Prop.
1998/99:80
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 26 mars 1999
Laila Freivalds
Ingegerd Wärnersson
(F inansdepartementet)
I propositionen föreslås en kasinolag som tillåter att sådant spel skall få
anordnas i Sverige.
Tillstånd till kasinospel skall endast få ges till statliga foretag. Det
skall få finnas högst sex kasinon. Under den första tiden avses dock högst
fyra kasinon få öppnas. Lagen föreslås också ha bestämmelser om en
åldersgräns om 20 år för tillträde till ett kasino, registrering vid
kasinobesök, förbud mot kreditgivning, tillsyn av Lotteriinspektionen
m.m.
I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lotterilagen
(1994:1000) beträffande varuautomatspel och värdeautomatspel.
Spel på varuspelsautomater skall få anordnas endast i samband med
offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande. Varuvinster
skall inte få lösas in mot andra varor eller mot kontanter.
Spel på värdeautomater skall få anordnas även i samband med
bingospel. Högsta värdet av spelarens insats begränsas till 5 kronor och
högsta värdet av vinsten till 500 kronor. Hela det belopp som värde-
automaten ger ut i form av värdebevis skall få lösas in mot kontanter.
I propositionen föreslås också att lagen (1972:820) om skatt på spel
ändras så att det inte längre skall utgå någon skatt på spel på
varuspelsautomater och att lagen (1991:1482) om lotteriskatt ändras så
att insatser och vinster som hänför sig till utländskt speldeltagande vid
vadhållning i samband med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen
efter tillstånd av regeringen även kan ske via utländsk trav- eller
galopporganisation, inte skall beaktas vid bestämmandet av behållningen.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 80
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1999, förutom lagen om Prop. 1998/99:80
ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel som föreslås träda i kraft den
1 januari 2001. Den del ändringen i lotterilagen (1994:1000) som gäller
värdeautomater föreslås träda i kraft den 1 oktober 1999.
1A.1 Värdeautomater i bingohallar m.m.................49
8 Skattefrågor.....................................................................................50
9 Ekonomiska konsekvenser..............................................................51
10 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser....................................53
11 Författningskommentar...................................................................54
11.1 Förslag till kasinolag.........................................................54
11.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt
på spel...............................................................................57
11.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om
lotteriskatt.........................................................................57
11.4 Förslag till ändring i lotterilagen (1994:1000)..................57
11.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om
allmän kameraövervakning...............................................59
Bilaga 1 Sammanfattning av arbetsgruppens förslag om införande
av kasinospel av internationellt slag i Sverige......................60
Bilaga 2 Arbetsgruppens forslag till lag om kasinospel......................62
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser (Kasinospel)....................64
Bilaga 4 Sammanfattning av betänkandet Automatspel......................65
Bilaga 5 Utredningens lagförslag (Automatspel)................................66
Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser (Automatspel)..................72
Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag (Automatspel).........................73
Bilaga 8 Lagrådsremissens lagförslag (Kasinospel i Sverige)............79
Bilaga 9 Lagrådets yttrande (Automatspel).........................................84
Bilaga 10 Lagrådets yttrande (Kasinospel i Sverige)............................85
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1999.........88
Prop. 1998/99:80
Prop. 1998/99:80
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5
2 Lagtext...............................................................................................6
2.1 Förslag till kasinolag...........................................................6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt
på spel.................................................................................8
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om
lotteriskatt.........................................................................10
2.4 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)......11
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän
kameraövervakning...........................................................15
3 Ärendet och dess beredning............................................................16
4 Spelmarknaden................................................................................18
4.1 Den svenska spelmarknaden.............................................18
4.2 Kasinon i andra länder......................................................19
4.3 Automatspel i Norden.......................................................20
5 En sund spelmarknad......................................................................21
5.1 Utgångspunkter.................................................................21
5.2 Fördelning av spel- och lotterimarknaden mellan staten
och folkrörelserna.............................................................21
5.3 Vinstdelningssystemet......................................................22
5.4 Lotteriinspektionen...........................................................23
5.5 Överdrivet spelande..........................................................24
5.6 Åtgärder för återhållsam marknadsföring.........................25
6 Kasino..............................................................................................25
6.1 Kasinospel tillåts...............................................................25
6.2 Huvudmannaskap..............................................................28
6.3 Tillståndsgivning - antal kasinon.....................................30
6.4 Tillåtna spelformer............................................................31
6.5 Åldersgräns för besökare..................................................32
6.6 Registrering av besökare...................................................33
6.7 Kameraövervakning..........................................................35
6.8 Spel på kredit, m.m...........................................................36
6.9 Övriga villkor....................................................................37
6.10 Överdrivet spelande..........................................................39
6.11 Tillsyn...............................................................................40
7 Ändrade regler för automatspel.......................................................41
7.1 Gällande rätt......................................................................41
7.2 Behovet av ändringar i lotterilagen...................................42
7.3 Varuspelsautomater..........................................................44
7.3.1 Placeringen av varuspelsautomater m.m........44
7.3.2 Inlösen av varuvinster mot varor eller
kontanter.........................................................46
7.4 Värdeautomater.................................................................47
7.4.1 Vinsten vid värdeautomatspel........................47
Prop. 1998/99:80
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. kasinolag,
2. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
3. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
4. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),
5. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning.
Prop. 1998/99:80
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Med kasinospel avses i denna lag roulettspel, tämingsspel, kortspel
och liknande spel som anordnas i lokaler vilka huvudsakligen används
för detta ändamål (ett kasino).
2 § Kasinospel får inte anordnas utan tillstånd.
Tillstånd till kasinospel får även omfatta spel på penningautomater och
andra automatspel som avses i 6 § lotterilagen (1994:1000).
3 § Det får finnas högst sex kasinon.
4 § Den som är under 20 år får inte ges tillträde till ett kasino.
Den som inte är känd och inte legitimerar sig får inte heller ges
tillträde till ett kasino.
5 § Den som anordnar kasinospel skall föra ett register över besökarna på
kasinot i syfte att förebygga och avslöja brott.
Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling.
6 § Registret skall innehålla uppgift om besökarens namn, personnummer
eller annat identifieringsnummer, postadress samt uppgift om tidpunkt
för besöket. Registret skall också innehålla ett fotografi av besökaren.
7 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och
skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.
8 § En uppgift eller ett fotografi i registret över besökare skall gallras
senast ett år efter det att uppgiften eller fotografiet registrerats.
9 § Den som anordnar kasinospel får inte lämna kredit för insatser i
spelet.
Prop. 1998/99:80
10 § Anställda eller funktionärer hos den som anordnar kasinospel far
inte delta i något spel i ett kasino.
11 § Tillstånd att anordna kasinospel far endast lämnas till foretag som i
sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten.
12 § Ett tillstånd att anordna kasinospel skall förenas med de särskilda
villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser som behövs för att spel-
verksamheten skall bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt.
13 § Regeringen prövar frågor om tillstånd att anordna kasinospel.
Regeringen får överlåta åt Lotteriinspektionen att meddela villkor och
bestämmelser enligt 12 §.
14 § Lotteriinspektionen skall utöva tillsyn över att denna lag och de
villkor och bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen följs.
15 § Ett tillstånd att anordna kasinospel samt villkor och bestämmelser
som har meddelats med stöd av denna lag far återkallas eller ändras, om
villkoren eller bestämmelserna inte följs eller det annars finns skäl för
det.
Frågor om återkallelse eller ändring prövas av regeringen eller, om
frågan avser villkor eller bestämmelser som har meddelats av Lotteri-
inspektionen, av denna.
16 § Avgifter far tas ut i ärenden om tillstånd och tillsyn enligt denna lag.
Regeringen meddelar föreskrifter om avgifterna.
17 § Beslut som meddelats med stöd av denna lag far inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
Härigenom föreskrivs att 1, 4, 10 och 19 §§ lagen (1972:820) om skatt
på spel skall ha följande lydelse.
Prop. 1998/99:80
Nuvarande lydelse
1
Spelskatt betalas enligt denna
lag till staten för sådant roulettspel
och spel på varuspelsautomater
som kräver tillstånd enligt
lotterilagen (1994:1000).
Kortspel och tämingsspel jämställs
4
Skattskyldig är den som har
tillstånd som avses i 1 §. I fråga
om roulettspel och spel på varu-
spelsautomater med utrustning
som upplåts av någon med fast
driftställe inom landet, är dock den
som upplåter utrustningen skatt-
skyldig.
Föreslagen lydelse
i
Spelskatt betalas enligt denna
lag till staten för sådant roulettspel
som kräver tillstånd enligt lotteri-
lagen (1994:1000).
i denna lag med roulettspel.
§2
Skattskyldig är den som har
tillstånd som avses i 1 §. I fråga
om roulettspel med utrustning som
upplåts av någon med fast drift-
ställe inom landet, är dock den
som upplåter utrustningen skatt-
skyldig.
10 §3
Spelskatt för roulettspel tas ut, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger, med
2 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord,
4 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord,
9 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord,
18 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord
och med
25 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord.
Föreligger rätt till spel på flera spelbord än fem tas skatten för vart och
ett av dessa bord ut med 5 000 kronor per månad.
Spelskatt för spel på varuspels-
automater tas ut med 1 500 kronor
per varuspelsautomat för varje
kalendermånad då skattskyldighet
föreligger.
1 Senaste lydelse 1998:291.
2 Senaste lydelse 1998:291.
3 Senaste lydelse 1998:291.
Den som bedriver roulettspel
eller spel på varuspelsautomater
med utrustning som upplåtits till
honom är ansvarig för spelskatt för
vilken skattskyldighet åvilar upp-
låtaren och som denne inte betalat.
När spelutrustning upplåts i flera
led gäller motsvarande för en upp-
låtare som själv inte är skattskyl-
dig.
19 §4
Den som bedriver roulettspel
med utrustning som upplåtits till
honom är ansvarig för spelskatt för
vilken skattskyldighet åvilar upp-
låtaren och som denne inte betalat.
När spelutrustning upplåts i flera
led gäller motsvarande för en upp-
låtare som själv inte är skattskyl-
dig.
Prop. 1998/99:80
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Senaste lydelse 1998:291.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1998/99:80
1 §5
Lottenskatt skall betalas enligt denna lag till staten för svenskt lotteri.
Skatt tas ut med 36 procent av
den behållning som återstår sedan
de sammanlagda vinster som
betalats ut till vinnarna i lotteriet
Skatt tas ut med 36 procent av
den behållning som återstår sedan
de sammanlagda vinster som
betalats ut till vinnarna i lotteriet
räknats av från de sammanlagda
insatserna.
räknats av från de sammanlagda
insatserna. För vadhållning i sam-
band med hästtävlingar, där de-
ltagande i vadhållningen efter sär-
skilt tillstånd av regeringen även
kan ske via en utländsk trav- eller
galopporganisation, skall inte in-
satser och vinster som hänför sig
till det utländska speldeltagandet
beaktas vid bestämmandet av
behållningen.
Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats ut inom 90 dagar
från skattskyldighetens inträde.
Skatt skall inte betalas för
1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,
2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på vinst-
sparande m.m.,
3. vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,
4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 15 §
lotterilagen (1994:1000),
5. lotteri som har anordnats av
AB Svenska Spel eller helägt
dotterbolag till detta bolag, eller
5. sådant lotteri och sådant spel
enligt kasinolagen (1999:xxx)
som har anordnats av företag som i
sin helhet, direkt eller indirekt, ägs
av staten, eller
6. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.
Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 3 §
lotterilagen (1994:1000).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Bestämmelserna i 1 § andra
stycket i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 april
1999.
Senaste lydelse 1998:292.
10
Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000)
dels att 2, 25, 27-31, 47 och 54 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 37 a §, av följande
lydelse.
Prop. 1998/99:80
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§
Lagen gäller inte svenska statens premieobligationslån.
Den tillämpas inte heller på automatspel som inte ger vinst eller ger
vinst bara i form av frispel. Föreskrifter om sådant automatspel finns i
lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.
Den tillämpas inte heller på spel
enligt kasinolagen (1999:xxx).
25 §6
Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om
1. spelet anordnas i samband
med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) hotell- och restaurang-
verksamhet, om det för rörelsen
finns tillstånd till servering av
spritdrycker, vin eller starköl
enligt alkohollagen (1994:1738)
eller om det ändå kan antas att
spelet utan olägenhet kan anord-
nas i samband med verksamheten,
eller
1. spelet anordnas i samband
med en offentlig nöjestillställning i
form av tivoli eller liknande,
2. värdet av spelarens instats
uppgår till högst 1/7 000 bas-
belopp,
c) bingo spel,
2. Värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/6 000 bas-
belopp,
3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp,
4. varje spelautomat förses med 4. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller tillståndshavarens namn,
något annat kännetecken,
5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något
annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller
på den plats där spelet bedrivas.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela sådana föreskrifter om
spelplats, speltid och märkning av
6 Senaste lydelse 1996:1168.
11
spelautomaterna som avviker från Prop. 1998/99:80
första stycket 1 och 4.
27 §7
Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i
26 § far ges, om
1. spelet anordnas i samband
med hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt
alkohollagen (1994:1738),
2. värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/6 500 bas-
belopp per spel,
3. värdet av högsta vinsten
uppgår till högst tvåhundra gånger
insatsen,
högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,
4.
5. högst 100 kronor av vinstens
värde får växlas mot kontanter,
6. värdet av vinsterna i spelet
motsvarar minst 85 procent av in-
satsernas värde,
7. spelautomatema kan kont-
rolleras genom tele- och databas-
erade kommunikationssystem,
8. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller nå-
got annat kännetecken,
9. det kan antas att spelauto-
maten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den
enligt ansökan är avsedd för, och
10. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal
eller på den plats där spelet skall
bedrivas.
1. spelet anordnas i samband
med hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt
alkohollagen (1994:1738) eller i
samband med bingospel,
2. värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/7 000 bas-
belopp per spel,
3. värdet av högsta vinsten
uppgår till högst etthundra gånger
insatsen,
5. värdet av vinsterna i spelet
motsvarar minst 85 procent av in-
satsernas värde,
6. spelautomatema kan kont-
rolleras genom tele- och databas-
erade kommunikationssystem,
7. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller nå-
got annat kännetecken,
8. det kan antas att spel-
automaten inte kommer att använ-
das för något annat ändamål än
den enligt ansökan är avsedd för,
och
9. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal
eller på den plats där spelet skall
bedrivas.
Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett spelföretag som
ägs av staten.
28 §
Penningautomater, värdeauto- Penningautomater, värdeauto-
mater och skicklighetsautomater mater, varuspelsautomater och
7 Senaste lydelse 1996:1168.
12
får innehas bara efter tillstånd.
skicklighetsautomater får innehas
bara efter tillstånd.
Prop. 1998/99:80
1. av den som har tillstånd enligt
25, 26 eller 27 § att anordna sådant
automatspel, om automaten
fattas av speltillståndet,
under en tid av längst ett år
om-
från
dess
Sådana automater far dock innehas utan särskilt tillstånd
1. av den som har tillstånd enligt
26 eller 27 § att anordna sådant
automatspel, om automaten om-
fattas av speltillståndet,
2. av automatinnehavares dödsbo
dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst intill
konkursen har avslutats, eller
3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till
dess att tre månader har forflutit från det att beslutet om återkallelsen
vann laga kraft.
Tillstånd far förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och
ordningsbestämmelser.
Införsel till landet av penning-
automater, värdeautomater och
skicklighetsautomater är tillåten
endast för den som har rätt att
enligt 28 § första stycket eller
andra stycket 1 inneha sådan auto-
mat.
29 §
Införsel till landet av penning-
automater, värdeautomater, varu-
spelsautomater och skicklighets-
automater är tillåten endast för den
som har rätt att enligt 28 § första
stycket eller andra stycket 1 inneha
sådan automat.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer far
föreskriva undantag från 28 §
första stycket och 29 § i fråga om
penningautomater, värdeautomater
och skicklighetsautomater som
innehas
30 §
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
föreskriva undantag från 28 §
första stycket och 29 § i fråga om
penningautomater, värdeauto-
mater, varuspelsautomater och
skicklighetsautomater som innehas
1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller
2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller lik-
nande.
I fråga om rätten att hantera
oförtullade penningautomater,
värdeautomater och skicklig-
hetsautomater gäller lagen
(1973:980) om transport, förvaring
och förstöring av införselreglerade
varor, m. m.
31 §
I fråga om rätten att hantera
oförtullade penningautomater,
värdeautomater, varuspelsauto-
mater och skicklighetsautomater
gäller lagen (1973:980) om
transport, förvaring och förstöring
av införselreglerade varor, m.m.
En vinst som betalas ut i sam-
band med spel på en varuspels-
13
automat får inte lösas in mot en
annan vara eller mot kontanter av
1. den som anordnat lotteriet,
2. den som innehar den plats
där lotteriet tillhandahålls,
3. den som bedriver närings-
verksamhet där, eller
4. ombud för sådana personer
som avses i 1-3.
Prop. 1998/99:80
Lotteriinspektionen prövar
frågor om tillstånd enligt 28 § att
inneha penningautomater, värde-
automater och skicklighets-
automater.
47 §
Lotteriinspektionen prövar
frågor om tillstånd enligt 28 § att
inneha penningautomater, värde-
automater, varuspelsautomater
och skicklighetsautomater.
54 §8
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet
1 .olovligen anordnar lotteri,
eller
2. olovligen innehar en penning-
automat, värdeautomat eller skick-
lighetsautomat.
1. olovligen anordnar lotteri,
eller
2. olovligen innehar en penning-
automat, värdeautomat, varuspel-
sautomat eller skicklighetsauto-
mat.
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som i
yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte uppsåtligen främjar
deltagande i ett utom landet anordnat lotteri, om främjandet särskilt avser
deltagande från Sverige.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 § den 1 oktober 1999, och i
övrigt den 1 juli 1999.
2. I fråga om sådana tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater
som har beviljats före den 1 juli 1999 gäller äldre bestämmelser till ut-
gången av år 2000.
3. Den som vid lagens ikraftträdande innehar en varuspeIsautomat med
tillstånd enligt 25 § får inneha automaten utan tillstånd som avses i 28 §
till utgången av år 2001.
8 Senaste lydelse 1998:1475.
14
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1998:150) om allmän
kameraövervakning skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande
|
lydelse. Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 7a§ Tillstånd krävs inte för allmän Avlyssning eller upptagning av |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
15
Prop. 1998/99:80
Kasino
Frågan om att införa kasinon i Sverige har utretts flera gånger under det
senaste decenniet.
År 1991 tillkallades en parlamentariskt sammansatt kommitté, som
antog namnet Lotteriutredningen, för att utreda dåvarande lotterilagen.
Syftet var att undersöka om folkrörelserna i högre grad än som då var
fallet kunde finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter från spel
och lotterier. Lotteriutredningen utredde med fortur frågan om kasinospel
av internationellt slag kunde vara ett sätt for folkrörelserna att finansiera
sin verksamhet. År 1992 överlämnades delrapporten Kasinospelsverk-
samhet i folkrörelsernas tjänst? (SOU 1992:33). Utredningen ansåg att
det vid en samlad bedömning var försvarligt att överväga införandet av
kasinospelsversamhet av internationellt slag i Sverige.
Parallellt med Lotteriutredningens arbete gjorde en arbetsgrupp inom
Finansdepartementet en kartläggning av kasinoverksamheten i Sveriges
grannländer. I mars 1992 överlämnades betänkandet Kartläggning av
kasinospel - enligt internationella regler (SOU 1992:28). Detta utred-
ningsarbete följdes upp med en departementspromemoria Regelverk för
kasinospel av internationellt slag i Sverige (Ds 1992:118), som var
koncentrerad till frågor rörande drift, kontroll och organisation.
Ovannämnda kasinoutredningar remissbehandlades.
I propositionen 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt
föreningsliv m.m. gjorde regeringen bedömningen att det fanns skäl att
avvakta med en legalisering av kasino men att det kunde finnas skäl för
regeringen att återkomma i frågan.
Våren 1997 uttalade kulturutskottet med anledning av två motioner i
ämnet att det utredningsarbete som gjorts av Lotteri utredningen och
andra - i förening med tillgängliga remissyttranden - borde vara till-
räckligt för att regeringen på nytt skulle kunna ta ställning till frågan om
kasinospel av internationellt slag borde tillåtas i Sverige (bet.
1996/97:KrU7). Utskottet ansåg att regeringen utan dröjsmål borde pröva
frågan och att det finns starka skäl som talar för att internationellt
kasinospel skall tillåtas även i Sverige och att dessa skäl har betydligt
större tyngd än de skäl som talar för att det nuvarande förbudet skall
behållas. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1996/97:166).
Finansdepartementet, som numera handlägger alla frågor som rör spel
och lotterier, bildade våren 1997 en arbetsgrupp, med företrädare för
departementet och Lotteriinspektionen, för att lämna underlag till
regeringen för bedömning av kasinofrågan på nytt. Denna arbetsgrupp
presenterade i december 1997 ett förslag om införande av kasinospel av
internationellt slag i Sverige. En sammanfattning av promemorian finns i
bilaga 1. Arbetsgruppens lagförslag finns återgivet i bilaga 2. Pro-
memorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns till-
gänglig hos Finansdepartementet (dnr Fi97/3687).
16
Automatspel
Den 9 oktober 1997 bemyndigade regeringen chefen för Finans-
departementet att tillkalla en särskild utredare för att se över lotteri-
lagstiftningen, främst lotterilagen (1994:1000). I direktiven anges att
utredaren far avgöra om det är möjligt att med förtur utreda frågor som
rör automatspel. Utredningen har antagit namnet Lotterilagsutredningen.
Utredningen överlämnade i november 1998 delbetänkandet Auto-
matspel (SOU 1998:144) innefattande en översyn av bestämmelserna om
automatspel. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 4. De
lagförslag som lades fram i betänkandet finns i bilaga 5. Betänkandet har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6.
En sammanfattning av remissvaren finns tillgänglig hos
Finansdepartementet (dnr Fi98/3223).
