------------

29 år 30 år 40 år

------------------------------------------------------------------------------------------------------

28 dgr 31 dgr 35 dgr

3.4 Bilaga – anställningsvillkor för tillsvidareanställning, ALFA

Uppsägningstid

Från arbetstagarens sida:

- anställning som varat högst 3 månader i följd:	8 dagar
- anställning som varat högst 4 år :	l månad
- anställning som varat mer än 4 år:	2 månader

Arbetsgivaren får medge att en arbetstagare får sluta sin anställning efter kortare uppsägningstid än den som framgår ovan.

Från arbetsgivarens sida:
- om anställningen varat högst 3 månader i följd:		8 dagar
- om anställningen varat högst 1 år:		1 månad
- om anställningen varat mer än 1 år men kortare tid än 6 år:		3 månader
- om anställningen varat minst 6	år men kortare tid än 8 år:	4 månader
- om anställningen varat minst 8	år men kortare tid än 10 år:	5 månader
- om anställningen varat minst 10 år :		6 månader

För anställningsavtal som har ingåtts före den 1 januari 1997 är dock uppsägningstiden enligt 11 § andra stycket lagen om anställningsskydd (LAS)

i dess äldre lydelse:

- om anställningen varat högst 3 månader:	8 dagar
- om anställningen varat mer än 3 månader men mindre än 6 månader:	1 månad
- om anställningen varat minst 6 månader i följd eller sammanlagt minst
12 månader under de senaste 2 åren:
1 månad under fyllda 25 år
2 månader vid fyllda 25 år
3 månader vid fyllda 30 år
4 månader vid fyllda 35 år
5 månader vid fyllda 40 år
6 månader vid fyllda 45 år
Om anställningen varat mer än 1 år har även den som inte fyllt 30 år rätt till
3 månaders uppsägningstid.

Med anställning avses den anställningstid under vilken arbetstagaren i en följd har haft en eller flera anställningar enligt ALFA eller avtal som ersatts av ALFA.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Denna information samt anställningsbeslutet gäller som information enligt 6a § lagen om anställningsskydd.

	Beslut om tidsbegränsad anställning		3.5
	Beslut	§ 1
	1997-00-00	U97/0000
Utbildningsdepartementet	Eva Eman
	Eriksgatan 15
	123 45 STOCKHOLM

Tidsbegränsad anställning som departementssekreterare i Regeringskansliet

1 bilaga

Regeringskansliet anställer Eva Eman på ett vikariat som departementssekreterare i Regeringskansliet.

Anställningen skall gälla fr.o.m. den 1 oktober 1997 tills vidare så länge departementssekreteraren Ulla Rask är ledig från sin anställning.

Grunden för tidsbegränsningen är vikariat enligt 5 § 1 lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Följande anställningsvillkor skall tills vidare gälla för Eva Eman:

1. lön med 00 000 kronor per månad,

2. de övriga villkor som följer av Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA), se bilaga.

Eva Eman skall tills vidare vara placerad i Utbildningsdepartementet.

På Regeringskansliets vägnar

Bengt Beson

Anm. Jfr formulär 3.4 ang. undertecknandet.

Kopia till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@education.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Education; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 16	08-723 11 92	132 84 MINEDUC S

Bilaga – anställningsvillkor för tidsbegränsad anställning, ALFA

3.5

Anställningsvillkor för tidsbegränsad anställning i Regeringskansliet

För arbetstagare i Regeringskansliet med tidsbegränsad anställning vars allmänna anställningsvillkor regleras i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA), gäller bl.a. följande:

Anställningstid

Anställningstiden framgår av anställningsbeslutet. Anställningen är tidsbegränsad anställning som varar en bestämd tid eller tills vidare dock längst till en viss tidpunkt.

Lön

Lönen framgår av anställningsbeslutet och betalas ut månadsvis.

Arbetstidens längd

För heltidsarbetande arbetstagare är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för helgfri måndag - fredag 39 timmar och 45 minuter per år. För deltidsarbetande arbetstagare beräknas den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden proportionellt i förhållande till veckoarbetstiden vid heltidsarbete.

Den ordinarie arbetstiden är 7 timmar och 57 minuter per dag (vid heltid) och är förlagd mellan klockan 08.00 och 16.30 under hela året

(33 minuters lunchrast).

Flexibel arbetstid tillämpas för såväl helsom deltidsarbetande arbetstagare när arbetet så medger. För arbetstagare som är anställda för en tidsperiod som understiger sex månader tillämpas normalt inte flexibel arbetstid.

3.5 Bilaga – anställningsvillkor för tidsbegränsad anställning, ALFA

Antal betalda semesterdagar för helt kalenderår

till och med det år	från och med det år
arbetstagaren fyller	arbetstagaren fyller

-----------------------------------------------------------------------------------------------

29 år 30 år 40 år

-----------------------------------------------------------------------------------------------

28 dgr 31 dgr 35 dgr

Anställningens upphörande

Anställningen upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång.

Har arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren (staten) mer än tolv månader de senaste tre åren (anställningstid före den 1 januari 1995 räknas ej) skall arbetstagaren få skriftligt besked om att han eller hon inte kommer att få fortsatt anställning. Ett sådant besked skall lämnas minst en månad innan anställningen upphör.

Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetstagarens sida:

- anställning som varat högst 3 månader i följd:	8 dagar
- anställning som varat högst 4 år :	l månad
- anställning som varat mer än 4 år:	2 månader

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden enligt 11 kap. 2 § ALFA.

------------------------------------------------------------------------------------------

Denna information samt anställningsbeslutet gäller som information enligt 6a § lagen om anställningsskydd.

	Anställning som rättssakkunnig		3.6
	Beslut	§ 2
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Justus Jiman
	Deltavägen 5
	123 45 STOCKHOLM

Anställning som rättssakkunnig i Regeringskansliet

1 bilaga

Regeringskansliet anställer hovrättsassessorn i Svea hovrätt Justus Jiman som rättssakkunnig i Regeringskansliet fr.o.m. den 1 september 1997 tills vidare, dock längst t.o.m. den 31 augusti 2003.

Följande anställningsvillkor skall tills vidare gälla för Justus Jiman:

1. lön med 00 000 kronor per månad,

2. de övriga villkor som följer av Löne- och förmånsavtal för sakkunniga (specialister) inom Regeringskansliet av den 24 februari 1997, se bilaga.

Justus Jiman skall tills vidare vara placerad i Justitiedepartementet.

På Regeringskansliets vägnar

Julia Juman

Anm. Jfr formulär 3.4 angående undertecknandet.

