Regeringens proposition
1998/99:7

Koncembeskattningsfrågor för ideella föreningar och
stiftelser, m.m.

Prop.

1998/99:7

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 oktober 1998

Göran Persson

Erik Åsbrink

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att reglerna om skattefrihet för utdelning på
näringsbetingade aktier utvidgas till att gälla också utdelningar som
tillfaller stiftelser och ideella föreningar. Vidare föreslås att en möjlighet
införs att ge koncernbidrag i koncerner där moderföretaget är en stiftelse
eller en ideell förening. Samma sak föreslås gälla för ömsesidiga
livförsäkringsföretag. Dessutom föreslås inskränkningar i beloppsspärren
i lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet.

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 7

Innehållsförteckning

Prop. 1998/99:7

1   Förslag till rikdagsbeslut................................................................3

2   Lagtext..............................................................................................4

2.1  Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).......4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt......................................................................................6

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om

ersättningsfonder.............................................................................10

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för

underskott av näringsverksamhet....................................................11

3   Ärendet och dess beredning.........................................................14

4   Inledning........................................................................................14

4.1  Civilrättsliga regler..........................................................................15

4.1.1    Stiftelser............................................................................15

4.1.2   Ideella föreningar..............................................................16

4.2 Inkomstbeskattning.........................................................................17

4.2.1   Allmänt.............................................................................17

4.2.2    Stiftelser............................................................................17

4.2.3    Ideella föreningar..............................................................18

4.2.4   Deklarationsskyldighet.....................................................19

5   Åtgärder för att undvika kedjebeskattning................................19

6   Koncernbidrag...............................................................................24

7   Försäkringsföretag........................................................................25

8   Inskränkning av beloppsspärren vid vissa ägarförändringar.. 26

9   Statsfinansiella effekter................................................................28

10  Författningskommentarer............................................................29

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Koncembeskattningsfrågor

för ideella föreningar och stiftelser, m.m. Ds 1998:4 .....................31

Bilaga 2 Promemorians lagförslag i relevanta delar...............................32

Bilaga 3 Remissinstanser........................................................................39

Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag....................................................40

Bilaga 5 Lagrådets yttrande....................................................................50

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1998.......51

Prop. 1998/99:7

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1960:663) om ersättningsfonder,

4. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet.

Prop. 1998/99:7

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommu-
nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 22 §

1? Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar
eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten
skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och
ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för va-
ror, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller
även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga
varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista
affärshändelsen i verksamheten.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid
avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventa-
rier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av vär-
deminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra
och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en
fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den
skattskyldige begär det.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-
mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening
som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida
innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet. Detsamma gäller
vinst vid icke yrkesmässig avyttring av en medlems fordran på en sådan
ekonomisk förening, om medlemskapet betingas av medlemmens
näringsverksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av
näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra
tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1
mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1
mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om
tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknads-
värdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag
eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av närings-
verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Ut-
tag av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för upp-

Senaste lydelse 1997:851.

värmning av den skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej. Uttag
av andra aktier än sådana som utgör omsättningstillgångar enligt punkt 4
av anvisningarna till 21 § beskattas inte heller om aktierna delats eller
skiftats ut enligt 3 § 7 mom. Ijärde stycket eller 3 § 8 mom. tredje stycket
lagen om statlig inkomstskatt.

Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av

Prop. 1998/99:7

tjänst. Värdet av bilförmån beräknas
och 4 av anvisningarna till 42 §.

Uttagsbeskattning skall även ske
- under förutsättning att särskilda
skäl mot det inte föreligger -

1. om verksamheten i en för-
värvskälla har upphört,

2. om en näringsidkare upphört
att vara skattskyldig för inkomst av
en förvärvskälla,

3. om inkomst av en förvärvs-
källa skall undantas från beskatt-
ning på grund av ett avtal om und-
vikande av dubbelbeskattning eller

4. i fråga om tillgång som har
förts över från en del av en
förvärvskälla till en annan del, om
inkomst av den senare delen men
inte av den förra är undantagen från
beskattning i Sverige på grund av
avtal om undvikande av dubbelbe-
skattning.

I fall som avses i sjätte stycket 2
och 3 skall uttagsbeskattning dock
inte ske till den del tillgångarna i
förvärvskällan knutits till ett fast
driftställe i Sverige. Undantas
endast en del av inkomsten från en
förvärvskälla från beskattning på
grund av avtal om undvikande av
dubbelbeskattning, gäller sjätte
stycket 3 tillgångar som är
hänförliga till motsvarande del av
förvärvskällan.

enligt bestämmelserna i punkterna 2

Uttagsbeskattning skall även ske
- under förutsättning att särskilda
skäl mot det inte föreligger -

1. om verksamheten i en för-
värvskälla har upphört,

2. om skattskyldighet för inkomst
av en förvärvskälla helt eller delvis
har upphört,

3. om inkomst av en förvärvs-
källa skall undantas från beskatt-
ning på grund av ett avtal om und-
vikande av dubbelbeskattning eller

4. i fråga om tillgång som har
förts över från en del av en för-
värvskälla till en annan del, om
inkomst av den senare delen men
inte av den förra är undantagen från
beskattning i Sverige på grund av
avtal om undvikande av
dubbelbeskattning.

I fall som avses i sjätte stycket 2
och 3 skall uttagsbeskattning dock
inte ske till den del tillgångar i
förvärvskällan knutits till ett fast
driftställe i Sverige. Undantas
endast en del av inkomsten från en
förvärvskälla från beskattning på
grund av avtal om undvikande av
dubbelbeskattning, gäller sjätte
stycket 3 tillgångar som är
hänförliga till motsvarande del av
förvärvskällan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om
omständigheter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.

Prop. 1998/99:7

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. och 7 § 8 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

3 mom.2 Äger svenskt aktiebo-
lag, svensk ekonomisk förening,
svensk sparbank eller svenskt öm-
sesidigt skadeförsäkringsföretag
(moderföretag) mer än nio tionde-
lar av aktierna eller andelarna i ett
eller flera svenska aktiebolag eller
svenska ekonomiska föreningar
(helägda dotterföretag), skall
koncernbidrag som moderföretaget
lämnar till helägt dotterföretag
eller som sådant företag lämnar till
moderföretaget eller till annat
helägt dotterföretag hos moder-
företaget anses som avdragsgill
omkostnad för givaren och skatte-
pliktig intäkt för mottagaren, även
om bidraget inte för givaren utgör
omkostnad för intäkternas förvär-
vande eller bibehållande. Som
förutsättning för detta gäller

3 mom. Äger svenskt aktiebo-
lag, svensk ekonomisk förening,
svensk sparbank, svenskt ömsesi-
digt försäkringsföretag eller sådan
svensk stiftelse eller svensk ideell
förening som inte är frikallad från
skattskyldighet enligt 7 £ 3-6
mom. (moderföretag) mer än nio
tiondelar av aktierna eller andel-
ama i ett eller flera svenska aktie-
bolag eller svenska ekonomiska
föreningar (helägda dotterföretag),
skall koncernbidrag som moder-
företaget lämnar till helägt
dotterföretag eller som sådant
företag lämnar till moderföretag
eller till annat helägt dotterföretag
hos moderföretaget anses som
avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för
mottagaren, även om bidraget inte
för givaren utgör omkostnad för
intäkternas förvärvande eller
bibehållande. Som förutsättning
för detta gäller

a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom.,
investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 § 8
mom. andra stycket,

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års
taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt
under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan
dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1995:854.

d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag,
moderföretaget skulle vara ffikallat från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,

e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag,
moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i
a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skatt-
skyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från
det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som under
beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföretaget samt

f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning
skall anses ha hemvist i en främmande stat.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag
som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall
bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och
skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i
första stycket a, b och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under
hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottaga-
ren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att motta-
garen genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat
bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga
rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag
men inte i annat fall.

Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till
annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med
avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat läm-
nas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller
genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till
mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt
till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat belopp.

Avdrag för koncernbidrag far åtnjutas endast av den som visar att för-
utsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vil-
ket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse
från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan re-
geringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för
givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av
de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda.

8 mom.3 Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk
ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning
som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppbu-
rits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppbu-
rits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget
enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan

Prop. 1998/99:7

3 Senaste lydelse 1996:1227.

gäller inte sådan utdelning pa förlagsinsatser, som är avdragsgill för det
utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar
värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller
indirekt - bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet
(förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den
mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning
än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för
samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte
investmentföretag som avses i 2 § 10 mom.

Prop. 1998/99:7

Svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening är med un-
dantag av investmentföretag och
förvaltningsföretag, frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
näringsbetingade aktier eller an-
delar. Detsamma gäller svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag. Med när-
ingsbetingad aktie eller andel av-
ses aktie eller andel som inte utgör
omsättningstillgång i företagets
verksamhet under förutsättning att

Svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening är med un-
dantag av investmentföretag och
förvaltningsföretag, frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
näringsbetingade aktier eller an-
delar. Detsamma gäller svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt
försäkringsföretag samt sådan
svensk stiftelse och svensk ideell
förening som inte är frikallad från
skattskyldighet for utdelning enligt
3-6 mom. Med näringsbetingad
aktie eller andel avses aktie eller

andel som inte utgör
omsättningstillgång i företagets
verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det
utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel
eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande
företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av
verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå
det nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på
aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta
äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit
skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag
som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentfö-
retaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte
uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång
av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,
föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien
eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande
företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.
Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar
tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie
eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att

1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för
det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är
underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett
enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.

Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med
vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning
(avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med
den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock
endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller av-
talsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller
de länder där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetyd-
lig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemäs-
sigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig be-
skattning.

Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvalt-
ningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller
andel i ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska ge-
menskapen - även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för
handen - om innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25 pro-
cent eller mer av andelskapitalet i detta.

Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemen-
skapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av
Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om
en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i
olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995
(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är
underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett
enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.
Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om undvikande av
dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat skall vid
tillämpning av detta moment behandlas som utdelning på aktie eller an-
del i utländsk juridisk person hemmahörande i den främmande staten.

Prop. 1998/99:7

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2000 års taxering.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder
skall ha följande lydelse.

Prop. 1998/99:7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §]

Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att ett
företags ersättningsfond övertas av ett annat företag. För sådant med-
givande krävs

1. att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget är dess
helägda dotterföretag, eller

2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,
eller

3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk eko-
nomisk förening vars aktier eller andelar till mer än 90 procent ägs av
moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera
av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen är ett annat
sådant aktiebolag eller sådan ekonomisk förening eller också moderföre-

taget eller dess helägda dotterföretag.

Vid tillämpning av första
stycket avses med moderföretag
svenskt aktiebolag, svensk eko-
nomisk förening, svensk sparbank
eller svensk ömsesidig skadeför-
säkringsanstalt och med helägt
dotterföretag svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk förening
vars aktier eller andelar till mer än
90 procent ägs av moderföretaget.

Vid tillämpning av första
stycket avses med moderföretag
svenskt aktiebolag, svensk eko-
nomisk förening, svensk sparbank,
svenskt ömsesidigt försäk-
ringsföretag eller sådan svensk
stiftelse eller svensk ideell
förening som inte är frikallad från
skattskyldighet enligt 7 § 3-6
mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt och med helägt
dotterföretag svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk förening
vars aktier eller andelar till mer än

90 procent ägs av moderföretaget.

Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det övertag-
ande företaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt då det över-
låtande företaget gjorde avsättningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om
omständigheter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1994:783.

10

Prop. 1998/99:7

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§*

Med företag avses aktiebolag,
ekonomisk förening, stiftelse,
ideell förening, sparbank, försäk-
ringsbolag eller utländskt bolag.

eller annan
person än
Med annat

Med företag avses aktiebolag,
ekonomisk förening, bankaktie-
bolag, sparbank, försäkringsbolag
eller utländskt bolag.

Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret
närmast före det beskattningsår företaget omfattats av en sådan ägar-
förändring som anges i 4 eller 5 §.

Med annat rättssubjekt avses
fysisk person, dödsbo, stiftelse,
ideell förening
utländsk juridisk
utländskt bolag,

rättssubjekt avses även handels-
bolag i vilket subjekt av de slag
som anges i föregående mening är
delägare. Närstående räknas som
en person. Med närstående avses
föräldrar, far- och morföräldrar,
make, avkomling, avkomlings
make, syskon, syskons make och
avkomling. Med avkomling avses
även styvbarn och fosterbarn. Med
närstående avses även dödsbon
och handelsbolag i vilka någon
sådan person som anges i fjärde
och femte meningarna är delägare.

Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från
beskattningsåret närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag
omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort
överlåtande eller övertgande företag i sådan fusion, ombildning eller
övertagande som anges i 12 § första stycket.

Med annat rättssubjekt avses
fysisk person, dödsbo eller annan
utländsk juridisk person än
utländskt bolag. Med annat
rättssubjekt avses även handels-
bolag i vilket subjekt av de slag
som anges i föregående mening är
delägare. Närstående räknas som
en person. Med närstående avses
föräldrar, far- och morföräldrar,
make, avkomling, avkomlings
make, syskon, syskons make och
avkomling. Med avkomling avses
även styvbarn och fosterbarn. Med
närstående avses även dödsbon
och handelsbolag i vilka någon
sådan person som anges i fjärde
och femte meningarna är delägare.

Senaste lydelse 1995:1617.

11

2

Ett förlustforetag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett
foretag (den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande över
förlustföretaget.

En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller
ett moderföretag till ett sådant företag fatt bestämmande inflytande över
ett annat företag (det nya dotterföretaget).

Prop. 1998/99:7

Vid tillämpning av första och
andra styckena skall ett företag
anses ha ett bestämmande
inflytande över ett annat foretag
om det senare företaget är
dotterföretag till det förra företaget
enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen
(1987:667) om ekonomiska för-
eningar, 1 kap. 6 § bankaktie-
bolaglagen (1987:618), 1 kap. 2 §
sparbankslagen (1987:619), 1 kap.
5  § lagen (1995:1570) om

medlemsbanker eller 1 kap. 9 §
försäkringsrörelselagen
(1982:713). Ett utländskt bolag
skall anses ha ett bestämmande
inflytande över ett foretag om
företaget skulle ha varit ett
dotterföretag till det utländska
bolaget om detta varit ett svenskt
aktiebolag.

Vid tillämpning av första och
andra styckena skall ett företag
anses ha ett bestämmande
inflytande över ett annat företag
om det senare företaget är
dotterföretag till det förra företaget
enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen
(1987:667) om ekonomiska för-
eningar, 1 kap. 2 § sparbankslagen
(1987:619), 1 kap. 5 § lagen
(1995:1570) om medlemsbanker, 1
kap. 9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 1 kap. 5 §
stiftelselagen (1994:1220). Ett
utländskt bolag eller en ideell
förening skall anses ha ett
bestämmande inflytande över ett
företag om företaget skulle ha
varit ett dotterföretag till det
utländska bolaget eller den ideella
föreningen om bolaget eller
föreningen varit ett svenskt
aktiebolag.

Ett förlustföretag skall - i annat fall än som anges i 4 § första stycket -
anses ha omfattats av en ägarförändring om

1. ett annat rättssubjekt (den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande
över förlustföretaget eller

2. - i annat fall än som anges i 1 - ett armat rättssubjekts förvärv av
aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en period som om-
fattar fem beskattningsår för företaget, förvärvaren förvärvat aktier eller
andelar med minst fem procent av samtliga röster i företaget och till-
sammans med andra, som utgör annat rättssubjekt och som under perio-
den förvärvat aktier eller andelar i företaget (de nya ägarna) med för var
och en minst fem procent av samtliga röster i företaget, sammantaget
förvärvat aktier eller andelar med mer än hälften av samtliga röster i
företaget.

Ett annat rättssubjekt skall vid Ett annat rättssubjekt skall vid

Senaste lydelse 1995:1588.

12

förvärvat aktier eller andelar med
företaget.

Ett annat rättssubjekt skall vid
tillämpning av första stycket 1
anses ha bestämmande inflytande
över ett företag om företaget
skulle ha varit dotterföretag till
rättssubjektet om detta hade varit
ett aktiebolag.

mer än hälften av samtliga röster i

Ett annat rättssubjekt skall vid
tillämpning av första stycket 1
anses ha bestämmande inflytande
över ett företag om företaget
skulle ha varit dotterföretag till
rättssubjektet om detta hade varit
ett aktiebolag. Första stycket skall
inte tillämpas om det be-
stämmande inflytandet eller för-
värvet erhålls genom arv, testa-
mente, bodelning eller genom änd-
rade familjeförhållanden. Första
stycket 1 skall inte tillämpas om
den nya ägaren de två närmast
föregående beskattningsåren haft
ställning som företagsledare enligt
punkt 14 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Prop. 1998/99:7

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2000 års taxering.

13

Prop. 1998/99:7

3 Ärendet och dess beredning

I skattereformen gjordes inga förändringar i fråga om beskattningsreg-
lerna för stiftelser och ideella föreningar. Frågan om dessa företagsfor-
mer skulle omfattas av reglerna om skattefrihet för utdelning på närings-
betingade aktier fick anstå i avvaktan på Stiftelse- och föreningsskatte-
kommitténs förslag (prop. 1989/90:110 s. 552 och 579). Kommitténs
betänkande Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar
(SOU 1995:63) berörde emellertid inte den frågan. Inte heller frågan om
rätt att ge koncernbidrag skall finnas i fall där moderföretaget är en stif-
telse eller en ideell förening togs upp. Inom Finansdepartementet har
promemorian Koncembeskattningsfrågor för ideella föreningar och stif-
telser, m.m. (Ds 1998:4) utarbetats. En sammanfattning av promemorian
och dess lagförslag finns i bilaga 1 respektive bilaga 2. Promemorian har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.
En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings-
ärendet (dnr Fi98/121). De nämnda skattefrågorna tas nu upp till
behandling.

I promemorian behandlades också vissa andra företagsskattefrågor.
Där föreslogs dels en inskränkning av beloppsspärrens tillämpningsom-
råde i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet,
dels ökade möjligheter att föra över expansionsmedel och periodiserings-
fond vid byte av företagsform. I denna proposition tas endast frågan om
inskränkningar av beloppsspärren upp.

Under beredningen av ärendet har det uppmärksammats att
uppräkningen i 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
(SIL) av vilka moderföretag som kan ge koncernbidrag bör ändras.
Ändringen avser ömsesidiga försäkringsföretag och är av
rättelsekaraktär. En motsvarande justering görs bl.a. även i 7 § 8 mom.
SIL beträffande vilka företag som kan ta emot utdelning på
näringsbetingade aktier utan beskattning.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 20 maj 1998 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4.

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran, se bilaga 5. Vissa
redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till lagrådsremissens
lagförslag.

4 Inledning

Som en bakgrund till förslagen ges en sammanfattande beskrivning av de
civil- och skatterättsliga reglerna för stiftelser och ideella föreningar.

14

4.1

Civilrättsliga regler

Prop. 1998/99:7

4.1.1 Stiftelser

Stiftelselagen (1994:1220) trädde i kraft den 1 januari 1996 (prop.
1993/94:9, bet 1993/94:LU12, rskr. 1993/94:225). I stiftelselagen finns i
första hand bestämmelser om ”stiftelser i allmänhet”. De kan delas in i
två huvudtyper, nämligen avkastningsstiftelser och verksamhetsstiftelser
(jfr ovan angivna prop. s. 40 f.).

Det karaktäristiska for den första typen är att stiftelsen tillgodoser sitt
syfte genom att ur den löpande avkastningen på förmögenheten utge
kontanta bidrag till som regel fysiska personer. Stiftelsens förmögenhet
består ofta av värdepapper eller banktillgodohavanden. Stiftelsen far i
princip inte förbruka medel för annat än for det av stiftaren bestämda
syftet och den av honom bestämda förmånstagar- eller destinatärskretsen.
En avkastningsstiftelse är således i praktiken förhindrad att bedriva
näringsverksamhet.

Det karaktäristiska for den andra typen av stiftelse är att den som regel
tillgodoser sitt syfte genom att utöva näringsverksamhet. Det kan t.ex.
gälla att mot betalning tillhandahålla sjukvård eller meddela undervis-
ning. Tidigare var verksamhetsstiftelser i första hand inriktade på att
främja just behov av utbildning eller social omvårdnad. Numera finns
denna typ av stiftelser även inom bostadssektorn, det massmediala
området och inom kultursektorn. Antalet verksamhetsstiftelser är lågt i
jämförelse med andra företagsformer. Stiftelselagen omfattar också
insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser.

En stiftelse bildas genom att stiftaren förordnar att han for ett bestämt
ändamål vill skapa en varaktigt bestående, självständig förmögenhet av
egendom som han i enlighet med förordnandet tillskjuter själv. Stiftarens
förordnande skall som regel vara skriftligt och undertecknat av honom.
Härutöver krävs for uppkomsten av en stiftelse att den för stiftelsen av-
sedda egendomen är avskild, vilket är fallet när den har tagits om hand av
någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförord-
nandet.

En stiftelse har rättskapacitet. Det innebär att den kan förvärva rättig-
heter och åta sig skyldigheter samt fora talan infor domstolar och andra
myndigheter. Stiftelser har rätt att bedriva näringsverksamhet i eget
namn. Endast stiftelsens tillgångar svarar for stiftelsens förpliktelser.

Stiftaren har i princip frihet att bestämma hur stiftelsen skall förvaltas.
Det finns dock vissa tvingande föreskrifter i stiftelselagen. Styrelsen for
en stiftelse far t.ex. inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna. Det finns
vidare regler om jäv for styrelseledamöter.

Stiftelselagen innehåller bestämmelser om två olika förvaltningsfor-
mer, nämligen egen förvaltning och anknuten förvaltning. Stiftaren väljer
själv förvaltningsform. Förvaltningsformen är egen förvaltning om for-
valtningsåtagandet har lämnats av en eller flera fysiska personer och an-
knuten förvaltning om förvaltningsåtagandet har lämnats av en juridisk
person. I det förstnämnda fallet ankommer det på den eller de fysiska
personerna att bilda ett organ (styrelse) som sköter stiftelsens förvaltning.

15

I det andra fallet är det den juridiska personen som är organ (förvaltare)
för stiftelsen.

Ansvaret för förvaltningen av en stiftelse vilar ytterst på dess styrelse
eller förvaltare. I förvaltningen ingår bl.a. att se till att föreskrifterna i
stiftelseförordnandet följs. Vidare skall förvaltaren svara för att stiftel-
sens förmögenhet är placerad på ett godtagbart sätt, i den mån det inte
följer av stiftelseförordnandet hur förmögenheten skall vara placerad.

