Skr.
1998/99:125
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 29 april 1999
Göran Persson
Lars Engqvist
(Socialdepartementet)
I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvs-
fonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur
fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen för-
delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1998. Slutligen
anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör upp-
märksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.
1 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125
Skr. 1998/99:125
1 Inledning.............................................................................................4
2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m..............................................4
2.1 När arvsfonden far egendom...................................................4
2.2 När arvsfonden avstår från egendom......................................5
2.3 Kostnader för fonden...............................................................6
3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden...................................6
3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet...............................7
3.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd...........7
3.1.2 Översiktlig fördelning av arvsfondsmedel................7
3.1.3 Registrering och handläggning..................................8
3.1.4 Beslutade ärenden......................................................8
3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning
med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)...................10
3.2.1 Barn i vissa storstadsområden.................................10
3.2.2 Brottsförebyggande.................................................10
3.2.3 Drogförebyggande...................................................11
3.2.4 Familjestöd..............................................................11
3.2.5 FN:s konvention om barnets rättigheter..................11
3.2.6 Fritid/Idrott..............................................................11
3.2.7 Främlingsfientlighet.................................................11
3.2.8 Hjälpmedel...............................................................12
3.2.9 Information/Utbildning............................................12
3.2.10 Kultur.......................................................................12
3.2.11 Lokaler.....................................................................12
3.2.12 Organisationsutveckling..........................................12
3.2.13 Utsatta barn och ungdomar......................................13
3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 - 25 år (För-
teckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3).....13
3.3.1 Arbete/Sysselsättning..............................................13
3.3.2 Brottsförebyggande.................................................13
3.3.3 Datateknik................................................................14
3.3.4 Drogförebyggande...................................................14
3.3.5 Familjestöd..............................................................14
3.3.6 Fritid/Idrott..............................................................14
3.3.7 Främlingsfientlighet.................................................15
3.3.8 Idrottens sociala ansvar...........................................15
3.3.9 Information/Utbildning............................................15
3.3.10 Konsument/Ekonomi...............................................15
3.3.11 Kultur.......................................................................15
3.3.12 Kultur för integration...............................................16
3.3.13 Kvinnofrid...............................................................16
3.3.14 Kvinnor/Flickor.......................................................16
3.3.15 Lokaler.....................................................................16
3.3.16 Media.......................................................................17
3.3.17 Mobbning................................................................17
3.3.18 Skolkooperativ.........................................................17
3.3.19 Tittarmakt................................................................17 Skr. 1998/99:125
3.3.20 Ung Kultur...............................................................17
3.3.21 Ungdomars politiska delaktighet.............................18
3.3.22 Utsatta barn och ungdomar......................................18
3.3.23 Ungdomsarbete inom Östersjöregionen..................18
3.3.24 Föreningsutveckling inom ungdomsorgani-
sationerna.................................................................18
3.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)19
3.4.1 Alternativa stöd och boendeformer.........................19
3.4.2 Arbete/sysselsättning...............................................20
3.4.3 Datateknik................................................................20
3.4.4 Familjestöd..............................................................21
3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor
med funktionsnedsättning delaktighet och
jämlikhet..................................................................21
3.4.6 Fritid/Idrott..............................................................21
3.4.7 Hjälpmedel...............................................................21
3.4.8 Information/Utbildning............................................21
3.4.9 Invandrare och handikapp.......................................22
3.4.10 Kultur.......................................................................22
3.4.11 Kvinnor och handikapp...........................................22
3.4.12 Lokaler.....................................................................22
3.4.13 Media.......................................................................22
3.4.14 Miljö........................................................................22
3.4.15 Nya rehabiliteringsmetoder.....................................23
3.4.16 Organisationsutveckling..........................................23
3.4.17 Tillgänglighet..........................................................23
3.4.18 Utrustning................................................................23
4 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden..................23
4.1 Verksamhet till förmån för barn............................................24
4.2 Verksamhet till förmån för ungdomar...................................26
4.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder... 28
5 Information, erfarenhetsspridning, uppföljning och utvärdering......29
5.1 Information............................................................................30
5.2 Erfarenhetsspridning.............................................................30
5.3 Uppföljning och utvärdering.................................................31
Bilaga 1 Bokslut (kammarkollegiet.....................................................32
Bilaga 2 Fördelning av utdelat stöd....................................................39
Bilaga 3 Projektkatalog.......................................................................41
Bilaga 4 Mottagare av stöd................................................................204
Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 29 april 1999.....214
Skr. 1998/99:125
Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i sam-
band med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvda-
balken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släk-
tingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla All-
männa arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ide-
ell karaktär till formån för barn, ungdomar och personer med funktions-
hinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen
(1994:243) om Allmänna arvsfonden.
I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna
arvsfonden samt en översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur
fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen för-
delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1998.
Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt
bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna
arvsfonden.
Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild
fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets fond-
förvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktav-
kastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel
som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden far tillsam-
mans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick
den 31 december 1998 till ca 710 miljoner kronor och marknadsvärdet
till ca 2 234 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i
Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1998 har
totalavkastningen varit 13,6 procent (direktavkastningen 2,8 procent) i
aktiekonsortiet och 8,2 procent (direktavkastningen 9,4 procent) i ränte-
konsortiet. Med totalavkastning avses direktavkastning samt såväl rea-
liserade som orealiserade värdeförändringar i respektive värdepappers-
portfölj.
För budgetåret 1999 finns det ca 200 miljoner kronor att dela ut. Bok-
slut för budgetåret 1998 för Allmänna arvsfonden bifogas sombilaga 1.
Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än
kusiner far arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamente-
rats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet
för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet
arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade
släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex.
inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått
ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också fa Skr. 1998/99:125
egendom genom bl.a. gåva eller testamente.
När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden, när
dödsfall inträffar och fonden inte uteslutits från arv genom testamente
skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företrä-
der fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet.
Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen
är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet
och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fon-
dens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.
Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet
avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 1998 kom det in 1 780
arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 229 testamentsärenden,
dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån
för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kolle-
giet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle avvecklas för arvs-
fondens räkning uppgick till 525. Under budgetåret 1998 kom det in
drygt 140 miljoner kronor netto till arvsfonden.
En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att
likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess än-
damål.
1 vissa fall far arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det far
ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra sär-
skilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta
vilja. Arv far också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan per-
son som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.
Vidare far arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse
från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt,
avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om
egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl far samtidigt till
den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden,
avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara
egendomen.
Under budgetåret 1998 kom det in 60 ansökningar om avstående till
Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år
efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fon-
den. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som
ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteck-
ningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret
1998 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde
av ca 25 miljoner kronor, varav ett gällde 16 miljoner kronor.
