SOU 1998:87 | 1 |
Till statsrådet och chefen för
Finansdepartementet
Regeringen beslutade den 26 mars 1998 att tillkalla en särskild – Premiepensionsmyndigheten – som skall fungera som försäkringsgivare för premiepensionen i det reformerade ålderspensionssystemet (Utredningen om bildandet av Premiepensionsmyndigheten, Fi 1998:03). Till utredare utsågs generaldirektören Hans Jacobson.
Som experter i utredningen har ingått direktören
Huvudsekreterare har varit departementssekreteraren Ingrid Strömberg. Marianne Jonson har tjänstgjort som biträdande sekreterare.
2 | SOU 1998:87 |
Utredningen överlämnar härmed betänkandet Premiepensionsmyndigheten (SOU 1998:87).
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
Stockholm i juni 1998
Hans Jacobson
/Ingrid Strömberg
SOU 1998:87 | 3 |
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................................................................... | 5 | ||
1 | Utredningsuppdraget och dess genomförande .............................. | 9 | |
2 | Premiepensionsmyndighetens uppgifter och mål ........................ | 11 | |
2.1 | Myndighetens uppgifter .................................................... | 11 | |
2.2 | Verksamhetsmål................................................................ | 12 | |
3 | Organisation.................................................................................... | 15 | |
3.1 | Myndighetens organisation och bemanning ..................... | 15 | |
3.2 | Lokalisering ...................................................................... | 16 | |
4 | Samverkan och gränsdragning mellan Premiepensions- | ||
myndigheten och socialförsäkringssektorn i övrigt ................... | 19 | ||
4.1 | Information........................................................................ | 20 | |
4.2 | 22 | ||
5 | Kostnader och finansiering ........................................................... | 25 |
5.1Finansiering av myndighetens kostnader fram till
den 1 januari 1999............................................................. | 25 |
5.2Finansiering av myndighetens kostnader från år
1999................................................................................... | 26 | ||
5.3 | Tillsynsavgifter ................................................................. | 28 | |
6 | Redovisning ..................................................................................... | 31 |
4 Innehållsförteckning | SOU 1998:87 | ||
7 | Övriga frågor .................................................................................. | 33 | |
7.1 | Beredskapsfrågor .............................................................. | 33 |
7.2Regeringens särskilda direktiv till kommittéer och
särskilda utredare .............................................................. | 34 | ||
8 | Fortsatt arbete ................................................................................ | 37 | |
Bilagor | |||
1 | Kommittédirektiv .............................................................. | 41 | |
2 | Förslag till instruktion....................................................... | 47 | |
3 | Budgetunderlag för år 1998 .............................................. | 49 | |
4 | Förslag till regleringsbrev för 1998 .................................. | 51 |
SOU 1998:87 | 5 |
Sammanfattning
Utredningen har haft i uppdrag att förbereda den myndighet, Premiepensionsmyndigheten, som skall vara försäkringsgivare för premiepension i det reformerade ålderspensionssystemet. Enligt direktiven skall förslag lämnas om bl.a. verksamhetsmål för myndigheten och riktlinjer för myndighetens organisation och verksamhet samt formerna för samråd med övriga socialförsäkringsorgan. Vidare har i uppdraget ingått att vidta de förberedande åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 1998. I utredningen har ingått företrädare för Regeringskansliet, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket och Försäkringskasseförbundet.
Förslag om verksamhetsindelning och verksamhetsmål för Premiepensionsmyndigheten lämnas i kapitel 2. Svårigheten att på detta stadium bedöma hur myndigheten bäst bör organisera sitt arbete framhålls där. Till kapitlet bifogas ett förslag till instruktion för myndigheten under uppb yggnadsskedet, dvs. fram till den 31 december 1998.
Frågor om myndighetens organisation, bemanning och lokalisering behandlas i kapitel 3. Med utgångspunkt i utredningens direktiv föreslås att Premiepensionsmyndigheten skall vara en liten myndighet med hög kompetens och vara lokaliserad till Stockholm. Vissa verksamheter skall dock kunna läggas ut på utomstående uppdragstagare när detta bedöms bli billigare och effektivare. I sådana fall kan verksamhet komma att förläggas till andra orter än Stockholm. Det totala antalet anställda i myndighetens centrala förvaltning bedöms uppgå till ca
6 Sammanfattning | SOU 1998:87 |
I kapitel 4 diskuteras frågor rörande samverkan och gränsdragning mellan Premiepensionsmyndigheten och övriga socialförsäkringsorgan. Ugångspunkten är att premiepensionssystemet är en del av det reformerade ålderspensionssystemet. För att kunna ge god service till den enskilde finns ett stort behov av samordning mellan Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Det gäller information till de försäkrade och frågor om
Enligt de beräkningar som redovisas i kapitel 5 jämte bilagor bedöms myndigheten behöva en kredit i Riksgäldskontoret på 45 miljoner kronor för att finansiera myndighetens löpande kostnader under andra halvåret 1998. Den största utgiftsposten under den aktuella perioden beräknas bli kostnader i samband med organisationsuppbyggnaden. Investeringsbehovet bedöms för samma period uppgå till 22 miljoner kronor, och är till största del att hänföra till upphandlingen och utvecklingen av det
I kapitel 5 diskuteras även den framtida finansieringen av myndigheten. Utredningens bedömning är att avgifterna under de första verksamhetsåren av fördelningsskäl inte bör sättas så högt
att de täcker myndighetens samtliga kostnader. I stället bör kostnaderna för uppb yggnaden av myndigheten spridas jämnare över tiden för att på så sätt kunna bäras av flera pensionssparare. Mot denna bakgrund föreslås att myndigheten skall kunna erhålla en långsiktig kredit i Riksgäldskontoret. Utredningen föreslår att myndigheten under hösten 1998 skall lämna ett underlag i denna fråga till regeringen.
Premiepensionsmyndigheten skall upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Samtidigt är myndigheten skyldig att följa det statliga regelsystemet för bl.a. redovisning och finansiering. Med utgångspunkt i en tidigare rapport från RRV angående redovisningfrågor (RRV 1998:15) lämnar utredningen i kapitel 6 förslag om formerna för
SOU 1998:87 | Sammanfattning 7 |
den statliga redovisningen. Bl.a. föreslås att Premiepensionsmyndigheten i likhet med andra myndigheter skall lämna en årsredovisning till regeringen.
I kapitel 8 redovisas avslutningsvis inriktningen av det fortsatta arbetet med uppbyggnaden av Premiepensionsmyndighetens verksamhet och organisation.
SOU 1998:87 | 9 |
1Utredningsuppdraget och dess genomförande
Utredningen har haft i uppdrag att förbered a den myndighet, Premiepensionsmyndigheten, som skall vara försä kringsgivare för premiepension i det reformerade ålderspensionss ystemet. Enligt direktiven (dir.1998:24, se bilaga 1) skall försla g lä mnas om bl.a. verksamhetsmål för myndigheten och riktlinjer för myndighetens organisation och verksamhet samt formerna för sa mrå d med ö vriga socialförsä kringsorgan. Vidare ingå r i uppdraget att vidta de förberedand e åt gärder so m krä vs för att myndigheten skall kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 1998.
Utredningen, där företrädare för Re geringskansliet, Riksförsä k- ringsverket, Riksrevisionsverket och Försä kringskasseförbundet har ingått, har haft tre sammanträden.
