Prop.
1998/99:16
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 8 oktober 1998
Göran Persson
ErikÅsbrink
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås kompletteringar i avdragsreglema för arbets-
givarnas kostnader för tjänstepensionering. Kostnader som uppkommer i
samband med att arbetsgivaren byter tryggandeform skall vara avdrags-
gilla. Detsamma skall gälla kostnader för att trygga en pensionsutfästelse
i samband med att utfästelsen övertas av en annan arbetsgivare. Avdrag
medges även för vissa kollektiva pensionskostnader.
De nya reglerna skall tillämpas första gången vid 2001 års taxering. De
nya reglerna far dock under vissa förutsättningar tillämpas redan vid
1998 års taxering om den skatteskyldige begär det.
I propositionen föreslås även att en fysisk person som medges avdrag
för pensionsförsäkringspremie eller inbetalning på pensionssparkonto
inte skall betala särskild löneskatt på pensionskostnader om avdraget
görs från ersättning som har utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. De nya reglerna skall
tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
Vidare föreslås att reglerna i lagen (1996:1231) om skattereduktion för
fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar justeras med
hänsyn till att fastighetsskatten på bostadshus sänks från 1,7 % till 1,5 %
av taxeringsvärdet fr.o.m. 1999 års taxering.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 16
Prop. 1998/99:16
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Lagtext...............................................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)...........................................................................4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig
inkomstskatt på ackumulerad inkomst................................9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter..............................11
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader.........................................12
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid
1997- 2001 års taxeringar................................................13
3 Ärendet och dess beredning............................................................14
4 Överväganden och förslag...............................................................15
5 Ekonomiska effekter.......................................................................17
6 Författningskommentar...................................................................17
6.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).........................................................................17
6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig
inkomstskatt på ackumulerad inkomst..............................18
6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter..............................18
6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader...........................18
6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid
1997- 2001 års taxeringar................................................19
Bilaga 1 Lagrådsremissens förslag......................................................20
Bilaga 2 Lagrådets yttrande.................................................................26
Bilaga 3 Lagrådets yttrande.................................................................27
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1998.......28
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
2. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på
ackumulerad inkomst
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter
4. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-
sionskostnader
5. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastig-
hetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar.
Prop. 1998/99:16
1 * Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 16
Prop. 1998/99:16
Härigenom föreskrivs att punkt 15 av anvisningarna till 22 § samt
punkterna 20 d och f av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 22 §
15? Ersättning för kostnader som en arbetsgivare får från en pensions-
eller personalstiftelse skall tas upp som intäkt om avdrag för avsättning
till stiftelsen medgetts.
Om den i balansräkningen gjorda avsättningen avseende sådana pen-
sionsutfästelser, för vilkas tryggande avdragsrätt följer av punkterna 20
b-e av anvisningarna till 23 §, uppgår till ett lägre belopp vid beskatt-
ningsårets utgång än den motsvarande avsättningen vid det föregående
beskattningsårets utgång, skall skillnaden tas upp som intäkt.
Om det finns disponibla pensionsmedel vid beskattningsårets utgång
skall den i föregående stycke nämnda intäkten dock tas upp till lägst
summan av
dels tio procent av de disponibla pensionsmedlen vid det föregående
beskattningsårets utgång,
dels under beskattningsåret gjorda avdrag för premier för pensionsför-
säkringar, lämnad ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse
och avsättning till pensionsstiftelse till den del dessa avdrag avser samma
pensionsutfästelser som omfattas av avsättningen i balansräkningen.
Om beskattning sker enligt tredje stycket, skall senare minskningar av
avsättningen i balansräkningen inte tas upp som intäkt till den del minsk-
ningarna motsvarar de belopp som redan tagits upp som intäkt.
Med disponibla pensionsmedel avses skillnaden mellan
1. den i balansräkningen med avdragsrätt gjorda avsättningen vid det
föregående beskattningsårets utgång ökad med förmögenheten vid be-
skattningsårets utgång i pensionsstiftelse som tryggar samma pensions-
utfästelser, och
2. pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana pensions-
utfästelser som avses i 1, till den del dessa inte är tryggade genom
pensionsförsäkring, ökad med medel som då står kvar i stiftelsen och för
vilka avdrag inte har medgetts vid avsättningen.
Disponibla pensionsmedel skall dock aldrig anses uppgå till högre
belopp än vad som motsvarar den i balansräkningen med avdragsrätt
gjorda avsättningen vid det föregående beskattningsårets utgång.
Vid tillämpningen av femte stycket 1 skall förmögenhet i pensions-
stiftelse tas upp till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapital-
Senaste lydelse 1998:328.
underlaget enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-
medel.
Ersättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för pensions-
utfästelser skall tas upp som intäkt.
Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, skall dis-
ponibla pensionsmedel tas upp som intäkt för det beskattningsår då verk-
samheten upphör.
Om en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo efter en
arbetsgivare skiftas, skall disponibla pensionsmedel tas upp som intäkt
för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattas eller boet skiftas.
Prop. 1998/99:16
Om en arbetsgivare tryggat pen-
sionsutfästelser enligt en sådan all-
män pensionsplan som avses i
punkt 1 sjätte stycket av anvis-
ningarna till 31 § genom avsätt-
ning i balansräkning och planen
innehåller bestämmelser om ut-
jämning av pensionskostnaden
mellan olika arbetsgivare, skall
medel som arbetsgivaren tillgodo-
förs enligt dessa bestämmelser tas
upp som intäkt.
