Skr.
1998/99:40
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 26 november 1998
Göran Persson
Björn Rosengren
(Kommunikationsdepartementet)
I skrivelsen redovisas av regeringen vidtagna och planerade åtgärder
beträffande IT-omställningen inför år 2000. En första samlad rapport av
läget inom väsentliga samhällsfunktioner lämnas. Därutöver redogörs för
hur arbetet med datoromställningar i övriga samhällssektorer fortskrider.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 40
Skr. 1998/99:40
Inledning....................................................................................................3
1 Regeringens slutsatser och bedömning av aktuellt läge.........................3
1.1 Fortsatt arbete.....................................................................6
2 Problembeskrivning................................................................................7
3 Regeringens ansvar samt organisation av arbetet...................................9
4 Regeringens åtgärder............................................................................11
4.1 IT-kommissionens arbete med 2000-frågan.....................11
4.2 Delegation för IT-omställningen inför år 2000................11
4.3 Regeringens åtgärder på det statliga området...................12
5 Läget inom viktiga samhällsfunktioner................................................13
5.1 Omställningsarbetet i de statliga myndigheterna..............13
5.2 Energiförsörjning..............................................................15
5.3 Telekommunikationer.......................................................23
5.4 Transporter........................................................................26
5.4.1 Luftfart............................................................26
5.4.2 Sjöfart.............................................................27
5.4.3 Jämvägssektom..............................................28
5.4.4 Vägverket........................................................29
5.5 Finansiella system.............................................................30
5.6 Vattenförsörjning..............................................................32
5.7 Miljösektom......................................................................34
5.8 Hälso- och sjukvård..........................................................37
5.9 Polisväsendet....................................................................40
5.10 Räddningstj änsten.............................................................42
5.11 F örsvarsmakten.................................................................44
5.12 Överstyrelsen för civil beredskap.....................................45
5.13 Radio och TV....................................................................46
5.14 Post...................................................................................49
5.15 2000-omställningen ur ett brukar- och
konsumentperspektiv........................................................50
6 Övriga sektorer.....................................................................................51
6.1 Kommuner och landsting..................................................51
6.2 Socialförsäkringsområdet.................................................53
6.3 Företagssektorn.................................................................55
7 Det internationella läget.......................................................................58
8 Beredskap.............................................................................................62
8.1 Länsstyrelserna.................................................................63
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1998.65
Skr. 1998/99:40
Regeringen anser att frågan angående IT-omställningar inför år 2000 är
av högsta prioritet liksom att riksdagen hålls informerad om utveck-
lingen. I regeringens skrivelse Informationssamhället inför 2000-talet
(skr. 1998/99:2) aviserades därför en särskild skrivelse om 2000-frågan
före årets slut. Skrivelsen innehåller ett klargörande av regeringens an-
svar och organisation av arbetet. Av regeringen vidtagna och planerade
åtgärder redovisas och en första samlad rapportering av det aktuella läget
i väsentliga samhällssektorer görs. Därutöver redogörs för hur arbetet
med datoromställningama i övriga samhällssektorer fortskrider. Rege-
ringen avser att återkomma till riksdagen med ytterligare en uppföljande
rapportering före halvårsskiftet 1999 samt vid behov en sista rapportering
under hösten 1999.
Skrivelsen behandlar främst statens ansvarsområde vad avser de vikti-
gaste samhällsfunktionerna. Skrivelsen skall därför inte ses som en hel-
täckande beskrivning av alla samhällsområden som berörs av 2000-frå-
gan.
Regeringens bedömning: Medvetenheten om 2000-frågan har ökat
väsentligt hos myndigheternas ledning under det senaste halvåret. De
flesta myndigheter tar nu frågan på stort allvar och arbetet med att
säkra den egna verksamheten har kommit en god bit på väg.
Myndigheter med sektorsansvar har i varierande grad och med del-
vis olika metodik genomfört granskningar av sina respektive sektorer.
Det ökade teknikberoendet i samhället har totalt sett lett till ökad sår-
barhet och ett ytterligare problem är att många samhällsviktiga funk-
tioner är inbördes beroende av varandra. Verksamheten bedrivs i såväl
offentlig som privat regi. Den sammantagna risken för störningar i
samhället är mycket större än den risk som varje samhällsfunktion för
sig upplever.
Med det underlag som finns tillgängligt i dag kan regeringen inte
med säkerhet uttala sig om risken för störningar i de för samhället
viktigaste sektorerna. Sektorsmyndighetemas arbete med att granska
och driva på det fortsatta arbetet, följa upp testresultat samt skapa be-
redskap för eventuella störningar måste därför högprioriteras under år
1999.
Vissa kommuner har inte kommit tillräckligt långt i arbetet vilket
regeringen bedömer som oroväckande mot bakgrund av kommunernas
viktiga uppgifter som distributörer av el, värme och vatten, m.m.
Störningar inom kommunerna kan leda till konsekvenser inte bara för
dess invånare utan även för samhället i stort.
Medvetenheten på många håll i samhället är fortfarande alltför låg
och måste höjas. Inte minst gäller detta små och medelstora företag
samt konsumenter. Saklig information till såväl företagsledningar som
allmänhet måste spridas. Takten på arbetet med IT-omställningama
måste ökas väsentligt bland små och medelstora företag för att und-
vika driftsstopp och kedjeeffekter.
Regeringen kan inte nog poängtera hur viktigt det är att alla - myn-
digheter, kommuner, landsting, företag, branschorganisationer och
andra aktörer - tar sitt ansvar och driver på omställningsarbetet.
Skr. 1998/99:40
IT-omställningar av myndigheternas egna system
Av Statskontorets lägesrapport (1998:26) om 2000-arbetet i myndigheter
framgår att statsförvaltningen är den sektor i samhället som har störst
samlad kunskap om anpassningsläget och störst medvetenhet om frågan.
Statskontorets sammanfattande bedömning är att medvetenheten om
2000-problemen har ökat väsentligt hos myndigheternas ledning under
det senaste halvåret och att arbetet nu har avancerat betydligt och ges allt
högre prioritet. IT-omställningama i den statliga sektom bromsas dock
av att leverantörerna av IT-system inte klarar av att leverera i tid eller
inte kan lämna upplysningar.
Som också framgår av Statskontorets rapport finns det fortfarande en
betydande osäkerhet om vilka kostnader som omställningen kommer att
innebära för de statliga myndigheterna. Det är angeläget att alla berörda
myndigheter gör noggranna kostnadsberäkningar och överväger vilka
eventuella omprioriteringar som behöver göras för att finansiera arbetet.
Regeringens utgångspunkt är att myndigheternas omställningsarbete skall
klaras inom befintliga ramar.
Arbetet i sektorerna
Många samhällsviktiga funktioner är helt beroende av andra funktioner
eller företag för att kunna fungera. Detta ökade inbördes teknikberoende i
samhället innebär en ökad sårbarhet och stora risker för kedjeeffekter.
Elförsörjning, telekommunikationer och vatten är exempel på sådana
viktiga länkar i kritiska beroendekedjor. Om anpassningsarbetet skulle
misslyckas i någon av dessa sektorer kommer det att ge störningar i näs-
tan samtliga andra samhällsfunktioner. En annan kritisk samhällsfunktion
är de finansiella tjänsterna. Vattenförsörjningen, hälso- och sjukvården,
telekommunikationerna, samt polisväsendet är alla beroende av funge-
rande elförsörjning för att kunna fungera normalt. Räddningsväsendet,
polisväsendet samt olika styr- och reglersystem inom industrin är därtill
också mycket beroende av fungerande telekommunikationer. Inom tele-
kommunikationerna och de finansiella tjänsterna råder också ett stort
inbördes beroende mellan aktörerna. Den sammantagna risken för stör-
ningar i samhället är således väsentligt mycket större än den risk som Skr. 1998/99:40
varje samhällsfunktion för sig upplever.
Sektorsmyndighetema har i uppdrag att granska hur arbetet med omställ-
ningen inför år 2000 fortskrider inom sektorn och flertalet sektorsmyn-
digheter är redan i dag mycket aktiva i sin tillsyn. På grund av ovan be-
skrivna komplexitet och varierande metodik har de dock kommit olika
långt i sina analyser. Det underlag som hittills presenterats för regeringen
räcker inte för att med säkerhet kunna utesluta att störningar i viktiga
samhällsfunktioner kan uppstå. Bland annat återstår en del tester och
fördjupade analyser av olika beroenden. För att få en rättvisande bild av
riskerna i olika sektorer måste alla faktorer, interna och externa, vägas
samman. De internationella beroendena måste också granskas noga och
arbetet över gränserna intensifieras. Regeringen kommer att mycket noga
följa det fortsatta arbetet i respektive sektor.
I vissa kommuner har man inte kommit tillräckligt långt i arbetet vilket
kan leda till direkta konsekvenser för kommuninvånarna men även föror-
saka externa kedjeeffekter. Inte minst den kommunala eldistributionen är
en kritisk faktor som vid eventuella störningar kan fa indirekta effekter
på en rad andra sektorer.
Även bland små och medelstora företag bör arbetstakten med IT-om-
ställningama ökas väsentligt för att undvika driftsstopp och kedjeeffek-
ter. Ansvariga styrelser i bolag, myndigheter m.m. måste löpande hållas
informerade om arbetet med IT-omställningar. Frågan är alltför viktig för
att hanteras enbart av respektive organisations IT-avdelning.
Incident- och informationsberedskap
Trots alla förebyggande åtgärder kan problem kvarstå vid skiftet till år
2000. Samhället måste dock kunna lösa dessa problem så att allvarliga
störningar så långt möjligt inte uppkommer. Varje sektor måste bygga
upp en beredskap. Förberedelsearbetet inför eventuella incidenter skall
intensifieras under det kommande året. Ryktesspridning och onödig oro,
vilket kan förväntas öka ju närmare år 2000 vi kommer, måste kunna
bemötas på ett sakligt sätt. Ansvariga företag och myndigheter, inte minst
sektorsmyndighetema, måste därför skapa en beredskap för att kunna
informera alla berörda. Regeringen avser att återkomma angående detta i
nästa skrivelse om IT-omställningar inför skiftet till år 2000.
Statens inflytande
Statens inflytande och möjlighet att direkt styra omställningsarbetet är
framför allt begränsat till den statliga sektorn, medan de samhällsviktiga
funktionerna i realiteten består av en blandning av offentlig och privat
verksamhet. Det kan därför inte nog poängteras hur viktigt det är att alla
- myndigheter, kommuner, landsting, företag, branschorganisationer och
andra aktörer- tar sitt ansvar och driver på omställningsarbetet.
De fortsatta verksamheterna med 2000-omställningen under år 1999 bör
drivas på från flera utgångspunkter. Konsumenterna måste bli mer med-
vetna om hur eventuella problem med datordrift eller inbäddade system
kan komma att påverka dem själva, men inte minst för att skapa ett tryck
gentemot producenter av varor och tjänster.
Regeringen anser att arbetet på lokal nivå är mycket viktigt. På den lo-
kala nivån möter konsumenten det arbete som görs i företag, myndighe-
ter och organisationer. Olika åtgärder måste också initieras för att se till
att företag och organisationer möts på den lokala nivån för att stötta var-
andras arbete och utbyta information.
Många små och medelstora företag har ännu inte insett betydelsen av
att arbeta med 2000-omställningen. Informationsåtgärder och stödåtgär-
der riktade till denna målgrupp kommer därför att fullföljas under år
1999 av 2000-delegationen. Öppenhet kring 2000-arbetet måste upp-
muntras och stödjas på olika sätt. Direktkontakter kommer även fortsätt-
ningsvis att tas med företag, branschorgan, kommuner m.fl. för att samla
information om läget och driva på arbetet.
Statskontorets uppdrag löper vidare under år 1999. Nya uppföljningar
av myndigheterna kommer att ske genom kvartalsvisa mer ingående be-
dömningar. Anpassningsläget i samtliga ca 180 statliga myndigheter
kommer att följas upp vid årsskiftet 1998/1999.
Regeringen avser att vidta följande åtgärder under år 1999:
Skr. 1998/99:40
- Samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn kommer att
intensifieras inte minst med fokus på de inbördes beroenden som kan
komma att påverka viktiga samhällsfunktioner.
- Krav skall ställas på myndigheterna att alla verksamhetskritiska sys-
tem skall vara åtgärdade, testade och klara att tas i drift senast den
1 juni 1999.
- Ytterligare analysera och verka för att trygga gränsöverskridande kri-
tiska infrastrukturer såsom betalningsförmedling och finansiella
tjänster, transporter, och telekommunikationer.
- Följa upp och analysera befintlig ledningsorganisation och dess bered-
skap för att hantera eventuella allvarliga störningar som kan uppstå i
samhället.
- Vid behov initiera ytterligare riktade informationsinsatser till de mål-
grupper som bedöms ha sämst förutsättningar att klara övergången till
år 2000.
Regeringen avser att ånyo rapportera till riksdagen om läget före halv-
årsskiftet 1999 samt vid behov ett ytterligare tillfälle före årsskiftet
1999/2000.
Skr. 1998/99:40
Att anpassa datorer och IT-system till år 2000 anses ur teknisk synvinkel
som relativt okomplicerat. Metoden är känd men problemet när det gäller
exempelvis administrativa IT-system är att analysera och ändra en
mycket stor mängd program. Det handlar således om ett mängdproblem.
När det gäller s.k. inbäddade system, vilka förklaras närmare nedan, är
det dessutom en svårighet att bland ett stort antal komponenter hitta just
de komponenter som kan orsaka fel.
För att kunna hantera bl.a. mängdproblemet är det nödvändigt att lägga
upp arbetet på ett systematiskt sätt. Ett 2000-projekt brukar i stort se ut
som följer: inventering av verksamheten för att klarlägga vilka system
som berörs, prioritering av system som är verksamhetskritiska, åtgärder,
genomförande, testning av åtgärdade system, införande av de åtgärdade
systemen i verksamheten samt översyn av verksamhetens reservrutiner.
Problemets bakgrund är att årtal av programmerare har angetts med två
siffror i stället för med fyra, dvs. ”99” i stället för ”1999” och ”00” i
stället för ”2000”. Datorn uppfattar talet 00 som ett lägre tal än 99, alltså
att år 2000 kommer före år 1999.
Ett ytterligare problem är att år 2000 är skottår. Om programmeraren
inte har tagit hänsyn till detta blir följden att den 29 februari år 2000 helt
enkelt saknas. Detta kan ställa till problem vid olika slags beräkningar av
dagar under året.
Datumkoder med särskilda betydelser kan också orsaka problem. En
vanlig metod att spara utrymme och effektivisera programmeringsarbetet
var tidigare att använda siffran 9 för särskilda innebörder. Exempelvis
kan 9999 (9/9 1999) i vissa program betyda ”filen skall avslutas” eller
”felaktigt värde”. Detta innebär att ”2000-problemet” kan inträffa redan
under året 1999. Det kan bli fel vid jämförelser av data, sorteringar eller Skr. 1998/99:40
beräkningar. Datumkoder som innehåller siffran nio är särskilt kritiska.
Problemet förekommer självfallet i den rena datordriften. I exempelvis
system som styrs av statistiskt material kan resultatet bli felaktig infor-
mation eller helt fel jämförelsetal; om produktionstalen i ett system jäm-
förs på årsbasis och datorn tolkar år 00 som år 1900 och jämför 1999 års
produktion med den år 1900 blir resultatet helt missvisande.
Fel på grund av 2000-skiftet kan uppträda även på områden som inte
direkt för tankarna till datorer och IT, t.ex. elförsörjning, vatten- och av-
loppshantering, trafiklednings- och miljöövervakningssystem.
Några exempel på system och utrustningar som kan beröras av över-
gången till år 2000 är:
- Verksamhetsstödjande system, administrativa system.
- Gränssnitt mellan olika system (t.ex. olika former av informationsut-
byten).
- Plattformar och infrastruktur (exempelvis persondatorer, lokala nät-
verk och servrar).
- I arkiverad information (innehållande förkortade datumangivelser)
som skall aktiveras efter år 1999.
- Tekniska system (bl.a. inpasserings- och larmsystem, robotar av olika
slag).
- Kontorsutrustning (telefaxmaskiner, kopiatorer, klockor etc.)
Ytterligare ett område som kan beröras av datumfel är äldre GPS-sys-
tem (navigering med hjälp av satelliter), dvs. det geografiska posi-
tionsangivningssystemet. En funktion i GPS-systemet är en veckoräknare
som är byggd för att räkna till 1 024 veckor. Därefter börjar räknaren om
från noll, vilket i sig inte är något problem. Problemet ligger hos GPS-
mottagaren och hur den hanterar övergången till noll. Mottagaren kan
fungera helt utan problem men den kan också upphöra att fungera eller
den kan ge en helt felaktig position. Tidpunkten för omslaget i räknaren
är natten mellan den 21 och 22 augusti 1999.
De persondatorer med standardprogram som levereras i dag påstås
hantera 2000-skiftet på ett korrekt sätt. Dock visar test med särskilt
långtgående testprogram att tillämpningar i nya datorer kan uppvisa fel-
funktioner.
Inbäddade system
I IT-kommissionens rapport 3/98 Problem med inbäddade system inför
2000-skiftet finns bl.a. följande definitioner av inbäddade system:
- ett datorsystem som är inbäddat i ett större system, vars primära funk-
tion inte är att bearbeta data,
- allt processorbaserat som normalt inte betraktas som en dator.
Inbäddade system används för att styra eller kontrollera processer t.ex.
driften av system, maskiner eller annan utrustning. Begreppet ”inbäddad”
antyder att det handlar om en mindre delkomponent i ett större system.
Ibland är de inbäddade systemen synliga men oftast inbyggda på det sät-
tet att de inte syns för blotta ögat och är oåtkomliga rent fysiskt.
Inbäddade system kan vara av olika typer, från mycket enkla till
mycket avancerade. De mycket enkla, t.ex. de som finns i vanliga hus-
hållsapparater, har en mycket låg risknivå medan de mer avancerade med
s.k. realtidsklocka (klocka som visar verklig tid) har en relativt hög risk-
nivå. De problem som rör inbäddade system och år 2000 är desamma
som för administrativa IT-system.
Inbäddade system kan uppvisa helt olika typer av felfunktion - allt-
ifrån att de plötsligt inte fungerar (låser sig) till att de lämnar ifrån sig
felaktig information. Systemet kanske inte ens går att starta. Det är svårt
att exakt veta vilka effekterna blir om ett system inte klarar övergången
till år 2000.
Det råder stor osäkerhet om hur många inbäddade system som finns,
var de finns och vilka av systemen som består av datumberoende kom-
ponenter samt vilka som eventuellt kommer att få felfunktion. I ovan
nämnda rapport från IT-kommissionen anges att en liten andel av de in-
bäddade systemen ger felfunktioner i verksamhetskritiska system. Pro-
blemen ligger i att hitta systemen med felfunktioner.
Skr. 1998/99:40
Regeringen anser att arbetet med omställningar av IT-system inför år
2000 är mycket viktigt och av högsta prioritet. Det pågående omställ-
ningsarbetet måste ske i alla samhällets sektorer dvs. på myndigheter,
kommuner, landsting, foretag och organisationer. Alla måste göra sitt
yttersta för att minimera eventuella störningar till följd av skiftet till år
2000. Detta arbete far inte forsenas. Samtidigt måste information om ar-
betet nå ut i samhället.
Ansvarsfördelningen for anpassningsarbetet avviker inte från hur andra
verksamheter styrs. Den som är ansvarig för en viss verksamhet är också
ansvarig för att driva 2000-omställningsarbetet. Alla sektorer i samhället
är berörda och de verksamhetsansvariga måste ta ansvar för sina verk-
samheter.
Statens ansvar är att framför allt se till att den egna verksamheten skall
fungera så stömingsfritt som möjligt. Varje myndighet har därför fatt i
uppgift att åtgärda 2000-frågan inom sitt område. Statskontoret har fått i
uppdrag att följa myndigheternas arbete med IT-omställningar och kvar-
talsvis rapportera till regeringen. Statskontoret har lämnat rapporter vid
ett flertal tillfallen. Uppdragen till myndigheterna och vad som fram-
kommit av deras rapporter beskrivs närmare i följande kapitel.
Genom tillsyns- och sektorsmyndighetema har staten ett övergripande
ansvar för att samhällsviktiga funktioner såsom totalförsvar, rädd-
ningstjänst, hälso- och sjukvård, telekommunikationer, transporter, fi-
nansiella tjänster samt energi- och vattenförsörjning skall fungera.
Energi- och värmeförsörjning, telekommunikationer samt vattenförsörj-
ning är särskilt prioriterade. Många funktioner omfattar såväl offentlig
som privat verksamhet och innebär att ansvaret för dessa verksamheter Skr. 1998/99:40
delas mellan staten och ett stort antal andra aktörer.
Ansvaret för att verksamheterna i företag, myndigheter och andra or-
ganisationer fungerar ligger ytterst även i denna fråga på verksamhets-
ledningama. Det är mycket viktigt att styrelser i bolag och myndigheter
m.m. hålls informerade om pågående arbete. Störningar i dessa sektorer
kan leda till kedjeeffekter och därmed störningar på samhället i stort.
Aktörer i samhällets alla delar måste samverka och ingen aktör kan ar-
beta isolerat. Öppenhet och aktiv information på ett tidigt stadium om
arbetsläge underlättar arbetet för samtliga aktörer. Det är av stor vikt att
information om aktuellt läge vad gäller olika IT-system lämnas då de
flesta verksamheter i dag använder datorer. Leverantörer av IT-system
måste ta sitt ansvar och lämna tydliga besked vid förfrågningar och även
själva ta initiativ och informera sina kunder. Inte minst branschorgani-
sationerna har härvidlag ett stort ansvar för att informera och förmedla
råd och erfarenheter till sina medlemmar. Särskilt gäller detta IT-
branschens organisationer. I samtliga sektorer bör reformer och andra
förändringar som kan försvåra omställningsarbetet noga prövas innan
beslut tas, inte minst med avseende på anspråkstagande av resurser.
Aktörerna bör även vara uppmärksamma på vissa juridiska frågor
kring problemet. Här kan nämnas att Svenska kommunförbundet på sin
webbplats har lagt ut sammanställningar av vissa juridiska aspekter på år
2000-problemet inom några huvudområden som berör kommunen. Vi-
dare har regeringen i propositionen Det allmännas skadeståndsansvar
(1997/98:105) behandlat frågor om det allmännas skadeståndsansvar med
hänsyn till den ökade datoriseringen och datorberoendet.