Övrigt
När det gäller den föreslagna ändringen i 1 § andra stycket lagen
(1991:1482) om lotteriskatt har ett sedvanligt remissförfarande bedömts
vara obehövligt eftersom förslaget gäller en enkel teknisk fråga av
begränsad räckvidd. Under hand har synpunkter inhämtats från Riks-
skatteverket och Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 18 februari 1999 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7 och den 17 mars 1999 att
inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8.
Lagrådets yttranden finns i bilagorna 9 och 10.
Lagrådet har lämnat de lagförslag som finns i bilaga 7 utan erinran.
När det gäller de lagförslag som finns i bilaga 8 har Lagrådet haft vissa
synpunkter på 1, 2, 6, och 15 §§ förslaget till lag om kasinospel samt
lagförslagets rubrik. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag.
Lagrådets synpunkter på 6 § behandlas i avsnitt 6.6. I övrigt behandlas
Lagrådets synpunkter i författningskommentarerna till respektive
paragraf.
Yttrande från Lagrådet har inte inhämtats över förslaget till ändring i
lagen (1991:1482) om lotteriskatt till den del det gäller 1 § andra stycket
eftersom förslaget gäller en enkel teknisk fråga av begränsad räckvidd.
Detta ändringsförslag är enligt regeringens bedömning därför av en sådan
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Prop. 1998/99:80
17
Spel- och lotterimarknaden i Sverige är i allt väsentligt förbehållen
staten, folkrörelserna och hästsporten så att inkomsterna från spel skall
komma allmänna eller allmännyttiga ändamål till godo. Kommersiella
intressen tillåts inom restaurangkasinoverksamhet, varuautomatspel samt
marknads- och tivolinöjen. Dessa har ansetts utgöra spel av förströelse-
karaktär där vinstchansen inte varit det dominerande inslaget. Utgångs-
punkten är att lotterier och spel för allmänheten inte far anordnas utan
tillstånd av myndighet.
Kasinon finns på många ställen utomlands. Där förekommer roulett-
spel, kortspel, tämingsspel och spel på olika penning- och varuspelsauto-
mater. Insatserna och värdet av vinstema är höga. Spelet sker oftast
sammanhållet i en lokal som övervakas av kameror och anställd personal.
Vanligtvis måste man betala inträde och även registreras för att få
tillträde till lokalen. När det i det följande talas om internationellt kasino
avses denna typ av kasino som inte förekommer i Sverige.
I samband med offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller
liknande anläggning och i samband med restaurang- och hotellverksam-
het kan det i Sverige ges tillstånd enligt lotterilagen (1994:1000) till
bordsspelen roulettspel, tämingsspel och kortspel. När sådant spel
bedrivs i samband med hotell- och restaurangverksamhet brukar det
benämnas restaurangkasino. Även värdeautomater och varuspelsauto-
mater kan förekomma i anslutning till bordsspelen på en restaurang.
Restaurangkasino kan bedrivas samlat eller utspritt i lokalen och står
sällan under någon särskild bevakning förutom att personalen naturligtvis
håller uppsikt över spelet. Värdet av insatser och vinster är högre i
kasinospel än i restaurangkasinospel. Högsta insatsen i roulett vid
restaurangkasinospel är sex kronor. I kasinon i Danmark får värdet av
högsta insatsen vara 50 000 danska kronor.
Omsättningen på den svenska spel- och lotterimarknaden uppgick
1998 till 29 miljarder kronor enligt en sammanställning som Lotteri-
inspektionen gjort.
Den största aktören på marknaden är det statligt ägda företaget AB
Svenska Spel. Bolaget har lång och bred erfarenhet av att anordna spel
och lotterier för allmänheten. AB Svenska Spel anordnar lotterier,
nummerspel, vadhållning på idrottstävlingar samt spel på värde-
automater. Bolaget har, enligt Lotteriinspektionens prognos den
2 februari 1999 över spelmarknaden 1998, en marknadsandel på
42 procent. Den näst största spelanordnaren är AB Trav och Galopp
(ATG) med en marknadsandel på 33 procent. ATG anordnar vadhållning
på hästtävlingar. ATG ägs av Svenska Travsportens Centralförbund och
Svenska Galoppsportens Centralförbund. Ett avtal mellan staten och
ägarna av ATG reglerar riktlinjerna för verksamheten. AB Svenska Spel
och ATG anordnar spel och lotteri efter tillstånd av regeringen.
Prop. 1998/99:80
18
Folkrörelserna anordnar lotterier och bingospel. Deras marknadsandel
uppgår till 19 procent. Tillstånd till dessa lotterier ges vanligtvis av
Lotteriinspektionen eller kommunerna.
Våren 1994 bedömde regeringen att frågan om införande av kasinospel
i Sverige skulle anstå till dess att värdeautomatspelet, som skulle fa
bedrivas från och med den 1 januari 1995, hade utvärderats och att det
även skulle göras en bedömning av om ombildningen av Lotterinämnden
till Lotteriinspektion fallit väl ut (prop. 1993/94:243). AB Svenska Spel
har tillstånd att anordna spel på 7 000 värdeautomater. Det har tagit
mycket längre tid än beräknat att ställa ut dessa automater på spelplatser.
För närvarande har något mer än hälften av det tillåtna antalet automater
ställts ut. Någon egentlig utvärdering har alltså inte varit möjlig att göra.
Värdeautomatema har emellertid varit ute på marknaden under ganska
lång tid, om än inte i planerad omfattning. De erfarenheter som har gjorts
av dessa automater är att de inte medfört några nämnvärda negativa
konsekvenser.
Lotteriinspektionen bildades den 1 januari 1995 och övertog sådana
uppgifter som tidigare handlagts av Lotterinämnden. Lotteriinpektionen
har sedan den bildades haft en mycket aktiv roll för att kontrollera lotteri-
och spelmarknaden i Sverige. Det finns inget som talar för att Lotteri-
inspektionen inte skulle kunna utöva erforderlig tillsyn även över
kasinoverksamhet.
Kasinospel finns i nästan alla länder inom Europeiska unionen (EU).
Endast i Sverige och Irland är kasinon förbjudna. Totalt finns uppemot
350 kasinon inom EU. I Holland, Finland och i vissa tyska förbundsstater
har statliga företag monopol på kasinoverksamheten. I flertalet
medlemsländer är det tillåtet för privata intressenter att anordna
kasinospel på kommersiell grund. I samtliga dessa länder sker en in-
gående tillståndsprövning och tillsyn av kasinospelet. Spelet beskattas
normalt med en särskild skatt utöver bolagsbeskattningen.
Antalet kasinon varierar i de olika länderna. I Danmark finns det sex, i
Finland ett, i Storbritannien drygt ett hundratal, i Tyskland ett fyrtiotal, i
Österrike ett tiotal och i Holland ett tiotal kasinon. Antalet kasinon ökar.
Värdet av högsta tillåtna insats och värdet av högsta vinst är generellt
höga i internationellt kasinospel. Normalt far insatsen i roulett vara högre
än i kortspel och i spelautomater. Högsta värdet av insats eller vinst
brukar anges som ett maximibelopp och det är inte alltid som
kasinoföretaget i sitt spelreglemente utnyttjar hela det tillåtna utrymmet. I
kasinot i Finland far värdet av högsta insatsen utgöra 30 000 finska mark
och i Danmark far högsta insatsen ha ett värde av 50 000 danska kronor.
I holländska kasinon får högsta insatsen vara 20 000 holländska gulden.
För automatspel i kasinot i Finland är högsta insatsen begränsad till 100
finska mark. En finsk mark motsvarar 1.50 svenska kronor, en dansk
krona 1.20 kronor och en nederländsk gulden 2.51 kronor (17 mars
1999).
Prop. 1998/99:80
19
I såväl Finland som Danmark registreras besökarna så att de kan
identifieras. I båda länderna sker en omfattande kameraövervakning.
Både spelet på borden, automatspelen, gästerna i lokalen och de anställda
videofilmas.
Erfarenheterna utomlands av kasinospel är att ett lagligt kasinospel
medför att det illegala spel som förekommer minskar i omfattning. Där
spelet anordnas av privata anordnare ger spelet inkomster till staten i
form av skatter medan statliga monopolföretag levererar överskottet från
verksamheten till statskassan eller till andra allmännyttiga ändamål.
Naturligtvis finns det också negativa effekter av kasinospel. Vid de
sammankomster som arbetsgruppen har haft med företrädare för
departement och kasinoanordnare i t.ex. Danmark, Finland och Holland
har det inte framkommit några påtagliga negativa effekter av kasino-
verksamheten i dessa länder. Man kan dock inte bortse från att kasinospel
kan attrahera personer som har problem med sitt spelande eller bidra till
att sådana problem uppkommer. Inte heller kan det bortses från att
kasinospel kan försöka utnyttjas av kriminella personer för penningtvätt.
Danmark
Automater kan ställas ut av privata anordnare. Det är tillåtet att ställa ut
tre automater med penningvinster per restaurang. Vid uppställning av fler
automater krävs tillstånd från polisen. Vid offentliga nöjestillställningar
är det tillåtet med spelautomater, dock inte automater med penning-
vinster. Högsta tillåtna insats på restaurangautomatspelet är 50 danska
öre och högsta tillåtna vinst 300 danska kronor. Vinsten utgörs av
polletter som i sin tur kan bytas ut till varuvinster. I praktiken löses —
enligt uppgift - varuvinster in mot kontanter.
Finland
Den offentligrättsliga föreningen Penningautomatföreningen har
monopol på att bedriva automatspel i Finland. Verksamheten regleras i
den finska lotterilagen och penningautomatförordningen. Vid utplacering
av automater är grundregeln att automater endast far placeras där de kan
kontrolleras. Det finns i dagsläget drygt 14 000 automater i drift i
Finland. Vinst utbetalas i kontanter. Högsta tillåtna insats är 5 finska
mark och högsta tillåtna vinst är 200 finska mark.
Norge
I Norge är automatspelet mycket utbrett. Alla automater typgodkänns av
Justitiedepartementet. Högsta insats är 5 norska kronor och högsta vinst
200 norska kronor. Både kontant- och varuvinster är tillåtna. Automat-
verksamheten kan drivas av privata företag men det är alltid
allmännyttiga organisationer som är tillståndshavare och överskotts-
Prop. 1998/99:80
20
mottagare. Automaterna kan placeras i princip var som helst och det Prop. 1998/99:80
finns uppskattningsvis 35 000 automater i drift.
Utgångspunkten för regeringens övergripande ställningstagande
angående den svenska spel- och lotterimarknaden har varit och är
fortfarande att det överskott som uppkommer skall vara förbehållet
staten, föreningslivet och hästsporten. Nettoinkomsterna skall med andra
ord komma det allmänna eller allmännyttiga ändamål till godo.
Kommersiella intressen tillåts, som tidigare nämnts, inom spelverksam-
hetema restaurangkasino, varuspelsautomater samt marknads- och
tivolinöjen. Dessa har ansetts utgöra spel av förströelsekaraktär där
vinstchansen inte har varit det dominerande inslaget. En ökad omsättning
på spelmarknaden som inte leder till ökade inkomster eftersträvas inte.
Det är även viktigt att sociala skyddshänsyn, konsumentintressen och
bedrägeririsker beaktas när nya spelformer utvecklas. Lotterier far inte,
med vissa undantag, anordnas utan tillstånd från en myndighet.
Regeringens ambition är att aktivt verka för att marknaden långsiktigt
utvecklas positivt och sunt för att möjliggöra höga inkomster till staten
och föreningslivet samt möjliggöra en bred trav- och galoppsport av god
kvalitet.
Regeringens bedömning: En utredning bör tillsättas med uppdrag att
ta fram förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel-
och lotterimarknaden kan stärkas. Härvid skall även beaktas den
betydelse som de statliga spelen har för statens inkomster. Målet är att
förslagen till förändringar kan presenteras under hösten 1999 samt
beredas gemensamt med Lotterilagsutredningens slutbetänkande och
regeringens prövning i fråga om förlängda tillstånd för spel till AB
Svenska Spel och AB Trav och Galopp.
Skälen for regeringens bedömning: Riksdagen har beslutat att
föreningslivet skall ha en acceptabel andel av spelmarknadens samlade
överskott såsom delfinansiering av sin verksamhet (prop. 1993/94:182,
bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415). Uppdraget till den parla-
mentariskt sammansatta Lotteriutredningen som lade fram betänkandet
Vinna eller försvinna - folkrörelsernas lotterier och spel i framtiden
(SOU 1992:130) var att stärka föreningslivets ställning på spelmark-
21
naden. Utredningen låg till grund för den nu gällande lotterilagen Prop. 1998/99:80
(1994:1000) som trädde i kraft den 1 januari 1995.
Det statliga spelbolaget AB Svenska Spel och ATG ökade sin
sammanlagda andel av den totala omsättningen på spelmarknaden från ca
60 procent 1970 till ca 80 procent 1990. Under samma tidsperiod sjönk
föreningslivets andel från ca 31 procent till ca 17 procent (SOU 1992:130
s. 174-175). Under 1990-talet har föreningslivets andel av spelmarknaden
legat mellan ca 17 och 23 procent (Lotteriinspektionens publikation Spel-
och lotterimarknaden 1997). Enligt den senaste rapporten från Lotteri-
inspektionen har föreningslivets andel minskat mellan åren 1997 och
1998. Det finns för närvarande inget som tyder på att denna nedåtgående
trend för föreningslotteriema kommer att brytas.
Det är viktigt att folkrörelserna själva får möjlighet att bidra till sin
egen finansiering genom tillräckligt goda förutsättningar att anordna
lotterier. En utredning bör tillsättas med uppdrag att ta fram förslag till
hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden
kan stärkas. Det är dock viktigt att beakta den betydelse som de statliga
spelen har för statens inkomster.
Regeringens anser också att prövningen av frågorna om tillstånd till
AB Svenska Spel och ATG bör delegeras från regeringen till Lotteri-
inspektionen för att därigenom avlasta regeringen och föra samman
prövningen av tillståndsansökningar och andra löpande förvaltnings-
uppgifter till ett ställe, utom i de fall där uppgifterna kan skötas på lokal
nivå. De båda bolagens nuvarande lotteritillstånd löper ut den 31 decem-
ber 1999. Denna fråga bör också utredas.
Eventuella förslag till förändringar i syfte att stärka föreningslivets
ställning kan beredas tillsammans med Lotterilagsutredningens slut-
betänkande, som enligt regerings beslut skall lämnas i slutet av
sommaren 1999, och regeringens prövning i fråga om förlängda tillstånd
för spel till AB Svenska Spel och AB Trav och Galopp.
Regeringens bedömning: Det system för vinstdelning för staten och
föreningslivet som riksdagen beslutat bör snarast införas eftersom det nu
är möjligt att göra en prognos över värdeautomatemas förväntade över-
skott.
Skälen for regeringens bedömning: Den nu gällande lotterilagen
trädde i kraft den 1 januari 1995. Riksdagen beslutade i samband med
detta att tillåta en ny typ av automat i Sverige - värdeautomaten.
Överskottet från dessa automater skulle tillfalla det lokala föreningslivets
barn- och ungdomsverksamhet. Dåvarande AB Tipstjänst (numera AB
Svenska Spel) beviljades i juni 1995 tillstånd av regeringen att anordna
spel på högst 7 000 värdeautomater. Våren 1996 beslutade riksdagen att
denna öronmärkning av överskottet skulle ersättas av ett system för
vinstdelning mellan staten och föreningslivet, vilket skulle baseras på
22
överskottet från värdeautomatema (prop. 1995/96:169, bet. Prop. 1998/99:80
1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248).
Med anledning av att säkra prognoser om värdeautomatemas vinst-
utveckling hittills har saknats har införandet av vinstdelningssystemet
försenats. AB Svenska Spel har i dagsläget placerat ut ca 4 000 värde-
automater på restauranger runt om i Sverige. Det är nu möjligt att göra en
prognos över värdeautomatemas förväntade överskott, eftersom ett
tillräckligt antal automater är utplacerade och det finns information om
hur stora intäkter och kostnader som är förknippade med automaterna.
Detta är en förutsättning för att vinstdelningssystemet skall kunna
införas.
Regeringens bedömning: Lotteri inspektionen bör tillföras ökade
resurser. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i budget-
propositionen för år 2000 med förslag om detta.
Skälen för regeringens bedömning: Lotteriinspektionen är central
förvaltningsmyndighet för frågor om lotterier som anordnas för
allmänheten. Myndigheten bildades den 1 januari 1995 och ersatte
dåvarande Lotterinämnden. Myndigheten skall i enlighet med lotterilagen
och lotteriförordningen verka för en sund och säker lotteri- och
spelverksamhet i Sverige. Lotteriinspektionen skall kontrollera och utöva
tillsyn över spelmarknaden och utbilda och informera marknadens
aktörer. Regeringen skall löpande informeras om utvecklingen på spel-
marknaden. Dessutom lämnar Lotteriinspektionen tillstånd till riks-
lotterier (dock ej till AB Svenska Spel eller ATG vilka far tillstånd av
regeringen), restaurangkasinospel, värdeautomater, varuspelsautomater
samt till penningautomater på fartyg i internationell trafik.
Lotteriinspektionen leds av en styrelse som ansvarar för verksamheten.
Generaldirektören ansvarar för och leder den löpande verksamheten
enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Lotteriinspektionen har 19
anställda och verksamheten finansieras i sin helhet med avgifter. Myn-
digheten disponerar ett ramanslag och levererar in avgiftsinkomster mot
inkomsttitel. Anslaget uppgår för budgetåret 1999 till 21 496 000 kronor.
Konkurrensen på den svenska spel- och lotterimarknaden är hård och
den tekniska utvecklingen mycket snabb vilket ställer stora krav på
Lotteriinspektionen att löpande anpassa tillsyns- och kontrollverksam-
heten. Mot den bakgrunden är det nödvändigt att förstärka Lotteri-
inspektionen. Den bör tillföras nya resurser för att den skall kunna
upprätthålla en effektiv tillsyn och kontroll över spelmarknaden.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i budget-
propositionen för år 2000 med förslag om detta.
23
Prop. 1998/99:80
Regeringens bedömning: Det finns anledning att ytterligare öka
insatserna och resurserna till olika åtgärder för att förebygga och mot-
verka negativa ekonomiska och sociala konsekvenser av spelande.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för
år 2000 med förslag.
Skälen för regeringens bedömning: Sedan budgetåret 1997 har det
funnits ett anslag inom Socialdepartementets budgetram på två miljoner
kronor för forskning om spelberoende och dess sociala konsekvenser. En
forskargrupp utreder för närvarande på uppdrag av Socialdepartementet
omfattningen av överdrivet spelande i Sverige. Hösten 1998 presenterade
gruppen vissa preliminära resultat som visar att omkring 150 000
svenskar har någon form av problem med sitt spelande, varav 50 000 kan
benämnas patologiska spelare. Under 1999 kommer en andra fas av
undersökningen att genomföras för att bl.a. identifiera orsaker till att en
del personer spelar allt för mycket.
Riksdagen beslutade i december 1998 på regeringens förslag att ytter-
ligare två miljoner kronor avsätts för åtgärder mot överdrivet spelande
under budgetåret 1999. Samtidigt vidgas användningsområdet för medlen
till att utveckla former för förebyggande arbete i syfte att hindra att
människor fastnar i ett oönskat spelbeteende.
På initiativ av Folkhälsoinstitutet och Lotteriinspektionen har ett
oberoende branschråd, OSS - Oberoende Spelsamverkan, bildats i syfte
att verka för en sund utveckling av spelmarknaden och för att vara ett
forum för frågor som rör spelberoende. I rådet ingår, förutom myndig-
hetsföreträdare, de större aktörerna i den svenska spelbranschen. Rådet
har utarbetat en informationsstrategi för att rationellt och effektivt
beskriva och informera om riskerna med spelande. Det finns också långt
gående planer på att inrätta en telefonjour dit personer som har problem
med sitt spelande kan vända sig. Jouren skall bemannas med utbildade
psykologer och terapeuter.
Regeringen gör bedömningen att ytterligare insatser bör göras för att
förebygga och motverka att personer spelar alltför mycket. Som exempel
på tänkbara användningsområden för nya resurser kan nämnas stöd till
behandlingshem och kunskaps- och kompetensutveckling inom social-
tjänsten, bidrag till länkrörelser samt ytterligare resurser till forskning om
spel i allmänhet och överdrivet spelande i synnerhet.
24
Prop. 1998/99:80
Regeringens bedömning: En kartläggning bör ske av omfattningen av
marknadsföringen av spel och lotterier i Sverige. Kartläggningen kan
sedan ligga till grund för förslag till hur påträngande former av mark-
nadsföring, exempelvis gentemot ungdomar, kan undvikas.
Skälen för regeringens bedömning: Konkurrensen på den svenska
spelmarknaden är mycket hård och omfattningen av marknadsföring av
spel och lotterier är stor. AB Svenska Spel och AB Trav och Galopp samt
anordnare av föreningslotterier lägger ner betydande resurser på mark-
nadsföring av sina produkter. För att nå framgång i lanseringen av en ny
spelform krävs i dag normalt en omfattande marknadsföring.
Ett av motiven bakom sammanslagningen av AB Tipstjänst och
Svenska Penninglotteriet AB var att dämpa konkurrensen på spelmark-
naden för att därigenom bl.a. minska kostnaderna för marknadsföring.
Detta skulle också vara positivt för de sociala målsättningarna då det är
rimligt att anta att ökad marknadsföring leder till att ett ökat antal
personer riskerar att inte kunna hantera sitt spelande.
Det finns inget som tyder på att marknadsföringen av spel och lotterier
har minskat i samhället de senaste åren. Tvärtom uppfattar säkert de
flesta medborgarna att marknadsföringen och informationen om spel och
lotterier ökat i omfattning. Detta förhållande förklaras av den hårda
konkurrensen på spelmarknaden och av ett ökat mediautbud i allmänhet.
Mot den bakgrunden anser regeringen att det finns anledning att göra
en samlad kartläggning av marknadsföringen av spel och lotterier i
Sverige. Kartläggningen kan sedan komma att läggas till grund för
förslag som leder till att marknadsföringen blir mer återhållsam och
hänsynsfull än vad den är i dag.