Om en arbetsgivare tryggat pen-
sionsutfästelser enligt en sådan
allmän pensionsplan som avses i
punkt 1 sjätte stycket av anvis-
ningarna till 31 § och planen inne-
håller bestämmelser om utjämning
av pensionskostnaden mellan olika
arbetsgivare, skall medel som
arbetsgivaren tillgodoförs enligt
dessa bestämmelser tas upp som
intäkt.
till
20 d. Avdrag, för kostnader som
avses i punkt 20 b första stycket
och som föranleds av ändring i
pensionsavtal eller av nytt pen-
sionsavtal vid förtida avgång från
anställning eller av att pensions-
utfästelserna är otillräckligt tryg-
gade, far medges med ett belopp
som svarar mot kostnaden för av-
talad pension, dock i fråga om
1. ålderspension, som skall
betalas för tid före 65 års ålder,
högst med ett belopp som svarar
mot kostnaden för ålderspension
under den avtalade tiden med
- 80 procent av lönen till den
del denna inte överstiger 7,5 bas-
belopp,
- 70 procent av lönen till den
del denna överstiger 7,5 men inte
20 basbelopp, och
- 40 procent av lönen till den
del denna överstiger 20 men inte
23 §
20 d.2 Avdrag, för kostnader
som avses i punkt 20 b första
stycket och som föranleds av änd-
ring i pensionsavtal eller av nytt
pensionsavtal vid förtida avgång
från anställning eller av att pen-
sionsutfästelserna är otillräckligt
tryggade, får, i annat fall än som
avses i punkt 20 f tredje stycket,
medges med ett belopp som svarar
mot kostnaden för avtalad pension,
dock i fråga om
1. ålderspension, som skall
betalas för tid före 65 års ålder,
högst med ett belopp som svarar
mot kostnaden för ålderspension
under den avtalade tiden med
- 80 procent av lönen till den
del denna inte överstiger 7,5 bas-
belopp,
- 70 procent av lönen till den
del denna överstiger 7,5 men inte
20 basbelopp, och
2 Senaste lydelse 1998:328.
30 basbelopp,
2. ålderspension, som skall
betalas från tidigast 65 års ålder,
högst med ett belopp som svarar
mot kostnaden för livsvarig ålders-
pension från den avtalade pen-
sionstidpunkten med
- 20 procent av lönen till den
del denna inte överstiger 7,5 bas-
belopp,
- 70 procent av lönen till den
del denna överstiger 7,5 men inte
20 basbelopp, och
- 40 procent av lönen till den
del denna överstiger 20 men inte
30 basbelopp.
- 40 procent av lönen till den
del denna överstiger 20 men inte
30 basbelopp,
2. ålderspension, som skall
betalas från tidigast 65 års ålder,
högst med ett belopp som svarar
mot kostnaden för livsvarig ålders-
pension från den avtalade pen-
sionstidpunkten med
- 20 procent av lönen till den
del denna inte överstiger 7,5 bas-
belopp,
- 70 procent av lönen till den
del denna överstiger 7,5 men inte
20 basbelopp, och
- 40 procent av lönen till den
del denna överstiger 20 men inte
30 basbelopp.
Ger pensionsavtalet rätt till ålderspension enligt första stycket 2 utöver
20 procent av den lön som inte överstiger 7,5 basbelopp, far avdrag göras
högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att uppnå avtalad
pensionsnivå, om den överskjutande pensionen är avsedd att ersätta
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
I fråga om försäkring, som avses i lagen (1989:1079) om livförsäk-
ringar med anknytning till värdepappersfonder och andra avgiftsbaserade
utfästelser, far avdrag enligt första stycket avseende ålderspension göras
högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att genom annan pen-
sionsförsäkring än sådan som avses i nämnda lag uppnå i första stycket 1
och 2 angivna förmånsnivåer.
Avdragsrätt enligt första stycket 1 och 2 förutsätter full intjänandetid.
Med full intjänandetid avses full intjänandetid enligt pensionsavtalet,
förutsatt att avtalet för full pension kräver fortsatt intjänande under
anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om pensions-
avtalet anger annan intjänandetid för fall pension eller om pensions-
avtalet saknar bestämmelse om intjänandetid, avses med full in-
tjänandetid en tid av sammanlagt lägst 30 år fram till den avtalade pen-
sionstidpunkten. Vid beräkning av intjänandetiden skall såväl arbets-
tagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställ-
ningstid hos annan arbetsgivare medräknas. Om pensionsrätten inte är
fullt intjänad minskas avdragsrätten i den utsträckning som motsvarar
bristen i intjänande.
När avdraget för kostnad för avtalad ålderspension beräknas, skall
värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryg-
gats av arbetsgivare under beskattningsåret eller tidigare i de tryggande-
former som anges i punkt 20 b första stycket. Värdet av ålderspension för
tid före 65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt första stycket 1.
Värdet av ålderspension från tidigast 65 års ålder skall räknas av från
avdrag enligt första stycket 2.
Kostnad för premie för sådan Kostnad för premie för sådan
Prop. 1998/99:16
pensionsförsäkring som avses i
punkt 1 andra stycket sista
meningen av anvisningarna till
31 § dras av enligt första stycket 1
och 2.
pensionsförsäkring som avses i
punkt 1 andra stycket sista
meningen av anvisningarna till
31 § dras av enligt första stycket,
dock högst med belopp som mot-
svarar de i 1 och 2 angivna
förmånsnivåerna beräknade med
hänsyn till den anställdes senaste
lön.
Prop. 1998/99:16
Med lön och basbelopp avses i denna anvisningspunkt detsamma som i
punkt 20 c andra stycket.
