Dir. 1998:3
Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 1998.
En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en kartläggning av möjligheter och hinder för ökad export av tjänster och produkter inom miljösektorn. Utredaren skall dra slutsatser av de studier och det arbete som redan gjorts samt av de initiativ som redan tagits på området. Med utgångspunkt i detta arbete skall utredaren föreslå en samlad strategi och handlingsplan för att främja export av tjänster och produkter inom miljösektorn.
Många företag uppger att de viktigaste faktorerna för framgång, såväl på hemmamarknaden som vid export, är teknisk kompetens och egna kontaktnät.
Behovet av en gemensam insats för att samordna och marknadsföra svensk export av tjänster och produkter inom miljösektorn är uttalat bland de företag som är verksamma inom detta område. Utredaren skall hitta former för att fylla detta behov.
Utredaren skall ge förslag på hur främst de små och medelstora företagens export av tjänster och produkter inom miljösektorn skall kunna underlättas och på vilket sätt detta kan ske. Denna del av uppdraget skall redovisas senast den 15 april 1998. Utredaren skall avsluta sitt arbete senast den 1 oktober 1998.
Utredningen skall omfatta både renodlade miljöteknikföretag och miljödrivna företag i enlighet med nedanstående definitioner. I direktivet benämns export från dessa typer av företag: "export av tjänster och produkter inom miljösektorn".
Renodlade miljöteknikföretag arbetar med att tillhandahålla tjänster och utrustning vad gäller reningsteknik, återvinning, hantering av avfall och restprodukter, emissionsmätningar, energiteknik och övrig miljöteknik. Deras kärnverksamhet bygger direkt på miljöåtgärder.
Miljödrivna företag arbetar med annan verksamhet än de renodlade miljöteknikföretagen, men har miljöfrågor som en viktig drivkraft i sin process- och produktutveckling. Dessa företag arbetar indirekt med miljöfrågor.
Marknaderna för tjänster och produkter inom miljösektorn är bland de snabbast växande i världen. Världsmarknaden uppskattas nå en omsättning på över fyra miljarder kronor år 2005. Den västeuropeiska delen av marknaden beräknas uppgå till omkring 26 procent, den nordamerikanska till knappt 30 procent och den asiatiska till drygt 20 procent. Mellan 1994 och 1997 har antalet miljöteknikföretag på världsmarknaden stigit från 30 000 till 50 000. Svenska företag står för omkring tre procent av EU-företagens omsättning i miljötekniksektorn. Endast en procent av svensk projektexport avser miljösektorn. Enligt en EU-studie av miljöföretagen i Europa är Sverige nettoimportör av renodlad miljöteknik, medan Tyskland, England, Frankrike, Danmark, Italien, Irland, Belgien och Österrike är nettoexportörer.
Det finns därmed tecken på att svenska företag inte är så framgångsrika i att exportera tjänster och produkter inom miljösektorn.
De låga svenska marknadsandelarna kan ha flera orsaker, såsom kostnadsnackdelar, dolda handelshinder vid främst offentlig upphandling, bristande kompetens eller förmåga att koppla ihop delkomponenter från olika företag och marknadsföra helhetslösningar. Exportandelen för de svenska konsultföretagen är i dag påfallande låg. Generella svårigheter för exporten av konsulttjänster kan därmed också ha slagit igenom på miljöteknikområdet. En ökad export av svenskt miljökunnande är angelägen av flera skäl, bl.a. kan det bidra till ökad sysselsättning i Sverige, samt bidra till att förebygga och lösa allvarliga miljöproblem.
Regeringen har i skrivelse till riksdagen, 1997/98:13, fastslagit ett åtgärdsprogram för en ekologisk hållbar utveckling inom Närings- och handelsdepartementets verksamhetsområde, i vilken det ingår att ge en utredare i uppdrag att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns för ökad export av miljöanpassad teknik och miljöanpassade produkter.
Arbetet för ekologisk hållbarhet skapar nya möjligheter för näringslivet. Miljöpolitiken är redan en del av det omvandlingstryck som svenskt näringsliv utsätts för och som är drivkraften för nya produktionsprocesser, nya produkter och nya marknader.
