Riksdagens snabbprotokoll

Protokoll 1998/99:32

Onsdagen den 9 december

Kl. 09.00 - 13.50

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

----------------------------------------------------------------------

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 3 december.

2 § Anmälan om inkomna faktapromemorior
om förslag från Europeiska kommissionen

Talmannen anmälde att följande faktapromemori-
or om förslag från Europeiska kommissionen inkom-
mit och delats ut till kammarens ledamöter:
Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv om
tillnärmning av skatt på cigaretter, direktiv om
tillnärmning av skatter på andra tobaksvaror än
cigaretter och direktiv om andra skatter än om-
sättningsskatter som påverkar förbrukningen av
tobaksvaror KOM (98) 320
Kommissionens meddelande om ett område med
frihet, säkerhet och rättvisa KOM (98) 459

3 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades
Motion
1998/99:Ju8 till justitieutskottet

4 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter
Utrikesutskottets betänkande 1998/99:UU2
Försvarsutskottets betänkande 1998/99:FöU1

5 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som
slutdebatterats den 8 december

KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam-
fund och fritid
Mom. 7 (utredning av hela stödsystemet till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner)
1. utskottet
2. res. 3 (v)
Votering:
256 för utskottet
51 för res. 3
42 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 116 s, 72 m, 39 kd, 14 c, 12 fp, 3 mp
För res. 3: 40 v, 11 mp
Frånvarande: 15 s, 10 m, 3 v, 3 kd, 4 c, 5 fp, 2 mp
Birger Schlaug (mp) anmälde att han avsett att rösta
nej men markerats ha röstat ja.

Mom. 8 (kompensation för pris- och lönekostnadsut-
vecklingen)
1. utskottet
2. res. 4 (mp)
Votering:
299 för utskottet
15 för res. 4
35 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 73 m, 40 v, 39 kd, 16 c, 12 fp
För res. 4: 15 mp
Frånvarande: 12 s, 9 m, 3 v, 3 kd, 2 c, 5 fp, 1 mp

Mom. 9 (principerna för fördelningen av statsbidrag
till kultur i Kalmar, Gotlands och Skåne län)
1. utskottet
2. res. 5 (v, c, fp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklama-
tion

Mom. 10 (anvisande av medel under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid för år 1999,
m.m.)
1. utskottet
2. res. 6 (c)
Votering:
179 för utskottet
18 för res. 6
112 avstod
40 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 10 m, 20 v, 5 kd, 10 fp, 15 mp
För res. 6: 1 v, 17 c
Avstod: 63 m, 16 v, 33 kd
Frånvarande: 12 s, 9 m, 6 v, 4 kd, 1 c, 7 fp, 1 mp
Henrik S Järrel (m) anmälde att han avsett att avstå
från att rösta men markerats ha röstat ja.
Britt-Marie Danestig (v) anmälde att hon avsett att
rösta ja men markerats ha röstat nej.
Peter Pedersen (v) anmälde att han avsett att rösta ja
men markerats ha avstått från att rösta.
Ingrid Näslund och Tuve Skånberg (båda kd) anmäl-
de att de avsett att avstå från att rösta men markerats
ha röstat ja.

Mom. 14 (former för statligt stöd till Stockholms
Spårvägsmäns Musikkår)
1. utskottet
2. res. 8 (kd)
Votering:
277 för utskottet
39 för res. 8
1 avstod
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 73 m, 40 v, 17 c, 13 fp, 15 mp
För res. 8: 39 kd
Avstod: 1 m
Frånvarande: 12 s, 8 m, 3 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Mom. 19 (översyn av musikverksamheten)
1. utskottet
2. res. 10 (v, mp)
Votering:
262 för utskottet
55 för res. 10
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 74 m, 39 kd, 17 c, 13 fp
För res. 10: 40 v, 15 mp
Frånvarande: 12 s, 8 m, 3 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Mom. 21 (Världskulturmuseet)
1. utskottet
2. res. 11 (m, kd, c, fp)
Votering:
173 för utskottet
142 för res. 11
2 avstod
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 39 v, 15 mp
För res. 11: 74 m, 38 kd, 17 c, 13 fp
Avstod: 1 v, 1 kd
Frånvarande: 12 s, 8 m, 3 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Mom. 22 (bidrag till religiösa ungdomsorganisatio-
ner)
1. utskottet
2. res. 12 (kd)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklama-
tion

Mom. 25 (särskilda medel för förnyelse med anled-
ning av övergången till ny teknik)
1. utskottet
2. res. 14 (m, fp)
Votering:
231 för utskottet
86 för res. 14
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 1 m, 40 v, 39 kd, 17 c, 15 mp
För res. 14: 73 m, 13 fp
Frånvarande: 12 s, 8 m, 3 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Mom. 31 (produktionsstödets konstruktion)
1. utskottet
2. res. 17 (v)
Votering:
275 för utskottet
40 för res. 17
34 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 117 s, 74 m, 39 kd, 17 c, 13 fp, 15 mp
För res. 17: 40 v
Frånvarande: 14 s, 8 m, 3 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.

BoU1 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo-
stadsförsörjning och byggande
Mom. 1 (anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18
budgetåret 1999)
1. utskottet
2. res. 1 (c)
Votering:
195 för utskottet
17 för res. 1
104 avstod
33 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 5 m, 40 v, 3 kd, 13 fp, 15 mp
För res. 1: 17 c
Avstod: 69 m, 35 kd
Frånvarande: 12 s, 8 m, 3 v, 4 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Mom. 2 (anslagsfördelningen för budgetåren 2000
och 2001)
1. utskottet
2. res. 2
Votering:
263 för utskottet
16 för res. 2
38 avstod
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 73 m, 39 v, 5 kd, 15 c, 12 fp
För res. 2: 1 v, 15 mp
Avstod: 1 m, 34 kd, 2 c, 1 fp
Frånvarande: 12 s, 8 m, 3 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Mom. 3 (inriktningen av bostadspolitiken)
1. utskottet
2. res. 3 (m)
3. res. 4 (kd)
Förberedande votering:
81 för res. 3
40 för res. 4
195 avstod
33 frånvarande
Kammaren biträdde res. 3.
Huvudvotering:
198 för utskottet
74 för res. 3
43 avstod
34 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 40 v, 16 c, 12 fp, 12 mp
För res. 3: 74 m
Avstod: 39 kd, 1 c, 1 fp, 2 mp
Frånvarande: 13 s, 8 m, 3 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 2 mp

Mom. 4 (en boendekostnadsdelegation)
1. utskottet
2. res. 5 (v)
Votering:
275 för utskottet
41 för res. 5
1 avstod
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 73 m, 39 kd, 17 c, 13 fp, 15
mp
För res. 5: 1 m, 40 v
Avstod: 1 s
Frånvarande: 12 s, 8 m, 3 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Mom. 7 (de kommunala bostadsföretagen)
1. utskottet
2. res. 7 (kd, c, fp)
Votering:
174 för utskottet
69 för res. 7
74 avstod
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 40 v, 15 mp
För res. 7: 39 kd, 17 c, 13 fp
Avstod: 74 m
Frånvarande: 12 s, 8 m, 3 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Mom. 13 (bosparande)
1. utskottet
2. res. 17 (fp)
Votering:
176 för utskottet
13 för res. 17
128 avstod
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 40 v, 3 c, 15 mp
För res. 17: 13 fp
Avstod: 1 s, 74 m, 39 kd, 14 c
Frånvarande: 12 s, 8 m, 3 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp
Nalin Baksi (s) anmälde att hon avsett att rösta ja men
markerats ha avstått från att rösta.

Mom. 15 (bostadsbidragen på längre sikt)
1. utskottet
2. res. 19 (v)
Votering:
210 för utskottet
39 för res. 19
67 avstod
33 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 9 m, 39 kd, 16 c, 12 fp, 15 mp
För res. 19: 39 v
Avstod: 65 m, 1 c, 1 fp
Frånvarande: 12 s, 8 m, 4 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp
Karin Enström (m) anmälde att hon avsett att avstå
från att rösta men markerats ha röstat ja.

Mom. 19 (bostadssituationen för ungdomar och stu-
denter)
1. utskottet
2. res. 22 (v)
3. res. 24 (c)
4. res. 25 (mp)
Förberedande votering 1:
19 för res. 24
15 för res. 25
281 avstod
34 frånvarande
Kammaren biträdde res. 24.
Förberedande votering 2:
Kammaren biträdde res. 22 genom uppresning.
Huvudvotering:
128 för utskottet
39 för res. 22
148 avstod
34 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 9 fp
För res. 22: 39 v
Avstod: 74 m, 38 kd, 17 c, 4 fp, 15 mp
Frånvarande: 12 s, 8 m, 4 v, 4 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Mom. 20 (situationen för bostadslösa och hemlösa)
1. utskottet
2. res. 26 (kd)
3. res. 27 (mp)
Förberedande votering:
53 för res. 26
15 för res. 27
245 avstod
36 frånvarande
Kammaren biträdde res. 26.
Huvudvotering:
258 för utskottet
39 för res. 26
15 avstod
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 117 s, 71 m, 38 v, 17 c, 12 fp, 3 mp
För res. 26: 39 kd
Avstod: 2 m, 1 fp, 12 mp
Frånvarande: 14 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 1 c, 4 fp, 1 mp

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Meddelande om samlad votering

Talmannen meddelade att skatteutskottets betän-
kanden SkU1, SkU2, SkU4, Sku5, SkU6, SkU7 och
SkU8 samt utrikesutskottets betänkande UU1 skulle
avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.

6 § Anslag till Skatteförvaltningen och Tull-
verket

Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU1
Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket (prop.
1998/99:1 delvis)

Anf. 1 CATHARINA HAGEN (m):
Fru talman! Med anledning av skatteutskottets
betänkande om Skatteförvaltningen och Tullverket
vill jag belysa några områden där moderaterna har
reserverat sig. Det första området gäller tulltillägg.
Vi känner väl till att det på beskattningsområdet
finns en rad administrativa sanktioner för att straffa
företagen när de inte betalat in skatterna korrekt. På
samma sätt har även tullagen sanktioner i form av
tulltillägg och förseningsavgifter. Under den borger-
liga regeringen förändrades dessa regler om skatte-
och tulltillägg. Det var i första hand fråga om nya
eftergiftsgrunder för att undvika att orimliga tillägg
påfördes.
De förändrade eftergiftsgrunderna har emellertid
inte fått den effekt som vi då förväntade oss. Tull-
tillägg drabbar fortfarande företagen på ett sätt som
inte står i rimlig proportion till begången förseelse.
De situationer när tulltillägg tagits ut har nästan alltid
berott på felräkning eller skrivfel. Det har alltså näs-
tan uteslutande varit fråga om icke uppsåtliga fel i
tulldeklarationer. Sådana upprättats dessutom ofta
under stark tidspress. Dessutom utgår tulltillägg även
när korrekta uppgifter framgår av annat bifogat mate-
rial, och det måste ju sägas vara orimligt.
Om det skulle finnas anledning att misstänka att
det föreligger bedrägligt uppsåt från deklarantens sida
kommer självklart saken i ett annat läge. Då finns det
dock andra möjligheter att ställa honom eller henne
till svars.
Enligt vår mening bör man vara försiktig med att
behålla eller införa regler som upplevs som mycket
besvärande inte minst för de mindre företagen. Sveri-
ges inträde i EU har också inneburit att importörerna
fått en mängd nya regler att hålla ordning på. Dess-
utom har inlämningsfristen minskat från 15 till 9
dagar. Detta gör att de skäl som talar emot tulltilläg-
get som en sanktionsform om möjligt har blivit ännu
starkare.
Det är många partier som i dag säger sig vilja
skapa ett gott företagsklimat särskilt för småföreta-
gen. Då gäller det att i handling och inte bara i ord
också stå upp för det. Moderata samlingspartiet anser
därför att tulltilläggen bör avskaffas från den 1 janua-
ri 1999.
Det andra området jag vill ta upp i dag gäller för-
enklingar i regelverket inom tullområdet. I och med
vårt medlemskap i EU har Sverige förbundit sig att
harmonisera svenska regler med EU:s bestämmelser.
Detta har lett till en mer komplex lagstiftning än tidi-
gare, vilket har fått återverkningar för både tulladmi-
nistrationen och näringslivet.
Sverige har inom EU därför prioriterat en förenk-
ling av reglerna. På svenskt initiativ har EU uttalat att
förenklingar av regelverket är en högt prioriterad
uppgift, och för närvarande pågår i kommissionen
arbete med förenklingar i regelverket inom tulladmi-
nistrationen.
Skatteutskottet har genomfört en hearing med ge-
neraldirektören för Tullverket. Där framgick det klart
att Tullverkets attityd till näringslivet är mycket posi-
tiv och att verket arbetar för att åstadkomma enklare
tullhantering för svenska företag. Men även om Tull-
verket redan nu medverkar i detta arbete vill vi här i
riksdagen genom vår reservation ytterligare under-
stryka betydelsen av att detta arbete verkligen drivs
kraftfullt och så snabbt som möjligt.
Vi anser att Tullverket skall ha i uppdrag att utar-
beta förslag till genomgripande förenklingar av tull-
procedurerna inom EU. Reglerna för tullproceduren
bör förenklas i sådan omfattning att småföretag kan
klara sina tullärenden utan konsulthjälp. I avvaktan på
att det europeiska regelverket förenklas anser vi att
Sverige bör undvika mer långtgående anpassning av
de nationella reglerna än den gällande EU-rätten
kräver.
Ytterligare ett område vi vill ta upp i dag är
gränsproblematiken vid den svensk-finska gränsen i
norra Sverige. Fortfarande efter tre år i EU har inte de
nationella hindren för fri konkurrens undanröjts vad
gäller handeln med den s.k. rödmärkta finska oljan.
Min kollega Olle Lindström kommer i sitt anförande
att ta upp detta problem varför jag inte närmare berör
detta ämne nu.
Fru talman! För att vinna tid yrkar jag bara bifall
till reservation nr 1, men jag står naturligtvis bakom
moderaternas övriga reservationer.

Anf. 2 HELENA HÖIJ (kd):
Fru talman! I en rapport kallad Skattefel och
skattefusk från Riksskatteverket redovisas att verkets
undersökningar visar att svenska folket och de svens-
ka företagen i stor utsträckning är beredda att betala
sin skatt - så länge alla andra eller åtminstone nästan
alla andra också gör det. Tilltron till skattemyndig-
heternas förmåga att bekämpa skattefusket är dock
inte lika tillfredsställande vare sig bland allmänheten
eller bland företagen.
Vi kristdemokrater anser att förändringar i skatte-
systemet måste göras - dels för att sänka det totala
skattetrycket, dels också för att skattesystemet och
skattelagstiftningen skall bli mer överblickbara och
uppfattas som rimliga av allmänhet och näringsliv.
Men vi anser samtidigt att de lagar och regler som vi
nu har måste efterlevas och genomdrivas. Det är ett
problem att inte samtliga skattepliktiga inkomster och
reavinster som skall deklareras i Sverige verkligen
redovisas i deklarationen.
Genom skattebrottslighet, inte minst som en följd
av den stora svarta marknad vi har i Sverige, åderlåts
samhällets resurser på tiotals miljarder kronor varje
år. Riksskatteverket uppskattar att det totala skattefe-
let ligger i storleksordningen 80-90 miljarder kronor.
Vidare snedvrids konkurrensförhållandena genom
skattebrottsligheten, och den svenska affärsmoralen
försämras på ett negativt sätt. Ytterst går den demo-
kratiska kontrollen över stora delar av samhället om
intet.
Fru talman! Det är viktigt att skattemyndigheterna
för att komma åt skattefusk har resurser för effektiva
kontrollmöjligheter som samtidigt garanterar rättssä-
kerheten.
Ett annat av syftena med kontroller är vidare att se
om skattesystemet fungerar så som riksdagen avsett.
Det är angeläget att helhetssynen på kontroll, service
och information till allmänhet och företag fortsätter
att utvecklas inom skattemyndigheterna.
Många företag har gjort fel när det gäller varula-
gervärdering, sponsring och skattefrågor med inter-
nationell anknytning. Detta konstaterade Riksskatte-
verket under 1996. Det visade sig också att kontrol-
luppgifterna var felaktiga när det gällde redovisning
av olika förmåner och ersättningar. Här kan skatte-
myndigheternas kontrollverksamhet verka förebyg-
gande för framtiden.
På senare tid har resurserna minskat för kontroll-
verksamheten, vilket regeringen i budgetpropositio-
nen själv medger är ett trendbrott. Detta kan tolkas
som att det inte längre är möjligt att freda denna verk-
samhet från neddragningar på grund av de allmänna
besparingskraven.
Riksskatteverket gör bedömningen att medelsför-
brukningen i framtiden kommer att öka år för år.
Dessutom konstaterar verket att det redan nu varit
svårt att avdela tillräckligt kompetent personal för
kontrollen av de minsta företagen och att vissa bedrä-
gerier mot mervärdesskattesystemet inte har kunnat
förhindras.
Mot bakgrund av detta har kristdemokraterna fö-
reslagit att ytterligare 200 miljoner kronor per år
avsätts till Skatteförvaltningen för förstärkt skatte-
kontroll.
Fru talman! Erfarenheter visar att detta anslag ger
åtminstone sex gånger så mycket tillbaka; senast,
närmare bestämt i somras, visades detta i en rapport
från Riksdagens revisorer. Kristdemokraterna räknar
således med att skatteintäkterna ökar med 1 200 mil-
joner kronor per år när detta förslag genomförs.
Riksdagens revisorer har granskat effekterna av
den resursförstärkning till skatteförvaltningen som
regering och riksdag beslutade om våren 1993. Re-
sursförstärkningen uppgick budgetåren 1993/94 till
1995/96 till 499 miljoner kronor. Riksskatteverket har
redovisat att resursförstärkningen gett ökade skat-
teintäkter i form av taxeringshöjningar på 5 ½ mil-
jard. Härtill kommer en preventiv effekt som natur-
ligtvis inte går att beräkna, men som Riksskatteverket
tidigare bedömt uppgår till en till två gånger den
direkta intäkten.
Man måste dock reducera det belopp som Riks-
skatteverket redovisar med en rad faktorer, bl.a. på
grund av överklaganden och periodiseringsfel. Riks-
dagens revisorer bedömer ändå att det belopp som
faktiskt kommer att inbetalas blir ca 3 miljarder, dvs.
ungefär sex gånger de extra resurser som tillfördes.
Revisorerna har i granskningen funnit att resurs-
förstärkningen till skattemyndigheterna gett flera
positiva effekter. De extra medlen har också bidragit
till att den angelägna omstruktureringen av skatteför-
valtningen påskyndats, att nya arbetsmetoder utveck-
lats och att kompetensutvecklingen ökat. En annan
positiv iakttagelse i granskningen är att service och
förebyggande kontrollverksamhet prioriterats de
senaste åren.
Skattemyndigheterna har under den period som de
extra medlen utbetalats också redovisat ett stort an-
slagssparande. Det har förklarats med den osäkerhet
som finns i förvaltningen beträffande de ad hoc-
åtgärder som myndigheterna utsätts för. Det råder
tyvärr en osäkerhet om framtida budgetramar, vilket
medför svårigheter för myndigheterna att planera
verksamheten och anställa personal. Anslagssparan-
det vid myndigheten sågs som en beredskap inför
kommande sparbeting, medel som nu har börjat tas i
anspråk.
Fru talman! Skattemyndigheterna behöver en
långsiktig resursförstärkning, och skatteutskottet
konstaterar med anledning av en motion från Väns-
terpartiet att det finns skäl att överväga ökade resurser
redan om ett år. Vi kristdemokrater beklagar att riks-
dagens majoritet inte redan nu har velat satsa på en
långsiktig resursförstärkning utan beslutat om en för
snäv ram för utgiftsområdet. Detta har vi kristdemo-
krater reserverat oss mot i finansutskottet, men vi
redovisar också våra ställningstaganden i ett särskilt
yttrande i skatteutskottets betänkande.
Kristdemokraterna kommer således inte att delta i
besluten när det gäller fördelningen av anslagen inom
utgiftsområdet.
Fru talman! Kontrollen och bevakningen av våra
gränser påverkar hela vårt samhälle. Över gränserna
sker vårt lands varuimport och export, där färdas vi
själva och utländska medborgare och där transporte-
ras en stor mängd varor. Vissa av de varor som im-
porteras till Sverige är föremål för gränskontroll. De
kan vara belagda med tullavgift, medan andra bara får
föras in i landet i begränsad omfattning eller är helt
förbjudna.
Det finns dock inga förutsättningar att kontrollera
all import, vilket innebär att varusmuggling tyvärr
förekommer, vilket i sin tur får stora konsekvenser
för samhället, inte minst när det gäller folkhälsan.
Jag tror att vi allihop häromdagen fick ett press-
meddelande med rubriken Konsumtionen av svart-
sprit ökar. Det kom från OAS - en kommitté som
regeringen tillsatt för att organisera ett alkoholföre-
byggande samarbete på informationsområdet. Rubri-
ken har sin bakgrund i en undersökning om attityder
till och bruk av illegal alkohol som TEMO genom-
förde i våras.
Undersökningen visar att konsumtionen av svart-
sprit, dvs. hembränt och smuggelsprit, ökar. När det
gäller ungdomar skiljer sig olika grupper åt när det
gäller kontakterna med svartsprit och den totala alko-
holkonsumtionen. Men andelen som köpt smug-
gelsprit ökar för samtliga ungdomsgrupper. Detta är
ett faktum som måste oroa oss alla, fru talman, lik-
som det faktum att antalet elever i nionde klass som
provat narkotika har stigit från 3-4 % i början av
1990-talet till 7-8 % år 1996.
Enligt Folkhälsoinstitutet förbrukas drygt fem ton
narkotika per år i vårt land. Samhällskostnaden för
detta, som bl.a. omfattar kostnader för kriminalitet,
kriminalvård och sjukvård, uppgår till ca 6 miljarder
kronor. Om ökade ansträngningar inte görs för att
minska smugglingen kommer samhällets kostnader
att bli mycket större än de besparingar som görs kort-
siktigt.
Smugglingen ger allvarliga konsekvenser inte ba-
ra för folkhälsan, utan även i form av förlorade skat-
teintäkter. Den ökade smugglingen har också lett till
att den organiserade brottsligheten tyvärr vunnit fot-
fäste i vårt land.
De senaste åren har smugglingen av narkotika, to-
bak och alkohol ökat. En bidragande orsak har varit
den kraftiga nedskärningen i tullmyndighetens resur-
ser i samband med att vårt land gick med i EU. Det
var nedskärningar som vi kristdemokrater motsatt
oss. Under 1995/96 och 1997 reducerades tullens
anslag med 288 miljoner kronor till följd av EU-
medlemskapet, vilket innebar att tullpersonalen mins-
kades med 820 personer och att tio olika tullposte-
ringar upphörde. Fram till i dag har antalet tullmyn-
digheter minskat från 35 till 12 och personalen har
minskat med en fjärdedel.
I och med det svenska medlemskapet i EU har be-
greppen yttre och inre gräns fått betydelse. Vi får
dock inte förledas att tro att risken för smuggling
skulle vara större vid yttre gräns. Det bör framhållas
att 89 % av all införd narkotika i Sverige kommer
från ett annat EU-land.
EU har fattat beslut om kompensatoriska åtgärder
för att göra det möjligt att bibehålla kontroller vid
inre gräns i andra former än gränskontroll. Problemet
med de kompensatoriska åtgärderna är, enligt
tulltjänstemän, avsaknaden av möjligheter att avsätta
resurser för att utveckla dessa.
De nedskärningar av tullens resurser som rege-
ringen drev igenom i samband med Sveriges inträde i
EU kom alldeles för tidigt och innan de kompensato-
riska åtgärderna inom EU var färdigutvecklade. Häri-
genom har man i onödan öppnat för olika former av
kriminell verksamhet, i synnerhet smuggling. Detta
bör enligt Kristdemokraterna åtgärdas genom ökade
resurser till tullen.
Kristdemokraterna delar i stort även de priorite-
ringar för 1999 som regeringen anger i budgetförsla-
get, men anser att detta kräver ökade resurser. I jäm-
förelse med regeringens förslag innebär vårt budget-
förslag för åren 1999-2001 att tullens budgetramar
utökas med 100 miljoner kronor per år.
Även detta återfinns i vår reservation i finansut-
skottet och i det särskilda yttrande som fogats till det
betänkande vi nu behandlar.
Tullverket har till uppgift att föreslå förenklingar
av regler och procedurer, inte minst när det gäller
EU:s regelverk. EU:s bestämmelser har tyvärr lett till
en mer komplex lagstiftning än tidigare.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 2,
där detta understryks genom förslag om att Tullverket
får i uppdrag att utarbeta förslag till en samlad och
kraftfull svensk strategi för genomgripande förenk-
lingar av tullproceduren inom EU.
Som sagt har EU:s bestämmelser tyvärr lett till en
komplex lagstiftning och en mängd nya regler. Dess-
utom har tidsfristen för tulldeklarationer minskat från
15 till 9 dagar. Det hörde vi tidigare i debatten. Detta
kan och har lett till ouppsåtliga fel i tulldeklarationer,
vilket i sin tur innebär att tulltillägget drabbar företa-
gen på ett sätt som inte står i rimlig proportion till
förseelsen.
Fru talman! Jag yrkar därför också bifall till re-
servation 1.

