Prop.
1998/99:69
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 25 mars 1999
Lena Hjelm-Wallén
Lars-Erik Lövdén
(F inansdepartementet)
I propositionen föreslås särskilda mervärdesskatteregler för investerings-
guld. Reglerna, som är baserade på ett EG-direktiv, innebär att omsätt-
ning av guld i investeringssyfte skall undantas från mervärdesskatt. Syf-
tet är att beskatta handeln med investeringsguld på samma sätt som fi-
nansiella tjänster för vilka i dag gäller ett motsvarande undantag. Syftet
är också att komma tillrätta med den konkurrenssnedvridning som råder
mellan medlemsländerna på grund av skillnader i beskattningen av in-
vesteringsguld. Reglerna har utformats så att det skall bli tekniskt möjligt
att förhindra de omfattande bedrägerier med guld som för närvarande
förekommer inom gemenskapen. Med investeringsguld menas guldtackor
och guldmynt som omsätts i investeringssyfte oavsett om guldet är repre-
senterat av värdepapper eller inte. Med skattefriheten följer inte någon
rätt till återbetalning av ingående skatt. En möjlighet att välja att bli
skattskyldig har därför införts i de fall då investeringsguldet omsätts för
industriändamål.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.
I Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 69
Prop. 1998/99:69
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Lagtext...............................................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200)...........................................................................4
2.2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)...........................................................................9
3 Ärendet och dess beredning............................................................13
4 Bakgrund.........................................................................................13
5 Den svenska guldhandeln................................................................15
6 Regeringens förslag.........................................................................15
6.1 Undantag för investeringsguld..........................................16
6.2 Begreppet investeringsguld...............................................17
6.3 Rätt till skattskyldighet i vissa fall....................................19
6.4 Återbetalning av ingående skatt........................................22
6.5 Särskilda skyldigheter för dem som handlar med
investeringsguld................................................................23
6.6 Omvänd skattskyldighet...................................................26
6.7 Transaktioner på en reglerad guldmarknad......................28
7 Ikraftträdande..................................................................................29
8 Ekonomiska konsekvenser..............................................................29
9 Författningskommentar...................................................................30
9.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200).........................................................................30
9.2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483).........................................................................39
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande över
Finansdepartementets promemoria om särskilda
mervärdesskatteregler för investeringsguld (Fi 1999:211) ..42
Bilaga 2 Lagrådets yttrande.................................................................43
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1999.........44
Rättsdatablad.................................................... 45
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Prop. 1998/99:69
Prop. 1998/99:69
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs1 i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)
dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 23 § och 10 kap. 12 § samt rubriken2 närmast
före 10 kap. 12 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 1 kap. 18 §, 3 kap.
10 a - 10 c §§, 10 kap. 11 c och 11 d §§ och 11 kap. 5 b §, samt närmast
före 3 kap. 10 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1. för sådan omsättning som an-
ges i 1 § första stycket 1, om inte
annat följer av 2-4 a: den som
omsätter varan eller tjänsten,
1 kap.
2§3
Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är
1. för sådan omsättning som an-
ges i 1 § första stycket 1, om inte
annat följer av 2-4: den som om-
sätter varan eller tjänsten,
2. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster
som avses i 5 kap. 7 §, om den som omsätter tjänsten är en utländsk fö-
retagare och förvärvaren är en näringsidkare: den som förvärvar tjänsten,
3. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster
som avses i 5 kap. 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§, om den som omsätter tjänsten
är en utländsk företagare och förvärvaren är registrerad till mervärdes-
skatt här: den som förvärvar tjänsten,
4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap.
30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,
4 a. för omsättning som anges i
1 § första stycket 1 mellan nä-
ringsidkare som är eller skall vara
registrerade till mervärdesskatt
här, av guldmaterial eller halvfär-
diga produkter med en finhalt av
minst 325 tusendelar eller av in-
vesteringsguld om den som om-
sätter guldet är skattskyldig enligt
3 kap. 10 b §: den som förvärvar
varan,
' Jfr rådets direktiv 98/80/EG av den 12 oktober 1998 om komplettering av det gemen-
samma systemet för mervärdesskatt och om ändring av direktiv 77/388/EEG - särskilda
regler för investeringsguld (EGT L 281, 17.10.1998, s. 31, Celex 398L0080).
2 Senaste lydelse 1994:1798.
3 Senaste lydelse 1997:331.
5. för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som förvär-
var varan, och
6. för import av varor: den som är skyldig att betala skatt enligt 10 §
tullagen (1994:1550) för den importerade varan.
Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i
6 kap., 9 kap. och 9 c kap.
18 §
Med investeringsguld
förstås
1. guld i form av en tacka eller
platta med en vikt som godtas på
någon av marknaderna för sådant
guld och med en finhalt av minst
995 tusendelar, oavsett om guldet
representeras av värdepapper el-
ler inte,
2. guldmynt som
— har en finhalt av minst 900 tu-
sendelar,
— är präglade efter år 1800,
— är eller har varit gällande be-
talningsmedel i ursprungslandet,
och
— normalt säljs till ett pris som
inte överstiger det öppna mark-
nadsvärdet för guldinnehållet i
myntet med mer än 80 %.
Små tackor eller plattor med en
vikt av 1 gram eller mindre om-
fattas inte av första stycket 1.
Guldmynt som omfattas av den
förteckning som årligen offentlig-
görs i C-serien av Europeiska ge-
menskapens officiella tidning skall
anses uppfylla kriterierna i första
stycket 2 under hela det år för-
teckningen gäller.
Guldmynt enligt denna paragraf
skall inte anses omsatta på grund
av det numismatiska värdet.
3 kap.
Undantag för investeringsguld
/M
Från skatteplikt undantas om-
sättning av investeringsguld, inbe-
Prop. 1998/99:69
gripet investeringsguld represen-
terat av värdepapper, om omsätt-
ningen medför en äganderätt till
eller en fordran på guldet.
Från skatteplikt undantas även
förmedling som görs för någon
annans räkning i dennes namn, om
förmedlingen avser en omsättning
enligt första stycket.
10b§
En näringsidkare har rätt att bli
skattskyldig för en omsättning som
annars skulle ha undantagits en-
ligt 10 a § första stycket om han
1. framställer investeringsguld
eller omvandlar guld av något
slag till investeringsguld och om-
sättningen görs till en annan nä-
ringsidkare, eller
2. i sin yrkesverksamhet normalt
omsätter guld för industriellt än-
damål och omsättningen avser
investeringsguld enligt 1 kap. 18 §
första stycket 1 och görs till en
annan näringsidkare.
10 c §
Ett ombud har rätt att bli skatt-
skyldigt för förmedling som annars
skulle ha undantagits enligt 10 a §
andra stycket om den för vars räk-
ning förmedlingen görs är skatt-
skyldig enligt 10 b §.
Prop. 1998/99:69
1. sedlar och mynt som är gäl-
lande betalningsmedel, dock inte
samlarföremål,
23 §4
Från skatteplikt undantas omsättning av följande slag av varor och
tjänster:
1. sedlar och mynt som är gäl-
lande betalningsmedel, dock inte
samlarföremål eller guldmynt som
omsätts efter sitt metallvärde,
2. läkemedel som lämnas ut enligt recept eller säljs till sjukhus eller
förs in i landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,
3. modersmjölk, blod eller organ från människor,
4. flygbensin och flygfotogen,
4 Senaste lydelse 1995:700.
5. lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel,
6. tjänster som avser gravöppning eller gravskötsel när tjänsten tillhan-
dahålls av huvudmannen for en allmän begravningsplats, och
7. guld som levereras till Sveriges riksbank.
10 kap.
llc§
Vid omsättning som är undanta-
gen från skatteplikt enligt 3 kap.
10 a § har en näringsidkare rätt
till återbetalning av ingående skatt
som avser
1. förvärv av investeringsguld
om den som omsätter investe-
ringsguldet till honom är skatt-
skyldig enligt 3 kap. 10 b §,
2. förvärv eller import av annat
guld än investeringsguld som där-
efter av näringsidkaren eller för
hans räkning omvandlas till in-
vesteringsguld, eller
3. förvärv av tjänster som inne-
bär en förändring av form, vikt
eller finhalt på guld, inbegripet
investeringsguld.
lld§
Vid omsättning som är undanta-
gen från skatteplikt enligt 3 kap.
10 a § har en näringsidkare, som
framställer investeringsguld eller
omvandlar guld av något slag till
investeringsguld, rätt till återbe-
talning av ingående skatt som av-
ser förvärv eller import av varor
eller tjänster som är knutna till
framställningen eller omvandling-
en av guldet, som om omsättning-
en hade varit skattepliktig.
Prop. 1998/99:69
Export m.m
Export
Den som omsätter varor eller
tjänster genom export har rätt till
återbetalning av ingående skatt för
vilken han saknar rätt till avdrag
12 §5
Den som omsätter varor eller
tjänster genom export har rätt till
återbetalning av ingående skatt för
vilken han saknar rätt till avdrag
5 Senaste lydelse 1995:1364.
enligt 8 kap. på grund av att om-
sättningen sker utanför EG. Rätten
till återbetalning gäller under för-
utsättning att omsättningen är
skattepliktig eller undantagen från
skatteplikt enligt 3 kap. 9 § utom
tredje stycket 2, 10 §, 19 § första
stycket 2, 21 §, 23 § 7, 2 eller 4,
30 c § eller 30 e §.
enligt 8 kap. på grund av att om-
sättningen sker utanför EG. Rätten
till återbetalning gäller under för-
utsättning att omsättningen är
skattepliktig eller undantagen från
skatteplikt enligt 3 kap. 9 § utom
tredje stycket 2, 10 §, 10 a § 19 §
första stycket 2, 21 §,23 § 7- 4,
30 c § eller 30 e §.
11 kap.
5b§
Om skattskyldighet föreligger
för en säljare enligt 3 kap. 10 b §
eller för ett ombud enligt 3 kap.
10 c §, skall en faktura eller jäm-
förlig handling, utöver vad som
anges i 5 §, innehålla uppgift om
detta förhållande.
Om skattskyldighet föreligger
för en förvärvare enligt 1 kap. 2 f
första stycket 4 a, skall en faktura
eller en jämförlig handling, utöver
vad som anges i 5 §, innehålla
uppgift om detta forhållande och
om säljarens registreringsnummer
till mervärdesskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
Härigenom föreskrivs1 i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 14 kap. 3 § och 22 kap. 11 § samt rubriken
till 15 kap. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 14 kap. 1 a § och 15
kap. 6 a och 8 a §§, samt närmast före 14 kap. 1 a § och 15 kap. 6 a och
8 a §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1998/99:69
1 kap.
1§2
1 § Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och
betalning av
1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxe-
ringslagen (1990:324),
2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster,
4. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),
5. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),
6. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
7. avgift som avses i lagen (1999:000) om avgift till registrerat tros-
samfund,
8. skattetillägg och försenings-
avgift i fråga om sådan skatt eller
avgift som avses i 1-7, försenings-
avgift enligt fastighetstaxeringsla-
gen (1979:1152) samt kontrollav-
gift enligt lagen (1998:514) om
särskild skattekontroll av torg- och
marknadshandel m.m., och
8. skattetillägg och försenings-
avgift i fråga om sådan skatt eller
avgift som avses i 1-7, kontrollav-
gift enligt 15 kap. 6 a §, förse-
ningsavgift enligt fastighetstaxe-
ringslagen (1979:1152) samt kon-
trollavgift enligt lagen (1998:514)
om särskild skattekontroll av torg-
och marknadshandel m.m., och
9. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1-8.
Om inte annat särskilt anges gäller lagen inte när skatt skall tas ut en-
ligt mervärdesskattelagen vid import av varor. I sådant fall gäller tullagen
(1994:1550).
4§6
Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även
1. avgift och avgiftsskyldig,
1 Jfr rådets direktiv 98/80/EG av den 12 oktober 1998 om komplettering av det gemen-
samma systemet för mervärdesskatt och om ändring av direktiv 77/388/EEG - särskilda
regler för investeringsguld (EGT L 281, 17.10.1998, s. 31, Celex 398L0080).
2 Lydelse enligt prop. 1998/99:38 och 1998/99:83.
6 Senaste lydelse 1998:347.
1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 69
2. belopp som skall dras från ersättning for arbete, ränta eller utdelning
for betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig
att göra sådant avdrag, samt
3. skattetillägg, förseningsavgift
och ränta och den som är skyldig
att betala skattetillägg, avgift eller
ränta.
Med skatt likställs
Prop. 1998/99:69
3. skattetillägg, förseningsavgift,
kontrollavgift och ränta och den
som är skyldig att betala skatte-
tillägg, avgift eller ränta.
1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig
för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt
denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla
bolag, och
2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund
av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndighe-
ten.
Med skattskyldig likställs
1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de
skatter som anges i 1 §,
2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt
10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),
3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fatt en F-
skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §,
4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall sva-
ra för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet
som bedrivs genom enkelt bolag eller partrederi,
5. den som är grupphuvudman enligt 6 §, och
6. delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbo-
lag och enkla bolag har ålagts betalningsskyldighet för skatt.
14 kap.