En stiftelse far inte låna ut pengar eller ställa säkerhet till förmån för
stiftaren eller förvaltaren. För att förhindra kringgåenden omfattar
förbudet även närstående till dessa.

En stiftelse är bokföringsskyldig bl.a. om den utövar näringsverksam-
het eller om den är moderföretag (moderstiftelse) i en koncern. Skyldig-
heten omfattar såväl löpande bokföring som årsbokslut och en på årsbok-
slutet grundad, offentlig årsredovisning. Stiftelser som inte är bokför-
ingsskyldiga är skyldiga att föra räkenskaper över inbetalningar till och
utbetalningar från stiftelsen. Räkenskaperna skall varje år avslutas med
en sammanställning. Alla stiftelser skall ha minst en revisor och stiftelser
som är årsredovisningsskyldiga skall ha minst en auktoriserad eller god-
känd revisor.

I allmänhet är länsstyrelsen i det län där en stiftelses styrelse eller för-
valtare har sitt säte tillsynsmyndighet för stiftelsen. Bl.a. stiftelser som är
årsredovisningsskyldiga skall vara registrerade i ett offentligt stiftelsere-
gister. Registreringsmyndighet är den länstyrelse som är tillsynsmyndig-
het för stiftelsen.

4.1.2 Ideella föreningar

Det finns inte någon civilrättslig lagstiftning avseende ideella föreningar.
Därmed finns det inte heller någon legaldefinition av begreppet ideell
förening.

De ideella föreningarna kan delas in i två huvudgrupper (jfr LU
1982/83:22). Den ena är sådana föreningar som har annat ändamål än att
främja sina medlemmars ekonomiska intressen, t.ex. föreningar för reli-
gionsutövning, politisk verksamhet, forskning, välgörenhet, idrott, djur-
skydd. Den andra huvudgruppen är föreningar som syftar till att främja
sina medlemmars ekonomiska intressen på annat sätt än genom
ekonomisk verksamhet. Exempel på sådana är arbetsgivareföreningar,
fackföreningar och branschsammanslutningar.

I praxis anses att en ideell förening far rättskapacitet då den har antagit
stadgar med tillräckligt preciserat innehåll och valt styrelse. Förbindelser
som ingås med en sådan förening binder endast föreningen, inte de en-
skilda medlemmarna. Om föreningen inte uppfyller de angivna grundför-
utsättningarna blir avtal som ingås för föreningens räkning bindande en-
dast för dem som har ingått detta avtal. Enligt praxis anses vidare följ-
ande principer gälla. Styrelsen har rätt att företräda föreningen om inte
stadgarna säger något annat. Stadgarna avgör föreningens organisation
och inre rättsförhållanden. Styrelsen sköter löpande ärenden och andra
ärenden som stadgarna eller föreningsstämman anförtror denna. I övrigt

Prop. 1998/99:7

16

är föreningsstämman beslutande genom i regel enkel majoritet, om inte
stadgarna föreskriver annat. Särskilt ingripande beslut, t.ex. ändring av
föreningens ändamål, torde kräva samtycke från alla medlemmar. Beslut
som strider mot föreningens ändamål eller som otillbörligt gynnar vissa
medlemmar på andras bekostnad är ogiltiga, om inte alla medlemmar,
eller i det sistnämnda fallet de vilkas rätt eftersätts, ger sitt samtycke.
Frågor om ideell förenings beslut att utesluta medlem kan, i vart fall om
det rör formella förutsättningar, prövas av domstol. Beträffande före-
ningar med utpräglat idéburen inriktning, närmast religiösa föreningar,
har det ansetts ankomma på föreningen själv att avgöra om en medlem
bör uteslutas.

Ideella föreningar kan bedriva näringsverksamhet. En begränsande
faktor är emellertid den i praxis utbildade principen att en sådan förening
inte med bibehållen rättssubjektivitet kan bedriva ekonomisk verksamhet
i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Åtminstone i teo-
rin gäller därför att den ideella föreningen kan bedriva egentlig närings-
verksamhet endast under förutsättning att syftet är något annat än att
främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Inom den ramen finns det
däremot inte några hinder mot näringsverksamhet (jfr SOU 1995:63 s.
85).

Näringsidkande ideella föreningar är bokföringsskyldiga. I större före-
ningar måste enligt 1980 års årsredovisningslag en offentlig årsredovis-
ning avges. Denna omfattar resultat- och balansräkningar samt i de allra
största föreningarna dessutom en förvaltningsberättelse. En ideell före-
ning kan vidare vara skyldig att ha en auktoriserad revisor samt att låta
sig registreras i handelsregistret.

Prop. 1998/99:7

4.2 Inkomstbeskattning

4.2.1 Allmänt

Ideella föreningar och stiftelser är som huvudregel skattskyldiga för all
inkomst. De beskattas enbart statligt. Skattesatsen är som för andra juri-
diska personer 28 procent av den beskattningsbara inkomsten. All in-
komst hänförs till inkomstslaget näringsverksamhet. Inkomstberäkningen
görs i princip enligt de generella reglerna för bolagsbeskattningen. All-
männyttiga stiftelser och allmännyttiga föreningar är dock i betydande
utsträckning skattepriviligierade.

4.2.2 Stiftelser

En stor del av stiftelserna har sådana kvalificerat allmännyttiga ändamål
att deras skattskyldighet enligt reglerna i 7 § 6 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt (SIL) är begränsad till inkomst av näringsverk-
samhet som hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. I
praktiken innebär detta att s.k. kvalificerat allmännyttiga stiftelser varken
beskattas för löpande kapitalavkastning eller reavinster.

2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 7

För att en stiftelse skall hänföras till denna kategori skall den ha till
huvudsakligt ändamål att stärka rikets försvar, främja vård och uppfost-
ran av barn, stödja undervisning eller utbildning, utöva hjälpverksamhet
bland behövande, främja vetenskaplig forskning eller nordiskt samarbete.
Den begränsade skattskyldigheten förutsätter också att stiftelsen inte har
till ändamål att gynna viss familj eller vissa familjer eller bestämda per-
soner (familjestiftelse). Ytterligare en förutsättning är att stiftelsen
löpande använder minst cirka 80 procent av avkastningen för det allmän-
nyttiga ändamålet.

4.2.3 Ideella föreningar

De ideella föreningarna är fr.o.m. 1979 års taxering i stor utsträckning
befriade från inkomstskatt (prop. 1976/77:135, SkU 1976/77:45, SFS
1977:572). En ideell förening som uppfyller vissa villkor är skattebefriad
för all annan inkomst än sådan inkomst av näringsverksamhet som hän-
för sig till innehav av fastighet eller till rörelse (7 § 5 mom. fjärde stycket
jämfört med första stycket SIL). Ett första villkor är att föreningen har
till huvudsakligt syfte att - utan begränsningar till vissa bestämda
personers ekonomiska intressen - främja sådana allmännyttiga ändamål
som enligt 7 § 6 mom. SIL leder till skattebefrielse för stiftelse eller
andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala,
politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella
ändamål. Föreningen skall i princip uteslutande tillgodose det
kvalificerade ändamålet. Det krävs vidare att föreningen är öppen, dvs.
ingen får vägras medlemskap om det inte finns särskilda skäl. Slutligen
skall föreningen bedriva verksamhet som är skälig med hänsyn till dess
inkomster. I allmänhet krävs att föreningen använder minst 80 procent av
sin inkomst till det priviligierade ändamålet sett över en längre
tidsperiod.

Även fastighetsinkomster undantas från skattskyldighet om fastigheten
till övervägande del används i den allmännyttiga verksamheten (7 § 5
mom. första stycket SIL).

Allmännyttiga ideella föreningar frikallas vidare från skattskyldighet
för sådan inkomst av näringsverksamhet som har naturlig anknytning till
föreningens allmännyttiga ändamål eller som av hävd utnyttjats som
finansieringskälla för ideellt arbete. Ett exempel på en näringsverksamhet
som kan anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål är att en
idrottsförening anordnar en mindre servering för dem som använder
föreningens anläggningar. Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att
finansiera den ideella verksamheten räknas bl.a. anordnande av bingo,
fester, basarer samt försäljnings- och insamlingskampanjer. Från en all-
männyttig ideell förenings taxerade inkomst medges enligt 8 § SIL ett
grundavdrag om 15 000 kronor.

Enligt den ursprungliga lydelsen av skattefrihetsregeln gällde skattebe-
frielsen ”sådan inkomst av ... rörelse som till huvudsaklig del härrör från
verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga
ändamål”. Enligt förarbetena skulle huvudsaklighetsbedömningen göras

Prop. 1998/99:7

18

särskilt för varje förvärvskälla (prop. 1976/77:135 s. 85). Innebörden var
att all inkomst av en förvärvskälla undantogs från beskattning om verk-
samheten i förvärvskällan till huvudsaklig del (80 - 85 procent) var av
sådant slag att den i princip var skattefri. Om denna förutsättning inte var
uppfylld skulle all inkomst av förvärvskällan beskattas. Indelningen i
förvärvskällor inom inkomstslaget rörelse skulle göras enligt då gällande
bestämmelser i 18 § kommunalskattelagen (1928:370), KL.

I samband med 1990 års skattereform slopades förvärvskälleindel-
ningen för juridiska personer och alla inkomster hänförs till en och
samma förvärvskälla. Det ansågs emellertid att skattefrihetsreglema för
ideella föreningar (liksom för stiftelser) skulle behållas i sak oförändrade
i avvaktan på resultatet av Stiftelse- och föreningsskattekommitténs ar-
bete. I detta syfte gjordes ett tillägg i 7 § 5 mom. SIL som klargör att
skattebefrielse kommer i fråga beträffande inkomst som hänför sig till
”särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse” och att huvudsaklighets-
bedömningen skall avse inkomsten av den enhet som den särskilda för-
värvsverksamheten utgör. Med uttrycket ”särskild förvärvsverksamhet”
åsyftas vad som enligt äldre bestämmelser i 18 § KL utgjorde en särskild
förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse (se prop. 1989/90:110 s. 579
och 707).

4.2.4 Deklarationsskyldighet

Enligt 2 kap. 8 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-
gifter (LSK) är allmännyttiga ideella föreningar deklarationsskyldiga om
bruttointäkterna överstiger 15 000 kr. För övriga ideella föreningar samt
avkastningsstiftelser och verksamhetsstiftelser är gränsen 100 kr. Dekla-
rationsskyldighet föreligger också om de skattepliktiga förmögenhetstill-
gångama överstiger 25 000 kr.

Om en förening eller stiftelse är helt eller delvis frikallad från skatt-
skyldighet skall en s.k. särskild uppgift lämnas till skattemyndigheten.
Den skall ta upp inkomster och utgifter under räkenskapsåret samt
tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall
upplysning lämnas om de omständigheter som anses motivera frikallelse
från skattskyldighet (2 kap. 26 § LSK). Bestämmelserna om
förseningsavgift gäller för särskild uppgift [5 kap. 5 § taxeringslagen
(1990:324)].

Prop. 1998/99:7

5 Åtgärder för att undvika kedjebeskattning

Regeringens förslag: Reglerna om skattefrihet för utdelning på
näringsbetingade aktier utvidgas till att gälla också utdelningar som
tillfaller stiftelser och ideella föreningar.

Uttagsbeskattning skall ske om skattskyldighet för inkomst av en
förvärvskälla helt eller delvis har upphört.

19

Promemorians förslag: Skiljer sig från regeringens vad gäller frågan Prop- 1998/99:7
om uttagsbeskattning.

Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker
förslaget eller har inte haft några synpunkter i sak. Sveriges
Fastighetsägareförbund anser t.ex. att det ur neutralitetssynpunkt är
motiverat att medge ideella föreningar och stiftelser skattefrihet på
näringsbetingade aktier och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund
SRF anser att det är angeläget att förslaget genomförs, eftersom det
bidrar till att öka enhetligheten i skattereglerna. Riksskatteverket (RSV)
avstyrker förslaget såvitt gäller de ideella föreningarna. RSV anser att om
skattefrihet införs för utdelning på näringsbetingade aktier och andelar
till ideella föreningar kommer sådan utdelning att i stor utsträckning bli
obeskattad. Att ett sådant förhållande redan gäller för sparbanker och
ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter, som också är enkelbeskattade, är
enligt RSV:s mening inte tillräckligt starkt motiv för att införa det även
för ideella föreningar. Sparbanker och försäkringsföretag står under
särskild samhällelig kontroll och förekommer i ett tämligen litet antal.
För ideella föreningar finns i dag ingen jämförbar reglerande lagstiftning.
Det är tämligen lätt att bilda eller lägga ned en ideell förening. Någon
allmän registrering sker inte. Antalet föreningar överstiger vida det antal,
som sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsföretag förekommer i.
Även om en näringsidkande ideell förening är bokföringsskyldig har
föreningarna ofta svårt att fullgöra bokföringsskyldigheten på ett
tillfredsställande sätt. En ideell förening kan utan större kompliktationer
tillägna sig en annan skattestatus genom en förändring av ändamåls- och
fullfölj dsrekvisit. Det finns inte heller krav på styrelsesammansättning,
revision och liknande. Svenska Revisorssamfundet SRS avstyrker
förslaget, som enligt samfundets uppfattning kan öppna möjligheter till
skatteundandragande. Detta i kombination med att stiftelser och ideella
föreningar är mindre lämpliga associationsformer för att bedriva
näringsverksamhet gör att behovet av åtgärderna inte framstår som
påkallat.

Skälen för regeringens förslag: I Sverige beskattas ett aktiebolags
eller en ekonomisk förenings vinst både i företagsledet genom
bolagsskatten och i ägarledet genom beskattning av utdelning eller
reavinst. Skatteplikt för aktieutdelning innebär att skatt skulle tas ut i
flera led i företagssektorn när en utdelningsinkomst slussas genom en
koncern. I sådana fall talar man om kedjebeskattning.

För att förhindra kedjebeskattning finns särskilda regler. Enligt 7 § 8
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) är vissa kategorier
av ägarföretag frikallade från skattskyldighet på s.k. näringsbetingade
aktier och andelar. Som näringsbetingad aktie eller andel anses aktie eller
andel under förutsättning antingen att ägarföretaget har ett aktie- eller an-
delsinnehav i det utdelande företaget som motsvarar minst en fjärdedel
av röstetalet i det företaget eller att det görs sannolikt att innehavet av
aktien eller andelen betingas av verksamhet som bedrivs av företaget
eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organi-
satoriska förhållanden kan anses stå det nära. Aktien eller andelen får inte
vara omsättningstillgång.

20

Skälen för detta undantag från kedjebeskattning är att det har ansetts
rimligt att inte beskatta ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som
tar emot utdelning om aktie- eller andelsinnehavet utgör ett alternativ till
den verksamhet som företaget självt bedriver. Skattefrihet för utdel-
ningen har däremot inte ansetts motiverad om innehavet har karaktär av
ren kapitalplacering.

Reglerna om skattefrihet för utdelning på näringsbetingade aktier och
andelar i 7 § 8 mom. SIL gällde tidigare endast för aktiebolag och eko-
nomiska föreningar. I samband med skattereformen utvidgades reglerna
till att gälla också utdelningar som tillfaller ömsesidiga skadeförsäkrings-
företag och sparbanker. Skälen för denna utvidgning framgår av skattere-
formens förarbeten (prop. 1989/90:110 s. 551 f.). Här framhålls att det
primära syftet med bestämmelserna - att undanta vinster från kedjebe-
skattning - i och för sig talar mot en utvidgning av skattefriheten för
denna typ av företag, eftersom de saknar ägare. Å andra sidan framstår
det som omotiverat att skattereglerna skall avhålla sådana företag från att
lägga vissa funktioner i ett dotterbolag eller från att samverka med andra
i gemensamägda bolag. Vid den avvägningen väger, enligt föredragande
statsrådet, det senare skälet tyngre.

Det är i och för sig riktigt att inte vare sig stiftelser eller ideella före-
ningar är lämpliga associationsformer för att bedriva näringsverksamhet.
För stiftelsernas del behandlas frågan i förarbetena till stiftelselagen
(prop. 1993/94:9 s. 60 f.). Det ställningstagande som görs där är dock att
stiftelser även fortsättningsvis skall ha rätt att bedriva näringsverksamhet.
Det finns sannolikt omkring 50 000 stiftelser i landet. Det övervägande
flertalet av dem främjar syften som från samhällets synpunkt är
angelägna. Stiftelserna förvaltar en stor förmögenhetsmassa och de delar
årligen ut ansenliga belopp, främst till stöd åt den vetenskapliga
forskningen. Stiftelsen har även blivit en vanlig form för samverkan
mellan staten och/eller kommuner på ena sidan samt privata intressenter
på den andra sidan.

Vad gäller de ideella föreningarna finns - som tidigare framhållits -
inte någon associationsrättslig reglering. Den ideella föreningen är
emellertid en tillåten företagsform även om den i praxis utbildade
principen att en sådan förening inte med bibehållen rättssubjekti vitet kan
bedriva ekonomisk verksamhet i syfte att främja medlemmarnas ekono-
miska intressen är en begränsning.

Enligt regeringens mening bör skattelagstiftningen i princip vara neu-
tral i förhållande till olika möjliga företagsformer. I den mån någon asso-
ciationsform bedöms vara olämplig för näringsverksamhet bör det i
första hand hanteras i den civilrättsliga lagstiftningen. En annan sak är
givetvis att civilrättsliga regler ur skatteperspektiv kan vara bristfälliga
och motivera en skattemässig särbehandling.

RSV:s och Svenska Revisorsamfundets SRS kritik kan till stor del
sammanfattas med att man befarar att förslagen ger möjligheter till
skatteundandragande. Riskerna för skatteundandragande och för en
lagstridig användning av stiftelser resp, ideella föreningar skall
naturligtvis inte underskattas. Som påpekats av Stiftelse- och förenings-
skattekommittén (SOU 1995:63 s. 87) rör det sig i första hand om ett

Prop. 1998/99:7

21

missbruk av de civilrättsliga reglerna och det är då naturligt att motåtgär-
der vidtas på den civilrättsligt administrativa sidan. Stiftelselagen
(1994:1220) innehåller redan nu en reglering som ger möjligheter till en
långtgående kontroll och tillsyn av näringsdrivande stiftelser. Riksdagen
har dessutom nyligen beslutat (prop. 1997/98:98, bet. 1997/98:LU22,
rskr. 1997/98:221) — bl.a. i syfte att förhindra att stiftelser används som
redskap i ekonomisk brottslighet - dels att stiftelseregistret skall
innehålla uppgift om stiftelseföreträdamas personnummer eller
organisationsnummer, dels vissa ändringar i handelsregisterlagen
(1974:157). Det sistnämnda innebär att handelsregistrets uppgifter om
olika slag av näringsidkare skall kompletteras i vissa avseenden. Bl.a.
skall det vid registrering av handelsbolag i vilka en stiftelse med egen
förvaltning är bolagsman antecknas personuppgifter för dem som är
styrelseledamöter i stiftelsen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli
1998.

När det gäller de ideella föreningarna kan avsaknaden av en
civilrättslig reglering i vissa fall vara besvärande. Enligt Stiftelse- och
föreningsskattekommittén (SOU 1995:63 s. 88) har man kunnat iaktta en
tendens till missbruk av den civilrättsliga formen. Även i fråga om före-
ningarna finns emellertid viss kontroll och insyn. En näringsdrivande
förening är bokföringsskyldig och skall upprätta årsbokslut. Under vissa
förutsättningar är den skyldig att upprätta årsredovisning och att hålla
denna tillgänglig för allmänheten [2 kap. 1 och 2 §§ lagen (1980:1103)
om årsredovisning m.m. i vissa företag]. Vidare skall ideella föreningar
som utövar näringsverksamhet vara införda i handelsregistret [2 § han-
delsregisterlagen (1974:157)].

RSV har emellertid pekat på en riskfaktor som hänger samman med
skattereglerna, nämligen att en ideell förening utan större komplikationer
kan tillägna sig en annan skatterättslig status genom en förändring av sitt
ändamål eller av hur detta fullföljs. En förening skulle på detta sätt kunna
övergå från att vara fullt ut skattskyldig för sina inkomster till att bli
skattskyldig för endast en del av dem. På detta sätt skulle inte avsedda
skattelättnader kunna uppkomma. En nära till hands liggande lösning på
problemet är att införa uttagsbeskattning i de fall en ideell förening över-
går från oinskränkt till delvis inskränkt skattskyldighet.

Enligt punkt 1 sjätte stycket 2 av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370), KL, skall uttagsbeskattning ske -
under förutsättning att särskilda skäl mot det inte föreligger - om en
näringsidkare har upphört att vara skattskyldig för inkomst av en
förvärvskälla. Lydelsen fångar inte in fallet att skattskyldigheten för en
förvärvskälla har upphört endast delvis. Regeringen anser att
bestämmelserna om uttagsbeskattning bör kompletteras så att
uttagsbeskattning sker även i de fallen. Eftersom en ideell förening kan
ha såväl skattefria som skattepliktiga verksamhetsgrenar bör en
komplettering ske även för de fall då överföringar sker inom en
förvärvskälla. Regeringen har i en lagrådsremiss den 28 maj 1998 lämnat
förslag om skatteregler för omstruktureringar av företag. Lagrådet har i
sitt yttrande över den del av lagförslaget som behandlar just
uttagsbeskattning förordat att en sådan bestämmelse införs. Regeringen

Prop. 1998/99:7

22

delar Lagrådets bedömning. Ett förslag till komplettering av
bestämmelserna om uttagsbeskattning på det av Lagrådet föreslagna
sättet redovisas i den proposition om omstruktureringar och beskattning
som beslutas denna dag. Något förslag i den delen lämnas därför inte.

Avslutningsvis förtjänar det också att framhållas att reglerna i lagen
(1995:575) mot skatteflykt kan bli tillämpliga om de föreslagna reglerna
utnyttjas för förfaranden av skatteflyktskaraktär.

De argument som anfördes såväl för som emot att utvidga bestämmel-
serna till att omfatta sparbanker och ömsesidiga försäkringsföretag har
samma giltighet när det gäller stiftelser och ideella föreningar. Stiftelser
har inga ägare. Medlemmarna i en förening har inte samma ägarfunktio-
ner som aktieägarna i ett bolag eller andelsinnehavama i en ekonomisk
förening. Den ideella föreningen kan t.ex. inte dela ut sitt överskott till
medlemmarna som i en ekonomisk förening. Med hänsyn härtill talar det
primära syftet med bestämmelserna, att undanta vinster från kedjebe-
skattning, mot en utvidgning av bestämmelserna i 7 § 8 mom. SIL.