Arbetet med IT-omställningar har också en internationell aspekt.
Sverige bör här utnyttja det omfattande och nära samarbetet med andra
länder som är uppbyggt sedan lång tid tillbaka. Varje sektor måste för-
utom att se till att verksamheten säkras inom Sveriges gränser, medverka
till att ett aktivt samarbete sker med motsvarande sektorer i andra länder.
Samtidigt som huvudriktningen är att säkra viktiga funktioner måste ett
arbete med reservrutiner påbörjas där så inte redan har skett.
I sammanhanget bör också framhållas att IT-omställningar inför skiftet
till år 2000 inte enbart är av negativ karaktär. IT-omställningama bidrar
bl.a. till moderniseringar och investeringar i nya produkter, vilket medför
bättre fungerande verksamhet och ökad säkerhet. Det leder också till att
verksamhetsledningama far ökad kunskap om produktionsresurserna och
om IT-frågor i allmänhet. Informationen om företagets produkter blir
sannolikt mer öppen än tidigare, vilket är till fördel för kunder och kon-
sumenter i stort.
10
IT-kommissionen inledde arbetet med att skapa uppmärksamhet kring
2000-frågan sommaren 1996. IT-kommissionen skapade bl.a. två nät-
verk, Generalsgruppen och Sekelskiftesgruppen. Den s.k. Generalsgrup-
pen består av ansvariga for 2000-arbetet inom de största företagen som
Volvo, Asea Brown Boveri AB, Ericsson, Telia, Posten med flera. Syftet
med gruppen, som träffas en gång i månaden, är att utbyta erfarenheter
och att arbeta med strategifrågor. Sekelskiftesgruppen består av repre-
sentanter för offentlig sektor och uppgifterna motsvarar Generalsgrup-
pens.
Arbetet i dessa nätverk har visat att en av de viktigaste frågorna i ar-
betet med 2000-omställningen är information om arbetsläge, processens
fortskridande och statusen för olika system och funktioner.
Omställningsarbetet är uppbyggt i kedjor leverantör till kund och kun-
den måste veta statusen hos sin leverantörs produkter för att kunna be-
döma affarsrisker och risken för fel i produkterna.
En viktig princip är att alla verksamhetsansvariga skall se till att den
egna verksamheten 2000-säkras. Detta klarlades på ett tidigt stadium och
under ledning av den dåvarande IT-kommissionen startades arbetet som
resulterade i de två deklarationerna Status 2000 och Säker 2000. Arbetet
med deklarationerna beskrivs utförligare nedan.
Regeringen anser det vara av vikt att det finns ett samverkansorgan mel-
lan privat och offentlig sektor som behandlar frågor rörande omställ-
ningen av datorer och system vars funktioner måste ses över inför år
2000. Regeringen tillkallade därför en särskild delegation för att be-
handla dessa frågor. Delegationen följer och analyserar arbetet med an-
passningen inför år 2000 och utvärderar löpande hur arbetet i de olika
samhällssektorerna fortlöper. IT-kommissionens arbete med information
om 2000-problematiken - bl.a. 2000-märkningen - har därmed övertagits
av delegationen.
En uppgift för 2000-delegationen är att uppmärksamma verksam-
hetsansvariga på behov av insatser särskilt när det gäller samordning
över samhällssektorerna. En särskilt viktig uppgift är att informera och
stödja små och medelstora företag vilka tidigare har identifierats som en
riskgrupp. Delegationen sprider också kunskap och information till be-
rörda i samhället. Analyser och iakttagelser lämnas löpande till rege-
ringen. Delegationen skall den 1 oktober 1999 lämna en lägesrapport och
en slutlig redovisning av arbetet lämnas den 31 mars 2000 då dess upp-
drag löper ut.
Skr. 1998/99:40
11
Öppenhet om verksamheters och produkters 2000-status
Status 2000 är en statusrapport bestående av 14 frågor som skall besvaras
med ja eller nej efter eget ansvar. Verksamheter som använder status-
rapporten kan signalera detta till omvärlden genom ett särskilt märke.
Säker 2000 är en definition för vad som utmärker 2000-skiftessäkra
produkter. Om leverantören anser att produkten eller tjänsten uppfyller
definitionen, kan han använda 2000-säkermärket som en upplysning till
kunden. Leverantören ansvarar för varan i det skick den levereras till
kunden eller i enlighet med avtal. Någon certifiering av användaren sker
således inte.
2000-delegationen har i september 1998 låtit undersöka 200 detaljis-
ters kännedom om Säker 2000-märket och i hur stor utsträckning märket
används. Nära 70 procent av återförsäljare av IT-produkter uppger att de
känner till märket och hälften uppger att de använder märkningen för
produkterna. Av övriga detaljister, återförsäljare av t.ex. hushållspro-
dukter, radio och TV, är motsvarande siffror 38 procent som känner till
märket och 18 procent som använder märkningen för sina produkter.
På 2000-delegationens webbplats ges leverantörer tillfälle att visa att
de använder deklarationerna i två särskilda listor.
Idén med märkena har bedömts så intressant att den tagits upp av flera
länder, bl.a. Danmark och Nederländerna. Irland överväger att använda
idén.
I flera sammanhang har efterfrågats ett produktregister för att ge en
signal till användare av liknande produkter om produkters status. Något
sådant heltäckande register finns inte i dag. Flera branschorganisationer
sammanställer dock register inom sitt ansvarsområde.
För att försäkra sig om att de statliga myndigheterna genomför det nöd-
vändiga omställningsarbetet beslutade regeringen i januari 1997 förord-
ningen (1997:30) om översyn av statliga myndigheters informationssys-
tem inför år 2000. Förordningen ålägger alla myndigheter att upprätta en
plan för det anpassningsarbete som behöver göras och varje halvår till
Statskontoret redovisa hur arbetet fortskrider, som i sin tur skall lämna
samlade bedömningar till regeringen.
Statskontorets första uppföljningsrapport i september 1997 visade att
arbetet inte kommit igång i tillräcklig utsträckning. Med anledning därav
informerades samtliga myndighetschefer om vikten av att anpassningsar-
betet genomförs i tid så att den statliga verksamheten och viktiga sam-
hällsfunktioner inte riskerar att utsättas för allvarliga störningar. Samti-
digt har varje departement att fortlöpande följa upp anpassningsarbetet
inom sina ansvarsområden och därvid särskilt uppmärksamma konsek-
venser för verksamheten och eventuella behov av prioriteringar för att
undvika resurskonflikter med andra reformer och för att klara omställ-
ningen i tid och inom givna resursramar.
Skr. 1998/99:40
12
För att sätta ytterligare press på myndigheterna har regeringen i regle- Skr. 1998/99:40
ringsbreven för de myndigheter som är mest berörda krävt att de senast
den 1 april 1998 skulle redovisa till regeringen om de bedömer att det
finns allvarliga problem och risker, som kan få konsekvenser för verk-
samheten och hur man i så fall avser att hantera dessa.
Statskontorets nya uppföljningsrapport i april 1998 visade att situatio-
nen inte förbättrats under det gångna halvåret. Eftersom fortfarande bara
ett fatal myndigheter hade analyserat riskerna kunde enligt Statskontorets
bedömning allvarliga störningar i verksamheten vid många myndigheter
inte uteslutas. Elva myndigheter hade inte kunnat bedömas, eftersom de
inte lämnat någon fullständig redovisning av sitt 2000-arbete.
Trots regeringens tidigare direktiv hade under våren 1998 endast ett
fåtal tillsyns- eller sektorsans vari ga myndigheter redovisat några samlade
bedömningar av läget och riskerna för störningar inom viktiga samhälls-
funktioner som el- och vattenförsörjning, telekommunikationer, rädd-
ningstjänst, hälso- och sjukvård, transporter och finansiella tjänster. Inom
vissa områden, som betalningsförmedling och finansiella tjänster, finns
också stora internationella beroenden.
Regeringen beslutade därför den 25 juni 1998 att uppdra åt vissa cent-
rala myndigheter att bedöma risker och överväga behov av åtgärder för
att säkerställa viktiga samhällsfunktioner i samband med IT-omställ-
ningen inför år 2000. Samtidigt uppdrogs åt länsstyrelserna att vidta er-
forderliga förberedelser i ledningsorganisationen inför de eventuella
störningar som kan uppstå och åt Överstyrelsen för civil beredskap
(ÖCB) att ge länsstyrelserna stöd i detta arbete.
Myndigheterna har lämnat redovisningar till regeringen den 1 oktober
1998, vilka ligger till grund för regeringens bedömning i denna skrivelse.
Redovisningar skall också lämnas den 1 mars 1999 och den 1 oktober
1999.
Statskontoret har i sin rapport den 1 april 1998 också aktualiserat frå-
gan om vilket ansvar det allmänna har om allvarliga störningar uppträder.
Som nämnts tidigare har regeringen uppdragit åt berörda tillsyns- och
sektorsmyndigheter att inkomma med bedömningar om läget. En första
avrapportering inkom till regeringen den 1 oktober 1998. I följande
kapitel beskrivs bl.a. vad som framkommit av dessa rapporter samt rege-
ringens bedömning.
Statskontorets lägesrapport den 15 oktober 1998, som är den femte i ord-
ningen, redovisar hur anpassningsarbetet fortskrider i de 53 mest berörda
myndigheterna. De återkommande uppföljningarna av de statliga myn-
digheterna innebär att statsförvaltningen är den sektor i samhället, där
13
den samlade kunskapen om anpassningsläget och medvetenheten om Skr. 1998/99:40
problemet är störst.
De 53 undersökta myndigheterna utfor enligt Statskontoret nu ett
mycket engagerat och kompetent arbete med år 2000-omställningen.
Flertalet av de stora myndigheterna har omorganiserat och förstärkt sina
2000-projekt då de fatt ökad insikt om problemens omfattning.
Arbetet går enligt Statskontorets bedömning framåt. Av myndigheterna
arbetar 90 procent aktivt med åtgärder och tester. Anpassningsarbetet har
dock än så länge resulterat i fa åtgärdade och 2000-säkrade system. Ma-
joriteten av myndigheterna har i drift säkrat mindre än 20 procent av sina
system. Av det totala antalet system uppges 26 procent inom myndig-
heterna nu vara säkrade. De totala kostnaderna för omställningsarbetet
uppskattas till 1,1 miljarder kronor. Regeringen bedömer att denna kost-
nad kan finansieras av myndigheterna inom deras befintliga anslags-
ramar. Nästan hälften av myndigheterna har emellertid ännu inte gjort
några fullständiga kostnadsuppskattningar. Tio myndigheter svarar för
drygt 80 procent av de uppskattade totala kostnaderna.
Arbetet med s.k. inbäddade system släpar emellertid efter. Dessa sys-
tem är ofta en förutsättning för att verksamheten skall fungera. Osäker-
heten är fortfarande stor om omfattningen av 2000-problemen i inbäd-
dade system.
Ett annat problem är att hela 84 procent av myndigheterna anger att ut-
rustning måste bytas ut, vilket innebär att man är mycket beroende av IT-
leverantörema för att lyckas med sin 2000-säkring. Riskerna för förse-
ningar och andra störningar i samband med leverans och installationer är
enligt Statskontoret betydande. Flertalet myndigheter uppger att leve-
rantörerna inte gett tillfredsställande svar på förfrågningar om deras pro-
dukter är 2000-säkra.
Den sammanfattande bedömningen från Statskontoret är att medveten-
heten om 2000-problemen har ökat väsentligt hos myndigheternas led-
ning och att arbetet har avancerat betydligt och ges allt högre prioritet.
Samtidigt bör noteras att mycket av det mest tids- och resurskrävande
omprogrammerings- och testarbetet återstår att göra innan systemen är
säkrade och klara att tas i drifts Utrymmet för förseningar och olika
handlingsalternativ krymper i takt med att tiden till år 2000 minskar.
Enligt Statskontoret bör arbetet intensifieras i tre av de undersökta
myndigheterna, nämligen Kriminalvårdsstyrelsen, Sjöfartsverket och
Försvarsmakten. Fortsatt uppmärksamhet bör också ägnas fyra myndig-
heter med särskilt omfattande och komplexa omställningsprojekt, nämli-
gen Centrala studiestödsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riksskatte-
verket och Statens pensionsverk.
Nästa lägesrapport kommer enligt Statskontorets planer att lämnas till
regeringen i januari 1999.
Statskontorets bedömningar av anpassningsläget i tio viktiga
samhällssektorer
I rapporten År 2000 - Läget i 10 samhällsfunktioner (Statskontoret
1998:29) görs en jämförande analys av sektorsmyndighetemas bedöm-
14
ningar av anpassningsläget inför år 2000 i tio viktiga samhällssektorer. Skr. 1998/99:40
Analysen bygger på de uppdrag som redovisades till regeringen den
1 oktober 1998.1 Statskontorets rapport framkommer att säkerheten i be-
dömningarna är högst vad avser kärnkraften och de finansiella tjänsterna
och lägst vad avser luftfart, sjöfart, räddningstjänst, järnvägstrafik och
telekommunikationer. Vidare bedömer myndigheten att förutsättningarna
för att lyckas för närvarande är bäst för luftfarten och kärnkraften och
sämst för järnvägstrafiken, telekommunikationerna, sjöfarten och vatten-
försörjningen. Statskontoret menar att relevanta myndigheter bör ta till
vara möjligheterna att mer aktivt driva på och stimulera arbetet. Detta
kan ske exempelvis genom mer inträngande analyser av aktörernas an-
passningsläge, av utnyttjande möjligheter att utfärda anvisningar eller
allmänna råd, inspektioner samt stöd och hjälp till aktörerna.
Regeringens bedömning: Mot bakgrund av samhällets elberoende är
det ytterst angeläget att elförsörjningen inför skiftet till år 2000 anpas-
sas så att leveranssäkerheten kan upprätthållas. Det är en uppgift för
företagen inom elbranschen att säkerställa att en sådan anpassning
sker. Ellagens (1997:857) bestämmelser om nätverksamhet och kon-
sumentskydd torde ge starka incitament till att genomföra anpass-
ningsarbetet. Med utgångspunkt från den information som regeringen
erhållit har anpassningsarbetet i huvudsak bedrivits på ett tillfreds-
ställande sätt. Arbetet bör dock påskyndas för att säkra att prövning
och verifiering av systemen hinner genomföras. Anpassningsarbetet
bör uppmärksammas särskilt i tillsynen av nätföretag.
Läget inom den övriga energiförsörjningen är oklart. Det är de be-
rörda företagen som har att tillse att en anpassning sker. Det torde hu-
vudsakligen vara inom fjärrvärmesektom och försörjningen med
petroleumprodukter och naturgas som anpassningsproblematiken
skulle kunna orsaka allvarliga störningar. Regeringen har nyligen
uppdragit åt Statens energimyndighet att göra en lägesbedömning och
att stödja och övervaka anpassningsarbetet.
Anpassningen inom energiförsörjningen kan främjas genom en
lokal debatt om anpassningsarbetet och ett tryck från energiföretagens
kunder. Kommunerna har som ägare till energiföretag och företrädare
för kommuninvånarna en viktig funktion i detta sammanhang. I upp-
dragen till Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät
ingår att främja en sådan debatt inom energiförsörjningen.
15
Skälen för regeringens bedömning
Elförsörjningen
Inledning
Elsystemet är ett av de viktigaste infrastruktursystemen och har en stor
betydelse för alla andra samhällsfunktioner. Samhällsutvecklingen har
under en lång tid karaktäriserats av ett allmänt tilltagande teknikbero-
ende, särskilt av väl fungerande telekommunikationer och datorsystem.
Detta beroende har förstärkts under de senaste decennierna och medfört
ett allt större elberoende i samhällsviktiga funktioner och verksamheter.
Alla delar av det svenska samhället är i dag beroende av en väl funge-
rande elförsörjning med en hög leveranssäkerhet. Toleransen för avbrott
och störningar i elförsörjningen har därigenom minskat.
Elavbrott kan leda till omfattande störningar i viktiga samhällsfunktio-
ner och förorsaka betydande materiella skador och ekonomiska förluster
hos elkunderna. I vissa fall kan störningar utgöra ett hot mot individens
överlevnad, exempelvis om de drabbar sjukvården eller uppstår i sam-
band med kall väderlek.
Elsystemets uppbyggnad och företagsstruktur
Den svenska elproduktionen sker huvudsakligen i vattenkraftanlägg-
ningar i norra Sverige och i större värmekraftanläggningar, huvudsakli-
gen kärnkraftverk, i södra delen av landet. Eftersom det finns betydande
stordriftsfördelar är produktionen till stor del centraliserad till stora an-
läggningar som ofta ligger långt från de huvudsakliga konsumtionsområ-
dena. Överföringsförbindelsema med utlandet möjliggör kraftutbyte med
Norge, Finland, Danmark och Tyskland. Sverige och Norge har numera
en öppen och gemensam elmarknad. Kraftöverföringen från produk-
tionsanläggningama till förbrukare sker på ledningsnät som delas in i tre
nivåer. Kraftöverföring mellan landets regioner sker via det landsomfatt-
ande stamnätet, till vilket utlandsförbindelserna är anslutna. Från stam-
nätet transformeras kraften ned till lägre spänningsnivåer för överföring
på regionala nät. Därefter sker ytterligare nedtransformering för överfö-
ring på lokala nät. Produktionsanläggningar och större förbrukare är van-
ligtvis anknutna till stamnätet eller regionala nät. Lokalnäten försörjer
hushåll och andra elkunder med låg elförbrukning.
De tekniska systemen inom elförsörjningen är vanligtvis händelse-
styrda och inte tidsstyrda. Det finns dock inbäddade tidsstyrda system.
En stor mängd tekniska system är baserade på äldre analog och elektro-
mekanisk teknik som inte påverkas av 2000-problematiken. Till stor del
utnyttjar företagen standardsystem från ett relativt begränsat antal leve-
rantörer.
Det finns för närvarande ett tjugotal större elproducerande företag i
Sverige, där Vattenfall AB, Sydkraft AB och Birka Energi AB är de
största. Dessa företag är anslutna till branschorganisationen Svenska
Kraftverksföreningen.
Skr. 1998/99:40
16
Det finns vidare ca 220 nätföretag, som svarar för verksamheten med Skr. 1998/99:40
region- och lokalnät samt ca 160 elhandelsföretag. Med fa undantag är
nätföretagen och elhandelsföretagen anslutna till branschorganisationen
Sveriges Elleverantörer (Elleverantörerna).
Produktionsföretag och nätföretag är direkt operativt involverade i den
fysiska försörjningen med el. Elhandelsföretagen administrerar främst
handeln med el och saknar operativa uppgifter i den fysiska elförsörj-
ningen.
Lagstiftning, myndigheter och ansvarsförhållanden
Elmarknaden regleras genom ellagen (1997:857). Regelverket innebär
konkurrens i handeln med el, vilket skapar förutsättningar för en ökad
pris- och kostnadspress i elförsörjningen och en ökad valfrihet för kun-
derna. Nätverksamhet är ett naturligt monopol som övervakas med stöd
av ellagen. Ellagen innehåller bestämmelser om bl.a. nätverksamhet, t.ex.
nätföretagens skyldigheter och rättigheter samt villkor för anslutning och
överföring av el. Nätverksamhet är koncessionspliktig. En nätkoncession
får återkallas helt eller delvis bl.a. om koncessionshavaren i väsentlig
mån inte fullgör sina skyldigheter enligt ellagen, enligt föreskrifter som
har meddelats med stöd av lagen eller enligt villkor i nätkoncessionen.
Frågor om återkallelse av nätkoncession prövas enligt huvudregeln av
nätmyndigheten (Statens energimyndighet).
Ellagen innehåller också bestämmelser om bl.a. elkonsumenters rätt till
ersättning från nätkoncessionshavaren i samband med elavbrott. Dessa
bestämmelser innebär i korthet att nätkoncessionshavaren kan undgå er-
sättningsansvar endast om han visar att avbrottet beror på ett hinder utan-
för hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med
och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervun-
nit.
Statens energimyndighet (Energimyndigheten) är bl.a. nätmyndighet
enligt ellagen. I uppgiften ingår att utöva tillsyn över ellagens efterlevnad
utom i fråga om driftsäkerhet och elsäkerhet. Det innefattar bl.a. tillsyn
av nätverksamhet och leveranskoncessioner. Myndigheten prövar också
koncessionsärenden enligt ellagen utom i fråga om nätkoncessioner för
utlandsförbindelser. Energimyndigheten är vidare funktionsansvari g
myndighet för funktionen Energiförsörjning inom totalförsvarets civila
del och ansvarig för delfunktionen Bränsle- och drivmedelsförsörjning.
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar
det svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop.
1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Svenska kraftnät
skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet, den lö-
pande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets övergri-
pande driftsäkerhet. Svenska kraftnät är enligt förordningen (1994:1806)
om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari 1995 system-
ansvarig myndighet enligt ellagen. I detta ingår att bl.a. utfarda före-
skrifter om och utöva tillsyn över driftsäkerheten i elektriska anlägg-
ningar.
17
Svenska kraftnät ansvarar vidare för delfunktionen Elförsörjning inom Skr. 1998/99:40
funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret.
Svenska kraftnät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt
elberedskapslagen (1997:288).
Ansvarsfördelningen är sådan att det är en uppgift för företagen inom
elförsörjningen att vidta de åtgärder som krävs i elsystemet för att hålla
en god leveranssäkerhet i fredstid. Den som är ansvarig för elförsörj-
ningen inom ett visst område är skyldig att mot ersättning och inom rim-
liga gränser tillgodose kundernas önskemål om leveranssäkerhet. Ansva-
ret innefattar åtgärder för att förebygga och förhindra störningar och åt-
gärder för att snabbt återställa elförsörjningen vid störningar.
Myndigheternas föreskrifts- och tillsynsarbete vad gäller driftsäkerhet,
elsäkerhet och nätverksamhet påverkar elföretagens arbete med leverans-
säkerhet. Enligt ellagen är den som bedriver nätverksamhet skyldig att på
skäliga villkor ansluta den som så begär till elnäten och att överföra el.
Nätets leveranssäkerhet är ett avtalsvillkor vars skälighet ställs i relation
till andra villkor i samband med prövning av skäligheten i nättariffer.
