Prop.
1998/99:142
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 juni 1999
Göran Persson
Bosse Ringholm
(F inansdepartementet)
I propositionen föreslås att den s.k. femprocentsregeln, som begränsar
finansiella företags rätt att förvärva aktier i ett enskilt bolag, slopas för
försäkringsbolag och understödsföreningar. Detta är en anpassning till
EG-rätten.
Det föreslås också följdändringar på skatteområdet till de tidigare i år
reformerade försäkringsrörelsereglema samt en mindre justering i över-
gångsbestämmelserna till den reformen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.
1 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 142
Prop. 1998/99:142
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4
2 Lagtext...............................................................................................5
2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713)...........................................................................5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring
i försäkringsrörelselagen (1982:713)..................................7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar...........................................................9
2.4 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617).........................................................................10
2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).........................................................................11
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt......................................................................14
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel...................................16
2.8 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200).........................................................................18
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt......................................................19
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om
förmögenhetsskatt.............................................................21
3 Ärendet och dess beredning.............................................................22
4 Bakgrund.........................................................................................24
5 Femprocentsregeln på försäkringsområdet......................................28
6 Femprocentsregeln för banker.........................................................31
7 Vissa lagtekniska justeringar...........................................................34
8 F örfattningskommentar....................................................................35
8.1 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713).........................................................................35
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:600) om
ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)....................36
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar.........................................................36
8.4 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617).........................................................................36
8.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).........................................................................37
8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt............................................................37
8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel...................................38
8.8 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200).........................................................................38
8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om Prop. 1998/99:142
arvsskatt och gåvoskatt......................................................38
8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:323) om
förmögenhetsskatt.............................................................39
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Försäkringsrörelse i förändring 3
(SOU 1995:87)......................................................................40
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
promemorian Reformerade försäkringsrörelseregler
(Ds 1998:45)..........................................................................41
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
Banklagskommitténs delbetänkande Reglering och tillsyn
av banker och kreditmarknadsföretag (SOU 1998:160) vad
gäller avsnitten 9.5.4 (Ytterligare om innehav av aktier)
och 11.2.5 (Innehav av aktier och andelar)............................42
Bilaga 4 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen om
femprocentsregeln för försäkringsföretag och banker...........43
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 juni 1999............44
1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 142
Prop. 1998/99:142
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
2. lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelse-
lagen (1982:713),
3. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,
4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
7. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-
sionsmedel,
8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
9. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
10. lag om ändring i lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt.
Prop. 1998/99:142
Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)'
dels att 7 kap. 17 § skall upphöra att gälla,
dels att 7 kap. 10 a § samt 19 kap. 10 och 13 §§ skall ha följande ly-
delse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
10 a §
Aktier och andelar i dotterföretag far användas för skuldtäckning om
dotterföretaget
1. har till uppgift att direkt eller indirekt äga tillgångar som avses i 10 §
första stycket,
2. är ett publikt försäkringsak-
tiebolag eller
3. är ett sådant finansiellt före-
tag som avses i 17 a §, om Joreta-
get är ett publikt aktiebolag.
2. är ett publikt försäkringsak-
tiebolag,
3. är ett publikt bankaktiebolag,
kreditmarknadsbolag, värdepap-
persbolag eller fondbolag, eller
4. är ett utländskt företag av det
slag som anges i 2 eller 3.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ skall de till-
gångar som tillhör ett dotterföretag som anges i första stycket 1 behandlas
som om tillgångarna ägts direkt av försäkringsbolaget.
För att aktier och andelar i dotterföretag som har till uppgift att äga
tillgångar som avses i 10 § första stycket 13 eller 14, skall få användas för
skuldtäckning, skall byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara
brandforsäkrade.
19 kap.
10 §
Skyldigheten enligt 3 och 9 §§ att lämna upplysningar och hålla till-
gångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för
1. styrelsen och verkställande direktören eller motsvarande organ i fö-
retag vars verksamhet uteslutande skall vara att biträda försäkringsbolag
eller som försäkringsbolag har ett bestämmande inflytande i,
2. ordförande och verkställande direktör eller motsvarande befatt-
ningshavare i skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller i annat liknande
organ, som biträder ett försäkringsbolag samt
3. styrelsen och verkställande
direktör i ett aktiebolag, om det
med bolagets samtycke föreskrivits
3. styrelsen och verkställande
direktör i ett aktiebolag, om Fz-
nansinspektionen med bolagets
Lagen omtryckt 1995:1567.
en sådan skyldighet som villkor för samtycke föreskrivit en sådan Prop. 1998/99:142
medgivande att inneha aktier i skyldighet.
bolaget enligt 7 kap. 17 §.
Finansinspektionens beslut en-
ligt 2 kap. 3 §, 2 a kap. 2, 3, 5 och
6 §§, 15 a kap. 13 och 22 §§ samt
2 § och 11 § åttonde stycket detta
kapitel får överklagas hos kam-
marrätten.
13
åt-
får
13 §2
Finansinspektionens beslut att överlämna ett ärende till regeringen för
prövning får inte överklagas.
Finansinspektionens beslut en-
ligt 2 kap. 3 §, 2 a kap. 2, 3, 5 och
6 §§, 7 kap. 17 a §, 15 a kap.
och 22 §§ samt 2 § och 11 §
tonde stycket detta kapitel
överklagas hos kammarrätten.
Andra beslut som inspektionen meddelar enligt denna lag får överkla-
gas hos länsrätten. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 §
första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223). Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten av länsrättens avgörande.
Inspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande eller om
verksamhetens drivande enligt 11 § sjunde stycket skall gälla omedelbart.
Om överklagande av vissa beslut finns bestämmelser i 20 kap. 7 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
2 Senaste lydelse 1999:225.
Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)
dels att 7 kap. 17 a § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:600)
om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,
dels att punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om
ändring i nämnda lag skall utgå,
dels att nuvarande punkterna 7-9 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1999:600) om ändring i nämnda lag skall betecknas 6-8,
dels att 1 kap. 3 § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:600) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att punkterna 2 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1999:600) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Prop. 1998/99:142
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
3§
Ett försäkringsbolag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse,
om det inte finns särskilda skäl för det.
Rörelse som avses i 2 kap. 3 b § (direkt livförsäkringsrörelse) far fö-
renas endast med direkt skadeförsäkringsrörelse som avses i 2 kap. 3 a §
första stycket klasserna 1 och 2 samt med rörelse avseende återförsäkring
(indirekt försäkring) av försäkring enligt någon av dessa klasser och av
livförsäkring, om inte annat följer av tredje stycket.
Utöver vad som följer av andra stycket får direkt livförsäkringsrörelse
och skadeförsäkringsrörelse bedrivas i samma försäkringsbolag, om sådan
verksamhet samtidigt bedrevs vid tidpunkten för undertecknandet av
avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den 2 maj 1992.
Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som bedrivs i
samma försäkringsbolag enligt andra eller tredje stycket skall hållas åt-
skilda hos bolaget.
Särskilda bestämmelser finns i Särskilda bestämmelser finns i
5 kap. 1 § om försäkringsbolagets
upplåning samt i 7 kap. 17 och
17 a §§ om innehav av aktier och
andelar i vissa företag.
5 kap. 1 § om försäkringsbolagets
upplåning.
2. Försäkringsbolag, som inte
omfattas av lagen om livförsäk-
ringar med anknytning till värde-
pappersfonder och som beviljats
koncession före ikraftträdandet, får
år 2000 och 2001 tillämpa äldre
föreskrifter i 7 kap. 1-6 och 8 §§
samt 12 kap. 2, och 5-8 §§. För ett
försäkringsbolag som tillämpar
2. Försäkringsbolag, som inte
omfattas av lagen om livförsäk-
ringar med anknytning till värde-
pappersfonder och som beviljats
koncession före ikraftträdandet, far
år 2000 och 2001 tillämpa äldre
föreskrifter i 7 kap. 1-6 och 8 §§
samt 12 kap. 2 och 5-8 §§. För ett
försäkringsbolag som tillämpar
1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 142
sådana äldre bestämmelser gäller
även äldre föreskrifter i
1 kap. 10 §, 2 kap. 5 § första
stycket 8, 9 och 16, 7 kap. 8 a, 9,
14 och 15 §§, 8 kap. 8 §, 9 kap. 18
och 20 §§, 12 kap. 9 §, 16 kap. 1
och 3 §§, 19 kap. 5 och 11 §§ samt
20 kap. 4 §. Äldre föreskrifter i
7 kap. 17 a och 22 §§ skall fortfa-
rande tillämpas på livförsäkrings-
bolag som innehar återbäringsme-
del med stöd av denna punkt. Bo-
laget skall inte tillämpa den nya
12 kap. 14 §.
