+OMMUNER +AN +ANSKE

B OM KOMMUNAL V¤LF¤RD I FRAMTIDEN

2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F¶R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI

!V 3TEFAN &¶LSTER

$S

&¶RORD

5NDER DE SENASTE DECENNIERNA HAR ANSVARET F¶R M¥NGA VIKTIGA V¤L F¤RDSFR¥GOR F¶RTS ¶VER FR¥N STATEN TILL KOMMUNERNA ) EN L¥NG RAD RAPPORTER FR¥N STATLIGA MYNDIGHETER OCH FORSKARE HAR REDAN GRANS KATS VAD SOM H¤NT INOM N¥GRA KOMMUNER ELLER INOM ETT ELLER EN DEL AV N¥GOT VERKSAMHETSOMR¥DE -EN VAD VET VI EGENTLIGEN OM VAD DETTA HAR INNEBURIT I STORT (AR KOMMUNERNA KUNNAT AXLA SITT NYA ANSVAR 3KULLE DE KUNNA TA ETT ¤NNU ST¶RRE ANSVAR ELLER FINNS DET FORTFARANDE STATLIGA REGELVERK SOM HINDRAR

&¶R ATT F¥ FRAM NYA FAKTA MEN FRAMF¶R ALLT F¶R ATT F¶RS¶KA F¥ EN B¤TTRE HELHETSBILD AV VAD KOMMUNERNA G¶R OCH OM DE KANSKE TILL OCH MED SKULLE KUNNA G¶RA ¤NNU MERA HAR %3/ INITIERAT DENNA RAPPORT $EN HAR UTARBETATS AV 3TEFAN &¶LSTER DOCENT I NATIONALEKO NOMI OCH FORSKARE VID )5) (AN ¤R ¤VEN LEDAMOT I %3/

&¶RFATTAREN G¥R DJ¤RVT TILL VERKET OCH NAGELFAR EN RAD OLIKA OMR¥ DEN SOM SYSSELS¤TTNINGEN ¤LDREOMSORGEN OCH SKOLAN 6IDARE HAR HAN ANALYSERAT VISSA SANNOLIKT NEGATIVA EFFEKTER AV DET NUVARANDE KOMMUNALA UTJ¤MNINGSSYSTEMET FRAMF¶R ALLT I FR¥GA OM KOMMU NERNAS STR¤VAN ATT ¶KA SYSSELS¤TTNINGEN %N OV¤NTAD OCH OROANDE DEL AV F¶RFATTARENS ANALYS ¤R ATT RESURSBRISTEN FRAM¥T I TIDEN KAN F¶RV¤NTAS BLI ¤N MER P¥TAGLIG ¤N UNDER DE G¥NGNA ¥REN

%N AV DE VIKTIGASTE SLUTSATSERNA ¤R EMELLERTID ATT KOMMUNERNA HAR EN RAD M¶JLIGHETER ATT P¥VERKA DEN EGNA UTVECKLINGEN SOM DE I DAG INTE UTNYTTJAR FULLT UT

…TSKILLIGA F¶RSLAG SOM BORDE KUNNA LEDA TILL EN KONSTRUKTIV DE BATT PRESENTERAS I RAPPORTEN /CH DEN SOM INTE MED HULL OCH H¥R OMEDELBART ANAMMAR ALLA L¶SNINGAR KAN F¶RHOPPNINGSVIS ¤ND¥ K¤N NA SIG UTMANAD AV EN DEL BREDA PROBLEML¶SNINGAR T EX AV ¤LDRE OMSORGENS TAXEPROBLEM

3OM ALLTID ¤R FALLET MED %3/ S RAPPORTER ¤R DET F¶RFATTAREN SJ¤LV SOM SVARAR F¶R INNEH¥LLET

3TOCKHOLM I MARS

!NNA (EDBORG

/RDF¶RANDE F¶R %3/

)NNEH¥LL

3AMMANFATTNING

"AKGRUND OCH SYFTE

&¶R¤NDRINGARNAS TIDEVARV

2APPORTENS UPPL¤GGNING

6AR NEDSK¤RNINGARNA N¶DV¤NDIGA

/F¶R¤NDRADE KOMMUNALA INKOMSTER UNDER

TALET

2ISK F¶R FRAMTIDA NEDSK¤RNINGAR

6ILKA KOMMUNER LYCKAS MED SYSSELS¤TTNINGEN

'ER L¥G SYSSELS¤TTNING H¶GA INKOMSTER

.YA V¤GAR F¶R KOMMUNAL SYSSELS¤TTNINGSPOLITIK

…TG¤RDERFUNGERAR INTE

%N NY ARBETSF¶RMEDLING

3KATTEKILAR OCH SYSSELS¤TTNING

!TT TRYGGA ¤LDREOMSORGEN

„R FONDERING EN L¶SNING

.YA FORMER GER ¶KAD TRYGGHET

&UNGERAR EN ¤LDREPENG

+VALITET OCH KONKURRENS I KOMMUNAL VERKSAMHET

2ESULTATSTYRNING KONTRA M¥LSTYRNING

+ONKURRENS

%RFARENHETER AV KONKURRENSUTS¤TTNING

$E STATLIGA MYNDIGHETERNA F¶RSUMMAR RESULTATM¤T NINGEN

3LUTSATSER

3KOLANS KVALITET

0ROBLEMEN I SKOLAN

(UR SKAPAS GODA SKOLOR

.¥GRA SLUTSATSER

2EFERENSER

#AN 3WEDISH MUNICIPALITIES DO BETTER ! 3UMMARY

&¶RTECKNING ¶VER %3/ S TIDIGARE PUBLICERADE RAPPORTER

3AMMANFATTNING

3TATENS F¶RM¥GA ATT AXLA HELA ANSVARET I EN RAD CENTRALA V¤LF¤RDSFR¥ GOR IFR¥GAS¤TTS ALLT MER $E SENASTE ¥REN HAR VISAT ATT STATEN INTE L¤NGRE KAN GARANTERA SYSSELS¤TTNING ELLER TRYGG FINANSIERING OCH KVALITET I V¤LF¤RDSSYSTEMEN %N CENTRAL FR¥GA I DENNA STUDIE ¤R D¥ I VILKEN M¥N KOMMUNERNA HAR REALISTISKA OCH LAGLIGA M¶JLIGHETER ATT SJ¤LVA TA VID D¤R STATENS INSATSER INTE R¤CKER TILL +AN KOMMUNER UPPR¤TTH¥LLA SYSSELS¤TTNING OCH V¤LF¤RD N¤R STATENS ¥TAGANDEN SVIK TAR ) DENNA RAPPORT HAR KOMMUNERNAS M¶JLIGHETER ATT UTFORMA SIN FRAMTID STUDERATS N¤RMARE

$EN KANSKE VIKTIGASTE SLUTSATSEN FR¥N ANALYSEN ¤R ATT KOMMU NERNA HAR BETYDLIGT ST¶RRE M¶JLIGHETER ATT P¥VERKA DEN EGNA UTVECK LINGEN OCH GARDERA SIG MOT SV¤NGNINGAR I DEN STATLIGA POLITIKEN ¤N DE FLESTA AV DEM HITTILLS UTNYTTJAT +ONKRET BELYSES DETTA I DENNA RAPPORT I FEM AVSEENDEN

·+OMMUNERNAS EKONOMI

·+OMMUNERNAS M¶JLIGHETER ATT P¥VERKA SYSSELS¤TTNING OCH IN KOMSTER

·$EN FRAMTIDA FINANSIERINGEN AV ¤LDREOMSORGEN

·+VALITETEN I DE KOMMUNALA VERKSAMHETERNA

·3KOLAN

6AR NEDSK¤RNINGARNA N¶DV¤NDIGA

+OMMUNERNAS EKONOMISKA UTVECKLING UNDER TALET HAR OFTA BESKRIVITS SOM OM DEN PR¤GLATS AV KRAFTIGA NEDSK¤RNINGAR $E BE R¤KNINGAR SOM REDOVISAS I DENNA RAPPORT TYDER EMELLERTID P¥ ATT DEN

BILDEN BEH¶VER NYANSERAS &¶R KOMMUNSEKTORN SOM HELHET HAR IN KOMSTERNA INTE MINSKAT UNDER TALET "EHOVEN HAR ¶KAT N¥GOT MEN INTE MER ¤N ATT DETTA HADE KUNNAT KOMPENSERAS MED EN M¥TTLIG PRODUKTIVITETS¶KNING

„ND¥ HAR M¥NGA MEN L¥NGT IFR¥N ALLA KOMMUNER TVINGATS TILL KRAFTIGA NEDSK¤RNINGAR INOM OLIKA VERKSAMHETSOMR¥DEN 4ILL DETTA FINNS EN RAD F¶RKLARINGAR %N ¤R ATT VISSA KOMMUNER I MYCKET ST¶RRE UTSTR¤CKNING ¤N ANDRA TAGIT STORA RISKER %N DEL KOMMUNER HAR SATT STOR TILLIT TILL DEN STATLIGA POLITIKEN 4RON P¥ ATT DE STATLIGA BOSTADS SUBVENTIONERNA SKULLE LIGGA KVAR P¥ OF¶R¤NDRAD NIV¥ HAR T EX KOM MIT ATT BLI EN KVARNSTEN RUNT HALSEN P¥ M¥NGA KOMMUNER $ET FINNS EN DEL TECKEN P¥ ATT NEDSK¤RNINGAR OCKS¥ HAR F¶RS¤MRAT KVALITETEN I DE KOMMUNALA TJ¤NSTERNA

4ILL DET SOM HAR H¤NT MED KOMMUNERNAS EKONOMI UNDER

TALET FINNS NU EN OROANDE PARALLELL I OLIKA FRAMTIDSPROGNOSER R¶RAN DE KOMMUNERNAS EKONOMI 0¥ KORT SIKT F¶RB¤TTRAS VISSERLIGEN EKO NOMIN N¥GOT TILL F¶LJD AV EN KONJUNKTURUPPG¥NG OCH ¶KADE STATLIGA BIDRAG -EN P¥ L¤NGRE SIKT VISAR NYA BER¤KNINGAR ATT BEHOVEN INOM T EX ¤LDREOMSORGEN KOMMER ATT ¶KA STADIGT OCH FORMLIGEN EXPLO DERA UNDER ¥REN +OSTNADERNA F¶R ¤LDREOMSORGEN KAN F¶RV¤NTAS BLI PROCENT H¶GRE ¤N I DAG I REALA TERMER „VEN SJUK V¥RDSKOSTNADERNA KAN V¤NTAS ¶KA P¥ SAMMA S¤TT 3AMTIDIGT FINNS DET EN RISK ATT M¤NNISKOR KOMMER ATT G¥ I PENSION TIDIGARE ¤N I DAG /M DESSA FRAMTIDA KOSTNADS¶KNINGAR FINANSIERAS GENOM NEDSK¤R NINGAR AV ANDRA OFFENTLIGA UTGIFTER S¥ KOMMER DET ATT BEH¶VAS BE TYDLIGT ST¶RRE NEDSK¤RNINGAR ¤N DE SOM GENOMF¶RTS UNDER

TALET 3TATEN F¶RBEREDER SIG ELLER PLANERAR I DAGSL¤GET KNAPPAST F¶R DESSA FRAMTIDA ¶KANDE BEHOV

3AMMANTAGET FINNS D¤RF¶R GODA SK¤L F¶R KOMMUNERNA ATT GRANS KA OCH BEGR¤NSA DEN NUVARANDE EVENTUELLA RISKEN F¶R EXPONERING INTE MINST VAD AVSER SV¤NGNINGAR I DEN STATLIGA POLITIKEN OCH DEN STORA ¶KNINGEN AV DE ¤LDRE +OMMUNER SOM GARDERAR SIG MOT DESSA RISKER KOMMER I L¤NGDEN ATT KUNNA ERBJUDA B¤TTRE V¤LF¤RD F¶R KOM MUNINV¥NARNA

3YSSELS¤TTNING OCH INKOMSTER

%N H¶G SYSSELS¤TTNING TILLH¶R DE MEST CENTRALA V¤LF¤RDSM¥LEN 3YS SELS¤TTNINGSGRADEN VARIERAR AVSEV¤RT MELLAN KOMMUNERNA %NLIGT ANALYSEN I DENNA RAPPORT KAN EN DEL KAN DESSA SKILLNADER F¶RKLARAS AV L¥NGSIKTIGT STABILA SKILLNADER I F¶RUTS¤TTNINGARNA MELLAN OLIKA RE GIONER -EN ¤VEN OM MAN TAR H¤NSYN TILL DETTA FINNS N¥GOT F¶RBRYL LANDE BARA EN ENDA FAKTOR SOM HAR ETT SYSTEMATISKT SAMBAND MED SYSSELS¤TTNINGEN N¤MLIGEN KOMMUNALSKATTEN ,¤N D¤R KOMMUNAL SKATTEN ¤R H¶GRE HAR OCKS¥ I ALLM¤NHET L¤GRE SYSSELS¤TTNINGSGRAD 4ILL EN DEL KAN DETTA BERO P¥ ATT H¶G SKATT FAKTISKT MOTVERKAR SYS SELS¤TTNINGEN %MPIRISKA STUDIER VISAR T EX ATT H¶GRE SKATTER MOT VERKAR S¥V¤L ARBETSKRAFTSUTBUDET SOM EGENF¶RETAGANDET -EN TILL EN DEL TYCKS SAMBANDET MELLAN KOMMUNALSKATT OCH SYSSELS¤TTNING BE RO P¥ ATT KOMMUNER MED L¤GRE SYSSELS¤TTNING V¤LJER EN H¶GRE KOM MUNALSKATT

$ET KOMMUNALA UTJ¤MNINGSSYSTEMET UTG¶R OCKS¥ ETT PROBLEM I SIG $ET NUVARANDE SYSTEMET GER YTTERST SVAGA MOTIV F¶R KOMMU NERNA ATT MINSKA ARBETSL¶SHETEN 4V¤RTOM VISAR EN ANALYS I RAPPOR TEN ATT M¥NGA KOMMUNER MED H¶G ARBETSL¶SHET KRAFTIGT ¶VERKOM PENSERAS GENOM UTJ¤MNINGSSYSTEMET 3AMTIDIGT GYNNAS OCKS¥ KOMMUNINV¥NARNA I SAMMA KOMMUNER AV SKATTESYSTEMET &¶LJDEN BLIR T EX ATT EN TYPFAMILJ I $OROTEA ELLER +IRUNA HAR EN TREDJEDEL MER ATT LEVA P¥ EFTER SKATT OCH BOENDEKOSTNADER ¤N VAD EN FAMILJ MED J¤MF¶RBARA BRUTTOINKOMSTER HAR I -ALM¶ ELLER "OTKYRKA TROTS ATT DEN GENOMSNITTLIGA BRUTTOINKOMSTEN ¤R UNGEF¤R DENSAMMA I DESSA KOMMUNER $ESSUTOM F¥R TYPFAMILJEN I .ORRBOTTENS L¤N OFTA RE B¤TTRE KOMMUNAL SERVICE ¤N I RESTEN AV LANDET

5TJ¤MNINGSSYSTEMETS KONSTRUKTION OCH SOCIALF¶RS¤KRINGSREGLER NA G¶R DET MYCKET L¶NSAMT F¶R EN KOMMUN ATT SLUSSA ARBETSL¶SA FR¥N SOCIALBIDRAG TILL A KASSA &¶R VARJE PERSON SOM F¶RS¶RJS VIA A KASSAN I ST¤LLET F¶R GENOM SOCIALBIDRAG SPARAR EXEMPELVIS EN KOM MUN CA KRONOR $¤REMOT HAR KOMMUNERNA V¤LDIGT LITE ATT VINNA P¥ ATT ARBETSL¶SA P¥ A KASSA F¥R RIKTIGA ARBETEN

) ETT L¤GE D¤R KOMMUNER MED H¶G ARBETSL¶SHET DELS HAR SVAGA MOTIV ATT SATSA P¥ SYSSELS¤TTNING DELS ANSER SIG HA R¥D ATT SATSA MER

P¥ KOMMUNAL SERVICE ¤N KOMMUNER I ANDRA DELAR AV LANDET M¥STE FR¥GAN ST¤LLAS OM DET INTE VORE L¤MPLIGT ATT G¶RA DET LITE MER L¶N SAMT F¶R KOMMUNERNA ATT F¶RB¤TTRA F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R EN H¶GRE SYSSELS¤TTNING

-¥NGA TRADITIONELLA N¤RINGS OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥T G¤RDER HAR ENLIGT EN RAD OLIKA UTV¤RDERINGAR VISAT SIG FUNGERA D¥LIGT "LAND DE ALTERNATIV SOM DISKUTERAS FINNS ETT F¶RSLAG OM ATT L¤GGA UT ARBETSF¶RMEDLINGEN P¥ ENTREPRENAD ENLIGT EN MODELL SOM JUST NU SPRIDER SIG SNABBT I M¥NGA L¤NDER I %UROPA

!TT TRYGGA ¤LDREOMSORGEN

)NOM ¤LDREOMSORGEN V¤NTAR EN L¥NG PERIOD AV KOSTNADS¶KNINGAR 6ALFRIHETEN F¶R DE ¤LDRE ¤R I FLERA AVSEENDEN ON¶DIGT BEGR¤NSAD „LDREOMSORGSAVGIFTERNA SKAPAR DESSUTOM MYCKET KRAFTIGA SKATTE KILAR $E ALLRA FLESTA UTS¤TTS F¶R EN P¥TAGLIG RISK ATT BLI FATTIGA VID L¤NGRE V¥RDBEHOV 3TATLIGA OCH KOMMUNALA REGLER HINDRAR I DAG DEN ENSKILDE FR¥N ATT KUNNA F¶RS¤KRA SIG EMOT DENNA RISK ) SJ¤LVA VER KET INNEB¤R DETTA ATT DET INOM ¤LDREOMSORGEN I DAG TILL¤MPAS EN EXTREMT L¥NGTG¥ENDE GRUNDTRYGGHETSPRINCIP SOM AVVIKER FR¥N DEN INKOMSTBORTFALLSPRINCIP SOM TILL¤MPAS I STORA DELAR AV DEN ¶VRIGA SOCIALPOLITIKEN

$ESSA OLIKA PROBLEM TYCKS INTE REGERING OCH RIKSDAG TA TAG I -EN DET FINNS ETT BETYDANDE UTRYMME F¶R KOMMUNERNA ATT AGERA SJ¤LVA ) RAPPORTEN F¶RESL¥S EN KOMPLETTERANDE ¤LDREOMSORGSF¶RS¤K RING SOM KOMMUNER SKULLE KUNNA TA FRAM I SAMARBETE MED F¶RS¤K RINGSBOLAG 0O¤NGEN MED EN S¥DAN F¶RS¤KRING ¤R ATT DEN KAN GE DEN ENSKILDE ST¶RRE SKYDD MOT H¶GA KOMMUNALA AVGIFTER UTAN ATT ¤VEN TYRA PRINCIPEN OM LIKA V¥RD F¶R ALLA 6IDARE DISKUTERAS HUR EN ¤LD REPENG SKULLE KUNNA UTFORMAS SOM GER DEN ENSKILDE ST¶RRE VALFRIHET UTAN ATT BLI KOSTNADSDRIVANDE F¶R KOMMUNEN ELLER F¶R SAMH¤LLET

+VALITET OCH KONKURRENS I KOMMUNAL VERKSAMHET

%NLIGT EN HELT NY UNDERS¶KNING SOM PRESENTERAS I DENNA RAPPORT ¤R DET SM¥TT OM¶JLIGT F¶R EN VANLIG KOMMUNINV¥NARE ATT F¥ REDA P¥ HUR BRA VANLIGA KOMMUNALA TJ¤NSTER SOM SKOLAN OCH BARNOMSORGEN EGENTLIGEN ¤R %N INTERVJUARE SOM UTGAV SIG VARA EN VANLIG PER SON MED AVSIKT ATT FLYTTA TILL KOMMUNEN BEG¤RDE INFORMATION OM KVALITETEN I ENSKILDA SKOLOR OCH DAGHEM $E ALLRA FLESTA KOMMU NERNA KUNDE INTE ELLER VILLE INTE L¤MNA UT S¥DAN INFORMATION ALLS

$ET ¤R SV¥RT F¶R KOMMUNERNA ATT GENOMF¶RA OMFATTANDE UTV¤R DERINGAR P¥ EGEN HAND EFTERSOM JUST J¤MF¶RELSER MED ANDRA KOM MUNER OFTA GER DE MEST INTRESSANTA KUNSKAPERNA -EN ETT SK¤L TILL ATT RESULTATUTV¤RDERINGARNA INTE FUNGERAR BRA ¤R ATT STATLIGA MYNDIG HETER SOM 3KOLVERKET OCH 3OCIALSTYRELSEN HITTILLS INTE BIST¥TT KOM MUNERNA TILLR¤CKLIGT MED UTVECKLING AV NATIONELLA UTV¤RDERINGSIN STRUMENT $ET FINNS OCKS¥ SK¤L ATT F¶RB¤TTRA DESSA MYNDIGHETERS EGEN UTV¤RDERINGSKOMPETENS

&ORTFARANDE SAKNAS M¤TNINGAR AV KOMMUNAL V¤LF¤RD TOTALT SETT I EN KOMMUN 6ARJE SEKTORSMYNDIGHET HAR ANSVAR F¶R ATT F¶LJA UPP HUR EN KOMMUN T EX KLARAR ¥TAGANDET INOM BARNOMSORGEN ELLER ¤LDREOMSORGEN -EN DET FINNS INTE N¥GOT STATLIGT ORGAN SOM HAR TILL UPPGIFT ATT F¶LJA UPP EN KOMMUNS SAMLADE V¤LF¤RDS¥TAGANDE T EX OM ¤LDREOMSORGENS RESURSER PRIORITERATS F¶R MYCKET FRAMF¶R BARN OMSORGENS $ET SAKNAS VIDARE EN STARK ORGANISATION SOM F¶RETR¤DER DE KOMMUNALA KONSUMENTERNA

.¥GOT VANLIGARE ¤R ATT UTV¤RDERINGAR HAR GENOMF¶RTS I SAMBAND MED ATT N¥GON DEL AV EN KOMMUNS VERKSAMHET KONKURRENSUTSATTS /FTA HAR KONKURRENSUTS¤TTNING GETT B¥DE KONSUMENTERNA OCH KOM MUNEN B¤TTRE M¶JLIGHETER ATT J¤MF¶RA KVALITET OCH EFFEKTIVITET )BLAND HAR EMELLERTID KONKURRENS INF¶RTS UTAN ATT KVALITETEN UTV¤R DERATS $¥ HAR INTE S¤LLAN OLIKA PROBLEM UPPST¥TT $¤RTILL KOMMER ATT KONKURRENSUTS¤TTNING ¤N S¥ L¤NGE INTE HAR GJORT N¥GRA STORA IN BRYTNINGAR I DE KOMMUNALA K¤RNVERKSAMHETERNA

3KOLANS KVALITET

) INTERNATIONELL J¤MF¶RELSE FRAMST¥R DEN SVENSKA SKOLAN I FLERA AV SEENDEN SOM PROBLEMATISK 6ISSERLIGEN HAR 3VERIGE I FR¥GA OM KUNSKAPSPROV I T EX MATEMATIK F¶RB¤TTRAT SIN POSITION I INTERNATIO NELLA J¤MF¶RELSER -EN FORTFARANDE VERKAR SKOLAN INTE KUNNA ¶VER TYGA TILLR¤CKLIGT M¥NGA ATT V¤LJA TEKNISKA UTBILDNINGAR

)NTERNATIONELL FORSKNING VISAR NUMERA TYDLIGT ATT SKOLOR BLIR B¤TT RE OM DE F¶RENAR EN H¶G GRAD AV SJ¤LVST¤NDIGHET MED RESULTATSTYR NING D¤R ELEVERS OCH SKOLORS PRESTATION OCH KVALITET M¤TS P¥ ETT OB JEKTIVT S¤TT &¥ SVENSKA KOMMUNER TILL¤MPAR DOCK S¥DAN STYRNING %TT S¤RSKILT PROBLEM ¤R ATT 3KOLVERKET INTE HAR F¶RM¥TT ATT VARA S¤R SKILT BEHJ¤LPLIGT MED DEN TYPEN AV UTV¤RDERINGAR (¤R FINNS EMEL LERTID OCKS¥ GODA M¶JLIGHETER F¶R KOMMUNERNA ATT AGERA P¥ EGET BEV¥G +OMMUNERNA KAN GE SKOLAN ST¶RRE SJ¤LVST¤NDIGHET .ATIO NELLA UTV¤RDERINGSSYSTEM KAN INF¶RAS SOM DRIVS GEMENSAMT AV DEL TAGANDE KOMMUNER ELLER RENTAV I FORM AV ETT HELT FRIST¥ENDE BOLAG 3KOLORNAS RESULTAT KAN PUBLICERAS I EN FORM SOM TYDLIGT VISAR HUR V¤L SKOLAN LYCKAS I OLIKA AVSEENDEN +OMMUNALA SKOLOR OCH FRISKO LOR B¶R UTV¤RDERAS ENLIGT SAMMA MALL

$ETTA ¤R N¥GRA AV DE VIKTIGASTE RESULTATEN AV ANALYSEN I DENNA RAPPORT 3AMMANTAGET TYDER DE P¥ ATT DET NUMERA FINNS EN RAD CEN TRALA V¤LF¤RDSFR¥GOR D¤R KOMMUNERNA INTE SJ¤LVKLART KAN G¥ I STATENS LEDBAND L¤NGRE 0¥ SAMTLIGA FEM OMR¥DEN SOM UNDERS¶KTS I DENNA RAPPORT TYCKS OCKS¥ FINNAS ETT BETYDANDE UTRYMME ATT P¥VERKA DEN EGNA UTVECKLINGEN SOM OFTA INTE UTNYTTJAS I DAG $E VIKTIGASTE SLUTSATSERNA I DENNA RAPPORT ¤R D¤RF¶R F¶LJANDE

+OMMUNERNA B¶R MINSKA RISKEXPONERINGEN INF¶R SV¤NGNINGAR I KONJUNKTUREN BEFOLKNINGSSTRUKTUREN OCH DEN STATLIGA POLITIKEN +OMMUNERNA KAN F¶RB¤TTRA F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R SYSSELS¤TTNING BL A GENOM ATT MINSKA ON¶DIGA SKATTEKILON OCH B¶RJA VERKA F¶R ETT SYSTEM D¤R DET G¥R ATT L¤GGA UT ARBETSF¶RMEDLING P¥ ENTREPRENAD +OMMUNERNA KAN OCKS¥ TRYGGA ¤LDREOMSORGEN GENOM NYA F¶RS¤K RINGSL¶SNINGAR OCH ¤LDREPENG 5TV¤RDERING AV VERKSAMHETEN INTE MINST SKOLANS BORDE B¥DE BEDRIVAS I BETYDLIGT ST¶RRE UTSTR¤CKNING OCH F¥ ETT HELT ANNAT GENOMSLAG ¤N HITTILLS

„VEN F¶R STATENS DEL FINNS EN RAD SLUTSATSER ATT DRA 5TJ¤MNINGS SYSTEMET MELLAN KOMMUNERNA B¶R GE STARKARE MOTIV F¶R ATT SKAPA SYSSELS¤TTNING 3TATLIGA MYNDIGHETER B¶R OCKS¥ GE ETT MYCKET B¤TTRE ST¶D TILL DEN KOMMUNALA UTV¤RDERINGEN

"AKGRUND OCH SYFTE

!LDRIG TIDIGARE HAR DET SVENSKA FOLKET L¥TIT KOMMUNERNA SK¶TA S¥ M¥NGA VERKSAMHETER AV STOR BETYDELSE F¶R DEN ENSKILDA FAMILJEN EL LER M¤NNISKAN +OMMUNERNA F¶RDELAR EN ST¶RRE DEL AV DE GEMEN SAMMA RESURSERNA ¤N N¥GONSIN TIDIGARE .YA STORA UPPGIFTER HAR LAGTS P¥ KOMMUNERNAS BORD GENOM KOMMUNALISERINGEN AV SKOLAN „DEL REFORMEN ¶VERTAGANDET AV V¥RDEN AV PSYKISKT SJUKA OCH OM L¤GGNINGEN AV ARBETSMARKNADSPOLITIKEN 3AMTIDIGT HAR KOMMUNER NA UNDER SENARE ¥R F¥TT LOV ATT BEST¤MMA MER OM VERKSAMHETERNA ¤N VAD STATENS REGLER TIDIGARE TILL¥TIT „VEN INOM GENUINT STATLIGA OMR¥DEN SOM F¶RSVARET POLISEN OCH T O M UTRIKESPOLITIKEN HAR KOMMUNEN NU F¥TT EN AKTIV ROLL !V TABELL FRAMG¥R HUR F¶RDEL NINGEN AV DEN S K OFFENTLIGA KONSUMTIONEN DVS KOSTNADERNA F¶R DE OFFENTLIGA VERKSAMHETERNA MELLAN KOMMUNERNA LANDSTINGEN OCH STATEN HAR F¶R¤NDRATS

%XEMPEL P¥ OMF¶RDELNING AV ANSVAR FR¥N KOMMUNERNA TILL STATEN FINNS OCKS¥T EX 3TATENS )NSTITUTIONSSTYRELSE OCH TIDIGARE POLISEN MEN ¤R MINDRE OMFATTANDE

&RAMF¶R ALLT HAR DETTA SKETT GENOM DEN NYA KOMMUNALLAGEN FR¥N $¤R HAR DEN KOMMUNALA KOMPETENSEN GJORTS TYDLIGARE ¤N TIDIGARE OCH KOMMUNERNA FICK I PRINCIP FULLST¤NDIG FRIHET ATT ORGANISERA N¤MNDARBETET

3EDAN HAR KOMMUNERNA EN CENTRAL ROLL I TOTALF¶RSVARET OCH HELA ANSVARET F¶R CIVILF¶RSVARET $ET SITTER KOMMUNALR¥D I LOKALA POLISSTYRELSER -¥NGA KOMMUNER FINNS REPRESENTERADE VID N¥GOT AV DE REGIONALA %5 KONTOR SOM ¶PPNATS I "RYSSEL OCH FLERTALET HAR DIREKTA KONTAKTER MED +OMMISSIONEN OCH MED KOMMUNER I ANDRA L¤NDER

4ABELL +ONSUMTION I OFFENTLIG SEKTOR  
     
+OMMUNER    
,ANDSTING    
3TATEN    
     
/FFENTLIG KONSUMTION    
+¤LLA 3#"    

!LDRIG TIDIGARE HAR KOMMUNERNA VARIT TVINGADE ATT SK¤RA NER OCH SPARA SOM NU +OMMUNERNAS INKOMSTER HAR VISSERLIGEN INTE MINS KAT UNDER TALET MEN SAMTIDIGT HAR BEHOVEN ¶KAT !RBETSL¶S HETEN HAR ¶KAT !NDELEN ¤LDRE S¤RSKILT DE SOM ¤R ¶VER ¥R HAR OCKS¥ ¶KAT "ARN SOM BEH¶VER DAGHEM HAR BLIVIT FLERA $¤RTILL HAR INVESTERINGAR SOM EFTER KRISEN OCH EFTER KRAFTIGA F¶R¤NDRINGAR AV DEN STATLIGA POLITIKEN BLIVIT F¶RLUSTAFF¤RER OCH SVARTA H¥L HAR UPP ST¥TT I DEN KOMMUNALA EKONOMIN !LLT TYDER P¥ ATT SPARKRAVEN KOM MER ATT BEST¥ OCH SANNOLIKT SK¤RPAS UNDER MYCKET L¥NG TID ¤VEN OM EKONOMIN UTVECKLAS GYNNSAMT 4ILL F¶LJD AV F¶R¤NDRINGAR I BEFOLK NINGSSTRUKTUREN M¥STE DE KOMMUNALA RESURSERNA SPRIDAS TILL ALLT FLER $E ¤LDRE FORTS¤TTER ATT BLI ALLT FLER L¥NGT IN P¥ N¤STA ¥RHUNDRADE VILKET DRABBAR DEN KOMMUNALA EKONOMIN DIREKT GENOM ¶KADE KOST NADER F¶R ¤LDREOMSORGEN OCH INDIREKT EFTERSOM STATEN OCH LANDS TINGEN BELASTAS MED H¶GRE UTGIFTER F¶R PENSIONER OCH SJUKV¥RD

!LDRIG TIDIGARE HAR D¤RF¶R KOMMUNINV¥NARNAS V¤L OCH V¤LF¤RD VARIT S¥ BEROENDE AV HUR KOMMUNEN F¶RVALTAR SITT ANSVAR "RISTER I KVALITET ELLER PRODUKTIVITET KAN INTE ENKELT KOMPENSERAS GENOM OF¶R¤NDRADE ELLER ¶KADE INT¤KTER ) DEN MENINGEN HAR DEN KOMMU NALA EFFEKTIVITETEN BLIVIT EN AV DE VIKTIGASTE SAMH¤LLSFR¥GORNA %F FEKTIVITET INNEB¤R DELS ATT KOMMUNINV¥NARNA F¥R S¥ GOD KVALITET TILL S¥ L¥G KOSTNAD SOM M¶JLIGT OCH DELS ATT F¶RDELNINGEN AV RESURSER

¶VERENSST¤MMER MED KOMMUNINV¥NARNAS ¶NSKEM¥L OCH MED SAM H¤LLETS BREDARE V¤RDERINGAR

"RISTANDE EFFEKTIVITET BETYDER OCKS¥ ATT SVAGA GRUPPER KAN KOM MA I KL¤M $ETTA FRAMG¥R TYDLIGT GENOM ATT RESURSERNA F¶R V¥RD AV M¤NNISKOR MED PSYKISKA PROBLEM OCH MISSBRUK F¥TT STRYKA P¥ FOTEN N¤R DEN KOMMUNALA EKONOMIN PRESSATS +OMMUNERNA ¶VERTOG GE NOM PSYKIATRIREFORMEN ANSVARET F¶R DE PSYKISKT SJUKA MEN AN V¤NDE BETYDLIGT MINDRE PENGAR F¶R DESSA ¤N VAD SOM AVS¥GS N¤R REFORMEN GENOMF¶RDES &¶LJDEN AV DETTA HAR BLIVIT ATT ETT BETYDAN DE ANTAL PERSONER MED PSYKISKA PROBLEM KOM ATT HAMNA P¥ GATAN VILKET BLAND ANNAT LETT TILL ATT EN DEL HAR AVLIDIT I F¶RTID

!LDRIG TIDIGARE HAR DET SVENSKA FOLKET HAFT S¥ LITE F¶RTROENDE F¶R SINA POLITIKER B¥DE P¥ RIKSPLANET OCH P¥ DET KOMMUNALA PLANET -ISSTROENDET KULMINERADE VISSERLIGEN EFTER EN RAD SKANDALER MEN UNDER L¥NG TID HAR FOLKETS ENGAGEMANG I KOMMUNALPOLITIKEN KRYMPT 0ARADOXALT NOG ¤R INTE BRIST P¥ F¶RTROENDE DETSAMMA SOM BRIST P¥ INTRESSE 4V¤RTOM ANGER FLER ¤N N¥GONSIN ATT DE F¶LJER S¥V¤L POLITIKEN I STORT SOM KOMMUNALPOLITIKEN -¶JLIGEN KAN KOMMUN INV¥NAREN SE KOMMUNALA TJ¤NSTER MER SOM ANDRA TJ¤NSTER D¤R KUN DEN KRITISKT MEN PASSIVT BEVAKAR SINA INTRESSEN .¤R VIKTIGA IN TRESSEN ¤R HOTADE KAN ETT BETYDANDE KORTVARIGT ENGAGEMANG MOBILI SERAS

-ED PRODUKTIVITET MENAS OFTAST STYCKKOSTNADERNA MEDAN EFFEKTIVITET AVSER KVALI TETSV¤GDA STYCKKOSTNADER

"AKGRUNDEN ¤R ATT 2IKSDAGEN FR¥NGICK F¶RSLAGET FR¥N 0SYKIATRIUTREDNINGEN 3/5

ATT VARJE KLIENT SKULLE F¥ EN GOD MAN ELLER KONTAKTPERSON 5TAN KONTAKT PERSON HAR M¥NGA KLIENTER INTE KLARAT AV ATT S¶KA HJ¤LP -¥NGA KOMMUNER KLARADE TYDLIGEN INTE ATT I NEDSK¤RNINGSTIDER SJ¶S¤TTA EN NY UPPS¶KANDE VERKSAMHET

/CKS¥ MISSBRUKARV¥RDEN F¶REFALLER HA NEDPRIORITERATS ) 3TOCKHOLM T EX S¤NKTES UTGIFTERNA F¶R V¥RDEN AV VUXNA MISSBRUKARE MED PROCENT MELLAN OCH

OCH ANTALET MISSBRUKARE SOM SOCIALDISTRIKTEN OCH STADSDELARNA ¶VER HUVUD TAGET KOM I KONTAKT MED SJ¶NK V¤SENTLIGT "IDRAGANDE HAR VARIT ATT STADSDELARNA ALLTMER STRIDER OCH VART ENSKILDA MISSBRUKARE H¶R F¶R ATT UNDVIKA KOSTNADER

3E T EX 'ILJAM (OLMBERG 5NDER V¥REN SKREV TIDNINGEN +OM MUN !KTUELLT ATT ENDAST PROCENT AV DE INTERVJUADE KOMMUNINV¥NARNA SADE SIG HA GANSKA ELLER MYCKET STORT F¶RTROENDE F¶R KOMMUNALPOLITIKER (OS PROCENT HADE F¶RTROENDET MINSKAT UNDER DET SENASTE ¥RET

-EN MISSTROENDET KAN OCKS¥ VARA ETT TECKEN P¥ EN MER GRUND L¤GGANDE FRUSTRATION -AKTUTREDNINGEN VISADE F¶R SNART ETT DECEN NIUM SEDAN ATT P¥VERKANSM¶JLIGHETERNA UPPFATTADES SOM S¤MST JUST INOM OMR¥DENA UTBILDNING V¥RD OCH OMSORG %NLIGT VISSA UNDER S¶KNINGAR ¤R DET FORTFARANDE F¥ SOM UPPGER ATT DE K¤NNER ATT DE HAR ETT VISST INFLYTANDE ¶VER OFFENTLIGA TJ¤NSTER 4ABELL ) M¥NGA CENTRALA V¤LF¤RDSFR¥GOR HAR OCKS¥ L¤GET F¶RS¤MRATS UNDER EN F¶LJD AV ¥R $ET VORE D¥ INTE F¶RV¥NANDE OM KOMMUNINV¥NARNA V¤NDER SIG IFR¥N POLITIKEN I EN DESILLUSION MED POLITIKENS F¶RM¥GA ATTHANTERA PROBLEM

4ABELL +¤NNER DU ATT DU SOM KUND HAR N¥GOT INFLYTANDE ¶VER DE OFFENT LIGA TJ¤NSTER DU F¥R DEL AV

)NGET INFLYTANDE  
,ITET INFLYTANDE  
%TT VISST INFLYTANDE  
3TORT INFLYTANDE  

+¤LLA 3VENSKA +OMMUNALARBETAREF¶RBUNDET !NTAL SVAR

&¶R¤NDRINGARNAS TIDEVARV

&RAMDRIVEN AV MISSN¶JE OCH AV EKONOMISK N¶DV¤NDIGHET KOM EN F¶R¤NDRINGSPROCESS I G¥NG UNDER SENARE DELEN AV TALET OCH B¶RJAN P¥ TALET ) SYNNERHET B¥DE F¶RE OCH EFTER ¥RS VAL DET S K SYSTEMSKIFTESVALET GAV STATEN KOMMUNERNA FRIARE TYGLAR -¥NGA KOMMUNER UTNYTTJADE DEN FRIHETEN F¶R ATT MINSKA DETALJSTYR NINGEN ) ST¤LLET BLEV M¥LSTYRNING ETT MODEORD …R UPPGAV

PROCENT AV KOMMUNERNA ATT DE TILL¤MPADE M¥L OCH RESULTATSTYR

-¶LLER GER EMELLERTID EN N¥GOT ANNAN BILD AV P¥VERKANSM¶JLIGHETER INOM BARN OCH ¤LDREOMSORGEN

NING $ETTA OMSATTES I EN RAD KONKRETA ORGANISATIONSF¶R¤NDRINGAR -¥NGA KOMMUNER HAR F¶R¤NDRAT ROLL OCH ARBETSFORMER F¶R KOM MUNFULLM¤KTIGE 6AR ¥TTONDE KOMMUN HADE INF¶RT BEST¤LLAR UTF¶ RARORGANISATION ANTINGEN P¥ TJ¤NSTEMANNANIV¥ ELLER P¥ POLITISKT NI V¥ $E FLESTA KOMMUNERNA HAR ¶VERGIVIT DEN TRADITIONELLA SEKTORS INDELNINGEN AV N¤MNDERNA &LERA ST¶RRE ST¤DER T EX '¶TEBORG 3TOCKHOLM -ALM¶ OCH ,UND HAR UNDER SENARE ¥R INF¶RT STADSDELS N¤MNDER /RD SOM DELEGATIONSORDNING K¤RNKOMPETENSPERSPEKTIV UPPF¶LJNINGSPROCESS STRATEGISK FOKUS OCH KUNDORIENTERING HAR BLI VIT NYCKELBEGREPP %N SUCCESSIV REDUCERING AV ANTALET F¶RTROENDE UPPDRAG FORTSATTE UNDER TALET $E F¶RTROENDEVALDA SKULLE KON CENTRERA SIG P¥ M¥LSTYRNING OCH UTV¤RDERING INTE DETALJSTYRNING AV VERKSAMHETERNA

$E SNABBA F¶R¤NDRINGARNA AV KOMMUNERNAS F¶RVALTNINGAR OCH I VISS M¥N ¤VEN DEN POLITISKA STYRNINGEN HADE EMELLERTID INTE N¥GON MOTSVARIGHET I REFORMER AV VERKSAMHETERNA )NF¶RANDET AV KONKUR RENS INOM K¤RNVERKSAMHETERNA DISKUTERADES T EX MYCKET MEN KOM ATT F¶RBLI ETT RELATIVT BEGR¤NSAT INSLAG I F¶R¤NDRINGSPROCESSEN

/CKS¥ UPPF¶LJNING OCH UTV¤RDERING AV VERKSAMHETERNA HAR DISKUTE RATS MYCKET MEN BEFINNER SIG I PRAKTIKEN FORTFARANDE I SIN LINDA SE KAPITEL )NOM SKOLAN BARNOMSORGEN OCH ¤LDREOMSORGEN FORT S¤TTER MYCKET P¥ SAMMA S¤TT SOM TIDIGARE

3TIG -ONTIN RED &¶R¤NDRINGSMODELLER OCH F¶R¤NDRINGSPROCESSER I KOMMUNER OCH LANDSTING "ILAGA 6 TILL DEN +OMMUNALA F¶RNYELSEKOMMITT©NS SLUTBET¤NKANDE3/5

3E T EX "JURULF %TT ANNAT EXEMPEL ¤R ATT 3KOLVERKET UNDERS¶KT KOMMU NERNAS RESURSALLOKERING TILL SKOLORNA OCH I KOMMUNER OCH FUNNIT ATT KOMMUNERNA INTE UTNYTTJAT DE ¶KADE M¶JLIGHETER SOM KOMMUNALISERING EN AV SKOLORNA OCH ANDRA F¶R¤NDRINGAR HADE GETT TILL ATT F¶R¤NDRA RESURSALLOKERINGS PROCESSEN TILL ENSKILDA SKOLOR

$ETTA KAN VARA F¶RKLARINGEN TILL ATT M¥NGA UTV¤RDERINGAR AV KOMMUNERNAS OMFATTANDE F¶RVALTNINGSREFORMER HAR HAFT SV¥RT ATT KUNNA BEL¤GGA N¥GRA VINSTER TILL F¶LJD AV REFORMERNA .¤R DET G¤LLER INF¶RANDET AV STADSDELSN¤MNDER FINNS T EX FLERA KRITISKA OCH N¥GRA LJUMMET POSITIVA UTV¤RDERINGAR ,IKAS¥ N¤R DET G¤LLER BEST¤LLAR UTF¶RAR MODELLEN ¤R UTV¤RDERINGARNA LJUMNA ) EN OMFATTANDE STU DIE HAR T EX DE SENASTE ¥RENS F¶RVALTNINGSREFORMER SATTS I RELATION TILL KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING -ONTIN 3LUTSATSEN VAR ATT KOMMUNER SOM VAR MER REFORMINRIKTADE GENERELLT SETT INTE FICK MINSKADE KOSTNADER

$EN KOMMUNALA F¶RNYELSEKOMMITT©N M¥LADE UTIFR¥N DESSA OCH ANDRA STUDIER EN GANSKA NEGATIV BILD AV REFORMERNA %TT STARKT SK¤L F¶R DET KOMMUNALA F¶RNYELSEARBETET VAR ATT N¤MNDPOLITIKERNA AGERADE SOM ADVOKATER F¶R SIN SEKTOR GENTEMOT KOMMUNLEDNINGEN -EN ENLIGT F¶RNYELSEKOMMITT©N HAR DET VARIT SV¥RT ATT SE DE PRAK TISKA VINSTERNA AV REFORMERNA -¥LSTYRNING SES T EX INTE SOM LYC KAD ) ST¤LLET LEDDE REFORMERNA TILL ATT DE KOMMUNALA CHEFERNAS PO LITISKA MAKT OCH ANSVAR ¶KADE P¥ FRITIDSPOLITIKERNAS BEKOSTNAD SAMT EN RAD ANDRA UR DEMOKRATISKT PERSPEKTIV BET¤NKLIGA F¶RH¥L LANDEN

$E KRITISKA UNDERS¶KNINGARNA PEKAR P¥ ¶KADE ADMINISTRATIVA KOSTNADER OCH AVSAKNADEN AV EFFEKTER P¥ DET DEMOKRATISKA ENGAGEMANGET MEDAN DE F¶RSIKTIGT POSITIVA UTV¤RDERINGARNA PEKAR P¥ B¤TTRE LOKAL KOSTNADSKONTROLL OCH ¶KAT ENGAGE MANG %XEMPEL P¥ UTV¤RDERINGAR ¤R 2UBENOWITZ 7ESTERST¥HL 0REM FORS 3ANDQUIST 3ANNE

3E T EX $S OCH &¶LSTER /CKS¥ INF¶RANDET AV EGET BUDGETANSVAR F¶REFALLER HA GETT POSITIVA MEN MARGINELLA EFFEKTER &¶LSTER ANALYSERAR T EX HUR KVALITETSJUSTERADE KOSTNADER F¶R¤NDRATS I VERKSAMHETER SOM F¥TT EGET BUDGETAN SVAR MED S¥DANA SOM UTSATTS F¶R KONKURRENS +ONKURRENS INNEB¤R I DET H¤R FALLET ATT VERKSAMHETEN F¥R ERS¤TTNING PER ELEV ELLER BARN OCH RISKERAR ATT L¤GGAS NED ELLER KRYMPA OM ANTALET BARN MINSKAR 3LUTSATSEN VAR ATT EGET BUDGETANSVAR HADE HAFT EN LITEN MEN OBETYDLIG EFFEKT P¥ KVALITETSJUSTERADE KOSTNADER MEDAN INT¤KTSANSVAR GAV EN GANSKA STOR EFFEKT

3/5

-AN MENAR ATT YTTRANDE OCH MEDDELARFRIHETEN F¶R KOMMUNALT ANST¤LLDA F¶RS¤M RADES &¶RS¶KEN ATT SKOLA OM MEDBORGAREN TILL KUND LEDDE INTE S¤LLAN TILL EN

$ENNA AVVAKTANDE ELLER RENT AV NEGATIVA BILD AV DE SENASTE ¥RENS F¶R¤NDRINGSPROCESS I KOMMUNERNAS F¶RVALTNINGAR KAN TOLKAS P¥ FLERA S¤TT %N DEL HAR VARIT SNABBA MED EN M¶JLIG TOLKNING N¤M LIGEN ATT REFORMERNA INTE FUNGERAT

%N ANNAN TOLKNING SOM LIGGER N¤RA TILL HANDS ¤R EMELLERTID ATT F¶RVALTNINGSREFORMER I SIG ENBART ¤R EN H¤VST¥NG F¶R ATT REFORMERA ¤VEN DE KOMMUNALA VERKSAMHETERNA /M DE REFORMER AV VERKSAM HETERNA SOM F¶RVALTNINGSREFORMERNA SKALL GE UPPHOV TILL INTE HAR HUNNIT ¤GA RUM ¤N ELLER RENT AV HINDRAS AV T EX DEN POLITIK SOM REGERING OCH RIKSDAG L¤GGER FAST S¥ ¤R DET INTE F¶RV¥NANDE OM DE PRAKTISKA KONSEKVENSERNA AV F¶RVALTNINGSREFORMERNA UTEBLIR /M DENNA TOLKNING ¤R RIKTIG INNEB¤R DET ATT F¶RVALTNINGSREFORMERNA EN BART ¤R ETT F¶RSTA STEG SOM SEDAN M¥STE F¶LJAS AV VERKSAMHETSRE FORMERNA F¶R ATT F¥ EFFEKT 6ILKEN FORM DESSA EVENTUELLA VERKSAM HETSREFORMERNA KAN F¥ ¤R DOCK P¥ M¥NGA H¥LL EN ¶PPEN FR¥GA

2APPORTENS UPPL¤GGNING

5NDER DE SENASTE ¥REN HAR KOMMUNERNA F¥TT ¶KAT ANSVAR OCH ¶KAD FRIHET ATT ARBETA P¥ OLIKA S¤TT $ENNA ¶KADE FRIHET HAR I F¶RSTA HAND UTNYTTJATS TILL ATT REFORMERA KOMMUNERNAS F¶RVALTNINGAR OCH FOR MERNA F¶R DEN POLITISKA STYRNINGEN +¤RNVERKSAMHETERNA HAR I MINDRE UTSTR¤CKNING REFORMERATS VILKET TILL EN DEL KAN BERO P¥ VERKLIGA ELLER UPPFATTADE HINDER I DEN STATLIGA POLITIKEN 226

HAR T EX VID EN INVENTERING AV DE F¶RFATTNINGAR SOM REGLERAR F¶RH¥LLANDET MELLAN STATEN OCH KOMMUNERNA FUNNIT EN ALLTMER UT PR¤GLAD ROLL SOM GENOMF¶RARE AV STATSMAKTERNAS BESLUT &¶R N¤RVA

ENSIDIG SYSSLANDE MED EGNA MAKT OCH ANSVARSF¶RDELNINGSPROBLEM $E PRIVATA F¶RETAGEN ANV¤NDES SOM MODELL VILKET SKAPADE B¥DE DEMOKRATISKA OCH PROBLEM OCH PROBLEM MED DELADE LOJALITETER SAMMA PERSON KAN HA ANSVAR B¥DE F¶R DET KOMMUNALA BOLAGET DEN POLITISKA LEDNINGEN OCH DET KONTROLLERANDE PARTIET 0OLITIKERS RETR¤TT TILL BEST¤LLARROLLEN KOMBINERADES INTE MED N¥GON TILLFREDSST¤LLANDE UTV¤RDERING AV OM VERKSAMHETER ORGANISERATS P¥ ETT B¥DE LEGITIMS OCH EFFEKTIVT S¤TT

RANDE G¥R UNGEF¤R PROCENT AV DEN KOMMUNALA BUDGETEN TILL STAT LIGT REGLERADE VERKSAMHETER

5NGEF¤R SAMTIDIGT HAR STATEN KRAFTIGT LAGT OM POLITIKEN P¥ ETT ANTAL OMR¥DEN T EX DET BOSTADSPOLITISKA $EN EKONOMISKA KRISEN HAR OCKS¥ INNEBURIT ATT STATEN INTE SOM TIDIGARE F¶RM¥TT ATT GARANTERA SYSSELS¤TTNING EKONOMISK UTVECKLING OCH FINANSIERING AV V¤LF¤RDSSYSTEMEN

