| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
7Utredningens överväganden och förslag
7.1Inledning
5TG¥NGSPUNKTER F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
3YFTET MED DE F¶RSLAG SOM UTREDNINGEN L¤GGER FRAM ¤R ATT DE SKALL BIDRA TILL EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING OCH EN GOD UTVECKLING AV DEN SVENSKA EKONOMIN MED EN STARK TILLV¤XT OCH STIGANDE SYSSELS¤TTNING UTAN ATT INFLATIONEN DRIVS UPP $ET ¤R EN N¶DV¤NDIG F¶RUTS¤TTNING F¶R ATT S¤NKA ARBETSL¶SHETEN OCH DET L¤GGER EN BRA GRUND F¶R EN GOD L¶NSAMHET I F¶RETAGEN STARKA OFFENTLIGA FINANSER STIGANDE REALL¶NER OCH GODA ANST¤LLNINGSVILLKOR I ¶VRIGT 5TREDNINGEN VILL INLEDNINGSVIS REDOVISA FYRA UTG¥NGSPUNKTER F¶R F¶RSLAGEN
5TREDNINGENS F¶RSTA UTG¥NGSPUNKT ¤R ATT L¶NEBILDNINGEN INTE FUNGERAR BRA 3EDAN MITTEN AV TALET HAR L¶NE¶KNINGARNA VARIT V¤SENTLIGT H¶GRE I 3VERIGE ¤N I VIKTIGA KONKURRENTL¤NDER $E L¶NEAVTAL SOM HAR SLUTITS UNDER LIGGER P¥ EN L¤GRE NOMINELL NIV¥ ¤N TIDIGARE MEN TORDE ¤ND¥ INNEB¤RA ATT L¶NE¶KNINGARNA BLIR H¶GRE ¤N I 4YSKLAND OCH ANDRA L¤NDER I %5 $ETTA TROTS ATT ARBETSL¶SHETEN FORTFARANDE ¤R H¶G I 3VERIGE OCH V¤SENTLIGT H¶GRE ¤N DE M¥L SOM STATSMAKTERNA HAR ST¤LLT UPP
5TREDNINGENS ANDRA UTG¥NGSPUNKT ¤R ATT RAMARNA F¶R L¶NEBILDNINGEN HAR BETYDELSE F¶R DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
5TREDNINGENS TREDJE UTG¥NGSPUNKT ¤R ATT AVTAL ALLM¤NT SETT ¤R B¤TTRE ¤N LAGSTIFTNING !VTALSL¶SNINGAR GER OFTA EN ST¶RRE STABILITET OCH LEGITIMITET
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
$E GER OCKS¥ B¤TTRE F¶RUTS¤TTNINGAR ATT TA H¤NSYN TILL DE BETINGELSER SOM G¤LLER INOM OLIKA DELAR AV EKONOMIN $ET ¤R MOT DENNA BAKGRUND POSITIVT ATT 3!& ,/ 4#/ OCH 3!#/ HAR INLETT SAMTAL OM M¶JLIGHETERNA TILL ¶KAT SAMF¶RST¥ND )NDUSTRIAVTALET HAR VARIT EN TILLG¥NG I ¥RETS AVTALSR¶RELSE OCH UTREDNINGEN HAR NOTERAT ATT DET F¶RS DISKUSSIONER OM LIKNANDE AVTAL ¤VEN P¥ ANDRA OMR¥DEN
5TREDNINGENS FJ¤RDE UTG¥NGSPUNKT ¤R ATT DET KR¤VS ETT BRETT ST¶D BLAND ARBETSMARKNADENS PARTER OCH I RIKSDAGEN F¶R F¶R¤NDRINGAR AV LAGSTIFTNINGEN P¥ DETTA OMR¥DE %TT REGELVERK SOM PARTERNA ACCEPTERAR ST¤RKER LEGITIMITETEN OCH UNDERL¤TTAR EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING %TT BRETT ST¶D I RIKSDAGEN ¶KAR F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R ATT DE RAMAR F¶R L¶NEBILDNINGEN SOM STATSMAKTERNA BESLUTAR OM INTE KOMMER ATT ¤NDRAS MED SKIFTANDE RIKS DAGSMAJORITETER
4IDPUNKTEN F¶R GENOMF¶RANDE AV F¶R¤NDRINGAR I RAMARNA F¶R L¶NEBILDNINGEN ¤R S¤RSKILT GYNNSAM DEN N¤RMASTE TIDEN $ET FINNS NU TRE¥RIGA AVTAL P¥ HUVUDDELEN AV ARBETSMARKNADEN VISSERLIGEN MED M¶JLIGHET ATT S¤GA UPP DEN SENARE DELEN AV AVTALSPERIODEN $E INSTITUTIONER OCH DEN ¤NDRADE LAGSTIFTNING SOM UTREDNINGEN F¶RESL¥R B¶R FINNAS P¥ PLATS INNAN AVTALEN L¶PER UT $ET KAN BLI BETYDLIGT SV¥RARE ATT SAMLA ETT BRETT ST¶D F¶R ATT GENOMF¶RA F¶R¤NDRINGAR OM ETT PAR TRE ¥R N¤R AVTALSPERIODERNA G¥R MOT SITT SLUT OCH N¤STA RIKSDAGSVAL N¤RMAR SIG
Förslagens inriktning
5TREDNINGEN L¤MNAR F¶RSLAG TILL F¶R¤NDRINGAR AV RAMARNA F¶R L¶NEBILD NINGEN INOM FEM OMR¥DEN &¶RSLAGEN BILDAR EN HELHET OCH SKULLE KUNNA L¤GGA GRUNDEN F¶R EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING SOM SKULLE KUNNA BIDRA TILL EN GOD TILLV¤XT ¶KAD SYSSELS¤TTNING OCH MINSKAD ARBETSL¶SHET &¶RSLAGEN ¤R SAMMANSATTA MED INRIKTNING P¥ ATT DE SKULLE KUNNA ACCEPTERAS AV PARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN SOM EN RIMLIG KOMPROMISS OCH F¥ ETT BRETT ST¶D I RIKSDAGEN
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
ANST¤LLDA DE FLESTA MED KOMPETENS I SAMH¤LLSEKONOMI JURIDIK OCH L¶NESTATISTIK )NSTITUTET B¶R VIDARE KNYTA TILL SIG TRE EXPERTR¥D I AVTALSFR¥GOR SAMH¤LLSEKONOMI RESPEKTIVE L¶NESTATISTIK F¶R SAMVERKAN MED ARBETSMARKNADENS PARTER &¶RSLAGEN ¤R I DETTA AVSEENDE I STORT SETT DESAMMA SOM I UTREDNINGENS DELBET¤NKANDE
(2) Utökade befogenheter. Direktiven anger att institutet skall ges ökade befogenheter och ha en mer aktiv roll både när det gäller lönebildningen i stort och i de enskilda avtalsförhandlingarna. Utredningen föreslår att Medlingsinstitutet och medlarna bör få utökade befogenheter. Medlingsinstitutet bör kunna agera tidigt i löneförhandlingarna, verka för en samordning av tidsplaner, avtalsperioder och avtalsförhandlingar samt skjuta på konfliktåtgärder. Vidare bör Medlingsinstitutet kunna tillsätta medlare även utan parternas medgivande, kräva att parterna kommer till överläggningar och uppmana parterna att när alla medlingsinsatser är uttömda lösa en tvist genom skiljeförfarande. Även en förlängning av varseltiden föreslås. Genom dessa befogenheter får Medlingsinstitutet en betydligt starkare ställning än den nuvarande förlikningsmannaexpeditionen.
3T¤RKT NORMBILDNING ) DIREKTIVEN ANGES ATT
3TRAMARE KONFLIKTREGLER $IREKTIVEN INNEH¥LLER INGA UPPDRAG I DENNA DEL MEN UTREDAREN HAR STOR FRIHET ATT BEAKTA OCH VIDAREUTVECKLA F¶RSLAG FR¥N ARBETSMARKNADENS PARTER 5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT EN PROPORTIONALITETSREGEL INF¶RS SOM GER EN RIMLIGARE BALANS MELLAN PARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN GENOM ATT BEGR¤NSA M¶JLIGHETEN TILL STRIDS¥TG¤RDER SOM KOSTAR LITE F¶R DEN EGNA PARTEN MEN SOM ORSAKAR STORA KOSTNADER F¶R MOTPARTEN ELLER TREDJE MAN 6IDARE F¶RESL¥S ATT F¶RBUDET MOT STRIDS¥TG¤RDER MOT ENMANS OCH FAMILJEF¶RETAG ¥TERINF¶RS $¤REMOT F¶RESL¥R UTREDNINGEN INTE ATT MEDLEMSOMR¶STNING M¥STE GENOMF¶RAS F¶RE STREJK OCH INTE HELLER F¶RBUD MOT SYMPATI¥TG¤RDER
.¥GRA AV UTREDNINGENS ¶VRIGA F¶RSLAG KOMMER EMELLERTID ATT INNEB¤RA BEGR¤NSNINGAR I M¶JLIGHETERNA TILL SYMPATI ¥TG¤RDER
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
*¤MST¤LLDHET $IREKTIVEN ANGER ATT UTREDNINGEN SKALL REDOVISA DE J¤MST¤LLDHETSPOLITISKA KONSEKVENSERNA AV SINA F¶RSLAG 5TREDNINGEN REDOVISAR FYRA F¶RSLAG SOM KAN MEDVERKA TILL EN F¶RB¤TTRING AV J¤MST¤LLDHETEN $EN ¥RLIGA L¶NESTATISTIKEN B¶R F¶RB¤TTRAS VILKET GER ¶KADE M¶JLIGHETER ATT F¶LJA L¶NEUTVECKLINGEN F¶R KVINNOR OCH M¤N $ATABASEN ,).$! B¶R TILLF¶RAS L¶NEUPPGIFTER F¶R ATT F¶RB¤TTRA M¶JLIGHETERNA ATT BEDRIVA FORSKNING OM VAD SOM HAR BETYDELSE F¶R L¶NEUTVECKLINGEN F¶R KVINNOR OCH M¤N
Avtalsfrågor
5TREDNINGEN ANSER ATT M¥NGA FR¥GOR R¶RANDE RAMARNA F¶R L¶NEBILDNINGEN KAN REGLERAS GENOM AVTAL MELLAN ARBETSMARKNADENS PARTER %TT EXEMPEL P¥ ETT S¥DANT AVTAL ¤R DET S K )NDUSTRIAVTALET 5TREDNINGENS F¶RSLAG ¤R UTFORMADE S¥ ATT )NDUSTRIAVTALET OCH LIKNANDE AVTAL SKYDDAS
5TREDNINGEN VILL UT¶VER DE OVAN REDOVISADE KONKRETA F¶RSLAGEN TILL INSTITUTIONER OCH ¤NDRAD LAGSTIFTNING ¤VEN PEKA P¥ VISSA M¶JLIGHETER ATT INOM AVTALSF¶RHANDLINGARNAS RAM F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN
&¶R DET F¶RSTA G¤LLER DET EN ¶KAD GRAD AV SAMORDNING „VEN OM FORSKNINGEN INTE ¤R ENTYDIG N¤R DET G¤LLER KONSEKVENSERNA AV EN ¶KAD SAMORDNING S¥ ¤R DET UTREDNINGENS BED¶MNING ATT F¶RDELARNA ¶VERV¤GER N¤R MAN J¤MF¶R MED OKOORDINERADE BRANSCHVISA F¶RHANDLINGAR $ENNA BED¶MNING ST¶DS AV DEN GODA EKONOMISKA UTVECKLINGEN UNDER SENARE ¥R I FLERA L¤NDER I V¥R N¤RHET Ó $ANMARK &INLAND .ORGE )RLAND OCH .EDERL¤NDERNA Ó D¤R MAN HAR HAFT EN GOD TILLV¤XT OCH EN P¥TAGLIGT MINSKAD ARBETSL¶SHET
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
Utredningen lägger förslag som avses kunna fungera oberoende av om parterna väljer att utveckla förhandlingssystemet mot mer samordnad eller lokal lönebildning, men förordar samtidigt att Medlingsinstitutet verkar för en samordning. En sådan samordning kan emellertid även åstadkommas av parterna själva och förutsätter i och för sig varken medverkan av Medlingsinstitutet eller ändrad lagstiftning. Det avgörande är i stället att parterna anser att fördelarna med en samordning överväger nackdelarna. Exempel på samverkan, som redan sker, är samordningen inom industrins område och samverkan av förbunden inom LO inför årets avtalsförhandlingar. Vidare sker samordning genom olika typer av nätverk på löntagar-
sidan och arbetsgivarsidan.
&¶R DET ANDRA VILL UTREDNINGEN PEKA P¥ M¶JLIGHETERNA ATT KOMBINERA SAMVERKAN P¥ CENTRAL NIV¥ MED ETT ST¶RRE UTRYMME F¶R ANPASSNING AV L¶NESYSTEMEN INOM DE ENSKILDA F¶RETAGEN OCH MYNDIGHETERNA %TT EXEMPEL P¥ ETT S¥DANT SYSTEM ¤R DET DANSKA VILKET L¤MNAR STORT UTRYMME F¶R LOKAL L¶NEBILDNING $ET ¤R L¤TTARE ATT KLARA EN L¶NEBILDNING SOM ¤R F¶RENLIG MED L¥G INFLATION OM F¶RHANDLINGARNA OM L¶NE¶KNINGAR I HUVUDSAK SKER P¥ ENDAST EN NIV¥
&¶R DET TREDJE VILL UTREDNINGEN PEKA P¥ M¶JLIGHETERNA TILL OLIKA FORMER AV RESULTATBASERADE L¶NESYSTEM $E KAN UTFORMAS SOM EXEMPELVIS VINSTANDELSSYSTEM PERSONALDEL¤GANDE PENSIONSFONDER ELLER KONJUNKTURUTJ¤MNINGSFONDER &LERA AV DE FORSKARE SOM UTREDNINGEN HAR ANLITAT HAR FRAMH¥LLIT F¶RDELAR MED DENNA TYP AV L¶NESYSTEM OCH ATT DE HAR B¶RJAT F¥ EN ¶KAD UTBREDNING I EXEMPELVIS 3TORBRITANNIEN OCH 53! 2ESULTATBASERADE L¶NESYSTEM TENDERAR ATT H¶JA PRODUKTIVITETEN STIMULERA MER DEMOKRATISKA BESLUTSSYSTEM OCH G¶RA DET L¤TTARE ATT REKRYTERA BRA ARBETSKRAFT $E KAN OCKS¥ UTJ¤MNA KOSTNADSUTVECKLINGEN ¶VER KONJUNKTUREN $ET FINSKA SYSTEMET MED UPPBYGGNAD AV KONJUNKTURFONDER INF¶R INTR¤DET I
Trepartssamverkan
5TREDNINGEN MENAR ATT DET VORE EN STOR F¶RDEL OM STATSMAKTERNA OCH ARBETSMARKNADENS PARTER KUNDE UPPN¥ SAMF¶RST¥ND OM VAD SOM ¤R BRA F¶R LANDET $EN SVENSKA MODELLEN BYGGDE UNDER L¥NG TID P¥ EN N¤RA SAMVERKAN MELLAN STATEN OCH INTRESSEORGANISATIONERNA SAMTIDIGT SOM FR¥GOR OM PARTERNAS INB¶RDES F¶RH¥LLANDEN I RELATIVT LITEN UTSTR¤CKNING REGLERADES I LAG 5NDER TALET SKEDDE EN F¶RSKJUTNING BL A GENOM ATT STATEN LAGSTIFTADE I VISSA ARBETSR¤TTSLIGA FR¥GOR SOM ARBETSGIVARSIDAN ANS¥G BORDE INNEFATTAS I ARBETSGIVARNAS R¤TT ATT LEDA ARBETET 5NDER
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
TALET VALDE DE PRIVATA ARBETSGIVARNA ATT SATSA MER P¥ OPINIONSBILDNING OCH ATT AVVECKLA EN DEL ENGAGEMANG I DE PARTSGEMENSAMMA ORGANEN 'ENOM DENNA UTVECKLING HAR DEN FORM AV SAMVERKAN SOM VAR EN DEL AV EN TIDIGARE FRAMG¥NGSMODELL F¶RLORAT I BETYDELSE
5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT REGERINGEN INR¤TTAR ETT R¥D F¶R REGELBUNDNA ¶VERL¤GGNINGAR MED ARBETSMARKNADENS PARTER F¶R ATT ¥TER ST¤RKA SAMF¶RST¥ND OCH SAMSYN $ET TORDE INTE KR¤VAS N¥GON S¤RSKILD INSTITUTIONELL UNDERBYGGNAD F¶R ETT S¥DANT R¥D 2EGERINGSKANSLIET OCH PARTERNAS KANSLIER TORDE KUNNA GE TILLR¤CKLIGT UNDERLAG F¶R DE REGELBUNDNA ¶VERL¤GGNINGARNA $¤REMOT B¶R DE EXPERTR¥D MED REPRESENTANTER F¶R ARBETSMARKNADENS PARTER VILKA UTREDNINGEN F¶RESL¥R I DETTA BET¤NKANDE KUNNA F¥ EN ROLL I DETTA SAMMANHANG %N L¤MPLIG FORM KUNDE VARA ATT DE REGELBUNDNA ¶VERL¤GGNINGARNA F¶RBEREDS AV REPRESENTANTER F¶R 2EGERINGSKANSLIET OCH %XPERTR¥DET F¶R AVTALSFR¥GOR
%RFARENHETEN FR¥N FLERA L¤NDER AV LIKNANDE FORA F¶R DISKUSSION ¤R GODA $E L¤NDER SOM N¤MNDES OVAN $ANMARK &INLAND .ORGE )RLAND OCH .EDERL¤NDERNA HAR ALLA GODA ERFARENHETER AV TREPARTSSAMVERKAN ) SAMBAND MED EKONOMISKA KRISER HAR MAN KUNNAT SAMLA SIG OMKRING EFFEKTIVA ¥TG¤RDSPAKET ) $ANMARK INTENSIFIERADES SAMVERKAN I SAMBAND MED DE SV¥RA EKONOMISKA PROBLEMEN I MITTEN AV TALET %TT ANNAT EXEMPEL FR¥N .ORGE ¤R DET S K SOLIDARITETSALTERNATIVET ) .EDERL¤NDERNA SKER SAMVERKAN KONTINUERLIGET I ETT BRETT SPEKTRUM AV SAMH¤LLSFR¥GOR OCH D¤R HAR SAMVERKAN FORMALISERATS I PARTSSAMMANSATTA ORGAN MED ARBETSGRUPPER OCH KANSLIRESURSER ) )RLAND HAR SAMARBETET UTVECKLATS KRING DE INKOMSTPOLITISKA UPPG¶RELSERNA OCH I &INLAND SKER SAMVERKAN INOM RAMEN F¶R INKOMSTPOLITISKA ¶VERL¤GGNINGAR „VEN
5TREDNINGEN VILL TILL SIST PEKA P¥ M¶JLIGHETERNA ATT F¶RB¤TTRA L¶NEBILD NINGEN GENOM ¥TG¤RDER P¥ ANDRA OMR¥DEN ¤N DE UTREDNINGEN SPECIFIKT HAR ARBETAT MED &¶R DET F¶RSTA SKULLE DET VARA V¤RDEFULLT OM ETT SAMF¶RST¥ND KUNDE UPPN¥S INOM RAMEN F¶R DE F¶RESLAGNA TREPARTS¶VERL¤GGNINGARNA VILKET INNEFATTADE EN INRIKTNING P¥ L¥GA NOMINELLA L¶NEKOSTNADS¶KNINGAR OCH L¥G INFLATION $ET SKULLE BIDRA TILL ATT B¥DE F¶RETAG OCH OFFENTLIG SEKTOR ST¤RKS OCH ATT M¶JLIGHETERNA TILL ¶KADE REALL¶NER F¶RB¤TTRAS $¤RIGENOM ST¤RKS OCKS¥ M¶JLIGHETERNA TILL GOD TILLV¤XT ¶KAD SYSSELS¤TTNING OCH MINSKAD ARBETSL¶SHET
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
&¶R DET ANDRA FINNS M¶JLIGHETER ATT F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN GENOM ¥TG¤RDER P¥ ANDRA POLITIKOMR¥DEN $ET G¤LLER BL A SKATTE UTBILDNINGS OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK 5TREDNINGEN VILL H¤R PEKA P¥ ATT SKATTERNAS NIV¥ OCH S¤RSKILT MARGINALSKATTERNA KAN INVERKA P¥ DEN STRUKTURELLA ARBETSL¶SHETEN 5TBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING KAN MINSKA PROBLEMEN MED BRIST P¥ VISSA TYPER AV ARBETSKRAFT VILKEN KAN DRIVA UPP L¶NEGLIDNINGEN OCH H¥LLA IGEN TILLV¤XTEN 5TBILDNINGSNIV¥N ¤R F¶R ¶VRIGT EN AV DE FAKTORER SOM GER KRAFTIGAST UTSLAG I STUDIER AV TILLV¤XTENS F¶RKLARINGSFAKTORER !RBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN KAN S¥SOM EN AV DE FORSKARE SOM UTREDNINGEN HAR ANLITAT HAR FRAMH¥LLIT UTFORMAS S¥ ATT DEN ST¥R I B¤TTRE SAMKLANG MED EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING %N INRIKTNING AV ARBETSMARKNADSPOLITIKEN P¥ ATT F¶RHINDRA FLASKHALSAR OCH MARGINALISE RING AV STORA GRUPPER P¥ ARBETSMARKNADEN SAMT EN H¶G S¶KAKTIVITET OCH V¤L AVV¤GDA ERS¤TTNINGSNIV¥ER VORE UR DENNA PERSPEKTIV V¤RDEFULLT !RBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN BORDE VIDARE UR DENNA SYNVINKEL UTFORMAS SOM EN OMST¤LLNINGSF¶RS¤KRING MED EN AVGR¤NSNING AV ERS¤TTNINGSPERIODENS L¤NGD OCH EN ¶KAD GRAD AV EGENFINANSIERING 3AMTIDIGT HAR DE H¤R N¤MNDA FR¥GORNA BETYDELSE F¶R INKOMSTF¶RDELNING M M VILKET F¥R V¤GAS IN VID BED¶MNINGEN AV EVENTUELLA F¶R¤NDRINGAR „VEN DENNA TYP AV FR¥GOR B¶R KUNNA TAS UPP I TREPARTS¶VERL¤GGNINGARNA
7.2Medlingsinstitutets organisation och resurser
5TREDNINGENS F¶RSLAG %TT NYTT MEDLINGSINSTITUT B¶R INR¤TTAS SENAST DEN JANUARI $ET B¶R ORGANISERAS OCH TILLDELAS RESURSER I ENLIGHET MED F¶RSLAGET I DELBET¤NKANDET
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
5TREDNINGEN F¶RESLOG I DELBET¤NKANDET I NOVEMBER ATT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
$¤RUT¶VER F¶RESLOGS INSTITUTET DIMENSIONERAS F¶R YTTERLIGARE TIO ANST¤LLDA VARAV SJU PERSONER MED KOMPETENS INOM OMR¥DENA SAMH¤LLSEKONOMI L¶NEBILDNING AVTALSF¶RHANDLINGAR ARBETSR¤TT L¶NESTATISTIK OCH AVTALSTOLKNING SAMT TRE PERSONER F¶R ADMINISTRATIVA UPPGIFTER )NSTITUTET BORDE HA M¶JLIGHETER ATT ANLITA EXTERN EXPERTIS F¶R UTREDNINGS ANALYS OCH FORSKNINGSUPPDRAG
5TREDNINGEN VIDH¥LLER DE F¶RSLAG SOM PRESENTERADES I DELBET¤NKANDET 0¥ N¥GRA PUNKTER HAR UTREDNINGEN EMELLERTID FUNNIT ANLEDNING ATT UTVECKLA RESONEMANGEN
&¶RSLAGET ATT ANST¤LLA TRE MEDLARE I
$E FACKLIGA ORGANISATIONERNA IFR¥GASATTE INTE F¶RSLAGET ATT DET SKALL FINNAS MEDLARE ANST¤LLDA I
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
UTBILDADE EXTERNA MEDLARE SOM GES TILLG¥NG TILL MYNDIGHETENS RESURSER OCH ATT PARTERNA F¶RUTS¤TTS HA F¶RSLAGSR¤TT VID VAL AV MEDLARE INOM DET EGNA OMR¥DET
"LAND ARBETSGIVARORGANISATIONERNA FRAMH¶LL ENDAST 4IDNINGSUTGIVARNA ATT DEN NUVARANDE ORDNINGEN F¶R ATT UTSE MEDLARE BORDE BEH¥LLAS +OM MUNF¶RBUNDET ANGAV ATT M¶JLIGHETEN ATT TA IN EXTERNA MEDLARE INTE BARA SKULLE G¤LLA N¤R DET ¤R STOR ARBETSBELASTNING P¥ INSTITUTET OCH VIDARE ANF¶RDES ATT DET ¤R VIKTIGT ATT PARTERNA HAR ETT INFLYTANDE ¶VER VEM ELLER VILKA SOM SKALL MEDLA I TVISTEN !RBETSGIVARALLIANSEN FRAMH¶LL OCKS¥ ATT DET ¤R VIKTIGT ATT KUNNA P¥VERKA VEM SOM SKALL MEDLA I EN TVIST +OOPERATIONENS &¶RHANDLINGSORGANISATION +&/ OCH !RBETSGIVARVERKET IFR¥GASATTE OM DET KOMMER ATT FINNAS BEHOV AV TRE ANST¤LLDA MEDLARE
5TREDNINGEN VIDH¥LLER F¶RSLAGET I DELBET¤NKANDET ATT
$ESSUTOM F¶RESL¥S MEDLARNA F¥ UT¶KADE BEFOGENHETER VID KONFLIKT VILKET F¶RUTS¤TTER EN ORGANISATORISK STABILITET SOM INTE HAR VARIT N¶DV¤NDIG TIDIGARE &¶RSLAGEN ATT MEDLARNA B¶R F¥ MER F¶REBYGGANDE OCH R¥DGIVANDE UPPGIFTER F¶RUTS¤TTER OCKS¥ ATT DET FINNS ANST¤LLDA MEDLARE ATT TA KONTAKT MED „VEN ¶VRIGA UPPGIFTER F¶R
$ET ¤R VIDARE VANLIGT MED ANST¤LLDA MEDLARE I ANDRA L¤NDER MED STATLIGA MEDLINGSINSTITUT !NST¤LLDA MEDLARE FUNGERAR BRA I DE NORDISKA GRANNL¤NDERNA ) .ORGE OCH &INLAND FINNS DET HELTIDSANST¤LLDA MEDLARE ) $ANMARK SKER AVTALSR¶RELSERNA UNDER EN V¤L AVGR¤NSAD PERIOD AV ¥RET OCH D¤R KOMBINERAS ANST¤LLNINGEN SOM MEDLARE MED ANDRA ARBETSUPPGIFTER ) FLERA ANGLOSAXISKA L¤NDER 3TORBRITANNIEN )RLAND OCH 53! FINNS STORA MEDLINGSINSTITUT MED M¥NGA ANST¤LLDA MEDLARE $ESSA
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
ORGANISATIONER HAR ETT ANNORLUNDA ARBETSS¤TT ¤N DE NORDISKA $E ARBETAR MER F¶REBYGGANDE OCH R¥DGIVANDE I KONFLIKTL¶SNING $ET BEROR P¥ ATT DESSA L¤NDER HAR ANDRA ARBETSR¤TTSLIGA SYSTEM MEN OCKS¥ P¥ ATT L¶NEBILDNINGEN I DESSA L¤NDER TILL STOR DEL SKER P¥ LOKAL NIV¥
5TREDNINGEN FRAMF¶R EMELLERTID SOM ALTERNATIV TILL ATT FR¥N B¶RJAN ANST¤LLA TRE MEDLARE ATT UPPBYGGNADEN AV
5TREDNINGEN MENAR VIDARE ATT DET ¤R VIKTIGT ATT PARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN HAR M¶JLIGHET ATT GE SYNPUNKTER P¥ VILKA PERSONER SOM F¶RORDNAS SOM FAST ANST¤LLDA MEDLARE OCH MEDLARE F¶R S¤RSKILDA UPPDRAG $ESSA PROCEDURER BEH¶VER EMELLERTID INTE FORMALISERAS $ET ¤R OCKS¥ VIKTIGT ATT
&¶RSLAGET ATT INR¤TTA TRE EXPERTR¥D HAR KRITISERATS AV N¥GRA REMISSINSTANSER 3!& AVVISAR F¶RSLAGET ATT TILLS¤TTA TRE EXPERTR¥D OCH MENAR ATT DEN EXPERTKUNSKAP SOM R¥DEN SKULLE KUNNA BIDRA MED REDAN FINNS ATT TILLG¥ GENOM BL A ,¶NESTATISTIKN¤MNDEN 3#" +ONJUNKTURINSTITUTET OCH DIREKTKONTAKTER MED PARTERNA 6) ANSER INTE HELLER ATT EXPERTR¥DEN BEH¶VER INR¤TTAS ,ANDSTINGSF¶RBUNDET UTTALAR TVEKSAMHET TILL V¤RDET AV EXPERTR¥DEN &ACKEN INOM INDUSTRIN ANSER ATT DET VORE OL¤MPLIGT ATT INR¤TTA ETT R¥D F¶R SAMH¤LLSEKONOMI %TT PARTSGEMENSAMT ARBETE I VISSA AV DESSA FR¥GOR KAN ENLIGT &ACKEN INOM INDUSTRIN HA ETT V¤RDE MEN DET F¶RUTS¤TTER ATT DET ¤R PARTERNA GEMENSAMT FRIST¥ENDE FR¥N
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
STATSMAKTERNA SOM DEFINIERAR UPPDRAGET UTF¶R ARBETET OCH ST¥R F¶R RESULTATET
+OMMUNF¶RBUNDET SER DOCK F¶RTJ¤NSTER MED F¶RSLAGEN OCH HAR INGET ATT INV¤NDA MOT ATT EXPERTR¥DEN INR¤TTAS ,/ FRAMH¥LLER ATT EXPERTR¥DEN B¶R VARA R¥DGIVANDE OCH INTE HA TILL UPPGIFT ATT FATTA F¶R MYNDIGHETEN BINDANDE BESLUT 2¥DEN B¶R VARA STARKT PARTSANKNUTNA F¶R ATT GE DEM LEGITIMITET I L¶NEBILDNINGEN 5PPGIFTEN ATT TOLKA OCH UTV¤RDERA VIKTIGA AVTAL B¶R ENLIGT ,/ LIGGA P¥ R¥DET F¶R AVTALSFR¥GOR OCH INTE SOM I F¶RSLAGET P¥ R¥DET F¶R L¶NESTATISTIK %XPERTR¥DET F¶R SAMH¤LLSEKONOMI KAN EMELLERTID ENLIGT ,/ KNYTAS TILL +ONJUNKTURINSTITUTET
5TREDNINGEN VIDH¥LLER F¶RSLAGET ATT
3YFTET MED ATT INR¤TTA ETT EXPERTR¥D F¶R SAMH¤LLSEKONOMI SKULLE ENLIGT F¶RSLAGET VARA ATT INSTITUTET SKULLE KUNNA TILLGODOG¶RA SIG PARTERNAS EXPERTKOMPETENS %XPERTR¥DET SKULLE KUNNA TILLFR¥GAS AV INSTITUTET OCH AV ENSKILDA MEDLARE OM FR¥GOR INOM SITT KOMPETENSOMR¥DE %XPERTR¥DET F¶R SAMH¤LLSEKONOMI F¶RESLOGS KOMMA ATT BEST¥ AV CA TIO CHEFSEKONOMER SOM REPRESENTERAR ARBETSMARKNADENS PARTER OCH SOM H¤MTAS B¥DE FR¥N CENTRALORGANISATIONER OCH F¶RBUND
5TREDNINGEN BED¶MER ATT DET FINNS BEHOV AV ETT OMSORGSFULLT KARTL¤GGNINGS OCH ANALYSARBETE F¶R ATT FR¤MJA EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING OCH UNDERL¤TTA AVTALSF¶RHANDLINGAR OCH MEDLING 5TREDNINGEN HAR KONSTATERAT ATT SAMH¤LLSEKONOMISKA FR¥GOR HAR F¥TT ST¶RRE BETYDELSE F¶R MEDLINGSARBETET UNDER TALET $ET HAR SEDAN 2EHNBERGKOMMISSIONEN BLIVIT VANLIGT ATT MEDLARE SOM ARBETAR P¥ UPPDRAG AV F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN L¤GGER SAMH¤LLSEKONOMISKA ¶VERV¤GANDEN TILL GRUND F¶R SINA F¶RSLAG TILL AVTAL „VEN DE OPARTISKA ORDF¶RANDENA INOM INDUSTRINS OMR¥DE HAR F¶RT IN SAMH¤LLSEKONOMISKA ASPEKTER I ¥RETS AVTALSF¶RHANDLINGAR
5TREDNINGEN HAR VIDARE FUNNIT ATT MAN HAR POSITIVA ERFARENHETER I ANDRA L¤NDER AV ATT S¶KA SKAPA SAMSYN MELLAN PARTERNA I F¶R L¶NEBILDNINGEN CENTRALA SAMH¤LLSEKONOMISKA FR¥GOR $ET G¤LLER EXEMPELVIS $ANMARK .ORGE )RLAND .EDERL¤NDERNA OCH
$EN PRINCIPIELLT VIKTIGASTE INV¤NDNINGEN MOT ATT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
¶VERV¤GANDEN /M DE SENARE F¥R STOR TYNGD I MEDLINGSARBETET S¥ RISKERAR
5TREDNINGENS SLUTSATS ¤R ATT
/RGANISATORISKT B¶R DET G¥ TILL S¥ ATT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
6IDARE B¶R PARTER MEDLARE OCH OPARTISKA ORDF¶RANDE SOM ¤R VERKSAMMA INOM AVTALSOMR¥DEN MED KOLLEKTIVAVTAL OM ANDRA FORMER AV KONFLIKTL¶SNING BJUDAS IN ATT DELTA I ¶VERL¤GGNINGAR OM SAMH¤LLSEKONOMISKA FR¥GOR $ET KAN T EX VARA V¤RDEFULLT ATT
%N INV¤NDNING MOT ATT GE
$ET ¤R HELLER INTE UTAN KOMPLIKATIONER ATT F¶RL¤GGA DET SAMH¤LLSEKONOMISKA R¥DET TILL +ONJUNKTURINSTITUTET $ET SKULLE VISSERLIGEN ¶KA N¤RHETEN MELLAN PARTERNA OCH DE EKONOMER SOM TORDE KOMMA ATT G¶RA EN DEL AV DE EKONOMISKA ANALYSERNA 3AMTIDIGT MENAR EMELLERTID UTREDNINGEN ATT ANALYSERNA OM L¶NEBILDNINGEN SKULLE VINNA P¥ OM DET SAMH¤LLSEKONOMISKA R¥DET INTE BARA ¤R KNUTET TILL ETT EKONOMISKT INSTITUT UTAN ATT ANALYSER ¤VEN KAN BEST¤LLAS FR¥N ANDRA EKONOMISKA INSTITUT I 3VERIGE OCH UTOMLANDS %N RISK MED ATT KNYTA DET SAMH¤LLSEKONOMISKA R¥DET TILL +ONJUNKTURINSTITUTET ¤R VIDARE ATT DET KAN F¶RSV¥RA +ONJUNKTURINSTITUTETS ANDRA ARBETSUPPGIFTER T EX ATT UTARBETA DE PROGNOSER R¶RANDE BL A L¶NEUTVECKLINGEN SOM INSTITUTET G¶R ¥T REGERINGEN %NLIGT UTREDNINGENS BED¶MNING INNEB¤R DETTA SAMMANTAGET ATT F¶RDELARNA MED ATT KNYTA DET SAMH¤LLSEKONOMISKA R¥DET TILL
%XPERTR¥DET F¶R AVTALSFR¥GOR F¶RESLOGS FUNGERA SOM ETT FORUM F¶R L¶PANDE DIALOG MELLAN
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
ATT SPRIDA KUNSKAP OM GODA EXEMPEL P¥ FORMER F¶R SAMVERKAN MELLAN ARBETSMARKNADENS PARTER
&LERTALET REMISSINSTANSER HAR INTE KOMMENTERAT F¶RSLAGET OM ATT INR¤TTA ETT EXPERTR¥D F¶R AVTALSFR¥GOR &ACKEN INOM INDUSTRIN ANGER ATT DET KAN VARA ¤NDAM¥LSENLIGT ATT KNYTA ETT EXPERTR¥D F¶R AVTALSF¶RHANDLINGAR TILL