Kopia till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

Bilaga – anställningsvillkor för sakkunnig (specialist) i Regeringskansliet, ALFA

3.6

Anställningsvillkor för sakkunnig (specialist) i Regeringskansliet

För arbetstagare anställd i kommitté och som rättssakkunnig, ämnessakkunnig, militärsakkunnig i Regeringskansliet gäller Löne- och förmånsavtal för sakkunniga (specialister) inom Regeringskansliet. Av detta framgår bl.a. följande:

Anställningstid

Anställningstiden framgår av anställningsbeslutet.

En sakkunnig anställs för bestämd tid eller tills vidare dock längst till en viss tidpunkt.

Anställd i kommitté, ämnessakkunnig och militärsakkunnig får anställas under sammanlagt längst fyra år. Om det finns särskilda skäl kan anställningen förlängas med ytterligare ett år.

Rättssakkunnig får dock anställas under sammanlagt längst sex år och om det finns särskilda skäl får anställningen förlängas med ytterligare två år.

Lön

Lönen framgår av anställningsbeslutet och betalas ut månadsvis.

Arbetstidens längd

Arbetstiden är oreglerad och ersättning för övertid utgår inte.

3.6 Bilaga – anställningsvillkor för sakkunnig (specialist) i Regeringskansliet, ALFA

Antal betalda semesterdagar för helt kalenderår

till och med det år	från och med det år
arbetstagaren fyller	arbetstagaren fyller

-----------------------------------------------------------------------------------------------

29 år 30 år 40 år

-----------------------------------------------------------------------------------------------

28 dgr 31 dgr 35 dgr

Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är 3 månader.

Arbetsgivaren får medge kortare uppsägningstid än 3 månader.

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden enligt 11 kap. 2 § Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA).

Avgångsvederlag:

Avgångsvederlag utgår enligt vissa förutsättningar som anges i avtalets 12-15 §§ samt i förhandlingsprotokollets 3 §.

Övriga allmänna anställningsvillkor

Enligt § 9 i avtalet gäller vissa bestämmelser i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) och de lokala kollektivavtal som träffats med stöd av ALFA. Bestämmelserna tillämpas på motsvarande sätt som gäller för anställda i Regeringskansliet.

Övriga tillämpliga lokala och centrala kollektivavtal gäller om inte där särskilt anges.

----------------------------------------------------------------------------------------

Denna information samt anställningsbeslutet gäller som information enligt 6a § lagen om anställningsskydd.

	Anställning som ambassadråd		3.7
	Beslut	§ 3
	1997-00-00	UD97/0000
Utrikesdepartementet	Departementssekreterare
	Helmut Veman
	Gröna gången 2
	123 45 STOCKHOLM

Anställning som ambassadråd i Regeringskansliet

Regeringskansliet anställer departementssekreteraren Helmut Veman som ambassadråd i Regeringskansliet fr.o.m. den 1 mars 1997 tills vidare.

Med anställningen följer skyldighet att tjänstgöra i utrikesrepresentationen.

Följande anställningsvillkor skall tills vidare gälla för Helmut Veman:

1. lön med 00 000 kronor per månad,

2. de övriga villkor som följer av Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA).

Helmut Veman skall tills vidare vara placerad i Utrikesdepartementet.

På Regeringskansliets vägnar

Ulla Uman

Anm. Bilagan finns inte med här. Se bilaga till formulär 3.4. Se samma formulär ang. undertecknandet.

Kopia till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@foreign.ministry.se
103 39 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Foreign; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Gustav Adolfs torg 1	08-723 11 76	105 90 MINFOR S

3.8	Anställning som assistent
		Beslut	§ 2
		1997-00-00	U97/0000
	Utbildningsdepartementet	Erik Eman
		Breda vägen 12
		123 45 STOCKHOLM

Anställning som assistent i Regeringskansliet

1 bilaga

Regeringskansliet anställer Erik Eman som assistent i Regeringskansliet fr.o.m. den 1 mars 1997 tills vidare.

Följande anställningsvillkor skall tills vidare gälla för Erik Eman:

1. lön med 00 000 kronor per månad,

2. de övriga villkor som följer av Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA), se bilaga.

Erik Eman skall tills vidare vara placerad i Utbildningsdepartementet.

På Regeringskansliets vägnar

Bengt Beson

Anm. Bilagan finns inte med här. Se bilaga till formulär 3.4. Se samma formulär ang. undertecknandet.

Kopia till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@education.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Education; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 16	08-723 11 92	132 84 MINEDUC S

	Anställning som politiskt sakkunnig		3.9
	Beslut	§ 2
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	David Deman
	Alfavägen 1
	123 45 STOCKHOLM

Anställning som politiskt sakkunnig i Regeringskansliet

1 bilaga

Regeringskansliet anställer David Deman som politiskt sakkunnig i Regeringskansliet. Anställningen gäller fr.o.m. den 00 januari 1997 tills vidare, dock längst till dess att Adam Ason lämnar sitt uppdrag som statsråd.

Följande anställningsvillkor skall tills vidare gälla för David Deman:

1. lön med 00 000 kronor per månad,

2. de övriga villkor som följer av avtalet den 29 oktober 1997 om anställningsvillkor för politiskt sakkunniga samt politiskt timanställda brevsvarare eller talskrivare i Regeringskansliet, se bilaga.

David Deman skall tills vidare vara placerad i Justitiedepartementet.

På Regeringskansliets vägnar

Adam Ason

Anm. Jfr formulär 3.4 ang. undertecknandet.

Kopia till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

Bilaga – anställningsvillkor för politiskt sakkunnig

3.9

Anställningsvillkor för politiskt sakkunnig i Regeringskansliet

För arbetstagare anställd som politiskt sakkunnig gäller avtal om anställningsvillkor för politiskt sakkunniga samt politiskt timanställda brevsvarare eller talskrivare inom Regeringskansliet.

Anställningstid

Anställningstiden framgår av anställningsbeslutet.

En politiskt sakkunnig anställs för bestämd tid eller tills vidare dock längst till dess vederbörande statsråd lämnar sin befattning.

Lön

Lönen för en politiskt sakkunnig framgår av anställningsbeslutet och betalas ut månadsvis.

Arbetstidens längd

Arbetstiden är oreglerad och ersättning för övertid utgår inte.

Följande gäller dock för politiskt sakkunnig med benämningen assistent:

För heltidsarbetande assistent är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för helgfri måndag - fredag 39 timmar och 45 minuter per år.

Den ordinarie arbetstiden är 7 timmar och 57 minuter per dag (vid heltid) och är förlagd mellan klockan 08.00 och 16.30 under hela året (33 minuters lunchrast).

Flexibel arbetstid får tillämpas när arbetet så medger.