Anf. 3 JOHAN PEHRSON (fp):
Fru talman! När det gäller anslagen till skatteför-
valtningen och tullen har Folkpartiet i sin ekonomiska
motion respektive skattemotionen föreslagit att skat-
temyndigheterna skall tillföras 150 miljoner kronor
mer än regeringen har föreslagit för nästa år och för
vart och ett av följande budgetår. Vi vet att staten och
kommunerna varje år går miste om omfattande skat-
teintäkter på grund av skattefel, men också på grund
av skattefusk. Det finns beräkningar av att detta upp-
går till i runda tal så mycket som 50 miljarder kronor
som en följd just av ett omfattande felaktigt skatteut-
tag. Dessutom betalas det ut en hel del medel i felak-
tiga bidrag.
En starkt bidragande orsak till detta är att våra
skattemyndigheter saknar tillräckliga resurser för en
hyggligt omfattande kontroll av de skatteuppgifter
som lämnas. Samtidigt pressas arbetssituationen hos
skattemyndigheterna genom att andra kostnader, t.ex.
lokalkostnader, riskerar att inom en ganska snar
framtid tränga ut ytterligare personal. Utan tillräckligt
med personal blir det mycket svårt att uppnå någon
kontroll av fusk över huvud taget.
Riksrevisionsverket, RRV, har nyligen redovisat
undersökningar som pekar på att mellan 650 000 och
kanske 800 000 människor i Sverige arbetade svart
bara under förra året. Bland andra medborgare som
jag mött och som kommenterat det har de sagt: Det är
oerhört allvarligt, hemskt, vi måste göra någonting åt
det. Andra säger: Jaså, är det inte fler än så?
I de djupintervjuer som gjorts med svartjobbare i
samband med dessa undersökningar framkommer att
hela 75 % arbetar svart på grund av att, inte helt för-
vånande, vill slippa den höga skatten på arbetet. Men
över 10 % har faktiskt inget val. De är hänvisade till
svartjobb eller ingenting alls. Bland de allra yngsta,
upp till 30 år gamla, är denna andel så hög som ca
20 %. Det här är mycket allvarligt.
Frågan om svartjobb och skattefusk eller felaktigt
skatteuttag har flera dimensioner. En självklar ut-
gångspunkt är att en överväldigande majoritet faktiskt
vill vara ärliga. Att då ändå så pass många väljer att
arbeta svart - eller för att se det från den andra sidan,
köpa svart - har ett samband med det i dag orimligt
höga skatteuttaget på arbete i vårt land. De s.k. skat-
tekilar som finns mellan den som vill köpa en arbets-
uppgift och den som är beredd att sälja den på ett helt
lagligt sätt är för stora. Därför är ett viktigt instrument
i arbetet för att minska svartarbete, skattefel och
skattefusk att stat och kommun inte på lång sikt tar ut
skatter som helt uppenbart en stor del av medborgar-
na uppfattar som orimligt tunga och därtill orättvisa.
Därför är andra förslag från Folkpartiet om sänkt
skatt på arbete mycket viktiga.
Intresset och viljan att handla rätt och riktigt be-
höver således återupprättas vad gäller skatteuppgifter.
Den liberala utgångspunkten är att lagar, oavsett om
vi gillar dem eller ej, skall följas av alla. Vi behöver
få in mer skattepengar till angelägna satsningar inom
skola och vård. Därför är det viktigt att vi satsar mer
resurser på skattemyndigheterna så att de får en
chans. Det handlar om att hederliga medborgare skall
skyddas mot att andra skor sig på deras bekostnad, att
försvara en sund marknadsekonomi där företag verkar
i en rimlig konkurrens. Det handlar om rättvisa vill-
kor för småföretagare och att upprätthålla viktiga
normer och ambitioner i vår välfärdspolitik.
Folkpartiets politik inbegriper således lägre skatt
på arbete, särskilt i känsliga delar av tjänstesektorn,
slopad förtida moms, minskat krångel för företagarna
och en rad andra åtgärder för att motverka felaktiga
skatteuttag och rent skattefusk. Detta är viktiga steg
mot ett samhälle där ett hederligt beteende lönar sig
bättre än i dag.
Med vårt förslag om extra resurser till skattemyn-
digheterna skulle fler ha fått betala rätt skatt, och
ökade resurser hade kunnat användas för angelägna
satsningar. Vi kan notera att vi i vår tidigare behand-
ling i årets budget inte har fått gehör för vår satsning.
Därför har vi ett särskilt yttrande i dag.
Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag vad avser
tulltilläggen bifall till reservation 1.

Anf. 4 PER ERIK GRANSTRÖM (s):
Fru talman! Vi har att debattera skatteutskottets
betänkande om anslag till skattemyndigheten och
Tullverket. Från utskottsmajoritetens sida tillstyrker
vi regeringens förslag till anslagsnivån för budgetåret
1999.
Betänkandet behandlar också följdlagstiftning
med anledning av den nya regionindelningen för
skattemyndigheterna. Ansvaret för Intrastatinsam-
lingen, EU:s internhandelsstatistik, som tidigare varit
delad mellan Tullverket och Statistiska centralbyrån,
SCB, skall övergå helt till SCB år 1999. För Tullver-
ket blir konsekvensen att det från att varit ett övergri-
pande mål till att bli ett verksamhetsmål i reglerings-
brevet för myndigheten.
I det följande väljer jag att kommentera utskotts-
majoritetens förslag i förhållande till de motioner och
reservationer som inlämnats. Jag vill redan nu påpeka
att såväl de motioner som inlämnats beträffande an-
slagsnivåer som övriga motioner som behandlas i
betänkandet avstyrks av utskottsmajoriteten.
Under utskottsbehandlingen har vi funnit att det
både inom Skatteförvaltningen och Tullverket pågår
arbeten med förbättring av IT-stödet och med andra
effektiviseringar. Syftet är att man på ett effektivare
sätt skall klara de uppgifter som ålagts verksamheter-
na.
Skatteförvaltningen skall effektivisera sin verk-
samhet genom bl.a. förbättring av IT-stödet ändrat
arbetssätt och kompetensutveckling. Träffsäkerheten i
urvalet och kvaliteten i kontrollen skall utvecklas.
Helhetssynen på kontroll och service genom hela
beskattningsförfarandet, inklusive indrivningsarbetet,
skall stärkas. Arbetet med att inrätta skattebrottsen-
heter skall slutföras så att de är i drift vid utgången av
1999.
För Tullverkets del har den nyligen genomförda
utredningen om utvärdering av EU-medlemskapets
effekter för Tullverkets dimensionering och organi-
sation i betänkandet SOU 1998:18 En gräns - en
myndighet dragit den slutsatsen att Tullverket i dag är
effektivare i sin kontrollverksamhet än man var före
inträdet i EU. En annan slutsats som utredningen
också drar är att tullen har tillräckliga resurser men
att dessa kan användas på ett effektivare sätt. Det är
ett synsätt som enligt min uppfattning förstärktes vid
den föredragning som generaltulldirektören gjorde
inför utskottet. Vid den föredragningen redovisades
det också vilka organisationsförändringar som Tull-
verket för närvarande arbetar med.
Fru talman! I två särskilda yttranden, det ena av
Helena Höij och Kenneth Lantz, båda kd, det andra
av Johan Pehrson, fp, förordas högre ramar till ut-
giftsområdet.
Efter att ha lyssnat på anföranden från Helena
Höij och Johan Pehrson känns det bra att också ni
markerar att det är viktigt att vi har väl fungerande
kontroller och att vi skall motarbeta såväl olagligt
gränsöverskridande av varor som skattefusk. Det är
bara att hälsa er välkomna i gänget. Vi vill det också
från socialdemokratiskt håll.
Från socialdemokratiskt håll menar vi att den ef-
fektivisering av skattekontroll och gränskontroll som
förespråkas i de särskilda yttrandena främst skall
åstadkommas genom rationaliseringar och organisa-
tionsförändringar och inte i nuvarande läge genom
ökade anslag. Vårt ställningstagande bygger på de
uppgifter som jag relaterat till och som visar att såväl
Skatteverket som Tullverket är aktiva i arbetet med
att förbättra sina organisationer. De åtgärder och
förslag på organisationsförändringar som finns relate-
rade i utskottsbetänkandet ger som vi ser det en bra
grund för effektiva kontroller i framtiden.
Vi avvisar följaktligen de särskilda yttrandena.
Med anledning av motion Sk806 vill jag peka på
att det inom Riksskatteverket utförts och pågår arbete
med utvecklingen av kontrollstrategier. Utöver det
arbete som bedrivs inom Riksskatteverket har Riksre-
visionsverket behandlat kontrollverksamheten dels
rörande skattekontrollens ekonomiska värde, dels i ett
projekt med inriktning på svart arbete. Riksdagens
revisorer har dessutom gjort en särskild granskning
av de insatser som fr.o.m. 1993/94 finansierats med
hjälp av de extra kontrollmedlen.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen
med en samlad redovisning av de nu berörda frågor-
na. Vi delar såväl regeringens som motionärernas
uppfattning, att det med hänsyn dels till de nya eller
utökade uppgifter som skatteförvaltningen ålagts, dels
till den aviserade redovisningen finns skäl att följa
utvecklingen av resursbehovet för Skatteförvaltning-
en på längre sikt.
I den gemensamma reservationen nr 1 från Mode-
raterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet föreslås
att tulltilläggen avskaffas.
Jag vill peka på att en särskild utredare har till-
kallats som skall göra en förutsättningslös översyn av
skattetilläggsinstitutet. Tulltillägg ingår i samma
administrativa sanktioner. Utredningen får därför
återverkningar även beträffande tulltillägg. Inom EU
pågår också ett arbete med ett gemensamt system för
administrativa sanktioner på tullområdet.
Utskottsmajoriteten anser inte att det är lämpligt
att föregripa de arbeten som pågår, och det är natur-
ligtvis skälet till att vi avvisar reservationen.
Med anledning av reservation nr 2 vill jag peka på
att vårt medlemskap i EU innebär att Sverige har
förbundit sig att tillämpa den gemensamma tullko-
dexen och dess tillämpningsföreskrifter. Sverige har i
EU prioriterat förenklingar av tullreglerna. På svenskt
initiativ har medlemsländerna och kommissionens
generaldirektör gemensamt uttalat sig för att förenk-
lingar av regelverket är en högt prioriterad uppgift.
I årsredovisningen pekar Tullverket också på att
kvalitetsundersökningar som gjorts av företag med
avseende på avlämnade tulldeklarationer funnit att
kvaliteten var oacceptabel låg.
Vid föredragningen inför utskottet redovisade
Tullverkets generaldirektör att Tullverket bl.a. med
hänsyn till gjorda iakttagelser avser att införa ett nytt
sätt att hantera klareringen samt förbättra informa-
tionsinsatserna mot företagen. Syftet är att uppnå
både bättre kvalitet och högre effektivitet i klare-
ringsarbetet.
Från socialdemokraterna menar vi att med de ini-
tiativ som redan tagits från svensk sida för att få till
stånd förenklingar i EU:s regelverk och de åtgärder
som redovisats från Tullen finns det inte behov av ett
tillkännagivande.
I reservation nr 3 hemställs att riksdagen ställer
sig bakom ett tillkännagivande om att gemen-
skapslagstiftningen skall fullföljas vid svensk-finska
gränsen i norr.
Skatteutskottet behandlade i februari 1998 motio-
ner med motsvarande syfte. Utskottsmajoriteten har i
dagens betänkande inte haft anledning att göra någon
annan bedömning i sakfrågan än den som gjorts vid
tidigare behandling. Tvärtemot den uppfattning som
framförs i reservationen menar vi att det nuvarande
förfarandet inte står i strid med gemenskapslagstift-
ningen.
Vi ser inte heller att den fria handeln över grän-
serna hindras med den tillämpning som vi nu har i
Sverige.
Fru talman! Med det som jag här framfört yrkar
jag bifall till skatteutskottets hemställan i betänkande
nr 1 och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 5 CATHARINA HAGEN (m) replik:
Fru talman! Jag vill fråga Per Erik Granström om
tulltilläggen som har diskuterats länge. Är det verkli-
gen så att socialdemokraterna tycker att det är rimligt
att nuvarande tulltillägg skall utgå i sådana fall där
företagen har bifogat material som visar på korrekta
uppgifter och det är absolut uppenbart att det har
begåtts ett rent misstag samt att misstaget beror på att
reglerna är väldigt krångliga? Tycker socialdemo-
kraterna att det är rimligt att tulltillägg utgår i det
fallet?

Anf. 6 PER ERIK GRANSTRÖM (s) re-
plik:
Fru talman! Jag sade i mitt anförande att man be-
träffande företagens tulldeklarationer har konstaterat
att de har en oacceptabel låg nivå. Det vill nu Tull-
verket åtgärda genom att ge en bättre information och
utveckla företagens tulldeklarationer.
Jag pekade också på att det här pågår en översyn
av regelverket inom skatteområdet som får återverk-
ningar på tulltilläggen.
I avvaktan på dessa två åtgärder ser jag inte något
skäl för att riksdagen för närvarande tar ett initiativ i
frågan.

Anf. 7 CATHARINA HAGEN (m) replik:
Fru talman! Per Erik Granström säger att man
väntar på en utredning i frågan, och det är i och för
sig bra. Men under tiden som denna utredning pågår
kostar det enskilda företag mycket pengar i de fall
som de måste betala tulltillägg. Det kan många gång-
er röra sig om små företag, och för dem betyder dessa
pengar väldigt mycket. Reglerna är också väldigt
krångliga, så det är ofta misstag som har orsakat de
stora tulltilläggen.
Socialdemokraterna talar mycket om att man vill
skapa ett gott företagsklimat. Därför tycker jag att det
är underligt att man inte vill avskaffa tulltilläggen nu.
Det är uppenbart att de är orimliga. Det måste också
ni tycka.
När det gäller att skapa ett gott företagsklimat
handlar det ju inte om en enskild fråga som skall
klubbas i kammaren, utan det är många små beslut
som påverkar småföretagen, och detta är ett sådant
beslut. Om man inte anser att tulltilläggen är orimliga
och inte vill avskaffa dem, då ligger det inte så myck-
et bakom orden att man vill ta bort regler som är
skadliga för småföretagen.
Jag upprepar alltså min fråga: Tycker ni inte att
dessa tulltillägg är orimliga?

Anf. 8 PER ERIK GRANSTRÖM (s) re-
plik:
Fru talman! Vi har en tradition när det gäller han-
tering av ärenden i Sverige. Vi vill i förväg veta vad
vi beslutar om och också analysera konsekvenserna.
Att inte avvakta Tullverkets pågående arbete som jag
har beskrivit - att man skall se över tulltilläggen -
med att genom upplysning, informations- och utbild-
ningsverksamhet se till att företagens tulldeklaratio-
ner förbättras och se vilka som konsekvenser och
slutsatser som kan dras av detta, det skulle inte vara
rimligt. Det skulle bara bädda för att vi här i riksda-
gen fattar ett felaktigt beslut. Det är detta som är
skälet till att vi från socialdemokraterna i dag avvisar
ett tillkännagivande.

Anf. 9 HELENA HÖIJ (kd) replik:
Fru talman! Per Erik Granström redogör för de
rationaliseringar och omorganisationer som sker inom
både skattemyndigheterna och tullen. Detta är en
utveckling som vi kristdemokrater välkomnar.
Samtidigt vet vi att det finns en osäkerhet hos
skattemyndigheten om den långsiktiga resurstilldel-
ningen, en osäkerhet som har lett till att man inte har
vågat att anställa personal och utveckla verksamheten
i den omfattning som skulle behövas.
Den granskning som riksdagsrevisorerna har gjort
visar att förstärkningar till myndigheterna har gett
flera positiva effekter också på dessa områden. När
utskottets majoritet redan nu kan förutse att skatte-
myndigheterna i framtiden behöver mera resurser är
min fråga varför man inte nu också är beredd att fatta
de besluten.

Anf. 10 PER ERIK GRANSTRÖM (s) re-
plik:
Fru talman! Jag sade inte att vi förutsåg att det
behövdes mera resurser. Jag sade att man höll på se
över hur stort det framtida resursbehovet var, och det
är en viss nyansskillnad mot det som Helena Höij
påstår att jag har sagt i debatten. Det stämmer alltså
inte.
Vi från socialdemokraterna tycker att det är bra att
vi får stöd för att det är viktigt med bra regelverk och
bra resurser för att man skall få en effektiv skatteför-
valtning. Men vi vill inte i dag tillstyrka reservationen
av det skälet att man nu arbetar med att förändra
verksamheten inom skatteförvaltningen. Man minskar
overhead-kostnader och ändrar de regionala organi-
sationerna för att få en effektivare fältorganisation.
För min del tror jag att om vi i dag skulle följa re-
servationen, som inte tar upp den viktiga biten om att
man skall utveckla sitt sätt att arbeta, utan bara säger
att det skall satsas mer pengar, vore det att ge fel
signaler till förvaltningen.

Anf. 11 HELENA HÖIJ (kd) replik:
Fru talman! Kristdemokraternas avsikt med att
tillföra skattemyndigheterna mer pengar är att ge dem
möjlighet till långsiktighet och bättre planeringsramar
för att just kunna utveckla organisation och införa nya
arbetsmetoder, som man annars kanske är tveksam till
därför att man inte vet hur medelstilldelningen ser ut
på lång sikt.
Kristdemokraterna föreslog även förra året en
ökad resurstilldelning till skattemyndigheterna. Det är
bara att beklaga att vi inte får majoriteten med oss.

Anf. 12 PER ERIK GRANSTRÖM (s) re-
plik:
Fru talman! Det skulle naturligtvis vara snubblan-
de lätt att följa med och säga att så här löser vi pro-
blemen. Men jag har inte uppfattningen att det just i
det här fallet just nu är rätt metod och rätt medicin.
Jag menar att vi nu i stället måste se till att de organi-
sationer som man håller på att bygga upp får sätta sig,
att man effektiviserar fältverksamheten och kontroll-
verksamheten i skatteförvaltningen för att därmed få
en fungerande skatteförvaltning. När vi får se en
sammanvägning av Riksrevisionsverkets och Riksda-
gens revisorers arbete, naturligtvis parat med de upp-
fattningar som kommer från skattemyndigheterna, får
vi en möjlighet att utvärdera det långsiktiga resursbe-
hovet.
Sedan är det naturligtvis så, Helena Höij, att ni
inte har pengar att lägga in det här i er budget.

Anf. 13 MARIE ENGSTRÖM (v):
Fru talman! Jag skall i mitt anförande anknyta lite
till det senaste replikskiftet om situationen på skatte-
myndigheterna och deras möjlighet och roll när det
gäller att driva in skatter i det här landet.
Vänsterpartiet står bakom detta betänkande om
anslagen till Skatteförvaltningen och Tullverket. Men
vi tycker ändå att det är viktigt att göra vissa skriv-
ningar. Vi skrev också en motion i denna fråga när
budgetpropositionen lades fram.
Det är viktigt att vi inte gör så stora besparingar
att vi undergräver möjligheten för skatteförvaltning-
arna och även för kronofogdemyndigheterna att utöva
den roll som vi har satt dem att utöva, nämligen att
granska och driva in skatter och att på något rimligt
sätt också bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Om man drar undan för mycket resurser, tror vi
att man skickar ut helt felaktiga signaler till de många
seriöst arbetande företagare som finns i det här lan-
det. Men det handlar också om privatpersoner och om
moral och etik, tycker jag. Vi får inte glömma bort att
skattekontroll har en ganska stor och viktig preventiv
betydelse.
En skattechef här i Stockholm slog larm för ett
halvår sedan och sade: Nu är det så många som ringer
till vår skatteförvaltning och frågar varför de skall
betala skatt när inte han eller hon gör rätt för sig. Det
var inte bara skattefrågan det vara fråga om då, utan
det handlade också om kontokortsfusk och andra
saker. Det är väldigt viktigt att man upprätthåller en
någorlunda hög moral i samhället. Det tror jag egent-
ligen att vi är överens om i denna kammare. Detta var
lite bakgrund.
Sedan vill jag också komma in på vissa delar som
Helena Höij tog upp i sitt anförande. Hon talade om
Riksskatteverkets rapport. Det finns en ganska stor
del - så stor del som 5 % av BNP här i landet - ute-
blivna skatteintäkter. Man kallar detta för skattefel. I
detta ligger uppenbara fel men också en portion skat-
tefusk. Det viktiga är - det handlar om 80-90 miljar-
der kronor - att denna siffra inte blir högre. Det måste
vara en gemensam målsättning, även om man från
Riksskatteverkets sida säger att Sverige internatio-
nellt sett inte ligger sämre till än något annat land.
När man läser betänkandet ser man att det har
skett ett trendbrott vid våra skattemyndigheter. Kon-
trollverksamheten har fr.o.m. förra året, 1997, inte
riktigt kunnat upprätthållas på den nivå som man
hade kunnat planera. Detta tycker vi från Vänsterpar-
tiets sida var en varningssignal, vilket också var en av
anledningarna till att vi skrev vår motion.
Den rapport som Riksdagens revisorer har redan
tagits upp av flera talare i deras anföranden. Den
skrevs utifrån de extra resurser som man tilldelade
myndigheterna. Man kan säga att slutsatserna i rap-
porten visade på en rad positiva faktorer och en rad
negativa faktorer.
Till de positiva faktorerna hörde, som någon har
sagt, att man kunde utarbeta nya arbetsformer, att
man hade möjlighet att anställa ny kvalificerad per-
sonal och att man kunde fortsätta ett viktigt omstruk-
tureringsarbete ute på skattemyndigheterna.
Det som man tyckte var negativt var att ett av-
kastningskrav häftades till de extra pengarna. Man
menade att detta medförde ett visst beteende ute på
skattemyndigheterna, som i vissa fall kanske kunde
sätta rättssäkerheten ur spel. Man tyckte också att det
var negativt att andra myndigheter som skattemyn-
digheten förväntas samverka med inte hade fått extra
resurser i motsvarande mån.
Vad jag tycker är viktigast i rapporten är den frå-
geställning som Riksdagens revisorer skickar med,
nämligen om de extra medlen verkligen skulle ha
behövts om myndigheterna hade sluppit de bespa-
ringskrav som de varit åsatta de senaste åren. Om
man i högre grad hade tagit i anspråk de senaste årens
höga anslagssparande, kanske man trots allt hade
uppnått samma resultat som man har uppnått i dag.
Den diskussionen kommer vi att återkomma till här i
riksdagen. Regeringen kommer ju att se över dessa
frågor och lämna någon typ av rapport angående
detta.
Fru talman! Jag har inga yrkanden, utan jag står
bakom skrivningarna i betänkandet.

Anf. 14 HELENA HÖIJ (kd) replik:
Fru talman! Marie Engström betonar vikten av en
effektiv skattekontroll och redogör för de stora skatte-
fel som sker beroende på okunskap eller ouppsåtlig
feldeklaration men också på grund av skattebrottslig-
het och skattefusk. Hon betonar hur viktigt det är att
vi kommer till rätta med detta och att detta inte får
öka. Samtidigt har vi båda, vilket framgår av inläg-
gen, läst Riksdagens revisorers rapport om de extra
medel som tillfördes under en period på 90-talet och
vilka effekter de fick för just skatteindrivningen.
Det som är tråkigt, fru talman, är att Marie Eng-
ström då inte drar slutsatsen att man permanent skall
förstärka skattemyndigheternas resurser. Hon, till-
sammans med utskottets majoritet, väljer i stället att
skjuta detta på framtiden. Jag skulle vilja höra varför
hon inte nu genast kan ansluta sig till vår reservation.

Anf. 15 MARIE ENGSTRÖM (v) replik:
Fru talman! Jag tycker att mycket av det som jag
framförde i mitt anförande nyss tyder på att jag kän-
ner en väldig omsorg om skattemyndigheterna och
Skatteförvaltningen. Det är viktigt att vi inte förstör
deras roll, att utöva den skattekontroll som vi har satt
dem att göra.
Det var också därför som Vänsterpartiet tog upp
dessa frågor i en motion, som jag har talat ganska
mycket om. Det är viktigt att också ha med sig den
diskussion som Riksdagens revisorer på ett rättvisan-
de sätt har gett uttryck för. Man säger trots allt att det
under de senare åren och fortfarande finns ett ganska
högt anslagssparande som man skulle kunna ta i an-
språk och att man, om det dessutom hade skett en
klarare styrning från regeringens sida, kanske hade
kunnat genomföra samma sak som man nu gjorde
med de extra medlen.
Sedan skall vi komma ihåg att vi också har fått
skrivningar i betänkandet där vi trycker på hur viktigt
det är att nu göra en översyn av de anslag som man
får på skatteförvaltningarna. Med de skrivningarna
tycker vi också att vi har satt spår i betänkandet när
det gäller de tankegångar vi har i den här frågan.

Anf. 16 HELENA HÖIJ (kd) replik:
Fru talman! Jag betvivlar inte Marie Engströms
omsorg om skattemyndigheterna och den verksamhet
som där utförs. Jag tror att vi är ganska överens om
hur viktigt det här är.
Däremot är jag besviken över att inte detta går
från ord till handling utan att Marie Engström och
Vänsterpartiet nöjer sig med skrivningar i betänkan-
det. Naturligtvis måste den rapport som Riksdagens
revisorer lagt fram ligga till grund för en utveckling
av skattemyndigheterna. Naturligtvis är det så. Det
finns, tror jag, få verksamheter som inte kan bli bätt-
re, som inte kan förbättras. Men jag tycker att den
rapport som Riksdagens revisorer presenterar enty-
digt visar att extra resurser både bidrar till en effekti-
vare skattekontroll och till en utvecklad verksamhet.

Anf. 17 MARIE ENGSTRÖM (v) replik:
Fru talman! Jag noterar för det första att det inte
finns någon reservation att stödja i det här ärendet.
Det är en sak. För det andra noterar jag, som jag sade
förut, att Helena Höij och jag är ganska överens om
att det behövs en översyn. Det behövs förmodligen
också ett resurstillskott. Jag tror inte att vi är oense i
den frågan. Sedan skall jag som vänsterpartist göra
allt i den konstellation som jag numera ingår i för att
påtala de här frågorna. Det kan jag lugna Helena Höij
med.

