Regeringens proposition

1998/99:129

Ändrade regler för revisorer i sparbanker och
medlemsbanker, m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 20 maj 1999

Lena Hjelm-Wallén

Bosse Ringholm

(F i nansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i bankrörelselagens bestämmelser för
sparbanker och medlemsbanker i fråga om revision och skadestånd. För-
slagen syftar till att utjämna vissa skillnader mellan reglerna för bankak-
tiebolag å ena sidan och reglerna för sparbanker och medlemsbanker å
andra sidan. De skillnader som avses gäller framför allt reglerna om
minsta antalet revisorer, om obehörighetsgrunder och kompetenskrav för
revisorer, om revisorsjäv samt om tidsfrister för väckande av talan om
skadestånd till banken. Skillnaderna uppkom genom lagändringar som
trädde i kraft vid årsskiftet 1998/99 och som innebär att aktiebolagslagen
(1975:1385) i stället för den upphävda bankaktiebolagslagen (1987:618)
utgör den associationsrättsliga grunden för bankaktiebolag.

När det gäller revisors kompetens föreslås att endast den som är aukto-
riserad eller godkänd revisor skall fa revidera sparbanker och medlems-
banker. Detta är en följd av EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv, det s.k.
revisorsdirektivet, som innehåller bestämmelser av samma innebörd. För
att det även i fortsättningen skall vara möjligt att låta personer utan denna
formella kompetens granska verksamheten i sparbanker och medlems-
banker föreslås en möjlighet att låta lekmannarevisorer utföra en allmän
granskning av banken.

I propositionen föreslås även ändringar i lagen (1995:1559) om årsre-
dovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna innebär
framför allt att årsredovisningen för ett förflutet räkenskapsår skall lämnas
till lekmannarevisorn senast vid den tid då den också senast skall lämnas
till revisorn.

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 129

Vidare föreslås mindre ändringar i sparbankslagen (1987:619) och lag-
en (1995:1570) om medlemsbanker, bl.a. till följd av att valutaunionen
startade den 1 januari 1999, samt en följdändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti.

Slutligen föreslås en förlängd övergångstid för de företag som bedriver
inlåningsverksamhet med stöd av en övergångsbestämmelse till bankrör-
elselagen. Övergångsbestämmelsen infördes den 1 januari 1996 i sam-
band med att bankrörelsebegreppet fick en ny innebörd. Övergångstiden,
som enligt den senaste ändringen av lagen löper ut den 31 december
1999, föreslås bli förlängd till utgången av år 2001.

De nya reglerna föreslås träda i kraft vid årsskiftet 1999/2000.

Prop. 1998/99:129

Innehållsförteckning

Prop. 1998/99:129

1    Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5

2   Lagtext...............................................................................................6

2.1      Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) .6

2.2     Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).. 18

2.3     Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker..................................................................20

2.4     Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag......21

2.5     Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om

insättningsgaranti...............................................................22

3   Ärendet och dess beredning.............................................................23

4   Bakgrund.........................................................................................24

4.1     Allmänt om regleringen av banker och andra kredi

tinstitut...............................................................................24

4.2     Närmare om den associationsrättsliga lagstiftningen för

banker................................................................................24

4.3     Utgångspunkter.................................................................25

5   Överväganden..................................................................................27

5.1     Revision m.m....................................................................27

5.1.1       Antalet revisorer..............................................27

5.1.2      Revisors mandattid..........................................28

5.1.3      Obehörighetsgrunder och kompetenskrav.......29

5.1.4      Revisorsjäv och kreditjäv................................30

5.1.5      Revisors upplysningsskyldighet och

rapporteringsskyldighet...................................33

5.1.6      Särskild granskning.........................................35

5.2     Allmän granskning............................................................37

5.2.1      Allmän granskning vid sidan av revision........37

5.2.2      Hur skall lekmannarevisom utses?..................39

5.2.3      Lekmannarevisors mandattid och

entledigande...................................................39

5.2.4      Behörighetskrav, jäv och kreditjäv..................40

5.2.5     Lekmannarevisoms uppgift.............................44

5.2.6     Lekmannarevisoms skadeståndsansvar...........48

5.3      Frister för väckande av skadeståndstalan..........................49

5.4     Ändrad övergångsbestämmelse till bankrörelselagen.......52

6   Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser....................................55

7   Ekonomiska konsekvenser...............................................................56

8   Författningskommentar....................................................................57

8.1      Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617).........................................................................57

8.2     Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619)........................................................................68

8.3     Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker..................................................................69

8.4     Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag......69

8.5     Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om

insättningsgaranti...............................................................69

Bilaga 1 Remissinstanser som har yttrat sig över
departementspromemorian Ändrade regler för revisorer i
sparbanker och medlemsbanker, m.m. (Ds 1999:8)...............70

Bilaga 2 Remissinstanser som har yttrat sig över promemorian om
ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen
(Fi 1999/1250).......................................................................71

Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag..................................................72

Bilaga 4 Lagrådets yttrande..................................................................90

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 maj 1999............94

Rättsdatablad............................................................................................95

Prop. 1998/99:129

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

2. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

3. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

4. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag,

5. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

Prop. 1998/99:129

Lagtext

Prop. 1998/99:129

2.1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om bankrörelselagen (1987:617)2

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 17 §, 3 kap. 1, 3-7 samt 14 och 15 §§, 5 kap.
2 och 8 §§ samt 9 kap. 15 § skall ha följande lydelse,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1572) om
ändring i bankrörelselagen (1987:617) skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 4 kap., av följande lyd-
else.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

Denna lag innehåller gemen-
samma bestämmelser för banker
om den rörelse som en bank far
driva och om tillsyn m.m. Den
innehåller vidare vissa särskilda
bestämmelser för bankaktiebolag
samt bestämmelser om revision,
skadestånd m.m. och firma för
sparbanker och medlemsbanker.

3

Denna lag innehåller gemen-
samma bestämmelser för banker
om den rörelse som en bank får
driva och om tillsyn m.m. Den
innehåller vidare vissa särskilda
bestämmelser för bankaktiebolag
samt bestämmelser om revision,
allmän granskning, skadestånd
m.m. och firma för sparbanker och
medlemsbanker.

Med bank förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbank och medlems-
bank.

Med bankaktiebolag förstås i denna lag ett aktiebolag som har fått till-
stånd att driva bankrörelse. För bankaktiebolag gäller vad som är före-
skrivet för aktiebolag i allmänhet, om inte annat följer av denna lag eller
är särskilt föreskrivet. Om det i aktiebolagslagen (1975:1385) finns hän-
visningar till bestämmelser i samma lag och gäller föreskrifter i denna lag
i stället för eller vid sidan av bestämmelserna i aktiebolagslagen, skall
hänvisningarna vid tillämpning i fråga om bankaktiebolag i stället respek-
tive också avse föreskrifter i denna lag.

Bestämmelser om hur sparbanker och medlemsbanker bildas och om
deras organisation m.m. finns i sparbankslagen (1987:619) respektive
lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Med en banks stadgar förstås i denna lag reglemente för sparbank och
stadgar för medlemsbank.

För varje bank skall finnas ett huvudkontor i Sverige.

1 Jfr rådets direktiv 84/253/EEG om godkännande av personer som har ansvar för lagstad-
gad revision av räkenskaper (EGT L 126, 12.5.1984, s. 20, Celex 389L0048).

2 Lagen omtryckt 1996:1001.

3 Senaste lydelse 1998:1500.

För utländska bankföretags verksamhet genom filial i Sverige gäller be-
stämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160)
om utländska filialer m.m.

Denna lag gäller inte för verksamhet som bedrivs av Sveriges riksbank
eller Riksgäldskontoret.

Prop. 1998/99:129

2 kap.

17 §

En bank får inte på andra villkor än sådana som banken normalt ställer
upp lämna kredit till

1. styrelseledamot,

2. delegat i ledande ställning som ensam eller i förening med annan far
avgöra på styrelsen ankommande kreditärenden,

3. anställd som innehar en ledande ställning inom banken,

4. annan aktie- eller andelsägare än staten med ett innehav som motsva-

rar minst tre procent av hela kapitalet,

5. sådan revisor i banken som
avses i 3 kap. 5 § femte stycket,

6. make eller sambo till person
som avses under 1-5 eller

7. juridisk person i vilken sådan
person som avses under 1-6 har ett
väsentligt ekonomiskt intresse i
egenskap av delägare eller med-
lem.

5. make eller sambo till person
som avses under 1-4 eller

6. juridisk person i vilken sådan
person som avses under 1-5 har ett
väsentligt ekonomiskt intresse i
egenskap av delägare eller med-
lem.

En medlemsbank far inte heller
på andra villkor än sådana som
banken normalt ställer upp lämna
kredit till lekmannarevisor i bank-

en.

Finansinspektionen prövar om delegat eller anställd har sådan ledande

ställning som avses i första stycket 2

Bankens styrelse skall i en för-
teckning föra in uppgifter om de
krediter som har beviljats personer
eller företag som avses i första
stycket. Regeringen eller, efter re-
geringens bemyndigande, Finans-
inspektionen far utfärda föreskrift-
er om vilka uppgifter som skall
antecknas i förteckningen.

Första-frW/e styckena tillämpas
på motsvarande sätt beträffande
krediter mot säkerhet av borgen
eller fordringsbevis som utfärdats
av någon som avses i första styck-
et. Detsamma gäller för en fordran
som banken förvärvar och för vil-

och 3.

Bankens styrelse skall i en för-
teckning föra in uppgifter om de
krediter som har beviljats personer
eller företag som avses i första och
andra styckena. Regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får utfärda fö-
reskrifter om vilka uppgifter som
skall antecknas i förteckningen.

Första-^ärcfe styckena tillämpas
på motsvarande sätt beträffande
krediter mot säkerhet av borgen
eller fordringsbevis som utfärdats
av någon som avses i första eller
andra stycket. Detsamma gäller för
en fordran som banken förvärvar

ken någon som avses i första och för vilken någon som avses i Prop. 1998/99:129
stycket är betalningsskyldig.           första eller andra stycket är betal-

ningsskyldig.

3 kap.

Sparbanker och medlemsbanker
skall ha minst två revisorer. Revi-
sorerna väljs av stämman om det
inte föreskrivs i stadgarna att en
eller flera av dem, dock inte alla,
skall utses på annat sätt.

§4

Sparbanker och medlemsbanker
skall ha minst en revisor. Revisor
väljs av stämman. Om banken skall
ha flera revisorer, för det i stad-
garna föreskrivas att en eller flera
av dem, dock inte alla, skall utses
på annat sätt än genom val på
stämman.

Uppdraget som revisor upphör
vid slutet av den ordinarie stämma
som hålls under det fjärde räken-
skapsåret efter revisorsvalet.

En revisors uppdrag gäller för
den tid som anges i stadgarna. Om
uppdraget inte skall gälla tills vi-
dare, skall tiden bestämmas så att
uppdraget upphör vid slutet av den
ordinarie stämma på vilken revi-
sorsval skall förrättas.

Stämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i
denna lag, sparbankslagen (1987:619) och lagen (1995:1570) om med-
lemsbanker beträffande revisorer gäller i tillämpliga delar om revisors-
suppleanter.

Den som är underårig, i konkurs
eller underkastad näringsförbud
eller som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken far inte
vara revisor i en sparbank eller i en
medlemsbank.

5

Den som är i konkurs eller un-
derkastad näringsförbud eller som
har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken far inte vara revisor
i en sparbank eller i en medlems-
bank.

Endast den som är auktoriserad

eller godkänd revisor får vara re-
visor i en sparbank eller i en med-
lemsbank.

Revisorerna skall ha den insikt i
och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med
hänsyn till arten och omfånget av
bankens verksamhet fordras för

En revisor skall ha den insikt i
och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med
hänsyn till arten och omfånget av
bankens verksamhet fordras för

uppdragets fullgörande.               uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag. Bestämmelser
om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelse-
skyldighet finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer. Bestämmelserna i

4 Senaste lydelse 1998:1500.

5 Senaste lydelse 1998:1500.

5 § om behörighet, i 8 a § om rapporteringsskyldighet och i 13 § om rätt Prop. 1998/99:129
att närvara på stämma tillämpas på den huvudansvarige.

Minst en av de revisorer som
stämman utser i en sparbank eller i
en medlemsbank skall vara aukto-

I en sparbank eller i en medlems-
bank skall minst en revisor som
stämman utsett vara auktoriserad

riserad revisor.

revisor.

?

I en sparbank eller i en med- I en sparbank eller i en med-
lemsbank kan den inte vara revisor lemsbank får den inte vara revisor
som                         som

1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i
banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller
bankens kontroll däröver,

2. är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad
eller beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1 eller
är verksam i samma foretag som den som yrkesmässigt biträder banken
vid grundbokföringen eller medelsforvaltningen eller bankens kontroll
däröver,

3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avses under 1 eller är besvågrad med
en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift
med den andres syskon, eller

4. står i låneskuld till banken eller annat foretag i samma koncern eller
har förpliktelser for vilka banken eller ett sådant företag har ställt säker-
het.

Vad som angetts i första stycket

4 gäller också när skulden eller
förpliktelsen avser revisorns make
eller sambo eller juridisk person i
vilken sådan person eller revisorn
själv har ett väsentligt ekonomiskt
intresse.

En revisor är obehörig också om

det i övrigt finns någon särskild
omständighet som är ägnad att
rubba fårtroendet för hans obero-
ende.

Den som är huvudman i en sparbank far inte vara sådan revisor som
avses i 4 §.

I fråga om annan revisor i en
medlemsbank än sådan som av-
ses i 4 § gäller vad som sägs i
första stycket 4 och andra stycket

6 Senaste lydelse 1998:1500.

7 Senaste lydelse 1998:1500.

endast om låneskulden eller säker-
heten går utöver vad som normalt
sammanhänger med medlemskap i
banken.

Den som enligt denna paragraf
inte är behörig att vara revisor kan
inte heller vara revisor i ett dotter-
företag till banken.

Revisorerna far vid revisionen
inte anlita någon som enligt denna
paragraf inte är behörig att vara
revisor. Har banken anställda eller
delegater med uppgift att uteslut-
ande eller huvudsakligen sköta
bankens interna revision, far revi-
sorerna dock anlita dessa i den
utsträckning det är förenligt med
god revisionssed.

Den som enligt denna paragraf
inte är behörig att vara revisor får
inte heller vara revisor i ett dotter-
företag till banken.

En revisor far vid revisionen inte
anlita någon som enligt denna pa-
ragraf inte är behörig att vara revi-
sor. Har banken anställda eller de-
legater med uppgift att uteslutande
eller huvudsakligen sköta bankens
interna revision, far revisorn dock
anlita dessa i den utsträckning det
är förenligt med god revisionssed.

Prop. 1998/99:129

8

Ett uppdrag att tills vidare vara
revisor i en sparbank eller i en
medlemsbank upphör när en ny
revisor har utsetts.

Ett uppdrag som revisor i en sparbank eller i en medlemsbank upphör i
fortid, om revisorn eller den som utsett honom begär det. Anmälan om
detta skall göras hos styrelsen och, om en revisor som inte är vald på
stämman vill avgå, hos den som har tillsatt honom.

I en sparbank eller i en medlemsbank där Finansinspektionen inte for-
ordnat revisor skall en revisor vars uppdrag upphör i förtid genast anmäla
detta till inspektionen. Revisorn skall i anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den granskning som han har utfört under den del av
det löpande räkenskapsåret som hans uppdrag har omfattat. För anmäl-
ningen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 11 § tredje och fjärde
styckena om revisionsberättelse. Avskrift av anmälningen skall överläm-
nas till bankens styrelse.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom
enligt 3-5 §§ eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte nå-
gon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder for att en ny revi-
sor tillsätts for den återstående mandattiden. Finansinspektionen kan, om
det finns särskilda skäl, medge att en ny revisor utses vid närmast följande
ordinarie stämma.

Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som ut-
ser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om

1. auktoriserad revisor inte är utsedd enligt 4 §,

Senaste lydelse 1998:1500.

10

2. en revisor är obehörig enligt 2. en revisor är obehörig enligt Prop. 1998/99:129

3 § första stycket eller 5 § eller   3 § första eller andra stycket eller

enligt stadgarna, eller                  5 § eller enligt stadgarna, eller

3. en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har
åsidosatts.

Var och en kan göra anmälan enligt första stycket.

Bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att åstadkomma
rättelse finns i 7 kap.

14 §’

Revisorerna i en sparbank eller i en medlemsbank far inte lämna upp-
lysningar till en enskild huvudman, medlem eller utomstående om sådana
angelägenheter som de har fatt kännedom om vid fullgörandet av sina
uppdrag, om det kan vara till nackdel för banken.

I 1 kap. 10 § föreskrivs att enskildas förhållanden till bank inte obehör-
igen far röjas.

Revisorerna är skyldiga att

1. till stämman lämna alla upplysningar som stämman begär, om det
inte skulle vara till väsentlig nackdel för banken eller till nämnvärd oläg-
enhet för enskild,

2. till medrevisorer, granskare
som avses i 15 §, ny revisor och,
om banken har försatts i konkurs,
konkursförvaltare lämna erforder-
liga upplysningar om bankens an-
gelägenheter, samt

2. till medrevisorer, lekmanna-
revisor, granskare som avses i
15 §, ny revisor och, om banken
har försatts i konkurs, konkursför-
valtare lämna erforderliga upplys-
ningar om bankens angelägenheter,

samt

3. på begäran lämna upplysningar om bankens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Bestämmelser om revisorers rapporteringsskyldighet till Finans-
inspektionen finns i 8 a §.

15 §10

Vaije röstberättigad i en sparbank eller i en medlemsbank kan väcka
förslag om att Finansinspektionen skall utse granskare för särskild
granskning av bankens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten
tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i banken. Förslaget skall
framställas på en ordinarie stämma eller på stämma där ärendet enligt
kallelsen skall behandlas. Finansinspektionen skall på begäran av en röst-
berättigad och efter att ha hört bankens styrelse förordna en eller flera
granskare, om förslaget biträds

1. i en sparbank av minst en tiondel av samtliga huvudmän eller en
tredjedel av de närvarande huvudmännen, eller

2. i en medlemsbank av minst en tiondel av samtliga röstberättigade
eller en tredjedel av de närvarande röstberättigade.

9 Senaste lydelse 1998:1500.

10 Senaste lydelse 1998:1500.

11

I en medlemsbank kan innehavaren av förlagsandelar begära hos styrel-
sen att granskare utses. Begärs detta av innehavare som företräder förlags-
insatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det
totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två månader
göra framställning härom hos Finansinspektionen. Försummas detta får
varje innehavare av en förlagsandel göra sådan framställning.

Vad som sägs om revisor i 3 §
första och tredje styckena, 5, 8 a,
9, 13 och 14 §§ samt 5 kap. 2, 4
och 6-8 §§ tillämpas även i fråga
om granskare.

Vad som sägs om revisor i 3 §
första och fjärde styckena, 5, 8 a,
9, 13 och 14 §§ samt 5 kap. 2, 4, 6
och 7 tillämpas även i fråga om
granskare. Den som är underårig
får inte vara granskare.

Yttrande över granskningen skall avges till stämman. Yttrandet skall
hållas tillgängligt hos banken under minst en vecka före stämman för hu-
vudman, medlem eller annan röstberättigad och genast sändas till var och
en av dem som begär det. Yttrandet skall också läggas fram på stämman.
På samma sätt skall yttrandet hållas tillgängligt för och sändas till inne-
havare av förlagsandelar, om granskaren har utsetts på begäran av en så-
dan innehavare.

4 kap. Allmän granskning

Lekmannarevisor

1 § Om inte annat föreskrivs i stadgarna, får det i en sparbank eller i en
medlemsbank utses en eller flera personer (lekmannarevisorer) att utföra
sådan granskning som anges i 4 §.

2 § För en lekmannarevisor får en eller flera suppleanter utses. Vad som
sägs i denna lag om lekmannarevisor skall i tillämpliga delar även gälla
suppleant.

3 § Bestämmelserna i denna lag om revisorer är inte tillämpliga på lek-
mannarevisorer.

Lekmannarevisoms uppgifter

4 § Lekmannarevisom skall granska om bankens verksamhet sköts på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och
om bankens interna kontroll är tillräcklig. Granskningen skall vara så in-
gående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver.

5 § Lekmannarevisom skall följa de anvisningar som meddelas av stäm-
man, såvida de inte strider mot lag, stadgarna eller god sed.

6 § Lekmannarevisom skall efter varje räkenskapsår lämna en gransk-
ningsrapport till stämman. Bestämmelser om rapportens innehåll och den
tidpunkt då den skall lämnas till bolagets styrelse finns i 14 §.

Prop. 1998/99:129

12

7 § Lekmannarevisom får inte underteckna en sådan revisionsberättelse
som avses i 3 kap. 11 § första stycket.

Tillhandahållande av upplysningar m.m.

8 § Styrelsen skall ge lekmannarevisom tillfälle att genomföra gransk-
ningen i den omfattning lekmannarevisom anser vara nödvändig samt
lämna de upplysningar och det biträde som lekmannarevisom begär.

Samma skyldighet har företagsledningen, revisorerna och lekmannare-
visorema i ett dotterföretag gentemot lekmannarevisom i moderbanken.

Hur lekmannarevisor utses

9 § En lekmannarevisor väljs av stämman, om inte stadgarna innehåller
bestämmelser om att denne skall utses på annat sätt.

Obehörighetsgrunder

10 § Den som är underårig eller i konkurs eller har fått näringsförbud eller
har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara lekmannare-
visor.

Jäv

11 § Den får inte vara lekmannarevisor som

1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i
banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller
bankens kontroll däröver,

2. är anställd hos banken eller på något annat sätt har en underordnad
eller beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1 eller
är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder banken
vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bankens kontroll
däröver,

3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avses under 1 eller är besvågrad med
en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift
med den andres syskon, eller

4. står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller
har förpliktelser som banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet för.

I fråga om lekmannarevisor i en medlemsbank gäller vad som sägs i
första stycket 4 endast om låneskulden eller säkerheten går utöver vad
som normalt sammanhänger med medlemskap i banken.

Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara lekmannarevisor
får inte heller vara lekmannarevisor i ett dotterföretag till banken.

Prop. 1998/99:129

13

Anlitande av biträde

Prop. 1998/99:129

12 § En lekmannarevisor far vid granskningen inte anlita någon som
enligt 11 § inte är behörig att vara lekmannarevisor. Har banken anställda
eller delegater med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta
bankens interna revision, får lekmannarevisom dock anlita dessa i den
utsträckning det är förenligt med god sed.

Lekmannarevisoms avgång

13 § Ett uppdrag som lekmannarevisor upphör, om lekmannarevisom
eller den som utsett lekmannarevisom anmäler att uppdraget skall upp-
höra. Anmälan skall göras hos styrelsen. Om en lekmannarevisor som inte
är vald på stämman vill avgå, skall han anmäla det också hos den som har
utsett honom.

Lekmannarevisoms granskningsrappport

14 § Granskningsrapporten skall lämnas till bankens styrelse senast två
veckor före ordinarie stämma.

I rapporten skall lekmannarevisom uttala sig om sådana förhållanden
som avses i 4 § och om sådana förhållanden som han har varit skyldig att
granska enligt 5 §. Om lekmannarevisom finner anledning till anmärk-
ning mot någon styrelseledamot, skall han upplysa om detta i rapporten
och lämna uppgift om anledningen till anmärkningen.

En lekmannarevisor får i granskningsrapporten lämna även andra upp-
lysningar som han anser att huvudmännen i en sparbank eller medlem-
marna och innehavarna av förlagsandelar i en medlemsbank bör få känne-
dom om.

15 § I en sparbank skall granskningsrapporten sändas till huvudmännen
på samma sätt som anges i 4 kap. 9 § fjärde stycket sparbankslagen
(1987:619) samt läggas fram på stämman.

I en medlemsbank skall granskningsrapporten hållas tillgänglig för och
sändas till medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar på samma
sätt som anges i 7 kap. 8 § fjärde stycket lagen (1995:1570) om medlems-
banker samt läggas fram på stämman.

Lekmannarevisoms närvaro vid stämma

16 § Lekmannarevisom har rätt att närvara vid stämma. Han är skyldig att
närvara om det med hänsyn till ärendena kan anses nödvändigt.

Lekmannarevisoms tystnadsplikt

17 § Lekmannarevisom får inte lämna upplysningar till en enskild huvud-
man, medlem eller utomstående om sådana angelägenheter som han har
fått kännedom om när han fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada
för banken.

14

I 1 kap. 10 § föreskrivs att enskildas förhållanden till bank inte obehör-
igen far röjas.

Lekmannarevisoms upplysningsplikt

18 § Lekmannarevisom är skyldig att till stämman lämna alla upp-
lysningar som stämman begär, om det inte skulle vara till väsentlig nack-
del for banken eller till nämnvärd olägenhet för enskild.

19 § Lekmannarevisom är skyldig att lämna revisor, annan lekmannarevi-
sor, granskare som avses i 3 kap. 15 § och, om banken har försatts i kon-
kurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bankens ange-
lägenheter.

Lekmannarevisom är dessutom skyldig att på begäran lämna upplys-
ningar om bankens angelägenheter till undersökningsledaren under för-
undersökning i brottmål.

Prop. 1998/99:129

5 kap.

2 !

En revisor i en sparbank eller i
en medlemsbank är ersättnings-
skyldig enligt de grunder som an-
ges i 1 §. Han ansvarar även för
skada som uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållas av hans med-
hjälpare.

