Skr.
1998/99:67
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 4 mars 1999
Göran Persson
Anna Lindh
(Utrikesdepartementet)
I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet under år 1998 mellan de
nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamhe-
ten i Nordiska ministerrådet.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 67
Skr. 1998/99:67
1 Att så och att skörda - ordförandeskapets dynamik..........................3
2 Samarbetets huvudområden..............................................................5
2.1 Samarbetet inom Norden....................................................5
2.2 Norden och Europa samt Schengensamarbetet..................7
2.3 Norden och dess närområden.............................................9
3 Nordiskt samarbete på sektorsnivå..................................................10
3.1 Kultur och medier.............................................................10
3.2 Utbildning och forskning..................................................14
3.3 Miljö.................................................................................18
3.4 Ekonomi och näring.........................................................20
3.4.1 Energi.............................................................20
3.4.2 Näringspolitiskt samarbete.............................24
3.4.3 Regionalpolitik...............................................25
3.4.4 Jord- och skogsbruk samt fiske......................25
3.4.5 Bygg- och bostadssamarbete..........................29
3.4.6 Transport, infrastruktur och trafiksäkerhet
samt IT-frågor................................................30
3.4.7 Ekonomi och finanspolitik.............................31
3.5 Medborgarpolitik..............................................................32
3.5.1 Arbetsmarknad och arbetsliv..........................32
3.5.2 Socialpolitik och hälsovård............................34
3.5.3 Livsmedelsffågor............................................35
3.5.4 Konsumentpolitik...........................................37
3.5.5 Jämställdhet mellan kvinnor och män............39
3.5.6 Lagstiftningssamarbete...................................40
3.5.7 Migrations- och flyktingpolitiska frågor........42
3.5.8 Ungdomsfrågor...............................................42
3.6 Säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete......................44
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999..........49
Skr. 1998/99:67
Arbetsåret 1998 präglades starkt av att Sverige ansvarade för ordförande-
skapet i det nordiska regeringssamarbetet. Här redovisas översiktligt någ-
ra allmänna iakttagelser över ordförandeåret, dess genomförande och
resultat. Mer detaljerade, ämnesspecifika redogörelser återfinns i de olika
sektorsavsnitten.
Att vara ordförandeland i ett multilateralt samarbete prövar, bland
mycket annat, förmågan att balansera strävan efter förnyelse mot behovet
av stabilitet och kontinuitet. Som i andra internationella sammanslutning-
ar har ordförandelandet i det nordiska samarbetet ett begränsat utrymme
att sätta sin egen prägel på arbetet. Till stora delar är uppgiften ofrån-
komligen att förvalta det föregående ordförandeskapets initiativ och att
föra redan igångsatta processer till beslut och genomförande.
Mot den bakgrunden är det naturligt att svenska initiativ för det nor-
diska samarbetet inte har gett så många omedelbart mätbara resultat un-
der själva ordförandeåret. Men man bör ändå kunna säga att ordförande-
året har satt spår i nordisk verksamhet på flera områden och plan.
Sveriges ambition var att koncentrera ordförandeprogrammet till några
profilfrågor, nämligen samverkan för ökad sysselsättning och uppgiften
att göra Norden och dess närområden till en ekologiskt hållbar region.
Arbetet under året präglades starkt av dessa två initiativ.
Sysselsättningsfrågornas behandling på det europeiska planet var under
arbetsåret 1998 - och förblir under avsevärd tid framöver - också en cen-
tral samnordisk angelägenhet. De riktlinjer som utformades under år
1998 för sysselsättningspolitiken inom Europeiska unionen (EU) bygger i
stor utsträckning på värderingar som är bärande i de nordiska ländernas
politik för tillväxt och sysselsättning, såsom betydelsen av aktiva insat-
ser för att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och av en god
balans mellan flexibilitet och trygghet, liksom värdet av att främja före-
tagsamhet och att öka jämställdheten mellan kvinnor och män.
Samverkan på det nordiska planet kring utvecklingen av ett ekologiskt
hållbart samhälle fick en politisk injektion genom den särskilda deklara-
tion som de nordiska statsministrarna och deras kollegor i de självstyran-
de områdena antog i november 1998 under Nordiska rådets session i Os-
lo. I denna deklaration gavs Nordiska ministerrådet i uppdrag att utarbeta
en tvärsektoriellt förankrad strategi för hållbar utveckling i Norden och
dess närområden.
Därtill kom emellertid frågorna om inomnordisk rörlighet/avveckling
av gränshinder att växa fram som en tredje, alltmer framträdande profil-
fråga. På flera plan har Sverige under året gjort frågorna om onödiga,
irrationella och otidsenliga gränshinder för boende, pendling, arbete och
företagande över och runt gränserna i Norden till ett centralt samarbets-
tema.
Arbetet följer nu i princip tre huvudspår. Det första huvudspåret är det Skr. 1998/99:67
nordiska samarbete som äger rum kring förverkligandet av den inre
marknaden. Det är en nordisk ambition att försöka gå före resten av de
andra länderna inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES) när det gäller att införa och tillämpa det gemensamma regelverk
som styr det fria flödet av varor, tjänster, kapital och personer. Vi bör i
Norden ha särskilt goda förutsättningar att på det sättet visa vägen och
låta detta bli en inspiration också för utvecklingen av marknaderna i Ös-
tersjöregionen.
Ett andra huvudspår är att Danmark och Sverige under året har påbör-
jat ett bilateralt arbete för att underlätta integrationen i Öresundsregio-
nen. Regeringarnas särskilda kontaktgrupp för Öresundsfrågor har som
sitt primära uppdrag haft att identifiera lagstiftningsmässiga och andra
institutionella hinder för rörlighet, integration och dynamisk utveckling,
och att söka lösningar på sådana problem som regionala aktörer inte
omedelbart kan förfoga över. Arbetet har omfattat ett tiotal politik-
/samhällsområden och gett ny kunskap och underlag för överväganden
om insatser för att främja rörlighet och integration, i takt med att man
vinner erfarenheter av hur mönstren för pendling, bosättning och företa-
gande utvecklas. Det man kan lära av arbetet i Öresund kan ge inspiration
för problemlösning som rör inom-nordiska gränser i stort.
Det tredje huvudspåret utgörs av de initiativ som tagits inom Nordiska
ministerrådets ram, delvis inspirerat av utredningar som på regeringens
uppdrag gjorts av Kommerskollegium. En bred översyn av aktuella
gränshinder har i princip beslutats, men man avvaktar för närvarande
resultatet av de nyss nämnda projekten, för att undvika dubbelarbete och
dra lärdom av det som redan pågår. Här bör också nämnas den telefon-
service, som kallas Hallå Norden! och som administreras av svenska Fö-
reningen Norden på ministerrådets uppdrag, för att ge enskilda svar på
frågor och problem som de möter i samband med arbete, studier, resor
etc. inom Norden.
I ordförandeprogrammet uttryckte vi på svensk sida önskan att Norden
deltar i formandet av det nya Europa, genom att basera det nordiska age-
randet på den samsyn som finns i centrala samhällsfrågor. Den grundläg-
gande ambitionen att systematiskt utnyttja nordiska samarbetsstrukturer
för avstämning och, när förutsättningar finns, samstämt agerande i aktuel-
la EU- och EES-frågor - liksom i det bredare Europa-samarbetet har varit
en ledstjärna. Ett mycket påtagligt resultat av nordisk samsyn och sam-
verkan var självfallet att det under hösten 1998 kunde nås enighet om ett
samarbetsavtal mellan Europeiska unionens råd och Island och Norge
som gör det möjligt att införliva Schengenregelverket med EU med bibe-
hållen passfrihet inom Norden.
Med år 1999 inleds en period av mer än fyra år då ett nordiskt land all-
tid finns i eller i närheten av EU:s ordförandestol. Rätt utnyttjad är det en
situation där de nordiska EU-medlemmama - med stöd från Island och
Norge - borde ha stora möjligheter att berika och stärka Europeiska ge-
menskapens (EG) arbete för sysselsättning, för en god miljö och de andra
frågor där Norden har starka sammanfallande intressen.
Nordiskt närområdessamarbete lämnar ett bidrag till säkerhet, demo- Skr. 1998/99:67
krati och gynnsam ekonomisk och social utveckling i vår del av Europa,
till fred, säkerhet och stabilitet i vår region. Norden har mycket att vinna
på att utveckla handel och folkligt utbyte mellan de nordiska länderna
och länderna kring Östersjön. Ministerrådets beslut att i budgeten för år
1999 väsentligt utvidga det nordiska närområdesprogrammet blev en be-
kräftelse på detta.
Beslutet om ministerrådets budget för år 1999 låg också väl i linje med
önskemål från Nordiska rådets sida. Detta var ett uttryck för en stor grad
av samsyn mellan parlamentariker och regeringar om budgetprioritering-
ama, vilket var ett viktigt mål under det svenska ordförandeskapet.
Det nordiska samarbetet utvecklas genom kontakterna med de baltiska
länderna. Statsministrarna i Norden och de tre baltiska länderna enades
under sitt gemensamma möte i Helsingfors i februari 1999 om att under-
söka hur denna inbördes samverkan skall kunna göras än mer givande än
hittills.
Under arbetsåret har det varit en ambition att tydligt markera det nor-
diska samarbetets betydelse i internationell politik. Denna samverkan har
under svenskt ordförandeskap kunnat stärkas. Under året har länderna
fortsatt den goda traditionen med nära kontakter och täta samråd i utri-
kespolitiska frågor. Initiativ har tagits till ytterligare samverkan mellan
de politiska ledningarna i de nordiska utrikesdepartementen vid sidan av
de ordinarie utrikesministermötena, för att vid återkommande tillfällen
överväga hur den nordiska plattformen bäst kan utnyttjas. Ett seminarium
om Norden i internationell politik genomfördes i slutet av sommaren
1998. Dialogen mellan de nordiska regeringarna och Nordiska rådet i
utrikespolitiska frågor stärktes.
Sverige har under sitt ordförandeskap både skördat och sått. Debatten
fokuseras olyckligtvis emellanåt på frågor som inte har gett så snabba
och påtagliga resultat som man skulle ha kunnat önska sig. I allt mellan-
statligt samarbete, också det nordiska, behövs en god lantbrukares tåla-
mod, och somligt hamnar ofrånkomligen på hälleberget. Ändå måste det
samlade intrycket efter ett intensivt arbetsår vara att jordmånen för nor-
diskt samarbete är god.
Arbetet med att slutföra 1995 års reformarbete har under år 1998 gått
vidare i syfte att förnya och effektivisera samarbetet och att säkra en in-
riktning på frågor som har betydelse för enskilda och företag i vardagen,
inte minst arbetet mot gränshinder.
Under år 1998 fullföljdes ett svenskt initiativ om att upprätta en servi-
cetelefon för nordiska medborgare dit de kan ringa för att fa information
om vart de kan vända sig för att få klarhet i problem de stött på vid arbe- Skr. 1998/99:67
te, studier och resor i andra nordiska länder än det egna hemlandet. Pro-
jektet, som kallas Hallå Norden!, genomförs som ett försöksprojekt vid
Föreningen Nordens informationsbutik Arena Norden i Stockholm på
uppdrag av Nordiska ministerrådet. Redan nu kan konstateras att denna
service fyller ett behov. En utvärdering kommer att ske efter försöksperi-
odens slut.
Sverige har under år 1998 tagit initiativ till att utreda möjligheterna att
öppna ett s.k. informationsfönster i de nordiska huvudstäderna. Bakgrun-
den är bl.a. avsaknaden och behovet av en centralt belägen informa-
tionspunkt i Stockholm.
Sverige har fortsatt att verka för att effektivisera den verksamhet som
finansieras över Nordiska ministerrådets budget. Genom besparingar och
effektivitetsuttag har verksamheten utsatts för krav på omvandling. Re-
gelverken för styrning och kontroll har setts över. En omorganisation har
gjorts av Nordiska ministerrådets sekretariat och anställningsvillkoren för
personalen har moderniserats.
Nordiska ministerrådets budget för år 1998 uppgick till 711 miljoner
danska kronor. De viktigaste områdena i budgeten var kultur-, utbild-
nings- och forskningssamarbetet som svarade för nära hälften av utgifter-
na. Andra stora samarbetsområden inom budgetens ram var ekonomi-
och näringsområdet, medborgarpolitik samt miljö- och närområdes-
samarbetet.
Den svenska andelen av Nordiska ministerrådets budget var enligt den
nordiska fördelningsnyckeln 34,9 procent, en minskning med 0,7 pro-
centenheter sedan föregående år. Fördelningsnyckeln beräknas på basis
av respektive lands andel av den samlade nordiska bruttonationalinkoms-
ten.
Efter behandling i Nordiska rådets organ fastställde ministerrådet i no-
vember 1998 - i enlighet med Nordiska rådets önskemål - budgeten för
år 1999. Den uppgår efter prisomräkning till 732 miljoner danska kronor.
Det är en realt sett oförändrad budgetram. Det största satsningsområdet är
fortsatt kultur-, utbildnings- och forskningssamarbetet. Ökade insatser
görs främst på närområdessamarbetet. Den svenska andelen av budgeten
minskar ytterligare något till 34,1 procent.
Samverkan med frivilligorganisationema, där Föreningen Norden intar
en särställning, är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet. På det na-
tionella planet har regeringen utvecklat kontakterna med Föreningen
Norden, både genom samarbete i projektform och genom att, i enlighet
med önskemål som har uttalats i riksdagen, lämna särskilt ekonomiskt
bidrag till verksamheten vid informationsbutiken Arena Norden i Stock-
holm.
Över den nordiska budgeten ges stöd till samisk verksamhet såsom
Samerådet, Nordiskt samiskt institut samt stöd till samisk kulturverksam-
het. Dessutom fördelas medel för urbefolkningsspörsmål inom ramarna
för det arktiska programmet. Stöd kan även ges från sektorernas disposi-
tionsmedel.
Samerådet är en politiskt obunden paraplyorganisation för samiska or-
ganisationer i Finland, Norge och Sverige. Nordiskt samiskt institut har
till uppgift att ta initiativ till att samordna och genomföra utredningar, Skr. 1998/99:67
planläggningar och forskning med syfte att förbättra de samiska folkens
ställning.
I juni avlämnades en rapport från Arbetsgruppen om en nordisk same-
konvention till regeringarna i Sverige, Finland och Norge samt de tre
ländernas sameting. Arbetsgruppen har, på sameministramas uppdrag,
utrett behov av och förutsättningar för en nordisk samekonvention. Rap-
porten utmynnade bl.a. i förslag om en samepolitisk samverkan som in-
nebär att sameministrama skall mötas ca en gång per år tillsammans med
sametingspresidentema. Det skall även tillskapas ett beredningsorgan,
där sametingen skall ingå, på Ijänstemannanivå med uppgift att bl.a. för-
bereda det politiska mötet. Frågan om det fortsatta arbetet med en same-
konvention kommer upp på dagordningen när sameministrama träffas
första gången i maj/juni 1999.
På ministerrådssekretariatet har det under året tillsatts en intern, tvär-
sektoriell arbetsgrupp för samiska frågor. Arbetsgruppen har till uppgift
att utforma en intem samlad policy om samesamarbetet samt att utarbeta
en årlig samisk handlingsplan. En långsiktig femårig strategiplan kom-
mer även att tas fram.
Vid ett möte mellan de nordiska sametingen år 1993 beslöts att man
skulle etablera ett organiserat samarbete i frågor som berör samema som
ett folk eller som kräver en gemensam representation i det nordiska eller
internationella samarbetet - Samiskt parlamentarisk råd. Under året har
ansökningar om finansiering inkommit till Nordiska ministerrådet men
bordlagts i avvaktan på nationell behandling.
Europafrågorna är ett av huvudområdena för det nordiska samarbetet och
de har spelat en framträdande roll också under verksamhetsåret 1998.
Genom att tre nordiska länder är medlemmar av EU och Island och
Norge är parter i EES-avtalet har alla nordiska länder en mycket nära
anknytning till det europeiska samarbetet. Det gör att de nordiska länder-
na har många gemensamma intressen att bevaka.
Samarbetet i Europafrågorna har i första hand karaktär av samråd och
informationsutbyte. Samarbetet inom Nordiska ministerrådet koncentre-
ras till de områden där de nordiska länderna har gemensamma intressen
och en önskan att påverka den europeiska dagordningen.
Ambitionen att använda sig av det nordiska samarbetet som en platt-
form för nordiskt samråd i aktuella EU- och EES-frågor har inneburit att
dessa frågor blivit en stående punkt på dagordningen vid nordiska minis-
termöten, såväl vid möten inom Nordiska minsterrådets formella ram
som vid exempelvis statsministermöten och utrikesministermöten.
Ordningen med ett årligt återkommande möte för att diskutera minis-
terrådets arbete med EU- och EES-frågoma mellan de nordiska samar-
betsministrama och de nordiska EU-ambassadörena i Bryssel har fortsatt.
Kontaktgruppen med tjänstemän vid de nordiska representationerna i
Bryssel har tillsammans med Nordiska ministerrådets sekretariat utveck-
lat rutiner för information och samverkan. En viktig del i detta samarbete
är den ordning för praktiktjänstgöring vid EU-representationema för
tjänstemän vid ministerrådssekretariatet som försöksvis böljade tillämpas
år 1998. Mot bakgrund av de goda erfarenheterna kommer denna ordning
att fortsätta.