Fö r att myndigheten skall kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 1998 har vissa centrala befattningshavare rekryterats, arbets- och organisationsplaner utarbetats, sö kning av lokaler genomförts etc. I detta arbete har ä ven ingått att ta kontakt och samråd a med de myndigheter som i olika grad berörs a v inrättandet a v den nya myndigheten.
Samråd har s kett med Arbetsgivarverket om arbetsgivarfrå gor och myndighetens personalfunktion, med Kammarkollegiet i ekonomiadministrativa frå gor, med Ö verstyrelsen för ci vil beredskap vad gäller myndighetens beredskapsplanering samt med Riksgälds kontoret i frå ga om kapitalför valtning m.m. Samrå d har också ä gt rum med Riksarkivet i frå gor rörande utfor mningen av myndighetens arkivfunktion, varvid Riksarkivet har åta git sig att
10 Utredningsuppdraget | SOU 1998:87 |
bistå i uppb yggnaden av arkivfunktionen. Samrå det med dessa myndigheter har huvudsakligen avsett sådana pra ktiska frå gor som inte tas upp när mare i betän kandet. Ingen av myndigheterna har haft nå gon invändnin g mot det sätt på vilket myndighetens verksamhet föreslås bli uppb yggd på respektive myndighets ansvarsområde.
Vidare har utredningen i arbetets slutskede gett Finansinspektionen en allmän infor mation om arbetslä get och planerna för den fortsatta verksamheten. Ett när mare samrå d med inspektionen under hösten 1998 har överenskommits.
Slutligen har utredningen samrått med de berörda centrala arbetstagarorganisationerna, Statstjänste mannaförbundet, JUSEK och SEKO. En ö verenskommelse har träffats o m att inleda diskussioner inom ramen för det centrala ra mavtalet ”Sa mverkan för utveckling”.
Utredningen har mottagit skrivelser frå n Dalarnas län s allmänna försä kringskassa, Falu kommun, Härnösands kommun samt frå n riksdagsledamöte r i Västernorrlands län. Vidare har utredningen tagit del av en skrivelse från L jusdals kommun till statsrådet Åsbrin k, en skrivelse från ri ksdagsledamöter i Dalarnas län till statsråden Klin gvall och Åsbrin k samt en skrivelse från Falu kommun till statssekreteraren Kari Lotsberg.
Under den korta tid som stått till utrednin gens förfo gande har det inte varit mö jligt att grundligt utreda och lä mna slutliga förslag till lösnin gar i alla de frå gor som ä r av betydelse fö r den kommande verksamheten. Detta gäller bl.a. det pra ktiska samarbetet med Riksförsä kringsverket och försä kringskassorna. Premiepensionsmyndigheten kommer under andra halvåret 1998 att fortsätt a detta arbete inför i kraftträdandet a v det reformerade ålderspensionss ystemet den 1 januari 1999.
SOU 1998:87 | 11 |
2Premiepensionsmyndighetens uppgifter och mål
2.1Myndighetens uppgifter
Det nya ålderspensionss ystemet innehåller flera oli ka delar. Hu- vudkomponenten är den inkomstgrundade pensionen, som i sig innehåller t vå delar : inkomstpension från ett fördelnin gssystem och premiepension från ett fonderat s ystem. Den som inte har kunnat arbeta ihop en inkomstgrundad pension till viss nivå får en utfyllnad genom s.k. garantipension. Ålderspensionss ystemet har vidare kopplingar till närliggande system som t.ex. förtidspension.
Premiepensionen skall skötas a v Premiepensionsmyndigheten, medan de ö vriga för månssla gen skall hanteras av Riksförsä kringsverket och de allmänna försä kringskassorna. Det är e mellertid i grunden fortfarande frå ga om ett sammanhålle t allmän t ålderspensionssystem som måste kunna fungera på det sättet gentemot de försä krade. En viktig utgån gspunkt vid uppbyggandet av premiepensionsverksamheten måst e alltså vara att skapa förutsättnin gar fö r ett väl fun gerande samarbete mellan de olika socialförsä k- ringsorganen, som är inri ktat mot en helhetsbild av de försä krades situation.
Sedd mera utifrån beho vet av en verksamhetsindelning innebär Premiepensionsmyndighetens uppgift som försä kringsgivare i premiepensionssystemet bl.a. att hantera pensionsmedel i värdepappersfonder, att besluta om och betala ut pensioner, att tillhandahåll a efterlevandeskydd samt att informera om premiepensions-
12 Premiepensionsmyndigheten | SOU 1998:87 |
systemet. Myndigheten skall också ans vara för den tillfälli ga förvaltningen av avgiftsmedlen hos Riksgäldskontoret.
Det ä r svår t att redan nu ha nå gon helt bestä md uppfattning om hur myndigheten bäst bör vara organiserad och arbeta; sä kra förebilde r saknas. En bättr e bild kommer att växa fra m under det uppbyggnadsarbete som nu har inletts, men nå gon mer slutlig organisation bör inte lä ggas fast förrän verksamheten har prö vats i praktiken.
Utredningen föreslår att myndighetens verksamhet tills vidare indelas i följande huvudsakliga verksamhetsområden:
-förvaltning av medel på Riksgäldskontoret
-förvaltning av medel i värdepappersfonder
-förvaltning av medel som hänför sig till livränteverksamheten eller efterlevandeskyddet före pensionstiden
-försäkringsadministration
-information och kundservice
2.2Verksamhetsmål
Enligt direktiven skall utredningen lä mna försla g till verksamhetsmål för myndigheten. Också i den delen gör bristen p å praktisk erfarenhet och användbara jä mförelseob jekt det svår t att i nulä get lä mna försla g till konkreta och uppföl jningsbara mål . Nä r en första utvärderin g av verksamheten har gjorts, kommer det att vara lättar e att fastställa sådana mål. All mänt kan sä gas att myndigheten skall medverka till att ålderspensionss ystemet som helhet kan möta kraven och öns kemålen från d e enskilda i olika situationer. Det måste oc kså vara en ambition att kostnaden fö r de enskilda för administration av systemet ö ver tiden skall vara lä gre än vad som gäller för motsvarande verksamhet hos de privata försä kringsbolagen.
De försla g till versamhetsmål so m lä mnas i det föl jande avser den fullt utbyggda verksamheten.
SOU 1998:87 | Premiepensionsmyndigheten13 |
Förvaltning av medel på Riksgäldskontoret
Målet för den tillfälli ga för valtningen av pensionsmedlen i Riksgälds kontoret bör vara att med ett lå gt risktagande och med häns yn till kravet på betalnin gsberedskap uppnå så god avkastning på medlen som möjligt.
Förvaltning av medel i värdepappersfonder
Myndigheten skall kunna erbjuda ett brett utbud av fonder till en lå g kostnad. Myndigheten skall på ett s midigt och kostnadseffektivt sätt till godose pensionsspararnas öns kemål o m val och byten av fonder. Gentemot fondför valtarna skall verksamheten bedrivas på ett ob jektivt och effektivt sätt so m så lån gt som mö jligt gör det enkelt för förvaltarna att delta i systemet.
Förvaltning av medel som hänför sig till livränteverksamheten eller efterlevandeskyddet före pensionstiden
Måle t fö r denna verksamhet bö r vara att - inom de ramar som dras upp av placeringsreglerna i 7 kap.
