Prop.
1998/99:98
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 april 1999
Pierre Schori
Lars-Erik Lövdén
(F inansdepartementet)
Propositionen innehåller förslag till vissa ändringar i lagstiftningen om
premiepensionssystemet. Den första överföringen av premiepensions-
medel till fondförvaltare förskjuts ett år och föreslås ske före utgången av
år 2000. Vidare föreslås andra ändringar i reglerna för premiepensionen
som i huvudsak syftar till att förenkla det datasystem för den nya
pensionen som Premiepensionsmyndigheten bygger upp. Avsikten med
ändringarna är att underlätta igångsättandet av myndighetens verksamhet.
Som en följd av regeringens proposition om ändrade försäkrings-
rörelseregler föreslås också följdändringar i reglerna för Premiepensions-
myndighetens verksamhet.
Lagändringarna föreslås i sina huvudsakliga delar träda i kraft den
1 januari 2000.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 98
Prop. 1998/99:98
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Lagtext...............................................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension...........................................4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1497) om
ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension....................................................................12
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om
införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension....................................................................13
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med
vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten......15
3 Ärendet och dess beredning............................................................16
4 Bakgrund.........................................................................................18
4.1 Premiepension inom det nya pensionssystemet................18
4.2 Uppbyggnaden av premiepensionssystemet.....................19
4.3 Premiepensionsmyndighetens anmälan om försening
för premiepensionen.........................................................20
4.4 Regeringens åtgärder i anledning av förseningen.............20
5 Senareläggning av första fondval och överföring av
premiepensionsmedel till förvaltare................................................23
6 Begränsning av fonder, m.m...........................................................25
7 Förenkling av vissa lagregler..........................................................28
8 Ekonomiska konsekvenser..............................................................34
9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................35
10 F örfattningskommentar...................................................................36
10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.........................................36
10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1497) om
ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension....................................................................39
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:675) om
införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension....................................................................40
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:710) med
vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten......41
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 1999 .........42
Rättsdatablad...........................................................................................43
Prop. 1998/99:98
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
pension,
2. lag om ändring i lagen (1998:1497) om ändring i lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension,
3. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
4. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser för
Premiepensionsmyndigheten.
1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 98
Prop. 1998/99:98
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4, 5 och 7 §§, 9 kap. 1 och 2 §§,
10 kap. 2 och 7 §§, 11 kap. 1 och 2 §§ samt 14 kap. 2, 3 och 5 §§ lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Pensionsspararen har rätt att
bestämma var de medel som för
spararens räkning skall föras över
enligt 2 § första stycket skall
placeras. Premiepensionsmyndig-
heten får dock bestämma ett
högsta antal fonder som samtidigt
får antecknas på ett premie-
pensionskonto. När pensionsrätt
för premiepension för ett år har
fastställts, skall Premiepensions-
myndigheten upplysa pensions-
spararen om rätten att välja
placering.
Om pensionsspararen inte an-
mäler något annat val inom den tid
som Premiepensionsmyndigheten
bestämmer, skall medlen föras
över till Premiesparfonden inom
Allmänna pensionsfonden.
Om pensionsspararen tidigare
har anmält val av fond eller flyttat
hela eller en del av innehavet i en
fond till en annan fond, skall, om
spararen inte begär annat, medlen
i stället föras över till den eller de
fonder i vilka medel senast har
placerats för spararens räkning.
4§
Pensionsspararen har rätt att
bestämma var de medel som för
spararens räkning skall föras över
enligt 2 § första stycket skall
placeras. Premiepensionsmyndig-
heten far dock bestämma ett
högsta antal fonder som samtidigt
far antecknas på ett premie-
pensionskonto.
När pensionsrätt för premie-
pension första gången har
fastställts för pensionsspararen,
skall spararen upplysas om rätten
att välja placering. Om spararen
inte anmäler något annat val inom
den tid som Premiepensions-
myndigheten bestämmer, skall
medlen föras över till Premiespar-
fonden inom Allmänna pensions-
fonden.
När pensionsrätt för premie-
pension för ett senare år har fast-
ställts för pensionsspararen, skall
Premiepensionsmyndigheten föra
över medlen till en eller flera
fonder med en fördelning som
svarar mot vad spararen senast
bestämt om placeringen i fond av
När flera fonder mottagit medel
vid det senaste placeringstillfället,
skall medlen fördelas mellan dessa
fonder i förhållande till värdet av
innehavet i varje fond.
På begäran av pensionsspararen
skall Premiepensionsmyndigheten
flytta hela eller del av innehavet i
en fond till en annan fond.
medlen på premiepensionskontot.
Om spararen inte har bestämt en
sådan placering, skall medlen
föras över till Premiesparfonden
inom Allmänna pensionsfonden.
Pensionsspararen skall årligen
upplysas om de åtgärder som
Premiepensionsmyndigheten enligt
tredje stycket skall vidta när
pensionsrätt för premiepension
har fastställts. Spararen skall
också upplysas om rätten att
placera om fondmedlen enligt 5 §.
5§
På begäran av pensionsspararen
skall Premiepensionsmyndigheten
placera om spararens fondmedel
på det sätt spararen anger.
Prop. 1998/99:98
7§
Om någon är skadeståndsskyldig för att ha orsakat att fondandelar som
Premiepensionsmyndigheten har förvärvat för en eller flera pensions-
sparares räkning gått ned i värde, skall skadeståndet betalas till
myndigheten. Om myndigheten har förklarat att den inte avser att föra
talan om skadestånd och inte heller har träffat någon uppgörelse om
skadeståndsskyldigheten, har en pensionssparare för vars räkning sådana
fondandelar har förvärvats rätt att föra talan om skadestånd till
myndigheten. Om en sådan talan väcks, far någon uppgörelse om skade-
ståndsskyldigheten inte träffas utan pensionsspararens samtycke.
En pensionssparare som för talan om skadestånd till myndigheten
svarar själv för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning för
dessa av myndigheten, i den utsträckning de täcks av vad som har
kommit myndigheten till godo genom rättegången. Sådan ersättning skall
dras av från skadeståndsbeloppet innan fördelning enligt tredje stycket
görs.
När ett skadeståndsbelopp har
betalats till myndigheten, skall
myndigheten, för varje pensions-
sparare för vars räkning andelar
förvärvats i den berörda fonden,
beräkna hur mycket av skade-
ståndsbeloppet som belöper på
spararen och öka tillgodohavandet
på hans premiepensionskonto med
detta belopp. Om pensionsspararen
har börjat ta ut pension, skall den
del av beloppet som beräknas
belöpa på förfluten tid betalas ut
När ett skadeståndsbelopp har
betalats till myndigheten, skall
myndigheten, för varje pensions-
sparare för vars räkning andelar
förvärvats i den berörda fonden,
beräkna hur mycket av skade-
ståndsbeloppet som belöper på
spararen. Myndigheten skall öka
tillgodohavandet på hans premie-
pensionskonto med detta belopp
och föra över beloppet till fonder
på det sätt som anges i 4 § tredje
stycket. Om pensionsspararen har
till spararen. Om inte pensions-
spararen har tagit ut pension i
form av livränta enligt 9 kap. 2 §,
skall resten av medlen tillföras den
eller de fonder i vilka medel har
placerats för spararens räkning.
Beloppet skall fördelas mellan
fonderna i förhållande till värdet
av innehavet i varje fond.
börjat ta ut pension i form av Prop. 1998/99:98
livränta enligt 9 kap. 2 §, skall
beloppet i stället föras över till
myndighetens livränteverksamhet.
Premiepension får tidigast tas ut
från och med den månad då
pensionsspararen fyller 61 år.
Pensionen är livsvarig och skall
beräknas med utgångspunkt i
tillgodohavandet vid varje tid på
pensionsspararens premiepen-
sionskonto. Premiepension skall
beräknas lika för kvinnor och män.
Pensionsspararen har rätt att på
begäran få ut sin premiepension i
form av en livränta med garante-
rade belopp. Den finansiella risken
för de tillgångar som motsvarar
tillgodohavandet på pensionsspa-
rarens premiepensionskonto över-
går då på Premiepensionsmyndig-
heten. Pensionen skall bestämmas
med utgångspunkt i tillgångarnas
värde vid inlösen av innehavet.
Inlösen skall ske snarast efter det
att begäran kom in till myndig-
heten.
1§
Premiepension får tidigast tas ut
från och med den månad då
pensionsspararen fyller 61 år.
Pensionen är livsvarig och skall
beräknas med utgångspunkt i till-
godohavandet på pensions-
spararens premiepensionskonto.
Premiepension skall beräknas lika
för kvinnor och män.
2§
Pensionsspararen har rätt att på
begäran få ut sin premiepension i
form av en livränta med garante-
rade belopp. Den finansiella risken
för de tillgångar som motsvarar
tillgodohavandet på pensionsspa-
rarens premiepensionskonto över-
går då på Premiepensionsmyndig-
heten. Pensionen skall bestämmas
med utgångspunkt i tillgångarnas
värde vid inlösen av innehavet.
Inlösen skall ske snarast efter det
att begäran kom in till myndig-
heten, dock tidigast månaden före
den då livräntan första gången
skall betalas ut.
En övergång enligt första stycket får göras tidigast när pensions-
spararen börjar ta ut premiepension. När en begäran om övergång har
kommit in till myndigheten, kan begäran inte återkallas. Övergången
måste avse hela tillgodohavandet på premiepensionskontot och gäller
även för medel som senare tillförs kontot.
Efterlevandeskyddet börjar gälla
vid det första månadsskiftet ett år
efter det att ansökan kom in till
Premiepensionsmyndigheten eller
vid det senare månadsskifte som
har angetts i ansökan.
Till den del efterlevandeskyddet
avser risken att pensionsspararen
avlider som en direkt följd av
olycksfall börjar skyddet dock
gälla vid utgången av den månad
då ansökan kom in till myndig-
heten eller vid det senare månads-
skifte som har angetts i ansökan.
Detsamma gäller om ansökan
kommer in till myndigheten innan
pensionsspararen har fyllt 50 år
och pensionsspararen högst tre
månader innan ansökan kom in har
ingått äktenskap eller fatt ett barn.
Om ett faderskap har blivit fast-
ställt genom dom eller genom
bekräftelse efter barnets födelse,
räknas fristen från det att domen
vann laga kraft eller bekräftelsen
godkändes enligt 1 kap. 4 §
föräldrabalken. Vid adoption
räknas fristen från det att rättens
beslut om tillstånd till adoptionen
vann laga kraft.
Efter ansökan av pensions-
spararen skall Premiepensions-
myndigheten meddela efterle-
vandeskydd under pensionstiden
for en pensionssparare som är gift
eller som är ogift och stadig-
varande sammanbor med någon
som är ogift och som spararen
tidigare varit gift med eller har
eller har haft barn tillsammans
med. Skyddet innebär att det vid
pensionsspararens död till spara-
rens efterlevande make eller sam-
manboende betalas ut livsvarig
pension till efterlevande.
2§
Efterlevandeskyddet börjar gälla
vid det första månadsskiftet ett år
efter det att ansökan kom in till
Premiepensionsmyndigheten.
Till den del efterlevandeskyddet
avser risken att pensionsspararen
avlider som en direkt följd av
olycksfall börjar skyddet dock
gälla vid utgången av den månad
då ansökan kom in till myndig-
heten. Detsamma gäller om an-
sökan kommer in till myndigheten
innan pensionsspararen har fyllt 50
år och pensionsspararen högst tre
månader innan ansökan kom in har
ingått äktenskap eller fått ett barn.