Närings- och handelsdepartementet anordnade tillsammans med Miljödepartementet ett symposium om export och miljö den 8 april 1997. Symposiet dokumenteras i Närings- och handelsdepartementets skriftserie "Aktuellt om näringspolitik och ekonomi." En rad idéer och förslag framfördes under symposiet. Framförallt betonades vikten av att bygga nätverk för att de svenska företagen, som är relativt små i en internationell jämförelse, skall ha en möjlighet att konkurrera på den internationella marknaden. Behovet av att olika aktörer samverkar betonades också.
Det har tagits många initiativ, både regionalt och nationellt, för att Sverige skall erhålla en större del av den internationella marknaden när det gäller export av tjänster och produkter inom miljösektorn.
Ett exempel är den förstudie som konsultfirman Windborne International gjort tillsammans med Institutet för vatten och luftvårdsforskning
(IVL). Uppdragsgivare är Naturvårdsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och TeknikBroStiftelsen i Stockholm. Förstudien "Miljötekniska företag i Sverige - förslag till strategiskt åtgärdsprogram" grundar sig på en enkätundersökning där drygt 100 företag inom miljöteknikbranschen identifierat vad de uppfattar som problem och brister i det nuvarande exportfrämjandet.
Förstudien ger förslag till fortsatt arbete, bl.a. i form av Swedish Centres for Environmental Technology, SCET, som har till syfte att skapa ett "skyltfönster" för svensk miljöteknik samt etablera och utveckla länkar mellan FoU- och utbildningsinstitutioner i Sverige och utomlands.
Ett annat pågående arbete är det projekt inom UD:s projektexportsekretariat (PES) som syftar till att ta fram ett material som presenterar den svenska resursbasen på bl.a. områdena vatten och avlopp samt avfallshantering. Informationsmaterialet är bl.a. avsett för de multilaterala upphandlarna och skall också kunna användas av de svenska utlandsmyndigheterna. Efterfrågan har visat sig vara stor på den typ av informationsmaterial som projektexportsekreteriatet arbetar med, både i multilaterala och bilaterala sammanhang. Det är viktigt att detta arbete fortsätter och, i mån av resurser, påskyndas.
Projektexportsekreteriatet planerar att under våren 1998 distribuera informationsmaterial om vatten och avlopp och färdigställa material om avfallshantering. Dessutom avser man att börja framställa material om energi- och miljöinsatser mot användning av ozonförstörande ämnen. Utredaren bör i ett tidigt skede samråda med projektexportsekreteriatet.
Sveriges exportråd arbetar bl.a. genom samverkansgrupper och kommer att starta en sådan för teknik för vatten- och avloppsrening och hantering och återvinning av avfall.
The Swedish Green Train är en IT-baserad marknadsföring av svenska miljödrivna företag som drivs med stöd av bl.a. Exportrådet och Miljödepartementet.
Sida bedriver näringslivssamarbete och har ett handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling inom biståndet. Ett annat exempel är det arbete som Sveriges Tekniska Attachéer (STATT) utför med att bevaka teknikutvecklingen på utlandsmarknaderna och med näringslivsrelaterade miljöfrågor som ett prioriterat område. NUTEK arbetar med miljöfrågor och stöd till små och medelstora företag, ALMI Företagspartner AB arbetar via de regionala dotterbolagen bl.a. med miljöstyrnings- och miljöteknikfrågor. Flera handelskammare och länsstyrelser arbetar också med miljö- och miljöteknikföretag.
Miljöteknikdelegationen arbetar för att stimulera kommersialisering, verkar för en snabbare marknadsintroduktion och en ökad försäljning av produkter som minskar miljöbelastningen, och ger möjligheter till näringslivsutveckling och därmed ökad sysselsättning.
Småföretagsdelegationen (N 1996:04) prioriterar miljösektorn och har i en skrivelse till Närings- och handelsdepartementet daterad den 19 november 1997 föreslagit hur exporten av tjänster och produkter inom miljösektorn skulle kunna öka.
Ett exempel på ett regionalt initiativ är Göteborg Academy for Management of the Environment (GAME) som är ett samverkansprojekt mellan näringslivet, offentlig förvaltning och enheter för högre utbildning och FoU i Västsverige. Utgångspunkten för projektet är att hög miljökompetens och miljöprofil skall ge Västsverige konkurrenskraft.