Identitetskontroll
la§
En näringsidkare som omsätter
investeringsguld som avses i 1
kap. 18 § mervärdesskattelagen
(1994: 200) till en köpare i Sveri-
ge eller annat EG-land skall vid
transaktioner överstigande 10 000
kronor kontrollera identiteten hos
köparen. Detsamma gäller om
transaktionen inte överstiger
nämnda belopp men kan antas ha
samband med en annan transak-
tion och tillsammans med denna
överstiger beloppet. Om summan
inte är känd vid tidpunkten för en
transaktion, skall identiteten kon-
10
trolleras så snart summan av
transaktionerna överstiger det
angivna värdet.
Ett företag med verksamhet som
beskrivs i 2 § första stycket lagen
(1993:768) om åtgärder mot pen-
ningtvätt behöver inte utföra iden-
titetskontroll beträffande ett annat
sådant foretag hemmahörande
inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.
Vid identitetskontrollen skall
säljaren föra anteckningar om vad
transaktionen avser och om köpa-
rens namn, personnummer, adress
och telefonnummer. Om det är
fråga om en juridisk person skall
även uppgifter om firma och orga-
nisationsnummer antecknas. Så-
dana anteckningar behöver dock
inte göras, om en kopia av F-
skattebevis överlämnas.
Handlingar och uppgifter som
lämnats vid identitet skontroll skall
bevaras under sju år efter utgång-
en av det kalenderår kontrollen
gjordes.
3§
Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara dekla-
rationsskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en
kopia av handling som behövs för kontroll av deklarationen eller av an-
nan uppgiftsskyldighet enligt denna lag.
Skattemyndigheten får också fö-
relägga den som skall utföra iden-
titetskontroll enligt 1 a § att lämna
uppgift, visa upp handling eller
lämna över en kopia av handling
som använts vid identitetskontrol-
len.
Prop. 1998/99:69
15 kap. Skattetillägg och forse- 15 kap. Skattetillägg, forse-
ningavgift ningsavgift och kontrollavgift
Kontrollavgift
Om säljaren inte fullgjort skyl-
digheten att utföra en sådan iden-
11
titetskontroll av köparen som av-
ses i 14 kap. 1 a §, skall skatte-
myndigheten påföra säljaren en
kontrollavgift på 2 000 kronor för
varje tillfälle då skyldigheten inte
har fullgjorts.
Befrielse från kontrollavgift
8a§
Säljaren skall befrias helt från
en kontrollavgift om det framstår
som uppenbart oskäligt att ta ut
den. Detta skall beaktas även om
ett yrkande om befrielse inte har
framställts.
Prop. 1998/99:69
22 kap.
11 §3
Överklagande av beslut av länsrätten i fråga om
1. preliminär taxering,
2. sättet att ta ut preliminär skatt,
3. debitering eller ändring av preliminär skatt,
4. verkställande av skatteavdrag,
5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,
6. befrielse från skattetillägg och
förseningsavgift enligt 15 kap. 7
och 8 §§ och ränta enligt 19 kap.
H §, '
7. överföring av skatt till en annan stat, samt
8. beslut enligt lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg-
och marknadshandel m.m.
får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövningstill-
stånd.
6. befrielse från skattetillägg och
avgift enligt 15 kap. 7, 8 och
8a^ samt ränta enligt 19 kap.
11 §,
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
3 Senaste lydelse 1998:516.
12
Den 12 oktober 1998 antogs ett EG-direktiv om nya mervärdesskatte-
regler för investeringsguld. Direktivet går under beteckningen "Rådets
direktiv 98/80/EG om komplettering av det gemensamma systemet för
mervärdesskatt och om ändring av direktiv 77/388/EEG - särskilda reg-
ler för investeringsguld" (EGT L 281, 17.10.1998, s. 31), i fortsättningen
direktiv 98/80/EG.
Genom de nya reglerna undantas handel med investeringsguld från
mervärdesskatt. En EG-harmonisering av mervärdesbeskattningen inom
detta område har ansetts nödvändig för att förhindra konkurrenssned-
vridning i handeln mellan medlemsländerna och för att minska risken för
guldbedrägerier inom gemenskapen. Reglerna skall vara införda i med-
lemsländernas lagstiftning den 1 januari 2000.
Till grund för direktivet ligger kommissionens förslag av den 27 okto-
ber 1992 om särskilda regler för guld, KOM(92) 441 slutlig (EGT C 302,
19.11.1992, s. 9). Ekonomiska och sociala kommittén och Europaparla-
mentet har yttrat sig över förslaget (EGT C 161, 14.6.1993, s. 25 resp.
EGT C 91, 28.3.1994, s. 91). Förslaget har därefter bearbetats i rådsar-
betsgruppen för finansiella frågor under framför allt det italienska och
det brittiska ordförandeskapet (första halvåret 1996 resp, första halvåret
1998). När direktivet slutligen antogs hade det genomgått stora föränd-
ringar i förhållande till kommissionsförslaget.
Inom Finansdepartementet har i januari 1999 utarbetats en promemoria
med förslag till sådana ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) och
skattebetalningslagen (1997:483) som föranleds av direktiv 98/80/EG.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 1. Promemorian och en sammanställning av remiss-
yttrandena finns tillgängliga hos Finansdepartementet (dnr Fi 1999/211).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 11 mars 1999 att inhämta Lagrådets yttrande
över förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200, ML)
och förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483,
SBL). Lagrådet har inte haft något att erinra mot förslagen. Lagrådets
yttrande finns i bilaga 2.
Den föreslagna ändringen i 10 kap. 12 § ML och en justering av 1 kap.
4 § SBL har tillkommit efter det att regeringen beslutat inhämta Lagrå-
dets yttrande. Ändringsförslagen är av så enkel beskaffenhet att Lagrå-
dets yttrande skulle sakna betydelse.
Prop. 1998/99:69
Den centrala rättsakten för mervärdesbeskattningen inom EG utgörs av
"Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonise-
ring av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Ge-
13
mensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund" (EGT L
145, 13.6.1977, s. 1), senast ändrat genom rådets direktiv 96/95/EG
(EGT L 338, 28.12.1996, s. 89), i fortsättningen sjätte direktivet.
I sjätte direktivet undantas försäljning av guld till centralbanker från
mervärdesskatt. Undantaget, som är förenat med avdragsrätt för ingående
skatt, rör både inhemska tillhandahållanden (artikel 15.11) och import av
guldet (artikel 14.1.j). Skattefrihet gäller också för transaktioner med
sedlar och mynt som används som betalningsmedel, med undantag för
samlarföremål. Med samlarföremål avses guld-, silver eller andra me-
tallmynt eller sedlar som normalt inte används som betalningsmedel samt
mynt av numismatiskt intresse (artikel 13.B.d.4). Övriga transaktioner
med guld skall i princip beskattas. Det gäller oavsett om guldet används i
investeringssyfte eller för industriändamål. Trots detta föreligger det sto-
ra skillnader i medlemsländernas beskattning av handeln med guld. De
länder som var medlemmar i EG när sjätte direktivet antogs, fick en rätt
att övergångsvis behålla redan befintliga undantag för transaktioner med
annat guld än sådant guld som används för industriändamål (artikel
28.3.b och annex F, punkt 26). Medlemsländerna har vidare infört
särordningar för guldhandeln med stöd av artikel 27 i sjätte direktivet.
Artikeln reglerar möjligheten att avvika från direktivet av förenklingsskäl
eller för att förhindra vissa typer av skatteflykt eller skatteundandragan-
den. För länder som beskattar investeringsguld finns slutligen betydande
skillnader när det gäller skattesatsens storlek.
Variationerna i beskattningen av guld har lett till konkurrenssnedvrid-
ningar mellan medlemsländerna. Det föreligger också stora problem med
guldbedrägerier där gärningsmännen har utnyttjat medlemsländernas
skilda regler för beskattning av denna vara (se avsnitt 6.6).
Övergångsreglerna för beskattningen av investeringsguld (annex F,
punkt 26) blev först föremål för en översyn inom ramen för det s.k. ar-
tonde rådsdirektivet (direktiv 89/465/EEG). På grund av invändningar
från Europaparlamentet utgick dock frågan från den slutliga text som
antogs 1989. Under åberopande av guldsektoms särskilda natur gick i
stället kommissionen med på att utreda mervärdesbeskattningen av guld
mera i detalj och att lägga fram ett särskilt förslag angående denna fråga
före den 31 december 1992 (artikel 12.e första stycket i sjätte direktivet).
Vidare beslöts att medlemsländerna från och med den 1 januari 1993
skulle vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa bedrägerier inom
detta område. Exempelvis tilläts länderna införa ett särskilt redovis-
ningssystem som innebar att köparen och inte säljaren blev betalnings-
skyldig för skatten (artikel 12.3.e andra stycket i sjätte direktivet).
Det nu aktuella direktivet 98/80/EG grundar sig på det förslag,
KOM(92) 441 slutlig, som kommissionen åtog sig att lämna före 1992
års utgång.
I det följande lämnas förslag till hur direktivet skall införlivas i svensk
mervärdesskattelagstiftning. Först följer dock en kort redogörelse för vad
som gäller för handeln med guld i Sverige.
Prop. 1998/99:69
14
Prop. 1998/99:69
Av den totala guldbrytningen per år i Västeuropa svarar Sverige för ca.
28 % eller ca. 6 ton per år. Guld framställs inte bara från gruvmalm utan
också genom nedsmältning av skrot och annat guldbärande råmaterial.
Råmaterialet till denna framställning importeras i hög utsträckning från
tredje land. Den största producenten Boliden framställer ca. 10 ton guld
per år. Det svenska guldet går till andra EU-länder eller exporteras till
tredje land. Endast en mindre del används i inhemsk industri, framför allt
till smyckestillverkning. En liten andel går till dentalguld. Boliden pro-
ducerar 99,99 % rent guld i form av tackor om 12,5 kg och som granulat.
Någon tillverkning av småtackor eller annat guld för investeringsändamål
förekommer inte för närvarande.
I huvudsak beskattas all handel med guld i Sverige. Beskattningen sker
enligt normala mervärdesskatteregler och efter den generella skattesatsen
25 %. Det gäller oavsett om guldet skall användas för investeringsända-
mål eller i industriellt syfte. I mervärdesskattelagen (1994:200, ML) görs
endast undantag för guld som levereras till eller importeras av Sveriges
riksbank (3 kap. 23 § 7 ML jämförd med 3 kap. 1 § ML). Vidare finns en
bestämmelse om skattefrihet för sedlar och mynt som är gällande betal-
ningsmedel (3 kap. 23 § 1 ML). Skattefriheten gäller dock inte samlarfö-
remål eller guldmynt som omsätts efter sitt metallvärde. Skattefriheten är
i bägge fallen förenad med återbetalningsrätt för ingående skatt (10 kap.
11 § ML).
I det följande diskuteras den skattefrihet som enligt direktiv 98/80/EG
skall gälla för investeringsguld (avsnitt 6.1). Därefter behandlas begrep-
pet investeringsguld (avsnitt 6.2) och rätten att bli skattskyldig för om-
sättning av investeringsguld i vissa fall (avsnitt 6.3). Frågor som rör av-
dragsrätten för ingående skatt (avsnitt 6.4) och vilka särskilda skyldig-
heter som skall gälla för dem som handlar med investeringsguld (avsnitt
6.5) diskuteras därefter. Vidare behandlas möjligheten att i vissa fall göra
köparen skattskyldig för en guldtransaktion, s.k. omvänd skattskyldighet
(avsnitt 6.6). Slutligen redogörs för möjligheten att införa en särskild
suspensionsordning för beskattningen av guldtransaktioner på en reglerad
guldmarknad (avsnitt 6.7).
De särskilda mervärdesskattereglema för guld i direktiv 98/80/EG ut-
gör i tekniskt avseende ett tillägg till sjätte direktivet genom att regle-
ringen tagits in där i en ny artikel 26 b. När det i fortsättningen hänvisas
till artikel 26 b i direktiv 98/80/EG avses således artikel 26 b i sjätte di-
rektivet i dess lydelse enligt direktiv 98/80/EG.
15
Prop. 1998/99:69
Regeringens förslag: Reglerna i direktiv 98/80/EG om skattefrihet
för handel med investeringsguld skall inforas i mervärdesskattelagen
(1994:200, ML).
Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksbanken, Finansinspektionen, Generaltullsty-
relsen, Rikspolisstyrelsen, Kommerskollegium, Sveriges Industriförbund,
Boliden AB, K.A. Ramussen AB och Sveriges Mynthandlares Förening
tillstyrker promemorians förslag generellt men har i något fall lämnat
synpunkter av teknisk natur. Riksskatteverket avstyrker användningen av
omvänd skattskyldighet (avsnitt 6.6) men ansluter sig i övrigt i huvudsak
till de i promemorian lämnade förslagen. Verket lämnar vidare vissa syn-
punkter på önskvärda kompletteringar och förtydliganden.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 26 b.B i direktiv
98/80/EG skall medlemsländerna i sin lagstiftning införa regler som un-
dantar omsättning, gemenskapsintema förvärv och import av investe-
ringsguld från mervärdesskatt.