Försäkringsadministration
Myndigheten skall administrera fondförsä kring under spartid och utbetalningstid samt såso m traditionell livförsä kring efterlevandeskydd före pensionstid och li vränteförsä kring under utbetalningstid. För denna verksamhet skall myndigheten
·analysera riskrörelsen och bestä mma riskpremier/arvsvinster så att de på ett skäligt sätt avspeglar riskutfallet,
·analysera driftskostnaderna och bestä mma avgifterna så att de på ett skäligt sätt fördelas över försäkringsprodukterna,
14 Premiepensionsmyndigheten | SOU 1998:87 |
·berä kna tillgodohavanden och belopp att utbetala enligt försäkringsmässiga principer,
·handlä gga försä kringsfall och i ö vrigt utföra t jänster åt pensionsspararna på ett sät t som förena r kostnadseffektivitet med en hög servicenivå.
Vad gälle r utbetalningar av premiepension kommer pensionstagaren oftast att samtidigt uppbära in komstpension, och då s kall
utbetalningen av de båda pensionssla gen samordnas av Riksförsä kringsverket, så att den enskilde få r en samlad utbetalning. Detta minskar avsevär t Premiepensionsmyndighetens praktiska arbete med utbetalningarna.
Måle t fö r myndighetens verksamhet i denna del bör vara korrekta och effektiva betalningar. Redan med tanke på det stora antalet betalningar är det nöd vändi gt att myndigheten redan från bör jan uppnå r en hö g grad av träffsä kerhet, dvs. rätt belopp till rätt person i rätt tid.
Efterlevandeskydd före pensionstiden
Vid sidan av kravet på god service till pensionsspararna och deras efterlevande bö r det viktigaste målet för myndigheten vara att fortlöpande hålla en riktigt avvägd premie för efterlevandeskyddet.
Information och kundtjänst
Målet för detta verksamhetsområde bör vara att i samverkan med ö vriga socialförsä kringsorgan nå ut til l pensionsspararna med en information om premiepensionssystemet och dess roll inom det reformerade ålderspensionss ystemet som gör det mö jligt för pensionsspararna att bedö ma och på verka sin framtida pension. En ambition bör vara att så mån ga som mö jligt medvetet tar ställning till för valtningen av de pensionsmedel som satts av för deras rä kning. I kontakten med allmänheten s kall hö g tillgän glighet och snabb handläggning eftersträvas.
SOU 1998:87 | 15 |
3 Organisation
3.1Myndighetens organisation och bemanning
Av direktiven framgår att Pre miepensionsmyndigheten skall ledas av en styrelse med fullt ansvar inför re geringen. I styrelsen skall ingå personer med god kunskap om och bred erfarenhet av socialförsä kring, privat livförsä kring och de finansiella marknaderna samt även företrädare för allmänintresset.
I förarbeten a till beslutet att bilda myndigheten anges vidare att Premiepensionsmyndigheten bör vara en liten organisation med hö g kompetens och att det inte skall vara nöd vändi gt för myndigheten att bygga upp egna resurser på alla verksamhetsområde n (se prop. 1997/98:151, s 443). Premiepensionsmyndigheten skall ha mö jlighet att i stället anlita or gan utanför myndigheten för s kötseln av olika funktioner. På grund av regeringsformen gälle r dock den begränsnin gen att myndigheten inte utan stöd a v lag kan ö verlä m- na en för valtningsuppgift som innefattar myndighetsutö vning till enskilda. Vidare måste s ynpunkter från tills ynsmyndigheterna, dvs. Finansinspektionen och Riksförsä kringsverket, inhä mtas och beaktas.
I den mån det blir billi gare och effektivare bör myndigheten alltså prö va om inte delar av verksamheten kan lä ggas ut på uto m- stående uppdra gstagare. Exempel på fun ktioner där mö jligheten till s.k. outsourcing bör prö vas är
16 Organisation | SOU 1998:87 |
administrativa tjänster. Åt minstone när det gälle r försä kringsadministrationen och kundtjänsten måst e dock uppmär ksammas den nyss angivna begränsnin gen att det inte går att ö verlä mna myndighetsutövning till enskilda.
Vissa funktioner bör doc k inte lä ggas ut på uto mstående. Hit rä knar utredningen i första han d de aktuariella berä kningarna och den löpande uppföl jningen av verksamheten från a ktuariell synpunkt. Denna funktion bör a v sä kerhetsskäl och med häns yn till dess avgörande bet ydelse för s ystemet skötas i myndighetens egen regi.
Premiepensionsmyndighetens interna organisation avses byggas upp som en ”platt” or ganisation med funktionsansvariga chefer placerade direkt under generaldirektören. Sådana fun ktioner kan vara t.ex. fondhandel, ekonomi, försä kringsadministration, kundtjänst, infor mation och utbildning samt IT. Funktionerna kan i vissa fall sträc ka sig ö ver flera eller t.o.m. alla verksamhetsområden (jfr avsnitt 2.1).
På alla o vanstående o mråden kommer myndigheten att behö va ha personal med adekvat och delvis mycket hö g kompetens. I den må n olika funktioner har lagts ut på uto mstående uppdra gstagare, kan naturligtvis myndighetens egen personal vara liten. Det krä vs dock att myndigheten har särs kild kompetens för att kunna beställa uppdragen samt föl ja uppdragstagarnas arbete och bedö ma om de sköter sina uppdra g på ett tillfredsställande sätt. Bl.a. i frå ga om
SOU 1998:87 | Organisation 17 |
3.2Lokalisering
Av utredningsdirektiven framgår att myndighetens centrala förvaltning skall lokaliseras till Stockholmsområdet. De t finns däremot inget som hindrar att delar av den verksamhet som skall lä ggas ut på uto mstående uppdra gstagare förlä ggs till orter utanför Stockholm. Frå gan får ö vervä gas ytterligare i det fortsatta arbetet med uppbyggnaden av myndigheten.
18 Organisation | SOU 1998:87 |
SOU 1998:87 | 19 |
4Samverkan och gränsdragning mellan Premiepensionsmyndigheten och socialförsäkringssektorn i övrigt
Som redan angetts bestå r det reformerade ålderspensionss ystemet av allmän ålderspension i for m av inkomstgrundad ålderspension och garantipension. Inkomstgrundad ålderspension o mfattar dels inkomstpension från fördelnin gssystemet, dels premiepension från premiepensionssystemet. Som framhållit s redan i kapitel 2 är det av stor vikt att Premiepensionsmyndigheten, Riksförsä kringsverket och försä kringskassorna samarbetar på ett sådant sät t att ålderspensionssystemet betraktat som en enhet fungerar effektivt och med hög kvalitet på servicen till de enskilda.
Behovet av samordning mellan myndigheterna är därför stort. Det gäller infor mationen till de försä krade men också frå gor om
kan möt a | de enskilda på ett s midigt sätt och | till godose | deras |
berätti gade | krav. Den när mare utformningen | av dessa | rutiner |
måst e dock lä mnas till fortsatta diskussioner mellan myndigheterna.
20 Samverkan och gränsdragning | SOU 1998:87 |
4.1Information
I det reformerade pensionssystemet ä r det av stor vikt att varje försä krad har grundlä ggande kunskaper om hur systemet fungerar och vilka mö jligheter systemet ger att på verka den egna pensionen. Informationsarbetet skall därför ha si n utgån gspunkt i de försä krades olika behov både vad gäller innehållet i infor mationen och de kommunikationsformer som väljs.