20 f? Avdrag får göras för ersättning som lämnas till den som tar över
ansvaret för pensionsutfästelser.
Om en arbetsgivare, som upp-
hör med sin näringsverksamhet,
enligt 25 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse
m.m. skall trygga en pensionsut-
fästelse genom pensionsförsäk-
ring, far avdrag göras for kost-
naden för försäkringen till den del
den avser med avdragsrätt tryg-
gade pensionsutfästelser.
Om en arbetsgivare tryggat pen-
sionsutfästelser enligt en sådan
allmän pensionsplan som avses i
punkt 1 sjätte stycket av anvis-
ningarna till 31 § genom avsätt-
ning i balansräkning och planen
innehåller bestämmelser om ut-
jämning av pensionskostnaden
mellan olika arbetsgivare, får av-
drag göras för avgifter som arbets-
givaren betalar enligt dessa be-
stämmelser.
Avdrag får göras till den del
kreditförsäkringsgivare påfordrar
ändring av tryggandeform, i den
utsträckning som anges i punkt 20
e, för arbetsgivares kostnader för
att trygga pensionsutfästelse, som
tidigare har tryggats genom av-
sättning i balansräkning i förening
med kreditförsäkring av arbets-
givaren med avdragsrätt, och som
innebär att den tidigare formen av
5 Senaste lydelse 1998:328.
1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 16
Om en arbetsgivare tryggat pen-
sionsutfästelser enligt en sådan
allmän pensionsplan som avses i
punkt 1 sjätte stycket av anvis-
ningarna till 31 § och planen
innehåller bestämmelser om ut-
jämning av pensionskostnaden
mellan olika arbetsgivare, får av-
drag göras för avgifter som arbets-
givaren betalar enligt dessa be-
stämmelser.
Avdrag får göras, i den utsträck-
ning som anges i punkt 20 e, för
arbetsgivares kostnader för att
trygga pensionsutfästelse, som
tidigare har tryggats av arbets-
givaren med avdragsrätt, om
förfarandet innebär att det tidigare
tryggandet av utfästelsen upphör.
Har det tidigare tryggandet skett
genom avsättning till pensions-
stiftelse, får avdrag göras högst
tryggande upphör.
med ett belopp motsvarande den
ersättning för kostnaderna som
erhålls från stiftelsen. Avdrag får
även göras, i den utsträckning som
anges i punkt 20 e, för arbets-
givares kostnader för att trygga
pensionsutfästelse, som tidigare
har tryggats av annan arbets-
givare med avdragsrätt och för
vilken först nämnda arbetsgivare
har övertagit ansvaret.
Prop. 1998/99:16
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2001 års taxering. På yrkande av den skattskyldige far dock de nya
bestämmelserna tillämpas vid 1998, 1999 och 2000 års taxeringar om
den skattskyldige har yrkat att de nya bestämmelserna i lagen (1998:328)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas vid dessa
taxeringar.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst skall ha följande lydelse.
Prop. 1998/99:16
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §4
Har fysisk person eller dödsbo som beskattas enligt 10 § andra och
tredje styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt under visst
beskattningsår haft inkomst av tjänst eller sådan inkomst av närings-
verksamhet som avses i 3 §, och hänför sig inkomsten till minst två
beskattningsår {ackumulerad inkomst), skall under de förutsättningar som
anges i denna lag, statlig inkomstskatt på denna inkomst beräknas enligt
följande.
Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst
tio, till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av
den skatt som skulle ha utgått för beloppet om det lagts till den genom-
snittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för taxeringsåret och så
många av de närmast föregående taxeringsåren som är i fråga, efter
justering med ett belopp motsvarande skiktgränsens förändring mellan
1. taxeringsåret och närmast föregående taxeringsår om den
ackumulerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår,
2. taxeringsåret och andra taxeringsåret före taxeringsåret om den
ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår,
3. taxeringsåret och tredje taxeringsåret före taxeringsåret om den
ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår eller
4. taxeringsåret och fjärde taxeringsåret före taxeringsåret om den
ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår.
Hänför sig inte hela den ackumulerade inkomsten till tid före
taxeringsåret, skall - på sätt följer av punkt 2 av anvisningarna - hänsyn
tas härtill vid bedömningen i vad mån justering för skiktgränsens
förändring skall göras.
Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade in-
komsten. Skatten beräknas enligt den skatteskala som gäller för det
taxeringsår då den ackumulerade inkomsten tas upp till beskattning.
Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill
ackumulerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte
särskilda omständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig
till tre år.
Föreligger förutsättningar för
såväl skatteberäkning enligt denna
lag som nedsättning av skatt enligt
lagen (1970:172) om begränsning
av skatt i vissa fall tillämpas den
av lagarna som leder till lägst
Föreligger förutsättningar för
såväl skatteberäkning enligt denna
lag som nedsättning av skatt enligt
lagen (1997:324) om begränsning
av skatt tillämpas den av lagarna
som leder till lägst skatt.
4 Senaste lydelse 1993:1545.
skatt.
Prop. 1998/99:16
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
10
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 49 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall upphöra att gälla.
Prop. 1998/99:16
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
11
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§5
En enskild person eller ett dödsbo som medges avdrag för avgift för
pensionsförsäkring enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall för det beskattningsåret till staten
betala särskild löneskatt med 24,26 procent på avgiften.
Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetal-
ning på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.
Särskild löneskatt skall dock
inte betalas till den del avdraget
måste göras från sådan ersättning
som utgjort underlag för uttag av
arbetsgivaravgifter enligt 1 kap.
2 § lagen (1981:691) om socialav-
gifter eller särskild löneskatt enligt
7 första stycket 1 lagen
(1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster.
