Regeringens skrivelse

1998/99:150

Årsredovisning för staten 1998

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

Regeringens skrivelse
1998/99:150

Årsredovisning för staten 1998

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 3 juni 1999

Lena Hjelm-Wallén

Lars-Erik Lövdén

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 1998.
Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på
statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en redogörelse för avgiftsbelagd
verksamhet och statliga garantier. Vissa generella iakttagelser som Riksrevisionsverket har gjort under
året redovisas och kommenteras i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med in-
vändning omnämns och skälen för invändningarna anges.

I jämförelse med föregående års motsvarande skrivelse (1997/98:187) har det tillkommit ett makro-
ekonomiskt avsnitt och en redovisning av utvecklingen inom statsförvaltningen samt en redogörelse
för utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Avslutningsvis tar regeringen även upp frågor om
ekonomiska konsekvensanalyser.

Skr. 1998/99:150

Innehållsförteckning

1 Inledning och sammanfattning............................................................................13

1.1 Inledning................................................................................................13

1.2 Olika aspekter på det ekonomiska utfallet..........................................13

1.3 Sammanfattning.....................................................................................13

2 Makroekonomiska förutsättningar och uppföljning av de budgetpolitiska

målen......................................................................................................................19

2.1 Makroekonomiska förutsättningar.......................................................19

2.2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen............................................20

3 Analys av 1998 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.....25

3.1 Inledning................................................................................................25

3.2 Kvalitetsbedömning...............................................................................25

3.3 Olika avgränsningar av begreppet staten.............................................25

3.4 Sammanställning av vissa nyckeluppgifter...........................................26

3.5 Nettoförmögenhetens förändring........................................................26

3.6 Statsskulden...........................................................................................27

3.7 Skatteinbetalningar m.m.......................................................................29

3.8 Transfereringar och bidrag....................................................................32

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys....................................37

4.1 Konsoliderad resultaträkning................................................................37

4.2 Konsoliderad balansräkning..................................................................39

4.3 Finansieringsanalys................................................................................43

5 Statsbudgetens utfall 1998....................................................................................49

5.1 Inledning................................................................................................49

5.2 Statsbudgetens saldo..............................................................................49

5.3 Statsbudgetens inkomster.....................................................................50

5.3.1 Skatter m.m............................................................................................50

5.3.2 Övriga inkomster...................................................................................59

5.4 Statsbudgetens utgifter..........................................................................63

5.4.1 Utgifter per utgiftsområde....................................................................66

6 Avgiftsbelagd verksamhet.....................................................................................83

6.1 Inledning................................................................................................83

6.2 Intäktsstruktur och totala avgiftsintäkter............................................83

6.3 Affärsverken...........................................................................................84

6.4 Myndigheter - exklusive affärsverken..................................................85

7 Redovisning av statliga garantier m.m.................................................................89

Skr. 1998/99:150

8 Utvecklingen inom statsförvaltningen................................................................95

8.1 Inledning................................................................................................95

8.2 Konsumtion...........................................................................................95

8.3 Sysselsättning........................................................................................99

8.4 Personalkonsekvenser till följd av strukturförändringar..................101

8.5 Uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik..........................102

9 Riksrevisionsverkets iakttagelser.......................................................................113

9.1 Inledning..............................................................................................113

9.2 Revisionens iakttagelser......................................................................113

9.3 Revisionsberättelser med invändning................................................115

10 Ekonomiadministrativ värdering.......................................................................121

11 Utveckling av den ekonomiska styrningen......................................................125

11.1 Inledning..............................................................................................125

11.2 Ekonomisk styrning............................................................................125

11.3 Genomförda och pågående utvecklingsinsatser................................126

11.4 Utvecklingsbehov...............................................................................127

11.5 Framtida utvecklingsinsatser..............................................................127

12 Ekonomiska konsekvensanalyser......................................................................131

12.1 Bakgrund..............................................................................................131

12.2 Regeringens bedömning.....................................................................131

Bilagor

Bilaga 1 Material avseende resultaträkning, balansräkning och
finansieringsanalys

Bilaga 2 Anslag och inkomsttitlar som blivit föremål för särskilt
avräkningsförfarande

Bilaga 3 Specifikation av statsbudgetens inkomster

Bilaga 4 Specifikation av utgifter på utgiftsområden

Skr. 1998/99:150

Tabellförteckning

2.1 Makroekonomiska förutsättningar år 1998.........................................................20

2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande......................................................21

2.4 Takbegränsade utgifter 1998.................................................................................22

3.1 Nyckeluppgifter....................................................................................................26

3.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning 1993/94 - 1998........................27

3.4 Lån i svenska kronor.............................................................................................27

3.4 Statsskuldens kostnader........................................................................................29

3.5 Skatteinbetalningar...............................................................................................30

3.6 Transfereringar och bidrag 1993/94 - 1998.........................................................32

3.7 Socialförsäkring.....................................................................................................32

3.8 Arbetsmarknad......................................................................................................33

3.9 Bistånd och invandring.........................................................................................33

3.10 Övriga transfereringar och bidrag........................................................................34

4.1 Konsoliderad resultaträkning...............................................................................38

4.2 Konsoliderad balansräkning.................................................................................41

4.4 Finansieringsanalys...............................................................................................43

4.4 Justeringar till betalningar....................................................................................44

4.5 Nyutlåning 1997 och 1998 ...................................................................................44

4.6 Amorteringar 1997 och 1998................................................................................44

4.7 Utdelningar från statliga bolag.............................................................................45

4.8 Förklaring av sambandet mellan statens nettoupplåning och

Riksgäldskontorets redovisade lånebehov...........................................................45

5.1 Statsbudgetens utfall år 1998................................................................................49

5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter..................................50

5.4 Förutsättningar vid olika prognostillfällen och avvikelser jämfört med

1999 års ekonomiska vårproposition...................................................................51

5.4 Fysiska personers inkomstskatt - periodiserat....................................................54

5.5 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt...................................................54

5.6 Juridiska personers inkomstskatt - periodiserat.................................................55

5.7 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt................................................55

5.8 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän pensionsavgift.....................56

5.9 Fastighetsskatt avseende inkomståret 1998 ........................................................56

5.10 Skattekontot december 1998................................................................................59

5 11 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet...........................................59

5.12 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom...............................................61

5.13 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån................................................................61

5.14 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster........................................................62

5.15 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU...............................................................62

5.16 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU.................................................62

5.17 Indragningar 1998, större än 100 mkr.................................................................64

5.18 Statsbudgetens utgifter 1998................................................................................65

5.19 Uo 1 Rikets styrelse..............................................................................................66

Skr. 1998/99:150

5.20 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...................................................66

5.21 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd..................................................................67

5.22 Uo 4 Rättsväsendet...............................................................................................67

5.23 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan......................................................67

5.24 Uo 6 Totalförsvar..................................................................................................68

5.25 Uo 7 Internationellt bistånd................................................................................68

5.26 Uo 8 Invandrare och flyktingar...........................................................................68

5.27 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.....................................................69

5.28 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp...............................................69

5.29 Antal ersatta sjukdagar och genomsnittlig ersättning per dag.........................70

5.30 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom..........................................................70

5.31 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn...........................................................70

5.32 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet...................................................................71

5.33 Uol4 Arbetsmarknad och arbetsliv....................................................................71

5.34 Uo 15 Studiestöd..................................................................................................72

5.35 Uol6 Utbildning och universitetsforskning......................................................72

5.36 Uol7 Kultur, medier, trossamfund och fritid.....................................................73

5.37 Uol8 Samhällsplanering, bostad och byggande.................................................73

5.38 Uol9 Regional utjämning och utveckling..........................................................74

5.39 Uo20 Allmän miljö och naturvård......................................................................74

5.40 Uo21 Energi..........................................................................................................74

5.41 Uo22 Kommunikationer......................................................................................74

5.42 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m..........................................................................75

5.43 Uo24 Näringsliv...................................................................................................76

5.44 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner................................................................76

5.45 Uo26 Statsskuldsräntor m.m...............................................................................76

5.46 Räntor på statsskulden.........................................................................................77

5.47 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen.....................................................77

5.48 Minskning av anslagsbehållningar.......................................................................78

5.49 Förbrukningar av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit

större än 500 miljoner kronor..............................................................................78

5.50 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1 miljard kronor per 981231.... 78

5.51 Riksgäldskontorets nettoutlåning.......................................................................79

5.52 Kassamässig korrigering.......................................................................................79

6.1 Statens totala avgiftsintäkter................................................................................84

6.2 Affärsverkens avgiftsintäkter...............................................................................84

6.4 Myndigheternas avgiftsintäkter 1994/95 - 1998.................................................85

6.4 Avgiftsintäkter fördelade på statliga myndigheter och övriga, år 1998............85

6.5 Avgiftsintäkter som disponeras resp, ej disponeras år 1998..............................86

7.1 Sammanställning av statliga garantier..................................................................91

8.1 Statliga områden och verksamheter indelade efter nationalräkenskaperna......96

8.2 Antal anställda inom staten 1997 och 1998........................................................99

8.4 Avaktualiseringsorsak för uppsagda 1997 vid uppsägningstidens utgång.......102

8.4 Genomsnittsålder i statsförvaltningens olika sektorer 1997 och 1998..........104

8.5 Nyrekryteringar till och avgångar från den statliga sektorn i olika

åldersgrupper 1997 och 1998.............................................................................105

9.1 Revisionsberättelser med invändning................................................................115

10.1 Sammanfattning av EA-omdömen....................................................................121

Skr. 1998/99:150

Diagramförteckn i ng

4.1 Statens intäkter 1998.............................................................................................38

4.2 Statens kostnader 1998.........................................................................................39

5.1 Statens lånebehov 1989-1998...............................................................................50

5.2 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998. Avvikelser jämfört med utfall

(1997) och prognos (1998) fördelat efter skatteslag..........................................52

5.4 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998. Avvikelser jämfört med utfall

(1997) och prognos (1998) fördelat efter sektorer.............................................53

5.4 Statsbudgetens skatteinkomster 1998 vid olika prognostillfällen.

Avvikelser jämfört med utfall...............................................................................53

5.5 Realisationsvinster 1980-1998..............................................................................54

5.6 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten, avvikelser större än

1 miljard kronor....................................................................................................63

7.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden per myndighet 1998.................90

8.1 BNP-utveckling och volymförändring av statlig konsumtion 1990-1998........95

8.2 Konsumtion av statliga tjänster 1998, procent....................................................96

8.3 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom försvaret och

staten totalt, 1990-1998........................................................................................97

8.4 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom utbildningsområdet

och staten totalt, 1990-1998.................................................................................97

8.5 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området

näringslivstjänster och staten totalt, 1990-1998 .................................................98

8.6 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området

samhällsskydd och rättskipning och staten totalt, 1990-1998...........................98

8.7 Procentuell volymutvecklingen av konsumtionen inom området allmänna

tjänster och staten totalt, 1990-1998 ...................................................................98

8.8 Sysselsättningen inom privat och offentlig sektor 1998....................................99

8.9 Sysselsättningen inom statens olika områden 1998, procent...........................100

8.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen inom statsförvaltningen

1990-1998 ............................................................................................................100

8.11 Antal uppsagda inom olika statliga verksamhetsområden och

statsförvaltningen totalt, perioden 1990-1998..................................................101

8.12 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördelade efter kön och ålder 1998.......102

8.13 Åldersfördelning inom statsförvaltningen och på arbetsmarknaden

totalt 1998............................................................................................................104

8.14 Åldersfördelning i staten 1990 och 1998...........................................................104

8.15 Personalrörlighet för statsanställda män och kvinnor i åldersgrupper,

perioden september 1997 - september 1998......................................................105

8.16 Ackumulerad procentuell löneutveckling 1980-1998 inom olika

sektorer på arbetsmarknaden.............................................................................106

8.17 Genomsnittslöner för män och kvinnor i statsförvaltningen,

september 1998....................................................................................................107

Skr. 1998/99:150

8.18 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för kvinnor och män i staten,

perioden september 1997 - september 1998.....................................................107

8.19 Löneutvecklingen 1998 uppdelad på komponenter.........................................108

8.20 Procentuell andel av identiska individer som inte haft avtalsmässiga

löneökningar, i olika löneökningsintervall, september

1997 - september 1998........................................................................................108

8.21 Genomsnittliga lönenivåer och löneutveckling i statsförvaltningens olika

sektorer, september 1997 - september 1998......................................................109

Inledning och
sammanfattning

Skr. 1998/99:150

1 Inledning och sammanfattning

1.1 Inledning

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall
regeringen så snart som möjligt men senast nio
månader efter budgetårets utgång se till att en
årsredovisning för staten lämnas till riksdagen.
Årsredovisningen skall innehålla resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys. Den skall
även innehålla det slutliga utfallet på statsbudge-
tens inkomsttitlar och anslag.

I denna skrivelse presenteras årsredovisningen
för staten för 1998. Kapitel två t.o.m. sju be-
handlar olika aspekter på det ekonomiska utfal-
let under 1998. Till stor del baserar sig materialet
i dessa kapitel på underlag från Ekonomistyr-
ningsverket. I de följande kapitlen, åtta t.o.m.
tolv, redovisas utvecklingen inom statsförvalt-
ningen, revisionens iakttagelser och EA-
värderingen samt utvecklingen av den ekono-
miska styrningen. Avslutningsvis tar regeringen
även upp frågor om ekonomiska konsekvens-
analyser.

1.2 Olika aspekter på det
ekonomiska utfallet

I årsredovisningen redovisas det ekonomiska
utfallet från flera olika aspekter. I bokslutet för
staten baseras redovisningen på bokföringsmäs-
siga principer. Resultaträkningen ger underlag
för bedömning av statens samlade resursför-
brukning under 1998. Värdet av statens tillgångar
och skulder redovisas i balansräkningen. Bok-
slutet omfattar myndigheterna inklusive affärs-
verken under regering och riksdag med undantag
för Riksbanken. Dessutom ingår försäkringskas-

sorna och de fonder som redovisas av myndig-
heter. Alla verksamheter inkluderas i bokslutet
oavsett finansiering. I skrivelsen jämförs utfallet
för 1998 med utfallet för 1997.

Statsbudgeten är en finansiell plan för det
kommande årets inkomster och utgifter. I skri-
velsen jämförs och kommenteras statsbudgetens
utfall för 1998 med budgeterade värden.

Den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning
redovisas i eget kapitel. Detsamma gäller för
statliga garantier.

1.3 Sammanfattning

Budgetpolitiska mål

Det budgetpolitiska målet att de offentliga finan-
serna skall vara i balans 1998 har uppfyllts med
god marginal. Det finansiella sparandet blev 39,6
miljarder kronor eller 2,2 procent av BNP. Det
långsiktiga budgetmålet är ett överskott på 2
procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-
turcykel. Som en gradvis anpassning av detta är
budgetmålen för den offentliga sektorns finansi-
ella sparande 0,5 procent av BNP 1999 och 2,0
procent från år 2000 och 2001.

Utgiftstaket för staten budgetåret 1998 var
720 miljarder kronor. Utfallet blev 718 miljarder
kronor.

Bokslutet

Nettoförmögenheten

Statens balansräkning visar att nettoförmögen-
heten var -1 154 miljarder kronor vid utgången

Skr. 1998/99:150

av år 1998 vilket är en försämring med 64 miljar-
der kronor jämfört med 1997. Under året har
ytterligare invärderingar gjorts avseende både
tillgångar och skulder. Bland annat redovisas av-
sättningen för statens tjänstepensioner, 111 mil-
jarder kronor, som skuld för första gången 1998.
Detta är den främsta förklaringen till att netto-
förmögenheten minskat.

Statsskulden

Balansräkningen visar att statsskulden vid ut-
gången av år 1998 uppgick till 1 446 miljarder
kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder
kronor i jämförelse med 1997. Ökningen mot-
svarar 1,4 procent vilket är en mycket liten
skuldökning i jämförelse med den snabba ök-
ningstakt som rådde t.o.m. budgetåret 1994/95.
Hela skuldökningen är dessutom hänförlig till
orealiserade valutaförluster på ca 26 miljarder
kronor, till följd av kronans försvagning på va-
lutamarknaden. Rensat för valutaeffekter har det
skett en nettominskning av skulden med drygt 5
miljarder kronor.

Skatteinkomster

Statens resultaträkning visar att inkomster av
skatter år 1998 uppgick till 744 miljarder kronor
vilket är en ökning med 68 miljarder kronor (9
procent) jämfört med 1997. Ökningen hänförs
främst till fysiska personers inkomstskatt men
även arbetsgivaravgifterna och inkomstskatter
för juridiska personer har ökat.

Transfereringar och bidrag

Av resultaträkningen framgår att kostnaderna för
transfereringar och bidrag uppgick till 573 mil-
jarder kronor år 1998, vilket är en ökning med 22
miljarder kronor (4 procent) jämfört med 1997.
Bland transfereringarna förekommer både
minskningar och ökningar. En väsentlig förkla-
ring till nettoökningen är att avsättningen till
premiereserven för första gången redovisas i re-
sultaträkningen. Därutöver har kostnadsökning-
ar skett bl.a. avseende socialförsäkringen, statsbi-
dragen till kommuner och landsting samt
studiestöd och avskrivning av lånefordringar.
Den största kostnadsminskningen på transfere-
ringssidan svarade räntebidragen för. Vidare
sjönk kostnaderna för arbetslöshetsersättningen.
Kostnader för statens egen verksamhet

Enligt resultaträkningen uppgick kostnaderna
för statens egen verksamhet till 157 miljarder
kronor 1998 vilket är en ökning med nästan 7
miljarder kronor (4 procent) jämfört med 1997.

Driftkostnaderna, avskrivningarna och lokal-
kostnaderna ökade medan personalkostnaderna
minskade.

Statsbudgetens utfall

Makroekonomiska antaganden

Statsbudgeten bygger till stor del på antaganden
om den makroekonomiska utvecklingen. I jäm-
förelse med de antaganden som gjordes i budget-
propositionen för 1998 blev både tillväxten i lan-
det och inflationen något lägre under året. Även
räntorna blev lägre. Den privata konsumtionen
ökade i enlighet med antagandena medan löne-
summan blev högre och den öppna arbetslöshe-
ten lägre än vad som antogs i budgeten. Utfallet
innebar bl.a. högre inkomster än budgeterat från
mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och inkomst-
skatt från fysiska personer. Statens utgifter blev
lägre än budgeterat avseende bl.a. arbetslöshet-
sersättningen. Den lägre inflationen påverkade
utgifterna endast marginellt under 1998, främst
på grund av att prisbasbeloppet påverkas med ett
års eftersläpning.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo uppgick till 9,7 miljarder
kronor vid utgången av år 1998. Det är första
gången sedan 1989 som statsbudgeten uppvisar
ett positivt saldo.

Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens inkomster blev 706,3 miljarder
kronor vilket är 30,2 miljarder kronor högre än
beräknat. Skillnaden förklaras av högre skattein-
komster bl.a. till följd av en högre lönesumma
samt högre företagsvinster och realisationsvins-
ter.

Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgifter blev 696,7 miljarder kro-
nor vilket är 5,7 miljarder kronor högre än vad
som ursprungligen budgeterats. Differensen för-
klaras bl.a. av högre utgifter för statsskuldsräntor
och högre statsbidrag till kommuner och lands-
ting. Tas även hänsyn till tilläggsbudgeten krym-
per differensen mellan budget och utfall till 3,9
miljarder kronor.

Skr. 1998/99:150

Avgiftsbelagd verksamhet

De sammantagna avgiftsintäkterna uppgick till
70,7 miljarder kronor, vilket är 3,6 miljarder kro-
nor mer än år 1997. Ökningen beror huvudsakli-
gen på ökade interndebiteringar inom staten.
Elimineras de interna transaktionerna uppgick
avgiftsintäkterna till 36,5 miljarder kronor år
1998.

Statliga garantier

Statens garanterade kapitalskuld var 668 miljar-
der kronor vid utgången av år 1998, varav 392
miljarder kronor avsåg Insättningsgarantinämn-
den.

Utveckling inom statsförvaltningen

Konsumtionen av statliga tjänster ökade under
1998 med 3 procent jämfört med år 1997. Det är
främst satsningar på högre utbildning, kommu-
nikationer och arbetsmarknadsåtgärder som för-
klarar ökningen. Staten har här avgränsats enligt
nationalräkenskapernas definition vilket innebär
att affärsverken inte är inkluderade.

Antalet heltidsanställda inom staten (inklusive
affärsverken) var 207 900 personer i september
1998, vilket är en minskning med 2 procent se-
dan föregående år.

Av de som blev uppsagda under 1998 var drygt
2 600 anställda inom den civila statsförvaltning-
en, ca 400 vid affärsverken och 550 vid försvaret.

Uppföljningen av myndigheternas arbetsgi-
varpolitik visar att det löpande arbetet inom de
enskilda områdena fungerar tillfredsställande
men att det finns anledning för många myndig-
heter att arbeta mer aktivt med arbetsgivarpoliti-
kens långsiktiga strategiska inriktning, t.ex. avse-
ende åldersstrukturen.

RRV:s iakttagelser och EA-värderingen

Riksrevisionsverkets (RRV) iakttagelser avseen-
de budgetåret 1998 rör bl.a. ansvar och kontroll
avseende EU-medel, millennieskiftet, upphand-
ling och internkontroll, det ekonomiadministra-
tiva regelverket och myndigheternas representa-
tion. I skrivelsen redovisas ett urval av iakt-
tagelserna och regeringens bedömning av dessa.
En redogörelse görs också för vilka myndigheter

som erhållit revisionsberättelse med invändning.
I likhet med år 1997 rör flertalet invändningar
överträdelser som har en direkt effekt på årsre-
dovisningens information, dvs. den är felaktig
eller ofullständig. Allvarligt är också att det i
större utsträckning är stora myndigheter som
fått invändning.

Den ekonomiadministrativa värdering (EA-
värdering) som genomförs av Ekonomistyr-
ningsverket visar på en viss försämring av det
sammanlagda resultatet jämfört med 1997. För-
sämringen hänför sig främst till de större myn-
digheterna.

Utveckling av den ekonomiska styrningen

Under 1998 har utvecklingsarbetet med den
ekonomiska styrningen fortsatt inom ramen för
bl.a. VEST A-projektet (verktyg för ekonomisk
styrning i staten). Projektet behandlar både prin-
cipiella frågor och informationsteknologi. Under
hösten 1998 har regeringen även påbörjat en
översyn av mål och målstrukturer inom samtliga
utgiftsområden.

Ekonomiska konsekvensanalyser

Riksdagen har uttalat sig för att det kan vara
lämpligt att regeringen redovisar hur och i vilken
omfattning regeringen och riksdagen har använt
ekonomiska konsekvensanalyser som en del av
underlaget för sina beslut. Regeringen delar riks-
dagens uppfattning att ekonomiska konsekvens-
analyser kan vara ett värdefullt hjälpmedel inför
beslut där olika handlingsalternativ övervägs. Re-
geringen avser att även i fortsättningen använda
det ekonomiska beslutsunderlag som den i varje
enskilt fall anser vara lämpligt för att ett välgrun-
dat beslut skall kunna fattas eller föreslås riksda-
gen. Olika åtgärder vidtas med detta syfte.

Bedömning av det ekonomiska utfallet

Regeringen kan sammanfattningsvis konstatera
att det ekonomiska utfallet avseende budgetåret
1998 visar att statens ekonomiska situation sta-
biliserats ytterligare jämfört med 1997. Statsbud-
getens saldo är positivt för första gången sedan
1989 vilket inneburit en amortering av statsskul-
den med 9,7 miljarder kronor. Den ökning av
statsskulden som redovisas i bokslutet beror på

Skr. 1998/99:150

orealiserade valutakursförändringar. Denna ök- dock att statsskuldens höga nivå ger stor käns-
ning är marginell och ökningstakten har i princip lighet för bl.a. ränte- och valutakursförändringar,
planat ut helt. Det ekonomiska utfallet visar

Makroekonomiska
förutsättningar och
uppföljning av de
budgetpolitiska målen

Skr. 1998/99:150

2 Makroekonomiska förutsättningar och
uppföljning av de budgetpolitiska målen

2.1 Makroekonomiska förutsättningar

Den offentliga sektorns finanser och statsbud-
getens inkomster och utgifter är starkt beroende
av den ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.1 re-
dovisas några makroekonomiska förutsättningar
som är av särkild vikt för de offentliga finanser-
na. De makroekonomiska antaganden som bud-
getpropositionen för 1998 baserades på jämförs
med utfallet.

I fasta priser växte BNP med 2,9 procent år
1998. Jämfört med bedömningen i budgetpropo-
sitionen för 1998 innebar detta en marginell ned-
revidering av tillväxten.

I förhållande till antagandena i budgetpropo-
sitionen blev inflationen lägre 1998. Statens ut-
gifter påverkas dock på kort sikt endast margi-
nellt av en lägre inflation under innevarande år,
främst på grund av att prisbasbeloppet påverkas
med ett års eftersläpning. Statens inkomster på-
verkas dock negativt av en lägre prisökningstakt.

I fasta priser ökade den privata konsumtionen
under 1998 i ungefär den takt som förutsattes i
budgetpropositionen för 1998. I löpande priser
förändrades dock den privata konsumtionen i
mindre grad, eftersom konsumentpriserna blev
lägre jämfört med antagandena i budgetproposi-
tionen för 1998. Den privata konsumtionen ut-
gör större delen av skattebasen för mervärdes-
skatten. En förändring av den privata konsum-
tionen i löpande priser med en procent beräknas
påverka inkomster av mervärdesskatten med
drygt 1 miljard kronor.

Lönesumman har direkt effekt på inkomsterna
av arbetsgivaravgifter och inkomstskatt från fy-
siska personer. Lönesummans årsutvecklingstakt

blev 2,1 procentenheter högre än vad som antogs
i budgetpropositionen för 1998, vilket medförde
att statens inkomster från nämnda skatter och
avgifter blev ca 9 miljader kronor högre än tidi-
gare beräknat.

Den snabba sysselsättningsuppgången under
1998 medförde att den öppna arbetslösheten och
den del av arbetskraften som omfattas av arbets-
marknadspolitiska åtgärder blev 0,9 respektive
0,8 procentenheter lägre än beräknat i budget-
propositionen för 1998. Dessa förändringar på-
verkar främst statens utgifter i form av arbetslös-
hetsersättning och utbildningsbidrag. Den lägre
arbetslösheten och åtgärdsvolymen medförde att
utgifterna för dessa ersättningar blev ca 8 miljar-
der kronor lägre, jämfört med beräkningen i
budgetpropositionen för 1998.

De korta och långa marknadsräntorna blev
lägre än vad som antogs i budgetpropositionen
för 1998. Räntorna på statsskulden blev ca 5
miljarder kronor lägre till följd av den lägre rän-
tenivån. Effekter av valutakursförändringar ingår
inte i denna beräkning. Den lägre räntenivån in-
nebar också att utgifterna blev något lägre för
räntebidrag.

Skr. 1998/99:150

Tabell 2.1 Makroekonomiska förutsättningar år 1998

	BP98	Utfall	Avvikelse
BNP¹	3.1	2,9'	-0,2
Prisbasbelopp²	36,4	36,4	0,0
KPI Årsgenomsnitt¹	1,7	0,4	-1,3
Privat konsumtion¹	2,5	2,6	0,1
Lönesumma¹	4,5	6,6	2,1
öppen arbetslöshet³	7,4	6,5	-0,9
Arbetsmarkn.pol åtgärder³	4,7	3,9	-0,8
Ränta 5 år Årsgenomsnitt	6,0	4,7	-1,3
Ränta 6 månader Årsgenomsnitt	4.6	4,3	-0,3

^rii^röcentueiHörändrin^^

¹ Tusental kronor

³ Andel av arbetskraften

⁴ Enligt de nya principer som EU-länderna skall tillämpa vid uppställande av national-
räkenskaperna blev utfallet enligt SCB 2,6 % år 1998.

2.2 Uppföljning av de
budgetpolitiska målen

De budgetpolitiska mål som riksdagen har be-
slutat om innebär att:

- Finansiellt sparande i offentlig sektor skall
uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt
över en konjunkturcykel. För 1998 har
riksdagen fastställt målet att balans i de of-
fentliga finanserna skall uppnås. Utfallet för
1998 innebär att målet uppnåddes med bred
marginal.

— De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten. För
1998 har riksdagen fastställt utgiftstaket till
720 miljarder kronor. Utfallet för 1998 in-
nebär att utgiftstaket klarades med relativt
liten marginal.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga sek-
torn visar sådana förändringar av den offentliga
sektorns finansiella nettoförmögenhet som beror
på reala transaktioner. Omvärdering av finansi-
ella tillgångar eller skulder påverkar därmed inte
det finansiella sparandet. Försäljningar av aktier

och andra finansiella tillgångar påverkar inte det
finansiella sparandet, eftersom byte av en finansi-
ell tillgång mot en annan inte har någon effekt på
den finansiella förmögenhetsställningen. Målet
för det finansiella sparandet avser hela den of-
fentliga sektorn och påverkas därför inte av
transaktioner mellan den offentliga sektorns oli-
ka delar.

Det finns flera skäl till att Sverige bör ha ett
överskott i de offentliga finanserna:

- Den offentliga sektorns nettoskuld bör
minska för att stärka förtroendet för den
svenska ekonomin och för att minska de
offentliga finansernas känslighet för ränte-
förändringar.

- En stor offentlig skuld innebär att framtida
generationer tvingas använda en del av de
resurser de skapar till att betala räntor och
amorteringar. Av rättviseskäl måste Sverige
därför minska den offentliga skulden.

- De offentliga finanserna i Sverige är förhål-
landevis konjunkturkänsliga. Med ett över- .
skott i de offentliga finanserna vid ett nor- «
malt konjunkturläge finns det en marginal J
att motverka konjunkturavmattningar utan
att underskottet hotar att bli för stort.

- Sverige måste rusta inför framtiden. Ande-
len äldre kommer att öka en bit in i 2000-
talet. Den offentliga sektorn måste då vara
ekonomiskt stark nog att möta denna ut-
veckling.

Mot denna bakgrund har regeringen föreslagit
och riksdagen ställt sig bakom följande budget-
politiska mål för de offentliga finanserna:

- För 1998 har riksdagen beslutat att de of-
fentliga finanserna skall vara i balans (prop.
1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20, rskr.
1994/95:447).

- En gradvis anpassning mot det långsiktiga
målet om ett överskott på i genomsnitt 2
procent uppnås genom ett överskott på 0,5
procent av BNP år 1999 och ett överskott
på 2 procent för respektive år 2000 och
2001.

De offentliga finanserna fortsätter att förstärkas.
År 1994 var underskottet i de offentliga finan-
serna 158 miljarder kronor eller 10,3 procent av
BNP. År 1998 visar de offentliga finanserna en-
ligt de preliminära nationalräkenskaperna ett

Skr. 1998/99:150

överskott på 39,5 miljarder kronor, vilket mot-
svarar 2,2 procent av BNP.

Överskottet i de offentliga finanserna som an-
del av BNP har alltså förstärkts med 12,5 pro-
centenheter sedan 1994. Större delen av denna
förbättring - mer än 8 procentenheter - har
åstadkommits genom att utgifterna har minskats.
Endast en mindre del av förbättringen av det of-
fentliga överskottet beror på konjunkturmässiga
eller tillfälliga faktorer. Förbättringen är huvud-
sakligen en följd av det saneringsprogram för de
offentliga finanserna som påbörjades 1994 och
som har genomförts i och med budgeten för
1998. Saneringsprogrammet under dessa år om-
fattade åtgärder som innebär en varaktig årlig
budgetförstärkning på 126 miljarder kronor eller
ca 8 procent av BNP.

Det kan konstateras att målet att de offentliga
finanserna skall vara i balans uppfylldes 1998, då
utfallet blev 2,2 procent av BNP (se tabell 2.2).
Jämfört med den beräkning som gjordes i bud-
getpropositionen för 1998 har det finansiella spa-
randet förbättrats med 29,4 miljarder kronor eller
med 1,6 procent av BNP. Ökningen förklaras
främst av högre skatte- och avgiftsinkomster
jämfört med vad som beräknades i budgetpropo-
sitonen för 1998.

År 1997 uppvisade det finansiella sparandet ett
underskott på 19,1 miljarder kronor för att år
1998 visa ett överskott på 39,5 miljarder kronor.
Genom överskottet år 1998 har den offentliga
sektorns finansiella sparande förbättrats med
58,7 miljarder kronor sedan år 1997.

Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor	Utfall 1997	1998
Miljarder kronor	Utfall 1997	BP98	Utfall	Utfall- BP98
Inkomster	1 092,8	1 135,9	1 164,9	29,0
Utgifter	1 111,9	1 125,7	1 125,3	-0,4
Finansiellt	-19,1	10,2	39,5'	29,4
sparande
Procent av BNP	-1,1	0,6	2,2	1,6

¹1 det redovisade överskottet ingår inte effekten av att AP-fondens fastigheter överfö r-
destill bolagsform. Enligt internationella rekommendationer och i de kommande rev i-
derade nationalräkenskaperna skall bolagiseringen av AP-fondens fastigheter tillgod o-
räknas det finansiella sparandet, eftersom aktier till skillnad från fastigheter betraktas
som en finansiell tillgång. Statistiska centralbyrån har emellertid valt att inte beakta
denna transaktion, med hänsyn till att AP-fondens köp inte har registrerats.

Utgiftstaket för staten

Det statliga utgiftstaket omfattar utgiftsområde-
na 1-25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskulds-

räntor m.m. ingår således inte. Orsaken till att
detta utgiftsområde exkluderas är att dessa ut-
gifter på kort sikt inte kan påverkas av regering-
en. Till de takbegränsade utgifterna adderas soci-
alförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten
(fr.o.m. 1999 ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten) samt posten Minskning av an-
slagsbehållningar. I budgetpropositionen för
1998 budgeterades minskningen av anslagsbe-
hållningar till 5 miljarder kronor. I redovisningen
av utfallet ingår dock denna post i utgifterna un-
der respektive anslag. Skillnaden mellan det fast-
ställda utgiftstaket och de takbegränsade utgif-
terna utgörs av budgeteringsmarginalen. Syftet
med budgeteringsmarginalen är främst att inom
utgiftstaket kunna hantera olika typer av osäker-
heter, t.ex. förändringar i den makroekonomiska
utvecklingen.

Utgiftstaket för staten innebär att regering
och riksdag måste prioritera mellan olika utgifts-
områden vilket skall ge budgetpolitiken en lång-
siktig inriktning med hög förutsägbarhet. Utgift-
staket för staten underlättar därför möjligheten
att uppnå målet för finansiellt sparande i den of-
fentliga sektorn.

Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket
för staten för budgetåret 1998 till 720 miljarder
kronor (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10,
rskr. 1995/96:314).

I budgetpropositionen för 1998 beräknades de
takbegränsade utgifterna år 1998 till 716,4 miljar-
der kronor (se tabell 2.3). Budgeteringsmargina-
len beräknades uppgå till 3,6 miljarder kronor.

I budgetpropositionen för 1999 beräknades
budgeteringsmarginalen för år 1998 till 1,1 mil-
jarder kronor. Regeringen gjorde i denna propo-
sition bedömningen att utgiftstaket för staten var
hotat. För att undvika ett överskridande besluta-
de regeringen därför om ett antal senareläggning-
ar och reduceringar av utgifter som bl.a. berörde
totalförsvaret, det internationella biståndet och
bidraget till de särskilda insatserna i kommuner
och landsting. Vidare senarelades utgifter för
miljöersättning avseende flerårig vallodling från
1998 till 1999.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna blev
718 miljarder kronor. Det innebär att de takbe-
gränsade utgifterna blev 2 miljarder kronor lägre
än utgiftstaket för staten. Budgeteringsmargina-
len blev därmed 1,6 miljarder kronor mindre än
vad som beräknades i budgetpropositionen för
1998. Statens utgifter exklusive statsskuldsräntor
uppgick till 585,7 miljarder kronor, vilket är 2
miljarder kronor högre än i budgetpropositionen

Skr. 1998/99:150

för 1998. Utfallet för socialförsäkringssektorn
vid sidan av statsbudgeten uppgick till 132,3 mil-
jarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre
än beräknat i budgetpropositionen för 1998.

Som andel av BNP uppgick de takbegränsade
utgifterna för 1998 till 39,8 procent, vilket är
0,4 procentenheter mindre än år 1997. Statens
utgifter exklusive statsskuldsräntor uppgick till
32,5 procent av BNP år 1998.

År 1997 uppgick de takbegränsade utgifterna
till 698,9 miljarder kronor. Budgeteringsmargi-
nalen för detta år uppgick till 24,1 miljarder kro-
nor. Jämfört med 1997 ökade de takbegränsade
utgifterna år 1998 med 19,1 miljarder kronor el-
ler 2,7 procentenheter.

Tabell 2.3 Takbegränsade utgifter 1998

Miljarder kronor

1998

Utfall Utfall-

1997 BP98 Utfall BP98

Utgifter exkl. statsskuldsräntor	569,2	583,7'	585,7	2,0
Socialförsäkringssektorn vid sidan av stats- budgeten	129,7	132,7	132,3	-0,4
Takbegränsade utgifter	698,9	716,4	718,0	1,6
Budgeteringsmarginal	24,1	3,6	2,0	-1,6
Utgiftstak för staten	723,0	720,0	720,0	0.0

' Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kr onor.

Analys av 1998 års
resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys

Skr. 1998/99:150

3 Analys av 1998 års resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys

3.1 Inledning

Ekonomistyrningsverket (ESV) lämnar varje år
underlag till årsredovisningen för staten till rege-
ringen. Underlaget innehåller resultat- och ba-
lansräkning, finansieringsanalys med noter och
underliggande analyser. Redovisningen utgår
från vedertagna redovisnings- och värderings-
principer som förändrats så lite som möjligt över
tiden. Dessutom ingår en sammanställning av
den statliga sektorns tillgångar och skulder, sta-
tens garantiverksamhet samt statsbudgetens ut-
fall i sammandrag. ESV:s underlag till årsredovis-
ningen baseras på den information som myn-
digheterna inklusive affärsverken lämnar till riks-
redovisningen och den information som presen-
teras i årsredovisningarna. I de fall denna infor-
mation inte varit tillräcklig för att t.ex. möjlig-
göra elimineringar mellan myndigheter har ESV
inhämtat information i särskild ordning.

3.2 Kvalitetsbedömning

Bokslutet måste tolkas med viss försiktighet av-
seende vissa poster, vilket även framgår av ESV:s
underlag. När det gäller tillgångssidan i balans-
räkningen har Försvarsmakten ännu inte invär-
derat en stor del av beredskapslagren. I balans-
räkningen redovisas värdet av olika typer av
nationaltillgångar som t.ex. museisamlingar, bib-
liotek och nationalparker endast till ringa belopp.

Av Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsbe-
rättelser framgår att Försvarsmakten fick revi-
sionsberättelse med invändning då RRV anser att

balansräkningsposten Beredskapstillgångar, som
är upptagen till värdet 69,3 miljarder kronor är
redovisad med ett för lågt värde. Även Riksför-
säkringsverket (RFV) fick revisionsberättelse
med invändning då RFV bokfört balanserade ut-
gifter för dataprogram m.m. till ett belopp om
439 miljoner kronor. En väsentlig del av denna
balanspost bedöms utifrån RRV:s granskning
inte vara aktiverbar. Beloppet är bokfört som
immateriell tillgång i balansräkningen.

Trots osäkerheterna är regeringens bedöm-
ning att kvaliteten på bokslutet och finansie-
ringsanalysen har förbättrats i jämförelse med
tidigare år. Vidare bedömer regeringen att ESV:s
underlag uppfyller gällande krav vad gäller kon-
solidering. Ett belägg för detta är resultatet av
den utomstående kvalitetsgranskning som gjorts
av underlaget.

3.3 Olika avgränsningar av begreppet
staten

Bokslutet för staten omfattar myndigheterna in-
klusive affärsverken under riksdag och regering.
Riksbanken betraktas som ett självständigt rätts-
subjekt och ingår därför inte. Som myndigheter
redovisas även försäkringskassorna och de fon-
der som redovisas av myndigheter. Försäkrings-
kassorna är inte statliga myndigheter men be-
traktas som sådana i detta sammanhang eftersom
de ingår i den statliga redovisningsorganisatio-
nen. En fullständig förteckning över samtliga or-
ganisationer som ingår i bokslutet framgår av bi-
laga 1.5 . I bilaga 1.3 görs en sammanställning av

Skr. 1998/99:150

den statliga sektorn, vilket innebär att den inklu-
derar statliga bolag och finansinstitut samt Riks-
banken och AP-fonden.

I nationalräkenskaperna (NR) definieras sta-
ten annorlunda. Nationalräkenskaperna är en
statistisk sammanställning i kontoform över den
svenska ekonomin med uppdelning på olika in-
stitutionella sektorer och olika slag av inkomster
och utgifter. Begrepp, definitioner och klassifice-
ringar följer de rekommendationer som Förenta
Nationerna (FN) utfärdat. I den kommande
omläggningen av NR, som Statistiska centralby-
rån (SCB) publicerade för första gången i maj
1999, har förutom FN också EU varit delaktig. I
NR beräknas bruttonationalprodukten (BNP),
det vill säga värdet av den totala produktionen av
varor och tjänster i ett land under en tidsperiod.
Den offentliga sektorn delas in i tre delsektorer;
staten, kommunerna och socialförsäkringssek-
torn. Till staten räknas departementen och till
dem hörande myndigheter och inrättningar samt
vissa statliga fonder. Dessutom klassas bolag och
stiftelser som till mer än 50 procent finansieras
med statliga medel som ingående i den statliga
sektorn. Affärsverken hör enligt NR:s definition
av staten till näringslivet. I och med NR-
omläggningen 1999 omfattar socialförsäkrings-
sektorn enbart allmän tilläggspension (ATP).

3.4 Sammanställning av vissa
nyckeluppgifter

I nedanstående tabell visas ett antal nyckelupp-
gifter för statens finanser. Statens nettoförmö-
genhet, statsskulden, transfereringar och skatte-
inbetalningar beskrivs i kommande avsnitt.
Statsbudgetens saldo är från och med 1997 iden-
tiskt med statens lånebehov (med omvänt teck-
en).

¡Tabell 3.1 Nyckeluppgifter \|
Miljarder kronor	1998	1997	1996	1994/95	1993/94
Statens netto- förmögenhet	-1 154	1 091	-1 038	-1 040	-924
Statsbudgetens saldo	10	-6	-58	-156	-177
Resultat enligt resutaträk- ningen	-23	-25	-45	-189	-220
Statsskulden	1 446	1 426	1 408	1 368	1 177
Transfereringar och bidrag	573	550	545	533	515
Kostnader för statens egen verksamhet	157	150	150	169	160
Skatte- inkomster	744	676	644	544	465

3.5 Nettoförmögenhetens förändring

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda
värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
statsbudgetens ackumulerade underskott, svarar
för den övervägande delen av den negativa net-
toförmögenheten. Förändringen av nettoförmö-
genheten mellan två år motsvaras således av
statsskuldens förändring men även av föränd-
ringar i övriga tillgångs- och skuldposter i balans-
räkningen.

Vid utgången av 1998 var nettoförmögenheten
-1 154 miljarder kronor. Det är en försämring
med 64 miljarder kronor jämfört med 1997. Or-
saken till förmögenhetens förändring kan sam-
manfattas enligt nedan:

Ökning av tillgångar + 89

Ökning av skulder - 25

Ökning av avsättningar - 128

- 64

Av skuldökningen är merparten, 20 miljarder
kronor, hänförlig till statsskuldens ökning. Av-
sättningarna ökade med 128 miljarder kronor
vilket främst förklaras av att avsättningen för
statens tjänstepensioner, 111 miljarder kronor,
redovisas som skuld för första gången 1998. Vi-
dare har en avsättning till premiereserven gjorts
under året med 13 miljarder kronor. För första
gången har dessutom Exportkreditnämnden

Skr. 1998/99:150

(EKN) gjort en avsättning på 4 miljarder kronor
för risker i garantiengagemang.

Tillgångarna ökade med drygt 89 miljarder
kronor. Försvarsmakten har invärderat och re-
dovisat beredskapslager uppgående till 69 miljar-
der kronor. Värdet på aktier och andelar i dotter-
och intresseföretag ökade med 9 miljarder kro-
nor till följd av en ökning av bolagens justerade
egna kapital. Under perioden har värdet på statli-
ga vägar och järnvägar samt pågående väg- och
järnvägsanläggningar ökat med 8 miljarder kro-
nor.

Hos CSN har de osäkra studielånefordringar-
na i balansräkningen i form av konstaterade och
befarade förluster värderats till drygt 2 miljarder
kronor. Beroende på vilka antaganden som görs
om den ekonomiska utvecklingen beräknar dock
CSN ett ytterligare reserveringsbehov på minst 4
miljarder kronor.

EKN:s utestående skadefordringar (regress-
fordringar) har redovisats för första gången 1998.
Dessa uppgår i balansräkningen till 6 miljarder
kronor. Årets avsättning för risker i garantienga-
gemanget, som redovisas i resultaträkningen,
uppgår till knappt 1 miljard kronor.

3.6 Statsskulden

Efter den snabba ökningen av statsskulden till
och med budgetåret 1994/95 har skulden de se-
naste åren haft en lugnare utveckling. Ökningen
under budgetåret 1998 var 20 miljarder kronor
eller 1,4 procent. För tredje året i rad har den del
av skulden som utgörs av lån i utländsk valuta
minskat trots att den svenska kronans försvag-
ning medfört en skuldökning med drygt 25 mil-
jarder kronor. Rensat för valutaeffekter har där-
med statsskulden minskat med ca 5 miljarder
kronor. Skulden i absoluta tal och som andel av
BNP redovisas nedan (tabell 3.2) för de fem se-
naste åren.

Den upplåning som Riksgäldskontoret
(RGK) redovisar skiljer sig från vad som redovi-
sas i statens årsredovisning på grund av elimine-
ringar som gjorts för Riksförsäkringsverkets,
Riksgäldskontorets och Svenska Kraftnäts inne-
hav av statsobligationer och skuldväxlar. Detta
medför att den upplåning som Riksgäldskonto-
ret redovisar är ca 3 miljarder kronor högre än
vad som anges här (se not 42).

Statsskuldens utveckling och sammansättning

Tabell 3.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning
1993/94 - 1998 _____________

Miljarder kronor

	1998	1997	1996	1994/95	1993/94
Penning-och obligations- marknaden	1 013	940	894	818	671
Hushålls- marknaden	70	100	116	124	130
Lån i utländsk valuta	363	386	398	426	376
Summa	1 446	1 426	1 408	1 368	1 177
Andel av	80	82	83	86	79

BNP i %

Under hela perioden från budgetåret 1993/94 till
och med 1998 har statsskulden ökat med 269
miljarder kronor. Merparten av denna ökning,
231 miljarder kronor, skedde dock till och med
1996. Därefter har skuldens utveckling varit lug-
nare. Statsskulden kan delas upp i en kronskuld
och en valutaskuld. Kronskuldens sammansätt-
ning redovisas i tabellen nedan:

¡Tabell 3.3 Lån i svenska kronor 1
Miljarder kronor	1998	1997	1996	1994/95
Statsobligationer, nominella	682	680	635	582
Statsobligationer, reala	94	91	74	12
Statsskuldväxlar	226	144	180	213
Kontokrediter/dagslån	11	25	5	1
Penning- och valutamarknaden	1 013	940	894	808
Premieobligationer	59	61	60	63
Allemanssparkonto	0	29	44	50
Riksgäldskonto	6	7	12	12
Riksgäldssparkonto	5	3
Hushållsmarknaden	70	100	116	125
Summa lån i svenska kronor	1 083	1 040	1 009	932

Under budgetåren 1994/95 till och med 1997
skedde en successiv neddragning av andelen
statsskuldväxlar i kronskuldens sammansättning.
Under 1998 är det dock detta låneinstrument
som ökat mest (82 miljarder kronor). Den hu-
vudsakliga förklaringen är att större delen av ett

Skr. 1998/99:150

obligationslån som förföll under året byttes in
mot statsskuldväxlar.

Den andel av kronskulden som avser upplå-
ning från hushållsmarknaden har minskat från 13
procent budgetåret 1994/95 till drygt 6 procent
1998. Minskningen under 1998 förklaras huvud-
sakligen av att sparformen Allemanssparkonto
avskaffades. Denna omfattade 29 miljarder kro-
nor vid utgången av år 1997.

Den förskjutning av skulden till en minskad
andel upplåning i utländsk valuta som skett sedan
1994/95 har fortsatt under 1998. Budgetåret
1994/95 utgjorde 31 procent av skulden lån i ut-
ländsk valuta. År 1998 är motsvarande andel 25
procent.

Effekten på skulden av de återbetalningar som
gjorts av lån i utländsk valuta motverkades under
året av en skuldökning på drygt 25 miljarder
kronor som en följd av kronans försvagning på
valutamarknaden. Trots detta minskade lånen i
utländsk valuta med 23 miljarder kronor, efter
valutakursförändringen.

Årets ökning av statsskulden med 20 miljarder
kronor kan därmed lite förenklat sammanfattas
enligt nedan.

Ökad upplåning i svenska kronor, netto

Minskad upplåning I utländsk valuta, netto

Skuldökning p.g.a. valutakursförändringar

Statsskuldens nettoförändring 1998

+ 44 miljarder

- 49 miljarder

+ 25 miljarder

+ 20 miljarder

lats enligt nedan under åren 1994 till och med
1998.

Statsskuldens netto- 114 99 106 106 105

utgifter

Den ökade räntebelastningen under 1998 med 15
miljarder kronor jämfört med 1997 förklaras
främst av större realiserade valutadifferenser än
tidigare som en följd av kronans försvagning un-
der 1998. Därtill kommer kursförluster som ge-
nererats av större byten och uppköp av obliga-
tioner som skett under året. Dessa åtgärder
kommer emellertid att minska statens framtida
räntebetalningar i motsvarande grad.

I RGK:s finansiella del i årsredovisningen sker
redovisning av räntor enligt kostnadsmässiga
principer och dessutom med bruttoredovisning
av intäkter och kostnader. Detta ger ett annat
utfall än vid utgiftsmässig redovisning. Nedan-
stående tabell är en sammanfattning av uppgifter
från olika noter i RGK:s årsredovisning med
jämförelsetal fr.o.m. budgetåret 1993/94. På
grund av omläggning från budgetår till kalender-
år 1996 saknas perioden 1/7-31/12 1995 i tabel-
len eftersom det är 12-månadersperioder som

Statsskulden i relation till BNP

Ett uttalat mål för regeringen är att stabilisera
statsskuldens storlek i förhållande till BNP.

Under budgetåret 1994/95 ökade skuldkvoten
med 7 procentenheter för att under följande år
gradvis sjunka. Under 1998 låg skuldkvoten åter
på ungefär samma nivå som under 1993/94 (se
tabell 3.2).

Statsskuldens kostnader

Enligt RGK:s årsredovisning har de anslagsfinan-
sierade utgifterna för hela statsskulden under
1998 uppgått till 114 miljarder kronor. Beloppet
är redovisat enligt utgiftsmässiga principer och är
i själva verket ett netto av både inkomster och
utgifter i upplåningsverksamheten. Med detta be-
räkningssätt har statsskuldens kostnader utveck-

Skr. 1998/99:150

Tabell 3.4 Statsskuldens kostnader

Miljoner kronor	1998	1997	1996	1994/95	1993/94
Räntor pä lån i svenska kronor	104 176	97 399	140 989	104 404	85 816
Räntor pä lån i utländsk valuta	60 148	59 030	54 731	49 070	44 339
Realise- rade va- luta- och kursdiffe- renser	25 352	182	864	17 958	19 381
Orealise- rade va- lutadiffe- renser	25 730	12 600	533	4 862	-6 816
Övrigt	-1927	-164	-1 636	-4 650	-2 910
Summa kostnader	213 479	169 047	195 481	171 644	139 810
Räntein- täkter i upplå- ningsverk- samheten	69 132	54 109	85 938	45 218	33 677
Netto- kostnader efter in- täkter	144 347	114 938	109 543	126 426	103 133

Statens totala räntekostnader enligt den konsoli-
derade resultaträkningen uppgår till 218 miljarder
kronor. Av tabellen ovan framgår att drygt 213
miljarder kronor (97 procent) är att hänföra till
statsskulden.

Ränteintäkter i upplåningsverksamheten avser
upplåning i både svenska kronor och utländsk
valuta. Dessa intäkter har ökat under hela perio-
den med undantag för 1997. Ökningen under
1998 beror främst på upplåning i svensk valuta,
som ökat med ca 13 miljarder kronor.

Skillnaden mellan de nettokostnader på 144
miljarder kronor under 1998 som redovisas ovan,
och de 114 miljarder kronor i anslagsbelastning
orsakad av statsskulden som RGK redovisar,
förklaras huvudsakligen av de orealiserade valu-
taförlusterna på ca 26 miljarder kronor. Dessa
beaktas inte vid en utgiftsmässig redovisning och
har därmed inte medfört någon belastning på
statsbudgeten. Det kan dock noteras att under de
fem år som redovisas har realiserade kurs- och
valutaförluster som belastat statsverkets check-
räkning uppgått till sammantaget 64 miljarder
kronor.

Under hela perioden 1993/94 till och med
1998 har räntenettot avseende statsskulden ökat
med 41 miljarder kronor. Mellan 1994/95 och
1997 sjönk nettokostnaden från 126 till 115 mil-
jarder kronor bl.a. beroende på sjunkande ränte-
nivåer, uppköp av obligationer m.m. Den krafti-
ga ökningen under 1998 till 144 miljarder kronor
kan som nämnts huvudsakligen hänföras till
kronans försvagning på valutamarknaden.

3.7 Skatteinbetalningar m.m.

I tabell 3.5 redovisas hur inbetalningar av skatter
och avgifter utvecklats mellan budgetåren
1993/94 till och med 1998. Uppgifter om belopp
och om fördelningen mellan juridiska respektive
fysiska personer, liksom mellan olika slag av
skatter och avgifter, är en sammanställning av
uppgifter ur årsredovisningarna för de myndig-
heter som ansvarar för uppbörd. Riksskattever-
ket (RSV) svarar för den dominerande delen, ca
92 procent, av uppbörden.

Följande tabeller visar skatteinbetalningarnas
fördelning och utveckling från budgetåret
1993/94 till och med budgetåret 1998. På grund
av omläggningen till kalenderårsredovisning sak-
nas perioden juli-december 1995 i tabellerna. Av
avsnittet om skattekontot nedan framgår att
kontosystemet medför att det för skatteslagen
inkomstskatter, mervärdesskatt och i viss mån
arbetsgivaravgifter inte föreligger full jämförbar-
het mellan 1998 och tidigare år.

Skr. 1998/99:150

Tabell 3.5 Skatteinbetalningar

Miljoner kronor

1998 1997 1996 1994/95 1993/94

Skatter

Skatter - Fysis- ka personer	126 946	111 414	78 557	72 807	27 074
Skatter - Juri- diska personer	87 737	74 588	70 635	59 240	41 088
Skatter - Övrigt	8 002	4 389	10 180	7 497	7 010
Betalnings- differenser skattekonto	15 091
Arbetsgivar- avgifter	235 575	220 348	213 813	186 842	171 468
Mervärdesskatt	153 251	147 719	151 668	115 282	121 784
Skatter på varor och tullavgifter	74 126	71 755	71 865	69 123	65 963
Utjämningsavg.	21 265	23 862	23 773	1)	1)

kommuner och
landsting

övrigt	21 870	22 165	23 616	33 635	30 683
Summa skat- teinbetalningar m.m.	743 863	676 240	644 107	544 426	465 070

¹ Utjämningsavgiften till kommuner och landsting ingår till och med 1994/95 i
posten Övrigt.

Den kassamässiga redovisning av skattein-
komster som görs i bokslutet avviker på flera
punkter från den redovisning av skatteintäkter
m.m. som görs på statsbudgetens inkomstsida. I
den senare sker omföringar och nedbrytning av
vissa belopp för att tydligare redovisa hur inbe-
talningarna fördelar sig mellan t.ex. skatt på in-
komst, sociala avgifter etc.

Den största skillnaden mellan den redovisning
som görs i bokslutet och den som görs i stats-
budgeten, avser inbetalningar av skatter och av-
gifter från fysiska personer. Utöver statlig skatt
på förvärvs- och kapitalinkomster ingår i redo-
visningen nedan även allmänna egenavgifter, eg-
na företagares egenavgifter, fastighetsskatt och
förmögenhetsskatt. Med egna företagare avses
enskilda firmor som inte är juridiska personer,
samt delägare i handelsbolag.

En annan väsentlig skillnad mot statsbudgeten
är att i de inbetalningar av arbetsgivaravgifter
som RSV redovisar ingår ATP-avgiften och den
allmänna pensionsavgiften. I statsbudgeten redo-
visas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar
som sker till AP-fonden. I bokslutet för 1998 in-
går ATP-avgiften och allmänna pensionsavgif-
ten, 92 miljarder kronor, som överförs till AP-
fonden. Det är den huvudsakliga förklaringen till

att de totala skatteinbetalningarna för 1998, drygt
742 miljarder kronor, överstiger de inkomster av
skatter m.m. som redovisas i statsbudgeten. Ut-
betalningarna till AP-fonden, 92 miljarder kro-
nor, kvittas mot intäkter från AP-fonden, 125
miljarder kronor, i bokslutet.

Skatt från fysiska personer

Inbetalningar av skatter från fysiska personer,
löntagare och företagare, har ökat under femårs-
perioden 1993/94 till 1998, från ca 27 miljarder
kronor till 127 miljarder kronor. Därtill kommer
att en del av det belopp som redovisas som betal-
ningsdifferenser på skattekontot i realiteten är att
hänföra till fysiska personers skatter. Det bör
också påpekas att de belopp som redovisas avser
de faktiska inbetalningar av skatter som sker ett
visst budgetår, vilket innebär att inbetalda skatter
kan avse ett annat år och att förändringar mellan
åren därmed kan innebära periodiseringseffekter.

Större periodiseringseffekter har skapats av re-
gelförändringar, som t.ex. en omläggning av
systemet för slutavräkning av kommunalskatter
1994/95. Förändringar av det slaget medför att
väsentliga belopp förskjuts mellan åren och en
rimlig bedömning är att utvecklingen av skat-
teintäkterna under femårsperioden i realiteten
har varit betydligt jämnare än vad uppgifterna i
tabellen ger intryck av.

Under 1998 var ökningen av fysiska personers
skatteinbetalningar 15,5 miljarder kronor. Där-
utöver gjordes fyllnadsinbetalningar i december
med cirka 7-8 miljarder kronor vilka vid utgång-
en av 1998 redovisades som betalningsdifferens.
Ökningen av inbetalningarna kan till en del till-
skrivas en ökning av den totala lönesumman och
höjningen av den allmänna pensionsavgiften med
en procentenhet. Drygt 7 miljarder kronor av
ökningen förklaras av ökad skatt på kapital. Bak-
om detta ligger en kombination av en förskjut-
ning av sparandet mot värdepapper och börsens
uppgång. Därtill kommer en skärpt granskning
av värdepappersförsäljning. Detta sammantaget
har lett till att reavinsterna (netto efter förluster)
blev hela 55 miljarder kronor vid 1998 års taxe-
ring.

Skatt från juridiska personer

Under de fem år som redovisas har juridiska per-
soners skatter ökat från ca 41 miljarder kronor

Skr. 1998/99:150

1993/94 till ca 88 miljarder kronor 1998. Den
största ökningen, drygt 30 miljarder kronor,
skedde mellan 1993/94 och 1994/95 och var till
stor del hänförlig till resultatförbättringar i stora
exportföretag. Därefter har ökningarna mellan
åren varit mindre, mellan 1996 och 1997 endast
ca 4 miljarder kronor.

Under 1998 har emellertid ökningen varit för-
hållandevis stor, ca 13 miljarder kronor. Den re-
gelförändring som skett, och som förklarar ök-
ningen till en viss del, är att avsättningsmöj-
ligheten till periodiseringsfond sänkts från 25 till
20 procent. I huvudsak förklaras dock ökningen
av en allmän resultatförbättring hos företagen.

Betalningsdifferenser på skattekonto

Skattekontosystemet infördes i januari 1998. In-
nebörden i systemet är bl.a. att skatter och av-
gifter som tidigare deklarerades och betalades se-
parat, nu hanteras samtidigt och på ett sam-
manhållet sätt inom ramen för en enda upp-
bördsrutin. För skattskyldiga med enbart lönein-
komster innebär skattekontot i normalfallet ing-
en större förändring jämfört med i dag. De
märkbara förändringarna gäller fysiska och juri-
diska personer som betalar ett eller flera av skat-
teslagen F-skatt, arbetsgivaravgifter, moms och
innehållna preliminärskatter för anställda.

F-skatt debiteras månadsvis på kontot med
preliminära belopp. Deklaration av källskatter,
arbetsgivaravgifter och moms sker samlat på
samma handling och betalning av alla skatter
sammanräknat sker för flertalet skattskyldiga vid
endast en tidpunkt varje månad. För företag med
en omsättning överstigande 40 miljoner kronor
finns dock särbestämmelsen att moms skall be-
talas drygt två veckor tidigare än vad som gäller
för skattskyldiga med lägre omsättning.

Alla de skatter som debiteras på kontot sum-
meras till en total fordran på den skattskyldige,
eller skuld i sådana fall den skattskyldige t.ex. har
moms att återfå. När betalning sker till skatte-
kontot avräknas beloppet mot det totala saldot
på skattekontot och inte som tidigare mot de en-
skilda skatteslagen. Det innebär att om en ford-
ran eller skuld uppkommer på kontot till följd av
för stora eller för små betalningar så hänförs inte
sådana saldon till bestämda skatteslag utan redo-
visas hos RSV som betalningsdifferenser. Regle-
ring av sådana saldon sker successivt när skatte-
debiteringar sker på kontot eller om återbe-
talning sker.

Som framgår av tabell 3.5 fanns vid utgången
av 1998 positiva betalningsdifferenser om totalt
15 miljarder kronor. Enligt RSV:s bedömning är
mellan 7-8 miljarder kronor av differensen att
hänföra till fyllnadsbetalningar från fysiska per-
soner som gjorts redan i december 1998. Reste-
rande belopp avser bl.a. moms som skattskyldiga
har att återfå och som återbetalas följande månad
samt för sent inkomna deklarationer.

Detta innebär att i realiteten är betalningsdif-
ferensen att hänföra till något av skatteslagen in-
komstskatt, moms och vad gäller oregistrerade
deklarationer även arbetsgivaravgifter, och för
dessa skatteslag ger därmed inte den redovisning
som sker i tabellen ovan avseende 1998 full jäm-
förbarhet med tidigare år.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifterna har under femårsperioden
successivt ökat med 63 miljarder kronor från 171
miljarder kronor till 234 miljarder kronor. Ök-
ningen under 1998 har varit ca 14 miljarder kro-
nor. Den ökning som skett av avgiftsnivån under
året har varit liten, 0,11 procentenheter, och för-
klarar bara en marginell del av ökningen. I hu-
vudsak är den, liksom fysiska personers skatter,
hänförlig till en större total lönesumma i landet.

Mervärdesskatt

Mervärdesskatten har ökat med ca 31 miljarder
kronor mellan budgetåret 1993/94 och 1998. I
likhet med vad som gäller för fysiska personers
skatter förklaras de förändringar som skett mel-
lan tidigare år av regeländringar. Dessa har inne-
burit ändrade tidpunkter för betalning av skatten
och nya regler för uppbörd bl.a. i samband med
EU-inträdet 1995. Detta innebär att den under-
liggande utvecklingen av mervärdesskattebetal-
ningarna har varit mer kontinuerlig än vad tabel-
len ger intryck av.

Under 1998 redovisas en ökning av mervär-
desskatten med 5,5 miljarder kronor i tabellen
ovan, jämfört med 4 miljarder kronor under
1997. Som framgår av avsnittet om skattekontot
ingår dock i posten betalningsdifferenser oregle-
rade kontosaldon som avser mervärdesskatt. Vis-
sa av dessa är överskott på skattekonton som be-
ror på skatt som skall återbetalas till skatt-
skyldiga. Någon exakt jämförbarhet föreligger
därför inte mellan 1998 och tidigare år.

Skr. 1998/99:150

Övriga skatter på varor och tjänster samt
tullavgifter

Mellan 1993/94 och 1996 ökade övriga skatter på
varor och tjänster samt tullavgifter med nästan 6
miljarder kronor. Därefter har de årliga ökning-
arna varit mindre och uppgår för hela femårspe-
rioden till och med 1998 till totalt 8 miljarder
kronor. Mellan vissa skatteslag har dock föränd-
ringar inträffat. Under 1997 skedde t.ex. en
breddning av basen och höjning av skattesatserna
för miljö- och energiskatter samt en höjning av
fordonsskatten.

Utjämningsavgifter för kommuner och landsting

De utjämningsavgifter som vissa kommuner och
landsting erlägger, och som redovisas av RSV,
motsvaras av bidragsutbetalningar med ungefär
samma belopp till kommuner som är berättigade
till sådana bidrag. Utbetalningarna redovisas i
statens resultaträkning som transfereringar till-
sammans med de generella statsbidrag som ut-
betalas till kommuner och landsting. Dessa ut-
betalningar kommenteras i avsnitt 3.8.