%XPERTR¥DET F¶R AVTALSFR¥GOR B¶R ENLIGT UTREDNINGENS MENING VARA ETT FORUM F¶R
&¶RSLAGET ATT
5TREDNINGEN KONSTATERAR I DELBET¤NKANDET ATT INSTITUTET INTE SKALL VARA ETT ORGAN F¶R STATLIG INKOMSTPOLITIK 4ROTS DET HAR S¥DANA FARH¥GOR FRAMF¶RTS I REMISSYTTRANDENA $ET FINNS D¤RF¶R ANLEDNING ATT S¶KA PRECISERA SYFTET MED
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
TIDSPLANER F¶R F¶RHANDLINGAR RESPEKTIVE SAMORDNADE AVTALSPERIODER SAMT ¶VERL¤GGER MED PARTERNA OM DE SAMH¤LLSEKONOMISKA F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R F¶RHANDLINGARNA %N PARAGRAF MED DENNA INNEB¶RD B¶R F¶RAS IN I
) DELBET¤NKANDET L¤MNADE UTREDNINGEN ETT F¶RSLAG TILL INSTRUKTION F¶R
MEN DET FINNS DOCK EN M¶JLIGHET ATT S¤GA UPP VISSA AVTAL REDAN UNDER ¥R
3AMTIDIGT ¤R DET VIKTIGT ATT TILLR¤CKLIGT MED TID AVS¤TTS F¶R REMISSBEHANDLING OCH BEHANDLING I RIKSDAGEN S¥ ATT BESLUTET BLIR V¤L F¶RANKRAT OCH HAR F¶RUTS¤TTNINGAR ATT BEST¥ UNDER FLERA MANDATPERIODER
5TREDNINGEN HAR INTE ANSETT ATT DET ING¥R I UPPDRAGET ATT TA ST¤LLNING TILL FR¥GOR SOM R¶R STRIDS¥TG¤RDER OCH SAMH¤LLSFARLIGHET ELLER SOM HAR SAMBAND MED BEREDSKAPSFR¥GOR
7.3Agera tidigt
5TREDNINGENS F¶RSLAG
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR | ||
-BEFOGENHET ATT P¥ ETT TIDIGT STADIUM KALLA PARTER TILL ¶VERL¤GGNINGAR BL A F¶R ATT INFORMERA SIG OM TIDSPLANER OCH YRKANDEN INF¶R KOMMANDE F¶RHANDLINGAR
-TILL UPPGIFT ATT P¥ ETT TIDIGT STADIUM ¶VERV¤GA K¶RSCHEMA F¶R F¶RHANDLINGAR OCH SAMORDNING AV AVTALSPERIODER
-TILL UPPGIFT ATT SAMR¥DA MED PARTERNA OM DE SAMH¤LLSEKONOMISKA F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R F¶RHANDLINGARNA SAMT
-TILL UPPGIFT ATT ERBJUDA PARTER SOM S¥ ¶NSKAR MEDLARE F¶RHANDLINGSLEDARE ELLER ANNAN EXPERTMEDVERKAN
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
%NLIGT DIREKTIVEN B¶R UTREDAREN L¤MNA F¶RSLAG OM MEDLARENS ROLL OCH BEFOGENHETER INOM DE AVTALSOMR¥DEN D¤R PARTERNA INTE P¥ EGEN HAND F¶RM¥R ENAS OM ¤NDRADE F¶RHANDLINGSFORMER 6IDARE ANGES I DIREKTIVEN ATT DET ¤R ANGEL¤GET ATT PARTERNA GENOMF¶R F¶RHANDLINGARNA S¥ ATT NYTT AVTAL KAN TR¤FFAS INNAN DET GAMLA HAR L¶PT UT &¶R ATT FR¤MJA DETTA B¶R
0ARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN HAR FRAMF¶RT SYNPUNKTER SOM BER¶R DENNA FR¥GA %XEMPELVIS HAR ,/ F¶RESLAGIT ATT F¶RLIKNINGSMANNEN I GOD TID F¶RE EN AVTALSR¶RELSE I SAMR¥D MED PARTERNA SKALL UPPR¤TTA EN TIDS OCH AKTIVITETSPLAN F¶R DEN KOMMANDE AVTALSR¶RELSEN OCH D¥ S¤RSKILT KARTL¤GGA VILKA PROBLEM OCH KRAV P¥ F¶R¤NDRINGAR I G¤LLANDE AVTAL SOM PARTERNA REDAN KAN SE 3!& HAR FRAMF¶RT ATT AVTALSF¶RHANDLINGARNA B¶R KONCENTRERAS P¥ ETT S¥ BEGR¤NSAT ANTAL FR¥GOR SOM M¶JLIGT &¶RHANDLINGSMETODER OCH RUTINER B¶R D¤RF¶R UTFORMAS S¥ ATT PARTERNA UNDER AVTALSPERIODEN GEMENSAMT BEST¤MMER DE TVISTEFR¥GOR SOM SKALL PRIORITERAS I KOMMANDE F¶RHANDLINGAR OCH ATT DESSA BLIR V¤L F¶RBEREDDA
%NLIGT NU G¤LLANDE g I
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN P¥ ETT MER AKTIVT S¤TT SKULLE KUNNA VERKA P¥ ETT TIDIGT STADIUM F¶R ATT UNDERL¤TTA ELLER MEDVERKA I AVTALSF¶RHANDLINGARNA P¥ DET S¤TT SOM DE OPARTISKA ORDF¶RANDENA INOM INDUSTRINS OMR¥DE HAR GJORT I ¥RS AVTALSF¶RHANDLINGAR
5TREDNINGEN MENAR ATT DET FINNS SK¤L F¶R
3TATSVETAREN .ILS %LVANDER ANSER ATT MEDLARNA B¶R GES BEFOGENHET ATT I SAMR¥D MED PARTERNA S¤KERST¤LLA ATT EN S¥DAN TIDSPLANERING SAMT ORDNING F¶R F¶RHANDLINGAR OCH TVISTEL¶SNING KOMMER TILL ST¥ND I SAMARBETE MELLAN PARTERNA SOM FR¤MJAR ATT NYA AVTAL TR¤FFAS INNAN DE GAMLA HAR G¥TT UT )NDUSTRIAVTALETS OPARTISKE ORDF¶RANDE ¤R ENLIGT %LVANDER DEN VIKTIGASTE INNOVATIONEN BLAND ARBETSMARKNADSPARTERNAS INITIATIV TILL F¶RB¤TTRINGAR $EN OPARTISKE ORDF¶RANDEN KAN TR¤DA IN P¥ ETT TIDIGT STADIUM OCH AKTIVT VERKA F¶R EN FREDLIG UPPG¶RELSE )NDUSTRIAVTALETS PARTER HAR ENLIGT %LVANDER VIDAREUTVECKLAT DEN INFORMELLA F¶RST¤RKNING AV F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTET SOM HAR SKETT UNDER SENARE ¥R ,AGEN B¶R GENOM ALLM¤NT H¥LLNA FORMULERINGAR ERBJUDA S¥DANA L¶SNINGAR SOM SKALL VARA DISPOSITIVA I F¶RH¥LLANDE TILL KOLLEKTIVAVTALSL¶SNINGAR
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT
$ET F¶RSTA F¶RSLAGET SYFTAR BL A TILL ATT STIMULERA PARTERNA ATT KOMMA I G¥NG MED SINA F¶RHANDLINGAR I S¥ GOD TID ATT NYA AVTAL KAN TR¤FFAS INNAN DE GAMLA HAR L¶PT UT &¶RSLAGET G¶R OCKS¥ ATT
"EFOGENHETEN ATT KALLA PARTERNA TILL ¶VERL¤GGNINGAR B¶R EMELLERTID TILL¤MPAS MED URSKILJNING !LLA AVTALSOMR¥DEN BEH¶VER INTE T¤CKAS OCH IBLAND FINNS DET B¤TTRE S¤TT ATT INFORMERA SIG $ET ¤R OCKS¥ VIKTIGT ATT RESPEKTERA VAD PARTERNA ANSER SIG KUNNA INFORMERA OM P¥ OLIKA STADIER INF¶R OCH I F¶RHANDLINGARNA
$ET ANDRA F¶RSLAGET SYFTAR TILL
$ET TREDJE F¶RSLAGET SYFTAR TILL ATT SKAPA EN SAMSYN OM DE SAMH¤LLSEKONOMISKA F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R F¶RHANDLINGARNA %TT UNDERLAG F¶R DESSA DISKUSSIONER ¤R DE RAPPORTER OM L¶NEUTVECKLING M M OCH SAMH¤LLSEKONOMI SOM UTREDNINGEN F¶RESL¥R SKALL PUBLICERAS ¥RLIGEN VILKET UTVECKLAS I AVSNITT 2APPORTER OM L¶NEUTVECKLING M M OCH SAMH¤LLSEKONOMI 'ENOM ATT AGERA TIDIGT KAN
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
TILL GRUND F¶R PARTERNAS YRKANDEN I EN KOMMANDE AVTALSR¶RELSE &¶RV¤NTNINGAR OM DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN SPELAR EN V¤SENTLIG ROLL N¤R PARTERNA FASTST¤LLER SINA YRKANDEN %N SAMSYN I DESSA FR¥GOR UNDERL¤TTAR F¶RHANDLINGARNA
$ET FJ¤RDE F¶RSLAGET SYFTAR TILL ATT
"EHOVET AV ATT FINNA FORMER F¶R ATT NYA AVTAL SLUTS INNAN DE GAMLA G¥R UT HAR UPPM¤RKSAMMATS AV TIDIGARE UTREDNINGAR ,¶NEF¶RHANDLINGSUTREDNINGEN LADE I SITT BET¤NKANDE 3/5
FRAM F¶RSLAG OM ¤NDRINGAR I
&¶RH¥LLANDENA I ANDRA L¤NDER SER V¤LDIGT OLIKA UT ) $ANMARK SVARAR PARTERNA F¶R SAMVERKAN $ET SKER T EX GENOM ATT HUVUDORGANISATIONERNA I DEN PRIVATA SEKTORN ¶VERENSKOMMER OM RIKTLINJER F¶R F¶RHANDLINGARNA S K K¶RPLANER )NOM DEN PRIVATA SEKTORN HAR F¶RHANDLINGARNA P¥ VERKSTADSINDUSTRINS OMR¥DE STOR BETYDELSE F¶R L¶NEUTVECKLINGEN 'ENOM PRINCIPEN OM SAMMANL¤GGNING F¶RHINDRAS
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
ATT MINDRE ORGANISATIONER KAN ANV¤NDA KONFLIKTVAPNET F¶R ATT P¥ EGEN HAND DRIVA IGENOM V¤SENTLIGT B¤TTRE VILLKOR ¤N ¶VRIGA PARTER
6ISSA L¤NDER HAR STORA MEDLINGSINSTITUT SOM ¤GNAR EN STOR DEL AV SIN TID ¥T F¶REBYGGANDE ¥TG¤RDER %XEMPEL P¥ S¥DANA L¤NDER ¤R 3TORBRITANNIEN )RLAND OCH 53! %N VIKTIG UPPGIFT I DESSA L¤NDER ¤R ATT UTVECKLA FORMER F¶R KONFLIKTL¶SNING P¥ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA )
.EDERL¤NDERNA OCH
.¤RMARE OM F¶RSLAGETS UTFORMNING
I de uppgifter som berör normbildning och samordning av förhandlingarna bör, enligt utredningen, expertråden involveras. Expertrådet för lönestatistik bör ha till uppgift att bedöma utfallet av föregående avtalsrörelse. Expertrådet för samhällsekonomi bör ha till uppgift att diskutera de samhällsekonomiska rapporter, som Medlingsinstitutet beställer av utomstående institut. Expertrådet för avtalsförhandlingar bör ha till uppgift att utvärdera föregående avtalsrörelse och diskutera vilka slutsatser, som bör dras för de kommande förhandlingarna mot bakgrund av bedömningar av utvecklingen av samhällsekonomin, utvecklingen på arbetsmarknaden i Sverige och omvärlden och annat, som kan vara av betydelse för förhandlingarna. Vidare bör expertrådet för avtalsförhandlingar diskutera körplaner för de kommande förhandlingarna. De tidpunkter, som anges i Industriavtalet, kan vara lämpliga riktmärken för Medlingsinstitutet. Enligt Industriavtalet skall förhandlingarna inledas tre månader före utlöpningsdagen genom att parterna framställer sina krav. En månad före utlöpningsdagen skall parterna biträdas av en opartisk ordförande, som på eget initiativ skall inträda i förhandlingarna och efter egen bedömning inom förhandlingsavtalets ram vidta de åtgärder som behövs för att slutföra
förhandlingarna i rätt tid.
'ENOM ATT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
$ET KAN INTE BORTSES FR¥N RISKEN ATT PARTERNA TAR MINDRE ANSVAR OM
$E INLEDANDE KONTAKTERNA MED PARTERNA B¶R TAS AV RIKSMEDLAREN ELLER N¥GON AV DE ANDRA ANST¤LLDA MEDLARNA %FTER DENNA F¶RSTA SONDERANDE KONTAKT KAN PARTERNA BE OM BITR¤DE I F¶RHANDLINGEN ELLER I N¥GON DELF¶RHANDLING "ITR¤DET KAN SKE AV EN MEDLARE EN F¶RHANDLINGSLEDARE ELLER ANNAN EXPERT
%NLIGT UTREDNINGENS BED¶MNING INNEB¤R )NDUSTRIAVTALET ATT PARTERNA HAR PEKAT P¥ ETT BEHOV AV OPARTISKA ORDF¶RANDEN %RFARENHETERNA UNDER DEN F¶RSTA AVTALSR¶RELSEN VISAR ATT DE OPARTISKA ORDF¶RANDENA HAR SPELAT EN VIKTIG ROLL VILKET MOTIVERAR ATT DET ¤VEN INOM DET STATLIGA SYSTEMET
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
B¶R FINNAS F¶RHANDLINGSLEDARE SOM ALTERNATIV TILL MEDLARE %N VIKTIG SKILLNAD F¶RELIGGER DOCK /PARTISK ORDF¶RANDE INOM )NDUSTRIAVTALET HAR L¥NGTG¥ENDE BEFOGENHETER MEDAN BEFOGENHETERNA I DET STATLIGA SYSTEMET F¶RESL¥S F¶RBEH¥LLAS MEDLARNA OCH
7.4Samordning av tidsplaner
5TREDNINGENS F¶RSLAG
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
$IREKTIVEN ANGER ATT UTREDNINGEN SKALL ¶VERV¤GA OM AVTALSPROCESSEN TIDSM¤SSIGT KAN SAMORDNAS B¤TTRE OCH L¤MNA F¶RSLAG P¥ REGEL¤NDRINGAR SOM B¶R G¶RAS F¶R ATT ¥STADKOMMA DETTA
5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT
$ET FINNS B¥DE F¶RDELAR OCH NACKDELAR MED EN TIDSM¤SSIG SAMORDNING AV AVTALSPERIODERNA $EN FR¤MSTA F¶RDELEN MED EN TIDSM¤SSIG SAMORDNING ¤R ATT DET UNDERL¤TTAR EN KOORDINERING AV INNEH¥LLET I AVTALEN OCH ATT DET UNDERL¤TTAR F¶R ORGANISATIONERNA ATT KOMMA ¶VERENS OM L¶NEAVTAL SOM ¤R F¶RENLIGA MED L¥G INFLATION VILKET ST¤RKER F¶RETAGENS KONKURRENSKRAFT OCH FR¤MJAR STIGANDE REALL¶NER ¶KANDE SYSSELS¤TTNING OCH FALLANDE ARBETSL¶SHET 3AMORDNING KAN VIDARE MINSKA RISKEN F¶R KONFLIKTER OCH F¶R ATT KONFLIKTSTARKA ORGANISATIONER F¥R AVTAL SOM INTE ACCEPTERAS AV ¶VRIGA ORGANISATIONER OCH SOM D¤RMED KOMMER ATT LIGGA TILL GRUND F¶R KOMPENSATIONSKRAV I LOKALA F¶RHANDLINGAR ELLER I N¤STA AVTALSR¶RELSE 2ISKEN F¶R ATT VERKSAMHETEN DRABBAS AV SYMPATI¥TG¤RDER MINSKAR OCKS¥ GENOM SAMORDNING
I flera andra länder är avtalsperioderna koordinerade mellan avtalsområdena. I Danmark är avtalen tvååriga, och på den privata sektorn löper i regel alla avtal ut samma år den 1 mars eller den 1 april. De flesta avtalen i Norge löper ut under andra kvartalet. Avtalen är i regel tvååriga men med möjlighet till ny central förhandling under det mellanliggande året. I Finland och Irland följer avtalsperioderna de inkomstpolitiska uppgörelserna. I Tyskland sker avtalsförhandlingarna samordnat efter en informell
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
turordning som både innefattar avtalsparter och delstater. I Österrike fastställs ordningen för avtalsförhandlingarna i en särskild underkommitté i samverkanssystemet. Även i Nederländerna sker en samordning och avtalsperioderna är i regel ett- eller tvååriga. Inte i något land är emellertid avtalsperioderna reglerade i lag. Koordineringen bygger i stället på tradi-
tion.
$ET FINNS ¤VEN NACKDELAR MED EN TIDSM¤SSIG SAMORDNING $ET KAN F¶RSV¥RA F¶R PARTERNA ATT L¶SA S¤RSKILT BESV¤RLIGA FR¥GOR SOM KR¤VER EN AVVIKANDE AVTALSPERIOD $ET KAN OCKS¥ LEDA TILL INFLEXIBLA OCH SAMMANPRESSADE L¶NESTRUKTURER %N ANNAN NACKDEL KAN VARA OM SAMORDNINGEN ¤R S¥ STEL ATT ALLA AVTAL L¶PER UT P¥ SAMMA DATUM $¥ KAN DET BLI SV¥RT ATT KLARA UT VEM SOM SKALL G¥ UT F¶RST I N¤STA AVTALSR¶RELSE ) $ANMARK D¤R MAN I PRINCIP HAR GEMENSAMMA UTL¶PNINGSDATUM F¶R ALLA AVTAL P¥ DEN PRIVATA SEKTORN HAR PARTERNA I REGEL ACCEPTERAT ATT VERKSTADSINDUSTRIN SKALL VARA L¶NELEDANDE I DEN MENINGEN ATT F¶RHANDLINGARNA F¶RST AVSLUTAS INOM DET OMR¥DET %N KONSEKVENS AV DE GEMENSAMMA UTL¶PNINGSDATUMEN I $ANMARK ¤R DOCK ATT SAMTLIGA ORGANISATIONER VARSLAR OM STRIDS¥TG¤RDER FR¥N DET DATUM AVTALEN L¶PER UT OAVSETT OM F¶RHANDLINGAR HAR INLETTS ELLER INTE P¥ ALLA AVTALSOMR¥DEN
$ET G¥R INTE ATT UTIFR¥N TILLG¤NGLIG FORSKNING DRA N¥GRA S¤KRA SLUTSATSER OM HURUVIDA SAMORDNING AV AVTALSPERIODER ¤R EN F¶RDEL ELLER INTE F¶R DEN SAMH¤LLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN &LERA AV DE FORSKARE SOM UTREDNINGEN ANLITAT FRAMH¥LLER EMELLERTID ATT DET KAN FINNAS F¶RDELAR MED EN TIDSM¤SSIG SAMORDNING .¥GRA FORSKARE MENADE ATT EN TIDSM¤SSIG SAMORDNING ¤R BRA OM DET LEDER TILL INNEH¥LLSLIG SAMORDNING MEN ATT DET ANNARS RISKERAR ATT LEDA TILL H¶GRE NOMINELLA L¶NER %TT ALTERNATIV SOM OCKS¥ SKULLE FUNGERA ¤R EN MYCKET STOR SPRIDNING AV AVTALSPERIODERNA
$ET ¤R INTE M¶JLIGT ATT LAGSTIFTA OM FASTA AVTALSPERIODER %TT S¥DANT F¶RSLAG ¤R OF¶RENLIGT MED REGERINGSFORMEN OCH MED INTERNATIONELLA KONVENTIONER $ET SKULLE INSKR¤NKA AVTALSFRIHETEN ALLTF¶R MYCKET %N SAMORDNING F¶RUTS¤TTER D¤RMED ATT DEN ¥STADKOMS P¥ FRIVILLIG V¤G $ET ¤R DOCK INTE ALLA PARTER P¥ ARBETSMARKNADEN SOM ¶NSKAR EN TIDSM¤SSIG SAMORDNING &RAMF¶RALLT KAN DET VARA SV¥RT ATT F¥NGA IN S¥DANA GRUPPER SOM HAR ST¶RRE KRAV P¥ L¶NE¶KNINGAR ¤N ¶VRIGA 6ISSA F¶RBUND KAN VARA OROLIGA F¶R ATT BLI ¶VERK¶RDA AV ANDRA F¶RBUND OM F¶RHANDLINGARNA F¶RS PARALLELLT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
&¶RSLAGETS N¤RMARE INNEB¶RD
Samordningen bör syfta till att avtalen förhandlas i en ordning som underlättar för parterna att komma överens om avtal, som är förenliga med de samhällsekonomiska målsättningarna. Målet bör inte vara att alla avtalsområden skall förhandlas samtidigt och ha exakt samma avtalsperiod. I stället bör eftersträvas att det första avtalet, som sluts avser något avtalsområde inom den konkurrensutsatta sektorn, och som inte har en betydande arbetskraftsbrist. Den offentliga sektorn bör slutförhandla sina avtal när flertalet områden på den privata sektorn har slutit avtal. Med en samordning kan parterna komma överens om att vissa mer komplicerade förhandlingar bör slutföras först när flertalet övriga avtalsområden redan
är klara. Det förekommer att vissa större frågor inom ett avtalsområde kan fordra en annan avtalsperiod än vad som har etablerats på den övriga arbetsmarknaden. Ambitionerna när det gäller samordning bör i dessa fall
underordnas behovet av att få en bra lösning på en sakfråga.
%N GOD SAMORDNING AV EN AVTALSR¶RELSE UNDERL¤TTAR SAMORDNING ¤VEN I N¤STA AVTALSR¶RELSE $ET ¤R EN F¶RDEL OM AVTALEN F¥R S¥DANA UTL¶PNINGS DATUM S¥ ATT FRAMTAGANDET AV EN ¤NDAM¥LSENLIG K¶RPLAN UNDERL¤TTAS I N¤STA AVTALSR¶RELSE „VEN MOTSATSEN G¤LLER ATT N¤R PARTERNA EN G¥NG HAR SPLITTRAT AVTALSPERIODERNA S¥ KAN DET VARA ETT HINDER F¶R ATT ¥TERG¥ TILL MER SAMORDNADE AVTALSPERIODER $ET KAN OCKS¥ UPPST¥ SITUATIONER D¥ DET AVTALSOMR¥DE SOM ¤R F¶RST I TUR ATT SLUTA AVTAL INTE B¶R LIGGA F¶RST I K¶RPLANEN VILKET MOTIVERAR ETT EXTRA KORT AVTAL F¶R ATT ANDRA OMR¥DEN SKALL HINNA F¶RE MED SINA F¶RHANDLINGAR
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
7.5Rätt att uppskjuta varslade stridsåtgärder
5TREDNINGENS F¶RSLAG
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
%NLIGT UTREDNINGENS DIREKTIV B¶R
5TREDNINGEN F¶RSL¥R ATT
6IDARE FINNS DET F¶RESLAGNA SYSTEMET ETABLERAT P¥ EN V¤SENTLIG DEL AV DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN 0ARTERNA INOM INDUSTRINS OMR¥DE HAR FUNNIT DET L¤MPLIGT ATT GE EN OPARTISK ORDF¶RANDE BEFOGENHET ATT SKJUTA UPP STRIDS¥TG¤RDER $EN S K )NDUSTRIKOMMITT©N HAR R¤TT ATT G¥ L¤NGRE ¤N TILL ATT SKJUTA UPP ICKE P¥B¶RJADE STRIDS¥TG¤RDER /M EN ARBETSKONFLIKT HAR BRUTIT UT KAN )NDUSTRIKOMMITT©N T O M F¶RESKRIVA ATT EN PARTS
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
STRIDS¥TG¤RDER SKALL AVBRYTAS OM DET KAN GAGNA F¶RHANDLINGSL¤GET $ET SKULLE ENLIGT UTREDNINGENS MENING EMELLERTID VARA ALLTF¶R L¥NGTG¥ENDE ATT GE
$ET KAN OCKS¥ N¤MNAS ATT DET FINNS M¶JLIGHETER ATT SKJUTA P¥ STRIDS¥TG¤RDER I ANDRA NORDISKA L¤NDER "EST¤MMELSER OM TEMPOR¤R FREDSPLIKT I SAMBAND MED F¶RLIKNINGSF¶RHANDLINGAR HAR SEDAN L¤NGE FUNNITS I LAGSTIFTNINGEN I $ANMARK &INLAND OCH .ORGE
„VEN ,¶NEF¶RHANDLINGSUTREDNINGEN ANS¥G I SITT BET¤NKANDE 3/5
ATT EN M¶JLIGHET TILL UPPSKOV VAR BEH¶VLIG )NNAN ,¶NEF¶RHANDLINGSUTREDNINGEN LADE FRAM SITT F¶RSLAG HADE FR¥GAN BEHANDLATS AV FLERA TIDIGARE UTREDNINGAR $EN .OTHINSKA KOMMITT©N3/5 MENADE ATT DET INTE BEH¶VDES N¥GON FORMELL R¤TT ATT UPPSKJUTA VARSLADE STRIDS¥TG¤RDER EFTERSOM PARTERNA FRIVILLIGT BRUKADE G¥ MED P¥ ATT SKJUTA UPP ¥TG¤RDERNA ,IKNANDE ARGUMENT LADES FRAM AV +ONFLIKTUTREDNINGEN 3/5 SOM INTE HELLER F¶RORDADE LAGSTIFTNING +ONFLIKTUTREDNINGEN FRAMF¶RDE ¤VEN ANDRA SK¤L SOM TALADE MOT EN R¤TT ATT UPPSKJUTA STRIDS¥TG¤RDER %TT VAR ATT PARTERNA SKULLE VARA MINDRE BEN¤GNA ATT ANLITA MEDLARE %TT ANNAT VAR ATT MEDLARNAS OPARTISKHET SKULLE KUNNA IFR¥GAS¤TTAS OCH ETT TREDJE ATT UPPSKOV KUNDE INNEB¤RA EN RISK F¶R ATT PARTERNA SKULLE STRANDA F¶RHANDLINGARNA TIDIGARE F¶R ATT KOMPENSERA F¶R UPPSKOVSPERIODEN
,¥NG TIDS ERFARENHET AV L¶NE¶KNINGAR ¶VERSTIGANDE DEM I OMV¤RLDEN DAGENS PROBLEM MED H¶G ARBETSL¶SHET OCH EN ALLT KRAFTIGARE BINDANDE INFLATIONSRESTRIKTION GER EMELLERTID ANLEDNING ATT ¶VERV¤GA ¥TG¤RDER SOM KAN F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN ¤VEN I FALL D¥ S¥DANA ¥TG¤RDER TIDIGARE INTE HAR ANSETTS VARA MOTIVERADE +ONFLIKTUTREDNINGENS MOTIV ATT DET SKULLE
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
G¶RA PARTERNA MINDRE BEN¤GNA ATT ANLITA MEDLARE OCH ATT MEDLARNAS OPARTISKHET SKULLE KUNNA IFR¥GAS¤TTAS MOTS¤GS AV ATT PARTERNA I )NDUSTRIAVTALET HAR VALT ATT AVTALA OM R¤TT F¶R DE OPARTISKA ORDF¶RANDENA ATT SKJUTA UPP STRIDS¥TG¤RDER $¤RTILL B¶R DET BEAKTAS ATT DET ENDAST ¤R UNDER EN BEGR¤NSAD TIDSPERIOD SOM ETT BESLUT OM UPPSKOV KAN KOMMA ATT G¤LLA OCH ATT B¥DA PARTER GYNNAS AV ATT AVTAL KAN UPPN¥S UTAN ATT STRIDS¥TG¤RDER TR¤DER I KRAFT $ET F¥R F¶RUTS¤TTAS ATT
) FR¥GA OM UPPSKOVSTIDENS L¤NGD KAN MAN SE TILL VAD SOM G¤LLER I $ANMARK .ORGE OCH &INLAND ) $ANMARK KAN F¶RLIKNINGSMANNEN UPPSKJUTA STRIDS¥TG¤RDER I TV¥ OMG¥NGAR OM VARDERA DAGAR ) .ORGE S¤TTS DET INTE UT N¥GON TID I BESLUTET MEN BEST¤MMELSERNA ¤R S¥DANA ATT EN PART KAN TVINGAS TILL ETT UPPSKOV P¥ CA DAGAR „VEN I &INLAND ¤R DEN MAXIMALA TIDSFRISTEN DAGAR „VEN P¥ INDUSTRINS OMR¥DE HAR PARTERNA VALT ATT BEGR¤NSA UPPSKOVSTIDEN TILL DAGAR
&¶RSLAGET STRIDER INTE MOT REGERINGSFORMEN !TT STRIDS¥TG¤RDER F¥R SKJUTAS UPP UNDER EN KORT TID MEDAN MEDLING P¥G¥R TORDE HELLER INTE VARA OF¶RENLIGT MED BEST¤MMELSERNA I DEN EUROPEISKA SOCIALA STADGAN OCH DE OLIKA ),/ KONVENTIONER SOM REGLERAR DEN KOLLEKTIVA F¶RHANDLINGSR¤TTEN OCH R¤TTEN TILL FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER $ET ¤R EMELLERTID VIKTIGT ATT TIDSPERIODEN ¤R KORT %TT BESLUT OM FREDSPLIKT UNDER EN L¤NGRE TID SKULLE KUNNA BETRAKTAS SOM ETT OTILL¥TET INGREPP I PARTERNAS R¤TT TILL STRIDS¥TG¤RDER %N M¶JLIGHET ATT AVBRYTA STRIDS¥TG¤RDER SOM REDAN HAR BRUTIT UT SKULLE OCKS¥ KUNNA KOMMA I KONFLIKT MED KONVENTIONERNA
.¤RMARE OM F¶RSLAGETS UTFORMNING
"EFOGENHETEN ATT BESLUTA OM ATT ¥L¤GGA PART ATT UPPSKJUTA EN STRIDS¥TG¤RD B¶R VARA F¶RBEH¥LLEN
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
DELEGERAS TILL N¥GON AV DE ¶VRIGA TV¥ ANST¤LLDA MEDLARNA "ESLUTET SKALL INTE KUNNA ¶VERKLAGAS
5PPSKOVSM¶JLIGHETEN B¶R UTFORMAS S¥ ATT EN STRIDS¥TG¤RD SOM VIDTAS I STRID MOT
g
/M M¶JLIGT B¶R BESLUTET F¶REG¥S AV SAMR¥D MED PARTERNA
"EFOGENHETEN F¶R
$ET B¶R INTE VARA EN F¶RUTS¤TTNING F¶R UPPSKOV ATT EN PART HAR BEG¤RT DET „VEN I FALL D¥ PARTERNA P¥ B¥DA SIDOR ANSER ATT DE HAR F¶RHANDLAT F¤RDIGT B¶R
6IDARE B¶R ETT BESLUT OM ¥L¤GGANDE ATT SKJUTA P¥ EN STRIDS¥TG¤RD BARA KUNNA FATTAS EN G¥NG F¶R VARJE VARSLAD STRIDS¥TG¤RD OCH EN G¥NG F¶R VARJE
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
VARSLAD UTVIDGNING AV EN STRIDS¥TG¤RD &¶R EN SVARS¥TG¤RD G¤LLER DETSAMMA SOM F¶R DEN URSPRUNGLIGA ¥TG¤RDEN DVS ATT DEN KAN BLI F¶REM¥L F¶R ETT UPPSKOVSBESLUT S¥ SNART ETT VARSEL HAR LAGTS FRAM /M EN STRIDS¥TG¤RD VARSLAS P¥ S¥ S¤TT ATT DEN SKALL BRYTA UT EN DAG OCH UTVIDGAS P¥ VISST S¤TT VID SENARE TIDPUNKTER KAN ETT OCH SAMMA BESLUT OM FREDSPLIKT OMFATTA B¥DE DEN URSPRUNGLIGA ¥TG¤RDEN OCH UTVIDGNINGARNA 6ARJE VARSLAD S¥DAN ¥TG¤RD KAN SKJUTAS UPP FR¥N DEN DAG DEN SKULLE HA BRUTIT UT OCH UPPSKOVET KAN G¤LLA H¶GST DAGAR FR¥N DEN DAGEN
En sympatiåtgärd kan ha varslats så att den skall bryta ut samtidigt med primäråtgärden eller en tid därefter. Den bör då, på samma sätt som primäråtgärden, kunna uppskjutas under en viss tidsperiod. Enligt MBL är en sympatiåtgärd otillåten, om den som den vidtas till förmån för inte själv får vidta en stridsåtgärd. Om den primära åtgärden skjuts upp genom ett beslut om fredsplikt, blir därmed även sympatiåtgärden otillåten utan att det anges i beslutet. Det kan ändå finnas behov av att ett beslut om uppskov skall kunna fattas även beträffande sympatiåtgärden. Medlingsinstitutet bör alltid kunna hantera frågan om uppskov med sympatiåtgärder åtskilt från frågan om uppskov med primäråtgärden.
7.6Längre varseltid
5TREDNINGENS F¶RSLAG 6ARSELTIDEN F¶R EN ORGANISATION ELLER EN ENSKILD ARBETSGIVARE SOM HAR F¶R AVSIKT ATT VIDTA EN STRIDS¥TG¤RD ELLER ATT UTVIDGA EN P¥G¥ENDE STRIDS¥TG¤RD F¶RL¤NGS FR¥N TILL DAGAR $EN SOM UNDERL¥TER ATT VARSLA
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
6ARSELPERIODENS L¤NGD
Enligt 45 § MBL är en part skyldig att skriftligen varsla motparten minst 7 dagar i förväg om en förestående stridsåtgärd. Det gäller dock inte om giltigt hinder föreligger. Varselskyldigheten omfattar alla typer av stridsåtgärder utom indrivningsblockad. Även sympatiåtgärder måste varslas. Skyldigheten att varsla gäller både när avsikten är att påbörja en ny stridsåtgärd och när den är att utvidga en redan pågående stridsåtgärd. Det
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
möter inget hinder att en part i ett och samma varselbesked varslar både om en inledande stridsåtgärd och om en utvidgning av åtgärden vid en
senare tidpunkt.