Det krä vs därför en t ydlig rollfördelnin g och effektiv samverkan mellan Premiepensionsmyndigheten, Riksförsä kringsverket och försä kringskassorna. Det är an gelä get att en samlad grundinformation om pensionssystemet och den försä krades tillgodohavande dä r enkelt kan erhållas, oa vsett till vilken myndighet den försä krade vänder si g. Informationen skall hålla hö g kvalitet och anpassas till olika behov och målgrupper.
Hur informationen konkret skall utformas och distribueras för att möta den ens kildes behov i olika situationer kommer att krä va ett fortgående nära sa marbete mellan de berörd a myndigheterna. Allmänt sett kan sä gas att den som besö ker ett försä kringskassekontor bör (utö ver uppgifter om sin pensionsrätt och o m inkomst- och garantipensionerna) kunna få följande information:
-Allmän infor mation om det reformerade ålderspensionss ystemet, inklusive en ö versiktlig information om premiepensionssystemet.
-Alla de uppgifter om sitt tillgodohavande i premiepensions-
systemet som pensionstagaren skulle ha kunnat få o m han eller hon hade vänt si g direkt till Premiepensionsmyndigheten (fondinnehav, andelsvärden, kostnadsuttag osv.).
- Prognoser ö ver den framtida ålderspensione n utifrå n olika antaganden. Prognosverktyget bö r vara framtaget av Riksförsä k- ringsverket/försä kringskassorna och Premiepensionsmyndigheten gemensamt, så att var och en ansvarar för berä kningen av ”sitt” pensionsslag men den enskilde får en samlad bild.
SOU 1998:87 | Samverkan och gränsdragning 21 |
Samma basinformation som den som lä mnas på kontoren bör också finnas till gän glig genom telefonservice och på Internet hos båd e kassorna och Premiepensionsmyndigheten. Av basinforma-
tionen bör fra mgå | vilken roll | respektive institution har och hur |
man gå r vidare för | ytterligare | information. Däre mot finns det |
knappast nå gon anledning att ha detaljerad information om t.ex. berä kning av pensionsrätt uppla gd på Pre miepensionsmyndighetens hemsida eller information om t.ex. fondsparande och sparstrategier på försä kringskassornas hemsidor. I stället bör det finnas ett genomtänkt system av länkar mellan de olika hemsidorna.
Varken försä kringskassorna eller Premiepensionsmyndigheten bör ge placeringsråd till pensionsspararna. Detta hindra r dock inte att det informationsmaterial som tas fram bö r redovisa allmän kunskap om sparande och placeringar, om vilka metoder som finns för att be gränsa ris k osv. Sådan infor mation kan vara nöd vändig fö r att pensionssparare som inte tidigare kommit i kontakt med liknande sparformer skall kunna göra ett välgrundat val.
Det som hittills sagts gäller den ens kildes behov av information om det reformerade ålderspensionss ystemet. När de t gälle r ansvaret fö r utformningen av informationen gör utrednin gen föl jande bedömning.
Riksförsä kringsverket har ansvar för sa mordningen av informationen till de enskilda om det reformerade
22 Samverkan och gränsdragning | SOU 1998:87 |
miepensionsmyndigheten att bidra med sin sakkunskap t.ex. i utbildningen av kassapersonal. På detta sätt und viks att de enskilda skulle kunna få motstridiga besked beroende på vart de vänder sig.
Att en myndighet ansvarar för utfor mningen av viss information betyder naturligtvis inte att de ö vriga socialförsä kringsorganen inte skall delta i arbetet. Tvärto m är de t viktigt t.ex. att Premiepensionsmyndigheten utformar sin information med stort hänsynstagande till de synpunkter som kommer fram frå n Riksförsä k- ringsverket och försä kringskassorna, särs kilt när s ynpunkterna är grundade på erfarenheter a v kundmöten på kassorna. Vidare måste viss information planeras och/eller utformas gemensamt. Det gälle r bl.a. trycksaker som delas ut på be gäran eller sprids i massutskick och kan ä ven gälla infor mation som utformas för medierna (TV, press).
Årlig information
Upplysningar om den enskildes intjänade pensionsrätt ino m så väl fördelnin gssom premiepensionssystemet skall lä mnas i ett sammanhang senast den 31 mars andra året efter int jänandeåret. Be- träffand e intjäna d pensionsrätt för åren 1995
4.2
Samverkan mellan socialförsä kringsorganen inklusive Premiepensionsmyndigheten är nöd vändi g vad gäller ADB/
SOU 1998:87 | Samverkan och gränsdragning 23 |
Premiepensionsmyndigheten bö r i stället ut veckla ett eget
24 Samverkan och gränsdragning | SOU 1998:87 |
SOU 1998:87 | 25 |
5 Kostnader och finansiering
5.1Finansiering av myndighetens kostnader fram till den 1 januari 1999
Kostnaderna för Pre miepensionsmyndighetens administration skall täc kas med avgifter som dras av frå n de försä krades premiepensionskonton. Ä ven kostnaderna fö r uppbyggnaden av verksamheten skall belasta pensionsmedlen. Enligt direktiven ingår de t i utredningens uppdrag att göra en bud get för myndigheten för perioden 1 juli - 31 december 1998. Vidare skall ett underlag lä mnas för re geringens beslut om kredit i Riksgälds kontoret fö r att finansiera myndighetens kostnader under 1998.
Som framgå r av det budgetunderlag som återfinns i bila ga 3 berä knas myndighetens driftskostnader under andra halvåre t 1998 uppgå till 45 miljoner kronor. Den största ut giftsposten är kostnaden för or ganisationsuppbyggnaden, som berä knas uppgå till 15 miljoner kronor. Investeringsbehovet berä knas totalt till 22 miljoner kronor under samma tidsperiod och bestå r i huvudsak av kostnaden fö r det kontoadministrativa system som skall upphand-
las. Mot denna | bakgrund föreslås kreditutrymmet på ränte kon- |
tokrediten uppgå | till 45 miljoner kronor och lånera men till 22 |
miljoner kronor för perioden 1 juli - 31 december 1998.
Riksförsä kringsverket har haft regeringens uppdrag att förbereda administrationen av det reformerade ålderspensionss ystemet. I
26 Kostnader och finansiering | SOU 1998:87 |
berä kningen av | Premiepensionsmyndighetens | kostnader | fö r år |
1998 ingår inte | sådana kostnader som verket | ådra git sig | under |
förberedelsearbetet och so m bedö ms som hänförli ga till premiepenssionssystemet. Enligt uppgift från Ri ksförsä kringsverket uppgår dessa kostnader till sammanlagt 7,6 miljoner kronor. Frå gan om dessa kostnader skall belasta premiepensionssystemet får enligt utredningens mening prövas av regeringen.
5.2Finansiering av myndighetens kostnader från år 1999
Som framgår o van skall myndighetens kostnader täc kas med avgifter från pensionsspararnas konton. Den totala behållnin gen på premiepensionskontona - basen för a vgiftsuttaget - kommer 1999 att uppgå till ca 34 miljarder kronor och berä knas därefte r ö ka med 15 - 20 miljarder kronor per år. År 201 0 för vänta s den totala behållnin gen uppgå till ca 300 miljarder kronor. Samtidigt bedö ms myndighetens kostnader vara nå got hö gre under uppbyggnadsfasen, frä mst på grund av de investeringar som behö ver göras under denna period. I betän kandet Lag om premiepension (SOU 1997:131) har myndighetens kostnader uppskattats till 1,2 - 1,7 miljarder kronor år 1999 för att därefter sjunka något 1.