Om ett faderskap har blivit
fastställt genom dom eller genom
bekräftelse efter barnets födelse,
räknas fristen från det att domen
vann laga kraft eller bekräftelsen
godkändes enligt 1 kap. 4 §
föräldrabalken. Vid adoption
räknas fristen från det att rättens
beslut om tillstånd till adoptionen
vann laga kraft.
Prop. 1998/99:98
7§
Efter ansökan av pensions-
spararen skall Premiepensions-
myndigheten meddela efterle-
vandeskydd under pensionstiden
för en pensionssparare som är gift
eller som är ogift och stadig-
varande sammanbor med någon
som är ogift och som spararen
tidigare varit gift med eller har
eller har haft barn tillsammans
med. Skyddet innebär att det vid
pensionsspararens död till spara-
rens efterlevande make eller sam-
manboende betalas ut livsvarig
premiepension till efterlevande.
1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 98
Omfattningen av efterlevandeskyddet skall beräknas med utgångs-
punkt i tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto,
varvid pensionsspararens egen premiepension skall räknas om. Beräk-
ningarna skall göras så att pensionsspararens egen premiepension och
premiepensionen till efterlevande blir lika stora när samma andel av
pensionen tas ut.
Efterlevandeskyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin död var
gift med eller stadigvarande sammanbodde med den person med vilken
han var gift eller sammanboende vid ansökan om skyddet. I fråga om
sammanboende som inte är gifta med varandra krävs också att inte någon
av dem var gift med någon annan vid dödsfallet.
Prop. 1998/99:98
De kostnader för Premiepen-
sionsmyndighetens skötsel av
premiepensionssystemet som inte
täcks på annat sätt skall täckas
genom årliga avgifter som dras av
från tillgodohavandena på pen-
sionssparamas premiepensions-
konton.
1§
De kostnader för Premiepen-
sionsmyndighetens skötsel av
premiepensionssystemet som inte
täcks på annat sätt skall täckas
genom avgifter som dras av från
tillgodohavandena på pensions-
sparamas premiepensionskonton.
Myndigheten bestämmer när avgifterna skall tas ut. Avgifterna
disponeras av myndigheten.
Avgifterna skall bestämmas så att de beräknas täcka det aktuella årets
kostnader med skälig fördelning mellan pensionssparama. Härvid skall
hänsyn tas till under- eller överskott från det föregående året.
Avgifterna skall helt eller delvis
anges som en procentsats av till-
godohavandet på varje pensions-
sparares premiepensionskonto vid
ingången av det år som avgifterna
avser. De belopp som tillförs
pensionsspararnas premiepen-
sionskonton när pensionsrätt för
premiepension för året före det
föregående året har fastställts
skall räknas med i underlaget för
avgifterna, även om pensions-
rätten fastställs efter årsskiftet.
När procentsatsen fastställs får
myndigheten utgå från en upp-
skattning av det sammanlagda
värdet av tillgodohavandena på
pensionsspararnas premiepen-
sionskonton.
Avgifterna skall helt eller delvis
anges som en procentsats av till-
godohavandet på varje pensions-
sparares premiepensionskonto.
När procentsatsen fastställs får
myndigheten utgå från en upp-
skattning av det sammanlagda
värdet av tillgodohavandena på
pensionsspararnas premiepen-
sionskonton.
Avgifter får tas ut från fond-
förvaltare för att täcka Premie-
pensionsmyndighetens kostnader
för registrering av och information
om fonder. Uppgift om att avgifter
kan tas ut skall finnas i det avtal
mellan myndigheten och förval-
taren som avses i 8 kap. 3 § första
stycket 2. Bestämmelserna i andra
stycket gäller även för sådana
avgifter.
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uttaget av avgifter för
Premiepensionsmyndighetens kostnader.
Prop. 1998/99:98
Återkallelse av uttag av premie-
pension, nytt uttag av pension efter
återkallelse samt ändring av den
andel av pensionen som tas ut
skall bekostas av pensionsspararen
genom att kostnaden för åtgärden
dras av från tillgodohavandet på
spararens premiepensionskonto.
På samma sätt skall en
pensionssparare som tagit emot
överford pensionsrätt från make
enligt 4 kap. 7 § svara för minskad
arvsvinst och övriga kostnader på
grund av överföringen efter skälig
fördelning av dessa kostnader. Ett
sådant avdrag från premiepen-
sionskontot skall beräknas lika för
män och kvinnor.
2§
Premiepensionsmyndigheten får
bestämma att återkallelse av uttag
av premiepension, nytt uttag av
pension efter återkallelse samt
ändring av den andel av pensionen
som tas ut skall bekostas av
pensionsspararen genom att kost-
naden för åtgärden dras av från
tillgodohavandet på spararens
premiepensionskonto.
De pensionssparare som tagit
emot överförd pensionsrätt från
make enligt 4 kap. 7 § skall svara
för minskad arvsvinst och övriga
kostnader på grund av överfö-
ringen genom att kostnaderna,
efter skälig fördelning dras av
från tillgodohavandet på sparar-
nas premiepensionskonton. Ett
sådant avdrag skall beräknas lika
för män och kvinnor.
2§
När ett beslut om pensionsrätt för premiepension har ändrats, skall det
belopp med vilket pensionsrätten har ändrats ökas med den avkastning
som enligt 8 kap. 1 § andra stycket har tillförts eller skulle ha tillförts
pensionsspararen för detta belopp. Det ökade beloppet skall därefter
räknas upp med basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen
(1997:483) för tiden från och med den 1 april året efter fastställelseåret
till och med dagen för beslutet om ändring av pensionsrätten.
Det uppräknade beloppet skall
vid höjning av pensionsrätt för
premiepension läggas till och vid
sänkning av sådan pensionsrätt
dras av från pensionsspararens
premiepensionskonto. Om pen-
Det uppräknade beloppet skall
vid höjning av pensionsrätt för
premiepension läggas till och vid
sänkning av sådan pensionsrätt
dras av från pensionsspararens
premiepensionskonto.
sionsrätten har höjts och pen-
sionsspararen skall påföras av-
gifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter och lagen
(1994:1744) om allmän pensions-
avgift, skall tillägg till pensions-
spararens konto göras först när
avgiften anses betald enligt
16 kap. 12 § skattebetalnings-
lagen.
När tillägg eller avdrag enligt
bestämmelserna i 3 eller 4 §.
Om ett beslut innebär att fast-
ställd pensionsrätt för premie-
pension har höjts, skall Premie-
pensionsmyndigheten föra över
medel som motsvarar det upp-
räknade beloppet enligt 2 § från
den tillfälliga förvaltningen hos
Riksgäldskontoret till den eller de
fonder i vilka medel har placerats
för pensionsspararens räkning.
Beloppet skall fördelas mellan
fonderna i förhållande till värdet
av innehavet i varje fond.
Prop. 1998/99:98
andra stycket har gjorts, tillämpas
3§
Om ett beslut innebär att fast-
ställd pensionsrätt för premie-
pension har höjts, skall Premie-
pensionsmyndigheten föra över
medel som motsvarar det upp-
räknade beloppet enligt 2 § från
den tillfälliga förvaltningen hos
Riksgäldskontoret till fonder på
det sätt som anges i 8 kap. 4 §
tredje stycket. Om pensions-
spararen har börjat ta ut
premiepension i form av livränta
enligt 9 kap. 2 §, skall beloppet i
stället föras över till Premie-
pensionsmyndighetens livränte-
verksamhet.
Om pensionsspararen har börjat
ta ut premiepension, skall det
belopp som beräknas belöpa på
förfluten tid i stället betalas ut till
spararen. Har pensionsspararen
tagit ut premiepension i form av
livränta enligt 9 kap. 2 §, skall det
belopp som inte betalas ut föras
över till Premiepensionsmyndig-
hetens livränteverksamhet.
Om pensionsspararen i annat
fall än som avses i 4 §, genom att
lämna oriktiga uppgifter eller
genom att underlåta att fullgöra en
uppgifts- eller anmälningsskyl-
dighet, har orsakat att premie-
pension har lämnats felaktigt eller
5§
Om pensionsspararen i annat
fall än som avses i 4 §, genom att
lämna oriktiga uppgifter eller
genom att underlåta att fullgöra en
uppgifts- eller anmälningsskyl-
dighet, har orsakat att premie-
pension har lämnats felaktigt eller
10
med ett för högt belopp, skall
Premiepensionsmyndigheten dra
av det felaktigt utbetalda beloppet,
ökat med basränta enligt 19 kap.
3 § skattebetalningslagen
(1997:483) från utbetalningsdagen
till och med dagen för beslutet om
avdrag, från pensionsspararens
premiepensionskonto och föra
över motsvarande medel till Riks-
gäldskontoret på det sätt som
anges i 4 § första stycket. Det-
samma gäller om pension i annat
fall har lämnats felaktigt eller med
ett för högt belopp och den som
har uppburit pensionen insett eller
skäligen borde ha insett detta.
Om beloppet inte täcks av
tillgodohavandet på pensions-
spararens premiepensionskonto,
skall resterande belopp återkrävas
av spararen. Om det finns sär-
skilda skäl far Premiepensions-
myndigheten helt eller delvis
efterge krav på återbetalning.
med ett for högt belopp, skall Prop. 1998/99:98
pensionsspararen återbetala det
felaktigt utbetalda beloppet, ökat
med basränta enligt 19 kap. 3 §
skattebetalningslagen (1997:483)
från utbetalningsdagen till och
med dagen för Premiepensions-
myndighetens beslut om återkrav.
Detsamma gäller om pension i
annat fall har lämnats felaktigt
eller med ett för högt belopp och
den som har uppburit pensionen
insett eller skäligen borde ha insett
detta.
Om det finns särskilda skäl får
Premiepensionsmyndigheten helt
eller delvis efterge krav på åter-
betalning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. I fråga om 9 kap. 1 och
2 §§ samt 10 kap. 7 § gäller dock 3 § lagen (1998:675) om införande av
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
11
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension i stället för dess lydelse enligt lagen (1998:1497)
om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Lydelse enligtprop. 1998/99:93 Föreslagen lydelse
Prop. 1998/99:98
Överföring enligt 2 § första
stycket 1 får göras till fonder som
har anmälts for registrering hos
Premiepensionsmyndigheten och
får förvaltas av fondförvaltare som
§ ..
Överföring enligt 2 § första
stycket 1 får göras till fonder som
har anmälts för registrering hos
Premiepensionsmyndigheten och
som förvaltas av fondförvaltare
som
1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om
värdepappersfonder,
2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,
3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar
som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensions-
sparare som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens
fonder i premiepensionssystemet,
4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter for inlösen av fondandelar,
5. har åtagit sig att, med eller utan särskild pri snedsättning, inte ta ut
avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och
6. har åtagit sig att for varje år till myndigheten rapportera dels alla
kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag,
dels de kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden redovisade per
fondandel, med angivande av hur stor del som avser förvaltnings-
kostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångama.
Medlen får inte placeras i sådana fonder som avses i 3 § lagen om
värdepappersfonder i andra fall än som anges i tredje stycket.
Premiepensionsmyndigheten far, efter att ha inhämtat yttrande från
Finansinspektionen, medge att medlen placeras i fonder vars värde-
utveckling är beroende av index. Ett sådant medgivande far lämnas om
god riskspridning uppnås i fonden.