%NLIGT DIREKTIVEN SKALL UTREDNINGEN PR¶VA OLIKA M¶JLIGHETER ATT F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN 5TG¥NGSPUNKTEN SKALL TAS BL A I DE F¶RSLAG SOM PARTERNA HAR FRAMF¶RT TILL REGERINGEN !RBETSGIVARPARTERNA INOM DEN KOMMUNALA SEKTORN HAR F¶RESLAGIT ATT VARSELTIDEN SKALL F¶RL¤NGAS TILL
DAGAR „VEN ¶VRIGA ARBETSGIVARPARTER HAR FRAMF¶RT ¶NSKEM¥L OM ¤NDRINGAR I VARSELREGLERNA SOM G¶R DET SV¥RARE ATT UTL¶SA EN STRIDS¥TG¤RD
&¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN HAR I SITT YTTRANDE ¶VER UTREDNINGENS DELBET¤NKANDE PEKAT P¥ PROBLEM MED TILL¤MPNINGEN AV NUVARANDE VARSELREGLER 5NDER TALET HAR MEDLINGSARBETET ENLIGT EXPEDITIONENS MENING F¶RSV¥RATS 0ARTERNA HAR I ¶KANDE UTSTR¤CKNING MOTSATT SIG MEDLING UNDER VARSELTIDEN
5TREDNINGEN ANSER ATT VARSELTIDEN B¶R F¶RL¤NGAS FR¥N TILL DAGAR $ET ¤R VIKTIGT ATT MEDLAREN GES RIMLIG TID F¶R SITT ARBETE /M MEDLAREN F¥R M¶JLIGHET ATT S¤TTA SIG IN I PROBLEMST¤LLNINGARNA OCH ATT SAMTALA MED PARTERNA INNAN STRIDS¥TG¤RDER BRYTER UT ¶KAR F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R EN FREDLIG L¶SNING AV KONFLIKTEN 3OM FRAMG¥R AV F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONENS UPPGIFTER HAR MEDLINGSARBETET UNDER SENARE ¥R F¶RSV¥RATS &¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONENS KRAV ¤R ATT DET SKALL FINNAS DAGAR F¶R SJ¤LVA MEDLINGSARBETET 'ENOM F¶RL¤NGNING AV VARSELTIDEN TILL DAGAR B¶R
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
$ET ¤R ETT SAMH¤LLSINTRESSE ATT ALLA M¶JLIGHETER ATT N¥ FRAM TILL ETT AVTAL SKALL PR¶VAS INNAN STRIDS¥TG¤RDER BRYTER UT 'ENOM EN F¶RL¤NGNING AV VARSELTIDEN ¶KAR F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R ATT PARTERNA SKALL KUNNA KOMMA FRAM TILL EN AVTALSL¶SNING UTAN ATT STRIDS¥TG¤RDERNA VIDTAS $ET GER MER TID F¶R MEDLARE ATT ST¤MMA AV ATT ALLA M¶JLIGHETER TILL EN F¶RHANDLINGSL¶SNING ¤R UTT¶MDA $ET ¤R OCKS¥ EN F¶RDEL ATT MEDLARE F¥R L¤NGRE TID F¶R ATT UTARBETA ETT F¶RSLAG TILL AVTAL $¤RMED ¶KAR F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R ATT PARTERNA ANTAR BUDET OCH RISKEN F¶R ATT DET SKALL UPPST¥ TOLKNINGSPROBLEM SENARE VID TILL¤MPNINGEN AV AVTALET TORDE VARA MINDRE OM MEDLARE SLIPPER ARBETA FRAM SINA F¶RSLAG UNDER STR¤NG TIDSPRESS
%N L¤NGRE VARSELTID KAN VIDARE ¶KA F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R ATT PARTERNA G¶R EN REALISTISK BED¶MNING AV DET SANNOLIKA UTFALLET I EN KONFLIKT
.¥GRA AV FORSKARNA HAR P¥TALAT BETYDELSEN AV ATT D¤MPA EVENTUELLA ¶VERDRIVNA F¶RV¤NTNINGAR OCH ATT UTJ¤MNA DE SKILLNADER I TILLG¥NG P¥ INFORMATION SOM KAN FINNAS MELLAN PARTERNA %N L¤NGRE VARSELTID G¶R OCKS¥ ATT DET FINNS MER TID ATT KLARL¤GGA INNEB¶RDEN AV ETT VARSEL OCH ATT KLARA UT VAD EN VARSLAD STRIDS¥TG¤RD KAN KOMMA ATT LEDA TILL $ET F¶RB¤TTRAR ¤VEN M¶JLIGHETERNA F¶R DEN SOM VARSLET RIKTAS MOT ATT F¶RBEREDA SIG F¶R ATT MINSKA SKADEVERKNINGARNA AV EN STRIDS¥TG¤RD
%N NACKDEL MED L¤NGRE VARSELTID KAN VARA ATT DET KAN TA L¤NGRE TID INNAN F¶RHANDLINGARNA KOMMER IG¥NG P¥ ALLVAR 5PPG¶RELSER KAN VANLIGTVIS N¥S F¶RST N¤R VARSELTIDEN L¶PER MOT SITT SLUT OCH RISKEN F¶R EN ¶PPEN KONFLIKT ¤R ¶VERH¤NGANDE %N ANNAN NACKDEL KAN VARA ATT EN L¤NGRE VARSELTID LEDER TILL FLER VARSEL OCH TILL ETT MINSKAT ANSVARSTAGANDE FR¥N PARTERNAS SIDA !V ,¶NEF¶RHANDLINGSUTREDNINGENS BET¤NKANDE 3/5
FRAMG¥R ATT VISSA PARTER I SAMBAND MED DEN UTREDNINGEN HADE V¤CKT TANKEN P¥ F¶RL¤NGNING P¥ GRUND AV ATT VARSELTIDERNA I ALLT F¶R STOR UTSTR¤CKNING G¥TT ¥T TILL DISKUSSION OM VARSLENS INNEH¥LL OCH OM DISPENSER %NLIGT ,¶NEF¶RHANDLINGSUTREDNINGEN VERKADE DET EMELLERTID SOM OM VARSELTIDERNA I M¥NGA FALL F¶RL¤NGDES P¥ FRIVILLIG V¤G 6IDARE FRAMH¶LLS RISKEN F¶R ATT EN F¶RL¤NGD VARSELTID SKULLE KUNNA LEDA TILL ATT PARTER I ST¶RRE UTSTR¤CKNING SKULLE VARSLA ÙF¶R S¤KERHETS SKULLÙ ELLER P¥ ANNAT S¤TT F¶R TIDIGT %NLIGT UTREDNINGENS UPPFATTNING G¥R DET INTE ATT BORTSE FR¥N ATT DET KAN FINNAS EN RISK F¶R ATT F¶RL¤NGD VARSELTID F¥R S¥DANA EFFEKTER 5TREDNINGEN MENAR DOCK ATT F¶RDELARNA MED EN F¶RL¤NGNING AV VARSELTIDEN ¶VERV¤GER DE EVENTUELLA NACKDELARNA
%N J¤MF¶RELSE MED $ANMARK &INLAND OCH .ORGE VISAR ATT VARSELTIDEN I DE L¤NDERNA I ALLM¤NHET ¤R DAGAR ) $ANMARK FINNS INTE N¥GON VARSELSKYLDIGHET I LAG UTAN ENDAST I KOLLEKTIVAVTAL 6ARSELPERIODENS L¤NGD VARIERAR MEN VANLIGEN ¤R DEN DAGAR %NLIGT FINSK LAG SKALL VARSEL
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
L¤MNAS DAGAR INNAN EN STRIDS¥TG¤RD BRYTER UT ) .ORGE ¤R VARSELTIDEN FYRA DAGAR FR¥N DET ATT 2IKSF¶RLIKNINGSMANNEN HAR UNDERR¤TTATS OM ATT PARTERNA INTE F¶RHANDLAR (AN HAR TV¥ DAGAR P¥ SIG ATT BESLUTA OM MEDLING 3¥ L¤NGE MEDLING P¥G¥R F¥R STRIDS¥TG¤RDER INTE VIDTAS %FTER TIO DAGAR KAN EN PART DOCK FORDRA ATT MEDLINGEN AVBRYTS $ET SKALL SKE SENAST FYRA DAGAR SENARE VARVID STRIDS¥TG¤RDER F¥R VIDTAS 3AMMANTAGET INNEB¤R DET EN VARSELTID P¥ TV¥ ELLER TRE VECKOR I .ORGE
6ARSELREGLERNA B¶R LIKSOM I DAG VARA DESAMMA F¶R PRIM¤R¥TG¤RDER OCH SYMPATI¥TG¤RDER %TT ARGUMENT SOM SKULLE KUNNA H¤VDAS F¶R ATT BEH¥LLA DAGENS VARSELTIDER F¶R SYMPATI¥TG¤RDER ¤R ATT DEN F¶RL¤NGDA VARSELTIDEN INTE SKULLE BEH¶VAS TILL MEDLING EFTERSOM MEDLING MELLAN PARTERNA I SE KUND¤RKONFLIKTEN INTE KAN L¶SA DEN TVIST SOM HAR F¶RANLETT STRIDS¥TG¤R DERNA $ET FINNS EMELLERTID STARKA SK¤L SOM TALAR F¶R ATT DET SKALL VARA SAMMA F¶RL¤NGDA VARSELTID F¶R PRIM¤R¥TG¤RDER OCH SYMPATI¥TG¤RDER %TT SK¤L ¤R ATT VARSEL OM SYMPATI¥TG¤RDER KAN INNEB¤RA EN V¤SENTLIG UPPTRAPPNING AV STRIDS¥TG¤RDERNA OCH ¶KA BEHOVET AV MEDLINGSINSATSER F¶R ATT L¶SA PRIM¤RKONFLIKTEN %TT ANNAT SK¤L ¤R ATT LAGSTIFTNINGEN INTE B¶R GE INCITAMENT TILL PARTERNA ATT VIDTA SYMPATI¥TG¤RDER I ST¤LLET F¶R PRIM¤R¥TG¤RDER /M MAN SKULLE BEH¥LLA EN KORTARE TID F¶R ATT VARSLA OM SYMPATI¥TG¤RD SKULLE DET KUNNA MOTIVERA ORGANISATIONERNA ATT VID EN UTVIDGNING AV EN KONFLIKT V¤LJA ATT VARSLA OM SYMPATI¥TG¤RDER ELLER V¤DJA TILL ANDRA ATT G¶RA DET I ST¤LLET F¶R ATT UTVIDGA PRIM¤RKONFLIKTEN
6ARSELREGLERNA B¶R VIDARE G¤LLA ¤VEN F¶R OMR¥DEN MED AVTAL OM F¶R HANDLINGSORDNINGAR LIKNANDE )NDUSTRIAVTALETS $ET ¤R VIKTIGT ATT
&¶RSLAGET STRIDER INTE MOT REGERINGSFORMEN OCH ¤R HELLER INTE OF¶RENLIGT MED BEST¤MMELSERNA I DEN EUROPEISKA SOCIALA STADGAN OCH DE ),/ KONVENTIONER SOM REGLERAR DEN KOLLEKTIVA F¶RHANDLINGSR¤TTEN OCH R¤TTEN TILL STRIDS¥TG¤RDER
3ANKTION F¶R UNDERL¥TENHET ATT VARSLA
$EN SOM ¤R SKYLDIG ATT VARSLA OM EN F¶REST¥ENDE STRIDS¥TG¤RD ¤R ENLIGT
g
Före införandet av MBL var både skyldigheten att varsla motpart och
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
skyldigheten att varsla förlikningsmannaexpeditionen förenade med en bötessanktion. När MBL infördes ändrades sanktionen för underlåtenhet att varsla motparten om stridsåtgärder till skadestånd. Såvitt gällde skyldigheten att varsla förlikningsmannaexpeditionen ansågs det inte lämpligt att övergå från böter till skadestånd, eftersom förlikningsmannaexpeditionen inte borde försättas i den situationen att den skulle behöva uppträda som part i ett tvistemål för att få ut skadeståndet. Därför blev bötessanktionen i den delen bestående. Fram till 1991 var påföljden böter, högst 300 kr. Därefter har den varit penningböter. Sådana böter kan enligt 25 kap 3 §
brottsbalken bestämmas till lägst 100 och högst 2 000 kr.
%NLIGT UTREDNINGENS MENING B¶R SANKTIONEN SK¤RPAS OCH G¶RAS OM S¥ ATT
5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT DET I ST¤LLET F¶R DAGENS B¶TER INF¶RS EN VARSELAVGIFT "¶TER ¤R AV FLERA SK¤L INTE N¥GON L¤MPLIG SANKTION $E SOM ¤R VARSELSKYLDIGA ¤R ARBETSGIVARORGANISATIONER ELLER ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARORGANISATIONER $ET ¤R ALLTS¥ OFTAST JURIDISKA PERSONER SOM HAR SKYLDIGHET ATT VARSLA OCH D¤RMED KAN BRYTA MOT BEST¤MMELSEN *URIDISKA PERSONER KAN INTE ST¤LLAS TILL ANSVAR F¶R BROTT %NDAST FYSISKA PERSONER KAN D¶MAS TILL EN STRAFFR¤TTSLIG P¥F¶LJD .¤R DEN NU G¤LLANDE B¶TESSANKTIONEN SKALL TILL¤MPAS M¥STE EN ALLM¤N ¥KLAGARE V¤CKA ¥TAL MOT EN F¶RETR¤DARE F¶R DEN ORGANISATION ELLER ARBETSGIVARE SOM HADE SKYLDIGHET ATT VARSLA OM STRIDS¥TG¤RDEN &R¥GAN PR¶VAS D¤REFTER I ETT BROTTM¥L AV ALLM¤N DOMSTOL %N SANKTION F¶R UNDERL¥TENHET ATT VARSLA B¶R ENLIGT UTREDNINGENS MENING RIKTAS MOT DEN ORGANISATION ELLER ARBETSGIVARE SOM HADE SKYLDIGHET ATT VARSLA OCH INTE EN ENSKILD F¶RETR¤DARE
6ARSELAVGIFTEN B¶R VARA L¤GST OCH H¶GST KR ,IKNANDE AVGIFTER F¶REKOMMER I ANNAN LAGSTIFTNING T EX I LAGEN OM ANST¤LLNINGS FR¤MJANDE ¥TG¤RDER OCH ARBETSTIDSLAGEN &¶R ATT VARA EFFEKTIV B¶R AVGIFTEN VARA ST¶RRE ¤N B¶TERNA ¤R I DAG $ET H¶GSTA B¶TESBELOPP SOM KAN UTD¶MAS MED DAGENS REGLER ¤R KR %N VARSELAVGIFT KAN FASTST¤LLAS TILL EN BETYDLIGT H¶GRE SUMMA "ELOPPETS STORLEK B¶R
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
BEST¤MMAS MOT BAKGRUND AV OMST¤NDIGHETERNA I DET ENSKILDA FALLET $ET B¶R D¤RVID BEAKTAS OM DET ¤R EN STOR ELLER EN LITEN ORGANISATION ELLER ENSKILD ARBETSGIVARE SOM HAR GJORT SIG SKYLDIG TILL F¶RSUMMELSEN (¤NSYN B¶R OCKS¥ TAS TILL OMFATTNINGEN OCH ARTEN AV DEN STRIDS¥TG¤RD SOM HAR VARSLATS ELLER INLETTS UTAN ATT
2¤TT F¶R
$ET NYSS REDOVISADE F¶RSLAGET OM VARSELAVGIFTER TORDE NORMALT R¤CKA SOM SANKTION MOT F¶RSUMMELSEN ATT L¤MNA VARSEL TILL
"LAND UTREDNINGENS F¶RSLAG FINNS TV¥ SOM MEDF¶R INGRIPANDE M¶JLIGHETER ATT HINDRA ELLER SKJUTA UPP EN STRIDS¥TG¤RD $ET ENA FINNS I AVSNITT OCH GER
Det skulle vara stötande om det blev möjligt för en part att kringgå beslut om uppskov eller olovligförklaring genom att helt enkelt avstå från varsel. Utredningen kan inte utesluta att det kan uppstå situationer när sanktioner, som består i skadeståndsskyldighet till motparten och skyldighet att betala varselavgift till Medlingsinstitutet, inte är tillräckliga för att en part skall välja att följa varselreglerna, när det finns risk för att stridsåt-
gärden inte kan genomföras om varselreglerna följs.
&¶RSLAGET ¤R T¤NKT F¶R FALL D¥ DEN ANGRIPANDE PARTEN INTE HAR VARSLAT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
MOT DEN VIDTAGNA ¥TG¤RDEN /M DEN ANGRIPANDE PARTEN HAR VARSLAT
5TREDNINGEN HAR ¶VERV¤GT EN REGEL SOM S¤GER ATT EN STRIDS¥TG¤RD SOM INTE HAR VARSLATS SKALL VARA OLOVLIG "¥DE I $ANMARK OCH I .ORGE LEDER UTEBLIVET ELLER BRISTF¤LLIGT GENOMF¶RT VARSEL TILL ATT EN STRIDS¥TG¤RD BLIR OLOVLIG %TT SK¤L TILL ATT ¤ND¥ INTE L¤GGA FRAM ETT S¥DANT F¶RSLAG ¤R ATT OENIGHET OM INNEH¥LLET I VARSELMEDDELANDEN D¥ SKULLE KUNNA BLI F¶REM¥L F¶R TVIST I DOMSTOL OM HURUVIDA EN STRIDS¥TG¤RD ¤R LOVLIG ELLER INTE ) $ANMARK OCH .ORGE ¤R DET GANSKA VANLIGT ATT PARTER TVISTAR OM S¥DANT 5TREDNINGEN VILL UNDVIKA F¶RSLAG SOM KAN LEDA TILL EN V¤SENTLIG ¶KNING AV M¥L I DOMSTOL VILKA HANDLAR OM DEN FORMELLA PROCEDUREN F¶R STRIDS¥TG¤RDER OCH HAR D¤RF¶R AVST¥TT FR¥N ATT F¶RESL¥ ATT VARSEL SKALL VARA EN F¶RUTS¤TTNING F¶R ATT EN STRIDS¥TG¤RD SKALL VARA LOVLIG
$ET FINNS SK¤L ATT ¥TERKNYTA TILL DE RESONEMANG SOM HAR F¶RTS I B¶RJAN AV DETTA AVSNITT ANG¥ENDE VIKTEN AV ATT VARSELTIDEN FULLT UT KAN UTNYTTJAS F¶R MEDLING 3¥ SNART
5TREDNINGEN HAR VALT ATT G¶RA F¶RSUMMELSEN ATT VARSLA
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
5TREDNINGEN HAR S¥LEDES F¶RESLAGIT TV¥ SANKTIONER F¶R UNDERL¥TENHET ATT VARSLA
&¶RSLAGET STRIDER INTE MOT REGERINGSFORMEN OCH INTE HELLER MOT INTERNATIONELLA KONVENTIONER $EN PART SOM ¥L¤GGS ATT AVBRYTA EN STRIDS¥TG¤RD HAR FRIHET ATT VIDTA S¥DANA ¥TG¤RDER EFTER IAKTTAGANDE AV VARSELTIDEN
/TYDLIGA VARSELMEDDELANDEN
Utredningen är medveten om att otydliga varselmeddelanden redan i dag ställer till problem vid konflikter. Flera av utredningens förslag kan komma att öka behovet av att varslen är tydligt utformade. Det gäller t.ex. förslagen om rätt att uppskjuta stridsåtgärder och möjligheten att olovligförklara stridsåtgärder som inte uppfyller kraven på proportionalitet. Det är tänkbart att utredningens förslag i förlängningen kan leda till ett ökat antal tvister i domstol om vilka krav som skall kunna ställas på utformningen av varsel. Redan idag anges dock i lagen att varsel skall innehålla uppgift om anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning. Utredningen anser att denna regel är tillräcklig och menar att det förslag som läggs om varselavgift för försummelse att varsla Medlingsinstitutet bör vara en tillräckligt effektiv sanktion för att bestämmelsen om innehållet i varsel skall efterlevas bättre i framtiden.
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
7.7Obligatorisk medling
5TREDNINGENS F¶RSLAG /M DET F¶RELIGGER RISK F¶R STRIDS¥TG¤RDER B¶R
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
Utredningen föreslår att det klargörs att Medlingsinstitutet har rätt att utse en eller flera medlare även utan parternas samtycke. Det har varit oklart huruvida förlikningsmannaexpeditionen kan utse medlare mot parts eller parternas vilja och nuvarande bestämmelser har både tolkats och tillämpats olika över åren. De bör därför förtydligas. Skyldigheten att komma till förhandling bör b yggas under med skärpta sanktioner.
Utredningen utvecklar dessa resonemang nedan.
$ET ¤R INTE F¶RSTA G¥NGEN SOM F¶RSLAG OM OBLIGATORISK MEDLING L¤GGS FRAM
ATT DET BORDE BLI M¶JLIGT ATT I ST¶RRE UTSTR¤CKNING MEDLA MOT B¥DA PARTERNAS VILJA &¶RSLAGET TOG SIKTE P¥ SITUATIONER D¥ VARSEL HADE L¤MNATS
3!& HAR VIDARE F¶RESLAGIT ATT DET SKALL H¥LLAS EN ¶VERL¤GGNING HOS F¶RLIKNINGSMANNAINSTITUTET S¥ SNART EN PART VARSLAR OM EN STRIDS¥TG¤RD 6ID DENNA ¶VERL¤GGNING SKALL DET KLARL¤GGAS VILKA FR¥GOR SOM ¤R DE HUVUDSAKLIGA TVISTEFR¥GORNA VILKA F¶RUTS¤TTNINGAR SOM FINNS F¶R EN UPPG¶RELSE SAMT OM MEDLING KAN BIDRA TILL EN L¶SNING AV TVISTEN %NLIGT 3!& S MENING B¶R DET KUNNA FATTAS BESLUT OM MEDLING ¤VEN OM N¥GON
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
PART SKULLE MOTS¤TTA SIG DET %N PART B¶R I S¥ FALL HA SKYLDIGHET ATT MEDVERKA I MEDLINGSF¶RHANDLINGAR %NLIGT 3!& S F¶RSLAG SKULLE S¥DAN MEDLING KUNNA BLI AKTUELL D¥ F¶RHANDLINGARNA HAR L¥ST SIG ELLER D¥ STRIDS¥TG¤RDER SKULLE KUNNA MEDF¶RA STORA SKADOR „VEN EN AV DE FORSKARE SOM UTREDNINGEN HAR ANLITAT HAR UTTALAT ATT M¶JLIGHETEN TILL OBLIGATORISK MEDLING B¶R LAGF¤STAS I F¶RTYDLIGAD FORM
.¤R EN PART HAR VARSLAT OM STRIDS¥TG¤RDER FINNS DET ETT ALLM¤NT INTRESSE AV ATT PARTERNA RESPEKTERAR
5TREDNINGEN ANSER ATT MEDLARE ¤VEN I FRAMTIDEN B¶R KUNNA UTSES ¤VEN OM ENDERA ELLER B¥DA PARTERNA ¤R NEGATIVT INST¤LLDA TILL MEDLING OCH ATT DET B¶R KLARG¶RAS I LAGEN %N STRIDS¥TG¤RD BER¶R I REGEL INTE BARA DE INBLANDADE PARTERNA UTAN F¥R ¤VEN KONSEKVENSER F¶R TREDJE MAN 3AMH¤LLET HAR D¤RF¶R EN UPPGIFT N¤R DET G¤LLER ATT BEVAKA F¶LJDERNA AV S¥DANA ¥TG¤RDER %N PART SOM HAR L¤MNAT VARSEL HAR ETT ANSVAR F¶R ATT TVISTEN L¶SES OCH B¶R INTE HA M¶JLIGHET ATT V¤LJA OM MEDLINGSVERKSAMHET SKALL BEDRIVAS ELLER INTE
$ET HAR F¶REKOMMIT ATT PARTER INTE HAR VELAT MEDVERKA TILL MEDLING $E NU G¤LLANDE REGLERNA OM HUR EN PART VID VITE KAN F¶RM¥S ATT FULLG¶RA SIN F¶RHANDLINGSSKYLDIGHET ¤R B¥DE OMST¤NDLIGA OCH TIDS¶DANDE ATT TILL¤MPA ) PRAKTIKEN ¤R DE S¥ INEFFEKTIVA ATT DE N¤STAN ALDRIG HAR ANV¤NTS TROTS ATT DET IBLAND HAR FUNNITS BEHOV AV ATT UTNYTTJA DEM 2EGLER SOM GER
.¤R DET F¶RELIGGER HOT OM STRIDS¥TG¤RDER B¶R MEDLING D¤RF¶R KUNNA INITIERAS ¤VEN OM INTE N¥GON AV PARTERNA ¤R INTRESSERAD AV MEDLARES MEDVERKAN
%NLIGT UTREDNINGEN B¶R
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
F¶RHANDLING F¶R MEDLING 5TD¶MANDE AV VITET B¶R P¥ SAMMA S¤TT SOM I DAG SKE I !RBETSDOMSTOLEN
) V¥RA NORDISKA GRANNL¤NDER ANSES DET ATT MEDLING SKALL KUNNA VARA OBLIGATORISK ) $ANMARK ¤R PARTERNA SKYLDIGA ATT KOMMA N¤R F¶RLIKNINGSMANNEN KALLAR DEM TILL F¶RHANDLING $ET FINNS DOCK INTE N¥GON SANKTION MOT EN PART SOM INTE KOMMER $ET FINNS DET I .ORGE MEN SANKTIONEN UTNYTTJAS INTE !TT SANKTIONERNA INTE BEH¶VS KAN HA SAMBAND MED ATT MEDLARNA I $ANMARK OCH .ORGE HAR ANDRA MEDEL F¶R SITT AGERANDE ) B¥DA DESSA L¤NDER INGRIPER MEDLARNA I F¶RHANDLINGARNA P¥ EGET INITIATIV $ERAS FR¤MSTA MAKTMEDEL ¤R ATT DE KAN UPPSKJUTA STRIDS¥TG¤RDER OCH TVINGA PARTERNA TILL MEDLING UNDER TIDEN ) &INLAND F¥R F¶RLIKNINGSMANNEN INGRIPA N¤R DET HAR UPPST¥TT EN ARBETSTVIST SOM HOTAR ARBETSFREDEN $ET ¤R INTE T¤NKT ATT SKE MOT B¥DA PARTERNAS VILJA OM VARSEL INTE HAR LAGTS .¤R DET HAR SKETT SKALL F¶RLIKNINGSMANNEN DOCK OMEDELBART VIDTA ¥TG¤RDER SOM ¤R ¤NDAM¥LSENLIGA OCH D¥ ¤R PARTERNA SKYLDIGA ATT DELTA I F¶RHANDLINGARNA
3YFTET MED DE F¶RTYDLIGADE OCH SK¤RPTA BEST¤MMELSERNA ¤R ATT BEFOGENHETERNA SKALL F¥ EN PREVENTIV BETYDELSE GENOM ATT ALLA BER¶RDA K¤NNER TILL ATT
%TT VIKTIGT UNDANTAG I DE F¶RESLAGNA REGLERNA F¶RESL¥S F¶R DET FALL MEDLING REDAN P¥G¥R ENLIGT EN F¶RHANDLINGSORDNING I KOLLEKTIVAVTAL $ET ¤R ENLIGT UTREDNINGENS UPPFATTNING ALLM¤NT SETT B¤TTRE MED AVTALSL¶SNINGAR OM MEDLING ¤N MED LAGSTIFTNING $E PARTER SOM HAR ING¥TT KOLLEKTIVAVTAL SOM INNEFATTAR EN SAMSYN OM UTVECKLINGEN P¥ OMR¥DET KLARA TIDSRAMAR F¶R F¶RHANDLINGARNA OCH N¥GON FORM AV MEDLINGSVERKSAMHET B¶R D¤RF¶R VARA UNDANTAGNA FR¥N DEN OBLIGATORISKA MEDLING SOM
$ET B¶R VARA M¶JLIGT F¶R PARTER ATT F¥ PR¶VAT OM ETT AVTAL OM F¶RHAND LINGSORDNING UPPFYLLER DE KRAV SOM G¶R ATT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
INSTITUTET B¶R HA BEFOGENHET ATT G¶RA DEN PR¶VNINGEN %N S¥DAN PR¶VNING SKALL KUNNA SKE I GOD TID F¶RE EN AVTALSR¶RELSE /M AVTALET UPPFYLLER KRAVEN B¶R DET REGISTRERAS HOS
5TREDNINGEN ANSER SLUTLIGEN ATT DEN BEST¤MMELSE I
ATT BEST¤MMELSERNA OM F¶RLIKNINGSKOMMISSION OCH S¤RSKILD F¶RLIKNINGSMAN SKULLE UPPH¤VAS 5TREDNINGEN DELAR DEN UPPFATTNINGEN "EST¤MMELSEN HAR TIDIGARE GIVIT UPPHOV TILL PROBLEM GENOM ATT DET HAR R¥TT OS¤KERHET I FR¥GAN OM HURUVIDA DET B¶R VARA REGERINGEN ELLER F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN SOM UTSER F¶RLIKNINGSMAN I TVISTER AV STOR BETYDELSE $EN HAR D¤RF¶R INTE TILL¤MPATS UNDER L¥NG TID $ET NYA
7.8Sammanläggning
5TREDNINGENS F¶RSLAG
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
Utredningen skall enligt direktiven överväga om medlingsinstitutet bör kunna kräva att parterna fattar samordnade beslut om att acceptera eller avvisa förslag till avtal. Ett sådant förfarande skisseras något i direktiven. Där anges att sådana krav i så fall skall framföras i nära samråd med parterna och att en förutsättning bör vara att förlikningsmannen i dessa fall ges rätt att skjuta på varslade konflikter under en begränsad tid. Direktiven anger också vissa begränsningar för hur eventuella regler kan utformas. Utredningen bör t.ex. inte lägga förslag, som ger förlikningsmannen rätt att gripa in i redan träffade kollektivavtal. Vidare bör regeländringar i detta sammanhang endast avse förhandlingar mellan en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation om nya riksavtal om löner och allmänna anställningsvillkor.
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
%NLIGT UTREDNINGENS BED¶MNING ¤R DET INTE MENINGSFULLT ATT L¤GGA FRAM ETT F¶RSLAG OM ATT GE
$ET M¶TER DOCK AVSEV¤RDA SV¥RIGHETER ATT INF¶RA ETT S¥DANT REGELSYSTEM $ET F¶RSTA SK¤LET F¶R UTREDNINGENS ST¤LLNINGSTAGANDE ¤R ATT ETT INF¶RANDE AV SAMMANL¤GGNING F¶RUTS¤TTER ATT EN STOR MAJORITET AV ORGANISATIONERNA P¥ ARBETSMARKNADEN KAN ACCEPTERA ETT S¥DANT SYSTEM OCH S¥ ¤R INTE FALLET
$ET ANDRA SK¤LET ¤R ATT SAMMANL¤GGNING ¤R F¶RENAT MED STORA PRAKTISKA PROBLEM 3AMMANL¤GGNING F¶RUTS¤TTER ETT KOMPLICERAT OCH I DETALJ FASTLAGT REGELSYSTEM SOM INGRIPER I ORGANISATIONERNAS R¤TT ATT REGLERA BESLUTSFATTANDE OCH MEDLEMSINFLYTANDE I DEN EGNA ORGANISATIONEN OCH D¤R MEDLEMSOMR¶STNING P¥ N¥GOT S¤TT B¶R ING¥ SOM ETT LED %N S¤RSKILD KOMPLIKATION ¤R ATT MEDLEMSOMR¶STNING I 3VERIGE TILL SKILLNAD FR¥N I $ANMARK OCH .ORGE NORMALT INTE TILL¤MPAS I FR¥GA OM ATT ANTA ELLER F¶RKASTA EN MEDLARES BUD %TT ANNAT PROBLEM ¤R HUR MAN P¥ ETT HANTERBART OCH R¤TTVIST S¤TT SKALL KUNNA VIKTA SAMMAN OMR¶STNINGSRESULTAT MELLAN ORGANISATIONERNA
$ET TREDJE SK¤LET ¤R ATT SAMMANL¤GGNING SKULLE INNEB¤RA EN BEGR¤NSNING I AVTALS OCH KONFLIKTR¤TTEN SOM KAN KOMMA ATT STRIDA MOT DE INTERNATIONELLA KONVENTIONERNA P¥ OMR¥DET $ET DANSKA SYSTEMET MED SAMMANL¤GGNING HAR EXEMPELVIS UTSATTS F¶R KRITIK FR¥N ),/ OCH HAR MODIFIERATS SOM SVAR P¥ KRITIKEN
$ET UPPDRAG SOM HAR GIVITS I DIREKTIVEN HAR SITT URSPRUNG I ,)3! PROJEKTET ,¶NEBILDNING )NFLATION 3YSSELS¤TTNING OCH !RBETSMARKNAD SOM ¤R ETT GEMENSAMT PROJEKT MELLAN ,/ OCH ,/ F¶RBUNDEN F¶R ATT UTREDA OCH F¶RESL¥ F¶R¤NDRINGAR P¥ ARBETSMARKNADEN OCH INOM L¶NEBILDNINGEN ,/ HAR F¶RESLAGIT ATT EN STATLIG UTREDNING SKALL ¶VERV¤GA OM F¶RLIKNINGSMANNEN KAN GES R¤TT ATT BEG¤RA ATT PARTERNA FATTAR GEMENSAMMA BESLUT OM ATT ACCEPTERA ELLER F¶RKASTA F¶RSLAG TILL AVTAL %N
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
SLUTLIG UPPG¶RELSE MELLAN TV¥ PARTER B¶R DOCK INTE KUNNA L¤GGAS SAMMAN MED ANDRA AVTALSF¶RSLAG $¤REMOT B¶R PARTERNA ENLIGT ,/ HA M¶JLIGHET ATT ENAS OM ETT TEMPOR¤RT AVTAL OCH D¥ DELTA I EN EVENTUELL SAMMANL¤GGNING /M EN PART HAR F¶RHINDRAT MEDLING B¶R F¶RLIKNINGSMANNEN ENLIGT ,/ VID EN SAMMANL¤GGNING L¤GGA ETT BEGR¤NSAT F¶RLIKNINGSBUD %TT S¥DAN BEGR¤NSAT F¶RLIKNINGSBUD B¶R ENDAST F¥ INNEH¥LLA EN H¶JNING AV L¶NER OCH ANDRA ERS¤TTNINGAR OCH INTE F¶R¤NDRINGAR AV L¶NEPRINCIPER ELLER ALLM¤NNA VILLKOR
%FTERSOM F¶RSLAGET OM GEMENSAMMA BESLUT OM AVTAL INNEB¤R BETYDANDE F¶R¤NDRINGAR I DET SVENSKA F¶RHANDLINGSSYSTEMET ANSER ,/ ATT UTREDNINGEN B¶R GENOMF¶RA EN GRUNDLIG KONSEKVENSANALYS AV ETT S¥DANT F¶RSLAG $ET JURIDISKA REGELVERKET M¥STE ANALYSERAS NOGA %N ¶VERG¥NG M¥STE SKE SUCCESSIVT EFTERSOM DE NUVARANDE AVTALEN HAR OLIKA L¤NGD OCH SLUTDATUM 3LUTLIGEN M¥STE DET FINNAS TID F¶R ATT SYSTEMET SKALL BLI ACCEPTERAT OCH GE LEGITIMA AVTAL SOM RESULTAT 5TREDNINGEN B¶R ENLIGT ,/ ¤VEN PR¶VA OM DET FINNS ALTERNATIVA METODER F¶R SAMMANL¤GGNING SOM GER SAMMA M¶JLIGHETER ATT N¥ FULL SYSSELS¤TTNING OCH SOM SAMTIDIGT GER ¤N ST¶RRE M¶JLIGHETER TILL LEGITIMA AVTAL INOM ALLA OMR¥DEN
$E DANSKA ERFARENHETERNA AV SAMMANL¤GGNING ¤R I STOR UTSTR¤CKNING POSITIVA 3AMMANL¤GGNING ¤R D¤R REGLERAT I LAG OCH HAR FUNGERAT UNDER L¥NG TID 3AMMANL¤GGNING ACCEPTERAS SOM METOD AV ALLA DE STORA ORGANISATIONERNA OCH HAR VARIT ETT VERKSAMT MEDEL ATT N¥ FRAM TILL AVTAL P¥ EN RIMLIG NIV¥ 3ETT ¶VER M¥NGA ¥R BAK¥T I TIDEN HAR LEGITIMITETEN I DET DANSKA KONFLIKTL¶SNINGSSYSTEMET ENDAST TILLF¤LLIGTVIS IFR¥GASATTS N¤R DEN DANSKA F¶RLIKNINGSMANNEN INTE HAR LYCKATS F¥ PARTERNA ATT ACCEPTERA MEDLARBUD OCH LAGSTIFTNING HAR TILLGRIPITS F¶R ATT F¥ AVTAL TILL ST¥ND VILKET EXEMPELVIS INTR¤FFADE V¥REN
$E DANSKA ERFARENHETERNA TYDER OCKS¥ P¥ ATT SAMMANL¤GGNING KAN MEDVERKA TILL EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING OCH EN GOD EKONOMISK UTVECKLING $ANMARK HAR UNDER TALET I GENOMSNITT HAFT PROCENTS L¶NE¶KNINGAR PROCENTS INFLATION OCH PROCENTS REALL¶NE¶KNINGAR PER ¥R $E SENASTE ¥REN HAR SYSSELS¤TTNINGEN STIGIT P¥TAGLIGT OCH ARBETSL¶SHETEN FALLIT KRAFTIGT 3TORKONFLIKTEN P¥ DEN DANSKA ARBETSMARKNADEN V¥REN INTR¤FFADE N¤R ARBETSL¶SHETEN HADE KOMMIT NER TILL EN NIV¥ SOM ¤R N¤STAN H¤LFTEN AV VAD DEN ¤R I 3VERIGEOM MAN M¤TER P¥ ETT INTERNATIONELLT STANDARDISERAT S¤TT
!TT SAMMANL¤GGNING EMELLERTID ENSAM INTE KAN GE EN GYNNSAM UTVECKLING DEMONSTRERAS AV ATT DETTA SYSTEM FANNS I $ANMARK ¤VEN N¤R LANDET TIDIGARE HADE EN OGYNNSAM UTVECKLING $ET SOM HAR TILLKOMMIT SEDAN MITTEN AV TALET OCH SOM OCKS¥ HAR MEDVERKAT TILL DEN GODA
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
UTVECKLINGEN ¤R DELS VISSA ARBETSMARKNADSPOLITISKA REFORMER DELS EN SAMSYN MELLAN PARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN OM F¶RDELARNA MED EN L¶NEBILDNING SOM ¤R F¶RENLIG MED L¥G INFLATION $ANMARK HAR OCKS¥ SEDAN B¶RJAN AV TALET F¶RT EN VALUTAPOLITIK MED EN FASTARE KOPPLING TILL $ MARKEN ¤N VAD EXEMPELVIS 3VERIGE HAR HAFT
%N NACKDEL MED SAMMANL¤GGNING KAN VARA ATT DET KAN GE STELHETER I L¶NEBILDNINGEN ) $ANMARK HAR DOCK UTRYMMET F¶R LOKALA ANPASSNINGAR TILLGODOSETTS GENOM DET ALLTMER UTBREDDA L¤GSTL¶NESYSTEMET $E CENTRALA AVTALEN AVSER SOCIALA FR¥GOR ARBETSTIDER SEMESTER L¤GSTL¶NER M M MEDAN L¶NERNA BEST¤MS P¥ LOKAL NIV¥ $ET INNEB¤R ATT ETT KOLLEKTIVAVTAL INNEH¥LLER EN L¤GSTL¶NESATS SOM UTG¶R DEN UNDRE GR¤NSEN I TIML¶NEN &¶R DEN SOM HAR EN TIML¶N SOM ¶VERSTIGER DET BELOPPET F¥R H¶JNINGAR I KOLLEKTIVAVTAL INGET OMEDELBART GENOMSLAG
%TT SK¤L TILL ATT $ANMARK HAR SAMMANL¤GGNING KAN VARA DEN ANNORLUNDA ORGANISATIONSSTRUKTUREN P¥ L¶NTAGARSIDAN $ANMARK HAR FLER YRKESF¶RBUND J¤MF¶RT MED 3VERIGE 3KULLE 3VERIGE G¥ MOT EN H¶GRE GRAD AV ORGANISATIONSSPLITTRING Ó S¥DANA TENDENSER FINNS BL A P¥ DET STATLIGA OMR¥DET Ó KOMMER MOTIVEN F¶R SAMMANL¤GGNING ATT ST¤RKAS 3M¥ ORGANISATIONER MED STOR KONFLIKTSTYRKA KAN N¤MLIGEN HA S¤RSKILT L¤TT ATT UPPN¥ F¶RDELAR P¥ ANDRA ORGANISATIONERS BEKOSTNAD ,¶NE¶KNINGAR F¶R SM¥ GRUPPER KOSTAR ARBETSGIVARNA RELATIVT LITE OCH B¶RDAN F¥R B¤RAS AV ANDRA ORGANISATIONER GENOM MINSKAT L¶NEUTRYMME ELLER ¶KADE PRISER
) .ORGE OCH I &INLAND TILL¤MPAR MAN ANDRA METODER ¤N SAMMANL¤GGNING F¶R ATT UPPN¥ EN SAMORDNING $EN NORSKA RIKSMEDLAREN FYLLER EN VIKTIG ROLL VID KOLLEKTIVAVTALENS TILLKOMST $EN MEDLINGSVERKSAMHET SOM HAN BEDRIVER F¥R OCKS¥ INDIREKT ETT ST¶D AV DET TRADITIONELLA TV¥NGSSKILJEF¶RFARANDE SOM KAN V¤NTA L¤NGRE FRAM F¶R PARTER SOM KR¤VER BETYDLIGT MER ¤N ANDRA ) &INLAND HAR MAN BREDA INKOMSTPOLITISKA UPPG¶RELSER SOM TJ¤NAR SAMMA SYFTE
5TREDNINGEN ANSER ATT DE ¶VRIGA F¶R¤NDRINGAR SOM UTREDNINGEN F¶RESL¥R GER GODA M¶JLIGHETER ATT ¥STADKOMMA EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING TROTS ATT DE INTE INNEH¥LLER M¶JLIGHETEN TILL SAMMANL¤GGNING +OMBINATIONEN AV ETT NYTT OCH STARKARE MEDLINGSINSTITUT UT¶KADE BEFOGENHETER F¶R INSTITUTET OCH MEDLARNA EN ST¤RKT NORMBILDNING OCH STRAMARE KONFLIKTREGLER B¶R UNDERL¤TTA DEN SAMORDNING I L¶NES¤TTNINGEN SOM SAMMANL¤GGNINGEN SYFTAR TILL OCH D¤RMED MEDVERKA TILL EN H¶GRE TILLV¤XT STIGANDE REALL¶NER OCH SYSSELS¤TTNING OCH FALLANDE ARBETSL¶SHET 0ARTERNAS EGNA ANSTR¤NGNINGAR I SAMMA SYFTE ¤R NATURLIGTVIS OCKS¥ V¤SENTLIGA
/M M¶JLIGHETERNA I ETT SENARE SKEDE SKULLE BLI ST¶RRE ATT INF¶RA N¥GON FORM AV SAMMANL¤GGNING AV MEDLINGSBUD SKULLE F¶LJANDE SKISS KUNNA
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
TJ¤NA SOM UTG¥NGSPUNKT $ET B¶R EMELLERTID SAMTIDIGT P¥PEKAS ATT SAMMANL¤GGNING SOM METOD ¤R F¶RKNIPPAD MED STORA PRINCIPIELLA OCH PRAKTISKA PROBLEM
$ET SKULLE KUNNA ANGES I
'EMENSAMT BESLUT OM ATT GODK¤NNA ELLER F¶RKASTA DET SAMMANLAGDA MEDLINGSBUDET SKULLE FATTAS AV F¶RBUNDSPARTERNA P¥ DE AKTUELLA AVTALSOMR¥DENA /M EN MAJORITET AV L¶NTAGARNA ELLER ARBETSGIVARNA S¤GER NEJ TILL DET SAMMANLAGDA BUDET S¥ ¤R DET F¶RKASTAT "ESLUTSREGLER M¥STE PRECISERAS INNAN SYSTEMET MED SAMMANL¤GGNING KAN GENOMF¶RAS
3AMMANL¤GGNING SKULLE INTE M¶TA N¥GRA HINDER N¤R DET R¶R ORGANISATIONER SOM ¤R MEDLEMMAR I HUVUDORGANISATIONER SOM HAR TILLSTYRKT ATT SAMMANL¤GGNING F¥R SKE %N ORDNING SOM GER
%N F¶RDEL MED SAMMANL¤GGNING ¤R ATT PARTERNA BEH¥LLER BESLUTANDER¤TTEN ¶VER KOLLEKTIVAVTALEN /M EN TILLR¤CKLIGT STOR ANDEL AV ARBETSGIVARNA ELLER ARBETSTAGARNA OGILLAR ETT SAMMANLAGT MEDLARBUD FINNS M¶JLIGHET ATT AVVISA BUDET OCH VIDTA STRIDS¥TG¤RDER $¤REMOT HAR INTE VARJE ENSKILD ORGANISATION M¶JLIGHET ATT P¥ EGEN HAND AVVISA ETT AVTALSF¶RSLAG %N KONSEKVENS AV SAMMANL¤GGNINGEN KAN S¥LEDES BLI ATT DET STIMULERAR SAMVERKAN BLAND DEM SOM ING¥R I ETT SAMMANL¤GGNINGSOMR¥DE $ET RISKERAR EMELLERTID SAMTIDIGT ATT LEDA TILL ATT ORGANISATIONER BRYTER SIG LOSS UR HUVUDORGANISATIONERNA ELLER ATT DET SKER EN SPLITTRING AV F¶RBUNDEN OCH ATT DE NYA F¶RBUNDEN INTE KOMMER ATT TILLH¶RA N¥GON HUVUDORGANISATION
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
7.1Samordning av avtalsförhandlingar
5TREDNINGENS F¶RSLAG
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
Enligt direktiven skall förlikningsmannainstitutet ges en mer aktiv roll i de enskilda avtalsförhandlingarna. Vidare nämns att förslag har framförts
som rör olika former av samordning av avtalsprocessen.