Många andra länder satsar särskilt på miljötekniksektorn. I Storbritannien finns det sedan flera år en särskild enhet (Joint Environmental Markets Unit) på Handels- och industriministeriet som har till uppgift att öka de brittiska företagens medvetenhet om och utnyttjande av den växande marknaden för tjänster och produkter inom miljösektorn. I Tyskland bildades 1996 ett centrum för internationellt miljöskydd (ITUT) i samarbete mellan Forskningsministeriet och en miljöstiftelse. Genom att stödja främst små och medelstora företag vill man på detta sätt främja export av tysk miljöteknik. I USA upprättades 1994 Office of Environmental Technologies Exports inom Department of Commerces avdelning Trade Development. Enheten arrangerar konferenser, gör marknadsanalyser, och publicerar rapporter och nyhetsbrev. Information och rådgivning till enskilda företag är en viktig del i arbetet. Särskilda insatser görs för små och medelstora företag. I Danmark har staten tillsammans med miljödrivna företag startat aktiebolaget Green City Denmark för att öka exporten av danska miljöanpassade produkter. Målet är att öka antalet order, förbättra satsningarna på miljön, förbättra exportnätverken och öka antalet affärskontakter mellan Danmark och övriga världen i miljörelaterade affärer, samt att utarbeta forsknings- och utvecklingsprogram på området.
I enlighet med regeringens skrivelse 1997/98:13 skall utredaren kartlägga möjligheter och hinder för ökad export av tjänster och produkter inom miljösektorn. Kartläggningen skall omfatta en analys av de stora marknaderna för tjänster och produkter inom miljösektorn, nu och i framtiden, de svenska företagens andelar på dessa marknader samt orsaker till att dessa andelar inte är större. Sambanden mellan tjänsteexport och miljöteknikexport, och den svenska konsultbranschens generella ställning på exportmarknaderna skall uppmärksammas. Utredaren skall dra slutsatser av sådant arbete som redan gjorts och görs på området. Utredaren skall studera de initiativ som tagits i andra länder för att särskilt främja export inom denna sektor. Utredaren skall föreslå en strategi och handlingsplan för att främja exporten av tjänster och produkter inom miljösektorn. Vidare skall utredaren ge förslag på hur pågående regionala och nationella insatser kan samordnas och göras mer effektiva. Export som är av stort miljöpolitiskt intresse, liksom export från små och medelstora företag, skall uppmärksammas särskilt. Utredaren skall i förekommande fall kostnadsberäkna sina förslag samt föreslå hur dessa skall finansieras.
Förslag till finansiering skall ske genom omfördelning av redan aviserade medel för miljösektorn alternativt inom ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv.
Utredaren skall inledningsvis utarbeta förslag på hur de små och medelstora företagens export av tjänster och produkter inom miljösektorn skall kunna underlättas och i vilken organisatorisk form detta bör ske.
Många företag uppger att de viktigaste faktorerna för framgång, såväl på hemmamarknaden som vid export, är teknisk kompetens och egna kontaktnät.
Behovet av en gemensam insats för att samordna och marknadsföra svensk export av tjänster och produkter inom miljösektorn är uttalat bland företag som är verksamma inom detta område. Utredningen skall hitta former för att fylla detta behov. Här skall särskilt förslag från Småföretagsdelegationen, den utredning som gjorts i ämnet av The Windborne International Group och IVL samt de insatser som görs inom Green City Denmark uppmärksammas. I denna fråga skall utredaren lämna förslag senast den 15 april 1998.
Utredaren skall ha nära kontakt med det statliga exportfrämjandet och biståndet, med miljöteknikdelegationen, med näringslivet och dess organisationer, samt med forskningsinstitutioner, miljöorganisationer och fackliga organisationer. Utredaren kan även ta upp frågor som inte nämns i detta direktiv, om det bedöms angeläget med hänsyn till syftet med uppdraget. Utredaren har också möjlighet att ge förslag på åtgärder som är av mer generell exportfrämjande karaktär och inte enbart syftar till att öka exporten inom den här berörda sektorn.För de åtgärder som förs fram gäller att de inte får innehålla förslag där staten ensamt eller tillsammans med andra bildar bolag. Förslag som innehåller t. ex.
driftsbidrag får inte heller läggas fram.
Endast förslag som ligger i linje med EU-regler och internationella åtaganden på området skall lämnas. För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir.1994:124) och att redovisa konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet
(dir.1996:49).
Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete i ett delbetänkande senast den 15 april 1998 och i ett slutbetänkande senast den 1 oktober 1998.