4. För ömsesidiga försäkrings-
bolag som registrerats före ikraft-
trädandet gäller äldre föreskrifter i
1 kap. 7 §, 7 kap. 24 §, 13 kap. och
14 kap. 14 § till dess att sådana
bestämmelser i bolagsordningen
som avses i de nya föreskrifterna i
2 kap. 5 § första stycket 14 regi-
strerats. En bolagsordning med
sådana bestämmelser skall vara
registrerad senast vid utgången av
år 2001.
sådana äldre bestämmelser gäller
även äldre föreskrifter i
1 kap. 10 §, 2 kap. 5 § första
stycket 8, 9 och 16, 7 kap. 8 a, 9,
14 och 15 §§, 8 kap. 8 §, 9 kap. 18
och 20 §§, 12 kap. 9 §, 16 kap. 1
och 3 §§, 19 kap. 5 och 11 §§ samt
20 kap. 4 §. Äldre föreskrifter i
7 kap. 22 § skall fortfarande till-
lämpas på livförsäkringsbolag som
innehar återbäringsmedel med stöd
av denna punkt. Bolaget skall inte
tillämpa den nya 12 kap. 14 §.
4. För ömsesidiga försäkrings-
bolag som registrerats före ikraft-
trädandet gäller äldre föreskrifter i
1 kap. 7 §, 7 kap. 24 § och 13 kap.
till dess att sådana bestämmelser i
bolagsordningen som avses i de
nya föreskrifterna i 2 kap. 5 §
första stycket 14 kan göras gäl-
lande mot delägarna enligt 9 kap.
18 §. Åldre föreskrifter i 14 kap.
14 § gäller till dess att sådana
bestämmelser som avses i 2 kap.
5§ första stycket 16 registrerats.
En bolagsordning med sådana be-
stämmelser som avses i denna
punkt skall vara registrerad senast
vid utgången av år 2001.
Prop. 1998/99:142
2.3
Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1972:262) om understödsföre-
ningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999.
Prop. 1998/99:142
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 15 a § bankrörelselagen (1987:617)'
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
15a§
En bank får inom en ram som motsvarar trettio procent av kapitalbasen
förvärva aktier utöver vad som sägs i 4, 6, 6 a och 8 §§ samt bevilja kre-
diter med sådana villkor som avses i 14 och 15 §§. Sådana innehav och
åtaganden i ett enskilt företag får sammanlagt uppgå till högst fem pro-
cent av ramen.
Om banken ingår i en koncern, gäller begränsningarna i första stycket
för varje företag i koncernen utom försäkringsföretag och sådana dotter-
företag till försäkringsföretag som inte driver någon form av finansiell
verksamhet.
Ett aktieinnehav enligt första
stycket får inte utan Finansinspek-
tionens medgivande motsvara mer
än fem procent av röstetalet för
samtliga aktier i aktiebolaget. Om
banken ingår i en koncern, gäller
denna begränsning koncernens
sammanlagda innehav. Vid beräk-
ningen av koncernens innehav
skall dock, intill ett innehav mot-
Ett aktieinnehav enligt första
stycket får inte utan Finansinspek-
tionens medgivande motsvara mer
än fem procent av röstetalet för
samtliga aktier i aktiebolaget. Om
banken ingår i en koncern, gäller
denna begränsning koncernens
sammanlagda innehav. Vid beräk-
ningen av koncernens innehav
skall dock bortses från aktier som
innehas av försäkringsföretag i
koncernen eller av dotterföretag till
försäkringsföretagen.
svarande fem procent av röstetalet
i bolaget, bortses från aktier som
innehas av försäkringsföretag i
koncernen eller av dotterföretag till
försäkringsföretagen.
Om någon av gränserna i denna paragraf efter förvärvet kommer att
överskridas, skall innehavet eller åtagandet avvecklas i motsvarande mån
så snart det är lämpligt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Lagen omtryckt 1996:1001.
10
Härigenom föreskrivs att punkterna 20 b, 20 d och 20 e av anvisning-
arna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningarna
till 23 §
20 b.1 Arbetsgivares kostnader för att trygga utfästelse om pension till
en arbetstagare
- genom avsättning till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
- genom avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring
eller i förening med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti,
- genom betalning av premie för pensionsförsäkring,
skall dras av i den utsträckning som anges i punkterna 20 c-e.
En pensionsutfästelse skall beaktas endast om en forsäkring för utfäs-
telsen skulle ha varit en sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 31 §.
Med avsättning i balansräkning avses särskild redovisning av pen-
sionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryg-
gande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a §
samma lag.
Kostnader för sådan höjning av
pensionsreserven avseende tidigare
med avdragsrätt tryggade
pensionsutfästelser som följer av
tillämpade försäkringstekniska
grunder eller som följer av indexe-
ring eller annan värdesäkring av
utfästelserna, skall dras av i den
utsträckning som anges i punkt
20 e.
Kostnader för sådan höjning av
pensionsreserven avseende tidigare
med avdragsrätt tryggade
pensionsutfästelser som följer av
tillämpade försäkringstekniska
beräkningsgrunder eller som följer
av indexering eller annan värde-
säkring av utfästelserna, skall dras
av i den utsträckning som anges i
punkt 20 e.
20 d.2 Avdrag, för kostnader som avses i punkt 20 b första stycket och
som föranleds av ändring i pensionsavtal eller av nytt pensionsavtal vid
förtida avgång från anställning eller av att pensionsutfästelserna är otill-
räckligt tryggade, får, i annat fall än som avses i punkt 20 f tredje stycket,
medges med ett belopp som svarar mot kostnaden för avtalad pension,
dock i fråga om
1. ålderspension, som skall betalas för tid före 65 års ålder, högst med
ett belopp som svarar mot kostnaden för ålderspension under den avtalade
tiden med
- 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp,
Senaste lydelse 1998:328.
Senaste lydelse 1998:1666.
11
- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 bas-
belopp, och
- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 bas-
belopp,
2. ålderspension, som skall betalas från tidigast 65 års ålder, högst med
ett belopp som svarar mot kostnaden för livsvarig ålderspension från den
avtalade pensionstidpunkten med
- 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp,
- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 bas-
belopp, och
- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 bas-
belopp.
Ger pensionsavtalet rätt till ålderspension enligt första stycket 2 utöver
20 procent av den lön som inte överstiger 7,5 basbelopp, far avdrag göras
högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att uppnå avtalad
pensionsnivå, om den överskjutande pensionen är avsedd
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
I fråga om försäkring, som avses
i lagen (1989:1079) om livförsäk-
ringar med anknytning till värde-
pappersfonder och andra avgifts-
baserade utfästelser, får avdrag
enligt första stycket avseende ål-
derspension göras högst med ett
belopp som svarar mot kostnaden
för att genom annan pensionsför-
säkring än sådan som avses i
nämnda lag uppnå i första stycket 1
och 2 angivna förmånsnivåer.
Avdragsrätt enligt första stycket
Med full intjänandetid avses full
dock lägst 30 år, förutsatt att avtalet för full pension kräver fortsatt intjä-
nande under anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om
pensionsavtalet anger annan intjänandetid för full pension eller om pen-
sionsavtalet saknar bestämmelse om intjänandetid, avses med full intjä-
nandetid en tid av sammanlagt lägst 30 år fram till den avtalade pen-
sionstidpunkten. Vid beräkning av intjänandetiden skall såväl arbetstaga-
rens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställningstid
hos annan arbetsgivare medräknas. Om pensionsrätten inte är fullt intjä-
nad minskas avdragsrätten i den utsträckning som motsvarar bristen i
intjänande.
När avdraget för kostnad för avtalad ålderspension beräknas, skall vär-
det av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryggats
av arbetsgivare under beskattningsåret eller tidigare i de tryggandeformer
som anges i punkt 20 b första stycket. Värdet av ålderspension för tid före
65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt första stycket 1. Värdet av
ålderspension från tidigast 65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt
första stycket 2.
Prop. 1998/99:142
att ersätta
I fråga om försäkring,
i 2 kap. 3 b § första
försäkringsrörelselagen
(1982:713) och andra avgiftsbase-
rade utfästelser, får avdrag enligt
första stycket avseende ålderspen-
sion göras högst med ett belopp
som svarar mot kostnaden för att
genom annan pensionsförsäkring
än sådan som avses i nämnda lag
uppnå i första stycket 1 och 2
angivna förmånsnivåer.
I och 2 förutsätter full intjänandetid.
intjänandetid enligt pensionsavtalet,
som avses
stycket 3
12
Kostnad för premie för sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 Prop. 1998/99:142
andra stycket sista meningen av anvisningarna till 31 § dras av enligt
första stycket, dock högst med belopp som motsvarar de i 1 och 2 angivna
förmånsnivåerna beräknade med hänsyn till den anställdes senaste lön.
Med lön och basbelopp avses i denna anvisningspunkt detsamma som i
punkt 20 c andra stycket.