Om ett revisionsbolag är revisor,
bolag och den som är huvudansvarig

Sådan talan för en banks räkning
enligt 1-3 §§, som inte grundas på
brott, kan ej väckas mot

1. styrelseledamot sedan tre år
förflutit från utgången av det
räkenskapsår då det beslut eller
den åtgärd, som ligger till grund
för talan, fattades eller vidtogs,

2. delegat sedan ett år förflutit
från det att årsredovisningen och
revisionsberättelsen för det räken-
skapsår varunder den ansvars-
grundande åtgärden vidtogs
framlades på stämman,

ä11

En revisor eller en lekmanna-
revisor i en sparbank eller i en
medlemsbank är ersättningsskyldig
enligt de grunder som anges i 1 §.
Revisorn eller lekmannarevisom
ansvarar även för skada som
uppsåtligen eller av oaktsamhet
vållas av hans medhjälpare.

åligger ersättningsskyldigheten detta
för revisionen.

12

Sådan talan för en banks räkning
enligt 1-3 §§, som inte grundas på
brott, kan ej väckas mot

1. styrelseledamot sedan fem år
förflutit från utgången av det
räkenskapsår då det beslut eller
den åtgärd, som ligger till grund
för talan, fattades eller vidtogs,

2. delegat sedan tre år förflutit
från utgången av det räkenskapsår
då det beslut eller den åtgärd som
ligger till grund för talan fattades
eller vidtogs,

11 Senaste lydelse 1998:1500.

12 Senaste lydelse 1998:1500.

15

3. revisor sedan tre år förflutit
från det att revisionsberättelsen
lades fram på stämman eller ytt-
rande som avses i denna lag av-
gavs,

4. stiftare sedan tre år förlutit
från det beslutet om bankens bil-
dande fattades på den konstituer-
ande stämman, samt

5. huvudman eller medlem i
medlemsbank eller röstberättigad,
som inte är medlem, sedan två år
förflutit från det beslut eller den
åtgärd som ligger till grund för
talan.

Försätts banken i konkurs på en
ansökan som gjorts innan den tid
som anges i första stycket har gått
ut, kan konkursboet föra talan en-
ligt 1-3 §§ trots att frihet från ska-
deståndsansvar har inträtt enligt 6-
7 §§. Efter utgången av den nämn-
da tiden kan en sådan talan dock
inte väckas senare än sex månader
från edgångssammanträdet.

3. revisor sedan fem år forflutit
från utgången av det räkenskapsår
som revisionsberättelsen avser,

4. lekmannarevisor sedan fem år
förflutit från utgången av det
räkenskapsår som gransknings-
rapporten avser,

5. granskare som avses i 3 kap.
15 § sedan fem år förflutit från den
dag när yttrandet över den särskil-
da granskningen lades fram på
stämman,

6. stiftare sedan år förflutit
från det beslutet om bankens bil-
dande fattades på den konstituer-
ande stämman, samt

7.  huvudman eller medlem i
medlemsbank eller röstberättigad,
som inte är medlem, sedan två år
förflutit från det beslut eller den
åtgärd som ligger till grund för
talan.

Försätts banken i konkurs på en
ansökan som gjorts innan den tid
som anges i första stycket har gått
ut, kan konkursboet föra talan en-
ligt 1-3 §§ trots att frihet från ska-
deståndsansvar har inträtt enligt
6 § eller 7 §. Efter utgången av den
nämnda tiden kan en sådan talan
dock inte väckas senare än sex
månader från edgångssammanträ-
det.

Prop. 1998/99:129

9 kap.

15 §13

I ett bankaktiebolag skall minst
en av de revisorer som utsetts av
bolagsstämman vara auktoriserad

I ett bankaktiebolag skall minst
en revisor som bolagsstämman
utsett vara auktoriserad revisor.

revisor.

En revisor som förordnats av Finansinspektionen skall oavsett bolags-
stämmans anvisningar följa den instruktion som inspektionen utfärdat för
honom eller henne.

Senaste lydelse 1998:1500.

16

Om bolagsstämman inte har utsett en auktoriserad revisor är be- Prop. 1998/99:129
stämmelsema om länsstyrelseförordnande i 10 kap. 24 och 26 §§ aktie-
bolagslagen (1975:1385) tillämpliga.

Ett företag som den 1 januari
1996 bedrev inlåningsverksamhet
som inte fordrade tillstånd enligt
äldre lag far fortsätta med verk-
samheten längst till den 31 decem-
ber 1999.

3.14

Ett företag som den 1 januari
1996 bedrev inlåningsverksamhet
som inte fordrade tillstånd enligt
äldre lag får fortsätta med verk-
samheten längst till och med den
31 december 2001.

1. Denna lag träder i kraft i fråga om den ändrade övergångsbestäm-
melsen den 31 december 1999 och i övrigt den 1 januari 2000.

2. Om en banks stadgar vid lagens ikraftträdande strider mot någon be-
stämmelse i denna lag, skall styrelsen till den första ordinarie stämman
därefter lägga fram förslag om sådan ändring av stadgarna att dessa
stämmer överens med bestämmelsen.

3. Den som är revisor i en sparbank eller i en medlemsbank när denna
lag träder i kraft och som inte är auktoriserad eller godkänd revisor får
trots bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket fortsätta som revisor till ut-
gången av den första ordinarie stämma som hålls efter ikraftträdandet.

4. Intill utgången av år 2000 far en auktoriserad eller godkänd revisor
trots bestämmelserna i 3 kap. 1 § andra stycket utses för en kortare man-
dattid än fyra år.

Om ett revisorsuppdrag som har getts före lagens ikraftträdande gäller
för viss tid, består det till utgången av mandattiden. Om uppdraget gäller
tills vidare, består det till utgången av den första ordinarie stämma som
hålls efter utgången av år 2000.

5. Beträffande tiden för väckande av talan om anspråk på skadestånd
till banken enligt 5 kap. 1 och 2 §§ gäller äldre bestämmelser, om ansprå-
ket har uppkommit före lagens ikraftträdande.

Senaste lydelse 1997:1048.

17

2.2 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § och 4 kap. 2 § sparbankslagen
(1987:619)1 skall ha följande lydelse.

Prop. 1998/99:129

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Stiftarna anger villkoren för sparbankens bildande. När en sparbank
bildas skall till en grundfond avsättas ett belopp, vars storlek skall be-
stämmas med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den planer-
ade rörelsen. Grundfonden skall betalas med pengar.

Sparbanken skall när rörelsen
påbörjas ha fonder som vid tid-
punkten för beslut om oktroj mot-
svarar minst en miljon ecu. I 5 kap.
4 § 4 lagen (1995:1559) om årsre-
dovisning i kreditinstitut och vär-
depappersbolag finns bestäm-
melser om vad som utgör fonder.

Sparbanken skall när rörelsen
påbörjas ha fonder som vid tid-
punkten för beslut om oktroj mot-
svarar minst en miljon euro. I
5 kap. 4 § 4 lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag finns bestäm-
melser om vad som utgör fonder.

4 kap.

En huvudman far inte vara

1. underårig eller i konkurs,

2. bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte
Finansinspektionen på grund av särskilda förhållanden medger det,

3. anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta,
eller

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En huvudman far inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

En huvudman, som utses av
kommunfullmäktige eller lands-
tingsfullmäktige enligt 3 §, får inte
heller vara anställd eller styrelse-
ledamot i något annat bankaktie-
bolag än Sparbanken Sverige AB
eller i en medlemsbank eller inom
landshypoteks- och stadshypoteks-
institutionema.

En huvudman, som utses av
kommunfullmäktige eller lands-
tingsfullmäktige enligt 3 §, far inte
heller vara anställd eller styrelse-
ledamot i något annat bankaktie-
bolag än FöreningsSparbanken AB
(publ) eller i en medlemsbank eller
inom landshypoteks- och stadshy-
poteksinstitutionema.

1 Lagen omtryckt 1996:1005.

18

Prop. 1998/99:129

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

19

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (1995:1570) om medlems-
banker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad
som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.

Prop. 1998/99:129

En medlemsbank skall när bank-
ens rörelse påbörjas ha ett bundet
eget kapital som vid tidpunkten för
beslut om oktroj motsvarar minst
fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 5
lagen (1995:1559) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värdepapp-
ersbolag finns bestämmelser om
vad som utgör bundet eget kapital.

Om balansomslutningen i den
planerade verksamheten kan be-
räknas uppgå till högst etthundra
miljoner kronor, får regeringen
medge att bolaget har lägre bundet
eget kapital än det som anges i
första stycket, dock lägst motsvar-
ande en miljon ecu.

En medlemsbank skall när bank-
ens rörelse påbörjas ha ett bundet
eget kapital som vid tidpunkten för
beslut om oktroj motsvarar minst
fem miljoner euro. I 5 kap. 4 § 5
lagen (1995:1559) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värdepapp-
ersbolag finns bestämmelser om
vad som utgör bundet eget kapital.

Om balansomslutningen i den
planerade verksamheten kan be-
räknas uppgå till högst etthundra
miljoner kronor, far regeringen
medge att banken har lägre bundet
eget kapital än det som anges i
första stycket, dock lägst motsvar-
ande en miljon euro.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

20

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § lagen (1995:1559) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

Prop. 1998/99:129

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

Årsredovisningen för det förflut-
na räkenskapsåret skall lämnas till
revisorerna

Årsredovisningen för det förflut-
na räkenskapsåret skall lämnas till
revisorerna och lekmannarevisor-

ema

1. i en bank senast en månad fö-     1. i ett bankaktiebolag eller i en

re ordinarie stämma,                medlemsbank senast en månad före

ordinarie stämma,

2. i en sparbank senast en månad före ordinarie stämma, dock senast
den 31 mars,

3. i ett hypoteksinstitut senast fyra månader efter räkenskapsårets ut-
gång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

21

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om Prop. 1998/99:129
insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

16 §

Ett institut som omfattas av ga-
rantin skall lämna de uppgifter till
nämnden som den behöver för att
fastställa institutets avgift och i
övrigt för sin verksamhet enligt
denna lag. De uppgifter som nämn-
den behöver för att fastställa ett
instituts avgift skall ha granskats
av en av de revisorer som utsetts
av institutet i enlighet med 3 kap.
1 § bankrörelselagen (1987:617)
eller, när det gäller värde-
pappersbolag, 10 kap. 8§ aktie-
bolagslagen (1975:1385).

Föreslagen lydelse

Ett institut som omfattas av
garantin skall lämna de uppgifter
till nämnden som den behöver för
att fastställa institutets avgift och i
övrigt för sin verksamhet enligt
denna lag. De uppgifter som nämn-
den behöver för att fastställa ett
instituts avgift skall ha granskats
av en revisor som utsetts av
institutet i enlighet med 3 kap. 1 §
bankrörelselagen (1987:617) eller,
när det gäller bankaktiebolag och
värdepappersbolag, 10 kap. 8§
aktiebolagslagen (1975:1385).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Senaste lydelse 1998:773.

22

3 Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har utarbetats en departementspromemoria,
Ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m.
(Ds 1999:8). Promemorian färdigställdes i februari 1999. Syftet med för-
slagen i promemorian är huvudsakligen att utjämna vissa skillnader mel-
lan reglerna för bankaktiebolag å ena sidan och reglerna för sparbanker
och medlemsbanker å andra sidan. De skillnader som avses gäller framför
allt reglerna om minsta antalet revisorer, om obehörighetsgrunder och
kompetenskrav för revisorer, om revisorsjäv samt om tidsfrister för väck-
ande av talan om skadestånd till banken. Skillnaderna uppkom genom
lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet 1998/99 och som innebär att
aktiebolagslagen (1975:1385) i stället för den upphävda bankaktie-
bolagslagen (1987:618) utgör den associationsrättsliga grunden för ban-
kaktiebolag. Departementspromemorians förslag innebär när det gäller
revisors kompetens att svensk lagstiftning anpassas till EG-rättens be-
stämmelser om vem som far utses till revisor i bl.a. sparbanker och med-
lemsbanker.

Departementspromemorian har remissbehandlats. En förteckning över
de remissinstanser som har yttrat sig finns i bilaga 1. Remissyttrandena
finns tillgängliga i Finansdepartementets lagstiftningsärende
(dnr Fi 1999/744).

Inom Finansdepartementet har vidare utarbetats en promemoria med
förslag till en förlängning av en övergångsbestämmelse till bankrörelsela-
gen. Bestämmelsen ger i sin nuvarande lydelse företag som den 1 januari
1996 bedrev inlåningsverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre
lag möjlighet att fortsätta med verksamheten längst till den 31 december
1999. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de re-
missinstanser som har yttrat sig finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns
tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi 1999/1250).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 22 april 1999 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.

Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren i anslutning
till de bestämmelser som synpunkterna berör. Regeringen har i huvudsak
följt Lagrådets förslag till justeringar.

När det gäller förslaget om en ändrad övergångsbestämmelse till bank-
rörelselagen har regeringen ansett att detta förslag är av sådan okomplice-
rad beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något ytt-
rande från Lagrådet har därför inte inhämtats över detta lagförslag.

Prop. 1998/99:129

23

Bakgrund

Prop. 1998/99:129

4.1      Allmänt om regleringen av banker och andra
kreditinstitut

Bankverksamhet får bedrivas av bankaktiebolag, sparbanker och med-
lemsbanker. De centrala reglerna för banker finns i bankrörelselagen
(1987:617), aktiebolagslagen (1975:1385), sparbankslagen (1987:619)
och lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Kreditmarknadsföretag är sådana företag som bedriver tillståndspliktig
finansieringsverksamhet utan att den är att beteckna som bankrörelse.
Tillstånd kan ges till svenska aktiebolag (kreditmarknadsbolag) och
svenska ekonomiska föreningar (kreditmarknadsföreningar) samt utländ-
ska kreditinstitut. Verksamheten regleras i lagen (1992:1610) om finansi-
eringsverksamhet. För kreditmarknadsbolag gäller därutöver aktiebolags-
lagen och för kreditmarknadsföreningar lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, om inte annat följer av bestämmelser i lagen om finansie-
ringsverksamhet. För utländska kreditinstituts verksamhet genom filial i
Sverige gäller bestämmelserna i den lagen i tillämpliga delar och i övrigt
lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

4.2      Närmare om den associationsrättsliga lagstiftningen
för banker

Bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker utgör skilda slag av
associationsrättsliga sammanslutningar. För sparbanker och medlems-
banker finns särskilda lagar som innehåller merparten av de
associationsrättsliga bestämmelserna. Dessa bestämmelser finns för
sparbanker i sparbankslagen och för medlemsbanker i lagen om
medlemsbanker. Motsvarande bestämmelser för bankaktiebolag fanns
tidigare i bankaktiebolagslagen (1987:618). Den lagen upphörde
emellertid att gälla vid årsskiftet 1998/99. För bankaktiebolag gäller sedan
dess i stället aktiebolagslagens bestämmelser med de avvikelser som
följer av bankrörelselagen.

Denna förändring beträffande bankaktiebolagen är en följd av den ny-
ligen gjorda översynen av de särskilda associationsrättsliga reglerna för
bankaktiebolag. Utgångspunkten för den översynen var att låta aktiebo-
lagslagen tillämpas även för bankaktiebolag. Endast mycket väl motivera-
de särbestämmelser skulle få finnas kvar. Översynen utmynnade i prop.
1997/98:166 Ny associationsrätt för bankaktiebolag, m.m. Propositionen
antogs av riksdagen hösten 1998 och lagändringarna trädde i kraft den
1 januari 1999. Samtidigt trädde en del ändringar i aktiebolagslagen om
bl.a. revision och skadestånd i kraft (prop. 1997/98:99, bet.
1997/98:LU26, rskr. 1997/98:257, SFS 1998:760).

Gemensamma bestämmelser för de tre bankkategoriema finns i bank-
rörelselagen. De gemensamma bestämmelserna omfattar regler om den
rörelse en bank får driva. En bank får endast ägna sig åt viss i lagen an-
given verksamhet, exempelvis inlåning samt kreditgivning och annan

24

finansieringsverksamhet. En bank far vidare förvärva enbart sådan Prop. 1998/99:129
egendom som anges i lagen. Utöver sådana gemensamma bestämmelser
innehåller bankrörelselagen dels de särbestämmelser som ansetts
nödvändiga för bankaktiebolag, dels bestämmelser om revision,
skadestånd m.m. och firma för sparbanker och medlemsbanker.

Bankrörelselagen innehåller vidare bestämmelser om bl.a. tillsyn.

4.3 Utgångspunkter

De bestämmelser om revision och skadestånd som enligt bankrörelse-
lagen gäller för sparbanker och medlemsbanker gällde fram till årsskiftet
även for bankaktiebolag. Genom de lagändringar som trädde i kraft vid
årsskiftet infördes delvis annorlunda bestämmelser för bankaktiebolagen.
I prop. 1997/98:166 s. 55 uppmärksammades detta och det konstaterades
där att det i vissa avseenden kunde uppkomma skillnader mellan de be-
stämmelser som gäller for bankaktiebolag och de bestämmelser som gäll-
er för sparbanker och medlemsbanker. I anslutning därtill angavs att rege-
ringen ämnade återkomma beträffande regleringen av de sistnämnda
bankkategoriema.

Finansbolagens Förening anför i sitt remissvar att de nu föreslagna för-
ändringarna inte står i överensstämmelse med principen att associations-
rättsliga bestämmelser för banker i huvudsak skall återfinnas i andra lagar
än bankrörelselagen. Regeringen vill med anledning därav framhålla att
avsikten fortfarande är att regleringen av sparbanker och medlemsbanker
skall ses över. I detta senare sammanhang avses bl.a. att övervägas om
lagen om ekonomiska föreningar kan utgöra den associationsrättsliga
grunden för medlemsbanker på motsvarande sätt som aktiebolagslagen
numera gör for bankaktiebolag.

En del av de skillnader som uppkommit mellan de olika bankkate-
goriema är emellertid mer påtagliga än andra. Detta gäller t.ex. reglerna
om minsta antalet revisorer, om obehörighetsgrunder och kompetenskrav
för revisorer, om revisorsjäv och om tidsfrister för väckande av talan om
skadestånd till banken. Det är angeläget att redan nu ta ställning till i vilk-
en utsträckning dessa skillnader är motiverade och bör behållas.

När det gäller kompetenskravet för revisorer ställer dessutom EG-
rättsliga regler vissa krav. Dessa regler återfinns i rådets åttonde direktiv
(84/253/EEG) av den 10 april 1984 om godkännande av personer som har
ansvar för lagstadgad revision av räkenskaper (det åttonde bolagsrättsliga
direktivet), det s.k. revisorsdirektivet. Direktivet reglerar vad som skall
gälla beträffande sådana personer som utför lagstadgad granskning av
bolags och andra företags årsredovisningar och koncernredovisningar,
förutsatt att sådan granskning föreskrivs i gemenskapsrätten. Beträffande
bl.a. banker föreskrivs sådan granskning i rådets direktiv (86/63 5/EEG)
av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för
banker och andra finansiella institut, det s.k. bankredovisningsdirektivet.
Revisorsdirektivet innebär således för svenskt vidkommande att personer
som inte är auktoriserade eller godkända revisorer inte far utses till reviso-
rer i bl.a. aktiebolag och banker. För aktiebolagens del, och därmed for

25

bankaktiebolagens, införlivades denna EG-rättsliga regel i svensk rätt
genom lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet (10 kap. 11 § aktie-
bolagslagen). Motsvarande anpassning till EG:s krav i fråga om revisorns
kompetens måste göras även beträffande sparbanker och medlemsbanker.

I och med att nyssnämnda EG-rättsliga regel införlivats med svensk rätt
för aktiebolag, däribland bankaktiebolag, kommer sådana personer som
nu är revisorer och som saknar formell kompetens inte att kunna fortsätta
att vara revisorer. Av olika skäl har det emellertid ansetts viktigt att denna
kategori personer alltjämt har möjlighet att utföra en viss form av gransk-
ning. Därför finns nu för aktiebolagens del regler om s.k. lekmannarevi-
sor. När EG-regeln om revisors kompetens genomförs beträffande spar-
banker och medlemsbanker uppkommer frågan om ordningen med lek-
mannarevisorer bör införas även för dessa banker.

Prop. 1998/99:129

26

5 Överväganden

Prop. 1998/99:129

5.1 Revision m.m.

5.1.1 Antalet revisorer

Regeringens forslag: I sparbanker och medlemsbanker skall det
finnas minst en revisor.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Bakgrund: Sparbanker och medlemsbanker skall enligt 3 kap. 1 §
första stycket bankrörelselagen ha minst två revisorer. Detsamma har gällt
för bankaktiebolag. I och med avskaffandet av den särskilda associations-
rättsliga lagstiftningen för bankaktiebolag gäller fr.o.m. den 1 januari
1999 aktiebolagslagens bestämmelser om revisorer för dessa banker. Be-
stämmelserna innebär att bankaktiebolag skall ha minst en revisor
(10 kap. 1 § aktiebolagslagen).

Skälen för regeringens förslag: Som skäl för att nämnda bestämmelse
i aktiebolagslagen skall tillämpas även på bankaktiebolag anfördes i prop.
1997/98:166 (s. 130) väsentligen följande.

"Enligt 10 kap. 1 § ABL skall det i ett aktiebolag finnas minst en revi-
sor. Enligt 3 kap. 1 § första stycket BRL skall en bank ha minst två re-
visorer, Detta avsteg från aktiébolagslagen bestämmelser har ansetts va-
ra motiverat av bankernas verksamhet (prop. 1986/87:12 band 1 s.
256). Enligt förarbetena till aktiebolagslagen (SOU 1971:15 s. 250) an-
sågs det inte nödvändigt att såsom i 1944 års aktiebolagslag föreskriva
ett lägsta antal reyisorer. Enligt förarbetena leder det lätt tillatt förutom
den egentlige revisorn utses en person utan lämpliga kvalifikationer för
revisorsuppdrag. Regelns avskaffande sammanhänger även med att det
infördes en regel om att vissa bolag kunde utses till revisorer (numera
registrerade revisionsbolag). Om ett sådant bolag anlitas kan det revide-
rande bolaget sätta in det antal revisorer som anses nödvändigt.

Enligt regeringens mening är antalet revisorer inte ensamt avgörande
för revisionens Kvalitet. Att bankaktiebolagen bedriver särskilt betydel-
sefull verksamhet kan därför inte motivera den aktuella särregeln. Den
bör mot denna bakgrund .inte behållas. Något hinder för bankaktiebola-
gen att förordna fler revisorer än aktiebolagens minimikrav föreligger
naturligtvis inte."

I allt väsentligt kan samma synsätt som det nu redovisade anläggas i
fråga om minsta antalet revisorer i sparbanker och medlemsbanker. Det
saknas därför anledning att göra åtskillnad mellan de olika bankkategori-
ema när det gäller kravet på minsta antalet revisorer i banken. Bestäm-
melsen i 3 kap. 1 § första stycket bankrörelelagen bör därför ändras så att
ett krav på minst en revisor - i stället för två - kommer att gälla även för
sparbanker och medlemsbanker.

27

5.1.2

Revisors mandattid

Prop. 1998/99:129

Regeringens förslag: För revisorer skall gälla en bestämd mandattid
på fyra år.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Bakgrund: En revisors uppdrag i sparbanker och medlemsbanker gäll-
er enligt 3 kap. 1 § andra stycket bankrörelselagen för den tid som anges i
stadgarna. Enligt samma bestämmelse skall, om uppdraget inte skall gälla
tills vidare, tiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den
ordinarie stämma på vilken revisorsval skall förrättas. Detsamma har gällt
för bankaktiebolag. I och med de lagändringar som gjordes vid årsskiftet
1998/99 gäller emellertid, enligt 10 kap. 20 § aktiebolagslagen, uppdraget
som revisor i bankaktiebolag till slutet av den ordinarie bolagsstämma
som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet.

Skälen för regeringens förslag: Som skäl för den ändring av mandat-
tiden för revisorer i bankaktiebolag som skedde per den 1 januari 1999
anfördes i motiven (prop. 1997/98:166 s. 130) huvudsakligen följande.

"Enligt 3 kap. 1 § andra stycket BRL skall en revisors uppdrag gälla för
den tid som anges i bolagsordningen. Revisorn kan utses såval ulls vid-
are som på viss tid, men om han utses på viss tid skall tiden bestämmas
så att den upphör vid slutet av den ordinarie stämma på vilken revisors-
val skall förrättas. För de allmänna aktiebolagen föreskrivs i stället i 10
kap. 20 § ABL att revisorsuppdragets längd är fyra år. Denna regel
innebär inte, att bolaget måste byta revisor vart fjärde år utan endast att
det måste hållas ett nytt revisorsval. Inte heller förhindrar den ett bolag
från att entlediga en revisor under löpande mandatperiod?
Bestämmelsen i aktiebolagslagen om en bestämd mandattid infördes
genom prop. 1997/98:99 för att värna revisorns.självständighet och
oberoende. Det noterades också att kommissionen i syfte att säkerställa
revisorns oberoende i ett förslag till ett femte bolagsrättsligt direktiv
(KOM [901 629 slutligt), det s.k. strukturdirektivet, har föreslagit att
revisorn alltid skall tillsättas för en bestämd tid om minst tre och nögst
sex år.

Enligt regeringens mening gäller de skäl som anfördes för att ändra
mandattiden för revisorer i allmänna aktiebolag även bankaktiebolag.
Bestämmelserna i aktiebolagslagen bör alltså tillämpas även på bank-
aktiebolag."