Prop. 1998/99:16
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
5 Senaste lydelse 1997:941.
12
2.5
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1996:1231) om skattereduktion för
fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
Vid 1997 års taxering medges skattereduktion med ett belopp mot-
svarande 1,7 procent av skillnaden mellan basvärdet 1996 och det högsta
av 1995 års taxeringsvärde ökat med 40 procent och 1995 års
taxeringsvärde ökat med 200 000 kronor. Skattereduktion vid 1997 års
taxering medges med högst 10 000 kronor.
Prop. 1998/99:16
Vid 1998-2007 års taxeringar
medges skattereduktion med ett
belopp motsvarande 80, 60, 40
respektive 20 procent av re-
duktionsbeloppet vid 1997 års
taxering.
Vid 1998 års taxering medges
skattereduktion med ett belopp
motsvarande 80 procent av re-
duktionsbeloppet vid 1997 års
taxering.
Vid 1999-2001 års taxeringar
medges skattereduktion med ett
belopp motsvarande 60, 40 res-
pektive 20 procent av 1,5 procent
av skillnaden mellan basvärdet
1996 och det högsta av 1995 års
taxeringsvärde ökat med 40 pro-
cent och 1995 års taxeringsvärde
ökat med 200 000 kronor. Skatte-
reduktion vid 1999 års taxering
medges med högst 5 290 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1998 och tillämpas första
gången vid 1999 års taxering.
13
Riksdagen har den 29 maj 1998 efter forslag i prop. 1997/98:146 Förenk-
lad avdragsrätt for pensionskostnader beslutat om en ny utformning av
avdragsreglema för tjänstepensionskostnader (bet. 1997/98:SkU27, rskr.
1997/98:265, SFS 1998:328). De nya bestämmelserna skall tillämpas
fr.o.m. 2001 års taxering. De far dock tillämpas redan fr.o.m. 1998 års
taxering om den skattskyldige begär det. Av propositionen framgår att
frågan om bl.a. byte av tryggandeform har ansetts kräva ytterligare över-
väganden. I samband med utskottsbehandlingen har uppmärksammats att
frågorna om avdragsrätt vid byte av tryggandeform och överföring av
pensionsutfästelser återstår att lösa (bet. 1997/98:SkU27 s. 35). Skatte-
utskottet anser att frågan om eventuell avdragsrätt för kollektiva pen-
sionskostnader också bör tas upp.
Inom Finansdepartementet har utarbetats förslag till ändringar i regler-
na om företagens avdragrätt för pensionskostnader. Vid beredningen av
lagförslagen har Riksskatteverket, KP Pension & Försäkring, Lands-
organisationen i Sverige, Privattjänstemannakartellen PTK, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Kommun-
förbundet och försäkringsbolaget Pensionsgaranti FPG/AMFK beretts
tillfälle att under hand inkomma med synpunkter. I samband med detta
har även utarbetats ett förslag till ändring i fråga om reglerna för uttag av
särskild löneskatt på pensionsmedel vad gäller en fysisk person som
måste dra av pensionsförsäkringspremie o.d. från ersättning som har
utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster. Vidare har med anledning av att fastighetsskatten har
sänkts från 1,7 % till 1,5 % av taxeringsvärdet fr.o.m. 1999 års taxering
(bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318, SFS 1998:526) en följdändring
utarbetats i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i
vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar. Synpunkter på dessa förslag har
under hand inhämtats från Riksskatteverket.
I det följande lägger regeringen fram förslag till ändringar i angivna
hänseenden.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 17 september 1998 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande finns
i bilaga 2. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
Regeringen beslutade den 9 juli 1998 att inhämta Lagrådets yttrande
över förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion
för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar. Lagrådets
yttrande i aktuell del finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslaget utan
erinran.
Övriga lagförslag är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse. Något yttrande har därför inte inhämtats.
Regeringen har i propositionen gjort vissa ändringar av i huvudsak
redaktionell art i förhållande till lagrådsremissen.
Prop. 1998/99:16
14
Regeringens forslag: Kostnader som uppkommer i samband med att
arbetsgivaren byter tryggandeform skall vara avdragsgilla. Detsamma
skall gälla kostnader för att trygga en pensionsutfästelse i samband
med att utfästelsen övertas av en annan arbetsgivare. Avdrag skall
även medges för vissa kollektiva pensionskostnader. Pensionsförsäk-
ringspremie och inbetalning på pensionssparkonto skall inte föranleda
särskild löneskatt för fysisk person om avdraget görs mot ersättning
som har utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löne-
skatt på förvärvsinkomster. Vissa följdändringar görs i lagen
(1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst och lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med anledning
av den nya förmögenhetsskattelagstifitningen som infördes år 1997.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen antog under våren 1998
ändrade regler för företagens avdragsrätt för tjänstepensionskostnader
(prop. 1997/98:146, bet. 1997/98:SkU27, rskr. 1997/98:265, SFS
1998:328).
Den nya utformningen av avdragsreglema i kommunalskattelagen
(1928:370), KL, tar sikte på arbetsgivarens kostnader för att trygga pen-
sionsutfästelser till anställda. Tryggandet kan ske genom avsättning i
balansräkningen eller genom avsättning till en pensionsstiftelse. Arbets-
givaren kan också trygga utfästelser genom att köpa en pensions-
försäkring. Av arbetsgivarens kostnader för att trygga utfästelser far
enligt huvudregeln ett belopp motsvarande högst 35 procent av den
anställdes lön och andra pensionsgrundande ersättningar dras av.