Premiepensionsmyndigheten får
bestämma ett högsta antal fonder
som samtidigt får registreras för
en fondförvaltare.
12
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:675) om införande av
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
dels att 25 samt 39 och 40 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 25 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1998/99:98
Bestämmelserna i 10 kap. 1 £
andra stycket lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension
skall inte tillämpas år 1999 under
den tid när pensionsspararen
första gången får välja placering
av premiepensionsmedlen.
25 §
Bestämmelserna i 10 kap. 1-6,
11 och 12 §§ samt 12 kap. 4-8 §§
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension skall inte
tillämpas före år 2002 i fråga om
premiepension till efterlevande
enligt 10 kap. 1 § samma lag.
Föreskrifterna i 10 kap. 1 §
andra stycket samma lag skall inte
tillämpas i fråga om ansökningar
som kommer in till myndigheten
före den 1 maj 2002.
Bestämmelsen i 14 kap. 2 §
första stycket samma lag om upp-
räkning med basränta enligt
skattebetalningslagen (1997:483)
skall inte tillämpas för tid före det
första valet av placering av
premiepensionsmedlen.
25a§
Utbetalning av premiepension
enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension för
år 2001 får begränsas till ett ut-
betalningstillfälle.
39 §
De medel som vid utgången av år 1998 finns på det konto hos
Riksgäldskontoret som avses i lagen (1994:1748) om förvaltning av vissa
tillläggspensionsav gifter skall den 1 januari 1999 föras över till förvalt-
ning enligt 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension.
De kostnader för Premiepen-
sionsmyndigheten år 1999 som
inte täcks på annat sätt, får, efter
De kostnader för Premiepen-
sionsmyndigheten åren 1999 och
2000 som inte täcks på annat sätt,
13
regeringens medgivande, dras av
från avkastningen på medel som
förvaltas enligt 8 kap. 1 § första
stycket samma lag.
får, efter regeringens medgivande,
dras av från avkastningen på
medel som förvaltas enligt 8 kap.
1 § första stycket samma lag.
Prop. 1998/99:98
När pensionsrätt för premie-
pension har fastställts enligt 28 §
skall bestämmelserna i 8 kap. 2-
4 §§ lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension om
överföring till förvaltare m.m.
tillämpas i fråga om de medel och
den avkastning som avses i 37 och
38 §§ denna lag. Överföringen till
förvaltare skall genomföras före
utgången av år 1999.
40 §
När pensionsrätt för premie-
pension har fastställts enligt 28 §
skall bestämmelserna i 8 kap. 2-
4 §§ lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension om
överföring till förvaltare m.m.
tillämpas i fråga om de medel och
den avkastning som avses i 37 och
38 §§ denna lag. Överföringen till
förvaltare skall genomföras före
utgången av år 2000.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
14
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:710) med vissa bestäm-
melser om Premiepensionsmyndigheten skall ha följande lydelse.
Prop. 1998/99:98
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§
Följande bestämmelser i 7 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713),
och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser,
skall gälla för Premiepensionsmyndighetens försäkringsverksamhet:
- 1 § om storleken av ett för-
säkringsbolags försäkringstek-
niska avsättningar,
- 2 § om beräkning av premie-
reserv,
- 3-8 a §§ om försäkrings-
tekniska grunder,
— 1 § om försäkringstekniska
avsättningar,
- 2 § om beräkning av liv-
försäkringsavsättningar,
— 3-8 a §§ om försäkrings-
tekniska riktlinjer och beräknings-
underlag,
- 9-11 §§ om placering av tillgångar som motsvarar försäkrings-
tekniska avsättningar, och
- 17 b § om användning av optioner och liknande finansiella instru-
ment.
Bestämmelserna i 7 kap. 10 b, 10 c och 10 e §§ försäkringsrörelselagen
gäller dock bara för den del av verksamheten som avser tillhandahållande
av livräntor enligt 9 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller efterlevandeskydd enligt 10 kap. 1 § samma lag.
Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i
första stycket skall myndigheten anses som ett livförsäkringsbolag. Vad
som sägs om dotterföretag i 7 kap. 10 a § försäkringsrörelselagen skall
avse företag i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 9 §
första, andra eller tredje stycket samma lag, om myndigheten företräder
staten som ägare.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
15
1*** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 98
Det reformerade ålderspensionssystemet trädde i kraft den 1 januari
1999. Vissa delar av regelsystemet, bl.a. reglerna for uttag av pension,
träder emellertid i kraft först den 1 januari 2001. Dessutom finns det ett
flertal mer detaljerade ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till
den nya lagstiftningen.
Utgångspunkten för det nya allmänna ålderspensionssystemet är de
riktlinjer för en pensionsreform som riksdagen antog år 1994. Bakom
riktlinjerna stod de fyra dåvarande regeringspartierna (m, c, fp och kd)
och socialdemokraterna. Samma år tillsatte regeringen en arbetsgrupp för
genomförandet av reformeringen av det allmänna ålderspensions-
systemet, kallad Genomförandegruppen. Gruppen fick i uppdrag att med-
verka i det fortsatta beredningsarbetet och vårda pensionsöverens-
kommelsen. Reglerna för det reformerade systemet har utarbetats i sam-
råd med Genomförandegruppen. Detsamma gäller de ändringar som nu
föreslås.
Inom det nya pensionssystemet handhar den nyinrättade Premie-
pensionsmyndigheten (PPM) försäkringsfunktionen i premiepensions-
systemet. Myndigheten är fortfarande under uppbyggnad.
PPM anmälde i december 1998 till regeringen att de första fondvalen
som de enskilda skall göra och den första överföringen av premie-
pensionsmedel från Riksgäldskontoret till fondförvaltare inte kommer att
kunna ske under år 1999 så som anges i reglerna för premiepensions-
systemet. Orsaken är att det kontoadministrativa datasystem som bl.a.
skall hantera pensionsspararnas val av fonder inte kan levereras i tid.
PPM har i anledning av denna försening begärt att vissa av de
ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som gäller premiepensionen
skall ändras. PPM har även föreslagit vissa andra ändringar av reglerna
för premiepensionen i huvudsakligt syfte att möjliggöra förenklingar i det
system för hantering av premiepensionen som myndigheten håller på att
bygga upp.
Vid beredningen av ärendet har PPM, Riksförsäkringsverket (RFV),
Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Statskontoret och Sjunde fond-
styrelsen inom Allmänna pensionsfonden (Premiesparfonden) beretts
tillfälle att lämna synpunkter. PPM:s synpunkter har huvudsakligen varit
av teknisk karaktär. RFV har, förutom påpekanden i fråga om bakgrunds-
beskrivningen av upphandlingen av PPM:s datasystem, föreslagit ett
antal mer långtgående ändringar i systemet som rör sparformerna i
Premiesparfonden samt efterlevandeskyddet och fondbytesrättens
utformning. Sistnämnda punkter föranleder inte några förslag från
regeringens sida nu. Verkets tekniska synpunkter har följts.
Det är mycket angeläget att starten för premiepensionssystemet inte
försenas ytterligare. Flertalet av de åtgärder som föreslås i denna
proposition syftar därför till att förenkla det kontoadministrativa system
för hanteringen av premiepensionen som är under uppbyggnad. Andra
förslag skall ge PPM bättre förutsättningar att under en inledande tid
efter driftstarten inrikta sig på den del av verksamheten som rör
fondsparande.
Prop. 1998/99:98
16
I anledning av förseningen för premiepensionen begärde regeringen att
PPM skulle redovisa en tids- och åtgärdsplan för den fortsatta uppbygg-
naden av det kontoadministrativa systemet. Flera av lagförslagen har
utarbetats efter att Statskontoret den 15 mars i år lämnade sin utvärdering
av denna plan till regeringen.
Lagstiftningen för premiepensionssystemet är självfallet i hög grad
bestämmande för den den fortsatta uppbyggnaden av datasystemet som
skall hantera premiepensionen. För att undvika ytterligare förseningar är
det väsenligt att ramarna för uppbyggnaden och systemstarten slås fast så
snart som möjligt och före riksdagens sommaruppehåll. Den fördröjning
av lagstiftningsfrågans behandling som det i detta läge skulle innebära att
inhämta ett yttrande av Lagrådet skulle försvåra en start av systemet
enligt den nya tidsplanen. Fördröjningen skulle således leda till avsevärt
men. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
Prop. 1998/99:98
17
Det reformerade ålderspensionssystem som riksdagen beslutade om
under våren 1998 är indelat i två huvuddelar: dels en inkomstgrundad
ålderspension, dels ett grundskydd i form av en garantipension (prop.
1997/98:151 och 152, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315
och 320). Den inkomstgrundade ålderspensionen består i sin tur av dels
inkomstpension från ett fördelningssystem, dels premiepension från ett
fonderat system.
I premiepensionssystemet fonderas medel som motsvarar fastställd
pensionsrätt för den enskildes räkning. PPM skall för varje enskild
pensionssparare föra ett premiepensionskonto. Detta konto visar utveck-
lingen av spararens tillgodohavande i premiepensionssystemet. Varje
pensionssparare har möjlighet att själv bestämma över placeringen av de
medel som fonderas för spararens räkning. Den enskilde kan välja att
placera medlen i svenska värdepappersfonder eller i utländska fond-
företag. Ett statligt fondbolag har bildats för att verka i konkurrens med
de övriga aktörerna. Medlen kan också placeras i en särskild fond,
Premiesparfonden, som förvaltas av en nyinrättad sjunde fondstyrelse
inom Allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Storleken på den enskildes
premiepension är beroende av hur värdet av de medel som fonderats för
hans räkning utvecklas.
Försäkringsfunktionen inom premiepensionssystemet handhas av
PPM, som bildades den 1 juli 1998. PPM är fortfarande under
uppbyggnad.
Bestämmelserna för premiepensionssystemet finns huvudsakligen i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Närmare
regler för PPM:s verksamhet finns i lagen (1998:710) med vissa be-
stämmelser om Premiepensionsmyndigheten. Dessa och övriga bestäm-
melser för det nya pensionssystemet trädde i kraft den 1 januari 1999.
Vissa delar av regelsystemet — bl.a. i fråga om uttag av pension —
träder emellertid i kraft först den 1 januari 2001. Dessutom finns i lagen
(1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension (införandelagen) ett flertal övergångsbestämmelser.
Sedan år 1995 har en del av influtna tilläggspensionsavgifter avsatts
till premiepensionssystemet. Dessa avgiftsmedel är placerade på ränte-
bärande konto hos Riksgäldskontoret. En första del av dessa medel jämte
avkastning skall överföras till förvaltare i enlighet med de enskildas val
när pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts. Över-
föringen, som avser pensionsrättigheter intjänade åren 1995-1997, skall
enligt lagreglerna genomföras före utgången av år 1999 (40 § införande-
lagen).
Detta val av placering för premiepensionsmedel blir alltså det första
val som de enskilda gör. Därefter kommer pensionssparama att kunna
göra nya val i samband med att pensionsrätten blivit fastställd varje år.
Spararna har också möjlighet att när som helst byta fond, dvs. att flytta
hela eller delar av sitt sparande till andra fonder.