Guld används inte bara som insatsvara i produktionen utan förvärvas
även i investeringssyfte. Omsättning av guld för investeringsändamål
liknar till sin natur andra finansiella investeringar, vilka är undantagna
från skatt enligt gällande regler i sjätte direktivet. Guld är en priskänslig
råvara som ofta omsätts med små vinstmarginaler. Tillämpningen av
normala skatteregler skulle därför utgöra ett stort hinder för användning-
en av guld som investeringsvara. En beskattning skulle vidare missgynna
guldmarknaden inom gemenskapen i förhållande till guldmarknader
utanför EU. Handeln skulle söka sig till tredje land med lägre skattesatser
eller ingen beskattning alls. Befrielse från skatt är därför den skattemäs-
siga behandling som ansetts mest lämplig för handeln med investerings-
guld.
Undantaget avseende investeringsguld är liksom i fråga om finansiella
tjänster av okvalificerat slag. Det innebär att den som omsätter investe-
ringsguld inte har någon rätt till återbetalning för ingående skatt som be-
löper på förvärv av skattepliktiga insatsvaror och insatstjänster i verk-
samheten. Avdragsrätt för ingående skatt kan dock uppnås genom att det
är möjligt att bli skattskyldig i vissa fall (se avsnitt 6.3). Direktivet inne-
håller också en rätt till en mer begränsad avdragsrätt i vissa särskilt upp-
räknade situationer (se avsnitt 6.4).
I propositionen föreslås ett undantag motsvarande direktivets artikel
26 b.B i ML. Bestämmelsen bör lämpligen tas in i anslutning till undan-
tagsreglerna för finansiella tjänster, som en ny 3 kap. 10 a § ML. Därtill
krävs en följdändring i 3 kap. 23 § 1 ML och en ändring i 10 kap. 12 §
ML angående rätt till återbetalning av ingående skatt vid export.
Tillämpningsområdet för skattefriheten behandlas närmare i författnings-
kommentaren till föreslagna 3 kap. 10 a § ML.
16
Genom ett bemyndigande i mervärdesskatteförordningen (1994:223) Prop. 1998/99:69
avser regeringen att uppdra åt Riksskatteverket att utforma de närmare
tillämpningsföreskrifterna.
Regeringens förslag: Med investeringsguld skall avses guldtackor
och guldmynt definierade på det sätt som anges i direktiv 98/80/EG.
Små tackor eller plattor med en vikt på 1 gram eller mindre skall inte
omfattas av begreppet investeringsguld.
Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens forslag.
Remissinstanserna: Riksskatteverket avstyrker att verket skall ges i
uppdrag att årligen underrätta Finansdepartementet om vilka svenska och
utländska mynt som uppfyller kriterierna for investeringsmynt och som
är föremål för handel i Sverige. Riksskatteverket har vidare ifrågasatt det
lämpliga i att som kriterium ha vikter som godtas på någon av
”guldmarknaderna”. Sveriges Mynthandlares Förening har anfört att man
önskar ta del av och ge eventuella synpunkter på den anmälan av mynt
som skall ske inför varje halvårsskifte. Generaltullstyrelsen förutsätter
att det blir Riksskatteverket som skall bevilja skattefrihet för de guld-
mynt som uppfyller kriterierna för investeringsguld men som inte om-
fattas av den särskilda förteckningen i Europeiska gemenskapernas offi-
ciella tidning.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 26 b.A i direktiv
98/80/EG avses med investeringsguld
i) guld i form av en tacka eller en "wafer" (eng.), ”une plaquette” (fr.)
med en av guldmarknaderna, ”the bullion markets” (eng.), ”les marchés
de For (fr.) godtagen vikt, med en renhet av minst 995/1000, oavsett om
det representeras av värdepapper eller inte. Medlemsstaterna far utesluta
små tackor eller "wafers" med en vikt på 1 gram eller mindre från de sär-
skilda reglerna;
ii) guldmynt som
- har en renhet av minst 900/1000,
- är präglade efter år 1800,
- är eller har varit lagligt betalningsmedel i ursprungslandet, och
- normalt säljs till ett pris som inte överstiger det öppna marknadsvär-
det för guldinnehållet i mynten med mer än 80 %.
Sådana mynt skall enligt direktivet inte anses vara föremål för försälj-
ning på grund av det numismatiska värdet.
En definition av begreppet investeringsguld motsvarande direktivets
artikel 26 b.A bör lämpligen fogas till förteckningen i 1 kap. ML över
begrepp och uttryck som används i lagen.
17
1** Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 69
Guldtackor
Prop. 1998/99:69
Genom definitionen begränsas skattefriheten för investeringsguld till att
endast omfatta guldtackor av sådan form, vikt och mycket höga finhalt
som handlas med på marknaderna för investeringsguld.
De fyra stora guldbörsema i världen är belägna i London, Ziirich, New
York och Tokyo. Guldtackor eller plattor ("wafers") som handlas med på
dessa börser har finhalten 995 tusendelar eller mer.
Vad som avses med en marknad för investeringsguld har inte definie-
rats i direktivet. Huruvida en sådan marknad föreligger eller inte får an-
ses framgå av omständigheterna. Medlemsländerna bör dock tillämpa
detta rekvisit på ett enhetligt sätt. Frågan diskuteras därför inom EG:s
mervärdesskattekommitté i syfte att uppnå riktlinjer för tillämpningen.
Mycket små tackor eller plattor på 1 gram eller mindre bör inte omfat-
tas av skattebefrielsen, även om de skulle falla inom tillämpningsområdet
för investeringsguld. De säljs företrädesvis som guldföremål eller
smycken. Gränsvärdet har satts vid 1 gram för att neutralitet skall råda
gentemot de allra minsta investeringsmynten i guld vilka kan väga så lite
som ca. 1,5 gram.
Det finns inte något krav på att medlemsländerna skall fastställa regler
för certifiering av guldet. Kriteriet att investeringsguldet måste ha en
form, vikt och finhalt som accepteras av guldmarknaden har ansetts till-
räckligt. Det har således överlåtits åt marknaderna att själva anta sina
certifieringssystem. Officiella regler skulle kunna utgöra hinder vid im-
port och därmed komma i konflikt med ingångna handelsavtal.
Guldmynt
I direktivet har preciserats fyra kriterier som skall uppfyllas för att ett
mynt skall anses som investeringsguld (finhalt 900/1000, präglat efter
1800, lagligt betalningsmedel och försäljningspris normalt inte översti-
gande marknadsvärdet för guld med mer än 80 %). Dessa kriterier avser
att begränsa skattefriheten till att endast omfatta mynt som omsätts i in-
vesteringssyfte. Mynt som säljs till överkurs på grund av att de är säll-
synta eller har egenskaper som gör att de har ett numismatiskt värde om-
fattas inte av definitionen. Värdet på sådana mynt kännetecknas mer av
andra faktorer än värdet på den ingående metallen (konstnärligt värde,
samlarvärde etc.). För sådana mynt gäller beskattning enligt marginal-
skattesystemet för begagnade varor eller enligt de normala reglerna om
säljaren valt detta (jfr artikel 26 a i sjätte direktivet och 9 a kap. ML).
Det är oundvikligt att vissa mynt som säljs för investeringsändamål
kommer att hamna utanför tillämpningsområdet för skattefriheten. Med-
lemsländerna har dock ansett det angeläget att definitionen är så säker
och tydlig som möjlig. Reglerna måste vara lätta att tillämpa och överva-
ka. Det far inte finnas utrymme för någon gråzon mellan reglerna för
begagnade varor och skattefriheten för investeringsmynt.
För att förenkla tillämpningen och skapa säkerhet hos handlarna skall
kommissionen med hjälp av medlemsländerna årligen upprätta en för-
teckning över de mynt som omsätts på någon av guldmarknaderna inom
18
gemenskapen. Varje medlemsland skall före den 1 juli varje år, med
början år 1999, underrätta kommissionen om vilka mynt som uppfyller
kriterierna för investeringsguld och som är föremål för handel i det egna
landet. Därefter skall kommissionen före den 1 december varje år offent-
liggöra en fullständig förteckning över dessa mynt i C-serien av Europe-
iska gemenskapernas officiella tidning. De mynt som omfattas av för-
teckningen skall anses uppfylla kriterierna för investeringsguld under
hela det år som förteckningen gäller. Förteckningen påverkar dock inte
möjligheten att från fall till fall bevilja skattebefrielse för omsättning av
nypräglade eller andra guldmynt som inte omfattas av förteckningen men
som uppfyller direktivets kriterier för investeringsguld.
Regeringen avser att uppdra åt Riksskatteverket att årligen underrätta
Finansdepartementet om vilka svenska och utländska guldmynt som upp-
fyller kriterierna för investeringsmynt och som är föremål för handel i
Sverige. Bestämmelser om detta bör tas in i mervärdesskatteförordningen
(1994:223). Riksskatteverket har vid remissbehandlingen framfört att
fråga är om uppgifter som inte relaterar till verkets verksamhet och att
man inte har någon direkt tillgång till erforderliga uppgifter. Man har
därför inte ansett sig lämpad för uppdraget. Regeringen anser dock att det
bör ankomma på Riksskatteverket att som verkställande myndighet samla
in uppgifterna i fråga. Avsikten är inte att verket skall göra någon egen
bedömning av myntens karaktär. Uppgifterna bör samlas in i samråd med
Sveriges Mynthandlares Förening och sådan annan expertis på området
som kan bedömas lämplig.
Generaltullstyrelsen har i sitt remissyttrande förutsatt att det blir Riks-
skatteverket som skall bevilja undantag för investeringsmynt som faller
utanför listan. När det gäller import av investeringsmynt som inte finns
med i förteckningen - vilket kan antas vara en importsituation som kom-
mer att förekomma mycket sällan - anser regeringen att det bör det an-
komma på köparen att visa att förutsättningar för undantag föreligger.
Beslut om huruvida importskatt skall tas ut eller inte skall därefter fattas
av tullverket såsom beskattningsmyndighet. Några skäl att vid import av
vissa investeringsmynt frångå den normala ordningen för beslutsförfa-
randet kan inte anses föreligga. Däremot kan det vara befogat att beslutet
i vissa fall fattas efter samråd med Riksskatteverket. Några särskilda fö-
reskrifter härom kan inte anses behövliga.
Begreppet investeringsguld behandlas närmare i författningskommen-
taren, avsnitt 9.
Prop. 1998/99:69
Regeringens förslag: Näringsidkare som producerar investeringsguld
eller som omvandlar guld till investeringsguld eller som i sin yrkes-
verksamhet normalt tillhandahåller guld för industriändamål har rätt
att bli skattskyldiga för omsättningar av investeringsguld till en annan
näringsidkare. I de fall omsättningen utförs av ett ombud och huvud-
mannen utnyttjat rätten till skattskyldighet skall ombudet få en mot-
19
svarande rätt. Det förhållandet att någon valt att bli skattskyldig skall
framgå av fakturan.
Prop. 1998/99:69
Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens förslag.
Regeringens förslag innehåller dessutom ett särskilt krav på fakturans
innehåll.
Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att det från tillämpnings-
synpunkt och av kontrollskäl bör uppställas krav på att fakturan skall
innehålla uppgift om att säljaren valt att bli skattskyldig.
Skälen for regeringens förslag: Av artikel 26 b.C i direktiv 98/80/EG
framgår att en näringsidkare som producerar investeringsguld eller som
omvandlar guld till investeringsguld eller som i sin yrkesverksamhet
normalt tillhandahåller guld for industriändamål har en rätt att välja att
bli skattskyldig för omsättningar av investeringsguld som han gör till en
annan näringsidkare.
Guld som definieras som investeringsguld köps inte endast av investe-
ringsskäl eller andra finansiella skäl. Investeringsguldet kan också säljas
för industriändamål, exempelvis som råvara vid smyckestillverkning.
Skattefriheten för transaktioner med investeringsguld är som huvudregel
inte förenad med någon återbetalningsrätt för ingående skatt. En sådan
dold skatt leder till s.k. kumulativa effekter i handeln mellan näringsidka-
re, vilket i sin tur påverkar priset på investeringsguldet. För att undvika
den dolda skatten har i direktivet införts en möjlighet för näringsidkare
som omsätter investeringsguld för industriändamål att bli skattskyldiga
för omsättningen.
För en näringsidkare som utnyttjat beskattningsoptionen gäller de
normala mervärdesskattereglema. Om han omsätter investeringsguld till
en näringsidkare i ett annat medlemsland är omsättningen, i enlighet med
vad som gäller for gemenskapsintema omsättningar, undantagen från
mervärdesskatt med full avdragsrätt för ingående skatt. Köparen i sin tur
förvärvar guldet skattefritt med stöd av undantagsreglerna för investe-
ringsguld. Det bör dock noteras att i de fall medlemsländerna infort möj-
ligheten till omvänd skattskyldighet (se avsnitt 6.6 nedan) blir beträffan-
de inhemska omsättningar förvärvaren skattskyldig för omsättningen och
inte den som valt att bli skattskyldig.
Beskattningsoptionen omfattar producenter och forädlare av investe-
ringsguld. Likaså omfattas grossister och andra som säljer investerings-
guld vidare i industriellt syfte. Beträffande den förstnämnda gruppen är
medlemsländerna skyldiga att införa regler om rätt till skattskyldighet.