Avdraget far dock inte överstiga 10 basbelopp. En kompletterande regel
finns för fall då det krävs större insatser från arbetsgivarens sida. Det
gäller fall då pensionsrättigheten skall ”köpas i kapp” eller då
pensionsavgångar sker i förtid. Denna regel utgår från att avdrag medges
så att avtalad pensionsnivå uppnås. En gräns finns dock såvitt gäller
ålderspension genom att avdrag medges så att en pensionsnivå uppnås
motsvarande högst 20 % av den anställdes lön och annan
pensionsgrundande ersättning upp till 7,5 basbelopp, 70 % av sådan
ersättning mellan 7,5 och 20 basbelopp och 40 % av sådan ersättning
mellan 20 och 30 basbelopp. Vid förtida pensionsavgångar är mot-
svarande procentsatser 80-70-40. Avdrag medges dock med ett belopp
som beträffande avsättningar uppgår till det verkliga värdet av pensions-
utfästelserna och beträffande pensionsförsäkringspremier inte överstiger
nämnda avdragsramar. De nya reglerna tillämpas första gången vid 2001
års taxering men far dock tillämpas redan vid 1998 års taxering om den
skattskyldige begär det.
Vid byte av tryggandeform kan avdragsrätten för pensionsutfästelser
beräknas enligt kompletteringsregeln i punkt 20 d av anvisningarna till
23 § KL. Även enligt denna regel sker beräkningen utifrån arbetstagarens
Prop. 1998/99:16
15
lön och annan pensionsgrundande ersättning. Om arbetstagaren i ett ?roP- 1998/99:16
sådant fall slutat sin anställning och därför inte uppbär lön eller ersätt-
ning föreligger emellertid ingen avdragsrätt för arbetsgivarens tryggan-
dekostnader.
Regeringen anser att regler om avdragsrätt bör införas även i sådana
fall. Bestämmelser om detta bör omfatta de fallen att tidigare tryggande
skett med avdragsrätt. För att avdrag skall medges i stiftelsefallet bör
krävas att arbetsgivaren tar ut medel ur pensionsstiftelsen (s.k. gott-
görelse) i samband med bytet. Därigenom kommer beskattning att ske
samtidigt som ett nytt avdrag medges avseende samma utfästelse. Om en
arbetsgivare övertar ansvaret för en pensionsutfästelse från en annan
arbetsgivare bör också avdrag medges för kostnaden för att trygga den
övertagna utfästelsen om den tidigare arbetsgivaren varit berättigad till
avdrag. Övertagen utfästelse som avser det löpande räkenskapsåret kan
dras av enligt de vanliga reglerna i punkterna 20 c och d av anvisningarna
till 23 § KL. Till löneunderlaget läggs då även den lön som arbetstagaren
erhållit från den tidigare arbetsgivaren.
Enligt de nya reglerna är avdragsrätten som framgår av det ovan sagda
knuten till kostnaderna för den enskilda individens framtida pension. I de
allmänna pensionsplanema finns dock överenskommelser om avsätt-
ningar beräknade på en total lönesumma och som avser pensionskost-
nader som arbetsgivarna har för arbetstagarna som kollektiv. Det kan
gälla t.ex. garantier för betalning när en arbetsgivare inte fullföljer sina
åtaganden. Avdrag för sådana s.k. kollektiva kostnader bör enligt
regeringen medges genom att dessa jämställs med sådana utjämnings-
kostnader mellan arbetsgivare för vilka avdrag får göras.
De synpunkter - i första hand av lagteknisk beskaffenhet - som under
hand har inkommit vid beredningen har i huvudsak beaktats.
I vissa undantagsfall har näringsidkare inte F-skattsedel. Det innebär
att näringsidkarens uppdragsgivare på lämnad ersättning skall betala
arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller
särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster. Om näringsidkaren utnyttjar sådana inkomster för att
pensionsspara skall kostnaden helt eller delvis dras av i näringsverk-
samheten. Detta avdragsbelopp ligger i sin tur till grund för särskild
löneskatt på pensionskostnader. Eftersom den särskilda löneskatten på
pensionskostnader motsvarar skattedelen i arbetsgivaravgiften anser
regeringen att kostnaden för pensionssparande som dras av mot inkomst
som har utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt
på förvärvsinkomster inte dessutom skall belastas med särskild löneskatt
på pensionskostnader.
Förslagen föranleder ändringar i punkt 15 av anvisningarna till 22 §
samt punkterna 20 d och f av anvisningarna till 23 § KL och 3 § lagen
(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.
Med anledning av den nya förmögenhetsskattelagstiftningen som in-
fördes år 1997 föreslås följdändringar i lagen (1951:763) om statlig
inkomstskatt på ackumulerad inkomst och lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter. Dessa ändringar motiveras i författ-
ningskommentaren.
De förändringar som föreslås vad gäller avdragsreglerna för pensions-
kostnader utgör olika former av korrigeringar i de regler som beslutades
under våren 1998. De tar sikte på att avdragsmöjlighetema skall bli likar-
tade med de som följer av de äldre reglerna. Detta liksom det förhållan-
det att det finns en möjlighet att använda äldre regler till och med
taxeringen år 2000 medför att budgetinverkan bedöms som marginell.
Enligt förslag i propositionen skall särskild löneskatt på pensions-
kostnader ej utgå på enskilda näringsidkares avdrag för pensionsförsäk-
ringspremie och inbetalning på pensionssparkonto om avdragen avser
sådana ersättningar där arbetsgivaravgift eller särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster har utgått. Förslaget - som syftar till att åstadkomma
ett korrekt skatte- och avgiftsuttag på dessa avdragsbelopp - innebär en
viss budgetförsvagning, som dock bedöms vara marginell då frekvensen
och omfattningen av de aktuella ersättningarna är begränsad.