Skälen för att ändra mandattiden för revisorer i bankaktiebolag gör sig
gällande även beträffande revisorer i sparbanker och medlemsbanker. Det
saknas skäl att göra åtskillnad mellan de olika bankkategoriema när det
gäller längden på revisorernas mandattid. Därför bör bestämmelsen i
3 kap. 1 § andra stycket bankrörelselagen ändras så att revisor i sparbank
och medlemsbank alltid skall utses för en bestämd tid på fyra år.

28

5.1.3 Obehörighetsgrunder och kompetenskrav

Prop. 1998/99:129

Regeringens förslag: Endast den som är auktoriserad eller godkänd
revisor skall fa utses till revisor i sparbanker och medlemsbanker.
Underårighet skall inte längre utgöra en särskild obehörighetsgrund.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Bakgrund: 3 kap. 3 § första stycket bankrörelselagen anger vissa obe-
hörighetsgrunder som gäller för revisorer i sparbanker och medlemsbank-
er. Enligt bestämmelsen far den som är underårig, i konkurs eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken inte vara revisor. Enligt 3 kap.
3 § andra stycket bankrörelselagen gäller det kompetenskravet att revisor
skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska för-
hållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet
fordras för uppdragets fullgörande. Vidare gäller att minst en av stämman
utsedd revisor i en sparbank eller i en medlemsbank skall vara auktoriser-
ad revisor (3 kap. 4 § bankrörelselagen). Något krav på auktorisation eller
godkännande gäller däremot inte för övriga revisorer i sparbanker eller
medlemsbanker.

De lagändringar som vid årsskiftet 1998/99 gjordes för bankaktiebolag-
en innebar att endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor far
vara revisor i ett bankaktiebolag (10 kap. 11 § aktie-bolagslagen). Änd-
ringarna betydde samtidigt att restriktionen att den som är underårig inte
far vara revisor försvann för bankaktiebolagens del.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen om att endast personer
som är auktoriserade eller godkända revisorer far vara revisorer i aktie-
bolag, däribland bankaktiebolag, har motiverats av att EG-rättsliga regler
ställer upp vissa krav beträffande revisorers kompetens (se prop.
1997/98:99 s. 135 och 136 och prop. 1997/98:166 s.132 och 133). De
regler som avses återfinns i rådets åttonde direktiv (84/253/EEG) av den
10 april 1984 om godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad
revision av räkenskaper (det åttonde bolagsrättsliga direktivet), det s.k.
revisorsdirektivet. Direktivet reglerar vad som skall gälla beträffande så-
dana personer som utför lagstadgad granskning av bolags och andra före-
tags årsredovisningar och koncernredovisningar, förutsatt att sådan
granskning föreskrivs i gemenskapsrätten. Beträffande bl.a. banker före-
skrivs sådan granskning i rådets direktiv (86/635/EEG) av den 8 decem-
ber 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och
andra finansiella institut, det s.k. bankredovisningsdirektivet. Revisors-
direktivet innebär således för svenskt vidkommande att personer som inte
är auktoriserade eller godkända revisorer inte far utses till revisorer i bl.a.
aktiebolag och banker. Den svenska lagstiftningen måste utformas efter
dessa EG-rättsliga regler. Därför bör bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra
stycket bankrörelselagen ändras på så sätt att endast den som är auktorise-
rad eller godkänd revisor tillåts vara revisor i en sparbank eller i en med-
lemsbank.

29

För att någon skall kunna bli auktoriserad eller godkänd revisor måste
vederbörande ha genomgått en teoretisk utbildning på universitetsnivå
och därefter under minst tre år ha skaffat sig praktisk erfarenhet. Det be-
hövs därför av naturliga skäl inte någon regel om att den som är underårig
inte far vara revisor. Bestämmelsen i 3 kap. 3 § första stycket bankrörelse-
lagen bör därmed ändras på så sätt att obehörighetsgrunden underårighet
tas bort.

Juridiska fakultets styreis en vid Lunds universitet anför i sitt remissvar
att det med avseende på de frågor som behandlas i
departementspromemorian närmare bör anges vad som gäller för sådan
revisor som enligt bestämmelsen i 7 kap. 5 § bankrörelselagen forordnats
av Finansinspektionen. Enligt regeringens uppfattning torde, beträffande
de frågor som behandlas i lagrådsremissen, samma bestämmelser gälla for
sådan revisor som förordnats av Finansinspektionen som för revisor som
utsetts på annat sätt såvida inte annat är stadgat för något särskilt fall.

Prop. 1998/99:129

5.1.4 Revisorsjäv och kreditjäv

Regeringens förslag: Lån till vissa revisorn närstående skall inte läng-
re utgöra en särskild jävsgrund. Bankrörelselagens allmänna regel om
delikatessjäv tas bort.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens forslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Bakgrund

Lån till revisorn närstående m.m.

Enligt 3 kap. 5 § första stycket 4 bankrörelselagen kan inte den vara revi-
sor i en sparbank eller en medlemsbank som står i låneskuld till banken
eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka bank-
en eller ett sådant företag har ställt säkerhet. Enligt andra stycket i samma
paragraf gäller detta även när skulden eller förpliktelsen avser revisorns
make eller sambo eller juridisk person i vilken sådan person eller revisorn
själv har ett väsentligt ekonomiskt intresse. Detsamma har gällt for bank-
aktiebolag. De lagändringar som gjordes vid årsskiftet 1998/99 innebär
emellertid att någon bestämmelse motsvarande 3 kap. 5 § andra stycket
bankrörelselagen inte finns för bankaktiebolagen. Det betyder att lån till
vissa revisorn närstående inte längre utgör en särskild jävsgrund.

Delikatessjäv

3 kap. 5 § tredje stycket bankrörelselagen utgör en allmän regel om deli-
katessjäv for revisorer. Enligt bestämmelsen kan en revisor vara obehörig
utan att någon av de särskilda jävsgrundema i bestämmelsens första eller
andra stycke föreligger, nämligen om det i övrigt finns någon särskild

30

omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans oberoende. För
bankaktiebolag upphörde bestämmelsen att gälla vid årsskiftet 1998/99.

Undantag beträffande vissa låneskulder och förpliktelser

Enligt 3 kap. 5 § femte stycket bankrörelselagen gäller i fråga om annan
revisor i en medlemsbank än auktoriserad revisor vad som sägs i bl.a.
3 kap. 5 § första stycket 4 endast om låneskulden eller säkerheten går ut-
över vad som normalt sammanhänger med medlemskap i banken. Be-
stämmelsen innebär att den som inte är auktoriserad revisor kan vara revi-
sor i en medlemsbank även om han står i skuld till banken eller annat fö-
retag i samma koncern eller har förpliktelser som banken eller ett sådant
företag ställt säkerhet för, såvida inte låneskulden eller säkerheten går
utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i banken.

Kreditjäv

2 kap. 17 § bankrörelselagen innehåller regler om kreditjäv. Reglerna om
kreditjäv syftar framför allt till att förhindra att personer i ledande ställ-
ning i bankerna bedriver spekulativ verksamhet med lånade pengar och
till att garantera att sådana personer står fria och obundna av egna intress-
en då de skall bedöma villkor för krediter, värdera säkerheter m.m. (se
prop. 1986/87:12 Band 1, s. 194-198). Enligt 2 kap. 17 § första stycket 5
bankrörelselagen far en bank inte på andra villkor än sådana som banken
normalt ställer upp lämna kredit till sådan revisor i banken som avses i

3 kap. 5 § femte stycket bankrörelselagen, dvs. till annan revisor i med-
lemsbank än auktoriserad revisor.

Skälet till att revisor i bankaktiebolag och sparbank inte omfattas av
stadgandet är att den som står i låneskuld till en sådan bank inte far vara
revisor i banken. Detsamma gäller för auktoriserad revisor i medlems-
bank.

Skälen för regeringens förslag

Lån till revisorn närstående m.m.

Som skäl för att lån till vissa revisorn närstående inte längre skall utgöra
en särskild jävsgrund för revisor i bankaktiebolag har i prop. 1997/98:166
(s. 134) anförts följande.

"En anpassning till aktiebolagslagens regler skulle för bankak-
tiebolagen alltsa innebära främst att lån till vissa revisorn närstående
inte längre skulle konstituera jäv för revisorn. Det är svårt att se att en
sådan ordning skulle påverka förtroendet för revisorer i banker. Redan
enligt gällande rätt föreligger ointe någon jävssituation om lånet skulle
ha getts till någon annan närstående, t.ex. barn, syskon eller förälder till
revisorn. Därtill kommer att en kategorisk jävsregel beträffande vissa
revisorernas närstående personer kanTcomma att ge högst onyanserade
effekter, särskilt som utlaningsverksamhet är en av de mest typiska rö-
relsegrenarna i banker, och aessutom noggrant reglerad. Det föreslås
därför att jävsfrågan beträffande lån som ges till revisorns make eller
sambo skall bedömas enligt de allmänna delikatessjävsreglema i lagen
(1995:528) om revisorer, vilka behandlas närmare i det följande."

Prop. 1998/99:129

31

Nu anförda synpunkter gör sig gällande även beträffande revisorer i
sparbanker och medlemsbanker. Det finns därför inte någon anledning att
behålla den skillnad som för närvarande finns mellan de olika bankkate-
goriema i detta avseende. Således bör bestämmelsen i 3 kap. 5 § andra
stycket bankrörelselagen om att lån till vissa revisorn närstående utgör
grund för jäv för denne tas bort.

Delikatessjäv

Som skäl för att den allmänna regeln om delikatessjäv i bankrörelselagen
skulle upphöra att gälla för bankaktiebolag anfördes i prop. 1997/98:166
(s. 134) bl.a. följande.

"3 kap. 5 § tredje stycket BRL innehåller en allmän regel om
delikatessjäv för revisorer. Det stadgas sålunda att en revisor är
obehörig också om det i övrigt finns nagon särskild omständighet som
är ägnad att rubba förtroendet för hans oberoende. Denna regel saknar
motsvarighet i aktiebolagslagen. Det framgår inte av förarbetena (prop.
1986/87:12 band los. 263) varför denna.särbestämmelse infördes men
det far antas bero p.å att en det är av särskild vikt att en revisor i en bank
inte hamnar i en lojalitetskonflikt.

14 § lagen om revisorer innehåller en bestämmelse enligt vilken en re-
visor förutom att iaktta gällande jävsbestämmelser för revisorer, skall
avböja eller avsäga sig uppdraget om det i annat fall finns någon sär-
skild omständighet som kan rubba förtroendet till revisorns opartiskhet
eller självständighet.

Nu nämnda bestämmelse i lagen om revisorer torde vara tillräcklig för
att begränsa risken för att en revisor i ett bankaktiebolag hamnar i en
situation som rubbar förtroendet för honom eller henne/Någon särbe-
stämmelse i bankrörelselagen behövs alltså inte."

I allt väsentligt kan samma synsätt anläggas när det gäller be-
stämmelserna om delikatessjäv för revisorer i sparbanker och med-
lemsbanker som för revisorer i bankaktiebolag. Det finns därför inte skäl
att behålla den skillnad som för närvarande finns mellan de olika bank-
kategorierna i detta avseende. Bestämmelsen i 3 kap. 5 § tredje stycket
bankrörelselagen bör således tas bort.

Undantag beträffande vissa låneskulder och förpliktelser

Undantagsbestämmelsen i 3 kap. 5 § femte stycket bankrörelselagen om
att annan än auktoriserad revisor kan vara revisor trots förekomsten av
vissa låneskulder och förpliktelser har motiveras av att det bör vara möj-
ligt för medlem i medlemsbank att utses till revisor av förtroendeskäl (jfr
prop. 1986/87:12 Band 1 angående motsvarande bestämmelse i förenings-
bankslagen). Bestämmelsen har emellertid även avseende på godkända
revisorer. Dessa kom att omfattas av den genom en lagändring som trädde
i kraft samtidigt som lagen om medlemsbanker började gälla och fören-
ingsbankslagen (1987:620) upphävdes, dvs. den 1 januari 1996.

De personer som nu är revisorer och som saknar formell revisors-
kompetens kommer, enligt förslaget i avsnitt 5.1.3, inte längre att kunna
vara revisorer i medlemsbanker. Något behov av den nämnda undantags-
bestämmelsen med hänsyn till denna kategori personer i deras egenskap
av revisorer föreligger alltså inte längre. Det bör emellertid påpekas att en
bestämmelse av motsvarande innebörd nedan föreslås gälla för sådana

Prop. 1998/99:129

32

personer som kan utses att göra en allmän granskning av banken vid sidan Prop. 1998/99:129
av revisionen, nämligen lekmannarevisorer (se avsnitt 5.2.4). Inte heller
när det gäller de godkända revisorerna finns det något behov av bestäm-
melsen. En godkänd revisor som står i skuld till en medlemsbank eller
annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka banken
eller ett sådant foretag har ställt säkerhet bör alltså fortsättningsvis träffas
av jävsbestämmelsen i 3 kap. 5 § första stycket 4 bankrörelselagen även
om låneskulden eller säkerheten inte går utöver vad som normalt sam-
manhänger med medlemskap i banken. Bestämmelsen i 3 kap. 5 § femte
stycket bankrörelselagen kan därmed upphöra att gälla.

Kreditjäv för revisorer

Eftersom det föreslås att en godkänd revisor som står i låneskuld till en
medlemsbank inte skall få vara revisor i banken behövs, för sådana revi-
sorers skull, inte regeln i 2 kap. 17 § första stycket 5 bankrörelselagen om
att en bank inte far lämna kredit till godkända revisorer på andra villkor
än sådana som banken normalt ställer upp.

De personer som nu är revisorer på fortroendegrund och som saknar
formell revisorskompetens kommer, som påpekats i det föregående, enligt
forslaget i avsnitt 5.1.3 inte längre att kunna vara revisorer i medlems-
banker. Något behov av den nämnda kreditjävsbestämmelsen med hänsyn
till denna kategori personer i deras egenskap av revisorer föreligger alltså
inte längre. I ett senare avsnitt (5.2.4) föreslås emellertid att lekmannare-
visom skall höra till den krets som omfattas av kreditjävsbestämmelsen.

5.1.5 Revisors upplysningsskyldighet och
rapporteringsskyldighet

Regeringens förslag: En revisor skall vara skyldig att till lekmanna-
revisor lämna erforderliga upplysningar om bankens angelägenheter.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet påtalar att regler mot-
svarande dem som gäller for revisorer i bankaktiebolag i fråga om skyl-
digheten att agera vid misstanke om brott (10 kap. 38-40 §§ aktiebolags-
lagen) bör gälla också för revisorer i sparbanker och medlemsbanker även
om sådana bestämmelser inte gäller generellt för revisorer i stiftelser och
föreningar.

Bakgrund: Enligt 3 kap. 14 § tredje stycket 2 bankrörelselagen är revi-
sor skyldig att till medrevisor, granskare som avses i 3 kap. 15 §, ny revi-
sor och, om banken har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erfor-
derliga upplysningar om bankens angelägenheter.

En fråga som har samband med revisors upplysningsskyldighet är frå-
gan om revisors rapporteringsskyldighet. I 3 kap. 8 a § bankrörelselagen
stadgas att revisorn i en sparbank eller i en medlemsbank omgående skall

33

2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 129

rapportera till Finansinspektionen om han vid fullgörandet av sitt uppdrag
far kännedom om förhållanden som kan utgöra en väsentlig överträdelse
av de författningar som reglerar bankers verksamhet, kan påverka bank-
ens fortsatta drift negativt eller kan leda till att revisorn avstyrker att ba-
lansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt
3 kap. 11 § bankrörelselagen.

I sak gäller beträffande nämnda slag av rapporteringsskyldighet det-
samma för revisor i ett bankaktiebolag som för revisor i en sparbank eller
i en medlemsbank (9 kap. 15 § bankrörelselagen). I och med de lagänd-
ringar som trädde i kraft vid årsskiftet 1998/99 föreligger emellertid nu-
mera även en särskild rapporteringsplikt för revisorer i bankaktiebolag
(10 kap. 38-40 §§ aktiebolagslagen). Sistnämnda bestämmelser innebär i
korthet att en revisor som finner att det kan misstänkas att en styrelse-
ledamot eller den verkställande direktören inom ramen för bolagets verk-
samhet har gjort sig skyldig till viss typ av brott skall underrätta styrelsen
om detta och senast två veckor efter underrättelsen avgå från sitt uppdrag.
Skyldigheten att avgå från uppdraget föreligger dock inte om den eko-
nomiska skadan av det misstänkta brottet har ersatts och övriga menliga
verkningar av gärningen har avhjälpts, om det misstänkta brottet redan har
anmälts till polismyndighet eller åklagare eller om det misstänkta brottet
är obetydligt.

Även om bestämmelserna i 3 kap. 8 a § bankrörelselagen (som gäller
för sparbanker och medlemsbanker och i sak också för bankaktiebolag)
och bestämmelserna i 10 kap. 38-40 §§ aktiebolagslagen (som gäller för
bankaktiebolag men inte för sparbanker och medlemsbanker) i vissa delar
överlappar varandra föreligger betydande skillnader, t.ex. beträffande till
vem rapporteringen skall ske, beträffande skyldighet för revisor att avgå i
vissa fall och beträffande vilken typ av förseelser som skall rapporteras
(jfr prop. 1997/98:166 s. 137).

Skälen för regeringens förslag: Lekmannarevisoms uppdrag i
sparbanker och medlemsbanker föreslås bli utformat på ett sätt som nära
överensstämmer med det uppdrag som en revisor har. Lekmannarevisom
kommer därför att ha samma behov av information om banken som
denne. Det är angeläget att revisorerna och lekmannarevisorema kan ta
till vara varandras erfarenheter och kunskaper. En förutsättning för detta
är givetvis att de inte har tystnadsplikt i förhållande till varandra. Det bör
därför införas en bestämmelse om att revisorn i en sparbank eller
medlemsbank är skyldig att lämna även lekmannarevisor upplysningar om
banken. En motsvarande skyldighet bör införas för lekmannarevisorer.

Vad gäller frågan om revisor i sparbank och medlemsbank skall åläggas
samma eller liknande rapporteringsskyldighet som sedan den 1 januari
1999 gäller för revisor i bankaktiebolag enligt bestämmelser i aktiebolags-
lagen avser regeringen att behandla denna fråga i samband med den
översyn av lagen om medlemsbanker som avses göras (se avsnitt 4.3) och
som kommer att beröra lagen om ekonomiska föreningar. Det är lämpligt
att den frågan tas upp i det sammanhanget. Dessutom saknas tillräckligt
underlag för att ta ställning i saken i förevarande lagstiftningsärende.

Prop. 1998/99:129

34

5.1.6

Särskild granskning

Prop. 1998/99:129

Regeringens förslag: Lån till vissa närstående till någon som utsetts
att utföra en särskild granskning av en sparbank eller en medlemsbank
skall inte längre utgöra jäv för granskaren. Bankrörelselagens all-
männa regel om delikatessjäv för granskare tas bort. En granskare
skall vara skyldig att till lekmannarevisor lämna erforderliga upplys-
ningar om bankens angelägenheter.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Bakgrund: På initiativ av bl.a. röstberättigad i sparbank eller med-
lemsbank skall Finansinspektionen under vissa i 3 kap. 15 § bankrörelse-
lagen angivna förutsättningar utse granskare för särskild granskning av
banken. Denna särskilda granskning kan avse bankens förvaltning och
räkenskaper under viss förfluten tid eller vissa åtgärder eller förhållanden
i banken. Yttrande över granskningen skall bl.a. läggas fram på stämman
och hållas tillgängligt hos banken under minst en vecka före stämman.

13 kap. 15 § tredje stycket bankrörelselagen föreskrivs att vad som sägs
om revisorer i vissa i stycket angivna lagrum skall tillämpas även i fråga
om granskare.

Skälen för regeringens förslag

Obehörighetsgrunder

I det föregående (avsnitt 5.1.3) har föreslagits att underårighet inte längre
skall upptas som en obehörighetsgrund i 3 kap. 3 § första stycket bankrör-
elselagen för revisorer i en bank. Det förslaget hänger samman med att
kompetenskraven för revisorer i sparbanker och medlemsbanker föreslås
bli ändrade på så sätt att det tillkommer en bestämmelse som innebär att
endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i en
sparbank eller en medlemsbank. Eftersom det i praktiken inte torde kunna
förekomma att den som är auktoriserad eller godkänd revisor också är
underårig har underårighet kunnat tas bort som en självständig obehörig-
hetsgrund. Det finns inte något krav på att den som utses till granskare
måste vara auktoriserad eller godkänd revisor. Skälen för att underårighet
kan tas bort som en självständig obehörighetsgrund för revisorer har så-
lunda inte bärighet beträffande granskare. Utöver de obehörighetsgrunder
som gäller för revisorer bör därför för granskare alltjämt gälla att denne
inte far vara underårig. Motsvarande bestämmelse för aktiebolag, däri-
bland bankaktiebolag, återfinns i 11 kap. 21 § aktiebolagslagen. Regeln
om att underårighet skall utgöra en obehörighetsgrund för granskare bör
lämpligen placeras i anslutning till de hänvisningar till andra lagrum som
görs i 3 kap. 15 § tredje stycket bankrörelselagen.

35

Jäv

Prop. 1998/99:129

När det gäller jävsbestämmelserna, vilka återfinns i 3 kap. 5 § bankrörel-
selagen, har i det föregående (avsnitt 5.1.4) föreslagits att lån till vissa
revisorn närstående inte längre skall utgöra en särskild jävsgrund. Vidare
har föreslagits att den allmänna regeln om delikatessjäv skall tas bort för
revisorer i sparbanker och medlemsbanker. Dessutom har föreslagits att
en låneskuld till en medlemsbank eller annat företag i samma koncern
eller en förpliktelse för vilken medlemsbanken eller sådant företag ställt
säkerhet alltid skall utgöra jävsgrund för godkänd revisor och alltså inte
enbart i de fall då låneskulden eller säkerheten går utöver vad som nor-
malt sammanhänger med medlemskap i banken. Övervägandena bakom
dessa förslag har redovisats.

I allt väsentligt kan samma resonemang föras beträffande granskare
som för revisorer när det är fråga om lån till vissa revisorn närstående och
när det är fråga om revisors låneskuld. Så är däremot inte fallet när det
gäller den allmänna regeln om delikatessjäv. Skälet till att bankrörelsela-
gens allmänna regel om delikatessjäv föreslås upphöra att gälla är nämli-
gen bl.a. att 14 § lagen (1995:528) om revisorer innehåller en jämförbar
bestämmelse (se avsnitt 5.1,4). Den bestämmelsen är inte tillämplig på
granskare. Det kan emellertid ifrågasättas om det behövs någon allmän
regel om delikatessjäv för granskare.

Det framgår inte av förarbetena till bankrörelselagen varför regeln in-
fördes i den lagen (jfr prop 1986/87:12 band 1 s. 263 och s. 278), men det
far antas bero på att det är av särskild vikt att en revisor i en bank inte
hamnar i en lojalitetskonflikt (se prop. 1997/98:166 s. 134).

Bestämmelsen om delikatessjäv för granskare i sparbanker och med-
lemsbanker har inte någon motsvarighet i aktiebolagslagen. En granskare
som utsetts att utföra granskning av ett bankaktiebolag omfattas sålunda
inte av någon sådan bestämmelse.

Det bör vidare framhållas att en granskare i sparbank eller medlems-
bank utses av Finansinspektionen. Inspektionen bör enligt motiven för-
ordna den som föreslås om han är lämplig och särskilda skäl inte talar
däremot (prop. 1986/87:12 band 1 s. 278). Finansinspektionen skall alltså
göra en slags lämplighetsprövning i fråga om den som skall utses. Detta
innebär i sig ett skydd mot att en person som riskerar att hamna i konflikt
mellan olika lojaliteter utses till granskare. Av de skäl som nu redovisats
bör den allmänna regeln om delikatessjäv kunna tas bort även för gransk-
are.

De ändringar som föreslagits för revisorernas del bör således gälla även
för granskare. Detta innebär att hänvisningen i 3 kap. 15 § tredje stycket
bankrörelselagen till 3 kap. 5 § lagen bör stå kvar oförändrad.

Upplysningsskyldighet

I fråga om upplysningsskyldighet har i det föregående (avsnitt 5.1.5) före-
slagits att den grupp funktionärer till vilka revisorn är skyldig att lämna
vissa uppgifter, nämligen medrevisor, granskare, ny revisor och, i vissa
fall konkursförvaltare, även skall omfatta lekmannarevisom. Samma skyl-

36

dighet bör åvila en granskare i förhållande till lekmannarevisom. Hänvis-
ningen i 3 kap. 15 § tredje stycket bankrörelselagen till 3 kap. 14 § lagen
kan därför stå kvar oförändrad.

Tidsfrister för väckande av skadeståndstalan

I fråga om tidsfrist för väckande av skadeståndstalan i vissa fall gäller för
närvarande samma regler för granskare som för revisor (5 kap. 8 § 3
bankrörelselagen). Vissa ändringar föreslås emellertid nedan beträffande
tidsfristens längd och utgångspunkt (se avsnitt 5.3).

Prop. 1998/99:129

5.2     Allmän granskning

5.2.1     Allmän granskning vid sidan av revision

Regeringens förslag: I sparbanker och medlemsbanker skall det vara
möjligt att utse personer med uppgift att göra en allmän granskning av
bankens verksamhet utöver den lagstadgade revisionen. Sådana perso-
ner skall benämnas lekmannarevisorer.