Prop. 1998/99:98
18
I förarbetena till de nya premiepensionsreglema konstaterades att en
överföring till fondförvaltare kan komma till stånd först sent under år
1999 mot bakgrund av den omfattande system- och organisations-
uppbyggnad som skall genomföras före överföringen (prop. 1997/98:151
s. 448, bet. 1997/98 :SfU 13 s. 82).
Under våren 1998 tillkallade regeringen en särskild utredare för att
förbereda bildandet av PPM (dir. 1998:24). I utredningen och därefter i
myndigheten inleddes ett intensivt arbete med att bygga upp en organi-
sation och ett system för hanteringen av premiepensionen.
PPM fick enligt regleringsbrevet för hösten 1998 till uppgift att vidta
de åtgärder som krävs för att premiepensionssystemet skall fungera
fullgott från år 1999.
Arbetet med att bygga upp myndigheten bedrivs i olika projekt. Vissa
av projekten drivs huvudsakligen åv konsulter, medan andra uteslutande
sker i PPM:s egen organisation. Generellt sett sker uppbyggnadsarbetet
med hjälp av en stor andel konsulter. Detta ger PPM möjlighet att snabbt
knyta till sig relevant kompetens för själva uppbyggnadsarbetet.
Konsultstödet är också nödvändigt mot bakgrund av den snäva tidsram
som gäller för uppbyggnaden av myndigheten och premiepensions-
systemet.
Upphandling av det kontoadministrativa systemet
När premiepensionssystemet träder i kraft skall systemet administrera
drygt 4 miljoner pensionssparares placeringar av pensionsmedel i olika
fonder. Antalet sparare kommer därefter successivt att öka till ca
6 miljoner. De mycket stora transaktionsvolymer som premiepensions-
systemet därmed måste kunna hantera kräver avancerade datasystem.
Riksförsäkringsverket (RFV) hade regeringens uppdrag att förbereda
det reformerade pensionssystemet. RFV fick även ansvar för den del som
avser premiepensionssystemet. Under våren 1998 deltog RFV i
upphandlingsarbetet för ett kontoadministrativt datasystem för premie-
pensionen. Arbetet skedde i samråd med Utredningen om bildandet av
PPM och delvis med hjälp av konsulter. Under upphandlingen framkom
att ingen av anbuden uppfyllde de krav som ställdes, i synnerhet inte i
fråga om fondhanteringen. I början av juli månad 1998 gjorde en
arbetsgrupp inom ramen för RFV:s och PPM:s gemensamma
upphandlingsarbete en utvärdering av anbuden i förhållande till de
funktionella och tekniska krav som ställts. Av utvärderingen framgick
bl.a. att det system som den sedermera valda leverantören, Computor
Sciences Corporation (CSC), tillhandahöll krävde minst anpassning och
utveckling till de krav som ställdes. Utan att göra någon bedömning av
om det var sannolikt att det skulle kunna levereras inom föreskriven tid,
rekommenderade arbetsgruppen därför att detta system skulle väljas.
När PPM bildades i juli 1998 tog myndigheten över det fulla ansvaret
för att avsluta upphandlingen av systemet.
Prop. 1998/99:98
19
Efter utvärdering av anbuden träffade PPM avtal med dataföretaget
CSC. Enligt avtalet skulle utveckling och leverans av systemet ske i tre
steg, med slutlig leverans i juni 1999.
CSC anmälde under senare delen av hösten 1998 att en leverans av
systemet inte skulle kunna ske i enlighet med det avtal som företaget
ingått med PPM. CSC presenterade i stället två alternativa planer för en
försenad leverans. PPM:s styrelse bedömde att inget av alternativen gav
tillräckligt god marginal för att säkerställa ett första fondval och en
överföring av premiepensionsmedlen från Riksgäldskontoret till fond-
förvaltare under 1999.
I december 1998 anmälde därför PPM:s styrelse till regeringen att det
första fondvalet och den första medelsöverföringen inte skulle kunna ske
i enlighet med 40 § införandelagen.
PPM analyserade därefter vilka handlingsalternativ som stod till buds.
Analysen visade att flera alternativa leverantörer utöver CSC finns att
tillgå, men att tidsplanen för en ny upphandling av leverantör med största
sannolikhet innebar att det första fondvalet skulle förskjutas in på
år 2001. PPM lämnade även en specifikation till CSC av de krav som
måste uppfyllas av företaget för att ett fortsatt samarbete skall kunna vara
möjligt. Myndigheten genomförde dessutom en översyn av den egna
proj ektorganisationen.
Mot bakgrund av PPM:s anmälan om försening av det första fondvalet
och överföring av medel begärde regeringen att myndigheten skulle redo-
visa en ny tidsplan för uppbyggnaden av det kontoadministrativa
systemet. Dessutom skulle PPM enligt uppdraget detaljerat redogöra för
de åtgärder som myndigheten vidtar för att säkerställa leveransen av
erforderliga datasystem enligt tidsplanen. Regeringen uppdrog vidare åt
Statskontoret att utvärdera om PPM:s åtgärdsplan säkerställer uppbygg-
nad och leverans av datasystemet enligt tidsplanen.
Genomförandegruppen har underrättats om förseningen för premie-
pensionen. Regeringens åtgärder med anledning av förseningen har be-
slutats i samråd med Genomförandegruppen.
PPM:s tids- och åtgärdsplan
PPM har i sin rapport angett att det bästa alternativet för att säkerställa
leverans av ett kontoadministrativt system inom erforderlig tid är att fort-
sätta samarbetet med CSC. Utgångspunkten för myndighetens bedöm-
ning var att hitta ett handlingsalternativ som på bästa sätt tillgodoser
målet att fondval och medelsöverföring kan ske på ett betryggande sätt
Prop. 1998/99:98
20
före utgången av år 2000. Utifrån denna bedömning redovisar PPM i
rapporten ett förslag till reviderad tidsplan med CSC som leverantör av
systemet. Enligt den nya tidsplanen kan det första fondvalet äga rum
under det andra halvåret år 2000.
I åtgärdsplanen som följer den reviderade tidsplanen beskriver PPM de
åtgärder som vidtagits för att säkerställa att de nya tidsramarna skall
upprätthållas. Bland annat beskrivs att CSC har genomfört en översyn av
projektet och förstärkt både projektledningen och den tekniska kompe-
tensen. CSC skall vidare leverera systemet i ett antal väl specificerade
leveransobjekt. Enligt PPM:s rapport har också CSC:s högsta koncern-
ledning ställt sig bakom den nya tidsplanen. Även PPM har förstärkt den
egna projektstyrningen och uppföljningen av delprojektens utveckling.
Det har bl.a. tillsatts en särskild projektledare för PPM:s styrning och
uppföljning av CSC:s arbete samt för det samlade utvecklingsarbetet.
PPM framhåller också i rapporten att det pågår ett arbete med att
definiera vilka funktioner hos myndigheten som är oundgängligen nöd-
vändiga för att kunna genomföra det första fondvalet. Denna kunskap ger
viktiga förutsättningar i planeringen av projekten eftersom den tydligt
anger vilka förutsättningar som kommer att gälla när systemet tas i drift.
PPM beskriver i rapporten ytterligare ett antal åtgärder som vidtagits för
att säkerställa leverans av systemet.
Trots de åtgärder som vidtagits, eller kommer att vidtas, finns det ändå
enligt myndigheten risker med ett så stort och komplicerat projekt.
En av de svårigheter som PPM nämner i sin rapport är att myndigheten
fortfarande är under uppbyggnad samt att den verksamhet som den skall
bedriva är ny och i vissa avseenden unik. Nödvändiga nyckelpersoner
fanns inte tillgängliga vid PPM:s inrättande. Ny kompetens inlemmas
därför successivt i verksamheten. Detta kan enligt PPM:s rapport bidra
till att myndigheten i sin beställarroil kan fa svårigheter att formulera
sina krav på systemet i tid och med tillräcklig precision. PPM framhåller
dock att kombinationen av en förstärkt ledningsfunktion och de nya
specialistresurser som tillkommit torde begränsa risken för ytterligare
förseningar som kan äventyra driftstarten.
I rapporten behandlas också de risker som är kopplade till CSC:s
arbetsformer. Det redovisas att PPM gemensamt med CSC utarbetar
effektiva rutiner för systemutvecklingen.
PPM framhåller i rapporten att den nya tidsplanen tillåter betydligt mer
tid för testverksamhet än den tidigare planen. Myndigheten pekar på att
det pågår ett arbete med att finna förenklingar för att ytterligare minska
komplexiteten i systemet. PPM kommer fortlöpande att analysera möjlig-
heterna att finna ytterligare åtgärder som kan säkra att systemet tas i drift
under hösten år 2000
Statskontorets bedömning
Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat tillförlitligheten i
PPM:s tids- och åtgärdsplaner. Statskontorets rapport lämnades till
regeringen den 15 mars 1999 och avser utvecklingen fram till den dagen.
Prop. 1998/99:98
21
Statskontoret gör bedömningen att sannolikheten för att det konto-
administrativa systemet kan tas i drift enligt den nya tidsplanen är
avsevärt bättre än när samarbetet mellan PPM och CSC inleddes. Stats-
kontoret grundar bedömningen på ett antal åtgärder som vidtagits av
PPM och CSC.
Statskontoret konstaterar emellertid att det vid tiden för dess utvär-
dering inte varit möjligt att med full säkerhet fastställa om det samarbete
som PPM och CSC etablerat verkligen säkerställer att systemet tas i drift
så att första fondvalet och överföringen av medel till förvaltare kan ske
under senare hälften av år 2000.
De åtgärder som enligt Statskontoret främst har stärkt förutsättningarna
för att systemet kan tas i drift enligt planerna är PPM:s förbättring av
styrning och uppföljning av utvecklingsarbetet. Lika viktig är den ökade
samsyn som etablerats mellan PPM och CSC. Därutöver är det väsentligt
att leveransen av systemet har delats upp i fler och mer avgränsade
delleveranser. CSC har dessutom förstärkt sina utvecklings- och led-
ningsresurser i projektet.
Trots dessa förbättringar bedömer Statskontoret att projektet även
fortsättningsvis är förenat med betydande risker. Den främsta risken är
enligt Statskontoret att det fortfarande saknas en godkänd kravspeci-
fikation och leveransplan som omfattar samtliga leveransåtaganden och -
tidpunkter.
Statskontoret pekar på andra riskområden som bör uppmärksammas
för att minimera risken för ytterligare förseningar. Bland dessa kan
särskilt nämnas det faktum att de avtalsmässiga relationerna mellan PPM
och CSC med anledning av förseningen och kommande utvecklings-
insatser ännu inte är reglerade till fullo. Vidare pekar Statskontoret på att
en förstärkning krävs av PPM:s egen kapacitet för att styra utvecklings-
processen. CSC:s förmåga att leverera systemet är fortfarande inte veri-
fierad. Dessutom framhåller Statskontoret att den löpande driften av
systemet efter leverans måste säkerställas.
Statskontoret understryker att det är angeläget att PPM begränsar
riskerna genom att föreslå förenklingar i regelverket för att hålla nere
komplexiteten i de systemlösningar som tas fram. Dessutom bör reserv-
lösningar tas fram för att ha en ökad beredskap för eventuella ytterligare
förseningar och felaktigheter i leveranserna.
Mot bakgrund av sin analys av PPM:s tids- och åtgärdsplan rekom-
menderar Statskontoret att regeringen genomför återkommande uppfölj-
ningar av hur utvecklingsarbetet fortskrider.