Regeringens förslag: Kasinospel far anordnas i Sverige. En kasinolag
införs.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har varit positiva till
eller inte haft något att invända mot att kasinospel skall fa anordnas i
Sverige. Remissinstanserna har inte framfört några invändningar mot att
kasinospelet regleras i en separat lag. Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
har avstyrkt förslaget. BRÅ anser att spelskulder är en av de viktigaste
brottsalstrande faktorerna och anser att förslaget inte innebär att
spelberoende upptäcks i tid. BRÅ befarar att en legalisering av en farlig
spelform kan leda till illegalt spel eftersom den som vant sig vid
25
kasinospel kan söka efter mer spännande (illegala) alternativ. Konsu-
mentverket anser att ett ökat utbud av spel medför ökade utgifter för
konsumenterna och att man inte kan bortse från risken för oönskade
sociala konsekvenser med ökade kostnader för samhället som följd.
Socialstyrelsen befarar att spelberoendet kan öka.
Skälen för regeringens förslag: Det har i utredningsarbete om
kasinon framhållits att icke obetydliga belopp omsätts inom olika former
av illegalt spel om pengar. Lotteriutredningen beräknade med hjälp av
Statistiska centralbyrån att omsättningen på den illegala spelmarknaden
1990 inte understeg 900 miljoner kronor, vilket motsvarade ca 4 % av
den totala legala spelmarknaden. Beräkningen byggde inte på någon
tillförlitlig statistik utan var snarare en uppskattning. Andra utredningar
har refererat till samma beräkning.
Bl.a. Lotteriutredningen har ansett att en introduktion av internationellt
kasinospel i Sverige skulle kanalisera okontrollerat illegalt spel till ett
legalt, kontrollerat alternativ, och att den illegala spelmarknaden därmed
skulle saneras. Enligt regeringens uppfattning är detta ett väl optimistiskt
antagande. Betydande effekter i gynnsam riktning bör dock kunna
uppnås genom att en legal spelmöjlighet erbjuds. Först och främst bör
nyrekryteringen till illegalt spel komma att minska. Men även många av
de mer eller mindre erfarna spelarna på den illegala marknaden bör
påverkas om nya möjligheter öppnas. För detta talar också, som tidigare
berörts, erfarenheterna i både Finland och Danmark att det illegala spelet
där har minskat sedan kasinospel i kontrollerade former tillåtits.
När det gäller de ekonomiska konsekvenserna av införande av kasino-
spel står det klart att kasinospel kan ge betydande inkomster till staten.
Lotteriutredningen uppskattade att svensk kasinospelverksamhet av
internationellt slag kan generera ett årligt överskott uppgående till ca
200-300 miljoner kronor. Denna uppskattning bygger på internationella
jämförelser och med antagandet att det skulle inrättas tre stycken
kasinon. Av stor betydelse för utfallet är sådana faktorer som tillåtna
spelformer, lokalisering, kommunikationer, utformning och marknads-
föring. Regeringen gör ingen annan bedömning i fråga om storleken på
det beräknade överskottet.
Det bör noteras att man måste räkna med en relativt kostsam
etableringsfas. Det krävs förutom investeringar i lokaler och utrustning
även en stor utbildningsinsats avseende personal. Det ovan beräknade
överskottet uppkommer därför knappast förrän tidigast ca två år efter
öppnandet av kasinona.
Kasinoverksamhet är mycket personalintensiv. Ett större kasino i
exempelvis Stockholm kommer att kunna sysselsätta uppemot 200
personer, inklusive kringverksamheter som restaurang, bar och under-
hållning. En fullt utbyggd kasinoverksamhet - fem eller sex kasinon -
bör totalt kunna skapa 600-700 arbetstillfällen i Sverige.
I många länder har en önskan om ökad turism varit det tyngsta
argumentet för att införa kasinoverksamhet. I utredningarna om kasinon
har man emellertid kommit fram till att kasinospel, som enskild
attraktion, inte är tillräckligt för att locka turister och utländsk valuta.
Däremot borde helhetsbilden av Sverige som ett turistland med ett brett
Prop. 1998/99:80
26
utbud av aktiviteter förbättras på längre sikt. Svenskarnas önskan att
spela på kasinon kan också uppfyllas inom landet, vilket marginellt kan
förbättra turistnettot.
Införandet av kasinospel har den nackdelen att sociala skadeverkningar
kan uppkomma, också när det gäller brottslighet. Främst kan risken för
överdrivet spelande komma att öka. BRÅ har i denna del pekat på
svårigheterna att i tid upptäcka spelberoende. Regeringens uppfattning är
att det är av stor betydelse att genom kontroll och väl genomtänkta
förebyggande åtgärder försöka motverka negativa sociala konsekvenser
av spelandet. Det är också viktigt och nödvändigt att den som i praktiken
kommer att svara för verksamheten beaktar och aktivt arbetar för att
motverka dessa problem. Vidare måste den som svarar för verksamheten
dels följa utvecklingen och ha löpande kontakter med representanter för
organisationer som arbetar med överdrivet spelande och ansvariga
myndigheter, dels införa ett åtgärdsprogram mot överdrivet spelande.
Förutom myndigheter som uppmärksammar frågor om spelberoende
finns det numera även ett branschråd, Oberoende Spelsamverkan, OSS,
som är ett forum för frågor om spelberoende och som bildats av
Lotteriinspektionen och Folkhälsoinstitutet tillsammans med marknadens
ledande aktörer inom lotteri och spel. Ett sådant åtgärdsprogram som
kasinoföretaget skall ta fram kan innehålla information om problemet
och var man kan få hjälp, utbildning av personal, aktiv identifiering av
spelare med uppenbara problem m.m. Hur ett sådant program kan se ut
redogörs det för i avsnitt 6.10.
Det är också viktigt att aktivt motverka att införande av kasinospel
leder till att det skapas någon osund miljö, för ungdomar eller andra, eller
drar till sig kriminell verksamhet. I följande avsnitt behandlas bl.a. frågor
om åldersgräns, legitimationskrav och registrering av besökare.
Vid en avvägning av de fördelar och nackdelar som kan anföras
beträffande kontrollerat kasinospel finner regeringen att övervägande
skäl talar för en etablering av sådant spel i Sverige. Regeringen har dock,
med hänsyn till de risker som trots allt är förknippade med verk-
samheten, för avsikt att noga följa utvecklingen när kasinospel introdu-
cerats i Sverige och att, sedan verksamheten bedrivits en tid, följa upp
och utvärdera effekterna av den.
Lagteknisk lösning
Lotterilagen tillämpas på lotterier som anordnas för allmänheten. Lotteri
är enligt lagen en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan
insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga
deltagarna kan fa. Till lotteri hänförs bl.a. lottning, gissning, vadhållning
och liknande förfaranden, automatspel, roulettspel, tämingsspel, kortspel
och liknande spel. Således omfattas alla spel som kan förekomma på ett
kasino av lotterilagen. Det skulle vara lagtekniskt möjligt att reglera även
kasinoverksamhet i lotterilagen. Lotterilagen är emellertid för närvarande
föremål för översyn av en särskild utredare som enligt direktiven skall,
om det bedöms lämpligt, ge förslag till en ramlag. Utredaren beräknas
Prop. 1998/99:80
27
kunna avsluta sitt arbete i slutet av sommaren i år. Mot denna bakgrund
och att kasinoverksamhet i flera avseenden, som t.ex. i fråga om nivåer
på insatser och vinster samt övervakning, ändå skulle behöva regleras
utöver vad som redan framgår av lotterilagen, är det lämpligt att
bestämmelser om kasinospel ges i en särskild lag. Det kan senare över-
vägas att föra samman de bägge lagarna.
Den kasinolag som föreslås nu bör innehålla den grundläggande
regleringen efter mönster från lotterilagen. Den nya lagen behöver dock
inte vara lika detaljrik som lotterilagen med hänsyn till att kasinospel är
en klart avgränsad verksamhet och att avsikten är att verksamheten
endast skall få bedrivas av företag som i sin helhet ägs av staten.
Prop. 1998/99:80
Regeringens förslag: Tillstånd att ordna kasinospel får endast lämnas
till ett företag som i sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Enligt Konkurrensverkets bedömning ansluter sig
förslaget till de riktlinjer för spelverksamhet som lagts fast av riksdagen.
Lotteriinspektionen poängterar vikten av att AB Svenska Spel anlitar
internationellt erfaren kompetens. Statskontoret och Riksrevisionsverket
tillstyrker ett statligt huvudmannaskap. Sveriges Hotell- och Restaurang
företagare, Cherryföretagen AB och Knutssonbolagen AB menar att
verksamheten med fördel skulle kunna drivas av privata företag.
Ett statligt huvudmannaskap
Riksdagen har slagit fast att staten bör äga, styra eller på annat sätt ha
insyn i de stora aktörerna på spelmarknaden (prop. 1995/96:169, bet.
1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Sociala skyddshänsyn, bedrägeri-
risker och konsumentintressen måste beaktas när spelformer och verk-
samheter utvecklas. Därigenom ges också statens engagemang en större
tydlighet avseende ambitionen att bibehålla det nationella själv-
bestämmandet på spelmarknaden. Det betonas även att endast statliga
bolag bör ges koncessioner för sådana spelformer som kan bedömas
medföra risker av social karaktär, eftersom statlig kontroll över sådana
spelformer bedöms kunna stävja illegalt spel i okontrollerade former.
Det bör därför inte komma i fråga att ge tillstånd till någon annan än
ett statligt företag. Detta ger vidare möjlighet att - om så bedöms nöd-
vändigt - genom ägardirektiv snabbt styra verksamheten så att negativa
konsekvenser för spelarna motverkas.
På spelmarknaden har de statliga intressena samlats i ett bolag, AB
Svenska Spel, som är helägt av staten. Förtroendet för bolaget hos all-
mänhet och myndigheter är stort. Sedan den 1 juli 1995 har också bolaget
28
regeringens tillstånd att anordna spel på värdeautomater. Arbetet med
värdeautomatema har gett bolaget nödvändig kunskap och erfarenhet av
automatspel, vilket är en viktig del i ett internationellt kasino. Redan
existerade system för kontroll och redovisning kan dessutom till viss del
användas även i kasinoverksamheten.
Mot denna bakgrund anser regeringen att tillstånd endast bör fa ges till
AB Svenska Spel. I lagen bör dock inte bolaget pekas ut, med hänsyn till
att det inte kan uteslutas att organisatoriska förändringar kan behöva
vidtas i framtiden.
Att bygga upp ett kasino kräver mångårig kunskap och kompetens. I
några andra länder har den högsta operativa ledningen för kasinot initialt
hyrts in från professionella erfarna operatörer. Skötseln har sedan, när det
bedömts lämpligt, successivt överförts till anordnaren. Detta förfarings-
sätt har med framgång använts i både Holland och Finland. Kasino-
verksamheten bedrivs även i dessa två länder under statligt huvud-
mannaskap. Regeringen förutsätter att det statliga företaget anlitar och
skaffar den kompetens det anser vara nödvändig för att bygga upp och
driva verksamheten.
Prop. 1998/99:80
Förhållandet till EG-rätten
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att EG-rätten måste
respekteras, bl.a. EG-fördragets regler om fri rörlighet för tjänster
(artiklarna 3 och 59), förbudet mot diskriminering på grund av natio-
nalitet (artikel 6) samt den fria etableringsrätten (artiklarna 52 och 56).
Det finns ingen EG-rättslig reglering på området spel och lotteri.
EG-domstolen har behandlat lotteriers förhållande till EG-fördraget
främst i den s.k. Schindlerdomen (målet C-275/92 Her Majesty's
Customs and Excise mot Gerhart Schindler och Jörg Schindler, ECR
1994, s 1-1039). EG-domstolen konstaterar att lotterier utgör en tjänst
enligt EG-fördraget men att vissa skyddsintressen berättigar medlems-
staten att inskränka den fria rörligheten av tjänster.
EG-domstolen räknar upp flera faktorer som berättigar nationella
myndigheter att ha ett sådant handlingsutrymme. Först nämner
domstolen de moraliska, religiösa och kulturella aspekterna hos lotterier
och annan spelverksamhet. Vidare betonas den stora risken för bedrägeri
och annan illegal verksamhet som är förknippad därmed. Därutöver får
hänsyn tas till de skadliga effekter som spelande kan föra med sig för
enskilda individer och därtill knutna sociala konsekvenser. Domstolen
lägger dessutom vikt vid att lotterier ger betydande bidrag till allmänna
och allmännyttiga ändamål.
I målet hade Gerhart och Jörg Schindler erbjudit kunder i
Storbritannien att köpa tyska s.k. klasslotter. Det var alltså fråga om att
tillhandahålla en tjänst över nationsgränserna och artikel 59 om fri
rörlighet för tjänster var tillämplig. Den artikeln är dock knappast
tillämpbar som sådan på etablering av kasinoverksamhet eftersom denna
inte medför någon gränsöverskridande verksamhet. Snarare omfattas
inrättande av kasinon av etableringsreglema i artikel 52 i EG-fördraget.
29
Artikel 52 tar sikte på att avskaffa inskränkningar for medborgare i en
medlemsstat att fritt etablera sig på en annan medlemsstats territorium i
syfte att utöva näringsverksamhet på de villkor som gäller för
värdlandets egna medborgare. Etableringsrätten innebär en rätt för en
enskild att lämna sitt eget land, resa in i en annan medlemsstat och att
etablera sig där och utöva näringsverksamhet på obestämd tid från ett fast
affärsställe utan att värdmedlemsstaten diskriminerar vederbörande på
grund av dennes nationalitet eller genom att kräva att denne måste
upprätthålla en etablering i en annan medlemsstat. Den som väljer att
etablera en permanent verksamhet i en annan medlemsstat kan kräva
samma behandling som sina lokala konkurrenter, men har å andra sidan
som utgångspunkt att respektera de lagar och regler som gäller för
landets övriga verksamheter.
Vid en prövning av lagens förenlighet med EG-fördraget är de
skyddsintressen som kommit till uttryck i Schindlerdomen och som
enligt den domen ansetts berättiga nationella myndigheter att förbjuda
och begränsa spelverksamhet av väsentlig betydelse. Dessa skydds-
intressen måste anses ge Sverige rätt att förbehålla staten att genom ett
statligt företag bedriva kasinoverksamhet. Inrättandet av ett statligt
monopol är ett ändamålsenligt sätt att se till att kasinospel inte utnyttjas
bedrägligt för att på spelarnas bekostnad gynna kommersiella intressen,
med negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för spelarna som
följd. Detta följer traditionen att staten genom ägande av anordnaren av
lotterier och spel har en aktiv roll att verka för en sund spelmarknad. Att
bedriva verksamheten enbart i statlig regi innebär att alla näringsidkare
behandlas på samma sätt. Någon diskriminering av utländska personer är
det därför inte fråga om.
Prop. 1998/99:80
Regeringens förslag: Tillstånd att anordna kasinospel skall få ges av
regeringen. Det far finnas högst sex kasinon i Sverige.
Regeringens bedömning: Regeringen bör avgöra var kasinon skall
lokaliseras.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslog att det skulle få
finnas högst fyra kasinon i Sverige. Enligt arbetsgruppen skulle
tillståndshavaren på kommersiella grunder avgöra var kasinona skulle
förläggas.
Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som yttrat sig
har inga invändningar mot den föreslagna ordningen för tillstånds-
givning, det föreslagna antalet kasinon, eller förslaget om lokalisering.
Ölands Kommunalförbund är kritiskt till att arbetsgruppen inte belyst de
möjligheter kasinoetableringar kan ge ur ett regionalpolitiskt hänseende
eller möjligheterna att utveckla nya koncept för den svenska
turistnäringen i anslutning till kasinon.
30
Skälen för regeringens förslag och bedömning: En etablering av
kasino verksamhet kräver avsevärda investeringar i bl.a. lokaler, utrust-
ning och utbildning. De löpande driftkostnaderna är också höga eftersom
verksamheten är mycket personalintensiv.
Lotteriutredningen kom fram till att kasinoverksamhet inte bör bedri-
vas på andra orter än de där det året om finns tillräckligt befolknings-
underlag, dvs. i storstäderna. Anläggningarna bör vara av en viss storlek
för att få verklig attraktionskraft. Goda kommunikationer och parkerings-
möjligheter, närhet till hotell, restauranger och andra nöjesetablissemang
är andra förutsättningar för god lönsamhet. Lotteriutredningen gjorde
bedömningen på grundval av internationella jämförelser att det fanns
utrymme för tre lönsamma kasinon av internationellt slag i Sverige.
Regeringen har ingen annan uppfattning än att grunderna för Lotteri-
utredningens bedömning är riktig. Man bör dock beakta att Lotteri-
utredningen gjorde sin bedömning för sju år sedan, år 1992, och att den
internationella trenden är ett ökande antal kasinon.
Inte minst inledningsvis finns det anledning att gå försiktigt fram i
fråga om antalet kasinon. Endast ett fatal, högst fyra, kasinon bör fa
öppnas under en inledande period. Därefter får ställning tas till hur
många kasinon som bör finnas på längre sikt. När det gäller lag-
regleringen finns det inte skäl att i lag nu låsa sig för ett antal som snart
kan visa sig vara för litet. Lagen bör kunna utformas så att fler än sex
kasinon inte får etableras i Sverige. De tillstånd som behövs bör få
meddelas av regeringen.
I fråga om lokaliseringen av kasinoverksamheten bedömde Lotteri-
utredningen att verksamheten inte bör bedrivas på andra orter än de där
det året om finns ett tillräckligt befolkningsunderlag, dvs. i storstäderna.
Eftersom en kasinoetablering som ovan nämnts också förväntas medföra
att det illegala spelet minskar, bör kasinon även av det skälet lokaliseras
till storstäderna där det kan antas att det illegala spelet har störst
omfattning. Regeringen är av den uppfattningen att lokaliseringen av
kasinona främst bör göras på kommersiell grund och med hänsyn till
ovannämnda ambition att minska det illegala spelet. Det kan emellertid
finnas skäl, t.ex. regionalpolitiska, att inrätta kasinon på andra ställen.
Om en sådan etablering kan antas vara lönsam, bör regeringen kunna ge
tillstånd även till etablering på andra ställen än i storstäder.
Prop. 1998/99:80
Regeringens förslag: Med kasinospel avses roulettspel, tämingsspel,
kortspel och liknande spel. Även spel på penningautomater och andra
automatspel får förekomma på ett kasino.
Arbetsgruppens promemoria: Överensstämmer med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: De som lämnat remissyttranden har i princip inga
kommentarer till detta förslag.
31
Skälen for regeringens förslag: I ett internationellt kasino finns det
förutom roulett-, kort- och tämingsspel vanligen också olika slags
spelautomater med penning- eller varuvinster. Denna typ av automatspel
bidrar till verksamhetens lönsamhet. Det finns flera varianter av varje
spelform och det pågår en ständig utveckling av de olika spelformerna. I
lagen bör därför ges utrymme för att regeringen utöver de spelformer
som nämns kan ge tillstånd för ytterligare spelformer om så bedöms
önskvärt.
Penningautomater är sedan 1979 förbjudna i Sverige, med undantag
för automatspel på fartyg i internationell trafik. Grunden för förbudet var
att detta slags spel inte kunde kontrolleras och ansågs medföra risker för
sociala skadeverkningar i form av dåliga ungdomsmiljöer.
Läget blir ett annat om spel i kasinon införs. Ungdomar under 20 år
skall inte medges tillträde. Kasinospel skall bedrivas i därför särskilt
avsedda lokaler. Det är förhållandevis enkelt att kontrollera en sådan
miljö. I flera kasinon i andra länder är personalen väl utbildad i att
observera oönskat spelbeteende som t.ex. att någon är i farozonen för att
utveckla spelberoende. Sådan utbildning bör även bedrivas för personal
hos det svenska kasinoföretaget. De skäl som anfördes för att förbjuda
penningautomater kan således inte göras gällande om spelet bedrivs inom
ett kasino. Vidare är automatspelet långt mindre personalintensivt än vad
bordsspel är, vilket medför att detta spel är mer lönsamt för
kasinoföretaget än bordsspel.
Mot denna bakgrund bör dessa automatspel fa förekomma inom ramen
för kasinoverksamhet.
Ett kasino bör ha en tillräcklig andel spelbord så att verksamheten inte
far karaktären av att vara en spelautomathall. Regeringen bör därför i
samband med att tillstånd till kasinosverksamhet ges se till att sådana
villkor meddelas som innebär att svenska kasinon far en rimlig och väl
anpassad relation mellan spelbord och automater.
Prop. 1998/99:80
Regeringens förslag: Den som är under 20 år får inte ges tillträde till
ett kasino.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslog en åldersgräns på
18 år.
Remissinstanserna: De som yttrat sig ställer sig positiva till förslaget.
Vissa remissinstanser föreslår att åldersgränsen höjs till 20 år eller högre.
Skälen för regeringen förslag: Enligt 35 § lotterilagen far den som
anordnar vadhållning i samband med hästtävling eller anordnar
bingospel, automatspel, tämingsspel eller kortspel inte låta någon som är
under 18 år delta i lotteriet. Förbudet har motiverats av intresset att
undvika sociala skadeverkningar för bam och ungdomar.
Det är naturligtvis angeläget att unga människor förhindras att delta i
spel som kan leda till ett oönskat spelbeteende. Regeringen gör
32
bedömningen att samma åldersgräns som tillämpas för inköp av alkohol
är en lämplig minimiålder för kasinospel. Med tanke på den stränga
kontroll och övervakning som kommer att finnas i ett kasino finns det
inte anledning att befara att en åldersgräns på 20 år är för låg. Om det av
något skäl skulle visa sig befogat med en högre åldersgräns, är det vidare
inget som hindrar att anordnaren själv tillämpar den högre gräns som
bedöms som lämplig.
I sammanhanget kan nämnas att det statliga spelföretaget i sin
marknadsföring av verksamheten skall ha en inriktning som är socialt
ansvarstagande så att den inte uppfattas som alltför påträngande. Den får
inte vända sig till unga människor.
Regeringens förslag: Varje besökare av ett kasino skall registreras.
Registret skall innehålla uppgift om besökarens namn, personnummer
eller annat identifieringsnummer, postadress samt tidpunkten för besöket.
Registret skall också innehålla ett fotografi av besökaren.
Den som inte är känd och inte legitimerar sig far inte ges tillträde till
kasinot
Prop. 1998/99:80
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-
ringens förslag.