3.9 Bilaga – anställningsvillkor för politiskt sakkunnig

Antal betalda semesterdagar för helt kalenderår

till och med det år	från och med det år
arbetstagaren fyller	arbetstagaren fyller

------------------------------------------------------------------------------------------------

29 år 30 år 40 år

------------------------------------------------------------------------------------------------

28 dgr 31 dgr 35 dgr

Ersättning vid resor

Allmänna reseavtalet (ARA) och det lokala reseavtalet för anställda i Regeringskansliet (dock ej avtalets 6 § som ersätts av beslut 1991-04-17 om Reseförmåner till politiskt sakkunniga, motsv.) skall tillämpas. Se även anvisningar till avtalet.

Uppsägningstid

För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

Arbetstagaren har dock rätt till uppsägningstid enligt 11 § andra stycket lagen om anställningsskydd (LAS) om anställningen varat minst två år eller längre. För anställningsavtal som har ingåtts före den 1 januari 1997 gäller 11 § i dess äldre lydelse.

Avgångsvederlag

Avgångsvederlag utgår under vissa förutsättningar som anges i avtalets 12-15 §§.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Denna information samt anställningsbeslutet gäller som information enligt 6a § lagen om anställningsskydd.

	Anställning som politiskt timanställd brevsvarare		3.10
	Beslut	§ 1
	1997-00-00	SB97/0000
Statsrådsberedningen	Tora Teson
	Torgplan 2
	234 56 MALMÖ

Anställning som politiskt timanställd brevsvarare i Regeringskansliet

1 bilaga

Regeringskansliet anställer Tora Teson som politiskt timanställd brevsvarare i Regeringskansliet. Anställningen gäller fr.o.m. den 00 november 1997 tills vidare, dock längst till dess att statsminister Sune Seman lämnar sitt uppdrag.

Följande anställningsvillkor skall tills vidare gälla för Tora Teson:

1. ersättning med 00 kronor per timme samt semesterersättning,

2. de övriga villkor som följer av avtalet den 29 oktober 1997 om anställningsvillkor för politiskt sakkunniga samt politiskt timanställda brevsvarare eller talskrivare i Regeringskansliet, se bilaga.

Tora Teson skall tills vidare vara placerad i Statsrådsberedningen.

På Regeringkansliets vägnar

Rune Roman

Anm. Jfr formulär 3.4 ang. undertecknandet.

Kopia till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@primeminister.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Primeminister; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-723 11 71	178 20 PREMIER S

3.10 Bilaga – anställningsvillkor för politiskt timanställd brevsvarare

Anställningsvillkor för politiskt timanställda brevsvarare eller talskrivare i Regeringskansliet

För arbetstagare anställd som politiskt timanställd brevsvarare eller talskrivare i Regeringskansliet gäller avtal om anställningsvillkor för politiskt sakkunniga samt politiskt timanställda brevsvarare eller talskrivare inom Regeringskansliet.

Anställningstid

Anställningstiden framgår av anställningsbeslutet.

En politiskt timanställd brevsvarare eller talskrivare anställs för bestämd tid eller tills vidare dock längst till dess vederbörande statsråd lämnar sin befattning.

Lön

Lön utgår för varje överenskommen fullgjord arbetad timme och utbetalas månadsvis eller efter överenskommelse. Timersättningen framgår av anställningsbeslutet.

Semesterlön

Politiskt timanställd brevsvarare eller talskrivare har rätt till semesterlön som omfattar tolv procent av den under intjänandeåret förfallna lönen i anställ-ningen.

Ersättning vid resor

Allmänna reseavtalet (ARA) och det lokala reseavtalet för anställda i Regeringskansliet (dock ej avtalets 6 § som ersätts av beslut 1991-04-17 om Reseförmåner till politiskt sakkunniga, motsv.) skall tillämpas. Se även anvisningar till avtalet.

Uppsägningstid

För både arbetsgivaren och arbetstagaren gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

Arbetstagaren har dock rätt till uppsägningstid enligt 11 § andra stycket lagen om anställningsskydd (LAS) om anställningen varar minst två år eller längre.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Denna information samt anställningsbeslutet gäller som information enligt 6a § lagen om anställningsskydd.

	Anställning som militärsakkunnig		3.11
	Beslut	§ 2
	1997-00-00	Fo97/0000
Försvarsdepartementet	Gösta Goman
	Gränsvägen 1
	123 45 STOCKHOLM

Anställning som militärsakkunnig i Regeringskansliet

1 bilaga

Regeringskansliet anställer överstelöjtnanten Gösta Goman som militärsakkunnig i Regeringskansliet fr.o.m. den 1 september 1997 tills vidare, dock längst t.o.m. den 31 augusti 1999.

Följande anställningsvillkor skall tills vidare gälla för Gösta Goman:

1. lön med 00 000 kronor per månad,

2. de övriga villkor som följer av Löne- och förmånsavtal för sakkunniga (specialister) inom Regeringskansliet av den 24 februari 1997, se bilaga.

Gösta Goman skall tills vidare vara placerad i Försvarsdepartementet.

På Regeringskansliets vägnar

Fredrik Fiman

Anm. Bilagan finns inte med här. Se bilaga till formulär 3.6. Se sam-ma formulär ang. undertecknandet.

Kopia till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Försvarsmakten, högkvarteret

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@defence.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Defence; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 9	08-723 11 89	179 46 MINDEF S

3.12 Tilldelande av utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”

	Beslut	§ 1
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Departementsrådet Ada Aman
	Drottninggatan 7 B
	123 45 STOCKHOLM

Utmärkelsen "För nit och redlighet i rikets tjänst"

Regeringskansliet tilldelar departementsrådet Ada Aman utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”.

På Regeringskansliets vägnar

Julia Juman

Åke Åberg

Anm.

Departementet där den anställde är placerad bereder ärendet.

Kopia till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

	Anställningen upphör	3.13
Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	S97/0000

Socialdepartementet

Upphörande av Leif Effmans anställning som departementssekreterare

Leif Effman har sagt upp sin anställning som departementssekreterare i

Regeringskansliet.

Regeringskansliet beslutar därför att Leif Effmans anställning som departementssekreterare skall upphöra vid utgången av mars 1997.

Beslutet har fattats av chefen för Socialdepartementet, statsrådet Solman.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Leif Effman

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@social.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Social; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-723 11 91	178 20 LOENDEP S

3.14 Anställningen upphör, pensionering

Utdrag
Protokoll	§ 1
1998-00-00	S97/0000

Socialdepartementet

Upphörande av departementssekreteraren Arne Amans anställning

Departementssekreteraren Arne Aman, som är anställd i Regeringskansliet, uppnår vid utgången av maj 1998 övre gränsen av den pensioneringsperiod som gäller för honom.

