Dir. 1998:85
Beslut vid regeringssammanträde den 17 september 1998.
En särskild utredare tillkallas med uppgift att för de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen under nästa programperiod åren 2000-2006 redovisa förslag till former för dels hur de nya programmen skall tas fram, dels hur de skall genomföras. Utredarens förslag skall baseras på en analys av erfarenheterna från innevarande programperiod.
En annan viktig utgångspunkt för utredaren skall vara de delar av förslaget om det nya regelverket för strukturstödet inom EU som rör framtagande och genomförande av strukturfondsprogram och den beredning av förslaget som pågår inom EU. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 26 februari 1999.
Genom medlemskapet i Europeiska unionen deltar Sverige i den gemensamma regional- och strukturpolitik som finansieras via EG:s strukturfonder.
Genomförandet av strukturfondsprogrammen, vilket i första hand medlemslandet svarar för, förutsätter administrativa rutiner för bl.a.
beslutsfattande, utbetalning, kontroll och utvärderingar. Synpunkter på hur strukturfondsprogrammen för innevarande period togs fram har behandlats i olika sammanhang. Det har bl.a. framhållits att programmen utarbetades under stark tidspress. Frågan om hur genomförandet skall organiseras i Sverige under nästa strukturfondsperiod, år 2000-2006, har behandlats i ett antal rapporter. I prop. 1997/98:62 har regeringen bl.a. redovisat att det finns skäl att inför den kommande programperioden noggrannt värdera de erfarenheter av framtagande av program och genomförandeorganisation som den innevarande perioden har givit och utifrån en sådan analys bl.a. bedöma vad som bör förändras.
Vidare har regeringen angett att det är viktigt att EG:s struktur- och regionalpolitiska åtgärder under nästa programperiod inriktas på att bl.a. åstadkomma regional balans och medverka till en hållbar utveckling.
Ett nytt beslut måste fattas om EU:s regional- och strukturpolitik när den nuvarande programperioden löper ut år 1999. För närvarande pågår bl.a. ett arbete kring ett förslag till nytt regelverk för strukturpolitiken som lagts fram av EG-kommissionen. Förslaget berör även formerna för genomförandet av strukturfondsprogrammen i medlemsstaterna. Sverige deltar i denna beredning tillsammans med övriga medlemsstater. Beslutande organ är Europeiska rådet. Beslut beräknas fattas under första halvåret 1999. Regeringen avser att under år 1999 lämna riktlinjer för utarbetande av de program som kommer att genomföras under nästa programperiod.
Nuvarande organisation för genomförande av EG:s strukturfondsprogram
Många myndigheter medverkar i genomförandet av strukturfondsprogrammen.
Arbetsmarknadsverket, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket och Närings-
och teknikutvecklingsverket samt vissa länsstyrelser vad gäller Interreg II A har s.k. fondansvar för EG:s fyra olika fonder.
Fondansvaret innebär bl.a. att myndigheterna skall svara för rekvisition av medel från EG-kommissionen, betala ut fondmedel till enskilda projekt samt redovisa medelsförbrukningen till regeringen och EG-kommissionen.
Fondansvaret innebär också ett ansvar gentemot EG-kommissionen för att medlen används på ett sätt som är förenligt med EG:s regler.
För program som omfattas av de horisontella målen och gemenskapsinitiativet Pesca har genomförandeansvaret lagts på de berörda sektorsmyndigheterna. Mål 5a-åtgärderna genomförs således av Jordbruksverket resp. Fiskeriverket samt länsstyrelserna. Ansvaret för mål 3 har lagts på Arbetsmarknadsverket med länsarbetsnämnderna i viktiga operativa roller.
En ny myndighet, Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling, har ansvar för genomförandet av mål 4 samt gemenskapsinitiativen Adapt och Employment.
För att genomförandet av de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen, främst de under målen 2, 5b och 6 samt gemenskapsinitiativet Interreg skall få en tydlig demokratisk förankring, har särskilda statliga myndigheter inrättats. De kallas beslutsgrupper. Beslutsgrupperna består till största delen av kommunala företrädare och fattar bl.a. beslut om stöd till enskilda projekt. Roll-
och ansvarsfördelningen mellan beslutsgrupper och de utbetalande
(fondansvariga) myndigheterna regleras i förordningarna (1995:1325) med instruktion för beslutsgrupper och (1998:579) om vissa stöd från EG:s strukturfonder. Berörda länsstyrelser svarar för sekretariatsuppgifter och övrig administration åt beslutsgrupperna.
Den organisation som valts för att genomföra strukturfondsprogrammen har behandlats i en rad utvärderingar och andra studier. Även synpunkter på hur strukturfondsprogrammen tagits fram har behandlats i vissa utvärderingsrapporter och skrivelser, bl.a. från Naturvårdsverket.