5TREDNINGEN ANSER ATT ¶VERV¤GANDE SK¤L TALAR F¶R EN H¶GRE GRAD AV SAMORDNING AV AVTALSINNEH¥LLET I F¶RHANDLINGAR OM L¶NER OCH ALLM¤NNA AVTALSVILLKOR OCH ATT
$ET FINNS VISSA SAMH¤LLSEKONOMISKA STUDIER SOM TYDER P¥ ATT DET ¤R EN F¶RDEL ATT ANTINGEN G¥ MOT MER SAMORDNADE AVTALSF¶RHANDLINGAR ELLER MOT MER LOKAL L¶NEBILDNING #ALMFORS OCH $RIFFILL HAR I EN UPPM¤RKSAMMAD STUDIE REDOVISAT RESULTAT SOM TYDER P¥ ATT GRADEN AV SAMORDNING AV F¶RHANDLINGARNA HAR BETYDELSE F¶R AVTALENS INNEH¥LL &¶RETAGSVISA AVTAL RESPEKTIVE SAMORDNADE CENTRALA AVTAL GER DET B¤STA RESULTATET I BEM¤RKELSEN ATT ARBETSL¶SHET HAR KUNNAT KOMBINERAS MED L¥G INFLATION
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
„VEN OM B¥DE F¶RETAGSVISA F¶RHANDLINGAR OCH SAMORDNADE F¶RHANDLINGAR I SLUT¤NDAN KAN F¶RV¤NTAS MEDVERKA TILL EN GOD SYSSELS¤TTNINGSUTVECKLING S¥ SKILJER SIG DE SANNOLIKA EFFEKTERNA P¥ L¶NESTRUKTUREN
3AMORDNING AV AVTALSINNEH¥LL F¶REKOMMER I FLERA L¤NDER SOM UNDER SENARE ¥R HAR HAFT EN GOD EKONOMISK UTVECKLING MED FALLANDE AR BETSL¶SHET ) &INLAND OCH )RLAND TILL¤MPAS T EX SYSTEM MED NATIONELLA INKOMSTPOLITISKA UPPG¶RELSER ) $ANMARK OCH .ORGE SKER EN SAMORDNING GENOM MEDLINGEN $ET ¤R DOCK INTE S¥ ATT MEDLARNA HAR I UPPDRAG ATT SE TILL ATT AVTALEN ANPASSAS TILL DE SAMH¤LLSEKONOMISKA F¶RUTS¤TTNINGARNA 3AMORDNINGEN BYGGER I ST¤LLET P¥ ATT MEDLARNA S¶KER F¥ PARTERNA ATT ACCEPTERA ATT ALLA HAR ATT VINNA P¥ ATT NIV¥ERNA I AVTALEN S¤TTS MED UTG¥NGSPUNKT I EXPORTSEKTORNS KONKURRENSKRAFT OCH ATT F¶R¤NDRINGAR AV L¶NERELATIONER GENOMF¶RS STEGVIS "¥DE .EDERL¤NDERNA OCH
$ET FINNS EMELLERTID OCKS¥ L¤NDER SOM HAR G¥TT MOT MER LOKAL L¶NEBILDNING OCH HAR HAFT EN GOD EKONOMISK UTVECKLING MED FALLANDE ARBETSL¶SHET UNDER SENARE ¥R ) %UROPA G¤LLER DET FR¤MST 3TORBRITANNIEN 5TANF¶R %UROPA G¤LLER DET BLAND ANNAT !USTRALIEN OCH .YA :EELAND
$ET ¤R M¶JLIGT ATT ¥STADKOMMA EN SAMORDNING AV AVTALEN INOM RAMEN F¶R OLIKA F¶RHANDLINGSSYSTEM )
.ORGE OCH &INLAND INNEH¥LLER DE CENTRALA AVTALEN BEST¤MMELSER OM L¶NE¶KNINGAR 3AMORDNINGEN P¥ CENTRAL NIV¥ KAN SKE ¤VEN OM L¶NE¶KNINGARNA F¶R DE ANST¤LLDA BEST¤MS P¥ DE ENSKILDA F¶RETAGEN ) $ANMARK G¤LLER SAMORDNINGEN ENDAST MINIMIL¶NER OCH ALLM¤NNA ANST¤LLNINGSVILLKOR ,¶NE¶KNINGARNA F¶R HUVUDDELEN AV DE ANST¤LLDA BEST¤MS P¥ F¶RETAGSNIV¥ ) .EDERL¤NDERNA HAR VISSA STORF¶RETAG L¤MNAT BRANSCHF¶RHANDLINGARNA MEN ING¥R I ORGANISATIONER SOM DELTAR I DEN ¶VERGRIPANDE SAMORDNINGEN ) )RLAND SLUTS DE INKOMSTPOLITISKA UPPG¶ RELSERNA P¥ CENTRAL NIV¥ MEN EVENTUELLA KOLLEKTIVAVTAL SLUTS P¥
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
RESPEKTIVE F¶RETAG
5TREDNINGENS SAMLADE BED¶MNING ¤R ATT DET FINNS B¥DE SAMH¤LLSEKONOMISKA SK¤L OCH ERFARENHETER FR¥N ANDRA L¤NDER SOM TALAR F¶R ATT EN H¶GRE GRAD AV SAMORDNING KAN GE ETT B¤TTRE RESULTAT ¤N OKOORDINERADE BRANSCHVISA L¶NEF¶RHANDLINGAR !LTERNATIVET ATT ¶VERG¥ TILL EN LOKAL L¶NEBILDNING SKULLE TROLIGEN OCKS¥ GE ETT B¤TTRE RESULTAT MEN TORDE INTE VARA M¶JLIGT ATT GENOMF¶RA MED DEN H¶GA ORGANISATIONSGRADEN OCH DEN INTERNATIONELLT SETT STARKA INRIKTNINGEN P¥ RELATIVT SM¥ INKOMSTSKILLNADER I DET SVENSKA SAMH¤LLET ) DET PERSPEKTIVET F¶REFALLER I OCH F¶R SIG DET DANSKA SYSTEMET ATTRAKTIVT MED SIN KOMBINATION AV SAMORDNING VAD G¤LLER SOCIALA FR¥GOR ARBETSTIDER SEMESTER MINIMIL¶NER M M OCH LOKAL BEST¤MNING AV SJ¤LVA L¶NE¶KNINGARNA
5TREDNINGEN KONSTATERAR VIDARE ATT SAMH¤LLSEKONOMISKA H¤NSYN HAR F¥TT EN ST¶RRE ROLL I MEDLINGEN UNDER TALET ¤N TIDIGARE $ET NYA ARBETSS¤TTET UTVECKLADES F¶RST I DEN S K 2EHNBERG GRUPPEN ) RIKTLINJERNA TILL GRUPPEN ANF¶RDES ATT DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN MED SNABBA KOSTNADSSTEGRINGAR INNEB¤R ETT ALLVARLIGT HOT MOT DEN FULLA SYSSELS¤TTNINGEN I LANDET OCH D¤RMED OCKS¥ MOT V¤LF¤RDSPOLITIKEN 6IDARE N¤MNDES ATT STATSMINISTERN EFTER KONTAKTER MED F¶RETR¤DARE F¶R ARBETSMARKNADENS PARTER HADE KONSTATERAT ATT DET FANNS F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R ATT PR¶VA S¤RSKILDA INSATSER F¶R ATT V¤XLA NED L¶NE¶KNINGARNA $EN S¤RSKILDE F¶RHANDLAREN FICK I UPPDRAG ATT MEDVERKA TILL UPPG¶RELSER MELLAN DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA OCH TILL ATT AVTALEN SKULLE VARA AV DEN KARAKT¤REN ATT DE LEDDE TILL EN RADIKAL D¤MPNING AV DE TOTALA L¶NE¶K NINGARNA INKLUSIVE L¶NEGLIDNINGEN UNDER ) ETT TILL¤GGSUPPDRAG I SEPTEMBER FICK 2EHNBERG GRUPPEN I UPPDRAG ATT UNDERS¶KA F¶RUTS¤TTNINGARNA ATT TR¤FFA STABILISERINGSAVTAL F¶R I F¶RSTA HAND
2EHNBERGGRUPPEN L¤MNADE ETT F¶RSLAG TILL STABILISERINGSAVTAL I DECEMBER !LLA ARBETSGIVARE SVARADE JA 0¥ DEN FACKLIGA SIDAN VAR BILDEN MER SPLITTRAD &R¥N ,/ KOM POSITIVA SVAR FR¥N F¶RBUND MOTSVARANDE PROCENT AV MEDLEMMARNA FR¥N 4#/ PROCENT OCH FR¥N 3!#/ PROCENT 3AMTLIGA PARTER SOM SVARAT JA F¶RUTSATTE ATT HELA ARBETSMARKNADEN SKULLE SVARA JA &¶RHANDLINGAR INLEDDES OCH TILL SLUT HADE PRAKTISKT TAGET HELA ARBETSMARKNADEN TR¤FFAT AVTAL MED SAMMA INNEH¥LL OCH F¶R SAMMA TIDSPERIOD
) SENARE AVTALSR¶RELSER UNDER TALET HAR DE MEDLARE SOM HAR UTSETTS AV F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN NORMALT STR¤VAT EFTER ATT F¥ PARTERNA ATT TA SAMH¤LLSEKONOMISKA H¤NSYN $ET FRAMG¥R BL A AV F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONENS REMISSYTTRANDE ¶VER UTREDNINGENS
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
DELBET¤NKANDE ) MEDLARNAS F¶RSLAG TILL AVTAL HAR OFTA INFOGATS TEXTER OM DET SAMH¤LLSEKONOMISKA L¤GET !TT MEDLARNA HAR INF¶RT ETT S¥DANT ARBETSS¤TT D¤R MAN SJ¤LVA F¶RT IN TEXTER SOM INTE BYGGER P¥ YRKANDEN FR¥N DEM SOM ¤R PARTER I F¶RHANDLINGEN HAR ACCEPTERATS
) ¥RETS AVTALSF¶RHANDLINGAR HAR RIKTNINGEN G¥TT MOT H¶GRE GRAD AV SAMORDNING FR¤MST GENOM DE AVTAL SOM HAR TR¤FFATS P¥ INDUSTRINS OMR¥DE )NDUSTRINS SAMARBETSAVTAL SYFTAR TILL ATT FR¤MJA INDUSTRIELL UTVECKLING L¶NSAMHET OCH KONKURRENSKRAFT F¶R ATT D¤RIGENOM L¤GGA EN GRUND F¶R GOD L¶NEUTVECKLING OCH GODA VILLKOR I ¶VRIGT F¶R DE ANST¤LLDA ) AVTALET ANGES ¤VEN ATT )NDUSTRIKOMMITT©N SKALL UTSE ETT EKONOMISKT R¥D $ETTA R¥D SKALL KUNNA L¤MNA UTL¥TANDEN OCH REKOMMENDATIONER I EKONOMISKA FR¥GOR P¥ UPPDRAG AV F¶RBUNDSPARTER GEMENSAMT ELLER AV EN OPARTISK ORDF¶RANDE ELLER AV )NDUSTRIKOMMITT©N
)NF¶R ¥RETS AVTALSF¶RHANDLINGAR SAMORDNADES VIDARE UTG¥NGSPUNKTERNA F¶R ,/ F¶RBUNDEN GENOM MEDVERKAN FR¥N ,/ CENTRALT $ET F¶REKOMMER ¤VEN INFORMELL SAMVERKAN I N¤TVERK B¥DE P¥ ARBETSGIVARSIDAN OCH P¥ DEN FACKLIGA SIDAN
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
%N S¤RSKILD TEKNIK F¶R ATT F¥ MEDLARE ATT S¶KA P¥VERKA AVTALSINNEH¥LLET SKULLE KUNNA VARA ATT
0ROBLEM KAN EMELLERTID UPPST¥ OM EN PART SOM OGILLAR EN INSTRUKTION V¤LJER ATT VIDTA STRIDS¥TG¤RDER F¶R ATT UNDANR¶JA INSTRUKTIONEN $¥ RISKERAR F¶RHANDLINGSL¤GET ATT BLI L¥ST EFTERSOM STRIDS¥TG¤RDERNA RIKTAR SIG LIKA MYCKET MOT INSTITUTET SOM MOT MOTPARTEN 6¤LJER
7.9Skiljeförfarande och skiljenämnd
5TREDNINGENS F¶RSLAG $ET B¶R INTE INF¶RAS EN ALLM¤N M¶JLIGHET F¶R
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
Dessa frågor berörs inte i direktiven utan behandlas av utredningen dels
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
mot bakgrund av ett förslag från SAF, enligt vilket en medlare bör kunna använda tvångsskiljedom, när det föreligger särskilda skäl, dels på initiativ av utredningen som en metod att lösa konflikter på arbetsmarknaden.
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
4V¥NGSSKILJEN¤MND
%NLIGT F¶RSLAGET FR¥N 3!& SKULLE TV¥NGSSKILJEF¶RFARANDE KUNNA ¤GA RUM D¥ F¶RHANDLINGARNA ¤R BLOCKERADE &¶RFARANDET SKULLE KUNNA AVSE SAMTLIGA F¶RHANDLINGSFR¥GOR ELLER ENBART VISSA $ET SKULLE D¤RMED VARA M¶JLIGT ATT AVSKILJA S¤RSKILT SV¥RL¶STA TVISTEFR¥GOR F¶R SKILJEDOM 3KILJEM¤N SKULLE ENLIGT 3!& KUNNA UTSES MED ST¶D AV BEST¤MMELSERNA I SKILJEMANNALAGEN ELLER AV MEDLARNA OM EN PART INTE VILL MEDVERKA 5NDER SKILJEF¶RFARANDET SKULLE FREDSPLIKT G¤LLA )NNAN SKILJEF¶RFARANDE TILLGRIPS SKULLE PARTERNA F¥ TILLF¤LLE ATT YTTRA SIG /M INGENDERA PARTEN SKULLE VILJA HA FR¥GAN AVGJORD GENOM SKILJEDOM SKULLE DETTA RESPEKTERAS ) UNDANTAGSFALL SKULLE MEDLARNA DOCK KUNNA F¶RORDNA OM SKILJEDOM MOT B¥DA PARTERS VILJA TILL EXEMPEL I FALL D¥ STRIDS¥TG¤RDER MEDF¶R STORA SKADOR F¶R TREDJE MAN
%TT ALTERNATIV TILL DET NYSS BESKRIVNA F¶RFARANDET SKULLE ENLIGT 3!& KUNNA VARA ATT INF¶RA TVINGANDE SLUTBUDSMEDLING
2ISK F¶R TV¥NGSSKILJEDOM ELLER TVINGANDE SLUTBUDSMEDLING SKULLE ENLIGT 3!& SANNOLIKT ¶KA KONSTRUKTIVITETEN I F¶RHANDLINGARNA 0ARTERNA SKULLE ALLTID HA M¶JLIGHET ATT TR¤FFA UPPG¶RELSE OCH D¤RMED UNDVIKA TV¥NGSMODELLERNA $E SKULLE F¥ ETT STARKT INCITAMENT ATT AV EGEN KRAFT SLUTA AVTAL UTAN ATT VIDTA STRIDS¥TG¤RDER
%NLIGT NU G¤LLANDE REGLER KAN EN F¶RLIKNINGSMAN F¶RESL¥ PARTER SOM INTE KAN ENAS OM ETT AVTAL ATT L¥TA TVISTEN AVG¶RAS AV SKILJEM¤N &¶RLIKNINGSMANNEN KAN OCKS¥ MEDVERKA TILL UTSEENDE AV SKILJEM¤N (UR SJ¤LVA SKILJEF¶RFARANDET SKALL G¥ TILL ¤R INTE LAGREGLERAT ) SKILJEMANNALAGEN FR¥N FINNS DET REGLER OM SKILJEF¶RFARANDE MEN DE KAN INTE UTAN VIDARE TILL¤MPAS P¥ INTRESSETVISTER UTAN ¤R SKRIVNA F¶R R¤TTSTVISTER DVS TVISTER SOM KAN L¶SAS P¥ R¤TTSLIG V¤G I SISTA HAND GENOM EN R¤TTEG¥NG %NLIGT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
5TREDNINGEN ANSER ATT DET INTE ¤R M¶JLIGT ATT INF¶RA ETT TV¥NGSSKILJEF¶RFA RANDE P¥ DET S¤TT SOM 3!& HAR F¶RESLAGIT 3KILJEF¶RFARANDE SOM KONFLIKT L¶SNINGSMETOD I AVTALSTVISTER HAR VARIT F¶REM¥L F¶R UTREDNING I 3VERIGE MEN DET VAR L¤NGE SEDAN DESSA UTREDNINGAR GJORDES &¶RSLAG OM ATT G¶RA EN F¶RLIKNINGSMANS MEDLINGSF¶RSLAG TILL BINDANDE KOLLEKTIVAVTAL VAR UPPE TILL DISKUSSION UNDER OCH TALET MEN HAR D¤REFTER I PRINCIP INTE ¥TERKOMMIT
%TT SK¤L SOM STARKT TALAR EMOT INF¶RANDE AV LAGSTIFTNING OM TV¥NGSSKILJEF¶RFARANDE ¤R ATT DET Ó MED EN GENERELL TILL¤MPNING INTE KAN ANSES F¶RENLIGT MED GRUNDLAGSSKYDDET F¶R FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER I REGERINGSFORMEN $ET KAN OCKS¥ KOMMA I KONFLIKT MED DE INTERNATIONELLA KONVENTIONERNA P¥ OMR¥DET %NLIGT DEN EUROPEISKA SOCIALA STADGAN OCH ),/ S PRAXIS ¤R SLUTBUDSMETOD SKILJEF¶RFARANDE OCH TV¥NGSF¶RLIKNING ENDAST TILL¥TNA INOM S K ESSENTIAL SERVICES T EX SJUKHUSV¥RD ELF¶RS¶RJNING VATTENF¶RS¶RJNING TELETJ¤NSTER OCH FLYGTRAFIKKONTROLL .ORGE HAR FLERA G¥NGER ANM¤LTS AV DE FACKLIGA ORGANISATIONERNA F¶R P¥ST¥DDA KONVENTIONSBROTT OCH HAR OCKS¥ UPPREPADE G¥NGER F¥TT KRITIK AV KONVENTIONSORGANEN %NDAST F¶R KORTVARIGA INGREPP ELLER INGREPP INOM OMR¥DET F¶R VAD SOM BEN¤MNS hESSENTIAL SERVICESh ANSES DET GODTAGBART ATT KOLLEKTIVAVTAL KOMMER TILL P¥ ANNAT S¤TT ¤N GENOM FRIA F¶RHANDLINGAR SOM F¶RS UNDER STREJKR¤TT
%TT TV¥NGSSKILJEF¶RFARANDE KAN OCKS¥ HA NACKDELAR F¶R L¶NEBILDNINGENS LEGITIMITET 'ENOM ATT ANSVARET F¶R UTFALLET AV F¶RHANDLINGARNA FLYTTAS FR¥N PARTERNA TILL SKILJEDOMAREN FINNS DET SOM FLERA AV DE FORSKARE SOM UTREDNINGEN HAR ANLITAT HAR P¥PEKAT EN RISK F¶R OREALISTISKA L¶NEBUD ) F¶RL¤NGNINGEN KAN DET LEDA TILL AVTAL SOM INTE ¤R F¶RENLIGA MED EN STABIL UTVECKLING P¥ ARBETSMARKNADEN
.ORGE ¤R DET ENDA AV DE L¤NDER SOM UTREDNINGEN HAR UNDERS¶KT D¤R SKILJEF¶RFARANDE TILL¤MPAS MOT PARTERNAS VILJA $ET SKER GENOM ATT STATS MAKTERNA LAGSTIFTAR OM OBLIGATORISK SKILJEDOM EFTER ETT SKILJEF¶RFARANDE SOM ¤GER RUM I DEN FAST INR¤TTADE 2IKSL¸NNSNEMNDA $ET FINNS DOCK INTE N¥GON LAG SOM P¥ F¶RHAND MEDGER SKILJEF¶RFARANDE MOT PARTERNAS VILJA UTAN EN S¤RSKILD LAG M¥STE UTF¤RDAS VARJE G¥NG ) .ORGE HAR ERFARENHETERNA AV TV¥NGSSKILJEF¶RFARANDE F¶R L¶NEBILDNINGEN VARIT ¶VERV¤GANDE POSITIVA ¤VEN OM DET HAR VARIT M¥NGA KONFLIKTER OCH PERIODVIS EN FREKVENT ANV¤NDNING AV F¶RFARANDET &¶RH¥LLANDENA I
.ORGE VISAR ATT OM TV¥NGSSKILJEF¶RFARANDE FINNS ATT TILLG¥ SOM EN L¶SNING I N¶DFALL KAN DET HA EN D¤MPANDE VERKAN B¥DE P¥ F¶RHANDLINGSKRAVEN OCH P¥ KONFLIKTVILJAN
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
3KILJEN¤MND
Utredningen föreslår däremot att det bör finnas en skiljenämnd knuten till Medlingsinstitutet, vilken kan avgöra en tvist när alla möjligheter till medling är uttömda. Det förslaget skall ses i ljuset av att utredningen inte finner det möjligt att få gehör för förslaget om sammanläggning (se avsnitt 7.8). Sammanläggning fungerar i Danmark som ett sätt att främja arbetsfred på hela huvudavtalsområdet. I Norge uppnås en motsvarande effekt genom användning av obligatoriskt skiljeförfarande. Utredningens förslag innebär att man bör utveckla en ordning, som gör att det sätts stark press på parterna att själva nå fram till ett avtal och som samtidigt b ygger på att ansvaret både för stridsåtgärder och avtal skall ligga kvar på parterna
själva.
$EN FASTA SKILJEN¤MNDEN VID
$ET FINNS FLERA MOTIV TILL ATT DEN FASTA SKILJEN¤MNDEN B¶R HA EN SAMMANS¤TTNING SOM SPEGLAR HELA ARBETSMARKNADEN %TT SK¤L ¤R ATT N¤R EN KONFLIKT HAR F¥TT S¥DANA KONSEKVENSER ATT
$EN AV UTREDNINGEN F¶RESLAGNA N¤MNDEN HAR L¥NAT DRAG FR¥N 2IKSL¸NNSNEMNDA I .ORGE $ENNA N¤MND TR¤DER I FUNKTION N¤R DEN NORSKA STATEN HAR UTF¤RDAT EN S¤RSKILD LAG OM ATT DEN SKALL AVG¶RA EN TVIST .¤MNDEN BEST¥R AV SJU LEDAM¶TER VARAV TRE ¤R OPARTISKA OCH TV¥ KOMMER FR¥N VARDERA ARBETSTAGAR RESPEKTIVE ARBETSGIVARSIDAN ) .ORGE ¤R DET VANLIGT ATT ARBETSMARKNADSKONFLIKTER LEDER TILL BESLUT OM ATT TVISTEN SKALL AVG¶RAS I 2IKSL¸NNSNEMNDA
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
.¤R M¶JLIGHETEN TILL FRIVILLIGA L¶SNINGAR HAR UTT¶MTS OCH SAMH¤LLET INTE KAN ACCEPTERA KONSEKVENSERNA AV STRIDS¥TG¤RDERNA FINNS DET ALLTID M¶JLIGHET F¶R RIKSDAGEN ATT BESLUTA OM HUR EN TVIST SKALL L¶SAS $EN M¶JLIGHETEN HAR S¤LLAN UTNYTTJATS I 3VERIGE 3ENAST GJORDES DET I SAMBAND MED EN KONFLIKT MED 3!#/ P¥ STATENS OMR¥DE $¤REMOT SKER DET IBLAND I $ANMARK OCH RELATIVT OFTA I .ORGE
.ORGE BESLUTA ATT DEN SKILJEN¤MND SOM ¤R KNUTEN TILL
&¶RSLAGET ANSLUTER DELVIS TILL DEN LAGSTIFTNING SOM FANNS F¶RE TILLKOMSTEN AV
5TREDNINGENS F¶RSLAG G¥R EMELLERTID L¤NGRE ¤N DE LAGREGLER SOM FANNS F¶RE
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
UNDANTAGSFALLEN ATT
2¥DGIVNING
5TREDNINGEN F¶RESL¥R VIDARE ATT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
ANNARS SKULLE KUNNA G¶RA ATT UTN¤MNANDET AV SKILJEN¤MNDEN DRAR UT P¥ TIDEN
Det bör inte vara en och samma skiljenämnd för alla tvister. Det är rimligt att Medlingsinstitutet efter samråd med parterna anpassar nämndens storlek och sammansättning till vilken fråga som behandlas och till vilka parter som berörs. En flexibel sammansättning gör det också enklare att sammankalla nämnden med kort varsel. Medlingsinstitutet bör ha en lista på personer som är vidtalade att ingå i skiljenämnd. Parterna bör kunna föreslå personer som de önskar skall ingå i nämnden. Det bör vara upp till parterna att själva besluta om de vill vara företrädda i skiljenämn-
den eller om den enbart bör bestå av opartiska ledamöter.
&¶R MEDLARE SOM UTSES AV
7.10Bättre lönestatistik
5TREDNINGENS F¶RSLAG $E F¶RSLAG SOM L¤MNADES I DELBET¤NKANDET ANG¥ENDE F¶RB¤TTRINGAR AV L¶NESTATISTIKEN B¶R GENOMF¶RAS
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
Utredningen föreslog i delbetänkandet förändringar av lönestatistiken när det gäller produktionsansvar och finansiering, utformningen av den sta-
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
tistik som publiceras månadsvis respektive den statistik som publiceras årsvis samt att forskningsdatabasen LINDA bör kompletteras med indivi-
duella lönestatistiska data.