Leveranssäkerheten är även i övrigt en faktor som beaktas vid tillsyn av
nätverksamhet.
Arbetet med år 2000-problem inom elförsörjningen
Svenska kraftnät har regeringens uppdrag att inom elförsörjningen följa
anpassningsarbetet, bedöma eventuella risker för allvarliga störningar
samt överväga och vid behov uppmärksamma ansvariga på nödvändiga
åtgärder för att säkerställa elförsörjningen i samband med IT-omställ-
ningen inför år 2000.
För att fullgöra uppdraget har Svenska kraftnät etablerat ett samarbete
med Kraftverksföreningen beträffande produktionssystemet och med
Elleverantörerna när det gäller regionala och lokala nätföretag samt el-
handelsföretag. Elleverantörerna driver i anslutning till detta ett organi-
sationsintemt projekt. Det branschgemensamma forsknings- och utred-
ningsorganet Elforsk har i uppdrag att samordna branschens anpass-
ningsverksamhet i projektet El år 2000. Syftet med det branschövergri-
pande samarbetet är att göra företagen medvetna om anpassningsbehovet,
att samla och sprida information om anpassningsarbetet och anpass-
ningslösningar och att kanalisera dialogen mellan företagen och leveran-
törer av system och komponenter inom elförsörjningen. Genom de en-
kätundersökningar som genomförs av Elforsk finns underlag för bedöm-
ningar av anpassningsarbetet inom branschen. Svenska kraftnät bedriver
också ett eget anpassningsarbete som gäller stamnätet och andra system
inom verket.
Beträffande elproduktionen kommer produktionsbolagen, enligt
Svenska kraftnät, väsentligen att vara färdiga med det direkta åtgärdspro-
grammet vid halvårsskiftet år 1999. Vissa företag anger dock en senare
tidpunkt. Sammantaget planeras dock merparten av elproduktionskapa-
citeten att vara åtgärdad under första kvartalet 1999.
18
Vad gäller Svenska kraftnäts egen verksamhet med stamnätet och öv- Skr. 1998/99:40
riga system knutna till verket bedömer Svenska kraftnät att de direkta
åtgärderna för att säkerställa en normal funktion år 2000 kommer att vara
slutförda vid årsskiftet 1998/1999. Under år 1999 planeras kontroll, veri-
fierings- och planeringsarbete. Svenska kraftnät samverkar och utbyter
information med andra nordiska stamnätsföretag angående anpassnings-
arbetet inom projektet MillNord, bl.a. i syfte att planera driften. Svenska
kraftnät bedömer att anpassningsarbetet hos dessa företag kommer att
vara genomfört något senare än i den egna verksamheten.
Beträffande regionala och lokala nätföretag samt elhandelsföretag be-
dömer Svenska kraftnät att huvuddelen av företagen kommer att slutföra
anpassningsarbetet efter första kvartalet 1999. Ett betydande antal företag
har dock angivit att detta arbete kommer att slutföras först under andra
halvåret 1999. Bedömningen försvåras dock av mängden företag och
vissa tolkningssvårigheter.
En gränssättande faktor i anpassningsarbetet har hittills varit svårig-
heterna för leverantörer av system och komponenter inom elförsörj-
ningen att lämna besked om anpassningsbehov och anpassningsåtgärder.
Dessa problem har dock med tiden minskat i omfattning.
Enligt Svenska kraftnäts bedömning bör anpassningsarbetet intensifie-
ras i elnätsföretagen med sikte på att arbetet skall vara genomfört senast
halvårsskiftet 1999. Mot denna bakgrund har Svenska kraftnät i sam-
arbete med Kraftverksföreningen och Elleverantörerna tagit initiativ till
att påskynda arbetet genom bl.a. informationsinsatser inom elbranschen
och i massmedier. Svenska kraftnät planerar att i december 1998 lämna
en ny lägesrapport.
Svenska kraftnät konstaterar att verket inte har befogenheter att vidta
åtgärder mot företag som inte bedriver ett tillräckligt aktivt arbete.
Svenska kraftnät kommer att i sin rapport i december att utveckla frågan
om vilka åtgärder som kan och bör vidtas på regeringsnivå. Det gäller
dels en skärpning av ellagens regler för nätkoncession, dels en precise-
ring av reglerna om konsumenternas rätt till ersättning vid elavbrott. Vi-
dare föreslår Svenska kraftnät att regeringen tar upp en dialog med
kommunerna om möjligheten att ftån kommunerna ställa krav på elföre-
tag i kommunal ägo och på företag som bedriver verksamhet inom el-
sektorn i kommunen.
En samlad bedömning vad gäller elförsörjningen
Mot bakgrund av samhällets elberoende är det ytterst angeläget att elför-
sörjningen anpassas till år 2000 så att leveranssäkerheten kan upprätt-
hållas. Med utgångspunkt i den information som regeringen erhållit be-
dömer regeringen att anpassningsarbetet i huvudsak bedrivs på ett till-
fredsställande sätt. Arbetet med anpassning bör dock i enlighet med vad
Svenska kraftnät redovisat påskyndas för att säkra att prövning och veri-
fiering av systemen hinner genomföras.
Beträffande Svenska kraftnäts förslag till åtgärder vill regeringen hän-
visa till vad som sagts ovan beträffande ansvarsförhållanden och tillsyn
19
av nätverksamhet. Det är en uppgift för Statens energimyndighet att inom Skr. 1998/99:40
ramen för sitt tillsynsansvar närmare definiera vilka anpassningsåtgärder
som skall genomföras med hänsyn till leveranssäkerheten. Enligt rege-
ringens bedömning är det angeläget att myndigheten under år 1999 sär-
skilt uppmärksammar leveranssäkerheten vid sin tillsyn av nätverksam-
het och att hänsyn tas till anpassningsarbetet i samband med tillsynen.
Detta kommer att uppmärksammas i regleringsbrev till myndigheten.
Vad gäller reglerna om konsumentskydd är de utformade för att
skydda elkonsumenter från de ekonomiska konsekvenserna av elavbrott.
Det ankommer på Statens energimyndighet och prövande domstols-
instanser att avgöra om ett inträffat elavbrott berättigar till ersättning. Det
torde dock inte råda något tvivel om att behovet av att anpassa elsystemet
till följd av omställningen till år 2000 vid det här laget är väl känt bland
nätföretagen.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att ellagen med dess nuva-
rande lydelse omfattar också de syften som Svenska kraftnät avser med
sina förslag, och att några preciseringar eller ändringar för närvarande
inte är påkallade. I avvaktan på rapportering av Svenska kraftnäts slutsat-
ser beträffande eventuella författningsändringar vidtar regeringen för
närvarande inga författningsåtgärder.
Regeringen vill i detta sammanhang informera riksdagen om att en sär-
skild utredare planeras att tillkallas inom kort med uppgift att utreda
vissa frågor om nätverksamhet. I detta ingår bl.a. att föreslå närmare
regler om tvångsförvaltning av nätkoncession. Sådana bestämmelser kan
vara av betydelse om nätkoncessioner skulle återkallas till följd av ett
bristande anpassningsarbete hos nätföretag.
Kommunerna har en viktig funktion att fylla som pådrivande i om-
ställningen inom elförsörjningen till år 2000, både som ägare till företag
inom elförsörjningen och som företrädare för kommuninvånarna. Det är
angeläget att debatten om anpassningsarbetet förs aktivt på det lokala
planet så att företagen inom bl.a. elförsörjningen känner av ett föränd-
ringstryck från kunderna.
Försörjningssystemens uppbyggnad och struktur
Vid sidan om elförsörjningen finns också andra försörjningssystem inom
energiområdet som är av stor betydelse för samhället och dess funktions-
förmåga. Det gäller främst försörjningen med petroleumprodukter och
fjärrvärmesektom. Dessa system har betydelse för dels transportsektorn,
dels värmeförsörjningen.
Även försörjningen med naturgas är viktig i de delar av Sverige som
har tillgång till detta energislag.
Petroleumprodukter används dels som drivmedel inom transportsek-
torn, dels som bränsle inom en rad samhällssektorer, bl.a. hushållssek-
tom. Färre än tio oljebolag är verksamma i Sverige. Marknaden är såle-
des starkt koncentrerad. Försörjningen sker genom import av färdiga
produkter och inhemsk raffinering vid landets tre raffinaderier på väst-
20
kusten. Distributionen sker med båt, tåg och lastbil till ett tjugotal depåer Skr. 1998/99:40
runt om i landet varifrån produkterna distribueras vidare direkt till kun-
derna eller till försäljningsställen för bensin och diesel. Det finns ca
4 000 bensinstationer i landet. Inom oljesektom sker som en följd av bl.a.
internationella åtaganden inom det internationella energiavtalet (IEP) och
EU en beredskapslagring för fredstida störningar motsvarande över 90
dagars normal konsumtion.
Naturgasens utbredningsområde är södra Sverige och västkusten upp
till Göteborg. I dessa områden svarar gasen för ca 20 procent av den pri-
mära energianvändningen. Av den totala energitillförseln i Sverige svarar
naturgasen för ca 1,5 procent. Gasen används i huvudsak i kraftvärme-
och värmeverk och inom industrin. Dessa sektorer står vardera för ca
40 procent av användningen. I övrigt används gas främst i bostäder och
lokaler.
Antalet aktörer när det gäller tillförsel av naturgas är fa. Vattenfall
Naturgas AB svarar för import av gasöverföring på stamledningen. I dist-
ributionsledet är sex företag verksamma.
Fjärrvärme finns i över två tredjedelar av landets kommuner.
Fjärrvärme levereras till ca 1 655 000 lägenheter i flerbostadshus och till
ca 123 000 småhus. Nära 70 procent av landets lägenheter värms med
fjärrvärme. Motsvarande siffra för lokaler är 50 procent och för småhus-
beståndet 6 procent. Av det totala behovet av värme och varmvatten i
sektorn bostäder, service m.m. svarar fjärrvärmen för drygt 40 procent.
Antal värmeproducerande företag är ca 220. Omkring 160 av dessa är
medlemmar i Svenska Fjärrvärme föreningen, fjärrvärmeföretagens
branschorganisation. Av föreningens medlemmar är 68 procent kom-
munalt ägda, 13 procent privata, 10 procent statligt ägda och 9 procent
kommunala förvaltningar.
För att värmeförsörjningen skall fungera tillfredsställande krävs, för-
utom tillgång till energi, att pannor och annan utrustning i såväl hus med
fjärrvärme som individuell uppvärmning fungerar som de skall. I all-
mänhet är detta fastighetsägarens ansvar. Beträffande distribution av na-
turgas gäller dock särskilda regler, vilket beskrivs i ett avsnitt nedan.
Tekniska aspekter på fjärrvärmesystemet
Inom fjärrvärmesektom är variationerna stora vad gäller produktionstek-
nik och anläggningarnas storlek, ålder, etc. Det är därför svårt att göra en
generell bedömning av var i systemen problemen ligger i samband med
omställningen till år 2000. De delsystem som karaktäriserar ett företag i
fjärrvärmebranschen kan i huvudsak indelas i styrdatorer, styrsystem,
faltutrustning, bränsle, fastighetssystem, egna konstruktioner och admi-
nistrativa system. Erfarenheter av fjärrvärmeföretagens inventeringar
visar att antalet system som måste uppgraderas eller bytas ut skiljer sig
väsentligt från anläggning till anläggning. Troligtvis ligger de flesta pro-
blemen i anläggningarnas styrfunktioner. Det kan även förekomma pro-
blem relaterade till omställningen inför år 2000 hos vissa typer av under-
centraler.
21
Lagstiftning och ansvarsförhållanden i fjärrvärmesektorn
Ingen speciell lagstiftning reglerar leveransförhållandena inom fjärr-
värmesektom. Kundernas skydd regleras genom gällande leveransavtal.
Den vanligaste förekommande typen av avtal innebär att fjärrvärme-
företagets ansvar för leverans av värme slutar vid avstängningsventilen,
dvs. utanför fastigheten. För undercentralen inne i fastigheten har alltså
fastighetsförvaltaren det fulla ansvaret.
Lagstiftning och ansvarsförhållanden vad gäller distribution av naturgas
Yrkesmässig hantering av brandfarliga varor, till vilka naturgas räknas,
kräver vanligen en särskild tillståndsprövning av kommunens byggnads-
nämnd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868).
Under vissa förutsättningar kan detta tillstånd ersättas med andra sär-
skilda krav.
I föreskrifterna SÄIFS 1995:3 medger Sprängämnesinspektionen att
tillstånd för anläggande och drift av bl.a. naturgasdistributionssystem
ersätts med andra särskilda krav. Ett av dessa krav är att ett distributions-
företag ansvarar för att anläggande, drift och kontroll av systemet utförs
enligt regler som utarbetats i samråd med Sprängämnesinspektionen.
Med systemet avses distributionssystemet fram till och med förbruk-
ningsstället, t.ex. lågan, dvs. distributionföretagens ansvar sträcker sig
ända in i kundens anläggning.
Arbetet med år 2000-problem
Det finns för närvarande ingen samlad bild av risken för störningar i för-
sörjningen med petroleumprodukter och naturgas och i fjärrvärmesektom
i samband med omställningen till år 2000. Det samma gäller för anpass-
ningsarbetet.
Enligt vad regeringen har inhämtat finns det dock ett anpassningsbe-
hov också inom dessa delar av energiförsörjningen. Beträffande
fjärrvärmesektom och försörjningen med naturgas torde det finnas lik-
heter med situationen inom elförsörjningen. Bränsle- och drivmedelsför-
sörjningen har en mer decentraliserad struktur med parallella leverans-
system och ett mindre uttalat krav på att systemet måste fungera kontinu-
erligt.
Enligt uppgift pågår ett anpassningsarbete inom dessa områden.
Fjärrvärmeföreningen driver ett branschgemensamt projekt för fjärrvär-
mesektom med motsvarande syfte och inriktning som El år 2000. Vad
gäller läget ute bland fjärrvärmeleverantörema och mottagande fastighe-
ter saknas överblick.
Inom bränsle- och drivmedelssektom uppges företagen bedriva an-
passningsarbetet på egen hand. Något samarbete förekommer inte. Före-
tag som ingår i internationella koncerner utnyttjar den expertis och de
samordningsmöjligheter som detta erbjuder. Även vad gäller leveranser
av naturgas uppges anpassningsarbetet bedrivas inom företagen. Svenska
Gasföreningen bedriver arbete avseende frågor av teknisk natur.
Skr. 1998/99:40
22
En samlad bedömning vad gäller övrig energiförsörjning
Det är angeläget att såväl värmeförsörjningen som försörjningen med
petroleumprodukter och naturgas anpassas till år 2000 så att de kan upp-
rätthållas stömingsfritt. Med den information som nu finns tillgänglig
kan regeringen inte bedöma läget i anpassningsarbetet. Det finns dock
tecken på att arbetet inletts i ett sent skede och att det måste intensifieras.
Regeringen har nyligen uppdragit åt Statens energimyndighet att inom de
berörda sektorerna följa anpassningsarbetet, bedöma eventuella risker för
allvarliga störningar samt överväga och vid behov uppmärksamma an-
svariga på nödvändiga åtgärder för att säkerställa försörjningen i sam-
band med IT-omställningen inför år 2000. En första lägesbedömning
skall redovisas senast den 20 december 1998.
En grundläggande utgångspunkt är att företag och organisationer an-
svarar fullt ut för att anpassa IT-system inom verksamheten till år 2000
så att leveranssäkerheten kan upprätthållas utan störningar. Energimyn-
digheten skall kunna göra en samlad lägesbedömning och riskanalys. Om
myndigheten bedömer att risk för allvarliga störningar föreligger skall
myndigheten vidta erforderliga ledningsförberedelser.
Beträffande fjärrvärmesektom har kommunerna en viktig funktion att
fylla som pådrivande i omställningen till år 2000, både i egenskap av
ägare till företag inom elförsörjningen och som företrädare för kommun-
invånarna.
Det är angeläget att debatten om anpassningsarbetet förs aktivt på det
lokala planet så att berörda företag känner av ett förändringstryck från
kunderna. Det är en uppgift för Energimyndigheten att initiera en sådan
debatt genom bl.a. informationsinsatser.
Skr. 1998/99:40
Regeringens bedömning: Teleoperatörerna har påbörjat omställ-
ningsarbetet inför år 2000 och bedömer att merparten av nödvändiga
åtgärder skall vara genomförda under år 1998. En del testarbete åter-
står dock att slutföras under år 1999. Med tanke på det stora inbördes
beroendet som råder mellan teleoperatörerna samt telekommunika-
tionernas centrala betydelse för många andra viktiga samhällsfunktio-
ner, anser regeringen det vara av yttersta vikt att sådana tester kom-
mer igång snarast och att Post- och telestyrelsen (PTS) noga följer
detta arbete. På basis av det underlag som finns i dag kan regeringen
inte göra någon säker bedömning av riskerna för störningar i tele-
kommunikationerna. Post- och telestyrelsen bör, inom ramen för sitt
sektorsansvar, intensifiera arbetet med tillsyn och information.
En viktig avgränsning av funktionsansvaret är att myndigheter, fö-
retag och andra som äger sin abonnentväxel, själva måste ansvara för
att denna växel klarar omställningen till år 2000. Regeringen
23
bedömer att det finns en viss risk för att inte alla växelinnehavare är
medvetna om detta, varför information om förhållandet bör spridas.
I regleringsbrev för år 1999 avser regeringen att ge Post- och tele-
styrelsen i uppdrag att informera om att växelinnehavama själva
måste se över sina abonnentväxlar inför år 2000.
Allmänt
Telemarknaden är sedan flera år avreglerad i Sverige och ett antal nya
operatörer har, vid sidan av Telia, etablerat sig på marknaden. Merparten
av de operatörer som tillhandahåller fast telefoni äger endast i begränsad
omfattning egna nät och är således i hög grad beroende av Telias nät för
att kunna tillhandahålla sina tjänster. Detta kan ske dels genom att de hyr
nätkapacitet dels betalar för varje samtal som Telia förmedlar för deras
räkning, s.k. samtrafik. Nätkapacitet kan även hyras av Banverket,
Svenska Kraftnät, Stokab m.fl. I takt med att de nya operatörernas
verksamhet växt, har de skaffat sig allt mer egen infrastruktur i form av
nät och växlar. Samtidigt har trafiken ökat i andra riktningen. När det
gäller mobiltelefoni är marknadspositionerna mer jämna och Comviq och
Europolitan har en väl utbyggd egen infrastruktur.
Post- och telestyrelsen (PTS) är en central förvaltningsmyndighet med
samlat sektorsansvar. På teleområdet är PTS ansvarig för att telekommu-
nikationerna fungerar vid svåra påfrestningar på samhället.
Det är av avgörande betydelse att Telia AB klarar omställningsarbetet i
tid, dels därför att bolaget skall tillhandahålla den grundläggande telefo-
nitjänsten åt alla som efterfrågar den, dels på grund av Telias domine-
rande ställning som nätägare. Men, som redan nämnts, är antalet aktörer i
dag stort och inte minst företag kan i många fall vara helt, eller i stor ut-
sträckning beroende av någon annan operatör än Telia. Störningar även i
mindre operatörers nät kan därför få allvarliga effekter för samhället.
Även mobiltelefoni är i dag en allt viktigare teletjänst i samhället och
fungerar numera inte bara som ett komplement till vanlig fast telefoni
utan även som ersättning.
PTS sektorstillsyn omfattar samtliga operatörer på den svenska mark-
naden men har helt naturligt ägnat särskild uppmärksamhet åt Telia.
2000-delegationen har också anordnat ett s.k. husförhör hos Telia under
augusti 1998.
Riskbedömning av teleoperatörerna
Telia påbörjade sitt 2000-arbete under år 1996, NetCom och Europolitan
började sitt arbete år 1997 och övriga teleoperatörer har påbörjat detta
arbete under år 1998. Alla teleoperatörer har förklarat att de kommer att
ha huvuddelen av sina åtgärder och tester klara under år 1998. Ett mycket
omfattande arbete pågår. Vidare beräknas alla operatörer vara helt klara
med detta arbete, inklusive integrationstester mellan system, före den
1 juli 1999.
Skr. 1998/99:40
24
PTS har gjort bedömningen att alla teleoperatörer påbörjat år 2000-an- Skr. 1998/99:40
passningen i god tid, och att det för närvarande inte finns anledning att
tro att de har underskattat problemet. PTS understryker dock att det är en
komplex uppgift att verifiera stora integrerade system, särskilt om tele-
systemet är beroende av andra såväl nationella som internationella tele-
operatörer, och att PTS avser att följa upp detta arbete i kommande rap-
porter till regeringen.
En väsentlig fråga är om branschen kommer att klara att organisera
integrationstester mellan sig. Sådana tester är en förutsättning för att en
någorlunda säker bedömning av funktionen inom sektorn som helhet
skall kunna göras. PTS avser att följa detta testarbete. PTS framhåller
vidare att den hårda konkurrensen på den svenska telemarknaden är en
stark och effektiv drivkraft för att teleoperatörerna skall betrakta 2000-
åtgärder som en affärsmässig nödvändighet. Regeringen delar Post- och
telestyrelsens uppfattning, men vill ändå understryka vikten av en mycket
noggrann uppföljning av det fortsatta arbetet inom sektorn.
Alla teleoperatörerna har angett att de för sina tekniska system är bero-
ende av samhällets infrastruktur, främst från elleverantörer. Alla teleope-
ratörers större telestationer för fast och mobil telefoni, större transmis-
sionsanläggningar och driftcentraler har stationära reservelverk med
bränsle för i allmänhet två dygns drift vid elavbrott.
Teleoperatörerna är mycket osäkra på om alla lokala elleverantörer
kommer ha sin eldistribution år 2000-säkrad. Besked om detta bedöms
komma så sent att teleoperatörerna måste förbereda ett utökat utnyttjande
av reservkraft.
Fel som skulle kunna uppstå i telenätet i en nod (t.ex. en telestation) på
grund av omställningen till år 2000 kan inte spridas vidare till andra no-
der. De telemeddelanden som vanligtvis passerar en specifik nod slussas,
om noden slutar att fungera, via andra dirigeringsvägar. Detta innebär
emellertid att om en högt trafikerad nod slutar fungera kan det bli kapa-
citetsbrist och det kan blir spärr i större eller mindre delar av det svenska
telenätet.