Detta för att det skall råda konkurrensneutralitet mellan importerat och
inhemskt producerat guld. Däremot är rätten till skattskyldighet i gros-
sistledet inte tvingande for medlemsländerna. I sistnämnda fall far även
omfattningen av beskattningsoptionen begränsas. Medlemsländerna kan
således själva bestämma hur exempelvis avdragsrätten skall utövas (full
avdragsrätt, pro ratametoden osv.).
De flesta länder kommer sannolikt att välja att införa beskattningsop-
tionen för att inte missgynna sina egna handlare. För svensk del saknas
20
for närvarande anledning att inte infora reglerna. Det finns inte heller
skäl att göra några begränsningar i tillämpningen av dem.
Rätten till skattskyldighet och därmed rätten att dra av den ingående
skatten på alla kostnader i verksamheten gäller enligt direktivet endast i
de fall producenten, förädlaren eller grossisten säljer investeringsguldet
till en annan näringsidkare och inte när försäljningen sker till en privat-
person.
I de fall beskattningsoptionen utnyttjats och mervärdesskatt därför ta-
gits ut vid omsättningen av investeringsguldet, har i direktivet införts en
rätt för köparen att göra avdrag för den ingående skatten om köparen i sin
tur säljer investeringsguldet vidare skattefritt, se avsnitt 6.4.
Av artikel 26 b.C framgår vidare att medlemsländerna är skyldiga att
ge ett ombud möjlighet att bli beskattad för sin förmedlingstjänst i de fall
huvudmannen har utnyttjat möjligheten att bli skattskyldig.
Medlemsländerna skall enligt direktivet även anta närmare bestämmel-
ser om användningen av beskattningsoptionen och underrätta kommis-
sionen om tillämpningsföreskrifterna för utnyttjandet av rätten till skatt-
skyldighet i den egna medlemsstaten.
Eftersom beskattningsoptionen är utformad som en rättighet för nä-
ringsidkaren bör han fa utnyttja den från fall till fall i enlighet med vad
han överenskommit med köparen av investeringsguldet. Något särskilt
beslut av skattemyndigheten skall därför inte krävas. För en näringsidka-
re som redan är registrerad till mervärdesskatt bör det räcka med att han
redovisar mervärdesskatten på omsättningen i sin skattedeklaration. Den
näringsidkare som inte är registrerad, exempelvis därför att han enbart
omsätter investeringsguld skall, om han vill utöva sin rätt till skattskyl-
dighet, anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten. Reglerna i
skattebetalningslagen (1997:483, SBL) om registrering, mervärdesskat-
tens bestämmande, debitering, redovisning och betalning blir därefter
tillämpliga på honom på samma sätt som för den som är skattskyldig en-
ligt mervärdesskattelagens normala regler. Registreringen utgör ett så-
dant beslut som kan överklagas med stöd av bestämmelsen i 22 kap. 1 §
SBL.
Om förutsättningar för skattskyldighet inte längre föreligger har nä-
ringsidkaren skyldighet att enligt 3 kap. 3 § SBL underrätta skattemyn-
digheten om de ändrade förhållandena.
Bestämmelser motsvarande direktivets artikel 26 b.C föreslås införda i
3 kap. ML i direkt anslutning till undantagsbestämmelsen för investe-
ringsguld.
Det förhållandet att en näringsidkare eller ett ombud valt att bli skatt-
skyldig skall såsom Riksskatteverket påpekat framgå av fakturan. En be-
stämmelse om detta föreslås i 11 kap. ML.
Bestämmelserna behandlas närmare i författningskommentaren, avsnitt
9.
Prop. 1998/99:69
21
Prop. 1998/99:69
Regeringens forslag: Vid skattefri omsättning av investeringsguld
har en näringsidkare rätt till återbetalning av ingående skatt som avser
förvärv av investeringsguld om den som omsätter investeringsguldet
till honom har utnyttjat möjligheten att bli skattskyldig för omsätt-
ningen. Vid skattefri omsättning av investeringsguld skall återbetal-
ning vidare medges säljaren för
a) ingående skatt hänförlig till inhemska eller gemenskapsintema
förvärv eller till import av sådant annat guld än investeringsguld som
krävts för framställning av investeringsguldet,
b) ingående skatt hänförlig till vissa arbeten på guldet, och
c) ingående skatt hänförlig till inhemska eller gemenskapsintema
förvärv eller till import av varor och tjänster knutna till framställning
eller omvandling av investeringsguldet.
Förslaget i promemorian: Överensstämmer i sak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Några erinringar i sak har inte framförts mot för-
slaget.
Skälen för regeringens förslag: Skattefriheten för omsättning av in-
vesteringsguld medför i princip inte någon avdragsrätt för eller rätt till
återbetalning av ingående skatt (se avsnitt 6.1). Det finns emellertid situ-
ationer där avsaknaden av en sådan rätt skulle leda till stora kumulativa
effekter och på så sätt motverka syftet med skattebefrielsen. I artikel 26
b.D i direktiv 98/80/EG har därför införts en rätt till avdrag för ingående
skatt vid skattefri omsättning av investeringsguld i följande fyra situatio-
ner d.
När den som omsätter investeringsguld har utnyttjat rätten till skatt-
skyldighet skall köparen vid en efterföljande skattefri omsättning av in-
vesteringsguld medges avdrag för den ingående skatt som han betalat vid
köpet av investeringsguldet. Genom kombinationen av skattskyldighet
för säljaren och avdragsrätt för köparen i dessa fall kan investeringsgul-
det omsättas utan någon dold mervärdesskatt i producent- förädlings- och
grossistledet.
Avdragsrätt skall även medges säljaren av investeringsguldet för ingå-
ende skatt som hänför sig till förvärv och import av sådant annat guld än
investeringsguld som krävts för framställningen av investeringsguldet.
Avdragsrätt skall vidare medges säljaren av investeringsguldet för in-
gående skatt som hänför sig till vissa typer av arbeten som utförts åt ho-
nom på detta guld.
Avdragsrätten i de nu nämnda fallen avser endast ingående skatt som
hänför sig till själva köpet av guldet. Avdragsrätten är därmed mindre
omfattande än den som föreligger för den som utnyttjat sin rätt att bli
skattskyldig. Genom beskattningsoptionen uppnås en avdragsrätt för
säljaren för all ingående skatt, såväl ingående skatt hänförlig till kring-
kostnader ("overhead"-kostnader) som sådan ingående skatt som hänför
22
sig till inköp av det investeringsguld eller annat guld som krävts för
framställning av investeringsguldet.
För att inte missgynna producenter och förädlare i de fall beskatt-
ningsoptionen inte kan utnyttjas, exempelvis vid försäljning till privat-
personer, har därför i direktivet slutligen införts en rätt till avdrag för
ingående skatt hänförlig till förvärv och import av varor och tjänster
knutna till framställning eller omvandling av investeringsguld.
I samtliga fall förutsätter avdragsrätten att guldet faktiskt säljs vidare
som investeringsguld, dvs att det sker en efterföljande skattefri omsätt-
ning av investeringsguld.
Den kompensation som skall utgå för mervärdesskatteutgifter hänför-
liga till omsättningar som inte är skattepliktiga har i ML utformats som
en återbetalningsrätt av ingående skatt till icke skattskyldiga. Regler här-
om återfinns i 10 kap. ML. Bestämmelser motsvarande direktivets artikel
26 b.D föreslås därför införda i det kapitlet. Av 19 kap. 12 § ML framgår
att rätten till återbetalning av ingående skatt följer samma regler som
gäller för avdrag för ingående skatt. Bestämmelserna behandlas även i
författningskommentaren, avsnitt 9.
Prop. 1998/99:69
Regeringens förslag: I skattebetalningslagen (1997:483) skall det in-
föras en särskild skyldighet för den som säljer investeringsguld att
identifiera kunden vid transaktioner överstigande 10 000 kr. De hand-
lingar eller uppgifter som använts vid identitetskontrollen skall beva-
ras under sju år. Den som är skyldig att utföra identitetskontrollen
skall kunna föreläggas att lämna uppgifter som rör kontrollen. Den
som åsidosätter skyldigheten att identifiera kunden skall påföras en
kontrollavgift på 2 000 kr för varje tillfälle då skyldigheten inte full-
gjorts. Befrielse från kontrollavgift skall kunna medges om det fram-
står som uppenbart oskäligt att ta ut den. Överklagande av länsrättens
beslut i fråga om en sådan befrielse får prövas av kammarrätten endast
efter prövningstillstånd.
Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens förslag
utom i det avseendet att beloppsgränsen i promemorian satts till 110 000
kronor. Dessutom har skyldigheten att utföra identitetskontroll förenats
med möjligheten att påföra en kontrollavgift vid utebliven kontroll.
Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att kravet på identitets-
kontroll skall sanktioneras. Verket anser vidare att identitetskontroll skall
kunna ske även i samband med import. K.A. Rasmussen AB ser helst att
inga transaktioner undantas från kravet på identitetskontroll.
Skälen för regeringens förslag: Det faktum att guld kan användas
både för skattefritt investeringsändamål och för skattepliktigt industriän-
damål har befarats kunna leda till nya typer av skattebedrägerier eller
skatteundandraganden. I syfte att motverka detta finns i artikel 26 b.E i
23
direktiv 98/80/EG bestämmelser om särskilda förpliktelser för dem som
handlar med investeringsguld.
Enligt direktivet skall medlemsländerna som ett minimikrav säkerställa
att de som handlar med investeringsguld bokför, ”keep account” (eng.),
”tenir une comptabilité” (fr.) alla betydande transaktioner med investe-
ringsguld och bevarar handlingarna så att kunden kan identifieras.
Handlarna skall bevara denna information under minst fem år.
För att uppfylla kraven far medlemsländerna godta likvärdiga skyldig-
heter som finns i annan gemenskapslagstiftning. Som exempel nämns
rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att för-
hindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar (EGT
L 166, 28.6.1991, s. 77).
Medlemsstaterna får fastställa strängare regler, särskilt i fråga om be-
varande av handlingar och dokumentation.
I det kommissionsförslag, KOM (92) 441 slutlig, som låg till grund för
direktiv 98/80/EG fanns krav på särskilt godkännande, auktorisation, av
handeln med investeringsguld. Begreppet "auktoriserad handlare" kom
dock att uteslutas som ett av kriterierna för skattebefrielse. Skälet för
detta var svårigheten att enas om en gemensam definition av begreppet. I
flertalet medlemsländer saknas krav på godkännande av handeln. Inves-
teringsguld säljs för det mesta av banker och andra finansinstitut. Även
om dessa aktörer hade varit tämligen lätta att definiera finns emellertid
andra som handlade med investeringsguld vilka också hade bort omfattas
av definitionen. Vilka dessa handlare är beror på nationella förhållanden i
medlemsländerna. Det ansågs därför svårt att åstadkomma en gemensam
definition av begreppet. Vidare framhölls att ett krav på godkännande
som kriterium för skattefrihet skulle kunna leda till en diskriminering av
handlare från tredje land. Detta skulle i sin tur kunna komma i konflikt
med ländernas handelsavtal.
I stället för ett krav på auktorisation av handeln med investeringsguld,
uppställer direktivet vissa minimikrav på dokumentation av transaktio-
nerna. Medlemsländerna får själva bestämma den närmare utformningen
av föreskrifterna. Kontrollsystemet bör dock vara så enkelt som möjligt.
Det är ett allmänt önskemål inom gemenskapen att minimera den admi-
nistrativa belastningen på näringsidkare. Ett medlemsland har därför rätt
att anse att minimikraven i direktivet är uppfyllda om det krävs att den
begärda informationen skall lämnas redan till följd av likvärdiga skyldig-
heter i annan gemenskapslagstiftning. Hit hör exempelvis de krav som
uppställs i det s.k. penningtvättsdirektivet (91/308/EEG).
Med "likvärdiga skyldigheter" har man velat förtydliga att man inte
avser penningtvättsdirektivet i sig. Direkta hänvisningar dit ansågs inte
möjliga dels för att de bägge direktiven har olika syften, dels för att den
legala grunden för penningtvättsdirektivet (artikel 100 a i EG-fördraget)
är en annan än den som gäller för direktiv 98/80/EG (artikel 99 i EG-
fördraget). Det ansågs dock att likvärdiga skyldigheter skulle kunna
godtas för att förenkla för de handlare (banker och andra finansinstitut)
för vilka båda direktiven är tillämpliga. Syftet är dock inte att penning-
tvättsdirektivet skall vara direkt tillämpligt på de nu aktuella fallen.
Prop. 1998/99:69
24
Penningtvättsdirektivet är införlivat i svensk lagstiftning genom lagen
(1993:786) om åtgärder mot penningtvätt. Nyligen har antagits ändringar
i penningtvättslagen som innebär att den som yrkesmässigt bedriver han-
del med bl.a. metaller skall bli skyldig att, på begäran av polisen, lämna
de uppgifter som polisen anser vara av betydelse vid utredning om pen-
ningtvätt (prop. 1998/99:19, bet. 1998/99:JuU8, rskr. 1998/99:134). Det
krävs således att ett konkret ärende redan har initierats hos polisen för att
svarsskyldigheten skall inträda.