Skr. 1998/99:125
Ur fonden har under budgetåret 1998 betalats följande kostnader:
|
Kammarkollegiet - Dödsboavveckling m.m. - Fondförvaltning - Utbetalning av beviljat stöd |
(miljoner kronor) 6.7 1.7 0,4 |
|
Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen |
2,6 |
De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fon-
den avseende budgetåret 1998 uppgick till 11,4 miljoner kronor, vilket
motsvarade ca 0,5 procent av fondens marknadsvärde vid slutet av bud-
getåret.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegatio-
nen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna
arvsfonden 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfonds-
lagen).
I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvs-
fondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur
fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten
om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall över-
lämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse
eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör läm-
nas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av
stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen far be-
sluta om stöd överstigande 300 000 kronor.
Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av rege-
ringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice
ordförande är statssekreterare i Kulturdepartementet. Övriga ledamöter är
tjänstemän inom Socialdepartementet och Kulturdepartementet. Arvs-
fondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Social-
departementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån
för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli
knutet till Kulturdepartementet för beredning av ärenden som rör verk-
samhet till förmån för ungdomar i åldern 12-25 år. För beredningen av
ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda
delegationen.
Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsde-
legationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är
placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet. 6
Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5-7 §§ arvsfondslagen främja
verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och perso-
ner med funktionshinder. Försöksverksamhet som beviljas stöd skall vara
nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations
reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ide-
ell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklings-
verksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsam-
mans med en förening beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana
fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell
karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksam-
het på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas
stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär
föreningsverksamhet. Stöd far ej heller ges till enskilda personer.
Bedömningen av ansökningar om stöd ut fonden görs utifrån såväl ju-
ridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall
kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar för-
bättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situ-
ation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge
stöd till projekt som kan verka ffamåtsyftande och inspirera andra organi-
sationer att starta liknande verksamhet.
Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad
av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och
för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åt-
gärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är
villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste åter-
betalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under av-
skrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller
vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också
bidraga till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del.
Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum
som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter
tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärde-
ring av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en
av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet
har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas
innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen
föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 5).
Av 1997 års resultat, 252 miljoner kronor var ca 63 miljoner kronor, (25
procent) avsett att fördelas till projekt för ungdomar i åldern 12-25 år
och resterande medel, ca 189 miljoner kronor, till projekt för barn under
Skr. 1998/99:125
12 år samt för personer med funktionshinder. Ca 243 miljoner kronor av
de utdelningsbara medlen har fördelats under året, se bilaga 2.
Regeringen har under året beslutat om särskilda satsningar för sam-
manlagt 62 miljoner kronor. Av dessa har 10 miljoner kronor avsatts till
projekt för barn under 12 år, ca 28 miljoner kronor till projekt för ung-
domar i åldern 12-25 år samt 4 miljoner kronor för personer med funk-
tionshinder. Utöver detta har regeringen beslutat avsätta 20 miljoner
kronor för första året av en treårig satsning. Denna satsning avser att
främja föreningslivets idrottsverksamhet främst på lokal nivå och vänder
sig till fondens tre målgrupper. De särskilda satsningarna redovisas under
respektive målgrupp.
Medel som återförts eller återbetalats till fonden under året samt de
medel som inte disponerats under året har överförts till utdelningsbara
medel för år 1999.
En mer detaljerad redovisning av de medel som fördelats lämnas i
bilaga 2.
Skr. 1998/99:125
Under år 1998 har Arvsfondsdelegationen diariefört 1 793 (2 026)' ären-
den. Av dessa var 1 349 (1 622) ansökningar om stöd ur fonden och
bland de resterande ärendena var 430 (399) redovisningar av beviljat stöd
samt 14 (5) s.k. övriga ärenden. Dessutom har ansökningar från 312
(436) enskilda personer inkommit och registrerats i särskild ordning.
Inkomna ansökningar
Enskilda 312
15%
Övriga 73
3%
Barn 394
19%
Handikapp 625
30%
Ungdom 701
33%
■ Barn 394
C Ungdom 701
■ Handikapp 625
H Övriga 73
■ Enskilda 312
Sammanlagt har 463 (446) beslut om att bevilja stöd ur fonden fattats
under budgetåret. Arvsfondsdelegationen har beslutat bifalla 247 (287)
ansökningar och överlämnat 162 (156) av dessa till regeringen med för-
slag om att stöd skall beviljas. Regeringen har därefter beslutat bifalla
Uppgifter inom parentes avser budgetåret 1997.
dessa 162 (156) ansökningar. Vidare har statsrådet Klingvall på rege- Skr. 1998/99:125
ringens bemyndigande beslutat bifalla 54 ansökningar som rör informa-
tion om FN:s konvention om barnets rättigheter. Dessa beslut återfinns i
diagrammet ”Bifall-regeringen”. I genomsnitt har ca 34 procent av an-
sökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd.
Dessutom har 419 (430) redovisningar (från såväl år 1998 som tidigare
år) granskats och godkänts.
Bifall-delegation
Barn 45
Handikapp 80
33%
Ungdom 121
49%
□ Barn 45
■ Ungdom 121
□ Handikapp 80
Bifall-regering
□ Barn 101
■ Ungdom 12
□ Handikapp 103
Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 202 (1 543) ansökningar
(inkluderande ansökningar från enskilda personer som enligt arvsfonds-
lagen ej kan få stöd). Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte
bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig
huvudman utan samarbete med ideell organisation, eller avsett verksam-
het som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. Andra an-
sökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig
föreningsverksamhet, att de gällt enstaka arrangemang som tidigare
finansierats med andra medel, att de gällt internationell verksamhet eller
att ansökan kommit från en nystartad förening.
Av ansökningarna har 25 (30) återkallats och 4 (2) har överlämnats till Skr. 1998/99:125
annan myndighet m.m.
Nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att ut-
veckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med
funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och omfattar
ibland också flera olika målgrupper. De har placerats under den ända-
måls- och målgruppskategori som bäst motsvarar projektets huvudinrikt-
ning. En mer detaljerad redovisning lämnas i förteckning som bifogas
som bilaga 3. En förteckning över mottagare av stöd redovisas i bilaga 4.
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)
Under 1998 har sammanlagt 82 222 000 kronor fördelats till 143 projekt
med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn under
12 år. Av dessa rör 20 projekt barn med funktionshinder.Två av projekten
har beviljats stöd vid två tillfållen under året. Regeringen har ställt sam-
manlagt 20 miljoner kronor av dessa medel till Folkhälsoinstitutets för-
fogande, att fördela till organisationer som bedriver ideell verksamhet,
för alkohol- och drogförebyggande arbete samt för att motverka rökning
bland barn och ungdomar.