Under det svenska ordförandeskapet utarbetade Nordiska ministerrådet
en rapport om samarbetet i EU- och EES-ffågor inom ministerrådets oli-
ka samarbetssektorer. Rapporten visar ett ganska omfattande samarbete.
Sektorer med ett särskilt intensivt samarbete är konsument-, livsmedels-,
forsknings-, miljö- och arbetsmarknadssektorema. På lagstiftningsområ-
det har nordiskt samråd vid förberedelser för och genomförande av EG-
rättsakter varit viktigt.
Som ett led i det nordiska samarbetet om förverkligandet av den inre
marknaden beslutade de nordiska handelsministrarna i juli 1998 att en
informell nordisk samrådsgrupp skulle arbeta vidare med fem utvalda
områden.
Ett samarbetsområde gäller effektivisering av marknadskontroll. Ett
annat område avser ömsesidigt erkännande av provningar. Ett tredje om-
råde går ut på att undersöka om det går att harmonisera märkning av lä-
kemedelsförpackningar. Ytterligare ett samarbetsområde gäller s.k. ma-
skintjänster, t.ex. problem med godkännande av olika kompetensbevis för
maskinförare. Slutligen har ett samarbetsområde handlat om att försöka
förbättra handeln med byggprodukter på den nordiska marknaden.
Samrådsgruppen har för avsikt att under våren ta fram nya områden
som kan vara angelägna att arbeta vidare med och man avser att vid
kommande handelsministermöte lägga fram ett förslag tillsammans med
en fortsatt rapportering om de pågående projektens utveckling.
Den nordiska passfriheten är en av hörnstenarna i det nordiska samar-
betet. Den har fungerat under fyrtio år och betraktas som en självklarhet
av flertalet medborgare i de nordiska länderna. Inom EU är, på samma
sätt som i Norden, den fria rörligheten för personer ett av kärnområdena
inom den inre marknaden. För att påskynda avvecklingen av gränskon-
troller inom EU ingick några av EU:s medlemsländer år 1985 det s.k.
Schengenavtalet. Det operativa samarbetet inleddes i mars 1995. I de-
cember 1996 slöt Norge och Island ett samarbetsavtal med Schengensta-
tema med samma materiella innehåll som anslutningsavtalen.
Genom Amsterdamfördraget beslutades att Schengensamarbetet, som
för närvarande omfattar alla EU:s medlemsländer utom Storbritannien
och Irland, skall införlivas med EU. Införlivandet av Schengensamarbetet
regleras i ett särskilt protokoll, Protokoll om införlivande av Schengenre-
gelverket inom Europeiska unionens ramar (s.k. Schengenprotokollet),
som har fogats till Amsterdamfördragets slutakt. Schengenprotokollet
innebär att Schengensamarbetet kommer att äga rum inom den vanliga
EU-strukturen, dvs. under medverkan av alla EU:s institutioner enligt de
regler som gäller enligt fördragen. Schengenprotokollet innehåller också
bestämmelser som, tillsammans med ett särskilt protokoll om Danmarks
ställning, gör det möjligt att säkerställa att den nordiska passfriheten kan
bibehållas inom ramen för det bredare europeiska samarbetet.
Skr. 1998/99:67
I slutet av år 1998 fardigförhandlades ett avtal som gör det möjligt för Skr. 1998/99:67
Norge och Island att delta i Schengensamarbetet även när detta har inför-
livats i EU-strukturen. Parternas strävan är att detta avtal skall kunna trä-
da i kraft samtidigt med Amsterdamfördraget.
Ett nordiskt samarbete har under året även pågått för att förenkla EU-
texter och göra dem mer lättförståeliga för EU-medborgama. Två konfe-
renser på detta tema har hållits med ekonomiskt stöd från Nordiska språ-
krådet.
Samarbetet med närområdet är ett prioriterat område inom det nordiska
samarbetet. Samarbetet med närområdena omfattar de tre baltiska länder-
na, nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis.
Nordiskt samarbete flätas alltmer samman med annat samarbete i nä-
rområdena. Nordiska ministerrådets insatser i närområdena skall ses som
ett komplement till andra insatser som görs bilateralt eller genom andra
regionala organ som Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska
rådet.
Nordiska ministerrådets närområdesinsatser utformas i dialog med be-
rörda samarbetspartner. De nordiska samarbetsministrama har bl.a. årliga
möten med sina motsvarigheter inom Baltiska ministerrådet. Även de
nordiska statsministrarna har årliga möten med sina baltiska kollegor.
Huvudmålsättningen med Nordiska ministerrådets närområdessamar-
bete är att bidra till stabil och demokratisk utveckling i närområdena och
att främja utvecklingen av en fungerande marknadsekonomi. Avsikten är
också att närområdessatsningama skall koncentreras till de områden där
det nordiska samarbetet ger ett mervärde och bidrar till en bättre sam-
ordning med andra insatser.
I ministerrådets budget för år 1998 uppgick det särskilda närområ-
desprogrammet till 52 miljoner danska kronor. En stor del av dessa resur-
ser satsades på projekt som skall främja demokratiutvecklingen. De olika
formerna av stipendie- och utbytesordningar är också ett viktigt inslag i
närområdesprogrammet. Programmet omfattar dessutom verksamheten
vid de nordiska informationskontoren i de baltiska huvudstäderna och i
S:t Petersburg.
Utöver det särskilda närområdesprogrammet görs stora insatser över
ministerrådets budget även genom olika samarbetssektorer. De samlade
satsningarna är därför avsevärt större.
Vid sidan av de insatser som görs över ministerrådets budget har de
nordiska finansministrarna beslutat om ett program för att främja inves-
teringar i små och medelstora företag i de baltiska länderna (Baltiska in-
vesteringsprogrammet). Programmet löper till år 2000 och omfattar totalt
ca 180 miljoner ecu.
Under år 1997 inrättades dessutom en särskild ordning inom Nordiska
Investeringsbanken för lån på särskilt förmånliga villkor till finansiering
av miljöprojekt i Nordens närområden. Låneramen uppgår till 100 miljo-
ner ecu. Härutöver finns från år 1996 möjligheter att via Nordiska miljö- Skr. 1998/99:67
finansieringsbolaget (NEFCO) få lån för miljöinsatser i närområdena.
Nordiska ministerrådets program för arktiskt samarbete syftar till att ge
samnordiska insatser ett särskilt mervärde i förhållande till andra aktivite-
ter med inriktning på Arktis. Programmet omfattar urbefolkningsfrågor,
polarforskning, miljö- och infrastrukturfrågor.
Under år 1999 görs en betydande ökning i ministerrådets satsning på
närområdena. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen i närområdena
och av önskemål om en bättre samordning med övriga nationella och
internationella insatser har beslutats att de strategiska målsättningarna för
närområdessamarbetet skall ses över.
Allmänt
Nordiska ministerrådet stimulerar kultursamarbetet i Norden genom in-
satser på särskilda områden, genom nätverksbildning och satsningar på
projekt med stark nordisk profil. Inom ramen för kultursamarbetet finns
två stora fonder, nämligen Nordiska kulturfonden och Nordiska film- och
TV-fonden. Kultursamarbetet på regeringsnivå grundas på ett kulturavtal
från år 1972. Satsningen på kultursamarbetet över ministerrådets budget
uppgick år 1998 till ca 138 miljoner danska kronor.
Samarbetet inom Norden
Tyngdpunkten i kultursamarbetet ligger på samarbetet inom Norden och
bygger på den värdegemenskap som finns mellan de nordiska länderna
och som manifesteras i den kulturella och språkliga gemenskapen. I det
svenska ordforandeprogrammet på kulturområdet framhölls områdena
barn och unga, språket, åtgärder för att minska främlingsfientligheten och
gagna ett mångkulturellt samhälle, medier, Nordens närområde, kulturar-
vet och konstnärlig verksamhet. Sverige vill också verka för en organisa-
tion som på ett effektivt sätt bidrar till att den nordiska kultur- och språk-
gemenskapen utvecklas.
Satsningen på barn och unga har fortsatt med utgångspunkt i den sär-
skilda handlingsplanen Ett kommande Norden som avser det nordiska
barn- och ungdomskultursamarbetet under tiden 1996-2000. Huvudmålet
för ministerrådets kultursamarbete inom barn- och ungdomsområdet är
att stärka den nordiska identiteten genom att öka barns och ungdomars
deltagande i, kunskap om och intresse för kultur i Norden. En redogörel-
se om genomförandet av handlingsplanen presenterades vid Nordiska
10
rådets session i Oslo. Under år 1998 har medel beviljats för att stödja
barnkulturforskningen. Mötesplatser för barn och unga har erbjudits både
genom Internet och bamkulturläger. Nyhetsbulletinen Valhalla har ut-
kommit med tre nummer. I november 1998 hölls i Stockholm ett semi-
narium, Skaparkraft i skolan, ett samprojekt mellan ledningsgruppen för
barn och unga och ledningsgruppen för nordiskt skolsamarbete. Semina-
riet belyste skolans betydelse som kulturmötesplats både för utvecklandet
av barns och ungas egenkultur men också för deras kontakt med den pro-
fessionella konsten.
Arbetet med att integrera barn- och ungdomsprojekt i konstkommitté-
ema och andra institutioner inom kultursektorn har fortsatt. Ett exempel
är de olika museiprojekt för barn och unga som under år 1998 har utarbe-
tats av en särskild arbetsgrupp till Nordiska ministerrådets museigrupp.
Syftet med de föreslagna projekten är att ge barn och unga kunskap om
Norden och att informera om och tydliggöra vår gemensamma bakgrund.
Flera av projekten bygger på medverkan av barn och unga.
Vid Nordiska rådets session i Oslo presenterades också en översikts-
rapport och handlingsplan om barn och unga i Nordens närområden. I
rapporten framhålls hur kultursatsningar kan användas som ett verktyg i
det sociala arbetet.
Språket är en förutsättning för att kunna ta del av det gemensamma
kulturarvet. En språkpolitisk strategi har tagits fram i samarbete med
utbildningsministrarna. Målet är att de skandinaviska språken fortsatt
skall utgöra den gemensamma ramen i det nordiska samarbetet och att
den intemordiska språkförståelsen och kulturkompetensen skall vidareut-
vecklas samt att stärka nordbors färdigheter att förstå varandra i skrift
och tal.
Kultursektorn har ett särskilt ansvar att bekämpa främlingsfientlighet
och rasism. I den strategi som lades fram till Nordiska rådets session i
Oslo framhålls att de nordiska länderna genom respekt för kulturell
mångfald skall motarbeta rasism och främja positiva värden. Inom kul-
tursektorn skall särskilda åtgärder vidtas för att tillmötesgå tidens krav.
Man bör satsa på att stärka rekryteringen av minoriteter på alla nivåer
samt stödja verksamhet som är opinionsbildande och som ger uppmärk-
samhet. Ministerrådet har också beviljat medel till olika projekt. Projektet
Nordiskt mörker vitt oljud avser att i skolorna och genom en vandrings-
utställning belysa s.k. vit maktmusik. Syftet är att ge ungdomar ett histo-
riskt perspektiv på rasism och främlingsfientlighet och att fa dem att själ-
va analysera sitt förhållningssätt till nynazism, diskriminering av flyk-
tingar, invandrare och andra minoriteter.
En strategisk redogörelse, Nordiskt kultursamarbete vid årtusendeskif-
tet, antogs av Nordiska rådet vid sessionen i Oslo. Syftet är bl.a. att skapa
möjligheter för att kunna göra riktade satsningar inom de olika områdena.
Det slås fast att det viktigaste målet med det nordiska kultursamarbetet är
att stärka och utveckla den nordiska gemenskapen. I detta sammanhang
betonas särskilt bl.a. utvecklingen på medieområdet, insatser för barn och
unga, samarbete och förmedling av resultat på konstområdet, insatser för
att stärka det folkliga engagemanget och genomförande av projekt som
har genomslagskraft i de nordiska länderna liksom internationellt. Kultur-
Skr. 1998/99:67
11
fondens verksamhet framhålls. En ny prioritering är insatser mot rasism Skr. 1998/99:67
och främlingsfientlighet med den överordnande målsättningen att öka
minoriteternas deltagande och inflytande på alla nivåer i kulturlivet. Ge-
nomförandet av strategin kommer att diskuteras med företrädare för
Nordiska rådet.
Satsningarna på medierna har fortsatt. Med stymingsgruppen för nor-
diskt kultur- och massmediesamarbete (KM-gruppen) som initiativtagare
anordnade Nordiska ministerrådet i samarbete med Rundradion i Finland
konferensen ”Public service broadcasting i den digitala framtiden”. Pub-
lic service-verksamhetens betydelse vid införandet av den nya digitala
tekniken fick ett starkt stöd av deltagarna. Vid kulturministrarnas möte i
juni 1998 uttalade ministrarna sitt stöd för det arbete som NorDig
(Nordisk Digitalisering) bedriver. Den nordiska samarbetsgruppen Nor-
Dig har tagit initiativ till en gemensam specifikation för mottagarutrust-
ning för digital TV. Bakom samarbetet står marksändande TV-företag,
sändaroperatörer och teleföretag i de fem nordiska länderna.
I samband med kulturministrarnas möte i december hölls ett möte med
de nordiska "public service"-bolagen för att diskutera utmaningarna inför
övergången till den digitala tekniken.
Nordiska kulturfonden är det viktigaste nordiska stödorganet för kul-
turaktiviteter på faltet. Verksamhetsområdet är brett och omfattar allti-
från allmän kultur till utbildning och forskning. Under år 1998 har pro-
jekt för ett sammanlagt belopp om 23 miljoner danska kronor beviljats.
Totalt behandlade fonden under året 995 ansökningar. För närvarande
pågår ett arbete med att datorisera ansökningarna vilket kommer att kun-
na ge en tydligare bild av fördelningen mellan olika konstnärsområden,
länder m.m. Ett samrådsmöte mellan representanter för Nordiska rådet,
Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden ägde rum i november
1998 i samband med rådssessionen i Oslo. Vid mötet behandlades fon-
dens verksamhet utifrån trepelarperspektivet. Kulturfondens betydelse för
kulturlivet i Norden och i de självstyrande områdena framhölls. Kultur-
fondens arbetssätt som en modell för det kommande kulturramprogram-
met inom EU nämndes. Kulturfonden har genom sin breda verksamhet
och satsning på mindre projekt möjliggjort att ett stort antal idéer från
kulturlivet har kunnat förverkligas.
De fyra konstkommittéema, Nordiska litteratur- och bibliotekskommit-
tén (Nordbok), Nordiska musikkommittén (Nomus), Nordiska konst- och
konstindustrikommittén (NKKK) samt Teater och dans i Norden, har
genom sina nätverk, seminarier och olika stödformer verkat för att sprida
kunskap om nordisk konst. Institutet för samtidskonst (NIFCA) har be-
drivit verksamhet med konstutställningar, gästateljéverksamhet och utgi-
vande av tidskriften SIKSI. Vid sitt möte i december beslutade minister-
rådet att stödja sammangåendet av de två tidskrifterna SIKSI och INDEX
till en nordisk konsttidskrift. Bildandet av en stark nordisk konsttidskrift
som väcker internationellt intresse är ett sätt att stödja den nordiska bild-
konsten. Ett motiv till beslutet är den framgångsvåg som för närvarande
präglar nordisk bildkonst. Inom NKKK:s verksamhet har ett nytt konst-
närscentrum - Dalsåsen i Norge - invigts.
12
Nordboks verksamhet kännetecknas av att utveckla samarbetet på litte- Skr. 1998/99:67
ratur- och folkbibliotekens område. Översättningsstödet, vilket för år
1998 uppgick till 2,4 miljoner danska kronor, bidrar till den nordiska lit-
teraturens tillgänglighet. Under året har man bedrivit en försöksverksam-
het med översättning från de nordiska språken till de baltiska. Man plane-
rar att utvidga stödformen till att även omfatta översättningar från de
baltiska språken till de nordiska.
Nomus har inom ramen för sitt uppdrag att fördela bidrag till musikli-
vet. Medel har under år 1998 beviljats för 13 nya kompositionsbeställ-
ningar, 18 konsertframträdanden/festivaler samt ett antal konferenser,
symposier och seminarier till ett belopp om 2,4 miljoner svenska kronor.
Under året påbörjades en planering av en större samnordisk ungdom-
smusikfestival år 2000.
Under år 1998 har ministerrådet vidtagit åtgärder för att uppnå en bätt-
re samordning av och information om de aktiviteter som bedrivs av de
olika kommittéerna.
Den verksamhet som bedrivs vid de nordiska husen på Island, Grön-
land, Färöarna och Åland finansieras inom kulturbudgeten. Som en mar-
kering av husens betydelse och med anledning av att huset på Island
grundades för 30 år sedan hölls ett särskilt seminarium i september 1998
i Reykjavik med inslag av nordiska artister. Särskilda medel har under
året avsatts för reparation av husen i Reykjavik och i Torshamn.
Norden och Europa
Aktuella EU-frågor anmäls regelbundet på ministerrådets och ämbets-
mannakommitténs möten. Vid ministermötet i juni 1998 hölls en diskus-
sion angående EG-kommissionens förslag till nytt kulturramprogram.