%N CENTRAL FR¥GA ¤R D¤RF¶R I VILKEN M¥N KOMMUNERNA KAN OCH B¶R UTNYTTJA DEN NYVUNNA FRIHETEN OCH DET ¶KADE ANSVARET 6ILKA M¶JLIGHETER HAR KOMMUNERNA ATT TA SIG AN SYSSELS¤TTNING OCH N¤ RINGSPOLITIK OCH ANNAT SOM TRADITIONELLT HAR ANSETTS LIGGA INOM STA TENS DOM¤N 6ILKA M¶JLIGHETER HAR KOMMUNERNA ATT TRYGGA FINAN SIERINGEN AV V¤LF¤RDEN I FRAMTIDEN 6ILKA M¶JLIGHETER HAR KOMMU NERNA ATT REFORMERA VERKSAMHETEN INOM T EX SKOLAN BARNOMSORGEN OCH ¤LDREOMSORGEN INOM RAMEN F¶R DET SOM STATEN TILL¥TER -ER ALLM¤NT UPPST¥R OCKS¥ FR¥GAN I VILKEN M¥N DET FINNS SOCIALA PRO BLEM OCH BEHOV F¶R VILKA KOMMUNERNA INTE N¶DV¤NDIGTVIS HAR F¶R VALTNINGSANSVARET ENLIGT SOCIALTJ¤NSTLAGEN MEN F¶R VILKAS L¶SNING KOMMUNERNA I EN VIDARE MENING ¤ND¥ B¶R VARA KOMMUNINV¥NARNAS MEST SLAGKRAFTIGA VERKTYG 3TYRS DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN P¥ ETT L¤MPLIGT S¤TT GIVET DEN ORGANISATION OCH DET REGELVERK SOM STA TEN I DAG F¶RESKRIVER

$ESSA FR¥GEST¤LLNINGAR UNDERS¶KS I DENNA RAPPORT P¥ FEM OMR¥ DEN +APITEL INLEDS MED FR¥GAN OM HUR KOMMUNERNA HAR HANTERAT SIN EKONOMI UNDER DE SENASTE ¥REN OCH VILKA EKONOMISKA RISKER SOM V¤NTAR I FRAMTIDEN ) KAPITLEN OCH ANALYSERAS VAD KOM MUNERNA KAN OCH B¶R G¶RA F¶R SYSSELS¤TTNINGEN OCH DEN EKONO MISKA UTVECKLINGEN +APITEL BEHANDLAR ¤LDREOMSORGEN ) KAPITELUNDERS¶KS HUR KOMMUNERNA LYCKAS S¤KERST¤LLA KVALITETEN I VERK SAMHETERNA +APITEL F¶RDJUPAR DISKUSSIONEN OM KVALITETSARBETET MED EXEMPLET SKOLAN

$ET FINNS OCKS¥ ETT STORT ANTAL SPECIALDESTINERADE STATSBIDRAG KVAR TILL KOMMU NERNA TROTS DEN REFORM SOM ERSATTE EN DEL AV DE SPECIALDESTINERADE BIDRAGEN MED ETT GENERELLT STATSBIDRAG &¶R EN GENOMG¥NG AV DESS OCH DISKUSSION KRING MOTIVEN SE 3/5 &¶R BUDGET¥RET REDOVISAS I 226 TIO SPECIALDESTI NERADE STATSBIDRAG TILL KOMMUNERNA SOM OMFATTANDE CA MILJARDER KRONOR

6AR NEDSK¤RNINGARNA N¶DV¤NDIGA

-¥NGA KOMMUNER HAR TVINGATS TILL KRAFTIGA NEDSK¤RNINGAR UNDER DE SENASTE ¥REN $RYGT KOMMUNALA TJ¤NSTER HAR F¶RSVUNNIT MELLAN ¥REN OCH -EN NEDSK¤RNINGARNA HAR VARIT MYC KET OJ¤MNT F¶RDELADE %N DEL KOMMUNER HAR KLARAT SIG HYGGLIGT MEDAN ANDRA HAR F¥TT S¤NKA AMBITIONSNIV¥N KRAFTIGT

$ET EKONOMISKA L¤GET KOMMER NU ATT F¶RB¤TTRAS F¶R KOMMU NERNA UNDER DE N¤RMASTE ¥REN -EN I ETT N¥GOT L¤NGRE FRAMTIDSPER SPEKTIV TORNAR ¥TERIGEN RISKERNA F¶R PROBLEM MED FINANSIERINGEN AV DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN UPP SIG %N CENTRAL FR¥GA ¤R D¤RF¶R HUR KOMMUNERNA KAN GARDERA SIG MOT DESSA FRAMTIDA RISKER %TT S¤TT ATT N¤RMA SIG DEN FR¥GAN ¤R ATT UNDERS¶KA VILKEN KOMMUNAL POLITIK SOM GAV B¤TTRE RESPEKTIVE S¤MRE F¶RUTS¤TTNINGAR ATT KLARA DEN SENASTE KRISEN

/F¶R¤NDRADE KOMMUNALA INKOMSTER UNDER TALET

-OT BILDEN AV KRAFTIGA NEDSK¤RNINGAR M¥STE OCKS¥ EN ANNAN BILD ST¤LLAS &¶RE KRISENS INLEDNINGSSKEDE HADE KOMMUNERNAS RE SURSER ¶KAT SNABBT %N MER R¤TTVISANDE BESKRIVNING AV HUR KOM MUNERNAS EKONOMI UTVECKLATS B¶R D¤RF¶R ¤VEN OMFATTA ¥TMINSTONE N¥GRA ¥R MED SNABB EXPANSION F¶RE

-AN KAN D¥ KONSTATERA ATT KOMMUNERNAS INKOMSTER ¶KADE T EX MELLAN OCH FR¥N TILL MILJARDER KRONOR )NTE

%NLIGT 3VENSKA +OMMUNF¶RBUNDET I REALA PRISER JUSTERADE ENLIGT ETT KOMMUNALT INDEX OCH KORRIGERADE F¶R ¶VERTAGANDET AV VERKSAMHETER FR¥N LANDSTINGEN

F¶RR¤N SJ¶NK KOMMUNERS INKOMSTER N¥GOT UNDER DEN NIV¥ SOM G¤LLDE

5NDER TIDEN HAR EMELLERTID BEHOVEN ¶KAT !NTALET ¤LDRE ¶VER

¥R HAR ¶KAT OCH FLER BARN KR¤VER FLER DAGHEMSPLATSER 3OCIALBIDRAGS KOSTNADERNA HAR ¶KAT /CH STATEN HAR ¶KAT KRAVEN P¥ KOMMUNERNA UTAN ATT ALLTID GE FULL EKONOMISK ERS¤TTNING F¶R DETTA

*AG HAR I DENNA STUDIE BER¤KNAT VAD DESSA ¶KADE BEHOV HAR IN NEBURIT F¶R DEN KOMMUNALA EKONOMIN UNDER PERIODEN

"ER¤KNINGARNA HAR SAMMANFATTATS I TABELL %FTERSOM N¥GRA VERKSAMHETER HAR FLYTTATS FR¥N LANDSTINGEN TILL KOMMUNERNA ¤R DET VANSKLIGT ATT F¶RS¶KA BER¤KNA EFFEKTERNA AV DE ¶KADE BEHOVEN F¶R KOMMUNERNA SEPARAT ) ST¤LLET VISAS H¤R KONSEKVENSERNA F¶R KOM MUNERNA OCH LANDSTINGEN SAMMANTAGET

$ET ¤R TRE POSTER SOM SL¥R H¥RDAST ENLIGT MIN BER¤KNING –K NINGEN AV ANTALET BARN I BARNOMSORGEN INNEBAR EN MERKOSTNAD AV UNGEF¤R MILJARDER KRONOR $ET ¶KADE ANTALET PERSONER ¶VER ¥R ¶KADE KOSTNADERNA MED UNGEF¤R LIKA MYCKET OM MAN R¤KNAR IHOP HUR ¤LDREOMSORGEN OCH SJUKV¥RDEN P¥VERKAS 3LUTLIGEN HAR OCKS¥ SOCIALBIDRAGSKOSTNADERNA ¶KAT V¤SENTLIGT SAMT DE KOMMUNALA KOST NADERNA F¶R ¶KAD ARBETSL¶SHET OCH F¶R EN DEL STATLIGA P¥LAGOR T EX TILL F¶LJD AV HANDIKAPPREFORMERNA 4ILLSAMMANS GER DETTA EN UNGE F¤RLIG SKATTNING AV HUR MYCKET AV KOSTNADSF¶R¤NDRINGARNA SOM KAN F¶RKLARAS GENOM ¤NDRADE BEHOV

3UMMAN AV DE ¶KADE BEHOVEN BLIR MILJARDER KRONOR VILKET KAN J¤MF¶RAS MED ¶KADE REALA INKOMSTER P¥ MILJARDER KRONOR

$ETTA INNEB¤R ATT DEN KOMMUNALA SEKTORNS BEHOVSKORRIGERADE RE SURSER HAR MINSKAT MED PROCENT ELLER CA EN PROCENT PER ¥R 6I HAR D¥ INTE BEAKTAT ATT DEN KOMMUNALA SEKTORN OCKS¥ HAR F¥TT EN DEL L¤TTNADER AV STATEN %XEMPELVIS HAR PRIM¤RKOMMUNERNA F¥TT RESUR SER I SAMBAND MED PSYKIATRIREFORMEN SOM INTE FULLT UT ANV¤NTS TILL DETTA ¤NDAM¥L

+OMMUNSEKTORNS INT¤KTER ¥R UPPGICK TILL MILJARDER KRONOR OCH ¥R

VAR DE MILJARDER KRONOR I L¶PANDE PRISER ENLIGT +ONJUNKTURINSTITUTETS BE R¤KNINGAR FR¥N MARS *USTERAT MED +0) INNEB¤R DETTA ATT KOMMUNSEKTORNS INT¤KTER L¥G P¥ MILJARDER KRONOR *USTERAT F¶R ETT PRISINDEX F¶R KOMMUNA LA TJ¤NSTER L¥G INT¤KTERNA P¥ MILJARDER KRONOR %FTERSOM DET SENARE ¤R EN RIMLIGARE JUSTERING BLIR SLUTSATSEN ATT KOMMUNSEKTORNS INT¤KTER ¶KAT MED MIL JARDER KRONOR ELLER KNAPPT EN PROCENT MELLAN OCH

4ABELL +OSTNADS¶KNINGAR I KOMMUNSEKTORN TILL F¶LJD AV ¶KADE BEHOV

4YP &¶R¤NDRING I ANTAL 'ENOMSNITTLIG 4OTALA KOSTNADER F¶R
  PERSONER KOSTNAD PER F¶R¤NDRADE BEHOV ELLER
    CAPITA ¥R P¥LAGOR I MILJARDER
      KRONOR
       
"ARNOMSORG      
'RUNDSKOLA      
'YMNASIUM      
„LDREOMSORG      
…LDER Ó      
…LDER Ó      
3JUKV¥RD      
…LDER Ó      
…LDER Ó      
…LDER Ó      
–KADE KRAV FR¥N      
3TATEN T EX HANDI      
KAPPREFORMEN      
!RBETSL¶SHET      
3OCIALBIDRAG      
       
3UMMA      

+¤LLA %GNA BER¤KNINGAR ¥RS KOSTNADER PER PERSON HAR ANV¤NTS EFTERSOM FR¥GEST¤LL NINGEN ¤R VILKET UTGIFTSTRYCK KOMMUNSEKTORN STOD INF¶R VID TALETS B¶RJAN "EFOLKNINGS ¶KNINGEN UNDER ¤R UPPSKATTAD EFTERSOM 3#" S SLUTGILTIGA SIFFROR INTE ¤NNU PUBLICERATS

!VSER KOMMUNERNAS KOSTNADER F¶R FINANSIERING ELLER DELFINANSIERING AV OLIKA ¥TG¤RDER

) DEN PRIVATA TJ¤NSTESEKTORN UPPGICK PRODUKTIVITETS¶KNINGEN UNDER

TILL PROCENT PER ¥R „VEN OM DEN OFFENTLIGA PRODUK TIVITETSF¶RB¤TTRINGEN BARA KUNNAT UPPN¥ EN DEL AV DETTA S¥ HADE DETTA KOMPENSERAT F¶R KOSTNADS¶KNINGARNA $ET ¤R SV¥RT ATT VETA HUR STOR EN RIMLIG PRODUKTIVITETS¶KNING ¤R F¶R KOMMUNAL VERKSAM

HET MEN EN PROCENT PER ¥R UNDER EN ¥RSPERIOD SKULLE KANSKE KUNNA HA KLARATS HYGGLIGT (UR ¤R DET F¶RENLIGT MED BILDEN AV DE KOMMUNALA NEDSK¤RNINGARNA

%TT SVAR SOM EN DEL GER ¤R ATT KOMMUNERNA FAKTISKT HAR KLARAT DENNA PRODUKTIVITETS¶KNING $EN NUVARANDE STATSSEKRETERAREN P¥ )NRIKESDEPARTEMENTET HAR T EX SKRIVIT ATT DE KOMMUNALA NEDSK¤R NINGAR ¤GDE RUM UTAN ATT KVALITETEN ALLVARLIGT F¶RS¤MRATS SOM ETT RESULTAT (¤GGROTH S MIN ¶VERS¤TTNING %N MER EXTREM VERSION AV DENNA LINJE ¤R ATT KOMMUNER INTE ALLS LIDER BRIST P¥ PENGAR ,ARS $AHL $. /M BARA ALLA KOMMUNER KLARA DE SIG MED SATSNINGAR I NIV¥ MED VAD DEN BILLIGASTE KOMMUNEN SATSAR P¥ VARJE OMR¥DE S¥ SKULLE PENGARNA R¤CKA GOTT OCH V¤L

%N N¤RMARE GENOMG¥NG AV DET UNDERLAG SOM KAN T¤NKAS ST¶DJA S¥DANA SLUTSATSER RESER EMELLERTID EN RAD FR¥GETECKEN $ET FINNS HELT ENKELT F¥ SYSTEMATISKA KVALITETSM¤TNINGAR ELLER KVALITETSJ¤MF¶RELSER SOM BELYSER VAD NEDSK¤RNINGARNA EVENTUELLT HAR HAFT F¶R BETYDELSE F¶R KVALITETEN ELLER HUR KVALITETEN SKILJER SIG MELLAN KOMMUNERNA

) N¥GRA AVSEENDEN TORDE EMELLERTID OCKS¥ MINSKAD VOLYM VARA LIK TYDIG MED F¶RS¤MRAD KVALITET !TT T EX PROCENT F¤RRE PENSION¤RER F¥R HEMTJ¤NST NU J¤MF¶RT MED M¥STE I HUVUDSAK BETECKNAS SOM EN KVALITETSF¶RS¤MRING

%TT AV F¥ F¶RS¶K ATT BELYSA KVALITETSF¶R¤NDRINGEN GER SNARAST ST¶D ¥T TANKEN ATT KVALITETSF¶RS¤MRINGARNA HAR VARIT OJ¤MNT F¶RDELADE 3OCIALSTYRELSEN H¤VDAR T EX ATT KVALITETSF¶RS¤MRINGAR I BARNOMSOR GEN OFTAST F¶REKOMMIT I STORST¤DER OCH F¶RORTSOMR¥DEN 3¥DANA SKILLNADER ¤R ATT V¤NTA EFTERSOM DET FINNS S¥ STORA SKILLNADER MELLAN KOMMUNERNA I HUR MYCKET MAN BEH¶VT DRA NER

!TT VISSA KOMMUNER BEH¶VER DRA NER S¥ MYCKET OCH EVENTUELLT F¶RS¤MRA KVALITETEN MER ¤N ANDRA HAR N¥GRA UPPENBARA F¶RKLARING AR

$ET FINNS VISSERLIGEN ETT ANTAL %3/ STUDIER T EX $S SOM TYDER P¥ ATT PRODUKTIVITETEN I KOMMUNSEKTORN HAR ¶KAT UNDER TALET EFTER EN L¥NG PERIOD AV PRODUKTIVITETSMINSKNINGAR MEN KVALITETSF¶R¤NDRINGARNA HAR INTE FULLT UT BEAKTATS I DESSA STUDIER

3E 3ZEBEHELY OCH 3UNDSTR¶M %NLIGT EN ENK¤T SOM 3VENSKA +OMMUNAL ARBETARF¶RBUNDET GJORT ANS¥G PROCENT AV DE TILLFR¥GANDE ATT SAMH¤LLETS TJ¤NSTER HAR F¶RS¤MRATS UNDER DE SENASTE ¥REN

%N S¥DAN F¶RKLARING ¤R ATT KOMMUNERNAS INKOMSTER TILLF¤LLIGT ¶KADE MED PROCENT UNDER PERIODEN OCH $ETTA VAR EN F¶LJD AV H¶GKONJUNKTUREN SOM MED UNGEF¤R TV¥ ¥RS F¶R DR¶JNING SLOG IGENOM P¥ KOMMUNERNAS INKOMSTER &¶R DE KOMMU NER SOM FULLT UT SPENDERADE DESSA PENGAR VAR DET SJ¤LVFALLET EN SM¤RTSAM PROCESS ATT BEH¶VA ¥TERG¥ TILL ¥RS L¤GRE NIV¥ &¶R M¥NGA ¤VEN UTANF¶R DEN KOMMUNALA SEKTORN KOM NATURLIGTVIS KRISEN SOM EN ¶VERRASKNING )CKE DESTO MINDRE VISAR ERFARENHE TERNA ATT KOMMUNERNA INTE P¥ SAMMA S¤TT KAN LITA P¥ ATT STATEN F¶R M¥R ATT STABILISERA EKONOMIN SOM HELHET ELLER DEN KOMMUNALA EKONOMIN )NTE MINST G¤LLER DETTA DE STATLIGA PROGNOSERNA &INANS DEPARTEMENTETS ,¥NGTIDSUTREDNING F¶RUTSP¥DDE T EX ETT LYSAN DE TAL 4ROTS ATT DET FANNS EN DEL VARNINGSTECKEN I FR¥GA OM DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN BEHANDLADES INTE RISKERNA N¤RMARE 4ILL EN DEL KAN DETTA F¶RKLARAS ATT STATEN I M¥NGA L¤GEN S¶KER F¥ TILL ST¥ND EN POSITIV EKONOMISK UTVECKLING 3LUTSATSEN F¶R KOMMUNERNA TORDE D¥ VARA ATT DE KAN HA F¶RDEL AV EN EGEN BED¶MNING OCH HAN TERING AV DE RISKER SOM FINNS TILL F¶LJD AV KONJUNKTURSV¤NGNINGAR

%N ANNAN F¶RKLARING TILL ATT VISSA KOMMUNER R¥KADE MER ILLA UT ¤N ANDRA LIGGER I KOMMUNERNAS HANTERINGEN FASTIGHETSKOSTNADERNA 3KILLNADERNA MELLAN OLIKA KOMMUNERS KOSTNADER F¶R OLIKA VERK SAMHETER KAN I BETYDANDE UTSTR¤CKNING F¶RKLARAS AV SKILLNADER I LOKALKOSTNADERNA +OMMUNER MED LIKARTADE F¶RUTS¤TTNINGAR HAR OFTA MYCKET OLIKA LOKALKOSTNADER 6ID EN J¤MF¶RELSE AV SKOLKOST NADERNA KAPITEL BLAND LANDSBYGDSKOMMUNERNA FRAMG¥R T EX ATT /CKELBO HADE DE H¶GSTA KOSTNADERNA TILL F¶LJD AV JUST MYCKET H¶GA LOKALKOSTNADER /CKELBO L¥G OCKS¥ H¶GST BLAND LANDSBYGDS KOMMUNERNA N¤R DET G¤LLER ¤LDREOMSORGSKOSTNADERNA PER PENSIO N¤R SE KAPITEL ) DECEMBER BEVILJADES /CKELBO S¤RSKILT ST¶D AV STATEN F¶R ATT UNDVIKA EN EKONOMISK KRIS 6ID KRISENS UT BROTT BLEV DET SV¥RT ATT MINSKA LOKALKOSTNADERNA VILKET KOM ATT IN NEB¤RA ATT NEDSK¤RNINGARNA M¥STE G¶RAS OPROPORTIONERLIGT STORA N¤R DET G¤LLDE PERSONALKOSTNADER OCH ANDRA KOSTNADER

-ER ¶VERGRIPANDE ILLUSTRERAS DETTA PROBLEM AV ATT KOMMUNERNAS KOSTNADER F¶R GRUNDSKOLAN EFTER KORRIGERING F¶R ¶KAT ANTAL ELEVER OCH INFLATION SJUNKIT MED PROCENT MELLAN OCH -EN

UNDERVISNINGSKOSTNADERNA PER ELEV HAR SAMTIDIGT MINSKAT MED

PROCENT $E KOMMUNER SOM BYGGT MYCKET OCH DYRT OCH VALT ATT ¤GA ALLA

BYGGNADER SJ¤LVA HAR D¤RMED EXPONERAT SIG F¶R RISKER P¥ ETT HELT ANNAT S¤TT ¤N KOMMUNER SOM VARIT F¶RSIKTIGARE I FR¥GA OM FASTIG HETSINVESTERINGAR OCH SOM KANSKE VALT ATT P¥ MARGINALEN HYRA FLER LOKALER %N DEL KOMMUNER HAR SEDAN F¶RV¤RRAT L¤GET GENOM SK¤RA NER MED HJ¤LP AV EXTREMT H¶GA INTERNHYROR $ETTA S¤RSKILDA PRO BLEM DISKUTERAS I RUTAN NEDAN

.EDSK¤RNING GENOM INTERNHYROR

-¥NGA KOMMUNER HAR STARTAT EGNA FASTIGHETSBOLAG SOM DEBITERAR HYROR SOM DE KOMMUNALA VERKSAMHETERNA BETALAR 'RUNDTANKEN VAR ATT VERKSAMHETERNA SJ¤LVA SKALL G¶RA AVV¤GNINGAR OM HUR MYCKET DE VILL L¤GGA P¥ LOKALER J¤MF¶RT MED ANDRA UTGIFTSPOSTER $ETTA GJORDES BL A MOT BAKGRUND AV ATT FLERA UNDERS¶KNINGAR VI SADE ATT LOKALER VAR D¥LIGT UTNYTTJADE OCH ATT KOMMUNALA VERKSAM HETER I 3VERIGE HADE V¤SENTLIGT H¶GRE LOKALKOSTNADER ¤N I ANDRA NORDISKA L¤NDER

) M¥NGA KOMMUNER F¶RVANSKADES EMELLERTID DENNA GODA TANKE (YRORNA FASTST¤LLDES TILL EN NIV¥ H¶GT ¶VER MARKNADSHYRORNA SAMTIDIGT SOM VERKSAMHETERNA F¶RBJ¶DS ATT HYRA ANDRA ¤N KOMMU NENS LOKALER 5R EFFEKTIVITETSSYNPUNKT HAR DETTA MEDF¶RT TV¥ NEGA TIVA KONSEKVENSER DELS TENDERAR EN DEL VERKSAMHETER ATT MINSKA KOSTNADERNA GENOM ATT KRYMPA LOKALYTORNA KRAFTIGT I F¶RH¥LLANDE TILL ANDRA UTGIFTSPOSTER DELS HAR M¥NGA VERKSAMHETER SAGT UPP LO KALER SOM KOMMUNEN INTE I SAMMA TAKT KUNNAT UTNYTTJA F¶R ANNAN VERKSAMHET ELLER HYRA UT $ETTA HAR INNEBURIT ATT KOMMUNALA LOKA LER SOM VERKSAMHETER INTE HAFT R¥D ATT HYRA SAMTIDIGT HAR ST¥TT TOMMA UNDER L¥NGA PERIODER

) KOMMUNER D¤R VERKSAMHETER HAR F¥TT HYRA ANDRA LOKALER I ST¤LLET HAR DESSA PROBLEM UNDVIKITS $¤R HAR DET KOMMUNALA BOSTADSBOLA GET UTSATTS F¶R KONKURRENS OCH D¤RMED HINDRATS FR¥N ATT TA UT HYROR ¶VER MARKNADSHYRAN

%N TREDJE F¶RKLARING TILL ATT EN DEL KOMMUNER KOM ATT DRABBAS MYCKET H¥RDARE ¤N ANDRA ¤R ATT EN DEL LITADE MYCKET P¥ STATLIG BO STADS OCH SYSSELS¤TTNINGSPOLITIK -¥NGA KOMMUNER L¤T SINA BO STADSBOLAG BYGGA ETT STORT ANTAL NYA L¤GENHETER IBLAND MED UTL¤ND SKA L¥N SOM BLEV DYRA N¤R KRONAN SL¤PPTES %N DEL SOM 4IMR¥ KOMMUN GJORDE STORA BORGENS¥TAGANDEN F¶R BOSTADSR¤TTSF¶RENING AR $¤RMED BLEV OCKS¥ RISKEXPONERINGEN STOR .¤R BOSTADSPOLITIKEN LADES OM OCH DE STATLIGA SUBVENTIONERNA MINSKADES OCH FASTIGHETS SKATTERNA ¶KADE FICK DESSA BOLAG OFTA PROBLEM 6ISSERLIGEN HAR DE KOMMUNALA BOSTADSBOLAGEN KUNNAT KOMPENSERA SIG GENOM H¶JDA HYROR MEN DETTA OCH DEN SPIRANDE ARBETSL¶SHETEN LEDDE TILL ETT L¤GE MED MINSKAD EFTERFR¥GAN OCH OUTHYRDA L¤GENHETER %N DEL KOMMU NER HAR D¤RF¶R TVINGATS L¤MNA BETYDANDE ¤GARTILLSKOTT TILL BOSTADS BOLAGEN ) DAG BED¶MS MINST BOSTADSBOLAG SOM AKUTA KRISFALL 4ILLSAMMANS ¤GER DESSA BOLAG BOST¤DER VARAV ST¥R TOMMA 3AMTIDIGT TJ¤NAR ANDRA KOMMUNER PENGAR P¥ ATT DERAS BO STADSBOLAG GER VINST

4ILL BILDEN AV TALETS EKONOMISKA UTVECKLING H¶R OCKS¥ N¥GRA ANDRA F¶R¤NDRINGAR +OMMUNERNA DROG P¥ SIG STORA F¶RE

VANLIGEN OREDOVISADE PENSIONSSKULDER &¶RST I SAMBAND MED ATT BALANSKRAVET B¶RJADE DISKUTERAS ¶VERGICK FLERTALET KOMMU NER EFTER TILL ATT BOKF¶RA HELA F¶R¤NDRINGEN I PENSIONSSKULDEN VILKET KAN HA LETT TILL ST¶RRE NEDDRAGNINGAR AV ANNAN VERKSAMHET I KOMMUNER MED SNABBT ¶KANDE PENSIONSSKULDER

3V¥RF¶RKLARAT ¤R OCKS¥ ATT DE ALLM¤NNA F¶RVALTNINGSKOSTNADERNA HAR ¶KAT KRAFTIGT INOM DEN KOMMUNALA SEKTORN SOM HELHET MED

MILJARDER KRONOR MELLAN OCH $ET KAN BEROR P¥ DE CENTRALISERINGAR SOM DELVIS GJORT ATT KOSTNADER SOM TIDIGARE BELASTAT I VERKSAMHETERNA FLYTTATS TILL CENTRAL NIV¥ $ETTA H¤NDER T EX N¤R VERKSAMHETER UPPHANDLAS UNDER KONKURRENS D¥ EN DEL AV VERKSAMHETSPLANERINGEN SK¶TS AV UPPHANDLINGSFUNKTIONEN SOM LIGGER UNDER DEN ALLM¤NNA F¶RVALTNINGEN -EN DET KAN OCKS¥ BERO P¥ EN RAD F¶RVALTNINGSREFORMER SOM KAN HA ¶KAT ADMINISTRATIONS KOSTNADERNA ) VILKET FALL SOM HELST TORDE OCKS¥ SKILLNADER I ADMINISTRATIONSKOSTNADERNAS UTVECKLING KUNNA F¶RKLARA EN DEL AV

SKILLNADERNA MELLAN OLIKA KOMMUNER I HUR MYCKET NEDDRAGNINGAR SOM GENOMF¶RTS INOM VERKSAMHETERNA

3AMMANFATTNINGSVIS KAN INTE UTVECKLINGEN AV KOMMUNERNAS IN KOMSTER ELLER DE ¶KADE BEHOVEN ENSAMT F¶RKLARA DEN VANLIGT F¶RE KOMMANDE BILDEN AV ATT KRAFTIGA NEDSK¤RNINGAR GENOMF¶RTS I KOM MUNERNA $¤REMOT HAR KOMMUNERNA I VARIERANDE UTSTR¤CKNING EX PONERAT SIG F¶R RISKER TILL F¶LJD AV OML¤GGNINGEN AV DEN STATLIGA PO LITIKEN MEN OCKS¥ F¶R DE RISKER SOM F¶LJER MED SV¤NGNINGAR I KON JUNKTUREN +OMMUNERNA TORDE OCKS¥ HAFT VARIERANDE F¶RM¥GA ATT HANTERA EKONOMISKA P¥FRESTNINGAR

-OT DEN BAKGRUNDEN M¥STE MAN FR¥GA SIG HUR FRAMTIDEN TER SIG &¶RELIGGER MOTSVARANDE RISKER ¤VEN FRAMGENT OCH VILKA M¶JLIGHE TER HAR KOMMUNERNA ATT GARDERA SIG MOT DESSA

2ISK F¶R FRAMTIDA NEDSK¤RNINGAR

(UR SER FRAMTIDEN UT F¶R KOMMUNERNA ) ETT KORT PERSPEKTIV TYDER MYCKET P¥ ATT DET EKONOMISKA L¤GET KOMMER ATT F¶RB¤TTRAS ELLER ¥T MINSTONE STABILISERAS 5NDER DEN KONJUNKTURUPPG¥NG SOM M¥NGA NU R¤KNAR MED H¶JS STATSBIDRAGEN MED MILJARDER KRONOR PER ¥R FRAM TILL ¥R S¥ ATT KOMMUNERNA F¥R MILJARDER KRONOR MER PER ¥R ATT F¶RFOGA ¶VER %N ANNAN L¤TTNAD ¤R ATT KOMMUNERNA I SAM BAND MED ATT DET S K BALANSKRAVET B¶RJAR G¤LLA ¥R F¥R MINSKA AVS¤TTNINGARNA TILL PENSIONSFONDER

) ETT L¤NGRE PERSPEKTIV FINNS D¤REMOT EN RAD P¥TAGLIGA RISKER %N S¥DAN ¤R ATT EN NY L¥GKONJUNKTUR KAN DRABBA 3VERIGE %N VIKTIG FR¥ GA MED TANKE P¥ ERFARENHETERNA FR¥N DE SENASTE ¥REN ¤R OM DE STATLIGA PROGNOSERNA TILLR¤CKLIGT BEAKTAR DESSA RISKER OCH VAD KOM MUNERNA KAN G¶RA F¶R ATT GARDERA SIG 2EDAN I DET KORTA PERSPEKTI VET FINNS EN HOTBILD N¤MLIGEN ATT DE DEVALVERADE ASIATISKA VALU TORNA KAN LEDA TILL MINSKADE INVESTERINGAR OCH MINSKAD SYSSELS¤TT NING I 3VERIGE ) ETT L¤NGRE PERSPEKTIV FINNS FAROR BL A I ATT REAL L¶NE¶KNINGAR ¤R MYCKET H¶GA I 3VERIGE TROTS EN H¶G ARBETSL¶SHET

%N ANNAN L¥NGSIKTIG RISK F¶LJER AV VAD SOM BRUKAR KALLAS "AU MOLS LAG ) DEN M¥N PRODUKTIVITETEN STIGER SNABBARE I N¤RINGSLIVET

¤N I TJ¤NSTETUNGA OFFENTLIGA VERKSAMHETER S¥ KOMMER DEN OFFENT LIGA SEKTORN MED OF¶R¤NDRAD SYSSELS¤TTNINGSNIV¥ ATT SVARA F¶R EN ALLT MINDRE ANDEL AV DEN SAMLADE PRODUKTIONEN /M EN KONSTANT ANDEL AV PRODUKTIONEN EFTERFR¥GAS I FORM AV OFFENTLIGT PRODUCERADE TJ¤NSTER S¥ M¥STE MED TIDEN ALLT FLER ANST¤LLAS INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH SKATTEANDELEN M¥STE ¶KA "AUMOLS LAG KAN DOCK EVENTUELLT MINSKA N¥GOT I BETYDELSE FRAM¶VER EFTERSOM ST¶RRE DELEN AV EKONOMIN NU BEST¥R AV TJ¤NSTESEKTORN F¶RUTSATT ATT PRODUKTIVI TETEN D¤R INTE V¤XER SNABBARE ¤N I DEN OFFENTLIGA SEKTORN

%N TREDJE UTVECKLINGSTENDENS SOM VI REDAN NU KAN BESKRIVA R¤TT V¤L ¤R ATT ANTALET PENSION¤RER ¶KAR KRAFTIGT EFTER ¥R $ETTA IN NEB¤R ATT V¥RDKOSTNADERNA F¶R DE ¤LDRE ¤R DET OMR¥DE INOM DEN KOMMUNALA SEKTORN D¤R BEHOVEN ¶KAR MEST I FRAMTIDEN /RSAKEN ¤R ATT FYRTIOTALISTERNA B¶RJAR G¥ I PENSION ¥R OCH BLIR ¶VER

OCH D¤RMED V¥RDKR¤VANDE EFTER ¥R %FTERSOM TIDIGARE BER¤K NINGAR INTE STR¤CKER TILLR¤CKLIGT L¥NGT I FRAMTIDEN F¶R ATT F¥NGA DESSA EFFEKTER HAR VI GJORT EN S¤RSKILD KALKYL ¶VER DESSA KOSTNADS¶KNING AR !V TABELL FRAMG¥R DE ¥RLIGA KOSTNADS¶KNINGARNA I PROCENT SOM UPPST¥R TILL F¶LJD AV RENA DEMOGRAFISKA F¶R¤NDRINGAR 4ABELLEN VISAR OCKS¥ DE BER¤KNINGAR SOM GJORTS AV 3VENSKA +OMMUNF¶R BUNDET OCH DEN STORA SJUKV¥RDSUTREDNINGEN (35 (¤LSO OCH SJUKV¥RDSUTREDNINGEN

!NDELEN ¤LDRE ¤N ¥R ¶KAR REDAN UNDER HELA TALET

4ABELL "ASKALKYL F¶R ¤LDRE OCH HANDIKAPPOMSORG GE NOMSNITTLIG F¶R¤NDRING PROCENT PER ¥R

…R 6¥R BASKALKYL 3VENSKA +OM (35
    MUNF¶RBUNDET  
Ó      
Ó      
Ó      
Ó      
Ó      
Ó      
Ó      

!VSER

+¤LLA "ER¤KNINGAR GENOMF¶RD AV 2EIN (INNO P¥ V¥RT UPPDRAG $E SM¥ SKILLNADERNA MELLAN DE OLIKA BER¤KNINGARNA BEROR I HUVUDSAK P¥ ATT DE ¤R GJORDA VID OLIKA TIDPUNKTER OCH D¤RF¶R ANV¤NDER SIG AV N¥GOT OLIKA BEFOLKNINGSPROGNOSER OCH KOSTNADER PER PERSON INOM ¤LDREOM SORGEN

%NLIGT BASKALKYLEN BER¤KNAS KOSTNADERNA F¶R ¤LDRE OCH HANDIKAPP OMSORGEN ATT ¶KA MED PROCENT DVS MED SAMMANLAGT MILJAR DER KRONOR UNDER PERIODEN 3¤RSKILT STORA ¶KNINGAR F¶R UTSES FRAM TILL SEKELSKIFTET OCH MELLAN ¥R OCH 4ILL DETTA KOMMER DET FAKTUM ATT DET ¤VEN INOM SJUKV¥RDEN UPPST¥R KOST NADS¶KNINGAR I UNGEF¤R SAMMA STORLEKSORDNING $ESSA DRABBAR INTE KOMMUNERNA DIREKT -EN DE ¶KAR TRYCKET P¥ DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM HELHET /M DE F¶RV¤NTADE KOSTNADS¶KNINGARNA INOM ¤LDREOM SORGEN OCH SJUKV¥RDEN HANTERAS HELT GENOM NEDSK¤RNINGAR AV DE OFFENTLIGA UTGIFTERNA S¥ INNEB¤R DET ST¶RRE NEDSK¤RNINGAR ¤N DE SOM GENOMF¶RTS UNDER DEN SENASTE ¥RENS KRIS MEN UTSPRIDDA ¶VER EN L¤NGRE TIDSPERIOD

3J¤LVFALLET F¥R MAN INTE F¤STA SIG VID DEN SKENBART SIFFERM¤SSIGA PRECISIONEN I DESSA BER¤KNINGAR -YCKET ANNAT KAN H¤NDA SOM P¥ VERKAR KALKYLERNA 3AMTIDIGT B¶R DOCK NOTERAS ATT VI K¤NNER TILL ¶K NINGEN I ANTAL ¤LDRE R¤TT V¤L EFTERSOM DESSA PERSONER REDAN LEVER I DAG

/S¤KERHETEN LIGGER D¤REMOT FR¤MST P¥ INT¤KTSSIDAN OCH N¤R DET G¤LLER ANDRA TYPER AV KOMMUNALA UTGIFTER .¥GRA PUNKTER SOM ¤R VIKTIGA I DET AVSEENDE ¤R ATT

/M MAN VILL VARA OPTIMIST KAN MAN H¤NVISA TILL ATT FRAMTIDENS PENSION¤RER KOMMER ATT HA H¶GRE INKOMSTER VILKET G¶R ATT DE OCKS¥ KAN BETALA H¶GRE AVGIFTER 5PPSKATTNINGAR AV HUR MYCKET AVGIFTSUTTAGET KAN KOMMA ATT ¶KA SE KAPITEL TYDER EMELLERTID P¥ ATT DET INTE P¥ L¥NGA V¤GAR KAN T¤CKA KOSTNADS¶KNINGARNA $ESSUTOM FINNS DET RISK ATT M¥NGA G¥R I PENSION TIDIGARE JUST F¶R ATT DE HAR B¤TTRE EKONOMI $EN OFFENTLIGA PENSIONEN STIGER I S¥ FALL INTE S¥ MYCKET 3AMTIDIGT INNEB¤R ¤NNU H¶GRE ¤LDREOM SORGSAVGIFTER SOM M¥STE VARA INKOMSTPR¶VADE ATT REDAN EX TREMT H¶GA MARGINALEFFEKTER SKULLE ¶KA ¤N MER $ETTA SKULLE OCKS¥ ¶KA PENSION¤RERNAS MOTIV ATT D¶LJA SINA PRIVATA INKOMSTER OCH TILLG¥NGAR ELLER S¥ GER DE DESSA ELLER ST¶RRE DELEN AV DESSA TILL SINA BARN VILKET REDAN I DAG SKER I STOR UTSTR¤CKNING „NNU H¶GRE MARGINALEFFEKTER G¶R DET MER F¶RM¥NLIGT ATT G¥ I PENSION TIDIGT $ET FINNS D¥ MINDRE ANLEDNING ATT TJ¤NA IHOP TILL EN H¶GRE PENSION !V DE SK¤L SOM REDOVISAS N¤RMARE I KAPITLET OM ¤LDRE OMSORGEN KAP KAN MAN S¥LEDES R¤KNA MED EN P¥TAGLIG RISK

ATT H¶GRE AVGIFTER INTE KAN KLARA DE ¶KANDE FINANSIERINGSBEHO VEN

%N SNABBARE EKONOMISK TILLV¤XT G¶R DET INTE AUTOMATISKT L¤TTARE ATT FINANSIERA DE ¶KADE BEHOVEN INOM ¤LDREOMSORGEN %N SNAB BARE TILLV¤XT INNEB¤R ATT ¤LDREOMSORGSPERSONALENS L¶NER OCKS¥ ¶KAR SNABBARE VILKET KAN DRIVA UPP KOSTNADERNA ¤N MER ¤N VAD SOM BER¤KNATS OVAN $¤REMOT KAN EN SNABBARE TILLV¤XT MEDF¶RA INDIREKTA KONSEKVENSER GENOM ATT ARBETSL¶SHETEN KAN MINSKA

$ETTA ¤R DOCK INGET MAN KAN R¤KNA MED $EN EKONOMISKA TILL V¤XTEN KAN T EX OCKS¥ BLIR S¤MRE ¤N VAD SOM ANTAGITS H¤R

&¶DELSETALEN HAR MINSKAT KRAFTIGARE ¤N VAD 3#" R¤KNADE MED F¶R BARA N¥GRA ¥R SEDAN /M DENNA UTVECKLING FORTS¤TTER BETYDER DETTA ATT SKATTEB¶RDAN PER ARBETSF¶R PERSON KAN DRIVAS UPP KRAF TIGT I FRAMTIDEN

3AMMANFATTNINGSVIS KAN KONSTATERAS ATT DET ¤VEN FRAM¶VER FINNS BETYDANDE EKONOMISKA RISKER F¶R KOMMUNERNA OCH D¤RMED OCKS¥ F¶R KOMMUNINV¥NARNA $ET TORDE FINNAS GODA M¶JLIGHETER F¶R KOMMUNER ATT

-UNDERS¶KA SIN RISKEXPONERING F¶R FRAMTIDA L¥GKONJUNKTURER SAMT ATT IFR¥GAS¤TTA STATENS PROGNOSER P¥ DEN PUNKTEN

-ATT PLANERA INVESTERINGAR MED TANKE P¥ ATT MINSKA RISKEXPONE RINGEN

-ATT FUNDERA P¥ S¤TT ATT F¶REBYGGA FRAMTIDA FINANSIERINGSLUCKOR%TT EXEMPEL BEHANDLAS I KAPITEL OM ¤LDREOMSORGEN

-ATT FUNDERA P¥ HUR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN SAMT SYSSEL S¤TTNINGEN I DEN EGNA KOMMUNEN KAN F¶RB¤TTRAS $ETTA BEHAND LAS I DE N¤RMASTE KAPITLEN

6ILKA KOMMUNER LYCKAS MED SYSSELS¤TTNINGEN

4RADITIONELLT HAR ANSVARET F¶R EKONOMISK TILLV¤XT OCH FULL SYSSEL S¤TTNING SETTS SOM EN ANGEL¤GENHET F¶R STATEN -EN SEDAN

TALET HAR EN F¶RSIKTIG F¶RSKJUTNING ¤GT RUM 2EGERINGEN HAR LAGT FLER ARBETSMARKNADSPOLITISKA UPPGIFTER P¥ KOMMUNERNA T EX I FORM AV PROGRAM SOM KALLATS F¶R PLUS OCH +ALMARMODELLEN -ED ARBETSMARKNADSPOLITISKA FRIZONER HAR N¥GRA KOMMUNER I T EX 3K¥NE F¥TT ¶KADE M¶JLIGHETER ATT SJ¤LVA UTFORMA OLIKA ¥TG¤RDER -¥NGA KOMMUNER HAR OCKS¥ LAGT ST¶RRE TYNGD P¥ SINA N¤RINGSPOLI TISKA SATSNINGAR ¤N TIDIGARE &ORTFARANDE ¤R DOCK KOMMUNERNAS IN SATSER R¤TT BEGR¤NSADE J¤MF¶RT MED STATENS

%FTERSOM DET ¤R UPPENBART ATT STATEN INTE L¤NGRE KAN UPPTR¤DA SOM EN GARANT F¶R TILLV¤XT OCH SYSSELS¤TTNING S¥ ¤R EN NATURLIG FR¥GA OM DET ¤R MENINGSFULLT ATT KOMMUNER ARBETAR MER MED SYSSELS¤TT NINGSPOLITIK 3YSSELS¤TTNINGSGRADEN VARIERAR KRAFTIGT REGIONALT +A PITLET INLEDS D¤RF¶R MED EN ANALYS AV HUR DESSA SYSSELS¤TTNINGSSKILL NADER KAN F¶RKLARAS

%FTERSOM ENSKILDA KOMMUNERS SYSSELS¤TTNINGSGRAD VARIERAR ¤N MER TILL F¶LJD AV PENDLING OCH F¶REKOMSTEN AV UTBILDNINGSANSTALTER ¤R DET MER MENINGSFULLT ATT J¤MF¶RA SYSSELS¤TTNINGEN L¤NSVIS

3YSSELS¤TTNINGSGRADEN ¤R OCKS¥ ETT B¤TTRE M¥TT ¤N ARBETSL¶SHETEN P¥ EN REGIONS F¶RM¥GA ATT GENERERA ARBETSTILLF¤LLEN /LIKA ARBETSL¶S HETSM¥TT ¤R MYCKET BEROENDE AV VILKEN DEFINITION SOM VALTS $EN ¶PPNA ARBETSL¶SHETEN UPPG¥R T EX TILL UNGEF¤R PERSONER I 3VERIGE 2¤KNAS ¤VEN DE IN SOM DELTAR I OLIKA ARBETSMARKNADSPOLI TISKA ¥TG¤RDER F¶RDUBBLAS DESSA SIFFROR -EN F¶RS¶K ATT REDOVISA

$ENNA F¶RSKJUTNING HAR BESKRIVITS V¤L AV T EX '¶RAN 3CHUBERT I +OMMUNERNA OCH TILLV¤XTEN 3VENSKA +OMMUNF¶RBUNDET

ALLA SOM SKULLE VILJA ARBETA MEN INTE F¥R GER SIFFROR P¥ EN NIV¥ SOM LIGGER RUNT VILKET MOTSVARAR PROCENT AV BEFOLKNINGEN I ARBETSF¶R ¥LDER SOM I N¥GON MENING SKULLE KUNNA BETECKNAS SOM ARBETSL¶SA OM MAN TILL¤MPAR EN BRED DEFINITION

3YSSELS¤TTNINGSGRADEN D¤REMOT ¤R N¥GOT MINDRE K¤NSLIG F¶R DEFINI TIONS¤NDRINGAR 4ABELL VISAR SYSSELS¤TTNINGEN L¤NSVIS

3#" REDOVISAR EN TOTALSIFFRA P¥ F¶R FEBRUARI 4ILL DETTA KOMMER CA PERSONER SOM ¤R STUDERANDE F¶RTIDSPENSION¤RER ELLER HEMARBETANDE SOM HELST VILL UT I YRKESLIVET ) DESSA SIFFROR ING¥R ¤VEN EN DEL PERSONER SOM INTE R¤KNAS IN I ARBETSKRAFTEN T EX D¤RF¶R ATT DE INTE ¤R BEREDDA ATT OMEDELBART TA ETT ARBETE

4ABELL 3YSSELS¤TTNINGSGRADEN I DE OLIKA L¤NEN ¥R 3YSSELS¤TT NING I PROCENT AV BEFOLKNING MELLAN ¥R

.ORRBOTTEN  
+OPPARBERGS L¤N  
6¤STERMANLAND  
'OTLAND  
6¤STERNORRLAND  
+RISTIANSSTAD  
'¤VLEBORG  
'¶TEBORG  
6¤RMLAND  
3¶DERMANLAND  
–STERG¶TLAND  
-ALM¶HUS  
"LEKINGE  
–REBRO  
6¤STERBOTTEN  
„LVSBORG  
+ALMAR  
*¤MTLAND  
3KARABORGS  
+RONOBERG  
5PPSALA  
(ALLAND  
*¶NK¶PING  
3TOCKHOLM  

%N N¤RMARE ANALYS VISAR ATT T EX LOKALISERINGEN AV STORF¶RETAG INGA LUNDA KAN F¶RKLARA VARIATIONER I SYSSELS¤TTNINGSGRAD )NTE HELLER GEOGRAFISKA SKILLNADER T EX F¶REKOMSTEN AV STORA ST¤DER ELLER N¤R HETEN TILL $ANMARK OCH 4YSKLAND )NTE HELLER BEFOLKNINGST¤THETEN ELLER LIKNANDE FAKTORER SOM BRUKAR F¶RKNIPPAS MED GLESBYGDEN ELLER MED UNIVERSITETSL¤N OCH DERAS SPECIELLA PROBLEM F¶RKLARAR S¤R SKILT MYCKET AV SKILLNADEN

) RUTAN OCH TABELL NEDAN BESKRIVS EN STATISTISKT KORRELATION MELLAN DEN L¤NSVISA SYSSELS¤TTNINGEN OCH N¥GRA AV DE T¤NKBARA F¶R KLARANDE VARIABLER SOM VI UNDERS¶KT !NALYSEN GRUNDAS P¥ TIDSSE RIER F¶R VARJE L¤N EN S K PANEL MELLAN ¥REN OCH $ET VISAR SIG ATT DET FINNS VISSA STABILA SKILLNADER I SYSSELS¤TTNINGSGRA DEN MELLAN L¤NEN $ESSA STABILA SKILLNADER KAN BERO P¥ OLIKA F¶RUT S¤TTNINGAR I DE OLIKA L¤NEN SOM ¤R SV¥RA ATT SNABBT F¶R¤NDRA .¤R DESSA V¤L KORRIGERAS F¶R GENOM S K L¤NSDUMMIES F¶REFALLER F¥ AV DE TILLG¤NGLIGA VARIABLER HA N¥GOT STARKARE SAMBAND MED SYSSELS¤TT NINGSGRADEN %TT EXEMPEL ¤R ATT L¤N MED L¤GRE L¶NENIV¥ I ALLM¤NHET HAR H¶GRE SYSSELS¤TTNING KOLUMN I TAB -EN N¤R MAN KORRI GERAR F¶R STABILA SKILLNADER MELLAN L¤NEN GENOM L¤NSDUMMIES F¥NGAR DETTA ¤VEN L¶NEEFFEKTEN OCH RELATIVL¶NENS KOEFFICIENT ¤R INTE L¤NGRE SIGNIFIKANT KOLUMN

%TT LIKNANDE M¶NSTER F¥R MAN OM MAN L¤GGER IN ANDRA VARIABLER SOM UTBILDNINGSNIV¥ ANTAL SKOL¥R BEFOLKNINGENS ¥LDERSSTRUKTUR EL LER ANDEL H¶GSKOLESTUDERANDE $ESSA VARIABLER HAR VISS EFFEKT P¥ SYSSELS¤TTNINGSGRADEN MEN EFFEKTEN ¤R MYCKET STABIL ¶VER TIDEN OCH F¥NGAS D¤RF¶R HELT IN AV KORRIGERINGEN F¶R STABILA SKILLNADER GE NOM L¤NSDUMMIES !V DENNA ANLEDNING REDOVISAS INTE REGRESSIO NERNA MED DESSA VARIABLER H¤R

%N STATISTISK ANALYS AV SYSSELS¤TTNINGSSKILLNADERNA MELLAN L¤ NEN

) TABELL VISAS N¥GRA REGRESSIONER SOM BELYSER SAMBANDET 2E GRESSIONERNA GRUNDAS P¥ L¤NSDATA UNDER ¥RSPERIODEN

4OTALT BYGGER REGRESSIONEN S¥LEDES P¥ OBSERVATIONER 2EGRESSIONEN ¤R SPECIFICERAD I EN S K LINGERING EFFECT FORM D¤R F¶RDR¶JDA EFFEKTER AV DE F¶RKLARANDE VARIABLERNA F¥NGAS AV ATT F¶RE G¥ENDE ¥RS SYSSELS¤TTNINGSGRAD FINNS MED SOM F¶RKLARANDE VARIA BEL ) SAMTLIGA REGRESSIONER KORRIGERAS F¶R TRENDER OCH KONJUNK TURSV¤NGNINGAR SOM ¤R GEMENSAMMA F¶R ALLA L¤N GENOM S K TIDS DUMMYVARIABLER

%TT #HI KVADRATTEST ST¶DJER DENNA SPECIFIKATION ¶VER T EX EN S K CURRENT EF FECTS MODELL

4ABELL 2EGRESSIONSESTIMAT F¶R SYSSELS¤TTNINGSGRADEN L¤NSVIS UN DER ¥REN /,3

             
             