20 e.3 Avdrag för kostnader för
att trygga pensionsutfästelser enligt
punkt 20 b genom avsättning till
pensionsstiftelse eller i balans-
räkning får inte göras med högre
belopp för varje pensionsberättigad
än vad som svarar mot pen-
sionsreserven avseende med av-
dragsrätt tryggad pensionsutfäs-
telse. Pensionsreserven skall be-
räknas enligt de grunder som anges
i pensionsavtalet. Beräkningen
skall dock inte ske med lägre rän-
teantagande än som följer av de
försäkringstekniska grunder som
avses i 3 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse
20 e. Avdrag för kostnader för
att trygga pensionsutfästelser enligt
punkt 20 b genom avsättning till
pensionsstiftelse eller i balans-
räkning far inte göras med högre
belopp för varje pensionsberättigad
än vad som svarar mot pen-
sionsreserven avseende med av-
dragsrätt tryggad pensionsutfäs-
telse. Pensionsreserven skall be-
räknas enligt de grunder som anges
i pensionsavtalet. Beräkningen
skall dock inte ske med lägre rän-
teantagande än som följer av 3 §
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.
m.m.
För tryggande genom avsättning till pensionsstiftelse får avdrag göras
för vad som sätts av, dock högst med belopp som krävs för att stiftelsens
förmögenhet skall motsvara pensionsreserven för utfästelser som avses i
första stycket. Stiftelsens förmögenhet skall tas upp till ett belopp som
motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget vid ingången eller utgången av
beskattningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-
sionsmedel.
För tryggande genom avsättning i balansräkning får avdrag göras högst
med belopp som motsvarar ökningen av pensionsreserven för sådana ut-
fästelser som avses i första stycket från det föregående beskattningsårets
utgång till beskattningsårets utgång.
Om arbetsgivaren har tryggat pensionsutfästelse enligt punkt 20 b ge-
nom pensionsförsäkring får avdrag inte göras med högre belopp än vad
som motsvarar premien.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
3 Senaste lydelse 1998:328.
13
Härigenom föreskrivs att 2 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall ha följande lydelse.
2§
6 mom1 Med livförsäkringsföretag avses
1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen
(1982:713), samt
2. utländska försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse här i
landet med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares
verksamhet i Sverige.
Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än liv-
försäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäkrings-
rörelse i Sverige, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som företaget
drivit här från fast driftställe.
Livförsäkringsföretag frikallas från skattskyldighet enligt denna lag för
dels den del av nettointäkten som är hänförlig till tillgångar och skulder
som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, dels influtna premier.
Undantaget från skattskyldighet gäller dock inte den del av nettointäkten
eller premierna som är hänförlig till försäkringar som i redovisningshän-
seende tas upp som grupplivförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsför-
säkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första
stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen. Avdrag får inte göras för kost-
nader som är hänförliga till intäkter som är fria från skatt enligt detta
moment.
Att särskilda bestämmelser gäller vid beskattning av livförsäkringsfö-
retag följer av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt ska-
deförsäkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen. Detsamma
gäller for livförsäkringsföretag till den del nettointäkten är hänförlig till
försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupp-
livförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3
a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäk-
ringsrörelselagen.
Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som avses i före-
gående stycke, får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkost-
nader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag,
som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som avser
att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller
inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen, för ökning av försäk-
ringstekniska avsättningar för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv
samt för utbetald återbäring och verkställd premieåterbetalning.
Med försäkringstekniska avsätt-
ningar för egen räkning förstås
sådana avsättningar enligt 7 kap.
Med försäkringstekniska avsätt-
ningar för egen räkning förstås
sådana avsättningar enligt 7 kap.
Senaste lydelse 1998:299.
Prop. 1998/99:142
14
1 § första stycket försäkringsrörel-
selagen (1982:713) (premiereserv,
avsättning för oreglerade skador,
tilldelad återbäring och utjäm-
ningsavsättning för kreditförsäk-
ring) minskade med värdet av åter-
försäkringsgivares ansvarighet.
av
av
av
1 § första stycket försäkringsrörel- Prop. 1998/99:142
selagen (1982:713) (ej intjänade
premier och kvardröjande risker,
livförsäkringsavsättning,
oreglerade skador, garanterad och
villkorad återbäring, utjämnings-
avsättning för kreditförsäkring och
fondförsäkringsåtaganden där
försäkringstagaren bär place-
ringsriskeri) minskade med värdet
av återförsäkringsgivares ansva-
righet.
Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag far re-
dovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande
Finansinspektionen fastställd normalplan.
Minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
säkerhetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning
utjämningsfond skall anses som intäkt.
Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedel-
bar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.
Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har
motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk-
ringsföretag drivit här i riket.
Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför-
säkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp
motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven
försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets
försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.
Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela
upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags
verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt
sätt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången
vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser gäller för försäkringar som
meddelas av försäkringsbolag som tillämpar punkten 2 av övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713).
15
1*** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 142
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel skall ha följande lydelse.
3 §’
Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra-åttonde styckena,
multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret
närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.
För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-4 utgörs kapitalun-
derlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av be-
skattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För
skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 medräknas dock endast
sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna
försäkringsrörelsen.
Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket skall bortses från
den del av tillgångar och skulder som
1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning,
2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grun-
der som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorga-
nisationer,
3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp
som grupplivförsäkringar, eller
4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkrings-
klass enligt 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b
och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713).
Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 ut-
görs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende
sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid
inkom sttaxeri ngen.
Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 ut-
görs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hän-
förliga till pensionssparkontot. Avdrag far ske för obetald skatt enligt
denna lag som är hänförlig till kontot.
Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 ut-
görs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana forsäkringar som
anges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena.
Som värde av försäkringen tas
upp dess på försäkringstekniska
grunder beräknade återköpsvärde
med tillägg för beräknad upplu-
pen andel i livförsäkringsrörelsens
överskott.
I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 skall
endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid
Som värde av försäkringen tas
upp dess på försäkringstekniska
beräkningsgrunder framräknade
återköpsvärde med tillägg för
beräknad upplupen andel i livför-
säkringsrörelsens överskott.
Senaste lydelse 1998:332.
Prop. 1998/99:142
16
denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får Prop. 1998/99:142
tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna
begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare
efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva,
bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst,
överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst.
Vid tillämpning av tredje stycket
1 skall tillgångar som svarar mot
konsolideringsfond enligt 12 kap.
9 § försäkringsrörelselagen anses
förvaltade för försäkringstagarnas
räkning till den del fonden enligt
bolagsordningen får användas för
återbäring till försäkringstagarna
eller andra ersättningsberättigade
på grund av försäkringar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
17
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § (1994:200) mervärdesskattelagen
skall ha följande lydelse.
Prop. 1998/99:142
3 kap.
10 §‘
Från skatteplikt undantas omsättning av försäkringstjänster.
Med försäkringstjänster förstas
1 tjänster vars tillhandahållande
utgör försäkringsrörelse enligt för-
säkringsrörelselagen (1982:713),
enligt lagen (1989:1079) om liv-
försäkringar med anknytning till
värdepappersfonder eller enligt
lagen (1998:293) om utländska
försäkringsgivares verksamhet i
Sverige, och
2. tjänster som tillhandahålls av
medlare av försäkringar och som avs
1. tjänster vars tillhandahållande
utgör försäkringsrörelse enligt för-
säkringsrörelselagen (1982:713)
eller enligt lagen (1998:293) om
utländska försäkringsgivares verk-
samhet i Sverige, och
försäkringsmäklare eller andra för-
;r försäkringar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Senaste lydelse 1998:300.
18
2.9
Härigenom föreskrivs att punkten D i 23 § lagen (1941:416) om arvs-
skatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse.
23 §'
D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån upp-
skattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.
Nyttjanderätt eller rätt till ränta,
avkomst eller annan förmån, som
utgår under viss tid eller någons
livstid, uppskattas till sitt kapital-
värde. Är rättigheten bestämd till
visst belopp eller eljest till viss
storlek, beräknas kapitalvärdet
efter det belopp rättigheten för helt
år motsvarar enligt de vid denna
lag fogade tabellerna II och III.
Om livränta på grund av försäkring
skall utgå så länge någon är i livet,
dock längst under viss tid, eller
skall börja utgå framdeles,
beräknas värdet efter försäkrings-
tekniska grunder med iakttagande
av föreskrifterna i denna paragraf.
Där rättighet, som belastar viss
egendom, ej är på nyss angivet sätt
bestämd, anses årliga värdet utgöra
fem procent av det penningvärde,
vartill egendomen uppskattats,
dock att, där rättighet avser endast
del av egendom eller dess årliga
värde eljest icke kan bestämmas
enligt nyss angivna grund, detta
uppskattas efter vad som prövas
skäligt.
Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons
livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av
tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock
högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.
Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten
upphör vid den först avlidnes frånfalle, bestämmes rättighetens kapital
Nyttjanderätt eller rätt till ränta,
avkomst eller annan förmån, som
utgår under viss tid eller någons
livstid, uppskattas till sitt kapital-
värde. Är rättigheten bestämd till
visst belopp eller eljest till viss
storlek, beräknas kapitalvärdet
efter det belopp rättigheten för helt
år motsvarar enligt de vid denna
lag fogade tabellerna II och III.
Om livränta på grund av försäkring
skall utgå så länge någon är i livet,
dock längst under viss tid, eller
skall börja utgå framdeles,
beräknas värdet enligt försäk-
ringstekniska beräkningsgrunder
med iakttagande av föreskrifterna i
denna paragraf. Där rättighet, som
belastar viss egendom, ej är på
nyss angivet sätt bestämd, anses
årliga värdet utgöra fem procent av
det penningvärde, vartill egendo-
men uppskattats, dock att, där rät-
tighet avser endast del av egendom
eller dess årliga värde eljest icke
kan bestämmas enligt nyss angivna
grund, detta uppskattas efter vad
som prövas skäligt.
Senaste lydelse 1986:1198.
Prop. 1998/99:142
19
värde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oföränd- Prop. 1998/99:142
rad till den sist avlidnes frånfalle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
20
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt
skall ha följande lydelse.
Prop. 1998/99:142
Livförsäkring tas upp till sitt på
försäkringstekniska grunder be-
räknade återköpsvärde med tillägg
for beräknad upplupen andel i liv-
försäkringsrörelsens överskott.
15 §
Livförsäkring tas upp till sitt på
försäkringstekniska beräknings-
grunder framräknade återköps-
värde med tillägg för beräknad
upplupen andel i livförsäkrings-
rörelsens överskott.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
21
I detta ärende behandlas den s.k. femprocentsregeln för försäkringsföretag
och banker.
Regeln innebär att finansiella företag inte utan tillstånd kan äga en
större andel i ett aktiebolag än som svarar mot fem procent av rösterna i
det bolaget. Regeln har behandlats i flera utrednings- och promemorie-
förslag. På försäkringsområdet behandlades den senast i Försäkrings-
utredningens slutbetänkande Försäkringsrörelse i förändring 3 (SOU
1995:87) och år 1998 i departementspromemorian Reformerade försäk-
ringsrörelseregler (Ds 1998:45).
Genom beslut den 1 juni 1995 tillkallade regeringen en kommitté med
uppdrag att utreda behovet av ändringar i det regelverk som styr framför
allt bankers och andra kreditinstituts verksamhet. Kommittén har antagit
namnet Banklagskommittén. I januari 1999 lade kommittén fram del-
betänkandet Reglering och tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag
(SOU 1998:160). I betänkandet finns förslag som innebär att fempro-
centsregeln för banker tas bort.
Försäkringsutredningens slutbetänkande och promemorian har remiss-
behandlats. Även Banklagskommitténs betänkande har remitterats i här
aktuell del. I bilagorna 1-3 finns förteckningar över de remissinstanser
som har yttrat sig. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdeparte-
mentet (dnr Fil 991/4130, Fil995/5071 och Fil999/377).
Femprocentsfrågan har också tagits upp i regeringens proposition om
ändrade försäkringsrörelseregler, som nyligen har behandlats i riksdagen
(prop. 1998/99:87, bet. 1998/99:FiU28 och rskr. 1998/99:227). Med an-
ledning av att dom inte hade meddelats av EG-domstolen i ett pågående
mål om femprocentsregelns förenlighet med gemenskapsrätten och att
Banklagskommittén först nyligen redovisat sitt ställningstagande till
ägarbegränsningen på banksidan valde regeringen att inte föreslå några
förändringar av femprocentsregeln i propositionen. Den 20 april i år
meddelade EG-domstolen dom i målet.
I detta ärende föreslås också en mindre justering i övergångsbestäm-
melserna till de i vår beslutade ändringarna i försäkringsrörelselagstift-
ningen. Dessutom föreslås vissa följdändringar av teknisk karaktär i
skattelagstiftningen med anledning av de nya rörelsereglerna. Vid bered-
ningen har Riksskatteverket och Sveriges Försäkringsförbund beretts
tillfälle att lämna synpunkter på dessa tillägg.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 3 juni 1999 att inhämta Lagrådets yttrande över
förslagen till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
2. lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelse-
lagen (1982:713),
3. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar samt
4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617).
Prop. 1998/99:142
22
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Yttrandet finns intaget i Prop. 1998/99:142
bilaga 4.
Ändringarna i punkten 4 av övergångsbestämmelserna till de nya för-
säkringsrörelsereglema och följdändringarna på skatteområdet har inte
granskats av Lagrådet. Ändringarna är av enklare beskaffenhet och Lag-
rådets hörande i dessa delar har därför inte ansetts nödvändigt.
23
Femprocentsregeln på försäkringsområdet
På försäkringsområdet infördes femprocentsregeln år 1948 i samband
med att en lag om försäkringsrörelse antogs. Det motiv som då anfördes
för regeln var att försäkringsbolagen inte skulle skaffa sig ett alltför stort
inflytande i företag utanför försäkringssektorn. Femprocentsregeln och
förbudet mot drivande av annan rörelse än försäkringsrörelse i försäk-
ringsbolag har därefter behandlats av ett flertal utredningar.
Försäkringsutredningen fann i sitt första delbetänkande Försäkringsrö-
relse i förändring 1 (SOU 1991:89) att femprocentsregeln stred mot EG:s
bestämmelser, i varje fall i fråga om försäkringsbolagens fria medel, dvs.
medel utöver dem som motsvarar de försäkringstekniska skulderna. Ett
avskaffande av regeln skulle, enligt utredningen, emellertid medföra att
försäkringsbolagen fick så stor frihet att förfoga över återbäringsmedlen
att det inte ens övergångsvis var acceptabelt. Utredningen föreslog därför,
som en provisorisk lösning, att större delen av återbäringsfonden skulle
redovisas som en försäkringsteknisk skuld, med en motsvarande
minskning av det ”fria” placeringsutrymmet som följd.
Med oförändrade placeringsregler skulle minskningen av det fria pla-
ceringsutrymmet tvinga försäkringsbolagen att avveckla stora innehav av
främst aktier. För att undvika sådana konsekvenser lade utredningen fram
förslag till nya placeringsregler som grundades på EG-kommissionens
förslag till tredje generationens försäkringsdirektiv.
Försäkringsutredningen ansåg vidare att det inte var motiverat att be-
hålla femprocentsregeln för medel som motsvarar de försäkringstekniska
skulderna. Enligt utredningen kunde således femprocentsregeln upphävas
i sin helhet och ersättas av rena riskspridningsregler grundade på kom-
missionens direktivförslag. Utredningen konstaterade att även särregeln i
7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL, för förvärv av
finansiella företag kunde avskaffas (branschglidningsregeln).
Försäkringsutredningen fann det inte heller lämpligt att ersätta fempro-
centsregeln med en begränsningsregel som är inriktad på att försäkrings-
bolagen inte far ha ett bestämmande inflytande i enskilda företag.
Som nämnts byggde utredningens förslag på EG-kommissionens för-
slag till direktiv. De slutligt antagna direktivens placeringsbestämmelser
avvek dock från förslagets. Av den anledningen uppdrog regeringen åt en
särskild utredare att föreslå nya placeringsbestämmelser för försäkrings-
bolag. Uppdraget redovisades i promemorian Placeringsregler för försäk-
ringsbolag (Ds 1993:57).
Försäkringsutredningens förslag behandlades i prop. 1992/93:257
Ändrad lagstiftning för försäkringsverksamhet med anledning av EES-
avtalet. Promemorian om placeringsregler för försäkringsbolagen var då
ännu inte färdigställd. Något förslag om EG-harmoniserade placerings-
regler lades därför inte fram i propositionen. Det konstaterades att försla-
get om utvidgning av de försäkringstekniska skulderna och ett slopande
av femprocentsregeln också borde övervägas senare.
Prop. 1998/99:142
24
Vid genomförandet av tredje generationens försäkringsdirektiv kon- Prop. 1998/99:142
staterade regeringen att ägarfrågan mer var en fråga om vilken verksam-
het ett bolag skall få bedriva än en fråga om riskspridning. Regeringen
ansåg samtidigt att femprocentsregeln inte borde tas bort utan att samti-
digt ersättas med regler som närmare preciserar vilken verksamhet ett
försäkringsbolag får bedriva i det nu aktuella hänseendet. Dessutom till-
lades att ett genomförande av Försäkringsutredningens slutbetänkande
kunde komma att medföra en väsentlig utvidgning av de försäkringstek-
niska skulderna. Därmed skulle riskspridningsreglema träffa en större
mängd tillgångar än förut. Om femprocentsregeln avskaffades dessför-
innan skulle det kunna medföra omställningsproblem och även begränsa
lagstiftarens möjlighet att genomföra önskvärda reformeringar av reglerna
om försäkringstekniska skulder. Regeringen var således inte beredd att då
föreslå ett slopande av femprocentsregeln. Det konstaterades vidare att
även särregeln avseende förvärv i andra finansiella företag var nödvändig
att behålla (prop. 1994/95:184 s. 205).