I sammanhanget kan anmärkas att Riksrevisionsverket, efter revision
av PPM, i dagarna lämnat en revisionsberättelse med invändningar mot
att myndighetens ledning inte på ett mycket tidigt stadium självständigt
utvärderade om det var möjligt att ta i drift det datasystem som skall
hantera premiepensionen.
Prop. 1998/99:98
22
Prop. 1998/99:98
Regeringens forslag: Den första överföringen av premiepensions-
medel till förvaltare senareläggs och skall ske före utgången av
år 2000.
Som en följd av senareläggningen får, efter regeringens tillstånd,
de kostnader för PPM som inte täcks på annat sätt, dras av från
avkastningen i den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret
även under år 2000.
Regeringens bedömning: PPM bör utarbeta en reservplan som
medger en första överföring till fondförvaltare före utgången av år
2000 även om fortsatta problem uppkommer i myndighetens upp-
byggnadsarbete.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av de tids- och
åtgärdsplaner som PPM redovisat för regeringen framgår att myndig-
heten, i det läge som uppkommit i och med förseningen av det första
fondvalet och överföringen av premiepensionsmedel, har bedömt att det
bästa alternativet för att säkerställa leverans av det kontoadminstrativa
datasystemet är att fortsätta samarbetet med den redan tidigare valda
leverantören, CSC.
PPM har bedömt att det första fondvalet och överföringen av medel
från Riksgäldskontoret till fondförvaltare skall kunna ske under andra
halvåret år 2000. PPM har redovisat de åtgärder som vidtagits och
kommer att vidtas för att den tidsramen skall kunna hållas. Statskontoret
har i sin utvärdering av PPM:s åtgärdsplan gjort bedömningen att dessa
åtgärder avsevärt ökar sannolikheten för att systemet skall kunna tas i
drift enligt planerna. Statskontoret har dock inte ansett sig vid tiden för
sin utvärdering med full säkerhet kunna ange om åtgärderna säkerställer
att systemet kan tas i drift under år 2000. Orsaken till detta är främst att
det saknas en beslutad kravspecifikation och leveransplan för systemet.
Statskontoret anser vidare att betydande risker kvarstår kring projektet
och rekommenderar att det sker en fortsatt noggrann och återkommande
uppföljning från regeringen.
PPM:s val att fortsätta samarbetet med CSC bygger bl.a. på utgångs-
punkten att ingen annan leverantör skulle klara utvecklingsarbetet
snabbare än CSC. Därutöver bygger valet av CSC på att ett byte av
systemleverantör förutsätter en ny offentlig upphandling. Detta skulle
ytterligare försena den slutliga leveransen av det system som erfordras.
Efter en förnyad upphandling skulle systemet med all sannolikhet inte
kunna levereras före de första pensionsutbetalningama, som skall ske år
2001. En så sen leveranstidpunkt skulle därmed få återverkningar även
på andra delar av det nya pensionssystemet.
Det är mycket angeläget att tiden fram till det första fondvalet och
överföringen av medel från Riksgäldskontoret till förvaltare blir så kort
23
som möjligt. Regeringen bedömer, med stöd av Statskontorets utvär-
dering, att den tidsplan som PPM redovisat har förbättrat sannolikheten
för att det första fondvalet skall kunna ske under år 2000. De åtgärder
som myndigheten vidtagit och avser att vidta för att säkerställa leverans
har gjort tidsplanen trovärdig.
Regeringen konstaterar samtidigt att risker fortfarande kvarstår och att
fortsatta ansträngningar måste till för att säkerställa ett första fondval
under år 2000. Regeringen kommer att noga följa den fortsatta upp-
byggnaden av systemet för att administrera premiepensionen.
För att följa systemuppbyggnaden har regeringen i PPM:s reglerings-
brev för år 1999 gett myndigheten i uppdrag att var tredje månad
rapportera hur uppbyggnadsarbetet fortskrider. Regeringen avser också
att återkomma med ett uppdrag åt Statskontoret att utvärdera dessa
rapporter från PPM.
Statskontoret har pekat på vikten av att reservlösningar tas fram.
Regeringen delar Statskontorets uppfattning. PPM bör därför utarbeta
reservlösningar som även med begränsade ADB-leveranser medger en
systemstart före utgången av år 2000. I en sådan alternativ plan för
systemstarten bör temporära inskränkningar i systemet övervägas för det
fall det skulle visa sig vara en nödvändig förutsättning för att kunna ta
systemet i drift under senare delen av år 2000. I den alternativa planen
för systemstarten kan PPM överväga t.ex. temporära inskränkningar i den
generella rätten att byta fond som nu gäller för pensionssparama.
Statskontoret bör även i denna del granska PPM:s arbete inom ramen för
den fortlöpande utvärderingen.
Den nya tidsplanen för uppbyggnaden av premiepensionssystemet
innebär således att det första fondvalet och överföringen till förvaltare
skall ske före utgången av år 2000. Reglerna för starten bör ändras i
enlighet med detta.
Ytterligare åtgärder krävs för att trygga en systemstart i tid. Dessa
åtgärder bör vara så verkningsfulla att en reservplan av nyss nämnt slag
sannolikt inte behöver genomföras. Sådana åtgärder redovisas i nästa
avsnitt.
Som en konsekvens av senareläggningen bör ändringar göras i över-
gångsbestämmelserna som gäller den tid under vilken PPM i särskilda
fall får täcka vissa kostnader genom avdrag från avkastningen på den till-
fälliga förvaltningen. I fråga om ändring av pensionsrätt för premie-
pension föreslås också en justering av övergångsbestämmelsen till regeln
för hanteringen av sådana ändringar. De nya övergångsbestämmelserna
kommenteras närmare i författningskommentaren (avsnitt 10.3).
Prop. 1998/99:98
24
Prop. 1998/99:98
Regeringens förslag: PPM far bestämma ett högsta antal fonder som
far registreras för en fondförvaltare. Myndigheten får under år 2001
begränsa utbetalningen av premiepension till ett utbetalningstillfalle.
Efterlevandeskydd före pensionstid kan väljas första gången först år
2002.
Skälen för regeringens förslag: För att underlätta uppbyggnaden av
premiepensionssystemet är det angeläget att redan nu vidta åtgärder så att
antalet fonder i systemet blir mer hanterligt. Dessutom bör vissa
funktioner som inte direkt berör pensionssparandet i fonder lyftas bort
under en inledande fas.
Åtgärderna syftar till att pensionssparama före år 2001 får välja
fonder, att medel förs över till de valda fondema och att systemet ger
spararna rimliga möjligheter att byta fonder. I det följande redovisas
åtgärder som ger goda möjligheter till en sådan start.
Det bör inledningsvis understrykas att PPM fortlöpande bör undersöka
möjligheterna att förenkla systemet. Det är rimligt att myndigheten under
de inledande åren lämnar utvecklingen av ”extrarutiner” därhän och
inriktar sig på att utforma en enkel och effektiv hantering för pensions-
sparama.
Begränsning av fonder
Nuvarande regler medger inte någon begränsning av det antal fonder som
samtidigt erbjuds i premiepensionssystemet. Fondförvaltare som har rätt
att utöva fondverksamhet och som slutit s.k. samarbetsavtal med PPM
och i övrigt uppfyller de krav som anges i 8 kap. 3 § LIP har en prin-
cipiell rätt att anmäla ett obegränsat antal fonder för registrering hos
PPM.
Mångfald i kapitalförvaltningen är av väsentlig betydelse i premie-
pensionssystemet. Det är således viktigt att pensionssparama har ett stort
och varierat utbud av fonder att välja mellan. Detta talar mot att införa en
möjlighet att begränsa antalet fonder som erbjuds inom systemet.
Samtidigt kan det antas att det är attraktivt för många förvaltare att av
marknadsföringsskäl anmäla så många av sina fonder som möjligt till
systemet. Om ett mycket stort antal fonder anmäls till PPM riskerar
systemuppbyggnaden att påverkas negativt. Även driften av systemet kan
störas. Även om det självfallet är väsentligt att pensionssparama har en
mångfald av fonder att välja ur, bör av dessa skäl en begränsning av
fondema övervägas.
En rimlig avvägning mellan å ena sidan intresset av valfrihet för
pensionssparama och å andra sidan omsorgen om att systemet kan tas i
drift så snart och säkert som möjligt är att PPM får befogenhet att be-
gränsa det antal fonder som en och samma förvaltare samtidigt kan ha
registrerade hos myndigheten.
25
Även med en sådan gräns for antalet fonder i systemet skall det finnas
ett varierat fondutbud for pensionssparama. Begränsningarna bör därför
inte utformas snävare än nödvändigt. Utrymme bör finnas för ett täm-
ligen heltäckande sortiment med bl.a. aktie-, obligations- och biand-
fonder. PPM får inte heller begränsa fondema så att konkurrensen mellan
fondförvaltama snedvrids.
En begränsningsregel med detta innehåll kan inte sägas inskränka den
principiella öppenheten för vilka fonder som får finnas i systemet och bör
därför införas nu. Den föreslagna regeln behandlas också i författnings-
kommentaren, avsnitt 10.2.
Premiepensionsutbetalning vid ett tillfälle under år 2001
Uttag av pension från det nya pensionssystemet kommer att kunna ske
första gången år 2001 och då för de pensionssparare som är födda åren
1938-1940. Pensionen skall enligt huvudregeln betalas ut månadsvis.
Årspension (dvs. inkomst- och tilläggspension samt premiepension
tillsammans) som uppgår till högst 2 400 kr skall emellertid betalas ut i
efterskott en eller två gånger per år.
De beräkningar som måste göras inför pensionsutbetalningama är
förhållandevis omfattande. Utbetalningarna av premiepension skall
samordnas med försäkringskassornas utbetalning av inkomstpension via
RFV. Mot bakgrund av att de första fondvalen och överföringarna av
medel till förvaltare senarelagts till år 2000 kommer belastningen på det
kontoadministrativa systemet att vara stor under det första halvåret 2001.
Den premiepension som skall betalas ut under 2001 kommer att uppgå
till mycket låga belopp. För dem som under hela intjänandeperioden
1995-1998 nått intjänandetaket, dvs. de vars pensionsgrundande belopp
hela perioden uppgår till 7,5 basbelopp, beräknas pensionen bli mellan 30
och 50 kr i månaden under år 2001. I ett stort antal fall rör det sig om
betydligt mindre belopp. En utbetalning vid ett tillfälle av premie-
pensionen detta första år efter fondvalet bör därför godtas för att under-
lätta systemuppbyggnaden.
Med hänsyn till detta föreslår regeringen att premiepension under år
2001 skall kunna betalas ut vid ett enda tillfälle. En engångsutbetalning
kan således göras i slutet av året.
Efterlevandeskydd före pensionstiden får väljas först år 2002
I premiepensionssystemet har pensionsspararen möjlighet att under tiden
före pensioneringen välja ett efterlevandeskydd för sin familj. Skyddet är
utformat som en ren riskförsäkring utan sparmoment. Kostnaden för
skyddet dras från spararens premiepensionskonto. Det finns två försäk-
ringsbelopp att välja mellan; ett eller två basbelopp om året under en
femårsperiod.
För många i den s.k. mellangenerationen är utrymmet för skyddet
begränsat eftersom de endast får en mindre del av pensionen från det nya
systemet.