Anf. 18 OLLE LINDSTRÖM (m):
Fru talman! Jag kommer att ägna mitt anförande
åt den moderata reservationen nr 3 under mom. 8.
Den gäller gemenskapslagstiftningens fullföljande vid
den svensk-finska gränsen.
I tre års tid har jag lämnat motioner om gränshan-
deln som har behandlats av riksdagen. Jag har också
haft interpellationsdebatter med skatteminister Tho-
mas Östros för att förmå riksdag och regering att fullt
ut följa gemenskapslagstiftningen i enlighet med EG-
rätten - med andra ord att fullfölja vårt åtagande som
fullvärdig medlem i Europeiska unionen.
Min motion Sk807 som behandlas i det här betän-
kandet tillkom bl.a. för att Riksdagens revisorers
skrivelse om införlivandet av gemenskapslagstift-
ningen och EG-rätten i den nationella lagstiftningen
lämnade en del i övrigt att önska. Jag hoppas att flera
ledamöter har tagit del av den.
Den fria rörligheten över den svensk-finska grän-
sen i östra Norrbotten begränsas fortfarande när det
gäller privatpersoners självklara rätt att handla i Fin-
land och ta över varor till Sverige utan sanktioner.
Tobak och alkohol är ju undantagna.
Det generella förbudet mot användandet av röd-
märkt finsk olja i motorfordon, som trädde i kraft den
1 januari 1996, ändrades i två beslut av riksdagen
1997 och 1998 på grund av att det var en felaktig
lagstiftning. Detta hade också påpekats av Europeiska
kommissionen. I dag tillåter lagen att man kan passe-
ra gränsen med full tank plus reservdunk utan att
svensk skatt tas ut. All annan införsel av finsk olja
beskattas i Sverige.
Enligt min mening är detta rätt när det gäller yr-
kesmässig import men ej när det gäller privatimport.
Av EU-direktiven framgår det här fullständigt klart.
Det står: Yrkesmässig import beskattas i destinations-
staten och privat import beskattas i landet där varorna
köptes av konsumenten. Om varan köps av en privat-
person och levereras av säljaren till en köpare i annan
medlemsstat skall importlandets skatteregler gälla.
Det här fastslogs också av EG-domstolen i fallet The
Man in Black. Om en köpare själv organiserar trans-
porten av varor inköpta för enskilt bruk i annan med-
lemsstat gäller ursprungslandsprincipen. Sverige har
beviljats förlängd övergångsperiod avseende den
mängd varor som av resande kan införas skattefritt i
Sverige, men det gäller endast tobak och alkohol.
I tre år har nu befolkningen i framför allt östra
Norrbotten genom nationell särlagstiftning och myn-
dighetsutövning förhindrats att fritt handla enligt den
inre marknadens princip. Landets främsta experter på
EG-rätt hävdar också att myndighetsutövningen vid
gränskontrollen inte håller vid en EG-rättslig pröv-
ning. Mot den här bakgrunden är det förvånande att
inte utskottsmajoriteten är beredd att ändra denna
nationella lagstiftning i den del som berör privatper-
soners gränshandel.
Per Erik Granström sade i sitt anförande nyss att
man ansåg att detta inte strider mot gemenskapslag-
stiftningen och EG-rätten. Jag anser att det här är
fullständigt klart om man tar del av allt material som
finns. Också i det betänkande som lades fram när vi
blev EU-medlemmar står det klart och tydligt vad
som gäller.
Än mer förvånande blir det när andra departement
tydligen uppfattat vad EG-rätten innebär. Enligt riks-
dagsförordningen skall regeringen fortlöpande infor-
mera riksdagen om vad som sker i det europeiska
samarbetet. Departementen upprättar faktapromemo-
rior om bl.a. gemenskapslagstiftningen. Närings- och
handelsdepartementet informerade hösten 1997 om
den slutliga versionen av den handlingsplan som
också kommissionen antog den 4 juni 1997. Vi riks-
dagsledamöter fick också den här informationen. Jag
hoppas att alla läser denna information. Den kommer
nästan varje månad.
Den övergripande målsättningen för handlings-
planen var, meddelade Närings- och handelsdeparte-
mentet, att den inre marknadens effektivitet måste
förbättras. Man skulle också se till att den inre mark-
naden säkerställdes, alltså den inre marknadens prin-
ciper. Samtliga åtgärder skall vara genomföra den
1 januari 1999. Europeiska rådet godtog också hand-
lingsplanen i Luxemburg den 20-21 november 1997.
Rådets slutsats blev: Europeiska rådet begär följaktli-
gen att alla tidsfrister beaktas samt att alla nödvändi-
ga åtgärder vidtas för att snabbt och effektivt för-
verkliga de mål som prioriteras i den nyligen fram-
lagda handlingsplanen för fullbordandet av den inre
marknaden. Det skulle alltså vara genomfört senast
den 1 januari 1999.
Det är svårt att finna skäl för att behålla en natio-
nell särlagstiftning som så tydligt strider mot EG-
rätten och dessutom mycket marginellt påverkar sta-
tens kostnader. Den fria rörligheten för varor, tjänster,
personer och kapital mellan medlemsstaterna blev
således inte vad som utlovats i norra Sverige. Befolk-
ningen är oerhört besviken. Man känner sig diskrimi-
nerad. Ett antal personer har överklagat beslut som
ålagt dem att betala skatt för medhavd finsk olja och
är beredda att fortsätta till EG-domstolen om det blir
nödvändigt. Men varför måste det gå så långt? Vi
borde kunna ändra det här innan dess.
Den praktiska tillämpning som görs av Tullver-
kets personal är att den privatperson som innehar mer
rödmärkt finsk olja än vad som ryms i fordonets tank
och reservdunk blir uppmanad att inom fem dagar
anmäla volymen till skattekontoret i Ludvika och
betala svensk skatt; alltså svensk skatt för en vara
som redan beskattats i Finland.
I min egenskap av motionär, som dessutom upp-
lever gränshandelsproblemen på nära håll, förundras
jag av regeringens och utskottsmajoritetens ovilja att
tillrättalägga en nationell särlagstiftning och myn-
dighetsutövning som definitivt står i strid med EG-
rätten.
Fru talman! Jag står givetvis bakom alla moderata
reservationer i det här betänkandet, men i enlighet
med vad vi brukar göra inom Moderata samlingspar-
tiet yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Anf. 19 PER ERIK GRANSTRÖM (s):
Fru talman! I sitt anförande är Olle Lindström vad
jag kan se väldigt kategorisk och säker på sin tolk-
ning av EG-rätten. Jag skulle nog, om jag vore Olle
Lindström - men det är jag inte, och det kanske är bra
det - vara mindre kategorisk och mindre säker i det
här fallet. Men om jag ville ta till mina argument
skulle jag kunna argumentera på precis motsatt sätt
och hävda att den svenska lagstiftningen är korrekt
och att det är ett problem att man på den finska sidan
tillåter att rödmärkt olja finns i tankarna på fordon
som är avsedda för vägtrafik. Man har ifrån EG-
kommissionens sida alltså vad jag förstår haft funde-
ringar och idéer om att det här är felaktigt. Sverige
har ändå valt att acceptera att denna olja finns i tan-
karna när fordonen kommer till Sverige. Det har man
gjort därför att man inte har velat sätta sig över annan
nations lagstiftning. Jag tycker att det är en mycket
ödmjuk och bra ställning som Sverige har tagit i det
här fallet.
Sedan har man också en möjlighet att använda
den rödmärkta oljan för uppvärmning i Sverige, men
får då också beskatta den enligt de skatter som vi har
i Sverige.
De tolkningar som jag har tagit del av står alltså i
motsatsställning till det som Olle Lindström här har
redovisat, och jag vidhåller utskottsmajoritetens
ståndpunkt.

Anf. 20 OLLE LINDSTRÖM (m):
Fru talman! Per Erik Granström tycker att jag är
säker på min sak när det gäller EG-rätten, och det är
jag. Jag är det, därför att jag har ägnat mycket tid åt
detta. Jag har satt mig in i situationen. Jag har tagit
del av utlåtanden från de experter vi har i Sverige
som kan EG-rätten mycket bättre än jag i alla fall. Jag
har haft kontakt med EU-kommissionens direkto-
rat XXI som handlägger just de här frågorna och som
för övrigt också har tillskrivit den svenska regeringen
eller Finansdepartementet om de felaktigheter som vi
har haft sedan 1996. Det är alltså ingen hemlighet för
någon hur det här ställer sig.
När det sedan gäller användningen av oljan har
jag i det här fallet tagit upp privat användning. Jag
menar alltså att den som köper röd olja för uppvärm-
ning i Sverige inte skall behöva skatta för den två
gånger dvs. både i Finland och i Sverige. Det är det
som nu ligger kvar. Det övriga har ju den svenska
regeringen varit tvungen att ändra, och det är jag
tacksam för. Jag vet inte om mina tidigare motioner
har bidragit till det, men om så vore fallet är jag glad
för det, även om motionerna då blev anslagna.
Jag vill bara säga än en gång: Jag tror att det är
viktigt att Sverige nu fullt ut följer gemenskapslag-
stiftningen, och det är därför jag är så angelägen.
Människor i Norrbotten upplever det här som ett stort
problem. Den svensk-finska gränsen i norra Sverige
har kallats för "den fredliga gränsen" i hundratals år.
Efter 1996 års beslut om det här förbudet har det varit
stora problem, och därför har jag engagerat mig i den
här frågan.

Anf. 21 PER ERIK GRANSTRÖM (s):
Fru talman! Det alltid bra att åberopa sakkunskap,
men i det här fallet borde väl Olle Lindström känna
till att EU-kommissionen har haft synpunkter på fin-
narnas hantering av oljefrågan. Det är utifrån de syn-
punkterna som jag hävdar att vi i Sverige nu tillämpar
det här direktivet på ett korrekt sätt.

Anf. 22 OLLE LINDSTRÖM (m):
Fru talman! Jag är mycket väl medveten, Per Erik
Granström, om att Finland också har fått påpekanden
om hur denna hantering har skötts. Det har skett där-
för att man i Finland har legat skattemässigt under
den miniminivå som EU-kommissionen har beslutat
om. Men det har inte att göra med möjligheten att få
fritt köpa över gränsen.
Jag vill återkomma till att de experter i EG-rätt
som jag talade om, som ägnar sig åt detta på heltid i
dag, hänvisar till de skrivningar som även vi kan ta
del av. Framför allt kontakterna med EU-
kommissionen visar att man i alla fall påstår att Sve-
rige inte fullt ut följer detta. Jag tycker inte att vi skall
diskriminera våra medborgare i Sverige när vi vet att
det finns en möjlighet att ändra det här som har en
väldigt liten betydelse för staten men stor betydelse
för medborgarna i norra Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 13 §.)

7 § Koncernbeskattningsfrågor för ideella fö-
reningar och stiftelser, m.m.

Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU2
Koncernbeskattningsfrågor för ideella föreningar och
stiftelser, m.m. (prop. 1998/99:7)

Talmannen konstaterade att ingen talare var an-
mäld.
(Beslut fattades efter 13 §.)

8 § Avdrag för vissa pensionskostnader,
m.m.

Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU4
Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m. (prop.
1998/99:16)

Anf. 23 CARL FREDRIK GRAF (m):
Fru talman! Det här betänkandet är ju en uppfölj-
ning av en proposition som lades fram i våras i vilken
man förändrade förutsättningarna för avdragsrätt bl.a.
när det gällde tjänstepensionering ute i företag. Både
det betänkandet och det här betänkandet står vi mode-
rater bakom. I det här fallet handlar det alltså om att
utrymmet för avdrag i pensionskostnader vid byte av
tryggandeform skall avskaffas.
Men i ett fall tycker jag att utskottsmajoriteten
kunde ha varit lite mer generös, och det gäller i rela-
tion till min egen motion i ärendet. Den motionen
handlar om att det bör vara skattemässig neutralitet
också i de fall då man har sitt tryggande säkrat i en
stiftelse och byter till försäkringsformen. Där blir
inte, med de regler som föreligger här, effekten av
detta skattemässigt neutral. Är det på det sättet att
stiftelsen genom t.ex. god kapitalförvaltning får ett
högre värde, men den ursprungliga avsättningen fort-
farande ligger inom det principiellt avdragsgilla ut-
rymmet, finns det risk med den lagstiftning som nu
föreslås att det inte blir skattemässigt neutralt. Hade
utskottet bifallit min motion hade man avhjälpt den
här problematiken, och det tycker jag att man kunde
ha gjort och beklagar att man inte gör det.
Men för att pröva kammarens majoritet i det här
avseendet yrkar jag bifall till reservationen som
skulle göra det möjligt således för ett rätt stort antal
småföretag att vara säkra på det skattemässiga utfallet
vid byte av tryggandeform från stiftelse till annan
tryggandeform.

Anf. 24 KENNETH LANTZ (kd):
Fru talman! Med anledning av det här betänkan-
det, SkU4 Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m.,
vill jag inledningsvis yrka bifall till vår med Mode-
raterna och Folkpartiet gemensamma reservation och
anföra att kristdemokraterna kommer att bifalla den-
samma.
Regeringens proposition är i stort sett bra. Dock
har man inte gått så långt som den kalla verkligheten
egentligen kräver. Att avdragsrätten utvidgas vid byte
av tryggandeform är rätt och ett steg i positiv anda.
Det som emellertid förvånar mig är den begränsning
som regeringen gör genom att bortse från den verk-
lighet som vi levt i sedan mitten av 80-talet. Jag tän-
ker på den enormt positiva trend som aktie- och
fondplaceringar givit. Genom att företagare beretts
möjlighet att förvalta pensionsavsättningar i egna
stiftelser har dessa medel dels använts i den egna
rörelsen och dels använts till att förvärva aktier och
fondandelar. Syftet har självklart varit att ge stiftelsen
en bättre tillväxt än vad traditionell förvaltning av
pensionsmedel givit.
Många av våra väljare som i dag driver företag
vill inför en kommande pensionering eller vid för-
säljning av sitt företag överföra stiftelsernas pen-
sionskapital till försäkring för att på så sätt avhända
sig ansvaret med utbetalning och därtill säkra kapita-
let i en traditionell förvaltning.
I motion Sk4 av Carl Fredrik Graf finns förslag
om att utrymmet för avdragsrätten vid överlåtelse av
företaget eller byte av tryggandeform skall utökas i
den omfattning som t.ex. en pensionsstiftelse omfat-
tar. Kapitalet som skall vara fritt att placera måste
säkras genom rätt till avdrag även vid byte av tryg-
gandeform.
Kristdemokraterna hävdar, fru talman, att den fria
marknaden inte skall begränsas. De företagare som
har tagit eget ansvar skall snarare uppmuntras än
begränsas inför sin kommande pensionering.
Det kan inte vara förenligt med god förvaltning att
en pensionsavsättning som genererat en betydande
avkastning skall resultera i att densamma konfiskeras
på grund av begränsning i avdragsrätten. Tvärtom
anser vi att skattesystemet skall vara så uppbyggt att
både företag och privatpersoner skall uppleva sam-
hällets och skattesystemets stimulans till pensionsav-
sättningar.
Även om utskottet har en ganska positiv skrivning
om nämnda motion kan jag inte se något hinder att gå
motionären helt till viljes. Det torde vara ett stöd för
alla småföretagare i vårt land som i många år kämpat
för att komma i åtnjutande av en bra pension med bra
avdragsutrymme.
Samtliga pensionsavsättande företagare har under
sin aktiva tid gjort löneavståenden till förmån för
pensioneringen. Allt vad pensionsförsäkring, pen-
sionsstiftelser eller fondplaceringar heter är enkelt
och rakt på sak endast en uppskjuten löneutbetalning.
Det är inte fråga om några suspekta pengar eller
märkliga avdrag.
Inte heller får statens agerande eller vårt skatte-
system vara så utformat att företag upplever dessa
regler som hämmande. Resultatet blir i stället att man
söker efter utländska alternativ. Genom ett mer öppet
Europa ökar också möjligheterna att flytta pengar
mellan länderna. Vi upplever också hoten om att
många medelstora företag riktar blickarna till andra
länder som har bättre pensionsregler.
Detta anser vi kristdemokrater vara ett hot mot
svensk företagsamhet. Därför skall vårt skattesystem
vara så uppbyggt att företagare med trygghet kan
driva sitt företag här på hemmaplan och inte minst
känna trygghet i lagar och regelverk inför kommande
pensionering.
Fru talman! Jag undrar varför utskottets majoritet
inte kan låta regelverket öppna för en lagstiftning som
inte innehåller den i propositionen omtalade spärren.
Det borde inte vara något hinder att även tillåta av-
dragsrätt på en högre förmånsnivå som uppnåtts ge-
nom tillväxt i en pensionsstiftelse eller på annat sätt.
Skulle nu inte kammaren ge sitt bifall kommer vi att
bevaka regeringens handlande i frågan som säkerli-
gen kommer att aktualiseras inom en inte alltför av-
lägsen framtid.
Med respekt för de mer än 4 000 företag som har
pensionsstiftelse yrkar jag bifall till vår gemensamma
reservation med motiveringen att den skulle vara en
trygghet för dessa människor som finns bakom och
byggt upp såväl företaget som dess pensionsstiftelse.
Begränsningen i regeringens förslag är enligt vår
mening oacceptabel och kan medföra att företagare
tvingas avstå från ett byte från pensionsstiftelse till en
annan tryggandeform för en redan undertecknad pen-
sionsutfästelse.
Med hänvisning till vad som anförts i tidigare in-
lägg anser jag att regeringens förslag stiftelseformen
inte behandlas likvärdigt i förhållande till andra tryg-
gandeformer och yrkar alltså bifall vår reservation.

Anf. 25 LARS U GRANBERG (s):
Fru talman! Skatteutskottets betänkande nr 4 tar
upp förslaget om avdragsregler som tar sikte på en
arbetsgivares kostnader för att trygga pensionsutfäs-
telser till sina anställda.
Ett tryggande kan ske på olika sätt. Det kan ske
antingen genom avsättning i balansräkningen eller
genom avsättning till pensionsstiftelse. Det händer
också att arbetsgivaren köper en pensionsförsäkring
för att på sätt trygga utfästelsen.
Fru talman! Vi går sedan över till byte av tryg-
gandeform. Förslaget handlar där om att avdragsrät-
ten vid byte av tryggandeform skall utvidgas. Avdrag
för kostnader för nytt tryggande av pensionsutfästelse
skall få göras under förutsättning att utfästelsen tidi-
gare tryggats med avdragsrätt. Om avsättningen skett
till en stiftelse skall en spärr slå till. Avdrag medges i
det fallet till en nivå som motsvarar det belopp som
tas ut från stiftelsen i samband med bytet.
Även här finns den ordinarie begränsningsregeln
som gäller för alla de olika tryggandeformerna. Den
utvidgade avdragsrätten täcker också in de fall då ett
nytt tryggande krävs därför att en arbetsgivare tar
över en tidigare tryggad pensionsutfästelse från en
annan arbetsgivare.
Vi socialdemokrater har inget emot att utrymmet
för avdrag för kostnader för byte av tryggandeform
utökas. När vi 1998 började arbeta med frågan såg vi
snabbt att just byte av tryggandeform var något som
gjorde att vi behövde mer betänketid. Det förslag som
nu ligger på era bord är resultatet av den betänketi-
den. Genom att förslaget i betänkandet är utformat på
ett sätt som ansluter till de nya reglerna om att avdrag
vid byte godtas endast på en redan tryggad förmåns-
nivå upprätthålls den allmänna neutraliteten inom
regelverket.
Sedan gäller det invändningarna att det finns be-
hov av en möjlighet till byte på en högre förmånsnivå
som uppnås genom tillväxt i en pensionsstiftelse eller
på annat sätt. De regler som begränsar pensionsav-
sättningarna finns för att hindra överföringar av allt-
för stora pensioner. Man skulle t.ex. kunna tänka sig
att en person satte av pensionspengar till sig själv
eller till någon närstående, trots den lilla skillnaden i
löneskatt.
De avdragsgilla utrymmena är i dag generöst till-
tagna eftersom det är angeläget att företagen har goda
villkor för att kunna "köpa ikapp" och på andra sätt
säkra de anställdas trygghet varför avdragsbegräns-
ning inte bör utgöra något problem för den seriöse
arbetsgivaren.
Om det finns problem med tryggandelagen vad
avser stiftelsefrågorna skall vi vara öppna för att se på
det i den översyn som nu fortgår. Jag tror att vi får
möjlighet att komma tillbaka till den frågan.
Med det yrkar jag, fru talman, avslag på reserva-
tionen och bifall till utskottets hemställan i betänkan-
det.

Anf. 26 CARL FREDRIK GRAF (m):
Fru talman! Detta betänkande var det tillfälle då
regeringen skulle återkomma och följa upp det beslut
riksdagen fattade i våras. Därför är det beklagligt att
man inte orkar med att följa upp hela paketet.
Även om Granberg nu indikerar att det kanske
ligger någonting i vad Graf säger i sin motion är det
en signal ut att det kan komma nya regler så små-
ningom, kanske eller eventuellt. Det är denna osäker-
het som företag många gånger tycker att det är ett
problem att leva under.
Det hade varit välgörande att välja just detta till-
fälle för att se över och också besluta om hela pro-
blematiken i detta. Jag vill betona, eftersom man av
Granbergs anförande kunde få ett annat intryck, att
hela min motion bara handlar om avsättningar som
görs inom principiellt avdragsgillt utrymme och inte
någonting annat.
Gör man avsättningar inom principiellt avdrags-
gillt utrymme i en stiftelse och sköter den stiftelsen
bra och får en bra tillväxt i den är det väl rimligt att
den tillväxten skall komma pensionstagarna till del
utan att det får negativa skattemässiga konsekvenser.
Låt mig ta ett exempel. Har man avsatt 100 kr och
det fem år senare genom god kapitaltillväxt, och det
har man dragit av, är värt mera, varför tycker inte
socialdemokraterna att det är rimligt, trots att det
ligger inom principiellt avdragsgillt utrymme, att den
tillväxt som överstiger 100 kr också skall kunna föras
över i en ny tryggandeform om företaget t.ex. säljs
utan att det får skattemässigt negativa konsekvenser?

Anf. 27 LARS U GRANBERG (s):
Fru talman! Vi tycker att det är rimligt. Översynen
är nu gjord och presenterad. Jag garanterar Carl Fred-
rik Graf att möjligheterna kommer att finnas, och
regeringen följer frågorna framgent.
Jag är säker på att dessa frågor kommer tillbaka
till riksdagen för vidare debatt. Då kommer också
Carl Fredrik Grafs motion att vara betydligt mer be-
lyst och besvarad.

Anf. 28 CARL FREDRIK GRAF (m):
Fru talman! Det låter som om Lars U Granberg
egentligen helst hade velat bifalla min motion. Nu går
han nästan ända fram och säger: Nej, vi orkar inte
riktigt bifalla.
Det är väl bara för att det kommer från en opposi-
tionsparti. Jag får väl ta detta till intäkt för att det
väldigt snabbt kommer en korrigering på den här
punkten, så att det inte råder någon osäkerhet ute på
marknaden. Det hade varit välgörande om detta hade
kunnat ske nu. Det är beklagligt att Socialdemokra-
terna inte orkade med det i dagens betänkande. Det
hade varit mera praktiskt ur många synpunkter.

Anf. 29 LARS U GRANBERG (s):
Fru talman! Vi får väl se när frågan dyker upp
igen. Men Carl Fredrik Graf kan kanske ta med sig de
här frågorna också i den diskussion som startar i dag
genom skatteöverläggningarna. Där kan man kanske
föra en diskussion om detta. Ni verkar ju ha en bra
uppslutning från oppositionspartierna. I betänkandet
har utskottsmajoriteten skrivit att vi inte ser några
stora hinder i den här frågan.
Ta upp den här frågan i skatteöverläggningarna!
Där kan ni få en väldigt kort behandling och ett
snabbt svar på den.

Anf. 30 KENNETH LANTZ (kd):
Fru talman! Kan vi då också räkna med att detta
kommer att behandlas under innevarande riksmöte?
Jag skulle vilja ställa den frågan till Granberg.

Anf. 31 LARS U GRANBERG (s):
Fru talman! Jag har inte hunnit ta upp någon stör-
re diskussion om detta. Den parlamentariska situatio-
nen gör att vi har andra partier att ta hänsyn till. Jag
är inte ordförande i utskottet, och jag sitter inte heller
i regeringen. Svaret på den frågan får faktiskt vänta.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 13 §.)