Det skall inte finnas någon begränsning av hur många lek-
mannarevisorer som skall kunna utses i en och samma bank.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR yttrar generellt att föreningen
tillstyrker förslaget men förklarar sig ändå vidhålla den uppfattning som
föreningen gett uttryck för i ett annat lagstiftningsärende, nämligen att
föreningen avstyrker att bestämmelser om lekmannarevisorer införs. För-
eningen hänvisar därvid till sitt yttrande över departementspromemorian
Förtroenderevisorer i aktiebolag, Ds 1996:65.

Bakgrund: Enligt svensk rätt har det hittills varit möjligt att, som kom-
plement till en eller flera auktoriserade eller godkända revisorer, till revi-
sorer i bl. a. sparbanker och medlemsbanker utse personer utan den for-
mella kompetens som en auktorisation eller ett godkännande innebär (jfr
3 kap. 3 och 4 §§ bankrörelselagen). Detsamma har varit fallet när det
gäller bankaktiebolag. För bankaktiebolag, liksom för övriga aktiebolag,
gäller emellertid sedan den 1 januari 1999 att endast den som är auktori-
serad eller godkänd revisor kan vara revisor i bolaget (10 kap. 11 § första
stycket aktiebolagslagen).

Som en följd av att kompetenskravet för revisorer i aktiebolag höjdes
på detta sätt blev det inte längre möjligt for de personer som var revisorer
och som saknade formell revisorskompetens att vara revisorer i aktiebo-
lag. Det ansågs emellertid värdefullt att det fanns möjlighet för sådana
personer att även fortsättningsvis utföra någon form av löpande gransk-
ning, framför allt i kommunala bolag men även i andra företag (se prop.
1997/98:99 s. 170 f). Därför infördes bestämmelser om en ny slags
granskningsmän, s.k. lekmannarevisorer. Dessa har till uppgift att bevaka

37

särskilda aspekter på bolagens verksamhet men inte att svara för den re-
vision som föreskrivs i den civilrättsliga lagstiftningen. De skall i stället
göra en s.k. allmän granskning.

I Sverige förekommer personer utan formell revisorskompetens som
revisorer i flertalet sparbanker och medlemsbanker. Förekomsten av
denna typ av revisorer skall ses mot bakgrund av de traditioner som finns i
svensk sparbanksrörelse och svenskt föreningsliv, där valet av revisorer
styrs av särskilda förtroendeaspekter och kompetensbehovet är delvis
annorlunda än i vanliga företag. Genom tidigare behandlat förslag (avsnitt
5.1.3) att endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor skall
kunna vara revisor i sparbanker och medlemsbanker kommer det inte
längre att vara möjligt att till revisor i sådana banker utse någon som inte
har den formella kompetens som en auktorisation eller ett godkännande
innebär. En sådan förändring aktualiserar behovet av regler som på något
annat sätt kan tillgodose behovet av sådan "lekmannarevision" som hittills
har kunnat ske inom ramen for bankrörelselagens regler om revision. Det
är naturligt att därvid ta sin utgångspunkt i de regler om allmän
granskning som sedan den 1 januari 1999 gäller for bankaktiebolag och
andra typer av aktiebolag. De överväganden om allmän granskning som
redovisas i detta avsnitt knyter därför mycket nära an till övervägandena
om allmän granskning av aktiebolag i prop. 1997/98:99 (s. 170-184).

Skälen for regeringens förslag: Förslaget att endast den som är aukto-
riserad eller godkänd revisor kan vara revisor i en sparbank eller med-
lemsbank utgör en nödvändig anpassning till det s.k. revisorsdirektivet.
Det direktivet behandlar endast frågan vem som är behörig att utföra
lagstadgad räkenskapsrevision. Andra former av granskning nämns inte.
EG-rätten torde därför inte hindra att det i en sparbank eller medlemsbank
utses andra granskare utan de kvalifikationer som fordras enligt revisors-
direktivet så länge dessa inte tar del i ansvaret för räkenskapsrevisionen.
Direktivet förhindrar däremot att personer som saknar formell revi-
sorskompetens utses att svara för granskningen av bankernas räkenskaper
och att sådana personer undertecknar revisionsberättelsen på det sätt som
sker enligt den nuvarande svenska lagstiftningen.

En sparbank har till ändamål att främja sparsamhet och en medlems-
bank att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Genom att till revi-
sorer i sparbanker och medlemsbanker utse lekmän och yrkesrevisorer
som inte uppfyller vissa formella kompetenskrav torde man i allmänhet
vilja åstadkomma att verksamheten granskas av personer som har anknyt-
ning till den och som därmed är särskilt lämpade att pröva om verksam-
heten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfreds-
ställande sätt samt att den står i överensstämmelse med de särskilda syfte-
na med verksamheten. Dessutom kan dessa personer genom sin särskilda
erfarenhet och kompetens ofta tillföra företaget något utöver vad de exa-
minerade revisorerna gör.

Det är mot denna bakgrund väsentligt att lagstiftningen tillhandahåller
bestämmelser som möjliggör en fortsatt granskning genom lekmän och
yrkesrevisorer utan formell kompetens. Som framgått ovan kan EG-rätten
inte anses förhindra regler om sådan granskning så länge denna inte
sammanblandas med räkenskapsrevisionen.

Prop. 1998/99:129

38

Det föreslås därför att det på samma sätt som för aktiebolag införs reg- Prop. 1998/99:129
ler om ett nytt slag av granskningsmän. Dessa skall ha till uppgift att be-
vaka särskilda aspekter på sparbankernas och medlemsbankernas verk-
samhet men inte svara för den revision som föreskrivs i den civilrättsliga
lagstiftningen. Deras uppdrag bör inte vara av tillfällig karaktär utan avse
en löpande granskning av banken. Det är lämpligt att liksom beträffande
aktiebolag benämna dessa granskare lekmannarevisorer.

5.2.2 Hur skall lekmannarevisom utses?

Regeringens förslag: Lekmannarevisor skall utses av stämman eller
enligt bestämmelser i stadgarna.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I aktiebolag, däribland bankaktiebo-
lag, utses lekmannarevisor av bolagsstämman. Som skäl härför har i prop.
1997/98:99 (s. 174) bl.a. anförts att det från systematisk synpunkt kan
vara en fördel att lekmannarevisorer utses på samma sätt som gäller för
val av styrelseledamöter och revisorer. Det är för aktiebolagens del vidare
möjligt att genom bestämmelser i bolagsordningen låta någon annan än
stämman utse lekmannarevisor. Samma ordning bör gälla för sparbanker
och medlemsbanker. Det föreslås därför att lekmannarevisor i dessa bank-
er skall utses av stämman och att det skall vara möjligt att genom be-
stämmelser i sparbanks reglemente och medlemsbanks stadgar låta någon
annan än stämman utse lekmannarevisor.

5.2.3 Lekmannarevisors mandattid och entledigande

Regeringens förslag: Lekmannarevisoms mandattid skall bestämmas
av stämman.

Lekmannarevisom skall kunna entledigas i förtid.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.1.2 har föreslagits att revi-
sor i sparbank och medlemsbank alltid skall utses för en bestämd tid om
fyra år. Syftet med förslaget är att stärka revisorns ställning i förhållande
till bankens ledning.

I fråga om lekmannarevisorer är skälen för en bestämd mandattid inte
lika tydliga. Medan revisorn har att ta till vara även andra intressenters än
insättamas respektive medlemmarnas intressen, har lekmannarevisom till
uppgift att utöva en slags kontroll för insättamas och medlemmarnas räk-
ning. Mot denna bakgrund finns det inte tillräckliga skäl att föreskriva

39

någon särskild mandatperiod för lekmannarevisom. Detta bör i stallet vara Prop. 1998/99:129
en fråga för den som utser lekmannarevisom, dvs. normalt stämman. Om
stämman inte fattar något beslut om hur länge uppdraget skall bestå, får
det anses gälla tills vidare. I denna del fordras ingen reglering i lag.

När det gäller frågan om en lekmannarevisors uppdrag kan upphöra i
fortid bör det gälla samma principer som för en revisor, dvs. det bör
finnas rätt för den som har utsett lekmannarevisom att när som helst
entlediga denne. Detta är en naturlig följd av den förtroendeställning som
lekmannarevisom intar. Även lekmannarevisom bör - i likhet med en
revisor - ha en rätt att när som helst lämna sitt uppdrag. Dessa principer
bör framgå av lagen.

5.2.4 Behörighetskrav, jäv och kreditjäv

Regeringens förslag: En lekmannarevisor skall omfattas av i huvud-
sak samma allmänna behörighetskrav och jävsbestämmelser som en
revisor.

Normalt far en lekmannarevisor inte stå i skuld till banken.
Lekmannarevisor i medlemsbank far emellertid stå i skuld till banken i
vissa undantagsfall. En medlemsbank skall i sådana undantagsfall inte
fa lämna kredit till lekmannarevisom på andra villkor än sådana som
banken normalt ställer upp.

En sådan begränsning i fråga om villkoren skall inte gälla för spar-
banker och medlemsbanker vid kredit till lekmannarevisom närstående
personer eller företag.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Bakgrund: Dagens "lekmannarevisorer", dvs. personer som verkar som
revisorer men som saknar formell revisorskompetens, omfattas av samma
allmänna behörighets- och kompetenskrav som examinerade revisorer. De
får således inte vara underåriga, försatta i konkurs eller underkastade nä-
ringsförbud och inte heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Härutöver fordrar lagen att de har den insikt i och erfarenhet av redovis-
ning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfatt-
ningen av bolagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget (3 kap.
3 § bankrörelselagen).

För samtliga revisorer gäller dessutom ett antal bestämmelser om jäv.
Bestämmelserna förhindrar att den som på något av vissa angivna sätt står
den reviderade banken nära är revisor i banken.

Som sägs i avsnitt 5.1.4 syftar bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörel-
selagen om s.k. kreditjäv framför allt till att förhindra att personer i ledan-
de ställning i bankerna bedriver spekulativ verksamhet med lånade pengar
och till att garantera att sådana personer står fria och obundna av egna
intressen då de skall bedöma villkor för krediter, värdera säkerheter m.m.
Innebörden av bestämmelserna är, som också framgår i avsnitt 5.1.4, att
en bank inte på andra villkor än sådana som banken normalt ställer upp

40

far lämna kredit till personer med viss anknytning till banken. Till den
krets som omfattas av bestämmelserna om kreditjäv hör t.ex. styrelse-
ledamöter och anställda i ledande ställning i banken. Till samma krets hör
även sådan revisor i banken som avses i 3 kap. 5 § femte stycket bankrö-
relselagen, dvs. annan revisor i medlemsbank än auktoriserad revisor. I
det nämnda avsnittet anges att det, till följd av vissa andra föreslagna änd-
ringar, inte längre finns något behov av att kreditjävsbestämmelsen om-
fattar sådana revisorer. Det har därvid föreslagits att "sådan revisor i bank-
en som avses i 3 kap. 5 § femte stycket bankrörelselagen" inte längre skall
upptas i bestämmelsen.

Skälen för regeringens förslag

Allmänna behörighetskrav

De allmänna krav som bankrörelselagen i dag ställer på den som skall
utses till revisor bör enligt regeringens mening gälla även för den som
skall utses till lekmannarevisor. Således bör denne inte vara underårig,
försatt i konkurs eller underkastad näringsförbud. Inte heller bör den som
skall utses ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Ett allmänt kompetenskrav på insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden är, vad gäller revisorer, naturligt med hänsyn till
revisorernas betydelse för tredje mans skydd. Lekmannarevisoms
granskning skall till skillnad från revisorns granskning ske ur ett insättar-
respektive medlemsperspektiv. Uppgiften är alltså snävare än en revisors
uppgift. Det är därför naturligt att det överlämnas till huvudmännen
respektive medlemmarna att själva avgöra vilken kompetens som skall
krävas. Någon anledning att i lagen uppställa krav på insikt och erfarenhet
av visst slag finns därför inte.

En särskild fråga är om även revisionsbolag skall kunna vara lekmanna-
revisor. Det har inte framkommit att det skulle finnas något behov av
detta. Aktiebolagslagen innehåller inte någon bestämmelse om att ett revi-
sionsbolag kan vara lekmannarevisor i aktiebolag. Till detta kommer att
ett uppdrag som lekmannarevisor kommer att vara ett utpräglat förtroen-
deuppdrag av det slag som normalt bör lämnas till en fysisk person. Det
föreslås därför inte några regler om att revisionsbolag skall kunna vara
lekmannarevisorer.

Skall lekmannarevisom omfattas av jävsbestämmelser?

Det är självfallet viktigt att en lekmannarevisor är obunden i förhållande
till bankens ledning. Med regler om jäv kan man undvika förhållanden
som kan medföra risker för obehöriga hänsynstaganden vid granskningen.
Härigenom ökar trovärdigheten av den granskning som lekmannarevisom
utför, något som är viktigt i alla banker. Av dessa skäl föreslås att regler
om jäv skall gälla även för lekmannarevisorer. I huvudsak bör samma
regler om jäv gälla för lekmannarevisorer som för revisorer enligt bank-
rörelselagen. För revisorer finns det emellertid en bestämmelse som hind-
rar den att vara revisor som står i låneskuld till banken eller annat företag i

Prop. 1998/99:129

41

samma koncern eller har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant
foretag har ställt säkerhet. För att det skall vara möjligt for medlem i
medlemsbank att utses till lekmannarevisor bör ett undantag i nämnda
jävsbestämmelse göras när det gäller medlemsbanker. Undantaget bör
utformas så att en låneskuld eller säkerhet utgör jävsgrund endast om den
går utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i banken.
Ett motsvarande undantag gäller visserligen nu för sådana revisorer som
inte är auktoriserade eller godkända (3 kap. 5 § femte stycket bankrörelse-
lagen). Det undantaget har emellertid i avsnitt 5.1.4 föreslagits upphöra
att gälla i och med att möjligheten att utse icke examinerade revisorer tas
bort.

Kreditjäv för lekmannarevisor och denne närstående personer och
företag

De personer som nu är revisorer och som saknar formell revisorskompe-
tens kommer, enligt förslaget i avsnitt 5.1.3, inte längre att kunna vara
revisorer i medlemsbanker. Som konstaterats i avsnitt 5.1.4 föreligger
alltså inte längre något behov av en kreditjävsbestämmelse med hänsyn
till denna kategori personer i deras egenskap av revisorer. Frågan är
emellertid om den avsedda kategorin personer, i egenskap av lekmanna-
revisor i medlemsbank, även fortsättningsvis bör omfattas av en motsva-
rande bestämmelse om kreditjäv.

Det kan som en utgångspunkt fastslås att de syften som bär upp be-
stämmelserna om kreditjäv naturligtvis har tydlig relevans i fråga om per-
soner som har stort inflytande över verksamheten i en bank. Detsamma
gäller i fråga om bl.a. revisorer, som ju i revisionsberättelsen uttalar sig
om t.ex. huruvida årsredovisningen upprättats i överensstämmelse med
gällande lag. Den roll lekmannarevisom i promemorian föreslås fa är
emellertid väl avgränsad från de nyss nämnda lednings- och kontrollfunk-
tionerna. Det finns därför inte lika starka skäl för att lekmannarevisom
skall tillhöra kreditjävskretsen som för att t.ex. revisorn skall göra det.
Lekmannarevisoms kontrollfunktion kommer emellertid ändå att vara
sådan att det är viktigt att han är obunden i förhållande till bankens led-
ning. Detta talar för att lekmannarevisom trots allt bör omfattas av be-
stämmelser om kreditjäv. Det förtjänar att uppmärksammas i samman-
hanget att personer som nu är revisorer och som saknar formell revi-
sorskompetens måste förväntas komma att, i egenskap av lekmannarevi-
sor, fortsättningsvis fylla en funktion som i praktiken i stora delar mot-
svarar den funktion de fyllt i revisorsrollen (jfr avsnitt 5.2.5). Det är då
naturligt att lekmannarevisom hör till den krets som omfattas av kredit-
jävsbestämmelsen.

En särskild fråga är om även lekmannarevisom närstående personer och
företag skall omfattas av bestämmelser om kreditjäv. Denna fråga har
samband med de bestämmelser om s.k. närståendejäv som vid årsskiftet
1998/99 har avskaffats för revisorer i bankaktiebolag och de motsvarande
nu gällande bestämmelser som föreslås avskaffas för revisorer i sparbank-
er och medlemsbanker, 3 kap. 5 § andra stycket bankrörelselagen (se
avsnitt 5.1.4). Bestämmelsernas innebörd, som närmare redogjorts för i

Prop. 1998/99:129

42

nyss nämnda avsnitt, är i korthet bl.a. att en person vars make eller sambo
står i skuld till en sparbank eller medlemsbank inte får vara revisor i
banken. Detsamma gäller om skulden avser en juridisk person i vilken
revisorn eller dennes make eller sambo har ett väsentligt ekonomiskt
intresse. Undantag gäller emellertid för godkänd revisor och s.k.
förtroenderevisor i medlemsbank om låneskulden inte går utöver vad som
normalt sammanhänger med medlemskap i banken.

Någon bestämmelse om närståendejäv gäller inte för lekmanna-
revisorer i bankaktiebolag (jfr 11 kap. 11 § aktiebolagslagen). Detta
innebär bl.a. att en person kan vara lekmannarevisor i en sådan bank även
om personens make eller sambo står i skuld till banken. Det innebär också
t.ex. att ett företag som lekmannarevisom har ett ekonomiskt intresse i
kan stå i skuld till bankaktiebolaget utan att detta utgör jäv för
lekmannarevisom. Detsamma har föreslagits gälla för lekmannarevisorer i
sparbanker och medlemsbanker (se ovan i detta avsnitt).

När det gäller frågan om huruvida närstående till lekmannarevisor skall
omfattas av någon bestämmelse om kreditjäv, dvs. att en sparbank eller
medlemsbank inte skall fa lämna kredit till de närstående på andra villkor
än sådana som banken normalt ställer upp, ligger det nära till hands att ta
sin utgångspunkt i de lagändringar som för bankaktiebolagens del trädde i
kraft vid årsskiftet 1998/99. Dessa innebär, som framgått ovan, att be-
stämmelserna om närståendejäv avskaffats utan att någon bestämmelse
om kreditjäv gjorts tillämplig i motsvarande mån.

Bestämmelser om kreditjäv finns för kreditmarknadsföretagens del i
3 kap. 10 § lagen om finansieringsverksamhet och för värde-
pappersbolagens del i 3 kap. 7 § lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse. Ingen av dessa bestämmelser omfattar närstående till lek-
mannarevisor.

I detta sammanhang bör vidare framhållas att lekmannarevisoms roll i
en bank är väl avgränsad från t.ex. den kontrollfunktion som en revisor
utövar. Det förhållandet måste tillmätas viss betydelse när det gäller fråg-
an var gränsen för den kreditjäviga kretsen skall dras.

De nu förda resonemangen leder fram till slutsatsen att någon kre-
ditjävsbestämmelse inte behöver införas för närstående till lek-
mannarevisorer i sparbanker och att inte heller närstående till lek-
mannarevisorer i medlemsbanker behöver omfattas av någon sådan be-
stämmelse. Detta innebär att samma regler kommer att gälla för sparbank-
er och medlemsbanker som för bankaktiebolag i detta avseende.

Prop. 1998/99:129

43

5.2.5

Lekmannarevisoms uppgift

Prop 1998/99:129

Regeringens förslag: Lekmannarevisom skall granska att sparbankens
eller medlemsbankens ändamål följs, att verksamheten sköts på ett från
ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att den kontroll som
görs inom banken är tillräcklig. Granskningen skall ske enligt god sed
vid detta slag av granskning.

Lekmannarevisom skall vidare göra den granskning som stämman
föreskriver, om föreskrifterna inte strider mot lag, stadgarna eller god
sed.

Lekmannarevisom far inte underteckna en revisionsberättelse.

En sparbanks eller medlemsbanks styrelse skall lämna lek-
mannarevisorn det material och de upplysningar om banken som ford-
ras for granskningen.

En lekmannarevisor skall ha samma tystnadsplikt och samma upp-
lysningsskyldighet som en revisor har.

Lekmannarevisom skall redovisa resultatet av granskningen i en
granskningsrapport. Rapporten skall lämnas till bankens styrelse senast
två veckor före den ordinarie stämman och sändas till huvudmännen i
en sparbank och hållas tillgänglig för medlemmarna i en medlems-
bank.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Finansinspektionen
tillstyrker förslaget i sin helhet eller lämnar det utan erinran. Finansin-
spektionen anser, i fråga om de frister inom vilka revisionsberättelse,
granskningsrapport och yttrande över särskild granskning skall avlämnas
eller hållas tillgängliga, att de regler som gäller för sparbanker och med-
lemsbanker bör anpassas till vad som gäller för bankaktiebolag. Därmed
skulle en granskningsrapport lämnas till bankens styrelse senast tre veckor
- i stället for två veckor - före den ordinarie stämman.

Skälen för regeringens förslag

Granskningsuppdragets omfattning

När det gäller granskningsuppdragets omfattning gör bankrörelselagen i
dag inte skillnad mellan å ena sidan de revisorer som är examinerade revi-
sorer och å andra sidan revisorer utan formell kompetens. De lekmän som
utses till revisorer i en sparbank eller medlemsbank har således samma
uppgifter och samma ansvar som de auktoriserade och godkända revisor-
erna i banken. Detsamma gällde för aktiebolag fore den 1 januari 1999. I
prop. 1997/98:99 (s. 178) har emellertid angetts att, trots den formella
likställdheten, fa av de dåtida "lekmannarevisorema" beskrev sitt uppdrag
genom att hänvisa till aktiebolagslagens bestämmelser. I stället betonade
man ofta dels uppgiften att granska om företagets verksamhet hade stämt
överens med det särskilda syfte som hade angetts for bolaget, dels upp-

44

giften att göra en övergripande förvaltningsrevision. Räken- Prop. 1998/99:129
skapsrevisionen utfördes så gott som alltid av bolagets övriga revisorer.

I nämnda proposition har vidare angetts att reglerna om lekmanna-
revisorer i aktiebolag borde utformas så att lekmannarevisoremas uppdrag
i huvudsak stämmer överens med de uppgifter som flertalet av de lekmän
som tidigare verkade som revisorer i praktiken fullgjorde. Lekmannarevi-
sorema borde således ha till uppgift att kontrollera om verksamheten höll
sig inom de ramar som bolagsordningen angav. Om det i bolagsordningen
hade angetts särskilda syften med verksamheten, borde lekmannareviso-
rema också granska att dessa tillgodosågs inom verksamheten. Till lek-
mannarevisoremas uppdrag borde vidare höra att kontrollera om verk-
samheten sköttes på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt
samt att granska om den kontroll som gjordes inom företaget var tillräck-
lig.

Dessa granskningsuppgifter kom till uttryck i aktiebolagslagen. Det an-
sågs naturligt att lekmannarevisorema dessutom utför de särskilda
granskningsuppgifter som aktieägarna beslutar om (samma proposition
s.178). I aktiebolagslagen infördes därför en särskild bestämmelse om att
lekmannarevisorema skall följa de föreskrifter som bolagsstämman med-
delar, såvida de inte strider mot lag, bolagsordning eller god sed. Detta
ansågs ge möjlighet att utforma lekmannarevisoremas granskningsupp-
drag på ett flexibelt sätt utifrån de behov som finns i varje enskilt foretag.

För att det skall vara helt klart att det till lekmannarevisoms uppgift inte
hör att uttala sig om årsbokslut, årsredovisning och koncernredovisning
intogs ett förbud för en lekmannarevisor att underteckna revisionsberättel-
sen. Det angavs därvid i nämnda proposition (s. 178 och 179) att ett så-
dant förbud givetvis inte är avsett att hindra en lekmannarevisor från att
delge revisorn sina kunskaper och bedömningar och på det sättet påverka
innehållet i revisionsberättelsen.

I propositionen angavs vidare att lekmannarevisoms granskning bör ske
i enlighet med den sed som har utvecklats och kommer att utvecklas vid
detta slag av granskning och att lagtexten borde innehålla en erinran om
det.

Samma skäl som redovisats i det föregående angående lekmanna-
revisoms uppgifter i aktiebolag gör sig gällande beträffande sparbanker
och medlemsbanker. Bestämmelserna for dessa banker bör därför utfor-
mas på samma sätt som reglerna i aktiebolagslagen.

Frågan om lekmannarevisionens innehåll kommer att behandlas närma-
re i författningskommentaren.

Lekmannarevisoms insynsrätt och tystnadsplikt

De icke examinerade revisorer som i dag verkar i sparbanker och med-
lemsbanker omfattas av samma regler om insynsrätt som gäller för exa-
minerade revisorer. Styrelsen är skyldig att bereda revisorerna tillfälle att
verkställa granskningen i den omfattning som dessa finner vara nödvän-
dig och att lämna de upplysningar och den hjälp som begärs. Är de reviso-
rer i en moderbank, kan de kräva motsvarande uppgifter av företagsled-
ningen och revisorerna i ett dotterföretag (3 kap. 9 § bankrörelselagen).

45

Rätten till insyn i banken motsvaras av en tystnadsplikt. Även i detta Prop. 1998/99:129
avseende gäller samma regler för examinerade revisorer som för revisorer
utan formell revisorskompetens. Revisorerna har således inte rätt att läm-
na vare sig enskild huvudman, medlem eller utomstående upplysningar
om sådana bankens angelägenheter som de har fått kännedom om när de
har fullgjort sitt uppdrag, om detta skulle kunna vara till nackdel för bank-
en (3 kap. 14 § bankrörelselagen). I 1 kap. 10 § bankrörelselagen före-
skrivs att enskildas förhållanden till bank inte obehörigen far röjas.