Regeringskansliet beslutar därför att Arne Amans anställning som departementssekreterare skall upphöra vid utgången av maj 1998.

Beslutet har fattats av chefen för Socialdepartementet, statsrådet Solman.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

Arne Aman

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Statens pensionsverk

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@social.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Social; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-723 11 91	178 20 LOENDEP S

Anmälningsskyldighet enligt insiderlagen		3.15
Utdrag
Protokoll	§ 15
1998-00-00

Statsrådsberedningen

Anmälningsskyldighet enligt insiderlagen

3 bilagor

Beslut

Statsministern beslutar att följande anställda i Regeringskansliet med placering i Statsrådsberedningen skall anmäla sitt innehav av finansiella instrument samt ändringar i innehavet:

politiskt sakkunnige	Förnamn Efternamn
”	”

Anmälan skall göras till rättschefen i Statsrådsberedningen. Riktlinjer för hur anmälan bör ske och blankett för anmälan finns i bilagorna 1 och 2.

Statsrådsberedningens PM 1997:2 om förbud mot insiderhandel och skyldighet att anmäla värdepappersinnehav finns i bilaga. 3.

Bakgrund

Regeringen har beslutat att sådana förteckningar över innehav av finansiella instrument (fondpapper m.m.) som avses i 11 § första stycket insiderlagen (1990:1342) skall föras i Regeringskansliet. Statsrådsberedningens förteckning skall avse finansiella instrument som innehas av statsråden och av de arbetstagare, uppdragstagare och andra funktionärer hos Statsrådsberedningen som statsministern bestämmer.

Utdrag till
de anmälningsskyldiga	Anm. Bilaga 3 finns inte
rättschefen i Statsrådsberedningen	med här.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@primeminister.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Primeminister; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-723 11 71	178 20 PREMIER S

3.15 Bilaga - Riktlinjer för anmälan om fondpappersinnehav

Bilaga 1

Riktlinjer för anmälan om fondpappersinnehav

Om det med hänsyn till tillgången på kurspåverkande information inom en myndighet är motiverat att kontrolla att förbudet mot insiderhandel efterlevs, får regeringen besluta att det vid myndigheten skall föras en förteckning över innehav av finansiella instrument avseende de arbetstagare, uppdragstagare eller andra funktionärer som myndigheten bestämmer med hänsyn till deras särskilda insynsställning.

Regeringen har den 30 januari 1997 beslutat att sådana förteckningar skall föras inom Regeringskansliet.

Anmälningsskyldigheten avser i princip alla värden (finansiella instrument) som man handlar med på värdepappersmarknaden. Exempel på sådana instrument är aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värdepappersfond, depåbevis, emissionsbevis, interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och aktietermin samt ränteoption, räntetermin, indexoption och indextermin.

Gränsen för vad som omfattas av anmälningsskyldighet kan ibland vara svår att bestämma. Några praktiska exempel kan belysa gränsdragningsfrågan. Innehav av privatobligationer skall anmälas, men däremot inte sparande på riksgäldskonto. Innehav av andelar i allemansfond skall anmälas.

Anmälan om innehav och ändringar i innehavet av skall göras senast 14 dagar efter det att

1. den som ålagts anmälningsskyldighet skriftligen underrättats om denna skyldighet,

2. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit fondpapper.

Varje förändring i innehavet skall anmälas. I fråga om regelbundna transaktioner (t.ex. sparande av ett visst belopp i månaden i värdepappersfond) är det tillräckligt med en årlig anmälan.

Anmälan skall innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 2. Anmälan kan också ske genom att en undertecknad kopia av en avräkningsnota eller en VP- avi överlämnas.

Enligt 9 kap. 23 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess för lämnade uppgifter.

Bilaga - Anmälan enligt 11 § första stycket insiderlagen

3.15

Bilaga 2

Anmälan enligt 11 § första stycket insiderlagen (1990:1342).

Anmälare:

Fondpapper	Antal/	Belopp	Datum för	Innehav efter
			transaktion	transaktion
	Förvärvade	Överlåtna

Ort och datum

Namnunderskrift

Förordnande av ledamöter i en kommitté		3.16
Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	Ju97/0000

Justitiedepartementet

Förordnanden i X-kommittén (Ju 1997:00)

Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Juman, förordnar nedanstående personer att ingå i X-kommittén (Ju 1997:00) i den funktion som anges här. Förordnandena gäller fr.o.m. den 30 januari 1997 tills vidare, dock längst till dess att arbetsuppgifterna i kommittén är slutförda.

Namn	Titel	Funktion
Aman, Adam	departementsråd	ordförande
Beman, Ulf	förste länsassessor	ledamot
Ceman, Eva	professor	ledamot
Deman, Nils	docent	sakkunnig
Eman, Eva	docent	expert

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

de förordnade Justitiedepartementet/Gransk Regeringskansliets förvaltningsavdelning X-kommittén

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

3.17 Anställning som kommittésekreterare

Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	M97/0000

Miljödepartementet

Anställning i X-kommittén (M 1997:00)

1 bilaga

Chefen för Miljödepartementet, statsrådet Milman, anställer byrådirektören Beda Beman som sekreterare i X-kommittén (M 1997:00). Anställningen gäller fr.o.m. den 00 november 1997 tills vidare, dock längst till dess att hennes arbetsuppgifter i kommittén är slutförda.

Följande anställningsvillkor skall tills vidare gälla för Beda Beman:

1. lön med 00 000 kronor per månaden,

2. de övriga villkor som följer av Löne- och förmånsavtal för sakkunniga (specialister) inom Regeringskansliet av den 24 februari 1997, se bilaga,

3. förmåner enligt 6 § i lokalt reseavtal den 8 april 1991, vilket innebär avlöningsförstärkning med 4 400 kr per månad och ersättning för logikostnad med 2 000 kr per månad.

Utdrag till

Justitiedepartementet/Gransk Regeringskansliets förvaltningsavdelning Beda Beman

X-kommittén

Utdraget stämmer med originalet

Anm. Bilagan finns inte med här. Se bilaga till formulär 3.6.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@environment.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Environment; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Tegelbacken 2	08-24 16 29	154 99 MINEN S

Entledigande av kommittépersonal		3.18
Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	Ju97/0000

Justitiedepartementet

Entlediganden i X-kommittén (Ju 1995:00)

Statsrådet Juman entledigar följande personer från deras funktion i

X-kommittén (Ju 1995:00) med verkan fr.o.m. den dag som anges.

