!RBETSF¶RMEDLINGARNA B -¥L OCH DRIVKRAFTER

2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F¶R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI

!V 3TEN .YBERG OCH 0ER 3KEDINGER

$S

&¶RORD

%TT AV REGERINGENS VIKTIGASTE M¥L ¤R ATT HALVERA DEN ¶PPNA ARBETS L¶SHETEN $ETTA I ETT L¤GE N¤R ARBETSL¶SHETEN ¤R REKORDH¶G I 3VERIGE %N FR¥GA SOM I DETTA SAMMANHANG KAN VARA INTRESSANT ATT F¥ BELYST ¤R HUR !-3 L¤NSARBETSN¤MNDER OCH ARBETSF¶RMEDLINGAR FUNGERAR 6ILKA M¥L FINNS F¶R ARBETET P¥ OLIKA NIV¥ER I ORGANISATIONEN 6ILKA UTTALADE OCH INBYGGDA DRIVKRAFTER FINNS SOM MOTIVERAR DE ANST¤LLDA ATT BEDRIVA ARBETET EFFEKTIVT

&¶R ATT TA FRAM NYA FAKTA OM DETTA HAR %3/ UPPDRAGIT ¥T N¥GRA NATIONALEKONOMER ATT N¤RMARE KARTL¤GGA OCH ANALYSERA HUR ARBETET BEDRIVS VID FR¤MST ARBETSF¶RMEDLINGARNA DVS DET STATLIGA ORGAN SOM OCKS¥ SVARAR F¶R DIREKTKONTAKTERNA MED DE ARBETSS¶KANDE 3TU DIEN HAR GENOMF¶RTS AV EKON DR 3TEN .YBERG VID 3TOCKHOLMS UNI VERSITETS NATIONALEKONOMISKA INSTITUTION OCH FIL DR 0ER 3KEDINGER )5) OCH %KONOMISKA R¥DET

) RAPPORTEN G¶RS OCKS¥ EN GENOMG¥NG AV VAD EN RAD NATIONAL EKONOMISKA TEORIER HAR ATT S¤GA OM FR¤MST DE YTTRE DRIVKRAFTERNA F¶R ORGANISATIONER

+ARTL¤GGNINGEN RESER EN RAD FR¥GOR 6ARF¶R SAKNAS T EX ARBETS F¶RMEDLARE OCH V¤GLEDARE SOM ¤R SPECIALISERADE P¥ DE L¥NGTIDSAR BETSL¶SAS PROBLEM N¤R L¥NGTIDSARBETSL¶SHETEN ¤R H¶GRE ¤N N¥GON SIN 3AK SAMMA G¤LLER F¶R DE ARBETSL¶SA INVANDRARNA B EN GRUPP SOM INTE HELLER DEN TYCKS PRIORITERAS H¶GT I DET PRAKTISKA ARBETET /MFATTAS ¶VER HUVUD TAGET L¥NGTIDSARBETSL¶SHETEN AV TILLR¤CKLIGT TYDLIGA M¥LFORMULERINGAR OCH DRIVKRAFTER

$ET ¤R MIN F¶RHOPPNING ATT DE FR¥GOR SOM RAPPORTEN TAR UPP I F¶RL¤NGNINGEN KAN VARA ETT BIDRAG TILL EN KONSTRUKTIV DEBATT KRING ARBETSF¶RMEDLINGARNAS S¤TT ATT ARBETA OCH PRIORITERA

3OM ALLTID ¤R FALLET MED %3/ S RAPPORTER SVARAR F¶RFATTARNA SJ¤L VA F¶R INNEH¥LLET

3TOCKHOLM I MARS

!NNA (EDBORG

/RDF¶RANDE F¶R %3/

)NNEH¥LL

)NLEDNING
!RBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH DESS STYRNING
!RBETSMARKNADSPOLITIKEN
!RBETSMARKNADSVERKETS ORGANISATION
!RBETSMARKNADSPOLITIKENS STYRNING
"UDGETPROPOSITIONEN OCH REGLERINGSBREVET
	2IKTLINJERNA
	2ESURSF¶RDELNINGSMODELLERNA
	6ERKSAMHETSPLANERNA
	2EGELBOKEN

)NCITAMENT INOM ORGANISATIONER VAD S¤GER

FORSKNINGSLITTERATUREN
	"AKGRUND
	0RESTATIONSRELATERADE KONTRAKT
	"EFORDRAN

3¤RSKILDA INCITAMENTSPROBLEM INOM OFFENTLIG

SEKTOR

$ECENTRALISERAT BESLUTSFATTANDE OCH INITIATIV

(UR B¶R PRESTATIONER UTV¤RDERAS

!LLM¤NNYTTA OCH EGENINTRESSE I OFFENTLIG

VERKSAMHET

5TV¤RDERINGAR AV VERKSAMHETEN VID

ARBETSF¶RMEDLINGARNA

)NCITAMENT INOM PRIVATA ARBETSF¶RMEDLINGAR

	EN J¤MF¶RELSE
!VSLUTANDE DISKUSSION

%N EMPIRISK STUDIE AV INCITAMENTEN INOM

	ARBETSF¶RMEDLINGARNA
		(UR ENK¤TEN GJORDES
		2ESULTAT
		,¶NESPRIDNINGEN OCH L¶NENS
		BEST¤MNINGSFAKTORER
		!RBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSFORMER
		+VANTITATIVA M¥L
		3¤RSKILDA SYNPUNKTER FR¥N DELTAGARNA
		I ENK¤TEN
		!VSLUTANDE DISKUSSION
	3AMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
		0RESTATIONSL¶NER F¶R ARBETSF¶RMEDLARE
		(UR KAN UTV¤RDERINGARNAS POLITISKA
		GENOMSLAG ¶KAS
		3LUTSATSER
2EFERENSER
0UBLIC %MPLOYMENT 3ERVICE /FFICES IN 3WEDEN
B 'OALS AND )NCENTIVES B ! 3UMMARY
"ILAGA %NK¤T TILL HANDL¤GGANDE PERSONAL VID
ARBETSF¶RMEDLINGAR
&¶RTECKNING ¶VER %3/ S TIDIGARE PUBLICERADE RAPPORTER

)NLEDNING

%N VERKSAMHETS RESULTAT BEROR SOM REGEL P¥ M¥NGA FAKTORER 4ILL G¤NGLIGA RESURSER OMV¤RLDSF¶RH¥LLANDEN OCH MEDARBETARNAS INSAT SER ¤R N¥GRA AV DE VIKTIGASTE $EN SISTN¤MNDA FAKTORN ¤R SPECIELLT VIKTIG EFTERSOM DEN ¤R AVG¶RANDE F¶R HUR V¤L RESURSERNA UTNYTTJAS OCH HUR F¶R¤NDRINGAR I OMV¤RLDEN SOM EXEMPELVIS KONJUNKTUR EL LER KONKURRENS HANTERAS

"ETYDELSEN AV MEDARBETARNAS ENGAGEMANG INOM OFFENTLIG SEK TOR HAR DESSUTOM ¶KAT EFTERSOM VERKSAMHETERNA SEDAN SLUTET AV

TALET I ALLT H¶GRE GRAD ¶VERG¥TT TILL M¥L OCH RESULTATSTYRNING %N MINSKAD GRAD AV DETALJSTYRNING AV HUR M¥L SKALL UPPN¥S GER M¶JLIGHET TILL ST¶RRE FLEXIBILITET OCH LOKAL ANPASSNING AV MEDLEN MEN LEDER OCKS¥ TILL EN MINSKAD KONTROLL ¶VER VERKSAMHETEN -ED ARBETARNAS MOTIVATION ¤R D¤RF¶R MYCKET BETYDELSEFULL F¶R RESULTATET 5TRYMMET F¶R ATT PREMIERA GODA ARBETSINSATSER HAR ¶KAT I OCH MED ATT DET GAMLA L¶NEGRADSSYSTEMET I OFFENTLIG VERKSAMHET HAR ¶VERGI VITS TILL F¶RM¥N F¶R MER INDIVIDUELL L¶NES¤TTNING $ETTA INNEB¤R ATT ¤VEN L¶NES¤TTNINGEN SKALL KUNNA FUNGERA SOM ETT STYRINSTRUMENT F¶R ATT UPPN¥ DE ANGIVNA M¥LEN

)NDIVIDERNAS AGERANDE FORMAS DELS AV EGNA M¥L OCH STR¤VANDEN INRE DRIVKRAFTER OCH DELS AV OMGIVNINGENS KRAV OCH M¶JLIGHETER YTTRE DRIVKRAFTER $E INRE DRIVKRAFTERNA VARIERAR FR¥N INDIVID TILL INDIVID %N DEL S¶KER SIG TILL EN VERKSAMHET P¥ GRUND AV ATT DE K¤N NER EN STARK V¤RDEGEMENSKAP MED ORGANISATIONENS M¥L OCH DRIVS AV EN ¶NSKAN ATT F¶RVERKLIGA DESSA !NDRA KAN HA ETT STARKT ENGA GEMANG F¶R FR¥GOR INOM VERKSAMHETENS OMR¥DE UTAN ATT DELA DESS M¥L &¶R M¥NGA ¶VRIGA ¤R YRKESVERKSAMHET FR¤MST ETT MEDEL F¶R ATT F¶RVERKLIGA ANDRA LIVSM¥L

9TTRE DRIVKRAFTER ELLER INCITAMENT BETECKNAR DE BEL¶NINGAR OCH BESTRAFFNINGAR SOM EN INDIVIDS ELLER EN GRUPPS AGERANDE GER UPP

HOV TILL INOM ORGANISATIONEN $ESSA KAN VARA AV B¥DE SOCIAL OCH EKONOMISK KARAKT¤R %N GOD PRESTATION KAN GE BER¶M F¶RH¶JD STA TUS OCH H¶GRE L¶N ELLER ¶KADE CHANSER TILL BEFORDRAN $EN KAN OCKS¥ IGNORERAS GE UPPHOV TILL AVUNDSJUKA ELLER UPPFATTAS SOM INSMICK RANDE $E YTTRE DRIVKRAFTERNA KAN S¤GAS BESKRIVA DE KONSEKVENSER SOM INDIVIDEN F¶RV¤NTAR SIG AV SITT AGERANDE

6ILKEN BETYDELSE EN INDIVID TILLM¤TER DESSA KONSEKVENSER BEROR TILL SYVENDE OG SIDST P¥ DENNES PERSONLIGA M¥L -EDAN INRE DRIV KRAFTER KAN VARA AVG¶RANDE F¶R INDIVIDER SOM ENGAGERAR SIG I FRI VILLIGA HJ¤LPINSATSER SPELAR DE SANNOLIKT EN MINDRE ROLL F¶R FLERTALET YRKESVERKSAMMA „VEN OM INDIVIDERNAS INRE DRIVKRAFTER ¤R VIKTIGA F¶R EN VERKSAMHETS RESULTAT ¤R DET N¥GOT SOM ORGANISATIONER VAN LIGTVIS HAR T¤MLIGEN SM¥ M¶JLIGHETER ATT P¥VERKA $E YTTRE DRIV KRAFTERNA INOM EN ORGANISATION KAN DOCK I BETYDLIGT ST¶RRE UT STR¤CKNING KONTROLLERAS &¶R DE FLESTA VERKSAMHETER ¤R INCITAMEN TENS UTFORMNING AV STOR BETYDELSE OCH P¥VERKAR S¥V¤L INTENSITETEN I SOM INRIKTNINGEN AV MEDARBETARNAS ARBETSINSATSER

6¥R STUDIE UPPM¤RKSAMMAR FRAMF¶R ALLT DE YTTRE DRIVKRAFTERNA OCH BEGR¤NSAR SIG TILL ATT I HUVUDSAK UNDERS¶KA F¶RH¥LLANDEN INOM ARBETSF¶RMEDLINGARNA

'ENOM EN ENK¤T HAR DE YTTRE DRIVKRAFTERNA KARTLAGTS HOS HAND L¤GGANDE PERSONAL VID ARBETSF¶RMEDLINGAR &R¥GORNA I ENK¤TEN AV S¥G HUR L¶NESTRUKTUREN S¥G UT I VILKEN GRAD ARBETSUPPGIFTERNA VAR ¤NDAM¥LSENLIGT ORGANISERADE HUR DE KVANTITATIVA M¥LEN F¶R VERK SAMHETEN VAR UTFORMADE SAMT VILKA KONSEKVENSER DIREKT PER SONLIGA ELLER P¥ KONTORSNIV¥ SOM SKULLE KUNNA F¶LJA AV GOD ELLER SVAG M¥LUPPFYLLELSE

6I HAR OCKS¥ STUDERAT INNEH¥LLET I POLICYDOKUMENT VILKA UT TRYCKER DE ¶VERGRIPANDE M¥LEN F¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN P¥ OLI KA NIV¥ER INOM !RBETSMARKNADSVERKET !-6 FR¥N !RBETSMARK NADSSTYRELSEN !-3 NER TILL L¤NSARBETSN¤MNDERNA ,!. OCH DE LOKALA ARBETSF¶RMEDLINGARNA $E POLICYDOKUMENT SOM ANALYSERATS

4ERMERNA YTTRE DRIVKRAFTER OCH INCITAMENT ANV¤NDS SYNONYMT I RAPPORTEN ) KAPI TEL ANV¤NDS DOCK F¶RETR¤DESVIS TERMEN INCITAMENT SOM ¤R DEN G¤NGSE I FORSK NINGSLITTERATUREN 4ERMEN F¶REKOMMER OCKS¥ I SAMMANS¤TTNINGAR SOM T EX INCITA MENTSSTRUKTUR INCITAMENTSKONTRAKT OCH GRUPPINCITAMENT

¤R BUDGETPROPOSITIONER REGLERINGSBREV RIKTLINJER RESURSF¶RDEL NINGSMODELLER OCH VERKSAMHETSPLANER

!RBETSMARKNADSPOLITIKEN ¤R MYCKET RESURSKR¤VANDE OCH DET HAR BL A VISAT SIG SV¥RT ATT I DEN EMPIRISKA FORSKNINGEN P¥VISA ATT DE AKTIVA ¥TG¤RDERNA HAFT GYNNSAMMA EFFEKTER -OT DENNA BAKGRUND HAR VI FUNNIT DET RELEVANT ATT STUDERA FR¥GOR SOM (UR STARKA ¤R INCITAMENTEN F¶R PLATSF¶RMEDLING I F¶RH¥LLANDE TILL PLACERINGAR I ¥T G¤RDER !VSPEGLAR DEN FAKTISKA INCITAMENTSSTRUKTUREN DE PRIORITE RINGAR AVSEENDE OLIKA GRUPPER AV ARBETSS¶KANDE SOM FINNS ANGIVNA I M¥LEN

„VEN OM VI H¤R HAR BEGR¤NSAT OSS TILL ATT FR¤MST DISKUTERA INCI TAMENT INOM ARBETSF¶RMEDLINGARNA ¤R DET VIKTIGT ATT H¥LLA DET ST¶RRE POLITISKA PERSPEKTIVET I ¥TANKE 9TTERST ¤R DET DEN POLITISKA PROCES SEN SOM FORMAR DE BETINGELSER UNDER VILKA !-6 ARBETAR $ET POLI TISKA SYSTEMET ANKLAGAS IBLAND F¶R ATT VARA ALLTF¶R INRIKTAT P¥ ATT N¥ KORTSIKTIGA RESULTAT VILKET KAN LEDA TILL L¤GRE TILLV¤XT OCH H¶GRE AR BETSL¶SHET P¥ SIKT %TT P¥ SENARE TID OFTA ANF¶RT EXEMPEL P¥ ALLTF¶R KORTSIKTIGA PRIORITERINGAR ¤R DE S K VOLYMM¥LEN F¶R ARBETSMARK NADSPOLITISKA ¥TG¤RDER VILKA F¥TT STOR BETYDELSE I !-6 S VERKSAM HET $ESSA M¥L TYCKS I PRAKTIKEN HA LETT TILL ATT INSLAGET AV DETALJ STYRNING HAR ¶KAT 2IKSDAGENS ARBETSMARKNADSUTSKOTT KONSTATERAR T EX I SIN UTV¤RDERING AV ¥RS BUDGETPROPOSITION ATT ;D=ET S¤TT SOM PROPOSITIONEN ANGER VOLYMM¥LET INNEB¤R I PRAKTIKEN EN BE GR¤NSNING I ARBETSMARKNADSMYNDIGHETERNAS M¶JLIGHET ATT V¤LJA ¥T G¤RD

) DENNA RAPPORT HAR EN DELVIS ANNORLUNDA ANALYSRAM ANV¤NTS ¤N DEN SOM BRUKAR F¶REKOMMA I LITTERATUREN OM ARBETSMARKNADSPOLI TIKENS EFFEKTER 6¥R UTG¥NGSPUNKT HAR VARIT ATT TILL¤MPA ETT KON TRAKTSTEORETISKT SYNS¤TT VILKET UTVECKLATS I DEN NATIONALEKONOMISKA

3E T EX "LANCHFLOWER M FL #ALMFORS 3KEDINGER &ORSLUND

&ORSLUND +RUEGER OCH 3KEDINGER

3E T EX "LANCHFLOWER M FL #ALMFORS 3KEDINGER &ORSLUND

&ORSLUND +RUEGER OCH 3KEDINGER

3E 2IKSDAGENS ARBETSMARKNADSUTSKOTT 5TSKOTTET FINNER ATT VOLYMM¥LEN ENDAST KAN M¶TAS GENOM ATT OMFATTNINGEN AV ARBETSMARKNADSUTBILDNINGEN BANTAS KRAFTIGT OCH ERS¤TTS MED BILLIGARE ¥TG¤RDER SOM ARBETSPLATSINTRODUKTION !0) OCH ARBETSLIVSUTVECKLING !,5

FORSKNINGSLITTERATUREN +ONTRAKTSTEORIN SOM UTVECKLATS TILLSAM MANS OCH PARALLELLT MED TEORIN F¶R INDUSTRIAL ORGANIZATION ERBJU DER ETT ANV¤NDBART PERSPEKTIV F¶R ATT STUDERA INCITAMENTSPROBLEM %TT CENTRALT INSLAG INOM DENNA LITTERATUR ¤R PRINCIPALBAGENT PROBLEMET $ETTA R¶R FR¥GAN HUR EN PART PRINCIPALEN DVS HUVUDMANNEN B¤ST KAN MOTIVERA EN ANNAN PART AGENTEN ATT T EX G¶RA EN S¥ BRA ARBETSPRESTATION SOM M¶JLIGT 6ANLIGA TILL¤MPNINGAR HAR VARIT KONTRAKT F¶R S¥V¤L ANST¤LLDA F¶RETAG VISAVI ANST¤LLDA SOM F¶RETAGSLEDNING ¤GARE VISAVI F¶RETAGSLEDNING „VEN RELATIONER MELLAN F¶RETAG MYNDIGHETER OCH ANDRA ORGANISATIONER HAR ANALYSE RATS T EX I FR¥GA OM REGLERADE MONOPOL OCH OFFENTLIG UPPHANDLING $ENNA BESLUTSPROBLEMATIK ¤R I PRINCIP ¶VERF¶RBAR TILL OLIKA NIV¥ER INOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN

(URUVIDA DET ¤R OPTIMALT F¶R HUVUDMANNEN ATT ANV¤NDA SIG AV DIREKT KONTROLL AV ARBETSPRESTATIONEN OCH ELLER ETT UTFALLSRELATERAT BEL¶NINGSSYSTEM BEROR P¥ OLIKA OMST¤NDIGHETER %XEMPELVIS SPELAR TILLF¶RLITLIGHETEN I INFORMATION OCH KOSTNADERNA F¶R ATT INH¤MTA B¤TTRE INFORMATION EN CENTRAL ROLL I DESSA ANALYSER $ET KONTRAKTSTE ORETISKA SYNS¤TTET F¥R OCKS¥ IMPLIKATIONER F¶R HUR ARBETET B¶R ORGA NISERAS VILKA ARBETSUPPGIFTER SOM PASSAR IHOP ETC F¶R ATT LEDA TILL ¶KAD M¥LUPPFYLLELSE

$EN LITTERATUR SOM DISKUTERAS ¤R F¶RH¥LLANDEVIS ALLM¤NGILTIG ¤VEN OM M¥NGA EXEMPEL ¤R VALDA F¶R ATT ANKNYTA TILL VERKSAMHETEN VID T EX ARBETSF¶RMEDLINGARNA 2ESONEMANGEN KRING L¶NES¤TTNING OCH ANSLAGSTILLDELNING G¥R DOCK I STOR UTSTR¤CKNING ATT TILL¤MPA ¤VEN F¶R ANDRA VERKSAMHETER

!RBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH DESS STYRNING

!RBETSMARKNADSPOLITIKEN

$ET ¤R BRUKLIGT ATT DELA IN ARBETSMARKNADSPOLITIKEN I AKTIVA OCH PASSIVA ¥TG¤RDER 4ILL DEN AKTIVA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN R¤KNAS ¥TG¤RDER SOM SYFTAR TILL ATT UNDERL¤TTA F¶R ARBETSL¶SA ATT F¥ ARBETE ELLER UTBILDNING %KONOMISK ERS¤TTNING TILL ARBETSL¶SA BETRAKTAS D¤REMOT SOM PASSIVA ¥TG¤RDER $EN AKTIVA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN HAR TRADITIONELLT BETRAKTATS SOM EN DEL AV DEN SVENSKA MODELLEN OCH 3VERIGE TILLH¶R DE L¤NDER SOM SATSAR MEST P¥ S¥DANA ¥TG¤RDER 4ILL SITT KONKRETA INNEH¥LL KAN DEN AKTIVA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN F¶RDELAS P¥ TV¥ HUVUDOMR¥DEN ARBETSF¶RMEDLING OCH ARBETSMARK NADSPOLITISKA ¥TG¤RDER

/MFATTNINGEN OCH INRIKTNINGEN AV ¥TG¤RDERNA TENDERAR ATT VARIE RA MED KONJUNKTURL¤GET VILKET FRAMG¥R AV FIGUR NEDAN 5NDER

TALETS ARBETSL¶SHETSKRIS HAR OMFATTNINGEN AV ¥TG¤RDERNA N¥TT MYCKET H¶GA NIV¥ER #IRKA PROCENT AV ARBETSKRAFTEN HAR BEFUNNIT SIG I ¥TG¤RDER AV OLIKA SLAG 4ABELL VISAR ANTALET DELTAGARE F¶R DELAT P¥ ETT ANTAL OLIKA ¥TG¤RDER UNDER PERIODEN $E TRE DOMINERANDE ¥TG¤RDERNA HAR VARIT ARBETSLIVSUTVECKLING ARBETS MARKNADSUTBILDNING OCH ARBETSPLATSINTRODUKTION VILKA TILLSAMMANS SVARAT F¶R OMKRING ~ AV DET TOTALA DELTAGARANTALET !NTALET ARBETS

3E T EX !-3 OCH "J¶RKLUND M FL F¶R EN UTF¶RLIGARE REDOVISNING

S¶KANDE INOM OLIKA KATEGORIER PRESENTERAS I TABELL !NTALET L¥NGTIDSS¶KANDE ¤R NUMERA STORT OCH ¤VEN ARBETSHANDIKAPPADE UNGDOMAR OCH UTOMNORDISKA MEDBORGARE UTG¶R BETYDANDE ANDELAR AV DET TOTALA ANTALET S¶KANDE

&IGUR !RBETSL¶SHET OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER

B 0ROCENT AV ARBETSKRAFTEN 3¤SONGSRENSAT

!NM ) ¥TG¤RDERNA ING¥R !,5 !-5 !0) BEREDSKAPSARBETEN DATORTEK KOMMUN AVTAL UNGDOMSLAG UNGDOMSPRAKTIK OCH UTBILDNINGSVIKARIAT +¤LLA !-3 OCH 3#"

4ABELL !NTAL PERSONER I OLIKA ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER 'ENOMSNITT F¶R OCH 4USENTAL

…TG¤RD	A HALV¥RET
!RBETSLIVSUTVECKLING
!RBETSMARKNADSUTBILDNING
!RBETSPLATSINTRODUKTION
"EREDSKAPSARBETE
$ATORTEK
+OMMUNAVTAL
/FFENTLIGT TILLF¤LLIGT ARBETE
5TBILDNINGSVIKARIAT
3UMMA
+¤LLA !-3

4ABELL !NTAL KVARST¥ENDE ARBETSS¶KANDE UTAN ARBETE I OLIKA KATEGORIER 'ENOMSNITT F¶R OCH 4USENTAL

3¶KANDEKATEGORI	A HALV¥RET
!RBETSHANDIKAPPADE
,¥NGTIDSS¶KANDE
5NGDOMAR ¥R
5TOMNORDISKA MEDBORGARE
3AMTLIGA
+¤LLA !-3

!RBETSMARKNADSVERKETS ORGANISATION

!RBETSMARKNADSVERKET !-6 BEST¥R AV !RBETSMARKNADSSTYRELSEN!-3 SOM CENTRAL MYNDIGHET L¤NSARBETSN¤MNDERNA ,!. SOM REGIONALA MYNDIGHETER OCH ARBETSF¶RMEDLINGAR !F OCH ARBETS MARKNADSINSTITUT !MI SOM LOKALA ORGANISATIONER

!-3 ¤R DEN CENTRALA MYNDIGHETEN F¶R ALLM¤NNA ARBETSMARK NADSFR¥GOR SAMT CHEFSMYNDIGHET F¶R ,!. !RBETSMARKNADSSTYREL

!VSNITTET BYGGER BL A P¥ !-3 E OCH INFORMATION SOM INH¤MTATS FR¥N !-3 HEMSIDA P¥ )NTERNET HTTP WWW AMV SE ALTER ? HTML

SENS HUVUDUPPGIFTER ¤R ATT LEDA SAMORDNA OCH UTVECKLA DEN AR BETSMARKNADSPOLITISKA VERKSAMHETEN I LANDET I ENLIGHET MED DE M¥L SOM RIKSDAG OCH REGERING ANGER 6IDARE SKALL !-3 F¶LJA UPP OCH UTV¤RDERA RESULTATEN AV VERKSAMHETEN ¥TERRAPPORTERA TILL !RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET SAMT P¥ L¤NSNIV¥ F¶RDELA DE RESUR SER SOM ST¥R TILL F¶RFOGANDE !-3 LEDS AV EN STYRELSE MED EXTERN ORDF¶RANDE VARS UPPGIFTER BL A ¤R ATT PR¶VA OM VERKSAMHETEN BE DRIVS EFFEKTIVT OCH I ¶VERENSST¤MMELSE MED SYFTET F¶R VERKSAMHE TEN $ESS UPPGIFT ¤R OCKS¥ ATT FATTA BESLUT I FR¥GOR SOM R¶R !-6 S BUDGETUNDERLAG

,!. S FR¤MSTA UPPGIFT ¤R ATT LEDA VERKSAMHETEN I L¤NET OCH AN SVARAR D¤RMED F¶R BL A !F OCH !MI 6ARJE KOMMUN SKALL I PRINCIP HA EN S K ARBETSF¶RMEDLINGSN¤MND VILKET ¤R ETT SAMARBETSORGAN F¶R ATT UTFORMA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN EFTER LOKALA F¶RUTS¤TTNING AR ) ARBETSF¶RMEDLINGSN¤MNDEN VARS ORDF¶RANDE UTSES AV KOMMU NEN ING¥R F¶RETR¤DARE F¶R ,!. !F KOMMUNEN FACKLIGA ORGANISA TIONER OCH N¤RINGSLIVET .¤MNDEN HAR BESLUTSBEFOGENHET BL A ¶VER ARBETSF¶RMEDLINGARNAS ARBETSPLANER TROTS ATT !-6 ¤R I MINORITET I DENNA !TT EN STATLIG N¤MND P¥ DETTA S¤TT HAR EN KOMMUNAL MAJO RITET ¤R EN OVANLIG KONSTRUKTION INOM SVENSK F¶RVALTNING

$ET FINNS CA ARBETSF¶RMEDLINGAR MED DRYGT ANST¤LLDA !F SYSSLAR HUVUDSAKLIGEN MED INFORMATIONSSERVICE PLATSF¶RMED LING ARBETSV¤GLEDNING SAMT ADMINISTRATION AV ARBETSMARKNADSPO LITISKA ¥TG¤RDER VILKA GENOMF¶RS AV UTOMST¥ENDE ANORDNARE 0¥ M¥NGA ST¶RRE ORTER FINNS SPECIALF¶RMEDLINGAR SOM INRIKTAR SIG P¥ VISSA YRKESGRUPPER OCH BRANSCHER S¥SOM TEKNIK EKONOMI KULTUR OCH UTLANDSF¶RMEDLING $¤RUT¶VER FINNS P¥ LOKAL NIV¥ BL A OMKRING

!MI VARS UPPGIFTER ¤R ATT BIST¥ ARBETSHANDIKAPPADE OCH ANDRA UTSATTA GRUPPER P¥ ARBETSMARKNADEN FR¤MST MED YRKESREHABILITE RING OCH V¤GLEDNING

!RBETSMARKNADSPOLITIKENS STYRNING

!RBETSMARKNADSPOLITIKEN STYRS GENOM OLIKA POLICYDOKUMENT ) HU VUDSAK AVSER FRAMST¤LLNINGEN I DETTA AVSNITT DEN PERIOD D¥ V¥R EN K¤T TILL ARBETSF¶RMEDLINGARNA GENOMF¶RDES DVS .¥GRA VIKTI GA F¶R¤NDRINGAR SOM SKETT EFTER REDOVISAS DOCK KORTFATTAT

$E POLITISKA DIREKTIVEN F¶R !RBETSMARKNADSVERKET F¶R BUDGET ¥RET ANGAVS DELS I BUDGETPROPOSITIONEN OCH DELS I REGLE RINGSBREVET F¶R !RBETSMARKNADSVERKET )NOM !-6 FINNS DET I SIN TUR ETT ANTAL CENTRALA DOKUMENT SOM ANGER HUR ARBETSMARKNADSPO LITIKEN SKALL STYRAS &RAM T O M BUDGET¥RET VAR DE S K 2IKT LINJERNA DET MEST ALLM¤NT H¥LLNA STYRDOKUMENTET &R O M BUDGET ¥RET UTARBETAS INTE L¤NGRE ETT S¥DANT DOKUMENT .UMERA F¶R !-3 UT M¥LEN I ORGANISATIONEN GENOM EN S K F¶RANKRINGSPROCESS 5NDER SAMTAL VI HAFT MED DEPARTEMENTSTJ¤NSTEM¤N HAR FRAMKOMMIT ATT EN ANLEDNING TILL DENNA F¶R¤NDRING ¤R ATT 2IKTLINJERNA INTE AN S¥GS ¶VERENSST¤MMA MED REGERINGENS M¥L 0¥ GRUND AV DETTA UPP N¥DDES INTE EN ENHETLIG M¥LSTYRNING

) 2IKTLINJERNA F¶R ANGAVS M¥LEN F¶R VERKSAMHETEN UN DER DENNA PERIOD !-3 B !-3 UTARBETAR OCKS¥ EN F¶RDEL NINGSNYCKEL SOM BESKRIVER HUR DE EKONOMISKA RESURSERNA SKALL F¶RDELAS MELLAN DE OLIKA L¤NEN !-3 C D &¶RDEL NINGSNYCKELN BASERAS P¥ DEN BELASTNING ENLIGT !-3 TERMINO LOGI VARJE L¤N ¤R UTSATT F¶R OCH P¥ TIDIGARE ¥RS RESULTAT OCH REVIDE RAS D¤RF¶R KONTINUERLIGT ) !-6 S REGELBOK ANGES DESSUTOM ETT AN TAL DETALJERADE F¶RESKRIFTER F¶R DEN ENSKILDE ARBETSF¶RMEDLAREN

"UDGETPROPOSITIONEN OCH REGLERINGSBREVET

2EGERINGENS M¥L F¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN UNDER BUDGET¥RET

¥TERFINNS HUVUDSAKLIGEN I TV¥ DOKUMENT BUDGETPROPOSI TIONEN OCH REGLERINGSBREVET S¥SOM DET ¥TERGES I 3TATSLIGGAREN

"UDGETPROPOSITIONERNA ¤R INTRESSANTA AV FLERA SK¤L (¤R ANGES VILKEN ROLL SOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN SKALL FULLG¶RA I REGERING ENS SAMLADE PROGRAM MOT ARBETSL¶SHETEN $ET ¤R OCKS¥ I BUDGET PROPOSITIONERNA SOM NYA ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER OCH ANDRA F¶R¤NDRINGAR I ARBETSMARKNADSPOLITIKEN F¶RSTA G¥NGEN VANLI GEN FORMULERAS

) BUDGETPROPOSITIONEN VILKEN AVS¥G VERKSAMHETEN UN DER BUDGET¥RET S¤GS ATT ARBETSMARKNADSPOLITIKEN KAN SPELA EN VIKTIG ROLL F¶R ATT ¶KA SYSSELS¤TTNINGEN OCH PRESSA TILLBAKA AR BETSL¶SHETEN VILKET UNDERL¤TTAR BUDGETSANERINGEN ) BUDGETPROPO SITIONEN G¶RS OCKS¥ EN J¤MF¶RELSE MELLAN DE M¥L SOM UPPST¤LLTS UNDER DET F¶REG¥ENDE BUDGET¥RET OCH !-6 S UPPN¥DDA RESULTAT F¶R SAMMA PERIOD 2EGERINGEN KONSTATERAR I DENNA BUDGETPROPOSITION ATT M¥LEN OFTA SATTS ALLTF¶R OPTIMISTISKT OCH ATT ARBETSMARKNADSPOLI TIKEN UNDER L¥GKONJUNKTUREN F¥TT B¤RA ALLTF¶R TUNGA B¶RDOR 6ARKEN M¥LEN F¶R ANDELEN L¥NGTIDSARBETSL¶SA ELLER ANDELEN PRIORITERADE GRUPPER I ¥TG¤RDER HAR UPPFYLLTS "ETR¤FFANDE DET SENARE M¥LET KAN DOCK KONSTATERAS AV !-6 LYCKATS RELATIVT V¤L N¤R DET G¤LLER UNG DOMAR MEN INTE AVSEENDE INVANDRARE OCH ARBETSHANDIKAPPADE

2EGLERINGSBREVET ¤R DET CENTRALA STYRDOKUMENTET F¶R REGERINGEN GENTEMOT DE STATLIGA MYNDIGHETERNA ) REGLERINGSBREVET F¶R BUDGET ¥RET VARS INNEH¥LL TILL STORA DELAR ¶VERENSST¤MMER MED INNEH¥LLET I BUDGETPROPOSITIONEN ANF¶RS T EX ATT ARBETS MARKNADSPOLITIKEN SKALL BEDRIVAS F¶R ATT FR¤MJA EKONOMISK TILLV¤XT STABILITET OCH R¤TTVIS F¶RDELNING 3OM !-6 S FR¤MSTA M¥L ANGES ATT S¥ SNABBT OCH EFFEKTIVT SOM M¶JLIGT VERKA F¶R ATT LEDIGA PLATSER TILL S¤TTS &¶RETAGSKONTAKTER SKALL ING¥ SOM EN VIKTIG BEST¥NDSDEL I DET ARBETET 6IDARE BETONAS M¥LEN ATT MOTVERKA L¥NGTIDSARBETSL¶SHET OCH RUNDG¥NG MELLAN ¶PPEN ARBETSL¶SHET OCH ARBETSMARKNADSPOLI TISKA ¥TG¤RDER )NSATSERNA MOT L¥NGTIDSARBETSL¶SHET SKALL KONCENTRE RAS P¥ S¤RSKILT UTSATTA GRUPPER S¥SOM UNGDOMAR ¤LDRE ARBETSHAN DIKAPPADE OCH INVANDRARE &¶R ATT MOTVERKA FLASKHALSAR SKALL DESSA KARTL¤GGAS OCH ARBETSL¶SA SKALL GES M¶JLIGHET TILL UTBILDNING ELLER PRAKTIK !RBETSMARKNADSMYNDIGHETERNA SKALL OCKS¥ VARA BEREDDA ATT INTENSIFIERA PR¶VNINGEN AV ATT DE ARBETSS¶KANDE VERKLIGEN ¤R BEREDDA ATT TA ETT ANVISAT ARBETE 'ENOM ¶KAD SAMVERKAN MELLAN !-6 OCH KOMMUNERNA T¤NKER MAN SIG OCKS¥ ATT DEN AKTIVA AR BETSMARKNADSPOLITIKEN KAN ST¤RKAS 2ESURSANV¤NDNINGEN SKALL G¶ RAS EFFEKTIVARE GENOM UPPF¶LJNINGAR OCH UTV¤RDERINGAR AV DE AR

3E 2EGERINGENS PROPOSITION BIL

3E !RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

BETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDERNA 3AMMA ¶VERGRIPANDE M¥L AV SPEGLAS OCKS¥ I REGLERINGSBREVET F¶R

) REGLERINGSBREVET ANGES VIDARE ETT ANTAL MER DETALJERADE VERK SAMHETSM¥L $¤R RELATERAS I FLERA FALL M¥LEN TILL VAD SOM UTR¤TTATS UNDER DET F¶REG¥ENDE BUDGET¥RET !-6 F¶RV¤NTAS PRESTERA V¤SENTLIGT B¤TTRE B¤TTRE ELLER MINST LIKA BRA J¤MF¶RT MED TIDIGARE PRESTATIONER F¶R ETT ANTAL ANGIVNA VERKSAMHETSM¥L T EX ANTALET L¥NGTIDSARBETSL¶SA VAKANSTIDERNAS L¤NGD GENOMSNITTLIGA ARBETS L¶SHETSTIDER OCH ANDELEN I ARBETE EFTER GENOMG¥NGET PROGRAM „VEN N¤R DET G¤LLER M¥LET ATT KONTROLLERA ATT DE ARBETSS¶KANDE S¶ KER ARBETE AKTIVT ANV¤NDS F¶REG¥ENDE ¥R SOM J¤MF¶RELSENORM !ND RA VERKSAMHETSM¥L SPECIFICERAS I ABSOLUTA TAL S K VOLYMM¥L 4 EX S¤GS DET ATT I GENOMSNITT PERSONER I M¥NADEN SKALL VARA VERKSAMMA I KONJUNKTURBEROENDE ¥TG¤RDER I SYFTE ATT ST¤RKA ARBETSLINJEN I ARBETSMARKNADSPOLITIKEN $ESSA SKALL F¶RDELAS S¥ ATT MINST PERSONER DELTAR I ARBETSLIVSUTVECKLING OCH

VARDERA I DATORTEK OCH UTBILDNINGSVIKARIAT $ET BETONAS OCKS¥ ATT ANDELEN INVANDRARE OCH ARBETSHANDIKAPPADE I ARBETSMARKNADSPOLI TISKA ¥TG¤RDER SKALL VARA BETYDLIGT ST¶RRE ¤N DERAS ANDEL AV DE ARBETSL¶SA 5NDER BUDGET¥RET SKALL PERSONER PER M¥ NAD DELTA I ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER OCH YRKESINRIKTAD RE HABILITERING -OT BAKGRUND AV DE RESURSER ST¥R TILL F¶RFOGANDE F¶R ¥TG¤RDER BEGR¤NSAR DESSA VOLYMM¥L I H¶G GRAD !-6 S VAL AV ¥T G¤RDSTYPER "ETONINGEN P¥ VOLYMM¥LEN F¥R SES MOT BAKGRUND AV M¥LET ATT HALVERA DEN ¶PPNA ARBETSL¶SHETEN

) REGLERINGSBREVET ¤GNAS OCKS¥ UTRYMME ¥T ATT ANGE HUR !-6 SKALL ¥TERRAPPORTERA VERKSAMHETENS RESULTAT OCH MEDELSF¶RBRUKNING TILL REGERINGEN -AN SKALL BL A REDOVISA VILKA ¥TG¤RDER MAN VIDTAGIT I DE FALL ARBETSS¶KANDE AVVISAR ERBJUDET ARBETE ELLER ARBETSMARK NADSPOLITISK ¥TG¤RD !-6 HAR ATT RUTINM¤SSIGT RAPPORTERA ETT ANTAL UPPGIFTER PER KVARTAL ELLER M¥NAD 6AD KVARTALSRAPPORTERNA SKALL INNEH¥LLA TILLK¤NNAGES I S¤RSKILDA REGERINGSBESLUT 3¤RSKILDA

4ILL KONJUNKTURBEROENDE ¥TG¤RDER R¤KNAS DE ¥TG¤RDER SOM ¥TERFINNS I TABELL

SAMT REKRYTERINGSST¶D STARTA EGET BIDRAG OCH !MI ¥TG¤RDER

3E 0ROPOSITION

UPPGIFTER KAN OCKS¥ INH¤MTAS BETR¤FFANDE UTFALLET AV VISSA ¥TG¤R DER 3¥ S¤GS T EX ATT !-3 SKALL REDOVISA SYSSELS¤TTNINGSEFFEKTER MED H¤NSYN TAGEN TILL OLIKA TYPER AV UNDANTR¤NGNINGSEFFEKTER AV 2/4 ¥TG¤RDERNA UNDER BUDGET¥RET ) DET REGLERINGSBREVET SOM AVSER BUDGET¥RET GER REGERINGEN !-3 I UPPDRAG ATT MER GENERELLT UTV¤RDERA UNDANTR¤NGNINGSEFFEKTER OCH AVL¤MNA RAPPORT I NOVEMBER

2IKTLINJERNA

) POLICYDOKUMENTET 2IKTLINJER FASTST¤LLS VERKSAMHETENS M¥L OCH INRIKTNING SAMT M¥L F¶R UTVECKLING AV VERKSAMHETEN UNDER PERIODEN $ESSA RIKTLINJER ¤R ¶VERLAG ALLM¤NT H¥LLNA OCH UTG¶R EN BLANDNING AV ANGIVELSER AV VAD SOM SKA UPPN¥S OCH HUR DETTA SKALL G¥ TILL $E VIKTIGASTE SLUTM¥LEN F¶R VERKSAMHETEN VAR ENLIGT DESSA RIKTLINJER ATT ¥STADKOMMA KORTA VAKANSTIDER UNDVIKA FLASKHALSARBRIST P¥ INDIVIDER MED R¤TT UTBILDNINGS ELLER KOMPETENSPROFIL MINSKA L¥NGTIDSARBETSL¶SHETEN OCH V¤RNA OM GRUPPER MED SPECIELLA PROBLEM P¥ ARBETSMARKNADEN SOM UNGDOMAR INVANDRARE OCH AR BETSHANDIKAPPADE %TT EXEMPEL P¥ ETT MERA DETALJERAT M¥L VAR ATT UNGDOMAR INTE SKULLE VARA ¶PPET ARBETSL¶SA L¤NGRE ¤N DAGAR $¤REFTER SKULLE N¥GON FORM AV HELTIDSAKTIVITET ANORDNAS

&LERA SKRIVNINGAR I 2IKTLINJERNA AVSER VILKA KRAV SOM SKULLE KUNNA ST¤LLAS P¥ DEM SOM F¥R KONTANTST¶D "L A ANF¶RDES ATT DESSA PERSONER M¥STE VARA BEREDDA ATT TA ETT ANVISAT ARBETE ¤VEN OM DET SKULLE INNEB¤RA EN VISS L¶NES¤NKNING ELLER FLYTTNING OCH ATT DEN SOM AVVISAR ETT ARBETE ELLER ERBJUDANDE OM ¥TG¤RD SKALL RAPPORTERAS TILL ARBETSL¶SHETSKASSAN RESPEKTIVE +!3 KONTORET $ET ¤R DOCK DESSA INSTANSER SOM SKALL PR¶VA S¥DANA ¤RENDEN OCH VIDTA ¥TG¤RDER VID MISSBRUK 6IDARE ANF¶RS DET I 2IKTLINJERNA ATT KRAVEN P¥ R¶R LIGHET KUNDE ST¤LLAS H¶GRE F¶R NYTILLTR¤DANDE P¥ ARBETSMARKNADEN

$ET ST¤LLS OCKS¥ UPP M¥L F¶R SERVICENS KVALITET $ESSUTOM BETO NAS VIKTEN AV ATT INTE SL¶SA MED OFFENTLIGA MEDEL -AN PEKAR S¤R SKILT P¥ ATT MAN INTE SKALL SUBVENTIONERA ANST¤LLNINGAR SOM ¤ND¥ SKULLE HA KOMMIT TILL ST¥ND

.¤R DET G¤LLER M¥LUPPFYLLELSEN BETONAS ATT ETT DECENTRALISERAT BESLUTSFATTANDE ST¤LLER SPECIELLA KRAV P¥ STYRNINGEN AV VERKSAMHE TEN #HEFERNA HAR D¤RVIDLAG ETT ANSVAR F¶R ATT KLARG¶RA VAD SOM ¥LIGGER DE ENSKILDA MEDARBETARNA OCH VILKA UPPGIFTER SOM PRIORITE RAS 2IKTLINJERNA INNEH¶LL DOCK INTE S¥ MYCKET OM INCITAMENTS STRUKTUREN F¶R CHEFER OCH MEDARBETARE !V RESURSF¶RDELNINGSMO DELLERNAS UFORMNING FRAMGICK EMELLERTID ATT F¶RDELNINGEN AV RESUR SER MELLAN L¤NSARBETSN¤MNDERNA TILL VISS DEL SKULLE STYRAS AV PRES TATIONSM¥TT MED ANKNYTNING TILL M¥LEN I 2IKTLINJERNA -ERPARTEN AV ANSLAGEN SKULLE DOCK F¶RDELAS ENLIGT INDEX SOM HUVUDSAKLIGEN F¶R FALLER AVSEDDA ATT AVSPEGLA DE REGIONALA BEHOVEN

2ESURSF¶RDELNINGSMODELLERNA

!-6 HAR RELATIVT STOR FRIHET ATT INOM GIVNA BUDGETRAMAR F¶RDELA RESURSERNA P¥ DET S¤TT SOM MAN ANSER EFFEKTIVAST $ETTA TAR SIG BL A UTTRYCK I RESURSF¶RDELNINGSMODELLERNA $ET FINNS TRE S¥DANA MODELLER F¶R I TUR OCH ORDNING F¶RVALTNINGSANSLAG MILJARDER KRONOR ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER MILJARDER KRONOR OCH ¥TG¤RDER F¶R ARBETSHANDIKAPPADE MILJARDER KRONOR D¤R ANSLAGSBELOPPEN F¶R ANGETTS INOM PARENTES SE !-3

-ODELLERNA ANGER HUR RESURSERNA F¶RDELAS MELLAN L¤NEN ,¤NSARBETSN¤MNDERNA F¶RDELAR SEDAN DE ERH¥LLNA MEDLEN TILL DE LOKALA ARBETSF¶RMEDLINGARNA I VARJE L¤N

&¶RVALTNINGSANSLAGET UPPDELAS I ETT GRUNDANSLAG OCH ETT MARK NADSSTYRT ANSLAG VILKA UTG¶R VARDERA H¤LFTEN AV DE TOTALA MEDLEN

'RUNDANSLAGET BEROR P¥ DEMOGRAFISKA OCH STRUKTURELLA FAKTORER SOM INTE KAN P¥VERKAS AV DE LOKALA ARBETSF¶RMEDLINGARNA MEDAN DET MARKNADSSTYRDA ANSLAGET ¤R AVH¤NGIGT BELASTNINGEN FR¤MST I FORM AV NYA S¶KANDE SAMT DE RESULTAT SOM UPPN¥TTS I VERKSAMHE TEN $E OLIKA KOMPONENTERNA I F¶RDELNINGSMODELLEN OCH DERAS RE SPEKTIVE VIKTER F¶R ANGES I TABELL NEDAN

3E !-3 OCH .IKLASSON –CKERT

$E S¤RSKILDA F¶RVALTNINGSANSLAGEN TILL ,!. HAR NUMERA UPPH¶RT

4ABELL	&¶RVALTNINGSANSLAGET F¶R
'RUNDANSLAG
VARAV
"EFOLKNINGSANDELEN Ó ¥R
,¤NSANDELEN
,OKALA ARBETSMARKNADER
-ARKNADSSTYRT ANSLAG
VARAV
-¥LGRUPPEN X &¶RDELNINGSPOLITISKA FAKTORN
-¥LGRUPPEN X 2ESULTATFAKTORN

'RUNDANSLAGET BEST¤MS HUVUDSAKLIGEN AV STORLEKEN P¥ BEFOLKNING EN I F¶RV¤RVSAKTIV ¥LDER %N MINDRE DEL AV ANSLAGET DELAS LIKA MEL LAN L¤NEN L¤NSANDEL SAMT BEST¤MS AV ANTALET LOKALA ARBETSMARK NADER I L¤NET $ET SENARE M¥TTET AVSPEGLAR BL A BEFOLKNINGST¤THE TEN OCH L¤NETS GEOGRAFISKA STORLEK

$EN MEST INTRESSANTA ANSLAGET UR INCITAMENTSSYNPUNKT ¤R DET MARKNADSSTYRDA $ETTA ANSLAG KAN INDELAS I TV¥ KOMPONENTER SOM VARDERA INNEH¥LLER EN DEL SOM BEST¤MS AV DEN S K M¥LGRUPPENS STORLEK -¥LGRUPPEN BESKRIVER VILKEN BELASTNING L¤NETS ARBETS F¶RMEDLINGSKONTOR HAR $EN BEST¥R DELS AV ANTALET NYINSKRIVNA AR BETSS¶KANDE SAMT NYA S¶KANDE I !RBETSMARKNADSINSTITUT OCH I ¥T G¤RDER UNDER ¥RET 5TOMNORDISKA S¶KANDE VIKTAS TV¥ G¥NGER I SAMT LIGA DESSA GRUPPER -¥LGRUPPEN BEST¥R OCKS¥ AV ANTALET AVRAPPORTE RADE PLATSER SOM HAR F¥TT MINST EN ANVISNING -¥LGRUPPSVARIABELN ¤R S¥LEDES ETT FL¶DE AV FR¤MST NYA S¶KANDE MEDAN STOCKEN AV KVAR ST¥ENDE S¶KANDE SEDAN F¶REG¥ENDE BUDGET¥R INTE BEAKTAS $EN F¶R DELNINGSPOLITISKA FAKTORN SOM SEDAN MULTIPLICERAS MED M¥LGRUP PEN I DET MARKNADSSTYRDA ANSLAGETS F¶RSTA DELKOMPONENT DEFINIE RAS SOM ANTALET NYA S¶KANDE UTAN ARBETE I F¶RH¥LLANDE TILL ARBETS KRAFTEN &AKTORN JUSTERAS S¥ ATT SKILLNADEN MELLAN TV¥ L¤N UPPG¥R TILL MAXIMALT PROCENT

2ESULTATFAKTORN ¤R DET INSLAG I RESURSF¶RDELNINGSMODELLEN SOM ARBETSF¶RMEDLINGARNA SJ¤LVA FR¤MST KAN P¥VERKA $ENNA DEL BEST¥R AV FYRA KOMPONENTER MED LIKA STOR VIKT SOM REPRESENTERAR B¥DE

KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA PRESTATIONER $E F¶RRA AVSER DET INVER TERADE V¤RDET P¥ DEN SAMMANLAGDA ANM¤LNINGSTIDEN PER INDIVID UNDER DEN SENASTE ETT¥RSPERIODEN VILKET INKLUDERAR EVENTUELL RUND G¥NG MELLAN ¶PPEN ARBETSL¶SHET OCH ¥TG¤RDER SAMT ANTALET PERSO NER SOM F¥TT ARBETE I F¶RH¥LLANDE TILL ARBETSKRAFTEN UNDER SAMMA PERIOD $E SENARE KOMPONENTERNA ¤R BASERADE P¥ SVAREN P¥ TV¥ INTERVJUFR¥GOR SOM ING¥R I !-3 SERVICEM¤TNING &R¥GORNA HAR ST¤LLTS TILL ARBETSS¶KANDE RESPEKTIVE F¶RETAG OCH AVSER ATT SPEGLA HUR N¶JDA DESSA ¤R MED ARBETSF¶RMEDLINGENS SERVICE ) ANSLAGETS ANDRA DELKOMPONENT MULTIPLICERAS RESULTATFAKTORN MED M¥LGRUPPENS STORLEK