Förslaget om ändring i reglerna om skattereduktion för fastighetsskatt i
vissa fall är en följd av att fastighetsskatten sänkts från 1,7 till 1,5
procent i och med inkomståret 1998. Då skattereduktionens storlek är
knuten till fastighetsskattenivå medför förslaget en viss budgetförstärk-
ning, som dock är marginell.
Anvisningarna till 22 §
Punkt 15
Ändringen är en följd av avdragsrätten för kollektiva pensionskostnader
och att bestämmelserna för kostnadsutjämning i framtiden skall avse
även andra tryggandeformer än avsättning i balansräkning, se nedan
under punkt 20 f av anvisningarna till 23 § KL.
Anvisningarna till 23 §
Punkt 20 d
I första stycket görs ett undantag för byte av tryggandeform och över-
tagande av pensionsutfästelse. Avdragsrätten i sådana fall regleras i
punkt 20 f tredje stycket.
Ändringen i sjätte stycket är ett förtydligande som innebär att avdrags-
rätten för dessa fall begränsas med hänsyn till den avlidne anställdes
senaste lön. Även i dessa fall kan man välja mellan två beskattningsår.
Prop. 1998/99:16
17
Punkt 20 f
Prop. 1998/99:16
Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. Byte av tryggande-
form regleras i fortsättningen endast i sista stycket. I detta stycke regleras
även avdragsrätten vid övertagande av pensionsutfästelse. Vid byte av
tryggandeform medges avdrag i stiftelsefallen endast till den del gott-
görelse erhålls under beskattningsåret avseende samma pensionsutfästel-
se som bytet gäller. Nytt avdrag skall således inte medges avseende
samma pensionsutfästelse utan att det sker en motsvarande intäktsföring.
I det nya andra stycket görs en ändring som innebär att bestämmelsen
om kostnadsutjämning i framtiden avser även andra tryggandeformer än
avsättning i balansräkning. Denna regel omfattar kollektiva pensions-
kostnader enligt allmän pensionsplan, se avsnitt 4.
Ändringen är en justering av en felaktig hänvisning.
3 kap.
49 §
Paragrafen upphävs eftersom den är obehövlig.
3§
Ändringen i paragrafen innebär att pensionsförsäkringspremie och in-
betalning på pensionssparkonto inte skall föranleda särskild löneskatt på
pensionskostnader för fysisk person till den del avdraget görs från
ersättning som har utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild
löneskatt på förvärvsinkomster. Om det i näringsverksamheten redovisas
såväl ersättningar som hos utbetalaren utgjort underlag för arbets-
givaravgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster som sådana
näringsinkomster som näringsidkaren själv skall betala egenavgifter på
(alternativt särskild löneskatt på förvärvsinkomster) skall avdraget för
pensionsförsäkringspremien eller inbetalningen till pensionssparkonto i
första hand minska den del av inkomsten av näringsverksamhet som
18
utgör underlag för egenavgiftema. Om pensionsavdraget måste göras mot
de ersättningar som utbetalaren betalat avgifter eller löneskatt på skall
särskild löneskatt på pensionskostnader inte betalas på den delen av
avdraget.
4§
Storleken på skattereduktionen har anpassats till att skattesatsen sänkts
från 1,7 % av taxeringsvärdet till 1,5 % av taxeringsvärdet fr. o. m . 1999
års taxering.
Prop. 1998/99:16
19
Prop. 1998/99:16
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att punkt 15 av anvisningarna till 22 § samt
punkterna 20 d och f av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 22 §
15.6 Ersättning för kostnader som en arbetsgivare far från en pensions-
eller personalstiftelse skall tas upp som intäkt om avdrag för avsättning
till stiftelsen medgetts.
Om den i balansräkningen gjorda avsättningen avseende sådana pen-
sionsutfästelser, för vilkas tryggande avdragsrätt följer av punkterna 20
b-e av anvisningarna till 23 §, uppgår till ett lägre belopp vid beskatt-
ningsårets utgång än den motsvarande avsättningen vid det föregående
beskattningsårets utgång, skall skillnaden tas upp som intäkt.
Om det finns disponibla pensionsmedel vid beskattningsårets utgång
skall den i föregående stycke nämnda intäkten dock tas upp till lägst
summan av
dels tio procent av de disponibla pensionsmedlen vid det föregående
beskattningsårets utgång,
dels under beskattningsåret gjorda avdrag för premier för pensionsför-
säkringar, lämnad ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse
och avsättning till pensionsstiftelse till den del dessa avdrag avser samma
pensionsutfästelser som omfattas av avsättningen i balansräkningen.
Om beskattning sker enligt tredje stycket, skall senare minskningar av
avsättningen i balansräkningen inte tas upp som intäkt till den del minsk-
ningarna motsvarar de belopp som redan tagits upp som intäkt.
Med disponibla pensionsmedel avses skillnaden mellan
1. den i balansräkningen med avdragsrätt gjorda avsättningen vid det
föregående beskattningsårets utgång ökad med förmögenheten vid be-
skattningsårets utgång i pensionsstiftelse som tryggar samma pensions-
utfästelser, och
2. pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana pensions-
utfästelser som avses i 1, till den del dessa inte är tryggade genom
pensionsförsäkring, ökad med medel som då står kvar i stiftelsen och för
vilka avdrag inte har medgetts vid avsättningen.