Det nordiska samarbetet på medieområdet är viktigt i förhållande till
det arbete som bedrivs inom EU. Mediesamarbete i EU utgår från vissa
gemensamma direktiv och stödprogram. Under året har frågorna främst
rört införandet av TV-direktivet, grönboken om konvergens samt arbetet
med de upphovsrättsliga frågorna kring återanvändning av arkivmaterial.
Ministerrådet vill fortsatt föra en aktiv politik för att tillvarata nordiska
intressen på medieområdet.
Nordiska ministerrådet har sedan år 1982 genomfört ett stort antal
kulturprojekt i utlandet. Ett nordisk kulturutbyte med Sydafrika äger rum
under tiden 1996-1999. Projektet är i huvudsak ett utbyte mellan profes-
sionella konstnärer inom samtliga konstkategorier. Under år 1999 kom-
mer en rad större nordiska projekt att visas i Sydafrika. I februari 1998
invigde kulturminister Marita Ulvskog utställningen ”Vision du Nord” på
Musée d’Art Modem i Paris. Utställningen blev en stor succé och bidrog
till att sprida kännedom om nordisk konst. Syftet var dels att visa mo-
dernismens genombrott i den nordiska konsten, dels att presentera den
nordiska, unga samtidskonsten. Den stora prioriteringen under år 1999
blir utställningen ”West Viking”. Utställningen tas fram i samarbete med
Smithsonian Institute i Washington och kommer att visas under perioden
2000-2001. Utställningen handlar om vikingarnas resor västerut och visar
13
bl.a. resultatet av arkeologiska utgrävningar från Grönland och Nord- Skr. 1998/99:67
amerika.
Norden och närområdena
Samarbetet med närområdena ökar i betydelse. Ministerrådets budget för
närområdessatsningar för år 1999 har ökat med 20 procent jämfört med
budgeten för år 1998. Kulturförmedlingen är en betydelsefull del i sam-
arbetet. Samtliga konstkommittéer har under år 1998 haft kontakt och i
olika former bedrivit samarbete med sina motsvarigheter i Baltikum eller
nordvästra Ryssland. Nordisk Joumalistcentrum arrangerade under året
närmare 30 kurser och seminarier i närområdena. Ledningsgruppen för
barn och unga har gett stöd till ett bamkulturläger i Lettland. Nordicom
(Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning)
har deltagit i ett projekt som syftar till att få fram en tillförlitlig nordisk-
baltisk mediestatistik. Under år 1999 kommer Stipendieordningen Sleip-
ner (utbyte av unga konstnärer) att utvidgas till att innefatta konstnärer
från närområdena.
Under år 1998 ordnades en konferens i Riga med samtliga nordiska
kulturinstitutioner samt representanter från kulturinstitutionerna i Balti-
kum och nordvästra Ryssland. Diskussionen visade att kulturen spelar en
viktig roll i den omvandlingsprocess som pågår i länderna.
Allmänt
Det övergripande målet för sektorn är att stärka och utveckla den nordis-
ka utbildnings- och forskningsgemenskapen.
Utbildnings- och forskningssektorn är det resursmässigt sett största
nordiska samarbetsområdet. Den övervägande delen av medlen går till
generella stödordningar, nätverksaktiviteter, tidsbegränsade projekt och
nordiska institutioner.
Styrande för sektorn under det svenska ordförandeskapsåret har varit
Nordiska rådets rekommendationer som avser budgeten för år 1998 samt
ordförandeskapets prioriteringar för samma år, inklusive vidareföring av
prioriteringar från tidigare ordförandeskap, såsom språksamarbetet, ny
forskningspolitisk strategi samt insatser för barn och unga.
Det svenska ordförandeskapets egna prioriteringar har främst fokuserat
på insatser inom följande områden: kvalitet i skolan, utbildningens roll i
sysselsättningspolitiken, vuxenutbildning samt förnyelse av den högre
utbildningen. Centreringen på de tre sistnämnda områdena skall ses i re-
lation till det övergripande svenska ordförandeskapsprogrammets profil-
fråga om nordisk samverkan för ökad sysselsättning.
14
Samarbetet inom Norden
Språksamarbetet hör till de högprioriterade nordiska samarbetsområdena
och berör i princip samtliga ministerrådssektorer. Ministerrådet tillsatte i
december 1997 en arbetsgrupp med uppgift att dels utarbeta förslag till
övergripande policy/riktlinjer för det framtida nordiska språksamarbetet,
dels kartlägga och komma med förslag till en struktur för detta samarbe-
te. Ett ministerrådsförslag om nordisk språkpolitik överlämnades till
Nordiska rådet inför rådets session i Oslo. Nordiska rådet mottog försla-
get mycket positivt. Ministerrådet har nyligen fastställt mandat för en
referensgrupp för språkfrågor. Huvuduppgiften för gruppen blir att till
juni 1999 utarbeta förslag till ett nytt NORDMÅL-program
(handlingsplan för insatser inom språkområdet) för tiden 2000-2004. Till
september 1999 skall gruppen presentera förslag till utveckling av tvär-
sektoriellt språksamarbete.
Den inom sektorn verksamma IT-policygruppen har haft ministerrådets
uppdrag att utarbeta ett nytt verksamhetsprogram rörande IT och data i
undervisningen (IDUN II) för tiden 1999-2001. Programmet kommer att
vara koncentrerat till tre områden - innovativa skolmiljöer, IT i lärarut-
bildningen samt vuxenutbildning och flexibelt lärande. Ministerrådet har
under år 1998 fastställt programmet samt uppdragit åt ledningsgrupperna
för nordiskt samarbete inom områdena skola, folkbildning och vuxenun-
dervisning samt högre utbildning att svara för programmets genomföran-
de.
NORDUnet (det gemensamma datanät som förbinder de nationella
universitetsdatanäten i de nordiska länderna) är exempel på framgångsrik
nordisk samverkan inom ett resurskrävande område. De nordiska länder-
na hyr exempelvis gemensamt - via det samägda bolaget NORDUnet A/S
- dataförbindelser till övriga Europa och USA. På förslag från IT-
policygruppen har nyligen ett samarbetsprojekt påbörjats, benämnt
NORDUnet II, för utveckling av nya datatjänster på de nordiska universi-
tetsdatomäten. Ministerrådet har under år 1998 beslutat att tillsätta en
styrgrupp för NORDUnet II samt att med nordiska medel bekosta viss
koordinering. Projektet som sådant finansieras med nationella medel.
Under 1990-talet har de nordiska länderna i stort sett samtidigt genom-
fört reformer inom skolan. En grund har därmed lagts för nordiskt sam-
arbete inom ett flertal områden. Under det svenska ordförandeskapet har
ledningsgruppen för nordiskt skolsamarbete dels vidarefört en rad projekt
som finns upptagna i den för nordiskt skolsamarbete för perioden 1997-
2000 fastställda handlingsplanen, dels påbörjat ett antal nya projekt.
Ledningsgruppen för nordiskt skolsamarbete samt ledningsgruppen för
barn- och ungdomskultur anordnade gemensamt i november 1998 i
Stockholm en nordisk konferens med namnet Skaparkraft i skolan. Under
konferensen behandlades bl.a. följande teman: estetiska processer som en
del i lärandet, teoretisk insikt och forskningsresultat samt fokus på barn
och ungdomar och deras läromiljö.
Nordiska rådet överlämnade till ministerrådet, i anslutning till sessio-
nen år 1997, en rekommendation om en utbytesordning för grundskole-
elever (7-16 år), benämnd Nordplus-mini. Ledningsgruppen för nordiskt
Skr. 1998/99:67
15
skolsamarbete har haft i uppdrag att komma med konkreta förslag i syfte Skr. 1998/99:67
att förverkliga programmet. Efter att gruppen framlagt förslag har minis-
terrådet beslutat att gruppen skall arbeta vidare med rekommendationen
genom att under åren 1999 och 2000 genomfora ett pilotprojekt.
Handlingsplanen för nordiskt samarbete inom folkbildning och vuxen-
undervisning avser också treårsperioden 1997-2000. I handlingsplanen
har vikt lagts vid livslångt lärande som grund för att möta framtidens
krav inom utbildning och arbetsmarknad. Handlingsplanen innehåller ett
antal projekt som skall synliggöra det speciella i de nordiska arbetsfor-
merna.
Stor vikt har under det svenska ordförandeskapet lagts vid utbildning-
ens roll i sysselsättningspolitiken och vid vuxenutbildningen. I november
1998 anordnades i Luleå en temakonferens med rubriken Ett nordiskt lyft
för vuxnas lärande - den nordiska modellen. I konferensen - som hade
som syfte att belysa vikten av samverkan mellan de nordiska länderna
samt sambandet mellan utbildning, arbetsliv och tillväxt - deltog även
representanter för näringsliv samt arbetsmarknadens parter. Ministerrådet
har reserverat projektmedel för en uppföljning av konferensen.
Den högre utbildningen har reformerats, byggts ut eller håller på att
byggas ut i samtliga nordiska länder. Ministerrådet har under ordförande-
skapsåret fastställt en ny handlingsplan, en s.k. rullande dagordning, för
ledningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning
(HÖGUT) för tiden 1999-2001. Av planen framgår att HÖGUT under
perioden kommer att koncentrera sig på att bl.a. avlägsna hinder för stu-
denters rörelsefrihet mellan de nordiska länderna samt fokusera på regio-
nalt samarbete inom Norden och mellan Norden och närområdena.
Ett av HÖGUT under det svenska ordförandeskapet planerat seminari-
um om utveckling och förnyelse av den högre utbildningen kommer att
äga rum under år 1999. Högskolans roll för kompetensutvecklingen inom
arbetslivet kommer att uppmärksammas.
Det arbete om en ny nordisk sektorsövergripande forskningspolitisk
strategi, som inleddes under det finska ordförandeskapet och fortsatte
under det norska, resulterade under det svenska ordförandeskapet i ett
ministerrådsförslag till Nordiska rådet inför rådets session i Oslo. Strate-
gin ger möjlighet till en forskningspolitisk helhetssyn. Planläggning och
genomförande av de nordiska forskningsinitiativen kan därmed ingå i
ländernas reguljära internationella FoU-samarbete. Nya initiativ kommer
att grundas på fackministerrådens handlingsplaner samt på rådgivning
från forskarsamhället. Forskningspolitiska rådet kommer att fa ändrat
mandat och en bredare sammansättning. Ministerrådet har fastställt för-
slaget med beaktande av de synpunkter som Nordiska rådet har anfört.
Norden och Europa
De nordiska samarbetsstrukturema har under det svenska ordförande-
skapsåret använts för avstämning av EU- och EES-frågor i minst samma
omfattning som under tidigare år.
16
Två av gemenskapens nuvarande utbildningsprogram, Socrates och Skr. 1998/99:67
Leonardo da Vinci, som avser skola och högre utbildning respektive yr-
kesutbildning kommer att upphöra i och med utgången av år 1999. Minis-
terrådet tillsatte mot den bakgrunden under år 1997 en arbetsgrupp för
diskussion och erfarenhetsutbyte inför nästa generation utbildningspro-
gram inom EU. Gruppen har under år 1998 lagt fram en rapport i vilken
det konstateras att de nordiska länderna i allt väsentligt har en positiv syn
på EG-kommissionens förslag till utformning av de nya utbildningspro-
grammen. Fortsatt samråd mellan de nordiska länderna bör inriktas på
övergångsfasen och implementeringen av de nya programmen.
Samarbetet mellan det nordiska skoldatanätet (ODIN) och det Europe-
iska skoldatanätet (EUN) har fortsatt och har utvecklats.
Under år 1998 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att konkretisera ett
tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt programförslag, Välfärdsforskning -
de nordiska välfärdssamfunden sedda i ett Europeiskt perspektiv. Grup-
pen väntas överlämna sin rapport till Forskningspolitiska rådet våren
1999.1 budgeten för år 1999 har ministerrådet avsatt medel för att förbe-
reda programmet.
Norden och närområdet
Ministerrådet fastställde under året en reviderad stipendieordning för
Baltikum och nordvästra Ryssland för tiden 1999-2001. En nyhet är att
stipendieordningen nu även skall kunna användas för att stödja uppbygg-
naden av nätverk och samarbete mellan ideella organisationer i Norden
och närområdet. Fördelningen av medlen mellan stipendieordningens två
traditionella områden, dvs. den högre utbildningen och forskningen, samt
ffivilligsektom beräknas bli 85 procent respektive 15 procent.
Det från början treåriga handlingsprogrammet "Teacher Training in the
Baltic States 1995-97" beräknas bli avslutat och utvärderat under år 1999,
med en slutkonferens under år 2000.
Ministerrådet har under året fattat beslut om att från år 1999 initiera två
nya samarbetsprojekt med Baltikum, nämligen "Children with special
needs" och "Pre-service training of teachers". Projekten, som båda är
tänkta att vara treåriga, bygger på de baltiska ministeriernas gemensam-
ma prioritering. Ansvariga för projekten på nordisk sida blir lednings-
grupperna för nordiskt skolsamarbete och högre utbildning.
Andra fleråriga samarbetsprojekt som fortsatt under år 1998 är Nya
metoder inom vuxenutbildning och Ledarutbildning i ideella organisatio-
ner. Båda projekten riktar sig till Baltikum och nordvästra Ryssland.
Det s.k. BALTnet-programmet har haft till syfte att bistå utbildnings-
och forskningssektorn i Baltikum vid uppbyggnaden av modem service
inom datakommunikation för universitetsområdet, liknande den som
NORDUnet har i de nordiska länderna. Man har i projektet under år 1998
etablerat kontakt med IT-projekten inom det pågående "Teacher Trai-
ning"-programmet.
Nordiska forskarutbildningsakademien (NorFA) har under året dispo-
nerat vissa medel för att inleda forskningssamarbete med nordvästra
Ryssland.
2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 67
Gemensamt för sektorn
Ministerrådet har beslutat att utarbeta förslag till en samlad strategi för
all verksamhet inom sektorn för utbildning och forskning för femårsperi-
oden 2000-2004. Strategin skall bygga på ministerrådsförslagen för
språksamarbete respektive forskningspolitisk strategi samt redan fast-
ställda nya eller kommande handlingsplaner för skola, folkbildning och
vuxenundervisning samt högre utbildning. Strategin skall även innefatta
tänkta insatser i närområdena liksom i relation till Europasamarbetet.
Den samlade strategin avses bli överlämnad som ett ministerrådsforslag
till Nordiska rådet inför rådets kommande session i Stockholm i novem-
ber 1999.
Miljösektom medverkade aktivt i processen att utarbeta den statsminis-
terdeklaration för ett hållbart Norden som antogs i november 1998. I
deklarationen uppdrogs åt ministerrådet att utarbeta en tvärsektoriellt
förankrad strategi för en hållbar utveckling i Norden och dess närområ-
den. Arbetet bör vara klart år 2000.
Det nordiska samarbetet inom miljösektom har som utgångspunkt mål-
sättningarna i den nordiska miljöstrategin under perioden 1996-2000. Det
innebär att den inom Norden högsta tillämpade ambitionsnivån skall vara
riktmärket för både det nationella och det vidare internationella miljöar-
betet och då särskilt i förhållande till arbetet inom EU. Miljöministrarna
har beslutat att strategin skall gälla t.o.m. år 2000 och att en utvärdering
skall göras under år 1999. På grundval av denna och den tvärsektoriella
strategi som statsministrarna beställt skall en ny miljöstrategi utarbetas
för perioden efter år 2000.
Inom ramen för ordförandeprogrammet för miljösektom tog Sverige
initiativ till ett nordiskt projekt om ökad resurseffektivitet och hållbara
produktions- och konsumtionsmönster genom att ställa till förfogande en
expert från Naturvårdsverket på ministerrådssekretariatet. Arbetet avslu-
tades genom en sammanfattande rapport om resurseffektivisering baserad
på fyra nordiska sektorstudier om möjligheterna att effektivisera an-
vändningen av energi och material. I oktober 1998 presenterades de fyra
sektorstudiema vid ett seminarium om ekoeffektivitet som arrangerades
av EU:s miljöagentur (EEA) i Köpenhamn. En sammanfattande rapport
från seminariet jämte sektorstudier kommer också att utgöra inspel till
den session som Förenta nationernas kommission för hållbar utveckling
(CSD) arrangerar i april 1999.
Under året har gjorts en utvärdering av Nordiska miljöfinansieringsbo-
lagets (NEFCO) miljöutvecklingsfond av en extern utredare. Utvärde-
ringsrapporten visade att verksamheten trots den relativt korta provperio-
den har fungerat väl och miljöministrarna beslöt därför att förlänga prov-
perioden med fem år till utgången av år 2003. Beloppsramama föreslogs
för de två första åren (1999-2000) uppgå till oförändrade 35 miljoner
Skr. 1998/99:67
18
danska kronor med sikte på att uppnå 40-50 miljoner för de efterföljande Skr. 1998/99:67
åren.