En när mare berä kning av myndighetens kostnader å r 1999 och framåt är på detta stadiu m knappast mö jlig att göra . Det kan dock antas att kostnaderna under 1999 i vissa avseenden kommer att
1 I betänkandet framhålls att kostnadsberäkningarna varit svåra att göra mot bakgrund av att myndighetens verksamhet saknar motsvarighet i den statliga förvaltningen. De beräkningar som utförts på utredningens uppdrag grundar sig på olika nyckeltal som framtagits med ett privat försäkringsbolag som jämförelseobjekt. Det nyckeltal som valts som utgångspunkt för bedömni ngen om Premiepensionsmyndighetens kostnader är driftskostnaderna i förhållande till antalet försäkrade, som bedömts uppgå till
SOU 1998:87 | Kostnader och finansiering 27 |
vara lä gre än under ett ”nor malår” mot bakgrund av att vissa delar
av försä kringsfunktionen inte kommer | att aktualiseras förrän |
län gre fram. Samtidigt kan det förutses att | myndighetens kostnader |
för fra mtagande och spridning av information till allmänheten kommer att vara särskilt höga under det första verksamhetsåret.
Ä ven om det för när varande finns betydande osä kerheter i kostnadsuppskattningen, står det klart att myndighetens kostnader kommer att vara hö gst under den period då försä kringsverksamheten och behållnin gen på pre miepensionskontona är under uppbyggnad. Om myndighetens kostnader - som ett rä kneexempel - antas ligga i närheten a v den nivå so m anges i utredningen ovan (ca 1 miljard kronor) och dessa skall täc kas med avgifter från pensionsspararna, skulle den årli ga avgiften å r 1999 behö va uppgå till ca 3 % av fondvärdet. Det är knappast rimligt att belasta pensionsspararna i den första generationen med så höga avgifter.
Enligt utredningens mening bör a vgiftssättnin gen anpassas till premiepensionssystemets lån gsiktiga karaktär, varför det e konomiska målet rörande full kostnadstäc kning (5 § avgiftsförordnin g- en) få r uppnås under en län gre period än nor malt. Behovet av rörelse kapital få r i stället till godoses genom en kredit i Riksgäldskontoret. På så sätt kan avgifterna hållas på en ri mlig nivå. När sedan det ackumulerade underskottet i verksamheten blivit noll kan avgifterna sänkas.
Enligt 39 § lagen (1998:000) om införande a v lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension har myndigheten under år 1999 ä ven mö jligheten att, efter regeringens medgivande, finansiera utgifter från a vkastningen på de fonderade medel som för valtats i Riksgäldskontoret.
Sammanfattningsvis föreslås att Pre miepensionsmyndigheten under uppbyggnadsfasen av premiepensionssystemet medges undantag från 23 § kapitalförsör jningsförordnin gen (1996:1188) samt att myndigheten under denna period erhåller e n lån gsiktig kredit i Riksgälds kontoret för att finansiera unders kott i verksamheten eller, vad avser år 1999, få r dra av kostnader frå n avkastningen på fonderade medel i Riksgälds kontoret. Mot bakgrund av svåri gheterna att nu bedö ma Premiepensionsmyndighetens kostna-
28 Kostnader och finansiering | SOU 1998:87 |
der och finansiering föreslår utrednin gen att myndigheten i regleringsbrevet (se bilaga 4) får i uppdra g att under hösten 1998 inkomma till regeringen med ett underlag i denna fråga.
5.3Tillsynsavgifter
Premiepensionsmyndigheten skall stå under tills yn av Riksförsä k- ringsverket och Finansinspektionen. Riksförsä kringsverkets tillsyn skall avse att bestä mmelserna om premiepension tillä mpas på ett likformigt och rätt vist sätt i förhålland e till de enskilda. Finansinspektionens tillsyn skall avse den försä kringsmässi ga verksamheten.
Enligt 10 § lagen (1998:000) med vissa bestä mmelser om Premiepensionsmyndigheten skall försä kringsrörelsela gens (1982:713) bestä mmelse om avgifter för att be kosta Finansinspektionens tillsyn (19 kap. 15 §) vara tillä mplig på Pre miepensionsmyndigheten. De när mare bestä mmelserna om tillsynsavgifterna finns i förordnin gen (1995:1116) om finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Förordnin gen anger på vilka grunder avgifterna skall faställas för oli ka typer av institut. Av 6 § förordningen framgår att vissa institut såso m Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, börser, m.fl. betalar en årli g avgift som baseras på Finansinspe ktionens tidsredovisning för respe ktive institut och den timkostnad som fastställts av inspektionen.
Efter samrå d med Finansinspektionen föreslår utrednin gen att denna ordning också s kall gälla för Pre miepensionsmyndigheten och att förordningen justeras i enlighet därmed.
Som ö vergripande princip gäller att sa mtliga kostnader som uppkommer skall finansieras inom premiepensionssystemet. Det bör därför ö vervä gas om ä ven Riksförsä kringsverkets tillsyn skall bekostas med avgifter. De när mare formerna för detta får klaras ut i det fortsatta arbetet, men en mö jlig lösnin g ä r att ä ven i detta fall tillä mpa en debitering som utgår från e n av Riskförsä kringsverket fastställd timkostnad.
SOU 1998:87 | 29 |
6 Redovisning
Enligt lagen (1998:000) med vissa bestä mmelser om Premiepensionsmyndigheten skall myndigheten upprätt a årsredo visning enligt lagen (1995:1560) om årsredo visning i försä kringsföretag (ÅRFL). M yndighet är vidare skyldig att också föl ja det statliga regelsystemet för redovisning och finansiering.
Lagen med vissa bestä mmelser om Premiepensionsmyndigheten träder i kraft år 1999. Fra m till dess omfattas myndigheten enbart av det statliga regelverket.
Riksrevisionsverket har på uppdra g av regeringen redovisat vilka bestä mmelser i det statliga regelsystemet som verket bedömer som nöd vändi ga för Pre miepensionsmyndigheten och som därfö r inte kan bli före mål för undanta g (RRV 1998:15). Utredningen skall med utgån gspunkt frå n Riksrevisionsverket:s rapport lämna förslag angående formerna för den statliga redovisningen.
Utredningen delar Riksrevisionsverkets åsi kt att Premiepensionsmyndigheten bör lä mna en årsredo visning till regeringen i enlighet med vad som föres krivs i förordnin gen (1996:882) om myndigheternas årsredo visning m.m. (FÅR). Detta underla g är viktigt bl.a. för re geringens resultatredovisning till riksdagen. Förordnin gens bestä mmelser om delårsrapport och bud getunderlag bör oc kså gälla för Pre miepensionsmyndigheten. Utformningen av de finansiella delarna i årsredo visning respektive delårsrappor t bör dock ske i enlighet med bestä mmelserna i ÅRFL, vilket innebär undantag från Ri ksrevisionsverkets - från den 1 juli 1988 Ekonomistyrningsverkets - föres krifter till 12 och 13 §§ bokförin gsförordningen (1979:1212).