Abonnentväxlar - ett potentiellt problem
Många kommuner, myndigheter, företag och även andra abonnenter äger
själva sina abonnentväxlar. Dessa kan vara av olika ålder och fabrikat,
innehålla olika grad av avancerade funktioner och därmed vara mer eller
mindre känsliga för störningar i samband med övergången till år 2000.
Vanligt är att en växel uppgraderas successivt, nya funktioner läggs till
och växeln blir efterhand en alltmer unik och kundanpassad produkt. Det
kan därför i vissa fall vara svårt eller omöjligt att utifrån leverantörens
produktbeskrivning bedöma om växeln är 2000-säkrad. Ansvaret för
abonnentväxlama beror på vad som avtalats mellan leverantören och
kunden. PTS som funktionsansvarig myndighet kan inte heller ta ansvar
för enskilda abonnentväxlar utan ansvarar endast för funktionen i de
allmänt tillgängliga telenäten.
25
Regeringen hyser vissa farhågor att många abonnenter, kanske främst Skr. 1998/99:40
mindre foretag inte tänker på att de själva måste kontrollera sin utrust-
ning utan förlitar sig på att teleoperatören har kontroll över läget. Även
teleterminaler, exempelvis vanliga telefoner kan utgöra ett problem som
flertalet abonnenter sannolikt är omedvetna om. Det är därför angeläget
att informera abonnenterna om ansvarsförhållandena.
Förberedelser vid PTS
PTS anskaffar under år 1998 och år 1999 1 600 mindre reservelverk.
Detta är ett led i den normala beredskapsplaneringen och anläggningarna
är avsedda för mobiloperatöremas basstationer samt mindre telestationer
i Telias fasta nät. Elverken skall klara teleoperatörernas behov vid längre
elavbrott som kan uppkomma vid t.ex. ett större snöoväder som drabbar
en relativt stor del av landet. De täcker även behovet av reservkraft for
telefunktionen vid annan svår påfrestning på samhället t.ex. sabotage mot
elförsörjningen. Infor den kritiska omställningen till år 2000 kommer
dessa reservelverk att förberedas för insats inom områden där risken be-
döms vara störst för elavbrott. PTS avser även att förbereda omställ-
ningen med funktionsövningar med operatörerna på liknande sätt som
man tränar ledningsorganisationen för tänkbara förlopp vid naturkata-
strofer, sabotage och terroristhandlingar.
Inom det civila försvaret har Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) det
övergripande ansvaret för beredskapen inom transportsektorn. Vägverket,
Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Banverket och SJ har beredskapsansvar
för sina respektive sektorer. ÖCB skall samordna och inrikta det
beredskapsarbete, som bedrivs av dessa verk. Utöver funktionsansvaret
har ÖCB också ett särskilt ansvar för delfunktionerna transportsamord-
ning och landsvägstransporter.
Enligt lag har kommuner och landsting ett ansvar för den lokala och
regionala kollektivtrafiken, oavsett trafikslag. Verkens ansvar är huvud-
sakligen övervakande medan kommuner och landsting har det operatio-
nella ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken.
Regeringens bedömning: Luftfartsverkets arbete sker på ett tillfreds-
ställande sätt. Verket bedömer att samtliga flygtrafiklednings- och
flygplatssystem samt erforderliga administrativa stödsystem som kan
påverkas av omställningen till år 2000 kommer att vara klara senast
den 1 juni 1999. Det finns i dag inget fullständigt underlag för att be-
döma anpassningsläget hos aktörerna.
26
Skälen för regeringens bedömning: Samtliga av Luftfartsverkets Skr. 1998/99:40
flygtrafiklednings- och flygplatssystem samt erforderliga administrativa
stödsystem som kan påverkas av omställningen till år 2000 bedöms vara
klara senast den 1 juni 1999.
För övriga aktörer på den civila flygtransportmarknaden sker en konti-
nuerlig uppföljning av anpassningsläget antingen direkt med berörda ak-
törer eller genom Statskontorets samverkansgrupp. Dessutom följer Luft-
fartverket situationen utomlands genom att samverka med de nordiska
luftfartsmyndigheterna, inom Europa genom Eurocontrol och European
Civil Aviation Conference samt i övrigt med International Civil Aviation
Organisation och genom underhandskontakter med bl.a. International Air
Transport Association och andra aktörer inom den civila luftfarten. De
riskbedömningar som för närvarande föreligger tyder på att de större
aktörerna kommer att kunna genomföra erforderliga anpassningar av sys-
tem som kan påverkas av omställningen till år 2000.
Luftfartsverket gör för närvarande bedömningen att verket inte kom-
mer att drabbas av några okontrollerade problem vid omställningen till år
2000.
Utöver redan befintliga reservförfaranden kan det komma att erfordras
en komplettering av reservsystem och rutiner för passagerar- och bagage-
hantering samt bevaknings- och säkerhetssystem och andra vitala flyg-
platssystem. Speciella ”2000 Nödåtgärdsplaner” kommer att utarbetas
där så erfordras.
Regeringens bedömning: Regeringen har inget fullständigt underlag
för att bedöma riskerna för störningar för sjöfarten. Det är ytterst vik-
tigt att det arbete som bedrivs intensifieras och slutförs. Sjöfartsverket
bedömer dock att risken för allvarliga störningar inom sjöfarten är li-
ten. Detta är grundat på att det finns manuella reservsystem på fartyg-
en.
Skälen för regeringens bedömning: Fartygens anpassningsläge är för
närvarande relativt okänt. För svenska fartyg kommer läget att undersö-
kas dels genom en enkät under hösten 1998, dels genom kontroller i
samband med Sjöfartsinspektionens förrättningar ombord. Många leve-
rantörer och tillverkare av fartygsutrustning har relativt länge varit aktiva
vad gäller anpassning och testning inför år 2000.
Sjöfartsverket gör bedömningen att risken för allvarliga störningar
inom sjöfarten är liten. Vad som eventuellt kan inträffa är mindre och
tillfälliga stockningar i vissa hamnar samt andra kortare förseningar.
För de flesta kritiska system ombord i fartygen finns i regel reserv-
system, ofta med möjlighet till manuell manövrering. Många fartyg har
egna lastnings- och lotsningsanordningar som kan användas om t.ex.
kranar på kajen inte fungerar.
27
Många redare har påbörjat inventering och vid behov åtgärdande av de Skr. 1998/99:40
system som kan komma att utgöra problem. Leverantörer av fartygsut-
rustning har sedan lång tid arbetat med att fastställa status för de system
man levererat. Sjöförsäkringsbolagen diskuterar införande av en särskild
2000-klausul.
Beroende av andra funktioner
Fartygen är beroende av att leverantörer och tillverkare av system kan
informera om erforderliga åtgärder samt att de har kapacitet att genom-
föra åtgärder i tid, exempelvis utbyte av komponenter och uppgradering
av programvara. Vidare är man beroende av att radiokommunikationer
fungerar, liksom GPS-satelliter, fyrar, lotsning, isbrytning m.m. I hamn
är sjöfarten beroende av att elförsörjningen till kaj fungerar, liksom att
landtransportema fungerar.
Regeringens bedömning: Det har hittills inte framkommit problem
eller åtgärder som skulle innebära risker för tågtrafiken i samband
med omställningen till år 2000. Statens järnvägars och Banverkets ar-
bete med år 2000-säkringen är väl framme och verken har en tillfreds-
ställande kontroll över situationen. När det gäller verkens inbäddade
system återstår dock en hel del arbete och risken för svårigheter och
förseningar i arbetet är betydande. Vad gäller jämvägssektoms övriga
aktörer har regeringen otillräcklig information för att bedöma läget.
Skälen för regeringens bedömning: På järnvägsområdet är Banverket
sektorsansvarig myndighet. Den helt dominerande rollen bland de företag
som trafikerar statens spåranläggning innehas av Statens järnvägar (SJ).
SJ bedriver också entreprenadtrafik åt ett antal företag som äger trafike-
ringsrätt. Banverket förvaltar större delen av infrastrukturen. Banverket
har således tillsammans med SJ ett mycket stort ansvar vad avser frå-
gorna kring omställningen till år 2000 inom järnvägssektorn.
SJ bedriver sedan år 1997 ett företagsövergripande arbete med att an-
passa IT-tillämpningar som används internt inom SJ till omställningen
till år 2000. Den totala antalet IT-system inom SJ uppgår till 9 000 och i
september 1998 var 8 400 av dem år 2000-säkrade. SJ planerar att samt-
liga IT-system skall vara säkrade vid utgången av år 1998.
Inom SJ:s verksamhet finns även 600 inbäddade system. SJ räknar
med att arbetet med att inventera och analysera de inbäddade systemen
kommer att slutföras under oktober 1998 och att samtliga sådana system
skall vara säkrade till halvårsskiftet 1999.
Totalt är antalet system hos Banverket som berörs 135 stycken. Till
december 1998 bedöms 120 stycken vara säkrade och de resterande skall
vara säkrade senast i mars 1999. Riskanalys är inte genomförd för 2000-
28
projektet men eftersom sluttidpunkten för projektet ger god marginal till Skr. 1998/99:40
årsskiftet ses det som mindre allvarligt.
SJ:s samlade år 2000-arbete är organiserade i tre delprojekt:
- 2000-IT med de administrativa och tekniska tillämpningar inklusive
stödsystem för den kommersiella verksamheten (bl.a. bokningssyste-
men).
- 2000-inbäddade system (sju delområden).
- 2000-övrigt, omfattande bl.a. system som nyttjas av samarbetspartner
till SJ.
Dessutom ansvarar SJ för analys och eventuella åtgärder vad avser vissa
IT-system och IT-funktioner som används av Banverket.
Banverkets 2000-arbete är indelat i följande arbetsområden:
- tester av administrativa och tekniska tillämpningar (ADB-system),
- signalsystem, inbäddade system inom området trafikstyrning,
- telesystem, inbäddade system inom området jämvägskommunikation,
- elkraft, inbäddade system inom området elkraft och fordon,
- detektorer, inbäddade system inom området mätning och tillstånds-
bedömning,
- fastigheter, inbäddade system i fastigheter som nyttjas av Banverket.
Förutom de system som behandlas inom SJ:s respektive Banverkets
egna ansvarsområden finns några områden där systemen samverkar och
där verksamheten är beroende av att de skilda systemdelarna fungerar
som en integrerad helhet. Till dessa system hör signalsystem, elkraft-
system, teletransmission och tågradiosystem samt fordon. Inom dessa
områden erfordras arbete med gränssnitt och systemsamverkan så att en
funktionalitet för hela systemet och funktionen kan vidmakthållas.
SJ räknar med en total kostnad om ca 60 miljoner kronor för arbetet
med omställningen till år 2000. Motsvarande kostnad för Banverket be-
räknas till 30 miljoner kronor.
Regeringens bedömning: Regeringen konstaterar att resultatet av ge-
nomförda analyser av vägtransportsystemet tyder på att riskerna för
störningar vid omställningen till år 2000 är små. Vägverket har till-
fredsställande kontroll över situationen och att de åtgärder som Väg-
verket behöver genomföra för att anpassa IT-lösningama kommer att
hinna genomföras i god tid innan år 2000.
Skälen för regeringens bedömning: Vägverket har ett sektorsansvar
inom vägtransportsystemet. Vägverket har en tradition som en mycket
datamogen organisation och har i dag en långt driven decentralisering av
datorstödet. Detta har medfört att det finns ett stort antal IT-lösningar
som har utvecklats och som nyttjas i de olika verksamheterna. Den stora
bredden inom Vägverkets verksamheter medför att ett stort antal inbäd-
dade system finns inom olika områden dels inom Vägverket, dels i hela
vägtransportsystemet. Exempel på externa system är trafiksignaler, öpp-
29
ningsbara broar och bilfärjor. Inom verksamhetsområdet statlig väghåll- Skr. 1998/99:40
ning sker tillsynen av dessa IT-lösningar genom kontakter med Svenska
kommunförbundet, som har informerats om problematiken.
Inom de inbäddade systemen har de analyser som Vägverket hittills
genomfört pekat på att inga allvarliga problem finns, men arbetet fort-
sätter tills samtliga problem i IT-lösningar har analyserats och åtgärdats.
Det totala antalet IT-system som behöver anpassas till år 2000 är 34.
Av dessa beräknar Vägverket att 32 skall vara säkrade vid utgången av år
1998 och resten under första halvåret 1999. När det gäller de inbäddade
systemen räknar Vägverket med att anpassningen till största delen skall
vara slutförd vid slutet av år 1998.
Regeringens bedömning: Först när anpassningsåtgärdema testats
finns kunskap om vilka svårigheter som kan uppstå. Det är därför yt-
terst angeläget att testverksamheten kommer igång snarast. Finans-
inspektionens rapport i april 1999 måste därför innehålla en analys av
institutens testresultat. Vidare är det av stor vikt att analyser av mot-
partsrisker genomfors i större utsträckning och att beredskapsplaner
förbereds i instituten. Regeringen stödjer Finansinspektionens an-
strängning att följa upp detta i särskild ordning. Alla styrelser och re-
visorer i finansiella institut skall vara väl informerade om anpass-
ningsbehovet. Där detta inte skett bör information och analys intensi-
fieras.
Finansinspektionens rapport: Den finansiella sektorn och
informationssystemen inför år 2000
Finansinspektionen har i enlighet med regeringsbeslutet den 25 juni 1998
inkommit med en rapport som beskriver handlingsberedskapen vad gäller
IT-systemens anpassning inför år 2000 inom den finansiella sektom.
Rapporten är i vissa delar en uppföljning av den tidigare rapport i samma
ämne som Finansinspektionen, i enlighet med sitt regleringsbrev, läm-
nade i mars 1998.
Rapporten bygger på en undersökning där enkäter skickats till ett fler-
tal finansiella institut som tillsammans representerar en marknadsandel
på över 95 procent av den finansiella marknaden. Enkätsvaren återspeg-
lar läget vid halvårsskiftet 1998.
Uppdraget var att följa institutens anpassningsarbete, analysera och
bedöma risker för allvarliga störningar i den finansiella sektom, samt vid
behov uppmärksamma ansvariga på nödvändiga åtgärder for att säker-
ställa viktiga samhällsfunktioner i samband med IT-omställningen inför
år 2000. För att presentera resultaten har Finansinspektionen delat in in-
stituten i prioriterade institut (de större finansiella koncernerna, börserna
och clearingorganisationema) och övriga institut.
30
Institutens anpassningsarbete
Rapporten visar att de prioriterade instituten själva bedömer att de kom-
mer att klara övergången till år 2000 och att anpassningsarbetet, inklu-
sive tester, beräknas kunna avslutas före den 1 juli 1999. Inspektionen
konstaterar också att mycket anpassningsarbete har utförts av de priorite-
rade instituten sedan den förra rapporten. Samtidigt understryker inspek-
tionen att det är först när instituten testat de anpassningsåtgärder som
genomförts som man mer säkert har svar på vilka svårigheter som kan
uppstå. Testverksamheten planeras genomföras under första halvåret
1999 för samtliga institut.
Bland de övriga instituten har anpassningen av informationssystemen
inte kommit lika långt, även om handlingsberedskapen även här har för-
bättrats i förhållande till föregående rapport. Finansinspektionen anser att
2000-problematiken är en strategisk fråga och därmed styrelsens ansvar.
Det är därför enligt inspektionen en anmärkningsvärt stor del (ungefär en
tredjedel) av de mindre institutens styrelser och revisorer som inte infor-
merats om behovet av anpassning inför omställningen till år 2000. Detta
trots att Finansinspektionen i allmänna råd påtalat styrelsens ansvar att
senast 31 januari 1999 rapportera utvecklingen av anpassningsarbetet till
inspektionen. Finansinspektionen anser därför att dessa institut bör ha
analyserat och dokumenterat anpassningsbehoven fullt ut till den
31 december 1998.
Finansinspektionens riskbedömning
Finansinspektionen gör bedömningen att det främst är i hanteringen av
olika skuldkontrakt som riskerna för allvarliga störningar kan uppstå på
de finansiella marknaderna. Ett driftsstopp i ett instituts in- och utlå-
ningsverksamhet eller betalningsförmedling får snabbt stora effekter för
kunderna och drabbar den del av det finansiella systemet där störst
skyddsintresse föreligger. Därmed kan allvarliga störningar snabbt upp-
stå som förstärks av reaktioner på de internationella kapitalmarknaderna
och ett sviktande förtroende. På samma sätt har masshanteringen av för-
säkringskontrakt i försäkringsinstitut stor ekonomisk betydelse för kun-
derna och driftsstömingar kan snabbt orsaka allvarliga störningar.
För att motverka dessa störningar kan beredskapsplaner upprättas för
varje institut. Bland de prioriterade instituten har mycket genomförts se-
dan den förra rapporten men bland övriga institut finns exempel på in-
stitut som inte kommit så långt. Inspektionen understryker emellertid att
dessa institut svarar för en mycket liten marknadsdel.
Nästintill samtliga institut bedömer att resurstillgången är tillräcklig
för att kunna avsluta anpassningarna enligt plan. Finansinspektionen me-
nar emellertid att frågan om resurstillgång i dagsläget är oklar, bl.a. på
grund av osäkerheten i hur resurskrävande testverksamheten kommer att
vara. Finansinspektionen kan därför inte utesluta att de prioriterade in-
stituten kommer att få problem i vissa system.
Inspektionen anser vidare att det är anmärkningsvärt att instituten inte i
större omfattning börjat analysera motparter (kunder, leverantörer etc.)
Skr. 1998/99:40
31
vad gäller risker för störningar i samband med övergången till år 2000. Skr. 1998/99:40
Inspektionen menar att alla institut bör genomföra en sådan analys och
vidta eventuella åtgärder.
Finansinspektionens undersökning visar också att instituten själva ser
störningar i andra samhällsfunktioner som det största hotet för en allvar-
lig störning i det finansiella systemet. Främst gäller det risken för pro-
blem i elförsörjning och telekommunikation.
Åtgärder
För att lindra effekten av eventuellt uppkomna störningar föreslår Finans-
inspektionen att instituten kan vidta olika åtgärder, t.ex. att förskjuta be-
talningsflöden, förbereda olika reservsystem eller alternativ i form av
manuella rutiner. Kollektiva beredskapsåtgärder på samhällsnivå kan
också planeras enligt inspektionen. Särskilt framhålls vikten av att över-
väga Riksbankens roll att tillhandahålla likviditet.
Finansinspektionen själv kan ytterst överväga om rätten att bedriva
verksamhet har förverkats i det fall ett institut inte följer de allmänna
råden, t.ex. vad gäller anpassning till år 2000-problematiken.
Finansinspektionens fortsatta arbete
Under hösten planerar Finansinspektionen en mängd aktiviteter för att
fortsätta bevaka anpassningen av informationssystemen inför år 2000.
Utöver att producera de halvårsvisa rapporterna till regeringen kommer
inspektionen bl.a. att
- genomföra platsundersökningar i de prioriterade finansiella instituten
för att följa anpassningsarbetet,
- följa upp övriga institut som bedöms ha svårigheter med anpassning
till år 2000,
- kontrollera att instituten avslutat tester av anpassning, inklusive ex-
terna kopplingar, i god tid före utgången av år 1999,
- i särskild ordning följa upp motpartsrisker (kunder, leverantörer etc.)
bland de prioriterade instituten,'
- följa upp institutens beredskap för en eventuell krishantering och
- utvärdera testverksamhet och beredskapsplanering genom inspektio-
nens förordnade revisorer i de prioriterade instituten.
Utifrån yttranden från institutens styrelser, i enlighet med inspektio-
nens allmänna råd, kommer eventuellt ytterligare åtgärder att övervägas.
Regeringens bedömning: Dricksvattenproduktionen är helt beroende
av tillgång till elektricitet. Flera av de mindre vattenverken fjärröver-
vakas och drivs via telekabel varför fungerande telekommunikationer
är nödvändigt. Det har hitintills inte framkommit några direkta pro-
blem - utöver ovanstående - som skulle kunna innebära ytterligare
32
risker för vattenförsörjningen.Det bör dock understryckas att det sak-
nas möjligheter att med sanktioner påverka kommunernas arbete med
vattenförsörjningen.
Skr. 1998/99:40
Risker - beroenden av andra aktörer
Dricksvattenproduktionen är helt beroende av tillgång till elektricitet.
Flera av de mindre vattenverken ljärrövervakas och drivs via telekabel
varför fungerande telekommunikationer är nödvändigt. De stora vatten-
verken i Sverige, främst ytvattenverk, är beroende av processkemikalier
för sin dricksvattenproduktion. Produktionen av kemikalierna kan vara
IT-beroende. I tidigare undersökningar har det visat sig att vattenverkens
kemikalielager varierar avsevärt. Inför perioden närmast efter 2000-skif-
tet är det därför viktigt att verken ser över sina lagervolymer.
Storstädernas vattenverk har påbörjat arbetet för att säkerställa dricks-
vattenproduktionen och distributionen inför omställningen till år 2000,
t.ex. genom att genomföra tester av utrustning, verka för att kunna köra
vattenverk manuellt, ökad lagring av processkemikalier m.m.
De reservförfaranden som behövs är i huvudsak reservelektricitet
(dieselverk), utrustning för nödvattenförsörjning och möjlighet till manu-
ell drift av vattenverk. Dessutom skall det finnas informationsberedskap,
krisberedskap och rutiner för att säkra nyckelpersonal, dvs. beredskap på
arbetsplats eller i hemmet under nyårsnatten 1999/2000 och vid andra
kritiska tidpunkter.
De rapporter m.m. som Livsmedelsverket tidigare tagit fram utgör en
del av underlaget för kommunernas år 2000-arbete vad gäller reservför-
farande.
Åtgärder
Livsmedelsverket beslutade i juni 1998 att sända ut en skrivelse till
samtliga kommunstyrelser i landet där verket påtalade vikten av att upp-
märksamma problemet och påbörja år 2000-arbetet inom dricksvatten-
området. Livsmedelsverket har därefter publicerat och distribuerat två
nyhetsbrev med information inför år 2000-arbetet till kommunerna.
Dessutom har verket genomfört en enkät till samtliga kommunstyrelser
med frågor rörande den kommunala dricksvattenförsörjningens problem
inför år 2000-övergången. Resultatet av enkäten kommer att utgöra grund
för verkets fortsatta arbete inför år 2000-skiftet. Vatten- och avlopp-
sverksföreningens avsikt är att fortlöpande förmedla erfarenheter från år
2000-arbetet mellan sina medlemmar.