Det tvärsektoriella samarbetet har haft hög prioritet och har vidareut-
vecklats. Det kan bl.a. konstateras att för större delen av de mål som finns
i miljöstrategin för jord- och skogsbruk för perioden 1996-1999 hade
aktiviteter sedan påbörjats eller planeras att påböijas. Ett viktigt kvalita-
tivt resultat är också en ökad förståelse mellan sektorerna. Ett förbere-
dande arbete har också inletts för att undersöka aktuella överordnade pri-
oriteringar i de nordiska länderna och möjligheterna att utarbeta en ge-
mensam vision för ett hållbart jord- och skogsbruk. Bland annat anordna-
des i Sverige under hösten ett nordiskt seminarium om hållbart jordbruk
med deltagande också från närområdet och EG-kommissionen. En utvär-
dering av strategin skall göras under år 1999 som underlag för en ny
strategiperiod med början år 2001.
Samarbetet mellan miljö- och fiskesektorema har fördjupats under det
svenska ordförandeskapet genom en ny strategi för perioden 1999-2002.
Man lägger ökad vikt vid att vidta åtgärder i syfte att främja ett hållbart
fiske.
Också samarbetet mellan miljö- och energisektorerna har utvecklats
väl. Arbetet under det svenska ordförandeskapet kan indelas i två etapper
där den första har avsett arbete inför klimatkonventionens fjärde partsmö-
te, och den andra, som inleddes efter sommaren, har avsett mera långsik-
tiga frågor som inte nödvändigtvis skulle avslutas före partsmötet. Vikti-
ga arbetsområden som identifierats för etapp två är styrmedel för energi-
effektivisering, fömybar energi och kriterier för bördefördelning av kli-
matpolitiska åtaganden.
Organiserat samarbete har också initierats mellan miljö-, närings- och
konsumentsektorema för att utveckla en produktorienterad miljöstrategi.
Ett utkast till handlingsplan för naturskydd i Arktis har beretts av en
särskild projektgrupp. Den kommer att remissbehandlas av berörda sek-
torer under våren 1999 för att kunna föreläggas miljöministrarna för be-
slut vid sommarmötet innevarande år.
Beslut har tagits om att inrätta ett nordiskt nätverk för miljökon-
sekvensbedömningar. Huvudansvaret för att administrera detta har lagts
på ministerrådets institut för regional utveckling, Nordregio, som till sitt
stöd skall ha en rådgivande grupp. En utvärdering av verksamheten skall
ske under år 2000.
Huvuddelen av miljösektoms projektverksamhet har emellertid be-
drivits i fem fasta arbetsgrupper, som omfattar havs- och luftfrågor, mil-
jöövervakning och data, natur och friluftsliv, kemikalier samt produkter
och avfall (tidigare gruppen för renare teknologi). Arbetet har till bety-
dande del varit inriktat på att ta fram förhandlingsunderlag och förbereda
nordiska initiativ i det vidare europeiska och internationella förhand-
lingsarbetet.
Verksamheten i havs- och luftgruppen har varit koncentrerad på över-
gödning av havet, försurning och marknära ozon. Kopplingen till arbetet
inom EU och konventionen om långväga luftföroreningar är stark. Inom
gruppen för miljöövervakning och data har arbetet att vidareutveckla
metoder för miljöövervakning fortsatt. I närområdet har aktiviteter ge-
19
nomförts för att stärka miljöövervakningen. Arbetet i gruppen för natur
och friluftsliv har koncentrerats på frågor om skydd av den biologiska
mångfalden. En konferens om genetiskt modifierade organismer anord-
nades under hösten. Inom kemikaliegruppen har arbetet varit inriktat på
faroindikation, klassificering, riskvärdering och riskbegränsning. För att
stödja det globala förhandlingsarbetet om långlivade organiska miljögif-
ter har en expert från Kemikalieinspektionen finansierats för att tjänstgö-
ra vid Europakontoret i Geneve för Förenta nationernas miljöprogram.
Gruppen för produkter och avfall har givit hög prioritet åt arbetet för en
produktorienterad miljöstrategi och har medverkat i arbetet att tillsätta en
tvärsektoriell samarbetsgrupp med konsument- och näringssektorema.
Under år 1998 fortsatte även arbetet med att vidareutveckla metoder för
renare teknologier. Särskilt har problemen för små och medelstora före-
tag uppmärksammats. Frågor som är relaterade till mindre samhällens
avfallshantering har också behandlats.
Arbetet med att integrera hanteringar av kulturvärden i landskapet i
det samlade miljöarbetet har fortsatt att utvecklas. Insatser har gjorts bl.a.
vad gäller den nordiska konstkulturen, miljökonsekvensbeskrivningar
samt på byggnadsutbildningar för personer verksamma inom sektorn.
Skr. 1998/99:67
Allmänt
Arbetet under den svenska ordförandeperioden har varit fokuserat på
Östersjöfrågor och ett resultat av detta blev att ett möte mellan alla Ös-
tersjöländernas energiministrar genomfördes tillsammans med represen-
tanter för EG-kommissionen i Stavanger i månadsskiftet november-
december 1998.
Skapandet av ett ekologiskt hållbart samhälle i Norden och dess nä-
rområde har varit ett övergripande tema för det nordiska samarbetet un-
der det svenska ordförandeskapet. Utvecklingen av energisystemet runt
Östersjön är av avgörande betydelse för den ekonomiska och sociala ut-
vecklingen inom regionen. Statsministrarna i de nordiska länderna antog
i juni 1997 en gemensam deklaration om en bärkraftig energiförsörjning
omkring Östersjön (s.k. Bergendeklarationen), vari de uppdrog åt ener-
giministrarna att närmare kartlägga möjligheter och åtgärder som kan
vidtas för att främja utvecklingen på området.
Resultatet av denna kartläggning redovisades i juni 1998 ("Rapport til
de nordiske statsministreme i anledning av Bergendeklarationen"). I Ber-
genrapporten pekar energiministrarna ut de viktigaste åtgärderna inom
energiområdet i det kommande arbetet för att nå målet om en hållbar ut-
veckling i Östersjöregionen.
20
Under år 1998 har det nordiska energisamarbetet i stor utsträckning Skr. 1998/99:67
varit inriktat på att omsätta Bergenrapportens rekommendationer i kon-
kret verksamhet. En stor del av arbetet bedrivs numera i särskilda arbets-
grupper, som också samarbetar med de övriga Östersjöländerna och med
EG-kommissionens "Baltic Energy Task Force".
På energiområdet har det svenska ordförandeprogrammet varit samlat
under följande fyra områden:
- utvecklingen av en bärkraftig energiförsöijning omkring Östersjön,
- det nordiska energiforskningsprogrammet,
- klimat- och miljöfrågor, och
- EU- och EES-frågor.
1998 års verksamhet redovisas nedan under de nämnda fyra huvud-
rubrikerna.
Utvecklingen av en bärkraftig energiförsörjning omkring Östersjön
De förslag som fördes fram i Bergenrapporten har varit vägledande för
det svenska ordförandeskapets arbete under året. Inom ramen för minis-
terrådets arbete har flera projekt igångsatts utifrån energiministrarnas
rekommendationer.
Inom el- och gasområdena har arbetsgrupper inrättats som arbetar för
att förbättra förutsättningarna för en hållbar energiförsöijning inom Ös-
tersjöområdet inom respektive sektor. För länderna inom Östersjöregio-
nen kan stora vinster nås genom samarbete. Arbetet är inriktat på att
närmare granska de stora projekt som energiföretagen arbetat fram
("Baltic Ring" respektive "Nordic Gas Grid"), och på att medverka till en
sådan utveckling av lagstiftning och andra regelverk i Östersjöländerna
att en ekonomiskt och ekologiskt effektiv handel med energi främjas.
Detta arbete bedrivs i nära samarbete med "EU Baltic Energy Task For-
ce". Under hösten har ett gemensamt seminarium i Hannover anordnats
om utvecklingen inom elsektorn i Östersjöområdet. På gasområdet ge-
nomfördes ett seminarium i S:t Petersburg i november.
Ministerrådet har även lagt fram ett förslag till ett Synergi-projekt
(ansökan är för närvarande under behandling i EG-kommissionen) avsett
att genomföras under år 1999. Synergi är ett delprogram inom gemen-
skapens fleråriga ramprogram för insatser inom energisektorn och är in-
riktat på att främja ett utökat samarbete med tredje land. Projektet som
ministerrådet ämnar att genomföra syftar framför allt till att förbättra ko-
ordinationen av insatser på energiområdet i nordvästra Ryssland.
En speciell utredning om finansieringen av större energiprojekt har
presenterats i samband med rapporten till statsministrarna.
En tidigare påböijad perspektivstudie av energimarknaderna runt Ös-
tersjön har slutförts under år 1998. Arbetet med perspektivstudien har
samordnats med bl.a. arbetet med energiministrarnas Bergenrapport.
I månadsskiftet november-december i Stavanger genomfördes ett
första möte mellan energiministrarna från länderna kring Östersjön. Slut-
satsen av mötet var att detta var ett betydelsefullt steg i utvecklandet av
energisamarbetet mellan länderna i Östersjöregionen. Under år 1999
kommer samarbetet att fortsätta inom olika områden och Sverige kom-
21
mer tillsammans med Litauen att ansvara för samarbetet inom klimatfrå- Skr. 1998/99:67
gor. Resultatet av detta samarbete kommer att redovisas på nästa möte
mellan Östersjöregionens energiministrar som inträffar under hösten
1999 i Helsingfors.
Vidare har ett träningsprogram för energiexperter i Baltikum slutförts
och utvärderats under år 1998. En fortsättning planeras för energiexperter
i nordvästra Ryssland.
Ytterligare samarbete genomförs med de baltiska länderna. För att dra
upp riktlinjerna för detta anordnades ett seminarium med de baltiska län-
dernas energimyndigheter i Norge i december 1997. Det har sedan följts
upp med ett möte i Riga i oktober 1998. En av de viktigaste slutsatserna
från mötet i Riga var att det finns behov av att koordinera bilaterala och
multilaterala insatser för att kunna erhålla största möjliga avkastning på
de resurser som sätts in. Det framgick också att det finns behov av kon-
centrerade utbildnings- och träningsinsatser för baltiska tjänstemän i
nyckelfunktioner. Detta gäller även i hög grad anpassningen av lagstift-
ningen och dess tillämpning till EG:s regelverk.
Till sist skall nämnas att en studieresa angående oljelagring för baltiska
tjänstemän i Norge och Sverige har genomförts under hösten 1998.
Det nordiska energiforskningsprogrammet (NEFP)
Det nordiska energiforskningssamarbetet syftar till att komplettera och
ersätta verksamhet som utförs nationellt och uppfyller kraven på nordisk
nytta på energiområdet.
Nuvarande programperiod upphörde i slutet av år 1998 och arbetet in-
om det nordiska energiforskningsprogrammet (NEFP) har under året in-
riktats på att utvärdera det innevarande programmet for att på grundval
av denna utvärdering utforma ett nytt fyraårigt energiforskningsprogram
för åren 1999-2003.
Verksamheten inom ramen för det nya programmet kommer i högre
grad än tidigare att koncentreras till sådana områden som bedöms vara av
central betydelse för utvecklingen av ekonomiskt och ekologiskt hållbar
energiteknik. Den skall bidra till en kostnadseffektiv minskning av ener-
giförbrukningen och utvecklingen av fömybara energikällor samt till
milj ovänligare energiteknik genom att stärka grundkompetensen vid uni-
versitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner inom energiforsk-
ningsområden som är av centralt gemensamt nordiskt intresse. Forsk-
ningssamarbetet skall skapa fungerande forskamätverk mellan länderna.
NEFP är ett komplement till de nordiska ländernas nationella program
och bedöms fortsatt kunna bidra till att stärka energiforskningen i Norden
samt öka möjligheterna till nordiskt samarbete. I samband med plane-
ringen av det nya energiforskningsprogrammet som började löpa från
årsskiftet behandlas också möjligheterna till ett utvidgat samarbete om
forskning och teknikutveckling i Östersjöområdet. Ett breddat samarbete
med de baltiska länderna förbereds inom ramen för energiforskningspro-
grammet och/eller i form av ett särskilt projekt.
22
Klimat- och miljöfrågor
Sedan år 1993 har klimatfrågan varit en viktig del av det nordiska energi-
samarbetet. Arbetet har i första hand inriktats på studier av kostnader för
åtgärder och förutsättningarna för gemensamt genomförande, särskilt i de
baltiska staterna.
Ett samarbete om klimatfrågor har sedan år 1997 utvecklats med miljö-
sektom i en gemensam styrgrupp under ministerrådet. En internationell
konferens arrangerades våren 1997 inför klimatkonventionens partsmöte i
Kyoto. Detta arbete fördes vidare under det svenska ordförandeskapsåret
med sikte på partsmötet i Buenos Aires. Arbetet har inriktats på analyser
av framför allt de s.k. flexibla mekanismerna (exempelvis möjligheten att
handla med utsläppsrättigheter) som syftar till att göra det möjligt att ge-
nomföra åtgärder för att minska koldioxidutsläpp där dessa är kostnadsef-
fektiva. Utformningen av de flexibla mekanismerna var en av de stora
frågorna inför Buenos Airesmötet. Dessa mekanismer har studerats både
ur ett nordiskt- och ett Östersjöperspektiv för att utröna förutsättningarna
för ett utökat samarbete i frågan. Arbetet har redovisats i flera internatio-
nellt uppmärksammade rapporter. Inriktningen av arbetet har styrts av,
och bör i fortsättningen också styras av, de nordiska ländernas behov och
intressen inför de fortsatta klimatförhandlingama.
Under året har ett antal seminarier hållits. Bland annat arrangerades två
seminarier på klimatområdet. Ett av dessa två seminarier samarrangera-
des med "EU Baltic Energy Task Force" som ett led i ett utvidgat samar-
bete inom kretsen för Östersjöländerna.
Arbetet med handel med utsläppsrättigheter är en central uppgift i arbe-
tet för utvecklingen av en hållbar energiförsöijning omkring Östersjön.
I anslutning till Nordiska rådets rekommendation om miljöräkenskaper
har en studie genomförts av det nordiska elsamarbetet och elproduktio-
nens påverkan på miljön. Studien visar på nyttan av att kunna samköra
det nordiska elsystemet, men pekar även på vissa svårigheter.
Norden och Europa
Aktuella energifrågor inom EU- och EES utgör numera en stående punkt
på dagordningen vid nordiska möten på minister- och ämbetsmannanivå.
Det gäller förutom frågor om energimarknaderna och energipolitik även
frågor om den inre marknaden och miljöfrågor som är betydelsefulla för
energiområdet. Som har redovisats tidigare sker under år 1998 och år
1999 en betydelsefull del av det Östersjöinriktade arbetet i samarbete
med EG-kommissionens "Baltic Energy Task Force".
Under det svenska ordförandeskapet har det lagts stor vikt vid att in-
formationsutbytet om aktuella energifrågor har fortsatt och utvecklas
vidare. Detta är viktigt för de enskilda ländernas beslutsfattande, liksom
för möjligheterna att i framtiden kunna driva frågor som är av gemen-
samt nordiskt intresse inom Europa-samarbetet och i ett vidare interna-
tionellt perspektiv.
I detta sammanhang skall också vikten av en ökad informationsöver-
föring till de baltiska länderna understrykas.
Skr. 1998/99:67
23
En uppföljning av de europeiska programmen på nordisk nivå har in- Skr. 1998/99:67
letts. I första hand kommer SAVE och ALTENER-programmen att be-
dömas ur en nordisk synvinkel. SAVE och ALTENER är båda delpro-
gram inom EG:s ramprogram för insatser inom energisektorn och är in-
riktade på energieffektivisering respektive främjande av fömybara ener-
gikällor. Det första seminariet om SAVE-programmet hölls under det
svenska ordförandeskapsåret och ett seminarium om ALTENER planeras
för år 1999.
Det övergripande målet för det nordiska samarbetet på näringsområdet är
att bidra till att främja näringslivets konkurrenskraft och därigenom skapa
goda villkor för tillväxt och sysselsättning.
Samarbetet koncentreras till aktuella näringspolitiska problemställ-
ningar i de nordiska länderna, främst på områden där ett samarbete kan
ge nordisk nytta utöver vad enskilda nationella insatser kan ge.
En stor del av det nordiska näringspolitiska samarbetet är inriktat på att
utreda gemensamma problem och möjligheter samt att utbyta erfarenhe-
ter och synpunkter om frågor av gemensamt intresse.
Liksom föregående år har under år 1998 stor vikt fästs vid de små och
medelstora företagen.
Aktiviteterna har under året fokuserats kring främst följande huvudom-
råden:
- förbättring av den nordiska konkurrenskraften i syfte att skapa goda
villkor för tillväxt, sysselsättning och välfärd,
- det framtida nordiska innovationssamarbetet,
- informations- och kommunikationsteknologi,
- näringspolitiska aspekter på elektronisk handel, och
- samarbete i närområdena.
En utredning om innovationsfrågor och bl.a. verksamheten i Nordisk
Industrifond redovisades i september och var vid årsskiftet ännu föremål
för intensiva diskussioner inom ramen för det nordiska samarbetet.
Nordtest är ett nordiskt organ för samarbete på provningsområdet. En
utvärdering av Nordtest påbörjades under året och färdigställdes i febru-
ari 1999.
I bötjan av år 1998 förelåg en utredning om användningen av informa-
tionsteknologi, som diskuterades bl.a. vid ett ministermöte i Trondheim i
juni.