I sitt slutbetänkande Försäkringsrörelse i förändring 3 gjorde försäk-
ringsutredningen bedömningen att femprocentsregeln och branschglid-
ningsregeln kunde tas bort utan att någon annan ägarbegränsning inför-
des. Utredningen ansåg att gällande och föreslagna placerings- och
värderingsregler gav tillfredsställande möjligheter att ingripa mot investe-
ringar i strid mot försäkringstagarnas intressen (SOU 1995:87).
I en promemoria om reformerade försäkringsrörelseregler upprättad
inom Finansdepartementet utvecklades Försäkringsutredningens förslag
ytterligare (Ds 1998:45; försäkringsrörelsepromemorian). I promemorian
föreslogs att femprocentsregeln skulle ändras. I stället för den befintliga
begränsningen för försäkringsbolag att inneha större andel av ett aktie-
bolag än fem procent av rösterna föreslogs att begränsningarna skulle
gälla aktier eller andelar i en juridisk person som försäkringsbolaget ut-
övade ett betydande inflytande över och som utgjorde ett led i en varaktig
förbindelse mellan bolaget och den juridiska personen (s.k. intresse-
företags- eller organisationsaktiespärr). Samtidigt föreslogs en be-
stämmelse om att Finansinspektionens medgivande till undantag från
begränsningen skulle förutsätta att innehavet hade en naturlig anknytning
till försäkringsrörelsen.
Femprocentsregeln har slutligen behandlats i prop. 1998/99:87 Ändrade
försäkringsrörelseregler. Propositionen, som lämnades till riksdagen i
mars i år, innehåller inte något förslag till ändring av femprocentsregeln.
Däremot uttalas att regeln inte har en lämplig utformning samt att en
kommande ändring bör utformas mot bakgrund av bl.a. EG-rätten och ett
ställningstagande till motsvarande reglering för banker. Vidare sägs att en
ändring kan ge förbättrade möjligheter till riskkapital för små till-
växtföretag samtidigt som försäkringsbolagen får bättre placeringsmöj-
ligheter och möjligheter att konkurrera med utländska försäkringsföretag
där motsvarande snäva begränsningar är ovanliga. I propositionen föreslås
endast en teknisk justering i branschglidningsreglema.
EG-domstolen har i dom den 20 april 1999 (mål C-241/97) prövat
femprocentsregelns förenlighet med EG-rätten. I domen konstateras att
aktuella direktivbestämmelser på försäkringsområdet utgör ett hinder för
25
tillämpningen av en nationell rättsregel motsvarande den svenska Prop 1998/99:142
femprocentsregeln. Vidare konstateras att direktivbestämmelsema har s.k.
direkt effekt, dvs. att de kan åberopas direkt av enskilda vid nationella
domstolar eller myndigheter. En nationell rättsregel som strider mot
direktivbestämmelserna får inte tillämpas.
Bankers innehav av aktier och andelar
Av bankrörelselagen (1987:617) framgår i vilken omfattning banker far
inneha aktier och andelar i andra företag. Där föreskrivs att en bank far
förvärva aktier eller andelar i ett företag, vilket uteslutande har till syfte att
förvalta fast egendom eller tomträtt som är avsedd för att erhålla lokaler
för verksamheten eller tillgodose därmed sammanhängande behov (2 kap.
4 §). En bank far också förvärva aktier för att skydda en fordran (2 kap.
8§).
Dessutom tillåts s.k. organisationsforvärv, dvs. förvärv av aktier eller
andelar som ett led i organisationen av bankens verksamhet. Således far
en bank efter tillstånd av Finansinspektionen, eller i förekommande fall
regeringen, förvärva aktier eller andelar i ett svenskt eller utländskt bank-
företag eller i ett svenskt eller utländskt företag, vars ändamål kan anses
vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna (2 kap. 6 §). En bank
får vidare förvärva organisationsaktier i försäkringsföretag (2 kap. 6 a §).
Utöver förvärv av aktier för de ändamål som nu nämnts får en bank
förvärva s.k. placeringsaktier. Det kan vara fråga om placeringar i såväl
börsnoterade som onoterade aktier. Innehavens storlek begränsas emel-
lertid såväl i förhållande till bankens kapitalstyrka som till röststyrkan i
målbolaget.
Enligt 2 kap. 15 a § far en banks innehav av placeringsaktier (och kre-
diter med efterställmngsklausul eller med förbehåll om vinstandel) mot-
svara högst 1,5 procent av kapitalbasen i ett enskilt företag och högst 30
procent av kapitalbasen totalt. Om banken ingår i en koncern, gäller dessa
begränsningar för varje företag i koncernen utom försäkringsföretag och
sådana dotterföretag till försäkringsföretag som inte driver någon form av
finansiell verksamhet. Därutöver gäller att en banks innehav av
placeringsaktier inte utan Finansinspektionens medgivande får motsvara
mer än fem procent av röstetalet for samtliga aktier i bolaget. Detta är den
s.k. femprocentsregeln för banker. Om en bank ingår i en koncern, gäller
denna begränsning koncernens sammanlagda innehav. Vid beräkningen
av koncernens innehav skall det dock, intill ett innehav motsvarande fem
procent av röstetalet i bolaget, bortses från aktier som innehas av
försäkringsföretag i koncernen eller av dotterföretag till försäkrings-
företagen.
Möjligheten for en bank att förvärva s.k. placeringsaktier tillkom år
1991. Dessförinnan hade banker endast fått förvärva aktier i organisa-
tionssyfte. I förarbetena till ändringarna refererades till den grundläg-
gande princip som varit vägledande för banklagstiftningen, nämligen att
kreditgivning och ägande skall hållas isär. Principen att banker skall ägna
sig åt kreditgivning och vara oberoende i denna roll ansågs alltjämt gälla,
26
även om således en mindre öppning för aktieplaceringar genomfördes Prop. 1998/99:142
(prop. 1990/91:154 s. 56 fl).
27
Regeringens förslag: Nuvarande begränsningar för försäkringsbolag
och understödsföreningar att - utan Finansinspektionens medgivande -
inneha en större andel av ett allmänt aktiebolag än fem procent av
rösterna slopas. Som en följdändring avskaffas även de s.k.
branschglidningsreglema med begränsningar för försäkringsbolags
innehav i andra finansiella företag.
Försäkringsutredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Försäkringsrörelsepromemorians förslag: I promemorian anges att
femprocentsregeln inte har en lämplig utformning. Det föreslås att inne-
hav av organisationsaktier i andra än finansiella företag skall kräva sär-
skilt tillstånd.
Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser har till-
styrkt Försäkringsutredningens förslag eller lämnat det utan erinran.
Bankföreningen har anfört att ändringen förutsätter motsvarande änd-
ringar för banker. Finansinspektionen har anfört att förslaget öppnar för
att en främmande rörelse drivs i dotterbolag och att någon annan be-
gränsning i så fall bör övervägas.
Inställningen till försäkringsrörelsepromemorians förslag har varit
blandad. Advokatsamfundet har tillstyrkt promemorians förslag. Riksban-
ken och Försäkringsförbundet har ansett att alla kvantitativa restriktioner
för innehav i icke-fmansiella och finansiella företag bör tas bort. Försäk-
ringsmannaforbundet och Företagarnas riksorganisation har ifrågasatt
intresseföretagsspärren med hänvisning till andra länders regler. Hovrät-
ten för Västra Sverige och Banklagskommittén har ifrågasatt begräns-
ningens förenlighet med EG-rätten. Enligt kommittén borde rimligen en
begränsning kopplad till annat än röstvärdet vara effektivare men skulle
sannolikt strida mot direktivet. Finansinspektionen har befarat att det kan
uppstå tillämpningssvårigheter, eftersom det i vissa fall kan vara svårt att
kontrollera om det rör sig om kapitalplacerings- eller organisationsaktier.
Skälen för regeringens förslag: EG-domstolen har prövat frågan om
femprocentsregelns begränsningar för försäkringsföretags aktieinnehav i
ett enskilt bolag är förenliga med gemenskapsrätten. I domen konstateras
att femprocentsregeln strider mot EG:s försäkringsdirektiv såvitt gäller
försäkringsföretagens investeringar av s.k. fria medel. Dessutom konsta-
teras att de tillämpliga direktivbestämmelsema - som säger att medlems-
staterna inte får fastställa några regler för försäkringsföretagens val av
tillgångar som motsvarar de fria medlen - har direkt effekt. Detta innebär
att bestämmelserna redan i dag kan åberopas direkt inför nationella dom-
stolar och myndigheter och att femprocentsregeln därmed i praktiken har
mist sin betydelse på försäkringsområdet.