Vissa omständigheter gör vidare stiftelsen och den ideella föreningen
mindre lämpliga som associationsform för näringsverksamhet jämfört
med aktiebolag och ekonomisk förening. Det finns emellertid inte några
civilrättsliga hinder mot att näringsverksamhet bedrivs av en stiftelse
eller av en ideell förening. Starka neutralitetsskäl och önskemålet om en
enhetlig skattelagstiftning talar därför för att förslaget skall genomföras.
Skattereglerna skall inte vara utformade på ett sådant sätt att stiftelser
och ideella föreningar avhålls från att lägga vissa funktioner i ett dotter-
bolag eller från att samverka med andra i samägda bolag. Man skall
självfallet inte underskatta riskerna för skatteundandragande. Enligt rege-
ringens mening torde emellertid förekommande missbruk främst avse
redan de civilrättsliga regelverket och eventuella motåtgärder bör i första
hand sättas in på det området.

I likhet med vad som i samband med skattereformen ansågs gälla för
sparbanker och ömsesidiga försäkringsföretag far argumenten för att ut-
vidga tillämpningsområdet för reglerna om skattefrihet för utdelning på
näringsbetingade aktier anses väga tyngre. Bestämmelserna bör därför
utvidgas till att gälla också utdelning som tillfaller stiftelser och ideella
föreningar. En sådan utvidgning kan emellertid inte göras undantagslös
utan att komma i konflikt med reglerna om skattebefrielse för stiftelser
och ideella föreningar. Den situationen skulle nämligen kunna inträffa att
en utdelning i princip är skattefri såväl enligt reglerna om utdelning på
näringsbetingade aktier och andelar som enligt reglerna om
skattebefrielse för stiftelser och ideella föreningar. Enligt de senare
reglerna gäller som villkor för skattebefrielsen bl.a. att utdelningen
används på visst sätt. Det skulle komplicera tillämpningen om en
utdelning kunde bli skattebefriad enligt båda regelsystemen. För att
undvika sådana svårigheter bör därför reglerna om skattefrihet för
utdelning på näringsbetingade aktier och andelar endast omfatta sådan
utdelning som stiftelsen eller den ideella föreningen inte är befriad från
skattskyldighet för enligt reglerna om skattebefrielse för stiftelser och
ideella föreningar. Som angetts ovan anser regeringen också att det är
nödvändigt att komplettera reglerna om uttagsbeskattning.

Prop. 1998/99:7

23

Koncernbidrag

Prop. 1998/99:7

Regeringens förslag: Koncernbidrag skall kunna ges i koncerner där
moderföretaget är en stiftelse eller en ideell förening. Detta gäller
dock inte allmännyttiga ideella föreningar eller vissa stiftelser.

Promemorians förslag: Förslaget överensstämmer i sak med
regeringens förslag men har av rättstillämpningsskäl fatt en annan
lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig tillstyrker
förslaget eller har inget att erinra i sak. Riksskatteverket (RSV) tillstyrker
förslaget delvis och Svenska Revisorsamfundet SRS avstyrker det helt.
Deras synpunkter redovisas i föregående avsnitt. I det avsnittet redovisas
även övriga synpunkter på förslaget. RSV påpekar att lagen (1993:1539)
om avdrag för underskott av näringsverksamhet bör justeras om förslaget
genomförs.

Skälen för regeringens förslag: Varje företag inom en koncern är ett
särskilt skattesubjekt. Koncernen som sådan beskattas inte. På olika sätt
tar man dock hänsyn till koncemförhållandet. Det mest tydliga exemplet
på detta är reglerna om öppna koncernbidrag.

Koncernbidrag innebär en renodlad vinstöverföring och resultatutjäm-
ning mellan två koncernföretag. 12 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt (SIL) anges de förutsättningar som skall vara uppfyllda för
att koncernbidrag skall få lämnas med skattemässig verkan. Moderföre-
taget skall vara ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller
ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Dotterföretaget skall vara ett
aktiebolag eller en ekonomisk förening. Inget av företagen får vara scha-
blonbeskattat bostadsföretag, investmentföretag eller förvaltningsföretag.
Vidare ställs ett antal ytterligare krav, bl.a. att moderföretaget ägt mer än
nio tiondelar av aktierna eller andelarna i dotterföretaget och att denna
ägargemenskap funnits under hela beskattningsåret.

Om förutsättningarna i 2 § 3 mom. SIL är uppfyllda anses koncernbi-
draget som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för
mottagaren även om bidraget för givaren inte utgör omkostnad för intäk-
ternas förvärvande eller bibehållande.

I samband med skattereformen utvidgades rätten att ge koncernbidrag
till koncerner där moderföretaget är en sparbank. Utvidgningen motive-
rades på samma sätt som angavs för att sparbanker inte skulle beskattas
för utdelning på näringsbetingade aktier (prop. 1989/90:110 s. 553).

I föregående avsnitt föreslås att stiftelser och ideella föreningar inte
skall beskattas för utdelning på näringsbetingade aktier. Det finns ett nära
samband mellan reglerna om kedjebeskattning av utdelningar och be-
stämmelserna om koncernbidrag. Skattereglerna bör inte diskriminera
någon för näringsdrift tillåten företagsform. Dessa omständigheter talar
för att det bör vara möjligt att ge koncernbidrag även i koncerner där
moderföretaget är en stiftelse eller en ideell förening. Regeringens över-
väganden med anledning av remissyttrandena redovisas i föregående av-
snitt.

24

Den föreslagna möjligheten att ge koncernbidrag gäller oinskränkt
skattskyldiga subjekt. I fråga om begränsat skattskyldiga subjekt måste
ytterligare några aspekter beaktas. Koncembidragsreglema kan först och
främst inte gärna omfatta subjekt som inte skulle ha avdragsrätt för ett
lämnat koncernbidrag eller inte vara skattskyldigt för ett mottaget
koncernbidrag. Man skulle visserligen kunna hävda att en verksamhet
som bedrivits indirekt genom ett aktiebolag inte bör behandlas
annorlunda skattemässigt än om verksamheten bedrivits i egen regi. Att
låta skattebefriade subjekt omfattas av koncembidragsreglema skulle
emellertid medföra att bolagsinkomst helt undgick beskattning. Detta
skulle innebära en alltför långtgående lättnad i beskattningen av dessa
subjekt. En sådan ordning skulle vidare innebära att företag med sådana
ägare fick försteg ur konkurrenssynpunkt framför andra företag med
andra ägare. Det är därför uteslutet att låta skattebefriade subjekt
omfattas av möjligheten till koncernbidrag.

En alternativ lösning, att endast låta koncembidragsreglema gälla till
den del stiftelsen eller föreningen är skattskyldig för inkomst av närings-
verksamhet, ter sig materiellt mer rimligt men skulle bli praktiskt ohan-
terlig. Det skulle göra det nödvändigt att återinföra förvärvskälleindel-
ningen för aktiebolag.

Slutsatsen blir alltså att såväl materiella som hanteringsmässiga skäl
talar emot att låta skattesubjekt som inte är fullt ut skattskyldiga för in-
komst av näringsverksamhet omfattas av koncembidragsreglema.

Förslaget föranleder, förutom ändringen av 2 § 3 mom. SIL, juste-
ringar av 11 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder och 3^1 § lagen
(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet.

Prop. 1998/99:7

7 Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Uppräkningen av moderföretag som kan ge
koncernbidrag ändras. ”Svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag”
ersätts med ”svenskt ömsesidigt försäkringsföretag”. Motsvarande
ändring görs i reglerna om vilka företag som kan ta emot utdelning på
näringsbetingade aktier utan beskattning.

Skälen for regeringens förslag: Under beredningen av förslagen i
promemorian har det, bl.a. av Folksam, påpekats att begränsningen i 2 §
3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) till skadeförsäk-
ringsföretag är obehövlig.

Bestämmelserna om ”öppna” koncernbidrag infördes år 1965 (prop.
1965:126, bet. 1965:BevU43, SFS 1965:573). Dessförinnan medgavs
avdrag för koncernbidrag i den mån de utgjort en driftkostnad i givarens
verksamhet. I samband med skattereformen formulerades bestämmelsen
om på så sätt att vissa typer av företag som inte omfattades av bestäm-
melserna räknades upp. Dessförinnan gällde att den huvudsakliga verk-
samheten skulle avse jordbruksfastighet, annan fastighet eller annan

25

rörelse än försäkringsrörelse som bedrevs av livförsäkringsanstalt. År
1993 togs livföräkringsföretag bort ur uppräkningen (prop. 1992/93:187,
bet. 1992/93 :SkU31, SFS 1993:939). Enligt propositionen (prop.
1992/93:187 s. 171) fanns det inget skäl att undanta livförsäkrings-
företagen från rätten att ge och ta emot koncernbidrag. Det underströks
emellertid att en sådan överföring av koncernbidrag endast skulle kunna
göras mellan företag i en livförsäkringskoncem som beskattas enligt SIL.
Genom den dåvarande utformningen av den särskilda avkastningsskatten
för livförsäkringsföretag aktualiserades en inkomstbeskattning med stöd
av SIL endast i fondförsäkringsbolag. Reglerna har senare ändrats så att
även verksamhet hänförlig till gruppliv- och sjukförsäkringar blir
föremål för vanlig inkomstbeskattning. Koncembidragsreglema bör
därför avse alla försäkringsföretag. En motsvarande justering bör göras i
fråga om vilka företag som enligt 7 § 8 mom SIL kan ta emot utdelning
på näringsbetingade aktier utan beskattning.

8 Inskränkning av beloppsspärren vid vissa
ägarförändringar

Regeringens förslag: Beloppsspärren i lagen om avdrag för under-
skott av näringsverksamhet skall inte tillämpas om ägarförändringen
föranleds av arv, testamente, bodelning eller ändrade familj eförållan-
den. Spärren skall inte heller tillämpas i sådana fall då en delägare tar
över ett företag som han redan tidigare varit företagsledare i.

Prop. 1998/99:7

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget.
Hovrätten för Övre Norrland ställer sig frågande till lagtextens exempli-
fieringar av ändrade familjeförhållanden. Enligt hovrätten kan det räcka
med att i lagtexten inskränka sig till formuleringen ”ändrade familjeför-
hållanden”. Svenska Revisorsamfundet SRS framhåller att med ändrade
familjeförhållanden bör likställas förfaranden som medför att någon
skatterättsligt blir att anse som gift såsom vid registrering av partnerskap
och när samboenden får gemensamt barn.. Sveriges Fastighetsägare-
förbund anser att även förvärv genom gåva bör undantas från spärrens
tillämpning så att generationsskiften under ägarens livstid inte försvåras.

Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1993:1539) om avdrag
för underskott av näringsverksamhet (AUL) kan vissa spärregler bli
tillämpliga om ett förlustföretag omfattas av en ägarförändring. 5 § be-
handlar ägarförändringar som föranleds av att ett annat rättssubjekt (bl.a.
fysisk person) förvärvar ett förlustföretag. Vid sådana ägarförändringar
tillämpas beloppsspärren i 7 §. Enligt denna faller gammalt underskott
bort till den del underskottet överstiger 200 procent av kostnaden för att
erhålla det bestämmande inflytandet i det förvärvade företaget. Enligt 5 §
punkt 1 skall en ägarförändring anses ha skett om ett annat rättssubjekt

26

(den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande över förlustföretaget.
Enligt punkt 2 skall en ägarförändring också anses ha skett om flera så-
dana rättssubjekt under en femårsperiod får ett bestämmande inflytande
över förlustföretaget genom att var för sig förvärva minst fem procent av
samtliga röster i företaget.