Övrigt

Det största enskilda beloppet i posten är inleve-
rerade överskott från Riksbanken som ingår med
9,3 miljarder kronor. Därutöver innehåller pos-
ten stämpel- och egendomsskatter m.m.

Obetalda skatter och avgifter

Under budgetåren 1994/95 till och med 1998 har
den beloppsmässiga volymen av sådana obetalda
fordringar som Skatteförvaltningen lämnat till
Kronofogdemyndigheten (KFM) för indrivning
legat mellan 11-12 miljarder kronor. Efter betal-
ningar och återkallanden har den slutliga, årliga
s.k. uppbördsförlusten stannat vid mellan 5-6
miljarder per år. Detta motsvarar ca 0,6 procent
av den totala årliga uppbörden.

Det nominella värdet av de ackumulerade ute-
stående fordringar som skatteförvaltningen över-
lämnat till KFM för indrivning, och som inte är
preskriberade, uppgick vid utgången av 1998 till
50 miljarder kronor enligt RSV:s årsredovisning.
Preskription sker normalt efter fem år men tiden
kan förlängas när vissa förutsättningar är upp-

fyllda. Cirka 65 procent av fordringarna avser
gäldenärer som försatts i konkurs eller där kon-
kursförfarande pågår. Efter utredning har RSV
bedömt det verkliga värdet av fordringarna till 5
miljarder kronor vilket är den fordran RSV redo-
visar i balansräkningen. Förlusten avseende ej
preskriberade fordringar har därmed bedömts
vara 45 miljarder kronor.

3.8 Transfereringar och bidrag

\|Tabell 3.6 Transfereringar och bidrag 1993/94 - 1998 \|
Miljoner kronor	1998	1997	1996	1994/95	1993/94
Social- försäkring	293 197	284 449	289 176	299 978	275 701
Arbets- marknad	70 114	75 877	72 506	80 258	63 071
Bistånd och invandring	14 173	14 408	14 168	20 366	16 945
Övrigt	195 076	175 330	169 207	132 138	159 205
Summa	572 560	550 064	545 057	532 560	514 922

Ovan visas utvecklingen av transfereringar och
bidrag från och med budgetåret 1993/94 till och
med budgetåret 1998. Nedan redovisas de fyra
delområdena närmare och kommenteras kort-
fattat. På grund av omläggning från budgetår till
kalenderår 1996 saknas perioden 1/7-31/12 1995
eftersom det är 12-månadersperioder som jäm-
förs.

Socialförsäkring


Miljoner kronor	1998	1997	1996	1994/95	1993/94
Ersättning vid ålderdom	164 858	162 618	161 172	156 406	142 364
Ersättning vid sjukdom o handikapp, förtids- pension, vårdbidrag	84 346	80 769	83 622	89 943	86 073
Stöd till barnfamiljer	43 993	41 062	44 382	53 449	47 264
Summa	293 197	284 449	289 176	299 798	275 501

Under perioden 1994/95 till 1997 skedde en suc-
cessiv minskning av kostnaderna för socialför-
säkringen från 300 miljarder kronor till 284 mil-
jarder kronor. Under 1998 har denna utveckling

Skr. 1998/99:150

brutits och kostnaderna har ökat med knappt 9
miljarder kronor (3 procent). Under hela den re-
dovisade perioden 1993/94 till 1998 har den to-
tala ökningen varit knappt 18 miljarder kronor
(6,4 procent). Hela ökningen under femårsperi-
oden är hänförlig till ökade pensionskostnader
(22,5 miljarder kronor) medan kostnaderna för
övriga försäkringsformer totalt sett minskat nå-
got. De ökade pensionskostnaderna beror dels på
ett ökat antal pensionärer, dels på att en allt stör-
re andel av dessa omfattas av ATP-systemet.

Av kostnadsökningen under 1998 är drygt 2
miljarder kronor hänförlig till ökade pensions-
kostnader. Ökningen av stödet till barnfamiljer
med cirka 3 miljarder kronor är till större delen
hänförlig till höjningen av barnbidraget från 640
till 750 kronor per barn och månad. Inom områ-
det ersättning vid sjukdom etc. förklaras hela
ökningen med 3,6 miljarder kronor av ökade
kostnader för sjukpenningen. Denna ökning be-
ror i sin tur på ett ökat antal sjukdagar kombine-
rat med att den sjuklöneperiod som arbetsgiva-
ren ansvarar för förkortades från 28 till 14 dagar.
Vidare höjdes ersättningsnivån för sjukpenning
den 1 januari 1998 från 75 procent till 80 procent.

Arbetsmarknad

Tabell 3.8 Arbetsmarknad

Miljoner kronor

	1998	1997	1996	1994/95	1993/94
Arbetslöshets- ersättning inkl. KAS	34 138	38 303	39 191	41 679	44 507
Arbetsmark- nadspolitiska åtgärder	29 384	28 739	27 448	32 474	11 351
Bidrag till Samhall AB	4 456	4 424	4 516	4 900	4 934
Lönegarantier m.m.	2 136	4 410	1 351	1 204	2 279
Summa ar-	70 114	75 876	72 506	80 258	63 071

betsmarknad

Bistånd och invandring

Utvecklingen med dämpad konjunktur och
minskad efterfrågan på arbetskraft under 1990-
talets första hälft ledde till att kostnaderna för
olika former av stöd till arbetsmarknaden kulmi-
nerade år 1994/95 då de nådde drygt 80 miljarder
kronor. Därefter har kostnaderna med vissa
svängningar successivt reducerats och har till och
med 1998 sjunkit med 10 miljarder kronor till 70
miljarder kronor.

Den minskning som skett under 1998 med
knappt 6 miljarder kronor förklaras till stor del
av att sysselsättningen ökat med cirka 57 000
personer samtidigt som de s.k. långtidsinskrivna
arbetslösa minskat. Dessförinnan låg dock ar-
betslösheten länge på en konstant hög nivå och
den ytterligare minskning av kostnaderna som
ändå skett förklaras främst av olika regelföränd-
ringar tidigare år. Som exempel kan främst näm-
nas lägre ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäk-
ringen och skärpta ersättningsregler för deltids-
arbetande. Men även t.ex. högre egenavgifter för
arbetsgivare för att anlita praktikanter enligt reg-
lerna för arbetsplatsintroduktion (ALI) och
mindre gynnsamma villkor för s.k. utbildnings-
vikariat har medfört att statens kostnader har
minskat.

Hela kostnadsminskningen 1998 förklaras av
att kostnaderna för arbetslöshetsersättningen
och för den statliga lönegarantin har minskat
med tillsammans 6 miljarder kronor. Bland övri-
ga cirka 20-talet former för stöd och bidrag före-
kommer både ökade och minskade kostnader.
Bland annat har kostnaderna för arbetsmark-
nadsutbildning ökat med 1 miljard kronor. Men
samtidigt har t.ex. kostnaderna för arbetslivsut-
veckling (ALU) minskat lika mycket och sam-
manlagt ligger kostnaderna för de övriga stöd-
formerna på oförändrad nivå jämfört med 1997.

Tabell 3.9 Bistånd och invan d r i n |

Miljoner kronor

	1998	1997	1996	1994/95	1993/94
Bidrag via	7 739	8 084	7 298	7 603	6 714
SIDA
Bidrag via UD	3719	4 196	3731	4 548	4 728
Bidrag till	1 812	2 129	3138	8 215	5 503
invandring
Summa	14 173	14 408	14 168	20 366	16 945

Bistånd och
Invandring

Under den ovan redovisade femårsperioden
1993/94 till 1998 nådde kostnaderna för bistånd
och invandring en topp under 1994/95 då de
uppgick till drygt 20 miljarder kronor. Följande
år sjönk kostnaderna till 14 miljarder kronor vil-
ket är den nivå som de därefter bibehållit.

2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

Skr. 1998/99:150

Övrigt

ITabell 3.10 Övriga transfereringar och bidrag 1
Miljoner kronor	1998	1997	1996	1994/95	1993/94
Generella bidrag och utjämnings- bidrag till kommuner och landsting	96 171	86 683	77 778	46 417	47 537
Sveriges avgift till EU	21 210	21 057	18 456	7 348
(varav avgift till Europeiska Invest.banken)	0	876	1 681	974
Studiestöd/ avskrivning av låneford.	18 283	13 338	9 368	10 345	8 241
Avsättning till premiereserven	11 366
Räntebidrag	10 814	20 804	30 715	33 758	43 930
Stöd till jordbruk	8 558	8 164	7 216	5 913	9 656
Bidrag inom skolväsendet	4 029	3 114	1 864	2 008	1 864
Bidrag till folkbildning	2 418	2 357	2 468	2 374	6 984
Bidrag till nä- ringslivet m.m. via NUTEK	1 873	1 530	3 172	2 271	2 470
Bidrag till in- vesteringar i infrastruktur	1 480	1 819	1 413	1 727	2 222
Övrigt	18 874	16 464	16 757	19 977	36 301
Summa	195 076	175 330	169 207	132 138	159 205

Bidrag till kommuner och landsting + 9,5

Avsättning till premiereserven + 11,3

Räntebidrag - 10,0

Studiestöd inkl, avskrivning av länefordringar ________+ 4,9

Summa + 15,8

Av bidragen till kommuner och landsting på to-
talt 96 miljarder avser drygt 21 miljarder s.k. ut-
jämningsbidrag. Denna utgift motsvaras av en
inkomst på ungefär samma belopp som erhålls
från de kommuner och landsting som enligt sär-
skilda regler har skyldighet att erlägga utjäm-
ningsavgift. Inkomsten från avgiften redovisas i
resultaträkningen som skatteinkomst. Resteran-
de bidrag på 75 miljarder kronor utgörs av gene-
rella stadsbidrag varav kommuner erhåller 58
miljarder kronor och landstingen 17 miljarder
kronor. Ökningen av bidragen till kommuner
och landsting förklaras bl.a. av de extra medel
som anvisats för att värna om kvaliteten i skola,
vård och omsorg.

Avsättningen till premiereserven har tillkom-
mit under året i resultaträkningen för staten. Den
gjordes dock även under 1997 men redovisades
då som ansvarsförbindelse och inte som kostnad.
Under 1997 var avsättningen drygt 10 miljarder
kronor.

Vad gäller de övriga transfereringar och bidrag
som sammanfattas ovan har kostnaderna för des-
sa ökat med totalt cirka 36 miljarder kronor un-
der hela perioden 1993/94 till 1998. Denna för-
ändring är dock ett netto av såväl väsentliga
höjningar som minskningar av en handfull poster
samtidigt som t.ex. EU-avgiften, som under 1998
uppgick till 21 miljarder kronor, har tillkommit
under perioden. I bilaga 1.4 redovisas avgifter till
och bidrag från EU.

Även en väsentlig del av kostnadsökningen
under 1998 med 20 miljarder kronor är ett netto
av främst fyra större förändringar som kan sam-
manfattas enligt följande (miljarder kronor):

Resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys

Skr. 1998/99:150

4 Resultaträkning, balansräkning och
finansieringsanalys¹

4.1 Konsoliderad resultaträkning

I resultaträkningen redovisas intäkter och kost-
nader som genererats under redovisningsperio-
den. Skatteintäkter m.m. som utgör merparten av
statens inkomster redovisas dock enligt
kassamässiga principer, dvs. med de belopp som
faktiskt inbetalats under året. Kostnaderna upp-
kommer i den statliga verksamheten främst i de
stora bidrags- och försäkringssystem som staten
hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. Aven
dessa transfereringar redovisas kassamässigt då
avräkningen mot statsbudgeten sker på
kassamässiga grunder.

Den statliga verksamheten finansieras i viss ut-
sträckning med avgifter från försäljning av varor
och tjänster och bedrivs, med undantag för af-
färsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En be-
gränsad del av intäkterna kommer även i form av
bidrag, t.ex. från AP-fonderna.

De resultatposter som är speciella för statens
resultaträkning kommenteras nedan.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter utgör ersättning för de kost-
nader som staten via myndigheterna har haft för
att tillhandahålla varor och tjänster. Andra for-
mer av ersättningar kan t.ex. utgöras av intäkter

som uppkommit i samband med försäljning av
anläggningstillgångar.

Intäkter av bidrag

Staten erhåller även intäkter från icke-statliga or-
ganisationer som inte är relaterade till utförda
prestationer. Det kan t.ex. vara överföring av
medel från AP-fonderna till pensionssystemet
för att finansiera pensionsutbetalningarna när
dessa inte täcks av influtna ATP-avgifter. Andra
bidrag kan exempelvis vara intäkter från EU.

Transfereringar och bidrag

Transfereringar utgörs av medel som staten via
myndigheterna förmedlar från statsbudgeten till
olika mottagare. Transfereringar och bidrag kän-
netecknas av att staten, eller myndigheterna, inte
erhåller någon motprestation. Detta gäller t.ex.
barnbidrag och pensioner. I vissa fall kan dock
transfereringarna vara förknippade med villkor.
Detta gäller t.ex. utbildningsbidrag där kravet är
att mottagaren genomför någon form av utbild-
ning-

1 I bilaga 1.1 anges de redovisningsprinciper som legat till grund för
bokslutet. Bilaga 1.2 innehåller notförteckningen.

Skr. 1998/99:150

Tabell 4.1 Konsoliderad resultaträkning

Miljoner kronor	Not	1998	1997
Intäkter
Skatter m.m.	1	743 863	676 240
Intäkter av avgifter och andra ersättningar	2 J	43 071	50 780
Intäkter av bidrag	3	48 264	45 851
Summa intäkter		835 198	772 871
Transfereringar och bidrag	4	572 560	550 064
Intäkter efter av- drag för transfere- ringar och bidrag		262 638	222 807
Kostnader för statens egen verksamhet
Kostnader för personal	⁵ J	67196	69 025
Kostnader för lokaler	⁶ II	10 839	9 828
Övriga driftkostnader	7 Ii	63 913	60 289
Avskrivningar	8	15 077	11 129
Summa kostnader för statens egen verksamhet		157 025	150 271
Resultat före fi- nansiella poster		105 613	72 536
Finansiella intäk- ter och kostnader
Resultat av ande- lar i dotter- och intresseföretag	9	14 914	11 909
Finansiella intäkter	10	78 536	66 333
Finansiella kostnader	11	222 460	176 178
Summa finansiella poster		-129 010	-97 636
Årets underskott		-23 397	-25 100

Diagram 4.1 Statens intäkter 1998

Finansiella

Kommentarer till resultaträkningen

Resultaträkningen för 1998 visar ett underskott
på 23 miljarder kronor vilket är en marginell för-
bättring jämfört med 1997.

De totala intäkterna 1998 (inklusive finansiella
intäkter) uppgick till 929 miljarder kronor.

Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1997.

Skatteinkomsterna uppgick till 744 miljarder kro-
nor varav 236 miljarder kronor avser arbetsgivar-
avgifter, 223 miljarder kronor skatter och avgif-
ter från fysiska och juridiska personer och 153
miljarder kronor mervärdesskatt. Intäkter av
skatter ökade med 68 miljarder kronor jämfört
med 1997. Ökningen hänförs främst till skatter
och avgifter för fysiska personer. Arbetsgivarav-
gifterna och inkomstskatterna för juridiska per-
soner har också ökat. Av arbetsgivaravgifterna
1998 avser 11 miljarder kronor avgifter som av-
satts till premiereserven.

För 1998 uppgick intäkter av avgifter och andra
ersättningar till 43 miljarder kronor vilket innebär
en minskning med nästan 8 miljarder kronor
jämfört med 1997. Förändringen kan främst
hänföras till minskade intäkter från försäljning av
bolagsaktier jämfört med föregående år då för-
säljningen av Nordbanken och Stadshypotek in-
bringade ca 9 miljarder kronor. EU-bidragen är
omklassificerade och återfinns under intäkter av
bidrag. Föregående år redovisades de som intäk-
ter av avgifter och andra ersättningar.

Intäkter av bidrag avser till största delen de
medel från AP-fondens avkastning som måste
tillskjutas när ATP-avgifterna inte räcker till för
utbetalning av allmän tilläggspension. Ökningen
på drygt 2 miljarder kronor från föregående år
kan bl.a. hänföras till EU-bidrag som ökat med
ca 1 miljard kronor.

Skr. 1998/99:150

Diagram 4.2 Statens kostnader 1998

Inom parantes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1997.

Kostnaderna för transfereringar och bidrag upp-
gick till 573 miljarder kronor 1998, en ökning
med 22 miljarder kronor jämfört med 1997. De
största enskilda transfereringarna avser skatteut-
jämningsbidrag och statsbidrag till kommuner
och landsting samt ålderspensioner inklusive
ATP.

Bland transfereringarna förekommer både
minskningar och ökningar mellan åren. En för-
ändring från föregående år är att avsättning till
premiereserven på 11 miljarder kronor för första
gången redovisas i resultaträkningen, vilket för-
klarar en del av ökningen. Andra stora ökningar
avser kostnaden för statsbidrag till kommuner
och landsting som ökat med drygt 9 miljarder
kronor till 75 miljarder kronor och studiestöd
och avskrivningar av lånefordringar som ökat
med 5 miljarder kronor till 18 miljarder kronor.
De utjämningsbidrag som utbetalats till kom-
muner och redovisas som transfereringar upp-
gick till 23 miljarder kronor och motsvaras på
inkomstsidan av den kommunala utjämningsav-
giften som redovisas under uppbördsinkomster.
Ålderspensioner inklusive ATP ökade med drygt
2 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättning in-
klusive kontant arbetsmarknadsstöd minskade
däremot med 6 miljarder kronor. Likaså minska-
de räntebidragen med 10 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet avser
personal, lokaler, övrig drift samt avskrivningar
och uppgick till 157 miljarder kronor 1998 vilket
är en ökning med nästan 7 miljarder kronor
jämfört med 1997.

Personalkostnaderna minskade med 2 miljarder
kronor. Minskningen hänförs bland annat till
försvarsmakten som dragit ner på personal. An-
talet anställda inom staten har under året minskat
med 2 procent. Underlaget för eliminering av
statens egna arbetsgivaravgifter har också för-
bättrats, vilket bidragit till minskningen.

Lokalkostnaderna ökade med 1 miljard kronor.
Ökningen kan hänföras till flera olika myndig-
heter.

Driftskostnaderna ökade med 4 miljarder kro-
nor. Försvarets materielverk och Vägverket har
ökat sina driftskostnader för varor och materiel
med vardera 2 miljarder kronor.

Avskrivningarna ökade med 4 miljarder kro-
nor mellan 1997 och 1998. Den främsta orsaken
är att Försvarsmakten gjort en nedskrivning på
ett för högt värderat reservdelslager och att Väg-
verket och Banverket färdigställt ytterligare vägar
och järnvägsanläggningar.

De finansiella intäkterna hänförbara till stats-
skulden ökade mellan 1997 och 1998 med 13
miljarder kronor. Det var främst ränteintäkterna
avseende upplåning i svenska kronor som ökade.

De finansiella kostnaderna hänförbara till
statsskulden ökade med nästan 46 miljarder kro-
nor mellan 1997 och 1998. Det var främst oreali-
serade valutaförluster som uppkommit vid om-
värdering av upplåningen i utländsk valuta som
ökade. Valutaförlusterna har ökat till följd av
kronans försvagning under 1998. Likaså har de
kursförluster som genererats av större byten och
uppköp av obligationer ökat.

Resultat från andelar i dotterföretag ökade un-
der perioden med drygt 3 miljarder kronor, vilket
sammantaget kan hänföras till flera olika bolag
däribland Apoteket AB där statens ägarandel un-
der 1998 ökade från 66,67 procent till 100 pro-
cent.

4.2 Konsoliderad balansräkning

I balansräkningen redovisas i sammandrag värdet
av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital.
Värdet är beräknat per den 31 december 1998. I
de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier
och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bi-
laga 1.4.

De balansposter som är specifika för staten
kommenteras nedan.

Beredskapslager

Lager för beredskapssyften kan omfatta t.ex.
livsmedel, läkemedel, fordon, medicinsk utrust-
ning och krigsmateriel. Beredskapslager innehas
av ett flertal myndigheter som t.ex. Jordbruks-

Skr. 1998/99:150

verket, Överstyrelsen för civil beredskap och
Försvarsmakten.

Depositioner

Deponerade medel finns främst hos länsstyrel-
serna, Riksskatteverket, Tullverket och de All-
männa advokatbyråerna. De kan t.ex. utgöras av
hyror som deponerats av hyresgäster i samband
med en pågående tvist med en fastighetsägare.

Periodavgränsningsposter

Periodavgränsningsposter avser tillförda ford-
rings- respektive skuldposter som behövs för att
bestämma de intäkter och kostnader som rätteli-
gen hör till räkenskapsåret. De består av upplup-
na och förutbetalda intäkter och kostnader och
av upplupna och oförbrukade bidrag. Exempel på
en upplupen kostnad är semesterlöneskuld för
anställda.

Ansvarsförbindelser

Med ansvarsförbindelser avses garantiåtaganden
och andra större framtida åtaganden som inte re-
dovisats som skuld i balansräkningen. Skuld-
bokföring av ansvarsförbindelser skall dock ske
så snart det är sannolikt att ersättning kommer
att betalas ut och beloppet kan fastställas med
rimlig sannolikhet. Statens ansvarsförbindelser
utgörs främst av kreditgarantier, t.ex. bostads-
krediter och bankstöd. Under ansvarsförbindel-
ser ingick 1997 även en beräknad skuld för
tjänstepensioner till statligt anställd personal,
pensionärer samt övrig före detta anställd perso-
nal. Under 1998 har skulden för statens tjänste-
pensioner skuldbokförts och återfinns under av-
sättningar för pensioner och liknande förpliktel-
ser.

heller värdet av olika typer av nationaltillgångar
som t.ex. museisamlingar, bibliotek och natio-
nalparker, frånsett till ringa belopp, se not 31 .

Principdiskussion om värdering av tillgångar

En svårighet med att redovisa tillgångar är att
värdera dessa. Värderingen i bokslutet baseras på
anskaffningsvärdet vilket innebär att hänsyn inte
tas till inflation, prisförändringar och teknolo-
gisk utveckling. Svårigheten är att värdera äldre
tillgångar såsom exempelvis infrastruktur, där in-
vesteringar skett under en lång tid. Anskaff-
ningsvärdet motsvarar knappast den förmögen-
het som tillgångarna representerar.
Kulturföremål är också svåra att värdera eftersom
det i praktiken oftast saknas kunskap om an-
skaffningsvärdet. Värdet är förmodligen heller
inte relevant eftersom kulturföremål snarare ökar
än minskar i värde.

Av denna anledning finns det tillgångar som
inte omfattas av kravet att de skall redovisas i
balansräkningen. Detta gäller mark, byggnader
och fast egendom i övrigt som främst har ett
kulturhistoriskt värde samt museiföremål som
normalt inte omsätts på en marknad. Dessa till-
gångar får redovisas, men det finns inte något
generellt krav. Emellertid kan regeringen i ett
regleringsbrev begära att enskilda myndigheter
skall redovisa kulturföremål som tillgångar, vil-
ket i sådana fall innebär att de ingår i balansräk-
ningen.

Ännu ej invärderade tillgångar

Under 1998 har Försvarsmakten värderat och re-
dovisat som tillgång krigsmateriel och förbruk-
ningsmateriel uppgående till 69 miljarder kronor.
Försvarets myndigheter har haft dispens från in-
värdering av dessa tillgångar till och med räken-
skapsåret 1997. Fortfarande återstår dock delar
att invärdera. I balansräkningen redovisas inte

Skr. 1998/99:150

Tabell 4.2 Konsoliderad balansräkning 1
Miljoner kronor TILLGÅNGAR	Not	98-12-31	97-12-31
Omsättningstillgångar Kassa, bank m.m.	12	4 946	3 271
Värdepapper och andelar	13	10 766	16 562
Kundfordringar	14	3 101	2 852
Övriga fordringar	15	17 374	15 511
Pågående arbeten	16	520	3 977
Varulager och förråd	1?	1632	9 096
Förskott till leverantörer	¹⁸	13 594	14 319
Fastigheter	19	44	48
Summa omsättningstillgångar		51 977	65 636
Periodavgränsningsposter	20	41 175	45 598
Utlåning	21	119 269	109 125
Anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag	22	130 545	121 460
Obligationer och andra värdepapper	23	5 932	3 276
Andra långfristiga fordringar	24	6 912	2 179
Summa finansiella till- gångar		143 389	126 915
Materiella tillgångar Beredskapslager	25	71625	2 371
Pågående nyanläggningar	26	25148	11 728
Tekniska anläggningar, maskiner	27	11 259	11 980
Övriga anläggningar, trans- portmedel, inventarier	28	20 210	18 877
Byggnader	29	22141	22 679
Förbättringsutgifter på annans fastighet	30	1 100	681
Mark och annan fast egendom	31	10 267	10 269
Statliga vägar	32	61340	66 175
Järnvägsanläggningar	33	48 877	47 005
Summa materiella till- gångar		271 967	191 765
Immateriella tillgångar	34	1048	762
Summa anläggningstillgångar		416 404	319 442
SUMMA TILLGÅNGAR		628 825	539 801

Tabell 4.2 Konsoliderad balansräknirq

SKULDER OCH EGET KAPITAL	Not	98-12-31	97-12-31
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	35	12 818	11 221
Depositioner	36	862	539
Övriga skulder	37	18 890	17 810
Förskott från kunder	38	570	3 139
Summa kortfristiga skul- der		33 140	32 709
Periodavgränsningsposter	39	106 631	108 552
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder övrigt Depositioner	40	72	842
Andra långfristiga skulder	41	29 231	22 579
Summa långfristiga skul- der övrigt		29 303	23 421
Statsskulden	42
Lån i Sverige		1 083 436	1 040 005
Lån utomlands		362 525	385 668
Summa statsskulden		1 445 961	1 425 673
Summa långfristiga skul- der		1 475 264	1 449 094
Summa skulder		1 615 035	1 590 355
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	43	116 149	4 830
Övriga avsättningar	44	51929	35 207
Summa avsättningar		168 078	40 037
Nettoförmögenhet	45	-1 154 288	-1 090 591
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL		628 825	539 801
Ansvarsförbindelser	46	667 703	772 348

Kommentarer till balansräkningen

Statens totala tillgångar uppgår till 629 miljarder
kronor och statens totala skulder och avsättning-
ar till 1 783 miljarder kronor. Under räkenskaps-
året 1998 ökade de redovisade tillgångarna med

Skr. 1998/99:150

89 miljarder kronor, skulderna med 25 miljarder
kronor och avsättningar ökade totalt med 128
miljarder kronor. Statens nettoförmögenhet
minskade därmed med 64 miljarder kronor under
1998. Detta beror huvudsakligen på att avsätt-
ningar för statens tjänstepensioner gjorts för
första gången 1998 med 111 miljarder kronor
och att statsskulden ökat med 20 miljarder kro-
nor. Samtidigt har dock tillgångarna ökat till stor
del beroende på att Försvarsmakten värderat och
redovisat beredskapslager med 69 miljarder kro-
nor.

Omsättningstillgångar minskade med 14 mil-
jarder kronor och uppgår till 52 miljarder kronor.
Av denna minskning är 7 miljarder kronor hän-
förlig till en omklassificering av materiel hos för-
svarsmyndigheterna som i år redovisas som be-
redskapslager under anläggningstillgångar.
Materielet redovisades 1997 som varulager och
förråd. Minskningen förklaras också av att den
fordran staten hade på Securum AB och på Ve-
nantius AB på nästan 5 miljarder kronor har
reglerats.

Periodavgränsningsposter på tillgångssidan av-
ser fordringar som motsvaras av intäkter och
kostnader som rätteligen hör till redovisningspe-
rioden. Dessa minskade med 4 miljarder kronor
till 41 miljarder kronor. Minskningen avser
främst Riksgäldskontorets upplupna ränteintäk-
ter från skuldskötselåtgärder och förutbetalda
underkurser vid upplåning.

Posten utlåning utgörs av fordringar som upp-
står i utlåningsverksamhet hos myndigheter som
enligt sina instruktioner är ålagda att bedriva så-
dan verksamhet. Utlåningen uppgår till 119 mil-
jarder kronor, vilket är en ökning med 10 miljar-
der kronor. Centrala studiestödsnämnden har
ökat sin utlåning med 9 miljarder kronor till 114
miljarder kronor och Riksgäldskontoret har ökat
sin utlåning med 1 miljard kronor vilket avser en
ökning av investeringslån till Svensk-Danska
broförbindelsen.

Finansiella anläggningstillgångar uppgår till 143
miljarder kronor. Det är en ökning med 16 mil-
jarder kronor jämfört med föregående år. Det
bokförda värdet på aktier och andelar i dotter-
och intresseföretag har ökat med 9 miljarder
kronor vilket är en följd av förändringen av bola-
gens justerade egna kapital. Det är främst i Vat-
tenfall AB och Telia AB som en ökning, 5 mil-
jarder kronor, av det justerade egna kapitalet
skett. Vidare har under året förvärv skett av Pre-
mia Fond AB, Specialfastigheter AB och reste-
rande aktiepost (33 procent) i Apoteket AB vil-

ket ökat det bokförda värdet med 2 miljarder
kronor. Posten obligationer och andra värdepap-
per har ökat med knappt 3 miljarder kronor.
Detta beror huvudsakligen på att Statens järnvä-
gar ökat sitt innehav av nollkupongplaceringar
som innehas i syftet att finansiera betalningar
som blir nödvändiga när olika leasingkontrakt
förfaller. Även långfristiga fordringar har ökat
vilket till huvuddelen förklaras av att Exportkre-
ditnämnden för första gången redovisar utestå-
ende skadefordringar på 6 miljarder kronor.

Materiella anläggningstillgångar uppgår till 272
miljarder kronor. Jämfört med föregående år är
det en ökning med drygt 80 miljarder kronor
som huvudsakligen kan förklaras av att Försvars-
makten 1998 invärderat beredskapslager uppgå-
ende till 69 miljarder kronor. Det bokförda vär-
det av pågående väganläggningar ökade med
knappt 2 miljarder kronor. Värdet av de statliga
järnvägsanläggningarna har också ökat med
knappt 2 miljarder kronor till 49 miljarder kro-
nor och värdet av pågående järnvägsanläggningar
har ökat med ca 3 miljarder kronor. Statens järn-
vägar redovisar finansiell leasing av lok och vag-
nar till ett värde av knappt 8 miljarder kronor
under anläggningstillgångar. Motsvarande skuld
redovisas under långfristiga skulder.

Kortfristiga skulder uppgår till 33 miljarder
kronor och är i stort sett oförändrade jämfört
med föregående år.

Periodavgränsningsposter på skuldsidan som
avser förutbetalda intäkter, upplupna kostnader
och oförbrukade bidrag uppgår till 107 miljarder
kronor. Jämfört med förgående år är det en
minskning med 2 miljarder kronor. Minskningen
hänför sig delvis till Riksgäldskontorets upplup-
na kostnader för räntor på statsskulden. En an-
nan orsak är att huvudansvaret för utbetalningar
av läkemedelsersättning har övertagits av lands-
tingen från Riksförsäkringsverket.

Övriga långfristiga skulder uppgår till 29 mil-
jarder kronor, vilket är en ökning med 6 miljar-
der kronor. Riksgäldskontorets skuldbytesavtal
ökade med 2 miljarder kronor. Vägverkets skuld
till de egna dotterbolagen Stockholmsleder AB
och Göteborgs trafikleder AB ökade med 1 mil-
jard kronor. Vidare har Statens järnvägar ökat av-
sättningen för nollkupongplaceringar med 2
miljarder kronor vilka skall finansiera leasing-
kontrakt som förfaller.

Statsskulden ökade med 20 miljarder kronor
till 1 446 miljarder kronor. I statens balansräk-
ning är Riksförsäkringsverkets innehav av
statsobligationer som hör till verkets fondför-

valtning, Svenska Kraftnäts innehav och Riks-
gäldskontorets uppköpta premieobligationer på
sammanlagt 3 miljarder kronor eliminerade, vil-
ket förklarar skillnaden mot Riksgäldskontorets
redovisade statsskuld på 1 449 miljarder kronor.

Ansvarsförbindelser

Staten har åtaganden i form av kreditgarantier
som redovisas inom linjen i balansräkningen på
sammanlagt 668 miljarder kronor. I not 46 och
kapitel 7 redogörs närmare för de statliga garan-
tierna.

4.3 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens in- och utbe-
talningar fördelade på drift, investeringar, finan-
siella aktiviteter och upplåning. Av analysen
framgår hur drift, investeringar och finansiella
aktiviteter har finansierats samt hur statens upp-
låning har förändrats under redovisningsperio-
den.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen
har hämtats från de konsoliderade resultat- och
balansräkningarna. Information om investeringar
har hämtats från myndigheternas finansierings-
analyser. För affärsverken har information häm-
tats i särskild ordning. Inom staten används den
s.k. indirekta metoden för att sammanställa fi-
nansieringsanalysen. Den innebär att utgångs-
punkten i analysen är intäkter och kostnader från
resultaträkningen. Intäkter och kostnader som
inte har medfört några betalningsströmmar har
eliminerats. För att få fram betalningar har även
hänsyn tagits till förändringar av fordringar och
skulder.

Skr. 1998/99:150

Tabell 4.3 Finansieringsanalys
Miljoner kronor	Not	1998	1997
Statens verksamhet
Intäkter av skatter m.m.		743 863	676240
Intäkter av avgifter och andra ersättningar		43071	49 825
Intäkter av bidrag		48264	37 747
Summa intäkter		835 198	763 812
Transfereringar och bidrag		-572 560	-550 064
Kostnader för statens förvaltning		-130 583	-139086
Summa kostnader exklusive avskrivningar		-703 143	-689 150
Justeringar till betalningar	47		34854
Saldo statens verksamhet Investeringar	48	134506	109516
Finansiella investeringar		-1671	-1057
Materiella investeringar		-23346	-21731
Immateriella investeringar		-443	-211
Summa investeringar Finansiella aktiviteter		-25460	-22999
Finansiellt netto för statens upplåning, justerat för valuta- kursförändringar, utdelningar och resultatandelar		-105276	-89406
Justeringar till betalningar	49	1749	-1993
Summa finansiella aktiviteter		-103527	-91 399
Totalt Statens upplåning		5519	■4882
Förändring av statsskulden		20289	17964
Förändring av övrig upplåning		-78	-7
Orealiserade valutakursförändringar		-25 730	-13075
Saldo statens nettoupplåning		-5519	4 882

Kommentarer till Finansieringsanalysen

Finansieringsanalysen för staten framställs uti-
från en begränsad tillgång till bakomliggande re-
dovisningsdata. Analyser av förändringar avseen-
de exempelvis anläggningstillgångar försvåras

Skr. 1998/99:150

därmed. Det medför att det för närvarande inte
är möjligt att särredovisa vissa poster i finansie-
ringsanalysen, t.ex. försäljningar av anläggnings-
tillgångar.

Statens verksamhet

Kassaflödet i statens verksamhet uppgick 1998
till 134,5 miljarder kronor, vilket är en ökning
från föregående år med 25 miljarder kronor. Att
nettobetalningarna i statens verksamhet har för-
bättrats beror till stor del på ökade skatteinbetal-
ningar.

Kostnaderna för statens förvaltning har i fi-
nansieringsanalysen justerats för avskrivningar
m.m. Justeringar till betalningar innehåller föl-
jande poster:

ITabell 4.5 Nyutlåning 1997 och 1998 1
Miljoner kronor	1998	1997
CSN	-11275	- 10 744
Riksgäldskontoret	-1 300	-400
NUTEK	■129	-189

ITabell 4.6 Amorteringar	1997 och 1998 1
Miljoner kronor	1998	1997
CSN	3 268	3 178
Kammarkollegiet	189	501
NUTEK	64	106
Riksgäldskontoret	0	12 325

ITabell 4.4 Justeringar till betalningar 1
Miljoner kronor	1998
Förändring kassa, bank m.m.	-1675
Förändring övriga omsättningstillgångar	7 548
Förändring utlåning	-10 144
Förändring finansiella anläggningstillgångar	-1314
Förändring kortfristiga skulder	1697
Förändring långfristiga skulder	6339
Summa justeringar	2451

Kassa, bank m.m. ökade under 1998 med 1,7
miljarder kronor vilket ökade statens upplåning.
Ökningen berodde främst på att likvida medel
hade ökat hos Riksskatteverket som en följd av
att dagssaldon från uppbördsinbetalningar till
skattemyndigheternas bankkonton numera förs
över till Statsverkets checkräkning med en dags
fördröjning.

Övriga omsättningstillgångar minskade med
7,5 miljarder kronor vilket medförde ett positivt
kassaflöde. En av anledningarna till förändringen
var att statens fordran på Securum AB med 4,8
miljarder kronor minskade då denna inbetalades
under 1998.

Utlåningen ökade under 1998 med 10,1 mil-
jarder kronor vilket fick en negativ inverkan på
likviditeten. Nedan specificeras nyutlåning och
amorteringar avseende några av de myndigheter
som bedriver utlåning.

Av tabellen framgår att CSN i likhet med föregå-
ende år svarade för den största nyutlåningen med

11.3 miljarder kronor. Amorteringarna av lånen
uppgick till 3,3 miljarder kronor. Riksgäldskon-
torets nyutlåning under 1998 med 1,3 miljarder
kronor avser lån till Svensk-Danska Broförbin-
delsen AB.

Finansiella anläggningstillgångar ökade med

1.3 miljarder kronor vilket fick en negativ inver-
kan på kassaflödet. En orsak till ökningen var att
Statens järnvägar ökade sitt innehav av noll-
kupongplaceringar.

Kortfristiga och långfristiga skulder ökade
med 1,7 miljarder kronor respektive 6,3 miljarder
kronor vilket fick en positiv inverkan på kassa-
flödet. Ökningen av de långfristiga skulderna är i
huvudsak hänförbara till att Vägverkets skuld till
Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder
AB har ökat samt att Statens järnvägars skulder
som är hänförbara till leasing har ökat.

Investeringar

Statens totala investeringar under 1998 uppgick
till 25,5 miljarder kronor, vilket är en ökning
med 2,5 miljarder kronor från föregående år.
Ökningen kan till stor del förklaras av att vägin-
vesteringar och investeringar i aktier har ökat
med 1,8 respektive 0,5 miljarder kronor från fö-
regående år.

De finansiella investeringarna var 1,7 miljarder
kronor varav 1,6 miljarder kronor är hänförliga
till Regeringskansliets köp av aktier i Apoteket
AB och OM-gruppen AB (1,1 respektive 0,5
miljarder kronor). De materiella investeringarna
uppgick till 23,3 miljarder kronor. Vägverket och
Banverket redovisade de största investeringarna

Skr. 1998/99:150

på 7,5 respektive 7 miljarder kronor. Investering-
ar i immateriella tillgångar uppgick till 0,4 miljar-
der kronor varav 0,2 miljarder kronor är hänför-
liga till Riksförsäkringsverkets utveckling av ett
nytt pensionssystem. Av not 48 framgår belop-
pen av finansiella och materiella investeringar för
de myndigheter som redovisat de största investe-
ringsbeloppen.

Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un-
der 1998 uppgick till -103,5 miljarder kronor,
vilket innebär ökade nettoutbetalningar med 12,1
miljarder kronor. Att nettoutbetalningarna öka-
de berodde till stor del på skuldskötselåtgärder av
statsskulden.

Från resultaträkningen har finansiella poster
som inte påverkar betalningar eliminerats, t.ex.
resultatandelar från dotter- och intresseföretag
uppgående till 14,9 miljarder kronor. Dessutom
har orealiserade valutakursförluster på 29,5 mil-
jarder kronor eliminerats varav 25,7 miljarder
kronor är hänförliga till statens upplåning. Dessa
har i huvudsak uppkommit vid omvärdering av
upplåning och kreditgivning i utländsk valuta.

Finansiella poster som inte utgör intäkter och
kostnader, t.ex. utdelningar, har tillkommit. Ut-
delningar från statliga bolag som redovisas i av-
snittet finansiella aktiviteter uppgick till 7,5 mil-
jarder kronor. Därutöver har Civitas AB gjort en
utdelning med 1,2 miljarder kronor i form av ak-
tierna i bolaget Specialfastigheter AB, vilket inte
medfört någon betalning. Utdelningar på 1,3
miljarder kronor från Nordbanken m.fl. redovi-
sas i avsnittet statens verksamhet i finansierings-
analysen. De största utdelningarna redovisas
nedan.

Statens upplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av
statens hela upplåning. Förutom Riksgäldskon-
toret har endast ett fåtal myndigheter möjlighet
att ta upp lån på marknaden. Förändringen av
nettoupplåningen justeras för orealiserade kurs-
förluster/vinster i utländsk valuta. Den myndig-
het som förutom Riksgäldskontoret hade den
största upplåningen 1998 var Statens järnvägar
(1,1 miljarder kronor).

Statens nettoupplåning under 1998 var -5,5
miljarder kronor. Under året ökade statsskulden
med 20,3 miljarder kronor. För att komma fram
till statens nettoupplåning i slutraden har juste-
ringar gjorts för förändring av övrig upplåning
och för orealiserade valutakursförändringar med
-25,7 miljarder kronor.

Tabell 4.8 Förklaring av sambandet mellan statens net- toupplåning och Riksgäldskontorets redovisade lånebehov
Miljarder kronor	1998	1997
Förändring av statsskulden	20,3	18,0
Förändring av övrig upplåning	0,0	0,0
Orealiserade valutakursförändringar	-25,7	13,1
Statens nettoupplåning	-5.5	4,9
Justeringar för poster som inte är likvida men som påverkar statsskulden	-2,9	1,0
Förändring av övrig upplåning	0,0	0,0
Förändring av interna innehav av statsskuldspapper	-1,3	0,3
Riksgäldskontorets lånebehov	-9,7	6.2

Skillnaden mellan statens nettoupplåning och
Riksgäldskontorets redovisade lånebehov består
huvudsakligen av tre komponenter:

ITabell 4.7 Utdelningar från statliga bolag 1
Miljoner kronor	1998
Civitas AB	1 509 (inkl. Specialfastigheter AB)
Vattenfall AB	1 500
Apoteket AB	1 500
Telia AB	1 210

I bilaga 1,4 finns information om utdelningar
m.m. från statliga bolag.

• Justeringar för poster som inte är likvida men
som påverkar statsskulden

• Förändring av upplåning som sker utanför
Riksgäldskontoret

• Förändring av interna innehav av statsskulds-
papper

Statens nettoupplåning beräknas enligt bokfö-
ringsmässiga grunder medan det av Riksgälds-
kontoret redovisade lånebehovet är kassamässigt.
Det innebär att skulder och fordringar som upp-
kommer i slutet av året men som betalas efter-
följande år påverkar statens upplåning men inte
det av Riksgäldskontoret redovisade lånebehovet

Skr. 1998/99:150

eftersom detta är kassamässigt. Vid årsskiftet var
nettoförändringen av utestående fordringar och
skulder som påverkar statsskulden i årsredovis-
ningen men inte lånebehovet -2,9 miljarder kro-
nor.

Några myndigheter har möjlighet att låna me-
del på marknaden, dvs. utanför Riksgäldskonto-
ret. Förändringen av sådan övrig upplåning upp-
gick till några miljoner kronor både för 1998 och
för 1997.

Statsskulden redovisas i balansräkningen med
ett belopp som är 2,9 miljarder kronor lägre än
den statsskuld som redovisas hos Riksgäldskon-
toret. Skillnaden beror på att interna innehav av
statspapper, t.ex. Riksförsäkringsverkets innehav
av statsskuldväxlar, har eliminerats i årsredovis-
ningen. Förändringen av interna innehav under
1998 var -1,3 miljarder kronor. Det är i huvudsak
Riksförsäkringsverket som har minskat sitt in-
nehav av statspapper i samband med att vissa
fonder avvecklats.

Statsbudgetens utfall
1998

Skr. 1998/99:150

5 Statsbudgetens utfall 1998

5.1 Inledning

I 1999 års ekonomiska vårproposition redovisade
regeringen statsbudgetens preliminära utfall för
1998. I detta kapitel redovisar regeringen stats-
budgetens slutliga utfall för 1998. I avsnitt 5.1
görs en aggregerad redovisning av utfallet för
statsbudgetens saldo. Utfallet för statsbudgetens
inkomster redovisas i avsnitt 5.2. medan utfallet
för statsbudgetens utgifter presenteras i avsnitt

5.3 I bilagorna 3 och 4 redovisas det slutliga ut-
fallet för samtliga inkomsttitlar respektive anslag
på statsbudgeten.

5.2 Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 detsamma
som statens lånebehov (med motsatt tecken). Ett
positivt saldo innebär att staten amorterar på
statsskulden.

I tabell 5.1 redovisas det slutliga utfallet för
statsbudgeten och en jämförelse görs med anvi-
sade belopp i statsbudgeten samt med totalt anvi-
sade medel, (dvs. statsbudget samt tilläggsbud-
get). Budgetsaldot uppgick år 1998 till

9,7 miljarder kronor. I statsbudgeten för 1998
beräknades budgetsaldot till -14,9 miljarder kro-
nor. Utfallet blev därmed 24,6 miljarder kronor
bättre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med
utfallet 1997 har statsbudgetens saldo förbättrats
med 15,9 miljarder kronor.

Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-
budgeten till 676,1 miljarder kronor. Utfallet
blev 706,3 miljarder kronor, vilket är 30,2 miljar-
der kronor högre än beräknat. Ökningen förkla-
ras främst av högre skatteinkomster.

Utfallet för statsbudgetens utgifter blev

696,7 miljarder kronor. Det är 5,7 miljarder kro-
nor högre än budgeterat. Det högre utfallet för-
klaras bl.a. av högre utgifter för statsskuldsräntor
och högre statsbidrag till kommuner och lands-
ting. Under budgetåret 1998 tillfördes på
tilläggsbudget 1,8 miljarder kronor. Utfallet
översteg därmed totalt anvisade medel med
3,9 miljarder kronor.

[Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall ar 1998 __________1
Miljarder kronor		Tilläggs budget	Totalt an- visat	Utfall	Differens mot
Miljarder kronor					Stats bud- get	Tot anv.
	Stats- budgeten				Stats bud- get	Tot anv.
Inkomster	676,1	0,0	676,1	706,3	30,2	30,2
Utgifter:	691,0*	1,8	692,7'	696,7	5,7	3,9
Utgifts	692,8*	1,8	694,6'	699,1	6.3	4,5
omr.
1-27
RGK:S nettout låning m.m.²	-1.8	0,0	-1,8	-2,4	-0,6	-0,6
Budget saldo	-14,9			9,7	24,B

' Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kr onor.

² RGK= Riksgäldskontoret, inkl, posten Kassamässig korrigering

I diagram 5.1 redovisas statens lånebehov för
åren 1989-1998. Lånebehovet har förändrats
dramatiskt under perioden. Under 1990-talets
första år var staten tvungen att låna stora belopp.
Störst var lånebehovet 1993 då det uppgick till
totalt 241,7 miljarder kronor. Därefter har det
skett en kraftig minskning av lånebehovet och
1998 uppgick lånebehovet till minus 9,7 miljarder
kronor. Som framgår av diagrammet är det nio år

Skr. 1998/99:150

sedan staten senast kunde amortera på statsskul-
den.

Diagram 5.1 Statens lånebehov 1989-1998

Miljarder kronor

Statsbudgetens saldo påverkas av tillfälliga eller
engångsvisa händelser. Det finns ingen entydig
metod som definierar vilka transaktioner som
skall räknas som engångsvisa. I tabell 5.2 redovi-
sas för åren 1997 till 1998 bl.a. två större extraor-
dinära poster och deras effekter på statsbudge-
tens saldo åskådliggörs. Redovisningen omfattar
inkomster till följd av försäljning av statliga bolag
m.m. och inbetalningar av premiepensionsmedel
till Riksgäldskontoret.

Som framgår av tabellen försämras statsbud-
getens saldo rensat för större engångseffekter
med 24,9 miljarder kronor och beräknas till
-15,2 miljarder kronor för 1998. Därav uppgår
posten försäljning av statliga bolag m.m. till

11,2 miljarder kronor. Den största delen av detta
belopp, 8 miljarder kronor, härrör från inleverans
av Delpensionsfondens behållning. Slutligen
justeras statsbudgetens saldo med 13,7 miljarder
kronor för inbetalningar avseende premiepen-
sionsmedel. År 2000 kommer premiepensions-
medel för åren 1995-1998 att utbetalas till Pre-
miepensionsmyndigheten.

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter
Miljarder kronor	1997	1998
Statsbudgetens saldo	-6,2	9,7
Större engångseffekter	50,2'	24,9
Försäljning av statliga bolag m.m.	15,6	11.2
Premiepensionsmedel, inbetalningar	12,1	13,7
Statsbudgetens saldo (justerat för större engångseffekter)	-56,4	-15,2

¹ Innehåller även posterna Venantius 6 mdkr, Securum 6,3 mdkr och en diversepost på
10,2 mdkr.

I 1997 års ekonomiska vårproposition föreslog
regeringen att riksdagen skulle bemyndiga rege-
ringen att tillämpa särskilda avräkningsgrunder
för vissa typer av anslag och inkomsttitlar. Fi-
nansutskottet tillstyrkte regeringens förslag i sitt
betänkande 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284
och föreslog att riksdagen skulle godkänna dessa
redan etablerade avräkningsförfaranden m.m.
Utskottet utgick samtidigt från att regeringen i
ett sammanhang kommer att redovisa vilka an-
slag som under år 1997 blivit föremål för särskilt
avräkningsförfarande enligt riksdagens bemyndi-
gande. I bilaga 2 redovisar regeringen de anslag
som under 1997 och 1998 blivit föremål för sär-
skilt avräkningsförfarande enligt riksdagens be-
myndigande.

5.3 Statsbudgetens inkomster

Inkomsterna på statsbudgeten uppgick år 1998
till 706 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder
kronor högre än vad som beräknades till budget-
propositionen för 1998. Utfallet för inkomst-
typen Skatter m.m. blev 640 miljarder kronor,
vilket är knappt 38 miljarder kronor eller

5,8 procent högre än beräknat. Som jämförelse
kan nämnas att avvikelsen för budgetåret 1997
uppgick till 9 miljarder kronor eller 1,6 procent.
De högre skatteinkomsterna 1998 förklaras i hu-
vudsak av en underskattning av löner, företags-
vinster och realisationsvinster samt förändrade
betalningsflöden till följd av det nya uppbörds-
systemet. Uppskattningsvis förklarar löner
9 miljarder kronor, bolagsskatter 10 miljarder
kronor, realisationsvinster 14 miljarder kronor
och det nya uppbördssystemet cirka 5 miljarder
kronor. Övriga inkomster uppgick till 67 miljar-
der kronor, vilket är 7 miljarder kronor eller

10,5 procent lägre än beräknat. Avvikelsen för-
klaras till största delen av lägre aktieutdelningar
och lägre inkomster av försåld egendom.

5.3.1 Skatter m.m.

Ekonomisk utveckling

Bedömningar av den ekonomiska utvecklingen
är av central betydelse vid beräkningar av skat-
teinkomsternas utveckling. I tabell 5.3 redovisas
några av de förutsättningar som låg till grund för

Skr. 1998/99:150

beräkningen till statsbudgeten 1998 (SB98). I ta-
bellen visas även de förutsättningar som använts i
beräkningarna till 1998 års ekonomiska vårpro-
position (VP98), budgetpropositionen för 1999
(BP99), konvergensuppföljningen i december
1998 (KVB) samt 1999 års ekonomiska vårpro-
position (VP99).

Tabell 5.3 Förutsättningar vid olika prognostillfällen och
avvikelser jämfört med 1999 års ekonomiska vårproposition

	SB98	VP98	BP99	KVB	VP99
Timlön %	3,5	3,1	3,3	3,3	3,6
Avvikelse	0,1	0,5	0,3	0,3
Antal arbetade tim. %	1,0	1,0	1,1	1,3	1,3
Avvikelse	0,3	0,3	0,2	0,0
Utbetald
lön, %	4,5	3,9	4,5	5,5	6,6
Avvikelse	2,1	2,7	2,1	1,1
Utbetald
lön, mdkr	794	786	791	799	806
Avvikelse	12	20	15	7
Privat konsumt. löpande priser,%	4,7	3,6	3,5	3,4	3,1
Avvikelse	-1,6	-0,5	-0,4	-0,3
Privat konsumt. löp. pri- ser,mdkr	968	956	956	954	952
Avvikelse	-16	-4	-4	-2

Jämfört med beräkningen till statsbudgeten för
1998 blev det preliminära utfallet vad avser utbe-
talda löner 12 miljarder kronor högre. Utfallet
bygger på arbetsgivarnas deklarationer till skat-
temyndigheterna. Utifrån utbetald lönesumma
och antalet arbetade timmar kan timlönen be-
räknas till cirka 5,5 procent, vilket kan jämföras
med cirka 3,6 procent enligt förtjänststatistiken.
Det är inte ovanligt att olika källor ger olika re-
sultat, men skillnaden 1998 är ovanligt stor.
Möjligen kan skillnaden förklaras av att upp-
bördsystemet lades om vid årsskiftet 1997/98.
Klarhet i denna fråga kan fås när kontrollupp-
gifterna för 1998 sammanställts. Avvikelsen i den
privata konsumtionen uppgick till 16 miljarder
kronor jämfört med beräkningen till statsbud-
geten 1998.

Övriga påverkande faktorer

Utöver ekonomiska förutsättningar och bedöm-
ningar om betalningsflöden, dvs. när i tiden
skatterna betalas in till staten, påverkas avvikel-
sen även av institutionella faktorer som över-
gången till nytt uppbördssystem samt regel- och
redovisningsändringar.

Statsbudgeten för 1998 fastställdes i enlighet
med det gamla uppbördssystemet. Uppbördsåret
1998 infördes skattekontot, vilket framför allt
påverkar redovisningen av de enskilda inkomst-
titlarna. I det tidigare uppbördssystemet redovi-
sades inbetalda skatter på respektive inkomstti-
tel, medan det i nuvarande system är deklarerade
skatter som redovisas på inkomsttitlarna. Over-
eller underbetalningar av skatt redovisas under en
särskild inkomsthuvudgrupp Betalningsdifferen-
ser.

Bland regeländringar kan nämnas att riksdagen
under våren 1998 beslutade att sänka fastighets-
skatten från 1,7 till 1,5 procent av taxeringsvär-
det. Bruttoeffekten av denna sänkning avseende
inkomståret 1998 uppgick till 2,6 miljarder kro-
nor. Den kassamässiga effekten är svårare att
uppskatta eftersom det inte är känt i vilken grad
sänkningen, via ändrade jämkningar, påverkat in-
betalningarna av preliminärskatter.

Även tidigare beslutade regeländringar kan på-
verka utfallet i den mån bedömningen i proposi-
tionen avviker från utfallet. Inkomståret 1997
infördes t.ex. lättnad i ägarbeskattningen i små
och medelstora företag (prop. 1996/97:45). Den
direkta kostnaden beräknades till ca 2,5 miljarder
kronor. Utifrån taxeringsutfallet 1998, avseende
inkomståret 1997, kan skattebortfallet för lättna-
den uppskattas till 1,3 miljarder kronor. Det läg-
re beloppet kan förklaras av en felskattning eller
av att de skattskyldiga valt att spara en del av
lättnadsbeloppet för framtida utnyttjande. Det
lägre skattebortfallet påverkar även inkomst-
skatterna 1998, dock med ett lägre belopp, efter-
som utnyttjandegraden successivt antas öka.

Under budgetåret har ändringar gjorts i riks-
redovisningen vad gäller omföringar av skatter
mellan olika inkomsttitlar. Tidigare omfördes
mervärdesskatt, som debiteras fysiska och juri-
diska personer i samband med inkomsttaxering-
en, andra året efter inkomståret. Från och med
budgetåret 1998 omförs mervärdesskatt året efter
inkomståret, vilket innebär att två omföringar,
avseende inkomståren 1996 och 1997, gjordes
under 1998.

Skr. 1998/99:150

Periodiserade skatter - offentlig sektor

Prognosen av statsbudgetens inkomster görs i
två steg. I ett första steg görs en prognos över
skatteintäkterna avseende de inkomstår som
omfattas av prognosperioden, en s.k. periodise-
rad prognos. Därefter görs en prognos över be-
talningsflöden, dvs. när i tiden skatterna beräknas
betalas in till staten. Denna kassamässiga pro-
gnos är framför allt beroende av de skatt-
skyldigas beteenden när det gäller jämkningar,
fyllnadsinbetalningar m.m.

Inkomsterna på statsbudgeten 1998 är bero-
ende av skatteintäkterna för åren 1996 t.o.m.
1998. Inkomståret 1996 påverkar dels genom att
preliminärskatten för bolag och egenföretagare
baseras på den slutliga skatten två år tillbaka, dels
via de kvarskatter som fastställs i samband med
taxeringen 1997. Inkomståret 1997 påverkar ge-
nom fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt
och avser framför allt juridiska personers in-
komstskatt samt skatt på kapitalinkomster för
fysiska personer.

I diagram 5.2 visas skillnaden mellan utfall, av-
seende inkomståren 1997 och 1998, och progno-
ser vid tidigare beräkningar. Skatt på arbetsin-
komster och skatt på kapital avseende
inkomståret 1998 är fortfarande prognoser, efter-
som de fastställs i samband med taxeringen 1999.
I diagrammet är skatterna grupperade efter skatt
på arbetsinkomster, skatt på kapital, mervärdes-
skatt och övriga skatter. I skatt
på arbetsinkomster ingår statlig och kommunal
inkomstskatt på förvärvsinkomster och socialav-
gifter. Skatt på kapital omfattar fysiska personers
kapitalskatter, juridiska personers inkomstskatt
samt egendomsskatter, dvs. fastighets- och för-
mögenhetsskatt, stämpelskatt, arvs- och gåvo-
skatt. I gruppen övriga skatter ingår energiskat-
ter, skatt på alkohol och tobak m.fl.

Skatt på arbetsinkomster dominerar och om-
fattar cirka 65 procent av samtliga skatter. Mer-
värdesskatten utgör cirka 16 procent, skatt på
kapital 10-11 procent och övriga skatter utgör 8-
9 procent. Den stora andelen skatt på arbets-
inkomster innebär att även små förändringar av
timlön och sysselsättning får relativt stora ef-
fekter på prognosen. En förändring av lönesum-
man med en procent påverkar skatteintäkterna
med 4-5 miljarder kronor.

Diagram 5.2 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998.
Avvikelser jämfört med utfall (1997) och prognos (1998)
fördelat efter skatteslag___________________________________

Miljarder kronor

Jämfört med beräkningen till statsbudgeten upp-
gick avvikelsen för de totala skatterna avseende
inkomståret 1997 till 26 miljarder kronor eller
2,6 procent. Utfallet för skatt på arbetsinkomster
blev cirka 5 miljarder kronor högre än prognosen
till statsbudgeten. Avvikelsen förklaras av ett för
lågt antagande om lönesumman och en under-
skattning av särskild löneskatt. Utfallet
för kapitalskatterna blev cirka 20 miljarder kro-
nor högre än beräknat. Av avvikelsen beror
9 miljarder kronor på realisationsvinster, 6 mil-
jarder kronor på bolagsskatt och 5 miljarder kro-
nor på övriga kapitalinkomster. Som framgår av
diagrammet blev avvikelsen för inkomståret 1997
väsentligt lägre från och med budgetpropositio-
nen för 1999. Inför denna beräkning fanns ett
preliminärt taxeringsutfall avseende inkomståret
1997 att tillgå. Det preliminära utfallet ger en in-
dikation om felet i skattningarna av fysiska per-
soners kapitalskatter och bolagens inkomstskat-
ter.

Avvikelsen för de totala skatterna avseende
inkomståret 1998 beräknas i 1999 års ekonomis-
ka vårproposition till 29 miljarder kronor eller

2,8 procent. Skatt på arbetsinkomster beräknas
bli 14 miljarder kronor högre än i beräkningen
till statsbudgeten. Kapitalskatterna avseende in-
komståret 1998 beräknas bli 15 miljarder kronor
högre. Avvikelsen för kapitalskatterna förklaras
av skatt på realisationsvinster om 8 miljarder
kronor och bolagsskatter om 7 miljarder kronor.
Resterande avvikelse förklaras av övriga kapital-
skatter och sänkt fastighetsskatt. Avvikelsen för
mervärdesskatt 1998 förklaras främst av den tidi-
gare nämnda ändringen av riksredovisningen.
Övriga skatter blev 7 miljarder kronor lägre.

Fördelningen av de periodiserade skatterna
mellan olika sektorer är tämligen konstant över

Skr. 1998/99:150

tiden. Statens andel uppgår till 59 procent, kom-
munernas andel till 30 procent medan pensions-
systemets andel uppgår till 11 procent. I
diagram 5.3 redovisas avvikelserna fördelat på
olika sektorer.

Diagram 5.3 Offentliga sektorns skatter 1997 och 1998.

Avvikelser jämfört med utfall (1997) och prognos (1998)
fördelat efter sektorer_______________ __________

Avvikelserna för kommunsektorn och pensions-
systemet förklaras huvudsakligen av förändringar
i lönesumman, medan felskattningar av kapital-
skatten förklarar en stor del av avvikelsen för den
statliga sektorn.

Skatteinkomster på statsbudgeten

Avvikelsen gentemot statsbudgeten uppgick till
38 miljarder kronor. I diagram 5.4 redovisas av-
vikelserna dels mot statsbudgeten, dels
mot övriga prognoser. En del av avvikelsen för-
klaras av att utbetalningarna av kommunal-
skattemedel till kommunerna fastställs i början
av budgetåret och inte ändras när lönesumman
revideras. Högre preliminärskatter via högre
kommunalskatter kommer därför att tillgodo-
räknas statsbudgeten innevarande år, medan slut-
regleringen påverkar statsbudgeten negativt två
år senare. I diagrammet har staplarna benämnda
BudgetK korrigerats för slutregleringen av
kommunalskattemedel. Exklusive kommunal-
skatter uppgår avvikelsen till 33 miljarder kronor.
Som jämförelse redovisas i diagrammet även av-
vikelserna för de periodiserade skatterna för den
statliga sektorn.

Diagram 5.4 Statsbudgetens skatteinkomster 1998 vid oli-
ka prognostillfällen. Avvikelser iämfört med utfall _________

Miljarder kronor

SB98 VP98

BP99 KVB

1111 - Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

_____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse
Titeln 41,8 34,1 39,8 5,7

Utfallet på titeln blev 5,7 miljarder kronor högre
än i beräkningen till statsbudgeten. Med hänsyn
tagen till de betalningar som redovisas på in-
komsthuvudgruppen Betalningsdifferenser kan
dock avvikelsen uppskattas till knappt 15 miljar-
der kronor.

Avvikelsen mellan statsbudgeten och utfallet
förklaras av förändringar i den periodiserade pro-
gnosen avseende inkomståren 1996 t.o.m. 1998.
Den slutliga skatten avseende inkomståret 1996
blev 0,3 miljarder kronor högre än den prognos
som gjordes till statsbudgeten. I tabell 5.4 visas
avvikelsen mellan prognosen, avseende in-
komståren 1997 och 1998, till statsbudgeten och
taxeringsutfallet respektive prognosen i 1999 års
ekonomiska vårproposition. Utfallet avseende
inkomståret 1997 blev 14 miljarder kronor högre
än prognosen till statsbudgeten. Prognosen avse-
ende inkomståret 1998 är 17 miljarder kronor
högre än beräkningen till statsbudgeten.

Skr. 1998/99:150

Tabell 5.4 Fysiska personers inkomstskatt - periodiserat

Miljarder kronor

	Utfall 1997	Avvikelse	Prognos 1998	Avvikelse
Kommunalskatt	293	1	307	4
Statlig skatt	29	1	33	2
Skatt på kapital	11	12	13	11
varav skatt	26	11	26	9
varav skattereduktion	-15	1	-14	1
övrigt	1	0	1	0
Periodiserat - fysiska	335	14	353	17
pers.
Omförda skatter	73	2	82	1
Totalt	408	16	435	18

Avvikelsen 1997 förklaras till största delen av
skatt på kapitalinkomster och då främst realisa-
tionsvinster. Realisationsvinsterna förklarar även
en stor del av avvikelsen avseende inkomståret
1998, men även en underskattning av de utbetal-
da lönerna bidrar till avvikelsen.

Diagram 5.5 Realisationsvinster 1980-1998

Miljarder kronor

Av diagram 5.5 framgår att de beskattningsbara
realisationsvinsterna har uppvisat mycket krafti-
ga svängningar under 1990-talet. Kapitalvinster
är svåra att prognostisera då kapitaltillgångars
värden uppvisar hög variabilitet. Realisations-
vinster är än mer svåra att prognostisera eftersom
de påverkas av individers köp- och säljbeslut.
Dessa beslut beror bland annat på kostnaden för
transaktionen och de kan mycket enkelt flyttas
från ett år till ett annat om det bedöms som för-
månligt. En möjlig förklaring till de mycket
kraftiga ökningarna av realisationsvinsterna åren
1991, 1994 och 1996 är ändrade skatteregler. År
1991 genomfördes skattereformen, år 1994 var
reavinstskatten tillfälligt sänkt till 12,5 procent
och 1996 var det sista året som allemansfonder
beskattades förmånligare än andra typer av

aktieinnehav. Det mycket höga utfallet 1997 be-
ror sannolikt på kapitalmarknadernas starka ut-
veckling. Denna utveckling fortsatte under 1998
och förväntas leda till realisationsvinster på drygt
60 miljarder kronor inkomståret 1998.