I några situationer ersätts revisorernas tystnadsplikt av en skyldighet att
lämna upplysningar om banken. Om stämman begär att revisorerna skall
lämna vissa upplysningar, är de skyldiga att göra det, såvida det inte är till
väsentlig nackdel för banken eller till nämnvärd olägenhet för enskild.
Vidare finns en skyldighet att lämna upplysningar om banken till bl.a.
konkursförvaltare, till undersökningsledare vid förundersökning i brottmål
och till granskare enligt 3 kap. 15 § bankrörelselagen (3 kap. 14 § bank-
rörelselagen). Det finns också bestämmelser om skyldighet att rapportera
till Finansinspektionen (3 kap. 8 a § bankrörelselagen).

Lekmannarevisoms uppdrag föreslås, som framgår ovan, bli utformat
på ett sätt som nära överensstämmer med det uppdrag som en revisor har.
Lekmannarevisom kommer därför att ha samma behov av information om
banken som denne och bör därför ges samma insyns- och informations-
rätt.

Den rätt till insyn i banken som en lekmannarevisor således bör få med-
för att han även bör åläggas samma tystnadsplikt angående bankens ange-
lägenheter som en revisor har.

Som sägs ovan i avsnitt 5.1.5 är det angeläget att revisorerna och lek-
mannarevisorema kan ta till vara varandras erfarenheter och kunskaper.
En förutsättning för detta är, vilket också sägs där, att de inte har tyst-
nadsplikt i förhållande till varandra. Det bör därför införas en bestämmel-
se om att lekmannarevisom är skyldig att lämna revisorn i banken upplys-
ningar om banken. Ett motsvarande tillägg i kapitlet om revision har före-
slagits i det nämnda avsnittet.

Granskningsrapporten

En revisors granskningsuppdrag skall enligt bankrörelselagen redovisas i
en revisionsberättelse (3 kap. 11 § bankrörelselagen). På motsvarande sätt
bör det av bestämmelserna om allmän granskning framgå hur resultatet av
lekmannarevisoms granskning skall redovisas. Det föreslås att en sådan
redovisning bör ske i en särskild skriftlig redogörelse. Denna bör benäm-
nas granskningsrapport. Den kommer därigenom att kunna hållas isär från
det yttrande i vilket en särskild granskningsman redovisar sin granskning.

Det är naturligt att lekmannarevisom i granskningsrapporten uttalar sig
om de förhållanden som den allmänna granskningen tar sikte på. Så bör
t.ex. eventuella anmärkningar mot den interna kontrollen inom banken tas
upp i granskningsrapporten.

Revisorerna skall i revisionsberättelsen uttala sig om huruvida styrelse-
ledamöterna bör beviljas ansvarsfrihet eller inte. Eftersom lekmannarevi-
soms granskning inte är avsedd att omfatta alla de förhållanden som är

46

relevanta vid en bedömning av om ansvarsfrihet skall beviljas eller inte,
bör denne till skillnad från revisorn inte ha någon i lag angiven skyldighet
att uttala sig i nämnda fråga. Däremot är det givetvis lämpligt att lek-
mannarevisorerna anger om de vid sin granskning har funnit något som
kan inverka på frågan om ansvarsfrihet. I lagen bör därför tas in en be-
stämmelse om att en lekmannarevisor som finner anledning till anmärk-
ning mot någon styrelseledamot ska upplysa om detta i rapporten.

Granskningsrapporten bör på samma sätt som en revisionsberättelse
redovisas på stämman och inom viss tid dessförinnan sändas till huvud-
männen i en sparbank respektive hållas tillgänglig för och sändas till
medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i en medlemsbank.

För att detta skall vara möjligt måste rapporten lämnas till bankens styr-
else före stämman. Lämpligen bör lekmannarevisom lämna rapporten
senast två veckor före ordinarie bolagsstämma. Denna tidsfrist motsvarar
nämligen den frist som gäller för revisorns avgivande av revisionsberättel-
sen (3 kap. 11 § bankrörelselagen). Skälen till bl.a. att den senare fristen
tills vidare bör vara oförändrad trots att en annorlunda reglering gäller för
bankaktiebolagen redovisas i det följande.

Även när det gäller huvudmännens respektive medlemmarnas och för-
lagsandelsinnehavarnas rätt att ta del av granskningsrapporten bör man
välja samma ordning som gäller i fråga om rätten att ta del av revisions-
berättelsen. Följaktligen bör en sparbank vara skyldig att senast en vecka
före ordinarie stämma sända granskningsrapporten till huvudmännen. En
medlemsbank bör i stället vara skyldig att under minst en vecka före ordi-
narie stämma hålla granskningsrapporten tillgänglig för medlemmarna
och innehavarna av förlagsandelar samt att genast sända granskningsrap-
porten till de medlemmar eller förlagsandelsinnehavare som begär det.

I fråga om bl.a. tidsfristerna för revisorernas avlämnande av revisions-
berättelsen föreligger skillnader mellan de bestämmelser som gäller för
sparbanker och medlemsbanker å ena sidan och de bestämmelser som
gäller för bankaktiebolag å andra sidan. En revisionsberättelse skall över-
lämnas till en sparbanks eller medlemsbanks styrelse senast två veckor
före den ordinarie stämman (3 kap. 11 § bankrörelselagen). Samma frist
föreslås i det föregående gälla i fråga om lekmannarevisoms avgivande av
granskningsrapporten. Ett yttrande över särskild granskning skall hos en
sparbank eller en medlemsbank hållas tillgängligt under minst en vecka
före stämman (3 kap. 15 § bankrörelselagen). Motsvarande frister i fråga
om aktiebolag är tre veckor för revisionsberättelsen och gransknings-
rapporten (10 kap. 27 § respektive 11 kap. 14 § aktiebolagslagen) och två
veckor för yttrandet över den särskilda granskningen (11 kap. 22 § aktie-
bolagslagen). Dessa skillnader har uppkommit till följd av lagändringar
som trädde i kraft vid årsskiftet 1998/99. Det kan ifrågasättas om skillna-
derna bör behållas, även om de inte utgör några av de mer påtagliga olik-
heter som genom nämnda lagändringar uppkommit mellan de olika bank-
kategorierna. När det gäller medlemsbankerna är det vidare av intresse att
lagen om ekonomiska föreningar (8 kap. 13 och 17 §§) innehåller be-
stämmelser beträffande revisionsberättelse och yttrande över särskild
granskning som i fråga om fristernas längd motsvarar vad som gäller en-
ligt nyss angivna bestämmelser i bankrörelselagen. Med hänsyn till det

Prop. 1998/99:129

47

sagda anser regeringen - till skillnad från Finansinspektionen - att det är
lämpligt att överväganden om huruvida bestämmelserna i bankrörelse-
lagen skall anpassas efter vad som gäller enligt bestämmelserna i aktie-
bolagslagen görs i samband med den översyn av de associationsrättsliga
reglerna för medlemsbanker och sparbanker som avses göras (se avsnitt
4.3).

5.2.6 Lekmannarevisoms skadeståndsansvar

Prop. 1998/99:129

Regeringens förslag: En lekmannarevisor skall omfattas av samma
skadeståndsregler som en revisor.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Bakgrund: I dag gäller samma skadeståndsregler för samtliga revisorer

1 sparbanker och medlemsbanker oavsett om de är examinerade revisorer
eller inte. Dessa skadeståndsregler innebär följande. En revisor är skade-
ståndsskyldig för skada som han uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar
banken när han fullgör sitt uppdrag som bankens revisor (5 kap. 1 och

2 §§ bankrörelselagen). Han är även skadeståndsskyldig för skada som
han vållar en medlem eller någon annan genom överträdelse av bank-
rörelselagen, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, sparbankslagen eller lagen om medlemsbanker eller
sparbanks reglemente respektive medlemsbanks stadgar (se nyssnämnda
lagrum).

Skälen för regeringens förslag: En lekmannarevisor kan på samma
sätt som en revisor vålla banken och dess intressenter skada. Om han ex-
empelvis bryter mot sin tystnadsplikt så att uppgifter som är känsliga för
banken sprids, kan det orsaka banken skada. Banken kan också skadas
om lekmannarevisom i sin granskningsrapport lämnar felaktiga och oför-
delaktiga uppgifter om banken. Mot denna bakgrund är det naturligt att en
lekmannarevisor kan åläggas skadeståndsansvar.

Skadeståndsskyldigheten bör - i likhet med vad som gäller för revisorer
- omfatta skada som lekmannarevisom vållar banken uppsåtligen eller av
oaktsamhet. Skadeståndsskyldigheten bör även omfatta den skada som en
medlem eller någon annan drabbas av på grund av att lekmannarevisom
inte fullgör de uppgifter han har enligt bankrörelselagen och reglementet
respektive stadgarna. Det innebär att lekmannarevisom bör kunna åläggas
skadeståndsansvar gentemot medlem eller annan, om han inte utför den
granskning som han enligt lagen skall utföra eller om han underlåter att i
granskningsrapporten redovisa de anmärkningar som han hade bort redo-
visa. Syftet med lekmannarevisorsinstitutet är i och för sig inte att bereda
huvudmän, medlemmar och andra underlag för deras ekonomiska hand-
lande gentemot bolaget. Sådant underlag bör i första hand tillhandahållas
genom revisorernas revisionsberättelse. Emellertid är det rimligt att de
som tar del av granskningsrapporten kan lita på vad som redovisas i den.

48

5.3

Frister för väckande av skadeståndstalan

Prop. 1998/99:129

Regeringens förslag: Fristen för väckande av talan mot
styrelseledamot, revisor, granskare och stiftare om skadestånd till en
sparbank eller medlemsbank förlängs från tre till fem år.

Motsvarande frist för delegat förlängs från ett till tre år. Fristen för
lekmannarevisor skall vara fem år.

Fristen skall räknas

för delegat från utgången av det räkenskapsår då det beslut eller den
åtgärd, som ligger till grund for talan fattades eller vidtogs,

för revisor från utgången av det räkenskapsår som revisions-
berättelsen avser och

för lekmannarevisor från utgången av det räkenskapsår som gransk-
ningsrapporten avser.

Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regering-
ens forslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker forslaget eller lämnar det utan erinran.

Bakgrund

Talan om skadestånd till en sparbank eller en medlemsbank

Vissa bestämmelser om möjlighet att föra talan om skadestånd till en
sparbank eller en medlemsbank finns i 5 kap. 6 § respektive 7 § bankrör-
elselagen. I dessa bestämmelser föreskrivs bl.a. att talan for bankens räk-
ning mot en styrelseledamot om skadestånd på grund av ett beslut eller en
åtgärd under ett räkenskapsår skall väckas senast ett år från det att års-
redovisningen och revisionsberättelsen lades fram på stämman. Har
stämman i vederbörlig ordning fattat beslut om ansvarsfrihet för en styr-
elseledamot eller beslut om att inte föra skadeståndstalan mot styrelse-
ledamoten eller har den ettåriga tiden för talan försuttits, kan trots detta
skadeståndstalan väckas, om stämman inte har fått i väsentliga hänseen-
den riktiga och fullständiga uppgifter i årsredovisningen eller revisionsbe-
rättelsen eller på något annat sätt i fråga om det beslut eller den åtgärd
som ligger till grund för talan. I detta fall, liksom för talan mot bl.a. dele-
gat, revisor och stiftare, gäller i fråga om tidsfrister vad som föreskrivs i
5 kap. 8 § bankrörelselagen.

Fristernas längd vid talan om skadestånd till en sparbank eller en
medlemsbank

Enligt 5 kap. 8 § första stycket bankrörelselagen är fristen för väckande av
talan för bankens räkning mot styrelseledamot, revisor och stiftare tre år.
Samma frist gäller på grund av hänvisningen i 3 kap. 15 § tredje stycket
bankrörelselagen för granskare. För delegater, dvs. för bl.a. verkställande
direktörer, är fristen ett år.

49

Fristemas utgångspunkt vid talan om skadestånd till en sparbank eller en Prop. 1998/99:129
medlemsbank

Den frist som gäller enligt 5 kap. 8 § första stycket bankrörelselagen för
väckande av talan mot styrelseledamot börjar löpa vid utgången av det
räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan
fattades eller vidtogs. För delegaternas del börjar fristen att löpa då års-
redovisningen och revisionsberättelsen för det räkenskapsår varunder den
ansvarsgrundande åtgärden vidtagits läggs fram på stämman. För reviso-
rer börjar fristen att löpa då revisionsberättelsen läggs fram på stämman
och för granskare då yttrande över granskningen avges.

Talan om skadestånd till ett bankaktiebolag

Samma regler har gällt för bankaktiebolag som för sparbanker och med-
lemsbanker i fråga om tidsfristernas längd och om den tidpunkt då frister-
na börjar löpa. I och med de lagändringar som gjordes vid årsskiftet
1998/99 gäller emellertid numera delvis annorlunda regler för bankaktie-
bolagen. Enligt 15 kap. 13 § aktiebolagslagen, som motsvarar 5 kap 8 §
bankrörelselagen, är nämligen fristen för väckande av talan för bolagets
räkning mot stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, lek-
mannarevisor och särskild granskare fem år. Begreppet delegat före-
kommer inte längre för bankaktiebolagens del. För verkställande direktör
liksom för styrelseledamot börjar fristen att löpa vid utgången av det rä-
kenskapsår då beslut eller åtgärder som talan grundas på fattades eller
vidtogs. För revisor börjar fristen att löpa vid utgången av det räkenskaps-
år som revisionsberättelsen avser. För lekmannarevisor börjar fristen att
löpa vid utgången av det räkenskapsår som granskningsrapporten avser.
För särskild granskare börjar fristen att löpa den dag då yttrandet över den
särskilda granskningen lades fram på stämman.

Skälen for regeringens förslag

Skälen för de gjorda lagändringarna beträffande bankaktiebolag

Som skäl för de lagändringar som gjordes beträffande bankaktiebolag vid
årsskiftet 1998/99 har i prop. 1997/98:166 (s. 166) anförts bl.a. följande.

"5 kap. 8 § BRL motsvarar 15 kap. 13 och 14 §§ ABL. Paragraferna
innehaller preskriptionsregler.

I de fall som avses i paragrafen är fristen för väckande av talan för
bolagets räkning mot stiftare, de ledande befattningshavarna, revisor
och särskild granskare enligt bankrörelselagen tre ar. Enligt aktiebo-
lagslagen är emellertid fristen iomotsvarande fall fem år. Fristen i aktie-
bolagslagen förlängdes med två år genom prop. 1997/98:99. I förarbet-
ena (prop. s. 196 f.) anfördes som skäl för detta: Vissa slutsatser kan
dras av de erfarenheter som har gjorts i samband med utredningar av
ifrågasatt försumlighet i några kreditföretag under slutet av 1980-talet
och Dörjan av 1990-talet. Dessa erfarenheter talar för att den nuvarande
treårsfnsten ibland kan vara för kort för att möjliggöra utredning av
bolaget tillkommande skadeståndsanspråk. Särskilt torde detta gälla
kredrtmarknadsbolag. I sådana bolag kan tiden mellan å ena sidan ut-
gången av det räkenskapsår under vilket etto skadebringande beslut om
kreditgivning fattades respektive den dag då revisionsberättelsen lades
fram på bolagsstämman och å andra sidan den tidpunkt då skadan

50

framträder uppgå till flera år. I fråga om andra slag av aktiebolag är be-
hovet av en längre frist för väckande av talan möjligen inte lika tydligt.
Det far dock anses vara angeläget att dessa regler ar enhetliga for alla
bolag som omfattas av aktiebolagslagen. På grund av det anförda före-
slår regeringen att den treåriga fristen förlängs till fem år. Av systema-
tiska skäl bor tiden för väckande av en talan mot en stiftare också för-
längas till fem år.

En annan skillnad mellan bankrörelselagen och aktiebolagslagen
gäller beträffande talan mot revisorer. Tidigare löpte den enligt ae bada
lagarna från samma tidpunkt, nämligen fran det att revisionsberättelsen
lades fram på stämman. Genom prop. 1997/98:99 infördes emellertid
en ändring i aktiebolagslagen innebärande att fristen) stället skajl löpa
från utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärd varpå talan
grundas fattades eller vidtogs. Denna ändring genomfördes för att tiden
för väckande av en talan mot de ledande befattningshavarna respektive
revisorn skall börja löpa från samma tidpunkt (prop. s. 197). Den
reglering som tidigare fanns i aktiebolagslagen, och som fortfarande
finns i oankrörelselagen, innebar nämhgen att revisorernas ansvar
upphör vid en senare tidpunkt än de ledande befattningshavarnas.

Det finns emellertid ytterligare en skillnad mellan de båda lagarna.
Den gäller preskriptionsfristen för talan mot lekmannarevisorer. Någon
sådan bestämmelse finns inte i bankrörelselagen, men infördes i aktie-
bolagslagen genom prop. 1997/98:99. Denna Trist överensstämmer med
vad som gäller för revisorer.

De ändringar som genom prop 1997/98:99 har gjorts i 15 kap. 13 § är
alla sådana att de bör gälla för bankaktiebolag."

Fristernas längd vid talan om skadestånd till en sparbank eller en
medlemsbank

Prop. 1998/99:129

I fråga om preskriptionsfristemas längd gör sig samma skäl gällande för
sparbankerna och medlemsbankerna som för bankaktiebolagen. Därför
bör bestämmelserna i 5 kap. 8 § första stycket bankrörelselagen ändras på
så sätt att de frister som avser styrelseledamot, revisor och stiftare skall
vara fem år i stället för tre år. För väckande av talan mot granskare och
lekmannarevisor bör gälla samma frist som för väckande av talan mot
revisor.

Som nämnts i det föregående är enligt gällande rätt fristen för delegater
ett år medan fristen för styrelseledamöter är tre år. En delegat i en spar-
bank eller en medlemsbank utför på styrelsens uppdrag sådana uppgifter
som annars ankommer på styrelsen (se 3 kap. 6 § sparbankslagen och
6 kap. 6 § lagen om medlemsbanker). Det kan därför tyckas naturligt att
samma regler skall gälla för delegater som för styrelseledamöter. Den
skillnad som föreligger i fråga om fristernas längd hänger emellertid bl.a.
samman med att delegater inte, vilket är fallet med styrelseledamöter, om-
fattas av bestämmelser om ansvarsfrihet (jfr t.ex. prop. 1955:3 s. 325 och
prop. 1955:151 s. 259). Det finns inte skäl att nu utjämna den skillnad
som föreligger mellan delegater och styrelseledamöter härvidlag. Mot
bakgrund av det ovan refererade resonemang som fördes i prop.
1997/98:99 (s. 196 f.) angående fristernas längd och med tanke på att
fristerna överlag förlängs bör dock även fristen för delegater förlängas,
lämpligen till tre år.

51

Fristernas utgångspunkt vid talan om skadestånd till en sparbank eller en Prop. 1998/99:129
medlemsbank

Även när det gäller frågan om vid vilken tidpunkt de olika fristerna skall
börja löpa gör sig i huvudsak samma skäl gällande för sparbankerna och
medlemsbankerna som för bankaktiebolagen. Som nämnts i det föregåen-
de börjar fristen som gäller för verkställande direktör i bankaktiebolag att
löpa vid utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärder som talan
grundas på fattades eller vidtogs. Det är lämpligt att samma ordning gäller
beträffande delegater, dvs. bl.a. verkställande direktör, i sparbank och
medlemsbank. Fristen för väckande av talan mot delegat bör därmed börja
löpa vid samma tillfälle som fristen for väckande av talan mot en styrelse-
ledamot, nämligen vid utgången av det räkenskapsår då det beslut eller
den åtgärd som ligger till grund för talan fattades eller vidtogs. Revisors
ansvar bör upphöra vid samma tidpunkt som då de ledande befattnings-
havarnas ansvar upphör. Fristen som gäller revisorer bör därför börja löpa
vid samma tillfälle som fristen för styrelseledamöter och delegater. Reg-
leringen beträffande lekmannarevisorer bör motsvara den för revisorer.
Fristen för granskare bör, liksom enligt gällande rätt, börja löpa då yttran-
det över granskningen läggs fram på stämman. Motsvarande gäller för
särskild granskare i aktiebolag (15 kap. 13 § 5 aktiebolagslagen).

Enhetlighet i fråga om preskriptionsfristerna

I och med de ändringar som härmed föreslås i fråga om preskrip-
tionsfristema kommer samma regler att gälla för bankaktiebolag, spar-
banker, medlemsbanker och kreditmarknadsbolag. För kredit-
marknadsföreningar kommer dock delvis avvikande regler att gälla. Det
saknas i allt väsentligt skäl att låta andra regler gälla för kredit-
marknadsföreningar än för övriga kreditinstitut. Det är därför av vikt att
även reglerna för kreditmarknadsföreningar ändras. Det är emellertid
lämpligt att sådana ändringar tas upp i samband med den översyn av lagen
om medlemsbanker som avses göras (se avsnitt 4) och som kommer att
beröra lagen om ekonomiska föreningar. Frågan om ändring av de frister
som gäller beträffande kreditmarknadsföreningar far därför tills vidare
anstå.

5.4 Ändrad övergångsbestämmelse till bankrörelselagen

Regeringens förslag: Företag som vid tidpunkten för ikraftträdandet
av den nya bankrörelsedefinitionen den 1 januari 1996 bedrev till-
ståndsfri inlåningsverksamhet far fortsätta med verksamheten längst
till och med den 31 december 2001.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Kooperativa förbundet ser fram emot en permanent lagstiftning, vilken
enligt Banklagskommitténs betänkande synes ha förutsättning att komma

52

till stånd den 1 januari 2001. Under förutsättning att så sker och att för-
bundet därvid har minst 12 månaders omställningsperiod finns ingen erin-
ran mot att övergångsbestämmelsen förlängs.

Bakgrund: Genom en ändring i bankrörelselagen med verkan från den
1 januari 1996 avskaffades allmänhetsbegreppet i bankrörelsedefinitio-
nen. Skälen härtill har utvecklats i regeringens proposition 1995/96:74
Ökad bankkonkurrens, s. 105 f.

”Enligt vad som framgått ovan i avsnitt 5.2 har allmänhetsbegreppet en
EG-rattslig dimension. Enligt artikel 3 i andra banksamordningsdirek-
tivet (89/646/EEG) far sålunda inga andra företag än kreditinstitut ta
emot inlåning eller upplåning från allmänheten om inte verksamheten
är föremål för särskild reglering och kontroll enligt den nationella lag-
stiftningen. Aven begreppet kreditinstitut definieras med hjälp av afL-
mänhetsbegreppet. Ett kreditinstitut är sålunda ett företag vars verk-
samhet omfattar både inlåning eller upplåning från allmänheten och
kreditgivning för egen räkning. De föreningar som ägnar sig bade at
inlåning eller upplåning samt kreditgivning kommer således att omfat-
tas av EG:s bankdirektiv i den mån deras inlåningsverksamhet anses
riktad mot allmänheten.                  „

De skäl som tidigare har funnits för att halla sparkasseinlaning utanför
bankrörelsebegreppet har i takt med att medlemskadrama vuxit förlorat
sin bärkraft. Flera nordiska sparkassor har drabbats av
uttagsanstormningar i samband, med att föreningarna visat svaga
resultat, vilket visar att spararna inte uppfattar de sparade medlen som
medlemmarnas bidrag till föreningens - företagets - rörelsekapital.
Detta har i sin tur ytterligare försvagat föreningarnas ekonomiska
ställning. Som ovan anförts företer sparkasseverksamhet betydande
likheter med bankinlåningsverksamhe.t, utan att omfattas av någon
reglering till skydd för insättama. Även om sparkassorna inte är
integrerade i det allmänna betalningssystemet torde insättama i
konsumentskyddshänseende vara lika skyddsvärda som bankkundema.
Vissa större sparkassor har nämligen åtskilliga insättare ocho förvaltar
betydande belopp. Det rör sig också om, i många fall, ett långsiktigt
sparande, ofta motiverat av ett socialt viktigt sparmål, t.ex.
bostadssparande. Därutöver utgör de medlemsfinansierade
kooperativen en viktig del av samhällsekonomin. Det finns därför
anledning att se till att sparkassorna inordnas under ett regelsystem som
är ägnat att skapa förtroende bland medlemskollektivet, något som är
till gagn för hela den kooperativa rörelsen. Att låta sparkassorna
inordna sig under bankrörelslagens regler förefaller dock mindre
välawägt eftersom den lagen är avpassad för just bankverksamhet som
ju enligf vad som tidigare sagts i grunden skiljer sig från icke-finansiell
verksamhet. Behovet av regelsystem för sparkassorna har föranlett
regeringen att tillkalla en särskild utredare som enligt
utredningsdirektiven (dir. 1995:100) skall utreda vilka regler som bor
gälla för ekonomiska föreningar som tar. emot insättningar. Utredaren
skall överväga vilka kvalitativa och kvantitativa krav som bör ställas på
ekonomiska föreningar som tar emot insättningar och som har en icke-
finansiell huvudverksamhet. Vidare skall nan bedöma i vilken
utsträckning offentlig kontroll över dessa föreningar skall utövas och
föreslå en rättslig reglering som tillfredsställer de krav och behov som
bedöms föreligga till skyda för insättama. Slutligen skall han överväga
hur ett särskilt skydd för sparare i sparkassor kan utformas. Utredaren
skall presentera sitt förslag i december 1995.