Dokumentationsplikten avser alla betydande transaktioner. Med
"betydande" avses transaktioner med ett värde på 15 000 ECU (numera
euro) eller mer. Medlemsländerna måste således införa regler som kräver
att handlaren dokumenterar all handel på 15 000 euro eller mer. Härige-
nom har man velat förhindra att handeln flyttar till länder med lägre
ställda krav.
Som framgått tidigare far medlemsländerna utöver åtgärder likvärdiga
med dem som nämns i penningtvättsdirektivet bestämma strängare reg-
ler, särskilt i fråga om arkivkering och dokumentation. Genom ordet
"särskilt" har man velat tydliggöra att länderna far ha särbestämmelser
även för transaktioner med ett lägre värde än 15 000 euro.
Det bör noteras att skattefriheten inte är betingad av att villkoren för
handlaren uppfylls. De krav som ställs på handlarna utgör således inte en
förutsättning för tillämpningen av de aktuella beskattningsreglerna.
I propositionen föreslås att direktivets bestämmelser genomförs i
svensk lagstiftning på så sätt att 14 kap. skattebetalningslagen (1997:483,
SBL) om utredning och kontroll av skatteärenden kompletteras med en
särskild skyldighet för dem som säljer investeringsguld, att utföra iden-
titetskontroll av sina kunder. Vid bestämmandet av den beloppsmässiga
begränsningen föreslås bl.a. med hänsyn till önskemål från branschen
själv, en lägre gräns än den som angavs i promemorian och som motsva-
rade det belopp på 110 000 kr som idag gäller för identitetskontroll enligt
penningtvättslagen. Då identifikationsskyldigheten inte kan anses särskilt
betungande för aktörerna på marknaden förelås tills vidare att denna
skyldighet skall gälla för alla transaktioner som överstiger 10 000 kr.
Skäl att införa olika gränsvärden beroende på om aktören omfattas av
penningtvättslagen eller inte kan inte anses föreligga. För det fall det se-
nare skulle visa sig motiverat bör det kunna övervägas att justera värdet
uppåt eller nedåt.
Tiden för bevarandet av handlingar eller uppgifter som använts vid
identitetskontrollen bör motsvara den som gäller för bevarandet av annat
underlag i skatteärenden, nämligen sju år (jfr 14 kap. 2 § SBL). Det skall
vidare vara möjligt för skattemyndigheten att förelägga den som är skyl-
dig att utföra identitetskontroll att lämna uppgift härom. För detta krävs
en ändring i 14 kap. 3 § SBL. Såsom Riksskatteverket framhållit bör
skyldigheten att utföra identitetskontroll sanktioneras. Detta kan åstad-
kommas genom att skattemyndigheten ges befogenhet att påföra den som
åsidosätter identifikationsskyldigheten en särskild kontrollavgift på 2 000
kr för varje tillfälle då skyldigheten inte fullgjorts. Befrielse från kon-
trollavgift skall kunna medges om det framstår som uppenbart oskäligt
att ta ut den. Överklagande av länsrättens beslut om befrielse från kon-
Prop. 1998/99:69
25
trollavgift skall kräva prövningstillstånd av kammarrätten. Regler om
kontrollavgift föreslås i 15 kap. och 22 kap. 11 § SBL. Vidare krävs det
följdändringar i 1 kap. 1 och 4 §§ SBL.
För att göra det svårare att undandra skatt bör det också såsom Riks-
skatteverket påpekat, vara möjligt att kontrollera en köpare av investe-
ringsguld i samband med import. Importören kan vara köparen av guldet
eller någon annan. Uppgifter om köparens identitet bör lämnas i samband
med tulldeklarationen. Föreskrifter om detta bör kunna meddelas av Ge-
neraltullstyrelsen med stöd av 6 § tullförordningen (1994:1558).
I fråga om dokumentationsplikten skall vidare noteras att en deklara-
tionsskyldig handlare enligt 14 kap. 2 § första stycket SBL har en skyl-
dighet att föra anteckningar for kontroll av mervärdesbeskattningen. En-
ligt 14 kap. 3 § första stycket SBL far skattemyndigheten förelägga den
som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna ut uppgifterna.
Handlare med investeringsguld är även skyldiga att i bokföringen lö-
pande notera alla affärshändelser oavsett deras storlek och tillse att veri-
fikationer finns till alla bokforingsposter, jfr 2 § bokföringslagen
(1976:125).
De föreslagna ändringarna i skattebetalningslagen behandlas närmare i
författningskommentaren, avsnitt 9.
Prop. 1998/99:69
Regeringens förslag: Vid omsättning av guldmaterial eller halvfärdi-
ga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar eller vid omsätt-
ning av investeringsguld där säljaren har utnyttjat rätten till skattskyl-
dighet skall köparen vara skattskyldig för omsättningen. Att det före-
ligger en sådan omvänd skattskyldighet måste framgå av fakturan.
Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens förslag.
Regeringens förslag innehåller dessutom ett särskilt krav på fakturans
innehåll.
Remissinstanserna: Riksskatteverket avstyrker den föreslagna för-
värvsbeskattningen av köparen och menar att förslaget medför tillämp-
nings- och kontrollproblem samt ifrågasätter dess effekt när det gäller att
komma åt skattefusket. K.A Rasmussen AB ifrågasätter behovet av att
införa omvänd skattskyldighet mot bakgrund av de ändringar som i öv-
rigt är föreslagna, vilka enligt bolaget, i sig torde minska incitamenten till
skattebedrägerier.
Skälen för regeringens förslag: Av artikel 26 b.F i direktiv 98/80/EG
framgår att medlemsländerna, i fråga om omsättning av guldmaterial el-
ler halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar, eller
omsättning av investeringsguld i de fall rätten till skattskyldighet har ut-
nyttjats, far utpeka köparen som skattskyldig i enlighet med de förfaran-
den och villkor som medlemsländerna fastställer.
Möjligheten för medlemsländerna att utse köparen i stället för säljaren
som skattskyldig (s.k. omvänd skattskyldighet, "reverse charge") vid
26
handel med guld har tillkommit för att länderna önskar bekämpa olika
former av guldbedrägerier inom gemenskapen. Det förekommer att guld
förs in okontrollerat från länder med låg beskattning eller ingen beskatt-
ning alls till länder där omsättningen är skattepliktig. Vid omsättning av
guldet debiterar säljaren mervärdesskatt men underlåter att redovisa
skatten. En näringsidkare kan också i enlighet med reglerna för gemen-
skapsintema transaktioner skattefritt köpa in finguld från ett annat med-
lemsland under åberopande av sitt registreringsnummer till mervärdes-
skatt. Någon förvärvsskatt i det egna landet enligt reglerna för gemen-
skapsintema förvärv redovisas dock inte av företaget. Guldet säljs vidare
med mervärdesskatt till ett företag i samma land. Det säljande företaget
underlåter därefter att redovisa skatten, dvs. det upphör utan att någon
skatt inbetalats till skattemyndigheterna. Köparen i sin tur yrkar avdrag
för den skatt han erlagt vilket lett till att skattemyndigheterna återbetalat
skatt, ofta med mycket höga belopp. Guldbedrägerier av detta slag har
också drabbat Sverige.
Redan i dag har medlemsländerna med stöd av artikel 12.3.e andra
stycket i sjätte direktivet en möjlighet att införa en särskild ordning för
redovisning av mervärdesskatt på guldtransaktioner mellan näringsidkare
i det egna landet. Bestämmelsen innebär att köparen betalar mervärdes-
skatten för säljarens räkning och samtidigt far avdragsrätt för ingående
skatt med samma belopp. Regeln som tillkommit i syfte att bekämpa
guldbedrägerier, ersätts nu av rätten till omvänd skattskyldighet i artikel
26 b.F i direktiv 98/80/EG och kommer därför att upphävas.
Riksskatteverket har av principiella skäl avstyrkt den föreslagna för-
värvsbeskattningen av köparen och anfört att en beskattning av detta slag
generellt sett medför tillämpningsproblem. Vidare menar verket att pro-
blematiken med skattefusk ytterst är ett kontrollproblem. Regeringen
konstaterar att det finns en möjlighet att tillämpa en ordning med omvänd
skattskyldighet för guldhandeln redan i dag. En sådan ordning förekom-
mer exempelvis i England. En förvärvsbeskattning av köparen siktar bl.a.
till att angripa den typ av guldbedrägerier som leder till felaktiga utbetal-
ningar av mervärdesskatt från skattemyndighetens sida. Förvärvsbeskatt-
ningen kan antas vara ett verkningsfullt medel i detta avseende i vart fall
om gränsvärdet för guldets finhalt sätts tillräckligt lågt. Vid ett gränsvär-
de på 325 tusendelar har medlemsländerna bedömt att skattefusk inte
längre kan anses lönsamt. Med hänsyn till de bedrägerier med guld som
på senare tid förekommit i Sverige och som ofta rört mycket höga mer-
värdesskattebelopp, anser regeringen det angeläget att nu, i samband med
införandet av ett särskilt beskattningssystem för investeringsguld, pröva
den möjlighet som står till buds för att komma tillrätta med skattefusket.
Den föreslagna åtgärden, som endast berör ett begränsat antal skattskyl-
diga, skall dock ses som en metod bland flera för att förhindra skattebe-
drägerier med guld.
Den omvända skattskyldigheten bör på samma sätt som gäller för om-
vänd skattskyldighet i andra fall (exempelvis enligt 1 kap. 2 § första
stycket 2 ML vid omsättning av tjänster som avses i 5 kap. 7 § ML) in-
begripa en rätt för köparen att vid deklarationen av den utgående skatten
dra av motsvarande belopp som ingående skatt.
Prop. 1998/99:69
27
Bestämmelser motsvarande direktivets artikel 26 b.F föreslås införda i
1 kap. 2 § ML som anger vem som är skyldig att betala mervärdesskatt.
Vidare föreslås av kontrollskäl och på Riksskatteverkets inrådan en be-
stämmelse i 11 kap. ML om att fakturan måste innehålla uppgift om det
förhållandet att omvänd skattskyldighet tillämpas för transaktionen i frå-
ga-
Bestämmelserna behandlas närmare i författningskommentaren till den
paragrafen, se avsnitt 9.
En av de största marknadsplatserna för världshandeln med guld och and-
ra ädelmetaller är baserad i London och administreras av London Bullion
Market Association. Marknaden utgör en länk mellan producenter, for-
ädlare, industriföretag, investerare och centralbanker och regleras av den
engelska centralbanken, Bank of England.
Medlemskapet i London Bullion Market Association är hårt kontrolle-
rat. Handeln sker via telefon och datorer för direktansluten handel. Den
karakteriseras av en mycket hög transaktionsvolym, främst avistaaffarer
("spot") och forwardkontrakt. Transaktionerna görs mellan skattskyldiga
parter under en kort tidsperiod och huvudsakligen utan någon fysisk leve-
rans av guldet. Dokumentationen om transaktionerna är mycket liten.
Marknaden gynnas for närvarande av ett förenklat förfarandet vad
gäller registrering och redovisning av mervärdesskatt. Denna särordning,
som införts i England med stöd av artikel 27 i sjätte direktivet, innebär i
praktiken ett nollskattesystem for de aktuella transaktionerna. Genom en
form av suspensionsordning ("black box") blir det möjligt att bortse från
mervärdesskatt så länge handeln görs av medlemmar på marknaden. För
transaktioner mellan marknadsmedlemmama uppskjuts skatteuppbörden
och ges dispens från registreringskraven. Deklaration och beskattning
sker först när guldet lämnar marknaden. När skatten förfaller till betal-
ning (t.ex. på grund av fysisk leverans till en icke-medlem) är mark-
nadsmedlemmen skyldig att redovisa skatten för icke-medlemmens räk-
ning (omvänd skattskyldighet) om denne inte redan är registrerad till
mervärdesskatt i landet.
I artikel 26 b.G i direktiv 98/80/EG införs nu en möjlighet för samtliga
medlemsländer att tillämpa ett beskattningsforfarande for internationella
guldmarknader som återspeglar den suspensionsordning som gäller for
London Bullion Market Association. Bestämmelsen utgör en avvikelse
från de särskilda regler för investeringsguld som behandlas i direktivet i
övrigt. Av direktivtexten framgår att export och gemenskapsintema
transaktioner är undantagna från den särskilda ordningen. Endast natio-
nella transaktioner omfattas således.
En tillämpning av särreglerna skall föregås av konsultationer i EG:s
mervärdesskattekommitté.
Bestämmelsen har motiverats med det stora antalet transaktioner som
äger rum på marknader av detta slag och den snabbhet med vilken de
företas. Eftersom alla marknadsaktörer är skattskyldiga personer har det
Prop. 1998/99:69
28
förenklade systemet ansetts vara till fördel både för skatteförvaltningen
och för de skattskyldiga. Ett normalt skattesystem vore svårt att hantera
och skulle innebära en sådan administrativ belastning för de skattskyldi-
ga att man befarat att handeln skulle flytta utanför gemenskapen. Efter-
som alla handlare är skattskyldiga anses systemet också intäktsneutralt.