Kommunen har skyldighet att tillhandahålla barnomsorg till barn vars
föräldrar arbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av barn-
omsorg. Som en konsekvens av detta får många barn som har föräldrar
som är arbetslösa eller av andra skäl är hemma inte del av barnomsorg. I
vissa storstadsområden är andelen barn som står utanför barnomsorgen
betydligt högre än riksgenomsnittet. Detta gäller inte minst barn med in-
vandrarbakgrund. Många barn som bor i segregerade bostadsområden
och har en hemmavarande förälder får svårigheter att integreras i sam-
hället. De får i allmänhet inte tillgång till pedagogisk gruppverksamhet
och heller inte stöd i sin språkutveckling.
I juni 1995 beslutade regeringen därför att under en treårsperiod av-
sätta ca 15 miljoner kronor per år ur Allmänna arvsfonden för att social-
tjänsten i samarbete med ideella organisationer skulle utveckla och pröva
olika typer av verksamheter för barn som av olika skäl står utanför den
reguljära barnomsorgen och som syftar till att öka deras integrationsmöj-
ligheter i samhället.
Under 1998 har 14 projekt med detta syfte beviljats stöd med sam-
manlagt ca 14,7 miljoner kronor.
Brottsofferjouremas Riksförbund (BOJ) har fått 300 000 kronor för det
andra året av två för att driva ett brottsförebyggande projekt på lokal-
planet riktat bl.a. mot skola, barnomsorg och föräldrar.
10
Regeringen ställde i juni 1998 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfon-
den till Folkhälsoinstitutets förfogande för fördelning av stöd till ideella
organisationers barn- och ungdomsprojekt som ligger i linje med den
nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande arbete.
Under detta andra år av projekttiden har 63 projekt beviljats stöd varav
47 är fortsättningsprojekt. De flesta projekten inriktar sig på skolan, fri-
tiden eller trafiken.
Under år 1998 har stöd beviljats med sammanlagt ca 6 470 000 kronor
till 21 projekt. Projekten rör dels verksamhet med syfte att utveckla stöd
till barn med funktionshinder och deras familjer dels projekt som på olika
sätt ska ge stöd i föräldraskapet till föräldrar under olika perioder av bar-
nens uppväxttid.
För att underlätta att FN:s barnkonvention införlivas på alla nivåer i sam-
hället fattade regeringen i december 1996 beslut om en satsning för bättre
kunskaper om barnkonventionen. Under en tvåårsperiod får 20 miljoner
kronor från Allmänna arvsfonden användas av olika frivilligorganisa-
tioner för projekt som ökar kunskaperna om barnkonventionen bland
förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting.
Under år 1998 har 15 632 000 kronor fördelats till 52 projekt samt till
vissa gemensamma kostnader för samordningsgruppen inom informa-
tionsprojektet som benämns Dags för barnkonventionen.
Stöd har lämnats till sex projekt med sammanlagt 1 344 000 kronor. Här
kan t.ex. nämnas Västemorrlands Handikappidrottsförbund som fått
400 000 kronor för en programserie som syftar till att ge kunskaper om
barns lika värde - ur funktionshindrade barns perspektiv och öka förstå-
elsen mellan barn med och utan funktionshinder.
Regeringen har under hösten 1998 beslutat att avsätta 20 miljoner
kronor ur arvsfonden för det första året av en treårsperiod för att ge möj-
ligheter för organisationer som bedriver ideell verksamhet att söka stöd
för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ungdomar
och funktionshindrade främst på lokal nivå.
Riksorganisationen Auktoriserade Dramapedagoger har beviljats 193 000
kronor för ett projekt för att främja förståelse och tolerans hos barn och
ungdom i ett samhälle präglat av mångfald.
Skr. 1998/99:125
11
3.2.8 Hjälpmedel Skr. 1998/99:125
Hjälpmedelsinstitutet (f.d. Handikappinstitutet) har fatt 6 200 000 kronor
för att tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och
Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar
och Vuxna (FUB), Synskadades Riksförbund (SRF), Hörselskadades
Riksförbund (HRF) och Riksförbundet för döva, hörselskadade och
språkstörda barn genomföra ett treårigt projekt om hjälpmedel och hjälp-
medsförsörjning för barn med funktionshinder. Projektet skall genom-
föras i Hallands och Norrbottens län och har som mål att pröva och bygga
upp en bamhjälpmedelsverksamhet där barns behov skall vara styrande.
Sammanlagt 19 457 000 kronor har fördelats till projekt med inriktning
på information/utbildning. Några av projekten som fatt stöd är Riksför-
bundet BRIS - Barnens rätt i samhället som i samarbete med Unga Ömar
utvecklat ett filmprojekt med syfte att öka förståelsen för barns situation
med stöd av FN:s konvention om barnets rättigheter, Synskadades Riks-
förbund (SRF) har fatt stöd för att inrätta en punktskriftsklubb för barn -
Punktklubben. Familjehemmens Riksförbund (FR) arbetar med projektet
Familjehems vården mot 2000-talet - ett informations- och utbildnings-
projekt.
Regeringen har beslutat att under en treårsperiod avsätta sammanlagt
30 miljoner kronor att fördelas till ideella organisationers projekt för att
motverka rökning bland barn och ungdomar. Folkhälsoinstitutet har fått
regeringens uppdrag att under 1998 fördela 10 miljoner kronor till detta
ändamål.
Två kulturprojekt har beviljats sammanlagt 365 000 kronor. Handikapp-
idrottens Samarbetsorgan (HISO) i Malmö har fått stöd till ett projekt där
man vill ge möjlighet för barn med funktionshinder att prova på olika
kulturaktiviteter. Föreningen 90tal Evenemang har fatt stöd till att för
första gången ordna en poesifestival för barn.
Stöd med sammanlagt 4 865 000 kronor har fördelats till ny-, om- och
tillbyggnad av lokaler för bamverksamhet. Sammanlagt 15 olika före-
ningar och organisationer har fatt denna typ av stöd.
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) har fatt
580 000 kronor för att under det sista året av en treårig projekttid driva en
12
försöksverksamhet med kartläggning och metodutveckling av centralt Skr. 1998/99:125
föreningsstödjande verksamhet.
Stöd med sammanlagt 1 627 000 kronor har fördelats till tre projekt. Ett
av projekten som har beviljats stöd är Kamratföreningen Convictus pro-
jekt med målgruppen socialt utsatta barn och föräldrar.