Regeringen har redan tidigare förklarat att femprocentsregeln har fått en
olämplig utformning (prop. 1998/99:87 s. 257 f). Det har dock ansetts att
en ändring bör göras först efter domstolens avgörande.
28
Det kan nu konstateras att femprocentsbegränsningen inte kan kvarstå i Prop. 1998/99:142
fråga om försäkringsföretagens fria medel. Dessa medel omfattas inte
heller i övrigt av särskilda placeringsregler till skillnad från de tillgångar
som utnyttjas för att täcka åtagandena mot försäkringstagarna, s.k.
skuldtäckningstillgångar.
I svenska livförsäkringsbolag ger nuvarande regler och teknik för han-
tering av överskott påtagligt stora fria medel. Placeringsreglema gäller
således i dag inte för tillgångar som bl.a. svarar mot livförsäkringsbola-
gens återbäringsfond trots att fondmedlen är avsedda för försäkringsta-
garna.
Med de ändrade försäkringsrörelseregler som föreslagits gälla fr.o.m. år
2000 kommer utrymmet för fria medel att minska. I livförsäkringsbolag
som får rätt att lämna utdelning till aktieägarna kommer dessa medel att
begränsas avsevärt. För befintliga livförsäkringsbolag gäller begräns-
ningen om de omvandlas från icke utdelande bolag till utdelande bolag.
För de tillgångar som utnyttjas för skuldtäckning gäller ett allmänt krav
på riskspridning och matchning. Det innebär bl.a. att sådana place-
ringstillgångar skall väljas vars avkastning är anpassad till utbetalningarna
från försäkringarna. Stor vikt läggs vid en spridning av placeringsrisken
på olika tillgångar. Det är också viktigt att tillgångarna har tillräcklig
likviditet. Dessutom finns en rad detaljerade placeringsregler som anger
t.ex. gränser för den del av skuldtäckningsbeloppet som far motsvaras av
en enskild investering (enhandsbegränsningar). Andelen aktier som
placeras i samma bolag far inte överstiga fem procent av skuldtäck-
ningsbeloppet. Det finns också ett bemyndigande för Finansinspektionen
att inom ramen för de restriktioner som lagts fast i lag meddela ytterligare
föreskrifter om lämplig riskspridning. Därmed ges inspektionen rätt att
utforma mer förfinade placeringsregler och att fastställa lägre pro-
centgränser än de som angetts i lag. Dessa regler är tillräckliga som be-
stämmelser för riskspridningen. En femprocentsregel som enbart täcker
skuldtäckningsmedel torde över huvud taget fa en mycket begränsad ef-
fekt. Det framstår därför inte som meningsfullt att behålla nuvarande
femprocentsbegränsning enbart för skuldtäckningstillgångar. Fempro-
centsregeln bör således slopas även i fråga om andra tillgångar än fria
medel.
I de nyligen redovisade förslagen till en försäkringsrörelsereform finns
en allmän rörelseregel för försäkringsbolagen som tar sikte på finansiell
stabilitet (1 kap. 1 a § FRL). I regeln slås fast att försäkringsrörelse skall
bedrivas med en tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över
försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot
försäkringstagarna tryggas (stabilitetsprincipen). Denna regel gäller även
för investeringar av fria medel.
Finansinspektionen har redan i dag möjlighet att ingripa i ett enskilt
tillsynsärende och kräva solvens utöver den lagreglerade miniminivån om
förhållandena i det enskilda bolaget motiverar detta. Den föreslagna
stabilitetsregeln ger ett bättre stöd för sådana beslut.
För att ett försäkringsbolag skall kunna fullgöra sina åtaganden mot
försäkringstagarna måste bolaget ha en tillräcklig soliditet i meningen
långfristig betalningsförmåga som ofta mäts i förhållandet mellan eget
29
och främmande kapital. Bolaget måste även ha en tillräcklig likviditet. Prop. 1998/99:142
Även lämnade garantier och andra ställda säkerheter och åtaganden gen-
temot koncern- och intresseföretag måste beaktas i en sådan bedömning
av den finansiella stabiliteten.
I EG-domstolens dom understryks att en annan verksamhet än försäk-
ringsverksamhet i ett dotterbolag till försäkringsföretaget i sig inte medför
att gränsen för försäkringsrörelse överskrids. Gränsen för förbjuden
försäkringsfrämmande verksamhet i ett försäkringsföretag är inte tydlig.
Bedömningen kan bl. a. variera över tiden och gränsdragningen far avgö-
ras i det enskilda fallet vid koncessionsprövningen och i tillsynsverksam-
heten. Regeringen kan i sammanhanget erinra om den möjlighet Fi-
nansinspektionen har att för tillsynen kräva rapporter från försäkrings-
företagen om t. ex. större aktieinnehav i ett enskilt bolag.
Ett slopande av femprocentsregeln föranleder även ett avskaffande av
den s.k. branschglidningsregeln som reglerar innehav i andra finansiella
företag. Detta innebär inte någon inskränkning i nuvarande rätt för för-
säkringsbolag att äga banker o.d.
De bestämmelser som innehåller femprocentsregeln och branschglid-
ningsregeln, dvs. 7 kap. 17 och 17 a §§ FRL samt 25 § lagen (1972:272)
om understödsföreningar, bör följaktligen upphävas. Dessutom bör
följdändringar ske i 7 kap. 10 a § samt 19 kap. 10 och 13 §§ FRL.
Femprocentsregeln för försäkringsföretagen har praktiska konsekvenser
i huvudsak för kapitalplaceringar i små företag. Dagens ordning hindrar
förvärv av större minoritetsposter i små och medelstora tillväxtföretag och
försämrar därigenom kapitalförsörjningen för dessa företag. Regeringens
förslag underlättar således riskkapitalförsörjningen.
Förslagen påverkar inte statens budget.
30
Regeringens förslag: Vid tillämpningen av femprocentsregeln för
banker på koncerner i vilken en bank ingår skall det helt bortses från
aktier som innehas av försäkringsföretag eller av dotterföretag till
försäkringsföretagen.
Regeringens bedömning: Några andra ändringar när det gäller
femprocentsregeln för banker görs inte nu.
Banklagskommitténs förslag: Kommitténs förslag innebär att ut-
rymmet för banker att inneha aktier utsträcks till den övre gräns som
gäller enligt EG:s regler på bankområdet. Förslaget innebär samtidigt att
femprocentsregeln - dvs. den regel som föreskriver att en banks innehav
av s.k. placeringsaktier inte får motsvara mer än fem procent av röstetalet
för samtliga aktier i ett enskilt bolag - tas bort.
Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser
som har yttrat sig har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har inte kunna skönja
några tungt vägande invändningar mot förslaget men har menat att en
slutlig utvärdering av förslaget förutsätter ett ingående studium av kom-
mitténs förslag i övriga delar. Finansinspektionen har avstyrkt att förslaget
genomförs innan Banklagskommitténs betänkande i övriga delar har slut-
behandlats. Kooperativa förbundet har varit tveksam till lämpligheten av
att tillåta att banker engagerar sig ytterligare i icke-finansiell verksamhet
eftersom det kan skapa problem med opartiskheten vid kreditbe-
dömningen av konkurrerande verksamhet.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som har nämnts i
bakgrundsavsnittet begränsas bankernas innehav av aktier i förhållande
till såväl bankens kapitalbas som till röststyrkan i målbolaget. Utöver vad
som följer av femprocentsregeln begränsas alltså en banks innehav av
aktier och vissa krediter i förhållande till dess kapitalbas till 1,5 procent i
ett enskilt företag och 30 procent totalt. Dessa regler är strängare än de
som följer av artikel 12 i rådets andra direktiv 89/646/EEG av den 15
december 1989 om samordning av lagar och andra författningar om rätten
att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, samt med ändring av
direktiv 77/780/EEG (det s.k. andra banksamordningsdirektivet). Det är
emellertid tillåtet för medlemsstaterna att införa strängare regler än de
som föreskrivs i direktivet.
I ett avseende påverkar femprocentsregeln för banker även försäkrings-
företagens innehav av aktier i andra företag. Om en bank ingår i en kon-
cern, får nämligen enligt bestämmelsen i 2 kap. 15 a § bankrörelselagen
inte heller koncernens samlade innehav överstiga fem procent av rösterna
i ett enskilt företag. Vid beräkningen av koncernens innehav skall det
dock, intill ett innehav motsvarande fem procent av röstetalet i bolaget,
bortses från aktier som innehas av försäkringsföretag i koncernen eller av
dotterföretag till försäkringsföretagen. Det betyder att om en bank och ett
försäkringsföretag ingår i samma koncern får koncernens sammanlagda
innehav inte överstiga 10 procent av rösterna i ett enskilt företag. Regeln
Prop. 1998/99:142
31
skall ses mot bakgrund av den femprocentsregel som sedan länge gällt för Prop. 1998/99:142
försäkringsföretagen.