Remissinstanserna: Datainspektionen tycker inte att arbetsgruppen
tillräckligt motiverat att just kasinoverksamhet, med de integritetsrisker
som förslaget innebär, behöver regleras med registerövervakning och
avstyrker att registrering sker på föreslaget sätt. Brottsförebyggande
Rådet anser att det föreslagna kontrollsystemet med registrering inte ger
några möjligheter att i god tid upptäcka om en person är på väg in i ett
spelberoende eller ekonomisk katastrof. Hovrätten över Skåne och
Blekinge anser att förslaget är ett alltför långtgående intrång i den person-
liga integriteten. Socialstyrelsen menar att av det föreslagna kravet på
registrering bör vara ovillkorligt om internationella kasinon överhuvud-
taget skall införas i Sverige. Statskontoret delar inte uppfattningen att
argumenten som talar för en omfattande registrering överväger risken att
vissa människor avstår från att besöka kasinot och istället spelar på
illegala alternativ. Åklagarmyndigheten i Västerås ifrågasätter om man
överhuvudtaget skall införa en verksamhet som måste förenas med denna
typ av villkor för att kunna bedrivas utan att brott begås. AB Svenska Spel
anser att upprättande av kundregister är en väsentlig förutsättning för att
upprätthålla god ordning och säkerhet i kasinoverksamheten. Knutsson-
bolagen AB tillstyrker förslaget om registrering av spelare med de skäl
som arbetsgruppen anför. Kamratföreningen Spelberoende skriver i sitt
yttrande att om gästen registreras och tvingas att legitimera sig innebär
det att vissa som redan är kriminellt belastade inte kommer att besöka
kasinot.
33
2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 80
Skälen for regeringens forslag: I andra länder är det vanligt att varje
besökare av ett kasino måste legitimera sig och registreras innan han eller
hon far tillträde till kasinolokalen. Skälen för detta förfarande är att
förebygga och förhindra bl.a. falskspel och att personer som försöker
tvätta pengar begår brott. Registrering kan även vara motiverat av
ordningsskäl samt tydliggöra att besöket bygger på ett medvetet beslut.
Förebilden för arbetsgruppens förslag om krav på legitimering,
avbildning och registrering är hämtad från Finland, där varje besökare av
kasinot fotograferas samt fyller i en handling med personuppgifter, vilka
registreras. Besökaren far ett litet kort som gäller som identitetshandling i
kasinot. Kortet gäller för ett år och kan avläsas vid varje besök på
kasinot. Finland har goda erfarenheter av sitt system.
I ett kasino kan omsättningen i pengar uppgå till betydande belopp.
Denna förekomst av pengar kan fresta till brott av olika slag.
Det finns flera metoder att försöka förebygga och avslöja sådana brott
som kan begås på ett kasino. Registrering är en metod och kamera-
övervakning är en annan metod. En kombination av båda metoderna är
önskvärd. Registreringen kan främst antas fungera som brottsföre-
byggande i det att den kan avhålla brottsbenägna personer från att besöka
kasinot. Naturligtvis kan ett register över besökarna även vara en hjälp
för polisen att klara upp eventuella brott som har begåtts på kasinot.
Enligt regeringens uppfattning skapar ett system liknande det finska
förutsättningar för en god ordning och hög säkerhet i kasinoverksamhet.
Ett registreringskrav är relativt långtgående och kan som någon
remissinstans för fram leda till att en del personer i stället söker sig till
illegala alternativ. Det skulle emellertid föra för långt att avstå från
registreringssystem av ett sådant skäl. Tvärt om bör ordnings- och
säkerhetsarrangemangen ges så goda förutsättningar som möjligt.
En registrering väcker också frågan om den kan anses kränkande av
hänsyn till skyddet av den personliga integriteten. Härvid måste
framhållas att samhället har ett intresse av att skydda allmänheten mot
brott. Kasinoverksamhet är verksamhet som typiskt sett kan attrahera
brottslingar, särskilt om kontrollen och säkerhetsarrangemangen har en
låg kvalitetsnivå. Det framstår därför som klart att det intresse en enskild
besökare kan ha av att inte bli registrerad måste ge vika för det över-
gripande intresset av registrering.
Mot den här bakgrunden anser regeringen att den som anordnar
kasinospel skall åläggas att föra ett register över besökarna. Registret bör
fa föras med hjälp av automatiserad behandling av personuppgifter.
Syftet med registret skall vara att förebygga och avslöja brott. Med
hjälp av registret skall alltså polisen, när det behövs vid utredning av
misstanke om brott, kunna få tillförlitliga uppgifter om vilka personer
som besökt kasinot. De uppgifter som behöver registreras är besökarens
namn, personnummer, postadress och tidpunkten för besöket. I de fall en
besökare inte har något personnummer bör i stället några liknande
uppgifter, t.ex. passnummer, registreras.
Registreringen bör också - efter mönster från Finland - avse en
fotografering av besökaren. Lagrådet har anmärkt att det av lagråds-
remissen inte framgick om fotot endast skulle användas som underlag för
Prop. 1998/99:80
34
en identitetshandling för besökaren vid kommande besök på kasinot eller
om det skulle förvaras med övriga registeruppgifter. Enligt regeringens
uppfattning bör fotona behandlas på samma sätt som övriga register-
uppgifter. De kommer då att kunna samlas in, förvaras och i övrigt
behandlas inom ramen för bestämmelserna i personuppgiftslagen
(1998:204) och de kompletterande bestämmelserna i den föreslagna
kasinolagen. Detta innebär bl.a. att fotona kommer att utplånas efter ett
år.
De uppgifter som besökarna lämnar för registrering måste självfallet
vara korrekta. Detta förutsätter att en besökare, om han eller hon inte är
känd, visar upp en legitimationshandling vid besök.
Personuppgiftslagen blir som ovan berörts tillämplig på registret. Av
detta följer att kasinoföretaget måste lämna besökaren information om
behandlingen av personuppgifterna. Eftersom uppgifterna lämnas vid ett
personligt besök på kasinot är det naturligt att besökaren informeras när
uppgifterna lämnas.
Enligt 21 § personuppgiftslagen är den personuppgiftsansvarige, vilken
i detta fall blir kasinoföretaget, skyldig att på begäran av den registrerade
snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har
behandlats i enlighet med personuppgiftslagen eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen. Enligt 48 § personuppgiftslagen skall
vidare den personuppgiftsansvarige ersätta den registrerade för skada och
kränkning av den personliga integriteten som en behandling av person-
uppgifter i strid med lagen vid behandling av personuppgifter har
orsakat. Det finns anledning att i lagen om kasinospel hänvisa till dessa
bestämmelser.
Prop. 1998/99:80
Regeringens förslag: Kasinospelen och lokalerna skall övervakas
med hjälp av kameror.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Statskontoret har inget att invända mot förslaget
om TV-övervakning av pågående spel då det kan användas som
hjälpmedel både för gästerna och kasinot vid eventuell oenighet i en
spelsituation och för att beivra brott. AB Svenska Spel påpekar att
övervakning med TV-kameror är en väsentlig förutsättning för att
upprätthålla god ordning och säkerhet i kasinoverksamheten.
Rikspolisstyrelsen betonar att den föreslagna typen av övervakning inte
är en polisiär angelägenhet och det bör ankomma på kasinot att sköta
dessa frågor.
Skälen för regeringens förslag: En del av det mycket omfattande
säkerhetssystem som i regel finns på ett internationellt kasino är
kameraövervakning. I kasinoverksamheten hanteras stora värden, både i
reda pengar och i form av s.k. marker eller jetonger vilka kan växlas mot
35
pengar. Kameror används för att övervaka dels själva spelet, dels lokalen
med både besökare och kasinopersonal.
Den 1 juli 1998 trädde lagen (1998:150) om allmän kamera-
övervakning i kraft. Den ersatte då lagen (1990:484) om övervaknings-
kameror m.m. Lagen om allmän kameraövervakning bygger på principen
att upplysning om övervakningskameror måste lämnas och att en kamera
inte får användas för övervakning av utrymme som allmänheten har
tillträde till, om inte intresset av att tillgodose ändamålet med övervak-
ningen väger tyngre än integritetsintresset.
Kasinoverksamhet är speciell i det avseendet att spelverksamheten är
koncentrerad till en begränsad yta och att insatser och vinster är högre än
vad som normalt förekommer i samhället i övrigt. Regeringen bedömer
att det är en förutsättning för kasinoverksamhet att anordnaren får
möjlighet att kameraövervaka lokalen. Kameraövervakning kan före-
bygga brott och med kameraövervakning underlättas möjligheten att
avslöja brott. Vidare kan övervakningen användas som hjälpmedel för
besökarna och kasinoföretaget om det uppstår oenighet i en viss
spelsituation. Avlyssning eller upptagning av ljud bör dock inte få ske
utan tillstånd.
Kameraövervakning bör ske av allt spel i kasinolokalen. Lagen om
allmän kameraövervakning bör alltså ändras så att den som anordnar
kasinoverksamhet inte behöver söka tillstånd för användning av
övervakningskameror. Någon anmälningsskyldighet för kasinoföretagets
del är inte påkallad. Anmälningsskyldigheten har till syfte att underlätta
för länsstyrelsen vid tillsyn. Genom anmälan far länsstyrelsen reda på var
det bedrivs kameraövervakning. Eftersom det kommer att finnas så få
kasinon och sådana skall ha kameraövervakning, kommer länsstyrelsen
ändå att känna till kameraövervakningen på kasinot. En anmälnings-
skyldighet ter sig då överflödig.
Regeringens förslag: Den som anordnar kasinospel far inte lämna
kredit för insatser i spelet.
Anställda eller funktionärer hos den som anordnar kasinospel far
inte delta i något spel.
Prop. 1998/99:80
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har invänt mot förslaget.
Kamratföreningen Spelberoende anser att förbudet mot att lämna kredit
absolut måste efterlevas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 37 § lotterilagen är det inte
tillåtet för den som anordnar ett lotteri enligt lagen att lämna kredit för
insatser i lotteriet. Förbudet syftar till att minska riskerna för
spelmissbruk och därmed följande sociala skadeverkningar.
Att spela på kredit kan i enskilda fall få allvarliga konsekvenser. Om
spelanordnaren ger en spelare kredit för insatser i spelet, kan spelaren
36
inför möjligheten att vinna en stor summa pengar frestas att satsa mycket
mer än han eller hon har råd med. Ett sådant förbud mot spel på kredit
som finns för lotterier enligt lotterilagen bör därför också införas för
kasinospel.
Förbudet mot att lämna kredit avser anordnaren av kasinospelet. Detta
far dock inte ge upphov till att anordnaren på något sätt verkar för att
någon annan erbjuder kredit i anslutning till kasinoverksamheten. Även
andra, liknande arrangemang är tänkbara. Det kan finnas anledning för
Lotteriinspektionen att i sin tillsynsroll vara uppmärksam på detta. Vilka
betalningsmedel som i övrigt får användas för att betala insatserna med
bör regeringen få avgöra i samband med att de närmare villkoren för
kasinoverksamhet bestäms enligt förslaget till 12 § kasinolagen.
Enligt 36 § lotterilagen far anställda eller funktionärer hos den som
anordnar vissa spel, bl.a. bingospel och roulettspel, inte delta i lotte-
rierna. Ett motsvarande förbud bör gälla för det statliga företag som
anordnar kasinospel för att skapa en stark tilltro till spelverksamheten.
Regeringens förslag: Regeringen eller Lotteriinspektionen, om
regeringen överlåtit det åt den, meddelar villkor och bestämmelser om
spelformer, spelutrustning, betalningsmedel och andra särskilda
villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser.
Prop. 1998/99:80
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med
regeringens förslag. Arbetsgruppen föreslår till skillnad från regeringen
att det i lagen tas in ett förbud för anställda att ta emot dricks.
Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten i Malmö anser att det är
mindre lämpligt att förbudet att ta emot dricks regleras i lag eftersom
förbudet inte föreslås vara straffsanktionerat. Reglering bör ske via
anställningsavtal. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det är
oklart huruvida delegeringen av beslutanderätten avser generella regler
eller förvaltningsbeslut i det enskilda fallet. Delegeringsmöjligheter av
generell art borde samlas i en paragraf. En direkt delegering till Lotteri-
inspektionen är inte förenlig med regeringsformen. Knutssonbolagen AB
delar arbetsgruppens mening att dricks skall förbjudas. Övriga remiss-
instanser har inte yttrat sig i frågan.
Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna kasinolagen kommer
att utgöra grunden för kasinospel i Sverige. I lagen bör inte finnas fler
bestämmelser än vad som i huvudsak motsvarar den reglering som finns i
lotterilagen och som är av betydelse för kasinospel. Lagen behöver
kompletteras med bestämmelser av andra slag. Några bestämmelser kan
behöva ges förordningsform. Detta gäller i fråga om uttaget av avgifter
för ansökningar om tillstånd och för tillsyn.
Dessutom behöver en rad villkor meddelas i samband med att tillstånd
att anordna kasinospel ges. Även kontroll- och ordningsbestämmelser
måste meddelas. I den föreslagna lagen bör därför föras in en
37
bestämmelse, med 12 § lotterilagen som förebild, där det anges att
regeringen får förena ett tillstånd till kasinospel med särskilda villkor
samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Regeringen bör ges rätt
att överlåta sin befogenhet till Lotteriinspektionen.
De villkor som bör meddelas i samband med att tillstånd ges kan t.ex.
avse vad som tillåts när det gäller bl.a. spelformer, spelinsatser, betal-
ningsmedel, entréavgifter, spelutrustning och öppettider. Detta kommen-
teras kortfattat i det följande.
Enligt förslaget till kasinolag avses med kasinospel roulett-, kort-,
tämingsspel och liknande spel samt spel på automater. Dessa spelformer
är de internationellt normalt förekommande spelen. Det finns dock
skillnader beroende på olika länders tradition och kultur. Exempelvis är
tämingsspel vanligt och mycket populärt på flera håll i världen, men inte
tillåtet i Danmark eller Finland. I samband med att tillstånd ges bör anges
vilka typer av kasinospel som skall accepteras i Sverige samt upprättas
detaljerade spelreglementen för dessa. Det skall också fastställas minimi-
insatser och maximiinsatser för både bordsspel och automater. Det finns
enligt regeringens uppfattning anledning att begränsa maximiinsatsema,
vilket också i princip alltid görs internationellt.
Kontanter är inte längre det självklara betalningsmedlet i samhället.
Anordnaren av kasinospelet far inte lämna kredit för insatser i spelet
samtidigt som en spelare i praktiken har samma möjligheter till spel på
kredit genom att använda kort som är kopplade till en kredit. Det kan
finnas anledning att begränsa vissa typer av betalningsmedel samtidigt
som verksamheten ständigt måste kunna anpassas till förändringar i
samhället avseende betalningsmedel.
I regeringens tillstånd för kasinospel bör vidare anges att anställda vid
ett kasino inte får ta emot dricks. Servicenäringen i samhället har i
princip numera avskaffat systemet med dricks. Risken finns att
personalen vid spelborden sysslar med organiserat ”tiggeri” vilket
försämrar den allmänna atmosfären. I Storbritannien är exempelvis
dricks förbjudet av omtanke om gästerna. Personal kan lockas att ge
fördelar till spelare som lämnar riklig dricks, vilket ur säkerhetssynpunkt
är oförsvarligt.
Entréavgift bör tas ut vid besök på ett kasino i Sverige. Detta för att
markera att besöket sker efter ett medvetet beslut från gästen och för att
till viss del hindra personer som inte har ekonomiska möjligheter att
besöka kasinot. För stamkunder, stora sällskap m.m. bör undantag få
göras.
Den utrustning m.m. som används bör vara godkänd av ansvarig
tillsynsmyndighet innan den tas i bruk på kasinot.
Även öppettider och spelmarkemas (jetongemas) beskaffenhet samt
relationen mellan antalet automater och antalet spelbord, vinstprocent,
kontrollrutiner avseende spelutrustning och ekonomisk redovisning kan
vara sådant som behöver regleras genom villkor eller andra bestämmel-
ser.
Prop. 1998/99:80
38
Prop. 1998/99:80
Regeringens bedömning: Den som anordnar kasinospel bör aktivt
verka för att förebygga och motverka problem med överdrivet
spelande.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga är
positiva till förslaget.
Skälen för regeringens bedömning: Snabba spel, dvs. spelformer där
det löper kort tid mellan insats och utfall, anses öka risken för överdrivet
spelande. Kasinospel och spel på automater är exempel på denna typ av
spel. Det kan också finnas ett samband mellan det totala spelutbudet och
antalet personer som spelar utöver sina tillgångar. Ytterligare en spel-
form i samhället kan därför leda till att det blir fler spelare med svårig-
heter att hantera sin egen situation.
Enligt Lotteriutredningen fanns det inga belägg för att spel på kasinon
av internationellt slag i sig skulle medföra särskilda problem med
överdrivet spelande och därmed sammanhängande ekonomiska och
sociala problem. Varken i Danmark eller i Finland har det enligt den
utredningen framkommit något som förändrar den bilden. Detta är också
den uppfattning som arbetsgruppen redovisat efter besök i bl.a. Danmark
och Finland. Lotteriutredningen ansåg vidare att denna typ av kasino-
verksamhet inte borde ge upphov till några allvarliga sociala störningar i
samhället och att svenskar inte borde vara sämre rustade än andra att
hantera de frestelser ett internationellt kasino kan ge upphov till.
Lotteriutredningen ansåg dock inte att man skall negligera problemet
och risken, men att denna risk redan föreligger i dag när det gäller andra
förekommande spel och lotterier i samhället. Vissa begränsningar är
enligt utredningen befogade för att motverka sociala skadeverkningar,
exempelvis åldersgränser samt krav på legitimering och registrering.
Riksdagen har tidigare beslutat att sociala skyddshänsyn måste beaktas
när spelformer och verksamheter utvecklas och att statliga bolag bör ges
koncessioner för sådana spelformer som kan bedömas medföra risker av
social karaktär. Ett statligt bolag kan åläggas att ta ansvar och hänsyn
som står i strid mot kortsiktiga kommersiella företagsekonomiska över-
väganden.
Enligt regeringens bedömning är förutsättningarna för att förhindra och
motverka överdrivet spelande stora då spelet bedrivs inom en
sammanhållen, övervakad och kontrollerad lokal. Dessutom kan i likhet
med vad riksdagen uttalat det statliga företaget åläggas att vidta särskilda
åtgärder i syfte att motverka eventuella problem. Som förebild kan det
åtgärdsprogram mot spelberoende tjäna som antagits av det statliga
kasinoföretaget i Holland, Holland Casino. Åtgärdsprogrammet inne-
håller följande punkter:
1. Broschyrer, som förklarar hur spelberoende kan definieras och
vilken hjälp som finns att få, är tillgängliga för alla besökare av kasinot.
2. Marknadsföringen vänder sig inte till unga.
39
3. De anställda informeras och utbildas löpande.
4. Företaget försöker aktivt identifiera spelare med problem.
5. Personliga avtal sluts mellan spelare med problem och anordnaren
av spelet i syfte att begränsa spelarens möjligheter att besöka kasinot.
Dessa avtal följs upp med personliga samtal.
6. Målet är att policyn hela tiden skall förfinas och utvecklas.
För åtgärder mot spelberoende har under senare år särskilda medel
anvisats. Sedan budgetåret 1997 disponerar Socialdepartementet två
miljoner kronor avseende forskning om spelberoende och dess sociala
konsekvenser. Efter förslag i budgetpropositionen för 1999 har ytter-
ligare två miljoner kronor avsatts för åtgärder mot spelberoende.
Användningsområdet för medlen har vidgats till att utveckla former för
förebyggande arbete i syfte att hindra att människor fastnar i ett beteende
med överdrivet spelande.
Regeringens förslag: Lotteriinspektionen skall utöva tillsyn över att
kasinolagen och de villkor och bestämmelser som har meddelats med
stöd av lagen följs.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget
är positiva.
Skälen för regeringens förslag: Kasinospelsverksamhet av
internationellt slag kan övervakas på varierande sätt och med olika
säkerhets- och ambitionsnivå för tillsyn. I de flesta länder är verksam-
heten noga och utförligt reglerad och kontrollerad. Statlig insyn, effektiv
kontroll och tillsyn är självklara förutsättningar för en legalisering av
internationellt kasinospel i Sverige.
Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet med ansvar för
tillsyn av den svenska spel- och lotterimarknaden och lotterilagstift-
ningens efterlevnad. Inspektionen bör även svara för tillsynen och
kontrollen av kasinoverksamheten. Det utökade ansvarsområdet för
inspektionen kräver en effektiv tillsyn och bör föranleda en förstärkning
av inspektionen på en del punkter.
Myndighetens arbete bör inriktas mot att kontrollera anordnarens
interna kontroll avseende rutiner, system, utrustning, säkerhet, penning-
hantering m.m. Lotteriinspektionen bör även göra viss kontroll av själva
spelverksamheten, men det huvudsakliga ansvaret för att kasinospelet
drivs korrekt bör ligga på innehavaren av tillståndet, dvs. det statliga
spelföretaget. Lotteri inspektionens spelkontroll kommer främst att ha ett
preventivt syfte, i likhet med den kontroll och tillsyn som i dag
genomförs av de spel och lotterier som bedrivs i AB Svenska Spels regi.
Nyligen har det införts en ny bestämmelse i lagen (1993:768) om
åtgärder mot penningtvätt som innebär att den som yrkesmässigt bedriver
Prop. 1998/99:80
40
bl.a. lotteri- och spelverksamhet skall vara skyldig att, på begäran av Prop. 1998/99:80
Rikspolisstyrelsen eller den myndighet regeringen bestämmer, lämna de
uppgifter som myndigheten anser vara av betydelse vid utredning om
penningtvätt (prop. 1998/99:19, bet. 1998/99 JuU:08, rskr. 1998/99:134).
I propositionen sägs det att, om förslagen i promemorian om kasinon av
internationellt slag blir föremål för lagstiftning, bör även dessa omfattas
av svarsplikten.
Genom ändringen i lagen om åtgärder mot penningtvätt har således
lagstiftning for att motverka att penningtvätt förekommer inom kasino-
verksamheten eller på spelmarknaden i övrigt genomförts.