I tabell 5.5 visas utfallet för titelns inkomster
och utgifter samt avvikelsen mot beräkningen till
statsbudgeten. De kassamässiga flödena går inte
att härleda till en specifik skatt. Preliminärskatt
betalas på löner och på en stor del av räntein-
komster och utdelningar. Preliminärskatten på-
verkas även av jämkningar för fastighetsskatt och
ränteutgifter. Däremot antas ingen jämkning ske
för förmögenhetsskatt och skatt på realisations-
vinster, utan dessa antas i allmänhet betalas in
som fyllnadsinbetalningar eller kvarskatt. De
högre preliminärskattema kan till stor del förkla-
ras av tidigare nämnda löneökningar. Avvikelsen
vad avser fyllnadsinbetalningar antas främst bero
på högre reavinster 1997. Den högre reavinsten
1998 påverkar däremot inte titeln Fysiska perso-
ners inkomstskatt, eftersom fyllnadsinbetalningar
av preliminär skatt från och med 1998 redovisas
på inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser.
Minskningen av debiterad F-skatt beror på att
egenföretagarna jämkade mer än väntat, trots att
den slutliga skatten för 1998 beräknas bli något
högre än vad som prognostiserades till statsbud-
geten.

Tabell 5.5 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

Titeln	Statsbudget	Utfall	Avvikelse
Preliminär A-skatt	395,9	392,5	-3,4
Prei. F- & SA-skatt	19,1	20,6	1,5
Fyllnadsinbetalningar	29,5	23,4	-6,1
Kvarstående skatt m.m.	9,5	9,0	-0,5
Summa inkomster	454,0	445,4	-8,6
Utbetalning kommunal skatt	299,7	299,8	0,1
Överskjutande skatt	18,9	18,7	-0,2
Omföringar	89,8	87.1	-2,7
Summa utgifter	408,4	405,6	-2,8
Netto på titeln	55,5	49,8	-5,7

Den största delen av de högre utgifterna förkla-
ras av att det under 1998 gjordes två omföringar
av mervärdesskatt, dvs. för både inkomståret
1996 och 1997, vilket ökade utgifterna med cirka

3,5 miljarder kronor.

Skr. 1998/99:150

1121 - Juridiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

____________________Uttall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 63,3 57,9 68,3 10,4

Juridiska personers inkomstskatt blev 10,4 mil-
jarder kronor högre än i statsbudgeten. I den pe-
riodiserade redovisningen utgörs juridiska perso-
ners inkomstskatt av inkomstskatt,
avkastningsskatt och skattereduktioner. På titeln
inbetalas emellertid även fastighetsskatt, särskild
löneskatt, förmögenhetsskatt och mervärdes-
skatt. Dessa skatter omförs till respektive titel
två år senare, förutom mervärdesskatten som
omförs efter ett år. På grund av betalnings-
förskjutningar påverkas det kassamässiga utfallet
1998 även av de periodiserade skatterna avseende
inkomståren 1996 och 1997. Avvikelsen mellan
prognosen till statsbudgeten och taxeringsut-
fallet för den periodiserade skatten 1996 är mar-
ginell. Däremot underskattades de periodiserade
skatterna för både 1997 och 1998. I tabell 5.6 vi-
sas avvikelsen mellan prognosen till statsbudge-
ten och taxeringsutfallet respektive prognosen
till 1999 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 5.6 Juridiska personers inkomstskatt - periodiserat

Miljarder kronor

	Utfall 1997	Avvikelse	Prognos 1998	Avvikelse
Inkomstskatt	47	5	48	4
Avkastningsskatt	12	1	12	4
Reduktioner m.m.	-1	0	-1	0
Periodiserat - juridiska pers.	57	s	59	7
Omförda skatter	23	2	24	1
Totalt	80	7	83	8

Inkomstskatten underskattades för åren 1997
och 1998 på grund av att företagens vinster öka-
de mer än förväntat. Avkastningsskatten blev
högre än beräknat för åren 1997 och 1998 bero-
ende på att livbolagens förmögenhet blev högre
än prognostiserat. Även ett för lågt antagande
om den genomsnittliga statslåneräntan 1997 bi-
drog till att avkastningsskatten 1998 underskat-
tades. Omförda skatter blev högre än beräknat
beroende på att prognoserna på särskild lö-
neskatt och mervärdesskatt var för låg. Detta
motverkas delvis av att prognosen på fastighets-
skatten var för hög.

Avvikelsen mellan prognosen i statsbudgeten
och utfallet fördelad på olika kassamässiga flöden
redovisas i tabell 5.7.

Tabell 5.7 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

Titeln	Statsbudget	Utfall	Avvikelse
Preliminär F-skatt	64,5	67,7	3,2
Fyllnadsinbetalningar	15,1	27,7	12,6
Kvarstående skatt	4,4	7,1	2,7
Summa inkomster	84,0	102,5	18,5
Överskjutande skatt	7,8	13,3	5,4
Omföri n gar	17,4	19,4	2,1
Restitutioner	0,9	1,5	0,5
Summa utgifter	26,1	34,2	8.0
Netto på titeln	57,9	68.3	10,4

Den högre preliminärskatten beror på att företa-
gen jämkat mindre än beräknat. Underskattning-
en av 1997 års periodiserade skatt medförde hög-
re fyllnadsinbetalningar. Även inbetald kvarskatt,
som avser inkomståret 1996, blev högre än be-
räknat. Inkomsterna på titeln blev sammanlagt

18,5 miljarder kronor högre än prognostiserat.
Detta motverkas dock av att även utgifterna på
titeln underskattades med 8 miljarder kronor.
Det var främst överskjutande skatt, avseende in-
komståret 1997, som underskattades men även
restitutioner och omförda skatter blev högre än
beräknat. Som tidigare nämnts omfördes under
1998 mervärdesskatt avseende både inkomståret
1996 och 1997.

1130- Ofördelbara inkomstskatter

Miljarder kronor

_____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse
Titeln 1J)U 2J-0,9

På inkomsttiteln redovisas inbetalda skatter avse-
ende inkomstår 1997 och tidigare. Avvikelsen
beror på att statsbudgeten fastställdes enligt det
gamla uppbördssystemet medan utfallet redovi-
sas enligt det nya uppbördssystemet. I och med
skattekontosystemet redovisas de deklarerade
skatterna på inkomsttitlarna fysiska och juridiska
personers inkomstskatter och betalningarna på
inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser.

Skr. 1998/99:150

1200 - Socialavgifter och allmän
pensionsavgift

1312 - Fastighetsskatt

Miljarder kronor

____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 193,4 208,8 210,9 2,1

Miljarder kronor

____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 15,2 24,0 24,0 0

Utfallet för inkomsthuvudgruppen blev 2,1 mil-
jarder kronor högre än beräknat till statsbudge-
ten. Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter,
egenföretagaravgifter och särskild löneskatt.
Dessutom redovisas löntagarnas egenavgifter,
fr.o.m. år 1998 allmän pensionsavgift, under
denna inkomsthuvudgrupp. Av tabell 5.8 framgår
att bruttoinkomsterna år 1998 uppgick till 327
miljarder kronor, vilket är 7,9 miljarder kronor
högre än vad som beräknades till statsbudgeten.
Utgifterna uppgick till 116 miljarder kronor vil-
ket är 5,8 miljarder kronor högre. Precisionen i
beräkningen bestäms i första hand av hur av-
giftsunderlaget, dvs. den totala lönesumman,
faktiskt utvecklas i förhållande till den utveck-
lingstakt som antas i prognosen.

Tabell 5.8 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän

pensionsavgift

Miljarder kronor			Avvikelse
Titeln	Statsbudget	Utfall	Avvikelse
Inkomster	319,1	327,0	7,9
Utgifter	110,3	116,1	5,8
Netto	208,8	210,9	2,1
varav
lönesumma			2,6
särskild löneskatt			0,6
nedsatta avgifter			-1,2
övrigt			0,1

I beräkningen till statsbudgeten antogs en för låg
lönesumma, vilket innebar att inkomster-
na underskattades med 2,6 miljarder kronor.
Förutom arbetsgivaravgifter påverkas även sär-
skild löneskatt, egenföretagaravgifter och allmän
pensionsavgift av lönesumman. Totalt svarar des-
sa antagandeberoende poster för en underskatt-
ning av utfallet med cirka 3,2 miljarder kronor. I
motsatt riktning verkar ökningen i olika typer av
nedsättningar av avgifterna. Totalt ökade ned-
sättningarna med 1,2 miljarder kronor.

Inkomsttiteln Fastighetsskatt redovisas på stats-
budgeten med två års eftersläpning. Detta inne-
bär att beloppet som redovisas på statsbudgeten
år 1998 avser inkomståret 1996. Fastighets-
skatten avseende inkomståret 1998 ingår som en
del av fysiska och juridiska personers inkomst-
skatt och fastställs i samband med taxeringen.
Inbetalningen av skatten sker i form av prelimi-
när skatt, fyllnadsinbetalningar eller kvarstående
skatt och redovisas på inkomsttitlarna fysiska
och juridiska personers inkomstskatt. Av tabell

5.9 framgår att beräkningen till statsbudgeten
1998 avviker med 3,5 miljarder kronor från nuva-
rande prognos för inkomståret 1998.

ITabell 5.9 Fastighetsskatt avseende inkomståret 1998 1
Miljarder kronor	Utfall 1997	SB 1998	Utfall/ prognos 1998 Avvikelse
Period iserat	27,1	28,4	24,9 -3,5
varav
skattesänkning från 1,7% till 1,5%.			■2,6
taxeringsutfall 1997			-0,9

Förklaringen står främst att finna i den under vå-
ren 1998 beslutade skattesänkningen från 1,7 till

1,5 procent på småhus och bostadsdelen i hyres-
hus. Skattesänkningen svarar för 2,6 miljarder
kronor av differensen. Resterande del,
0,9 miljarder kronor, förklaras av att taxerings-
utfallet år 1997 blev lägre än beräknat, vilket le-
der till lägre fastighetsskatt även 1998.

1331 - Arvsskatt

Miljarder kronor

_____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse
Titeln L6 U 1 8 0,5

Arvsskatten blev 0,5 miljarder kronor högre än
vad som beräknades till statsbudgeten.

Skr. 1998/99:150

1341 - Stämpelskatt

Miljarder kronor

____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln¿6 V£0 0,2

Utfallet för stämpelskatten år 1998 blev 4 miljar-
der kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än
prognosen till statsbudgeten. Inkomsterna från
stämpelskatten är beroende av dels omsättningen
och prisutvecklingen på fastigheter, dels antalet
inteckningar. Den stora ökningen mellan 1997
och 1998 förklaras av att stämpelskatten på lag-
farter var tillfälligt sänkt till och med 31 decem-
ber 1997.

1411 - Mervärdesskatt

Miljarder kronor

Utfall 1997	SB 1998	Utfall 1998	Avvikelse
Titeln 150,3	154,8	162,6	7,8
varav
privat konsumtion			-1,8
ändrat konsumtionsmönster			0,9
ändrad riksredovisning			5,2
moms i kommunsektorn			2,5
övrigt			1,0

Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev 163
miljarder kronor, vilket är 7,8 miljarder kronor
högre än beräknat till statsbudgeten. Denna av-
vikelse förklaras av flera delvis motverkande
faktorer. Under 1998 ökade privat konsumtion i
löpande priser med 3,1 procent, vilket var

1,5 procentenheter lägre än det antagande som
beräkningen till statsbudgeten för 1998 baserades
på. Den lägre konsumtionen minskade inkoms-
terna med 1,8 miljarder kronor medan en större
andel högbeskattade varor ökade inkomsterna
med 0,9 miljarder kronor. Omläggningen av
riksredovisningen med tidigareläggning av tid-
punkten för omföring av mervärdesskatt från in-
komsttitlarna fysiska och juridiska personers in-
komstskatt höjde inkomsterna med 5,2 miljarder
kronor. Till resterande del förklaras de högre in-
komsterna av inbetalningar av mervärdesskatt
från kommunsektorn samt av en reviderad be-
räkning av avdragsförbud för bilar.

1424 - Tobakskatt

Miljarder kronor

Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse
Titeln 7J 8^5¿5-1,0

Utfallet för inkomsttiteln Tobaksskatt blev cirka
1 miljard kronor lägre än vad som beräknades till
statsbudgeten för 1998. Två skattehöjningar un-
der 1997 medförde högre priser på beskattade
cigaretter. Det medförde i sin tur en ökad kon-
sumtion av olika typer av obeskattade cigaretter
under 1997 och första delen av 1998. De effekt-
beräkningar som genomfördes inför skattehöj-
ningarna överskattade konsumtionen.

I enlighet med det förslag som presenterades i
1998 års ekonomiska vårproposition sänktes
skatten på cigaretter den 1 augusti 1998. Styck-
skatten sänktes då från 85 öre till 20 öre, medan
den del av skatten som är relaterad till detaljhan-
delspriset höjdes från 17,8 procent till 39,2 pro-
cent. Det lägre priset på cigaretter har förbättrat
förutsättningarna för en minskad konsumtion av
obeskattade cigaretter. Deklarationsuppgifter för
senare delen av 1998 visar också att konsumtio-
nen av beskattade cigaretter då åter ökade. Skat-
tesänkningen innebär dock lägre skatteinkomster
per cigarett, ca 0,88 kronor per cigarett, jämfört
med 1,24 kronor per cigarett före sänkningen av
skatten.

1425 - Alkoholskatt

Miljarder kronor

Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 9^9 10,9 10,0-0,9

Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas in-
komster från skatt på etylalkohol, skatt på vin
och andra jästa drycker, skatt på mellanklasspro-
dukter samt skatt på öl. Utfallet för alkohol-
skatterna blev 0,9 miljarder kronor lägre än be-
räkningen till statsbudgeten. Den övervägande
delen av detta, cirka 0,7 miljarder kronor, härrör
från lägre skatteinkomster på öl. Skatten på öl
sänktes den 1 januari 1997. Efter skattesänkning-
en är öl med en alkoholhalt om 2,8 volympro-
cent eller lägre obeskattat. I prognosen under-
skattades dels efterfrågan av det obeskattade 2,8-
ölet, som initialt tog en stor del av marknaden
för folköl, dels effekten av skattesänkningen på
starköl.

Skr. 1998/99:150

Även skatt på vin och andra jästa drycker samt
skatt på mellanklassprodukter överskattades nå-
got. Utfallet för den förra blev 0,2 miljarder kro-
nor lägre och för den senare 0,1 miljarder kronor
lägre än beräknat till statsbudgeten. Konsumtio-
nen av spritdrycker uppvisar sedan flera år tillba-
ka en nedåtgående trend som bl.a. påverkas av
gränshandel och illegal införsel. Denna nedåt-
gående trend överskattades dock för 1998, vilket
innebar att inkomsterna från skatt på etylalkohol
blev knappt 0,1 miljard kronor högre.

1428 - Energiskatt

Miljarder kronor

_____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse
Titeln 46,9 50,9 49,8-1,1

Under inkomsttiteln Energiskatt redovisas in-
komster från energiskatt, koldioxidskatt och
svavelskatt. Utfallet för dessa skatter på energi
blev 1,1 miljarder kronor lägre än vad som be-
räknades till statsbudgeten. Ur temperatur-
hänseende har 1998, i likhet med 1997, varit var-
mare än ett normalår. Det lägre utfallet beror
dock främst på lägre inkomster än prognostiserat
från energi- och koldioxidskatt på bensin, vilket
förklarar 0,9 miljarder kronor av avvikelsen.
Istället för att öka med 1,2 procent, som antogs i
statsbudgeten, minskade bensinförbrukningen
under 1998 med 2,6 procent jämfört med 1997.
Minskningen var särskilt stor under första halv-
året av 1998.

Inkomsterna från energiskatt på elektrisk kraft
blev cirka 0,3 miljarder kronor högre än i stats-
budgeten, vilket troligen kan förklaras av god
vattentillgång. Inkomsterna från koldioxidskatt
på oljor och övriga bränslen blev något lägre än
beräknat.

1600 - Betalningsdifferenser

Miljarder kronor

____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 0,0 0,0 15,1 15,1

Avvikelsen förklaras i sin helhet av att statsbud-
geten fastställdes i enlighet med det gamla upp-
bördssystemet. Utfallet för fysiska personer inkl,
egna företagare uppgick till 9 miljarder kronor
medan utfallet för juridiska personer uppgick till
6 miljarder kronor. Övergången till det nya upp-
bördssystemet gjordes till budgetpropositionen
för 1999. Inkomsterna beräknades då till 1 mil-
jard kronor och bestod i princip av förväntade
fyllnadsinbetalningar av fysiska personer i de-
cember 1998. Eftersom skattekontot med tillhö-
rande räntevillkor inte påverkar fysiska personers
ränteberäkning förrän den 12 februari 1999 gjor-
des månadsfördelningen av fyllnadsinbetalningar
enligt samma principer som tidigare. Detta inne-
bär att fördelningen mellan åren, vad avser den
del av fyllnadsinbetalningarna som betalas in un-
der inkomståret (december 1998) respektive på-
följande år (1999), var densamma som tidigare.
Inbetalningar i december månad inkomståret
görs för att undvika att påföras förmögenhets-
skatt för en beräknad kvarstående skatt. Utfallet
visar däremot att förändringar i betalningsmönst-
ret faktiskt har skett. Med samma betalnings-
mönster som tidigare skulle 4 miljarder kronor
betalats in som fyllnadsinbetalning i december
1998, medan det preliminära utfallet uppgår till 8
miljarder kronor. Denna förändring kan ha flera
orsaker, exempelvis att ett färre antal personer
har större kvarskatter eller att räntan på skatte-
kontot är högre än räntan på lönekontot.

1436 - Skatt på avfall

Miljarder kronor

_____________________Utfall 1997 SB 1998 Utfall 1998 Avvikelse

Titeln 03 03 03-0,3

I statsbudgeten förutsattes införande av en av-
fallsskatt per den 1 juli 1998. Prognosen uppgick
till 0,3 miljarder kronor, vilket motsvarade en
kvartalsuppbörd. Ny införandetidpunkt beräknas
nu istället bli den 1 januari år 2000.

Skr. 1998/99:150

Tabell 5.10 Skattekontot december 1998

Miljarder kronor

Intervall i tusental kr		överskott		Underskott
Intervall i tusental kr		Fys.pers.	Jur.pers	Fys.pers	Jur.pers
0	- 100	1,9	0,6	0,2	0,3
100	- 1000	3,2	1,2	0	0,3
1000	- 10000	2,8	2,0	0	0,2
10000	- 100000	1,0	2,5	0	0,2
100000		0,6	0,2	0	0
Totalt		9,5	6,5	0,2	1,0
Restfört KFM				0,5	1,1
Totalt inkl.KFM		9,5	6.5	0,7	2.1

Som framgår av tabell 5.10 hade fysiska personer
inklusive egenföretagare gjort överinbetalningar
av skatt om 9,5 miljarder kronor medan juridiska
personer hade gjort överinbetalningar om

6,5 miljarder kronor.

Aven om det är vanligt att fysiska personer
gör kompletteringsbetalningar redan under in-
komståret är detta förfarande inte lika vanligt
bland juridiska personer. För dessa räcker det
med att betalningen är gjord under februari för
att undvika kvarskatteavgifter respektive kost-
nadsränta enligt det nya uppbördssystemet.
Trots detta redovisar juridiska personer ett över-
skott om 6,5 miljarder kronor. Uppskattningsvis
kan 1-2 miljarder kronor förklaras av för sent in-
komna deklarationer.

Vid övergången till redovisning med skatte-
kontot i statsbudgeten antogs att företagen en-
bart betalar de deklarerade eller debiterade skat-
terna. En viss andel antogs även restföras hos
kronofogdemyndigheterna. Det har dock visat
sig att företagen kontinuerligt gör större inbetal-
ningar än nödvändigt. Överskotten kan ha flera
orsaker, t.ex. mervärdesskatt som skall återbeta-
las och att företagen vill ha en viss säkerhetsmar-
ginal. Om överinbetalningarna under 1998 en-
bart är en engångseffekt och företagen successivt
anpassar sina betalningar till de deklarerade
skatterna kommer således inkomsterna budget-
året 1999 att bli motsvarande lägre.

I tabell 5.10 redovisas även underskottskonton
fördelade på fysiska och juridiska personer. Som
synes uppgår underskotten för fysiska personer, i
huvudsak egenföretagare, till 0,2 miljarder kro-
nor och för juridiska personer till 1 miljard kro-
nor. Restförda skatter uppgår till 0,5 respektive
1,1 miljarder kronor.

5.3.2 Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna
2000-7000. Eftersom det på en del inkomsthu-
vudgrupper redovisas mindre belopp är samtliga
belopp i detta avsnitt uttryckta i miljoner kronor.

2000 Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse-
överskott, ränteinkomster, inkomster av statens

aktier, offentligrättsliga ningsinkomster.		avgifter	och	försälj-
[Tabell 5 11 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens \| Iverksamhet 1
Miljoner kronor
Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp	Utfall 1997	SB	Utfall	Utfall-SB
2000 Inkomster av statens verksamhet	38 947	39 704	37 453	-2 252
2100 Rörelseöverskott	13 000	14 272	13 865	-406
2200 Överskott av statens fastighets- förvaltning	1 101	176	256	80
2300 Ränteinkomster	1412	1 400	1 652	252
2400 Aktieutdelning	13 054	12 000	8 923	-3 077
2500 Offentligrätts- liga avgifter	6 037	8 047	7 546	-501
2600 Försäljnings- inkomster	1 356	1 202	1 675	473
2700 Böter m.m.	1 343	1 166	1 305	139
2800 Övriga in komster av statens verksamhet	1 643	1 442	2 230	788

Som framgår av tabell 5.11 så uppgick inkoms-
terna år 1998 till 37 453 miljoner kronor, vilket är
en minskning med 2 252 miljoner kronor jäm-
fört med statsbudgeten. Skillnaden förklaras till
största delen av minskade utdelningsinkomster
från Securum AB och till en mindre del av ett
lägre inlevererat överskott från Riksbanken.

2100 Rörelseöverskott

Inkomster från Rörelseöverskott uppgick till
13 865 miljoner kronor år 1998, vilket är en
minskning med 406 miljoner kronor jämfört
med statsbudgeten. Minskningen förklaras till
viss del av att utfallet på inkomsttitel Luftfartver-
kets inlevererade överskott är 123 miljoner kronor

Skr. 1998/99:150

lägre än vad som beräknades till statsbudgeten
för 1998. Skillnaden förklaras främst av att Luft-
fartsverket tillåtits minska inleverensen till följd
av en kompensation av verkets kostnader för in-
vesteringar i samband med anpassningen av flyg-
platser till Schengenavtalet. Inkomsttitel Riks-
bankens inlevererade överskott minskade med
500 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten,
vilket har sin förklaring i att räntenedgången
minskat Riksbankens överskott. På inkomsttitel
Sjöfartsverkets inlevererade överskott var utfallet
263 miljoner kronor högre än vad som beräkna-
des till statsbudgeten. Skillnaden förklaras av att
Sjöfartsverket levererat in medel enligt myndig-
hetens regleringsbrev.

2200 Överskott av statens fastighets-
förvaltning

Utfallet på inkomsttitel Överskott av Statens fas-
tighetsverks verksamhet uppgick till 256 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 80 miljoner
kronor jämfört med vad som beräknades till
statsbudgeten. Skillnaden förklaras av att över-
skottet avseende 1997 och därmed inleverensen
till inkomsttiteln under 1998 blev högre än be-
räknat.

2300 Ränteinkomster

Under inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster
redovisas på inkomsttiteln Ränteinkomster på
studielån upptagna efter 1989 en differens om ca
200 miljoner kronor jämfört med beräkningen
till statsbudgeten. Orsaken till det är främst att
större frivilliga studielånsåterbetalningar gjorts
än beräknat. Därmed har även ränteinkomsterna
ökat genom en omfördelning mellan kapital och
ränta.

betala ett lån i Riksgäldskontoret. Utdelningen
från Enator AB, i samband med att staten avytt-
rat aktieinnehavet i bolaget, blev 800 miljoner
kronor. Som försäljningsinkomst erhölls
440 miljoner kronor.

2500 Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna på inkomsthuvudgruppen uppgick
till 7 546 miljoner kronor, vilket är en minskning
med 501 miljoner kronor jämfört med statsbud-
geten. Inkomsterna på inkomsttitel Avgift gene-
rationsväxling var 289 miljoner kronor lägre än
vad som budgeterades i statsbudgeten. Det för-
klaras av en betydligt lägre anslutning till genera-
tionsväxlingen än vad som beräknades till stats-
budgeten. Utfallet på inkomsttitel Bidrag för
arbetsplatsintroduktion är 234 miljoner kronor
lägre än vad som beräknades till statsbudgeten.
Det förklaras av att antalet deltagare i arbets-
platsintroduktion blev färre än vad som låg till
grund för beräkningen till statsbudgeten.

2600 Försäljningsinkomster

Försäljningsinkomster uppgick till 1 675 miljo-
ner kronor, vilket är en ökning med 473 miljoner
kronor jämfört med statsbudgeten. Inkomstti-
teln Utförsäljning av beredskapslager uppvisar ett
utfall på 687 miljoner kronor, vilket är
463 miljoner kronor högre än vad som beräkna-
des till statsbudgeten. Ökningen avser tidigare
års utförsäljning av beredskapslager. Före bud-
getåret 1998 användes inkomsterna av utförsälj-
ningar för att täcka utgifter för verksamhet inom
industriell försörjning.

2700 Böter m.m.

2400 Aktieutdelning

Aktieutdelningen till staten uppgår till
8 923 miljoner kronor, vilket är en minskning
med 3 077 miljoner kronor jämfört med vad som
beräknades till statsbudgeten. Minskningen för-
klaras framför allt av lägre utdelning från Secu-
rum AB. I stället har 2 557 miljoner kronor leve-
rerats in på inkomsttiteln Övriga inkomster av
försåld egendom i början av år 1998. Utöver det
har 1 000 miljoner kronor använts för att åter-

Böter m.m. uppgick till 1 305 miljoner kronor,
vilket är en ökning med 139 miljoner kronor
jämfört med vad som beräknades till statsbud-
geten. Det är främst inkomsttitel Dröjsmålsav-
gifter som förklarar denna ökning. Inkomsttitel
Skattetillägg tillkom i samband med införandet av
skattekontot. Utfallet på denna titel uppgår till
40 miljoner kronor vilket också är en ökning
med 40 miljoner kronor i förhållande till vad som
beräknades i statsbudgeten.

Skr. 1998/99:150

2800 Övriga inkomster av statens
verksamhet

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick
till 2 230 miljoner kronor, vilket är 788 miljoner
kronor högre än vad som beräknades till stats-
budgeten. Differensen förklaras bl.a. av att Ex-
portkreditnämnden leverat in medel enligt myn-
dighetens regleringsbrev.

3000 Inkomster av försåld egendom

Inkomsttyp Inkomster av försåld egendom om-
fattar realkapitalpåverkande inkomster, vilka
staten erhåller i utbyte för en motprestation. I
statsbudgeten för 1998 beräknades inkomster av
försåld egendom uppgå till 15 001 miljoner kro-
nor.

Tabell 5.12 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp	Utfall 1997	SB	Utfall	Utfall-SB
3000 Inkomster av försåld egendom	15 802	15 001	11 227	-3 774
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner	34	0	68	68
3200 Övriga inkomter av markförsäljning	0	1	0	-1
3300 Övriga in-	15 768	15 000	11 160	-3 840

komster av försåld
egendom

För år 1998 uppgick inkomsterna till 11 227
miljoner kronor, vilket är en minskning med
3 774 miljoner kronor jämfört med vad som be-
räknades till statsbudgeten. Minskningen förkla-
ras av uteblivna försäljningar. Inkomsttitel Övri-
ga inkomster av försåld egendom uppgick till
11 160 miljoner kronor. Av detta utfall svarar
den nu avvecklade Delpensionsfonden för
8 018 miljoner kronor och Enator AB för
440 miljoner kronor. Utöver det levererade Secu-
rum AB levererat in 2 600 miljoner kronor till
följd av att en revers på motsvarande belopp in-
lösts.

4000 Återbetalning av lån

Till återbetalning av lån inräknas återbetalningar
till statliga utlåningsorgan som erhåller medel
från staten och som inte har rättigheten att teck-
na sig för skulder genemot andra än staten. Ex-
kluderade är finansiella institutioner som åtager
sig inlåning eller insättningar. De flesta inkomst-
titlar under inkomsttypen Återbetalning av lån
har sin motsvarighet under inkomsthuvudgrup-
pen 2300 Ränteinkomster. Det beror på att såväl
ränteinkomster som återbetalning härrör från
samma utlåning.

Tabell 5.13 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

Inkomsttyp/

inkomsthuvudgrupp	Utfall 1997	SB	Utfall	Utfall-SB
4000 Återbetalning av lån	3 163	2 690	2 889	199
4100 Återbetalning av näringslån	261	173	186	13
4300 Återbetalning av studielån	2 485	2 388	2 464	77
4500 Återbetalning av övriga lån	417	129	238	109

För år 1998 uppgick inkomsterna till 2 889 mil-
joner kronor, vilket är en ökning med 199 miljo-
ner kronor jämfört med statsbudgeten. Utfallet
på inkomsttitel Återbetalning av studiemedel
uppgick till 2 464 miljoner kronor. Det är en ök-
ning motsvarande 79 miljoner kronor jämfört
med statsbudgeten. Från och med 1989 finansie-
ras studielånen utanför statsbudgeten och åter-
betalningarna redovisas under posten Riksgälds-
kontorets nettoutlåning m.m. Inkomsttitel
Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor upp-
gick till 27 miljoner kronor, vilket är en minsk-
ning med 73 miljoner kronor jämfört med vad
som beräknades i statsbudgeten. Inkomsttitel
Återbetalning av övriga lån uppgick för år 1998
till 152 miljoner kronor, vilket är en ökning med
124 miljoner kronor. Ökningen förklaras till
största delen av en amortering från Haninge
kommun.

Skr. 1998/99:150

5000 Kalkylmässiga inkomster

Under inkomsttypen redovisas amorteringar och statliga pensions			avskrivningar, avgifter, netto.
Tabell 5.14 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp	Utfall 1997	SB	Utfall Utfall-SB
5000 kalkylmässiga inkomster	6 839	5 337	5 165 -172
5100 Avskrivningar och amorteringar	2 608	1 504	1 188 -317
5200 Statliga pen- sionsavgifter	4 231	3 833	3 977 144

För år 1998 uppgick inkomsterna till 5 165 mil-
joner kronor, vilket är en minskning motsvaran-
de 172 miljoner kronor jämfört med vad som be-
räknades i statsbudgeten.

6000 Bidrag m.m. från EU

Inkomsttyp Bidrag m.m. från EU omfattar bi-
drag från den Europeiska gemenskapens jord-
bruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond
och bidrag för transeuropeiska nätverk samt öv-
riga bidrag från EU.

ITabell 5.15 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m.			från EU 1
Miljoner kronor Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp	Utfall 1997	SB	Utfall	Utfall-SB
6000 Bidrag m.m. från EU	8 228	10 979	9 613	-1 366
6100 Bidrag från EG:S jordbruksfond	6 634	7 565	7 246	-319
6200 Bidrag från EG:S fiskefond	176	9	5	-4
6300 Bidrag från EG:S regionalfond	612	700	451	-249
6400 Bidrag från EG:S socialfond	668	2 621	1 671	-950
6500 Bidrag till tran- seuropeiska nätverk	94	53	145	91
6900 Övriga bidrag frän EU	44	30	95	65

För år 1998 uppgick inkomsterna till 9613 miljo-
ner kronor, vilket är en minskning med
1 366 miljoner kronor jämfört med vad som be-
räknades till statsbudgeten. Inkomsthuvudgrup-
pen Bidrag från EG:s jordbruksfond uppgår till

7 246 miljoner kronor, vilket är en minskning
med 319 miljoner kronor jämfört med vad som
beräknades till statsbudgeten. En viktig förkla-
ring till differensen är att medelsbehovet för ex-
portbidrag för jordbruksprodukter blev lägre än
beräknat. Medelsbehovet för detta är svårt att be-
räkna till följd av flera svårkontrollerbara och
oförutsägbara faktorer, bl.a. skördeutfall. In-
komsttitel Bidrag från EU:s socialfond uppgick
till 1 671 miljoner kronor, vilket är en minskning
med 950 miljoner kronor jämfört med vad som
beräknades i statsbudgeten. En förklaring till
differensen är att inkomster inte rekvirerats från
EU i den utsträckning som planerats. Det i sin
tur beror på att projekt inte påbörjats i den ut-
sträckning som planerats. Samma förklaring som
hänförs till ovan nämnda skillnad gäller även för
inkomsttyp Bidrag från EG:s regionalfond.

7000 Extraordinära medel från EU

Sverige betalar fr.o.m. år 1995 medlemsavgift till
den Europeiska gemenskapen. Medlemsför-
handlingarna resulterade bl.a. i att ett s.k. infas-
ningsbelopp skall återbetalats under perioden
1995-1998.

ITabell 5.16 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU 1
Miljoner kronor Inkomsttyp/ inkomsthuvudgrupp	Utfall 1997	SB	Utfall	Utfall-SB
7000 Extraordinära medel från EU	657	270	275	6
7100 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten	657	270	275	6

För år 1998 uppgick inkomsterna till
275 miljoner kronor, vilket är en ökning med
6 miljoner kronor jämfört med vad som budgete-
rades i statsbudgeten. Inkomsterna har följt den
fastlagda återbetalningsplanen med en successiv
avtrappning för att efter år 1998 helt upphöra.
Den sista återbetalningen på inkomsttitel Åter-
betalning avseende avgiften till gemenskapsbudge-
ten gjordes i december månad år 1998. Samman-
lagt har Sverige fått tillbaka 9 085 miljoner
kronor på denna inkomsttitel sedan EU-inträdet
år 1995.

Skr. 1998/99:150

5.4 Statsbudgetens utgifter

Utgifterna på statbudgeten är indelade i 27 ut-
giftsområden. Därutöver ingår även posterna
Minskning av anslagsbehållningar, Kassamässig
korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning
på statsbudgetens utgiftssida.

Som framgår av tabell 5.18 uppgick utfallet för
statsbudgetens utgifter till 696,7 miljarder kro-
nor. Det är 5,7 miljarder kronor högre än vad
som ursprungligen budgeterades. På tilläggsbud-
get tillfördes 1,8 miljarder kronor och utfallet
blev därmed 3,9 miljarder kronor högre än totalt
anvisade medel.

Jämfört med budgetåret 1997 ökade utgifterna
1998 med 41,5 miljarder kronor. Utgifterna un-
der utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom-
muner ökade med omkring 9,5 miljarder kronor.
Anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och
landsting svarade för knappt 9 miljarder kronor
av denna ökning. Vidare ökade utgiftsområde 15
Studiestöd med ca 6 miljarder kronor främst be-
roende på att anslaget Vuxenstudiestöd ökade
med drygt 5 miljarder kronor. Utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
ökade med ca 4 miljarder kronor främst p.g.a.
högre utgifter på anslaget Sjukpenning och reha-
bilitering. Den sista större ökningen härrör från
Riksgäldskontorets nettoutlåning som blev ca

7.5 miljarder kronor högre 1998 jämfört med
1997. Den viktigaste förklaringen är att 1997 års
utfall tillgodoräknades tre större inbetalningar
från Venantius, Vattenfall och Vasakronan.

I tabell 5.18 framgår avvikelser per utgiftsom-
råde i förhållande till anvisade medel på statsbud-
geten. Utfallet för de 27 utgiftsområdena är 6,3
miljarder kronor högre än budgeterat. För ut-
giftsområdena 6 Totalförsvar, 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp, 22 Kommu-
nikationer, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26
Statsskuldsräntor och 27 Avgiften till Europeiska
gemenskapen är utfallet mer än 1 miljard kronor
högre än anvisat på statsbudgeten. Två utgifts-
områden, utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet
vid arbetslöshet och utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar, redovi-
sar utfall som underskrider budgeterade belopp i
statsbudgeten med mer än 1 miljard kronor.

Diagram 5.6 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten,
avvikelser större än 1 mdkr________________________________

Miljarder kronor

Statsskulds Kommuner KommunikaSjukdom/ avgiften Totalförsvar skogsbruk Arbetslösh.
räntor tioner handik.

1 tabell 5.18 redovisas också avvikelser jämfört
med totalt anvisade medel, (dvs. medel anvisade
på statsbudget och tilläggsbudget). En större
förbrukning än anvisade medel kan finansieras
genom att myndigheterna utnyttjar ingående re-
servationer, anslagssparande eller anslagskredit
eller genom att regeringen genom särskilt beslut
medgivet ett överskridande.

Indragningar

Enligt 8 § lagen om statsbudgeten får regeringen
besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall
användas, om detta är motiverat av särskilda om-
ständigheter i en verksamhet eller av statsfinansi-
ella eller andra samhällsekonomiska skäl.

Under 1998 har regeringen beslutat om in-
dragningar av anslagsmedel uppgående till totalt
9 615 miljoner kronor. Ett fåtal indragningar sva-
rar för större delen av detta belopp. I tabell 5.17
redovisas samtliga indragningar som är större än
100 miljoner kronor. Dessa större indragningar,
9 stycken, summerar till 8 578 miljoner kronor
och svarar för 89 procent av det totalt indragna
beloppet under 1998. En stor del av det indragna
beloppet avser indragning av anslagssparande
från 1997.

Den största indragningen uppgår till

2 302 miljoner kronor och avser anslaget Bidra-
get till arbetslöshetsersättning. Det av regeringen
indragna beloppet avser anslagssparandet från
budgetåret 1997. Vidare har regeringen i regle-
ringsbrev beslutat om indragningar på
2 211 miljoner kronor av anslagssparandet från
1997 för anslaget Räntebidrag m.m. Den tredje
större indragningen har gjorts för anslaget För-
äldraförsäkring och uppgår till 2 100 miljoner
kronor. Indragningen förklaras av att anslagsspa-
randet från 1997 översteg det maximalt tillåtna
anslagssparandet.

Skr. 1998/99:150

Tabell 5.17 Indragningar 1998, större än 100 mkr

Miljoner kronor Utgiftsområde/anslag
Uol3 Al Bidrag till arbetslöshetsersättning	2 302
Uol8 A2 Räntebidrag m.m.	2211
Uol2 A2 Föräldraförsäkring	2 100
Uol4 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder	875
Uol5 A3 Vuxenstudiestöd m.m.	400
Uol4 A3 Särskilda åtg. för arbetshandikappade	255
Uo 5 Bl Bidrag till vissa int. organisationer	183
Uo6 95/96 04F2 ÖCB: Industriella åtgärder	141
Uol6 93/94 08G1 Inredn./utrustn. av lokaler	111
Summa större indragningar	8 578
Andel av totala indragningar	89%

överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra
statens betalningsåtagande.

I nästa avsnitt redovisas utfallet per utgiftsom-
råde och de större avvikelserna mot statsbudge-
ten och tilldelade medel kommenteras på an-
slagsnivå. Med tilldelade medel avses summan av
ingående reservationer och ramöverföringsbe-
lopp, anvisade medel på stats- och tilläggsbudget,
medgivna överskridanden samt indragningar. I
bilaga 4 redovisas utfallet 1998 för samtliga an-
slag på statsbudgeten samt avvikelser bl.a. jäm-
fört med statsbudgeten.

Medgivna överskridanden

Enligt 6 § andra stycket lagen om statsbudgeten
får regeringen med riksdagens bemyndigande be-
sluta att ett ramanslag får överskridas, om detta
är nödvändigt för att i en verksamhet täcka sär-
skilda utgifter som inte var kända då anslaget an-
visades eller för att ett av riksdagen beslutat än-
damål med anslaget skall kunna uppfyllas.
Riksdagen har lämnat ett sådant bemyndigande
för 1998.

För 1998 har regeringen medgett att anslaget
Sjukpenning och rehabilitering m.m, under ut-
giftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp, överskrids med 617 miljoner kro-
nor. Regeringen beslutade under året att höja an-
slagskrediten för anslaget till 10 procent, men då
utgifterna för sjukpenningen ökade kraftigt un-
der hösten 1998, blev det nödvändigt för rege-
ringen att medge ett överskridande. Vidare har
under utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostad
och byggande medgetts att anslaget Bonusränta
för ungdomsbosparande överskrids med
275 000 kronor. Med anledning av kostnader för
avvecklingen av avtalet med Nordström & Thu-
lin har regeringen också medgett att anslaget
Transportstöd till Gotland, under utgiftsområde
22 Kommunikationer, överskrids med

321,7 miljoner kronor.

I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget Räntor på
statsskulden 108 415 miljoner kronor. Utfallet
blev 113 311 miljoner kronor, vilket är
4 896 miljoner kronor högre än vad som budge-
terades. Därmed har det direkt till anslaget
kopplade bemyndigande som riksdagen gett re-
geringen utnyttjats. Detta bemyndigande innebär
att regeringen har rätt att besluta att anslaget får

Skr. 1998/99:150

ITabell 5.18 Statsbudgetens utgifter 1998 1
Miljoner kronor	Statsbudget	Tilläggs- budget	Totalt anvisat	Utfall	Avvikelse mot stats- budget	Avvikelse mot totalt anvisat
Uo 1 Rikets styrelse	3 977	19	3 996	4 328	351	332
Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	2 063	-21	2 042	1 981	-82	-61
Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd	5 662	24	5 686	5 864	202	178
Uo 4 Rättsväsendet	21 034	86	21 120	21 413	379	293
Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan	2811	-1	2 810	2 638	-173	-172
Uo 6 Totalförsvar	41 244	100	41 344	42 399	1 155	1 055
Uo 7 Internationellt bistånd	11 434	0	11 434	11 479	45	45
Uo 8 Invandrare och flyktingar	3 864	366	4 230	4 186	322	-44
Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg	22 500	254	22 754	23 124	624	370
Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	37 192	0	37 192	39 685	2 493	2 493
Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom	62 701	0	62 701	62 684	-17	-17
Uo 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	35 814	0	35 814	35 910	96	96
Uo 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet	42 723	-4 238	38 485	37 331	-5 392	-1 154
Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv	47 542	-81	47 461	47 668	126	207
Uo 15 Studiestöd	21 334	-60	21 274	21919	585	645
Uo 16 Utbildning och universitetsforskning	27 051	196	27 247	27 737	686	490
Uo 17 Kultur, media, trossamfund och fritid	7 335	0	7 335	7 342	7	7
Uo 18 Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande	22 826	366	23 192	22 371	-455	-821
Uo 19 Regional utjämning och utveckling	3 605	0	3 605	3 437	-168	-168
Uo 20 Allmän miljö- och naturvård	1 178	62	1 240	1 372	194	132
Uo 21 Energi	1 583	428	2011	867	-716	-1 144
Uo 22 Kommunikationer	24 101	-2	24 099	27 348	3 247	3 249
Uo 23 Jord-o skogsbruk,fiske med anslutande näringar	13 726	6	13 732	11 836	-1 890	-1 896
Uo 24 Näringsliv	2 698	20	2 718	2 777	79	59
Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner	93 049	4 250	97 299	96 784	3 735	-515
Uo 26 Statsskuldsräntor m.m.	109 125	0	109 125	113 405	4 280	4 280
Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen	19 645	0	19 645	21 210	1 565	1 565
Minskning av anslagsbehållningar	5 000	0	5 000	0	-5 000'	-5 000'
Summa utgiftsområden	692 815	1 774	694 589	699 094	6 278	4 504
Kassamässig korrigering	0	0	0	386	386	386
Riksgäldskontorets nettoutlåning	-1 843	0	-1 843	-2 828	-985	-985
Summa statsbudgetens utgifter	690 972	1 774	692 746	696 652	5 680	3 906

3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

Skr. 1998/99:150

5.4.1 Utgifter per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar statschefen, riksdagen
och dess ombudsmän samt regeringen. Vidare
ingår bl.a. presstöd, partistöd och vissa centrala
myndigheter.

Tabell 5.19 Uo 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor
Versksamhets- område	Utfall 1997	SB¹	TB¹	Utfall	Utfall-SB
Statschfen	73	72	0	70	-2
Riksdagen och dess ombuds- män	823	956	0	913	-43
Regeringen m.m.	2 301	2 222	19	2 615	393
Centrala myn- digheter	46	47	0	46	-1
Mediefrågor	667	679	0	684	5
Summa Uo 1	3 910	3 977	19	4 328	352

¹ SB= statsbudgeten TB= tilläggsbudget 1 och 2

Utfallet för 1998 uppgick till 4 328 miljoner kro-
nor, vilket är en ökning med 352 miljoner kronor
eller ca 9 procent jämfört med statsbudgeten.

Avvikelsen härrör framför allt från verksam-
hetsområdet Regeringen m.m. där anslaget Rege-
ringskansliet m.m. förklarar större delen av diffe-
rensen. Utfallet för detta anslag blev
233 miljoner kronor högre än totalt anvisade
medel, vilket finansierades med anslagssparande
från tidigare år.

Utgifterna för äldreanslaget från budgetåret
1995196 Samarbete och utveckling inom Östersjö-
regionen blev 175 miljoner kronor, vilket med-
förde en utgående reservation om 698 miljoner
kronor.

I förhållande till utgiftsområdets totalt tillde-
lade medel, som uppgick till 5,5 miljarder kronor,
var förbrukningen 1,1 miljarder kronor lägre.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans-
förvaltning

Utgiftsområdet innefattar ett tiotal centrala
myndigheter och nämnder, Riksgäldskontorets
kostnader för upplåning och låneförvaltning
samt Riksdagens revisorer. Dessutom ingår vissa
tidsbegränsade åtaganden.

Tabell 5.20 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor			TB	Utfall	Utfall-SB
Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall-SB
Centrala myndig- heter m.m.	1 505	1 856	-1	1 393	-464
Tidsbegränsade åtgärder	983	190	-20	573	383
Riksdagens revi- sorer	17	17	0	15	-2
Summa Uo 2	2 504	2 063	-21	1 981	-82

Utgifterna för utgiftsområdet blev 1 981 miljo-
ner kronor. Det är 82 miljoner kronor lägre än
anvisat på statsbudgeten. Jämfört med budgetåret
1997 har utgifterna minskat med 523 miljoner
kronor, främst beroende på att det sista kapital-
tillskottet till Europeiska investeringsbanken,
som uppgick till 876 miljoner kronor, gjordes
under år 1997.

Det lägre utfallet i förhållande till statsbudge-
ten för verksamhetsområdet Centrala myndighe-
ter m.m., förklaras till största delen av att utfallet
för anslaget RGK: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning blev 353 miljoner kronor lägre än
anvisat i statsbudgeten. Orsaken till att utfallet
blev lägre än budgeterat är bl.a. att utgifterna för
upplåningen på den institutionella marknaden
har minskat och att provisionerna vid upplåning
på hushållsmarknaden har minskat på grund av
allemanssparandets upphörande.

Avvikelser gentemot statsbudgeten återfinns
även inom verksamhetsområdet Tidsbegränsade
åtgärder. Utfallet som uppgick till 573 miljoner
kronor var 383 miljoner kronor högre än anvisat
på statsbudgeten. Avvikelsen förklaras främst av
att 453 miljoner kronor förbrukades på äldrean-
slaget Investeringar i infrastruktur på svensk fi-
nansmarknad. Detta äldreanslag har finansierat
statens köp av aktier i OM Gruppen AB. Köpe-
summan uppgick till 450 miljoner kronor.

Totalt tilldelade medel för 1998 uppgick till
3,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kro-
nor lägre än utfallet.

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
I utgiftsområdet ingår Riksskatteverket, Skatte-
myndigheterna samt Tullverket.

Skr. 1998/99:150

\|Tabell 5.21 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	Statsb udget	TB	Utfall	Utfall-SB
Skatteförvaltn. och tullverket	5 735	5 662	24	5 864	201
Summa Uo 3	5 735	5 662	24	5 864	201

För 1998 uppgick utgifterna till 5 864 miljoner
kronor. Utfallet blev därmed 201 miljoner kro-
nor högre än statsbudgeten.

Störst avvikelse uppvisar anslagen Skattemyn-
digheterna och Riksskatteverket, som tillsammans
ökade med 167 miljoner kronor jämfört med
statsbudgeten. Ökningen förklaras framför allt
av senareläggning av skatteförvaltningens IT-
planer för 1997, gjorda pensionsåtaganden, för-
beredelser för regionalisering och inrättande av
skattekriminalenheter. Överskridandet täcktes
genom att anslagssparande från tidigare budgetår
utnyttjades.

I förhållande till totalt tilldelade medel var ut-
fallet 0,6 miljarder kronor lägre.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak polisväsen-
det, åklagarväsendet, domsstolsväsendet, krimi-
nalvården, kronofogdemyndigheterna samt övrig
verksamhet inom rättsväsendet vilket till största
delen avser rättshjälpen.

ITabell 5.22 Uo 4 Rättsväsendet \|
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Polisväsendet	11 337	11 474	46	11 289	-185
Åklagar- väsendet	660	815	0	741	-74
Domstol- sväsendet mm	2 954	2 979	11	3 063	84
Kriminalvården	3 816	3 376	12	3 866	490
Kronofog- demyndig- heterna	1 271	1 284	0	1 303	19
Övrig verk- samhet	1 122	1106	17	1 151	44
Summa Uo 4	21 160	21 034	86	21 413	378

För 1998 uppgick utgifterna till 21 413 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 378 miljoner
kronor jämfört med statsbudgeten. På tilläggs-
budget tillfördes utgiftsområdet 86 miljoner
kronor. Utfallet blev därmed 292 miljoner kro-
nor högre än totalt anvisade medel.

Avvikelsen förklaras främst av att utfallet för
anslaget Kriminalvården blev 490 miljoner kro-
nor högre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget
budgeterades lågt för att det ingående anslagsspa-
randet, som uppgick till 720 miljoner kronor,
skulle utnyttjas. Vidare redovisar anslaget Poli-
sorganisationen en större avvikelse. Utfallet för
anslaget blev 197 miljoner kronor lägre än anvi-
sade medel på statsbudgeten.

I förhållande till totalt tilldelade medel inom
hela utgiftsområdet var utfallet 0,8 miljarder kro-
nor lägre.

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och inter-
nationell samverkan

Utgiftsområdet innehåller förvaltningsutgifter
för Utrikesdepartementet med utlandsmyndig-
heter samt bidrag till vissa internationella organi-
sationer, bl.a. Nordiska ministerrådet och FN.
Vidare ingår information om Sverige i utlandet,
nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt
övriga utrikespolitiska frågor som omfattar stra-
tegisk exportkontroll och europainformation.

ITabell 5.23 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan \|
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	u Utfall	tfall- SB
Utrikesför- valtningen m.m.	1 662	1 763	0	1 821	57
Int. organisa- tioner	652	906	-1	679	-227
Info, om Sverige i utlandet	69	61	0	61	0
Nedrustning och säkerhetspol. frågor	56	57	0	57	0
Övriga utrikespol. frågor	37	24	0	20	-4
Summa Uo 5	2 476	2811	-1	2 638	-173

Utfallet uppgick till 2 638 miljoner kronor, vilket
är 173 miljoner kronor lägre än vad som anvisa-
des på statsbudgeten.

Skillnaden förklaras framför allt av att för-
brukningen för anslaget Bidrag till vissa interna-
tionella organisationer blev 195 miljoner kronor
lägre än budgeterat. Till stor del beror den lägre
anslagsbelastningen på att utgifterna för det obli-
gatoriska bidraget till FN:s fredsbevarande ope-
rationer har minskat men också till viss del på
valutakursförändringar.

Skr. 1998/99:150

Totalt tilldelade medel för hela utgiftsområdet
uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket blev
0,8 miljarder kronor lägre än utfallet.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Under utgiftsområdet finansieras det militära
och civila försvaret, nämnder samt stödverksam-
het till militärt och civilt försvar.

Tabell 5.24 Uo 6 Totalförsvar
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Militärt försvar	37 475	37 204	150	38 626	1422
Vissa funktio- ner civila för- svaret	2 153	2 589	-50	2 365	-223
Kustbe- vakningen och nämnder m.m.	419	484	0	443	-41
Stödverk- samhet	932	968	0	965	-3
Summa Uo 6	40 978	41 244	100	42 399	1 155

I statsbudgeten för år 1998 anvisades

41 244 miljoner kronor. Utfallet blev

42 399 miljoner kronor vilket är 1 155 miljoner
kronor högre än budgeterat.

Avvikelsen förklaras framför allt av att utfallet
för anslaget Försvarsmakten blev 1 337 miljoner
kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Den
högre förbrukningen inom anslaget täcktes ge-
nom att både anslagssparande från tidigare år och
anslagskredit utnyttjades. Orsaken till utnyttjan-
det av anslagskrediten var att 2 227 miljoner kro-
nor av det ingående ramöverföringsbeloppet stod
till regeringens disposition under 1998. De medel
som stod till regeringens disposition framgår inte
enligt anslagsnomenklaturen för år 1998. Under
1999 redovisas dessa medel under äldreanslaget
Försvarsmakten. Under 1998 vidtogs åtgärder för
att förskjuta vissa materielkostnader till budget-
året 1999 som annars hade belastat anslaget För-
svarsmakten under 1998. Dessa materielförskjut-
ningar uppgick totalt till 338 miljoner kronor.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck-
lingssamarbete med u-länder och samarbete med
Central- och Östeuropa.

Tabell 5.25 Uo 7 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Int. utv. sam- arbete	11470	10 624	0	10 790	166
Samarbete med Central- och Östeuropa	670	811	0	689	-122
Summa Uo 7	12 139	11 434	0	11 479	44

Utfallet för 1998 blev 11 479 miljoner kronor,
vilket är 44 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. I förhållande till totalt tilldelade
medel, som uppgick till 18,9 miljarder kronor
under år 1998, var utfallet 7,4 miljarder kronor-
lägre. Skillnaden mellan utgiftsområdets totalt
tilldelade medel och förbrukning förklaras
framförallt av att utfallen för anslagen Bistånds-
verksamhet och Samarbete med Central- och Öst-
europa blev 5,7 respektive 1,1 miljarder kronor
lägre än totalt tilldelade medel under 1998. Vid
utgången av 1998 uppgick utgiftsområdets an-
slagssparande till 7,4 miljarder kronor.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med
frågor bl.a. rörande mottagande av asylsökande.
Vidare finansieras arbetet med invandrares integ-
ration i Sverige, t.ex. utgifter för kommunersätt-
ningar vid flyktingmottagande.

Tabell 5.26 Uo 8 Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor			TB	Utfall	Utfall- SB
Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Migrationspolitik	1 966	1 748	92	1823	75
Invandrares integration	1 617	2 116	274	2 363	247
Summa Uo 8	3 583	3 864	366	4 186	322

Under budgetåret 1998 förbrukades 4 186 miljo-
ner kronor inom utgiftsområdet vilket är
322 miljoner kronor högre än anvisade medel i
statsbudgeten. Skillnaden härrör främst från an-
slagen Mottagande av asylsökande och Kommu-
nersättningar från asylsökande där utfallen blev
198 respektive 376 miljoner kronor högre än an-
visade medel på statsbudgeten. Orsaken till över-
skridandet är dels att kommunerna har tagit
emot fler flyktingar än väntat, dels att antalet
personer i mottagningssystemet för asylsökande
har blivit högre än vad som antogs i samband
med statsbudgeten. Överskridandet täcktes ge-

Skr. 1998/99:150

nom att utgiftsområdet tillfördes 366 miljoner
kronor på tilläggsbudget, delvis finansierat ge-
nom att anslagen Migrationspolitiska åtgärder och
Utresor för avvisade och utvisade minskade.

Totalt tilldelade medel uppgick 1998 till
4193 miljoner kronor. Utfallet blev därmed
7 miljoner kronor lägre .

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens
utgifter för vård och omsorg t.ex. bidrag till lä-
kemedelsförmånen, utgifter för flertalet myndig-
heter under Socialdepartementet, bidrag till or-
ganisationer bl.a. till WHO, vissa stimulans- och
utvecklingsbidrag inom det sociala området samt
stöd till sektorsforskning.

iTabell 5.27 Uo 9 1	Hälsovård,	sjukvård och social omsorg 1
Miljoner kronor
Verksamhets-	Utfall			Utfall-
område	1997	SB	TB	Utfall	SB
Hälso- och sjuk-	17 323	16	0	17 148	760
vård		387
Äldre och funk- tionshindrade personer	5 643	4 961	250	4 821	140
Åtg. f barn, soc. behandl., alkohol /narkotika politik	778	680	4	675	-4
Socialstyrelsen	377	370	0	378	8
Stöd till forskn.	98	102	0	102	0
Summa Uo 9	24 218	22 500	254	23 124	624

Utgifterna uppgick 1998 till 23 124 miljoner
kronor. Utfallet blev därmed 624 miljoner kro-
nor högre jämfört med anvisade medel på stats-
budgeten.

Avvikelsen härrör framför allt från verksam-
hetsområdet Hälso- och sjukvård där anslaget
Sjukvårdsförmåner överskred budgeterade medel
med 330 miljoner kronor till följd av ökade tand-
vårdsutgifter. Aven anslaget Bidrag till läkeme-
delsförmånen överskred budgeterade medel med
274 miljoner kronor. De högre utgifterna för
dessa anslag täcktes genom ianspråktagande av
anslagskrediterna.

Utgifterna för anslaget Kostnader för statlig as-
sistansersättning uppgick år 1998 till
3 884 miljoner kronor, vilket var 169 miljoner
kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten.
De lägre utgifterna beror framför allt på att
hjälpbehovet (antalet personer och antalet assi-

stanstimmar) inte har ökat i den takt som antogs
i statsbudgeten.

På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet
254 miljoner kronor varav 250 miljoner avsåg an-
slaget Bidrag till äldrebostäder m.m.

Ingående anslagsbehållningar inom utgiftsom-
rådet uppgick till 530 miljoner kronor. Totalt
tilldelade medel för uppgick till 23 217 miljoner
kronor, vilket var 93 miljoner kronor mer än ut-
giftsområdets förbrukning under år 1998.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp

Utgiftsområdet omfattar två verksamhetsområ-
den, ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-
kapp samt socialförsäkringsadministrationen, dvs.
Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-
ringskassorna.

Tabell 5.28 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor

Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Ek. tryggh. vid sjukdom/ handikapp	30 373	32 258	0	35 311	3 053
Socialför- säkringsadm.	5217	4 935	0	4 374	-560
Summa Uo 10	35 591	37 192	0	39 685	2 493

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till
39 685 miljoner kronor, vilket är 2 493 miljoner
kronor eller knappt 7 procent högre än vad som
budgeterades i statsbudgeten. Anslaget Sjukpen-
ning och rehabilitering m.m. svarade för ca
52 procent av utgiftsområdets totala utgifter
1998. Jämfört med utfallet 1997 har utgifterna
inom utgiftsområdet ökat med 4 094 miljoner
kronor. Orsaken är framför allt högre utgifter
för sjukpenningen.

Differensen mellan utfall och vad som anvisats
på statsbudgeten förklaras till största delen av
högre utgifter för anslaget Sjukpenning och reha-
bilitering m.m. Utfallet för anslaget blev
20 761 miljoner kronor, vilket är 2 880 miljoner
kronor högre än anvisat på statsbudgeten. De
högre utgifterna finansierades främst med ut-
nyttjande av anslagskredit. Vid utgången av 1998
uppgick utnyttjandet av anslagskrediten till
2 404 miljoner kronor.

Utfallet för anslagsposten Sjukpenning blev
18 610 miljoner kronor, vilket är 3 053 miljoner
kronor högre än budgeterat i statsbudgeten.
Jämfört med 1997 är detta en ökning med

Skr. 1998/99:150

4 668 miljoner kronor. Utgiftsutvecklingen styrs
bl.a. av antalet dagar ersatta med sjukpenning,
demografiska förändringar samt beteendeföränd-
ringar på individnivå. Vidare påverkas utgifterna
av den genomsnittliga ersättningen, vilken styrs
av regelverk och löneutveckling.

Utgifterna för sjukpenningen har ökat mycket
kraftigt på grund av ett större antal sjukdagar,
bl.a. som en följd av att långtidssjukskrivningarna
har ökat. Antalet ersatta sjukpenningdagar upp-
gick år 1998 till ca 50,4 miljoner dagar. Det är ca
3,9 miljoner fler dagar än år 1997.

Tabell 5.29 Antal ersatta sjukdagar och genomsnittlig
ersättning per dag

	Antal ersatta sjukdagar,miljoner	Genomsnittlig ers, kr/dag
1997	46,5'	332
1998	50,4	368
' För att underlätta jämförelsen mellan antalet ersatta sjukdagar 1997 och 1998 har

antalet sjukdagar 1997 korrigerats så att de motsvarar en sjuklöneperiod på 14 dagar.

Under 1998 har ersättningsnivån höjts, sjuklö-
neperioden förkortats från 28 dagar till 14 dagar
och begränsningsreglerna kring kompletterande
avtalsersättningar tagits bort.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-
dom

Utgiftsområdet finansierar folkpension i form av
ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna
och bostadstillägg för pensionärer.

Tabell 5.30 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Ek. trygghet	63 134	62 701	0	62 684	-17
vid ålderdom
Summa Uo 11	63 134	62 701	0	62 684	-17

Under budgetåret 1998 förbrukades 62 684 mil-
joner kronor. I förhållande till anvisade medel i
statsbudgeten var detta en minskning med
17 miljoner kronor. I förhållande till totalt till-
delade medel var förbrukningen inom utgiftsom-
rådet 820 miljoner kronor lägre.

Utgifterna på anslaget Ålderspensionärer ökade
med 182 miljoner kronor jämfört med vad som
tilldelades i statsbudgeten på grund av att antalet
ålderspensionärer blev högre än förväntat. Över-
skridandet täcktes genom att det ingående ram-
överföringsbeloppet utnyttjades. Trots ett ökat
antal ålderspensionärer under 1998 blev förbruk-

ningen på anslaget Bostadstillägg till pensionärer
119 miljoner kronor lägre jämfört med anvisade
medel på statsbudgeten. Anledningen var främst
att antalet pensionärer med bostadstillägg mins-
kade till följd av nya regler för beräkning av pen-
sionärernas inkomst.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet förfamiljer
och bam

Utgiftsområdet finansierar stöd till barnfamiljer,
främst genom allmänna barnbidrag, föräldraför-
säkring inklusive havandeskapspenning och un-
derhållsstöd.

ITabell 5.31 Uo 12 Ek. tryg		;ghet för familjer och barn 1
Miljoner kronor	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Ek. trygghet för	32 602	35 814	0	35 910	96
familjer &barn
Summa Uo 12	32 602	35 814	0	35 910	96
Utfallet för	utgiftsområdet blev 35			910 mil	joner

kronor vilket var 96 miljoner kronor högre än
anvisade medel i statsbudgeten.

Under året har väsentliga förskjutningar av ut-
gifterna skett inom utgiftsområdet. Utgifterna
för anslaget Underhållsstöd blev 864 miljoner
kronor högre än vad som anvisades på statsbud-
geten samtidigt som utfallen för anslagen Föräld-
rarförsäkring och Allmänna barnbidrag under-
skred budgeterade medel med 630 respektive
188 miljoner kronor på grund av att det föddes
färre barn än vad som beräknades i statsbudge-
ten. På tilläggsbudget finansierades därför över-
skridandet på anslaget Underhållsstöd genom att
anslaget Föräldrarförsäkring minskades med
735 miljoner kronor. På detta anslag gjordes även
en indragning under år 1998 på 2 100 miljoner
kronor. För hela utgiftsområdet uppgick därmed
totalt tilldelade medel till 36,9 miljarder kronor
vilket var 945 miljoner kronor högre än vad som
förbrukades under 1998.

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet

Utgifterna omfattar till största delen bidrag till
arbetslöshetsersättning (ca 95 procent av utgif-
terna 1998) och till en mindre del bidrag till lö-
negarantiersättning.

Skr. 1998/99:150

het vid arbetslöshet

Miljoner kronor

Verksamhets- Utfall Utfall-

område	1997	SB	TB	Utfall	SB
Ers. vid	40 920	42 723	-4 238	37 331	-5 392
arbetslöshet
S:a Uo13	40 920	42 723	-4 238	37 331	-5 392

Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till
37 331 miljoner kronor år 1998, vilket är 5 392
miljoner kronor eller knappt 13 procent lägre än
anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget har an-
slaget Bidrag till arbetslöshetsersättning minskats
med 4 238 miljoner kronor.

Jämfört med budgetåret 1997 har utgifterna
minskat med 3 589 miljoner kronor, vilket för-
klaras av att den öppna arbetslösheten minskat
från i genomsnitt 8 procent av arbetskraften år
1997 till 6,5 procent år 1998.

Avvikelsen jämfört med statsbudgeten förkla-
ras av lägre utgifter för anslaget Bidrag till ar-
betslöshetsersättning. Orsaken är att den öppna
arbetslösheten blev lägre än vad som prognosti-
serades i budgetpropositionen för 1998. I denna
proposition beräknades den öppna arbetslöshe-
ten till 7,4 procent. Utfallet för den öppna ar-
betslösheten blev i genomsnitt 6,5 procent under
1998, d.v.s. 0,9 procentenheter lägre än vad som
antogs i budgetpropositionen för 1998. Till följd
av lägre antaganden om den öppna arbetslöshe-
ten minskades anslaget på tilläggsbudget. Dess-
utom gjordes en indragning av anslagssparande
på 2 302 miljoner kronor. Utfallet på
35 289 miljoner kronor, blev därmed 1 154 mil-
joner kronor lägre än totalt anvisade medel.