Vidare är det nöd vändi gt att Premiepensionsmyndigheten uppfyller kraven på rapporterin g till riksredovisningen vid Riksrevi-
30 Redovisning | SOU 1998:87 |
sionsverket/Ekonomistyrningsverket av bl.a. finansstatistisk information. Frekvensen för inrapporterin g bör doc k ö vervä gas ytterligare; åt minstone under det först a verksamhetsåre t (1999) kan det vara motiverat med en lä gre frekvens ä n vad som ä r normalt. Rapporteringen till Riksrevisionsverket/Ekonomistyrningsverket krä ver vidare en annan uppställnin gsform fö r resultat- och balansrä kning än den so m gäller enli gt ÅRFL. Riksrevisionsverket har därfö r försla git att Premiepensionsmyndigheten i den löpande redovisningen föl jer ÅRFL men i samband med inrapportering av års - och delårsbo kslut till riksredovisningen gör en o mklassificering och ombearbetning till de uppställnin gsformer som gäller inom staten enligt Riksrevisionsverkets/Ekonomistyrningsverkets föres krifter till bokförin gsförordnin gen. Utredningen instä mmer i det försla get. De när mare formerna för arbetet får a vgöras i sa m- råd med Riksrevisionsv erket/Ekonomistyrningsverket.
Beträffande ö vriga statliga ekonomiadministrativa regler föreslås in ga undantag för Pre miepensionsmyndigheten föruto m vad gäller bestä mmelserna om disposition av ö ver- och underskott i 23 § kapitalförsörjningsförordningen (jfr avsnitt 5.2).
SOU 1998:87 | 31 |
7 Övriga frågor
7.1Beredskapsfrågor
Enligt 12 § beredskapsförordnin gen (1993:242) å ligger det varje myndighet att beakta totalförs varets krav. Myndighetens planering skall ske i samverkan med bl.a. berörda statli ga och kommunala myndigheter. Riksförsä kringsverket är fun ktionsansvarig myndighet för fun ktionen Socialförsä kring och har till uppgift att svara för utbetalnin g av pensioner. Finansinspektionen ä r funktionsansvarig myndighet för fun ktionen Finansiella tjänster , vari ingår företa g och myndigheter som inspektionen har tillsyn ö ver. Ö verstyrelsen för ci vil beredskap har det ö vergripande ansvaret fö r att samordna beredskapsförberedelserna inom det civila försvaret.
Motiv kan finnas för at t Premiepensionsmyndigheten i beredskapsfrå gor skall samverka med både Ri ksförsä kringsverket och Finansinspektionen på samma sätt so m tillsynsansvaret delas mellan dessa båda myndigheter. Denna frå ga får ö vervä gas ytterligare i det fortsatta arbetet efter det att Premiepensionsmyndighetens uppgifter under höjd beredskap klarlagts.
32 Övriga frågor | SOU 1998:87 |
7.2Regeringens särskilda direktiv till kommittéer och särskilda utredare
Enligt direktiven skall utredaren beakta regeringens generella direktiv till kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att prö va offentliga åta ganden (dir. 1994:23), om att redovisa jä mställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt om att redovisa konsekvenser fö r brottsligheten och det brottsfö rebyggande arbetet (dir. 1996:49).
Regionalpolitiska konsekvenser | ||
Som angetts i avsnitt 3.2 skall | myndighetens | kärn verksamhet |
förlä ggas till Stockholmsområdet, | medan sådan | verksamhet som |
skall lä ggas ut på uto mstående uppdra gstagare bedö ms kunna i
vissa fall med fördel förlä ggas till orter utanför | Stoc kholm. Av |
skä l som redovisats i avsnitt 3.1 är det ännu inte | klart hur mycket |
av verksamheten som kan lä ggas ut på uppdra gstagare, och det är därför för tidi gt att ange hur mån ga arbetstillfälle n som på detta sätt kan skapas utanför Stockholmsområdet.
För den del a v myndighetens verksamhet som består i ser vice till allmänhete n saknar lokaliseringen i stort sett betydelse. Myndigheten kommer inte att ha nå got kontor för kundbesö k utan utgån gspunkten ä r att i så hö g utsträc kning som mö jligt utnyttja moderna kommunikationsformer som t.ex. Internet. De som öns kar personlig service kommer att kunna ringa myndigheten för sa mma kostnad oavsett geografisk hemort.
Offentliga åtaganden
Riksdagen har lagt fast principerna för ett n ytt offentligt ålderspensionssystem, där pre miepensionssystemet ingår. Enli gt riks-
SOU 1998:87 | Övriga frågor 33 |
dagens beslut skall försä kringsfunktionen inom systemet handhas av en statlig myndighet, Premiepensionsmyndigheten. Det har enligt utredningens mening inte funnits anledning att prö va detta statliga åtagande.
Jämställdhetspolitiska konsekvenser | |
Utredningens försla g gällande | Pre miepensionsmyndighetens |
verksamhet bedö ms inte få nå gra | jä mställdhetspolitis ka konsek- |
venser. |
Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet
Nå gra konsekvenser fö r brottsligheten och det brottsfö rebyggande arbetet bedö ms inte uppkomma till föl jd av inrättandet a v myndigheten. Det är doc k nöd vändi gt att sä kerhetsfrå gorna ges stor vikt vid uppbyggnaden av bl.a. det kontoadministrativa system som skall hantera de individuella pensionskontona.
34 Övriga frågor | SOU 1998:87 |
SOU 1998:87 | Fortsatt arbete 35 |
8 Fortsatt arbete
Premiepensionsmyndighetens organisation och verksamhet kommer till stora delar att byggas upp och bemannas under andra halvåre t 1998. Vissa funktioner behö ver dock inte stå klara förrän under 1999. Nedan redovisas det fortsatta arbetet uppdelat på ett antal centrala områden.
Kontoadministration
En upphandling av ett
Fondförvaltning
Avtal skall under hösten 1998 slutas med de fondför valtare som skall medverka i premiepensionssystemet. Vidare skall ett system för köp och försäl jning av fondandelar tas fram och tillföra s det kontoadministrativa systemet.
Försäkringsfunktionen
Arbetet med att fastställa när mare villkor fö r bl.a. efterlevandeskydd och ålderspension sa mt utformningen av regelverket i detta avseende planeras vara klart i september 1998. Utveckling av tekniskt systemstöd skall pågå fortlöpande under hösten.
36 Fortsatt arbete | SOU 1998:87 |
Aktuariefunktionen
Grunderna för försä kringsrörelsen s kall färdi gställas . Härtill kommer att reglera kraven på redo visning m.m. gentemot Finansinspektionen. Vidare skall en analys av kostnader och intä kter göras i s yfte att fastställa a vgiftsnivån och beho v av kredit i Riksgäldskontoret.
Kundtjänst
Uppbyggnad och upphandling av kundtjänstfun ktionen skall påbör jas under hösten. Sa mverkan avses ske med Riksförsä kringsverket och försä kringskassorna för att åstad komma en totalt sett effektiv lösning.
Information
Grundlä ggande information om premiepensionssystemet skall tas fram senast i mitten av augusti. Informationen skall sedan finnas tillgän glig på myndighetens hemsida samt i den samlade informationen från Ri ksförsä kringsverket och försä kringskassorna. Vidare skall en allmän bes krivning av fondsparande tas fram under hösten. Under hösten påbör jas ä ven arbetet med att utforma en katalog ö ver de fonder som kommer att finnas i systemet. För när varande planeras inte nå gra stora utskick av information till hushållen under 1998.