Livsmedelsverket har ingen möjlighet att med sanktioner påverka
kommunernas arbete inom området dricksvatten. Kommunernas skyl-
dighet att tillgodose anläggningarnas säkerhet och underhåll och att dessa
fyller sitt ändamål regleras i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och
avloppsanläggningar.
2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 40
Skr. 1998/99:40
Regeringens bedömning: Naturvårdsverket bör inom ramen för sitt
övergripande tillsynsansvar informera och driva på länsstyrelser,
kommuner, företag och andra verksamheter så att miljö- och hälso-
skadliga utsläpp undviks i samband med driftsstömingar i olika an-
läggningar vid 2000-årsskiftet.
Omställningen till år 2000 förväntas inte innebära något hot mot re-
aktorsäkerheten i kämkraftsverken och åtgärder vidtas för att mini-
mera risken för driftstörningar.
Statens naturvårdsverk och Kemikalieinspektionen
Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har inga verksamhetskri-
tiska informationssystem. Bedömningen är att problemen inför 2000-års-
skiftet är små och att anpassningsarbetet är klart senast den 1 juli 1999.
Risken för eventuella driftstörningar inom industrin och andra verk-
samheter med utsläpp som kan skada hälsa och miljö som följd kan inte
uteslutas. Naturvårdsverket bör därför inom ramen för sitt övergripande
tillsynsansvar informera och driva på länsstyrelser, kommuner, företag
och andra verksamheter så att miljö- och hälsoskadliga utsläpp undviks i
samband med eventuella driftsstömingar i olika anläggningar vid 2000-
årsskiftet.
Statens strålskyddsinstitut
Statens strålskyddsinstitut (SSI) har ett datorsystem för beslutsstöd i
händelse av en kärnteknisk olycka. Systemet har analyserats med avse-
ende på 2000-problematiken och inga problem har påträffats. Inga inbäd-
dade system av kritisk betydelse för SSI:s verksamhet har kunnat identi-
fieras.
Statens kärnkraftinspektion
Med anledning av regeringens uppdrag i regleringsbrevet för år 1998
redovisade Statens kämkraftinspektion (SKI) den 1 april 1998 resultatet
av den översyn som gjorts av myndighetens datorsystem inför omställ-
ningen till år 2000. SKI angav då att analysen av de egna datorsystemen
inte påvisat något som skulle kunna medföra att verksamheten skulle
kunna komma att störas på grund av år 2000-problemet. SKI redovisade
också med anledning av sitt tillsynsansvar för kärnsäkerheten vilka åt-
gärder som vidtagits gentemot tillståndshavama av kärntekniska anlägg-
ningar.
Regeringen beslutade därefter den 25 juni 1998 om uppdrag åt SKI att
inom sitt ansvarsområde bl.a. noggrant följa anpassningsarbetet, analy-
sera och bedöma eventuella risker för allvarliga störningar samt överväga
34
åtgärder för att säkerställa kärnsäkerheten i samband med omställningen Skr. 1998/99:40
inför år 2000. SKI har den 29 september 1998 redovisat läget vad gäller
risker och behov av åtgärder vid kärnkraftverken i samband med om-
ställningen till år 2000.
Som underlag för sina bedömningar har SKI använt de rapporter som
kraftbolagen ingivit till SKI under augusti och september 1998 och de
möten SKI hållit med samtliga kraftbolag under samma tidsperiod. SKI
har också gått igenom tidigare insänt material.
SKI:s samlade bedömning är:
- Att det inte förväntas att omställningen till år 2000 skall innebära ett
hot mot reaktorsäkerheten.
SKI anger att de svenska kärnkraftverken i sina ursprungsleveranser
var helt utan datorer i system av betydelse för säkerhet och drift. De för-
ändringar som därefter skett är väldokumenterade vilket ger goda förut-
sättningar att spåra de eventuella problem som kan finnas. SKI anser att
kraftbolagen hanterar de identifierade problemområdena på ett sätt som
bedöms leda till att system av betydelse för reaktorsäkerheten kan klassas
som år 2000-säkra.
- Att åtgärder vidtas för att minimera risken för driftstörningar.
SKI säger också att kraftbolagen ger system av betydelse för drifttill-
gängligheten hög prioritet. Detta görs för att kraftbolagen vill minska
risken för störningar som kan leda till behov av säkerhetssystemen. Detta
leder även till en minskad risk för bortfall av den produktionskapacitet
som kärnkraftverken utgör.
- Att arbetet hos tillståndshavama bedrivs seriöst, välorganiserat och
med en god struktur i arbetsmetodiken.
SKI anser att arbetet bedrivs som väldefinierade projekt vilka rapporte-
ras direkt till respektive bolags VD. Vidare har kraftbolagen för projek-
ten tagit fram projekthandböcker med tillhörande instruktioner för hur de
olika momenten i arbetet skall genomföras och dokumenteras. Olika in-
ternationella rekommendationer har inarbetats i dessa rutiner. Identifie-
ringsarbetet har skett genom att olika kompletterande metoder använts
för att säkerställa att alla objekt av intresse identifieras. Om analysen
visar att korrigerande åtgärder behövs utförs dessa enligt de väl inarbe-
tade rutiner som gäller för anläggningsändringar, vilket enligt SKI bör
leda till god kvalitet på de vidtagna åtgärderna.
- Att arbetet bedrivs med god framförhållning vilket ger marginaler för
att hantera oväntade problem.
SKI anser att arbetet bedrivs med tidplaner som ger goda marginaler
för nytillkomna problem. Enligt SKI:s bedömning kommer analys och
genomförande av korrigerande åtgärder på system som är viktiga för re-
aktorsäkerheten att till stor del vara genomförda före utgången av år
1998. Detta gäller även i stor utsträckning för system som är viktiga för
upprätthållande av drifttillgängligheten.
- Att åtgärder vidtas för att minimera risken att yttre störningar påverkar
reaktorsäkerheten eller drifttillgängligheten.
Som en del i arbetet inom projekten hos kraftbolagen genomförs även
scenarioutredningar om vilka yttre störningar som kan inträffa samt vilka
planeringar och konsekvensbegränsande åtgärder som behöver genomfö-
35
ras för att minimera inverkan på det egna verket. SKI anför att ombygg- Skr. 1998/99:40
nader vid flera av verken under de senaste åren har förbättrat möjligheten
att behålla reaktorn i så kallad husturbindrift vid bortfall av det yttre el-
kraftnätet, vilket förbättrar möjligheten att snabbt koppla tillbaka reak-
torn till yttre elnät när detta har återupprättats.
- Att för närvarande inga ytterligare förelägganden mot tillstånds-
havama behövs utan att arbetet kan bedrivas enligt uppgjorda planer.
SKI:s bedömning är för närvarande, baserad på inlämnade rapporter
och de muntliga föredragningar som skett, att kraftbolagen hanterar år
2000-problemet på ett sådant sätt att SKI inte skall behöva ställa ytterli-
gare krav på redovisning eller vidtagande av åtgärder. SKI kommer dock
att noga följa det fortsatta arbetet vid kraftbolagen och kommer att, om så
befinnes nödvändigt, besluta om ytterligare förelägganden.
SKI. s fortsatta arbete och planerade insatser
SKI hanterar arbetet med år 2000-problemet på samma sätt som andra
tillsynsfrågor avseende reaktorsäkerhet hanteras. SKI har under år 1997
diskuterat frågan med de olika kraftbolagen vid de ledningsmöten som
regelbundet hålles med respektive kraftbolag. I samband med insamlan-
det av underlag för rapporten till regeringen diskuterades problemområ-
det och de fortsatta aktiviteterna med varje kraftbolag.
SKI:s fortsatta arbete är att under november och december 1998 företa
inspektioner hos de olika tillståndshavama för att på plats gå igenom
dokumentationen av de olika projekten. Detta görs för att ge SKI ett
underlag för bedömning av om arbetet i projekten bedrivs med god kva-
litet. I regeringsbeslutet av den 25 juni 1998 anges att SKI skall rappor-
tera till regeringen vid två ytterligare tillfallen. Mot bakgrund av detta har
SKI begärt att tillståndshavama skall tillställa SKI rapporter i sådan ord-
ning att SKI kan bedöma deras arbete. Dessa bedömningar kommer se-
dan att ligga till grund för den rapportering SKI tillställer regeringen
samt för eventuellt beslut om ytterligare förelägganden och slutligen för
SKI:s planering av tillsynsinsatser.
Internationellt arbete
Då frågan om omställningen inför år 2000 är av global betydelse har ett
internationellt informationsutbyte startats. OECD/NEA har inventerat
arbetsläget inom sina medlemsländer samt skapat ett nätverk med en ko-
ordinator i varje medlemsland. Genom det nätverket utbyts information
om upptäckta viktigare förhållanden som kan vara av intresse för andra
länder. Inom IAEA har det bestämts att ett motsvarande nätverk som
täcker även de länder som inte ingår i OECD skall upprättas. Ett samar-
bete sker mellan OECD/NEA och IAEA så att det inte blir ett dubbelar-
bete. Som ett led i informationsutbytet kommer det att genomföras en
gemensam internationell workshop om år 2000-problemet under februari
1999.
36
SKI har vidare i sitt kämsäkerhetssamarbete med i första hand Litauen Skr. 1998/99:40
initierat en dialog om problematiken. Regeringens ambition är att detta
skall resultera i reella samarbetsprojekt under år 1999.
Regeringens bedömning: Mot bakgrund av hälso- och sjukvårdens
stora betydelse i samhället och att patientsäkerheten inte far äventyras
är det ytterst angeläget att viktiga system inom sektorn anpassas till
skiftet till år 2000. Det operativa ansvaret for anpassningsarbetet och
2000-säkringen inom hälso- och sjukvården åvilar sjukvårdshuvud-
männen, dvs. landsting och kommuner respektive privata vårdgivare. I
nuläget finns det inte något som talar för att allvarligare störningar
kommer att inträffa inom hälso- och sjukvården i och med skiftet till
år 2000. Det kan dock inte uteslutas att delar av verksamheten kan fa
störningar.
Regeringen ser positivt på Socialstyrelsens avsikt att under hösten
1998 göra en särskild uppföljning för att närmare utröna vilka pro-
blem och risker som kan uppstå och hur dessa kan påverka patient-
säkerheten.
Tempot i anpassningsarbetet behöver höjas hos vissa sjukvårds-
huvudmän for att säkra att nödvändiga anpassningar av systemen hin-
ner genomföras.
Eftersom alla risker för till störningar inte kan förutses är det dess-
utom viktigt att sjukvårdshuvudmännen ser över sin beredskapsorga-
nisation och testar reservrutinerna för att på så sätt minska följderna
av eventuella störningar.
Riskerna för störningar i hälso- och sjukvården är mycket beroende
av anpassningen inom övriga samhällssektorer som t.ex. i system för
el, värme, vatten och avlopp samt telekommunikationer och andra
kommunikationer. Ansvaret för anpassningen av systemen inom dessa
sektorer åligger ofta kommunala och privata bolag. Det är av största
vikt att samtliga kommuner samt eventuella entreprenörer inser bety-
delsen av anpassningsarbetet.
Socialstyrelsens hittillsvarande arbete i 2000-frågan
Socialstyrelsen är den centrala tillsynsmyndigheten inom området hälso-
och sjukvård och har fått regeringens uppdrag att följa anpassningsarbe-
tet inom hälso- och sjukvården samt analysera och bedöma eventuella
risker för allvarliga störningar i samhällsfunktionen i samband med skif-
tet till år 2000.
Socialstyrelsen är inte operativt ansvarig för anpassningsarbetet och
2000-säkringen inom hälso- och sjukvården. Den uppgiften åvilar re-
spektive huvudman, dvs. landsting, kommuner och privata vårdgivare.
Det är också hos dessa huvudmän som den primära bedömningen av ris-
37
3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 40
ker för störningar och behovet av åtgärder måste ske. Socialstyrelsens Skr. 1998/99:40
uppgift har varit att följa arbetet samt att göra övergripande bedömningar
om anpassningsläget, eventuella risker för störningar inom hälso- och
sjukvården och behovet av beredskapsåtgärder. Utgångspunkten för
Socialstyrelsens arbete är att eventuella risker inte får äventyra patient-
säkerheten och att beredskap skall finnas hos huvudmännen för att ut-
nyttja reservrutiner. Socialstyrelsen har den 1 oktober 1998 inkommit
med en redovisning av uppdraget till regeringen.
Socialstyrelsen har hittills huvudsakligen följt anpassningsarbetet inom
hälso- och sjukvården genom Landstingsförbundets och Svenska kom-
munförbundets enkäter till landstingen och kommunerna under våren
1998. Socialstyrelsen och Landstingsförbundet har dessutom i september
1998 gemensamt gått ut med en enkät till landstingen samt universitets-
och regionsjukhusen. Socialstyrelsen har även i samband med olika till-
synsaktiviteter inhämtat information om hur anpassningsarbetet fortskri-
der. Vidare har Socialstyrelsen informerat tillverkare och leverantörer
m.fl. vad avser problemen i de allmäntekniska och medicintekniska pro-
dukterna. När det gäller anpassningsläget inom den privata sjukvården
har Socialstyrelsen haft underhandskontakter med en del privata vårdgi-
vare.
Aktuellt läge i anpassningsarbetet och bedömning av risker för störningar
Socialstyrelsens bedömning är att anpassningsarbetet inom olika delar av
landstingens hälso- och sjukvård är i full gång men att det för de flesta
landsting återstår mycket arbete innan anpassningen är klar. I anpass-
ningsarbetet prioriterar landstingen främst system som är nära förknip-
pade med patientsäkerheten eller av andra skäl anses särskilt viktiga för
hälso- och sjukvårdens funktion. Exempel på sådana system är system i
medicinsk utrustning, patientjoumalsystem, system för interna kommu-
nikationer eller försörjningssystem av olika slag.
När det gäller risken för verksamhetsstömingar som medför sämre
vård och service till patienterna gör 7 av 24 landsting (motsvarande) och
2 av 9 universitets- och regionsjukhus bedömningen att risken är ganska
stor för sådana störningar. Vidare bedömer 8 landsting att de inte helt
kommer att klara 2000-skiftet utan problem i hälso- och sjukvården.
Ytterligare 2 landsting anger att deras kartläggning ännu inte är klar och
har därför svårt att bedöma om problem kan komma att uppstå. Socialsty-
relsen ser det som angeläget att göra en särskild uppföljning för att när-
mare utröna vilka problem och risker som dessa huvudmän syftar på och
hur riskerna kan påverka patientsäkerheten. En sådan uppföljning plane-
ras under hösten 1998. Enligt landstingens nuvarande bedömning kan de
problem som kan komma att uppstå i samband med 2000-skiftet leda till
sämre kvalitet, sämre tillgänglighet, sämre service och högre kostnader.
När det gäller huruvida prioriteringar diskuterats eller fastställts inom
hälso- och sjukvården för att åtgärda år 2000-problemen anger 12 lands-
ting att sådana diskussioner pågår och 2 landsting att riktlinjer redan fast-
38
ställts. Något mer än hälften av landstingen uppger sig ha börjat med en Skr. 1998/99:40
beredskapsplanering inriktad på 2000-skiftet.
Socialstyrelsen gör bedömningen att det är viktigt att huvudmännen
utöver de direkta anpassningsåtgärdema även ser över sina beredskaps-
och reservrutiner samt testar sin beredskap för det fall icke önskvärda
händelser, trots vidtagna anpassningsåtgärder, skulle inträffa vid över-
gången till år 2000. I beredskapsplaneringen bör också ingå att se över
bemanningsbehovet inför skiftet till år 2000 och försörjningen med vik-
tiga produkter.
Enligt Socialstyrelsen finns det fortfarande behov av stora insatser när
det gäller åtgärder för anpassning av medicintekniska produkter, inte
minst för att dessa produkter ofta innehåller s.k. inbäddade system. Svå-
righeter har förelegat att fa fram dokumentation och garantier för 2000-
säkringen från en del tillverkare av medicintekniska produkter. Det är
därför viktigt att den personal som upphandlar sådana produkter ställer
krav på leverantörerna att dessa deklarerar produkternas anpassning till
2000-skiftet.
När det gäller anpassningsarbetet inom den kommunala hälso- och
sjukvården gör Socialstyrelsen bedömningen att detta är i full gång. I
Svenska kommunförbundets enkät särredovisas emellertid inte förhållan-
dena inom den kommunala hälso- och sjukvården. Svenska kommunför-
bundet avser emellertid att följa upp med en ny enkät till kommunerna
under senare delen av hösten 1998. Socialstyrelsen har i denna enkätom-
gång möjlighet att få in frågor som mer specifikt kan belysa läget inom
den kommunala hälso- och sjukvården.
Riskerna för störningar i hälso- och sjukvården, både den offentliga
och den privata, är synnerligen beroende av anpassningen inom vissa
infrastrukturella samhällssektorer som t.ex. i system för el, värme, vatten
och avlopp samt telekommunikationer och andra kommunikationer.
Ansvariga för anpassningen av dessa system är ofta kommunala och pri-
vata bolag. För att hälsoskyddet skall fungera på ett tillfredsställande sätt
krävs också att kommunerna lyckas i sitt anpassningsarbete inte minst
när det gäller vatten och avlopp samt sophämtning. Kommunerna måste
försäkra sig om att eventuella entreprenörer inom dessa eller andra områ-
den 2000-säkrar sin verksamhet.
De kontakter Socialstyrelsen haft med en del privata vårdgivare visar
att anpassningsarbete pågår även inom det privata vårdområdet. De pri-
vata vårdgivarna är många och relativt svåra att nå då det inte finns en
enhetlig organisation att vända sig till. IT-beroendet hos privata vårdgi-
vare varierar också mycket. Socialstyrelsen har ändå för avsikt att göra
en enkät till ett urval av privata vårdgivare, och då i första hand till vård-
givare med mer omfattande verksamhet, för att fa bättre kunskap om det
aktuella läget i anpassningsarbetet. Socialstyrelsen återkommer till denna
fråga i nästa rapportering.
39
Socialstyrelsens sammanfattande bedömning Skr. 1998/99:40
Med den information som Socialstyrelsen för närvarande har (och som i
stor utsträckning grundar sig på sjukvårdshuvudmännens egna bedöm-
ningar) gör styrelsen bedömningen att det i nuläget inte finns något som
talar för att allvarligare störningar kommer att inträffa inom hälso- och
sjukvården i och med skiftet till år 2000, även om det inte kan uteslutas
att vissa delar av verksamheten kan fa störningar. För att allvarliga stör-
ningar skall undvikas krävs dock att det pågående anpassningsarbetet
både hos sjukvårdshuvudmännen själva och inom de övriga samhälls-
sektorerna som hälso- och sjukvården är beroende av är framgångsrikt.
Samtidigt behöver tempot i anpassningsarbetet troligen höjas hos vissa
huvudmän för att de nödvändiga anpassningarna skall hinnas med i tid.
Eftersom alla möjligheter till störningar inte kan förutses är det också
viktigt att sjukvårdshuvudmännen ser över sin beredskapsorganisation
och testar reservrutinerna för att på så sätt minska följderna av stör-
ningar.
Socialstyrelsens handlingsplan för det fortsatta 2000-arbetet
Socialstyrelsen avser att under år 1999 fortsätta att samarbeta med
Landstingsförbundet när det gäller enkäter till landstingen för att följa
upp läget i anpassningsarbetet inom landstingens hälso- och sjukvård.
Socialstyrelsen planerar under år 1999 även en särskild enkät till ett urval
vårdgivare i den privata hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen kommer
också under år 1999 att följa upp arbetet med 2000-säkring i hälso- och
sjukvården genom de tillsynsbesök och inspektioner som styrelsens till-
synsorganisation genomför.
När det gäller anpassningsläget i kommunerna kommer Svenska kom-
munförbundet under hösten 1998 att gå ut med en ny enkät till kommu-
nerna. Socialstyrelsen kommer att få möjlighet att komplettera denna
enkät med vissa frågor som rör den kommunala hälso- och sjukvården
samt hälsoskyddet. Socialstyrelsen har också för avsikt att gå ut med se-
parat information till utvalda grupper angående bl.a. hälsoskyddet.
Socialstyrelsen kommer utifrån några riskscenarier att göra kon-
sekvensanalyser inom några viktiga delar av hälso- och sjukvården. Syf-
tet är att särskilt uppmärksamma huvudmännens behov av beredskap
med reservrutiner inom viktiga områden i hälso- och sjukvården samt att
se i vad mån åtgärder inom den normala beredskapsplaneringen kan ut-
nyttjas även inför 2000-skiftet. Socialstyrelsen planerar även att under år
1999 genomföra en beredskapsövning med sin ledningsorganisation för
att förbereda 2000-skiftet.
Regeringens bedömning: Rikspolisstyrelsen har gett uppgiften hög
prioritet. Den modell med olika scenarier som styrelsen utvecklar är
väl ägnad att skapa bästa möjliga underlag för bedömning av riskerna
40
inom området allmän ordning och säkerhet. Polisväsendets grundläg-
gande betydelse i samhället gör att regeringen mycket noggrant kom-
mer att följa upp resultaten av det arbete RPS bedriver och vidta de
åtgärder som är nödvändiga. Det är emellertid för tidigt att nu dra
några slutgiltiga slutsatser om vilka åtgärder som måste vidtas för att
stärka polisens förmåga att upprätthålla allmän ordning och säkerhet
vid störningar i viktiga samhällsfunktioner i anslutning till omställ-
ningen inför år 2000.
Uppdraget
Regeringen uppdrog i ett beslut den 25 juni 1998 åt Rikspolisstyrelsen
(RPS) att göra en övergripande bedömning av konsekvenserna inom om-
rådet allmän ordning och säkerhet av allvarliga störningar i viktiga sam-
hällsfunktioner, såsom kommunikationer, vatten- och elförsörjning, i
samband med omställningen till år 2000. Underlag för RPS bedömningar
skall lämnas av Statskontoret och av Överstyrelsen för civil beredskap.
RPS lämnade en första redovisning av uppdraget den 1 oktober 1998.
Ytterligare redovisningar skall lämnas den 1 mars 1999 och den
1 oktober 1999.