&¶RDELNINGEN AV ANSLAGET F¶R ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER SOM SVARAR F¶R MERPARTEN AV RESURSERNA BEST¤MS AV M¥LGRUPPEN MULTIPLICERAD MED F¶RDELNINGSPOLITISKA FAKTORN -¥LGRUPPEN ¤R H¤R LIKA MED ANTALET KVARST¥ENDE S¶KANDE DVS STOCKEN MEDAN F¶RDEL NINGSPOLITISKA FAKTORN ¤R DEFINIERAD S¥SOM TIDIGARE ANGIVITS %N SKILLNAD MOT F¶RVALTNINGSANSLAGET ¤R ATT ANTALET UTOMNORDISKA MED BORGARE INTE GES ¶KAD VIKT !NSLAGET F¶R ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER BYGGER ENDAST P¥ L¤NETS BELASTNING OCH N¥GON RESULTATBA SERAD DEL FINNS INTE

!NSLAGET F¶R ARBETSHANDIKAPPADE BEST¥R AV ETT GRUNDANSLAG OCH ETT MARKNADSSTYRT ANSLAG MED ANDELARNA RESPEKTIVE $ET MARKNADSSTYRDA ANSLAGET BEST¥R AV EN M¥LGRUPP MULTIPLICERAD MED EN F¶RDELNINGSPOLITISK FAKTOR -¥LGRUPPEN DEFINIERAS SOM DET S K OH¤LSOTALET ENLIGT 2IKSF¶RS¤KRINGSVERKETS STATISTIK V¤GT MED BE FOLKNINGEN I ¥LDRARNA ¥R MEDAN DEN F¶RDELNINGSPOLITISKA FAKTORN BEST¤MS UNGEF¤R SOM I DE ANDRA ANSLAGSMODELLERNA $ET TO TALA ANTALET ARBETSS¶KANDE INTE ANTALET ARBETSS¶KANDE ARBETSHANDI KAPPADE BEST¤MMER ANSLAGETS STORLEK %N SKILLNAD GENTEMOT DE AN DRA MODELLERNA ¤R DOCK ATT DEN F¶RDELNINGSPOLITISKA FAKTORN AVSER GENOMSNITTET F¶R DE TRE SENASTE ¥REN I ST¤LLET F¶R ENBART DET SENASTE ¥RET

!TT RESURSF¶RDELNINGEN TILL VISS DEL ¤R RESULTATANKNUTEN KAN AV SPEGLA TV¥ DELVIS OLIKA M¥L %TT MOTIV KAN VARA ATT MAN VILL L¤GGA MER RESURSER D¤R AVKASTNINGEN I TERMER AV M¥LUPPFYLLELSE ¤R H¶G $ET ANDRA SK¤LET F¶R ATT INKLUDERA EN RESULTATFAKTOR ¤R ATT P¥VERKA

BETEENDET INOM ORGANISATIONEN DVS ATT TILLHANDAH¥LLA INCITAMENT (¤R KOMMER VI ATT UPPEH¥LLA OSS VID DET SENARE SK¤LET

6ILKA DRIVKRAFTER GER D¥ F¶RDELNINGSNYCKELN UPPHOV TILL &¶R DET F¶RSTA KAN MAN PEKA P¥ ATT RESULTATFAKTORN UTG¶R EN MYCKET LI TEN DEL ENDAST PROCENT AV DET TOTALA F¶RVALTNINGSANSLAGET OCH ATT DET SAKNAS HELT I DE ¶VRIGA ANSLAGEN ) STORT SETT P¥VERKAS INTE ANSLAGENS RELATIVA F¶RDELNING AV VAD DE ENSKILDA ARBETSF¶RMEDLING ARNA UTR¤TTAR $ETTA HAR MOTIVERATS AV R¤TTVISESK¤L DELS HAR DET BED¶MTS SOM ORIMLIGT OM ARBETSF¶RMEDLINGENS KUNDER DRABBAS I L¤N MED S¤MRE RESULTAT OCH DELS ANSER MAN ATT ANTALET RESULTATINDI KATORER ¤R F¶R F¥ F¶R ATT EN R¤TTVISANDE BED¶MNING SKALL KUNNA G¶RAS!-3

"¥DE ANSLAGEN F¶R ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER OCH DE F¶R ¥TG¤RDER F¶R ARBETSHANDIKAPPADE F¶RDELAS UTIFR¥N KRITERIER SOM AR BETSF¶RMEDLINGARNA INTE KAN P¥VERKA I N¥GON N¤MNV¤RD UTSTR¤CK NING $ET F¶REFALLER DOCK F¶RNUFTIGT ATT DESSA ANSLAG STYRS AV RE SURSBEHOVEN $ET KAN EMELLERTID TYCKAS LITE UDDA ATT ANSLAGEN F¶R ¥TG¤RDER F¶R ARBETSHANDIKAPPADE ¤R HELT OBEROENDE AV GRADEN AV ARBETSL¶SHET INOM DENNA GRUPP $ETTA BEH¶VER DOCK INTE VARA N¥ GOT PROBLEM I PRAKTIKEN OM ANDELEN ARBETSHANDIKAPPADE SOM ¤R ARBETSL¶SA ¤R PROPORTIONELL MOT ANDELEN ARBETSL¶SA I BEFOLKNINGEN

$ET ¤R OCKS¥ VIKTIGT ATT NOTERA ATT RESURSF¶RDELNINGSNYCKLARNA AVSER RESURSF¶RDELNINGEN MELLAN L¤NSARBETSN¤MNDERNA $E INCITA MENT SOM FINNS INBYGGDA I F¶RDELNINGSMEKANISMERNA LIGGER S¥LE DES GANSKA L¥NGT IFR¥N DEN ENSKILDE ARBETSF¶RMEDLAREN %N VIKTIG FR¥GA ¤R HUR MAN FR¥N L¤NSARBETSN¤MNDSNIV¥ SEDAN F¶RMEDLAR DEN NA INRIKTNING TILL DE LOKALA ARBETSF¶RMEDLINGARNA $ENNA FR¥GA KOMMER ATT BELYSAS I ENK¤TUNDERS¶KNINGEN SOM REDOVISAS I KAPI TEL

%TT ¶VERGRIPANDE M¥L SOM N¤MNS I 2IKTLINJERNA ¤R ATT MAN B¶R SATSA P¥ S¤RSKILT UTSATTA GRUPPER ) F¶RDELNINGSNYCKLARNA TAR DETTA SIG BL A UTTRYCK I ATT UTOMNORDISKA S¶KANDE VIKTAS TV¥ G¥NGER I M¥LGRUPPEN F¶R F¶RVALTNINGSANSLAGET -AN F¥R EXTRA MYCKET RESUR SER OM BELASTNINGEN I FORM AV UTOMNORDISKA S¶KANDE ¤R STOR $ET ¤R ANM¤RKNINGSV¤RT ATT RESULTATFAKTORN DOCK INTE TAR H¤NSYN TILL UT FALLEN AVSEENDE DENNA GRUPP MED MOTSVARANDE VIKTNING DEN ¤R SAMMA SOM F¶R NORDISKA S¶KANDE $ETTA INNEB¤R ATT MARGINALAV

KASTNINGEN I FORM AV ¶KADE RESURSER ¤R DENSAMMA OM EN UTOMNOR DISK ELLER NORDISK S¶KANDE F¥TT REGULJ¤RT ARBETE .¥GRA INCITAMENT ATT SATSA EXTRA RESURSER P¥ UTOMNORDISKA S¶KANDE FINNS INTE I F¶R DELNINGSNYCKELN 4V¤RTOM ¤R DET F¶RMODLIGEN MER RESURSKR¤VANDEI F¶RH¥LLANDE TILL VAD SOM KR¤VS F¶R NORDISKA S¶KANDE ATT FINNA ETT REGULJ¤RT ARBETE ¥T EN UTOMNORDISK S¶KANDE ¤N DET ¤R PLACERA VEDERB¶RANDE I EN ARBETSMARKNADSPOLITISK ¥TG¤RD &¶LJDEN KAN BLI EN SNEDVRIDNING I RESURSANV¤NDNINGEN MOT S¥DANA ¥TG¤RDER

-¥LET I 2IKTLINJERNA OM ATT L¥NGTIDSARBETSL¶SHETEN SKALL BEGR¤N SAS S¥ L¥NGT SOM M¶JLIGT F¥R OCKS¥ EN RELATIVT UNDANSKYMD PLATS I RESULTATFAKTORN 6ISSERLIGEN FINNS DRIVKRAFTER ATT PLACERA EN PERSON SOM VARIT ARBETSL¶S L¥NG TID I REGULJ¤RT ARBETE FRAMF¶R EN PERSON SOM VARIT ARBETSL¶S KORTARE TID EFTERSOM DETTA REDUCERAR DEN GE NOMSNITTLIGA SAMMANLAGDA INSKRIVNINGSTIDEN -EN DETTA UTG¶R EN DAST EN AV FYRA DELKOMPONENTER I RESULTATFAKTORN OCH GES SAMMA VIKT SOM T EX ARBETSF¶RMEDLINGENS BRANSCHKUNSKAPER I SERVICE M¤TNINGARNA -ED TANKE P¥ HUR STARKT ¶NSKV¤RDHETEN AV ATT REDUCE RA L¥NGTIDSARBETSL¶SHETEN BETONAS INOM ARBETSMARKNADSFORSKNINGEN FRAMST¥R DETTA SOM EN BESYNNERLIG PRIORITERING %N ANNAN TANKE V¤CKANDE OMST¤NDIGHET ¤R ATT INCITAMENTEN ATT FINNA ARBETEN ¥T L¥NGTIDSARBETSL¶SA TYCKS F¶RSVAGAS N¤R ANDELEN L¥NGTIDSARBETSL¶SA ¶KAR D¥ DET SPELAR MINDRE ROLL F¶R DEN GENOMSNITTLIGA ANM¤LNINGS TIDEN OM EN L¥NGTIDSARBETSL¶S PERSON L¤MNAR SKARAN AV INSKRIVNA VID ARBETSF¶RMEDLINGEN $ET ¤R OCKS¥ V¤RT ATT P¥PEKA ATT PERSONER SOM UPPH¶R ATT VARA INSKRIVNA P¥ GRUND AV F¶RTIDSPENSIONERING P¥ VERKAR DETTA RESULTATM¥TT POSITIVT $ETTA KAN GE INCITAMENT ATT S¶KA S¥DANA UTV¤GAR F¶R ATT F¶RB¤TTRA RESULTATEN

6ERKSAMHETSPLANERNA

) VERKSAMHETSPLANEN REDOG¶R L¤NSARBETSN¤MNDEN F¶R ARBETSMARK NADSL¤GET INOM L¤NET OCH KONKRETISERAR M¥LEN F¶R VERKSAMHETEN SAMT REDOVISAR VILKA STRATEGIER SOM SKALL ANV¤NDAS F¶R ATT N¥ DESSA -¥LEN I VERKSAMHETSPLANERNA F¶LJER I HUVUDSAK DE ¶VERGRIPANDE M¥L SOM ANGES I !-3 RIKTLINJER F¶R VERKSAMHETS¥RET

'E TILLS¤TTNING AV LEDIGA PLATSER SAMT RESULTATINRIKTADE F¶RETAGSKONTAKTER H¶GSTA PRIORITET

"RYT L¥NG ARBETSL¶SHET SKAPA V¤GAR TILL AKTIVITET OCH ARBETE

&LER INVANDRARE OCH HANDIKAPPADE TILL ARBETE OCH ¥TG¤RD

3AMTLIGA VERKSAMHETSPLANER GER UTTRYCK F¶R H¶GT ST¤LLDA M¥L OM ATT ST¤RKA DE DELAR AV VERKSAMHETEN SOM ¤R SVAGA OCH ATT YTTERLIGARE F¶RB¤TTRA OMR¥DEN SOM FUNGERAR BRA 'RADEN AV KONKRETION VARIERAR DOCK LIKAS¥ VILKA AKTIVITETER SOM BETONAS ) TABELL GES EN SAM MANST¤LLNING AV L¤NSARBETSN¤MNDERNAS M¥L AVSEENDE N¥GRA AV DE MER CENTRALA VARIABLERNA (ETEROGENITETEN ¤R GANSKA STOR B¥DE VAD G¤LLER VILKA M¥L SOM PRECISERAS OCH I F¶REKOMMANDE FALL HUR MAN V¤LJER ATT KVANTIFIERA DESSA

) DE FLESTA L¤NEN ANGES KVANTITATIVA M¥L F¶R TILLS¤TTNING AV PLAT SER -¥LEN ANGES OFTA SOM PROCENT AV AVRAPPORTERADE PLATSER ELLER DEN PROCENTUELLA ANDEL PLATSER SOM SKALL TILLS¤TTAS EFTER ANVISNING MEN OCKS¥ I TERMER AV ANTAL TILLS¤TTNINGAR .¤R DET G¤LLER L¥NGTIDS ARBETSL¶SHETEN UTTRYCKS M¥LEN I DE FLESTA FALL SOM ABSOLUTA MINSK NINGAR I ANTALET L¥NGTIDSARBETSL¶SA P¥ ¥RS ELLER M¥NADSBASIS &¶R VISSA L¤N ANGES OCKS¥ ELLER I ST¤LLET M¥L F¶R HUR M¥NGA L¥NGTIDSAR BETSL¶SA SOM SKALL KUNNA ERBJUDAS ARBETE ELLER ¥TG¤RD &¥ AV L¤NEN PRECISERAR M¥L F¶R UNGDOMAR UT¶VER DAGARS ¥TAGANDET $¤R EMOT ANGER FLERTALET L¤N M¥LNIV¥ER F¶R HUR M¥NGA INVANDRARE OCH HANDIKAPPADE SOM B¶R KUNNA BEREDAS ANTINGEN ARBETE ELLER ¥TG¤RD

6ERKSAMHETSPLANERNA ¤R EMELLERTID BARA ETT S¤TT F¶R L¤NSARBETS N¤MNDERNA ATT F¶RMEDLA L¤NETS ¶VERGRIPANDE M¥LS¤TTNINGAR ,¤NS ARBETSN¤MNDERNA KAN OCKS¥ S¤TTA UPP KVANTITATIVA M¥L F¶R DE EN SKILDA F¶RMEDLINGARNAS PRESTATIONER SOM INTE ANGES I VERKSAMHETS PLANERNA %N MER ENHETLIG REDOVISNING AV L¤NSARBETSN¤MNDERNAS M¥L I VERKSAMHETSPLANERNA SKULLE EMELLERTID F¶RB¤TTRA J¤MF¶RBAR HETEN OCH UNDERL¤TTA UTV¤RDERINGAR FR¥N !-3 SIDA AV VILKEN BETY DELSE M¥LEN KAN T¤NKAS HA F¶R VERKSAMHETENS UTFALL (UR STARKT M¥ LEN INVERKAR P¥ ARBETETS KVALITET OCH INTENSITET BEROR DELVIS P¥ VILKA KONSEKVENSERNA AV ATT UPPFYLLA ELLER INTE UPPFYLLA M¥LEN ¤R $ENNA FR¥GEST¤LLNING BER¶RS VANLIGTVIS INTE ALLS I VERKSAMHETSPLANERNA

) VERKSAMHETSPLANERNA ¥TERFINNS OFTA FORMULERINGAR OM ATT CHE FERNA F¶RUTS¤TTS F¶RMEDLA M¥LEN TILL MEDARBETARNA S¥ ATT DERAS BI DRAG TILL DET TOTALA RESULTATET TYDLIGG¶RS ) VISSA FALL BLIR MAN INTE MER EXPLICIT ¤N S¥ MEDAN DET I ANDRA VERKSAMHETSPLANER EXEMPEL VIS FASTST¤LLS ATT STATISTIK AVSEENDE DE KVANTITATIVA M¥LEN SKALL RE DOVISAS M¥NADSVIS B¥DE P¥ L¤NS OCH KONTORSNIV¥ +RONOBERG -EST EXPLICIT OCH KANH¤NDA MEST INRIKTAD P¥ OBJEKTIVT UPPF¶LJBARA M¥L ¤R VERKSAMHETSPLANEN F¶R 5PPSALA L¤N $¤R ANGES I EN KOM MENTAR ATT 2ESULTATM¥LEN SKALL VARA P¥VERKBARA AV DEN ENSKILDE HANDL¤GGAREN I DENNES DAGLIGA ARBETE OCH SKALL KUNNA F¶LJAS UPP SOM EN NATURLIG DEL I DET VARDAGLIGA ARBETET 5PPN¥DDA RESULTAT SKALL UPPM¤RKSAMMAS I SAMBAND MED CHEF MEDARBETARE I DISKUS SIONERNA OM ARBETSPLANERINGEN -AN ANGER I VERKSAMHETSPLANEN OCKS¥ EN MODELL F¶R MEDELSF¶RDELNING TILL KONTOREN OCH ARBETS MARKNADSINSTITUTEN SOM DIREKT ANKNYTER TILL DE UPPN¥DDA RESULTA TEN

2EGELBOKEN

!RBETSMARKNADSVERKETS REGELBOK ¤R AVSEDD ATT ANV¤NDAS AV ERFARNA HANDL¤GGARE ) REGELBOKEN BEHANDLAS EN STOR M¤NGD OLIKA ¤MNEN I ALFABETISK ORDNING FR¥N !CKVISITION AV PLATSER F¶R PRAKTIK TILL „RENDEHANDL¤GGNING &¶R VARJE UPPSLAGSORD ¥TERGES DE RELEVANTA LAGARNA OCH F¶RORDNINGARNA "OKEN INNEH¥LLER DE VIKTIGASTE LAGARNA OCH F¶RORDNINGARNA SOM BER¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN SAMT !-3 F¶RESKRIFTER OCH ALLM¤NNA R¥D &¶RFATTNINGARNA FR¥N RIKSDAG OCH RE GERING SAMT !-3 F¶RESKRIFTER ¤R BINDANDE !-3 ALLM¤NNA R¥D ¤R DOCK INTE BINDANDE UTAN SYFTET MED DESSA ¤R FR¤MST ATT ¥STADKOMMA ENHETLIGHET I HANDL¤GGNINGEN AV ¤RENDENA 2EGELBOKEN SOM EGENTLIGEN ¤R EN P¤RM UPPDATERAS L¶PANDE MED NYA REVIDERINGS BLAD

4ABELL	3AMMANST¤LLNING AV VISSA M¥LVARIABLER IL¤NSARBETS
	N¤MNDERNAS VERKSAMHETSPLANER
,¤N < -¥L	4ILLSATTA	,¥NGTIDS	,¥NGTIDSAR	5NGDOMAR	5TOMNOR	!RBHANDIKAP
	PLATSER	ARBETSL¶SA	BETSL¶SA TILL	TILL ARBETE	DISKA TILL	PADE TILL
			ARBETE	¥TG¤RD	ARBETE	ARBETE ¥TG¤RD
			¥TG¤RD		¥TG¤RD
!"	M¥N
	EFTER
	ANVISNING
#
$
%	B¥
&	EFTER		TILL ARBETE
	ANVISNING
'	EFTER				ANDEL	ANDEL
	ANVISNING				UTAN ARB !MI	UTAN ARB !MI
(	AV AV
	RAPPORTERADE
	PLATSER

) M¥N I

		GENOMSNITT
+						PER
	EFTER					M¥N
	ANVISNING
,					PER	PER
					M¥N	M¥N
-
	EFTER
	ANVISNING
.	AV AV		L¥NGTIDS	VID	INKL
	RAPPORTERADE		INSKRIVNA	DATORTEK	ST¶D	KVARST PER
	PLATSER		M¥N TILL ARB	PER M¥N	KVARST PER	M¥N
			¤V M ST¶D		M¥N
/			L¥NG
			TIDSS¶KANDE
			TILL ARB
0	EFTER				ANDEL	ANDEL
	ANVISNING		L¥NGTIDS		RIKSSNITT	RIKSSNITT
			S¶KANDE
2					ANDEL	ANDEL
					¶PPET	¶PPET
					ARBETSL¶SA	ARBETSL¶SA
3	MARKN				ANDEL	ANDEL
	ANDEL

,¤N < -¥L	4ILLSATTA	,¥NGTIDS	,¥NGTIDSAR	5NGDOMAR	5TOMNOR	!RBHANDIKAP
	PLATSER	ARBETSL¶SA	BETSL¶SA TILL	TILL ARBETE	DISKA TILL AR	PADE TILL
			ARBETE	¥TG¤RD	BETE ¥TG¤RD	ARBETE
			¥TG¤RD			¥TG¤RD
4	AV AV			VID
	RAPPORTERADE			DATORTEK PER
	PLATSER			M¥N
5	EFTER
	ANVISNING		!,5 PER
			M¥N
7	AV AV		L¥NG
	RAPPORTERADE		TIDSINSKRIVNA	¥R
	PLATSER		ARB
			L¥NGTIDSS¶
			KANDE
			ARB ¥TG
8	EFTER				AN	ANDEL I
	ANVISNING			L¥NGTIDS	DEL I ¥TG	¥TG ANDEL
				ARBETSL¶SA	ANDEL AV	AV S¶K
					S¶K
9	AV				AV	AV
	ANM¤LDA				¥TG TILL	¥TG TILL UTSATTA
	PLATSER				UTSATTA	GRUPPER
					GRUPPER
:	AV AV					,IKA M¥NGA
	RAPPORTERADE					SOM B¥
	PLATSER
!#				-ERPARTEN	-ERPARTEN	-ERPARTEN AV
				AV ¥TG TILL	AV ¥TG TILL	¥TG TILL
				PRIORITERADE	PRIORITERADE	PRIORITERADE
				GRUPPER	GRUPPER	GRUPPER
"$	EFTER	ANDEL			PER	PER
	ANVISNING	L¥NGTIDSIN			M¥N	M¥N
		SKRIVNA

,¤NSBOKST¤VER 3TOCKHOLM !" 5PPSALA # 3¶DERMANLAND $ –STERG¶TLAND% *¶NK¶PING & +RONOBERG ' +ALMAR ( 'OTLAND ) "LEKINGE + +RIS TIANSTAD , -ALM¶HUS - (ALLAND . '¶TEBORG OCH "OHUS / „LVSBORG0 3KARABORG 2 6¤RMLAND 3 –REBRO 4 6¤STMANLAND 5 +OPPARBERG7 '¤VLEBORG 8 6¤STERNORRLAND 9 *¤MTLAND : 6¤STERBOTTEN !# .ORR BOTTEN "$

)NCITAMENT INOM ORGANISATIONERVAD S¤GER FORSKNINGSLITTERATU REN

) DETTA KAPITEL KOMMER VI ATT DISKUTERA INCITAMENT P¥ OLIKA NIV¥ER DELS I RELATIONEN MELLAN POLITISKA BESLUTSFATTARE OCH MYNDIGHETER DELS F¶R INDIVIDER ELLER GRUPPER INOM ORGANISATIONER ) DET F¶RSTA FALLET ST¥R F¶R OCH NACKDELAR MED DELEGERAT BESLUTSFATTANDE INOM OFFENTLIG VERKSAMHET I CENTRUM .IV¥ERNA ¤R SAMMANL¤NKADE S¥ TILL VIDA ATT GRADEN AV DETALJSTYRNING AVG¶R UTRYMMET F¶R ANV¤NDANDET AV INCITAMENT ELLER YTTRE DRIVKRAFTER INOM EN MYNDIGHET

) LIKHET MED M¥NGA ANDRA OFFENTLIGA VERKSAMHETER HAR !-6

SETT ¶VER EN L¤NGRE PERIOD MINSKAT INSLAGET AV DETALJSTYRNING OCH I ALLT ST¶RRE UTSTR¤CKNING ¶VERG¥TT TILL RESULTATSTYRNING 3EDAN MITTEN AV TALET HAR EMELLERTID VERKSAMHETEN KOMMIT ATT ALLTMER PR¤GLAS AV H¶GT ST¤LLDA VOLYMKRAV AVSEENDE ¥TG¤RDSPLACERINGAR %N ST¶RRE DEL AV RESURSERNA KANALISERAS S¥LEDES MOT ETT SPECIELLT INTER MEDI¤RT M¥L INOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN ) DETTA AVSEENDE KAN MAN S¤GA ATT DETALJSTYRNINGEN HAR ¶KAT ELLER M¥LSTYRNINGEN MINSKAT UNDER DEN SENASTE TIDEN 2ELATIVT ANDRA ARBETSMARKNADSMYNDIGHE TER I .ORDEN ¤R EMELLERTID M¥LSTYRNINGSINSLAGET STARKT INOM !-6

'RADEN AV DETALJSTYRNING AV EN MYNDIGHET ¤R EN VIKTIG BEST¤M NINGSFAKTOR F¶R BETYDELSEN AV INCITAMENT INOM ORGANISATIONEN /M VERKSAMHETEN TILL ST¶RSTA DEL ¤R REGELSTYRD ¤R BEHOVET AV INCITAMENT BEGR¤NSAT

–KAD SJ¤LVST¤NDIGHET F¶R EN MYNDIGHET KAN LEDA TILL ¶KAD EF FEKTIVITET MEN MINSKAR SAMTIDIGT HUVUDMANNENS KONTROLL ¶VER

!-6 ANV¤NDS I DETTA KAPITEL IBLAND SOM EN SAMLANDE TERM ¤VEN N¤R DISKUSSIO NEN FR¤MST R¶R L¤NSARBETSN¤MNDER OCH ARBETSF¶RMEDLINGAR

3E .IKLASSON 4OMSMARK F¶R EN DISKUSSION AV M¥LSTYRNING AV ARBETS MARKNADSPOLITIKEN I DE NORDISKA L¤NDERNA

VERKSAMHETENS INRIKTNING %TT EXEMPEL P¥ DETTA ¤R ATT DE LOKALA ARBETSF¶RMEDLINGSN¤MNDERNA SOM BESLUTAR OM F¶RDELNINGEN AV ¥TG¤RDSMEDEL HAR KOMMUNAL MAJORITET %TT ST¶RRE SPELRUM F¶R ATT FR¤MJA MYNDIGHETSINTERNA INTRESSEN KAN ¥ ENA SIDAN RESULTERA I SAMH¤LLSEKONOMISKA KOSTNADER /M DRIVKRAFTERNA I DEN POLITISKA SF¤REN ¥ ANDRA SIDAN PR¤GLAS AV KORTSIKTIGHET KAN MYNDIGHETENS M¥L LIGGA MER I LINJE MED SAMH¤LLSINTRESSET %XEMPELVIS ANF¶RS IBLAND ATT FOKUSERING P¥ INDIKATORER SOM ¤R POLITISKT BETYDELSEFULLA T EX ¶PPEN ARBETSL¶SHET SNEDVRIDER RESURSINSATSERNA (¤RVIDLAG KAN UTV¤RDERING AV VERKSAMHETEN BEROENDE P¥ HUR DENNA RAPPORTE RAS SPELA EN VIKTIG ROLL GENOM ATT P¥VERKA VILKA INDIKATORER SOM F¥R POLITISK BETYDELSE

%N STOR F¶RDEL MED M¥LSTYRNING ¤R ATT DET GER ¶KADE M¶JLIGHETER TILL EN LOKAL ANPASSNING AV VERKSAMHETEN VILKET OFTA KAN RESULTERA I EN EFFEKTIVARE RESURSANV¤NDNING $ET ¤R SV¥RARE ATT BEAKTA LOKALA VARIATIONER I EN CENTRALISERAD STYRPROCESS EFTERSOM MYCKET AV DEN N¶DV¤NDIGA INFORMATIONEN FINNS P¥ LOKAL NIV¥ „VEN OM DE POTEN TIELLA F¶RDELARNA MED M¥LSTYRNING ¤R STORA FINNS DET OCKS¥ M¥NGA PROBLEM INTE MINST P¥ GRUND AV ATT DE EKONOMISKA SAMBANDEN ¤R KOMPLICERADE DE POLITISKA M¥LEN M¥NGFASETTERADE OCH I V¤RSTA FALL DELVIS MOTSTRIDIGA $ET KAN VARA SV¥RT ATT BRYTA NER M¥LEN TILL OPE RATIONELLA M¥L SPECIELLT D¥ DET OFTA ¤R OM¶JLIGT ATT TILLFREDSST¤LLANDE M¤TA EFFEKTERNA AV OLIKA ¥TG¤RDER !TT SKAPA EN V¤L FUNGERANDE M¥LSTYRNINGSPROCESS INVOLVERAR S¥LEDES ETT FLERTAL KNIVIGA PROBLEM ¤VEN OM MAN BORTSER FR¥N EVENTUELLA INCITAMENTSPROBLEM INOM VERKSAMHETEN

$EN FAKTISKA UTFORMNINGEN AV DRIVKRAFTERNA INOM ORGANISATIO NEN SPELAR EN AVG¶RANDE ROLL F¶R OM M¥LSTYRNINGENS POTENTIELLA F¶RDELAR KAN KOMMA ATT REALISERAS N¥GOT SOM OFTA ENDAST BEHAND LAS ¶VERSIKTLIGT I M¥LSTYRNINGSDISKUSSIONER %N CENTRAL FR¥GEST¤LL NING I DENNA RAPPORT ¤R HUR INCITAMENTEN INOM !-6 FUNGERAR %N FAKTOR SOM P¥VERKAR DRIVKRAFTERNA INOM EN ORGANISATION ¤R KOM PENSATIONSSYSTEMETS UTFORMNING VILKET ANKNYTER TILL EN STOR LITTE RATUR OM EKONOMISKA INCITAMENT OCH INFORMATION ) 3VERIGE ¤R L¶ NES¤TTNINGEN F¶R ENSKILDA PLATSF¶RMEDLARE OCH V¤GLEDARE VISSERLI GEN INDIVIDUELL MEN INTE EXPLICIT PRESTATIONSRELATERAD ) 'RAESTED 'ILLELEJE I $ANMARK HAR MAN GJORT ETT UPPM¤RKSAMMAT F¶RS¶K ATT

INF¶RA RESULTATL¶N F¶R ARBETSF¶RMEDLARE &¶RMEDLARNAS L¶N HAR KNU TITS TILL DERAS FRAMG¥NG I ATT HITTA JOBB TILL ARBETSL¶SA INOM DEN PRI VATA SEKTORN

3OM BAKGRUND TILL DISKUSSIONEN AV DRIVKRAFTER INOM EN ORGANI SATION SOM !-6 G¶R VI INLEDNINGSVIS I DETTA KAPITEL EN KORT ¶VER SIKTLIG PRESENTATION AV GRUNDL¤GGANDE INCITAMENTSTEORI $¤REFTER DISKUTERAS OLIKA ASPEKTER AV PRESTATIONSRELATERAD ERS¤TTNING "L A BER¶RS INCITAMENT INOM OCH F¶R GRUPPER RELATIV PRESTATIONSBED¶M NING OCH BEFORDRAN /LIKA ARGUMENT F¶R OCH EMOT STARKA INCITAMENT INOM OFFENTLIGA ORGANISATIONER TAS OCKS¥ UPP ) DET F¶LJANDE AV SNITTET DISKUTERAS GRADEN AV DETALJSTYRNING SPECIELLT AVV¤GNINGEN MELLAN HUVUDMANNENS KONTROLL OCH DRIVKRAFTERNA ATT TA EGNA INITIA TIV P¥ L¤GRE NIV¥ $ESSUTOM BER¶RS OCKS¥ ANDRA PROBLEM MED DELE GERING 6I G¥R SEDAN IGENOM N¥GRA HUVUDPRINCIPER F¶R UTFORMNING AV PRESTATIONSM¥TT $¤REFTER F¶LJER EN DISKUSSION AV ALLM¤NNYTTA OCH EGENINTRESSE INOM OFFENTLIG VERKSAMHET OCH BETYDELSEN AV GO DA UTV¤RDERINGAR AV ¥TG¤RDER !VSLUTNINGSVIS G¶RS EN J¤MF¶RELSE MED DE INCITAMENT SOM FINNS INOM PRIVAT ARBETSF¶RMEDLING

"AKGRUND

%KONOMISK INTERAKTION BYGGER P¥ ATT DE INBLANDADE PARTERNA VINNER P¥ SAMVERKAN MEN DETTA INNEB¤R DOCK S¤LLAN ATT DET R¥DER FULLST¤N DIG INTRESSEGEMENSKAP %FTERSOM DET OFTA ¤R SV¥RT ATT PERFEKT OB SERVERA S¥V¤L PARTERNAS BETEENDE SOM DEN INFORMATION DE HAR TILL G¥NG TILL N¤R DE FATTAR SINA BESLUT ¤R DET VIKTIGT ATT SAMARBETETS VILL KOR INTE INBJUDER TILL MISSBRUK $ET KAN EXEMPELVIS G¤LLA F¶RH¥L LANDET MELLAN F¶RETAG OCH DERAS UNDERLEVERANT¶RER ETT F¶RS¤KRINGS BOLAG OCH DESS KLIENTER STATEN OCH EN MYNDIGHET ELLER MELLAN AR BETSGIVARE OCH ANST¤LLDA

+OORDINERINGEN AV INCITAMENT KAN SKE P¥ OLIKA S¤TT BEROENDE P¥ DEN EKONOMISKA AKTIVITETENS ART %XEMPELVIS FUNGERAR MARKNADEN SOM EN MEKANISM F¶R ATT SAMORDNA OLIKA INTRESSEN EN PRODUCENT ¤R LYH¶RD F¶R KONSUMENTERNAS PREFERENSER INTE N¶DV¤NDIGTVIS AV OMTANKE OM KONSUMENTERNA UTAN F¶R ATT DET LIGGER I PRODUCEN

TENS EGET INTRESSE ATT BETE SIG S¥ $ET FINNS OCKS¥ M¥NGA TYPER AV EKONOMISK AKTIVITET SOM INTE DIREKT STYRS AV MARKNADSMEKANISMER 6ISSA AKTIVITETER KAN AV OLIKA SK¤L BEDRIVAS MER EFFEKTIVT INOM RA MEN F¶R GRUPPER ELLER ORGANISATIONER T EX FAMILJER F¶RETAG ELLER MYNDIGHETER )NCITAMENTEN INOM DESSA FORMAS BLAND ANNAT AV SO CIALA NORMER OCH UTFORMNINGEN AV DE KONTRAKT EN DEL EXPLICITA ANDRA UNDERF¶RST¥DDA SOM STYR INTERAKTIONEN

) ARBETSLIVET KAN L¶NEKONTRAKT SKAPA SAMST¤MMIGHET MELLAN EN ORGANISATIONS M¥L OCH DESS MEDARBETARES INTRESSEN GENOM ATT S¤R SKILT BEL¶NA AKTIVITETER SOM ¤R VIKTIGA F¶R ORGANISATIONEN .¤R MAN DISKUTERAR DRIVKRAFTER INOM EN ORGANISATION ¤R DET VIKTIGT ATT F¶RS¶ KA F¥ EN HELHETSBILD AV DESSA 3M¥ L¶NEINCITAMENT KAN EXEMPELVIS UPPV¤GAS AV GODA M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN ELLER EN STARK ORGANI SATIONSKULTUR 6I ¥TERKOMMER TILL EN DISKUSSION AV BEFORDRAN L¤NG RE FRAM

) DEN INCITAMENTSTEORETISKA LITTERATUREN ANV¤NDS OFTA TERMERNA PRINCIPAL OCH AGENT F¶R ATT BETECKNA PARTERNA 0RINCIPALEN T EX EN ARBETSGIVARE ST¥R INF¶R ATT UTFORMA ETT KONTRAKT SOM ¤R ACCEPTABELT F¶R AGENTEN EN ANST¤LLD OCH GER DENNE R¤TT INCITAMENT UR PRINCI PALENS SYNVINKEL %N FR¥GA SOM HAR R¶NT SPECIELLT STORT INTRESSE BLAND EKONOMER G¤LLER HUR KONTRAKT SKALL UTFORMAS N¤R DET R¥DER ASYMMETRISK INFORMATION )NFORMATIONSASYMMETRIER KAN UPPST¥ N¤R DET INTE ¤R M¶JLIGT ATT PERFEKT OBSERVERA HURUVIDA EN PART UPPFYLLER SIN DEL AV AVTALET $ET KAN EXEMPELVIS VARA SV¥RT F¶R ETT F¶RS¤K RINGSBOLAG ATT AVG¶RA OM EN OLYCKA BEROR P¥ V¥RDSL¶SHET FR¥N F¶R S¤KRINGSTAGARENS SIDA ELLER P¥ OTUR $ET ¤R D¤RF¶R VIKTIGT ATT F¶RS¤K RINGSKONTRAKT UTFORMAS S¥ ATT DE B¥DE ERBJUDER BRA F¶RS¤KRING MOT OLYCKOR OCH SAMTIDIGT GER F¶RS¤KRINGSTAGARE INCITAMENT ATT VARA F¶RSIKTIGA !NALOGT B¶R EN ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRING TILLF¶RS¤KRA DEN SOM BLIR ARBETSL¶S EN RIMLIG EKONOMISK TRYGGHET MEN OCKS¥ STIMU LERA DENNE ATT S¶KA NYTT ARBETE $ENNA KLASS AV INCITA MENTSPROBLEM SOM GES AV SKILLNADER I M¥L OCH SV¥RIGHETEN ATT KOR REKT OBSERVERA EN PARTS AGERANDE EFTER ATT KONTRAKTET TECKNAS BRU KAR BEN¤MNAS MORAL HAZARD

%N ANNAN TYP AV INCITAMENTSPROBLEM UPPKOMMER N¤R INFORMA TIONSASYMMETRIN UPPST¥R INNAN KONTRAKTET TECKNAS T EX N¤R S¤LJA REN AV EN BEGAGNAD BIL VET MER OM DESS KVALITET ¤N K¶PAREN ELLER

EN ARBETSS¶KANDE K¤NNER SIN PRODUKTIVITET B¤TTRE ¤N DEN POTENTIELLE ARBETSGIVAREN $ETTA BRUKAR KALLAS ADVERSE SELECTION PROBLEM 4ER MERNA KOMMER URSPRUNGLIGEN FR¥N F¶RS¤KRINGSLITTERATUREN &¶RUTOM SKILLNADER I M¥L OCH INFORMATION ANTAR MAN OFTA I B¥DA TYPERNA AV ANALYS ATT INDIVIDER ¤R RISKAVERSIVA DVS ATT DE F¶REDRAR EN F¥GEL I HANDEN FRAMF¶R TIO I SKOGEN %N RIGOR¶S ANALYS AV INFORMATIONS EKONOMISKA PROBLEM INNEFATTAR ATT PARTERNAS ¶MSESIDIGA STRATEGIS KA BEROENDE DVS VAD SOM ¤R ETT OPTIMALT BESLUT F¶R EN PART BEROR AV VAD DEN ANDRA PARTEN G¶R MODELLERAS SPELTEORETISKT

2EALISMEN I ANTAGANDET OM SKILLNADER I INFORMATION MELLAN PAR TERNA F¶R V¥RT PROBLEMOMR¥DE ¤R INTE SV¥R ATT ACCEPTERA VARE SIG I FR¥GA OM EN ARBETSF¶RMEDLARES RELATION TILL SIN CHEF ELLER MELLAN RE GERING OCH !-3 )NOM !-3 FINNS KUNSKAPER OM ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER SOM SAKNAS HOS REGERINGEN $ESSUTOM HAR REGIONALA OCH LOKALA ENHETER INOM !-6 F¶R MODLIGEN B¤TTRE INFORMATION OM DEN EGNA VERKSAMHETEN OCH LOKALA ARBETSMARKNADSF¶RH¥LLANDEN ¤N VAD !-3 HAR CENTRALT $ETTA INNE B¤R DOCK INTE ATT N¥GON PART BESITTER FULLST¤NDIG INFORMATION

$EN VANLIGASTE TILL¤MPNINGEN I MORAL HAZARD LITTERATUREN HANDLAR OM UTFORMNINGEN AV L¶NEKONTRAKT N¤R DET OBSERVERADE RE SULTATET BARA DELVIS BEROR P¥ DEN ANST¤LLDES ARBETSINSATS )NOM REG LERINGSTEORI PUBLIC CHOICE OCH LITTERATUREN OM POLITISK EKONOMI FINNS EMELLERTID M¥NGA TILL¤MPNINGAR AV TEORIN SOM AVSER RELATIO NEN MELLAN ORGANISATIONER SOM REGERING OCH MYNDIGHETER ELLER MYNDIGHETER OCH REGLERADE F¶RETAG 5TG¥NGSPUNKTEN ¤R OFTA ATT BELYSA HUR KONTRAKT SKALL UTFORMAS F¶R ATT F¥ EN MYNDIGHET MED MYNDIGHETSINTERNA M¥L EXEMPELVIS MER RESURSER ATT VERKA I SAM KLANG MED DE POLITISKA BESLUTSFATTARNA )MPLICIT IDENTIFIERAS DE SENARES M¥L OFTA MED SAMH¤LLSINTRESSET ) ANDRA STUDIER UPPM¤RK SAMMAS DOCK OCKS¥ M¶JLIGHETEN ATT POLITIKEN KAN PR¤GLAS AV KORT SIKTIGHET T EX P¥ GRUND AV OPINIONSM¤SSIGA ¶VERV¤GANDEN MEDAN MYNDIGHETERNAS M¥L KAN VARA MER L¥NGSIKTIGA $ETTA PERSPEKTIV ¥TERFINNS EXEMPELVIS I ANALYSER AV F¶R OCH NACKDELAR MED EN OBE

&¶R ATT S¤GA N¥GOT MER KONKRET OM EN MYNDIGHETS BETEENDE KR¤VS ATT DE MYN DIGHETSINTERNA M¥LEN PRECISERAS DVS ATT ANTAGANDEN OM MYNDIGHETENS S K M¥L FUNKTION G¶RS

ROENDE CENTRALBANK $ET FINNS OCKS¥ ARBETSMARKNADSPOLITISKA EX EMPEL P¥ ATT HUVUDMANNENS M¥L INTE ALLTID ¤R ATT F¶REDRA UR SAM H¤LLSEKONOMISK SYNVINKEL

$ELEGERAT BESLUTSFATTANDE OCH DE INCITAMENTSM¤SSIGA KONSEK VENSERNA AV DETTA HAR OCKS¥ INTRESSERAT KONTRAKTSTEORETIKER -AN HAR BLAND ANNAT S¶KT BELYSA ¤GANDETS BETYDELSE OCH VARF¶R VISSA TRANSAKTIONER SKER P¥ MARKNADER MEDAN ANDRA SKER INOM ORGANISA TIONER 5TG¥NGSPUNKTEN ¤R ATT KONTRAKT S¤LLAN EXPLICIT T¤CKER ALLA UPPT¤NKLIGA EVENTUALITETER $ETTA BRUKAR F¶RKLARAS MED ATT F¶RS¶K ATT T¤CKA IN ALLA EVENTUALITETER SKULLE BLI PROHIBITIVT DYRA ALTERNA TIVT ATT DET OFTA INTE ¤R M¶JLIGT ATT F¶RUTSE UTVECKLINGEN SOM BLAND ANNAT KAN BERO AV TEKNOLOGISKA INNOVATIONER ) ST¤LLET SPECIFICERAS VILKEN PART SOM HAR BESLUTANDER¤TT I FR¥GOR SOM INTE BER¶RS I KON TRAKTET %N ARBETSGIVARE ¤GER VANLIGTVIS FRIHET ATT INOM ¶VERENS KOMNA RAMAR BEST¤MMA EN ANST¤LLDS ARBETSUPPGIFTER $EN ANST¤LLDE KAN I SIN TUR HA BETYDANDE KONTROLL ¶VER HUR ARBETSUPPGIFTERNA SKALL UTF¶RAS

&¶RDELNINGEN AV BESLUTANDER¤TT HAR BETYDELSE F¶R PARTERNAS IN CITAMENT ATT INVESTERA I RELATIONEN T EX GENOM ATT SKAFFA SIG SPECI ALISERAD UTBILDNING ELLER UTRUSTNING EFTERSOM DET P¥VERKAR I VILKEN UTSTR¤CKNING DE KAN SK¶RDA FRUKTERNA AV SITT AGERANDE 6I KOMMER H¤R ATT DISKUTERA HUR DELEGERINGEN AV FAKTISK OM ¤N INTE FORMELL BESLUTANDER¤TT P¥VERKAR DRIVKRAFTERNA ATT TA INITIATIV INOM EN ORGA NISATION 6I SKALL OCKS¥ KORT BER¶RA EN ANNAN ASPEKT AV UTRYMMET F¶R SJ¤LVST¤NDIGT BESLUTSFATTANDE OCH PRIORITERINGAR MELLAN OLIKA UPPGIFTER .¤R BESLUT INOM VERKSAMHETEN HAR STOR BETYDELSE F¶R ANDRA INDIVIDER ELLER ORGANISATIONER S¥ KAN DET UPPST¥ ETT TRYCK P¥ BESLUTSFATTAREN ATT TILLGODOSE PARTSINTRESSEN SNARARE ¤N DEN EGNA ORGANISATIONENS M¥L /M VERKSAMHETEN LATENT HAR STARKA INCITA MENT AV DETTA SLAG L¤GGER DETTA RESTRIKTIONER P¥ ORGANISATIONENS

) (ECKMAN M FL VISAS MED ETT EXEMPEL FR¥N AMERIKANSKA ARBETS MARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER ATT UTFORMNINGEN AV DE MONET¤RA INCITAMENTEN INOM ORGANISATIONEN GAV INCITAMENT F¶R ATT PLOCKA RUSSINEN UR KAKAN MEDAN AR BETSF¶RMEDLARNA SJ¤LVA VAR MER INRIKTADE P¥ ATT UPPFYLLA SOCIALA M¥L I VERKSAM HETEN !RBETSF¶RMEDLARNA GJORDE D¤RF¶R EN AVV¤GNING MELLAN EXTERNA OCH PRIVATA M¥L ELLER MELLAN YTTRE OCH INRE DRIVKRAFTER

STRUKTUR BLAND ANNAT I FR¥GA OM I VILKEN UTSTR¤CKNING BESLUTSFAT TANDE KAN DECENTRALISERAS

0RESTATIONSRELATERADE KONTRAKT

0RESTATIONSBASERAD ERS¤TTNING F¶R INDIVIDER ELLER ORGANISATIONER GER UPPHOV TILL FLERA EFFEKTER $EN MEST UPPENBARA ¤R ATT INCITAMENTEN ATT ¥STADKOMMA BRA RESULTAT ST¤RKS %N ANNAN EFFEKT ¤R ATT KON TRAKTSUTFORMNINGEN KAN P¥VERKA VILKA SOM S¶KER SIG TILL ELLER ¤R VILLIGA ATT SLUTA AVTAL MED EN ORGANISATION %FTERSOM MER ERFARNA ELLER AV ANNAT SK¤L MER PRODUKTIVA INDIVIDER ELLER F¶RETAG HAR B¤TT RE F¶RUTS¤TTNINGAR ATT LYCKAS V¤L KAN PRESTATIONSBASERAD ERS¤TTNING G¶RA DET L¤TTARE ATT ATTRAHERA DUKTIGA MEDARBETARE ELLER B¤TTRE UN DERLEVERANT¶RER 2ESULTATANKNUTEN ERS¤TTNING GER OCKS¥ INCITAMENT ATT F¶RS¶KA ¶KA PRODUKTIVITETEN GENOM T EX UTBILDNING

$EN FR¤MSTA PO¤NGEN MED INCITAMENTSKONTRAKT ¤R DOCK ATT DE STIMULERAR INSATSER I LINJE MED ORGANISATIONENS M¥L $ET KAN EMEL LERTID VARA SV¥RT ATT BASERA ERS¤TTNINGEN DIREKT P¥ ARBETSINSATS %MEDAN EXEMPELVIS ARBETSTID OBJEKTIVT M¤TER EN DIMENSION AV AR BETSINSATSEN S¥ ¤R OFTA ANDRA DIMENSIONER AVG¶RANDE F¶R RESULTATET &¶R ATT TILLHANDAH¥LLA DRIVKRAFTER SOM VERKLIGEN FR¤MJAR M¥LEN KAN MAN I ST¤LLET F¶RS¶KA KNYTA ERS¤TTNINGEN DIREKT TILL UTFALLET %N AR BETSGIVARE KAN ERBJUDA ETT KONTRAKT SOM GER ARBETSTAGARNA EN H¶GRE ERS¤TTNING JU B¤TTRE M¥LUPPFYLLELSEN ¤R UR ARBETSGIVARENS SYNPUNKT &¶R ETT F¶RETAG KAN DETTA TA SIG UTTRYCK I PROVISIONSL¶N S¤LJBONUSAR ELLER VINSTDELNING "LAND MYNDIGHETER ¤R S¥DANA BONUSSYSTEM INTE LIKA VANLIGA

3¤TTET P¥ VILKET ERS¤TTNINGEN RELATERAS TILL UTFALLET HAR OCKS¥ BE TYDELSE F¶R DRIVKRAFTERNA %N BONUS SOM BETALAS UT N¤R ETT VISST M¥L HAR N¥TTS GER EN ANNAN TYP AV INCITAMENT ¤N ACKORD ELLER PROVISIO NER %N BONUSNIV¥ ELLER EN POTENTIELL BEFORDRAN GER STARKAST DRIV KRAFTER N¤R M¶JLIGHETEN ATT N¥ M¥LET ¤R RIMLIGT GOD MEN M¥LUPP FYLLELSEN ¤R L¥NGT IFR¥N SJ¤LVKLAR /M M¥LET TER SIG OUPPN¥ELIGT ELLER ¤R S¥ GOTT SOM REDAN UPPFYLLT MINSKAR INCITAMENTEN KRAFTIGT -AN KAN S¤GA ATT LINJ¤RA KONTRAKT DVS D¤R ERS¤TTNINGEN VARIERAR PROPOR

TIONELLT MED RESULTATET S¥SOM PROVISIONSL¶N ELLER ACKORD GER ETT J¤MNARE INCITAMENTSTRYCK $ETTA BRUKAR FRAMH¥LLAS SOM EN F¶RDEL

%N NACKDEL MED ALLA RESULTATBASERADE KONTRAKT ¤R ATT DE INF¶R OS¤KERHET I ERS¤TTNINGEN 2ESULTATET BEST¤MS VANLIGTVIS INTE BARA AV MEDARBETARNAS ANSTR¤NGNINGAR UTAN AVSPEGLAR OCKS¥ M¥NGA FAKTO RER UTANF¶R DERAS KONTROLL SOM SKIFTANDE MARKNADSF¶RUTS¤TTNINGAR OCH KOLLEGORS PRESTATIONER %N SVAG INSATS KAN UPPV¤GAS AV GYNN SAMMA OMST¤NDIGHETER ELLER F¶RV¤RRAS AV D¥LIGA /MV¤NT KAN IN TENSIVT ARBETE GE MAGERT RESULTAT OM DET VILL SIG ILLA „VEN OM IN SATS OCH UTFALL SOM REGEL SAMVARIERAR S¥ ¤R ERS¤TTNINGEN LIKV¤L OS¤ KER -EDARBETARES INFLYTANDE ¶VER RESULTATET LEDER TILL SPECIELLA KOMPLIKATIONER SOM VI F¶R TILLF¤LLET BORTSER IFR¥N