Regeringen avser alltså att så snart som möjligt föreslå regler för eko-
nomiska föreningar som bedriver sparkasseverksamhet. Allmänhets-
rekvisitet - som ju tillkommit för just sparkassornas skull - torde där-
med ha tjänat ut sin roll. Frågan är därför om man inte redan nu skall
utmönstra allmänhetsrekvisitet ur bankrörelsedefinitionen. Det är osäk-
ert om den nuvarande tolkningen av allmänhetsrekvisitet - nämligen att
all medlemsinlåning faller utanför det finansiella regelsystemet om in-
låningen enbart sker från medlemmarna - är förenlig med motsvarande
bestämmelser i första och andra banksamordningsdirektiven om verk-
samheten har en betydande omfattning och medlemskap i föreningen
står öppet för envar. Att under en övergångsperiod införa en ny tolkning
av bankrörelslagens allmänhetsbegrepp framstår som mindre lämpligt.’

Prop. 1998/99:129

53

På grundval av det anförda togs allmänhetsrekvisitet bort. Enligt en sär-
skild övergångsbestämmelse tilläts emellertid företag som vid lagens
ikraftträdande bedrev inlåningsverksamhet som inte fordrade tillstånd
enligt äldre lag att fortsätta med verksamheten längst till den 31 december
1997.

Regeringen tillkallade 1995 en särskild utredare med uppgift att över-
väga kvalitativa och kvantitativa krav på föreningar som tar emot insätt-
ningar (dir. 1995:100).

I maj 1996 överlämnade utredaren, Bengt K.Å. Johansson, betänkandet
Skydd för sparande i sparkasseverksamhet till regeringen med ett förslag
till lag om sparkasseverksamhet (SOU 1996:81). Förslaget innebär att
ekonomiska föreningar tillåts ta emot sådan inlåning som är förbehållen
banker under vissa förutsättningar. Betänkandet remissbehandlades. Ett
stort antal remissinstanser avstyrkte förslaget.

I regeringens proposition 1997/98:24 Ändrad övergångsbestämmelse i
bankrörelselagen föreslogs att den ovan nämnda övergångstiden skulle
förlängas från den 31 december 1997 till den 31 december 1999. Som
skäl för förlängningen anfördes att sparkasseutredningens kritiserade för-
slag inte kunde läggas till grund för lagstiftning samt att Banklagskom-
mittén skulle göra en översyn av gränserna för bankrörelselagens tillämp-
ningsområde. Eftersom Banklagskommitténs arbete skulle vara klart vid
utgången av år 1997 ansåg regeringen att det förelåg betydande fördelar
med att avvakta kommitténs betänkande.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anförde i prop
1997/98:24 Ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen att det är
en fördel om sparkasseutredningens förslag samordnas med Banklags-
kommitténs förslag.

Banklagskommittén överlämnade i januari 1999 sitt huvudbetänkande
till regeringen (SOU 1998:160). Kommitténs förslag innebär helt nya för-
utsättningar för sparkassorna. Bland annat föreslås att bankernas ensam-
rätt att ta emot inlåning avskaffas. Detta skulle innebära att det inte be-
hövs något undantag från kravet på bankoktroj för ekonomiska föreningar
med sparkasseverksamhet som tar emot medel från sina medlemmar.
Kommitténs betänkande har sänts ut på remiss och remisstiden löper ut
den 14 juni 1999.

Eftersom det alltjämt är önskvärt att samordna beredningen av spar-
kassefrågan med Banklagskommitténs förslag, bör en ny förlängning av
övergångstiden göras. Mot bakgrund av att kommitténs förslag för närvar-
ande är föremål för remissbehandling och då en proposition som behand-
lar kommitténs förslag enligt en preliminär bedömning beräknas kunna
överlämnas till riksdagen senast under första halvåret år 2001 torde två års
förlängning av övergångstiden vara tillräcklig. Övergångstiden bör därför
förlängas till utgången av år 2001.

Prop. 1998/99:129

54

6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De föreslagna ändringar som gäller revisorer i sparbanker och medlems-
banker avser bl.a. ett försenat genomförande i svensk lag av EG-rättsliga
regler. Det betyder att det är särskilt angeläget att dessa ändringar kan
träda i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn till detta och då praktiska
skäl talar för att lagändringarna rörande revisorer, allmän granskning och
skadestånd i sin helhet träder i kraft vid samma tidpunkt bör ikraftträdan-
det ske per den 1 januari 2000.

För att undvika oklarheter och andra problem i samband med över-
gången till de nya reglerna bör dessa förenas med särskilda övergångsbe-
stämmelser. Dessa behandlas i författningskommentaren.

Prop. 1998/99:129

55

Ekonomiska konsekvenser

Prop. 1998/99:129

Förslagen i 3 kap. bankrörelselagen om revision kan under en övergångs-
period innebära vissa merkostnader for bankerna. Dessa kostnader torde
dock bli begränsade.

De nya bestämmelserna om lekmannarevisorer kan däremot inte
förväntas leda till ökade kostnader. En banks stämma får själva besluta
om huruvida lekmannarevisor skall utses. I de fall lekmannarevisor utses
torde motsvarande granskning, med därav föranledda kostnader, ske
redan i dag inom ramen för revisorsinstitutet.

De föreslagna lagändringarna torde inte leda till några kostnader för det
allmänna.

56

F ör fattningskommentar

Prop. 1998/99:129

8.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617)

1 kap.

1 §

Paragrafen har kompletterats med en upplysning om att lagen numera
även innefattar bestämmelser om allmän granskning av sparbanker och
medlemsbanker.

2 kap.

17 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om s.k. kreditjäv. För närvarande
omfattas annan revisor än auktoriserad revisor i medlemsbank av kredit-
jävsreglema. Eftersom revisor i en medlemsbank över huvud taget inte
skall fa stå i skuld till banken (se 3 kap. 5 § första stycket 4) har icke
auktoriserad revisor tagits bort från listan i första stycket.

Det föreslagna nya andra stycket innebär att kreditjävsreglema skall
omfatta lekmannarevisor i medlemsbank (se 4 kap.). Att lekmanna-
revisorer i sparbanker och bankaktiebolag aldrig far stå i låneskuld till
banken framgår av bestämmelserna om jäv i 4 kap. 11 § bankrörelselagen
respektive 11 kap. 11 § aktiebolagslagen. Lekmannarevisom närstående
personer av det slag som avses i första stycket nya 5 och 6 omfattas inte
av kreditjävsbestämmelsen.

Ändringarna har behandlats i avsnitten 5.1.4 och 5.2.4.

3 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om antalet revisorer, hur revisor ut-
ses, revisors mandattid och revisorssuppleanter.

Enligt bestämmelsen skall sparbanker och medlemsbanker ha minst en
revisor. För närvarande gäller ett krav på minst två revisorer för dessa
bankkategorier. För revisorerna har införts en fyraårig mandattid. För när-
varande anges inte någon bestämd mandattid i lag, utan uppdraget gäller
för den tid som anges i stadgarna.

Ändringarna har behandlats i avsnitten 5.1.1 och 5.1.2.

Paragrafen innehåller bestämmelser om de obehörighetsgrunder och
kompetenskrav som gäller för revisorer. I första stycket har underårighet
tagits bort som en särskild obehörighetsgrund. Bestämmelsen i andra

57

stycket är ny och innehåller ett krav på att den som skall vara revisor i en
sparbank eller en medlemsbank måste vara auktoriserad eller godkänd
revisor.

Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.1.3.

Ändringen innebär att bestämmelsen fatt en lydelse som ansluter till mot-
svarande bestämmelse för bankaktiebolag, se 9 kap. 15 § bankrörelsela-
gen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om jäv. Ändringarna består framför
allt i att de nuvarande andra, tredje och femte styckena tagits bort. Detta
innebär att lån till vissa revisorn närstående inte längre skall utgöra en
särskild jävsgrund (nuvarande andra stycket). Det innebär vidare att la-
gens allmänna regel om delikatessjäv upphör att gälla (nuvarande tredje
stycket). Det har i sistnämnda avseende ansetts att bestämmelserna i 14 §
lagen (1995:528) om revisorer torde vara tillräcklig för att begränsa risken
för att en revisor hamnar i en situation som rubbar förtroendet för honom
eller henne. Ändringarna innebär också att, i fråga om annan revisor i
medlemsbank än auktoriserad revisor, bestämmelsen om undantag för
vissa låneskulder och förpliktelser tagits bort (nuvarande femte stycket).
Slutligen har ordet "kan" i första stycket och i det föreslagna tredje stycket
för tydlighets skull ersatts av ordet "far".

Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.1.4.

Paragrafen innehåller regler om revisorsuppdragets upphörande. Änd-
ringen består i att första stycket har tagits bort. Detta innehåller en be-
stämmelse om att ett uppdrag att tills vidare vara revisor i en sparbank
eller i en medlemsbank upphör att gälla när en ny revisor utses. Eftersom
revisorer i sparbanker och medlemsbanker, enligt ändringen i 1 § andra
stycket, alltid skall utses för en bestämd tid på fyra år fyller första stycket
inte någon funktion.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att styrelsen, om inte rättelse sker,
skall göra anmälan hos Finansinspektionen om bl.a. det förhållandet att en
revisor är obehörig enligt 3 § första stycket. Ändringen innebär att det
införs en skyldighet för styrelsen att göra anmälan hos Finansinspektionen
också i det fallet att revisorn inte är auktoriserad eller godkänd.

Prop. 1998/99:129

58

14 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisors tystnadsplikt och upplys-
ningsskyldighet. I bestämmelsen har tagits in en skyldighet för revisorn att
till lekmannarevisor lämna erforderliga upplysningar om bankens ange-
lägenheter. En sådan upplysningsskyldighet för revisorn gäller sedan tidi-
gare gentemot medrevisor, granskare som avses i 15 §, ny revisor och, om
banken har försatts i konkurs, konkursförvaltare. Motsvarande upplys-
ningsskyldighet for lekmannarevisor föreskrivs i 4 kap. 19 §.

Ändringen har behandlats i avsnitt 5.1.5.

15 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om utseende av granskare för särskild
granskning av bankens förvaltning och räkenskaper eller vissa åtgärder
eller förhållanden i banken. I tredje stycket stadgas liksom tidigare att vad
som sägs om revisor i vissa i stycket angivna lagrum tillämpas även i frå-
ga om granskare. De ändringar som gjorts i stycket är en följd av att vissa
bestämmelser för revisorer ändrats. Därvid har underårighet tagits bort
som en särskild obehörighetsgrund för revisorer (se 3 § första stycket).
Eftersom underårighet alltjämt skall utgöra en obehörighetsgrund för
granskare har en bestämmelse om detta förts in i tredje stycket. Änd-
ringarna har behandlats i avsnitt 5.1.6.

I sak skall gälla samma bestämmelser för granskare som för när-
varande, dock med ett undantag, nämligen bestämmelsen om tidsfristens
längd vid väckande av skadeståndstalan mot granskare. Denna bestäm-
melse, som har behandlats i avsnitt 5.3, har tagits in i 5 kap. 8 § första
stycket 5. Därmed har behovet i detta avseende av en hänvisning till vad
som gäller för revisor upphört. Hänvisningen i tredje stycket till 5 kap. 8 §
lagen har därför tagits bort.

4 kap. Allmän granskning

Kapitlet, som innehåller bestämmelser om lekmannarevisor, har utformats
med 11 kap. aktiebolagslagen som förebild. Detta innebär att vissa av
kapitlets bestämmelser i språkligt hänseende avviker från de motsvarande
bestämmelser om revisor som finns i 3 kap. bankrörelselagen. Det har
emellertid ansetts ha större betydelse att de nya bestämmelserna i bank-
rörelselagen står i överensstämmelse med aktiebolagslagens modernare
språkliga stil än att bankrörelselagen i sig får en enhetlig språkdräkt.

Lagrådet har anmärkt att uttryckssätt som visserligen återfinns i aktie-
bolagslagen men som kan ifrågasättas från redaktionell synpunkt använts i
4 kap. Som exempel på detta har Lagrådet angett att ”lekmannarevisom” i
bestämd form använts i 4 kap. 4-8 §§, trots att det är fullt möjligt att utse
mer än en lekmannarevisor. Enligt Lagrådets mening saknas det anled-
ning att använda annat än obestämd form, oavsett vad som anges i aktie-
bolagslagen.

Regeringen konstaterar att det av 1 § uttryckligen framgår att fler än en
lekmannarevisor får utses i en sparbank eller i en medlemsbank. Bruket

Prop. 1998/99:129

59

av ”lekmannarevisom” i bestämd form i 4-8 §§ borde därför inte kunna
föranleda något missförstånd i fråga om hur många lekmannarevisorer
som far utses. Det kan tilläggas att lekmannarevisor i bestämd form även
används i motsvarande bestämmelser i det förslag till ändringar i försäk-
ringsrörelselagen (1982:713) som finns i prop. 1998/99:87 Ändrade för-
säkringsrörelseregler (s. 64 och 65). Detta lagförslag är - efter att ha
granskats av Lagrådet - för närvarande föremål för riksdagsbehandling.
Enhetlighetsskäl talar för att samma uttryckssätt begagnas i de tre lagar
där bestämmelser om lekmannarevisorer kommer att finnas. Sammanfatt-
ningsvis anser regeringen att det inte finns skäl att frångå det uttryckssätt
som valts beträffande ordet lekmannarevisor i 4-8 §§.

Lekmannarevisor

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att lekmannarevisorer far utses i
sparbanker och medlemsbanker. Syftet med införandet av bestämmelser
om lekmannarevisorer har behandlats i avsnitt 5.2.1. Som framgår av
lagtexten är det möjligt att i en sparbanks reglemente och en medlems-
banks stadgar ta in föreskrifter som inskränker eller helt tar bort möjlig-
heten att utse lekmannarevisorer i banken.

Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna om suppleanter för revisorer
(se 3 kap. 1 §).

Paragrafen innehåller en erinran om att bestämmelserna om revisorer i
bankrörelselagen inte skall tillämpas på lekmannarevisorer. En annan sak
är att flera av bestämmelserna för lekmannarevisorer utformats efter
mönster från dem som gäller för revisorer.

Lekmannarevisoms uppgifter

Paragrafen anger granskningens omfattning och inriktning. Lek-
mannarevisoms uppdrag skall i huvudsak överensstämma med det upp-
drag som de lekmän som i dag verkar som revisorer i praktiken utför (se
avsnitt 5.2.5). Granskningen skall i stor utsträckning inriktas mot att de
särskilda syften som gäller för verksamheten följs.

Till lekmannarevisoms uppdrag hör först och främst att kontrollera att
bankens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt sätt. Det innebär att
lekmannarevisom skall kontrollera att verksamheten håller sig inom de
ramar som reglementet eller stadgarna anger och att den bedrivs i
överensstämmelse med de syften för verksamheten som kan ha angetts i

Prop. 1998/99:129

60

dem. Givetvis bör lekmannarevisom därvid också beakta huruvida detta
sker på ett rationellt och effektivt sätt. Att stämman i viss utsträckning kan
vidga lekmannarevisoms granskningsuppdrag till att avse även ändamål
och syften som inte kommer till uttryck i reglementet respektive stadgarna
avhandlas i kommentaren till 5 §.

Vid granskningen skall också tillses att verksamheten bedrivs på ett
från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Avsikten är dock inte att
lekmannarevisom skall uttala sig om den ekonomiska redovisningen (jfr
7 §). Någon granskning av räkenskapsmaterial behöver han därför nor-
malt inte göra, såvida inte stämman särskilt ålägger honom detta. Han
måste dock alltid hålla sig underrättad om bankens ekonomiska förhållan-
den och bör i sådana frågor ha återkommande kontakter med bankens
ledning och med revisorerna. Granskningen måste vara så ingående att
han kan göra en allmän bedömning av om bankens resurser används på ett
rimligt sätt.

Till lekmannarevisoms uppgifter hör också att kontrollera att det finns
en tillfredsställande intem kontroll inom banken, såväl i fråga om verk-
samhetens bedrivande som i fråga om ekonomiska rutiner. Granskningen
av den interna kontrollen måste framför allt inriktas på att det finns funge-
rande kontrollrutiner av grandläggande slag.

Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god sed på
detta område kräver. Innebörden av begreppet god sed preciseras inte i
lagen. Granskningen måste uppenbarligen ges växlande omfattning och
innebörd allt efter bankernas skiftande förhållanden. Den måste också
anpassas efter utvecklingen av den praxis som kan växa fram på detta
område. Hur ingående granskningen skall vara beror på förhållandena i
det enskilda fallet. Så torde t.ex. granskningen av om verksamheten sköts
på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt normalt inte behöva vara mer
djupgående. Skulle förhållandena i det enskilda fallet ge anledning till
misstankar om missförhållanden, måste lekmannarevisom emellertid ini-
tiera en mer ingående granskning. I en sådan situation kan det bli nöd-
vändigt att lekmannarevisom, om han själv skulle sakna tillräcklig eko-
nomisk kompetens, anlitar biträde av annan för att genomföra gransk-
ningen. Oftast torde det dock i sådana situationer räcka att lekmannarevi-
som samråder med revisorn.

Det är ofrånkomligt att lekmannarevisoms och revisorns gransk-
ningsuppdrag i många avseenden kommer att sammanfalla. När det in-
träffar, t.ex. när det gäller ändamålsgranskning, finns det självfallet anled-
ning för lekmannarevisom och revisorn att samråda med varandra. Det
granskningsmaterial som den ene har tagit fram kan givetvis vara till nytta
även för den andre och kan därigenom bli av betydelse för hur ingående
dennes egen granskning i denna del behöver vara.

Lagrådet har fört på tal frågan i vad mån det är lämpligt att utforma
reglerna for sparbanker och medlemsbanker efter mönster av de regler
som gäller för lekmannarevisorer i bankaktiebolag med hänsyn till de
olika sammanslutningarnas karaktär. Lagrådet har därvid yttrat att det i
det avseendet är motiverat med en prövning av varje särskild
bestämmelse. I fråga om 4 § hade det enligt Lagrådets mening varit mera
lämpligt att inte följa aktiebolagslagen, utan att utforma bestämmelsen

Prop. 1998/99:129

61

självständigt så att de särskilda uppgifter som avses åvila Prop. 1998/99:129
lekmannarevisorer i sparbanker och medlemsbanker klart framgår.

När det gäller den funktion en lekmannarevisor kan fylla finns det en-
ligt regeringens uppfattning behov av i princip samma typ av kontroll hos
sparbanker och medlemsbanker som hos aktiebolag, däribland bankaktie-
bolag. Detta framgår bl.a. av regeringens resonemang i avsnitt 5.2.5 och
vad som ovan anförts i kommentaren till förevarande paragraf. Det finns
sålunda inte skäl att utforma bestämmelsen i paragrafen på annat sätt än
motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen.

Det granskningsuppdrag som lekmannarevisom har enligt 4 § kan, som
framgår av förevarande paragraf, fyllas ut genom direktiv av stämman.
Stämman kan t.ex. på olika punkter begära att en fördjupad granskning
görs eller att lekmannarevisom uppmärksammar något särskilt för-
hållande. Stämmans direktiv far inte stå i strid med lag eller sparbanks
reglemente respektive medlemsbanks stadgar och inte heller med god sed.

Författningskommentaren har justerats i anledning av Lagrådets syn-
punkter.

Av paragrafen framgår att lekmannarevisom årligen skall redovisa resul-
tatet av sin granskning i en granskningsrapport.

Det har inte ansetts förenligt med föreskrifterna i det åttonde bolags-
rättsliga direktivet att en lekmannarevisor undertecknar revi-
sionsberättelsen. I paragrafen har därför tagits in ett förbud mot detta. Ett
sådant förbud är givetvis inte avsett att hindra en lekmannarevisor från att
delge bankens revisor sina kunskaper och bedömningar och på det sättet
påverka utformningen av revisionsberättelsen. Tvärtom anges i 19 § att
lekmannarevisom är skyldig att lämna en revisor erforderliga upplysning-
ar om bankens angelägenheter.

Tillhandahållande av upplysningar m.m.

Utan tillgång till bankens interna material skulle lekmannarevisorema inte
kunna genomfora någon meningsfull kontroll av banken. Därför inne-
håller paragrafen bl. a. regler om att bankens styrelse dels skall bereda en
lekmannarevisor tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning
lekmannarevisom finner behövlig, dels lämna lekmannarevisom de upp-
lysningar och det biträde som lekmannarevisom begär. Detta har behand-
lats i avsnitt 5.2.5. Vad beträffar revisorer har bestämmelsen sin motsva-
righet i 3 kap. 9 §.

62

Hur lekmannarevisor utses

Prop. 1998/99:129

Enligt bestämmelsen skall en lekmannarevisor som huvudregel utses av
stämman. Skälen for detta har behandlats i avsnitt 5.2.2. Bestämmelserna
i paragrafen gör det vidare möjligt att i en sparbanks reglemente eller en
medlemsbanks stadgar föreskriva att lekmannarevisorer skall utses av
annan än stämman, t.ex. av en viss myndighet eller av något annat rätts-
subjekt.

Bestämmelserna om utseende av lekmannarevisorer innehåller till skill-
nad från bestämmelserna om revision inte några regler om tiden för upp-
draget. Den som utser lekmannarevisom måste därför samtidigt bestämma
vilken tid uppdraget skall omfatta. Anges inte någon tid, gäller uppdraget
tills vidare.

I och med att lekmannarevisom utses på samma sätt som gäller för en
revisor kommer även lekmannarevisom att bli en slags bankens sysslo-
man. Detta innebär bl.a. att lekmannarevisom på samma sätt som revisorn
utan särskilda bestämmelser om detta har rätt till ersättning från banken.

Obehörighetsgrunder

10 §

Paragrafen innehåller allmänna behörighetskrav för den som skall utses
till lekmannarevisor. Kraven motsvarar de som ställs på revisorer i all-
mänhet (se 3 kap. 3 §). Dessutom ställs det krav på att den som utses inte
är underårig, dvs. under 18 år.

Jäv

H §

Skälen för att bestämmelser om jäv skall finnas har behandlats i avsnitt
5.2.4.

Bestämmelserna överensstämmer i stort sett med de jävsbestämmelser
som gäller för revisorer (3 kap. 5 §). En skillnad mellan bestämmelserna
består i att den som är huvudman i en sparbank inte far vara auktoriserad
revisor i banken men far vara lekmannarevisor, och för övrigt också god-
känd revisor. En annan skillnad gäller paragrafens bestämmelse i andra
stycket om att en låneskuld eller säkerhet utgör jäv endast om låneskulden
eller säkerheten går utöver vad som normalt sammanhänger med medlem-
skap i banken. Motsvarande bestämmelse finns inte för revisorer eftersom
det inte är möjligt för den som står i skuld till en bank eller som har för-
pliktelser för vilka en bank har ställt säkerhet att vara revisor i banken.

63

Anlitande av biträde

12 §

Om en lekmannarevisor anlitar biträde vid utförande av gransk-
ningsuppdraget, gäller bestämmelserna i 11 § om jäv även för biträdet.
Motsvarande bestämmelse för revisorsbiträden finns i det föreslagna nya
fjärde stycket i 3 kap. 5 §.

Lekmannarevisoms avgång

13 §

Ett revisorsuppdrag kan när som helst bringas att upphöra om revisorn
själv eller den som har utsett honom begär det (3 kap. 6 §). Rätten för den
som har utsett revisorn att när som helst entlediga denne anses i svensk
rätt vara en naturlig följd av den förtroendeställning som revisorn intar.
Lekmannarevisom intar en liknande förtroendeställning. Det har därför
ansetts naturligt att också ett uppdrag som lekmannarevisor kan sägas upp
när som helst.

Lekmannarevisoms granskningsrapport

14 §

Resultatet av lekmannarevisoms granskning skall redovisas i en gransk-
ningsrapport. Denna skall enligt första stycket avges senast två veckor
före den ordinarie stämma där årsredovisningen skall behandlas. Detta
överensstämmer med den tidpunkt som gäller för avgivande av revisions-
berättelse (3 kap. 11 §).

Av andra stycket följer att lekmannarevisom i granskningsrapporten
skall uttala sig om huruvida bankens verksamhet sköts på ett ändamåls-
enligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bankens
interna kontroll är tillräcklig. Har han fått särskilda stämmodirektiv som
det har ålegat honom att följa, skall han uttala sig även om vad hans
granskning i de avseendena har gett vid handen. Om det finns anledning
att rikta anmärkning mot en styrelseledamot i något av dessa avseenden,
skall detta anges i rapporten. Givetvis skall det i så fall lämnas uppgift om
anledningen till anmärkningen.

I tredje stycket finns en bestämmelse som ger lekmannarevisom möj-
lighet att i granskningsrapporten lämna de upplysningar som han önskar
låta huvudmännen respektive medlemmarna och innehavarna av för-
lagsandelar få kännedom om. När lekmannarevisom utnyttjar rätten att
lämna upplysningar måste han ta hänsyn till bestämmelserna om tystnads-
plikt i 17 §.

Om lekmannarevisom vid sin granskning har upptäckt något
förhållande som det finns anledning att rikta anmärkning mot bör han
inte, lika litet som en revisor, ha möjlighet att med hänvisning till sin
tystnadsplikt underlåta att ange anmärkningen i granskningsrapporten.

Prop. 1998/99:129

64

Däremot bör anmärkningar i granskningsrapporten utformas på ett sådant Prop. 1998/99:129
sätt att de inte onödigtvis skadar banken. Så bör t.ex. affärshemligheter
självfallet så långt det är möjligt inte avslöjas.