  /BEROENDE VARIAB          
  LER          
             
             
  +ONSTANT          
             
  &¶REG¥ENDE¥RS          
  SYSSELS¤TTNINGSGRAD          
             
  2ELATIVL¶N          
             
             
  "EFOLKNINGST¤THET          
             
             
  &¶RETAGSSTORLEK          
             
             
  )NKOMSTSKATT          
             
             
  ,¤NSDUMMIES NEJ NEJ JA JA JA
  4IDSDUMMIES JA JA JA JA JA
             
  2 ADJ          
             

!NM ANGER SIGNIFIKANS P¥ NIV¥ 4 V¤RDEN ANGES I PARANTESERNA 2EGRES SIONERNA HAR OBSERVATIONER %KVATIONER OCH ¤R SKATTADE MED S K FIXA L¤NSEFFEKTER MEDAN EKVATION ¤R SKATTAD MED S K RANDOM EFFECTS 2ELATIVL¶N ¤R F¶RH¥LLANDET MELLAN L¤NETS OCH LANDETS GENOMSNITTLIGA L¶NEL¤GA F¶R J¤MF¶RBARA BEFATTNINGAR !UTOKORRELATION HAR TESTATS MED EN "OX ,JUNG STATISTIK MEN VAR INTE SIGNIFIKANT I N¥GON AV SPECIFIKATIONERNA %N M¶JLIG SNEDVRIDNING I KOEFFICIENTERNA SOM KAN F¶REKOMMA I LINGERING EFFECTS SPECIFIKATIONEN HAR UNDERS¶KTS GENOM EN S K '-- TEKNIK +OEFFICIENTERNA F¶RBLIR DOCK UNGEF¤R DESAMMA

2EGRESSIONERNA OCH VISAR ATT FLERA AV VARIABLERNA BEFOLK NINGST¤THET OCH EN DEN GENOMSNITTLIGA F¶RETAGSSTORLEKEN INTE ¤R SIG NIFIKANTA $¤REMOT ¤R L¶NENIV¥N BRUTTO I L¤NET I F¶RH¥LLANDE TILL LANDETS GENOMSNITTSL¶N SIGNIFIKANT

) REGRESSIONERNA HAR ALLT SOM SKILJER L¤NEN ¶VER HELA PERIO DEN KORRIGERATS F¶R MED HJ¤LP AV S K L¤NSDUMMYVARIABLER $ESSA F¥NGAR BLAND ANNAT SKILLNADER I RELATIVL¶NEN VILKET SYNS I OCH MED ATT RELATIVL¶NEN BLIR INSIGNIFIKANT -ED S K TIDSDUMMIES HAR DESS UTOM F¶R¤NDRINGAR ¶VER TIDEN KORRIGERATS SOM ¤R GEMENSAMMA F¶R ALLA L¤N T EX KONJUNKTURSV¤NGNINGAR

5NDANTAGET ¤R DEN F¶RKLARANDE VARIABELN INKOMSTSKATT SOM AVSER SUMMAN AV KOMMUNALSKATTEN OCH STATLIG INKOMSTSKATT I DEN H¶GSTA INKOMSTKLASSEN $EN HAR EN ROBUST KORRELATION MED SYSSELS¤TT NINGSGRADEN $EN SKATTADE KOEFFICIENTEN ¤R OCKS¥ GANSKA STOR 3YS SELS¤TTNINGSGRADEN TENDERAR ATT VARA PROCENTENHETER L¤GRE I L¤N D¤R INKOMSTSKATTEN ¤R EN PROCENTENHET H¶GRE $ET M¥STE DOCK UN DERSTRYKAS ATT DETTA R¶R SIG OM EN KORRELATION (UR ORSAKSSAMBAN DEN KAN T¤NKAS G¥ DISKUTERAS L¤NGRE FRAM

&¶R DEN SOM VILL P¥VERKA SYSSELS¤TTNINGEN ¤R DET AV S¤RSKILT INTRESSE ATT UNDERS¶KA VILKA F¶RKLARINGSVARIABLER SOM HAR ETT SAMBAND MED SYSSELS¤TTNINGEN N¤R H¤NSYN V¤L HAR TAGITS TILL DE L¥NGSIKTIGT STABILA SKILLNADERNA MELLAN L¤NEN &¶RBRYLLANDE NOG FINNS DET N¤STAN INGA S¥DANA VARIABLER $EN ENDA SOM FRAMTR¤DER I DESSA REGRESSIONER ¤R INKOMSTSKATTEN !V TABELL FRAMG¥R ATT

INKOMSTSKATTEN GENOMG¥ENDE ¤R KORRELERAD MED

SYSSELS¤TTNINGSGRADEN ¤VEN EFTER KORRIGERING F¶R EN RAD OLIKA F¶RKLARINGSVARIABLER OCH M¶JLIGA STATISTISKA FELK¤LLOR &IGUR

ILLUSTRERAR SAMBANDET I TV¤RSNITTET F¶R -EN DEN STATISTISKA ANALYSEN TYDER P¥ ATT KORRELATIONEN FINNS ¤VEN ¶VER TIDEN !NDRA VAL AV SKATTEVARIABEL T EX ENBART KOMMUNALSKATTEN GER OCKS¥ STARKA KORRELATIONER

-AN SKULLE KUNNA INV¤NDA ATT ARBETSL¶SHETEN ¤R H¶GRE I GLES BYGDEN OCH I .ORRLAND OCH ATT DET FINNS ST¶RRE KOSTNADER F¶R KOM MUNAL VERKSAMHET D¤R SOM SL¥R IGENOM I FORM AV H¶GRE SKATTER 3TATISTISKT ¤R DETTA EMELLERTID KORRIGERAT F¶R I REGRESSIONERNA OVANGENOM L¤NSDUMMYN !TT INKOMSTSKATTEN BEH¥LLER SITT STARKA F¶R KLARINGSV¤RDE ¤VEN N¤R DET KORRIGERAS F¶R EN RAD SKILLNADER MELLAN L¤NEN INDIKERAR ATT SAMBANDET INTE BEROR P¥ ¶VRIGA SKILLNADER MEL LAN GLESBYGDS OCH ANDRA L¤N

&IGUR 2ELATIONEN MELLAN SYSSELS¤TTNINGSGRADEN OCH INKOMSTSKATT I OLIKA L¤N

A

                 
  3TH              
                 
    (LD *NK          
      5PS        
               
               
      3KRB +RNB        
          +LM ,VB *ML  
               
          "LK 6BT 2BR  
  -LM          
    3DM 3TG   6ML  
    'VB 'BG  
           
             
    +RNS            
            6NRL   'TL
               
          6STM    
               
            +PPB  
        .RB        
               
                 
               

)NKOMSTSKATT

B

              'TL
             
    +RSN          
               
  -LM   3DM .RB      
      3TG      
               
    (LD   'VB    
        +RNB 6STM +PPB  
          6BT  
        5PS    
      6NRL    
          *ML  
             
  3TH       "LK ,VB  
             
      *NK 3KRB 'BG 2BR 6ML
           
             
               
          +LM    
               
               

)NKOMSTSKATT

%N M¶JLIG F¶RKLARING TILL ATT KORRELATIONEN MELLAN SYSSELS¤TTNINGS GRAD OCH INKOMSTSKATT SKULLE KUNNA VARA ATT H¶G ARBETSL¶SHET KR¤ VER H¶GRE KOMMUNALSKATTER F¶R ATT T¤CKA BORTFALL AV SKATTEINT¤KTER !V KAPITEL KOMMER EMELLERTID SENARE ATT FRAMG¥ ATT DEN F¶RKLA RINGEN INTE H¥LLER %N ANNAN F¶RKLARING D¤REMOT KAN VARA ATT KOM MUNER ELLER L¤N MED F¶RS¤MRAT SYSSELS¤TTNINGSL¤GE ¶NSKAR F¶RB¤TTRA SYSSELS¤TTNINGEN GENOM ATT ANST¤LLA FLER KOMMUNALT VILKET KR¤VER H¶GRE SKATT .¤R TIDSM¶NSTRET F¶R SAMBANDET MELLAN SYSSELS¤TTNING OCH SKATT UNDERS¶KS FRAMKOMMER EMELLERTID ATT DETTA INTE KAN VARA HELA F¶RKLARINGEN 6ISSERLIGEN KAN VISAS ATT SYSSELS¤TTNINGSF¶R S¤MRINGAR MED VISS F¶RDR¶JNING TENDERAR ATT F¶LJAS AV SKATTEH¶J NINGAR -EN SKATTEH¶JNINGAR F¶LJS OCKS¥ MED N¥GRA ¥RS F¶RDR¶JNING AV MINSKAD SYSSELS¤TTNING $ETTA TYDER P¥ ATT ORSAKSSAMBANDEN KAN G¥ I B¥DA RIKTNINGARNA ) N¤STA KAPITEL UNDERS¶KS N¤RMARE VARF¶R L¤N MED L¥G SYSSELS¤TTNING OFTARE KAN T¤NKAS V¤LJA H¶GA SKATTENIV¥ER (¤R AVSLUTAS KAPITLET MED EN KORT SAMMANFATTNING VARF¶R EN H¶G SKATT KAN T¤NKAS INVERKA NEGATIVT P¥ SYSSELS¤TTNINGSGRADEN ) FORSK

4IDSM¶NSTRET HAR UNDERS¶KTS MED EN S K 'RANGER TEST

NINGSLITTERATUREN HAR ¥TMINSTONE F¶LJANDE TRE MEKANISMER LYFTS FRAM

%N ¤R DEN KLASSISKA F¶RKLARINGEN N¤MLIGEN ATT EN H¶GRE SKATT G¶R DET MINDRE L¶NSAMT ATT ARBETA $EN MEKANISMEN HAR UNDERS¶KTS EMPIRISKT I M¥NGA STUDIER %TT GENOMG¥ENDE M¶NSTER ¤R ATT I SYN NERHET SAMBOENDE KVINNOR MINSKAR SIN ARBETSTID ELLER SLUTAR ARBETA OM SKATTEN ¶KAR

%N ANNAN MEKANISM BEST¥R AV ATT SKATTENIV¥N KAN P¥VERKA DE YRKESAKTIVAS BESLUT ATT FLYTTA $ETTA ¶KAR RISKEN F¶R ATT AVFOLKNINGS OMR¥DEN MED H¶G KOMMUNALSKATT HAMNAR I EN OND CIRKEL

3LUTLIGEN TYDER EN RAD STUDIER P¥ ATT H¶GA SKATTER KAN D¤MPA F¶ RETAGSAMHETEN VILKET INVERKAR NEGATIVT P¥ SYSSELS¤TTNINGEN &ORSK NINGEN KRING DENNA MEKANISM BESKRIVS BL A I +ONJUNKTURRAPPORTEN

"ERGMAN M FL

%N NYLIGEN GENOMF¶RD STUDIE HAR UNDERS¶KT JUST DESSA OLIKA TOLKNINGSM¶JLIGHETER AV SAMBANDET MELLAN EGENF¶RETAGANDE OCH SYSSELS¤TTNING I OLIKA SVENSKA REGIONER 3TUDIEN ANV¤NDER SIG AV IN FORMATION OM EGENF¶RETAGANDET OCH SYSSELS¤TTNING I DE SVENSKA L¤NEN UNDER EN TJUGO¥RSPERIOD FR¥N 3KILLNADER MELLAN L¤NEN VILKET GER OLIKA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R ATT SKAPA ARBETEN SOM T EX BEFOLKNINGST¤THET OCH L¶NESKILLNADER HAR BEAKTATS $ESSUTOM HAR ORSAKSSAMBANDEN I B¥DA RIKTNINGAR SKATTATS SAMTIDIGT DVS B¥DE SYSSELS¤TTNINGENS EFFEKT P¥ EGENF¶RETAGANDET OCH EGENF¶RE TAGANDETS EFFEKT P¥ SYSSELS¤TTNINGEN 3KATTNINGARNA TYDER P¥ ATT ETT

&¶R EN DISKUSSION AV FORSKNINGSLITTERATUREN SE !GELL M FL

.¤RMARE DETALJER OM DENNA ANALYS REDOVISAS I &¶LSTER !TT SAMBANDEN STUDERAS P¥ L¤NSNIV¥ BEROR P¥ ATT SYSSELS¤TTNINGEN I ENSKILDA KOMMUNER SKILJER SIG MYCKET BEROENDE P¥ ATT M¤NNISKOR OFTA BOR OCH ARBETAR I OLIKA KOMMUNER 3YSSEL S¤TTNING P¥ L¤NSNIV¥ P¥VERKAS OBETYDLIGT AV DETTA PROBLEM

„VEN SKILLNADER MELLAN L¤NEN SOM INTE DIREKT KAN OBSERVERAS HAR KORRIGERATS F¶R GENOM ANV¤NDANDET AV L¤NSVISA S K DUMMYVARIABLER /CKS¥ F¶R¤NDRINGAR ¶VER TI DEN T EX I SAMBAND MED KONJUNKTURCYKLER HAR KORRIGERATS MED DUMMYVARIABLER

/RSAKSSAMBANDEN HAR SKATTATS MED HJ¤LP AV EN INSTRUMENTVARIABELTEKNIK !TT ORSAKSSAMBANDET G¥R FR¥N EGENF¶RETAGANDE TILL SYSSELS¤TTNING BEKR¤FTAS OCKS¥ AV EN S K 'RANGER ANALYS SOM TESTAR VILKEN AV VARIABLERNA SOM TIDSM¤SSIGT F¶REG¥R DEN ANDRA !NALYSEN VISAR ATT SYSSELS¤TTNINGS¶KNINGAR F¶LJER EFTER ¶KNINGAR I EGENF¶RE TAGANDET MED N¥GRA ¥RS F¶RDR¶JNING

¶KAT EGENF¶RETAGANDE F¥R EN KRAFTIGT SYSSELS¤TTNINGS¶KANDE EFFEKT UNDER DE EFTERF¶LJANDE ¥REN

%N DEL STUDIER TYDER OCKS¥ P¥ ATT H¶GA SKATTER MOTVERKAR F¶RETA GANDET ) SVENSKA L¤N MED H¶G SKATT ¥TERFINNS F¤RRE EGENF¶RETAGARE &¶LSTER FINNER ATT ETT ORSAKSSAMBAND FAKTISKT F¶RELIGGER MEL LAN SKATTENIV¥ OCH EGENF¶RETAGANDE &¶LSTER OCH 4ROFIMOV

VISAR OCKS¥ ATT /%#$ L¤NDER MED H¶GRE SKATTER HAR F¤RRE EGENF¶RE TAGARE $¤RTILL P¥VERKAR KOMMUNALPOLITIKEN EGENF¶RETAGANDET ¤VEN P¥ ANDRA S¤TT $ET KAN T EX VARA VIKTIGT OM EN KOMMUN ANSES P¥LITLIG OCH N¤RINGSLIVSV¤NLIG I TOLKNINGEN AV PLAN OCH BYGGLAGEN ELLER N¤R DET G¤LLER ATT HYRA UT KOMMUNALA TOMTER OCH FASTIGHETER ,IKAS¥ OM KOMMUNAL UPPHANDLING SK¶TS R¤TTVIS ¤R SV¥RT ATT KVANTIFIERA %N ILLUSTRATION AV DETTA PROBLEM GES AV +ONKURRENSVER KETS ANSVARIGE CHEF F¶R KOMMUNAL UPPHANDLING 0ER !RNE 3UND BOM *AG F¥R DAGLIGEN TELEFONSAMTAL FR¥N F¶RTVIVLADE SM¥F¶RETAGA RE SOM BLIVIT ILLA BEHANDLADE AV SINA KOMMUNER /CH DET G¥R INTE EN DAG UTAN ATT JAG L¤SER OM PRIVATA F¶RETAG SOM SL¥S UT AV EN KOM MUN $AGENS )NDUSTRI

3AMMANFATTNINGSVIS F¶REKOMMER STORA SKILLNADER MELLAN L¤NEN I FR¥GA OM SYSSELS¤TTNINGSGRADEN %N DEL AV DESSA SKILLNADER HAR STRUKTURELLA F¶RKLARINGAR SOM ¤R STABILA UNDER HELA DEN UNDERS¶KTA TIDSPERIODEN %NDAST EN AV DE F¶RKLARINGSVARIABLER SOM VI UNDER S¶KT HAR ETT P¥TAGLIGT SAMBAND MED HUR SYSSELS¤TTNINGEN F¶R¤NDRAS N¤MLIGEN INKOMSTSKATTEN 6I HAR DISKUTERAT ETT ANTAL SK¤L TILL ATT H¶G SKATT KAN GE UPPHOV TILL L¤GRE SYSSELS¤TTNING -EN RIMLIGEN F¶RKLARAS SAMBANDET OCKS¥ AV DET OMV¤NDA ORSAKSSAMBANDET N¤MLIGEN ATT L¥G SYSSELS¤TTNING GER UPPHOV TILL SKATTEH¶JNINGAR $ETTA ¤R FR¥GEST¤LLNINGEN INF¶R N¤STA KAPITEL

%TT ANTAL INTERNATIONELLA STUDIER HAR F¶RS¶KT ATT UNDERS¶KA SAMBANDET MELLAN SKATTER OCH ANDEL EGENF¶RETAGARE ¶VER TIDEN MED VARIERANDE RESULTAT T EX 0ARKER

"LAU HAR FUNNIT ATT T EX SKATTE¶KNINGAR MINSKADE EGENF¶RETAGANDET BLAND L¥GINKOMSTTAGARE MEN H¶JDE DET BLAND H¶GINKOMSTTAGARE 3TUDIER AV 0ARKER

OCH "LAU OCH ANDRA MED SAMMA ANSATS BEAKTAR EMELLERTID INTE SIMULTANITETSPROBLEMET $ESSUTOM ¤R DE GENOMF¶RDA I L¤NDER MED V¤SENTLIGT L¤GRE SKATTETRYCK ¤N 3VERIGE !V B¥DA DESSA SK¤L B¶R DESSA RESULTAT BETRAKTAS MED F¶RSIKTIGHET

'ER L¥G SYSSELS¤TTNING H¶GA INKOMSTER

-OT BAKGRUND AV ANALYSEN I F¶REG¥ENDE KAPITEL M¥STE FR¥GAN ST¤L LAS OM INTE ETT S¤MRE SYSSELS¤TTNINGSL¤GE KR¤VER H¶GRE SKATT F¶R ATT FINANSIERA DE MERKOSTNADER SOM KAN UPPST¥ %N N¤RMARE GRANSK NING VISAR EMELLERTID ATT MERKOSTNADER F¶R ARBETSL¶SHET KOMPENSE RAS IBLAND MER ¤N V¤L

$ET S K INKOMSTUTJ¤MNINGSSYSTEMET KOMPENSERAR PROCENT AV ALLA SKILLNADER I SKATTEUNDERLAGET OCH D¤RMED PROCENT AV SKILL NADER I FORM AV T EX MINSKADE KOMMUNALA INT¤KTER SOM UPPST¥R T EX TILL F¶LJD AV ARBETSL¶SHET 'ENOM KOSTNADSUTJ¤MNINGSSYSTEMET F¥R KOMMUNER MED H¶G ARBETSL¶SHET DESSUTOM ERS¤TTNING F¶R KOM MUNALA KOSTNADER F¶R ATT SYSSELS¤TTA M¤NNISKOR I OLIKA FORMER AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER OCH F¶R STRUKTURELLA SKILLNADER SOM T EX F¶R MED SIG ETT ¶KAT ANTAL SOCIALBIDRAGSTAGARE

$ESSUTOM ¶VERKOMPENSERAS M¥NGA AV DESSA KOSTNADER GENOM UTJ¤MNINGSSYSTEMET OCH MER ALLM¤NT I SKATTESYSTEMET +ONSE KVENSERNA AV DETTA BLIR ATT DEN PRIVATA KONSUMTIONEN OCH DEN KOMMUNALA STANDARDEN KAN VARA V¤SENTLIGT H¶GRE I M¥NGA .ORR LANDSKOMMUNER ¤N I STORSTADSKOMMUNERNA %XEMPELVIS HAR INV¥ NARNA I $OROTEA I .ORRLAND "OTKYRKA UTANF¶R 3TOCKHOLM +IRUNA OCH -ALM¶ UNGEF¤R SAMMA MEDELINKOMST -EN EN TYPFAMILJ MED TV¥ BARN OCH NORMALT BOENDE HAR KRONOR MINDRE ATT LEVA P¥

!TT DESSA PERSONER OCKS¥ GENOM BEREDSKAPSARBETEN G¶R NYTTA SOM KOMMUNENS INV¥NARE HAR GL¤DJE AV ELLER SOM MINSKAR KOSTNADER F¶R KOMMUNEN TAS D¤REMOT INGEN H¤NSYN TILL

%NLIGT T EX 0ERSSON OCH 4ABELLINI LEDER DET POLITISKA SYSTEMET I 3VERIGE DESSUTOM TILL EN F¶R STOR OMF¶RDELNING TILL F¶RM¥N F¶R SVAGA REGIONER VIA SOCIALF¶R S¤KRINGSSYSTEMET

PER M¥NAD I "OTKYRKA ¤N I $OROTEA OCH KRONOR MINDRE I -ALM¶ ¤N I $OROTEA $ETTA ¤R EN F¶LJD AV H¶GRE BOENDEKOSTNADERINKLUSIVE FASTIGHETSSKATTEN OCH INDIREKT AV UTJ¤MNINGSSYSTEMET

*¤MF¶R MAN SAMMA TYPFAMILJ D¤R B¥DA VUXNA ¤R KOMMUNALT AN ST¤LLDA I +IRUNA RESPEKTIVE -ALM¶ BLIR SKILLNADEN MYCKET STOR +OMMUNALT ANST¤LLDA I +IRUNA HAR ENLIGT AVTAL H¶GRE L¶N ¤N I -ALM¶ $¤RTILL KOMMER SKILLNADER I BOENDEKOSTNAD FASTIGHETSSKATT M M %FTER SKATT OCH BOENDEKOSTNAD HAR D¥ FAMILJEN I +IRUNA HELA

PROCENT MER ATT LEVA P¥ ¤N I -ALM¶ 3AMMA FAMILJ I $OROTEA SKULLE HA PROCENT MER ¤N MOTSVARANDE FAMILJ I "OTKYRKA

3AMTIDIGT KAN DEN KOMMUNALA STANDARDEN OFTA VARA H¶GRE I GLESBYGDSKOMMUNER MED H¶GRE ARBETSL¶SHET $ETTA BEROR P¥ ATT UT J¤MNINGSSYSTEMET P¥ M¥NGA S¤TT AVVIKER FR¥N PRINCIPEN OM EN R¤TT VIS KOMPENSATION F¶R KOSTNADSSKILLNADER .¥GRA EXEMPEL P¥ DETTA ¤R

·+OMMUNALT ANST¤LLDA HAR ENLIGT AVTAL H¶GRE L¶N I .ORRBOTTEN ¤N KOMMUNALT ANST¤LLDA I ¶VRIGA KOMMUNER TIDIGARE KALLAT KALL ORTSTILL¤GG TROTS ATT DE HAR L¤GRE BOENDEKOSTNADER &¶R DETTA KOMPENSERAS KOMMUNERNA I .ORRBOTTEN $ET INNEB¤R ATT KOM MUNER I ¶VRIGA 3VERIGE ¤R MED OCH BETALAR F¶R ATT EN DEL KOM MUNER GER SINA ANST¤LLDA V¤SENTLIGT B¤TTRE L¶NER &¶RH¥LLANDET ¤R INTE HELLER SYMMETRISK DVS EN KOMMUN I S¶DRA 3VERIGE SOM BETALAR SINA ANST¤LLDA MER F¥R INTE N¥GON S¥DAN KOMPENSATION $¤RTILL KOMMER ATT L¶NETILL¤GGET I VISS M¥N KOMPENSERAS DUB BELT EFTERSOM DET OCKS¥ P¥VERKAR BER¤KNINGEN AV ANDRA KOST NADSSKILLNADER EXEMPELVIS BARNOMSORGSKOSTNADERNA

·+OMPENSATION GES F¶R SKILLNADER I UPPV¤RMNINGSKOSTNADER OCH BYGGKOSTNADER MEN ¶VRIGA SKILLNADER I LOKALKOSTNADER KOMPEN SERAS INTE TROTS ATT T EX 3TRUKTURKOSTNADSUTREDNINGENS 3/5

"YGGER P¥ BER¤KNINGAR SOM GJORTS AV 0OSTEN 0RIVATEKONOMI F¶R 6ILLA¤GARNAS 2IKSF¶RBUND -EDELINKOMSTEN F¶R FAMILJEN ANTAS VARA KRONOR PER M¥NAD

"YGGER P¥ ANTAGANDET ATT B¥DA ARBETAR I KOMMUNEN OCH TJ¤NAR MER I +IRU NA ¤N I -ALM¶ F¶RE SKATT

EGEN UNDERS¶KNING VISAR T EX ATT H¶GA LOKALKOSTNADER I STORST¤DERNA ¤R EN VIKTIG F¶RKLARING AV SKILLNADER I BARNOM SORGSKOSTNADERNA ,IKAS¥ BEAKTAS T EX INTE ATT SOCIALBIDRAGS KOSTNADERNA BLIR L¤GRE I KOMMUNER D¤R HYRORNA ¤R L¤GRE

·'LESBYGDSKOMMUNERNA KOMPENSERAS F¶R L¥NGA RESOR INOM DEN KOMMUNALA ADMINISTRATIONEN OCH R¤DDNINGSTJ¤NSTEN )NGEN KOMPENSATION GES F¶R ATT H¶G BEFOLKNINGST¤THET KAN MEDF¶RA LIKA L¥NGA RESOR TIDSM¤SSIGT SAMT ATT FLER OLYCKOR F¶REKOMMER D¤R SOM R¤DDNINGSTJ¤NSTEN M¥STE TA HAND OM

·%RS¤TTNING GES F¶R SVAGT BEFOLKNINGSUNDERLAG %RS¤TTNINGEN KAN BLI GANSKA H¶G SOM MEST KRONOR PER INV¥NARE ) BET¤N KANDET ANF¶RS ATT MAN INTE KUNNAT BER¤KNA I VILKEN M¥N SKILLNADER I BEFOLKNINGSUNDERLAGET FAKTISKT GER H¶GRE KOST NADER OCH ATT F¶RSLAGET ATT INR¤TTA TILL¤GGET ¤R S¥LEDES GRUNDAT P¥ EN RENT POLITISK BED¶MNING S $ET SKALL D¥ NOTERAS ATT FAKTORER SOM L¤NGRE RESV¤GAR OCH ANNAT SOM KAN LEDA TILL H¶GRE KOSTNADER MED ETT SVAGT BEFOLKNINGSUNDERLAG REDAN KOMPENSE RAS I DE ANDRA DELARNA

·'ENOM BER¤KNINGSSYSTEMET F¶R KOSTNADSUTJ¤MNINGEN KOMPEN SERAS KOMMUNERNA I VISS M¥N ¤VEN F¶R POLITISKA BESLUT OM ATT HA H¶GRE UTGIFTER $ETTA F¶RKLARAS N¤RMARE I DET F¶LJANDE

…R F¶RESLOG DEN +OMMUNALEKONOMISKA KOMMITT©N 3/5

ETT SYSTEM F¶R KOSTNADSUTJ¤MNING SOM UTGICK FR¥N S K MULTIPEL REGRESSIONSANALYS F¶R ATT F¥ FRAM FAKTORER SOM ORSAKADE KOSTNADSSKILLNADER +OMMITT©N MISSADE EMELLERTID M¥NGA T¤NKBARA F¶RKLARINGAR TILL KOSTNADSSKILLNADERNA 3¥ REDOVISADE MAN T EX INTE EFFEKTEN AV POLITISKA BESLUT SOM LETT TILL SKILLNADER I FR¥GA OM H¶GRE ELLER L¤GRE AMBITIONER OCH D¤RMED OCKS¥ KAN P¥VERKA OMFATTNINGEN AV OLIKA KOMMUNALA VERKSAMHETER $EN MULTIPLA

%TT SK¤L TILL DENNA ERS¤TTNING ANGES VARA ATT MED ETT LITET BEFOLKNINGSUNDERLAG ST¤LLER DET PRIVATA N¤RINGSLIVET ST¶RRE ANSPR¥K P¥ KOMMUNEN F¶R ATT ETABLERA SIG P¥ ORTEN

REGRESSIONEN FUNGERADE D¥ I ST¤LLET S¥ ATT EFFEKTERNA AV DESSA UTEL¤MNADE FAKTORER FLYTTADE ¶VER P¥ N¥GON AV INR¤KNADE FAKTORERNA $ET FAKTUM ATT M¥NGA KOMMUNER I NORRA 3VERIGE ¤R SOCIALDEMOKRATISKT STYRDA OCH V¤LJER ATT SATSA MER PENGAR P¥ VERKSAMHETER FRAMSTOD I REGRESSIONEN SOM OM KLIMATFAKTORN SKULLE VARA ORSAKEN TILL F¶R MYCKET STORA KOSTNADSSKILLNADER

.¤R FELET BLEV UPPENBART TILLSATTES DEN S K 3TRUKTURKOSTNADSUT REDNINGEN SOM MER I DETALJ S¶KTE BER¤KNA HUR KOSTNADERNA F¶R ATT TILLHANDAH¥LLA EN STANDARDSERVICE AVVIKER FR¥N GENOMSNITTSKOSTNA DEN I RIKET 2ESULTATET HAR BLIVIT ETT MYCKET KOMPLEXT SYSTEM SOM I

OLIKA DELMODELLER BER¤KNAR STRUKTURKOSTNADERNA F¶R VARJE KOM MUN MED ETT STORT ANTAL FAKTORER OCH BER¤KNINGAR

$ETTA HAR MILDRAT PROBLEMEN MED DE TIDIGARE BER¤KNINGARNA $ESSUTOM FINNS ETT ST¶RRE H¤NSYNSTAGANDE TILL ATT ¤VEN TILLV¤XTOM R¥DEN SOM STORST¤DERNA KAN HA EN OGYNNSAM STRUKTUR MED T EX FLER YNGRE OCH FLER BARN I SKOLAN OCH FLER INVANDRARE

&ORTFARANDE KVARST¥R DOCK EN DEL AV DE TIDIGARE PROBLEMEN -O DELLERNA F¶R DE DELOMR¥DEN ¤R TILL VISS DEL FORTFARANDE BASERADE P¥ MULTIPLA REGRESSIONER &ORTFARANDE FINNS FAKTORER SOM INTE BEAK TAS DIREKT MEN VARS EFFEKTER FLYTTAS ¶VER TILL ANDRA FAKTORER SOM ING¥R %TT EXEMPEL ¤R STRUKTURKOSTNADEN F¶R BARNOMSORGEN SOM I HUVUDSAK ¤R T¤NKT ATT F¶RKLARAS AV ANDELEN INSKRIVNA BARN OCH VIS TELSETIDER %FTERSOM VISTELSETIDERNA INTE HAR KUNNAT OBSERVERAS DI REKT F¶RS¶KER MAN I ST¤LLET ATT F¥NGA DESSA GENOM FAKTORER SOM KAN VARA RELATERADE TILL DESSA S¥SOM F¶R¤LDRARS F¶RV¤RVSFREKVENS BEFOLKNINGST¤THET OCH SKATTEKRAFT $E SENARE ¤R T¤NKT ATT F¥NGA INTE MINST HUR L¥NGA RESV¤GAR F¶R¤LDRAR HAR 0ROBLEMET ¤R ATT DESSA FAK TORER NATURLIGTVIS OCKS¥ KAN F¥NGA M¥NGA ANDRA SAKER T EX DEN POLITISKA AMBITIONSNIV¥N OCH D¤RF¶R KAN GE UPPHOV TILL SAMMA FELK¤LLA SOM KLIMATFAKTORN GJORDE TIDIGARE

$ETSAMMA G¤LLER ¤LDREOMSORGSKOSTNADERNA %N STUDIE AV $AVID 3TR¶MBERG VISAR ATT OM DET FINNS FLER ¤LDRE S¥ R¶STAR DE F¶R ¶VERPROPORTIONERLIGT H¶GRE KOSTNADER %N MULTIPEL REGRESSION SOM RELATERAR ¤LDREOMSORGSKOSTNADER TILL ANDELEN ¤LDRE ¶VERSKATTAR D¥ DEN EGENTLIGA KOSTNADS¶KNINGEN F¶R STANDARDSERVICE F¶R ¤LDRE

6AD DEN POLITISKA AMBITIONSNIV¥N BETYDER F¶R STANDARDEN I DE KOMMUNALA TJ¤NSTERNA HAR VI OCKS¥ BER¤KNAT TABELL $¤R VI SAS F¶R BORGERLIGT STYRDA SOCIALDEMOKRATISKT STYRDA OCH KOMMUNER MED BLANDSTYRE HUR UTGIFTERNA F¶R VERKSAMHET PER PERSON SKILJER SIG $ESSA UTGIFTER HAR KORRIGERAS SEDAN F¶R DE SKILLNADER SOM KAN F¶RKLARAS MED STRUKTURELLA KOSTNADSSKILLNADER +ORRIGERINGEN BYG GER P¥ STRUKTURKOSTNADSBER¤KNINGEN I DET NYA KOSTNADSUTJ¤MNINGS SYSTEMET VARF¶R GLESBYGDSKOMMUNERNAS KOSTNADSNACKDELAR KOM MIT ATT ¶VERSKATTAS

%FTER KORRIGERINGEN F¶R SKILLNADER I STRUKTURKOSTNADER KVARST¥R TYDLIGA SKILLNADER I UTGIFTER MELLAN DE TRE KOMMUNTYPERNA $ESSA SPEGLAS OCKS¥ I MOTSVARANDE SKILLNADER I KOMMUNAL SKATT

!TT POLITISKA F¶RH¥LLANDEN OCH OLIKA INTRESSEGRUPPERS STORLEK STYR UTGIFTERNA FRAMKOMMER OCKS¥ I DEN UNDERS¶KNING SOM $AVID 3TR¶MBERG GJORT P¥ V¥RT UPPDRAG ) KOMMUNER MED FLER ¤LDRE SATSAS MER P¥ ¤LDREOMSORG INTE ENBART I PROPORTION TILL DEN ST¶RRE ANDELEN ¤LDRE ) KOMMUNER MED M¥NGA BARNFAMILJER G¶RS I ST¤LLET P¥ MOT SVARANDE S¤TT ¶VERPROPORTIONERLIGT STORA SATSNINGAR P¥ BARNOMSOR GEN ) EN KOMMUN D¤R MEDIAN¥LDERN ¤R ¥R H¶GRE ¤N I EN ANNAN F¥R EN ¤LDRE PERSON I VISS ¥LDER UNGEF¤R EN PROCENT H¶GRE STAN DARD OCH ETT DAGISBARN UNGEF¤R EN PROCENT L¤GRE STANDARD ¤N I DEN ANDRA KOMMUNEN

) 3VERIGE HAR DEN POLITISKA FAKTORN SOCIALISTISK KONTRA BORGERLIG MAJORITET VARIT EN VIKTIG F¶RKLARING AV VARIATIONER I KOMMUNALA KOSTNADER MELLAN KOMMUNERNA ) EN UNDERS¶KNING FR¥N MITTEN AV TALET 3TJERNQUIST -AGNUSSON KUN DE F¶RFATTARNA MED HJ¤LP AV REGRESSIONSANALYSER F¶RKLARA CA DEN POLITISKA FAKTORN F¶RKLARADE INTE MINDRE ¤N AV VARIATIONERNA MEDAN ¥TERSTODEN F¶RKLA RADES AV BEFOLKNINGSSTRUKTUR URBANISERINGSGRAD OCH SKATTEKRAFT

4ABELL +OSTNADSSKILLNADER OCH KOMMUNTYPER

  "ORGERLIGT STYRDA "LANDAT 3OCIALDEMOKRATISKT
  KOMMUNER   STYRDA KOMMUNER
5TGIFTER F¶R VERKSAMHET      
PER INV¥NARE      
6ARAV STRUKTURELLA KOST      
NADSSKILLNADER F¶RKLARAR      
       
+VARST¥R 5TGIFTER F¶R VERK      
SAMHET KORRIGERAT F¶R      
STRUKTURELLA SKILLNADER      
       
6ILKET FINANSIERAS AV      
KOMMUNAL SKATT P¥      
       

%XKLUSIVE AFF¤RSM¤SSIG VERKSAMHET

%NLIGT 3TRUKTURKOSTNADSBER¤KNINGEN I DET NYA KOSTNADSUTJ¤MNINGSSYSTEMET SOM ENLIGT RESONEMANGET OVAN ¤ND¥ ¶VERSKATTAR STRUKTURKOSTNADER F¶R GLESBYGDSKOMMUNER

3KILLNADERNA MELLAN DE TRE KATEGORIERNA ¤R STATISTISKT SIGNIFIKANTA

3LUTSATSEN AV DESSA BER¤KNINGAR OCH AV GENOMG¥NGEN AV UTJ¤M NINGSSYSTEMET ¤R MYCKET TYDLIG +OSTNADERNA F¶R EN H¶GRE ARBETS L¶SHET KOMPENSERAS I UTJ¤MNINGSSYSTEMET ) DEN M¥N DET HANDLAR OM GLESBYGDSKOMMUNER S¥ ¶VERKOMPENSERAS DESSA SNARAST 3KILL NADER I KOMMUNALSKATT OCH D¤RMED SERVICEGRAD HAR I ST¤LLET ETT N¤RA SAMBAND MED DE POLITISKA AMBITIONERNA

2¤KNAS ¤VEN EFFEKTER AV SKATTESYSTEMET I ¶VRIGT IN M¥STE SLUT SATSEN DRAS ATT KOMMUNER MED H¶GRE ARBETSL¶SHET OM DE LIGGER I GLESBYGDEN OFTA KAN ERBJUDA SINA INV¥NARE B¥DE EN H¶GRE PRIVAT KONSUMTION OCH ETT B¤TTRE KOMMUNALT TJ¤NSTEUTBUD $ET MER GENE R¶SA UTBUDET AV KOMMUNALA TJ¤NSTER SP¤DS P¥ ¤N MER GENOM ATT

DESSA KOMMUNER I GENOMSNITT V¤LJER H¶GRE KOMMUNALSKATTENIV¥ER VILKET VISADES I F¶REG¥ENDE KAPITEL

-ED TANKE P¥ DISKUSSIONEN OM SKATTERNAS INVERKAN P¥ SYSSEL S¤TTNINGEN BLIR EN NATURLIG FR¥GA HUR STARKA KOMMUNERNAS DRIVKRAF TER ¤R ATT SKAPA ARBETSTILLF¤LLEN $EN FR¥GAN BEHANDLAS I N¤STA AV SNITT

6ILL KOMMUNER SKAPA JOBB

) EN TRIVIAL MENING ¤R SANNOLIKT ALLA F¶R ¶KAD SYSSELS¤TTNING -EN EN VIKTIG FR¥GA ¤R HUR L¤TT DET ¤R F¶R KOMMUNPOLITIKER ATT MOTIVERA SYSSELS¤TTNINGSSKAPANDE INITIATIV OM DE KOSTAR N¥GOT ELLER INKR¤KTAR P¥ N¥GONS INTRESSEN 3¥DANT KAN VARA SV¥RT ATT MOTIVERA OM KOM MUNEN INTE VINNER N¥GOT EKONOMISKT P¥ H¶GRE SYSSELS¤TTNING ) DET AVSEENDET SPELAR UTFORMNINGEN AV DET KOMMUNALA UTJ¤MNINGSSYS TEMET EN CENTRAL ROLL

%TT UTJ¤MNINGSSYSTEM I EGENTLIG MENING INF¶RDES F¶RST ¥R

¤VEN OM DET ¤VEN TIDIGARE F¶REKOM STATSUNDERST¶D TILL VISSA KOM MUNER 3YSTEMET GJORDES OM ETT ANTAL G¥NGER SENAST ¥R $¥ SLOPADES FLERTALET AV DE SPECIALDESTINERADE BIDRAGEN $ESSA ERSATTES MED ETT GENERELLT BIDRAG DVS MED ST¶RRE DELEN AV PENGARNA I EN P¥SE $ESSUTOM INF¶RDES DET STATLIGA UTJ¤MNINGSBIDRAGET SOM BEST¥R AV INKOMSTUTJ¤MNING KOSTNADSUTJ¤MNING OCH ETT TILL¤GG F¶R ATT UTJ¤MNA SKILLNADER I BEFOLKNINGSUNDERLAGET 5NDER OCH

UTVECKLADES DETALJERNA I UTJ¤MNINGSSYSTEMET I EN RAD UTRED NINGAR ) DECEMBER ANTOGS DET SLUTGILTIGA SYSTEMET AV RIKSDA GEN OCH DE NYA REGLERNA SKULLE D¤REFTER INF¶RAS SUCCESSIVT UNDER EN ¥TTA¥RSPERIOD

) UTJ¤MNINGSSYSTEMET FINNS EN RAD SUNDA PRINCIPER MEN OCKS¥ EN RAD PROBLEM SOM INTE HAR L¶STS P¥ ETT TILLFREDSST¤LLANDE S¤TT OCH SOM F¶RSV¥RAR KOMMUNAL EFFEKTIVITET

%N HEL DEL SPECIALDESTINERADE BIDRAG FINNS DOCK FORTFARANDE KVAR

$E SUNDA PRINCIPERNA ¤R F¶LJANDE

5R F¶RDELNINGSPOLITISKT PERSPEKTIV B¶R DET G¶RAS M¶JLIGT F¶R ALLA KOMMUNER ATT ERBJUDA LIKA GOD KOMMUNAL SERVICE OAVSETT SKAT TEKRAFTEN I KOMMUNEN ELLER KOSTNADSH¶JANDE STRUKTURER

5TAN UTJ¤MNING FINNS RISK F¶R EN DESTRUKTIV KONKURRENS D¤R KOMMUNER SATSAR RESURSER P¥ ATT LOCKA ARBETSTILLF¤LLEN FR¥N VAR ANDRA

$ESSA PRINCIPER HAR IMPLEMENTERATS OCH ETT L¤GE MED EN N¤STAN FULLST¤NDIG UTJ¤MNING HAR UTN¥TTS %N KOMMUN MED EN SKATTEKRAFT SOM SVARAR MOT PROCENT AV MEDELSKATTEKRAFTEN F¥R T EX ¤ND¥ INT¤KTER MOTSVARANDE PROCENT AV GENOMSNITTSKOMMUNENS ,I KAS¥ ¤R AMBITIONEN ATT UTJ¤MNA DE STRUKTURELLA KOSTNADSSKILLNADERNA SOM KOMMUNEN INTE KAN R¥DA ¶VER HELT

+RITIKEN SOM KAN RIKTAS MOT SYSTEMET R¶R DELS HUR KOSTNADSUT J¤MNINGEN BER¤KNAS DELS DEN EVENTUELLA SNEDVRIDNINGEN AV MOTIV OCH DRIVKRAFTER I DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN SOM UTJ¤MNINGEN GER UPPHOV TILL

&¶R ATT ARBETSL¶SA SKALL KUNNA KVALIFICERA SIG F¶R A KASSA KAN T EX KOMMUNERNA STARTA SPECIELLA PROJEKT F¶R SOCIALBIDRAGSTAGARE

.¤R DESSA HAR KVALIFICERAT SIG F¶R A KASSA SLIPPER KOMMUNERNA KOSTNADERNA F¶R DE ARBETSL¶SAS SOCIALBIDRAG $ETTA VISAS I EN STUDIE AV .ILS %RIC (ALLSTR¶M ) VISSA KOMMUNER T EX *¤RF¤LLA S¤GS OCKS¥ HELT ¶PPET ATT SYFTET ¤R ATT SLUSSA SOCIALBIDRAGSTAGARE TILL A KASSAN SOM I HUVUDSAK BETALAS AV STATEN

) IDEALFALLET B¶R EN KOMMUN INTE HA N¥GRA DRIVKRAFTER F¶R ATT DEL TA I EN DESTRUKTIV KONKURRENS OM ARBETSTILLF¤LLEN MEN D¤REMOT ATT ¶KA SKATTEUNDERLAGET GENOM EN UTVECKLING D¤R DEN REDAN BEFINTLIGA BEFOLKNINGEN ¶KAR SINA INKOMSTER 5TJ¤MNINGSSYSTEMET GER GANSKA M¤RKLIGA MOTIV VAD G¤LLER DEN KOMMUNALA BUDGETEN $ESSA VISAS I TABELL $¤R HAR BER¤KNATS HUR KOMMUNEN P¥VERKAS AV ATT EN

,INK¶PINGS 5NIVERSITET

PERSON S¤TTS I ARBETE 2¤KNEEXEMPLET G¤LLER EN ENSAMST¥ENDE PER SON I ANTINGEN EN H¶G ELLER L¥GSKATTEKOMMUN

) R¤KNEEXEMPLET VISAS DEN S K 0OMPERIPOSSAEFFEKTEN I INKOMST UTJ¤MNINGEN SOM G¶R ATT EN L¥GSKATTEKOMMUN KAN F¶RLORA P¥ ATT N¥GON F¥R ARBETE $ENNA EFFEKT ¤R DOCK GANSKA LITEN "ETYDLIGT ST¶R RE ¤R EFFEKTEN I KOSTNADSUTJ¤MNINGSSYSTEMET %FTERSOM KOMMUNER MED H¶G ARBETSL¶SHET ¶VER GENOMSNITTET PLUS EN PROCENT F¥R ER S¤TTNING RELATERAD TILL ARBETSL¶SHETSNIV¥N INNEB¤R EN MINSKNING AV ARBETSL¶SHETEN EN P¥TAGLIG F¶RLUST F¶R DESSA KOMMUNER INOM RAMEN F¶R DET NUVARANDE KOSTNADSUTJ¤MNINGSSYSTEMET 4ILLSAMMANS INNE B¤R DETTA ATT DET KAN BLI EN F¶RLUSTAFF¤R N¤R N¥GON G¥R FR¥N ATT VARA ARBETSL¶S OCH F¥ EKONOMISK ERS¤TTNING VIA A KASSAN TILL ETT ARBETE 4ILL¤GGAS B¶R ATT KOMMUNEN KAN HA HAFT KOSTNADER F¶R BEREDSKAPS ARBETE F¶R DEN ARBETSL¶SE SOM M¥STE ST¤LLAS MOT DET V¤RDE SOM DETTA ARBETE SOM TILL H¤LFTEN SUBVENTIONERAS AV !-3 HAR SKAPAT F¶R KOMMUNEN

+ALKYLEN SER HELT ANNORLUNDA UT OM EN ARBETSL¶S F¶RS¶RJTS GE NOM SOCIALBIDRAG $¥ KAN KOMMUNEN SPARA MYCKET PENGAR P¥ ATT PERSONEN S¤TTS I ARBETE $ET ¤R EMELLERTID SL¥ENDE ATT DET ¤R ¤NNU B¤TTRE F¶R KOMMUNEN OM EN PERSON G¥R FR¥N SOCIALBIDRAG TILL A KAS SA ¤N OM HAN G¥R TILL RIKTIGT ARBETE

4ABELL (UR MYCKET VINNER EN KOMMUN P¥ ATT S¤TTA N¥GON I AR BETE F¶R¤NDRINGEN I KOMMUNALA INT¤KTER PER ¥R

  (¶G SKATTE ,¥G SKATTE
  KOMMUN KOMMUN
&R¥N ! KASSA TILL ARBETE    
)NKOMSTUTJ¤MNING    
+OSTNADSUTJ¤MNING    
4OTALT    
&R¥N SOCIALBIDRAG TILL ARBETE    
)NKOMSTUTJ¤MNING    
+OSTNADSUTJ¤MNING    
)NSPARAT SOCIALBIDRAG    
4OTALT    
&R¥N SOCIALBIDRAG TILL ! KASSA    
)NKOMSTUTJ¤MNING    
+OSTNADSUTJ¤MNING    
)NSPARAT SOCIALBIDRAG    
4OTALT    

!NM '¤LLER ENSAMST¥ENDE SOM F¥R ! KASSA KRONOR PER M¥NAD F¶RE SKATT SOCIALBI DRAG KRONOR ENLIGT 3OCIALSTYRELSENS NORM PLUS BOENDEKOSTNADER ,¶N VID ARBETE ¤R

KRONOR F¶RE SKATT +OMMUNENS DEL AV KOMMUNALSKATTEN ANTAS VARA RESPEKTIVE

PROCENT $EN GENOMSNITTLIGA KOMMUNALSKATTEN SOM ANV¤NTS ¤R

+OSTNADSUTJ¤MNINGEN F¶R ARBETSL¶SHET MOTSVARAR KRONOR PER INV¥NARE F¶R VARJE PRO CENTENHET MED VILKEN ARBETSL¶SHETEN ¶VERSTIGER RIKSGENOMSNITTET PLUS EN PROCENT $ETTA MOTSVARAR UNGEF¤R KRONOR F¶R EN EXTRA ARBETSL¶S &R¥N DEN SUMMAN HAR DRAGITS KOM MUNERNAS GENOMSNITTLIGA KOSTNADER F¶R ARBETSMARKNADS¥TG¤RDER PER ARBETSL¶S $ET B¶R UPP M¤RKSAMMAS ATT KALKYLEN G¤LLER F¶R KOMMUNER D¤R ARBETSL¶SHETEN ¤R MER ¤N EN PROCENTENHET ¶VER RIKSGENOMSNITTET

$ET FINNS NATURLIGTVIS ANDRA S¤RINTRESSEN UT¶VER S¥DANA SOM KAN RE LATERAS TILL KOMMUNERNAS BUDGETAR !LLA SOM ¤GER FASTIGHETER I EN KOMMUN KAN T EX HA ETT INTRESSE AV EN B¤TTRE EKONOMISK UTVECK LING SOM LEDER TILL H¶JDA FASTIGHETSPRISER %TT EXEMPEL ¤R ATT K¶P M¤N MED ETABLERAD AFF¤RSVERKSAMHET I KOMMUNENS CENTRUM OCH KOMMUNPOLITIKER OFTA HAR GJORT GEMENSAM SAK F¶R ATT F¶RHINDRA TILL

KOMSTEN AV L¥GPRISAFF¤RER I UTKANTEN AV SAMH¤LLET F¶R ATT H¥LLA FAS TIGHETSV¤RDENA UPPE I CENTRUM

&¶R KOMMUNALPOLITIKER SOM TROTS VAD SOM TIDIGARE SAGTS OM KOMMUNERNAS DRIVKRAFTER VILL ¶KA SYSSELS¤TTNINGEN I EN KOMMUN ¤R DEN SNABBASTE OCH ENKLASTE V¤GEN I ALLM¤NHET ATT F¶RS¶KA LOCKA F¶RETAG FR¥N ANDRA DELAR AV LANDET ATT ETABLERA SIG I KOMMUNEN AL TERNATIVT ATT LOCKA STATEN ATT INVESTERA I KOMMUNEN ELLER RENT AV ATT BIST¥ I F¶RS¶KEN ATT LOCKA ¶VER F¶RETAG

3AMTIDIGT FINNS F¶R DE FLESTA BRUKARE AV KOMMUNALA TJ¤NSTER F¥ NEGATIVA EFFEKTER AV EN KOMMUNAL POLITIK SOM INTE STIMULERAR ELLER RENT AV MOTVERKAR SYSSELS¤TTNING 3OM VISADES OVAN KOMPENSERAS KOMMUNER MED H¶G ARBETSL¶SHET F¶R MERKOSTNADER SAMTIDIGT SOM DE ALLRA FLESTA INV¥NARE I DESSA KOMMUNER SJ¤LVA HAR S¤KRA JOBB !RBETSL¶SHETSRISKEN FINNS OFTAST F¶R EN MINDRE GRUPP ELLER S¥DANA SOM ¤R NYA P¥ ARBETSMARKNADEN

2ESONEMANGET M¥ F¶REFALLA ALLTF¶R F¶RENKLAT -EN DET V¤CKER I VARJE FALL FARH¥GOR ATT GRUPPERINGEN AV DE OLIKA INTRESSENA I EN KOMMUN L¤TT KAN LEDA TILL EN KOMMUNAL POLITIK SOM KOMBINERAR ¥ ENA SIDAN H¶GA SKATTER OCH H¶G ARBETSL¶SHET P¥ A KASSA MED ¥ ANDRA SIDAN EN DESTRUKTIV KONKURRENS D¤R KOMMUNEN MED MARK NADSF¶RING SUBVENTIONERADE HYROR M M F¶RS¶KER LOCKA F¶RETAG OCH M¤NNISKOR ATT FLYTTA TILL KOMMUNEN 3AMTIDIGT FINNS EN RISK ATT DEN KONSTRUKTIVA UTVECKLINGEN HUR KOMMUNINV¥NARE STIMULERAS ATT UTVECKLAS OCH ATT UTVECKLA F¶RETAG PRIORITERAS F¶RH¥LLANDEVIS L¥GT