Vidare diskuterade ministrarna vid mötet i Trondheim möjligheter och
svårigheter när det gäller att få Norden att näringsmässigt fungera som en
sammanhängande region, varefter ämbetsmannakommittén för närings-
frågor beslutade att beställa en större konsultutredning som skall belysa
ländernas konkurrenskraft.
I linje med det svenska ordförandeskapets prioriteringar genomfördes
vissa insatser i närområdena med finansiering från dels näringssektom,
dels ministerrådets närområdesbudget. Förutom Nordpraktik etablerades
24
projektet Östjobb, vilket innebar att 20 nordiska ungdomar sändes till S:t Skr. 1998/99:67
Petersburg och Lettland för att praktisera på foretag.
Allmänt informationsutbyte om aktuella EU- och EES-frågor står re-
gelmässigt på dagordningen vid möten på det näringspolitiska området.
Ramen for samarbetet utgörs av det program som löper för perioden
1995-1999. Tyngdpunkten har under det svenska ordförandeskapsåret
legat på gränsregionalt samarbete, forsknings- och utredningsarbete samt
kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Det svenska ordförandeskapet har vidarefört och utvecklat ett mycket
gott och väl fungerande samarbete på bl.a. följande områden:
- Att vidareutveckla det gränsregionala samarbetet. Att ytterligare för-
bättra målstyrningen och uppföljningen av de nordiska medlen och att
fortsätta med erfarenhetsöverföring av de stora program som INTERREG
II har möjliggjort. En särskild punkt har varit att medverka i kartlägg-
ningen av de olika former av gränshinder som försvårar ett utvecklat
samarbete.
- Att fortlöpande diskutera olika EU- och EES-frågor. Förslaget till
nytt strukturfondsregelverk och dess eventuella konsekvenser för det
nordiska regionalpolitiska samarbetet har bl.a. behandlats.
- Att aktivt följa och medverka till uppbyggnaden av Nordiskt Center
för Regional Utveckling (NORDREGIO). Gemensamma möten har
hållits mellan institutets styrelse och ämbetsmannakommittén för regio-
nalpolitik. En fråga är vilken roll institutet kan utveckla i frågor som
gäller regional utvecklingsplanering både i ett nordiskt och ett europeiskt
perspektiv.
- Att fortlöpande diskutera gemensamma nordiska regionalpolitiska
spörsmål genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En fortlöpande centra-
lisering, med t.ex. utflyttning från de perifera regionerna sätter åter regi-
onalpolitiken i fokus i flera länder. Olika förslag och rapporter har redo-
visats och diskuterats.
En sista punkt som bör nämnas är förberedelserna för ett nytt hand-
lingsprogram efter år 1999. Ambitionerna har varit att förbereda ett mer
fokuserat och politiskt inriktat program för kommande period. Arbetet
inleddes med ett tvådagars-seminarium i Stockholm.
Jord- och skogsbruk
Verksamheten inom området jord- och skogsbruk bedrivs inom ramen för
det handlingsprogram för åren 1996-2000, som antogs år 1995. Hu-
vudinriktningen av det nordiska samarbetet inom jord- och skogsbruks-
sektom omfattar samarbete kring frågor av centralt intresse för Norden,
samarbete inom Nordens närområden och samarbete för att stödja de
nordiska ländernas deltagande i internationella organ.
25
I handlingsprogrammet lyfts fyra insatsområden fram, vilka huvudsak- Skr. 1998/99:67
ligen hänför sig till de två första av de nämnda riktlinjerna. Insatsområ-
dena är kvalitetsproduktion i jordbruket med speciell inriktning på miljö,
förvaltning av genetiska resurser, utveckling av jord- och skogsbruksbe-
roende regioner samt uthålligt skogsbruk.
I det svenska ordförandeprogrammet angavs att Sverige under året äm-
nade ta initiativ till en halvtidsuppföljning av handlingsprogrammet. Som
en följd av uppföljningen avsattes medel för en utvärdering av Hand-
lingsprogrammet för genetiska resurser. I utvärderingen ingick också
Nordiska Genbankens (NGB) verksamhet. Utvärderingen kommer att
utgöra underlag for en strategisk diskussion om prioriteringar for NGB:s
arbete för år 2000 och därefter. Man planerar att diskutera frågan i minis-
terrådet under år 1999.
Det tvärsektoriella samarbetet med såväl miljösektom som regional-
politiska sektom har fortsatt och fördjupats genom ett antal samarbetspro-
jekt. Utöver de viktigare politiska åtgärder som här redovisas pågår en
stor mängd projekt och arbeten inom insatsområdena för att uppnå de mål
som satts för varje område i handlingsprogrammet.
I det svenska ordförandeprogrammet har prioriterats uppföljningen av
den nordiska handlingsplanen för livsmedelssäkerhet, vilken antogs av
Nordiska rådets session år 1997. Uppföljningen kommer att koncentreras
på de fem områden som angivits i planen: hållbart jord- och skogsbruk,
genetiska resurser/biodiversitet, säker mat, det civila samhället i Norden
och närområdena samt internationell uppföljning. I början av år 1998
inbjöd ansvariga inom jord- och skogsbrukssektom representanter för
miljö-, livsmedels-, fiskeri- och konsumentsektorema till samarbete för
att på effektivaste sätt uppfylla intentionerna i Nordiska rådets rekom-
mendation om livsmedelssäkerhet. Detta har bl.a. resulterat i ett samarbe-
te med miljösektom inom området hållbart jord- och skogsbruk. Inom
området säker mat har ett samarbete med livsmedelssektorn igångsatts
genom tillsättningen av en ad hoc-grupp med uppgift att bl.a. verka för
en gemensam plattform för frågor kring foderantibiotika och salmonella.
Inom ramen för uppföljningen av handlingsplanen har det civila samhäl-
let i Norden och närområdena igångsatts.
Vad gäller övrigt samarbete inom närområdet har insatserna avgränsats
till tre prioriterade områden, nämligen förvaltning av genetiska resurser,
utbildning på alla nivåer och forskning samt miljöaspekter knutna till
jord- och skogsbrukssektom.
Samarbetet kring genetiska resurser har bedrivits inom ramen för
Nordiska Genbankens verksamhet. Genbankens arbete i närområdet har
bidragit till att dessa länder har kunnat ta sitt ansvar att följa biodiversi-
tetskonventionen i en svår ekonomisk situation.
Vavilov-institutet i S:t Petersburg har unika samlingar av växtgenetiskt
material. I en första fas har Nordiska Genbanken koordinerat en interna-
tionell konsultativ grupp för att utreda hur Vavilov-institutet skall om-
struktureras för att i fortsättningen kunna fungera effektivt inom snävare
ekonomiska ramar. Gruppens arbete har resulterat i en rapport med för-
slag till åtgärder som diskuteras av berörda parter i Ryssland. Resultatet
26
av diskussionerna kommer att ligga till grund för Genbankens framtida Skr. 1998/99:67
engagemang i Vavilov-institutet.
Arbetet inom Nordiska Genbanken för husdjur (NGH) har utvidgats
genom de nationella medel som har tillskjutits NGH för år 1998 förutom
de medel som anslås från ministerrådet. NGH:s aktivitetsnivå kan förvän-
tas öka under det närmaste året. Arbetet skall bedrivas inom fem priorite-
rade områden bl.a. samordning av insatser för ett effektivt bevarandear-
bete i Norden och skapande av en kunskapsbas för ett långsiktigt beva-
rande av de husdjursgenetiska resurserna i Norden.
Ministerrådet har under året yttrat sig till Nordiska rådet angående ett
förslag till nordisk miljöcertifiering av skogsbruk och därvid avrått från
en sådan bl.a. mot bakgrund av de initiativ som har tagits både nationellt
och på europeiskt plan. Ministerrådet har vidare i ett uttalande till Nor-
disk skogsunions kongress uppmanat till fortsatt nordiskt samarbete för
ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk i hela världen.
Den nordiska kontaktgruppen för internationell skogspolitik vars man-
dat utvidgades år 1997 till att omfatta alla internationella skogsfrågor
inklusive handel har under år 1998 bl.a. tagit initiativ till en nordisk stu-
die för att bygga upp en kunskapsbas om livscykelanalys och träproduk-
ter som skall kunna utnyttjas av nordisk träindustri.
De nordiska länderna har fortsatt sitt samarbete i det mellanstatliga
skogsforument (IFF) som kommer att avlämna sin slutrapport år 2000.
Nordiska skogsbrukets frö- och plantråd som har till uppgift att på oli-
ka sätt främja skogsbrukets frö- och plantförsöijning i de nordiska län-
derna har under året bl.a. anordnat en konferens om miljöanpassad plant-
produktion. Rådet är ett viktigt forum för diskussion om reglering av na-
tionell och internationell handel med skogsodlingsmaterial.
SamNordisk Skogsforskning (SNS), som är en institution under Nor-
diska ministerrådet, har under år 1998 etablerat sitt sekretariat i Sverige.
SNS:s mål är att genom ökat forskningssamarbete bidra till ett hållbart
och mångsidigt skogsbruk i Norden. Principen vid fördelning av sam-
nordiska medel är att i kvalitetshöjande syfte åstadkomma en förstärk-
ning och koordinering av nationella insatser.
Under år 1998 har SNS stöttat 13 nordiska samarbetsprojekt rörande
bl.a. effekten av klimatförändringar och luftföroreningar på skogsekosys-
temen, naturvårdsmål i skogsbruket och förbättrad virkeskvalitet. Bidrag
har även beviljats till ett antal forskamätverk och vetenskapliga konfe-
renser.
För att stimulera nordiskt deltagande i EU-forskningen arrangerades ett
seminarium där forskare från alla nordiska länder deltog. Tjänstemän
från EG-kommissionen informerade om ansökningsmöjligheter och
skogsforskningens roll i det kommande, femte ramprogrammet.
På ministerrådets uppdrag har en informationsbroschyr framställts som
beskriver utvecklingen av ett bärkraftigt skogsbruk i de nordiska länder-
na. Broschyren har under året distribuerats till branschorganisationer,
handelskontor, miljöorganisationer m.m. inom Europa.
27
Fiske
Skr. 1998/99:67
Verksamheten inom fiskeområdet under år 1998 har tagit sin utgångs-
punkt dels i samarbetsprogrammet for nordiskt fiskerisamarbete som
gäller för perioden 1997-2000, dels i det svenska ordförandeprogrammet.
Den övergripande målsättningen för det nordiska fiskerisamarbetet är
att bidra till utvecklingen av de nordiska ländernas fiskerinäring som en
viktig samhällsekonomisk aktivitet. Tonvikten har lagts på att konsolide-
ra och vidareföra pågående projekt och nya initiativ inom fiskesektom.
Under det svenska ordförandeskapet har frågan om att skapa ett eko-
logiskt hållbart samhälle i Norden också präglat samarbetet inom fiske-
sektom. Det svenska ordförandeskapet har även lyft fram andra frågor av
betydelse som t.ex. ambitionen att förtydliga det nordiska samarbetets
politiska dimensioner, samt att inom det internationella samarbetet verka
för ett samstämt agerande på nordisk nivå och vidare vikten av ett stabilt
nordiskt närområdessamarbete. Sverige har i det senare samarbetet verkat
för att Östersjösamarbetet har satts i fokus.
Det ekologiskt hållbara samhället har sin utgångspunkt i den nordiska
miljöstrategin. Av särskilt intresse för fiskesektom har varit
- att verka för effektivare användning av naturresurserna,
- att göra miljöfrågorna till ett självklart element i ansvaret för alla sam-
hällssektorer,
- att en nordisk strategi för art- och biotopskydd bör utvecklas,
- att i arbetet inom EU ta hänsyn till nordiska erfarenheter och ställnings-
taganden, och
- att vara pådrivande i det internationella arbetet för en hållbar utveck-
ling.
Under året har frågeställningar som syftar till att utveckla ett hållbart
fiske prioriterats. Det gäller särskilt de redan påböijade åtgärderna inom
miljöområdet som miljömärkning av fisk, arbetet med den biologiska
mångfalden på fiskets område samt förslag som har syftat till att förbättra
tekniska bevarandeåtgärder. I detta sammanhang har det nordiska forsk-
ningssamarbetet såsom tidigare intagit en central roll.
Utveckling av Östersjöarbetet och uppföljningen av Nordsjökonferen-
sen har varit viktiga arbetsuppgifter under året. Detta har bl.a. omfattat
utvecklingen av selektiva redskap samt bestämmelser och andra förhål-
landen vad gäller dumpning av oönskade bifangster samt till utbildning
av fiskare och andra berörda i ekologi och redskapsteknologi.
Inom ramen for informationsprogrammet "Den Granne Bolge" arran-
gerades i mars konferensen Fisk för framtiden. Konferensen syftade bl.a.
till att skapa en gemensam förståelse för de problemställningar som finns
knutna till begreppet bärkraftigt fiske samt att diskutera olika tillväga-
gångssätt för att uppnå ett sådant fiske.
I maj 1998 hölls en konferens med temat Framtidens marknadsförut-
sättningar för det nordiska fiskerisamarbetet. Konferensen syftade till att
beskriva de nya marknadsförutsättningar som fiskesektom står inför. Ut-
gångspunkten för konferensen var en studie som visade att fiskerisektom
i allt högre grad kommer att påverkas av aktörer utanför sektom.
28
Under året har en ny nordisk miljö- och fiskeristrategi för åren 1999- Skr. 1998/99:67
2002 arbetats fram. Den nya strategin antogs av de nordiska miljö- och
fiskeministrama i november 1998 och syftar till att ytterligare stärka
samarbetet mellan miljö- och fiskeriförvaltningama genom att öka integ-
reringen av miljöaspekter i fiskerisektom. Det övergripande målet är
även fortsättningsvis att säkra en god marin miljö som grund för den bio-
logiska mångfalden och därmed en bärkraftig fiskerinäring.
Det nordiska samarbetet inom bygg- och bostadsområdet har under de
senaste åren präglats av minskningar av de ekonomiska ramarna och av
osäkerhet om samarbetets framtid. Handlingsplanen för programperioden
1992-1996 kunde därför endast delvis genomföras. Den handlingsplan
för perioden 1998-2001 som bostadsministrama lade fram under år 1997
hänsköts till Nordiska rådets presidium och Nordenutskottet. Någon
ställning till handlingsplanen eller till frågan om sektorns plats i det fort-
satta nordiska samarbetet togs inte under år 1997. Till följd av detta anvi-
sades inte heller några medel för år 1998.
Som en konsekvens av dessa oklarheter har huvuduppgiften under år
1998 varit att verka för att en samsyn uppnås mellan Nordiska rådet och
Nordiska ministerrådet i fråga om bygg- och bostadssamarbetets framtid.
Den utåtriktade verksamheten har under året fått inriktas på att följa och
slutföra påbörjade eller beslutade samarbetsprojekt finansierade genom
tidigare års budgetar.
I juni 1998 genomfördes ett möte mellan representanter för Nordenut-
skottet och bygg- och bostadsministrama där det framtida samarbetet
diskuterades. Nordiska rådet har därefter i november 1998 godkänt
handlingsplanen för samarbetet inom bygg- och bostadsområdet och att
medel för detta anvisats med 800.000 danska kronor för år 1999.
I handlingsplanen för perioden 1998-2001 prioriteras tre områden: det
bostadssociala området, en bärkraftig utveckling av bygg- och bostads-
sektorn och insatser för närområdet. Handlingsplanen skall konkretise-
ras genom årliga aktivitetsplaner. Ett arbetsprogram för år 1999 är under
utarbetande och skall läggas fast i mars 1999.
Verksamheten i övrigt har som nämnts tidigare fatt begränsas till pågå-
ende projekt. Inom det bostadssociala området har på bostadsministramas
initiativ genomförts en studie av mekanismerna bakom bostadssegrega-
tionen. En andra etapp, som syftar till att lyfta fram goda exempel på vad
som kan göras för att öka integrationen i bostadsområdena, har pågått
under år 1998 och beräknas bli slutförd under år 1999. Bostadsförsörj-
ningen för grupper med särskilda behov har med skilda mellanrum upp-
märksammats i det nordiska samarbetet. Under året har påbörjats ett
projekt om framtidens äldreboende som syftar till att belysa olika erfa-
renheter av att ordna ett sådant boende.
Inom det bostadssociala området har arbetet med en monografi över er-
farenheterna av den nordiska bostadspolitiken och dess instrument be-
29
drivits även under år 1998. Arbetet är avsett att användas bl.a. i den erfa- Skr. 1998/99:67
renhetsöverföring som sker till länder utanför Norden.
Vidare har förslag till ett forskningsprojekt Den hållbara nordiska sta-
den arbetats fram och har lämnats till Nordiska Forskningspolitiska rådet.
Prioriterade samarbetsområden för Nordiska ministerrådet när det gäller
transportsektorn är bl.a. miljö- och IT-frågor inom transportsektorn, tra-
fiksäkerhet, infrastruktur, EU- och EES-frågor samt närområdessamar-
betet. Under det svenska ordförandeskapsåret lämnade transport- och
trafikministrama en redogörelse till Nordiska rådet om utvecklingen av
och den framtida verksamheten inom det nordiska trafik- och transport-
politiska samarbetet.