Lotterilagen reglerar, liksom sina föregångare, i stort sett alla former av
lotterier. Till lotterier räknas enligt lagen inte bara det som i dagligt tal
brukar betecknas som lotterier utan även alla slags spel där vinstmöjlig-
heterna är beroende av slumpen, t.ex. tips, vadhållning, bingospel, auto-
matspel och roulettspel.
I princip krävs tillstånd för att anordna lotterier. Grundtanken är som
ovan nämnts att behållningen av lotterierna skall tillfalla staten och
föreningslivet. Tillstånd lämnas därför i huvudsak bara till statliga bolag
(numera finns bara ett statligt bolag, AB Svenska Spel), AB Trav och
Galopp (ATG) samt ideella föreningar som har till huvudsakligt syfte att
främja ett allmännyttigt ändamål.
Automatspel regleras i 24 a - 27 §§. Lotteriinspektionen och rege-
ringen lämnar tillstånd för spel på automater. Tillstånd far lämnas bara i
fråga om varuspelsautomater, värdeautomater, penningautomater och
skicklighetsautomater (24 a §). I fråga om penningautomater och skick-
lighetsautomater får tillstånd lämnas bara om spelet anordnas på fartyg i
internationell trafik (26 §). Dessa automater är inte av intresse i detta
sammanhang.
Varuspelsautomater, dvs. automater som betalar ut vinst i form av
varor, är ett undantag från huvudregeln att tillstånd ges bara till staten
och folkrörelserna. Tillstånd att anordna spel på sådana automater kan
således ges till privata intressenter (25 §). Tillstånd att anordna spel på
värdeautomater, dvs. automater som betalar ut vinst i form av värdebevis,
spelpolletter eller liknande, kan däremot ges bara till ett företag som ägs
av staten (27 §). En närmare redogörelse för villkoren för spel på
varuspelsautomater och värdeautomater lämnas nedan.
41
Prop. 1998/99:80
Regeringens förslag: Nya bestämmelser om automatspel infors i lotteri-
lagen (1994:1000).
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser framför kritiska synpunkter
mot ett förslag att bestämmelserna om automatspel ändras nu, mot
bakgrund av att Lotterilagsutredningen förväntas lämna sitt slut-
betänkande i mars i år. Rikspolisstyrelsen och Statskontoret anser att det
saknas nödvändiga konsekvensutredningar av förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Förhållandevis kort tid efter att nu
gällande lotterilag trätt i kraft blev lagen föremål för kritik. I en skrivelse
till dåvarande Civildepartementet i september 1995 framförde Lotteri-
inspektionen synpunkter på vilka förändringar i lotterilagen man ansåg
borde övervägas. Inspektionen pekade bl.a. på problem med olagliga
automater och förordade införandet av ett krav på att alla spel skulle vara
godkända av inspektionen. Vidare anfördes att det borde övervägas om
inte mindre vinster på värdeautomater kunde få betalas ut i kontanter.
Mot bakgrund av bl.a. den kritik som Lotteriinspektionen framfört,
genomfördes en utredning som låg till grund för att lotterilagens auto-
matspelsbegrepp ändrades så att ett generellt förbud infördes mot annat
automatspel än de i lagen särskilt angivna automatspelen. Syftet var bl.a.
att det klart skulle framgå att de s.k. Lyckohjulen, där vinsten inte betala-
des ut av automaten utan av en person, inte var tillåtna (prop. 1996/97:7,
bet. 1996/97:KrU2, rskr. 1996/97:41).
Efter den lagändringen har nya problem uppstått beträffande automat-
spel. De varor som erhålls vid vinst på varuspelsautomater har efter hand
ändrat karaktär. Tidigare utgjordes vinsterna av t.ex. teddybjörnar,
klockor och choklad. Numera utgörs vinsterna vid spel på varuspels-
automater huvudsakligen av mindre smycken, plaketter eller dylikt som
ofta växlas in mot kontanter. Vinsterna har utvecklats från att ha varit
riktiga varor till att utgöra föremål som är avsedda att lösas in mot
kontanter. Dessa föremål är små och platta men utformade så att de torde
vara att beteckna som varor även om de inte är avsedda att behållas av
spelaren. I praktiken har automaterna således fungerat som värde-
automater. De automater som används kan till utseendet likna värde-
automater eftersom ett värdebevis och en platt inplastad amulett behöver
ungefar lika stort utrymme för att komma ut ur automaten.
Varuspelsautomater får finnas på fler ställen än värdeautomatema.
Tillstånd till spel på varuspelsautomater får lämnas om spelet anordnas i
samband med offentlig nöjestillställning, hotell- och restaurangverksam-
het, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin
eller starköl enligt alkohollagen (1994:1738), eller om det ändå kan antas
att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband med verksamheten,
eller i samband med bingospel. Spel på värdeautomater får förekomma
om spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet om
det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker enligt
42
alkohollagen. Samtliga spelplatser för värdeautomatspel står således
under kontroll även genom att de krav som ställs för tillstånd enligt
alkohollagen skall vara uppfyllda. De spelplatser där varuspels-
automatema finns står i regel inte under motsvarande kontroll. I den mån
spel på varuspelsautomater bedrivs med traditionella varor och inte med
varor som är avsedda att bytas ut mot kontanter är spelet av ett ganska
oförargligt slag.
Förändringen av varuspelsautomatema har huvudsakligen skett under
senare år, närmare bestämt efter det att ovan nämnda lagändring trädde i
kraft den 1 januari 1997. Förändringen har medfört att antalet varuspels-
automater ökat dramatiskt. Utvecklingen kan belysas av antalet tillstånd
till anordnande av spel på varuspelsautomater. Under år 1995 meddelade
Lotteriinspektionen 14 tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater. I
slutet av 1996 uppgick antalet tillstånd till 336 och antalet automater till
637 stycken. I slutet av 1997 uppgick antalet tillstånd att anordna spel på
varuspelsautomater till 2 167 och antalet varuspelsautomater till 4 456
stycken. I november 1998 uppgick antalet tillstånd till spel på varuspels-
automater till ca 1 900 och antalet automater till ca 3 000 stycken. En
punktskatt på varuspelsautomater infördes den 1 juli 1998 med 1 500 kr
per automat och månad. Detta har sannolikt bidragit till den minskning
av antalet varuspelsautomater som skett sedan slutet av 1997.
Även beträffande spelet på värdeautomatema finns liknande problem.
Det har framkommit att de värdebevis som erhålls vid vinst i stor
utsträckning löses in mot kontanter och inte, såsom var avsett, mot
presentkort.
Mot bakgrund av vad som nu redovisats kan konstateras att
automatspelet - i den hårdnande konkurrensen på spelmarknaden - i allt
högre grad fatt karaktären av spel om penningvinster. Detta bör leda till
en uppstramning av regelverket som medför att spel om pengar eller
pengars värde endast sker i strikt kontrollerade former och därmed
motverkar risken för ett omåttligt spelande med åtföljande ekonomiska
eller sociala problem, inte minst för ungdomar.
Det är stora summor som omsätts vid spel. Under 1998 omsatte
svenska befolkningen drygt 29 miljarder kronor på spel och lotterier.
Statsmakternas uttalade intentioner är att överskottet av spel -
restaurangkasinon och s.k. marknads- och tivolinöjen undantagna - skall
fördelas mellan staten, folkrörelserna och hästsporten. Syftet med denna
princip är att spelarna inte skall kunna utnyttjas av skrupelfria
spelanordnare som, ibland med bedrägliga metoder, på spelarnas
bekostnad tillgodoser sina egna ekonomiska intressen.
Den kraftiga ökningen av antalet varuspelsautomater har lett till att
folkrörelserna inte alls har kunnat tillgodogöra sig lika stora inkomster
från automatspel som det funnits anledning att räkna med. En stor del av
det samlade överskottet tillfaller i stället kommersiella aktörer. Åtgärder
bör därför vidtas så att den avsedda fördelningen av överskottet från
automatspel uppnås.
Det ökande automatspelet om penningvinster förklaras inte enbart av
brister i lagstiftningen. Många sätter sig över lagstiftningen och skulle så
göra även om denna gjordes heltäckande och även i övrigt skärptes i
Prop. 1998/99:80
43
olika avseenden. Det går alltså inte att med enbart en skärpt lagstiftning
helt förhindra illegalt spel om kontantvinster. Det är t.ex. mycket svårt att
komma åt de förfaranden med inlösen av varuvinster och värdebevis mot
kontanter som förekommer i samband med varuspelsautomater
respektive värdeautomater. Förfaranden av detta slag är svåra att
upptäcka och samtidigt lockande för såväl spelare som spelanordnare.
Slutsatsen av det anförda blir enligt regeringen att man bör överväga
inte bara skärpningar i lagstiftningen utan också möjligheten att - genom
en uppmjukning av reglerna om kontantvinster vid värdeautomatspel -
göra detta spel mer attraktivt. En åtgärd av det sistnämnda slaget skulle
ligga i linje med vad som gäller i grannländerna och även i omvärlden i
övrigt.
Lotterilagsutredningen skulle enligt tidigare planer redan ha avlämnat
sitt slutbetänkande. Mot bakgrund av att Lotterilagsutredningen har att
behandla flera tidskrävande frågor som reglering av spel på Internet,
EG-rättsliga aspekter, eventuell ramlagstiftning samt en sammanslagning
av lotterilagen och lagen (1982:636) om anordnande av visst
automatspel, har regeringen beslutat att utredningens slutbetänkande inte
behöver lämnas förrän till slutet av sommaren. En ny lotterilag kan då
träda i kraft tidigast den 1 juli 2000.
Såsom redovisats ovan och som någon remissinstans också har
påpekat är floran av automater så stor att det för konsumenten kan
framstå som osäkert vad det är för en sorts spelautomat som han eller hon
har framför sig. Det är därför angeläget att redan nu försöka bringa
ordning när det gäller användningen av automaterna.
Mycket av det som har redovisats ovan kan också sägas om förströ-
elseautomater, vilka regleras i lagen om anordnande av visst automatspel.
Lotterilagsutredningen har i sitt delbetänkande även lämnat förslag som
skulle leda till att spelet på sådana automater begränsades. Enligt rege-
ringens mening finns det dock skäl att i den här delen avvakta utred-
ningens slutbetänkande som bedöms komma att innehålla förslag om en
samlad reglering av alla former av automatspel.
Regeringens förslag: Spel på varuspelsautomater skall fa anordnas
endast i samband med offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller
liknande.
Prop. 1998/99:80
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Cherryföretagen anför att utredningens motiv för
förbud av varuspel på restauranger och bingohallar är oklara. Knutsson-
bolagen motsätter sig att varuspel på restauranger, bingohallar och
liknande förbjuds. Sveriges bingo arrangör ers centralorganisation
SVEBICO tillstyrker att varuspelsautomater under nuvarande form
försvinner under förutsättning att bingohallama erhåller möjlighet till nya
44
egna automater. Triangelns bingoallians i Malmö föreslår att bingo-
hallarna undantas från utredningens förslag. Sveriges Tivoliägare-
förening framför att det finns en lång tradition att tivoli och nöjesparker i
samarbete med idrottsföreningar m.fl. anordnar kulturmarknader,
familj edagar, temadagar etc. och att föreningarna då erhåller icke
föraktliga tillskott till sin verksamhet, bl.a. i form av del i intäkterna.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller avgränsningen av de
platser där varuspelsautomatema skall få finnas kan konstateras att meka-
niska automater som lyftare, ”pushers” och liknande, dvs. automater som
innehåller en anordning som vid vinst lyfter en vara eller föser varan över
en kant så att den kan ges ut av automaten, har sin traditionella plats på
offentlig nöjestillställning i form av tivolin o.dyl. Samtidigt är att märka
att tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater enligt nuvarande
reglering får lämnas om spelet anordnas i samband med offentlig
nöjestillställning, hotell- och restaurangverksamhet (med
serveringstillstånd eller om det ändå kan antas att spelet utan olägenhet
kan anordnas i samband med verksamheten) eller bingospel (25 §). För
en begränsning till offentlig nöjestillställning för tivolin talar också
kontrollskäl. Som tidigare nämnts kan det inte uteslutas - även om
automattypema och varusortimentet begränsas - att det inlösenförfarande
till pengar som nu förekommer fortsätter. Med en begränsning till tivolin
kan man försäkra sig om att ett sådant missbruk i vart fall får en mycket
mindre omfattning än vad det har i dag. Regeringen anser i likhet med
utredningen att övervägande skäl talar för att en begränsning sker -
åtminstone som huvudregel - av de platser där automaterna skall få
finnas, nämligen till tivolin och liknande. Detta gäller främst lyftare,
”pushers” o.dyl. Som tidigare nämnts finns det många olika slags varu-
spelsautomater och det är svårt att överskåda hela området. Det kan
därför inte uteslutas att det kan finnas någon typ av varuspelsautomat
som utan problem kan placeras på andra platser än på tivolin och lik-
nande. Det bör därför öppnas möjlighet för regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer att i föreskrifter medge undantag från huvud-
regeln.
I likhet med nu gällande ordning bör spelutställaren/spelanordnaren
vara tillståndshavare. Regeringen anser inte att det finns skäl att ställa
sådana krav på tillståndshavaren som gäller för anordnare av restaurang-
kasinospel. För sådana spel gäller som villkor för tillstånd att sökanden
bedöms vara lämplig att driva verksamheten (32 § 4).
När det gäller de villkor för tillstånd som i övrigt finns i 25 § bör
högsta insatsen minskas något samtidigt som den görs enhetlig med vad
som gäller för värdeautomater. Vidare bör varuspelsautomatema om-
fattas av det krav på tillstånd för innehav som i dagsläget gäller för
övriga spelautomater enligt lagen (28 §).
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få meddela
föreskrifter som avviker från 25 § vad avser spelplats, speltid och märk-
ning. En ordning av antytt slag med delegation av föreskriftsrätt ligger
väl i linje med vad som anförts i direktiven om att lotterilagen bör ut-
formas som en ramlag. Författningsregleringen blir därigenom mer
flexibel och kan snabbt anpassas till ändrade förhållanden. Något hinder
Prop. 1998/99:80
45
från konstitutionell eller annan synpunkt mot en delegation av antytt slag
kan inte anses föreligga (jfr 8 kap. 3 § och 7 § första stycket 3 regerings-
formen).
Regeringens förslag: Ett förbud mot inlösen av varuvinster mot en
annan vara eller kontanter införs.
Prop. 1998/99:80
Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med
regeringens förslag. Utredningen föreslår dock att förbudet mot inlösen
av varuvinster skall straffsanktioneras.
Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anför att varje form av ny-
kriminalisering måste föregås av noggranna överväganden om åtgärden
verkligen behövs eller om den avsedda effekten kan uppnås på annat sätt.
Överåklagaren i Stockholm anser att en straffsanktion torde vara över-
flödig. Statens kriminaltekniska laboratorium framför samma åsikt.
SVAR, Knutsson företagen och Cherryföretagen är kritiska mot att ett
förbud mot inlösen av varuvinster införs. Cherryföretagen anser att
förslagen i praktiken innebär en återkallelse av givna tillstånd och anser
att det bör finnas en övergångsperiod med nu gällande regler. AB Svenska
Spel och Lotteriinspektionen menar att ytterligare förfaranden förutom
inlösen, såsom byte och reklamation m.m. bör lagregleras. Flera remiss-
instanser har framfört synpunkten att även typiska varuspelsvinster som
nallar o. dyl. kan lösas in mot kontanter. Riksettans bingoallians ifråga-
sätter att man kan förbjuda någon att sälja en vinst.
Skälen för regeringens förslag: Det kan hävdas att ett förbud mot
inlösen av varuvinster mot varor eller kontanter redan gäller, åtminstone
för anordnaren, därigenom att en varuspelsautomat inte far användas för
något annat ändamål än den är avsedd för (25 § 5 och 51 §). Det finns
emellertid ett påtagligt behov av att genom en särskild bestämmelse slå
fast att ett inlösenförbud gäller. Inlösenförbudet bör omfatta förbud mot
att lösa in vinster från varuspelsautomater mot annan vara eller kontanter.
Förbudet bör inte riktas enbart mot anordnaren utan omfatta också den
som innehar den plats där lotteriet tillhandahålls eller som bedriver
näringsverksamhet där. Förbudet bör dock inte straffbeläggas nu. Förbu-
dets förhållande till EG-rätten m.m. behandlas nedan under rubriken
Ikraftträdande och övergångsregler.
46
Prop. 1998/99:80
Regeringens förslag: Högsta vinsten sänks till 500 kronor vid spel på
värdeautomater.
Vinsterna från en värdeautomat, vilka betalas ut i form av värdebevis,
far i sin helhet lösas in mot kontanter.
Utredningens förslag: Överensstämmer med utredningens förslag.
Remissinstanserna: Brottsförebyggande rådet BRÅ anför att skälen
mot en höjning av kontantutbetalning i princip är desamma som låg till
grund för förbudet mot de enarmade banditerna år 1979. BRÅ ställer sig
tveksamt till att det skulle vara någon skillnad beträffande risken för
spelberoende om automaten betalar ut vinsten direkt eller genom
värdebevis. Även Folkhälsoinstitutet och Länsstyrelsen i Västra Göta-
land anför risken för ett utbrett spelberoende som skäl mot att
kontantutbetalningen höjs. PAUS och Svensk Handel har anfört att
presentkortsystemet har fungerat väl. Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen i
Skåne, Riksidrottsförbundet, Knutssonbolagen och FSL har ställt sig
positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Tillstånd att anordna spel på
värdeautomater får endast lämnas till ett spelföretag som ägs av staten.
Regeringen beslutade den 15 juni 1995 att ge dåvarande AB Tipstjänst,
numera AB Svenska Spel, tillstånd att anordna spel på värdeautomater.
Tillståndet gäller, enligt ett senare beslut, t.o.m. den 31 december 1999
och omfattar högst 7 000 värdeautomater. En utvärdering av verksam-
heten skall ske då 5 000 värdeautomater har placerats ut. I dagsläget är
närmare 4 000 automater utställda.
Spelet saluförs under varumärket Jack Vegas. Som framgått ställs
automaterna ut på restauranger och restaurangägaren erhåller 35 procent
av överskottet (intäkter efter avdrag för kostnader). Varje värdeautomat
är kopplad till en centraldator hos AB Svenska Spel. En kontrollterminal
finns hos Lotteriinspektionen i Strängnäs. Varje transaktion kan utläsas
på centraldatorn. Det finns således en fullständig kontroll av spelet på
värdeautomater. Enligt villkoren för spelet på värdeautomatema skall
överskottet av verksamheten tillfalla barn- och ungdomsverksamheten
hos ideella föreningar.
Högsta vinsten far enligt lotterilagen uppgå till högst 1 120 kr
(tvåhundra gånger insatsen som högst far vara 1/6500 basbeloppet). AB
Svenska Spel har dock tillämpat en regel om 1 000 kr som högsta vinst.
Om spelaren tar ut vinst erhåller han ett värdebevis ur automaten. Detta
värdebevis kan i dag lösas in på spelstället mot presentkort eller
kontanter, varav dock högst 100 kr i kontanter.
Reglerna för värdeautomatspel har kritiserats bl.a. av de restaurang-
ägare som har värdeautomater placerade på sina restauranger. De har
anfört bl.a. att spelarna är missnöjda med att högst 100 kr av vinsten får
växlas mot kontanter och att detta har medfört att ”svartväxling”
förekommer, dvs. spelarna säljer sina värdebevis till någon person på
47
spelstället och erhåller därvid en viss lägre summa kontant. Restaurang-
ägarna har också framhållit att systemet med värdebevis och presentkort
är omständligt. Från spelanordnaren, AB Svenska Spel, har anförts att
värdeautomatema inte haft tillräcklig attraktionskraft i konkurrens med
bl.a. varuspelsautomatema. Detta har medfört kritik också från folkrörel-
sernas sida eftersom barn- och ungdomsverksamheten inte har erhållit de
belopp som utlovats då det inte blivit något överskott från
värdeautomatema.
Värdeautomatema har varit i bruk under nästan tre år. Det är uppenbart
att värdeautomatema från det allmännas synpunkt har stora fördelar
jämfört med andra automatspel. Överskottet från verksamheten går till ett
allmännyttigt ändamål och det allmänna har en fullständig ekonomisk
kontroll över verksamheten. Den kritik som framförts grundar sig
huvudsakligen på det förhållandet att det inte är tillåtet att växla in mer
än 100 kr av vinstens värde mot kontanter. Det är givetvis så att spelarna
skulle föredra kontanter framför presentkort eftersom det ger större
valfrihet. Det skulle då bli lättare att få automaterna utplacerade och ett
större överskott skulle genereras till förmån för bam- och ungdoms-
verksamheten. Även restaurangägama skulle få ett större överskott och
dessutom slippa en del administrativt arbete. Sist men inte minst skulle
ett högre kontantbelopp motverka eller eliminera s.k. svartväxling.
Många skäl talar alltså för att tillåta ett högre kontantbelopp. Det finns
emellertid en annan sida av saken. Anledningen till att presentkort kom
ifråga var att man från lagstiftarens sida ville undvika automater som
liknade penningautomater. Alltsedan de enarmade banditerna förbjöds år
1979 har det som nämnts varit en genomgående princip hos lagstiftaren
att så långt möjligt undvika automatspel om pengar. Skälen härför har
varit att skydda främst unga människor från att fördärva sin ekonomi
genom spel.
Som har påpekats av flera remissinstanser finns det en risk för att en
ändring till ett högre kontantbelopp kan medföra att spelandet på värde-
automater skulle öka.
Det finns dock stora skillnader mellan de enarmade banditerna och en
ordning med värdeautomater som skulle medge en inlösen mot kontanter
om t.ex. 500 kr mot nuvarande 100 kr. En skillnad är att de enarmade
banditerna gav utdelning i pengar direkt från automaten, medan värde-
automatema ger utdelning i form av värdebevis. Det torde stå klart att
automater med direktutbetalning av pengar medför en större risk för spel-
beroende än automater med utbetalning i form av värdebevis. Vidare
kunde spel på enarmade banditer anordnas antingen i samband med
offentlig nöjestillställning eller i samband med tivolirörelse eller
restaurangrörelse med serveringstillstånd. Spel på värdeautomater kan
däremot anordnas endast i samband med restaurangrörelse och, enligt nu
aktuellt förslag, i bingohallar. För spel på värdeautomater gäller också - i
motsats till vad som gällde för de enarmade banditema - en åldersgräns
på 18 år. Dessutom går överskottet av spelet på värdeautomater till
allmännyttiga ändamål. Det finns också som tidigare påpekats en i
princip fullständig kontroll över värdeautomatema vad gäller såväl
utplacering av automaterna som den ekonomiska hanteringen.