I Sverige finns i dag inte någon sådan marknadsplats för guld som av-
ses i direktivet. Först om en handel av detta slag skulle bli aktuell finns
det skäl att överväga det beskattningsförfarande som regleras i artikel 26
b.G.
Det kan noteras att det nuvarande artikel 27-undantaget för handeln på
Londons metallbörs innefattar en rätt att tillämpa den förenklade proce-
duren för samtliga transaktioner på råvarumarknaden. Medlemsländerna
har därför i samband med tillkomsten av direktiv 98/80/EG uttalat att
undantaget fortfarande skall vara tillämpligt på andra transaktioner än
dem som avser investeringsguld.
Prop. 1998/99:69
Regeringens förslag: De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 ja-
nuari 2000.
Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens förslag.
Skälen för regeringens förslag: De särskilda mervärdesskattereglema
för investeringsguld skall enligt direktivet införas den 1 januari 2000.
Av övergångsbestämmelserna till de föreslagna ändringarna i ML bör
framgå att äldre bestämmelser skall gälla i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser skall således
gälla i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före
ikraftträdandet. Detsamma gäller i fråga om ingående skatt för vilken rätt
till avdrag inträtt före ikraftträdandet.
Eftersom Sverige i dag beskattar handel med guld för investeringsända-
mål (se avsnitt 5) förekommer det i stort sett inte någon sådan handel här.
En skattebefrielse för transaktioner med investeringsguld kan därför inte
antas få någon negativ effekt på statsintäktema.
Skattefriheten för investeringsguld kan förväntas fa positiva ekono-
miska effekter för EG-ländema genom att undanröja konkurrenssned-
vridningen mellan länderna och samtidigt stärka konkurrenskraften hos
guldmarknaden inom gemenskapen gentemot tredje land. Dessa faktorer
kommer sannolikt att leda till ett ökat intresse både i Sverige och utom-
lands, för inköp av guld i investeringssyfte En sådan utveckling gynnar i
sin tur guldproducerande länder som Sverige.
29
Till förslagets positiva effekter hör även de åtgärder som införts för att
motverka skattebedrägerier med guld.
Slutligen skall noteras att förslagen i propositionen inte innebär sådana
ändringar som kan förväntas medföra behov av resursförstärkning till
skattemyndigheterna eller förvaltningsdomstolarna.
Prop. 1998/99:69
1 kap.
2§
I en ny punkt 4 a föreslås en bestämmelse om omvänd skattskyldighet
motsvarande artikel 26 b.F i direktiv 98/80/EG. Motivet till bestämmel-
sen kommenteras under regeringens förslag, avsnitt 6.6.
Bestämmelsen omfattar endast transaktioner som görs mellan nä-
ringsidkare (”taxable persons”) i Sverige. Säljaren och köparen måste
båda vara registrerade till mervärdesskatt här eller vara registreringsskyl-
diga här som en konsekvens av transaktionen.
Bestämmelsen innebär att det företag som förvärvar guldet blir skatt-
skyldigt för omsättningen och skall redovisa och betala utgående skatt på
förvärvet beräknad på det fakturerade värdet. Förvärvaren far samtidigt
göra avdrag för hela förvärvsskatten såsom ingående skatt. Bestämmel-
sen i 8 kap. 2 § ML om vad som utgör ingående skatt kommer genom sin
lydelse att även omfatta sådan ingående skatt som här avses.
När medlemsländerna utnyttjar möjligheten till omvänd skattskyldig-
het skall de enligt artikel 26 b.F vidta nödvändiga åtgärder för att säker-
ställa att den person som utpekas som skattskyldig uppfyller skyldigheten
att lämna en deklaration och att betala skatten.
Eftersom det förvärvande företaget är skattskyldigt enligt 1 kap. 2 §
ML kommer vad som föreskrivs i skattebetalningslagen (1997:483) om
bestämmande, debitering, redovisning och betalning av skatten att gälla
för företaget.
Paragrafens första strecksats omfattar guldmaterial med en renhet av
minst 325 tusendelar. Härmed avses allt guld som svarar mot detta krite-
rium oavsett om guldet har formen av guldtackor, guldmynt eller någon
annan form, såsom granulat eller demolerat guld. För guldtackor och
guldmynt som uppfyller kriterierna för investeringsguld gäller emellertid
skattefrihet. Omvänd skattskyldighet kan då endast bli aktuell om sälja-
ren utnyttjat rätten till skattskyldighet (jfr paragrafens andra strecksats).
När det gäller att närmare fastställa vad som skall avses med guldmate-
rial eller halvfärdiga produkter bör viss ledning kunna sökas i kapitel 71
till den Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning
(EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statikstiknomen-
klaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).
30
Prop. 1998/99:69
18 §
I paragrafen definieras begreppet investeringsguld. Bestämmelsen mot-
svarar artikel 26 b.A i direktiv 98/80/EG och kommenteras även under
regeringens förslag, avsnitt 6.2.
Första stycket 1 anger förutsättningarna för att guldtackor skall om-
fattas av begreppet investeringsguld.
Guldtackor eller plattor ("wafers") som godtas på de fyra stora mark-
naderna för investeringsguld säljs endast i vissa bestämda vikter, i vissa
standardiserade former och med finhalten 995 tusendelar eller mer. Den
normala vikten för en guldtacka på London Bullion Market är 400 oz
(12,5 kg). Det finns dock över 20 mindre enheter enligt följande.
Viktenhet Tillgängliga vikter
kilogram 12,5/1
gram 500/250/ 100/50/
20/10/5/2,5/1
Ounce (1 oz = 31,1035 g) 100/10/5/1/0,5/0,25
tael (en traditionell kinesisk viktenhet,
1 tael = 1,913 oz) 10/5/1
tola (en traditionell indisk viktenhet,
10 tola = 3,75 oz) 10
Källa : World Gold Council och Union Bank of Switzerland
Vikten på guld uttrycks också ofta i troy ounces (1 troy ounce = 1,097
vanliga ounce).
Det kan noteras att småtackor och plattor på 1 gram eller mindre, inte
skall omfattas av den föreslagna skattefriheten för investeringsguld, se
avsnitt 6.2.
Ett internationellt erkänt system för att certifiera finhalt och vikt hos
det guld som omfattas av definitionen existerar således redan. Guldtackor
som säljs på marknaderna för investeringsguld har en erkänd kontroll-
stämpel ingraverad i metallen där finhalt, vikt, serienummer och förädla-
re framgår för varje tacka.
För att guldet skall vara en lönsam investering och kunna säljas måste
det normalt uppfylla standarderna på guldmarknaden. Det finns dock inte
något krav på att guldet måste vara stämplat. Kan näringsidkaren på an-
nat sätt visa att kriterierna för investeringsguld är uppfyllda skall guldet
omfattas av tillämpningsområdet för skattefriheten.
I första stycket 2 anges förutsättningarna för att guldmynt skall anses
som investeringsguld.
31
Det första kriteriet avser guldmyntets finhalt. De vanligast förekom-
mande finhaltema för investeringsmynt i guld är 900, 916 och 999 tusen-
delar. Ibland förekommer även 920, 983 och 986 tusendelar.
Det andra kriteriet anger att guldmyntet skall vara präglat efter år
1800. Guldmynt präglade före denna tidpunkt säljs normalt för sitt sam-
larvärde. Kring år 1800 började man framställa guldmynt i större skala.
Årtalet 1800 har därför ansetts utgöra en rimlig avgränsning mellan
guldmynt som utgör investeringsguld och guldmynt som enbart har nu-
mismatiskt intresse.
Det tredje kriteriet "är eller har varit gällande betalningsmedel" avser
att säkerställa att föremål som t.ex. guldmedaljer eller rena samlarföre-
mål inte omfattas av skattefriheten.
Det fjärde kriteriet definierar myntet efter det faktiska värdet i förhål-
lande till marknadsvärdet för guldinnehållet. Mynt av numismatiskt vär-
de säljs ofta till ett pris som ligger betydligt över guldpriset. Den i fjärde
kriteriet angivna procentsatsen 80 % utgör en kompromiss mellan län-
dernas önskemål och har ansetts vara en lämplig avvägning gentemot
mynt som omsätts för sitt samlarvärde.
Nackdelen med en värdering av det slag som anges i fjärde kriteriet är
att definitionen blir svår att tillämpa. För att avgöra om en transaktion är
skattepliktig eller inte är skattemyndigheterna och handlarna hänvisade
till en procentsats relaterad till ett guldpris i ständig förändring. Handlar-
na skulle behöva göra beräkningar för varje enskild omsättning för att
kunna fastställa om den omfattas av det särskilda systemet för investe-
ringsguld eller inte.
För att förenkla tillämpningen kommer urvalskriterierna för investe-
ringsmynt att kombineras med en förteckning över sådana mynt som an-
ses uppfylla kriterierna, se avsnitt 6.2. Mynt som tagits upp i förteck-
ningen skall alltid anses uppfylla kriterierna under den tid som listan
gäller. Förteckningen är således bindande för de guldmynt som finns
upptagna där. En hänvisning till företeckningen har därför gjorts i para-
grafens tredje stycke. Förteckningen utesluter dock inte att andra mynt
som uppfyller kriterierna också skall omfattas av definitionen för guld-
mynt även om de inte finns med i förteckningen. Det innebär att länderna
kan tillämpa skattefriheten på exempelvis nya investeringsmynt vilka
ännu inte hunnit komma med i förteckningen.
Medlemsländerna skall senast den 30 juni varje år anmäla vilka mynt
som svarar mot de fyra kriterierna. För att Sverige skall kunna fullgöra
anmälningsskyldigheten bör Riksskatteverkets lämna uppgifter till Fi-
nansdepartementet. Detta bör framgå av mervärdesskatteförordningen
(1994:223), jfr avsnitt 6.2.
Varje land skall till kommissionen uppge inte bara vilka egna investe-
ringsmynt som omsätts i landet utan också vilka investeringsmynt från
andra medlemsländer och från tredje land som omsätts där. I syfte att
åstadkomma enhetlighet vid tillämpningen av 80%-kriteriet diskuterar
EG:s mervärdesskattekommitté möjligheten att fastställa ett visst datum
som referensdatum.
Bestämmelsen i jjärde stycket syftar till att utesluta gränsdragnings-
problem i samband med omsättning av investeringsmynt som samtidigt
Prop. 1998/99:69
32
har ett samlarvärde och omsättningen därför skulle kunna vara skatte-
pliktig (jfr artikel 13 B.d.4 i sjätte direktivet och 3 kap. 23 § 1 ML). För
guldmynt som uppfyller kriterierna i första stycket 2 gäller således den
särskilda ordningen för investeringsmynt. En tillämpning av marginal-
skattesystemet för begagnade varor utesluts därmed i dessa fall.
3 kap.
10a§
Bestämmelsen som motsvarar artikel 26 b.B i direktiv 98/80/EG, kom-
menteras även under regeringens förslag (avsnitt 6.1).
Enligt första stycket omfattar undantaget sådan omsättning av investe-
ringsguld som resulterar i en äganderätt till guldet eller en fordran på
guldet. Vad som i paragrafen sägs om omsättning gäller även vid gemen-
skapsintema förvärv och import av investeringsguldet. Att så är fallet
framgår av 3 kap. 1 § andra och tredje stycket ML.
Vad som avses med investeringsguld framgår av föreslagna 1 kap. 18 §
ML.
I tillämpningsområdet ingår både transaktioner som innebär en fysisk
leverans av guldet och transaktioner med guld representerat av värdepap-
per. Enligt direktivet skall således undantas:
1) investeringsguld som representeras av certifikat för specificerat eller
ospecificerat guld eller som är föremål för handel på guldkonton,
2) "särskilt" guldlån och swapaffarer, som innefattar en äganderätt till
eller fordran på investeringsguld, samt
3) transaktioner med investeringsguld som omfattar futurekontrakt el-
ler forwardkontrakt vilka innebär överlåtelse av äganderätt till eller ford-
ran på investeringsguld.
Ordet "särskilt" före orden guldlån och swapaffarer har tillkommit för
att markera att marknaderna i framtiden kan komma att utveckla andra
typer av transaktioner som också bör kunna omfattas av direktivet.
Guld representerat av guldcertifikat eller som finns insatt på guldkon-
ton berättigar i båda fallen innehavaren till en viss kvantitet guld lagrad
hos en finansiell institution.
Certifikaten kan avse en äganderätt till eller fordran på specificerat el-
ler ospecificerat investeringsguld. Certifikat avseende specificerat guld
avser köp av en viss angiven guldtacka eller del av den. Certifikat avse-
ende ospecificerat guld hänför sig till en fungibel mängd guld som kan
finnas i förvar i samma bank eller i någon annan bank. Guldkonton avser
guld som kontoinnehavaren antingen köper av banken som öppnat kontot
eller som kontoinnehavaren själv sätter in på kontot mot insättningsbevis.
Även s.k. guldlån och swapaffarer med guld omfattas av tillämpnings-
området. Ett guldlån kan användas för att exempelvis finansiera brytning
eller förädling av guld. På guldlån löper ränta som på vanligt banklån.
Fördelen är att låntagaren kan skydda sig mot prisfall genom att låna och
betala tillbaka kreditbeloppet i guld i stället för i kontanter. En swap in-
nebär ett avtal mellan två parter om att byta betalningsflöden med var-
andra under en viss tid.