Med annat rättssubjekt förstås enligt definitionen i 3 § bl.a. fysisk per-
son. Närstående personer såsom föräldrar, make, barn, syskon, syskons
make m.fl. räknas därvid som en person.

Ett annat rättssubjekt skall enligt 5 § andra stycket anses ha ett be-
stämmande inflytande över ett företag om företaget skulle ha varit dotter-
företag till rättssubjektet om detta varit ett aktiebolag. Ett bestämmande
inflytande föreligger således t.ex. om en fysisk person ensam förvärvar
aktier motsvarande mer än 50 procent av rösterna i företaget.

Såsom anförs i promemorian kan ägarförändringar inträda i situationer
där det framstår som inkonsekvent eller olämpligt att beloppsspärren ut-
löses. Sådana fall har uppmärksammats av bl.a. Riksskatteverket som i
RSV Rapport 1995:10 Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen
föreslagit vissa lagändringar. Som exempel på fall där beloppsspärren
torde kunna utlösas har anförts att två delägare gifter sig med varandra
eller far ett gemensamt barn. I RSV-rapporten föreslogs att en
ägarförändring endast skall anses uppkomma om aktierna i ett för-
lustföretag förvärvas genom köp, byte eller ett därmed jämförligt förvärv.
Mot en sådan lösning görs i promemorian invändningen att den möjlig-
gör gåva av underskottsavdrag och att det kan vara svårt att kontrollera
huruvida givaren fatt något i utbyte genom ett sidoavtal eller dylikt.
Ägarförändringar genom gåva bör enligt promemorian därför alltjämt
kunna utlösa beloppsspärren. I stället begränsas enligt förslaget i prome-
morian undantagen till ägarförändringar som föranleds av arv, testa-
mente, bodelning resp, ägarförändringar som uppkommer genom att del-
ägare till följd av ändrade familjeförhållanden såsom ingående av äkten-
skap, adoption eller tagande av styvbarn eller fosterbarn.

Regeringen gör följande bedömning. När det gäller frågan om även
gåva bör omfattas av undantaget kan så vitt gäller generationsskiften
framhållas att beloppsspärren inte är tillämplig om den nya ägaren är när-
stående till den gamla ägaren. Spärren kan således inte tillämpas om akti-
erna i ett förlustföretag överlåts t.ex. från far till son. Om gåva skall om-
fattas av den nu aktuella inskränkningen kan det bli lättare att kringgå
spärren, t.ex. genom förvärv i två steg (först försäljning av ett stort antal
aktier, därefter gåva av en aktie). Regeringen ansluter sig i denna del till
bedömningen i promemorian.

När det gäller undantaget för ägarförändringar som kan inträffa till
följd av ändrade familjeförhållanden delar regeringen hovrättens uppfatt-
ning att det inte är nödvändigt att ange några exemplifieringar i lagtexten.
De situationer som avses är när två eller flera delägare blir närstående till
varandra och därigenom kommer upp i sådana aktie- eller andelsinnehav
att spärregeln skulle utlösas.

I RSV-rapporten och promemorian behandlas också en annan situation
där tillämpligheten av beloppsspärren kan anses stötande. Som exempel
anges det fall att den ene kompanjonen löser ut den andre i ett fåmansfö-

Prop. 1998/99:7

27

retag i vilket två verksamma kompanjoner äger hälften vardera. I pro-
memorian föreslås en lättnadsregel av innebörd att om den nya majori-
tetsägaren under de två närmaste föregående beskattningsåren haft ställ-
ning som företagsledare i företaget skall beloppsspärren inte tillämpas.
Regeringen delar bedömningen i promemorian.

Förslagen föranleder ändringar i 5 § AUL.

Prop. 1998/99:7

9 Statsfinansiella effekter

Några möjligheter att med någon grad av precision beräkna de
statsfinansiella effekterna av förslagen finns inte på grund av avsaknad
av statistiskt material. De statsfinansiella effekterna måste därför
bedömas utifrån ett mer allmänt resonemang.

Förslagen i fråga om stiftelser och ideella föreningar (avsnitt 5 och 6)
avser stiftelser och ideella föreningar som är skattskyldiga för all
inkomst. Hur många av dessa som bedriver verksamhet genom
aktiebolag är inte känt. Enligt regeringens bedömning kan det i praktiken
endast vara fråga om ett fatal skattskyldiga som omfattas av de
föreslagna reglerna. Antalet sådana subjekt som över huvud taget har
intresse av att bedriva verksamhet genom bolag är först och främst av
naturliga skäl utomordentligt begränsat. Ett annat skäl är att nuvarande
skatteregler i betydande utsträckning kan sägas motverka eventuellt
intresse for ifrågavarande subjekt att bedriva en del av sin verksamhet
genom bolag. Gällande regler kan alltså, åtminstone i viss utsträckning,
sägas vara prohibitiva i detta hänseende. Ett annat synsätt när det gäller
att bedöma de statsfinansiella effekterna utgår ifrån att ifrågavarande
skattesubjekt typiskt sett bedriver verksamhet utan primärt vinstsyfte. Ett
överskott i en verksamhetsgren som bedrivs i bolagsform torde många
gånger kunna tas i anspråk genom att bolaget tillförs annan verksamhet
från den ägande stiftelsen eller föreningen.

Förslagen beträffande ömsesidiga försäkringsföretag (avsnitt 7) och
förslagen till inskränkningar i beloppsspärren vid vissa ägarförändringar
(avsnitt 8) är båda närmast av rättelsekaraktär och avser endast ett fatal
skattskyldiga.

Enligt regeringens bedömning måste mot ovanstående bakgrund de
statsfinansiella effekterna av förslagen bedömas som starkt begränsade
och uppgå till högst ett fatal miljoner kronor.

28

Prop. 1998/99:7

10 F örfattningskommentarer

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Anvisningar

till 22 §

punkt 1

Enligt nuvarande lydelse av sjätte stycket skall uttagsbeskattning ske -
under förutsättning att särskilda skäl inte föreligger - om en
näringsidkare har uphört att vara skattskyldig för inkomst av en
förvärvskälla. Lydelsen fångar inte in fallet att skattskyldigheten för en
förvärvskälla har upphört endast delvis. En allmännyttig ideell förening
kan t.ex. vara undantagen från skattskyldighet från såväl inkomst av
kapitalförvaltning (7 § 5 mom. första stycket SIL) som från inkomst av
en rörelse som har naturlig anknytning till föreningens ändamål (7 § 5
mom. andra stycket SIL). En sådan förening kan, om rörelsen ändrar
inriktning, gå miste om frikallelsen från skattskyldighet för inkomst av
rörelsen samtidigt som frikallelsen från inkomst av kapitalförvaltningen
kvarstår.

I sjunde stycket görs en precisering.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

2 § 3 mom.

Ändringarna i första stycket innebär att kretsen av företag som med
skattemässig verkan kan ge och ta emot koncernbidrag har utvidgats med
stiftelser och ideella föreningar. Ett villkor härför är att stiftelsen eller
den ideella föreningen inte är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 3-6
mom. SIL. Vidare har ett villkor för att få tillämpa koncembidrags-
reglema fatt en ny lydelse. Genom ändringen som motiveras i avsnitt 7
omfattas även ömsesidiga livförsäkringföretag av möjligheten till
koncernbidrag.

7 § 8 mom.

Tillägget i tredje stycket innebär att skattefri utdelning skall kunna tas
emot även av stiftelser och ideella föreningar under förutsättning att de
inte är frikallade från skattskyldighet enligt 3-6 mom. SIL. Motiven till

29

ändringarna i uppräkningen av företag som är frikallade från Prop. 1998/99:7
skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier finns i avsnitten

5 och 7.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder

11 §

Ändringarna är justeringar till följd av den nya lydelsen av 2 § 3 mom.
SIL.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet

Ändringarna i första och tredje styckena föranleds av att stiftelser och
ideella föreningar ges rätt att ge och ta emot koncernbidrag.
Bankaktiebolag har tagits bort från definitionen av företag i första
stycket, eftersom de fr.o.m. den 1 januari 1999 regleras av aktie-
bolagslagens bestämmelser.

I tredje stycket görs ett par ändringar i fråga om bestämningen av
begreppet bestämmande inflytande. I fråga om stiftelser hänvisas till
stiftelselagen. I fråga om ideella föreningar görs - på samma sätt som
redan gäller för utländska bolag - en hänvisning till aktiebolagslagen.
Hänvisningen till bankaktiebolagslagen (1987:618) tas bort, eftersom den
upphör att gälla fr.o.m. den 1 januari 1999.

I andra stycket införs några undantag från bestämmelserna i första
stycket. En ägarförändring enligt första stycket 1 eller 2 skall inte anses
ha uppkommit om det bestämmande inflytandet respektive förvärvet av
aktierna eller andelarna erhålls genom arv, testamente, bodelning eller
ändrade familjeförhållanden. Med ändrade familjeförhållanden avses
t.ex. att delägare gifter sig med varandra, registrerar partnerskap eller far
barn. En ägarförändring enligt första stycket 1 skall inte anses ha upp-
kommit för det fall den nya ägaren de två närmast föregående beskatt-
ningsåren haft ställning som företagsledare enligt punkt 14 av anvisning-
arna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Undantagen innebär att
beloppsspärren i 7 § inte blir tillämplig i dessa situationer.

30

Sammanfattning av promemorian
Koncembeskattningsfrågor för ideella föreningar och
stiftelser, m.m. Ds 1998:4

I promemorian föreslås att reglerna om skattefrihet för utdelning på
näringsbetingade aktier utvidgas till att gälla också utdelningar som
tillfaller stiftelser och ideella föreningar. Vidare föreslås att en möjlighet
införs att ge koncernbidrag i koncerner där moderföretaget är en stiftelse
eller en ideell förening. Dessutom föreslås inskränkningar av
beloppsspärren i lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet
samt en utvidgning av rätten att föra över expansionsmedel och
periodiseringsfonder vid byte av företagsform.

Prop. 1998/99:7

Bilaga 1

31

Promemorians lagförslag i relevanta delar

Prop. 1998/99:7

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. och 7 § 8 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

3 mom.2 Äger svenskt
aktiebolag, svensk ekonomisk
förening, svensk sparbank eller
svenskt ömsesidigt skadeförsäk-
ringsbolag (moderföretag) mer än
nio tiondelar av aktierna eller
andelama i ett eller flera svenska
aktiebolag eller svenska ekonom-
iska föreningar (helägda dotter-
företag), skall koncernbidrag som
moderföretaget lämnar till helägt
dotterföretag eller som sådant
företag lämnar till moderföretaget
eller till annat helägt dotterföretag
hos moderföretaget anses som
avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för
mottagaren, även om bidraget inte
för givaren utgör omkostnad för
intäkternas förvärvande eller bibe-
hållande. Som förutsättning för
detta gäller

a) att varken givare eller mot-
tagare är bostadsföretag enligt 7
mom., investmentföretag enligt 10
mom. eller förvaltningsföretag
enligt 7 § 8 mom. andra stycket,

Föreslagen lydelse

3 mom. Äger svenskt
aktiebolag, svensk ekonomisk
förening, svensk sparbank, svenskt
ömsesidigt skadeförsäkrings-
företag, svensk stiftelse eller
svensk ideell förening (moder-
företag) mer än nio tiondelar av
aktierna eller andelama i ett eller
flera svenska aktiebolag eller
svenska ekonomiska föreningar
(helägda dotterföretag), skall kon-
cernbidrag som moderföretaget
lämnar till helägt dotterföretag
eller som sådant företag lämnar till
moderföretag eller till annat helägt
dotterföretag hos moderföretaget
anses som avdragsgill omkostnad
för givaren och skattepliktig intäkt
för mottagaren, även om bidraget
inte för givaren utgör omkostnad
för intäkternas förvärvande eller
bibehållande. Som förutsättning
för detta gäller

a) att varken givare eller mot-
tagare är bostadsföretag enligt 7
mom., investmentföretag enligt 10
mom., förvaltningsföretag enligt 7
§ 8 mom. andra stycket eller
subjekt som frikallas från
skattskyldighet enligt 7 § 3 - 6
mom.,

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1995:854.