Prop. 1998/99:80
48
Överskottet från de enarmade banditerna tillföll privata vinstintressen. Prop. 1998/99:80
Det var inte heller möjligt för det allmänna att utöva någon effektiv
kontroll över vare sig etableringen eller den ekonomiska hanteringen av
de enarmade banditerna. Det anförda innebär att de skäl som föranledde
förbudet mot de enarmade banditerna till stor del inte gäller i fråga om en
höjning av kontantbeloppet vid värdeautomatspel.
Som tidigare nämnts bör vinstbeloppet vid värdeautomatspel vara
högst 500 kr. I lagtext anges för närvarande att värdet av högsta vinsten
far uppgå till högst tvåhundra gånger insatsen. Insatsen får vara högst 1/6
500 basbelopp per spel eller för närvarande 5 kr 60 öre Om insatsen
begränsas till 1/7 000 basbelopp och högsta vinsten till etthundra gånger
insatsen kommer vinstvärdet i praktiken att bli högst 500 kr.
Regeringens förslag: Värdeautomater får ställas ut i bingohallar.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Undomsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län
tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Västra Götaland tillstyrker men
ifrågasätter om inte folkrörelserna själva borde få anordna dessa spel.
SVEBICO förutsätter att bingohallama får anordna spelet. Folkhälso-
institutet ställer sig tveksamt till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande regler far
värdeautomatspel anordnas i samband med hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker,
vin eller starköl enligt alkohollagen (1994:1738). En viss utvidgning av
området för värdeautomater synes försvarlig med hänsyn till den
begränsning av antalet spelautomater som följer av utredningens förslag
angående varuspelsautomatema. Även i bingohallar bör 18-årsgränsen
kunna upprätthållas på ett godtagbart sätt. Det bör i sammanhanget
nämnas att Idrottsutredningen i sitt betänkande Idrott och motion för livet
(SOU 1998:76) i maj 1998 föreslog motsvarande ordning med värde-
automater i bingohallar, dock att man i sitt förslag ville bibehålla
nuvarande gräns om 1 000 kr för högsta vinst. Idrottsutredningen före-
slog också att hela vinsten skulle få lösas in mot kontanter.
Mot denna bakgrund vill regeringen inte motsätta sig att värde-
automater får placeras ut i bingohallar. Det bör dock vara en förutsättning
att automatspelet sker i samband med bingospel, dvs. under den tid
bingospelet pågår och i direkt anslutning till den lokal där bingospelet
pågår. Det är alltså inte meningen att automatspelet skall bedrivas själv-
ständigt på egna tider och i egna lokaler. Det kan vara lämpligt att
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer närmare reglerar
tid och plats för automatspel i samband med bingospel. Det bör vidare
vara så att utplaceringen i bingohallar till att börja med sker i begränsad
utsträckning och att erfarenheterna utvärderas efter någon tid. Samma
regler i fråga om insatser, vinster etc. bör gälla för värdeautomater i
bingohallama som för övriga värdeautomater. Flera remissinstanser har
49
ifrågasatt om inte folkrörelserna själva skall få anordna spelet på Prop. 1998/99:80
värdeautomater i bingohallama. Enligt regeringens mening bör denna
fråga behandlas i ett annat sammanhang. Regeringen har för avsikt att i
april i år lämna ett förslag till riksdagen om idrottspolitik inför 2000-talet
och att i samband därmed återkomma avseende hur överskottet från
värdeautomater i samband med bingospel skall hanteras i förhållande till
det redan beslutade systemet för vinstdelning mellan staten och
föreningslivet.
Regeringen föreslår i enlighet med det anförda att 27 § lotterilagen
ändras så att dels värdeautomatspel kan ske i samband med bingo, dels
värdebevisen kan lösas in mot kontanter, dels värdet av högsta insatsen
begränsas till 1/7 000 basbelopp (numera prisbasbelopp) och dels värdet
av högsta vinsten begränsas till etthundra gånger insatsen.
Regeringens förslag: Det statliga företag som får anordna kasinospel
undantas från lotteriskatt och frikallas från skattskyldighet för inkomst
med undantag för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till
innehav av fastighet. Punktskatten på varuspelsautomater avskaffas.
Insatser och vinster som hänför sig till utländskt speldeltagande vid
vadhållning i samband med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen
efter tillstånd av regeringen även kan ske via utländsk trav- eller
galopporganisation, skall inte beaktas när behållningen bestäms.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslog att det statliga
företag som får anordna kasinospel undantas från lotteriskatt och frikallas
från skattskyldighet för inkomst med undantag för inkomst av
näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet..
Utredningens förslag: Lotterilagsutredningen utgår från att
punktskatten för varuspelsautomater skall avskaffas om begränsningen
av automaterna genomförs men har avstått att lämna något förslag i den
delen.
Remissinstanserna: Riksskatteverket har ingen erinran mot förslaget.
Remissinstanserna i övrigt har inte heller några synpunkter på förslaget.
Flera remissinstanser, däribland Riksskatteverket, anser att punkt-
skatten bör avskaffas om förslaget om begränsning av varuspelsauto-
matema genomförs.
Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 juli 1996 är det av staten
ägda spelbolaget AB Svenska Spel, liksom dess helägda dotterbolag,
både enligt 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt undantaget från
lotteriskatt och enligt 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt frikallat från skattskyldighet. Undantaget för inkomstskatt gäller
dock inte näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.
Nuvarande skattereglering innebär bl.a. att man uppnår en likformighet
och konsekvensneutralitet i skattehänseende mellan de statliga spel-
50
bolagen och folkrörelsernas lotterier som också är skattebefriade. Det Prop. 1998/99:80
finns ingen anledning att för kasinospel ha en avvikande ordning. Det
statliga företag som får tillstånd att anordna kasinospel bör således
undantas från lotteriskatt och, utom beträffande vissa inkomster från
fastighetsinnehav, statlig inkomstskatt.
När det gäller beskattning av näringsverksamhet kan nämnas att
avsikten inte är att det statliga spelföretaget i egen regi skall få bedriva
restaurangrörelse eller dylikt som ett komplement till kärnverksamheten,
dvs. spelverksamheten. De kringaktiviteter som kan bli aktuella får ha
andra huvudmän än det statliga företaget.
Förslaget om undantag från lotteriskatt föranleder ändring i 1 § lagen
om lotteriskatt. Förslaget rörande inkomstbeskattning medför däremot
inte någon lagändring.
Som tidigare nämnts utgår en punktskatt med 1 500 kr per varuspels-
automat och månad. Motivet till att skatten infördes var främst att varu-
spelsautomatema huvudsakligen bedrivs av privatägda företag och att
antalet automater ökat kraftigt i antal (prop. 1997/98:140, bet.
1997/98:SkU25, rskr. 1997/98:219).
Om den föreslagna begränsningen av automaterna genomförs för-
svagas motivet bakom skattläggningen väsentligt. Regeringen anser där-
för att det inte finns skäl att ha kvar punktskatten.
Regeringen har lämnat tillstånd till ATG att gemensamt med trav- och
galopporganisationer i Norden anordna vadhållning i samband med häst-
tävlingar. En förutsättning för vadhållningen är att motsvarande tillstånd
erhålls i det land där samarbetet med trav- eller galopporganisationen
sker. Regeringen anser att insatser och vinster som hänför sig till det
utländska speldeltagandet inte skall beaktas vid bestämmandet av den
behållning som skatten beräknas på. Lagen om lotteriskatt bör därför
ändras.
Införande av kasinospel kommer att generera inkomster till staten.
Regeringen gör bedömningen, på grundval av Lotteriutredningens
beräkningar, att verksamhetens överskott kommer att uppgå till 200 - 300
miljoner kronor årligen efter en etableringsfas på ca två år. Bedömningen
bygger på ett underlag av tre kasinon. Införande av kasinon utöver dessa
tre genererar ytterligare inkomster. Nivån på inkomstförstärkningen är
dock svår att nu prognostisera. Etableringstakten, lokaliseringen m.m. är
avgörande för överskottets storlek. Överskottet tillförs statskassan i
samband med att det statliga spelföretaget levererar in genererade
vinstmedel. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel.
Lotteriinspektionen kommer att få nya arbetsuppgifter i och med att
den skall svara för tillsyn och kontroll av kasinospelet. De nya upp-
gifterna blir relativt omfattande i förhållande till dem som inspektionen
har i dag. Eftersom tillsynen är direkt riktad och kopplad till kasino-
verksamheten kommer Lotteriinspektionen att kunna ta ut avgifter för
51
verksamheten. Avgifterna bör bestämmas så att full kostnadstäckning
uppnås i enlighet med den princip som uttrycks i avgiftsförordningen
(1992:1911). Någon nettokostnad för Lotteriinspektionens del avseende
de nya arbetsuppgifter som åläggs inspektionen skall därför inte behöva
uppkomma.
Regeringen har för avsikt att återkomma i budgetpropositionen för år
2000 med överväganden om Lotteriinspektionens dimensionering med
anledning av de nya arbetsuppgifterna. I övrigt gör regeringen bedöm-
ningen att ett införande av kasinospel inte medför några nämnvärda
ekonomiska konsekvenser.
Överskottet från spelet på värdeautomater skall enligt beslut av
riksdagen tillfalla det lokala föreningslivets barn- och ungdoms-
verksamhet. Medlen skall betalas ut till Riksidrottsförbundet respektive
Ungdomsstyrelsen för vidare fördelning enligt närmare riktlinjer från
regeringen. Våren 1996 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens
förslag att denna öronmärkning av överskottet skulle ersättas av ett
vinstdelningssystem för staten och föreningslivet, vilket skulle baseras på
överskottet från värdeautomatema (prop. 1995/96:169, bet.
1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Med anledning av att säkra prog-
noser om värdeautomatemas vinstutveckling saknats har införandet av
det nya systemet försenats. Efter en relativt lång introduktionsperiod har
nu värdeautomatema etablerats på den svenska spelmarknaden. I dag är
ca 4 000 värdeautomater utplacerade.
Fram till idag har värdeautomatema inte givit något överskott. Efter
årets bolagsstämma i AB Svenska Spel kommer - enligt uppgift från
företaget — ca 59 miljoner kronor att kunna överlämnas till Riksidrotts-
förbundet och Ungdomsstyrelsen för det lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet. Regeringen gör bedömningen att föreningslivets
bam- och ungdomsverksamhet årligen kommer att kunna tillföras
uppskattningsvis 250 miljoner kronor när värdeautomatprogrammet är
fullt utbyggt, dvs. när 7 000 automater har placerats ut.
Spel på värdeautomater föreslås även kunna fa anordnas i samband
med bingospel. Samtidigt föreslås att det spel på varuspelsautomater som
för närvarande får anordnas i samband med bingospel inte längre skall
vara tillåtet. Varuautomatspel i samband med bingo ger enligt Sveriges
Bingoarrangörers Centralorganisation ca 80 miljoner kronor årligen till
föreningslivet. Regeringen gör bedömningen att värdeautomatspel i
samband med bingospel kan ge ett överskott på drygt 100 miljoner
kronor per år förutsatt att ca 500 automater placeras i bingohallar. Till
detta kommer den provision som bingospelsarrangören erhåller för de
utplacerade värdeautomatspelen, i likhet med vad som i dag gäller för
restaurangägare.
Den beskattning av spel på varuspelsautomater som infördes den 1 juli
1998 innebär att skatt tas ut med 1 500 kronor per automat och månad.
Det finns i dag tillstånd till ca 3 000 varuspelsautomater. Skatten uppgår
därför till ungefar 4,5 miljoner kronor per månad. De här presenterade
förslagen begränsar omfattningen av varuspelsautomater. I samband med
att övergångstiden för gällande tillstånd går ut den 31 december år 2000
avses skatten på dessa automater bli avskaffad.
Prop. 1998/99:80
52
10
Regeringens förslag: Lagarna föreslås med vissa undantag träda i
kraft den 1 juli 1999. Ändringarna i 27 § lotterilagen (1994:1000)
föreslås träda i kraft först den 1 oktober 1999 och lagen (1972:820) om
skatt på spel den 1 januari 2001
De nya reglerna i lotterilagen om varuspelsautomater föreslås inte gälla
för tillstånd som beviljats före lagens ikraftträdande.
Skälen för regeringens förslag: Förslaget om att begränsa de
spelställen där varuspelsautomater får ställas ut till att omfatta endast
offentlig nöjestillställning för tivoli eller liknande aktualiserar frågan hur
man skall behandla gällande tillstånd till varuspelsautomater vilka är
begränsade till två år.
Tillräcklig anledning att generellt upphäva tillstånden under löptiden
föreligger inte enligt regeringens mening. Tillståndsmyndigheten Lotteri-
inspektionen har efter årsskiftet begränsat den tid för vilken tillstånden
gäller till att avse fram till utgången av år 2000. Övergångstiden bör
omfatta samma tid. För att automatägama skall ha möjlighet att avveckla
verksamheten på ett rimligt sätt bör skyldigheten att ha tillstånd för
innehav av varuspelsautomater inte börja gälla förrän vid utgången av år
2001.
När det gäller förbudet mot att lösa in varuvinster bör äldre
bestämmelser gälla för sådana automater som har tillstånd enligt äldre
bestämmelser.
I det till Lagrådet remitterade lagförslaget angavs i fråga om spel på
värdeautomater, att äldre bestämmelser skulle gälla till och med utgången
av år 1999 för tillstånd som beviljats före den 1 juli 1999.
AB Svenska Spel har uppgivit att det av tekniska skäl är förenat med
stora svårigheter att under en övergångstid arbeta med dubbla system för
vinstens storlek. Regeringen anser därför att lagen i den delen bör träda i
kraft först den 1 oktober 1999 och att det inte skall råda någon
övergångstid för värdeautomatspel.
Förhållandet till regeringsformen och EG-rätten
Regeringen vill här i korthet beröra reglerna i 2 kap. 20 § regerings-
formen om närings- och yrkesfrihet. Enligt paragrafen far begränsningar
i rätten att driva näring eller utöva yrke införas enbart för att skydda
angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt
gynna vissa personer eller företag. De begränsningar som här föreslås
torde i och för sig vara att hänföra till begränsningar i näringsfriheten. De
föreslagna begränsningarna införs emellertid, som framgått av det
föregående, för att skydda angelägna allmänna intressen, nämligen att
skydda spelarna, särskilt de unga spelarna, från att utsättas för alltför
starka spelincitament. Det bör också framhållas att begränsningarna i
princip motsvarar dem som redan gäller på området och att de är av
samma karaktär som finns på en rad andra näringsområden.
53
Några remissinstanser har framfört vissa EG-rättsliga aspekter på att
möjligheten att anordna spel på varuspelsautomater begränsas. Den EG-
rättsliga regleringen har beskrivits ovan under avsnitt 6.2.
Att tillhandahålla spel på automater torde i likhet med tillhanda-
hållande av lotter i lotterier i och för sig utgöra en tjänst i EG-fördragets
mening. Vid spel på automater torde denna tjänst dock inte vara att
betrakta som gränsöverskridande eftersom spelet utövas där automaten
faktiskt finns. En bedömning av förslagets förenlighet med EG-rätten bör
därför främst göras utifrån en bedömning av bestämmelserna om den fria
etableringsrätten.
Det finns också regler avseende den fria rörligheten för varor i EG-
fördraget som måste beaktas. Enligt artikel 30 i EG-fördraget är
kvantitativa importrestriktioner och åtgärder av motsvarande verkan i
princip förbjudna mellan medlemsstaterna. Artikel 30 är dock inte utan
undantag. I artikel 36 stadgas att bestämmelsen i artikel 30 inte skall
hindra sådana förbud eller restriktioner mot import som grundar sig på
hänsyn till bl.a. allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet.
Sådana restriktioner far aldrig utgöra medel för godtycklig diskrimi-
nering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan
medlemsstaterna. Åtgärderna måste vara nödvändiga och far inte gå
längre än vad som är absolut nödvändigt. En intresseavvägning skall
således göras mellan det nationella skyddsintresset och gemenskaps-
intresset.
Vid en prövning enligt ovan har de skyddsintressen som kommit till
uttryck i Schindlermålet och som enligt den domen ansetts berättiga
nationella myndigheter att förbjuda och begränsa spelverksamhet av
väsentlig betydelse. Dessa skyddsintressen måste anses ge Sverige rätt att
förbehålla staten rätt att begränsa verksamhet som kan utnyttjas
bedrägligt för att på spelarnas bekostnad gynna kommersiella intressen,
med negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för spelarna som
följd. Eftersom samma etableringsregler gäller även för inhemska
näringsidkare är det inte diskriminerande att begränsa varuspels-
verksamheten att avse bara sådana spel som av tradition funnits en längre
tid och skära av den verksamhet som inte står i överensstämmelse med
lagstiftarens intentioner.
Det kan mot denna bakgrund inte finnas något hinder vare sig på grund
av 2 kap. 20 § RF eller på grund av EG-rätten i övrigt att införa de
föreslagna begränsningarna.
1 §
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Tillstånd att anordna roulettspel, tämingsspel och kortspel far under
vissa förutsättningar ges enligt lotterilagen (1994:1000). Tillstånd att
Prop. 1998/99:80
54
anordna sådant s.k. restaurangkasinospel kommer även i fortsättningen
att kunna ges.
De i paragrafen uppräknade spelen är de som normalt förekommer på
ett kasino och som kan sägas utgöra huvudgrupper som olika spelformer
kan sägas tillhöra. Uppräkningen är inte uttömmande. Det kan komma att
utvecklas spel som visar sig lämpliga att anordna på ett kasino.
Regeringen bör ges möjlighet att lämna tillstånd även för sådana spel
förutsatt att det inte är väsensskilt från övriga kasinospel.
2§-
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Det krävs tillstånd för att fa anordna kasinospel. Som framgår nedan är
det regeringen som meddelar tillstånd
Penningautomater har varit tillåtna bara på fartyg i internationell trafik.
I övrigt är dessa automater inte tillåtna. I paragrafen öppnas upp för att
tillåta spel även på penningautomater i Sverige. Det är inte tillåtet att
bedriva spel på penningautomater på annan plats än på de begränsade och
kontrollerade ytor som utgörs av kasinon och fartyg i internationell
trafik.
3§
Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 6.3.
4§
Åldersgränsen är densamma som gäller för försäljning och utlämnande
av spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738).
Förbudet i bestämmelsen riktar sig mot den som anordnar spelet. Det är
således i och för sig inte förbjudet för personer under 20 år att delta i spel
på kasino men förbjudet för kasinoföretaget att släppa in vederbörande.
Legitimationskravet i andra stycket är ovillkorligt såvida inte
besökaren är känd. Det räcker inte att kasinopersonalen antar att
besökaren har fyllt 20 år. Kravet underlättar ålderskontrollen och kan
utgöra underlag för registrering av besökaren.
5§
Det statligt ägda företag som skall bedriva kasinospel skall föra register
över besökarna på kasinot. Av personuppgiftslagen följer att företaget är
personuppgiftsansvarigt för registret.
I paragrafen anges ändamålet med registret Ändamålsbestämmelsen är
uttömmande vilket innebär att registret inte far användas för andra
ändamål än de angivna såvida inte besökaren och den registrerade är
överens om annan användning, t.ex. för direktriktad reklam.
6§
I paragrafen anges vilka uppgifter som ett besöksregister skall innehålla.
Uppräkningen är uttömmande. Besökare som bor i Sverige har nästan
undantagslöst personnummer. För sådana som inte har svenskt
personnummer kan man använda ett utländskt personnummer eller annat
Prop. 1998/99:80
55
vedertaget identifieringsnummer såsom t.ex. passnummer med angivande
av var passet är utfärdat.
Registret skall också innehålla ett fotografi av besökaren. Detta
kommenteras i avsnitt 6.6.
7§
I paragrafen erinras om vissa bestämmelser i personuppgiftslagen.
8§
Paragrafen innehåller regler om när gallring av uppgifter och fotografier i
besökarregistret skall ske.
9§
Bestämmelsen motsvarar 37 § lotterilagen.
Det blir förbjudet för den som anordnar kasinospel att i någon form
lämna kredit för insatser. Genom att förbudet riktar sig mot den som
anordnar spelet förbjuder inte bestämmelsen att allmänt accepterade
kreditkort används som betalningsmedel. Regeringen eller Lotteri-
inspektionen, om regeringen så bestämmer, har dock möjlighet att med
stöd av 12 § införa begränsningar när det gäller betalningsmedel.
10§
Bestämmelsen motsvarar 36 § lotterilagen.
Med funktionärer avses t.ex. konsulter som anlitas av kasinoföretaget
och styrelseledamöter. Bestämmelsen motiveras av intresset att
åstadkomma, bibehålla och förstärka tilltron till kasinoverksamheten.
H§
I likhet med tillstånd enligt lotterilagen till spel på värdeautomater far
tillstånd för kasinospel enligt denna lag endast ges till ett företag som ägs
av staten. Det står sedan företaget fritt att köpa in de tjänster som kan
behövas för driften av spelet på ett kasino.
12 §
Med stöd av denna paragraf far meddela olika villkor och föreskrifter för
kasinot och kasinospelet. Vilka villkor det kan röra sig om behandlas i
avsnitt 6.9.
13 §
Endast regeringen far ge tillstånd till kasinon. Genom andra stycket i
paragrafen öppnas möjlighet för regeringen att låta Lotteriinspektionen
svara för utformningen av de närmare bestämmelserna för kasino-
verksamhet.
14 §.
Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 48 § lotterilagen i tillämpliga delar.
Lotteriinspektionen utövar den centrala tillsynen när det gäller
efterlevnaden av lotterilagen. Den tillsyn enligt denna lag som
Prop. 1998/99:80
56
Lotteriinspektionen skall utöva är i stora delar mycket likartad tillsynen Prop. 1998/99:80
över att lotterilagen följs.