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)
Under budgetåret 1998 har ca 24 623 000 kronor fördelats ur Allmänna
arvsfonden genom sammanlagt 133 beslut på ansökningar avseende verk-
samhet för ungdom.
Dessutom har Ungdomsstyrelsen genom 4 särskilda regeringsbeslut fatt
sammanlagt 22 miljoner kronor att fördela till särskilt angivna satsningar
inom ungdomsområdet. (Se nedan Ungdomars politiska delaktighet, Ut-
satta barn och ungdomar, Ungdomsarbete inom Östersjöområdet samt
Föreningsutveckling inom ungdomsorganistionema.)
I september 1998 avsatte regeringen 3 miljoner kronor för en talang-
satsning inom handikappidrotten och 20 miljoner kronor till utveckling
och förnyelse av idrottsverksamhet för fondens samtliga målgrupper.
Främst avses föreningslivets idrottsverksamhet för alla barn och ung-
domar på lokal nivå, bl.a. för att utveckla deras möjlighet att aktivt delta i
idrottsverksamhetens planering och genomförande. Hälften av medlen,
dvs. 10 miljoner kronor, belastar verksamhet för ungdomar och hälften
verksamhet till förmån för barn samt personer med funktionshinder. En
arbetsgrupp har tillsatts under våren 1999 av statsrådet ansvarig för idrott
med uppgift att bistå Arvsfondsdelegationen i beredningen av dessa
frågor. Avsikten är att under tre år avsätta 60 miljoner kronor i denna
särskilda satsning.
Teaterkooperativet Teater X i Malmö har fatt stöd med 500 000 kronor
för det andra året av projektet ”Igångsättningen” som bl.a. syftar till att
göra Rosengård till en ekologisk stadsdel samt innehåller den individu-
ella gymnasiesatsningen ”Utmaningen” med internationell kockutbild-
ning som bas.
Fyra projekt med syfte att förebygga brott har fatt stöd med sammanlagt
2 150 000 kronor under året. Sveriges Riksidrottsförbund (RF) har fatt
stöd för tredje och sista året för projektet ”Landslag mot våld” som i
tiden sammanfallit med idrottsrörelsens stora satsning ”Starta vågen,
13
idrottens etiksatsning”. Erfarenheterna visar att idrottsprofiler med rätt Skr. 1998/99:125
stöd kan spela en viktig roll för idrottsdebatten kring etik och moral både
i media och internt inom idrottsrörelsen. En utvärderande rapport för
projektet lämnas under år 1999. Vidare har Sveriges Motorcyklisters
Centralorganisation (SMC) fatt 450 000 kronor för att visa ungdomar att
det finns seriös motorcyklism och för att få rekryteringsgrunden för
kriminella grupperingar att minska. Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje
vill genom förebyggande arbete öka kunskapen om det svenska samhället
för syrianska ungdomar och på så sätt underlätta känslan av gemenskap
med det svenska samhällssystemet.
Redan i 1997 års skrivelse till riksdagen betonade regeringen vikten av
att stödja projekt som vänder sig till ungdomsgrupper som i liten omfatt-
ning har tillgång till IT i sin hemmiljö. För att uppmuntra och stödja
sådana ungdomsprojekt har stöd beviljats till fyra föreningar med
sammanlagt 1 412 000 kronor. Samarbetsorganet för Invandrarungdoms-
organisationer i Sverige (UngSIOS) och Riksförbundet Sveriges Fritids-
och Hemgårdar, Fritidsforum är två av dessa, som med ett brett arbete på
lokal nivå vill stimulera ungdomar till att arbeta med IT.
Tre projekt har fått stöd med sammanlagt 625 000 kronor. Tyresö Team
Smart arbetar med projektet ”Kontraktnätet”, ett kontaktnät för lokala
projekt, som arbetar förebyggande mot droger genom individuella kon-
trakt med ungdomar.
Föreningen Unga Föräldrar driver en verksamhet där unga föräldrar ger
varandra stöd och delar med sig av varandras erfarenheter. Föreningen
har fått stöd med 50 000 kronor för att informera om unga föräldrars
villkor.
Sammanlagt 562 000 kronor har fördelats till åtta projekt med inriktning
på fritid/idrott. Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Motala
har fått stöd för att ge unga kvinnor en möjlighet att påverka och utveckla
sin idrott främst på lokal nivå. Vidare har den romska Föreningen
Petroffs ungdomar i Stockholm fått stöd för att hålla föredrag om sin
kultur och om sig själva och Frikyrkliga Studieförbundet i Västerbotten
har genom bl.a. ett teaterprojekt givit ungdomar en plattform för att göra
sig hörda i sina kommuner och hitta samarbete med lokala teater-
föreningar och Västerbottensteatem.
14
Regeringen beslutade i september 1998 att avsätta 3 miljoner kronor Skr. 1998/99:125
till stöd för utveckling av verksamhet för talanger inom idrotter för funk-
tionshindrade. Avsikten är att under tre år avsätta sammanlagt 9 miljoner
kronor i denna särskilda satsning.
Stöd till projekt mot främlingsfientlighet och rasism har beviljats till sex
projekt med sammanlagt 786 000 kronor. Bl.a. har stöd getts till Judiska
församlingen i Stockholm och Riksorganisationen Ungdom mot Rasism
som genom olika metoder arbetar med skolelever kring frågor om rasism,
antisemitism och fördomar. Röda Korsets Ungdomsförbund har fatt stöd
till ett projekt där de vill sammanföra ungdomar från olika kommuner
eller kommundelar som representerar skilda sociala miljöer, inte bara
begränsa sig till ungdomar med olika etnisk bakgrund.
Två projekt har fatt stöd med sammanlagt 205 000 kronor. Däribland
Gotlands Skolidrottsförbund för att vidareutveckla och stärka ungdomars
möjlighet till elevinflytande och medbestämmande.
Sammanlagt har 2 496 000 kronor fördelats till tio projekt. Studieför-
bundet Örebro utbildar unga kulturarrangörer, Elevorganisationen vill
öka elevers kunskap och medvetande om sina rättigheter och föreningen
The Youth Promotion Collab Chapter vill utbilda ungdomar som kommit
till Sverige som flyktingar utan sina föräldrar, till egenföretagare.
Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund (SVEROK) informerar vuxna
som arbetar med barn och ungdomar om roll- och konfliktspel. Före-
ningen Resandefolket som är den första romska grupp som startat en
ungdomssektion har fått stöd för att genomföra ett barn- och ungdoms-
seminarium om sitt språk och sin kultur.