Den angivna regeln innehåller alltså indirekt en begränsning av försäk-
ringsföretagens ägande av aktier. I avvaktan på ett ställningstagande till
Banklagskommitténs förslag bör regeln justeras för att anpassas till den
slopade femprocentsregleringen på försäkringsområdet. Regeln bör ut-
formas så att det bortses helt från aktier som innehas av försäkringsföretag
och deras dotterföretag.
När femprocentsregeln upphävs för såväl de enskilda försäkringsföre-
tagen som för de försäkringsföretag som ingår i en bankkoncern upp-
kommer naturligtvis frågan om inte även femprocentsregeln för banker
har spelat ut sin roll. Det måste emellertid i det sammanhanget beaktas att
de risker som är förknippade med bankverksamhet skiljer sig från dem
som följer med försäkringsverksamhet, varför andra överväganden kan
behöva göras. För bankerna tillkommer dessutom att femprocentsregeln
endast utgör en del av en riskbegränsningsregel som också behandlar
innehavens storlek i förhållande till bankens kapitalstyrka.
Banklagskommittén har nu föreslagit att bankernas möjlighet att
in neha aktier i andra företag utvidgas till samma nivåer som de som följer
av andra banksamordningsdirektivet. Detta innebär att en bank inte far ha
ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett enskilt företag som
motsvarar mer än 15 procent av bankens kapitalbas och att en banks
sammanlagda kvalificerade innehav inte far uppgå till mer än 60 procent
av kapitalbasen. Innehav som inte är kvalificerade omfattas emellertid inte
av dessa regler. Ett innehav är kvalificerat om det representerar 10
procent eller mer av kapitalet eller rösterna eller annars möjliggör ett vä-
sentligt inflytande över ledningen av företaget. Kommitténs förslag inne-
bär samtidigt att femprocentsregeln - dvs. den regel som föreskriver att en
banks innehav av s.k. placeringsaktier inte får motsvara mer än fem
procent av röstetalet för samtliga aktier i ett enskilt bolag - tas bort.
Aktieinnehaven betraktas härvid av Banklagskommittén ur perspektivet
vad som kan vara till men för stabiliteten i banksystemet. Kommittén
konstaterar bl.a. att gällande regler om kapitaltäckning och stora expone-
ringar tillsammans med ett svenskt införlivande av reglerna i artikel 12 i
det andra banksamordningdirektivet är tillräckligt för att tillgodose såväl
soliditets- som genomlysningsaspektema vad gäller bankens innehav av
aktier och andelar Denna bedömning vilar i sin tur på förutsättningen att
de av kommittén föreslagna allmänna rörelsereglerna genomförs. Vad
avser femprocentsregeln konstaterar kommittén bl.a. att den passar dåligt
med den av kommittén föreslagna regleringen och att de skyddsintressen
som kommitténs arbete bygger på inte motiverar att den behålls i lag-
stiftningen.
Som framgått är kommitténs förslag om utvidgade möjligheter för
banker att förvärva och inneha aktier sammankopplat med de nya grund-
läggande rörelseregler som kommittén föreslår i delbetänkandet och som
bygger på principerna om soliditet, genomlysbarhet och riskkontroll. Det
finns således ett intimt samband mellan dessa förslag. Regeringen be-
dömer det som otillfredsställande att nu - innan remissvaren på betän-
kandet i sin helhet finns till hands - bryta ut frågan om bankers innehav
32
av aktier från sitt sammanhang och behandla den isolerat från kommitténs Prop. 1998/99:142
förslag i övrigt. Det framstår som vanskligt att i det här läget göra en
tillförlitlig bedömning av hur ett ställningstagande till kommitténs sam-
mantagna förslag kan komma att påverka femprocentsregelns existens
eller eventuella ändrade utformning. Frågan om storleken av bankers
in nehav av placeringsaktier i enskilda företag bör därför anstå i avvaktan
på en behandling av Banklagskommitténs delbetänkande i sin helhet.
För bankkoncemer där försäkringsföretag ingår innebär de tidigare
re dovisade förslagen att koncernens samlade aktieinnehav i enskilda
icke-finansiella företag kan överstiga motsvarande innehav i bankkon-
cerner utan försäkringsföretag. Visserligen finns redan en sådan skillnad i
dag men den blir nu större. Det kan mot den bakgrunden verka inkon-
sekvent att inte också ta ställning till huruvida femprocentsregeln över
huvud taget skall tillämpas på en koncern i vilken en bank ingår. Rege-
ringen finner det emellertid lämpligast att överväga även denna fråga i
samband med beredningen av Banklagskommitténs betänkande. De änd-
ringar som görs i banklagstiftningen bör därför begränsas till vad som är
nödvändigt med hänsyn till EG-domstolens dom.
33
Prop. 1998/99:142
Regeringen föreslår i denna proposition också vissa ändringar i skatte-
reglerna som en följd av den av riksdagen nyligen beslutade försäkrings-
rörelsereformen. Ändringarna som kommenteras i författningskommen-
taren beaktar bl. a. att fondförsäkringslagen inarbetats i försäkrings-
rörelselagen. I skattereglerna klargörs också att en konsolideringsfond
som enligt bolagsordningen kan användas för återbäring skall beskattas
som försäkringstagarnas medel enligt lagen om avkastningsskatt.
Dessutom föreslås en mindre justering i övergångsbestämmelserna till
de nyss antagna reformerade försäkringsrörelsereglema. Ändringen rör
uttaxering hos delägarna i ett ömsesidigt försäkringsbolag.
Registreringen utgör i allmänhet den tidpunkt från vilken en ändring av
bolagsordningen kan verkställas (9 kap. 17 § FRL). När det gäller villkor
om uttaxering i bolagsordningen finns dock särskilda regler som slår fast
att de nya villkoren om uttaxering kan göras gällande först ett år efter
registreringen om inte samtliga delägare har biträtt beslutet (9 kap
18 § FRL). En ändring bör därför göras som innebär att tillämpligheten av
äldre uttaxeringsvillkor knyts till tidpunkten då nya villkor i bolagsord-
ningen kan göras gällande och inte till registreringen.
34
7 kap. 10 a §
Paragrafen behandlar användningen av aktier och andelar i ett dotterbolag
för skuldtäckning.
En ändring föreslås i andra stycket till följd av upphävandet av 7 kap.
17 a § FRL. Någon ändring i sak är dock inte avsedd. Finansiella hol-
dingbolag faller in under punkten 1 i första stycket i paragrafen.
7 kap. 17 §
I paragrafen återfinns i dag femprocentsregeln för ägande i andra än fi-
nansiella företag. Som angetts i avsnitt 5 i den allmänna motiveringen har
regeln redan i praktiken mist sin betydelse till följd av EG-domstolens
dom. Några övergångsbestämmelser har därför inte ansetts behövliga när
bestämmelsen nu föreslås bli upphävd.
19 kap. 10 §
Genom paragrafen har Finansinspektionens inspektionsverksamhet ut-
sträckts på så sätt att inspektionen kan inhämta uppgifter direkt hos de i
paragrafen närmare angivna organen. Finansinspektionens möjligheter att
företa inspektioner har också utsträckts till aktiebolag i vilka försäkrings-
bolag innehar större aktieposter. I det senare fallet har inspektionen kun-
nat förena ett medgivande enligt 7 kap. 17 § FRL att inneha aktier i ett
aktiebolag med villkor att bolaget skall lämna inspektionen upplysningar
samt hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning.
Med anledning av upphävandet av 7 kap. 17 § FRL föreslås att be-
stämmelsen i andra stycket 3 ändras. Genom ändringen ges Finans-
inspektionen fortfarande möjlighet att med aktiebolagets samtycke före-
skriva en skyldighet för bolagets styrelse eller verkställande direktör att
lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för
granskning. En sådan skyldighet kan dock inte längre utgöra ett villkor för
försäkringsbolagets rätt att inneha aktier i bolaget. I stället måste
skyldigheten enbart grundas på aktiebolagets samtycke. Bestämmelsen
torde framför allt få betydelse när aktiebolag innehar betydande aktiein-
nehav i andra bolag.
19 kap. 13 §
En ändring har gjorts i paragrafens andra stycke till följd av förslaget om
att 7 kap. 17 a § FRL skall upphävas.
35
8.2
1 kap. 3 §
I paragrafens femte stycke, som infördes genom prop. 1998/99:87 och
som ännu inte har trätt i kraft, hänvisas till bestämmelserna om upplåning
och om gränserna för innehav i vissa företag. Med anledning av att det nu
föreslås att bestämmelserna om dessa gränser upphävs har en justering
gjorts i paragrafen.