9 § Omstruktureringar och beskattning

Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU5
Omstruktureringar och beskattning (skr. 1997/98:66,
prop. 1998/99:15)

Anf. 32 CARL ERIK HEDLUND (m):
Fru talman! Nu skall vi alltså behandla skatteut-
skottets betänkande nr 5 som handlar om omstruktu-
rering och beskattning.
Som vi alla vet är näringslivet i Sverige i hög grad
internationellt. Det gäller såväl stora multinationella
företag som mindre underleverantörer och utpräglade
nischföretag. Skapandet av den inre marknaden inom
EU har ökat förändringstrycket bland företagen. Vi
kan praktiskt taget dagligen läsa om sammanslag-
ningar, köp och försäljningar av företag. I går kväll
fick vi höra om den förebådade fusionen mellan Astra
och Zeneca i London som skapar den femte största
läkemedelskoncernen i världen.
De här omstruktureringarna är en följd av att allt-
fler företag ser det nödvändigt att förändra verksam-
heten och öka produktiviteten för att möta en hård-
nande konkurrens inom och utom EU. Det är därför
ur allmän synvinkel av yttersta vikt att omstrukture-
ringar inte försvåras utan i stället underlättas.
Det är glädjande att kunna konstatera att såväl re-
geringen som utskottsmajoriteten säger sig dela upp-
fattningen att det är önskvärt att medverka till att
förändringstakten inom näringslivet inte motarbetas
på grund av administrativa regelverk och höga finan-
siella barriärer.
Trots att man uttryckligen visar att man har in-
sikten om vad som skulle vara önskvärt och bra, väl-
jer man inte alltid att följa den linjen fullt ut. Vilja,
men inte kunna eller kunna, men inte vilja. Vilken
tolkning man än gör av det tvehågsna sätt som ut-
skottsmajoriteten behandlar ärendet på framstår ut-
skottsmajoritetens uppfattning som kristallklar. I och
för sig är en omstrukturering av näringslivet önsk-
värd, men den har inte tillräckligt hög dignitet för att
man skall kunna göra de relativt små förändringar
som erfordras för att den nu aktuella lagstiftningen
verkligen skall nå det syfte som alla säger sig vilja
uppnå.
Fru talman! Med några exempel ur den här myck-
et omfångsrika propositionen och ur betänkandet
skall jag visa på denna något vankelmodiga inställ-
ning. Jag börjar med vinster och förluster på närings-
betingade andelar.
Enligt gällande rätt beskattas vinster och förluster
på näringsbetingade aktier som intäkt av näringsverk-
samhet, vilket innebär skattekostnader vid försäljning
av dotter- eller intressebolag om aktierna eller ande-
larna i dessa bolag har stigit i värde. Detta förhållande
motverkar givetvis önskvärda omstruktureringar inom
näringslivet.
Företagsskatteutredningen, vars betänkande ligger
till grund för propositionen, delar den här uppfatt-
ningen och föreslår därför en halvering av realisa-
tionsvinstbeskattningen i dessa sammanhang. Rege-
ringen uttrycker i propositionen att den inte har någon
annan uppfattning i sak, men anser att det för närva-
rande inte finns statsfinansiellt utrymme för en sådan
ändring. Därför lägger den inte fram något förslag.
Vår uppfattning är att behovet av omstrukture-
ringar inom näringslivet är kraftigt stigande till följd
av den ökande internationaliseringen. Därför bör
beskattning av vinster på näringsbetingade andelar
avskaffas helt. Detta kan eventuellt ske etappvis som
Företagsskatteutredningen föreslagit. Men att i
dagsläget inte göra någonting alls är enligt vår upp-
fattning ett klart olämpligt beslut.
Den 1 januari 1999 införs den gemensamma va-
lutan inom större delen av EU. Det kommer att med-
föra en ytterligare ökning av takten i den omstruktu-
rering av Europas näringsliv som sedan en tid sker.
Sverige kommer inte att delta i den monetära unio-
nen, till att börja med i alla fall. Redan av det skälet
riskerar delar av svenskt näringsliv att inte vara med i
den här omstrukteringsdiskussionen. Vår skattelag-
stiftning får inte vara ett ytterligare hinder för svenska
företag att delta i omvandlingen av näringslivet i vår
närmaste omgivning.
Men utskottsmajoriteten säger nej till vårt förslag.
Man kan inte ordna finansieringen. I vår budgetmo-
tion har vi visat att det är möjligt att slopa dubbelbe-
skattningen av aktieutdelningar om man bara vill
prioritera frågan. Jag anser att dubbelbeskattningen
av aktievinster är direkt tillväxthämmande.
Man kan läsa i regeringens proposition att det
skulle vara önskvärt att åtminstone slopa reavinstbe-
skattningen till hälften, men man vill ändå inte försö-
ka hitta en lämpligt sätt att göra det på. Det framstår
för mig som ett överordnat politiskt ställningstagan-
de.
Jag tycker att regeringen och utskottsmajoriteten
säger ungefär så här: Visst, är dubbelbeskattning
skadlig, men vi kan inte prioritera detta nu.
Är det ett sätt att ha någonting i skjortärmen när
man sätter sig i skatteöverläggningarna? Det hörde vi
ju om i den föregående diskussionen.
En annan del i betänkandet berör andelsbyten. Där
har vi för närvarande två regelsystem som nu förs
ihop till en lag. Det handlar om när man säljer andelar
från ett företag till ett annat och får ersättning i aktier
eller andelar i det köpande företaget. Det är struktur-
regeln och regeln om internationella andelsbyten.
En kontantandel beskattas enligt båda de här re-
gelsystemen omedelbart, medan uppskov med be-
skattning medges för den del av ersättningen som
utgörs av andelar. Kontantandelen får dock inte över-
stiga 10 %. Den regeln kommer även att gälla i det
nya regelverket.
I utredningen konstaterar man att det egentligen
inte behövs någon gräns för kontantandelen eftersom
den alltid beskattas omedelbart. Där blir det ingen
uppskjutning av beskattningen. Det finns inget fiskalt
intresse. Ändå vill såväl utredningen som regeringen
och utskottsmajoriteten behålla den här gränsen på
10 %. Det finns inga svårigheter, inga fiskala intres-
sen och inga orsaker alls, men man behåller den ändå.
Varför? Är det för säkerhets skull?
Herr talman! Varför skall vi ha skattelagar om de
inte har någon funktion alls annat än att skapa merar-
bete och krångel? Det här är naturligtvis ingen stor
och avgörande fråga. Men den kan spegla hur pass
intresserad utskottsmajoriteten är att gå näringslivet
till mötes även när det inte kostar någonting alls.
Sedan har vi behandlingen av andelsöverlåtelser i
det här betänkandet. Där vill man göra ett undantag
för fåmansföretag, trots allt vi hörde under den nyli-
gen avslutade valrörelsen om småföretagens och
fåmansbolagens stora betydelse. Vi har haft en utred-
ning, Stoppregelutredningen, och vi har haft uttalan-
den från alla partier om hur vansinnigt viktigt det är
att småföretagen inte förhindras i sin utveckling. Man
säger att de här reglerna gäller för alla företag, men
att vi måste göra ett undantag för fåmansbolagsreg-
lerna. Då frågar man sig hur det egentligen är ställt
med viljan att göra någonting för de här företagen.
Man skall ju inte bedöma politiska insatser efter vad
som sägs utan efter handlingen.
Av den handling vi nu ser i det här betänkandet
framstår det som att det än så länge är mer ord än
handling när det gäller att förbättra för småföretagar-
na.
Här hade utskottsmajoriteten ett gyllene tillfälle
att visa att man verkligen hade för avsikt att sluta med
diskriminering av småföretag. Det är bara att konsta-
tera att man inte tog chansen. Det är beklagligt för
företagen, och det är beklagligt för nationen.
Herr talman! Sedan har vi ett kapitel som handlar
om koncerninterna handelsöverlåtelser. Enligt 5 § i
den föreslagna lagen om just detta skall uppskovsbe-
loppet tas upp till beskattning när den koncernöver-
låtna andelen utslocknar eller inte längre innehas av
ett företag som tillhör samma koncern som säljaren.
Detta kan t.ex. ske genom att det överlåtande bolaget
avyttrar de vederlagsandelar som man har fått.
Den som blir skattepliktig för uppskovsbeloppet
blir den ursprunglige säljaren. På det sättet säkerställs
att uppskovsbeloppet bara beskattas en gång, anting-
en vid avyttring av vederlagsandelarna eller vid avytt-
ring av det överlåtna bolaget.
Men om aktierna säljs med förlust beskattas den
ursprunglige säljaren för uppskovsbeloppet, och den-
na beskattning kan då i sin tur inte kvittas mot köpa-
rens förlustförsäljning.
I artikel 8 i EG-direktivet om fusioner m.m. före-
skrivs uttryckligen att säljaren vid ett andelsbyte inte
skall beskattas men att beskattning får utlösas när
köparen genomför vidareförsäljning av vederlagsan-
delarna.
I svenska multinationella koncerner sker ständigt
omflyttningar av bolag som en anpassning av föränd-
rade marknadsförutsättningar. Det är därför av största
vikt att svensk lagstiftning inte förhindrar eller för-
svårar sådana omstruktureringar. De svenska be-
stämmelserna, om de nu kommer att antas av riksda-
gen, kan visa sig stå i strid med EG-direktivet. Det
har dessutom redan medfört att svenska koncerner
bildar utländska holdingbolag för sina dotterbolag.
Då försvinner skattebasen helt från svensk horisont.
Enligt tidningsuppgifter är det många koncerner
som nu genomför de här förändringarna, och det är
naturligtvis inte bra för nationen.
Vi skall givetvis ha sådana regelverk som är kon-
kurrenskraftiga gentemot andra länders lagar. Om vi
vill skapa ett gott företagarklimat måste riksdagsma-
joriteten bli mer lyhörd för näringslivets synpunkter
och även studera förhållandena i vår närmaste om-
givning.
Herr talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga
de reservationer som vi har avgett i det här betänkan-
det, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till
reservation nr 1.

Anf. 33 LARS U GRANBERG (s):
Herr talman! Dagens debatt angående skatteut-
skottets betänkande nr 5 är en uppföljning av den
debatt som riksdagen hade 1998. Då handlade debat-
ten om en ändring av de s.k. koncernreglerna för att
förhindra skatteflykt.
Då som nu var det Företagsskatteutredningen som
låg till grund för förslagen som sedan blev riksdagens
beslut.
Vad har då dagens betänkande för innehåll, herr
talman?
Det avser skatteregler för omstrukturering av fö-
retag. Förslagen i betänkandet utgår i huvudsak från
att omstruktureringen skall kunna genomföras utan
några omedelbara skattekonsekvenser. Det handlar
inte om definitiva skattelättnader, utan det handlar om
uppskov med beskattningen.
Nu är det ju inte så att allt som Företagsskatteut-
redningen kommer fram till kommer att sväljas med
hull och hår. Ett sådant förslag är det som gäller en
halverad reavinstbeskattning av näringslivsbetingade
aktier. Förslaget som sådant är aptitligt, så liknelsen
vid att svälja med hull och hår gäller nog. Men när vi
sedan kommer till betalningen av notan - då blir
frågan en helt annan.
Att köpa Företagsskatteutredningens förslag
skulle kännas bra, om man ser det som ett komple-
ment till de lagförslag som vi i dag skall besluta om.
Men om inte pengarna finns, så finns de inte. Valet
för oss socialdemokrater är därför hyfsat lätt. Vi stäl-
ler oss inte i ett läge där vi inte kan finansiera de
beslut som vi fattar.
Andra förslag ur betänkandet är bl.a. en lagregle-
ring av under vilka förutsättningar underprisöverlåtel-
ser skall kunna genomföras. En erfarenhet som vi
tagit del av är att utvecklingen av praxis har inneburit
en svåröverskådlig och oförutsebar gällande rätt. Vi
socialdemokrater vill därför att förutsättningarna för
underprisöverlåtelser slås fast i en lag. Men vi gör det
med ett förbehåll. Det måste finnas en förberedelse
för ett snabbt agerande om det nya regelsystemet
skulle utnyttjas för att förse sig med omotiverade
skatteförmåner. Vi tar också för givet att skatte-
flyktslagen även fortsättningsvis kommer att kunna
tillämpas på just underprisöverlåtelser.
Det finns också en koppling till koncernbidrags-
reglerna. Om ett koncernbidrag skall få någon verkan
vid beskattning skall ett helägt koncernförhållande ha
rått mellan givar- och mottagarföretag under ett helt
skatteår. Det är därför vår mening att en omstrukture-
ringsregel inte bör gå längre än koncernbidragsreg-
lerna när det gäller möjligheten att åstadkomma nå-
gon form av resursutjämning. Det finns därför skäl
för villkoret att förutsättningarna för koncernbidrag
skall finnas redan under överlåtelseåret.
Kopplingen till personer i handelsbolag är något
annorlunda. En överlåtelse från en enskild person till
ett handelsbolag omfattas inte av underprislagens
undantag från uttagsbeskattning. Det nya i det vi nu
debatterar är just möjligheten till underprisöverlåtel-
ser mellan en massa olika typer av verksamhetsfor-
mer, men dock inte en sådan som den mellan en pri-
vatperson och ett handelsbolag. Om man vill lösa
detta så skulle det kräva en utvidgning av tillämp-
ningsområdet för de regler som infördes för att stoppa
skatteflykt med hjälp av just handelsbolag. Sedermera
skulle regelsystemet också krånglas till ganska rejält
om man skulle göra ett sådant ingrepp.
Nästa del av betänkandet rör ett enhetligt system
för beskattning av s.k. andelsbyten. Ett andelsbyte är
något som händer när ett bolag köper ett annat och
betalar med egna aktier eller andra andelar. Enligt de
nuvarande reglerna finns det två stycken uppskovs-
system för andelsbyten, varav ett styrs av EG-regler.
De här bägge systemen föreslås nu ersättas med ett
enhetligt system där uppskovsbeloppet fastställs och
vinsten tas upp till beskattning först när vederlagsan-
delarna avyttras.
När det sedan gäller kontantdelen vill vi av all en-
kelhet behålla den nuvarande tioprocentsregeln. Vi
socialdemokrater tror att det vore dumt att belasta
taxeringsförfarandet i ett läge där Företagsskatteut-
redningen inte ser några svårigheter och vi också har
uppnått fusionsdirektivets gränssats. Så varför göra
saker svårare?
När det gäller röstvillkoret måste man ha 50 % av
rösterna i det förvärvade företaget för att få uppskov.
Man måste fixa allt detta före utgången av kalender-
året. Det ser jag som en stor fördel just för fysiska
personer. De får besked om uppskov föreligger eller
inte före det att de lämnar in sina deklarationer.
En ändring av utformningen av den s.k. koncern-
regeln är gjord för att förhindra skatteundandragande.
Koncernregeln innebär att aktier och andra andelar
kan överlåtas inom en koncern utan att någon rea-
vinstbeskattning blir aktuell. Förslaget i betänkandet
betyder att vid en koncernöverlåtelse skall ett s.k.
uppskovsbelopp fastställas som tas upp till beskatt-
ning när andelen inte längre innehas av ett företag
inom koncernen eller när andelen avyttras externt.
Reglerna runt koncerninterna andelsöverlåtelser är
förmånliga för företagen och speciellt ägnade att
underlätta vid omstruktureringar.
Vi ser i dag att koncernregeln utnyttjas för skatte-
undandragande på ett sätt som vi inte hade tänkt.
Paketering av företag och sedan en försäljning enbart
för att komma undan skatt är något som lagen inte var
menad för. För oss riksdagsledamöter handlar det nog
ännu mer om en svårare fråga och en större och mer
långsiktig konsekvens när statskassan börjar tappa
intäkter i form av stora skattebortfall.
I reglerna runt lex ASEA föreslås några justering-
ar. Dagens krav att det utdelande moderföretaget skall
vara inregistrerat på börsen föreslås ersättas med ett
krav på att andelarna skall vara marknadsnoterade.
Ett annat villkor som föreslås ändras är det s.k. verk-
samhetsvillkoret. Detta villkor innebär i dag att det
utdelande dotterföretaget skall bedriva verksamhet av
viss storlek. Enligt den nya utformningen skall före-
taget bedriva rörelse med annat än kontanta medel
och förvaltning av värdepapper.
Den som är för att slopa noteringsvillkoret skall
veta att detta skulle ställa till med en hel del problem.
Det är inte så att allting blir lättare bara för att man
slopar något, och det här förslaget är ett praktexempel
på det. Jag skall inte gå närmare in på detta, eftersom
det är ganska långt och komplicerat. Den som läser
betänkandet kan få en bild av hur komplicerat det är.
Enligt dagens regler skall ett företag som inte
längre uppfyller de skattemässiga villkoren för ett
investmentföretag ta upp en intäkt motsvarande 40 %
av värdet på aktieportföljen. I betänkandet föreslås en
ändring till 16 %, vilket enligt oss socialdemokrater
skulle ge en tillräcklig beskattning vid ett karaktärs-
byte. Vi har anledning att tro att den gamla gränsen
vid 40 % har verkat som en form av stopplagstiftning.
Investmentbolags karaktärsbyten är enligt vårt sätt att
se inte något negativt. Det kan exempelvis handla om
ägarbyten för att stärka bolaget.
Stämpelskatten för en koncern föreslås behöva
betalas först när koncernförhållandet mellan överlåta-
ren och förvärvaren upphört. Också i den frågan görs
ett avståndstagande från Företagsskatteutredningens
linje. Utredningen föreslår att stämpelskatt skall kun-
na efterges. Vi socialdemokrater tycker inte att situa-
tionen är så alarmerande som motionären vill ge sken
av. Som framgick av debatten i det förra ärendet har
vi en öppen inställning i denna fråga men vill inte ta
steget fullt ut i dag.
Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets
hemställan och avslag på reservationerna.

Anf. 34 CARL ERIK HEDLUND (m) re-
plik:
Herr talman! Man kan när man lyssnar på Lars U
Granberg få intrycket att vi är rörande överens om
väldigt mycket. Som jag sade inledningsvis tycker vi
att det är bra att socialdemokraterna börjar förstå att
omstruktureringar och förändringar är viktiga i nä-
ringslivet. Från den insikten till att skrida till handling
är det dock ett bra stycke att gå.
Jag har en fråga till Lars U Granberg. I reserva-
tion 1, som avgivits av Moderaterna tillsammans med
några övriga partier, anför vi:
"Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att riksdagen som sin mening ger regeringen till kän-
na att reavinstskatten vid avyttring av näringsbetinga-
de andelar skall avskaffas och att regeringen skynd-
samt återkommer till riksdagen med ett sådant förslag
och ett förslag till lämplig finansiering."
Detta är väl ungefär vad Lars U Granberg säger.
Han säger att det vore bra att avskaffa dubbelbeskatt-
ningen men att det för närvarande inte finns någon
finansiering av detta. Vore det då inte riktigt att också
utskottsmajoriteten sade att man tycker att det här
skall göras och att regeringen bör vara vänlig och
komma tillbaka med ett förslag? Det är väl inte så
farligt.

Anf. 35 LARS U GRANBERG (s) replik:
Herr talman! Carl Erik Hedlund menade att vi är
överens, men jag tycker nog att det för detta skulle
krävas att vi är ännu mer överens. Den mängd reser-
vationer som moderaterna presterat är förvånande
med tanke på direktiven till den utredning som ligger
till grund för de beslut som vi skall fatta i dag. De
direktiven kan ju i stort sett alla ställa sig bakom. De
partier som innehade ministerposterna när de direkti-
ven lämnades reserverar sig i dag mot allt det som
utredaren kommit fram till. Jag tycker att det är lite
synd.
Problematiken kring omstruktureringar av kon-
cerner har berott på ett bristfälligt regelsystem, som
gjort att det varit svårt att se konsekvenserna av såda-
na åtgärder. Jag tycker alltså att vi skulle ha kunnat
vara betydligt mera överens än vad som framgår av
de reservationer som moderaterna har avgivit.
Så över till den direkta frågan. Vi för åtminstone i
vårt parti en öppen diskussion om saker och ting. Vi
har haft en viss mängd pengar som skall fördelas till
olika saker. Tyvärr fick det här inte plats. Vi hittade
ingen finansiering av det.
Jag vill inte vara elak, men jag såg på TV-
programmet Nyhetsmorgon en statsvetare som gjorde
en djupanalys av Moderata samlingspartiet. Han kom
fram till att Moderata samlingspartiet kunde liknas
vid en sekt. Vad en sekt ofta gör är att föra fram ett
budskap som man vidhåller ända in i döden. Det
handlar här om skattesänkningar. Vi är här ändå i
stort sett överens, Carl Erik Hedlund.

Anf. 36 CARL ERIK HEDLUND (m) re-
plik:
Herr talman! Jag företräder då en sekt som samlar
22 % av den svenska valmanskåren. Det är i så fall en
ganska stor sekt.
Vi har ett gemensamt synsätt. Jag sade det inled-
ningsvis, och jag upprepade det i mitt förra inlägg.
Jag tycker att det är bra att få förändringar av regel-
verket, men det finns detaljer i det här som inte skulle
kosta någonting ytterligare men som skulle kunna
göra förhållandena ofantligt mycket bättre. Som det
heter i en gammal visa är det de små, små detaljerna
som gör det. Det gäller små förändringar som inte är
så himlastormande stora att de skulle behöva föranle-
da en politisk strid.
Jag kan inte tolka Lars U Granbergs svar på min
fråga annat än så, att det visst skulle vara bra med
ändringar i den här riktningen men att det inte finns
pengar. Vi får då se till att få fram de pengarna. Det
hör då också till schäsen att vi i skatteutskottet har
fått en föredragning från Näringslivets skattebered-
ning som visade på felräkningar från Företagsskat-
teutredningen om vad det här skulle kosta.
Jag har en ytterligare fråga: Tycker Lars U Gran-
berg att det är bra eller dåligt att svenska företag
bildar utländska holdingbolag och för dit sina dotter-
bolag, varigenom de undviker att över huvud taget få
de här dotterbolagen till föremål för beskattning i
Sverige?

Anf. 37 LARS U GRANBERG (s) replik:
Herr talman! Jag kan först svara på den sista frå-
gan: Jag tycker inte alls att det är bra. Det är på tiden
att vi tar sådana beslut som vi i dag kommer att fatta.
De besluten grundar sig bl.a. på att vi har haft stora
problem med skatteundandragande och rättsfall avse-
ende ganska stora Sverigebaserade internationella
koncerner.
Jag har nu tyvärr tappat tråden, men vi kan dis-
kutera detta senare utanför salen.

Anf. 38 PER ROSENGREN (v):
Herr talman! I det förevarande betänkandet ges
ganska klara regler för vad som gäller vid omstruktu-
reringar av företag. Det är också väldigt bra att vi får
klargörande regler. I en del av betänkandet tar man
upp den problematik som består i att företag gör
vissa kringgåenden för att få fördel av skattemässigt
positiva regler.
Det var inte så länge sedan som vi här i kammaren
var tvingade att sätta stopp för ett visst beteende, ett
trixade i fall där det egentligen inte var fråga om
fusioner och omstruktureringar men där man gjorde
en konstruktion för att undgå beskattning. Det är klart
att den typen av beteenden från stora företag gör att
varje lagstiftning på det här området blir väldigt
krånglig.
Det är bra att vi nu får klara regler. Problemet är
att även de här reglerna kommer att bli utsatta för
väldigt nitisk granskning för att se vad man kan göra
för att komma i åtnjutande av dessa regler, när det
egentligen kanske inte ens handlar om omstrukture-
ringar utan om kringgåendeförfaranden. Det var där-
för vi motionerade om vikten av att skatteflyktslagen
också skall kunna användas mot kringgående rörelser
som berör denna lagstiftning.
Sedan finns där reservation 1. Som vanligt har
Moderaterna inte någon finansiering. Det som är
intressant - och som Carl Erik Hedlund inte nämner -
är vad Företagsskatteutredningen har sagt, nämligen
att detta kan finansieras antingen med hjälp av att
juridiska personers avsättning till periodiseringsfond
skulle minska eller genom att höja bolagsskatten.
Man skall ta från företagen för att ge den typen av
lättnader. Men det är väl inte det som Moderaterna är
intresserade av, dvs. att bra och nödvändiga regler
skall finansieras av den sektor som kommer i åtnju-
tande av lättnaderna. En möjlighet till generell höj-
ning av bolagsskatten skulle göra det lättare att finna
en finansiering även för majoriteten.
Det är intressant att konstatera att man helt vill
avskaffa reavinstbeskattningen i sammanhanget.
Företagsskatteutredningen anser att det är motiverat
men att det av hänsyn till viss utlandsproblematik inte
är möjligt. Det kan innebära att man får slopa realisa-
tionsvinstbeskattningen helt för att få kongruens i
systemet. Detta är ju bara ett första steg för Modera-
terna och de övriga borgerliga.
Jag undrar om kristdemokraterna som har stöttat
detta är medvetna om att det är att gå långt. Det är ett
första steg mot en ganska stor skattelindring. Hur har
man finansierat det?
Moderaterna säger att detta inte kostar någonting,
det är fråga om dynamiska effekter. Man säger att det
inte sker omstruktureringar i svenskt näringsliv på
grund av skattelagstiftningen. T.o.m. när förändring-
arna görs skall företagare avhålla sig från omstruktu-
reringar. Jag tror inte att det är så. Det är helt andra
motiv för att göra omstruktureringar. Det har inte
någonting att göra med den här typen av skattelag-
stiftning, trots att vi öppnar för en uppskjuten be-
skattning. Betänkandet är i det sammanhanget bra.
Det sägs att siffrorna från näringslivet är över-
drivna. Jag kommer ihåg när de besökte utskottet. De
blev relativt avklädda när de presenterade siffrorna
som sade att det inte skulle kosta någonting. De hade
räknat med en mindre mängd fusioner. Ändå är ar-
gumentationen att mängden skall öka. Då är förlus-
terna för staten större än vad de själva anger. De är
inte riktigt logiska, och det är inte heller Moderaterna.
Jag yrkar bifall till hemställan i betänkandet.

Anf. 39 KENNETH LANTZ (kd):
Herr talman! Det är med tacksamhet vi lyssnar på
regeringspartiets företrädare Lars U Granberg. Han
har anfört sina åsikter och förklaringar angående
betänkandet. Det är tydligt att vi närmar oss varandra
alltmer.
Låt mig helt kort endast yrka bifall till vår gemen-
samma reservation med Moderaterna.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 13 §.)

10 § Vissa punktskatte- och tullfrågor

Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU6
Vissa punktskatte- och tullfrågor (prop. 1998/99:18)

Anf. 40 CATHARINA HAGEN (m):
Herr talman! I betänkandet behandlas bl.a. frågor
som rör punktskatter såsom skatt på energi, alkohol,
tobak och gödsel. Jag tänker här endast beröra frågan
om hur reglerna om återbetalning av vissa punkt-
skatter skall ske.
Den som ansöker om återbetalning har hitintills
inte haft någon deklarationsskyldighet eller uppgifts-
skyldighet på sig. Mot denna bakgrund föreslår rege-
ringen att beskattningsmyndigheten skall få besluta
om revision för att kontrollera att den som ansökt om
återbetalning av vissa punktskatter har lämnat riktiga
och fullständiga uppgifter. Så långt är det bra.
Vid en ansökan om återbetalning av skatt kan det
också uppkomma behov av att hämta in uppgifter från
tredje man, dvs. från någon annan än sökanden. Det
kan t.ex. röra sig om uppgifter från en bränsleleve-
rantör om hur mycket denne levererat till sökanden.
Därför föreslår regeringen att beskattningsmyndig-
heten ges rätt att genom ett föreläggande hämta in
uppgifter från tredje man. För att sätta kraft bakom
denna befogenhet skall lagen om särskilda tvångsåt-
gärder i beskattningsförfarandet kunna tillämpas om
ett föreläggande inte följs.
Utskottets majoritet nöjer sig dock inte med dessa
regler. Man vill utöka skattemyndigheternas befogen-
heter när det gäller kontroll av tredje mans uppgifter.
Utöver regeringens förslag föreslår därför utskottets
majoritet att beskattningsmyndigheten skall få befo-
genhet att besluta om revision även hos tredje man
för att kontrollera att denne lämnat riktiga och full-
ständiga uppgifter. Motivet till denna utökade befo-
genhet sägs vara att öka effektiviteten i myndigheter-
nas kontrollarbete.
Enligt vår mening är det rimligt att skilja på kon-
trollåtgärder mot den som är uppgiftsskyldig och
kontrollåtgärder mot andra som kan tänkas ha infor-
mation om en viss person. Det är en klar skillnad i
rättssäkerhets- och integritetshänseende mellan tred-
jemansrevision och annan revision. Kravet på effekti-
vitet hos myndigheterna får inte väga över så mycket
att den enskildes rättssäkerhet äventyras.
Regeringen tar i propositionen upp frågan om
tredjemansrevision, men man avvisar tanken på att
tillåta skattemyndigheten besluta om tredjemansrevi-
sion i nuvarande läge. Enligt vår mening räcker pro-
positionens förslag.
Förslaget om tredjemansrevision speglar en
misstro mot företagare som grupp. Vi moderater
tycker det är riktigt att genomföra direkta revisioner
vars syfte är att kontrollera att företagaren har full-
gjort sin egen uppgiftsskyldighet. Vår ståndpunkt är
att när man vill ha uppgifter från någon annan än den
som skall revideras får man förelägga sådan tredje
man att inkomma med uppgifter. Men det är att gå för
långt när man föreslår att skattemyndigheten kan
besluta om revision av tredje man för att kontrollera
att dennes uppgifter i sin tur är korrekta. Är det så att
behov finns av tredjemansrevision, skall beslut om
det fattas i domstol.
Man måste komma ihåg att det som föreslås i be-
tänkandet är en revision av tredje man utan att det
föreligger misstanke om brott.
Det är många i dag som säger sig vilja uppmuntra
företagen, och uttalanden görs ständigt från olika håll
om vikten av att skapa ett gott företagsklimat, speci-
ellt för de mindre företagen.
Men det är just de små företagen som drabbas ex-
tra hårt av yttre störningar. Det är därför det är så
viktigt att vid sådana här tillfällen gå från ord till
handling. Utskottsmajoritetens förslag tyder inte på
något särskilt stort förtroende för dessa näringsidkare.
Jag stöder i stället det förslag som regeringen pre-
senterar i propositionen. Det förslaget innebär en väl
avvägd balans mellan den enskildes rättssäkerhets-
krav och effektiviteten i myndigheternas kontrollar-
bete. Det finns inga skäl att ändra detta förslag.
Herr talman! Jag yrkar därför bifall till vår reser-
vation.