Tre projekt har fatt stöd med 560 000 kronor för att bl.a. öka kunskaperna
och därmed medvetenheten hos unga konsumenter. Stiftelsen Fair Trade
Center har fatt stöd för att uppmuntra ungdomar att påverka företag till
ett större socialt och ekologiskt ansvar.
Sammanlagt 1 225 000 kronor har beviljats i stöd till ungdomars arbete
med kultur. Referensgruppen UNG KULTUR har fungerat som rådgivare
till Arvsfondsdelegationen vid bedömning av de ungdomsprojekt som fatt
stöd under året. Dock bör påpekas att de flesta projekt som sökte stöd för Skr. 1998/99:125
olika projekt under Kulturhuvudstadsåret 1998 inkom och beslutades
redan under år 1997. Sju projekt har fatt stöd bl.a. Kulturföreningen
Avart, Medeltidsföreningen Den Gyllene Eken, Kulturföreningen
Humlan och Stiftelsen Fryshuset.
Med kulturen som redskap för att främja relationer mellan ungdomar med
olika etnisk och kulturell bakgrund, har fem olika projekt fatt stöd med
sammanlagt 735 000 kronor. Folkparkerna i Sverige, Föreningen Ebika
Byabaganda Mu Sweden och Somaliska Mediaföreningen är några av de
föreningar som fatt stöd.
I april 1998 avsatte regeringen 2 miljoner kronor till projekt som vänder
sig till eller initieras av ungdomar i frågor som rör våld mot unga kvin-
nor. Åtta projekt har fatt stöd. Bland dessa kan nämnas Fritidsforum,
Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar, Kristdemokratiska Ung-
domsförbundet ( KDU) och tre projekt i Umeå; Föreningen Motkraft i
Umeå, Kvinnojouren i Umeå och Filmföreningen Ken. Alla projekten
kommer att utvärderas och en uppföljning av satsningen sker med ett
seminarium våren 1999 för de deltagande projekten.
Stöd till projekt som särskilt vänder sig till flickor och unga kvinnor har
fått stöd med 511 000 kronor. Afrosvenskamas Ungdomsförbund (ASU)
har fått stöd för att på tjejers villkor hitta metoder att stärka tjejer i före-
ningslivet, Föreningen Dagens ungdom i Rinkeby för att skapa en tjejjour
och Föreningen Europas Zigenska kvinnor för att hjälpa unga kvinnor att
bryta den traditionella isoleringen i hemmet och klara kontakterna i sam-
hället. Kontaktnätet- Riksorganisationen för ideella kulturföreningar har
fått stöd för att skapa förutsättningar för tjejer att inta pop- och rocksce-
nema. Totalt fyra projekt har fått stöd.
Stöd med sammanlagt 3 595 000 kronor har fördelats till ny-, om- och
tillbyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet. Totalt 19 föreningar och
organisationer har erhållit denna typ av stöd, bl.a. Föreningen Europeiskt
Ungdomscenter i Eksjö som bygger om en f.d. militärkasem till ett ung-
domscenter med bakgrund av ett kretsloppstänkande.
16
Skr. 1998/99:125
Tre mediaprojekt har beviljats sammanlagt 430 000 kronor. Lidköpings
Film- och videoförening driver ett utvecklingsprojekt inom media, kultur
och data/IT som skall fungera som ett resurscentrum på lokal nivå av och
med ungdomar. Folkets Hus i Saltsjö-Boo har under tre år arbetat med
lokala TV-program för att lyfta fram unga människors idéer om hur ung-
domarna själva skall kunna påverka sin situation. Föreningen Samling för
Alby gör en lokalförankrad ungdomstidning.
Friends - elever mot mobbning har beviljats stöd med 250 000 kronor för
att få så många skolor som möjligt att starta upp kompisstödjarsystem
och en handlingsplan mot mobbning.
Regeringen har sedan tidigare avsatt 10 miljoner kronor för att utveckla
kooperativ verksamhet på gymnasieskolor. Under året har nio projekt fatt
stöd med sammanlagt 2 300 000 kronor. Några av de projekt som fatt
stöd är Vårdgymnasiet i Avesta, Kullagymnasiet i Höganäs, Munke-
bäcksgymnasiet i Göteborg och Varbergs Gymnasieskolas elever Ek
förening m.fl. Ett seminarium för alla projekt som fatt stöd sedan sats-
ningens början hölls i april och en utvärdering av de första projekten har
kommit under våren 1999.
Tre projekt har beviljats stöd för det tredje och sista året i en särskild
satsning för att stärka unga människors egen makt mot våld i media.
Folkets Bio i Stockholm, Studiefrämjandet i Norra Skaraborg och Före-
ningen Skutskärs ungdom och media har fått sammanlagt 595 000
kronor. Utvärderingen Tittarmakt mot våld, blev klar under året.
Regeringen har avsatt en miljon kronor till lokala projekt för genom-
förande av Ungdomens kulturdagar. Målsättningen var att fa till stånd en
debatt i kommunen om ungdomars kulturverksamhet. Fjorton projekt har
fatt stöd med sammanlagt 228 000 kronor under 1998. En särskild utvär-
dering av de projekt som fått stöd kommer under 1999 och i höst kommer
de filmer som producerats i samband med Ungkulturdagama att lyftas
fram under Hela Sveriges Filmfestival i Västmanland. Ansökningar för
satsningen har beretts tillsammans med Arbetsgruppen Kultur i hela
landet.
17
Elevorganisationen har fatt fortsatt stöd till projektet ”Elevinflytande på
riktigt” med 525 000 kronor. Projektet stödjer elevernas möjligheter för
att utöva ett aktivt inflytande, inom ramen för den försöksverksamhet
med lokala gymnasiestyrelser med elevmajoritet, som regeringen beslu-
tat.
Ungdomsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att fördela 3 miljoner
kronor under 1998 för att sprida information om de tolv goda exempel på
ungdomsverksamhet som definierats i samarbete med Inrikesdeparte-
mentet. Dessa tolv verksamheter ger tillsammans en bred bild av hur
ungdomsverksamhet kan bedrivas inom olika politikområden.
Stöd har beviljats med sammanlagt 3 036 000 kronor till 15 olika projekt
för utsatta barn och ungdomar. Två av dessa prioriteringar avser det sista
året av stöd till föreningsdrivna projekt som medverkar till en utveckling
av mellanvårdsaltemativ för ungdomar. Statens Instutionsstyrelse (SIS)
och Idrottsföreningen Mölndal Hockey kommer båda med utvärderande
rapporter under 1999. Andra projekt som fått stöd under året är bl.a.