"ETR¤FFANDE PRODUKTIONSANSVAR OCH FINANSIERING F¶RESLOGS ATT
5TREDNINGEN F¶RESLOG ATT DEN M¥NADSVISA L¶NESTATISTIKEN B¶R F¶RB¤TTRAS I TRE AVSEENDEN M¥NADSVIS STATISTIK ¤VEN F¶R STATEN FULL T¤CKNING AV KOMMUN OCH LANDSTINGSSEKTORERNA SAMT B¤TTRE REDOVISNING AV RETROAKTIVA L¶NEUTBETALNINGAR $EN ¥RSVISA L¶NESTATISTIKEN STRUKTURSTATISTIKEN F¶RESLOGS UTVIDGAS S¥ ATT STATISTIK REDOVISAS F¶R ETT TAL BRANSCHER MED F¶RDELNING P¥ K¶N OCH I F¶REKOMMANDE FALL ARBETARE OCH TJ¤NSTEM¤N 3TATISTIKEN B¶R VIDARE SNABBAS UPP S¥ ATT DEN PUBLICERAS S¥ TIDIGT SOM M¶JLIGT ¥RET EFTER DET ¥R SOM STATISTIKEN AVSER &ORSKNINGSDATABASEN ,).$! B¶R KOMPLETTERAS MED INDIVIDUELLA L¶NESTATISTISKA DATA
&¶RSLAGEN OM F¶RB¤TTRING AV L¶NESTATISTIKEN HAR REMISSBEHANDLATS !R BETSLIVSINSTITUTET ,/ (ANDELSANST¤LLDAS F¶RBUND +OMMUNALARBETAREF¶RBUNDET OCH +OOPERATIONENS ARBETSGIVARORGANISATION HAR INGA INV¤NDNINGAR MOT ATT
3#" TILLSTYRKER D¤REMOT UTREDNINGENS F¶RSLAG OM UT¶KAD STATISTIKPRODUKTION "ETR¤FFANDE DEN M¥NADSVISA STATISTIKEN REDOVISAS INGA INV¤NDNINGAR MOT F¶RSLAGEN 5TBYGGNADEN AV ¥RSSTATISTIKEN TILL FLER BRANSCHER KRITISERAS AV .¤RINGSLIVETS N¤MND F¶R REGELGRANSKNING OCH AV 3!& %NLIGT KOMMUNF¶RBUNDET ¤R M¥LET ATT HA ¥RSSTATISTIKEN KLAR I JANUARI FEBRUARI EN OM¶JLIGHET OM INTE M¤TTIDPUNKTEN ¤NDRAS
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
&¶RSLAGET OM UTBYGGNADEN AV DATABASEN ,).$! M¶TER INGA INV¤NDNINGAR
5TREDNINGEN VIDH¥LLER SINA TIDIGARE F¶RSLAG $ET FINNS F¥ SAKER SOM ¤R S¥ VIKTIGA F¶R UTVECKLINGEN I 3VERIGE SOM EN V¤L FUNGERANDE L¶NEBILDNING %N F¶RB¤TTRING AV L¶NESTATISTIKEN ¤R EN V¤SENTLIG DEL I DE ¥TG¤RDER SOM UTREDNINGEN F¶RESL¥R F¶R ATT F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN 0ARTERNA M¥STE HA F¶RTROENDE F¶R L¶NESTATISTIKEN $E M¥STE OCKS¥ HA GODA M¶JLIGHETER ATT P¥VERKA UTFORMNINGEN OCH UTVECKLINGEN AV STATISTIKEN $ET KAN DE F¥ GENOM ATT
5TREDNINGEN MENAR ATT DEN NUVARANDE ¥RLIGA L¶NESTATISTIKEN HAR ETT BEGR¤NSAT V¤RDE EFTERSOM PARTERNA IFR¥GAS¤TTER KVALITETEN OCH ANV¤NDBARHETEN I STATISTIKEN $ET ¤R ENLIGT UTREDNINGEN INTE M¶JLIGT ATT GE PARTERNA TILLR¤CKLIGT INFLYTANDE P¥ 3#" S STATISTIKPRODUKTION MED DEN NUVARANDE ORDNINGEN 'ENOM ATT FLYTTA STATISTIKANSVARET TILL N¥GON ANNAN MYNDIGHET D¤R PARTERNA HAR ETT STARKT INFLYTANDE FINNS F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R EN STATISTIK SOM PARTERNA KOMMER ATT HA ST¶RRE F¶RTROENDE F¶R .¥GOT ALTERNATIV TILL ATT GE
$ET HAR VIDARE FRAMF¶RTS SYNPUNKTER OM ATT UTREDNINGEN I ENLIGHET MED DIREKTIVEN BORDE HA PRESENTERAT F¶RSLAG OM EN AVTALSOMR¥DESINDELAD STATISTIK $ET G¤LLER T EX ,/ OCH FLERA ,/ F¶RBUND $ET HAR OCKS¥ FR¥N FLERA H¥LL FRAMH¥LLITS ATT DET ¤R B¤TTRE MED STATISTIKAVTAL MELLAN PARTERNA 5TREDNINGEN REDOVISADE I DELBET¤NKANDET MOTIVEN F¶R ATT INTE F¶RESL¥ EN AVTALSOMR¥DESINDELAD STATISTIK OCH SER FORTFARANDE INGA M¶JLIGHETER ATT TILLGODOSE S¥DANA ¶NSKEM¥L 6¤RDET AV STATISTIKAVTAL PO¤NGTERADE UTREDNINGEN REDAN I DELBET¤NKANDET 5TREDNINGEN HAR VIDARE NOTERAT ATT F¶RHANDLINGAR OM S¥DANA STATISTIKAVTAL SEDAN DELBET¤NKANDET PRESENTERADES HAR P¥B¶RJATS P¥ INDUSTRINS OMR¥DE
7.11Rapporter om löneutveckling m.m. och samhällsekonomi
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR | ||
5TREDNINGENS F¶RSLAG
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
!V DIREKTIVEN FRAMG¥R ATT MEDLINGSINSTITUTET B¶R GES TILLR¤CKLIGA RESURSER F¶R ATT KUNNA F¶LJA OCH ANALYSERA UTVECKLINGEN INOM L¶NEBILDNINGEN )NSTITUTET SKALL HA EN GOD ¶VERBLICK ¶VER REGELVERKET P¥ ARBETSMARKNADEN OCH DE OLIKA KOLLEKTIVAVTALEN $ET SKALL HA TILLG¥NG TILL KVALIFICERADE EKONOMISKA UTREDNINGAR OCH KOMPETENS ATT SAMMANST¤LLA OCH TOLKA STATISTIK SOM ¤R RELEVANT F¶R L¶NEBILDNINGEN %N UPPGIFT I DET SAMMANHANGET SKALL VARA ATT F¶LJA UTVECKLINGEN P¥ DEN EUROPEISKA ARBETSMARKNADEN N¤R DET G¤LLER UTVECKLING AV L¶NEKOSTNAD AVTALSKONSTRUKTIONER OCH F¶RHANDLINGSFORMER ) MEDLINGSINSTITUTETS UPPGIFTER B¶R ¤VEN LIGGA ATT SAMMANST¤LLA REDAN TR¤FFADE AVTAL OCH HUR DESSA OMS¤TTS LOKALT
5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT
5TREDNINGEN F¶RESL¥R OCKS¥ ATT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
$ET FINNS FLERA SK¤L F¶R DESSA F¶RSLAG &¶R DET F¶RSTA FINNS DET PRINCIPIELLA SK¤L SOM TALAR F¶R ATT EN GEMENSAM VERKLIGHETSBILD UNDERL¤TTAR F¶R PARTERNA ATT KOMMA FRAM TILL UPPG¶RELSER UTAN KONFLIKT &LERA AV DE FORSKARE SOM UTREDNINGEN HAR ANLITAT LYFTER FRAM SAMORDNING SOM ETT S¤TT ATT G¶RA PARTERNA MER BEN¤GNA ATT I AVTALSF¶RHANDLINGARNA TA H¤NSYN TILL ¶VERGRIPANDE V¤RDEN S¥SOM T EX KONSEKVENSER F¶R SYSSELS¤TTNING OCH ARBETSL¶SHET ) RAPPORTEN AV (OLDEN OCH
$ET ¤R ¤VEN VIKTIGT ATT PARTERNA P¥ LOKAL NIV¥ F¥R TILLG¥NG TILL DE FAKTA OCH ANALYSER SOM HAR UTGJORT ETT UNDERLAG F¶R F¶RHANDLINGARNA P¥ CENTRAL NIV¥ ,¶NEBILDNINGEN SKER I DAG I BETYDANDE UTSTR¤CKNING P¥ DE ENSKILDA ARBETSPLATSERNA I SAMBAND MED DE LOKALA F¶RHANDLINGARNA 'ENOM ATT PUBLICERA RAPPORTER KAN EN INTRESSERAD ALLM¤NHET TA DEL AV FAKTA OCH ANALYSER $ET ¤R ENLIGT UTREDNINGEN V¤RDEFULLT ATT F¥ TILL ST¥ND EN BRED DEBATT OM F¶RUTS¤TTNINGARNA F¶R L¶NEBILDNINGEN EFTERSOM DET ANNARS FINNS RISK F¶R ATT RESULTATET AV L¶NEF¶RHANDLINGARNA INTE UPPFATTAS SOM LEGITIMT
&¶R DET ANDRA HAR ANDRA L¤NDER GODA ERFARENHETER AV ATT PARTERNA SAM VERKAR KRING RAPPORTER OM SAMH¤LLSEKONOMISKA FR¥GOR M M 5TREDNINGEN HAR FUNNIT ATT MAN HAR POSITIVA ERFARENHETER I T EX .ORGE
.EDERL¤NDERNA
) .ORGE SKER SAMVERKAN INOM RAMEN F¶R $ET TEKNISKE BEREGNINGSUTVALG ) DETTA ORGAN ING¥R ARBETSMARKNADENS PARTER INTRESSEORGANISATIONER F¶R LANTBRUK OCH FISKE SAMT F¶RETR¤DARE F¶R REGERINGSKANSLIET 3YFTET ¤R ATT UTVECKLA EN GEMENSAM UPPFATTNING OM HUR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN HAR VARIT OCH G¶RA EN GEMENSAM BED¶MNING AV DEN KOMMANDE PRISUTVECKLINGEN !RBETET HAR ALLTID RESULTERAT I EN GEMENSAM RAPPORT SOM SAMTLIGA LEDAM¶TER HAR VARIT ENIGA OM 'ENOM BEREGNINGSUTVALGET FOKUSERAS BL A P¥ L¶NEBILDNINGENS ROLL F¶R KONKURRENSKRAFTEN OCH SYSSELS¤TTNINGEN $ET GER OCKS¥ PARTERNA EN GEMENSAM RAPPORT ATT UTG¥ FR¥N VID INFORMATIONEN TILL DE EGNA MEDLEMMARNA
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
&¶RHANDLINGSSYSTEMET I .EDERL¤NDERNA HAR STARKT KORPORATIVA DRAG ,ABOUR &OUNDATION ¤R ETT FORUM F¶R REGELBUNDNA M¶TEN MELLAN ARBETS GIVAR OCH ARBETSTAGARSIDAN 4V¥ G¥NGER VARJE ¥R SAMMANTR¤DER STIFTELSENS STYRELSE MED REGERINGSREPRESENTANTER %TT ANNAT ORGAN ¤R 3OCIAL %CONOMIC #OUNCIL 3%2 SOM BEST¥R AV ELVA LEDAM¶TER VILKA F¶RETR¤DER ARBETSMARKNADENS PARTER OCH LIKA M¥NGA SOM UTSES AV REGERINGEN $E SISTN¤MNDA ¤R VANLIGEN ORDF¶RANDEN I CENTRALBANKEN CHEFEN F¶R .ETHERLANDS "UREAU FOR %CONOMIC 0OLICY !NALYSES #0" N¥GRA PROFESSORER I NATIONALEKONOMI OCH ETT PAR POLITIKER )NOM 3%2 DISKUTERAS REGELBUNDET SAMH¤LLSEKONOMISKA FR¥GOR 6IDARE FUNGERAR 3%2 SOM REMISSORGAN F¶R REGERINGEN OCH PARTERNA L¤MNAR OFTA GEMENSAMMA YTTRANDEN
) )RLAND SPELAR SAMH¤LLSEKONOMISKA BED¶MNINGAR STOR ROLL I DE INKOMSTPOLITISKA UPPG¶RELSERNA $E EKONOMISKA UTG¥NGSPUNKTERNA F¶R F¶RHANDLINGARNA UTARBETAS INOM ETT VETENSKAPLIGT R¥D UNDER LEDNING AV STATEN PARTERNA OCH .ATIONAL %CONOMIC AND 3OCIAL #OUNCIL .%3# 2¥DET PUBLICERAR EN EKONOMISK RAPPORT SOM PARTERNA HAR ST¤LLT SIG BAKOM 2APPORTEN INNEH¥LLER BED¶MNINGAR OM BL A FINANSPOLITIK OCH SKATTER L¶NEBILDNING ARBETSMARKNADSPOLITIK OCH UTBILDNING SAMT OM BEHOVET AV STRUKTUROMVANDLING I N¤RINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR
&¶R DET TREDJE FINNS DET ¤VEN I 3VERIGE POSITIVA ERFARENHETER FR¥N 2EHNBERG KOMMISSIONEN OCH FRAM¥T AV RAPPORTER OM SAMH¤LLSEKONOMISKA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R AVTALSF¶RHANDLINGAR $ET G¤LLER ¤VEN I DEN SENASTE AVTALSR¶RELSEN I VILKEN )NDUSTRINS EKONOMISKA R¥D HADE DENNA FUNKTION $E OPARTISKA ORDF¶RANDENA TILLM¤TER )NDUSTRINS EKONOMISKA R¥D EN UTOMORDENTLIG VIKT I SIN UTV¤RDERING AV ¥RS F¶RHANDLINGAR 'ENOM R¥DET HAR DET VARIT M¶JLIGT ATT P¥ ETT EFFEKTIVARE S¤TT ¤N TIDIGARE F¥ UTL¥TANDEN OCH REKOMMENDATIONER I EKONOMISKA FR¥GOR OCH DET BLEV M¶JLIGT ATT INTEGRERA DE EKONOMISKA BED¶MNINGARNA DIREKT I AVTALSR¶RELSENS BESLUTSPROCESSER 4RE RAPPORTER L¤MNADES UNDER F¶RHANDLINGARNA .YA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R L¶NEBILDNINGEN ,¶NEKOSTNADSUTVECKLINGENS BETYDELSE F¶R SYSSELS¤TTNINGEN OCH !SIENKRISENS EFFEKTER P¥ DEN SVENSKA EKONOMIN
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
2APPORTEN OM L¶NEUTVECKLING M M B¶R UTARBETAS AV
$EN SAMH¤LLSEKONOMISKA RAPPORTEN B¶R D¤REMOT INTE SKRIVAS AV
Medlingsinstitutet bör därutöver ha möjlighet att beställa rapporter, som specialbelyser någon frågeställning. Initiativet till en sådan specialanalys skulle kunna tas av medlare, på motsvarande sätt som opartiska ordförande inom Industriavtalet kan beställa underlag från Industrins ekonomiska råd. Expertrådet för samhällsekonomi bör också ha rätt att föreslå Medlingsinstitutet att beställa någon specialrapport. Vidare bör Expertrådet för avtalsfrågor kunna aktualisera att en fråga bör ges en samhällsekonomisk belysning.
7.12Sympatiåtgärder
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR | ||
5TREDNINGENS F¶RSLAG 2¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER B¶R INTE TAS BORT $¤R EMOT INNEB¤R UTREDNINGENS ¶VRIGA F¶RSLAG VISSA BEGR¤NSNINGAR I M¶JLIG HETERNA TILL SYMPATI¥TG¤RDER
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
5TREDNINGEN BEHANDLAR FR¥GAN OM R¤TT TILL SYMPATI¥TG¤RDER MOT BAKGRUND AV F¶RSLAG FR¥N 3!& OM ATT M¶JLIGHETEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER B¶R TAS BORT &R¥GAN FINNS INTE N¤MND I DIREKTIVEN
5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER INTE B¶R TAS BORT %TT BORTTAGANDE AV R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER SKULLE VISSERLIGEN KUNNA LEDA TILL EN MER D¤MPAD L¶NEUTVECKLING OCH EN ¶KAD L¶NESPRIDNING VILKET SKULLE VARA GYNNSAMT UR EN SN¤VT SAMH¤LLSEKONOMISK SYNVINKEL 3AMTIDIGT ¤R R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER EN DEL I EN NORDISK TRADITION OCH EN V¤SENTLIG GRUNDVAL F¶R KOLLEKTIVAVTALSSYSTEMET 5TREDNINGEN BED¶MER DET D¤RF¶R SOM OM¶JLIGT ATT F¥ EN BRED UPPBACKNING F¶R ETT PAKET MED ¥TG¤RDER SOM INKLUDERAR ETT BORTTAGANDE AV R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER $¤REMOT KOMMER N¥GRA ANDRA AV UTREDNINGENS F¶RSLAG ATT INDIREKT INNEB¤RA VISSA BEGR¤NSNINGAR I M¶JLIGHETERNA TILL SYMPATI¥TG¤RDER .EDAN UTVECKLAR UTREDNINGEN DETTA RESONEMANG
Enligt den grundläggande bestämmelsen om sympatiåtgärder i MBL får den som är bunden av ett kollektivavtal vidta en sympatiåtgärd när den primära stridsåtgärden är lovlig. Det är däremot inte tillåtet att vidta en sympatiåtgärd till stöd för en olovlig stridsåtgärd. Sympatiåtgärder kan avse alla typer av tillåtna stridsåtgärder och kan ha betydligt större omfattning än den primära stridsåtgärden. De får inte innefatta krav på den egna
arbetsgivaren utan får enbart vidtas till stöd för den primära åtgärden.
"ETR¤FFANDE INTERNATIONELLA SYMPATI¥TG¤RDER ¤R R¤TTSL¤GET I KORTHET S¥DANT ATT SYMPATI¥TG¤RDER F¶R UTL¤NDSK PART ¤R TILL¥TNA OM DEN PRIM¤RA STRIDS¥TG¤RDEN ¤R LOVLIG ENLIGT LAGEN I DET LAND D¤R DEN VIDTAS 2¤TTSL¤GET ¤R MER OKLART N¤R DEN UTL¤NDSKA PRIM¤RKONFLIKTEN ¤R OLOVLIG „R DEN UTL¤NDSKA R¤TTSORDNINGEN LIK DEN SVENSKA TORDE SYMPATI¥TG¤RDEN VARA OLOVLIG MEN BED¶MNINGEN KAN BLI DEN MOTSATTA OM PRIM¤R¥TG¤RDEN VIDTAS I ETT LAND MED EN F¶R OSS FR¤MMANDE R¤TTSORDNING
)NOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN FINNS DET VISSA BEGR¤NSNINGAR I R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER $E ¤R INTE TILL¥TNA N¤R DET G¤LLER MYNDIGHETSUT¶VNING %NLIGT EN BEST¤MMELSE I ,/! F¥R STRIDS¥TG¤RDER F¶R ARBETE SOM BEST¥R I MYNDIGHETSUT¶VNING ELLER SOM ¤R OUNDG¤NGLIGEN N¶DV¤NDIGT F¶R ATT GENOMF¶RA MYNDIGHETSUT¶VNING INTE GENOMF¶RAS P¥ GRUND AV ANNAT ¤N F¶RH¥LLANDET MELLAN ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE SOM OMFATTAS AV ,/! $EN SOM HAR S¥DANT ARBETE KAN ALLTS¥ INTE VIDTA SYMPATI¥TG¤RDER TILL ST¶D F¶R ARBETSTAGARE UTANF¶R DEN OFFENTLIGA SEKTORN
%NLIGT F¶RSLAGET FR¥N 3!& B¶R STRIDS¥TG¤RDER ENDAST F¥ VIDTAS MELLAN DE PARTER SOM DIREKT ¤R INVOLVERADE I F¶RHANDLINGARNA $ET ¤R ENLIGT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
3!& INTE RIMLIGT ATT F¶RETAG SOM REDAN HAR TECKNAT KOLLEKTIVAVTAL SKALL KUNNA UTS¤TTAS F¶R STRIDS¥TG¤RDER TILL ST¶D F¶R N¥GON ANNAN PART ELLER F¶R ATT DEN FACKLIGA MOTPARTEN VILL UT¶VA P¥TRYCKNING P¥ ETT ANNAT AVTALSOMR¥DE D¤R F¶RHANDLINGAR ¤NNU P¥G¥R $E NUVARANDE M¶JLIGHETERNA TILL STRIDS¥TG¤RDER B¶R D¤RF¶R ENLIGT 3!& S MENING TAS BORT $ETTA SKULLE G¤LLA ¤VEN ARBETSGIVARENS M¶JLIGHET ATT VIDTA SYMPATILOCKOUT OCH D¤RMED BEFRIA SIG FR¥N L¶NEKOSTNADER
3YMPATI¥TG¤RDER HAR VARIT ETT P¥TRYCKNINGSMEDEL I F¶RHANDLINGAR UNDER HELA TALET ) UTREDNINGSARBETE P¥ OCH TALEN S¶KTE MAN DRA UPP L¤MPLIGA GR¤NSER F¶R TILL¥TLIGHETEN AV SYMPATI¥TG¤RDER I 3VERIGE )NF¶R KOLLEKTIVAVTALSLAGENS TILLKOMST IFR¥GASATTES DET OM INTE ETT ALLM¤NT F¶RBUD MOT STRIDS¥TG¤RDER BORDE G¤LLA N¤R SYFTET L¥G UTANF¶R ANGRIPARENS OCH DEN ANGRIPNES INB¶RDES F¶RH¥LLANDEN "¥DE ARBETSGIVAR OCH ARBETSTAGARSIDAN MOTSATTE SIG ETT F¶RBUD MOT SYMPATI¥TG¤RDER 0¥ TALET GJORDES F¶RS¶K ATT ST¤LLA UPP GRUNDREGLER OM F¶RBUD MOT STRIDS¥TG¤RDER I VISSA SYFTEN OCH MOT VISSA ANGREPPSM¥L &¶RS¶KEN FULLF¶LJDES INTE
3YMPATI¥TG¤RDER KAN BL A ANV¤NDAS F¶R ATT F¥ TILL ST¥ND ETT KOLLEKTIVAV TALSF¶RH¥LLANDE MED EN ENSKILD ARBETSGIVARE SOM INTE ¤R MEDLEM I N¥GON ARBETSGIVARORGANISATION $ET ¤R OCKS¥ I VISS UTSTR¤CKNING M¶JLIGT ATT ANV¤NDA SYMPATI¥TG¤RDER F¶R ATT F¶RM¥ EN ARBETSGIVARE ATT SLUTA KOLLEKTIVAVTAL MED DEN EGNA ORGANISATIONEN F¶R DEN EGNA ORGANISATIONENS MEDLEMMAR ¤VEN OM ARBETSGIVAREN REDAN HAR ETT AVTAL MED EN ANNAN ARBETSTAGARORGANISATION VILKET F¶RETAGET VILL TILL¤MPA ¤VEN F¶R DEN STRIDANDE ORGANISATIONENS MEDLEMMAR 3YMPATI¥TG¤RDER KAN ¤VEN ANV¤NDAS VID BRANSCHF¶RHANDLINGAR OM F¶RNYELSE AV KOLLEKTIVAVTAL OM L¶NER /RGANISATIONER MED MER EFFEKTIVA KONFLIKTVAPEN KAN P¥ S¥ S¤TT ST¶DJA ORGANISATIONEN I PRIM¤RKONFLIKTEN
3YMPATI¥TG¤RDER TILL¤MPAS VIDARE ¶VER DE NATIONELLA GR¤NSERNA $ET HAR VARIT AKTUELLT MED S¥DANA ¥TG¤RDER B¥DE TILL ST¶D F¶R FACKLIGA ORGANISATIONER I GRANNL¤NDERNA OCH I ANDRA L¤NDER %TT MOTIV F¶R ATT TILL¥TA SYMPATI¥TG¤RDER MED PARTER FR¥N ANDRA L¤NDER KAN VARA ATT UNDVIKA SOCIAL DUMPNING %TT ANNAT KAN VARA M¶JLIGHETEN ATT DELTA I INTERNATIONELLA SOLIDARITETSAKTIONER T EX GENOM STRIDS¥TG¤RDER MOT FARTYG UNDER BEKV¤MLIGHETSFLAGG $ESSA FR¥GOR HAR VARIT F¶REM¥L F¶R OMFATTANDE UTREDNINGSARBETE
4IDIGARE ANV¤NDES SYMPATI¥TG¤RDER OFTA AV ARBETSGIVARPARTEN F¶R ATT SVARA P¥ DE FACKLIGA ORGANISATIONERNAS VARSEL OM STRIDS¥TG¤RDER 3YMPATI¥TG¤RDER KUNDE VARA ETT S¤TT F¶R EN ARBETSGIVARORGANISATION ATT ¶KA DE FACKLIGA ORGANISATIONERNAS KONFLIKTKOSTNADER .UMERA ANSER
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
F¶RETAGEN I REGEL ATT EN LOCKOUT KOSTAR F¶R MYCKET $ET ¤R D¤RMED INTE L¤NGRE N¥GOT VERKSAMT KONFLIKTMEDEL F¶R ARBETSGIVARSIDAN
$ET FINNS TV¥ SK¤L SOM TALAR F¶R ATT F¶REKOMSTEN AV SYMPATI¥TG¤RDER KAN KOMMA ATT ¶KA $ET ENA ¤R ATT DEN ¶KANDE INTERNATIONALISERINGEN OCH MEDLEMSKAPET I %5 G¶R ATT INTRESSET F¶R ATT ENGAGERA SIG I UTL¤NDSKA KONFLIKTER KAN KOMMA ATT ¶KA $ET KAN ¤VEN BLI VANLIGARE ATT FACKLIGA ORGANISATIONER I UTLANDET BER OM ST¶D FR¥N SVENSKA FACKLIGA ORGANISATIONER $ET ANDRA SK¤LET ¤R ATT ANTALET AVTALSOMR¥DEN ¶KAR VILKET G¶R ATT DET KAN BLI FLER TILLF¤LLEN ATT VIDTA SYMPATI¥TG¤RDER $ET G¤LLER S¤RSKILT OM DET INTE SKER N¥GON TIDSM¤SSIG SAMORDNING AV F¶RHANDLINGARNA
3YMPATI¥TG¤RDER KAN S¤GAS VARA EN DEL I EN NORDISK TRADITION ) .ORGE OCH &INLAND ¤R R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER I STORT SETT DENSAMMA SOM I 3VERIGE ) $ANMARK ¤R DEN N¥GOT MER INSKR¤NKT D¥ DET I PRAXIS FINNS VISSA KRAV P¥ N¥GON FORM AV INTRESSEGEMENSKAP MELLAN DEN PART SOM VIDTAR SYMPATI¥TG¤RDEN OCH DEN PART I PRIM¤RKONFLIKTEN SOM SYMPATI¥TG¤RDEN SYFTAR TILL ATT ST¶DJA .¤R DESSA B¥DA PARTER ¤R MED I SAMMA HUVUDORGANISATION FINNS DET DOCK ETT STORT UTRYMME F¶R SYMPATI¥TG¤RDER ) PRAKTIKEN HAR R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER EN MYCKET ST¶RRE BETYDELSE I DE DANSKA AVTALSF¶RHANDLINGARNA ¤N I DE SVENSKA $ET BEROR BL A P¥ ATT R¤TTEN ATT TILLGRIPA SYMPATI¥TG¤RDER UTNYTTJAS ¤VEN P¥ ARBETSGIVARSIDAN
5TANF¶R .ORDEN ¤R R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER I ALLM¤NHET MERA INSKR¤NKT 3YMPATI¥TG¤RDER ¤R TILL¥TNA I )RLAND MEN KAN INTE F¶REKOMMA I 3TORBRITANNIEN ) 4YSKLAND FINNS DET KNAPPAST N¥GOT UTRYMME ALLS F¶R SYMPATI¥TG¤RDER ) DEN M¥N DE F¥R F¶REKOMMA M¥STE DET FINNAS N¥GON FORM AV SAMH¶RIGHET MELLAN DEN ST¶DJANDE PARTEN OCH DEN PART SOM F¥R ST¶D ) .EDERL¤NDERNA OCH
%N BEGR¤NSNING AV R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER I LAG SKULLE INTE STRIDA MOT REGERINGSFORMEN $EN SKULLE D¤REMOT KUNNA KOMMA I KONFLIKT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
MED %UROPAR¥DETS SOCIALA STADGA %UROPAR¥DET HAR NYLIGEN RIKTAT EN REKOMMENDATION TILL 4YSKLAND MED UPPMANING ATT TILL¥TA SYMPATI¥TG¤RDER
$EN NATIONALEKONOMISKA FORSKNINGEN HAR INTE GIVIT N¥GOT ENTYDIGT SVAR P¥ HUR R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER P¥VERKAR L¶NEUTVECKLING OCH SYSSELS¤TTNING … ENA SIDAN TORDE KOLLEKTIVAVTALENS H¶GA T¤CKNINGSGRAD SOM S¤KERST¤LLS VIA R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER VARA DEN MEST AVG¶RANDE F¶RKLARINGEN TILL ATT L¶NERNA LIGGER ¶VER DEN MARKNADSKLARERADE NIV¥N INOM BRANSCHER OCH P¥ ORTER MED H¶G ARBETSL¶SHET 2¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER ST¤RKER DESSUTOM L¶NTAGARNAS F¶RHANDLINGSPOSITIONER I EN AVTALSF¶RHANDLING VILKET TENDERAR ATT PRESSA UPP L¶NE¶KNINGSTAKTEN $ET ¤R D¤RF¶R RIMLIGT ATT F¶RV¤NTA SIG ATT EN BEGR¤NSNING AV R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER SKULLE INNEB¤RA ATT L¶NE¶KNINGSTAKTEN BLIR L¤GRE OCH D¤RMED SYSSELS¤TTNINGEN H¶GRE INOM BRANSCHER OCH P¥ ORTER MED H¶G ARBETSL¶SHET
… ANDRA SIDAN FINNS DET FORSKNING SOM TYDER P¥ ATT ETT HELT MARKNADSBASERAT L¶NESYSTEM INTE BEH¶VER LEDA TILL EN B¤TTRE SYSSELS¤TTNINGSUTVECKLING !RBETSGIVARE KAN I VISSA SITUATIONER TJ¤NA P¥ ATT BETALA L¶NER SOM LIGGER UNDER DEN MARKNADSKLARERADE NIV¥N ¤VEN OM DETTA INNEB¤R VISSA SV¥RIGHETER I NYREKRYTERINGEN AV ARBETSKRAFT %N F¶RST¤RKNING AV L¶NTAGARNAS F¶RHANDLINGSPOSITION KAN I ETT S¥DANT L¤GE LEDA TILL S¥V¤L H¶GRE L¶NER SOM H¶GRE SYSSELS¤TTNING $EN ¶KADE L¶NESKILLNADEN MELLAN OLIKA BRANSCHER SOM EN BEGR¤NSNING AV R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER TROLIGEN SKULLE KUNNA LEDA TILL SKULLE ¤VEN KUNNA MEDF¶RA SAMH¤LLSEKONOMISKA EFFEKTIVITETSF¶RLUSTER &¶R ATT UPPN¥ OPTIMAL ALLOKERING AV DEN UNGA ARBETSKRAFTEN B¶R ENLIGT EKONOMISK TEORI ING¥NGSL¶NERNA VARA DESAMMA I OLIKA BRANSCHER F¶R PERSONER MED SAMMA KVALIFIKATIONER %N MER ENHETLIG L¶NES¤TTNING KAN P¥ SIKT LEDA TILL EN SNABBARE TILLV¤XT INOM NYA OCH EXPANSIVA BRANSCHER
5TREDNINGEN ANSER SOM REDAN HAR N¤MNTS ATT R¤TTEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER B¶R VARA KVAR MEN SAMTIDIGT ATT M¶JLIGHETERNA ATT ANV¤NDA SYMPATI¥TG¤RDER B¶R BEGR¤NSAS N¥GOT $ET FINNS EN RELATIVT BRED KRITIK MOT HUR SYMPATI¥TG¤RDER HAR ANV¤NTS I VISSA FALL .¥GRA AV DE F¶RSLAG SOM UTREDNINGEN L¤GGER FRAM KOMMER ATT F¥ INDIREKT EFFEKT F¶R ANV¤NDNINGEN AV SYMPATI¥TG¤RDER 5TREDNINGEN MENAR ATT DET ¤VEN FINNS ANLEDNING F¶R PARTERNA ATT BEAKTA DEN KRITIK SOM HAR RIKTATS MOT ANV¤NDNINGEN AV SYMPATI¥TG¤RDER
&¶R DET F¶RSTA HAR UTREDNINGEN F¶RESLAGIT ¥TERINF¶RANDE AV DET F¶RBUD MOT STRIDS¥TG¤RDER MOT ENMANS OCH FAMILJEF¶RETAG VILKET G¤LLDE
SE AVSNITT &¶RBUDET INNEFATTAR ¤VEN SYMPATI¥TG¤RDER SOM VIDTAS I S¥DANT SYFTE
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
&¶R DET ANDRA HAR UTREDNINGENS F¶RSLAG OM F¶RL¤NGD VARSELTID EN INVERKAN P¥ M¶JLIGHETEN TILL SYMPATI¥TG¤RDER %FTER TILLKOMSTEN AV
DAGAR INNEB¤R ATT ¤VEN SYMPATI¥TG¤RDER SENAREL¤GGS
&¶R DET TREDJE B¶R
&¶R DET FJ¤RDE HAR UTREDNINGEN LAGT F¶RSLAG TILL EN REGEL SOM INNEH¥LLER KRAV P¥ PROPORTIONALITET F¶R VISSA TYPER AV STRIDS¥TG¤RDER BL A BLOCKADER OCH ANDRA TYPER AV SYMPATI¥TG¤RDER 'ENOM DET F¶RSLAGET TILLGODOSES BEHOVET AV ATT KOMMA TILL R¤TTA MED STITUATIONER D¤R EN VARSLAD SYMPATI¥TG¤RD ST¥R I ETT UPPENBART MISSF¶RH¥LLANDE TILL OMFATTNINGEN AV DEN PRIM¤R¥TG¤RD SOM DEN ¤R AVSEDD ATT VIDTAS TILL ST¶D F¶R
7.13Proportionalitet
5TREDNINGENS F¶RSLAG %TT PROPORTIONALITETSKRAV B¶R INF¶RAS F¶R STRIDS¥T G¤RDER SOM VIDTAS VID F¶RHANDLINGAR MELLAN PARTER SOM ¤R ELLER BRUKAR VARA BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL I F¶RH¥LLANDE TILL VARANDRA %N STRIDS¥TG¤RD B¶R P¥ YRKANDE AV DEN PART MOT VILKEN ¥TG¤RDEN RIKTAS KUNNA F¶RKLARAS OLOVLIG AV !RBETSDOMSTOLEN I F¶LJANDE SITUATIONER
-När en stridsåtgärd, som är partiell eller på annat sätt begränsad, kan förväntas leda till skada eller annan olägenhet, som står i uppenbart missförhållande till åtgärdens omfattning.
-När en stridsåtgärd, som har varslats som svar på en annan stridsåtgärd, är väsentligt mer omfattande än vad som är rimligt med hänsyn till den åtgärd, som har orsakat svarsåtgärden.
-När en sympatiåtgärd, som har varslats till stöd för en part i dennes tvist om förnyande av kollektivavtal, kan förväntas leda till skada eller
annan olägenhet som står i ett uppenbart missförhållande till
åtgärdens eller primäråtgärdens omfattning.
!RBETSMARKNADENS PARTER B¶R KUNNA AVTALA OM AVVIKELSE FR¥N DE F¶RESLAGNA KRAVEN P¥ PROPORTIONALITET
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
Frågan om proportionalitet nämns inte i direktiven. Enligt direktiven skall utredningen dock pröva olika förslag att förbättra lönebildningen och
därvid utgå bl.a. från de förslag, som parterna har framfört till regeringen.