&¶R ATT INF¶RANDE AV PRESTATIONSBASERAD ERS¤TTNING INTE SKALL F¶R S¤MRA DEN ANST¤LLDES SITUATION S¥ KR¤VS EN H¶GRE F¶RV¤NTAD L¶N *U ST¶RRE ANDEL AV DEN F¶RV¤NTADE L¶NEN SOM ¤R UTFALLSRELATERAD OCH JU ST¶RRE VARIATIONEN ¤R DESTO ST¶RRE ¤R RISKEN +OSTNADEN F¶R EN GIVEN RISKNIV¥ BEROR P¥ INDIVIDENS RISKTOLERANS VILKEN BL A H¤NGER SAM MAN MED DENNES EKONOMISKA SITUATION +NAPPA OMST¤NDIGHETER G¶R DET SJ¤LVFALLET SV¥RARE ATT HANTERA STORA INKOMSTVARIATIONER 2ISKAVERSION KAN D¤RF¶R VARA ETT RIMLIG ANTAGANDE OM INDIVIDER MEDAN RISKNEUTRALITET KAN TYCKAS MER REALISTISKT I FR¥GA OM F¶RETAG ELLER MYNDIGHETER

.¤R ¤R D¥ PRESTATIONSRELATERAD ERS¤TTNING EN BRA ID© &¶R ATT STARKARE INCITAMENT SKALL L¶NA SIG KR¤VS ATT DESSAS INVERKAN P¥ RE SULTATET UPPV¤GER RISK¶KNINGEN *U ST¶RRE BETYDELSE DEN ANST¤LLDES INSATS HAR F¶R VERKSAMHETENS RESULTAT DESTO ANGEL¤GNARE ¤R DET ATT TILLHANDAH¥LLA R¤TT INCITAMENT &¶RS¤LJARE BRUKAR ANV¤NDAS SOM EX EMPEL P¥ EN YRKESGRUPP D¤R INDIVIDENS INSATS KAN VARA SV¥R ATT OB SERVERA MEN HAR EN AVG¶RANDE BETYDELSE F¶R RESULTATET 3¤LJARE HAR OCKS¥ OFTA STARKT PROVISIONSBASERAD L¶N &¶RETAGSLEDARE ¤R EN ANNAN GRUPP VARS ERS¤TTNING OFTA ¤R RESULTATANKNUTEN $ET ¤R OCKS¥ VIKTIGT ATT BEAKTA BEN¤GENHETEN ELLER F¶RM¥GAN ATT REAGERA P¥ STARKARE INCITAMENT VILKA F¥R MER GENOMSLAG JU L¤TTARE DET ¤R F¶R INDIVIDEN

3E T EX -ILGROM 2OBERTS KAPITEL F¶R EN DISKUSSION AV RISK OCH INCITAMENT %N MER FORMELL KONTRAKTSTEORETISK ¶VERSIKT FINNS I (ART (OLMSTR¶M

,AZEAR BETONAR MER ANDRA ¶VERV¤GANDEN ¤N AVV¤GNINGEN MELLAN RISK OCH INCITAMENT

ATT ANPASSA SIN INSATS /M EN MARGINELLT ¶KAD PRESTATION ¤R F¶RENAD MED ORIMLIGA KOSTNADER F¶R INDIVIDEN ¤R DET KNAPPAST N¥GON PO¤NG ATT TILLHANDAH¥LLA STARKA INCITAMENT

.¤R RISKKOSTNADEN ¤R H¶G ¤R DET V¤RDEFULLT ATT REDUCERA OS¤KER HETEN I UTV¤RDERINGEN 6¤RDET AV ¥TG¤RDER F¶R ATT S¤KRARE BED¶MA AGENTENS INSATS OCH MINSKA YTTRE OMST¤NDIGHETERS INVERKAN P¥ ER S¤TTNINGEN S K MONITORING ¶KAR JU MER RESULTATANKNUTEN ERS¤TT NINGEN ¤R $ETTA F¶RUTS¤TTER DOCK ATT DENNA INFORMATION INTE I SIG ¤R MYCKET OS¤KER %N INDIREKT INDIKATION P¥ HUR PASS GYNNSAMMA F¶RUTS¤TTNINGARNA HAR VARIT KAN IBLAND F¥S GENOM ATT STUDERA HUR DET HAR G¥TT F¶R ANDRA SOM VERKAR UNDER LIKNANDE BETINGELSER %XEM PELVIS KAN EN VERKST¤LLANDE DIREKT¶RS ARBETE KAN BED¶MAS I LJUSET AV HUR ANDRA F¶RETAG I SAMMA BRANSCH HAR UTVECKLATS %N ARBETS F¶RMEDLARES PRESTATION KAN S¤TTAS I RELATION TILL KOLLEGORNAS RESULTAT /M ARBETSUPPGIFTERNA SKILJER SIG ¥T T EX F¶R ATT EN F¶RMEDLARE ¤R SPECIALISERAD P¥ EN VISS GRUPP ARBETSS¶KANDE KAN DET VARA SV¥RT ATT G¶RA DIREKTA J¤MF¶RELSER MED ANDRA SOM INTE HAR SAMMA INRIKTNING 6ID J¤MF¶RELSER MELLAN INDIVIDER MED SAMMA SPECIALISERING VID OLIKA KONTOR UPPST¥R I ST¤LLET PROBLEM GENOM ATT F¶RUTS¤TTNINGARNA KAN VARA OLIKA 2ELATIV UTV¤RDERING FUNGERAR B¤ST OM OS¤KERHETEN I BED¶MNINGEN FR¤MST ORSAKAS AV FAKTORER SOM P¥VERKAR J¤MF¶REL SEOBJEKTEN P¥ UNGEF¤R SAMMA S¤TT OCH OM IDIOSYNKRATISKA ST¶R NINGAR DVS ST¶RNINGAR SOM ¤R SPECIFIKA F¶R AGENTERNA SPELAR EN MINDRE ROLL

2ELATIV PRESTATIONSBED¶MNING KAN OCKS¥ GE UPPHOV TILL ANDRA EFFEKTER SOM ATT BEN¤GENHETEN ATT SAMARBETA KAN MINSKA 3AMAR BETE TAR INTE BARA TID FR¥N DET EGNA ARBETET GENOM ATT HJ¤LPA ANDRA TILL B¤TTRE RESULTAT F¶RS¤MRAS OCKS¥ DEN EGNA PRESTATIONEN RELATIVT SETT .¤R SAMARBETE MELLAN KOLLEGOR ¤R VIKTIGT F¶R HELHETSRESULTATET B¶R D¤RF¶R RELATIVA BED¶MNINGAR ANV¤NDAS MED VISS F¶RSIKTIGHET /M DE ASPEKTER AV ARBETET D¤R SAMARBETE ¤R VITALT ¤R L¶ST KOPPLADE TILL ANDRA ARBETSUPPGIFTER INOM EN BEFATTNING KAN MAN ¶VERV¤GA ATT

(OLMSTR¶M VISAR ATT ALL INFORMATION SOM ¶KAR PRECISIONEN I UTV¤RDE RINGEN MEN ENDAST DENNA INFORMATION B¶R ANV¤NDAS

F¶RA ¶VER ANSVARET F¶R DESSA TILL N¥GON ANNAN BEFATTNING D¤R RELATIV BED¶MNING INTE ¤R AKTUELL

%TT ANNAT MER UPPM¤RKSAMMAT PROBLEM I SAMBAND MED AR BETSUPPGIFTER D¤R RESULTATET BEROR AV MER ¤N EN PARTS INSATS ¤R FRES TELSEN ATT ¥KA SN¥LSKJUTS FREE RIDE P¥ ANDRAS ARBETE $ETTA ¤R INTE RELATERAT TILL RELATIV PRESTATIONSBED¶MNING 4V¤RTOM S¥ UPPST¥R PROBLEMET I SITUATIONER D¤R DET ¤R PROBLEMATISKT ATT URSKILJA INDIVI DUELLA RESULTAT .¤R RESULTATET UPPST¥R P¥ GRUPPNIV¥ OCH DET INTE G¥R ATT PERFEKT AVG¶RA HUR MYCKET VARJE INDIVID HAR BIDRAGIT KAN DET L¶NA SIG F¶R VAR OCH EN ATT MINSKA SIN EGEN INSATS .¤R GRUPPERNA ¤R SM¥ ¤R DETTA ETT MINDRE PROBLEM EFTERSOM INCITAMENTEN ATT SE TILL ATT INGEN I GRUPPEN ¥KER SN¥LSKJUTS ¤R STARKA $¥ GRUPPSTORLEKEN V¤XER FINNS DET MINDRE ATT VINNA P¥ ATT F¶RS¶KA HINDRA ENSKILDA AV VIKELSER EFTERSOM DE HAR LITEN B¤RING P¥ DET SAMMANLAGDA RESULTA TET $ESSUTOM ¤R DET SV¥RARE ATT OBSERVERA VAD ANDRA G¶R I EN STOR GRUPP 3N¥LSKJUTSPROBLEMET INNEB¤R ATT MAN KAN F¶RV¤NTA SIG ATT VINSTDELNINGSSYSTEM ELLER BONUSAR SOM OMFATTAR STORA GRUPPER EX EMPELVIS ALLA ANST¤LLDA KOMMER ATT GE T¤MLIGEN MARGINELLA INCI TAMENT )NTE DESTO MINDRE ¤R LIKNANDE SYSTEM INTE OVANLIGA OCH ANSES OFTA FALLA V¤L UT %N FAKTOR SOM HAR ANF¶RTS SOM VIKTIG F¶R FRAMG¥NGSRIK TILL¤MPNING AV GRUPPINCITAMENT ¤R GRUPPANDA ELLER GRUPPTRYCK

2ELATIV PRESTATIONSBED¶MNING KAN OCKS¥ TILL¤MPAS P¥ GRUPPNI V¥ ,IKSOM I FALLET MED INDIVIDUELLA INCITAMENT KAN DETTA MINSKA OMV¤RLDSFAKTORERNAS INVERKAN P¥ BED¶MNINGEN 3AMTIDIGT SKAPAS KONKURRENSINCITAMENT MELLAN GRUPPERNA VILKET KAN VARA NEGATIVT OM SAMARBETE MELLAN GRUPPERNA ¤R AV STOR BETYDELSE %N F¶RDEL MED INCITAMENT P¥ GRUPPNIV¥ VARE SIG DE ¤R RELATIVA ELLER EJ ¤R ATT DRIVKRAFTERNA F¶R SAMARBETE INOM GRUPPEN ST¤RKS 6ID EN RELATIV

!LCHIAN $EMZETS OCH (OLMSTR¶M HAR UPPM¤RKSAMMAT INCI TAMENTSPROBLEMET I GRUPPER 3E +ANDEL ,AZEAR F¶R EN FORMELL DISKUSSION AV GRUPPTRYCKMEKANISMER

) EN EXPERIMENTIELL STUDIE UNDERS¶KER .ALBANTIAN 3CHOTTER PRODUKTI VITETSEFFEKTERNA AV OLIKA TYPER AV GRUPPINCITAMENT BL A M¥LNIV¥ER RELATIV PRESTA TIONSBED¶MNING MELLAN GRUPPER OCH ¶VERVAKNINGSMEKANISMER $E FINNER BL A ATT RELATIV PRESTATIONSBED¶MNING P¥ GRUPPNIV¥ RESULTERAR I MARKANT H¶GRE ANSTR¤NG NING ¤N DE M¥LNIV¥BASERADE MEKANISMER SOM UNDERS¶KTES 'RUPPENS TIDIGARE PRESTATIONER VERKAR OCKS¥ SPELA ROLL F¶R HUR DEN RESPONDERAR P¥ NYA INCITAMENT

UTV¤RDERING AV GRUPPERNA KAN DET DOCK VARA ATTRAKTIVT ATT BYTA GRUPP $ETTA KAN TA SIG UTTRYCK I INTERNPOLITISKT MAN¶VRERANDE

%N RELATIV UTV¤RDERING AV OLIKA ARBETSF¶RMEDLINGAR ¤R INTE OPROBLEMATISK „VEN OM EXEMPELVIS F¶R¤NDRINGAR AV DET ALLM¤NNA KONJUNKTURL¤GET HAR STOR BETYDELSE F¶R DE FLESTA F¶RMEDLINGARS RE SULTAT S¥ KAN DE REGIONALA VARIATIONERNA VARA BETYDANDE $ET ¤R I S¥ FALL VIKTIGT ATT KORRIGERA F¶R DETTA ELLER ATT BEGR¤NSA TILL¤MPNINGEN AV RELATIV BED¶MNING TILL J¤MF¶RELSER AV ENSKILDA F¶RMEDLARES RE SULTAT P¥ KONTORSNIV¥ „VEN OM DET VORE M¶JLIGT ATT G¶RA RIMLIGT R¤TTVISANDE J¤MF¶RELSER KAN DE ¤ND¥ BLI EN K¤LLA TILL BETYDANDE MISSN¶JE $ET ¤R L¤TT ATT F¶REST¤LLA SIG ATT M¥NGA KONTOR KOMMER ATT ANSE ATT INTE TILLR¤CKLIG H¤NSYN TAGITS TILL OMST¤NDIGHETER SOM HAR VARIT SPECIELLT PROBLEMATISKA $ET FINNS EN RISK ATT MYCKET ENERGI KAN KOMMA ATT ¤GNAS ¥T ATT DEFINIERA OCH OMF¶RHANDLA KRITERIERNA F¶R J¤MF¶RELSERNA ) SAMBAND MED AVSNITTET OM UTV¤RDERINGAR I DETTA KAPITEL DISKUTERAS RANGORDNINGAR AV ARBETSF¶RMEDLINGAR MER UTF¶RLIGT %N VANLIG INV¤NDNING MOT RESULTATANKNUTEN ERS¤TTNING ¤R ATT DET KAN SKAPA DRIVKRAFTER ATT PRIORITERA KVANTITET P¥ BEKOSTNAD AV KVALITET 0¥ MOTSVARANDE S¤TT KAN VISSA ARBETSUPPGIFTER KOMMA ATT ¥SIDOS¤TTAS TILL F¶RM¥N F¶R ANDRA SOM HAR STARKARE INVERKAN P¥ DET UPPM¤TTA RESULTATET %XEMPELVIS KAN EN STOR VIKT VID ANTALET TILLSATTA PLATSER VID BED¶MNING AV ARBETSF¶RMEDLINGARNA RESULTERA I SVAGA INCITAMENT ATT V¤RNA OM KVALITET I MATCHNINGARNA ELLER ATT KONTROLLERA OCH ANM¤LA FUSK ,IKALEDES KAN UTTALADE VOLYMINCITA MENT AVSEENDE ¥TG¤RDSPLACERINGAR LEDA TILL EN INRIKTNING P¥ BILLIGA ¥TG¤RDER MED L¥G KVALITET &¶R ATT INTE VISSA UPPGIFTER SKALL BLI HELT EFTERSATTA M¥STE ERS¤TTNINGEN VARA UTFORMAD S¥ ATT MARGINALNYTTAN AV ATT UTF¶RA DEM ¤R LIKA STOR !NALOGT M¥STE H¤NSYNSTAGANDE TILL KVALITET P¥ EXEMPELVIS ¥TG¤RDER GE SAMMA AVKASTNING P¥ MARGI NALEN SOM ¶KNINGAR AV VOLYMEN /M EN AV AKTIVITETERNA ELLER N¥ GON KVALITETSDIMENSION INTE KAN OBSERVERAS S¥ ¤R DETTA INTE M¶J

-ILGROM MODELLERAR INCITAMENT F¶R S K INFLUENCE ACTIVITIES I ORGANISA TIONER DVS INCITAMENT F¶R ATT ¤GNA RESURSER ¥T ATT P¥VERKA BESLUTSFATTARE

$ET FINNS FORSKNINGSRESULTAT SOM TYDER P¥ STORA EFFEKTIVITETSSKILLNADER MELLAN OLIKA F¶RMEDLINGSKONTOR 3E !LTHIN "EHRENTZ

3E (OLMSTR¶M -ILGROM

LIGT .¤R VISSA ASPEKTER AV ARBETET T EX KVALITATIVA ¤R SV¥RA ATT M¤TA MEDAN VARIABLER SOM ANTALET TILLSATTA PLATSER L¤TT KAN OBSERVE RAS KAN DET D¤RF¶R VARA MINDRE ¶NSKV¤RT ATT TILL¤MPA STARKA INCITA MENT

'ENOM ATT SEPARERA ARBETSUPPGIFTERNA TILL OLIKA ARBETEN S¥ KAN PROBLEMET IBLAND UNDVIKAS OM INTE ARBETSUPPGIFTERNA ¤R STARKT KOMPLEMENT¤RA /M ARBETSF¶RMEDLARNA SKULLE GES STARKARE INCITA MENT ¤R DET SANNOLIKT BRA ATT MAN HAR SEPARERAT F¶RMEDLINGS OCH V¤GLEDNINGSARBETET P¥ ARBETSF¶RMEDLINGARNA !TT KONTROLLERA FUSK T EX HURUVIDA EN ARBETSS¶KANDE JOBBAR SVART OCH SAMTIDIGT UPPB¤R ARBETSL¶SHETSERS¤TTNING ¤R D¤REMOT INTE SEPARERAT FR¥N F¶RMED LINGSARBETET ) DET FALLET ¤R SANNOLIKT KOMPLEMENTARITETEN MELLAN UPPGIFTERNA S¥DAN ATT DET INTE SKULLE VARA EFFEKTIVT ATT SKILJA UPP GIFTERNA ¥T $¥ ¥TERST¥R ATT S¶KA SKAPA N¥GON FORM AV MILDARE INCI TAMENT F¶R ATT ¤GNA EN VISS TID ¤VEN ¥T KONTROLL

/M MAN G¶R TANKEEXPERIMENTET ATT ARBETSF¶RMEDLARNA SKULLE F¥ EN BONUS F¶R VARJE RAPPORTERAT FALL AV MISSBRUK SKULLE DETTA VISSER LIGEN LEDA TILL ATT MAN ¤GNADE MER TID ¥T KONTROLL MEN DET SKULLE OCKS¥ KUNNA LEDA TILL R¤TTSS¤KERHETSPROBLEM %TT ALTERNATIVT ARRAN GEMANG ¤R ATT MAN I ST¤LLET AVS¤TTER S¤RSKILD PERSONAL SOM INTE F¥R N¥GON BONUS F¶R KONTROLLUPPGIFTEN „VEN DETTA LEDER TILL PROBLEM OM KONTROLLVERKSAMHETEN HAR INSLAG AV JOINT PRODUCTION DVS UPPGIFTEN ¤R SV¥R ATT GENOMF¶RA OM PERSONEN I FR¥GA INTE SAMTIDIGT ¤GNAR SIG ¥T ARBETSF¶RMEDLINGSVERKSAMHET

/M DET VISAR SIG SV¥RT ATT SKAPA FUNGERANDE DRIVKRAFTER F¶R AR BETSF¶RMEDLARNA ATT KONTROLLERA FUSK UTAN STARKA NEGATIVA BIEFFEKTER AKTUALISERAR DETTA FR¥GAN OM INTE EN ANPASSNING AV INCITAMENTEN F¶R DE ARBETSS¶KANDE ¤R EN EFFEKTIVARE METOD ATT ST¤VJA MISSBRUK $ET FINNS ANLEDNING ATT TRO ATT MINSKADE ERS¤TTNINGSPERIODER OCH ELLER MINSKADE ERS¤TTNINGSNIV¥ER BIDRAR TILL MER AKTIVT S¶KANDE EFTER REGULJ¤RT ARBETE

2ESULTAT I #ARLING M FL VISAR ATT SANNOLIKHETEN ATT ¶VERG¥ TILL SYSSELS¤TT NING ¶KAR N¤R ARBETSS¶KANDE N¤RMAR SIG UTF¶RS¤KRING

"EFORDRAN

,IKSOM DE INCITAMENTSMEKANISMER SOM DISKUTERAS OVAN INNEB¤R M¶JLIGHETERNA TILL AVANCEMANG INOM EN ORGANISATION EN KOPPLING MELLAN GODA RESULTAT OCH H¶GRE ERS¤TTNING %N VIKTIG SKILLNAD ¤R DOCK ATT VID EN BEFORDRAN KNYTS ¶KNINGEN AV ERS¤TTNINGEN TILL POSI TIONEN SOM S¥DAN $ET ¤R I ST¤LLET SANNOLIKHETEN ATT BLI BEFORDRAD SOM BEROR AV RESULTATET "EFORDRAN BASERAS NORMALT P¥ EN RELATIV PRESTATIONSBED¶MNING MELLAN DE INDIVIDER SOM KAN KOMMA I FR¥GA F¶R BEFORDRAN

3KILLNADER I L¶NEL¤GE MELLAN OLIKA HIERARKISKA NIV¥ER INOM EN ORGANISATION ¤R EN DEL AV ORGANISATIONENS INCITAMENTSSTRUKTUR „VEN OM PERSONER I H¶GRE BEFATTNINGAR INTE P¥ N¥GOT VIS SKULLE BIDRA MER TILL VERKSAMHETENS RESULTAT S¥ KAN DET ¤ND¥ FINNAS EN PO ¤NG I ATT BETALA DEM H¶GRE L¶NER EFTERSOM DETTA KAN ¶KA DRIVKRAF TERNA F¶R DE N¤RMAST UNDERST¤LLDA 5TIFR¥N DETTA PERSPEKTIV ¶KAR INCITAMENTEN MED L¶NESKILLNADEN .¤R RESULTATET ¤R N¤RA KOPPLAT TILL DE INDIVIDUELLA INSATSERNA ¤R DRIVKRAFTERNA STARKA ¤VEN VID MINDRE L¶NESKILLNADER /M RESULTATET TILL STOR DEL AVG¶RS AV HELT ANDRA FAK TORER ¤R AVKASTNINGEN P¥ ¶KADE INDIVIDUELLA INSATSER L¤GRE OCH H¶G RE L¶NESKILLNADER KR¤VS F¶R BIBEH¥LLNA INCITAMENT ,¶NESKILLNADER NA SKULLE D¤RF¶R F¶RV¤NTAS VARA ST¶RRE INOM MER TURBULENTA VERK SAMHETER ELLER BRANSCHER ,IKSOM I FALLET MED FIXA M¥LNIV¥ER FINNS DET DOCK EN RISK ATT INCITAMENTEN F¶RSVAGAS KRAFTIGT OM EN INDIVID UPPFATTAR LOPPET SOM K¶RT ELLER ALTERNATIVT ¤R S¤KER P¥ ATT BLI BE FORDRAD

!NV¤NDANDET AV BEFORDRAN SOM MOTIVATION F¥R IMPLIKATIONER F¶R EN ORGANISATIONS REKRYTERINGSPOLITIK 3ANNOLIKHETEN F¶R ATT BLI BE FORDRAD MINSKAR OM ORGANISATIONEN OCKS¥ ANST¤LLER KANDIDATER UTI FR¥N %N INTERNREKRYTERINGSFILOSOFI KAN S¥LUNDA ¥TMINSTONE DELVIS MOTIVERAS AV INCITAMENTSSK¤L „VEN ORGANISATIONSSTRUKTUREN KAN HA BETYDELSE F¶R INCITAMENTSEFFEKTEN AV M¶JLIGHETERNA TILL BEFORDRAN %N PLATT ORGANISATION MED F¥ MELLANNIV¥ER MINSKAR M¶JLIGHETERNA TILL AVANCEMANG OCH D¤RMED BETYDELSEN AV S¥DANA INCITAMENT 6I

3E ,AZEAR F¶R EN ¶VERSIKT

¥TERKOMMER TILL F¶REKOMSTEN AV INTERNREKRYTERING OCH L¶NESKILLNA DER BLAND ARBETSF¶RMEDLARNA I KAPITEL

) LIKHET MED ANDRA TYPER AV RELATIV PRESTATIONSV¤RDERING MINSKAR KONKURRENSEN OM BEFORDRAN INCITAMENTEN F¶R SAMARBETE ) S¤MSTA FALL KAN DET LEDA TILL ATT KOLLEGOR AKTIVT MOTARBETAR VARANDRA $ETTA TALAR F¶R ATT BEGR¤NSA KONKURRENSINCITAMENTEN P¥ NIV¥ER ELLER I DELAR AV VERKSAMHETEN D¤R SAMARBETE ¤R VIKTIGT %XEMPELVIS ¤R KONKURRENS MELLAN F¶RMEDLARE INOM ETT ARBETSF¶RMEDLINGSKONTOR POTENTIELLT MER SKADLIGT ¤N KONKURRENS MELLAN CHEFER VID OLIKA AR BETSF¶RMEDLINGAR

%N ANNAN M¶JLIG NEGATIV EFFEKT AV KONKURRENS OM BEFORDRAN ¤R ATT DET KAN LEDA TILL ATT MYCKET ENERGI ¤GNAS ¥T ATT P¥ OLIKA S¤TT F¶R S¶KA P¥VERKA BESLUTET %FTERSOM SUBJEKTIVA INTRYCK M¥NGA G¥NGER V¤GS IN I BESLUT R¶RANDE BEFORDRAN KAN EXEMPELVIS PERSONLIGA RELA TIONER VARA VIKTIGA )NCITAMENTEN F¶R ATT P¥VERKA BESLUTSFATTANDET UPPH¶R DOCK N¤R V¤L BESLUTET OM BEFORDRAN ¤R TAGET 6IDARE BEH¶ VER INTE ALLA ANSTR¤NGNINGAR ATT P¥VERKA BESLUTET N¶DV¤NDIGTVIS VARA TILL SKADA DE RESULTERAR EVENTUELLT OCKS¥ I ATT V¤RDEFULL INFORMA TION SPRIDS

3AMMANTAGET KAN MAN S¤GA ATT M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN OFTA KAN UTG¶RA EN VIKTIG DEL AV INCITAMENTEN INOM EN ORGANISATION "EFORDRAN KAN DOCK OCKS¥ GE UPPHOV TILL EN DEL PERVERSA DRIVKRAF TER /M GENOMSLAGET AV DESSA KAN F¶RV¤NTAS BLI STORT INOM EN AV DELNING TALAR DETTA F¶R SM¥ L¶NESKILLNADER !VSLUTNINGSVIS ¤R DET V¤RT ATT NOTERA ATT BEFORDRAN I M¥NGA FALL INTE BARA INNEB¤R EN H¶JD ERS¤TTNING UTAN OCKS¥ INNEB¤R F¶R¤NDRADE ARBETSUPPGIFTER $ET ¤R D¤RF¶R VIKTIGT ATT DET FINNS EN ¶VERENSST¤MMELSE MELLAN GODA PRESTATIONER P¥ EN NIV¥ OCH BRA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R ATT G¶RA ETT BRA ARBETE P¥ NIV¥N OVANF¶R "EFORDRAN SOM BEL¶NINGSSYSTEM KAN BLI MYCKET KOSTSAMT F¶R ORGANISATIONEN OM INTE DEN KOMPETENS SOM PREMIERAS MATCHAR DE NYA ARBETSUPPGIFTERNA

3E ,AZEAR

3¤RSKILDA INCITAMENTSPROBLEM INOM OFFENTLIG SEKTOR

%N VIKTIG SKILLNAD MELLAN F¶RETAG OCH OFFENTLIGA ORGANISATIONER ¤R ATT M¥LEN OFTA KAN VARA MER DIFFUSA ELLER M¥NGFASETTERADE I DE SE NARE -EDAN M¥LET F¶R PRIVATA F¶RETAG BRUKAR UTTRYCKAS SOM VINSTMAXIMERING ELLER MAXIMAL AVKASTNING F¶R AKTIE¤GARNA KAN OFFENTLIGA ORGANISATIONER M¶TA FLERA OLIKA OCH IBLAND MOTSTRIDIGA KRAV FR¥N SINA HUVUDM¤N 6IDARE KAN DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM S¥DAN S¥V¤L SOM ORGANISATIONER INOM DENNA I PRAKTIKEN KOMMA ATT SVARA INF¶R FLERA HUVUDM¤N %XEMPELVIS SVARAR EN REGERING INF¶R SINA V¤LJARE SOM UTG¶R EN T¤MLIGEN HETEROGEN GRUPP PRINCIPALER 4ILL DETTA KOMMER ORGANISERADE INTRESSEGRUPPER OCH MASSMEDIA %N M¥LFORMULERING SOM SIKTAR TILL ATT F¶RS¶KA TILLM¶TESG¥ PRINCIPA LERNA BLIR MED N¶DV¤NDIGHET M¥NGFASETTERAD -OT BAKGRUND AV DETTA OCH ATT GRADEN AV M¥LUPPFYLLELSE I FLERA DIMENSIONER INTE S¤LLAN ¤R SV¥R ATT M¤TA ANSES STARKA INCITAMENT OFTA VARA BESV¤RLIGA RE ATT TILL¤MPA INOM OFFENTLIG SEKTOR

.¤R FLERA HUVUDM¤N OBEROENDE AV VARANDRA F¶RS¶KER P¥VERKA AGENTENS INCITAMENT I EN SITUATION D¤R AGENTEN HAR FLERA OLIKA AR BETSUPPGIFTER F¶RST¤RKS GENOMSLAGET AV AGENTENS RISKAVERSION I KONTRAKTSUTFORMNINGEN $ETTA BEROR P¥ ATT HUVUDM¤N MED OLIKA M¥L KOMMER ATT ERBJUDA AGENTEN F¶RS¤KRING DVS F¶RSVAGA INCITA MENTEN I DIMENSIONER SOM ¤R AV MINDRE INTRESSE F¶R DEM MEN AV BETYDELSE F¶R ANDRA HUVUDM¤N .¤R ALLA HUVUDM¤N S¶KER ST¤RKA DRIVKRAFTERNA F¶R DE FR¥GOR DE PRIORITERAR OCH F¶RSVAGA DEM F¶R ANDRA FR¥GOR BLIR DEN SAMMANTAGNA EFFEKTEN ATT AGENTENS INCITA MENT F¶RSVAGAS

%N ANNAN SKILLNAD MELLAN OFFENTLIG OCH PRIVAT VERKSAMHET ¤R ATT DE ANSVARIGA INOM OFFENTLIG VERKSAMHET SOM REGEL INTE HAR PRIVATA VINSTINTRESSEN SOM MOTIVERAR ¶VERVAKNING OCH UPPF¶LJNING AV M¥ LUPPFYLLELSEN $ELS KAN DETTA SKAPA ST¶RRE UTRYMME F¶R INDIVIDER

3E 4IROLE F¶R EN ¶VERSIKTLIG DISKUSSION AV INCITAMENTSPROBLEM INOM OF FENTLIG VERKSAMHET

3E $IXIT F¶R EN FORMELL ANALYS

INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ATT OCKS¥ S¶KA UPPFYLLA PRIVATA M¥L DELS KAN DET BEREDA M¶JLIGHET ATT MANIPULERA BED¶MNINGSSYSTEMET $EN EMPIRISKA BELYSNINGEN AV DRIVKRAFTER INOM OFFENTLIG SEKTOR ¤R AV BLYGSAM OMFATTNING !NV¤NDNINGEN AV PRESTATIONSBASERADE INCITAMENT I AMERIKANSKA ARBETSMARKNADSUTBILDNINGSPROGRAM INOM RAMEN F¶R *OB 4RAINING 0ARTNERSHIP !CT HAR DOCK RESULTERAT I EN DEL EMPIRISKA STUDIER "LAND ANNAT HAR MAN ANALYSERAT I VILKEN UT STR¤CKNING ADMINISTRAT¶RER INOM PROGRAMMEN HAR UTNYTTJAT DEN FRIHET DE HAR ATT V¤LJA TIDPUNKT F¶R RAPPORTERING F¶R ATT FR¤MJA SINA EGNA INTRESSEN SNARARE ¤N SAMH¤LLSINTRESSET 4ROTS ATT DRIVKRAFTERNA ¤R SVAGA OCH INTE ¤R INDIVIDUELLA UTAN BARA AVSER GRUPPEN S¥ TYCKS DE F¥ F¶RH¥LLANDEVIS STARKT GENOMSLAG 5TFORMNINGEN AV UNDERS¶K NINGEN G¶R DET M¶JLIGT ATT N¥GORLUNDA V¤L SEPARERA AGERANDE SOM AVSPEGLAR ALLM¤NINTRESSE FR¥N DET SOM MOTIVERAS AV EGENINTRESSE &¶RFATTARNAS SLUTSATSER ¤R ATT ADMINISTRAT¶RERNAS MANIPULERING AV PRESTATIONSM¥TTEN FRAMF¶R ALLT MOTIVERAS UTIFR¥N DERAS EGENINTRES

SE

$ECENTRALISERAT BESLUTSFATTANDE OCH INITIATIV

%N VIKTIG ANLEDNING TILL DECENTRALISERING AV BESLUTANDER¤TT INOM ORGANISATIONER ¤R ATT LOKALA BESLUTSFATTARE SOM REGEL ¤R B¤TTRE IN FORMERADE $ESSUTOM STIMULERAR DELEGERAT BESLUTSFATTANDE LOKALA INITIATIV .ACKDELEN MED DELEGERING UR PRINCIPALENS SYNPUNKT BE ST¥R I MINSKAD KONTROLL $ETTA ¤R ALLVARLIGT OM EXEMPELVIS EXTERNA EFFEKTER AV OLIKA SLAG ¤R VIKTIGA !NDRA FAKTORER SOM HAR BETYDELSE ¤R BLAND ANNAT GRADEN AV SAMST¤MMIGHET ELLER KONGRUENS MELLAN PRINCIPALENS OCH AGENTENS M¥L HUR VIKTIG BESLUTANDER¤TTEN ¤R F¶R RESPEKTIVE PART SAMT BETYDELSEN AV INITIATIV

–VERG¥NGEN TILL EN ¶KAD GRAD AV M¥LSTYRNING INOM !-6 MED RESERVATION F¶R DEN SENASTE TIDENS BETONING AV VOLYMM¥L HAR GIVIT AGENTEN !-3 RELATIVT FRIARE H¤NDER ATT UPPFYLLA DE M¥L SOM F¶RE

3E #OURTY -ARSCHKE

SKRIVS AV REGERINGEN OCH DE REGIONALA OCH LOKALA ENHETERNA INOM !-6 ST¶RRE M¶JLIGHETER ATT SJ¤LVST¤NDIGT F¶RS¶KA UPPN¥ DE M¥L SOM TOLKATS OCH FORMULERATS CENTRALT INOM VERKET –VERG¥NGEN FR¥N RELATIVT DETALJERADE REGLER TILL M¥LSTYRNING INOM !-6 KAN BL A HA UNDERL¤TTATS AV F¶REST¤LLNINGEN HOS HUVUDMANNEN INBILLAD ELLER VERKLIG ATT REGERINGEN OCH !-3 DRAR ¥T SAMMA H¥LL ) ANNAT FALL ¤R !-3 INITIATIV V¤RDEL¶SA F¶R REGERINGEN

!GHION 4IROLE ANALYSERAR SAMBANDET MELLAN BESLU TANDER¤TT OCH INITIATIV INOM ORGANISATIONER MED UTG¥NGSPUNKT FR¥N BEGREPPEN FORMELL AUKTORITET OCH REELL AUKTORITET $ET F¶RRA BE GREPPET AVSER R¤TTEN ATT BESLUTA OCH DET SENARE DEN FAKTISKA KON TROLLEN ¶VER BESLUTEN $EN REELLA AUKTORITETEN BEST¤MS AV HUR V¤L INFORMERADE PARTERNA ¤R %N S¤MRE INFORMERAD PRINCIPAL VINNER SOM REGEL P¥ ATT ACCEPTERA DE HANDLINGSALTERNATIV SOM AGENTEN F¶ RESL¥R OM INTE M¥LKONFLIKTEN DEM EMELLAN ¤R ALLTF¶R STOR $E GODA UTSIKTERNA ATT F¥ GEH¶R F¶R SINA ID©ER ¶KAR AGENTENS INCITAMENT ATT TA INITIATIV /M PRINCIPALEN BEH¥LLER FORMELL BESLUTANDER¤TT ¤R MER INFORMATION F¶RKNIPPAT MED MINSKAT INITIATIVTAGANDE FR¥N AGENTENS SIDA %N ¶KNING AV AGENTENS REELLA AUKTORITET BEFR¤MJAR INITIATIVTA GANDE MEN SKER P¥ BEKOSTNAD AV F¶RLORAD KONTROLL F¶R HUVUDMAN NEN 0ROBLEMET BEST¥R I ATT HITTA EN L¤MPLIG AVV¤GNING MELLAN DESSA F¶R OCH NACKDELAR

(UR B¶R PRESTATIONER UTV¤RDERAS

$ET ¤R ¶NSKV¤RT ATT K¤NNA TILL DET MARGINELLA BIDRAG VALUE ADDED SOM EN ENSKILD INDIVID ELLER ETT KONTOR GER TILL GRADEN AV M¥LUPP FYLLELSE MEN DETTA TILLSKOTT ¤R VANLIGEN BESV¤RLIGT OCH KOSTSAMT ATT M¤TA %XEMPELVIS SKULLE MAN VILJA VETA HUR M¥NGA FLER PERSONER SOM PLACERATS I ARBETE VID ETT S¤RSKILT ARBETSF¶RMEDLINGSKONTOR TILL F¶LJD AV EN ANSLAGS¶KNING VILKET KR¤VER EN J¤MF¶RELSE MED ETT T¤NKT UTFALL I FR¥NVARO AV DEN EXTRA RESURSTILLDELNINGEN 0ROBLEMATI

KEN ¤R J¤MF¶RBAR MED DEN SOM UPPST¥R I ETT PRIVAT F¶RETAG D¤R M¥LET ¤R VINSTMAXIMERING MEN D¤R DET S¤LLAN MED S¤KERHET ¤R K¤NT I VILKEN GRAD EN VISS ANST¤LLD BIDRAR TILL EN H¶GRE VINST

$ET FINNS OCKS¥ SITUATIONER D¤R DET VISSERLIGEN ¤R M¶JLIGT F¶R DE INBLANDANDE PARTERNA ATT UTV¤RDERA VAD SOM ¤R EN BRA PRESTATION MEN DET ¤ND¥ ¤R SV¥RT ATT KNYTA UTV¤RDERINGEN TILL N¥GON L¤MPLIG OBSERVERBAR VARIABEL 4ILLFREDSST¤LLANDE OBJEKTIVA PRESTATIONSM¥TT SAKNAS IBLAND T EX P¥ GRUND AV ATT VIKTIGA DIMENSIONER AV INDIVI DENS ELLER GRUPPENS ARBETE INTE AVSPEGLAS I M¤TBARA VARIABLER $ET KAN D¥ VARA V¤RDEFULLT ATT KOMPLETTERA UTV¤RDERINGEN ELLER HELT BA SERA DEN P¥ SUBJEKTIV INFORMATION $ET ¤R D¥ VIKTIGT ATT DEN SOM G¶R UTV¤RDERINGEN HAR INCITAMENT ATT G¶RA EN R¤TTVISANDE BED¶M NING

$E INDIKATORER SOM FORMULERAS M¥STE D¤RF¶R BETRAKTAS SOM IM PERFEKTA M¥TT P¥ DET MARGINELLA TILLSKOTT SOM MAN EGENTLIGEN ¤R UTE EFTER "ARTIK DISKUTERAR N¥GRA RIKTLINJER VID PRESTATIONSM¥T TENS UTFORMNING SOM KAN LEDA TILL MINDRE SNEDVRIDNING OCH ¤VEN I ANDRA AVSEENDEN KAN G¶RA ATT DESSA FYLLER SIN FUNKTION P¥ B¤STA M¶JLIGA S¤TT

! )NDIKATORERNA SKALL VARA F¥ OCH L¤TTBEGRIPLIGA

!)NDIKATORERNA M¥STE UPPLEVAS SOM R¤TTVISA

! 'RADEN AV M¥LUPPFYLLELSE SKALL INTE KUNNA MANIPULERAS

!+ONSEKVENSERNA AV UTEBLIVEN M¥LUPPFYLLELSE SKALL VARA M¤RKBARA MEN AV RIMLIG STORLEK

$ET ¤R L¤TT ATT INSE ATT ETT STORT ANTAL INDIKATORER KAN LEDA TILL OKLAR HET OM VERKSAMHETENS INRIKTNING S¤RSKILT OM M¥LEN OCKS¥ ¤R MOT

0RENDERGAST 4OPEL ANALYSERAR RISKEN F¶R FAVORISERING VID SUBJEKTIVA UTV¤RDERINGAR

STRIDIGA 3ANNOLIKHETEN F¶R MOTSTRIDIGHET ¶KAR JU FLER INDIKATORER SOM ANV¤NDS $¤RF¶R B¶R INDIKATORERNA VARA F¥ OCH KONCENTRERAS TILL DET MAN ANSER VIKTIGAST )NDIKATORERNA M¥STE OCKS¥ KUNNA F¶R ST¥S !LLRA L¤TTBEGRIPLIGAST ¤R F¶RMODLIGEN INDIKATORER I FORM AV ABSOLUTA TAL T EX D¤R MAN ANGER ATT DET MAXIMALT SKALL FINNAS ETT VISST ANTAL L¥NGTIDSARBETSL¶SA VID EN GIVEN TIDPUNKT

6ISS H¤NSYN M¥STE TAS TILL KONTORSVISA ELLER REGIONALA SKILLNADER N¤R DET G¤LLER M¶JLIGHETEN ATT UPPFYLLA M¥LEN !NNARS KAN INDIKATO RERNA UPPLEVAS SOM OR¤TTVISA VILKET MINSKAR MOTIVATIONEN TILL M¥ LUPPFYLLELSE &ULLKOMLIG R¤TTVISA KAN DOCK ALDRIG UPPN¥S VILKET INTE HELLER ¤R N¶DV¤NDIGT F¶R ATT F¥ EN INCITAMENTSEFFEKT 6ID GE NOMG¥NGEN AV RESURSF¶RDELNINGSMODELLERNA KUNDE VI KONSTATERA ATT !-3 HAR F¶RS¶KT ANPASSA RESURSTILLDELNINGEN EFTER L¤NSVISA OLIK HETER I DET LOKALA ARBETSMARKNADSL¤GET OCH SKILLNADER I SAMMAN S¤TTNINGEN AV DE ARBETSL¶SA .¥GON EXPLICIT H¤NSYN TILL LOKALA F¶R H¥LLANDEN HAR DOCK INTE TAGITS I DE L¤NSVISA VERKSAMHETSPLANERNA MEN DET ¤R RIMLIGT ATT ANTA ATT S¥ SKER I DE REGIONALA BUDGETARNA )NDIKATORERNA M¥STE OCKS¥ VARA R¤TTVISANDE I DEN MENINGEN ATT DE ¤R KORRELERADE MED DET VERKLIGA MARGINELLA TILLSKOTTET /M S¥ INTE ¤R FALLET ¤R DET AV BEGR¤NSAT V¤RDE OM DE INDIVIDUELLA ARBETSF¶R MEDLARNA ELLER ARBETSF¶RMEDLINGARNA ARBETAR H¥RT MED ATT F¶RS¶KA UPPFYLLA M¥LEN

$ET ¤R OCKS¥ VIKTIGT ATT ARBETSF¶RMEDLARNA KONTOREN INTE KAN MANIPULERA INDIKATORERNA S¥ ATT MAN F¶RB¤TTRAR GRADEN AV M¥LUPP FYLLELSE $ET KAN T EX T¤NKAS ATT MAN PRESSAR P¥ FR¥N ARBETSF¶RMED LINGENS SIDA MOT ANDRA MYNDIGHETER N¤R DET G¤LLER ATT ¥STADKOMMA F¶RTIDSPENSIONERINGAR $ETTA ¤R ETT UPPENBART S¤TT ATT F¶RB¤TTRA SIFF RORNA ¶VER ANTALET L¥NGTIDSARBETSL¶SA

$ET FINNS ETT VISST ST¶D F¶R ATT INDIVIDER ANPASSAR SIN INSATS EFTER VAD DE UPPFATTAR SOM R¤TTVIST I F¶RH¥LLANDE TILL DEN ERS¤TTNING DE ERH¥LLER 3E T EX !KERLOF 9ELLEN

F¶R EN DISKUSSION AV R¤TTVIS L¶N

&ARAN MED ATT BASERA NYA KRAV P¥ GAMLA PRESTATIONER

(ITTILLS HAR VI DISKUTERAT PRESTATIONSBED¶MNING OCH INCITAMENT I EN STATISK MILJ¶ F¶RST TECKNAS KONTRAKTET SEDAN REALISERAS ETT UTFALL OCH D¤REFTER UPPH¶R DEN EKONOMISKA INTERAKTIONEN ) PRAKTIKEN ¤R DOCK RELATIONER M¥NGA G¥NGER MER L¥NGVARIGA ¤N DE KONTRAKT SOM REGLERAR DEM VILKET INNEB¤R ATT KONTRAKTEN HINNER MODIFIERAS ELLER OMF¶RHANDLAS UNDER RESANS G¥NG $ETTA ¤R UPPENBART FALLET I FR¥GA OM ANST¤LLNINGAR MEN G¤LLER OCKS¥ OFTA RELATIONER MELLAN ORGANISA TIONER T EX MELLAN EN REGERING OCH MYNDIGHETER -¶JLIGHETEN TILL OMF¶RHANDLING GER I SIG UPPHOV TILL EN VIKTIG KLASS AV INCITA MENTSPROBLEM SOM BRUKAR KALLAS RATCHETEFFEKTER %NKELT UTTRYCKT BEST¥R PROBLEMET I ATT DET FINNS DRIVKRAFTER ATT REDUCERA INSATSEN I DAG EFTERSOM P¥FALLANDE GODA RESULTAT ANNARS KAN LEDA TILL H¶JDA PRESTATIONSKRAV I MORGON 0¥ MOTSVARADE S¤TT KAN ETT REGLERAT F¶RE TAG ELLER EN MYNDIGHET HA INCITAMENT ATT INTE FRAMST¥ SOM ALLTF¶R KOSTNADSEFFEKTIVT /M INTE ANSLAGEN F¶RBRUKAS UNDER BUDGET¥RET KAN DET RESULTERA I L¤GRE FRAMTIDA ANSLAG ELLER STEGRADE PRESTATIONS KRAV %FFEKTEN KAN BLI ATT VERKSAMHETEN PR¤GLAS AV EN ALLTF¶R L¥G ARBETSTAKT ELLER ON¶DIGT H¶G RESURSF¶RBRUKNING

3V¥RIGHETER ATT UPPN¥ ¶NSKADE RESULTAT KAN NATURLIGTVIS VARA ETT TECKEN P¥ ATT VERKSAMHETEN LIDER AV RESURSBRIST /M KRISER I EN VERKSAMHET NORMALT LEDER TILL ¶KADE ANSLAG P¥ GRUND AV ATT DE TOL KAS P¥ DETTA S¤TT ELLER HELT ENKELT SKAPAR ETT POLITISKT TRYCK F¶R ¶KA DE ANSLAG S¥ UPPST¥R INCITAMENTSPROBLEM %NLIGT RESURSF¶RDEL NINGSNYCKLARNA INOM !-6 BEL¶NAS EFFEKTIVITET P¥ L¤NSNIV¥ GENOM ATT EN DEL AV F¶RVALTNINGSANSLAGET BASERAS P¥ DEN S K RESULTATFAK TORN 2ESULTATFAKTORNS P¥VERKAN P¥ F¶RVALTNINGSANSLAGET ¤R DOCK T¤MLIGEN BEGR¤NSAD $ET ¤R OCKS¥ T¤NKBART ATT ANSLAGEN TILL !-6 SAMT RESURSF¶RDELNINGEN FR¥N L¤NSNIV¥ TILL LOKAL NIV¥ KAN P¥VERKAS POSITIVT AV L¥G M¥LUPPFYLLELSE 6I ¥TERKOMMER TILL DENNA FR¥GA I KAPITEL

%FTER RATCHETS SP¤RRHAKAR SOM G¶R ATT EXEMPELVIS UPPDRAGNINGSMEKANISMER BARA R¶R SIG ¥T ETT H¥LL OCH INTE SNURRAR TILLBAKA

!NSLAGEN F¶R ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER BEROR DOCK P¥ STOCKEN ARBETSL¶SA

$ET FINNS OLIKA S¤TT ATT F¶RS¶KA HANTERA RATCHETEFFEKTER /M EN ARBETSGIVARE TROV¤RDIGT KUNDE F¶RBINDA SIG ATT INTE F¶R¤NDRA ACKORDEN ¤VEN OM DE REALISERADE L¶NERNA BLIR MYCKET H¶GA FINNS DET INGA SK¤L F¶R ARBETSTAGARNA ATT H¥LLA IGEN ) PRAKTIKEN HAR DET VISAT SIG VARA SV¥RT F¶R F¶RETAG ATT INTE FALLA F¶R FRESTELSEN ATT REVI DERA VILLKOREN I L¶NEKONTRAKTEN ¤VEN I F¶RETAG SOM F¶RETR¤DER EN UTPR¤GLAD PRESTATIONSL¶NEFILOSOFI 2OTATION MELLAN ARBETEN G¶R DET MINDRE INTRESSANT F¶R EN INDIVID ATT H¥LLA TILLBAKA PRESTATIONER EFTER SOM DETTA I MINDRE UTSTR¤CKNING KOMMER DENNE TILL GODO 'ODA M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN GER LIKNANDE INCITAMENT $ET ¤R OCKS¥ M¶JLIGT ATT S¶KA UTFORMA KONTRAKT SOM G¶R DET F¶RDELAKTIGT F¶R AGENTEN T EX EN ANST¤LLD ELLER EN MYNDIGHET ATT AVSL¶JA SIN PRO DUKTIVITET ELLER SINA SANNA KOSTNADER

!LLM¤NNYTTA OCH EGENINTRESSE I OFFENTLIG VERKSAMHET

%N VANLIG UTG¥NGSPUNKT I STUDIER AV EKONOMISKA REGLERINGAR ELLER EKONOMISK VERKSAMHET I OFFENTLIG REGI ¤R ATT REGLERINGEN ELLER VERK SAMHETEN MOTIVERAS AV ETT BEHOV ATT KORRIGERA N¥GON MARKNADSIM PERFEKTION $ET KAN DOCK FINNAS SK¤L ATT VIDGA PERSPEKTIVET OCH ANALYSERA REGLERINGAR OCH OFFENTLIG VERKSAMHET MED UTG¥NGSPUNKT FR¥N ATT ¤VEN POLITIKER OCH OFFENTLIGANST¤LLDA AGERAR I EGET INTRESSE „VEN ¥TG¤RDER OCH VERKSAMHETER SOM TILLKOMMIT ENKOM P¥ SAM H¤LLSEKONOMISKA GRUNDER KAN INBJUDA TILL MISSBRUK $E SOM DI REKT BER¶RS AV EN REGLERING ELLER MYNDIGHETSUT¶VNING KAN HA STARKA DRIVKRAFTER ATT F¶RS¶KA P¥VERKA DEN AKTUELLA MYNDIGHETEN ELLER IN DIVIDER VERKSAMMA INOM DENNA

3E T EX -ILGROM 2OBERTS F¶R EN ALLM¤N DISKUSSION AV RATCHETEFFEKTER

3E ,AFFONT 4IROLE F¶R EN FORMELL ANALYS

-ER ALLM¤NT HAR DET VUXIT FRAM EN S K POSITIV REGLERINGSTEORI D¤R REGLERINGAR ANALYSERAS UTIFR¥N ETT INTRESSEGRUPPSPERSPEKTIV $ENNA TEORI G¥R L¤NGRE ¤N ATT STUD ERA INCITAMENT F¶R MISSBRUK $¤R BETONAS ATT REGLERINGAR KAN SES SOM UTTRYCK F¶R S¤RINTRESSEN