Beredskap inom polisväsendet
RPS är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn
över detta. Styrelsens befogenheter att leda polisverksamhet koncentreras
till situationer där det krävs en central överblick och samordning eller ett
internationellt kontaktnät för att nå framgång i polisarbetet. Styrelsen
svarar för bland annat utveckling, drift och förvaltning av de i vissa fall
mycket stora centrala IT-system som används inom polisväsendet. Inom
den lokala polisorganisationen, som består av 21 polismyndigheter, an-
svarar respektive polismyndighet för de övriga tekniska stöd som är be-
roende av anpassningar inför omställningen till år 2000.
Den osäkerhet som råder om övergången till år 2000 komplicerar be-
dömningen av de konsekvenser eventuella störningar i IT-systemen kan
fa för området allmän ordning och säkerhet. RPS har därför uppdragit åt
Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utarbeta ett antal tänkbara sam-
hällsscenarier som åskådliggör effekter av allvarliga störningar i viktiga
kommunikations-, försörjnings- och betalningssystem. Vidare kommer
Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) att i samverkan med FOA utar-
beta ett scenario som skall åskådliggöra psykologiska reaktioner bland
allmänheten vid allvarliga störningar.
Resultaten från de scenarion som tas fram kommer att presenteras för
polismyndigheterna, som skall bedöma vilka konsekvenser de kan få för
området allmän ordning och säkerhet. Myndigheterna skall dessutom
bedöma vilka svagheter som kan finnas i den egna organisationen samt
föreslå åtgärder för att minimera risker och förbättra krishanteringsför-
mågan.
Skr. 1998/99:40
41
Med hjälp av scenariomodellen kommer RPS den 1 mars 1999 att Skr. 1998/99:40
kunna redovisa en första riskbedömning och beskrivning av konsekven-
serna för området allmän ordning och säkerhet. En andra bedömning
kommer att redovisas den 1 oktober 1999. I avvaktan på dessa har RPS
redovisat några generella riskbedömningar.
Risker för polisverksamheten
Polisverksamheten är beroende av ett flertal grundläggande infrastruktur-
system som står utanför polisens egen kontroll. En kontinuerlig tillförsel
av elkraft är av synnerlig vikt för polisverksamheten. Endast för vissa
begränsade verksamheter finns reservkraftsresurser tillgängliga. Tele-
kommunikationer är av helt avgörande betydelse för polisverksamheten.
Till viss del kan inskränkningar i teletrafiken ersättas med andra kom-
munikationssätt, främst radio. Radiosystemen är dock till stor del bero-
ende av att de markbundna telekommunikationerna fungerar. Vidare är
polisverksamheten starkt beroende av att det kollektiva persontrafiksys-
temet fungerar. Samma sak gäller för vatten- och avloppssystem, där po-
lisens verksamhet är sårbar på samma sätt som samhället i övrigt.
De risker som finns i de viktiga infrastruktursystemen påverkar sam-
hället i sin helhet och de har alla stora konsekvenser för området allmän
ordning och säkerhet. Oavsett vilken omfattning eventuella störningar
inom dessa system far kommer konsekvenserna inom området allmän
ordning och säkerhet att bli betydande. Även mindre problem kan upple-
vas som oproportionerligt stora i en påfrestande situation och måste där-
för ges hög prioritet.
Det är ännu för tidigt att ange vilka åtgärder som måste vidtas för att
stärka polisens förmåga att upprätthålla allmän ordning och säkerhet vid
allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Rikspolisstyrelsens
fortsatta arbete med regeringsuppdraget avser att ge svar på detta.
Regeringens bedömning: Av Statens räddningsverks redovisning
beträffande den kommunala räddningstjänsten framgår att anpass-
ningsläget inför år 2000 varierar över landet. Räddningsverket avser
att inom ramen för sin tillsynsverksamhet, med stöd av länsstyrel-
serna, följa upp räddningstjänstens anpassningsarbete. Det är därför
för tidigt att nu dra några säkra slutsatser om räddningstjänstens för-
måga i anslutning till omställningen inför år 2000.
Skälen för regeringens bedömning: Räddningstjänst definieras i 2 §
första och andra styckena räddningstjänstlagen (1986:1102):
”Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten
eller kommunerna skall svara för vid olyckshändelser och överhäng-
ande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på
människor eller egendom eller i miljön. Till räddningstjänst hänförs
också räddningsinsatser som görs enligt 25-27 a §§ utan att det har in-
42
träffat någon olyckshändelse eller föreligger överhängande fara för en Skr. 1998/99:40
olyckshändelse.
Ansvarsfördelningen för räddningstjänst är enligt lagen att varje kom-
mun skall svara för räddningstjänsten inom kommunen med undantag för
de som omfattas av statliga räddningstjänsten. Polisen svarar för fjäll-
räddningstjänsten och efterforskning av försvunna personer i andra fall.
Vid flyghaverier svarar Luftfartsverket för räddningstjänsten. Sjöfarts-
verket svarar för efterforskning av och räddning av människor, som är
eller kan befaras vara i sjönöd, och för sjuktransporter från fartyg. Kust-
bevakningen svarar för räddningstjänsten när olja eller andra skadliga
ämnen kommit ut i havet och Vänern, Vättern samt Mälaren. Rädd-
ningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anlägg-
ning svarar respektive länsstyrelse för.
Tillsyn över efterlevnaden av räddningstjänsten inom respektive kom-
mun svarar en kommunal nämnd för, inom länet av länsstyrelsen och
centralt av Statens räddningsverk.
Det åligger kommuner och de statliga myndigheter som ansvarar för
räddningstjänsten att se till att det finns anordningar för alarmering av
räddningstjänstorganen. Staten har slutit avtal med SOS Alarm AB om
SOS-tjänsten. Statens räddningsverk har tillsynsansvaret för avtalet mel-
lan staten och SOS Alarm AB.
Räddningstjänsten är utformad för att kunna fungera i svåra situatio-
ner. Detta innebär att den är utrustad så att den självständigt kan utföra
sina uppdrag. Förutsättningarna för räddningstjänsten är dock beroende
av ett antal system som måste klara omställningen till år 2000. En förut-
sättning för att räddningstjänsten skall kunna larmas är att SOS-tjänsten
fungerar även vid en större belastning. SOS Alarm AB:s bedömning i
dag är att omställningen till år 2000 inte skall orsaka driftsstömingar i
larmfunktionen.
Räddningstjänstens uthållighet är beroende av att vatten- och elförsörj-
ning fungerar tillfredsställande. Vattenförsörjningen är ett kommunalt
ansvar och det ligger således på respektive kommun att ta ansvar för
detta anpassningsarbete. För elförsörjningen finns både ett ansvar hos
den lokala eldistributören och hos det centrala organet Svenska kraftnät.
En ytterligare förutsättning för en väl fungerande räddningstjänst är att
telekommunikationerna fungerar. Vid behov kan räddningstjänsten klara
vattenförsörjningen i viss mån genom att hämta vatten från ytvattentäkter
och elförsörjningen kan ske med stöd av motordrivna reservaggregat.
Statens räddningsverk har lämnat en första redovisning med bedöm-
ning av risker och övervägda behov av åtgärder inför omställningen till
år 2000. Räddningsverket har hos samtliga kommuner påpekat vikten av
att anpassningsarbete sker och lämnat förslag till vad detta arbete bör
omfatta ur ett räddningstjänstperspektiv. Anpassningsläget i den kom-
munala räddningstjänsten varierar över landet.
SOS Alarm AB inventerar möjliga felkällor och går igenom hårdvara,
operativsystem och applikationer.
Det fortsatta arbetet med år 2000 problem kommer att ge en bättre bild
av vilka åtgärder olika aktörer förbereder. Arbetet kommer också att ge
underlag för eventuella åtgärder som skall vidtas.
43
Anpassningsarbetet för den kommunala räddningstjänsten omfattar be- Skr. 1998/99:40
dömning av riskerna, analys, prioritering och anpassningsåtgärder för att
säkerställa räddningstjänstens förmåga. Räddningsverket planerar inom
ramen för sin tillsynsverksamhet att med stöd av länsstyrelserna följa upp
räddningstjänstens anpassningsarbete. Detta planeras ske vid fyra tillfal-
len under år 1998 och år 1999.
Regeringen anser det angeläget att det påbörjade anpassningsarbetet får
heltäckande spridning över landet och att eventuella behov av åtgärder
genomförs i god tid så att räddningstjänsten kommer att fungera utan år
2000-problem.
Regeringens bedömning: Det är tillfredsställande att anpassnings-
arbetet nu har högsta prioritet inom Försvarsmakten. Ett viktigt mål
för Försvarsmakten måste vara att helt eliminera allvarliga konse-
kvenser för allmänheten. Från försvarssynpunkt är det av stor bety-
delse att krigsdugligheten och beredskapen inte påverkas negativt. De
redovisningar som Försvarsmakten hittills lämnat avseende anpass-
ningsarbetet visar att det finns goda förutsättningar för att dessa mål-
sättningar kan uppfyllas på ett ändamålsenligt sätt.
Skälen för regeringens bedömning: Försvarsmakten är den myndig-
het inom Försvarsdepartementets ansvarsområde som till följd av såväl
storlek som verksamhetens innehåll står inför det i särklass största an-
passningsarbetet inför år 2000. Med anledning härav har regeringen och
Försvarsdepartementet parallellt med de generella kraven på återrappor-
tering anmodat Försvarsmakten att lämna fördjupade redovisningar avse-
ende anpassningsarbetet. Försvarsmakten har dessutom anmodats att re-
dovisa eventuella konsekvenser för allmänheten och för försvarsförmå-
gan i händelse av utebliven anpassning.
Av de redovisningar som hittills lämnats av Försvarsmakten har fram-
kommit att områden som potentiellt skulle kunna medföra konsekvenser
för allmänheten i händelse av en utebliven anpassning i första hand berör
flyg-, sjö- och trafiksäkerheten samt vapenområdet. Försvarsmakten har
dock i hittills genomfört arbete bedömt att några sådana risker inte före-
ligger. Försvarsmakten bedömer att några sådana risker inte heller kom-
mer att föreligga före eller efter årsskiftet 1999/2000.
Beträffande det nu pågående anpassningsarbetet kan framhållas att
Försvarsmakten tecknat avtal med Försvarets materielverk för att kunna
inventera, prioritera och åtgärda de berörda systemen. Direktiv för 2000-
säkring har utarbetats, vilka bl.a. innehåller ansvars- och rollfördelning
samt riktlinjer och stöd för det arbete som skall genomföras vid Försvars-
maktens olika organisationsenheter.
Försvarsmakten räknar med att erforderliga anpassningsåtgärder kan
ske före år 2000 i de verksamhetskritiska informationssystemen.
Försvarsmakten kommer däremot inte att hinna åtgärda alla inbäddade
44
och tekniska system före år 2000. Arbetet inriktas mot att 2000-säkra Skr. 1998/99:40
systemen så att Försvarsmakten kan upprätthålla erforderlig förmåga att
lösa sina uppgifter, vilket även innefattar räddningstjänst och stöd till
samhället vid svåra påfrestningar i fred. Målet är att verksamhetskritiska
informationssystem skall vara åtgärdade före den 31 december 1998 och
att prioriterade tekniska och inbäddade system skall vara åtgärdade före
den 1 juli 1999. De system som Försvarsmakten kommer att använda
efter årsskiftet 1999/2000 skall vara testade och säkra. Ett nytt-
j andeförbud kommer att utfärdas för de system som inte uppfyller detta
krav. En slutlig bedömning av nyttjandeförbudens konsekvenser och
därmed den samlade försvarsförmågan kommer Försvarsmakten att
kunna redovisa under senare delen av år 1999.
Regeringens bedömning: Överstyrelsens för civil beredskap arbete, vad
avser stöd till aktörer inom civila försvaret i deras arbete inför år 2000,
sker enligt regeringens bedömning på ett ändamålsenligt sätt. Detta
kommer att medge att aktörerna har bättre förutsättningar att klara av
eventuella problem inför år 2000.
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är beredskapsmyndighet inom
det civila försvaret med vissa samordnande uppgifter avseende det civila
försvaret. Utöver detta är ÖCB ansvarig myndighet för bl.a. funktionen
Civil ledning. I funktionen ingår bl.a. de områdesansvariga organen i den
så kallade ledningskedjan, dvs. civilbefälhavama, länsstyrelserna och
kommunstyrelserna.
ÖCB arbetar även med säkerhetsanalyser av samhällsviktiga data-
system vad gäller beredskapsmyndigheter (se 22 a § beredskapsförord-
ningen (1993:242)). I de föreskrifter och allmänna råd avseende grundsä-
kerhet hos samhällsviktiga datasystem som ÖCB meddelat (FA22) ställs
krav som också berör 2000-omställningen inom dessa områden.
Under år 1998 har ÖCB utarbetat scenarier för att beskriva händelser
som kan inträffa som en följd av störningar eller stopp i IT-stöd vid
skiftet till år 2000. Avsikten är att aktörer inom det civila försvaret skall
få möjligheter att öva bl.a. beslutsprocesser. ÖCB bistår även med råd
om hur övningar kan genomföras.
ÖCB kommer att verka för en ökad medvetenhet om vikten av att göra
bedömningar av vilka konsekvenser som störningar eller stopp i IT-stö-
det kan få. I detta arbete ingår också att bedöma och lämna förslag på
vilka samhällsfunktioner som i första hand bör prioriteras med hänsyn till
omfattningen av de konsekvenser som störningar i IT-stödet kan få.
I regeringens uppdrag från den 25 juni 1998 avseende ÖCB:s stöd till
länsstyrelserna ingår även att myndigheten skall lämna stöd till Riks-
polisstyrelsen i dess arbete med att förbereda hantering av eventuella
störningar i samhället.
ÖCB har även inlett diskussioner med Försvarsmakten vad gäller be-
hov av samordning och inriktning av förberedelsearbetet inför är 2000. I
45
detta ingår bl.a. att se på möjligheterna att utnyttja Försvarsmaktens re- Skr. 1998/99:40
surser avseende mobil reservkraftsutrustning.
Regeringens bedömning: Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB,
Sveriges Utbildningsradio AB och Teracom AB har en skyldighet att
hälla en beredskap och utarbeta planer för sina verksamheter under höjd
beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Radions och
televisionens stora betydelse för samhället motiverar en fortsatt hög så-
dan beredskap, i vilken arbetet med att säkra företagens IT-system inför
övergången till år 2000 ingår som en naturlig del.
Allmänt
Radion och televisionens stora betydelse för samhället motiverar att det
ställs krav på en hög säkerhet i verksamheten. Riksdagens beslut med
anledning av regeringens proposition Radio och TV under höjd bered-
skap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred (prop. 1996/97:158,
bet. 1996/97:KU3, rskr. 1996/97:18) innebär bl.a. att regeringens bered-
skapskrav på Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges
Utbildningsradio AB och Teracom AB har setts över och förtydligats
samt att Styrelsen för psykologiskt försvar har fått nya uppgifter som
samrådsorgan i frågor om beredskap på medieområdet.
Utgångspunkten för ett säkert och uthålligt distributionssystem för
radio och TV är de krav som regeringen ställer på enskilda program-
företag om den tekniska säkerheten och kvaliteten i sändningarna. För
närvarande ställer regeringen sådana krav endast på public service-före-
tagen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och
Sveriges Utbildningsradio AB (UR). I företagens sändningstillstånd finns
krav på att hålla en hög teknisk kvalitet på sändningarna. Sändningarna
skall ske med så god säkerhet att eventuella sändningsavbrott blir så
korta som möjligt. Det är företagens ansvar att ställa de krav på sina leve-
rantörer av tjänster för utsändning och programinsamling som är nöd-
vändiga för att uppfylla de säkerhets- och beredskapskrav som företagen
åläggs av regeringen.
Teracom AB (Teracom) har en särställning genom bolagets ansvar för
den huvudsakliga distributionen av radio och TV i Sverige. Staten har i
december 1997 träffat ett avtal med Teracom om verksamheten under
höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Teracom
skall ha en beredskap för verksamheten under sådana situationer. Avtalet
innebär vidare att Teracom skall planera för och göra bedömningar av de
hot och risker som kan föreligga för verksamheten samt vidta de åtgärder
som behövs med anledning därav.
Sedan länge finns en planering för att hantera fredstida katastrofer och
andra händelser som kan orsaka störningar i såväl produktion som över-
46
föring och utsändning. Såväl Teracom som public service-företagen har
nu utifrån de nya förutsättningar som beskrivits i det föregående anpassat
sina beredskapsplaner till att omfatta en beredskap för verksamheten så-
väl under höjd beredskap som vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
Detta innebär att befintlig planering ses över och anpassas vid behov.
Särskild uppmärksamhet ägnas för närvarande åt anpassning av bered-
skapsåtgärdema i samband med införandet av digital teknik.
Exempel på åtgärder som vidtas är säkerställande av alternativa sänd-
ningsplatser för centrala nyhetsredaktioner, anläggningsskydd, IT-säker-
het, kompletteringar i installationer på skyddade produktionsplatser samt
fortsatt upprättande av alternativa sändningsvägar och reservfunktioner
såsom reservelverk, programmatning via satellit och mobila reservutrust-
ningar. Företagens bedömningar redovisas årligen i beredskapsplaner till
regeringen. Regeringen har erfarit att företagen i sina kommande bered-
skapsplaner avser redovisa arbetsläget när det gäller IT-omställningar
inför skiftet till år 2000.
Säkerhet i olika datasystem är en naturlig del i företagens bered-
skapsplanering utifrån en bedömning av de risker som kan finnas för
verksamheten. Regeringen har därför kommit till slutsatsen att det utöver
dessa generella säkerhets- och beredskapskrav som gäller inte kräver
specifika krav på företagen vad gäller planeringen av IT-säkerheten inför
övergången till år 2000.
Nedan redovisas företagens egna bedömningar av läget när det gäller
säkring av IT-system inför år 2000.
Skr. 1998/99:40
Teracom AB
Teracom har sedan år 1996 arbetat med frågan i vilken utsträckning pro-
blem kan uppkomma för verksamheten vid övergången till år 2000 i
företagets olika IT-system samt vilka åtgärder som i så fall behöver vid-
tas. Under år 1997 har en omfattande studie genomförts av samtliga stöd-
system i företaget. Totalt sett anser Teracom att de problem som identifi-
erats och de därmed förknippade åtgärdskostnadema är förhållandevis
måttliga.
Teracom har utsett operativt ansvariga som arbetar för att övergången
till år 2000 skall kunna ske utan problem. Rapportering sker en gång per
kvartal i ledningsforum samt på anmodan till styrelsen. Resurser för att
kunna genomföra nödvändiga åtgärder har säkrats.
En inventering har genomförts av samtliga IT-stöd som används i
verksamheten, inbegripet vilka objekt som berörs respektive inte berörs.
Arbetet med att inventera samt analysera s.k. inbäddade system och pro-
cessorer i produktionsnätet samt reservrutiner för produktion pågår. En
uppskattning ger vid handen att 70 procent av olika datautbyten mellan
kritiska system har identifierats och analyserats.
Teracom är även beroende av att underleverantörer klarar sina åtagan-
den. Dokumenterade utfästelser finns, och ett mer genomgripande och
kompletterande arbete gentemot leverantörer pågår. Teracom för också
47
en aktiv dialog med större kunder kring bl.a. definitionen av tekniska Skr. 1998/99:40
gränssnitt och dataflöden för olika tjänster.
Teracom bedömer att samtliga objekt som är kritiska för verksamheten
och som behöver korrigeras, bytas ut eller etableras särskild bered-
skapsplan för, kommer att vara åtgärdade, testade och driffssatta senast
den 1 oktober 1999.
Sveriges Television AB
Arbetet med år 2000-problematiken på Sveriges Television AB (SVT)
startade år 1997 och beräknas vara klart i mitten av år 1999. En central
projektgrupp har utsetts inom SVT, som bl.a. svarar för bevakning, sam-
ordning, rapportering och uppföljning av projektet. Projektets uppdrag
omfattar hela SVT, men ansvaret för åtgärdandet av upptäckta problem
ligger på respektive enhet inom bolaget. SVT:s styrelse har informerats
om projektet och har också begärt att fa en rapport på senvåren 1999 om
utfallet av den riskanalys som nu har påbörjats. Information om arbetet
har spridits till samtliga medarbetare på SVT.
Huvudmålet är att säkerställa att SVT:s samtliga IT-system och inbäd-
dade system i produktionsutrustning, hissar, inpasseringssystem etc. skall
fungera även efter skiftet till år 2000.1 ett första steg görs en inventering
av alla datasystem, datorer, nätverksutrustning, produktionsutrustning,
kontorsmaskiner och system i byggnader som kan innehålla datum-
klockor. All utrustning som är viktig för verksamheten och innehåller
mikrochips eller inbäddade system skall kontrolleras.
I ett andra steg görs en analys av inventerat material avseende påver-
kan vid skiftet till år 2000 och i ett tredje steg testas systemen. Valda
datasystem kommer att kontrolleras i en simulerad nätverks- och test-
miljö. Slutligen kommer upptäckta fel och brister att åtgärdas. En risk-
analys håller på att tas fram. Denna analys siktar på att klargöra vad som
bör åtgärdas om någon eller några anläggningar, leverantörer, system etc.
fallerar, trots de åtgärder för att säkra driftssäkerheten som nu sätts in.
SVT är i flera fall beroende av att aktörer i omvärlden, leverantörer
etc. klarar sina eventuella problem. Exempel på sådana tjänster är elför-
sörjning, tele- och satellittjänster samt distributionen av TV-program.
SVT ställer därför nödvändiga krav på alla sina leverantörer av tjänster
och utrustning.
Sveriges Radio AB
Sveriges Radios direktion antog under år 1997 en handlingsplan för sä-
kerställande av verksamheten vid skiftet till år 2000. Företaget har ge-
nomfört en systematisk kartläggning och inventering av samtliga data-
applikationer som utnyttjar en datumrelation. Aktiviteter, ansvarsområ-
den, statusnivåer och prioriteringsnivåer är fastställda. Direktionen har
fastställt företagets krav på 2000-säkerhet vid upphandling av ny utrust-
ning och produktdeklarering av befintliga system och mikroprocessor-
48
styrd verksamhet. Samråd med externa företag, särskilt Teracom AB, Skr. 1998/99:40
sker löpande.