3VENSKA +OMMUNF¶RBUNDET HAR SEDAN EN TID KR¤VT ATT STATEN SKALL HA ETT HELHETANSVAR F¶R INKOMSTF¶RS¤KRINGEN %N UTFORMNING SOM HAR F¶RESLAGITS T EX 7ETTERBERG ¤R ATT ARBETSL¶SHETSF¶R S¤KRINGEN G¶RS TIDSBEGR¤NSAD .¤R DEN TAR SLUT UTL¶SES EN STATLIG F¶RS¶RJNINGSGARANTI SOM UNGEF¤R MOTSVARAR DAGENS SOCIALBIDRAG MEN BETALAS AV STATEN

%N S¥DAN KONSTRUKTION HAR ETT ANTAL F¶RDELAR MEN OCKS¥ NACK DELAR $E TV¥ VIKTIGASTE PO¤NGERNA ¤R DELS ATT DEN TIDSBEGR¤NSADE ! KASSAN KAN LEDA TILL N¥GOT L¤GRE ARBETSL¶SHET DELS ATT EN S¥DAN KONSTRUKTION KAN MINSKA DE PROBLEM SOM UPPST¥R N¤R KOMMUNEN OCH !-3 F¶RS¶KER ATT BOLLA KOSTNADER MELLAN VARANDRA

.ACKDELARNA ¤R DELS ATT F¶RS¶RJNINGSGARANTIN ANTINGEN FORTFA RANDE F¶RVALTAS KOMMUNALT D¥ F¶RLORAR MAN PO¤NGEN MED SAM ORDNINGEN ELLER F¶RVALTAS AV EN STATLIG MYNDIGHET SOM ¤R BUNDNA AV STATLIGA REGELVERK OCH INTE KAN TA H¤NSYN TILL LOKALA F¶RH¥LLANDEN %N ¤N VIKTIGARE NACKDEL MED TANKE P¥ V¥R DISKUSSION I DET F¶REG¥ENDE ¤R ATT KOMMUNERNA KAN HA F¶GA ANLEDNING ATT MOTVERKA ARBETSL¶SHETEN $ESSA NACKDELAR G¶R ATT DEN L¶SNINGAR D¤R STATEN TAR ETT HELHETSANSVAR KAN VISA SIG OACCEPTABELT UR B¥DE STATENS OCH UR SAMH¤LLSEKONOMISK SYNVINKEL

$¤REMOT FINNS VARIANTER AV DETTA F¶RSLAG SOM BIBEH¥LLER PO¤NG ERNA MEN KAN T¤NKAS MINSKA PROBLEMEN %N S¥DAN VARIANT KAN VARA ATT L¥TA KOMMUNEN VARA MED OCH FINANSIERA B¥DE A KASSA OCH F¶RS¶RJNINGSGARANTIN MED T EX PROCENT &¶RS¶RJNINGSGARANTIN SKULLE I GENG¤LD OMFATTA ALLA SOM F¥R SOCIALBIDRAG 0¥ DET S¤TTET UNDVIKS SAMORDNINGSPROBLEMEN SAMTIDIGT SOM KOMMUNEN F¥R EN BIBEH¥LLEN MEN MER R¤TTVIS KOPPLING MELLAN ARBETSL¶SHET OCH EKO NOMI

.YA V¤GAR F¶R KOMMUNAL SYSSELS¤TTNINGSPOLITIK

/M MAN TROR ATT ARBETSTILLF¤LLEN SKAPAS GENOM N¤RINGS ELLER ARBETS MARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER S¥ TALAR MYCKET F¶R ATT STATEN ENSAMT BORDE HA ANSVARET F¶R SYSSELS¤TTNINGEN ) DAG FINNS EMELLERTID ETT STORT ANTAL UTV¤RDERINGAR SOM IFR¥GAS¤TTER STATENS M¶JLIGHETER ATT P¥VERKA SYSSELS¤TTNINGEN GENOM ¥TG¤RDER ) DET L¤GET BLIR DET ¥TER IGEN DEN ENSKILDE ENSAM OCH I SINA LOKALA N¤TVERK SOM F¥R B¤RA DET SLUTLIGA ANSVARET F¶R SYSSELS¤TTNINGEN !NALYSEN I KAPITEL TYDDE P¥ ATT DET ¤R DEN LOKALA MILJ¶N SOM M¤NNISKOR SKAPAR GENOM KOM MUNPOLITIKEN OCH P¥ ANDRA S¤TT SOM SPELAR EN VIKTIG ROLL F¶R SYSSEL S¤TTNINGEN

-EN HUR KAN KOMMUNERNA KONKRET F¶RB¤TTRA SYSSELS¤TTNINGEN 4YV¤RR FINNS M¥NGA FLER STUDIER SOM VISAR VAD SOM INTE FUNGERAR ¤N VAD SOM FUNGERAR (¤R KAN INTE HELLER GES N¥GRA S¤KRA RECEPT -EN DE F¶LJANDE TV¥ AVSNITTEN BEHANDLAR TV¥ EXEMPEL P¥ ANGREPPS S¤TT SOM F¶R TILLF¤LLET SPRIDER SIG SNABBT I EN DEL ANDRA L¤NDER

…TG¤RDER FUNGERAR INTE

+OMMUNERNA HAR I DAG BEGR¤NSADE M¶JLIGHETER ATT VIDTA OLIKA N¤ RINGSPOLITISKA ¥TG¤RDER +OMMUNER F¥R ENLIGT KOMMUNALLAGEN DRI VA N¤RINGSVERKSAMHET OM DEN DRIVS UTAN VINSTSYFTE OCH G¥R UT P¥ ATT TILLHANDAH¥LLA ALLM¤NNYTTIGA ANL¤GGNINGAR OCH TJ¤NSTER $E F¥R DESSUTOM GENOMF¶RA ¥TG¤RDER F¶R ATT ALLM¤NT FR¤MJA N¤RINGSLI VET )NDIVIDUELLT INRIKTAT ST¶D TILL ENSKILDA N¤RINGSIDKARE F¶R L¤M NAS BARA OM DET FINNS SYNNERLIGA SK¤L F¶R DET

%N DEL KOMMUNER HAR ST¤LLT KRAV P¥ ATT MER AKTIVT F¥ ANV¤NDA SIG AV F¶RETAGSST¶D OCH TRADITIONELLA ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤R DER 5TV¤RDERINGAR FR¥N ANDRA L¤NDER MEN OCKS¥ FR¥N DEN STATLIGA N¤RINGSPOLITIKEN TYDER EMELLERTID INTE P¥ S¤RSKILT LOVANDE RESULTAT AV DENNA TYP AV SATSNINGAR

%TT EXEMPEL ¤R EN STUDIE AV DEN KOMMUNALA N¤RINGSPOLITIKENS EFFEKTER I &INLAND $E FINSKA KOMMUNERNAS M¶JLIGHETER ATT BEDRI VA N¤RINGSPOLITIK LIKNAR DE SVENSKA MEN DE HAR ST¶RRE M¶JLIGHETER ATT GE ST¶D TILL ENSKILDA F¶RETAG *UST S¥DANT ST¶D UNDERS¶KS I STUDIEN I FORM AV ETT KVASI EXPERIMENT D¤R I ¶VRIGT LIKARTADE KOM MUNER SOM GER MYCKET ST¶D J¤MF¶RS MED S¥DANA SOM GER LITE ST¶D 3TUDIEN LYCKADES INTE SP¥RA N¥GRA EFFEKTER AV ST¶DEN P¥ ANTALET NY STARTADE F¶RETAG ELLER SYSSELS¤TTNINGEN

%N SVENSK STUDIE GENOMF¶RD AV .54%+ MED LIKNANDE ANSATS UNDERS¶KTE EFFEKTERNA AV ETT STATLIGT ANSLAG P¥ MILJONER KRONOR SOM GAVS TILL UTVECKLINGSINSATSER I !RJEPLOGS KOMMUN &¥ POSITIVA EFFEKTER AV ST¶DET KUNDE SP¥RAS

%N MER HELT¤CKANDE GENOMG¥NG AV VETENSKAPLIGA STUDIER OM F¶RETAGSST¶DENS EFFEKTER %3/ $S GER I SIN HELHET EN PES SIMISTISK BILD $E FLESTA STUDIER VISAR P¥ SVAGA EFFEKTER AV ST¶DEN IBLAND P¥ NEGATIVA EFFEKTER SOM MOTVERKAR ST¶DENS M¥L !KILLES H¤LEN F¶R M¥NGA ST¶D VERKAR VARA ATT DE SOM F¶RDELAR ST¶DEN OFTA HAR SM¥ M¶JLIGHETER ATT BED¶MA I VILKEN M¥N ST¶DPROJEKTEN TR¤NGER UNDAN ANNAN VERKSAMHET SOM HADE UPPST¥TT UTAN ST¶D

V¤LJA L¶NSAMMA PROJEKT OCH TILLF¶RA PROJEKTEN DET ENGAGEMANG SOM T EX EN PRIVATA INVESTERARE TILLF¶R

„VEN N¤R DET G¤LLER TRADITIONELLA ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤R DER SOM !-3 UTBILDNINGAR BEREDSKAPSARBETE M M ¤R UTV¤RDE RINGSRESULTATEN INTE HOPPINGIVANDE %N SAMMANST¤LLNING SOM 2IKS DAGENS REVISORER GJORT AV VETENSKAPLIGA STUDIER VISADE ATT AV DESSA INTE KUNDE SP¥RA MER ¤N F¶RSUMBARA EFFEKTER P¥ M¤NNISKORS M¶JLIGHETER ATT F¥ ARBETE

%HRSTEDT / .¤RINGSLIVSPOLITIK OCH KOMMUNAL VERKLIGHET &INLANDS KOMMUNF¶R BUND

.54%+ 2 0ROBLEM I 'R¤NSLANDET 5TV¤RDERING AV !RJEPLOGSGRUP PEN

!TT DE FLESTA TRADITIONELLA N¤RINGSPOLITISKA OCH ARBETSMARKNADS POLITISKA ¥TG¤RDER INTE FUNGERAR F¥R MOT BAKGRUND AV DESSA ARBETEN ANSES VETENSKAPLIGT F¶RH¥LLANDEVIS V¤L UNDERBYGGT 0ROBLEMET ¤R ATT DET INTE FINNS N¥GON MOTSVARANDE TYDLIG INDIKATION P¥ EXAKT VAD SOM FUNGERAR F¶R ATT MINSKA ARBETSL¶SHETEN ) DET F¶LJANDE BESKRIVS N¥GRA UPPSLAG SOM F¶R TILLF¤LLET SPRIDER SIG UTOMLANDS

%N NY ARBETSF¶RMEDLING

&¶RETAGARE BEFINNER SIG OFTA I ETT L¤GE D¤R DE SKULLE KUNNA EXPAN DERA MEN DRAR SIG F¶R BESV¤RET INTE MINST BESV¤RET ATT HITTA R¤TT PERSON ATT ANST¤LLA !TT HITTA ARBETSTILLF¤LLEN TILL DE ARBETSL¶SA ¤R I DAG ARBETSF¶RMEDLINGARNAS UPPGIFT –VER %UROPA G¥R EN V¥G AV F¶R¤NDRING AV ARBETSF¶RMEDLINGARNAS UPPGIFTER SOM DET HAR VARIT GANSKA TYST OM I 3VERIGE „ND¥ F¶REFALLER MISSN¶JET MED ARBETS F¶RMEDLINGARNAS PRESTATIONER VARA STORT ¤VEN I 3VERIGE %XEMPELVIS ANSER PROCENT AV TILLFR¥GADE KOMMUNALT ANST¤LLDA ATT F¶LJANDE P¥ST¥ENDE ¤R VIKTIGT ELLER MYCKET VIKTIGT !RBETSF¶RMEDLINGEN FUN GERAR INTE BRA F¶R DE KOMMUNALANST¤LLDA 6I M¥STE F¥ EGNA SKR¤D DARSYDDA L¶SNINGAR

$E OFFENTLIGT FINANSIERADE ARBETSF¶RMEDLINGARNAS MONOPOL AV SKAFFADES I 4YSKLAND ¥R $ETTA GENOMF¶RDES P¥ ETT S¤TT SOM ¤VEN GJORDE DET M¶JLIGT F¶R KOMMUNERNA ATT ANLITA ANDRA ALTERNATIV ¤N ARBETSF¶RMEDLINGARNA F¶R ATT PLACERA T EX SOCIALBIDRAGSTAGARE $ET R¶R SIG S¥LEDES OM EN MER L¥NGTG¥ENDE AVVECKLING AV ARBETS F¶RMEDLINGARNAS MONOPOL ¤N VAD SOM HAR ¤GT RUM I 3VERIGE

&¶RE REFORMEN ARBETADE DE TYSKA ARBETSF¶RMEDLINGARNA I M¥NGA AVSEENDEN SOM DE SVENSKA "L A HADE MAN PRECIS SOM I 3VERIGE EXPERIMENTERAT EN HEL DEL MED ETT MER KUNDANPASSAT ARBETSS¤TT )N TENSIFIERAD ARBETSF¶RMEDLING F¶RS¶K ATT AKTIVERA PLATSER OCH INDI VIDANPASSADE INSATSER S¥GS SOM FRAMG¥NGSRIKA F¶RB¤TTRINGAR )CKE DESTO MINDRE ANSER SIG M¥NGA KOMMUNER HA GJORT UTM¤RKTA ERFA RENHETER MED HELT ANDRA ARBETSS¤TT EFTER AVREGLERINGEN /FTA HAR

+OMMUNALS MEDLEMMAR OM ARBETSL¶SHET OCH V¤LF¤RDEN 2EDOVISNING AV +OMMUNALS DIALOG

KOMMUNER STARTAT EGNA ARBETSF¶RMEDLINGAR ELLER ANLITAT PRIVATA F¶RETAG ) RUTAN BESKRIVS DET MEST FRAMG¥NGSRIKA AV F¶RETAGEN HOL L¤NDSKA -AATVERK SOM ¤R VERKSAM I FLERA EUROPEISKA L¤NDER BLAND ANNAT I 4YSKLAND

6AD SOM ¤R ANM¤RKNINGSV¤RT ¤R ATT -AATVERK JUST ARBETAR MED SV¥RPLACERADE L¥NGTIDSARBETSL¶SA OCH SOCIALBIDRAGSTAGARE 6IDARE ¤R ARBETSS¤TTET I DEN MENING LOVANDE ATT DET VANLIGA UNDANTR¤NGNINGSPROBLEMET SOM ¥TG¤RDER OFTA ¤R BEH¤FTADE MED MILDRAS GENOM ATT F¶RETAGARE SOM INTE AKTIVT S¶KER NY PERSONAL GES ETT ATTRAKTIVT ERBJUDANDE %RBJUDANDET GES OFTA I FORM AV ETT L¶FTE ATT FINNA R¤TT PERSON F¶R ARBETET $ETTA INNEB¤R BL A ETT NOGGRANT URVAL F¶R ATT FINNA R¤TT PERSON KOMPLETTERING AV DEN UTBILDNING SOM BEH¶VS SAMT EN GARANTI SOM INNEB¤R ATT -AATVERK FINNER EN NY KANDIDAT OM INTE DEN SOM VALTS UT F¶RST FUNGERAR P¥ ARBETSPLATSEN

-!!46%2+

-AATVERK ¤R ETT HOLL¤NDSKT BOLAG SOM ¤R SPECIALISERAT P¥ ATT HITTA ARBETEN ¥T L¥NGSTIDSARBETSL¶SA SOCIALBIDRAGSTAGARE &RAMG¥NGARNA I DET ARBETET HAR LETT TILL EN SNABB SPRIDNING AV VERKSAMHETEN I .E DERL¤NDERNA OCH ANDRA EUROPEISKA L¤NDER %TT AV DE SENASTE EX EMPLEN ¤R ATT STADEN (AMBURG PR¶VADE -AATVERK I ETT PILOTPROJEKT MED L¥NGTIDSSOCIALBIDRAGSTAGARE MED B¶RJAN I FEBRUARI

%TT HALV ¥R SENARE HADE -AATVERK PLACERAT AV DESSA OCH SOCIAL BIDRAGSKOSTNADERNA SJ¶NK MED MILJONER KRONOR OM ¥RET (AM BURG HAR NU BEST¤MT ATT ANV¤NDA METODEN GENERELLT -¥NGA ANDRA TYSKA ST¤DER HAR OCKS¥ B¶RJAT ELLER LIGGER I STARTGROPARNA

-AATVERK BYGGER P¥ ETT ANTAL PRINCIPER SOM SKILJER SIG KRAFTIGT FR¥N ARBETSF¶RMEDLINGARNARS ELLER SOCIALBYR¥ERS S¤TT ATT ARBETA

$E ALLRA FLESTA JOBB TILLS¤TTS UTAN ARBETSF¶RMEDLINGENS K¤NNEDOM -AATVERK ARBETAR UTTRYCKLIGEN MED ATT HITTA S¥DANA ARBETEN SOM PASSAR JUST DEN ENSKILDE SOCIALBIDRAGSTAGAREN OCH F¶RS¶KER INTRESSERA SM¥F¶RETAGARE ATT ANST¤LLA ARBETSL¶SA SOM ¤R HANDPLOCKAD F¶R JUST DET ARBETET

$ETTA LYCKAS DELVIS D¤RF¶R ATT -AATVERK INTE SOM ARBETSF¶RMED LINGEN SKICKAR EN M¤NGD ARBETSS¶KANDE TILL ETT UTANNONSERAT JOBB

VILKET OFTA AVSKR¤CKER F¶RETAGARE ) ST¤LLET BEDRIVS ARBETET MER SOM EN ¤KTENSKAPSF¶RMEDLING D¤R MAN F¶RS¶KER MATCHA ARBETSS¶KANDE OCH ARBETEN

!RBETET MED ARBETSS¶KANDE HANDLAR MYCKET OM ATT L¶SA DEN AR BETSS¶KANDES PROBLEM $ET KR¤VS INSATSER SOM FAMILJETERAPEUT EKONOMIR¥DGIVARE DIETIST $ET KAN KR¤VA ATT ARBETSS¶KANDE F¥R HJ¤LP MED UTSEENDET H¤LSAN ELLER JURIDISK HJ¤LP $ESSUTOM SKALL INTRESSEN OCH KUNSKAPER MATCHAS MED JOBBET

!TT S¤RSKILT SM¥F¶RETAGEN OFTA ¶KAR ANST¤LLER FLER TACK VARE -AAT VERK BEROR DELVIS P¥ ATT -AATVERK ¶VERTAR S¶K OCH MATCHNINGSAR BETET $ETTA INNEH¥LLER D¥ OCKS¥ EN SLAGS GARANTI /M DEN ARBETSS¶ KANDE EFTER ETT TAG INTE VISAR SIG PASSA S¶KER -AATVERK EN NY SOM KAN PASSA B¤TTRE OCH F¶RS¶KER SAMTIDIGT ATT HITTA N¥GOT B¤TTRE ¥T DEN SOM FRIST¤LLS

-AATVERK F¥R CA KRONOR AV KOMMUNEN F¶R EN L¥NGTIDSSO CIALBIDRAGSTAGARE SOM F¶RMEDLAS F¶RUTSATT ATT DENNE BEH¥LLER ARBE TET I MER ¤N M¥NADER

) 3VERIGE HAR EN DEL KOMMUNER OCH ARBETSF¶RMEDLINGAR B¶RJAT ARBE TA P¥ DELVIS LIKNANDE S¤TT %N AVG¶RANDE SKILLNAD ¤R EMELLERTID ATT F¶RETAG SOM -AATVERK ARBETAR I EN HELT ANNAN KONKURRENSSITUATION DELS F¥R DE BETALT ENBART I DEN M¥N DE LYCKAS FINNA ARBETEN DELS KAN DE F¶RLORA KONTRAKTET MED KOMMUNEN OM INTE TOTALRESULTATET BLIR TILLR¤CKLIGT BRA $ET KAN VARA DETTA SOM I SLUT¤NDEN ¤R F¶RKLA RINGEN TILL ATT KOMMUNER I M¥NGA L¤NDER I %UROPA ANSER -AATVERK VARA S¥ MYCKET MER FRAMG¥NGSRIKT ¤N DE TRADITIONELLA ARBETSF¶R MEDLINGARNA

3KATTEKILAR OCH SYSSELS¤TTNING

3AMBANDET MELLAN INKOMSTSKATT OCH SYSSELS¤TTNING HAR DISKUTERATS TIDIGARE $¤RTILL KOMMER MARGINALEFFEKTER I DE KOMMUNALA BIDRAGS

OCH AVGIFTSSYSTEMEN $¤R ¤R MARGINALEFFEKTERNA I H¶G GRAD BERO ENDE AV JUST HUR KOMMUNEN UTFORMAR REGLERNA

%TT EXEMPEL ¤R ATT KOMMUNER OFTAST HAR INKOMSTRELATERADE BARN OMSORGSAVGIFTER VILKET ENLIGT TABELLEN I SIG GER R¤TT S¥ KRAFTIGA MAR GINALEFFEKTER -ARGINALEFFEKTERNA KAN T EX G¶RA ATT F¤RRE KVINNOR ARBETAR VILKET KOMMUNEN INTE TAR H¤NSYN TILL I SINA KALKYLER EFTER SOM DEN SKATTEF¶RLUSTEN KOMPENSERAS AV UTJ¤MNINGSSYSTEMET

4ABELL -ARGINALEFFEKTER AV BARNOMSORGSAVGIFT I PROCENTEN HETER INKOMSTSKATT

  %NSAMST¥ENDE 3AMMANBOENDE GIFTA
  TV¥ BARN TV¥ BARN
  "RUTTOINKOMST "RUTTOINKOMST
'ENOMSNITT F¶R LANDET    
4YPISKT H¶G MARGINALEFFEKT    
3TOCKHOLM    
.ACKA    
„LVSBYN    

+OMMENTAR -ARGINALEFFEKTER F¶R ENSAMST¥ENDE HAR BER¤KNATS MED UTG¥NGSPUNKT FR¥N EN BRUTTOINKOMST¶KNING FR¥N TILL KRONOR OCH F¶R SAMMANBOENDE F¶R EN ¶KNING FR¥N TILL KRONOR I FAMILJEINKOMST "ARNOMSORGSTAXORNA I BER¤KNINGEN ¤R H¤M TADE UR !VGIFTER I "ARNOMSORGEN 3VENSKA +OMMUNF¶RBUNDET

5PPGIFTERNA I DENNA TABELL UNDERSKATTAR I SJ¤LVA VERKET PROBLEMET ) ¶VER PROCENT AV KOMMUNERNA HAMNAR EN ENSAMST¥ENDE L¥GAVL¶ NAD TV¥BARNSF¶R¤LDER MED BARN P¥ DAGHEM TIMMAR I VECKAN UN DER SOCIALBIDRAGSNORMEN &¶R DEM SOM FAKTISKT UTNYTTJAR M¶JLIGHE TERNA ATT F¥ SOCIALBIDRAG BLIR MARGINALEFFEKTERNA I PRINCIP PRO CENT

5NDER SENARE ¥R HAR M¥NGA KOMMUNER DESSUTOM B¶RJAT ATT DIF FERENTIERA BARNOMSORGSTAXORNA EFTER ANTAL TIMMAR SOM BARNOMSOR GEN UTNYTTJAS $ETTA SKAPAR YTTERLIGARE EN BETYDANDE MARGINALEFFEKT

3E %KLIND M FL F¶R EN MERA HELT¤CKANDE GENOMG¥NG AV MARGINALEFFEKTERNA

SOM P¥VERKAR ANTAL TIMMAR SOM EN DELTIDSARBETANDE F¶R¤LDER ARBE TAR %NLIGT EN UTREDNING $ANIELSON 0ETERSON UPPST¥R EN SAMH¤LLSF¶RLUST N¤R KOMMUNER INF¶R TIDSTAXA -EN P G A UTJ¤M NINGSSYSTEMET TJ¤NAR KOMMUNEN P¥ DETTA

!V KAPITEL KOMMER ATT FRAMG¥ ATT ¤VEN ¤LDREOMSORGSAVGIFTER NA KAN SKAPA MYCKET H¶GA MARGINALEFFEKTER $ET P¥ST¥S IBLAND ATT DETTA INTE SPELAR N¥GON ROLL EFTERSOM DE SOM DRABBAS AV ¤LDREOM SORGSAVGIFTERNA ¤ND¥ INTE ARBETAR $ETTA ¤R EMELLERTID FEL (¶GA MARGINALEFFEKTER F¶R ¤LDREOMSORGEN INNEB¤R ATT DET BLIR MINDRE L¶N SAMT ATT BETALA IN TILL PENSIONSSYSTEMET ELLER SPARA P¥ ANNAT S¤TT UN DER ARBETSF¶R ¥LDER ¤VEN OM H¤NSYN TAS TILL ATT V¥RDBEHOVET UPPST¥R F¶RST ETT ANTAL ¥R EFTER PENSIONERINGEN $ET FINNS S¥LEDES EN DIREKT EFFEKT I FR¥GA OM MOTIVEN F¶R ATT ARBETA OCH P¥ SPARBETEENDET GENE RELLT

$ISKUSSIONEN OM MARGINALEFFEKTERNA VISAR OCKS¥ P¥ SV¥RIGHE TERNA MED DE F¶RSLAG TILL ALLM¤NNA H¶JNINGAR AV KOMMUNALA AVGIF TER SOM IBLAND FRAMF¶RS *U H¶GRE AVGIFTER DESTO ST¶RRE RABATTER KR¤VS F¶R INV¥NARE MED L¥GA INKOMSTER ALTERNATIVT EN KOMPENSATION VIA SOCIALBIDRAGSSYSTEMET F¶R ATT INTE DESSA INV¥NARE SKALL HAMNA UNDER SK¤LIG LEVNADSSTANDARD *U MER DETTA SKER DESTO H¶GRE BLIR MARGINALEFFEKTERNA DVS DESTO FLER HAMNAR I EN SITUATION D¤R DET INTE L¶NAR SIG ATT F¶RS¶KA TJ¤NA MER T EX GENOM ATT FLYTTA TILL ANNAN ORT

$E STORA SKATTEKILARNA HAR OCKS¥ EN V¤LF¤RDSPOLITISK SIDA &¶R M¥NGA BLIR DET EXTREMT DYRT ATT ANLITA HJ¤LP T EX ATT ¤TA P¥ RESTAU RANG I ST¤LLET F¶R ATT UTF¶RA ARBETET SJ¤LV LAGA MATEN HEMMA VILKET ¤R SKATTEBEFRIAT $¤RMED F¶RS¤TTS M¥NGA UNDER H¥RD TIDSPRESS ) SYNNERHET F¶R HUSH¥LL MED BARN ¤R ARBETSB¶RDAN ENORM N¤R H¶GA SKATTEKILAR MER ELLER MINDRE TVINGAR NORMALINKOMSTTAGAREN ATT G¶RA ALLT INKLUSIVE RENOVERINGAR P¥ HUSET SJ¤LV &¶RKLARINGEN LIGGER SJ¤LVFALLET I ATT BARNOMSORGEN SUBVENTIONERAS MEDAN ANDRA HUS H¥LLSTJ¤NSTER BELASTAS MED EN MYCKET H¶G SKATTEKIL ) RUTAN NEDAN VISAS VAD SKATTEKILEN BETYDER F¶R EN ENSAMST¥ENDE F¶R¤LDER

(ON HAR INTE R¥D ATT BLI CHEF %TT R¤KENEXEMPEL

!NTA ATT EN DELTIDSARBETANDE ENSAMST¥ENDE TV¥BARNSMOR MED GE NOMSNITTL¶N F¥R ETT ERBJUDANDE OM EN CHEFSTJ¤NST (ENNES NUVA RANDE HELTIDSL¶N LIGGER P¥ KRONOR I M¥NADEN -EN EFTERSOM HON ARBETAR TJ¤NAR HON %FTER SKATT OCH MED BOSTADS BIDRAG HAR HON KRONOR VILKET ¤R UNGEF¤R DETSAMMA SOM HON SKULLE F¥ I SOCIALBIDRAG OM HON INTE ARBETADE

#HEFSJOBBET GER EN L¶N P¥ KRONOR PER M¥NAD -EN HON M¥STE ARBETA HELTID IBLAND ¶VERTID &¶R ATT KLARA DET BEH¶VER HON HJ¤LP AV EN P¥LITLIG PERSON SOM H¤MTAR BARNEN FR¥N DAGIS OCH IBLAND STANNAR LITE L¤NGRE N¤R HON M¥STE JOBBA ¶VER UNGEF¤R TIMMAR OM DAGEN (ON KAN F¥ S¥DAN HJ¤LP F¶R KRONOR I TIMMENVILKET BLIR KRONOR I TIMMEN EFTER ARBETSGIVARAVGIFT OCH SKATT F¶R HEMHJ¤LPEN

%FTERSOM HON MED CHEFSJOBBET BLIR H¶GINKOMSTTAGARE F¶RLORAR HON BOSTADSBIDRAGET $ESSUTOM ¶KAR DAGISAVGIFTEN MED KRONOR (EMHJ¤LPEN KOSTAR I M¥NADEN %FTER SKATT OCH OMKOSTNADER HAR HON D¥ KRONOR KVAR EN TUSENLAPP MINDRE ¤N HON HADE SOM DELTIDSARBETANDE GENOMSNITTSL¶NTAGARE (ON HAR INTE R¥D ATT BLI CHEF

2¤KNEEXEMPLET VISAR ATT ENSAMST¥ENDE F¶R¤LDRAR KNAPPT KLARAR SIG SOM HELTIDSARBETANDE UTAN MER ELLER MINDRE TVINGAS ATT DELTIDSAR BETA ¤VEN OM L¶NEN ¤R MYCKET H¶G „VEN I FAMILJER MED TV¥ SAM MANBOENDE F¶R¤LDRAR BLIR MARGINALEFFEKTERNA N¤STAN LIKA H¶GA

5NDER DESSA OMST¤NDIGHETER ¤R DET INTE F¶RV¥NANDE ATT DET FINNS M¥NGA SOM EFTERFR¥GAR KORTARE ARBETSTID -YCKET AV EVENTUELLA ARBETSTIDSF¶RKORTNINGAR TILLFALLER EMELLERTID INTE BARNEN ELLER FRITIDEN UTAN KOMMER SJ¤LVFALLET ATT UTNYTTJAS F¶R ¶KAD PRODUKTION AV HUSH¥LLSTJ¤NSTER 3OM R¤KENEXEMPLET VISADE ¤R DET OFTAST EN GOD AFF¤R F¶R HUSH¥LLEN ATT ARBETA MINDRE OCH I ST¤LLET F¥ L¤GRE L¶N OCH ATT KUNNA ARBETA OBESKATTAT I HEMMET

&¶R KOMMUNERNA INNEB¤R DETTA ATT DET TORDE FINNS EN BETYDANDE V¤LF¤RDSVINST B¥DE F¶R FAMILJER I S¥DANA SITUATIONER MEN OCKS¥ F¶R

&R¥GAN GER OCKS¥ ETT ANNAT PERSPEKTIV P¥ PROBLEMET MED DET L¥GA POLITISKA DELTA GANDET 3TORA GRUPPER I SAMH¤LLET SOM ¤R I SINA MEST YRKESAKTIVA ¥R HINNER HELT ENKELT INTE EFTER ARBETET OCH HUSH¥LLSARBETET

SAMH¤LLET OM DETTA PROBLEM KAN L¶SAS 3AMTIDIGT KAN SYSSELS¤TT NINGEN ¶KAS OCH EGENF¶RETAGANDET STIMULERAS $EN POLITISKA STRIDEN OM DYLIKA F¶RSLAG ¤R N¤RMAST OBEGRIPLIG $ET F¶REFALLER L¤TT ATT F¶RE NA DE OLIKA KRAVEN TILL ETT F¶RSLAG SOM ¤R B¥DE F¶RDELNINGSPOLITISKT GODTAGBART OCH EFFEKTIVT %TT EXEMPEL ¤R F¶LJANDE

+OMMUNERNA DELAR UT ELLER S¤LJER KUPONGER TILL HUSH¥LL SOM BE R¤TTIGAR TILL EN TIMME TJ¤NST %XEMPELVIS KAN EN DEL AV KUPONGER DELAS UT TILL HELTIDSARBETANDE ENSAMMA F¶R¤LDRAR HANDIKAPPADE

BARNFAMILJER M M OCH EN DEL KAN S¤LJAS F¶R T EX KRONOR PER TIMME

+UPONGER ANV¤NDS SOM BETALNING TILL UTF¶RARE AV DESSA TJ¤NSTER

5TF¶RAREN L¶SER IN DEM HOS KOMMUNEN F¶R KRONOR I TIMMEN %FTERSOM KOMMUNEN S¤LJER KUPONGER F¶R KRONOR OCH L¶SER IN DEM F¶R UPPST¥R ETT ¶VERSKOTT SOM ANV¤NDS F¶R ATT SUBVENTIO NERNA ANGEL¤GNA GRUPPER %FTERSOM DEN TYPEN AV TJ¤NSTER KNAP PAST F¶REKOMMER LAGLIGT UPPST¥R INTE HELLER N¥GON F¶RLUST AV SKATTEINT¤KTER GENOM DEN SKATTEL¤TTNAD SOM FINNS I KUPONGSYS TEMET

%TT SYSTEM SOM F¶LJER DESSA LINJER FINNS I T EX &RANKRIKE DET ¤R AD MINISTRATIVT ENKELT KOSTAR INTE STATSKASSAN N¥GOT OCH HAR EN TYDLIG V¤LF¤RDSSTATSPROFIL (UR STORA SYSSELS¤TTNINGSEFFEKTERNA BLIR AV EN S¥DAN ¥TG¤RD ¤R FORTFARANDE OMDEBATTERAT &¶R ATT F¥ RIKTIGT STORA SYSSELS¤TTNINGSEFFEKTER SKULLE SKATTEKILARNA SANNOLIKT BEH¶VA S¤N KAS F¶R EN MYCKET ST¶RRE DEL AV TJ¤NSTESEKTORN )CKE DESTO MINDRE VISAR DETTA EXEMPEL OCH DISKUSSIONEN I KAPITEL ATT DET FINNS EN HEL DEL SOM KOMMUNERNA KAN G¶RA F¶R ATT ¶KA SYSSELS¤TTNINGEN 3AMTIDIGT ¤R KOMMUNERNAS DRIVKRAFTER ATT AGERA SVAGA VILKET VISA DES I DET F¶REG¥ENDE KAPITLET

!TT TRYGGA ¤LDREOMSORGEN

„LDREOMSORGEN HAR UTVECKLATS MYCKET OLIKA I OLIKA KOMMUNER 3TANDARDEN AVGIFTER OCH ORGANISATION SKILJER SIG KRAFTIGT KOMMU NERNA EMELLAN %NBART EN LITEN DEL AV DESSA KOSTNADSSKILLNADER KAN F¶RKLARAS MED SKILDA BEHOV OCH STRUKTURELLA KOSTNADSSKILLNADER T EX ATT ¥LDERSSTRUKTUREN BLAND DE ¶VER ¥R KAN VARA OLIKA $ET MESTA F¶REFALLER BERO P¥ ATT EN KOMMUN KAN V¤LJA ATT SATSA OLIKA MYCKET P¥ ¤LDREOMSORGEN $ETTA ILLUSTRERAS I TABELL D¤R ¤LDRE OMSORGSKOSTNADERNA PER PERSON VISAS F¶R OLIKA KOMMUNTYPER

'ENOMSNITTSKOSTNADEN F¶R DE OLIKA KOMMUNTYPERNA LIGGER MED TV¥ UNDANTAG F¶RV¥NANSV¤RT N¤RA VARANDRA %NBART F¶RORTSKOMMU NER OCH GLESBYGDSKOMMUNER AVVIKER 2EDAN TIDIGARE HAR VI DISKU TERAT SYSTEMATISKA FAKTORER SOM F¶RKLARAR VARF¶R VISSA KOMMUNER HAR ST¶RRE KOMMUNALA UTGIFTER $EN ENA ¤R ATT SOCIALDEMOKRATISKT STYRDA KOMMUNER TENDERAR ATT SPENDERA MER ¤VEN N¤R H¤NSYN TA GITS TILL ATT DET I DESSA KOMMUNER KAN FINNAS STRUKTURELLA KOSTNADS NACKDELAR $EN ANDRA ¤R ATT KOMMUNER MED M¥NGA ¤LDRE SATSAR P¥ ¤LDREOMSORG UT¶VER VAD SOM KAN F¶RKLARAS MED DE ST¶RRE BEHOVEN $ETTA KAN SANNOLIKT F¶RKLARAS MED DEN ¶KADE POLITISKA MAKTEN SOM ¤LDRE F¥R OM DE ¤R FLER $ESSA F¶RKLARINGAR TILLSAMMANS MED DE FAK TISKA STRUKTURELLA KOSTNADSSKILLNADERNA F¶RKLARAR I STORT SETT VARF¶R GLESBYGDSKOMMUNERNA IN GENOMSNITT SPENDERAR MER OCH F¶RORTS KOMMUNERNA MINDRE ¤N NORMALKOMMUNEN

$¤REMOT ¤R SPRIDNINGEN INOM VARJE KATEGORI AV KOMMUNTYPER MYCKET STORT $ANDERYD L¤GGER T EX UT KRONOR PER ¥R OCH INV¥NARE ¶VER ¥RS ¥LDER MEDAN –STER¥KER KOSTAR P¥ SIG ¶VER

KRONOR "¥DA ¤R F¶RORTSKOMMUNER TILL 3TOCKHOLM MED P¥ M¥NGA S¤TT LIKARTADE F¶RH¥LLANDEN 5TANF¶R 3TOCKHOLM KAN T EX

.YK¶PING SOM L¤GGER UT KRONOR J¤MF¶RAS MED "ORL¤NGE (¤SSLEHOLM OCH -¶LNDAL MED CA KRONOR

4ABELL +OSTNADER F¶R ¤LDREOMSORG PER INV¥NARE ¶VER ¥R OLIKA KOMMUNTYPER

+OMMUNTYP 'ENOMSNITTS (¶GST ,¤GST
    KOSTNAD    
           
+OMMUNTYP !NTAL   'ENOMSNITT (¶GST ,¤GST
3TORST¤DER       '¶TEBORG -ALM¶
&¶RORTSKOMMUNER       –STER¥KER $ANDERYD
3T¶RRE ST¤DER       ,UND 6¤STER¥S
-EDELSTORA KOMMUNER       +IRUNA .YK¶PING
)NDUSTRIKOMMUNER       'RUMS %MMABODA
,ANDSBYGDSKOMMUNER       /CKELBO "¥STAD
'LESBYGDSKOMMUNER       ,YCKSELE "R¤CKE
–VRIGA ST¶RRE KOMMUNER       (EDEMORA –STHAMMAR
–VRIGA MINDRE KOMMUNER       &ORSHAGA 'NESTA

+¤LLA +OMMUNF¶RBUNDET 6AD KOSTAR VERKSAMHETEN I DIN KOMMUN

3TANDARDEN SKILJER SIG OFTA V¤SENTLIGT ¤VEN INOM EN OCH SAMMA KOMMUN %N UNDERS¶KNING I 3TOCKHOLM FANN T EX ATT ANDELEN ¤LDRE SOM FICK REHABILITERINGSHJ¤LP VARIERADE MELLAN OCH PROCENT MELLAN SJUKHEMMEN TROTS ATT BEHOVEN BED¶MDES VARA LIKA

„VEN I FR¥GA OM AVGIFTERNA ¤R SKILLNADERNA MYCKET STORA 6ARJE KOMMUN F¶REFALLER HA EGNA BER¤KNINGSPRINCIPER F¶R AVGIFTER S¤R

%NLIGT 3VENSKA $AGBLADET BASERAT P¥ EN RAPPORT FR¥N 3TOCKHOLMS L¤NS LANDSTINGS 2AI ENHET

SKILT F¶R N¥GOT H¶GRE INKOMSTSKIKT %FTERSOM KOMMUNERNA INTE S¤LLAN DELAR P¥ SJUKHEM ¤R EN KONSEKVENS ATT INNEBOENDE I ETT OCH SAMMA SJUKHEM KAN BETALA R¤TT OLIKA AVGIFTER BEROENDE P¥ VILKEN KOMMUN DE TILLH¶R

3LUTLIGEN SKILJER SIG ¤VEN PRODUKTIONEN AV ¤LDREOMSORGEN %N DEL KOMMUNER HAR LAGT UT MYCKET AV VERKSAMHETEN P¥ ENTREPRENAD ANDRA INTE %N DEL BETONAR HEMTJ¤NST ANDRA BYGGER UT SJUKHEMMEN $ENNA M¥NGFALD RESER EN UPPSJ¶ AV VIKTIGA FR¥GOR OM ¤LDREOM SORGENS KVALITET OCH UTFORMNING -¥NGA AV DESSA HANDLAR INTE I F¶RSTA HAND OM FINANSIERINGEN -EN FINANSIERINGEN AVG¶R HUR OCH I VILKA FORMER ¤LDREOMSORGEN KOMMER ATT KUNNA UTVECKLAS I FRAMTI DEN $¤RTILL KOMMER ATT BETYDANDE PROBLEM F¶RKNIPPADE MED FI NANSIERINGEN TORNAR UPP SIG FRAM¶VER $¤RF¶R BEHANDLAS I DETTA KA PITEL FR¤MST FINANSIERINGSFR¥GORNA (UR KAN ¤LDREOMSORGEN FINANSI ERAS I FRAMTIDEN F¶R ATT M¶TA KRAVEN P¥ EN GOD OMSORG EN R¤TTVIS F¶RDELNING AV V¥RD EN EFFEKTIV PRODUKTION AV V¥RD OCH HELST

MINSKADE SKATTEKILAR I FINANSIERING AV V¥RDEN

5TG¥NGSPUNKTEN F¶R EN S¥DAN DISKUSSION ¤R ATT FINANSIERINGEN AV ¤LDREOMSORGEN I DAG ST¥R INF¶R ¥TMINSTONE TRE PROBLEM

! %N ¶KANDE ANDEL ¤LDRE L¥NGT IN P¥ TALET "ER¤KNINGAR SOM REDOVISADES I KAPITEL VISADE ATT KOSTNADERNA F¶R ¤LDREOMSORGEN KAN ¶KA MED PROCENT ¶VER DE N¤RMASTE ¥REN $¤RTILL KOMMER ATT ¶KNINGEN AV ANTAL ¤LDRE OCKS¥ BELASTAR DEN OFFENTLIGA SEKTORN P¥ ANDRA S¤TT T EX GENOM KOSTNADS¶KNINGAR INOM SJUKV¥RDEN

%N DEL TROR ATT DESSA FRAMTIDA KOSTNADER KAN M¶TAS MED NED SK¤RNINGAR ELLER EFFEKTIVISERINGAR $ET KAN D¥ VARA BELYSANDE ATT ST¤LLA DESSA FRAMTIDA BEHOVS¶KNINGAR I RELATION TILL DET SOM SKETT UNDER TALETS KRIS 5TGIFTERNA PER ¤LDRE INOM ¤LDREOMSORGEN HAR UNDER DENNA PERIOD I GENOMSNITT SKURITS NED MED PROCENT %FTERSOM LOKALKOSTNADERNA INTE P¥ KORT SIKT HAR KUNNAT P¥VERKAS S¥ MYCKET LIGGER NEDSK¤RNINGARNA MEST P¥ DE R¶RLIGA PERSONALKOSTNA DERNA T EX INOM HEMTJ¤NSTEN 3OM EN F¶LJD HAR ANTAL PERSONER

%N PERSON MED EN INKOMST P¥ KRONOR I M¥NADEN KAN T EX BETALA

KRONOR MER PER ¥R I EN KOMMUN ¤N I EN ANNAN 3OCIALSTYRELSEN

SOM F¥R HEMHJ¤LP SKURITS NED V¤SENTLIGT T EX MED PROCENT I 3TOCKHOLM

/M DESSA FRAMTIDA BEHOVS¶KNINGAR SKULLE KLARAS GENOM MINS KADE UTGIFTER PER ¤LDRE INOM OMSORGEN SKULLE DET MOTSVARA EN TRE G¥NGER S¥ STOR NEDDRAGNING J¤MF¶RT MED VAD SOM HITTILLS GENOM F¶RTS UNDER TALET $ET SKULLE D¥ INTE R¤CKA MED ATT AVSKAFFA HEMTJ¤NSTEN HELT OCH H¥LLET UTAN D¤RTILL SKULLE KR¤VAS V¤SENTLIGA NEDDRAGNINGAR I PERSONALT¤THETEN INOM SJUKHEMMEN OCH ANDRA S¤RSKILDA BOENDEFORMER F¶R DE ¤LDRE

$ET H¤VDAS IBLAND ATT DE ¤LDRE SJ¤LVA I FRAMTIDEN KOMMER ATT FI NANSIERA EN ST¶RRE ANDEL AV KOSTNADERNA F¶R ¤LDREOMSORGEN EFTER SOM DE F¥R H¶GRE PENSIONER OCH ATT DE KOMMER ATT VARA FRISKARE OCH VILJA ARBETA FLER ¥R $ET ¤R OCKS¥ VIKTIGT ATT AVGIFTSUTTAGEN KOMMER ATT ¶KA N¥GOT UNDER DE N¤RMASTE ¥REN I TAKT MED ATT DE F¶RSTA KO HORTERNA MED FULL !40 N¤RMAR SIG DEN ¥LDER N¤R DE BEH¶VER ¤LDRE OMSORG „VEN OM DETTA GJORDE DET M¶JLIGT ATT F¶RDUBBLA AVGIFTSUT TAGET SKULLE D¤RMED ENBART | AV DE BER¤KNADE KOSTNADS¶KNINGARNA FRAM TILL ¥R KUNNA FINANSIERAS $ET FINNS EMELLERTID SK¤L ATT IFR¥GAS¤TTA OM AVGIFTSUTTAGET VERKLIGEN ¶KAR S¥ MYCKET &¶R DET F¶RSTA G¥R TRENDEN I 3VERIGE OCH I ANDRA UTVECKLADE L¤NDER MOT ATT MAN PENSIONERAS ALLT TIDIGARE 4ILL EN DEL BEROR DETTA JUST P¥ ATT M¥NGA BLIVANDE PENSION¤RER NUMERA HAR EN B¤TTRE EKONOMI ¤N DERAS F¶REG¥NGARE 3OM EN F¶LJD V¤LJER DE OFTA ATT G¥ I PENSION I F¶RTID OCH D¤RMED F¶RBRUKA EN DEL AV SINA BESPARINGAR OCH PEN SIONSANSPR¥K I F¶RTID $ETTA INNEB¤R ATT M¥NGA INTE KOMMER ATT HA S¥ MYCKET H¶GRE INKOMSTER N¤R DE V¤L BLIR S¥ GAMLA ATT DE BEH¶VER ¤LDREOMSORG

&¶R DET ANDRA F¶R H¶GRE AVGIFTER MED SIG ¤N H¶GRE MARGINALEF FEKTER 3J¤LVA AVGIFTSS¤TTNINGEN G¶R DET D¤RMED EXTRA F¶RM¥NLIGT ATT G¥ I PENSION TIDIGT OCH F¶RBRUKA BESPARINGAR OCH PENSIONSANSPR¥K

&¶R 3VERIGE SOM HELHET HAR ANDELEN PERSONER SOM F¥R HEMHJ¤LP SKURITS NED MED DRYGT PROCENT UNDER TALET 3ZEBEHELY 3UNDSTR¶M

!VGIFTSUTTAGET SKULLE TEORETISKT KUNNA F¶RKLARAS OM PROCENT AV BEFOLKNINGEN GICK FR¥N INGEN !40 TILL FULL !40 OCH AVGIFTERNA SATTES S¥ ATT HELA PENSIONEN UPP TILL F¶RBEH¥LLSBELOPPET DROGS IN SOM AVGIFT

INNAN ¤LDREOMSORGEN TAS I ANSPR¥K ALTERNATIVT ATT D¶LJA BESPARINGAR ELLER SK¤NKA BORT DEM

-OTIVEN F¶R ATT G¥ I PENSION TIDIGT KAN OCKS¥ TA SIG UTTRYCK I ETT ST¶RRE POLITISKT TRYCK ATT TILL¥TA FLERA ATT BLI F¶RTIDPENSIONERADE AV ARBETSMARKNADSSK¤L 2EGERINGEN HAR T EX NYLIGEN INF¶RT S K AV G¥NGSERS¤TTNING OCH GENERATIONSV¤XLING SOM TILLSAMMANS HJ¤LPER UNGEF¤R PERSONER TILL F¶RTIDSPENSION AV ARBETSMARKNADSSK¤L 3AMMANLAGT FINNS ANLEDNING ATT TA FRAMTIDA ¶KANDE BEHOV AV ¤LD REOMSORG P¥ ALLVAR

" $EN ¶KANDE SKATTEKILEN )NKOMSTPR¶VADE AVGIFTER TILL ¤LDREOM SORGEN SKAPAR S¤RSKILT H¶GA SKATTEKILAR $ETTA SKAPAR B¥DE TRYGG HETSPROBLEM OCH PROBLEM MED INDIVIDERNAS DRIVKRAFTER 3EDAN

F¥R KOMMUNER SJ¤LVA FATTA BESLUT OM AVGIFTERNA I ¤LDREOMSOR GEN 3EDAN DESS HAR DET BLIVIT GANSKA STORA SKILLNADER B¥DE INOM OCH MELLAN KOMMUNER ) SYNNERHET TAR TAXORNA OFTARE H¤NSYN TILL B¥DE DEN ENSKILDES INKOMST OCH ¤LDREOMSORGENS OMFATTNING I ST¶RRE UTSTR¤CKNING &¶R PENSION¤RER MED EN INKOMST ¶VER

KRONOR PER M¥NAD TAR PROCENT AV KOMMUNERNA ¶VER KRO NOR PER M¥NAD F¶R HELDYGNSOMSORG VID SJUKHEM ELLER V¥RDHEM MEDAN PROCENT AV KOMMUNERNA TAR UNDER KRONOR ) BE LOPPEN ¤R INTE HYRAN INR¤KNAD SOM VARIERAR MELLAN OCH

KRONOR BEROENDE P¥ STANDARD FR¥N FLERB¤DDSRUM TILL ENKELRUM MED KOKM¶JLIGHET OCH KOMMUN

) TABELL REDOVISAS EN GROV BER¤KNING AV MARGINALEFFEKTERNA I MEDIANKOMMUNEN SOM UPPKOMMER P G A V¥RDAVGIFTERNA $¤RTILL KOMMER YTTERLIGARE MARGINALEFFEKTER D¤RF¶R ATT HYRAN F¶R V¥RDHEM ELLER SJUKHEM KAN S¤TTAS NED OCH BOSTADSTILL¤GGET ¤R INKOMSTPR¶VAT $¤RTILL KOMMER ATT M¥NGA KOMMUNER J¤MKAR AVGIFTEN I T EX FALL AV DUBBEL BOS¤TTNING N¤R ENA MAKEN KR¤VER V¥RD I V¥RDHEM MEDAN DEN ANDRA BOR KVAR HEMMA *¤MKNINGEN MEDGES OFTAST INTE OM F¶RM¶GENHETEN ¶VERSTIGER ETT VISST BELOPP

4ABELL -ARGINALEFFEKTER AV ¤LDREOMSORGSAVGIFTERNA I PRO CENTENHETER AV EN INKOMST¶KNING

)NKOMST¶KNING

TILL

)NKOMST¶KNING

TILL

5TAN SKATT BOSTADSTILL¤GG OCH HYRA

TIMMAR HJ¤LP    
TIMMAR HJ¤LP    
HELDYGNSOMSORG    
)NKLUSIVE SKATT BOSTADS    
TILL¤GG OCH EN HYRA P¥    
PER M¥NAD    
TIMMAR HJ¤LP    
TIMMAR HJ¤LP    
HELDYGNSOMSORG    