Verksamheten i Nordiska ämbetsmannakommitténs för transportfrågor
(NÄT) särskilda trafik- och miljögrupp har utvärderats under år 1998.
NÄT beslutade att ge trafik- och miljögruppen ett nytt mandat till år
2001. Gruppen har under år 1998 genomfört ett nordiskt seminarium om
miljöproblem i samband med farjetrafik.
Vidare har en arbetsgrupp under NÄT framtagit en rapport om den
nordliga dimensionen och EG:s transportpolitik som presenterades för
ministerrådet i slutet av år 1998. Bakgrunden är Finlands, Sveriges och
Danmarks kommande ordförandeskap i EU.
Trafiksäkerhetssamarbetet fokuseras nu på projekt i närområdet. Under
året har ett nordiskt trafiksäkerhetsprojekt påbörjats för de baltiska sta-
terna och Ryssland. Detta program anknyter till tidigare trafiksäkerhets-
aktiviteter i närområdet. Vad gäller trafiksäkerhet i övrigt genomfördes i
början av mars 1998 nordiska trafiksäkerhetsdagar i Danmark.
IT-frågor
IT-samarbetet skall bygga på de tre grundpelarna Norden, Europa och
närområdet. Samarbetet inriktas bl.a. på användning av IT för att stärka
demokratin, trygga att alla far samma möjligheter i informationssamhäl-
let, stärka de nordiska språken och den nordiska kulturen, bereda väg för
elektronisk handel samt stimulera nätverksbyggande bland små och me-
delstora företag.
I enlighet med de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet och
som en uppföljning av ett initiativ under Norges ordförandeskap, genom-
fördes i mars 1998 ett nordiskt IT-ministermöte i Stockholm. IT-
ministrama enades om ett fördjupat samarbete på IT-området. Ett nor-
diskt IT-nätverk etableras mellan de departement som har samordnings-
ansvar för IT-frågor. Även om det redan nu finns ett väl utvecklat IT-
samarbete i Norden finns det behov av att stärka samarbetet för att bättre
kunna hantera frågor som är sektorsövergripande.
30
En särskild IT-grupp under NÄT arbetar med att ta fram förslag till IT- Skr. 1998/99:67
samarbetsprojekt på transportområdet. Under år 1998 har en konsultrap-
port lagts fram om IT-frågor på transportområdet.
De nordiska ekonomi- och finansministrarna har ett starkt intresse av en
kontinuerlig dialog om viktiga ekonomisk-politiska frågor. Detta rör så-
väl den ekonomiska politiken i respektive land som den internationella
utvecklingen i stort.
Samarbetet har under år 1998 inbegripit nordiska finansministermöten,
Nordiska ämbetsmannakommittén för ekonomi och finanspolitik (ÄK-
Finans), Nordiska finansutskottet, Nordisk-baltiska investeringskommit-
tén, Nordiska konjunkturgruppen, Nordiska budgetchefsmöten och den
nordiska ämbetsmannagruppen för skattefrågor. Vidare kan nämnas ar-
betsgruppen för miljöekonomiska frågor som är ett samarbete mellan
ÄK-Finans och ÄK-Miljö.
Under året inleddes arbetet med Studien om de offentliga finansernas
konjunkturkänslighet i de nordiska länderna. Ekonomer från forsk-
ningsinstitutioner har i sammanhanget anlitats av Ekonomiska rådet och
Konjunkturinstitutet. En referensgrupp bestående av representanter från
alla nordiska länders finansdepartement har bidragit till arbetet. En slutlig
rapportering sker vid det nordiska ekonomi- och finansministermötet i
Reykjavik i juni 1999.
Under året inleddes också en studie om möjligheterna till utökat börs-
samarbete mellan de nordiska länderna.
Norden och Europa
Vid båda de nordiska finansministermötena under år 1998 hölls informel-
la diskussioner om bl.a. den ekonomiska och monetära unionen (EMU).
Frågor såsom EMU:s inverkan på den nordiska ekonomin diskuterades.
Nationella utredningar om EMU såväl som beslut och förberedelse i äm-
net i EU-medlemsländema har redovisats. I samband med Nordiska rå-
dets session i Oslo i november fördes en informell diskussion mellan de
nordiska stats- och finansministrarna om aktuella europeiska frågor.
Norden och närområdet
Det nordiska samarbetet i närområdet kanaliseras i huvudsak genom
Nordiska Investeringsbanken (NIB) i Helsingfors. I augusti 1996 beslöt
de nordiska statsministrarna att upprätta en nordisk miljöinvesteringslå-
neordning (MIL) på 100 miljoner ecu vid NIB. Både Polen och Estland
är redan inkluderade i NIB:s internationella utlåning, men genom upprät-
tandet av MIL kan NIB medverka i miljöutlåning till samtliga länder i
närområdet.
31
Det baltiska investeringsprogrammet (BIP) är ett samnordiskt projekt Skr. 1998/99:67
som administreras av Europeiska banken för återuppbyggnad och ut-
veckling (EBRD), NIB och NOPEF (Nordiska projektexportfonden).
Syftet är att kanalisera dels tekniskt bistånd, dels kapital till små och me-
delstora företag i de baltiska länderna och därigenom skapa förutsätt-
ningar för ekonomisk tillväxt. Ett centralt inslag i BIP har varit upprät-
tandet av nationella investeringsbanker i varje baltiskt land. Efter en
första fas 1992-1995 förlängdes programmet med en andra och sista fas
som formellt löper ut år 1999. Programmet kommer under sin löptid att
ha genererat över 180 miljoner ecu till de baltiska länderna. En del av det
nordiska BIP-medlen kommer att vara tillgängliga för fortsatt verksamhet
fram till år 2003.
Samarbetet inom Norden
Till grund för verksamheten ligger ett samarbetsprogram för perioden
1995-2000. Kampen mot arbetslöshet är ett av viktigaste områdena i pro-
grammet, som hanteras av Ämbetsmannakommittén för arbetsmarknad
och arbetsmiljö.
Samarbetet under året har dominerats av satsningar som ingick i det
sektorsprogram som fastslogs för det svenska ordförandeskapet. En av de
s.k. profilfrågorna var just sysselsättning och arbetsmarknad.
Bland Arbetsmarknadsutskottets projekt som har bedrivits under året
kan nämnas Flexibla arbetsorganisationer, "Nordflex" samt Ungdomars
entreprenörskap och lokalt utvecklingsarbete.
Ett svenskt initiativ om flyttningsbidrag i Norden for att underlätta
intemordiska flyttningsrörelser har behandlats av de nordiska ministrar-
na. Övriga länder var positiva till förslaget, men ansåg att det behövdes
ytterligare utredningsarbete om konsekvenser av att inrätta någon form
av flyttningsbidrag. Förslaget leder förhoppningsvis till ett politiskt be-
slut under år 1999.
En viktig fråga i samarbetet har varit att sammanställa s.k. hinderkata-
loger, som innehåller konkreta exempel på företeelser på arbetsmark-
nadsområdet som försvårar samarbetet framför allt i gränsområden.
Vid Nordiska rådets session i november 1998 förekom en särskild sys-
selsättningsdebatt, som fastslagits skall bli ett årligt inslag vid sessioner-
na. Som underlag utarbetades i Sverige en redogörelse om sysselsättning-
en och sysselsättningspolitiken i de nordiska länderna.
Arbetslivs- och arbetsrättsutskottet är främst ett forum för löpande ori-
entering, diskussion och koordinering av nordiska synpunkter på ämnen
inom arbetslivs- och arbetsrättsområdet på nordiskt, europeiskt och glo-
balt plan.
32
Under året hade utskottet ett första möte med informationsutbyte i Tal- Skr. 1998/99:67
linn tillsammans med representanter för de baltiska Arbets- och Social-
ministerierna. Vid utskottets ordinarie höstmöte deltog företrädare för
arbetsmarknadens parter i Norden i en diskussion om eventuella gemen-
samma initiativ i de baltiska länderna.
Arbetsmiljöfrågor hanteras i ministerrådets arbetsmiljöutskott. Verk-
samheten i utskottet är främst inriktad på samordning av EU-frågor av
gemensamt nordiskt intresse och på löpande information om tillsynsverk-
samheten på arbetsmiljöområdet i Norden.
Under året har utskottet diskuterat frågor om bl.a. den Europeiska ar-
betsmiljöbyrån med säte i Bilbao och den s.k. europeiska arbetsmil-
jöveckan. Utskottet har medverkat vid en konferens om företagshälso-
vården, där representanter från tillsynsmyndigheterna och arbetsmarkna-
dens parter deltog. Vidare har utskottet arrangerat ett seminarium om
marknadskontroll. En arbetsmiljökonferens hölls i juni. Projekt gällande
tillsynen på arbetsplatserna i förhållande till förändringarna i arbetslivet
samt effekter av tillsynsverksamheten prioriterades av utskottet under år
1998. Utskottets årsberättelse och arbetsprogram har distribuerats till
arbetsmarknadens parter.
Norden och Europa
Sedan år 1996 finns en tjänstemannagrupp för samordning av EU- och
EES-frågor, EU-koordineringsgruppen. Gruppens mötesverksamhet styrs
i huvudsak av dagordningen för EU:s formella rådsmöten.
Vid gruppens möten lämnades information om aktuella frågor i rådsar-
betet och samordning skedde av nordiska synpunkter inför aktuella
rådsmöten.
Bland de frågor som har dominerat kan nämnas sysselsättningsriktlin-
jema för år 1998 samt den fortsatta hanteringen av frågan om arbetstaga-
rinflytande, särskilt styrelserepresentationen i s.k. Europabolag (en ny
form av europeiska aktiebolag).
De nordiska arbetsmarknadsministrarna har även under året haft nor-
diska förmöten inför de formella rådsmötena. Till dessa förmöten har
även Norge och Island varit inbjudna. Vid dessa möten kommenteras den
aktuella dagordningen för rådsmötena och information utväxlas om de
nordiska EU-medlemsländemas positioner i enskilda frågor.
På svenskt initiativ hölls ett europeiskt-nordiskt seminarium om jäm-
ställdhet på arbetsmarknaden i april i Stockholm.
Norden och närområdet
Östersjösamarbetet är ett prioriterat område i det nordiska samarbetet på
arbetsmarknads- och arbetsmiljöområdet. I april hölls för första gången
ett möte med Östersj östaternas arbetsministrar i Köpenhamn.
De nordiska satsningarna i närområdet gäller bl.a. insatser för att få en
väl fungerande arbetsförmedlingsservice och utveckla modeller för ar-
betsmarknadsutbildning. Insatser på arbetsmiljöområdet har blivit alltmer
3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 67
efterfrågade. Seminarier och kurser i tillsynsfrågor och uppgifter för yr- Skr. 1998/99:67
kesinspektionen har hållits.
Arbetsrättsexperter från Norden och de baltiska länderna träffades un-
der året för första gången. Vid mötet orienterade deltagarna varandra om
de olika ländernas arbetsrättsliga modeller, bl.a. i syfte att undersöka be-
hovet av ett närmare samarbete med arbetsmarknadens parter i närområ-
desfrågor. Man konstaterade t.ex. att arbetsmarknadens parter i de baltis-
ka länderna inte har samma centrala roll som i de nordiska länderna. Vid
mötet enades man om att fortsätta dialogen.
I övrigt kan sägas att det i ett stort antal möten inom arbetsmarknads-
och arbetsmiljöområdena har deltagit representanter från närområdet.
Samarbetet inom Norden
Samarbetet inom sektorn socialpolitik och hälsovård leds av Ministerrå-
det för social- och hälsofrågor samt det tvärsektoriella Ministerrådet för
narkotikafrågor.
Till grund för regeringssamarbetet på social- och hälsovårdsområdet
finns dels ett samarbetsprogram som löper till år 2000, dels ordförande-
skapets prioriteringar. Samarbetet har till övervägande del skett inom
sektorns sju institutioner och permanenta verksamhet i övrigt. Även i
framtiden kommer tyngdpunkten att ligga på institutionerna. Nya projekt
och samarbetsområden skall enligt samarbetsprogrammet i största möjli-
ga utsträckning förankras i dessa.
Ministerrådet for social- och hälsofrågor (MR-S) har under året god-
känt en reviderad överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmark-
nad för vissa grupper av hälsopersonal och veterinärer. Överenskommel-
sen, som undertecknades i samband med Nordiska rådets session i no-
vember 1998, innebär att en fri nordisk arbetsmarknad öppnas för ytterli-
gare tre yrkesgrupper, nämligen biomedicinska analytiker, fotterapeuter
och logopeder. På senare år har rörligheten inom Norden av framför allt
sjuksköterskor och läkare avsevärt ökat. Det är nu fråga om över 5000
personer årligen som utnyttjat de möjligheter som överenskommelsen
erbjuder.
Som förberedelse inför Förenta nationernas generalförsamlings sär-
skilda session om narkotikafrågor (UNGASS 98) har Ministerrådet för
narkotikafrågor - på svensk inbjudan - genomfört ett möte tillsammans
med de baltiska staterna. En studie har initierats om ungdomskulturer och
ungdomsvärderingar. Dessutom har en skrift om insatser mot narkoti-
kamissbruk bland invandrare sammanställts.
Norden och Europa
Aktuella EU- och EES-frågor är stående dagordningspunkter vid möten
inom sektorn socialpolitik och hälsovård. Sådant samråd sker även inom
institutionerna. Samarbetet i löpande frågor sker i allmänhet genom di-
rekta kontakter mellan länderna. Sverige har fortlöpande informella sam- Skr. 1998/99:67
råd med de andra nordiska länderna inom ramen för såväl det europeiska
som det övriga internationella samarbetet på social- och hälsovårdsområ-
det.
En informell nordisk socialförsäkringsgrupp har vid flera tillfällen un-
der året diskuterat frågor och problem kring EG-rätten om social trygghet
för personer som flyttar mellan de nordiska länderna.
Norden och närområdet
Den särskilda grupp som skapats för närområdessamarbetet har bl.a. un-
der år 1998 tillsammans med ledningsgruppen för barn- och ungdomskul-
tur utarbetat en översikt och handlingsplan för barn och unga i närområ-
det. Handlingsplanen vilken förelädes Nordiska rådet vid sessionen i no-
vember har utarbetats i dialog med representanter för länderna i närom-
rådet. En miljon danska kronor har reserverats för genomförande och
uppföljning av planen.
Nordiska ministerrådet medverkade vid Nordiska rådets konferens
BARNforum i Stockholm i december. Konferensen utgjorde en unik
plattform för politisk dialog om barns och ungas villkor i Norden och
dess närområden.
Allmänt
Utöver principiella frågor kretsar arbetet på livsmedelsområdet kring dels
mångåriga projekt som t.ex. systematisk utvärdering av potentiellt skad-
liga komponenter i livsmedel, dels dagsaktuella frågor som olika åtgärder
inom området kontroll av livsmedel och genomförande av EG:s regel-
verk. Det yttersta målet är att skydda konsumenten mot hälsofarliga pro-
dukter och fusk i livsmedelshanteringen.
Livsmedelsffågoma är indelade i fem sakområden: toxikologi, mikro-
biologi, kost och näring, lagstiftning samt livsmedelskontroll. Samarbetet
med de baltiska länderna sköts av gruppen som kallas NordBalt, där
framför allt kontroll frågor diskuteras. Stort baltiskt intresse visades för
ett centralt och nytt område, nämligen kommunikation mellan parterna i
livsmedelskontrollen. När det gäller verifiering av analysmetoder som
används på livsmedelsområdet utförs arbetet av Nordisk metodikkommit-
té för livsmedel (NMKL) med ekonomiskt stöd från Nordiska ministerrå-
det.
Samarbetet inom Norden
Märkning av livsmedel har fatt en framskjuten plats på den nordiska dag-
ordningen genom att fem sektorer - konsument, livsmedel, jord- och
skogsbruk, fiskeri och miljö - gått samman om ett stort projekt. Målet är
att ta fram nödvändiga kunskaper och underlag för att kunna bedöma
35
möjligheterna att utveckla en generell policy för livsmedelsmärkning, en Skr. 1998/99:67
policy som leder till att konsumenternas behov möts på ett ändamålsen-
ligt sätt. I detta basarbete ingår aktuella moment som miljömärkning och
hälsopåståenden.
Salmonellaproblematiken och antibiotika i foder behandlas i en ad hoc-
grupp tillsatt av livsmedels- och jord/skogssektorema. Arbetet ingår i den
nordiska handlingsplanen för livsmedelssäkerhet som kom till som upp-
följning av "World Food Summit", FAO:s toppmöte år 1996 om att hal-
vera svälten i världen.
Tre sektorer är delaktiga i att få fram en helhetssyn på fisk som livs-
medel, nämligen sektorerna som ansvarar för livsmedel, fiskeri och mil-
jö.
På Nordiska rådets initiativ utökades budgeten för att stärka arbetet
med att tillförsäkra konsumenterna trygg mat. Särskild tonvikt läggs på
att öka kunskaperna om riskanalys: riskvärdering, riskhantering och risk-
kommunikation. En analys får allt större betydelse, då den omfattar alla
steg från den vetenskapliga bedömningen till hur risker hanteras och
förmedlas. Livsmedelsmyndighetema deltog i ett brett upplagt seminari-
um om riskanalysens principer för att öka sina kunskaper på området.