På uppdrag av regeringen har Riksrevisionsverket och Statskontoret lämnat rapporter som bl.a. behandlat nuvarande organisation för genomförandet av strukturfondsprogrammen. Även riksdagens revisorer har berört denna fråga i sin rapport "Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet".
En utredare tillkallas med huvuduppgift att för de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen under nästa programperiod åren 2000-2006 föreslå former för dels hur de nya programmen skall tas fram, dels hur de skall genomföras.
Utredaren skall inrikta sitt arbete på att samla in och analysera de erfarenheter som gjorts under innevarande programperiod och göra jämförelser med andra medlemsstater, bl.a. Finland, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Österrike. Analysen bör omfatta både hur programmen togs fram och hur de genomfördes.
En viktig utgångspunkt för utredaren skall vara de delar av EG-
kommissionens förslag till nytt regelverk för strukturstödet inom EU som rör framtagande och genomförande av strukturfondsprogram och den beredning av förslaget som pågår inom EU. Utredaren skall utifrån denna beredning belysa de frågor som rör både framtagande av program och genomförandeorganisationens framtida struktur, kompetens samt olika aktörers roll- och ansvarsfördelning.
En annan utgångspunkt för utredaren skall vara att analysera de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammens samband med den nationella politiken på olika nivåer och inom olika sektorer. Utredaren skall särskilt analysera sambanden mellan de geografiskt avgränsade programmen och det föreslagna nya mål 3, samt tillämpningen av relevanta delar av den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt de som gäller landsbygdsutveckling, i syfte att förstärka de samlade effekterna av dessa insatser. Utifrån erfarenheterna av innevarande period skall utredaren redogöra för hur för den nationella medfinansieringen av strukturfondsprogrammen kan utformas. I detta sammanhang skall utredaren beakta arbetet med de regionala tillväxtavtalen.
Utredarens förslag skall grundas på behovet av fortsatt lokal demokratisk förankring. Utredaren skall särskilt analysera hur en beslutsorganisation på regional nivå kan utformas inom ramen för ett nytt regelverk och med avvägning mellan nationella och regionala intressen. Vidare skall utredaren belysa frågor som rör partnerskapets sammansättning, roller och ansvar, varvid det är av stor betydelse att göra avvägningar mellan myndigheters och medverkande organisationers m.fl. ansvar. Även här skall arbetet med de regionala tillväxtavtalen beaktas.
Vidare skall förslagen till organisation av genomförandet utformas så att kraven på säker medelshantering och finansiell kontroll kan uppfyllas, bl.a genom att beakta EG-kommissionens förordning (2064/97).
Förslagen skall uppfylla de krav som EG:s nya regelverk kommer att innebära. I detta sammanhang bör även betalningsströmmarna beaktas för att säkerställa ett effektivt genomförande av strukturfondsprogrammen. I det nya regelverket förutses bl.a. skärpta krav på uppföljning, utvärdering och finansiell kontroll. Likaså kan en ytterligare betoning av kraven på möjlighet till insyn förutses.
EG-kommissionen har i sitt förslag till nytt regelverk bl.a. föreslagit övergångslösningar som innebär att områden som inte kommer att omfattas av den nya programperioden fasas ut under perioden. Förslagen från utredaren skall därför också belysa hur program som gäller områden som kan komma att omfattas av en utfasningsperiod skall administreras.
Förslagen till organisation behöver inte vara desamma för alla berörda program eller för alla regioner.
Utredaren skall genom offentliga utfrågningar eller på liknande sätt ge utrymme för att samla in synpunkter från berörda aktörer som gäller såväl framtagande som hur programmen skall genomföras. Synpunkter från näringslivet skall särskilt beaktas.
Utredaren skall höra den referensgrupp för strukturfondsfrågor bestående av representanter från bl.a. arbetsmarknadens parter, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet m.fl. som inrättats av Närings- och handelsdepartementet.
Utredaren skall samråda med bl.a. de fondansvariga myndigheterna, beslutsgrupper, länsstyrelser, självstyrelseorgan, Glesbygdsverket, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Rådet för forskning- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU, Svenska EU-programkontoret och EU-bedrägeridelegationen.
Utredaren skall vidare i sitt arbete samråda med den beredningsgrupp för strukturfondsfrågor som är inrättad inom regeringskansliet. Utredaren skall också ha en fortlöpande och nära kontakt med den arbetsgrupp inom Regeringskansliet som bereder regeringens ståndpunkter beträffande EG-
kommissionens förslag till ett nytt regelverk för strukturpolitiken.
Utredaren skall i sitt arbete även samråda med den särskilde utredare som skall lämna förslag till inriktning av mål 3 m.m. inom EU:s strukturfonder under nästa programperiod åren 2000-2006.
Utredaren skall i sitt arbete beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124)om statens offentliga åtaganden (dir.
1994:23) och om konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (1996:49).
Utredningsarbetet skall redovisas senast den 26 februari 1999.