32

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års Pr°P- 1998/99:7

taxering öppet i självdeklarationen eller därvid fogad bilaga,               Bilaga 2

c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt
under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan
dotterföretaget börjat bedriva verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag,
moderföretaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,

e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag,
moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i
a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från
skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits
från det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som
under beskattningsåret hade uppburits från det mottagande
dotterföretaget samt

f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning
skall anses ha hemvist i en främmande stat.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag
som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall
bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och
skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i
första stycket a, b och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under
hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan
mottagaren börjat bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att
mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har
kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses
kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i
dotterbolag men inte i annat fall.

Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till
annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med
avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat
lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt
eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat
vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande
företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för
vidarebefordrat belopp.

Avdrag för koncernbidrag far åtnjutas endast av den som visar att
förutsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med
vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig
betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget
öppet, kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill
omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en
eller flera av de förutsättningar som anges i första - tredje styckena inte
är uppfyllda.

3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 7

8 mom.3 Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk
ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning
som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har
uppburits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har
uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande
företaget enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje
stycket nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är
avdragsgill för det utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar
värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller
indirekt - bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet
(förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den
mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning
än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för
samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte
investmentföretag som avses i 2 § 10 mom.

Svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening är med
undantag av investmentföretag och
förvaltningsföretag, frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
näringsbetingade aktier eller
andelar. Detsamma gäller svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag. Med
näringsbetingad aktie eller andel
avses aktie eller andel som inte
utgör omsättningstillgång i före-
tagets verksamhet under förut-
sättning att

Svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening är med
undantag av investmentföretag och
förvaltningsföretag, frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
näringsbetingade aktier eller
andelar. Detsamma gäller svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag samt
svensk stiftelse och svensk ideell
förening som inte är frikallad från
skattskyldighet för utdelning enligt
7 § 3 - 6 mom. Med närings-
betingad aktie eller andel avses
aktie eller andel som inte utgör
omsättningstillgång i företagets
verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det
utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel
eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande
företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen med hänsyn
till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses
stå det nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på
aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta
äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit
skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag

3 Senaste lydelse 1996:1227.

Prop. 1998/99:7

Bilaga 2

34

som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller
investmentföretaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte
uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång
av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,
föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien
eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande
företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.
Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar
tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie
eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att

1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det
fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är
underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett
enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.

Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med
vilka Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning
(avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med
den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock
endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller
avtalsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det
eller de länder där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till
obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt
skattemässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad
jämförlig beskattning.

Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och
förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie
eller andel i ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska
gemenskapen - även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för
handen - om innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25
procent eller mer av andelskapitalet i detta.

Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska
gemenskapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i
det av Europeiska gemenskapens råd den 23 juli 1990 antagna direktivet
om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och
dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995
(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är
underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett
enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.

Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om undvikande av
dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat skall vid

Prop. 1998/99:7

Bilaga 2

35

tillämpning av detta moment behandlas som utdelning på aktie eller Pr0P- 1998/99:7
andel i utländsk juridisk person hemmahörande i den främmande staten.    Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2000 års taxering.

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att ett
företags ersättningsfond övertas av ett annat företag. För sådant
medgivande krävs

1. att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget är dess
helägda dotterföretag, eller

2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,
eller

3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening vars aktier eller andelar till mer än 90 procent ägs av
moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera
av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen är ett annat
sådant aktiebolag eller sådan ekonomisk förening eller också
moderföretag eller dess helägda dotterföretag.

svensk
svensk

Vid tillämpning av första
stycket avses med moderföretag
svenskt aktiebolag,
ekonomisk förening,

sparbank eller svensk ömsesidig
skadeförsäkringsanstalt och med
helägt doterföretag svenskt
aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening vars aktier eller andelar
till mer än 90 procent ägs av
moderföretaget

tillämpning av första
avses med moderföretag
aktiebolag,
förening,
svensk

svensk
svensk
ömsesidig
svensk
ideell
helägt

Vid
stycket
svenskt
ekonomisk

sparbank,
skadeförsäkringsanstalt,
stiftelse eller svensk
förening och med

dotterföretag svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk förening
vars aktier till mer än 90 procent
ägs av moderföretaget.

Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det

36

övertagande företaget gjort en avsättning till fonden vid den tidpunkt då Prop- 1998/99:7
det överlåtande företaget gjorde avsättningen.                             Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2000 års taxering.

Förslag till ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ett förlustföretag skall - i annat fall än som anges i 4 § första stycket -
anses ha omfattats av en ägarförändring om

1. ett annat rättssubjekt (den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande
över förlustföretaget eller

2. - i annat fall än som anges i 1 - ett annat rättssubjekts förvärv av
aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en period som
omfattar fem beskattningsår för företaget, förvärvaren förvärvat aktier
eller andelar med minst fem procent av samtliga röster i företaget och
tillsammans med andra, som utgör annat rättssubjekt och som under
perioden förvärvat aktier eller andelar i företaget (de nya ägarna) med för
var och en minst fem procent av samtliga röster i företaget, sammantaget

förvärvat aktier eller andelar med
företaget.

Ett armat rättssubjekt skall vid
tillämpning av första stycket 1
anses ha bestämmande inflytande
över ett företag om företaget
skulle ha varit dotterföretag till
rättssubjektet om detta hade varit
ett aktiebolag.

mer än hälften av samtliga röster i

Ett annat rättssubjekt skall vid
tillämpning av första stycket 1
anses ha bestämmande inflytande
över ett företag om företaget
skulle ha varit dotterföretag till
rättssubjektet om detta hade varit
ett aktiebolag. Första stycket skall
inte tillämpas for det fall det
bestämmande inflytandet erhålls

1. genom arv, testamente eller
bodelning,

2.   genom ändrade famil-
jeförhållanden såsom ingående av
äktenskap, adoption eller tagande
av styvbarn eller fosterbarn, eller

3. av någon som de två närmast
föregående beskattningsåren i
företaget haft ställning som

37

4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 7

företagsledare enligt punkt 14 av Prop. 1998/99:7
anvisningarna till 32 § kommu- Bilaga 2
nalskattelagen (1928:370).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2000 års taxering.

38

Remissinstanser

Prop. 1998/99:7

Bilaga 3

Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över Finans-
departementets promemoria (Ds 1998:4) Koncembeskattningsfrågor for
ideella föreningar och stiftelser, m.m.

Efter remiss har yttrande kommit in från Riksskatteverket, Hovrätten
för Övre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Riksrevisionsverket,
Närings- och teknikutvecklingsrådet, Juridiska fakulteten vid Uppsala
universitet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Byggentreprenörerna,
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorga-
nisation, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund,
Skogsägarnas Riksförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska
Bankföreningen, Svenska handelskammarförbundet, Svenska Revisors-
samfundet SRS, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industri-
förbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, och Föreningen
Stiftelser i samverkan.

Riksskatteverket har hämtat in yttrande från Skattemyndigheterna i
Stockholms, Skåne, Västra Götalands och Värmlands län.

Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har
kommit in med ett gemensamt yttrande.

Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska bankföreningen, Svenska
handelskammarförbundet och Sveriges Industriförbund hänvisar i sina
remissvar till Näringslivets Skattedelegations yttrande.

Bokföringsnämnden, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Sveriges Aka-
demikers Centralorganisation, Företagens Nämnd för Regelgranskning
och Tjänstemännens Centralorganisation har avstått från att yttra sig.

39

Lagrådsremissens lagförslag

Prop. 1998/99:7

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommu-
nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 22 §

l.1 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar
eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten
skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och
ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för va-
ror, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller
även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga
varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista
affärshändelsen i verksamheten.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid
avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventa-
rier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av vär-
deminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra
och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en
fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den
skattskyldige begär det.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-
mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening
som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida
innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet. Detsamma gäller
vinst vid icke yrkesmässig avyttring av en medlems fordran på en sådan
ekonomisk förening, om medlemskapet betingas av medlemmens
näringsverksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av
näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra
tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1
mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1
mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om
tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknads-
värdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag
eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av närings-
verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Ut-
tag av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för upp-
värmning av den skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej. Uttag
av andra aktier än sådana som utgör omsättningstillgångar enligt punkt 4

Senaste lydelse 1997:851.

40

av anvisningarna till 21 § beskattas inte heller om aktierna delats eller
skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket eller 3 § 8 mom. tredje stycket
lagen om statlig inkomstskatt.

Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av

Prop. 1998/99:7

Bilaga 4

tjänst. Värdet av bilformån beräknas
och 4 av anvisningarna till 42 §.

Uttagsbeskattning skall även ske
- under förutsättning att särskilda
skäl mot det inte föreligger -

1. om verksamheten i en för-
värvskälla har upphört,

2. om en näringsidkare upphört
att vara skattskyldig för inkomst av
en förvärvskälla,

3. om inkomst av en förvärvs-
källa skall undantas från beskatt-
ning på grund av ett avtal om und-
vikande av dubbelbeskattning eller

4. i fråga om tillgång som har
förts över från en del av en
förvärvskälla till en annan del, om
inkomst av den senare delen men

enligt bestämmelserna i punkterna 2

Uttagsbeskattning skall även ske
- under förutsättning att särskilda
skäl mot det inte föreligger -

1. om verksamheten i en för-
värvskälla har upphört,

2. om skattskyldighet för inkomst
av en förvärvskälla helt eller delvis
har upphört,

3. om inkomst av en förvärvs-
källa skall undantas från beskatt-
ning på grund av ett avtal om und-
vikande av dubbelbeskattning eller

4. i fråga om tillgång som har
förts över från en del av en för-
värvskälla till en annan del, om
inkomst av den senare delen men

inte av den förra är undantagen från inte av den förra är undantagen från
beskattning i Sverige på grund av beskattning i Sverige på grund av
avtal om undvikande av dubbelbe- avtal om undvikande av

skattning.                           dubbelbeskattning.

I fall som avses i sjätte stycket 2 och 3 skall uttagsbeskattning dock
inte ske till den del tillgångarna i förvärvskällan knutits till ett fast drift-
ställe i Sverige. Undantas endast en del av inkomsten från en förvärv-
skälla från beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbe-
skattning, gäller sjätte stycket 3 tillgångar som är hänförliga till
motsvarande del av förvärvskällan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2000 års taxering. För beskattningsår som har påbörjats före
ikraftträdandet skall de nya bestämmelserna dock tillämpas först vid
2001 års taxering.