„VEN OM RELATIONEN MELLAN REGERING OCH MYNDIGHETER INTE HELT FALLER INOM DEN RAM SOM SKISSERAS OVAN S¥ KAN MYNDIGHETER INTE DESTO MINDRE VARA INTRESSERADE AV ATT P¥VERKA FORMULERINGEN AV REGERINGENS M¥L EFTERSOM DESSA BLIR AVG¶RANDE F¶R VERKSAMHETENS BETINGELSER &¶R !-3 DEL ¤R EXEMPELVIS UTFORMNINGEN AV REGLE RINGSBREV OCH BUDGETPROPOSITIONER AV STOR BETYDELSE 3AMTIDIGT SOM EN N¤RA KONTAKT MELLAN REGERING OCH MYNDIGHET KAN ST¤RKA MYNDIGHETSINTERNA INTRESSEN ¤R DET OCKS¥ AV GODO EFTERSOM MYN DIGHETEN SOM REGEL ¤R B¤TTRE INFORMERAD OM VAD SOM ¤R RIMLIGA M¥LFORMULERINGAR %N N¤RA KONTAKT KAN OFTA P¥ SIKT LEDA TILL PERSO NAL¶VERG¥NGAR MELLAN ORGANISATIONERNA VILKET KAN GE EN ¶KAD F¶R ST¥ELSE F¶R MYNDIGHETENS ¶NSKEM¥L BLAND REGERINGENS TJ¤NSTEM¤N

3PELRUMMET F¶R S¤RINTRESSEN ¤R ST¶RRE N¤R DET DELS ¤R SV¥RT ATT OBSERVERA DEN ¶VERGRIPANDE M¥LUPPFYLLELSEN OCH DELS OS¤KERT HUR MYCKET OLIKA DELAR AV VERKSAMHETEN HAR BIDRAGIT TILL DENNA $ET ¤R OCKS¥ AV DETTA SK¤L VIKTIGT ATT DE M¥L SOM FASTST¤LLS ¤R SV¥RA ATT MA NIPULERA „VEN OM DE ¶VERGRIPANDE M¥LEN UPPFYLLER DETTA KRAV KVARST¥R OFTA EN BETYDANDE OS¤KERHET OM BIDRAGEN TILL M¥LUPPFYL LELSEN KANSKE SPECIELLT N¤R DET G¤LLER ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥T G¤RDER $ET FINNS EN RISK F¶R ATT MAN KAN HA TR¤NGT UNDAN ANDRA B¤TTRE ¥TG¤RDER MOT ARBETSL¶SHETEN +UNSKAPEN OM EFFEKTERNA AV OLIKA ¥TG¤RDER ¤R ALLTF¶R LITEN F¶R ATT DETTA SKALL VARA M¶JLIGT ATT AV G¶RA

$ETTA INNEB¤R ATT UTV¤RDERINGAR AV ¥TG¤RDERS KVALITET ¤R AV STORT INTRESSE -ED KVALITET DVS VAD SOM ¤R EN BRA ¥TG¤RD AVSES H¤R INTE DE RESULTAT SOM ERH¥LLS I SERVICEM¤TNINGAR UTAN I VILKEN GRAD EF FEKTERNA AV ¥TG¤RDERNA ¤R GYNNSAMMA +VALITETEN ¤R SV¥R ATT OBSER VERA D¤RF¶R ATT I DET FINNS M¥NGA EFFEKTER VARAV VISSA ¤R INDIREK TA OCH II DE UTFALL SOM KAN OBSERVERAS INNEH¥LLER BRUS ORSAKADE AV ANDRA EXOGENA FAKTORER OCH III EFFEKTERNA KAN VISA SIG MED L¥NG EFTERSL¤PNING I TIDEN

!TT F¥ TILLG¥NG TILL B¤TTRE INFORMATION OM ¥TG¤RDERS KVALITET ¤R ETT F¶RSTA STEG TILL ATT SKAPA INCITAMENT F¶R ATT SE TILL ATT ¥TG¤RDERNA ¤R EFFEKTIVA /M KVALITETEN KAN M¤TAS KAN OCKS¥ BED¶MNINGAR AV MYNDIGHETENS ARBETE INKORPORERA DENNA INFORMATION $ESSUTOM KAN EN OFFENTLIG REDOVISNING AV EFFEKTIVITETEN KOMMA ATT P¥VERKA DE POLITISKA INCITAMENTEN $E POLITISKA BESLUTSFATTARNA HAR FLERA

PRINCIPALER VARAV EN KAN S¤GAS VARA MASSMEDIA %N ¶KAD INFORMA TIONSSPRIDNING OM MYNDIGHETERNAS EFFEKTIVITET KAN D¤RF¶R PLACERA DESSA FR¥GOR H¶GRE P¥ DAGORDNINGEN

$ET ¤R P¥ DENNA NIV¥ EXTRA VIKTIGT ATT DE INDIKATORER P¥ M¥LUPP FYLLELSE SOM ANV¤NDS INTE L¥TER SIG MANIPULERAS EFTERSOM DET ANNARS KAN LEDA TILL EN GRAV SNEDVRIDNING AV HELA VERKSAMHETENS INRIKT NING .¤R DET G¤LLER ARBETSMARKNADEN ¤R D¤RF¶R L¥NGTIDSARBETSL¶SHET ATT F¶REDRA FRAMF¶R ¶PPEN ARBETSL¶SHET SOM INDIKATOR P¥ M¥LUPP FYLLELSE !NTALET REGULJ¤RT SYSSELSATTA ELLER SYSSELS¤TTNINGEN I F¶R H¥LLANDE TILL ARBETSKRAFTEN ¤R VARIABLER SOM ¤R SV¥RA ATT MANIPULERA OCH D¤RF¶R OCKS¥ L¤MPLIGA SOM INDIKATORER

5TV¤RDERINGAR AV VERKSAMHETEN VID ARBETSF¶RMEDLINGARNA

) 2IKTLINJERNA ANGAVS ATT DET ¤R ¶NSKV¤RT ATT VERKSAMHETEN BEDRIVS S¥ EFFEKTIVT SOM M¶JLIGT $ET VIKTIGASTE S¤TTET ATT F¥ KUNSKAP OM DETTA ¤R ATT GENOMF¶RA UTV¤RDERINGAR AV GOD KVALITET 0RESTATIONS M¥TT KAN INTE BETRAKTAS SOM ETT SUBSTITUT TILL UTV¤RDERINGAR UTAN GODA UTV¤RDERINGAR BEH¶VS F¶R ATT MAN INTE SKALL FAMLA I BLINDO N¤R PRESTATIONSM¥TTEN FORMULERAS

5TV¤RDERINGSENHETEN HOS !-3 HAR H¤R EN VIKTIG ROLL !TT !-3 G¶R EGNA UTV¤RDERINGAR AV GOD KVALITET ¤R MYCKET VIKTIGT EFTERSOM MAN BESITTER INSTITUTIONELLA KUNSKAPER SOM SAKNAS P¥ ANNAT H¥LL

4IDIGARE GJORDES MYCKET F¥ UTV¤RDERINGAR VID !-3 MEN UNDER SENARE ¥R HAR ANTALET ¶KAT 'ENOM DE S K L¤NSGENOMG¥NGARNA SOM !-3 REGELBUNDET SAMMANST¤LLER UTV¤RDERAS VERKSAMHETEN I DE OLIKA L¤NEN $¤RMED M¶JLIGG¶RS RESULTATJ¤MF¶RELSER MELLAN OLIKA REGIONER OCH OLIKA KONTOR $ESSA J¤MF¶RELSER PUBLICERAS DOCK INTE UTAN ¤R AVSEDDA F¶R INTERNT BRUK

3E :ETTERBERG F¶R EN DISKUSSION AV M¥L INOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN

3E &RIEDLANDER OCH :ORNITSKY 2UBIN

3E #ALMFORS B

3E T EX !-3 E

„VEN UTOMST¥ENDE ORGAN OCH ENSKILDA FORSKARE HAR I ¶KAD UT STR¤CKNING GENOMF¶RT UTV¤RDERINGAR UNDER SENARE ¥R "ETYDLIGT FLER UTV¤RDERINGAR BEH¶VS DOCK $ET INSTITUT F¶R ARBETSMARKNADSPO LITISK UTV¤RDERING SOM NYLIGEN INR¤TTATS KAN F¶RHOPPNINGSVIS OCKS¥ BIDRA TILL FLER OCH B¤TTRE UTV¤RDERINGAR

"ASERAT P¥ UTV¤RDERINGAR KAN EXEMPELVIS ARBETSF¶RMEDLINGAR RANGORDNAS EFTER GRAD AV M¥LUPPFYLLELSE &¶RUTOM ATT ST¤RKA DRIV KRAFTERNA INOM ORGANISATIONEN SKULLE EN OFFENTLIGGJORD REDOVISNING OCKS¥ KUNNA GE B¤TTRE UNDERLAG F¶R ARBETSS¶KANDE ATT V¤LJA ARBETS F¶RMEDLINGSKONTOR $ET FINNS EMELLERTID EN DEL PRAKTISKA PROBLEM F¶RKNIPPADE MED KONTORSVISA J¤MF¶RELSER $ET ¤R SV¥RT ATT G¶RA R¤TTVISANDE J¤MF¶RELSER MELLAN KONTOR D¥ F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R AR BETET KAN SKILJA SIG AVSEV¤RT $ETTA KAN VARA SV¥RT ATT KORRIGERA F¶R VILKET ¶KAR OS¤KERHETEN I BED¶MNINGARNA

$E ARBETSS¶KANDES NYTTA AV EN RANGORDNING ¶VER ARBETSF¶RMED LINGSKONTOR BEROR DELS P¥ HUR TILLF¶RLITLIG DENNA ¤R OCH DELS P¥ HUR RELEVANT DEN ¤R F¶R DEN ARBETSS¶KANDE /M ETT KONTOR I .ORRLAND VISAR SIG HA H¶G M¥LUPPFYLLELSE S¥ ¤R DETTA INTE S¤RSKILT RELEVANT INFORMATION F¶R EN ARBETSS¶KANDE I '¶TEBORG 2ANGORDNINGEN MELLAN DE LOKALA KONTOREN I '¶TEBORG KAN DOCK VARA INTRESSANT $ENNA KAN EMELLERTID P¥VERKAS AV KARAKTERISTIKA HOS DE S¶KANDE SOM KAN VARA SV¥RA ATT OBSERVERA %XEMPELVIS KAN MAN T¤NKA SIG ATT MER INITIATIVRIKA INDIVIDER SKULLE VARA DE F¶RSTA ATT BYTA TILL DEN H¶GST RANKADE F¶RMEDLINGEN I N¤ROMR¥DET /M DESSA INDIVIDER OCK S¥ HAR H¶GST SANNOLIKHET ATT F¥ JOBB S¥ KOMMER DE ATT BIDRA TILL ATT KONSERVERA RANGORDNINGEN UTAN ATT DENNA BEH¶VER BYGGA P¥ FAKTIS KA EFFEKTIVITETSSKILLNADER 6¥R SAMMANFATTANDE BED¶MNING ¤R D¤R F¶R ATT DET FINNS EN ¶VERH¤NGANDE RISK ATT NACKDELARNA VID OFFENTLIGT REDOVISADE KONTORSVISA J¤MF¶RELSER ¤R ST¶RRE ¤N F¶RDELARNA

3E T EX LITTERATUR¶VERSIKTERNA I "J¶RKLUND M FL #ALMFORS A OCH :ETTERBERG

$ET FINNS FORSKNINGSRESULTAT SOM TYDER P¥ STORA EFFEKTIVITETSSKILLNADER MELLAN OLIKA F¶RMEDLINGSKONTOR 3E !LTHIN "EHRENTZ

)NCITAMENT INOM PRIVATA ARBETSF¶R MEDLINGAR EN J¤MF¶RELSE

3EDAN JULI ¤R ARBETSF¶RMEDLINGSMONOPOLET UPPH¤VT !V REGLERINGEN MOTIVERADES BL A MED ATT PRIVAT F¶RMEDLINGSVERKSAM HET KAN UTG¶RA ETT V¤RDEFULLT KOMPLEMENT TILL DEN OFFENTLIGA F¶R MEDLINGEN $¤RIGENOM KAN MATCHNINGEN P¥ ARBETSMARKNADEN F¶R B¤TTRAS +RITIKERNA BEFARADE ATT AVREGLERINGEN SKULLE KUNNA LEDA TILL EN MER SEGREGERAD ARBETSMARKNAD OCH I F¶RL¤NGNINGEN TILL EN S¤MRE MATCHNING +VARFORDT DISKUTERAR BAKGRUNDEN TILL AVREGLE RINGEN OCH S¤TTER UTVECKLINGEN AV PRIVAT F¶RMEDLINGSVERKSAMHET I 3VERIGE I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV %FTER AVREGLERINGEN HAR DET SKETT EN BETYDANDE EXPANSION INOM DEN PRIVATA ARBETSF¶RMEDLINGS BRANSCHEN MEN MARKNADSANDELEN M¤TT I TERMER AV HUR STOR ANDEL AV DE NYANST¤LLDA SOM F¥TT INFORMATION OM SITT SENASTE JOBB FR¥N EN PRIVAT ARBETSF¶RMEDLING ¤R FORTFARANDE MYCKET BLYGSAM MINDRE ¤NPROCENT

5R INCITAMENTSSYNVINKEL ¤R PRIVATA ARBETSF¶RMEDLINGARNA INTRES SANTA S¥TILLVIDA ATT DE DRIVS MED ETT PRIVAT VINSTINTRESSE OCH ¥T MINSTONE DELVIS ANV¤NDER F¶RH¥LLANDEVIS STARKA EKONOMISKA INCI TAMENT F¶R SINA ANST¤LLDA /BSERVATIONER FR¥N EN PRIVAT ARBETSF¶R MEDLING KAN D¤RF¶R GE EN FINGERVISNING OM HUR T EX BONUSL¶NER KAN FUNGERA ¤VEN INOM DEN OFFENTLIGA ARBETSF¶RMEDLINGEN 6I RE DOVISAR NEDAN HELT KORT HUVUDDRAGEN AV INCITAMENTSSTRUKTUREN IN OM *OBBCENTER EN RELATIVT NYLIGEN ¶PPNAD PRIVAT ARBETSF¶RMEDLING I CENTRALA 3TOCKHOLM 6I SKALL OCKS¥ BER¶RA HUR INCITAMENTEN F¶R KVALITET SER UT VID PRESTATIONSBASERAD L¶NES¤TTNING

-AN B¶R DOCK VARA F¶RSIKTIG MED ATT DRA S¤RSKILT L¥NGTG¥ENDE SLUTSATSER AV ERFARENHETERNA AV PRIVAT ARBETSF¶RMEDLING EFTERSOM

) :WEIFEL :ABOROWSKI J¤MF¶RS M¥LFUNKTIONEN F¶R OFFENTLIGA OCH PRI VATA ARBETSF¶RMEDLINGAR

6¥R INFORMATION BASERAS I HUVUDSAK P¥ INTERVJUVER MED 3OPHIA ,ILJEGREN OCH *OHAN 3EGERGREN CHEF RESPEKTIVE REKRYTERARE VID *OBBCENTER )NTERVJUERNA GJORDES I NOVEMBER OCH AVSER DE F¶RH¥LLANDEN SOM D¥ G¤LLDE

F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R VERKSAMHETEN OCKS¥ ¤R ANNORLUNDA EXEM PELVIS KAN DE PRIVATA F¶RMEDLINGARNA V¤LJA VILKA ARBETSS¶KANDE DE VILL ¥TA SIG $E BEARBETAR OCKS¥ BEGR¤NSADE SEGMENT AV ARBETS MARKNADEN %N ANNAN VIKTIG SKILLNAD ¤R ATT F¶RETAGEN DOCK EJ DE ARBETSS¶KANDE BETALAR F¶R F¶RMEDLINGSTJ¤NSTERNA %VENTUELLA SKILL NADER I KOSTNADER OCH PRODUKTIVITET MELLAN PRIVATA OCH OFFENTLIGA F¶RMEDLINGAR KAN D¤RF¶R DELVIS F¶RKLARAS AV VERKSAMHETERNAS OLIKA INRIKTNINGAR OCH F¶RUTS¤TTNINGAR $ET MEST INTRESSANTA VORE F¶RST¥S ATT KUNNA STUDERA EXPERIMENT MED OLIKA INCITAMENTSMEKANISMER I ORGANISATIONER SOM ¤R S¥ LIKA DE OFFENTLIGA ARBETSF¶RMEDLINGARNA SOM M¶JLIGT %TT MYCKET INTRESSANT EXPERIMENT MED BONUSL¶NER INOM ARBETSF¶RMEDLINGEN HAR GJORTS I 'RAESTED 'ILLELEJE I $AN MARK 4YV¤RR FINNS ¤NNU INGEN DOKUMENTATION AV DESSA ERFARENHE TER TILLG¤NGLIG %N V¤LGJORD STUDIE AV ETT S¥DANT EXPERIMENT SKULLE VARA AV STORT V¤RDE

(¤R F¥R VI DOCK N¶JA OSS MED ATT DISKUTERA PRESTATIONSBASERAD ERS¤TTNING MOT BAKGRUND AV ETT EXEMPEL P¥ HUR S¥DAN ERS¤TTNING ANV¤NDS P¥ EN PRIVAT ARBETSF¶RMEDLING *OBBCENTER ¤R EN NYETABLE RAD PRIVAT ARBETSF¶RMEDLING SOM ING¥R I F¶RETAGET 0ROFFICE $ETTA HAR VARIT VERKSAMT INOM PERSONALOMR¥DET SEDAN $E ANDRA VERKSAMHETSGRENARNA INOM F¶RETAGET ¤R PERSONALUTHYRNING OCH ENT REPRENAD SOM INNEB¤R ATT MAN TILLHANDAH¥LLER HELA FUNKTIONER SOM T EX EN TELEFONV¤XEL

%TT F¶RETAG SOM ANLITAR *OBBCENTER I ETT ANST¤LLNINGS¤RENDE BLIR ERBJUDEN TRE KANDIDATER MED ¶NSKAD KOMPETENSPROFIL INOM UNGEF¤R EN VECKA OM INTE KUNDEN HAR BEG¤RT ANNONSERING VILKET ¶KAR TIDS UTDR¤KTEN +UNDEN KAN ANTINGEN ANST¤LLA EN KANDIDAT DIREKT ELLER HYRA IN PERSONEN UNDER EN PERIOD P¥ M¥NADER OCH SEDAN BE SLUTA OM ANST¤LLNING

4ILL SKILLNAD FR¥N ARBETSF¶RMEDLINGEN HANDHAR MAN EN UTVALD GRUPP S¶KANDE $ESSUTOM ¤R VERKSAMHETEN SPECIALISERAD TILL ETT BEGR¤NSAT ANTAL YRKESGRUPPER -ERPARTEN AV DE S¶KANDE ¤R OM BYTESS¶KANDE DVS DE HAR ANST¤LLNING MEN S¶KER ETT NYTT ARBETE

$E HUVUDSAKLIGA KOMPETENSOMR¥DENA ANGES SOM EKONOMI F¶RS¤LJNING MARKNAD INDUSTRI LAGER INTERNSERVICE )4 TEKNIK SEKRETERARTJ¤NSTER SAMT TELEFONI

2EKRYTERARNAS ERS¤TTNING ¤R STARKT PRESTATIONSRELATERAD -ED EN GROV APPROXIMATION KAN BONUSENS ANDEL AV DEN M¥NATLIGA ERS¤TT NINGEN F¶R EN GENOMSNITTLIG REKRYTERARE UPPSKATTAS TILL PROCENT "ONUSEN BASERAS P¥ F¶RMEDLINGSUPPDRAGENS BRUTTOVINST "ONUSEN ¤R F¶R N¤RVARANDE ENBART RELATERAD TILL INDIVIDENS PRESTATIONER %N GRUPPBONUS VILKET KAN KOMMA ATT INF¶RAS SKULLE ¶KA DRIVKRAFTERNA F¶R REKRYTERARE ATT TA SIG MER TID ATT DISKUTERA SINA UPPDRAG MED VARANDRA 3¤LJARNAS ERS¤TTNING ¤R OCKS¥ PROVISIONSBASERAD

/M EN MATCHNING MELLAN EN S¶KANDE OCH ETT F¶RETAG INTE FALLER V¤L UT ¥LIGGER DET DEN ANSVARIGE REKRYTERAREN ATT ERBJUDA EN NY KAN DIDAT $ETTA G¶R OCKS¥ ATT KUNDEN HAR INTRESSE AV ATT P¥TALA MISS LYCKADE MATCHNINGAR $ETTA SAMMANTAGET MED ATT F¶RETAG OFTA F¶ REDRAR ATT HA KONTAKT MED SAMMA REKRYTERARE OM DENNE SK¶TER SIG BRA G¶R D¥LIGA MATCHNINGAR KOSTSAMMA F¶R EN REKRYTERARE

3OM REDAN N¤MNTS ¤R DET KOSTNADSFRITT F¶R ETT F¶RETAG ATT REKRY TERA VIA DEN OFFENTLIGA ARBETSF¶RMEDLINGEN /M EN MATCHNING INTE FUNGERAR KAN F¶RETAGET KONTAKTA ARBETSF¶RMEDLINGEN F¶R ATT ERBJU DAS NYA ARBETSS¶KANDEN $ETTA P¥VERKAR DOCK INTE DEN ANSVARIGE F¶RMEDLAREN EKONOMISKT &¶RETAGET HAR HELLER INGET DIREKT INTRESSE AV ATT P¥TALA MISSN¶JE MED EN MATCHNING %N PROVANST¤LLNING KAN L¤TT AVBRYTAS OCH ARBETSF¶RMEDLINGEN ERBJUDER KOSTNADSFRITT NYA KANDIDATER

6ILKA KOMPARATIVA F¶RDELAR HAR PRIVATA SPECIALF¶RMEDLINGAR OCH ANDRA PRIVATA ARBETSF¶RMEDLINGAR %N SPECIALISERING P¥ EN VISS PER SONALKATEGORI GER ¶KADE M¶JLIGHETER ATT BED¶MA DE S¶KANDES KOM PETENSPROFIL OCH RELATERA DEN TILL F¶RETAGENS ¶NSKEM¥L $ETTA ¤R NATURLIGTVIS VIKTIGT VID TILLS¤TTNING AV NYCKELPOSTER P¥ F¶RETAG OCH DET FINNS OCKS¥ ETT FLERTAL S K HEADHUNTINGF¶RETAG SOM HAR SPECIALI CERAT SIG P¥ DENNA NISCH 6ID DYLIKA REKRYTERINGAR KAN EMELLERTID PROBLEMET IBLAND VARA ATT KONTAKTA OMBYTESS¶KANDE P¥ ETT UR ANDRA F¶RETAGS SYNVINKEL ACCEPTABELT S¤TT SNARARE ¤N ATT BED¶MA DERAS L¤MPLIGHET "EHOVET AV KOMPETENSBED¶MNINGAR KAN I ST¤LLET VARA ST¶RST N¤R DET G¤LLER ANST¤LLNING AV MEDARBETARE UTANF¶R F¶RETAGETS K¤RNVERKSAMHET DVS N¤R F¶RETAGET HAR SV¥RAST ATT SJ¤LVT UTV¤RDERA DE S¶KANDE

$ETTA SKULLE TALA F¶R ATT MARKNADEN F¶R SPECIALISERADE F¶RMED LINGAR KAN VARA ST¶RST N¤R DET G¤LLER PERSONALKATEGORIER SOM HAR EN

ST¶DJANDE FUNKTION SOM TILL EXEMPEL EKONOMER SEKRETERARE RECEP TIONISTER OCH LAGERPERSONAL $¤REMOT SKULLE MAN INTE F¶RV¤NTA SIG ATT R¶RMOKARE ELEKTRIKER ELLER REVISORER F¶RMEDLAS P¥ DETTA S¤TT EF TERSOM DE F¶RETR¤DESVIS ARBETAR P¥ F¶RETAG D¤R DERAS SPECIALITET OCKS¥ UTG¶R K¤RNVERKSAMHETEN

!VSLUTANDE DISKUSSION

„VEN OM DE PRINCIPIELLA INCITAMENTSPROBLEMEN ¤R UNGEF¤R DESAM MA INOM PRIVAT OCH OFFENTLIG VERKSAMHET S¥ KAN DET I PRAKTIKEN VARA BETYDLIGT SV¥RARE ATT TILL¤MPA STARKA EKONOMISKA INCITAMENT INOM DEN SENARE %N VIKTIG SKILLNAD MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG VERKSAMHET I DETTA AVSEENDE ¤R ATT DEN F¶RRA DRIVS AV VINSTINTRESSE MEDAN DEN SENARE PR¤GLAS AV DIFFUSA OCH M¥NGFASETTERADE M¥L $ETTA G¶R DET OFTA SV¥RT ATT HITTA BRA PRESTATIONSM¥TT !TT INF¶RA STARKA DRIVKRAFTER F¶R AKTIVITETER SOM R¥KAR G¥ ATT M¤TA G¶R ATT ANDRA VIKTIGA M¥L RISKERAR ATT ¥SIDOS¤TTAS

) FR¥GA OM F¶RMEDLINGSARBETET ¤R DETTA EVENTUELLT INTE ETT S¥ STORT PROBLEM EFTERSOM HUVUDUPPGIFTEN ATT TILLS¤TTA PLATSER ¤R T¤MLI GEN KLART DEFINIERAD %TT INF¶RANDE AV EKONOMISKA INCITAMENT KNUT NA TILL PLACERINGAR I ARBETE SKULLE ¤VEN INDIREKT LEDA TILL ATT DE ¥T G¤RDER SOM MEST ¶KAR SANNOLIKHETEN F¶R ATT LEDA TILL ARBETE KOMMER ATT PRIORITERAS $ETTA F¶RUTS¤TTER EMELLERTID ATT DET FINNS UTRYMME F¶R ATT V¤LJA ¥TG¤RDER $ENNA HAR P¥ SENARE TID BEGR¤NSATS AV DE OMFATTANDE VOLYMM¥LEN

%N TYDLIGARE BETONING P¥ PLATSF¶RMEDLING KAN OCKS¥ BIDRA TILL ATT ¶KA FLEXIBILITETEN P¥ ARBETSMARKNADEN 0LATSF¶RMEDLAREN F¥R STARKARE DRIVKRAFTER ATT ANVISA ARBETEN P¥ ANDRA ORTER ELLER ¥TG¤RDER SOM KAN LEDA TILL JOBB INOM ANDRA YRKEN $ETTA MOTVERKAR I N¥GON M¥N DE R¶RLIGHETSH¤MMANDE INCITAMENT SOM FINNS F¶R ARBETSS¶ KANDE KOMMUNER OCH FACKF¶RENINGAR VILKA H¤RR¶R UR FLYTTKOSTNA DER MINSKAT SKATTEUNDERLAG RESPEKTIVE MINSKAT MEDLEMSANTAL

5TSIKTERNA ATT FORMULERA TYDLIGA OCH ICKE MANIPULERBARA M¥L P¥ DENNA NIV¥ TER SIG GODA $ET ¤R DOCK VIKTIGT ATT M¥LNIV¥ERNA ¤R RIMLIGT SATTA /M DETTA SEDAN LEDER TILL ATT M¥LEN ¶VERTR¤FFAS MED

GOD MARGINAL ¤R DET KLOKT ATT INTE VARA ALLTF¶R SNABB MED ATT SK¤RPA KRAVEN EFTERSOM DETTA KAN GE NEGATIVA DYNAMISKA EFFEKTER

„VEN N¤R DET G¤LLER DEN MER ¶VERGRIPANDE M¥LFORMULERINGEN ¤R DET VIKTIGT ATT M¥LEN ¤R TYDLIGA OCH SV¥RA ATT MANIPULERA )NCITA MENTSPROBLEMATIKEN P¥ DENNA NIV¥ ¤R MER KOMPLEX INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ¤N INOM PRIVAT $¤RF¶R ¤R T EX MINSKAD L¥NGTIDSAR BETSL¶SHET ATT F¶REDRA SOM M¥L BETRAKTAT FRAMF¶R MINSKAD ¶PPEN ARBETSL¶SHET

0OLITISKA VINSTER UPPST¥R P¥ ETT ANNAT S¤TT ¤N F¶RETAGSEKONOMIS KA VINSTER &¶R ATT VERKSAMHETENS RESULTAT SKALL F¥ POLITISKA KON SEKVENSER KR¤VS ATT DEN UTV¤RDERAS DET FINNS INGET VINSTM¥TT ATT FALLA TILLBAKA P¥ -EN ¤VEN OM GODA UTV¤RDERINGAR ¤R TILLG¤NGLIGA GARANTERAR DETTA INTE ATT DE F¥R ETT POLITISKT GENOMSLAG -EDIA HAR EN UTOMORDENTLIGT VIKTIG ROLL N¤R DET G¤LLER ATT OMVANDLA FAKTISKA RESULTAT TILL N¥GOT SOM HAR POLITISKA KONSEKVENSER

) FIGUR SAMMANFATTAS N¥GRA AV DE VIKTIGASTE PUNKTERNA AVSE ENDE EKONOMISKA INCITAMENT

&IGUR /LIKA ASPEKTER P¥ EKONOMISKA INCITAMENT

%KONOMISKA INCITAMENT

&¶RDELAR

.ACKDELAR

-¥LSTYRNING KAN GE STORA EFFEKTI VITETSVINSTER I J¤MF¶RELSE MED RE GELSTYRNING %N CENTRAL F¶RUTS¤TT NING F¶R DETTA ¤R V¤L FUNGERANDE INCITAMENT VILKA KAN GE AVSEV¤RT F¶RB¤TTRADE RESULTAT

0ERSONALSAMMANS¤TTNINGEN KAN OCKS¥ P¥VERKAS POSITIVT

3KAPAR OS¤KERHET OM L¶NENS NIV¥ OCH KR¤VER D¤RF¶R H¶GRE F¶RV¤NTAD L¶N

+AN MINSKA BEN¤GENHET ATT SAM ARBETA

3PECIFIKA BEGR¤NSNINGAR MED OLIKA TYPER AV EKONOMISKA INCITAMENT

0RESTATIONSL¶N

+R¤VER ACCEPTANS F¶R L¶NESPRID NING INOM BEFATTNINGAR

3V¥RM¤TBARA ARBETSUPPGIFTER KAN NEGLIGERAS

&¶R¤NDRINGAR I PRESTATIONSKRAV KAN D¤MPA INCITAMENTEN

3N¥LSKJUTSPROBLEM KAN UPPST¥ OM GRUPPRESTATIONER UTG¶R BED¶M NINGSGRUND

"EFORDRAN

%N PLATT ORGANISATION SM¥ L¶NE SKILLNADER OCH EXTERNREKRYTERING MINSKAR INCITAMENTEN

'ER SVAGA INCITAMENT TILL PERSONER MED SM¥ UTSIKTER TILL BEFORDRAN

(¶GPRESTERANDE PERSONER P¥ EN VISS NIV¥ ¤R INTE ALLTID L¤MPADE F¶R UPPGIFTER P¥ EN H¶GRE NIV¥

%N EMPIRISK STUDIE AV INCITAMEN TEN INOM ARBETSF¶RMEDLINGARNA

) DET F¶REG¥ENDE HAR VI REDOGJORT F¶R DEN GRUNDL¤GGANDE TEORIN F¶R INCITAMENT INOM ORGANISATIONER 6I HAR ¤VEN REDOVISAT VAD OFFICI ELLA DOKUMENT SOM UTARBETATS AV REGERINGEN !-3 OCH ,!. INNE H¥LLER BETR¤FFANDE M¥L OCH DRIVKRAFTER INOM ARBETSMARKNADSPOLITI KEN "ILDEN AV INCITAMENTSSTRUKTUREN BLIR NATURLIGTVIS MYCKET OFULLST¤NDIG OM DEN DEL AV ORGANISATIONEN D¤R ARBETSMARKNADSPO LITIKEN TILL STOR DEL FAKTISKT VERKST¤LLS DE LOKALA ARBETSF¶RMEDLING ARNA UTEL¤MNAS &¶R ATT F¥ S¤KRARE KUNSKAP OM HUR ARBETSF¶R MEDLINGARNA FUNGERAR I DESSA AVSEENDEN HAR VI D¤RF¶R VALT ATT G¶RA EN ENK¤TUNDERS¶KNING RIKTAD TILL ETT SLUMPM¤SSIGT URVAL AV LANDETS ARBETSF¶RMEDLINGAR

3YFTET MED DEN EMPIRISKA STUDIEN ¤R ATT F¶RS¶KA F¥ SVAR P¥ F¶L JANDE FR¥GEST¤LLNINGAR

! 6ILKA FAKTORER P¥VERKAR L¶NEN OCH VILKEN BETYDELSE HAR DE

! 6ILKA ¤R ARBETSUPPGIFTERNA

! 6ILKA ¤R M¥LEN F¶R VERKSAMHETEN OCH HUR ¤R DE UTFORMADE

$ESSA FR¥GEST¤LLNINGAR ¤R CENTRALA VID EN ANALYS AV INCITAMENTS STRUKTUREN 6ARJE ENSKILD DEL I DENNA STRUKTUR BEH¶VER N¶DV¤NDIGT VIS INTE HA S¥ STOR BETYDELSE MEN L¶NEINCITAMENT ARBETSORGANISA TION OCH M¥LFORMULERINGAR ¤R ATT BETRAKTA SOM DELAR I EN ST¶RRE HEL HET SOM KAN HA STORA ¥TERVERKNINGAR P¥ HUR EN ORGANISATION FUNGE RAR

6I ANSER ATT DET AV OVANST¥ENDE SK¤L FINNS AVGJORDA F¶RDELAR MED ATT GENOMF¶RA EN ENK¤TUNDERS¶KNING 'ENERELLT SETT ¤R DOCK

INTE ENK¤TUNDERS¶KNINGAR N¥GON PROBLEMFRI METOD F¶R INH¤MTNING AV EMPIRISK KUNSKAP %FTERSOM SVAREN OFR¥NKOMLIGEN BLIR SUBJEK TIVA UPPKOMMER T EX ALLTID FR¥GAN HUR DE EGENTLIGEN SKALL TOLKAS 3VAREN KAN T EX VARA FELAKTIGA TILL F¶LJD AV BRISTANDE KUNSKAP ELLER BLI ALLTF¶R STARKT BEROENDE AV DEN EXAKTA FR¥GEFORMULERINGEN 2ES PONDENTERNA KAN ¤VEN I VISSA FALL HA ETT INTRESSE AV ATT SVARA P¥ ETT S¤TT SOM INTE ¶VERENSST¤MMER MED VERKLIGA F¶RH¥LLANDEN %MPI RISKT INRIKTADE EKONOMER HAR D¤RF¶R AV TRADITION BETRAKTAT ENK¤TUN DERS¶KNINGAR MED STOR SKEPSIS OCH HAR FR¤MST F¶RLITAT SIG P¥ MER H¥RDA FAKTA SOM INH¤MTATS P¥ ANNAT S¤TT „VEN OM DENNA IN ST¤LLNING NU ALLTMER LUCKRATS UPP ANSER VI ATT DET LIGGER EN HEL DEL I DESSA INV¤NDNINGAR

0ROBLEMET I DETTA SAMMANHANG ¤R DOCK ATT DET INTE FINNS N¥GOT ANNAT S¤TT ¤N EN ENK¤TUNDERS¶KNING ATT INH¤MTA KUNSKAPEN P¥ !L TERNATIVET ¤R INTE MER H¥RDA FAKTA UTAN INGA ALLS 6IDARE ANSER VI ATT DEN TRADITIONELLA KRITIKEN AV SUBJEKTIVITETEN I ENK¤TUNDERS¶K NINGAR ¤R MINDRE RELEVANT I DETTA FALL .¤R DET G¤LLER UPPFATTNINGEN AV STYRKAN I OCH UTFORMNINGEN AV OLIKA DRIVKRAFTER KAN N¤MLIGEN RESPONDENTEN I N¥GON MENING S¤GAS ALLTID HA R¤TT $ET ¤R JUST DEN SUBJEKTIVA UPPFATTNINGEN AV INCITAMENTEN SOM BLIR V¤GLEDANDE F¶R BETEENDET OCH SOM VI D¤RF¶R ¤R UTE EFTER ¤VEN OM DEN SVARANDE R¥KAR VARA ILLA INFORMERAD OM HUR DET VERKLIGEN F¶RH¥LLER SIG $ET F¶RELIGGER SLUTLIGEN EN RISK F¶R SNEDVRIDNA SVAR OM DET L¶NAR SIG ATT GE S¥DANA SVAR $ET KAN EXEMPELVIS UPPLEVAS SOM K¤NSLIGT ATT FORMULERA KRITIK MOT EN ORGANISATION SOM MAN ARBETAR INOM $ENNA RISK HAR VI F¶RS¶KT MINIMERA GENOM ATT SOM BRUKLIGT ¤R I LIKNANDE SAMMANHANG TILLF¶RS¤KRA DE SVARANDE ANONYMITET $E SVAR VI F¥TT I ENK¤TENS AVSLUTANDE DEL D¤R RESPONDENTERNA GAVS M¶JLIGHET ATT L¤MNA EGNA KOMMENTARER TYDER INTE HELLER P¥ N¥GON UTBREDD ¥TER H¥LLSAMHET N¤R DET G¤LLER KRITISKA SYNPUNKTER P¥ DEN EGNA VERK SAMHETEN

5NDERL¥TENHET ATT INFORMERA SIG ¤R OCKS¥ EN FINGERVISNING OM ATT DRIVKRAFTERNA ¤R SVAGA

(UR ENK¤TEN GJORDES

3OM EN F¶RBEREDELSE TILL ENK¤TEN GJORDES PERSONLIGA INTERVJUER UTAN FR¥GEFORMUL¤R MED CHEFER PLATSF¶RMEDLARE OCH V¤GLEDARE P¥ FYRA KONTOR I OLIKA DELAR AV LANDET 4ILL ETT AV DESSA KONTOR S¤NDES SEDAN EN TESTENK¤T VILKEN BESVARADES SKRIFTLIGEN AV ETT ANTAL AR BETSF¶RMEDLARE $ESSA UPPMANADES OCKS¥ ATT L¤MNA SYNPUNKTER P¥ ENK¤TENS UTFORMNING $¤REFTER REVIDERADES ENK¤TEN $E FLESTA FR¥ GORNA I ENK¤TEN FORMULERADES MED GIVNA SVARSALTERNATIV ATT MARKE RAS AV DEN SVARANDE 6ISSA FR¥GOR FORMULERADES DOCK SOM ¶PPNA DVS UTAN FASTA SVARSALTERNATIV

-ED !-6 S INTERNA TELEFONKATALOG SOM K¤LLA !-3

GJORDES ETT SLUMPM¤SSIGT URVAL AV ARBETSF¶RMEDLINGAR I LANDET AV EN TOTALPOPULATION P¥ OMKRING $ETTA F¶RFARANDE VISADE SIG LEDA TILL GOD GEOGRAFISK SPRIDNING MED KONTOR FR¥N SAMTLIGA L¤N REPRESENTERADE I URVALET 3 K FILIALER OCH VISSA SPECIALF¶RMEDLING AR HELT INRIKTADE P¥ S¤RSKILDA BRANSCHER ELLER GRUPPER AV ARBETSS¶ KANDE UTESL¶TS INNAN URVALET GJORDES %FTERSOM ETT KONTOR SENARE VISADE SIG VARA EN FILIAL REDUCERADES URVALET TILL F¶RMEDLINGAR

)NOM VARJE KONTOR VALDES SEDAN FEM PERSONER UT CHEFEN SAMT SLUMPM¤SSIGT TV¥ PLATSF¶RMEDLARE OCH TV¥ V¤GLEDARE $ETTA URVAL BASERADES P¥ PERSONALF¶RTECKNINGAR F¶R VARJE KONTOR SOM INH¤MTATS FR¥N ,!. ELLER DIREKT FR¥N KONTOREN .¥GRA KONTOR I URVALET HADE BARA EN PLATSF¶RMEDLARE OCH ELLER EN V¤GLEDARE ANST¤LLD OCH I DESSA FALL REDUCERADES F¶LJAKTLIGEN ANTALET VALDA PERSONER TILL TRE ELLER FYRA

!NTALET INDIVIDER I URVALET UPPGICK TILL TOTALT !V TABELL

FRAMG¥R ANTALET INDIVIDER I URVALET ANTALET SVARANDE SAMT SVARSFRE KVENSER UPPDELAT P¥ OLIKA PERSONALKATEGORIER 4ILL VAR OCH EN AV PERSONERNA I URVALET S¤NDES I B¶RJAN AV DECEMBER EN PERSON LIGT ADRESSERAD ENK¤T SE BILAGA TILLSAMMANS MED ETT F¶LJEBREV OCH SVARSKUVERT #HEFERNA UPPMANADES DESSUTOM ATT S¤NDA IN KONTORETS ARBETSPLAN %N P¥MINNELSE MED EN NY ENK¤T OCH NYTT SVARSKUVERT S¤NDES UT I B¶RJAN AV JANUARI TILL DEM SOM INTE SVARAT 4ILL DEM SOM I SLUTET AV JANUARI FORTFARANDE INTE SVARAT ELLER UTEL¤MNAT

EFTERFR¥GAD ARBETSPLAN GJORDES EN SISTA P¥MINNELSE VIA PERSONLIGA TELEFONSAMTAL 6ISSA CHEFER MEDDELADE D¥ ATT KONTORET SAKNADE ARBETSPLAN F¶R DEN AKTUELLA PERIODEN

4ABELL !NTALET INDIVIDER I URVALET ANTAL SVARANDE SAMT SVARS FREKVENS I ENK¤TUNDERS¶KNINGEN

0ERSONALKATEGORI	!NTAL INDIVIDER	!NTAL SVARANDE	3VARSFREKVENS
	I URVALET
#HEFER
0LATSF¶RMEDLARE
6¤GLEDARE
4OTALT

%NK¤TEN BESVARADES AV TOTALT PERSONER VILKET INNEB¤R EN GE NOMSNITTLIG SVARSFREKVENS P¥ PROCENT 3VARSFREKVENSERNA VAR UNGEF¤R LIKA H¶GA INOM VARJE PERSONALKATEGORI !NTALET INKOMNA ARBETSPLANER UPPGICK TILL 3VARSFREKVENSERNA M¥STE BETRAKTAS SOM MYCKET TILLFREDSST¤LLANDE I DEN H¤R TYPEN AV UNDERS¶KNINGAR %N INTE OBETYDLIG DEL AV BORTFALLET BERODDE P¥ ATT VISSA PERSONER I URVALET BYTT ARBETSPLATS SEDAN PERSONALF¶RTECKNINGARNA UPPR¤TTATS -YCKET F¥ PERSONER UPPGAV SIG VID TELEFONP¥MINNELSERNA VARA DI REKT OVILLIGA ATT BESVARA ENK¤TEN -¥NGA UPPGAV I ST¤LLET BRISTANDE TID SOM ORSAK TILL DET UTEBLIVNA SVARET

2ESULTAT

) F¶LJANDE AVSNITT PRESENTERAS SVAREN I ENK¤TEN BL A I FORM AV ENKLA FIGURER OCH TABELLER MED ANGIVANDE AV SVARSFREKVENSER 6I HAR OCK S¥ GJORT OLIKA STATISTISKA BEARBETNINGAR AV SVAREN $¤RVID HAR VI I VISSA FALL KOMPLETTERAT INFORMATIONEN FR¥N ENK¤TEN MED UPPGIFTER SOM INH¤MTATS FR¥N ,!. ELLER STATISTIK SOM PUBLICERATS AV !-3 &¶R ATT INTE TYNGA FRAMST¤LLNINGEN ALLTF¶R MYCKET ¥TERGES INTE SVA REN P¥ ALLA ENK¤TFR¥GOR I DETALJERAD FORM UTAN VISSA RESULTAT AN V¤NDS ENBART I STATISTISKA BEARBETNINGAR ELLER OMN¤MNS KORTFATTAT I

DEN L¶PANDE TEXTEN )NTE HELLER ALLA STATISTISKA BEARBETNINGAR PRE SENTERAS I SIN HELHET

) ¥TERGIVANDET AV SVAREN G¶RS ¥TSKILLNAD MELLAN CHEFER OCH ¶VRIG HANDL¤GGANDE PERSONAL I URVALET DVS PLATSF¶RMEDLARE OCH V¤GLE DARE !V PRAKTISKA SK¤L ANV¤NDER VI ¶MSOM BEGREPPEN ARBETSF¶R MEDLARE OCH ¶VRIG HANDL¤GGANDE PERSONAL SOM KOLLEKTIV BE N¤MNING P¥ DEN SENARE GRUPPEN

,¶NESPRIDNINGEN OCH L¶NENS BEST¤MNINGS FAKTORER

5PPGIFTER OM L¶NESPRIDNINGEN OCH BEST¤MNINGSFAKTORER F¶R L¶NEN BIDRAR MED VIKTIG MEN INTE FULLST¤NDIG INFORMATION OM DE YTTRE DRIVKRAFTERNA INOM EN ORGANISATION 2IKTLINJERNA F¶R L¶NEPOLITIKEN INOM !-6 HAR FASTST¤LLTS I ETT S¤RSKILT DOKUMENT SE !-3 A %NLIGT DOKUMENTET SKALL L¶NERNA VARA INDIVIDUELLA OCH FUNGERA SOM ETT STYRINSTRUMENT F¶R VERKETS LEDNING 6ERKSAMHETSM¥L OCH L¶NE S¤TTNINGSPRINCIPER SKALL KOPPLAS SAMMAN P¥ ETT S¥DANT S¤TT ATT !-6 KAN BEDRIVA EN EFFEKTIV VERKSAMHET -¥LEN F¶R L¶NEPOLITIKEN ¤R ATT KOMPETENT PERSONAL SKALL KUNNA REKRYTERAS ATT PERSONAL SKALL KUNNA BEH¥LLAS OCH VIDAREUTVECKLAS ATT VERKSAMHETEN SKALL KUNNA STYRAS MOT GODA RESULTAT OCH ATT L¶NES¤TTNINGEN INTE SKALL VARA K¶NSDISKRIMINERANDE $E FAKTORER SOM ENLIGT DOKUMENTET SKALL P¥VERKA L¶NEN ¤R F¶LJANDE KRAVEN I JOBBET VILKET SKALL V¤GA TYNGST INDIVIDENS SKICKLIGHET SAMT MARKNADENS P¥VERKAN 3KICK LIGHETSKRITERIERNA BESKRIVS T¤MLIGEN UTF¶RLIGT $E AVSER HUR INDIVI DEN UTF¶R SINA ARBETSUPPGIFTER F¶R ATT N¥ UPPST¤LLDA M¥L MED VILKEN KVALITET UPPGIFTERNA UTF¶RS SAMT HUR DEN ANST¤LLDE SAMVERKAR MED ANDRA $ET ¤R CHEFENS UPPGIFT ATT BED¶MA SKICKLIGHETEN HOS VARJE MEDARBETARE

,¶NEN BEST¤MS I F¶RHANDLINGAR MED EN FACKLIG MOTPART $¤RF¶R ¤R DET RIMLIGT ATT TRO ATT ¤VEN FACKLIGA PREFERENSER AVSEENDE L¶NEP¥ VERKANDE FAKTORER OCH VAD SOM ¤R EN RIMLIG L¶NESPRIDNING SPELAR

4ABELLER OCH REGRESSIONER SOM INTE REDOVISAS FULLST¤NDIGT KAN DOCK ERH¥LLAS FR¥N %3/ S SEKRETARIAT

EN ROLL F¶R DET FAKTISKA L¶NEUTFALLET P¥ ARBETSF¶RMEDLINGARNA !V FIGURERNA OCH FRAMG¥R L¶NESPRIDNINGEN F¶R CHEFER RESPEKTI VE ARBETSF¶RMEDLARE DVS PLATSF¶RMEDLARE OCH V¤GLEDARE I V¥RT UR VAL -EDIANL¶NEN PER M¥NAD F¶R CHEFER ¤R KRONOR OCH F¶R DE ¶VRIGA HANDL¤GGARNA KRONOR 'ENOMSNITTSL¶NERNA LIGGER MYCKET N¤RA DESSA V¤RDEN VILKET INNEB¤R ATT DET INTE FINNS N¥GRA MARKERADE SVANSAR ¥T ENDERA H¥LLET I DE TV¥ L¶NEF¶RDELNINGARNA 3OM J¤MF¶RELSE KAN N¤MNAS ATT GENOMSNITTSL¶NEN INOM STATLIGA SEKTORN SOM HELHET VAR KRONOR INOM PRIM¤RKOMMUNALA SEKTORN KRONOR OCH INOM LANDSTINGEN VAR GENOMSNITTSL¶NEN

KRONOR I NOVEMBER +¤LLOR 3#" 3TATISTISKA MEDDE LANDEN

&IGUR -¥NADSL¶N F¶R CHEFER NOV

'ENOMSNITTSL¶N KRONOR OBS

&IGUR -¥NADSL¶N F¶R ¶VRIG HANDL¤GGANDE PERSONAL NOV

'ENOMSNITTSL¶N KRONOR OBS

6AD BEST¤MMER L¶NEN F¶R PERSONERNA I V¥RT URVAL &¶R ATT UTR¶NA DETTA SKATTADES ETT ANTAL L¶NEEKVATIONER VILKA PRESENTERAS I TABELL

) -ODELL ANV¤NDS ENBART INDIVIDSPECIFIKA F¶RKLARANDE VA RIABLER BEFATTNING CHEF UTBILDNING ERFARENHET INOM !-6 OCH K¶N $E TRE F¶RSTN¤MNDA VARIABLERNA AVSER ATT F¥NGA UPP KRAVEN I ARBETET OCH INDIVIDENS SKICKLIGHET %N CHEFSBEFATTNING GER ENLIGT SKATTNINGARNA OMKRING PROCENT H¶GRE M¥NADSL¶N ¤N VAD ¶VRIGA HANDL¤GGARE F¥R ALLT ANNAT LIKA !NM¤RKNINGSV¤RT ¤R ATT H¶GSKOLE UTBILDNING GER ETT MYCKET LITET TILLSKOTT I L¶NEKUVERTET ENDAST PRO CENT I F¶RH¥LLANDE TILL ICKE H¶GSKOLEUTBILDADE 5NGEF¤R H¤LFTEN AV PERSONERNA I URVALET ¤R H¶GSKOLEUTBILDADE $ET KAN DOCK NOTERAS ATT CHEFERNA ¤R H¶GSKOLEUTBILDADE I N¥GOT MINDRE UTSTR¤CKNING ¤N AR BETSF¶RMEDLARNA 3OM F¶RV¤NTAT GER L¤NGRE YRKESERFARENHET H¶GRE

$ETTA ¶VERENSST¤MMER DELVIS MED STANDARDFORMULERINGEN AV EN L¶NEEKVATION INOM DEN S K HUMANKAPITALTEORIN D¤R HUMANKAPITALET SKICKLIGHETEN ¤R EN FUNK TION AV ANTALET ¥R I SKOLUTBILDNING OCH ANTALET ¥R I YRKESVERKSAMHET 3E -INCER

L¶N /M MAN ARBETAT INOM !-6 I MINST ¥R F¥R MAN EXEMPELVIS DRYGT PROCENT MER I L¶N ¤N VAD REFERENSGRUPPEN MED ERFARENHET

¥R ERH¥LLER $ETTA ¤R INTE N¥GON ANM¤RKNINGSV¤RT STOR PREMIE 3LUTLIGEN KAN NOTERAS ATT M¤N HAR EN N¥GOT H¶GRE STANDARDISERAD L¶N ¤N KVINNOR PROCENT

4ABELL 3KATTNINGAR AV L¶NEEKVATIONER F¶R HANDL¤GGANDE PER SONAL VID ARBETSF¶RMEDLINGAR

"EROENDE VARIABEL ,OG M¥NADSL¶N

6ARIABEL	-ODELL	-ODELL	-ODELL	-ODELL
#HEF
JA
(¶GSKOLE
UTBILDAD JA
%RFARENHET !-6
¥R JA
%RFARENHET !-6
¥R JA
%RFARENHET !-6
¥R JA
-AN
JA
3TORSTADSL¤N
JA
,OG ANTAL AN
ST¤LLDA
-¥LUPPFYLLELSE
INDEX
!NTAL OBS
2 ADJ