Författningskommentaren har justerats i anledning av Lagrådets syn-
punkter.

15 §

I paragrafen regleras vem som har rätt att ta del av granskningsrapporten
och föreskrivs att den skall läggas fram på stämman. Gransknings-
rapporten skall liksom revisionsberättelsen överlämnas till bankens styrel-
se (14 §). En sparbank är skyldig att skicka en kopia av gransknings-
rapporten till var och en av huvudmännen. En medlemsbank är skyldig att
låta var och en av medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar ta del
av granskningsrapporten och att skicka en kopia av rapporten till de
medlemmar eller förlagsandelsinnehavare som begär det.

Lekmannarevisoms närvaro vid stämma

16 §

Av paragrafen följer att en lekmannarevisor har samma rätt och skyldighet
att närvara vid stämman som en revisor (jfr 3 kap. 13 §).

Lekmannarevisoms tystnadsplikt

17 §

En lekmannarevisor har rätt till insyn i banken i samma omfattning som
en revisor har. Bestämmelserna ålägger därför lekmannarevisom samma
tystnadsplikt angående bankens angelägenheter som en revisor har enligt
3 kap. 14 § första och andra styckena.

I enlighet med Lagrådets förslag har ordet ”nackdel”, som fanns i lag-
rådsremissens lagförslag, bytts ut mot ordet ”skada”.

Lekmannarevisoms upplysningsplikt

18 §

Paragrafen ålägger lekmannarevisom samma upplysningsskyldighet gent-
emot stämman som en revisor har enligt 3 kap. 14 § tredje stycket 1.

19 §

En grundförutsättning för samarbetet mellan lekmannarevisom och revi-
sorn är att det inte finns någon form av tystnadsplikt mellan dem. Iförsta
stycket har därför tagits in bestämmelser som ålägger lekmannarevisom
att lämna upplysningar till revisorn. Denna skyldighet gäller inte enbart
vid det granskningsarbete som sker i direkt anslutning till gransknings-

3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 129

rapportens upprättande. Det far tvärtom förutsättas att lekmannarevisom
och revisorn fortlöpande lämnar varandra upplysningar om bankens ange-
lägenheter. Det handlar i första hand om en skyldighet att lämna de upp-
lysningar som begärs, men med bestämmelsen följer också en rätt för
lekmannarevisom att på eget initiativ lämna upplysningarna till revisorn.

På motsvarande sätt är lekmannarevisom skyldig att lämna andra lek-
mannarevisorer, granskare och, om banken försatts i konkurs, konkurs-
förvaltaren erforderliga upplysningar. Lekmannarevisom är också skyldig
att på begäran lämna upplysningar om bankens angelägenheter till under-
sökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Bestämmelserna motsvarar de som enligt 3 kap. 14 § tredje stycket 2
och 3 gäller för en revisor.

5 kap.

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisors och lekmannarevisors
skadeståndsskyldighet. Innebörden av ändringen är att lekmannarevisom
blir skadeståndsskyldig på samma grunder som revisorn.

Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.6.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den tid inom vilken en talan för
en sparbanks eller medlemsbanks räkning enligt 1-3 §§ om sådant skade-
stånd som inte grundas på brott måste väckas. Därutöver gäller enligt 6 §
andra stycket respektive 7 § tredje stycket en särskild frist beträffande
talan mot en styrelseledamot. Den fristen gäller dock inte under de förut-
sättningar som anges i 6 § tredje stycket respektive 7 § fjärde stycket.

Bestämmelsen innebär att fristen för väckande av talan mot styrelse-
ledamot, revisor, granskare enligt 3 kap. 15 § och stiftare förlängs från tre
år till fem år och att fristen för väckande av talan mot delegat förlängs
från ett år till tre år.

Bestämmelsen innebär vidare att fristen för väckande av talan mot styr-
elseledamot, delegat och revisor skall börja löpa vid en och samma tid-
punkt, nämligen vid utgången av räkenskapsåret i fråga. Nu gäller att
fristen för talan mot delegat börjar löpa då årsredovisningen och revi-
sionsberättelsen för det räkenskapsår varunder den ansvarsgrundande åt-
gärden vidtogs läggs fram på stämman. Fristen för talan mot revisor bör-
jar löpa då revisionsberättelsen läggs fram på stämman.

I paragrafen har dessutom tagits in bestämmelser om frist för väckande
av talan mot lekmannarevisor. Det har ansetts att denna frist bör överens-
stämma med vad som gäller beträffande revisor.

Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.3.

Prop. 1998/99:129

66

9 kap.

Prop. 1998/99:129

15 §

Ändringen innebär att bestämmelsen fatt en lydelse som ansluter till mot-
svarande bestämmelse för sparbanker och medlemsbanker, se 3 kap. 4 §
bankrörelselagen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkt 2

Bestämmelsen ålägger styrelsen att vidta åtgärder för att föreskrifter i
reglemente eller stadgar som strider mot den nya lagen ersätts med före-
skrifter som är förenliga med denna. Det får bli en uppgift for varje styrel-
se att ställa föreskriften i det enskilda fallet mot den nya lagen och pröva i
vilken utsträckning ändringar behövs. Föreskrifter om revisors mandattid
är ett exempel på föreskrift som kan behöva ändras (jfr 3 kap. 1 § andra
stycket som inte ger något utrymme for att föreskriva annan mandattid än
den som anges i lagen).

Bestämmelsen har ändrats i enlighet med Lagrådets förslag.

Punkt 3

För att revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall kunna
slutföra sitt arbete avseende det räkenskapsår som löper ut vid den tid-
punkt då de nya reglerna träder i kraft har de getts möjlighet att fortsätta
att verka som revisorer till utgången av den första ordinarie stämma som
hålls efter ikraftträdandet.

Bestämmelsen har ändrats i enlighet med Lagrådets förslag.

Punkt 4

Enligt den nya lydelsen av 3 kap. 1 § andra stycket gäller en revisors upp-
drag för en tid av fyra år. En revisor kan alltså inte utses för en kortare tid
än fyra år. Med fyraåriga mandattider ökar kraven på den upphandling
som ofta föregår revisorsvalet. Det kan vara svårt för revisorer och banker
att göra nödvändiga förberedelser inför det revisorsval som sker år 2000.
Med hänsyn härtill ger första stycket möjlighet för banker att under år
2000 utse revisor för kortare tid än fyra år.

Den nya lydelsen av 3 kap. 1 § andra stycket medför också att en revi-
sor inte kan utses tills vidare. I andra stycket regleras revisorsuppdrag
som löper vid lagens ikraftträdande. Regleringen avser endast uppdrag
som getts till auktoriserade och godkända revisorer. Uppdrag till dessa
kategorier av revisorer, som gäller for viss tid, bör fa fortsätta löpa till
utgången av mandattiden. Detta gäller även om revisorsuppdraget gäller
för längre tid än fyra år. I fråga om revisorsuppdrag som gäller tills vidare
har dock en viss begränsning ansetts nödvändig. Det har därför föreskriv-

67

its att ett sådant revisorsuppdrag visserligen skall fortsätta gälla, dock Prop. 1998/99:129
längst till och med den första stämma som hålls under år 2001.

Bestämmelsen har ändrats i enlighet med Lagrådets forslag.

Punkt 5

Den ändrade lydelsen av 5 kap. 8 § innebär att fristen för väckande av
skadeståndstalan mot styrelseledamot, revisor, granskare enligt 3 kap.

15 § och stiftare förlängs från tre år till fem år och att fristen för väckande
av motsvarande talan mot delegat förlängs från ett år till tre år. Om tiden
för att väcka talan angående ett visst anspråk har löpt ut när de nya be-
stämmelserna träder i kraft far den förlängda fristen i det fallet inte någon
effekt. Om tiden för att väcka talan angående ett visst anspråk däremot
inte löpt ut när den nya lagen träder i kraft skulle den förlängda fristen
komma att gälla även för detta anspråk. Detta vore inte lämpligt. Därför
har i förevarande punkt föreskrivits att äldre bestämmelser gäller i fråga
om tiden for väckande av talan angående anspråk som uppkommit före
lagens ikraftträdande. Skadeståndsanspråket far anses ha uppkommit
samtidigt med den skadeståndsgrundande handlingen eller under-
låtenheten.

8.2 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619)

2 kap.

Eftersom ecun ersattes av den gemensamma valutan, euron, när valuta-
unionen startade den 1 januari 1999, har i andra stycket, ordet ecu ersatts
av ordet euro.

4 kap.

Ändringen, som innebär att benämningen Sparbanken Sverige AB byts ut
mot FöreningsSparbanken AB (publ), är en följd av att Sparbanken Sve-
rige AB och Föreningsbanken AB har fusionerats.

68

8.3      Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om Prop. 1998/99:129
medlemsbanker

1 kap.

Eftersom ecun ersattes av den gemensamma valutan, euron, när valuta-
unionen startade den 1 januari 1999, har i andra och tredje styckena, or-
det ecu ersatts av ordet euro.

I tredje stycket har dessutom ordet bolaget ersatts av det i samman-
hanget korrekta ordet banken.

8.4      Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

8 kap.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vid vilken tidpunkt årsredo-
visningen för förflutet räkenkapsår senast skall lämnas till revisorn. Änd-
ringen i inledningen av paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.4, inne-
bär att samma bestämmelse skall gälla för lekmannarevisor som för revi-
sor. En justering av tekniskt slag har gjorts i första punkten.

8.5      Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti

16 §

I paragrafen finns en hänvisning till 3 kap. 1 § bankrörelselagen, som bl.a.
innehåller en bestämmelse om minsta antalet revisorer i sparbanker och
medlemsbanker. Nämnda lagrum föreslås i det föregående ändras så att
sådana banker skall ha minst en revisor i stället för minst två revisorer,
vilket gäller för närvarande. Den föreslagna utformningen av 16 § anknyt-
er bättre än den nuvarande till den föreslagna lydelsen av bestämmelsen i
3 kap. 1 § bankrörelselagen.

Bestämmelsens hänvisning till 10 kap. 8 § aktiebolagslagen avser inte
bara värdepappersbolag utan även bankaktiebolag. Detta har uttryckligen
angetts i lagtexten.

69

Remissinstanser som har yttrat sig över
departementspromemorian Ändrade regler för
revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m.

(Ds 1999:8)

Efter remiss har yttranden inkommit från Sveriges riksbank, Hovrätten för
Västra Sverige, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Konkurrensverket,
Patent- och registreringsverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds
universitet, Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksför-
bund, Svenska Revisorsamfundet SRS, Föreningen Auktoriserade Revi-
sorer FAR, Sveriges advokatsamfund, Finansbolagens Förening, Svenska
Fondhandlareföreningen och Fondbolagens förening.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 1

70

Remissinstanser som har yttrat sig över promemorian
om ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen
(Fi 1999/1250)

Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Sveriges riksbank,
Finansinspektionen, Konkurrensverket, Insättningsgarantinämnden,
Svenska Bankföreningen, Kooperativa förbundet (KF), Kooperativa in-
stitutet ekonomisk förening, Riksbyggen Sparkassa ekonomisk förening,
Stockholms Kooperativa Bostadsförening ekonomisk förening, Lantbru-
karnas Riksförbund (LRF) och Skogsägarnas Riksförbund.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 2

71

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om bankrörelselagen (1987:617)2
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 17 §, 3 kap. 1, 3-7 samt 14 och 15 §§, 5 kap.

2 och 8 § § samt 9 kap. 15 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 4 kap., av följande lyd-
else.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

Denna lag innehåller ge-
mensamma bestämmelser för
banker om den rörelse som en
bank far driva och om tillsyn m.m.
Den innehåller vidare vissa sär-

§3

Denna lag innehåller ge-
mensamma bestämmelser för
banker om den rörelse som en
bank far driva och om tillsyn m.m.
Den innehåller vidare vissa sär-

skilda bestämmelser för bank-
aktiebolag samt bestämmelser om
revision, skadestånd m.m. och
firma för sparbanker och
medlemsbanker.

skilda bestämmelser för bank-
aktiebolag samt bestämmelser om
revision, allmän granskning,
skadestånd m.m. och firma för
sparbanker och medlemsbanker.

Med bank förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbank och medlems-

bank.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

Med bankaktiebolag förstås i denna lag ett aktiebolag som har fatt till-
stånd att driva bankrörelse. För bankaktiebolag gäller vad som är före-
skrivet för aktiebolag i allmänhet, om inte annat följer av denna lag eller
är särskilt föreskrivet. Om det i aktiebolagslagen (1975:1385) finns hän-
visningar till bestämmelser i samma lag och gäller föreskrifter i denna lag
i stället för eller vid sidan av bestämmelserna i aktiebolagslagen, skall
hänvisningarna vid tillämpning i fråga om bankaktiebolag i stället respek-
tive också avse föreskrifter i denna lag.

Bestämmelser om hur sparbanker och medlemsbanker bildas och om
deras organisation m.m. finns i sparbankslagen (1987:619) respektive
lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Med en banks stadgar förstås i denna lag reglemente för sparbank och
stadgar för medlemsbank.

För varje bank skall finnas ett huvudkontor i Sverige.

För utländska bankföretags verksamhet genom filial i Sverige gäller be-
stämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160)
om utländska filialer m.m.

Denna lag gäller inte för verksamhet som bedrivs av Sveriges riksbank
eller Riksgäldskontoret.

1 Jfr rådets direktiv 84/253/EEG om godkännande av personer som har ansvar för lagstad-
gad revision av räkenskaper (EGT L 126, 12.5.1984, s. 20, Celex 389L0048).

2 Lagen omtryckt 1996:1001.

3 Senaste lydelse 1998:1500.

72

2 kap.

17 §

En bank far inte på andra villkor än sådana som banken normalt ställer
upp lämna kredit till

1. styrelseledamot,

2. delegat i ledande ställning som ensam eller i förening med annan får
avgöra på styrelsen ankommande kreditärenden,

3. anställd som innehar en ledande ställning inom banken,

4. annan aktie- eller andelsägare än staten med ett innehav som motsva-

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

rar minst tre procent av hela kapitalet,

5. sådan revisor i banken som
avses i 3 kap. 5 § femte stycket,

6. make eller sambo till person
som avses under 1-5 eller

7. juridisk person i vilken sådan
person som avses under 1-6 har ett
väsentligt ekonomiskt intresse i
egenskap av delägare eller med-
lem.

5. make eller sambo till person
som avses under 1-4 eller

6. juridisk person i vilken sådan
person som avses under 1-5 har ett
väsentligt ekonomiskt intresse i
egenskap av delägare eller med-
lem.

En medlemsbank får inte heller
på andra villkor än sådana som
banken normalt ställer upp lämna
kredit till lekmannarevisor i bank-

en.

Finansinspektionen prövar om delegat eller anställd har sådan ledande

ställning som avses i första stycket 2

Bankens styrelse skall i en för-
teckning föra in uppgifter om de
krediter som har beviljats personer
eller företag som avses i första
stycket. Regeringen eller, efter re-
geringens bemyndigande, Finans-
inspektionen får utfärda föreskrif-
ter om vilka uppgifter som skall
antecknas i förteckningen.

Första-tred/e styckena tillämpas
på motsvarande sätt beträffande
krediter mot säkerhet av borgen
eller fordringsbevis som utfärdats
av någon som avses i första styck-
et. Detsamma gäller för en fordran
som banken förvärvar och för vil-
ken någon som avses i första
stycket är betalningsskyldig.

och 3.

Bankens styrelse skall i en för-
teckning fora in uppgifter om de
krediter som har beviljats personer
eller företag som avses i första och
andra styckena. Regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen får utfarda fö-
reskrifter om vilka uppgifter som
skall antecknas i förteckningen.

Första-^ärJe styckena tillämpas
på motsvarande sätt beträffande
krediter mot säkerhet av borgen
eller fordringsbevis som utfärdats
av någon som avses i första eller
andra stycket. Detsamma gäller för
en fordran som banken förvärvar
och för vilken någon som avses i
första eller andra stycket är betal-
ningsskyldig.

73

3 kap.

Sparbanker och medlemsbanker
skall ha minst två revisorer. Revi-
sorerna väljs av stämman om det
inte föreskrivs i stadgarna att en
eller flera av dem, dock inte alla,
skall utses på annat sätt.

§

Sparbanker och medlemsbanker
skall ha minst en revisor. Revisor
väljs av stämman. Om banken skall
ha flera revisorer, för det i stad-
garna föreskrivas att en eller flera
av dem, dock inte alla, skall utses
på annat sätt än genom val på
stämman.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

Uppdraget som revisor upphör
vid slutet av den ordinarie stämma
som hålls under det flärde räken-
skapsåret efter revisorsvalet.

En revisors uppdrag gäller för
den tid som anges i stadgarna. Om
uppdraget inte skall gälla tills vid-
are, skall tiden bestämmas så att
uppdraget upphör vid slutet av den
ordinarie stämma på vilken revi-
sorsval skall förrättas.

Stämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i
denna lag, sparbankslagen (1987:619) och lagen (1995:1570) om med-
lemsbanker beträffande revisorer gäller i tillämpliga delar om revisors-
suppleanter.

Den som är underårig, i konkurs
eller underkastad näringsförbud
eller som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken far inte
vara revisor i en sparbank eller i en
medlemsbank.

Den som är i konkurs eller
underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken far inte vara
revisor i en sparbank eller i en
medlemsbank.

Endast den som är auktoriserad

eller godkänd revisor får vara re-
visor i en sparbank eller i en med-
lemsbank.

Revisorerna skall ha den insikt i

En revisor skall ha den insikt i

och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med
hänsyn till arten och omfånget av
bankens verksamhet fordras för

och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med
hänsyn till arten och omfånget av
bankens verksamhet fordras för

uppdragets fullgörande.              uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag. Bestämmelser
om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelse-
skyldighet finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer. Bestämmelserna i
5 § om behörighet, i 8 a § om rapporteringsskyldighet och i 13 § om rätt
att närvara på stämma tillämpas på den huvudansvarige.

Senaste lydelse 1998:1500.

5 Senaste lydelse 1998:1500.

74

Minst en av de revisorer som
stämman utser i en sparbank eller i
en medlemsbank skall vara aukto-

I en sparbank eller i en medlems-
bank skall minst en revisor som
stämman utsett vara auktoriserad

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

riserad revisor.

revisor.

7

I en sparbank eller i en med- I en sparbank eller i en med-
lemsbank kan den inte vara revisor lemsbank för den inte vara revisor
som                          som

1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i
banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller
bankens kontroll däröver,

2. är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad
eller beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1 eller
är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder banken
vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bankens kontroll
däröver,

3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avses under 1 eller är besvågrad med
en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift
med den andres syskon, eller

4. står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller
har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säker-
het.

Vad som angetts i första stycket

4 gäller också när skulden eller
förpliktelsen avser revisorns make
eller sambo eller juridisk person i
vilken sådan person eller revisom
själv har ett väsentligt ekonomiskt
intresse.

En revisor är obehörig också om
det i övrigt finns någon särskild
omständighet som är ägnad att
rubba förtroendet för hans obero-
ende.

Den som är huvudman i en sparbank far inte vara sådan revisor som
avses i 4 §.

I fråga om annan revisor i en
medlemsbank än sådan som av-
ses i 4 § gäller vad som sägs i
första stycket 4 och andra stycket
endast om låneskulden eller säker-
heten går utöver vad som normalt
sammanhänger med medlemskap i

6 Senaste lydelse 1998:1500.

7 Senaste lydelse 1998:1500.

75

banken.

Den som enligt denna paragraf
inte är behörig att vara revisor kan
inte heller vara revisor i ett dotter-
företag till banken.

Revisorerna får vid revisionen
inte anlita någon som enligt denna
paragraf inte är behörig att vara
revisor. Har banken anställda eller
delegater med uppgift att uteslut-
ande eller huvudsakligen sköta
bankens interna revision, får revi-
sorerna dock anlita dessa i den
utsträckning det är förenligt med
god revisionssed.

Den som enligt denna paragraf
inte är behörig att vara revisor får
inte heller vara revisor i ett dotter-
företag till banken.

En revisor far vid revisionen inte
anlita någon som enligt denna pa-
ragraf inte är behörig att vara revi-
sor. Har banken anställda eller de-
legater med uppgift att uteslutande
eller huvudsakligen sköta bankens
interna revision, får revisorn dock
anlita dessa i den utsträckning det
är förenligt med god revisionssed.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

8

Ett uppdrag att tills vidare vara
revisor i en sparbank eller i en
medlemsbank upphör när en ny
revisor har utsetts.

Ett uppdrag som revisor i en sparbank eller i en medlemsbank upphör i
förtid, om revisorn eller den som utsett honom begär det. Anmälan om
detta skall göras hos styrelsen och, om en revisor som inte är vald på
stämman vill avgå, hos den som har tillsatt honom.

I en sparbank eller i en medlemsbank där Finansinspektionen inte för-
ordnat revisor skall en revisor vars uppdrag upphör i förtid genast anmäla
detta till inspektionen. Revisorn skall i anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den granskning som han har utfört under den del av
det löpande räkenskapsåret som hans uppdrag har omfattat. För anmäl-
ningen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 11 § tredje och fjärde
styckena om revisionsberättelse. Avskrift av anmälningen skall överläm-
nas till bankens styrelse.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom
enligt 3-5 §§ eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte nå-
gon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revi-
sor tillsätts för den återstående mandattiden. Finansinspektionen kan, om
det finns särskilda skäl, medge att en ny revisor utses vid närmast följande
ordinarie stämma.

Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som ut-
ser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om

1. auktoriserad revisor inte är utsedd enligt 4 §,

2. en revisor är obehörig enligt

3 § första stycket eller 5 § eller
enligt stadgarna, eller

2. en revisor är obehörig enligt

3 § första eller andra stycket eller

5 § eller enligt stadgarna, eller

Senaste lydelse 1998:1500.

76

3. en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har
åsidosatts.

Var och en kan göra anmälan enligt första stycket.

Bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att åstadkomma
rättelse finns i 7 kap.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

14 §9

Revisorerna i en sparbank eller i en medlemsbank far inte lämna upp-
lysningar till en enskild huvudman, medlem eller utomstående om sådana
angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sina
uppdrag, om det kan vara till nackdel för banken.

11 kap. 10 § föreskrivs att enskildas förhållanden till bank inte obehör-
igen far röjas.

Revisorerna är skyldiga att

1. till stämman lämna alla upplysningar som stämman begär, om det
inte skulle vara till väsentlig nackdel för banken eller till nämnvärd oläg-
enhet för enskild,

2. till medrevisorer, granskare
som avses i 15 §, ny revisor och,
om banken har försatts i konkurs,
konkursförvaltare lämna erforder-
liga upplysningar om bankens an-
gelägenheter, samt

2. till medrevisorer, lek-
mannarevisor, granskare som av-
ses i 15 §, ny revisor och, om ban-
ken har försatts i konkurs, kon-
kursförvaltare lämna erforderliga
upplysningar om bankens angeläg-
enheter, samt

3. på begäran lämna upplysningar om bankens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Bestämmelser om revisorers rapporteringsskyldighet till Finans-
inspektionen finns i 8 a §.

15 §10

Varje röstberättigad i en sparbank eller i en medlemsbank kan väcka
förslag om att Finansinspektionen skall utse granskare för särskild
granskning av bankens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten
tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i banken. Förslaget skall
framställas på en ordinarie stämma eller på stämma där ärendet enligt
kallelsen skall behandlas. Finansinspektionen skall på begäran av en röst-
berättigad och efter att ha hört bankens styrelse förordna en eller flera
granskare, om förslaget biträds

1. i en sparbank av minst en tiondel av samtliga huvudmän eller en
tredjedel av de närvarande huvudmännen, eller

2. i en medlemsbank av minst en tiondel av samtliga röstberättigade
eller en tredjedel av de närvarande röstberättigade.

I en medlemsbank kan innehavaren av förlagsandelar begära hos styr-
elsen att granskare utses. Begärs detta av innehavare som företräder för-
lagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av
det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två månader

9 Senaste lydelse 1998:1500.

10 Senaste lydelse 1998:1500.

77

göra framställning härom hos Finansinspektionen. Försummas detta får
varje innehavare av en förlagsandel göra sådan framställning.

Vad som sägs om revisor i 3 §
första och tredje styckena, 5, 8 a,
9, 13 och 14 §§ samt 5 kap. 2, 4
och 6-8 §§ tillämpas även i fråga
om granskare.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

Vad som sägs om revisor i 3 §
första och jjärde styckena, 5, 8 a,
9, 13 och 14 §§ samt 5 kap. 2, 4, 6
och 7 tillämpas även i fråga om
granskare. Den som är underårig
får inte vara granskare.

Yttrande över granskningen skall avges till stämman. Yttrandet skall
hållas tillgängligt hos banken under minst en vecka före stämman för
huvudman, medlem eller annan röstberättigad och genast sändas till var
och en av dem som begär det. Yttrandet skall också läggas fram på
stämman. På samma sätt skall yttrandet hållas tillgängligt för och sändas
till innehavare av förlagsandelar, om granskaren har utsetts på begäran av
en sådan innehavare.

4 kap. Allmän granskning

Lekmannarevisor

1 § Om inte annat föreskrivs i stadgarna, far det i en sparbank eller i en
medlemsbank utses en eller flera personer (lekmannarevisorer) att utföra
sådan granskning som anges i 4 §.