Namn	Titel	Funktion	Dag
Aman, Anna	departementsråd	ordförande	1997-04-01
Beman, Ulf	förste länsassessor	ledamot	1997-03-22
Eva, Ceman	professor	ledamot	1997-03-22
Deman, Nils	docent	sakkunnig	1997-03-22
Eman, Eva	docent	expert	1997-03-22
Effman, Elof	hovrättsassessor	sekreterare	1994-05-01

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

de entledigade Justitiedepartementet/Gransk Regeringskansliets förvaltningsavdelning X-kommittén

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

3.19	Entledigande och förordnande av enstaka person i en kommitté
	Utdrag
	Protokoll	§ 1
	1997-00-00	In97/000

Inrikesdepartementet

Entledigande och förordnande i Lokaldemokratikommittén (In 1997:01)

Chefen för Inrikesdepartementet, statsrådet Ceman, entledigar med verkan den 20 januari 1997 landstingsrådet Lars Larsson från hans uppdrag att vara ledamot i Lokaldemokratikommittén (In 1997:01).

Statsrådet Ceman förordnar kommunalrådet Axel Ason att vara ledamot i Lokaldemokratikommittén. Förordnandet gäller fr.o.m. den 20 januari 1997 tills vidare, dock längst till dess att arbetsuppgifterna i kommittén är slutförda.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

Justitiedepartementet/Gransk

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Lokaldemokratikommittén

Lars Larsson

Axel Ason

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@interior.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Interior; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax
Fredsgatan 8	08-723 11 93

Tillstånd för en kommitté att sammanträda utanför Stockholm		3.20
Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	Ju97/0000

Justitiedepartementet

Tillstånd för Y-kommittén (Ju 1996:00) att sammanträda i Visby

Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Juman, medger att Y-kommittén (Ju 1996:00) sammanträder i Visby under tiden den 0–00 november 1997.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

Y-kommittén

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

3.21	Tillstånd för en kommitté att göra en större undersökning
	Utdrag
	Protokoll	§ 1
	1997-00-00	K97/0000

Kommunikationsdepartementet

Tillstånd för Y-kommittén (K 1996:00) att göra en undersökning om

Storstads hamn

Chefen för Kommunikationsdepartementet, statsrådet Kåman, medger att Y- kommittén (K 1996:00) för högst 000 000 kronor gör en undersökning av organisationsförhållandena i Storstads hamn.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

Y-kommittén

Finansdepartementet

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@communications.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Communications; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-411 89 43	173 28 MINCOM S

Tillstånd till tjänsteresa för en kommittéanställd		3.22
Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	U97/0000

Utbildningsdepartementet

Tjänsteresa för Anna Aman i X-kommittén (U 1996:00)

Chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Uman, medger att sekreteraren i X-kommittén (U 1996:00) Anna Aman reser till London för att under tiden 0 - 0 juli 1997 delta i en konferens om bl.a. - - - som anordnas av International Planned Parenthood Federation.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

X-kommittén

Utrikesdepartementet

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Anna Aman

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@education.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Education; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 16	08-723 11 92	132 84 MINEDUC S

3.23 Tillstånd för en kommitté att trycka betänkande

Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	S97/0000

Socialdepartementet

Tillstånd för X-kommittén (S 1995:00) att trycka ett betänkande

Chefen för Socialdepartementet, statsrådet Solman, ger tillstånd till X- kommittén att trycka sitt betänkande - - - i en upplaga av 1 500 exemplar.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

X-kommittén

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Riksdagens förvaltningskontor

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@social.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Social; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-723 11 91	178 20 LOENDEP S

Förordnanden i en arbetsgrupp		3.24
Utdrag
Protokoll	§ 5
1997-00-00	S97/0000

Socialdepartementet

Förordnanden i en arbetsgrupp

1 bilaga

Chefen för Socialdepartementet, statsrådet Solman, förordnar följande personer att fr.o.m. den 1 juli 1997 ingå i en arbetsgrupp inom departementet med uppgift att - - -:

departementsrådet Adam Aman, kanslirådet Bertil Beman,

- - -

teknologie doktorn Göta Gren, hovrättsassessorn Hugo Håström.

Adam Aman skall vara ordförande i arbetsgruppen och Hugo Håström sekreterare.

Arbetet skall bedrivas enligt riktlinjerna i den bifogade promemorian.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

de förordnade (7) Justitiedepartementet/Gransk Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Anm. Bilagan är inte med här. I detta fall har regeringen bemyndigat statsrådet att förordna ledamöter.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@social.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Social; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-723 11 91	178 20 LOENDEP S

Förordnande att föra talan och utöva rösträtt		3.25 a
Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	Fi97/0000

Finansdepartementet

Förordnande att föra talan och utöva rösträtt för staten som aktieägare i

Alfabeta AB

Alfabeta AB har den 5 april 1997 kallat aktieägarna i bolaget till ordinarie bolagsstämma den 9 maj 1997.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 00 oktober 1994 utser chefen för Finansdepartementet, statsrådet A-son, expeditionschefen Axel Bokskog eller, om denne har förhinder, departementsrådet Karl Cantarell att på ordinarie bolagsstämma den 9 maj 1997 med aktieägarna i Alfabeta AB föra talan och utöva rösträtt för staten som aktieägare i bolaget.

Särskild fullmakt skall utfärdas för Axel Bokskog och Karl Cantarell.

Utdraget stämmer med originalet

Anm.

Jämför formulär 2.52

Utdrag till

Axel Bokskog

Karl Cantarell

Alfabeta AB

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@finance.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Finance; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-21 73 86	117 41 FINANS S

3.25 b Fullmakt att föra talan och utöva rösträtt

1997-00-00

Finansdepartementet

Finansministern

Fullmakt

Med stöd av regeringens bemyndigande den 00 oktober 1994 utser jag expeditionschefen Axel Bokskog eller, om han har förhinder, departementsrådet Karl Cantarell att på ordinarie bolagsstämma den 9 maj 1997 med aktieägarna i Alfabeta AB föra talan och utöva rösträtt för staten som aktieägare i bolaget.

Adam A-son

Statsrådets A-sons egenhändiga namnteckning bevittnas:

Anm. Jämför formulär 3.25 a.

Postadress	Telefon växel	E-post: regeringen@regeringen.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-21 73 86	117 41 FINANS S

Uppdrag att underteckna avtal som ombud för departementschefen		3.26
Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	N97/0000

Närings- och handelsdepartementet

Uppdrag att underteckna avtal om – – –

Regeringen har genom beslut denna dag bemyndigat chefen för Närings- och handelsdepartementet eller den han sätter i sitt ställe att underteckna ett avtal mellan staten och Y AB om – – – i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag till avtal som har fogats till beslutet.

Chefen för Närings- och handelsdepartementet, statsrådet Närman, uppdrar åt rättschefen Nora Norman att underteckna avtalet.