Juridik
Myndighetens verksamhet kommer att ställa krav på juridisk kompetens dels, till mindre del, för myndighetens egen administration, dels för den e gentliga verksamheten i förhålland e till pensionssparare och andra. Det senare innefattar både ut vecklande av praxis och handlä ggning av ett sannolikt inte obetydligt antal ärenden o m omprö vning och ö verklagande av myndighetens beslut. I detta sammanhang skall också förhållandet till Ri ksförsä k-
SOU 1998:87 | Fortsatt arbete 37 |
ringsverket och Riksförsä kringsverkets partsroll klargöras . Uppbyggnad av en juristfunktion kommer att ske under hösten 1998.
Ekonomi
Under andra halvåret 1998 hantera s alla ekonomiadministrativa funktioner hos myndigheten av Kammarkollegiet. Ett eget ekonomiadministrativt system skall dock upphandlas och utvecklas i samråd med bl.a. Kammarkollegiet. Ekonomisystemet skall kopplas till det kontoadministrativa systemet och försä kringsverksamheten.
Förvaltning
En för valtningsavdelning för myndighetsfrå gor och administrativa ärenden s kall byggas upp. Avdelningen skall också handha myndighetens interna ekonomiadministration samt ansvara för kontakterna med de kapitalför valtare som skall sköt a för valtningen av medlen på Riksgäldskontoret.
Samverkan med den övriga socialförsäkringsadministrationen
Riksförsä kringsverket har haft regeringens uppdrag att förbereda det reformerade pensionssystemet. De delar som berör Pre miepensionsmyndigheten ö verlä mnas nu till denna. Ett fortsatt nära samarbete kommer att krä vas under hösten 1998 för att klargöra myndigheternas olika roller och samarbetsformer. Detta gälle r i första hand hur kommunikationen i olika ärenden s kall ske mellan myndigheterna, hur informationen till medborgarna skall utformas och förmedlas, vissa beredskaps- och statistikfrågor, m.m.
38 Fortsatt arbete | SOU 1998:87 |
SOU 1998:87 | Bilaga 1 39 |
Kommittédirektiv
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda och bilda en myndighet - Premiepensionsmyndigheten - som skall fungera som försäkringsgivare för premiepensionen i det reformerade ålderspensionssystemet. Uppdraget skall slutföras under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens kommande förslag om den nya myndigheten. Förslaget är avsett att lämnas i april i år i en proposition om inkomstgrundad ålderspension.
Utredaren skall lämna förslag om
-verksamhetsmål för den nya myndigheten,
-riktlinjer för myndighetens organisation,
-den kompetens som den nya myndigheten behöver,
-instruktion för myndigheten,
-myndighetens styrning samt principer för styrelsens arbetsuppgifter,
-former för den nya myndighetens kontakter med Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna och andra organ.
Utredaren skall vidta de förberedande åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 1998. Därefter skall Premiepensionsmyndighetens organisation byggas upp så att premiepensionskapital under senare delen av år 1999
40 Bilaga 1 | SOU 1998:87 |
kan föras över från den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret till olika fondförvaltare.
Bakgrund
Efter en överenskommelse mellan de fem politiska partier som står bakom ålderspensionsreformen beslutade regeringen den 19 januari i år att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag om ett nytt system för inkomstgrundad ålderspension. En del av detta system är fullt ut fonderat med individuella konton för de enskilda. Denna del kallas premiepensionssystemet.
Enligt lagrådsremissen skall Premiepensionsmyndigheten i huvudsak ha följande uppgifter.
Myndigheten skall fungera som försäkringsgivare för premiepension. Myndigheten skall i stor utsträckning bedriva en verksamhet som liknar den som bedrivs av privata försäkringsbolag. Verksamheten skall således drivas enligt försäkringsmässiga principer och huvuddelen av de rörelseregler som gäller för försäkringsbolag skall också gälla för myndigheten. Samtidigt är myndigheten en del av
Premiepensionsmyndighetens verksamhet skall finansieras genom avgifter från de enskilda pensionsspararnas tillgodohavanden i premiepensionssystemet. Verksamheten skall inte redovisas på statsbudgeten.
Myndigheten skall stå under tillsyn av såväl Finansinspektionen som Riksförsäkringsverket.
Uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att lämna förslag till verksamhetsmål för den nya myndigheten samt att dra upp riktlinjer för myndighetens organisation.
SOU 1998:87 | Bilaga 1 41 |
Myndighetens organisation
Myndigheten skall agera på de finansiella marknaderna och samarbeta med en mängd företag på dessa marknader. Detta spelar stor roll för lokaliseringen av myndigheten. En utgångspunkt är därför att myndighetens kärnverksamhet skall förläggas till Stockholmsområdet. Ett ytterligare skäl för denna lokalisering är tidsschemat för myndighetens uppbyggnad.
För att det nya premiepensionssystemet skall kunna sättas igång under 1999 krävs ett omfattande uppb yggnadsarbete på mycket kort tid. För att detta skall vara möjligt är det nödvändigt att utnyttja den kompetens som framför allt finns i Stockholmsområdet. Inget hindrar dock myndigheten från att lägga ut verksamheter utanför kärnverksamheten på uppdragstagare utanför Stockholm.
Utredaren skall också ange vilken kompetens den nya myndigheten behöver utifrån vad som anförs i lagrådsremissen och den kommande propositionen om inkomstgrundad ålderspension.
Utredaren skall lämna förslag till instruktion för myndigheten samt till sådana ändringar som instruktionen kan föranleda i andra författningar.
Myndigheten skall ledas av en styrelse med fullt ansvar för verksamheten. I styrelsen bör det ingå personer med god kunskap om och bred erfarenhet av socialförsäkring, privat livförsäkring och de finansiella marknaderna. I styrelsen bör det också finnas företrädare för allmänintresset. Regeringen skall utse styrelse och myndighetschef.
Redovisning
Som framgår av lagrådsremissen skall myndigheten upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
Den nya myndigheten är också skyldig att följa ett statligt regelsystem för redovisning. Mot bakgrund av å ena sidan de pro-
42 Bilaga 1 | SOU 1998:87 |
blem som två delvis parallella regelsystem för redovisning kan rymma och å andra sidan de särskilda behoven av en statlig redovisning har regeringen gett Riksrevisionsverket i uppdrag att undersöka vilka bestämmelser i det statliga regelsystemet för redovisning och ekonomisk förvaltning som är nödvändiga för den nya myndigheten och som därför inte kan bli föremål för undantag.
Riksrevisionsverket redovisade sitt uppdrag den 20 februari 1998 (RRV1998:15).
Utredaren skall, med stöd av Riksrevisionsverkets rapport lämna förslag om formerna för den "statliga" redovisningen.
Kostnaderna för administrationen av myndigheten skall täckas med avgifter som tas ut från de individuella premiepensionskontona. Även kostnaden för uppb yggnaden av myndigheten skall belasta premiepensionsmedlen. Det gäller även investeringar som initieras under utredningstiden. Det fordras därför ett regeringsbeslut om kredit hos Riksgäldskontoret (jfr 20 och 21 §§ lagen [1996:1059] om statsbudgeten). Utredaren skall lämna ett underlag för ett sådant beslut.