Stockholms Zigenarförening, Föreningen Fiskebåtens Vänner i
Oxelösund, Internationell Musikförening i Malmö, Kulturföreningen
Kafé Lättings i Gävle, Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter i Spånga
och Göteborgs Arbetareteater.
Under 1997 avsatte regeringen 12 miljoner kronor till lokala utveck-
lingsinsatser genom bred samverkan mellan ideella och offentliga organi-
sationer. Medlen fördelas av Ungdomsstyrelsen och 8 miljoner belastade
år 1997. Resterande 4 miljoner har belastat 1998.
I juni 1998 beslutade regeringen att avsätta medel ur Allmänna arvsfon-
den för att stimulera ungdomars utbytes- och samarbetsprojekt i Östersjö-
regionen. I regeringens skrivelse 1997/98:125, Kommande inriktning för
stöd till verksamhet till förmån för ungdomar, aviserade regeringen att
stöd borde kunna ges till pilotprojekt som även omfattar internationella
kontakter och resor eller vistelser utomlands under förutsättning att verk-
samheten leder till nationell nytta. Ungdomsstyrelsen fick i uppdrag att
fördela 5 miljoner kronor för att stödja det internationella engagemanget
för Östersjöregionen bland ungdomar i Sverige, för att de ska få en ökad
kunskap och förståelse för historiska, kulturella och sociala villkor och
möjligheter i länderna runt Östersjön.
Regeringen beslutade i september 1998 att avsätta 10 miljoner kronor till
Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till projekt som syftar till att ut-
veckla ungdomars egen organisering. Formerna och uttryckssätten för
18
ungas egen organisering förändras och förnyas. För att stärka demokratin Skr. 1998/99:125
är det angeläget att stödja fortsatt uppbyggande och utveckling av verk-
samhet där ungdomar tillsammans definierar och arbetar med de frågor
som är mest angelägna för dem själva. Utvecklingsstöd beviljas till ung-
domsorganisationer på central, regional och lokal nivå. Stöd skall också
kunna ges till papaplyorganisationer och nätverk.
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)
Under året har sammanlagt ca 113 683 000 kronor fördelats till 182
projekt. Ett av projekten har beviljats stöd vid två tillfällen.
1
' Hörselskadade/Döva 25
Psykiskt störda 48
4 Rörelsehindrade 10
* Synskadade 16
’ Utvecklingsstörda 19
” Flera funktionshinder 65
' Andra funktionshinder 43
Diagrammet visar hur antalet projekt rörande personer med funktionshinder fördelar
sig på olika handikappgrupper. Häri ingår också projekt rörande barn med funktions-
hinder.
Regeringen beslutade i mars 1997 att under en treårsperiod avsätta sam-
manlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för ideella organisa-
tioners kostnader för att tillsammans med berörda kommuner utveckla
och pröva verksamhet som kan förbättra boendesituationen för personer
med psykiska funktionshinder. Under år 1997 beviljades fyra projekt stöd
med 1 783 000 kronor. Under år 1998 har ytterligare 15 projekt beviljats
stöd med sammanlagt 6 172 000 kronor. Stödet varierar från 300 000
19
kronor till 600 000 kronor/år. Projekten är två- eller treåriga. För att pro- Skr. 1998/99:125
jekten skall kunna leva vidare efter projekttidens utgång krävs en stark
förankring i och ett ekonomiskt åtagande från kommunen redan från det
första projektåret.
Under året har 13 projekt beviljats sammanlagt 6 127 000 kronor för
projekt som på olika sätt skall öka möjligheterna för personer med funk-
tionshinder att få tillträde till arbetsmarknaden. Flera av projekten inne-
håller metoder som gör det möjligt att etappvis - från sysselsättning över
kooperativ eller andra organisationsformer - pröva sina möjligheter med
det yttersta målet att fa ett reguljärt arbete.
Handikappinstitutet har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till IT-
program för funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i förslaget
som rör personer med funktionshinder har regeringen beslutat att avsätta
sammanlagt 20 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för det första
året av en beräknad treårsperiod. Av dessa medel avser 4,4 miljoner
kronor ett informationsprojekt som bedrivs av Handikappinstitutet
(numera Hjälpmedelsinstitutet) tillsammans med Handikappförbundens
Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riks-
förbund och Synskadades Riksförbund med syfte att genom olika aktivi-
teter öka medvetenheten om IT:s betydelse för människor med funktions-
nedsättningar bland funktionshindrade, beslutsfattare och allmänhet.
Vidare har 11,6 miljoner kronor ställts till Hjälpmedelsinstitutets för-
fogande för att fördelas bl.a. till brukarorganisationer och stiftelser att
utveckla, anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster, för-
söks- och demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Dessutom har
fyra miljoner kronor avsatts för projekt som skall genomföras av bl.a.
handikapporganisationer. Syftet med dessa projekt är att öka kompeten-
sen hos personer med funktionshinder när det gäller att använda IT.
Dessa ansökningar bereds i samråd med handikapprörelsens förening
h@ndikapp.se. Beslut om stöd till dessa projekt kommer att fattas under
våren 1999. Förutom denna särskilda satsning har sju projekt beviljats
stöd med sammanlagt 6 005 000 kronor för att utveckla datateknik för
personer med funktionshinder. Så har t.ex. Sveriges Dövas Riksförbund
beviljats medel för ett projekt för att utveckla en PC-baserad multi-
mediaterminal där samtliga tre kommunikationsmetoder (bild, text, tal)
kan användas samtidigt eller var för sig. Dessa terminaler (12 st) finns
utplacerade i olika miljöer där döva och talskadade bor och arbetar. Med
sådana multimediaterminaler kan döva ges större valfrihet och möjlig-
heter till en säkrare kommunikation.
20
3.4.4 Familjestöd Skr. 1998/99:125
Elva projekt har beviljats stöd med sammanlagt 5 838 000 kronor. Flera
av projekten syftar till att utveckla stödgrupper som kan ge möjligheter
till möten för utbyte av erfarenheter och kunskap.
Tre projekt har beviljats sammanlagt 2 229 000 kronor för projekt med
syfte att dels informera om Standardreglernas intentioner, dels utveckla
metoder för hur kommuner kan använda standardreglerna som verktyg
för att förbättra situationen för personer med funktionshinder.
Under året har fem projekt som rör fritid/idrott med personer med funk-
tionshinder beviljats medel med sammanlagt 1 898 000 kronor. Så har
t.ex. Umeå Handikappidrottsförening kunnat arbeta med projektet Möj-
ligheternas Hus som vänder sig till ungdomar i åldrarna 12-24 år och som
med idrottsaktiviteter som medel ger möjligheter till gemenskap m.m.