!NM -ARGINALEFFEKTERNA HAR BER¤KNATS MED UTG¥NGSPUNKT FR¥N EN BRUTTOINKOMST¶KNING FR¥N TILL KRONOR RESPEKTIVE FR¥N TILL KRONOR „LDREOMSORGSTAXORNA I BER¤KNINGEN ¤R H¤MTADE UR „LDREOMSORGENS AVGIFTER 3OCIALSTYRELSEN %N M¶JLIG FELK¤LLA I BER¤KNINGEN AV MARGINALEFFEKTERNA AV SJ¤LVA V¥RDAVGIFTEN ¤R ATT TAXORNA F¶R ME DIANKOMMUNEN I RESPEKTIVE KATEGORI HAR ANV¤NTS %N ALTERNATIV BER¤KNING AV MARGINALEFFEK TEN SOM 3OCIALSTYRELSEN GJORT F¶R EN PERSON MED KRONOR I INKOMST GER EMELLERTID ETT SNARLIKT RESULTAT PROCENT MARGINALEFFEKT 3OM BER¤KNINGEN VISAR UPPST¥R DE HUVUDSAK LIGA MARGINALEFFEKTERNA DESSUTOM INTE AV DEN KOMMUNALA V¥RDAVGIFTEN UTAN AV REGLERNA F¶R "40 OCH SKATTEN

-ARGINALEFFEKTERNA BLIR L¤TT MYCKET H¶GRE N¤R KONSEKVENSEN AV HY RA OCH BOSTADSTILL¤GGET R¤KNAS IN !V TABELLEN FRAMG¥R ATT DE SAM MANLAGDA MARGINALEFFEKTERNA LIGGER RUNT I DE L¤GRE INKOMST SKIKTEN OCH MELLAN OCH I NORMALA INKOMSTSKICK 4YV¤RR FINNS INGA UPPGIFTER SOM BELYSER VAD SOM SKER I H¶GRE INKOMSTL¤ GEN %TT EXEMPEL HELDYGNSOMSORGEN –REBRO VISAR HUR ATT MARGI NALEFFEKTERNA KAN ¶KA D¤RUT¶VER ) –REBRO ¤R MARGINALEFFEKTEN SAMMANLAGT RUNT N¤RMARE F¶R EN ¶KNING AV INKOMSTEN FR¥N

TILL KRONOR PER M¥NAD &¶R INKOMST¶KNINGAR FR¥N

TILL KRONOR PER M¥NAD ¤R MARGINALEFFEKTEN RUNT

PROCENT

&¶RM¶GENHETER P¥VERKAS OCKS¥ %NLIGT LAGEN OM BOSTADSTILL¤GG R¤KNAS AV F¶RM¶GENHETEN UPP TILL KRONOR R¤KNAS SOM INKOMST F¶R ENSAMST¥ENDE OCH KRONOR F¶R GIFTA $¤RUT ¶VER ANTAS AVKASTNINGEN VARA PROCENT %N EXTRA F¶RM¶GENHET P¥

KRONOR ANTAS GE KRONOR I AVKASTNING VILKET S¤NKER "40 MED KRONOR %N DEL KOMMUNER ANV¤NDER SAMMA SCHABLONBER¤KNING AV EN DEL AV F¶RM¶GENHETEN SOM INKOMST !ND RA UTG¥R FR¥N DET F¶REG¥ENDE ¥RETS FAKTISKA AVKASTNING P¥ F¶R M¶GENHETEN VILKET KAN HA DRAMATISKA EFFEKTER OM EN DEL AV F¶R M¶GENHETEN REALISERAS N¥GOT ¥R

(¶GA MARGINALEFFEKTER TILL F¶LJD AV ¤LDREOMSORGSAVGIFTERNA SKA PAR TV¥ PROBLEM $ET F¶RSTA ¤R ATT SKATTEKILEN BLIR ST¶RRE F¶R DE FLES TA INTE ENBART SOM ¤LDRE UTAN UNDER HELA ARBETSLIVET (¶GA MARGI NALEFFEKTER INOM ¤LDREOMSORGEN INNEB¤R ATT DET ¤R MINDRE L¶NSAMT ATT SPARA TILL EN H¶GRE PENSION $EN OFFENTLIGA PENSIONSAVGIFTEN BE TRAKTADES D¥ I ST¶RRE UTSTR¤CKNING SOM EN SKATT !V SAMMA SK¤L MINSKAR DETTA OCKS¥ VILJAN ATT SPARA I FRIVILLIGA PENSIONSF¶RS¤KRING AR

-EN DE H¶GA MARGINALEFFEKTERNA SKAPAR OCKS¥ TRYGGHETSPRO BLEM „VEN PERSONER MED GENOMSNITTLIGA ELLER H¶GA INKOMSTER OCH F¶RM¶GENHETER L¶PER RISK ATT F¶RLORA ALLT OM DE R¥KAR UT F¶R ETT DY RARE V¥RDBEHOV OCH R¥KAR BO I FEL KOMMUN !TT F¶RLORA ALLT BETYDER KONKRET ATT MAN F¥ HA KVAR EN FICKPENG ELLER FRIBELOPP P¥ UNGEF¤R

KRONOR I M¥NADEN „VEN EN DEL AV F¶RM¶GENHETEN R¤KNAS H¤R SOM INKOMST ENLIGT DISKUSSIONEN OVAN 6ISSERLIGEN KAN H¤VDAS ATT M¥NGA I ETT S¥DANT L¤GE INTE SKULLE HA LIKA STORT BEHOV AV IN KOMSTER 2EDAN I DAG KOMMER EMELLERTID M¥NGA I KL¤M OFTA D¤RF¶R

,¤NSSTYRELSEN I –REBRO L¤N 0ROGRAMMET SOCIAL OMV¥RDNAD PUBLIKATION

„VEN FRITIDSFASTIGHETER SKULLE R¤KNAS IN I F¶RM¶GHETEN FR¥N APRIL 2IKSDA GEN BACKADE EMELLERTID UNDER SOMMAREN VARF¶R REGELN UPPH¶R ATT G¤LLA I OCH MED UTG¥NGEN AV

ATT DE HAR ANH¶RIGA SOM ¤R BEROENDE AV INKOMSTERNA ELLER AV ANDRA SK¤L

5R EN SN¤VT F¶RDELNINGSPOLITISK SYNVINKEL ¤R DETTA KANSKE ETT MINDRE PROBLEM EFTERSOM ¤VEN DE MED L¥GA INKOMSTER OCH UTAN F¶RM¶GENHETER LEVER MED SAMMA FRIBELOPP )CKE DESTO MINDRE ¤R DET ETT TRYGGHETSPROBLEM EFTERSOM DET I DAG INTE ¤R M¶JLIG ATT F¶R S¤KRA SIG MOT RISKEN ATT F¶RLORA SIN INKOMST OCH F¶RM¶GENHET $ET ¤R INTE BARA ATT DE OFFENTLIGA SYSTEMEN INTE TILL¥TER EN S¥DAN F¶RS¤K RING UTAN REGELVERKET F¶RHINDRAR OCKS¥ SOM VI SKALL SE L¤NGRE NER ATT M¤NNISKOR F¶RS¤KRAR SIG (¤R F¶REKOMMER S¥LEDES INOM SOCIAL POLITIKEN EN EXTREM GRUNDTRYGGHETSPRINCIP SNARARE ¤N DEN PRINCIP SOM GER M¶JLIGHET ATT F¶RS¤KRA MOT INKOMSTBORTFALL ELLER KOSTNADER SOM MYCKET AV SOCIALF¶RS¤KRINGARNA I ¶VRIGT ¤R UPPBYGGDA KRING

2ISKEN ATT F¶RLORA ALLT G¶R ATT M¥NGA TORDE FRESTAS ATT G¶MMA UN DAN SINA INKOMSTER OCH SIN F¶RM¶GENHET T EX GENOM G¥VOR TILL BARNEN $ETTA F¶R EMELLERTID MED SIG NYA TRYGGHETSPROBLEM $EN SOM EN G¥NG HAR SK¤NKT BORT SIN F¶RM¶GENHET HAMNAR I BEROENDE ST¤LLNING

# $ET TREDJE PROBLEMET SOM HAR EN B¤RING P¥ FINANSIERINGSFR¥GAN ¤R ATT VALFRIHETEN INOM ¤LDREOMSORGEN ¤R STARKT BEGR¤NSAD I VISSA AVSEENDEN -EST UPPM¤RKSAMMAT HAR VARIT ATT VALFRIHETEN IN SKR¤NKTS OCKS¥ GENOM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS MOTIV ATT V¤LTRA ¶VER KOSTNADER P¥ VARANDRA VILKET T EX HAR TVINGAT ¤LDRE ATT FLYTTA MELLAN SJUKHUS OCH ¤LDREOMSORGEN M¥NGA G¥NGER

-EN VALFRIHET HANDLAR OCKS¥ ELLER KANSKE I HUVUDSAK OM N¥GOT HELT ANNAT „VEN MED UTG¥NGSPUNKTEN ATT SJ¤LVA V¥RDEN OCH OMSOR GEN AV J¤MLIKHETSSK¤L SKALL HA SAMMA STANDARD S¥ KAN DET FINNAS M¥NGA OLIKA ¶NSKEM¥L OM BOENDET OCH V¥RDFILOSOFIN SOM INTE SL¤PPS FRAM I DAG EFTERSOM KOMMUNERNA BEST¤MMER UTFORMNINGEN AV V¥RDEN I DE EGNA HEMMEN OCH DE HEM SOM DE SLUTAR AVTAL MED $¤RTILL KAN KONSTATERAS ATT MAN INOM ¤LDREOMSORGEN UT¶VER V¥RDEN OCH OMSORGEN OCKS¥ HAR LIKST¤LLT BOENDESTANDARDEN -ARGINALEF FEKTERNA S¤RSKILT AV BOSTADSTILL¤GGET G¶R ATT DET I DAG INTE FINNS N¥ GOT SAMBAND MELLAN TAXERAD INKOMST OCH BOENDESTANDARD BOENDE

KOSTNAD 3OCIALSTYRELSEN $ET FINNS EN VISS ¶VERREPRESENTA TION AV DE ALLRA ¤LDSTA ¥LDERSGRUPPERNA I FLERB¤DDSRUM OCH ENKEL RUM EFTERSOM DESSA OFTARE BOR P¥ SJUKHEM $ET ¤R S¥LEDES FR¤MST V¥RD OCH OMSORGSBEHOVEN SOM P¥VERKAR VILKEN BOENDEFORM MAN KOMMER ATT HA $ET FINNS I ALLM¤NHET INGEN M¶JLIGHET ATT V¤LJA BOENDESTANDARD $ETTA LIKNAR VISSERLIGEN PRINCIPEN SOM G¤LLER INOM SJUKV¥RDEN MEN STRIDER MOT PRINCIPEN SOM G¤LLER UNDER RESTEN AV LIVET D¤R M¤NNISKOR F¥R V¤LJA BOENDESTANDARD EFTER BETALNINGSVILJA OCH F¶RM¥GA

„R FONDERING EN L¶SNING

$E TRE PROBLEM SOM VI DISKUTERAT KAN M¶TAS P¥ OLIKA S¤TT %FTERSOM PROBLEMEN VERKAR HA GANSKA L¥G PRIORITET P¥ DEN POLITISKA DAGORD NINGEN ¤R DET MEST SANNOLIKA KANSKE ATT INGET G¶RS TILLS VIDARE –KANDE FINANSIERINGSKRAV F¥R D¥ HANTERAS L¶PANDE SANNOLIKT I FORM AV NEDSK¤RNINGAR OCH ¶KADE SKATTER $E ¶KADE SKATTER KAN KOMMA ATT BETECKNAS SOM F¶RS¤KRING ¤VEN OM DE I EKONOMISK MENING F¶RBLIR SKATTER %XEMPELVIS INF¶RDES I 4YSKLAND F¶R TV¥ ¥R SEDAN EN¤LDREV¥RDSF¶RS¤KRING SOM GER EN MAXIMAL ERS¤TTNING P¥ UNGEF¤R

KRONOR I M¥NADEN VID V¥RDBEHOV $EN FINANSIERAS GENOM EN INKOMSTRELATERAD OBLIGATORISK AVGIFT UNDER ARBETSLIVET $EN UPP L¤GGNINGEN ¤R EKONOMISKT LIKV¤RDIG MED EN REN SKATTEFINANSIERING EN ¶KAD INBETALNING GER N¤MLIGEN INTE N¥GON B¤TTRE F¶RS¤KRING

&LERA DEBATT¶RER T EX #LAES –RTENDAHL HAR SOM ETT ALTERNATIV F¶RSLAGIT EN FONDERAD ¤LDREV¥RDSSKATT 4ANKEN ¤R ATT FONDERINGEN MINSKAR DEN SKATT SOM M¥STE BETALAS F¶R ATT UPPR¤TTH¥LLA EN VISS UTGIFTSNIV¥ ) ETT FONDERAT SYSTEM BETALAS UTGIFTERNA DELS AV INBETAL NINGARNA OCH DELS AV AVKASTNINGEN P¥ DET FONDERADE KAPITALET $¤R F¶R BLIR INBETALNINGARNA SOM M¥STE BETALAS MED SKATTER MINDRE ¤N DE ANNARS HADE BLIVIT ) RUTAN REDOVISAS EN KALKYL OM VAD ENLIGT G¤NGSE NATIONALEKONOMISK FORSKNING EFFEKTERNA SKULLE VARA AV ATT

FONDERA HELA ¤LDREOMSORGSKOSTNADEN 3VERIGES ".0 SKULLE ENLIGT DESSA BER¤KNINGAR KUNNA VARA PROCENT H¶GRE OM ¤LDREOMSOR GEN BYGGDE P¥ ETT FONDERAT SPARANDE

3AMH¤LLSVINSTEN AV EN FONDERAD ¤LDREOMSORGSFINANSIERING

6¤LF¤RDSF¶RLUSTEN P¥ ARBETSMARKNADEN UPPST¥R D¤RF¶R ATT SKATTEN GER EN H¶GRE KOSTNAD F¶R ARBETSGIVAREN OCH EN L¤GRE ERS¤TTNING TILL ARBETSTAGAREN F¶R EN GIVEN ARBETSINSATS $ETTA MEDF¶R ATT ARBETSTA GARNA HAR MINDRE INCITAMENT ATT ARBETA OCH ARBETSGIVARNA BLIR MINDRE BEN¤GNA ATT ANST¤LLA VARVID ANTALET ARBETSTIMMAR BLIR F¤RRE 3KATTEN SNEDVRIDER INTE ENBART ANTALET ARBETSTIMMAR UTAN P¥VERKAR ¤VEN ANDRA FAKTORER S¥SOM ENGAGEMANGET I ARBETET UTBILDNING VAL AV ARBETE ARBETSS¤TT OCH VAL AV ARBETSST¤LLE

%TT OFONDERAT PENSIONSSYSTEM GER INDIVIDEN EN IMPLICIT AVKASTNING SOM ¤R LIKA MED DEN ¥RLIGA TILLV¤XTEN I REALL¶NER F¶RE SKATTINKLUSIVE SOCIALA AVGIFTER VILKEN HAR I 3VERIGE VARIT UNDER PERIODEN OCH ENDAST UNDER PERIODEN

-OT DESSA SIFFROR SKALL ST¤LLAS DEN AVKASTNING SOM VARJE INDIVID SKULLE KUNNA F¥ P¥ SITT PENSIONSKONTO I ETT FONDERAT SYSTEM $EN GENOMSNITTLIGA ¥RLIGA REALA AVKASTNINGEN F¶RE SKATT P¥ DEN SVENSKA AKTIEMARKNADEN HAR UNDER PERIODEN VARIT OCH UN DER DEN KORTARE PERIODEN HELA

6I ANTAR ATT EN INVESTERING I ¤LDREOMSORGSFINANSIERING F¶R DEN GE NOMSNITTLIGA ARBETSTAGAREN L¶PER ¶VER EN TID P¥ ¥R 6IDARE ¤R DEN F¶RV¤NTADE AVKASTNINGEN P¥ P¥ AKTIEMARKNADEN OS¤KER D¥ AVKASTNINGEN FLUKTUERAR FR¥N ¥R TILL ¥R &ELDSTEIN DISKUTERAR M¶JLIGHETEN ATT ANV¤NDA EN RISKJUSTERAD AVKASTNING MEN TILL¤MPAR INTE DEN F¶R ATT BER¤KNA V¤LF¤RDSF¶RLUSTEN P¥ ARBETSMARKNADEN

$ET BLIR SLUTSATSEN OM MAN TILL¤MPAR DE BER¤KNINGAR F¶R 3VERIGE SOM -ARTIN &ELDSTEIN GJORT F¶R PENSIONSSYSTEMET I 53! -ARTIN &ELDSTEINS KALKYL REDOVISAS I %LY LECTURE !MERICAN %CONOMIC 2EVIEW -AY

%XKLUSIVE SOCIALA AVGIFTER ¤R DEN REALA L¶NETILLV¤XTEN ENDAST PER ¥R UNDER PERIODEN

/M VI SKALL F¶LJA F¶RSIKTIGHETSPRINCIPEN OCH ANV¤NDA DEN METOD F¶R RISKJUSTERING SOM &ELDSTEIN F¶RESL¥R HAMNAR VI P¥ EN RISKJUSTERAD AVKASTNING P¥ $ENNA AVKASTNING SKALL D¥ J¤M F¶RAS MED REALL¶NETILLV¤XTEN SOM ¤R AVKASTNINGEN I ETT OFONDERAT SYSTEM DVS 3KILLNADEN P¥ ¤R DEN INKOMSTF¶RLUST SOM ARBETSTAGARNA G¶R

De tOTALA UTBETALNINGARNA F¶R ¤LDREOMSORGEN I 3VERIGE UPP GICK TILL MILJARDER KRONOR -ED EN AVKASTNING P¥ SKULLE

KRONOR I ETT OFONDERAT SYSTEM V¤XA TILL KRONOR UNDER EN

¥RSPERIOD $EN PENNINGSUMMA SOM MAN SKULLE BEH¶VA INVES TERA P¥ KAPITALMARKNADEN F¶R ATT UPPN¥ SAMMA SLUTSUMMA UNDER MOTSVARANDE PERIOD I ETT FONDERAT SYSTEM ¤R KRONOR DVS EN DAST AV SKATTEN I ETT OFONDERAT SYSTEM -ED ANDRA ORD SKULLE DEN NUVARANDE SKATTEUPPB¶RDEN F¶R ¤LDREOMSORGEN P¥

MILJARDER KRONOR KUNNA ERS¤TTAS AV EN AVGIFT P¥ MILJARDER KRONOR 3KILLNADEN DVS MILJARDER KRONOR ¤R EN REAL SKATT

$ENNA SKATT SKA SEDAN L¤GGAS OVANP¥ DE ANDRA SKATTER CA P¥ BRUTTOL¶NEN SOM REDAN FINNS P¥ ARBETE D V S DEN NYA MARGINALSKATTEN BLIR 6¤LF¤RDSF¶RLUSTEN AV EN H¶JD SKATT BLIR H¶GRE JU H¶GRE SKATTETRYCKET ¤R 'ENOM ATT ANV¤NDA &ELDSTEINS

BER¤KNINGSMETOD KOMMER VI FRAM TILL ATT V¤LF¤RDSF¶RLUSTEN BLIR CA AV ".0

&ELDSTEIN UTG¥R FR¥N AVKASTNINGEN P¥ ARBETANDE KAPITAL OCH DRAR IFR¥N DEN DEL SOM BETALAS I F¶RETAGSSKATT 2ESTEN SOM MOTSVARAR EN VINST F¶R AKTIE¤GAREN J¤MF¶RS MED DEN RISKFRIA AVKASTNINGEN P¥ STATLIGA OBLIGATIONER 0¥ DET S¤TTET ERH¥LLS EN RISKPREMIE SOM DRAS IFR¥N AVKASTNINGEN P¥ ARBETANDE KAPITAL ) 3VERIGE HAR AVKASTNINGEN P¥ OBLIGATIONER MELLAN VARIT PER ¥R OCH F¶RETAGENS VINSTSKATT HAR VARIT AV P¥ ARBETANDE KAPITAL 3UMMAN AV OCH

GER

$ET B¶R NOTERAS ATT DET FINNS EN RISK I ETT OFONDERAT SYSTEM SOM BEROR P¥ F¶R¤NDRINGAR I REALL¶NETILLV¤XTEN DEMOGRAFISKA FAKTORER S¥SOM ¥LDERSSTRUKTUREN OCH POLITISKA BESLUT 6I TAR EMELLERTID INTE H¤NSYN TILL DEN RISKEN

3TORLEKEN P¥ SKATTEN BEROR P¥ HUR L¥NG TIDSPERIODEN ¤R MELLAN BETALNINGEN AV AVGIFTERNA OCH MOTTAGANDET AV PENSIONEN %N ¥RSPERIOD SKULLE GE EN REAL SKATT P¥ OCH EN ¥RSPERIOD

3KATTEN P¥ P¥ ARBETE ¤R BER¤KNAD P¥ DEN TOTALA INKOMSTEN INKLUSIVE SOCIALA AVGIFTER SOM EJ ¤R SOCIALF¶RS¤KRINGAR DVS EN BAS P¥ I ST¤LLET F¶R NORMALA $E ENSKILDA SKATTERNA ¤R KOMMUNALSKATT

STATLIG SKATT SOCIALA AVGIFTER OCH MOMS

3UMMAN BLIR

$¤RTILL UPPST¥R EN V¤LF¤RDSVINST I ETT FONDERAT SYSTEM TILL F¶LJD AV ¶KAT SPARANDE %MPIRISKA STUDIER VISAR DOCK ENLIGT &ELDSTEIN ATT EN KRONA I SKATT I ETT OFONDERAT SYSTEM ENDAST SKAPAR EN UNDANTR¤NG NING AV PRIVAT SPARANDE TILL UNGEF¤R -ED DETTA ANTAGANDE SKULLE V¤LF¤RDSF¶RLUSTEN AV MINSKAT PRIVAT SPARANDE IST¤LLET SKULLE UPPG¥ TILL UNGEF¤R AV ".0

$ET B¶R NOTERAS ATT BER¤KNINGARNA BORTSER FR¥N ¶VERG¥NGSPROBLE MEN 6ID EN ¶VERG¥NG FR¥N ETT F¶RDELNINGS TILL ETT FONDERAT SYSTEM M¥STE STATEN FINANSIERA DE PENSIONSANSPR¥K SOM REDAN FINNS I F¶R DELNINGSSYSTEMET ) EN STATISK EKONOMI SKULLE DETTA INNEB¤RA ATT STATEN M¥STE BYGGA UPP EN SKULD SOM ¤R LIKA STOR SOM ¶KNINGEN I SPARANDET I DET FONDERADE SYSTEMET ) EN V¤XANDE EKONOMI D¤R EMOT V¤XER DET FONDERADE SPARANDET IFR¥N PENSIONSANSPR¥KEN S¥ ATT V¤LF¤RDSVINSTERNA REALISERAS MED TIDEN

&ONDERING AV ¤LDREOMSORGEN KAN SJ¤LVFALLET SKE I M¥NGA OLIKA FOR MER $ET SKULLE SKE I STATLIG REGI I KOMMUNAL REGI ELLER I FORM AV ETT MER INDIVIDUELLT SPARANDE &ONDERING ¤R I DEN MENING OCKS¥ GANSKA FRI FR¥N IDEOLOGISKA F¶RTECKEN

%N ¶VERG¥NG TILL FONDERING KR¤VER UNDER EN ¶VERG¥NGSTID ATT ETT SPARANDE BYGGS UPP SAMTIDIGT SOM KOSTNADERNA FINNS KVAR F¶R DE SOM REDAN ¤R I OMSORGEN 5NDER EN TID ¶KAR S¥LEDES KOSTNADERNA 6AD SOM G¶R ETT SYSTEM MED FONDERING INTERESSANT ¤R EMELLERTID TIDSPERSPEKTIVET /M MAN B¶RJADE MED EN ¶VERG¥NG TILL ETT FONDERAT SYSTEM NU D¥ SKULLE ¶VERG¥NGEN VARA AVSLUTAD I N¤RHETEN AV ¥R JUST N¤R DEN DEMOGRAFISKA PUCKELN B¶RJAR M¤RKAS INOM ¤LDREOMSORGEN

3AMTIDIGT ST¥R DET KLART ATT EN FONDERING ENBART L¶SER ETT AV FI NANSIERINGSPROBLEMEN 0ROBLEMEN KRING DE H¶GA MARGINALEFFEK TERNA OCH BRISTANDE TRYGGHETEN KVARST¥R $¤RF¶R ¶VERG¥R VI NU TILL FR¥GAN OM M¤NNISKOR B¶R F¥ ¶KA SIN TRYGGHET MED KOMPLETTERANDE EGNA F¶RS¤KRINGAR $ET HAR UPPM¤RKSAMMATS F¶RH¥LLANDEVIS LITE ATT REGELVERKET I SYNNERHET REGLERNA KRING AVGIFTSS¤TTNINGEN F¶R TILL F¤LLET F¶RHINDRAR ETT S¥DANT F¶RS¤KRINGSSKYDD

.YA FORMER GER ¶KAD TRYGGHET

%N GRUNDL¤GGANDE SVENSK SOCIALPOLITISK PRINCIP SOM G¤LLER VID SJUKDOM ¤R ATT V¥RDEN SKALL VARA J¤MLIK DEN ENSKILDE SKALL HA VISS R¤TT ATT V¤LJA V¥RDGIVARE OCH DEN ENSKILDE SKALL HA R¤TT ATT SKYDDA SIG MOT DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA AV SJUKDOM GENOM T EX KOMPLETTERANDE SJUKF¶RS¤KRINGAR

0OLITIKEN N¤R DET G¤LLER ¤LDREOMSORGEN AVVIKER KRAFTIGT FR¥N DESSA PRINCIPER (¤R GES DEN ENSKILDE ENDAST BEGR¤NSAD R¤TT ATT V¤L JA V¥RDGIVARE SAMTIDIGT SOM M¶JLIGHETEN ATT SKYDDA DEN EGNA EKO NOMIN I PRAKTIKEN HAR RYCKTS UNDAN

%FTERSOM V¥RDAVGIFTERNA KAN VARIERA KRAFTIGT BEROENDE P¥ V¥RD BEHOVET S¥ ¤R EN HUVUDSAKLIG OS¤KERHET HUR MYCKET AV ENS IN KOMSTER SOM FINNS KVAR EFTER ATT V¥RDAVGIFTEN ¤R BETALD 3AMTIDIGT FINNS EN KOMPLICERAD INTERAKTION MED REGLERNA F¶R INKOMSTRELATE RADE V¥RDAVGIFTER SOM G¶R ATT ETT F¶RS¤KRINGSBOLAG INTE UTAN VIDARE KAN ERBJUDA F¶RS¤KRINGAR GIVET OS¤KERHETEN OM FRAMTIDA REGLER ) SYNNERHET BLIR EN KOMPLETTERANDE F¶RS¤KRING SOM T¤CKER EN DEL AV V¥RDAVGIFTEN MENINGSL¶S F¶R DEN ENSKILDE OM KOMMUNEN SEDAN R¤KNAR IN F¶RS¤KRINGSERS¤TTNINGEN I INKOMSTEN OCH H¶JER V¥RDAV GIFTEN I MOTSVARANDE M¥N /M KOMPLETTERANDE F¶RS¤KRINGAR SKALL VARA EN REALISTISK M¶JLIGHET KR¤VS D¤RF¶R ETT REGELVERK SOM SKYDDAR DEN ENSKILDE OCH F¶RS¤KRINGSBOLAGET FR¥N GODTYCKLIGA FRAMTIDA RE GEL¤NDRINGAR I SYNNERHET S¥DANA SOM LEDER TILL ATT F¶RS¤KRINGSER S¤TTNINGAR I PRAKTIKEN KONFISKERAS

%N KOMPLETTERANDE ¤LDREF¶RS¤KRING SOM FUNGERAR I DAGENS RE GELSYSTEM M¥STE HA EN S¥ RESTRIKTIV UTFORMNING ATT DEN BLIR ME NINGSL¶S F¶R M¥NGA %TT F¶RS¤KRINGSBOLAGET SKULLE T EX KUNNA ER BJUDA F¶RS¤KRING SOM T¤CKER MINDRE KOSTNADER F¶R T EX HEMTJ¤NST F¶R VILKA M¥NGA I DAG BETALAR KOMMUNALA AVGIFTER SOM MOTSVARAR HELA KOSTNADEN 3¥ FORT V¥RDBEHOVET BLIR ST¶RRE S¥ KOMMER DE FLESTA I EN SITUATION D¤R V¥RDAVGIFTEN G¶RS INKOMSTBEROENDE ) DET L¤GET BLIR EN F¶RS¤KRINGSERS¤TTNING SOM KOMMUNEN R¤KNAR IN I IN KOMSTEN MENINGSL¶S

%N TEORETISK M¶JLIGHET VORE D¥ ATT F¶RBJUDA KOMMUNERNA ATT R¤KNA IN F¶RS¤KRINGSERS¤TTNINGAR I INKOMSTEN VID AVGIFTSS¤TTNING

$EN M¶JLIGHETEN ¤R EMELLERTID PROBLEMATISKT EFTERSOM DET MINSKAR KOMMUNERNAS M¶JLIGHETER ATT FINANSIERA ¤LDREOMSORGEN -¥NGA SKULLE D¥ KUNNA OMVANDLA INKOMSTER ELLER F¶RM¶GENHET TILL F¶RS¤K RINGAR OCH P¥ DET S¤TTET KUNNA MINSKA ¤LDREOMSORGSAVGIFTERNA

%N L¶SNING SOM B¥DE ST¤RKER DEN ENSKILDES TRYGGHET OCH KOM MUNENS FINANSIERING KR¤VER SANNOLIKT ETT S¤RSKILT ARRANGEMANG MEL LAN F¶RS¤KRINGSBOLAG OCH STATEN ELLER ENSKILDA KOMMUNER &¶R ATT BELYSA ETT S¥DANT ARRANGEMANG L¥T OSS UTG¥ IFR¥N EN ¤LDREOMSORGS F¶RS¤KRING SOM DEN ENSKILDE TECKNAR HOS ETT F¶RS¤KRINGSBOLAG OCH SOM BETALAR EN DEL AV V¥RDAVGIFTEN ELLER V¥RDKOSTNADEN N¤R V¥RDBE HOVET UPPST¥R

%TT S¥DANT ARRANGEMANG SKULLE KUNNA VARA ATT F¶RS¤KRINGSBOLA GEN I SIN TUR KAN ¥TERF¶RS¤KRA SIG HOS STATEN $EN STATLIGA ¥TERF¶R S¤KRINGEN SKULLE D¥ TA IN EN DEL AV F¶RS¤KRINGSPREMIEN SOM DEN EN SKILDE KUNDEN BETALAR TILL F¶RS¤KRINGSBOLAGEN $ESSA PENGAR FONDE RAS OCH BIDRAR P¥ SIKT TILL FINANSIERINGEN AV ¤LDREOMSORGEN …TER F¶RS¤KRINGSPREMIEN T¤CKER A KOSTNADER SOM UPPST¥R F¶R DET ALL M¤NNA N¤R M¤NNISKOR TAR S¥DANA F¶RS¤KRINGAR OCH B EN VINST SOM STATEN TJ¤NAR I GENG¤LD F¶R ATT GE DEN ENSKILDE R¤TT ATT F¶RS¤KRA SIG MOT RISKEN ATT BLI FATTIG

,IKNANDE ARRANGEMANG KAN NATURLIGTVIS OCKS¥ OCH KANSKE B¤TT RE SLUTAS MELLAN F¶RS¤KRINGSBOLAGEN OCH ENSKILDA KOMMUNER %N KELT UTTRYCKT SKULLE ETT S¥DANT ARRANGEMANG INNEB¤RA ATT F¶RS¤K RINGSBOLAG OCH EN KOMMUN KOMMER ¶VERENS OM ATT F¶RS¤KRINGSER S¤TTNINGAR SOM BOLAGEN BETALAR TILL M¤NNISKOR SOM BOR I KOMMUNEN INTE R¤KNAS IN I INKOMSTEN VID AVGIFTSS¤TTNINGEN ) GENG¤LD F¥R KOM MUNEN EN DEL AV PREMIEINT¤KTERNA $E KOMPLIKATIONER SOM M¥STE L¶SAS I ETT S¥DANT ARRANGEMANG G¤LLER I SYNNERHET F¶RH¥LLANDET MELLAN KOMMUNEN OCH F¶RS¤KRINGSBOLAGEN SE RUTAN 'ENTEMOT

%N S¥DAN KOSTNAD ¤R ATT INBETALNINGAR TILL EN V¥RDAVGIFTSF¶RS¤KRING MINSKAR INBE TALNINGARNA TILL T EX PRIVATA PENSIONSF¶RS¤KRINGAR OCH D¤RMED MINSKAR PENSIONEN OCH UNDERLAGET F¶R UTTAG AV V¥RDAVGIFTER

%TT ANTAL AMERIKANSKA DELSTATER HAR P¥B¶RJAT ARRANGEMANG UNDER NAMNET PART NERSHIPS 0RINCIPEN ¤R ATT DEN SOM F¶RS¤KRAR SIG OCH ST¥R F¶R EN DEL AV ¤LDREOM SORGSKOSTNADERNA SJ¤LV I GENG¤LD F¥R UNDANTA EN DEL AV F¶RM¶GENHETEN VID BER¤K NINGEN AV DEN INKOMST SOM LIGGER TILL GRUND F¶R AVGIFTSS¤TTNINGEN

KUNDEN KAN EN S¥DAN F¶RS¤KRING D¤REMOT VARA MYCKET OKOMP LICERAT

%N ¤LDREAVGIFTSF¶RS¤KRING P¥ KOMMUNENS INITIATIV

'RUNDEN I EN S¥DAN F¶RS¤KRING ¤R ATT F¶RS¤KRINGSBOLAG OCH EN KOM MUN KOMMER ¶VERENS OM ATT F¶RS¤KRINGSERS¤TTNINGAR SOM BOLAGEN BETALAR TILL M¤NNISKOR SOM BOR I KOMMUNEN INTE R¤KNAS IN I INKOM STEN VID AVGIFTSS¤TTNINGEN ) GENG¤LD F¥R KOMMUNEN EN DEL AV PRE MIEINT¤KTERNA

&¶R KUNDEN KAN DETTA BLIR ENKELT +UNDEN BETALAR EN F¶RS¤KRINGS PREMIE L¶PANDE /M KUNDEN HAR BEHOV AV ¤LDREOMSORG F¥R KUNDEN L¶PANDE UTBETALNINGAR SOM KOMMUNEN INTE F¥R R¤KNA IN I INKOMSTEN VID BER¤KNING AV ¤LDREOMSORGSAVGIFTEN &¶RS¤KRINGSBOLAGET KOMMER SANNOLIKT ATT DEFINIERA KRITERIER F¶R V¥RDBEHOV I LINJE MED DEN INTERNATIONELLT ANV¤NDA !$, PRINCIPEN /M KUNDEN FLYTTAR TILL EN KOMMUN SOM INTE HAR LIKNANDE ARRANGEMANG INNAN OMSORGSBEHOVET UPPST¥R S¥ F¥R KUNDEN V¤RDET AV F¶RS¤KRINGEN UTBETALAT SOM ETT ENG¥NGSBELOPP $ETTA BELOPP BEHANDLAS D¥ I DEN NYA KOMMUNEN SOM VILKEN F¶RM¶GENHET SOM HELST

-ELLAN F¶RS¤KRINGSBOLAGEN OCH KOMMUNEN FINNS FLERA PUNKTER SOM M¥STE BEHANDLAS F¶RUTOM ERS¤TTNINGEN SOM KOMMUNEN SKALL ERH¥L LA $ET G¤LLER BL A VAD SOM H¤NDER OM KOMMUNEN ¤NDRAR AVGIFTS S¤TTNINGEN KRAFTIGT ELLER OM STATEN ¤NDRAR SPELREGLERNA ELLER OM SORGSKOSTNADER AV ANDRA SK¤L ¤NDRAS KRAFTIGT

-ED TILLG¥NG TILL S¥DANA KOMPLETTERANDE F¶RS¤KRINGAR BLIR OCKS¥ DE OLIKA OCH GODTYCKLIGA AVGIFTER SOM KOMMUNER TAR UT MINDRE BESV¤ RANDE F¶R DEN ENSKILDE $ET FINNS I DAG EN P¥TAGLIG RISK ATT DEN KOMMUNALA SJ¤LVSTYRELSEN YTTERLIGARE BEGR¤NSAS GENOM ATT STATEN

!$, !CTIVITIES OF $AILY ,IVING ¤R ETT S¤TT ATT BED¶MA OMSORGSBEHOVET UTRFR¥N HUR PERSONEN KLARAR ETT ANTAL VANLIGA SYSSLOR -¥NGA F¶RS¤KRINGSBOLAG ANSER DENNA METOD VARA MER OBJEKTIV ¤N EN REN L¤KARBED¶MNING

/M KUNDEN FLYTTAR TILL EN S¥DAN KOMMUN EFTER DET ATT OMSORGSBEHOVET UPPST¥TT KAN KOMMUNEN OCH F¶RS¤KRINGSBOLAGET BEH¶VA KOMPENSERA DEN NYA KOMMUNEN

REGLERAR ¤LDREOMSORGSAVGIFTERNA +OMPLETTERANDE F¶RS¤KRINGAR TAR UDDEN UR AVGIFTSFLORAN OCH MINSKAR D¤RF¶R BEHOVET AV STATLIGA IN GREPP

&UNGERAR EN ¤LDREPENG

%N ¤LDREPENG INNEB¤R ATT ¤LDRE SJ¤LVA F¥R R¤TT ATT V¤LJA UTF¶RARE AV ¤LDREOMSORGEN $ESSA UTF¶RARE ¤R GARANTERADE EN ¤LDREPENG SOM KOMMUNEN BETALAR $ETTA SKULLE I VISS M¥N P¥MINNA OM SKOLOR SOM F¥R KOMMUNALT ST¶D F¶R ATT ERBJUDA EN LIKV¤RDIG UTBILDNING MEN SOM F¥R TA BETALT AV F¶R¤LDRAR F¶R AKTIVITETER SOM G¥R UT¶VER DEN NORMALA STANDARDEN -ED EN S¥DAN UPPL¤GGNING SKULLE NATUR LIGT F¶LJA EN ANNAN OCH ST¶RRE VALFRIHET INOM ¤LDREOMSORGEN $ET SKULLE BLI M¶JLIGT F¶R ¤LDRE ATT V¤LJA HEM TILLSAMMANS MED V¤NNER OCH BEKANTA ELLER BO HEMMA OCH F¥ V¥RD D¤R $ET SKULLE FINNAS REA LISTISKA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R KOOPERATIV D¤R ¤LDRE DELTAR F¶R ATT F¶R B¤TTRA BOENDEMILJ¶N MEDAN DE ¤R FRISKA OCH I GENG¤LD F¥R EN B¤TTRE STANDARD N¤R DE BLIR SJUKA

,IKSOM MED SKOLPENGEN KAN ¤LDREPENGEN BLI EN BESPARING F¶R KOMMUNEN EFTERSOM ERS¤TTNINGEN SOM UTG¥R TILL ALTERNATIVA UTF¶RARE ¤R L¤GRE ¤N DEN SOM UTG¥R TILL KOMMUNALA UTF¶RARE ELLER UTF¶RARE SOM KOMMUNEN ANLITAT GENOM ENTREPRENAD %N RISK SOM M¥STE BEAKTAS VID UTFORMNINGEN AV EN ¤LDREPENG ¤R D¤REMOT ATT V¥RDHEMSPLATSER I NUL¤GET ¤R RANSONERADE $ET INNEB¤R ATT OM TOTALKOSTNADEN INTE SKALL ¶KA S¥ M¥STE ¤VEN ANTAL PERSONER SOM ¤R BER¤TTIGADE TILL ¤LDREPENG SAMT OMFATTNING AV DERAS V¥RDBEHOV VARA RANSONERADE $ET BETYDER I PRAKTIKEN ATT KOMMUNERNA ¤VEN INOM ETT ¤LDREPENGSYSTEM B¥DE SKULLE VARA TVUNGNA ATT OCH HA R¤TTEN ATT BEST¤MMA V¥RDOMFATTNINGEN +OMMUNEN SKULLE D¥ MED ANDRA ORD FASTST¤LLA V¥RDBEHOVET OCH D¤RMED ¤LDREPENGENS STORLEK -EN ¤LDREPENGEN SKULLE SEDAN G¶RA DET M¶JLIGT ATT V¤LJA V¥RDGIVARE SJ¤LV

) 3TORBRITANNIEN INF¶RDES EN ¤LDREPENG UTAN S¥DAN RANSONERING VILKET LEDDE TILL EN SNABB ¶KNING AV ANTALET V¥RDPLATSER OCH D¤RMED ¤VEN TOTALKOSTNADERNA ) VISS M¥N VAR DETTA EMELLERTID EN AVSEDD EFFEKT

3AMMANLAGT SYFTAR F¶RSLAGEN TILL ATT

&INANSIERINGEN AV ¤LDREOMSORGEN F¶RB¤TTRAS TILL F¶LJD AV ¶KAD FONDERING VINSTEN F¶RKNIPPAD MED ¤LDREPENG OCH VINSTEN FR¥N

¥TERF¶RS¤KRINGEN &¶RB¤TTRINGEN AV FINANSIERINGEN SKER UTAN N¥ GON SKATTEH¶JNING

-¤NNISKOR F¥R M¶JLIGHET ATT F¶RS¤KRA SIG MOT RISKEN ATT BLI FAT TIGA $EN M¶JLIGHETEN FINNS INTE I DAG

$ET BLIR EN ¶KAD M¥NGFALD INOM ¤LDREOMSORGEN VILKET TORDE VARA BRA B¥DE F¶R EFFEKTIVITETEN OCH F¶R M¶JLIGHETEN F¶R DEN EN SKILDE ATT F¥ SINA ¶NSKEM¥L TILLGODOSEDDA

+VALITET OCH KONKURRENS I KOMMUNAL VERKSAMHET

'OD INFORMATION OM DE KOMMUNALA VERKSAMHETERNAS KVALITET OCH EFFEKTIVITET ¤R VIKTIGT B¥DE UR ETT KONSUMENTPERSPEKTIV OCH UR ETT DEMOKRATISKT PERSPEKTIV %N STOR DEL AV M¤NNISKORS KONSUMTION UT G¶RS AV KOMMUNALA TJ¤NSTER %N RIMLIG FR¥GA ¤R D¤RF¶R OM DE KOM MUNALA VERKSAMHETERNA UPPFYLLER DE KRAV P¥ KONSUMENTINFORMA TION OCH KONSUMENTSKYDD SOM G¤LLER F¶R PRIVATA TJ¤NSTER OCH VAROR

$¤RTILL KOMMER DEN DEMOKRATISKA ASPEKTEN !NSVARET F¶R STYR NINGEN AV DE KOMMUNALA VERKSAMHETERNA VILAR TILL SYVENDE OG SIDST P¥ KOMMUNINV¥NARNA $ESSA KAN I EGENSKAP AV V¤LJARE MEN OCKS¥ I SINA KUNDVAL OCH ANDRA P¥VERKANSM¶JLIGHETER ¥TMINSTONE TEORETISKT SETT STYRA DE KOMMUNALA VERKSAMHETERNA ) PRAKTIKEN KAN DE NATURLIGTVIS G¶RA DETTA ENBART I DEN M¥N DE LYCKAS TA REDA P¥ HUR V¤L DE KOMMUNALA VERKSAMHETERNA FUNGERAR

%N AVG¶RANDE FR¥GA I SAMMANHANGET ¤R D¤RF¶R VILKEN INFORMA TION OM DE KOMMUNALA VERKSAMHETERNAS KVALITET KOMMUNINV¥NAR NA ELLER BRUKARNA AV DE KOMMUNALA TJ¤NSTERNA F¥R &¶R ATT TA REDA P¥ DETTA HAR VI GENOMF¶RT EN TELEFONINTERVJUUNDERS¶KNING I

KOMMUNER D¤R INTERVJUAREN HAR UTGETT SIG F¶R ATT VARA EN VANLIG PERSON SOM HAR F¶R AVSIKT ATT FLYTTA TILL KOMMUNEN OCH BEG¤R IN FORMATION OM KVALITETEN I SKOLAN OCH BARNOMSORGEN -ETODEN F¶R TELEFONINTERVJUERNA REDOVISAS N¤RMARE I RUTAN NEDAN

) TELEFONINTERVJUERNA BED¶MDES TILLG¤NGLIGHET OCH SERVICEINRIKT NING ALLM¤NT SETT VARA GOD ) ¶VER H¤LFTEN AV FALLEN BLEV INTERVJUA REN VISSERLIGEN H¤NVISAD VIDARE TILL ANNAN TJ¤NSTEMAN B¥DE EN OCH TV¥ G¥NGER MEN V¤NTETIDEN VAR KORT OCH M¶TTES AV HJ¤LPSAMMA TJ¤NSTEM¤N

4ELEFONINTERVJUER I KOMMUNER

)NTERVJUAREN RINGDE HANDL¤GGARE I ETT STRATIFIERAT SLUMPM¤SSIGT UR VAL OM KOMMUNER OCH UTGAV SIG VARA EN VANLIG PERSON MED MAN OCH BARN SOM HAR F¶R AVSIKT ATT FLYTTA TILL KOMMUNEN 6ID EN F¶RSTA KONTAKT MED KOMMUNENS V¤XEL BAD INTERVJUAREN OM ATT F¥ TALA MED N¥GON SOM KAN L¤MNA INFORMATION OM BARNOMSORG OCH SKOLAN )NGEN CHEFSPERSON HAR EFTERFR¥GATS EFTERSOM STR¤VAN VAR ATT UTIFR¥N ETT MEDBORGARPERSPEKTIV G¶RA SITUATIONEN S¥ REALISTISK SOM M¶JLIGT

.¤R V¤XELN HADE KOPPLAT TILL DEN TJ¤NSTEMAN SOM B¶R KUNNA BE SVARA FR¥GORNA PRESENTERADE SIG INTERVJUAREN MED NAMN OCH BE R¤TTADE ATT FAMILJEN FUNDERAR P¥ ATT FLYTTA TILL KOMMUNEN &AMILJEN ANGAVS HA TV¥ BARN ETT I DAGIS¥LDER OCH ETT SOM G¥R I TREAN 5NDER SAMTALETS G¥NG INRIKTADES FR¥GORNA MOT ATT F¥ UPPLYSNINGAR OM GE NOMF¶RDA UTV¤RDERINGAR UPPF¶LJNINGAR R¶RANDE DAGHEM OCH SKOLOR

.¤R MOTFR¥GOR HAR ST¤LLTS OM VILKET OMR¥DE INTERVJUAREN T¤NKT FLYTTA TILL GAVS SVARET ATT SKOL OCH DAGISFR¥GAN SKULLE KOMMA ATT STYRA VALET AV BOSTADSOMR¥DE

)NTERVJUAREN DOKUMENTERADES S¥ ORDAGRANT SOM M¶JLIGT DIREKT EFTER INTERVJUTILLF¤LLET %N BED¶MNING GJORDES AVSEENDE BEM¶TANDE I SYNNERHET SERVICEINRIKTNINGEN DVS I VILKEN M¥N AKTUELL HANDL¤G GARE HAR F¶RS¶KT HJ¤LPA EN INFORMATIONSS¶KANDE MEDBORGARE SOM HAR F¶R AVSIKT ATT FLYTTA TILL KOMMUNEN "ED¶MNINGEN HAR GJORTS DELS I ANSLUTNING TILL INTERVJUAREN DELS N¤R DEN SKRIFTLIGA INFORMA TIONEN HAR KOMMIT IN

!V DE KOMMUNERNA KUNDE ELLER VILLE INTE L¤MNA N¥GON INFOR MATION ALLS SOM P¥ N¥GOT S¤TT BELYSTE KVALITETEN I VERKSAMHETERNA ) ENDAST FYRA KOMMUNER KUNDE N¥GON KVALITETSINFORMATION ERH¥LLAS

.¤R INTERVJUAREN BAD OM ATT F¥ UNDERLAGET F¶R KVALITETSINFORMATION FR¥N DESSA FYRA KOMMUNER VISADE SIG DETTA VARA MYCKET BRISTF¤LLIGT „ND¥ F¥R BETONAS ATT DE F¶LJANDE EXEMPLEN UTG¶R F¶RED¶MEN I DEN

$ENNA STUDIE HAR UTF¶RTS AV DOCENT 'ULLAN 'IDLUND OCH UTREDARE ,ENA 3AND STR¶M P¥ UPPDRAG AV %3/ INOM DETTA PROJEKT

MENING ATT DE ¶VERHUVUDTAGET HADE N¥GON UPPF¶LJNING ELLER UTV¤R DERING ATT VISA UPP

3OLNA STAD REDOVISADE EN UPPF¶LJNING AV GRUNDSKOLORNA FR¥N

SOM GRUNDAR SIG P¥ EN ENK¤TUNDERS¶KNING "ORTFALLET I SVA REN VAR )NGEN UPPDELNING HADE GJORTS P¥ ENSKILDA SKOLOR

3KINNSKATTEBERG HADE GENOMF¶RT EN UTV¤RDERING AV VILKA SKOLOR OCH DAGHEM SOM UPPN¥TT M¥L INOM OLIKA OMR¥DEN BASERAD P¥ HUR STOR ANDEL AV DE TILLFR¥GADE F¶R¤LDRARNA SOM ANS¥G ATT M¥LET UPP FYLLTS 3VARSFREKVENS ANGAVS INTE !NM¤RKNINGSV¤RT NOG R¶R INGEN AV DE UPPSATTA M¥LEN HUR MYCKET BARNEN L¤RT SIG ) ST¤LLET ¤R M¥LEN ATT BARN F¥R EN KONTINUERLIG SKOLG¥NG MED H¤NSYN TAGEN TILL BAR NETS MOGNAD OCH UTVECKLINGSTAKT OCH ATT UNDERS¶KANDE OCH LABO RATIVT ARBETE SKALL ING¥ SOM EN VIKTIG DEL I VERKSAMHETEN F¶R ALLA ¥LDRAR

3OLLEFTE¥ REDOVISADE EN ENK¤TUTV¤RDERING INOM BARNOMSORGEN 2ESULTATET DELADES INTE UPP P¥ ENSKILDA DAGHEM

$ET FRAMKOM OCKS¥ ATT KOMMUNER H¥LLER EN DEL UTV¤RDERINGSRE SULTAT HEMLIGA $ESSA ANV¤NDS D¥ EVENTUELLT F¶R STYRNING AV VERK SAMHETEN MEN DE HJ¤LPER INTE KOMMUNINV¥NARNA N¤R DET G¤LLER KONSUMENTINFORMATION ELLER M¶JLIGHETEN ATT R¶STA P¥ ETT INFORMERAT S¤TT

3LUTSATSEN F¶REFALLER VARA ATT KOMMUNERNA ARBETAR GANSKA LITE MED UPPF¶LJNING UTV¤RDERING OCH RESULTATM¥TT +OMMUNINV¥NARNA VERKAR DESSUTOM F¥R ETT MINDRE OCH CENSURERAT MATERIAL SOM OFTAST INTE TILL¥TER J¤MF¶RELSE MELLAN ENSKILDA SKOLOR ELLER DAGHEM OCH F¶R DEN DELEN INTE HELLER TILL¥TER J¤MF¶RELSE MED ANDRA KOMMUNER

4ILL DETTA KOMMER ATT KOMMUNINV¥NARNA OCKS¥ I ANDRA AVSEEN DEN RISKERAR ATT F¥ ETT CENSURERAT MATERIAL %N ENK¤T ST¤LLD TILL KOM MUNALEKONOMER HAR T EX VISAT ATT DET ¤R GANSKA VANLIGT ATT MAN TVINGAS MANIPULERA EKONOMISKT INFORMATION P¥ KOMMUNPOLITIKERS BEG¤RAN

0¥ FR¥GAN *AG F¥R BEST¤LLNINGAR FR¥N POLITIKER ATT KOMMA TILL ETT VISST RESULTAT I EN UTREDNING SVARADE ATT DET IBLAND GANSKA OFTA ELLER MYCKET OFTA F¶REKOMMER 0¥ FR¥GAN *AG M¥STE FRISERA