15 §
Bestämmelsen motsvarar delvis 51 § lotterilagen. Paragrafens andra
stycke har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
16 §
Grunderna i avgiftsförordningen om full kostnadstäckning tillämpas när
regeringen föreskriver vilka avgifter som får tas ut. Närmare
bestämmelse om storleken på avgifterna meddelas i en förordning.
17 §
I paragrafen ges ett förbud mot överklagande av beslut enligt lagen. Den
enda person som skulle kunna överklaga ett beslut är det statliga
spelföretaget. Med hänsyn till det saknas skäl att ha en överklagande-
möjlighet.
1,4 och 10 §§
Någon skatt för varuspelsautomater skall inte utgå, varför skrivningar om
varuspelsautomater tas bort från paragraferna.
1 §
Även kasinospel undantas från lotteriskatt. Beskrivningen av vilket bolag
som anordnar lotteri och kasinospel ändras så att den överensstämmer
med beskrivningen i den föreslagna lagen om kasinospel.
2§
Ändringen är föranledd av kasinolagen (1999:xxx). Lotterilagen skall
inte tillämpas på spel enligt den lagen.
25 §
I punkt 1 anges att spel far anordnas i samband med offentlig nöjes-
tillställning i form av tivoli eller liknande. Som spelplats gäller alltså i
första hand nöjesfält med den för tivoli typiska uppsättningen av
nöjesattraktioner såsom karuseller, skjutbanor o.dyl. Med "liknande"
avses sådana marknader, festivaler o.dyl. som delvis har tivolikaraktär.
Det är givetvis inte tillräckligt att det finns några enstaka marknadsnöjen
57
utan tivolidelen måste i sig kunna liknas med ett tivoli. Gränsen får vid Prop. 1998/99:80
behov läggas fast tydligare genom föreskrifter enligt andra stycket.
I punkt 4 har alternativet med något annat "kännetecken" än namn
slopats (jfr dock andra stycket).
Enligt andra stycket delegeras föreskriftsrätt i fråga om spelplats och
speltid samt märkning av spelautomatema. Föreskrifterna kan gå i såväl
utvidgande som begränsande riktning. Vad gäller spelplats innebär detta
bl.a. att det blir möjligt att genom föreskrifter ge utrymme för spel på
andra platser än på tivolin eller liknande. Detta kan bli aktuellt i fråga om
varuspelsautomater beträffande vilka man inte rimligen kan räkna med
att någon inlösen av varor mot pengar kommer att ske. Som exempel kan
nämnas automater med vinster som har mycket lågt värde.
I första stycket anges inte något uttryckligen om speltid men genom att
det i punkt 1 anges "i samband med" kommer en tidsfaktor in i bilden.
Spel på varuspelsautomater bör inte kunna ske på tider då nöjesfältet i
övrigt är stängt. Detta kan vid behov regleras med stöd av andra stycket.
När det gäller märkning av varuspelsautomatema finns bestämmelser i
första stycket 4. Enligt förslaget skall automaterna förses med tillstånds-
havarens namn. Det kan dock inte uteslutas att det finns fall där en
märkning framstår som onödig. Föreskriftsrätten enligt andra stycket kan
användas för att medge undantag från dessa bestämmelser om en
märkning framstår som onödig.
27 §
I första stycket punkt 1 har tillagts att tillstånd får ges om spelet anordnas
i samband med bingospel. Avsikten är att uttrycket "i samband med"
skall förstås så att automatspelet får pågå bara under den tid då bingospel
pågår och i direkt anslutning till den lokal där bingospelet bedrivs.
I punkt 2 har högsta insatsen ändrats från 1/6 500 till 1/7 000
basbelopp.
Enligt punkt 3 skall värdet av högsta vinsten uppgå till högst etthundra
gånger insatsen, dvs. för närvarande 500 kronor.
Nuvarande punkt 5 om att högst ett visst belopp av vinstens värde får
växlas mot kontanter har strukits.
28 §
I paragrafen har den ändringen gjorts att även varuspelsautomater
omfattas av krav på tillstånd för innehav.
29-31 §§
I paragraferna har gjorts följdändringar med anledning av att 28 § ändrats
så att varuspelsautomater i princip omfattas av krav på tillstånd för
innehav.
37 a §
Paragrafen, som är ny, innehåller ett förbud mot att lösa in vinster från
varuspelsautomater till varor eller kontanter. Förbudet riktar sig inte bara
mot anordnaren utan också mot den som innehar den plats där lotteriet
tillhandahålls eller som bedriver näringsverksamhet där. Med att någon
58
innehar en plats avses inte bara innehav på grund av äganderätt utan Prop. 1998/99:80
också innehav på grund av nyttjanderätt e.d. Med plats avses även lokal.
47 §
I paragrafen har gjorts följdändringar med anledning av att 28 § ändrats
så att varuspelsautomater i princip omfattas av krav på tillstånd för
innehav.
54 §
En följdändring har gjorts med anledning av att 28 § ändrats så att
varuspelsautomater i princip omfattas av krav på tillstånd för innehav.
7a§
Paragrafen reglerar ett kasinoföretags möjlighet att bedriva allmän
kameraövervakning utan tillstånd. En förutsättning är att syftet skall vara
att förhindra eller avslöja brott eller att lösa tvist om spel. Det
förekommer att spelare hävdar att spelet hade ett annat utfall än det som
croupiem/dealem anser. För att lösa en tvist mellan spelaren och
kasinoföretaget kan den inspelning som gjorts av spelet användas.
Det är bara sådan kasinoverksamhet och i sådan lokal som avses i
kasinolagen (1999:xxx) som kommer i fråga för övervakning enligt dessa
regler. Övervakning av s.k. restaurangkasino får bedömas enligt andra
regler.
59
Kulturutskottet redovisade i betänkande 1996/97:KrU7 att regeringen
utan dröjsmål bör pröva frågan att infora kasinospel av internationellt
slag i Sverige. Mot den bakgrunden bildades en tjänstemannagrupp under
Finansdepartementet med uppdrag att ta fram ett förslag, för regeringens
ställningstagande, om införande av s.k. internationella kasinon.
Arbetsgruppens arbete inriktades på utarbeta ett förslag till regelverk
och inte på att undersöka och värdera de olika argumenten som finns för
och emot en legalisering. Argumenten redovisas kortfattat i pro-
memorian. Underlag till denna del har varit utredningarna SOU 1992:33
Kasinospels verksamhet i folkrörelsernas tjänst? och Ds 1992:118
Regelverk för kasinospel av internationellt slag i Sverige.
Arbetsgruppen förslag
Tillstånd förelås endast kunna lämnas till ett spelföretag som ägs av
staten. Arbetsgruppen föreslår att det statliga spelbolaget AB Svenska
Spel far tillståndet att bedriva internationellt kasinospel inklusive spel på
olika slags automater. Regeringen/Finansdepartementet bör som ägare
verka för att AB Svenska Spel bildar ett dotterbolag för
värdeautomatverksamheten och sedan placerar kasinoverksamheten i
detta bolag. Kasinospel och spel på automater skiljer sig i flera
avseenden från den verksamhet AB Svenska Spel i övrigt bedriver,
varför det är viktigt att dotterbolagets ledning besitter en särskild
kompetens samtidigt som man kan dra nytta av moderbolagets system,
rutiner, kunskap och goda namn.
Arbetsgruppen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att lämna
tillstånd till totalt fyra kasinon. Regeringen bör initialt ge AB Svenska
Spel tillstånd att öppna två kasinon. Därefter skall verksamheten
utvärderas ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Utvärderingen skall
göras av Lotteriinspektionen. Om det visar sig att kasinoverksamheten
utvecklats positivt kan regeringen lämna tillstånd till ytterligare två
kasinon. Tillståndshavaren, dvs AB Svenska Spel, avgör på
kommersiella grunder var de två första kasinona skall placeras.
Arbetsgruppen föreslår att riksdagen beslutar om en separat lag för
kasinospel fristående från lotterilagen som slår fast de grundläggande
principerna.
Lotteriinspektionen föreslås ansvara för tillsyn och kontroll. Myndig-
hetens arbete kommer att inriktas mot att kontrollera den interna
kontrollen avseende rutiner,, system, utrustning, säkerhet, penning-
hantering m.m. samt att inom vissa områden efter regeringens bemyn-
digande utfärda föreskrifter och spelreglementen.
Roulett-, kort- och tämingsspel samt spel på automater kommer att
tillåtas i verksamheten. Lotteriinspektionen kommer att fastställa minimi-
och maximiinsatser för både bordspel och automater.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 1
60
Spelanordnaren tillåts inte lämna kredit för insatser i kasinot. Det skall
regleras vilka betalningsmedel som inte skall vara tillåtna.
Svenska kasinon skall vara tillgängliga för allmänheten. En åldersgräns
på 18 år föreslås. Den skall upprätthållas med hjälp av legitimering vid
entrén.
Kasinooperatören skall låta registrera upplysningar om varje gästs
namn, adress, födelsedatum, nationalitet samt dokumentera tidpunkt för
när gästen anlänt till kasinot. Utöver detta skall varje gäst avbildas.
TV-kameror bör bevaka spelet och lokalen.
Regeringen/Finansdepartementet bör i tillstånd eller i ägardirektiv slå
fast inriktningen av marknadsföringen, så att den inte uppfattas som
aggressiv, utan istället som socialt hänsyns- och ansvarstagande.
Arbetsgruppen föreslår att anställda inte far ta emot dricks och att detta
slås fast i lag.
Åtgärder skall vidtagas för att bekämpa penningtvätt. Arbetsgruppen
föreslår att även internationell kasinoverksamhet ingår i den grupp av
näringsverksamheter som har skyldighet att besvara frågor ställda av
finanspolisen.
Spelberoende skall förebyggas och motverkas. Tillståndshavaren
förväntas dels följa utvecklingen och ha löpande kontakter med
representanter för organisationer som arbetar med spelberoende och
ansvariga myndigheter, dels införa ett åtgärdsprogram mot spelberoende.
Arbetsgruppen bedömer att förutsättningarna för att förhindra och
motverka spelberoende är stora då spelet bedrivs inom en sammanhållen,
övervakad och kontrollerad lokal.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 1
61
1 § Kasinospel enligt denna lag får efter tillstånd anordnas sammanhållet
1 en för ändamålet huvudsakligen avsedd lokal, kasino.
2 § Tillstånd till att anordna kasinospel far meddelas av regeringen.
Sådant tillstånd far bara ges till ett spelföretag som ägs av staten.
Antalet kasinon där det får bedrivas kasinospel får inte överstiga fyra
stycken.
3 § Med kasinospel förstås i denna lag spel på roulett samt tärnings- och
kortspel. Även spel på penningautomater och andra spelautomater far
finnas på ett kasino.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer beslutar också
om vilka spelformer som far förekomma.
5 § Tillstånd att anordna kasinospel får förenas med villkor.
Om tillståndshavaren inte följer föreskrifterna i denna lag eller
föreskrifter, villkor eller bestämmelser som har meddelats med stöd av
lagen, får den som meddelat tillståndet återkalla det.
Tillståndet får också återkallas eller ändras om förutsättningarna för
tillståndet inte längre finns eller har ändrats,
6 § Vad som i denna lag eller i villkor eller föreskrift som meddelats med
stöd av lagen gäller för tillståndshavare och de krav som ställs på denne,
gäller också en av tillståndshavaren anlitad operatör som sköter
verksamheten på kasinot.
7 § Närmare villkor för spel och spelformer far meddelas av
Lotteriinspektionen.
Lotteriinspektionen fastställer minimi- och maximiinsatser för spel på
spelbord och automater.
8 § Spelutrustning, såsom rouletthjul, spelautomater, spelkort, tärningar
m.m. skall vara godkänd av Lotteriinspektionen innan den får tas i bruk
på kasinot.
9 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer
förhållandet mellan antalet spelautomater och spelbord vid kasinot.
10 § För att fa tillträde till kasinot måste gästen ha fyllt 18 år. Gästen får
förvägras tillträde om han/hon inte kan legitimera sig.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 2
11 § Kasinot skall låta registrera upplysningar om varje gästs namn,
adress födelsedatum, nationalitet samt ange tidpunkt för när gästen
anlände till kasinot. Gästen skall också avbildas.
62
12 § Det är inte tillåtet för tillståndshavaren att lämna kredit för insatser i
kasinospel.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva
vilka betalningsmedel som inte får godtas på kasinot.
13 § Kasinot har rätt att låta avvisa personer som kan antas begå
brottsliga gärningar och personer som uppenbarligen saknar medel att
spendera på spel eller har avtalat om spelförbud med kasinot.
14 § Den som är anställd vid ett kasino av tillståndshavaren eller hos
operatören, får inte delta i spel vid ett kasino som drivs av denne.
15 § En anställd vid ett kasino far inte inom ramen för spelverskamheten
ta emot dricks.
16 § Lotteriinspektionen utövar tillsynen över att denna lag och de
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs.
17 § Avgift far tas ut i ärenden om tillstånd, godkännande och tillsyn
enligt denna lag. Avgift betalas enligt de föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 2
63
Remissyttranden har avletts av Brottsförebyggande rådet, Data-
inspektionen, Folkhälsoinstitutet, Hovrätten över Skåne och Blekinge,
Konkurrensverket, Konsumentverket, Lotteriinspektionen, Riksidrotts-
förbundet, Rikspolisstyrelsen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,
Riksåklagaren, Socialstyrelsen, Statskontoret, Turistdelegationen,
Cherryföretagen AB, Folkrörelsernas Samarbetsorgan för lotterifrågor
(FSL), Kamratföreningen Spelberoende, Knutssonbolagen AB, AB Trav
och Galopp (ATG), AB Svenska Spel, Svenska Kommunförbundet,
Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Svenska Rese- och
Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS)
Yttranden har därutöver inkommit från: Föreningen Turism i Sverige
(FörTur), Hotell och Restaurang facket, IOGT-NTO, Stockholm
Information Service (SIS), Västerås Stad och Ölands Kommunalförbund.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 3
64
Prop. 1998/99:80
Bilaga 4
Betänkandet behandlar automatspel. I betänkandet föreslås vissa
ändringar i lotterilagen (1994:1000) och lagen (1982:636) om anord-
nande av visst automatspel (förströelsespelslagen). I lotterilagen rör
ändringarna reglerna om anordnande av spel på varuspelsautomater
(automater som ger vinst i form av varor) och värdeautomater (automater
som ger vinst i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande). I för-
ströelsespelslagen gäller ändringarna s.k. förströelseautomater, dvs
automater som inte ger vinst eller som ger vinst endast i form av frispel.
Beträffande varuspelsautomatema föreslås att det skall införas ett krav
på typgodkännande. Godkännande skall inte ske om det på grund av
beskaffenheten av automaterna eller de varor som används som vinster
finns en inte obetydlig risk att automaterna kommer att användas för spel
om pengar. Vidare föreslås att spel på varuspelsautomater, som för när-
varande får anordnas i samband med offentlig nöjestillställning, hotell-
och restaurangverksamhet samt vid bingospel, skall få anordnas endast i
samband med tivoli eller liknande. Varuspelsautomatema skall märkas
med tillståndshavarens namn. Regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer far enligt förslaget meddela avvikande föreskrifter om
spelplats, speltid och märkning av automaterna. I betänkandet föreslås
vidare att det införs ett förbud mot att lösa in varuvinster mot kontanter.
Förbudet straffsanktioneras.
Spel på värdeautomater skall enligt förslaget få anordnas även i
samband med bingospel. Högsta vinstbeloppet sänks från 1 000 kr till
500 kr. Vinstema från en värdeautomaten, som betalas ut i form av ett
värdebevis, föreslås i sin helhet få lösas in mot kontanter. Enligt gällande
regler får högst 100 kr av vinstens värde lösas in mot kontanter. Vinst
som motsvarar ett högre belopp betalas ut i form av presentkort.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få enligt
förslaget en generell föreskriftsrätt i fråga om automatspel enligt
lotterilagen. Föreskrifterna får avse de begränsningar som behövs för att
verksamheten skall bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt.
För förströelsespelen föreslås ändringar beträffande förströelse-
automatens beskaffenhet. Tillstånd att anordna spel får inte ges i fråga
om spelautomater som är av sådan beskaffenhet att spelets förlopp
huvudsakligen är beroende av slumpen. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om typgodkännande
och märkning av förströelseautomater. Lotteriinspektionen skall utöva
den centrala tillsynen över tillämpningen av förströelsespelslagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1999. Vissa övergångs-
bestämmelser föreslås i fråga om gällande tillstånd för varuspels-
automater och förströelseautomater.
3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 80
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:636) om anordnande av
visst automatspel
dels att 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande
lydelse.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 5
Nuvarande lydelse
Socialnämnden utövar tillsyn
över efterlevnaden av denna lag
och av de föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen
För att utöva tillsynen har
socialnämnden rätt att fa tillträde
till lokaler och platser där
automatspel anordnas eller där en
spelautomat annars finns uppställd
och att infordra upplysningar från
den som anordnar spelet eller låtit
ställa upp automaten.
Föreslagen lydelse
3a§
Tillstånd får inte lämnas i fråga
om spelautomater som är av sådan
beskaffenhet att spelets förlopp
huvudsakligen är beroende av
slumpen.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om typgod-
kännande och märkning av spel-
automater som avses i denna lag.
Föreskrifterna får innebära förbud
mot att använda automater som
inte är typgodkända eller märkta.
7§
Lotteriinspektionen har den
centrala tillsynen över att denna
lag och de föreskrifter som med-
delats med stöd av lagen följs.
Socialnämnden har den när-
mare tillsynen inom sitt område
För att utöva tillsynen har en
tillsynsmyndighet rätt att fa
tillträde till lokaler och platser där
automatspel anordnas eller där en
spelautomat annars finns uppställd
och att infordra upplysningar från
den som anordnar spelet eller låtit
ställa upp automaten.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
66
2. Tillstånd till automatspel som har meddelats enligt äldre
bestämmelser skall upphöra att gälla vid utgången av mars år 2000.
Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000)
dels att 14, 25,27-31, 47 och 54 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,
27 a och 37 a §§, av följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 25 § skall placeras närmast före 24 a §.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §
Varuspelsautomater skall vara
av godkänd typ. Sådana automater
skall inte typgodkännas om det på
grund av beskaffenheten av auto-
materna eller de varor som
används som vinster finns en inte
obetydlig risk att automaterna
kommer att användas för spel,
direkt eller indirekt, om pengar.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer skall
meddela närmare föreskrifter om
typgodkännande av varuspels-
automater.
Förslutna lotter och bingobrickor som används i ett lotteri skall vara av
godkänd typ. Detsamma gäller teknisk utrustning som används för
insatser, vinstdragning eller kontroll av egentliga lotterier och bingospel.
Ett beslut om typgodkännande får förenas med villkor.
25 §
Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om
1. spelet anordnas i samband 1. automaterna är typgodkända,
med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av
spritdrycker, vin eller starköl
enligt alkohollagen (1994:1738)
eller om det ändå kan antas att
spelet utan olägenhet kan
anordnas i samband med
verksamheten, eller
c) bingospel,
Prop. 1998/99:80
Bilaga 5
67
2. värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/6 000
basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten
uppgår till högst 1/300 basbelopp,
4. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller
något annat kännetecken,
5. det kan antas att spel-
automaten inte kommer att
användas för något annat ändamål
än den enligt ansökan är avsedd
för, och
6. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal
eller på den plats där spelet skall
bedrivas.
27 §
Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i
26 § far ges, om
1. spelet anordnas i samband
med hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt
alkohollagen (1994:1738),
2. värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/6 500 bas-
belopp per spel,
3. värdet av högsta vinsten
uppgår till högst tvåhundra gånger
insatsen,
4. högst fem värdeautomater
placeras på varje spelplats,
2. spelet anordnas i samband Prop. 1998/99:80
med tivoli eller liknande, Bilaga 5
3. värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/7 000 bas-
belopp,
4. värdet av högsta vinsten
uppgår till högst 1/300 basbelopp,
5. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn,
6. det kan antas att spel-
automaten inte kommer att an-
vändas för något annat ändamål än
den enligt ansökan är avsedd för,
och
7. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal
eller på den plats där spelet skall
bedrivas.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får,
med avvikelse från första stycket 2
och 5, meddela föreskrifter om
spelplats och speltid samt om
märkning av spelautomaterna.
1. spelet anordnas i samband
med hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt
alkohollagen (1994:1738) eller i
samband med bingospel,
2. värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/7 000 bas-
belopp per spel,
3. värdet av högsta vinsten
uppgår till högst hundra gånger
insatsen,
4. värdet av vinsterna i spelet
motsvarar minst 85 procent av
insatsernas värde,
68
5. högst 100 kronor av vinstens
värde får växlas mot kontanter,
6. värdet av vinsterna i spelet
motsvarar minst 85 procent av
5. vinsterna betalas ut i form av
värdebevis,
6. högst fem värdeautomater
placeras på varje spelplats,
Prop. 1998/99:80
Bilaga 5
insatsernas värde,
7. spelautomatema kan kontrolleras genom tele- och databaserade
kommunikationssystem,
8. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,
9. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något
annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
10. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller
på den plats där spelet skall bedrivas.
Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett spelföretag som
ägs av staten.
27a§
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får,
med avvikelse från denna lag,
meddela föreskrifter om begräns-
ningar i fråga om automatspel, om
det behövs för att verksamheten
skall bedrivas på ett från allmän
synpunkt lämpligt sätt.
28 §
Penningautomater, värde- Spelautomater får innehas bara
automater och skicklighetsauto- efter tillstånd.
mater far innehas bara efter
1. av den som har tillstånd enligt
25, 26 eller 27 § att anordna sådant
automatspel, om automaten om-
fattas av speltillståndet,
under en tid av längst ett år från
tillstånd.
Sådana automater får dock innehas utan särskilt tillstånd
1. av den som har tillstånd enligt
26 eller 27 § att anordna sådant
automatspel, om automaten om-
fattas av speltillståndet,
2. av automatinnehavares dödsbo
dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst intill dess
konkursen har avslutats, eller
3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till
dess att tre månader har förflutit från det att beslutet om återkallelsen
vann laga kraft.
Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och
ordningsbestämmelser.