Utdraget stämmer med originalet

Anm.

Jämför formulär 2.53

Utdrag till

Nora Norman

Y AB, Storgatan 15, 123 45 A-stad

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@industry.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Industry; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Fredsgatan 8	08-411 36 16	141 80 MININD S

3.27 Överlämnande av ärende till en annan myndighet (protokollsutdrag)

Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	In97/0000

Inrikesdepartementet

Överlämnande av ärende

Förbundet ABC har ansökt om statligt stöd för sin verksamhet bland ungdom i A-stads kommun.

Ansökan avser ett ärende som uppenbarligen skall avgöras av Ungdomsstyrelsen. Regeringskansliet överlämnar därför ansökan till styrelsen.

Beslutet har fattats av departementsrådet Gustav Geman.

Utdraget stämmer med originalet

Utdrag till

Ungdomsstyrelsen (handlingarna bifogas)

Förbundet ABC

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@interior.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Interior; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax
Fredsgatan 8	08-723 11 93

Regeringskansliet, Beslut 1998-03-18

Ärendet skall uppenbarligen avgöras av PRV. Regeringskansliet överlämnar därför ärendet till verket.

På Regeringskanslietsvägnar

Gustav Geman

dep. råd

Överlämnande av ärende till en annan myndighet (anteckning i akten)

3.28

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Registratorn

Ink. 1998 – 03 – 17

Dnr.

Till Regeringen (Justitiedepartementet)

Ansökan om byte till nytt efternamn

3 bilagor

Mot bakgrund av de omständigheter som framgår av bifogade handlingar anhåller jag om att tillsammans med min familj få anta efternamnet Fjelkebring.

Albin Andersson

Adress: Postlåda 1234

290 34 Fjälkinge

3.29 Avskrivning av ärende (protokollsutdrag)

Utdrag
Protokoll	§ 1
1997-00-00	Ju97/0000

Justitiedepartementet

Avskrivning av ärende

Aktiebolaget ABC har ansökt om – – – .

X-styrelsen har yttrat sig i ärendet. Bolaget har därefter återkallat sin ansökan.

Regeringskansliet avskriver ärendet.

Beslutet har fattats av departementsrådet Gustav Geman.

Utdraget stämmer med originalet

(namnteckning)

Anm. Enligt arbetsordningen för de flesta departementen skall ärenden avskrivas av expeditionschefen.

Utdrag till

X-styrelsen (dnr 00/96)

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

Avskrivning av ärende (anteckning i akten)

3.30

Solna den 28 februari 1998

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Registratorn

Ink. 1998 – 03 – 17

Till Justitiedepartementet

Avd. för polisfrågor Dnr. STOCKHOLM

Åberopande mitt tidigare brev till Er, så översänder jag bif. handlingar i ärendet. Med förhoppning om svar i ärendet.

Med vänlig hälsning

Sven-Åke Blomqvist	Regeringskansliet
Stångholmsbacken 38 nb
127 40 Skärholmen	Beslut 1998-03-18
	Ad acta.
	Bengt Geman
	dep.råd

Uppdrag åt Kommerskollegium att anmäla förslag till - - - till kommissionen och WTO			3.31
	Beslut	§ 1
	1997-00-00	K97/0000
Kommunikationsdepartementet	Kommerskollegium
	Box 6803
	113 86 STOCKHOLM

Uppdrag åt Kommerskollegium att anmäla förslag till förordning om ändring i vägtrafikkungörelsen (1972:603) till Europeiska gemenskapernas kommission och Världshandelsorganisationens sekretariat

1 bilaga

Beslut

Regeringskansliet uppdrar åt Kommerskollegium att till Europeiska gemenskapernas kommission och Världshandelsorganisationens (WTO) sekretariat anmäla bilagda förslag till förordning om ändring i vägtrafikkungörelsen (1972:603).

Bakgrund

Förslag till tekniska föreskrifter skall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter anmälas till EG- kommissionen. Föreskrifter som kan antas ha väsentlig inverkan på på WTO- länders handel skall anmälas till WTO:s sekretariat.

Europeiska unionens råd har antagit direktivet 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen. Enligt direktivet kan medlemsstaterna tillåta dimensioner som avviker från dem som fastställts i direktivet om fordonen utför transporter som inte i väsentlig grad påverkar konkurrensen och sker enligt ett särskilt modulsystem.

Sverige avser att utnyttja möjligheten att tillåta dimensioner som avviker från dem som fastställts i direktivet, vilket bl.a. får till följd att särskilda tekniska regler kommer att gälla i Sverige för långa fordonståg. Dessa regler kommer att anges i vägtrafikkungörelsen (1972:603) och i Vägverkets föreskrifter.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@communications.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Communications; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-411 89 43	173 28 MINCOM S

3.31 Uppdrag åt Kommerskollegium att anmäla förslag till - - - till kommissionen och WTO

2

Föreskrifternas huvudinnehåll (skall omfatta högst 20 rader)

- En fordonskombination som överensstämmer med modulkonceptet får ha en totallängd av 25,25 meter.

- Med modulkonceptet förstås kombinationen av motorfordon, släpvagn och påhängsvagn som överensstämmer med de dimensioner som anges i bilaga 1 till direktivet, punkterna 1.1, 1.2, 1.4–1.8, 4.2 och 4.4 och där lastlängden för annat fordon än en påhängsvagn inte överstiger 7,82 meter.

- Högsta tillåtna hastighet för en fordonskombination bestående av bil, dolly och påhängsvagn blir 80 km/tim, förutsatt att fordonet uppfyller vissa tekniska krav.

- Alla fordon som ingår i en fordonskombination som är längre än 24 meter skall vara försedda med ABS-bromsar.

- Vägverket bemyndigas att att föreskriva krav på bromsar och kopplingsanordningar samt på vändningskrav för fordonskombinationer som är längre än 24 meter.

- Fordon som registrerats före den 1 januari 1998 kan under en övergångstid ingå i fordonskombinationer som är längre än 24 meter även om de inte överensstämmer helt med modulkonceptet.

Föreskrifternas syfte (skall omfatta högst 10 rader)

Syftet med reglerna är att införa modulfordon enligt direktivet med en högsta längd av 25,25 meter. De tekniska kraven är nödvändiga för att tillgodose trafiksäkerhet och framkomlighet.

Ikraftträdande

Föreskrifterna föreslås bli beslutade den 1 juni 1997 och träda i kraft den 1 augusti 1997.