%TIKFR¥GOR INOM DET KOMMUNALEKONOMISKA OMR¥DET 2APPORT FR¥N %TIKPROJEKTET &¶RENINGEN 3VERIGES +OMMUNALEKONOMER AUGUSTI

MINA UTTALANDEN OM EKONOMIN P G A DE POLITISKA KONSEKVENSERNA SVARADE ATT DET F¶REKOMMER IBLAND GANSKA OFTA ELLER MYC KET OFTA

) INLEDNINGEN FRAMH¶LLS ATT KOMMUNERNA HAR GENOMF¶RT GENOM GRIPANDE F¶RVALTNINGSREFORMER MEN ATT DETTA INTE HAR F¶R¤NDRAT VERKSAMHETERNA MYCKET $ETTA BEKR¤FTAS AV V¥RA RESULTAT 5NGEF¤R

AV ALLA KOMMUNER HAR UPPGETT ATT DE HAR INF¶RT M¥LSTYRNING OCH I N¥GON FORMELL MENING GENOMSYRAR DETTA OCKS¥ F¶RVALTNINGEN -EN KONKRETA UPPF¶LJNINGAR AV VERKSAMHETERS M¥LUPPFYLLELSE TYCKS FORTFARANDE VARA S¤LLSYNTA 4ILL FR¥GAN VARF¶R DET KAN VARA S¥ KOMMER VI I N¤STA AVSNITT

2ESULTATSTYRNING KONTRA M¥LSTYRNING

) M¥NGA FALL TYCKS KOMMUNPOLITIKERNA HA SIKTAT P¥ RESULTATSTYRNING MEN SEDAN N¶JT SIG MED M¥LSTYRNING D¤R LUDDIGA M¥LFORMULERINGAR S¤LLAN ELLER ALDRIG F¶LJS UPP ) M¥NGA KOMMUNER SKILJER MAN ¶VER HUVUD TAGET INTE MELLAN BEGREPPEN RESULTATSTYRNING OCH M¥LSTYR NING

2ESULTATSTYRNING ¤R EMELLERTID MYCKET MER L¥NGTG¥ENDE ¤N M¥L STYRNING OCH LEDER OCKS¥ TILL HELT ANDRA RESULTAT 4ILL SKILLNAD FR¥N M¥LSTYRNINGEN ST¤LLER RESUTATSTYRNINGEN KRAV P¥ ATT M¥LUPPFYLLELSEN M¤TS OCH ATT RESULTATEN D¤RMED REDOVISAS OCH LIGGER TILL GRUND F¶R STYRNINGEN OCH DEN FRAMTIDA RESURSTILLDELNINGEN 4ABELL VISAR UTFALLET AV EN STUDIE SOM J¤MF¶RT VILKA EFFEKTER INF¶RANDET AV RESULTATSTYRNING RESPEKTIVE M¥LSTYRNING HAFT P¥ AV KOMMUNALA VERKSAMHETER SOM INGICK I EN STUDIE OM REFORMER I KOMMUNA LA VERKSAMHETER !V TABELLEN FRAMG¥R HUR VANLIG M¥L OCH RESULTAT STYRNING VAR BLAND DE VERKSAMHETER SOM INTE DREVS I PRIVAT REGI ELLER TILLDELATS S¤RSKILT INT¤KTSANSVAR )NDELNINGEN ¤R GJORD BEROENDE P¥ EN F¶R¤NDRING AV STYRFORM FR¥N DEN TRADITIONELLA DETALJSTYRNINGEN SOM FORTFARANDE FINNS I KONTROLLGRUPPEN -¥LSTYRNING HAR OFTA INF¶RTS SAMTIDIGT MED ATT EGET BUDGETSANSVAR TILLDELATS 2ESULTATSTYRNING INNEB¤R ATT EXPLICITA RESULTATM¥TT AN V¤NDS

4ABELL %FFEKTER AV M¥LSTYRNING OCH RESULTATSTYRNING P¥ KOMMU NALA VERKSAMHETER

  !NDEL VERKSAMHETER MED +VALITETSJUSTERAD KOST
  RESPEKTIVE STYRFORM NADSF¶R¤NDRING
+ONTROLLGRUPP    
-¥LSTYRNING    
2ESULTATSTYRNING    

+¤LLA &¶LSTER KAPITEL

) STUDIEN FRAMKOM OCKS¥ ATT KOMMUNALA F¶RS¶K ATT INF¶RA RESULTAT M¥TT OFTA BLEV ETT SLAG I LUFTEN D¤RF¶R ATT RESULTATM¥TT VALDES SOM S¤LLAN VAR S¤RSKILT ANV¤NDBARA F¶R STYRNING /RSAKEN TILL RESULTAT M¥TTENS BRISTANDE ANV¤NDBARHET VAR ATT DE OFTAST TOG SIG FORMEN AV VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR SNARARE RESULTAT 2ESULTATM¥TTEN AN V¤NDS FR¤MST SOM ALLM¤N INFORMATION OCH IBLAND I FORM AV STYCK KOSTNADER ELLER NYCKELTAL SOM UNDERLAG F¶R ALLOKERING AV MEDEL

-EN DET KAN VARA S¥ ATT DET I M¥NGA KOMMUNALA VERKSAMHETER FAKTISKT ¤R SV¥RT ATT HITTA ELLER GENOMF¶RA BRA RESULTATM¤TNINGAR /FTA ¶VERDRIVS EMELLERTID DESSA SV¥RIGHETER ) RUTAN NEDAN F¶RS ETT N¥GOT DJUPARE RESONEMANG OM OS¤KERHETEN I RESULTATM¥TTEN -EN INTE MINST SV¥RIGHETERNA ATT HITTA BRA RESULTATM¥TT HAR LEGAT TILL GRUND F¶R F¶RS¶KEN ATT TILL¥TA ELLER SKAPA KONKURRERANDE VERKSAM

4ILL DETTA KOMMER ATT RESULTATM¥TT I OFFENTLIG VERKSAMHET OFTA ¤R RIKTADE MOT FEL NIV¥ INOM BESLUTSHIERARKIN -¥NGA RESULTATM¥TT ¤R FR¤MST AV NYTTA F¶R EN VISS NIV¥ INOM ORGANISATIONEN %TT M¥TT SOM ANTAL FEL INOM EN PRODUKTIONSPROCESS KAN HJ¤LPA DE SOM ¤R DIREKT ANSVARIGA ATT VIDTA ¥TG¤RDER 3TYRELSEN ELLER HUVUDM¤NNEN HAR D¤REMOT INTE STOR NYTTA AV DEN INFORMATIONEN EFTERSOM DE INTE HAR TILLR¤CKLIG DETALJK¤NNEDOM F¶R ATT BED¶MA VILKEN ¥TG¤RD SOM ¤R B¤ST TILL SKILLNAD FR¥N DE OFFENTLIGA VERKSAMHETERNA HAR F¶RETAGEN ALLTID ETT RESULTATM¥TT SOM GER INFORMATION OM HELA VERKSAMHETEN DVS VINSTEN

HETER SOM KAN UTV¤RDERAS MOT VARANDRA $ETTA BEHANDLAS I N¤STA AVSNITT

2ESULTATM¥TTENS ANV¤NDBARHET

%N ANNAN VIKTIG ASPEKT AV RESULTATM¥TTENS ANV¤NDBARHET ¤R HUR TILL F¶RLITLIGA DE ¤R /FFENTLIGA BESLUTSFATTARE TVEKAR OFTA ATT FATTA OBE KV¤MA BESLUT OM RESULTATEN INTE ¤R HELT TILLF¶RLITLIGA $ET BEFARAS ATT RESULTATEN SL¥R OR¤TTVIST OM DE R¥KAR BLI FEL IBLAND 4ILL VISS DEL GRUNDAR SIG DESSA FARH¥GOR DOCK P¥ ETT MISSF¶RST¥ND

) M¥NGA FALL ¤R ETT AVG¶RANDE KRAV P¥ ETT RESULTATM¥TT INTE ATT DET ALLTID GER R¤TT SVAR UTAN ATT DET I GENOMSNITT GER R¤TT SVAR 3OM ETT EXEMPEL GES BETYG I SKOLOR ELLER P¥ UNIVERSITET OFTA P¥ BASIS AV EN L¤RARES MYCKET SUBJEKTIVA BED¶MNING AV ELEVENS INSATSER "ETYGET KAN S¥LEDES I ENSKILDA FALL VARA BEH¤FTAT MED STORA FEL SOM KAN DRABBA ELLER GYNNA ENSKILDA ELEVER 4ROTS DESSA FEL UPPN¥R BETYG S¤TTNINGEN OFTA SITT HUVUDSYFTE N¤MLIGEN ATT F¥ ELEVEN ATT ANSTR¤NGA SIG OCH ATT BED¶MA ELEVENS KOMPETENS !NLEDNINGEN TILL DETTA ¤R ATT S¥ L¤NGE L¤RAREN R¤TTAR R¤TT I GENOMSNITT S¥ KAN ELEVEN INTE UTNYTTJA FELEN GENOM ATT T EX BARA L¤RA SIG VISSA SAKER $ESSUTOM J¤MNAS FELEN UT ¶VER TIDEN S¥ ATT DEN ENSKILDE S¤LLAN TAR SKADA I L¤NGDEN

0¥ SAMMA S¤TT F¶RH¥LLER DET SIG MED RESULTATM¥TT I DEN PRIVATA SEK TORN $ET ¤R T EX MYCKET VANLIGT ATT TV¥ PARTER SOM SLUTER ETT ENTRE PRENADAVTAL INTE KAN F¶RUTSE VILKA FELK¤LLOR SOM KOMMER ATT UPPST¥ I DE M¥TT P¥ KONTRAKTSUPPFYLLELSE SOM L¤GGS FAST $ETTA SPELAR DOCK EN MINDRE ROLL OM M¥TTEN V¤NTAS FUNGERA R¤TT I GENOMSNITT

!TT ETT RESULTATM¥TT ¤R OS¤KERT ¤R S¥LEDES INTE N¥GOT GILTIGT SK¤L F¶R ATT INTE ANV¤NDA DET $EN RELEVANTA FR¥GAN ¤R I ST¤LLET OM BESLUTS FATTANDET OCH PRESTATIONEN I GENOMSNITT KAN V¤NTAS BLI B¤TTRE MED RESULTATM¥TTET ¤N UTAN

+ONKURRENS

%TT ARGUMENT F¶R ATT INF¶RA KONKURRENS ¤R ATT KOMMUNEN OCH KON SUMENTEN D¤RMED F¥R B¤TTRE M¶JLIGHET ATT J¤MF¶RA KVALITET OCH EF FEKTIVITET SAMTIDIGT SOM DENNA J¤MF¶RELSE MELLAN KONKURRENTER OCKS¥ STYR VEM SOM UTF¶R VERKSAMHETEN 5TIFR¥N DETTA ARGUMENT HAR OCKS¥ EN RAD REFORMER GENOMF¶RTS UNDER SENARE ¥R SOM ¶PPNAT F¶R KONKURRENS SE RUTAN NEDAN 6¥R GENOMG¥NG AV ARGUMENTEN F¶R OCH ERFARENHETERNA AV KONKURRENSUTS¤TTNINGEN TYDER EMELLERTID P¥ ATT ARGUMENTET M¥STE NYANSERAS 6ISSERLIGEN ¤R ERFARENHETERNA AV KOMMUNAL KONKURRENSUTS¤TTNING I DE FLESTA FALLEN POSITIVA -EN KONKURRENSUTS¤TTNINGEN MINSKAR KNAPPAST BEHOVET AV EN FUNGE RANDE KVALITETSM¤TNING OCH GOD KONSUMENTINFORMATION ) DE FALL D¤R KONKURRENSEN FUNGERAT MINDRE BRA ¤R ORSAKEN OFTA JUST ATT KVA LITETS OCH KONSUMENTINFORMATION ¥SIDOSATTS

4ABELL .¥GRA VIKTIGA KOMMUNALA REFORMER AVSEENDE DECENTRALI SERING OCH KONKURRENSUTS¤TTNING

+OMMUNERNA TILL¤TS UPPHANDLA LOKALA BUSSTRANSPORTER FR¥N KONKURRERAN

DE BOLAG …R HADE AV ALL TRAFIK UTSATTS F¶R KONKURRENS

4AXIMARKNADEN AVREGLERADES VILKET M¶JLIGGJORDE UPPHANDLING AV

L¥NGF¤RDSTJ¤NSTER FR¥N KONKURRERANDE BOLAG

+OMMUNERNA B¶RJAR UTS¤TTA K¤RNVERKSAMHETER F¶R KONKURRENS …R

HAR ETT TAL KOMMUNER INF¶RT BEST¤LLAR UTF¶RAR ORGANISATIONER +OM MUNER TILL¥TS ¤VEN L¤GGA UT SOCIALA VERKSAMHETER P¥ PRIVATA UTF¶RARE

3KOLSYSTEMET DECENTRALISERAS +OMMUNERNA TAR ¶VER ANSVAR F¶R ANST¤LL

NING AV L¤RARE FR¥N STATEN OCH F¥R D¤RMED ETT HELHETSANSVAR F¶R SKO LAN

„DELREFORMEN +OMMUNERNA ¶VERTAR ANSVAR F¶R ¤LDREOMSORGEN FR¥N

LANDSTINGEN

OCH ) EN DEL KOMMUNER DECENTRALISERAS BESLUT TILL STADSDELSN¤MNDER .¥GRA SENARE KOMMUNER DELAS UPP

2EFORM AV STATSBIDRAGSSYSTEMET +OMMUNERNA F¥R EN ST¶RRE DEL AV DE STATLIGA BIDRAGEN SOM EN KLUMPSUMMA I ST¤LLET F¶R SPECIALDESTINERADE SEKTORSBIDRAG DVS RIKTADE TILL OLIKA BEHOV &ORTFARANDE FINNS DOCK EN RAD SPECIALDESTINERADE BIDRAG KVAR

.Y KOMMUNALLAG ¶PPNAR F¶R ¶KAD BRUKARMEDVERKAN PERSONVALSINSLAG

OCH FLER LOKALA FOLKOMR¶STNINGAR

3KOLPENGEN INF¶RS %TABLERINGSFRIHET F¶R SKOLOR INF¶RS &RISKOLORNA HAR R¤TT TILL EN SKOLPENG MOTSVARANDE AV DEN GENOMSNITTLIGA SKOLKOST NADEN PER ELEV I KOMMUNEN

-¥NGA KOMMUNER L¤GGER DELAR AV VERKSAMHETEN ¶VER P¥ KOMMUNALA

BOLAG

+OMMUNERNA F¥R ¶KAT INFLYTANDE ¶VER ANSLAGEN TILL FRISKOLORNA VILKET

ENLIGT KRITIKERNA G¶R DET EKONOMISKA L¤GET MER OS¤KERT F¶R DESSA

%RFARENHETER AV KONKURRENSUTS¤TTNING

+ONKURRENS I DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN HAR UNDER DET SENASTE DECENNIET INF¶RTS I M¥NGA L¤NDER $ET FINNS S¥LEDES ETT RIKLIGT UN DERLAG F¶R ATT KUNNA BED¶MA EFFEKTERNA

%N KLAR SLUTSATS AV DE BEFINTLIGA UTV¤RDERINGARNA AV KOMMUNALA REFORMER ¤R ATT FUNGERANDE KONKURRENS INTE ¤R DETSAMMA SOM ATT HA EN FRISL¤PPT MARKNAD 0¥ EN FRI MARKNAD FINNS OFTA OLIKA TYPER AV KONKURRENSHINDER SOM UPPST¥R NATURLIGT DVS UTAN ATT HA SKAPATS AV ETT OFFENTLIGT INGRIPANDE %TT EXEMPEL P¥ DETTA ¤R ATT DET P¥ VISSA MARKNADER KAN UPPST¥ MONOPOL %TT ANNAT EXEMPEL ¤R ATT KUNDER P¥ VISSA MARKNADER HAR SV¥RT ATT BEVAKA DE KONKURRERANDE F¶RETAGENS PRISER OCH KVALITET

%TT VANLIGT RESULTAT I UTV¤RDERINGARNA AV KONKURRENSUTS¤TTNING ¤R D¤RF¶R ATT EN AVVECKLING AV KONKURRENSH¤MMANDE OFFENTLIG STYR NING OFTA F¶RB¤TTRAR B¥DE KVALITETEN OCH EFFEKTIVITETEN MEDAN EN AVVECKLING AV KONKURRENSFR¤MJANDE OFFENTLIGA INGRIPANDEN KAN F¶RS¤MRA B¥DE KVALITET OCH EFFEKTIVITET

$ETTA ILLUSTRERADES TIDIGT I STUDIER AV SOPH¤MTNINGEN I 53! 3OPH¤MTNING VISADE SIG VARA EN IDEAL MARKNAD ATT STUDERA $EN BEDRIVS P¥ M¥NGA OLIKA S¤TT P¥ OLIKA H¥LL SAMTIDIGT SOM KOSTNADER OCH KVALITET KAN M¤TAS F¶RH¥LLANDEVIS V¤L $ET VISADE SIG ATT SOP H¤MTNING I PRIVAT REGI VAR BILLIGARE OCH B¤TTRE ¤N I OFFENTLIG REGI OM KONKURRENSEN ORGANISERADES AV KOMMUNEN I FORM AV ENTREPRENAD UPPHANDLING $¤REMOT BLEV DEN MYCKET DYRARE OCH S¤MRE N¤R DEN BEDREVS HELT FRITT UTAN KOMMUNENS INGRIPANDE !NLEDNINGEN VAR AV ALLT ATT D¶MA DE INFORMATIONSPROBLEM SOM UPPSTOD N¤R HUSH¥L LEN SKULLE BILDA SIG EN UPPFATTNING OM DE OLIKA F¶RETAGENS PRIS KVALITET OCH P¥LITLIGHET (USH¥LLEN REAGERADE KNAPPT P¥ ¤NDRADE PRISER EFTERSOM KOSTNADEN ¤ND¥ ¤R LITEN F¶R VARJE HUSH¥LL &¶LJDEN BLEV ATT DET BLEV SV¥RT F¶R ETT F¶RETAG ATT GENOM PRISS¤NKNINGAR VINNA ¶VER ALLA KUNDER INOM ETT OMR¥DE $ETTA INNEBAR OCKS¥ ATT DE

4 EX 3AVAS &¶R SVENSK DEL VISAR !HLANDER ATT PRIVATA SOPH¤MT NINGSENTREPREN¶RER HADE L¤GRE KOSTNADER ¤N KOMMUNALA N¤R ANDRA VIKTIGA F¶RKLARINGSFAKTORER HADE KONTROLLERATS F¶R ) DAG UTF¶R PRIVATA ENTREPREN¶RER SOP H¤MTNING I AV LANDETS KOMMUNER

FAKTISKA KOSTNADERNA ¶KADE EFTERSOM FLERA SOPBILAR M¥STE TRAFIKERA SAMMA V¤G

„N S¥ L¤NGE HAR F¥ KOMMUNER INF¶RT KONKURRENS I K¤RNVERKSAM HETERNA …R HADE T EX MINDRE ¤N AV KOMMUNERNA PR¶ VAT ATT INF¶RA KUNDVAL INOM BARNOMSORG ¤LDREOMSORG ELLER GRUND SKOLA ) FR¥GA OM EXTERN ANBUDSKONKURRENS HAR DENNA F¥TT ST¶RST GENOMSLAG INOM ¤LDRE OCH HANDIKAPPOMSORGEN D¤R TROTS DETTA ENDAST AV KOMMUNERNA HADE PR¶VAT DETTA ¥R

-EN FR¥N EN RAD MER TEKNISKA VERKSAMHETER FINNS DE TYDLIGASTE SLUTSATSERNA %TT EXEMPEL ¤R AVREGLERINGEN AV TAXI ¥R %N STOR DEL AV TAXIVERKSAMHETEN K¶PS AV KOMMUNER OCH LANDSTING BL A F¶R F¤RDTJ¤NST OCH SJUKTRANSPORTER !VREGLERINGEN INNEBAR ATT DESSA TJ¤NSTER KUNDE K¶PAS GENOM ETT UPPHANDLINGSF¶RFARANDE D¤R KON KURRERANDE TAXIF¶RETAG LADE BUD /LIKA UNDERS¶KNINGAR VISAR TYDLIGT ATT KOMMUNERNAS KOSTNADER PER UPPHANDLAD STANDARDRESA HAR KUN NAT MINSKAS V¤SENTLIGT T EX +RANTZ .54%+ ) GE NOMSNITT SJ¶NK KOSTNADERNA F¶R EN STANDARDRESA REALT MED PRO CENT MELLAN ¥REN OCH ) KOMMUNER MED KONKURRERANDE TAXIBOLAG OFTA ST¶RRE ST¤DER SJ¶NK KOSTNADEN MYCKET MER ¤N I KOMMUNER D¤R INGEN KONKURRENS F¶REKOM )NTRESSANT NOG SKEDDE INGEN MOTSVARANDE PRISS¤NKNING P¥ DEN PRIVATFINANSIERADE TAXI MARKNADEN ) OLIKA UNDERS¶KNINGAR T EX "URDETT &¶LSTER

VISAS DETTA HA BEROTT P¥ ATT KONKURRENSEN INTE FUNGERAR V¤L P¥ DENNA DEL AV MARKNADEN +UNDER KAN INTE J¤MF¶RA PRISER I DEN UTSTR¤CK NING SOM SKULLE KR¤VAS F¶R ATT KONKURRENSEN SKALL FUNGERA $E KUNDER SOM K¶R TAXI BETALAR OFTA INTE SJ¤LVA MEDAN DE SOM BETALAR SJ¤LVA I ALLM¤NHET ¥KER F¶R S¤LLAN F¶R ATT KUNNA J¤MF¶RA PRISER MEL LAN KONKURRERANDE BOLAG

„VEN AVREGLERINGEN AV LOKALTRAFIKEN GER LIKNANDE ERFARENHETER SOM BESKRIVS I RUTAN

!VREGLERING AV LOKALTRAFIKEN

,IKNANDE ERFARENHETER FINNS EFTER AVREGLERINGEN AV DEN LOKALA BUSSMARKNADEN %N FULLST¤NDIG AVREGLERING I %NGLAND D¤R DEN OF FENTLIGA INBLANDNINGEN AVVECKLADES HELT LEDDE TILL TVEKSAMMA RE

             
SULTAT 6ISSERLIGEN SJ¶NK KOSTNADERNA PER BUSSKILOMETER V¤SENTLIGT
MEN ANTALET PASSAGERARE MINSKADE OCKS¥ BETYDLIGT &LERA UNDER
S¶KNINGAR VISAR ATT DETTA TILL STOR DEL BERODDE P¥ DE INFORMATIONS
OCH KOORDINERINGSPROBLEM SOM UPPSTOD N¤R M¥NGA BOLAG KONKUR
RERANDE P¥ SAMMA LINJER          
&IGUR "USSTRAFIKENS KOSTNADER      
)NDEX          
             
             
             
             
             
             
             
  +OSTNAD PER RESANDE 4OTAL KOSTNAD   +OSTNAD PER VAGNKM

) 3VERIGE BETYDDE AVREGLERINGEN SOM TR¤DDE I KRAFT ENBART ATT L¤NS TRAFIKBOLAGEN FICK UPPHANDLA UNDER KONKURRENS )NTRESSANT NOG MOTSATTE SIG DE BORGERLIGA PARTIERNA DENNA AVREGLERING EFTERSOM DET BEFARADES ATT KOMMUNER SKULLE ANV¤NDA DENNA R¤TT F¶R ATT G¶RA SIG AV MED DE PRIVATA BUSSBOLAGEN ) ST¤LLET ¶KADE UPPHANDLING UNDER KONKURRENS LAVINARTAT FR¥N TILL PROCENT AV TRAFIKEN MELLAN ¥REN

OCH &IGUR OVAN VISAR HUR KOSTNADER OCH PRODUKTI VITET UTVECKLATS UNDER PERIODEN 6ID F¶RSTA ANBLICK P¥MINNER UT VECKLINGEN OM DEN ENGELSKA $E TOTALA KOSTNADERNA ¶KADE FRAM TILL

OCH MINSKADE EFTER DEN EKONOMISKA KRISENS INBROTT 'ENOM SNITTLIG KOSTNAD PER BUSSKILOMETER MINSKADE MED PROCENT MINDRE ¤N I %NGLAND 'ENOMSNITTLIG KOSTNAD PER PASSAGERARE ¶KADE D¤REMOT MED PROCENT VILKET SPEGLAR ETT KRAFTIGT MINSKAT PASSAGERARANTAL .¤RMARE ANALYS VISAR EMELLERTID ATT DRIVKRAFTERNA

BAKOM DENNA UTVECKLING VARIT HELT ANNORLUNDA I 3VERIGE ¤N I %NGLAND ) EN NOGGRANN UNDERS¶KNING !LEXANDERSSON &¶LSTER OCH (ULT©N VISAS ATT KONKURRENSUTS¤TTNINGEN RENSAT F¶R ANDRA FAKTORER SOM P¥VERKAT KOSTNADER HAR MINSKAT KOSTNADER PER BUSSKILOMETER MED PROCENT 3AMTIDIGT VISAS ATT DET MINSKADE PASSAGERARANTALET INTE BEROR P¥ KONKURRENSUTS¤TTNINGEN UTAN P¥ INF¶RANDET AV MOMS P¥ BILJETPRISERNA MINSKAD SUBVENTIONERING AV BILJETTPRISERNA OCH EN RAD ANDRA FAKTORER $ETTA RESULTAT ¤R OCKS¥ RIMLIGT EFTERSOM L¤NSTRAFIKBOLAGEN I 3VERIGE BEH¥LLIT FULL KONTROLL ¶VER PRISS¤TTNINGEN OCH SCHEMAL¤GGNINGEN S¥ ATT KUNDEN INTE DIREKT P¥VERKATS AV KONKURRENSUTS¤TTNINGEN

/CKS¥ FR¥N ANDRA OMR¥DEN BEKR¤FTAS DESSA ERFARENHETER FR¥N INF¶ RANDET AV KONKURRENS $EN HITTILLS MEST OMFATTANDE UTV¤RDERINGEN AV KONKURRENSUTS¤TTNING AV KOMMUNALA VERKSAMHETER &¶LSTER

J¤MF¶RDE LIKARTADE VERKSAMHETER SOM ANTINGEN DREVS I PRIVAT REGI KONKURRENSUTSATTES ENBART DECENTRALISERADES MED EGET BUD GETANSVAR OCH D¤R INGA F¶R¤NDRINGAR GJORDES 3AMMANLAGT UNDER S¶KTES VERKSAMHETER S¥SOM DAGHEM SERVICEHEM OCH TEKNISKA TJ¤NSTER $ET HUVUDSAKLIGA RESULTATET VISAS I TABELL $E PRIVATISERADE VERKSAMHETERNA F¶RB¤TTRADE EFFEKTIVITETEN MEST %N DEL AV EFFEKTIVITETS¶KNINGEN TILLFALLER DOCK ENTREPREN¶REN I FORM AV VINST $¤RF¶R BLEV KOSTNADSS¤NKNINGEN F¶R KOMMUNEN UNGEF¤R DEN SAMMA SOM F¶R DE KOMMUNALA VERKSAMHETER SOM ENBART UTSATTS F¶R KONKURRENS MEN INTE PRIVATISERATS 4YDLIGT ¤R I B¥DA FALLEN ATT DE KVALITETSJUSTERADE KOSTNADERNA MINSKAT MYCKET MER ¤N F¶R VERK SAMHETER SOM ENBART DECENTRALISERATS ELLER F¶R KONTROLLGRUPPEN $ETTA BEKR¤FTAR S¥LEDES DE POSITIVA EFFEKTERNA SOM KONKURRENS KAN HA

4ABELL +VALITETSJUSTERADE KOSTNADSF¶R¤NDRINGAR EFTER REFORMER I KOMMUNALA VERKSAMHETER

  0RIVAT REGI +ONKUR $ECENTRA +ONTROLL
    RENSUTSATT LISERAT GRUPP
+OMMUNALA        
KOSTNADER        
%FFEKTIVITET        

+OSTNADSF¶R¤NDRINGAR JUSTERADES F¶R F¶R¤NDRINGAR I PERSONALINTENSITET KAPITALKOSTNADER OCH DRIFTSKOSTNADER I DEN I DEN UTSTR¤CKNING ATT DESSA BED¶MS HA F¶R¤NDRAT KVALITETEN

%FFEKTIVITETSF¶R¤NDRINGEN ¤R F¶R¤NDRINGEN I KOMMUNALA KOSTNADER PLUS ENTREPREN¶RENS VINST

+¤LLA &¶LSTER

3AMTIDIGT PEKAR UNDERS¶KNINGEN OCKS¥ P¥ ATT EN HEL DEL MISSTAG BEGICKS I B¶RJAN /FTA GENOMF¶RDES INGET ACCEPTABELT UPPHAND LINGSF¶RFARANDE D¤R ALLA KONKURRENTER VERKLIGEN HADE M¶JLIGHET ATT DELTA ) M¥NGA FALL SKREVS OCKS¥ BRISTF¤LLIGA KONTRAKT SOM GJORDE DET SV¥RT F¶R KOMMUNERNA I EFTERHAND ATT KONTROLLERA ELLER UPPR¤TT H¥LLA KVALITETEN

3ENARE UNDERS¶KNINGAR AV KONKURRENSUTS¤TTNING TYDER P¥ ATT DESSA PROBLEM KAN HA MINSKAT MED TIDEN &LERA GRUNDLIGA STUDIER AV KONKURRENSUTS¤TTNING INOM ¤LDREOMSORGEN TYDER T EX P¥ ATT KONKURRENSUTS¤TTNINGEN HAR S¤NKT KOSTNADERNA OCH H¶JT KVALITETEN

,IKAS¥ HAR J¤MF¶RELSER AV KOMMUNALA KOOPERATIVA OCH DE DAGHEM

(¶GBERG UNDERS¶KER UPPHANDLINGSTILLF¤LLEN INOM ¤LDREOMSORGEN I 3TOCKHOLM OCH KONSTATERAR ATT KOSTNADERNA S¤NKTS MED ) EGEN REGI VERKSAM HET SOM HOTADES AV KONKURRENSUTS¤TTNING SJ¶NK DESSUTOM KOSTNADERNA MED

%DEBALK 2OS©N OCH 3VENSSON J¤MF¶RDE PARVIST PRIVATA OCH KOMMUNALA UTF¶RARE INOM ¤LDREOMSORGEN $E PRIVATA UTF¶RARNA ANV¤NDE F¤RRE PERSONAL MEN ERH¶LL B¤TTRE OMD¶MEN AV DE BOENDE AVSEENDE KVALITETEN ¤N DE KOMMUNALA UT F¶RARNA .ORDLING SAMMANST¤LLER FALLSTUDIER AV ¤LDREOMSORG $ET KON STATERAS ATT I SAMTLIGA FALL HAR DE PRIVATA UTF¶RARNA VARIT MER KOSTNADSEFFEKTIVA OCH I SAMTLIGA FALL D¤R KVALITETSBED¶MNINGAR GJORTS AV HJ¤LPTAGARNA FICK DE PRIVATA UTF¶ RARNA B¤TTRE BETYG

SOM DRIVITS UTIFR¥N VINSTMOTIV ATT DE SENARE ¤R MER RESURSEFFEKTIVA UTAN ATT KVALITETEN BLIVIT S¤MRE

!NDRA ASPEKTER AV KONKURRENSUTS¤TTNINGEN HAR OCKS¥ UNDER S¶KTS %N DEL HAR H¤VDAT ATT SEGREGERINGEN ¶KAR OM DE KOMMUNALA BOSTADSBOLAGEN PRIVATISERAS (ITTILLS HAR DETTA INTE KUNNAT BEKR¤FTAS %N UTV¤RDERING AV PRIVATISERINGEN J¤MF¶RDE ¥TTA PRIVATISERADE BOSTADSOMR¥DEN MED J¤MF¶RBARA OMR¥DEN SOM FANNS KVAR I KOMMUNAL REGI 5TV¤RDERINGEN FANN INGA SKILLNADER I BEN¤GENHETEN ST¤NGA UTE UTSATTA GRUPPER 3NARARE FANN MAN EN ALLM¤NT H¥RDARE ATTITYD MOT S¥DANA GRUPPER OAVSETT ¤GARFORM -AN FANN INTE HELLER N¥GOT BEL¤GG F¶R ATT HYRORNA SKULLE H¶JAS MER TILL F¶LJD AV PRIVATISERINGEN $¤REMOT VAR DE PRIVATA ¤GARNA EFFEKTIVARE N¤R DET G¤LLER DRIFT OCH UNDERH¥LL $E INTERVJUADE REPRESENTANTERNA F¶R DE KOMMUNALA BOSTADSF¶RETAGEN S¤GER SIG SAKNA KLARA M¥LFORMULERINGAR FR¥N ¤GAREN 0ROBLEMET F¶REFALLER SNARARE VARA ATT ETT BETEENDE SOM GER UPPHOV TILL SEGREGERINGEN ¤R RATIONELLT B¥DE F¶R PRIVATA HYRESV¤RDAR OCH F¶R KOMMUNER I STORSTADSOMR¥DEN

%N RAD UNDERS¶KNINGAR HAR VISAT ATT M¤NNISKOR I AVSAKNAD AV KONKURRENS K¤NT MAKTL¶SHET OCH BRISTANDE M¶JLIGHETER ATT UT¶VA INFLYTANDE -AKTUTREDNINGEN 0ETERSSON M FL %FTER SENARE ¥RS REFORMER KAN OLIKA ATTITYDUNDERS¶KNINGAR M¶JLIGEN TOLKAS S¥ ATT M¤NNISKOR OFTARE F¥R SINA KLAGOM¥L ¥TG¤RDADE ELLER HAR L¤TTARE ATT ANLITA ANDRA UTF¶RARE )BLAND UTTRYCKS EN ST¶RRE TILLFREDSST¤LLELSE MED OFFENTLIGA TJ¤NSTER ¤N TIDIGARE

0¥ VINST OCH F¶RLUST 3OCIALTJ¤NSTENS FORSKNINGS OCH UTVECKLINGSBYR¥ &O5 2APPORTEN BYGGER P¥ EN J¤MF¶RELSE AV KOMMUNALA KOOPERATIVA OCH VINST DRIVNA DAGHEM

!NDERS ,ING OCH -ARTIN 3CHOLIN +4( 3TOCKHOLM

/FFENTLIGT ANST¤LLDA KLAGADE OCKS¥ OFTA ¶VER BRISTANDE INFLYTAN DE %N RAD UNDERS¶KNINGAR ANTYDER ATT KONKURRENSUTS¤TTNING OCH PRIVATISERING HAR ¶KAT PERSONALENS TILLFREDSST¤LLELSE -OT DET KAN ST¤LLAS ATT KONKURRENSUTS¤TTNING IBLAND HAR INNEBURIT ST¶RRE OS¤KER HET N¤R DET G¤LLER ARBETSTRYGGHETEN

3AMMANFATTNINGSVIS TYDER ERFARENHETERNA FR¥N INF¶RANDET AV KONKURRENS P¥ ATT KONKURRENSEN KAN UNDERL¤TTA KVALITETSJ¤MF¶REL SER MEN ATT DET INGALUNDA MINSKAR BEHOVET AV GODA UPPF¶LJNINGAR OCH UTV¤RDERINGAR AVSEENDE KVALITET OCH EFFEKTIVITET +ONKURRENS KAN G¥ SNETT BL A OM RESULTATM¥TTEN SAKNAS OCH KUNDEN D¤RF¶R HAR SV¥RT ATT AVG¶RA B¤STE KONKURRENTEN .¤R KVALITETS OCH EFFEKTIVI TETSBEVAKNING SKER S¥ VERKAR INF¶RANDET AV KONKURRENS HA LETT TILL BETYDANDE VINSTER

$E STATLIGA MYNDIGHETERNA F¶RSUMMAR RESULTATM¤TNINGEN

&LERA STATLIGA MYNDIGHETER HAR SOM UPPGIFT ATT BEVAKA KVALITETEN I KOMMUNALA VERKSAMHETER $ET G¤LLER T EX 3OCIALSTYRELSEN OCH 3KOLVERKET ) M¥NGT OCH MYCKET M¥STE EMELLERTID IFR¥GAS¤TTAS HUR DE HAR KLARAT SIN UPPGIFT

3OM ETT EXEMPEL HAR EN AV DE VIKTIGASTE F¶R¤NDRINGARNA P¥ SKOLANS OMR¥DE UNDER DE SENASTE ¥REN VARIT ATT SKOLOR HAR KONKUR RENSUTSATTS I DEN MENING ATT FRISKOLOR HAR KUNNAT STARTAS MED R¤TT TILL KOMMUNAL ERS¤TTNING %RS¤TTNINGEN UPPGICK F¶RST TILL PROCENT

%TT EXEMPEL ¤R EN UNDERS¶KNING "&2 2 D¤R ¥TTA FALL AV DECENTRALISE RING OCH PRIVATISERING UNDERS¶KTES 3LUTSATSEN VAR ATT DE PRIVATA ENTREPREN¶RERNA GAV SINA ANST¤LLDA MER ANSVAR OCH FRIHETER ¤N KOMMUNERNA ) EN $EMOSKOP UNDER S¶KNING INTERVJUADES ANST¤LLDA I VERKSAMHETER SOM G¥TT FR¥N OFFENTLIG TILL PRI VAT REGI !V DESSA ANSER AV ATT DET BLIVIT B¤TTRE ELLER MYCKET B¤TTRE %NDAST EN AV ANS¥G ATT DET HAR BLIVIT S¤MRE $AGENS )NDUSTRI JULI S $E FLESTA TYCKER OCKS¥ ATT DE GER EN B¤TTRE SERVICE I PRIVAT TJ¤NST ¤N N¤R VERKSAMHETEN VAR OF FENTLIGT ORGANISERAD

AV GENOMSNITTET F¶R DE KOMMUNALA KOSTNADER PER ELEV DEN HAR NU MERA S¤NKTS TILL 3EDAN HAR ANTALET FRISKOLOR ¶KAT FR¥N

TILL MEDAN ANTALET ELEVER I FRISKOLORNA F¶RDUBBLATS TILL CA

6ILKA KONSEKVENSER DETTA HAR F¥TT I FR¥GA OM ELEVERNAS INTELLEK TUELLA OCH SOCIALA UTVECKLING ¤R INTE K¤NT OCH 3KOLVERKET OCH 5T BILDNINGSDEPARTEMENTET TYCKS INTE HELLER HA INTRESSERAT SIG F¶R FR¥GAN $¤REMOT HAR 3KOLVERKET UNDERS¶KT FRISKOLORS EFFEKTER P¥ SEGREGERING P¥ ETT HELT FELAKTIGT S¤TT SOM BESKRIVS N¤RMARE I RUTAN NEDAN

%XEMPEL 3KOLVERKETS UTV¤RDERING AV SKOLVALENS EFFEKTER P¥ SEGREGERINGEN 3KOLVERKETS RAPPORT NR !TT V¤LJA SKOLA EFFEKTER AV VALM¶JLIGHETER I GRUNDSKOLAN

2APPORTEN REDOVISAR EN UTV¤RDERING AV R¤TTEN ATT V¤LJA SKOLA MED FOKUS P¥ EVENTUELLT SEGREGERANDE EFFEKT VALFRIHETEN KAN F¥ ) RAP PORTEN H¤VDAS ATT STUDIEN VISAT P¥ TENDENSER TILL ¶KAD SEGREGERING TILL F¶LJD AV SKOLBYTEN SOM UPPST¥TT TILL F¶LJD AV M¶JLIGHETEN MED TILL SKOLVAL 3TUDIEN BYGGER DELS P¥ ETT AMBITI¶ST DATAMATERIAL AV FLERA TUSEN SKOLBYTARE DELS P¥ INTERVJUER MED L¤RARARE F¶R¤LDRAR OCH ELEVER

4ROTS ATT STUDIEN ¤R AMBITI¶ST UPPLAGD ¤R SLUTSATSEN GRIPEN UR LUF TEN RENTAV TENDENSI¶S $EN GRUNDAR SIG I HUVUDSAK P¥ TV¥ IAKTTA GELSER $ELS BYTER BARN TILL V¤LUTBILDADE F¶R¤LDRAR OFTARE TILL FRISKO LOR ¤N BARN TILL L¥GUTBILDADE F¶R¤LDRAR $ELS S¤GER L¤RARE I SKOLOR SOM F¶RLORAR BARN ATT DE SOM G¥R OFTARE ¤R DE F¶RH¥LLANDEVIS RE SURSSTARKA

0ROBLEMET MED 3KOLVERKETS SLUTSATS ¤R DEN IMPLICIT UTG¥R IFR¥N ATT INGA SKOLBYTENA HADE SKETT UTAN VALFRIHET 6ERKLIGHET ¤R D¤REMOT OCH HAR VARIT L¥NGT INNAN VALFRIHETEN INF¶RDES ATT VISSA OMR¥DEN UTSATTES F¶R EN ¶KANDE SEGREGERING D¤R JUST V¤LUTBILDADE SVENSKA F¶R¤LDRAR FLYTTADE TILL ANDRA OMR¥DEN BL A F¶R ATT BARNEN SKULLE KUNNA G¥ I EN B¤TTRE SKOLA 6ALFRIHET I SKOLAN KAN S¥LEDES F¶R DESSA F¶R¤LDRAR VARA ETT ALTERNATIV TILL ATT FLYTTA ) VARJE FALL M¥STE EN R¤TTVISANDE STUDIE J¤MF¶RA VAD SOM SKER I FORM AV FLYTTNING OCH SKOLBYTEN UNDER VALFRIHET MED DET SOM SKEDDE ENBART I FROM AV FLYTT N¤R VALFRIHETEN INTE FANNS ) PRINCIP KAN VALFRIHET P¥ SKOLANS

OMR¥DE HA LETT TILL MINSKAD SEGREGERING UTAN ATT DENNA KUNNAT F¥NGAS UPP I 3KOLVERKETS UNDERS¶KNING

&¶RUTOM DETTA HUVUDPROBLEM TONAR STUDIEN NER DET FAKTUM ATT ¤VENUTOMNORDISKA INVANDRARBARN OFTARE BYTER TILL FRISKOLOR ¤N SVENSKA BARN $ETTA N¤MNS T EX INTE I SAMMANFATTNINGEN

!NM¤RKNINGSV¤RT ¤R OCKS¥ ATT FRISKOLORNAS EFFEKTER P¥ UTBILDNINGS

KVALITETEN ¶VERHUVUDTAGET INTE GRANSKATS

.¤R DET G¤LLER UTV¤RDERING AV SKOLORNA HAR 3KOLVERKET KRITISERAT KOMMUNERNA 3AMTIDIGT ¤R DET UPPENBART ATT DET FINNS BETYDANDE VINSTER OM NATIONELLA UTV¤RDERINGSINSTRUMENT TAS FRAM T EX I 3KOL VERKETS REGI $ELS VILL KOMMUNER SJ¤LVFALLET KUNNA J¤MF¶RA SINA RESULTAT MED ANDRA KOMMUNER $ELS FINNS GANSKA STORA UTVECK LINGSKOSTNADER F¶RKNIPPADE MED UTV¤RDERINGSINSTRUMENT SOM B¤ST KAN B¤RAS OM DE SPRIDS P¥ ETT STORT ANTAL ANV¤NDARE 3¥DANA UTV¤R DERINGSINSTRUMENT FINNS MED F¥ UNDANTAG INTE I DAG 3KOLVERKETS KRITIK AV KOMMUNERNA FALLER S¥LEDES I BETYDANDE UTSTR¤CKNING TILL BAKA P¥ 3KOLVERKET SJ¤LVT

.¤R 3KOLVERKET HAR KONFRONTERATS MED S¥DAN KRITIK HAR SVARET BLIVIT DELS ATT VERKET HAR B¶RJAT ETT ARBETE MED ATT TA FRAM ETT ANTAL KUNSKAPSPROV DELS ATT VERKET INTE HAR MANDAT ATT GENOMF¶RA EN MER DETALJERAD KVALITETSKONTROLL AV SKOLORNA /AVSETT OM PROBLE MEN LIGGER I 3KOLVERKETS MANDAT ELLER I 3KOLVERKET S¥ TALAR MYCKET

&R¥N ANDRA L¤NDER FINNS DOCK GODA EXEMPEL P¥ HUR INF¶RANDET AV FRISKOLOR HAR ¶KAT UTBILDNINGSKVALITETEN 3OM ETT EXEMPEL UPPMUNTRADES L¤RARE I %AST (ARLEM I B¶RJAN AV TALET ATT SKAPA EGNA UTBILDNINGSPROGRAM OCH STARTA EGNA SKOLOR $ETTA LEDDE TILL ATT M¥NGA SM¥ SKOLOR SKAPADES SOM OFTA DELADE P¥ GAMLA SKOLLOKA LER 3KOLMYNDIGHETERNA STOD I STORT SETT BARA F¶R DET EKONOMISKA BIDRAG SOM VAR KNUTET TILL VARJE ELEV 2ESULTATET BLEV ATT %AST (ARLEM SOM HADE KLASSATS SOM DET S¤MSTA AV STADEN .EW 9ORKS SKOLDISTRIKT N¤R DET G¤LLDE ELEVERNAS L¤SF¤RDIG HET OCH MATEMATIKKONSKAPER HADE TAGIT UPP SIG MOT MITTEN AV RANKINGLISTAN ¥R

) EN SKRIFT FR¥N HAR 3KOLVERKET GRANSKAT EGENKONTROLLEN I KOM MUNER 3LUTSATSEN VAR ATT KOMMUNERNA INTE TAGIT SITT ANSVAR F¶R ATT UTV¤RDERA OCH F¶LJA UPP SKOLANS VERKSAMHET 3TORA BRISTER FINNS N¤R DET G¤LLER ATT FOKUSERA P¥ RESULTATEN F¶R ELEVERNA %FFEKTEN AV BESPARINGAR UTV¤RDERAS INTE 3KOLPLANEN ¤R OFTA INAKTUELL ELLER OGILTIG

F¶R ATT DET KR¤VS EN V¤SENTLIG F¶R¤NDRING AV DE STATLIGA INSATSERNA I UTV¤RDERINGSARBETET F¶R ATT KOMMA TILL R¤TTA MED BRISTEN P¥ RESUL TATM¥TT

-OTSVARANDE KRITIK KAN OCKS¥ RIKTAS MOT 3OCIALSTYRELSEN OCH 3OCIALDEPARTEMENTET $ET SKULLE VARA MYCKET V¤RDEFULLT OM NATIO NELLA UTV¤RDERINGSINSTRUMENT TOGS FRAM F¶R ¤LDREOMSORGEN OCH BARNOMSORGEN

4ILL EN DEL KAN DE STATLIGA MYNDIGHETERNAS OF¶RM¥GA ATT HJ¤LPA KOMMUNERNA GENOM ATT UPPR¤TTA NATIONELLA UTV¤RDERINGSSYSTEM KANSKE F¶RKLARAS GENOM ATT DET INTE HELLER I M¥NGA AV DE STATLIGA MYNDIGHETERNA FINNS N¥GON UTV¤RDERINGSTRADITION ELLER FUNGERANDE RESULTATM¤TNING *UST 3KOLVERKET OCH 3OCIALSTYRELSEN FICK T EX MYCKET L¥GA BETYG I EN %3/ STUDIE D¤R RESPEKTIVE MYNDIGHETERS UTV¤RDERINGAR BETYGSATTES AV OBEROENDE EXPERTER

"RISTEN P¥ UTV¤RDERINGSKULTUR VID DE STATLIGA MYNDIGHETERNA M¤RKS OCKS¥ TYDLIGT N¤R DET SKALL BESLUTAS OM T EX V¤GPROJEKT SOM BER¶R KOMMUNERNA $ET GER OFTA UPPHOV TILL EN DESTRUKTIV KONKUR RENS BESKRIVS N¤RMARE I RUTAN

+OMMUNERNA OCH 4RAFIKPOLITIKEN

+OMMUNER VINNER OFTA P¥ LOBBYVERKSAMHET F¶R STATLIGT FINANSIERA DE STORPROJEKT SOM INTE ¤R SAMH¤LLSEKONOMISKT L¶NSAMMA F¶R LAN DET SOM HELHET &¶R ENSKILDA KOMMUNER ¤R DETTA ETT RATIONELLT TILL V¤GAG¥NGSS¤TT -ER OBEGRIPLIGT ¤R EMELLERTID ATT STATLIGA MYNDIG HETER OCH REGERINGEN OFTA SPELAT MED I DETTA SPEL

0ROBLEMATIKEN HAR NYLIGEN UNDERS¶KTS AV 3TATSKONTORET P¥ UPPDRAG AV +OMMUNIKATIONSKOMMITT©N 3TATSKONTORET %FFEKTIVI TETSM¥L I TRAFIKPOLITIKEN $¤R SAMMANFATTAS SLUTSATSERNA BL A MED ATT

6¤GVERKET HAR I PLANERINGSPROCESSEN F¶RESLAGIT INFRASTRUKTUR INVESTERINGAR SOM ENLIGT VERKETS KALKYLER ¤R KLART OL¶NSAMMA

5T¶VER 6¤GVERKETS F¶RSLAG HAR REGERING OCH RIKSDAG TAGIT BESLUT OM OL¶NSAMMA STORPROJEKT T EX MOTORV¤GEN MELLAN 5DDEVALLA

+AN MYNDIGHETER UTV¤RDERA SIG SJ¤LVA %3/ $S

OCH 3TENUNGSSUND SAMT 6EDABRON ¶VER …NGERMAN¤LVEN "ANVERKET HAR UPPGIVIT ATT DET ¤R SV¥RT ATT STOPPA PROJEKT D¥ DE EFTER PROJEKTE RING VISAR SIG OL¶NSAMMA

3¤RSKILT ANM¤RKNINGSV¤RT ¤R DET ATT REGERINGEN UNDER DEN STUDERA DE PERIODEN INTE AV 6¤GVERKET OCH "ANVERKET BEG¤RT UPPGIFTER OM DE GENOMF¶RDA INVESTERINGARNAS KOSTNADSUTFALL ST¤LLDA MOT DE KAL KYLERADE INT¤KTERNA S

%TT S¤RSKILT PROBLEM ¤R OCKS¥ ATT DE STATLIGA MYNDIGHETERS UTV¤RDE RINGAR ALDRIG KAN GE EN SAMMANH¥LLEN BILD AV EN KOMMUNERS PRES TATIONER

3LUTSATSER

&¥ KOMMUNALA VERKSAMHETER F¶REFALLER HA INF¶RT EN FUNGERANDE RE SULTATSTYRNING -¥NGA VERKSAMHETER HAR TV¤RTOM STANNAT VID I EN FORM AV M¥LSTYRNING D¤R POLITIKER FORMULERAR MYCKET VAGA M¥L SOM ALDRIG KONKRETISERAS ELLER F¶LJS UPP GENOM RESULTATM¤TNINGAR %TT S¤RSKILT PROBLEM ¤R ATT UTV¤RDERINGAR BLIR MYCKET MER INTRESSANTA OM DE G¶RS I ETT NATIONELLT PERSPEKTIV S¥ ATT VERKSAMHETER I EN KOMMUN KAN J¤MF¶RAS MED MOTSVARANDE VERKSAMHETER I ANDRA KOMMUNER -EN DE STATLIGA MYNDIGHETER SOM HAR M¶JLIGHET ATT BI ST¥ KOMMUNERNA MED UTVECKLING AV UTV¤RDERINGSINSTRUMENT HAR VARIT F¶R PASSIVA (¤R FINNS EMELLERTID BETYDANDE M¶JLIGHETER F¶R KOMMUNERNA ATT VARA P¥DRIVANDE ELLER T O M ATT LETA EFTER ALTERNA TIVA S¤TT ATT F¥ FRAM GEMENSAMMA UTV¤RDERINGSMALLAR SOM KAN TILL L¤MPAS I DE OLIKA KOMMUNER

%N F¶LJD AV DEN BRISTANDE RESULTATANALYSEN ¤R ATT NEDSK¤RNINGAR NAS KONSEKVENSER F¶R UTSATTA GRUPPERS V¤LF¤RD S¤LLAN KOMMER FRAM %N B¤TTRE UTV¤RDERING KAN OCKS¥ VARA TILL HJ¤LP I DE STORA PRIORITE RINGSFR¥GORNA