29 §
Införsel till landet av penning-
automater, värdeautomater och
skicklighetsautomater är tillåten
Införsel till landet av spelauto-
mater är tillåten endast för den
som har rätt att enligt 28 § första
endast för den som har rätt att stycket eller andra stycket 1 inneha Prop. 1998/99:80
enligt 28 § första stycket eller sådan automat. Bilaga 5
andra stycket 1 inneha sådan auto-
mat.
30 §
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer far
föreskriva undantag från 28 §
första stycket och 29 § i fråga om
penningautomater, värdeauto-
mater och skicklighetsautomater
som innehas
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
föreskriva undantag från 28 §
första stycket och 29 § i fråga om
spelautomater som innehas
1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller
2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller liknande.
31 §
I fråga om rätten att hantera
oförtullade penningautomater,
värdeautomater och skicklig-
hetsautomater gäller lagen
(1973:980) om transport, förvaring
och förstöring av införselreglerade
varor, m. m.
I fråga om rätten att hantera
oförtullade spelautomater gäller
lagen (1973:980) om transport,
förvaring och förstöring av
införselreglerade varor, m.m.
37a§
Om det i denna lag anges att
vinst utgörs av annat än kontanter
får den inte växlas in mot
kontanter av den som anordnat
lotteriet eller av den som innehar
den plats där lotteriet till-
handahålls eller som bedriver
näringsverksamhet där. Detsamma
gäller ombud för sådana personer.
Värdebevis som avses i 27 § 5 får
dock växlas mot kontanter.
47 §
Lotteriinspektionen prövar
frågor om tillstånd enligt 28 § att
inneha penningautomater, värd-
eautomater och skicklighetsauto-
mater.
Lotteriinspektionen prövar
frågor om tillstånd enligt 28 § att
inneha spelautomater.
54 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet
1.olovligen anordnar lotteri, 1. olovligen anordnar lotteri,
70
eller
2. olovligen innehar en penning- 2. olovligen innehar en spel-
automat, värdeautomat eller skick- automat, eller
lighetsautomat. bryter mot bestämmelserna i
37a§.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 5
1 .Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater som har beviljats
enligt äldre bestämmelser skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000.
3. Den som vid lagens ikraftträdande innehar en varuspelsautomat med
tillstånd enligt 25 § får inneha automaten utan tillstånd som avses i 28 §
till utgången av år 2001.
71
Remissyttranden har lämnats av Hovrätten för Nedre Norrland,
Kammarrätten i Göteborg, Justitiekanslem, Domstolsverket, Riks-
åklagaren, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium,
Brottsförebyggande rådet, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Stats-
kontoret, Riksrevisionsverket, Ekonomistymingsverket, Riksskatte-
verket, Lotteriinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket,
Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i
Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Stockholms kommun,
Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Riks-
idrottsförbund, AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp, Sveriges bingo-
arrangörers centralorganisation, Cherryföretagen AB, Knutssonbolagen
AB, Sveriges allmännyttiga lotterier AB, Folkrörelsernas Sam-
arbetsorgan i Lotterifrågor, Folkrörelsernas lotteribyrå, Sveriges auto-
matägares riksförbund, Kamratföreningen Spelberoende, Sveriges Tivoli-
ägareförening, Sveriges Hotell & Restaurangföretagare, Spel- och
Tobakshandlarnas riksförbund AB, och Svensk Handel.
Luleå kommun har meddelat att kommunen inte har några synpunkter
på förslagen.
Utöver remissinstanserna har synpunkter på betänkandet kommit in
från Callmedia Interaktiva Lotterier AB, Cancerfonden, Företagarnas
riksorganisation, Insamlingsstiftelsen Svenska Telefonden, Jönköpings
Bingoallians, Norsk lotteridrift asa, PAUS - Presentkort Administrativ
utveckling i Skandinavien, Riksettans Bingoallians och Triangelns
Bingoallians.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 6
72
Prop. 1998/99:80
Bilaga 7
Härigenom föreskrivs att 1, 4, 10 och 19 §§ lagen (1972:820) om skatt
på spel skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§9
Spelskatt betalas enligt denna
lag till staten för sådant roulettspel
och spel på varuspelsautomater
som kräver tillstånd enligt lotteri-
Spelskatt betalas enligt denna
lag till staten för sådant roulettspel
som kräver tillstånd enligt lotteri-
lagen (1994:1000).
lagen (1994:1000).
Kortspel och tämingsspel jämställs i denna lag med roulettspel.
Skattskyldig är den som har
tillstånd som avses i 1 §. I fråga
om roulettspel och spel på varu-
spelsautomater med utrustning
som upplåts av någon med fast
driftställe inom landet, är dock den
som upplåter utrustningen skatt-
skyldig.
4§10
Skattskyldig är den som har
tillstånd som avses i 1 §. I fråga
om roulettspel med utrustning som
upplåts av någon med fast
driftställe inom landet, är dock
den som upplåter utrustningen
skattskyldig.
10 §"
Spelskatt för roulettspel tas ut, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger, med
2 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord,
4 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord,
9 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord,
18 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord
och med
25 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord.
Föreligger rätt till spel på flera spelbord än fem tas skatten
för vart och ett av dessa bord ut med 5 000 kronor per månad.
Spelskatt för spel på varu-
spelsautomater tas ut med 1 500
kronor per varuspelsautomat för
varje kalendermånad då skattskyl-
dighet föreligger
9 Senaste lydelse 1998:291.
10 Senaste lydelse 1998:291.
11 Senaste lydelse 1998:291.
73
4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 80
Den som bedriver roulettspel
eller spel på varuspelsautomater
med utrustning som upplåtits till
honom är ansvarig för spelskatt för
vilken skattskyldighet åvilar
upplåtaren och som denne inte
betalat. När spelutrustning upplåts
i flera led gäller motsvarande för
en upplåtare som själv inte är
skattskyldig.
§12
Den som bedriver roulettspel
med utrustning som upplåtits till
honom är ansvarig för spelskatt för
vilken skattskyldighet åvilar
upplåtaren och som denne inte
betalat. När spelutrustning upplåts
i flera led gäller motsvarande för
en upplåtare som själv inte är
skattskyldig.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 7
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
12 Senaste lydelse 1998:291.
74
Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000)
dels att 25, 27-31, 47 och 54 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 37 a §, av följande
lydelse.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 7
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
25 § 3
Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om
1. spelet anordnas i samband
med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) hotell- och restaurang-
verksamhet, om det för rörelsen
finns tillstånd till servering av
spritdrycker, vin eller starköl
enligt alkohollagen (1994:1738)
eller om det ändå kan antas att
spelet utan olägenhet kan an-
ordnas i samband med verksam-
1. spelet anordnas i samband
med en offentlig nöjestillställning
för tivoli eller liknande,
heten,
eller
2. värdet av spelarens instats
uppgår till högst 1/7 000 bas-
belopp,
c) bingospel,
2. Värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/6 000 bas-
belopp,
3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp,
4. varje spelautomat förses med 4. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller tillståndshavarens namn,
något annat kännetecken,
5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något
annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller
på den plats där spelet bedrivas.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela sådana föreskrifter om
spelplats, speltid och märkning av
spelautomatema som avviker från
första stycket 1 och 4.
13 Senaste lydelse 1996:1168.
75
27 §“*
Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i
Prop. 1998/99:80
Bilaga 7
26 § far ges, om
1. spelet anordnas i samband
med hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av
spritdrycker, vin eller starköl
enligt alkohollagen (1994:1738),
2. värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/6 500
basbelopp per spel,
3. värdet av högsta vinsten
uppgår till högst tvåhundra, gånger
insatsen,
1. spelet anordnas i samband
med hotell- och restaurang-
verksamhet, om det för rörelsen
finns tillstånd till servering av
spritdrycker, vin eller starköl
enligt alkohollagen (1994:1738)
eller i samband med bingospel,
2. värdet av spelarens insats
uppgår till högst 1/7 000
basbelopp per spel,
3. värdet av högsta vinsten
uppgår till högst etthundra gånger
insatsen,
högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,
4.
5. högst 100 kronor av vinstens
värde får växlas mot kontanter,
6. värdet av vinsterna i spelet
motsvarar minst 85 procent av
insatsernas värde,
7. spelautomatema kan kontrol-
leras genom tele- och databaserade
kommunikationssystem,
8. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller
något annat kännetecken,
9. det kan antas att spelauto-
maten inte kommer att användas
5. värdet av vinstema i spelet
motsvarar minst 85 procent av
insatsernas värde,
6. spelautomatema kan kontrol-
leras genom tele- och databaserade
kommunikationssystem,
7. varje spelautomat förses med
tillståndshavarens namn eller
något annat kännetecken,
8. det kan antas att spelauto-
maten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den
enligt ansökan är avsedd för, och
10. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal
för något annat ändamål än den
enligt ansökan är avsedd för, och
9. det kan antas att god ordning
kommer att råda inom den lokal
eller på den plats där spelet skall
bedrivas.
eller på den plats där spelet skall
bedrivas.
Tillstånd enligt första stycket far bara lämnas till ett spelföretag som
ägs av staten.
Penningautomater, värdeauto-
mater och skicklighetsautomater
far innehas bara efter tillstånd.
28 §
Penningautomater, värdeauto-
mater, varuspelsautomater och
skicklighetsautomater far innehas
bara efter tillstånd.
1. av den som har tillstånd enligt
25, 26 eller 27 § att anordna sådant
Sådana automater far dock innehas utan särskilt tillstånd
1. av den som har tillstånd enligt
26 eller 27 § att anordna sådant
14 Senaste lydelse 1996:1168.
76
automatspel, om automaten om- automatspel, om automaten om-
fattas av speltillståndet, fattas av speltillståndet,
2. av automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från
dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst intill dess
konkursen har avslutats, eller
3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till
dess att tre månader har förflutit från det att beslutet om återkallelsen
vann laga kraft.
Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och
ordningsbestämmelser.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 7
Införsel till landet av penning-
automater, värdeautomater och
skicklighetsautomater är tillåten
endast for den som har rätt att
enligt 28 § första stycket eller
andra stycket 1 inneha sådan
automat.
29 §
Införsel till landet av penning-
automater, värdeautomater, varu-
spelsautomater och skicklighets-
automater är tillåten endast för den
som har rätt att enligt 28 § första
stycket eller andra stycket 1 inneha
sådan automat.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer far
föreskriva undantag från 28 §
första stycket och 29 § i fråga om
penningautomater, värdeautomater
och skicklighetsautomater som
innehas
30 §
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
föreskriva undantag från 28 §
första stycket och 29 § i fråga om
penningautomater, värdeauto-
mater, varuspelsautomater och
skicklighetsautomater som innehas
1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller
2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller
liknande.
31
I fråga om rätten att hantera
oförtullade penningautomater,
värdeautomater och skicklig-
hetsautomater gäller lagen
(1973:980) om transport, förvaring
och förstöring av införselreglerade
varor, m. m.
I fråga om rätten att hantera
oförtullade penningautomater,
värdeautomater, varuspelsauto-
mater och skicklighetsautomater
gäller lagen (1973:980) om
transport, förvaring och förstöring
av införselreglerade varor, m.m.
En vinst som betalas ut i sam-
band med spel på en varuspel-
sautomat får inte lösas in mot en
annan vara eller mot kontanter av
1. den som anordnat lotteriet,
2. den som innehar den plats
där lotteriet tillhandahålls,
77
3. den som bedriver närings-
verksamhet där, eller
4. ombud för sådana personer
som avses i 1-3.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 7
Lotteriinspektionen prövar
frågor om tillstånd enligt 28 § att
inneha penningautomater, värde-
automater och skicklighetsauto-
mater
47 §
Lotteriinspektionen prövar
frågor om tillstånd enligt 28 § att
inneha penningautomater, värde-
automater, varuspelsautomater
och skicklighetsautomater.
54 §15
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet
1.olovligen anordnar lotteri,
eller
1. olovligen anordnar lotteri,
eller
2. olovligen innehar en penning-
automat, värdeautomat eller skick-
lighetsautomat.
2. olovligen innehar en penning-
automat, värdeautomat, varu-
spelsautomat eller skicklig-
hetsautomat.
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som i
yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte uppsåtligen främjar
deltagande i ett utom landet anordnat lotteri, om främjandet särskilt avser
deltagande från Sverige.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. 1 fråga om sådana tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater
som har beviljats före den 1 juli 1999 gäller äldre bestämmelser till
utgången av år 2000.
3. Den som vid lagens ikraftträdande innehar en varuspelsautomat med
tillstånd enligt 25 § får inneha automaten utan tillstånd som avses i 28 §
till utgången av år 2001.
4. I fråga om sådana tillstånd att anordna spel på värdeautomater som
har beviljats före den 1 juli 1999 gäller äldre bestämmelser till utgången
av år 1999.
Senaste lydelse 1998:1475.
78
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Kasinospel far efter tillstånd anordnas i lokaler som huvudsakligen
används för detta ändamål.
2 § Med kasinospel avses i denna lag roulettspel, tämingsspel, kortspel
och liknande spel.
I ett kasino får det även förekomma spel på penningautomater och
andra automatspel som avses i 6 § lotterilagen (1994:1000).
3 § Det får finnas högst sex kasinon.
4 § Den som är under 20 år får inte ges tillträde till ett kasino.
Den som inte är känd och inte legitimerar sig får inte heller ges
tillträde till ett kasino.
5 § Den som anordnar kasinospel skall föra ett register över besökarna på
kasinot i syfte att förebygga och avslöja brott.
Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling.
6 § Registret skall innehålla uppgift om besökarens namn, personnummer
eller annat identifieringsnummer, postadress samt uppgift om tidpunkt
för besöket.
7 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och
skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.
8 § En uppgift i registret över besökare skall gallras senast ett år efter det
att uppgiften registrerats.
9 § Den som anordnar kasinospel får inte lämna kredit för insatser i
spelet.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 8
10§ Anställda eller funktionärer hos den som anordnar kasinospel får inte
delta i något spel i ett kasino.
79
11 § Tillstånd att anordna kasinospel far endast lämnas till foretag som i
sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten.
12 § Ett tillstånd att anordna kasinospel skall förenas med de särskilda
villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser som behövs for att spel-
verksamheten skall bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt.
13 § Regeringen prövar frågor om tillstånd att anordna kasinospel.
Regeringen far överlåta åt Lotteriinspektionen att meddela villkor och
bestämmelser enligt 12 §.
14 § Lotteriinspektionen skall utöva tillsyn över att denna lag och de
villkor och bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen följs.
15 § Ett tillstånd att anordna kasinospel samt villkor och bestämmelser
som har meddelats med stöd av denna lag får återkallas eller ändras, om
villkoren eller bestämmelserna inte följs eller det annars finns skäl för
det.
16 § Avgifter får tas ut i ärenden om tillstånd och tillsyn enligt denna lag.
Regeringen meddelar föreskrifter om avgifterna.
17 § Beslut som meddelats med stöd av denna lag får inte överklagas.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 8
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
80
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §16
Lotteriskatt skall betalas enligt denna lag till staten för svenskt lotteri.
Skatt tas ut med 36 procent av den behållning som återstår sedan de
sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av
från de sammanlagda insatserna.
Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats ut inom 90 dagar
från skattskyldighetens inträde.
Skatt skall inte betalas för
1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,
2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på vinst-
sparande m.m.,
3. vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,
4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 15 §
lotterilagen (1994:1000),
5. lotteri som har anordnats av 5. sådant lotteri och sådant spel
AB Svenska Spel eller helägt enligt lagen (1999:xxx) om kasino-
dotterbolag till detta bolag, eller spel som har anordnats av företag
som i sin helhet, direkt eller
indirekt, ägs av staten, eller
6. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.
Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 3 §
lotterilagen (1994:1000).
Prop. 1998/99:80
Bilaga 8
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
16 Senaste lydelse 1998:292.
81
Härigenom föreskrivs att 2 § lotterilagen (1994:1000) skall ha följande
lydelse.
2§
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lagen gäller inte svenska statens premieobligationslån.
Den tillämpas inte heller på automatspel som inte ger vinst eller ger
vinst bara i form av frispel. Föreskrifter om sådant automatspel finns i
lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.
Den tillämpas inte heller på spel
enligt lagen (1999:xxx) om
kasinospel.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 8
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
82
Prop. 1998/99:80
Bilaga 8
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1998:150) om allmän kameraöver-
vakning skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse Tillstånd krävs inte för allmän Avlyssning eller upptagning av |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
83
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-04
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud
Lennander, regeringsrådet Kjertin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 18 februari 1999 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
2. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Gun
Lombach.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1998/99:80
Bilaga 9
84
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-25
Prop. 1998/99:80
Bilaga 10
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud
Lennander, regeringsrådet Kjertin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 18 mars 1999 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om kasinospel,
2. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
3. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),
4. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Gun
Lombach.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om kasinospel
Enligt förslaget får tillstånd till kasinospel lämnas bara till företag som i
sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten. Det är alltså fråga om ett
statligt monopol såsom gäller för stora delar av den svenska
spelmarknaden i övrigt. Lagrådet vill påpeka, att man inte utan vidare
kan utgå från att ett sådant monopol skulle godtas av EG-domstolen. De
skäl som åberopas till stöd för monopol - nämligen att det syftar till att
förebygga att kasinospel utnyttjas bedrägligt för att på spelarnas
bekostnad gynna kommersiella intressen, med negativa sociala och
ekonomiska konsekvenser som följd, torde i och för sig vara sådana skäl
för inskränkningar i etableringsfriheten - som det här i första hand är
fråga om - som kan godtas enligt EG-rätten, i vart fall om inskänk-
ningama inte är diskiminerande. Vad som kan ifrågasättas är om inte
syftet med regleringen kan tillgodoses med mindre ingripande åtgärder.
Yttrandet av generaladvokaten i ett vid EG-domstolen anhängigt mål (C-
124/97) om ett finskt spelmonopol kan tyda på att ett monopol skulle
kunna strida mot proportionalitetsprincipen. Det är dock fråga endast om
generaladvokatens yttrande och EG-domstolen har inte sagt sitt. I vart
fall finns det inte anledning att nu undanta kasinospel - som enligt
Lagrådets uppfattning ur flera synvinklar kan betraktas som betydligt
farligare än många andra spelformer - från de principer som i övrigt
tillämpas på den svenska spelmarknaden.
1 och 2 §§
Bestämmelserna ger inte någon träffande bild av den verksamhet för
vilken lagen gäller. De är inriktade på ”kasinospel” men samma speltyper
regleras också i lotterilagen. Verksamheten karakteriseras i väl så hög
85
grad av att den bedrivs i en särskild lokal, ett kasino. Ordet ”kasino”
förekommer också upprepade gånger i lagtexten utan att definieras.
Vidare bör av lagtexten framgå att även spel på penningautomater och
liknande kräver tillstånd, även om det sker i ett kasino.
Lagrådet föreslår att de båda paragraferna disponeras om och ges
förslagsvis följande lydelse:
”1 § Med kasinospel avses i denna lag roulettspel, tämingsspel, kortspel
och liknande spel som anordnas i lokaler vilka huvudsakligen används
för detta ändamål (ett kasino).
2 § Kasinospel får inte anordnas utan tillstånd.
Tillstånd till kasinospel får även omfatta spel på penningautomater och
andra automatspel som avses i 6 § lotterilagen (1994:1000).”
Om begreppet ”kasino” ges en mer framskjuten plats i de inledande
paragraferna skulle enligt Lagrådets mening en kortare och bättre rubrik
på den nya lagen vara ”Kasinolag”.
5 och 6 §§
I paragraferna anges att den som anordnar kasinospel skall föra ett
register över besökarna på kasinot (5 §) och att registret skall innehålla
vissa bestämda uppgifter (6 § ). Vid lagrådsföredragningen har uppgetts
att besökarna också skulle fotograferas, något som knappast framgår vare
sig av lagtexten eller remissen i övrigt. Visserligen sägs i den allmänna
motiveringen att förebilden för arbetsgruppens förslag om krav på
legitimering, avbildning och registrering är hämtad från Finland och att
ett system liknande det finska enligt regeringens uppfattning skapar
förutsättningar för en god ordning och hög säkerhet i kasinoverksamhet.
En så pass ingripande åtgärd i integriteten som en fotografering vid
besöket innebär bör enligt Lagrådets mening klart framgå av lagtexten.
Detta var också arbetsgruppens förslag. Vidare bör klargöras vad fotot
skall användas till - som underlag enbart för en identitetshandling för
besökaren vid kommande besök på kasinot eller om det skall förvaras
tillsammans med övriga registeruppgifter hos anordnaren. Att döma av
förslaget skall fotot inte ingå i registret. Är en annan ordning avsedd bör
även detta komma till uttryck i lagtexten.
12 och 13 §§
Lagen innehåller förhållandevis få bestämmelser, vilka endast upptar den
grundläggande regleringen av kasinoverksamheten. Närmare villkor, t.ex.
angående spelinsatser eller betalningsmedel, liksom fullständiga kontroll-
och ordningsbestämmelser saknas. Uppställandet av sådana villkor och
Prop. 1998/99:80
Bilaga 10
86
bestämmelser får emellertid uppfattas som ett förvaltningsbeslut i varje Prop. 1998/99:80
enskilt fall. Det kan därför godtas att dessa meddelas av regeringen eller Bilaga 10
av Lotteriinspektionen.
15 §
Uppenbarligen bör beslut om återkallelse eller ändringar som avses i
paragrafen fattas av samma myndighet som har givit tillståndet eller
meddelat villkoren eller bestämmelserna. Det kan dock finnas skäl att för
större tydlighets skull ange detta i lagtexten. Det kan ske genom tillägg
av en andra mening av förslagsvis följande lydelse. ”Frågor om
återkallelse eller ändring prövas av regeringen eller, om frågan avser
villkor eller bestämmelser som har meddelats av Lotteriinspektionen, av
denna.”
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
87
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1999
Närvarande: statsrådet Freivalds, ordförande, och statsråden Sahlin,
Pagrotsky, Wämersson, Lejon
Föredragande: statsrådet Wämersson
Regeringen beslutar proposition Kasinospel i Sverige m.m.
Eländers Gotab 57876, Stockholm 1999
Prop. 1998/99:80
88