Anf. 41 ULLA WESTER (s):
Herr talman! I den bästa av världar finns ingen
kriminalitet och alla gör rätt för sig. Där behövs var-
ken fängelser eller häkten, och där behövs definitivt
ingen skattekontroll.
Tyvärr lever vi inte i den sortens värld där alla
solidariskt axlar sin del. Skattebrott innebär stöld från
var och en av oss, och därutöver uppstår utan tvivel
en snedvriden konkurrens gentemot de företag som
vill följa lagen.
Kontrollåtgärder är inte bara verksamma i de en-
skilda fallen utan har naturligtvis en viktig allmän-
preventiv betydelse. Självklart skadas tilltron till
samhället om en myndighet betalar tillbaka skatt utan
att ordentliga kontroller först har kunnat genomföras
på grund av att myndigheten saknat de rättsliga befo-
genheterna.
Tilliten till rättskipningen skadas naturligtvis ock-
så om myndigheterna artigt måste meddela tid och
dag för revision. Om det mot all förmodan skulle
finnas någon bokföring kvar att revidera när myndig-
heterna anländer är siffrorna med största säkerhet
redan justerade. Vi lever, som sagt, inte i den bästa av
världar.
Den personliga integriteten är oerhört viktig och
måste värnas. Å andra sidan är vårt gemensamma
ansvarstagande och rättvisa också en grund i samhäl-
let. Dessa båda aspekter måste noggrant vägas gen-
temot varandra.
När propositionen skrevs var avvägningen inte
slutförd. Regeringen ville ytterligare bereda frågan
om tredjemansrevision.
Efter hand har det blivit alltmer uppenbart att
denna befogenhet måste tillföras skattemyndigheter-
na. Allas våra rättigheter måste vara det som väger
tyngst. Vänsterpartiet föreslog denna befogenhet i en
motion, och eftersom vi socialdemokrater i skatteut-
skottet kommit till samma ståndpunkt blev det natur-
ligtvis bifall till motionen.
Moderaterna, kristdemokraterna och folkpartister-
na har reserverat sig mot förslaget. Ett av dessa parti-
er lyfter fram begreppet moral i alla sammanhang, ett
annat talar om småföretagens villkor och ett tredje
uppehåller sig ofta och gärna kring begreppet lag och
ordning. Men när det är skattebrott som är på dagord-
ningen, ja, då blir det andra tongångar.
Jag måste, herr talman, säga att jag aldrig har för-
stått varför. För oss socialdemokrater är skattebrott
lika illa som all annan brottslighet, och det är själv-
klart att den måste bekämpas och beivras likaväl som
övrig kriminalitet. Pratar vi om moral är det, enligt
min uppfattning, högst omoraliskt att skattefuska, och
för småföretagaren blir det svårt att klara verksam-
heten om konkurrenten jobbar svart. Lag och ordning
hör inte bara hemma på gator och torg utan också i
bokföringsböckerna!
Trots att syftet är gott kan aldrig alla metoder ac-
cepteras i brottsbekämpande verksamhet. Vi lever i
ett rättssamhälle, och det skall vi fortsätta att göra.
Att ge skattemyndigheterna möjlighet att t.ex. kon-
trollera att leveranser och förbrukning av en beskattad
vara stämmer överens är inte att överträda en integri-
tetsgräns.
Tredjemansrevision kommer att verkställas då och
nu, men det kommer inte precis att bli någon daglig
företeelse. När åtgärden kommer att anses nödvändig
att ta till, ja, då har skattemyndigheterna väldigt goda
skäl för det. Det är jag övertygad om.
I det nu aktuella betänkandet behandlas också
andra punktskattefrågor, men om dem är vi överens
över partigränserna. Det är när det gäller skattemyn-
digheternas befogenheter som vi skiljer oss åt - som
vanligt, får jag väl tillägga.
Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till
hemställan i skatteutskottets betänkande och avslag
på reservationen.

Anf. 42 CATHARINA HAGEN (m) replik:
Herr talman! Om det är så att Socialdemokraterna
och Ulla Wester är för att beivra skattebrott måste ni
inse att vi är överens om det. Vad jag pratade om var
inte frågan om det föreligger misstanke om brott. Vad
vi vänder oss emot är att skattemyndigheterna utan
misstanke om brott skall kunna besluta om revision
hos tredje man. Det är en stor skillnad om det förelig-
ger misstanke om brott - det måste man absolut ha
klart för sig. Vi moderater är väldigt mycket för att
man med alla medel skall bekämpa kriminell verk-
samhet. Det har vi visat på andra områden.
Det är inte det som vi diskuterar här, utan vi dis-
kuterar beslut om revision av en skattemyndighet hos
tredje man utan att misstanke om brott föreligger. Är
det så att misstanke om brott föreligger finns det
andra möjligheter, och vi ställer oss bakom dem.

Anf. 43 ULLA WESTER (s) replik:
Herr talman! Jag är ganska övertygad om att
skattemyndigheterna inte gör några revisioner utan
anledning, och att det är självklart att misstanke om
brott då föreligger.
Det är nog inte bara jag som tycker att den här de-
batten blir ganska förvirrande när man jämför vad vi
säger i det här betänkandet och vad moderaterna
säger i skatteutskottets betänkande nr 1. Å ena sidan
fördömer ni skattebrott, och å andra sidan vill ni i dag
rösta bort kontrollåtgärder som kan förhindra skatte-
brott. För mig hänger inte det här ihop. Vi kan inte
lösa de här problemen med retorik.

Anf. 44 CATHARINA HAGEN (m) replik:
Herr talman! När Ulla Wester talar om betänkan-
det om tullregister och våra synpunkter där vill jag
bara säga att det framför allt gäller straffpåföljden.
Det är inte reglerna som vi pratar om där, utan det är
straffpåföljden som vi tycker är orimlig.
När det gäller det här betänkandet är det en svår
balansgång att gå i fråga om rättssäkerheten och in-
tegriteten. Myndigheterna har i många fall ett övertag
när det gäller den enskilde i dag, och det är ofta svåra
och krångliga regler som den enskilde företagaren
skall sätta sig in i. Vi tycker att man måste dra en klar
gräns, där myndigheternas övertag inte får bli för
stort. Detta konstateras också när det gäller rättssä-
kerhetsreformen, som genomfördes för ett par år
sedan men som nu är skjuten i sank av vänsterpartier-
na. Där beskrev man att det var en klar skillnad mel-
lan kontroll av tredje man och kontroll av en deklara-
tionsskyldig person eller ett företag. Det är det som vi
diskuterar i dag.
Det är inte alls bara en fråga om retorik, utan om
verkliga åtgärder, som drabbar den enskilde företaga-
ren. Vi tycker att det är väldigt viktigt att man drar
gränsen någonstans mellan myndigheternas befogen-
heter och den enskilde företagarens rättigheter.

Anf. 45 ULLA WESTER (s) replik:
Herr talman! Verkligheten visar att det är alldeles
uppenbart att polis, tull och skattemyndigheter måste
ha befogenheter för att vi över huvud taget skall ha en
chans att motverka skattebrott och annan ekonomisk
brottslighet. Likväl är det lika säkert som amen i
kyrkan att moderaterna röstar mot ökade kontroll-
möjligheter. Det gäller allt från generalklausulen mot
skattefusk till utökad punktskattekontroll. T.o.m.
kontrolluppgiftsskyldigheten vid värdepappersför-
säljning har moderaterna varit emot.
Jag kan konstatera att det tycks vara så att mode-
raterna anser att integriteten är känsligare för skat-
tesmitare än för andra människor.

Anf. 46 PER ROSENGREN (v):
Herr talman! Jag är anmäld för fyra minuters
talartid, men efter att ha åhört debatten här kanske jag
behöver fördubbla den tiden.
Moderaterna skriver i sin reservation, som också
Johan Pehrson och Kenneth Lantz från Folkpartiet
respektive Kristdemokraterna står bakom: "Det är
viktigt att vid integritetskränkande myndighetsutöv-
ning åtgärden står i proportion till ändamålet." Ja, det
anser jag också.
Problemet är att moderaterna i princip avser all
form av revision. I debatten står man och hävdar att
det skall föreligga brottsmisstanke för att revision
skall genomföras. Då blir jag på gränsen till upprörd.
Hur ser man då på den civilrättsliga revisionen?
Ägarna av ett företag har faktiskt behov av att det
görs en revision i ett bolag. I konsekvensens namn
skulle man säga att revision i detta sammanhang inte
behövs annat än om det föreligger misstanke om
brott.
Är ni helt plötsligt också emot alla de slumpmäs-
siga revisioner som skattemyndigheten gör? Att det
skall föreligga misstanke om skattebrott för att man
skall göra en revision är så groteskt. Var finns då hela
den preventiva delen av revisionsverksamheten?
Det är inte fråga om att revision skulle vara ett
uttryck för misstro mot företag som grupp. Att ge-
nomföra revisioner - både slumpmässiga och sådana
som föregås av information om skatteundandragande
- är nödvändigt för att behålla en sund konkurrens i
samhället. Vi ser alldeles för många problem för den
seriösa delen av näringslivet på grund av de ekono-
miska brottslingarnas beteenden.
Så går jag över till själva huvudfrågan, nämligen
tredjemansrevision. De mest effektiva revisioner som
någonsin har genomförts inom skattemyndigheten är
s.k. kontrolluppgiftsrevisioner. Man går till en arbets-
givare eller till en leverantör för att helt enkelt kon-
trollera vad de har levererat. Den slutliga revisionen
görs sedan hos det företag om vilket misstanke om
brott föreligger.
Catharina Hagen talade om revision mot tredje
man. Det är inte revision mot tredje man. Revisionen
är inte på minsta sätt riktad mot tredje man - mot det
företag där revisionen utförs. Revisionen utförs hos
tredje man. Vilken avsevärd skillnad! Om Catharina
Hagen har levt i tron att revisionerna sker mot tredje
man förstår jag att ni är lite tveksamma, men nu ger
jag moderaterna informationen att revisionen sker hos
tredje man för att man skall komma åt uppgifter hos
det företag som är avsett att granskas.
Vi har sett alltför många maskopiföreteelser i
samhället, framför allt i samband med skattebrott.
Flera företag är lite grann i maskopi med varandra.
Jag förstår inte varför ni är emot förslaget om
tredjemansföreläggande i det aktuella betänkandet.
Man skall kunna göra en snabb revision och åka ut
och kolla om uppgifterna stämmer. Det riktar sig som
sagt inte mot just det företaget. Det sker bara för att
man skall kunna kontrollera om uppgifterna stämmer.
Moderaterna har ett generellt beteende som tyder
på att de faktiskt vill försvåra skattekontrollen i sam-
hället, under ledstjärnan att kontrollen är integri-
tetskränkande. Jag har aldrig upplevt att tredjemans-
revisioner har varit integritetskränkande. I enskilda
fall kan det kanske uppfattas så, men generellt sett är
det de mest effektiva revisioner man kan använda sig
av. Man får det underlag som behövs för att genomfö-
ra en granskning hos det företag som antingen är
misstänkt eller utsatt för en slumpmässig revision.
Har ni den inställningen när det gäller revision vill
jag också höra hur ni ser på den civilrättsliga revisio-
nen - den årliga revision som sker i aktiebolag. Skall
den också ske bara på grund av misstanke om brott?
Jag tycker att ni är ute och halkar ganska ordentligt i
detta ärende.
Jag yrkar bifall till hemställan i SkU6.

Anf. 47 CATHARINA HAGEN (m) replik:
Herr talman! Jag tycker att Per Rosengren med-
vetet misstolkar mig. Till en början kan jag beröra
påståendet att jag använder fel preposition. Jag tror
säkert att han förstår vad jag menar. Det är klart att
jag inte menar att tredjemansrevisionen är riktad mot
tredje man. Man gör den hos tredje man; det förstår
jag också. En medveten misstolkning gagnar inte
precis diskussionen.
Vi står självklart bakom propositionen. I proposi-
tionen finns förslag om möjligheter att förelägga
tredje man att komma fram med uppgifter. Det finns
också möjligheter att få fram de uppgifterna om tredje
man skulle tredskas eller om det finns risk för sabo-
tage. Då finns det tvångsåtgärder. Det är inte alls så
att vi förhindrar att uppgifterna kommer fram från
tredje man. Regeringen har också i sin proposition
tagit upp frågan till diskussion, och man har hamnat
på den slutsats som vi också står bakom.
Jag vill också beröra en annan missuppfattning.
Vänstern hänvisar ofta till vår uppfattning som att vi
skulle skydda brottslingar och att vi står bakom
brottsliga företag. Det är också en medveten miss-
tolkning som inte heller gagnar saken. Frågan om
gränsen mellan myndigheternas befogenheter och den
enskildes rättigheter är svår.
Vi är också för att tredjemansrevision skall kunna
genomföras - det är bara det att vi i så fall kräver
domstolsbeslut. Det är inte alls så att vi är emot tred-
jemansrevision, som Per Rosengren hävdar.
Jag talade om vad som gäller när det finns
brottsmisstankar. Jag talade om det därför att jag ville
visa att man gör en klar åtskillnad om det finns
brottsmisstankar när man skall undersöka tredje man.
Jag för fram skillnaden mellan brottsutredningar och
vanliga revisioner.

Anf. 48 PER ROSENGREN (v) replik:
Herr talman! Jag misstolkar ingenting medvetet.
Jag lyssnar på vad som sägs i kammaren. Jag skulle
kunna ha en viss förståelse för moderaternas resone-
mang om de hade tolkat det som att revisioner sker
mot tredje man. Då finns det en viss logik. Nu säger
Catharina Hagen att ni vet att man gör revision hos
tredje man. Då ser jag ingen logik i att gå emot för-
slaget om tredjemansrevision.
Catharina Hagen sade att man skall kunna kräva
in uppgifter om företagen tredskas. Jag vill återigen
fråga vad ni egentligen anser. Skall revision bara
göras vid misstanke om brott? Jag är fortfarande lite
osäker på vad ni menar.
Moderaterna är inte särskilt aktiva när det gäller
att komma åt ekonomisk brottslighet. Ni säger nej till
gryningsrevisioner, som innebär att man skall kunna
komma ut till företaget utan att först meddela både tid
och plats och utan att bli inbjuden. Gryningsrevisio-
ner måste faktiskt kunna genomföras, men det säger
ni generellt nej till. Det skall prövas av domstol, osv.
Då kan det accepteras. Det är ganska ineffektivt. Vad
som händer om domstolen säger nej och man sedan
skall göra en granskning har jag vissa erfarenheter av.
Jag har sett vad som har hänt. Det kan innebära att
man över huvud taget inte kan göra något åt en stor
ekonomisk brottslighet. Det är den typen av verktyg
som ni vill ta bort från skattemyndigheten.
Jag har ännu inte sett den problematik som ni talar
om när det gäller integriteten. Jag ser betydligt större
problem för den seriösa näringsverksamheten. Den
drabbas genom den politik ni för.

Anf. 49 CATHARINA HAGEN (m) replik:
Herr talman! Till Per Rosengren vill jag en gång
till säga att vi står bakom regeringens förslag. Då
måste kritiken från Per Rosengren även gälla rege-
ringens förslag. Det är inte bara moderaterna som står
bakom detta förslag.
Självfallet vill vi beivra brott på olika sätt. Bara
för att vi har ett annat förslag när det gäller denna
fråga är vi inte motståndare till att beivra brott, som
Per Rosengren antyder. Tvärtom vill vi kanske kon-
centrera resurserna hos de myndigheter som har att
beivra brott på ett annat sätt. Vi vill öka kunskapen,
utbildningen och resurserna på ett sådant sätt att man
koncentrerar uppgifterna där det finns mycket att
hämta.
När det gäller gryningsrevisioner vill jag säga till
Per Rosengren att det visst finns möjligheter att revi-
dera ett företag även utan domstolsbeslut. Det kan
man skaffa sig i efterhand om det visar sig nödvän-
digt. Överraskningsrevisioner är möjliga att göra,
men det skall finnas skäl för det.

Anf. 50 PER ROSENGREN (v) replik:
Herr talman! Jag tar först upp överraskningsrevi-
sionen. Javisst, sådan är möjlig sedan vi genomförde
en lagändring här i riksdagen, en lagändring som
moderaterna de facto gick emot. Ni argumenterade då
väldigt häftigt mot den typen av revisioner; det är
bara att konstatera.
Jag tror att regeringen står bakom det här betän-
kandet. Att den inte riktigt hade tänkt färdigt när den
lade fram propositionen må vara den förlåtet. Sedan
har man hamnat rätt. Det tycker jag är väldigt bra.
Sedan är det ju så att moderaterna, vid varenda
tillfälle då vi har diskuterat det här, har haft invänd-
ningar mot varje möjlighet för skattemyndigheterna
när det gäller revisioner. Det gäller överraskningsre-
visioner, det gäller skatteflyktslagen - ni har hela
tiden haft invändningar. Ni lämnar hela tiden dörren
öppen med hänvisning till integriteten.
Jag tycker att det är oerhört viktigt att se till att det
seriösa näringslivet skyddas mot den ekonomiska
brottsligheten och mot oseriösa näringsidkare. Därför
tycker jag också att det är viktigt att man skall kunna
tillåta revision hos tredje man - dels vid misstanke,
dels för att få en preventiv verkan på hela skattesys-
temet.
Sedan säger Catharina Hagen att moderaterna har
föreslagit mycket insatser när det gäller kampen mot
ekonomisk brottslighet. Men ni är ganska njugga när
det gäller synen på skattemyndigheten och anslagen
till den. Ni har inte stått bakom de tidigare framlagda
förslagen om mer pengar till kronofogdemyndigheten
osv. Jag kan räkna upp hur mycket som helst. Ni är
inte särskilt aktiva i de här frågorna; det kan man
konstatera.
Catharina Hagen satt inte i riksdagen förra man-
datperioden, men hon kan läsa de inlägg som hennes
partikamrater då gjorde. Jag är glad om Catharina
Hagen nu tillför någonting annat till moderaterna. Det
välkomnar jag.

Anf. 51 KENNETH LANTZ (kd):
Herr talman! Jag måste säga till Ulla Wester att
brottslighet inte kan böjas i olika nivåer, i stora eller
små. Det är brottspåföljden, beivrandet, som böjs. Det
ställer sig kristdemokraterna bakom till hundra pro-
cent. Brottslighet skall beivras!
Vidare kan "utan misstanke" inte vara någon
grund för kontroll. Vid misstanke är det däremot en
självklarhet även för oss kristdemokrater.
Kristdemokraterna ställer sig bakom reservation 1
tillsammans med moderaterna. Jag yrkar bifall till
densamma.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 13 §.)

11 § Beskattning av råtallolja

Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU7
Beskattning av råtallolja (prop. 1998/99:26)

Anf. 52 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m):
Herr talman! Riksdagen fattar många beslut som
har ekonomisk inverkan på medborgare, branscher
och företag. Stöd, förmåner skatter osv. minskas,
ökas eller flyttas från en grupp till en annan. När
sådana beslut fattas finns det oftast en analys av kon-
sekvenserna för alla inblandade parter. I dag kommer
majoriteten, om inte ett uppvaknande sker så här i
elfte timmen, att fatta ett beslut vars konsekvenser vi
inte kan överskåda. Jag återkommer till det senare.
Det är råtallolja och beskattning av densamma
som är föremål för dagens debatt. Först skall jag bara
ta upp lite fakta om råtallolja.
Råtallolja är en biprodukt som uppkommer vid
massatillverkning. Råtallolja är ett biobränsle som
eldas av skogs- och massaindustrin samt säljs för
förädling. Efter förädling inom kemiindustrin är rå-
tallolja av en viss kvalitet en råvara som används vid
framställning av t.ex. lim och färg.
Dagens beslut kommer att innebära att råtallolja
som eldas skall beskattas som eldningsolja trots att
det är ett biobränsle. Skälet till detta är att Arizona
Chemical AB anser att priset på råtallolja har blivit
för högt.
För att göra en lång historia kort kan sägas att
detta problem inte är något nytt. Det löstes under den
borgerliga regeringens tid genom att man sänkte kol-
dioxidskatten från över 1 000 kr/ton till 260 kr/ton.
Därmed blev det lönsamt för skogsindustrin att sälja
råtallolja till förädlingsindustrier som Arizona Che-
mical AB. När den socialdemokratiska regeringen
fr.o.m. den 1 juli 1997 fördubblade koldioxidskatten
blev det dock mer lönsamt för skogs- och massain-
dustrin att elda sina egna biprodukter, dvs. att elda
råtallolja.
Man kan konstatera att utformningen av energibe-
skattningen påverkar prisbildningen på råtallolja.
Herr talman! Det är nästan uteslutande skogsin-
dustrin som bränner råtallolja, eftersom det behövs
syratåliga förbränningsanläggningar. Den eldning
som har förekommit i övrigt har bara varit försök och
förekommer inte längre. Det är också naturligt att
skogsindustrin använder sina egna biprodukter som
den får vid massaframställning. Varför skulle
skogsindustrin köpa eldningsolja, som är både dyrare
och miljöovänligare?
Riksdagen har tidigare uppmärksammat proble-
met för Arizona Chemical AB och bett regeringen att
återkomma med en lösning. Vi moderater - och inte
bara vi utan ytterligare tre partier - har konstaterat att
förslaget i regeringens proposition är allt annat än
bra. Moderaterna tycker att regeringen har valt den
sämsta lösningen, men en för den socialdemokratiska
regeringen rätt typisk lösning: en ny skatt på en pro-
dukt som enligt hittills gällande principer inte skall
beskattas. Biobränslen skall nämligen inte beskattas.
Principlösheten är total.
Regeringen har heller inte analyserat konsekven-
serna av sitt förslag, vilket i princip alla remissinstan-
ser framhöll när det här var ute på remiss. Jag skall ta
några exempel.
NUTEK säger i sitt remissvar att de problem som
finns med att belägga råtallolja med skatt inte redovi-
sas i helhet och anser att det här förslaget inte kan
ligga till grund för ett beslut. Skogsindustrin tycker
att förslaget är godtyckligt och dåligt underbyggt.
STOSEB, Storstockholms Energi AB, säger att det
presenterade bakgrundsmaterialet är magert och att
lagförslaget om det läggs fram för riksdagen bör
följas av en bredare och fylligare analys av möjliga
såväl kort- som långsiktiga effekter. Fakta som sak-
nas är t.ex. hur mycket råtallolja som produceras i
landet, om det förekommer internationell handel osv.
Det här är bara några exempel ur remissamman-
ställningen.
Man kan bara konstatera att propositionen inte är
tydligare på den här punkten. Man har inte analyserat
konsekvenserna av det framlagda förslaget.
Jag skall nu peka på några av konsekvenserna för
skogs- och massaindustrin. Arizona Chemical AB -
jag nämner det företaget eftersom vi vet att det är den
industri i Sverige som använder råtallolja för att för-
ädla den - efterfrågar inte all råtallolja som produce-
ras. All råtallolja som produceras kan inte heller an-
vändas av Arizona Chemical AB. Det har med löv-
trädsinblandning att göra. Trots detta kommer
skogsindustrin att få betala den nya föreslagna skatten
på råtallolja om man eldar den själv.
För vad skall man annars göra med den råtallolja
som inte efterfrågas för förädling? Ja, jag vet inte,
men det kanske utskottsmajoriteten kan svara på.
Samtidigt kan man svara på vari det rättvisa ligger
när riksdagen med ett klubbslag - om man nu bifaller
skatteutskottets hemställan i betänkande 7 - på ett
ganska sofistikerat sätt flyttar konkurrenskraften från
en industrigren till en annan.
En tredje fråga är: Anser inte majoriteten att man
när man lägger fram förslag skall ha analyserat kon-
sekvenserna? Vi har hört detta tidigare, i en annan
debatt för några timmar sedan, från socialdemokratisk
håll.
Den sista frågan är: Var finns miljökonsekvensbe-
skrivningarna för förslaget?
Utskottsmajoriteten, bestående av socialdemo-
krater, vänsterpartister och centerpartister, har fak-
tiskt lyckats med konststycket att påstå att man håller
sig till en princip, trots att man i samma andetag bry-
ter principen. Det gör man när man skall tillfreds-
ställa Centern, som i sin motion säger: "Biobränslen
ska även i fortsättningen vara befriade från energi-
och koldioxidskatt. Detta bör ges regeringen till kän-
na."
I nästa andetag säger skatteutskottet att just för
råtallolja är det okej med en energiskatt. Utskottsma-
joriteten skriver med anledning av Centerpartiets
motion:
"Utskottet delar i princip motionärernas inställ-
ning om att andra biobränslen än råtallolja även i
fortsättningen skall vara skattefria men anser mot
bakgrund av det anförda att något tillkännagivande
till regeringen inte behövs."
Nej, det hade väl varit lite pinsamt att göra ett till-
kännagivande i det sammanhanget, skulle jag vilja
påstå.
Vi moderater anser att regeringen skall återkom-
ma med ett förslag till långsiktig lösning inom en
reformerad och principiellt godtagbar energibeskatt-
ning, utan den skattehöjning som nu föreslås. I av-
vaktan på detta bör de företag som omfattas av det vi
i dag diskuterar kunna erhålla kompensation för
eventuellt ökade kostnader.
Vi yrkar alltså avslag på propositionen om be-
skattning av råtallolja.
Herr talman! Om riksdagen nu kommer att anta
hemställan i skatteutskottets betänkande nr 7 - jag har
fortfarande förhoppningen att man inte gör det -
kommer Sveriges redan svåröverskådliga energiskat-
tesystem att tillfogas ytterligare en lapp. En prin-
ciplöshetens lapp kommer att lysa på det lappade
skattetäcket.
Om man nu gör detta undantag och fäster denna
skattelapp på täcket kan man göra fler undantag. Jag
vill bara säga: Skyll inte på Moderaterna, Kristdemo-
kraterna eller Folkpartiet om det som ett brev på
posten kommer ett likartat önskemål från t.ex. spån-
skiveindustrin!
Herr talman! Jag kan konstatera att även företrä-
dare för den kemiska industrin vid uppvaktning hos
utskottet har framhållit att en sänkning av energis-
katterna är den bästa lösningen för alla parter.
Jag avslutar med att yrka bifall till reservation 1.
Vi står naturligtvis bakom även reservation 3, men
för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reserva-
tion 1.