Disponibla pensionsmedel skall dock aldrig anses uppgå till högre
belopp än vad som motsvarar den i balansräkningen med avdragsrätt
gjorda avsättningen vid det föregående beskattningsårets utgång.
Senaste lydelse 1998:328.
20
Vid tillämpningen av femte stycket 1 skall förmögenhet i pensions-
stiftelse tas upp till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapital-
underlaget enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-
medel.
Prop. 1998/99:16
Bilaga 1
Ersättning som en skattskyldig far för att ta över ansvaret för pensions-
utfästelser skall tas upp som intäkt.
Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, skall dis-
ponibla pensionsmedel tas upp som intäkt för det beskattningsår då verk-
samheten upphör.
Om en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo efter en
arbetsgivare skiftas, skall disponibla pensionsmedel tas upp som intäkt
för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattas eller boet skiftas.
Om en arbetsgivare tryggat pen-
sionsutfästelser enligt en sådan all-
män pensionsplan som avses i
punkt 1 sjätte stycket av anvis-
ningarna till 31 § genom avsätt-
ning i balansräkning och planen
innehåller bestämmelser om ut-
jämning av pensionskostnaden
mellan olika arbetsgivare, skall
medel som arbetsgivaren tillgodo-
förs enligt dessa bestämmelser tas
upp som intäkt.
Om en arbetsgivare tryggat pen-
sionsutfästelser enligt en sådan
allmän pensionsplan som avses i
punkt 1 sjätte stycket av anvis-
ningarna till 31 § och planen inne-
håller bestämmelser om utjämning
av pensionskostnaden mellan olika
arbetsgivare, skall medel som
arbetsgivaren tillgodoförs enligt
dessa bestämmelser tas upp som
intäkt.
20 d. Avdrag, för kostnader som
avses i punkt 20 b första stycket
och som föranleds av ändring i
pensionsavtal eller av nytt pen-
sionsavtal vid förtida avgång från
anställning eller av att pensions-
utfästelserna är otillräckligt tryg-
gade, får medges med ett belopp
som svarar mot kostnaden för av-
talad pension, dock i fråga om
1. ålderspension, som skall
betalas för tid före 65 års ålder,
högst med ett belopp som svarar
mot kostnaden för ålderspension
under den avtalade tiden med
- 80 procent av lönen till den
del denna inte överstiger 7,5 bas-
belopp,
- 70 procent av lönen till den
del denna överstiger 7,5 men inte
20 basbelopp, och
till 23 §
20 d.7 Avdrag, för kostnader
som avses i punkt 20 b första
stycket och som föranleds av änd-
ring i pensionsavtal eller av nytt
pensionsavtal vid förtida avgång
från anställning eller av att pen-
sionsutfästelserna är otillräckligt
tryggade i annat fall än som avses
i punkt 20 f tredje stycket, far
medges med ett belopp som svarar
mot kostnaden för avtalad pension,
dock i fråga om
1. ålderspension, som skall
betalas för tid före 65 års ålder,
högst med ett belopp som svarar
mot kostnaden för ålderspension
under den avtalade tiden med
- 80 procent av lönen till den
del denna inte överstiger 7,5 bas-
belopp,
- 70 procent av lönen till den
7 Senaste lydelse 1998:328.
21
- 40 procent av lönen till den
del denna överstiger 20 men inte
30 basbelopp,
2. ålderspension, som skall
betalas från tidigast 65 års ålder,
högst med ett belopp som svarar
mot kostnaden for livsvarig ålders-
pension från den avtalade pen-
sionstidpunkten med
- 20 procent av lönen till den
del denna inte överstiger 7,5 bas-
belopp,
- 70 procent av lönen till den
del denna överstiger 7,5 men inte
20 basbelopp, och
- 40 procent av lönen till den
del denna överstiger 20 men inte
30 basbelopp.
inte
Prop. 1998/99:16
Bilaga 1
den
inte
del denna överstiger 7,5 men
20 basbelopp, och
- 40 procent av lönen till
del denna överstiger 20 men
30 basbelopp,
2. ålderspension, som skall
betalas från tidigast 65 års ålder,
högst med ett belopp som svarar
mot kostnaden för livsvarig ålders-
pension från den avtalade pen-
sionstidpunkten med
- 20 procent av lönen till den
del denna inte överstiger 7,5 bas-
belopp,
- 70 procent av lönen till den
del denna överstiger 7,5 men inte
20 basbelopp, och
- 40 procent av lönen till den
del denna överstiger 20 men inte
30 basbelopp.
Ger pensionsavtalet rätt till ålderspension enligt första stycket 2 utöver
20 procent av den lön som inte överstiger 7,5 basbelopp, får avdrag göras
högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att uppnå avtalad
pensionsnivå, om den överskjutande pensionen är avsedd att ersätta
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
I fråga om försäkring, som avses i lagen (1989:1079) om livförsäk-
ringar med anknytning till värdepappersfonder och andra avgiftsbaserade
utfästelser, far avdrag enligt första stycket avseende ålderspension göras
högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att genom annan pen-
sionsförsäkring än sådan som avses i nämnda lag uppnå i första stycket 1
och 2 angivna förmånsnivåer.
Avdragsrätt enligt första stycket 1 och 2 förutsätter full intjänandetid.
Med full intjänandetid avses full intjänandetid enligt pensionsavtalet,
förutsatt att avtalet för full pension kräver fortsatt intjänande under
anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om pensions-
avtalet anger annan intjänandetid för full pension eller om pensions-
avtalet saknar bestämmelse om intjänandetid, avses med full in-
tjänandetid en tid av sammanlagt lägst 30 år fram till den avtalade pen-
sionstidpunkten. Vid beräkning av intjänandetiden skall såväl arbets-
tagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställ-
ningstid hos annan arbetsgivare medräknas. Om pensionsrätten inte är
fullt intjänad minskas avdragsrätten i den utsträckning som motsvarar
bristen i intjänande.