En stor del av sektorns resurser användes till undersökningar av livs-
medelskomponenter som kan innebära risker. Under året har resultat pre-
senterats som gäller flera ämnen, särskilt kan nämnas fenylhydraziner i
champinjoner. Riskbedömningen ledde till den gemensamma nordiska
rekommendationen att avstå från att äta stora mängder champinjoner. Ett
seminarium om lacker i konservburkar har fått stor genklang för att ha
samlat intressenter som inte har mötts tidigare.
Nordiska nätverk har kontinuerlig beredskap för bl.a. frågor som rör
nya livsmedel, dricksvatten och matallergier.
Inom kost- och näringsområdet har två viktiga arbeten avslutats. Det
ena gäller portionsstorlekar, en komplicerad, men mycket viktig, mäten-
het vid kostberäkningar. Det andra arbetet avser en utredning och sam-
manställning av de pedagogiska modeller som används vid kostrådgiv-
ning.
Inom livsmedelstillsynen har man behandlat kontroll av transporter,
ekologiska produkter samt de centrala myndigheternas tillsyn av den lo-
kala kontrollen.
Norden och internationellt samarbete
De flesta aktuella livsmedelsffågor har samtidigt en nordisk och en inter-
nationell sida. Detta gäller bl.a. samarbetet inom EU och EES och Codex
Alimentarius Commission. Arbetet inom Codex med att få förståelse för
de nordiska ländernas stränga hygienregler för livsmedel börjar bära
frukt.
En stor del av det nordiska samarbetet ägnas också åt att söka vägar för
att om möjligt nå mer enhetliga tolkningar av och åt genomförandet av
det numera i väsentliga delar gemensamma EU/EES-regelverket.
Världshandeln med de avtal och regler som styr den ägnas stor upp-
märksamhet. Av stor vikt är de avtal inom Världshandelsorganisationen
36
(WTO) som rör tekniska handelshinder (TBT - "Technical Barriers to Skr. 1998/99:67
Trade") och sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS - "Sanitary and
Phytosanitary measures"). SPS-avtalet har stor betydelse inom livsme-
delshandelns område och innebär att balans skall råda mellan å ena sidan
ambitionen att undvika dolda handelshinder och å andra sidan värnandet
om medlemsstaternas rätt att själva besluta om sina hälsonormer.
Allmänt
Ett nytt offensivt handlingsprogram för konsumentområdet t.o.m. år 2004
har utarbetats under år 1998. Det slutgiltiga beslutet om handlingsplanen
togs i januari 1999. Arbetet har varit omfattande för att åstadkomma den
nödvändiga förankringen. Bland annat anordnades en konferens i Stock-
holm med representanter för nordiska konsumentmyndigheter och orga-
nisationer, departement och forskningsinstitutioner för att diskutera hur
målen och riktlinjerna som konsumentministrama har fastställt skulle
kunna genomföras.
Handlingsprogrammet omfattar det nordiska samarbetets tre pelare. De
frågor som särskilt bör prioriteras under perioden är konsumentaspekter
på livsmedel, finansiella tjänster, konsumtion och miljö, nödvändighet-
stjänster, IT och konsumentforskning.
Samarbetet på det konsumentpolitiska området gynnas av det faktum
att de nordiska länderna har kultur, språk och historia gemensamt. Det
har lett till en likartad syn på konsumentpolitiken i de nordiska länderna.
Förhållandet att tre av de nordiska länderna är medlemmar i EU och att
de andra två samarbetar inom ramen för EES-avtalet präglar i hög grad
samarbetet. Det är nödvändigt att man stärker samarbetet på det praktiska
och det politiska planet så att den nordiska modellen kan bibehållas och
att man därutöver kan påverka konsumentpolitiken inom EU och globalt.
Samarbetet i Norden
Svanmärkningen har haft en fortsatt positiv utveckling. I dag finns krite-
rier för upp emot 50 produktgrupper, och nära 2000 svanmärkta produk-
ter finns på den nordiska marknaden. Konsumentministrama har beslutat
om att påbölja en utvärdering av det nordiska miljömärkningssystemet
under år 1999. Arbetet genomförs inom ramen för den tvärsektoriella
grupp som tillsattes år 1997 för samarbetet mellan konsument- och miljö-
sektorerna. Utvärderingen omfattar konsumenters attityder och kunska-
per, Svanens miljöefffekter, organisationsfrågor och vissa strategiska
överväganden.
Ett gemensamt program för konsumentforskning kom i gång under år
1997, och fortsatte under år 1998 med flera temamöten för forskare inom
de områden som har prioriterats i Program för konsumentforskning. Den
önskade utvecklingen av forskamätverk har också nått långt. Däremot
har de planerade doktorandprojekten inte haft någon framgång på grund
37
4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 67
av otillräcklig finansiering nationellt som tillägg till de 75 000 danska
kronor per år, under högst tre år, som anslagits från ministerrådet. En
konferens för nordiska forskare och myndighetsrepresentanter om kon-
sumentforskning hölls under året.
Arbetet med att uppfylla handlingsprogrammet för konsumentunder-
visning i skolan har fortsatt under år 1998. Ett projekt om informations-
teknologi i undervisningen har bl.a. bedrivits.
Inom ramen för handlingsprogrammet för finansiella tjänster har man
prioriterat arbetet med att förbättra konsumenternas möjligheter att
överblicka och utnyttja det internationella utbudet på kredit-, sparande-,
försäkrings- och pensionsområdena.
I övrigt kan nämnas att rapporter rörande avregleringen av elmarkna-
derna, förändringarna i den offentliga sektorn och i välfärdssystemet
samt klagomålshantering har producerats.
Norden och Europa
I takt med att arbetet inom EU har fått en större betydelse har också det
nordiska samarbetet fått en tydligare politisk inriktning. Detta gäller t.ex.
för livsmedelspolitiken som blivit mer inriktad på konsumentskydd, både
nationellt och internationellt, men det gäller också för välfärdspolitiken
och miljöpolitiken. Vid de nordiska konsumentministramas möte i febru-
ari 1998 deltog den brittiske konsumentministem som under våren var
ordförande i Europeiska unionens råd. Vidare var EG-kommissionen re-
presenterad.
Amsterdamfördraget har gett konsumentpolitiken en starkare ställning
inom EU. Detta innebär en bättre plattform för konsumentpolitiska åtgär-
der samt att konsumentfrågor kan beaktas inom andra politikområden. De
nordiska länderna samverkade mycket i arbetet för att uppnå detta resul-
tat, och har under år 1998 fortsatt arbeta tillsammans för att stärka kon-
sumentpolitiken i EU. Ett exempel är att det nordiska handlingspro-
grammet har kunnat användas för att påverka arbetet inom EU med
handlingsprogrammet för de kommande tre åren.
Det finns åtta nordiska nätverk som samarbetar i olika projekt inom
områdena finansiella tjänster, standardisering, produktsäkerhet, konsu-
menträtt, prismärkning, konsumentundervisning, livsmedel i konsument-
perspektiv samt hushållsekonomi och skuldsanering. Mycket av arbetet i
dessa nätverk handlar om det gemensamma EU- och EES-arbetet.
Flera av de projekt som har genomförts under år 1998 har gällt EG-
lagstiftning. Det gäller t.ex. de projekt som har avslutats med rapporterna
Nordisk implementering av distansavtalsdirektivet - särskilt ur konsu-
mentsynpunkt samt "Fjemesalg av finansiella tjenester".
Norden och närområdet
Inom området produktsäkerhet har ett seminarium om samordning, till-
syn och dialog tillsammans med näringsliv och konsumentmyndigheter
och organisationer ägt rum under året. Ett handlingsprogram om konsu-
Skr. 1998/99:67
38
mentorganisationer i de baltiska länderna har beslutats. Samarbete inom Skr. 1998/99:67
ramen för EG-kommissionens Phare-program har etablerats. Projekt i
praktiskt utförande kommer att äga rum under år 1999. Inom området
konsumentinformation har ett seminarium på temat Konsumentundervis-
ning i lärarutbildningen hållits. Ett kontaktmöte har hållits under året
med samarbetspartner inom ramen för Phare-programmet för diskussion
om det fortsatta uppläggningen inom området konsumenträttigheter. Me-
del har beviljats för deltagande i en konferens, arrangerad av Organisa-
tionen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), om miljö-
märkning inom området expert- och studiebesök.
Samarbetet inom Norden
Till grund för samarbetet inom jämställdhetsområdet ligger ett program
för det nordiska jämställdhetssamarbetet för perioden 1995-2000. Pro-
grammet kompletteras med en årlig handlingsplan.
Samarbetet ligger väl i linje med den svenska jämställdhetspolitiken.
Arbetet koncentreras till verksamhet som främjar kvinnors och mäns lika
tillgång till de politiska och ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och
mäns lika ekonomiska ställning och inflytande, inte minst i fråga om lön,
samt ett jämställt arbetsliv. Vidare prioriteras verksamhet som dels för-
bättrar möjligheterna för såväl kvinnor som män att förena föräldraskap
och förvärvsarbete, dels påverkar den europeiska och övriga internatio-
nella utvecklingen på jämställdhetsområdet. För att effektivisera arbetet
inom de prioriterade områdena verkar ministerrådet för att jämställdhet-
saspekter beaktas inom alla politikområden på lokal, regional, nationell
och nordisk nivå.
Ett ministermöte ägde rum under år 1998. I november träffades jäm-
ställdhetsministrama i samband med Nordiska rådets session och beslu-
tade bl.a. att anta handlingsplanen för det nordiska jämställdhetssamarbe-
tet för år 1999.
En tjänst som koordinator för mansforskning har inrättats med uppgift
att organisera nordiska mansforskare och stödja nya mansforskamätverk.
Koordinatom skall också bidra till att genomföra handlingsplanen om
män och jämställdhet. Tjänsten placeras inom Nordiska institutet för
kvinno- och könsforskning (NIKK) vars verksamhet har pågått sedan år
1995. Institutets uppgifter är att inom ramen för det nordiska samarbetet
främja, samordna och stimulera nordisk forskning samt att informera om
forskningsresultatet på området. Forskningsresultatet ger ökade kunska-
per och möjliggör effektivare insatser på jämställdhetsområdet. Det bi-
drar också till att forma den samnordiska plattform som är betydelsefull i
det internationella samarbetet när det gäller forskning och utveckling.
Projektet för att utveckla nya metoder i jämställdhetsarbetet, det s.k.
mainstreamingprojektet, har fortsatt. Samtliga nordiska länder samt de
självstyrande områdena Färöarna och Åland medverkar i totalt tio projekt
39
inom arbetsmarknads- och ungdomspolitik. Projekten presenterades och Skr. 1998/99:67
diskuterades på en konferens på Färöarna i september. Ett arbete har på-
böljats om hur de övriga ämbetsmannakommittéema skall ta ansvar för
att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar deras respektive politikområ-
de. Målet jämn könsfördelning bland ledamöter i nordiska kommittéer,
styrelser och andra organ har antagits och årliga uppföljningar görs.
Norden och Europa
Jämställdhetsarbetet är till stor del knutet till frågor och områden som är
aktuella inom EU och EES, där den nordiska jämställdhetsmodellen är
föremål för stort intresse. De satsningar som har fastlagts i det nordiska
samarbetsprogrammet för perioden 1995-2000 är områden som också
behandlas i EU:s jämställdhetsprogram för åren 1996-2000. En gemen-
sam nordisk-europeisk konferens om jämställdhet på arbetsmarknaden
hölls i Stockholm i april. I konferensen deltog även representanter från de
baltiska länderna. De nordiska jämställdhetsministrama har enats om att
hålla en fortsatt hög jämställdhetsprofil inom EU.
Norden och närområdet
Som tidigare har nämnts har ett program antagits för närområdessamarbe-
tet inom jämställdhetsområdet fram till år 2000. En arbetsgrupp med re-
presentanter från samtliga nordiska och baltiska länder har tillsatts för att
följa upp de olika delarna i programmet. Konferenser har hållits i de tre
baltiska länderna under året med medverkan av politiker och experter
från de nordiska länderna.
En ny handlingsplan
År 1996 antogs ett samarbetsprogram för lagstiftningsområdet. Pro-
grammet har varit vägledande för samarbetet under år 1998. Samarbets-
programmet kompletteras av årliga handlingsplaner som anger vilka sa-
kområden som skall prioriteras under ett verksamhetsår. Den handlings-
plan som antogs vid det nordiska justitieministermötet i juni 1998 lyfter
fram sju områden av olika karaktär och med olika politisk dignitet. Vissa
områden har främst relevans för lagstiftningssamarbetet inom Norden,
andra är betydelsefulla för samarbetet med EU/EES och närområdena.
Bekämpande och förebyggande av brottslighet i Norden
Huvudtemat för justitieministermötet i juni 1998 var Gränsöver-
skridande kriminalitet. Ministrarna diskuterade främst rättshjälps-
samarbete över de nordiska gränserna, gränsöverskridande för-
undersökningsmetoder och penningtvätt. I handlingsplanen nämns att
särskild vikt skall läggas vid uppföljningen av ministermötet. En grupp
40
tjänstemän från de olika nordiska länderna arbetar med att identifiera Skr. 1998/99:67
eventuella hinder eller brister i den reglering som styr det nordiska
straffrättsliga samarbetet. En rapport om de olika nordiska ländernas
lagstiftning om penningtvätt har också utarbetats.
Ett annat prioriterat område har varit bekämpande av sexuellt utnytt-
jande av barn, jfr Nordiska rådets rekommendation 18/1996. Ett samarbe-
te på ämbetsmannanivå har resulterat bl.a. i ett brev från Nordiska minis-
terrådet till de nordiska researrangörerna, vilka i brevet uppmanats att ta
sitt ansvar för att förhindra att barn utnyttjas genom s.k. sexturism.
De nordiska justitieministrarna har också i samarbete med företrädare
för ämbetsmannakommittén för sociala frågor stöttat genomförandet av
en studie om behandling eller vård som komplement till straff för dem
som har dömts för sexuellt utnyttjande av barn. Studien beräknas vara
färdig i juni 1999.
Bekämpande av främlingsfientlighet och rasism
I enlighet med vissa uttalanden i handlingsplanen har en grupp nordiska
tjänstemän fatt i uppdrag att kartlägga den praktiska tillämpningen av
gällande rätt avseende främlingsfientlighet och rasism. Gruppen skall
bl.a. överväga behovet av gemensamma lagstiftningsåtgärder på områ-
det och kommer att framlägga sin rapport under våren 1999.
Informationstekniken och lagarna
Den nya informationstekniken berör lagstiftningen på det civilrättsliga
området liksom på de offentligrättsliga och straffrättsliga områdena. Ut-
vecklingen på IT-området aktualiserar vitt skilda frågor. Enligt hand-
lingsplanen skall de nordiska länderna i samarbete bl.a. inventera pro-
blemen samt utnyttja varandras kunskaper och i samråd ta ställning till i
vilken utsträckning lagarna behöver moderniseras. Under år 1998 har ett
tätare nordiskt samarbete inletts bl.a. genom ett nordiskt möte om elek-
tronisk handel. Ämbetsmannakommittén har också beslutat att stödja och
medverka i ett projekt om handel på Internet, som har initierats av kon-
sumentsektom.
Familjerätt
Under de senaste decennierna har lagstiftningssamarbetet inte varit lika
intensivt på detta område som tidigare. Detta har lett till vissa skillnader
mellan ländernas regelsystem. Enligt handlingsplanen skall de nordiska
länderna nu verka för att återskapa ett väl fungerande framtida lagstift-
ningssamarbete. Inriktningen skall vara att onödiga skillnader skall und-
vikas och att den nordiska rättslikheten om möjligt skall öka.
Ett nordiskt seminarium hölls i början av året under medverkan av
lagstiftare, vetenskapsmän och praktiskt verksamma jurister från alla de
nordiska länderna. Det följs nu upp med en studie om nordisk familjerätt.
Det viktigaste syftet med studien är att undersöka vilka hinder och svå-
41
righeter som de rättsliga skillnaderna medför för den fria rörligheten in- Skr. 1998/99:67
om Norden.
Kontinuerligt samarbete
Utöver de särskilt prioriterade områdena för 1998/99 samarbetar de nor-
diska ländernas justitieministrar inom en rad områden. Det gäller bl.a.
straffrätt och straffprocessrätt, inklusive bekämpande av mc-kriminalitet
och ekonomisk brottslighet, civilprocessrätt, förvaltningsrätt, aktiebo-
lagsrätt och sjörätt.
I de fall det inom sakområdet pågår arbete med någon rättsakt inom
gemenskapen skall, enligt handlingsplanen, lämpligt samråd ske, varvid
det bl.a. bör diskuteras hur de nordiska ståndpunkterna skall samordnas.
När en rättsakt har antagits skall samarbete ske i lämpliga former på ge-
nomförandestadiet.
Danmark har under år 1998 varit ordförande i de nordiska regeringarnas
samrådsgrupp för flyktingfrågor (NSHF). I anslutning till ett av samråds-
gruppens möten har också de ansvariga ministrarna sammanträtt.
Det har även vid behov avsatts tid för diskussioner med representanter
för Förenta nationernas flyktingkommissarie (UNHCR) och för Interna-
tional Organization för Migration (IOM). Under år 1999 ansvarar Norge
för ordförandeskapet i samrådsgruppen.