Utfallet för anslaget Bidrag till lönegarantier-
sättningar, uppgick till 2 042 miljoner kronor. De
inbetalningar av lönegarantiavgifter som översti-
ger utgifterna för lönegarantiersättningar och
administrationskostnader finansierar avbetal-
ningar av den skuld som kvarstår från Lönega-
rantifonden. Enligt riksdagsbeslut avvecklades
den återstående skulden i Riksgäldskontoret vid
utgången av 1998.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsområdet innehåller utgifter för arbets-
marknadspolitiska åtgärder, Arbetsmarknadsver-
ket m.fl. myndigheters förvaltning, forskning
och utveckling på arbetsmarknads- och arbets-
livsområdet, jämställdhetsfrågor och statliga ar-
betsgivarfrågor.

Tabell 5.33 Uol4 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor
Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Arbetsmarkn	35 966	33 923	-181	34 039	117
Arbetsliv	5 845	5 485	100	5 534	49
Jämställdhet kvinnor-män	30	31	0	36	5
Staten som arbetsgivare	8 164	8 104	0	8 059	-45
S:a Uo 14	50 005	47 542	-81	47 668	126

Utfallet för utgiftsområdet blev 47 668 miljoner
kronor. Det är 126 miljoner kronor högre än
budgeterat i statsbudgeten. Anslaget Arbets-
marknadspolitiska åtgärder (inkl, äldreanslaget
1995/96 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder), sva-
rade för ca 46 procent av de totala utgifterna år
1998.

Indragningar av medel uppgick till totalt
1 218 miljoner kronor. Största delen av indrag-
ningarna härrör från anslaget Arbetsmarknads-
politiska åtgärder, från vilket 875 miljoner kronor
drogs in efter nerrevidering av antalet personer
som beräknades delta i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Från och med 1998 belastar kostnader för re-
sursarbeten utgiftsområdet och 606 miljoner
kronor överfördes från utgiftsområde 13 Eko-
nomisk trygghet vid arbetslöshet till anslaget Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder.

Jämfört med år 1997 har de totala utgifterna
minskat med 2 337 miljoner kronor. Huvudför-
klaring till minskningen är lägre utgifter för ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder. Antal personer i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskade som
andel av arbetskraften från 4,3 procent år 1997
till 3,9 procent år 1998.

Störst avvikelser mellan utfall och statsbud-
geten återfinns under verksamhetsområde Ar-
betsmarknad. Utfallet för anslaget Europeiska so-
cialfonden m.m. blev 388 miljoner kronor lägre
än anvisat på statsbudgeten. Avvikelsen förklaras
av fördröjningar i strukturfondsverksamheten.
Vidare blev utfallet för anslaget Särskilda åtgärder
för arbetshandikappade 305 miljoner kronor lägre
jämfört med statsbudgeten. Den lägre anslags-
förbrukningen förklaras av ändrade redo-
visningsprinciper. Förändringen medförde att de
bokförda utgifterna minskade med ca
600 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget Bidrag till Samhall AB
uppgick till 4 456 miljoner kronor, vilket är
100 miljoner kronor högre än anvisat på stats-

Skr. 1998/99:150

budgeten. På tilläggsbudget tillfördes anslaget
100 miljoner kronor för att säkerställa en oför-
ändrad sysselsättningsvolym för arbetshandikap-
pade mellan 1997 och 1998, dvs. 31,9 miljoner
arbetade timmar.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar studiehjälp till gymna-
siestuderande, studiemedel i form av bidrag,
räntesubventioner och avskrivning av studielån,
olika typer av vuxenstudiestöd samt bidrag för
vissa studiesociala ändamål.

Tabell 5.34 Uo 15 Studiestöd

Miljoner kronor
Verksamhets-	Utfall				Utfall
område	1997	SB	TB	Utfall	-SB
Studiestöd	15 983	21 334	-60	21 919	585
Summa Uo 15	15 983	21 334	-60	21 919	585

För 1998 uppgick utgifterna till 21 919 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 585 miljoner
kronor eller ca 3 procent jämfört med statsbud-
geten.

Avvikelsen förklaras främst av anslaget Vux-
enstudiestöd m.m. Utfallet för detta anslag blev
489 miljoner kronor högre än anvisade medel på
statsbudgeten. Orsaken till de högre utgifterna är
regeringens satsning på vuxenutbildning
(Kunskapslyftet), där antalet studerande blev
högre än beräknat. De högre utgifterna har fi-
nansierats med anslagssparande från tidigare år.
Utgifterna för utgiftsområdet blev 166 miljoner
kronor lägre än totalt tilldelade medel, efter det
att hänsyn tagits till en indragning på 400 miljo-
ner kronor.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-
forskning

Utgiftsområdet omfattar barnomsorg, skola,
vuxenutbildning, universitet och högskolor,
forskning samt högskolemyndigheter.

ITabell 5.35 Uol6 Utbildning och universitetsforskning 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall SB
Barnomsorg, skola o vuxenutb.	4 400	5 182	5	5 543	362
Universitet hög- skolor m.m.	17 934	19 199	108	19 334	135
Högskolemyn- digheter	445	391	82	476	85
Nationell och int. forskn. resurser	2 303	2 220	0	2 330	110
Gemensamma ändamål	40	59	0	54	-5
Summa Uo 16	25 122	27 951	196	27 737	686

För 1998 uppgick utgifterna till 27 737 miljoner
kronor. Det är 686 miljoner kronor eller
3 procent mer än budgeterat i statsbudgeten.

Den största avvikelsen avser anslaget Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna, för vilket utfallet
översteg anvisade medel i statsbudgeten med
264 miljoner kronor. Den högre förbrukningen
finansierades med utnyttjande av anslagskredit.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid

Utgiftsområdet omfattar bl.a. kulturområdet
t.ex. bibliotek och museer, trossamfund, stöd till
folkbildningen, ungdomsfrågor samt folkrörelse-
och idrottsfrågor.

1 Tabell 5.36 Uol7 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall SB
Allm. kulturverk- samhet	311	310	1	346	36
Teater, dans och musik	1 467	1 428	0	1430	1
Bibliotek, litte- ratur kultur- tidskrifter.	222	219	0	217	-2
Bild/form samt konsthantverk	84	80	-1	79	-1
Ersätning/ bidr.t. konstnärer	235	249	0	252	3
Arkiv	292	285	0	298	12
Kulturmiljö	373	424	0	393	-31
Museer, utställn.	847	932	0	939	7
Film o medier	164	164	0	163	-1
Forskning	42	38	0	42	4
Trossamfund	58	56	0	56	0
Folkbildning	2 424	2 497	0	2 491	-7
Ungdomsfrågor	117	108	0	108	0
Folkrörelse och ungd. frågor	545	543	0	527	-15
Summa Uo 17	7 179	7 335	0	7 342	7

För 1998 uppgick utgifterna till 7 342 miljoner
kronor, vilket innebär en mycket liten skillnad
jämfört med anvisade medel i statsbudgeten.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostad och
byggande

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bo-
stadsväsendet, geotekniska frågor, länsstyrelser-
na, lantmäteriverksamheten samt stöd till ekolo-
gisk utveckling.

Skr. 1998/99:150

¡Tabell 5.37 Uol8 Samhällsplanering, bostad och byggande B
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall-SB
Plan-, bygg- bost. väsendet	28 561	19 923	375	19 628	-295
Geoteknik	21	23	0	22	-1
Länsstyrel- serna m.m.	1 778	1 659	-7	1 696	38
Lantmäteri- verksamh.	531	422	-2	407	-14
Stöd till ekolo- gisk utv.	0	800	0	617	-183
Summa Uo 18	30 891	22 826	366	22 371	-455

Utfallet för budgetåret 1998 blev 22 371 miljoner
kronor, vilket är 455 miljoner kronor lägre än
anvisade medel i statsbudgeten.

Inom utgiftsområdet har det skett stora för-
ändringar i förhållande till vad som tilldelades i
statsbudgeten. Anslaget BKN: Garantiverksam-
het överskred budgeterade medel med

1 197 miljoner kronor på grund av att Bo-
stadskreditnämndens utgifter till följd av garanti-
åtaganden ökade. Samtidigt blev utfallet på ansla-
get Räntebidragm.m. 1 286 miljoner kronor lägre
än vad som tilldelades på statsbudgeten. Orsaken
var att marknadsräntorna blev lägre än vad som
beräknades i samband med statsbudgeten. På
detta anslag gjordes även en indragning med

2 211 miljoner kronor under år 1998. Överskri-
dandet på anslaget BKN: Garantiverksamhet
täcktes genom att anslaget på tilläggsbudget an-
visades ytterligare 1 015 miljoner kronor för ga-
rantiverksamheten, vilket delvis finansierades ge-
nom att anslaget Räntebidrag m.m. minskades.
Utfallet för anslaget Bostadsbidrag uppgår till
5 749 miljoner kronor, vilket är en minskning
med 170 miljoner kronor i förhållande till stats-
budgeten. Orsaken är att antalet hushåll som har
fått bostadsbidrag under 1998 har minskat i hög-
re utsträckning än beräknat.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-
ling

Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av re-
gionalpolitiska företagssstöd och medel som
länsstyrelserna förfogar över för regional pro-
jektverksamhet samt en del av medfinansieringen
av EG:s strukturfondsprogram. I utgiftsområdet
ingår även utbetalningar från EG:s regionalfond
som delfinansierar EG:s bidrag till struktur-
fondsprogrammen.

Skr. 1998/99:150

ITabell 5.38 Uol9 Regional utjämning och utveckling II
Miljoner kronor Verksamhets-område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall- Utfall SB
Regional utjämning	2 940	3 605	0	3 437 -168
och utveckling
Summa Uo 19	2 940	3 605	0	3 437 -168

Under 1998 förbrukades 3 437 miljoner kronor,
vilket i förhållande till anvisade medel på stats-
budgeten är en minskning med 168 miljoner
kronor. Framför allt beror de lägre utgifterna på
att anslagen Regionalp oli tiska åtgärder och Regio-
nalpolitisk låneverksamhet förbrukade 643 re-
spektive 308 miljoner kronor mindre än anvisade
medel på statsbudgeten. Den lägre förbrukning-
en förklaras dels av en lägre utbetalningstakt än
beräknat, dels av fördröjning av vissa regional-
politiska projekt.

Totalt tilldelade medel för utgiftsområdet
uppgick till 7,4 miljarder kronor under 1998. Ut-
gående reservation och ramöverföringsbelopp
uppgick till 4 miljarder kronor vid utgången av år
1998.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård
Utgiftsområdet omfattar bl.a. frågor om biolo-
gisk mångfald och naturvård, miljö- och krets-
loppsfrågor, kemikaliekontroll samt strålskydd
och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften.

ITabell 5.39 Uo20 Allmän miljö och naturvård 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Mijövård	1370	934	62	1 133	199
Strålskydd, kärnsäkerhet	238	244	0	240	-5
Summa Uo 20	1 609	1 178	62	1 372	194

I statsbudgeten för 1998 anvisades totalt 1 178
miljoner kronor. Förbrukningen uppgick till
1 372 miljoner kronor, vilket är en ökning med
194 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten.
Avvikelsen beror på att medel har förbrukats på
äldreanslagen från budgetåren 1994/95, 1995/96
samt 1997.

I förhållande till totalt tilldelade medel, som
uppgick till 2,6 miljarder kronor, var förbruk-
ningen under 1998 1,2 miljarder kronor lägre.
Skillnaden förklaras framför allt av att utfallet på
äldreanslaget från budgetåret 1995/96 Investe-
ringsuppdrag ekologisk omställning blev 62 miljo-

ner kronor, vilket var 787 miljoner kronor lägre
än totalt tilldelade medel.

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet finansierar insatser för omställ-
ning och utveckling av energisystemet samt in-
satser för att främja utvecklingen av effektiva
energimarknader och en god försörjningsbered-
skap.

Tabell 5.40 Uo21 Energi

Miljoner kronor

Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Energi-	210	163	7	259	96
systemfrågor
Omställning och	283	1 420	421	608	-812
utv. av energi-
system
Oljelagring	101	0	0	0	0
Summa Uo 21	593	1 583	428	867	-716

Under budgetåret 1998 uppgick utgifterna till
867 miljoner kronor, vilket är 716 miljoner kro-
nor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.
Orsaken till avvikelsen är att anslagen inom
verksamhetsområdet Omställning och utveckling
av energisystemet sammanlagt minskade sina ut-
gifter med 812 miljoner kronor i förhållande till
statsbudgeten. Utgiftsminskningen beror fram-
för allt på att utbetalningstakten har blivit lägre
än beräknat.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar bl.a. väg- och järnvägs-
trafik, sjö- och luftfart, postbefodran, telekom-
munikationer och övergripande IT-frågor. I ut-
giftsområdet ingår också sektorsforskning och
miljöfrågor.

ITabell 5.41 Uo22 Kommunikationer \|
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Vägar och järnvägar	22 009	21 492	-114	24 410	2 918
Sjö-och luftfart	711	697	112	1 099	402
Post- och tele- kommunik.	806	679	0	751	72
SJ, kollektiv- trafik	521	830	0	616	-215
Komm. forskn. meteorologi	419	402	0	473	71
Summa Oo 22	24 467	24 101	-2	27 348	3 248

I statsbudgeten anvisades totalt 24 101 miljoner
kronor. Utfallet blev 27 348 miljoner kronor,
vilket är 3 248 miljoner kronor eller 13,5 procent
högre än anvisade medel i statsbudgeten. Avvi-
kelsen beror framförallt på att både Banverket
och Vägverket har utnyttjat ingående reservatio-
ner från äldreanslag. I förhållande till totalt till-
delade medel på 28 351 miljoner kronor var ut-
fallet 681 miljoner kronor eller 2,4 procent lägre.

Utfallet för anslaget Investeringar samt drift
och underhåll av statliga järnvägar uppgick under
budgetåret 1998 till 7 596 miljoner kronor, vilket
var 106 miljoner kronor högre än anvisat belopp
enligt statsbudgeten. Förutom banverkets ordi-
narie verksamhet påverkades utfallet dels av det
beslut som fattades i samband med 1998 års eko-
nomiska vårpropositionen och som innebar att
Vägverket fick rätt att disponera 749 miljoner
kronor av anslaget. Utfallet påverkades också av
en slutlig anslagsavräkning i slutet av 1998 på
426 miljoner kronor till följd av tidigareläggning
av spårbyten under åren 1994 till 1996.

Avvikelser gentemot statsbudgeten återfinns
även inom verksamhetsområdet Sjö- och luftfart
där förbrukningen blev 402 miljoner kronor
högre än anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen är
framförallt hänförlig till anslaget Transportstöd
för Gotland som i statsbudgeten anvisades
175 miljoner kronor men där utfallet uppgick till
493 miljoner kronor. Skillnaden som uppgår till
318 miljoner kronor förklaras av avvecklingen av
statens avtal om Gotlandstrafiken med Nord-
ström & Thulin. I samband med avvecklingen
uppkom vissa kapitalkostnader och kostnader
för tillsyn av fartygen i avvaktan på försäljning.
Kostnaderna finansierades genom extra inleve-
ranser från Sjöfartsverket och Fonden för den
mindre sjöfarten.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar jordbruk och träd-
gårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och
djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbildning
och forskning bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet
och skogsnäring.

Skr. 1998/99:150

ITabell 5.42 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m.
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Int. samarbete	37	37	0	38	0
Jordbruk och- trädg.näring	8 514	11 380	-19	9 483	-1 897
Fiske	172	193	0	147	■46
Rennäring mm	69	110	-6	88	-22
Djurskydd och djurhälsovård	272	268	31	301	33
Livsmedel	192	177	0	187	11
Utb. o forskning	1 212	1 229	0	1 254	25
Skogsnäring	397	331	0	338	6
Summa Uo 23	10 866	13 726	6	11 836	-1 889

Utfallet under 1998 uppgick till 11 836 miljoner
kronor och var därmed 1 889 miljoner kronor
eller 13,8 procent lägre än anvisade medel i stats-
budgeten.

Förklaringen är främst att utgifterna för ansla-
gen Arealersättning och djurbidrag m.m., Inter-
vention och exportbidrag för jordbruksprodukter
m.m, Kompletterande åtgärder inom jordbruket
samt anslaget Från EU-budgeten finansierade
kompletterade åtgärder inom jordbruket totalt blev
1,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Detta
beror bl.a. på att ansökningarna har varit färre än
beräknat samt att arealersättningen för främst
oljeväxter har stabiliserats på en lägre utgiftsnivå.
Vidare senarelades utgifter om knappt 400 miljo-
ner kronor för miljöersättning avseende flerårig
vallodling från 1998 till 1999. De lägre utgifterna
i förhållande till statsbudgeten innebär att utgå-
ende reservation och ramöverföringsbelopp upp-
gick till 5,4 miljarder kronor vid utgången av
1998.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, tekno-
logisk infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk
forskning och utveckling, utrikeshandel, export
och investeringsfrämjande, kooperativa frågor
samt konsumentfrågor.

Skr. 1998/99:150

Tabell 5.43 Uo24 Näringsliv

Miljoner kronor

Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Näringspol.	1 070	855	-7	976	121
Tekn. in-	164	156	0	161	5
frastruktur
Konkurrensfrågor	74	66	0	77	11
Tekn. forskn. utv.	1285	1 247	0	1 214	-32
Utrikeshandel,	364	272	27	248	-24
export- och
inv.främjande
Konsumentfrågor	111	103	0	101	-2
Summa Uo 24	3 068	2 698	20	2 777	78

För budgetåret 1998 uppgick utgifterna till
2 777 miljoner kronor. I förhållande till anvisade
medel i statsbudgeten är detta en ökning med
78 miljoner kronor.

Den högre förbrukningen finansierades främst
genom att anslagsbehållningar från 1997 utnytt-
jades. I förhållande till totalt tilldelade medel,
som under 1998 uppgick till 4,7 miljarder kronor,
var utfallet 1,9 miljarder kronor lägre. Den
största avvikelsen för ett enskilt anslag återfinns
inom verksamhetsområdet Näringspolitik, där
anvisade medel i statsbudgeten för anslaget
Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett
civilt flygplansprojekt var 74 miljoner kronor hög-
re än utfallet. Detta beror på att hela beloppet
drogs in under 1998. Vidare har 246 miljoner
kronor förbrukats på äldreanslaget Program för
småföretagsutveckling: förnyelse och tillväxt under
1998.

tillförts 12 000 miljoner kronor mer 1998 jäm-
fört med 1996 års statsbidragsnivå.

Utfallet för anslaget Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting uppgick till 74 904 mil-
joner kronor. På tilläggsbudget anvisades ansla-
get 3 585 miljoner kronor för att värna om kva-
liteten i skola, vård och omsorg och för att
minska behovet av att höja kommunalskatten.
Vidare tillfördes på tilläggsbudget anslaget Bi-
drag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting 380 miljoner kronor. Slutligen anvisa-
des anslaget Statliga utjämningsbidrag till kom-
muner och landsting 285 miljoner kronor på
tilläggsbudget.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på
statsskulden, oförutsedda utgifter och Riks-
gäldskontorets provisionskostnader i samband
med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom-
råde 26 omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Utgifterna för statsskuldsräntorna påverkas
främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och
växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riks-
gäldskontorets upplånings- och skuldförvalt-
ningsteknik påverkar också ränteutgifterna.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens
bidrag till kommuner och landsting.

ITabell 5.45 Uo26 Statsskuldsräntor m.m. B
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall-SB
Räntor på statsskulden	98 360	108 415	0	113 311	4 896
Oförutsedda utgifter	7	10	0	1	-9
RGK:S provi- sionskostnader	0	700	0	93	-607
Summa Uo 26	98 367	109125	0	113 405	4 281

ITabell 5.44 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner B
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
Bidr./ersättn. till kommuner och landsting	87 330	93 049	4 250	96 784	3 736
Summa Uo 25	87 330	93 049	4 250	96 784	3 736

Utfallet för utgiftsområdet blev 96 784 miljoner
kronor, vilket är 3 736 miljoner kronor eller
4 procent högre än vad som anvisades på stats-
budgeten. I 1998 års ekonomiska vårproposition
tillfördes på tilläggsbudget 4 250 miljoner kro-
nor. Sammantaget har den kommunala sektorn

I statsbudgeten för 1998 anvisades på utgiftsom-
rådet 109,1 miljarder kronor medan utfallet upp-
gick till 113,4 miljarder kronor. Utfallet blev så-
ledes knappt 4,3 miljarder kronor högre än
anvisat belopp. Med stöd av riksdagsbeslut be-
myndigar regeringen Riksgäldskontoret att över-
skrida anslaget Räntor på statsskulden när detta är
nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåta-
ganden.

Skr. 1998/99:150

Tabell 5.46 Räntor pä statsskulden 1
Miljarder kronor	Utfall 1997	SB	Utfall	Utfall-SB
Räntor på lån i svenska kronor	82,5	78,3	73,1	-5,2
Räntor på lån i ut- ländsk valuta	23,9	20,6	23,6	3,0
Räntor på in- och utlåning	-5,6	-2,4	-3,9	-1,5
Över-/underkurser vid emission¹	-1,7	0,4	-5,7	-6,1
Summa räntor	99,1	96,9	87,2	■9,7
Valutaförluster/ vinster²	-3,6	2,0	9,8	7.8
Kursförluster/vinster¹	2,8	9,6	15,6	6.0
Övrigt	0,1	0,0	0,6	0,6
Summa ränteutgifter	98.4	108,4	113,3	4,9
'överkurser uppstår när Riksgäldskontoret ger ut eller utökar befintliga benchmarklån då marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupongräntan. Underkurser vid emission uppstår vid motsatt förhållande. ² Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller vinster beroende på hur valutakursen utvec klats sedan lånet tecknades.

³ Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än
marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Statskuldssräntomas olika komponenter visas i
tabell 5.46. Den del av ränteutgifterna som beror
på valutaförluster/vinster och kursförlus-
ter/vinster påverkar inte statens finansiella spa-
rande. Budgetmålet för den offentliga sektorn
avser det finansiella sparandet redovisat enligt
nationalräkenskaperna. Det räntemått som där är
relevant är delposten summa räntor. Delposten
summa räntor blev nära 10 miljarder kronor lägre
än beräknat i statsbudgeten. Detta förklaras
främst av mindre ränteutgifter på lån i svenska
kronor till följd av bättre budgetsaldo och lägre
svenska räntenivåer än de antaganden som be-
räkningarna byggde på till statsbudgeten. Ytterli-
gare en förklaring till att delposten summa räntor
minskade är att det uppkom större överkurser
vid emission än beräknat. Överkursen redovisas
som inkomst vid emissionstillfället och minskar
därmed anslagsbelastningen. Överkurser upp-
kommer då Riksgäldskontoret emitterar i lån
med en högre kupongränta än gällande mark-
nadsränta.

De totala ränteutgifterna blev 4,9 miljarder
kronor högre än beräkningen i statsbudgeten.
Det högre utfallet förklaras främst av kraftigt
ökade valutakursförluster till följd av att kronan
försvagades i förhållande till de valutakurser som
beräkningen i statsbudgeten baserades på. Dess-
utom gjorde Riksgäldskontoret större byten och
uppköp av obligationer under 1998 vilket genere-

rade ökade kursförluster. Den ökade räntebelast-
ningen till följd av gjorda uppköp och byten
minskar dock statens framtida räntebetalningar i
motsvarande grad.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemen-
skapen

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till den Eu-
ropeiska unionens allmänna budget (EU-
budgeten). EU-budgeten finansieras huvudsakli-
gen av de s.k. egna medlen, vilka utgörs av avgif-
ter från medlemsländerna.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för
ett fastställt flerårigt budgettak, det s.k. finansi-
ella perspektivet. Den faktiskt betalda avgiften
kan förändras under året beroende på ett flertal
olika faktorer, bl.a. till följd av faktisk uppbörd
avseende tullar och importavgifter, utfallet av
EU-budgeten för tidigare år, tilläggsbudgetar på
gemenskapsnivå och valutakursförändringar.

Sveriges infasningsrabatt uppgick för 1998 till
275 miljoner kronor, (infasningsrabatten inbeta-
las på inkomsttitel Återbetalning avseende avgif-
ten till gemenskapsbudgeten). Den totala infas-
ningsrabatten för åren 1995-1998 uppgår till
9 085 miljoner kronor. Från och med 1999 upp-
hör denna rabatt.

Tabell 5.47 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor
Verksamhets- område	Utfall 1997	SB	TB	Utfall	Utfall-SB
Sveriges avgift tillgemenskaps budgeten	20 181	19 645	0	21 210	1 565
Summa Uo 27	20 181	19 645	0	21 210	1 565

Utfallet blev 21 210 miljoner kronor, vilket är
1 565 miljoner kronor eller 8 procent högre än
vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggs-
budget tillfördes anslaget för Mervärdesskatteba-
serad avgift 993 miljoner kronor, samtidigt som
anslaget Avgift baserad på bruttonationalinkoms-
ten minskades med samma belopp. Skillnaden
mellan anslagsförbrukningen och anvisat belopp
i statsbudgeten finansierades med anslagssparan-
de från tidigare år. Anslagsbehållningarna mins-
kade med 1 565 miljoner kronor under år 1998
och uppgick vid utgången av året till
391 miljoner kronor.

Skillnaden mellan anslagsförbrukningen och
anvisat belopp på statsbudgeten förklaras huvud-
sakligen av högre utgifter för anslagen Mervär-
desskattebaserad avgift och Avgift baserad på

Skr. 1998/99:150

bruttonationalinkomsten. Den mervärdesskatte-
baserade avgiften och avgiften baserad på brutto-
nationalinkomsten blev 1 056 miljoner kronor
respektive 416 miljoner kronor högre än vad som
anvisades i statsbudgeten.

Den största delen av dessa skillnader beror på
uppreviderade avgiftsbaser för åren 1995-1997,
(framför allt blev mervärdesskattebasen år 1997
större än vad som tidigare antagits), vilket ökade
avgiften med omkring 0,9 miljarder kronor. Den
andra större effekten beror på att ECU-kursen
den sista december 1997 var högre än vad som
beräknades i budgetpropositionen för 1998. Kur-
sen per den sista december 1997 avgör till vilken
kurs betalningarna görs under år 1998. Den hög-
re ECU-kursen medförde att utgifterna blev
ca 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i stats-
budgeten.

Minskning av anslagsbehållningar

För att komma fram till beräknade totala utgif-
ter, kompletteras de i statsbudgeten för 1998 an-
visade anslagen med posten Minskning av an-
slagsbehållningar. Minskningen (dvs. förbruk-
ningen) av anslagsbehållningar beräknas som
nettot av förbrukningen av kvarstående medel
från föregående budgetår och sparade medel från
innevarande budgetår samt utnyttjande av an-
slagskredit.

Minskning av anslagsbehållningar ingår i de
utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket.

I tabell 5.49 redovisas de anslag som för 1998
uppvisar en förbrukning av anslagsbehållningar
och utnyttjande av anslagskredit på mer än
500 miljoner kronor.

Tabell 5.49 Förbrukningar av anslagsbehållningar och ut- 1 nyttjande av anslagskredit större än 500 mkr i
Miljoner kronor Utgiftsområde/Anslag
Uo 10 Al Sjukpenning och rehabilitering mm	2 880
Uo 22 1997 22A9 Nyinv. i stomjärnvägar mm	1777
Uo 6 Al Försvarsmakten	1 543
Uo 27 A4 Avgift baserad på BNI	1 409
Uo 19 1995/96 10C2 Reg. utv. insatser mm	689
Uo 15 A3 Vuxenstudiestöd mm	516

Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av
1998 till 37 524 miljoner kronor. Utgiftsområde
7 Internationellt bistånd redovisar de största an-
slagsbehållningarna uppgående till totalt
7 436 miljoner kronor. I tabell 5.50 redovisas de
anslag som uppvisade anslagsbehållningar vid
årsskiftet 1998/99 överstigande 1 miljard kronor.

ITabell 5.48 Minskning av anslagsbehållningar 1
Miljoner kronor	Utfall 1997	SB Utfall	Utfall- SB
Minskning av an-	-24 552'	5 000 4 619	-381
slagsbehållningar

¹ Minustecken innebär att anslagsbehållningarna ökade med 24 552 mkr år 1997.

För budgetåret 1997 beräknades en minskning av
anslagsbehållningarna med 6 000 miljoner kro-
nor. Anslagsbehållningarna ökade emellertid
med 24 552 miljoner kronor.

I statsbudgeten för 1998 beräknades minsk-
ningen av anslagsbehållningar till 5 000 miljoner
kronor. I redovisningen av utfallet ingår minsk-
ningen av anslagsbehållningar och utnyttjande av
anslagskredit i utgifterna för respektive anslag (se
bilaga 4). Förbrukningen av anslagsbehållningar
1998 blev 4 619 miljoner kronor, vilket är 381
miljoner kronor lägre än vad som beräknades i
statsbudgeten.

I Tabel 1 5.50 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1 II mdkr per 981231 1
Miljoner kronor Utgift so mråde/Ansla^
Uo 7 Al Biståndsverksamhet	5 689
Uo 6 Al Försvarsmakten	1 862
Uol9 Al Regionalpolitiska åtgärder	1 703
Uo23 B15 Interv. och exportbidr. för jordbr. prod.	1 422
Uol4 A4 Europeiska socialfonden	1 199
Uo 13 Al Bidrag till arbetslöshetsersättning	1 154
Uo 24 01 Teknisk forskning och utveckling	1 121
Uo23 B14 Arealersättning och djurbidrag m.m.	1 107
Uo 7 Bl Samarbete med Central- och Östeuropa	1 073
Totalt	16 330

Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statsbudgetens saldo skall överensstämma
med statens lånebehov redovisas Riksgäldskon-
torets nettoutlåning och en kassamässig korrige-
ringspost på statsbudgeten.

De största delposterna under Riksgäldskonto-
rets nettoutlåning 1998 utgörs av Centra-
la studiestödsnämndens (CSN) upplåning i RGK
för finansiering av studielån, förändringar av
myndigheternas räntekontobehållningar, insätt-
ningsgarantiavgifter och inbetalningar av
premiepensionsmedel.

Skr. 1998/99:150

ITabell 5.51 Riksgäldskontorets nettoutlåning §
Miljoner kronor	Utfall 1997	SB	Utfall	Utfall- SB
CSN	9 859	11 100	10 122	-978
Myndigheternas räntekonto	10 140	0	4 153	4 153
Insättningsgaranti	-2 097	-2 000	-2 127	-127
Premiepensionsmedel	-12 089	-13 500	-13 689	-189
Övrigt	-16 248	2 557	-1 287	-3 844
Totalt	-10 435	-1 843	-2 828	-985

statens lånebehov (med omvänt tecken). Posten
utgör skillnaden mellan saldot för statsbudgetens
inkomster och utgifter på inkomsttitlar och
nettot av in- och utbetalningar över statsverkets
checkräkning (SCR) i Riksbanken. Posten
prognostiseras inte i statsbudgeten.

Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning
blev -2 828 miljoner kronor (d.v.s. nettoinlåning)
vilket innebar att utlåningen blev 985 miljoner
kronor lägre än beräknat i statsbudget. Förkla-
ringar till den lägre nettoutlåningen är att CSN:s
upplåning för studielån blev lägre än beräknat
och att det s.k. Securumlånet återbetalades till
RGK. Den lägre utlåningen till CSN och Secu-
rumlånets återbetalning motverkades till större
delen av att myndigheterna ökade förbrukningen
på sina räntekonton. I beräkningen till statsbud-
geten specificerades inte någon prognos av för-
ändringar på myndigheternas räntekonto.

Kassamässiga korrigering

Kassamässig korrigering ingår i statsbudgetens
utfall för att statsbudgetens saldo skall motsvara

ITabell 5.52 Kassamässig korrigering \|\|
Miljoner kronor	Utfall 1997	SB	Utfall Utfall-SB
Ränteperiodiseringar	604	0	1 078	1078
Försvarsmaktsbeslut	-4 000	0	4 000	4 000
Övrigt	1435	0	-4 692	-4 692
Totalt	-1 961	0	386	386

I tabell 5.52 visas de största delposterna i posten
kassamässig korrigering 1998. Ränteperiodise-
ringar uppkommer till följd av allemanssparrän-
tor och delar av Riksgäldskontorets nettoutlå-
ning. En periodiseringseffekt uppkom även till
följd av ett försvarsmaktsbeslut. Beslutet innebär
att ett belopp på 4 000 miljoner kronor tillfördes
Försvarsmaktens räntekonto i februari 1998 me-
dan anslagsbelastningen skedde redan 1997.
Detta medförde en negativ kassamässig korrige-
ring 1997 med 4 000 miljoner kronor och en po-
sitiv kassamässig korrigering med samma belopp
1998.

Avgiftsbelagd
verksamhet

Skr. 1998/99:150

6 Avgiftsbelagd verksamhet

6.1 Inledning

Den statliga verksamheten finansieras till över-
vägande del av skatter. En mindre del finansieras
genom finansiella intäkter, bidrag, avgifter och
andra ersättningar. Denna redogörelse omfattar
preliminära uppgifter för 1998² om de avgifter
som tas ut av affärsverk och andra statliga myn-
digheter. Ekonomistyrningsverket har lämnat
underlag till detta kapitel. Uppgifterna har hu-
vudsakligen erhållits genom enkät till samtliga
statliga myndigheter då flertalet myndigheter tar
ut någon form av avgift antingen från enskilda
eller från andra myndigheter. I många fall är dock
myndighetens avgiftsinkomster begränsade.

6.2 Intäktsstruktur och totala
avgiftsintäkter

Intäktsstruktur

I kapitlet indelas avgiftsintäkterna beroende på
om de genererats i offentligrättslig verksamhet,
uppdragsverksamhet eller om de tas ut med stöd
av 4 § avgiftsförordningen.

Med offentligrättslig avgift avses avgift som en-
ligt riksdagsbeslut skall erläggas för prestationer
som staten med ensamrätt inom landet utför åt
enskilda fysiska eller juridiska personer. Den en-
skilde är rättsligt eller faktiskt tvingad att betala
avgiften. Som huvudregel gäller att offentlig-

rättsliga avgifter inte disponeras av myndigheten,
utan i stället tillförs statskassan. Avgifter som
myndigheterna tar ut för kopior med stöd av 15
§ avgiftsförordningen klassificeras som en of-
fentligrättslig avgift. Dessa avgifter disponeras
dock av myndigheten.

Den offentligrättsliga verksamheten innebär
olika slag av myndighetsutövning. Genom be-
siktningar, auktorisationer och kontroller av oli-
ka slag vill staten utöva en samhällelig kvalitets-
kontroll som direkt eller indirekt kommer den
enskilde medborgaren tillgodo. Som exempel på
offentligrättsliga avgifter kan nämnas avgift för
pass, körkort och de avgifter som myndigheter
tar ut för tillsyn av miljöfarlig verksamhet.

Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga
avgifter som inte klassificerats som offentlig-
rättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel
försäljning av sådana produkter och tjänster som
är frivilligt efterfrågade. Exempel på uppdrags-
verksamhet är olika typer av konsult- och utbild-
ningstjänster. Uppdragsverksamhetens kunder
finns såväl inom som utanför den statliga sek-
torn. Alla avgifter som betalas av statliga myn-
digheter hänförs i princip till uppdragsverksam-
het oberoende av om de kan sägas vara frivilliga
eller ej, eftersom offentligrättsliga avgifter i prin-
cip inte kan förekomma mellan statliga myndig-
heter.

Avgifter enligt 4 J avgiftsförordningen
(1992:191) är de avgifter som myndigheterna,
om det är förenligt med myndighets uppgift en-
ligt lag, instruktion, eller annan förordning, tar ut
för tidskrifter, kursmaterial, uthyrning av lokaler
etc.

² I juni 1999 presenterar Ekonomistyrningsverket en mer omfattande
rapport om den statliga avgiftsbelagda verksamheten.

Skr. 1998/99:150

Statens totala avgiftsintäkter

De totala avgiftsintäkterna i staten avser summan
av intäkterna för affärsverken och samtliga övriga
myndigheter under regeringen som bedriver av-
giftsbelagd verksamhet.

ITabell 6.1 Statens totala avgiftsintäkter
Miljoner kronor	1998	1997	Förändring (%)
Offentligrättslig
Affärsverk	6 204	6 381
Övriga	8 346	8 084
Summa	14 550	14 465	+1

Uppdrag

farleds- och lotsavgifter. Statens järnvägars (SJ)
intäkter genereras huvudsakligen av person- och
godstrafik.

Verksamhetens avgiftsintäkter har i den föl-
jande framställningen hänförts till tvingande av-
gifter (offentligrättsliga avgifter) respektive av-
gifter för frivilligt efterfrågade varor och tjänster
(uppdragsverksamhet) för att ansluta till struktu-
ren för övriga myndigheters rapporterade av-
giftsintäkter.

Affärsverk	12 954	12 768
Övriga¹	43 203	39 863
Summa	56 157	52 631	+ 7
Summa	70 707	67 096	+ 5

¹ Inklusive intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen

De sammantagna avgiftsintäkterna uppgår till

70,7 miljarder kronor år 1998, vilket är 3,6 mil-
jarder kronor (5 procent) mer än år 1997. Ök-
ningen beror huvudsakligen på ökade interna
intäkter inom försvarssektorn.

När interndebiteringarna mellan de statliga
myndigheterna inklusive affärverken har elimine-
rats uppgår de sammantagna avgiftsintäkterna till
ca 35 miljarder kronor, vilket är samma värde
som 1997.

Tabell 6.2 Affärsverkens avgiftsintäkter

Miljoner kronor

	Avgiftsintäkter			Summa	Resultat efter finans- netto
	Offentlig- rättslig verksam- het		Uppdrags- verksam- het	Summa	Resultat efter finans- netto
Svenska	1998	2312	0	2 312	605
kraftnät	1997	2 772	0	2 772	842
luft-	1998	2 854	1 472	4 326	680
farts-	1997	2 628	1 319	3 947	463
verket
Sjöfarts-	1998	1 038	152	1 190	231
verket	1997	981	134	1 115	21
SJ	1998	0	11 330	11 330	124
	1997	0	11 315	11 315	-171
Totalt	1998	6 204	12 954	19 158	1 640
	1997	6 381	12 768	19 149	1 155

6.3 Affärsverken

De fyra affärsverkens sammanlagda avgiftsin-
täkter uppgick till 19,2 miljarder kronor år 1998
enligt verkens årsredovisningar. Uppgifterna
omfattar respektive affärsverk exklusive eventu-
ella dotter- och intressebolag. Uppgifterna in-
kluderar intäkter inom staten samt vissa intäkter
mellan affärsverken.

Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet
för transport av elektricitet via stamnätet och
utlandsförbindelserna. Luftfartsverkets intäkter
fördelas på infrastrukturintäkter och övriga rö-
relseintäkter. Infrastrukturintäkterna omfattar
bl.a. landningsavgifter och passageraravgifter.
Övriga intäkter omfattar t.ex. intäkter från skat-
tefri försäljning, bilparkering, hyror och arren-
den. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst

SJ:s avgiftsintäkter hänförs till uppdragsverk-
samhet. De övriga affärsverkens verksamhet har
av ESV huvudsakligen karaktäriserats som of-
fentligrättslig verksamhet.

Med utgångspunkt från denna indelning upp-
gick år 1998 de offentligrättsliga intäkterna till

6,2 miljarder kronor och intäkterna i uppdrags-
verksamheten till 13 miljarder kronor, varav SJ
svarade för nästan 90 procent.

De avgiftsintäkter som affärsverken erhåller
från andra statliga myndigheter uppgick till 1,3
respektive 1,4 miljarder kronor åren 1997 och
1998, exklusive SJ:s intäkter från andra statliga
myndigheter. Detta innebär att knappt 18 miljar-
der kronor erhållits från andra än statliga myn-
digheter 1997 respektive år 1998.

Skr. 1998/99:150

6.4 Omfattn	Myndigheter - exklusive affärsverken³ ing
[Tabell 6.3 Myndigheternas avgiftsintäkter 1994/95 - 1998 1
Miljoner kronor
	1998	1997* Föränd- ring 1997-98 (%)	1996	1994/95
Offentlig- rättslig	8 346	8 084 +3	6 675	4 364
Uppdrag	41 149	37 912 +9	35 714	32 910
4 ^verk- samhet	2 054	1951 +5	763	738
Summa	51 549	47 948 + 8	43 095	38 274
¹ Intäkter har av vissa myndigheter omklassificerats avseende år 1997. Det gäller främst intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen.

Myndigheternas totala avgiftsintäkter ökade med

3,6 miljarder kronor (8 procent) mellan åren

1997 och 1998. De offentligrättsliga avgiftsin-
täkterna ökade med 0,3 miljarder kronor. Av-
giftsintäkterna från uppdragsverksamheten öka-
de med 3,2 miljarder kronor. De redovisade
intäkterna från avgifter enligt 4 § avgiftsförord-
ningen ökade med 0,1 miljarder kronor.

Av de totala avgiftsintäkterna år 1998 svarade
uppdragsverksamheten för huvuddelen av intäk-
terna eller 80 procent. De offentligrättsliga av-
gifterna svarade för 16 procent medan andelen
avgifter som tas ut med stöd av 4 § avgiftsförd-
ningen uppgick till 4 procent.

De ökade offentligrättsliga avgifterna förklaras
till stor del av att Insättningsgarantinämnden re-
dovisar garantiavgifter som tidigare inte före-
kommit. Insättningsgarantisystemet, som inför-
des år 1996, syftar till att stärka konsument-
skyddet för allmänhetens insättningar i bank. År

1998 svarade dessa garantiavgifter för hela 26
procent av de offentligrättsliga intäkterna. Andra
myndigheter med stora offentligrättsliga intäkter
är främst kronofogdemyndigheterna, Lantmäte-
riverket och Banverket.

Avgiftsintäkter från uppdragsverksamheten
hänförs i stor utsträckning till försvarssektorn.
Försvarets materielverk och Fortifikationsverket
svarade för 23 miljarder kronor respektive 3,3

miljarder kronor år 1998. De ökade intäkterna
mellan 1997 och 1998 beror huvudsakligen på
ökade interna intäkter inom försvarssektorn.
Övriga myndigheter med mycket stora av-
giftsintäkter är bl.a. Statens fastighetsverk, Väg-
verket och Banverket. En relativt stor del av av-
gifter från uppdragsverksamhet erläggs av andra
statliga myndigheter och är således interna inom
staten.

Vad gäller avgifter som tas ut med stöd av 4 §
avgiftsförordningen svarade Försvarsmakten för
mer än hälften av den redovisade summan på 2,1
miljarder kronor. I övrigt är det främst universi-
teten som redovisat stora intäkter från avgifter
som tas ut med stöd av förordningen.

Interndebiteringar

Av myndigheternas totala avgiftsintäkter år 1998
utgörs 34,3 miljarder kronor (67 procent) av in-
terndebiteringar inom staten. Resterande 17,3
miljarder kronor är avgifter som andra än statliga
myndigheter erlagt. Följaktligen har en tredjedel
av avgifterna en statsfinansiell effekt.

Tabell 6.4 Avgiftsintäkter fördelade på statliga myndigheter
och övriga, år 1998______________________________________

Miljoner kronor

	Intäkter	Andel (%)
Statliga myndigheter	34 281	67
Övriga	17 268	33
Summa	51 549	100

År 1998 utgjorde interndebiteringarna en unge-
fär lika stor andel av de totala intäkterna som un-
der 1997. Det absoluta beloppet av interndebite-
ringar ökade dock betydligt mellan dessa år och
stod för i princip hela ökningen av avgiftsintäkter
i statsförvaltningen. Förklaringen till denna ök-
ning står framför allt att finna i försvarsmyndig-
heternas ökade interndebitering.

Intäkterna till Försvarets materielverk utgör
en mycket stor del av interndebiteringarna i sta-
ten. Interndebiteringarna inom staten i övrigt ut-
gör 40 procent av avgiftsintäkterna.

Hur stor del av intäkterna disponeras?

³ När begrepp som totala avgiftsintäkter används avses samtliga avgiftsin-
täkter från statliga myndigheter under regeringen exklusive affärsverken.

Större delen av avgifterna inom staten, 44,6 mil-
jarder kronor, får myndigheterna själva dispone-
ra. I detta avseende är det emellertid stor skillnad

Skr. 1998/99:150

mellan offentligrättslig verksamhet och upp-
dragsverksamhet. Av de totala intäkterna från
offentligrättsliga avgiftsuttag disponeras endast

1,7 miljarder kronor eller 20 procent, medan i
princip samtliga intäkter inom uppdragsverk-
samheten disponeras. Avgifter som tas ut med
stöd av 4 § avgiftsförordningen disponeras alltid
av myndigheten.

ITabell 6.5 Avgiftsintäkter som disponeras resp, ej dispone- 1 Iras ar 1998 1
Miljoner kronor Verksamhetsart	Totala intäkter	Intäkter som dis- poneras	Intäkter som disponeras (%)
Offentligrättslig	8 346	1 647	20
verksamhet
Uppdragsverksamhet	41 149	40 933	99
4 §-verksamhet	2 054	2 054	100
Summa	51 549	44 634	87

Drygt hälften av de uppdragsintäkter som dispo-
neras av myndigheterna (23 miljarder kronor)
utgörs av intäkter hos Försvarets materielverk.
Andra myndigheter som disponerar stora belopp
i sin uppdragsverksamhet är Fortifikationsverket
(3,3 miljarder kronor), Statens fastighetsverk

(1,6 miljarder kronor), Banverket (1,3 miljarder
kronor) och Vägverket (1,1 miljarder kronor).

De offentligrättsliga avgifter som disponeras
är främst intäkter hos Patent- och registrerings-
verket (t.ex. patent- och varumärkesrättsavgifter)
och Lantmäteriverket (avgifter vid förrättnings-
verksamhet). Centrala studiestödsnämnden, Lä-
kemedelsverket, Statens livsmedelsverk och Sta-
tens bostadskreditnämnd är myndigheter som
också disponerar förhållandevis stora avgiftsin-
täkter från offentligrättslig verksamhet.

Exportintäkter

Med tjänsteexport avses prestationer som inom
eller utom landet utförs åt utländsk kund. År
1998 exporterade 32 statliga myndigheter varor
och tjänster för drygt 384 miljoner kronor. De
flesta av dessa myndigheter bedrev en relativt
blygsam exportverksamhet, både mätt i kronor
och som andel av deras totala avgiftsbelagda
verksamheten. Sex myndigheter hade exportin-
täkter som understeg en miljon kronor och 21
myndigheter hade under 10 miljoner kronor i
exportintäkter. Endast sex myndigheter hade ex-
port som uppgick till mer än 10 procent av deras
totala avgiftsbelagda verksamhet.

Redovisning av statliga
garantier m.m.

Skr. 1998/99:150

7 Redovisning av statliga garantier m.m.

Inledning

Staten har utestående ekonomiska förpliktelser
av olika slag. Dessa åtaganden kan under kom-
mande år eventuellt komma att infrias och däri-
genom påverka statens utgifter.

I det följande redovisas statens ansvarsförbin-
delser i form av kreditgarantier och borgen,
grundfondsförbindelser samt kapitaltäckningsga-
rantier. En kreditgaranti är ett statligt borgens-
åtagande som oftast gäller som för egen skuld.
En grundfondsförbindelse är ett åtagande att
betala ett bestämt belopp för att undvika likvida-
tion eller se till att garantimottagarens kapital
hålls intakt. Kapitaltäckningsgarantin är ett åta-
gande som omfattar garantimottagarens totala
utlåning. En kreditgaranti är, till skillnad från en
grundfondsförbindelse och kapitaltäcknings ga-
ranti, kopplad till en viss kredit. Därutöver in-
kluderas statens garanti för insättningar i bank
och vissa värdepappersinstitut utfärdade genom
Insättningsgarantinämnden i redovisningen.

De redovisade uppgifterna avser ställningen
per den 31 december 1998 och verksamheten för
budgetåret 1998. Garantier i utländska valutor
redovisas till den kurs som gällde den 31 decem-
ber 1998.

Insättningsgarantisystemet trädde i kraft den 1
januari 1996 i syfte att stärka konsument-skyddet
för allmänhetens insättningar i bank. Som med-
lem i EU är Sverige skyldigt att ha ett system för
insättningsgarantier. Det svenska garantisyste-
met omfattar insättningar i banker och värde-
pappersbolag upp till 250 000 kronor per insätta-
re och institut. De institut som omfattas av
garantin skall också svara för finansieringen.

Ett nytt sätt att hantera garantier i staten inför-
des 1997. Det nya förfarandet innebär att risken i
varje nytt garantiengagemang eller grupp av en-
gagemang beräknas. Utifrån detta bestäms en år-
lig avgift för garantin. Till den del avgifter inte
erhålls från garantitagaren är det frågan om en
statlig subvention. En sådan subvention skall be-
lasta ett anslag. Förfarandet innebär att av-
giftsintäkter och i förekommande fall anslags-
medel reserveras på ett konto, en garantireserv, i
Riksgäldskontoret. Eventuella återvinningar till-
förs garantireserven som finansierar infrianden,
administration och andra utgifter för garanti-
verksamheten.

Garanterad kapitalskuld

Den garanterade kapitalskulden uppgick till 668
miljarder kronor den 31 december 1998 vilket är
en minskning med 1 miljard kronor jämfört med
föregående år. I sifferuppgifterna nedan redovisas
räkenskapsåret 1997 inom parentes i de fall upp-
gifterna ändrats sedan dess. Den garanterade ka-
pitalskulden hänför sig i huvudsak till nio myn-
digheter (alla länsstyrelser betraktas som en
myndighet) och till två departement. Dessa är
Insättningsgarantinämnden med 392 (407) mil-
jarder kronor, Riksgäldskontoret (RGK) med
147 miljarder kronor, Exportkreditnämnden
(EKN) med 48 (44) miljarder kronor, Statens
bostadskreditnämnd (BKN) med 20 (24) miljar-
der kronor, Finansdepartementet (Fidep) med
51 (40) miljarder kronor, Utrikesdepartementet
(UD) med 5 miljarder kronor, Länsstyrelserna
(Lst) med 1 (2) miljard kronor, Vägverket med
1 miljard kronor, Banverket med 1 miljard kro-
nor, Luftfartsverket (LFV) med 0,3 miljarder

Skr. 1998/99:150

kronor och Statens Järnvägar (SJ) med 0,2 mil-
jarder kronor.

Diagram 7.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden
per myndighet 1998

Källa: Ekonomistyrningsverket

Utgifter till följd av infriade garantier

Utgifterna till följd av infriade garantier och ska-
deersättningar under budgetåret 1998 uppgick till
2 982 (1 557) miljoner kronor, vilket motsvarar
0,4 procent av den totala kapitalskulden. Den
största andelen infriade garantier redovisas av
BKN med 2 796 (1 233) miljoner kronor. Andra
myndigheter som redovisar infrianden är EKN
med 166 (305) miljoner kronor och länsstyrel-
serna 20 (18) miljoner kronor.

Inkomster av garantiavgifter

Inkomster från garantiavgifter 1998 uppgick till
2 828 (2 835) miljoner kronor, vilket motsvarar
0,4 procent av den totala kapitalskulden. In-
komsterna genereras främst av Insättningsgaran-
tinämnden 1 947 2 038) miljoner kronor, EKN
624 (428) miljoner kronor, RGK 148 (239) mil-
joner kronor och BKN 101 (119).

Lagen om insättningsgaranti är utformad så att
det sammanlagda avgiftsbelopp som skall betalas
av instituten för ett år är givet. För Insättnings-
garantinämnden var det sammanlagda avgiftsbe-
loppet 0,5 procent av de totala insättningarna per
den sista december 1997. De 117 institut som
betalade avgifter, betalade sammanlagt cirka 1
947 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,5 pro-

cent av de totala garanterade insättningarna om
drygt 392 miljarder kronor.

Insättningsgarantins avgiftsmedel placeras på
räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Fyra
externa kapitalförvaltningsföretag har fått i upp-
drag att förvalta avgiftsmedlen hos Riksgälds-
kontoret. Förvaltningen sker enligt på förhand
bestämda begränsningar och uppsatta mål.
Marknadsvärdet, dvs. tillgångarnas värde inklusi-
ve orealiserade vinster/förluster, på avgiftsmed-
len som är fördelat på de fyra förvaltarna uppgick
till 5,5 miljarder kronor per den 31 december
1998.

EKN:s garantiverksamhet skall vara självbä-
rande över tiden. Premienivån anpassas med hän-
syn till politiska och kommersiella risker. Den 1
april 1999 trädde en överenskommelse om rikt-
linjer för garantipremier i kraft inom OECD.
Överenskommelsen, som innebär att minimi-
premier m.m. fastställs för politiska risker, börja-
de tillämpas av EKN redan den 1 november 1998
i ett nytt premiesystem. Från och med 1998 in-
nehåller EKN:s bokslut en värdering av såväl de
utestående fordringarna som risken i engage-
manget.

Verksamheten med nya garantier, utfärdade
från och med 1997, inom RGK:s ansvarsområde
innebär att storleken på premieintäkter/anslags-
medel baseras på riskbaserade avgifter. Garanti-
verksamheten skall finansieras av riskbaserade
avgifter eller, om det är fråga om en subvention,
genom att motsvarande medel beviljas på anslag
för att betala avgifter. En central uppgift för
RGK är därför att bedöma och värdera de eko-
nomiska risker som ett garantiåtagande innebär
för staten och se till att varje ärende får en eko-
nomiskt ansvarsfull prövning och hantering.
Medel från de riskbaserade avgifterna samlas till-
sammans med eventuella återvinningar på ett
konto i RGK för att finansiera eventuella infri-
anden och administrativa kostnader. Behållning-
en på detta konto uppgår till 328 miljoner kro-
nor. Gamla garantier finansieras med anslag.

För BKN gäller detsamma som ovan att nya
garantier från och med 1997 redovisas och finan-
sieras utanför statsbudgeten på konto i Riks-
gäldskontoret. Avgiften för nya garantier skall
vara kostnadstäckande.

Inkomster till följd av återbetalning av tidigare
infriade garantier, eller återvunna skadebelopp,
uppgår till 1 341 (996) miljoner kronor, vilket
motsvarar 0,2 procent av den totala kapitalskul-
den. Dessa inkomster härrör främst från EKN
som bidrar med 1 325 (986) miljoner kronor.

Skr. 1998/99:150

Det ekonomiska utfallet av verksamheten

Summan av inkomsterna från garantiavgifter och
återbetalningar för tidigare infriade garantier har i
förhållande till utgifterna för infriade garantier
resulterat i ett nettoöverskott på knappt 1 188
miljoner kronor för budgetåret 1998. Föregående
budgetår var nettoöverskottet ca 2 274 miljoner
kronor.

RGK har gjort en uppskattning av subven-
tionsvärdena för RGK:s befintliga garantistock.
Med subventionsvärde av statliga garantier avses
statliga garantiåtaganden där full riskavspeglande
avgift inte har tagits ut. Ett subventionsvärde ut-
gör på så vis ett nuvärde av en möjlig framtida
budgetbelastning. Budgetbelastningen kan upp-
komma stötvis och under en lång följd av år.
Sammantaget uppskattar RGK att subventions-
värdet motsvarar en möjlig framtida budgetutgift
över tiden på ca 18 miljarder kronor i dagens
penningvärde. Det bör emellertid noteras att det
beräknade subventionsvärdet uppkommer som
en summering av alla individuella värden och att
utfallet sannolikt endast kommer att omfatta ett
begränsat antal infrianden. Enskilda projekt
kommer således sannolikt att klaras utan infrian-
den och utan att några budgetmedel behöver till-
skjutas men sett över en större grupp av engage-
mang kommer i några fall infrianden att ske. Det
skall också noteras att det uppskattade subven-
tionsvärdet är ett bruttosubventionsvärde som
beräknats utan att intäkter till följd av återvin-
ningar har tillgodoräknats. Bruttosubventions-
värdet kan därvidlag innebära en överskattning av
den förväntade framtida budgetutgiften.

Sammanställning av statliga garantier

Tabellen nedan visar i sammandrag kapitalskuld
för samtliga statliga garantier per den 31 decem-
ber 1998 samt inkomster och utgifter för statliga
garantier under budgetåret 1998. Det bör noteras
att det rör sig om olika typer av garantier med
olika sannolikhet för infrianden.

Tabell 7.1 Sammanställning av statliga garantier

Miljoner kronor

Garantier utfärdade av:	Garanterad kapitalskuld 31/12 1998	Utgifter t.f.a in- friade garantier	Ink. fr. garanti- avgifter	Inkomster t.f.a. återbetalning av tidigare infriade garantier
Insättngsgar. nämnden	392 171	0	1 947	0
RGK	147 448	0	148	0,4
varav:
Infrastruktur	27 001
Finansiering & fastigheter'	88 805
Pensions- åtagande	24177
Energi	1 608
Tillverkning	328
övr. svenska åtaganden	259
Internationella projekt	5 270
Fidep	51 371
EKN²	48 019	166	624	1 325
varav:
EKN	38 990	105	567	1291
Sida	8 036	41	35	33
Baltikum	993	20	22	1
BKN	20 024	2 796	101	14
UD	4 934	0	0	0
Vägverket³	1 170	0	0	0
Banverket³	1 160	0	0	0
Lst	837	20	8	2
LFV³	369	0	0	0
SJ	172	0	0	0
övriga	25	0	0	0
summa	667 700	2 982	2 828	1 341
S:a exkl. Ins. gar. nämnden	275 529	2 982	881	1 341

1. Varav åtagande för kapitaltäckningsgarant ier, 77 482 miljoner kronor.

2. Exportkreditnämnden redovisar separat Sida:S biståndsgarantier och en särskild
garantiram för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland. Exportkreditnäm n-
dens garantiram uppgår till 80 000 miljoner kronor och Baltramen till 2 000 miljoner
kronor.

3. Vägverket och Banverket har iklätt sig statens garanti innebärande borgen såsom för
egen skuld till Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB. Garantin är begränsad till
högst summan av 1 900 miljoner kronor. Vägverket och Banverket har lika betalning s-
ansvar med 50 procent vardera av ovanstående belopp. Vägverket och Banverket har
även gemensamt ställt ut en obegränsad kapitaltäckningsgaranti till skydd för det
egna kapitalet hos SVEDAB. Därutöver har Banverket ställt ut en obegränsad kapita I-
täckningsgaranti till skydd för det egna kapitalet hos A-Banan Projekt AB tillsammans
med Luftfartsverket. Aktierna i A-Banan Projekt AB förvaltas till lika delar av Banverket
och Luftfartsverket. A-Banan ska upphandla byggandet, driften och finansieringen av
en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Arlanda flygplats.

Utvecklingen inom
statsförvaltningen

Skr. 1998/99:150

8 Utvecklingen inom statsförvaltningen

8.1 Inledning

Riksdagen har i olika sammanhang betonat vik-
ten av att den fortlöpande får information om
övergripande förändringar inom statsförvalt-
ningen. I detta kapitel redogör regeringen för
trender och förändringar som ur ett övergripande
perspektiv har betydelse för statsförvaltningens
utveckling. Redovisningen omfattar en beskriv-
ning av den statliga konsumtionen och syssel-
sättningen under perioden 1990-1998, en redo-
görelse för personalkonsekvenserna av periodens
strukturförändringar, samt regeringens övergri-
pande iakttagelser och bedömningar vad gäller de
statliga myndigheternas arbets givar-politik under
1998.

Den uppföljning som regeringen redovisar i
detta kapitel redovisades tidigare i budgetpropo-
sitionen (senast i prop. 1998/99:1, vol. 1, kap. 9,
s. 150-155, bil. 6, s. 5-25). De avsnitt som be-
handlar konsumtion och sysselsättning bygger
huvudsakligen på uppgifter som kommer att ingå
i Statskontorets rapport - Staten i omvandling -
som presenteras under hösten.

8.2 Konsumtion

Konsumtionen av offentliga varor och tjänster
utgörs av all den verksamhet som bedrivs i of-
fentlig regi och som finansieras genom skatter.⁴

Lågkonjunkturen och den stigande arbetslös-
heten under 1990-talets början visar sig i att BNP
minskade tre år i rad, sammantaget med 5 pro-
cent. Detta resulterade i ökade statliga satsningar
på arbetsmarknadsåtgärder och utbildning och
därmed ökad statlig konsumtion. Under perio-
den 1994-1997 minskade sedan konsumtionen
med närmare 8 procent sammantaget, där den
kraftigaste minskningen, 5 procentenheter, in-
träffade under 1997.

Diagram 8.1 BNP-utveckling och volymförändring av statlig
konsumtion 1990-1998 ______________________

1990=100

90 L

85 L

80 |___________________₊___________________i___________________i--------------------t--------------------1-------------------1--------------------+--------------------.

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Källa: SCB:S nationalräkenskaper.

Anm._: Uppgifterna för 1997 och 1998 bygger pä ESV:s statistik och Statskontorets beräkningar.

Under 1998 ökade den statliga konsumtionen
igen. Den totala statliga konsumtionen uppgick

⁴ Den offentliga konsumtionen beräknas utifrån produktionsvärdet, där
produktionsvärdet kan skrivas som summan av löner, arbetsgivaravgifter,
avskrivningar och inköp av varor och tjänster. Från produktionsvärdet

dras sedan inkomster från försäljning mot avgifter. Resultatet blir den
offentliga konsumtionen.

I detta avsnitt avgränsas statlig produktion och konsumtion genomgående
efter den definition enligt nationalräkenskaperna som gällde innan om-
läggningen till nya internationella rekommendationer som presenterades
första gången i slutet av maj 1999.

Skr. 1998/99:150

då till 143 miljarder kronor, efter att ha ökat med
3 procent i volym under året.

Med utgångspunkt i nationalräkenskaperna
kan den statliga konsumtionens fördelning
åskådliggöras genom en indelning i sju huvud-
grupper: försvar, utbildning, näringslivstjänster,
samhällsskydd och rättskipning, allmänna tjäns-
ter, vård och omsorg samt kultur. De olika verk-
samheter som ryms inom respektive huvudgrupp
sammanfattas i tabell 8.1.

Tabell 8.1 Statliga områden och verksamheter indelade
efter nationalräkenskaperna

Område	Verksamhet
Försvar	militärt och civilt försvar
Utbildning	högskoleutbildning och forskning
Näringslivstjänster	bostadsförsörjning och samhällsutveckling, samhällsplanering och regional utveckling, miljö och naturvård näringslivsfrågor inom energi, jordbruk, mineralbrytning, tillverkning och byggnads- verksamhet kommunikationer arbetsmarknadsfrågor övriga näringslivsfrågor
Samhällsskydd och	kronofogdemyndigheter och kriminalvård samt
rättskipning	polis-, åklagar-, och domstolsväsende
Allmänna tjänster	allmän och utrikes förvaltning skatteindrivning invandrarfrågor
Vård och omsorg	hälso- och sjukvård, allmän administration och forskning social trygghet, administration av sociala bidrag, social omsorg
Kultur	fritidsverksamhet, kultur och religion

Diagram 8.2 Konsumtion av statliga tjänster 1998, procent

Vård och

Konsumtionsökningen under 1998 förklaras
främst av satsningar inom områdena högre ut-
bildning och näringsliv. Även inom försvar och
de mindre områdena kultur samt vård och om-
sorg ökade konsumtionen, medan den minskade
något inom allmänna tjänster samt samhälls-
skydd och rättskipning.

Nedan görs en genomgång av de fem områden
som svarar för den övervägande delen av den
statliga konsumtionen.⁵

Som framgår av diagram 8.2 så svarar de fem om-
rådena allmänna tjänster, försvar, utbildning, nä-
ringsliv samt samhällsskydd och rättskipning för
92 procent av den totala statliga konsumtionen.

Försvar

Konsumtionen inom försvarsområdet uppgick
till 43 miljarder kronor 1998, vilket motsvarar 30
procent av den totala statliga konsumtionen och
därmed också den största andelen av totala kon-
sumtionen. Statistiken påverkas av att s.k. varak-
tiga varor, dvs. sådana investeringar som inte har
någon alternativ civil användning, räknas till den
löpande förbrukningen, vilket påverkar uppgif-
terna om produktion och konsumtion av för-
svarstjänster. Försvarets konsumtion av varaktiga
varor motsvarar 9 procent av den totala statliga
konsumtionen.

Uppgifterna för 1996 och tidigare har inte korrigerats för att departe-
menten räknades som separata myndigheter fram till dess. Till och med
1996 räknas t.ex. Försvarsdepartementet till området försvar. Därefter
utgör alla departement en myndighet, Regeringskansliet, som ingår i om-
rådet allmänna tjänster.

Skr. 1998/99:150

Diagram 8.3 Procentuell volymutvecklingen av konsumtio-
nen inom försvaret och staten totalt, 1990-1998_________

Källa: SCB:s nationalräkenskaper.

Anm._: Uppgifterna för 1997 och 1998 bygger på ESV:s statistik och Statskontorets beräkningar.

Diagram 8.4 Procentuell volymutvecklingen av konsumtio-
nen inom utbildningsområdet och staten totalt, 1990-1998

1990=100

Källa: SCB:S nationalräkenskaper.

Anm.: Uppgifterna för 1997 och 1998 bygger på ESV:s statistik och Statskontorets beräkningar.
Uppgifterna har inte korrigerats för att Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping
övergick till stiftelseform 1994.

