Dir. 1998:70
Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 1998.
Socialtjänstutredningen (S 1997:16) skall lämna förslag till hur den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare skall utformas.
Utredningen skall ha slutfört sitt arbete senast den 31 maj 1999.
I regeringens proposition (1997/98:113) Nationell handlingsplan för äldrepolitiken konstaterar regeringen att frågan om ekonomisk trygghet för vissa äldre invandrare behöver utredas.
Vissa äldre invandrare är i dag hänvisade till socialtjänsten antingen på grund av de helt saknar pensionsförmåner eller att deras sammanlagda pensionsförmåner inte räcker till en godtagbar försörjning. Detta beror på att många personer som i dag invandrar till Sverige inte hunnit tjäna in tillräcklig pension i Sverige eller saknar pensionsrättigheter när de invandrar, antingen beroende på att landet de kommer ifrån saknar pensionssystem eller att de där tjänat in endast en liten eller ingen pensionsrätt. Äldre invandrare saknar, på grund av sin ålder, möjlighet att tjäna in rätt till svensk pension som räcker till en godtagbar försörjning. Detta problem uppstår dock inte om personen är ung vid tiden för invandringen till Sverige. Personen uppfyller då vid tiden för sin pensionering de krav som ställs för att få svensk pension. Kraven enligt huvudregeln är att man för att få oreducerad folkpension skall ha arbetat i Sverige i 30 år alternativt varit bosatt 40 år i landet före 65 års ålder.
För invandrare som är födda före 1938 finns dock vissa övergångsregler.
Dessutom finns det särregler för flyktingar, dvs. för skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 3 kap. 2 eller 3
§ utlänningslagen (1989:529). Särreglerna innebär att flyktingar kan få tillgodoräkna sig bosättningstid i hemlandet. Särreglerna gäller dock inte vid t.ex. anhöriginvandring eller för personer som fått uppehållstillstånd i Sverige på humanitära grunder. Detta har medfört en ökad belastning på socialbidragssystemet.
I vissa fall kan även försörjningsproblem uppstå för hushåll då äldre invandrare utan eller med små pensionsrättigheter kommit till Sverige och ingått äktenskap med en svensk medborgare.
Enligt regeringens proposition 1997/98:152 Garantipension m.m. (bet.
1997/98:SfU113, rskr. 1997/98:315) skall i det reformerade pensionssystemet en garantipension utgå till personer med mycket låg eller ingen inkomstgrundad pension. Det reformerade pensionssystemet gäller personer som är födda 1938 eller senare. För rätt till oreducerad garantipension krävs 40 års försäkringstid. Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen reduceras proportionellt. Som försäkringstid för garantipension skall bl.a. tillgodoräknas tid då en person har varit folkbokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). När det gäller flyktingar och andra skyddsbehövande som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 3 kap. 2 eller 3 §
utlänningslagen (1989:529) skall som försäkringstid även tillgodoräknas viss del av bosättningstid i tidigare hemland fr.o.m. det år då personen i fråga fyllt 25 år (dock inte tid som berättigar till pension från hemlandet). För många invandrare innebär detta att de får ingen eller reducerad garantipension eftersom regeln inte gäller för s.k.
anhöriginvandring och inte heller för personer som fått uppehållstillstånd på humanitära grunder. Detta betyder att pensionen för dessa invandrare kan komma att utebli eller bli mycket låg.
Regeringen anser att situationen är otillfredsställande och att det är viktigt att hitta en långsiktig lösning på detta problem.
Flera alternativa möjligheter har övervägts. Under beredningen av det reformerade pensionssystemet har Arbetsgruppen för genomförandet av reformeringen av ålderspensionssystemet, den s.k. Genomförandegruppen, i departementspromemorian Garantipension och samordningsfrågor m.m. (Ds 1997:66) beskrivit en modell för garantipension som skulle kunna vara en möjlig lösning på problemet med ekonomisk trygghet för vissa invandrare.
Modellen, en s.k. tudelad garantipension, innebär att pensionen delas upp i en del som tillgodoser önskemålet att ge högre pension även till den som tjänat in förhållandevis låg inkomstgrundad pension, och i en del som tillgodoser kravet på att pensionärer bosatta i Sverige skall ha rätt till en viss minsta pension. Genomförandegruppen valde dock av beredningstekniska skäl att inte lämna förslag om detta. De ekonomiska effekterna av en tudelad garantipension är svåra att överblicka, särskilt ur ett internationellt perspektiv. Med hänsyn till osäkerheten i fråga om konsekvenserna av en sådan lösning anser regeringen att en sådan garantipension för närvarande inte bör införas. Regeringen anser att ekonomisk trygghet för äldre invandrare istället bör åstadkommas utanför ålderspensionssystemets ram.
I sammanhanget kan också nämnas att en särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag till en övergångsvis garantipension för de ålderspensionärer som inte kommer att omfattas av regelsystemet för garantipension inom det reformerade ålderspensionssystemet (dir.
1997:149), dvs. personer födda 1937 eller tidigare. Uppdraget skall vara slutfört senast den 31 januari 1999.
Vidare har en särskild utredare (S 1997:25) fått i uppdrag att se över reglerna för bostadstillägg till pensionärer (BTP) samt hur det särskilda bostadstillägget till pensionärer (SBTP) skall moderniseras.
BTP syftar till att göra det möjligt för pensionärer med ingen eller låg pension att ha en bostad av god kvalitet, utan att boendekostnaden minskar möjligheten att också i övrigt ha en tillfredsställande standard. SBTP betalas ut till pensionärer med hög boendekostnad och låg inkomst som annars inte skulle uppnå en skälig levnadsnivå. Uppdraget skall vara avslutat den 1 mars 1999.
En förutsättning för att få SBTP är att den enskilde också är berättigad till BTP. Detta innebär att de äldre invandrare som inte är berättigade till BTP enligt dagens regler inte heller skulle vara berättigade till SBTP. Det finns dock möjligheter att minska, men ej helt lösa problemet, för äldre invandrare genom förändringar i reglerna för SBTP.
Socialtjänstutredningen bör därför belysa om förändringar inom SBTP är en lämplig lösning och i så fall hur en sådan lösning skall se ut. Det är viktigt att en sådan lösning sökes i samråd med utredningen Översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer m.m.
(Dir. 1997:150).
Socialtjänstutredningen (S 1997:16) skall lämna förslag till hur den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare skall utformas. Det förslag till stöd som lämnas skall vara förenat med krav på bosättning i Sverige. Vidare skall de ekonomiska konsekvenserna av förslaget analyseras och redovisas.
Genom det tillkommande uppdraget förlängs utredarens uppdrag så att en redovisning skall lämnas senast den 31 maj 1999.