Prop. 1998/99:69
33
Tillämpningsområdet för undantagsbestämmelsen omfattar även han-
del med terminskontrakt. Terminskontrakten kan vara av två slag, an-
tingen futurekontrakt eller forwardkontrakt. Båda typerna av kontrakt
medför en skyldighet att sälja eller köpa en på förhand bestämd kvantitet
investeringsguld vid en given tidpunkt och till ett fast pris. Ett forward-
kontrakt kan vara både standardiserat och individuellt utformat. Future-
kontrakten är däremot alltid standardiserade. Handeln med futurekontrakt
sker därför på särskilda börser medan handeln med forwardkontrakt ock-
så kan vara organiserad på annat sätt, exempelvis omsättas direkt mellan
huvudmännen i stället för på en metallbörs.
För alla transaktioner som nämns i artikel 26 b.B gäller att de måste
leda till en äganderätt till eller fordran på investeringsguldet för att om-
fattas av skattefriheten. Tillämpningsområdet for undantaget är därmed
begränsat till att endast avse transaktioner avseende varan guld. Tillhan-
dahållande av finansiella tjänster avseende guld omfattas inte av tillämp-
ningsområdet. För att undvika tveksamhet har medlemsländerna i sam-
band med direktivets tillkomst uttalat att transaktioner som rör investe-
ringsguld och som inte omfattas av artikel 26 b.B i direktiv 98/80/EG
men som kan anses som tillhandahållande av tjänst kan medföra en rätt
till undantag från beskattning enligt artikel 13.B.d i sjätte direktivet. Sist-
nämnda artikel motsvaras i svensk lagstiftning av 3 kap. 9 § ML.
Andra stycket motsvarar artikel 26 b.B andra stycket. Av artikeln
framgår att förmedling av investeringsguld som görs i någon annans
namn och for dennes räkning är föremål for samma undantag som gäller
for en leverans av investeringsguld. Härigenom undviks att förekomsten
av förmedlingstjänster far några negativa beskattningskonsekvenser för
handeln med investeringsguld.
Med förmedling bör avses såväl att förmedlaren anvisar köpare eller
säljare som att han ikläder sig en agents eller mäklares funktion att bringa
parterna samman och medverka till att affären kommer till stånd dem
emellan.
I de fall huvudmannen valt att bli skattskyldig för en omsättning av in-
vesteringsguld enligt föreslagna 3 kap. 10 b § ML finns en motsvarande
rätt för ombudet att bli skattskyldig för förmedlingstjänsten enligt före-
slagna 3 kap. 10 c § ML.
Den som i egenskap av ombud förmedlar investeringsguld i eget namn
och uppbär likviden för guldet skall liksom huvudmannen anses som
säljare eller i förekommande fall som köpare av investeringsguldet (se 6
kap. 7 § ML).
10 b §
I paragrafen regleras rätten att bli skattskyldig för omsättningar av in-
vesteringsguld. Genom en sådan beskattningsoption blir det möjligt att fa
avdragsrätt för ingående skatt på varor och tjänster i verksamheten. Be-
stämmelsen som motsvarar artikel 26 b.C första och andra stycket i di-
rektiv 98/80/EG, kommenteras även under regeringens förslag, avsnitt
6.3.
I första punkten regleras rätten till skattskyldighet för guldproducenter
och förädlare av guld. Syftet med bestämmelsen är att inte försvåra
Prop. 1998/99:69
34
transaktioner som innebär att investeringsguld hanteras som industriguld.
Bestämmelsen har stor betydelse för Sverige såsom guldproducerande
land. Genom beskattningsoptionen blir näringsidkare i guldbranschen fria
att ordna affarsstrukturen som de vill utan skattehänsyn. Guldproducen-
ten kan sälja guldtackor från sina försäljningsbolag till grossister och
tillämpa normala mervärdesskatteregler oavsett om avsikten hos grossis-
ten är att sälja guldet vidare som industriguld eller som investeringsguld.
Förädlaren har en rätt att bli skattskyldig om han omvandlar guld av
något slag till investeringsguld. (jfr artikel 26 b.C första stycket i engelsk
språkversion ”any gold” resp, fransk språkversion ”de l’or de origine que
ce soit”). Beskattningsoptionen avser med andra ord såväl omvandling av
annat guld än investeringsguld till investeringsguld som omvandling av
investeringsguld till annat investeringsguld.
Rätten till skattskyldighet enligt första punkten avser investeringsguld
både i form av guldtackor och guldmynt. Beskattningsoptionen kan såle-
des utnyttjas av ett myntverk som framställer guldmynt.
I andra punkten regleras rätten till skattskyldighet för näringsidkare
som bedriver grossistverksamhet. Bestämmelsen gäller exempelvis för
grossister som säljer tackguld till industrin, till tandtekniker eller till ju-
velerare för smyckestillverkning. Det guld som i dessa fall betecknas
som investeringsguld är i själva verket att betrakta som industriellt guld.
Näringsidkare som normalt inte tillhandahåller industriguld eller som
tillhandahåller industriguld i endast begränsad omfattning omfattas inte
av beskattningsoptionen i andra punkten. Optionen bör endast avse den
som bedriver yrkesverksamhet där verksamheten åtminstone delvis är
inriktad på handel med industri guld. Den som i vanliga fall endast säljer
investeringsguld bör inte fa utnyttja optionen. I vissa länder är en del av
guldhandeln koncentrerad till banker och andra finansiella institutioner. I
de fallen måste möjligheten att använda de normala mervärdesskattereg-
lema anses mycket begränsad.
Beskattningsoptionen i andra punkten gäller endast investeringsguld i
form av guldtackor och inte för guldmynt.
Möjligheten för producenter, förädlare och grossister att bli skattskyl-
diga kan av praktiska skäl inte kopplas till köparens avsikter med guldet.
En juvelerare som köper guld av en grossist kanske väljer att inte använ-
da guldtackan för smyckestillverkning utan säljer den vidare till en pri-
vatperson för investeringsändamål. Om grossisten alltid skulle behöva
bevisa att det guld han säljer är avsett för industriändamål vore att utsätta
handeln för orimliga krav. Beskattningen av grossisten skulle bli beroen-
de av köparens uppgifter vilket skulle kunna leda till stora tillämpnings-
problem. Många gånger är det inte ens möjligt för en grossist att vid tid-
punkten för skattskyldighetens inträde veta hur en köpare kommer att
hantera investeringsguldet, särskilt i de fall det finns många köpare i
kedjan före slutkonsumtionen.
Endast i de fall guldet omsätts till någon annan än en näringsidkare,
utesluts rätten till skattskyldighet. Omsättningen kan då antas ske för
investeringsändamål. Någon mervärdesskatt skall inte debiteras vid om-
sättningen samtidigt som säljaren saknar rätt till återbetalning av ingåen-
de skatt i verksamheten.
Prop. 1998/99:69
35
I de fall säljaren valt att bli skattskyldig och därför säljer investerings-
guldet med mervärdesskatt är det möjligt för köparen att fa återbetalning
för den ingående skatten vid en efterföljande skattefri omsättning av in-
vesteringsguld , se föreslagna 10 kap. 11 c § ML.
Beträffande förfarandet för utövandet av rätten till skattskyldighet
hänvisas till avsnitt 6.3.
10c§
I paragrafen regleras rätten till skattskyldighet för förmedlare. Bestäm-
melsen som motsvarar artikel 26 b.C tredje stycket i direktiv 98/80/EG,
kommenteras även under regeringens förslag, avsnitt 6.3
Förmedlare som handlar i en annan persons namn och på dennes väg-
nar har rätt att bli skattskyldiga för sin förmedlingstjänst om huvudman-
nen utnyttjat sin rätt att bli skattskyldig för omsättningen av investe-
ringsguldet. Härigenom motverkas kumulativa effekter vid förmedling av
investeringsguld som i själva verket skall användas för industriändamål.
Förmedlingstjänsten följer således huvudtjänsten och beskattas om den
beskattas. Förfarandet kräver dock att förmedlaren önskar bli beskattad
för tjänsten. Det sker således ingen automatisk beskattning av förmed-
lingstjänsten. Detta har ansetts svårt att genomföra i praktiken, inte minst
i de fall huvudmannen och förmedlaren befinner sig i olika medlemslän-
der. En sådan ordning far även anses följa av att huvudmannens och för-
medlarens tillhandahållanden principiellt sett är två skilda transaktioner
vilka inte alltid behöver följas åt i beskattningshänseende.
Genom beskattningsoptionen för de i paragrafen angivna förmed-
lingstjänsterna undviks konkurrenssnedvridning gentemot en förmedlare
som agerar i sitt eget namn och som enligt reglerna i 6 kap. ML själv
skall betraktas som säljaren. För förmedlare av detta slag föreligger
samma rätt att bli skattskyldig för omsättning av investeringsguld som
om omsättningen utförts av huvudmannen.
Beträffande förfarandet för utövandet av rätten till skattskyldighet
hänvisas till avsnitt 6.3.
23 §
I paragrafen har gjorts en följdändring i första punkten med anledning av
de särskilda mervärdesskatteregler för investeringsguld som föreslås i
propositionen.
För guldmynt gäller att de antingen kan vara gällande betalningsmedel
och som sådana skattebefriade enligt punkten 1 i paragrafen. Motsvaran-
de bestämmelse återfinns i artikel 13 B.d.4 i sjätte direktivet. Guldmynt
kan också vara mynt av numismatiskt värde. Omsättningen av sådana
mynt skall beskattas antingen enligt det marginalskattesystem som gäller
för begagnade varor eller enligt de allmänna bestämmelserna om den
skattskyldige begär det (se första punkten i paragrafen och 9 a kap. ML).
Ett mynt som inte längre utgör gällande betalningsmedel blir inte auto-
matiskt ett numismatiskt mynt. Det kan också vara ett mynt som accepte-
ras på guldmarknaden. Som sådant faller det in under definitionen för
investeringsguld i föreslagna 1 kap. 18 § ML.
Prop. 1998/99:69
36
10 kap.
Prop. 1998/99:69
11 c §
I paragrafen finns regler om rätt till återbetalning av ingående skatt vid
skattefri omsättning av investeringsguld motsvarande reglerna om av-
dragsrätt i artikel 26 b.D.l i direktiv 98/80/EG. Bestämmelserna kom-
menteras även under regeringens förslag, avsnitt 6.4.
Första stycket 1 och andra stycket avser rätt till återbetalning om säl-
jaren utnyttjat rätten till skattskyldighet. Enligt artikel 26 b.D.l.a skall
beskattningsbara personer ha rätt att göra avdrag för skatt som skall be-
talas eller som har betalats för investeringsguld som omsatts till dem av
en person som har utnyttjat möjligheten att bli skattskyldig, om deras
efterföljande omsättning av detta guld är befriad från skatt.
Återbetalningsrätten avser ingående skatt hänförlig till såväl inhemska
som gemenskapsintema förvärv av investeringsguld när förvärvet görs
från en producent, en förädlare eller en grossist som utnyttjat beskatt-
ningsoptionen.
Första stycket 2 och andra stycket avser rätt till återbetalning vid för-
värv av annat guld än investeringsguld för framställning av investerings-
guld. Enligt artikel 26 b.D.l.b skall beskattningsbara personer ha rätt att
göra avdrag för skatt som skall betalas eller som har betalats för omsätt-
ning till dem, eller gemenskapsintemt förvärv eller import som görs av
dem, av annat guld än investeringsguld som därefter av dem eller för
deras räkning har omvandlats till investeringsguld, om deras efterföljan-
de omsättning av detta guld är befriad från skatt.
Bestämmelsen avser således skatt som betalas vid import, inhemska
eller gemenskapsintema förvärv av guld som inte är investeringsguld
men som omvandlas till investeringsguld och därefter säljs utan skatt
som investeringsguld. Återbetalningsrätten är begränsad till ingående
skatt på guldvärdet för sådant guld som förädlaren eller hans huvudman
efter omvandlingen säljer som investeringsguld. Genom möjligheten att
få tillbaka importskatten undviks konkurrenssnedvridningar mellan in-
hemskt och importerat guld.
Första stycket 3 och andra stycket avser rätt till återbetalning av ingå-
ende skatt hänförlig till kostnader för arbete avseende investeringsguld.
Enligt artikel 26 b.D.l.c skall beskattningsbara personer ha rätt att göra
avdrag för skatt som skall betalas eller som har betalats för tjänster som
tillhandahållits dem och som innebär en förändring av guldets form, vikt
eller finhalt, också när det gäller investeringsguld, om deras efterföljande
omsättning av detta guld är befriad från skatt.