!NM 3KATTNINGARNA HAR GJORTS MED MINSTA KVADRATMETODEN +ONSTANTERNA ¤R EJ REDOVISADE 4 KVOTERNA ABSOLUTA V¤RDEN INOM PARENTES ¤R ROBUSTA F¶R HETEROSKE DASTICITET 3YMBOLEN ANGER ATT KOEFFICIENTEN ¤R SIGNIFIKANT P¥PROCENTNIV¥N ANGER PROCENTNIV¥N

6ARIABELN M¥LUPPFYLLELSE ¤R ETT INDEX MED F¶LJANDE V¤RDEN M¥LEN UNDER SKRIDS OFTAST M¥LEN ¶VERTR¤FFAS ELLER UNDERSKRIDS UNGEF¤R LIKA OFTA

M¥LEN UPPFYLLS OFTAST GANSKA EXAKT M¥LEN ¶VERTR¤FFAS OFTAST

+¤LLOR F¶R VARIABLERNA ¤R SVAREN P¥FR¥GORNA OCH IENK¤TENUTOMF¶RVARI ABLERNA STORSTADSL¤N OCH ANTAL ANST¤LLDA DEFINIERAD SOM CHEF ¶VRIG HANDL¤GGAN DE PERSONAL D¤R K¤LLAN ¤R PERSONALF¶RTECKNINGAR FR¥N ,!. OCH ARBETSF¶RMED LINGSKONTOREN

) -ODELL HAR TV¥ KONTORSSPECIFIKA VARIABLER REGION OCH ANTAL ANST¤LLDA ADDERATS TILL SPECIFIKATIONEN 4IDIGARE STUDIER F¶R ANDRA GRUPPER P¥ ARBETSMARKNADEN HAR VISAT ATT DESSA VARIABLER OFTA BI DRAR TILL ATT F¶RKLARA L¶NEN %NLIGT V¥RA SKATTNINGAR ERH¥LLER PERSONAL VID STORSTADSF¶RMEDLINGAR 3TOCKHOLMS '¶TEBORGS OCH "OHUS SAMT -ALM¶HUS L¤N EN N¥GOT H¶GRE L¶N ¤N ANDRA $ETTA F¶RH¥LLAN DE KAN F¶RKLARAS MED DEN MARKNADSP¥VERKAN SOM N¤MNS I !-6 S DOKUMENT R¶RANDE L¶NEPOLITIKEN ETT H¶GRE ALLM¤NT L¶NEL¤ GE I STORSTADSREGIONERNA INNEB¤R ATT !-6 S L¶NER ¥TMINSTONE TILL EN DEL M¥STE VARA F¶LJSAMMA

%NLIGT -ODELL FINNS DET ¤VEN ETT POSITIVT SAMBAND MELLAN KONTORSSTORLEK OCH L¶N 2ESULTATEN GER VID HANDEN ATT OM ANTALET ANST¤LLDA ¶KAR MED PROCENT S¥ ¶KAR L¶NEN MED OMKRING PRO CENT ) URVALET ¤R GENOMSNITTET F¶R ANTALET ANST¤LLDA PERSONER OCH ANTALET VARIERAR MELLAN OCH !V SKATTNINGARNA FRAMG¥R T EX ATT EN INDIVID VID ETT KONTOR MED ANST¤LLDA HAR ETT L¶NEL¤GE SOM ¤R UNGEF¤R PROCENT H¶GRE ¤N VID ETT KONTOR MED ANST¤LLDA ALLT ANNAT LIKA "¥DE -ODELL OCH -ODELL FUNGERAR F¶R ¶VRIGT BRA MED RELATIVT STORA F¶RKLARINGSV¤RDEN OMKRING PROCENT SAMT I FLERTALET FALL ROBUSTA OCH STATISTISKT S¤KERST¤LLDA KOEFFICIENT V¤RDEN

%TT POSITIVT SAMBAND MELLAN KONTORSSTORLEK OCH L¶N KAN S¥LEDES KONSTATERAS MEN DET ¤R OKLART HUR SAMBANDET SKALL TOLKAS !NTALET ANST¤LLDA KAN SAMVARIERA MED ANDRA KARAKTERISTIKA SOM INTE KAN OBSERVERAS OCH SOM HAR ETT KAUSALT SAMBAND MED L¶NEN T EX AR BETSORGANISATION ELLER F¶REKOMST AV HUMANKAPITAL SOM INTE F¥NGAS UPP AV FORMELL UTBILDNING OCH ANTALET ¥R AV YRKESERFARENHET $ET ¤R INTE F¶RV¥NANDE ATT ETT ST¶RRE PERSONALANSVAR LEDER TILL EN H¶GRE L¶N F¶R CHEFER MEN EJ REDOVISADE SKATTNINGAR F¶R DELURVALET MED ENBART ¶VRIG HANDL¤GGANDE PERSONAL INDIKERAR ATT DET POSITIVA SAMBANDET MELLAN KONTORSSTORLEK OCH L¶N G¤LLER ¤VEN F¶R DEN SENARE KATEGORIN

"ETR¤FFANDE L¶NENS BEST¤MNINGSFAKTORER HAR VI SLUTLIGEN UNDER S¶KT HURUVIDA UPPN¥DDA ARBETSRESULTAT P¥VERKAR L¶NEN 2ESULTATEN PRESENTERAS I -ODELL OCH -ODELL 6ARIABELN

$ET HAR INTE VARIT M¶JLIGT ATT INKLUDERA EJ HANDL¤GGANDE PERSONAL I M¥TTET P¥ AN TALET ANST¤LLDA

M¥LUPPFYLLELSE AVSER ATT M¤TA I VILKEN GRAD INDIVIDEN ANSER ATT DE KVANTITATIVA M¥LEN I VERKSAMHETEN UPPFYLLS -¥LEN KAN VARA B¥DE INDIVID ELLER KONTORSSPECIFIKA %TT INDEX SOM ANTAR V¤RDENA B HAR KONSTRUERATS D¤R ANGER ATT M¥LEN OFTAST UNDERSKRIDS OCH ATT M¥LEN OFTAST ¶VERSKRIDS ) -ODELL ¤R M¥LUPPFYLLELSE DEN ENDA F¶RKLARINGSVARIABELN %NLIGT MODELLEN FINNS DET ETT MYCKET LITETKNAPPT SIGNIFIKANT MEN POSITIVT SAMBAND MELLAN M¥LUPPFYLLELSE OCH L¶N .¤R DE ¶VRIGA F¶RKLARINGSVARIABLERNA FR¥N -ODELL L¤GGS P¥ I -ODELL F¶RSVINNER DOCK SIGNIFIKANSEN HELT OCH H¥L LET %N T¤NKBAR F¶RKLARING TILL DETTA RESULTAT ¤R ATT ANDRA FAKTORER SOM OCKS¥ BIDRAR TILL EN H¶GRE L¶N T EX L¤NGRE YRKESERFARENHET SAMVARIERAR MED GRADEN AV M¥LUPPFYLLELSE .¤R EN SKATTNING AV -ODELL G¶RS MED ENBART CHEFER I URVALET EJ REDOVISAT M¤TS EMELLERTID DEN L¶NEH¶JANDE EFFEKTEN MED ST¶RRE PRECISION MEN EFFEKTEN ¤R FORTFARANDE MYCKET LITEN

$EN STATISTISKA BEARBETNINGEN AV ENK¤TSVAREN VISAR ATT DEN FR¤MSTA V¤GEN TILL H¶GRE L¶N F¶R HANDL¤GGANDE PERSONAL VID ARBETS F¶RMEDLINGAR ¤R ATT BLI CHEF ,¶NEPROFILEN MED AVSEENDE P¥ ERFA RENHET ¤R RELATIVT FLACK OCH L¶NEPREMIERNA F¶R H¶GRE UTBILDNING OCH GOD M¥LUPPFYLLELSE ¤R MYCKET SM¥ -ED DEN TERMINOLOGI SOM AN V¤NDS I !-6 S L¶NEPOLITISKA DOKUMENT KAN DETTA UTTRYCKAS SOM ATTKRITERIERNA F¶R KRAVEN I JOBBET V¤GER RELATIVT TUNGT MEDAN SKICKLIGHETS KRITERIERNA ENDAST F¶RKLARAR EN MINDRE DEL AV L¶ NESKILLNADERNA

6ILKA SLUTSATSER LEDER DETTA TILL BETR¤FFANDE L¶NEINCITAMENTEN ATT G¶RA EN GOD ARBETSINSATS &¶R DET F¶RSTA FINNS DET ANLEDNING ATT ¥TERKNYTA TILL DEN TEORETISKA DISKUSSIONEN SOM VISADE ATT EN H¶G GRAD AV INTERNREKRYTERING TILL CHEFSPOSTER KAN UTG¶RA ETT SUBSTITUT TILL LITEN L¶NESPRIDNING P¥ L¤GRE NIV¥ER INOM EN ORGANISATION #HE FERNA I V¥R UNDERS¶KNING HAR SVARAT ATT DE TILL PROCENT VARIT VERK SAMMA INOM !-6 INNAN DE ERH¶LL DEN NUVARANDE BEFATTNINGEN VILKET M¥STE BETRAKTAS SOM EN H¶G SIFFRA 6ETSKAPEN OM ATT KONKUR RENSEN UTIFR¥N OM CHEFSPOSTER ¤R BEGR¤NSAD KAN BIDRA TILL ARBETS F¶RMEDLARNA ANSTR¤NGER SIG MERA I SITT YRKE

%N UTF¶RLIGARE BESKRIVNING AV DESSA UPPGIFTER F¶LJER I AVSNITT

%N HAKE MED DETTA RESONEMANG ¤R ATT DET M¥STE FINNAS EN TILL R¤CKLIGT STARK KORRELATION MELLAN EGENSKAPER SOM G¶R EN PERSON TILL EN SKICKLIG ARBETSF¶RMEDLARE OCH EGENSKAPER SOM G¶R VEDERB¶RAN DE L¤MPLIG ATT HA PERSONALANSVAR ) ANNAT FALL KOMMER M¥NGA AR BETSF¶RMEDLARE I SJ¤LVA VERKET HA SM¥ L¶NEINCITAMENT ATT ANSTR¤NGA SIG EXTRA I SITT ARBETE ) PRIVATA F¶RETAG KAN DETTA PROBLEM HANTERAS GENOM ATT GE DE ANST¤LLDA EN PRESTATIONSRELATERAD L¶N )NOM ARBETS F¶RMEDLINGAR ¤R SOM VI SETT ETT S¥DANT INSLAG I L¶NEBILDNINGEN MYCKET BEGR¤NSAT

&¶R DET ANDRA BEH¶VER EN LITEN UTBILDNINGSPREMIE INTE N¶DV¤N DIGTVIS VARA ETT STORT PROBLEM FR¥N INCITAMENTSSYNPUNKT OM DET T EX FINNS STORA M¶JLIGHETER TILL PRODUKTIVITETSH¶JANDE INTERNUT BILDNING VILKET VI INTE KONTROLLERAT F¶R I ANALYSEN %N LITEN UTBILD NINGSPREMIE KOMMER DOCK SANNOLIKT ATT P¥VERKA REKRYTERINGEN TILL YRKET P¥ ETT NEGATIVT S¤TT $ETTA KAN BL A P¥VERKA AVKASTNINGEN AV INTERNUTBILDNING EFTERSOM DET INTE ¤R OSANNOLIKT ATT H¶GSKOLEUTBIL DADE HAR L¤TTARE ATT TILLGODOG¶RA SIG S¥DAN UTBILDNING

&¶R DET TREDJE ¤R DET INTE A PRIORI SJ¤LVKLART ATT DET ¤R L¤MPLIGT ATT INF¶RA N¥GON FORM AV DIREKT PRESTATIONSBETINGAD L¶N T EX BONU SERS¤TTNINGAR &¶RDELARNA M¥STE V¤GAS MOT DE EVENTUELLA OGYNN SAMMA BIEFFEKTER SOM KAN UPPST¥ %FTERSOM ENK¤TSVAREN HAR RELE VANS F¶R DENNA BED¶MNING KOMMER FR¥GAN ATT DISKUTERAS I F¶LJANDE AVSNITT

6¥R HUVUDSAKLIGA SLUTSATS ¤R TROTS DETTA ATT L¶NESKILLNADERNA BLAND ARBETSF¶RMEDLARNA ¤R S¥ SM¥ ATT DET M¥STE IFR¥GAS¤TTAS OM DET F¶RELIGGER TILLR¤CKLIGA L¶NEINCITAMENT F¶R EN GOD ARBETSINSATS !NDRA DRIVKRAFTER F¶R DETTA KAN DOCK FINNAS VILKET ¤R EN FR¥GA VI ¥TERKOMMER TILL

!RBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSFORMER

) DETTA AVSNITT BESKRIVS OCH ANALYSERAS DE UPPGIFTER SOM FRAMKOM MIT I ENK¤TEN BETR¤FFANDE ARBETSF¶RMEDLARNAS ARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSFORMER &RAMST¤LLNINGEN INLEDS MED EN REDOG¶RELSE F¶R ARBETSUPPGIFTERNA ) ENK¤TEN ST¤LLDES EN ¶PPEN FR¥GA NR A D¤R RESPONDENTERNA OMBADS ANGE UPP TILL FEM HUVUDSAKLIGA ARBETS

UPPGIFTER MED UPPGIFT OM EVENTUELL SPECIALISERING ) TABELLERNA

HAR VI ORDNAT ENK¤TSVAREN I FEM OLIKA GRUPPER AVSEENDE ARBETSUPPGIFTERNA REDOVISAT ANTALET ANGIVNA ARBETSUPPGIFTER PER RESPONDENT SAMT F¶RTECKNAT I VILKEN GRAD ARBETSUPPGIFTERNA ¤R SPE CIALISERADE P¥ OLIKA GRUPPER ELLER S¤RSKILDA BRANSCHER

4ABELL (UVUDSAKLIGA ARBETSUPPGIFTER 0LATSF¶RMEDLARE OCH V¤GLEDARE

!RBETSUPPGIFT	!NTAL
0LATSF¶RMEDLING
6¤GLEDNING
&¶RETAGSKONTAKTER
+UNDMOTTAGNING
!RBETSMARKN POL ¥TG¤RDER

!NM %FTERSOM FLERA SVARSALTERNATIV KUNNAT ANGES SUMMERAR PROCENTANDELARNA TILL MER ¤N

Tabell 4.4 Antal huvudsakliga arbetsuppgifter.

Platsförmedlare och vägledare

!NTAL ARBETSUPPGIFTER

!NTAL

4ABELL 3PECIALISERING P¥ S¤RSKILDA GRUPPER ELLER BRANSCHER 0LATSF¶RMEDLARE OCH V¤GLEDARE

3PECIALISERING	!NTAL
5NGDOMAR
)NVANDRARE
!RBETSHANDIKAPPADE
,¥NGTIDSARBETSL¶SA
3¤RSKILDA BRANSCHER
)NGEN SPECIALISERING
ANGIVEN
!NM 3E ANM TILL 4ABELL

$RYGT H¤LFTEN AV DE SVARANDE SYSSLAR MED PLATSF¶RMEDLING OCH N¤STAN LIKA M¥NGA MED V¤GLEDNING –VERENSST¤MMELSEN MELLAN EN VISS FORMELL BEFATTNING PLATSF¶RMEDLARE ELLER V¤GLEDARE OCH AR BETSUPPGIFTERNA PLATSF¶RMEDLING ELLER V¤GLEDNING ¤R INTE FULLST¤N DIG EFTERSOM VISSA PLATSF¶RMEDLARE OCKS¥ SYSSLAR MED V¤GLEDNING OCH VICE VERSA &¶RETAGSKONTAKTER OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥T G¤RDER HAR ANGIVITS AV VARDERA RUNT PROCENT AV DE SVARANDE )NTE EN ENDA SVARANDE HAR ANGIVIT ATT KONTROLL AV ATT ARBETSS¶KANDE ST¥R TILL ARBETSMARKNADENS F¶RFOGANDE ¤R EN HUVUDSAKLIG ARBETSUPPGIFT

!TT HA FLER ¤N EN ARBETSUPPGIFT INOM FORSKNINGSLITTERATUREN AN V¤NDS BEGREPPET MULTI TASKING ¤R UPPENBARLIGEN ETT UTBRETT FENO MEN EFTERSOM DE FLESTA N¤STAN PROCENT SYSSLAR MED MINST TV¥ AV ARBETSUPPGIFTERNA S¥SOM VI DEFINIERAT DEM $ET VISAR SIG F¶GA F¶RV¥NANDE ATT F¶REKOMSTEN AV FLER ¤N EN ARBETSUPPGIFT ¤R N¤RA KOR RELERAD MED KONTORETS STORLEK *U FLER ANST¤LLDA DESTO F¤RRE ARBETS UPPGIFTER PER ARBETSF¶RMEDLARE $ET ¤R FRAMF¶R ALLT VID DE ALLRA MINSTA KONTOREN MED ELLER F¤RRE ANST¤LLDA SOM DE ANST¤LLDA HAR AVSEV¤RT FLER OLIKA SLAG AV ARBETSUPPGIFTER ¤N P¥ ANDRA H¥LL

) EN MINSTAKVADRATREGRESSION MED LOGARITMEN AV ANTALET ARBETSUPPGIFTER SOM BE ROENDE VARIABEL OCH LOGARITMEN AV ANTALET ANST¤LLDA SOM F¶RKLARINGSVARIABEL BLEV KOEFFICIENTEN F¶R DEN SENARE MED T KVOT INOM PARENTES !NTALET OB SERVATIONER ¤R .¤R ANDRA F¶RKLARINGSVARIABLER ADDERADES ERH¶LLS INTE SIGNIFI KANTA KOEFFICIENTER UTOM F¶R ANTALET ANST¤LLDA

„VEN SPECIALISERING I N¥GON FORM TYCKS VARA VANLIG BLAND AR BETSF¶RMEDLARNA -ED SPECIALISERING AVSES H¤R INRIKTNING MOT EN S¤RSKILD GRUPP P¥ ARBETSMARKNADEN ELLER EN S¤RSKILD BRANSCH 3PE CIALISERING KAN ¶KA PRODUKTIVITETEN I DE FALL DET FINNS EN STOR INL¤R NINGSKOSTNAD F¶RBUNDEN MED EN VISS ARBETSUPPGIFT 6ISSA ARBETS F¶RMEDLINGAR ¤R I SIN HELHET SPECIALISERADE M¥NGA AV DEM P¥ S¤R SKILDA BRANSCHER %N DEL AV DESSA F¶RMEDLINGAR ING¥R I V¥RT SLUMP M¤SSIGA URVAL $E ¤R DOCK S¥ F¥ ATT VI INTE GJORT N¥GON S¤RSKILD ANALYS AV DEM ) V¥R UNDERS¶KNING HAR MER ¤N VARANNAN ARBETSF¶R MEDLARE ANGIVIT ATT ARBETSUPPGIFTERNA ¤R SPECIALISERADE

6ANLIGAST F¶REKOMMANDE ¤R SPECIALISERING P¥ S¤RSKILDA BRAN SCHER PROCENT F¶LJT AV UNGDOMAR PROCENT INVANDRARE

PROCENT OCH ARBETSHANDIKAPPADE PROCENT $ET KAN NOTERAS ATT SPECIALISERING P¥ L¥NGTIDSARBETSL¶SA ELLER L¥NGTIDSINSKRIVNA VERKAR VARA MYCKET OVANLIG %NDAST PROCENT AV ARBETSF¶RMEDLARNA HAR SVARAT ATT S¥ ¤R FALLET ) VISS M¥N ¤R DOCK DE OLIKA GRUPPERNA ¶VER LAPPANDE EFTERSOM T EX M¥NGA INVANDRARE OCKS¥ ¤R L¥NGTIDSAR BETSL¶SA

$ET VISAR SIG ATT ANDELEN ARBETSF¶RMEDLARE SOM ¤R SPECIALISERAD P¥ EN VISS GRUPP ARBETSS¶KANDE ¤R N¤RA KORRELERAD MED HUR STOR DEN GRUPPEN ¤R ENLIGT !-3 STATISTIK AV DET TOTALA ANTALET ARBETSS¶KAN DE I RIKET 5NDANTAGET ¤R DOCK GRUPPEN L¥NGTIDSARBETSL¶SA 3PECI ALISERING ¤R ETT AV FLERA M¶JLIGA M¥TT P¥ HUR PERSONALRESURSERNA PRIORITERAS 3PECIALISERING KAN ¶KA EFFEKTIVITETEN I VERKSAMHETEN MEN ¤R INTE ALLTID ¤NDAM¥LSENLIG

%TT ARGUMENT F¶R ATT DET ¤R ¶NSKV¤RT MED SPECIALISERING P¥ L¥NG TIDSARBETSL¶SA ¤R ATT BETYDELSEN AV ATT L¥NGTIDSARBETSL¶SHETEN REDU CERAS BETONAS STARKT I B¥DE EKONOMISK TEORI OCH EMPIRI %N H¶G AN DEL L¥NGTIDSARBETSL¶SA KAN I SIG GENERERA EN H¶GRE GENERELL ARBETS L¶SHET OCH LEDER DESSUTOM TILL ALLVARLIGA F¶RDELNINGSEFFEKTER %N SPECIALISERING INNEB¤R EN STARKARE MARKERING AV ETT PERSONLIGT AN SVARSOMR¥DE $ETTA KAN MINSKA BEN¤GENHETEN ATT T EX F¶RS¶KA SKUFFA UNDAN DE L¥NGTIDSARBETSL¶SA GENOM ATT P¥ OLIKA S¤TT F¥ TILL ST¥ND ATT DE L¤MNAR ARBETSKRAFTEN

3E TABELL I KAPITEL

%TT ARGUMENT MOT SPECIALISERING ¤R ATT GRUPPEN L¥NGTIDSARBETSL¶ SA INTE ¤R TILLR¤CKLIGT HOMOGEN F¶R ATT SPECIALISERINGEN SKALL KUNNA FUNGERA EFFEKTIVT 3¤RSKILT UTSATTA GRUPPER SOM KAN KR¤VA S¤RSKILDA KUNSKAPER OCH INSATSER FR¥N ARBETSF¶RMEDLARNAS SIDA TENDERAR N¤MLIGEN ATT VARA ¶VERREPRESENTERADE BLAND DE L¥NGTIDSARBETSL¶SA $EN NUVARANDE ARBETSORGANISATIONEN KAN D¥ VARA B¤TTRE SKICKAD ATT HANTERA DE L¥NGTIDSARBETSL¶SAS PROBLEM

!VSAKNADEN AV SPECIALISERING P¥ L¥NGTIDSARBETSL¶SA BEH¶VER EMELLERTID INTE HA N¥GON RATIONELL F¶RKLARING UTAN KAN HELT ENKELT VARA EN KVARLEVA FR¥N DEN TID D¥ EN MYCKET LITEN ANDEL AV DE AR BETSL¶SA VAR L¥NGTIDSARBETSL¶SA 5NGDOMAR INVANDRARE OCH ARBETS HANDIKAPPADE HAR SEDAN DECENNIER VARIT ¶VERREPRESENTERADE BLAND DE ARBETSL¶SA

0¥ DEN REGIONALA NIV¥N KAN INTE N¥GRA STATISTISKT S¤KERST¤LLDA SAMBAND MELLAN F¶REKOMSTEN AV SPECIALISERING OCH GRUPPERNAS RELATIVA BETYDELSE UPPT¤CKAS 6ARIATIONERNA MELLAN OLIKA L¤N N¤R DET G¤LLER ANDELEN AV DESSA GRUPPER AV DE ARBETSS¶KANDE ¤R BETY DANDE &¶LJANDE INTERVALL ERH¶LLS F¶R ¥RSGENOMSNITTEN &R¥N

3TOCKHOLM TILL PROCENT 6¤RMLAND OCH .ORRBOTTEN F¶R ARBETSHANDIKAPPADE OCH FR¥N *¤MTLAND TILL PROCENT3TOCKHOLM F¶R INVANDRARE 6I KAN S¥LEDES INTE BEL¤GGA ATT F¶RE KOMSTEN AV SPECIALISERING P¥ INVANDRARE ELLER ARBETSHANDIKAPPADE ¤R VANLIGARE F¶REKOMMANDE I REGIONER MED M¥NGA PERSONER FR¥N DESSA RESPEKTIVE GRUPPER I F¶RH¥LLANDE TILL DE ARBETSS¶KANDE ¤N P¥ ANDRA H¥LL 2IKTNINGEN I DET SVAGA SAMBANDET DOCK POSITIVT F¶R ARBETSHANDIKAPPADE MEDAN DET T O M ¤R NEGATIVT F¶R INVANDRARE

/M V¥RA OBSERVATIONER ¤R KORREKTA S¥ TYDER DE P¥ ATT PERSONAL RESURSERNA I DETTA AVSEENDE INTE HAR F¶RDELATS P¥ ETT ¤NDAM¥LSENLIGT S¤TT MELLAN OLIKA ARBETSF¶RMEDLINGSKONTOR ¥TMINSTONE BETR¤FFANDE

&¶R ATT UNDERS¶KA DENNA FR¥GA GJORDES TV¥ S K LOGITREGRESSIONER MED F¶REKOMST AV SPECIALISERING BLAND ARBETSF¶RMEDLARNA P¥ EN VISS GRUPP DUMMYVARIABEL SOM BEROENDE VARIABEL OCH ANTALET PERSONER FR¥N GRUPPEN SOM ANDEL AV ANTALET ARBET SS¶KANDE I L¤NET GENOMSNITT F¶R SOM F¶RKLARINGSVARIABEL +¤LLA F¶R F¶RKLARINGSVARIABELN !-3 !RBETSMARKNADSSTATISTIK TABELL B &¶R INVAN DRARE UTOMNORDISKA MEDBORGARE ERH¶LLS KOEFFICIENTEN OCH F¶R ARBET SHANDIKAPPADE MED T KVOTER INOM PARENTES !NTALET OBSERVATIONER I SKATTNINGARNA ¤R 5PPDELNINGAR AV SAMPLET I PLATSF¶RMEDLARE OCH V¤GLEDARE GAV LIKNANDE RESULTAT SOM OVAN

INVANDRARE MEN ATT DE ¤R B¤TTRE AVV¤GDA P¥ NATIONELL NIV¥ 2ESUL TATEN P¥ REGIONAL NIV¥ ¤R DOCK F¶RENADE MED ST¶RRE OS¤KERHET EF TERSOM F¶REKOMST AV M¤TFEL KAN G¶RA ATT VERKLIGT EXISTERANDE SAM BAND INTE UPPT¤CKS MED DE STATISTISKA METODER VI ANV¤NT &¶R ATT KUNNA DRA S¤KRARE SLUTSATSER ¤R DET D¤RF¶R ¶NSKV¤RT ATT KOMPLETTERA MED INFORMATION FR¥N ANDRA UNDERLAG

6IDARE KAN INGET SIGNIFIKANT SAMBAND MELLAN F¶REKOMST AV SPE CIALISERING OCH KONTORSSTORLEK KONSTATERAS 0¥ STORA KONTOR VERKAR MAN S¥LEDES HA F¤RRE ARBETSUPPGIFTER PER ANST¤LLD MEN MAN ¤R F¶R DEN SKULL INTE I H¶GRE GRAD SPECIALISERAD P¥ N¥GON S¤RSKILD GRUPP ELLER BRANSCH $ETTA RESULTAT ¤R N¥GOT F¶RV¥NANDE EFTERSOM DE EF FEKTIVITETSVINSTER SOM EN SPECIALISERING KAN GENERERA BORDE VARA L¤TTARE ATT ¥STADKOMMA P¥ ST¶RRE KONTOR 2ESULTATET KAN INTE F¶RKLA RAS MED ATT DE HELT OCH H¥LLET SPECIALISERADE KONTOREN TENDERAR ATT VARA MINDRE ¤N ANDRA KONTOR EFTERSOM DE SPECIALISERADE KONTOREN ¤R S¥ F¥ I URVALET 6I KAN INTE HELLER FINNA N¥GOT SAMBAND MELLAN SPECIALISERING OCH L¶N %TT POSITIVT SAMBAND ¤R ANNARS VAD MAN SKULLE F¶RV¤NTA SIG I DEN M¥N SOM SPECIALISERING INNEB¤R ATT INDIVI DEN ACKUMULERAT AV OSS ICKE OBSERVERAT HUMANKAPITAL I FORM AV T EX INTERNUTBILDNING

&¶R ATT F¥ YTTERLIGARE KUNSKAP OM HUR ARBETSF¶RMEDLARNAS AR BETSUPPGIFTER ¤R STRUKTURERADE HAR VI UNDERS¶KT I VILKEN GRAD DE OLIKA AKTIVITETERNA ¤R KOMPLEMENT¤RA -ED DETTA AVSES ATT EN VISS ARBETSUPPGIFT TENDERAR ATT VARA F¶RKNIPPAD MED ANNAN ) TABELL A PRESENTERAS RESULTATEN AVSEENDE DE HUVUDSAKLIGA ARBETSUPPGIFTER NA D¤R BOKSTAVEN + MARKERAR ATT VI FUNNIT KOMPLEMENTARITET MEL LAN AKTIVITETERNA $ET FRAMG¥R BL A ATT PLATSF¶RMEDLING OCH V¤GLED

$ET FAKTUM ATT FR¥GAN FORMULERATS SOM ¶PPEN DVS F¤RDIGA SVARSALTERNATIV SAKNAS KAN LEDA TILL ATT ARBETSF¶RMEDLARE SOM VERKLIGEN ¤R SPECIALISERADE INTE HAR ANGIVIT ATT DE ¤R DET $ET ¤R D¤RF¶R TROLIGT ATT SPECIALISERINGSGRADEN UNDERSKATTAS %N ANNAN M¶JLIG FELK¤LLA ¤R ATT DET ¤R STORA INOMREGIONALA VARIATIONER I DE F¶RKLARANDE VARIABLERNA VILKA HELST BORDE VARA KONTORSSPECIFIKA $ET RELATIVA F¶RH¥LLANDET MELLAN DE OLIKA GRADERNA AV SPECIALISERING P¥ OLIKA GRUPPER SOM FRAMKOMMER I V¥R UNDERS¶KNING BEH¶VER DOCK INTE N¶DV¤NDIGVIS P¥VERKAS AV DESSA FELK¤LLOR

) EN LOGITREGRESSION MED F¶REKOMST AV SPECIALISERING SOM BEROENDE VARIABELDUMMYVARIABEL OCH ANTALET ANST¤LLDA SOM F¶RKLARINGSVARIABEL BLEV KOEFFICIENTEN F¶R DEN SENARE MED T KVOT INOM PARENTES !NTALET OBSERVATIONER ¤R

NING INTE ¤R KOMPLEMENT¤RA MEDAN T EX PLATSF¶RMEDLING OCH F¶ RETAGSKONTAKTER TENDERAR ATT VARA DET 4ABELL B BELYSER KOMPLE MENTARITETEN AVSEENDE SPECIALISERINGEN I ARBETSUPPGIFTERNA /M EN ARBETSF¶RMEDLARE ¤R SPECIALISERAD P¥ ARBETSHANDIKAPPADE S¥ ¶KAR ENLIGT V¥RA RESULTAT SANNOLIKHETEN ATT DENNE OCKS¥ ¤R SPECIALISERAD P¥ INVANDRARE 3PECIALISERING P¥ UNGDOMAR TYCKS DOCK INTE VARA F¶RENAD MED SPECIALISERING P¥ ANDRA GRUPPER ELLER BRANSCHER

4ABELL +OMPLEMENTARITET MELLAN OLIKA AKTIVITETER F¶R ARBETSF¶R MEDLARE VID ARBETSF¶RMEDLINGAR

A (UVUDSAKLIGA ARBETSUPPGIFTER

!RBETSUPPGIFT	0LATS	6¤G	&¶RETAGS	+UND	!RB MARKN
	F¶RMEDLING	LEDNING	KONTAKTER	MOTTAGNING	POL ¥TG
0LATSF¶RMEDLING			+	+
6¤GLEDNING					+
&¶RETAGS	+
KONTAKTER
+UNDMOTTAGNING	+
!RB MARKN POL		+
¥TG

!NM 5PPGIFTERNA BYGGER P¥ FR¥GA I ENK¤TEN OCH EGNA BER¤KNINGAR !NTALET OB SERVATIONER ¤R

+ ANGER ATT TV¥ AKTIVITETER ¤R KOMPLEMENT¤RA DVS ATT EN POSITIV KOEFFICIENT " ER H¥LLITS I EN LOGITSKATTNING AV TYPEN AKTIVITETI KONSTANT AKTIVITETJ D¤R AKTIVITETI ¤R EN DUMMYVARIABEL SOM ANTAR V¤RDET OM INDIVIDEN SYSSLAR MED AKTIVITET I AN NARS 3YMBOLEN ANGER ATT DEN POSITIVA KOEFFICIENTEN ¤R SIGNIFIKANT P¥ PRO CENTNIV¥N ANGER PROCENTNIV¥N

B 3PECIALISERING P¥ S¤RSKILDA GRUPPER ELLER BRANSCHER

3PECIALISERING	5NGDOMAR	)NVANDRARE	!RBETSHAN	,¥NGTIDS	3¤RSKILDA
			DIKAPPADE	ARBETSL¶SA	BRANSCHER
5NGDOMAR
)NVANDRARE			+	+
!RBETSHANDI		+
KAPPADE
,¥NGTIDSARBETS		+			+
L¶SA
3¤RSKILDA				+
BRANSCHER

!NM 5PPGIFTERNA BYGGER P¥ FR¥GA I ENK¤TEN OCH EGNA BER¤KNINGAR !NTALET OBSERVATIONER ¤R 3E ¤VEN ANM TILL 4ABELL A

C (UVUDSAKLIGA ARBETSUPPGIFTER SPECIALISERING P¥ S¤RSKILDA GRUPPER ELLER BRANSCHER

!RBETSUPPGIFT	5NGDOMAR	)NVANDRARE	!RBETSHAN	,¥NGTIDS	3¤RSKILDA
3PECIALISERING			DIKAPPADE	ARBETSL¶SA	BRANSCHER
0LATSF¶RMEDLING	+				+
6¤GLEDNING	+	+	+	+
&¶RETAGSKON					+
TAKTER
+UNDMOTTAG	+
NING
!RB MARKN POL	+		+
¥TG

!NM 5PPGIFTERNA BYGGER P¥ FR¥GA I ENK¤TEN OCH EGNA BER¤KNINGAR !NTALET OB SERVATIONER ¤R 3E ¤VEN ANM TILL 4ABELL A

D 3PECIALISERING P¥ S¤RSKILDA GRUPPER ELLER BRANSCHER

SAMARBETE MED AKT¶RER UTANF¶R EGNA KONTORET

3PECIALISERING	+OMMUN	5TBILDNINGS	! KASSA	&¶RETAG	–VRIGA
3AMARBETE MED	& KASSA	INSTITUTION	+!3	FACKLIG ORG	!-6
5NGDOMAR	+	+			+
)NVANDRARE	+	+
!RBETSHANDI	+			+	+
KAPPADE
,¥NGTIDSARBETS			+		+
L¶SA
3¤RSKILDA			+	+
BRANSCHER

!NM 5PPGIFTERNA BYGGER P¥ FR¥GORNA OCH C I ENK¤TEN OCH EGNA BER¤KNINGAR !NTALET OBSERVATIONER ¤R

INDIKERAR MINSTA KVADRATSKATTNING 3E ¤VEN ANM TILL 4ABELL A

) TABELL C REDOVISAS EN KORSTABULERING AV HUVUDSAKLIGA ARBETS UPPGIFTER MOT SPECIALISERING 3OM SYNES ¤R DE SOM SYSSLAR MED PLATSF¶RMEDLING OFTA SPECIALISERADE P¥ UNGDOMAR ELLER S¤RSKILDA BRANSCHER MEDAN V¤GLEDNING I H¶G GRAD ¤R F¶RKNIPPAD MED SPECI ALISERING P¥ INVANDRARE ELLER ARBETSHANDIKAPPADE $ET FAKTUM ATT PLATSF¶RMEDLARNA OFTA ¤R SPECIALISERADE P¥ UNGDOMAR KAN H¤NGA SAMMAN MED DEN AV POLITIKERNA UTF¤STA S K JOBBGARANTIN %NLIGT DENNA SKALL UNGDOMAR INTE BEH¶VA VARA ARBETSL¶SA L¤NGRE ¤N

DAGAR .OTABELT ¤R ATT PLATSF¶RMEDLARE INTE ¤R SPECIALISERADE P¥ T EX INVANDRARE /M EN PERSON SYSSLAR MED PLATSF¶RMEDLING S¥ MINSKAR TV¤RTOM SANNOLIKHETEN KRAFTIGT ATT VEDERB¶RANDE OCKS¥ ¤R INRIKTAD MOT INVANDRARE

6I ANSER ATT DET FINNS ¥TMINSTONE ETT BEAKTANSV¤RT ARGUMENT F¶R ATT DET BORDE F¶REKOMMA MER AV SPECIALISERING P¥ INVANDRARE BLAND PLATSF¶RMEDLARNA 3K¤LET ¤R INTE ATT VI ANSER ATT DET VORE F¶RDELAK TIGT ATT UTSTR¤CKA JOBBGARANTIN OCKS¥ TILL INVANDRARE !RGUMENTET UTG¥R I ST¤LLET FR¥N OBSERVATIONEN ATT DE FLESTA JOBB P¥ ARBETSMARK NADEN ERH¥LLS GENOM PERSONLIGA KONTAKTER OCH INTE GENOM ARBETS

%NLIGT !-6 S INTERNA TELEFONKATALOG !-3 FINNS ETT F¥TAL ARBETSF¶R MEDLINGAR SOM I N¥GON GRAD ¤R SPECIALISERADE P¥ INVANDRARE

F¶RMEDLINGEN !RBETSGIVARE ANSER OFTA ATT PERSONLIGA REKOMMEN DATIONER REDUCERAR OS¤KERHETEN OM EN INDIVIDS PRODUKTIVITET )N VANDRARE SAKNAR I H¶GRE GRAD ¤N ANDRA S¥DANA KONTAKTER OCH ¤R D¤R F¶R MER BEROENDE AV ARBETSF¶RMEDLINGEN /M EN SKICKLIG PLATSF¶R MEDLARE MED GODA F¶RETAGSKONTAKTER ¤R SPECIALISERAD P¥ INVANDRARE HAR DENNE B¤TTRE UNDERLAG F¶R ATT EFFEKTIVT KUNNA MARKNADSF¶RA H¶GPRODUKTIVA INVANDRARE SOM L¤MPLIGA REKRYTERINGSOBJEKT !TT I VISS M¥N PLOCKA RUSSINEN UR KAKAN INOM GRUPPEN INVANDRARE KAN VARA BEFOGAT OCH LEDA TILL ETT B¤TTRE SYSSELS¤TTNINGSUTFALL F¶R GRUP PEN SOM HELHET EFTERSOM ALTERNATIVET OFTA ¤R FORTSATT ARBETSL¶SHET ELLER RUNDG¥NG I ¥TG¤RDSSYSTEMET 3¤RSKILT I INVANDRART¤TA STOR STADSOMR¥DEN KAN SATSNINGAR I DENNA RIKTNING VARA EFFEKTIVA

&¶RUTOM KUNSKAPER OM DE INDIVIDUELLA ARBETSS¶KANDE INVANDRA RE SOM PLATSF¶RMEDLAREN HAR ANSVARET F¶R BEH¶VS KUNSKAPER OM IN VANDRARNAS ARBETSMARKNAD F¶R ATT MARKNADSF¶RINGEN SKALL BLI FRAM G¥NGSRIK 6ILKA JOBB KR¤VER MER SPR¥KKUNSKAPER ¤N ANDRA (UR SKALL UTL¤NDSKA BETYG OCH EXAMINA V¤RDERAS &¶RMEDLINGSARBETET B¶R D¤RF¶R KOMPLETTERAS MED INFORMATIONSINSATSER MOT FACK OCH ARBETSGIVARE $E H¶GA INL¤RNINGSKOSTNADERNA F¶R DENNA TYP AV KOMPETENS MOTIVERAR ATT PLATSF¶RMEDLARNA ¤R SPECIALISERADE P¥ IN VANDRARE

6¥R UNDERS¶KNING TYDER P¥ ATT DET ENBART ¤R V¤GLEDARNA SOM ¤R SPECIALISERADE P¥ INVANDRARE I SYFTE ATT PLACERA DEM I OLIKA UTBILD NINGAR OCH ¥TG¤RDER $ETTA KAN S¤KERT I M¥NGA FALL VARA MOTIVERAT I ETT INLEDNINGSSKEDE AV ARBETSL¶SHETEN MEN L¶SER KNAPPAST DE PRO BLEM SOM VI H¤R DISKUTERAT

!V ENK¤TSVAREN FRAMKOM VIDARE ATT PROCENT AV ARBETSF¶R MEDLARNA ANS¥G ATT DE PERSONLIGEN HADE INFLYTANDE ¶VER F¶RDEL NINGEN AV ARBETSTIDEN MELLAN OLIKA ARBETSUPPGIFTER MEDAN KLART F¤RRE DRYGT PROCENT SVARADE ATT CHEFEN F¶R KONTORET UT¶VADE S¥DANT INFLYTANDE $ET FINNS UPPENBARLIGEN STORT UTRYMME F¶R AR BETSF¶RMEDLARNA ATT SJ¤LVA BEST¤MMA ¶VER HUR MAN DISPONERAR AR BETSTIDEN -¥LSTYRNINGEN HAR S¥LUNDA F¶RTS NER P¥ INDIVIDNIV¥ &¶R ATT DETTA SKALL FUNGERA KR¤VS TYDLIGA M¥L OCH GOD UPPF¶LJNING VIL KET VI ¥TERKOMMER TILL SENARE I DETTA AVSNITT %N INTRESSANT FR¥GA SOM VI INTE KAN BESVARA GENOM ENK¤TEN ¤R HURUVIDA ARBETSF¶R MEDLARNA SJ¤LVA KAN BEST¤MMA ¶VER EN EVENTUELL SPECIALISERING

OCH DESS INRIKTNING /M S¥ ¤R FALLET ¤R DET M¶JLIGT ATT RISKEN ¶KAR F¶R ATT T EX PLATSF¶RMEDLARNA V¤LJER ATT SPECIALISERA SIG P¥ MER L¤TTHANTERLIGA OMR¥DEN S¥SOM UNGDOMAR OCH S¤RSKILDA BRAN SCHER ¤N SPECIALISERING P¥ INVANDRARE ARBETSHANDIKAPPADE OCH L¥NGTIDSARBETSL¶SA !V SAMTAL VI HAFT MED PERSONAL VID ARBETSF¶R MEDLINGARNA FRAMG¥R ATT ARBETSF¶RMEDLARENS INRIKTNING BEST¤MS I PLANERINGSSAMTAL MED CHEFEN $¤RVID F¤STS AVSEENDE B¥DE VID AR BETSF¶RMEDLARENS PERSONLIGA INTRESSEN OCH KONTORETS BEHOV !TT ENBART SYSSLA MED EXEMPELVIS INVANDRARE BETRAKTAS OFTA SOM EN MYCKET TUNG OCH D¤RF¶R MINDRE ATTRAKTIV SYSSLA

) ENK¤TEN ST¤LLDES ¤VEN ETT ANTAL FR¥GOR OM SAMARBETSFORMERNA 3¥ GOTT SOM SAMTLIGA PROCENT ANGER ATT SAMARBETE F¶REKOMMER MED KOLLEGOR INOM KONTORET $RYGT ~ HAR SVARAT ATT SAMARBETET SKER DAGLIGEN MEDAN UNGEF¤R PROCENT ANGER ATT DET F¶REKOMMER MINST EN G¥NG PER VECKA

$E SVARANDE UPPMANADES ¤VEN ATT BESKRIVA VILKA SAMARBETS PARTNERS MAN HAR UTANF¶R KONTORET ) FR¥GAN NR C FICK DE SVA RANDE SJ¤LVA ANGE ALTERNATIVEN 2ESULTATEN FRAMG¥R AV TABELL

D¤R VI GRUPPERAT SVAREN I FEM OLIKA TYPER AV SAMARBETSPARTNERS

.¤STAN PROCENT AV ARBETSF¶RMEDLARNA SAMARBETAR MED KOMMUN SOCIALA MYNDIGHETER F¶RS¤KRINGSKASSA ELLER V¥RDGIVARE -ED F¶ RETAG OCH FACKLIGA ORGANISATIONER SAMARBETAR OMKRING b %N T¤NK BAR TOLKNING AV DENNA SVARSF¶RDELNING ¤R ATT DEN H¶GA ARBETSL¶SHE TEN LETT TILL ATT ARBETET VID F¶RMEDLINGARNA ALLTMER KOMMIT ATT IN RIKTAS P¥ ATT HANTERA DE SOCIALA KONSEKVENSERNA AV ARBETSL¶SHETEN MEDAN MINDRE RESURSER HAR KUNNAT ¤GNAS ¥T ATT F¥ NER DEN 3AM ARBETSFREKVENSEN MED EXTERNA SAMARBETSPARTNERS ¤R H¶G PRO CENT SAMARBETAR DAGLIGEN OCH PROCENT ANGER EN FREKVENS OM MINST EN G¥NG PER VECKA

4ABELL 3AMARBETSPARTNERS UTANF¶R KONTORET 0LATSF¶RMEDLARE OCH V¤GLEDARE

„VEN KONTAKTER MED KOMMUNEN I EGENSKAP AV ARBETSGIVARE HAR INKLUDERATS I DET F¶RSTN¤MNDA SVARSALTERNATIVET

3AMARBETSPARTNER	!NTAL
+OMMUN & KASSA
5TBILDNINGSINSTITUTION
! KASSA +!3
&¶RETAG FACKLIG ORG
–VRIGA !-6
!NM 3E ANM TILL 4ABELL

9TTERLIGARE EN UNDERS¶KNING AV KOMPLEMENTARITETEN I ARBETSF¶R MEDLARNAS OLIKA AKTIVITETER HAR GJORTS I TABELL D $¤R HAR VI SAMMANKOPPLAT SVAREN OM SPECIALISERING P¥ VISSA GRUPPER ELLER BRANSCHER MED SVAREN OM EXTERNA SAMARBETSPARTNERS 2ESULTATEN BEKR¤FTAR DET TIDIGARE INTRYCKET AV ATT INVANDRARE I LITEN UTSTR¤CK NING MARKNADSF¶RS TILL POTENTIELLA ARBETSGIVARE %NDAST KONTAKTER MED KOMMUN F¶RS¤KRINGSKASSA RESPEKTIVE UTBILDNINGSINSTITUTIONER ¤R KOMPLEMENT¤RA MED SPECIALISERING P¥ INVANDRARE

%NLIGT TEORIN P¥ OMR¥DET SE KAPITEL HAR STRUKTURERINGEN AV ARBETSUPPGIFTERNA STOR BETYDELSE F¶R HUR ETT DIREKT PRESTATIONSRELATE RAT L¶NESYSTEM FUNGERAR &¶REKOMST AV FLER ¤N EN ARBETSUPPGIFT KAN G¶RA ATT VISSA ORELATERADE ARBETSUPPGIFTER D¤R BONUS INTE UTG¥R F¶RSUMMAS /M T EX PRESTATIONSL¶N UTG¥R TILL PLATSF¶RMEDLARE OCH DESSA SAMTIDIGT SYSSLAR MED V¤GLEDNING KAN DEN SENARE AKTIVITETEN BLI LIDANDE 6¥R ANALYS VISAR ATT DESSA ARBETSUPPGIFTER ¤R V¤L SEPA RERADE DOCK INTE HELT OCH H¥LLET /MKRING PROCENT AV DE ARBETS F¶RMEDLARE SOM SYSSLAR MED ANTINGEN PLATSF¶RMEDLING ELLER V¤G LEDNING ¤GNAR SIG ¥T B¥DA ARBETSUPPGIFTERNA !V V¥R GENOMG¥NG HAR OCKS¥ FRAMKOMMIT ATT DET FR¤MST ¤R VID SM¥ KONTOR SOM FLER ¤N EN ARBETSUPPGIFT F¶REKOMMER %TT INF¶RANDE AV BONUSL¶NESYSTEM F¶R PLATSF¶RMEDLARE SKULLE D¤RF¶R KUNNA ANTAS BLI MER PROBLEMA TISKT VID SM¥ F¶RMEDLINGAR %TT RELATERAT PROBLEM ¤R ATT BONUSL¶NER KAN LEDA TILL ATT ATTRAKTIVA ARBETSS¶KANDE PRIORITERAS AV PLATSF¶R MEDLARNA P¥ BEKOSTNAD AV MER SV¥RPLACERADE GRUPPER -ED EN SPECIALISERING AV VISSA PLATSF¶RMEDLARE P¥ DE SENARE GRUPPERNA KAN DETTA PROBLEM UNDVIKAS

.¤R ARBETSUPPGIFTERNA SKILJER SIG ¥T I SV¥RIGHETSGRAD ¤R DET VIK TIGT AV B¥DE R¤TTVISE OCH INCITAMENTSSK¤L ATT BEL¶NINGSSYSTEMET TAR H¤NSYN TILL DETTA 6I NOTERADE EXEMPELVIS ATT DET FR¤MST ¤R VANLIGT MED SPECIALISERING P¥ UNGDOMAR BLAND PLATSF¶RMEDLARE %FTERSOM DET I M¥NGA FALL KAN ANTAS VARA EN L¤TTARE UPPGIFT ATT F¶RMEDLA JOBB TILL VUXNA MED YRKESERFARENHET ¤N TILL UNGDOMAR KAN EN S¥DAN STRUKTURERING AV ARBETSUPPGIFTERNA LEDA TILL PROBLEM OM ETT MER PRESTATIONSBASERAT L¶NESYSTEM INF¶RS &¶R ATT INTE BRIST P¥ UNG DOMSF¶RMEDLARE SKALL UPPST¥ M¥STE PRESTATIONSL¶NEN DIFFERENTIERAS I S¥ MOTTO ATT SV¥RIGHETSGRADEN I ARBETSUPPGIFTERNA AVSPEGLAS P¥ ETT KORREKT S¤TT !NALYSEN AV L¶NENS BEST¤MNINGSFAKTORER VISADE VIDARE ATT UTBILDNINGSPREMIEN ¤R MYCKET LITEN $E NEGATIVA EFFEKTER P¥ REKRYTERINGEN AV H¶GUTBILDADE SOM DETTA LEDER TILL KAN EMELLERTID KOMMA ATT MOTVERKAS OM ETT MER PRESTATIONSBASERAT L¶NESYSTEM INF¶RS %TT MER ALLM¤NT PROBLEM MED BONUSL¶NER F¶R PLATSF¶RMEDLA RE ¤R DOCK ATT KVALITETEN P¥ MATCHNINGARNA KAN MINSKA %VENTUELLA SLUTSATSER OM KVALITETSEFFEKTER M¥STE EMELLERTID BASERAS P¥ FAKTISKA ERFARENHETER AV HUR BONUSL¶NESYSTEM FUNGERAT VID ARBETSF¶RMED LINGAR

+VANTITATIVA M¥L

$EN AVSLUTANDE DELEN I V¥R GENOMG¥NG AV ENK¤TSVAREN ¤GNAS ¥T DE KVANTITATIVA M¥LEN I VERKSAMHETEN ) ¥TERGIVNINGEN AV SVAREN G¶RS EN UPPDELNING MELLAN CHEFER OCH ¶VRIG HANDL¤GGANDE PERSONAL -ED KVANTITATIVA M¥L AVSER VI S¥DANA M¥L SOM TILL SKILLNAD FR¥N ICKE KVANTITATIVA M¥L ¤R UTTRYCKTA P¥ ETT S¥DANT S¤TT ATT DET ¤R M¶J LIGT ATT KONTROLLERA M¥LUPPFYLLELSEN $ENNA EGENSKAP HOS DE KVAN TITATIVA M¥LEN G¶R ATT DET FINNS DET ANLEDNING ATT FOKUSERA P¥ S¥DANA M¥L I EN STUDIE AV INCITAMENTSSTRUKTURER $ETTA INNEB¤R INTE ATT ICKE KVANTITATIVA M¥L SKULLE VARA BETYDELSEL¶SA MEN DE HAR MER KARAKT¤R AV ALLM¤N PROGRAMF¶RKLARING OCH KAN D¤RF¶R ANTAS HA ETT SVAGARE SAMBAND MED AKT¶RERNAS BETEENDE INOM ORGANISATIONEN ) ENK¤TEN GAV VI F¶LJANDE EXEMPEL P¥ VAD VI MENAR MED KVANTITATI VA M¥L