2 § För en lekmannarevisor far en eller flera suppleanter utses. Vad som
sägs i denna lag om lekmannarevisor skall i tillämpliga delar även gälla
suppleant.

3 § Bestämmelserna i denna lag om revisorer är inte tillämpliga på lek-
mannarevisorer.

Lekmannarevisoms uppgifter

4 § Lekmannarevisom skall granska om bankens verksamhet sköts på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och
om bankens interna kontroll är tillräcklig. Granskningen skall vara så in-
gående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver.

5 § Lekmannarevisom skall följa de anvisningar som meddelas av stäm-
man, såvida de inte strider mot lag, stadgarna eller god sed.

6 § Lekmannarevisom skall efter varje räkenskapsår lämna en gransk-
ningsrapport till stämman. Bestämmelser om rapportens innehåll och den
tidpunkt då den skall lämnas till bolagets styrelse finns i 14 §.

7 § Lekmannarevisom får inte underteckna en sådan revisionsberättelse
som avses i 3 kap. 11 § första stycket.

78

Tillhandahållande av upplysningar m.m.

8 § Styrelsen skall ge lekmannarevisom tillfälle att genomföra gransk-
ningen i den omfattning lekmannarevisom anser vara nödvändig samt
lämna de upplysningar och det biträde som lekmannarevisom begär.

Samma skyldighet har företagsledningen, revisorerna och lekmannare-
visorema i ett dotterföretag gentemot lekmannarevisom i moderbanken.

Hur lekmannarevisor utses

9 § En lekmannarevisor väljs av stämman, om inte stadgarna innehåller
bestämmelser om att denne skall utses på annat sätt.

Obehörighetsgrunder

10 § Den som är underårig eller i konkurs eller har fatt näringsförbud eller
har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken far inte vara lekmannare-
visor.

Jäv

11 § Den far inte vara lekmannarevisor som

1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i
banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller
bankens kontroll däröver,

2. är anställd hos banken eller på något annat sätt har en underordnad
eller beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1 eller
är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder banken
vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bankens kontroll
däröver,

3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avses under 1 eller är besvågrad med
en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift
med den andres syskon, eller

4. står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller
har förpliktelser som banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet för.

I fråga om lekmannarevisor i en medlemsbank gäller vad som sägs i
första stycket 4 endast om låneskulden eller säkerheten går utöver vad
som normalt sammanhänger med medlemskap i banken.

Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara lekmannarevisor
far inte heller vara lekmannarevisor i ett dotterföretag till banken.

Anlitande av biträde

12 § En lekmannarevisor far vid granskningen inte anlita någon som
enligt 11 § inte är behörig att vara lekmannarevisor. Har banken anställda
eller delegater med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta
bankens interna revision, far lekmannarevisom dock anlita dessa i den
utsträckning det är förenligt med god sed.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

79

Lekmannarevisoms avgång

13 § Ett uppdrag som lekmannarevisor upphör i förtid, om lekmanna-
revisom eller den som utsett lekmannarevisom anmäler att uppdraget
skall upphöra. Anmälan skall göras hos styrelsen. Om en lekmannarevisor
som inte är vald på stämman vill avgå, skall han anmäla det också hos den
som har utsett honom.

Lekmannarevisoms granskningsrappport

14 § Granskningsrapporten skall lämnas till bankens styrelse senast två
veckor före ordinarie stämma.

I rapporten skall lekmannarevisom uttala sig om sådana förhållanden
som avses i 4 § och om sådana förhållanden som han har varit skyldig att
granska enligt 5 §. Om lekmannarevisom finner anledning till anmärk-
ning mot någon styrelseledamot, skall han upplysa om detta i rapporten
och lämna uppgift om anledningen till anmärkningen.

En lekmannarevisor far i granskningsrapporten lämna även andra upp-
lysningar som han anser att huvudmännen i en sparbank eller medlem-
marna och innehavarna av förlagsandelar i en medlemsbank bör få känne-
dom om.

15 § I en sparbank skall granskningsrapporten sändas till huvudmännen
på samma sätt som anges i 4 kap. 9 § fjärde stycket sparbankslagen
(1987:619) samt läggas fram på stämman.

I en medlemsbank skall granskningsrapporten hållas tillgänglig för och
sändas till medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar på samma
sätt som anges i 7 kap. 8 § fjärde stycket lagen (1995:1570) om medlems-
banker samt läggas fram på stämman.

Lekmannarevisoms närvaro vid stämma

16 § Lekmannarevisom har rätt att närvara vid stämma. Han är skyldig att
närvara om det med hänsyn till ärendena kan anses nödvändigt.

Lekmannarevisoms tystnadsplikt

17 § Lekmannarevisom far inte lämna upplysningar till en enskild huvud-
man, medlem eller utomstående om sådana angelägenheter som han har
fatt kännedom om när han fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till nack-
del för banken.

II kap. 10 § föreskrivs att enskildas förhållanden till bank inte obehör-
igen far röjas.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

80

Lekmannarevisoms upplysningsplikt

18 § Lekmannarevisom är skyldig att till stämman lämna alla upp-
lysningar som stämman begär, om det inte skulle vara till väsentlig nack-
del för banken eller till nämnvärd olägenhet för enskild.

19 § Lekmannarevisom är skyldig att lämna revisor, annan lekmannarevi-
sor, granskare som avses i 3 kap. 15 § och, om banken har försatts i kon-
kurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bankens ange-
lägenheter.

Lekmannarevisom är dessutom skyldig att på begäran lämna upplys-
ningar om bankens angelägenheter till undersökningsledaren under för-
undersökning i brottmål.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

5 kap.

2 !

En revisor i en sparbank eller i
en medlemsbank är ersättnings-
skyldig enligt de grunder som an-
ges i 1 §. Han ansvarar även för
skada som uppsåtligen eller av
oaktsamhet vållas av hans med-
hjälpare.

Om ett revisionsbolag är revisor,
bolag och den som är huvudansvarig

En revisor eller en lekmanna-
revisor i en sparbank eller i en
medlemsbank är ersättningsskyldig
enligt de grunder som anges i 1 §.
Revisorn eller lekmannarevisom
ansvarar även för skada som
uppsåtligen eller av oaktsamhet
vållas av hans medhjälpare.

åligger ersättningsskyldigheten detta
för revisionen.

Sådan talan för en banks räkning
enligt 1-3 §§, som inte grundas på
brott, kan ej väckas mot

1. styrelseledamot sedan tre år
förflutit från utgången av det
räkenskapsår då det beslut eller
den åtgärd, som ligger till grund
för talan, fattades eller vidtogs,

2. delegat sedan ett år förflutit
från det att årsredovisningen och
revisionsberättelsen för det räken-
skapsår varunder den ansvars-
grundande åtgärden vidtogs
framlades på stämman,

3. revisor sedan tre år förflutit
från det att revisionsberättelsen
lades fram på stämman eller ytt-

12

Sådan talan för en banks räkning
enligt 1-3 §§, som inte grundas på
brott, kan ej väckas mot

1. styrelseledamot sedan fem år
förflutit från utgången av det
räkenskapsår då det beslut eller
den åtgärd, som ligger till grund
för talan, fattades eller vidtogs,

2. delegat sedan tre år förflutit
från utgången av det räkenskapsår
då det beslut eller den åtgärd som
ligger till grund för talan fattades
eller vidtogs,

3. revisor sedan fem år förflutit
från utgången av det räkenskapsår
som revisionsberättelsen avser,

11 Senaste lydelse 1998:1500.

12 Senaste lydelse 1998:1500.

81

rande som avses i denna lag av-
gavs,

4. stiftare sedan tre år förlutit
från det beslutet om bankens bil-
dande fattades på den konstituer-
ande stämman, samt

5. huvudman eller medlem i
medlemsbank eller röstberättigad,
som inte är medlem, sedan två år
förflutit från det beslut eller den
åtgärd som ligger till grund för
talan.

Försätts banken i konkurs på en
ansökan som gjorts innan den tid
som anges i första stycket har gått
ut, kan konkursboet föra talan en-
ligt 1-3 §§ trots att frihet från ska-
deståndsansvar har inträtt enligt 6-
7 §§. Efter utgången av den nämn-
da tiden kan en sådan talan dock
inte väckas senare än sex månader
från edgångssammanträdet.

4. lekmannarevisor sedan fem år
förflutit från utgången av det räk-
enskapsår som granskningsrap-
porten avser,

5. granskare som avses i 3 kap.
15 § sedan fem år förflutit från den
dag när yttrandet över den särskil-
da granskningen lades fram på
stämman,

6. stiftare sedan fem år förflutit
från det beslutet om bankens bil-
dande fattades på den konstituer-
ande stämman, samt

7. huvudman eller medlem i
medlemsbank eller röstberättigad,
som inte är medlem, sedan två år
förflutit från det beslut eller den
åtgärd som ligger till grund för
talan.

Försätts banken i konkurs på en
ansökan som gjorts innan den tid
som anges i första stycket har gått
ut, kan konkursboet föra talan en-
ligt 1-3 §§ trots att frihet från ska-
deståndsansvar har inträtt enligt 6
eller 7 §. Efter utgången av den
nämnda tiden kan en sådan talan
dock inte väckas senare än sex
månader från edgångssamman-
trädet.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

I ett bankaktiebolag skall minst
en av de revisorer som utsetts av
bolagsstämman vara auktoriserad

9 kap.

15 §13

I ett bankaktiebolag skall minst
en revisor som bolagsstämman
utsett vara auktoriserad revisor.

revisor.

En revisor som förordnats av Finansinspektionen skall oavsett bolags-
stämmans anvisningar följa den instruktion som inspektionen utfärdat för
honom eller henne.

Om bolagsstämman inte har utsett en auktoriserad revisor är be-
stämmelserna om länsstyrelseförordnande i 10 kap. 24 och 26 §§ aktie-
bolagslagen (1975:1385) tillämpliga.

Senaste lydelse 1998:1500.

82

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

2. Om en banks stadgar efter lagens ikraftträdande strider mot någon
bestämmelse i denna lag, skall styrelsen till den första ordinarie stämman
lägga fram förslag om sådan ändring av stadgarna att dessa stämmer
överens med bestämmelsen.

3. Den som är revisor i en sparbank eller i en medlemsbank när denna
lag träder i kraft och som inte är auktoriserad eller godkänd revisor får
trots bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket fortsätta som revisor, dock
längst till utgången av år 2000.

4. Intill utgången av år 2000 far en revisor trots bestämmelserna i 3 kap.
1 § andra stycket utses för en kortare mandattid än fyra år.

Om ett revisorsuppdrag som har getts före lagens ikraftträdande gäller
för viss tid, består det till utgången av mandattiden. Om uppdraget gäller
tills vidare, består det till utgången av den första ordinarie stämma som
hålls efter utgången av år 2000.

5. Beträffande tiden för väckande av talan om anspråk på skadestånd
till banken enligt 5 kap. 1 och 2 §§ gäller äldre bestämmelser, om
anspråket har uppkommit före lagens ikraftträdande.

83

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § och 4 kap. 2 § sparbankslagen
(1987:619)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

2 kap.

Stiftarna anger villkoren för sparbankens bildande. När en sparbank
bildas skall till en grundfond avsättas ett belopp, vars storlek skall be-
stämmas med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den planer-
ade rörelsen. Grundfonden skall betalas med pengar.

Sparbanken skall när rörelsen
påbörjas ha fonder som vid tid-
punkten för beslut om oktroj mot-
svarar minst en miljon ecu. I 5 kap.
4 § 4 lagen (1995:1559) om årsre-
dovisning i kreditinstitut och vär-
depappersbolag finns bestäm-
melser om vad som utgör fonder.

Sparbanken skall när rörelsen
påbörjas ha fonder som vid tid-
punkten för beslut om oktroj mot-
svarar minst en miljon euro. I
5 kap. 4 § 4 lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag finns bestäm-
melser om vad som utgör fonder.

4 kap.

En huvudman far inte vara

1. underårig eller i konkurs,

2. bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte
Finansinspektionen på grund av särskilda förhållanden medger det,

3. anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta,
eller

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En huvudman får inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

En huvudman, som utses av
kommunfullmäktige eller lands-
tingsfullmäktige enligt 3 §, far inte
heller vara anställd eller styrelsele-
damot i något annat bankaktiebo-
lag än Sparbanken Sverige AB el-
ler i en medlemsbank eller inom
landshypoteks- och stadshypoteks-
institutionema.

En huvudman, som utses av
kommunfullmäktige eller lands-
tingsfullmäktige enligt 3 §, far inte
heller vara anställd eller styrelsele-
damot i något annat bankaktiebo-
lag än FöreningsSparbanken AB
(publ) eller i en medlemsbank eller
inom landshypoteks- och stadshyp-
oteksinstitutionema.

1 Lagen omtryckt 1996:1005.

84

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

85

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (1995:1570) om medlems-
banker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad
som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

En medlemsbank skall när bank-
ens rörelse påbörjas ha ett bundet
eget kapital som vid tidpunkten för
beslut om oktroj motsvarar minst
fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 5
lagen (1995:1559) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värdepapp-
ersbolag finns bestämmelser om
vad som utgör bundet eget kapital.

Om balansomslutningen i den
planerade verksamheten kan be-
räknas uppgå till högst etthundra
miljoner kronor, far regeringen
medge att bolaget har lägre bundet
eget kapital än det som anges i
första stycket, dock lägst motsvar-
ande en miljon ecu.

En medlemsbank skall när bank-
ens rörelse påbörjas ha ett bundet
eget kapital som vid tidpunkten för
beslut om oktroj motsvarar minst
fem miljoner euro. I 5 kap. 4 § 5
lagen (1995:1559) om årsredovis-
ning i kreditinstitut och värdepapp-
ersbolag finns bestämmelser om
vad som utgör bundet eget kapital.

Om balansomslutningen i den
planerade verksamheten kan be-
räknas uppgå till högst etthundra
miljoner kronor, får regeringen
medge att banken har lägre bundet
eget kapital än det som anges i
första stycket, dock lägst motsvar-
ande en miljon euro.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

86

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag att 2 kap. 1 §, 7 kap. 1 § och 8 kap.
4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §1.

Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kredit-
institut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovis-
ning enligt denna lag.

1 kreditinstitut eller värde- I årsredovisningen skall en
pappersbolag som enligt 10 kap. finansieringsanalys ingå.

12 §            aktiebolagslagen

(1975:1385), 4 kap. 3 § första
stycket lagen (1980:1103) om års-
redovisning i vissa foretag m.m.
eller 8 kap. 5 § första stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska fören-
ingar är skyldiga att ha auktoriser-
ad revisor, skall även en finansier-
ingsanalys ingå i årsredo-
visningen.

I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsre-
dovisningen.

7 kap.

1 §2

Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana
finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för
varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte
annat följer av 5 §.

För moderföretag som enligt I koncernredovisningen skall en
10 kap. 13$ aktiebolagslagen finansieringsanalys ingå.
(1975:1385), 4 kap. 3§ andra
stycket lagen (1980:1103) om års-
redovisning m.m. i vissa företag
eller 8 kap. 5 § tredje stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska fören-
ingar är skyldiga att ha auktoriser-
ad revisor, skall även en finansie-

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

1 Senaste lydelse 1998:1508.

2 Senaste lydelse 1998:1508.

87

ringsanalys ingå i koncernredovis-
ningen.

För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och
omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar
för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäcknings-
analys enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

Årsredovisningen för det förflut-
na räkenskapsåret skall lämnas till
revisorerna

8 kap.

1. i en bank senast en månad fö-
re ordinarie stämma,

Årsredovisningen för det förflut-
na räkenskapsåret skall lämnas till
revisorerna och lekmannareviso-
rema

1. i ett bankaktiebolag eller i en
medlemsbank senast en månad före
ordinarie stämma,

2. i en sparbank senast en månad före ordinarie stämma, dock senast
den 31 mars,

3. i ett hypoteksinstitut senast fyra månader efter räkenskapsårets ut-
gång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

88

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti
skall ha följande lydelse.

Prop. 1998/99:129

Bilaga 3

Föreslagen lydelse

Ett institut som omfattas av
garantin skall lämna de uppgifter
till nämnden som den behöver för
att fastställa institutets avgift och i
övrigt för sin verksamhet enligt
denna lag. De uppgifter som nämn-
den behöver för att fastställa ett
instituts avgift skall ha granskats
av en revisor som utsetts av
institutet i enlighet med 3 kap. 1 §
bankrörelselagen (1987:617) eller,
när det gäller bankaktiebolag och
värdepappersbolag, 10 kap. 8§
aktiebolagslagen (1975:1385).

Nuvarande lydelse

16 §

Ett institut som omfattas av ga-
rantin skall lämna de uppgifter till
nämnden som den behöver for att
fastställa institutets avgift och i
övrigt för sin verksamhet enligt
denna lag. De uppgifter som nämn-
den behöver för att fastställa ett
instituts avgift skall ha granskats
av en av de revisorer som utsetts
av institutet i enlighet med 3 kap.
1 § bankrörelselagen (1987:617)
eller, när det gäller värde-
pappersbolag, 10 kap. 8 § aktie-
bolagslagen (1975:1385).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Senaste lydelse 1998:773.

89

Lagrådets yttrande

Prop. 1998/99:129

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-05-07

Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, justitierådet
Ingegerd Westlander, regeringsrådet Susanne Billum.

Enligt en lagrådsremiss den 22 april 1999 (Finansdepartementet) har re-
geringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

2. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

3. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

4. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag,

5. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn
Kristian Jönsson.

Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen

4 kap.

Kapitlet, som innehåller bestämmelser om lekmannarevisor, har enligt
författningskommentaren utformats med 11 kap. aktiebolagslagen som
förebild. Det har ansetts ha större betydelse att de nya bestämmelserna i
bankrörelselagen står i överensstämmelse med aktiebolagslagens modern-
are språkliga stil än att bankrörelselagen i sig får en enhetlig språkdräkt.

Denna inriktning har i stort sett följts, dock inte helt. I vissa fall har andra
uttryckssätt valts, vilket mot bakgrund av ovanstående uttalande kan ge
intryck av att en saklig skillnad gentemot aktiebolagslagen då är åsyftad.
Ett exempel på detta är tillägget "i förtid" i 13 §. Ett annat exempel är an-
vändandet av uttrycket "nackdel" i 17 §, varom mera nedan. Å andra sidan
har man accepterat uttryckssätt som visserligen återfinns i aktiebolags-
lagen men som kan ifrågasättas från redaktionell synpunkt. Exempel på
detta är att man i 4 - 8 §§ genomgående talar om "lekmannarevisom" i
bestämd form, trots att det är fullt möjligt att utse mer än en lekmanna-
revisor. Enligt Lagrådets mening saknas anledning att använda annat än
obestämd form, oavsett vad som anges i aktiebolagslagen.

Frågan kan dessutom ställas i vad mån det är lämpligt att utforma reglerna
för sparbanker och medlemsbanker efter mönster av de regler som gäller
för lekmannarevisorer i bankaktiebolag med hänsyn till de olika samman-
slutningarnas karaktär. Detta motiverar enligt Lagrådets mening en pröv-
ning av varje särskild bestämmelse.

90

Prop. 1998/99:129

Ett exempel på det nu sagda är denna paragraf, i vilken föreskrivs att lek-
mannarevisom skall granska om bankens verksamhet sköts på ett ända-
målsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om
bankens interna kontroll är tillräcklig. Detta uttryckssätt speglar enligt
Lagrådets mening inte helt vad som synes vara åsyftat, nämligen att, så-
som anges i författningskommentaren, kontrollera att verksamheten håller
sig inom de ramar som reglementet eller stadgarna anger och att den be-
drivs i överensstämmelse med de syften som kan ha angetts i dem.

Utformningen av lagtexten leder närmast tanken till en kontroll av ut-
präglat ekonomiskt slag, liknande den som revisorn har att utföra. Enligt
Lagrådets mening hade det varit mera lämpligt att i detta fall inte följa
aktiebolagslagen, utan utforma bestämmelsen självständigt så att de sär-
skilda uppgifter som avses åvila lekmannarevisorer i sparbanker och
medlemsbanker klart framgår.

Även denna paragraf väcker frågor av liknande slag. I paragrafen anges,
efter mönster av aktiebolagslagen, att lekmannarevisom skall följa de an-
visningar som meddelas av stämman, såvida de inte strider mot lag, stad-
garna eller god sed. I författningskommentaren anges att detta kan avse
uppdrag att granska huruvida verksamheten uppfyller ändamål och syften
som ligger vid sidan av bankrörelselagen och en sparbanks reglemente
eller en medlemsbanks stadgar. Lagrådet ifrågasätter om detta är förenligt
med sparbankernas och medlemsbankernas bakgrund och särskilda karak-
tär.

M §

Efter varje räkenskapsår skall lekmannarevisom enligt föreskrift i 6 §
lämna en granskningsrapport till stämman. Bestämmelser om rapportens
innehåll finns i förevarande paragraf.

I paragrafens andra stycke föreskrivs att lekmannarevisom i rapporten
skall uttala sig om sådana förhållanden som anges i 4 § och om sådant
som han har varit skyldig att granska enligt 5 §. Om lekmannarevisom
finner anledning till anmärkning mot någon i styrelsen, skall han anmärka
detta och lämna uppgift om anledning till anmärkningen.

Enligt tredje stycket får i rapporten lämnas även andra upplysningar som
lekmannarevisom anser att huvudmännen respektive medlemmarna och
innehavarna av förlagsandelar bör fa kännedom om. I författnings-
kommentaren till stycket sägs bl.a. att det ligger i sakens natur att upplys-
ningarna måste ligga inom ramen för det uppdrag som lekmannarevisom
har enligt lagen eller enligt stämmans direktiv. Lagrådet vill i anledning
härav påpeka att lekmannarevisom redan enligt det andra stycket i para-

91

grafen har att lämna sådana upplysningar och att de upplysningar som
avses i tredje stycket således är sådana som ligger utanför ramen för det
uppdrag som följer av lagen eller stämmans direktiv.

17 §

I paragrafen föreskrivs att lekmannarevisom inte får lämna upplysningar
till en enskild huvudman, medlem eller utomstående om sådana ange-
lägenheter som han har fått kännedom om när han fullgör sitt uppdrag,
om det kan vara till "nackdel" för banken. I författningskommentaren
anges att en lekmannarevisor har rätt till insyn i banken i samma
omfattning som en revisor och att lekmannarevisom därför åläggs samma
tystnadsplikt angående bankens angelägenheter som en revisor. För
revisorer gäller enligt 3 kap 14 § att de i motsvarande fall inte får lämna
upplysningar, om det kan vara till nackdel för banken.

I aktiebolagslagen är för revisorer och lekmannarevisorer motsvarande
bestämmelser intagna i 10 kap. 37 § respektive 11 kap. 17 §. I dessa lag-
rum anges emellertid att upplysningar inte får lämnas, om det kan vara till
"skada" för bolaget.

Lagrådet anser att ordet skada i förevarande sammanhang är mer adekvat
än ordet nackdel särskilt som oaktsamt eller uppsåtligt brott mot tystnads-
plikten kan medföra skadeståndsskyldighet för lekmannarevisom gent-
emot banken. Lagrådet förordar därför att ordet nackdel i paragrafen byts
ut mot ordet skada.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2. Lagrådet förordar att ordet "efter" i denna punkt ersätts med "vid" samt
att efter ordet stämman tillfogas "därefter".

3. I punkten ges föreskrifter om att revisor i en sparbank eller med-
lemsbank som varken är auktoriserad eller godkänd efter ikraftträdandet
av den nya bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket får fortsätta som revi-
sor "dock längst till utgången av år 2000".

Enligt Lagrådets mening kan det ifrågasättas om det inte vore mer ända-
målsenligt att efter mönster från 4. i stället förordna att revisor av angivet
slag får fortsätta sitt uppdrag till den första ordinarie stämma som hålls
efter ikraftträdandet.

4. Av tydlighetsskäl bör det i första meningen av denna punkt klargöras
att denna gäller "auktoriserad eller godkänd" revisor.

Prop. 1998/99:129

92

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kre- Prop. 1998/99:129
ditinstitut och värdepappersbolag

2 kap. 1 § och 7 kap. 1 §

Det har under föredragningen inför Lagrådet upplysts, att sedan remissen
beslutats och avlämnats det inom regeringskansliet gjorts överväganden
som innebär att forevarande paragrafer bör ges en lydelse som i betydande
grad avviker från vad som föreslagits i remissen. Det har också klargjorts
att förslag till andra ändringar i samma paragrafer också föreligger i en
lagrådsremiss om förslag till ny bokföringslag (Justitiedepartementet) som
f.n. granskas av en annan avdelning av Lagrådet.

Med hänsyn till det anförda finner Lagrådet det inte meningsfullt att nu
yttra sig över de i detta ärende remitterade förslagen till ändringar i 2 kap.
1 § och 7 kap. 1 §.

8 kap. 4 §

Lagrådet har ingen erinran mot förslaget i denna del.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

93

Finansdepartementet                                    Pr°p 1998/99:129

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 maj 1999

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden

Freivalds, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,

Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,

Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm

Föredragande: statsrådet Ringholm

Regeringen beslutar proposition 1998/99:129 Ändrade regler för revisorer
i sparbanker och medlemsbanker, m.m.

94

Rättsdatablad

Prop. 1998/99:129

Författningsrubrik

Bestämmelser som       Celexnummer för bak-
inför, ändrar, upp-       omliggande EG-regler

häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande

Lag om ändring i bankrö-

389L0048

relselagen (1987:617)

95

Eländers Gotab 58109, Stockholm 1999