Under 1998 ökade försvarsutgifterna med 2 pro-
cent i volym vilket främst berodde på ökade in-
köp av tjänster och varor andra än de varaktiga.
Utvecklingen under 1990-talet har varit oregel-
bunden och har bl.a. påverkats av hur inköpen av
varaktiga varor har förlagts i tiden. Trots en
kraftig nedgång i sysselsättningen och därmed i
utgifterna för löner, har konsumtionen endast
minskat med 3 procent sedan 1991 räknat i fasta
priser. De totala försvarsutgifterna minskade nå-
got i volym under 1995 jämfört med året innan,
medan utgifterna exklusive de varaktiga varorna
visar en kraftig ökning vid samma tidpunkt. En
mer detaljerad granskning visar att försvarsan-
ställdas löner då minskade, även räknat i löpande
priser, medan de löpande förbrukningsutgifterna
ökade. Inköpen av varaktiga varor minskade där-
emot mer än vad som motsvarar ökningen i för-
brukning. Detta indikerar att gränsdragningen
mellan varaktiga varor och övrig löpande för-
brukning kan vara osäker.

Sett över en längre tidsperiod har försvarets
konsumtion ökat med 14 procent sedan 1970-
talets början räknat i fasta priser. Om de varakti-
ga varorna räknas bort har försvaret minskat med
1 procent under samma period.

Utbildning

Utbildningsområdet svarade för 20 procent av
konsumtionen 1998, motsvarande 29 miljarder
kronor. Under 1998 steg konsumtionen inom
området med närmare 6 procent. En ökning som
till stor del har sin förklaring i högre utgifter för
lärarlöner till följd av att antalet lärare ökade.

Den kraftiga utbyggnaden av den högre utbild-
ningen under 1990-talet har medfört att kon-
sumtionen av statens utbildningstjänster ökat
markant. Området svarade för en femtedel av
den totala statliga konsumtionen 1998. Kon-
sumtionen av utbildningstjänster har ökat med
närmare 60 procent i volym sedan 1990. Förut-
om utbyggnaden av befintliga universitet och
högskolor förklaras detta dels av vårdhög-
skolornas successiva övergång till staten sedan
1990-talets mitt, dels av de nya högskolorna på
Södertörn, i Malmö och på Gotland under 1997
respektive 1998.

Näringsliv

Näringslivstjänsterna svarade för 25 miljarder
kronor, motsvarande 18 procent av den statliga
konsumtionen 1998, där arbetsmarknadspolitiska
åtgärder utgör 7 procent och kommunikationer 6
procent. Under 1998 ökade konsumtionen av
näringslivstjänster med närmare 15 procent i vo-
lym, vilket dels förklaras av ökade utgifter för ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder, dels av kraftiga
satsningar på vägunderhåll. Aven konsumtionen
av övriga näringslivstjänster, särskilt inom jord-
bruksområdet, ökade under 1998.

4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

Skr. 1998/99:150

Diagram 8.5 Procentuell volymutvecklingen av konsumtio-
nen inom området näringslivstjänster och staten totalt,
1990-1998

Källa: SCB:S nationalräkenskaper.

Anm.: Uppgifterna för 1997 och 1998 bygger på ESV:s statistik och Statskontorets beräkningar.

Diagram 8.6 Procentuell volymutvecklingen av konsumtio-
nen inom området samhällsskydd och rättskipning och sta-
|ten totalt, 1990-1998_______

Källa: SCB:s nationalräkenskaper.

Anm.: Uppgifterna för 1997 och 1998 bygger på ESV:S statistik och Statskontorets beräkningar.

Nedgången 1993 förklaras av AMU-Gruppens
bolagiseringen. Under perioden 1994-1997 har
konsumtionen av näringslivstjänster minskat
med närmare 20 procent. Utgifterna för arbets-
marknadsåtgärder har minskat med 30 procent
sedan 1994 räknat i fasta priser. Detta innebär
emellertid inte att de totala insatserna för ar-
betslösa har minskat, utan snarare att de har gi-
vits nya former - t.ex. genom statliga bidrag till
kommuner för att minska ungdomsarbetslös-
heten.

Samhällsskydd och rättskipning

Området samhällsskydd och rättskipning svarade
för 20 miljarder kronor, motsvarande 14 procent
av totala konsumtionen 1998, där polisväsendet
med närmare 8 procent står för lite mer än hälf-
ten. Rättskipningen, dvs. huvudsakligen dom-
stols- och åklagarväsendet samt kronofogde-
myndigheterna, svarar för drygt 3 procent och
kriminalvården för knappt 3 procent.

Konsumtionen av samhällsskydds- och rättskip-
ningstjänster har i stort utvecklats parallellt med
den totala statliga konsumtionen under 1990-
talet, med en uppgång fram till 1994 och en ned-
gång därefter.

Allmänna tjänster

Området allmänna tjänster svarade för 10 pro-
cent - motsvarande 14 miljarder kronor - av to-
tala konsumtionen 1998, varav skatteförvalt-
ningen och länsstyrelserna tillsammans svarade
för lite mer än hälften.

Diagram 8.7 Procentuell volymutvecklingen av konsum-
tionen inom området allmänna tjänster och staten totalt,
1990-1998 ______

Källa: SCB:S nationalräkenskaper.

Anm.: Uppgifterna för 1997 och 1998 bygger på ESV:S statistik och Statskontorets beräkningar.

Under perioden 1991-1993 ökade konsumtionen
inom allmänna tjänster kraftigt, vilket till stor del

Skr. 1998/99:150

kan förklaras av att Invandrarverkets utgifter
ökade markant till följd av det stora antalet flyk-
tingar. Invandrarverkets utgifter svarade för ca 10
procent av de totala utgifterna inom området
1988. Denna andel hade tredubblats 1993. Under
samma period ökade de allmänna tjänsterna vo-
lymmässigt med närmare 40 procent. Mellan
1993 och 1994 minskade konsumtionen kraftigt
inom området, vilket till största delen förklaras
av att Byggnadsstyrelsen bolagiserades. Antalet
flyktingar minskade också under perioden och
Invandrarverkets utgifter mer än halverades.
Konsumtionen av allmänna tjänster fortsatte att
minska även efter 1994. Under perioden 1995—
1998 minskade den med drygt 20 procent i vo-
lym, vilket till stor del berodde på en allmän ned-
dragning inom området. Kurvan i diagram 8.7
påverkas också av ett tidseriebrott. Konsum-
tionsutgifterna blev större än de annars skulle ha
varit från och med 1997 på grund av att departe-
menten sedan dess utgör en myndighet, Rege-
ringskansliet, som räknas till området allmänna
tjänster.

Diagram 8.8 Sysselsättningen inom privat och offentlig
sektor 1998

Social
försäkrings
^statl«^a sektorn
myndigheter q g_O/_o

8.3 Sysselsättning

Om staten avgränsas till myndigheterna inklusi-
ve affärsverken, försäkringskassorna och de fon-
der som redovisas av myndigheterna uppgick
antalet statsanställda till 246 900 personer i sep-
tember 1998. Jämfört med 1997 motsvarar detta
en minskning med 2 procent. Omräknat till hel-
tidspersoner uppgick antalet anställda 1998 till
220 600.

Tabell 8.2 Antal anställda inom staten 1997 och 1998

1997 1998

Kvinnor

110 864

110 100

Män

140 785 136 800

Samtliga

251 649 246 900

därav heltidstjänstgörande

202200

197 600

deltidstjänstgörande

49 500 49 300

De bolag och företag som ägs till mer än hälften
av staten svarade för ytterligare knappt 5 procent
av den totala sysselsättningen 1998. Andelen har
minskat något sedan 1997, huvudsakligen bero-
ende på att Nordbanken genom fusionen med
Merita Bank inte längre är majoritetsägd av sta-
ten. Andelen skulle öka med knappt en procen-
tenhet om definitionen för statliga bolag ändra-
des till att avse företag med ett statligt aktie-
innehav på minst 20 procent. Exempel på företag
som skulle tillkomma är, förutom MeritaNord-
banken, Celsius AB där staten äger en fjärdedel
av aktierna.

Om försäkringskassorna borträknas uppgick
antalet heltidspersoner inom staten 1998 till
207 900. Om både affärsverken och försäkrings-
kassorna borträknas så uppgick antalet heltids-
personer 1998 till 191 000. Utifrån denna av-
gränsning kan statsförvaltningen, på samma sätt
som i föregående avsnitt, indelas och följas i sju
huvudgrupper: utbildning, samhällsskydd och
rättskipning, näringsliv, försvar, allmänna tjäns-
ter, kultur samt vård och omsorg.

Omräknat till heltidspersoner

225 500 220 600

Källa: SCB

Anm.: Begreppet heltidspersoner beräknas med hjälp av sysselsättningsgraden. Två personer
med sysselsättningsgraderna 60 respektive 40 procent har tillsammans en arbetstid motsva-
rande en heltidsperson.

Med denna avgränsning svarar statsförvaltningen
för ca 6 procent av den totala sysselsättningen på
4,1 miljoner 1998.

Skr. 1998/99:150

Källa: Statskontoret.

Diagram 8.9 Sysselsättningen inom statens olika områden
1998, procent

Den högre utbildningen med 45 900 anställda
svarar för närmare en fjärdedel av sysselsättning-
en i statsförvaltningen 1998. Områdena närings-
livstjänster med 38 300 anställda och samhälls-
skydd och rättskipning med 38 700 anställda
svarar för en femtedel vardera. Försvarsområdet
har ca 31 500 anställda och allmänna tjänster sva-
rar för 29 500. De mindre områdena kultur, med
2 600 anställda, och vård och omsorg, med 5 100
anställda, svarar för knappt 4 procent sammanta-
get-

En återblick visar att förhållandet mellan dessa
områden i termer av sysselsättning har förändrats
påtagligt under 1990-talet. Sysselsättningen har
ökat inom utbildning, kultur samt vård och om-
sorg, medan den minskat inom övriga områden.

Utvecklingen 1990-1998

Den ekonomiska krisen under 1990-talets början
ledde till minskad sysselsättning inom arbets-
marknadens samtliga sektorer. Sammantaget
minskade antalet anställda med 12 procent under
perioden 1990-1997. Effekterna var mest påtag-
liga inom varuproduktionen men även tjänste-
sektorn påverkades.

Statsförvaltningen är inget undantag härvidlag.
Under perioden 1990-1998 minskade antalet
statsanställda med 26 000 eller 12 procent. Ned-
gången var mest markant under 1993 och 1994,
då antalet anställda minskade med 7 procent.
Därefter har takten avtagit något. De effekter
som den ekonomiska krisen och saneringen av
statsfinanserna kan ha haft på sysselsättningen

inom staten tydliggörs vid en avgränsning där
affärsverken inte ingår.⁶

Diagram 8.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen
inom statsförvaltningen 1990-1998_______

1990=100

Källa: SCB och Statskontoret.

Anm.: Affärsverken ingår inte.

Det är främst inom områdena försvar, näringsliv,
allmänna tjänster samt samhällsskydd och rätt-
skipning som sysselsättningen har minskat.
Sammantaget har antalet anställda inom dessa
områden minskat med 38 000 eller 22 procent
under perioden 1990-1998. Därav svarar bolagi-
seringar och huvudmannaskapsbyten för ca
9 000. Resterande 29 000 kan till stor del hän-
föras till besparingar och rationaliseringar.

Antalet anställda inom försvaret minskade
med 13 000 eller närmare 30 procent under peri-
oden. Som framgår av avsnitt 8.2 har inte ned-
gången påverkat de totala försvarsutgifterna.
Mätt i termer av konsumtion är försvaret i dag
större än för trettio år sedan. Utgifterna för ma-
teriel och utrustning har successivt ökat medan
lönernas andel av utgifterna minskat.

Inom området näringslivstjänster har syssel-
sättningen minskat med ca 10 000 anställda eller
drygt 20 procent. Minskningen har till viss del
sin förklaring i att AMU-Gruppen, med ca 5 000
anställda, och Statens provningsanstalt bola-
giserades 1993. Efter korrigering för detta har
antalet anställda inom området minskat med 10
procent under perioden.

Antalet anställda inom allmänna tjänster har
minskat med knappt 5 000 eller 17 procent under
perioden. Efter justering för Byggnadsstyrelsens

⁶ Detta då relativt stora bolagiseringar har genomförts inom detta område
under 1990-talet. Under perioden 1991 - 1994 ombildades fem av de tidi-
gare åtta affärsverken till aktiebolag. FFV AB bildades 1991, Vattenfall AB
och Domän AB 1992, Telia AB 1993, och Posten blev aktiebolag 1994.

100

Skr. 1998/99:150

ombildning till Vasakronan AB blir nedgången i
antalet anställa inom området 14 procent.

Även inom området samhällsskydd och rätt-
skipning har sysselsättningen minskat under pe-
rioden. Antalet anställda minskade med närmare
6 000 eller 13 procent.

Samtidigt så har antalet anställda inom områ-
dena högre utbildning och kultur ökat. Även in-
om området vård och omsorg har antalet anställ-
da ökat, huvudsakligen beroende på att
Institutionsstyrelsen bildades 1994. Sammanta-
get har 12 000 anställda tillkommit, varav 7 000
inom utbildningsområdet.

Den sammanlagda nettoeffekten, efter korri-
gering för de bolagiseringar och huvudmanna-
skapsbyten som genomförts också utanför af-
färsverken - t.ex. bolagiseringen av AMU-
Gruppen - blir en minskning av antalet statsan-
ställda med 17 000 eller knappt 8 procent sedan
1990.

8.4 Personalkonsekvenser till följd av
strukturförändringar

Strukturförändringarna under 1990-talet har be-
rört ett relativt stort antal statsanställda. Rege-
ringen har allt sedan kompletteringspropositio-
nen 1991/92:150, årligen redovisat vilka per-
sonalkonsekvenser som uppstått till följd av ge-
nomförda strukturförändringar. Bakgrunden till
dessa redovisningar är bl.a. finansutskottets ut-
talande om riksdagens behov av information om
effekterna av strukturförändringarna inom stats-
förvaltningen (bet. 1990/91:FiU37, s. 10).

Regeringens årliga redovisningar omfattar dels
en övergripande bedömning av de samlade kon-
sekvenserna av genomförda strukturförändring-
ar, dels respektive departements bedömningar av
vilka konsekvenser som kan bli följden av aktu-
ella förslag i budgetpropositionen och särpropo-
sitioner. Föregående år redovisade regeringen
denna information samlat i volym 1 i budgetpro-
positionen för 1999.

I det följande redovisar regeringen sin övergri-
pande bedömning vad gäller personalkonsekven-
serna av genomförda strukturförändringar. De
bedömningar som respektive departement gör
vad gäller framtida konsekvenser av aktuella för-
slag kommer att redovisas under respektive ut-
giftsområde i budgetpropositionen för 2000.

Personalkonsekvenserna i termer av antal upp-
sagda tydliggörs om affärsverken tas med i be-

räkningarna, eftersom det i många fall skedde
kraftiga personalminskningar inom verken innan
de bolagiserades.⁷ Sedan 1990 har drygt 52 000
statsanställda sagts upp. Antalet uppsagda har
dock varierat kraftigt mellan åren, och närmare
en tredjedel av uppsägningarna skedde inom de
tidigare affärsverken strax innan de bolagiserades.
Antalet uppsagda uppgick som mest till drygt
13 400 under 1992 och har därefter minskat till
3 600 under 1998.

Diagram 8.11 Antal uppsagda inom olika statliga verksam-
hetsområden och statsförvaltningen totalt, perioden 1990-
1998

Försvar

Civila statsförv.

Affärsverk

----------Statsförvaltningen totalt

Källa: Trygghetsstiftelsen

Av de som blev uppsagda under 1998 var drygt
2 600 anställda inom den civila statsförvaltning-
en, ca 400 vid affärsverken och 550 vid försvaret.

⁷ Försäkringskassorna ingår inte i beräkningarna.

101

Skr. 1998/99:150

Diagram 8.12 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördela-
de efter kön och alder 1998

Procent

Åldersgrupper

Källa: Trygghetsstiftelsen

Tabell 8.3 Avaktualiseringsorsak för uppsagda 1997 vid
uppsägningstidens utgång___________________________

Avaktualiseringsorsak	Procent av uppsagda
Fast eller lång tidsbegr. statlig anställning¹	8.0
Fast eller lång tidsbegr. kommunal anställning¹	13,2
Fast eller lång tidsbegr. privat anställning¹	17,0
Lång utbildning²	21,5
Startat eget	4,4
Pension, pensionsersättning	12,6

Summa

76,7

Källa: Trygghetsstiftelsen

1. Med lång tidsbegränsad anställning avses tidsbegränsade anställ-
ningar om minst ett år och god prognos om fortsatt anställning.

2. Med lång utbildning avses utbildningar mot ny yrkeskarriär, oftast
fleråriga akademiska utbildningar.

Under 1990-talet har de anställda i åldersgruppen
55 år och uppåt varit något överrepresenterade
bland de uppsagda i förhållande till sin andel av
personalstyrkan. Under 1998 förstärktes denna
tendens, då 36 procent av de uppsagda var 55 år
eller äldre, vilket skall ställas i relation till att ål-
dersgruppen utgjorde ca 17 procent av de an-
ställda. De under 35 år svarade för knappt 18
procent av de uppsagda. Andelen kvinnor var
knappt 45 procent, vilket innebär att kvinnorna
var något överrepresenterade i förhållande till sin
andel av personalstyrkan som var 42 procent
1998.

Sedan 1990 finns ett trygghetssystem för
statsanställda som omfattar alla tillsvidareanställ-
da och även vissa tidsbegränsat anställda. Trygg-
hetssystemet består av två delar: ett kollektivavtal
mellan parterna inom det statliga avtalsområdet -
trygghetsavtalet - och en stiftelse - Trygghets-
stiftelsen. Stiftelsen har till uppgift att utifrån
trygghetsavtalet hjälpa de statsanställda som blir
uppsagda eller övertaliga på grund av arbetsbrist
att finna ny sysselsättning. Stiftelsens verksam-
het finansieras genom en månatlig avsättning
från myndigheterna. Avsättningens storlek, som
för närvarande uppgår till 0,7 procent av löne-
summan, fastställs i förhandlingar mellan parter-
na och avräknas från de anställdas löneutrymme.

Vid uppsägningstidens slut, i allmänhet ca ett
år efter uppsägningen, kan knappt 77 procent av
de uppsagda avaktualiseras hos Trygghetsstiftel-
sen. Knappt 43 procent har då fått en ny anställ-
ning eller startat eget, drygt 21 procent har på-
börjat en längre utbildning, och knappt 13
procent har erhållit pensionsersättning eller pen-
sion.

Vid uppsägningstidens utgång är således mindre
än 24 procent av de uppsagda i behov av fortsatta
åtgärder. Cirka 8 procent är registrerade som öp-
pet arbetslösa eller i väntan på att beslutad åtgärd
skall starta, 2 procent har tillfälligt lämnat ar-
betsmarknaden (barnledighet m.m.), ca 11 pro-
cent är i kortare utbildning eller annan åtgärd,
och resterande 4 procent har tillfälliga anställ-
ningar eller är i färd med att starta eget.

Enligt Trygghetsstiftelsen kan de goda resultat
som uppnås delvis hänföras till att de statsan-
ställda hävdar sig väl på arbetsmarknaden. Un-
gefär två tredjedelar av de uppsagda som fått nya
arbeten de senaste åren har fått det i den privata
sektorn. Till de positiva resultaten bidrar också
Trygghetsstiftelsens individanpassade arbetsfor-
mer och att de uppsägande arbetsgivarna ofta
skapar bra förutsättningar för omställningsarbe-
tet. Enligt Trygghetsstiftelsen sköter de statliga
arbetsgivarna i stort avvecklingen av personal på
ett bra sätt.

8.5 Uppföljning av myndigheternas
arbetsgivarpolitik

Under det senaste decenniet har regeringens
styrning av den statliga arbetsgivarpolitiken lagts
om, från att i detalj föreskriva hur den skall be-
drivas, till att ange dess ramar och utvärdera vad
den åstadkommer. Detta ställer stora krav på
uppföljning.

Under 1997 införde regeringen ett uppfölj-
ningssystem för arbetsgivarpolitiken. Uppfölj-
ningen omfattar samtliga myndigheter som lyder
omedelbart under regeringen.

102

Skr. 1998/99:150

Inom ramen för denna uppföljning begär rege-
ringen årligen in uppgifter från myndigheterna
om deras arbetsgivarpolitik och de mål de har för
denna. Detta innebär bl.a. att varje myndighet
årligen skall redovisa personalens åldersstruktur,
könsfördelning, rörlighet, lönenivåer och lö-
neutveckling, dels per kategori av anställda, dels
för myndigheten i sin helhet. Myndigheterna
skall vidare, utifrån sina verksamhetsmål och sina
bedömningar av arbetsmarknadsläget, redovisa
sina mål för kompetensförsörjningen för de tre
kommande åren. Under 1998 års uppföljning har
regeringen särskilt begärt att myndigheterna skall
redovisa vilka åtgärder de vidtar för att kartlägga
och eliminera osakliga löneskillnader mellan kö-
nen. Myndigheterna har också ålagts att redogöra
för i vilken mån de vidtar åtgärder för att främja
den etniska och kulturella mångfalden bland per-
sonalen.

Dessa uppgifter ligger sedan till grund för de-
partementens löpande uppföljning av sina myn-
digheter och för regeringens övergripande be-
dömningar av den statliga arbetsgivarpolitikens
utveckling.

Regeringen redovisar årligen sina bedömning-
ar av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess
utfall till riksdagen. En första sådan redovisning
gavs 1998 avseende budgetåret 1997 (prop.
1998/99:1, vol. 1, kap. 9, s. 155, bil. 6, s. 11-17).

I det följande redovisar regeringen sina över-
gripande iakttagelser och bedömningar för 1998.
I de fall departementen gjort iakttagelser beträf-
fande arbetsgivarpolitiken vid enskilda myndig-
heter som riksdagen bör informeras om, redovi-
sas dessa under respektive utgiftsområde i
budgetpropositionen för 2000.

1998 års redovisningar och regeringens
bedömningar

Regeringens övergripande iakttagelser och be-
dömningar gäller dels arbetsgivarpolitikens lång-
siktiga och strategiska inriktning, dels dess aktu-
ella tillämpning inom enskilda områden som
åldersstruktur, könsfördelning, personalrörlig-
het, lönenivåer och löneutveckling.

Sammanfattningsvis är regeringens bedöm-
ning att det löpande arbetet inom vart och ett av
de enskilda områdena fungerar tillfredsställande,
men det finns anledning för många myndigheter
att arbeta mer aktivt med arbetsgivarpolitikens
långsiktiga strategiska inriktning.

Arbetsgivarpolitikens långsiktiga inriktning

Vad gäller arbetsgivarpolitikens långsiktiga in-
riktning har ett mindre antal myndigheter, såväl
stora som små, visat att de bedriver en väl med-
veten och strategisk arbetsgivarpolitik. Som ex-
empel på sådana myndigheter kan nämnas Cent-
rala studiestödsnämnden, Försvarets materiel-
verk, Försvarsmakten, Länsstyrelsen i Dalarnas
län, Radio- och TV-verket, Riksrevisionsverket,
Räddningsverket och Statens veterinärmedicin-
ska anstalt. Gemensamt för dessa myndigheter är
att de har redovisat mål som är konkreta och
tydliga, och klart relaterat dessa till myndighe-
tens verksamhet och gällande eller förväntad
kompetensförsörjningssituation. Dessa myndig-
heter har också tydligt redovisat i vilken mån de
uppnått de mål som gällde för kompetensför-
sörjningen 1998. Aven Arbetslivsinstitutet, Ar-
betsmarknadsstyrelsen, Ekonomistymingsver-
ket, Exportkreditnämnden, Länsstyrelsen i
Västra götalands län, Närings- och teknikut-
vecklingsverket, samt Statens geotekniska insti-
tut har lämnat tydliga redovisningar av målen för
kompetensförsörjningen.

I de flesta fall har myndigheternas redovis-
ningar förbättrats sedan föregående års uppfölj-
ning. Drygt 15 procent av myndigheterna har
emellertid lämnat redovisningar med mycket va-
ga kompetensförsörjningsmål utan tydliga kopp-
lingar till målen för verksamheten.

En förutsättning för den delegerade arbets-
givarpolitiken är att varje myndighet fullt ut tar
ansvar för att effektivt uppnå målen för verk-
samheten. Det måste därvidlag finnas tydliga
kopplingar mellan målen för myndighetens verk-
samhet och målen för dess kompetensförsörj-
ning. Ett av de mer grundläggande syftena med
regeringens uppföljning är att säkerställa före-
komsten av sådana kopplingar.

Observationer och bedömningar inom enskilda
områden

De redovisningskrav som regeringen har riktat
till myndigheterna fokuserar på fyra områden
som ur ett övergripande perspektiv har särskild
betydelse för kompetensförsörjningen: ålders-
struktur, könsfördelning, personalrörlighet samt
lönenivåer och löneutveckling. Regeringen fäster
särskild vikt vid myndigheternas åtgärder för att
eliminera osakliga löneskillnader mellan könen

103

Skr. 1998/99:150

och främja den etniska och kulturella mångfalden
inom statsförvaltningen.

Åldersstruktur

Under 1990-talet har åldersstrukturen bland de
sysselsatta inom arbetsmarknadens sektorer änd-
rats kraftigt till följd av den lågkonjunktur och
höga arbetslöshet som kännetecknat decenniet.
Detta gäller inte minst för statsförvaltningen.

Genomsnittsåldern för statsanställda under
1998 var 44,4 år, vilket innebär att genomsnitts-
åldern ökat något sedan 1997 då den var 44,2 år.
De statsanställda har en genomsnittsålder som är
högre än vad den är inom landstingen (43,9)
kommunerna (43,1) och näringslivet (40,3).

Som framgår av diagram 8.13 har de statsan-
ställda dessutom en mer ojämn spridning över
åldrarna än de anställda inom arbetsmarknadens
övriga sektorer. Detta kan till viss del förklaras av
att andelen anställningar som förutsätter längre
utbildningar är högre inom statsförvaltningen än
inom kommuner och näringsliv.

Tabell 8.4 Genomsnittsålder i statsförvaltningens olika
sektorer 1997 och 1998 _____

Genomsnittsålder

Sektor	1997	1998
Länsstyrelser, regeringskansli, stabsmyndigheter	45,7	45,6
Uppdragsbaserad verksamhet	45,7	46,0
Arbetsliv, omsorg, utbildning	45,4	45,5
Kultur	44,9	45,0
Miljö, teknik, jordbruk	44,9	45,2
Ekonomi	44,6	44,9
Rättsväsende	44,2	44,7
Universitet, högskolor, forskning	43,8	43,9
Affärsverk, infrastruktur	43,5	43,7
Försvar	42,0	42,4
Samtliga	44,2	44,4

Källa: Arbetsgivarverket

Tabellen visar att genomsnittsåldern har ökat i
samtliga sektorer utom länsstyrelser, regerings-
kansli och stabsmyndigheter där den minskat nå-
got

Åldersstrukturen inom staten kan på några års
sikt komma att leda till allvarliga problem med
kompetensförsörjningen. Diagram 8.14 visar hur
åldersfördelningen förändrats sedan 1990.

Diagram 8.13 Åldersfördelning inom statsförvaltningen och
på arbetsmarknaden totalt 1998

Procent

Diagram 8.14 Åldersfördelning i staten 1990 och 1998

Åldersgrupper

Källa: Statskontoret

Anm.: Affärsverken ingår inte

Källa: Statskontoret

Anm.: Affärsverken ingår inte.

Genomsnittsåldern skiljer sig också åt mellan
statsförvaltningens olika sektorer.⁸ Som framgår
av tabell 8.4 är genomsnittsåldern lägst inom för-
svarssektorn och högst inom de två sektorerna
uppdragsbaserad verksamhet och länsstyrelser,
regeringskansli, stabsmyndigheter.

⁸ Den sektorsindelning som valts här följer Arbetsgivarverkets löneför-
handlingssektorer.

En framskrivning av åldersstrukturen till år 2010
- där hänsyn tagits till rekryterings- och av-
gångsmönster i olika åldrar - visar att med da-
gens genomsnittliga pensionsålder kommer ca
55 000 personer att gå i pension fram till år 2010,
vilket motsvarar drygt 25 procent av de som i dag
är statsanställda. En jämförelse med perso-

104

Skr. 1998/99:150

nalminskningarna hittills under 1990-talet om
sammantaget 29 000 anställda⁹ ger ett perspektiv
på vilka omställningskrav det förväntade antalet
avgångar kan komma att medföra.

Det är mot denna bakgrund mycket angeläget
att myndigheterna använder de instrument de
förfogar över för att påverka åldersstrukturen.
Arbetsgivarna inom det statliga avtalsområdet
har därvidlag i princip samma förutsättningar
som arbetsgivarna inom arbetsmarknadens övri-
ga sektorer.

Könsfördelning

Andelen kvinnor i statsförvaltningen är 42 pro-
cent. I landstingen och kommunerna är motsva-
rande andel knappt 80 procent, medan den inom
näringslivet uppgår till 36 procent.

Personalrörlighet, avgångar och nyrekryteringar
En väl avvägd personalrörlighet är av stor bety-
delse för effektivitet och bra resultat. För stats-
förvaltningen i sin helhet ligger personalrörlig-
heten¹⁰ på 12 procent, vilket innebär att rör-
ligheten ökat med 2 procentenheter sedan 1997.
Som framgår av diagram 8.15 varierar rörligheten
betydligt med ålder och till viss del med kön, där
kvinnorna har en högre rörlighet i alla ålders-
grupper. Jämfört med 1997 har männens rörlig-
het ökat i åldersgruppen under 35 år, medan den i
övrigt är oförändrad för männen. Kvinnornas
rörlighet har ökat i samtliga åldersgrupper.

Diagram 8.15 Personalrörlighet för statsanställda män och
kvinnor i åldersgrupper, perioden september 1997 -
september 1998

Procent

Åldersgrupper

Källa: Arbetsgivarverket

Vad som kan anses vara en rimlig rörlighet varie-
rar naturligtvis mellan verksamhetsområden, ar-
betsplatser, grupper av anställda och enskilda in-
divider. Det är därför varken önskvärt eller
lämpligt med en centralt föreskriven rörlighet.
Myndigheterna bör själva, med de befogenheter
de har fått, kunna fastställa såväl passande rörlig-
het, som lämpliga metoder för att uppnå den.

Under 1998 nyrekryterades knappt 17 500
personer till den statliga sektorn och drygt
21 000 personer lämnade sektorn. Avgångs- och
rekryteringsmönstren skiljer sig inte nämnvärt
från året innan. Nyrekryteringen är starkt kon-
centrerad till åldersgruppen under 35 år, som sva-
rade för 55 procent av antalet nyanställda 1998.
Avgångarna har en jämnare fördelning över ål-
dersgrupperna.

Tabell 8.5 Nyrekryteringar till och avgångar från den
statliga sektorn i olika åldersgrupper 1997 och 1998______

Åldersgrupper Nyrekryteringar % Avgångar %

1997 1998 1997 1998

-34	58	55	33	34
35-54	38	39	37	37
55 -	4	6	30	29

Källa: Arbetsgivarverket

⁹ Avgångar till följd av bolagiseringar och huvudmannaskapsbyten bort-
räknade, och nyanställda ej medräknade.

¹⁰ Definierad som lägst av antalet nyanställda och avgångar dividerat med
genomsnittligt antal anställda under perioden.

I den integrationspolitiska propositionen (prop.
1997/98:16) uttalade regeringen att samhällets
mångfald bör genomsyra arbetslivet och att sta-
ten här har ett särskilt ansvar som föredöme. Vi-
dare har regeringen i den förvaltningspolitiska
propositionen (prop. 1997/98:136) anfört att
myndigheterna bör beakta den kvalitets- och
kompetenshöjning som kan uppnås genom ökad

105

Skr. 1998/99:150

etnisk och kulturell mångfald bland de anställda.
Myndigheterna har därför ålagts att redovisa i
vilken mån de vidtar åtgärder för att öka den et-
niska och kulturella mångfalden bland persona-
len. Av myndigheternas redovisningar framgår
att knappt 10 procent av myndigheterna har
vidtagit aktiva åtgärder inom området, och ytter-
ligare knappt 10 procent planerar att vidta sådana
åtgärder. Flertalet myndigheter, ca 80 procent
har ännu inte vidtagit eller planerar att vidta någ-
ra sådana åtgärder.

Under hösten 1997 och våren 1998 anordnade
regeringen en serie konferenser och temadagar
för myndighetschefer, personalchefer och fackli-
ga företrädare för att uppmärksamma de kvali-
tets- och kompetenshöjningar som kan uppnås
genom ökad etnisk och kulturell mångfald inom
statsförvaltningen. En stor del, 40 procent, av de
myndigheter som deltog i konferenserna har
vidtagit eller planerar att vidta åtgärder för att
öka mångfalden på arbetsplatsen.

Regeringen anser att myndigheterna i egen-
skap av statliga arbetsgivare har särskilda skäl att
uppmärksamma betydelsen av etnisk och kultu-
rell mångfald bland personalen. Det är av stor
vikt för den demokratiska legitimiteten och för
kvaliteten att personalsammansättningen i staten
återspeglar den arbetsföra befolkningens etniska
sammansättning. Regeringen kommer därför att
även fortsättningsvis ägna denna fråga särskilt
intresse. Som ett led i detta arbete avser regering-
en att under hösten besluta att myndigheterna
skall upprätta handlingsplaner för ett målinriktat
och aktivt arbete med att främja den etniska
mångfalden inom respektive myndighet

Lönenivåer och löneutveckling

Budgetåret 1993/94 infördes ramanslagssyste-
met, vilket var en förutsättning för att regeringen
skulle kunna delegera arbetsgivaransvaret och
ombilda den statliga arbetsgivarorganisationen.
De statliga myndigheterna har nu fullt kostnads-
ansvar för den lönepolitik de bedriver.

Genom dessa reformer har en tydligare gräns-
dragning åstadkommits mellan statsmakterna
och myndigheterna i förhandlingsfrågor. De ob-
servationer som regeringen har kunnat göra be-
träffande lönebildningen tyder också på att löne-
sättningen har blivit mer verksamhetsanpassad
och att den i ökad utsträckning används som ett
arbetsgivarpolitiskt instrument.

Sedan reformerna genomfördes har myndig-
heterna genomfört lokala lönerevisioner i enlig-
het med de centrala löneavtalen RALS 1993-

1995, RALS 1995-1998, och RALS 1998-2001
(Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos
staten m.fl.). RALS 1998-2001 slöts av parterna
våren 1998 och löper under perioden 1 april 1998
-31 mars 2001. Parternas bedömning var då att
avtalen skulle resultera i sammantagna kostnads-
ökningar om 9 procent (kedjat) under avtalspe-
rioden, inklusive den av parterna uppskattade lö-
neglidningen. Avtalen speglade därmed de avtal
som träffades inom arbetsmarknadens övriga
sektorer.

En viktig slutsats som kan dras av lönestatisti-
ken är att den långsiktiga löneutvecklingen inom
det statliga avtalsområdet följer den på arbets-
marknaden i övrigt. Som framgår av diagram 8.16
är löneutvecklingen inom det statliga avtalsom-
rådet i paritet med, men överstiger inte, den på
arbetsmarknaden i övrigt.

Diagram 8.16 Ackumulerad procentuell löneutveckling
1980-1998 inom olika sektorer på arbetsmarknaden

1980=100

Källa: Arbetsgivarverket.

Anm.: Uppgifterna för privattjänstemän och industriarbetare 1998 är preliminära. Uppgifter
för landsting och kommuner för 1998 finns ej att tillgå.

Genomsnittslönen inom det statliga kollektivet
uppgick till 19 550 kronor/månad i september
1998. Genomsnittslönen för män var 20 730
kronor/månad medan den för kvinnor var 17 860
kronor/månad, vilket motsvarar 86 procent av
männens lön. Som framgår av diagram 8.17 har
kvinnorna genomgående en lägre snittlön än
männen och skillnaden tilltar med ålder.

106

Skr. 1998/99:150

Diagram 8.17 Genomsnittslöner för män och kvinnor i
statsförvaltningen, september 1998

Åldersgrupper

Källa: Arbetsgivarverket

Anm.: Fast lön (summa månadslön och fasta tillägg). Deltidsanställda inkluderade och
uppräknade till heltid om tjänstgöringsgraden är minst 40%.

Den genomsnittliga löneökningen inom
statsförvaltningen under perioden september
1997 - september 1998 var 1,8 procent. Den
uppmätta löneökningen gäller för s.k. identiska
individer - dvs. individer som varit anställda vid
samma myndighet vid båda mättillfällena - och
den är därför opåverkad av de kollektiva löneför-
ändringar som kan uppstå då personalens sam-
mansättning ändras till följd av nyanställningar
och avgångar.

Skillnaderna i lön kan till viss del förklaras av
bakomliggande faktorer som skillnader i yrkes-
erfarenhet, befattningar, utbildningsnivå, etc.
Men flertalet studier som genomförts i syfte att
förklara löneskillnaderna uppvisar också en oför-
klarad restpost. Arbetsgivarverket har kartlagt
och analyserat löneskillnaderna mellan könen in-
om statsförvaltningen och visar att när hänsyn
tagits till likartade arbetsuppgifter uppgår kvin-
nornas löner till 95 procent av männens. Jämfört
med 1997 innebär detta att den del av löneskill-
naden som kan förklaras med denna faktor har
minskat med 1 procentenhet.

Även om en stor del av löneskillnaderna kan
förklaras så finns det fortsatt anledning för
många myndigheter att kartlägga och söka elimi-
nera osakliga löneskillnader. Detta framstår som
extra angeläget mot bakgrund av att den andel av
skillnaden som kan förklaras har minskat sedan
föregående år.

Inom ramen för 1998 års uppföljning gav re-
geringen myndigheterna i uppdrag att särskilt re-
dovisa vilka åtgärder de vidtar för att ge kvinnor
och män lika möjligheter till utveckling och be-
fordran och vilket arbete de bedriver för att åt-
gärda osakliga löneskillnader. Drygt 60 procent
av myndigheterna uppger att de fortlöpande sä-
kerställer att män och kvinnor har lika möjlig-
heter. Knappt 60 procent uppger också att de
fortlöpande kartlägger och åtgärdar eventuella
osakliga löneskillnader. Eftersom myndigheterna
är skyldiga enligt jämställdhetslagen 9a § att
kartlägga och åtgärda osakliga löneskillnader
kommer regeringen inom kort att begära en mer
fullständig redovisning av detta arbete.

Diagram 8.18 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för
kvinnor och män i staten, perioden september 1997 -
september 1998

Procent

Åldersgrupper

Källa: Arbetsgivarverket

Anm.: Löneutveckling beräknad på fast lön för identiska individer.

Diagram 8.18 visar att kvinnorna genomgående
fått mindre löneökningar än männen, vilket gäl-
ler i såväl absoluta som procentuella tal. Männens
lön har i genomsnitt ökat med 1,9 procent och
kvinnornas med 1,5 procent. Skillnaden kan till
viss del förklaras med att andelen män är relativt
stor bland de myndigheter som genomfört löne-
revisioner under mätperioden. Ytterligare en bi-
dragande orsak till detta mönster är skillnader i
arbetsuppgifter, då anställda med mer kvalifice-
rade arbetsuppgifter tenderar att få högre löne-
ökningar och kvinnorna är underrepresenterade
på högre befattningar. En jämförelse av löneök-
ningarna vid de myndigheter som inte haft några
lönerevisioner under mätperioden bekräftar bil-
den. Männens löner har där ökat med 1,4 procent
och kvinnornas med 1,2.

Regeringen kommer även fortsättningsvis att
följa myndigheternas arbete med att förändra
könssammansättningen inom befattningar och
på olika nivåer.

En mycket tydlig tendens vad gäller löneök-
ningarnas fördelning mellan åldersgrupper är att
de yngre har fått mest - i såväl absoluta som pro-

107

Skr. 1998/99:150

centuella tal. Samtidigt så har de yngre en avse-
värt högre rörlighet än de äldre. Löneökningar-
nas fördelning kan då tas till intäkt för att löne-
politiken används som ett verksamhetsanpassat
instrument. Förutom de effekter som uppstår
när lönepolitiken används för att behålla rörlig
kompetens kan satsningen på de yngre också
antas spegla en strävan att komma till rätta med
de åldersstrukturproblem som många myndig-
heter står inför.

Arbetsgivarverket har analyserat löneökning-
ens olika komponenter. Andelen av den upp-
mätta löneökningen om 1,8 procent som kan
hänföras till avtalsmässiga löneökningar uppgår
till 0,6 procentenheter, varav knappt 0,3 procen-
tenheter kan hänföras till lokala lönerevisioner
enligt de tidigare ramavtalen (RALS 1995-1998)
och drygt 0,3 procentenheter till lokala lönerevi-
sioner enligt de nya ramavtalen (RALS 1998-
2001). Detta då ett fåtal myndigheter, bl.a. po-
lisväsendet, inte hade avslutat sina lokala löne-
förhandlingar enligt RALS 1995-1998 innan
mätperiodens början och ett 20-tal myndigheter
genomfört lönejusteringar enligt RALS 1998-
2001 innan mätperiodens slut. De 1,2 procent-
enheter som återstår av den uppmätta löneök-
ningen om 1,8 procent har sin förklaring i ändra-
de arbetsuppgifter, befordringar, lokala tariff-
system m.m.

året t.ex. i samband med befordringar och ändra-
de arbetsuppgifter, dels sådana lönehöjningar
som huvudsakligen sker engångsvis i samband
med omorganisationer och satsningar för att åt-
gärda osakliga löneskillnader. Omorganisationer
har endast haft en marginell inverkan på den
uppmätta löneutvecklingen 1998. Satsningar för
att åtgärda osakliga löneskillnader har inte haft
någon mätbar inverkan alls. Uppflyttningar i lo-
kala tariffer och andra garantisystem har påverkat
den uppmätta löneutvecklingen med i genom-
snitt knappt 0,2 procentenheter. Exempel på
myndigheter där tariffsystem får genomslag i lö-
neutvecklingen är affärsverken, skatteförvalt-
ningen, polisväsendet och vissa universitet. Den
effekt som kan hänföras till inlösen av rörliga
tillägg som t.ex. övertidsersättning har endast
marginellt påverkat lönerna under perioden, i ge-
nomsnitt med 0,06 procentenheter.

Arbetsgivarverket har även studerat löneut-
vecklingen vid de myndigheter som inte har haft
några avtalsmässiga löneökningar under mätperi-
oden. Resultatet framgår av diagram 8.20.

Diagram 8.19 Löneutvecklingen 1998 uppdelad på
komponenter________________________________

Procentenheter

0,8 L

RALS RALS Befordringar Lokala tariffer Inlösen av Andra orsaker

1995-1998 1998-2001 m.m. rörliga tillägg

Diagram 8.20 Procentuell andel av identiska individer som
inte haft avtalsmässiga löneökningar, i olika löneöknings-
intervall, september 1997 - september 1998

Procentuell Genomsnittsålder

fördelning

Löneökningsintervall i procent

Källa: Arbetsgivarverket

Orsaker till löneökning

Källa: Arbetsgivarverket

Anm.: Löneutveckling beräknad pä fast lön för identiska individer.

Löneökningar till följd av befordringar m.m. sva-
rar för knappt 0,8 procentenheter av den upp-
mätta löneökningen. Denna post rymmer dels
sådana lönehöjningar som sker löpande under

Av de totalt ca 130 000 tjänstemän som varit an-
ställda vid båda mättillfällena på de myndigheter
som inte haft några avtalsstyrda lönerevisioner
har drygt 18 procent fått en lönehöjning. I ge-
nomsnitt uppgår dessa löneökningar till 7-8 pro-
cent. Som framgår av diagrammet har de indivi-
duella löneökningarna en stor spridning. Dia-
grammet bekräftar också att löneökningarna
samvarierar med åldern, där tendensen är att lö-

108

Skr. 1998/99:150

neökningarna blir högre allt eftersom genom-
snittsåldern minskar.

Arbetsgivarverket har räknat om utfallet av
den första lönerevisionen enligt RALS 1998-
2001 till årstakt. Enligt verkets beräkningar upp-
går årstakten till 3 procent. Till detta kommer
löpande löneglidning som för 1998 har upp-
skattats till 0,4 procent, vilket innebär en sam-
mantagen årstakt om 3,4 procent. Detta är att
jämföra med den av parterna beräknade sam-
mantagna kostnadsökningen om 9 procent
(kedjat) under de tre år som RALS 1998-2001
gäller. Regeringen kommer att noga följa utfallet
av de följande två åren.

De genomsnittliga löneökningarna per myn-
dighet uppvisar en kraftig spridning. Som tidiga-
re nämnts var ett mindre antal myndigheter inte
klara med sina lönerevisioner enligt RALS 1995-
1998 vid mätperiodens början, medan andra inte
avslutade några avtalsstyrda lönerevisioner under
mätperioden. En tredje grupp har genomfört lö-
nerevisioner enligt RALS 1998-2001. För att
komplicera bilden ytterligare finns det också ex-
empel på myndigheter som genomfört lönerevi-
sioner enligt såväl de gamla som de nya avtalen
under mätperioden. Bland de myndigheter som
genomfört lönerevisioner enligt de nya avtalen
varierar dessutom lönerevisionsperiodemas
längd. Diagram 8.21 visar skillnaden i genom-
snittslöner och löneutveckling mellan statsför-
valtningens olika sektorer.

Diagram 8.21 Genomsnittliga lönenivåer och löneutveck-
ling i statsförvaltningens olika sektorer, september 1997 -
september 1998___________________________________

Kronor/månad Procent

Sektor

§ Genomsnittslön 1997 Genomsnittslön 1998 _ Löneökning %

Källa: Arbetsgivarverket

Anm._: Genomsnittslöner beräknade pä fast lön. Deltidsanställda inkluderade och uppräknade till
heltid om tjänstgöringsgraden är minst 40%. Löneutveckling för identiska individer.

AFF	Affärsverk, infrastruktur
AOU	Arbetsliv, omsorg, utbildning
EK	Ekonomi
FÖRSV	Försvar
KULT	Kultur
MTJ	Nliljö, teknik, jordbruk
RÄTTS	Rättsväsende
UHF	Universitet, högskolor, forskning
UPP	Uppdragsbaserad verksamhet
LRS	Länsstyrelser, regeringskansli, stabsmyndighe- ter

Genomsnittslönen är högst inom de två sekto-
rerna LRS och UHF, och lägst inom ekono-
miområdet. UHF är också den sektor där de an-
ställda, av naturliga skäl, har högst utbildnings-
nivå. Skillnaderna i löneökningstal mellan sekto-
rer kan till viss del förklaras med de centrala av-
talens olika genomslag - t.ex. var polisväsendet
och kriminalvården inom sektorn rättsväsende
inte klara med sina lönerevisioner enligt RALS
1995-1998 vid mätperiodens början. Inom sek-
torn affärsverk och infrastruktur genomförde SJ
och Luftfartsverket lönerevisioner enligt RALS
1998-2001 innan mätperiodens slut.

I föregående års redovisning avseende 1997
uppgick den genomsnittliga löneökningen inom
statsförvaltningen till 4,8 procent för identiska
individer. Förvarssektorn svarade då för den
högsta ökningen, 5,2 procent, och rättsväsendet,
med 4,2 procent, för den lägsta. Den relativt låga

109

Skr. 1998/99:150

löneökning som rapporterades för rättsväsendet
berodde bl.a. på att polisväsendet inte hade av-
slutat sina lönerevisioner enligt RALS 1995-1998
innan mätperiodens slut. Då dessa lönerevisioner
nu är avslutade kan konstateras att till den ök-

ning om 4,2 procent som uppmättes under peri-
oden skall läggas ytterligare 1,5 procentenheter,
vilket således motsvarar en sammantagen ökning
om 5,7 procent.

110

Riksrevisionsverkets
iakttagelser

Skr. 1998/99:150

9 Riksrevisionsverkets iakttagelser

9.1 Inledning

Riksrevisionsverket (RRV) presenterar varje år
en rapport till regeringen med en sammanställ-
ning av väsentliga delar av det arbete som utförts
av verket under det gångna året. Revisionens
iakttagelser och slutsatser bygger på granskning-
ar av myndigheternas årsredovisningar och för-
valtning, särskilda studier, effektivitetsgransk-
ningar, regeringsuppdrag samt RRV:s remissytt-
randen.

Rapporten (RRV 1999:22) är strukturerad ef-
ter ett antal, för revisionsåret 1998/99, angelägna
områden. Dessa är kontroll, ansvar, millennie-
skiftet, EU, årsredovisningar, normering, övriga
iakttagelser och effekter av effektivitetsrevisio-
nen. Rapporten innehåller även en redovisning av
revisionsberättelser med invändning.

Nedan redovisas ett urval av RRV:s iakttagel-
ser och slutsatser avseende frågor av generell ka-
raktär. Urvalet baseras på att frågan har bedömts
vara av intresse för riksdagen samt att regeringen
har hunnit göra en bedömning med anledning av
verkets iakttagelser. Regeringen avser att åter-
komma i budgetpropositionen för 2000 med yt-
terligare bedömningar av RRV:s iakttagelser.

9.2 Revisionens iakttagelser

Ansvarsfördelning och kontroll vad gäller
hantering av EU-medel

Organisationen för att genomföra EG:s struk-
turfonder i Sverige är svåröverskådlig, enligt
RRV. Många olika organisationer medverkar i
genomförandet och ansvarsförhållandena är

otydliga. RRV anser att det finns ett behov av att
regeringen stärker sin styrning av struktur-
fondsprogrammens genomförande i Sverige.
RRV föreslår att regeringen förenklar och för-
tydligar arbets- och ansvarsfördelningen för den
svenska administrationen för att få till stånd en
bättre effektivitet i hanteringen av struktur-
fondsmedel samt att de olika myndigheternas
och organens ansvar för genomförande och
kontroll av strukturfondsmedel förtydligas.

RRV föreslår att en enda myndighet skall vara
ansvarig för EU:s strukturfondsmål 3 samt att
uppgifter för övervakningskommittéer och be-
slutande organ förtydligas inför den nya pro-
gramperioden.

RRV föreslår vidare att berörda myndigheters
instruktioner revideras, främst de fyra fon-
dansvariga myndigheterna, så att de enhetligt och
tydligt speglar huvuddragen i det ansvar myndig-
heten har för hur EG-medel hanteras i Sverige.

Slutligen föreslår RRV att en gemensam stra-
tegi baserad på risk för väsentliga fel bör utarbe-
tas för genomförande av fysiska kontroller, för
de svenska organ som har att kontrollera att EG-
medel och nationella medel inte missbrukas.

Inför nästa programperiod har regeringen
lämnat uppdrag till särskilda utredare att dels se
över organisationen för de geografiska pro-
grammen, dels ge förslag till ny inriktning av det
nya mål 3. Utredarna har lämnat sina betänkan-
den och regeringen bereder för närvarande frågor
om direktiv till programarbete och hur den
framtida organisationen för mål 1, 2 och 3 skall
se ut. Som en följd av beredningen av den organi-
satoriska lösningen avser regeringen att se över
berörda myndigheters instruktioner.

Vad gäller RRV:s förslag om att utarbeta en
gemensam strategi för genomförande av fysiska

113

Skr. 1998/99:150

kontroller, avser regeringen att vidta åtgärder för
att säkerställa en god finansiell kontroll i de or-
gan som har att kontrollera EG-medlens använ-
dande i kommande strukturfondsperiod.

Millennieskiftet

Inom ramen för RRV:s granskning av ledningens
förvaltning avseende räkenskapsåret 1998, har en
kartläggning genomförts av myndighetens förbe-
redelser inför millennieskiftet med anledning av
befarade problem med IT-system. RRV har i hu-
vudsak - som ett led i den ordinarie granskningen
- ställt frågor till myndigheternas företrädare
kring hur arbetet är organiserat och huruvida
man bedömer att definierade problem skall kun-
na åtgärdas i tid. RRV har också löpande tagit del
av avrapporteringen (den senaste i mars 1999)
som utvalda myndigheter gjort till Statskontoret.

RRV:s granskning har påvisat att frågor om
2000-problematiken och myndighetens åtgärder
med anledning av denna i många fall inte har be-
handlats och följts upp av myndighetens styrelse.
Exempel på att styrelsen inte tillräckligt väl har
behandlat denna typ av frågor är flera fall där års-
redovisningen för räkenskapsåret 1998 inte be-
handlar arbetet med 2000-problematiken trots
att myndigheten till Statskontoret anmält vä-
sentliga förseningar i sitt arbete. Avrapportering-
en till Statskontoret har i många fall också skett
utan att den behandlats i styrelsen.

Ett antal myndigheter har som framgått av
Statskontorets rapportering angett att anpass-
ningsarbetet inte kommer att bli klart inom den
tid som regeringen föreskrivit dvs. senast 1999-
06-01. Förhållandet är oroväckande med hänsyn
till att det i flera fall är fråga om stora myndig-
heter där problem kommer att få omfattande
konsekvenser även utanför myndigheten. Det
bör dock poängteras att anmälda förseningar i
förhållande till tidplanen också kan vara ett ut-
tryck för en ökad medvetenhet om problemet
och omfattningen av de åtgärder som krävs.
RRV vill här uppmärksamma regeringen på ris-
ken att alltför mycket intresse nu knyts till de
myndigheter som anmält förseningar.

Förhållandet att myndigheten till Statskonto-
ret anmält att tidplanen har följts kan också vara
en konsekvens av en alltför låg ambitionsnivå i
arbetet och bristfällig riskanalys. Till stor del
bygger också nuvarande bild av läget avseende
2000-säkringen på att myndigheterna till
Statskontoret själva deklarerat läge och vidtagna

åtgärder. Någon extern kontroll och verifiering
av dessa uppgifter har som regel inte utförts.

RRV:s samlade bedömning är att myndighe-
ternas åtgärder med anledning av övergången till
nytt millennium i allt för stor utsträckning ge-
nomförs utan nödvändig styrning och uppfölj-
ning från ansvarig lednings sida. RRV kommer
särskilt att följa de myndigheter som ännu inte
upprättat riskanalyser för verksamheten runt års-
skiftet och det pågående förändringsarbetet.

Regeringen följer noggrannt myndigheternas
förberedelser inför millenieskiftet. Regeringen
har nyligen i rapport till riksdagen (skr.
1998/99:111) redovisat läget avseende IT-
omställningen. Regeringen överväger för närva-
rande också formerna för en samlad utvärdering
av myndigheternas omställningsarbete som ock-
så skall omfatta tillsynsmyndigheternas roll när
det gäller omställningen inom viktiga samhälls-
funktioner.

Temagranskning representation

Kostnaderna för representation i statlig verk-
samhet, sett i relation till hela den statliga verk-
samhetens omslutning, uppgår, enligt RRV, på
det hela taget till mycket små belopp. Represen-
tation som företeelse torde från den utgångs-
punkten inte kunna ses som väsentlig eller inne-
bära några större ekonomiska risker. Ofta
förekommande och omfattande representation
utan tydliga verksamhetsmotiv riskerar emeller-
tid att skada allmänhetens förtroende för statlig
verksamhet. Det är därför viktigt att myndighe-
terna har en god kontroll över sin representation.
En bra utgångspunkt för kontrollen är att det in-
om myndigheten finns tydliga riktlinjer för när
representation kan ske, med vilka syften och vil-
ka former, hur den skall redovisas etc. En ge-
nomförd temagranskning av RRV visar att fler-
talet myndigheter saknar tillräckligt utvecklade
och dokumenterade interna riktlinjer för hante-
ring av frågor som kan aktualiseras i samband
med representation. Standarden på befintliga
riktlinjer är mycket varierande. Några av myn-
digheterna har ett väl övertänkt förhållningssätt
till representation men de flesta myndigheter
saknar eller har ett alltför knapphändigt regel-
verk. RRV menar att alla myndigheter bör ha
riktlinjer som är beslutade av myndighetens led-
ning. RRV har funnit att det råder osäkerhet om
hur riktlinjer bör eller kan utformas. RRV före-
slår att arbetet med att utarbeta en vägledning för

114

Skr. 1998/99:150

utformning av riktlinjer samordnas inom staten.
Detta skulle underlätta arbetet för myndigheter
som saknar policy och skapa bra förutsättningar
för att höja kvaliteten i befintliga dokument.

Regeringen har därför gett Ekonomistyr-
ningsverket i uppdrag att vidta de åtgärder som
föranleds av rapporten. Verket skall därvid bl.a.
lämna förslag till en författningsreglering av rät-
ten till representation samt ta fram råd för hur
riktlinjer för representation vid en myndighet
bör se ut.

Årsredovisningar och normering

I den årliga rapporten uppmärksammar RRV re-
geringen på och lämnar förslag om förtydligan-
den i de ekonomiadministrativa förordningarna
och regleringsbreven. Regeringen kommer att
beakta dessa iakttagelser i det kontinuerliga ar-
betet med att förbättra regleringsbreven och se
över förordningarna.

RRV föreslår att kraven på små myndigheter
ses över t.ex. vad gäller möjligheter att göra un-
dantag från delar av det ekonomiadministrativa
regelverket. Kraven på små myndigheter kom-
mer att prövas i arbetet med regleringsbreven för
2000. Kraven prövas dessutom i samband med
översyner av förordningar.

indirekt effekt för informationen i årsredovis-
ningen.

Konsekvensen av en överträdelse som har fått
direkt effekt på årsredovisningen är att informa-
tionen i årsredovisningen i något väsentligt avse-
enden inte är rättvisande dvs. felaktig eller ofull-
ständig. Exempel på sådan överträdelse är
bristande efterlevnad av de föreskrifter som reg-
lerar den löpande redovisningen och årsredovis-
ningens innehåll.

Överträdelser som har fått en indirekt effekt
på årsredovisningen karaktäriseras av att infor-
mationen i årsredovisningen i sig kan vara rättvi-
sande men att den grundas på någon form av
överträdelse av föreskrift eller regeringsbeslut.
Exempel på en sådan överträdelse är bristande
efterlevnad av instruktion och verksförordning.

RRV har redovisat utvecklingen de tre senaste
räkenskapsåren på de två kategorierna av effekter
i årsredovisningens information.

Tabell 9.1 Revisionsberättelser med invändninj

	1998	1997	1995/96
Direkt effekt	16	15	9
Indirekt effekt	3	5	17
Totaltantal	19	20	26

9.3 Revisionsberättelser med
invändning

RRV skall enligt sin instruktion granska om led-
ningens förvaltning står i överensstämmelse med
tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbe-
slut. I de fall RRV i sin granskning uppmärk-
sammat väsentliga avsteg från föreskrifter och
regeringsbeslut anges detta som en invändning i
revisionsberättelsen.

Sammanlagt 19 myndigheter erhöll invänd-
ning i revisionsberättelsen för räkenskapsåret
1998. Varje invändning i en revisionsberättelse
har i sig sin grund i någon form av väsentlig
överträdelse av föreskrifter eller regeringsbeslut.
Beroende på vilken typ av föreskrifter eller rege-
ringsbeslut som överträdelsen avser påverkas
dock informationen i årsredovisningen i mer el-
ler mindre stor utsträckning. I en analys av hur
antalet revisionsberättelser med invändning ut-
vecklats över åren kan det vara av värde att ta
hänsyn till om en överträdelse har fått direkt eller

Som framgår av tabellen har antalet berättelser
med invändning där överträdelsen haft en indi-
rekt effekt på årsredovisningens information
minskat markant i förhållande till räkenskapsåret
1995/96. Förhållandet förklaras i allt väsentligt av
att det infördes nya föreskrifter avseende for-
merna för beslut och undertecknande av årsredo-
visningen under 1995/96 och att dessa i många
fall föranledde problem i tillämpningen. Detta
har nu i allt väsentligt åtgärdats och myndighe-
terna följer de nya kraven utan större problem.
Antalet invändningar med en direkt effekt på års-
redovisningens information har ökat under peri-
oden. Det är bekymmersamt eftersom det också
innebär att kvaliteten i avlämnad information har
påverkats negativt. Till detta kommer att det i
större utsträckning är stora myndigheter som
blivit föremål för invändning i revisionsberättel-
sen för 1998.

Nedan lämnas en redovisning av de myndig-
heter som har erhållit revisionsberättelse med in-
vändning avseende budgetåret 1998 samt en
översiktlig genomgång av skälen för invändning-
arna. En närmare redogörelse för vilka bedöm-
ningar regeringen har gjort samt vilka åtgärder

115

Skr. 1998/99:150

regeringen har vidtagit i de enskilda fallen kom-
mer att lämnas i budgetpropositionen för 2000
under respektive utgiftsområde.

Svenska institutet: För två avgångsvederlag har
inte sociala avgifter och skatt betalats.

Försvarsmakten: RRV anser att balansräknings-
posten Beredskapstillgångar, som är upptagen till
värdet 69,3 miljarder kronor är redovisad med ett
för lågt värde. RRV bedömer att orsaken till
detta är brister i rutiner för invärdering och akti-
vering av krigsmateriel.

Riksförsäkringsverket: Väsentlig information i
form av obligatoriska notupplysningar saknas i
anslagsredovisningen. Beträffande anslaget 10 Al
Sjukpenning och rehabilitering m.m. har dess-
utom ett icke medgivet överskridande om 217
miljoner kronor redovisats fel i resultat- och ba-
lansräkningen.

RFV har i årsredovisningen och bokslutet per
1998-12-31 bokfört balanserade utgifter för da-
taprogram m.m. till ett belopp om 439 miljoner
kronor. Någon av RFV dokumenterad värdering
av balansposten har inte presenterats. Med led-
ning av den information som har kunnat inhäm-
tas i granskningen har RRV kunnat konstatera
att de av RFV tillämpade redovisningsprinciper-
na för aktivering av utgifter för utveckling av
dataprogram m.m. inte överensstämmer med
gällande regelverk och god redovisningssed. En
väsentlig del av balansposten bedöms utifrån
RRV:s granskning inte vara aktiverbar.

Statens pensionsverk: Som framgår av SPV:s års-
redovisning har preliminära pensionspremier be-
räknats till ett för lågt belopp. Brister i ledning-
ens interna styrning och kontroll har lett till
väsentliga felbelopp i premierna.

Premiepensionsmyndigheten: Styrelsen och gene-
raldirektören har, i anslutning till att myndighe-
ten inrättades, inte självständigt utvärderat möj-
ligheterna att inom avsedd tid driftsätta det
kontoadministrativa systemet, ett för verksam-
heten väsentligt system.

Länsstyrelsen i Blekinge län: RRV invänder mot
ledningens förvaltning då den årsredovisning
som avlämnats till regeringen ej överensstämmer
med den som beslutats av styrelsen .

Länsstyrelsen i Jämtlands län: Länsstyrelsens ru-
tiner för uppföljning av verksamheten är inte

tillfredsställande. Länsstyrelsen har inte lämnat
erforderlig dokumentation till resultatredovis-
ningen. Väsentliga poster i balansräkningen har
redovisats i strid med gällande redovisningsprin-
ciper.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen har
saknat godtagbar intern kontroll beträffande be-
talningsflöden.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsens ru-
tiner för att säkra kvalitén på årsredovisningen är
inte tillförlitliga. Den underliggande dokumen-
tationen till länsstyrelsens årsredovisning inne-
håller väsentliga brister.

Länsstyrelsen i Västemorrlands län: Länsstyrelsen
har redovisat felaktiga uppgifter om ekonomiska
åtaganden avseende anslaget Regionala utveck-
lingsinsatser m.m. och Regionalpolitiska åtgär-
der.

Sametinget: Årsredovisningen har inte beslutats
av Sametinget. Årsredovisningens resultatredo-
visningsdel är inte till alla delar rättvisande.

Folkens museum - Etnografiska: RRV har i två re-
visionsrapporter under 1998 (dnr 30-1998-2658
och 30-1998-2111) noterat en mängd brister.
RRV:s granskning av årsredovisningen visar inte
på någon förbättring. I stället har fler brister
uppkomna under året noterats. Sedda var för sig
är inte alla påpekade iakttagelser väsentliga - dock
visar en sammantagen bedömning på stora bris-
ter vad avser den interna kontrollen. RRV:s be-
dömning är därmed att ledningen i sin förvalt-
ning inte i tillräckligt hög grad efterlevt 7 §
verksförordningen (1995:1322), dvs. att verk-
samheten skall bedrivas författningsenligt och
effektivt.

Statens institut för regional forskning: Resultat-
redovisningen har väsentliga brister i förhållande
till krav i regleringsbrev och förordningen om
myndigheters årsredovisning.

Patent- och registreringsverket: Resultatredovis-
ningen uppfyller i väsentlig omfattning inte åter-
rapporteringskrav enligt regleringsbrevet.

Arbetarskyddsverket: Arbetarskyddsverket har
under året tecknat leasingavtal till väsentliga be-
lopp. Avtalet har redovisats som operationellt.
Avtalet borde ha redovisats såsom finansiell lea-

116

Skr. 1998/99:150

sing eftersom en väsentlig del av eventuella eko-
nomiska risker och förtjänster kommer att bäras
av Arbetarskyddsverket. Konsekvensen av att
avtalet inte klassificerats som finansiellt är att
Arbetarskyddsverket redovisar anläggningstill-
gångar och långfristiga skulder till ett väsentligt
för lågt belopp. Om leasingavtalet redovisats
som finansiellt hade Arbetarskyddsverket över-
skridit den av regeringen fastställda låneramen.