!!NTALET S¶KANDE SOM ERH¥LLIT ARBETE SKALL UPPG¥ TILL

MINST

!!NDELEN L¥NGTIDSARBETSL¶SA SKALL MINSKA

!6ARJE F¶RMEDLARE SKALL G¶RA MINST F¶RETAGSBES¶K PER VECKA

&¶R ATT YTTERLIGARE MARKERA GR¤NSDRAGNINGEN MOT ICKE KVANTITATIVA M¥L GAV VI OCKS¥ N¥GRA EXEMPEL P¥ S¥DANA

! 'E TILLS¤TTNING AV LEDIGA PLATSER H¶GSTA PRIORITIET

! "RYT L¥NG ARBETSL¶SHET SKAPA V¤GAR TILL AKTIVITET OCH ARBETE

! $E ¶VERENSKOMMELSER SOM G¶RS VID F¶RETAGSBES¶KEN SKALL F¶LJAS UPP

!V TABELL FRAMG¥R ATT S¥ GOTT SOM ALLA SVARANDE HAR KVANTITATIVA M¥L I VERKSAMHETEN 3AMTLIGA CHEFER HAR SVARAT ATT S¥ ¤R FALLET OCH N¤STAN ALLA PROCENT AV PLATSF¶RMEDLARNA OCH V¤GLEDARNA /M KRING PROCENT AV DE SVARANDE UPPGER OCKS¥ ATT ¶KAD VIKT LAGTS VID KVANTITATIVA M¥L UNDER DEN SENASTE TRE¥RSPERIODEN

4ABELL &¶REKOMST AV KVANTITATIVA M¥L I VERKSAMHETEN

&¶REKOMST		3VARANDEKATEGORI
	#HEFER		0LATSF¶RMEDLARE OCH
			V¤GLEDARE
	!NTAL		!NTAL
*A
.EJ
6ET EJ

5RVALET FORTS¤TTNINGSVIS AV SVARANDE BEST¥R ENDAST AV DEM SOM AN GIVIT ETT POSITIVT SVAR P¥ FR¥GAN OM F¶REKOMSTEN AV KVANTITATIVA M¥L 4ILL DEM HAR VI ST¤LLT ETT ANTAL F¶LJDFR¥GOR OM HUR M¥LEN ¤R UTFORMADE &R¥GORNA AVSER BL A M¥LENS FORMULERING SAMT VILKA

NIV¥ER INOM KONTORETS ORGANISATION OCH VILKA VERKSAMHETSOMR¥DEN M¥LEN G¤LLER F¶R 6IDARE HAR FR¥GOR ST¤LLTS R¶RANDE KONSEKVENSERNA B¥DE F¶R DEN SVARANDE PERSONLIGEN OCH F¶R KONTORET SOM HELHET AV HUR V¤L M¥LEN UPPFYLLS

%N AV F¶LJDFR¥GORNA AVS¥G HURUVIDA M¥LEN VAR UTFORMADE SOM ANTALSM¥L ELLER RELATIVA M¥L )NNEB¶RDEN AV ANTALSM¥L HAR VI I EN K¤TEN EXEMPLIFIERAT MED ANTAL PLATSER ANTAL F¶RETAGSBES¶K OCH RELATIVA M¥L ANGAVS MED EXEMPLET ANTAL TILLSATTA PLATSER I F¶RH¥L LANDE TILL GENOMSNITT F¶R L¤NET ELLER RIKET &¶RDELARNA MED ANTALS M¥L ¤R ATT DE KAN UPPFATTAS SOM EN TYDLIGARE SIGNAL OM VAD MAN VILL UPPN¥ OCH ATT DET ¤R MER R¤TTFRAMT ATT KONTROLLERA M¥LUPPFYLLEL SEN $EN FR¤MSTA F¶RDELEN MED RELATIVA M¥L ¤R ATT DE I H¶GRE GRAD KAN UPPLEVAS SOM R¤TTVISA D¥ MAN L¤TTARE KAN SORTERA BORT OLIKA ST¶RNINGAR SOM LIGGER UTANF¶R DEN ANST¤LLDES KONTROLL MEN SOM P¥VERKAR M¥LUPPFYLLELSEN FR¥N BED¶MNINGEN %N NACKDEL ¤R DOCK ATT DET KAN UPPKOMMA ST¤NDIGA DISKUSSIONER OM EXAKT VILKA FAKTO RER MAN SKALL BETINGA P¥

$RYGT H¤LFTEN AV DE SVARANDE UPPGAV ENLIGT TABELL ATT M¥ LEN ¤R UTFORMADE SOM B¥DE ANTALSM¥L OCH RELATIVA M¥L %NBART AN TALSM¥L ANGAVS AV N¥GOT F¤RRE OMKRING PROCENT !TT ENDAST RE LATIVA M¥L F¶REKOMMER TYCKS D¤REMOT VARA MYCKET OVANLIGT 3LUT SATSEN ¤R S¥LEDES ATT EN KOMBINATION AV ANTALS OCH RELATIVA M¥L ¤R DET VANLIGAST F¶REKOMMANDE INOM ARBETSF¶RMEDLINGARNA

4ABELL &ORMULERING AV DE KVANTITATIVA M¥LEN

&ORMULERING		3VARANDEKATEGORI
	#HEFER		0LATSF¶RMEDLARE OCH
			V¤GLEDARE
	!NTAL		!NTAL
!NTALSM¥L
2ELATIVA M¥L
"¥DA OVANST¥ENDE

!V TABELL FRAMG¥R F¶R VILKA NIV¥ER INOM EN ARBETSF¶RMEDLINGS ORGANISATION SOM M¥LEN G¤LLER &LERA SVARSALTERNATIV HAR KUNNAT AN

GES %N FAKTOR SOM AVG¶R VILKEN NIV¥ SOM ¤R L¤MPLIG ¤R GRADEN AV SAMARBETE INOM KONTORET /M MYCKET SAMARBETE KR¤VS F¶R M¥LUPP FYLLELSE KAN DET VARA MINDRE L¤MPLIGT ATT HA M¥L P¥ INDIVIDNIV¥ OCH DET KAN VARA F¶RDELAKTIGARE ATT HA M¥L P¥ ARBETSGRUPPS ELLER KON TORSNIV¥ %TT PROBLEM MED M¥L P¥ DE H¶GRE NIV¥ERNA ¤R DOCK ATT DE GER INDIVIDEN MOTIVATION ATT ¥KA SN¥LSKJUTS OCH ¶VERV¤LTRA ANSVA RET F¶R M¥LUPPFYLLELSEN P¥ KOLLEGOR SE AVSNITT 0ROBLEMET BLIR ST¶RRE JU H¶GRE NIV¥N ¤R DVS JU FLER PERSONER SOM ¤R BER¶RDA $¥ MINSKAR DRIVKRAFTERNA TILL ¶VERVAKNING INOM GRUPPEN 3N¥LSKJUTS PROBLEMET KAN MOTIVERA M¥L P¥ EN L¤GRE NIV¥ ¤VEN I FALL D¥ SAMAR BETE F¶REKOMMER

4ABELL .IV¥ER INOM KONTORETS ORGANISATION F¶R VILKA DE KVANTITA TIVA M¥LEN G¤LLER

.IV¥		3VARANDEKATEGORI
	#HEFER		0LATSF¶RMEDLARE OCH
			V¤GLEDARE
	!NTAL		!NTAL
$EN SVARANDE PERSONLIGEN
$EN EGNA ARBETSGRUPPEN
(ELA KONTORET

!NM 3E ANM TILL 4ABELL

.¤STAN SAMTLIGA HAR SVARAT ATT M¥LEN G¤LLER F¶R HELA ARBETSF¶RMED LINGSKONTORET .¤R DET G¤LLER SVARSALTERNATIVET DEN SVARANDE PER SONLIGEN FANN VI STORA SKILLNADER F¶R CHEFER OCH ¶VRIG HANDL¤G GANDE PERSONAL "LAND CHEFERNA HAR PROCENT UPPGIVIT DENNA NI V¥ MEDAN HELA PROCENT BLAND ARBETSF¶RMEDLARNA GJORT DET $EN NA AVVIKELSE KAN VARA MOTIVERAD OM SN¥LSKJUTSPROBLEMET ¤R MER RELEVANT F¶R PLATSF¶RMEDLARE OCH V¤GLEDARE /M PERSONALEN MISS LYCKAS MED ATT UPPFYLLA DE KONTORSSPECIFIKA M¥LEN FINNS DET STOR ANLEDNING ATT TRO ATT DET ¤R CHEFEN SOM F¥R B¤RA DET HUVUDSAKLIGA ANSVARET

$E VERKSAMHETSOMR¥DEN SOM M¥LEN AVSER FRAMG¥R AV TABELL

0LACERINGAR I ¥TG¤RDER ¤R DET VANLIGAST F¶REKOMMANDE M¥LET OCH HAR ANGIVITS AV ¶VER PROCENT -ELLAN OCH PROCENT BE

ROENDE P¥ SVARANDEKATEGORI UPPGER ATT ANTALET TILLSATTA PLATSER ¤R ETT M¥L „VEN F¶RETAGSBES¶K ¤R ETT VANLIGT F¶REKOMMANDE M¥L !V DESSA M¥L ¤R ENDAST TILLSATTA PLATSER ATT BETRAKTA SOM ETT PRIM¤RT M¥L F¶R VERKSAMHETEN DE ¶VRIGA ¤R INTERMEDI¤RA I DEN BEM¤RKELSEN ATT DE AVSER AKTIVITETER SOM I SLUT¤NDAN SKALL LEDA TILL SYSSELS¤TTNING -OT DENNA BAKGRUND ¤R DET OLYCKLIGT ATT PLACERINGAR I ¥TG¤RDER S¥ STARKT DOMINERAR SOM VERKSAMHETSM¥L &¶RETAGSBES¶K ¤R S¤KERLI GEN VIKTIGA F¶R ATT PLATSF¶RMEDLINGEN SKALL FUNGERA V¤L MEN EFTER SOM M¥L F¶R F¶RETAGSBES¶K ¤R RELATIVT L¤TTA ATT UPPFYLLA KAN DET LEDA TILL ATT F¶RETAGSBES¶K ¶VERBETONAS I VERKSAMHETEN $ET ¤R D¤RF¶R SV¥RT ATT SE PO¤NGEN MED ATT FORMULERA S¤RSKILDA M¥L F¶R F¶RETAGS BES¶K OM DET REDAN FINNS M¥L F¶R TILLS¤TTNING AV PLATSER

4ABELL /MR¥DEN VILKA DE KVANTITATIVA M¥LEN AVSER

.IV¥

4ILLSATTA PLATSER 0LACERINGAR I ¥TG¤RDER

&¶RETAGSBES¶K

+ONTROLL AV ATT ARBETSS¶KANDE ST¥R TILL ARBETSMARKNADENS F¶RFO GANDE

!NM 3E ANM TILL 4ABELL

3VARANDEKATEGORI

#HEFER 0LATSF¶RMEDLARE OCHV¤GLEDARE

!NTAL

!NTAL

6I KAN VIDARE NOTERA ATT DET FINNS ETT POSITIVT SAMBAND MELLAN F¶RE KOMST AV DE OVANN¤MNDA M¥LEN OCH NIV¥N P¥ ARBETSL¶SHETEN I RE GIONEN $ET ENDA STATISTISKT S¤KERST¤LLDA SAMBANDET AV DESSA ¤R DOCK DET MELLAN F¶REKOMSTEN AV M¥L F¶R PLACERINGAR I ¥TG¤RDER OCH ARBETSL¶SHETEN $ET F¶REFALLER SOM OM TRYCKET VID ARBETSF¶R MEDLINGARNA ATT ¥STADKOMMA ¥TG¤RDSPLACERINGAR ¶KAR SNABBARE ¤N TRYCKET ATT TILLS¤TTA PLATSER N¤R ARBETSL¶SHETEN ¶KAR $ET F¶REFALLER

) EN LOGITREGRESSION MED F¶REKOMST AV M¥L F¶R PLACERINGAR I ¥TG¤RDER SOM BERO ENDE VARIABEL OCH ARBETSL¶SHETEN I L¤NET GENOMSNITT F¶R SOM F¶RKLARINGS VARIABEL ERH¶LLS KOEFFICIENTEN MED T KVOT INOM PARENTES !NTALET OB SERVATIONER ¤R

INTE OSANNOLIKT ATT DE H¥RDA VOLYMKRAVEN HAR SNEDVRIDIT INCITA MENTSSTRUKTUREN I DENNA RIKTNING

!NTALET KVANTITATIVA M¥L PRESENTERAS I TABELL #HEFERNA HAR SVARAT ATT ANTALET M¥L ¤R FLER DET VANLIGASTE SVARET ¤R TRE ¤N VAD ¶VRIG HANDL¤GGANDE PERSONAL UPPGIVIT $ET KAN BERO P¥ ATT CHEFER NA I H¶GRE GRAD HAR ¶VERBLICK ¶VER M¥LEN F¶R HELA ARBETSF¶RMED LINGENS VERKSAMHET „VEN H¤R FINNS EN TYDLIG KORRELATION MELLAN ANTALET M¥L OCH ARBETSL¶SHETEN I REGIONEN JU H¶GRE ARBETSL¶SHET DESTO FLER M¥L

4ABELL !NTAL KVANTITATIVA M¥L

!NTAL		3VARANDEKATEGORI
	#HEFER		0LATSF¶RMEDLARE OCH
			V¤GLEDARE
	!NTAL		!NTAL

) ENK¤TEN ST¤LLDES ¤VEN EN FR¥GA I VILKEN M¥N DET FINNS KVANTITATIVA M¥L AVSEENDE S¤RSKILDA GRUPPER AV ARBETSS¶KANDE !V TABELL

FRAMG¥R ATT L¥NGTIDSARBETSL¶SA ELLER L¥NGTIDSINSKRIVNA ¤R DEN HELT DOMINERANDE GRUPPEN 3AMTLIGA CHEFER OCH MER ¤N PROCENT AV ARBETSF¶RMEDLARNA HAR MARKERAT SVARSALTERNATIVET L¥NGTIDSARBETSL¶ SA $¤REFTER F¶LJER I ORDNING UNGDOMAR ARBETSHANDIKAPPADE OCH INVANDRARE +ORRELATIONEN MELLAN F¶REKOMSTEN AV M¥L F¶R EN S¤R SKILD GRUPP OCH DESS ANDEL AV DET TOTALA ANTALET ARBETSS¶KANDE I RI KET SE TABELL ¤R GOD +VANTITATIVA M¥L F¶R INVANDRARE TYCKS DOCK VARA MINDRE VANLIGT F¶REKOMMANDE F¶R DENNA GRUPP ¤N F¶R T EX ARBETSHANDIKAPPADE TROTS ATT DE F¶RRA UTG¶R EN ST¶RRE GRUPP

) EN MINSTAKVADRATSKATTNING MED LOGARITMEN AV ANTALET KVANTITATIVA M¥L SOM BE ROENDE VARIABEL OCH LOGARITMEN AV ARBETSL¶SHETEN I L¤NET GENOMSNITT F¶R

SOM F¶RKLARINGSVARIABEL ERH¶LLS KOEFFICIENTEN MED T KVOT INOM PAR ENTES !NTALET OBSERVATIONER ¤R

6I HAR GJORT EN REGIONAL ANALYS AV DATAMATERIALET D¤R VI RELATERAT DEN REGIONALA F¶REKOMSTEN AV INVANDRARE OCH ARBETSHANDIKAPPADE TILL F¶REKOMSTEN AV M¥L AVSEENDE DESSA GRUPPER !V ANALYSEN FRAMG¥R ATT DET FINNS ETT SIGNIFIKANT POSITIVT SAMBAND N¤R DET G¤LLER ARBETSHANDIKAPPADE MEN INTE F¶R INVANDRARE $ET M¶NSTER F¶R IN VANDRARE SOM KUNDE URSKILJAS BETR¤FFANDE SPECIALISERINGEN BLAND ARBETSF¶RMEDLARNA UPPREPAR SIG S¥LEDES N¤R DET G¤LLER F¶REKOMSTEN AV KVANTITATIVA M¥L

4ABELL +VANTITATIVA M¥L AVSEENDE S¤RSKILDA GRUPPER

!NTAL			3VARANDEKATEGORI
		#HEFER		0LATSF¶RMEDLARE OCH
				V¤GLEDARE
	!NTAL			!NTAL
)NGA S¥DANA M¥L
,¥NGTIDSARBETSL¶SA
,¥NGTIDSINSKRIVNA
5NGDOMAR
)NVANDRARE
!RBETSHANDIKAPPADE
!NNAN GRUPP

!NM 3E ANM TILL 4ABELL

$E SVARANDE OMBADS ¤VEN ANGE VILKA AKT¶RER SOM HAR INFLYTANDE ¶VER VAD M¥LEN AVSER OCH DERAS NIV¥ER PROCENT RESPEKTIVE

PROCENT AV CHEFERNA OCH ARBETSF¶RMEDLARNA ANS¥G ATT ¶VER ORDNADE INSTANSER S¥SOM REGERINGEN !-3 OCH ,!. UT¶VAR IN FLYTANDE ¶VER M¥LEN #IRKA H¤LFTEN AV DE SVARANDE MENADE ATT DE

) EN LOGITREGRESSION MED F¶REKOMST AV M¥L F¶R ARBETSHANDIKAPPADE SOM BERO ENDE VARIABEL OCH ANDELEN ARBETSHANDIKAPPADE SOM ANDEL AV DE ARBETSS¶KANDE I L¤NET SOM F¶RKLARINGSVARIABEL ERH¶LLS KOEFFICIENTEN MED T KVOT INOM PARENTES ) MOTSVARANDE REGRESSION F¶R INVANDRARE ERH¶LLS KOEFFICIENTEN

!NTALET OBSERVATIONER ¤R I B¥DA REGRESSIONERNA

SJ¤LVA KUNDE UT¶VA S¥DANT INFLYTANDE &LERA SVARANDE UPPGAV OCK S¥ ATT ARBETSF¶RMEDLINGSN¤MNDERNA HAR INFLYTANDE ¶VER M¥LEN

-¥LEN REVIDERAS D¥ OCH D¥ UNDER P¥G¥ENDE PLANERINGSPERIOD MEN FREKVENSEN ¤R INTE S¤RSKILT H¶G !V CHEFERNA UPPGAV KNAPPT

PROCENT ATT M¥LEN REVIDERAS N¥GON G¥NG OCH SAMMA SVAR ERH¶LLS AV KNAPPT PROCENT AV ARBETSF¶RMEDLARNA !TT M¥LEN ALDRIG REVI DERAS ¤R RELATIVT OVANLIGT OMKRING PROCENT AV DE SVARANDE AN GAV DETTA ALTERNATIV $ET ¤R VIKTIGT ATT M¥L KAN REVIDERAS EFTERSOM OF¶RUTSEDDA OMST¤NDIGHETER KAN G¶RA DET L¤TTARE ELLER SV¥RARE ATT UPPFYLLA M¥LEN -¥L SOM ST¤NDIGT REVIDERAS SKAPAR DOCK F¶RV¤NT NINGAR OM NYA REVIDERINGAR VILKET MINSKAR DE YTTRE DRIVKRAFTERNA TILL M¥LUPPFYLLELSE ENLIGT DEN TIDIGARE DISKUSSIONEN KAPITEL OM RATCHETEFFEKTER %NDAST OMKRING PROCENT UPPGAV ATT M¥LEN ALLTID REVIDERAS 5PPF¶LJNING AV M¥LEN I N¥GON FORM F¶RE KOMMER DOCK S¥ GOTT SOM ALLTID ENLIGT B¥DE CHEFER OCH ARBETSF¶R MEDLARE 5PPF¶LJNINGARNA TAR SIG UTTRYCK I T EX REGELBUNDET ¥TER KOMMANDE STATISTIKGENOMG¥NGAR !TT M¥LEN NOGA F¶LJS UPP ¤R EN F¶RUTS¤TTNING F¶R ATT M¥LSTYRNING SKALL KUNNA FUNGERA

'RADEN AV M¥LUPPFYLLELSE FRAMG¥R AV TABELL $ET VANLI GASTE SVARET ¤R ATT M¥LEN ¶VERTR¤FFAS ELLER UNDERSKRIDS UNGEF¤R LIKA OFTA PROCENT BLAND CHEFER OCH PROCENT BLAND ARBETSF¶RMED LARE 3YSTEMATISKT UNDERSKRIDANDE ELLER ¶VERSKRIDANDE AV M¥LEN ¤R MINDRE VANLIGT DOCK TYCKS DET F¶RSTN¤MNDA VARA N¥GOT MER F¶RE KOMMANDE PROCENT BLAND CHEFERNA OCH PROCENT BLAND AR BETSF¶RMEDLARNA ANS¥G ATT M¥LEN OFTAST UNDERSKRIDS 6I HAR INTE KUNNAT NOTERA N¥GOT SAMBAND MELLAN GRAD AV M¥LUPPFYLLELSE OCH ARBETSL¶SHETEN I REGIONEN $ETTA TYDER P¥ ATT NIV¥ERNA P¥ M¥LEN ANPASSAS EFTER DE LOKALA ARBETSMARKNADSF¶RH¥LLANDENA

4ABELL -¥LUPPFYLLELSE

-¥LUPPFYLLELSE

3VARANDEKATEGORI

%N INTRESSANT DISKREPANS I SVAREN ¤R ATT KNAPPT PROCENT AV ARBETSF¶RMEDLARNA ANS¥G ATT CHEFEN KAN P¥VERKA M¥LEN MEDAN ENDAST UNGEF¤R PROCENT AV CHEFERNA SJ¤LVA ANS¥G ATT S¥ VAR FALLET

#HEFER 0LATSF¶RMEDLARE OCHV¤GLEDARE

	!NTAL
-¥LEN UNDERSKRIDS OFTAST
-¥LEN ¶VERTR¤FFAS ELLER UNDER
SKRIDS UNGEF¤R LIKA OFTA
-¥LEN UPPFYLLS OFTAST GANSKA
EXAKT

!NTAL

-¥LEN ¶VERTR¤FFAS OFTAST

6ET EJ

/MKRING PROCENT AV ARBETSF¶RMEDLARNA UPPGAV ATT DE VAR OVETAN DE OM GRADEN AV M¥LUPPFYLLELSE )NGEN AV DESSA VAR NYANST¤LLD OCH AV DEN ANLEDNINGEN OKUNNIG OM M¥LUPPFYLLELSEN $ETTA KAN BE TRAKTAS SOM EN INDIKATION P¥ ATT DRIVKRAFTERNA ATT UPPFYLLA M¥LEN ¤R SVAGA EN FR¥GA SOM VI STRAX SKALL UNDERS¶KA N¤RMARE

&R¥GORNA I ENK¤TEN R¶RANDE KONSEKVENSERNA AV OLIKA GRADER AV M¥LUPPFYLLELSE AVSER B¥DE DIREKTA PERSONLIGA KONSEKVENSER AVSE ENDE L¶N BEFORDRINGSM¶JLIGHETER OCH SOCIAL INTERAKTION MED KOL LEGOR OCH CHEF SAMT KONSEKVENSER F¶R HELA ARBETSF¶RMEDLINGSKON TORET $E F¶RSTN¤MNDA UTG¶R ETT MER R¤TTFRAMT M¥TT P¥ DE YTTRE DRIV KRAFTERNA MEN ¤VEN DE SENARE KONSEKVENSERNA KAN VARA BETYDELSE FULLA I DEN M¥N DE ¥TERVERKAR P¥ DEN ENSKILDES ARBETSSITUATION &R¥ GORNA HAR UTFORMATS P¥ S¥DANT S¤TT ATT DET ¤R M¶JLIGT ATT GE OLIKA SVAR BETR¤FFANDE KONSEKVENSERNA VID UTEBLIVEN RESPEKTIVE FULLGJORD M¥LUPPFYLLELSE 3YFTET MED DETTA ¤R ATT F¥NGA UPP EN EVENTUELL ASYMMETRI I INCITAMENTSSTRUKTUREN

4ABELL AVSER PERSONLIGA KONSEKVENSER VID UTEBLIVEN M¥L UPPFYLLELSE 3VAREN TYDER P¥ ATT DET FINNS VISSA SKILLNADER I INCITA MENTSSTRUKTUREN F¶R CHEFER I F¶RH¥LLANDE TILL ¶VRIG HANDL¤GGANDE PERSONAL #HEFER UPPGER T EX I H¶GRE GRAD EN NEGATIV L¶NEUTVECK LING MOT PROCENT OCH MINSKADE M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN

MOT PROCENT SOM F¶RV¤NTADE KONSEKVENSER 2EPRIMAND AV CHEF ELLER MEDARBETARE UPPGAVS SOM EN KONSEKVENS VID UTEBLIVEN M¥LUPPFYLLELSE AV ¶VER PROCENT AV B¥DA SVARANDEKATEGORIERNA "LAND CHEFERNA HAR DRYGT PROCENT SVARAT ANTINGEN INGA DIREKTA KONSEKVENSER ELLER VET EJ "LAND ARBETSF¶RMEDLARNA ¤R MOTSVA RANDE SIFFRA HELA PROCENT 5NGEF¤R AV CHEFERNA HAR UPPGIVIT

ETT SVAR SOM KATEGORISERATS UNDER ANNAT I TABELLEN %N STOR DEL AV DESSA SVAR ¤R ATT CHEFEN F¥R EN REPRIMAND AV ,!. "LAND ARBETS F¶RMEDLARNAS SVAR I DENNA KATEGORI RYMS M¥NGA SOM PEKAR P¥ PER SONLIG OTILLFREDSSST¤LLELSE MED ARBETSSITUATIONEN SOM EN KONSEK VENS $E SAMLADE RESULTATEN I TABELL TYDER P¥ ATT DE PERSONLIGA KONSEKVENSERNA AV UTEBLIVEN M¥LUPPFYLLELSE ¤R RELATIVT BLYGSAM MA MEN ATT CHEFER F¥R VIDK¤NNAS FLER NEGATIVA P¥F¶LJDER ¤N ARBETS F¶RMEDLARE

4ABELL 0ERSONLIGA KONSEKVENSER VID UTEBLIVEN M¥LUPPFYLLELSE

0ERSONLIG KONSEKVENS		3VARANDEKATEGORI
	#HEFER		0LATSF¶RMEDLARE
			OCH V¤GLEDARE
	!NTAL		!NTAL
.EGATIV L¶NEUTVECKLING
-INSKADE M¶JLIGHETER TILL BE
FORDRAN
2EPRIMAND AV KONTORSCHEF
ELLER MEDARBETARE
)NGA DIREKTA KONSEKVENSER
!NNAT
6ET EJ

!NM 3E ANM TILL 4ABELL

+ONSEKVENSERNA F¶R KONTORET VID UTEBLIVEN M¥LUPPFYLLELSE BELYSES I TABELL $EN ALLT ¶VERSKUGGANDE KONSEKVENSEN TYCKS VARA EN NEGATIV P¥VERKAN P¥ ANSLAGET VILKET OMKRING ~ AV DE SVARANDE UPPGIVIT +ATEGORIN SOM SVARAT INGA KONSEKVENSER ELLER VET EJ ¤R NU AVSEV¤RT MINDRE PROCENT BLAND CHEFERNA OCH PROCENT BLAND ARBETSF¶RMEDLARNA -¥NGA AV ARBETSF¶RMEDLARNA HAR UPPGI VIT ATT EN NEGATIV P¥VERKAN P¥ ANSLAGET INDIREKT F¥R PERSONLIGA KON SEKVENSER F¶R DEM I FORM AV EN ST¶RRE ARBETSB¶RDA &LERA ARBETS F¶RMEDLARE HAR OCKS¥ UPPGIVIT ATT ARBETSF¶RMEDLINGSKONTORET KAN F¥ ETT RYKTE SOM S¤MRE ¤N ANDRA VILKET UTG¶R EN M¤RKBAR NEGATIV KON SEKVENS

4ABELL +ONSEKVENSER F¶R KONTORET VID UTEBLIVEN M¥LUPPFYLLELSE

+ONSEKVENS F¶R KONTORET			3VARANDEKATEGORI
		#HEFER		0LATSF¶RMEDLARE OCH
				V¤GLEDARE
	!NTAL			!NTAL
.EGATIV P¥VERKAN P¥ ANSLAGET
.EGATIV L¶NEUTVECKLING F¶R KON
TORSCHEFEN
-INSKADE M¶JLIGHETER TILL BEFOR
DRAN F¶R KONTORSCHEFEN
2EPRIMAND FR¥N ,!. TILL
KONTORSCHEFEN
)NGA KONSEKVENSER
!NNAT
6ET EJ

!NM 3E ANM TILL 4ABELL

/M M¥LEN UPPFYLLS BLIR DE PERSONLIGA KONSEKVENSERNA N¥GOT MER M¤RKBARA VILKET FRAMG¥R AV TABELL $ET ¤R FRAMF¶R ALLT VERBAL UPPMUNTRAN FR¥N KONTORSCHEF ELLER MEDARBETARE SOM D¥ BLIR VAN LIGT F¶REKOMMANDE (¤LFTEN AV CHEFERNA OCH PROCENT AV ARBETS F¶RMEDLARNA ANS¥G ATT S¥ VAR FALLET $E MER SUBSTANTIELLA KONSEK VENSERNA R¶RANDE L¶N OCH BEFORDRAN LIGGER DOCK P¥ EN LIKNANDE NIV¥ SOM VID UTEBLIVEN M¥LUPPFYLLELSE

4ABELL 0ERSONLIGA KONSEKVENSER VID M¥LUPPFYLLELSE

0ERSONLIG KONSEKVENS	3VARANDEKATEGORI
	#HEFER	0LATSF¶RMEDLARE OCH

		V¤GLEDARE
	!NTAL	!NTAL
0OSITIV L¶NEUTVECKLING
–KADE M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN
6ERBAL UPPMUNTRAN AV KONTORS
CHEF ELLER MEDARBETARE
)NGA DIREKTA KONSEKVENSER
!NNAT
6ET EJ
!NM 3E ANM TILL 4ABELL

) TABELL PRESENTERAS SVAREN BETR¤FFANDE KONSEKVENSERNA F¶R ARBETSF¶RMEDLINGSKONTORET N¤R MAN LYCKAS UPPN¥ M¥LEN 2UNT

PROCENT HAR SVARAT ATT ANSLAGET P¥VERKAS POSITIVT 5NDER KATEGORIN ANNAT RYMS EN DEL INTRESSANTA SVAR FRAMF¶R ALLT FR¥N CHEFER 0¥ FALLANDE M¥NGA AV DESSA ANS¥G ATT ANSLAGEN RENTAV MINSKAS VID M¥LUPPFYLLELSE ALLTS¥ ATT DET F¶REKOMMER EN RATCHETEFFEKT AV DET SLAG SOM DISKUTERADES I DEN TEORETISKA GENOMG¥NGEN /M DETTA ¤R KORREKT S¥ FINNS DET RISK F¶R ATT INCITAMENTEN UPPFATTAS SOM OTYDLI GA OCH OF¶RUTS¤GBARA

4ABELL +ONSEKVENSER F¶R KONTORET VID M¥LUPPFYLLELSE

+ONSEKVENS F¶R KONTORET		3VARANDEKATEGORI
	#HEFER		0LATSF¶RMEDLARE OCH
			V¤GLEDARE

	!NTAL	!NTAL
0OSITIV P¥VERKAN P¥ANSLAGET
0OSITIV L¶NEUTVECKLING F¶R
KONTORSCHEFEN
–KADE M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN
F¶R KONTORSCHEFEN
6ERBAL UPPMUNTRAN FR¥N ,!. TILL
KONTORSCHEFEN
)NGA KONSEKVENSER
!NNAT
6ET EJ
!NM 3E ANM TILL 4ABELL

3AMMANFATTNINGSVIS KAN S¤GAS ATT DE DIREKTA PERSONLIGA INCITAMEN TEN TILL GOD M¥LUPPFYLLELSE ¤R SVAGA DOCK N¥GOT MINDRE SVAGA F¶R CHEFER $ET TYCKS DOCK FINNAS STARKARE INDIREKTA DRIVKRAFTER FR¤MST GENOM ATT ANSLAGEN TILL ARBETSF¶RMEDLINGSKONTORET P¥VERKAS $ETTA KAN F¥ M¤RKBARA ¥TERVERKNINGAR P¥ DE ANST¤LLDAS ARBETSSITUATION %XAKT HUR STARKA DESSA INCITAMENT ¤R HAR VI INGEN M¶JLIGHET ATT AV G¶RA MEN V¥R GENOMG¥NG AV RESURSF¶RDELNINGSNYCKLARNA OCH AND RA POLICYDOKUMENT GER OSS INGEN ANLEDNING ATT TRO ATT DE RESURSOM F¶RDELNINGAR SOM SKER P¥ DESSA GRUNDER ¤R AV N¥GON BETYDANDE STORLEK .OTABELT I SAMMANHANGET ¤R ATT FLERA SVARANDE PEKAR P¥ F¶REKOMSTEN AV RATCHETEFFEKTER I F¶RDELNINGEN AV KONTORSANSLAGEN VILKET G¶R DE YTTRE DRIVKRAFTERNA MINDRE TRANSPARENTA OCH D¤RMED MINDRE EFFEKTIVA SOM STYRINSTRUMENT

3¤RSKILDA SYNPUNKTER FR¥N DELTAGARNA I ENK¤TEN

3IST I ENK¤TEN L¤MNADES ETT UTRYMME F¶R EGNA KOMMENTARER VILKET EN STOR DEL AV DE SVARANDE UTNYTTJADE (¤R F¶LJER EN REDOVISNING AV DE SYNPUNKTER SOM ¤R AV RELEVANS F¶R V¥R RAPPORT $ET ALLRA MEST SL¥ENDE INTRYCKET ¤R ATT S¥ M¥NGA B¥DE BLAND CHEFERNA OCH ARBETS F¶RMEDLARNA ¤R KRITISKA TILL DE KVANTITATIVA M¥LEN S¤RSKILT DEM SOM AVSER ¥TG¤RDSPLACERINGAR -AN ANSER ATT DESSA M¥L GENOMSYRAR VERKSAMHETEN P¥ BEKOSTNAD AV ANDRA M¥L 6OLYMKRAVEN ANSES OFTA

HA STARKT SNEDVRIDANDE EFFEKTER P¥ VERKSAMHETEN OCH DESSUTOM P¥ VERKA ARBETSMORALEN P¥ ETT NEGATIVT S¤TT .EDAN ¥TERGES ETT URVAL AV DE KOMMENTARER SOM R¶R DE KVANTITATIVA M¥LEN

%N DEL SYNPUNKTER AVSER RESURSF¶RDELNINGEN MELLAN OLIKA KONTOR OCH DEN INTERNA INCITAMENTSSTRUKUREN &¶REKOMSTEN AV RATCHETEF FEKTER P¥PEKAS AV VISSA PERSONER !NDRA MENAR ATT DE MONET¤RA DRIVKRAFTERNA ATT G¶RA EN GOD ARBETSINSATS VISSERLIGEN ¤R SM¥ MEN ATT ¶KAD L¶NESPRIDNING KAN P¥VERKA SAMARBETET NEGATIVT

4YCKER ATT RIKSDAG OCH REGERINGEN STYR F¶R H¥RT N¤R DET G¤LLER KVANTITATIVA M¥L 6I F¥R T EX ARBETA MED BILLIGA ¥TG¤RDER I FORM AV !,5 OCH LIKNANDE I ST¤LLET F¶R ! UTBILDNING SOM ¤R DYRARE OCH B¤TTRE MEN D¥ N¥R VI EJ UPPSATTA M¥L ;#HEF=

$ET POLITISKA M¥LET ATT HALVERA DEN ¶PPNA ARBETSL¶SHETEN HAR GJORT ATT DET ¤R DE KVANTITATIVA M¥LEN SOM F¥R F¶R STOR BETYDELSE ;#HEF=

$E KVANTITATIVA M¥LEN TENDERAR ATT BLI MER ALLTMER OM¶J LIGA ATT UPPN¥ MED KVALITET 6I HAR L¤MNAT TANKEN P¥ KVALITET I VAD VI G¶R F¶R ATT MED EN ST¤NDIGT MINSKANDE PERSONAL PLACERA M¤NNISKOR I BILLIGA ARBETSMARKNADS POLITISKA ¥TG¤RDER TILL SYNES UTAN M¥L OCH MENING

;#HEF=

/M VI S¤TTER REALISTISKA M¥L EFTER V¥R PROFESSIONELLA BE D¶MNING KOMMER DESSA ATT UPPJUSTERAS F¶R ATT ST¤MMA MED REGERINGENS OREALISTISKA M¥L &¶LJDEN BLIR ATT M¥LEN INTE N¥S /M DE ¤ND¥ N¥S BLIR DET TILL PRISET AV UNDERM¥ LIG KVALITET FRAMF¶R ALLT VAD DET G¤LLER ¥TG¤RDERNA

;6¤GLEDARE=

$E KVANTITATIVA M¥LEN KAN MAN MANIPULERA FRAM GE NOM STATISTIKEN ;6¤GLEDARE=

!TT HITTA ENKLA ¥TG¤RDER SOM G¶MMER ARBETSL¶SA OCH SOM ¤R BILLIGA ¤R INTE SV¥RT +VALITATIVA L¥NGSIKTIGA ¥TG¤RDER ¤R SV¥RARE MEN B¤TTRE ;6¤GLEDARE=

$E KVANTITATIVA M¥LEN HAR INGEN F¶RANKRING P¥ KONTOREN VILKET G¶R ATT ALLA SOM VILL ARBETA MED KVALITET ¶VERV¤GER ATT BYTA ARBETE ELLER OCKS¥ LYDER VI ORDER ;0LATSF¶RMED LARE=

6I ARBETAR INTE L¤NGRE SOM ARBETSF¶RMEDLARE UTAN SOM SYSSELS¤TTNINGSKONSULTER MED ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER ;0LATSF¶RMEDLARE=

$ET VORE ¶NSKV¤RT OM REGERINGEN F¶RDE EN STABILARE AR BETSMARKNADSPOLITIK SOM L¤GET ¤R NU VERKAR DET MESTA AV ARBETSMARKNADS¥TG¤RDER SKE I DESPERATION OCH DET FR¤MJAR EJ PERSONALENS ARBETSSITUATION ;0LATSF¶RMEDLARE=

&¶RDELNINGSKRITERIERNA INNEB¤R ATT N¤R MAN LYCKAS F¥R MAN MINDRE ANSLAG OCH N¤R MAN MISSLYCKAS F¥R MAN ME RA -YCKET SV¥R PEDAGOGISK UPPGIFT ATT MOTIVERA PERSO NALEN UR DET PERSPEKTIVET ;#HEF=

4IDIGARE FICK ¶VERSKOTT RESP UNDERSKOTT F¶LJA MED N¤STA BUDGET¥R MEN S¥ ¤R DET INTE NU +ONTOR SOM KLARAR SIN BUDGET F¥R ST¥ F¶R UNDERSKOTTEN &ELAKTIGA SIGNALER

;#HEF=

$ET KONTOR SOM UPPFYLLER M¥LEN MED R¥GE BEL¶NAS OFTA MED MINSKADE ANSLAG F¶R N¤STA ¥R VILKET I VISS M¥N KAN VARA F¶RST¥ELIGT ;0LATSF¶RMEDLARE=

*AG SKULLE ¶NSKA ATT MAN INF¶RDE INDIVIDUELLA L¶NEF¶R HANDLINGAR D¤R MAN I RELATION TILL RESULTAT HADE N¥GOT ATT VINNA PERSONLIGEN $ETTA SKULLE ¶KA ANSTR¤NGNINGARNA I ATT UPPFYLLA DE M¥L SOM ¤R SATTA *AG HAR PERSONLIGEN INGET ATT VINNA P¥ ATT LYCKAS I V¥R M¥LS¤TTNING

;0LATSF¶RMEDLARE=

-ED DEN R¥DANDE ARBETSB¶RDAN SOM LIGGER P¥ DEN EN SKILDE HANDL¤GGAREN K¤NNS DET OFTA SOM MAN EJ HAR UT RYMME F¶R !FHANDL¤GGARENS EGENTLIGA ARBETSUPPGIFTER EFTERSOM DET ¤R S¥ MYCKET ADMINISTRATION MED ! KASSA ¥TG¤RDER M M I ST¤LLET F¶R ATT F¶RS¶KA SKAPA OCH TILLS¤TTA LEDIGA ARBETEN ;0LATSF¶RMEDLARE=

2ISK F¶R MINDRE TRIVSEL LAGANDA MED INDIVIDUELLT L¶NE SYSTEM ;6¤GLEDARE=

6I ARBETAR DAGLIGEN UNDER YTTERST PRESSANDE F¶RH¥LLAN DEN MED M¤NNISKOR I KRIS ,¶NEN I F¶RH¥LLANDE TILL DETTA ARBETE ¤R D¥ P¥ TOK F¶R L¥G !RBETSBELASTNINGEN SKALL DESSUTOM VARA RIMLIG &¶R ¶VRIGT ¤R DET ETT MYCKET IN TRESSANT OCH GIVANDE ARBETE $ET ¤R HELT ENKELT ETT PRIVI LEGIUM ATT ARBETA INOM !-6 ;6¤GLEDARE=

!VSLUTANDE DISKUSSION

2ESULTATEN FR¥N ENK¤TUNDERS¶KNINGEN OCH DE SLUTSATSER VI DRAGIT AV DENNA KAN SAMMANFATTAS ENLIGT F¶LJANDE

$E INDIVIDUELLA L¶NEINCITAMENTEN TILL EN GOD ARBETSINSATS VID GIVNA KRAV P¥ ARBETET ¤R SM¥ %N BETYDANDE L¶NEF¶RH¶JNING KR¤VER ATT MAN BLIR BEFORDRAD TILL CHEF $RIVKRAFTER TILL GODA ARBETSINSATSER SAKNAS INTE MEN ¤R FR¤MST BETINGADE AV ARBETSF¶RMEDLARNAS INRE DRIVKRAFTER OCH INDIREKTA EFFEKTER VIA P¥VERKAN P¥ KONTORETS ANSLAG )NCITAMENTSSTRUKTUREN I DET SENARE FALLER VERKAR EMELLERTID INTE VARA HELT TRANSPARENT EFTERSOM RATCHETEFFEKTER TYCKS VARA VANLIGT F¶RE KOMMANDE P¥ KONTORSNIV¥

%NK¤TEN BELYSER OCKS¥ ARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSFORMER !RBETSF¶RMEDLARNA HAR SOM REGEL MER ¤N EN HUVUDSAKLIG ARBETS UPPGIFT S¤RSKILT VID SM¥ KONTOR 3AMARBETE F¶REKOMMER B¥DE MED AKT¶RER INOM OCH UTOM KONTORET 6IDARE ¤R DET VANLIGT ATT ARBETS F¶RMEDLARNA ¤R SPECIALISERADE P¥ N¥GON S¤RSKILD GRUPP ELLER BRANSCH 3PECIALISERING P¥ L¥NGTIDSARBETSL¶SA VERKAR DOCK KNAP PAST ALLS F¶REKOMMA 2IMLIGHETEN I DETTA KAN DISKUTERAS $ET KAN IFR¥GAS¤TTAS OM INVANDRARNA ¤GNAS TILLR¤CKLIG UPPM¤RKSAMHET P¥ ARBETSF¶RMEDLINGARNA 0LATSF¶RMEDLARNA ¤R S¤LLAN SPECIALISERADE P¥ INVANDRARE MEN OFTA P¥ UNGDOMAR 6IDARE VERKAR DET INTE FINNAS N¥GOT SAMBAND MELLAN F¶REKOMSTEN AV INVANDRARE BLAND DE ARBETS S¶KANDE OCH I VILKEN GRAD VERKSAMHETSM¥L ST¤LLS UPP F¶R DEM

%TT INF¶RANDE AV EN MER PRESTATIONSRELATERAD L¶N SKULLE SANNO LIKT F¶RST¤RKA INCITAMENTEN TILL EN GOD ARBETSINSATS &¶REKOMSTEN AV FLERA ARBETSUPPGIFTER PER ARBETSF¶RMEDLARE SPECIALISERING P¥ S¤R SKILDA GRUPPER OCH F¶REKOMSTEN AV SAMARBETE MELLAN ARBETSF¶R MEDLARE SKULLE DOCK KUNNA F¶RSV¥RA IMPLEMENTERINGEN AV ETT S¥ DANT L¶NESYSTEM S¤RSKILT VID SM¥ KONTOR %XEMPELVIS KAN BONUSL¶ NER LEDA TILL ATT ATTRAKTIVA ARBETSS¶KANDE PRIORITERAS AV PLATSF¶R MEDLARNA P¥ BEKOSTNAD AV MER SV¥RPLACERADE GRUPPER -ED EN SPE CIALISERING AV VISSA PLATSF¶RMEDLARE P¥ DE SENARE GRUPPERNA T EX INVANDRARE KAN DETTA PROBLEM UNDVIKAS $ETTA EXEMPEL VISAR ATT MAN VID F¶R¤NDRINGAR I INCITAMENTSSTRUKTUREN KAN HA ANLEDNING ATT OCKS¥ F¶R¤NDRA ARBETSUPPGIFTERNAS UTFORMNING

3AMTLIGA ARBETSF¶RMEDLINGAR SOM UNDERS¶KTS HAR KVANTITATIVA M¥L I VERKSAMHETEN $ET ¤R VANLIGT MED M¥L F¶R S¤RSKILDA GRUPPER AV ARBETSS¶KANDE S¤RSKILT AVSEENDE L¥NGTIDSARBETSL¶SA

+VANTITATIVA M¥L F¶R ¥TG¤RDSPLACERINGAR VERKAR BETONAS MER ¤N ANDRA KVANTITATIVA M¥L VILKET F¶RMODLIGEN LETT TILL EFFEKTIVITETSF¶R LUSTER I VERKSAMHETEN 4 EX TYCKS ¶KAD ARBETSL¶SHET I H¶GRE GRAD LEDA TILL ¶KADE KRAV P¥ ¥TG¤RDSPLACERINGAR ¤N TILL ¶KADE KRAV P¥ TILL S¤TTNING AV PLATSER 0¥ ARBETSF¶RMEDLINGARNA FINNS DET OCKS¥ EN UT BREDD SKEPSIS MOT VOLYMKRAVEN F¶R ¥TG¤RDSPLACERINGAR VILKET VI ANSER BEFOGAT

/FTA FINNS EN UPPFATTNING BLAND ARBETSF¶RMEDLARE ATT KVANTITET OCH KVALITET M¥STE VARA VARANDRAS MOTSATSER 3¥ BEH¶VER DET INTE N¶DV¤NDIGTVIS VARA 0ROBLEMET ¤R OM KVANTITATIVA M¥L SOM ¤R MINDRE SAMH¤LLSEKONOMISKT MOTIVERADE ¤N ANDRA KVANTITATIVA M¥L GES F¶R STORT UTRYMME 4ILLS¤TTNING AV PLATSER B¶R D¤RF¶R ¥TERUPP R¤TTAS SOM DET PRIM¤RA M¥LET F¶R VERKSAMHETEN …TG¤RDSPLACERINGAR SKALL YTTERST SYFTA TILL ATT UNDERL¤TTA TILLS¤TTNINGEN AV PLATSER

3AMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

) DENNA RAPPORT HAR INNEH¥LLET I EN RAD OLIKA OFFICIELLA POLICYDOKU MENT R¶RANDE ARBETSMARKNADSPOLITIKEN KARTLAGTS 2EDOVISNINGEN AV DOKUMENTEN HAR FOKUSERATS P¥ STYRMEKANISMER OCH INCITAMENTYTTRE DRIVKRAFTER P¥ OLIKA NIV¥ER FR¥N BUDGETPROPOSITIONER OCH REGLERINGSBREV UTARBETADE AV REGERINGEN NER TILL L¤NSARBETSN¤MN DERNAS VERKSAMHETSPLANER 6IDARE HAR N¥GRA AV DE GRUNDL¤GGANDE RESULTATEN I FORSKNINGSLITTERATUREN OM DE YTTRE DRIVKRAFTERNAS BETY DELSE INOM ORGANISATIONER BESKRIVITS $ESSUTOM HAR RESULTATEN FR¥N ENK¤T RIKTAD TILL CHEFER OCH ARBETSF¶RMEDLARE VID DE LOKALA ARBETS F¶RMEDLINGARNA REDOVISATS ) ENK¤TEN ST¤LLDES FR¥GOR OM L¶NER AR BETSF¶RH¥LLANDEN OCH M¥L INOM ORGANISATIONEN

) GENOMG¥NGEN AV FORSKNINGSLITTERATUREN KAPITEL DISKUTERA DES F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R RESULTATSTYRNING DELS P¥ INDIVIDNIV¥ OCH DELS P¥ ORGANISATIONSNIV¥ 5TG¥NGSPUNKTEN HAR VARIT ATT INDIVIDU ELLA PRESTATIONER AVSPEGLAR B¥DE INDIVIDENS INRE DRIVKRAFTER T EX DENNES ENGAGEMANG F¶R VERKSAMHETEN OCH DE INCITAMENT SOM FINNS INBYGGDA I ORGANISATIONEN $E EKONOMISKA DRIVKRAFTERNA ¤R SPECIELLT INTRESSANTA EFTERSOM DE OFTA HAR STOR BETYDELSE F¶R EN VERKSAMHETS EFFEKTIVITET OCH DESSUTOM I STOR UTSTR¤CKNING KAN STY RAS "ETYDELSEN AV SOCIALA INCITAMENT B¶R DOCK INTE UNDERSKATTAS 6I HAR FR¤MST DISKUTERAT DE DRIVKRAFTER SOM HAR SAMBAND MED L¶NER OCH M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN -¶JLIGHETEN TILL BEFORDRAN KAN DEL VIS ERS¤TTA ELLER KOMPLETTERA L¶NEINCITAMENT 3TYRKAN I DESSA DRIV KRAFTER BEROR AV L¶NESKILLNADEN MELLAN OLIKA NIV¥ER OCH UTSIKTERNA ATT BEFORDRAS $ET SENARE AVG¶RS DELVIS AV I VILKEN UTSTR¤CKNING OR GANISATIONEN INTERNREKRYTERAR

!V LITTERATUREN FRAMG¥R ATT PRESTATIONSRELATERAD ERS¤TTNING KAN H¶JA PRODUKTIVITETEN MEN OCKS¥ GE NEGATIVA BIEFFEKTER OM UTFORM NINGEN ¤R OL¤MPLIG %XEMPELVIS KAN RELATIVA UTV¤RDERINGAR SOM HAR F¶RDELEN ATT DE KAN MINSKA OS¤KERHETEN I BED¶MNINGEN SKADA

SAMARBETSKLIMATET OCH B¶R UNDVIKAS N¤R SAMARBETE ¤R VIKTIGT 3TAR KA INCITAMENT KNUTNA TILL VISSA M¥LVARIABLER KAN OCKS¥ LEDA TILL ATT ANDRA ARBETSUPPGIFTER ¥SIDOS¤TTS 0RESTATIONSM¥TTEN B¶R VARA TYDLI GA OCH SV¥RA ATT MANIPULERA $ESSUTOM B¶R KRAVEN VARA RIMLIGA OCH INTE SK¤RPAS ALLTF¶R L¤TTVINDIGT VID GODA RESULTAT EFTERSOM DETTA KAN GE INCITAMENT ATT INTE UPPN¥ ALLTF¶R BRA RESULTAT