Anf. 53 HELENA HÖIJ (kd):
Herr talman! Kristdemokraterna anser att energi-
beskattningen skall utformas så att miljöbelastande
energislag beskattas hårdare, medan introduktionen
av miljövänliga och förnybara energislag premieras.
Det är därför principiellt mycket tveksamt att som
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet
nu införa, inte bara energiskatt på råtallolja utan ock-
så koldioxidskatt. Råtallolja är ett biobränsle, det har
vi hört tidigare i debatten, och ger vid förbränning
inte upphov till nettoemission av koldioxid.
Skatten införs i ett försök att minimera de negati-
va effekter som energibeskattningen indirekt haft för
den kemiska förädlingsindustrins råvaruinköp av just
råtallolja. Det kan vara värt att påpeka - vi hörde det
förut - att dessa problem förvärrades kraftigt när
regeringen, utan någon djupare analys, fördubblade
koldioxidavgiften för industrin. Genom förslaget
kommer i stället skogsindustrin att få ökade kostna-
der.
Centerpartiet skriver i sin motion: "- - - diskus-
sion om införsel av skatt på biobränsle hämmar ut-
vecklingen inom branschen." Vidare skriver man:
"Biobränslen ska även i fortsättningen vara befriade
från energi- och koldioxidskatt." Trots detta hjälper
man regeringen att få majoritet för sitt förslag. Man
säger att råtallolja är ett undantag. Men liksom tidiga-
re debattör ställer jag mig frågan: Vad blir nästa un-
dantag, och vad blir de principiella konsekvenserna
av detta?
Regeringen har aviserat att man under 1999 avser
att återkomma med en total översyn av energiskatter-
na. En sådan är välkommen. Men man bör då åter-
komma med heltäckande förslag som erbjuder lång-
siktiga lösningar i stället för att nu införa nya lagar
och nya specialregler.
Den parlamentariska utredning om skatteväxling
som lade fram sitt betänkande redan i början av 1997
bör ligga till grund för regeringens fortsatta arbete när
det gäller energiskatter. Idén med skatteväxling är att
sänka skatten på arbete samtidigt som miljöavgifter
används i större utsträckning. Föreliggande förslag
höjer skatten utan motsvarande sänkning av andra
skatter och innebär dessutom att biobränsle likställs
med fossila bränslen. Förslaget strider alltså i alla
avseenden mot de slutsatser som Skatteväxlings-
kommittén med bred majoritet slog fast.
Herr talman! Jag yrkar därför bifall till reservation
1, om avslag på propositionen, och står naturligtvis
även bakom reservation 4 av kristdemokraterna när
det gäller översyn av energibeskattningen, men avstår
från att yrka bifall till den.

Anf. 54 YVONNE RUWAIDA (mp):
Herr talman! När det gäller propositionen om be-
skattning av råtallolja vill jag först kommentera lite
av det som moderaterna säger. Ni efterlyser själva
miljökonsekvenser av detta förslag. Det tycker jag är
intressant med tanke på att moderaterna står för en
politik som syftar till en sänkning av skatten på kol-
dioxid. Där skulle jag vilja efterlysa miljökonsekven-
ser.
När det gäller försäljning av råtallolja vill jag ock-
så belysa att massaindustrin har informerat om att all
råtallolja som går att använda till förädling, dvs. den
råtallolja som inte är förorenad, i dag säljs till Arizo-
na Chemical AB. Det är inte så att råtallolja som går
att förädla till annan produktion används till vär-
meproduktion.
En av de brister som jag ser i analysen av det här
förslaget är att Arizona Chemical AB i sin produktion
har en restprodukt. Det är tallbeck, som också kan
användas inom värmeproduktionen. Den har, precis
som råtalloljan, ökat i pris på grund av skattesystem-
et. Där tjänar faktiskt Arizona Chemical en del peng-
ar. Det är också något som inte har analyserats.
I övrigt vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reser-
vation nr 2.
Miljöpartiet har kommit fram till en annan slutsats
i den här frågan än utskottets majoritet. Just frågan
beskattning av råtallolja tycker vi visar på nödvän-
digheten av att reformera energibeskattningen. I dag
anser vi att energibeskattningen är ett stort lapptäcke
som har många brister.
Vi hade önskat att utskottsmajoriteten hade av-
vaktat den översyn av energibeskattningen som pågår
på Finansdepartementet. Då hade vi här i riksdagen
kunnat ta ett helhetsgrepp på just energibeskattning-
en.
Miljöpartiets syn på energifrågorna är att energi
bör beskattas i huvudsak på två sätt. Dels vill vi ha en
allmän energiskatt, dels vill vi ha miljöstyrande skat-
ter.
Energiskattens syfte är att just hushålla med ener-
giresurser av alla slag. Det kan också vara en fiskal
skatt. Skatten bör vara densamma för alla energislag,
oavsett användningsområde.
De miljöstyrande skatterna skall vara styrande för
att minska miljöförstöring. Koldioxidskatten är just
en sådan skatt.
Med vår modell för energibeskattning skulle eld-
ningsolja belastas dels med en allmän energiskatt,
dels med koldioxidskatt. Biobränslen skulle med vår
modell i framtiden enbart betala en energiskatt.
Men under de närmaste åren vill vi att biobränslen
befrias från energiskatt. Anledningen till det är att vi
vill stimulera en ökad användning och förädling av
biobränslen. Detta ser vi som en förutsättning för att
bygga ett hållbart energisystem och för en ekologiskt
hållbar utveckling.
När koldioxidskatten blir tillräckligt hög och när
den motsvarar de faktiska miljökostnaderna kan ener-
giskatt successivt införas för biobränslen. Införande
av en energiskatt för biobränslet råltallolja som mot-
svarar den sammanlagda energiskatt och koldioxids-
katt som tas ut för fossil eldningsolja är en modell
som vi därför inte skulle kunna välja. Vi kan accepte-
ra en lösning där råtalloljan belastas med en skatt på
samma nivå som för eldningsolja. Vi tycker att det är
fel att råtalloljan också skall belastas med en energis-
katt som motsvarar koldioxidskatten för eldningsolja.
Däremot är vi glada över att utskottet konstaterar att
andra biobränslen än råtallolja skall vara skattefria.
Vår huvudprincip är att beskattningen skall vara
densamma oavsett om en energiråvara har andra an-
vändningsområden eller ej. Det kan leda till att vissa
råvaror och produkter blir dyrare. Men en annan prin-
cip och policy leder till ett ännu större lapptäcke när
det gäller energibeskattningen än det som finns i dag.
Det är därför som vi stöder vårt förslag i denna up-
penbart svåra fråga.

Anf. 55 LISBETH STAAF-
IGELSTRÖM (s):
Herr talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall på
SkU:s hemställan i betänkande nr 7 samt avslag på de
reservationer som fogats till betänkandet.
Sedan en tid tillbaka pågår inom Regeringskansli-
et en översyn av energibeskattningens framtida ut-
formning. Till grund för denna ligger riksdagens
beslut om energipolitikens inriktning, betänkanden
som avlämnats av Skatteväxlingskommittén och
Alternativbränsleutredningen samt EU-
kommissionens förslag till direktiv på området.
Man har också inom Regeringskansliet länge ar-
betat med att finna en lösning när det gäller råtallol-
jan, dvs. att man får en spärr mot eldning av den-
samma. Skatteutskottet har även uttalat att någon
form av spärr mot eldning av råtallolja måste tillska-
pas. Nu föreslås en beskattning av densamma när den
används för uppvärmning.
Råtallolja är en biprodukt vid framställning av
pappersmassa. Den är en värdefull råvara i kemisk
industri, där man producerar produkter som utgör
bindemedel i målarfärg, lim, tryckfärger, vägmarke-
ringsfärger och såpa. Men man vet också i dag att
råtalloljan kan vidareförädlas så att den kan användas
inom livsmedelsbranschen och läkemedelsindustrin.
Råtalloljan kan även användas som bränsle, och
den ersätter då främst eldningsolja. Eftersom det inte
tas ut någon skatt på biobränsle - dit råtalloljan räk-
nas - har det blivit ekonomiskt fördelaktigt att bränna
den. Detta har lett till att priserna på råtallolja har
drivits upp, vilket drabbat den kemiska förädlingsin-
dustrin som använder råtallolja som råvara.
I skattelagstiftningen fanns tidigare en spärr mot
eldning av råtallolja genom att den kompensation -
den s.k. nioöringen - som värmeverken erhöll vid
leverans av bioeldad värme till industrin förutsatte att
råtalloljan inte användes i värmeverket. Syftet med
nioöringen var att ytterligare öka utrymmet för an-
vändningen av biobränsle i värmeverk. Sedan indust-
rin börjat lägga om sin egen värmeproduktion för att
få tillgång till nioöringen, ökade kostnaderna för
kompensationssystemet lavinartat. Riksdagen avskaf-
fade därför nioöringen och därmed också råtallol-
jespärren den 1 september 1996.
Sedan dess har det som sagt pågått ett arbete för
att hitta en lösning på denna fråga, dvs. att man får en
spärr mot eldning av råtallolja och utifrån detta så har
regeringen nu föreslagit att energiskatt införs på rå-
tallolja som används för uppvärmning.
Från utskottsmajoriteten anser vi att det är viktigt
att en råvara som råtallolja kan vidareförädlas i flera
steg, i stället för att den används som bränsle. Det är
ju vidareförädling som vi eftersträvar för att öka till-
växten, för att få ett högt teknikkunnande och fler
arbetstillfällen i vårt land. Det är också viktigt att
energi- och koldioxidbeskattningen har en utformning
som ger goda förutsättningar för den svenska indust-
rin att konkurrera internationellt och som säkrar lön-
samheten för investeringar i varuproduktionen i Sve-
rige.
Utifrån detta, herr talman, tillstyrker vi förslaget.
Jag fick några frågor från moderaternas företräda-
re Marietta de Pourbaix-Lundin. Hon ansåg att det
förslag som vi lagt fram är den sämsta lösningen,
eftersom det innebär en ny skatt. Det förstår jag att
moderaterna tycker. Ni vill ju lösa alla problem med
att sänka skatterna. Men vi har nu tittat på detta och
anser att det är den bästa lösningen.
Råtalloljan används i kemiska produkter, bl.a. i
fabriken i Sandarne där man enbart har den produk-
ten. Skogs- och massaindustrin däremot har möjlig-
heter att hitta andra tekniska lösningar. Därför har vi
prioriterat detta att man kan använda den inom den
kemiska industrin och vidareförädla den.
Moderaternas företrädare menade att det var en
dålig konsekvensanalys och att tidigare talare hade
sagt att man skall avvakta, för av tradition avvaktar vi
utredningar och översyner. Det gör vi, men ibland
finns det tillfällen då man måste ta itu med en fråga
snabbare. Vi har ansett att det här är ett sådant tillfäl-
le.
Jag skulle vilja ställa några frågor till moderater-
nas företrädare. Hon sade i sitt anförande att man vill
ha en långsiktig lösning. Vilken långsiktig lösning
eftersträvar ni? Sedan sade hon att vi i stället skulle
ha någon annan kompensation, medan vi väntar på
den långsiktiga lösningen. Då vill jag fråga: Hur skall
den kompensationen utformas?
Jag vill upprepa den fråga som Miljöpartiets före-
trädare ställde. Ni förespråkar en sänkning av koldi-
oxidskatten. Vad blir miljökonsekvenserna av den
sänkningen?

Anf. 56 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m) replik:
Herr talman! Jag fick svar på några av mina frå-
gor. Jag skall snabbt besvara de frågor som Lisbeth
Staaf-Igelström ställde till mig.
Vi har bett att regeringen skall återkomma med en
förklaring av hur man skall ge någon form av kom-
pensation. Jag anser inte att vi behöver lägga fram det
förslaget rakt av här.
Nej, det är riktigt att vi inte vill ha höjda skatter
på energi. Vi vill inte heller avskaffa kärnkraften.
Jag märkte dock att Lisbeth Staaf-Igelström und-
vek att svara på några av mina frågor som jag tycker
är väldigt viktiga. Hon anför att det här är ett bra sätt
att göra industrin konkurrenskraftig. Men det skall
gälla också massaindustrin. Här flyttar man konkur-
renskraft från en industrigren till en annan. Vad har
hänt med massa- och skogsindustrin? Vad skall mas-
sa- och skogsindustrin göra av den råtallolja som inte
efterfrågas då den inte går att förädla? Det fick jag
inget svar på. Var finns miljökonsekvensbeskrivning-
arna när nu massa- och skogsindustrin måste börja
elda med fossila bränslen i stället?
Jag kan inte förstå varför socialdemokraterna all-
tid måste använda piskan när det gäller att komma till
rätta med någonting. Ni föreslår höjd skatt eller nå-
gon bestraffning. Varför kan man aldrig använda
moroten i stället för att komma till rätta med något
problem? Ni poängterar väldigt noga att det här är det
enda undantag som skall göras. Vad gör ni när spån-
skiveindustrin också vill ha ett undantag? Skall ni
göra nästa undantag?

Anf. 57 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s)
replik:
Herr talman! Frågan om någon annan form av
kompensation fick jag inte något svar på. Men jag
kan berätta för moderaternas företrädare här att man i
de diskussioner som har föregått propositionen har
tittat på många andra lösningar. Man har bl.a. tittat på
den s.k. morot som Marietta de Pourbaix-Lundin
efterlyste.
Man skulle då kunna införa någon form av skatte-
befrielse för massaindustrin och den mängd fossil olja
som den använder eller någon form av bidrag. Men
man har sett att det inte går att använda dessa möjlig-
heter, eftersom de otvetydigt faller inom ramen för
EU:s definition av statsstöd. Detta har alltså inte varit
någon framkomlig väg.
När det gäller massaindustrin kontra den kemiska
fabriken i Sandarne blir det en viss ökad kostnad för
massaindustrin. Men som jag sade i mitt anförande
har man från massaindustrin möjlighet att hitta andra
tekniska lösningar. Man kan gå in i ett tidigare skede
och använda produkten där. Den möjligheten finns
alltså.

Anf. 58 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m) replik:
Herr talman! Indirekt tycker jag nog att Lisbeth
Staaf-Igelström tillstår att höjningen av koldioxids-
katten är problemet och det som har gjort att Arizona
Chemical inte får de råvaror som man behöver. Det
socialdemokratiska beslutet innebär alltså att det är
höjningen av koldioxidskatten som är boven i dramat.
Jag fick inget svar på min fråga om miljökon-
sekvensbeskrivningar, men vi lämnar den därhän.
I stället vill jag fråga: Vad kommer utskottsmajo-
riteten att göra om skogs- och massaindustrin inte
raffinerar för att få fram råtallolja utan väljer att elda
tallbecket? Det kommer att innebära att Arizona
Chemicals inte får några råvaror. Man får köpa dem
från ett annat land. Hur kommer ni då att göra?
Kommer ni att införa en skatt på tallbeck för att
komma till rätta med detta?
Skogs- och massaindustrin kan faktiskt elda tall-
becket. Att förädla det vidare till råtallolja innebär ju
en kostnad. Varför skall skogs- och massaindustrin
göra det framöver?

Anf. 59 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s)
replik:
Herr talman! Jag vet nog proceduren i en massa-
fabrik, eftersom jag själv har jobbat i en sådan i
många år. Jag vet också att det finns tekniska lös-
ningar på problemet. Jag tror inte att man från
skogsindustrin kommer att göra så som moderaternas
företrädare här sade. Man kommer nog att fortsätta att
leverera tallolja till den kemiska industrin. Till viss
del kan man gå in tidigare i processen. Den möjlig-
heten finns redan i dag.
När det gäller miljökonsekvensbeskrivningar är
det självklart att vi hela tiden tittar på dessa. Men jag
fick inget svar från moderaternas företrädare i fråga
om CO2-beskattningen som ni vill sänka och vad det
kommer att innebära för miljön i vårt land.

Anf. 60 HELENA HÖIJ (kd) replik:
Herr talman! Lisbeth Staaf-Igelström säger att den
översyn som nu sker inom Regeringskansliet tar sin
utgångspunkt i bl.a. det betänkande som Skatteväx-
lingskommittén presenterade 1997, vilket jag hoppa-
des på. Men det förslag som utskottsmajoriteten nu
lägger fram går ju stick i stäv med det som Skatte-
växlingskommittén med bred majoritet slog fast. Jag
vill fråga Lisbeth Staaf-Igelström hur detta går ihop.

Anf. 61 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s)
replik:
Herr talman! Jag är mycket medveten om de för-
slag som Skatteväxlingskommittén lade fram, efter-
som jag själv var ledamot där.
Jag vet också att samtliga partier utom moderater-
na ställde sig bakom Skatteväxlingskommitténs för-
slag. Jag undrar då hur kristdemokraterna kommer att
hantera frågan när den kommer upp i riksdagen med
tanke på det samarbete som ni har med moderaterna
när det gäller energifrågan och beskattningen i fram-
tiden. Där har ni ett problem att lösa själva eller till-
sammans med moderaterna. Moderaterna står helt
ensamma i fråga om de förslag som Skatteväxlings-
kommittén lade fram.
Vi kommer att ta med de förslag som kommittén
lade fram. Nu vill vi göra ett undantag för råtalloljan.
Vi tycker att det är oerhört viktigt att den kemiska
industrin får denna produkt så att den sedan kan vida-
reförädlas. Vidareförädling är oerhört viktigt för till-
växten i vårt land och för jobben.
Från den kemiska fabriken i Sandarne har jag fått
ett skriftligt tack för att vi äntligen tar tag i denna
fråga. Man är mycket nöjd. Nu kan ca 300 jobb räd-
das i Sandarne. Och det är utifrån detta som vi har
fattat det här beslutet.

Anf. 62 HELENA HÖIJ (kd) replik:
Herr talman! Jag vill understryka att också krist-
demokraterna ser det som mycket viktigt att den ke-
miska industrin får tillgång till den råvara som den
behöver, bl.a. råtallolja. Men jag hoppades att rege-
ringen skulle ha ansträngt sig för att hitta en lösning
på problemet med utgångspunkt från det som man -
som Lisbeth Staaf-Igelström mycket riktigt påpekade
- var överens om i Skatteväxlingskommittén.
Det var viktiga principer som vi står fast vid, och
vi har inte inlett något samarbete med något annat
parti. Här är det faktiskt socialdemokraterna som
genom detta undantag har gått ifrån dessa principer.

Anf. 63 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s)
replik:
Herr talman! Först tyckte jag att det var bra att få
höra att kristdemokraterna står fast vid Skatteväx-
lingskommitténs principer.
Vi har försökt att hitta en lösning på den här frå-
gan, vilket jag tidigare redogjorde för. Vi har sett på
olika alternativ, men de har inte varit gångbara. Då
har vi sagt att jobben går före samtidigt som vi vill ha
vidareförädlingen och se till att det blir en ökad till-
växt. Därför har vi valt den här lösningen.

Anf. 64 LENNART VÄRMBY (v):
Herr talman! Ärade ledamöter! Gott folk! I en del
frågor gör man fel hur man än gör. Detta med råtal-
lolja är ju inte ett önskeärende när man för första
gången skall stå i talarstolen. Mitt yrkande blir fel
oavsett hur jag yrkar, skulle man kunna säga.
Dagens ärende är ett bra exempel på hur krångligt
det kan vara. Verkligheten stämmer alltså inte över-
ens med ritningarna. Det är olika principer och ända-
mål som kolliderar. Konflikten blir oundviklig. När
man sedan söker en vettig, fungerande och praktisk
lösning finner man att det inte är så lätt.
Å ena sidan har vi skogsindustrin, som flera här
har påpekat. I sin massaframställning får man fram en
biprodukt, råtallolja. Det rör sig alltså om 200 000
ton, och det är ju inte mycket med tanke på hur
mycket annan fossil olja som vi förbrukar här i lan-
det. Denna olja kan eldas för värme- eller elproduk-
tion. Då räknas den helt riktigt som biobränsle och är
skattefri. Eller också kan den - och det är här som
konflikten uppstår - säljas vidare som råvara till ke-
mikalieindustrin. Vi har bara en enda sådan industri i
Sverige, och trots att den ligger i Hälsingland heter
den någonting så konstigt som Arizona Chemical.
Nåväl, det rör sig om 300 arbetstillfällen vid den-
na industri. Man använder råtallolja som bas för att
tillverka färger etc. När man sedan har kramat ut vad
man kan i den kemiska processen återstår det tallbeck
som det fortfarande går att elda med.
Det är detta som är skillnaden på biobränslen och
andra alternativa energikällor. När vinden väl har
blåst igenom ett vindkraftverk går den vinden fortfa-
rande att andas. Vattnet kan lugnt rinna i våra älvar.
När det har runnit färdigt går det fortfarande att
dricka. Men illbattingen råtalloljan är ju lite annor-
lunda. När den väl har bränts - man skall definitivt
inte dricka den, det rekommenderar jag inte - kan den
alltså inte vidareförädlas till diverse kemiska pro-
dukter. Om den förädlas finns det fortfarande tallbeck
kvar, och det går då att elda med.
För att göra ytterligare en liknelse tror jag att det
var Kolingen - han är numera i en salig himmel nå-
gonstans - som en gång, när han såg en gris som stod
och tuggade potatis, utbrast: Det var illa hanterade
råvaror. Och det kan man ju tycka med tanke på den
ädla produkt som man kan få fram ur potatis, och då
tänker jag inte på pommes frites, utan jag tänker mera
på brännvin.
Vi vet ju alla att brännvin är bra mycket dyrare än
potatis. Precis så här är det för den kemiska industrin
som alltså får betala ett högre pris för den nödvändiga
biobaserade råvaran än vad den skulle behöva göra.
Lite grand så är det också med spriten och potatisen.
Men när jag tänker efter är det högre skatt på spriten,
så det var naturligtvis ett helt osakligt exempel.
Nåväl, olika lösningar har redovisats i form av re-
servationer. Jag skall inte påstå att majoriteten, som
är reducerad med en tredjedel, skulle ha funnit den
principiellt riktiga eller enda och rätta lösningen.
Miljöpartiet har ju ett eget förslag, men den tredjede-
len får en annan grön färg inom Centerpartiet, så det
ordnar sig ändå.
Ändå yrkar jag, herr talman, bifall till utskottets
hemställan och därmed avslag på samtliga reservatio-
ner.
Några kommentarer dock till debatten om reser-
vationerna.
När det gäller reservation 1 måste jag medge att
riksdagens egen lilla björnliga - Moderaterna, Folk-
partiet och Kristdemokraterna, självklart under mode-
rat ledning - har rätt när de säger att förslaget kom-
mer att leda till "att det nuvarande systemet för ener-
gibeskattning blir än mer oöverskådligt och godtyck-
ligt". Men se den rätta och riktiga kommentaren hjäl-
per liksom inte, för det är inte det som är problemet,
utan det är problemet med en verklighet för en ke-
misk industri som måste lösas. Som tidigare har på-
pekats är det så vist ordnat att det finns en utredning
som skall försöka få fram det perfekta, enhetliga och
övergripande systemet för energibeskattning.
I reservation nr 4 har Kristdemokraterna precis li-
ka rätt när de kräver att den skattemässiga behand-
lingen av biobränslen, inklusive råtallolja, skall vara
både heltäckande och hållbar - helt rätt och riktigt.
Det är så sant och rätt att jag knappt vågar andas om
att det skulle finnas någon särskild visdom, etik eller
upphöjd skattemoral bakom utskottets förslag till
beslut, för då drar jag på mig en replik. Det vill jag
inte göra, eftersom detta är sista inlägget under detta
ärende och då lunchen kanske väntar för några.
Både moderater och folkpartister är dock i av-
vaktan på den obefintliga perfekta lösningen - som
dessutom enligt känd högerliberal modell skulle in-
nebära skattesänkningar - faktiskt ute och tassar lite
grann i bidragsträsket. Ni får ursäkta. Förslaget i
reservationen är väldigt suddigt, som Lisbeth påpeka-
de här tidigare. Ni säger: "I avvaktan på ett sådant
förslag bör berörda företag kunna erhålla någon form
av kompensation för eventuellt ökade kostnader."
Gott folk, jag undrar hur någon form av kompen-
sation skulle se ut. Dessutom visar det en rörande
tilltro till oss i majoriteten. Det är nästan så att man
faller till föga när dessa politiska tvillingar säger att
någon form av kompensation skall erhållas. Den skall
alltså Åsbrink stå för. Ni får ursäkta, men jag tror inte
att han är på det humöret, även om det närmar sig jul.
Det bästa och mest logiska förslaget är egentligen
Miljöpartiets förslag om enbart energiskatt på denna
uppenbara biobränsleolja. Men det är inte heller rik-
tigt bra, för det löser inte det problem som vi har att
lösa.
Vänsterpartiet tycker alltså att denna beskattning
på ett biobränsle, trots att den är ologisk, fyller funk-
tionen att ge berörd industri en råvara som kemiskt
kan förädlas vidare. I valet mellan att elda upp denna
massaindustrins biprodukt eller att fortsätta en föräd-
lingsprocess och därmed få biobaserade kemiska
produkter väljer vi självklart förädlingen. Kvar finns
ändå den tallbeck som blir över och som det går bra
att elda med.
Jag yrkar bifall till hemställan i utskottsbetänkan-
det och avslag på reservationerna för Vänsterpartiets
del.

Anf. 65 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m) replik:
Herr talman! Jag kan konstatera att Lennart
Värmby är lite mer ödmjukt inställd till den här frå-
gan än Lisbeth Staaf-Igelström, när han konstaterar
att hur man än gör så blir det nog fel. Ja, men vad
denna oheliga allians mellan Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och Centerpartiet har lyckats med är
att både äta kakan och ha den kvar. Det är synd att det
inte finns någon från Centern här i dag, tycker jag.
Jag skulle vilja fråga Lennart Värmby, som säger
att han också vurmar för den kemiska industrin, om
det här förslaget kommer att påverka sysselsättningen
inom massa- och skogsindustrin på något sätt. Kom-
mer de att påverkas på något sätt av detta förslag, när
vi nu förflyttar konkurrensfördelar på det sätt som vi
gör. Om spånskiveindustrin också kommer och begär
att få undantag eftersom man eldar sågspån som ock-
så behövs för förädling, kommer Lennart Värmby i så
fall att gå med på detta undantag?
Känner inte Lennart Värmby att detta med miljö-
konsekvensbeskrivningar gungar ganska rejält? Det
finns inte så jättemycket analyser av vad förslaget
innebär.

