Dir. 1998:13
Beslut vid regeringssammanträde den 5 februari 1998.
Riksdagen har i samband med budgetbeslutet för 1998 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 18, bet. 1997/98:BoU1, rskr. 1997/98:81). ställt sig bakom regeringens förslag till inriktning av de lokala investeringsprogrammet.
I propositionen skriver regeringen att "Högst 30 miljoner kronor av anslaget för 1998 får användas för administration, utvärdering och informationsinsatser m.m. Inom ramen för dessa medel skall bland annat ett kompetenscentrum bildas, som kan ge stöd till kommunerna i arbetet med investeringsprogrammen samt sprida erfarenheterna från de lokala investeringsprogrammen." I regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet aviseras att regeringen avser att ge Miljövårdsberedningen i uppdrag att utreda inrättandet av ett fristående kunskapscentrum. Här redovisas även arbetsuppgifter för det tänkta kunskapscentret.
Miljövårdsberedningen får nu i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur inrättandet av ett fristående kunskapscentrum (Centrum för ekologisk hållbarhet) samlokaliserad med ett universitet/högskola skall genomföras. Inriktningen skall vara att centret skall inrättas under år 1998.
Miljövårdsberedningen skall föreslå lämplig organisationsform för och utformning av kunskapscentret. Beredningen skall vidare ge förslag till beskrivning av centrets arbetsuppgifter och förslag till hur IT-tekniken kan utnyttjas för kunskapsspridning m.m. Slutligen skall förslag lämnas på hur verksamheten skall finansieras. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1998.
Omställningen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle är ett av regeringens viktigaste framtidsprojekt. Med olika medel stimuleras kommuner, företag, organisationer och enskilda att verka för en ökad ekologisk hållbarhet. En hållbar utveckling innebär att dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra för framtida generationer att tillgodose sina (Brundtlandkommissionen).En ekologiskt hållbar utveckling innebär att miljön skall skyddas, att användningen av energi och andra naturresurser skall bli mer effektiv och att försörjningen med näringsämnen och andra förnybara resurser skall ske utan utarmning av naturen.
Arbetet med ekologisk hållbarhet sker på många fronter, ofta på ett mycket decentraliserat sätt. Det gäller t.ex. kommunernas Agenda 21-arbete, genomförandet av lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet och att miljöundervisningen får ett bredare innehåll. Att planering och genomförande i hög grad sker på lokal nivå är både nödvändigt och eftersträvansvärt. Men det innebär att det kan finnas behov av stöd när det gäller att bedöma och tillämpa nya ekologiska lösningar och när det gäller att sprida kunskaper och erfarenheter.
Frågor kring ekologisk omställning är i hög grad tvärvetenskapliga och berör många olika kunskapsområden och många högskolor och forskningsinstitutioner. Forskning kring ekologisk omställning och vad som krävs av ett hållbart samhälle bedrivs vid flera högskolor. Det finns emellertid ingen som har en samlad översikt över den forskning som bedrivs.Riksdagen har beslutat om verksamheten avseende stöd till ekologisk omställning och utveckling för budgetåret 1998 (prop.
1997/98:1, utg.omr. 18, bet. 1997/98:BoU1, rskr. 1997/98:81). Riksdagen har därvid ställt sig bakom regeringens förslag till inriktning av de lokala investeringsprogrammet. I propositionen skriver regeringen (under rubriken "Regeringens överväganden"): "Högst 30 miljoner kronor av anslaget för 1998 får användas för administration, utvärdering och informationsinsatser m.m. Inom ramen för dessa medel skall bland annat ett kompetenscentrum bildas, som kan ge stöd till kommunerna i arbetet med investeringsprogrammen samt sprida erfarenheterna från de lokala investeringsprogrammen." I regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet aviseras att regeringen avser att ge Miljövårdsberedningen i uppdrag att utreda inrättandet av ett fristående kunskapscentrum. Här redovisas även arbetsuppgifter för det tänkta kunskapscentret.
Forskningsrådsnämnden (FRN) har regeringens uppdrag att utveckla och konkretisera det svenska programmet för forskning till stöd för en hållbar utveckling. Detta uppdrag skall redovisas den 1 november 1998. Miljövårdsberedningen bör samråda med FRN i sitt uppdrag om kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet.
Miljövårdsberedningen får i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur inrättandet av ett fristående kunskapscentrum för ekologisk omställning och utveckling skall genomföras.Följande utgångspunkter skall gälla för Miljövårdsberedningens arbete.
Huvuduppgiften för det planerade Centrum för ekologisk hållbarhet bör vara att stödja arbetet med omställningen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. En viktig del i detta arbete är att stödja kommunerna i arbetet med de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet samt att sprida erfarenheterna från dessa program.
Centret bör fungera som en samlingspunkt för kunskaper, forskningsrön, idéer och erfarenheter kring frågor om ekologisk hållbarhet. Det bör också stimulera kontakterna mellan kommuner, organisationer, investerare etc. å ena sidan och högskolor, forskare och andra kunskapskällor (t.ex.
befintliga databaser, bibiliotek, webbplatser) å den andra. Därigenom bör de som ansvarar för samhällsplaneringen och beslutar om investeringar kunna få hjälp att välja de bästa alternativen och de som forskar får hjälp att pröva tillämpningar av sin forskning. Centret bör också ta vara på erfarenheter som vinns på lokal nivå och sprida information om dessa kunskaper och erfarenheter samt om kommunernas arbete med ekologisk hållbarhet. Det skall också kunna engageras i uppföljningen och utvärderingen av olika projekt som får stöd ur de olika investeringsstöden för hållbar utveckling. Centret ska inte disponera egna forskarresurser och inte bedriva någon egen forskning.
Det sker redan en omfattande forskning med bäring på den ekologiska hållbarheten inom flera högskolor och andra forskningsorgan. Centrets roll bör vara att med ett tvärvetenskapligt angreppssätt samla kunskaper om denna forskning, att förmedla kontakter, kunskaper och erfarenheter samt att verka för en samordning av forskningen om ekologisk hållbarhet.
Centret bör vara en fristående ekonomisk och organisatorisk enhet. Det är dock lämpligt att det samlokaliseras med ett befintligt universitet/högskola. Miljövårdsberedningen får i uppdrag att lämna förslag till lämplig organisationsform.
De möjligheter som IT-tekniken ger bör tas tillvara, t.ex. för att ge förutsättningar för ett enkelt sökande efter kunskaper och kontakter, och för spridning av resultat och erfarenheter m.m. Delar av centrets funktioner skulle kunna vara virtuella, t.ex. i form av en mötesplats på internet. Det ingår i uppdraget att undersöka såväl nya alternativ som vilka möjligheter befintliga IT-nätverk kan erbjuda.
FinansieringMiljövårdsberedningen skall föreslå hur verksamheten skall finansieras. Utgångspunkten skall vara att detta, inom en ram av 4 miljoner kronor, kan ske inom anslaget E1 Stöd till lokala investeringsprogram under perioden 1998-2000. Förslag skall redovisas beträffande övrig finansiering under år 1998 samt finansieringen för tiden därefter.
Miljövårdsberedningen skall i sitt arbete samråda med bl.a.
universitet/högskolor och statliga myndigheter, t.ex. genom att bilda referensgrupper där kommuner, myndigheter, organisationer och andra som berörs av förslaget ges möjlighet att ingå. Samråd skall även ske med Forskningsrådsnämnden.
För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir.
1992:50), pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), redovisa jämställdhetsaspekter (dir. 1994:124) samt redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).
Miljövårdsberedningen skall redovisa uppdraget senast den 1 juli 1998.