	Anm. Bilagan (ej med här) innehåller
På Regeringskansliets vägnar	ändringsförfattningen. I de fall upp-draget
	omfattar WTO skall beslutet översättas till
	engelska och skickas på både svenska och
	engelska till Kom-merskollegium. Se
	vidare EU-sekreta-riatets Cirkulär 8/98
Olle Ollesson	med riktlinjer för detta förfarande.
Kopia till

Utrikesdepartementet/ERS

Erkännande av konsul

3.32

Protokoll

§ 55

1997-00-00

Utrikesdepartementet

Erkännande av Pedro Petro som Uruguays konsul (karriär) i Stockholm

Uruguays ambassad i Stockholm har den 00 oktober 1995 meddelat

Utrikesdepartementet att Pedro Petro utnämnts till Uruguays konsul (karriär) i

Stockholm.

Regeringskansliet erkänner Pedro Petro som Uruguays konsul (karriär) i

Stockholm.

Beslutet har fattats av chefen för protokollet, ambassadören Curt-Erik

Hultgren.

Utdrag till

Länsstyrelsen i Stockholms län

Sveriges Exportråd

Uruguays ambassad

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@foreign.ministry.se
103 39 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Foreign; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Gustav Adolfs torg 1	08-723 11 76	105 90 MINFOR S

3.33 Beslut om Regeringskansliets disposition av medel, beslut i Regeringskansliets protokoll

Protokoll	§ 23
1998-00-00	FA98/000

Statsrådsberedningen

Regeringskansliets disposition av medel under ett anslag

Regeringen har i regleringsbrev för reservationsanslaget (A11) Utbildning och information om miljöbalken angett att anslaget disponeras av Regeringskansliet. Reservationsanslaget finns uppfört på tilläggsbudgeten för budgetåret 1997 under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Regeringskansliet beslutar att rätten att disponera de aktuella anslagsmedlen skall på Regeringskansliets vägnar utövas av chefen för Miljödepartementet.

Beslutet har fattats av chefen för Regeringskansliet.

Anm.

Detta är ett exempel på Regeringskansliets protokoll enligt 17 § arbetsordningen för Regeringskansliet.

Utdrag till

Statsrådsberedningen

Finansdepartementet/BA

Miljödepartementet

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Regeringskansliets revisionskontor

Riksrevisionsverket

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@primeminister.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Primeminister; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-723 11 71	178 20 PREMIER S

Placering av uppdrag i Regeringskansliet i säkerhetsklass 3		3.34
Protokoll	§ 10

1998-00-00

X-departementet

Säkerhetschefen

Placering av uppdrag i Regeringskansliet i säkerhetsklass 3

Säkerhetschefen beslutar att följande uppdrag i Regeringskansliet, X- departementet, skall placeras i säkerhetsklass 3 enligt 17 § säkerhetsskyddslagen (1996:627):

– de anställda med uppdrag att vara jourhavande i X-departementet

– de anställda som ingår i X-departementets krigsorganisation och som inte är placerade i säkerhetsklass 1 eller 2

– de anställda som X-departementet har utsett att hantera krypteringsutrustning

– biträdande pressekreterare.

Utdrag till

Kanslisäkerhetschefen

Säkerhetspolisen

	Remiss av betänkande	3.35
Remiss
1998-00-00	In98/0000

Inrikesdepartementet

C-enheten

Dep.sekr. Ylva Larsson

Telefon 08-405 10 00

Betänkandet - - - (SOU 1998:000)

Remissinstanser:

x x x x x x x x x

Remissvaren i 0 exemplar skall vara inkomna till Inrikesdepartementet senast den 0 december 1998.

I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar.

Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta.

För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@interior.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Interior; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax
Fredsgatan 8	08-723 11 93

	Remiss i förvaltningsärenden		3.36
	Remiss
	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	X-verket
	Box 100

Y-enheten	100 00 STOCKHOLM
Hovrättsassessor Eva From
Telefon 08 - 405 10 00

Ansökan om - - -

X-verket skall senast den 00 maj 1997 yttra sig över Y-föreningens ansökan om - - - .

Carl Ceman departementsråd

Anm. Vilka som får fatta beslut om remiss framgår av departementets arbetsordning. Det är normalt sett en högre tjänsteman.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

3.35 Remiss av betänkande

2

Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens broschyr "Svara på remiss. Hur och varför?" Broschyren kan beställas från Regeringskansliets förvaltningsavdelning, Distributionscentralen,

103 33 Stockholm. Telefon 08-405 10 10, telefax 08-405 10 25.

Herman Gunnarsson

Kopia till

Fritzes, Offentliga publikationer, 106 47 Stockholm

3.37 Kommunikation i förvaltningsärende

	1997-00-00	K97/0000
Kommunikationsdepartementet	Sven Svensson
	Pl 1234

Enhet III	567 89 SVENTORP
Dep.sekr. Carolina Ceman
Telefon 08-405 10 00

Vägverkets yttrande över Din ansökan

Vägverket har yttrat sig över Din ansökan om undantag från föreskrifterna om förarprov. Jag bifogar en kopia av yttrandet.

Om Du har synpunkter med anledning av Vägverkets yttrande eller vill tillföra ärendet något annat innan regeringen fattar beslut, måste Du höra av Dig till Kommunikationsdepartementet senast den 10 juni 1997.

Med vänlig hälsning

Carina Ceson departementsråd

Anm.

Jfr formulär 3.36

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@communications.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Communications; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Jakobsgatan 26	08-411 89 43	173 28 MINCOM S

Brevbekräftelse 3.38

	1997-00-00	Ju97/1234
Justitiedepartementet	Bengt Benson
	Bruksgatan 10

X-enheten	100 00 BESTAD
Assistent Cecilia Ceman
Telefon 08 - 405 10 00

Ditt brev (överklagande etc.) om - - -

Jag vill härmed bekräfta att Ditt brev daterat den 10 juni 1997 har kommit in till Justitiedepartementet den 12 juni 1997 och fått diarienummer Ju97/1234.

Departementssekreterare Ada Aman på Y-enheten har hand om ärendet. Hon har telefon 08-405 10 00.

Vi räknar med att Du ska kunna få ett besked inom sex veckor.

Med vänlig hälsning

Carina Ceson departementsråd

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

3.39 Brevsvar

	1997-00-00	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Sten Stensson
Justitieministern	Bergsprängargatan 1 C
	300 00 STENSTAD

Ärendemening

Jag har fått Ditt brev av den 7 april 1997, som överlämnats till mig från

Statsrådsberedningen.

Du skriver att Du drabbats av ett inbrott och fått avslag på en ansökan om ersättning. Enligt 12 § brottsskadelagen (1978:413) kan Brottsskadenämndens beslut i ett ärende om brottsskadeersättning inte överklagas. Om den som är skyldig till brottet grips och ställs inför rätta vid domstol, har Du emellertid möjlighet att där föra talan om skadestånd mot inbrottstjuven. Har man en hemförsäkring finns naturligtvis möjligheter att genom den få ersättning för förlorad egendom.