3!& MENAR ATT R¤TTEN TILL STRIDS¥TG¤RDER B¶R BEGR¤NSAS MED UTG¥NGSPUNKT FR¥N TV¥ OLIKA PRINCIPER OM PROPORTIONALITET $EN ENA PRINCIPEN SKULLE INNEB¤RA KRAV P¥ RIMLIG PROPORTION MELLAN EN STRIDS¥TG¤RD OCH DESS SYFTE DET VILL S¤GA VAD MAN ¶NSKAR UPPN¥ MED STRIDS¥TG¤RDEN
%NLIGT DEN ANDRA PRINCIPEN SOM 3!& VILL INF¶RA SKULLE DET FINNAS ETT RIMLIGT F¶RH¥LLANDE MELLAN OMFATTNINGEN AV DEN STRIDS¥TG¤RD SOM VIDTAS OCH DE ST¶RNINGAR OCH SKADOR SOM UPPKOMMER F¶R MOTPARTEN
5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT ETT KRAV P¥ PROPORTIONALITET INF¶RS I LAGSTIFT NINGEN $ET SKULLE GE EN RIMLIGARE BALANS MELLAN PARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN BEGR¤NSA M¶JLIGHETEN TILL ¥TG¤RDER SOM KOSTAR LITE F¶R DEN EGNA ORGANISATIONEN MEN ORSAKAR STORA KOSTNADER F¶R MOTPARTEN ELLER TREDJE MAN "EST¤MMELSEN SKALL G¤LLA STRIDS¥TG¤RDER SOM VIDTAS VID EN TVIST MELLAN PARTER SOM ¤R ELLER BRUKAR VARA BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL &LERA FORSKARE SOM UTREDNINGEN HAR ANLITAT ST¶DER F¶RSLAGET OM ATT INF¶RA ETT LAGSTADGAT KRAV P¥ PROPORTIONALITET 3¥DANA KRAV FINNS I R¤TTSTRADITIONEN I FLERA L¤NDER I +ONTINENTALEUROPA &¶RSLAGET OM ETT LAGSTADGAT KRAV P¥ PROPORTIONALITET ¤R ENLIGT UTREDNINGENS UPPFATTNING ¤VEN V¤SENTLIGT F¶R ATT F¥ ETT BRETT ST¶D F¶R ETT PAKET AV ¥TG¤RDER SOM SKULLE KUNNA F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN 5TREDNINGEN UTVECKLAR I DET F¶LJANDE F¶RSLAGET OCH MOTIVEN F¶R DET
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
5TREDNINGEN ANSER ATT EN VARSLAD STRIDS¥TG¤RD B¶R KUNNA F¶RKLARAS OLOVLIG I TRE SITUATIONER $EN F¶RSTA ¤R N¤R EN STRIDS¥TG¤RD SOM ¤R PARTIELL ELLER P¥ ANNAT S¤TT BEGR¤NSAD KAN F¶RV¤NTAS LEDA TILL SKADA SOM ST¥R I UPPENBART MISSF¶RH¥LLANDE TILL ¥TG¤RDENS OMFATTNING $EN ANDRA ¤R N¤R EN STRIDS¥TG¤RD SOM HAR VARSLATS SOM SVAR P¥ EN ANNAN STRIDS¥TG¤RD ¤R V¤SENTLIGT MER OMFATTANDE ¤N VAD SOM ¤R RIMLIGT MED H¤NSYN TILL DEN ¥TG¤RD SOM ORSAKAT SVARS¥TG¤RDEN $EN TREDJE G¤LLER SYMPATI¥TG¤RDER SOM HAR VARSLATS TILL ST¶D F¶R EN PART I DENNES TVIST MED EN MOTPART SOM HAN BRUKAR VARA BUNDEN AV KOLLEKTIVAVTAL MED OCH N¤R EN S¥DAN ¥TG¤RD KAN F¶RV¤NTAS LEDA TILL SKADA SOM ST¥R I ETT UPPENBART MISSF¶RH¥LLANDE TILL ¥TG¤RDENS ELLER PRIM¤R¥TG¤RDENS OMFATTNING
$ET FINNS FLERA SK¤L ATT INF¶RA EN BEST¤MMELSE AV DEN NYSS BESKRIVNA INNEB¶RDEN &¶R DET F¶RSTA SKULLE DET SOM REDAN HAR N¤MNTS GE EN RIMLIGARE BALANS MELLAN PARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN $EN RELATIVT SVAGA UTVECKLINGEN AV DEN SVENSKA EKONOMIN DE SENASTE DECENNIERNA OCH DEN NUVARANDE H¶GA ARBETSL¶SHETEN G¶R DET MER ANGEL¤GET ¤N TIDIGARE ATT ¶VERV¤GA ¥TG¤RDER SOM SKULLE KUNNA F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN OCH RESULTERA I EN B¤TTRE UTVECKLING AV SYSSELS¤TTNINGEN OCH EN NEDG¥NG I ARBETSL¶SHETEN $ET G¤LLER ¤VEN S¥DANA ¥TG¤RDER SOM P¥VERKAR BALANSEN MELLAN ARBETSMARKNADENS PARTER
$E F¶R¤NDRINGAR SOM HAR INTR¤FFAT DE SENASTE DECENNIERNA HAR ST¤RKT DE FACKLIGA ORGANISATIONERNA RELATIVT ARBETSGIVARNA $ET ¤R FLER AKT¶RER ¤N TIDIGARE SOM FATTAR BESLUT OM STRIDS¥TG¤RDER $ET SKER MINDRE SAMORDNING INOM HUVUDORGANISATIONERNA (UVUDORGANISATIONERNAS ROLL I L¶NEF¶RHANDLINGARNA HAR ¶VER HUVUD TAGET MINSKAT !NTALET AVTALSOMR¥DEN HAR ¶KAT OCH SAMARBETET MELLAN F¶RBUND SOM ¤R MED LEMMAR I OLIKA CENTRALORGANISATIONER HAR UTVECKLATS 5PPDELNINGEN AV ARBETSMARKNADEN I ALLT FLER AVTALSOMR¥DEN HAR LETT TILL ATT F¶RHANDLINGARNA INOM ETT AVTALSOMR¥DE L¤TTARE F¥R F¶LJDVERKNINGAR INOM ANDRA OMR¥DEN 'ENOM OMSTRUKTURERINGEN AV N¤RINGSLIVET UTG¶R TJ¤NSTEM¤NNEN EN ALLT ST¶RRE ANDEL AV ARBETSTAGARNA /RGANISATIONSGRADEN BLAND DEM HAR V¤XT !NST¤LLDA INOM OFFENTLIG SEKTOR HAR F¶RHANDLINGS OCH KONFLIKTR¤TT
$EN TEKNISKA UTVECKLINGEN OCH INTERNATIONALISERINGEN HAR GJORT F¶RETAGEN MER S¥RBARA 0RODUKTIONSTEKNIK MED hJUST IN TIME LEVERANSERh OCH SM¥ LAGER G¶R F¶RETAGEN K¤NSLIGA F¶R PRODUKTIONSSTOPP 2ISKEN HAR ¶KAT F¶R ATT ETT F¶RETAG SOM INTE KLARAR ATT LEVERERA ENLIGT AVTAL F¥R PROBLEM ATT F¥ NYA ORDER 0RODUKTIONSTEKNIKEN HAR SAMTIDIGT INNEBURIT ATT FLER ARBETSTAGARE HAR NYCKELPOSITIONER I DEN MENINGEN ATT DE ¤R S¥
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
VIKTIGA F¶R VERKSAMHETEN ATT HELA PRODUKTIONEN AVBRYTS OM DE TAS UT I STREJK "EROENDET MELLAN OLIKA LED I PRODUKTIONEN HAR ¶KAT
$E FACKLIGA F¶RBUNDEN HAR OLIKA F¶RHANDLINGSSTYRKA %N DEL F¶RBUND KAN ARGUMENTERA F¶R H¶GRE L¶NER MED ST¶D I MARKNADSKRAFTERNA /M DET R¥DER BRIST P¥ ARBETSKRAFT SOM HAR DE ORGANISERADE MEDLEMMARNAS KOMPETENS GER DET ORGANISATIONEN STARKA ARGUMENT I F¶RHANDLINGARNA /M DET ¤R STOR EFTERFR¥GAN P¥ BRANSCHENS PRODUKTER GER DET OCKS¥ EN STARK F¶RHANDLINGSPOSITION &¶RHANDLINGSSTYRKAN KAN EMELLERTID ¤VEN BERO P¥ ATT F¶RBUNDET F¶RFOGAR ¶VER EFFEKTIVA STRIDS¥TG¤RDER $ET G¤LLER S¤RSKILT F¶RBUND SOM ORGANISERAR NYCKELPERSONER SOM OM DE TAS UT I STREJK KAN ORSAKA ETT MYCKET STORT PRODUKTIONSBORTFALL TILL EN LITEN KOSTNAD F¶R DEN EGNA KONFLIKTFONDEN
.¤R F¶RHANDLINGARNA VAR MER SAMORDNADE KUNDE KONSEKVENSERNA AV ATT F¶RBUNDEN HADE OLIKA F¶RHANDLINGSSTYRKA V¤GAS AV MELLAN HUVUDORGANISATIONERNA 9RKANDENA KUNDE FASTST¤LLAS UR ETT HELHETSPERSPEKTIV OCH F¶RBUNDEN KUNDE TILLSAMMANS BEST¤MMA VILKA MEDLEMMAR SOM SKULLE TAS UT F¶R ATT ST¶DJA AVTALSKRAV SOM G¤LLDE HELA HUVUDAVTALSOMR¥DET ELLER KARTELLEN 3AMTIDIGT INNEBAR SAMORDNINGEN ATT LOCKOUTER KUNDE ANV¤NDAS MER EFFEKTIVT SOM SVAR P¥ PARTIELLA STRIDS¥TG¤RDER
&¶R DET ANDRA HAR UTREDNINGEN FUNNIT ST¶D I FORSKNINGEN F¶R ATT INF¶RA ETT KRAV P¥ PROPORTIONALITET &LERA FORSKARE HAR FRAMH¥LLIT ATT F¶RHANDLINGSTAKTIKEN ATT ANV¤NDA STRIDS¥TG¤RDER SOM INTE KOSTAR S¤RSKILT MYCKET F¶R DEN EGNA KONFLIKTFONDEN MEN SOM ST¤LLER TILL V¤LDIGT STORA EKONOMISKA SKADOR F¶R MOTPARTEN LEDER TILL NEGATIVA EFFEKTER P¥ SAMH¤LLSEKONOMIN $E HAR VARIT POSITIVA TILL F¶RSLAGET ATT INF¶RA KRAV P¥ ATT STRIDS¥TG¤RDER SKALL HA RIMLIGA PROPORTIONER .¥GRA FORSKARE HAR ANSETT ATT DET FINNS STARKA SK¤L F¶R ETT S¥DANT KRAV
&ORSKARE FR¥N .ORGE HAR P¥PEKAT ATT PARTERNA I 3VERIGE HAR ST¶RRE M¶JLIGHETER B¥DE N¤R DET G¤LLER ATT V¤LJA STRIDS¥TG¤RD OCH ATT F¶RL¤GGA ¥TG¤RDEN I TIDEN ¤N VAD PARTERNA HAR I $ANMARK OCH .ORGE $E HAR FUNNIT DET SANNOLIKT ATT DETTA P¥VERKAR F¶RHANDLINGSRESULTATET P¥ FLERA
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
S¤TT +OSTNADERNA F¶R EN KONFLIKT ¤R EN VIKTIG FAKTOR I F¶RHANDLINGARNA /M EN FACKF¶RENING HAR M¶JLIGHET ATT V¤LJA EN METOD SOM KOSTAR LITE F¶R ARBETSTAGARNA OCH SAMTIDIGT LEDER TILL STOR KOSTNAD F¶R ARBETSGIVAREN ¤R DET EN STOR F¶RDEL I F¶RHANDLINGARNA $ET VERKAR ENLIGT DESSA FORSKARE RIMLIGT ATT ANTA ATT EN TOTAL STREJK ELLER LOCKOUT MEDF¶R ST¶RRE OS¤KERHET BETR¤FFANDE F¶LJDERNA ¤N VAD BEGR¤NSADE STRIDS¥TG¤RDER G¶R %N S¥DAN OS¤KERHET F¶RSVAGAR DEN VARSLANDE PARTEN /M OS¤KERHETEN ¤R STOR FORDRAS DET INTE S¥ STORT TILLM¶TESG¥ENDE FR¥N MOTPARTEN I F¶RHAND LINGARNA F¶R ATT DEN VARSLANDE PARTEN SKALL AVST¥ FR¥N SIN ¥TG¤RD
%TT PAR FORSKARE HAR EMELLERTID F¶RUTSETT PROBLEM MED EN PROPORTIONALITETSREGEL D¥ DEN ¤R FR¤MMANDE F¶R SVENSK TRADITION OCH KAN VARA SV¥R ATT TILL¤MPA %N FORSKARE HAR SKRIVIT ATT EN S¥DAN BEST¤MMELSE LEDER TILL EN RAD SV¥RAVV¤GDA BED¶MNINGAR OCH ATT DEN EXEMPELVIS VID TILL¤MPNING P¥ SYMPATI¥TG¤RDER B¶R F¶RUTS¤TTA ATT ¥TG¤RDENS OMFATTNING OCH VERKNINGAR ¤R UPPENBART OCH OSTRIDIGT ORIMLIGA I F¶RH¥LLANDE TILL PRIM¤RKONFLIKTENS OMFATTNING OCH BETYDELSE %TT ALTERNATIV TILL KRAV P¥ PROPORTIONALITET SKULLE KUNNA VARA EN RAD PRECISERADE F¶RBUD MOT VISSA TYPER AV STRIDS¥TG¤RDER $ET FINNS TV¥ SK¤L TILL ATT S¥DANA BEST¤MMELSER INTE F¶RESL¥S I ST¤LLET $ET ENA ¤R ATT DET ¤R SV¥RT ATT MED RIKTADE F¶RBUD HINDRA PARTER FR¥N ATT VIDTA STRIDS¥TG¤RDER SOM UPPFATTAS SOM ORIMLIGA UTAN ATT SAMTIDIGT F¶RBJUDA S¥DANA ¥TG¤RDER SOM ANSES RIMLIGA $ET ANDRA ¤R ATT DET ¤R SV¥RT ATT F¶RUTSE ALLA DE STRIDS¥TG¤RDER SOM DET KAN KOMMA ATT VARSLAS OM I FRAMTIDEN
&¶R DET TREDJE FINNS KRAV P¥ ATT STRIDS¥TG¤RDER SKALL VARA RIMLIGA I R¤TTS SYSTEMEN I FLERA ANDRA EUROPEISKA L¤NDER 3OM NYSS N¤MNTS HAR MAN I $ANMARK EN N¥GOT MER RESTRIKTIV INST¤LLNING TILL STRIDS¥TG¤RDER ¤N I 3VERIGE $EN HAR UPPKOMMIT GENOM ATT DET I DANSK R¤TTSPRAXIS HAR ST¤LLTS UPP ETT KRAV P¥ ATT FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER M¥STE HA ETT RIMELIGT FAGLIGT FORM¥L $ET HAR OCKS¥ UTTRYCKTS S¥ ATT DET SKALL FINNAS ETT RIMLIGT F¶RH¥LLANDE MELLAN M¥L OCH MEDEL /M DETTA KRAV INTE ¤R UPPFYLLT KAN DEN SOM HAR VIDTAGIT STRIDS¥TG¤RDEN BLI SKADEST¥NDSSKYLDIG $ET B¶R FRAMH¥LLAS ATT KRAVET I FR¥GA TILL¤MPAS MED F¶RSIKTIGHET %TT EXEMPEL SOM BRUKAR ANV¤NDAS F¶R ATT BELYSA N¤R EN STRIDS¥TG¤RD INTE UPPFYLLER RIMLIGHETSKRAVET ¤R N¤R EN STRIDS¥TG¤RD MOT EN ARBETSGIVARE LEDER TILL ATT DENNE INTE KAN FORTS¤TTA ATT DRIVA R¶RELSE ) NORSK R¤TT HAR MAN EN LIKNANDE BEST¤MMELSE I EN ALLM¤NT TILL¤MPLIG LAG R¶RANDE BOIKOTT $ET SKALL F¶RELIGGA ETT RIMLIGT F¶RH¥LLANDE MELLAN DET INTRESSE SOM SKALL FR¤MJAS OCH DEN SKADA SOM ¥TG¤RDEN KAN MEDF¶RA
) N¥GRA L¤NDER P¥ KONTINTENTEN F¶REKOMMER KRAV P¥ PROPORTIONALITET N¤R DET G¤LLER STRIDS¥TG¤RDER ) 4YSKLAND D¤R DET HELT SAKNAS LAGREGLER OM R¤TTEN ATT VIDTA STRIDS¥TG¤RDER TILL¤MPAS DET I R¤TTSPRAXIS EN
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
PROPORTIONALITETSPRINCIP SOM G¥R UT P¥ ATT VISSA F¶RUTS¤TTNINGAR SKALL VARA UPPFYLLDA F¶R ATT STRIDS¥TG¤RDEN INTE SKALL ANSES G¥ F¶R L¥NGT I F¶RH¥LLANDE TILL VAD DEN SYFTAR TILL ATT ¥STADKOMMA %N S¥DAN F¶RUTS¤TTNING ¤R ATT ¥TG¤RDEN HAR F¶REG¥TTS AV EN MEDLEMSOMR¶STNING %N ANNAN ¤R ATT F¶RHANDLINGSM¶JLIGHETERNA HAR UTT¶MTS OCH ATT ¥TG¤RDEN ¤R EN SISTA UTV¤G F¶R ATT F¥ IGENOM ST¤LLDA KRAV /M KRAVEN INTE ¤R UPPFYLLDA KAN ¥TG¤RDEN LEDA TILL SKADEST¥ND $ET FINNS OCKS¥ M¶JLIGHET ATT F¶RBJUDA DEN „VEN I .EDERL¤NDERNA KAN DOMSTOLAR G¶RA EN PROPORTIONALITETSBED¶MNING AV EN STRIDS¥TG¤RD $E KAN OCKS¥ F¶RBJUDA EN ¥TG¤RD HELT ELLER DELVIS
%N BEST¤MMELSE OM PROPORTIONALITET I ENLIGHET MED UTREDNINGENS F¶RSLAG ¤R F¶RENLIG MED GRUNDLAGEN $EN SVENSKA R¤TTEN TILL FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER ¤R GRUNDLAGSSKYDDAD )NSKR¤NKNINGAR I R¤TTEN TILL STRIDS¥TG¤RDER F¥R DOCK ENLIGT KAP g REGERINGSFORMEN G¶RAS I LAG OCH M¥STE ALLTS¥ F¶REG¥S AV BESLUT I RIKSDAGEN 2EGERINGSFORMEN HINDRAR ATT DET UTVECKLAS DOMSTOLSPRAXIS SOM BEGR¤NSAR STRIDSR¤TTEN UTAN ATT DET FINNS ST¶D I LAG ELLER AVTAL $EN F¶RESLAGNA BEST¤MMELSEN SKULLE GENOMF¶RAS I LAG OCH SKULLE D¤RF¶R UPPFYLLA DET KRAV SOM ST¤LLS I REGERINGSFORMEN
Utredningen anser sig kunna utgå från att de föreslagna kraven på proportionalitet även är förenliga med de internationella konventionerna på området. De tyska rättssystemet har inte ansetts ge tillräckligt utrymme för strejker och har därför fått kritik av både ILO och Europarådet. Kritiken har dock inte uttryckts så att proportionalitetskrav inte skulle få förekomma. De proportionalitetskrav som ställs i Tyskland förefaller vidare att vara betydligt mera långtgående än det krav på proportionalitet, som utredningen föreslår. Det nu framlagda förslaget har inte samma innebörd som den praxis, som har utvecklats i Tyskland. Den skälighetsprövning av stridsåtgärder som föreslås är främst tänkt att ha förebyggande och balanserande effekt, genom att parterna blir mer angelägna om att inte varsla om stridsåtgärder, som kan uppfattas som orimliga i sitt sammanhang. Det är inte utredningens avsikt att proportionalitetskraven skall leda till att arbetstagare berövas den rätt att strejka, som garanteras i konventionerna på
området.
!RBETSMARKNADENS PARTER B¶R KUNNA AVTALA OM AVVIKELSE FR¥N DE F¶RESLAGNA KRAVEN P¥ PROPORTIONALITET ,AGSTIFTNINGEN B¶R P¥ DENNA PUNKT S¥LEDES VARA DISPOSITIV !LLM¤NT SETT ¤R DET B¤TTRE OM PARTERNA I AVTAL KOMMER ¶VERENS OM VILKA REGLER SOM SKALL G¤LLA $ET GER NORMALT EN ST¶RRE STABILITET OCH LEGITIMITET $ETTA ¤R ETT OMR¥DE D¤R UTREDNINGEN MENAR ATT DET B¶R VARA M¶JLIGT ATT UTFORMA EGNA ¶VERENSKOMMELSER OM VILKA REGLER SOM SKALL G¤LLA 3¥DANA REGLER KAN G¥ I B¥DE F¶RST¤RKANDE
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
OCH F¶RSVAGANDE RIKTNING $ET B¶R EXEMPELVIS VARA M¶JLIGT ATT AVTALA OM ATT NUVARANDE REGLER SKALL G¤LLA ¤VEN FORTS¤TTNINGSVIS
%TT ALTERNATIV TILL UTREDNINGENS F¶RSLAG SKULLE KUNNA VARA ATT INR¤TTA EN S¤RSKILD N¤MND DIT FR¥GOR OM EN STRIDS¥TG¤RDS PROPORTIONALITET KUNDE H¤NSKJUTAS %N S¥DAN N¤MND SKULLE T EX KUNNA VARA PLACERAD VID
,¶NEF¶RHANDLINGSUTREDNINGEN LADE I SITT BET¤NKANDE 3/5 S
FRAM F¶RSLAG OM EN N¤MND SOM P¥ BEG¤RAN AV PART SKULLE KUNNA PR¶VA OM EN KONFLIKT VAR SAMH¤LLSFARLIG $EN AV ,¶NEF¶RHANDLINGSUTREDNINGEN F¶RESLAGNA N¤MNDEN SKULLE T¤CKA HELA ARBETSMARKNADEN $EN SKULLE BEST¥ AV SJU LEDAM¶TER VARAV SEX SKULLE UTSES AV REGERINGEN EFTER F¶RSLAG AV ORGANISATIONER MED R¤TT TILL REPRESENTATION 2EGERINGEN SKULLE UTSE ORDF¶RANDE I N¤MNDEN F¶R TRE ¥R I TAGET OCH ORDF¶RANDEN SKULLE P¥ SAMMA S¤TT SOM I FR¥GA OM !RBETSDOMSTOLENS ORDF¶RANDE VARA EN PERSON SOM HADE PARTERNAS F¶RTROENDE "EH¶RIGA ATT G¶RA ANM¤LAN TILL N¤MNDEN SKULLE I F¶RSTA HAND VARA PARTERNA I KONFLIKTEN 6IDARE F¶RESLOGS ATT ¤VEN ANDRA ORGANI SATIONER INOM VARS OMR¥DE KONFLIKTEN KUNDE F¥ BETYDELSE SKULLE F¥ BEH¶RIGHET ATT G¶RA EN ANM¤LAN &¶R DET FALL N¤MNDENS FLERTAL SKULLE FINNA ATT STRIDS¥TG¤RDEN VAR SAMH¤LLSFARLIG SKULLE N¤MNDEN UPPMANA DEN PART SOM VARSLAT ATT ¥TERKALLA VARSLET ELLER ATT UPPH¶RA MED STRIDS¥TG¤RDEN
$ET KAN FINNAS INTRESSE BLAND PARTERNA ATT INR¤TTA EGNA N¤MNDER F¶R ATT BED¶MA VILKA STRIDS¥TG¤RDER SOM B¶R F¶REKOMMA %N S¥DAN N¤MND KAN PARTERNA I ETT KOLLEKTIVAVTAL GE I UPPDRAG ATT FATTA TVINGANDE BESLUT $ET FINNS D¤RMED M¶JLIGHET ATT ANPASSA PR¶VNINGEN TILL DE F¶RUTS¤TTNINGAR OCH TRADITIONER SOM G¤LLER F¶R DEN EGNA BRANSCHEN %TT KOLLEKTIVAVTAL KAN OCKS¥ INNEH¥LLA ANDRA KRITERIER OCH BED¶MNINGSGRUNDER F¶R DEN AVTALADE N¤MNDEN ¤N DE SOM F¶RESL¥S G¤LLA F¶R PR¶VNINGEN ENLIGT
5TREDNINGEN F¶RORDAR VIDARE ATT PARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN SLUTER KOLLEKTIVAVTAL OM VILKA STRIDS¥TG¤RDER SOM B¶R F¥ VIDTAS INOM DET EGNA AVTALSOMR¥DET 3¥DANA AVTAL FINNS I VISS UTSTR¤CKNING REDAN I DAG ) 3ALTSJ¶BADSAVTALET ¥TAR SIG PARTERNA EXEMPELVIS ATT AVST¥ FR¥N STRIDS¥TG¤RDER SOM INNEB¤R F¶RF¶LJELSE P¥ RELIGI¶S POLITISK ELLER
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
LIKNANDE GRUND VIDTAS F¶R ATT HINDRA N¥GON ATT F¶RA TALAN INF¶R DOMSTOL ELLER ANNAN MYNDIGHET VITTNA ELLER UT¶VA VEDERG¤LLNING MOT DEN SOM GJORT N¥GOT S¥DANT
RIKTAS MOT RENA FAMILJEF¶RETAG ELLER SOM RIKTAS MOT NEUTRAL TREDJE MAN G¤LLER DOCK INTE SYMPATI¥TG¤RDER F¶R ATT F¥ KOLLEKTIVAVTAL
6ISSA YTTERLIGARE BEGR¤NSNINGAR I KONFLIKTR¤TTEN FINNS P¥ DET OFFENTLIGA OMR¥DET %NLIGT EN BEST¤MMELSE I ,/! F¥R STRIDS¥TG¤RDER ENDAST GENOMF¶RAS I FORM AV LOCKOUT STREJK ¶VERTIDSV¤GRAN ELLER NYANST¤LLNINGSBLOCKAD %N MOTSVARANDE BEGR¤NSNING I
) DE STATLIGA HUVUDAVTALEN SOM !RBETSGIVARVERKET HAR MED 3!#/ 3 OCH 4#/ /& HAR PARTERNA ENATS OM ATT AVST¥ FR¥N ANDRA STRIDS¥TG¤RDER ¤N LOCKOUT STREJK V¤GRAN ATT ARBETA P¥ ¶VERTID ELLER MERTID V¤GRAN ATT UTF¶RA TJ¤NSTERESA UTANF¶R ORDINARIE ARBETSTID SAMT NYANST¤LLNINGSBLOCKAD %NLIGT AVTALET F¥R STRIDS¥TG¤RDER INTE OMFATTA CHEFER OCH VISSA ANDRA PERSONER ENLIGT S¤RSKILD F¶RTECKNING %N BAKGRUND TILL INSKR¤NKNINGARNA ¤R DEN NYSS REDOVISADE BEST¤MMELSEN I ,/! !VTALET OMFATTAR INTE 3%+/
„VEN I DE KOMMUNALA HUVUDAVTALEN HAR PARTERNA ENATS OM ATT BEGR¤NSA STRIDS¥TG¤RDERNA 3OM P¥TRYCKNINGSMEDEL I EGNA KONFLIKTER OCH VID SYMPATI¥TG¤RDER TILL ST¶D F¶R STRIDS¥TG¤RD INOM HUVUDAVTALENS TILL¤MPNINGSOMR¥DE ¤R INGA ANDRA STRIDS¥TG¤RDER TILL¥TNA ¤N LOCKOUT STREJK V¤GRAN ATT ARBETA ¶VERTID ELLER MERTID V¤GRAN ATT UTF¶RA TJ¤NSTERESA UTANF¶R ORDINARIE ARBETSTID OCH NYANST¤LLNINGSBLOCKAD 6ID SYMPATI¥TG¤RD TILL ST¶D F¶R STRIDS¥TG¤RD UTANF¶R AVTALENS TILL¤MPNINGSOMR¥DE ¤R ¤VEN ANDRA TYPER AV STRIDS¥TG¤RDER TILL¥TNA $ET FINNS DOCK INGET G¤LLANDE HUVUDAVTAL MED 3!#/ F¶RBUNDEN I KOMMUNER OCH LANDSTING
+RAV P¥ ATT EN STRIDS¥TG¤RD SKALL HA RIMLIGA PROPORTIONER ¤R N¥GOT NYTT I DEN SVENSKA ARBETSR¤TTEN .¥GOT S¥DANT F¶RSLAG HAR INTE TIDIGARE UTRETTS $EN BEST¤MMELSE SOM UTREDNINGEN F¶RESL¥R SKULLE KOMMA ATT LEDA TILL EN HELT NY TYP AV INV¤NDNINGAR I M¥L OM STRIDS¥TG¤RDERS LOVLIGHET
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
.¤RMARE OM F¶RSLAGETS UTFORMNING
0ROPORTIONALITETSPRINCIPEN B¶R ENDAST G¤LLA I TVISTER MELLAN PARTER SOM ¤R ELLER BRUKAR VARA BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL MED VARANDRA $ENNA AVGR¤NSNING ¤R VIKTIG F¶R ATT INTE GRUNDVALARNA F¶R KOLLEKTIVAVTALSSYSTEMET SKALL HOTAS $ET ¤R S¥LEDES RIMLIGT ATT PARTERNA SKALL HA R¤TT ATT VIDTA KRAFTFULLARE STRIDS¥TG¤RDER F¶R ATT F¥ ETT F¶RSTA KOLLEKTIVAVTAL TILL ST¥ND ¤N VAD SOM B¶R ACCEPTERAS MELLAN PARTER SOM ¤R ELLER BRUKAR VARA BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL
%N INV¤NDNING ¤R ATT DET F¶REKOMMER SITUATIONER N¤R ARBETSGIVAREN ¤R BUNDEN AV KOLLEKTIVAVTAL MED EN ELLER FLERA ORGANISATIONER OCH D¤RF¶R INTE ¶NSKAR KOLLEKTIVAVTAL MED YTTERLIGARE ORGANISATIONER $ET KAN T EX G¤LLA OM ETT AVTAL MED YTTERLIGARE EN ORGANISATION SKULLE ST¥ I STRID MED INDUSTRIF¶RBUNDSPRINCIPEN ELLER OM DET SKULLE LEDA TILL ST¶RNINGAR I SAMVERKAN MED DE ¶VRIGA ORGANISATIONER SOM ARBETSGIVAREN HAR SLUTIT KOLLEKTIVAVTAL MED $ET HAR MOT DEN BAKGRUNDEN FRAMST¤LLTS ¶NSKEM¥L OM ATT PROPORTIONALITETSPRINCIPEN ¤VEN B¶R TILL¤MPAS VID BED¶MNING AV STRIDS¥TG¤RDER SOM SYFTAR TILL ATT ETABLERA ETT KOLLEKTIVAVTALSF¶RH¥LLANDE
%NLIGT UTREDNINGENS BED¶MNING ¤R EN PROPORTIONALITETSPRINCIP ETT OL¤MPLIGT INSTRUMENT F¶R ATT REGLERA VILKA PARTSF¶RH¥LLANDEN SOM B¶R ETABLERAS P¥ ARBETSMARKNADEN 3KULLE ETT KRITERIUM VARA ATT STRIDS¥TG¤RDER INTE F¥R ANV¤NDAS F¶R ATT TVINGA FRAM KOLLEKTIVAVTAL OM DET REDAN FINNS ETT ETABLERAT KOLLEKTIVAVTALSF¶RH¥LLANDE SKULLE DET KUNNA F¥ O¶NSKADE EFFEKTER $ET SKULLE I PRAKTIKEN INNEB¤RA ATT EN FACKLIG ORGANISATIONS KONFLIKTR¤TT BLIR BEROENDE AV OM DET REDAN FINNS KOLLEKTIVAVTAL MED EN ANNAN ORGANISATION ) F¶RL¤NGNINGEN SKULLE DET KUNNA LEDA TILL EN KONKURRENS MELLAN ORGANISATIONER OM ATT ARBETSGIVAREN SKALL ACCEPTERA DEM SOM KOLLEKTIVAVTALSPART OCH D¤R DEN ORGANISATION SOM ERBJUDER SIG ATT TECKNA AVTAL MED DE S¤MSTA L¶NE OCH ANST¤LLNINGSVILLKOREN HAR ST¶RST CHANS ATT BLI KOLLEKTIVAVTALSPART
) GRUNDLAGEN OCH I DE INTERNATIONELLA KONVENTIONER SOM 3VERIGE HAR UNDERTECKNAT G¶RS INGEN SKILLNAD I F¶RHANDLINGS OCH KONFLIKTR¤TTEN MELLAN OM DET REDAN FINNS KOLLEKTIVAVTAL ELLER INTE .¥GON H¤NSYN TAS INTE HELLER TILL OM DET G¤LLER STORA ELLER SM¥ FACKLIGA ORGANISATIONER &¶R DEN OFFENTLIGA SEKTORN GJORDES VISSA ¶VERV¤GANDEN OM ORGANISATIONSSTRUKTUREN I SAMBAND MED ATT F¶RHANDLINGS OCH KONFLIKTR¤TTEN INF¶RDES I MITTEN AV TALET MEN DET RESULTERADE INTE I N¥GRA LAGBEST¤MMELSER /M REGERINGEN BED¶MER ATT S¤RSKILDA LAGREGLER SKULLE BEH¶VAS P¥ DEN OFFENTLIGA SEKTORN B¶R EN SAMLAD ¶VERSYN SKE AV F¶RHANDLINGS OCH KONFLIKTR¤TTEN P¥ DEN OFFENTLIGA SEKTORN
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
Det är framför allt vissa stridsåtgärder, som har varslats eller vidtagits under senare år som utredningen anser bör begränsas. Dessa stridsåtgärder kan hänföras till någon av följande kategorier:
-3TRIDS¥TG¤RDER D¤R EN I SIG MYCKET BEGR¤NSAD ¥TG¤RD F¥R OMFATTANDE KONSEKVENSER F¶R MOTPARTEN
-3TRIDS¥TG¤RDER SOM F¥R MYCKET STORA EFFEKTER F¶R TREDJE MAN T EX I FORM AV STOPPADE TRANSPORTER ELF¶RS¶RJNING M M OCH D¤RMED ¥STADKOMMER EN ORIMLIG PRESS P¥ MOTPARTEN
De förhållanden, som utredningen vill ge en möjlighet att reagera mot, kan variera starkt. Utredningen förespråkar därför relativt allmänt hållna bestämmelser för de situationer, som enligt utredningens uppfattning bör omfattas av proportionalitetskrav. Genom att kravet på proportionalitet inte föreslås gälla annat än för ett fåtal situationer anser utredningen att det nya rättsläge, som förslaget är tänkt att leda till, kan bli tillräckligt avgränsat och förutsebart, för att bestämmelserna skall kunna tillämpas. Längre fram förklaras innebörden av den föreslagna regeln och ges
exempel på stridsåtgärder, som inte bör vara tillåtna.