Samordning med annan verksamhet
Finansinspektionens tillsyn över myndigheten skall ta sikte på kapitalförvaltningen och den försäkringsmässiga verksamheten. Riksförsäkringsverkets tillsyn över myndigheten skall omfatta de delar som ligger vid sidan av dessa verksamheter. Riksförsäkringsverket skall dessutom ha huvudansvaret för samordningen av information till de enskilda.
Riksförsäkringsverket ansvarar för ekonomistyrningen inom den nuvarande socialförsäkringsadministrationen och ansvarar som systemägare för de gemensamma
Utredaren skall belysa frågan om samverkan och gränsdragning mellan premiepensionsmyndighetens verksamhet och verksamheten i övriga socialförsäkringsorgan, och ägna särskild uppmärk-
SOU 1998:87 | Bilaga 1 43 |
samhet åt frågan om samordning av information till de enskilda. Det får dock godtas att åtskilliga frågor om samordning kan lösas först senare under premiepensionssystemets uppbyggnad.
I fråga om samordningen bör följande uttalande i lagrådsremissen tjäna till ledning för utredarens arbete.Det är inte möjligt att nu avgöra hur
Myndighetens bemanning
Utredaren skall vidta de förberedande åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna fungera fr.o.m. den 1 juli 1998. I detta ingår att bemanna den nya myndigheten och att vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga för att verksamheten skall kunna starta. Till sådana åtgärder hör också att göra en budget och en verksamhetsplan för myndigheten som gäller perioden den 1 juli- 31 december 1998. Utredaren skall lämna underlag till regeringen för direktiv för myndighetens verksamhet år 1999. Andra uppgifter är att ansluta den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet, att lägga upp redovisningsplaner för myndighetens verksamhet och ingå de avtal som bedöms vara nödvändiga för att verksamheten skall kunna starta redan vid halvårsskiftet i år.
44 Bilaga 1 | SOU 1998:87 |
Bestämmelserna i 6 § anställningsförordningen (1994:373) om information om lediga anställningar behöver inte tillämpas när den nya myndigheten bemannas.
Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om utredningens arbete och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter samt genomföra förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Utredaren skall också samråda med berörda myndigheter och i sitt betänkande redovisa deras inställning till utredningens förslag.
Övrigt
Uppdraget skall redovisas senast den 18 juni 1998. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir.1994:23), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124), samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).et in.
SOU 1998:87 | Bilaga 2 45 |
Bilagan finns endast i den tryckta versionen.
46 Bilaga 3 | SOU 1998:87 |
Förslag till förordning med instruktion för Premiepensionsmyndigheten för år 1998
Regeringen föreskriver följande.
Uppgifter
1 § Premiepensionsmyndigheten har år 1998 till upp gift att bygga upp myndighetens verksamhet och organisation inför ikraftträdandet av det reformerade ålderpensionssystemet.
Verksförordningens tillämpning
2 § Verksförordnin gen (1995:1322) skall tillä mpas på Premiepensionsmyndigheten med undantag av
Det som sä gs i
Premiepensionsmyndighetens ledning m.m.
3 § Premiepensionsmyndigheten leds av en styrelse som ansvarar för verksamheten.
Generaldirektören ans varar för oc h leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.
4 § Premiepensionsmyndighetens styrelse består a v hö gst sju ledamöter, generaldirektören inräknad.
SOU 1998:87 | Bilaga 3 47 |
Den som är st yrelseledamot eller tjänste man hos myndigheten får inte utan re geringens tillstånd vara ledamot eller suppleant i styrelsen för fondför valtare som utö var fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder eller i sjunde fondstyrelsen inom Allmänna pensionsfonden. Leda moten eller den anställde får inte heller vara anställd ho s eller åt a sig uppdrag för en sådan förvaltare.
Revisorer
5 § Riksrevisionsverket skall årli gen utse en eller flera auktoriserade revisorer att fö r verkets rä kning granska Premiepensionsmyndighetens årsredo visning enligt 5 § lagen (1998:000) med vissa bestä mmelser om Premiepensionsmyndigheten jä mte rä kenskaperna samt ledningens för valtning. Revisorerna skall ha erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden i försä kringsbolag. De skall avge ett revisorsintyg till Riksrevisionsverket.
Denna förordnin g träder i kraft den 1 juli 1998. Premiepensionsmyndighetens beslut om myndighetens uppbyggnad får även avse arbete som utförts före ikraftträdandet.
SOU 1998:87 | Bilaga 4 49 |
Förslag till regleringsbrev för år 1998 avseende Premiepensionsmyndigheten
Riksdagen har beslutat om Premiepensionsmyndighetens verksamhet för perioden 1 juli - 31 december 1998 (prop.1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:00).
Regeringen beslutar att följande skall gälla under perioden 1 juli - 31 december 1998 för Premiepensionsmyndigheten.
Verksamhet
Regleringsbrevet avser den period under vilken Premiepensionsmyndighetens verksamhet och organisation skall byggas upp inför ikraftträdandet av det reformerade ålderspensionssystemet den 1 januari 1999.
Verksamhetsmål och återrapportering
Ingen indelning görs av Premiepensionsmyndighetens verksamhet för perioden 1 juli - 31 december 1998.
Myndigheten skall på ett kostnadseffektivt sätt vidta de åtgärder som krävs för att premiepensionssystemet skall kunna fungera från år 1999. Härmed avses uppb yggnaden av ett system för hantering av premiepensionskonton, uppbyggnaden av försäkrings- och
50 Bilaga 4 | SOU 1998:87 |
aktuariefunktionen, utarbetande av standardavtal för samarbetsavtal med fondförvaltare, informationsåtgärder samt bemanning av myndigheten.
Återrapportering: Myndigheten skall i en särskild rapport till regeringen senast den 1 november 1998 redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta verksamhetsmål samt uppkomna kostnader.
Uppdrag
1.Premiepensionsmyndigheten skall lämna ett underlag avseende myndighetens kostnader och finansiering för år 1999. I underlaget skall ingå beräknade drifts- och investeringskostnader år 1999 samt förslag till finansiering vad avser beräknat avgiftsuttag, eventuellt förslag att ianspråkta fonderade medel i Riksgäldskontoret samt förslag till räntekontokredit (eller annan kredit) i Riksgäldskontoret. Myndigheten skall även lämna förslag till låneram i Riksgäldskontoret för år 1999.
Uppdraget skall redovisas senast den 20 augusti vad avser förslag till kredit och låneram i Riksgäldskontoret samt den 21 september 1998 vad avser övrigt underlag.
2.Premiepensionsmyndigheten skall lämna ett underlag för regeringens beslut om avgiftsförordning för myndigheten. Uppdraget skall redovisas senast i samband med årsredovisningen.
SOU 1998:87 | Bilaga 4 51 |
Finansiering
Avgifter och andra inkomster
På sikt skall Premiepensionsmyndighetens verksamhet finansieras med avgifter som tas ut från pensionsmedlen. Under år 1998 finansieras myndighetens verksamhet dock genom räntekontokredit och lån i Riksgäldskontoret.
Övriga bemyndiganden och ekonomiska villkor
Räntekonto
Myndigheten har tillgång till ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Kreditutrymmets storlek är 45 miljoner kronor.
Finansiering av anläggningstillgångar
Myndigheten disponerar under budgetåret 1998 en låneram på 22 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för finansiering av anläggningstillgångar som används i verksamheten.
Undantag från
Myndigheten undantas från bestämmelserna om över- och underskott i 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).