Ledningen för Sveriges Radio har utsett särskilt ansvariga för arbetet
med att säkra verksamheten vid skiftet till år 2000. Sveriges Radios di-
rektion fungerar som särskild styrgrupp för projektet. Arbetet med att
säkerställa företagets vitala system bedrivs i projektform. En särskild
bemanningsplan har upprättats för de kritiska datum som berörs. Styrelse
och revisorer informeras fortlöpande om arbetet.
Sveriges Utbildningsradio AB
Sveriges Utbildningsradio AB (UR) påbörjade år 1997 arbetet med att se
över och åtgärda riskerna för verksamhetens IT-system inför övergången
till år 2000. En särskild projektgrupp har utsetts inom UR som ansvarar
för analys och åtgärder. UR ingår tillsammans med SVT, SR och Tera-
com i en gemensam grupp som arbetar med inventering av problem och
eventuella åtgärder för sändningsverksamheten. I fråga om intern pro-
duktionsteknik har UR gått igenom samtliga system och har åtgärdat eller
håller på att åtgärda tänkbara problem. Detta arbete kommer, enligt UR,
att vara avslutat vid halvårsskiftet år 1999. UR:s egen bedömning är att
man genom hittills vidtagna åtgärder har full kontroll över frågan.
Regeringens bedömning: Posten AB har påbörjat arbetet med om-
ställningen till år 2000 i god tid och bolaget har deklarerat att
arbetet kommer att vara klart före halvårsskiftet år 1999. Stöd och
kontroll av arbetet drivs av Postens ledning via ISG-2000, som är
Postens samordningsprogram för 2000-skiftet. Posten är i sin
verksamhet beroende av samhällets infrastruktur, framför allt el,
telekommunikationer och transporter klarar övergången till år 2000.
Riskbedömning av Posten AB:s verksamhet
Posten AB (Posten) har i dag, genom sina tillståndsvillkor, ansvaret för
den samhällsomfattande posttjänsten. Minst 85 procent av brevförsändel-
sema inom den samhällsomfattande tjänsten skall enligt postförord-
ningen (1993:179) levereras över natten. Vid större störningar i bolagets
terminalanläggningar och distributionssystem kan uppfyllandet av statens
krav på postservicen helt eller delvis ej komma att tillgodoses eller rent
av omöjliggöras. I det fall att en sådan störning skulle bli långvarig kan
möjligheten att sprida information till landets alla medborgare försvåras
avsevärt.
Posten har i god tid påbörjat sitt arbete med IT-omställningen inför år
2000. Bolaget räknar med att vara klart med planerade åtgärder och tester
före halvårsskiftet 1999. Posten är i sin verksamhet beroende av samhäl-
49
lets infrastruktur, framför allt el, telekommunikationer och transporter Skr. 1998/99:40
klarar övergången till år 2000. Posten har framhållit att bolaget, för att
fullgöra sina åtaganden är starkt beroende av att andra inom transportsek-
torn, främst inom Luftfartsverket, SJ:s och Banverkets områden, också
har 2000-säkrat sina verksamheter.
Inom Posten pågår arbetet med att 2000-säkra verksamheten inom alla
enheter. Målet för arbetet är att nå större säkerhet och jämnare kvalitet än
tidigare. Stöd och kontroll av arbetet drivs av Postens ledning via ISG-
2000, som är Postens samordningsprogram för 2000-skiftet, samtidigt
som ansvaret för anpassningsarbetet ligger helt på de enskilda enheterna.
Fokus för 2000-arbetet inom Posten ligger för närvarande på att planera
lämpliga tester mellan de olika enheternas IT-system och att tillsammans
med viktiga kunder och samarbetspartner utarbeta liknande tester. Tes-
terna kan emellertid göras först efter det att alla inblandade parter är
färdiga med sina egna IT-system och dessa kommer därför att genom-
föras först under våren 1999.
Samtidigt med detta arbete pågår en genomgång av olika typer av av-
tal. Postens största leverantörsberoende finns i dag inom affärsområdet
Posten Brev och rör främst brevsorteringsanläggningama. Ett nära sam-
arbete sker därför med leverantörerna för dessa anläggningar så att dessa
skall klara omställningen. Posten har också anskaffat reservkraftsanlägg-
ningar till alla postsorteringsterminaler. Reservkraftsanläggningama är
till hälften bekostade av PTS av beredskapsskäl.
Regeringens bedömning: Varje producent och leverantör av t.ex.
datorer, el, finansiella tjänster, post- och telekommunikationer bör
upplysa brukare om hur produkter kommer att fungera och tjänster
tillhandahållas även efter skiftet. Därvid bör de informera om hur man
skall försöka bemästra de svårigheter som kan uppstå.
Skälen för regeringens bedömning: Medborgarna och företagen är
på olika sätt och i olika sammanhang ”användare” av produkter, tjänster
och nyttigheter som påverkas av eventuella IT-omställningar inför skiftet
till år 2000. Det kan gälla användandet av datorer och hemelektroniska
produkter, tillgodogörandet av finansiella tjänster, nyttjandet av energi,
post- och telekommunikationer etc. Regeringens bedömning av aktuellt
läge i de viktigaste samhällssektorerna som kan störas till följd av IT-om-
ställningar vid tusenårsskiftet redovisas i det följande. Inledningsvis bör
dock några viktiga aspekter beröras från ett rent brukarperspektiv.
Informationsaspekten är av fundamental betydelse. Företagen ser nor-
malt till att försöka skaffa sig kunskap om 2000-frågor. För enskilda an-
vändare och konsumenter kan det emellertid förhålla sig delvis annor-
lunda. Här måste krav ställas på att de informeras om dessa frågor när de
har samband med produkters funktion och viktiga nyttigheters och tjäns-
50
ters fortsatta tillhandhällande. De bör därvid upplysas om de eventuella Skr. 1998/99:40
riskerna och om vad de själva kan göra för att minimera dessa. Därvid
bör bl.a. uppmärksammas de konsumenter som kan ha särskilda behov,
exempelvis därför att de är funktionshindrade.
Informationen kan också avse vilka rättigheter konsumenterna har en-
ligt t.ex. konsumentköplagen om en dator fallerar eller hur deras TV- och
videoapparater eller hushållsapparater kan påverkas av IT-omställningen.
I det sammanhanget förtjänar det att uppmärksammas hur skyddet i olika
typer av försäkringar är utformat för att möta de eventuella krav på
ersättning för direkta eller indirekta skador som kan bli en följd av över-
gången till år 2000.
Allmänhetens kännedom om 2000-frågan.
Krav har aktualiserats från många håll på att allmänheten måste fa mer
kunskap i 2000-frågan. Detta har tagits upp i olika internationella rap-
porter. Utgångspunkten bör vara att man som konsument bör vara med-
veten om huruvida en vara som köps är 2000-säker, eller om garantin
gäller om varan inte visar sig klara av att hantera 2000-skiftet. Ökad
medvetenhet hos konsumenterna kan dessutom skapa ett tryck underifrån
som driver på arbetet hos producenterna.
Småföretagen är en annan grupp som, vilket redan nämnts, behöver
mer information för att veta vad som är problemet och på vilket sätt det
kan åtgärdas och för att inse allvaret i frågan.
2000-delegationen har undersökt allmänhetens kännedom om 2000-
frågan. Studien visar att många har hört talas om 2000-frågan (84 procent
av ca 1 000 tillfrågade), vilket troligen kan tillskrivas svenskarnas stora
mediekonsumtion, eftersom nästan alla som hade hört talas om frågan
hade fått informationen via medier. Men trots att kännedomen tycks vara
stor är det få som relaterar 2000-frågan till samhällsstömingar, som t.ex.
störningar i vatten- eller elförsörjningen, finanssystemet, kommunika-
tionssystemet eller liknande.
Det är angeläget att överväga kunskapshöjande informationsåtgärder
riktade mot den enskilde individen om de potentiella konsekvenserna.
Risken är annars att det kan uppstå allvarliga situationer om störningar
blir verklighet. Okunskap eller felaktig information kan också leda till
ryktesspridning som kan få allvarliga konsekvenser. En bred och sakligt
upplagd information till allmänheten bör därför genomföras.
Regeringens bedömning: Det kommunala självstyret innebär att
kommun och landsting har en handlingsfrihet i förhållande till staten
när de utför sina uppgifter. Handlingsfriheten skall ses i perspektivet
51
av det betydande ansvar kommuner och landsting som huvudmän har
för flera samhällsviktiga funktioner.
Många kommuner är också ägare till bolag som handhar samhälls-
viktiga funktioner, t.ex. energi- och vattendistribution. En fjärdedel av
kommunerna uppgav våren 1998 att de inte inventerat de tekniska
system som innehåller inbäddade processorer. Det gäller områden
som tillhandahållandet av vatten, avlopp och energi. En tredjedel av
landstingen uppgav i september 1998 att de inte klarar övergången till
år 2000 utan problem. Mot denna bakgrund vill regeringen betona att
det i kommunernas och landstingens roller som huvudmän och ägare
ligger ett operativt helhetsansvar för anpassningsarbetet och 2000-
säkringen inom respektive samhällsfunktion. Det operativa ansvaret
förutsätter samordning på ledningsnivå inom varje kommun och
landsting. Varje kommun och landsting ansvarar för att bedöma risker
för störningar i sin verksamhet samt att vidta olika åtgärder för att så-
väl motverka störningar som hantera effekter av eventuella störningar.
Eftersom osäkerheter kvarstår om vilka följder omställningen till år
2000 får är det naturligt att planeringen även innefattar väl fungerande
och realistiska reservrutiner.
Skr. 1998/99:40
Statens roll
Staten ansvarar för att följa förberedelsearbetet i kommuner och
landsting och att göra övergripande nationella bedömningar av anpass-
ningsläget och eventuella risker för störningar inom olika samhällsfunk-
tioner och i vissa fall av behovet av beredskapsåtgärder. Statliga myn-
digheter utövar tillsyn över flera av de samhällsviktiga funktionerna
inom kommuner och landsting. Dessa myndigheter har fått regeringens
uppdrag att inom sina respektive sektorer återkommande göra bedöm-
ningar av läget vad gäller 2000-problemet.
Kommuner och landsting ansvarar för samhällsviktiga funktioner
Kommuner och landsting ansvarar för flera viktiga samhällsfunktioner.
Kommunerna ansvarar bl.a. för social omsorg (barnomsorg, äldre- och
handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg), eldistribution, ren-
hållning och avfallshantering, vatten och avlopp, värmedistribution,
räddningstjänst, civilt försvar, miljö- och hälsoskydd, plan- och byggfrå-
gor samt grund- och gymnasieskola. Landstingen ansvarar bl.a. för hälso-
och sjukvård samt tandvård för barn och ungdomar upp till 20 års ålder.
Landstingens verksamhet är beroende av kvalificerad medicinteknisk
utrustning och olika former av försörjningssystem. Hälso- och sjukvår-
den är också i stor utsträckning beroende av andra samhällsfunktioner,
t.ex. system för el, vatten och avlopp, värme, telefoni och andra kom-
munikationer. Landstingen är liksom kommunerna beroende av inbädd-
ade informationstekniska system för driften av sin verksamhet.
52
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet sprider kunskap Skr. 1998/99:40
om läget inom kommun- och landstingssektorn och stöder aktivt kom-
muner och landsting i deras omställningsarbete. Kommunförbundet spri-
der testresultat och erfarenheter från omställningsarbetet till samtliga
kommuner. Landstingsförbundet har också inrättat en central grupp för
att leda och samordna 2000-arbetet samt fem undergrupper eller motsva-
rande för viktiga områden för IT-stöd. En viktig uppgift i detta samman-
hang är att löpande följa kommunernas och landstingens omställning till
år 2000.
Kommuner
Den enkätundersökning avseende kommunernas 2000-problem som
Svenska kommunförbundet genomförde under våren 1998 har komplette-
rats under sommaren. Samtliga kommuner har numera påbörjat sitt 2000-
arbete. Många kommuner befinner sig i en inventeringsfas. Allt fler
kommuner har börjat vidta åtgärder utifrån den genomförda invente-
ringen. Hälften av kommunerna uppger att det saknas ett tydligt uppdrag
från kommunledningen till kommunens förvaltningar angående 2000-
problemet. Cirka en ijärdedel av kommunerna har inte börjat inventera de
tekniska system som innehåller inbäddade processorer. Det gäller områ-
den som tillhandahållandet av vatten, avlopp och energi. Kommunför-
bundet planerar att genomföra en uppföljande enkätomgång under
november och december 1998. Socialstyrelsen kommer att beredas möj-
lighet att formulera frågor till denna enkät.
Landsting
Landstingens centrala grupp för 2000-anpassningen i landstingens IT-
stöd har tillsammans med Socialstyrelsen under september 1998 genom-
fört en enkätundersökning för att beskriva och följa upp landstingens
arbete med att anpassa IT-stöden till år 2000.
Sammanfattningsvis uppger tjugo landsting att 2000-anpassningen ut-
gör ganska stora problem för dem) Endast fyra landsting anser att en stor
del av åtgärdsarbetet är genomfört. Tjugo landsting menar att åtgärdsar-
betet är i full gång men att mycket arbete återstår. Sjutton landsting be-
dömer riskerna som ganska små att 2000-anpassningen medför verksam-
hetsstömingar som medför sämre vård och service till patienterna. En
tredjedel av landstingen bedömer sig inte klara övergången utan problem.
Två tredjedelar av landstingen bedömer att de kan klara övergången ge-
nom åtgärder i befintliga system eller genom införandet av nya system.
Regeringens bedömning: Omställningsarbetet inom socialförsäk-
ringsområdet inför år 2000 har en hög komplexitet och är mycket om-
fattande, samtidigt som andra omfattande utvecklingsarbeten görs.
53
Bland annat skall det reformerade ålderspensionssystemet införas.
Trots detta bedöms att Riksförsäkringsverket har en tillfredsställande
kontroll över 2000-omställningen.
Allmänt
Inom socialförsäkringsområdet är beroendet av ett väl fungerande IT-
stöd av central betydelse. Socialförsäkringens administration betalar ut ca
300 miljarder kronor per år i ersättningar, vilket motsvarar ca 25 procent
av den privata konsumtionen. Inom socialförsäkringsområdet är Riksför-
säkringsverket ansvarig systemägare av de gemensamma IT-stöden vilket
också innebär ett ansvar för det omfattande utvecklingsarbetet som är
nödvändigt av IT-stöden. I detta ansvar ligger också att verket har ansvar
för arbetet med att 2000-säkra de gemensamma IT-stöden.
IT-verksamheten inom socialförsäkringens administration är mycket
komplex. Ett omfattande arbete inom Riksförsäkringsverket pågår för att
utveckla och förbättra administrationens IT-stöd. Ett viktigt syfte med
detta arbete är att förbättra de allmänna försäkringskassornas IT-stöd för
att effektivisera handläggningen av socialförsäkringen. Parallellt med den
pågående utvecklingen av IT-stöden driver Riksförsäkringsverket även
utvecklingsarbetet av det nya pensionssystemet som träder i kraft succes-
sivt från år 1999 och arbetet med att 2000-säkra samtliga IT-system.
Dessa uppgifter har högsta prioritet inom organisationen. Riksförsäk-
ringsverket beräknar att 2000-säkringen under en treårsperiod kommer
att kosta verket knappt 300 miljoner kronor och arbetet sysselsätter ca
140 personer.
Riksförsäkringsverket har med anledning av uppdrag i regleringsbrev
avseende år 1998 rapporterat om IT-verksamhetens utveckling inom
socialförsäkringsområdet. Denna rapportering innehåller i enlighet med
uppdraget också information om vilka åtgärder som vidtagits för att sä-
kerställa funktionaliteten inför övergången till år 2000. Riksförsäkrings-
verket skall före utgången av år 1998 till regeringen inkomma med en
förnyad rapportering inom området.
I Riksförsäkringsverkets rapportering lämnas en översikt av vad som
måste säkerställas inför år 2000 avseende IT-systemen inom socialför-
säkringen samt en rapport om hur långt Riksförsäkringsverket kommit i
detta arbete. Nedan redovisas dessa uppgifter. Vissa uppgifter bygger på
arbetsläget i oktober och november 1998.
Riksförsäkringsverket konstaterade i juni 1998 liksom vid tidigare till-
fällen att arbetet med 2000-säkringen inom applikationsdelen var för-
knippad med allvarliga förseningsrisker. Men riskerna är numera mindre
och arbetet med 2000-säkringen flyter planenligt. Ett antal åtgärder har
vidtagits, bl.a. har lednings- och ansvarsfunktioner omorganiserats och
tydliggjorts. Arbetet har också stärkts kompetensmässigt och olika av-
gränsningar har gjorts. Riksförsäkringsverket har också genomfört en
riskanalys över vad som totalt sett skulle kunna inträffa vid övergången
till år 2000, vilket resulterat i en handlingsplan. En ny beredskapsplan för
Skr. 1998/99:40
54
svåra och kritiska situationer inom socialförsäkringen med olika re- Skr. 1998/99:40
servrutiner har utarbetats, vilket är en del av handlingsplanen.
Regeringen konstaterar liksom Statskontoret att omställningsarbetet
inom socialförsäkringen har hög komplexitet och är mycket omfattande
såväl verksamhetsmässigt som personellt. Arbetet bedrivs med stark
medvetenhet och förankring i Riksförsäkringsverkets ledning. Ett till-
fredsställande grepp om 2000-omställningen förefaller därför föreligga.
Socialförsäkringsapplikationer
Socialförsäkringens applikationssystem består av ca 5 800 program, som
utvecklades framför allt under 1970- och 1980-talen. Programmen består
av ca 6 miljoner kodrader och analysen har visat att datum finns på var
tionde rad. Den jämförelsevis mycket höga datumförekomsten beror på
att socialförsäkringen till stor del bygger på ersättningar för vissa tids-
perioder, där datumen är viktiga delar i handläggningen. En genomgång
av arbetsläget i november 1998 visade att av de 5 800 programmen är ca
4 900 säkrade och arbete pågår med ytterligare ca 900 program men
Riksförsäkringsverket konstaterar också att detta arbete är mer komplext
än vad som kunde förutses och att arbetet tar mer resurser i anspråk än
vad som planerats.
Hårdvara och standardprogramvaror
Riksförsäkringsverket har central utrustning på ett antal tekniska platt-
formar. I dessa ingår bl.a. stordatorer där socialförsäkringsapplikatio-
nema till största delen körs, samt persondatorer i lokala nätverk. Till
detta kommer kommunikationsnät med tillhörande kommunikationsut-
rustningar och kommunikationsprogramvaror. Totalt sett finns det ca 500
olika produkter som måste säkerställas. Arbetet flyter till största delen
planenligt och i oktober 1998 var Riksförsäkringsverket bl.a. klart med
installationen av ett 2000-säkert operativsystem för stordatorer.
Övriga system
Här finns utrustning som inpasseringssystem, fastighetssystem m.m. som
framför allt kan ha problem med s.k. inbäddade system. Enligt Riksför-
säkringsverket flyter denna del planenligt.
Regeringens bedömning: Stora företag har tidigt insett att 2000-
skiftet kan utgöra ett hot mot den egna affärsverksamheten och arbetet
har varit i gång sedan lång tid. Bedömningen är att bilden är splittrad
55
men att det fortfarande finns anledning till oro.
För de små och medelstora företagen är bedömningen att anpass-
ningsarbetet inte har kommit tillräckligt långt. Bland de allra minsta
företagen är medvetenheten sannolikt mycket låg om problemets art
och hur det kan slå mot verksamheten. Gentemot de små och medel-
stora företagen krävs således fortsatta insatser. Det är samtidigt viktigt
att branschorganisationer m.fl. stöttar företagen så att de snabbt kom-
mer i gång med arbetet.
Regeringen överväger olika åtgärder för att skapa öppenhet kring
2000-arbetet.
Skr. 1998/99:40
Allmänt
Vid 2000-delegationens sammanträde i juni 1998 meddelade Industriför-
bundet att läget är fortsatt allvarligt inom företagssektorn även om akti-
vitetsnivån har ökat markant. De stora företagens beroende av små före-
tag och av infrastrukturen i stort gör att osäkerheten är stor. Företagen
anser att man nu tvingas att göra prioriteringar. Vid samma möte redovi-
sade Företagarnas Riksorganisation att läget för omställningen vid små
och medelstora foretag är svårtolkat men att allt tyder på att arbetet släpar
efter och att åtgärder måste vidtas för att trygga verksamheten.
Arbetet går nu in i ett intensivare skede för de större företagen. Enligt
vissa bedömningar inriktas omställningsarbetet i de större företagen allt
mera på att se över reservrutiner och beredskapsplaner. Anledningen
uppges vara osäkerheten om förhållanden i omvärlden, exempelvis leve-
rantörers besked, samhällets infrastrukturer och även situationen i andra
länder.
Information om 2000-arbetet
Företagen visar inte gärna utåt hur de ligger till i 2000-arbetet. Detta
tycks vara fallet för företag i hela världen och är ett stort problem i sig.
Motsvarigheten till Finansinspektionen i USA, Security and Exchange
Commission, kräver att de bolag som är registrerade på USA:s börser
öppet skall redovisa sina kostnader och planer inför anpassningen till år
2000. Detta gäller givetvis även de svenska foretag som är noterade på
amerikanska börser.
I Sverige har Industriförbundet i februari 1998 uppmanat sina med-
lemsföretag att öka informationsinsatserna i 2000-frågan, bl.a. genom att
ange sin 2000-status i års- och delårsrapporter. I juni 1998 sände
Stockholms Fondbörs ut en liknande skrivelse.
2000-delegationen har granskat hur de 98 börsföretagen på Stockholms
Fondbörs A-lista informerar om sitt 2000-arbete i årsredovisningar, del-
årsrapporter och webbplatser på Internet. Undersökningen gav ett nedslå-
ende resultat. I drygt hälften av företagens årsredovisningar (avseende
1997 års verksamhet) påträffades uppgifter kring 2000-frågan. Endast tre
56
av dessa företag lämnade informationen under en rubrik som särskilt Skr. 1998/99:40
kunde associeras till skiftet till år 2000.
För 86 av företagen påträffades webbplatser på Internet (mitten av
augusti 1998), varav fem hade uppgifter kring företagets 2000-omställ-
ning. När det gäller delårsrapporterna var det 14 företag som informerade
om sitt 2000-arbete. Endast tre företag lämnade information om 2000-
frågan i såväl årsredovisning, delårsrapport som på webbplats. Endast en
handfull av företagen har lämnat information om 2000-omställningen
som ger läsaren konkreta upplysningar som gör att man kan värdera
arbetet.