Inom ramen för särskilda arbetsgrupper har man utbytt information och
diskuterat frågeställningar kring återvandring och då främst till Bosnien-
Hercegovina, men även kring verkställighet, ingående av särskilda åter-
tagandeavtal samt utsändande av samnordiska utlänningsattachéer. Ge-
mensamma EU- och Schengenrelaterade frågor har behandlats i en sär-
skild arbetsgrupp. Arbetet i samrådsgruppen har vidare inriktats på att
samordna det nordiska agerandet i relation till Nordens närområde på det
migrationspolitiska området. Den särskilda arbetsgruppen för reform-
samarbete med de baltiska staterna har under året erhållit utvidgat man-
dat till att även omfatta Ryssland, Vitryssland och Ukraina.
Det nordiska utlänningsutskottet, med primärt ansvarar för övervak-
ningen av hur den nordiska passkontrollöverenskommelsen tillämpas, har
under året haft två samrådsmöten med företrädare för de nordiska utlän-
ningsmyndighetema. Vid mötena utbyts bl.a. information om förestående
ändringar i ländernas viseringspolitik. I dessa möten deltar även represen-
tanter för berörda departement
Allmänt
Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen för Nordis-
ka ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarna. Nordiska
42
ungdomskommittén är ministerrådets rådgivande och koordinerande or- Skr. 1998/99:67
gan i nordiska och internationella barn- och ungdomspolitiska frågor och
innehåller representanter från såväl myndigheter som ungdomsorganisa-
tioner. Kommittén har bl.a. i uppgift att fördela stöd till ungdomars nor-
diska samarbete, att koordinera nordisk ungdomsforskning och att följa
upp arbetet med barn- och ungdomspolitiska frågor inom alla ministerrå-
dets sektorer. Nordiska ministerrådets budget for nordiskt ungdoms-
samarbete uppgick under året till cirka fem miljoner danska kronor.
Samarbetet inom Norden
En av de viktigaste uppgifterna inom ungdomsområdet är bidragsgivning
till ungdomsorganisationernas nordiska nätverk och till olika ungdom-
sprojekt. Efter en utveckling av stödordningen under år 1997 omfattar
projektstödet nu samtliga ungdomsinitiativ oavsett om de är nationella
eller lokala. Kommittén har därför möjlighet att i större utsträckning till-
varata andra nordiska ungdomsinitiativ än bara dem som kommer från
nationellt stödberättigade ungdomsorganisationer. Kulturministrarna har
beslutat att 80 procent av ministerrådets budget för ungdomsfrågor skall
gå till bidragsgivning. Resterande medel avser kostnader för samordning
av nordisk ungdomsforskning samt kommitténs egna projekt och kostna-
der.
Det nordiska samarbetet inom ungdomsforskningen är en prioriterad
fråga för kommittén. Efter en utvärdering under år 1997 beslutade
kommittén under år 1998 att vidareutveckla det nordiska ungdomsforsk-
ningssamarbetet. Under perioden 1998-2001 anställs därför en forsk-
ningskoordinator på heltid. Syftet med projektet är att stärka samarbetet
mellan ungdomsforskare, beslutsfattare och brukare.
Ett utkast till nytt nordiskt femårigt ungdomsforskningsprogram har
presenterats under år 1998. Ett seminarium kring olika rapporter om
ungdomars levnadsförhållanden och etablering i de nordiska länderna
hölls i Stockholm i början av år 1998.
Ett seminarium för att diskutera de speciella förhållandena för ung-
domsfrågor och ungdomsarbete i Västnorden och på Nordkalotten ge-
nomfördes på Färöarna.
Östersjösamarbetet
Utvecklingen av ungdomssamarbetet mellan Östersj östaterna har varit en
prioriterad fråga sedan det finska ordförandeskapet året 1996. Efter ett
initiativ inom Nordiska ungdomskommittén arrangerade Finland i samar-
bete med EG-kommissionen i månadsskiftet maj-juni 1997 en konferens i
Helsingfors om Östersjösamarbete i ungdomsfrågor. Som en uppföljning
av denna konferens genomförde Sverige i juni 1998 i Visby en ung-
domsministerkonferens där ett program för fortsatt ungdomssamarbete i
Östersjöregionen antogs.
43
Sveriges ordförandeskap Skr. 1998/99:67
Inom det nordiska ungdomssamarbetet har flera frågor lyfts fram. Hit hör
utvecklingen av insatser for att stärka ungdomars inflytande, insatser för
att stärka ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden, främjande av
idéutveckling och entreprenörskap, samordning av ståndpunkter och
möjliga insatser inom Östersjösamarbetet, ett utvecklat samarbete kring
miljöfrågor, internationella utvärderingar av den nationella ungdomspo-
litiken samt samverkan mellan arbetet i EU och i Europarådet kring ung-
domsfrågor och ungdomsforskning.
Arbetsmarknadsfrågor för ungdomar har hittills inte varit ett prioriterat
område inom Nordiska ungdomskommittén, men är ett område som uti-
från ett ungdomspolitiskt sektorsövergripande synsätt har haft hög priori-
tet för det svenska ordförandeskapet. Kommittén har under året i samar-
bete med Ämbetsmannakommittén för arbetsmarknad och arbetsmiljö
tillsammans med flera aktörer inlett ett samarbete för att utveckla ett ge-
mensamt projekt. Avsikten är att skapa ett dynamiskt nordiskt nätverk
där idéutbyte och erfarenheter får spridning mellan de nordiska länderna.
Kommittén genomförde i linje härmed i samarbete med ministerrådets
ämbetsmannakommitté för arbetsmarknad och arbetsmiljö och med Lin-
köpings kommun en konferens i syfte att stärka samarbetet mellan de
nordiska länderna för att lägga grunden till ökade möjligheter för ung-
domar inom arbetsmarknadsområdet.
En konferens genomfördes också av kommittén för att belysa möjlig-
heter för ungdomars inflytande och olika former för organisering i sam-
verkan med Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) med
stöd från bl.a. dåvarande Inrikesdepartementet.
Sedan år 1997 diskuteras säkerhetspolitiska frågor inom ramen för Nor-
diska rådet. Det tar sig bl.a. uttryck i att säkerhetspolitiken numera är en
naturlig del av utrikesministrarnas löpande dialog och årliga utrikespoli-
tiska redogörelse samt att de nordiska försvarsministrarna deltar i Nor-
diska rådets årliga session och att de vid detta tillfälle lämnar en gemen-
sam nordisk försvarspolitisk redogörelse. Vid sessionen i november 1998
framfördes den av Sveriges försvarsminister. Det var andra gången i
Nordiska rådets historia som en sådan redogörelse gavs.
Utanför Nordiska rådets ram möts de nordiska försvarsministrarna
minst två gånger per år. Vid dessa möten diskuteras aktuella försvars-
och säkerhetspolitiska frågor av gemensamt intresse. Ett aktivt utbyte
mellan de nordiska länderna bidrar bl.a. till kunskapsöverföring samt
möjlighet till att vid behov agera gemensamt i andra fora. Ett fördjupat
tankeutbyte har också utvecklats mellan de parlamentariska organ och
politiska utredningar som i de olika länderna bereder försvars- och säker-
hetspolitiska frågor.
Under år 1998 har både det multilaterala och det bilaterala försvarsrela-
terade samarbetet utökats och fördjupats mellan de nordiska länderna.
44
Fredsfrämjande verksamhet
Skr. 1998/99:67
Kärnan i det nordiska försvarsrelaterade samarbetet utgörs främst av
verksamhet inom det fredsfrämjande området. För att underlätta samarbe-
te, koordinering och effektivisering av nordiska resurser skapades Nord-
SamFN i slutet av 1960-talet och som ersattes av en ny samarbetsstruktur
benämnd Nordcaps ("Nordic Coordinated Arrangement for Military Pea-
ce Support") år 1997. Nordcaps kan ses som ett verktyg för att förbättra
de nordiska ländernas förmåga att agera gemensamt inför beslut om och
vid deltagande i fredsfrämjande insatser. Nordcaps bidrar även till ett
intensifierat informationsutbyte och ett fördjupat utbildnings- och mate-
rielsamarbete mellan de nordiska länderna. Den nordisk-polska brigaden
i Bosnien och den nordiska bataljonen i Makedonien är exempel på
framgångsrikt nordiskt samarbete.
I april 1998 kom de nordiska försvarsministrarna överens om att för-
djupa och utveckla det nordiska samarbetet ytterligare inom Nordcaps.
Målsättningen skall på sikt vara att vid behov kunna sända ut en gemen-
sam nordisk fredsfrämjande brigad. Brigaden skall kunna bidra till en
ökad samverkansförmåga, med en utökad materielsamordning som följd.
Nordcaps fredsfrämjande brigad är ett exempel på den pågående utveck-
lingen mot en alltmer multinationell europeisk krishanteringsförmåga. En
nordisk brigad skulle kunna skapa möjligheter till större inflytande vid
internationell krishantering.
Vidare skulle ett nordiskt övningssystem kunna skapas där större och
mindre lednings-, stabs-, tjänst- och funktionsövningar m.m. kan genom-
föras. Under året beslöt försvarsministrarna även att de nordiska länderna
inom ramen för Nordcaps skulle öka erfarenhetsutbytet från tidigare
fredsfrämjande insatser.
Nordic Peace
För att förbättra ländernas förmåga att samarbeta vid fredsfrämjande in-
satser genomförs olika gemensamma övningar. Partnerskap för fred
(PFF) utgör härvidlag en värdefull ram. Sedan några år tillbaka arrange-
ras den årliga övningen "Nordic Peace". Det är en nordisk övning som
genomförs i PFF:s anda. Den första "Nordic Peace"-övningen genomför-
des år 1997 i Norge. Till 1998 års övning, som genomfördes i Sverige,
var även de baltiska länderna inbjudna att delta. Finland har påbörjat för-
beredelserna för 1999 års "Nordic Peace"-övning och Danmark kommer
att stå som värd för övningen år 2000.
I 1998 års övning deltog drygt 2000 officerare och soldater samt ett
stort antal civila hjälporganisationer och observatörer från åtta länder.
Syftet med övningen var att förbättra deltagande nationers förmåga att
samarbeta med både militära och civila resurser vid fredsfrämjande insat-
ser. Resultatet har i stort visat att denna övningsform ger en bra grund för
utveckling av civilt-militärt samarbete för fortsatt träning inför operativa
insatser.
45
Minröjningskoordinering
Skr. 1998/99:67
Sverige utsågs under hösten 1996 av de nordiska försvarsministrarna till
nordisk "ledande nation" inom minröjningsområdet. För att förbättra
samordningen inom minröjningsområdet har samtliga nordiska länder
utsett varsin nationell minröjningskoordinator. Koordinering sker inom
områden såsom forskning, materielutveckling, industriffågor, utbild-
ningsfrågor samt fredsfrämjande- och humanitära insatser.
I slutet av år 1998 färdigställdes en rapport inom Nordcaps om min-
röjning och hur det nordiska samarbetet skulle kunna utvecklas och för-
bättras. Under år 1999 kommer de nordiska länderna att ta ställning till
det fortsatta arbetet. Minröjning är en viktig verksamhet och stora insat-
ser behövs för att fä bort miljontals minor världen över.
Handlingsprogram för nordiskt försvarsmiljösamarbete
Sedan hösten 1997 finns ett handlingsprogram för nordiskt försvarsmiljö-
samarbete. I programmet redovisas ett antal samarbetsområden. Norge
leder arbetet med bistånd till länder i närområdet. En första diskussion
mellan de nordiska länderna och USA samt de baltiska länderna, Polen
och Ryssland hölls i augusti 1998. Med utgångspunkt i mottagarstatemas
önskemål och Nordens och USA:s möjligheter att lämna bistånd har där-
efter en lista över möjliga försvarsmiljöprojekt sammanställts. Inrikt-
ningen är att bilaterala eller multilaterala projekt skall kunna initieras
med denna lista som grund. Danmark leder arbetet med en gemensam
försvarsmiljöpolicy, en Nordisk Agenda 21, för försvarssektom. Inrikt-
ningen inom detta samarbetsområde är att under våren 1999 kunna lägga
fast en övergripande försvarsmiljöpolicy. Finland leder arbetet med ge-
mensamma miljömål. Sverige leder arbetet med ett gemensamt nordiskt
utnyttjande av anläggningar för miljöfarlig verksamhet, t.ex. skjutfalt.
Genom att diskutera försvarsmiljöfrågoma gemensamt i Norden och ge-
nom att samnordiskt driva försvarsmiljöfrågoma nationellt och interna-
tionellt ökar möjligheterna att förbättra miljön i Norden och kring Öster-
sjön.
Försvarsmateriel
Sedan december 1994 finns ett ramavtal om nordiskt försvarsmateriel-
samarbete. Ambitionen är bl.a. att fa till stånd gemensam upphandling för
att nå ekonomiska, tekniska och industriella fördelar. Ett utökat samarbe-
te på materielsidan främjar ett mer effektivt utnyttjande av de nordiska
resurserna samt främjar ett ökat samarbete mellan de nordiska ländernas
försvarsindustrier. För närvarande är drygt tjugo arbetsgrupper verksam-
ma. Under år 1998 har de arbetsgrupper som undersöker möjligheterna
till gemensam nordisk upphandling av helikoptrar och gemensamma
studier av ubåtar stått i fokus.
46
Samarbetet med Estland, Lettland och Litauen
Skr. 1998/99:67
Sedan år 1992 har Sverige lämnat stöd inom försvarsområdet till Estland,
Lettland och Litauen. Samtliga tre länder håller på att bygga upp försvar,
gränsbevakning och andra säkerhetsfunktioner. De nordiska länderna
stödjer på olika sätt uppbyggnaden av ett nationellt totalförsvar och sam-
arbetar med andra länder i fråga om bl.a. uppbyggandet av en gemensam
baltisk bataljon, Baltbat, för fredsfrämjande verksamhet. Under år 1997
har även ett samarbete påbörjats för att upprätta en för de baltiska stater-
na gemensam marin enhet, Baltron. Som ett resultat av nordisk och inter-
nationell samverkan upprättas i februari 1999 en gemensam baltisk för-
svarshögskola i Tartu i Estland. Skolan kommer att ta emot de första ele-
verna till hösten 1999. Samtliga nordiska länder bidrar med bl.a. utrust-
ning och lärare. Genom skolan hoppas Sverige kunna intensifiera den
betydelsefulla kunskapsöverföringen mellan Norden och Baltikum. Se-
dan fyra år tillbaka träffar de nordiska försvarsministrarna de baltiska
ländernas försvarsministrar minst en gång per år.
Självklart kan inte de nordiska länderna åta sig ett eget ansvar för de
baltiska ländernas säkerhet och för stabiliteten i Östersjöområdet. Säker-
heten i Nordeuropa kan inte skiljas från säkerheten i hela det euro-
atlantiska området. Ett tydligt amerikanskt engagemang i Östersjöområ-
det är ett grundläggande nordiskt intresse. Ett sätt att säkerställa andra
länders engagemang i Östersjöregionen är att gemensamt utveckla verk-
samheten inom PFF och det Euroatlantiska Partnerskapsrådet (EAPR).
Som ett led i denna strävan genomfördes ett viceförsvarsministermöte i
Visby i maj 1998.
Regeringen vill i detta sammanhang även erinra om de försvarsmil-
jöprojekt Sverige tillsammans med USA driver i de baltiska staterna. Den
svenska delen av projekten finansieras genom den s.k. Östersjömiljarden.
Dessa svenska insatser har en stor betydelse för att bygga upp miljökun-
nandet inom de baltiska försvarsmakterna. Insatserna bidrar också till att
stärka de demokratiska grunderna i dessa staters försvarsmakter. Därmed
stärks också den pågående demokratiseringsprocessen i denna region.
Flerårigt nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram
Vid Nordiska rådets session i Helsingfors i november 1997 presenterades
ett förslag att etablera ett flerårigt nordiskt säkerhetspolitiskt forsknings-
program. Under år 1998 har arbetet fortsatt med att starta programmet.
Man har bl.a. tagit upp frågan om finansiellt stöd från Nordiska minister-
rådet.
I december 1998 hölls en konferens med 45 forskare från samtliga
nordiska länder. Vid konferensen fastställdes följande sex forskningspro-
jekt:
- Militära styrkors roll och funktion i ljuset av den nya säkerhetsord-
ningen.
- "Peace Support Operations".
- Komparativ nordisk säkerhetspolitisk doktrin - nu och i framtiden.
47
- "Cooperation conflict or chaos - the future of Russian security policy Skr. 1998/99:67
and its implication for the Nordic/Baltic region".
- Komperativ nordisk säkerhetspolitik under det kalla kriget.
- Funktionell säkerhet i en globaliserad värld.
Vaije projektgrupp, som består av tiotalet forskare, har fastställt egna
aktivitetsplaner med etappmål och förväntade slutprestationer för år
1999.
48
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999
Skr. 1998/99:67
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren, Lars-
son, Wämersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Lindh
Regeringen beslutar skrivelse 1998/99:67 Nordiskt samarbete 1998.
49
Eländers Gotab 57798, Stockholm 1999