Samma förening genomför även projektet Wheel & Walk Aerobic där
ungdomar med och utan funktionshinder tillsammans deltar i aerobic-
verksamhet. Verksamheten utvärderas med hjälp av Umeå universitet,
Pedagogiska institutionen.
Under året har regeringen beslutat avsätta medel ur Allmänna arvsfon-
den för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ung-
domar och personer med funktionshinder främst på lokal nivå.
Två projekt som rör utveckling av hjälpmedel har beviljats stöd med
1 530 000 kronor. Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade har be-
viljats stöd för att kunna undersöka behovet av utveckling av hjälpmedel
för personer med polioskador, whiplashskador, ryggmärgsskador, hjärn-
skador samt personer som är amputerade. Projektet skall dokumenteras i
en Hjälpmedelsinformation/Kunskapsbank.
Inom detta ändamål har 42 403 000 kronor fördelats genom 76 beslut till
75 projekt (för ett av projekten har beslut fattats vid två tillfallen under
året). Gemensamt för projekten är att organisationerna antingen vill in-
formera och utbilda allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare om
funktionshindrades situation och effekter av olika funktionshinder eller
ge medlemmarna ökad kunskap om samhällets olika och inte alltid så
lättillgängliga stödformer.
21
3.4.9 Invandrare och handikapp Skr. 1998/99:125
Två projekt har beviljats stöd med sammanlagt 970 000 kronor. Bosnisk
Islamiska Församlingen har fått stöd för faktaboken Det händer i Sverige.
I projektet ingår också en studiehandledning. Boken vänder sig till alla
som i sin vardag kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
funktionshinder och som har olika etniska kulturbakgrunder. Projektet
bedrivs tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan.
Tolv projekt har beviljats stöd med 4 050 000 kronor. Bl.a. har Riksför-
bundet för Social och Mental Hälsa tillsammans med föreningen i
Stockholm genomfört projektet Den galna kulturhuvudstaden. Projektet
har innehållit olika former av kulturaktiviteter i syfte att dels öka kun-
skapen hos allmänheten om medlemmarnas funktionshinder och dels för-
söka påverka allmänhetens attityder till funktionshindret.
Två sådana projekt, båda med Synskadades Riksförbund som huvudman,
har beviljats sammanlagt 1 400 000 kronor.
Två beslut som rör s.k. lokalstöd har fattats. Treklöverstiftelsen, en reha-
biliteringsanläggning har beviljats stöd med 500 000 kronor. För att
kunna utveckla verksamheten och kunna ta emot personer med olika
former av funktionshinder krävs vissa ombyggnader.
FUB i Göteborg har fatt 700 000 kronor för projektet Grunden Radio-
Video-Tidning. Personer med intellektuella funktionshinder skall pro-
ducera och sprida lättförståelig information till dem som inte kan ta till
sig den vanliga samhällsinformationen. Projektets syfte är alltså två-
faldigt; skapa arbetstillfällen för personer med intellektuella funktions-
hinder samt ge information skapad av och för denna målgrupp.
Två miljöprojekt har fatt stöd med sammanlagt 810 000 kronor. Ett av
projekten bedrivs av Astma- och Allergiförbundet för att förbättra inom-
husmiljön och ett av föreningen FUB i Falun för att utveckla en handi-
kappanpassad trädgård vid en särskola för att bl.a. öka den ekologiska
förståelsen.
22
Inom detta ändamål återfinns projekt med syfte att pröva nya vägar att
förbättra funktionshindrade personers vardag och möjligheter att leva
som andra. Sju projekt har beviljats stöd med sammanlagt 2 548 000
kronor. Två av projekten rör ungdomar med afasi, ett annat rör utveck-
ling av självhjälpsgrupper för personer med anorexi och bulimi.
Omvärldsförändringar som att t.ex. stödet till flera målgrupper flyttats
från landstinget till primärkommunen samt att landsting slås samman, har
medfört att handikapporganisationer behöver ändra såväl organisation
som arbetsformer. 16 projekt med denna inriktning har beviljats stöd med
sammanlagt ca 11,7 miljoner kronor.
Fyra projekt som rör detta prioriterade område har beviljas stöd med to-
talt 2 155 000 kronor. Sveriges Dövas Riksförbund har t.ex. beviljats
850 000 kronor för det andra året av projektet Utveckling av tecken-
språkig social service- och äldreomsorgscenter för döva och Hjälp-
medelsinstitutet har tillsammans med Reumatikerförbundet beviljats
medel för projektet Möjligheternas Trädgård - förslag och visioner kring
trädgårdsodling, träningsträdgård och tillgänglig miljö.
Stöd till viss utrustning kan, om utrustningen har stor betydelse för mål-
gruppen, utgå till handikapporganisationer. Så har t.ex. Hörselskadades
Riksförbund beviljats 270 000 kronor för att anpassa lokalerna till hörsel-
skadades särskilda behov. DHR-Ung har beviljats 238 000 kronor för
utrustning i projektet IT-satsning under 1998.
Under Allmänna arvsfondens mer än 70-åriga historia har föreningar och
andra organisationer, med stöd av fondens medel, kunnat pröva och för-
verkliga idéer och visioner som förbättrat situationen för barn, ungdomar
och personer med funktionshinder. Det har gällt verksamheter som be-
drivits av ideella organisationer och som i vissa fall även kompletterat
offentliga verksamhetsformer. Genom utvecklingsarbete i de ideella or-
ganisationerna har inflytande från såväl brukarorganisationer och en-
skilda brukare ökat i verksamhetsformer som det allmänna skall svara
för.
Skr. 1998/99:125
23
Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka Skr. 1998/99:125
till att stärka och utveckla välfärd, livskvalitet, jämlikhet och jämställdhet
samt såväl social som etnisk och kulturell integration för fondens mål-
grupper för att därmed stärka deras ställning i samhället. Detta bl.a.
genom gemensamma träffar och erfarenhetsutbyte mellan lokala före-
ningsdrivna projekt.
I det följande redovisar regeringen den framtida inriktningen av stödet
för respektive målgrupp. Inom vissa områden finns det dock anledning att
göra insatser som är gemensamma för fondens målgrupper. Ett sådant
område är den pågående satsningen för förnyelse och utveckling av
idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Idrottsverksamhet bl.a. genom
lek och tävling och som en mötesplats för att utöva demokrati, bidrar till
att utveckla den sociala välfärden för fondens målgrupper.
Utöver de områden som nedan anges för respektive målgrupp kommer
medel liksom tidigare att ges till ideella organisationers egna initiativ för
utvecklingsverksamhet inom nya områden.