Däremot får enligt grundlagen varken jag eller regeringen bestämma hur en domstol skall döma i ett enskilt fall eller hur en förvaltningsmyndighet skall besluta i ett enskilt ärende som gäller myndighetsutövning mot en enskild.

Som Du förstår innebär det att jag inte har någon möjlighet att ingripa i Ditt ärende.

Med vänlig hälsning

Julia Juman

Postadress	Telefon växel	E-post: regeringen@regeringen.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

Underrättelse om nationella åtgärder för att uppfylla Sveriges förpliktelser i EU

3.40

	12.3.1997	Ju97/0000
Justitiedepartementet	Till Europeiska gemenskapernas kommission
Sverige	Generalsekretariatet

Underrättelse om nationella åtgärder för att uppfylla Sveriges förpliktelser i

Europeiska unionen

6 bilagor

Rättsakter som har genomförts:

1. Rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT L 368, 31.12.1994, s. 38, Celex 394L0080).

2. Rådets direktiv 96/30/EG av den 13 maj 1996 om ändring av direktivet 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT L 122, 22.5.1996, s. 14, Celex 396L0030).

I	Rättsakterna genomförs genom följande nationella bestämmelser:
	1 kap. 3 § vallagen (1997:157) samt ändringar i 4 kap. 2 §
	kommunallagen (1991:900), införda i SFS 1997:166. Se bilaga 1–4.
II	Ytterligare underrättelser om rättsakterna förutses inte.

IIIKommissionen kommer att informeras om eventuella ändringar i de nationella bestämmelserna.

Dessutom informeras kommissionen om att ändringar vidtagits i de nationella bestämmelserna som genomfört följande rättsakter.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@justice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Rosenbad 4	08-20 27 34	178 20 PREMIER S

3.40 Underrättelse om nationella åtgärder för att uppfylla Sveriges förpliktelser i EU

1. Rådets akt om allmänna och direkta val av företrädare till Europaparlamentet fogad till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euroatom av den 20 september 1976 (EGT L 278, 8.10.1976, s. 5, Celex C476X1008[01]).

2. Rådets beslut den 1 februari 1993 om ändring av den akt om allmänna och direkta val av företrädare i Europaparlamentet som bifogats rådets beslut av den 20 september 1976, (EGT L 33, 9.2.93, s. 15, Celex 393D0081).

3. Rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT L 329, 30.12.93, s. 34, Celex 393L0109).

I	Rättsakterna genomfördes ursprungligen genom lag (1995:347) om
	val till Europaparlamentet. Dessa regler har upphävts och ersatts
	med följande nationella bestämmelser: 1 kap. 4, 8 och 13 §§, 5 kap.
	16 och 18 §§, 7 kap. 5 och 12 §§ vallagen (1997:157). Se bilaga 5–6.

IIKommissionen kommer att informeras om eventuella ändringar i de nationella bestämmelserna.

Bertil Beman rättschef

Vid eventuella frågor, vänd Er till: Sonja Seman

hovrättsassessor telefon: 08 - 405 10 00

Kopia till

Utrikesdepartementet/ERS

Inrikesdepartementet/KL

Anm. Bilagorna finns inte med här. Bilagorna skall innehålla de svenska författningstexterna och bör innehålla en s.k. parallellförteckning som, artikel för artikel, visar hur direktiven genomförts i de svenska författningarna.

Underrättelse om nationella åtgärder för - - -

(inkl. myndighetsföreskrifter)

3.41

	00.0.1997	EUJo97/00
Jordbruksdepartementet	Till Europeiska gemenskapernas kommission
Sverige	Generalsekretariatet

Underrättelse om nationella åtgärder för att uppfylla Sveriges förpliktelser i

Europeiska unionen

2 bilagor

Rättsakt som har genomförts:

Rådets direktiv 96/32/EG om ändring av bilaga II till direktiv 76/895/EEG och bilaga II till direktiv 90/642/EEG.

I	Rättsakten genomförs genom följande nationella bestämmelser:
	Statens livsmedelsverks kungörelse (SLVFS 1996:33) om ändring i
	kungörelsen (SLVFS 1993:32) med föreskrifter och allmänna råd
	om bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Se bilaga 1–2.
II	Ytterligare underrättelser om rättsakten förutses inte.

IIIKommissionen kommer att informeras om eventuella ändringar i de nationella bestämmelserna.

Helge Heman rättschef

Vid eventuella frågor, vänd er till: Karin Kaman

kansliråd

telefon: +46 8 405 10 00

Anm. Bilagorna finns inte med här. Jfr formulär 3.40.

Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@agriculture.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Agriculture; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-20 64 96	156 81 MINAGRI S

3.41 Underrättelse om nationella åtgärder för - - - (inkl. myndighetsföreskrifter)

Kopia till

Utrikesdepartementet/ERS

Underrättelse om nationella åtgärder för – – – (ytterligare underrättelser förutses)

3.42

	18.6.1997	Jo98/0000
Jordbruksdepartementet	Till Europeiska gemenskapernas
Sverige	kommission
	Generalsekretariatet

Underrättelse om nationella åtgärder för att uppfylla Sveriges förpliktelser i

Europeiska unionen

2 bilagor

Rättsakt som har genomförts:

Rådets direktiv 96/16/EG av den 13 mars 1996 om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter.

I	Rättsakten genomförs genom följande nationella
	bestämmelser: Lag (1997:199) om ändring i lagen
	(1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och
	fiskets områden. Se bilaga 1–2.
Författningen biläggs.
II	Ytterligare underrättelser om rättsakten förutses. Statens
	jordbruksverk kommer att besluta föreskrifter som
	genomför direktivet senast under augusti 1997.

IIIKommissionen kommer att informeras om eventuella ändringar i de nationella bestämmelserna.

.....................

Helge Heman rättschef

			Anm.
			Bilagorna finns inte
			med här. Jfr formulär
		3.40.
Postadress	Telefon växel	E-post: registrator@agriculture.ministry.se
103 33 STOCKHOLM	08-405 10 00	X.400: S=Registrator; O=Agriculture; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress	Telefax	Telex
Drottninggatan 21	08-20 64 96	156 81 MINAGRI S

3.42 Underrättelse om nationella åtgärder för – – – (ytterligare underrättelser förutses)

2

Vid eventuella frågor, vänd Er till: Karin Kaman

kansliråd

telefon: + 46 8 405 10 00

Kopia till

Utrikesdepartementet/ERS