7 kap. 17 a §
I paragrafen finns i dag den s.k. branschglidningsregeln. Som angetts i
avsnitt 5 i den allmänna motiveringen innebär ett avskaffande av denna
regel inte någon inskränkning i nuvarande rätt för försäkringsbolag att äga
banker o.d.
Övergångsbestämmelser
En följdändring har gjorts i punkt 2 i övergångsbestämmelserna. Eftersom
7 kap. 17 a § FRL föreslås bli upphävd faller motiven för punkt 6 i
övergångsbestämmelserna, som därför skall utgå. Till följd av detta skall
punkterna 7-9 i stället betecknas 6-8.
Punkten 4 av övergångsbestämmelserna har justerats för att beakta att
ett delägaransvar i vissa fall kan göras gällande först ett år efter det att ett
villkor om uttaxering ändrats (jfr 9 kap. 18 § FRL). Äldre regler i lag eller
bolagsordning om uttaxering skall enligt den ändrade föreskriften i sådana
fall gälla fram tills dess. Om samtliga delägare samtycker till beslutet kan
däremot de nya reglerna i detta fall blir gällande omedelbart från
registreringen.
25 §
Paragrafen innehåller en femprocentsregel för understödsföreningar. Som
angetts i den allmänna motiveringen, avsnitt 5, måste även denna
femprocentsregel upphävas som en anpassning till gemenskapsrätten.
2 kap. 15 a §
Paragrafen behandlas i avsnitt 6.
36
Av tredje stycket framgår att vid tillämpning av femprocentsregeln på
koncemnivå skall det bortses från samtliga aktier som innehas av försäk-
ringsföretag i koncernen eller av dotterföretag till försäkringsföretagen.
Om en bank ingår i vad som enligt lagen (1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag utgör en
finansiell företagsgrupp, kan emellertid aktier som innehas av ett dotter-
företag till ett försäkringsföretag komma att omfattas av femprocents-
regeln i den förevarande paragrafen. Detta framgår av en bestämmelse i
6 kap. 4 § i den nämnda lagen. En förutsättning är att dotterföretaget kan
anses ingå i samma finansiella företagsgrupp som banken (se 6 kap. 1 och
2 §§ nämnda lag). Försäkringsföretag omfattas inte av bestämmelserna
om finansiella företagsgrupper.
Anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen
Ändringen i punkten 20 d är en följd av att bestämmelserna i lagen
(1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder
(fondförsäkringslagen) inarbetats i försäkringsrörelselagen. Hänvisningen
till fondförsäkringslagen har ersatts av en hänvisning till den
försäkringsklass som avser fondförsäkring. Ändringen innebär ingen
saklig ändring men bestämmelsen kan fortsättningsvis få betydelse även
för traditionella livförsäkringsbolag eftersom förbudet att meddela fond-
försäkringar i samma juridiska person som meddelar konventionell
livförsäkring tagits bort.
Ändringarna i punkterna 20 b och 20 e är en redaktionell anpassning till
den förändrade betydelsen av försäkringstekniska grunder och slopandet
av själva termen i de nyligen genomförda ändringarna i försäkrings-
rörelselagstiftningen. Den redaktionella justeringen i skattereglerna har
ingen materiell innebörd för beskattningen
2 § 6 mom.
De nya termerna för försäkringstekniska avsättningar i 7 kap. 1 § FRL
förs in i sjunde stycket. Paragrafens tredje och femte stycke skiljer ut vad
som blir föremål för avkastningsskatt och vad som överskottsbeskattas
enligt de vanliga inkomstskattereglerna. I fråga om den nya termen
”fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär placeringsrisken”
kan det anmärkas att den gruppliv-, sjuk- och olycksfallsförsäkrings-
verksamhet som inkomstbeskattas mer sällan torde ske i fond-
försäkringsform i dag.
Prop. 1998/99:142
37
3§
Ändringen i sjunde stycket är av samma slag som gjorts i punkterna 20 b
och 20 e av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen.
Det nya nionde stycket beaktar att livförsäkringsbolag enligt de nya rö-
relsereglema skall redovisa en konsolideringsfond för överskottsmedel
enligt 12 kap. 9 § FRL. De nya bestämmelserna om bl.a. återbäring och
konsolideringsfond ersätter den äldre ordningen med återbäringsmedel
från och med den 1 januari 2000 med vissa övergångsbestämmelser för
äldre bolag.
Genom det nya stycket tydliggörs att medel i konsolideringsfonden
skall ingå i underlaget för avkastningsskatt, i den utsträckning fonden får
användas för återbäring till försäkringstagaren, vilket förutsätter bestäm-
melser i bolagsordningen (jfr prop. 1998/99:87 s. 208).
3 kap. 10 §
Fondförsäkringslagen upphävs från och med den 1 januari 2000. Hänvis-
ningen dit i 10 § föreslås därför bli slopad. Det föreskrivs ingen över-
gångsbestämmelse till ändringen, eftersom försäkringsrörelsereglema för
en fondförsäkringsverksamhet fullt ut regleras i försäkringsrörelselagen
fr.o.m. år 2000.
23 § punkt D
En redaktionell ändring har föreslagits som en anpassning till
utmönstringen av termen försäkringstekniska grunder i försäkringsrörelse-
reglerna.
38
8.10
I paragrafen har en redaktionell ändring av tidigare nämnt slag föreslagits.
39
Sveriges riksbank, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Bokförings-
nämnden, Kommerskollegium, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret,
Konsumentverket, Konkurrensverket, Riksskatteverket, Redovisnings-
kommittén, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska aktuarieföreningen,
Svenska Livförsäkringsbolags Aktuanenämnd, Trafikförsäkringsföre-
ningen, Svenska Bankföreningen, Stadshypotek AB, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Allmänna pensionsfonden första-tredje fondstyrelserna,
Finansbolagens förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Tjänstemän-
nens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorgani-
sation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Indu-
striförbund, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges advokatsam-
fund, Svenska Revisorssamfundet (SRS), Sveriges Livförsäkringsföre-
ningars Riksförbund, Sveriges Ackordscentral, Konkursförvaltarkolle-
giernas förening, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiefrämjandet,
Värdepapperscentralen (VPC), Motorförarnas Helnykterhetsförbund,
Motormännens Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Pressens Pen-
sionskassa, Försäkringsbranschens pensionskassa, Sparinstitutens pen-
sionskassa, Konsumentkooperationens pensionskassa, Sveriges Köp-
mannaförbunds pensionskassa, Försäkringstjänstemannaförbundet,
Arkitekternas pensionskassa, Fondbolagens förening.
Prop. 1998/99:142
Bilaga 1
40
Sveriges riksbank, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Göte-
borg, Marknadsdomstolen, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Kon-
kurrensverket, Konsumentverket, Banklagskommittén, Sveriges Försäk-
ringsförbund, Trafikförsäkringsföreningen, Svenska aktuarieföreningen,
Försäkringsjuridiska föreningen, Konsumenternas försäkringsbyrå,
Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, Svenska Bankföreningen,
Fondbolagens Förening, Svenska Revisorsamfundet (SRS), Föreningen
Auktoriserade Revisorer (FAR), Sveriges advokatsamfund, Svenska
Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföre-
ningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Privattjänstemannakartellen (PTK), Sveriges
Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Industriförbund,
Företagarnas Riksorganisation, Försäkringstjänstemannaförbundet,
Sockenbolagens Riksförbund.
Prop. 1998/99:142
Bilaga 2
41
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
Banklagskommitténs delbetänkande Reglering och
tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag (SOU
1998:160) vad gäller avsnitten 9.5.4 (Ytterligare om
innehav av aktier) och 11.2.5 (Innehav av aktier och
andelar).
Sveriges riksbank, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Mark-
nadsdomstolen, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Insättnings-
garantinämnden, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Konsument-
verket, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Allmänna reklama-
tionsnämnden, Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkringsför-
bund, Fristående Sparbankers Riksförbund, Sveriges Industriförbund,
Sveriges advokatsamfund, Företagarnas Riksorganisation, Finansbo-
lagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Kooperativa för-
bundet (KF), Postgirot Bank AB (publ), Tjänstemännens Centralor-
ganisation (TCO).
Prop. 1998/99:142
Bilaga 3
42
LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-06-10
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet
Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 3 juni 1999 (Finansdepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
2. lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),
3. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,
4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn
Katarina Holmberg.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1998/99:1
Bilaga 4
43
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 juni 1999
Prop. 1998/99:142
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall,
Pagrotsky, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: Bosse Ringholm
Regeringen beslutar proposition 1998/99:142 Femprocentsregeln för
försäkringsföretag och banker
Eländers Gotab 59001, Stockholm 1999
44