När avdraget för kostnad för avtalad ålderspension beräknas, skall
värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryg-
gats av arbetsgivare under beskattningsåret eller tidigare i de tryggande-
former som anges i punkt 20 b första stycket. Värdet av ålderspension för
tid före 65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt första stycket 1.
22
Värdet av ålderspension från tidig
avdrag enligt första stycket 2.
Kostnad för premie för sådan
pensionsförsäkring som avses i
punkt 1 andra stycket sista
meningen av anvisningarna till
31 § dras av enligt första stycket 1
och 2.
65 års ålder skall räknas av från
Kostnad för premie för sådan
pensionsförsäkring som avses i
punkt 1 andra stycket sista
meningen av anvisningarna till
31 § dras av enligt första stycket,
dock högst med belopp som mot-
svarar de i 1 och 2 angivna
förmånsnivåerna beräknade med
hänsyn till den anställdes senaste
lön.
Prop. 1998/99:16
Bilaga 1
Med lön och basbelopp avses i denna anvisningspunkt detsamma som i
punkt 20 c andra stycket.
20 f.8 Avdrag far göras för ersättning som lämnas till den som tar över
ansvaret för pensionsutfästelser.
Om en arbetsgivare, som upp-
hör med sin näringsverksamhet,
enligt 25 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse
m.m. skall trygga en pensionsut-
fästelse genom pensionsförsäk-
ring, får avdrag göras för kost-
naden för försäkringen till den del
den avser med avdragsrätt tryg-
gade pensionsutfästelser.
Om en arbetsgivare tryggat pen-
sionsutfästelser enligt en sådan
allmän pensionsplan som avses i
punkt 1 sjätte stycket av anvis-
ningarna till 31 § genom avsätt-
ning i balansräkning och planen
innehåller bestämmelser om ut-
jämning av pensionskostnaden
mellan olika arbetsgivare, far av-
drag göras för avgifter som arbets-
givaren betalar enligt dessa be-
stämmelser.
Avdrag får göras till den del
kreditförsäkringsgivare påfordrar
ändring av tryggandeform, i den
utsträckning som anges i punkt 20
e, för arbetsgivares kostnader för
att trygga pensionsutfästelse, som
tidigare har tryggats genom av-
sättning i balansräkning i förening
Om en arbetsgivare tryggat pen-
sionsutfästelser enligt en sådan
allmän pensionsplan som avses i
punkt 1 sjätte stycket av anvis-
ningarna till 31 § och planen
innehåller bestämmelser om ut-
jämning av pensionskostnaden
mellan olika arbetsgivare, får av-
drag göras för avgifter som arbets-
givaren betalar enligt dessa be-
stämmelser.
Avdrag far göras, i den utsträck-
ning som anges i punkt 20 e, för
arbetsgivares kostnader för att
trygga pensionsutfästelse, som
tidigare har tryggats av arbets-
givaren med avdragsrätt, om
förfarandet innebär att det tidigare
tryggandet av utfästelsen upphör.
Senaste lydelse 1998:328.
23
med kreditförsäkring av arbets-
givaren med avdragsrätt, och som
innebär att den tidigare formen av
tryggande upphör.
Har det tidigare tryggandet skett
genom avsättning till pensions-
stiftelse, får avdrag göras högst
med ett belopp motsvarande den
ersättning för kostnaderna som
erhålls från stiftelsen. Avdrag får
även göras, i den utsträckning som
anges i punkt 20 e, för arbets-
givares kostnader för att trygga
pensionsutfästelse, som tidigare
har tryggats av annan arbets-
givare med avdragsrätt och för
vilken först nämnda arbetsgivare
har övertagit ansvaret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 2001 års taxering. På yrkande av den skattskyldige far dock de nya
bestämmelserna tillämpas vid 1998, 1999 och 2000 års taxeringar om
den skattskyldige har yrkat att de nya bestämmelserna i lagen (1998:328)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas vid dessa
taxeringar.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§9
En enskild person eller ett dödsbo som medges avdrag för avgift för
pensionsförsäkring enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall för det beskattningsåret till staten
betala särskild löneskatt med 24,26 procent på avgiften.
Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för inbetal-
ning på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.
Särskild löneskatt skall dock
inte betalas till den del avdraget
måste göras från sådan ersättning
som utgjort underlag för uttag av
arbetsgivaravgifter enligt 1 kap.
2 § lagen (1981:691) om socialav-
gifter eller särskild löneskatt enligt
1 § första stycket 1 lagen
9 Senaste lydelse 1997:941.
Prop. 1998/99:16
Bilaga 1
24
(1990:659) om särskild löneskatt ?r0P- 1998/99:16
på vissa förvärvsinkomster. Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
25
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-09-22
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud
Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 17 september 1998 (Finansdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-
sionskostnader.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Christina Otto.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1998/99:16
Bilaga 2
26
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-09-10
Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne
Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.
Enligt en lagrådsremiss den 9 juli 1998 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
2. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastig-
hetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Per
Sjöblom.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion
för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1998/99:16
Bilaga 3
27
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1998
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Sundström,
Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon
Föredragande: statsrådet Åsbrink
Prop. 1998/99:16
Regeringen beslutar propositionen 1998/99:16 Avdrag för vissa
pensionskostnader, m.m.
Eländers Gotab, Stockholm 1998
28