.¤R DET G¤LLER INF¶RANDET AV KONKURRENS TYDER V¥R GENOMG¥NG P¥ DET KAN LEDA TILL BETYDANDE POSITIVA EFFEKTER MEN ATT DET INGA LUNDA ERS¤TTER BEHOVET AV KVALITETSUTV¤RDERING (URUVIDA EN L¥NGT G¥ENDE KONKURRENSUTS¤TTNING T EX ENLIGT MODELLEN SOM PLANERAS I

.ACKA SE RUTAN FUNGERAR ELLER INTE KOMMER S¥LEDES ATT BERO P¥ I VILKEN M¥N VERKSAMHETERS RESULTAT M¤TS OCH BEST¤LLARE OCH KUNDER D¤RMED F¥R ETT VETTIGT BESLUTSUNDERLAG

+ONKURRENS SOM ORGANISATIONSMODELL

.ACKA KOMMUN ¤R EN AV DE KOMMUNER SOM HAR G¥TT L¤NGST I KON KURRENSUTS¤TTNINGEN OCH SOM NU PLANERAR ATT G¥ ¤NNU L¤NGRE

.ACKAS NYA ORGANISATION INNEB¤R ATT ALLA TRADITIONELLA KOMMUNALA F¶RVALTNINGAR SOM EXEMPELVIS SKOL OCH STADSBYGGNADSKONTOREN SKROTAS ) ST¤LLET INR¤TTAS ETT UPPDRAGSKONTOR SOM K¶PER OCH S¤LJER SINA TJ¤NSTER TILL SKOLOR OCH ANDRA RESULTATENHETER

)NOM SKOLAN BARNOMSORGEN OCH HEMTJ¤NSTEN G¤LLER ETT CHECKSYS TEM SOM INNEB¤R ATT PENGARNA F¶LJER BARNET OCH DEM SOM F¥R HEM TJ¤NST ) PRINCIP SKALL ALL KOMMUNAL VERKSAMHET SOM INTE OMFATTAS AV CHECKSYSTEMET KONKURRENSUTS¤TTAS /M EN ENSKILD RESULTATENHET MISTER ETT UPPDRAG TILL EN PRIVAT ENTREPREN¶R F¥R ENHETEN SJ¤LV AN SVARA F¶R F¶LJDERNA EXEMPELVIS ATT PERSONALEN M¥STE MINSKAS &AST ANST¤LLDA S¤GS DOCK INTE UPP UTAN PLACERAS I EN S¤RSKILD ENHET OCH F¥R F¶RS¶KA HITTA ETT ANNAT ARBETE INOM ELLER UTANF¶R KOMMUNEN

%TT EXEMPEL P¥ EN UTV¤RDERING SOM TORDE HJ¤LPA MED PRIORITERING HAR GENOMF¶RTS AV .ORLING (AN VISAR I EN UTREDNING SOM OMFATTAR

PERSONER ATT M¤NNISKORS SKATTNING AV LIVSKVALITETEN I DUBBELT S¥ H¶G GRAD P¥VERKAS AV FRITIDENS KVALITETET J¤MF¶RT MED EKONOMIN &RITIDENS KVALITET N¤R M¥NGA AKTIVITETER SOM BED¶MS GE H¶GT H¤LSOV¤RDE (¶GT H¤LSOV¤RDE GER AKTIVITETER SOM KOSTAR LITE T EX FRILUFTSLIV BAD B¥T S¤LLSKAPSDJUR MOTION $¤REMOT GAV DYRA FRITIDSAKTIVITETER SOM F¶RENINGSLIV ANL¤GGNINGSIDROTT OCH REGI¶SA AKTIVITETER ETT F¶RH¥LLANDEVIS L¥GT H¤LSOV¤RDE

3KOLANS KVALITET

$EN SVENSKA SKOLAN KOSTAR FORTFARANDE MER ¤N I DE FLESTA ANDRA L¤NDER …R L¥G KOSTNADERNA B¥DE P¥ L¥G OCH MELLANSTADIET OCH P¥ H¶GSTADIET UNGEF¤R H¶GRE ¤N /%#$ GENOMSNITTET

5NDER PERIODEN F¶RDUBBLADES KOSTNADERNA F¶R SKOLAN REALT SETT "ESPARINGARNA UNDER TALET HAR FR¤MST DRABBAT GRUNDSKOLAN ) SYNNERHET UNDERVISNINGSKOSTNADERNA PER ELEV HAR D¤R MINSKAT MED HELA PROCENT MELLAN ¥REN OCH

+OSTNADERNA F¶R REGULJ¤R UNDERVISNING HAR KRYMPT MED PROCENT -YCKET KRAFTIGARE NEDDRAGNINGAR HAR GENOMF¶RTS T EX INOM HEM SPR¥KSUNDERVISNINGEN OCH SPECIALUNDERVISNINGEN

-EN DE KOMMUNALA UTGIFTERNA F¶R SKOLAN SKILJER SIG KRAFTIGT MELLAN KOMMUNERNA ) DEN DYRASTE KOMMUNEN ¤R KOSTNADEN PER ELEV UNGEF¤R DUBBELT S¥ H¶G SOM I DEN BILLIGASTE KOMMUNEN /LIKA GENOMG¥NGAR AV HUR DESSA SKILLNADER KAN F¶RKLARAS KOMMER FRAM TILL R¤TT SL¥ENDE RESULTAT 3J¤LVA UNDERVISNINGSKOSTNADEN SOM ST¥R F¶R UNGEF¤R H¤LFTEN AV DEN TOTALA KOSTNADEN F¶R GRUNDSKOLAN ¤R GANSKA LIKARTAD I DE FLESTA KOMMUNERNA $¤REMOT SKILJER SIG FR¤MST LOKALKOSTNADER MYCKET ¤VEN MELLAN I ¶VRIGT J¤MF¶RBARA KOMMU NER !V TABELL FRAMG¥R T EX KOSTNADERNA PER ELEV F¶R DEN DY RASTE OCH BILLIGASTE KOMMUNEN INOM GRUPPEN ,ANDSBYGDSKOMMU NER 3OM SYNES KAN SKILLNADEN FR¤MST F¶RKLARAS MED SKILLNADER I LOKALKOSTNADER -ER KONKRET VISAR DET SIG ATT DELS ¤R MER GENER¶S MED YTAN PER ELEV ¤N 3J¶BO RESPEKTIVE KVADRATMETER PER ELEV DELS ¤R HYRAN H¶GRE I /CKELBO ¤N I 3J¶BO RESPEKTIVE

KRONOR PER KVADRATMETER $ESSA SKILLNADER UNDERSTRYKER ATT KOMMUNERNAS M¶JLIGHETER ATT P¥VERKA KOSTNADERNA I SKOLAN MYCKET

-¤TT I ANDELAR AV ".0 PER CAPITA VILKET TAR H¤NSYN TILL ATT L¤RARL¶NER ¶KAR MED ".0 PER CAPITA +¤LLA /%#$ %DUCATION AT A GLANCE

H¤NGER P¥ F¶RM¥GAN ATT G¶RA R¤TT AVV¤GNING OCH KLOKA INVESTE RINGAR I SKOLFASTIGHETERNA

4ABELL +OSTNADER EXKL SKOLSSKJUTS PER ELEV OCH ¥R I TV¥ ,ANDS BYGDSKOMMUNER

  3J¶BO KOMMUN /CKELBO KOMMUN -EDELV¤RDE F¶R
      LANDSBYGDS
      KOMMUNER
4OTALT PER ELEV      
$¤RAV      
5NDERVISNING      
,OKALER      
!DMINISTRATION      
3KOLM¥LTIDER      
,¤ROMEDEL      
%LEVV¥RD      

+¤LLA 0ER -ALMQVIST +OSTNADER F¶R 'RUNDSKOLAN

4OTALT SETT SVARAR SKOLAN FORTFARANDE PROCENT AV KOMMUNERNAS TOTALA KOSTNADER MEN EN ST¶RRE ANDEL ¤N TIDIGARE SLUSSAS TILLBAKA TILL KOMMUNERNA I FORM AV LOKALHYROR $ET FINNS INDIKATIONER P¥ ATT NEDSK¤RNINGARNA KAN HA F¶RS¤MRAT KVALITETEN "LAND ELEVER I GRUND SKOLAN HAR EXEMPELVIS ANDELEN SOM ANSER ATT DE INTE F¥R DEN HJ¤LP DE BEH¶VER ¶KAT FR¥N TILL PROCENT -EN INDIKATIONERNA ¤R INTE S¤RSKILT TYDLIGA OCH DE MOTS¤GS OCKS¥ AV ANDRA M¥TT $ET ¤R M¶JLIGT ATT ANDRA F¶R¤NDRINGAR SOM SKETT I SKOLAN SAMTIDIGT T EX ¶KADE SATSNINGAR P¥ S¤RSKILDA UNDERVISNINGSGRUPPER HAR MOTVERKAT KVALITETSF¶RS¤MRINGAR

3KOLVERKET "ILDEN AV 3KOLAN 3TOCKHOLM %TT ANNAT OROANDE TECKEN ¤R ATT ANTALET GYMNASIEELEVER MED LUCKOR I BETYG HAR ¶KAT FR¥N TILL

-¥NGA H¤RF¶R DOCK DETTA TILL DET NYA BETYGSSYSTEMET SNARARE ¤N TILL NEDSK¤RNINGARNA

0ROBLEMEN I SKOLAN

) INTERNATIONELL J¤MF¶RELSE KAN UTBILDNINGSNIV¥N BESKRIVAS SOM GE NOMSNITTLIG 5TBILDNINGSNIV¥N I BEFOLKNINGEN M¤TT I ANTAL ¥R ¤R J¤MF¶RBAR MED DEN IN M¥NGA EUROPEISKA L¤NDER %N RAD KUN SKAPSPROV FRAMF¶R ALLT AVSEENDE SPR¥K KLARADE DE SVENSKA ELEVER P¥ ETT GENOMSNITTLIGT S¤TT

-ER BEKYMMERSAMT ¤R ATT SVENSKA ELEVER KLARAR SIG F¶RH¥LLAN DEVIS S¤MRE I MATEMATIK ¤N ELEVER I M¥NGA ANDRA L¤NDER -¶JLIGEN SOM EN F¶LJD AV DETTA UTBILDA SIG F¶RH¥LLANDEVIS F¥ VIDARE INOM TEK NIK OCH NATURVETENSKAP

0¥ SENARE ¥R HAR ANTALET H¶GSKOLEPLATSER ¶KAT -EN SAMTIDIGT TYCKS DE GENOMSNITTLIGA MATEMATIKKUNSKAPERNA HOS NYA STUDENTER VID DE TEKNISKA H¶GSKOLORNA AVTAGIT BET¤NKLIGT &IGUR VISAR UT FALLET AV DET INLEDANDE MATEMATIKTESTET SOM ANV¤NDS VID ,INK¶ PINGS TEKNISKA H¶GSKOLA

%N GOD GENOMG¥NG GES I 3OHLMAN … 3E OCKS¥ ,ANDELL % I +OMMUNERNA OCH 4ILLV¤XTEN +OMMUNF¶RBUNDET

           
&IGUR !NDEL STUDENTER MED MELLAN OCH R¤TT AV M¶JLIGA P¥
DET INLEDANDE TESTET P¥ 4EKNISKA H¶GSKOLAN I ,INK¶PING
           
           
           
           
T          
A          
T          
L          
SU          
E          
2          
           
           
           
           
           
        …R  
+¤LLA 3TUDIEREKTORN F¶R MATEMATIK P¥ ,INK¶PINGS TEKNISKA H¶GSKOLA %NLIGT UPP
GIFT S¥ HAR STUDENTER MED MINDRE ¤N SV¥RT ATT KLARA AV UTBILDNINGEN
%N ANNAN ASPEKT ¤R SKOLANS FRAMG¥NG N¤R DET G¤LLER DEN SOCIALA
FOSTRAN 4V¥ ASPEKTER HAR F¥TT EN HEL DEL UPPM¤RKSAMHET DELS ¤R
MOBBNING ETT VANLIGT INSLAG I M¥NGA SKOLORS VERKSAMHET DELS SVA
RAR SKOLUNGDOMARNA F¶R EN BETYDANDE ANDEL AV DEN TOTALA BROTTSLIG
HETEN          
  (UR SKAPAS GODA SKOLOR  
$ET FINNS NUMERA EN OMFATTANDE FORSKNING TILLG¤NGLIG OM VAD SOM
G¶R SKOLOR EFFEKTIVA $ENNA SKOLFORSKNING HAR HAFT UTOMORDENTLIGT
SV¥RT ATT BEL¤GGA OM VISSA S¤TT ATT BEDRIVA UNDERVISNINGEN ELLER ATT
ALLOKERA RESURSER INOM SKOLAN SKULLE VARA B¤TTRE ¤N ANDRA 6ID N¤R
MARE EFTERTANKE ¤R INTE DET S¥ ANM¤RKNINGSV¤RT $ET B¤STA S¤TTET ATT
UNDERVISA VARIERAR SANNOLIKT EN HEL DEL BEROENDE P¥ VEM L¤RAREN ¤R
VILKA ELEVERNA ¤R P¥ KULTURELLA OMST¤NDIGHETER P¥ ¤MNESOMR¥DEN

OCH INTE MINST P¥ DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN $ATORPROGRAMMENS SNABBA INSTEG KAN T EX SNABBT ¤NDRA VAD SOM ¤R DE B¤STA UTBILD NINGSMETODERNA

%N SLUTSATS AV DETTA ¤R ATT MAN B¶R AVH¥LLA SIG FR¥N F¶RS¶K ATT TYCKA TILL ELLER CENTRALSTYRA HUR UTBILDNINGEN B¶R BEDRIVAS 6AD FORSKNINGEN N¤MLIGEN VISAT ¤R JUST ATT DET FINNS EGENSKAPER HOS SKOLOR OCH SKOLSYSTEM SOM G¶R DET M¶JLIGT OCH FR¤MJAR ANPASSNING AV UTBILDNINGSMETODER TILL VAD SOM PASSAR OMST¤NDIGHETERNA B¤ST $ESSA SKOLOR OCH SKOLSYSTEM KLARAR SIG OCKS¥ BRA I OLIKA J¤MF¶REL SER

6ILKA ¤R D¥ DE EGENSKAPER HOS SKOLOR OCH SKOLSYSTEM SOM LEDER TILL GODA RESULTAT 6AD G¤LLER J¤MF¶RELSE AV SKOLOR INOM ETT SKOL SYSTEM S¥ HAR #HUBB OCH -OE GJORT DEN ALLRA MEST OMFATTANDE STU DIEN AV VAD SOM BEST¤MMER SKOLRESULTAT 3TUDIEN ¤R GJORD P¥ AMERIKANSKA SKOLOR MEN DET FINNS OCKS¥ EN SVENSK STUDIE AV 'RO SIN SOM I STORT SETT BEKR¤FTAR #HUBB OCH -OES RESULTAT #HUBB OCH -OES STUDIE UTG¥R FR¥N OMFATTANDE DATA OM SKOLOR OCH ENSKILDA ELEVER VID OLIKA TIDPUNKTER VILKET GJORT DET M¶JLIGT ATT M¤TA INTE BARA ELEVERNAS KUNSKAPSNIV¥ UTAN ¤VEN KUNSKAPSTILLV¤XTEN HOS ELEVERNA $ESSA DETALJERADE DATA HAR OCKS¥ INOM M¶JLIGHETERNAS RAM TILL¥TIT ATT KONTROLLERA F¶R FAKTORER SOM LIGGER UTANF¶R SKOLANS INVERKAN T EX ELEVERNAS HEMBAKGRUND OCH BEG¥VNING

6AD ¤R DET D¥ I SKOLANS ORGANISATION SOM HAR BETYDELSE $ET MEST AVG¶RANDE ENLIGT #HUBB OCH -OES STUDIE VISAR SIG VARA SKO LANS KLIMAT MED VILKET AVSES EN GRUPP FAKTORER $ET ¤R INRIKTNING EN P¥ UNIVERSITETSF¶RBEREDANDE ¤MNEN EN STARK SKOLLEDARE L¤RARK¥ RENS ENGAGEMANG I PLANERINGEN F¶REKOMSTEN AV PROFESSIONELLA OCH SAMARBETANDE L¤RARE OCH ELEVERNAS RESPEKT F¶R BEHOVET AV DISCIPLIN $¤REMOT TYCKS SKOLANS RESURSER I STORT SETT SAKNA BETYDELSE F¶R SKOLRESULTATEN N¤R V¤L H¤NSYN TAGITS TILL ANDRA FAKTO

#HUBB * % -OE 4 - 0OLITICS -ARKETS AND !MERICAtS SCHOOLS 4HE "ROOKINGS )NSTITUTION

'ROSIN , 3KOLKLIMAT PRESTATION OCH SOCIAL ANPASSNING I MELLAN STADIESKOLOR RAPPORT STENCIL 0EDAGOGISKA INSTITUTIONEN 3TOCKHOLMS UNIVERSI TET

RER $ET ¤R SAMMA SLUTSATS SOM M¥NGA SKOLFORSKARE KOMMIT FRAM TILL TIDIGARE

#HUBB OCH -OE BEL¤GGER DESSUTOM MYCKET ¶VERTYGANDE ATT SKOLANS GRAD AV SJ¤LVST¤NDIGHET HAR ST¶RST BETYDELSE F¶R SANNOLIK HETEN ATT ETT GOTT KLIMAT UTVECKLAS 3J¤LVST¤NDIGHETEN AVSER SKOLLED NINGENS R¤TT ATT ANST¤LLA OCH AVSKEDA L¤RARE UTFORMA SCHEMAN BE ST¤MMA UNDERVISNINGSMETODER ANV¤NDA SKOLANS EKONOMISKA ME DEL OCH UTFORMA DISCIPLINKRAVEN *U MINDRE INFLYTANDE SKOLAN HAR ¶VER SIN EGEN SK¶TSEL DESTO S¤MRE BLIR KLIMATET OCH DESTO S¤MRE BLIR ELEVERNAS KUNSKAPSTILLV¤XT

$ET ANDRA ROBUSTA RESULTATET G¤LLER SKOLSYSTEMENS UTFORMNING *OHN ( "ISHOP HAR I EN RAD INTERNATIONELLA J¤MF¶RELSER AV SKOL SYSTEM BELAGT ATT SKOLRESULTATEN P¥VERKAS V¤SENTLIGT AV OM DET FINNS EN FUNGERANDE RESULTATSTYRNING SOM SKALL VARA UPPLAGD S¥ ATT DET SKER OBJEKTIVA M¤TNINGAR AV ELEVERS OCH SKOLORS PRESTATION OCH ATT DESSA M¤TNINGAR OCKS¥ F¥R FAKTISKA KONSEKVENSER F¶R ELEVER OCH SKOLOR +ONKRET KAN DETTA INNEB¤RA ATT TESTER UTFORMAS GEMENSAMT F¶R ALLA SKOLOR INOM ETT SKOLSYSTEM S¥ ATT RESULTATEN BLIR J¤MF¶RBARA 4ESTERNA SKALL INTE P¥VERKAS AV ENSKILDA SKOLORS ELLER L¤RARES BED¶MNINGAR 4ESTERNA SKALL INTE HELLER VARA TESTER AV ALLM¤NKUNSKAP ELLER BEG¥VNING UTAN DE SKALL M¤TA JUST HUR FRAMG¥NGSRIKT ELEVER HAR L¤RT SIG DET SOM ST¥R I L¤ROPLANEN 3LUTLIGEN SKALL TESTRESULTATEN VARA BETYDELSEFULLA T EX F¶R URVAL TILL UNIVERSITET OCH H¶GSKOLOR OCH LIKAS¥ F¶R ENSKILDA L¤RARES OCH SKOLORS UTVECKLING

"ISHOP VISAR INTE BARA ATT SKOLSYSTEM SOM HAR EXTERNA L¤RO PLANSBASERADE KUNSKAPSPROV %,+ VISAR B¤TTRE SKOLRESULTAT „N VIKTIGARE ¤R ATT INF¶RANDET AV %,+ OFTA LEDER TILL EN RAD ANDRA KON SEKVENSER

"ISHOP * ( 4HE )MPACT OF CURRICULUM BASED EXTERNAL EXAMINATIONS ON SCHOOL PRIORITIES AND STUDENT LEARNING 7ORKING 0APER #ENTER OF THE %DUCATIONAL 1UALITY OF THE 7ORKFORCE #ORNELL 5NIVERSITY .EW 9ORK "ISHOPS J¤MF¶RELSER AVSER T EX +ANADENSISKA DELSTATER SOM HAR OLIKA SKOLSYSTEM !MERI KANSKA DELSTATER MED OLIKA SKOLSYSTEM J¤MF¶RS ,¤NDER I %UROPA MED OLIKA SKOL SYSTEM J¤MF¶RS "ISHOP UNDERS¶KER OCKS¥ VAD SOM H¤NT I OLIKA L¤NDER ¶VER TIDEN N¤R SKOLSYSTEMEN HAR F¶R¤NDRATS

! 3KOLOR ANST¤LLDE OFTARE MER KVALIFICERADE L¤RARE OCH BETALAR L¤ RARE B¤TTRE

" -ATEMATIK OCH NATURVETENSKAP BETONADES MER UNDERVISADES MER OCH GAVS MER RESURSER

# %LEVER GJORDE MER HEML¤XOR I SYNNERHET I MATEMATIK OCH NA TURVETENSKAP

$ %LEVER I SKOLSYSTEM MED %,+ S¥G MINDRE P¥ 46 HEMMA OCH F¶R¤LDRARNA BLEV MER ENGAGERADE I ELEVERS SKOLARBETE

!V DESSA PUNKTER SYNS TYDLIGT SAMMANHANGET MELLAN "ISHOPS AR BETE OCH DET SOM #HUBB OCH -OE GJORT F¶R ENSKILDA SKOLOR INOM ETT SKOLSYSTEM $EN UPPENBARA TOLKNINGEN ¤R ATT OM DET FINNS %,+ S¥ BLIR DET MYCKET TYDLIGT VILKA SKOLOR SOM PRESTERAR GODA RESULTAT $¤RMED UPPST¥R OCKS¥ ETT STARKT TRYCK FR¥N F¶R¤LDRAR OCH L¤RARE ATT SKOLORNA ORGANISERAS S¥ ATT DE PRESTERAR BRA $ETTA TRYCK G¶R ATT SKOLORNA KAN H¤VDA SIN SJ¤LVST¤NDIGHET OCH GENOMF¶RA DE ¤NDRING AR I PERSONALSAMMANS¤TTNINGEN I UNDERVISNINGSMETODER OCH I DIS CIPLINFR¥GOR SOM GER ETT BRA KLIMAT ) SLUT¤NDAN LEDER DETTA TILL ATT ETT SKOLSYSTEM MED %,+ HAR FLER SKOLOR MED BRA KLIMAT OCH SKOLRE SULTATEN BLIR B¤TTRE

$EN FR¥GA MAN KAN ST¤LLA SIG NU ¤R OM SVENSKA SKOLOR OCH SKOL SYSTEMET SOM HELHET ¤R ORGANISERAT S¥ SOM FORSKNINGEN F¶RESPR¥ KAR -AN KAN KONSTATERA ATT ENSKILDA SKOLOR I ALLM¤NHET INTE HAR DEN SJ¤LVST¤NDIGHET SOM #HUBB AND -OE F¶RESPR¥KAR 3KOLLED NINGEN KAN I GRUNDEN INTE AVSKEDA L¤RARE P G A REGLERNA OM AN ST¤LLNINGSTRYGGHET -¶JLIGHETEN ATT ANST¤LLA ¤R OFTA BEGR¤NSAD AV EN KOMMUNS F¶RS¶K ATT OMPLACERA L¤RARE FR¥N DEN ENA SKOLAN TILL DEN ANDRA .¤R DET G¤LLER M¶JLIGHETER ATT BEST¤MMA UNDERVISNINGSME TODER UTFORMA SCHEMA OCH DISCIPLINKRAV F¶REKOMMER OCKS¥ EN HEL DEL KOMMUNAL DETALJSTYRNING 6¤LDIGT VIKTIGT ¤R ATT DEN STYRNING DELVIS ¤R ETT INDIREKT RESULTAT AV ATT SKOLLEDAREN P¥ M¥NGA S¤TT HAR EN SVAG ST¤LLNING $ENNA ¤R OFTA V¤LDIGT BEROENDE AV B¥DE KOMMU NENS OCH L¤RARK¥RENS V¤LVILJA ,¤RARKOLLEGIET ¤R SAMTIDIGT EN POLI TISK P¥TRYCKARGRUPP SOM HAR ETT INFLYTANDE P¥ KOMMUNENS F¶RH¥LL

NINGSS¤TT VISAVI REKTORN &¶LJDEN ¤R ATT DET OFTA BLIR MYCKET SV¥RT ELLER OM¶JLIGT F¶R EN REKTOR ATT GENOMF¶RA F¶R¤NDRINGAR MOT L¤RAR KOLLEGIETS VILJA $ET INNEB¤R I SIN TUR ATT REKTORN INTE HAR DEN SJ¤LV ST¤NDIGHET SOM ENLIGT #HUBB OCH -OE ¤R AVG¶RANDE -AN KAN TYC KA ATT ATT SKOLLEDARENS ST¤LLNING B¶R HA ST¤RKTS AV ATT L¶NES¤TTNINGEN F¶R L¤RARE BLIVIT MER INDIVIDUELL $E FACTO HAR EMELLERTID L¶NES¤TT NINGEN F¶LJT ETT SCHEMA D¤R DEN ENSKILDE L¤RARENS UNDERVISNINGSKA PACITET HELT IGNORERAS ) ST¤LLET ¤R DET DELTAGANDET I EXTERNA AKTIVITE TER SOM PREMIERAS

$ETTA ¤R I SLUT¤NDAN INTE F¶RV¥NANDE EFTERSOM INTE HELLER SKOL SYSTEMET SOM HELHET ¤R UTFORMAT P¥ DET S¤TT SOM "ISHOP VISAR GER GODA SKOLRESULTAT 5NDER TALET AVSKAFFADES T EX STUDENTEXA MEN SOM KRAV F¶R TILLTR¤DE TILL UNIVERSITETET 6ISSERLIGEN G¶RS I 3VE RIGE ETT ANTAL NATIONELLA PROV I K¤RN¤MNENA MATEMATIK SVENSKA OCH ENGELSKA I ¥RSKURS OCH GYMNASIET $ET FINNS OCKS¥ DIAGNOS TISKA PROV I ¥RSKURS OCH $ET F¶RSTA NATIONELLA PROVET GENOM F¶RDES UNDER L¤S¥RET I ¥RSKURS OCH DET F¶RSTA I ¥RSKURS KOMMER ATT GENOMF¶RAS UNDER 0ROVEN ¥R ¤R OBLIGATORIS KA F¶R DE KOMMUNALA SKOLORNA MEN INTE F¶R DE FRIST¥ENDE MEDAN ¶VRIGA PROV STARKT REKOMMENDERAS 3YFTET MED PROVEN ¤R ATT DE SKALL VARA BETYGST¶DJANDE OCH KOMPLETTERA L¤RARENS KONTINUERLIGA BED¶MNING AV ELEVERNAS RESULTAT

-EDAN MAN KAN SE INF¶RANDET AV DESSA PROV SOM ETT STEG I DEN RIKTNING SOM "ISHOP F¶RORDAR ¤R DET SAMTIDIGT UPPENBART ATT DE L¥NGT IFR¥N UPPFYLLER DE KRAV SOM "ISHOP FUNNIT AVG¶RANDE F¶R %,+ $E NATIONELLA PROVEN ¤R INTE OBLIGATORISKA $E HAR EN TENDENS ATT VARA MER AV BEG¥VNINGSPROV SNARARE ¤N L¤ROPLANSBASERADE KUN SKAPSPROV /CH FRAMF¶R ALLT S¥ HAR DE INGA PRAKTISKA KONSEKVENSER F¶R ELEVENS ELLER L¤RARENS DEL ) VILKEN M¥N RESULTATEN F¥R KONSE KVENSER F¶R L¤RARENS OCH SKOLANS DEL ¥TERST¥R ATT SE %FTERSOM L¤RARE OCH SKOLOR SAMTIDIGT ¤R UTSATTA F¶R H¥RD PRESS ATT GODK¤NNA SVAGA ELEVER OCH ALLA VET ATT ELEVER KANSKE INTE ANSTR¤NGER SIG S¥ MYCKET P¥ PROVEN EFTERSOM DE SAKNAR BETYDELSE S¥ FINNS EN TYDLIG RISK ATT PROVRESULTATEN I SLUT¤NDAN INTE TILLM¤TS N¥GON ST¶RRE VIKT AV F¶R¤LD RAR OCH KOMMUNPOLITIKER ) S¥ FALL KOMMER DE INTE ATT FUNGERA SOM STYRMEDEL HELLER

%FTER VI KONSTATERAT ATT SVENSKA SKOLOR OCH SKOLSYSTEMET SOM HELHET V¤SENTLIGT AVVIKER FR¥N DET SOM ENLIGT FORSKNINGEN FUNGERAR BRA ¤R N¤STA FR¥GA OM DE NEGATIVA EFFEKTERNA SOM FORSKNINGEN F¶R UTSER SYNS I 3VERIGE 3VARET P¥ DEN FR¥GAN ¤R ETT STARKT JA

0¥ TALET AVSKAFFADES H¶GSKOLEPROVET 3AMTIDIGT TILL¤T MAN ARBETSERFARENHET ATT V¤GAS IN VID H¶GSKOLEINTR¤DET !NDELEN ELEVER SOM VALDE NATURVETENSKAP OCH MATEMATIK P¥ GYMNASIENIV¥ SJ¶NK SAMTIDIGT MED H¤LFTEN -ED VISS F¶RDR¶JNING HAR DETTA LETT TILL ATT S¥ F¥ V¤LJER ATT L¤SA TEKNIK OCH NATURVETENSKAP P¥ H¶GSKOLENIV¥ -AN KAN INTE UTESLUTA ATT UTVECKLINGEN ¤VEN HADE ANDRA F¶RKLARINGAR -EN I VAR FALL ST¤MMER UTVECKLINGEN HELT MED FORSKNINGENS SLUT SATSER

"¥DE HEML¤XOR OCH ANTAL MATEMATIKTIMMAR F¶LL I 3VERIGE TILL EN MYCKET L¥G NIV¥ INTERNATIONELLT SETT …R HADE 3VERIGE MINST HEMARBETE OCH MINST ANTAL MATEMATIKTIMMAR BLAND J¤MF¶RDA /%#$ L¤NDER 3IFFRORNA AVSER ¥R 6ISSA INDIKATIONER TALAR F¶R ATT 3VERIGES POSITION KAN HA F¶RB¤TTRATS N¥GOT SEDAN DESS …TER IGEN KAN ANF¶RAS ATT 3VERIGES L¥GA SIFFROR KAN HA EN RAD OLIKA F¶R KLARINGAR $ET F¶RBLIR DOCK ANM¤RKNINGSV¤RT ATT DET ST¤MMER S¥ V¤L ¶VERENS MED VAD FORSKNINGEN S¤GER OM HUR DET G¥R N¤R SKOLOR BE R¶VAS B¥DE SJ¤LVST¤NDIGHET OCH RESULTATSTYRNING

„VEN N¤R DET G¤LLER L¤RARNAS SITUATION ST¤MMER FORSKNINGSRE SULTATEN H¤PNADSV¤CKANDE V¤L 3VENSKA L¤RARE ARBETAR MINST TIMMAR J¤MF¶RT MED ANDRA /%#$ L¤NDER UNGEF¤R PROCENT MINDRE ¤N /%#$ GENOMSNITTET $E HAR OCKS¥ DEN S¤MSTA L¶NEUTVECKLINGEN DVS M¶JLIGHETEN ATT F¶RB¤TTRA L¶NEN GENOM GOD PRESTATION ¤R MYCKET BEGR¤NSAT ,¤RARE I 3VERIGE UNDERVISAR OCKS¥ F¤RRE TIMMAR ¤N I ANDRA /%#$ L¤NDER

3AMMANFATTNINGSVIS GER FORSKNINGEN EN GANSKA TYDLIG SLUTSATS OM HUR SKOLOR OCH SKOLSYSTEM B¶R VARA UTFORMADE F¶R ATT GE GODA RESULTAT -¥NGA L¤NDER HAR SKOLSYSTEM SOM INTE HAR OBEROENDE OCH RESULTATSTYRDA SKOLOR S¥ SOM FORSKNINGEN F¶RORDAR $¤RF¶R ¤R DET INTE F¶RV¥NANDE ATT 3VERIGE I INTERNATIONELL J¤MF¶RELSE INGALUNDA LIGGER S¤MST TILL

/%#$ %DUCATION AT A GLANCE

$¤REMOT M¥STE SLUTSATSEN VARA ATT DET FINNS EN OUTNYTTJAD PO TENTIAL 3KOLOR SKULLE SANNOLIKT KUNNA BLI MYCKET B¤TTRE OM DE DELS FICK EN ST¶RRE SJ¤LVST¤NDIGHET ATT UTFORMA ARBETET DELS RESULTATSTYR DES TYDLIGARE

.¤R DET G¤LLER ATT ¶KA SJ¤LVST¤NDIGHETEN HAR REDAN ETT ANTAL INI TIATIV TAGITS I 3VERIGE 4ILL DESSA H¶R

-)NF¶RANDET AV FRISKOLOR !TT ERS¤TTNING TILL FRISKOLOR GJORTS MER BEROENDE AV KOMMUNERS GODTYCKLIGHET SES DOCK AV M¥NGA SOM ETT STEG MOT MINDRE SJ¤LVST¤NDIGHET

-6ALDA F¶R¤LDRASTYRELSER KAN ¶KA SKOLANS SJ¤LVST¤NDIGHET EFTER SOM F¶R¤LDRARNA INTE P¥ SAMMA S¤TT SOM REKTORN ¤R BEROENDE AV KOMMUNENS V¤LVILJA &¶R¤LDRAR KAN TA STRID MOT KOMMUNEN OCH MOT L¤RARINTRESSEN P¥ ETT HELT ANNAT S¤TT ¤N REKTORN &¶R ATT UPPN¥ DENNA EFFEKT TORDE DET DOCK VARA VIKTIGT ATT STYRELSEN ¤R VALD AV F¶R¤LDRAR OCH INTE UTSEDD AV REKTORN ELLER KOMMUNEN

9TTERLIGARE STEG MOT ¶KAD SJ¤LVST¤NDIGHET I #HUBB OCH -OES ANDA VORE ATT

-–KA SKOLLEDNINGENS M¶JLIGHETER ATT PLACERA OM L¤RARE ,¤RARE SKALL INTE HA S¤MRE ANST¤LLNINGSTRYGGHET ¤N ANDRA GRUPPER -EN SAMTIDIGT SKALL INTE GRUPPER AV L¤RARE KUNNA BLOCKERA SKOLLED NINGS INITIATIV ,¤RARE SOM INTE FUNGERAR BRA SKALL INTE UNDER ETT HELT ARBETSLIV KUNNA H¥LLA ELEVER SOM GISSLAN I UNDERM¥LIG UN DERVISNING &¶R DET F¶RSTA B¶R DISCIPLIN¤RENDEN BLAND L¤RARE FULLF¶LJAS B¤TTRE ¤N VAD SOM SKER I DAG OCH F¶R DET ANDRA B¶R L¤RARE KUNNA UTF¶RA ANDRA ARBETEN I SKOLORNA OM INTE UNDERVISNINGEN FUNGERAR I SKOLAN

-–KA SKOLLEDNINGENS M¶JLIGHETER ATT FRITT ANV¤NDA RESURSERNA ) M¥NGA KOMMUNER HAR SKOLLEDNINGEN TVINGATS TA ¶VER LOKALER D¤R KOMMUNEN SEDAN TAR EN SCHABLONAVGIFT I HYRA 3KOLLEDNINGEN M¥STE HA REELLA M¶JLIGHETER ATT HYRA UT ELLER AVST¥ FR¥N ¶VERFL¶ DIGA LOKALER OCH P¥ DET S¤TTET HUSH¥LLA MED RESURSER

.¤R DET G¤LLER RESULTATSTYRNINGEN ¤R ETT STORT PROBLEM ATT DET BLIR IN TRESSANT ATT UTV¤RDERA SKOLORNAS VERKSAMHET OCH RESULTAT F¶RST N¤R DET G¶RS I ETT NATIONELLT PERSPEKTIV DVS N¤R ENSKILDA SKOLORS PRES TATION KAN J¤MF¶RAS MED ANDRA SKOLOR I ANDRA KOMMUNER $ET BE GR¤NSAR ENSKILDA KOMMUNERS M¶JLIGHETER ATT SJ¤LVA UTVECKLA UTV¤R DERINGSINSTRUMENT 3AMTIDIGT HAR DEN NATIONELLA UTV¤RDERINGEN LEVT P¥ SPARL¥GA

%TT ANNAT PROBLEM ¤R ATT DE UTV¤RDERINGSINSTRUMENT SOM ¤ND¥ L¥NGSAMT INF¶RS INTE ¤R UTFORMADE ENLIGT DE %,+ PRINCIPER SOM VERKAR F¥ ST¶D I FORSKNINGEN $E NATIONELLA PROVEN SKULLE I ST¤LLET BEH¶VA G¶RAS OM TILL PROV SOM INTE I HUVUDSAK M¤TER ALLM¤N BE G¥VNING OCH OMV¤RLDSORIENTERING UTAN ¤R KUNSKAPSPROV SOM VISAR HUR MYCKET SKOLAN LYCKATS L¤RA UT 0ROVEN BORDE VARA OBLIGATORISKA OCH F¶R ELEVERS DEL ¤R BETYDELSEFULLA T EX GENOM ATT BEST¤MMA F¶RFLYTTNING TILL N¤STA KLASS ELLER BEHOVET AV SOMMARUNDERVISNING I ST¤LLET F¶R SEMESTER &¶R SKOLANS B¶R RESULTATEN SEDAN V¤RDERAS I TERMER AV DET MERV¤RDE SOM SKOLAN SKAPAT DVS SKILLNADEN MELLAN HUR MYCKET ELEVERNA L¤RT SIG N¤R DE G¥R UR EN KLASS OCH HUR MYCKET DE KUNDE N¤R DE B¶RJADE $¤RMED KORRIGERAS J¤MF¶RELSEN MELLAN SKOLOR F¶R SKILLNADER I ELEVERS UTG¥NGSPUNKTER

!NDRA UTVECKLINGSLINJER ENLIGT %,+ PRINCIPEN VORE F¶LJANDE

-(¶GSKOLEPROVET B¶R OCKS¥ VARA ETT MER RENODLAT KUNSKAPSPROV SNARARE ¤N ETT BEG¥VNINGSPROV

-+OMMUNALA OCH FRISKOLOR B¶R UTV¤RDERAS ENLIGT SAMMA MALL

-3KOLORNAS RESULTAT B¶R PUBLICERAS I EN FORM SOM TYDLIGT VISAR PRESTATIONEN DVS MERV¤RDE SOM SKAPAS I SKOLAN $¤R B¶R ¤VEN RESULTATEN ING¥R SOM AVSER T EX F¶REKOMSTEN AV MOBBNING OCH BROTTSLIGHET BLAND ELEVERNA

3AMMANLAGT TYDER RESULTATEN INOM SKOLFORSKNINGEN P¥ ATT DET FINNS MYCKET SOM KOMMUNERNA SJ¤LVA KAN G¶RA F¶R ATT F¶RB¤TTRA SKOLOR

NA -EN DET FINNS OCKS¥ ETT ANSVAR F¶R DEN NATIONELLA UTV¤RDERINGEN D¤R STATEN BORDE AGERA MER KRAFTFULLT

.¥GRA SLUTSATSER

+OMMUNERNA BEFINNER SIG I EN BRYTNINGSTID 5NDER DE SENASTE ¥REN HAR KOMMUNERNA I FLERA AVSEENDEN F¥TT FRIARE H¤NDER OCH ¶KAT AN SVAR $ENNA ¶KADE FRIHET HAR FR¤MST UTNYTTJATS F¶R ATT REFORMERA KOMMUNERNAS F¶RVALTNING OCH POLITISKA STYRNING +¤RNVERKSAM HETERNA HAR I MINDRE UTSTR¤CKNING REFORMERATS 4ILL EN DEL KAN DETTA BERO P¥ VERKLIGA ELLER UPPFATTADE KRAV OCH HINDER I DEN STATLIGA PO LITIKEN

5NGEF¤R SAMTIDIGT HAR STATEN KRAFTIGT LAGT OM POLITIKEN INOM ETT ANTAL VERKSAMHETSOMR¥DEN $EN EKONOMISKA KRISEN HAR OCKS¥ MEDF¶RT ATT STATEN INTE SOM TIDIGARE F¶RM¥TT ATT GARANTERA SYSSELS¤TT NING EKONOMISK UTVECKLING OCH FINANSIERING AV V¤LF¤RDSSYSTEMEN $EN CENTRALA FR¥GAN I DENNA RAPPORT HAR D¤RF¶R VARIT I VILKEN M¥N KOMMUNER KAN OCH B¶R UTNYTTJA DEN NYVUNNA FRIHETEN OCH DET ¶KADE ANSVARET 0¥ EN RAD CENTRALA OMR¥DEN HAR UNDERS¶KTS I VILKEN UTSTR¤CKNING KOMMUNERNA HAR REALISTISKA OCH LAGLIGA M¶JLIGHETER ATT SJ¤LVA TA VID D¤R DE STATLIGA INSATSERNA INTE R¤CKER TILL (UVUDIN TRYCKET FR¥N ANALYSEN ¤R ATT KOMMUNERNA HAR BETYDLIGT ST¶RRE M¶J LIGHETER ATT P¥VERKA SIN EGEN UTVECKLING OCH ATT GARDERA SIG MOT SV¤NGNINGAR OCH BEGR¤NSNINGAR I DEN STATLIGA POLITIKEN ¤N DE FLESTA

HITTILLS UTNYTTJAT $E BER¤KNINGAR SOM HAR REDOVISATS I DENNA RAPPORT HAR VISAT ATT

BILDEN AV TALET SOM EN PERIOD K¤NNETECKNAD AV KRAFTIGA NED SK¤RNINGAR M¥STE NYANSERAS .EDSK¤RNINGSBEHOVET HAR VARIERAT MYCKET MELLAN OLIKA KOMMUNER …TMINSTONE TILL EN DEL H¤NGER PRO BLEMEN I DESSA KOMMUNER IHOP MED EN ALLTF¶R STOR TILLIT TILL STATLIGA ¥TG¤RDER OCH INSATSER 4RON ATT DE STATLIGA BOSTADSSUBVENTIONERNA

SKULLE FINNAS KVAR I OF¶R¤NDRAT SKICK HAR T EX BLIVIT EN KVARNSTEN RUNT HALSEN I M¥NGA KOMMUNER

$ET HAR ¤VEN FRAMG¥TT ATT DET KAN FINNAS EN OROANDE PARALLELL TILL DET SOM H¤NDE MED KOMMUNERNAS EKONOMI UNDER TALETS FRAMTIDSPROGNOSER OM DEN KOMMUNALA EKONOMIN $E NYA BER¤K NINGAR SOM GJORTS I DENNA STUDIE VISAR ATT BEHOVEN INOM T EX ¤LDRE OMSORGEN KOMMER ATT ¶KA STADIGT OCH FORMLIGEN EXPLODERA UNDER PERIODEN D¥ KOSTNADERNA F¶R ¤LDREOMSORGEN F¶RV¤NTAS BLI PROCENT ST¶RRE ¤N I DAG I REALA TERMER /CKS¥ SJUK V¥RDSKOSTNADER KOMMER ATT ¶KA I SAMMA UTSTR¤CKNING SAMTIDIGT SOM RISKEN FINNS ATT M¤NNISKOR KOMMER ATT PENSIONERAS TIDIGARE ¤N I DAG 2EGERINGEN OCH RIKSDAGEN F¶RBEREDER SIG ELLER PLANERAR I DAGSL¤GET KNAPPAST TILLR¤CKLIGT F¶R DESSA FRAMTIDA ¶KANDE BEHOV

%N RIMLIG SLUTSATS ¤R D¤RF¶R ATT KOMMUNERNA HAR ETT ST¶RRE AN SVAR F¶R ATT SE ¶VER EN KOMMUNS OCH DESS INV¥NARES EXPONERING F¶R RISKER ¤N VAD SOM TIDIGARE GJORTS $ETTA KAN MEDF¶RA RISKER I FR¥GA OM INVESTERINGAR BORGENS¥TAGANDE OCH KAPITALTILLG¥NGAR VILKA M¥STE HANTERAS MED ST¶RRE F¶RSIKTIGHET $ET INNEB¤R OCKS¥ ATT KOM MUNERNA B¶R GARDERA SIG F¶R SV¤NGNINGAR I DEN STATLIGA POLITIKEN )NTE MINST M¥STE KOMMUNERNA R¤KNA MED ATT DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN KAN KOMMA ATT BLI S¤MRE ¤N VAD SOM HAR FRAMG¥TT AV OLIKA STATLIGA PROGNOSER

%N P¥TAGLIG RISK F¶R KOMMUNINV¥NARNA ¤R ATT SYSSELS¤TTNINGSL¤ GET F¶RS¤MRAS -EN KOMMUNERNAS M¶JLIGHETER ATT P¥VERKA SYSSEL S¤TTNINGSSITUATIONEN IFR¥GAS¤TTS OFTA ) RAPPORTEN HAR OCKS¥ PRESEN TERATS NYA UNDERS¶KNINGAR SOM VISAT ATT KOMMUNER MED L¥G SYSSEL S¤TTNING V¤LJER H¶GA KOMMUNALSKATTER VILKET KAN F¥ SOM KONSE KVENS ATT SYSSELS¤TTNINGEN YTTERLIGARE UNDERGR¤VS

$ET HAR FRAMG¥TT ATT DET KOMMUNALA UTJ¤MNINGSSYSTEMET OCH SKATTESYSTEMET H¶JER LEVNADSSTANDARDEN OCH STANDARDEN I KOMMU NALA TJ¤NSTER I M¥NGA SYSSELS¤TTNINGSSVAGA KOMMUNER ¶VER DEN NI V¥ SOM FINNS I M¥NGA KOMMUNER MED B¤TTRE SYSSELS¤TTNINGSL¤GE 3AMTIDIGT KAN KOMMUNERNA F¶RB¤TTRA SIN EKONOMI I HUVUDSAK GE NOM ATT HJ¤LPA SOCIALBIDRAGSTAGARE ATT KVALIFICERA SIG F¶R A KASSA SNARARE ¤N GENOM ATT HITTA RIKTIGA ARBETSTILLF¤LLEN !LLT DETTA TYDER P¥ ATT DET KOMMUNALA UTJ¤MNINGSSYSTEMET MED NUVARANDE UTFORM

NING UTG¶R ETT HINDER F¶R EN POSITIV SYSSELS¤TTNINGSUTVECKLING %N SLUTSATS ¤R S¥LEDES ATT UTJ¤MNINGSSYSTEMET BORDE REFORMERAS F¶R ATT GE KOMMUNERNA TYDLIGARE MOTIV F¶R ATT MOBILISERA KRAFTER MED SYFTE ATT ¶KA SYSSELS¤TTNINGEN

„VEN N¥GRA KONKRETA F¶RSLAG TILL EN KOMMUNAL SYSSELS¤TTNINGS POLITIK DISKUTERAS I RAPPORTEN %TT F¶RSLAG ¤R ATT KOMMUNERNA ANLITAR KONKURRERANDE ARBETSF¶RMEDLINGAR SOM ARBETAR EFTER NYA METODER ) M¥NGA L¤NDER I %UROPA SPRIDER SIG DENNA METOD SNABBT %TT ANNAT F¶RSLAG ¤R ATT KOMMUNER KAN MINSKA MARGINALEFFEKTERNA F¶R VISSA TYPER AV TJ¤NSTER

%N ANNAN RISK F¶R KOMMUNERNA OCH KOMMUNINV¥NARNA UTG¶RS AV PROBLEMEN MED FINANSIERINGEN AV OCH BRISTANDE TRYGGHET INOM ¤LDREOMSORGEN 6ALFRIHETEN F¶R DE ¤LDRE ¤R I FLERA AVSEENDEN ON¶ DIGT BEGR¤NSAT „LDREOMSORGSAVGIFTERNA SKAPAR DESSUTOM MYCKET KRAFTIGA SKATTEKILAR OCH L¤MNAR DEN ENSKILDE MED EN P¥TAGLIG RISK ATT BLI FATTIG 3TATLIGA OCH KOMMUNALA REGLER HINDRAR I DAG DEN ENSKILDE FR¥N ATT KUNNA F¶RS¤KRA SIG EMOT DENNA RISK ) SJ¤LVA VERKET INNEB¤R DETTA ATT DET INOM ¤LDREOMSORGEN I DAG TILL¤MPAS EN EXTREM GRUNDTRYGGHETSPRINCIP SOM HELT AVVIKER FR¥N DEN INKOMST BORTFALLSPRINCIP SOM TILL¤MPAS I STORA DELAR AV DEN ¶VRIGA V¤LF¤RDS POLITIKEN $ESSA OLIKA PROBLEM TYCKS INTE STATEN TA TAG I -EN DET FINNS ETT BETYDANDE UTRYMME F¶R KOMMUNERNA ATT AGERA SJ¤LVA %N L¶SNING I FORM AV ARRANGEMANG MELLAN F¶RS¤KRINGSBOLAG OCH KOM MUNER DISKUTERAS H¤R SOM SKULLE GE KOMMUNINV¥NARNA M¶JLIGHET ATT F¶RS¤KRA SIG

(UR KOMMUNERNA MER ALLM¤NT BEVAKAR KVALITETEN I VERKSAMHE TEN ¤R EN VIKTIG FR¥GA I DETTA SAMMANHANG %NLIGT EN NY UNDERS¶K NING SOM PRESENTERADES H¤R ¤R DET SM¥TT OM¶JLIGT F¶R EN VANLIG PERSON ATT F¥ REDA P¥ HUR BRA VANLIGA KOMMUNALA TJ¤NSTER SOM SKO LOR OCH DAGIS EGENTLIGEN ¤R %N RAD STUDIER VISAR ATT D¥LIG SKOLUT BILDNING LEDER TILL BETYDLIGT ST¶RRE RISK ATT BLI ARBETSL¶S „ND¥ KAN ELLER VILL INGEN KOMMUN ELLER SKOLA VI KONTAKTAT REDOVISA HUR MYC KET ELEVER L¤R SIG D¤R -ILJARDPROJEKT SOM $ENNISPAKETET PLANERAS OCH PROJEKTERAS „ND¥ UNDVIKER DE ANSVARIGA KOMMUNALPOLITIKERNA ATT L¥TA ANDRA R¤KNA P¥ PROJEKTEN ¤N KONSULTER SOM ST¥R BYGGKON SORTIET N¤RA +OMMUNALA BOSTADSOMR¥DEN BYGGS UTAN ATT EN EKONO

MISK KALKYL G¶RS +OMMUNERNA L¥TER F¶R¤LDRAR V¤LJA DAGHEM MEN HEMLIGH¥LLER RESULTATEN AV ENK¤TER OM HUR N¶JDA F¶R¤LDRAR ¤R MED DAGHEMMEN -¥NGA KOMMUNALA REVISORER OCH EKONOMITJ¤NSTEM¤N S¤GER ATT DE TVINGAS FRISERA SINA REDOVISNINGAR ENLIGT POLITIKERS ¶NS KEM¥L

$ET KAN VARA SV¥RT F¶R KOMMUNERNA ATT ¥STADKOMMA MYCKET AV DETTA SLAG AV UTV¤RDERINGSVERKSAMHET P¥ EGEN HAND EFTERSOM JUST J¤MF¶RBARHETEN MED ANDRA KOMMUNER OFTA GER DE MEST INTRESSANTA INSIKTERNA -EN ETT SK¤L TILL ATT RESULTATUTV¤RDERING FUNGERAR D¥LIGT ¤R ATT DE STATLIGA MYNDIGHETER SOM 3KOLVERKET OCH 3OCIALSTYRELSEN HITTILLS INTE BIST¥TT KOMMUNERNA TILLR¤CKLIGT GENOM ATT UTVECKLING NATIONELLA UTV¤RDERINGSINSTRUMENT $ET FINNS OCKS¥ SK¤L ATT F¶R B¤TTRA DESSA MYNDIGHETERS EGEN UTV¤RDERINGSKOMPETENS &ORTFA RANDE SAKNAS M¶JLIGHETER ATT M¤TA KOMMUNAL V¤LF¤RD TOTALT SETT I EN KOMMUN