Industriförbundets och Fondbörsens uppmaningar och de undersök-
ningar som 2000-delegationen på olika sätt har förmedlat tycks således
ännu inte ha hörsammats.
Små och medelstora företag
Olika undersökningar pekar på att de små och medelstora företagen inte
har tagit 2000-problemet på allvar. Små företag svarar för en stor del av
sysselsättningen och är viktiga länkar i produktionskedjor. (I Sverige har
också vissa storföretag satt hårt tryck på underleverantörerna att se över
sina verksamheter.)
En enkätundersökning som 2000-delegationen har låtit utföra bland
400 företag med 5-100 anställda (totalt finns, enligt Statistiska central-
byrån, 108 000 företag med 5-100 anställda) indikerar att småföretagen i
Sverige inte har uppmärksammat 2000-problematiken på ett tillfreds-
ställande sätt. En stor andel uppger att de inte tänker se över viktiga sys-
tem i sin verksamhet. Undersökningen visar att 38 procent av dem som
vet att de har inbäddade system inte tänker göra något för att 2000-säkra
dessa.
Så gott som samtliga företag berörs av 2000-frågan och behöver därför
säkerställa verksamheten. Det kommer framöver att bli allt viktigare för
de mindre företagen att visa att man har gjort allt som har stått i deras
makt för att kontrollera verksamheten.
Finansiärerna, i första hand bankerna, börjar visa ett ökande intresse
för kundernas status i 2000-frågan. Bankerna måste bedöma risken för
sina krediter och väger då in arbetet med 2000-omställningen.
Branschorganisationer har flera viktiga roller i 2000-frågan gentemot
sina medlemmar, särskilt när det gäller de små företagen med små resur-
ser. De kan dels fungera som väckarklocka och informationsförmedlare,
dels ge mer eller mindre aktiv hjälp och vägledning. De kan dessutom
samordna branschspecifika aktiviteter.
I oktober 1998 genomförde 2000-delegationen en undersökning bland
226 branschorganisationer som visar att 66 procent av de tillfrågade an-
såg att det var av stor eller yttersta vikt för medlemmarna med informa-
tion i 2000-frågan. Trots detta har endast 37 procent (72 stycken) själva
satt in åtgärder för att informera och hjälpa sina medlemmar.
57
Av de 121 respondentema som i dagsläget inte har satt in åtgärder för Skr. 1998/99:40
att informera sina medlemmar om 2000-problematiken anger 37 procent
att de inte heller i framtiden avser att göra något.
Resultatet visar att många uppfattar att det är angeläget att medlem-
marna far information, vilket måste tolkas som att många har uppfattat
2000-frågan som en fråga att ta på allvar. Ändå tycks uppfattningen vara
att ”någon annan” skall se till att medlemmarna blir informerade.
I Sveriges kontakter med andra länder är det av största vikt att klarlägga
statusen inom gränsöverskridande infrastrukturer och system.
Den ökande teknikutvecklingen i kombination med internationalise-
ringen innebär att Sverige är starkt beroende av att våra närmaste grann-
länder samt våra viktiga import- och exportländer säkrar sina system.
Framför allt gäller detta elförsörjning och telekommunikationer, men
även störningar hos andra länders småföretag, inte minst diverse kompo-
nentindustrier, kan bidra till att svenska företag far svårt att arbeta som
vanligt. En annan källa till oro är tredje världen, där 2000-frågan ofta far
stå tillbaka för mer vardagliga och akuta problem. Under hösten 1998 har
ett antal initiativ tagits för att bl.a. öka informationsutbytet i 2000-frågan
mellan världens länder. Ett av huvudsyftena är att försöka fa en uppfatt-
ning om hur arbetet fortskrider internationellt.
En OECD-rapport från oktober 1998 (The Year 2000 Problem: Im-
pacts and Actiori) visar bl.a. att medvetenheten om 2000-problemet ökar i
medlemsländerna men att det fortfarande återstår mycket arbete innan
systemen är säkrade. 2000-frågan är fortfarande underskattad. I många
länder har omställningsarbetet just kommit i gång. Situationen är särskilt
oroande inom hälso- och sjukvårdsområdet, hos små och medelstora fö-
retag och inom vissa delar av den offentliga sektorn. OECD anser också
att det finns risk för negativa återverkningar på samhällsekonomin och
menar att bedömningar är vanskliga eftersom det råder stor osäkerhet om
hur stora störningar det kan bli. Man ser också ett behov av ett ökat in-
ternationellt samarbete och särskilt när det gäller de gränsöverskridande
aktiviteterna inom framför allt områdena energi, telekommunikation,
transporter och finansiella transaktioner.
Europeiska kommissionen bedriver ett samarbetsprojekt om 2000-om-
ställningen under Generaldirektorat III. Sammanfattande slutsatser från
den rapportering som har begärts in från medlemsländerna är att mycket
har gjorts under år 1998. Anledning till oro finns dock för vissa områden,
t.ex. när det gäller den offentliga sektorns förberedelser. Vidare konstate-
ras att det saknas information om läget i de lokala och regionala delarna
av de offentliga verksamheterna (kommuner och motsvarande).
Det finns inga rapporter om att gränsöverskridande aktiviteter pågår i
transportsektorn (järnväg, sjöfart, väg). Energisektorn är det område som
inger mest oro.
58
Få insatser har gjorts mot allmänheten för att informera i 2000-frågan
och få länder överväger att infora särskilda lagstiftningsåtgärder.
Europeiska kommissionen (Generaldirektorat XXIV) har i en arbets-
grupp, the Consumer Committee, tagit upp konsumentaspekten. Diskus-
sionerna och förslagen rör allmänhetens behov av konsumentinformation.
Vid en konferens i London i oktober 1998, The Global Year 2000
Summit, med OECD och en rad andra stora organisationer som arrangö-
rer, konstaterades att omfattningen av 2000-problemet är stor och svår
och att det fortfarande återstår mycket arbete, från företagsnivå till
nationsnivå. Vid konferensen diskuterades bl.a. behovet av global sam-
verkan på en rad områden eftersom 2000-frågan rymmer ett flertal ge-
mensamma beröringspunkter mellan världens länder. En annan fråga var
bristen på kunskap för att kunna göra bedömningar av läget. Inom före-
tagssektorn t.ex. är det problematiskt att informera om sin status eftersom
det kan påverka börskursen. U-ländemas behov av hjälp för att komma i
gång med anpassningsarbetet var ytterligare en fråga som togs upp.
Världsbanken har ett omfattande program för att hjälpa dessa länder.
Vid konferensen lyftes Sverige fram som ett av de bättre förberedda
länderna, tillsammans med Nederländerna, Belgien och Storbritannien.
Skr. 1998/99:40
Olika länders insatser
Resultatet av OECD:s enkät till medlemsländernas regeringar visar att
det finns en medvetenhet om problemet och att många länder har omfat-
tande program för att lösa det. Det finns emellertid också exempel på
länder som inte har påbörjat omställningsprojekt i någon större omfatt-
ning.
De flesta av länderna är eniga om att regeringens roll är att skapa all-
män medvetenhet om problemet och peka på behovet av att sätta in åt-
gärder. Många har inrättat särskilda insatsgrupper för att arbeta med frå-
gan. De flesta nationer är ense om att det privata näringslivet måste ta
ansvar för att åtgärda sina egna problem. Några har från statligt håll bl.a.
anslagit medel för att hjälpa den privata sektorns aktörer och särskilt de
små och medelstora företagen.
Det finns också exempel på länder som anser att staten har ett mycket
litet inflytande över den privata sektorn och därför har små eller inga
insatser riktade till industrin. Till dessa hör bl.a. Frankrike, Tyskland och
Nya Zeeland.
Danmark arbetar aktivt både mot näringslivet och på den statliga sidan.
År 2000-sekretariatet, med medel från forskningsministeriet, genomför
informationsaktiviteter, belyser olika problemställningar och följer upp
aktörerna. I Norge tillsattes i juni i år Aksjon 2000 för att göra särskilda
insatser riktade mot små och medelstora företag samt mot kommunerna.
Storbritannien är mycket offensivt när det gäller 2000-frågan. Action
2000 (Storbritanniens insatsgrupp) har en budget på 16 miljoner pund för
att se till att landets små och medelstora företag tar problemet på allvar.
Storbritannien är också mycket aktivt för att skapa medvetenhet på det
59
internationella planet, bl.a. genom att fondera ca 10 miljoner pund för Skr. 1998/99:40
ändamålet till Världsbanken.
Kostnader
Ett flertal studier visar att de ekonomiska återverkningarna till följd av
2000-problemet riskerar att bli betydande. Exempelvis anser Gartner
Group, ett analytikerföretag som ofta citeras i 2000-frågan, att världens
IT-kostnader kommer att uppgå till mellan 300 och 600 miljarder US-
dollar. Dessa bedömningar bör dock tolkas med viss försiktighet, anser
OECD. Analytikerna i Gartner Group utgår ifrån att anpassningsarbetet
inte hinns med och att arbetet görs dåligt. Emellertid konstaterar OECD
att även om det skulle bli negativa effekter är det troligt att det på längre
sikt kan få vissa positiva följder. Detta beroende på att en genomgång av
IT-systemen ger en bättre överblick av systemen, att företagen får möj-
lighet att byta ut uttjänta system och att det därmed finns goda möjlighe-
ter att i framtiden öka produktiviteten och skära ned underhållskostnader.
Hur ser det ut i de viktigaste sektorerna?
I OECD:s rapport The Year 2000 Problem: Impacts and Actions görs en
uppskattning av anpassningsarbetet samt risknivån i olika sektorer. Upp-
skattningen bygger på olika statusrapporter från offentliga och privata
källor och omfattar ett antal länder. Tabellen ger en fingervisning om att
arbete återstår att göra i vissa nyckelsektorer.
Risk och anpassning i 2000-arbetet för olika sektorer
Grad av anpassning till år 2000
|
Hög |
Medel |
Medel-låg | |
|
Hög |
Finans Fiyg |
Telekommunikation |
Övrig offentlig verksamhet |
|
Medel |
Sjöfart |
Små och medelstora före- | |
|
Låg |
Jordbruk Byggindustri |
Källa: OECD The Year 2000 Problem: Impacts and Actions, s. 22.
Energi
OECD skriver i sin rapport att de områden som kräver störst vaksamhet
är energi och vattenförsörjning.
Kärnkraftverk har av olika aktörer pekats ut som särskilt viktiga att
granska, liksom distributionsnät av olika energislag (el, gas och olja).
Inom kämkraftområdet finns en rad organisationer som samarbetar inter-
nationellt. För att säkerställa att arbete pågår i kärnkraftverken i de östra
grannländerna överväger EU att bjuda in företrädare för de östeuropeiska
kämkraftsorganisationema till diskussioner.
60
I EU:s medlemsländer pågår arbete för att 2000-säkra kärnkraftverken. Skr. 1998/99:40
På andra områden inom energisektorn är läget svårbedömt eftersom det
inte finns information tillgänglig. Det är, enligt Europeiska kommissio-
nens arbetsgrupp för 2000-frågan, inte känt om det pågår samarbete
mellan länderna för att säkerställa gränsöverskridande aktiviteter på om-
rådet.
Telekommunikationer
Telekommunikationssektorn anses som mycket sårbar i 2000-samman-
hang. Särskilt infrastrukturen är i riskzonen, skriver OECD i sin rapport.
Det är svårt att se om det sker framsteg på området, vilket framkom vid
ett möte anordnat av EU-kommissionen hösten 1998 (Third Workshop
on Year 2000 National and Sectoral Actions, 22-23 september 1998).
Det konstaterades att öppenheten från sektorn borde kunna förbättras,
särskilt när det gäller arbetet över nationsgränserna och mellan aktörerna.
I en studie från år 1997 av British Telecommunications (BT) varnades
för att telekommunikationsföretag i regioner utanför USA låg långt efter i
utvecklingen. Utredningen visade att i Afrika hade bara 11 procent av de
kommersiella aktörerna initierat åtgärdsprogram, 23 procent i Asienregi-
onen, 43 procent av operatörerna i Europa och 49 procent i Nord- och
Sydamerika. En studie från mars 1998 som omfattar över 113 länder vi-
sar att mindre än hälften av operatörerna tror sig vara helt 2000-säkrade
före december 1999. The International Telecommunications Union (ITU)
är en av organisationerna som koordinerar gränsöverskridande aktiviteter
på teleområdet, bl.a. finns en grupp som arbetar med medvetandegörande
aktiviteter och leverantörsfrågor.
Finansiella marknaden
Anpassningsarbetet inom finanssektom har av aktörerna prioriterats högt
på grund av det stora beroendet av datumintensiv informationsteknik.
Finanssektom ligger väl till enligt de flesta bedömare samtidigt som det
finns rapporter som visar att många finansiella institut världen över kan
komma att fa problem. Risken är särskilt stor bland de mindre företagen.
Detta var också något som togs upp vid den tidigare nämnda OECD-kon-
ferensen som ägde rum i oktober.
Ett antal samarbetsprojekt pågår sedan länge på finansområdet för att
driva på och följa upp omställningsarbetet.
Transportsektorn
Liksom finanssektom är flyget det område som omges av rykten om låg
beredskap. Även här drivs arbetet på av ett antal internationella organi-
sationer. The International Air Transport Association (IATA) uppskattar
att världens flygbolag lägger ned ca 1,6 miljarder US-dollar på att han-
tera 2000-problemet. IATA gör också egna insatser, som t.ex. att besöka
flygplatser världen över för att se till att arbete pågår.
61
Inom sjöfarten uppskattar OECD att det är närmare 3 000 redare som Skr. 1998/99:40
berörs världen över. I farozonen är säkerhetskritiska system, t.ex. navi-
gationssystem, kommunikationssystem, stabilisatorer, maskinövervak-
nings- och kontrollsystem och brandlarm.
Vid det tidigare refererade EU-sammanträdet sades att man inte har
funnit några exempel på att gränsöverskridande 2000-arbete pågår inom
områdena järnväg, sjöfart och väg.
Allmänt
Regeringen har i föregående avsnitt redovisat de olika åtgärder som med
stor bredd vidtas for att begränsa risken för att störningar inträffar i vik-
tiga samhällsfunktioner på grund av 2000-problemet.
Trots alla sådana förebyggande åtgärder kan man inte bortse från ris-
ken att vissa störningar likväl inträffar vid 2000-skiftet, bl.a. eftersom
systemen i sin tur är beroende av andra funktioner, t.ex. el och telekom-
munikationer. Särskilda förberedelser kommer därför att vidtas för att
konsekvenserna av eventuella störningar skall bli så små som möjligt. I
detta syfte uppdrog regeringen den 25 juni 1998 åt myndigheter med till-
syns- eller sektoransvar för viktiga samhällsfunktioner att om risk före-
ligger för allvarliga störningar vidta förberedelser för att avhjälpa even-
tuella brister i ledningsorganisationen. Vidare uppdrogs åt länsstyrelserna
att vidta erforderliga förberedelser i ledningsorganisationen och åt Över-
styrelsen för civil beredskap att ge länsstyrelserna stöd i detta arbete.
Rapporter har lämnats från myndigheterna i oktober 1998. Ytterligare
rapporter skall lämnas den 1 mars 1999 och 1 oktober 1999.
Regeringen anser det angeläget att arbetet vid alla berörda myndigheter
och organ successivt intensifieras. Bland annat bör övnings- och semina-
rieverksamhet om 2000-problemet genomföras.
Regeringen kommer att noggrant följa arbetet med att säkerställa att
ledningsorganisationen hos myndigheterna har en förmåga som i olika
avseenden motsvarar de krav som kan komma att ställas på den vid 2000-
skiftet. Vid behov kommer regeringen att besluta om särskilda åtgärder.
Regeringen avser återkomma med information till riksdagen i denna
fråga.
Informationsberedskap
Det finns också anledning att förmoda att det, oavsett det faktiska läget,
kommer att spridas en viss oro inte minst bland allmänheten ju närmare
årsskiftet 2000 vi kommer. Det måste därför finnas en generell bered-
skap, inte minst hos myndigheterna och inom regeringen, att ge korrekt
och väl avvägd information. Den ordinarie informationsfunktionen bör
ses över och eventuellt förstärkas. Inte minst bör de som svarar för in-
62
formationen utbildas i frågan. Ryktesspridning kan komma att göra större
skada än eventuella mindre eller tillfälliga störningar och måste så långt
möjligt motverkas genom en väl fungerande information till alla berörda.
2000-delegationen har under 1998 samarbetat med yrkesföreningen för
informatörer, Sveriges informationsförening. Ett seminarium har genom-
förts och ytterligare planeras. På övergripande nivå har ett samarbete in-
letts med informationscheferna på Landstingstingsförbundet, Kommun-
förbundet, Statskontoret, Överstyrelsen för civil beredskap, Styrelsen för
psykologiskt försvar, Industriförbundet och Företagarnas riksorganisa-
tion. 2000-delegationen avser att fördjupa samverkan med olika aktörer.
Delegationen arrangerar också olika aktiviteter gentemot massmedierna,
t.ex presseminarier.
Regeringen avser under 1999 att följa hur arbetet med informations-
förberedelserna fortgår på myndigheterna. En hög beredskap bör givetvis
också byggas upp hos kommuner, landsting, länsstyrelser och större
företag.
Skr. 1998/99:40
Regeringens bedömning: Av redovisningarna framgår sammantaget
att aktiviteten har ökat vid länsstyrelserna vad gäller 2000-problemet
men att ambitionsnivån varierar mellan olika länsstyrelser. Rege-
ringen avser därför att förtydliga de uppdrag som givits till länsstyrel-
serna angående förberedelserna inför år 2000.
Regeringen vill framhålla vikten av Överstyrelsens för civil bered-
skap uppdrag att stödja länsstyrelserna i deras förberedelsearbete. En
central del i detta stöd är att förmedla de övriga sektormyndighetemas
rapporter och risk- och konsekvensanalyser.
Den av regeringen tillsatta arbetsgruppen, AG Ledningskedjan, har
föreslagit bl.a. en översyn av länsstyrelsernas instruktion med ett för-
tydligande av ansvar och befogenheter.
Allmänt
Regeringen uppdrog den 25 juni 1998 till länsstyrelserna att vidta erfor-
derliga förberedelser i ledningsorganisationen inför de eventuella stör-
ningar som kan uppstå vid skiftet till år 2000, med en första redovisning
till regeringen den 1 oktober 1998. Regeringen uppdrog vidare till Över-
styrelsen för civil beredskap att lämna stöd till länsstyrelserna i arbetet
samt att till regeringen redovisa sina erfarenheter av stödverksamheten
och sina bedömningar av länsstyrelsernas ledningsförberedelser.
Regeringen avser att överväga ändring i länsstyrelseinstruktionen när
det gäller länsstyrelsens ansvar att planera för svåra fredstida
påfrestningar.
63
Sammanfattning av länsstyrelsernas rapporter Skr. 1998/99:40
När det gäller den interna IT-säkerheten och kontrollen av övrig teknisk
utrustning är den allmänna bedömningen att läget är eller kommer att
vara under kontroll. Detta gäller även länsstyrelsernas ledningscentraler.
Arbetet har kommit igång i tillräckligt god tid för att man ska hinna vidta
erforderliga åtgärder.
Ledningsorganisationen vid länsstyrelsen bedöms ha kompetensen för
att hantera en svår påfrestning i fred. Dock framhåller flera länsstyrelser
vikten av att genomföra övningar med ett särskilt 2000-scenario, internt
eller med andra berörda myndigheter.
Flera länsstyrelser påpekar också att länsstyrelsernas och kommuner-
nas ansvar och befogenheter vid svåra påfrestningar på samhället i fred
inte är reglerat. I tider av resursknapphet är det då inte självklart att ta ett
mer samlat ansvar för samhällets beredskap inför påfrestningar som kan
komma att inträffa som följd av IT-omställningen till år 2000. Det finns
därmed risk för stora skillnader när det gäller hur aktivt länsstyrelserna
arbetar t.ex. gentemot kommunerna.
I några länsstyrelser genomförs ett relativt omfattande arbete med re-
gionala risk- och konsekvensanalyser, oftast i samråd med områdes- och
funktionsansvariga myndigheter och organisationer.
Det förekommer också att länsstyrelser anordnar utbildning för kom-
munalråd och informationsansvariga i informationshantering vid olika
typer av påfrestningar.
Erfarenheter från olika övningar visar att informationsberedskapen är
ett problemområde.
Den av regeringen tillsatta arbetsgruppen, AG Ledningskedjan, har i
rapporten Skyldigheter och befogenheter vid svåra påfrestningar på sam-
hället i fred (Ds 1998:32) bl.a. behandlat denna fråga. Regeringen avser
överväga ändring av länsstyrelsernas instruktion.
Överstyrelsens för civil beredskap erfarenheter och bedömningar av
stödarbetet
Överstyrelsen för civil beredskap redovisade den 1 oktober 1998 erfaren-
heterna av stödverksamhet till och bedömningar av ledningsförberedel-
sema vid länsstyrelserna.
ÖCB framhåller att länsvisa genomgångar görs av föreskrifterna om
grundläggande säkerhetsnivå i samhällsviktiga datasystem. Vidare ger
styrelsen ut föreskrifter och allmänna råd samt genomför konferenser
riktade till länsstyrelser och kommuner.
Genom samarbete med Svenska kommunförbundet och 2000-delega-
tionen planerar ÖCB att inrätta en informationstjänst. ÖCB avser även att
inrätta en expertpanel som extra resurs vid bedömningar och avvägningar
av övergripande frågor i samband med stödarbetet.
Det är enligt ÖCB en viktigt att samordna insatser och erfarenhets-
utbyte. ÖCB samarbetar därför med bl.a. Kommunförbundet, 2000-dele-
gationen, Rikspolisstyrelsen och Styrelsen för psykologiskt försvar för
att nå framgång i förberedelsearbetet.
64
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1998
Skr. 1998/99:40
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin,
von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren,
Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Björn Rosengren
Regeringen beslutar skrivelsen 1998/99:40 Lägesrapport om IT-om-
ställningen i samhället inför år 2000.
65
Eländers Gotab 57449, Stockholm 1998