Anf. 66 LENNART VÄRMBY (v) replik:
Herr talman! Det är första gången som jag blir be-
skylld för att vara ödmjuk, och det tackar jag för. De
flesta brukar säga precis tvärtom, men jag tar gärna åt
mig av berömmet.
När det gäller sysselsättningsförskjutningen kan
jag inte tänka mig att massaindustrin skulle påverkas i
någon mätbar utsträckning av denna biprodukts han-
terande. Det är en per producerad enhet väldigt låg-
sysselsatt bransch. Produktion av massa och papper är
ju ingen personalintensiv bransch.
Marietta de Pourbaix-Lundin frågar också hur vi
kommer att ställa oss om man också från spånindust-
rin kommer att ställa krav på liknande åtgärder. Innan
jag har granskat saken i detalj kan jag bara säga att
undantagen inte får bli regel.
Jag hoppas därmed att jag i huvudsak har till-
fredsställt den moderata nyfikenheten.

Anf. 67 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m) replik:
Herr talman! Inte riktigt, vill jag nog säga.
Jag tror faktiskt att Lennart Värmby var med vid
uppvaktningen från skogs- och massaindustrin. Man
var faktiskt bekymrad och sade: Okej, man räddar ett
företag, men i massa- och skogsindustrin kommer det
kanske att bli neddragningar. Detta är nog ett noll-
summespel i Sverige.
Detta deltar vi i just nu i Sveriges riksdag genom
att tro att vi vet bäst - inte jag, men Lennart Värmby
- hur konkurrenskraften skall fördelas.
Vad skall vi säga till den skogs- och massaindustri
vilken producerar råtallolja med lövinblandning som
inte Arizona Chemical efterfrågar? De får ju ingen
ersättning. Om de eldar upp den får de ändå betala
den här skatten. Hur kan Lennart Värmby förklara
detta för dem?
Jag vill avsluta, herr talman, med att återge vad
man säger vid kemikontoret, som skall företräda
kemiindustrin: Det går inte att komma ifrån att det är
den höga koldioxidskatten i Sverige, som inte har
motsvarighet i andra länder, som har gjort Arizona
Chemicals situation särskilt svår.

Anf. 68 LENNART VÄRMBY (v) replik:
Herr talman! Jag upprepar att jag tror inte att det
är sysselsättningen inom massaindustrin som är pro-
blemet. Exempelvis gör ju Södra Skogsägarna miljar-
dinvesteringar. Slutresultat: Ökad produktion, färre
anställda. I det perspektivet och med de summor och
de volymer det gäller är råtalloljan som att pinka i
Mississippi. Det får man kanske inte säga, så jag tar
tillbaka det omedelbart.
Det är riktigt att skogsindustrin uppvaktade ut-
skottet och framförde sina uppfattningar. De var väl
grundade, medger jag. Det är därför jag också har
sagt att hur vi än gör, så gör vi fel i det här ärendet.
Det som intresserar mig är däremot de massain-
dustrier som har en råtallolja som inte går att använda
av Arizona Chemical därför att den skulle vara för-
orenad, vilket den egentligen inte är. Massan består
inte enbart av taniga tallar utan också av lite björk-
skog och annat. Det vore väl en utmaning för de be-
rörda massaindustrierna att i stället för att gnälla och
skälla över en besvärlig och vrång verklighet och en
ännu oginare riksdagsmajoritet sätta i gång och ut-
veckla tekniken, så att man även där kan få fram
vettiga kemikaliska produkter, även om det skulle
vara lite björk och annat lövträ inblandad i råtalloljan.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 13 §.)

12 § Beskattning av fordringar och skulder i
utländsk valuta

Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU8
Beskattning av fordringar och skulder i utländsk va-
luta (prop. 1998/99:28)

Anf. 69 CARL ERIK HEDLUND (m):
Herr talman! Vi skall nu, som herr talman sade,
behandla ett förslag till förändring av beskattnings-
regler för fordringar och skulder i utländsk valuta.
Om någon mot bakgrund av de senaste årens ut-
talade stöd för ökat småföretagande hade väntat sig
att förslaget till ändringar skulle innebära förenkling-
ar eller lättnader för företagarna, så skulle den perso-
nen bli besviken.
Förslaget grundas på en promemoria som fått en,
milt uttryckt, svidande kritik från flertalet remissin-
stanser. De som tillstyrkt förslaget är några myndig-
heter, men det är värt att notera att den i detta sam-
manhang kanske viktigaste, NUTEK, har avslagit
förslaget. Övriga myndigheter, NUTEK och flertalet
av näringslivets organisationer förordar en alternativ
lösning.
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser
att man inte bör stifta lag på ett så dåligt underlag.
Bl.a. saknas en redogörelse för utländsk rätt, och man
har inte gjort någon jämförelse med beskattningen av
finansiella instrument. Man anser att orealiserade
vinster principiellt inte bör beskattas.
Ett annan remissorgan som är relevant i det här
sammanhanget är Näringslivets nämnd för regel-
granskning. De anser att det finns stora brister i ana-
lysen, att beslutsunderlaget inte är tillfyllest och att
konsekvenserna av förslaget utretts alltför summa-
riskt. Allt detta kan vi ställa upp på.
Vad innebär då det här mycket kritiserade försla-
get? Jo, fortsättningsvis skall skulder och fordringar i
utländsk valuta upptas till balansdagens kurs utan
möjligheter att göra några avsättningar till valutakurs-
reserv.
Volatiliteten när det gäller den svenska kronan är
som bekant mycket stor nu för tiden, och det finns
risk för att den blir ännu större i framtiden. Den
svenska kronan är en liten valuta. Den blir lätt offer
för allehanda internationella valutaspekulanter. Och
det blir definitivt inte bättre när EMU nu kommer i
gång den 1 januari 1999 och vi står utanför.
Det kan alltså mycket väl hända att ett företag på
balansdagen har en orealiserad vinst på grund av
valutaläget för att någon vecka eller några dagar sena-
re kunna konstatera att denna vinst har reducerats
högst betydligt eller kanske t.o.m. blivit en förlust.
Men för utskottsmajoriteten spelar verkligheten ingen
roll. Beskattning skall ske efter balansdagens kurs.
Att detta kan innebära likviditetsproblem för den
enskilde företagaren inser också regeringen. Men
regeringen anser att eftersom ränteläget numera är så
lågt borde det här inte vara något större problem.
Ack, om man nu tror att låga räntor alltid kommer att
vara regel har man nog inte läst grundkursen i eko-
nomisk historia - eller för den delen sett på vad som
har hänt i världen under de absolut senaste åren.
Visst kan man ha förhoppningar om ett stabilt lågt
ränteläge. Men att ta det som intäkt för ett lagförslag
är väl ändå i våghalsigaste laget? Och det största
problemet i detta sammanhang är inte tvära räntekast
utan i stället den berg- och dalbana som kursen på
den svenska kronan befinner sig i.
Även om regeringen i propositionen hävdar att
stabilitet i ekonomin är en grundbult i regeringens
politik kommer EMU och utanförskapet att skapa helt
nya förutsättningar. En mycket volatil valuta skapar
stora problem för företag med import- och exportva-
ror, och det är ju flertalet av de svenska företagen.
För andra balansposter än den nu aktuella finns
möjligheter att i bokslutet ha obeskattade reserver
som t.ex. överavskrivningar på inventarier eller av-
sättning till periodiseringsfond. I propositionen står
det ordagrannt: "Här är emellertid normen att dessa
reserveringar accepteras skattemässigt." Men när det
sedan gäller fordringar och skulder i utländsk valuta
skall det inte gå. Då ser texten ut så här: "Såvitt avser
fordringar och skulder i utländsk valuta är normen att
värdering skall ske till balansdagens kurs, vilket mo-
tiverar schablonbeskattning." I stället för att göra en
analys av konsekvenserna hemfaller man åt en bevis-
föring som är föga övertygande.
Varför vill då regeringen och utskottsmajoriteten
trots all kritik få till stånd en lagändring? Jo, sägs det:
Man vill ha en bättre överensstämmelse mellan bok-
föringsprinciper och skatteregler. Men sanningen
finns i slutklämmen på propositionen. Där står det:
"Ett genomförande av denna modell ger vidare en
budgetförstärkning på ca 0,54 miljarder kronor under
en femårsperiod. Denna förstärkning behövs för att
finansiera de nya reglerna avseende omstrukturering
av företag." Det var det förslaget vi diskuterade tidi-
gare här i dag. Det här med principer och konsekven-
ser kallas alltså här vid sitt rätta namn: budgetför-
stärkning. Att en del företagare får det lite knepigare
spelar då inte så stor roll.
Herr talman! Vi moderater yrkar avslag på hem-
ställan i skatteutskottets betänkande nr 8 och bifall till
reservation 1.

Anf. 70 LARS U GRANBERG (s):
Herr talman! När man tittar tillbaka på 1990 års
skattereform hittar man där uttryckliga regler för just
den fråga som vi debatterar i det här betänkandet. Det
handlar om regler för beskattning av fordringar och
skulder i utländsk valuta.
Vad är det då som har gjort att det har tagit nio år
att komma fram till en lösning? 1990 var läget sådant
att när beslutet om skattereformen skulle fattas upp-
stod ett stort motstånd om just det vi nu diskuterar. Vi
inom Socialdemokraterna ville på något sätt täppa
igen ett utrymme för skatteundandragande som fanns
genom att ha en strikt och rak tolkning där balans-
dagskursen skulle ligga till grund för värderingen. I
stället valdes en modell där avdrag medgavs för av-
sättning till valutakursreserv.
Det här medförde en olikformighet i behandlingen
av orealiserade vinster och förluster. I den tänkta raka
modellen skulle de här bägge sakerna behandlas på
ett likvärdigt sätt. Det här medförde också att en
schablonintäkt infördes för att mildra de problem som
annars skulle ha uppkommit. Med det var valutakurs-
reserven beskattad.
Nio är en lång tid, herr talman. Miljön runt frågan
då var kritisk - så även nu. Men då beräkningarna för
schablonintäkten gjordes levde man i en miljö där
SURV:en existerade. Den har nu varit avskaffad
under lång tid. Därför blir det som reservanterna vill,
nämligen att regeringen skall lägga bort frågan och
komma tillbaka med ett nytt förslag lite längre fram,
lite svårt att smälta.
Herr talman! I och med att man den 1 januari
1999 ändrar reglerna runt redovisningsseden faller
också ett avgörande hinder som 1990 avgjorde huru-
vida frågan då skulle kunna inplanteras i den nya
skattelagstiftningen eller ej. Nu är utgångsläget ett
helt annat. 1990 kan vi socialdemokrater åter lägga en
byggsten till rätta i riktning mot en likformig behand-
ling av orealiserade vinster och förluster. Det motver-
kar just skatteplanering. Vi kan lägga till en nygam-
mal del i bygget av skattereformen.
Men åter till reservationen, herr talman. Att det
finns remissinstanser som är kritiska till det förslag
som vi nu debatterar är ingenting nytt. Så var även
fallet 1990. Men om man reserverar sig borde man
ändå, tycker jag, lägga fram någon sorts förslag när
det gäller vilken riktning man själv vill att frågan
skall ta. Det som har framkommit av reservationerna
är att man inte har något eget förslag. Man gör sig
enbart till talesman för det motstånd som väckts un-
der remissrundan. Det kan jag tycka är ett besynner-
ligt sätt att driva politik på.
Varför har vi då valt denna lösning och inte en
annan? Svaret på den frågan blir, herr talman, att
samtliga modeller som diskuterats har både för- och
nackdelar. Men den strikta och raka modellen har
klart flest fördelar. Som första fördel kan nämnas att
förslaget överensstämmer med god redovisningssed
som leder till det som vi i Sverige länge har upprätt-
hållit, nämligen en stark koppling mellan redovisning
och beskattning. Som andra fördel kan nämnas att
förslaget som nu ligger till grund för beslut också är
det som kan täppa igen möjligheter till skatteundan-
dragande och skatteplanering. Det är två väldigt vik-
tiga skäl.
Med detta, herr talman, yrkar jag avslag på reser-
vationerna och bifall till hemställan i betänkandet.

Anf. 71 CARL ERIK HEDLUND (m) re-
plik:
Herr talman! Lars U Granbergs inlägg, och hans
kritik av vår reservation, följer det vanliga spåret. Allt
som regeringen och Socialdemokraterna gör är rätt.
Alla remissinstanser och de som lever i verkligheten
har fel. Sedan kräver man av oss att vi skall ha ett
alternativt förslag. Vad vi i likhet med många andra
säger är bara att detta ärende är dåligt berett. Det har
inte beaktat en rad olika aspekter som jag framförde
från talarstolen. Det är ett dåligt berett förslag som
det dessutom inte är någon brådska med att ta in. Det
är rimligtvis inga stora värden som står på spel. Det
är inget annat än besvär för företagarna. Då borde
man ta sig en funderare till. Man borde ta till sig den
kritik som har förekommit, bereda ärendet och kom-
ma tillbaka. Konstigare än så är det ju inte.
Överensstämmelsen mellan bokföring och skatte-
regler är naturligtvis bra i sig. Men det här får ju
konsekvenser i form av likviditetspåfrestningar och
sådant. Det är något som vi ofta diskuterar också i
den här kammaren; att det finns brist på kapital i
företagen och sådant. Då borde man ta till sig detta
och fundera på om det verkligen är relevant.
Är det inte så, Lars U Granberg, att den verkliga
orsaken till detta är att man skall få den här budget-
förstärkningen på 0,54 miljarder under en femårspe-
riod? Det är det som är utlösande, inte någonting
annat!

Anf. 72 LARS U GRANBERG (s) replik:
Herr talman! Får jag börja med detta med att all-
ting vi säger är rätt. Jag skulle kunna dra växlar på att
vi har majoritet bakom vårt förslag. Carl Erik Hed-
lund har inte lyckats fånga upp någon majoritet för
sitt förslag. Med det skulle man kunna säga att majo-
riteten nog har stött det bästa förslaget.
Budgetförstärkningar är det inte tal om. Det jag
tog upp i mitt anförande handlar väldigt mycket om
skatteundandragande. Samma sak gäller företagens
situation. Jag tycker att Carl Erik Hedlund glömmer
en viktig sak om företagsklimat. Har man en miljö
där skatteundandragande är vanlig och där man har
möjlighet att tillskansa sig skattelättnader - av ärliga
eller oärliga slag - så förändras ju också konkurrens-
förhållandena mellan företag. Det är inte bra, och det
är inget bra klimat för företagen.
Där tror jag mycket på det förslag som nu förelig-
ger. Jag tror att det skall kunna styra upp skatteun-
derlaget. Och jag tror faktiskt också att företagen
kommer att ha en stor fördel av det.

Anf. 73 CARL ERIK HEDLUND (m) re-
plik:
Herr talman! Lars Granberg! Jag skulle gärna vilja
veta på vilket sätt som jag som enskild företagare
eller företrädare för ett bolag kan undandra mig skatt
genom det nuvarande systemet. Jag tar vid årets slut
upp mina fordringar och skulder i utländsk valuta.
Sedan kommer det ju ett år till! Då får jag ju ta kon-
sekvenserna av det. Jag kommer ju inte undan skatt
annat än just vid det momentet, och jag slipper alltså
att betala skatt för någonting som är orealiserat, både
vinst och förlust.

Anf. 74 LARS U GRANBERG (s) replik:
Herr talman! Det är sant, men det finns ju en för-
del. Just för att komma åt sådana fall där det råder lite
tveksamhet är det ju en fördel att den här delen av
redovisningen och beskattningen är kopplade väldigt
nära varandra så att det inte spretar åt alla håll och
kanter.
Jag håller alltså fast vid att det här förslaget är bra
även för företagen, inte bara för oss socialdemokrater.
Jag säger inte heller det för att det här, som jag också
sade i mitt anförande, är en del av den skattereform
som vi tillsammans med Folkpartiet, som jag förres-
ten är lite... Nej, man skall inte använda en replik mot
andra partier. Men jag tror att det finns stora fördelar
för företagen i det här beslutet, inte bara för oss soci-
aldemokrater.

Anf. 75 PER ROSENGREN (v):
Herr talman! Med tanke på vad jag kommer att
säga är det väl säkrast att jag klargör redan från bör-
jan att jag yrkar bifall till hemställan i det föreliggan-
de betänkandet.
I min värld, när det gäller redovisning av ford-
ringar och skulder, har det alltid varit på det sättet att
försiktighetsprincipen skall gälla. Skulder skall alltså
tas upp till den högsta av bokförd kurs och balansda-
gens kurs, och tvärtom när det gäller fordringar. Så
här är det ju på grund av att man inte skall redovisa
ett för högt värde på företaget. Om man har den sy-
nen är det också ganska naturligt att det skall finnas
en överensstämmelse mellan den civilrättsliga lag-
stiftningen och den skatterättsliga. Jag tycker att det
är ganska nödvändigt.
I min värld levde jag med den uppfattningen att i
stort sett alla tyckte så fram till dess att de nya regler-
na på det civilrättsliga området infördes. De innebar
att det är balansdagens kurs som skall gälla. Jag tyck-
er inte att den ändringen på det civilrättsliga planet
var särskilt lyckad, men att i nuvarande läge gå emot
att det blir en överensstämmelse mellan civilrättslig
lagstiftning och skatterättslig lagstiftning tycker jag är
fel.
Jag tycker att det är viktigt att denna överens-
stämmelse finns. Och jag är lite förvånad över att
moderaterna bara tar upp denna fråga nu och att de
inte egentligen reagerade när den civilrättsliga lag-
stiftningen ändrades. Det är ju faktiskt så att värde-
ring av företag osv. blir väldigt otydlig på hela den
civilrättsliga sidan när man använder de nya värde-
ringsreglerna. Hade moderaterna varit konsekventa
skulle de naturligtvis ha reagerat då. Tidigare har jag
förstått att Moderaterna har ansett att det varit bra
med en överensstämmelse mellan den civilrättsliga
lagstiftningen och den skatterättsliga. Men i det sam-
manhanget - jag skall inte säga gynnade - stämde det
kanske bättre överens med Moderaternas ideologi.
Jag tycker att man måste vara lite konsekvent.
Man kan inte ha vissa argument när det ser ut på ett
sätt och byta argument och ståndpunkt när det ser ut
på ett annat sätt. Jag tycker att det är bra om man är
lite konsekvent i politiken, och det är det jag försöker
vara. Det är också därför jag yrkar bifall till detta
betänkande, för jag tycker att den viktigaste principen
trots allt är att det finns en överensstämmelse. Att jag
sedan som sagt beklagar att den civilrättsliga lagstift-
ningen är ändrad på det här området kan jag erkänna
inför kammaren.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 13 §.)

13 § Utrikesförvaltning och internationell sam-
verkan

Föredrogs
Utrikesutskottets betänkande 1998/99:UU1
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan (prop. 1998/99:1 delvis)

Anf. 76 VIOLA FURUBJELKE (s):
Herr talman! Kammaren har nu att behandla ut-
giftsområde 5, och det gäller utrikesförvaltning och
internationell samverkan. Eftersom reservanten inte
är närvarande och inte heller den som har skrivit ett
särskilt yttrande skall jag inskränka mig till att först
och främst yrka bifall till hemställan i utskottets be-
tänkande, och därefter något ändå till protokollet läsa
in de argument som utskottsmajoriteten anför för att
tillbakavisa reservationen.
Moderaterna har reserverat sig mot att vår ambas-
sad i Wellington inte har återupprättats. Att vi inte har
en ambassad i Wellington i dag är ett resultat av de
besparingar som kammaren har beslutat om och att
utrikesförvaltningen är i ständig utveckling. Den
verksamhet som sköttes vid ambassaden i Wellington
utförs nu genom sidoackreditering från Canberra, och
utskottsmajoriteten anser att det fungerar till fullo.
Därför tillbakavisar vi den här reservationen.
Den andra reservationen som Moderaterna har
lagt till betänkandet går ut på att man bör ha en flexi-
bel organisation i utrikesförvaltningen, och som en
följd av den omorganisation som genomfördes i
Stockholm 1996 menar man att man också bör göra
en översyn av förvaltningen i utlandet. Det här är en
upprepning av en tidigare motion. Även förra året
bifogade man samma reservation till betänkandet. Vi
svarade då, och vi svarar återigen, att en sådan studie
som man efterlyser redan är gjord. Den gjordes inför
omorganisationen 1996. Då genomförde man nämli-
gen den utredning som tog sin utgångspunkt i de
förändringsbehov som följer av den omorganisation
som har skett i Stockholm. Därmed menar vi faktiskt
att motionärens önskemål är tillgodosedda, och reser-
vationen tillbakavisas återigen därför.
Jag går till den fråga där Elver Jonsson har varit
engagerad. Det gäller verksamheten inom Arena
Norden. Där har utskottet en mycket positiv skriv-
ning. Vi menar att den här verksamheten bör garante-
ras. Vi förutsätter att man från Utrikesdepartementet
ser till att verksamheten kan fortsätta intill dess att
man fattar en nytt beslut i Nordiska ministerrådet. Vi
redogör också för de diskussioner som pågår om
andra former för verksamheten. I stort sett bör motio-
närernas önskemål vara tillgodosedda med detta.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till hem-
ställan i utrikesutskottets betänkande och avslag på
reservationerna.

Anf. 77 JAN ERIK ÅGREN (kd):
Fru talman! Det betänkande som vi har uppe till
diskussion i dag om utrikesförvaltning och internatio-
nell samverkan råder det ganska stor enighet om, i
varje fall på de flesta av de olika områden det handlar
om. Skillnaderna mellan våra partier kommer fram på
ett helt annat sätt när det gäller synen på det interna-
tionella biståndet, som vi skall diskutera här i mor-
gon.
Jag vill i dagens inlägg nöja mig med att behandla
frågan om Arena Norden och dess möjlighet till fort-
satt verksamhet för information om Norden och nor-
diskt samarbete.
Där har vi kristdemokrater bl.a. i en trepartimo-
tion med Centern och Folkpartiet, men även andra,
motionerat om ett anslag för att säkra verksamheten
även för kommande år för Arena Norden. Under
utskottsarbetets gång uppnåddes glädjande nog ett
samförstånd som visserligen inte innebär ett bokstav-
ligt bifall till våra motioner men som lett till en ge-
mensam skrivning som kan betecknas som starkare
än förra årets skrivning som då ledde till att verksam-
heten kunde fortsätta för Arena Norden under inneva-
rande år.
I årets betänkande kan vi nu läsa: "Utskottet utgår
ifrån att regeringen möjliggör fortsatt verksamhet, i
avvaktan på beslut i Nordiska ministerrådet under
1999". Det var precis det som utskottets ordförande
nyss anförde. Utskottet har också i sin skrivning tidi-
gare konstaterat att de behov som verksamheten avses
tillgodose är angelägna.
Vi som motionerat med målsättningen att säkra
Arena Nordens verksamhet även för 1999 är nöjda
med den skrivningen eftersom vi kan konstatera att vi
nått vårt syfte. Arena Nordens verksamhet kan fort-
sätta även nästa år.
Men, fru talman, det känns angeläget att i detta
sammanhang få understryka vikten av att det arbete
som nu pågår för att på sikt säkra fortsatt informa-
tionsverksamhet i Sverige genom nordisk samfinansi-
ering verkligen lyckas. Det hade ju varit en fördel om
frågan kunnat få den lösningen redan inför komman-
de år.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till
hemställan i utskottets betänkande.

Anf. 78 LENNART GUSTAVSSON (v):
Fru talman! I betänkandet berörs bl.a. frågor kring
det arktiska samarbetet. Vänsterpartiet har i en mo-
tion pekat på vikten av att det arktiska samarbetet ges
en högre politisk prioritet.
Samarbetet om Arktis är viktigt inte bara för de
befolkningsgrupper som bor där och de arktiska län-
derna utan också för de internationella relationerna,
för fred och säkerhet i hela världen och för möjlighe-
terna att skapa en ekologiskt hållbar utveckling på
hela jordklotet.
De arktiska områdena rymmer stora oexploaterade
naturresurser. Naturligtvis tilldrar sig dessa rikedomar
ett minst sagt stort intresse från marknadsaktörer och
politiker i den tätbefolkade och resurskrävande delen
av världen.
En storskalig och okontrollerad exploatering av de
rika naturtillgångarna på skog, mineral, kol, olja och
gas kan mycket väl leda till gigantiska miljöproblem
och försvåra för regionens befolkning att värna sin
kultur och att värna sina ekonomiska intressen. Det
skulle långsiktigt försvåra befolkningens möjligheter
till överlevnad i området.
Vinsterna från exploatering av området kan
mycket väl helt och hållet hamna hos internationella
exploatörer i helt andra delar av världen samtidigt
som de ekonomiska villkoren för regionens befolk-
ning förvärras. Skall en långsiktigt hållbar utveckling
av det arktiska området kunna ske måste befolkning-
en i dessa resursrika områden få del vinsterna från
naturresurserna. Det är naturligtvis också mycket
viktigt att i all verksamhet i det arktiska området ta
hänsyn till den mycket speciella och känsliga arktiska
miljön.
Inte minst mot den bakgrunden är det bra att ut-
skottet pekar på möjligheten att Sverige lyfter fram de
arktiska frågorna i exempelvis internationellt miljö-
samarbete. Det är enligt min mening viktigt att Sveri-
ge i så många internationella forum som möjligt lyfter
fram just de arktiska frågorna.
Man får konstatera att det konkreta samarbetet
inom det arktiska området är i ett begynnande skede
där frågorna kring finansiering och struktur för sam-
arbetet återstår att lösa. Utskottet anser att det skulle
vara av värde att regeringen i någon form återkommer
till riksdagen och redovisar samarbete som pågår och
som kommer att initieras. Det tycker jag är bra.
Eftersom utskottet delar Vänsterpartiets åsikt om
vikten av det arktiska samarbetet ser jag personligen
med stor tillförsikt fram emot regeringens fortsatta
arbete i den här frågan. Med dessa ord yrkar jag bifall
till utskottets hemställan i betänkandet.