4ALAN B¶R KUNNA V¤CKAS I DOMSTOL OM OLOVLIGF¶RKLARING AV ¥TG¤RDEN !RBETSDOMSTOLEN ¤R ENLIGT KAP g LAGEN OM R¤TTEG¥NGEN I ARBETSTVISTER ALLTID BEH¶RIG ATT AVG¶RA TVIST OM STRIDS¥TG¤RD SOM AVSES I
g
$ET KAN ENLIGT UTREDNINGENS UPPFATTNING INTE KOMMA I FR¥GA ATT ANDRA ¤N DEN PART MOT VILKEN STRIDS¥TG¤RDEN RIKTAS F¥R V¤CKA TALAN OM OLOVLIGF¶RKLARING %NDAST DEN ARBETSGIVARE ELLER ORGANISATION SOM ¥TG¤RDEN RIKTAS MOT B¶R KUNNA V¤CKA EN S¥DAN TALAN F¶R ATT FREDA SIG MOT ORIMLIGA STRIDS¥TG¤RDER
%N TALAN OM OLOVLIGF¶RKLARING B¶R KUNNA V¤CKAS FR¥N DET ATT ¥TG¤RDEN HAR VARSLATS OCH B¶R P¥ SAMMA S¤TT SOM ¤R FALLET MED S K FREDSPLIKTSINV¤NDNINGAR KUNNA PR¶VAS INTERIMISTISKT 6ARSELTIDEN ¤R ENLIGT G¤LLANDE LAG DAGAR MEN HAR AV UTREDNINGEN F¶RESLAGITS F¶RL¤NGD TILL DAGAR &¶R ATT VARSELREGLERNA INTE SKALL KUNNA KRINGG¥S HAR UTREDNINGEN VIDARE F¶RESLAGIT ATT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
DOMSTOL I FR¥GA OM STRIDS¥TG¤RDENS LOVLIGHET INNAN STRIDS¥TG¤RDEN BRYTER UT
!TT EN STRIDS¥TG¤RD F¶RKLARAS OLOVLIG B¶R F¥ SAMMA EFFEKT SOM DET HAR N¤R FREDSPLIKT G¤LLER F¶R EN PART ENLIGT NU G¤LLANDE LAG 3KULLE EN STRIDS¥TG¤RD SOM HAR F¶RKLARATS OLOVLIG ¤ND¥ VIDTAS B¶R DET VIDARE KUNNA SANKTIONERAS P¥ SAMMA S¤TT SOM G¤LLER F¶R STRIDS¥TG¤RDER SOM ¤R OLOVLIGA ENLIGT g
%NLIGT DEN F¶RESLAGNA BEST¤MMELSEN B¶R EN VARSLAD STRIDS¥TG¤RD KUNNA F¶RKLARAS OLOVLIG I TRE FALL $ET F¶RSTA FALLET TAR SIKTE P¥ OLIKA TYPER AV BEGR¤NSADE STRIDS¥TG¤RDER %N TYP AV STRIDS¥TG¤RDER SOM KAN HA EN EFFEKT SOM B¶R F¶RHINDRAS MED DEN BEST¤MMELSEN ¤R S K N¥LSTICKS¥TG¤RDER
„VEN PARTIELLA STRIDS¥TG¤RDER KAN UTFORMAS S¥ ATT DE INNEB¤R EN MYCKET LITEN KOSTNAD F¶R DEN SOM VIDTAR ¥TG¤RDEN MEN S¥ ATT DE ¥SAMKAR MOTPARTEN S¥ STORA KOSTNADER ATT DE BLIR OACCEPTABELT OPROPORTIONERLIGA 0ARTIELLA STRIDS¥TG¤RDER ¤R ¥TG¤RDER SOM INNEB¤R ATT ETT VISST ELLER VISSA ARBETSMOMENT INTE UTF¶RS 3¥DANA FALL KAN VARA N¤R ARBETSTAGARE V¤GRAR ATT ANV¤NDA TELEFONEN F¶R ING¥ENDE ELLER UTG¥ENDE SAMTAL ATT L¤SA INKOMMANDE POST ATT G¶RA RESOR I TJ¤NSTEN ATT K¶RA BIL I TJ¤NSTEN ATT ARBETA P¥ VISSA TIDER ETC
6ID BED¶MNINGEN AV OM DET F¶RELIGGER ETT UPPENBART MISSF¶RH¥LLANDE MELLAN ¥TG¤RDEN OCH DEN F¶RV¤NTADE SKADAN M¥STE DET ST¥ KLART VILKEN SKADA SOM B¶R V¤GAS IN OCH VAD SOM B¶R LIGGA I BEGREPPET F¶RV¤NTAD SKADA 5TREDNINGEN MENAR ATT DET INTE BARA ¤R S¥DAN SKADA SOM KAN DRABBA MOTPARTEN SOM B¶R V¤GAS IN VID BED¶MNINGEN „VEN S¥DAN SKADA SOM KAN F¶RV¤NTAS UPPST¥ HOS TREDJE MAN B¶R KUNNA LEDA TILL ATT STRIDS¥TG¤RDEN ANSES OLOVLIG &¶RV¤NTAD SKADA F¶R TREDJE MAN KAN S¤TTA EN MYCKET STARK PRESS P¥ EN PART ATT G¥ MED P¥ MOTPARTENS KRAV I F¶RHANDLINGARNA $ET BEH¶VER HELLER INTE ENBART VARA FR¥GA OM EKONOMISK SKADA 3¥V¤L EKONOMISK SKADA SOM IDEELL SKADA I FORM AV OBEHAG OCH LIDANDE B¶R KUNNA BEAKTAS VID BED¶MNINGEN
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
"EST¤MMELSEN B¶R INTE TOLKAS SOM ETT GENERELLT F¶RBUD MOT ATT TA UT EN VISS BEGR¤NSAD GRUPP I STREJK ELLER ATT VIDTA PARTIELLA STRIDS¥TG¤RDER %N S¥DAN ¥TG¤RD KAN JU OCKS¥ VARA ETT S¤TT ATT S¤KERST¤LLA ATT EN STREJK INTE LEDER TILL SAMH¤LLSFARA ELLER TILL ORIMLIGA EFFEKTER F¶R TREDJE MAN 6ID BED¶MNING KAN H¤NSYN OCKS¥ BEH¶VA TAS TILL OM ¥TG¤RDEN ¤R VARSLAD AV ETT YRKESF¶RBUND ELLER AV ETT S K VERTIKALF¶RBUND 4ILL¤MPNINGEN AV BEST¤MMELSEN M¥STE SKE P¥ ETT S¤TT S¥ ATT ALLA ORGANISATIONER OAVSETT ORGANISATIONSPRINCIP I PRAKTIKEN HAR KONFLIKTR¤TT
$ET ANDRA FALLET G¤LLER SVARS¥TG¤RDER /M EN STREJK AV MINDRE OMFATTNING LEDER TILL EN LOCKOUT SOM UTEST¤NGER V¤LDIGT M¥NGA FLER ARBETSTAGARE FR¥N ARBETET ¤N VAD SOM ¤R RIMLIGT VID EN J¤MF¶RELSE MED DEN URSPRUNGLIGA ¥TG¤RDEN B¶R ¥TG¤RDEN KUNNA F¶RKLARAS OLOVLIG *¤MF¶RELSEN B¶R INTE BARA G¶RAS MED UTG¥NGSPUNKT FR¥N STREJKENS OMFATTNING UTAN ¤VEN MED H¤NSYN TILL DEN SKADA SOM ¥TG¤RDEN KAN LEDA TILL B¥DE F¶R ARBETSGIVAREN OCH F¶R TREDJE MAN %TT MOTIV F¶R ARBETSGIVARE ATT VARSLA OM EN OMFATTANDE LOCKOUT KAN VARA ATT T¤CKA UPP F¶R ETT VARSEL FR¥N DEN FACKLIGA ORGANISATIONEN SOM INNEB¤R ATT ETT F¥TAL STREJKANDE G¶R ATT DET INTE FINNS ARBETSUPPGIFTER F¶R ETT V¤SENTLIGT ST¶RRE ANTAL AV DE ANST¤LLDA $ET ¤R EMELLERTID S¥DANA SITUATIONER SOM DET F¶RSTA FALLET AV F¶RBUD MOT BEGR¤NSADE STRIDS¥TG¤RDER TAR SIKTE P¥ OCH I DE FALLEN BORTFALLER BEHOVET F¶R ARBETSGIVAREN ATT ANV¤NDA LOCKOUT SOM EN SVARS¥TG¤RD
&¶R ATT UTREDNINGENS F¶RSLAG OM EN PROPORTIONALITETSPRINCIP SKALL F¥ BRETT ST¶D BLAND PARTER OCH POLITISKA PARTIER B¶R DEN UTFORMAS S¥ ATT DEN SL¥R R¤TTVIST MOT ALLA OPROPORTIONERLIGA ¥TG¤RDER VARE SIG DE BESLUTAS AV ARBETSGIVAR ELLER ARBETSTAGARSIDAN
$ET TREDJE FALLET AVSER SYMPATI¥TG¤RDER %N SYMPATI¥TG¤RD KAN ORGANISERAS S¥ ATT DEN LEDER TILL EN ORIMLIG P¥TRYCKNING P¥ EN PART I EN L¶NEF¶RHANDLING $ET HAR F¶REKOMMIT VARSLADE SYMPATI¥TG¤RDER D¤R ETT F¥TAL PERSONER I STREJK SKULLE HA ST¤NGT AV VERKSAMHETEN VID ETT K¤RNKRAFTVERK %N S¥DAN ¥TG¤RD F¥R I ALLM¤NHET ANSES LEDA TILL EN OPROPORTIONERLIG SKADA %N S¥DAN ¥TG¤RD B¶R VARA OTILL¥TEN OAVSETT OM DEN GENOMF¶RS SOM PRIM¤R¥TG¤RD ELLER SOM SYMPATI¥TG¤RD !NNARS FINNS RISK ATT MAN KRINGG¥R F¶RBUDET MOT OPROPORTIONERLIGA STRIDS¥TG¤RDER GENOM ATT BE N¥GOT N¤RST¥ENDE F¶RBUND VIDTA EN BEGR¤NSAD ¥TG¤RD I SYMPATI MED PARTERNA I PRIM¤RKONFLIKTEN $EN SKADLIGA EFFEKTEN P¥ L¶NEBILDNINGEN ¤R DENSAMMA VARE SIG ¥TG¤RDEN VIDTAS SOM PRIM¤R¥TG¤RD ELLER SYMPATI¥TG¤RD
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
$ET B¶R OCKS¥ VARA S¥ ATT EN SYMPATI¥TG¤RD INTE SKALL LEDA TILL EN SKADA SOM ST¥R I ETT UPPENBART MISSF¶RH¥LLANDE TILL PRIM¤R¥TG¤RDENS OMFATTNING $EN V¤GLEDANDE PRINCIPEN VID BED¶MNINGEN B¶R VARA ATT DEN ORGANISATION SOM ST¤LLER YRKANDENA I F¶RHANDLINGEN SOM MOTIVERAR PRIM¤R¥TG¤RDEN OCKS¥ SKALL B¤RA EN V¤SENTLIG DEL AV KONFLIKTKOSTNADEN $ET B¶R DOCK FORTFARANDE FINNAS ETT BETYDANDE UTRYMME F¶R ORGANISATIONER ATT ST¶DJA PARTER SOM ¤R I KONFLIKT
!LLM¤NT B¶R M¶JLIGHETEN ATT OLOVLIGF¶RKLARA EN STRIDS¥TG¤RD ANV¤NDAS RESTRIKTIVT $ET B¶R SKE EFTER EN SAMLAD AVV¤GNING AV OM DEN STRIDS¥TG¤RD SOM VARSLET G¤LLER ¤R RIMLIG MOT BAKGRUND AV DE F¶RESLAGNA BEST¤MMELSERNA
%TT AVG¶RANDE VARIGENOM EN STRIDS¥TG¤RD F¶RKLARAS OLOVLIG B¶R KUNNA AVSE ALLA TYPER AV VARSLADE STRIDS¥TG¤RDER %TT BESLUT OM OLOVLIGF¶RKLARING B¶R ALLTS¥ KUNNA FATTAS S¥V¤L F¶R EN URSPRUNGLIG PRIM¤R STRIDS¥TG¤RD SOM F¶R EN UTVIDGNING AV EN STRIDS¥TG¤RD ELLER EN SYMPATI¥TG¤RD /M ETT OCH SAMMA VARSELMEDDELANDE INNEFATTAR B¥DE EN URSPRUNGLIG PRIM¤R¥TG¤RD EN UTVIDGNING OCH SYMPATI¥TG¤RDER B¶R DE VARSLADE ¥TG¤RDERNA ¤ND¥ KUNNA PR¶VAS VAR OCH EN F¶R SIG $ET B¶R ALLTS¥ BLI M¶JLIGT ATT TILL¥TA DEN URSPRUNGLIGA ¥TG¤RDEN SAMTIDIGT SOM UTVIDGNING OCH SYMPATI¥TG¤RDER F¶RKLARAS OLOVLIGA D¤RF¶R ATT DE ANSES UTFORMADE P¥ ETT S¤TT SOM INTE UPPFYLLER KRAVEN P¥ PROPORTIONALITET
%N S¤RSKILD FR¥GA ¤R OM EN OLOVLIGF¶RKLARING ALLTID M¥STE TA SIKTE P¥ HELA DEN ¥TG¤RD SOM VARSLET OMFATTAR ELLER OM EN STRIDS¥TG¤RD ¤VEN TILL VISS DEL B¶R KUNNA F¶RKLARAS OLOVLIG %NLIGT UTREDNINGENS UPPFATTNING TALAR ¶VERV¤GANDE SK¤L F¶R ATT EN VARSLAD STRIDS¥TG¤RD INTE B¶R KUNNA F¶RKLARAS DELVIS OLOVLIG $OMSTOLENS AVG¶RANDE B¶R TA SIKTE P¥ STRIDS¥TG¤RDEN I DESS HELHET „VEN OM ENDAST VISSA MOMENT I ¥TG¤RDEN G¶R ATT DEN F¥R ANSES ORIMLIG B¶R ¥TG¤RDEN F¶RKLARAS OLOVLIG I SIN HELHET $ET ¤R INTE L¤MPLIGT ATT DOMSTOLEN G¶R N¥GOT ANNAT ¤N EN HELHETSPR¶VNING $ET ¤R OCKS¥ MED EN S¥DAN UTFORMNING SOM BEST¤MMELSEN KAN F¥ DEN PREVENTIVA EFFEKT SOM EFTERSTR¤VAS
$ET ¤R EN STOR F¶RDEL OM PR¶VNINGEN KAN G¶RAS INNAN STRIDS¥TG¤RDEN BRYTER UT %FTERSOM DET KAN VARA SV¥RT ATT HINNA MED EN SLUTLIG PR¶VNING UNDER DEN TID SOM ST¥R TILL BUDS INNAN ¥TG¤RDEN VERKST¤LLS ¤R M¶JLIGHETEN TILL INTERIMISTISKT BESLUT AV CENTRAL BETYDELSE F¶R TILL¤MPNINGEN 3¥DANA M¶JLIGHETER FINNS VID PR¶VNING AV FREDSPLIKTSINV¤NDNINGAR ENLIGT !RBETSDOMSTOLENS PRAXIS %FTERSOM OLOVLIGF¶RKLARING INTE F¶REKOMMER I DAG F¶RESL¥R UTREDNINGEN EN S¤RSKILD BEST¤MMELSE SOM KLARG¶R ATT INTERIMISTISKA BESLUT SKALL KUNNA FATTAS ¤VEN I EN S¥DAN FR¥GA
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
$ET SKULLE VARA OLYCKLIGT OM ETT YRKANDE OM OLOVLIGF¶RKLARING INGES VID EN TIDPUNKT D¥ VARSELTIDEN N¤RMAR SIG SITT SLUT EFTERSOM !RBETSDOMSTOLEN D¥ INTE SKULLE KUNNA F¥ TILLR¤CKLIGT UNDERLAG F¶R SITT BESLUT &¶R ATT PR¶VNINGEN AV ETT INTERIMISTISKT YRKANDE SKALL HINNAS MED INNAN STRIDS¥TG¤RDEN VERKST¤LLS B¶R DEN PART SOM ¥TG¤RDEN RIKTAS MOT S¥ SNART SOM M¶JLIGT TA ST¤LLNING TILL OM DET FINNS SK¤L ATT V¤CKA TALAN OCH YRKA ATT ¥TG¤RDEN F¶RKLARAS OLOVLIG &¶R ATT TALAN INTE SKALL V¤CKAS F¶R SENT F¶RESL¥R UTREDNINGEN EN PRESKRIPTIONSBEST¤MMELSE ENLIGT VILKEN YRKANDE OM OLOVLIGF¶RKLARING OCH INTERIMISTISKT BESLUT SKALL FRAMST¤LLAS INOM EN VECKA FR¥N MOTTAGANDET AV VARSELMEDDELANDET /M TALAN INTE V¤CKS RESPEKTIVE INTERIMISTISKT YRKANDE INTE FRAMST¤LLS INOM DEN TIDEN B¶R R¤TTEN ATT V¤CKA TALAN RESPEKTIVE FRAMST¤LLA INTERIMISTISKT YRKANDE G¥ F¶RLORADE $ET B¶R TILL¤GGAS ATT DETTA F¶RUTS¤TTER ATT VARSELTIDEN F¶RL¤NGS FR¥N TILL DAGAR ENLIGT UTREDNINGENS F¶RSLAG I AVSNITT
/M EN STRIDS¥TG¤RD VIDTAS I STRID MOT ETT DOMSTOLSAVG¶RANDE VARIGENOM ¥TG¤RDEN HAR F¶RKLARATS OLOVLIG B¶R SKADEST¥NDSBEST¤MMELSERNA I
7.14Stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag
5TREDNINGENS F¶RSLAG 5TREDNINGEN F¶RESL¥R ETT DET F¶RBUD MOT STRIDS¥TG¤R DER MOT ENMANS ELLER FAMILJEF¶RETAG SOM G¤LLDE ¥TERINF¶RS
3K¤LEN F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
5TREDNINGEN HAR INRIKTAT SIG P¥ ATT F¶RESL¥ ARBETSR¤TTSLIGA REGLER SOM KAN KOMMA ATT ACCEPTERAS SOM EN KOMPROMISS AV ARBETSMARKNADENS ORGANISATIONER OCH ANTAS AV EN BRED MAJORITET I RIKSDAGEN 3¥DANA REGLER KAN GE EN STABILITET I RAMARNA F¶R L¶NEBILDNINGEN $ET ¤R EN NACKDEL F¶R L¶NEBILDNINGEN N¤R DET F¶REKOMMER UTDRAGNA POLITISKA STRIDER OM LAGSTIFTNINGEN R¶RANDE F¶RHANDLINGS OCH KONFLIKTR¤TTEN $ET G¤LLER I SYNNERHET N¤R LAGSTIFTNINGEN ¤NDRAS FRAM OCH TILLBAKA SOM EN F¶LJD AV RIKSDAGSVALEN $ET H¤R ¤R EN S¥DAN FR¥GA D¤R MENINGARNA TIDIGARE HAR VARIT STARKT DELADE &¶R ATT N¥ ETT BREDARE ST¶D KOMMER DET FR¥N OLIKA PARTER ATT KR¤VAS OMPR¶VNING AV TIDIGARE ST¥NDPUNKTER
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
&R¥GAN OM STRIDS¥TG¤RDER MOT ENMANS OCH FAMILJEF¶RETAG HAR VARIT F¶REM¥L F¶R RIKSDAGSBEHANDLING VID ETT FLERTAL TILLF¤LLEN UNDER TALET %TT F¶RSLAG OM F¶RBUD MOT S¥DANA ¥TG¤RDER L¤MNADES AV ¥RS ARBETSR¤TTSKOMMITT© 2EGERINGEN F¶RESLOG RIKSDAGEN ATT INF¶RA ETT F¶RBUD I ENLIGHET MED KOMMITT©NS F¶RSLAG %TT S¥DANT F¶RBUD INF¶RDES I EN NY BEST¤MMELSE I
&¶RBUDET G¤LLDE OCH OMFATTADE STRIDS¥TG¤RDER MED SYFTE ATT TVINGA FRAM KOLLEKTIVAVTAL MED ENMANS OCH FAMILJEF¶RETAG
$ET VIKTIGASTE MOTIVET F¶R F¶RBUDET VAR ATT DET INTE ANS¥GS RIMLIGT ATT DET SKULLE F¥ F¶REKOMMA STRIDS¥TG¤RDER MOT ETT ENMANS ELLER FAMILJEF¶RETAG MED DE OMFATTANDE SKADEVERKNINGAR SOM S¥DANA ¥TG¤RDER I F¶RENING MED SYMPATI¥TG¤RDER KUNDE MEDF¶RA F¶R F¶RETAGET OCH TREDJE MAN %N STRIDS¥TG¤RD F¶R ATT UPPN¥ ETT KOLLEKTIVAVTAL SOM I PRAKTIKEN INTE DIREKT KOMMER ATT REGLERA ARBETSVILLKOREN F¶R N¥GON UTANF¶R F¶RETAGARENS EGNA FAMILJ ANS¥GS INTE FYLLA N¥GOT RIMLIGT FACKLIGT SYFTE &¶RETAGET BORDE HA R¤TT ATT UTAN INBLANDNING FR¥N ARBETSTAGARORGANISATIONERNA F¥ BEST¤MMA VILKA INB¶RDES RELATIONER SOM SKALL R¥DA MELLAN DE FAMILJEMEDLEMMAR SOM ARBETAR I F¶RETAGET
!RGUMENTET ATT DET SKULLE FINNAS SK¤L ATT HA ETT G¤LLANDE KOLLEKTIVAVTAL F¶R DET FALL N¥GON SKULLE ANST¤LLAS TILLBAKAVISADES )NTRESSET AV ATT ETT F¶RETAG HAR KOLLEKTIVAVTAL DEN DAG DET ¶NSKAR ANST¤LLA N¥GON UTOMST¥ENDE ANS¥GS INTE KUNNA UPPV¤GA DEN SKADA OCH DET INTR¥NG SOM STRIDS¥TG¤RDEN UTG¶R F¶R ETT F¶RETAG SOM INTE HAR N¥GRA UTOMST¥ENDE ARBETSTAGARE N¤R ¥TG¤RDEN FAKTISKT VIDTAS 9TTERLIGARE SK¤L F¶R F¶RBUDET VAR ATT DET ENLIGT UPPGIFT FR¥N +ONKURRENSVERKET F¶REKOM KOLLEKTIVAVTAL SOM BEGR¤NSADE M¶JLIGHETEN F¶R F¶RETAG UTAN ANST¤LLDA ATT ¥TA SIG VISSA ARBETEN %TT F¶RBUD MOT STRIDS¥TG¤RDER KUNDE MEDF¶RA ATT F¶RETAG INTE SKULLE BEH¶VA TECKNA AVTAL MED S¥DAN INNEB¶RD
Inom
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
och Grafiska fackförbundet är exempel på organisationer som inte omfattas av dessa bestämmelser. Utredningen har inte funnit exempel på att tjänstemannaorganisationerna tillgriper stridsåtgärder mot enmans- eller
familjeföretag.
"EGR¤NSNINGAR AV KONFLIKTR¤TTEN VILKA F¶RSV¥RAR ELLER OM¶JLIGG¶R ¥TG¤RDER AV DET NU AKTUELLA SLAGET FINNS I ANDRA NORDISKA L¤NDER $ANSK R¤TTSPRAXIS ST¤LLER KRAV P¥ ATT FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER SKALL HA ETT RIMLIGT FACKLIGT ¤NDAM¥L OCH ETT RIMLIGT F¶RH¥LLANDE MELLAN M¥L OCH MEDEL ) DANSK JURIDISK LITTERATUR HAR DET MED ST¶D I VISSA R¤TTSFALL ANSETTS ATT KRAV P¥ KOLLEKTIVAVTAL MED F¶RETAG SOM INTE SYSSELS¤TTER UTOMST¥ENDE ARBETSTAGARE INTE HAR ETT RIMLIGT ¤NDAM¥L OCH D¤RF¶R INTE F¥R ST¶DJAS MED STRIDS¥TG¤RDER „VEN STRIDS¥TG¤RDER SOM G¶R DET HELT OM¶JLIGT F¶R ETT F¶RETAG ATT UT¶VA VERKSAMHET KAN VARA OTILL¥TNA ) .ORGE G¤LLER EN S¤RSKILD LAG OM BOIKOTT SOM INTE BARA G¤LLER I SAMBAND MED ARBETSTVISTER UTAN ¤VEN HAR EN ALLM¤N TILL¤MPNING 6ID VARJE BOIKOTT SKALL DET R¥DA ETT RIMLIGT F¶RH¥LLANDE MELLAN DET INTRESSE SOM SKALL FR¤MJAS OCH DEN SKADA SOM KAN UPPST¥
3EDAN F¶RBUDET UPPH¤VDES HAR DET P¥ NYTT VIDTAGITS STRIDS¥TG¤RDER MOT ENMANSF¶RETAGARE 3¤TTET ATT ANV¤NDA STRIDS¥TG¤RDER HAR V¤CKT KRITIK OCH RISKERAR ATT SKADA F¶RHANDLINGSSYSTEMETS LEGITIMITET %TT ¥TERINF¶RANDE AV F¶RBUDET F¶REFALLER MOT DEN BAKGRUNDEN VARA V¤L MOTIVERAT 3AMTIDIGT G¶R UTREDNINGEN BED¶MNINGEN ATT F¶RSLAGET I DENNA DEL ENDAST KAN HA EN MARGINELL EFFEKT P¥ L¶NEBILDNINGEN &¶RSLAGET SKALL I F¶RSTA HAND SES SOM EN DEL I ETT PAKET SOM SKULLE KUNNA F¥ BRED UPPSLUTNING OCH OM DET GENOMF¶RDES SKULLE KUNNA F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN
$ET ¥TERKOMMANDE ARGUMENTET F¶R ATT BEH¥LLA STRIDSR¤TTEN MOT ENMANS OCH FAMILJEF¶RETAG ¤R ATT S¥DANA F¶RETAG KAN KOMMA ATT ANST¤LLA N¥GON OCH ATT ARBETSTAGAREN D¥ INTE OMFATTAS AV ETT KOLLEKTIVAVTAL OCH AV DET GRUNDL¤GGANDE SOCIALA SKYDD F¶R ARBETSTAGARE SOM F¶LJER D¤RAV
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
Även en utvidgning av förbudet så att stridsåtgärder inte får vidtas av en organisation som saknar medlemmar hos arbetsgivaren är betänklig ur skyddssynpunkt, eftersom en del arbetsgivare skulle ifrågasätta fackligt medlemskap på ett sätt, som inte sker i dag. Fler arbetstagare skulle sannolikt komma att stå utan det skydd, som ett kollektivavtal ger. Förbudet skulle vidare bli komplicerat att tillämpa, eftersom det kan vara svårt att utreda om en arbetstagare vid en viss tidpunkt var medlem i en facklig organisation eller inte.
$EN N¤RMARE UTFORMNINGEN AV F¶RBUDET
$EN BEST¤MMELSE SOM G¤LLDE BYGGDE P¥ ETT OMSORGSFULLT UTREDNINGSARBETE $EN HADE BEFUNNITS F¶RENLIG MED REGERINGSFORMEN OCH DE INTERNATIONELLA KONVENTIONER P¥ OMR¥DET SOM 3VERIGE HAR RATIFICERAT $ET HAR INTE KOMMIT FRAM ATT DET UPPSTOD N¥GRA TOLKNINGSPROBLEM UNDER DEN TID SOM BEST¤MMELSEN G¤LLDE 5TREDNINGEN F¶RESL¥R D¤RF¶R ATT BEST¤MMELSEN MED OBETYDLIGA REDAKTIONELLA ¤NDRINGAR F¥R SAMMA ORDALYDELSE OCH INNEB¶RD SOM DEN HADE %N H¤NVISNING G¶RS D¤RF¶R TILL DE F¶RARBETSUTTALANDEN OM
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
UTFORMNINGEN VILKA GJORDES I PROPOSITIONEN OCH BET¤NKANDET !5 "EST¤MMELSEN INNEBAR I KORTHET F¶LJANDE
&¶RBUDET OMFATTADE STRIDS¥TG¤RDER MED SYFTE ATT ING¥ KOLLEKTIVAVTAL MED F¶RETAG SOM INTE HAR N¥GRA ARBETSTAGARE ELLER MED F¶RETAG SOM ¤GS AV EN OCH SAMMA FAMILJ OCH I VILKET BARA FAMILJEMEDLEMMAR ¤R ARBETSTAGARE !RBETSTAGARE FICK INTE VIDTA ELLER DELTA I EN STRIDS¥TG¤RD MED S¥DANT ¤NDAM¥L "EST¤MMELSEN OMFATTADE ALLA ARBETSTAGARE S¥V¤L ORGANISERADE SOM OORGANISERADE Ó OCH G¤LLDE OAVSETT ARBETSTAGARENS BUNDENHET AV KOLLEKTIVAVTAL $EN G¤LLDE OCKS¥ F¶R ARBETSTAGARORGANISATIONER „VEN SYMPATI¥TG¤RDER F¶R ¥TG¤RDER AV DET NYSS BESKRIVNA SLAGET OMFATTADES 5NDANTAG GJORDES F¶R I BEH¶RIG ORDNING BESLUTADE ANST¤LLNINGSBLOCKADER
6ILKA F¶RETAG SOM SKULLE OMFATTAS AV F¶RBUDSREGELN F¶RKLARADES UTF¶RLIGT I PROPOSITIONEN S ) HUVUDSAK VAR DET F¶RETAG I F¶LJANDE KATEGORIER
1.!LLA TYPER AV F¶RETAG SOM INTE HAR N¥GRA ANST¤LLDA
2.&¶RETAG I VILKA F¶RETAGETS ENDA ¤GARE ¤R ENSAM ARBETSTAGARE ¤KTA ENMANSF¶RETAG
3.&¶RETAG MED EN ¤GARE ELLER MED FLERA DEL¤GARE SOM ¤R MEDLEMMAR I SAMMA FAMILJ OCH I VILKET ENDAST MEDLEMMAR I ¤GARFAMILJEN ¤R
ARBETSTAGARE
4ILL FAMILJEMEDLEMMAR SKULLE R¤KNAS S¥V¤L MAKE SOM SL¤KTINGAR I R¤TT UPP OCH NEDSTIGANDE LED OCH AVL¤GSNARE SL¤KTINGAR Ó INKLUSIVE FOSTERBARN MYNDLINGAR OCH STYVBARN Ó SOM LEVER I GEMENSAMT BO ELLER I SAMMA HUSH¥LL +RAVET P¥ GEMENSAMT BO ELLER SAMMA HUSH¥LL G¤LLDE INTE F¶R MAKE OCH SL¤KTINGAR I R¤TT UPP OCH NEDSTIGANDE LED MEN D¤REMOT F¶R T EX SYSKON %N MAN OCH EN KVINNA SOM UTAN ATT VARA GIFTA BOR TILLSAMMANS UNDER ¤KTENSKAPSLIKNANDE F¶RH¥LLANDEN SKULLE LIKSOM HOMOSEXUELLA SAMBOR J¤MST¤LLAS MED MAKAR
Det angavs uttryckligen i bestämmelsen att stridsåtgärder, som hade vidtagits i strid mot bestämmelsen, var olovliga. Anställnings- eller ägarförhållanden kan ändras sedan en stridsåtgärd har varslats eller inletts.
Sådana förändringar skulle inte beaktas vid bedömningen av om en stridsåtgärd var lovlig eller olovlig. Hade en lovlig stridsåtgärd väl en gång varslats eller inletts, skulle den få fullföljas och utvidgas med sympatiåtgärder utan hinder av att det angripna företaget t.ex. väljer att låta en utomståendes anställning upphöra eller förändrar sina interna angelägenheter.
Ett företag, som har drabbats, skulle vara berättigat till skadestånd på samma sätt, som gäller i övrigt vid olovliga stridsåtgärder. Mål om förbudsregeln skulle handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister.
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
Vid s.k. fredspliktsinvändning från ett företag, som utsatts för en stridsåtgärd, skulle domstol, på företagets begäran, i enlighet med gällande praxis, kunna meddela interimistiskt beslut rörande stridsåtgärdens lovlighet.
7.15Medlemsomröstning vid stridsåtgärder
5TREDNINGENS F¶RSLAG $ET B¶R INTE INF¶RAS KRAV P¥ ATT STRIDS¥TG¤RDER SKALL F¶REG¥S AV MEDLEMSOMR¶STNING
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
%NLIGT DIREKTIVEN SKALL UTREDNINGEN PR¶VA OLIKA S¤TT ATT F¶RB¤TTRA L¶NEBILDNINGEN &R¥GAN OM MEDLEMSOMR¶STNING N¤MNS INTE I DIREKTIVEN UTAN HAR LAGTS FRAM SOM ETT F¶RSLAG FR¥N 3!& TILL REGERINGEN OCH H¶R TILL DE FR¥GOR SOM UTREDNINGEN HAR ANALYSERAT
%NLIGT 3!& B¶R DE SOM N¤RMAST BER¶RS AV EN STRIDS¥TG¤RD GENOM MEDLEMSOMR¶STNING OCKS¥ F¥ ETT REELLT INFLYTANDE ¶VER BESLUT OM ¥TG¤RDEN 3!& FINNER DET NATURLIGT ATT ETT S¥DANT KRAV G¤LLER B¥DE F¶R ORGANISATIONERNA P¥ ARBETSTAGAR OCH ARBETSGIVARSIDAN 'ENOM ATT ST¤LLNINGSTAGANDE INH¤MTAS INNAN BESLUT FATTAS OM ATT VARSLA OM STRIDS¥TG¤RDER F¥R MEDLEMMARNA M¶JLIGHET ATT BED¶MA F¶RHANDLINGSKRAVEN I RELATION TILL STRIDS¥TG¤RDERNAS EFFEKTER P¥ DEN EGNA ARBETSPLATSEN
5TREDNINGEN MENAR ATT DET INTE B¶R INF¶RAS ETT KRAV P¥ ATT BESLUT OM STRIDS¥TG¤RD SKALL F¶REG¥S AV MEDLEMSOMR¶STNING $ET FINNS FLERA SK¤L EMOT ATT INF¶RA ETT S¥DANT KRAV $ET F¶RSTA OCH VIKTIGASTE ¤R ATT ETT KRAV P¥ MEDLEMSOMR¶STNING ENLIGT UTREDNINGENS BED¶MNING INTE SKULLE BIDRA TILL EN B¤TTRE L¶NEBILDNING 5TREDNINGEN HAR INTE FUNNIT BEL¤GG F¶R ATT EN S¥DAN BEST¤MMELSE SKULLE LEDA TILL F¤RRE VARSEL OM STRIDS¥TG¤RDER )NGENTING HAR FRAMKOMMIT SOM TYDER P¥ ATT DE FACKLIGA LEDARNA SKULLE VARA MER VILLIGA TILL STREJK ELLER ANDRA STRIDS¥TG¤RDER F¶R ATT GE TYNGD ¥T F¶RHANDLINGSKRAVEN ¤N VAD MEDLEMMARNA ¤R
Krav på medlemsomröstning är dessutom främmande för svensk lagstiftning och tradition. I svensk rätt har det aldrig ställts krav på att en stridsåtgärd skall föregås av en omröstning bland medlemmarna i den organisation som vidtar åtgärden. En sådan regel skulle inte heller bekräfta en vedertagen praxis. Under de senaste 50 åren har det tvärtom varit sällsynt med medlemsomröstningar i arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna. Frågan om i vilken ordning beslut skall fattas i ideella föreningar har betraktats som en intern angelägenhet, som regleras i föreningarnas
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
stadgar. Det finns inte någon lagstiftning för hur det skall gå till i ideella föreningar, så som det finns för ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar. Lagstiftning om hur beslut skall fattas inför en konflikt kan därför inte utformas genom hänvisning till bestämmelser i en redan befintlig lag. Frågan om krav på medlemsomröstning har heller inte utretts
tidigare.
6IDARE SKULLE KRAV P¥ MEDLEMSOMR¶STNING I LAG VARA PRAKTISKT KOMPLI CERAT $ET SKULLE FORDRA ING¥ENDE REGLER OM SJ¤LVA OMR¶STNINGSF¶RFARANDET F¶R ATT GARANTERA DE DEMOKRATISKA FORMERNA VID OMR¶STNINGEN &¶RST OCH FR¤MST M¥STE DET ST¥ KLART VILKA SOM SKALL VARA R¶STBER¤TTIGADE 2EDAN FR¥GAN OM VILKA SOM SKALL R¤KNAS SOM MEDLEMMAR OCH HUR MEDLEMSF¶RTECKNINGAR SKALL F¶RAS OCH KONTROLLERAS INNEH¥LLER KOMPLICERADE SP¶RSM¥L 6IDARE M¥STE DET ANGES I LAGEN HUR DE R¶STBER¤TTIGADE SKALL F¥ INFORMATION OM STRIDS¥TG¤RDEN OCH OMR¶STNINGEN $¤RTILL KOMMER FR¥GORNA OM HUR RESULTATET AV OMR¶STNINGEN SKALL BED¶MAS OCH HUR M¥NGA SOM M¥STE HA DELTAGIT I OMR¶STNINGEN F¶R ATT DEN SKALL HA BETYDELSE SOM BESLUTSUNDERLAG
6ILL MAN INF¶RA EN ST¶RRE TR¶GHET N¤R DET G¤LLER ATT VIDTA STRIDS¥TG¤RDER FINNS DET DESSUTOM ENKLARE S¤TT ATT G¥ TILL V¤GA ¤N ATT INF¶RA KRAV P¥ MEDLEMSOMR¶STNING %TT KRAV P¥ ATT MEDLEMSOMR¶STNING SKALL H¥LLAS INNAN EN STRIDS¥TG¤RD F¥R VIDTAS SKULLE MEDF¶RA EN VISS F¶RDR¶JNING AV ¥TG¤RDEN J¤MF¶RT MED VAD SOM G¤LLER I DAG %N MEDLEMSOMR¶STNING ¤R EN OMST¤NDLIG PROCEDUR OCH OMR¶STNING M¥STE RIMLIGEN SKE P¥ ETT STADIUM N¤R DEN PLANERADE ¥TG¤RDEN HAR BLIVIT N¥GORLUNDA PRECISERAD 5TREDNINGEN L¤GGER EMELLERTID FRAM ANDRA F¶RSLAG SOM KAN LEDA TILL EN F¶RDR¶JNING AV PLANERADE STRIDS¥TG¤RDER BL A ETT F¶RSLAG OM F¶RL¤NGNING AV VARSELTIDEN TILL DAGAR
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
STRIDS¥TG¤RDERNA (¤NSYN M¥STE EMELLERTID TAS TILL ATT DEN FACKLIGA HISTORIEN OCH ORGANISATIONSSTRUKTUREN I 3TORBRITANNIEN ¤R ANNORLUNDA ¤N I 3VERIGE MED ETT ST¶RRE INSLAG D¤R AV MILITANTA FACKLIGA LEDARE ) 4YSK LAND FINNS INGA LAGREGLER OM STRIDS¥TG¤RDER +RAVET P¥ MEDLEMSOMR¶STNING ¤R ETT LED I DET KRAV P¥ PROPORTIONALITET SOM HAR ST¤LLTS UPP I DOMSTOLSPRAXIS
) $ANMARK .ORGE OCH &INLAND HAR DET AV TRADITION VARIT VANLIGT ATT DE FACKLIGA ORGANISATIONERNAS MEDLEMMARNA I OMR¶STNING TAR ST¤LLNING TILL OM ETT AVTAL SKALL ANTAS ELLER OM DET SKALL BLI KONFLIKT .¥GRA KRAV I LAGSTIFTNINGEN P¥ ATT MEDLEMSOMR¶STNING SKALL H¥LLAS HAR DOCK INTE FUNNITS
%N AV DE FORSKARE SOM HAR UTTALAT SIG OM F¶RSLAGET HAR FRAMF¶RT TANKEN ATT MEDLAREN SKULLE KUNNA F¥ EN R¤TT ATT BEORDRA ORGANISATIONER ATT F¶RANSTALTA OM MEDLEMSOMR¶STNING 3J¤LVA F¶RANSTALTANDET SKULLE D¤REFTER VILA HELT P¥ PARTERNA SJ¤LVA "ROTT MOT SKYLDIGHETEN KUNDE F¶RSLAGSVIS LEDA TILL EN K¤NNBAR EKONOMISK SANKTION OCH BORDE INTE P¥VERKA STRIDS¥TG¤RDENS LAGLIGHET %TT OMR¶STNINGSF¶RFARANDE SOM INTE UPPFYLLER VEDERTAGNA DEMOKRATISKA KRAV SKULLE ENLIGT FORSKAREN I FR¥GA KUNNA LIKST¤LLAS MED UNDERL¥TENHET ATT F¶RANSTALTA OM OMR¶STNING
%NLIGT UTREDNINGENS UPPFATTNING SKULLE OCKS¥ ETT KRAV P¥ MEDLEMSOMR¶STNING P¥ DE NYSS N¤MNDA PREMISSERNA KUNNA LEDA TILL OENIGHET I FR¥GAN OM TILLV¤GAG¥NGSS¤TTET F¶R BESLUTET P¥ ETT S¤TT SOM INTE SKULLE VARA TILL NYTTA F¶R F¶RHANDLINGSARBETET 4VISTER I FR¥GAN OM OMR¶STNING HAR H¥LLITS ELLER INTE SKULLE DESSUTOM KUNNA BLI MER KOMPLICERADE ATT BED¶MA OM LAGSTIFTNING F¶R F¶RFARANDET SAKNAS 5TREDNINGEN VILL D¤RF¶R INTE F¶RESL¥ N¥GON REGEL OM OMR¶STNING ¶VER HUVUD TAGET
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
7.16Förslagen om jämställdhet mellan kvinnor och män
5TREDNINGENS F¶RSLAG
$E F¶RB¤TTRINGAR AV DEN ¥RSVISA L¶NESTATISTIKEN SOM UTREDNINGEN F¶RESL¥R KOMMER ATT F¶RB¤TTRA M¶JLIGHETEN ATT F¶LJA OCH ANALYSERA L¶NEUTVECKLINGEN F¶R KVINNOR OCH M¤N
$EN KOMPLETTERING AV FORSKNINGSDATABASEN ,).$! SOM UTREDNINGEN F¶RESL¥R GER F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R EN NY TYP AV FORSKNING OM L¶NEUTVECKLINGEN F¶R KVINNOR OCH M¤N
$E ¥RLIGA RAPPORTER OM L¶NEUTVECKLING M M I 3VERIGE OCH OMV¤RLDEN VILKA UTREDNINGEN F¶RESL¥R B¶R INNEH¥LLA ETT S¤RSKILT KAPITEL SOM ANALYSERAR L¶NEUTVECKLINGEN UR ETT J¤MST¤LLDHETSPERSPEKTIV
3K¤L F¶R UTREDNINGENS F¶RSLAG
&R¥GAN OM J¤MST¤LLDHET MELLAN KVINNOR OCH M¤N N¤MNS INTE I DIREKTIVEN P¥ ANNAT S¤TT ¤N ATT UTREDNINGEN VID UTFORMNINGEN AV F¶RSLAGEN SKALL BEAKTA INNEH¥LLET I REGERINGENS KOMMITT©DIREKTIV TILL SAMTLIGA UTREDNINGAR OM REDOVISNING AV DE J¤MST¤LLDHETSPOLITISKA KONSEKVENSERNA AV F¶RSLAGEN DIR %NLIGT DIREKTIVEN SKALL UTREDNINGEN DOCK BEAKTA DE F¶RSLAG SOM PARTERNA HAR F¶RT FRAM I SINA SVAR TILL REGERINGEN 5TREDNINGEN HAR VIDARE STOR FRIHET ATT BEAKTA OCH VIDAREUTVECKLA F¶RSLAG SOM KOMMER FRAM UNDER UTREDNINGENS G¥NG
Utredningen har eftersträvat att utforma förslagen om lönebildning och medling så att de kan främja en positiv utveckling av jämställdheten mellan könen. Utredningen har noterat att jämställda löner är en central del av jämställdhetspolitiken. Lönefrågor har getts särskild uppmärksamhet i jämställdhetslagen och i Jämställdhetsombudsmannens arbete. Medlingsinstitutet bör inte ges sådana uppgifter på jämställdhetsområdet, som kan försvaga institutets förmåga att lösa konflikter mellan parterna. Det finns emellertid vissa möjligheter för Medlingsinstitutet att bidra till en
ökad jämställdhet, utan att det leder till några rollkonflikter.