Arbetsmarknadsverket: AMV har vad avser bidrag
för utbildning i företag hos landsting och pri-
märkommuner inte uppfyllt kravet på god intern
kontroll. Detta har bland annat fått till följd att
bidrag utbetalats med belopp som överstiger
verkliga kostnader och att utbetalningar har skett
utifrån bristfälligt underlag. AMV har ingått åta-
ganden om framtida bidragsutbetalningar med

11,3 miljarder kronor, som skall täckas av kom-
mande års anslag. RRV anser att AMV inte har
befogenhet att ingå dylika åtaganden med hänsyn

till att verket inte har tilldelats bemyndiganden
avseende bidrag.

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar: Re-
dovisade kostnader i resultaträkningen och ut-
gifterna i anslagsredovisningen avseende anslag
UO14B10 Statens nämnd för arbetstagares upp-
finningar, avser år 1997. Verksamhetens kostna-
der för år 1998 har inte bokförts. Om kostna-
derna för 1998 hade redovisats riktigt skulle
anslaget ha överskridits.

Sjöfartsverket: RRV invänder att underskriven
årsredovisning inte har upprättats förrän den 22
mars 1999.

Lantmäteriverket: Lantmäteriverket ger inte en
rättvisande bild av sin verksamhet i årsredovis-
ningen och väsentliga poster i balansräkningen
har redovisats på bristfälligt sätt och i strid med
gällande redovisningsprinciper.

117

Ekonomiadministrativ
värdering

Skr. 1998/99:150

10 Ekonomiadministrativ värdering

Ekonomistyrningsverket (ESV) genomför på re-
geringens uppdrag en årlig ekonomiadministrativ
värdering (EA-värdering) av myndigheter under
regeringen. EA-värderingen är avsedd att utgöra
ett instrument för regeringen att följa upp myn-
digheternas ekonomiadministrativa standard.
Kapitlet innehåller en sammanfattning av EA-
värderingen avseende 1998.

EA-värderingen visar att det är fortsatt myck-
et hög kvalitet på myndigheternas ekonomiad-
ministration och interna kontroll. En viss för-
sämring av det sammanlagda resultatet har dock
uppmätts mellan 1997 och 1998. Andelen myn-
digheter som har fått omdömet Fullt tillfreds-
ställande eller Tillfredsställande har minskat från
93 procent år 1997 till 91 procent år 1998, varav
andelen myndigheter som har fått omdömet
Fullt tillfredsställande har minskat från 81 pro-
cent år 1997 till 72 procent år 1998.

Tabell 10.1 Sammanfattning av EA-omdömen

EA-omdöme	1994/95 ¹¹	1995/96 ”	1997 ”	1998 ⁴¹
Fullt tillfreds- ställande	44%	67 %	81 %	72 %
Tillfredsställande	47%	25%	12%	19%
Ej tillfreds-	9%	8 %	7 %	9 %

ställande______________________

¹¹ Totalt antal myndigheter 1994/95 = 253

²¹ Totalt antal myndigheter 1995/96 = 241

³¹ Totalt antal myndigheter 1997 = 231

¹¹ Totalt antal myndigheter 1998 = 232

EA-värderingen består av ett koncernvärde och
ett myndighetsvärde.

Koncemvärdesfrågoma mäter hur myndighe-
terna efterlever det ekonomiadministrativa regel-

verket som en del av koncernen staten. Målupp-
fyllelsen inom det området har försämrats i för-
hållande till år 1997.

Myndighetsvärdesfrågorna mäter ekonomiad-
ministrativa förhållanden inom myndigheten.
Måluppfyllelsen inom detta område har däremot
förbättrats i förhållande till år 1997.

Försämringen i det sammanlagda resultatet
förklaras således av försämringar inom koncern-
värdesområdet. Det kan vidare konstateras att
försämringen inom koncemvärdesområdet
främst förklaras av försämringar bland de allra
största myndigheterna.

Mot bakgrund av den försämring som skett,
kommer regeringen att noga följa upp att åtgär-
der vidtas för att förbättra myndigheternas eko-
nomiadministration och interna kontroll.

Precis som vid tidigare EA-värderingar är det
skillnader i genomsnittligt resultat för myndig-
heter från olika departementsområden. När det
gäller koncernvärdesfrågoma är myndigheter un-
der Justitiedepartementet bäst, medan myndig-
heter under Försvarsdepartementet är bäst när
det gäller myndighetsvärdesfrågorna.

Två områden som studerades för första gång-
en i EA-värderingen avseende 1998 uppvisar låga
värden. Det gäller myndigheternas kontroll av le-
verantörernas skuldförhållanden vad gäller skat-
ter och socialavgifter i samband med upphand-
ling av varor och tjänster (75 procent av myndig-
heterna uppfyller helt eller delvis kraven), och
myndigheternas upprättande av s.k. riskanalyser
(60 procent av myndigheterna uppfyller helt eller
delvis kraven).

121

Utveckling av den
ekonomiska styrningen

Skr. 1998/99:150

11 Utveckling av den ekonomiska
styrningen

11.1 Inledning

Kapitlet innehåller en genomgång av grund-
läggande principer bakom den ekonomiska
styrningen i staten, identifierade utvecklings-
behov, utvecklingsinsatser som genomförts
under 1998 samt några viktiga vägval inför det
fortsatta utvecklingsarbetet.

Kapitlet skall ses mot bakgrund av bl.a. att fi-
nansutskottet uttalat (bet. 1997/98:FiU13) att
riksdagen anser det viktigt att följa utvecklings-
arbetet med den ekonomiska styrningen i staten.
Riksdagen har markerat sitt intresse för utveck-
lingsfrågorna också genom medverkan i en par-
lamentarisk referensgrupp som skall följa arbetet
inom området.

11.2 Ekonomisk styrning

Den ekonomiska styrningens främsta uppgift
är att vara ett verktyg för politikens förverkli-
gande. Det innebär att den skall bidra till dels
att riksdag och regering får ett bra beslutsun-
derlag, dels att statens verksamhet bedrivs med
hög effektivitet och god resurshushållning.

Regeringen har i budgetpropositionen för
1998 (prop. 1997/98:1) betonat att den ekono-
miska styrningen måste omfatta såväl planering
som uppföljning och utvärdering, och att den
måste inriktas på både de resurser som används i
verksamheten och de prestationer och effekter
som blir resultatet av verksamheten. Den eko-
nomiska styrningen måste således omfatta både
finansiell styrning och resultatstyrning.

I samma proposition betonar regeringen att en
väl fungerande ekonomisk styrning förutsätter
att den finansiella styrningen och resultatstyr-
ningen inte bara kompletterar varandra utan
även samverkar på ett bra sätt.

Planering

Uppföljning,
utvärdering

I finansutskottets betänkande (bet.
1997/98:FiUl) kommenteras regeringens re-
sonemang om den ekonomiska styrningen i
staten. Utskottet betonar speciellt att styrfor-
men ställer stora krav på riksdagens och rege-
ringens förmåga att ställa upp mål och följa
upp och utvärdera, och att det är viktigt att di-
alogen mellan riksdag och regering vidareut-
vecklas.

125

Skr. 1998/99:150

11.3 Genomförda och pågående
utvecklingsinsatser

Under de senaste åren har ett omfattande ar-
bete bedrivits med att utveckla den ekonomis-
ka styrningen i staten:

Budgetermgen har vidareutvecklats genom
rambeslutsmodellen, treåriga utgiftstak och infö-
rande av lagen (1996:1059) om statsbudgeten.
Avsikten har varit bl.a. att stärka budgetdiscipli-
nen.

Redovisningen har förändrats på såväl myn-
dighetsnivån som statsmaktsnivån genom infö-
rande av bl.a. en ny redovisningsmodell för stat-
liga myndigheter, innebärande bl.a. att redovis-
ningen baseras på kostnader, samt en konsolide-
rad årsredovisning för staten som helhet. Avsik-
ten har varit att den finansiella uppföljningen av
den statliga verksamheten skall förbättras.

Målformuleringarna i budgetpropositionen
och regleringsbreven har genomgått förändringar
i syfte att dels förtydliga och förbättra målen,
dels koppla samman mål på olika nivåer. Avsik-
ten har varit att underlätta beslut om vad som
skall uppnås inom olika delar av staten.

Resultatuppföljningen har vidareutvecklats på
alla nivåer i staten. Myndigheternas resultatredo-
visningar har förbättrats sedan årsredovisningar
infördes och resultatåterföringen till riksdagen
har fokuserats i anslutning till bl.a. kraven i lagen
om statsbudgeten. Avsikten har varit att förbätt-
ra möjligheterna att i efterhand se vad som
åstadkommits inom olika delar av staten.

Under 1998 har regeringen fortsatt arbetet
med att utveckla den ekonomiska styrningen i
staten. En del av arbetet har bedrivits inom det
s.k. VEST A-projektet (Verktyg för Ekonomisk
styrning i ST Aten). Projektet behandlar både
principiella frågeställningar rörande ekonomisk
styrning i staten och de informationsteknologis-
ka verktyg som krävs för att styrningen skall bli
effektiv och ändamålsenlig.

VESTA-projektet omfattar för närvarande
fem delprojekt; prognos och budgetering, kon-
cernredovisning, betalningssystem, informa-
tions- och analysverktyg samt arbetsflödes- och
dokumenthanteringssystem.

I delprojektet prognos och budgetering, har bl.a.
behandlats ett stort antal principiella frågeställ-
ningar som har att göra med den ekonomiska
styrningen i staten. Arbetet har resulterat i åtta
arbetsrapporter med inriktning på olika centrala
frågeställningar inom området. Inom ramen för
delprojektet har Statskontoret haft i uppdrag att

utveckla en informationsmodell för resultatstyr-
ning genom att i pilotprojekt tillsammans med
Justitiedepartementet och Socialdepartementet ta
fram förslag till mål och målstrukturer inom ut-
giftsområde 4 Rättsväsendet och utgiftsområde
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Delprojektet koncernredovisning behandlar
frågor som har att göra med myndigheternas in-
rapportering av utfallsinformation till statsredo-
visningen och bearbetningen av denna informa-
tion till utfallsrapporter, årsredovisning för sta-
ten m.m. Inom ramen för delprojektet har även
genomförts en analys av behovet av kon-
cerninformation inom Regeringskansliet, stabs-
myndigheterna och riksdagen samt en invente-
ring av koncernredovisningssystem som tillhan-
dahålls av olika leverantörer.

Det delprojekt som behandlar statens betal-
ningssystem har under 1998 fokuserat på frågan
om koncernkonto och betalningsförmedling.
Regeringen har i 1999 års ekonomiska vårpropo-
sition (prop. 1998/99:100) berört frågan i anslut-
ning till ett förslag om ändrad verksamhetsin-
riktning för Postgirot Bank AB. Regeringen har
vidare gett Riksgäldskontoret ett utredningsupp-
drag i ärendet.

Delprojektet informations- och analysverktyg
har under 1998 genomfört upphandling och på'
börjat implementering av ett datalager som i et
första skede kommer att innehålla budget- ocl
redovisningsinformation. Avsikten är att datalag-
ret på längre sikt skall innehålla också andra ty-
per av koncerninformation och att informatio-
nen skall vara tillgänglig både för användare inom
Regeringskansliet och för andra användare.

Delprojektet arbetsflödes- och dokumenthante-
ringssystem har under 1998 dels genomfört pro-
cess- och informationsanalys av budgetproces-
sen, dels tagit fram en kravspecifikation för ett
dokumenthanteringssystem till stöd för budget-
processen i Finansdepartmentet. Projektet är för
närvarande inne i en införandefas.

Under hösten 1998 har regeringen även på-
börjat ett arbete med en översyn av mål och mål-
strukturer inom samtliga utgiftsområden (se
prop. 1998/99:1, vol. 1). Projektet, som benämns
Två-årsöversynen, bedrivs i samverkan mellan
Finansdepartementet och övriga fackdeparte-
ment.

Två-årsöversynen syftar till att ta fram mål-
strukturer för samtliga utgiftsområden byggda på
gemensamma principer för hur mål formuleras
och hur mål kopplas till varandra mellan olika
nivåer. Vidare skall regeringens resultatredovis-

126

Skr. 1998/99:150

ning till riksdagen följa målstrukturen samt stra-
tegier för uppföljning och utvärdering finnas för
samtliga utgiftsområden.

Regeringen har för avsikt att i samband med
budgetpropositionen och regleringsbreven för
2001 tillämpa den nya strukturen inom samtliga
utgiftsområden. De första resultaten av två-
årsöversynen kan komma att skönjas redan i
budgetpropositionen och regleringsbreven för år
2000.

Regeringen kommer att lämna en samlad re-
dovisning av arbetet med två-årsöversynen till
riksdagen under våren år 2001.

och att den nuvarande ekonomiska styr-
ningen i staten är endimensionell. Det se-
nare visar sig bl.a. i att det är få områden
inom vilka det på aggregerad nivå är möjligt
att få fram både resultatinformation och fi-
nansiell information i både en verksamhets-
struktur som svarar mot målen inom områ-
det, och en organisatorisk struktur.

• I lagen om statsbudgeten anges att alla in-
komster och utgifter skall budgeteras
brutto, dock med undantag för inkomster
som helt skall täcka den aktuella verksam-
hetens utgifter. Det innebär att budgetens
omslutning i stort sett endast omfattar an-
slagsfinansierad verksamhet. Statsbudgeten
ger därmed inte en samlad bild av den statli-
ga ekonomin.

11.4 Utvecklingsbehov

Regeringen konstaterar att det genomförda
utvecklingsarbetet bidragit till att långsiktigt
förbättra den ekonomiska styrningen i staten.
Med utgångspunkt i de grundläggande prin-
ciper för den ekonomiska styrningen som be-
handlats i avsnitt 11.2, kan regeringen dock
identifiera ett antal områden inom vilka det
finns ett utvecklingsbehov.

Det handlar främst om brister i samverkan
mellan delarna i den ekonomiska styrningen, dvs.
kopplingen mellan resultatstyrning och finansiell
styrning, och mellan planering och uppfölj-
ning/utvärdering. Dessa brister får en rad kon-
, sekvenser för den ekonomiska styrningens möj-
ligheter att bidra till att riksdag och regering får
ett bra beslutsunderlag och att statens verksam-
het bedrivs med hög effektivitet och god resurs-
hushållning:

• Det är svårt att göra jämförelser mellan bud-
get och redovisning. Orsaken till detta pro-
blem är att budgeten och redovisningen till
vissa delar baseras på olika principer, och
att statens avgränsning inte är densamma i
budgeten och redovisningen.

• Det är svårt att i efterhand få en bild av re-
sultatet av insatta resurser på statsmaktsni-
vån. Bedömningar av effektiviteten i den
statliga verksamheten försvåras därmed.
Orsaken till detta problem är att uppfölj-
ning av resursförbrukning och resultat sker
i olika strukturer.

• Detärofta svårt att ta fram underlag för pri-
oriteringsdiskussioner i budgetprocessen.
Orsaken till det är bl.a. att de mål som
formuleras för verksamheten i termer av
prestationer och effekter inte direkt kan
relateras till planerad resursförbrukning

11.5 Framtida utvecklingsinsatser

Regeringen anser att utvecklingen av enskilda
delar av den statliga ekonomistyrningen måste
fortsätta med oförminskad kraft. Med ut-
gångspunkt i de generella krav som ställs på
den ekonomiska styrningen i avsnitt 11.2 och
det utvecklingsbehov som lyfts fram i avsnitt
11.4, kommer regeringen dock att tydligare
inrikta det fortsatta utvecklingsarbetet på att
förbättra samverkan mellan resultatstyrning och
finansiell styrning, och mellan planering och
uppföljning/utvärdering så att de kan utgöra en
fungerande helhet.

Inom ramen för denna allmänna inriktning
kommer ett antal principiella frågeställningar rö-
rande den ekonomiska styrningen i staten att be-
röras i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det gäller
bl.a. strukturen på budget, mål, redovisning och
resultatuppföljning, kopplingen mellan de budget-
politiska målen och den ekonomiska styrningen av
verksamheter och förvaltning, principerna för bud-
getering och redovisning samt budgetens omfatt-
ning.

Avslutningsvis vill regeringen framhålla vikten
av att framtidens ekonomiska styrning i staten sker
med hjälp av modema informationsteknologiska
verktyg. Arbetet med att utveckla och införa så-
dana verktyg kommer därför att fortsätta paral-
lellt med det övriga utvecklingsarbetet.

127

12 Ekonomiska
konsekvensanalyser

yy

5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

Skr. 1998/99:150

12 Ekonomiska konsekvensanalyser

12.1 Bakgrund

Riksdagens revisorer har i ett förslag till riksda-
gen (1996/97:RR7) anfört att regeringen för
riksdagen skall redovisa för vilken typ av beslut
regeringen har för avsikt att utarbeta ekonomiska
konsekvensanalyser och att regeringen efter någ-
ra år redovisar i vilken omfattning regeringen
och riksdagen har använt ekonomiska kon-
sekvensanalyser som en del av underlaget för sina
beslut. I sitt yttrande till justitieutskottet anförde
finansutskottet (1996/97:FiU2y) att det inte är
meningsfullt att ställa generella krav på ekono-
miska konsekvensanalyser. Justitieutskottet och
riksdagen beslutade att som sin mening ge rege-
ringen detta till känna (bet. 1996/97:JuU14, rskr.
1996/97:196). Däremot ansåg finansutskottet i
sitt nämnda yttrande att det kan vara lämpligt att
regeringen om några år redovisar hur och i vilken
omfattning regeringen och riksdagen har använt
ekonomiska konsekvensanalyser som en del av
underlaget för sina beslut. Justitieutskottet och
riksdagen anslöt sig till denna uppfattning som
också gavs regeringen till känna.

12.2 Regeringens bedömning

Regeringen delar riksdagens uppfattning att eko-
nomiska konsekvensanalyser kan vara ett värde-
fullt hjälpmedel inför beslut där olika handlings-
alternativ övervägs. Som finansutskottet
framhåller i sitt yttrande är det emellertid inte
meningsfullt att ställa generella krav på ekono-
miska konsekvensanalyser. Kravet på ett be-
slutsunderlags innehåll och omfattning måste
ställas i relation till de effekter ett beslut kan för-

väntas få. Frågan om ekonomiska konse-
kvensanalyser skall läggas till grund för ett beslut
måste därför prövas från fall till fall.

Mot denna bakgrund har regeringen svårt att
se att man kan gå längre än att som allmän rikt-
linje ange att ekonomiska konsekvensanalyser
skall användas i de fall de bedöms ha väsentlig
betydelse för beslutet i fråga. Det är enligt rege-
ringens mening varken möjligt eller lämpligt att
införa en ordning som mer i detalj lägger fast för
vilka typer av beslut som ekonomiska kon-
sekvensanalyser skall användas och ange den
närmare arten av sådana analyser. Eftersom det
inte går att generellt ange för vilka typer av beslut
som ekonomiska konsekvensanalyser av vitt
skilda slag bör användas, ställer sig regeringen
också tvivlande till värdet av en uppföljande re-
dovisning med den inriktning som revisorerna
föreslår. Det torde vara svårt att dra några gene-
rella slutsatser av en redovisning av förekomsten
av ekonomiska konsekvensanalyser i regeringens
och riksdagens samlade beslutsunderlag. En så-
dan uppföljning kan enligt regeringens mening
kanske i stället ske genom riktade revisionella in-
satser som mera ingående belyser och analyserar
erfarenheterna av ekonomiska konsekvensanaly-
ser i olika beslutssituationer och därvid beaktar
det arbete som utförs hos myndigheterna, rege-
ringen och riksdagen.

Att utveckla metoderna för och öka använd-
ningen av ekonomiska och andra konsekvens-
analyser ingår som en viktig del i det arbete som
pågår för att allmänt förbättra kvaliteten i rege-
ringens och riksdagens beslutsunderlag. Det stat-
liga kommittéväsendet och remissförfarandet
hör till grundstenarna i den svenska förvalt-
ningstraditionen. I prop. 1997/98:136 Statlig för-
valtning i medborgarnas tjänst angav regeringen

131

Skr. 1998/99:150

att kommittéväsendet skulle ses över i syfte att
skapa bättre förutsättningar för kommittéernas
arbete och öka kvaliteten i de statliga utredning-
arna. I årets kommittéberättelse (skr.
1998/99:103) har regeringen redovisat vilka åt-
gärder som genomförts och planeras för förbätt-
ra förutsättningarna för kommittéernas arbete.
Reglerna för kommittéväsendet har setts över.
En ny kommittéförordning (1998:1474) har in-
förts och arbete med en ny kommittéhandbok
pågår.

I samband med den nya kommittéförordning-
en har kraven på ekonomiska och andra kon-
sekvensanalyser setts över och reglerats på ett
mera samlat och överskådligt sätt än tidigare. Av
förordningen framgår att om förslagen i ett be-
tänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna
för staten, kommuner, landsting, företag eller
andra enskilda, skall en beräkning av dessa kon-
sekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen
innebär samhällsekonomiska konsekvenser i öv-
rigt, skall dessa redovisas. När det gäller kost-
nadsökningar eller intäktsminskningar för staten,
kommuner eller landsting, skall kommittén före-
slå en finansiering.

Om förslagen i ett betänkande har betydelse
för den kommunala självstyrelsen, skall konsek-
venserna i det avseendet anges i betänkandet.
Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för
brottsligheten och det brottsförebyggande ar-
betet, för sysselsättning och offentlig service i
olika delar av landet, för små företags arbetsför-
utsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i
övrigt i förhållande till större företag, för jäm-
ställdheten mellan kvinnor och män eller för
möjligheterna att nå de integrationspolitiska
målen.

Som ett stöd till kommittéernas arbete finns i
kommittéhandboken närmare beskrivningar av

hur arbetet med konsekvensanalyser kan läggas
upp och vilka metoder som kan användas.

I Regeringskansliets arbete med budgetpropo-
sitionen, den ekonomiska vårpropositionen och
andra propositioner av ekonomisk karaktär, lik-
som vid beredningen av verkställighetsbeslut, an-
vänder Regeringskansliet de beräkningsmetoder
som behövs för att så långt möjligt söka fånga en
förändrings relevanta ekonomiska effekter. Det
betyder att frågan om var kalkylgränsen skall
dras avgörs för varje särskilt fall. Det är sällan
som alla effekter av en förändring bara berör ett
anslag. Ofta måste därför kompletterande eller
kompenserande effekter på andra anslag beaktas.
Vidare påverkar många gånger en utgiftsföränd-
ring även statsbudgetens inkomstsida. Inte sällan
påverkas kommunerna och då görs noggranna
beräkningar för att den s.k. finansieringsprinci-
pen skall kunna tillämpas. Exempel på detta finns
i prop. 1998/99:1 utgiftsområde 25 Allmänna bi-
drag till kommuner (s. 12-14). I en del fall an-
vänds också så vida kalkylgränser att beräkning-
arna får samhällsekonomisk karaktär. Alla dessa
beräkningar - och valet av kalkylgräns - ingår i
den löpande budgetdialogen mellan fackdepar-
tementen och Finansdepartementet.

I sammanhanget kan också nämnas att inom
Finansdepartementet har bestämda regler (beräk-
ningskonventioner) lagts fast och tillämpas för
enhetlig beräkning och redovisning av budge-
teffekter vid ändrade skatte- och avgiftsregler.

Som framgår av ovanstående avser regeringen
att även i fortsättningen använda det ekonomiska
beslutsunderlag som den i varje enskilt fall anser
vara lämpligt för att ett välgrundat beslut skall
kunna fattas eller föreslås riksdagen. Olika åtgär-
der vidtas med detta syfte.

132

Bilaga 1

Material avseende
resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Bilaga 1

Material avseende resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys

Innehållsförteckning

1 Redovisningsprinciper............................................................................................5

2 Noter........................................................................................................................7

3 Sammanställning av den statliga sektorn.............................................................32

4 Avgifter till och bidrag från EU...........................................................................36

5 Statliga dotter- och intresseföretag......................................................................38

6 Statliga myndigheter och fonder 1998.................................................................40

7 Nyckeltal för statliga bolag..................................................................................44

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Tabellförteckning

1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder........................................32

1.2 De tio största företagens omsättning..................................................................34

1.3 De tio största företagens resultat........................................................................34

1.4 De tio största företagens värde............................................................................34

1.5 Det kassamässiga flödet mellan EU och statsbudgeten.....................................37

1.6 Statliga dotter- och intresseföretag.....................................................................38

1.7 Fondställningar per 1998-12-31...........................................................................43

Nyckeltal för statliga bolag:

1.8 Omsättning...........................................................................................................44

1.9 Nettovinst.............................................................................................................44

1.10 Kassalikviditet.......................................................................................................44

1.11 Soliditet.................................................................................................................45

1.12 Skuldsättningsgrad................................................................................................45

1.13 Räntabilitet på totalt kapital................................................................................46

1.14 Ränta på eget kapital.............................................................................................46

1.15 Ränta på sysselsatt kapital....................................................................................46

1.16 Tillgångarnas omsättningshastighet....................................................................47

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

1 Redovisningsprinciper

Redovisningsperiod

Från och med 1997 sammanfaller statens bud-
getår med kalenderår. Som jämförelsetal till
1998 års balans- och resultaträkning med no-
ter, liksom i finansieringsanalysen, redovisas
utfall och ställning per den 31 december 1997.

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansie-
ringsanalysen myndigheterna under riksdag
och regering, med undantag för Riksbanken
som betraktas som ett självständigt rättssu-
bjekt och därför inte ingår. Riksbankens
grundfond ingår dock med 1 miljard kronor.
Aven försäkringskassorna betraktas i detta
sammanhang som myndigheter och ingår bl.a.
därför att de ingår i den statliga redovisnings-
organisationen. Ingår gör även sådana fonder
som redovisas hos en myndighet som t.ex.
Jordfonden. En fullständig förteckning över
vilka myndigheter, organisationer och fonder
som omfattas av den statliga redovisningsor-
ganisationen återfinns som bilaga 1.6.

Redovisningsprinciper

Myndigheternas redovisning liksom upprät-
tande av årsbokslut sker enligt Bokföringsför-
ordningen (1979:1212). Årsredovisning med
bl.a. balans- och resultaträkning samt finansie-
ringsanalys upprättas enligt Förordning om
myndigheters årsredovisning m.m. (1996:882).

Uppbörd och transfereringar redovisas enligt
kontantmässiga principer men behandlas i resul-
taträkningen som om de utgjorde intäkter och
kostnader.

I de fall myndigheterna väsentligt avviker från
de redovisningsprinciper eller från de scheman
som föreskrivs i nämnda förordningar kom-
menteras detta i not. Några förändringar av re-
dovisningsprinciper i statens konsoliderade re-
dovisning jämfört med föregående räkenskapsår
har gjorts. Statens åtagande vad gäller tjänstepen-
sioner redovisas för första gången i den konsoli-
derade balansräkningen. Exportkreditnämnden

redovisar för första gången utestående skade-
fordringar liksom risker för slutliga förluster i
garantiverksamheten. Från och med 1998 skuld-
för Sida och Arbetsmarknadsverket inte bidrag i
samband med att rekvisitioner eller dylikt erhålls
utan redovisar dessa först vid utbetalningstillfäl-
let.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde-
ringsprinciper för statlig redovisning. Det
finns dock myndigheter som p.g.a. verksam-
hetens särart, genom dispens, särskilt rege-
ringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker
ifrån dessa. Väsentliga avvikelser kommenteras
i not till aktuell post.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar skall värderas enligt
lägsta värdets princip. Det innebär att de tas
upp till anskaffningsvärdet eller till det verkli-
ga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde
avses försäljningsvärde med avdrag för beräk-
nad försäljningskostnad. Om tillgångens sär-
skilda beskaffenhet eller andra omständigheter
ger anledning till detta får det verkliga värdet
bestämmas till återanskaffningsvärdet eller an-
nat värde som är förenligt med god redovis-
ningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas
upp över anskaffningsvärdet om det föreligger
särskilda omständigheter och det samtidigt är
förenligt med god redovisningssed. Osäkra
fordringar skall redovisas med det belopp
varmed de beräknas inflyta. Fordringar och
skulder i främmande valuta värderas till ba-
lansdagens kurs.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaff-
ningsvärde med avdrag för ackumulerade av-
skrivningar. Avskrivningarna skall anpassas till
respektive anläggningstillgångs ekonomiska
livslängd. Om tillgångens värde har minskat
mer än vad som motsvarar gjorda avskrivning-
ar, och nedgången bedöms som varaktig, skall

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

tillgångens värde skrivas ned. Anläggningstill-
gångar som har ett värde som väsentligt över-
stiger det belopp som redovisats föregående år
får tas upp till högst detta värde.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföre-
tag har värderats enligt kapitalandelsmetoden.
Metoden innebär att statens andel av bolagens
justerade egna kapital och ackumulerade vins-
ter, reducerat med utbetalda utdelningar, har
tagits upp i myndigheternas redovisning. Ka-
pitalandelsmetoden har använts för både in-
tresse- och dotterföretag eftersom myndighe-
terna inte upprättar någon koncernredovis-
ning. Affärsverkens dotterbolag ingår dock
med aktiernas anskaffningsvärde. I bilaga 1.5
redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I
de fall staten innehar aktier i börsnoterade fö-
retag presenteras även marknadsvärdet för ak-
tierna i denna bilaga.

personal. Dessa redovisas som personalkostnad
hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd
hos Riksskatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i
statens konsoliderade redovisning i förhållan-
de till myndigheternas redovisning. Anled-
ningen till detta är att de ur statens perspektiv
utgör t.ex. kostnader och inte transfereringar.
Ett exempel är omklassificering av statens
tjänstepensioner som redovisas som personal-
kostnad i statens konsoliderade redovisning
men som transferering i myndighetens årsre-
dovisning. I några fall följer inte myndigheter-
na de resultat- och balansräkningsscheman
som föreskrivs i förordningen. Detta medför
att resultat- och/eller balansräkningen måste
omklassificeras innan konsolidering görs.

Övrigt

Periodavgränsningsposter är fr.o.m. 1998 upp-
delade på förutbetalda/upplupna kostnader,
upplupna/oförbrukade bidrag och övriga upp-
lupna/förutbetalda intäkter i not, dock inte i
balansräkningen.

Konsolideringsprinciper

Med konsolidering avses åtgärderna att efter
eliminering av interna transaktioner summera
och redovisa samtliga myndigheter som om de
vore en enhet. Konsolidering av staten sker
genom sammanläggning av myndigheternas
balansräkningar och resultaträkningar ur myn-
digheternas inrapportering till riksredovis-
ningen efter det att interna mellanhavanden i
form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och
kostnader mellan myndigheterna eliminerats.

Utöver elimineringar av transaktioner mellan
myndigheter har även transaktioner som varken
är intäkter eller kostnader respektive fordringar
eller skulder för staten som helhet eliminerats.
Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

2 Noter

Noter till resultaträkning (1-11)

Not 1

Skatter m.m.

Miljoner kronor	1998	1997
Skatter m.m. fysiska personer	126 946	111 414
Skatter juridiska personer	87 737	74 588
Ofördelbara skatter m.m.	8 002	4 389
Betalningsdifferenser skattekonto	15 091
Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt	235 575	220 348
Mervärdesskatt	153 251	147 719
Övriga skatter på varor & tjänster och tullavgifter	74 126	71 755
Utjämningsavg. kommuner och landsting	21 265	23 862
Inlevererat överskott Riksbanken	9 300	8 100
Fordonsskatt	6 339	6 417
övrigt	6 231	7 648
Summa	743 863	676 240

kontona positivt och uppgick till 15 miljarder
kronor. Detta belopp var vid årsskiftet inte av-
räknat mot enskilda skatteslag eller återbetalt och
redovisas därför i statens resultaträkning som en
ospecificerad skatteinkomst.

Totalt ökade skatteintäkter m.m. med 68 miljar-
der kronor 1998 jämfört med 1997.

Ökningen av fysiska personers skatter var
drygt 15 miljarder kronor och förklaras till cirka
hälften av en ökad lönesumma i landet kombine-
rat med en höjning av den allmänna pensionsav-
giften med en procentenhet. Cirka 7 miljarder
kronor av ökningen är hänförlig till skatt på ka-
pital och är en effekt av en förskjutning av spa-
randet till aktiefonder och andra värdepapper.

Juridiska personers skatter ökade med ca 13
miljarder kronor. I huvudsak förklaras ökningen
av en allmän resultatförbättring hos företagen.
Till en del har även en sänkning av avsättnings-
möjligheten till pensionsfond från 25 till 20 pro-
cent bidragit.

År 1998 höjdes arbetsgivaravgiften med 0,11
procentenheter. Detta har dock endast margi-
nellt bidragit till den ökning med 15 miljarder
kronor i inbetalda avgifter som skett under året. I
huvudsak är ökningen, liksom vad gäller fysiska
personers skatter, att hänföra till en större total
lönesumma.

Under 1998 togs det nya skattekontot i bruk.
En konsekvens av skattekontosystemet är att in-
betalda belopp, liksom uppkomna saldon på
kontona, inte hänförs till något specifikt skat-
teslag. Uppkomna saldon avräknas successivt när
skattedebiteringar sker eller vid återbetalning av
t.ex. överskjutande mervärdesskatt. Vid utgången
av 1998 var summan av alla saldon på skatte-

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor	1998	1997
Kredit- och garantiavgifter	3 872	3 360
Finansieringsavgifter från arbetslöshetska-	2 557	1 993
sorna
Registerhållnings- förarprovs- körkorts-	2 023	1 719
samt vägavgifter, försäljningsskatt på mo-
torfordon m.m.
Aktieutdelning	1 266	1 032
Varav
Nordbanken	813	1032
Europeiska investeringsbanken	302
Hordiska investeringsbanken	125
Om-Gruppen	26
Fastighetsbildning m.m. samt försäljning av	938	921
landskaps- och fastighetsinformation
Avgifter från kärnkraftsindustrin	873	804
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna	786	797
Vårdavgifter	779	736
Adm inistrationsersättning från AP-fonden	610	622
Avgifter för registrering av bolag och patent	521	477
m.m.
El-, tele- och övriga banhållningstjänster	446	827
m.m.
Utförsäljning av beredskapslager m.m.	395	677
Försäljning av avvecklade anläggnings-	370	45
och försvarstillgångar m.m.
Erhållen ersättning vid försäljning av aktier	216	9 153
Varav
Venantius	4 857
Enator	440
Nordbanken	26	6290
SBL Vaccin	14
Stadshypotek		2 768
Zenit Shipping AB		95
Avgår bokfört värde	-5 121
Avgifter för radio-, tele- och postverksamhet	215	146
m.m. samt telekommunikation
Distriktsveterinärorganisationen	198	179
Passavgifter	181	134
Återbetalda underhållsbidrag		1 584
Återbetalning Nordiska Investeringsbanken		125
Affärsverk
Statens järnvägar	11 330	11 315
Luftfartsverket	2 874	3 696
Svenska kraftnät	2 131	2 677
Sjöfartsverket	1 189	1 113
Övrigt	9 301	6 648
Summa	43 071	50 780

Jämfört med föregående år minskade posten in-
täkterna av avgifter och andra ersättningar med
nästan 8 miljarder kronor. Den främsta förkla-
ringen är försäljningen av bland annat Stadshy-
potek och av aktier i Nordbanken som skedde
föregående år och inbringade drygt 9 miljarder
kronor. Ersättning för försäljning av aktier under
1998 uppgick till endast 216 miljoner kronor
netto. Övriga avgiftsintäkter uppvisar såväl
mindre ökningar som minskningar men har to-
talt sett förhållit sig ganska konstant. EU-
bidragen är omklassificerade och återfinns under
noten intäkter av bidrag. Även återbetalda un-
derhållsbidrag som redovisas av Riksförsäkrings-
verket och avser återbetalning av förskotterade
underhållsbidrag är omklassificerade och redovi-
sas som uppbörd under noten skatter m.m.

Kredit- och garantiavgifter avser årliga avgifter
från banker, institut och värdepappersbolag till
Insättningsgarantinämnden med 1 947 miljoner
kronor, intäkter från Riksgäldskontorets kredit-
och garantiverksamhet med 144 miljoner kronor,
Exportkreditnämnden med 1 671 miljoner kro-
nor och Statens Bostadskreditnämnd med 110
miljoner kronor.

Finansieringsavgifter m.m. till AMS från ar-
betslöshetskassorna är avsedda för finansiering av
utbetalda arbetslöshetsersättningar och för finan-
siering av ett för kassorna gemensamt utjäm-
ningsbidrag.

Registerhållnings- förarprovs- samt kör-
kortsavgifter, försäljningsskatt på motorfordon
m.m. redovisas av Vägverket.

Aktieutdelning från bolag där staten har en
ägarandel som är mindre än 20 procent redovisas
av Regeringskansliet.

Intäkter från fastighetsbildning m.m. samt
försäljning av landskaps- och fastighetsinforma-
tion redovisas av Lantmäteriverket.

Avgifter från kärnkraftsindustrin är de avgifter
som betalas till kärnavfallsfondens styrelse av re-
aktorinnehavarna i förhållande till levererad
energi. Avgifterna betalas för att finansiera om-
händertagandet av använt kärnbränsle och annat
radioaktivt avfall och finns insatta på konto hos
Riksgäldskontoret.

Avgifter vid Kronofogdemyndigheterna är ut-
sökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsfö-
reläggande m.m. och redovisas av Riksskattever-
ket.

Vårdavgifterna redovisas av Statens institu-
tionsstyrelse och avser främst intäkter från
kommuner till missbrukar- och ungdomsvård
m.m.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Administrationsersättning från AP-fonden
redovisas av Riksförsäkringsverket med 365
miljoner kronor och av Riksskatteverket med
244 miljoner kronor.

Avgifter för registrering av bolag och patent
m.m. redovisas av Patent- och registreringsver-
ket.

Banverket redovisar intäkter för El-, tele- och
övriga banhållningstjänster m.m.

Fortifikationsverket redovisar försäljning av
avvecklade anläggnings- och försvarstillgångar
m.m. Enligt Fortifikationsverkets årsredovisning
för 1998 skall jämförelsesiffran för 1997 vara 365
miljoner kronor.

Försäljning av beredskapslager avser försälj-
ning från Jordbruksverkets beredskapslager m.m.
med 364 miljoner kronor samt försäljning av be-
redskapslager av olja, anläggningar och materiel
med 31 miljoner kronor. Myndigheten Statens
oljelager har inordnats i Sveriges geologiska un-
dersökning. Intäkterna från utförsäljning av be-
redskapslager m.m. har minskat kraftigt p.g.a. att
priserna på oljeprodukter sjunkit avsevärt vilket
även påverkat försäljningen av beredskapslagrade
produkter.

Erhållen ersättning vid försäljningar av aktier
redovisas av Regeringskansliet. Intäkterna redo-
visas kursivt brutto för varje bolag och det bok-
förda värde som avgår är en summering av vad de
sålda bolagen varit värderade till. Nettointäkten
från försäljningarna uppgår endast till 216 miljo-
ner kronor. Venantius post avser försäljning av
Securum.

Avgifter för radio-, tele- och postverksamhet
m.m. samt telekommunikation redovisas av
Post- och telestyrelsen.

Jordbruksverket redovisar intäkter av avgifter
för Distriktsveterinärorganisationen. Dessa in-
täkter redovisades föregående år felaktigt under
försäljning av beredskapslager.

Rikspolisstyrelsen redovisar passavgifter.

Resterande avgiftsintäkter fördelar sig på ett
stort antal myndigheter.

Statens järnvägars intäkter avser trafikintäkter
från persontrafik, godstransporter, färjetrafik
m.m.

Luftfartsverkets intäkter avser trafikintäkter
bestående främst av landnings- och passagerarav-
gifter m.m. Övriga rörelseintäkter tillkommer
med bland annat bilparkeringsavgifter, hyror och
arrenden.

Svenska Kraftnäts intäkter består i huvudsak
av nät- och systemintäkter där nätintäkterna in-
delas i effektavgifter och energiberoende avgifter.

Sjöfartsverkets intäkter avser främst farledsav-
giften, som består av en tvådelad avgift som er-
sätter tidigare fyr- och farledsvaruavgifter samt
lotsintäkter som uppbärs av Tullverket.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor	1998	1997
AP-fondmedel	32 603	33 820
EU-bidrag	9 320	8 104
Bidrag till universitet och högskolor	3 675	3 059
Assistansersättning från kommuner	1 308
Bidrag till övriga myndigheter	1 358	868
Summa	48 264	45 851

Ökningen på drygt 2 miljarder kronor från före-
gående år kan bland annat hänföras till att EU-
bidraget ökat med drygt 1 miljard kronor.

EU-bidraget utgörs av arealersättning, export-
bidrag, djurbidrag och struktur- och regionalstöd
som betalas till Jordbruksverket (7 042), bidrag
från socialfond till AMS (1 671) och från regio-
nal strukturfond till NUTEK (451). Vägverket
(77) och Banverket (15) har fått bidrag till tran-
seuropeiska nätverk. Övriga bidrag från EU har
betalats till ytterligare några myndigheter med
mindre belopp.

EU-bidragen har omklassificerats i resultat-
räkningen. De redovisades föregående år som in-
täkter av avgifter och andra ersättningar.

En annan förklaring till ökningen av bidragen
är att Riksförsäkringsverket omklassificerat assi-
stansersättningen från kommuner till bidrag. Ti-
digare redovisades även denna under intäkter av
avgifter och andra ersättningar.

Bidrag till universitet och högskolor har ökat
med drygt en halv miljard kronor från föregåen-
de år, däremot har bidrag från AP-fondmedel
minskat med drygt 1 miljard kronor.

Allmän tilläggspension, ATP, finansieras i
första hand med influtna ATP-avgifter. Räcker
inte ATP-avgifterna till för utbetalning av allmän
tilläggspension täcks underskottet med medel
från AP-fondens avkastning. För 1998 blev detta
underskott knappt 33 (34) miljarder kronor,
jämför bilaga 1.4, not till tabell 1.1 Den statliga
sektorns samlade tillgångar och skulder.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 4

Transfereringar och bidrag

Miljoner kronor	1998	1997
Social försäkring: Ersättning vid ålderdom - Pensioner	164 858	162 618
Ersättning vid sjukdom och handikapp förtidspension, vårdbidrag	84 346	80 769
Stöd till barnfamiljer	43 993	41 062
	293 197	284 449
Arbetsmarknad:
Arbetslöshetsersättning inklusive kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)	34 138	38 303
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder	29 384	28 739
Bidrag till Samhall AB	4 456	4 424
Lönegarantier m.m.	2 136	4 410
	70 114	75 876
Bistånd och invandring: Bidrag via SIDA m.fl.	7 739	8 084
Internationella organisationer	3 719	4 195
Invandringsbidrag till kommuner	1 812	2 129
Bidrag via Integrationsverket	903
	14 173	14 408
Övrigt:
Generella bidrag och utjämningsbidrag till kommuner och landsting	96 171	86 683
/arav utjämningsbidrag	21265	23 862
Sveriges avgift till EU	21 210	21057
varav till Europeiska Investeringsbanken		876
Studiestöd, avskrivningar lånefordringar	18 283	13 338
Avsättning premiereserven	11 366
Räntebidrag m.m.	10 814	20 804
Stöd till jordbruket m.m. varav EU- finansierat	8 558	8 164
Bidrag inom skolväsendet	4 029	3 114
Bidrag till folkbildningen	2 418	2 357
Bidrag till näringslivet m.m. via NUTEK	1 873	1 530
Bidrag till investeringar i infrastruktur	1480	1819
Övrigt	18 874	16 465
	195 076	175 331
Total summa	572 560	550 064

Inom socialförsäkringssystemet ökade trans-
fereringarna netto med nästan 9 miljarder kro-
nor. Ersättningen vid sjukdom ökade med drygt
3 miljarder kronor främst p.g.a. att ersatta sjuk-
penningdagar har stigit kraftigt bl.a. som följd av
att långtidssjukskrivningarna ökat. Stöd till
barnfamiljer ökade med nästan 3 miljarder kro-
nor främst p.g.a. höjda barnbidrag. Utbetalda
pensionerna ökade med drygt 2 miljarder kronor
p.g.a. att antalet ATP-pensionärer blir fler och att
den genomsnittliga ATP-pensionen blir allt hög-
re.

Arbetsmarknadsstödet minskade med nästan 6
miljarder kronor vilket förklaras av att arbetslös-
heten sjunkit och att utbetalade lönegarantier
minskat.

Transfereringarna under rubriken övrigt ökade
med ca 20 miljarder kronor under 1998. Som
nämnts ovan förklaras drygt 11 miljarder kronor
av ökningen av att avsättningen till premiereser-
ven redovisas i resultaträkningen för första gång-
en 1998. Avsättningen till premiereserven 1997
var drygt 10 miljarder kronor. Bidrag till kom-
muner och landsting ökade med drygt 9 miljar-
der kronor, varav nästan 4 miljarder kronor avser
de extra medel som anvisats för att värna om
kvaliteten i skola, vård och omsorg och för att
minska behovet av att höja kommunalskatten.
Räntebidragen minskade dock med 10 miljarder
kronor beroende på lägre räntenivåer och ned-
dragning av bidragen. Studiestöd och nedskriv-
ning av studielånefordringar ökade med nästan 5
miljarder kronor.

Posten övrigt som uppgår till nästan 19 mil-
jarder kronor är summan av ett stort antal övriga
bidrag som utbetalas av Länsstyrelserna, Press-
stödsnämnden, Rymdstyrelsen, Statens Rädd-
ningsverk, Statens energimyndighet med flera.

Med socialförsäkringssektorn avses Riksförsäk-
ringsverkets definition av densamma varför stöd
till barnfamiljer och folkpensionssystemet ingår.

Transfereringarna ökade med drygt 22 miljar-
der kronor mellan 1997 och 1998. Av ökningen
förklaras drygt 11 miljarder kronor av att avsätt-
ningen till premiereserven redovisas i resul-
taträkningen för första gången 1998.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 5

Kostnader för personal

Not 6

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor	1998	1997
Försvarsmakten	11 098	11 565
Polisväsendet	8 186	8 248
Skatteförvaltningen	4 473	4 545
Riksförsäkringsverket inklusive
försäkringskassorna	3 881	4 391
Arbetsmarknadsverket	3 860	3 549
Vägverket	3 037	2 999
Banverket	2 720	2 846
Kriminalvårdsverket	2 487	2 472
Lunds universitet	2 424	2 392
Regeringskansliet	2 254	2 098
Domstolsverket	2 137	2 005
Uppsala universitet	1 824	1 741
Göteborgs universitet	1 566	1 494
Stockholms universitet	1 291	1 252
Kungl. Tekniska högskolan	1 285	1 173
Försvarets materielverk	1 185	1 162

Affärsverk
Statens järnvägar	3 933	4 168
Luftfartsverket	1 294	1 798
Sjöfartsverket	453	718
Svenska kraftnät	132	100
Övriga myndigheter	22 870	21 764
Summa	82 390	82 480
Statens tjänstepensioner m.m.	8 045	8 076
Elimineringar av arbetsgivaravgifter,
löneskatt m.m.	-23 239	-21 531
Summa	67196	69 025

Myndigheternas arbetsgivaravgifter som betalats
in till Riksskatteverket är en statsintem transak-
tion och således inte en kostnad för staten och
har därför eliminerats. Aven arbetsgivaravgifter
på myndigheternas semesterreserver är elimine-
rade. Detta gjordes inte föregående år, vilket är
en förklaring till ökningen av elimineringsposten
och även till minskningen av personalkostnaden.
Kostnaden för personal minskade totalt med
nästan 2 miljarder kronor mellan åren.

Antalet anställda inom staten i september
1998 var 246 900 (251 649) personer. Det är en
minskning med 2 procent jämfört med 1997.
Omräknat till heltidspersoner var antalet anställ-
da 220 600 personer, även det en minskning med
2 procent jämfört med året innan.

Miljoner kronor	1998	1997
Försvarsmakten	2 324	1 714
Polisväsendet	1 162	1 153
Regeringskansliet	995	926
Skatteförvaltningen	643	666
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	565	584
Kriminalvårdsverket	564	584
Arbetsmarknadsverket	516	540
Lunds universitet	459	452
Domstolsverket	454	470
Göteborgs universitet	446	444
Uppsala universitet	425	402
Stockholms universitet	372	352
Kungliga tekniska högskolan	347	342
Sveriges lantbruksuniversitet	281	309
Statens institutionsstyrelse	22	318
Affärsverk
Statens järnvägar	87	75
Sjöfartsverket	45	42
Luftfartsverket	36	33
Svenska kraftnät	17	17
Övriga myndigheter	5 074	4 816
Eliminering av inomstatliga lokalkostnader	- 3 995	-4411
Summa	10 839	9 828

Elimineringarna utgörs av myndigheternas lo-
kalkostnader som betalas till Fortifikationsverket
och Statens fastighetsverk.

Lokalkostnaderna ökade med 1 miljard kronor
mellan åren vilket fördelar sig på flera myndig-
heter.

Försvarsmaktens ökning beror på att man un-
der året har överfört personal för fastighetsdrift
till Fortifikationsverket, vilket i sin tur medfört
att kostnader som tidigare redovisades som per-
sonalkostnader numera redovisas som lokalkost-
nader.

Vid Statens institutionsstyrelse ökade lokal-
kostnaderna kraftigt under 1997 p.g.a. beräknade
kostnader för avveckling av lokaler. År 1998
återfördes en stor del av dessa kostnader vilket
innebar att redovisade lokalkostnader minskade
vilket därmed alltså är en periodiseringseffekt.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 7

Övriga driftkostnader

Miljoner kronor	1998	1997
Försvarsmakten	29 873	28 225
Försvarets materielverk	20 641	18 872
Vägverket	5 839	4 129
Polisväsendet	1 304	1 048
Domstolsverket	1 286	1 232
Kärnavfallsfondens styrelse	1 243	645
Skatteförvaltningen	1 180	994
Fortifikationsverket	1 161	805
Regeringskansliet	1 155	979
Karolinska institutet	1 014	879
Kriminalvårdsverket	967	937
Statens fastighetsverk	928	989
Statens Jordbruksverk	916	390
Lunds universitet	906	860
Göteborgs universitet	871	845
Arbetsmarknadsverket	866	752
Uppsala universitet	756	746
Riksförsäkringsverket inklusive
försäkringskassorna	729	840
Banverket	687	917
Riksgäldskontoret	155	567
Affärsverk
Statens järnvägar	6 642	7 064
Svenska kraftnät	1 158	1 396
Luftfartsverket	1 140	987
Sjöfartsverket	399	388
Övriga myndigheter	13 460	12 692
Summa	95 276	88 178
Elimineringar	-31 363	-27 889
Summa	63 913	60 289

Även Vägverkets driftskostnader har ökat
med nästan 2 miljarder kronor.

Driftskostnaderna består för övrigt till största
delen av förvaltningskostnader.

Elimineringarna avser kostnader för köp av va-
ror och tjänster mellan myndigheter.

Not 8

Avskrivningar

Miljoner kronor 1998 1997

Försvarsmakten	3 425	282
Vägverket	2 403	2310
Banverket	1 952	1 795
Fortifikationsverket	764	677
Polisväsendet	423	426
Socialstyrelsen	48	408
Affärsverk
Statens järnvägar	702	664
Luftfartsverket	697	484
Svenska kraftnät	351	344
Sjöfartsverket	80	83
Övriga myndigheter	4 232	3 656
Summa	15 077	11 129

Försvarsmakten har övertagit ett lager av reserv-
materiel från Försvarets materielverk. Bruttovär-
det av lagret var drygt 7 miljarder kronor. Lagret
har skrivits ner med drygt 3 miljarder kronor vil-
ket förklarar ökningen under 1998.

Avskrivning av väganläggningar uppgår till
drygt 2 miljarder kronor och redovisas av Väg-
verket.

Banverket redovisar avskrivningar på järnvägs-
anläggningar med knappt 2 miljarder kronor.

Driftkostnaderna har under året ökat med nästan
4 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Försvarsmaktens driftkostnader har ökat p.g.a.
att Försvarets materielverk har intäktsredovisat
en upparbetad kostnad som skall faktureras För-
svarsmakten 1999 men avser 1998. Dessa bok-
fördes inte hos Försvarsmakten eller på kon-
cernnivå hos Försvarsmakten föregående år,
vilket är en förklaring till ökningen.

Försvarets materielverks driftkostnader består
i huvudsak av kostnader för varor och materiel.
Dessa har under året ökat med nästan 2 miljarder
kronor från knappt 19 till nästan 21 miljarder
kronor.

Skr. 1998/99:1 50 BILAGA 1

Not 9

Resultat från andelar i dotterföretag och
intresseföretag

Miljoner kronor	1998	1997
Regeringskansliet
Telia AB	4 691	2 341
Vattenfall AB	2 995	3 860
Posten AB	1 252	356
Civitas Holding AB	1 097	1 620
Apoteket AB	1 084	-66
LKAB	709	860
SAS Sverige AB	537	277
Vin & Sprit	434	704
SBAB	384	678
Svensk Exportkredit AB	359	317
AssiDomän AB	304	549
Statliga Akademiska Hus AB	301	696
Almi Företagspartner AB	217	135
Systembolaget AB	193	211
Svenska Spel	135
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	97	186
Celsius AB	93	70
Amu-Gruppen	50	5
Specialfastigheter	45
TERACOM Svensk Rundradio AB	45	277
Svenska Skogsplantor AB	34	3
Svenska Rymdaktiebolaget	34	6
VPC AB	29	19
SOS Alarm Sverige AB	28	9
Sv Provnings- & Forskningsinstitut	15	4
Swedfund Int.	12
Svenskhemmet Voxenåsen A/S	1	-785
Svenska Lagerhus AB	-3	31
SAQ kontroll AB	-7	24
Kungliga Operan AB	-14	4
Samhall AB	-89	-224
Venantius AB	-153	-1 618
Securum AB		454
Enator AB		35
Övriga bolag inom Regeringskansliet	14	872
Summa Regeringskansliet	14 923	11 910
Diverse dotterbolag till Vägverket	-1	-3
Statens järnvägar	2
Göteborgs universitet	-8
Övriga myndigheter	-2	2
Summa	14914	11 909

För 15 av de ovanstående bolagen är förändring-
en från föregående år större än 100 miljoner kro-

nor. Ökningen av resultatandelen i Apoteket AB
är i huvudsak hänförlig till att statens ägarandel
ökat från 66,67 procent till 100 procent.

För ytterligare information om de statliga bo-
lagen se bilaga 1.5.

Not 10
Finansiella intäkter

Miljoner kronor	1998	1997
Riksgäldskontoret
Ränteintäkter avseende upplåning
i utländsk valuta	36 241	34 628
Ränteintäkter avseende upplåning i SEK	32 892	20 305
Överkurs vid emissioner (netto)	2 316	664
Intäktsförda preskriberade obligationer	35	31
m.m.
Realiserade valutavinster (netto)	0	3 353
Delsumma Riksgäldskontoret	71 484	58 981
CSN, Ränteintäkter avseende studielån som
finansierats via upplåning i RGK	4 289	4 496
RFV, Ränteintäkter diverse fonder	609	884
Affärsverk
Svenska Kraftnät	36	49
Luftfartsverket	24	8
Sjöfartsverket	3	0
Statens järnvägar	0	1 074
Övriga myndigheter	364	841
Summa	76 809	66 333

Ränteintäkterna har ökat jämfört med föregåen-
de år vilket främst beror på Riksgäldskontorets
ökade ränteintäkter i samband med utlåning i
svensk valuta men även beroende på utlåning i
utländsk valuta. Även nettot mellan överkurser
och underkurser vid emissioner som varit posi-
tivt redovisas som ränteintäkt. Denna har ökat
med nästan 2 miljarder kronor jämfört med
1997.

År 1998 blev nettot av realiserade valutavinster
och valutaförluster som redovisas av Riksgälds-
kontoret en realiserad valutaförlust vilken åter-
finns under noten räntekostnader.

Från och med 1998 särredovisas finansiella
intäkter som inte är räntor separat under rubri-
ken Övriga finansiella intäkter i denna not.

Av de 884 miljoner kronor som redovisades
som räntor av Riksförsäkringsverket föregående
år avser 229 miljoner kronor övriga finansiella

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

intäkter. Motsvarande värde 1998 är 550 miljoner
kronor och finns alltså redovisat under Övriga
finansiella intäkter.

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor	1998	1997
Riksförsäkringsverket	550
Närings- och teknikutvecklingsverket	77
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete	60
Affärsverk
Statens järnvägar	863
Svenska kraftnät	4
Luftfartsverket	3
Övriga finansiella intäkter	170
Summa	1 727

SJ:s finansiella intäkter består huvudsakligen
av leasholdintäkter och utdelning.

Miljoner kronor	1998	1997
Finansiella intäkter	76 809	66 333
Övriga finansiella intäkter	1 727
Summa finansiella intäkter totalt	78 536	66 333

Not 11

Finansiella kostnader

Miljoner kronor	1998	1997
Riksgäldskontoret
Räntekostnader avseende upplåning i SEK	104 176	97 399
Räntekostnader avseende upplåning i ut-	60 148	59 030
ländsk valuta
Orealiserade valutaförluster (netto)	29 505	14 445
Realiserade kursförluster (netto)	15 518	3 171
Realiserade valutaförluster (netto)	9 834
Provisioner till banker	390
Räntekostnader ungdomsbospar	5
Oelsumma Riksgäldskontoret	219 576	174 045

Affärsverk

Svenska Kraftnät

Statens järnvägar

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

780

Ökningen mellan åren av de räntekostnader som
redovisas av Riksgäldskontoret är nästan 46 mil-
jarder kronor. 25 miljarder kronor av ökningen
är hänförlig till orealiserade och realiserade va-
lutaförluster p.g.a. kronans försvagning. De orea-
liserade valutaförlusterna påverkar statsskulden i
utländsk valuta negativt, dock inte i statsbudge-
tens utfall.

Därtill kommer kursförluster på obligationer
som genererats av större byten och uppköp som
skett under året. Dessa har ökat med drygt 12
miljarder kronor.

Från och med 1998 särredovisas finansiella
kostnader som inte är räntor separat under rub-
riken Övriga finansiella kostnader nedan.

Av de 780 miljoner kronor som redovisades
som räntekostnader hos Statens järnvägar före-
gående år avsåg 449 miljoner kronor övriga fi-
nansiella kostnader. Av resterande 331 miljoner
kronor avsåg 135 miljoner kronor ränta på lån
hos Riksgäldskontoret som ej blev eliminerat
1997. Återstoden är diverse övriga räntekostna-
der.

År 1997 redovisades provisioner till banker
under övriga kostnader.

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor	1998	1997
Exportkreditnämnden	1 335
Riksförsäkringsverket	272
Närings- och teknikutvecklingsverket	140
Regeringskansliet	110
Affärsverk
Statens järnvägar	786
Sjöfartsverket	13
Luftfartsverket	12
Övriga myndigheter	77
Summa	2 745	0

Från och med 1998 års bokslut redovisar Ex-
portkreditnämnden det bedömda värdet på ute-
stående fordringar liksom risken för slutliga för-
luster i det utestående engagemanget. Av kost-
naderna på 1,3 miljarder kronor avser nästan 1
miljard kronor reservering för engagemangsrisk
och resterande reservering av skadefordringar.

Övriga myndigheter

Summa räntekostnader

136 1 325

219 715 176 178

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Miljoner kronor	1998	1997
Finansiella kostnader	219 715	176 178
Övriga finansiella kostnader	2 745
Summa finansiella kostnader totalt	222 460	176178

Not 13

Värdepapper och andelar

För närmare kommentarer och redovisning av
statsskuldens kostnader hänvisas till textavsnittet
om statsskulden i kapitel 3.

Noter till balansräkning (12-46)

Not 12

Kassa, bank m.m.

Miljoner kronor

Riksskatteverket

Riksförsäkringsverket	213	211
Länsstyrelsen i Norrbottens län	159	149
Statens Fastighetsverk	116	1
Försvarets Materielverk	108	56
Riksgäldskontoret	101	77
Exportkreditnämnden (f.å. 1 484)		-

Affärsverk

Svenska Kraftnät	758	823
Luftfartsverket	502	229
Statens järnvägar	334	595
Sjöfartsverket	57	2
Övriga myndigheter	850	622
Summa	4 946	3 271

1998 1997

1 748 506

Miljoner kronor	1998	1997
Regeringskansliet, aktier i Nordbanken	4 646	4 652
Holding AB
Riksgäldskontoret, dagslån placerade	3 526
hos banker
Exportkreditnämnden, valutadepositioner	1 300	1 484
i svenska banker
Riksförsäkringsverket, hypoteksobligationer	1 271	5 394
m.m.
Regeringskansliet, Expo 98	3	13
Regeringskansliet, diverse fonder	2	2
Regeringskansliet, fordran Securum	-	4 857
Övriga myndigheter	18	160
Summa	10 766	16 562

Riksgäldskontoret har under 1998 gjort kortsik-
tiga placeringar hos banker i form av dagslån.

Den fordran staten hade på Securum 1997 av-
såg bl.a. utdelning uppgående till 2,3 miljarder
kronor som betalats under 1998. Securum har
övertagits av Venantius AB under 1998. I sam-
band därmed reglerades även den fordran som
staten hade på Venantius AB 1997.

Minskningen av Riksförsäkringsverkets
(RFV) värdepappersinnehav beror i huvudsak på
att delpensionsfonden avvecklats under 1998 och
att tillhörande obligationer därmed försålts.
RFV:s innehav av statsobligationer uppgående
till 234 miljoner kronor har eliminerats mot
statsskulden.

Den stora ökningen av likvida medel hos Riks-
skatteverket utgörs av dagssaldon från uppbörds-
inbetalningar till skattemyndigheternas bank-
konton som numera förs över till Statsverkets
checkräkning med en dags fördröjning.

År 1997 redovisade Exportkreditnämnden
1 484 miljarder kronor i form av valutadepositio-
ner som likvida medel. År 1998 redovisas mot-
svarande placering under rubriken värdepapper
och andelar. Även jämförelsevärdet från 1997 re-
dovisas därför i år under samma rubrik.

Skr. 1998/99:150 BILAGA l

Not 14 Kundfordringar
Miljoner kronor	1998	1997
Banverket	265	410
Vägverket	218	188
Försvarets materielverk	123	181
Statens lantmäteriverk	120	143
Försvarsmakten	112	112
Affärsverk
Luftfartsverket	565	409
Svenska kraftnät	174	405
Sjöfartsverket	158	52
Statens järnvägar	22	54
Övriga myndigheter	1 344	898
Summa	3101	2 852

Not 15

Övriga fordringar

Miljoner kronor	1998	1997
Riksskatteverket, fordringar lämnade till Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m.	5 248	5 062
Jordbruksverket, bidragsfordringar på EU m.m.	4 620	4 552
Tullverket, uppbördsfordringar	1 773	2 641
Riksgäldskontoret, options- och futurekon- trakt	1 208	435
Riksskatteverket, fordringar avseende kommuners och landstings mervärdesskatt	1 174
Riksgäldskontoret, fordringar på banker avseende premieobligationer m.m.	568	-
Riksförsäkringsverket, fordran AP-fonden för administration av ålderspension m.m.	508	380
Statens Lantmäteriverk, uppbördsfordringar avseende stämpelskatt och expeditionsav- gifter	133	68

Affärsverk

Statens järnvägar	1 032	951
Luftfartsverket	207	141
Sjöfartsverket	110	13
Svenska Kraftnät	6	-
Övriga myndigheter	787	1 268
Summa	17 374	15511

Riksskatteverket (RSV) har skattefordringar un-
der indrivning på nominellt 51,3 miljarder kro-
nor. Av dessa beräknas 5 miljarder kronor inflyta
vilket därmed utgör merparten av RSV:s ford-
ringspost. Det mycket stora antalet fordrings-
poster har tidigare gjort en individuell värdering
omöjlig och värderingen har baserats på statistik.
I samband med årsbokslutet för 1998 har efter
diskussion med Riksrevisionsverkets revisorer
prövats en mer detaljerad analys av fordrings-
stocken i redovisningssystemet för exeku-
tionsväsendet (REX). Fordringarna har analyse-
rats med avseende på om gäldenären är i
konkurs, fordringarnas ålder etc.

RSV:s fordran på kommuner och landsting av-
seende mervärdesskatt utgörs av fordringar på
utjämningsavgifter till systemet för kompensa-
tion av viss ingående mervärdesskatt i icke mer-
värdesskattepliktig verksamhet.

Tullverkets uppbördsfordringar utgörs av obe-
talda tullräkningar avseende mervärdesskatt, tull-
och importavgifter på jordbruksprodukter, ener-
giskatter m.fl. skatter och avgifter. Bedömning av
fordringarnas verkliga värde har gjorts med en
statistisk metod.

Statens järnvägars fordringar avser främst
fordringar på bolag inom SJ-koncernen.

Not 16

Pågående arbeten

Miljoner kronor	1998	1997
Banverket	187	29
Statens lantmäteriverk	106	95
Försvarsmakten	57	36
Försvarets forskningsanstalt	27	29
Fortifikationsverket	26	36
Allmänna advokatbyråerna	20	30
Försvarets materielverk		3 493
Affärsverk
Statens järnvägar	17	13
Sjöfartsverket	9	9
Övriga myndigheter	71	207
Summa	520	3 977

Försvarets materielverk redovisade 3,5 miljarder
kronor som pågående arbeten 1997 vilka avsåg
uppdrag från Försvarsmakten. Dessa eliminera-

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

des inte 1997 vilket dock skett under 1998 vad
gäller motsvarande post.