41

Prop. 1998/99:7

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. och 7 § 8 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

3 mom.2 Äger svenskt aktiebo-
lag, svensk ekonomisk förening,
svensk sparbank eller svenskt öm-
sesidigt skadeförsäkringsföretag
(moderföretag) mer än nio tionde-
lar av aktierna eller andelarna i ett
eller flera svenska aktiebolag eller
svenska ekonomiska föreningar
(helägda dotterföretag), skall
koncernbidrag som moderföretaget
lämnar till helägt dotterföretag
eller som sådant företag lämnar till
moderföretaget eller till annat
helägt dotterföretag hos moder-
företaget anses som avdragsgill
omkostnad för givaren och skatte-
pliktig intäkt för mottagaren, även
om bidraget inte för givaren utgör
omkostnad för intäkternas förvär-
vande eller bibehållande. Som
förutsättning för detta gäller

3 mom. Äger svenskt aktiebo-
lag, svensk ekonomisk förening,
svensk sparbank, svenskt ömsesi-
digt försäkringsföretag eller sådan
svensk stiftelse eller svensk ideell
förening som inte är frikallad från
skattskyldighet enligt 7 J 3-6
mom. (moderföretag) mer än nio
tiondelar av aktierna eller andel-
ama i ett eller flera svenska aktie-
bolag eller svenska ekonomiska
föreningar (helägda dotterföretag),
skall koncernbidrag som moder-
företaget lämnar till helägt
dotterföretag eller som sådant
företag lämnar till moderföretag
eller till annat helägt dotterföretag
hos moderföretaget anses som
avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för
mottagaren, även om bidraget inte
för givaren utgör omkostnad för
intäkternas förvärvande eller
bibehållande. Som förutsättning
för detta gäller

a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom.,
investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 § 8
mom. andra stycket,

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års
taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt
under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan
dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

Senaste lydelse 1995:854.

42

d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag,
moderföretaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,

e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag,
moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i
a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skatt-
skyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från
det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som under
beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföretaget samt

f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning
skall anses ha hemvist i en främmande stat.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag
som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall
bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och
skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i
första stycket a, b och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under
hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottaga-
ren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att motta-
garen genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat
bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga
rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag
men inte i annat fall.

Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till
annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med
avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat läm-
nas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller
genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till
mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt
till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat belopp.

Avdrag för koncernbidrag far åtnjutas endast av den som visar att för-
utsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vil-
ket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse
från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan re-
geringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för
givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av
de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda.

8 mom.3 Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk
ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning
som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppbu-
rits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppbu-
rits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget
enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan

Prop. 1998/99:7

Bilaga 4

3 Senaste lydelse 1996:1227.

43

gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det
utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar
värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller
indirekt - bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet
(förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den
mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning
än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för
samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte
investmentföretag som avses i 2 § 10 mom.

Prop. 1998/99:7

Bilaga 4

Svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening är med un-
dantag av investmentföretag och
förvaltningsföretag, frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
näringsbetingade aktier eller an-
delar. Detsamma gäller svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag. Med när-
ingsbetingad aktie eller andel av-
ses aktie eller andel som inte utgör
omsättningstillgång i företagets
verksamhet under förutsättning att

Svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening är med un-
dantag av investmentföretag och
förvaltningsföretag, frikallat från
skattskyldighet för utdelning på
näringsbetingade aktier eller an-
delar. Detsamma gäller svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt
försäkringsföretag samt sådan
svensk stiftelse och svensk ideell
förening som inte är frikallad från
skattskyldighet för utdelning enligt
3-6 mom. Med näringsbetingad
aktie eller andel avses aktie eller

andel som inte utgör
omsättningstillgång i företagets
verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det
utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel
eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande
företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av
verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå
det nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på
aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta
äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit
skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag
som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentfö-
retaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte
uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång
av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,
föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien
eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande
företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.
Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar
tillskjutet belopp eller inbetald insats.

44

Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie
eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att

1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för
det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är
underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett
enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.

Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med
vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning
(avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med
den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock
endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller av-
talsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller
de länder där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetyd-
lig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemäs-
sigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig be-
skattning.

Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvalt-
ningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller
andel i ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska ge-
menskapen - även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för
handen - om innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25 pro-
cent eller mer av andelskapitalet i detta.

Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemen-
skapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av
Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om
en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i
olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995
(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är
underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett
enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.
Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om undvikande av
dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat skall vid
tillämpning av detta moment behandlas som utdelning på aktie eller an-
del i utländsk juridisk person hemmahörande i den främmande staten.

Prop. 1998/99:7

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2000 års taxering.

45

Prop. 1998/99:7

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

11 §

Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att ett
företags ersättningsfond övertas av ett annat företag. För sådant med-
givande krävs

1. att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget är dess
helägda dotterföretag, eller

2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,
eller

3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk eko-
nomisk förening vars aktier eller andelar till mer än 90 procent ägs av
moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera
av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen är ett annat
sådant aktiebolag eller sådan ekonomisk förening eller också moderföre-

taget eller dess helägda dotterföretag.

Vid tillämpning av första
stycket avses med moderföretag
svenskt aktiebolag, svensk eko-
nomisk förening, svensk sparbank
eller svensk ömsesidig skadeför-
säkringsanstalt och med helägt
dotterföretag svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk förening
vars aktier eller andelar till mer än
90 procent ägs av moderföretaget.

Vid tillämpning av första
stycket avses med moderföretag
svenskt aktiebolag, svensk eko-
nomisk förening, svensk sparbank,
svenskt ömsesidigt försäk-
ringsföretag eller sådan svensk
stiftelse eller svensk ideell
förening som inte är frikallad från
skattskyldighet enligt 7 £ 3-6
mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt och med helägt
dotterföretag svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk förening
vars aktier eller andelar till mer än

90 procent ägs av moderföretaget.

Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det övertag-
ande företaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt då det över-
låtande företaget gjorde avsättningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2000 års taxering.

46

Prop. 1998/99:7

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Med företag avses aktiebolag,
ekonomisk förening, bankaktie-
bolag, sparbank, försäkringsbolag
eller utländskt bolag.

eller annan
person än
Med annat

3§‘

Med foretag avses aktiebolag,
ekonomisk förening, stiftelse,
ideell förening, bankaktiebolag,
sparbank, försäkringsbolag eller
utländskt bolag.

Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret
närmast före det beskattningsår företaget omfattats av en sådan ägar-
förändring som anges i 4 eller 5 §.

Med annat rättssubjekt avses
fysisk person, dödsbo, stiftelse,
ideell förening
utländsk juridisk
utländskt bolag,

rättssubjekt avses även handels-
bolag i vilket subjekt av de slag
som anges i föregående mening är
delägare. Närstående räknas som
en person. Med närstående avses
föräldrar, far- och morföräldrar,
make, avkomling, avkomlings
make, syskon, syskons make och
avkomling. Med avkomling avses
även styvbarn och fosterbarn. Med
närstående avses även dödsbon
och handelsbolag i vilka någon
sådan person som anges i fjärde
och femte meningarna är delägare.

Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från
beskattningsåret närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag
omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort
överlåtande eller övertgande företag i sådan fusion, ombildning eller
övertagande som anges i 12 § första stycket.

Med annat rättssubjekt avses
fysisk person, dödsbo eller annan
utländsk juridisk person än
utländskt bolag. Med annat
rättssubjekt avses även handels-
bolag i vilket subjekt av de slag
som anges i föregående mening är
delägare. Närstående räknas som
en person. Med närstående avses
föräldrar, far- och morföräldrar,
make, avkomling, avkomlings
make, syskon, syskons make och
avkomling. Med avkomling avses
även styvbarn och fosterbarn. Med
närstående avses även dödsbon
och handelsbolag i vilka någon
sådan person som anges i fjärde
och femte meningarna är delägare.

Senaste lydelse 1995:1617.

47

2

Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett
foretag (den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande över
förlustföretaget.

En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller
ett moderföretag till ett sådant företag fatt bestämmande inflytande över
ett annat företag (det nya dotterföretaget).

Prop. 1998/99:7

Bilaga 4

Vid tillämpning av första och
andra styckena skall ett företag
anses ha ett bestämmande
inflytande över ett annat företag
om det senare företaget är
dotterföretag till det förra företaget
enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen
(1987:667) om ekonomiska för-
eningar, 1 kap. 6 § bankaktie-
bolaglagen (1987:618), 1 kap. 2 §
sparbankslagen (1987:619), 1 kap.
5  § lagen (1995:1570) om

medlemsbanker eller 1 kap. 9 §
försäkringsrörelselagen
(1982:713). Ett utländskt bolag
skall anses ha ett bestämmande
inflytande över ett företag om
företaget skulle ha varit ett
dotterföretag till det utländska
bolaget om detta varit ett svenskt
aktiebolag.

Vid tillämpning av första och
andra styckena skall ett företag
anses ha ett bestämmande
inflytande över ett annat företag
om det senare företaget är
dotterföretag till det förra företaget
enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen
(1987:667) om ekonomiska för-
eningar, 1 kap. 6 § bankaktie-
bolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 §
sparbankslagen (1987:619), 1 kap.
5  § lagen (1995:1570) om

medlemsbanker, 1 kap. 9  §

försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 1 kap. 5 §
stiftelselagen (1994:1220). Ett
utländskt bolag eller en ideell
förening skall anses ha ett
bestämmande inflytande över ett
företag om företaget skulle ha
varit ett dotterföretag till det
utländska bolaget eller den ideella
föreningen om bolaget eller
föreningen varit ett svenskt
aktiebolag.

Ett förlustföretag skall - i annat fall än som anges i 4 § första stycket -
anses ha omfattats av en ägarförändring om

1. ett annat rättssubjekt (den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande
över förlustföretaget eller

2. - i annat fall än som anges i 1 - ett annat rättssubjekts förvärv av
aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en period som om-
fattar fem beskattningsår för företaget, förvärvaren förvärvat aktier eller
andelar med minst fem procent av samtliga röster i företaget och till-
sammans med andra, som utgör annat rättssubjekt och som under perio-
den förvärvat aktier eller andelar i företaget (de nya ägarna) med för var
och en minst fem procent av samtliga röster i företaget, sammantaget

Senaste lydelse 1995:1588.

48

förvärvat aktier eller andelar med
företaget.

Ett annat rättssubjekt skall vid
tillämpning av första stycket 1
anses ha bestämmande inflytande
över ett företag om företaget
skulle ha varit dotterföretag till
rättssubjektet om detta hade varit
ett aktiebolag.

mer än hälften av samtliga röster i

Ett annat rättssubjekt skall vid
tillämpning av första stycket 1
anses ha bestämmande inflytande
över ett företag om företaget
skulle ha varit dotterföretag till
rättssubjektet om detta hade varit
ett aktiebolag. Första stycket skall
inte tillämpas om det be-
stämmande inflytandet eller för-
värvet erhålls genom arv, testa-
mente, bodelning eller genom änd-
rade familjeförhållanden. Första
stycket 1 skall inte tillämpas om
den nya ägaren de två närmast
föregående beskattningsåren haft
ställning som företagsledare enligt
punkt 14 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Prop. 1998/99:7

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2000 års taxering.

49

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-09-02

Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne
Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.

Enligt en lagrådsremiss den 20 maj 1998 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1960:663) om ersättningsfonder,

4. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lena
Lagercrantz.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1998/99:7

Bilaga 5

50

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1998

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Sundström,
Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon

Prop. 1998/99:7

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Regeringen beslutar proposition 1998/99:7 Koncembeskattningsfrågor
för ideella föreningar och stiftelser, m.m.

51

Eländers Gotab, Stockholm 1998