5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT BESKRIVNINGEN AV L¶NEUTVECKLINGEN UR ETT J¤MST¤LLDHETSPERSPEKTIV F¶RB¤TTRAS %N UPPGIFT ¤R ATT BEVAKA ATT
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
L¶NESTATISTIKEN GES EN S¥DAN UTFORMNING ATT DET F¶RB¤TTRAR M¶JLIGHETEN ATT F¶LJA OCH ANALYSERA L¶NEUTVECKLINGEN F¶R KVINNOR OCH M¤N 'ENOM ATT UTVIDGA BRANSCHINDELNINGEN SKAPAS B¤TTRE ANALYSM¶JLIGHETER %TT ANNAT F¶RSLAG FR¥N DELBET¤NKANDET MED KOPPLING TILL L¶NESTATISTIK ¤R ATT F¶RSE DATABASEN ,).$! MED L¶NEUPPGIFTER $¤RMED ¶PPNAS M¶JLIGHETER ATT GENOMF¶RA INDIVIDBASERADE ANALYSER AV UTVECKLINGEN AV L¶NESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH M¤N 5TREDNINGEN F¶RESL¥R OCKS¥ ATT DEN S¤RSKILDA RAPPORTEN OM L¶NEUTVECKLING M M SKALL INNEH¥LLA ETT S¤RSKILT KAPITEL SOM ANALYSERAR L¶NEUTVECKLINGEN UR ETT J¤MST¤LLDHETSPERSPEKTIV
5TREDNINGEN F¶RESL¥R VIDARE ATT
!RBETSGIVARORGANISATIONERNA INOM DEN KOMMUNALA SEKTORN HAR I SITT SVAR TILL REGERINGEN UPPM¤RKSAMMAT EN FR¥GA SOM G¤LLER TILL¤MPNING AV LAGSTIFTNINGEN OM J¤MST¤LLDHET P¥ ANST¤LLNINGSVILLKOR SOM HAR REGLERATS I KOLLEKTIVAVTAL MELLAN ARBETSMARKNADENS PARTER $E KOMMUNALA ARBETSGIVARNA HAR FRAMH¥LLIT ATT J¤MST¤LLDHETSLAGEN ST¤LLER KRAV P¥ ARBETSGIVARNA MEN INTE P¥ ARBETSTAGARORGANISATIONERNA TROTS ATT DESSA HAR FULL KONFLIKTR¤TT F¶R ATT DRIVA IGENOM SINA KRAV %N DEL ARBETSTAGARORGANISATIONER HAR MYCKET STARK KVINNODOMINANS MEDAN ANDRA N¤STAN ENBART HAR MANLIGA MEDLEMMAR $ET KAN LEDA TILL L¶NEGLIDNING OM ¶NSKV¤RDA RELATIONSF¶R¤NDRINGAR MELLAN MEDLEMMARNA I ORGANISATIONERNA M¥STE FINANSIERAS AV ARBETSGIVARNA UT¶VER AVTALEN %N OMF¶RDELNING MELLAN KVINNOR OCH M¤N INOM SEKTORN LEDER ENBART TILL MARGINELLA F¶R¤NDRINGAR TILL F¶LJD AV ATT ANDELEN KVINNOR ¤R S¥ STOR /M EN ALLM¤N UPPV¤RDERING AV L¶NERNA F¶R KVINNLIGT DOMINERADE YRKESGRUPPER INOM SAMH¤LLET I STORT SKALL ¥STADKOMMAS KR¤VS EN OMF¶RDELNING AV L¶NEUTRYMMET MELLAN OLIKA ARBETSMARKNADSSEKTORER
$EN ¥R TILLSATTA +VINNOMAKTSUTREDNINGEN HAR VIDARE LAGT FRAM F¶RSLAG SOM HAR MED L¶NEBILDNING ATT G¶RA ) BET¤NKANDET 3/5
4Y MAKTEN ¤R DIN Þ
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
L¶NEUTVECKLINGEN F¶R KVINNOR OCH M¤N L¤MNA REGELBUNDNA RAPPORTER OCH DISKUTERA METODER F¶R ATT KOMMA ¥T OMOTIVERADE L¶NESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH M¤N
5TREDNINGEN DELAR +VINNOMAKTSUTREDNINGENS BED¶MNING ATT
&¶RETR¤DARE F¶R DET S
5TREDNINGEN
7.17Generella direktiv
5TREDNINGENS BED¶MNING 5TREDNINGENS F¶RSLAG BED¶MS F¥ VISSA POSITIVA KONSEKVENSER F¶R J¤MST¤LLDHETEN MEN I ¶VRIGT INGA N¤MNV¤RDA KONSEKVENSER VAD AVSER REGERINGENS DIREKTIV TILL SAMTLIGA KOMMITT©ER
3K¤LEN F¶R UTREDNINGENS BED¶MNING
| 3/5 | &¶RFATTNINGSKOMMENTAR |
5TREDNINGEN HAR BEHANDLAT REGERINGENS DIREKTIV TILL SAMTLIGA KOMMITT©ER 5TREDNINGSF¶RSLAGEN BED¶MS INTE F¥ N¥GRA N¤MNV¤RDA EFFEKTER P¥ REGIONALPOLITIKEN OCH DET BROTTSF¶REBYGGANDE ARBETET $E POSITIVA KONSEKVENSERNA F¶R J¤MST¤LLDHETEN REDOVISAS N¤RMARE I AVSNITT
) DELBET¤NKANDET BEHANDLADE UTREDNINGEN KOSTNADERNA OCH FINANSIERINGEN AV SINA F¶RSLAG OCH I DET SAMMANHANGET BEAKTADES DIREKTIVEN OM ATT PR¶VA OFFENTLIGA ¥TAGANDEN $E F¶RSLAG SOM L¤GGS I SLUTBET¤NKANDET INNEB¤R INGA MERKOSTNADER UT¶VER VAD SOM HAR REDOVISATS I DELBET¤NKANDET 226 GAV I SITT REMISSVAR P¥ UTREDNINGENS DELBET¤NKANDE F¶LJANDE KOMMENTAR TILL DE MERKOSTNADER P¥ MILJONER KR SOM UTREDNINGEN HAR F¶RESLAGIT Ù5TGIFTSUTFALLET F¶R KONJUNKTURBEROENDE ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER UNDER UTGIFTSOMR¥DET ARBETSMARKNAD OCH ARBETSLIV UPPGICK TILL CA MILJARDER KR OCH I GENOMSNITT PERSONER VAR D¥ I KONJUNKTURBERO ENDE ¥TG¤RDER
MILJONER KR Ù
8 Författningskommentar
8.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
g %TT AVTAL ¤R OGILTIGT I DEN M¥N DET INNEB¤R ATT R¤TTIGHET ELLER SKYLDIGHET ENLIGT DENNA LAG UPPH¤VS ELLER INSKR¤NKS
'ENOM ETT KOLLEKTIVAVTAL F¥R DET DOCK G¶RAS AVVIKELSER FR¥N OCH
gg g TREDJE MENINGEN gg C g g ANDRA STYCKET SAMT OCH
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
gg +OLLEKTIVAVTALET F¥R INTE INNEB¤RA ATT MINDRE F¶RM¥NLIGA REGLER SKALL TILL¤MPAS F¶R ARBETSTAGARSIDAN ¤N SOM F¶LJER AV %' R¥DETS DIREKTIV %%' AV DEN
FEBRUARI %%' AV DEN FEBRUARI OCH %%' AV DEN JUNI
) ETT KOLLEKTIVAVTAL F¥R DET OCKS¥ F¶RESKRIVAS L¤NGRE G¥ENDE FREDSPLIKT ¤N SOM ANGES I
A B OCH gg ELLER ETT L¤NGRE G¥ENDE SKADEST¥NDSANSVAR ¤N SOM F¶LJER AV DENNA LAG
) ANDRA STYCKET G¶RS ETT TILL¤GG SOM MEDF¶R ATT DEN F¶RESLAGNA BE ST¤MMELSEN C g OM KRAV P¥ PROPORTIONALITET VID STRIDS¥TG¤RDER BLIR DISPOSITIV )NNEB¶RDEN ¤R DEN ATT KOLLEKTIVAVTALSPARTER ST¥R HELT FRIA ATT G¶RA AVVIKELSER FR¥N BEST¤MMELSEN SE AVSNITT
) TREDJE STYCKET G¶RS ETT TILL¤GG SOM MEDF¶R ATT KOLLEKTIVAVTALSPARTER F¥R ING¥ AVTAL OM L¤NGRE G¥ENDE FREDSPLIKT ¤N VAD SOM ANGES I DEN F¶RESLAGNA BEST¤MMELSEN I B g $EN F¶RESLAGNA BEST¤MMELSEN I B g HAR SAMMA LYDELSE SOM DEN PARAGRAF MED SAMMA BETECKNING SOM G¤LLDE ¥R SE AVSNITT 2¤TTEN ATT G¶RA AVVIKELSE HAR OCKS¥ UTFORMATS P¥ SAMMA S¤TT SOM D¥
g !RBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE SOM ¤R BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL F¥R INTE VIDTA ELLER DELTA I ARBETSINST¤LLELSE LOCKOUT ELLER STREJK BLOCKAD BOJKOTT ELLER ANNAN D¤RMED J¤MF¶RLIG STRIDS¥TG¤RD OM AVTALET HAR ING¥TTS AV EN ORGANISATION OCH DENNA ORGANISATION INTE I BEH¶RIG ORDNING HAR BESLUTAT ¥TG¤RDEN OM ¥TG¤RDEN STRIDER MOT EN BEST¤MMELSE OM FREDSPLIKT I KOLLEKTIVAVTAL ELLER OM ¥TG¤RDEN HAR TILL ¤NDAM¥L
ATT UT¶VA P¥TRYCKNING I EN TVIST OM ETT KOLLEKTIVAVTALS GILTIGHET BEST¥ND ELLER R¤TTA INNEB¶RD ELLER I EN TVIST HURUVIDA ETT VISST F¶RFARANDE STRIDER MOT AVTALET ELLER MOT DENNA LAG
ATT ¥STADKOMMA ¤NDRING I AVTALET
ATT GENOMF¶RA BEST¤MMELSE SOM ¤R AVSEDD ATT TILL¤MPAS SEDAN AVTALET HAR UPPH¶RT ATT G¤LLA ELLER
ATT ST¶DJA N¥GON ANNAN N¤R DENNE INTE SJ¤LV F¥R VIDTA STRIDS¥TG¤RD
3TRIDS¥TG¤RDER SOM HAR VIDTAGITS I STRID MOT F¶RSTA STYCKET ¤R OLOVLIGA „VEN STRIDS¥TG¤RDER SOM HAR VIDTAGITS I STRID MOT BESLUT SOM
&¶RSTA STYCKET HINDRAR INTE ARBETSTAGARE ATT DELTA I EN BLOCKAD SOM HAR BESLUTATS AV EN ARBETSTAGARORGANISATION I BEH¶RIG ORDNING OCH SOM HAR TILL ¤NDAM¥L ATT UTVERKA BETALNING AV KLAR OCH F¶RFALLEN FORDRAN P¥ L¶N ELLER P¥ N¥GON ANNAN ERS¤TTNING F¶R UTF¶RT ARBETE INDRIVNINGSBLOCKAD %N S¥DAN STRIDS¥TG¤RD ¤R INTE OLOVLIG
) ANDRA STYCKET KLARG¶RS ATT STRIDS¥TG¤RDER SOM HAR VIDTAGITS I STRID MOT BESLUT VARIGENOM
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
ELLER g HAR ¥LAGT EN PART ATT AVBRYTA ELLER SKJUTA UPP EN STRIDS¥TG¤RD ¤R OLOVLIGA SE AVSNITTEN RESP
B%N ARBETSTAGARE F¥R INTE VIDTA ELLER DELTA I EN STRIDS¥TG¤RD SOM HAR TILL ¤NDAM¥L ATT KOLLEKTIVAVTAL SKALL TR¤FFAS MED ETT F¶RETAG SOM INTE HAR N¥GRA ARBETSTAGARE ELLER D¤R BARA F¶RETAGAREN ELLER F¶RETAGARENS FAMILJEMEDLEMMAR ¤R ARBETSTAGARE OCH ENSAMMA ¤GARE $ETSAMMA G¤LLER N¤R EN STRIDS¥TG¤RD HAR TILL ¤NDAM¥L ATT ST¶DJA N¥GON SOM VILL TR¤FFA KOLLEKTIVAVTAL MED ETT S¥DANT F¶RETAG 6AD SOM NU SAGTS HINDRAR INTE EN ARBETSTAGARE FR¥N ATT DELTA I EN ANST¤LLNINGSBLOCKAD SOM RIKTAR SIG MOT ETT S¥DANT F¶RETAG OCH SOM HAR BESLUTATS I BEH¶RIG ORDNING AV EN ARBETSTAGARORGANISATION
3TRIDS¥TG¤RDER SOM HAR VIDTAGITS I STRID MOT F¶RSTA STYCKET ¤R ATT ANSE SOM OLOVLIGA &¶R¤NDRINGAR I ANST¤LLNINGS ELLER ¤GARF¶RH¥LLANDEN SOM HAR INTR¤FFAT SEDAN EN STRIDS¥TG¤RD HAR VARSLATS ELLER INLETTS SKALL INTE BEAKTAS VID BED¶MNINGEN AV OM EN STRIDS¥TG¤RD ¤R ATT ANSE SOM OLOVLIG ENLIGT F¶RSTA STYCKET
„NDRINGEN INNEB¤R ATT PARAGRAFEN MED OBETYDLIGA REDAKTIONELLA ¤NDRINGAR F¥R DEN LYDELSE DEN HADE UNDER TIDEN DEN JANUARI TILL OCH MED DEN DECEMBER ) FR¥GA OM DEN N¤RMARE INNEB¶RDEN AV PARAGRAFEN H¤NVISAS TILL TIDIGARE F¶RARBETEN PROP OCH BET !5
För att det inte skall råda tvivel om att tvister om bestämmelsen skall prövas i Arbetsdomstolen görs en följdändring i 2 kap 1 § lagen om rättegången i arbetstvister.
41 c § &¶R STRIDS¥TG¤RDER SOM VIDTAS I SAMBAND MED AVTALSF¶RHANDLINGAR MELLAN PARTER SOM ¤R ELLER BRUKAR VARA BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL I F¶RH¥LLANDE TILL VARANDRA SKALL F¶LJANDE G¤LLA
/M EN PART HAR VARSLAT OM EN STRIDS¥TG¤RD SOM ¤R PARTIELL ELLER P¥ ANNAT S¤TT BEGR¤NSAD OCH ¥TG¤RDEN KAN F¶RV¤NTAS LEDA TILL SKADA ELLER ANNAN OL¤GENHET SOM ST¥R I UPPENBART MISSF¶RH¥LLANDE TILL ¥TG¤RDENS OMFATTNING KAN ¥TG¤RDEN F¶RKLARAS OLOVLIG
%N STRIDS¥TG¤RD SOM HAR VARSLATS SOM SVAR P¥ EN ANNAN STRIDS¥TG¤RD KAN OCKS¥ F¶RKLARAS OLOVLIG OM DEN ¤R V¤SENTLIGT MER OMFATTANDE ¤N VAD SOM ¤R RIMLIGT MED H¤NSYN TILL DEN ¥TG¤RD SOM ORSAKAT SVARS¥TG¤RDEN
„VEN EN SYMPATI¥TG¤RD SOM HAR VARSLATS TILL ST¶D F¶R EN PART I EN TVIST MELLAN PARTER SOM ¤R ELLER BRUKAR VARA BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL I F¶RH¥LLANDE TILL VARANDRA KAN F¶RKLARAS OLOVLIG $ET KAN SKE OM DEN VARSLADE SYMPATI¥TG¤RDEN KAN F¶RV¤NTAS LEDA TILL SKADA ELLER ANNAN OL¤GENHET SOM ST¥R I ETT UPPENBART MISSF¶RH¥LLANDE TILL ¥TG¤RDENS ELLER PRIM¤R¥TG¤RDENS OMFATTNING
4ALAN OM OLOVLIGF¶RKLARING ENLIGT ANDRA TREDJE OCH FJ¤RDE STYCKENA KAN ENDAST F¶RAS AV DEN ARBETSGIVARE ELLER ORGANISATION MOT VILKEN ¥TG¤RDEN RIKTAS
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
9RKANDE OM OLOVLIGF¶RKLARING ENLIGT ANDRA TREDJE ELLER FJ¤RDE STYCKET OCH YRKANDE OM INTERIMISTISK PR¶VNING ENLIGT FEMTE STYCKET SKALL FRAMST¤LLAS INOM SJU DAGAR FR¥N DEN DAG D¥ VARSEL L¤MNADES TILL MOTPARTEN ENLIGT g F¶RSTA STYCKET &¶RSUMMAS DET F¥R S¥DANA YRKANDEN INTE FRAMST¤LLAS
0ARAGRAFEN INNEH¥LLER DE F¶RESLAGNA REGLERNA OM KRAV P¥ PROPORTIONALITET VID STRIDS¥TG¤RDER SE AVSNITT !V F¶RSTA STYCKET FRAMG¥R ATT PARAGRAFEN RIKTAR SIG TILL PARTER SOM ¤R ELLER BRUKAR VARA BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL I F¶RH¥LLANDE TILL VARANDRA 5TTRYCKSS¤TTET ANKNYTER TILL EN RAD ARBETSR¤TTSLIGA BEST¤MMELSER SOM KAN TILL¤MPAS B¥DE D¥ KOLLEKTIVAVTAL G¤LLER OCH D¥ DET R¥DER TILLF¤LLIGT KOLLEKTIVAVTALSL¶ST TILLST¥ND +RAV P¥ PROPORTIONALITET VID STRIDS¥TG¤RDER F¶RELIGGER I TRE SITUATIONER SOM BESKRIVS I ANDRA TREDJE OCH FJ¤RDE STYCKENA "EST¤MMELSERNA HAR KONSTRUERATS S¥ ATT DEN PART SOM EN VARSLAD STRIDS¥TG¤RD RIKTAS MOT KAN REAGERA MOT STRIDS¥TG¤RDEN GENOM ATT V¤CKA TALAN I !RBETSDOMSTOLEN OCH YRKA ATT ¥TG¤RDEN F¶RKLARAS OLOVLIG !RBETSDOMSTOLEN SKALL D¥ INTERIMISTISKT ELLER SLUTLIGT KUNNA PR¶VA OM ¥TG¤RDEN SKALL VARA LOVLIG ELLER OLOVLIG 0R¶VNINGEN SKALL SKE INNAN STRIDS¥TG¤RDEN BRYTER UT 5TREDNINGEN HAR I g F¶RESLAGIT EN UTVIDGNING AV VARSELTIDEN TILL DAGAR $EN SOM STRIDS¥TG¤RDEN RIKTAS MOT HAR ENLIGT F¶RSLAGET SJU DAGAR P¥ SIG F¶R ATT V¤CKA TALAN OCH FRAMST¤LLA INTERIMISTISKT YRKANDE /M EN ¥TG¤RD SOM F¶RKLARATS OLOVLIG ¤ND¥ VIDTAS KAN DEN ARBETSGIVARE ELLER ORGANISATION SOM HAR VIDTAGIT ¥TG¤RDEN BLI SKADEST¥NDSSKYLDIG ENLIGT g !V g FRAMG¥R ATT EN ENSKILD ARBETSGIVARE ELLER ARBETSTAGARE SOM HAR DELTAGIT I ¥TG¤RDEN INTE KAN BLI SKADEST¥NDSSKYLDIG F¶R DETTA
) ANDRA STYCKET BESKRIVS DET F¶RSTA AV DE TRE FALLEN D¥ KRAV P¥ PROPORTIONALITET SKALL F¶RELIGGA /M EN PART HAR VARSLAT OM EN STRIDS¥TG¤RD SOM ¤R PARTIELL ELLER P¥ ANNAT S¤TT BEGR¤NSAD OCH ¥TG¤RDEN KAN F¶RV¤NTAS LEDA TILL SKADA SOM ST¥R I UPPENBART MISSF¶RH¥LLANDE TILL ¥TG¤RDENS OMFATTNING KAN ¥TG¤RDEN F¶RKLARAS OLOVLIG
Bestämmelsen tar sikte på stridsåtgärder som är partiella eller på annat sätt begränsade. Därmed avses t.ex. sådana stridsåtgärder där arbetstagare vägrar att utföra vissa arbetsmoment eller där den fackliga organisationen blockerar nyanställningar. På annat sätt begränsade stridsåtgärder kan vara åtgärder där ett begränsat antal medlemmar inom ett avtalsområde är uttagna i en strejk.
I begreppet skada innefattas inte bara skada som kan drabba motparten utan även skada som kan uppstå hos tredje man. Såväl ekonomisk skada som ideell skada i form av obehag och lidande som uppstår genom
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
stridsåtgärden skall kunna beaktas. Med annan olägenhet avses sådana följder av störningar eller avbrott i verksamheten, som normalt inte brukar inbegripas i begreppet skada. Det kan t.ex. vara aktuellt inom den offent-
liga verksamheten.
) TREDJE STYCKET BESKRIVS DET ANDRA AV DE TRE FALLEN $ET G¤LLER ORIMLIGT OMFATTANDE SVARS¥TG¤RDER %N STRIDS¥TG¤RD SOM HAR VARSLATS SOM SVAR P¥ EN ANNAN STRIDS¥TG¤RD KAN F¶RKLARAS OLOVLIG OM DEN ¤R V¤SENTLIGT MER OMFATTANDE ¤N VAD SOM ¤R RIMLIGT MED H¤NSYN TILL DEN ¥TG¤RD SOM ORSAKAT SVARS¥TG¤RDEN
$EN SITUATION SOM AVSES I BEST¤MMELSEN ¤R I REGEL EN LOCKOUT SOM VIDTAS AV EN ARBETSGIVARORGANISATION SOM SVAR P¥ EN STRIDS¥TG¤RD FR¥N EN FACKLIG ORGANISATION /M EN STREJK AV LITEN OMFATTNING LEDER TILL EN LOCKOUT SOM UTEST¤NGER V¤SENTLIGT FLER ¤N VAD SOM ¤R RIMLIGT MED H¤NSYN TILL STREJKEN SKALL LOCKOUTEN KUNNA F¶RKLARAS OLOVLIG
) FJ¤RDE STYCKET BESKRIVS DET TREDJE FALLET $ET G¤LLER SYMPATI¥TG¤RDER SOM HAR VARSLATS TILL ST¶D F¶R EN PART I EN TVIST MELLAN PARTER SOM ¤R ELLER BRUKAR VARA BUNDNA AV KOLLEKTIVAVTAL MED VARANDRA /LOVLIGF¶RKLARING KAN F¶LJA OM DEN VARSLADE SYMPATI¥TG¤RDEN KAN F¶RV¤NTAS LEDA TILL SKADA SOM ST¥R I ETT UPPENBART MISSF¶RH¥LLANDE TILL ¥TG¤RDENS ELLER PRIM¤R¥TG¤RDENS OMFATTNING
Begreppen skada och uppenbart missförhållande har samma innebörd i detta fall som de har enligt andra stycket. Vid bedömningen skall den förväntade skadan jämföras både med omfattningen av den varslade sympatiåtgärden och omfattningen av den primäråtgärd som har utlöst
sympatiåtgärden.
&¶R ALLA TRE FALLEN G¤LLER ATT DET SKALL G¶RAS EN SAMLAD AVV¤GNING AV OM DEN STRIDS¥TG¤RD SOM VARSLET G¤LLER ¤R RIMLIG MOT BAKGRUND AV DE OMST¤NDIGHETER SOM ANGES I PARAGRAFEN OCH ATT BEST¤MMELSERNA S¤RSKILT MOT BAKGRUND AV ATT R¤TTEN TILL FACKLIGA STRIDS¥TG¤RDER ¤R GRUNDLAGSSKYDDAD SKALL ANV¤NDAS RESTRIKTIVT
%NLIGT FEMTE STYCKET KAN EN TALAN OM OLOVLIGF¶RKLARING ENLIGT ANDRA TREDJE OCH FJ¤RDE STYCKENA ENDAST F¶RAS AV DEN ARBETSGIVARE ELLER ORGANISATION MOT VILKEN ¥TG¤RDEN RIKTAS 4ALAN SKALL ALLTS¥ INTE KUNNA
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
F¶RAS AV ANDRA SOM LIDER SKADA ELLER DRABBAS AV OL¤GENHETER P¥ GRUND AV ¥TG¤RDEN
$EN PR¶VNING SOM ¤R T¤NKT ATT SKE MED ST¶D AV PARAGRAFEN B¶R SKE MYCKET SNABBT $ET KAN UPPST¥ SITUATIONER D¥ EN SLUTLIG PR¶VNING INTE KAN G¶RAS INNAN STRIDS¥TG¤RDEN BRYTER UT $ET KAN D¥ BLI N¶DV¤NDIGT MED INTERIMISTISK PR¶VNING 4ROTS ATT UTTRYCKLIGT LAGST¶D SAKNAS F¶R INTERIMISTISK PR¶VNING AV S K FREDSPLIKTSINV¤NDNINGAR HAR !RBETSDOMSTOLEN I SIN PRAXIS ANSETT SIG KUNNA TA ST¤LLNING INTERIMISTISKT TILL FR¥GOR OM STRIDS¥TG¤RDER STRIDER MOT FREDSPLIKT I LAG ELLER KOLLEKTIVAVTAL %FTERSOM OLOVLIGF¶RKLARING INTE FINNS I G¤LLANDE R¤TT OCH DET D¤RF¶R SKULLE KUNNA IFR¥GAS¤TTAS OM !RBETSDOMSTOLEN KAN FATTA INTERIMISTISKA BESLUT OM EN S¥DAN F¶RKLARING HAR UTREDNINGEN VALT ATT SKRIVA IN I PARAGRAFENS SJ¤TTE STYCKE ATT EN STRIDS¥TG¤RD INTERIMISTISKT KAN F¶RKLARAS OLOVLIG F¶R TIDEN FRAM TILL DESS ETT SLUTLIGT AVG¶RANDE F¶RELIGGER
&¶R ATT DET SKALL VARA M¶JLIGT F¶R !RBETSDOMSTOLEN ATT G¶RA ST¤LLNINGSTAGANDET SNABBT F¶RESL¥S I SJUNDE STYCKET EN PRESKRIPTIONSREGEL ENLIGT VILKEN YRKANDE OM OLOVLIGF¶RKLARING ENLIGT ANDRA TREDJE ELLER FJ¤RDE STYCKET OCH YRKANDE OM INTERIMISTISK PR¶VNING ENLIGT FEMTE STYCKET SKALL FRAMST¤LLAS INOM SJU DAGAR FR¥N DEN DAG D¥ VARSEL L¤MNADES TILL MOTPARTEN ENLIGT g F¶RSTA STYCKET &¶RSUMMAR DEN PART MOT VILKEN STRIDS¥TG¤RDEN RIKTAS ATT F¶RA TALAN OCH FRAMST¤LLA INTERIMISTISKT YRKANDE INOM SJUDAGARSFRISTEN F¥R S¥DANA YRKANDEN INTE FRAMST¤LLAS
&¶R ATT DET INTE SKALL KUNNA R¥DA TVIVEL OM ATT TVISTER OM BEST¤MMELSEN ALLTID SKALL KUNNA TAS UPP DIREKT I !RBETSDOMSTOLEN G¶RS EN F¶LJD¤NDRING I KAP g LAGEN OM R¤TTEG¥NGEN I ARBETSTVISTER
g !RBETSGIVARORGANISATION ELLER ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARORGANISATION ¤R SINSEMELLAN SKYLDIGA ATT OM GILTIGT HINDER EJ M¶TER SKRIFTLIGEN VARSLA MOTPARTEN OCH
6ARSEL ENLIGT F¶RSTA STYCKET SKALL INNEH¥LLA UPPGIFT OM ANLEDNINGEN TILL STRIDS¥TG¤RDEN OCH OM STRIDS¥TG¤RDENS OMFATTNING
%TT BESLUT ENLIGT F¶REG¥ENDE STYCKE F¥R INTE ¶VERKLAGAS
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
$EN SOM UPPS¥TLIGEN ELLER AV GROV V¥RDSL¶SHET UNDERL¥TER ATT VARSLA
'ENOM EN ¤NDRING I F¶RSTA STYCKET F¶RL¤NGS VARSELTIDEN FR¥N SJU TILL FJORTON DAGAR "EST¤MMELSEN OM ATT EN PART SKALL VARSLA
%NLIGT NU G¤LLANDE R¤TT KAN DEN SOM UNDERL¥TER ATT VARSLA F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITIONEN D¶MAS TILL PENNINGB¶TER 3OM N¤RMARE FRAMG¥R AV AVSNITT F¶RESL¥S ATT B¶TESSANKTIONEN AVSKAFFAS &¶RSUMMELSE ATT VARSLA
) TREDJE STYCKET F¶RESL¥S EN R¤TT F¶R
g F¶RSTA STYCKET HAR FUNNITS GILTIGT HINDER MOT VARSEL ) ¶VRIGT F¶RESL¥S ATT
%NLIGT FJ¤RDE STYCKET SKALL BESLUT ENLIGT TREDJE STYCKET INTE KUNNA ¶VERKLAGAS
„VEN FEMTE STYCKET INNEH¥LLER EN M¶JLIG REAKTION MOT UTEBLIVET VARSEL TILL
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
S¤RSKILD VARSELAVGIFT TILL STATEN ,IKNANDE REGLER FINNS I LAGEN OM ANST¤LLNINGSFR¤MJANDE ¥TG¤RDER OCH I ARBETSTIDSLAGEN 6ARSELAVGIFTEN SKALL BEST¤MMAS TILL L¤GST KR OCH H¶GST KR !VGIFTENS STORLEK B¶R BERO P¥ OMFATTNINGEN OCH ARTEN AV DEN STRIDS¥TG¤RD SOM VARSLATS ELLER INLETTS UTAN ATT
g &¶R MEDLING I ARBETSTVISTER MELLAN ¥ ENA SIDAN ARBETSGIVARE ELLER ARBETSGIVARORGANISATION OCH ¥ ANDRA SIDAN ARBETSTAGARE ELLER ARBETSTAGARORGANISATION FINNS
0¥ SAMMA S¤TT SOM I DET LAGF¶RSLAG SOM FINNS I DELBET¤NKANDET HAR 3TATENS F¶RLIKNINGSMANNAEXPEDITION I F¶RSTA STYCKET ERSATTS AV
) ANDRA STYCKET BESKRIVS
A g 0ARTERNA P¥ ARBETSMARKNADEN SKALL P¥ BEG¤RAN TILLST¤LLA
"EST¤MMELSEN LADES FRAM I UTREDNINGENS DELBET¤NKANDE Ó SE F¶RFATTNINGSKOMMENTAREN S I DELBET¤NKANDET
g
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
%FTER SAMTYCKE FR¥N PARTER SOM F¶R KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGAR KAN
/M DET ENLIGT
%NLIGT UTREDNINGENS F¶RSLAG KAN
3OM FRAMG¥R AV AVSNITT HAR UTREDNINGEN LAGT STOR VIKT VID
%FTER SAMTYCKE FR¥N PARTER SOM F¶R KOLLEKTIVAVTALSF¶RHANDLINGAR SKALL
/M DET ENLIGT
!V FJ¤RDE STYCKET FRAMG¥R HUR MEDLARE SKALL G¥ TILL V¤GA VID MEDLINGSARBETET *¤MF¶RT MED G¤LLANDE LAG ¤R MEDLAREN FRIARE ATT L¤GGA FRAM F¶RSLAG TILL L¶SNING ) PRAKTIKEN INNEB¤R DEN F¶RESLAGNA
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
BEST¤MMELSEN DOCK INTE N¥GON F¶R¤NDRING I F¶RH¥LLANDE TILL HUR F¶RLIKNINGSM¤NNEN ARBETAR I DAG
!V FEMTE STYCKET FRAMG¥R ATT MEDLARE INTE KAN UTSES UTAN SAMTYCKE FR¥N PARTERNA I EN TVIST OM DE ¤R BUNDNA AV ETT KOLLEKTIVAVTAL MED EN F¶RHANDLINGSORDNING SOM INNEFATTAR EN SAMSYN OM UTVECKLINGEN P¥ OMR¥DET OCH INNEH¥LLER REGLER OM TIDSRAMAR F¶R F¶RHANDLINGAR OCH MEDLING SE AVSNITT
48 §
%TT BESLUT FR¥N
%NLIGT F¶RSTA STYCKET F¥R
Ett beslut, varigenom en part åläggs att uppskjuta en stridsåtgärd, får bara meddelas en gång för varje varslad stridsåtgärd. Beslutet får inte omfatta flera tidsperioder utan skall avse en viss sammanhängande tid om högst 14 dagar. Tidsfristen skall räknas från den dag då åtgärden enligt varselmeddelandet skall påbörjas eller utvidgas. Om möjligt skall beslutet föregås av samråd med parterna. Det kan finnas situationer då det inte går att nå en part inom rimlig tid och i sådana fall kan möter det inget hinder att beslut fattas utan föregående samråd.
Enligt gällande lag skall en förlikningsman verka för att part uppskjuter eller inställer en stridsåtgärd. Någon sådan bestämmelse föreslås inte i lagen men däremot i Medlingsinstitutets instruktion. Det ligger i sakens natur att Medlingsinstitutet vid det samråd som skall ske, vädjar till den
varslande parten att självmant återta varslet.
!V ANDRA STYCKET FRAMG¥R ATT ETT BESLUT FR¥N
%NLIGT ETT TILL¤GG I g ANDRA STYCKET ¤R EN STRIDS¥TG¤RD SOM VIDTAS I STRID MOT
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
g (AR EN PART SOM ENLIGT g ¤R F¶RHANDLINGSSKYLDIG KALLATS TILL F¶RHANDLING INF¶R MEDLARE OCH F¶RSUMMAR PARTEN ATT KOMMA ELLER UNDERL¥TER PARTEN P¥ ANNAT S¤TT ATT FULLG¶RA
SINA SKYLDIGHETER ENLIGT g F¶RSTA STYCKET KAN
F¶REL¤GGA PARTEN VID VITE ATT FULLG¶RA SIN F¶RHANDLINGSSKYLDIGHET
.¤R DET F¶RELIGGER RISK F¶R STRIDS¥TG¤RDER SKALL EN PART VARA SKYLDIG ATT RESPEKTERA
En förutsättning för vitesföreläggande är att en part är förhandlingsskyldig enligt 10 § samt att parten har kallats till förhandling inför en medlare och försummat att komma eller på annat sätt har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt 15 §. Den paragrafen har den 1 januari 1995 tillförts två nya stycken som inte har betydelse i sammanhanget. Hänvisning görs därför till 15 § första stycket. En annan förutsättning för vitesföreläggande är att en utsedd medlare har begärt att Medlingsinstitutet skall förelägga parten vid vite att fullgöra sin förhandlingsskyldighet. Det förhållandet att ett vitesföreläggande förutsätter initiativ från en utsedd medlare, medför att parter på avtalsområden, för vilka medlare inte kan utses, inte kan bli föremål för
obligatorisk medling (se avsnitt 7.7).
!RBETSDOMSTOLEN KAN P¥ ANM¤LAN AV
g %N PARTS SKYLDIGHET ENLIGT g ATT VID F¶RHANDLING H¥LLA SKRIFTLIG HANDLING TILLG¤NGLIG F¶R MOTPARTEN G¤LLER ¤VEN I F¶RH¥LLANDE TILL MEDLARE SOM MEDVERKAR VID F¶RHANDLINGEN
Ändringen är redaktionell och innebär att ordet förlikningsman ersätts av ordet medlare.
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
g
/M STRIDS¥TG¤RDER HAR P¥B¶RJATS KAN
%N MEDLARE får INTE ¥TA sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om INTE
"EST¤MMELSEN REGLERAR
%NLIGT ANDRA STYCKET KAN
)NNEH¥LLET I TREDJE STYCKET INNEB¤R I SAK INTE N¥GON F¶R¤NDRING I F¶RH¥L LANDE TILL G¤LLANDE R¤TT
52 §
0ARAGRAFEN REGLERAR REGERINGENS R¤TT ATT UTSE F¶RLIKNINGSKOMMISSION ELLER S¤RSKILD F¶RLIKNINGSMAN SAMT VILKA F¶RESKRIFTER I LAGEN SOM SKALL G¤LLA F¶R DESSA 5TREDNINGEN F¶RESL¥R ATT BEST¤MMELSEN UPPH¤VS SE AVSNITT
g ) M¥L VARI DENNA LAG SKALL TILL¤MPAS G¤LLER LAGEN OM R¤TTEG¥NGEN I ARBETSTVISTER
Förändringen innebär att andra meningen i paragrafen tas bort. I andra meningen regleras två fall, då lagen om rättegången i arbetstvister inte skall gälla. Det ena är då någon enligt 47 § skall dömas till penningböter, vilket inte längre skall kunna förekomma enligt utredningens förslag (se avsnitt 7.6). Det andra är vid tillämpning av 53 § som tidigare har upphävts.
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
)KRAFTTR¤DANDE M M
Utredningen föreslår inte ett bestämt datum för ikraftträdande. Enligt avsnitt 7.2 bör Medlingsinstitutet dock inrättas senast den 1 januari 2000. Behov av särskilda övergångsbestämmelser har inte ansetts föreligga.
8.2Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
KAP
g 3EKRETESS G¤LLER F¶R UPPGIFT SOM PART P¥ ARBETSMARKNADEN HAR L¤MNAT TILL
) FR¥GA OM UPPGIFT I ALLM¤N HANDLING G¤LLER SEKRETESSEN I H¶GST TJUGO ¥R
$E F¶RESLAGNA ¤NDRINGARNA G¶RS I F¶RSTA STYCKET OCH ¤R I HUVUDSAK DETSAMMA SOM DE SOM F¶RDES FRAM I UTREDNINGENS DELBET¤NKANDE SE F¶RFATTNINGSKOMMENTAREN I DELBET¤NKANDET P¥ S %FTERSOM UTREDNINGEN HAR F¶RESLAGIT ATT BEST¤MMELSEN I g
2EGLERINGEN I KAP g SEKRETESSLAGEN INNEB¤R ATT FRIHETEN ENLIGT TRYCKFRIHETSF¶RORDNINGEN OCH YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGG¶RA UPPGIFTER F¶R VILKA TYSTNADSPLIKT G¤LLER ENLIGT KAP g ¤R BEGR¤NSAD $ETSAMMA B¶R G¤LLA ¤VEN EFTER DE TILL¤GG SOM UTREDNINGEN F¶RESL¥R I KAP g
)KRAFTTR¤DANDE M M
5TREDNINGEN F¶RESL¥R INTE ETT BEST¤MT DATUM F¶R IKRAFTTR¤DANDE "EST¤MMELSEN B¶R INF¶RAS SAMTIDIGT SOM
8.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i
| 3/5 | 5TREDNINGENS ¶VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG |
arbetstvister
KAP
g !RBETSDOMSTOLEN SKALL SOM F¶RSTA DOMSTOL UPPTA OCH AVG¶RA TVIST SOM V¤CKS AV ARBETSGIVAR ELLER ARBETSTAGARORGANISATION ELLER AV ARBETSGIVARE SOM SJ¤LV SLUTIT KOLLEKTIVAVTAL OM M¥LET G¤LLER
TVIST OM KOLLEKTIVAVTAL ELLER ANNAN ARBETSTVIST SOM AVSES I LAGEN OM MEDBEST¤MMANDE I ARBETSLIVET
ARBETSTVIST I ¶VRIGT UNDER F¶RUTS¤TTNING ATT KOLLEKTIVAVTAL G¤LLER MELLAN PARTERNA ELLER ATT ENSKILD ARBETSTAGARE SOM BER¶RS AV TVISTEN SYSSELS¤TTS I ARBETE SOM AVSES MED KOLLEKTIVAVTAL VILKET ARBETSGIVAREN ¤R BUNDEN AV
!RBETSDOMSTOLEN ¤R BEH¶RIG DOMSTOL ENLIGT F¶RSTA STYCKET ¤VEN N¤R KOLLEKTIVAVTAL TILLF¤LLIGT INTE G¤LLER
'EMENSAMT MED ARBETSTVIST ENLIGT F¶RSTA ELLER ANDRA STYCKET F¥R HANDL¤GGAS ¤VEN ANNAN ARBETSTVIST MELLAN SAMMA ELLER OLIKA PARTER OM DOMSTOLEN MED H¤NSYN TILL UTREDNINGEN OCH ¶VRIGA OMST¤NDIGHETER FINNER S¥DAN HANDL¤GGNING L¤MPLIG .¤R DET F¶RELIGGER SK¤L KAN DOMSTOLEN ¥TER S¤RSKILJA M¥LEN
!RBETSDOMSTOLEN ¤R ALLTID BEH¶RIG ATT SOM F¶RSTA DOMSTOL TA UPP OCH AVG¶RA EN TVIST OM STRIDS¥TG¤RD SOM AVSES I B OCH C gg LAGEN OM MEDBEST¤MMANDE I ARBETSLIVET
%NLIGT SISTA STYCKET I DESS NUVARANDE LYDELSE ¤R !RBETSDOMSTOLEN ALLTID BEH¶RIG ATT SOM F¶RSTA DOMSTOL TA UPP OCH AVG¶RA TVIST OM STRIDS¥TG¤RD SOM AVSES I g
)KRAFTTR¤DANDE M M
5TREDNINGEN F¶RESL¥R INTE ETT BEST¤MT DATUM F¶R IKRAFTTR¤DANDE "EST¤MMELSEN B¶R INF¶RAS SAMTIDIGT SOM