Not 17

Varulager och förråd

Miljonerkronor^	1998	1997
Banverket, material för underhåll och	307	448
reparation av anläggningar
Försvarsmakten	196	218
Försvarets materielverk	173	7 352
Sveriges geologiska undersökning	134	5
Vägverket	92	96
Kriminalvårdsstyrelsen	73	76

Affärsverk
Statens järnvägar	104	146
Luftfartsverket	29	29
Svenska kraftnät	22	■
Sjöfartsverket	21	21
Övriga myndigheter	481	705
Summa	1 632	9 096

Försvarsmakten övertog i januari 1998 från För-
svarets materielverk ett lager av reservmateriel
och drivmedel värderat till 7,2 miljarder kronor.
Detta lager har efter nedskrivning med drygt 3
miljarder kronor redovisats under posten bered-
skapstillgångar.

Not 19

Fastigheter - omsättningstillgångar

Miljoner kronor	1998	1997
Länsstyrelsen i Västra Götalands och Bohus län	16	20
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	12	14
Länsstyrelsen i Västerbottens län	7	6
Länsstyrelsen i Västernorrlands län	6	8
Övriga länsstyrelser	3
Summa	44	48

För första gången 1998 redovisas de fastigheter
som utgör omsättningstillgångar, Jordfondens
fastigheter, som en egen post i balansräkningen.
Tidigare redovisades dessa under varulager och
förråd.

Not 20

Periodavgränsningsposter

Till och med 1997 redovisade myndigheterna alla
typer av periodavgränsningsposter på tillgångssi-
dan i balansräkningen summerat till en post.
Från och med 1998 är dessa poster fördelade på
förutbetalda kostnader, upplupna bidragsintäkter
och övriga upplupna intäkter. Denna indelning
tillämpas även i denna not. I balansräkningen re-
dovisas dock periodavgränsningsposterna sum-
merat till en post. 1997 års jämförelsevärden har
inte delats upp på dessa olika kategorier utan re-
dovisas i sin helhet under förutbetalda kostnader.

Not 18

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor	1998	1997
Försvarets materielverk	13 493	14 220
Övriga myndigheter	101	99
Summa	13 594	14319

De leverantörer som Försvarets materielverk i
huvudsak lämnar förskott till är Bofors, Kock-
ums, Volvo och Saab. Förskott har även lämnats
till en del utländska leverantörer.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Förutbetalda kostnader

Miljoner kronor	1998	1997
Riksgäldskontoret	20 529	39 427
varav förutbetalda underkurser avseende,	19 322
upplåning i svenska kronor
upplåning i utländsk valuta	1 199
övrigt	8
Rikspolisstyrelsen	296	290
Riksskatteverket	168
Kriminalvårdsstyrelsen	146
Domstolsverket	119
Göteborgs universitet	118
Lunds universitet	112
Riksförsäkringsverket	106	1 704
Uppsala universitet	101
Kärnavfallsfondens styrelse	■	267
Försvarets materielverk	■	74
Affärsverk
Svenska kraftnät	140	61
Statens järnvägar	110	316
Sjöfartsverket	45	32
Luftfartsverket	27	174
Övriga myndigheter	1 403	3 253
Summa	23420	45 598

Förutbetalda kostnader hos Riksförsäkringsver-
ket (RFV) har minskat med ca 1,6 miljarder kro-
nor. Orsaken är att upplupna ränteintäkter avse-
ende medel avsatta för premiereserven samt
upplupna ränteintäkter avseende RFV:s fonder
inte eliminerades föregående år.

Upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor	1998
Lunds universitet	206
Kungliga tekniska högskolan	56
Göteborgs universitet	43
Karolinska institutet	27
Sveriges lantbruksuniversitet	26
Övriga myndigheter	166
Summa	524

myndigheten ännu inte erhållit överenskommen
betalning.

Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor	1998
Riksgäldskontoret, främst ränteintäkter	16 024
från skuldskötselåtgärder
Kärnavfallsfondens styrelse	259
Exportkreditnämnden	177
Kammarkollegiet	57
Banverket	54
Riksförsäkringsverket	43
Statens räddningsverk	37
SIDA	30
Lunds Universitet	26
Affärsverk
Statens järnvägar	215
Luftfartsverket	113
Sjöfartsverket	13
Övriga myndigheter	183
Summa	17 231

Övriga upplupna intäkter är räntor och andra
intäkter som upparbetats men ännu inte fakture-
rats eller blivit betalda.

Riksgäldskontoret redovisar huvudsakligen
ränteintäkter från skuldskötselåtgärder men även
upplupna ränteintäkter för uppköpta obligatio-
ner i svenska kronor och upplupna ränteintäkter
avseende kredit- och garantigivning.

Kärnavfallsfonden redovisar upplupna avgifter
från reaktorinnehavarna, Forsmarks kraftgrupp,
Barsebäck m.fl. vilka betalar avgifterna kvartalsvis
i efterskott.

Upplupna intäkter hos Exportkreditnämnden
avser huvudsakligen ränteintäkter på depositio-
ner och värdepapper men även upplupna åter-
vunna skademedel.

Upplupna bidragsintäkter är intäkter som skall
erhållas för arbete som redan utförts men där

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Periodavgränsningsposter totalt - tillgångar

Miljoner kronor	1998	1997
Förutbetalda kostnader	23 420	45 598
Upplupna bidragsintäkter	524	-
Övriga upplupna intäkter	17 231
Summa	41 175	45 598

Not 21 Utlåning
Miljoner kronor	1998	1997
Centrala studiestödsnämnden (CSN),	29 059	32 919
äldre studielån beviljade t.o.m. 1998
CSN, nyare studielån samt	84 639	72 980
hemutrustningslån
CSN, återkrav på lån och bidrag	428	588
CSN, skuldsaneringslån	6	4
CSN, övrigt	25	-7
CSN, reservation för osäkra fordringar		-1 653
Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån	2 340	1 040
till Svensk-Danska Broförb AB
RGK, investeringslån till A-train AB	1 000	1 000
RGK, investeringslån till övriga	300
Kammarkollegiet, näringslån	680	1 045
Kammarkollegiet, övriga lån	17	-
NUTEK, villkorslån	71	68
NUTEK, lokaliseringslån	277	322
NUTEK, övriga lån		156
Statens energimyndighet, Baltikumlån	119	-
Statens energimyndighet, villkorslån	9
Styrelsen för internationellt utvecklingsar-	107	76
bete
Övriga myndigheter	192	287
Summa	119 269	109125

Två kategorier av osäkra fordringar finns. Den
ena typen är fordringar på personer som miss-
sköter betalningarna. Efter genomgång har vär-
det på sådana fordringar skrivits ned med 2,4
miljarder kronor. Den andra kategorin av osäkra
fordringar är sådana där låntagarna på grund av
lånereglernas utformning inte kommer att hinna
betala lånet före 65 års ålder vilket är den gräns
som fastställts. För närvarande finns ingen me-
tod för att beräkna reservationsbehovet för den-
na kategori och i 1998 års bokslut har ingen re-
servation gjorts. Beroende på vilka antaganden
som görs om den ekonomiska utvecklingen upp-
skattar dock CSN reservationsbehovet till minst
4 miljarder kronor.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) administ-
rerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två
huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie-
rade av Riksgäldskontoret, främst studielån be-
viljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån
som ursprungligen finansierats via stadsbudge-
ten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988.

CSN:s fordringar värderas till nominella be-
lopp med reservation för osäkra fordringar. År
1997 redovisades reservationen som en summe-
rad, separat post för alla lånetyper. År 1998 är re-
servationen uppdelad och avräknad på respektive
lånekategori.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 22

Aktier och andelar i dotterbolag

Miljoner kronor	1998	1997
Vattenfall AB	31 793	29 484
Telia AB	26 927	23 294
Civitas Holding AB	9 371	9 872
Luossavaara-Kirunavaara AB LKAB	8 802	8 392
AssiDomän AB	7 900	7 914
Statliga Akademiska Hus AB	6 213	6 086
Posten AB	4 846	3 601
Almi Företagspartner AB	4 479	4 248
Förvaltnings-AB Stattum	3 673	4 534
Venantius AB	3 529	3 689
SBAB	3 451	3 216
Vin & Sprit AB	1 920	1 900
Apoteksbolaget AB	1 766	1441
Samhall AB	1 601	1 689
Specialfastigheter AB	1 284
Systembolaget AB	1 053	981
TERACOM Svensk Rundradio AB	978	954
Swedfund International AB	836	813
Amu-gruppen	381	353
Svenska Rymdaktiebolaget	387	168
AB Svensk Bilprovning	258	255
Sveriges Provnings och Forskningsinstitut AB	187	176
Svenska Skogsplantor AB	143	109
Svenska Spel AB	135
SAQ kontroll AB	104	108
Diverse holdingbolag vid högskolor & uni- versitet	79	58
Kasernen Fastighets AB	74	74
Svenska Lagerhus AB	57	85
AB Göta Kanalbolag	36	36
SGAB, Sveriges Geologiska AB (i likvidation)	35	32
Väginvest AB	30	38
Swedesurvey AB	25	22
Swedish National Road Consulting AB - Vägverket	22
Kungl Dramatiska Teatern AB	11	3
Premia Fond AB	10
Affärsverk
Statens järnvägar - AB Swedcarrier	716	716
Luftfartsverket - LFV Holding AB	75	45
Svenska kraftnät	3	3
Övriga	28	79
Summa	123 219	114 468

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag
värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden
innebär att statens andel av bolagens eget kapital
och ackumulerade vinster, reducerat med utbe-
talda utdelningar, har tagits upp i myndigheter-
nas redovisning. Från och med 1997 redovisas
departementens innehav i Regeringskansliets års-
redovisning. Från och med i år redovisas aktier
och andelar i intresseföretag som inte är dotter-
bolag separat i denna not. I balansräkningen re-
dovisas andelarna summerat till en post. Med
dotterbolag avses bolag där statens ägarandel
överstiger 50 procent.

Under året har Premia Fond AB och Special-
fastigheter AB förvärvats. Vidare har resterande
aktiepost (33,33 %) i Apoteket AB förvärvats.
Huvudmannaskapet för de bolag som varit
knutna till universitet och högskolor har över-
förts från Regeringskansliet till respektive uni-
versitet och högskola. Samtidigt har bolaget
Väginvest AB överförts från Vägverket till Rege-
ringskansliet.

Affärsverkens aktieinnehav i dotterbolag är
bokförda till anskaffningsvärde. I bilaga 1.5 re-
dovisas förutom det bokförda värdet på aktierna
även utbetalda utdelningar från de olika bolagen.

Aktier och andelar i intresseföretag

Miljoner kronor	1998	1997
SAS Sverige AB	2 989	2 551
AB Svensk Exportkredit	2 224	2 220
Celsius AB	798	724
Värdepapperscentralen VPC AB	105	76
SOS Alarm Sverige AB	66	33
A0 Dom Svetsii	13
Sveriges Rese och Turistråd AB	5	4
Norrland Center AB	5	5
AB Bostadsgaranti	3	2
Enator AB		248
Riksbankens grundfond	1 000	1 000
Affärsverk
Nord Pool ASA m.fl., Svenska Kraftnät	71	59
A-Banan Projekt AB, Luftfartsverket	5	5
Övriga myndigheter	42	65
Summa	7 326	6 992

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Under året har 36 procent av ett ryskt bolag för-
värvats, AO Dom Svetsii, samtidigt som inneha-
vet i Enator har avyttrats.

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag -
totalt

Miljoner kronor	1998	1997
Aktier och andelar i dotterföretag	123 219	114 468
Aktier och andelar i intresseföretag	7 326	6 992
Summa	130 545	121 460

Not 23

Obligationer och andra värdepapper

Miljoner kronor	1998	1997
Allmänna arvsfonden, andelar i aktie- och räntekonsortium	955	910
Regeringskansliet, I8RD Världsbanken	593	593
Regeringskansliet, OM-gruppen	452	■
SIDA, säkerhetsreserv med placering på kapitalmarknaden	420	-
Karolinska Institutet, aktier, andelar & obli- gationer	362	117
Göteborgs universitet	125	169
Riksförsäkringsverket		49
Lunds universitet	24	16
Affärsverk
Statens järnvägar, nollkupongsplaceringar	2 945	1 106
Övriga myndigheter	56	316
Summa	5 932	3 276

Säkerhetsreserven, som innehas av Sida, är knu-
ten till U-landskredit-systemet och skall täcka
eventuella framtida förluster. Reserven är place-
rad på kapitalmarknaden. Föregående år uppgick
reserven till 595 miljoner kronor men eliminera-
des då felaktigt med Exportkreditnämnden som
motpart. Totalt uppgick säkerhetsreserven 1998
till 723 miljoner kronor men 304 miljoner var
placerade hos Riksgäldskontoret och har därför
eliminerats i statens balansräkning.

Statens järnvägars långfristiga värdepappersin-
nehav avser innehav av nollkupongplaceringar.
Innehavet syftar till att finansiera betalningar
som blir nödvändiga när olika leasingkontrakt
förfaller.

Not 24

Andra långfristiga fordringar

Miljoner kronor	1998	1997
Exportkreditnämnden (EKN), nettovärderade skadefordringar	5 668	-
EKN, fordran på garantitagare m.m.	335	-
Statens bostadskreditnämnd, regressford- ringar på utbetald ersättning för infriade garantier	340	145
Göteborgs universitet	74	188
Riksförsäkringsverket	71	110
Överstyrelsen för civil beredskap	70	156
Kammarkollegiet, fordran i Närings-Livs Kredit	42	1 374
Affärsverk
Sjöfartsverket, förskottshyra för offshore- fartyg	74	-
Statens järnvägar, fordringar hos koncern- företag	58	51
Luftfartsverket	1	86
övriga myndigheter	179	69
Summa	6 912	2179

Från och med 1998 redovisar Exportkredit-
nämnden (EKN) för första gången nettovärde-
rade skadefordringar med avdrag för risker för
slutliga förluster i det utestående engagemanget.
Värderingen av utestående fordringar baseras på
de skadebelopp som EKN utbetalat. Avdrag görs
för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta
belopp läggs kapitaliserade räntor, förfallna obe-
talda avtalsräntor samt upplupna ej förfallna
räntor enligt avtal.

Värderingen av förlustrisker i EKN:s utestå-
ende engagemang utgår från den riskpremie som
tas ut för olika fordringar beroende på återståen-
de löptid. Vad gäller risker i större kommersiella
engagemang görs en individuell uppföljning av
hur varje projekt eller företag utvecklats och vil-
ken reservering som bedöms spegla den återstå-
ende risken.

Värdering av EKN:s fordringar görs utifrån
olika kriterier. Vid bedömning av fordringar på
andra länder är en utgångspunkt landets totala
skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet
skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras
bl.a. med gjorda bedömningar av landets allmän-
na riskläge vad gäller krediter sammanvägt med
lånets återstående löptid. Större kommersiella
fordringar undersöks och värderas individuellt.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

EKN har upprättat en s.k. proformabalansräk-
ning för 1997 där jämförelsevärden angivits för
nettovärderade skadefordringar och fordran på
garantitagare med 6,2 miljarder kronor respektive
594 miljoner kronor.

Kammarkollegiets fordran på Riksgäldskonto-
ret föregående år avseende lönegarantimedel som
uppgick till 1,3 miljarder kronor eliminerades
inte vilket skett i år.

Not 25

Beredskapslager

Miljoner kronor	1998	1997
Försvarsmakten	69 389	-
Statens räddningsverk, räddningstjänst- och varningsmateriel m.m.	1 081	1021
Överstyrelsen för civil beredskap, metall, verkstads, och kemiska produkter	541	600
Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsför- nödenheter	441	556
Jordbruksverket, foderva- ror,bekämpningsmedel m.m.	164	179
Övriga myndigheter	9	15
Summa	71 625	2 371

Försvarsmakten har invärderat beredskapslager
för första gången 1998. De övertog också i janua-
ri 1998 lager av reservmateriel och drivmedel från
Försvarets materielverk uppgående till 7,2 mil-
jarder kronor. Detta lager som också redovisas
under beredskapslager har därefter skrivits ned
med 3,1 miljarder kronor då det ansågs vara för
högt värderat.

Not 26

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor	1998	1997
Banverket, järnvägsanläggningar	11 678	8 481
Vägverket, väganläggningar	9 785
Fortif ikationsverket	894	1 004
Statens fastighetsverk	341	308
Affärsverk
Luftfartsverket	1 121	980
Statens järnvägar	275	257
Svenska kraftnät	113	90
Sjöfartsverket	69	34
Övriga myndigheter	475	317
Summa	24 751	11 471

Jämförelsesiffror för Vägverkets pågående väg-
anläggningar saknas i denna not då dessa redovi-
sades som statliga vägar 1997. Då uppgick de till
7,9 miljarder kronor.

Merparten av Luftfartsverkets nyanläggningar
är byggnader som inte åsatts något taxeringsvär-
de. Till viss del är anläggningarna finansierade
med investeringsbidrag från flygvapnet, kom-
muner m.fl.

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor 1998 1997

Vägverket	244	151
Banverket	117	58
Statens Räddningsverk	14	2
Kungliga Tekniska Högskolan	11	19
Övriga myndigheter	11	27
Summa	397	257
Pågående nyanläggningar totalt
Miljoner kronor	1998	1997
Pågående nyanläggningar	24 751	11 471
Förskott avseende materiella anläggnings- tillgångar	397	257
Summa	25148	11 728

Not 27 Tekniska anläggningar, maskiner
Miljoner kronor	1998	1997
Försvarets materielverk	1018	1 147
Vägverket	724	733
Banverket	644	616
Kungliga tekniska högskolan	195	156
Försvarsmakten	181	191
Uppsala universitet	107	117
Riksskatteverket	-	483
Affärsverk
Svenska Kraftnät	6 467	6 686
Luftfartsverket	1 191	1 135
Sjöfartsverket	79	99
Övriga myndigheter	653	617
Summa	11 259	11 980

Alla typer av anläggningstillgångar i noterna 27-

33 är värderade till anskaffningskostnad med av-

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

drag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.
Avskrivningarna baseras på tillgångarnas upp-
skattade ekonomiska livslängd. Normalt är av-
skrivningstiden 4-7 år för datorer, 5-10 år för
maskiner, transportmedel och inventarier, 10—50
år för skepp och flyg, 10-30 år för fältanlägg-
ningar och 20-35 år för lok och vagnar.

År 1998 redovisar Riksskatteverket sina an-
läggningar som transportmedel och inventarier.
År 1997 redovisades merparten som tekniska an-
läggningar vilket förklarar förändringen under
året.

Svenska Kraftnäts anläggningar är driftsan-
läggningar för de svenska storkraftsnäten (stam-
nätet, Norrbottennätet och utlandsförbindelser)
samt tele- och informationssystem.

Not 28

Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier

Miljoner kronor	1998	1997
Rikspolisstyrelsen	965	725
Försvarsmakten	819	713
Riksskatteverket	533	127
Lunds universitet	529	508
Göteborgs universitet	514	455
Kustbevakningen	465	510
Försvarets radioanstalt	400	404
Arbetsmarknadsstyrelsen	377	259
Domstolsverket	371	399
Banverket	328	378
Regeringskansliet	321	301
Riksförsäkringsverket	279	366
Affärsverk
Statens järnvägar	7 697	7 659
Luftfartsverket	1 519	1 418
Sjöfartsverket	541	586
Övriga myndigheter	4 552	4 069
Summa	20 210	18 877

Föregående år redovisade Riksskatteverket
större delen av sina anläggningar under tekniska
anläggningar.

Not 29
Byggnader

Miljoner kronor	1998	1997
Fortifikationsverket	9 075	9 348
Statens fastighetsverk	6 154	6 058
Riksdagens förvaltningskontor	883	906
Banverket	384	380
Riksförsäkringsverket	330	343
Vägverket	185	194
Affärsverk
Statens järnvägar	2 346	2417
Luftfartsverket	1 892	2 113
Sjöfartsverket	346	326
Svenska kraftnät	189	200
Övriga myndigheter	357	394
Summa	22141	22 679

De fastigheter Fortifikationsverket förvaltar är
avsedda för försvarsändamål.

Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk-
ning det fastighetsbestånd som regeringen be-
stämmer. Den största delen av fastigheterna till-
hör vårt nationella kulturarv. Exempel på fastig-
heter är de kungliga slotten, ett trettiotal fäst-
ningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens
byggnader och landshövdingeresidensen.

Riksdagens förvaltningskontor förvaltar riks-
dagsbyggnaderna inklusive ledamotshuset och
partikansliet.

Bilar, persondatorer med kringutrustning, kon-
torsapparater m.m. är exempel på tillgångar som
redovisas under denna post.

Statens Järnvägar redovisar finansiell leasing av
lok och vagnar till ett värde av knappt 8 miljarder
kronor. Motsvarande skuld redovisas under
långfristiga skulder.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 30

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor	1998	1997
Rikspolisstyrelsen	235	143
Kriminalvårdsstyrelsen	152	111
Göteborgs universitet	69	32
lunds universitet	63	68
Uppsala universitet	62	37
Stockholms universitet	60	-
Sveriges lantbruksuniversitet	58	54
Kungliga tekniska högskolan	54	35
Övriga myndigheter	347	201
Summa	1 160	681

Ökningen av förbättringsutgifterna på annans
fastighet beror huvudsakligen på att myndighe-
terna har gjort omklassificeringar under 1998. År
1997 redovisade t.ex. Rikspolisstyrelsen och
Stockholms universitet dessa kostnader som ny-
anläggningar respektive som övriga anläggningar.
1997 års jämförelsevärden kvarstår i noterna till
dessa poster.

Not 31

Mark och annan fast egendom

MHjonej krono^

Statens fastighetsverk

Fortif ikationsverket

Naturvårdsverket

1998 1997

4 960 5 080

1 786 1 816

1 398 1 256

Affärsverk

Statens järnvägar	1 894	1 905
Svenska kraftnät	28	28
Luftfartsverket	28	16
Sjöfartsverket	7	7
Övriga myndigheter	166	161
Summa	10 267	10 269

De markegendomar som redovisas av Statens
fastighetsverk består till stora delar av markom-
råden ovan odlingsgränsen i Västerbottens och
Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands
län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst
jordbruksegendomar som av kulturella skäl är i
statens ägo som t.ex. kungsgårdarna.

Naturvårdsverket redovisar främst national-
parker och naturreservat. Dessa är dock upptagna
till ett lågt värde eller inget värde alls.

Not 32

Statliga vägar

^Umrierkronor^^^^^^^^^l998^^^^^^^^1997

Vägverket 61 340 66 175

Vägverket har sedan 1994 värderat och redovisat
investeringar i statliga vägar och broar. Vägin-
vesteringar under åren 1955-1994 har invärderats
retroaktivt. Avskrivningstiden för väginveste-
ringar är 40 år. Omräkning har skett med ledning
av Vägverkets vägkostnadsindex som är en sam-
manvägning av konsumentprisindex, entrepre-
nadindex och producentindex. Redovisade be-
lopp är nettovärden efter

värdeminskningsavdrag.

År 1997 redovisades även pågående nyanlägg-
ningar uppgående till 7,9 miljarder kronor i den-
na not. 1998 redovisas de pågående nyläggning-
arna uppgående till 9,8 miljarder kronor separat i
noten pågående nyanläggningar.

Not 33

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor 1998 1997

Banverket 48 877 47 005

Banverket har fr.o.m 1996 värderat och redovisat
järnvägarna. Tidigare redovisades endast tele-, el-
och SL-anläggningar. De investeringar som
gjorts i det statliga järnvägsnätet och som finan-
sieras med statliga anslag har i Banverkets redo-
visning tidigare direktavskrivits. De beräknade
investeringsbeloppen har omräknats till nuvärde
enligt konsumentprisindex. Avskrivningar för
järnvägsanläggningar är 40 år. Redovisade belopp
är nettovärden efter värdeminskningsavdrag.
Under året har utbyggnad gjorts av Västkustba-
nan och Ostkustbanan.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 34

Immateriella tillgångar

Not 35

Leverantörsskulder

Miljoner kronor	1998	1997
Riksförsäkringsverket, pensionssystem	439	263
Totalförsvarets pliktverk, aktiverade forsk- nings-och utvecklingskostnader	145	129
Rikspolisstyrelsen, datorsystem och licenser	83	21
Verket för högskoleservice	23	16
Kungliga Tekniska Högskolan	24	1
Försvaret materielverk	14	13
Statens fastighetsverk	13	17
Statens invandrarverk	12	16
Fortifikationsverket		8

Affärsverk
Svenska Kraftnät, rättigheter	153	156
Statens järnvägar	86	66
Övriga myndigheter	56	56
Summa	1 048	762

Miljoner kronor	1998	1997
Vägverket	2 678	1 902
Försvarets materielverk	2 113	2 364
Banverket	1 147	841
Försvarsmakten	755	715
Arbetsmarknadsverket	573	412
Riksförsäkringsverket	430	402
Rikspolisstyrelsen	429	303
Fortifikationsverket	278	318
Affärsverk
Statens järnvägar	541	465
Luftfartsverket	333	257
Svenska kraftnät	231	280
Sjöfartsverket	121	93
Övriga myndigheter	3 189	2 869
Summa	12 818	11 221

Riksförsäkringsverkets immateriella tillgångar
utgörs av aktiverade kostnader för utveckling av
ett nytt pensionssystem. Enligt regeringens be-
slut aktiveras kostnaderna och finansieras med
lån i Riksgäldskontoret. Lånet amorteras och när
pensionssystemet tas i drift görs avskrivningar på
tillgången.

Svenska Kraftnäts immateriella tillgångar avser
markrättigheter i form av servitut och lednings-
rätter. Föregående år redovisades dessa under
mark och annan fast egendom. För 1998 redovi-
sas även jämförelsevärdet 1997 under immateri-
ella tillgångar.

Not 36 Depositioner
Miljoner kronor	1998	1997
Riksskatteverket	371
Länsstyrelsen i Stockholm, tvångsinlösta
aktier, hyresdepositioner m.m.	275	277
Tullverket	58	67
Allmänna advokatbyråerna		65
Övriga myndigheter	158	130
Summa	862	539

Tidigare har Riksskatteverkets depositioner re-
dovisats som långfristiga skulder. Från och med
1998 redovisas posten som kortfristig skuld.

Depositioner som redovisas av Riksskattever-
ket (RSV) avser främst indrivna medel som kro-
nofogdemyndigheterna förvaltar i avvaktan på
beslut och redovisning i vissa mål. Föregående år
uppgick RSV:s depositioner till 799 miljoner
kronor. Förändringen från föregående år beror
på att depositioner för kommunernas och lands-
tingens mervärdesskattemedel inte längre ingår.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 37

Övriga skulder

Miljoner kronor	1998	1997
Riksgäldskontoret	5 932	3 647
Riksförsäkringsverket, innehållna skatter
på pensioner m.m.	4 543	4 008
Ekonomistyrningsverket, EU-avgiften	1 843
Riksskatteverket, inbetalda uppbördsmedel	1 208	871
Vägverket, beviljade men ej utbetalda bi-	928	850
drag m.m.
Allmänna arvsfonden	263	232
Banverket	212	91
Statens löne- och pensionsverk	176	1 264
Länsstyrelsen i Skåne län	117	28
Arbetsmarknadsstyrelsen	106	2 006
Sida	45	506
Närings- och teknikutvecklingsverket	40	493
Exportkreditnämnden	1	465
Affärsverk
Statens järnvägar, skulder till koncernföre-	911	654
tag m.m.
Sjöfartsverket, Destination Gotland AB	87	28
Luftfartsverket, källskatter	36	93
Svenska kraftnät	3	29
Övriga myndigheter	2 439	2 545
Summa	18 890	17810

Riksgäldskontorets skuld består till största delen
av ej inlösta, förfallna obligationer, obligations-
vinster samt räntor på skulder för terminskon-
trakt. Förändringen mellan åren beror i huvudsak
på att skulden för terminskontrakt ökat väsent-
ligt då orealiserade valutaförluster har varit större
än orealiserade valutavinster.

Ekonomistyrningsverkets skuld avser i huvud-
sak medel till EU-avgiften som deponeras på
EU-kommissionens konto i Riksbanken.

Riksskatteverkets skuld avser till största delen
inbetalda uppbördsmedel vilka ännu inte redovi-
sats mot inkomsttitel samt returnerade utbetal-
ningar.

Vad gäller Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
ingår i jämförelsetalet från 1997 en skuld till RSV
på 905 miljoner kronor som inte eliminerades. I
år har eliminering skett av motsvarande skuld.
AMS redovisade dessutom bidragsskulder avse-
ende arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1997
uppgående till 1 029 miljoner kronor. Under
1998 redovisas ingen sådan skuld då AMS har

ändrat sina redovisningsprinciper. Tidigare år
skuldfördes inkomna och godkända bidragsrek-
visitioner avseende beslutade och genomförda
åtgärder före årsskiftet. Från och med 1998
skuldförs inte sådana bidragsrekvisitioner och
avräknas heller inte anslaget vilket gjordes 1997.

Sida skuldbokförde t.o.m. 1997 värdet av de
beslut om utbetalning av medel som fattats före
utgången av året liksom rekvisitioner som in-
kommit men inte utbetalats. Från och med 1998
sker ingen sådan värdering och beloppen redovi-
sas först när de utbetalas följande år.

NUTEK:s skuld avser externa medel som er-
hållits för vidare utbetalning till bidragsmottaga-
re efter rekvisition. Minskningen jämfört med
föregående år beror på att Energiteknikfonden,
som 1997 stod för en större del av skulden,
övertogs av Statens Energimyndighet i januari
1998.

Minskningen av övriga skulder hos Statens lö-
ne- och pensionsverk med 1,1 miljard kronor
under året beror på att vissa skulder avseende lö-
ne- och preliminärskatter inte eliminerades 1997
vilket skett 1998.

Not 38

Förskott från kunder

Miljoner kronor	1998	1997
Försvarets materielverk	108	97
Linköpings universitet	55	155
Fortifikationsverket	50	51
Statens lantmäteriverk	44	55
Uppsala universitet	14	511
Karolinska institutet	7	815
Göteborgs universitet	2	360
Kungliga tekniska högskolan		361
Affärsverk
Sjöfartsverket	8	6
Övriga myndigheter	282	728
Summa	570	3139

År 1997 bestod posten förskott från kunder hos
Karolinska institutet och hos universiteten hu-
vudsakligen av oförbrukade bidrag. Sådana bidrag
redovisas fr.o.m. 1998 som en separat post och
specificeras i not 39.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 39

Periodavgränsningsposter

Till och med 1997 redovisade myndigheterna alla
typer av periodavgränsningsposter på skuldsidan
summerat till en post. Från och med 1998 är des-
sa poster fördelade på upplupna kostnader, oför-
brukade bidrag och övriga förutbetalda intäkter.
Denna indelning tillämpas även i denna not. I
balansräkningen redovisas dock alla periodav-
gränsningsposter summerat. 1997 års jämförelse-
värden har inte delats upp på dessa kategorier
utan redovisas i sin helhet under rubriken upp-
lupna kostnader.

Upplupna kostnader

Miljoner kronor	1998	1997
Vägverket	968	916
Försvarsmakten	711	877
Riksgäldskontoret, upplupna räntor	75 193	94 208
Riksförsäkringsverket, kostnader för EU- vård m.m.	647	3 193
Rikspolisstyrelsen, upplupna löner & se- mesterlöner	637	1 519
Banverket	514	651
Affärsverk
Statens järnvågar	750	1 121
Luftfartsverket	305	366
Svenska kraftnät	133	142
Sjöfartsverket	52	62
Övriga myndigheter	3 758	5 497
Summa	83 668	108 552

Som upplupna kostnader redovisas bl.a. myndig-
heternas beräknade semesterskulder.

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser
räntekostnader för upplåning i svenska kronor
och i utländsk valuta samt räntekostnader för
skuldskötselåtgärder. Minskningen jämfört med
1997 är hänförlig till att överkurser vid upplåning
m.m. särredovisas som övriga förutbetalda in-
täkter fr.o.m. 1998.

Minskningen hos Riksförsäkringsverket jäm-
fört med föregående år beror i huvudsak på att
ansvaret för utbetalningar av läkemedelsersätt-
ning har övertagits av landstingen som erhåller
statsbidrag från Socialstyrelsen för finansiering
av en väsentlig del av kostnaden.

Oförbrukade bidrag

^iljonejsrmr^^997

Göteborgs universitet	858
Karolinska institutet	738
Lunds universitet	421
Uppsala universitet	273
Kungliga Tekniska Högskolan	150
Umeå universitet	120
Linköpings universitet	109
Övriga myndigheter	562
Summa	3 231
Oförbrukade bidrag utgörs av bidragsmedel som erhållits men ännu inte förbrukats för sitt ända- mål.
Övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor	1998 1997
Riksgäldkontoret, förutbetalda överkurser vid upplåning m.m.	17 890
Vägverket	834
Fortifikationsverket	109
Affärsverk
Statens Järnvägar	288
Luftfartsverket	95
Övriga myndigheter	516
Summa	19 732

Periodavgränsningsposter totalt - skulder

Miljoner kronor	1998	1997
Upplupna kostnader	83 668	108 552
Oförbrukade bidrag	3 231
Övriga förutbetalda intäkter	19 732
Summa	106 631	108 552

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 40

Depositioner, långfristiga

Miljoner kronor	1998	1997
Allmänna advokatbyråerna	63
Riksskatteverket		799
Länsstyrelsen i Jämtlands län		19
Länsstyrelsen i Skåne län		16
Övriga myndigheter	9	8
Summa	72	842

Depositionerna hos Riksskatteverket redovisas
fr.o.m. 1998 som kortfristiga.

Not 41

Andra långfristiga skulder

Miljoner kronor	1998	1997
Riksgäldskontoret, skuldbytesavtal	11 993	9 558
Vägverket, Stockholmsleder AB och
Göteborgs trafikleder AB	5 574	4 293
Banverket	406	385
Sveriges geologiska undersökning	403
Affärsverk
Statens järnvägar	9 686	7 643
Luftfartsverket	222	559
Sjöfartsverket, finansiell leasing av isbry-	154	50
tare
Övriga myndigheter	793	91
Summa	29 231	22 579

Riksgäldskontoret redovisar skuldbytesavtal som
netto uppgår till 11 993 miljoner kronor som
långfristig skuld. Skulden värderas till boksluts-
dagens valutakurser.

Vägverkets skuld till Stockholmsleder AB och
Göteborgs trafikleder AB avser finansiering av
delar av de särskilda trafiklösningarna i Stock-
holm och Göteborg.

Skuldökningen hos Statens järnvägar (SJ) är i
huvudsak hänförlig till en ökning av avsättningen
för nollkupongplaceringar med drygt 2 miljarder
kronor till cirka 8 miljarder kronor. Avsättning-
en skall finansiera leasingkontrakt som förfaller.

I SJ:s skuld ingår även utlandslån på 1,1 mil-
jarder kronor.

Av Luftfartsverkets skulder 1997 avser 343
miljoner löneskatt som inte eliminerades men
som eliminerats 1998.

Affärsverken redovisade 1997 avsättningar för
pensioner som andra långfristiga skulder. Dessa
redovisas 1998 som avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser och jämförelsetalen
för 1997 redovisas därmed också som avsättning-
ar för pensioner.

Not 42

Statsskulden - Riksgäldskontoret

Lån i Sverige

Miljoner kronor	1998	1997
Statsobligationslån	777 248	770 454
Statsskuldväxlar	225 673	144 061
Premieobligationslån	58 700	61400
Dagslån	11 135	25 203
Riksgäldskonto	5 507	6 654
Riksgäldssparkonto	5 173	2 741
Allemanssparkonto	-	29 492
Summa	1 083 436	1 040 005

Statsskuldväxlarna och de reala statsobligations-
lånen redovisas till vid emissionstillfället inbetal-
da belopp.

Riksgäldskontoret, Riksförsäkringsverket och
Svenska Kraftnät innehar statliga obligationer
och skuldväxlar. Innehaven uppgår till totalt 2,9
miljarder kronor och har eliminerats mot
statsskulden. RGK:s redovisning av statsskul-
dens storlek avviker därför mot den som redovi-
sas här med samma belopp.

Lån utomlands

MHjonerkronor^^^^^^^^^^^^^^^l998^^ 1997

Utestående obligationslån 362 525 385 668

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till
den valutakurs som gällde på bokslutsdagen. Lå-
nens anskaffningsvärde uppgick 1998-12-31 till
348 687 miljoner kronor.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Statsskulden totalt

Miljoner kronor	1998	1997
Lån i Sverige	1 083 436	1 040 005
Lån utomlands	362 525	385 668
Summa	1 445 961	1 425 673

Not 43

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor	1998	1997
Statens löne- och pensionsverk	103 145
Riksförsäkringsverket	7 629
Försvarsmakten	989	597
Rikspolisstyrelsen	679	810
Riksskatteverket	161	139
Arbetsmarknadsstyrelsen	150
Affärsverk
Luftfartsverket	1 568	1 497
Statens järnvägar	1 121	1 101
Sjöfartsverket	465	616
Svenska kraftnät	86	70
Övriga myndigheter	156
Summa	116149	4 830

År 1998 redovisar Statens löne- och pen-
sionsverk (SPV) för första gången statens pen-
sionsåtagande vad gäller tjänstepensioner. Tidiga-
re har skulden redovisats som ansvarsförbindelse.
Skulden består av tre komponenter; aktiva pen-
sionärer 39 miljarder kronor, passiva (livräntor)

4,1 miljarder kronor och skuld till förmånstagare
60 miljarder kronor.

Flertalet myndigheter betalar pensionspremier
till Nämnden för statens avtalsförsäkringar
(NSA) inom SPV som administrerar merparten
av statens pensionsåtagande. Undantag är affärs-
verken och några få andra myndigheter vilka spe-
cificeras i noten ovan. Årets avsättning till pen-
sioner uppgående till 7,8 miljarder kronor har
inte redovisats i resultaträkningen utan endast
direkt i balansräkningen som en ökning av av-
sättningar till pensioner och andra förpliktelser.
Anledningen till att SPV inte redovisar föränd-
ringen av skulden i resultaträkningen är att pen-
sionsåtagandet inte är att betrakta som tillhörigt
SPV varför skulden balanseras i deras balansräk-
ning som en fordranspost på statsverket. Därför

kommer den heller aldrig att redovisas i resul-
taträkningen hos SPV.

Riksförsäkringsverket (RFV) redovisar på
motsvarande sätt försäkringskassornas tjänste-
pensionsskuld för första gången fr.o.m. 1998.
Även jämförelsetal för 1997, 7,5 miljarder kronor
redovisas i RFV:s årsredovisning för 1998, dock
inte i den konsoliderade balansräkningen för
staten. Inte heller RFV har redovisat årets för-
ändring av pensionsskulden i resultaträkningen
utan endast direkt i balansräkningen som en ök-
ning av avsättningar till pensioner och andra för-
pliktelser. Årets avsättning uppgick till 113 mil-
joner kronor

Försvarsmaktens, Riksskatteverkets och Riks-
polisstyrelsens avsättningar för pensioner redovi-
sades föregående år som långfristiga skulder. De
myndigheter som själva gör avsättningar för pen-
sioner beräknar avsättningarna enligt samma be-
räkningsmodell som Nämnden för statens av-
talsförsäkringar använder för statens övriga
pensioner.

I Sjöfartsverkets avsättning i jämförelsetalen
för 1997 ingår löneskatt 120 miljoner kronor
som inte eliminerades.

Not 44

Övriga avsättningar

Miljoner kronor	1998	1997
Riksförsäkringsverket, avsättning till premi- ereserven	46 194	32 801
Exportkreditnämnden, avsättning för risker i garantiengagemang	3 621	-
Banverket, avsättning för återanskaffning av produktionsanläggningar	411	■
Affärsverk
Statens Järnvägar	1 693	2 406
Övriga myndigheter	10
Summa	51 929	35 207

Enligt den proformabalansräkning som upprät-
tats av Exportkreditnämnden för 1997 är jämfö-
relsevärdet för avsättning för risker i garantien-
gagemang 2,8 miljarder kronor.

Statens järnvägar gör främst avsättningar för
förlustavtal, 1,1 miljarder kronor men även en
omstruktureringsreserv, 196 miljoner kronor
m.m. finns redovisad under övriga avsättningar.

6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 45

Nettoförmögenheten

Miljoner kronor	1998	1997
Statskapital	331 999	266 962
Uppskrivningskapital	407	400
Gåvo- och Donationskapital	613	1 195
Resultatandelar i dotterföretag	52 925	50 272
Särskilda avsättningar	19 478	-2 154
Balanserad kapitalförändring	■1 536 313	-1 382 166
Kapitalförändring enligt resultaträk- ningen	-23 397	-25 100
Summa	-1 154 288	-1 090 591

Statskapital består främst av kapital som staten
tillskjutit för investeringar i vägar och järnvägar
men även av kapitaltillskott till investeringar som
de olika departementen gjort. Försvarsmaktens
invärdering av beredskapstillgångar förklarar
merparten av den ökning som skett av statskapi-
talet under 1998. Se not 25.

Minskningen av gåvo- och donationskapital
med 420 miljoner kronor är i huvudsak hänförlig
till en omklassificering i redovisningen av oför-
brukade bidrag hos Göteborgs universitet.

Resultatandelar i dotterföretag ökade med 2,6
miljarder kronor.

I posten särskilda avsättningar ingår Kärnav-
fallsfondens kapital där andelarna innehas av fyra
större kraftbolag.

I en enskild myndighets bokslut utgörs posten
balanserad kapitalförändring normalt av föregå-
ende års ackumulerade förändring summerat
med årets under- eller överskott. I den konsoli-
derade balansräkningen för staten uppnås ingen
sådan överensstämmelse. Orsaken är främst de
större tillgångs- och skuldposter som tidigare
inte redovisats men som värderats och redovisats
i balansräkningen för första gången under 1998.
Exempel på väsentligare sådana poster är det be-
redskapslager som Försvarsmakten redovisar
fr.o.m. 1998 med 69,4 miljarder kronor, och sta-
tens tjänstepensioner som SPV redovisar med

103,1 miljarder kronor.

Not 46

Ansvarsförbindelser

Miljoner kronor	1998	1997
Kreditgarantier	667 162	671 333
Statliga tjänstepensioner	-	100 551
Affärsverk
Luftfartsverket	369	294
Statens Järnvägar	172	170
Summa	667 703	772 348

Kreditgarantierna redovisas i kapitel 7, Statliga
garantier m.m.

Noter till finansieringsanalysen (47-49)

Not 47

Justering till betalningar

Miljoner kronor	1998	1997
Förändring kassa, bank	-1 675	-312
Förändring övriga omsättnings-tillgångar	7 548	2 218
Förändring utlåning	-10 144	4 027
Förändring finansiella anläggnings- tillgångar	-1 314	2 174
Förändring kortfristiga skulder	1 697	-2 755
Förändring långfristiga skulder	6 339	2 656
Försäljning Securum AB		11 157
Försäljning av andelar i Nordbanken AB		8 129
Försäljning Stadshypotek AB		7 560
Summa justeringar	2 451	34 854

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 48
Investeringar

Miljoner kronor	1998	1997
Finansiella investeringar
Regeringskansliet	1 554	446
Karolinska institutet	40	133
Lunds universitet	13	126
Stockholms universitet	0	254
Materiella investeringar
Vägverket	7 476	6 130
Banverket	7 002	7 222
Statens järnvägar	858	763
Luftfartsverket	823	756
Fortif ikationsverket	786	703

Av denna not framgår inte samtliga investeringar
utan endast investeringar för de myndigheter
som redovisat de största investeringsbeloppen.

Not 49

Justering till betalningar

Miljoner kronor	1998	1998
Förändring övriga omsättningstillgångar hänförbar till ränta på statens upplåning	2 874	2031
Förändring kortfristiga skulder hänförbar till ränta på statens upplåning	■1 125	-4 024
Summa justeringar	1 749	-1 993

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Sammanställning av den statliga
sektorn

Den statliga sektorns samlade ekonomiska
ställning

Bokslutet omfattar i allt väsentligt de statliga
myndigheterna. Genom ägarintressen i bolag och
genom att t.ex. Riksbanken faller utanför den av-
gränsning som gjorts, är emellertid det som bru-
kar benämnas den statliga sektorn i realiteten
större.

Förevarande sammanställning görs i syfte att
ge en samlad och översiktlig bild av samtliga
verksamheter som staten har ett väsentligt infly-
tande över. Väsentligt inflytande har definierats
som att staten har en ägarandel på minst 20 pro-
cent i de aktuella organisationerna. Definitionen
överensstämmer med näringslivets definition av
intresseföretag. Med denna definition faller stif-
telser utanför. Statliga sektorn inkluderar därmed
förutom myndigheterna även statliga bolag och
finansinstitut samt Riksbanken och AP-fonden.

När det gäller de tillgångar och skulder som
bara indirekt ägs av staten via annan juridisk per-
son har statens andel beräknats med hänsyn ta-
gen till ägarandelen. Detta innebär t.ex. att ett
helägt bolags tillgångar och skulder tas med i sin
helhet.

Sammanställningen, som bygger på de olika
organisationernas officiella årsredovisningar eller
delårsrapporter, ger en uppfattning om den totala
statliga förmögenheten. Den ger även möjlighe-
ter till analyser av hur till exempel bolagiseringar
och privatiseringar påverkar de inbördes relatio-
nerna mellan de olika kategorierna i samman-
ställningen och även den totala statliga förmö-
genheten. Någon fullständig eliminering¹ har
inte kunnat göras eftersom underlag för elimine-
ringar saknas i vissa fall och de olika organisatio-
nernas redovisningsperioder och redovisnings-
principer skiljer sig åt. Dessutom lyder de under
olika regelverk vilket komplicerar konsolidering-
en. De elimineringar som gjorts framgår av not 6.

iTabell 1.1 Den j 1 skulder	»tatliga	i sektorns samlade tillgångar och 1
Miljarder kronor
		Mynd	igheter¹
	98	97	96	94/95	93/94	92/93
Summa tillgångar	629	540	548	474	398	475
Summa skulder	1783	1598	1586	1514	1322	1167
Nettoförmögen- het/kapital	-1154	-1058 ■	•1038 -	1040	-924	-692
S:a skulder och kapital	629	540	548	474	398	475
Statliga Bolag¹
	98	97	96	95	94	93	92
Summa tillgångar	355	344	322	312	344	362	256
Summa skulder	229	219	210	209	246	274	184
Nettoförmögen- het/kapital	126	125	112	103	98	88	72
Sa skulder och kapital	355	344	322	312	344	362	256
Statliga banker			³⁴ och finansinstitut
	98	97	96	95	94	93	92
Summa tillgångar	264	409	576	504	560	619	611
Summa skulder	243	391	538	466	527	593	570
Nettoförmögen- het/kapital	21	18	38	38	33	26	41
S:a skulder och kapital	264	409	576	504	560	619	611
Riksbanken ³
	98	97	96	95	94	93	92
Summa tillgångar	214	189	213	257	269	275	371
Summa skulder	95	95	126	180	204	192	307
Nettoförmögen- het/kapital	119	94	87	77	65	83	64
S:a skulder och kapital	214	189	213	257	269	275	371
AP-fonden
	98	97	96	95	94	93	92
Summa tillgångar	642	622	600	575	544	548	509
Summa skulder	1	2	3	1	3	14	2
Nettoförmögen- het/kapital	641	620	597	574	541	534	507
S:a skulder och kapital	642	622	600	575	544	548	509

¹ Bolagens mellanhavanden såsom fordringar och skulder samt intäkter
och kostnader tas bort.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Eliminering ^B
	98	97	96	95	94	93	92
Summa tillgångar	-135	-125	-125	-103	-66	-58	-42
Summa skulder
Nettoförmögen- het/kapital	-135	-125	-125	-103	-66	-58	-42
Sta skulder och kapital	-135	-125	-125	-103	-66	-58	-42
Totalt bokförda värden
	98	97	96	95	94	93	92
Summa tillgångar	1969	1805	2134	2094	2127	2144	2180
Summa skulder	2351	2140	2463	2444	2495	2395	2229
Nettoförmögen- het/kapital	-382	-335	-329	-350	-368	-251	-49
Sta skulder och kapital	1969	1805	2134	2094	2127	2144	2180

Enligt sammanställningen i tabell 1.1 av den stat-
liga sektoms samlade tillgångar och skulder är
tillgångarnas bokförda värde 1 969 miljarder kro-
nor. Av dessa ägs 629 miljarder kronor direkt av
staten medan 1 340 miljarder kronor utgörs av
statens andel i andra juridiska enheter. I relation
till bruttonationalprodukten (BNP) är statens
samlade tillgångar 109 procent. För redovis-
ningsperioden 1998 var BNP 1 804 miljarder en-
ligt SCB.

Skuldsidan visar att den statliga sektorns sam-
lade skulder uppgick till 2 351 miljarder kronor.
Den största enskilda skuldposten utgörs av den
av Riksgäldskontoret förvaltade statsskulden på
1 446 miljarder kronor (efter eliminering av
myndigheternas innehav av statsobligationer). I
relation till BNP är bruttoskulden 130 procent
och statsskulden 80 procent.

Eftersom skulderna är större än tillgångarna
har den statliga sektorn en negativ nettoförmö-
genhet på -382 miljarder kronor. I relation till
BNP är nettoförmögenheten -21 procent. Jäm-
fört med året innan har den statliga sektorns
förmögenhet minskat med 47 miljarder kronor.
Detta beror bland annat på minskningen av
myndigheternas eget kapital med 96 miljarder
kronor, vilket är den största minskningen sedan
budgetåret 94/95. AP-fondens eget kapital ökade
däremot med 20 miljarder kronor, vilket även
statliga banker och finansinstitut och Riksban-
kens eget kapital gjorde med 3 respektive 25
miljarder kronor.

Staten har utöver detta ansvarsförbindelser i
form av statliga kreditgarantier m.m. uppgående
till 668 miljarder kronor.

Förändringar i den statliga sektorns
förmögenhet

År 1998 har varit relativt lugnt när det gäller för-
ändringar i den statliga bolagssektorn. Nordban-
ken och Merita Abp har genom sitt samgående
bildat en ny bankkoncern, koncernen Meri-
taNordbanken. Den nya bankkoncernens struk-
tur utgår från två holdingbolag, Nordbanken
Holding AB och Merita Abp. Svenska statens
aktieinnehav i Nordbanken Holding AB är även
under 1998 42,5 procent.

Specialfastigheter Sverige AB har skiljts ut från
Civitas Holding AB genom att samtliga aktier i
bolaget delades ut till staten. Specialfastigheter
AB blev på detta sätt direkt underställt Finans-
departementet. Under 1998 har svenska staten
förvärvat ytterligare drygt 33 procent av aktierna
i Apoteket AB. Därmed äger staten 100 procent
av bolaget.

Vid försäljningen av aktier i IT-företaget
Enator erhöll staten drygt 440 miljoner kronor
och ytterligare 925 miljoner kronor i utdelning
från Förvaltningsbolaget Stattum AB. Utdel-
ningen var pengar från Förvaltningsbolaget
Stattum AB:s utförsäljning av aktier i Enator.

De 10 största företagen med statligt ägande

De tio största bolagen 1998 omsätter tillsam-
mans 215 miljarder kronor. Telia AB är störst
med en omsättning på 56 miljarder kronor.
Bland de tio största aktiebolagen har staten aktie-
majoriteten i nio, varav åtta är 100-procentigt äg-
da. De tio mest vinstrika bolagen redovisar till-
sammans nästan 20 miljarder kronor i resultat
1998. Det bolag som redovisar högsta resultatet
och ägs till 100 procent av staten är Telia AB
med 4,5 miljarder kronor.

De tio högst värderade bolagen representerar
tillsammans ett värde på 107 miljarder kronor på
tillgångssidan i statens balansräkning.

Siffrorna i tabellerna visar bolagens totala om-
sättning, resultat och värde och inte bara statens
andel. Procenttal inom parentes visar statens äga-
randel i de fall staten ej äger 100 procent. I bilaga

1.7 redovisas även nyckeltal för några statliga
bolag.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

1 Tabell 1.2 De tio största företagens omsättning 1
Miljarder kronor
1. Telia AB	56,1
2. Vattenfall AB	28,6
3. Posten AB	24,4
4. AssiDomän AB (50,2%)	24,1
5. Apoteket AB	23,4
6. Systembolaget	15,5
7. Celsius (25%)	14,3
8. AB Svenska Spel	12,7
9. SBAB	10,8
10. LKAB	5,1

I Tabell 1.3 De tio största företagens resultat 1
Miljarder kronor
1. Telia AB	4,5
2. AB Svenska Spel	3,9
3. Nordbanken Holding AB (42,5%)	3,7
4, Vattenfall AB	2,7
5. Civitas Holding AB	1,7
6. Vin & Sprit	0.9
7. Posten AB	0,8
8. Förvaltningsbolaget Stattum AB	0,8
9. LKAB	0,7
10. AssiDomän AB (50,2%)	0,7

I Tabell 1.4 De tio största företagens värde 1
Miljarder kronor
1. Vattenfall AB	31,8
2. Telia AB	26,9
3. Civitas Holding AB	9,3
4. LKAB	8,2
5. AssiDomän AB (50,2%)	7,9
6. Statliga Akademiska Hus AB	6,2
7. Nordbanken Holding AB (42,5%)	4,8
8. Almi Företagspartner	4,5
9. Förvaltnings AB Stattum	3,7
10. SBAB	3,5

Noter till tabell 1.1

Not 1.

Myndigheter

I bilaga 1.6 redovisas de myndigheter som ingår i
sammanställningen avseende redovisningsperio-
den 1998.

Not 2.

Statliga bolag

Med statliga bolag avses de bolag som ingår i re-
geringens skrivelse 1998/99:20 till riksdagen med
redogörelse för företagande med statligt ägande
och där statens ägande uppgår till minst 20 pro-
cent. Uppgifter ur föregående års regeringsskri-
velser har använts som underlag för 1992-1997
års värden.

Bilaga 1.5 redovisar de statliga bolag som ingår
i sammanställningen. Se även bilaga 1.7 där nyck-
eltal för några statliga bolag redovisas.

Not 3.

Statliga banker och finansinstitut

År 1998 ingick Nordbanken Holding AB, Sta-
tens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), AB
Svensk Exportkredit och Venantius AB. Siffror-
na (summa tillgångar och summa skulder) för
1997 är reviderade.

Statliga banker och finansinstitut omfattade
1997 Nordbanken, Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag (SBAB), AB Svensk Exportkredit och
Venantius AB. 1996 ingick Nordbanken, Secu-
rum AB, Stadshypotek, Statens Bostadsfinansie-
ringsaktiebolag (SBAB), AB Svensk Exportkre-
dit och Venantius AB. 1995 ingick Nordbanken,
Retriva, Securum, Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag (SBAB) och AB Svensk Exportkredit
och Venantius AB. 1994 ingick Nordbanken,
Retriva, Securum och Statens Bostadsfinansie-
ringsaktiebolag (SBAB). 1993 ingick Nordban-
ken inklusive (Gota), Retriva, Securum och
SBAB och 1992 ingick Gota Nordbanken, Secu-
rum och SBAB.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Not 4.

AP-fonderna

Bokslut 98 (i tkr)	Tillgångar	Skulder	Kapital
1-3 Fonden	587 288	33	587 255
4:e Fonden	34 687	5	34 682
5:e Fonden	7 890	10	7 880
6:e Fonden	12 470	817	11 653
Totalt	642 335	865	641 470

(Fjärde och femte fondstyrelsens skuld till 1-3
AP-fondstyrelsen är eliminerad.)

Not 5

Pensionsskulden

I ett betänkande från Pensionsarbetsgruppen
(SOU 1994:20) presenteras det nuvarande all-
männa pensionssystemet. Nuvarande folkpen-
sions- och ATP-system är i princip uppbyggt
som ett så kallat fördelningssystem. Detta inne-
bär att ett års löpande pensionsutbetalningar
skall finansieras med de löpande pensionsavgifter
som under samma år inbetalas till pensionssys-
temen av den förvärvsarbetande generationen.
Enligt dagens regler tas emellertid dessutom så-
väl skattemedel som andra inkomster i anspråk
för att täcka pensionsutgifterna. Sådana inkoms-
ter härrör bland annat från AP-fonden. Ett syfte
med AP-fonden var att den skulle utgöra en
buffert mot tillfälliga variationer i avgiftsbetal-
ningarna och/eller pensionerna mellan olika år.
Ett annat syfte var att bidra till sparandet i den
svenska ekonomin.

Från och med den 1 januari 1999 införs ett
nytt pensionssystem. Det berör alla som är födda
1938 och senare och baseras på avgifter som be-
talats in under hela det yrkesverksamma livet.
Till det nya pensionssystemet skall, enligt prin-
cipöverenskommelsen, avgifter på 18,5 procent
tas ut på löner upp till taket (273 000 kronor om
året). Av avgifterna på 18,5 procent går 16 pro-
centenheter till "fördelningssystemet", det vill sä-
ga AP-fonderna för utbetalning av årets pensio-
ner och 2,5 procentenheter till individuellt fond-
sparande i så kallade premiereserver.

Not 6.

Eliminering

Statens aktier i statliga bolag, med ett bokfört
värde av 135 (125) miljarder kronor, redovisas
främst av Regeringskansliet. Då sammanställ-
ningen av den statliga sektorn även omfattar
statliga bolag, banker och finansinstitut elimine-
ras aktierna mot bolagens kapital för att undvika
dubbel redovisning. Även Riksbankens grund-
fond på 1 (1) miljard kronor ingår i myndighe-
terna och elimineras därför mot Riksbankens ka-
pital. Affärsverkens aktier i dotterbolag
elimineras med ett bokfört värde av 870 miljoner
kronor. Däremot har inte AP-fondens innehav
av statspapper eliminerats mot statsskulden. AP-
fondens innehav av statspapper per 1998-12-31
var bokfört till 242 (229) miljarder kronor.

Skillnaden mellan Regeringskansliets innehav i
elimineringsunderlaget och not 22 Aktier och
andelar i intresse- och dotterföretag består till
största del av innehavet i Nordbanken Holding
AB, som redovisas under not 13 Värdepapper
och andelar i den konsoliderade balansräkningen
för staten. Den totala summan i elimineringsun-
derlaget stämmer inte heller helt överens med
bilaga 1.5, vilket kan förklaras med att myndig-
heterna inte haft tillgång till bolagens årsredovis-
ningar för 1998 och bygger istället en stor del av
sin redovisning på delårsrapporter.

Miljoner kronor	1998	1997
Regeringskansliet	133 174	123 179
Riksbankens grund- fond	1 000,0	1 000
Summa	134 174	124 179
Affärsverk
Luftfartsverket	80	50
Statens Järnvägar	716	716
Svenska Kraftnät	74	62
Summa	870	827
Övriga myndigheter	147	134
Totalt	135 191	125141

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

4 Avgifter till och bidrag från EU

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den
Europeiska Unionen (EU). Enligt Maas-
trichtfördraget består EU av tre s.k. pelare. Den
första pelaren omfattar den före detta Europeiska
ekonomiska gemenskapen och den monetära
unionen. Den andra pelaren utgörs av den ge-
mensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och
den tredje av det inrikespolitiska samarbetet.
EU:s gemenskapsbudget finansierar i första hand
åtgärder inom den första pelaren av samarbetet
samt administrationen av de övriga två pelarna.

Avgifter till EU

Gemenskapsbudgeten benämns EU:s egna me-
del och finansieras i huvudsak med avgifter från
medlemsländerna. Till och med 1998 har den av-
gift Sverige erlägger delats in i fyra poster. Från
och med 1999 kommer den s.k. Storbritannien-
avgiften att redovisas som en separat femte post.
Under 1995-1998 har Sveriges avgift reducerats
med en successivt sjunkande s.k. infasningsra-
batt. Den totala avgiftens olika beståndsdelar
kommenteras kortfattat nedan.

Tullavgifter

Tullavgifter tas ut vid handel med icke-med-
lemsländer. Av intäkterna går 90 procent till EU.
Resterande 10 procent får behållas för att finan-
siera administrationskostnader.

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

Avser avgifter eller tillägg inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken samt den ge-
mensamma sockermarknaden. Även vad gäller
dessa avgifter tillfaller 90 procent EU-budgeten.

Mervärdesskattebaserad avgift

Denna avgift beräknas som en procentuell andel
av den s.k. mervärdesskattebasen som beräknas
på ett enhetligt sätt för alla medlemsländer. Med
mervärdesskattebas avses värdet på den samlade
konsumtionen av varor och tjänster i ett land.

Avgift som baseras på BNI

Denna avgift beräknas som en procentuell andel
av medlemslandets bruttonationalinkomst
(BNI) beräknad till marknadspriser. BNI ut-
trycker värdet av de samlade inkomsterna i ett
land.

Storbritannien-avgift

Storbritannien har sedan flera år beviljats en s.k.
budgetrabatt på avgiften som finansieras gemen-
samt av övriga medlemsländer. Beslutet om ra-
batten togs under en period då den brittiska eko-
nomin hade problem. Rabatten har t.o.m. 1998 i
första hand redovisats under den mervärdes-
skattebaserade avgiften. Från och med 1999
kommer den att redovisas som en separat avgifts-
post och beräknas då uppgå till ca 1,8 miljarder
kronor.

Finansiering vid sidan om gemenskapsbudgeten

Utöver gemenskapsbudgeten finns tre andra fi-
nansiella instrument. Dessa är den Europeiska
investeringsbanken (EIB), Lomé-konventionen
och Europeiska kol- och stålgemenskapen. Sve-
rige har under åren 1995-1997 tillskjutit medel
till EIB:s totala kapital med sammanlagt 4,4 mil-
jarder kronor. I och med 1997 års betalning var
Sveriges initiala kapitaltillskott till EIB slutbeta-
lat. EIB:s uppgift är i första hand att bidra till en
balanserad regional utveckling inom EU genom
att finansiera investeringar i de mest eftersatta
regionerna.

Avgiftens förväntade utveckling

Enligt tidigare beslut om EU-budgetens utveck-
ling sker en successiv förskjutning av avgiftens
tyngdpunkt från den mervärdesskattebaserade
avgiften till BNI-avgiften. Bland annat detta har
den effekten att Sveriges andel av gemenskaps-
budgetens finansiering successivt ökar.

Bidrag från EU

De medel Sverige erhåller som bidrag från EU
kommer huvudsakligen från gemenskapsbudge-

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

ten. Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd
inom ramen för den gemensamma jordbrukspo-
litiken. Exempel är areal- och djurbidrag, trädes-
ersättning och exportstöd. Dessutom erhålls oli-
ka former av strukturstöd som t.ex. regional- och
arbetsmarknadsstöd liksom medel från forsk-
nings- och utvecklingsprogram.

I följande tabell sammanfattas det kassamässi-
ga flödet mellan EU och den svenska statsbud-
geten under perioden 1995-1998 samt en pro-
gnos för 1999.

Tabell 1.5 Det kassamässiga flödet mellan EU och stats-
budgeten___________________________________________

Miljoner kronor

	1999 Prognos	1998	1997	1996	1995
Tullavgift	2 780	3 030	2 861	3 046	3 124
Jordbruksavgifter	340	359	286	222	164
Momsbaserad	8 021	9 149	10 298	8 087	8 642
avgift
BNI-baserad av-	9 772	8 672	6 736	5419	3 518
gift
Storbritannien-	1 775
avgift
Summa avgifter	22 688	21 210	20181	16 774	15 448
Infasningsrabatt	0	-275	-657	-3 622	-4 531
Nettoavgift	22 688	20 935	19 524	13 152	10 917
Bidrag frän EU	-10 349	-9 580	-8 228	-6 771	-1 130
Nettoflöde mellan	12 339	11 355	11 296	6 381	9 787

EU och statsbud-
geten

Den minskning av nettoflödet som skedde mel-
lan 1995 och 1996, respektive den ökning som
skedde följande år, har påverkats av periodise-
ringseffekter. Sådana effekter kan uppkomma då
vissa avgifter beräknas utifrån prognoser varefter
en avräkning sker mot verkligt utfall. Den höj-
ning som skett under medlemsåren har i realite-
ten varit successivt stigande bl.a. som en följd av
avtrappningen av infasningsrabatten.

Uppgifterna i tabellen ger dock ingen helhets-
bild av alla effekter av EU-medlemskapet för
statsbudgeten. Hänsyn måste i så fall även tas till
de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-
bidrag. Vidare förekommer utgifter föranledda av
EU-medlemskapet under myndigheternas för-
valtningsanslag. Å andra sidan erhålls vissa medel
från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte
redovisas på statsbudgeten. Dessutom före-
kommer naturligtvis indirekta effekter, för såväl
inkomster som utgifter, som inte går att beräkna.