Prop. 1998/99:98
26
Erfarenheterna från valet hösten 1998 av skilda alternativ för tjänste- Prop. 1998/99:98
pension i SAF-LO-systemet visar att stort intresse finns för ett familj e-
skydd. Av de försäkrade i SAF-LO-systemet valde ca 35 procent ett
efterlevandeskydd som i allt väsentligt är utformat på samma sätt som
efterlevandeskyddet före pensionstid i premiepensionssystemet. Med
samma frekvens i premiepensionssystemet skulle PPM komma att fa
närmare 1,5 miljoner ansökningar om efterlevandeskydd under mycket
kort tid. Behandlingen av ansökningarna om efterlevandeskydd kräver en
relativt omfattande utveckling och anpassning av system. Även skade-
regleringen efter ett dödsfall skall hanteras på ett fullgott sätt. Myndig-
heten bör inte ställas inför dessa uppgifter under det första året efter
premiepensionssystemets start då stor kraft måste läggas ner för att
hanteringen av fondsparandet på premiepensionskontona skall fungera
smidigt.
Möjligheten att ansöka om efterlevandeskydd före pensionstid bör
därför inte öppnas förrän år 2002, dvs. ca femton månader efter drift-
starten. Detta ger också PPM möjlighet att ordna administrationen av
denna fråga på bästa sätt.
Som en följd av detta förslag bör också den ”extra” möjlighet att gå in
i efterlevandeskyddet som finns när systemet startar förskjutas fram till
början av år 2002.
27
Prop. 1998/99:98
Regeringens forslag: Efter det första valet av fond skall PPM
placera senare års sparande och andra tillkommande belopp i den eller
de fonder och med den fördelning mellan fondema som pensions-
spararen senast bestämt för sina kontomedel. Pensionsspararen skall
alltjämt kunna byta fond. Vid byte av fond anger spararen på
motsvarande sätt hur fondmedlen skall vara fördelade efter bytet.
Skadestånd och belopp för höjd pensionsrätt skall inte i något fall
betalas ut direkt till pensionsspararen.
Möjligheten för en pensionssparare att i en ansökan om efter-
levandeskydd före pensionstiden fritt kunna ange när skyddet skall
börja gälla tas bort. Principerna för hur ändringar av pensionsrätt för
premiepension skall hanteras ändras så att anställda och egen-
företagare behandlas mer lika även vid höjning av pensionsrätten. När
premiepension betalats ut felaktigt skall PPM återkräva beloppet.
Även vissa andra bestämmelser för premiepensionen ändras i syfte
att förenkla regelverket.
Följdändringar av teknisk karaktär görs till nyligen föreslagna
ändringar i försäkringsrörelselagen.
Skälen för regeringens förslag: Enklare rutiner i PPM ger vinster
såväl i uppbyggnaden som i den framtida hanteringen hos myndigheten.
Vissa mer allmänna förutsättningar för att underlätta PPM:s verksamhet
har redan skapats bl.a. genom den generella möjligheten för myndigheten
att fatta beslut om premiepension med ADB-teknik.
Det regelverk som styr mycket av den tekniska utformningen av
systemet bör förenklas där så är möjligt utan att det medför större
försämringar för pensionssparama. Vid arbetet med att bygga upp
premiepensionssystemet har olika åtgärder för att förenkla systemet
identifierats. Vissa åtgärder kräver lagändringar. PPM har pekat på ett
antal sådana åtgärder av i huvudsak teknisk karaktär. Med stöd av
myndighetens redovisning lämnas i detta avsnitt förslag till tekniska
förenklingar av regelverket och vissa andra förslag som rör hanteringen
av premiepensionen.
Val av fond m.m.
Nu gällande bestämmelser om val och byte av fond innebär i korthet
följande. Pensionssparama skall varje år få möjlighet att välja ny
placering för den pensionsrätt för premiepension som då fastställts. För
den som inte gör något annat val, placerar PPM medlen i Premie-
sparfonden inom AP-fonden. En sparare har rätt att när som helst begära
att PPM skall flytta hela eller delar av spararens innehav till en eller flera
andra fonder. Om spararen inte anmäler något val för ny pensionsrätt,
skall PPM placera medel motsvarande pensionsrätten i den eller de
fonder som spararen senast valt. Dessa medel kan därmed i sin helhet
28
komma att placeras i en fond dit spararen senast flyttat endast en liten del
av sitt totala sparande.
Bestämmelser med den nu beskrivna innebörden ger upphov till ett
stort antal transaktioner i systemet. Transaktioner som avser val och byte
av fond kommer därmed att utgöra en avsevärd del av den totala
belastningen på det kontoadministrativa systemet.
PPM förordar följande rutiner för val och byte av fond. Pensions-
sparama skall tills vidare kunna fördela sitt sparande på högst fem olika
fonder. Vid såväl val som byte av fond skall spararen för varje önskad
fond ange hur stor del av sitt totala innehav som han vill ha placerad i
den fonden. Spararen skall således vid val och byte av fond ange hur han
vill ha hela sitt sparande fördelat efter omplaceringen.
Främst i syfte att uppnå en systemförenkling anser regeringen att
följande lagregler bör gälla för val och byte av fond.
Första gången som pensionsrätt för premiepension har fastställts skall
pensionsspararen upplysas om rätten att välja placering för sina medel.
Senare år skall PPM, utan att först kontakta spararen om hans önskemål
för placeringen, föra över nya pensionsmedel till den eller de fonder och
med den spridning mellan fondema som spararen senast angett för hela
sitt sparande. För den som inte bestämt någon sådan placering i fond,
kommer PPM alltjämt att placera de nya medlen i Premiesparfonden
inom AP-fonden.
En pensionssparare skall fortfarande kunna omplacera sina fondmedel
när han så önskar. Spararen skall vid en sådan omplacering ange hur hela
sparandet skall vara fördelat mellan olika fonder.
Pensionssparama skall varje år få en allmän information om de
åtgärder som PPM vidtar när ny pensionsrätt för premiepension har
fastställts. Spararna skall på samma sätt upplysas om rätten att placera
om sitt sparande. Informationen kan ges t.ex. i samband med årsbeskedet
om utvecklingen av den enskilde spararens tillgodohavande.
Med en ordning som den nu beskrivna torde risken för att ny
pensionsrätt placeras på ett sätt som inte stämmer överens med spararens
verkliga önskemål minska i betydande mån eftersom placeringen sker i
enlighet med hur spararen senast låtit placera alla sina medel. Med
placeringar enligt en sådan ”nyckel” kan det därför förutsättas att antalet
ärenden om byte av fond som PPM skall handlägga minskar avsevärt.
Med den föreslagna ordningen kommer spararens nya medel att fonderas
betydligt snabbare.
Av de skäl som nu angetts bör således bestämmelserna om val av fond
ändras så att PPM varje år placerar nya pensionsmedel i enlighet med den
”nyckel” som spararen tidigare angett för hela sitt sparande.
Även PPM:s placering för en pensionssparare av medel avseende höjd
pensionsrätt bör ske på motsvarande sätt.
Det kan antas att beloppen för höjd pensionsrätt i många fall kan bli
små. Beräkningar av vad som kan anses belöpa på förfluten tid kan bli
kostsamma för PPM. Belopp som avser höjd pensionsrätt bör därför inte
betalas direkt till pensionsspararen som pension. De bör i stället — så
som är fallet enligt nu gällande regler för medel som inte avser förfluten
tid — antingen placeras i fonder eller föras över till PPM:s livränte-
Prop. 1998/99:98
29
verksamhet. Beloppet kommer i båda fallen pensionsspararen tillgodo, i
livräntefallet genom att PPM höjer livräntan för den enskilde.
Samma ordning som beskrivits för höjd pensionsrätt bör gälla i de
sällsynta fall då pensionssparama skall tillföras skadestånd för fel i
fondförvaltningen.
Bestämmelsen om byte av fond bör justeras för att bättre återspegla att
pensionsspararen vid ett byte skall ange hur hela hans tillgodohavande
skall vara fördelat mellan olika fonder efter bytet. Denna fördelning
kommer alltså att utgöra den ”nyckel” efter vilken PPM skall placera
medel motsvarande ny pensionsrätt.
Uttag av premiepension
En av de viktigaste kännetecknen för premiepensionssystemet är att
storleken av pensionsförmånerna är beroende av värdeutvecklingen på de
fonderade medlen. Hur stor premiepensionen blir beror således av
behållningen på den enskilde pensionsspararens premiepensionskonto.
Bland svenska fondförsäkringsbolag har det hittills varit vanligt att
utbetalningsbeloppet räknas om vid varje utbetalningstillfålle. Vissa
bolag bestämmer ett belopp som svarar mot ett visst antal andelar och gör
vissa justeringar för avgifter och avkastningsskatt. Andra bolag be-
stämmer beloppet i kronor genom att dividera kontovärdet med ett
delningstal, beräknat med antaganden om framtida ränta och återstående
livslängd. I Storbritannien kan ibland försäkringstagaren själv, inom
vissa av bolaget givna gränser, välja belopp under året.
En ordning där PPM med ledning av tillgodohavandet på spararnas
premiepensionskonton bestämmer pensionsbeloppet för en längre tid
ryms inom principen att premiepensionsförmånema bestäms av värde-
utvecklingen på de fonderade medlen. PPM bestämmer därmed beloppet
att gälla för alla utbetalningar under ett år. Beloppet grundas på värdet av
innehavet en viss dag, samt antaganden om framtida ränta och
återstående livslängd. För en sådan ordning talar främst följande argu-
ment.
En beräkning av premiepensionen som gäller för längre tid, t.ex. ett år,
är betydligt mindre krävande för det kontoadministrativa systemet än att
räkna ut ett nytt belopp inför varje utbetalning Det är dessutom normalt
till fördel för pensionstagaren att beloppet är detsamma för hela året.
Andra sociala förmåner beslutas ofta på årsbasis och påverkas ofta av
pensionens storlek.
Försäkringskassan skall besluta om pensionen ska betalas ut årsvis,
halvårsvis eller månadsvis med ledning av en bedömning av årsbeloppets
storlek. Eftersom utbetalda belopp minskar behållningen på pensions-
spararens konto, utsätts inte PPM för någon finansiell risk. Även vid
kraftiga variationer i fondvärdet fungerar metoden väl eftersom
variationerna slås ut över åren.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen en justering av reglerna för
uttag av premiepension så att det tydligt framgår att en jämn utbetalning
under året ryms inom bestämmelserna. Den längsta tidsrymd för vilken
PPM kan bestämma ett sådant jämnt pensionsbelopp begränsas av det i
Prop. 1998/99:98
30
LIP allmänt föreskrivna kravet att myndighetens verksamhet skall Prop. 1998/99:98
bedrivas enligt försäkringsmässiga principer. Av detta följer att tiden inte
bör överstiga ett år.
Vid uttaget av pension är grundaltemativet att pensionsspararen
alltjämt skall ha sitt kontotillgodohavande placerat i värdepappersfonder.
Spararen har emellertid rätt att fa ut sin premiepension i form av en
livränta med garanterade belopp. I det senare fallet bestäms pensionen
utifrån värdet på tillgångarna på premiepensionskontot vid den tidpunkt
när PPM löser in innehavet.
Nuvarande regler för när sådan inlösen skall ske anger att PPM skall
lösa in tillgångarna snarast efter det att en begäran om detta kom in till
myndigheten. Samtidigt anger reglerna att en övergång till livränta inte
far ske innan pensionsspararen börjar ta ut premiepension. För att
klargöra att en begäran om inlösen inte kan ske långt före den tidpunkt
när livräntan skall börja betalas ut, föreslår regeringen att regeln justeras
så att PPM:s inlösen av fondtillgångama kan ske tidigast månaden före
den då livräntan skall betalas ut första gången.
