Dir. 1998:75
Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 1998.
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågan om folkbokföring i en territoriell församling när den kyrkliga indelningen blir en intern kyrklig angelägenhet.
Enligt 6 § folkbokföringslagen (1991:481) skall en person folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han är att anse som bosatt. Sverige är indelat i territoriella församlingar, som i dag är kyrkliga kommuner.
Riksdagen fattade den 8 december 1995 ett principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet.
1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Beslutet innebär bl.a. att kommunstatusen upphör för Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter samt att kyrkan även i övrigt lämnar det allmänna. Vidare innebär beslutet att den övervägande delen av författningsregleringen av Svenska kyrkan upphävs. Reformen är förutsatt att träda i kraft den 1 januari 2000.
Regeringen har vidare föreslagit vissa grundlagsändringar för att göra det möjligt att genomföra principbeslutet som bl.a. innebär att det införs särskilda regler för lagstiftning om Svenska kyrkan och andra trossamfund (prop. 1997/98:49). I propositionen Staten och trossamfunden
- bestämmelser om Svenska kyrkan och andra trossamfund (prop.
1997/98:116) föreslår regeringen bl.a. en lag om Svenska kyrkan som innehåller bestämmelser om grunderna för kyrkans identitet, organisation, verksamhet och egendom. Förslagen bygger på de förslag till grundlagsändringar som har lagts fram i propositionen Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor (prop. 1997/98:49). Förslagen har som vilande antagits av riksdagen (bet. 1997/98:KU20, rskr. 1997/98:284).
I lagen om Svenska kyrkan anges att församlingarna, med vissa undantag, är territoriella och omfattar de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område. Församlingsindelningen kommer att bli en intern kyrklig angelägenhet.
Eftersom församlingsindelningen blir en inomkyrklig angelägenhet uppkommer frågan om folkbokföringen även i fortsättningen skall ske i en territoriell församling. En särskild utredare bör därför ges i uppdrag att utreda denna fråga. Utredaren skall analysera konsekvenserna såväl av att bibehålla den nuvarande ordningen, som att avskaffa folkbokföringen i en territoriell församling.
För folkbokföringsverksamheten finns inte något direkt behov av att behålla den nuvarande ordningen med folkbokföring på församling.
Folkbokföring i en territoriell församling har ansetts ha särskild betydelse endast om en person inte kan knytas till en viss fastighet.
Det är emellertid också av kulturhistoriskt och statistiskt intresse att församlingsindelningen avspeglas i folkbokföringen.
Församlingsindelningen används framför allt för att ange geografiskt läge och har stor betydelse för Statistiska centralbyråns verksamhet.
Inom befolkningsstatistiken finns det statistiska tidsserier på församlingsnivå sedan år 1749.
Folkbokföringen och församlingsindelningen används även på andra områden än det statistiska. Församlingsindelningen och uppgifter om befolkningsunderlaget används i den allmänna samhällsplaneringen.
Församlingsindelningen har också betydelse bl.a. för indelningen av valkretsar enligt vallagen (1997:157) och för verksamhet vid Lantmäteriverket. Vidare förutsätter förslaget i fråga om uttag av begravningsavgift att uppgifter om församling finns registrerade inom skatteförvaltningen. Dessutom kan myndigheter ha sina verksamhetsområden uppbyggda utifrån församlingsindelningen. Många privata organisationer och företag, t.ex. försäkringsbolag, använder sig också av församlingsindelningen i olika sammanhang.
Det finns således kopplingar mellan en borgerlig indelning och en kyrklig. Om utredaren finner att en ändring av folkbokföringen är motiverad skall han lämna förslag även till de ändringar han finner nödvändiga för att tillgodose de behov som finns på andra områden än folkbokföringen. Utredaren skall särskilt beakta statistikens och forskningens behov. Även det kulturhistoriska intresset bör beaktas.
Det kan även finnas andra frågor som aktualiseras under arbetets gång och som har ett nära samband med det uppdrag som beskrivits ovan.
Utredaren är oförhindrad att ta upp sådana frågor och lägga fram de förslag som anses påkallade.
Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.
1996:49).
Utredningsuppdraget skall vara avslutat senast vid utgången av maj 1999.