Anf. 79 ELVER JONSSON (fp):
Fru talman! Detta med internationellt samarbete
och samverkan har sina praktiska sidor. Nordiska
rådets presidium arbetar här i huset i dag, och vi har
ryska gäster. Det gör att det kan vara svårt att komma
i tid till kammaren när talarlistan galopperar.
Det nordiska området tas upp i betänkandet, och
det arktiska samarbetet har noterats. Jag kan instäm-
ma i Lennart Gustavssons inlägg. Utskottet är mycket
positivt i den delen när det gäller rapporteringen hit
till parlamentet.
Den andra frågan är om möjligt något allvarligare.
Utskottets fru ordförande var inne på att det var det
som intresserade mig och gav mig ett löfte innan jag
ens rest frågan att det skulle hanteras väl.
Jag har redogjort för Arena Nordens arbetsupp-
gifter och argumenterat för att det borde få ett eget
anslag. Jag skrev för övrigt en fråga till samarbetsmi-
nistern förra hösten om hur man skall hantera det och
om utlovade statsbidrag.
Statsrådet Pagrotskys sade i sitt svar att regering-
en på olika sätt försökte tillgodose Föreningen Nor-
dens önskemål om stöd till informationsverksamhet
via Arena Norden för att skapa tillräcklig plane-
ringstrygghet så att verksamheten vid Arena Norden
skulle fortsätta.
Han sade också att det pågick förberedelser för
olika former av samverkan mellan Regeringskansliet
och Föreningen Norden. Strävan var att verksamheten
skulle få det stöd som det förtjänade och att man
utnyttjade den kompetens och det kontaktnät som
finns hos Föreningen Norden i allmänhet och hos
Arena Norden i synnerhet. För år 1999 finns inget
sådant anslag beviljat.
Jag kan läsa att utrikesutskottet har inhämtat att en
dialog pågår för att finna den långsiktiga lösningen
för den nordiska informationsverksamheten. Rege-
ringen verkar för att en sådan verksamhet upprättas i
Sverige på grundval av en nordisk samfinansiering.
Saken skall också behandlas i Nordiska samarbets-
kommittén inom Nordiska ministerrådet.
Utskottet har nöjt sig med det beskedet och utgår
ifrån att regeringen möjliggör fortsatt verksamhet i
avvaktan på ett samnordiskt beslut under 1999. Där
accepterar man alltså samma temporära lösning som
för 1998. Den har gett upphov till att Föreningen
Norden har känt osäkerhet.
Mot den bakgrunden vill jag framhålla det jag
också framförde i motionen, nämligen att Arena Nor-
den har övertagit större delen av de informationsupp-
gifter som tidigare handlades av den svenska delega-
tionens kansli och även av presidiesekretariatet. Det
nödvändiggjordes av de personalinskränkningar som
genomfördes vid det svenska kansliet och sekretaria-
tets flytt till Köpenhamn. Då var Arena Norden en
lämplig aktör.
Fru talman! Jag tycker att det ändå måste ses som
en rimlig svensk uppgift att ge en utåtriktad informa-
tion om Norden i Sverige på samma sätt som sker
nationellt i övriga nordiska länder. Statsfinansiellt,
kära kammarledamöter, handlar det ju om oerhört lite
pengar jämfört med de summor som vi lägger på
annat internationellt samarbete, EU inte att förglöm-
ma.
För att säkra verksamheten vid Arena Norden vo-
re den bästa lösningen ett fast anslag. Jag utgår från
att regeringen beaktar både motionen - som har blivit
besvarad av utskottet, som det heter - och dessa syn-
punkter och det som också utskottets ordförande har
sagt här i kammaren. Som motionär är jag mycket
nöjd med att motionen inte avslås. Den är just, som
det sägs, besvarad. Jag vill yrka bifall till hemställan i
betänkandet i den delen, medan jag sällar mig till
reservanterna under mom. 7 som gäller representatio-
nen i Wellington. Där yrkar jag bifall till den reserva-
tionen.

Anf. 80 GÖRAN LENNMARKER (m):
Fru talman! Jag är också ett offer för det snabba
framskridandet på talarlistan. Därför kommer jag sist.
Moderata samlingspartiet har i detta betänkande,
som handlar om utgiftsområde 5, tre avvikande in-
ställningar i förhållande till utskottsmajoriteten.
Den ena gäller synen på utrikesförvaltningen. Där
menar vi att globaliseringen och de ökade kontakter-
na över hela världen, både vad gäller ekonomi och
handel, mänskliga kontakter och faktiskt även bi-
stånd, innebär ökade krav på utrikesrepresentationen.
Vi menar att det behövs en svensk närvaro i princip i
hela Europa och Medelhavsområdet. Vi har ju varit
kritiska till att vi inte har inrättat en ambassad i
Minsk. Det är kanske inte så lätt just nu. Det beskrivs
också i utskottsbetänkandet.
Vi menar också att det behövs en stark svensk
närvaro i Asien och Latinamerika och faktiskt även i
Afrika, där vi menar att vi kanske t.o.m. skulle ha en
ökad del av Utrikesdepartementets verksamhet bl.a.
vad gäller analyser på biståndsområdet.
Inom utrikesförvaltningen krävs det också en
ökad kompetens. Det ser vi inte minst genom de krav
som EU-samarbetet och även samarbete i andra inter-
nationella sammanhang ställer. Kvalitetskraven blir
allt tydligare om ett litet land skall göra sig gällande.
Det gör att det sammantaget ställs ökade krav, och vi
har en högre ambitionsnivå vad gäller utrikesförvalt-
ningen. Det innebär också att vi faktiskt anslår något
mer medel för att tillgodose denna ökade ambitions-
nivå.
Vi menar också att det var ett misstag att avveckla
ambassaden i Wellington. Därför yrkar jag bifall till
reservation 1.
Det andra punkten gäller vår syn på de fria och
frivilliga organisationerna. Där är vi av principiella
skäl mycket tveksamma till att man skall ha special-
destinerade bidrag till fria och frivilliga organisatio-
ner. Man får vara försiktig så att man hamnar i den
situationen att NGO:er, Non-governmental organiza-
tions, i praktiken blir regeringsstödda organisationer.
Då skär man sönder hela idén med att ha fria och
frivilliga organisationer. Det är därför vi av principi-
ella skäl är emot att man skall ha ett särskilt bidrag på
den grunden.
Fru talman! Den tredje punkten där vi avviker
från utskottets majoritet gäller frågan om fredsbeva-
rande operationer. Vi menar att man skall ha ett sam-
lat anslag för detta som inte skall ligga under det här
området utan under utgiftsområde 7. Bakom detta
ligger helt enkelt iakttagelsen att vi på ett bättre sätt
behöver kunna fatta beslut om fredsbevarande opera-
tioner.
Sverige har kanske inte varit så duktigt på det här
området. Vi är kanske ett av de länder som borde ha
gjort lite mer under de gångna åren. Det hänger del-
vis, men bara delvis, samman med beslutsstrukturen.
Det vore bättre att det låg inom Utrikesdepartemen-
tets område och finansieringen helt och hållet skedde
via ett anslag där de utrikespolitiska ambitionerna får
bestämma vad man skall göra.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reserva-
tion 1.

Anf. 81 ELVER JONSSON (fp) replik:
Fru talman! Utskottets vice ordförande tog upp
vår ambitionsgrad när det gäller samarbete. Det
kommenteras ju helt riktigt i betänkandet. Lennmar-
ker var inne på det och efterlyste en ambitionsgrad. I
den mån inte utskottets ordförande kommenterar den
delen skulle jag vilja fråga vice ordföranden på vilket
sätt det skulle kunna ske.
För egen del menar jag att vi också i ljuset av de
norska ambitionerna borde höja den svenska aktivi-
teten. Sverige skall ju också så småningom ha ordfö-
randerollen i EU om ett par år. Jag tror att det är rätt
som utskottet säger att det ställs skärpta krav på utri-
kesförvaltningen under de kommande åren. Men det
skulle vara intressant med en politisk kommentar till
på vilket sätt det skulle kunna ske.
Fru talman! Sedan hade jag också tänkt säga nå-
gonting om Östersjösamarbetet. Det känns riktigt och
viktigt. Det finns möjligen ett bekymmer. Det är att
det är så många aktörer. Det gäller både de överstatli-
ga och de nationella. Men det gäller också län och
regioner, för att inte tala om de många kommuner
som nu har verksamheter och samarbete med områ-
den på andra sidan Östersjön. Jag tror att det är vik-
tigt att vi får en strukturering så att vi också får hög
rationalitet och effektivitet. Det finns onekligen en
viss trängsel och kanske rent av också ett dubbelar-
bete. Det skulle vara bra om vi kunde minimera det.
Det var ytterligare några synpunkter som jag hade
tänkt framföra.
Sedan uppskattar jag att utskottet också noterar
det som sades om den nya och förnyade Afrikapoliti-
ken. Där finns mycket att göra, inte minst när det
gäller det som händer under dessa dygn i Central- och
Västafrika.

Anf. 82 GÖRAN LENNMARKER (m) re-
plik:
Fru talman! Jag kan nog bara delvis besvara Elver
Jonssons fråga. Jag kan inte besvara den å regering-
ens vägnar. Det får andra göra.
Det finns vissa saker som det finns anledning att
understryka. Det ena är att vi nu har varit medlemmar
i EU i snart fyra år. Där finns det en del erfarenheter
att dra. Det har vi bl.a. sett i pressen. Vi hade en
ganska stor dimensionering när vi trädde in. Den kan
möjligtvis dras ned något i Bryssel. Vi har också
erfarenhet av representationen i andra EU-länder.
Den också möjligtvis dras ned något.
Vi har också behov av ökad närvaro på andra håll.
Vi är ju ense, Elver Jonsson och jag, om vikten av en
ambassad i Wellington, för att ta det exemplet. Men
det finns också hål i Central- och Östeuropa. Minsk är
ett sådant som vi har debatterat och diskuterat länge.
Utrikesdepartementets centrala organisation sågs
över för ett antal år sedan och en omorganisation har
trätt i kraft. Denna organisation är ganska ny och
delvis radikalt förändrad. Den organisationen bör nu
få sätta sig.
Vi tror att det nu är tid att se över den utländska
organisationen, dvs. var man skall vara representerad
och på vilket sätt. Här finns det också anledning att
någon fundera över i vilka former som verksamheten
kan finansieras. Det finns t.ex. anledning att tro att
man ibland kan få en finansiering inte bara via anslag
utan också på andra sätt. Vi menar att tiden nog är
kommen att nu göra en sådan bredare översyn av
utrikesförvaltningens organisation utanför Sverige.

Anf. 83 ELVER JONSSON (fp) replik:
Fru talman! Jag tackar för det svar som vice ord-
föranden gav när det gäller de praktiska frågorna men
också när det gäller tankar kring finansiering m.m.
Nu studerar man ändå utskottsbetänkandet. I det
nya treåriga samarbetsprogrammet med länder i Cen-
tral- och Östeuropa betonas framväxten av en alleu-
ropeisk säkerhets- och samarbetsordning. Jag tror att
det är bra. Jag tror också att det indikerar en större
öppenhet när det gäller säkerhetsfrågor som bara för
något eller ett par år sedan var helt otänkbar, åtmins-
tone i den svenska regeringskretsen. Jag tror att det är
bra att det har skett ett nytänkande som säkerligen
skall främja både samarbete och en mer trygg euro-
peisk säkerhetspolitik.
De inre slitningarna, för att inte säga sönderslit-
ningarna, i f.d. Jugoslavien är en tragedi för hundra-
tusentals medborgare i områdena. Att situationen i
t.ex. Kosovo är så tragisk som den fortfarande är
måste ses som ett nederlag för alla demokratiska
stater i Europa.

Anf. 84 VIOLA FURUBJELKE (s):
Fru talman! Det sista meningsutbytet blir något
egendomligt när reservanterna debatterar med var-
andra över det ärende som de själva tillsammans har
reserverat sig mot.
Jag vill i stället bemöta Göran Lennmarker i hans
resonemang som gäller anslag D 2, information och
studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande ut-
veckling. Det är ett anslag som moderaterna inte
anser att vi skall ha längre. Man tycker att den typen
av generella bidrag till organisationer som arbetar
med fredsfrämjande verksamhet skall utgå. Det här
har utskottet tillbakavisat.
Jag skulle vilja säga så här: Alltför många länder
har inte förankrat sin säkerhetspolitik och en känsla
för internationella organisationer och fredsfrämjande
arbete hos sitt folk.
Så är inte fallet här i landet. Det finns många akti-
va verksamma folkrörelser som arbetar inom det här
området. De arbetar med att stimulera intresse och
engagemang för fredsfrågor. Det är en styrka för
landet, och det sammanfaller väl med den utrikespo-
litik som vi här vill föra.
Därför vill jag på det skarpaste tillbakavisa propå-
erna från Moderata samlingspartiet om att detta an-
slag inte skulle finnas.

Anf. 85 GÖRAN LENNMARKER (m):
Fru talman! Frågan är inte om organisationerna
följer svensk utrikespolitik eller ej. Det kan t.o.m.
snarast vara ett bekymmer att man ställer krav på
organisationerna att ha ett visst specifikt innehåll.
Det är det vi avvisar. Vi menar att fria och frivilli-
ga organisationer skall finansieras på generella grun-
der och inte efter något slags kvalitetsbedömning av
deras verksamhet. Då är risken att vi får NGO:er som
inte är NGO:er, utan governmental dependant orga-
nizations.
Det är en oroande utveckling vi ser på många håll
i världen att man börjar föra regeringspolitik via
NGO:er. Då går man, som själva definitionen säger,
miste om det fria, oberoende. Då får vi regeringsbe-
roende och regeringsunderstödda frivilligorganisatio-
ner som vi inte vill ha.

Anf. 86 VIOLA FURUBJELKE (s):
Fru talman! Jag vill kraftfullt tillbakavisa det
misstänkliggörande av folkrörelserna som Göran
Lennmarker gör sig skyldig till. Jag tror inte att någon
av de folkrörelser som mottar bidrag för fredsprojekt
av olika slag känner att de har ett beroendeförhållan-
de till regeringen. Tvärtom är det ett inslag i en le-
vande demokrati att låta många människor bli delak-
tiga i och bärare av de allmänna värderingar som
svensk utrikespolitik vilar på.

Anf. 87 GÖRAN LENNMARKER (m):
Fru talman! Bekymret är att enbart ett ansöknings-
förfarande och ett bedömningsförfarande naturligtvis
tvingar fram ett sätt hos organisationer att bete sig, att
göra ansökningar och att överväga sin verksamhet
som riskerar att påverka organisationens inriktning
och ändamål, som man annars kanske inte skulle ha.
Det bekymret gäller all typ av specialdefinierat bi-
drag, oavsett om det är inom Utrikesdepartementet
eller inom andra områden.
Det menar vi är fel. Skall man ha ett föreningsliv
som är oberoende skall det också vara fullt oberoen-
de. Det skall inte vara beroende av bidragsbedöm-
ningar och bidragsansökningar där man bedömer
innehållet i verksamheten.

Överläggningen var härmed avslutad.
Beslut

SkU1 Anslag till Skatteförvaltningen och Tullver-
ket
Mom. 5 (tulltillägg)
1. utskottet
2. res. 1 (m, kd, fp)
Votering:
182 för utskottet
114 för res. 1
53 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 110 s, 40 v, 16 c, 16 mp
För res. 1: 68 m, 35 kd, 11 fp
Frånvarande: 21 s, 14 m, 3 v, 7 kd, 2 c, 6 fp

Mom. 6 (förenkling av tullproceduren)
1. utskottet
2. res. 2 (m, kd)
Votering:
191 för utskottet
105 för res. 2
1 avstod
52 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 110 s, 40 v, 16 c, 9 fp, 16 mp
För res. 2: 68 m, 36 kd, 1 fp
Avstod: 1 fp
Frånvarande: 21 s, 14 m, 3 v, 6 kd, 2 c, 6 fp

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU2 Koncernbeskattningsfrågor för ideella före-
ningar och stiftelser, m.m.
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU4 Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m.
Mom. 1 (avdrag för pensionskostnader vid byte av
tryggandeform eller byte av arbetsgivare)
1. utskottet
2. res. (m, kd, fp)
Votering:
182 för utskottet
115 för res.
52 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 110 s, 40 v, 16 c, 16 mp
För res.: 68 m, 36 kd, 11 fp
Frånvarande: 21 s, 14 m, 3 v, 6 kd, 2 c, 6 fp

Mom. 2-4
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU5 Omstruktureringar och beskattning
Mom. 1 (vinster och förluster på näringsbetingade
andelar)
1. utskottet
2. res. 1 (m, kd, fp)
Votering:
182 för utskottet
113 för res. 1
54 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 110 s, 40 v, 16 c, 16 mp
För res. 1: 68 m, 35 kd, 10 fp
Frånvarande: 21 s, 14 m, 3 v, 7 kd, 2 c, 7 fp

Mom. 2-14
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU6 Vissa punktskatte- och tullfrågor
Mom. 1 (kontroll av ansökningar om återbetalning av
skatt m.m.)
1. utskottet
2. res. i motsvarande del (m, kd, fp)
Votering:
182 för utskottet
115 för res.
52 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
För utskottet: 110 s, 40 v, 16 c, 16 mp
För res. : 68 m, 36 kd, 11 fp
Frånvarande: 21 s, 14 m, 3 v, 6 kd, 2 c, 6 fp

Mom. 2-5
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU7 Beskattning av råtallolja
Mom. 1 (beskattning av råtallolja)
1. utskottet
2. res. 1 (m, kd, fp)
3. res. 2 (mp)
Förberedande votering:
118 för res. 1
17 för res. 2
163 avstod
51 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
166 för utskottet
115 för res. 1
17 avstod
51 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 111 s, 40 v, 15 c
För res. 1: 68 m, 36 kd, 11 fp
Avstod: 1 c, 16 mp
Frånvarande: 20 s, 14 m, 3 v, 6 kd, 2 c, 6 fp

Mom. 2 och 3
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU8 Beskattning av fordringar och skulder i
utländsk valuta
1. utskottet
2. res. (m, kd)
Votering:
194 för utskottet
104 för res.
51 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 111 s, 40 v, 16 c, 11 fp, 16 mp
För res.: 68 m, 36 kd
Frånvarande: 20 s, 14 m, 3 v, 6 kd, 2 c, 6 fp

UU1 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och in-
ternationell samverkan
Mom. 7 (Sveriges representation i Wellington)
1. utskottet
2. res. 1 (m, fp)
Votering:
219 för utskottet
80 för res res. 1
50 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 111 s, 40 v, 37 kd, 16 c, 15 mp
För res. 1: 68 m, 11 fp, 1 mp
Frånvarande: 20 s, 14 m, 3 v, 5 kd, 2 c, 6 fp

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.

14 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Trafikutskottets betänkande
1998/99:TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Justitieutskottets betänkanden
1998/99:JuU1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1998/99:JuU3 Immunitet och privilegier för sekreta-
riatet för Östersjöstaternas råd i Stockholm
1998/99:JuU4 Immunitet och privilegier för GIWA i
Kalmar

15 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 7 december

1998/99:100 av Maud Ekendahl (m) till näringsmi-
nistern
USA:s hot om strafftullar
1998/99:106 av Erik Arthur Egervärn (c) till justi-
tieministern
Tullverkets försämrade service i Jämtland
1998/99:111 av Gunnel Wallin (c) till statsrådet Leif
Pagrotsky
Strafftullar som hotar BRIO-koncernen
1998/99:112 av Jeppe Johnsson (m) till justitiemi-
nistern
Åklagarväsendet
1998/99:113 av Barbro Westerholm (fp) till justitie-
ministern
Utredning om homosexuella och barn
1998/99:119 av Gunnel Wallin (c) till justitieminis-
tern
Platsbristen inom kriminalvården

den 9 december

1998/99:147 av Sten Tolgfors (m) till näringsminis-
tern
Förutsättningarna för företagande
1998/99:149 av Lena Sandlin (s) till statsrådet Maj-
Inger Klingvall
Arbetsskadeförsäkringen
1998/99:152 av Owe Hellberg (v) till statsrådet Lars-
Erik Lövdén
Ekonomiskt stöd till Munkedals kommun
1998/99:154 av Johan Pehrson (fp) till statsrådet
Britta Lejon
Ersättningsreglerna för förtroendevalda

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 15 december.

16 § Kammaren åtskildes kl. 13.50.

Förhandlingarna leddes
av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 9 §
anf. 32 (delvis),
av förste vice talmannen därefter t.o.m. 13 § anf. 76
(delvis) och
av tredje vice talmannen därefter till sammanträdets
slut.

Innehållsförteckning

1 § Justering av protokoll 1

2 § Anmälan om inkomna faktapromemorior om förslag från
Europeiska kommissionen 1

3 § Hänvisning av ärende till utskott 1

4 § Förnyad bordläggning 1

5 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den
8 december 1

KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1

Meddelande om samlad votering 4

6 § Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket 4

Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU1 4

Anf. 1 CATHARINA HAGEN (m) 4

Anf. 2 HELENA HÖIJ (kd) 5

Anf. 3 JOHAN PEHRSON (fp) 6

Anf. 4 PER ERIK GRANSTRÖM (s) 7

Anf. 5 CATHARINA HAGEN (m) replik 8

Anf. 6 PER ERIK GRANSTRÖM (s) replik 9

Anf. 7 CATHARINA HAGEN (m) replik 9

Anf. 8 PER ERIK GRANSTRÖM (s) replik 9

Anf. 9 HELENA HÖIJ (kd) replik 9

Anf. 10 PER ERIK GRANSTRÖM (s) replik 9

Anf. 11 HELENA HÖIJ (kd) replik 9

Anf. 12 PER ERIK GRANSTRÖM (s) replik 9

Anf. 13 MARIE ENGSTRÖM (v) 10

Anf. 14 HELENA HÖIJ (kd) replik 10

Anf. 15 MARIE ENGSTRÖM (v) replik 10

Anf. 16 HELENA HÖIJ (kd) replik 11

Anf. 17 MARIE ENGSTRÖM (v) replik 11

Anf. 18 OLLE LINDSTRÖM (m) 11

Anf. 19 PER ERIK GRANSTRÖM (s) 12

Anf. 20 OLLE LINDSTRÖM (m) 12

Anf. 21 PER ERIK GRANSTRÖM (s) 12

Anf. 22 OLLE LINDSTRÖM (m) 12

(Beslut fattades efter 13 §.) 13

7 § Koncernbeskattningsfrågor för ideella föreningar och
stiftelser, m.m. 13

Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU2 13

(Beslut fattades efter 13 §.) 13

8 § Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m. 13

Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU4 13

Anf. 23 CARL FREDRIK GRAF (m) 13

Anf. 24 KENNETH LANTZ (kd) 13

Anf. 25 LARS U GRANBERG (s) 14

Anf. 26 CARL FREDRIK GRAF (m) 14

Anf. 27 LARS U GRANBERG (s) 15

Anf. 28 CARL FREDRIK GRAF (m) 15

Anf. 29 LARS U GRANBERG (s) 15

Anf. 30 KENNETH LANTZ (kd) 15

Anf. 31 LARS U GRANBERG (s) 15

(Beslut fattades efter 13 §.) 15

9 § Omstruktureringar och beskattning 15

Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU5 15

Anf. 32 CARL ERIK HEDLUND (m) 15

Anf. 33 LARS U GRANBERG (s) 17

Anf. 34 CARL ERIK HEDLUND (m) replik 18

Anf. 35 LARS U GRANBERG (s) replik 18

Anf. 36 CARL ERIK HEDLUND (m) replik 19

Anf. 37 LARS U GRANBERG (s) replik 19

Anf. 38 PER ROSENGREN (v) 19

Anf. 39 KENNETH LANTZ (kd) 19

(Beslut fattades efter 13 §.) 20

10 § Vissa punktskatte- och tullfrågor 20

Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU6 20

Anf. 40 CATHARINA HAGEN (m) 20

Anf. 41 ULLA WESTER (s) 20

Anf. 42 CATHARINA HAGEN (m) replik 21

Anf. 43 ULLA WESTER (s) replik 21

Anf. 44 CATHARINA HAGEN (m) replik 21

Anf. 45 ULLA WESTER (s) replik 21

Anf. 46 PER ROSENGREN (v) 22

Anf. 47 CATHARINA HAGEN (m) replik 22

Anf. 48 PER ROSENGREN (v) replik 22

Anf. 49 CATHARINA HAGEN (m) replik 23

Anf. 50 PER ROSENGREN (v) replik 23

Anf. 51 KENNETH LANTZ (kd) 23

(Beslut fattades efter 13 §.) 23

11 § Beskattning av råtallolja 23

Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU7 23

Anf. 52 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m) 23

Anf. 53 HELENA HÖIJ (kd) 25

Anf. 54 YVONNE RUWAIDA (mp) 25

Anf. 55 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) 26

Anf. 56 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m) replik 27

Anf. 57 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik 27

Anf. 58 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m) replik 27

Anf. 59 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik 27

Anf. 60 HELENA HÖIJ (kd) replik 27

Anf. 61 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik 28

Anf. 62 HELENA HÖIJ (kd) replik 28

Anf. 63 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik 28

Anf. 64 LENNART VÄRMBY (v) 28

Anf. 65 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m) replik 29

Anf. 66 LENNART VÄRMBY (v) replik 29

Anf. 67 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m) replik 29

Anf. 68 LENNART VÄRMBY (v) replik 30

(Beslut fattades efter 13 §.) 30

12 § Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta 30

Skatteutskottets betänkande 1998/99:SkU8 30

Anf. 69 CARL ERIK HEDLUND (m) 30

Anf. 70 LARS U GRANBERG (s) 31

Anf. 71 CARL ERIK HEDLUND (m) replik 31

Anf. 72 LARS U GRANBERG (s) replik 32

Anf. 73 CARL ERIK HEDLUND (m) replik 32

Anf. 74 LARS U GRANBERG (s) replik 32

Anf. 75 PER ROSENGREN (v) 32

(Beslut fattades efter 13 §.) 32

13 § Utrikesförvaltning och internationell samverkan 32

Utrikesutskottets betänkande 1998/99:UU1 32

Anf. 76 VIOLA FURUBJELKE (s) 33

Anf. 77 JAN ERIK ÅGREN (kd) 33

Anf. 78 LENNART GUSTAVSSON (v) 33

Anf. 79 ELVER JONSSON (fp) 34

Anf. 80 GÖRAN LENNMARKER (m) 34

Anf. 81 ELVER JONSSON (fp) replik 35

Anf. 82 GÖRAN LENNMARKER (m) replik 35

Anf. 83 ELVER JONSSON (fp) replik 36

Anf. 84 VIOLA FURUBJELKE (s) 36

Anf. 85 GÖRAN LENNMARKER (m) 36

Anf. 86 VIOLA FURUBJELKE (s) 36

Anf. 87 GÖRAN LENNMARKER (m) 36

Beslut 36

SkU1 Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket 36

SkU2 Koncernbeskattningsfrågor för ideella föreningar och
stiftelser, m.m. 37

SkU4 Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m. 37

SkU5 Omstruktureringar och beskattning 37

SkU6 Vissa punktskatte- och tullfrågor 37

SkU7 Beskattning av råtallolja 37

SkU8 Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta 37

UU1 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan 37

14 § Bordläggning 38

15 § Anmälan om skriftliga svar på frågor 38

16 § Kammaren åtskildes kl. 13.50. 38