Ikraftträdande av efterlevandeskydd före pensionstid
Nu gällande bestämmelser för när efterlevandeskydd för tid före pen-
sionstiden skall börja gälla medger stor valfrihet för pensionssparama i
och med att spararna kan ange vilken som helst starttidpunkt framåt i
tiden för skyddet. Felfrekvensen i sådana ansökningar kan med fog antas
bli hög. Detta för med sig att belastningen på datasystemet kan bli be-
tydande när ansökningarna skall behandlas. Det får dessutom förutsättas
att det stora flertalet av dem som ansöker om sådant efterlevandeskydd
vill att skyddet skall träda i kraft så snart som möjligt. Bestämmelsen om
ikraftträdandet för efterlevandeskyddet bör därför ändras så att skyddet
alltid börjar gälla vid de tidpunkter som anges i lagen.
PPM:s avgifter
Grundprincipen för hur PPM skall täcka sina kostnader för skötseln av
premiepensionssystemet innebär att myndigheten skall dra av avgifter
från pensionsspararnas premiepensionskonton. Det bör vara möjligt för
myndigheten att ta ut sådana avgifter i den takt som kostnaderna
uppkommer. Regeln bör justeras så att den möjligheten tydligt framgår.
PPM skall i övrigt ta ut avgifter för vissa åtgärder som myndigheten
utför på begäran av en pensionssparare. Detta gäller t.ex. återkallelse av
uttag och nytt uttag av premiepension. Med hänsyn till att PPM avser att
hantera flertalet sådana ärenden helt automatiskt kommer myndighetens
hanteringskostnader sannolikt att bli förhållandevis låga. Det kan därför
ifrågasättas om kostnaderna motiverar att en avgift tas ut. Ett avgiftsuttag
kommer självfallet också att innebära en viss belastning på datasystemet.
Bestämmelsen om avgifter för sådana åtgärder som det här är fråga om
bör därför ändras så att PPM inte måste ta ut en avgift utan i stället far
möjlighet att göra så.
31
Det kan som tidigare nämnts antas att många förvaltare, främst av rena
reklamskäl, vill låta registrera hela sitt utbud av fonder hos PPM. Det kan
i vissa fall röra sig om ett par hundra fonder per förvaltare. Även med
den möjlighet som föreslås för PPM att begränsa antalet fonder för en
och samma förvaltare kan det antas att antalet fonder i premie-
pensionssystemet blir stort. PPM:s kostnader för att registrera fondema
kan därmed bli mycket höga. Dessutom skall myndigheten distribuera
informationsmaterial om alla fonder i systemet till pensionssparama.
Även den åtgärden blir mycket kostsam för myndigheten.
Det finns mot denna bakgrund skäl att göra det möjligt att vid behov ta
ut avgifter från förvaltama för såväl PPM:s registrering av fonder som
för t.ex. myndighetens tryckning och distribution av en katalog över
fondutbudet. En uppgift om att sådana avgifter kan tas ut skall finnas
med i det avtal som varje förvaltare skall ingå med PPM. Avgifterna
skall på ett rimligt sätt återspegla myndighetens kostnader på de angivna
punkterna.
I likhet med vad som redan gäller för PPM:s möjligheter i övrigt att ta
ut avgifter för sina kostnader, skall regeringen även i fråga om avgifter
från fondförvaltare meddela närmare föreskrifter om grunderna för
avgiftsuttaget.
Ändrad pensionsrätt och felaktig utbetalning
Bestämmelserna för hur ändringar av pensionsrätt för premiepension
skall hanteras gör i ett avseende skillnad mellan anställda och egenföre-
tagare. Om pensionsrätten höjts och ett tillägg därför skall göras på
pensionsspararens premiepensionskonto, förutsätter tillägget för en egen-
företagare att de avgifter som denne skall betala till ålderspensions-
systemet anses betalda enligt 16 kap. 12 § skattebetalningslagen
(1997:483).
Detta förfaringssätt kräver särskilda rutiner för bevakning och infor-
mation hos tillämpande myndigheter. Utrymmet för sådana ADB-rutiner
är begränsat genom det nya skatteuppbördssystemets konstruktion. Detta
innebär en risk för att överföringen av medel till fonder ytterligare
försenas.
Kravet på att avgifterna skall anses betalda enligt skattebetalningsagen
innan tillägg för höjd pensionsrätt görs på premiepensionskontot bör
därför slopas för egenföretagare. I de fall där avgifterna förblir obetalda
får i stället reglerna för minskning av pensionsrätt användas.
När en pensionssparare genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom
att underlåta att lämna vissa uppgifter orsakar att premiepension lämnas
felaktigt eller med ett för högt belopp, skall PPM enligt gällande bestäm-
melser dra av det felaktiga beloppet från spararens premiepensionskonto
och föra det till Riksgäldskontoret. I de fall där pensionsrätten sänkts
skall på samma sätt medel som svarar mot sänkningen återföras till
Riksgäldskontoret. I sistnämnda fall har från början ett för stort belopp
överförts från Riksgäldskontoret och pensionsmedlen bör därför gå åter
dit.
Prop. 1998/99:98
32
När oriktiga uppgifter från pensionsspararen har medfört att en felaktig
premiepension betalts ut är det belopp som överförts från Riksgälds-
kontoret till spararens konto korrekt i sig. Felet har i stället uppkommit i
ett senare led och beloppet bör därför rätteligen inte återföras till
Riksgäldskontoret, utan i stället återgå till PPM:s rörelse.
I likhet med vad som redan gäller i fråga om inkomst- och tilläggs-
pension när oriktiga uppgifter från pensionsspararen orsakat att pen-
sionen utbetalats med felaktigt belopp, bör det felaktiga premiepensions-
beloppet, ökat med basränta enligt skattebetalningslagen, krävas tillbaka
från spararen för att återgå till PPM:s rörelse. Möjligheten att efterge
sådana krav skall finnas kvar.
Övriga ändringar
Också andra delar av regelverket för premiepensionen kan innebära
belastningar på det kontoadministrativa systemet. Sådana bestämmelser
bör därför förenklas i den mån förändringarna inte kan sägas vara till
någon beaktansvärd nackdel för pensionssparama. Förslagen kommen-
teras närmare i författningskommentaren (avsnitt 10).
Även vissa bestämmelser som gäller PPM:s försäkringsverksamhet
bör justeras. I regeringens proposition Ändrade försäkringsrörelseregler
föreslås ändringar av rörelse- och tillsynsreglema för svenska försäk-
ringsbolag (prop. 1998/99:87). Sådana regler återfinns främst i försäk-
ringsrörelselagen (1982:713) och lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag. Följdändringar bör därför göras i lagen med vissa
bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten där det hänvisas till de
nya försäkringsrörelsereglema.
Prop. 1998/99:98
33
Prop. 1998/99:98
Premiepensionssystemet skall vara självfinansierat och PPM:s kostnader
för sin verksamhet skall finansieras genom avgifter från pensions-
sparama. Myndighetens verksamhet skall därför inte redovisas i stats-
budgeten. Att systemet i den bemärkelsen skall vara ett slutet ekonomiskt
system innebär också att variationer i värdet på premiepensionsmedlen
inte skall påverka statsbudgeten. De förslag som redovisas i denna
proposition innebär därför inte några förändringar i statsbudgeten.
Förslagen leder till förenklingar som gynnar pensionssparama.
I fråga om de ekonomiska konsekvenserna för pensionssparama av
den försenade starten för sparandet i fond kan följande sägas.
Det första fondvalet och överföringen av premiepensionsmedel till
fondförvaltare föreslås bli senarelagt ett år och skall därmed ske före
utgången av år 2000. Det innebär att den förvaltning av pensionsmedlen
som sker hos Riksgäldskontoret kommer att förlängas i motsvarande
mån. En placering av pensionsmedlen i Riksgäldskontoret ger en säker
och marknadsmässig avkastning, som uppgår till den upplåningsränta
Riksgäldskontoret har för motsvarande löptider. Huruvida en förlust eller
vinst uppstår i förhållande till denna avkastning är beroende av dels hur
olika fonder utvecklas under år 2000, dels det val av fonder som varje
individ skulle ha gjort under året. Det är därför svårt att beräkna
effekterna på avkastningen av senareläggningen.
PPM:s kostnader för sin verksamhet skall bekostas av premie-
pensionssparama genom avdrag från de enskilda premiepensionskontona.
Även i denna del är det idag svårt att med säkerhet ange effekterna av
den senarelagda starten av systemet. Att myndighetens verksamhet ännu
inte bedrivs i full skala medför självfallet att vissa kostnader, t.ex. för
personal och lokaler, uteblir eller minskar. Å andra sidan torde det
fortsatta uppbyggnadsarbetet av myndigheten och dess verksamhet
innebära att t.ex. kostnaderna för konsulttjänster ökar i vissa delar.
34
Enligt de föreslagna bestämmelserna skall det första fondvalet och den
första överföringen av premiepensionsmedel till förvaltare förskjutas och
ske före utgången av år 2000. Som en följd av detta ändras också
övergångsbestämmelserna i fråga om möjligheten för PPM att dra av
vissa kostnader från avkastningen på de tillfälligt förvaltade medlen på
motsvarande sätt.
Det införs också nya övergångsbestämmelser för reglerna om efter-
levandeskyddet före pensionstiden. Reglerna om sådant efterlevande-
skydd skall inte gälla före år 2002. En ”extra” möjlighet för den som fyllt
50 år och som inte kan åberopa en familjehändelse att gå in i efter-
levandeskyddet ges för de första månaderna under år 2002. I fråga om
utbetalning av premiepension införs en särskild övergångsbestämmelse
enligt vilken de första utbetalningarna under år 2001 skall kunna ske i
form av en engångsutbetalning under det året.
Huvuddelen av övriga lagförslag bör träda i kraft den 1 januari 2000.
De regler som rör uttag av premiepension bör emellertid, i enlighet med
vad som redan följer av införandelagen i fråga om övriga sådana
bestämmelser, träda i kraft den 1 januari 2001.
35
Prop. 1998/99:98
Paragrafen behandlar tekniken för fondplaceringama av premiepensions-
medel.
Första och andra styckena har redigerats om som en anpassning till en
ny ordning för det årliga fondvalet för ny pensionsrätt för premiepension.
Efter pensionsspararens första fondval skall medel för ny pensionsrätt
föras till fonder med ”automatik” enligt en fördelningsnyckel.
Tredje stycket behandlar överföringen till fond för pensionssparare
som redan tidigare fått premiepensionsmedel placerade i fond. I dessa
fall skall PPM så snart myndigheten underrättats om försäkringskassans
beslut om fastställd pensionsrätt föra medel som svarar mot pensions-
rätten till den eller de fonder som spararen angav vid sin senaste place-
ring eller omplacering i fond. Om spararen har sina medel placerade i
flera fonder skall de nya medlen fördelas mellan dessa i de proportioner
som spararen då angav. Det närmare tillvägagångssättet vid en pensions-
sparares omplacering av sina premiepensionsmedel framgår av kommen-
taren till 8 kap. 5 §. Även i dessa fall skall medlen för den som inte tidi-
gare bestämt en sådan placering i fonder föras till Premiesparfonden
inom AP-fonden.