)NOM OFFENTLIG SEKTOR KOMPLICERAS SITUATIONEN AV ATT M¥LEN OFTA ¤R DIFFUSA OCH FLERDIMENSIONELLA TILL SKILLNAD FR¥N EXEMPELVIS VINSTMAXIMERINGSM¥LET INOM N¤RINGSLIVET $ETTA G¶R DET OFTA SV¥RT ATT HITTA BRA PRESTATIONSM¥TT OCH D¤RMED OCKS¥ ATT TILL¤MPA STARKA EKONOMISKA INCITAMENT $ETTA ¶KAR OCKS¥ SPELRUMMET F¶R S¤RINTRESSEN &¶R ATT MINSKA DETTA UTRYMME ¤R DET VIKTIGT ATT MINSKA OS¤KERHETEN OM M¥LUPPFYLLELSEN

-OT BAKGRUND AV DETTA FINNS DET ANLEDNING ATT DISKUTERA ETT M¥L SOM ALLTMER KOMMIT I FOKUS HALVERINGEN AV DEN ¶PPNA ARBETSL¶S HETEN $ETTA STRIDER MOT ETT GRUNDL¤GGANDE KRITERIUM VID UTFORM NING AV VERKSAMHETSM¥L N¤MLIGEN ATT M¥L INTE SKALL VARA L¤TTA ATT MANIPULERA 2ISKEN MED S¥DANA M¥L ¤R ATT ARBETSMARKNADSPOLITI KEN DEGENERERAR TILL PLACERINGAR I VERKNINGSL¶SA ¥TG¤RDER OCH ATT STORSKALIGA UTBILDNINGSEXPERIMENT GENOMF¶RS UTAN ATT KONSEKVEN SERNA AV DESSA EXPERIMENT I TILLR¤CKLIG GRAD ANALYSERAS I F¶RV¤G 3OM N¤MNTS I KAPITEL OCH DISKUTERATS MER UTF¶RLIGT AV BL A :ETTERBERG F¶REFALLER M¥L SOM FOKUSERAR P¥ T EX L¥NGTIDS ARBETSL¶SHET L¤MPLIGARE !V SAMMA SK¤L ¤R OCKS¥ ANTALET REGUL J¤RT SYSSELSATTA ELLER SYSSELS¤TTNINGEN I F¶RH¥LLANDE TILL ARBETSKRAF TEN L¤MPLIGA M¥LVARIABLER „VEN OM M¥LEN ¤R V¤L UTFORMADE KR¤VS FORTFARANDE UTV¤RDERINGAR AV H¶G KVALITET F¶R ATT TILLF¶RS¤KRA BRA UN DERLAG F¶R POLITISKA BESLUT

$EN STARKA BETONINGEN UNDER SENARE ¥R P¥ VOLYMKRAV F¶R ¥T G¤RDSPLACERINGAR HAR I PRAKTIKEN INNEBURIT ETT AVSTEG FR¥N PRINCIPEN OM M¥LSTYRNING ELLER RESULTATSTYRNING INOM !-6 "ETONINGEN AV VOLYMKRAVEN HAR KRITISERATS I M¥NGA ANDRA SAMMANHANG 2ESULTA TEN I S¥V¤L FORSKNINGSLITTERATUREN SOM I SVAREN P¥ V¥R ENK¤T GER

%TT S¥DANT M¥L SKA NATURLIGTVIS UTFORMAS S¥ ATT DET GER INCITAMENT TILL ATT F¶R HINDRA OCH F¶REBYGGA L¥NGTIDSARBETSL¶SHET INKLUSIVE RUNDG¥NG MELLAN ¶PPEN AR BETSL¶SHET OCH ¥TG¤RDER MEN INTE TILL ATT F¶RPASSA L¥NGTIDSARBETSL¶SA FR¥N ARBETS L¶SHETSSTATISTIKEN GENOM T EX F¶RTIDSPENSIONERINGAR

OCKS¥ ST¶D F¶R MISSTANKEN ATT VOLYMKRAVEN KAN LEDA TILL ATT RESUR SERNA FELALLOKERAS 6AD AVSER ¥TG¤RDSPLACERINGARNA BLIR RESULTATET ATT KVANTITETEN PRIORITERAS P¥ BEKOSTNAD AV KVALITETEN $ESSUTOM VILKET INTE UPPM¤RKSAMMATS LIKA MYCKET F¶RSVAGAS DRIVKRAFTERNA ATT TILLS¤TTA PLATSER $ETTA ¤R ALLVARLIGT EFTERSOM ETT VIKTIGT SLUTM¥L F¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN M¥STE VARA JUST TILLS¤TTNING AV PLATSER

0¥ L¤NSNIV¥ UTTRYCKS DE ¶VERGRIPANDE M¥LEN I L¤NSARBETSN¤MN DERNAS VERKSAMHETSPLANER $ESSA VERKSAMHETSPLANER ¤R DOCK MYCKET HETEROGENA ) VISSA L¤N ¤R VERKSAMHETSPLANERNA ALLM¤NT H¥LLNA MEDAN SPECIFIKA KVANTITATIVA M¥L F¶R T EX TILLSATTA PLATSER ELLER L¥NGTIDSARBETSL¶SA TILL ARBETE ¥TG¤RD F¶REKOMMER I ANDRA L¤N $ESSUTOM ANGES DE KVANTITATIVA M¥LEN P¥ OLIKA S¤TT ABSOLUTA NIV¥ ER PROCENTUELLA M¥L OCH M¥L I RELATION TILL RIKSSNITT %N MER ENHET LIG FORMULERING AV M¥LEN I VERKSAMHETSPLANERNA SKULLE ¶KA M¶JLIG HETERNA ATT J¤MF¶RA RESULTATEN I OLIKA L¤N

6¥R STUDIE PEKAR ¤VEN P¥ EN DEL PROBLEM INOM ARBETSMARKNADS POLITIKEN SOM HAR DEBATTERATS I MINDRE OMFATTNING $ET FINNS AN LEDNING ATT IFR¥GAS¤TTA OM INCITAMENTEN F¶R ATT SATSA P¥ UTSATTA GRUPPER S¥SOM L¥NGTIDSARBETSL¶SA INVANDRARE OCH ARBETSHANDI KAPPADE ¤R TILLR¤CKLIGT STARKA INOM !-6 $ETTA ¤R OROANDE EFTER SOM M¥NGA FORSKNINGSRESULTAT VISAR ATT EN S¥DAN INRIKTNING KAN HA GYNNSAMMA EFFEKTER $ET ¤R OCKS¥ F¶RV¥NANDE MED TANKE P¥ ATT POLICYDOKUMENT SOM FASTST¤LLTS P¥ H¶GRE NIV¥ER INOM ORGANISATIO NEN OFTA BETONAR VIKTEN AV ATT ARBETSMARKNADSPOLITIKEN TAR S¤RSKILD H¤NSYN TILL SV¥RPLACERADE GRUPPER $ET ¤R ALLTS¥ I DETTA FALL INTE UT FORMNINGEN AV M¥LEN P¥ H¶GRE NIV¥ER SOM UTG¶R PROBLEMET UTAN IMPLEMENTERINGEN AV DESSA M¥L P¥ L¤GRE NIV¥ER INOM ORGANISATIO NEN

2ESURSF¶RDELNINGSMODELLERNA VILKA ¤R !-3 INSTRUMENT F¶R F¶RDELNING AV RESURSER MELLAN OLIKA L¤N DISKUTERADES I KAPITEL

$ET FINNS INTE N¥GRA S¤RSKILDA INCITAMENT INBYGGDA I DESSA MODEL LER ATT VARA FRAMG¥NGSRIK N¤R DET G¤LLER ATT PLACERA INVANDRARE ELLER

„VEN EVENTUELLA NEGATIVA BIEFFEKTER AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER T EX L¶NEUPPDRIVNING KAN MINSKA OM ¥TG¤RDERNA INRIKTAS P¥ MARGINALGRUPPER 3E TEO RETISKA DISKUSSIONER I #ALMFORS A OCH #ALMFORS ,ANG

„VEN 2IKSDAGENS REVISORER HAR T EX P¥PEKAT ATT ANDELEN INVANDRARE I AR BETSMARKNADSUTBILDNING MINSKAT VILKET STRIDER MOT UPPST¤LLDA M¥L

ANDRA UTSATTA GRUPPER I ARBETE -AN F¥R MER RESURSER OM BELAST NINGEN I FORM AV UTOMNORDISKA S¶KANDE ¤R STOR MEN ENLIGT DEN S K RESULTATFAKTORN ¤R MARGINALAVKASTNINGEN I FORM AV MER RESURSER DENSAMMA OM EN UTOMNORDISK ELLER NORDISK S¶KANDE F¥TT ARBETE &¶LJAKTLIGEN FINNS INGA INCITAMENT I F¶RDELNINGSNYCKLARNA ATT SATSA EXTRA RESURSER P¥ INVANDRARNA ) VERKSAMHETSPLANEN F¶R EN AV LANDETS MEST INVANDRART¤TA REGIONER 3TOCKHOLMS L¤N BETONAS M¥LEN F¶R UTOMNORDISKA MEDBORGARE I F¶RV¥NANSV¤RT LITEN GRAD ) DE KVANTITATIVA VERKSAMHETSM¥LEN BESKRIVNA P¥ S I PLANEN N¤MNS INTE INVANDRARE MEDAN MAN I EN F¶RTECKNING ¶VER L¤NS¶VER GRIPANDE PROJEKT S ANGER ATT SYFTET MED ETT INVANDRARPROJEKT ¤R ATT FLER INVANDRARE SKALL ERBJUDAS F¶RMEDLINGSINSATSER UTBILDNING OCH PRAKTIK !V SVAREN P¥ V¥R ENK¤T TILL ARBETSF¶RMEDLINGARNA KA PITEL FRAMGICK VIDARE ATT DET GENERELLT INTE TYCKS FINNAS N¥GOT SAMBAND MELLAN INVANDRART¤THET I EN REGION OCH UPPST¤LLNING AV KVANTITATIVA M¥L F¶R DENNA GRUPP %NK¤TEN VISADE OCKS¥ ATT PLATS F¶RMEDLARE S¤LLAN ¤R SPECIALISERADE P¥ INVANDRARE TROTS ATT DETTA BORDE KUNNA RESULTERA I ATT FLER INVANDRARE F¥R ARBETE

3AMMANTAGET GER DESSA RESULTAT VID HANDEN ATT DRIVKRAFTERNA VID ARBETSF¶RMEDLINGARNA ATT ¤GNA S¤RSKILD UPPM¤RKSAMHET ¥T INVAND RARE I VARJE FALL INTE ¤R P¥FALLANDE STORA 5TFALLET P¥ ARBETSMARKNA DEN F¶R DENNA GRUPP ¤R INTE HELLER TILLFREDSST¤LLANDE MED EN H¶G ARBETSL¶SHET OCH L¥G SYSSELS¤TTNINGSGRAD TROTS ATT UTBILDNINGSNIV¥N OFTA ¤R H¶G %N OMF¶RDELNING AV ARBETSF¶RMEDLINGARNAS PERSONAL RESURSER I RIKTNING MOT UTSATTA GRUPPER I ALLM¤NHET OCH INVANDRARE I SYNNERHET TROR VI SKULLE KUNNA LEDA TILL GYNNSAMMA RESULTAT

„VEN OM V¥RA RESULTAT BETR¤FFANDE UTSATTA GRUPPER TYCKS PEKA I EN BEST¤MD RIKTNING VILL VI BETONA ATT RESULTATEN ENDAST UTG¶R EN STAKA PUSSELBITAR I ETT ST¶RRE SAMMANHANG &¶R ATT F¥ EN MER FULL ST¤NDIG BILD OCH ETT S¤KRARE UNDERLAG ¤R DET ¶NSKV¤RT MED EN MER SYSTEMATISK GENOMG¥NG AV KOMPLETTERANDE MATERIAL INOM !RBETS MARKNADSVERKET

$ET FINNS VISSERLIGEN ETT F¥TAL KONTOR SOM ¤R HELT SPECIALISERADE P¥ INVANDRARE MEN DETTA L¶SER INTE DE DISKUTERADE PROBLEMEN I LANDET SOM HELHET

3E T EX %KBERG 'USTAFSSON OCH 3VENSKA +OMMUNF¶RBUNDET

6I HAR NOTERAT YTTERLIGARE ETT F¶RH¥LLANDE SOM HAR SAMBAND MED UTFORMNINGEN AV INCITAMENT P¥ OLIKA NIV¥ER ) !-3 RESURSF¶RDEL NINGSMODELLER AVSEENDE DE OLIKA L¤NSARBETSN¤MNDERNA FINNS EN VISSERLIGEN LITEN MEN TYDLIGT FORMULERAD RESULTATFAKTOR SOM ¤R BE ROENDE AV L¤NENS PRESTATIONER 2ESULTATEN I V¥R ENK¤T TYDER P¥ ATT ¤VEN DE LOKALA ARBETSF¶RMEDLINGSKONTOREN ERH¥LLER ANSLAG FR¥N ,!. BEROENDE P¥ RESULTAT ) DET SENARE FALLET VERKAR DOCK INTE IN CITAMENTSSTRUKTUREN VARA LIKA F¶RUTS¤GBAR EFTERSOM S K RATCHETEF FEKTER TYCKS F¶REKOMMA $ETTA INNEB¤R ATT KONTOR SOM LYCKAS ¶VER F¶RV¤NTAN KAN F¥ MINDRE ANSLAG

2ESULTATEN KAPITEL VISADE VIDARE ATT DE PERSONLIGA L¶NEINCI TAMENTEN ¤R T¤MLIGEN SM¥ VID ARBETSF¶RMEDLINGARNA $E INCITAMENT SOM FINNS ¤R FR¤MST INDIREKTA OCH M¤RKS FR¤MST GENOM F¶R¤NDRING AR I ANSLAGSTILLDELNINGEN F¶R RESPEKTIVE ARBETSF¶RMEDLING .¥GON DIREKT KOPPLING MELLAN ARBETSINSATS OCH L¶N FINNS INTE &ORSK NINGSLITTERATUREN INDIKERAR DOCK ATT ¤VEN GANSKA SM¥ EKONOMISKA INCITAMENT AV DEN TYPEN KAN GE EN RELATIVT STARK EFFEKT P¥ BETEEN DET $ETTA ¤R NATURLIGTVIS BRA UNDER F¶RUTS¤TTNING ATT INCITAMENTEN LEDER I R¤TT RIKTNING /M DET ¤R SV¥RT ATT F¶RVISSA SIG OM ATT S¥ FAK TISKT ¤R FALLET BEROENDE P¥ EXEMPELVIS M¤TPROBLEM ¤R DET MOTIVE RAT ATT VARA F¶RSIKTIG MED ANV¤NDNINGEN AV EKONOMISKA INCITAMENT

%KONOMISKA INCITAMENT HAR UTAN TVIVEL BETYDELSE MEN DE SKALL INTE ¶VERBETONAS „VEN SAMMANST¤LLNINGAR AV VERKSAMHETSRESULTAT KAN SPORRA TILL B¤TTRE RESULTAT 3OCIALA MEKANISMER T EX BER¶M ELLER KLANDER FR¥N MEDARBETARE ELLER ¶VERORDNADE KAN UTG¶RA VIKTI GA DRIVKRAFTER I EN ORGANISATION )NOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN ¤R !-3 L¤NSGENOMG¥NGAR VILKA EJ REDOVISAS OFFENTLIGT EXEMPEL P¥ RESULTATJ¤MF¶RELSER 6ERKSAMHETEN F¶LJS OCKS¥ UPP LOKALT VID AR BETSF¶RMEDLINGARNA

0RESTATIONSL¶NER F¶R ARBETSF¶RMEDLARE

2ESULTATBASERAD L¶N INNEB¤R OS¤KERHET R¶RANDE ERS¤TTNINGEN EFTER SOM RESULTATET P¥VERKAS AV M¥NGA FAKTORER UTANF¶R DEN ANST¤LLDES KONTROLL T EX KONJUNKTURL¤GE OCH KOLLEGORS PRESTATIONER &¶R ATT KOMPENSERA F¶R DETTA KR¤VS EN H¶GRE F¶RV¤NTAD L¶N %TT S¤TT ATT RE

DUCERA OS¤KERHETEN I UTV¤RDERINGEN ¤R ATT STUDERA HUR DET HAR G¥TT F¶R KOLLEGOR SOM VERKAR UNDER LIKNANDE BETINGELSER S K RELATIV PRESTATIONSBED¶MNING &¶R ATT STARKARE INCITAMENT SKALL L¶NA SIG KR¤VS ATT RESULTATET F¶RB¤TTRAS TILLR¤CKLIGT MYCKET F¶R ATT MOTIVERA KOSTNADS¶KNINGEN *U ST¶RRE BETYDELSE DEN ANST¤LLDES INSATS HAR F¶R VERKSAMHETENS RESULTAT DESTO ANGEL¤GNARE ¤R DET ATT TILLHANDAH¥LLA R¤TT INCITAMENT

)NOM ARBETSF¶RMEDLINGARNA TYCKS PLATSF¶RMEDLARNA VARA DEN GRUPP SOM HAR RELATIVT ST¶RST M¶JLIGHET ATT P¥VERKA RESULTATET AV SITT ARBETE 5PPR¤TTH¥LLANDE AV GODA KONTAKTER MED LOKALA ARBETSGIVARE ¤R EN FAKTOR SOM KAN SPELA ROLL F¶R ARBETSPRESTATIONEN ) DEN M¥N INF¶RANDE AV PRESTATIONSBASERAD ERS¤TTNING KAN ¶KA EFFEKTIVITETEN INOM ARBETSF¶RMEDLINGARNA TER DET SIG L¤MPLIGAST ATT I F¶RSTA HAND INF¶RA EN S¥DAN ERS¤TTNING F¶R PLATSF¶RMEDLARE

)NOM F¶RMEDLINGSARBETET TYCKS BEL¶NINGAR SOM BASERAS P¥ PLA CERINGAR I REGULJ¤RA JOBB I PRIVAT SEKTOR HA FLERA F¶RDELAR %N DYLIK RESULTATL¶N GER F¶RMEDLARNA ¶KAD MOTIVATION ATT STIMULERA GEOGRA FISK OCH YRKESM¤SSIG R¶RLIGHET OCH ATT F¥ TILL ST¥ND EN ¶KNING AV SYSSELS¤TTNINGEN I PRIVAT SEKTOR $ETTA KAN FUNGERA SOM MOTVIKT B¥DE MOT DEN S¶KANDES OFTA SM¥ INCITAMENT ATT FLYTTA OCH MOT KOMMUNENS INCITAMENT ATT PLACERA ARBETSL¶SA I KOMMUNALA ARBETEN I SYFTE ATT KVALIFICERA DESSA PERSONER F¶R YTTERLIGARE PERIODER AV ARBETSL¶SHETSERS¤TTNING

$ET FINNS EMELLERTID FLERA M¶JLIGA KOMPLIKATIONER MED INF¶RAN DE AV BONUSL¶NESYSTEM VILKA DISKUTERATS I GENOMG¥NGEN AV FORSK NINGSLITTERATUREN OCH I REDOVISNINGEN AV ENK¤TEN %N RISK MED RE SULTATL¶NER BASERADE P¥ TILLS¤TTNING AV PLATSER ¤R ATT ALLTF¶R MYCKET TID ¤GNAS ¥T DE FALL D¤R PROGNOSEN ¤R GOD MEDAN SV¥RPLACERADE S¶ KANDE BEHANDLAS MER STYVMODERLIGT -ED EN SPECIALISERING AV VISSA PLATSF¶RMEDLARE P¥ DEN SENARE S¶KANDEKATEGORIN T EX IN VANDRARE KAN DETTA PROBLEM UNDVIKAS %N PLATSF¶RMEDLARE SOM

) DET DANSKA EXPERIMENTET I 'RAESTED 'ILLELEJE KN¶TS RESULTATL¶NEN TILL TILLS¤TT NING AV PLATSER I PRIVAT SEKTOR SE KAPITEL

%N INV¤NDNING MOT DETTA RESONEMANG SOM FRAMF¶RTS I LITTERATUREN ¤R ATT DET MYCKET V¤L KAN VARA S¥ ATT DENNA ALLOKERING AV ANSTR¤NGNINGAR HOS PLATSF¶R MEDLAREN FAKTISKT ¤R EFFEKTIV I S¥ MOTTO ATT DENNE PRIORITERAR OMR¥DEN D¤R AVKAST NINGEN ¤R H¶GST

ARBETAR MED UTSATTA GRUPPER HAR RIMLIGEN SV¥RT ATT ¥STADKOMMA LIKA M¥NGA TILLS¤TTNINGAR SOM EN KOLLEGA SOM ¤R INRIKTAD P¥ TEKNIKER

.¤R ARBETSUPPGIFTERNA SKILJER SIG ¥T I SV¥RIGHETSGRAD ¤R DET D¤RF¶R VIKTIGT AV B¥DE R¤TTVISE OCH INCITAMENTSSK¤L ATT BEL¶NINGSSYSTEMET TAR H¤NSYN TILL DETTA

%TT ANNAT PROBLEM MED DEN OVAN DISKUTERADE BONUSL¶NEN ¤R ATT DEN KAN LEDA TILL EN ENSIDIG BETONING P¥ ANTALET TILLSATTA PLATSER P¥ BEKOSTNAD AV MATCHNINGSKVALITETEN $ETTA KAN YTTRA SIG I KORTVARIGA JOBB MED L¥G L¶N I F¶RH¥LLANDE TILL DEN ARBETSS¶KANDES KOMPETENS 0¥ SAMMA S¤TT ¤R DET T¤NKBART ATT ARBETSF¶RMEDLARE MED OLIKA AR BETSUPPGIFTER SOM T EX PLATSF¶RMEDLING OCH V¤GLEDNING KAN KOM MA ATT KONCENTRERA ANSTR¤NGNINGARNA TILL DEN ARBETSUPPGIFT SOM ¤R KNUTEN TILL BONUSL¶NEN 6ID SM¥ KONTOR ¤R SANNOLIKT M¶JLIGHETERNA ATT SEPARERA ARBETSUPPGIFTERNA P¥ OLIKA INDIVIDER MER BEGR¤NSADE !V ENK¤TEN FRAMGICK OCKS¥ ATT DET GENOMSNITTLIGA ANTALET ARBETS UPPGIFTER PER ARBETSF¶RMEDLARE ¤R ST¶RRE VID SM¥ KONTOR

%N NACKDEL MED RELATIV PRESTATIONSBED¶MNING ¤R ATT BEN¤GEN HETEN ATT SAMARBETA KAN MINSKA 3AMARBETE TAR INTE BARA TID FR¥N DET EGNA ARBETET GENOM ATT HJ¤LPA ANDRA TILL B¤TTRE RESULTAT F¶R S¤MRAS OCKS¥ DEN EGNA PRESTATIONEN RELATIVT SETT .¤R SAMARBETE MELLAN KOLLEGOR ¤R V¤SENTLIGT F¶R VERKSAMHETEN B¶R D¤RF¶R RELATIVA BED¶MNINGAR ANV¤NDAS MED VISS F¶RSIKTIGHET

) DENNA RAPPORT HAR VI N¥GOT BER¶RT M¶JLIGHETERNA ATT INF¶RA STAR KARE DRIVKRAFTER F¶R ARBETSF¶RMEDLARE ATT KONTROLLERA EVENTUELLT FUSK MED ARBETSL¶SHETSERS¤TTNINGAR $ET ¤R F¶RMODLIGEN ARBETSF¶RMEDLA RE SOM HAR ST¶RST M¶JLIGHETER ATT UPPT¤CKA S¥DANT FUSK 6I ANSER DOCK INTE ATT RESULTATL¶NER ¤R EN L¤MPLIG V¤G F¶R ATT L¶SA PROBLEMET EFTERSOM ARBETSF¶RMEDLARNA OCKS¥ HAR ANDRA VIKTIGA UPPGIFTER SOM KAN F¶RSUMMAS N¤MLIGEN ATT F¶RMEDLA JOBB OCH V¤GLEDA $ETTA F¶RH¥LLANDE G¶R ATT MAN I H¶GRE GRAD M¥STE F¶RLITA SIG P¥ ANDRA

-AN B¶R OCKS¥ BEAKTA DEN ARBETSS¶KANDES DRIVKRAFTER ATT BLI PLACERAD I VERK NINGSFULLA ¥TG¤RDER (UR BED¶MER EXEMPELVIS DEN S¶KANDE EN ¥TG¤RD SOM VISSERLI GEN KAN ¶KA CHANSERNA TILL ATT F¥ ARBETE MEN I S¥ FALL P¥ ANNAN ORT ) VILKEN UT STR¤CKNING ¤R ¥TG¤RDEN BARA ETT S¤TT ATT F¥ F¶RL¤NGD ARBETSL¶SHETSERS¤TTNING $ESSA SP¶RSM¥L HAR BETYDELSE F¶R HUR V¤L PLATSF¶RMEDLINGS OCH V¤GLEDNINGSARBETET KOMMER ATT FUNGERA

METODER T EX REFORMERING AV ARBETSL¶SHETSERS¤TTNINGSSYSTEMET F¶R ATT EFFEKTIVT KUNNA REDUCERA FUSKET

$ET ¤R SV¥RT ATT P¥ TEORETISKA GRUNDER AVG¶RA STORLEKEN P¥ DE EVENTUELLA EFFEKTIVITETSVINSTER SOM SKULLE KUNNA G¶RAS MED INF¶ RANDE AV EN PRESTATIONSBASERAD L¶NES¤TTNING F¶R PLATSF¶RMEDLING LIKSOM DET ¤R SV¥RT ATT BED¶MA NACKDELARNA $ET B¶R BETONAS ATT MER EMPIRISK KUNSKAP ¤R ¶NSKV¤RD $ET VORE DELS V¤RDEFULLT MED EN GEDIGEN UTV¤RDERING AV DE DANSKA ERFARENHETERNA AV BONUSL¶NER DELS OCKS¥ M¶JLIGT ATT GENOMF¶RA EXPERIMENT VID N¥GRA ARBETSF¶R MEDLINGAR I 3VERIGE $ETTA KAN MYCKET V¤L G¶RAS LOKALT OCH ¤R INTE I S¥ STOR UTSTR¤CKNING BEROENDE AV HUR RESTEN AV ORGANISATIONEN FUN GERAR &¶RS¶KEN B¶R GENOMF¶RAS ¤VEN VID SM¥ ARBETSF¶RMEDLINGAR %NDAST EMPIRISK ERFARENHET KAN KLARL¤GGA DELS VILKA RESULTATF¶RB¤TT RINGAR SOM KAN UPPN¥S GENOM BONUSL¶NER OCH DELS VILKEN VIKT SOM SKALL L¤GGAS VID DE OLIKA T¤NKBARA KOMPLIKATIONER SOM VI REDOGJORT F¶R

.¤R DET G¤LLER V¤GLEDNING ¤R DET VIKTIGT ATT SYSTEMET PREMIERAR VAL AV EFFEKTIVA ¥TG¤RDER DVS ¥TG¤RDER SOM VERKLIGEN ¶KAR M¶JLIG HETERNA TILL ARBETE UTAN ATT EVENTUELLA NEGATIVA BIVERKNINGAR AV ¥T G¤RDERNA ¤R ALLTF¶R STORA ) PRINCIP SKULLE RESULTATL¶NER KUNNA TILL L¤MPAS ¤VEN F¶R V¤GLEDARE (¤R ¤R DOCK M¤TPROBLEMEN ST¶RRE ¤N F¶R PLATSF¶RMEDLARE %FFEKTEN AV OLIKA ¥TG¤RDER ¤R N¥GOT SOM BARA KAN OBSERVERAS MED EN STOR TIDSEFTERSL¤PNING VILKET F¶RSV¥RAR AN V¤NDANDET AV INCITAMENT /M DESSA DRIVKRAFTER ¤R KNUTNA TILL PLACE RINGAR I REGULJ¤RA JOBB I PRIVAT SEKTOR KOMMER DET DOCK ATT FINNAS DRIVKRAFTER ATT PRIORITERA ¥TG¤RDER SOM LEDER TILL DETTA

4V¥ V¤SENTLIGA PROBLEM I SAMMANHANGET ¤R BRISTEN P¥ INFORMA TION OM VAD SOM ¤R EFFEKTIVA ¥TG¤RDER OCH ATT FRIHETEN ATT V¤LJA ¥T G¤RDER KRAFTIGT BESKURITS AV REGERINGENS VOLYMM¥L "ETYDELSEN AV GODA UTV¤RDERINGAR KAN D¤RF¶R INTE ¶VERSKATTAS 0¥ SENARE ¥R HAR VISSERLIGEN ANTALET UTV¤RDERINGAR ¶KAT MEN BETYDLIGT FLER BEH¶VS 4ILLKOMSTEN AV )NSTITUTET F¶R ARBETSMARKNADSPOLITISK UTV¤RDERING KAN D¤RF¶R VARA ETT STEG I R¤TT RIKTNING 6I TROR OCKS¥ ATT DET ¤R VIK TIGT ATT UTV¤RDERINGAR G¶RS F¶R M¥NGA OLIKA GEOGRAFISKA NIV¥ER EF TERSOM M¥LEN INOM !-6 S VERKSAMHET S¤TTS F¶R OLIKA S¥DANA NI V¥ER

(UR KAN UTV¤RDERINGARNAS POLITISKA GENOMSLAG ¶KAS

&¶R ATT UTV¤RDERINGAR OCH F¶RS¶KSVERKSAMHETER SKALL F¥ POLITISKT GENOMSLAG KR¤VS ATT DE P¥VERKAR POLITIKERNAS DRIVKRAFTER )NCITA MENTSPROBLEMATIKEN P¥ DENNA NIV¥ ¤R MER KOMPLEX INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ¤N INOM PRIVAT 0OLITISKA VINSTER UPPST¥R P¥ ETT ANNAT S¤TT ¤N F¶RETAGSEKONOMISKA VINSTER &¶R ATT VERKSAMHETENS RESULTAT SKALL F¥ POLITISKA KONSEKVENSER KR¤VS ATT DEN UTV¤RDERAS DET FINNS INGET VINSTM¥TT ATT FALLA TILLBAKA P¥ -EN ¤VEN OM GODA UTV¤RDE RINGAR ¤R TILLG¤NGLIGA GARANTERAR DETTA INTE ATT DE F¥R ETT POLITISKT GENOMSLAG -EDIA SPELAR EN VIKTIG ROLL N¤R DET G¤LLER ATT OMVANDLA FAKTISKA RESULTAT TILL N¥GOT SOM HAR POLITISKA KONSEKVENSER

) ETT F¶RETAG HAR ¤GARNA STARKA DRIVKRAFTER ATT EFFEKTIVISERA SIN VERKSAMHET „VEN I OFFENTLIG VERKSAMHET ¤R DET NATURLIGTVIS ¶NSK V¤RT ATT M¥LEN UPPN¥S P¥ ETT S¥ KOSTNADSEFFEKTIVT S¤TT SOM M¶JLIGT )NCITAMENTSPROBLEMET ¤R EMELLERTID MER KOMPLEXT H¤R EFTERSOM OFFENTLIG VERKSAMHET DELS HAR M¥NGFASETTERADE M¥L VILKET G¶R M¥ LUPPFYLLELSEN SV¥RARE ATT M¤TA OCH DELS KARAKT¤RISERAS AV ATT ETT DIREKT PEKUNI¤RT EGENINTRESSE SAKNAS HOS BESLUTSFATTARNA "¥DE BREDDEN P¥ M¥LEN OCH AVSAKNADEN AV DIREKT EGENINTRESSE KAN VARA AV GODO MEN DE G¶R INCITAMENTEN MER INDIREKTA OCH D¤RF¶R SVAGA RE

&¶R ATT BED¶MA OM EN VERKSAMHET I OFFENTLIG REGI HAR VARIT FRAMG¥NGSRIK KR¤VS GODA UTV¤RDERINGAR 0OLITISKA BESLUTSFATTARE HAR VISSERLIGEN INTE ETT VINSTINTRESSE MEN EN FRAMG¥NGSRIK MYNDIG HETSVERKSAMHET KAN VARA POLITISKT V¤RDEFULL $ET ¤R DOCK INTE SJ¤LV KLART ATT VARE SIG ETT V¤LSK¶TT PASTORAT ELLER EN VERKSAMHET PR¤GLAD AV GODTYCKE OCH INEFFEKTIVITET GER UPPHOV TILL POLITISKA KONSEKVEN SER !VSAKNAD AV POLITISK ¥TERF¶RING ELLER OS¤KERHET KRING DENNA ¶KAR SPELRUMMET F¶R P¥TRYCKNINGAR FR¥N S¤RINTRESSEN 3OM VI DIS KUTERAT TIDIGARE KAPITEL KARAKT¤RISERAS OFFENTLIG VERKSAMHET AV ATT DET FINNS FLERA HUVUDM¤N VARAV MASSMEDIA ¤R EN $EN MASS

3E T EX (ULTKRANTZ M FL F¶R EN DISKUSSION AV S¤RINTRESSENAS INFLYTANDE INOM TRAFIKPOLITIKEN $E BETONAR OCKS¥ STARKT BETYDELSEN AV GODA EKONOMISKA BE SLUTSUNDERLAG

MEDIALA UPPM¤RKSAMHETEN SPELAR OFTA EN STOR ROLL F¶R OM EN FR¥GA BLIR POLITISKT BETYDELSEFULL

$ET ¤R DOCK INTE ALLTID S¥ L¤TT ATT A PRIORI F¶RUTSE VILKA FR¥GOR SOM KOMMER ATT UPPM¤RKSAMMAS AV MEDIA %TT PROBLEM UR INCI TAMENTSSYNPUNKT ¤R ATT DET INTE N¶DV¤NDIGTVIS ¤R DE MEST ANGEL¤GNA FR¥GORNA SOM HAR ST¶RST UPPM¤RKSAMHETSV¤RDE -ISSTANKAR OM SM¥ OEGENTLIGHETER KAN ¥TMINSTONE OM DEN MISST¤NKTE ¤R K¤ND GE BE TYDLIGT ST¶RRE RUBRIKER ¤N EN MONUMENTAL FELALLOKERING AV RESURSER SOM SKETT INOM REGELVERKETS R¥M¤RKEN !TT F¶RETEELSER AV DEN SENA RE TYPEN KAN PASSERA OBEM¤RKTA BEROR NOG TILL VISS DEL P¥ BRISTANDE UTV¤RDERING OCH SV¥RTILLG¤NGLIG RAPPORTERING %FTERSOM MEDIEUT RYMMET ¤R BEGR¤NSAT VORE DET ANGEL¤GET ATT I M¶JLIGASTE M¥N UT FORMA RAPPORTERINGEN S¥ ATT DEN BIDRAR TILL ATT F¤STA MEDIAS UPP M¤RKSAMHET P¥ DE VIKTIGASTE PROBLEMEN

(¤R SKULLE VI VILJA DISKUTERA EN M¶JLIGHET SOM HAR MER KARAKT¤R AV TANKEEXPERIMENT ¤N AV POLICYREKOMMENDATION F¤RDIG ATT IM PLEMENTERAS %TT S¤TT ATT TYDLIGG¶RA ¥TMINSTONE DEN RELATIVA VIKTEN AV KRITIKEN OCH S¤TTA GODA RESPEKTIVE AVSKR¤CKANDE EXEMPEL I FO KUS ¤R ATT REGELBUNDET L¥TA G¶RA EN SAMLAD RELATIV BED¶MNING AV UTV¤RDERINGARNA AV OLIKA MYNDIGHETER DVS EN SLAGS TOPPLISTA

$ET FINNS ANLEDNING ATT TRO ATT EN S¥DAN SAMMANST¤LLNING KAN F¥ ETT ST¶RRE GENOMSLAG ¤N ENSKILDA RAPPORTER TAGNA F¶R SIG 5PPM¤RK SAMHETEN KONCENTRERAS SANNOLIKT P¥ VINNARNA OCH F¶RLORARNA SAMT P¥ MYNDIGHETER VARS PLACERING KRAFTIGT HAR F¶R¤NDRATS 2ANG ORDNINGEN BORDE FASTST¤LLAS AV DEM SOM ¤R MEST INITIERADE DVS DEN INSTANS SOM FAKTISKT HAR UTF¶RT DE ENSKILDA MYNDIGHETSUTV¤RDE RINGARNA

%N RELATIV UTV¤RDERING AV DETTA SLAG ¤R DOCK BEH¤FTAD MED VISSA PROBLEM %N UPPENBAR SV¥RIGHET ¤R ATT VERKSAMHETERNA INOM MYN DIGHETERNA ¤R VITT SKILDA $ETSAMMA G¤LLER F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R

%NLIGT "ARKMAN &¶LSTER HAR SJ¤LVUTV¤RDERINGSVERKSAMHETEN I M¥NGA MYNDIGHETER STORA KVALITETSBRISTER

-AN KAN OCKS¥ F¶REST¤LLA SIG ATT MAN G¶R RANGORDNINGAR AV OLIKA ARBETSF¶RMED LINGAR 6I ANSER DOCK ATT NACKDELARNA MED DETTA ¤R ST¶RRE ¤N F¶RDELARNA AV SK¤L SOM REDOVISATS I KAPITEL

&¶R N¤RVARANDE G¶RS UTV¤RDERINGAR AV MYNDIGHETERS VERKSAMHET BL A AV 226 3TATSKONTORET OCH 2IKSDAGENS REVISORER

VERKSAMHETERNA $ETTA RISKERAR ATT G¶RA EN RELATIV UTV¤RDERING MYN DIGHETER EMELLAN TILL EN J¤MF¶RELSE MELLAN ¤PPLEN OCH P¤RON 0RO BLEMET MILDRAS DOCK AV ATT J¤MF¶RELSEN INSKR¤NKER SIG TILL GRADEN AV M¥LUPPFYLLELSE DVS RELATIONEN MELLAN DE POLITISKT UPPSATTA M¥LEN OCH VERKSAMHETENS RESULTAT 3¥ L¤NGE M¥LEN ¤R REALISTISKT SATTA GER EN RELATIV J¤MF¶RELSE EN INDIKATION P¥ MYNDIGHETERNAS EFFEKTIVITET %N L¥G M¥LUPPFYLLELSE KAN OCKS¥ AVSPEGLA OREALISTISKA M¥L OCH ATT MYNDIGHETEN BARA HAR BEGR¤NSAD M¶JLIGHET ATT P¥VERKA M¥LVARIABLERNA 3OM EXEMPEL FR¥N ARBETSMARKNADSPOLITIKENS OM R¥DE KAN N¤MNAS ATT ¤VEN OM !-6 KAN P¥VERKA L¥NGTIDSARBETSL¶S HETEN BEST¤MS DENNA OCKS¥ I STOR UTSTR¤CKNING AV DEN EKONOMISKA POLITIKEN $ET ¤R VIKTIGT ATT DYLIKA OMST¤NDIGHETER BEAKTAS F¶R ATT RESULTATSTYRNINGEN SKALL FUNGERA /M EN RANGORDNING LEDER TILL MER UPPM¤RKSAMHET KRING DESSA FR¥GOR ¤R DET ENBART EN F¶RDEL

.OTERA ATT EN RELATIV UTV¤RDERING INTE S¤GER N¥GOT OM EFFEKTIVI TETEN I ABSOLUT MENING BLAND MYNDIGHETERNA %N RANGORDNING KAN INTE BELYSA OM M¥LEN I SIG ¤R OL¤MPLIGA ) S¥ M¥TTO ¤R DEN ETT POLI TISKT NEUTRALT INSTRUMENT $EN PEKAR BARA UT VILKA OMR¥DEN SOM F¶ REFALLER FUNGERA B¤ST RESPEKTIVE S¤MST I F¶RH¥LLANDE TILL UPPSATTA M¥L %N RELATIV UTV¤RDERING FOKUSERAR UPPM¤RKSAMHETEN TILL OMR¥ DEN MED L¥G M¥LUPPFYLLELSE OCH TYDLIGG¶R ALTERNATIVKOSTNADERNA F¶R OLIKA VERKSAMHETER –KADE UTGIFTER F¶R T EX ARBETSMARKNADS POLITIK INNEB¤R ATT MINDRE RESURSER KAN ANV¤NDAS INOM ANDRA OM R¥DEN T EX UTBILDNING OCH R¤TTSV¤SENDE

%N VIKTIG MEKANISM F¶R ATT B¤TTRE BELYSA MYNDIGHETERS EFFEKTI VITET I F¶RH¥LLANDE TILL HUR BRA VERKSAMHETEN SKULLE KUNNA FUNGERA SNARARE ¤N I J¤MF¶RELSER MED ANDRA MYNDIGHETER ¤R INTERNATIONELLA J¤MF¶RELSER $ESSA HAR OCKS¥ OFTA VISAT SIG F¥ ETT STORT GENOMSLAG I MEDIA

%N ¶KAD MEDIAL UPPM¤RKSAMHET AV VERKSAMHETERNAS RESULTAT F¶RST¤RKER SANNOLIKT DET POLITISKA GENOMSLAGET INOM 2EGERINGSKAN SLIET $¤RMED ¶KAR TROLIGTVIS ENGAGEMANGET F¶R ATT UPPN¥ EN V¤L

$ET ¤R NATURLIGTVIS VIKTIGT ATT M¥LEN UTTRYCKER VAD SOM SKALL ¥STADKOMMAS SNA RARE ¤N HUR MYCKET RESURSER SOM SKALL F¶RBRUKAS INOM VERKSAMHETSOMR¥DET

0¥ SENARE TID HAR BL A POLISENS OCH BARNOMSORGENS VERKSAMHET I 3VERIGE UPP M¤RKSAMMATS MOT BAKGRUND AV ERFARENHETERNA FR¥N .EW 9ORK RESPEKTIVE $AN MARK

FUNGERANDE RESULTATSTYRNING 2ISKERAR INTE EN RANGORDNING ATT LEDA TILL OF¶RBLOMMERAD POPULISM I MYNDIGHETERNAS VERKSAMHETSINRIKT NING 6I TROR INTE DET D¥ GRUNDEN F¶R RANGORDNINGEN TROTS ALLT SKALL VARA V¤L UNDERBYGGDA UTV¤RDERINGAR 6I SER RANGORDNINGEN SOM ETT S¤TT ATT F¥ REGELBUNDET ¥TERKOMMANDE OCH ¶VERGRIPANDE DISKUSSIO NER AV V¤SENTLIGA PROBLEM INOM MYNDIGHETERS VERKSAMHET $ETTA KAN SK¤RPA DE POLITISKA INCITAMENTEN ATT V¤RNA OM KVALITET I VERK SAMHETEN 6I V¤LKOMNAR FLER TANKEEXPERIMENT SOM KAN LEDA I DEN RIKTNINGEN

3LUTSATSER

6ID M¥L ELLER RESULTATSTYRNING ¤R DET HELT CENTRALT ATT INCITAMENTEN F¶R EN GOD ARBETSINSATS ¤R L¤MPLIGT UTFORMADE 5TFORMNINGEN AV IN CITAMENTEN KAN F¶RB¤TTRA RESULTATEN LIKV¤L SOM AVSEV¤RT F¶RS¤MRA DEM $ESSA PROBLEM HAR STUDERATS I S¥V¤L TEORETISK SOM EMPIRISK FORSKNINGSLITTERATUR SAMT BELYSTS I EN ENK¤TUNDERS¶KNING RIKTAD TILL ARBETSF¶RMEDLINGAR

3AMTLIGA ARBETSF¶RMEDLINGAR I ENK¤TUNDERS¶KNINGEN HAR KVAN TITATIVA M¥L I VERKSAMHETEN ,¶NE OCH BEFORDRINGSINCITAMENTEN VID ARBETSF¶RMEDLINGARNA ¤R DOCK T¤MLIGEN SM¥ )NCITAMENTEN ¤R FR¤MST BETINGADE AV ARBETSF¶RMEDLARNAS INRE DRIVKRAFTER OCH INDI REKTA EFFEKTER VIA P¥VERKAN P¥ KONTORETS ANSLAG .¤R DET G¤LLER UT FORMNINGEN AV INCITAMENTEN VID ARBETSF¶RMEDLINGARNA HAR S¤RSKILT TV¥ PROBLEMOMR¥DEN IDENTIFIERATS I RAPPORTEN B DE S K VOLYMKRA VEN OCH INRIKTNINGEN P¥ UTSATTA GRUPPER

&OKUSERINGEN P¥ VOLYMKRAV AVSEENDE ¥TG¤RDSPLACERINGAR TYCKS HA LETT TILL ATT KVALITETEN I VERKSAMHETEN OCH TILLS¤TTNINGEN AV PLAT SER ¥SIDOSATTS …TG¤RDSPLACERINGAR B¶R YTTERST UNDERL¤TTA TILLS¤TT NINGEN AV PLATSER OCH INTE ANV¤NDAS F¶R ATT D¶LJA ¶PPEN ARBETSL¶S HET 6OLYMKRAVEN B¶R D¤RF¶R ERS¤TTAS MED ANDRA M¥L T EX AVSEEN DE REGULJ¤R SYSSELS¤TTNING OCH L¥NGTIDSARBETSL¶SHET $ESSA M¥L ¤R SV¥RARE ATT MANIPULERA ¤N M¥L AVSEENDE ¶PPEN ARBETSL¶SHET

)NCITAMENTEN ATT ¤GNA UPPM¤RKSAMHET ¥T UTSATTA GRUPPER VERKAR VARA SVAGA TROTS ATT ¶VERGRIPANDE M¥L F¶R DESSA GRUPPER INTE SAK

NAS %N OMPRIORITERING AV PERSONALRESURSERNA KAN D¤RF¶R VARA MO TIVERAD T EX GENOM EN ¶KAD SPECIALISERING P¥ INVANDRARE

%FTERSOM DRIVKRAFTERNA ¤R AV STOR BETYDELSE F¶R EN VERKSAMHETS RESULTAT F¶REFALLER EN F¶RS¶KSVERKSAMHET MED PRESTATIONSL¶NER F¶R PLATSF¶RMEDLARE VARA MOTIVERAD 3¥DANA F¶RS¶K KAN OCKS¥ GE BE SKED OM BETYDELSEN AV EVENTUELLA NEGATIVA BIEFFEKTER AV PRESTA TIONSL¶NER

4ILL SIST B¶R BETONAS ATT GODA UTV¤RDERINGAR AV OFFENTLIG VERK SAMHET ¤R VIKTIGA F¶R ATT TILLHANDAH¥LLA INCITAMENT -ASSMEDIA KAN BIDRA TILL ATT UTV¤RDERINGARNAS POLITISKA GENOMSLAG ¶KAR

2EFERENSER

!GHION 0 4IROLE * &ORMAL AND 2EAL !UTHORITY IN /R GANIZATIONS *OURNAL OF 0OLITICAL %CONOMY

!KERLOF ' 9ELLEN * 4HE &AIR 7AGE %FFORT (YPOTHESIS AND 5NEMPLOYMENT 1UARTERLY *OURNAL OF %CONOMICS

!LCHIAN ! $EMSETZ ( 0RODUCTION )NFORMATION #OSTS AND %CONOMIC /RGANIZATION !MERICAN %CONOMIC 2EVI EW

!LTHIN 2 "EHRENZ , &INNS DET SKILLNADER I EFFEKTIVITET MELLAN DE SVENSKA ARBETSF¶RMEDLINGSKONTOREN !RBETSMARK NAD !RBETSLIV

!-3 !RBETSMARKNADSPOLITIK I F¶R¤NDRING !RBETSMARK NADSSTYRELSEN

!-3 A ,¶NEPOLITIKEN I !RBETSMARKNADSVERKET !RBETS MARKNADSSTYRELSEN

!-3 B 0RELIMIN¤RA RIKTLINJER !RBETSMARKNADS STYRELSEN

!-3 C 2ESURSF¶RDELNINGSMODELLER 5IN

!RBETSMARKNADSSTYRELSEN

!-3 D 5PPDATERING AV RESURSF¶RDELNINGSMODELLERNA

5IN !RBETSMARKNADSSTYRELSEN

!-3 E 6ERKSAMHETEN VID !-3 KANSLI !R BETSMARKNADSSTYRELSEN

!-3 )NTERN TELEFONKATALOG INOM !RBETSMARKNADSVER KET AUGUSTI !RBETSMARKNADSSTYRELSEN

!RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET 3TATSLIGGAREN

!RBETSMARKNADSDEPARTMENTET 3TOCKHOLM

"ARKMAN # &¶LSTER 3 +AN MYNDIGHETETER UTV¤RDERA SIG SJ¤LVA RAPPORT TILL %3/ $S &INANSDEPARTEMENTET 3TOCKHOLM

"ARTIK 4 * 5SING 0ERFORMANCE )NDICATORS TO )MPROVE THE %FFECTIVENESS OF 7ELFARE TO 7ORK 0ROGRAMS 5PJOHN )NSTITUTE 7ORKING 0APER .O +ALAMAZOO -)

"J¶RKLUND ! %DIN 0 ! (OLMLUND " 7ADENSJ¶ %

!RBETSMARKNADEN 3.3 &¶RLAG 3TOCKHOLM

"LANCHFLOWER $ *ACKMAN 2 3AINT 0AUL ' .¥GRA UTL¤NDSKA FORSKARES SYN P¥ SVENSK ARBETSMARKNADSPOLITIK I 3/5

#ALMFORS , A $EN AKTIVA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN EN TEORETISK REFERENSRAM BILAGA TILL !RBETSMARKNADSPOLITISKA KOMMITT©N 3/5

#ALMFORS , B $EN AKTIVA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN M¥STE UTV¤RDERAS MER EFFEKTIVT !RBETSMARKNAD !RBETSLIV

#ALMFORS , ,ANG ( -ACROECONOMIC %FFECTS OF !CTI VE ,ABOUR -ARKET 0ROGRAMMES IN A 5NION 7AGE 3ETTING -O DEL %CONOMIC *OURNAL

#ALMFORS , 3KEDINGER 0 $OES !CTIVE ,ABOUR -ARKET 0OLICY )NCREASE %MPLOYMENT 4HEORETICAL #ONSIDERATIONS AND 3OME %MPIRICAL %VIDENCE FROM 3WEDEN /XFORD 2EVIEW OF %CONOMIC 0OLICY

#ARLING + %DIN 0 ! (ARKMAN ! (OLMLUND "

5NEMPLOYMENT $URATION 5NEMPLOYMENT "ENEFITS AND ,A NOR -ARKET 0ROGRAMS IN 3WEDEN *OURNAL OF 0UBLIC %CONO MICS

#OURTY 0 -ARSCHKE ' -EASURING 'OVERNMENT 0ER FORMANCE ,ESSONS FROM A &EDERAL *OB 4RAINING 0ROGRAM

!MERICAN %CONOMIC 2EVIEW 0APERS AND 0ROCEEDINGS

$IXIT ! 0OWER OF )NCENTIVES IN 0RIVATE VERSUS 0UBLIC /RGANIZATIONS !MERICAN %CONOMIC 2EVIEW 0APERS AND 0ROCEEDINGS

%KBERG * 'USTAFSSON " )NVANDRARE P¥ ARBETSMARKNA DEN 3.3 &¶RLAG 3TOCKHOLM

&ORSLUND ! $IREKTA UNDANTR¤GNINGSEFFEKTER AV ARBETS MARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER RAPPORT TILL 2IKSDAGENS REVISORER &ORSLUND ! +RUEGER ! " %N UTV¤RDERING AV DEN AKTI

VA SVENSKA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN I &REEMAN 2 " 3WE DENBORG " 4OPEL 2 RED ."%2 RAPPORTEN 6¤LF¤RDSSTAT I OMVANDLING !MERIKANSKT PERSPEKTIV P¥ DEN SVENSKA MODEL LEN 3.3 3TOCKHOLM

&RIEDLANDER 3UBGROUP )MPACTS AND 0ERFORMANCE )NDICA TORS FOR 3ELECTED 7ELFARE %MPLOYMENT 0ROGRAMS -ANPOWER $EMONSTRATION 2ESEARCH #ORPORATION

(ART / (OLMSTR¶M " 4HE 4HEORY OF #ONTRACTS I 4 "EWLEY RED !DVANCES IN %CONOMIC 4HEORY &IFTH 7ORLD #ONGRESS OF THE %CONOMETRIC 3OCIETY #AMBRIDGE 5NIVERSITY 0RESS

(ECKMAN * 3MITH * ! 4ABER # 7HAT $O "U REAUCRATS $O 4HE %FFECTS OF 0ERFORMANCE 3TANDARDS AND "U REAUCRATIC 0REFERENCES ON !CCEPTANCE INTO THE *40! 0ROGRAM 7ORKING 0APER .O .ATIONAL "UREAU OF %CONOMIC 2ESE ARCH #AMBRIDGE -!