Bestämmelsen avser således ingående skatt som betalats för arbete på
guld som skall omvandlas till investeringsguld eller arbete på investe-
ringsguld. Exempel på det sistnämnda är nedsmältning av stora tackor för
att göra mindre tackor eller plattor. För att undvika stora kumulativa ef-
fekter införs en rätt till återbetalning av ingående skatten på sådana
tjänster. Eftersom arbetet skall innebära en förändring av guldets form,
vikt eller finhalt utesluts exempelvis transporttjänster, lagring och värde-
ring av guldet. Ingående skatt hänförlig till stämpling bör anses ingå i
37
begreppet förändring av guldets form och därmed medföra återbetal-
ningsrätt.
llb§
Paragrafen avser rätt till återbetalning av ingående skatt hänförlig till
förvärv av varor eller tjänster knutna till framställning eller omvandling
av investeringsguld. Bestämmelserna, som motsvarar artikel 26 b.D.2 i
direktiv 98/80/EG kommenteras även under regeringens förslag, avsnitt
6.4.
Enligt direktivet skall beskattningsbara personer som framställer in-
vesteringsguld eller omvandlar guld av något slag till investeringsguld
(jfr artikel 26 b.D.2 i engelsk språkversion ”any gold” resp, fransk
språkversion ”de For de origine que ce soit”) ha rätt att göra avdrag för
skatt som skall betalas eller som har betalats av dem för omsättning, ge-
menskapsintemt förvärv eller import av varor eller tjänster som är knutna
till framställningen eller omvandlingen av guldet, som om deras efter-
följande omsättning av guldet, vilken enligt direktivet är befriad från
skatt, hade varit beskattningsbar.
Guldproducenter och förädlare har genom rätten till skattskyldighet en
möjlighet att dra av all ingående skatt som hänför sig till kostnader för
framställning eller omvandling av guld. Beskattningsoptionen kan emel-
lertid inte göras gällande vid försäljningar av investeringsguld till privat-
personer. En återbetalningsrätt för ingående skatt hänförlig till kostnader
kopplade till själva produktionen av investeringsguldet bör dock finnas
vid leveranser som utförts direkt av producenter eller förädlare till slut-
konsumenter. Privatpersoner kan importera investeringsguld från tredje
land utan någon dold ingående skatt. Av konkurrensskäl bör det vara
möjligt att också köpa investeringsguld från inhemska producenter och
förädlare utan dold mervärdesskatt. Genom återbetalningsrätten i den
föreslagna paragrafen undviks en sådan bristande neutralitet mellan im-
porterat och egenproducerat investeringsguld.
Med varor knutna till produktionen avses även fastigheter.
Bestämmelsen skall tolkas restriktivt. Den bör således inte avse
"overhead"-kostnader i form av exempelvis kostnader för marknadsfö-
ring eller administration. Inte heller banker och finansinstitut har någon
rätt till återbetalning av ingående skatt hänförlig till sådana kostnader vid
omsättning av investeringsguld till investerare.
12 §
Paragrafen har ändrats så att det framgår att rätten till återbetalning av
ingående skatt också gäller vid export av investeringsguld och av varor
som anges i 3 kap. 23 § 3 ML.
Den som utför en skattepliktig omsättning av investeringsguld därför
att han utnyttjat beskattningsoptionen i 3 kap. 10 b § ML har vid export
av investeringsguldet en rätt till återbetalning av ingående skatt enligt
förevarande paragraf. Genom den föreslagna ändringen införs en rätt till
återbetalning av ingående skatt vid export av investeringsguld även i de
fall omsättningen av guldet är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap.
10 a § ML. En sådan rätt till återbetalning följer av artikel 17.3.b i dess
Prop. 1998/99:69
38
lydelse enligt artikel 28f i sjätte direktivet. Nuvarande svenska regler
innebär att återbetalning av ingående skatt skall medges vid all export av
varor. Rätten till återbetalning skall därför också gälla vid export av så-
dana varor där omsättningen är undantagen enligt 3 kap. 23 § 3
(modersmjölk, blod eller organ från människor).
11 kap.
5b§
1 paragrafens första stycke anges vad som måste framgå av fakturan i de
fall säljaren väljer att tillämpa rätten att bli skattskyldig. Bestämmelsen
har tillkommit för att göra det möjligt för såväl köparen som skattemyn-
digheten att kontrollera att säljaren gjort detta val.
I de fall omsättningen görs inom landet och reglerna i föreslagna 1 kap.
2 § första stycket 4 a ML om omvänd skattskyldighet blir tillämpliga
skall enligt andra stycket också detta förhållande framgå av fakturan.
Regeln har tillkommit för att underlätta tillämpningen och kontrollen av
förvärvsbeskattningen. Av samma skäl skall fakturan även innehålla
uppgift om säljarens registreringsnummer till mervärdeskatt. Detta bör
särskilt anges eftersom bestämmelsen i 11 kap. 5 § ML endast kräver
angivande av den skattskyldiges, i det här fallet förvärvarens, registre-
ringsnummer till mervärdesskatt.
Av 11 kap. 5 § framgår att fakturan skall innehålla uppgift om sådant
som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten och motta-
garens avdragsrätt eller rätt till återbetalning. Beträffande tackguld bör
exempelvis kunna krävas uppgift i fakturan om att fråga är om investe-
ringsguld. Vidare bör finhalt, serienummer och tillverkarens namn fram-
gå. De närmare föreskrifterna om fakturans innehåll bör meddelas av
Riksskatteverket, jfr avsnitt 6.1.
1 kap.
1§
Genom ändringen i första stycket 8 kommer skattebetalningslagens regler
om bl.a. betalning och indrivning att bli tillämpliga på den särskilda
kontrollavgift som föreslås utgå för en säljare av investeringsguld som
inte fullgjort sina skyldigheter att utföra identitetskontroll av köparen.
4§
Genom ändringen i första stycket 3 följer bl.a. att ränta kan tas ut på en
sådan kontrollavgift som avses i föreslagna 15 kap. 6 a §. Därvid gäller
lagens regler även för betalning och indrivning av räntan (se 1 kap. 1 §
första stycket 9 SBL). Jämfört med lagrådsremissen har punkten 3 gjorts
generellt tillämplig på kontrollavgifter, dvs. även på sådana kontrollav-
Prop. 1998/99:69
39
gifter som avses i lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg-
och marknadshandel m.m.
14 kap.
la§
Bestämmelserna som inforts med stöd av artikel 26 b.E i direktiv
98/80/EG, kommenteras även under regeringens forslag, avsnitt 6.5.
För att bekämpa skattebedrägerier skall medlemsländerna infora regler
som möjliggör kontroll av handeln med investeringsguld. En av de vikti-
gaste kontrollåtgärderna är att kunderna kan identifieras. På det sättet blir
det möjligt att följa alla led i en kedja av guldtransaktioner. I paragrafen
har därför införts en skyldighet för säljaren att utföra identitetskontroll av
sina kunder.
I artikel 3 i penningtvättsdirektivet (91/308/EEG) finns regler om
identifiering av kunder för transaktioner om 15 000 ECU eller mer. I ar-
tikel 4 i nämnda direktiv finns en bestämmelse om skyldighet att bevara
uppgifter om identifieringen i minst fem år från det att affärsförbindelsen
med kunden upphörde. Motsvarande bestämmelser finns införda i 4 resp.
8 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt.
Bestämmelserna i 4 § penningtvättslagen har legat till grund för ut-
formningen av paragrafens första och andra stycke. Första stycket före-
skriver identitetskontroll för en transaktion som omfattar ett större belopp
än 10 000 kr. Beträffande den beloppsmässiga begränsningen i första
stycket hänvisas till motiven, avsnitt 6.5. Om transaktionen utförs i flera
steg som verkar ha samband med varandra skall det sammanlagda belop-
pet beaktas. Skyldighet att utföra identitetskontroll föreligger för en säl-
jare av investeringsguld vid omsättning inom Sverige eller vid omsätt-
ning till ett annat EG-land. Export av investeringsguld till tredje land
skall inte beskattas i Sverige. Skäl att kräva identitetskontroll för undvi-
kande av skatteundandraganden saknas därför i dessa fall. Inte heller om-
sättningar som förvärvsbeskattas alternativt är undantagna från förvärvs-
beskattning i ett annat EG-land skall i och för sig beskattas i Sverige. Det
kan dock finnas skäl att EG-ländema bistår varandra med att kontrollera
att obeskattat investeringsguld inte kommer till användning i industriellt
syfte inom gemenskapen. En skyldighet att utföra identitetskontroll även
vid gemenskapsintema omsättningar föreslås därför.
För transaktioner mellan företag med verksamhet av det slag som an-
ges 2 § penningtvättslagen anses identitetskontroll enligt den lagen inte
behövlig så länge kunden är ett företag hemmahörande i ett land inom
EES. En motsvarande begränsning kan anses motiverad även beträffande
den identitetskontroll som skall utföras enligt den nu föreslagna bestäm-
melsen.
Paragrafens tredje stycke har utformats med ledning av 2 § lagen
(1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.
Den i fjärde stycket angivna tiden för bevarande av handlingar eller
uppgifter som lämnats vid identitetskontrollen är en annan än den som
anges i 8 § penningtvättslagen. Tidsbegränsningen för arkiveringsskyl-
Prop. 1998/99:69
40
digheten föreslås i stället motsvara den tid som gäller enligt 14 kap. 2 §
SBL för bevarande av underlag i skatteärenden.
När det gäller frågan om i vilken utsträckning handlingar för identi-
tetskontroll skall bevaras får det ankomma på Riksskatteverket att med
stöd av det allmänna bemyndigandet i 66 § skattebetalningsförordningen
(1997:750) meddela de ytterligare föreskrifter som behövs.
3§
Genom den föreslagna ändringen blir det möjligt för skattemyndigheten
att förelägga den som säljer investeringsguld att lämna uppgift avseende
sådan identitetskontroll som föreslås i 1 a §.
Att ett föreläggande enligt paragrafen kan förenas med vite följer av 23
kap. 2 § SBL.
15 kap.
6a§
I paragrafen finns bestämmelser om en administrativ sanktionsavgift som
skall påföras den säljare som inte fullgjort sina skyldigheter enligt före-
slagna 14 kap. 1 a § SBL. Paragrafen behandlas även under regeringens
förslag, avsnitt 6.5.
Enligt 14 kap. 1 a § ankommer det på den som säljer investeringsguld
att vid transaktioner överstigande 10 000 kronor kontrollera identiteten
hos köparen genom att föra anteckningar om namn, adress m.m. För-
summelse att göra detta kan medföra att kontrollavgift påförs. Inhämtade
uppgifter skall bevaras under viss tid och enligt den föreslagna ändringen
i 14 kap. 3 § på begäran lämnas till skattemyndigheten. Underlåtenhet att
lämna ut bevarade anteckningar kan dock inte medföra att kontrollavgift
påförs. I dessa fall utgörs påtryckningsmedlet av vitesinstitutet.
8a§
I paragrafen finns bestämmelser om befrielse från kontrollavgift. Be-
stämmelsen är avsedd att tillämpas på samma sätt som motsvarande be-
stämmelse i 15 kap. 7 § SBL.
22 kap.
II §
Skattemyndighetens beslut om kontrollavgift kan överklagas till länsrät-
ten med stöd av 22 kap. 1 § SBL. Av den nya lydelsen av punkt 6 i före-
varande paragraf följer att det krävs prövningstillstånd av kammarrätten
vid överklagande av länsrättens beslut om befrielse från sådan avgift.
Skattemyndighetens beslut om vitesföreläggande enligt den föreslagna
ändringen i 14 kap. 3 § SBL kan inte överklagas (se 22 kap. 2 § SBL).
Prop. 1998/99:69
41
Förteckning över remissinstanser som avgivit
yttrande över Finansdepartementets promemoria om
särskilda mervärdesskatteregler för investeringsguld
(Fi 1999:211)
Efter remiss har yttrande över promemorian lämnats av Riksbanken, Fi-
nansinspektionen, Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen, Riksskatte-
verket, Rikspolisstyrelsen, Sveriges Industriförbund, Boliden AB, K.A.
Rasmussen AB och Sveriges Mynthandlares Förening.
Svenska Bankföreningen har beretts tillfälle att avge yttrande men för-
klarat sig avstå från yttrande.
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Engelharth/Clal AB och
Guldsmedsbranschens Samarbetsforum har beretts tillfälle att avge ytt-
rande men inte yttrat sig.
Promemorian har vidare lämnats till Enskilda Mynt- och metallbörsen i
Stockholm.
Prop. 1998/99:69
Bilaga 1
42
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-16
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud Len-
nander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 11 mars 1999 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Marianne Svan-
berg.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1998/99:69
Bilaga 2
43
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1999
Närvarande: statrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Freivalds, Schori, Winberg, Ulvskog, Sahlin, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,
Lövdén
Föredragande: statsrådet Lövdén
Regeringen beslutar proposition 1998/99:69 Särskilda mervärdesskatte-
regler för investeringsguld
44
Prop. 1998/99:69
Författningsrubrik
Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
Celexnummer för bak-
omliggande EG-regler
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande
Mervärdesskattelagen
398L0281
(1994:200)
I kap. 2 § första stycket
4 a och 18 §, 3 kap. 10 a-
10 c §§ och 23 §, 10 kap.
II c och 11 d §§ samt 11
kap. 5 b §.
Skattebetalningslagen 398L0281
(1997:483)
1 kap. 1 § första stycket 8
och 4 §, 14 kap. 1 a och
3 §§, 15 kap. 6 a och
8 a §§ samt 22 kap. 11 §.
45
Eländers Gotab 57875, Stockholm 1999