Enligt det nya jjärde stycket skall varje pensionssparare årligen få
information om innehållet i bestämmelserna i tredje stycket. Spararen
skall således informeras om vad som händer varje år i samband med att
pensionsrätten för premiepension blivit fastställd, nämligen att PPM
placerar medel motsvarande den nya pensionsrätten enligt den ”nyckel”
som spararen senast angett för hela sitt sparande. Pensionssparama skall
också varje år bli upplysta om sin rätt att när som helst placera om sitt
sparande.
Paragrafen har behandlats närmare i avsnitt 7.
Paragrafen reglerar omplaceringar, dvs. byte av fond, och har behandlats
närmare i avsnitt 7. I det avsnittet har också de rutiner som PPM har för
avsikt att tillämpa för val och byte av fond beskrivits.
Paragrafen har ändrats för att tydligare markera att pensionsspararen
vid en omplacering av sina fondmedel skall ange för PPM hur han vill att
hela hans sparande skall vara fördelat efter bytet. Spararen skall således
för varje fond som han efter bytet vill ha någon del av sitt sparande
placerat i ange hur stor andel av det totala fondinnehavet som skall vara
placerat där.
36
Prop. 1998/99:98
Bestämmelsen rör skadestånd. Ändringen i tredje stycket i fråga om
tekniken för PPM:s placering av skadeståndsbelopp innebär att de till-
kommande medlen skall föras till fonder enligt samma slags ”nyckel”
som vid placering av ny pensionsrätt enligt 4 § tredje stycket. Principen
är därmed också densamma som vid byte av fond (se kommentaren till
5§).
I övrigt innebär ändringen i tredje stycket att ett sådant belopp aldrig
skall betalas ut direkt till pensionsspararen. Beloppet skall i stället
antingen placeras i fonder på det sätt som nyss beskrivits eller, om
spararen har börjat ta ut premiepension i form av livränta, foras över till
PPM:s livränteverksamhet.
Paragrafen anger att premiepensionen skall beräknas med utgångspunkt i
storleken på tillgodohavandet på den enskildes premiepensionskonto.
Denna princip följer också av 7 kap. 1 §. Bestämmelsen syftar däremot
inte till att ange hur ofta PPM måste beräkna pensionsbeloppet.
Att orden ”vid varje tidpunkt” uteslutits innebär därför inte någon
saklig ändring. Justeringen av paragrafen är endast avsedd att tydliggöra
att PPM kan bestämma pensionsbeloppet för längre tid än fram till nästa
utbetalningstillfälle, t.ex. för ett år i taget.
Paragrafen har behandlats närmare i avsnitt 7.
Paragrafen beskriver övergången från fondsparande till livränta med
garanterade belopp.
Syftet med tillägget i första stycket i fråga om tidpunkten for inlösen
av innehavet på pensionsspararens konto är att tydliggöra att sådan in-
lösen inte i något fall kan ske innan spararen börjar att ta ut premie-
pension.
I bestämmelsen finns vissa regler om efterlevandeskydd för tid före
pensionstiden. Ändringarna innebär att ett sådant efterlevandeskydd skall
börja gälla vid en bestämd tidpunkt som är beroende av när ansökan om
skyddet kommer in till myndigheten.
Paragrafen behandlar efterlevandeskydd under pensionstiden. Genom
tillägget i första stycket tydliggörs att det endast är utbetalning av
premiepension som avses.
37
Prop. 1998/99:98
Genom justeringen i första stycket klargörs att PPM har möjlighet att ta
ut avgifter för att täcka sina kostnader i den takt som de faktiskt
uppkommer, t.ex. månadsvis.
Ändringen i fjärde stycket innebär att avgiften för att täcka PPM:s
kostnader beräknas och tas ut på varje pensionssparares kontobehållning
vid en viss tidpunkt. Om PPM avgiftsuttaget beräknas på behållningen
per ett årsskifte och ny pensionsrätt för en pensionssparare fastställs först
efter årsskiftet kan en ytterligare avgift enligt samma avgiftsgrunder tas
ut på det tillkommande beloppet.
Genom det nya femte stycket blir det möjligt att ta ut avgifter för att
täcka PPM:s kostnader dels för registerhållningen av fondema i systemet,
dels för information om fondema. Ett exempel på en kostnad av det
sistnämnda slaget är myndighetens kostnad för att framställa och distri-
buera en katalog med närmare upplysningar om fondema. Den nya
bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 7.
Bemyndigandet i sista stycket för regeringen att meddela föreskrifter
om avgiftsuttaget för PPM:s kostnader avser också avgifter enligt den
nya bestämmelsen i femte stycket.
Paragrafen behandlar PPM:s kostnader för vissa åtgärder som utförts på
begäran av pensionssparare.
Ändringen i första stycket innebär att PPM inte längre måste ta ut en
avgift av den enskilde spararen för den åtgärd som myndigheten vidtagit
på dennes begäran. PPM får i stället möjlighet att i dessa fall ta ut en
avgift. Bestämmelsen behandlas också i avsnitt 7.
Andra stycket behandlar fall där PPM skall ta ut en avgift. Änd-
ringarna i det stycket är endast redaktionella och en följd av ändringarna i
första stycket.
Paragrafen beskriver principerna för hur ändringar av pensionsrätt för
premiepension skall hanteras.
Tekniken för att tillföra medel till en egenföretagares premiepensions-
konto för höjd pensionsrätt har förenklats. Det krävs inte längre att de av-
gifter som denne skall betala till ålderspensionssystemet är att anse som
betalda enligt skattebetalningslagen (1997:483). Vid bristande betalning
sker i stället en korrigering genom att pensionsrätten sänks.
Paragrafen behandlar fall när pensionsrätten ändrats och höjts.
Ändringen i första stycket i fråga om tekniken för PPM:s placering av
beloppet som motsvarar den höjda pensionsrätten innebär att de till-
kommande medlen skall föras över till fonder enligt samma slags
38
”nyckel” som vid placering av ny pensionsrätt enligt 8 kap. 4 § tredje
stycket.
Ändringen i andra stycket innebär att ett sådant uppräknat belopp inte
i något fall skall betalas ut direkt till pensionsspararen. Om spararen har
börjat ta ut premiepension i form av livränta skall medlen, i stället för att
föras över till fonder på det sätt som anges i första stycket, föras över till
PPM:s livränteverksamhet och föranleda en ny pensionsberäkning.
Paragrafen behandlar bl.a. de situationer när pensionsspararen lämnat
oriktiga uppgifter och därmed orsakat att premiepension betalats ut
felaktigt. Bestämmelserna har behandlats närmare i avsnitt 7.
Ändringarna i första stycket innebär att PPM inte i något av de i para-
grafen nämnda fallen skall föra över det felaktigt utbetalda beloppet till
Riksgäldskontoret. Beloppet skall i stället, sedan det krävts åter från
pensionsspararen, återgå till PPM.
Med stöd av bestämmelserna i 14 kap. 7 § får avdrag med skäligt be-
lopp göras på premiepensionen om den pensionsberättigade enligt beslut
av PPM är skyldig att återbetala premiepension eller premiepension till
efterlevande. Den möjligheten kan användas även i de situationer som
avses i denna paragraf.
Möjligheten för PPM att i vissa fall efterge krav på återbetalning har
behållits.
Paragrafen, som kommenterats närmare i avsnitt 6, behandlar kraven på
de fondförvaltare som far erbjuda sina tjänster inom premiepensions-
systemet.
I första stycket har skett en rättelse av ett tidigare felaktigt återgivande
av gällande lydelse.
Genom det nya sista stycket har införts en möjlighet att begränsa
antalet fonder i systemet. PPM far enligt den nya bestämmelsen
bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt far vara registrerade hos
myndigheten för en och samma fondförvaltare.
Premiepensionssystemet bygger på att pensionssparama har ett stort
och varierat urval av fonder att välja mellan. Detta är väsentligt för PPM
att beakta när myndigheten inför begränsningar för förvaltama enligt den
nya bestämmelsen. Varje förvaltare bör fa möjlighet att erbjuda ett urval
av fonder, således såväl aktie- som ränte- och biandfonder. Begräns-
ningen, som kan variera över tiden, skall självfallet vara generell för
fondförvaltama i systemet. Begränsningar av fondema far inte innebära
en snedvridning av konkurrensen mellan fondförvaltama.
Prop. 1998/99:98
39
Enligt första stycket skall bestämmelserna om efterlevandeskydd for tid
före pensionstiden inte tillämpas före år 2002. Under tiden januari-april
år 2002 skall även personer som fyllt 50 år och som inte kan åberopa en
familjehändelse kunna gå in i skyddet. Reglerna har kommenterats
närmare i avsnitt 6.
Enligt det nya andra stycket skall vissa bestämmelser for hur ändring
av pensionsrätt hanteras inte tillämpas för tiden före det första fondvalet.
De bestämmelser som avses gäller sättet att räkna fram det belopp som
skall motsvara den ändrade pensionsrätten. Ändringen innebär att
uppräkning med basränta enligt skattebetalningslagen (1997:483) inte
skall ske förrän överföring till förvaltare är möjlig. Orsaken till detta är
att uppräkningen med basränta är avsedd att kompensera just för avkast-
ning från fondförvaltning.
Paragrafen är ny och behandlar utbetalning av premiepension år 2001.
För det årets premiepension införs en övergångsbestämmelse som
medger att utbetalning av pensionen — som i likhet med inkomst- och
tilläggspension normalt skall betalas ut månadsvis — får begränsas till
ett utbetalningstillfalle. Vid det tillfallet skall således hela årspensionen
avseende premiepension betalas ut.
Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 6.
I andra stycket anges att PPM, om regeringen lämnat sitt samtycke, får
täcka sina kostnader med avkastningen från de medel som förvaltas av
Riksgäldskontoret. Ändringen innebär att den tid när PPM får täcka sina
kostnader på det sättet utsträcks till och med år 2000.
Paragrafen anger den tidpunkt när överföring skall ha skett från Riks-
gäldskontoret till förvaltare av premiepensionsmedel för intjänandeåren
1995-1998. Ändringen innebär att överföringen skall vara genomförd
senast vid utgången av år 2000. Genom att lagtexten bara anger en sista
tidpunkt för när hela överföringen skall vara genomförd är det inte något
som hindrar arr PPM — i syfte att minska den initiala belastningen på
systemet — genomför det första fondvalet och den första överföringen
successivt under den tid som bestämmelsen medger.
Bakgrunden till ändringen har behandlats utförligt i avsnitt 5.
Prop. 1998/99:98
40
10.4
I paragrafen görs en uppräkning av de bestämmelser i försäkringsrörelse-
lagen (1982:713) som skall gälla för PPM:s försäkringsverksamhet.
Följdändringar görs till de i propositionen 1998/99:87 nyligen föreslagna
försäkringsrörelsereglema.
41
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 1999
Närvarande: statsrådet Schori, ordförande, och statsråden Winberg,
Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Engqvist, Wämersson, Lejon,
Lövdén.
Föredragande: statsrådet Lövdén
Prop. 1998/99:98
Regeringen beslutar proposition 1998/99:98 Vissa premiepensionsfrågor.
42
Prop. 1998/99:98
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivnings- |
|
Lag om ändring i lagen |
11 kap. 1 § |
43
Eländers Gotab 57930, Stockholm 1999