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

5 Statliga dotter- och intresseföretag

ITabell 1.6 Statliga dotter-

och intresseföretag

Statliga dotter- och intresseföretag

Bokfört värde Bokfört värde

1998-12-31 1997-12-31

Ägarandel

98 (97)

Utdelning

Börsvärde

1998-12-31

Börsvärde

1997-12-31

A-Banan Projekt AB	50,0	50,0	100
Almi Företagspartner AB	4 478,8	4 247,9	100
AMUGruppen AB	381,4	352,7	100	22,3
A 0 Dom Svetsii	13,0		36
Apoteket AB	1 766,3	1 440,5	100 (66,7)	1 500,0	200,0
AssiDomänAB 1)	7 899,9	7 913,9	50,4 (50,2)	306,5	292,6
AB Bostadsgaranti	2,5	2,2	50
Brisingen Holding AB	0,1	0,1	100
Celsius AB 2)	797,5	724,0	25	9,1	9,2
Civitas Holding AB 3)	9 371,0	9 872,0	100	1509,7	300,0
Enator AB 4)		247,5	0(25)
Förvaltnings AB Stattum	3 673,2	4 534,2	100	925	325,0
Grängesbergs gruvor AB	3,0	3,0	100
AB Göta Kanalbolag	36,4	35,9	100
Halmstad Högskolans	4,0	4,1	100
Utvecklingsaktiebolag
Holding AB vid
Luleå Tekniska Högskola 6	-0,2	4,0	100
Holdingbolaget vid Göteborgs	2,7	6,1	100
Universitet AB
Holdingbolaget vid Umeå	6,3	5,2	100
Universitet AB
IREKO Holding AB	0,4	0,3	55
Karolinska Institutet Holding AB	4,4	4,9	100
Kasernen Fastighets AB	73,7	74,3	100	2,2	2,0
KTH Holding AB	6,2	6,7	100
Kungliga Dramatiska Teatern AB	10,7	2,8	100
Kungliga Teatern AB (Operan)	6,4	20,7	100
AB Kurortsverksamhet	27,0	27,0	100
LFV Holding AB	75,0	45,0	100
Luossavaara-Kiirunavaara AB	8 802,0	8 392,0	100	289,8	428,4
Lunds Universitets	38,6	10,8	100
Utvecklingsaktiebolag
Norrland Center AB	5,0	4,6	33
Posten AB	4 846,0	3 601,0	100
Premia Fond AB	10,0		100
Riksbankens grundfond	1 000,0	1 000,0	100
Samhall AB	1 601,3	1 689,0	100
SAQ Kontroll AB	104,1	108,3	100	6,5	6,5
SAS Sverige AB	2 988,7	2 550,8	50	141	105,8
SBL Vaccin AB			0(100)
Securum AB 6)			100		6 300,0
SKD Företagen AB	3,0	4,6	100

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

SLU Holding AB	4,0	4,1	100
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	65,8	33,1	50
Specialfastigheter AB 7)	1 284,4		100
Statens Bostadsfinansierings-	3 451,0	3 216,0	100	150	470,0
aktiebolag (SBAB)
Statliga Akademiska Hus AB	6 213,0	6 085,9	100	235	200,0
Stockholms Universitet Holding AB	5,4	5,3	100
AB Svensk Bilprovning	258,0	254,7	52	1,8
AB Svensk Exportkredit	2 224,3	2 219,9	50	354,6	329,0
Svenska Lagerhus AB	56,9	84,9	100	23,6	7,5
Svenska Miljöstyrningsrådet AB	0,9	0,3	90
Svenska Rymdaktiebolaget	386,6	168,2	100
Svenska Skogsplantor AB	143,3	109,4	100
Svenska Spel AB	134,9	0,3	100
Svenska Statens Språkresor AB	1,9	3,4	100
Svensk-Danska Broförbindelser AB	14,8	14,8	100
Svenskhemmet Voksenäsen A/S	6,1	5,3	100
Sveriges Geologiska AB, SGAB	34,6	31,9	100
Sveriges Provnings- och
forskningsinstitut AB, SP	186,6	175,8	100
Sveriges Rese- och Turistråd	5,1	4,5	50
AB Swedcarrier	716,0	715,8	100
Swedesurvey AB	25,1	21,6	100
Swedfund International AB	835,5	812,5	100
Swedish National Road Consulting	22,3		100
AB
Systembolaget AB	1 053,0	981,1	100	115	90,0
Telia AB	26 927,0	23 294,0	100	1210	1 152,0
Teracom Svensk Rundradio AB	978,1	953,8	100	12	5,3
Universitetsholding i Linköping AB	4,6	5,1	100
Uppsala Universitets	8.1	7,9	100
Utvecklingsaktiebolag
V&S Vin & Sprit AB	1 919,6	1 900,0	100	415	270,0
Vattenfall AB	31 793,0	29 484,0	100	1500	1 500,0
Venantius AB	3 529,0	3 689,0	100	10
Vägverkets Investeringsaktiebolag		37,8	100
Väginvest	29,7		100	0,5
Värdepapperscentralen VPC AB	104,6	75,9	50
Zenit Shipping AB	6,3	6,3	100
Totalt	130 517,9	121 388,7		8 738.6	11 993,3

Staten innehar även en ägarandel på 42,6 % i Nordbanken Holding AB. Ägarandelen som uppgick till 4 645,8 år 1998 redovisas under omsättningstillgångar och värderas till anskaffningsvärdet.

1) Av ägarandelen avser 3 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.

2) Av ägarandelen avser 15,4 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.

3) Vasakronan AB ingår i Civitas Holding AB.

4) Av ägarandelen 1997 avser 15,4 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.

5) AB Swedcarrier redovisas till anskaffningsvärde.

6) Tidigare Holding AB vid Högskolan i Luleä

7) Specialfastigheter AB har erhållits genom utdelning från Civitas Holding AB

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

6 Statliga myndigheter och fonder
1998

Myndigheter

Alkoholinspektionen

Allmänna advokatbyråerna

Allmänna reklamationsnämnden

Arbetarskyddsstyrelsen

Arbetsdomstolen

Arbetsgivarverket

Arbetslivsinstitutet

Arbetsmarknadsstyrelsen

Arkitekturmuseet

Arkivet för ljud och bild

Banverket

Barnombudsmannen

Birgittaskolan, Örebro

Bostadsdelegationen

Boverket

Brottsförebyggande rådet

Brottsoffermyndigheten

Byggforskningsrådet

Centrala försöksdjursnämnden

Centrala studiestödsnämnden

Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet

Civilbefälhavaren i Norra civilområdet

Civilbefälhavaren i Södra civilområdet

Danshögskolan

Datainspektionen

Delegationen för genomförande av vissa EU-
program

Delegationen för utländska investeringar i Sveri-
ge

Delegationen för översättning av EG:s regelverk
Domstolsverket

Dramatiska institutet

Ekeskolan, Örebro

Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistymingsverket

Elsäkerhetsverket

Exportkreditnämnden

Fastighetsmäklarnämnden

Finansinspektionen

Fiskeriverket

Flygtekniska försöksanstalten
Folkens museum/Etnografiska
Folkhälsoinstitutet

Forskningsrådsnämnden

Fortifikationsverket

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets materielverk

Försvarets radioanstalt

Försvarshögskolan

Försvarsmakten

Gentekniknämnden

Glesbygdsverket

Granskningsnämnden för radio och TV
Göteborgs universitet

Handelsflottans kultur och fritidsråd

Handikappombudsmannen

Humanistisk- samhällsvetenskapliga forsknings-
rådet

Hällsboskolan, Sigtuna

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Högskolan Dalarna

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle/Sandviken

Högskolan i Halmstad

Högskolan i Kalmar

Högskolan i Karlskrona/Ronneby

Högskolan i Karlstad

Högskolan i Kristianstad

Högskolan i Skövde

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Högskolan i Växjö

Högskolan i Örebro

Högskolan på Gotland

Högskoleverket

Idrottshögskolan i Stockholm

Inspektionen för strategiska produkter

Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering

Institutet för rymdfysik

Insättningsgarantinämnden
Integrationsverket

Justitiekanslem

Jämställdhetsombudsmannen och Jämställdhets-
nämnden

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Kammarkollegiet

Karolinska institutet

Kemikalieinspektionen

Kommerskollegium

Kommunikationsforskningsberedningen

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket

Konstfack

Konstnärsnämnden

Konsumentverket

Kriminalvårdsstyrelsen

Kristinaskolan, Härnösand

Kungliga Biblioteket

Kungliga Konsthögskolan

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm

Kungliga Slottsstaten

Kungliga Tekniska högskolan

Kustbevakningen

Lantmäteriverket

Linköpings universitet

Livrustkammaren/Skoklosters slott/ Hallwylska
museet

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

Lotteriinspektionen

Luftfartsverket, affv

Luleå tekniska universitet

Lunds universitet

Läkemedelsverket

Länsstyrelsen i Blekinge län

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Gotlands län

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

Länsstyrelsen i Hallands län

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen i Skaraborgs län

Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Länsstyrelsen i Uppsala län

Länsstyrelsen i Värmlands län

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen i Västemorrlands län

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Länsstyrelsen i Älvsborgs län

Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen i Östergötlands län
Lärarhögskolan i Stockholm

Malmö Högskola

Manillaskolan, Stockholm

Marknadsdomstolen

Medicinska forskningsrådet

Mitthögskolan
Mälardalens högskola

Naturhistoriska riksmuseet
Naturvetenskapliga forskningsrådet
Naturvårdsverket

Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för offentlig upphandling
Närings- och teknikutvecklingsverket

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och
nämnden mot etnisk diskriminering
Operahögskolan i Stockholm

Patent- och registreringsverket

Patentbesvärsrätten
Polarforskningssekretariatet
Post- och Telestyrelsen
Premiepensionsmyndigheten

Pres stöds nämnden

Radio- och TV-verket
Regeringskansliet

Revisorsnämnden

Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer

Riksarkivet

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens ombudsmän JO

Riksdagens revisorer
Riksförsäkringsverket

Riksgäldskontoret
Rikspolisstyrelsen

Riksrevisionsverket

Riksskatteverket

Riksutställningar

Riksskatteverket DataService

Riksåklagaren
Rymdstyrelsen

Rådet för arbetslivsforskning

Rådet för forskning om universitet och högsko-
lor

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
mellan Sverige och EU

Rättsmedicinalverket

Sameskolstyrelsen

Sametinget

Sjöfartsverket, affv

Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogsstyrelsen

Smittskyddsinstitutet

Socialstyrelsen

Socialvetenskapliga forskningsrådet

Språk- och folkminnesinstitutet

Sprängämnesinspektionen

Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik

Statens biografbyrå

Statens bostadskreditnämnd

Statens fastighetsverk

Statens försvarshistoriska museer

Statens geotekniska institut

Statens haverikommission

Statens historiska muséer

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens institut för kommunikationsanalys

Statens institut för psykosocial miljömedicin

Statens institut för regional forskning

Statens institut för särskilt utbildningsstöd

Statens institutionsstyrelse

Statens invandrarverk

Statens jordbruksverk

Statens järnvägar, affv

Statens konstmuseer

Statens konstråd

Statens kulturråd

Statens kärnkraftinspektion

Statens livsmedelsverk

Statens lokalförsörjningsverk

Statens löne- och pensionsverk

Statens musiksamlingar

Statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor

Statens oljelager

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

Statens räddningsverk

Statens sjöhistoriska museer

Statens skola för vuxna i Härnösand

Statens skola för vuxna i Norrköping

Statens skolverk

Statens strålskyddsinstitut

Statens utsädeskontroll

Statens VA-nämnd

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Statens växtsortnämnd

Statistiska centralbyrån

Statskontoret

Stockholms universitet

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Styrelsen för internationellt utvecklingssamar-
bete

Styrelsen för kärnavfallsfonden

Styrelsen för psykologiskt försvar

Svenska institutet

Svenska kraftnät, affv

Svenskt biografiskt lexikon

Sveriges geologiska undersökning

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-
tut

Sveriges riksbank

Säkerhetspolisen

Södertörns högskola

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Teaterhögskolan i Stockholm

T eknikvetenskapliga forskningsrådet

Tomtebodaskolans resurscenter

Totalförsvarets chefsnämnd

Totalförsvarets pliktverk

Tullverket

Turistdelegationen

Umeå universitet

Ungdomsstyrelsen

Uppsala universitet

Uppsala universitets datacentral

Utlänningsnämnden

Verket för högskoleservice

Vägverket

Vänerskolan, Vänersborg

Åsbackaskolan, Gnesta

Ostervångsskolan, Lund
Överklagandenämnden för totalförsvaret
Överstyrelsen för civil beredskap

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Fondställningar per 1998-12-31 i miljoner
kronor

Tabell 1.7 Fondställningar per 1998-12-31

Miljoner kronor
Fond	Fondens kapital 1998-12-31	Redovisandemyndighet
Allmänna arvsfonden	709,8	Kammarkollegiet
Arbetsskadefonden	0	Avvecklad 1998
Batterifonden	115,7	Naturvårdsverket
Bilskrotningsfonden	711,2	Vägverket
Clearingfonden	0	Avvecklad 1998
Delpensionsfonden	0	Avvecklad 1998
Energiteknikfonden	0	Avvecklad 1998
Folkpensionsfonden	60,0	Riksförsäkringsverket
Fond för frivillig pen- sionsförsäkring	811,0	Riksförsäkringsverket
Jordfonden	337,2	Jordbruksverket
Kärnavfallsfonden	22 043,8	Kärnavfallsfondens styrelse
Lönegarantifonden	0	Avvecklad 1998
Skyltfonden	23,7	Vägverket

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

7 Nyckeltal för statliga bolag

Kassalikviditet

Omsättning

Summan av försäljningen och övriga rörelsein-
täkter

Visar företagets kortsiktiga betalningsberedskap.
Beräkningsformel: (Omsättningstillgångar - varulager) / kortfristi-
ga skulder

Tabell 1.8 Omsättnin;

Miljoner kronor	1998	1997	1996		1995
Apoteksbolaget AB	23 449	21 536	24 107	20	765
Assi Domän AB	24 138	21 280	19 316	21	836
Celsius AB*	14 293	11 659	11 329	15	075
Civitas Holding ABI	3 531	4 430	3 098	3	729
LKAB	5 313	5 387	4 891	4	557
Posten AB	24359	23 424	22 725	22	271
SAS Sverige AB	1 044	911	712	1	146
St Akademiska hus AB	3 261	3 126	2 031	1	723
Stattum AB	0	0
Svenska Spel, AB	12 924	11 464	10 903
Swedcarrier, AB	6 779	5 463	5 550	8	402
Systembolaget AB	15 766	15 612	15 987	16	155
Telia AB	56 128	47 631	44 100	41	060
V&S Vin & Sprit AB	3 479	3 253	3 223	4	125
Vattenfall AB	28 652	29 556	29 760	27	150
Värdepapperscentralen AB	253	256	215		211

ITabell 1.10 Kassalikviditet 1

Apoteksbolaget AB	87	119	102	80
Assi Domän AB	49	54	112	112
Celsius AB*	88	88	73	73
Civitas Holding AB	29	59	19	26
LKAB	483	500	464	467
Posten AB	73	86	83	84
SAS Sverige AB	212	119	102
St Akademiska hus AB	87	41	31	35
Stattum AB	0	0
Svenska Spel, AB	336	400	337
Swedcarrier, AB	86	85	86	62
Systembolaget AB	110	91	77	74
Telia AB	67	70	69	74
V&S Vin & Sprit AB	253	200	154	171
Vattenfall AB	76	62	77	54
Värdepapperscentralen AB	480			201

Nettovinst

Ett företags totala intäkter minus alla kostnader
som uppkommit för att skapa intäkterna.

ITabell 1.9 Nettovinst 1

Apoteksbolaget AB	254	799	801	426
Assi Domän AB	710	772	1 407	3 418
Celsius AB*	512	207	285	-494
Civitas Holding AB	1 750	1 194	191	494
LKAB	672	858	670	657
Posten AB	752	726	363	454
SAS Sverige AB	838	799	801	1 290
St Akademiska hus AB	528	575	421	408
Stattum AB	772	174
Svenska Spel, AB	3 938	3 612	2 640
Swedcarrier, AB	172	-60	395	392
Systembolaget AB	254	174	104	58
Telia AB	4 491	2 735	2 304	2 234
V&S Vin & Sprit AB	862	496	173	518
Vattenfall AB	2 664	3 399	3 658	3 576
Värdepapperscentralen AB	44	57	38	19

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Soliditet

Soliditet beskriver ett företags kapitalstruktur,
med avseende på andelen eget kapital i förhållan-
de till det totala kapitalet. Därmed visar soliditet
ett företags förmåga att med hjälp av befintligt
eget kapital absorbera förluster.

Beräkningsformel: Justerat eget kapital / (Summa skulder + eget
kapital)

Skuldsättningsgrad

Talar om hur mycket externt kapital som lånats
per egen krona.

Beräkningsformel: (Genomsnittliga justerade kortfristiga + lång-
fristiga skulder) / Genomsnittligt eget kapital

ITabell 1.11 Soliditet 1

Apoteksbolaget AB	24	41	33	30
Assi Domän AB	45	48	58	57
Celsius AB*	26	25	24	21
Civitas Holding AB	51	39	36	34
LKAB	72	75	75	75
Posten AB	7	6	5	5
SAS Sverige AB	40	37	33
St Akademiska hus AB	30	35	35	42
Stattum AB	100	98
Svenska Spel, AB	74	77	72
Swedcarrier, AB	25	37	35	29
Systembolaget AB	33	32	30	28
Telia AB	40	38	37	37
V&S Vin & Sprit AB	38	43	50	42
Vattenfall AB	40	42	39	37
Värdepapperscentralen AB	74	65	60	51

ITabell 1.12 Skuldsättningsgrad 1
1 procent	1998	1997	1996	1995
Apoteksbolaget AB	0,78	0,50	0,85
Assi Domän AB	0,62	0,40	0,26	0,27
Celsius AB*	0,98	0,82	0,88	0,76
Civitas Holding AB	0,93	1,26	1.47	1,49
LKAB	0,15	0.03	0,11	0,17
Posten AB	0,49	0,37	0,35	0,27
SAS Sverige AB	0,00	0,50	0,85
St Akademiska hus AB	1,74	0,82	0,00
Stattum AB	0,00	0,00
Svenska Spel, AB	0,33	0,34	0,38
Swedcarrier, AB	0,24	0,51	0,38
Systembolaget AB	0,01	0,04	0,11
Telia AB	0,75	0,90	0,91	0,94
V&S Vin & Sprit AB	0,00	0,00	0,00	0,00
Vattenfall AB	0,81	0,86	1,00
Värdepapperscentralen AB	0,00	0,00	0,00	0,00

Räntabilitet på totalt kapital

Visar hur effektivt kapitalet har utnyttjats för att
generera vinst.

Beräkningsformel: (Kapitaltäckningsgrad / genomsnittliga till-
gångar (år 1 och 2))

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

\|Tabell 1.13 Räntabilitet pa totalt kapital \|
/ procent	1998	1997	1996	1995
Apoteksbolaget AB	87	15	17
Assi Domän AB	5	5	8	21
Celsius AB*	6	2	4	-2
Civitas Holding AB	11	17	7	8
LKAB	9	11	9	9
Posten AB	4	2	1	2
SAS Sverige AB	14	15	17
St Akademiska hus AB	7	8	8
Stattum AB	30	8
Svenska Spel, AB	78	87	145
Swedcarrier, AB	11	4	16	10
Systembolaget AB	11	8	10
Telia AB	12	6	6	6
V&S Vin & Sprit AB	29	20	8	17
Vattenfall AB	8	10	11
Värdepapperscentralen AB	19	27	22

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Ger en bild av företagets lönsamhet oberoende
av hur finansieringen skett.

Beräkningsformel: (Kapitaltäckningsgrad / genomsnittligt justerat
eget kapital + räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder)

Räntabilitet på eget kapital

Bedömning av huruvida ett resultat över en pe-
riod ger tillfredsställande ersättning efter skatt
med hänsyn till ägarens kapitalinsats.

Beräkningsformel: (Resultat efter finansiella poster * 72% / ge-
nomsnittligt justerat eget kapital)

iTabell 1.15 Ränta på sysselsatt kapital I
/ procent	1998	1997	1996	1995
Apoteksbolaget AB	9	27	29
Assi Domän AB	7	7	11	29
Celsius AB*	13	5	9	4
Civitas Holding AB	13	15	9	9
LKAB	10	14	10	10
Posten AB	35	29	22	35
SAS Sverige AB	37	27	29
St Akademiska hus AB	8	22	20
Stattum AB	30	8
Svenska Spel, AB	78	87	145
Swedcarrier, AB	28	7	36	39
Systembolaget AB	34	25	30
Telia AB	18	9	9	8
V&S Vin & Sprit AB	73	39	18	41
Vattenfall AB	11	13	14
Värdepapperscentralen AB	27	44	40	26

ITabell 1.14 Ränta på eget kapital 1
/ procent	1998	1997	1996	1995
Apoteksbolaget AB	11	31	41
Assi Domän AB	5	5	9	26
Celsius AB*	14	8	10	-9
Civitas Holding AB	14	18	3	8
LKAB	8	11	9	9
Posten AB	32	23	11	19
SAS Sverige AB	26	31	41
St Akademiska hus AB	8	9	9
Stattum AB	22	6
Svenska Spel, AB	75	90	156
Swedcarrier, AB	15	-1	32	23
Systembolaget AB	23	19	12
Telia AB	20	13	13	12
V&S Vin & Sprit AB	52	30	14	31
Vattenfall AB	10	13	14
Värdepapperscentralen AB	22	34	31	19

Skr. 1998/99:150 BILAGA 1

Tillgångars omsättningshastighet

Beskriver hur många omsättningskronor som
genererats per investerad krona.

Beräkningsformel: (Rörelseintäkter/genomsnittligt totalt kapital)

Tabell 1.16 Tillgångarnas omsättningshastighet

/ procent

	1998	1997	1996	1995
Apoteksbolaget AB	3,18	2,82	3,41
Assi Domän AB	0,74	0,75	0,76	0,97
Celsius AB*	1,17	1,00	0,90	1,05
Civitas Holdmg AB	0,17	0,23	0,17	0,19
LKAB	0,45	0,47	0,45	0,42
Posten AB	0,76	0,34	0,35	0,39
SAS Sverige AB	0,14	2,99	3.41
St Akademiska hus AB	0,17	0,18	0,16
Stattum AB	0,00	0,00
Svenska Spel, AB	2,57	2,75	5,99
Swedcarrier, AB	1,86	1,30	1,00	1,15
Systembolaget AB	4,59	4,84	5,00
Telia AB	0,86	0,76	0,74	0,73
V&S Vin & Sprit AB	0,95	0,97	0,94	0,96
Vattenfall AB	0,35	0,38	0,39
Värdepapperscentralen AB	0,76	0,88	0,90	0,96

* Den 1 september 1997 ingår bl.a. Vasakronan AB i Civitas Holding AB

Bilaga 2

Anslag och inkomsttitlar
som blivit föremål för
särskilt avräknings-
förfarande

Skr. 1998/99:150 BILAGA 2

Bilaga 2

Anslag och inkomsttitlar som blivit
föremål för särskilt
avräkn i ngsförfarande

Innehållsförteckning

Avräkning av anslag och inkomsttitlar

Skr. 1998/99:150 BILAGA 2

Avräkning av anslag och inkomsttitlar

Med anledning av finansutskottets betänkande
1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284 redovisas ned-
an vilka anslag som under år 1997 och 1998 blivit
föremål för särskilt avräkningsförfarande enligt
riksdagens bemyndigande. Redogörelse görs
med utgångspunkt från de olika typfall som pre-
senterades i regeringens proposition
1996/97:150.

Anslag för grundutbildning

Universitet och högskolor tilldelas anslag för
grundutbildning på grundval av fastställda ersätt-
ningsbelopp för helårsprestationer och helårs-
studenter. Enligt statsmakternas beslut (prop.
1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) avräknas anslaget preliminärt när
medel månatligen tillförs respektive myndighets
räntekonto i Riksgäldskontoret, dvs. normalt
med en tolftedel per månad. I samband med bok-
slutet görs en slutlig avräkning grundad på anta-
let utförda prestationer. Detta är ett avräknings-
förfarande som varken är kassa- eller
utgiftsmässigt. Avräkningsgrunden tillämpas för
följande anslag:

Uo	Anslagsbeteckni ng och nam	Statsbudget 97, tkr	Statsbudget 98, tkr
16	Bl Uppsala universitet, grundutbildning	763015	766 767
16	B3 Lunds universitet, grundutbildning	1228535	1 165260
16	B5 Göteborgs universitet, grundutbildning	926538	926 126
16	B7 Stockholms universitet, grundutbildning	631 848	647 173
16	B9 Umeå universitet	634 097	677 386
16	Bil Linköpings universitet	577673	638 344
16	B13 Karolinska institutet	307388	295824
16	B15 Kungliga Tekniska högskolan	622837	676183
16	B17 Luleå tekniska universitet	322002	351 662
16	B19 Danshögskolan	21995	22248
16	B20 Dramatiska institutet	52 2 73	53284
16	B21 Högskolan i Borås	125528	168 506
16	B22 Högskolan i Dalarna	166828	185 586
16	B23 Högskolan i Gävle/Sandviken	166 145	186991
16	B24 Högskolan i Halmstad	100710	127659
16	B25 Högskolan i Kalmar	172385	172385
16	B26 Högskolan i Karlskrona/Ronneby	96554	127406
16	B27 Högskolan i Karlstad	24 7 545	274 584
16	B28 Högskolan i Kristianstad	126461	150 031
16	B29 Högskolan i Skövde	95901	126990
16	B30 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	80533	94 030
16	B31 Högskolan i Växjö	197 693	225300
16	B32 Högskolan i Örebro	232 609	273355
16	B33 Högskoleutbildning på Gotland	31 918	40725
16	B34 Idrotttshögskolan i Stockholm	33 396	33 997
16	B35 Konsttack	95437	96 727
16	B36 Kungliga Konsthögskolan	45377	45 749
16	B37 Kungliga Musikhögskolan	80450	81 574
16	B38 Lärarhögskolan i Stockholm	275532	280765
16	B39 Mitthögskolan	304 044	351669
16	B40 Mälardalens högskola	203 776	267 925
16	B41 Operahögskolan i Stockholm	13 165	13352
16	B42 Södertörns högskola	75975	99006
16	B43 Teaterhögskolan	21743	21924

Skr. 1998/99:150 BILAGA 2

Anslag för forskning och forskarutbildning

m.m.

Anslag för forskning och forskarutbildning av-
räknas definitivt när medel månatligen tillförs re-
spektive myndighets räntekonto i Riksgälds-
kontoret. Avräkningen är varken kassa- eller
utgiftsmässig. Förfarandet, som grundar sig på
statsmakternas beslut (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388), tillämpas

Anslag för bidrag till statliga myndigheter som
i övrigt bedriver avgiftsfinansierad verksamhet

För anslag av denna typ tillämpas ett motsvaran-
de avräkningsförfarande som för anslag för
forskning och forskarutbildning m.m. Följande
anslag har identifierats:

för följande anslag:
Uo	Anslagsbeteckning och namn	Tilldelat 97, tkr	Tilldelat 98, tkr
16	B2 Uppsala universitet	906 412	952889
16	84 Lunds universitet	941950	977689
16	B6 Göteborgs universitet	723 664	784320
16	B8 Stockholms universitet	743 788	776 182
16	BIO Umeå universitet	500 155	522 150
16	B12 Linköpings universitet	323 203	343420
16	B14 Karolinska universitetet	558025	603 168
16	B16 Kungliga tekniska högskolan	487667	506043
16	B18 Luleå tekniska universitet	166 997	178285
16	B46: 1-26 Forskning och konstnär- ligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor	295 196	438 686
16	Del av D17:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål, Medel till rege- ringens förfogande för särskilda utgifter för forskningsändamål		16000
15	A2:07 Utveckling av skolväsende och barnomsorg, särskilda uppgifter rörande svenska som andraspråk och svenskundervisning för in- vandrare (Lärarhögskolan i Stock- holm)		2 500
17	J2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, Göteborgs uni- versitet	820	820
16	B 45:2 Särskilda utgifter inom uni- versitet och högskolor m.m., finan- siering av lånekostnader (Karolinska institutet, Universiteten i Lund och Göteborg)	21280
16	B45:12 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., Fortbildning av journalister (Högskolan i Kalmar)	853
16	B45:9 Särskilda utgifter inom uni- versitet och högskolor m.m. (Konstfack, Umeå och Göteborgs universitet)		4 086
16	B45:ll Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (Malmö högskola)		171130
16	B45:12 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (För regeringens fördelning)		37 609
16	D20:2 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (bå95/96), till regeringens disposition		2000
23	G1 Sveriges lantbruksuniversitet	980 773	1021979

Uo	Anslagsbeteckning och namn	Tilldelat 97, tkr	Tilldelat 98. tkr
22	El Statens väg- och transportforsk- ningsinstitut	32205	29 203
22	E4 Bidrag till Sveriges meterologis- ka och hydrologiska institut m.m.	31469	188 751
16	C3 Anslagspost 2, CSN	23000

Statsinkomster som inte är skatter

Statsinkomster som inte är skatter i vid mening
skall enligt bestämmelserna i budgetlagen avräk-
nas mot inkomsttitlar på inkomstmässig grund. I
en del fall tillämpas dock sedan tidigare av prak-
tiska skäl en kassamässig avräkning. Det görs
t.ex. ifråga om vissa offentligrättsliga avgifter,
återbetalningar av lån och ränteinkomster på stu-
dielån. Det kan förekomma att en och samma
inkomsttitel till viss del avräknas inkomstmässigt
och till viss del kassamässigt. I vissa fall är det
också svårt att definiera om en viss avräknings-
princip är kassamässig eller inkomstmässig, t.ex.
vid bokföring av ansökningsavgifter. En total
kartläggning av avvikande avräkningsprincip krä-
ver kontakt med samtliga myndigheter som re-
dovisar inkomster mot inkomsttitel och djupgå-
ende diskussioner om hur inkomstmässighet res-
pektive kassamässighet bör definieras i varje en-
skilt fall. Det finns också en gråzon mellan vad
som är skatt respektive inte är skatt, exempelvis
har böter i detta kartläggningsarbete betraktats
som skatt. I det följande ges några exempel då
statsinkomster som inte är skatter avräknas
kassamässigt:

Inkomsttitel	Myndighet	Utfall 97, tkr	Utfall 98. tkr
2343 Räntor studielån	CSN	1 178983	1438 122
2394 Ränteinkomster (delvis)
2525 Finansieringsavgift	AMS	1 718921	2491504
för A-kassor
2526 Utjämningsavgift för A-kassor	AMS	64119	66012
2539 Täktavgift (beroende	Länsstyrelser	25 779	24416
på defininition av inkomst)
2541 Avgifter vid Tullverket (delvis)	Tullverket

Skr. 1998/99:150 BILAGA 2

Bidrag m.m. från EU

I prop. 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen behandlades
principer för budgetering och redovisning av
medel som Sverige betalar till respektive tar emot
från EU. För att nå tydlighet och fullständighet i
den ekonomiska redovisningen på statsbudgeten
föreslog regeringen att bruttoredovisning skall
tillämpas av såväl utgifterna som inkomsterna.
Riksdagen anslöt sig till detta förslag (bet.
1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Bidrag m.m.
från EU kan inte sägas utgöra skatteinkomster i
vid mening. Ändå är det naturligt att de avräknas
mot inkomsttitlar på kassamässig grund, bl. a.
eftersom avgiften till EU enligt de generella reg-
lerna skall avräknas kassamässigt. Bidrag m.m.
från EU tillförs följande inkomsttitlar:

Inkomsttitel	Myndighet	Utfall 97, tkr	Utfall 98, tkr
6111-6121 Bidrag	Statens	6634019	7 245919
från EG:s jord-	jordbruksverk
bruksfond
6211Bidragfrån	Fiskeriverket	175618	5 394
EG:S fiskefond
6311 Bidrag från	NUTEKoch läns-	612338	451 265
EG:S regionalfond	styrelser
6411 Bidrag från	AMS och länssty-	668 276	1670678
EG:S regionalfond	relser
6511 Bidragtill	Banverket, Väg-	93657	144 604
transeuro peiska	verket, Luftfarts-
nätverk	verket, Sjöfarts-
	verket och SJ
6911 Bidrag till	Skogsstyrelsen,	44 419	94936
transeuropeiska	Statens jordbruks-
nätverk	verk m.fl.

Bilaga 3

Specifikation av
statsbudgetens inkomster

Skr. 1998/99:150 BILAGA 3

Bilaga 3

Specifikation av
statsbudgetens inkomster

Innehållsförteckning

Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 1998

Skr. 1998/99:150 BILAGA 3

[Tabell 03 Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 1998 1
Tusental kronor		Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
	Titel	Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
1000	Skatter m.m.	602 096 493			639 692 084	37 595 591
1100	Skatt på inkomst	98 934 396			114 234 913	15 300 517
1111	Fysiska personers inkomstskatt, netto	34 205 364	418 590 052	378 758 830	39 831 222	5 625 858
1121	Juridiska personers inkomstskatt, netto	57 884 032	83 432 082	15 109 638	68 322 444	10 438 412
1123	Beskattning av tjä nstegru ppl i v	1 080 000			802 241	-277 759
1131	Ofördelbara inkomstskatter	3 000 000			2 131 558	-868 442
1141	Kupongskatt	1 650 000			1 964 759	314 759
1144	Lotteriskatt	1 115 000			1 182 689	67 689
1200	Socialavgifter och allmänna egenavgifter	208 777 250			210 857 419	2 080 169
1211	Folkpensionsavgift	52 303 082			53 153 577	850 495
1221	Sjukförsäkringsavgift	58 425 708			59 334 599	908 891
1231	Barnomsorgsavgift	0			-429	-429
1241	Utbildningsavgift	0			0	0
1251	Tilläggspensionsavgift, netto	3 817 710	55 532 124	51 601 693	3 930 431	112 721
1252	Delpensionsavgift, netto	0	1 581 104	1 579 630	1474	1 474
1253	Arbetsskadeavgift, netto	4 714 269	15 746 513	10 903 124	4 843 390	129 121
1254	Arbetsmarknadsavgift	38 693 054			38 547 260	-145 794
1255	Arbetarskyddsavgift	1 292 033			1 312 012	19 979
1256	Lönegarantiavgift	1 900 049			1 929 486	29 437
1257	Sjömanspensionsavgift, netto	0	28 407	28 407	0	0
1261	Allmän sjukförsäkringsavgift	3 213 000			2 630 000	-583 000
1262	Allmän pensionsavgift, netto	0	52 025 337	52 025 337	0	0
1281	Allmän löneavgift	33 074 856			33 579 869	505 013
1291	Särskild löneskatt	11 343 489			12 154 589	811 100
1299	Avräkning socialavgifter, netto	0			-558 840	-558 840
1300	Skatt på egendom	35 105 157			35 132 877	27 720
1312	Fastighetsskatt	24 240 100			24 028 215	-211 885
1321	Fysiska personers förmögenhetsskatt	5 064 497			5 033 577	-30 920
1322	Juridiska personers förmögenhetsskatt	80 560			113 666	33 106
1331	Arvsskatt	1 300 000			1 754 646	454 646
1332	Gåvoskatt	220 000			249 881	29 881
1341	Stämpelskatt	4 200 000			3 952 893	-247 107
1400	Skatt på varor och tjänster	238 313 638			243 130 428	4 816 790
1411	Mervärdesskatt, netto	154 883 518	307 378 634	144 771 270	162 607 365	7 723 847
1423	Försäljningsskatt på motorfordon	263 000			269 910	6 910
1424	Tobaksskatt	8 500 000			7 506 548	■993 452
1425	Alkoholskatt	10 932 116			9 962 070	-970 046
1428	Energiskatt	50 928 568			49 810 649	-1 117 919
1429	Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle	0			0	0
1431	Särskild skatt på elektrisk kraft från	1 595 000			1 537 218	-57 782

kärnkraftverk

7 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

Skr. 1998/99:150 BILAGA 3

	Titel	Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
1434	Skatt på viss elektrisk kraft	0			-381	-381
1435	Särskild skatt mot försurning	57 000			58 384	1 384
1436	Skatt på avfall	325 000			0	-325 000
1442	Systembolaget AB:S inlevererade överskott	25 000			115 000	90 000
1451	Reseskatt	0			0	0
1452	Skatt på annonser och reklam	1 121 136			1 191 842	70 706
1454	Skatt på spel	45 000			62 587	17 587
1461	Fordonsskatt	5 873 000			6 103 143	230 143
1471	Tullmedel	3 316 000			3 356 481	40 481
1472	Övriga skatter m.m. på import	-5 700			6 293	11 993
1473	Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter	340 000			403 139	63 139
1481	Övriga skatter på varor och tjänster	115 000			140 180	25 180
1500	Utjämningsavgift	20 966 052			21 265 151	299 099
1511	Utjämningsavgift för kommuner och landsting	20 966 052			21 265 151	299 099
1600	Betalningsdifferenser, skattekonto	0			15 071 296	15 071 296
1611	Betalningsdifferenser, anstånd, netto	0			-14 123	-14 123
1621	Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt	0			-591 314	-591 314
1622	Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt	0			-74 444	-74 444
1623	Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter	0			-236 929	-236 929
1624	Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt	0			-338 748	-338 748
1625	Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.	0			-24 712	-24 712
1631	Betalningsdifferenser, övriga	0			16 351 564	16 351 564
1691	Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto	0			0	0
1692	Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto	0			0	0
2000	Inkomster av statens verksamhet	39 704 082			37 452 526	-2 251 556
2100	Rörelseöverskott	14 271 900			13 865 438	-406 462
2113	Statens järnvägars inlevererade överskott	0			0	0
2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	135 000			12 015	-122 985
2116	Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och av motsvarighet till statlig skatt	309 000			421 000	112 000
2118	Sjöfartsverkets inlevererade överskott	47 900			310 508	262 608
2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet	50 000			37 427	-12 573
2126	Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	130 000			258 096	128 096
2131	Riksbankens inlevererade överskott	9 800 000			9 300 000	-500 000
2153	Inlevererat överskott från AB Svenska Spel	3 800 000			3 526 392	-273 608
2200	Överskott av statens fastighets- förvaltning	176 000			256 277	80 277
2215	Överskott av Statens fastighetsverks	176 000			256 277	80 277

verksamhet

Skr. 1998/99:150 BILAGA 3

Titel		Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
2300	Ränteinkomster	1 399 983			1 652 354	252 371
2314	Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen	3 677			2 689	-988
2316	Ränteinkomster på vattenkraftslån	23			23	0
2321	Ränteinkomster på skogsvägslån	4			2	-2
2322	Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet	48 581			56 123	7 542
2323	Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk	990			895	-95
2324	Ränteinkomster på lokaliseringslån	25 000			25 392	392
2341	Ränteinkomster på statens lån för universi- tetsstudier och garantilån för studerande	0			35	35
2342	Ränteinkomster på allmänna studielån	38 500			39 050	550
2343	Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989	1 240 000			1 438 122	198 122
2361	Räntor på medel avsatta till folkpensionering	6 000			4 001	-1 999
2371	Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar	13 000			0	-13 000
2383	Ränteinkomster på statens bosättningslån	40			0	-40
2385	Ränteinkomster på lån för studentkårslokaler	0			0	0
2391	Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering	700			1 281	581
2392	Räntor på intressemedel	2 000			1 779	-221
2394	Övriga ränteinkomster	18 768			60 371	41 603
2395	Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken	2 700			2 437	-263
2397	Räntor på skattekonto m.m., netto	0			20 156	20 156
2400	Aktieutdelning	12 000 000			8 922 856	-3 077 144
2411	Inkomster av statens aktier	12 000 000			8 922 856	-3 077 144
2500	Offentligrättsliga avgifter	8 046 986			7 546 310	-500 676
2511	Expeditions- och ansökningsavgifter	558 993			625 281	66 288
2519	Koncessionsavgift på televisionens område	275 188			344 332	69 144
2521	Avgifter till Granskningsnämnden	4 536			4 464	-72
2522	Avgifter för granskning av filmer och videogram	10 000			8 775	-1 225
2523	Avgift generationsväxling	291 000			2 162	-288 838
2524	Bidrag för arbetsplatsintroduktion	557 000			323 122	-233 878
2525	Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor	2 540 000			2 491 504	-48 496
2526	Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor	66 120			66 012	108
2527	Avgifter för statskontroll av krigsmateriel- tillverkning	14 200			14 762	562
2528	Avgifter vid bergsstaten	5 500			-3 610	-9 110
2529	Avgifter vid patent- och registreringsväsendet	34 124			55 935	21 811
2531	Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register	0			1 170	1 170
2532	Avgifter vid kronofogdemyndigheterna	895 000			786 894	-108 106
2533	Vägavgifter	500 000			530 167	30 167
2534	Avgifter för körkort och motorfordon	600 110			562 210	-37 900
2535	Avgifter för statliga garantier	3 000			3 139	139

Skr. 1998/99:150 BILAGA 3

Titel		Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
2536	Lotteriavgifter	20 830			24 003	3 173
2537	Miljöskyddsavgift	85 823			70 581	-15 242
2538	Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel	441 734			389 211	-52 523
2539	Täktavgift	26 772			24 416	-2 356
2541	Avgifter vid Tullverket	66 600			66 712	112
2542	Patientavgifter vid tandläkarutbildningen	5 400			5 857	457
2543	Avgifter för Kemikalieinspektionen	18 292			58 584	40 292
2544	Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet	31 000			22 575	-8 425
2545	Närradioavgifter	907			1234	327
2546	Lokalradioavgifter	119 533			118 043	-1 490
2547	Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet	113 100			117 728	4 628
2548	Avgifter för Finansinspektionens verksamhet	113 005			109 633	-3 372
2549	Avgifter för provning vid riksprovplatser	6 500			376	-6 124
2551	Avgifter frän kärnkraftverken	178 225			195 186	16 961
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	358 344			387 938	29 594
2553	Registreringsavgift till Fastighetsmäklar- nämnden	6 150			6 018	-132
2554	Avgifter för telekommunikation	100 000			100 022	22
2555	Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas	0			31 872	31 872
2556	Djurregisteravgifter	0			1	1
2600	Försäljningsinkomster	1 201 856			1 674 844	472 988
2624	Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter	54 856			53 978	-878
2625	Utförsäljning av beredskapslager	224 000			687 269	463 269
2626	Inkomster vid Banverket	913 000			875 788	-37 212
2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter	10 000			57 808	47 808
2700	Böter m.m.	1 165 557			1 304 874	139 317
2711	Dröjsmålsavgifter	799 377			918 048	118 671
2712	Bötesmedel	357 100			330 511	-26 589
2713	Vattenföroreningsavgifter m.m.	1 050			9 177	8 127
2714	Sanktionsavgifter m.m.	8 030			6 888	-1 142
2715	Skattetillägg	0			40 249	40 249
2716	Förseningsavgifter	0			0	0
2800	Övriga inkomster av statens verksamhet	1 441 800			2 229 574	787 774
2811	Övriga inkomster av statens verksamhet	1 241 800			2 040 848	799 048
2812	Återbetalning av lönegarantimedel	200 000			188 726	-11 274
3000	Inkomster av försåld egendom	15 001 000			11 227 411	-3 773 589
3100	Inkomster av försålda byggnader och maskiner	0			67 508	67 508
3125	Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter	0			67 508	67 508
3200	Övriga inkomster av markförsäljning	1 000			0	-1 000
3211	Övriga inkomster av markförsäljning	1 000			0	-1 000

Skr. 1998/99:150 BILAGA 3

Titel		Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
3300	Övriga inkomster av försåld egendom	15 000 000			11 159 904	-3 840 096
3311	Inkomster av statens gruvegendom	0			0	0
3312	Övriga inkomster av försåld egendom	15 000 000			11 159 904	-3 840 096
4000	Återbetalning av lån	2 690 055			2 888 652	198 597
4100	Återbetalning av näringslån	173 428			186 035	12 607
4123	Återbetalning av lån till fiskerinäringen	20 861			21 679	818
4131	Återbetalning av vattenkraftslån	83			83	0
4132	Återbetalning av lån avseende såddfinansiering	25 000			19 210	-5 790
4135	Återbetalning av skogsvägslån	19			16	-3
4136	Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet	49 984			88 800	38 816
4137	Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk	3 108			2 734	-374
4138	Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier	4 373			1 756	-2 617
4139	Återbetalning av lokaliseringslån	70 000			51 757	-18 243
4300	Återbetalning av studielån	2 387 500			2 464 484	76 984
4311	Återbetalning av statens lån för universitets- studier	0			34	34
4312	Återbetalning av allmänna studielån	2 500			922	-1 578
4313	Återbetalning av studiemedel	2 385 000			2 463 528	78 528
4500	Återbetalning av övriga lån	129 127			238 132	109 005
4514	Återbetalning av lån för studentkårslokaler	67			16	-51
4516	Återbetalning av utgivna startlån och bidrag	1 300			526	-774
4517	Återbetalning från PortugaIfonden	0			58 226	58 226
4519	Återbetalning av statens bosättningslån	40			0	-40
4525	Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor	100 000			27 264	-72 736
4526	Återbetalning av övriga lån	27 720			152 100	124 380
5000	Kalkylmässiga inkomster	5 337 207			5 164 970	-172 237
5100	Avskrivningar och amorteringar	1 504 207			1 187 608	-316 599
5113	Statens järnvägars avskrivningar	0			0	0
5121	Avskrivningar på fastigheter	672 140			435 047	-237 093
5131	Uppdragsmyndigheters m.fl. komplement- kostnader	831 567			752 560	-79 007
5144	Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt totalförsvar	500			0	-500
5200	Statliga pensionsavgifter	3 833 000			3 977 362	144 362
5211	Statliga pensionsavgifter	3 833 000			3 977 362	144 362
6000	Bidrag m.m. från EU	10 978 950			9 612 795	-1 366 155

Skr. 1998/99:150 BILAGA 3

Titel		Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
6100	Bidrag från EG:s jordbruksfond	7 565 000			7 245 919	-319 081
6111	Arealbidrag	3 730 000			3 636 149	-93 851
6112	Kompletterande åtgärder	1 050 000			880 521	-169 479
6113	Övriga interventioner	520 000			332 456	-187 544
6114	Exportbidrag	1 000 000			553 607	-446 393
6115	Djurbidrag	725 000			666 296	-58 704
6116	Offentlig lagring	10 000			412 859	402 859
6119	Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion	160 000			220 237	60 237
6121	EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn	370 000			543 793	173 793
6200	Bidrag från EG:S fiskefond	9 400			5 394	-4 006
6211	Bidrag från EG:S fiskefond	9 400			5 394	-4 006
6300	Bidrag från EG:S regionalfond	700 000			451 265	-248 735
6311	Bidrag från EG:S regionalfond	700 000			451 265	-248 735
6400	Bidrag från EG:S socialfond	2 621 000			1 670 678	-950 322
6411	Bidrag från EG:S socialfond	2 621 000			1 670 678	-950 322
6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk	53 150			144 604	91 454
6511	Bidrag till transeuropeiska nätverk	53 150			144 604	91 454
6900	Övriga bidrag från EG	30 400			94 936	64 536
6911	Övriga bidrag från EG	30 400			94 936	64 536
7000	Extraordinära medel från EU	269 558			275 081	5 523
7100	Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten	269 558			275 081	5 523
7111	Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten	269 558			275 081	5 523
	Totala inkomster	676 077 345			706 313 519	30 236 174

Bilaga 4

Specifikation av utgifter
på utgiftsområden

Skr.1998/99:150 BILAGA4

Bilaga 4

Specifikation av utgifter
på utgiftsområden

Innehållsförteckning

Specifikation av utgifter på utgiftsområden år 1998..................................................................

cn
cn

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel.____________(SB)____________(TB) (MU)___________(ID) TB+MU+ID)_________Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

E Mediefrågor 10 479 679 124 0 0 -1 689 602 683 978 4 854 4 854 -5 624 5 624

1 Presstödsnämnd och taltidningsnämnd, a 1 635 5 659 0 0 0 7 294 4 601 -1 058 -1 058 -2 693 2 693

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

2 Presstöd, a -14 272 531 579 12 000 0 -1 529 306 543 041 11 462 -538 13 735 -13 735

OC3QOOOQOQOOO

14 Ekonomiska rådet, a 291 1 680 0 0 0 1 971 1 492 -188 -188 -479 479

15 Kostnader för vissa nämnder m.m., a 0 1 588 0 0 0 1 588 1 286 -302 -302 -302 302

16 Bokföringsnämnden, a 231 5 394 800 0 0 6 425 4 673 -721 -1 521 -1 752 1 752

17 Bidr. t. Stift, för utv. av god redovisn.sed, o 0 800 -800 0 0 0 0 -800 0 0 0

18 Utvecklingsarbete, a 40 034 30 170 0 0 0 70 204 18 292 -11 878 -11 878 -51 912 51 912

Do 04 Rättsväsendet 1 124 089 21 034 170 86 430 0 -20 966 22 223 723 21 412 590 378 420 291 990 -811 133 811 133

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel. (SB) (TB) (MU) (ID) TB+MU+ID) Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

A Polisväsendet -17 979 11 473 693 45 976 0 0 11 501 690 11 288 938 -184 755 -230 731 -212 752 212 752

CD CD

CD CD CD

CD CD

CD CD CD CD CD CD CD

7 Diverse kostnader för rättsväsendet, a -515 19 560 15 000 0 0 34 045 25 040 5 480 -9 520 -9 006 9 006

8 Bidrag till internationella sammanslutningar, a 1 520 8 356 2 000 0 0 11 876 8 349 -7 -2 007 -3 527 3 527

9 Bidrag till brottsförebyggande arbete, a 3 072 22 200 0 0 4 128 29 400 6 944 -15 256 -15 256 -22 456 22 456

95/96 02A5 Information o upplysning om ekobrott, r 4 967 0 0 0 -966 4 001 0 0 0 -4 001 4 001

95/96 02A6 Bidrag t brottsförebyggande arbete, r 10 800 0 0 0 -4 128 6 672 6 672 6 672 6 672 0 0

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel.____________(SB)____________(TB) (MU) (ID) TB+MU+ID) Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

«3

3 Funkt. Befolkningsskydd och räddningstjänst, a 106 962 1 182 554 -28 700 0 -2 284 1 258 532 1 246 863 64 309 93 009 -11 669 11 669

4 Funktionen psykologiskt försvar, a 4 398 18 002 0 0 0 22 400 13 244 -4 758 -4 758 -9 156 9 156

5 Funktionen Ordning och säkerhet m.m., a 39 855 31 889 0 0 -14 800 56 944 14 776 -17 113 -17 113 -42 168 42 168

6 Funktionen hälso-och sjukvård, a 200 680 99 563 0 0 0 300 243 78 630 -20 933 -20 933 -221 613 221 613

7 Funktionen Telekommunikationer, a 48 789 199 500 0 0 0 248 289 151 805 -47 695 -47 695 -96 484 96 484

oo cd ex

4 Försvarets forskningsanstalt, a 1 422 137 343 0 0 0 138 765 131 356 -5 987 -5 987 -7 410 7 410

5 Flygtekniska försöksanstalten, a 7 295 31 773 0 0 0 39 068 29 336 -2 437 -2 437 -9 732 9 732

6 Stöd frivilliga försvarsorg inom totalförsv, o 0 101 971 0 0 0 101 971 101 969 -2 -2 -2 0

94/95 04G6 Strategisk försvarsforskning, r 156 0 0 0 0 156 0 0 0 -156 156

11 Statens institut f psykosocial miljömedicin, a 503 10 853 0 0 0 11 356 11 305 452 452 -50 50

12 St beredn f utvärdering av medicinsk metodik, a 4 458 15 517 0 0 0 19 975 19 975 4 458 4 458 0 0

13 Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd, a 8 218 22 879 0 0 0 31 097 21 071 -1 808 -1 808 -10 026 10 026

93/94 05D8 Bidrag till kvalitet i äldrevården, r 1 383 0 0 0 -1 383 0 0 0 O 0 0

95/96 05C2 Insatser mot aids, r 3 119 0 0 O 0 3 119 2 434 2 434 2 434 -685 685

8 Alkohol-och narkotikapolitiska åtgärder, a 27 117 30 000 0 0 0 57 117 35 248 5 248 5 248 -21 869 21 869

95/96 05E1 Bidr. t. missbrukarvård o. ungdomsvård, r 80 00088880 0

95/96 05E4 Alkohol-och drogpolitiska åtgärder, r 1 379 0 0 0 0 1 379 1 380 1 380 1 380 1 -1

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

1 Socialstyrelsen, a 30 236 369 636 0 0 0 399 872 377 711 8 075 8 075 -22 161 22 161

3 Bostadstillägg till pensionärer, a 515 491 9 654 000 0 0 -17 000 10 152 491 9 534 743 -119 257 -119 257 -617 748 482 700 482 700

B Arbetsliv 334 236 5 484 529 100 000 0 -36 5 918 729 5 533 997 49 468 -50 532 -384 732 384 732

91/92 13B1 Vissa utvecklingsåtgärder, r 8000 -8 00000 0

94/95 07E3 Regeringens disp f omställningskostn, r 5 197 0 0 0 0 5 197 0 0 0 -5 197 5 197

95/96 07E6 Bidr förnyelsefonder inom stalig omr, r 56 362 0 0 0 0 56 362 0 0 0 -56 362 56 362

Uo 15 Studiestöd 1 120 239 21 333 755 -60 000 0 -406 292 21 987 701 21 919 010 585 255 645 255 -68 692 894 106 52 777

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel. (SB) (TB) (MU) (ID) TB+MU+ID) Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

A Studiestöd 1 120 239 21 333 755 -60 000 0 -406 292 21 987 701 21 919 010 585 255 645 255 -68 692 894 106 52 777

11 Bidrag t. svensk undervisning i utlandet, a 11 787 67 108 0 0 0 78 895 73 046 5 938 5 938 -5 848 5 848

12 Statens skolor för vuxna, a 2 406 38 155 0 0 0 40 561 38 678 523 523 -1 884 1 884

13 Bidrag viss verksamhet inom vuxenutbildning, a 27 128 134 236 0 0 0 161 364 114 948 -19 288 -19 288 -46 416 46 416

14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, a 97 948 3 474 333 0 0 0 3 572 281 3 738 557 264 224 264 224 166 276 -166 276

15 Sv. EU-programkontoret f. utb. o komp.utv., a 472 9 066 0 0 0 9 538 9 676 610 610 138 -138

Skr.1998/99:150 BILAGA4

£ S 2 S C S »

’ H = $så3»s25ss!2’s»’ä

SH’ süHsH’Oi = s” —

sîsHâ»HH’ = •

Ç?

ÍKÍiS^SS|8 5g5S2?32?S

2S£2K§gsSSsS’£SS°S£~^SCD •—<

£S°D°S°g = S = ë^o=^,°S°S°°‘=

CO 04 CXI I— CD CO I—■ CO CD

§ S " 2 ~ ’

Skr.1998/99:150 BILAGA4

S§i~3~gíS

s
æ

§ s ° »

CO LO —I

2 £ 5 3

~ Ê ^S ~

g 2 S S

r-H CT> LO r>-

' > r-H CM

s °’r

5 S 2 R

CM CM

1$S = S5SSKSS
ssssssssss«

§ g S S

g I § ³

1 ³ S §

5 g 3 g

2“”S

§ § 3 "

S § g s s s

SS '3

— ? 3

S3?

5 3 3

lui

5 !$ £ S

48 Ersättn. för klinisk utbildn. o forskn., a 0 1 568 174 0 0 0 1 568 174 1 568 174

O
CM

11 Rymdforskning, a 205 118 925 0 0 0 119 130 112 130 -6 795 -6 795 -7 000 7 000

12 Kungl. biblioteket, a 61 817 193 061 0 0 0 254 878 227 274 34 213 34 213 -27 604 27 604

13 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, a 391 8 183 0 0 0 8 574 8 372 189 189 -202 202

14 Institutet för rymdfysik, a 8 914 37 296 0 0 0 46 210 37 941 645 645 -8 270 8 270

15 Polarforskningssekretariatet, a 13 424 22 237 0 0 0 35 661 16 246 -5 991 -5 991 -19 415 19 415

A Allmän kulturverksamhet 57 472 310 344 1 000 0 -7 000 361 816 346 106 35 762 34 762 -15 710 15 710

1 Statens kulturråd, a 946 26 920 500 0 0 28 366 28 499 1 579 1 079 133 -133

2 Bidr. t. kulturverks., int. kulturutbyt., a 16 595 125 075 500 0 -7 000 135 170 123 533 -1 542 -2 042 -11 637 11 637

3 Kulturåret 1998, r 760 83 636 0 0 0 84 396 82 136 -1 500 -1 500 -2 260 2 260

4 Nationella uppdrag, a 0 6 000 0 0 0 6 000 6 000 0 0 0 0

<•'•1

D Bild och form samt konsthantverk 16 617 80 145 -1 000 0 0 95 762 79 443 -702 298 -16 319 16 319

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel. (SB) (TB) (MU) (ID) TB+MU+ID) Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

93/94 11B38 Inredn. av lokaler f. kulturändamål, r 1 696 0 0 0 -1 696

95/96 07B4 Rest.arb. kungl. slotten o. rikets fästn., r 0 0 0 0 0

1997 17G3 Utställn.garanti o. inköp kulturförem., a 80 0 0 0 0

■'t^-

1 Bidrag till folkbildningen, o 0 2 418 014 0 0 0 2 418 014 2 418 014 0 0 0

2 Bidr. t. handikappåtg. inom folkbildn., o 0 70 325 0 0 0 70 325 64 332 -5 993 -5 993 -5 993

3 Bidrag till kontakttolkutbildning, o 0 8 848 0 0 0 8 848 8 328 -520 -520 -520

95/96 08B3 Bidrag till kontakttolkutbildning, r 1 0 00010 00 -1

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel. (SB) (TB) (MU) (ID) TB+MU+ID) Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

7 Byggforskning, a 50 017 164 430 0 0 0 214 447 158 587 -5 843 -5 843 -55 860 55 860

8 Bidrag till Fonden för fukt-o. mögelskador, a 16 500 60 000 -15 000 0 0 61 500 28 100 -31 900 -16 900 -33 400 33 400

9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, a 3 668 12 000 -7 000 0 0 8 668 8 696 -3 304 3 696 28 -28

10 Bostadsbidrag, a -260 053 5 919 600 0 0 0 5 659 547 5 749 257 -170 343 -170 343 89 710 296 000 -89 710

11 Bonusränta för ungdomsbosparande, a 1 568 3 000 1 400 275 0 6 243 5 092 2 092 692 -1 152 1 152

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel. (SB) (TB) (MU) (ID) TB+MU+ID) Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

8 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 150

i§ = áa§~s°S°axx3

S S ° § S

“ °

c §

§ ~

5 i

i ~

K g

s asEggss3°S°áxxgg°E°°§s

x gaaxsx-x ' g s x -r ' g x s

5 SsSggg§g°sSgsssS°g3s = s

S g S X X X - g ~ 5 ~ 5 i S - ~ X

£ggg6g§g°£S£sasg°331

sxxxg - a ~ s - x x a -

E § i x g 3 s g 3 § E § a 3 a s S ° 3 3 § 5 §
s gsgxsaggx a ~ s ~ x x s - ~ x

Skr.1998/99:150 BILAGA4

s “SSxssEgggSsgagS’xsgls

5 åaxxs-“-- s a 3 " 2 x g - - s

sssssxssas^0000000“““⁰”⁰

¡ 3 £ ? 5 2 ° S ïï

X 3gaS3£XS°Xg5g3£i
oo <—* un r-, m m r-< lo

g 32XXX~x~ S g 3

r- cm

- s

O, g

f f fililüll

Cs|

cn •—< csj eo

5 Bidrag till Energiteknikfonden, o 0 90 000 -90 000 0 0 0 0 -90 000 0 0 0

6 Introduktion av ny energiteknik, a 0 160 000 0 0 0 160 000 43 254 -116 746 -116 746 -116 746 116 746

7 Energipol. motiv, internat. klimatinsatser, a 7 000 50 000 0 0 0 57 000 4 096 -45 904 -45 904 -52 904 52 904

8 Förluster statliga garantier inom energiomr., a 2 000 5 000 0 0 -2 000 5 000 0 -5 000 -5 000 -5 000 5 000

9 Åtgärder för el-o värmeförsörjn. Sydsverige, a 0 200 000 0 0 0 200 000 1 810 -198 190 -198 190 -198 190 198 190

■o-
CM

OJ O 03

03 03 OJ

03 OO 03

to
OO

CO
oo
03

C2C3G3G3OQC3C3C3

1 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., o 0 44 415 0 0 0 44 415 44 415 0 0 0 0

2 Transportstöd för Gotland, a 16 639 175 000 0 321 700 0 513 339 492 747 317 747 317 747 -20 592 -301 108

3 Ersättning till viss kanaltrafik m.m., o 0 62 660 0 0 0 62 660 62 660 0 0 0 0

4 Bidrag till sjöfarten, a -3 657 400 000 110 000 0 0 506 343 483 049 83 049 -26 951 -23 294 23 294

E Kommunikationsforskn och meteorologi 177 533 401 935 0 0 0 579 468 472 642 70 707 70 707 -106 826 106 826

1 Statens väg-och transportforskninst, a 8 618 29 203 0 0 0 37 821 33 024 3 821 3 821 -4 797 4 797

2 Kommunikationsforskningsberedningen, a 55 984 146 766 0 0 0 202 750 165 220 18 454 18 454 -37 530 37 530

3 Statens institut för kommunikationsanalys, a 4 786 37 215 0 0 0 42 001 39 490 2 275 2 275 -2 511 2 511

4 Bidrag till SMHI, a 21 358 188 751 0 0 0 210 109 186 312 -2 439 -2 439 -23 797 23 797

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

95/96 06G3 EUMETSAT, r 17 545 0 0 0 0 17 545 17 545 17 545 17 545 0 0

13 Fr EG-budg finansierade kompl åtg jordbruket, a 332 107 1 427 500 0 0 -45 000 1 714 607 877 046 -550 454 -550 454 -837 561 837 561

14 Arealersättning och djurbidrag m.m , a 629 732 4 850 000 0 0 0 5 479 732 4 372 510 -477 490 -477 490 -1 107 222 1 107 222

15 Intervention o exportbidr för jordbruksprod, a 1 004 074 2 000 000 0 0 0 3 004 074 1 582 446 -417 554 -417 554 -1 421 628 1 421 628

16 Räntekostn för förskotterad arealersättning, a 60 037 80 000 -25 000 0 0 115 037 42 492 -37 508 -12 508 -72 545 72 545

17 Jordbrukets blockdatabas, a 13 208 17 000 6 400 0 0 36 608 26 670 9 670 3 270 -9 938 9 938

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel. (SB) (TB) (MU) (ID) TB+MU+ID) Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

CD CD

O O CD CD CD

CD GD CD CD CD O

CDOGDCDCDCDCDCD

CD CD

CD CD O O CD

O CD CD CD CD

CDCDOCDCDCDCDCD

F Livsmedel 37 246 176 548 0 0 0 213 794 187 405 10 857 10 857 -26 389 26 389

1 Statens livsmedelsverk, a 20 723 105 831 0 0 0 126 554 119 214 13 383 13 383 -7 341 7 341

2 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, a 3 817 4 019 0 0 0 7 836 4 769 750 750 -3 067 3 067

3 Kostnader för livsmedelsberedskap, a 2 606 28 614 0 0 0 31 220 25 378 -3 236 -3 236 -5 842 5 842

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel. (SB) (TB) (MU)___________(ID) TB+MU+ID)_________Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

O C2 cz> o

'4-

Skr.1998/99:150 BILAGA4

Ii

“ ° §

K 5

Csl

lT)
m

g g S °

°? T T

S g s s

t—< I— CM <£>

3 g s g

•—< r- cm co

S » g i=

co cr> co

§SSkss§°

g 2 S “ g g g

g = °°g°°°

g g g et g œ g

g 2! “ g S £

SS~S
g m u,

£ g g °

W> -e

S S ”

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

^fönngsbe^^^^^^JSB^^^^^^^TB^^^^MU^^^^^^ID^^r^jlWD^^^JJtfa^^tatsbudge^^^^S^^B^^^^^lWD^^^arand^^^öringsbe^

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel.____________(SB) (TB) (MU) (ID) TB+MU+ID) Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

ir»

A Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten 1 955 648 19 645 000 0 0 0 21 600 648 21 209 950 1 564 950 1 564 950 -390 698 390 698

1 Tullavgift, a 368 971 2 934 000 0 0 0 3 302 971 3 030 331 96 331 96 331 -272 640 272 640

2 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter, a 284 412 362 000 0 0 0 646 412 359 358 -2 642 -2 642 -287 054 287 054

3 Mervärdesskattebaserad avgift, a 0 8 093 000 993 000 0 0 9 086 000 9 148 554 1 055 554 62 554 62 554 -62 554

4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, a 1 302 265 8 256 000 -993 000 0 0 8 565 265 8 671 708 415 708 1 408 708 106 442 -106 442

Ingående Totalt Till- Avvikelse Avvikelse mot Utgående

reservation. Medgivna delade medel mot anvisa- tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggsbudget överskrid Indragning (IB+SB+ Avvikelse mot de medel (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel.____________(SB)____________(TB) (MU) (ID) TB+MU+ID) Utfall statsbudget (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 3 juni 1999

Närvarande: statsråden Hjelm-Wallén, ordförande, Freivalds,
Schori, Winberg, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson,
Lejon, Lövdén

Föredragande: statsrådet Lövdén

Regeringen beslutar skrivelse 1998/99:150
Årsredovisning för staten 1998, m.m.

Regeringens skrivelse

1998/99:150

12

Ekonomiskakonsekvensanalyser

yy

Material avseende resultaträkning,balansräkning ochfinansieringsanalys

Anslag och inkomsttitlar som blivitföremål för särskiltavräkn i ngsförfarande

Specifikation avstatsbudgetens inkomster

Specifikation av utgifterpå utgiftsområden

lui

Ii

Ekonomiska
konsekvensanalyser

Material avseende resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys

Anslag och inkomsttitlar som blivit
föremål för särskilt
avräkn i ngsförfarande

Specifikation av
statsbudgetens inkomster

Specifikation av utgifter
på utgiftsområden