$ET SAKNAS OCKS¥ EN STARK ORGANISATION SOM F¶RETR¤DER KOMMU NALA KONSUMENTER -AN KAN RESA FR¥GAN OM DET INTE VORE BEFOGAT ATT INR¤TTA EN ORGANISATION F¶R KONSUMENTER AV KOMMUNALA TJ¤NSTER SOM H¥LLER REDA P¥ OCH L¶PANDE INFORMERAR OM I VILKEN M¥N VARJE KOMMUN SK¤R NER P¥ GRUND AV FELAKTIGA BESLUT RESPEKTIVE ¶KANDE BEHOV OCH MINDRE INT¤KTER $ENNA ORGANISATION SKULLE KUNNA VARA EN MOTPART TILL 3VENSKA +OMMUNF¶RBUNDET SOM I HUVUDSAK RE PRESENTERAR LEDNINGEN I KOMMUNERNA S¥V¤L FACKF¶RENINGAR SOM REPRESENTANTER F¶R DE ANST¤LLDA %N S¥DAN ORGANISATION SKULLE OCKS¥ KUNNA BEVAKA INTEGRITETSFR¥GOR %TT EXEMPEL ¤R I VILKEN M¥N KOM MUNALR¥D HAR DUBBLA LOJALITETER T EX SITTER I BOLAGSSTYRELSER OCH SAMTIDIGT ¤R MED OCH ANSL¥R KOMMUNALA PENGAR TILL BOLAGET %TT AN NAT EXEMPEL ¤R I VILKEN UTSTR¤CKNING TJ¤NSTEM¤N ANST¤LLS TACK VARE INNEHAV AV PARTIMEDLEMSSKAP SNARARE ¤N MERITER %TT TREDJE EXEM PEL VORE ATT BEVAKA ATT EN OBJEKTIV UTV¤RDERING AV KOMMUNALA VERKSAMHETER OCH REVISION AV BOKF¶RINGEN SKER

+OMMUNERNAS M¶JLIGHETER ATT GARANTERA KVALITETEN INOM SKOL V¤SENDET HAR OCKS¥ BELYSTS )NTERNATIONELL FORSKNING VISAR NUMERA

"ER¤KNINGEN SKER L¤TT GENOM ATT J¤MF¶RA HUR BEHOVSKORRIGERADE INT¤KTER F¶R¤NDRAS FR¥N ¥R TILL ¥R I F¶RH¥LLANDE TILL HUR UTGIFTERNA P¥ K¤RNVERKSAMHET T EX UNDERVISNINGS UTGIFTER I GRUNDSKOLAN M M F¶R¤NDRAS

TYDLIGT ATT SKOLOR BLIR BRA OM DE F¶RENAR EN H¶G GRAD AV SJ¤LVST¤N DIGHET MED EN RESULTATSTYRNING D¤R ELEVERS OCH SKOLORS PRESTATION OCH KVALITET M¤TS P¥ ETT OBJEKTIVT S¤TT &¥ SVENSKA KOMMUNER TILL¤MPAR DOCK S¥DAN STYRNING %TT S¤RSKILT PROBLEM ¤R ATT 3KOLVER KET HAR ARBETAT MYCKET L¥NGSAMT N¤R DET G¤LLT ATT UTVECKLA OCH IN F¶RA DEN TYPEN AV UTV¤RDERING (¤R FINNS EMELLERTID OCKS¥ GODA M¶JLIGHETER F¶R KOMMUNERNA ATT AGERA P¥ EGET BEV¥G +OMMUNER NA KAN GE SKOLAN ST¶RRE SJ¤LVST¤NDIGHET .ATIONELLA UTV¤RDERINGS SYSTEM KAN INF¶RAS SOM DRIVS SAM¤GD AV DELTAGANDE KOMMUNER ELLER TILL OCH MED I FORM AV ETT HELT FRIST¥ENDE BOLAG 3KOLORS RESUL TAT KAN PUBLICERAS I EN FORM SOM TYDLIGT VISAR HUR V¤L SKOLAN LYCKAS I OLIKA AVSEENDEN

$ETTA ¤R N¥GRA AV DE VIKTIGASTE RESULTATEN AV ANALYSEN I DENNA RAPPORT -YCKET TYDER P¥ ATT DET NUMERA FINNS EN RAD CENTRALA V¤L F¤RDSFR¥GOR D¤R KOMMUNERNA INTE SJ¤LVKLART KAN G¥ I STATENS LED BAND L¤NGRE

-¥NGA ANDRA VIKTIGA V¤LF¤RDSFR¥GOR SOM INTE TAGITS UPP H¤R SKULLE KANSKE GE UPPHOV TILL SAMMA TYP AV SLUTSATSER %TT EXEMPEL ¤R ARBETET MED ATT BEK¤MPA BROTTSLIGHETEN -¥NGA OLIKA OFFENTLIGA VERKSAMHETER DELTAR I ARBETET ATT MINSKA BROTTSLIGHETEN T EX POLI SEN DOMSTOLAR ¥KLAGARE KRIMINALV¥RDEN LANDSTINGEN GENOM T EX UNGDOMSHEM KOMMUNALA OCH STATLIGA SOCIALA MYNDIGHETER PLUS EN RAD ANDRA VERKSAMHETER S¥SOM SKOLOR D¤R BROTTSF¶REBYGGANDET IN G¥R SOM EN MER MARGINELL DEL AV VERKSAMHETEN -EN KOMMUNERNA HAR EN S¤RSKILD ROLL I DETTA %N HEL DEL STUDIER VISAR ATT TIDIGA INTEN SIVA INSATSER TILL ST¶D F¶R F¶R¤LDRAR OCH BARN I RISKZONEN KAN SPELA EN AVG¶RANDE ROLL F¶R BROTTSLIGHETEN $ETTA S¥V¤L SOM HELA UNG DOMS OCH SKOLARBETET ¤R KOMMUNERNAS ANSVAR

-¥NGFALDEN AV ANSVARIGA ORGANISATIONER SKAPAR NATURLIGTVIS SAMORDNINGSPROBLEM /LIKA F¶RS¶K TILL ¶KAT SAMARBETE HAR OCKS¥ SKETT -EN ETT FRIVILLIGT SAMARBETE FUNGERAR OFTA INTE OM DE INBLAN DADE ORGANISATIONERNA FAKTISKT HAR OLIKA INTRESSEN .UMERA SITTER OCKS¥ KOMMUNALR¥D I LOKALA POLISSTYRELSER MEN FLERA S¤GER SIG HELT SAKNAR MAKTBEFOGENHETER

4 EX "O *OHANSSON S I *¤RF¤LLA $. JANUARI S !

%TT STEG F¶R KOMMUNERNA VORE DOCK ATT TA FRAM KOMMUNALA RE SULTATM¥TT F¶R BROTTSBEK¤MPNING OCH ANV¤NDA DE F¶R ATT ST¤LLA KRAV P¥ DEN LOKALA POLISEN OCH KRIMINALV¥RDEN SAMT DE EGNA KOMMU NALA VERKSAMHETER SOM SKOLAN 6ARF¶R F¥R VI T EX INTE VETA HUR H¶G BROTTSLIGHET SOM F¶RKNIPPAS MED ENSKILDA SKOLORS ELEVER ELLER F¶RE DETTA ELEVER (UR UTV¤RDERAS SOCIALTJ¤NSTEN I DET AVSEENDEN

&¶R KRIMINALV¥RDEN T EX FINNS ETT F¶RH¥LLANDEVIS BRA RESULTATM¥TT N¤MLIGEN ¥TERFALLSFREKVENSEN 3AMTIDIGT BEROR ¥TERFALLSRISKEN NATURLIGTVIS OCKS¥ P¥ DEN MILJ¶ TILL VILKEN DE INTERNERADE SL¤PPS UT

!NDRA M¥TT SOM FINNS ¤R T EX REHABILITERINGSFREKVENSEN &¶R SOCIALTJ¤NSTEN FINNS I PRINCIP M¥TT P¥ ANTAL PERSONER SOM PLACERAS I ARBETE &¶R SKOLOR FINNS M¥TT P¥ ANTAL ELEVER SOM R¥KAR I OLIKA SV¥RIGHETER

2EFERENSER

!GELL * %NGLUND 0 3¶DERSTEN * 3/5 3VENSK SKAT TEPOLITIK I TEORI OCH PRAKTIK "ILAGA TILL BET¤NKANDE AV +OM MITT©N F¶R UTV¤RDERING AV SKATTEREFORMEN +53+

!HLANDER ) 3OPH¤MTNING I KOMMUNAL OCH PRIVAT REGI 3TATENS PRIS OCH KONKURRENSVERK

!LEXANDERSSON ' &¶LSTER 3 AND (ULT©N 3 $EN LOKALA BUSSTRA FIKEN %N LYCKAD AVREGLERING %KONOMISK $EBATT NR

!LEXANDERSSON ' &¶LSTER 3 AND (ULT©N "USDEREGULATION IN 3WEDEN *OURNAL OF 4RANSPORT %CONOMICS AND 0OLICY

"ERGMAN , "RAUNERHJELM 0 &¶LSTER 3 (ENRIKSSON - *A KOBSSON 5 &¶RETAGAREN I V¤LF¤RDSSAMH¤LLET +ONJUNKTURR¥ DETS RAPPORT 3.3 F¶RLAG 3TOCKHOLM

"JURULF " +OMMUNAL VERKSAMHET I F¶R¤NDRING I 6¤LF¤RD I &¶R ¤NDRING 3VENSKA +OMMUNF¶RBUNDETS &O5 R¥D !PRIL

"LAU $ - ! TIME SERIES ANALYSIS OF SELF EMPLOYMENT IN THE 5NI TED 3TATES *OURNAL OF 0OLITICAL %CONOMY

"OARDMAN ! 6INING ! /WNERSHIP AND PERFORMANCE IN COMPETITIVE ENVIRONMENTS ! COMPARISON OF THE PERFORMANCE OF PRIVATE MIXED AND STATE OWNED ENTERPRISES *OURNAL OF LAW AND ECONOMICS

"&2 2 +OMMUNAL VERKSAMHET P¥ NYTT S¤TT

"URDETT + &¶LSTER 3 !NALYZING THE EFFECTS OF TAXI CAB DEREGULATION )5) WORKING PAPER 3TOCKHOLM

$ANIELSSON 3 0ETERSON + „R ETT FAST AVGIFTSSYSTEM INOM BARN OMSORGEN ATT F¶REDRA FRAMF¶R ETT R¶RLIGT 3TOCKHOLMS 5NIVER SITET .ATIONALEKONOMISKA )NSTITUTIONEN

%KLIND " %RIKSSON ) (OLMBERG # (USSENIUS * ,INDEBORG + ,INDHOLM , % ,¶NAR SIG ARBETE %3/ $S

%DEBALK 2OS©N OCH 3VENSSON „LDREOMSORG P¥ ENTREPRENAD EN F¤LTSTUDIE I „LDREOMSORG P¥ %NTREPRENAD 3OCIALSTYRELSEN

%3/ "EST¤LLARE UTF¶RARE ETT ALTERNATIV TILL ENTREPRENAD I KOM MUNER $S

%3/ 1UALITY AND PRODUCTIVITY IMPROVEMENTS IN MEDICAL CARE

$S

&¶LSTER 3 $EN OFFENTLIGA SEKTORN "ILAGA TILL ,¥NGTIDSUTRED NINGEN

&¶LSTER 3 M FL 3VERIGES 3YSTEMSKIFTE I FARA %RFARENHETER AV PRI VATISERING AVREGLERING OCH DECENTRALISERING )NDUSTRIENS 5T REDNINGSINSTITUT

&¶LSTER 3 $O ENTREPRENEURS CREATE JOBS -IMEO )NDUSTRIENS 5T REDNINGSINSTITUT

&¶LSTER 3 4AXES AND ENTREPRENEURS -IMEO )NDUSTRIENS 5TRED NINGSINSTITUT UNDER UTGIVNING

&¶LSTER 3 OCH 4ROFIMOV ' $OES THE WELFARE STATE DISCOURAGE ENTREPRENEURS -IMEO )NDUSTRIENS 5TREDNINGSINSTITUT

'ILLJAM - OCH 3 (OLMBERG 6¤LJARNAS VAL .ORSTEDTS JURI DIK 3TOCKHOLM

(¶GBERG +OSTNADSEFFEKTER AV KONKURRENSUTS¤TTNINGEN EN STUDIE AV 3TOCKHOLMS STADS¤LDREOMSORG )NSTITUTET F¶R +OMMUNAL %KO NOMI

(¤GGROTH 3¶REN #OPING WITH FINANCIAL STRESS #O OPERATION BET WEEN THE 3TATE AND THE LOCAL AUTHORITIES IN 3WEDEN 3TENCIL F¶R PRESENTATION VID !MERICAN 0OLITICAL 3CIENCE !SSOCIATIONS ¥RS M¶TE

+RANTZ , ' !VREGLERING AV 4AXI I 3VERIGE 'EOGRAFISKA VARIATIO NER I RESULTATEN AV KOMMUNERNAS UPPHANDLING AV TAXITRANSPOR TER +ULTURGEOGRAFISKA INSTITUTIONEN '¶TEBORGS 5NIVERSITET

,INDH 4 OCH ( /HLSSON %GENF¶RETAGANDE OCH MANNA FR¥N HIM LEN %3/ $S

.ORLING ) (¤LSA OCH FRITID 3TUDIER I KOMMUNER AV SAMSPELET MELLAN H¤LSOL¤GE LIVSSTIL OCH EKONOMISKA FAKTORER !RBETSRAP PORT NR #%&/3 '¶TEBORGS 5NIVERSITET

-ONTIN 3 RED "ILAGA 6 TILL &¶RNYELSEKOMMITT©NS SLUTBET¤N KANDE 3/5 &¶R¤NDRINGSMODELLER OCH F¶R¤NDRINGS PROCESSER I KOMMUNER OCH LANDSTING .¥GRA EMPIRISKA STUDIER

-¶LLER 4 "RUKARE OCH KLIENTER I V¤LF¤RDSSTATEN /M MISSN¶JE OCH P¥VERKANSM¶JLIGHETER INOM BARN OCH ¤LDREOMSORG 0UBLICA 3TOCKHOLM

.54%+ !VREGLERING AV TAXI OCH DESS REGIONALA EFFEKTER

0ARKER 3 # ! TIME SERIES MODEL OF SELF EMPLOYMENT UNDER UN CERTAINTY %CONOMICA

0ERSSON 4 4ABELLINI ' &EDERAL FISCAL CONSTITUTIONS 2ISK SHA RING AND REDISTRIBUTION *OURNAL OF 0OLITICAL %CONOMY

VOL S

0REMFORS 2 3ANDQVIST * 3ANNE - $EMOKRATI I STORSTAD 3TOCKHOLM #ARLSSONS

0UTNAM 2 $EN FUNGERANDE DEMOKRATIN -EDBORGARANDANS R¶TTER I )TALIEN 3TOCKHOLM 3.3 F¶RLAG

0YDDOKE 2 +OSTNADSBESPARINGAR AV ANBUDSKONKURRENS INOM OFFENTLIG SEKTOR I +ONKURRENS 2EGLERINGAR OCH 0RODUKTI VITET %XPERTRAPPORT NR TILL 0RODUKTIVITETSDELEGATIONEN

2IKSREVISIONSVERKET &¶RH¥LLANDET STAT KOMMUN EN STRATEGI F¶R %FFEKTIVITETSREVISIONENS GRANSKNINGSINSATSER 3TOCKHOLM 226 !VDELNINGEN F¶R %FFEKTIVITETSREVISION

2UBENOWITZ 3 -EDBORGARNA OCH STADSDELSREFORMEN UR$ECENTRALISERAD KOMMUN %XEMPLET '¶TEBORG *¶NSSON 3 2UBENOWITZ 3 OCH 7ESTERST¥HL * RED 3TOCKHOLM 3.3 F¶R LAG

3AVAS % 3 0OLICY ANALYSIS FOR LOCAL GOVERNMENT 0UBLIC VS PRIVATE REFUSE COLLECTION 0OLICY !NALYSIS

3KOLVERKET RAPPORT NR !TT V¤LJA SKOLA EFFEKTER AV VALM¶JLIG HETER I GRUNDSKOLAN

3OCIALSTYRELSEN „LDREOMSORGENS AVGIFTER 3OCIALSTYRELSEN F¶LJER UPP OCH UTV¤RDERAR

3/5 'ENOMG¥NG AV DE SPECIALDESTINERADE BIDRAGEN "I LAGA TILL KOMMUNALEKONOMISKA KOMMITT©NS BET¤NKANDE

3/5 6¤LF¤RD OCH VALFRIHET SERVICE ST¶D OCH V¥RD F¶R PSYKISKT ST¶RDA

3/5 +VALITET I KOMMUNAL VERKSAMHET NATIONELL UPP F¶LJNING OCH UTV¤RDERING 2APPORT TILL ,OKALDEMOKRATIKOMMIT T©N

3TATSKONTORET +OMMUNALA ORGANISATIONSF¶R¤NDRINGAR OCH KOSTNA DER -IMEO

3VENSKA +OMMUNALARBETAREF¶RBUNDET 3¥ H¤R TYCKER BRUKARNA OM V¤LF¤RDSTJ¤NSTERNA $ELRAPPORT OM +OMMUNALS BRUKARDIALOG

3ZEBEHELY - OCH ' 3UNDSTR¶M $E SISTA ¥REN .ORS INSTITUTT FOR FORSKNING OM OPPVEKST VELFERD OG ALDRING

7ESTERST¥HL * .¥GRA GENERELLA IAKTAGELSER UR $ECENTRALISERAD KOMMUN %XEMPLET '¶TEBORG *¶NSSON 3 2UBENOWITZ 3 OCH 7ESTERST¥HL * RED 3TOCKHOLM 3.3 F¶RLAG

6ICKERS * AND 9ARROW ' %CONOMIC PERSPECTIVES ON PRIVATIZA TION *OURNAL OF %CONOMIC 0ERSPECTIVES

#AN 3WEDISH -UNICIPALITIES DO "ETTER ! 3UMMARY

4HE 3WEDISH WELFARE STATE IS TO A LARGER EXTENT THAN EVER BEFORE RUN AND ADMINISTERED BY MUNICIPALITIES -UNICIPALITIES HAVE ALSO BEEN ALLOWED SOMEWHAT GREATER FLEXIBILITY IN ORGANIZING MUNICIPAL SERVICES -ANY MUNICIPALITIES HAVE USED THIS FREEDOM FOR FAR REA CHING CHANGES IN ADMINISTRATION AND MANAGEMENT /FTEN HOWEVER THE ACTUAL SERVICES SUCH AS SCHOOLS CHILD CARE AND CARE OF THE EL DERLY HAVE NOT BEEN SUBJECTED TO EQUALLY DRASTIC REFORMS /NE REA SON FOR THIS IS THAT THE STATE CONTINUES TO REGULATE MANY ASPECTS OF MUNICIPAL SERVICES

$URING RECENT YEARS THE STATE HAS ABDICATED FROM MANY OF ITS COMMITMENTS THAT WERE PREVIOUSLY BELIEVED TO BE CENTRAL ELEMENTS OF A FUNCTIONING WELFARE STATE &OR EXAMPLE FULL EMPLOYMENT SOUND FINANCING OF SOCIAL SERVICES OR MONITORING AND SAFEGUARDING QUALITY IN SOCIAL SERVICES WERE ONCE CONSIDERED GUARANTEED BY THE STATE ! CENTRAL QUESTION IS THEREFORE TO WHAT EXTENT MUNICIPALITIES CAN FILL THE GAPS AND THUS HELP TO MAINTAIN QUALITY AND SECURITY IN THE WELFARE STATE 4HIS CONCERNS MUNICIPALITIESt ABILITY TO FACE THIS NEW CHALLENGE AND THUS SEIZE CONTROL OVER THEIR OWN FUTURE

4HE MAIN CONCLUSION IS THAT MUNICIPALITIES CAN ACHIEVE MUCH MORE AND PROTECT THEIR INHABITANTS BETTER FROM THE FAILINGS OF THE STATE THAN MANY OF THEM HAVE ATTEMPTED IN THE PAST 4HIS OVERALL CONCLUSION IS ILLUSTRATED IN FOUR AREAS &IRST HOW MUNICIPALITIES HANDLE THEIR OVERALL FINANCING AND ECONOMIC AFFAIRS CHAPTER

3ECOND WHAT MUNICIPALITIES CAN DO FOR EMPLOYMENT CHAPTERS

4HIRD HOW THE CARE OF ELDERLY CAN BE SECURED IN THE FUTURECHAPTER &OURTH HOW QUALITY IN MUNICIPAL SERVICES CAN BE MAINTAINED CHAPTER AND

7ERE CUTBACKS NECESSARY

)T IS COMMONLY BELIEVED THAT MUNICIPAL INCOME DROPPED STEEPLY DURING THE S FORCING THEM TO IMPLEMENT SEVERE CUTBACKS !C CORDING TO CALCULATIONS IN THIS REPORT THIS IS A MISLEADING DESCRIP TION )N FACT MUNICIPAL INCOME HAS HARDLY DECLINED AT ALL DURING THE PERIOD TO )T IS TRUE THAT DEMAND FOR MUNICIPAL SERVICES INCREASED $EMOGRAPHIC CHANGES AND INCREASING UNEMPLOYMENT MADE IT MORE DIFFICULT FOR MUNICIPALITIES TO MAINTAIN SERVICE LEVELS (OWEVER INCREASED DEMAND COULD HAVE BEEN COMPENSATED BY A RATHER MODEST PRODUCTIVITY GROWTH

)N FACT THOUGH MANY MUNICIPALITIES WERE FORCED TO SIGNIFICANT CUTBACKS 4HE MAIN EXPLANATION FOR THIS IS NOT HOWEVER A REDUC TION IN INCOMES OR INCREASING DEMAND )NSTEAD MANY MUNICIPALI TIES HAVE EXPOSED THEMSELVES TO CONSIDERABLE RISKS FOR EXAMPLE IN FINANCING MUNICIPAL HOUSING OR IN OVERSPENDING WHEN THE BUSINESS CYCLE PEAKED

.EW CALCULATIONS SHOW THAT SIMILAR RISKS LOOM IN THE FUTURE #OSTS FOR THE CARE OF ELDERLY ARE LIKELY TO RISE STEADILY UNTIL THE YEAR

"ETWEEN THE YEARS AND THEY COSTS ARE LIABLE TO EXPLODE 4OTAL COSTS FOR THE CARE OF ELDERLY CAN BE EXPECTED TO BE

PERCENT HIGHER BY THE YEAR IN REAL TERMS 3INCE HEALTH CARE COSTS WILL ALSO RISE THERE IS A DEFINITE RISK OF A FUTURE FINANCIAL SQUEEZE QUITE APART FROM THE RISK OF NEW RECESSIONS 3INCE THE STATE IS NOT CURRENTLY PLANNING FOR THESE FUTURE COST INCREASES THERE IS GOOD REASON FOR MUNICIPALITIES TO CONSIDER WAYS OF REDUCING FU TURE ECONOMIC RISKS OF THIS TYPE

%MPLOYMENT

4HERE ARE LARGE DIFFERENCES IN EMPLOYMENT SHARES BETWEEN DIFFE RENT MUNICIPALITIES 4HE ANALYSIS IN THIS REPORT INDICATES THAT THESE DIFFERENCES CAN TO SOME EXTENT BE EXPLAINED BY STABLE LONG TERM DIFFERENCES IN ECONOMIC AND SOCIAL CONDITIONS /NCE THESE STABLE DIFFERENCES ARE TAKEN ACCOUNT OF HOWEVER SURPRISINGLY FEW VARI ABLES ARE RELATED TO CHANGES IN EMPLOYMENT )N FACT THE ONLY VARI

ABLE WE FOUND TO BE STRONGLY RELATED TO BOTH EMPLOYMENT AND EMPLOYMENT CHANGES IS THE LEVEL OF MUNICIPAL TAXES 4O SOME EX TENT THIS MAY REFLECT THE FACT THAT HIGHER TAXES ACTUALLY OBSTRUCT EMPLOYMENT %MPIRICAL STUDIES INDICATE FOR EXAMPLE THAT HIGHER TAXES REDUCE LABOUR SUPPLY AND FIRM START UPS "UT THE RELATION BETWEEN EMPLOYMENT AND TAXES ALSO SEEMS TO REFLECT THE FACT THAT PEOPLE IN HIGH UNEMPLOYMENT MUNICIPALITIES MORE OFTEN CHOOSE HIGH TAXES IN SPITE OF THE FACT THAT THIS MAY REDUCE EMPLOYMENT EVEN FURTHER

)T IS DEFINITELY NOT THE CASE THAT MUNICIPALITIES WITH HIGHER UNEMPLOYMENT REQUIRE HIGHER TAX LEVELS IN ORDER TO MAINTAIN SER VICE LEVELS /N THE CONTRARY THE EXTENSIVE EQUALIZATION BETWEEN MUNICIPALITIES ACTUALLY OVERCOMPENSATES MANY MUNICIPALITIES WITH HIGH UNEMPLOYMENT 4HUS THE HIGHER TAX LEVELS IN THESE MUNICIPA LITIES IS THE RESULT OF A CONSCIOUS CHOICE TO PROVIDE BETTER SERVICES THAN IN THE AVERAGE MUNICIPALITY !S A RESULT OF OVERCOMPENSATION AND VARIOUS FEATURES OF THE TAX SYSTEM BOTH MUNICIPAL SERVICE LE VELS AND DISPOSABLE INCOMES ARE CONSIDERABLY HIGHER IN MANY HIGH UNEMPLOYMENT MUNICIPALITIES IN THE NORTH OF 3WEDEN COMPARED TO MOST OTHER 3WEDISH REGIONS

! PROBLEM WITH THE EXTENSIVE EQUALIZATION BETWEEN MUNICIPALI TIES IS ALSO THAT IT GIVES MUNICIPALITIES SMALL INCENTIVES TO REDUCE UNEMPLOYMENT &OR MOST MUNICIPALITIES IT IS MUCH MORE PROFITABLE TO HELP PEOPLE ON SOCIAL ASSISTANCE TO QUALIFY FOR THE STATE FINANCED UNEMPLOYMENT INSURANCE THAN TO HELP PEOPLE ON UNEMPLOYMENT INSURANCE FIND REAL JOBS

4HE CARE OF ELDERLY

-UNICIPAL COSTS FOR THE CARE OF ELDERLY ARE LIABLE TO INCREASE SHARPLY OVER THE NEXT DECADES !N ADDITIONAL PROBLEM IS THAT FEES FOR OLD AGE CARE CREATE DRASTIC MARGINAL TAX EFFECTS SINCE THEY ARE RELATED TO INCOME AND SAVINGS )N PRACTICE THIS GIVES ELDERLY PEOPLE STRONG INCENTIVES TO HIDE THEIR SAVINGS BEFORE THEY NEED CARE &URT HER FEES FOR OLD AGE CARE ARE OFTEN SO HIGH THAT THEY LEAVE VERY

LITTLE ROOM FOR PERSONAL EXPENDITURES .OTABLY THERE IS NO INSURAN CE AVAILABLE THAT WOULD ALLOW PEOPLE TO INSURE THEMSELVES AGAINST THE RISK OF LOSING ALL THEIR INCOME AND SAVINGS TO OLD AGE FEES 4HE REASON FOR THE LACK OF INSURANCE OPPORTUNITIES IS THAT ANY COMPEN SATION PAID BY AN INSURANCE WOULD BE COUNTED AS INCOME BY MUNI CIPALITIES AND WOULD THEREFORE RESULT IN A CORRESPONDING INCREASE IN MUNICIPAL CARE FEES

4HESE PROBLEMS ARE ANALYZED IN THE REPORT 2EFORMS ARE PROPO SED THAT WOULD ALLOW INDIVIDUALS TO SIGN ADDITIONAL INSURANCE THAT WOULD PROVIDE SOME PROTECTION AGAINST POVERTY CAUSED BY OLD AGE CARE FEES )N ADDITION FUNDING OF OLD AGE CARE INSURANCE IS DISCUS SED AS WELL AS VOUCHER SYSTEMS THAT MIGHT INCREASE INDIVIDUALS FREEDOM OF CHOICE AMONG CARE INSTITUTIONS

1UALITY AND COMPETITION IN MUNICIPAL SERVICES

! SPECIAL STUDY CONCERNING MUNICIPAL EVALUATION OF QUALITY IS IN CLUDED IN THIS REPORT ! RESEARCHER POSING AS A REGULAR CITIZEN CAL LED A NUMBER OF MUNICIPAL ADMINISTRATORS AND ASKED FOR INFORMA TION OR EVALUATIONS OF THE QUALITY OF SCHOOLS OR CHILD CARE CENTRES )T TURNED OUT THAT MUNICIPALITIES RARELY WERE ABLE TO PROVIDE ANY IN FORMATION OF THAT KIND

-AINLY THIS IS A REFLECTION OF THE FACT THAT RESULT MEASUREMENT AND RESULT ORIENTED MANAGEMENT IS NOT PART OF THE MUNICIPAL CULTURE YET )N ADDITION HOWEVER AN IMPORTANT PROBLEM FOR MUNICIPALITIES IS THAT THE RELEVANT STATE AGENCIES HAVE NOT BEEN VERY HELPFUL IN PRODUCING STANDARDS FOR RESULT MEASUREMENT THAT WOULD MAKE THE RESULTS COMPARABLE ACROSS THE COUNTRY

-EASUREMENT OF QUALITY AND RESULTS IS SOMEWHAT MORE COMMON WHEN COMPETITION HAS BEEN INTRODUCED 3O FAR HOWEVER ONLY A SMALL FRACTION OF MUNICIPAL SERVICES HAS BEEN EXPOSED TO COMPETI TION

4HESE GENERAL CONCLUSIONS ARE REINFORCED BY A CLOSER INSPECTION OF QUALITY IN SCHOOLS )N THIS AREA INTERNATIONAL RESEARCH QUITE CLEAR LY DEMONSTRATES THAT MEASUREMENT OF QUALITY AND RESULTS AND RESULT

ORIENTED MANAGEMENT CAN LEAD TO SIGNIFICANT IMPROVEMENTS 9ET THESE INSIGHTS HAVE NOT PERVADED MUNICIPALITIESt MANAGEMENT OF SCHOOLS

)N ALL FOUR AREAS THAT HAVE BEEN INVESTIGATED IN THIS REPORT IT AP PEARS THAT THE STATE HAS RETREATED FROM ITS TRADITIONAL COMMITMENTS 4HE OVERALL IMPRESSION FROM THE ANALYSIS IS THAT MUNICIPALITIES CAN DO MORE THAN THEY HAVE PREVIOUSLY TO FILL THE GAPS

&¶RTECKNING ¶VER %3/ S TIDIGARE PUBLICERADE RAPPORTER

%XPERTGRUPPEN F¶R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI %3/ ¤R EN KOMMITT© " UNDER &INANSDEPARTEMENTET $ESS HUVUDUPPGIFT ¤R ATT BREDDA OCH F¶RDJUPA UNDERLAGET F¶R BUDGET POLITISKA OCH SAMH¤LLSEKONOMISKA AVG¶RANDEN %N S¤RSKILD UPPGIFT ¤R ATT BELYSA FR¥GOR OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS EFFEKTIVITET OCH PRODUKTIVITET %XPERTGRUPPEN ARBETAR FR¤MST GENOM ATT L¤MNA UPPDRAG TILL MYNDIGHETER INSTITUTIONER OCH FORSKARE 2APPORTERNA PUBLICERAS I DE PARTEMENTSSERIEN ELLER I ANNAN L¤MPLIG FORM

) $S SERIEN HAR %3/ TIDIGARE UTGIVIT F¶LJANDE RAPPORTER

B0ERSPEKTIV P¥ BESPARINGSPOLITIKEN $S "

B)NKOMSTF¶RDELNINGSEFFEKTER AV LIVSMEDELSSUBVENTIONER $S "

B0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL "UDGETUNDERSKOTTENS TEORI OCH POLITIK 3TATENS BUDGETFINANSIERING OCH PENNINGPOLITIKEN $S "

B/FFENTLIGA TJ¤NSTER P¥ FRITIDS IDROTTS OCH KULTUROMR¥DENA $S "

B–KAD PRODUKTIVITET I OFFENTLIG SEKTOR EN STUDIE AV DE ALLM¤NNA DOMSTOLARNA$S "

B3TATEN OCH KOMMUNERNAS EXPANSION N¥GRA OLIKA STYRMEDEL $S &I

B%NHETLIGT BARNST¶D $S &I

B0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL &¶RDELNINGSEFFEKTER AV BUDGETUNDERSKOTT (US H¥LLSEKONOMI OCH BUDGETUNDERSKOTT $S &I

B-INSKAD PRODUKTIVITET I OFFENTLIG SEKTOR EN STUDIE AV PATENT OCH REGISTRERINGSVERKET$S &I

B$RIVER SUBVENTIONER UPP KOSTNADER PRISBILDNINGSEFFEKTER AV STATLIGT ST¶D$S &I

B!DMINISTRATIONSKOSTNADER F¶R N¥GRA TRANSFERERINGAR $S &I

B'ENERELLT STATSBIDRAG TILL KOMMUNER MODELLSKISSER $S &I

B0RODUKTIVITET I PRIVAT OCH OFFENTLIG TANDV¥RD $S &I

B0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL "UDGETUNDERSKOTT PORTF¶LJVAL OCH TILLG¥NGS MARKNADER -ODELLSIMULERINGAR AV OFFENTLIGA BESPARINGAR M M $S &I

B&¶RDELNINGSEFFEKTER AV KOMMUNAL BARNOMSORG $S &I

B!DMINISTRATIONSKOSTNADER F¶R V¥RA SKATTER $S &I

B6EM UTNYTTJAR DEN OFFENTLIGA SEKTORNS TJ¤NSTER $S &I

B0ERSPEKTIV P¥ BUDGETUNDERSKOTTET DEL "UDGETUNDERSKOTT UTLANDSUPPL¥NING OCH FRAM TIDA KONSUMTIONSM¶JLIGHETER "UDGETUNDERSKOTT EFTERFR¥GAN OCH INFLATION$S &I

B+ONSTITUTIONELLA BEGR¤NSNINGAR I RIKSDAGENS FINANSMAKT BEHOV OCH T¤NKBARA UTFORM NINGAR $S &I

B„R SUBVENTIONER EFFEKTIVA $S &I

B-ARGINELLA EXPANSIONSST¶D EKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA EFFEKTER $S &I

B4RANSFERERINGAR OCH INKOMSTSKATT SAMT HUSH¥LLENS MATERIELLA STANDARD $S &I

B0ARLAMENTET OCH STATSUTGIFTERNA HUR FINANSMAKTEN UT¶VAS I NIO L¤NDER $S &I

B…TERKOMMANDE KOSTNADS OCH PRESTATIONSJ¤MF¶RELSER EN METOD ATT FR¤MJA EFFEKTIVITE TEN I OFFENTLIG TJ¤NSTEPRODUKTION $S &I

B3TATSSKULDR¤NTORNA OCH EKONOMIN EFFEKTER P¥ INKOMST OCH F¶RM¶GENHETSF¶RDELNINGEN SAMT P¥ DEN SAMLADE EFTERFR¥GAN I SAMH¤LLET $S &I

B0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM OFFENTLIGT BEDRIVEN H¤LSO OCH SJUKV¥RD B $S &I

B0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM DEN SOCIALA SEKTORN

B $S &I

B4RANSFERERINGAR MELLAN DEN F¶RV¤RVSARBETANDE OCH DEN ¤LDRE GENERATIONEN$S &I

B&RIVILLIGORGANISATIONER ALTERNATIV TILL DEN OFFENTLIGA SEKTORN $S &I

B/RGANISATIONER P¥ GR¤NSEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR F¶RSTUDIE $S &I

B0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM V¤GSEKTORN $S &I

B3KATTER OCH ARBETSUTBUD $S &I

B3OCIALA AVGIFTER PROBLEM OCH M¶JLIGHETER INOM F¤RDTJ¤NST OCH HEMTJ¤NST$S &I

B %GEN REGI ELLER ENTREPRENAD I KOMMUNAL VERKSAMHET M¶JLIGHETER PROBLEM OCH ERFA
  RENHETER $S &I

B0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM ARM©N OCH FLYGVAPNET$S &I

B3AMH¤LLSEKONOMISKT BESLUTSUNDERLAG EN HJ¤LP ATT FATTA BESLUT $S &I

B%FFEKTIVARE SJUKV¥RD GENOM B¤TTRE EKONOMISTYRNING $S &I

B%FFEKTER AV STATSBIDRAG TILL KOMMUNER $S &I

B"YR¥KRATISERINGSTENDENSER I 3VERIGE $S &I

B3VENSK INKOMSTF¶RDELNING I INTERNATIONELL J¤MF¶RELSE $S &I

B/FFENTLIGA TJ¤NSTER S¶KARLJUS MOT PRODUKTIVITET OCH ANV¤NDARE $S &I

B+OSTNADER OCH RESULTAT I GRUNDSKOLAN EN J¤MF¶RELSE AV KOMMUNER $S &I

B2EGLERINGAR OCH TEKNISK UTVECKLING $S &I

B3OCIALBIDRAG "IDRAGSMOTTAGARNA ANTAL OCH INKOMSTER 3OCIALBIDRAGEN I BIDRAGSSYSTE MET $S &I

B0RODUKTIONS KOSTNADS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM DEN OFFENTLIGT FINANSIERADE UTBILDNINGSSEKTORN B $S &I

B/FFENTLIGA UTGIFTER OCH SYSSELS¤TTNING $S &I

B!TT LEVA P¥ AVGIFTER VAD INNEB¤R EN ¶VERG¥NG TILL AVGIFTSFINANSIERING $S &I

B6¤GAR UT UR JORDBRUKSPRISREGLERINGEN N¥GRA ID©SKISSER $S &I

B+VALITETSUTVECKLINGEN INOM DEN KOMMUNALA ¤LDREOMSORGEN B $S &I

B0RODUKTKOSTNADER F¶R OFFENTLIGA TJ¤NSTER MED TILL¤MPNINGAR P¥ KULTUROMR¥DET$S &I

B)NTEGRERING AV SJUKV¥RD OCH SJUKF¶RS¤KRING $S &I

B+VALITETSUTVECKLINGEN INOM DEN KOMMUNALA BARNOMSORGEN $S

B&R¥N PATRIARK TILL PART SPELREGLER OCH L¶NEPOLITIK F¶R STATEN SOM ARBETSGIVARE$S

B0RODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I KOMMUNAL BARNOMSORG B $S

B0RESTATIONER OCH BEL¶NINGAR I OFFENTLIG F¶RVALTNING $S

B3UBVENTIONER I KRITISK BELYSNING $S

B(UR STOR BLEV TV¥PROCENTAREN %RFARENHETER FR¥N EN BESPARINGSTEKNIK $S

B%FFEKTIV REALKAPITALANV¤NDNING I KOMMUNER OCH LANDSTING $S

B!LTERNATIV I JORDBRUKSPOLITIKEN $S

B+VALITET OCH KOSTNADER I OFFENTLIG TJ¤NSTEPRODUKTION $S

B6AD KAN VI L¤RA AV GRANNEN $ET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET I NORDISK BELYSNING$S

B(UR MAN M¤TER SJUKV¥RD EXEMPEL P¥ KVALITETS OCH EFFEKTIVITETSM¤TNING $S

B ,¶NESTRUKTUREN OCH DEN DUBBLA OBALANSEN EN EMPIRISK STUDIE AV L¶NESKILLNADER
  MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR $S

B"EST¤LLARE UTF¶RARE ETT ALTERNATIV TILL ENTREPRENAD I KOMMUNER $S

B6AD SKA STATEN ¤GA $E STATLIGA F¶RETAGEN INF¶R TALET $S

B3TATSBIDRAG TILL KOMMUNER ALLT P¥ EN CHECK ELLER LITE AV VARJE %N J¤MF¶RELSE MELLAN

.ORGE OCH 3VERIGE $S

B0RODUKTIVITETSM¤TNING AV FOLKBIBLIOTEKENS UTL¥NINGSVERKSAMHET $S

B"OSTADSST¶DET ALTERNATIV OCH KONSEKVENSER $S

B+OMMUNAL F¶RM¶GENHETSF¶RVALTNING I F¶R¤NDRING CITYKOMMUNERNA 3TOCKHOLM '¶TE BORG OCH -ALM¶ $S

B(UR SKA VI F¥ R¥D ATT BLI GAMLA $S

B!RBETSMARKNADSF¶RS¤KRINGAR $S

B"OSTADSKARRI¤REN SOM F¶RM¶GENHETSMASKIN $S

B3KOLA &¶RSKOLA "ARNSKOLA $S

B3TATENS DOLDA KAPITAL !KTIVT ¤GANDE EXEMPLET 6ATTENFALL $S

B3JUKV¥RDSKOSTNADER I FRAMTIDEN VAD BETYDER ¥LDERSFAKTORN $S

B,¤KEMEDELSF¶RM¥NEN $S

B-¥LSTYRNING OCH RESULTATUPPF¶LJNING I OFFENTLIG F¶RVALTNING $S

B-ETODER I FORSKNING OM PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET MED TILL¤MPNINGAR P¥ OFFENTLIG SEKTOR $S

B6AD KOSTAR DET 0RISLISTA F¶R STATLIGA TJ¤NSTER $S

B$ET FRAMTIDA PENSIONSSYSTEMET TV¥ ALTERNATIV $S

B3KOGSPOLITIK F¶R ETT NYTT SEKEL $S

B0RESTATIONSBASERAD ERS¤TTNING I H¤LSO OCH SJUKV¥RDEN VAD BLIR EFFEKTERNA$S

B/STYRIGA PROJEKT ATT STYRA OCH AVSTYRA STORA KOMMUNALA SATSNINGAR $S

B-ARGINALEFFEKTER OCH TR¶SKELEFFEKTER BARNFAMILJERNA OCH BARNOMSORGEN $S

B3* 4ELEVERKET OCH 0OSTEN B¤TTRE SOM BOLAG $S

B3KATTEF¶RM¥NER OCH S¤RREGLER I INKOMST OCH MERV¤RDESKATTEN $S

B&RIHANDELN ETT HOT MOT MILJ¶POLITIKEN ELLER TV¤RTOM $S

B6¤XTHUSEFFEKTEN SLUTSATSER F¶R JORDBRUKS ENERGI OCH SKATTEPOLITIKEN $S

B&ATTIGDOMSF¤LLOR $S

B6AD VILL VI MED SOCIALF¶RS¤KRINGARNA $S

B3TATLIGA BIDRAG MOTIV KOSTNADER EFFEKTER $S

B(UR BRA ¤R VI $EN SVENSKA ARBETSKRAFTENS KOMPETENS I INTERNATIONELL BELYSNING$S

B3LUTBUDSMETODEN ETT S¤TT ATT L¶SA TVISTER P¥ ARBETSMARKNADEN UTAN KONFLIKT$S

B+OMMUNERNA SOM F¶RETAGS¤GARE AKTIV KONCERNLEDNING I KOMMUNAL REGI$S

B0RESS OCH EKONOMISK POLITIK TRE FALLSTUDIER $S

B3TATSSKULDEN OCH BUDGETPROCESSEN $S

B0RESST¶DETS EFFEKTER EN UTV¤RDERING $S

B(UR V¤LJA R¤TT INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUREN $S

B,¶NAR SIG F¶REBYGGANDE ¥TG¤RDER %XEMPEL FR¥N H¤LSO OCH SJUKV¥RDEN OCH TRAFIKEN$S

B3OCIAL 3ECURITY IN 3WEDEN AND /THER %UROPEAN #OUNTRIES 4HREE %SSAYS $S

B)DROTT ¥T ALLA +ARTL¤GGNING OCH ANALYS AV IDROTTSST¶DET $S

B!TT R¤DDA LIV +OSTNADER OCH EFFEKTER $S

B6ARF¶R KULTURST¶D %KONOMISK TEORI OCH SVENSK VERKLIGHET $S

B+VALITETS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I SJUKV¥RDEN B $S

B+VALITET OCH PRODUKTIVITET 4EORI OCH METOD F¶R KVALITETSJUSTERADE PRODUKTIVITETSM¥TT$S

B$EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING B $S

B$ET OFFENTLIGA ST¶DET TILL PARTIERNA )NRIKTNING OCH OMFATTNING $S

B$EN SVENSKA INSOLVENSR¤TTEN .¥GRA F¶RSLAG TILL F¶RB¤TTRINGAR INOM KONKURSHANTERINGEN M M $S

B"UDGETUNDERSKOTT OCH STATSSKULD (UR FARLIGA ¤R DE $S

B"ENSINSKATTEF¶R¤NDRINGARS EFFEKTER $S

B3KOLANS KOSTNADER EFFEKTIVITET OCH RESULTAT %N BRANSCHSTUDIE $S

B$EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING " "ILAGOR $S

B6ALFRIHET INOM SKOLAN +ONSEKVENSER F¶R KOSTNADER RESULTAT OCH SEGREGATION$S

B%N 3OCIAL &¶RS¤KRING $S

B&¶RDELNINGSEFFEKTER AV OFFENTLIGA TJ¤NSTER $S

B.ETTOKOSTNADER F¶R TRANSFERERINGAR I 3VERIGE OCH N¥GRA ANDRA L¤NDER $S

B3KATTER OCH SOCIALF¶RS¤KRINGAR ¶VER LIVSCYKELN %N SIMULERINGSMODELL $S

B%N EFFEKTIV F¶RSVARSPOLITIK &REDSVINST BEREDSKAP OCH ¥TERTAGNING $S

B&¶RSVARETS KOSTNADER OCH PRODUKTIVITET $S

B&¶RETAGSST¶DET 6AD KOSTAR DET EGENTLIGEN $S

B(USH¥LLNING MED KNAPPA NATURRESURSER %XEMPLEN ALLEMANSR¤TTEN FJ¤LLEN OCH SKOTER TRAFIK I NATUREN $S

B6AD BLEV DET AV DE ENSKILDA ALTERNATIVEN %N KARTL¤GGNING AV VERKSAMHETEN INOM SKO LAN V¥RDEN OCH OMSORGEN $S

B+OSTNADER PRODUKTIVITET OCH M¥LUPPFYLLELSE F¶R 3VERIGES 4ELEVISION !" $S

B(USH¥LLNING MED KNAPPA NATURRESURSER %XEMPLET SPORTFISKE $S

B)NVANDRING SYSSELS¤TTNING OCH EKONOMISKA EFFEKTER $S

B'ENERATIONSR¤KENSKAPER $S

B+APITALETS R¶RLIGHET $EN SVENSKA SKATTE OCH UTGIFTSSTRUKTUREN I ETT INTEGRERAT %UROPA$S

B(UR EFFEKTIVT ¤R %5 S ST¶D TILL FORSKNING OCH UTVECKLING %N PRINCIPDISKUSSION$S

B2EGLERING SOM SPEL 5NIVERSITETEN SOM F¶REBILD F¶R OFFENTLIGA SEKTORN $S

B.¤STA STEG I TELEPOLITIKEN $S

B+AN MYNDIGHETER UTV¤RDERA SIG SJ¤LVA $S

B.OVEMBERREVOLUTIONEN /M RATIONALITET OCH MAKT I BESLUTET ATT AVREGLERA KREDITMARK NADEN $S

B3AMH¤LLETS ST¶D TILL BARNFAMILJERNA I %UROPA $S

B+OMMUNERNA OCH DECENTRALISERINGEN 4RE FALLSTUDIER $S

B*ORDBRUKSST¶DET EFTER 3VERIGES %5 INTR¤DE $S

B%GENF¶RETAGANDE OCH MANNA FR¥N HIMLEN $S

B,¶NAR SIG ARBETE $S

B2AMAR REGLER RESULTAT B VEM BEST¤MMER ¶VER STATENS BUDGET $S

B&ISK OCH &USK B -¥L MEDEL OCH MAKT I FISKERIPOLITIKEN $S

B6AD KOSTAR EN REN %N EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS $S

) ANDRA SERIER UTGIVNA RAPPORTER M M

) F¶LJANDE F¶RTECKNING ING¥R DOCK INTE DE RAPPORTER SOM PUBLICERATS SOM BILAGOR TILL L¥NGTIDS UTREDNINGARNA

4IDIGARE PUBLICERAT

B"ESPARINGAR GENOM AVREGLERINGAR 226 $NR

B6EM SKALL BETALA JORDBRUKETS RATIONALISERING 3TATSKONTORETS SM¥SKRIFTER

B)NF¶R OMPR¶VNINGEN !LTERNATIV TILL DAGENS SOCIALF¶RS¤KRINGAR ,IBER &¶RLAG

B3TATSF¶RVALTNINGEN BEH¶VER NYA ORGANISATIONSFORMER F¶RSTUDIE226 $NR

B+OSTNADER F¶R OFFENTLIGA TJ¤NSTER I .ORDEN +2/. PROJEKTET 3TATSKONTORET

B(UR STOR ¤R DEN OFFENTLIGA SEKTORN *OHAN ! ,YBECK ,IBER ,¤ROMEDEL

B6ARF¶R BLEV DET DYRARE +OSTNADSUTVECKLINGEN F¶R STATLIGA REFORMER226 $NR

B%RFARENHETER AV STORA OMORGANISATIONER STYRNING GENOMF¶RANDE3TATSKONTORET

B%RFARENHETER AV STORA OMORGANISATIONER TRE FALLSTUDIER 3TATSKONTORET

B3TATLIG TJ¤NSTEPRODUKTION PRODUKTIVITETSUTVECKLING B 3TATSKONTORET

B,¥NGA HANDL¤GGNINGSTIDER I OFFENTLIG VERKSAMHET 226 $NR

B+VALITETSS¤KRING ATT M¤TA V¤RDERA OCH UTVECKLA SJUKV¥RDENS KVALITET3PRI RAPPORT

B&O5 EN RESURS F¶R UTVECKLING AV OFFENTLIGA TJ¤NSTER %N STUDIE AV LOKALT UTVECKLINGSAR BETE INOM KRIMINALV¥RD OCH BARNOMSORG 3TATSKONTORET

B%N SKATTEREFORM F¶R SOCIALF¶RS¤KRINGAR 2ED +LAS %KLUND 0UBLICA

B) F¤DRENS SP¥R $EN SVENSKA INFRASTRUKTURENS HISTORISKA UTVECKLING OCH FRAMTIDA UTMA NINGAR !RNE +AIJSER #ARLSSONS

B3OCIAL 3ECURITY IN 3WEDEN (OW TO 2EFORM THE 3YSTEM %NGELSK SAMMANFATTNING AV %N 3OCIAL &¶RS¤KRING $S

B2IV SKOLAN B¶RJA L¤RA 2EFORMR¶RELSER I 53! 3VEN 7IBERG 3.3 &¶RLAG

B4HE -OBILITY OF #APITAL 4HE 3WEDISH 4AX AND %XPENDITURE 3TRUCTURE IN AN )NTEGRATED %UROPE

%NGELSK ¶VERS¤TTNING AV +APITALETS R¶RLIGHET $EN SVENSKA SKATTE OCH UTGIFTSSTRUKTUREN I ETT INTEGRERAT %UROPA $S

B0RODUCTIVITY 4RENDS IN THE 0UBLIC 3ECTOR IN 3WEDEN %NGELSK ¶VERS¤TTNING AV +VALITETS OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I SJUKV¥RDEN

B $S OCH $EN OFFENTLIGA SEKTORNS PRODUKTIVITETSUTVECKLING

B $S

B%FFEKTIVARE KOMMUNER B 3TYCKKOSTNADER SOM ETT VERKTYG F¶R KOMMUNERNAS EFFEKTIVI SERING #ECILIA &ONDELIUS *AN /LOV ,ARS©N $ICK 2AMSTR¶M )NSTITUTET F¶R KOMMUNAL EKONOMI 3TOCKHOLMS UNIVERSITET