(OLMSTR¶M " -ORAL (AZARD AND /BSERVABILITY "ELL *OURNAL OF %CONOMICS

(OLMSTR¶M " -ORAL (AZARD IN 4EAMS "ELL *OURNAL OF %CONOMICS

(OLMSTR¶M " -ILGROM 0 -ULTITASK 0RINCIPAL !GENT !NALYSES )NCENTIVE #ONTRACTS !SSET /WNERSHIP AND *OB $E SIGN *OURNAL OF ,AW %CONOMICS AND /RGANIZATION

(ULTKRANTZ , ,INDBERG ' .ILSSON * % 6AD ¥RS TRAFIKPOLITIK B¶R INNEH¥LLA %KONOMISK $EBATT

+ANDEL % ,AZEAR % 0EER 0RESSURE AND 0ARTNERSHIPS

*OURNAL OF 0OLITICAL %CONOMY

+VARFORDT % 0ERSONALUTHYRNING OCH ICKE OFFENTLIG AR BETSF¶RMEDLING 5PPF¶LJNING AV ¥RS LAGSTIFTNINGSF¶R¤ND RINGAR BILAGA TILL !RBETSMARKNADSPOLITISKA KOMMITT©N 3/5

,AFFONT ** 4IROLE * ! 4HEORY OF )NCENTIVES IN 0ROCU REMENT AND 2EGULATION -)4 0RESS #AMBRIDGE -!

,AZEAR % 0AY %QUALITY AND )NDUSTRIAL 0OLITICS *OURNAL OF 0OLITICAL %CONOMY

,AZEAR % 0ERSONNEL %CONOMICS -)4 0RESS #AMBRIDGE -!

,AZEAR % 0ERSONNEL %CONOMICS FOR -ANAGERS 7ILEY

.EW 9ORK

-ILGROM 0 %MPLOYMENT #ONTRACTS )NFLUENCE !CTIVITIES AND %FFICIENT /RGANIZATIONAL $ESIGN *OURNAL OF 0OLITICAL %CONOMY

-ILGROM 0 2OBERTS * %CONOMICS /RGANIZATION AND -ANAGEMENT 0RENTICE (ALL .EW *ERSEY

-INCER * 3CHOOLING %XPERIENCE AND %ARNINGS .ATIONAL "UREAU OF %CONOMIC 2ESEARCH .EW 9ORK

.ALBANTIAN ( 3CHOTTER ! 0RODUCTIVITY 5NDER 'ROUP )NCENTIVES !N %XPERIMENTAL 3TUDY !MERICAN %CONOMIC 2E VIEW

.IKLASSON ( 4OMSMARK , !TT M¥LSTYRA ARBETSMARK NADSPOLITIK 4EMA .ORD

.IKLASSON ( –CKERT " /M UTV¤RDERINGAR AV ARBETS MARKNADSUTBILDNING I ARTIKLAR OM ARBETMARKNAD OCH ARBETS MARKNADSPOLITIK %&! RAPPORT NR !RBETSMARKNADSDEPARTE MENTET

0RENDERGAST # 4OPEL 2 &AVORITISM IN /RGANIZATIONS

*OURNAL OF 0OLITICAL %CONOMY

2IKSDAGENS ARBETSMARKNADSUTSKOTT 2EDOVISNING AV M¥L OCH RESULTAT M M I BUDGETPROPOSITIONEN F¶R ¥R AVSEENDE UTGIFTSOMR¥DENA OCH 2IKSDAGENS ARBETSMARKNADSUT SKOTT 3TOCKHOLM

2IKSDAGENS REVISORER %FFEKTER AV ARBETSMARKNADSUTBILD NING RAPPORT 2IKSDAGENS REVISORER 3TOCKHOLM 3KEDINGER 0 %MPLOYMENT 0OLICIES AND $ISPLACEMENT IN

THE 9OUTH ,ABOUR -ARKET 3WEDISH %CONOMIC 0OLICY 2EVIEW

3VENSKA +OMMUNF¶RBUNDET !TT F¥ BIDRA ELLER BIDRAG 5PPF¶LJNING AV ¥RS KOMMUNPLACERADE FLYKTINGAR 3VENSKA +OMMUNF¶RBUNDET 3TOCKHOLM

4IROLE * 4HE )NTERNAL /RGANIZATION OF 'OVERNMENT

/XFORD %CONOMIC 0APERS

:ETTERBERG * %FFEKTER AV ARBETSMARKNADSPOLITIK EN ¶VERSIKT AV SVENSK EMPIRISK FORSKNING BILAGA TILL !RBETS MARKNADSPOLITISKA KOMMITT©N 3/5

:ETTERBERG * (ALVERAD ¶PPEN ARBETSL¶SHET POLITISK RETO RIK ELLER ADEKVAT M¥LFORMULERING I 4RETTON INL¤GG OM ARBETS L¶SHET !%2 2APPORT 3TOCKHOLM

:ORNITSKY * 2UBIN - %STABLISHING A 0ERFORMANCE -ANAGEMENT 3YSTEM FOR 4ARGETED 7ELFARE 0ROGRAMS .ATIONAL #OMMISSION FOR %MPLOYMENT 0OLICY 2ESEARCH 2EPORT .O

:WEIFEL 0 :ABOROWSKI # %MPLOYMENT 3ERVICE 0UB LIC OR 0RIVATE 0UBLIC #HOICE

0UBLIC %MPLOYMENT 3ERVICE /FFICES IN 3WEDEN B 'OALS AND )NCENTIVES

! 3UMMARY

4HE PUBLIC EMPLOYMENT SERVICE 0%3 OFFICES IN 3WEDEN ARE PART OF THE .ATIONAL ,ABOUR -ARKET !DMINISTRATION !RBETSMARKNADS VERKET "ESIDES PROVIDING EMPLOYMENT SERVICES THE 0%3 OFFICES MAKE DECISIONS ABOUT PLACEMENTS IN ACTIVE LABOUR MARKET PRO GRAMMES !,-0S 7ITH INCREASING UNEMPLOYMENT AND LARGE VO LUMES OF !,-0S IN THE S IT SEEMS RELEVANT TO STUDY THE GOALS AND INCENTIVES PERTAINING TO THE 0%3

4HE REPORT CONTAINS A DESCRIPTION OF GOALS AND INCENTIVES AS FORMULATED IN A NUMBER OF POLICY DOCUMENTS ISSUED BY THE GO VERNMENT 4HE THEORETICAL AND EMPIRICAL LITERATURE ON THE ROLE OF INCENTIVES WITHIN ORGANISATIONS IS REVIEWED AND THE RESULTS FROM A QUESTIONNAIRE DIRECTED TO EMPLOYEES AT 0%3 OFFICES ARE PRESENTED 4HE QUESTIONNAIRE CONCERNS WAGE AND NON WAGE INCENTIVES WORK ORGANISATION AND GOALS

%MPLOYEE PERFORMANCE IS DETERMINED BOTH BY PERSONAL MOTIVA TION AND INCENTIVES &ROM A POLICY PERSPECTIVE ECONOMIC INCENTI VES ARE PARTICULARLY INTERESTING SINCE SUCH INCENTIVES ARE RELATIVELY EASY TO CONTROL 4HE LITERATURE SURVEY FOCUSES ON WAGE AND PROMO TION INCENTIVES 0ERFORMANCE RELATED WAGES MAY INCREASE PRODUCTI VITY BUT ALSO GENERATE NEGATIVE SIDE EFFECTS #OLLABORATION AMONG CO WORKERS MAY DECREASE AND IMPORTANT TASKS THAT DO NOT FORM THE BASIS FOR PERFORMANCE RELATED WAGES DUE TO E G MEASUREMENT PRO BLEMS MAY BE NEGLECTED &URTHERMORE THE INCENTIVE ISSUE IS MORE COMPLEX IN THE PUBLIC THAN IN THE PRIVATE SECTOR WHERE PROFIT MAXIMISATION IS THE NORM )N PUBLIC ORGANISATIONS GOALS TEND TO BE MULTI DIMENSIONAL !S A RESULT IT IS MORE DIFFICULT TO FIND GOOD PERFORMANCE INDICATORS AND TO USE STRONG INCENTIVE MECHANISMS 4HIS MAKES EVALUATIONS OF THE EFFECTS OF PUBLIC SECTOR ACTIVITIES CRUCIALLY IMPORTANT

! MUCH DISCUSSED FEATURE OF LABOUR MARKET POLICIES IN THE PAST FEW YEARS IS THE GOAL TO HALVE OPEN UNEMPLOYMENT 4HIS TARGET STANDS IN SHARP CONFLICT WITH ONE OF THE BASIC PRINCIPLES IN THE LITE RATURE ON PERFORMANCE LITERATURE NAMELY THAT AN INDICATOR SHOULD NOT LEND ITSELF TO EASY MANIPULATION 7ITH A STRONG FOCUS ON THIS GOAL THERE IS A RISK THAT !,-0S MAINLY SERVE AS A MEANS OF REDU CING OPEN UNEMPLOYMENT )N OUR OPINION THE GOVERNMENT IS WELL ADVISED TO SHIFT THE FOCUS FROM OPEN UNEMPLOYMENT TO REGULAR EM PLOYMENT AND LONG TERM UNEMPLOYMENT AS PERFORMANCE INDICATORS

4HE EMPHASIS ON TARGET LEVELS FOR THE VOLUME OF !,-0S REPRE SENTS A DEPARTURE FROM THE TRADITIONAL POLICY WHICH ALLOWED MORE FREEDOM FOR THE .ATIONAL ,ABOUR -ARKET !DMINISTRATION IN THE CHOICE OF MEASURES FOR REDUCING UNEMPLOYMENT 4HE ESTABLISH MENT OF TARGET LEVELS FOR !,-0S IS LIKELY TO CAUSE SEVERE MISAL LOCATION OF RESOURCES TO THE EXTENT THAT 0%3 OFFICES ARE BETTER IN FORMED THAN THE GOVERNMENT ABOUT EFFECTIVE MEASURES 7HILE PRIO RITY IS GIVEN TO QUANTITY IN THE !,-0S QUALITY TENDS TO BE NEGLEC TED )N ADDITION RESOURCES ARE DIVERTED FROM EMPLOYMENT SERVICES TO THE PROVISION OF !,-0S 4HE INCENTIVES FOR FILLING VACANCIES THUS SEEM TO BE REDUCED WHICH IS A SERIOUS SHORTCOMING WITH PRE SENT POLICIES

!NOTHER IMPORTANT GOAL IN LABOUR MARKET POLICIES IS TO INCREASE THE EMPLOYABILITY OF DISADVANTAGED GROUPS E G IMMIGRANTS YOUTHS AND DISABLED PEOPLE 7HILE WE FIND THIS GOAL APPROPRIATE OUR FINDINGS INDICATE THAT THE INCENTIVES AT 0%3 OFFICES FOR ACHIE VING IT ARE SMALL 4HE .ATIONAL ,ABOUR -ARKET "OARD !RBETS MARKNADSSTYRELSEN USES RESOURCE ALLOCATION MODELS TO ALLOCATE FUNDS BETWEEN DIFFERENT COUNTIES 7HILE AREAS WITH HIGH LOADS OF NON .ORDIC APPLICANTS RECEIVE EXTRA FUNDS THE MODELS PROVIDE NO PARTICULAR INCENTIVES FOR FINDING WORK FOR IMMIGRANTS OR OTHER DISADVANTAGED GROUPS 4HE MARGINAL RETURN IN TERMS OF INCREASED FUNDING IS THE SAME FOR PLACING .ORDIC AND NON .ORDIC IMMIGRANTS IN JOBS I E THE RESOURCE ALLOCATION MODELS PROVIDE NO INCENTIVES FOR DEVOTING EXTRA RESOURCES TO IMMIGRANTS -OREOVER OUR QUES TIONNAIRE INDICATED THAT THERE DOES NOT SEEM TO EXIST ANY CORRELA TION BETWEEN THE POPULATION DENSITY OF IMMIGRANTS IN A REGION AND THE FORMULATION OF QUANTITATIVE GOALS FOR THIS GROUP AT 0%3 OFFICES

4HE RESULTS ALSO SHOWED THAT EMPLOYMENT SERVICE OFFICERS ARE RA RELY SPECIALISED TOWARDS IMMIGRANTS

!LL IN ALL THESE OBSERVATIONS INDICATE THAT THE INCENTIVES FOR DE VOTING PARTICULAR ATTENTION TO IMMIGRANTS ARE QUITE WEAK AT THE 0%3 OFFICES 4HE LABOUR MARKET SITUATION FOR THIS GROUP IS RATHER DISMAL WITH HIGH UNEMPLOYMENT DESPITE THE FACT THAT MANY IMMIGRANTS ARE HIGHLY EDUCATED ! REDIRECTION OF PERSONNEL RESOURCES TOWARDS DISADVANTAGED GROUPS IN GENERAL AND IMMIGRANTS IN PARTICULAR SE EMS WARRANTED 4HE .ATIONAL ,ABOUR -ARKET "OARDtS RESOURCE ALLOCATION MODEL CONCERNS THE ALLOCATION OF FUNDING BETWEEN THE #OUNTY ,ABOUR "OARDS ,¤NSARBETSN¤MNDER /UR RESULTS INDICATE THAT THE #OUNTY ,ABOUR "OARDS ALLOCATION OF FUNDING TO THE LOCAL 0%3 OFFICES IS ALSO TO SOME EXTENT TIED TO PERFORMANCE 4HE PER FORMANCE INCENTIVES AT THIS LEVEL SEEM TO BE SOMEWHAT DAMPENED BY RATCHET EFFECTS IN SOME CASES I E SUCCESSFUL 0%3 OFFICES MAY FACE RAISED PERFORMANCE STANDARDS

4HE RESULTS OF OUR QUESTIONNAIRE ALSO SHOW THAT THE INDIVIDUAL WAGE INCENTIVES AT THE 0%3 OFFICES ARE VIRTUALLY ABSENT )NDIRECTLY THERE IS A MILD INCENTIVE PRESSURE VIA THE RELATION BETWEEN PERFOR MANCE AND FUNDING FOR THE 0%3 OFFICE 4HE RESEARCH LITERATURE HOWEVER INDICATES THAT EVEN SMALL ECONOMIC INCENTIVES MAY HAVE A STRONG EFFECT ON BEHAVIOUR 4HIS IS GOOD PROVIDED OF COURSE THAT THE INCENTIVES POINT IN THE RIGHT DIRECTION &OR SOME ACTIVITIES THIS MAY NOT BE SO EASY TO ENSURE DUE TO E G MEASUREMENT PROBLEMS 4HEN NATURALLY IT IS WARRANTED TO USE ECONOMIC INCENTIVES WITH CAUTION

7HILE ECONOMIC INCENTIVES ARE DOUBTLESSLY IMPORTANT THEY SHOULD NOT TO BE OVER EMPHASISED 3OCIAL MECHANISMS LIKE APPRO VAL OR REPROACH FROM COLLEAGUES OR SUPERIORS ARE ALSO OFTEN IM PORTANT MOTIVATORS IN ORGANISATIONS 4O PROMOTE ORGANISATIONAL GOALS INCENTIVES ECONOMIC AS WELL AS SOCIAL SHOULD BE RELATED TO OBSERVABLE MEASURES OF PERFOMANCE 4HE .ATIONAL ,ABOUR -ARKET "OARDS COUNTY EVALUATIONS OFFER COMPREHENSIVE PERFORMANCE COMPARISONS THAT MAY BE VALUABLE IN THIS RESPECT

"ILAGA

3TOCKHOLM DEN DECEMBER

%NK¤T TILL HANDL¤GGANDE PERSONAL VID ARBETSF¶RMEDLINGAR

6I ¤R TV¥ FORSKARE I NATIONALEKONOMI SOM F¥TT I UPPDRAG AV %3/%XPERTGRUPPEN F¶R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI VID &INANSDEPAR TEMENTET ATT GENOMF¶RA EN STUDIE AV M¥L OCH RIKTLINJER INOM AR BETSMARKNADSPOLITIKEN

$U ING¥R I ETT SLUMPM¤SSIGT URVAL AV HANDL¤GGANDE PERSONAL VID ARBETSF¶RMEDLINGAR CHEFER PLATSF¶RMEDLARE OCH V¤GLEDARE SOM TAGITS FRAM S¤RSKILT F¶R DENNA ENK¤T 3YFTET MED ENK¤TEN ¤R ATT F¥ INFORMATION OM DE M¥L SOM LIGGER TILL GRUND F¶R DEN ENSKILDE F¶R MEDLARENS ARBETE

$¥ DET ¤R SV¥RT ATT P¥ ANNAT S¤TT F¥ FRAM RELEVANT KUNSKAP OM DETTA ¤R VI MYCKET ANGEL¤GNA OM ATT $U BESVARAR ENK¤TEN 3VAREN KOM MER ATT BEHANDLAS KONFIDENTIELLT OCH ENSKILDA INDIVIDER ELLER KONTOR KOMMER INTE ATT KUNNA IDENTIFIERAS I V¥R RAPPORT

6¤NLIGEN POSTA DEN IFYLLDA ENK¤TEN I BIFOGADE SVARSKUVERT ELLER FAXA DEN SNARAST M¶JLIGT OCH SENAST FREDAGEN DEN

DECEMBER 6I BESVARAR G¤RNA EVENTUELLA FR¥GOR OM ENK¤ TEN TEL &R¥GOR OM %3/ BESVARAS AV -ARJA ,EMNE P¥ %3/ KANSLIET TEL

!LLA SOM BESVARAR ENK¤TEN KOMMER ATT F¥ EN SAMMANST¤LLNING AV RESULTATEN I SAMBAND MED ATT RAPPORTEN PUBLICERAS 6I TACKAR P¥ F¶RHAND F¶R $IN V¤RDEFULLA MEDVERKAN

0ER 3KEDINGER

3TEN .YBERG

)NDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT .ATIONALEKONOMISKA "OX INSTITUTIONEN

3TOCKHOLM 3TOCKHOLMS UNIVERSITET

3TOCKHOLM

%NK¤T TILL HANDL¤GGANDE PERSONAL VID ARBETSF¶RMEDLINGAR 3VARSFORMUL¤R

"!+'25.$3).&/2-!4)/.

…LDER G ¥R

G¥R

G¥R

G¥R

G¥R

+¶N G +VINNA

G-AN

(UR M¥NGA ¥R HAR $U ARBETAT INOM !-6

G¥R

G¥R

G¥R G ¥R

G¥R

5TBILDNING ANGE H¶GSTA NIV¥N

G(¶GSKOLA 5NIVERSITET

G'YMNASIUM

G 'RUNDSKOLA

-¥NADSL¶N NOVEMBER F¶RE SKATT KR

/BS !VRUNDA TILL N¤RMASTE HUNDRATAL KR /M $U EJ ARBETAR HELTID ANGE EN M¥NADSL¶N MOTSVARANDE HELTIDSTJ¤NST

.UVARANDE BEFATTNING

G#HEF

G"ITR CHEF

G 0LATSF¶RMEDLARE

G6¤GLEDARE

G!NNAN 6 G SPECIFICERA

6AR VAR$U ANST¤LLD UNDER DEN N¤RMASTE PERIODEN INNAN$U ER H¶LL DEN NUVARANDE BEFATTNINGEN

G)NOM !-6 G 5TANF¶R !-6

G%J ANST¤LLD

!2"%43500')&4%2

6ILKA ¤R $INA HUVUDSAKLIGA ARBETSUPPGIFTER &¶RS¶K ATT GE EN MER DETALJERAD BESKRIVNING ¤N BARA T EX PLATSF¶RMEDLING ELLER V¤GLEDNING 3KRIV T EX PLATSF¶RMEDLING TILL UNGDOMAR ELLER F¶RETAGSBES¶K

6ILKA HAR INFLYTANDE ¶VER F¶RDELNINGEN AV$IN ARBETSTID MELLAN DE OLIKA ARBETSUPPGIFTERNA

/BS &LERA ALTERNATIV KAN ANGES

G+ONTORSCHEFEN

G$IN ARBETSGRUPP

G$U PERSONLIGEN

G!NNAN 6 G SPECIFICERA

(AR $U N¥GRA ARBETSUPPGIFTER D¤R $U SAMARBETAR MED ANDRA PERSONER INOM RESPEKTIVEUTANF¶RKONTORET EXKLUSIVE ARBETSS¶KAN DE

A )NOM KONTORET .¤MN VILKA $U SAMARBETAR MED OCH VILKA AR BETSUPPGIFTER SAMARBETET AVSER

3AMARBETSPARTNER S INOM KONTORET	!RBETSUPPGIFT
SKRIV T EX KOLLEGA CHEF

B (UR OFTA SAMARBETAR$U P¥DETTA S¤TT MED PERSONERINOMKONTO RET

G$AGLIGEN

G…TMINSTONE G¥NG PER VECKA

G…TMINSTONE G¥NG PER M¥NAD

G-ER S¤LLAN

G!LDRIG

C 5TANF¶R KONTORET .¤MN VILKA $U SAMARBETAR MED EXKLUSIVE ARBETSS¶KANDE OCH VILKA ARBETSUPPGIFTER SAMARBETET AVSER

3AMARBETSPARTNER S UTANF¶R KONTORET !RBETSUPPGIFT SKRIV T EX SOCIALKONTOR A KASSA F¶RS¤KRINGSKASSA ARBETSGIVARE UTBILDNINGSINSTITUTION ,!. !MI

D (UR OFTA SAMARBETAR $U P¥ DETTA S¤TT MED PERSONER UTANF¶R KONTORET

G$AGLIGEN

G…TMINSTONE G¥NG PER VECKA

G…TMINSTONE G¥NG PER M¥NAD

G-ER S¤LLAN

G!LDRIG

+6!.4)4!4)6!-…,

?????????????????????????????????????????????????????

$E ¥TERST¥ENDE FR¥GORNA AVSER KVANTITATIVA M¥L

.EDAN ¥TERGES TRE EXEMPEL P¥ VAD SOM AVSES MED KVANTITATIVA M¥L

A !NTALET S¶KANDE SOM ERH¥LLIT ARBETE SKALL UPPG¥ TILL MINST

B !NDELEN L¥NGTIDSARBETSL¶SA SKALL MINSKA

C 6ARJE F¶RMEDLARE SKALL G¶RA MINST F¶RETAGSBES¶K PER VECKA

&¶LJANDE TRE FORMULERINGAR UTG¶R D¤REMOT EXEMPEL P¥ ICKE KVANTITATIVA M¥L

C 'E TILLS¤TTNING AV LEDIGA PLATSER H¶GSTA PRIORITET D "RYT L¥NG ARBETSL¶SHET SKAPA V¤GAR TILL AKTIVITET OCH ARBETE E $E ¶VERENSKOMMELSER SOM G¶RS VID F¶RETAGSBES¶KEN SKALL F¶L JAS UPP

????????????????????????????????????????????????????

&INNS DET N¥GRA KVANTITATIVA M¥L I $IN VERKSAMHET

G*A

G.EJ

G6ET EJ

/M SVARET ¤R NEJ ELLER VET EJ P¥ FR¥GA S¥ KAN $U G¥ DIREKT TILL FR¥GA

(UR ¤R DE KVANTITATIVA M¥LEN FORMULERADE

G!NTALSM¥L T EX ANTAL TILLSATTA PLATSER ANTAL F¶ RETAGSBES¶K

G2ELATIVA M¥L T EX ANTAL TILLSATTA PLATSER I F¶RH¥L LANDE TILL GENOMSNITT F¶R L¤NET ELLER RIKET

G"¥DA OVANST¥ENDE ALTERNATIV

/BS &¶R FR¥GORNA G¤LLER ATT FLERA ALTERNATIV KAN ANGES

&¶R VILKA NIV¥ER INOM KONTORETS ORGANISATION G¤LLER DE KVANTI TATIVA M¥LEN

G&¶R $IG PERSONLIGEN

G&¶R $IN ARBETSGRUPP

G&¶R HELA KONTORET

6ILKA OMR¥DEN AVSER DESSA KVANTITATIVA M¥L

+OM IH¥G ATT DET ¤R KVANTITATIVA M¥L SOM AVSES EJ ICKE KVANTITATIVA

G4ILLSATTA PLATSER

G0LACERINGAR I ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER

G&¶RETAGSBES¶K

G+ONTROLL AV ATT ARBETSS¶KANDE SOM UPPB¤R ARBETSL¶S HETSERS¤TTNING ST¥R TILL ARBETSMARKNADENS F¶RFOGANDE

G!NNAT 6 G SPECIFICERA

&INNS DET KVANTITATIVA M¥L SOM AVSER N¥GRA S¤RSKILDA GRUPPER AV ARBETSS¶KANDE

G.EJ

G*A L¥NGTIDSARBETSL¶SA

G*A L¥NGTIDSINSKRIVNA

G*A UNGDOMAR

G*A INVANDRARE

G*A ARBETSHANDIKAPPADE

G*A ANNAN GRUPP 6 G SPECIFICERA

6ILKA HAR INFLYTANDE ¶VER VAD DE KVANTITATIVA M¥LEN AVSER OCH DERAS NIV¥ER

G2EGERINGEN

G!-3

G,!.

G+ONTORSCHEFEN

G$IN ARBETSGRUPP

G$U PERSONLIGEN

G!NNAN 6 G SPECIFICERA

/BS !NGE ENDAST ETT ALTERNATIV I FR¥GORNA

(¤NDER DET ATT DE KVANTITATIVA M¥LENS NIV¥ER REVIDERAS UNDER DEN P¥G¥ENDE PLANERINGSPERIODEN

G*A ALLTID

G*A OFTA

G*A N¥GON G¥NG

G.EJ ALDRIG

G6ET EJ

'¶RS DET N¥GON UPPF¶LJNING AV HUR V¤L MAN LYCKAS UPPFYLLA DE KVANTITATIVA M¥LEN

G.EJ

G6ET EJ

G*A 6 G SPECIFICERA P¥ VILKET S¤TT UPPF¶LJNINGEN G¶RS

6ILKEN AV NEDANST¥ENDE BESKRIVNINGAR PASSAR B¤ST IN P¥ DE KVANTITATIVA M¥LEN

G-¥LEN UPPFYLLS OFTAST GANSKA EXAKT

G-¥LEN ¶VERTR¤FFAS OFTAST

G-¥LEN UNDERSKRIDS OFTAST

G-¥LEN ¶VERTR¤FFAS ELLER UNDERSKRIDS UNGEF¤R LIKA OFTA

G 6ET EJ

?????????????????????????????????????????????????????

/BS &¶R FR¥GORNA OCH G¤LLER ATT FLERA ALTERNATIV KAN ANGES

!NTAG ATT DE KVANTITATIVA M¥LEN INTE UPPFYLLS

A 6ILKA DIREKTA KONSEKVENSER TROR $U ATT DETTA F¥R

F¶R $IG PERSONLIGEN

G$IN L¶NEUTVECKLING P¥VERKAS NEGATIVT

G$INA M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN MINSKAR

G$U F¥R EN REPRIMAND AV KONTORSCHEFEN ELLER AV MED ARBETARE

G)NGA DIREKTA KONSEKVENSER

G6ET EJ

G!NNAT 6 G SPECIFICERA

B 6ILKA KONSEKVENSER TROR $U DETTA F¥R F¶R $ITT

KONTOR

G+ONTORETS ANSLAG P¥VERKAS NEGATIVT

G+ONTORSCHEFENS L¶NEUTVECKLING P¥VERKAS NEGATIVT

G+ONTORSCHEFENS M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN MINSKAR

G+ONTORSCHEFEN F¥R EN REPRIMAND AV ,!.

G)NGA KONSEKVENSER

G6ET EJ

G!NNAT 6 G SPECIFICERA

!NTAG NU I ST¤LLET ATT DE KVANTITATIVA M¥LEN UPPFYLLS

A 6ILKA DIREKTA KONSEKVENSER TROR $U ATT DETTA F¥R

F¶R $IG PERSONLIGEN

G$IN L¶NEUTVECKLING P¥VERKAS POSITIVT

G$INA M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN ¶KAR

G$U F¥R EN VERBAL UPPMUNTRAN AV KONTORSCHEFEN ELLER AV MEDARBETARE

G)NGA DIREKTA KONSEKVENSER

G6ET EJ

G!NNAT 6 G SPECIFICERA

B 6ILKA KONSEKVENSER TROR $U DETTA F¥R F¶R $ITT KONTOR

G+ONTORETS ANSLAG P¥VERKAS POSITIVT

G+ONTORSCHEFENS L¶NEUTVECKLING P¥VERKAS POSITIVT

G+ONTORSCHEFENS M¶JLIGHETER TILL BEFORDRAN ¶KAR

G+ONTORSCHEFEN F¥R EN VERBAL UPPMUNTRAN AV ,!.

G)NGA KONSEKVENSER

G6ET EJ

G!NNAT 6 G SPECIFICERA

?????????????????????????????????????????????????????

/BS !NGE ENDAST ETT ALTERNATIV I FR¥GA

!NSER $U ATT DET HAR DET SKETT N¥GRA F¶R¤NDRINGAR UNDER DE SE NASTE TRE ¥REN INOM $ITT KONTOR N¤R DET G¤LLER DEN VIKT SOM L¤GGS VID KVANTITATIVA M¥L

G*A MINDRE VIKT L¤GGS VID KVANTITATIVA M¥L

G*A VIKTEN HAR ¶KAT

G.EJ VIKTEN HAR VARIT UNGEF¤R OF¶R¤NDRAD

G6ET EJ

?????????????????????????????????????????????????????

(AR$U N¥GRA YTTERLIGARE KOMMENTARER

&¶RTECKNING ¶VER %3/ S TIDIGARE PUBLICERADE RAPPORTER

%XPERTGRUPPEN F¶R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI %3/ ¤R EN KOMMITT© " UNDER &INANSDEPARTEMENTET $ESS HUVUDUPPGIFT ¤R ATT BREDDA OCH F¶RDJUPA UNDERLAGET F¶R BUDGET POLITISKA OCH SAMH¤LLSEKONOMISKA AVG¶RANDEN %N S¤RSKILD UPPGIFT ¤R ATT BELYSA FR¥GOR OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS EFFEKTIVITET OCH PRODUKTIVITET %XPERTGRUPPEN ARBETAR FR¤MST GENOM ATT L¤MNA UPPDRAG TILL MYNDIGHETER INSTITUTIONER OCH FORSKARE 2APPORTERNA PUBLICERAS I DE PARTEMENTSSERIEN ELLER I ANNAN L¤MPLIG FORM

) $S SERIEN HAR %3/ TIDIGARE UTGIVIT F¶LJANDE RAPPORTER

-	0ERSPEKTIV P¥ BESPARINGSPOLITIKEN $S "
-	)NKOMSTF¶RDELNINGSEFFEKTER AV LIVSMEDELSSUBVENTIONER $S "
- 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL "UDGETUNDERSKOTTENS TEORI OCH POLITIK 3TATENS
-	BUDGETFINANSIERING OCH PENNINGPOLITIKEN $S "
	/FFENTLIGA TJ¤NSTER P¥ FRITIDS IDROTTS OCH KULTUROMR¥DENA $S "
-	–KAD PRODUKTIVITET I OFFENTLIG SEKTOR EN STUDIE AV DE ALLM¤NNA DOMSTOLARNA
	$S "
-	3TATEN OCH KOMMUNERNAS EXPANSION N¥GRA OLIKA STYRMEDEL $S &I
-	%NHETLIGT BARNST¶D $S &I
-	0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL &¶RDELNINGSEFFEKTER AV BUDGETUNDERSKOTT (US
-	H¥LLSEKONOMI OCH BUDGETUNDERSKOTT $S &I
	-INSKAD PRODUKTIVITET I OFFENTLIG SEKTOR EN STUDIE AV PATENT OCH REGISTRERINGSVERKET
-	$S &I
	$RIVER SUBVENTIONER UPP KOSTNADER PRISBILDNINGSEFFEKTER AV STATLIGT ST¶D
-	$S &I
-	!DMINISTRATIONSKOSTNADER F¶R N¥GRA TRANSFERERINGAR $S &I
-	'ENERELLT STATSBIDRAG TILL KOMMUNER MODELLSKISSER $S &I
-	0RODUKTIVITET I PRIVAT OCH OFFENTLIG TANDV¥RD $S &I
- 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL "UDGETUNDERSKOTT PORTF¶LJVAL OCH TILLG¥NGS
-	MARKNADER -ODELLSIMULERINGAR AV OFFENTLIGA BESPARINGAR M M $S &I
	&¶RDELNINGSEFFEKTER AV KOMMUNAL BARNOMSORG $S &I
-	!DMINISTRATIONSKOSTNADER F¶R V¥RA SKATTER $S &I

-	6EM UTNYTTJAR DEN OFFENTLIGA SEKTORNS TJ¤NSTER $S &I
- 0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL "UDGETUNDERSKOTT UTLANDSUPPL¥NING OCH FRAM
	TIDA KONSUMTIONSM¶JLIGHETER "UDGETUNDERSKOTT EFTERFR¥GAN OCH INFLATION
	$S &I
-	+ONSTITUTIONELLA BEGR¤NSNINGAR I RIKSDAGENS FINANSMAKT BEHOV OCH T¤NKBARA UTFORM
-	NINGAR $S &I
	„R SUBVENTIONER EFFEKTIVA $S &I
-	-ARGINELLA EXPANSIONSST¶D EKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA EFFEKTER $S &I
-	4RANSFERERINGAR OCH INKOMSTSKATT SAMT HUSH¥LLENS MATERIELLA STANDARD $S &I
-	0ARLAMENTET OCH STATSUTGIFTERNA HUR FINANSMAKTEN UT¶VAS I NIO L¤NDER $S &I
-	…TERKOMMANDE KOSTNADS OCH PRESTATIONSJ¤MF¶RELSER EN METOD ATT FR¤MJA EFFEKTIVITE
	TEN I OFFENTLIG TJ¤NSTEPRODUKTION $S &I
-	3TATSSKULDR¤NTORNA OCH EKONOMIN EFFEKTER P¥ INKOMST OCH F¶RM¶GENHETSF¶RDELNINGEN

SAMT P¥ DEN SAMLADE EFTERFR¥GAN I SAMH¤LLET $S &I

- 0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM OFFENTLIGT BEDRIVEN H¤LSO

	OCH SJUKV¥RD B $S &I
- 0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM DEN SOCIALA SEKTORN
	B $S &I
-	4RANSFERERINGAR MELLAN DEN F¶RV¤RVSARBETANDE OCH DEN ¤LDRE GENERATIONEN
	$S &I
-	&RIVILLIGORGANISATIONER ALTERNATIV TILL DEN OFFENTLIGA SEKTORN $S &I
-	/RGANISATIONER P¥ GR¤NSEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR F¶RSTUDIE $S &I
-	0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM V¤GSEKTORN $S &I
-	3KATTER OCH ARBETSUTBUD $S &I
-	3OCIALA AVGIFTER PROBLEM OCH M¶JLIGHETER INOM F¤RDTJ¤NST OCH HEMTJ¤NST
	$S &I
-	%GEN REGI ELLER ENTREPRENAD I KOMMUNAL VERKSAMHET M¶JLIGHETER PROBLEM OCH ERFA
	RENHETER $S &I
-	0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM ARM©N OCH FLYGVAPNET
	$S &I
-	3AMH¤LLSEKONOMISKT BESLUTSUNDERLAG EN HJ¤LP ATT FATTA BESLUT $S &I
-	%FFEKTIVARE SJUKV¥RD GENOM B¤TTRE EKONOMISTYRNING $S &I
-	%FFEKTER AV STATSBIDRAG TILL KOMMUNER $S &I
-	"YR¥KRATISERINGSTENDENSER I 3VERIGE $S &I
-	3VENSK INKOMSTF¶RDELNING I INTERNATIONELL J¤MF¶RELSE $S &I
-	/FFENTLIGA TJ¤NSTER S¶KARLJUS MOT PRODUKTIVITET OCH ANV¤NDARE $S &I
-	+OSTNADER OCH RESULTAT I GRUNDSKOLAN EN J¤MF¶RELSE AV KOMMUNER $S &I
-	2EGLERINGAR OCH TEKNISK UTVECKLING $S &I
- 3OCIALBIDRAG "IDRAGSMOTTAGARNA ANTAL OCH INKOMSTER 3OCIALBIDRAGEN I BIDRAGSSYSTE

MET $S &I

- 0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM DEN OFFENTLIGT FINANSIERADE

UTBILDNINGSSEKTORN B $S &I

- /FFENTLIGA UTGIFTER OCH SYSSELS¤TTNING $S &I

- !TT LEVA P¥ AVGIFTER VAD INNEB¤R EN ¶VERG¥NG TILL AVGIFTSFINANSIERING $S &I

- 6¤GAR UT UR JORDBRUKSPRISREGLERINGEN N¥GRA ID©SKISSER $S &I

- +VALITETSUTVECKLINGEN INOM DEN KOMMUNALA ¤LDREOMSORGEN B $S &I

- 0RODUKTKOSTNADER F¶R OFFENTLIGA TJ¤NSTER MED TILL¤MPNINGAR P¥ KULTUROMR¥DET$S &I

- )NTEGRERING AV SJUKV¥RD OCH SJUKF¶RS¤KRING $S &I

-	+VALITETSUTVECKLINGEN INOM DEN KOMMUNALA BARNOMSORGEN $S
-	&R¥N PATRIARK TILL PART SPELREGLER OCH L¶NEPOLITIK F¶R STATEN SOM ARBETSGIVARE
	$S
-	0RODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I KOMMUNAL BARNOMSORG B $S
-	0RESTATIONER OCH BEL¶NINGAR I OFFENTLIG F¶RVALTNING $S
-	3UBVENTIONER I KRITISK BELYSNING $S
-	(UR STOR BLEV TV¥PROCENTAREN %RFARENHETER FR¥N EN BESPARINGSTEKNIK $S
-	%FFEKTIV REALKAPITALANV¤NDNING I KOMMUNER OCH LANDSTING $S
-	!LTERNATIV I JORDBRUKSPOLITIKEN $S
-	+VALITET OCH KOSTNADER I OFFENTLIG TJ¤NSTEPRODUKTION $S
-	6AD KAN VI L¤RA AV GRANNEN $ET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET I NORDISK BELYSNING
	$S
-	(UR MAN M¤TER SJUKV¥RD EXEMPEL P¥ KVALITETS OCH EFFEKTIVITETSM¤TNING $S
-	,¶NESTRUKTUREN OCH DEN DUBBLA OBALANSEN EN EMPIRISK STUDIE AV L¶NESKILLNADER
-	MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR $S
	"EST¤LLARE UTF¶RARE ETT ALTERNATIV TILL ENTREPRENAD I KOMMUNER $S
-	6AD SKA STATEN ¤GA $E STATLIGA F¶RETAGEN INF¶R TALET $S
- 3TATSBIDRAG TILL KOMMUNER ALLT P¥ EN CHECK ELLER LITE AV VARJE %N J¤MF¶RELSE MELLAN
-	.ORGE OCH 3VERIGE $S
	0RODUKTIVITETSM¤TNING AV FOLKBIBLIOTEKENS UTL¥NINGSVERKSAMHET $S
-	"OSTADSST¶DET ALTERNATIV OCH KONSEKVENSER $S
- +OMMUNAL F¶RM¶GENHETSF¶RVALTNING I F¶R¤NDRING CITYKOMMUNERNA 3TOCKHOLM '¶TE
-	BORG OCH -ALM¶ $S
	(UR SKA VI F¥ R¥D ATT BLI GAMLA $S
- !RBETSMARKNADSF¶RS¤KRINGAR $S
-	"OSTADSKARRI¤REN SOM F¶RM¶GENHETSMASKIN $S
-	3KOLA &¶RSKOLA "ARNSKOLA $S
-	3TATENS DOLDA KAPITAL !KTIVT ¤GANDE EXEMPLET 6ATTENFALL $S
-	3JUKV¥RDSKOSTNADER I FRAMTIDEN VAD BETYDER ¥LDERSFAKTORN $S
- ,¤KEMEDELSF¶RM¥NEN $S
-	-¥LSTYRNING OCH RESULTATUPPF¶LJNING I OFFENTLIG F¶RVALTNING $S
- -ETODER I FORSKNING OM PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET MED TILL¤MPNINGAR P¥ OFFENTLIG
-	SEKTOR $S
	6AD KOSTAR DET 0RISLISTA F¶R STATLIGA TJ¤NSTER $S
-	$ET FRAMTIDA PENSIONSSYSTEMET TV¥ ALTERNATIV $S
-	3KOGSPOLITIK F¶R ETT NYTT SEKEL $S
-	0RESTATIONSBASERAD ERS¤TTNING I H¤LSO OCH SJUKV¥RDEN VAD BLIR EFFEKTERNA
	$S
-	/STYRIGA PROJEKT ATT STYRA OCH AVSTYRA STORA KOMMUNALA SATSNINGAR $S
-	-ARGINALEFFEKTER OCH TR¶SKELEFFEKTER BARNFAMILJERNA OCH BARNOMSORGEN $S
-	3* 4ELEVERKET OCH 0OSTEN B¤TTRE SOM BOLAG $S

-	3KATTEF¶RM¥NER OCH S¤RREGLER I INKOMST OCH MERV¤RDESKATTEN $S
-	&RIHANDELN ETT HOT MOT MILJ¶POLITIKEN ELLER TV¤RTOM $S
-	6¤XTHUSEFFEKTEN SLUTSATSER F¶R JORDBRUKS ENERGI OCH SKATTEPOLITIKEN $S
-	&ATTIGDOMSF¤LLOR $S
-	6AD VILL VI MED SOCIALF¶RS¤KRINGARNA $S
-	3TATLIGA BIDRAG MOTIV KOSTNADER EFFEKTER $S
-	(UR BRA ¤R VI $EN SVENSKA ARBETSKRAFTENS KOMPETENS I INTERNATIONELL BELYSNING
	$S
-	3LUTBUDSMETODEN ETT S¤TT ATT L¶SA TVISTER P¥ ARBETSMARKNADEN UTAN KONFLIKT
	$S
-	+OMMUNERNA SOM F¶RETAGS¤GARE AKTIV KONCERNLEDNING I KOMMUNAL REGI
	$S
-	0RESS OCH EKONOMISK POLITIK TRE FALLSTUDIER $S
- 3TATSSKULDEN OCH BUDGETPROCESSEN $S
-	0RESST¶DETS EFFEKTER EN UTV¤RDERING $S
-	(UR V¤LJA R¤TT INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUREN $S
-	,¶NAR SIG F¶REBYGGANDE ¥TG¤RDER %XEMPEL FR¥N H¤LSO OCH SJUKV¥RDEN OCH TRAFIKEN
	$S
-	3OCIAL 3ECURITY IN 3WEDEN AND /THER %UROPEAN #OUNTRIES 4HREE %SSAYS $S
-	)DROTT ¥T ALLA +ARTL¤GGNING OCH ANALYS AV IDROTTSST¶DET $S
-	!TT R¤DDA LIV +OSTNADER OCH EFFEKTER $S
-	6ARF¶R KULTURST¶D %KONOMISK TEORI OCH SVENSK VERKLIGHET $S
-	+VALITETS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I SJUKV¥RDEN B $S
-	+VALITET OCH PRODUKTIVITET 4EORI OCH METOD F¶R KVALITETSJUSTERADE PRODUKTIVITETSM¥TT
-	$S
	$EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING B $S
-	$ET OFFENTLIGA ST¶DET TILL PARTIERNA )NRIKTNING OCH OMFATTNING $S
-	$EN SVENSKA INSOLVENSR¤TTEN .¥GRA F¶RSLAG TILL F¶RB¤TTRINGAR INOM KONKURSHANTERINGEN
-	M M $S
	"UDGETUNDERSKOTT OCH STATSSKULD (UR FARLIGA ¤R DE $S
-	"ENSINSKATTEF¶R¤NDRINGARS EFFEKTER $S
-	3KOLANS KOSTNADER EFFEKTIVITET OCH RESULTAT %N BRANSCHSTUDIE $S
-	$EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING " "ILAGOR $S
-	6ALFRIHET INOM SKOLAN +ONSEKVENSER F¶R KOSTNADER RESULTAT OCH SEGREGATION
	$S
-	%N 3OCIAL &¶RS¤KRING $S
-	&¶RDELNINGSEFFEKTER AV OFFENTLIGA TJ¤NSTER $S
-	.ETTOKOSTNADER F¶R TRANSFERERINGAR I 3VERIGE OCH N¥GRA ANDRA L¤NDER $S
-	3KATTER OCH SOCIALF¶RS¤KRINGAR ¶VER LIVSCYKELN %N SIMULERINGSMODELL $S
-	%N EFFEKTIV F¶RSVARSPOLITIK &REDSVINST BEREDSKAP OCH ¥TERTAGNING $S
-	&¶RSVARETS KOSTNADER OCH PRODUKTIVITET $S
-	&¶RETAGSST¶DET 6AD KOSTAR DET EGENTLIGEN $S
-	(USH¥LLNING MED KNAPPA NATURRESURSER %XEMPLEN ALLEMANSR¤TTEN FJ¤LLEN OCH SKOTER

TRAFIK I NATUREN $S

- 6AD BLEV DET AV DE ENSKILDA ALTERNATIVEN %N KARTL¤GGNING AV VERKSAMHETEN INOM SKO LAN V¥RDEN OCH OMSORGEN $S

- +OSTNADER PRODUKTIVITET OCH M¥LUPPFYLLELSE F¶R 3VERIGES 4ELEVISION !" $S

- (USH¥LLNING MED KNAPPA NATURRESURSER %XEMPLET SPORTFISKE $S

- )NVANDRING SYSSELS¤TTNING OCH EKONOMISKA EFFEKTER $S

- 'ENERATIONSR¤KENSKAPER $S

- +APITALETS R¶RLIGHET $EN SVENSKA SKATTE OCH UTGIFTSSTRUKTUREN I ETT INTEGRERAT %UROPA$S

-	(UR EFFEKTIVT ¤R %5 S ST¶D TILL FORSKNING OCH UTVECKLING %N PRINCIPDISKUSSION
	$S
-	2EGLERING SOM SPEL 5NIVERSITETEN SOM F¶REBILD F¶R OFFENTLIGA SEKTORN $S
-	.¤STA STEG I TELEPOLITIKEN $S
-	+AN MYNDIGHETER UTV¤RDERA SIG SJ¤LVA $S
-	.OVEMBERREVOLUTIONEN /M RATIONALITET OCH MAKT I BESLUTET ATT AVREGLERA KREDITMARK
-	NADEN $S
	3AMH¤LLETS ST¶D TILL BARNFAMILJERNA I %UROPA $S
-	+OMMUNERNA OCH DECENTRALISERINGEN 4RE FALLSTUDIER $S
-	*ORDBRUKSST¶DET EFTER 3VERIGES %5 INTR¤DE $S
-	%GENF¶RETAGANDE OCH MANNA FR¥N HIMLEN $S
-	,¶NAR SIG ARBETE $S
-	2AMAR REGLER RESULTAT B VEM BEST¤MMER ¶VER STATENS BUDGET $S
-	&ISK OCH &USK B -¥L MEDEL OCH MAKT I FISKERIPOLITIKEN $S

B6AD KOSTAR EN REN %N EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS $S

B+OMMUNER +AN +ANSKE B /M KOMMUNAL V¤LF¤RD I FRAMTIDEN $S

) ANDRA SERIER UTGIVNA RAPPORTER M M

) F¶LJANDE F¶RTECKNING ING¥R DOCK INTE DE RAPPORTER SOM PUBLICERATS SOM BILAGOR TILL L¥NGTIDS UTREDNINGARNA

- "ESPARINGAR GENOM AVREGLERINGAR 226 $NR

- 6EM SKALL BETALA JORDBRUKETS RATIONALISERING 3TATSKONTORETS SM¥SKRIFTER

- )NF¶R OMPR¶VNINGEN !LTERNATIV TILL DAGENS SOCIALF¶RS¤KRINGAR ,IBER &¶RLAG

- 3TATSF¶RVALTNINGEN BEH¶VER NYA ORGANISATIONSFORMER F¶RSTUDIE226 $NR

- +OSTNADER F¶R OFFENTLIGA TJ¤NSTER I .ORDEN +2/. PROJEKTET 3TATSKONTORET

- (UR STOR ¤R DEN OFFENTLIGA SEKTORN *OHAN ! ,YBECK ,IBER ,¤ROMEDEL

- 6ARF¶R BLEV DET DYRARE +OSTNADSUTVECKLINGEN F¶R STATLIGA REFORMER226 $NR

- %RFARENHETER AV STORA OMORGANISATIONER STYRNING GENOMF¶RANDE3TATSKONTORET

- %RFARENHETER AV STORA OMORGANISATIONER TRE FALLSTUDIER 3TATSKONTORET

- 3TATLIG TJ¤NSTEPRODUKTION PRODUKTIVITETSUTVECKLING B 3TATSKONTORET

- ,¥NGA HANDL¤GGNINGSTIDER I OFFENTLIG VERKSAMHET 226 $NR

- +VALITETSS¤KRING ATT M¤TA V¤RDERA OCH UTVECKLA SJUKV¥RDENS KVALITET3PRI RAPPORT

- &O5 EN RESURS F¶R UTVECKLING AV OFFENTLIGA TJ¤NSTER %N STUDIE AV LOKALT UTVECKLINGSAR BETE INOM KRIMINALV¥RD OCH BARNOMSORG 3TATSKONTORET

- %N SKATTEREFORM F¶R SOCIALF¶RS¤KRINGAR 2ED +LAS %KLUND 0UBLICA

- ) F¤DRENS SP¥R $EN SVENSKA INFRASTRUKTURENS HISTORISKA UTVECKLING OCH FRAMTIDA UTMA NINGAR !RNE +AIJSER #ARLSSONS

- 3OCIAL 3ECURITY IN 3WEDEN (OW TO 2EFORM THE 3YSTEM %NGELSK SAMMANFATTNING AV %N 3OCIAL &¶RS¤KRING $S

- 2IV SKOLAN B¶RJA L¤RA 2EFORMR¶RELSER I 53! 3VEN 7IBERG 3.3 &¶RLAG

- 4HE -OBILITY OF #APITAL 4HE 3WEDISH 4AX AND %XPENDITURE 3TRUCTURE IN AN )NTEGRATED

%UROPE

%NGELSK ¶VERS¤TTNING AV +APITALETS R¶RLIGHET $EN SVENSKA SKATTE OCH UTGIFTSSTRUKTU

REN I ETT INTEGRERAT %UROPA $S

- 0RODUCTIVITY 4RENDS IN THE 0UBLIC 3ECTOR IN 3WEDEN %NGELSK ¶VERS¤TTNING AV +VALITETS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I SJUKV¥RDEN

$S OCH $EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING

$S

B%FFEKTIVARE KOMMUNER B 3TYCKKOSTNADER SOM ETT VERKTYG F¶R KOMMUNERNAS EFFEKTIVISE RING #ECILIA &ONDELIUS *AN /LOV ,ARS©N $ICK 2AMSTR¶M )NSTITUTET F¶R KOMMUNAL EKONOMI 3TOCKHOLMS UNIVERSITET