Utgångspunkten för den svenska barn- och ungdomspolitiken är att
barnets bästa ska sättas i centrum. Målet är att garantera alla barns rätt till
omvårdnad, trygghet och en god fostran. Samhällets uppgift är att vara ett
stöd och komplement till föräldrarna som har huvudansvaret, så att goda
och trygga uppväxtvillkor så långt som möjligt kan garanteras för alla
barn. Samhällets särskilda ansvar för att barn växer upp under sådana
förhållanden kommer bl.a. till uttryck i socialtjänstlagen (1980:620) där
kommunen åläggs att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig
personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos
alla barn. För att förhindra att barn far illa är det viktigt att det finns ett
utvecklat utbud av insatser med syfte att stödja barn och föräldrar. Som
ett komplement till vad det allmänna erbjuder är det arbete som utförs av
ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar mycket vik-
tigt, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända sig till
myndigheter.
I vissa bostadsområden i och omkring storstäderna, har segregationen
ökat. Där är antalet långtidsarbetslösa föräldrar stort liksom andelen
familjer där någon har invandrarbakgrund och ensamstående föräldrar
samt även gruppen föräldrar med sociala problem. Nya verksamhets-
former och metodutveckling för att bidra till integrationsmöjligheter,
språk- och psykosocial utveckling bör prioriteras för barn i dessa om-
råden. Utvecklingsarbetet behövs också för att öka den ömsesidiga för-
ståelsen och kommunikation mellan invandrarfamiljer och andra familjer.
Idrottsverksamhet i föreningslivet spelar en viktig roll för att upp-
muntra barn och ungdomar till att lära sig en aktiv, meningsfull och livs-
lång fritidssysselsättning. Regeringen har i september 1998 beslutat att
under en treårsperiod avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ut-
veckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ungdomar och
funktionshindrade främst på lokal nivå.
24
Det är viktigt att både pojkar och flickor har goda förebilder. Projekt Skr. 1998/99:125
som syftar till att stimulera till arbete med de grundläggande värde-
ringarna i samhället och hur de påverkar relationer mellan unga männi-
skor bör särskilt uppmärksammas.
Genom FN:s konvention om barnets rättigheter har barnets behov och
frågan om barnets rättigheter fatt hög aktualitet. Under en tvåårsperiod
har 20 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden avsatts att användas av
olika frivilligorganisationer för projekt med mål att öka kunskaperna om
barnkonventionen bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och
landsting. Bevakningen av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv liksom
barns och ungdomars inflytande och delaktighet i kultur- och samhälls-
livet samt inom den fysiska planeringen är ett utvecklingsarbete som be-
höver fortsätta.
Utredningen om föräldrautbildning föreslog i sitt betänkande Stöd i
föräldraskapet (SOU 1997:161) olika sätt på vilka föräldrar under olika
perioder av barnens uppväxttid kan få stöd i sitt föräldraskap. Det stöd
som erbjuds bör ta sin utgångspunkt i föräldrarnas egna behov och
önskemål och främja det friska och positiva i att växa tillsammans med
barn. Det är betydelsefullt att de nätverk som finns kring föräldrar stöds
och utvecklas.
Det finns grupper av föräldrar som periodvis eller under barnets hela
uppväxt har särskilda behov av stöd i sitt föräldraskap och bör få tillgång
till sådant stöd. Utvecklingsarbete för samverkan mellan handikapporga-
nisationer och personal vid barnavårdscentraler och barnkliniker för
tidigt stöd till föräldrarna, projekt som involverar föräldrar med egna
funktionshinder och projekt för familjer med invandrarbakgrund och
barn med funktionshinder bör uppmärksammas. Projekt med inriktning
mot en kombination av information om barnets funktionshinder och sam-
hällets stöd där också möjlighet kan ges till att träffa andra föräldrar i
samma situation är angelägna. Organisationer och föreningar har sedan
länge varit engagerade i att på olika sätt erbjuda föräldrar utbildning och
stöd under barnens uppväxt. Det finns dock anledning att i detta sam-
manhang understryka värdet av att aktörer inom den frivilliga sektorn
också i en framtid finns med i utvecklingsarbete av olika slag av stöd i
föräldraskapet.
Många barn bor idag helt eller delvis tillsammans med enbart en för-
älder. Barn som har förlorat kontakten eller har bristfällig kontakt med en
av sina föräldrar är överrepresenterade bland barn som far illa. Det är
angeläget att uppmärksamma utvecklingsarbete inom detta område. Ar-
betslösheten har drabbat ensamföräldrar i högre utsträckning än andra,
vilket kan medföra en risk för isolering, i synnerhet om barnet mister sin
plats i barnomsorgen.
Socialtjänstens ansvar för att tillgodose barns och ungdomars behov av
stöd, hjälp och i vissa fall skydd kan ske genom olika insatser i närmiljön,
men också genom att barn och ungdomar placeras utanför hemmet. Några
grupper av barn anses ha mer uttalade behov av stöd exempelvis barn till
missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn som misshandlats, barn som
varit vitttne till våld inom familjen eller varit utsatta för sexuella över-
grepp samt barn som växer upp i familjehem.
25
Bampsykiatrikommittén föreslog i sitt betänkande Det gäller livet - Skr. 1998/99:125
stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem (SOU
1998:31) ett utökat ansvar för vuxenvården när det gäller barn till psy-
kiskt eller allvarligt sjuka föräldrar och föräldrar som missbrukar alko-
hol eller annat beroendeframkallande medel. Vuxen vården har inte
tidigare haft ett sådant ansvar och det kommer därför att behövas nya
arbetssätt och kompetenshöjande åtgärder. För att fa till stånd ett sådant
samarbete bör projekt som främjar samarbetet mellan myndigheterna och
ideella organisationer prioriteras.
Bland de grupper som dessutom behöver uppmärksammas finns barn
med neuropsykiatriska problem som tal- och skrivsvårigheter, ADHD/
DAMP m.fl. och det finns ett stort behov av utvecklingsarbete där ideella
organisationer tillsammans med offentliga myndigheter kan samverka.
Funktionshindrade ungdomars möjlighet till självständighet, inflytande
och delaktighet bör uppmärksammas. För barn med funktionshinder
finns, förutom de prioriterade områden som beskrivits som ovan, behov
av att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt att få delta i
gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid Barn med
funktionshinder behöver fa tillgång till det stöd som behövs för att få
vara just barn och inte barn med funktionshinder.
Utgångspunkten för regeringens ungdomspolitik är att se ungdomar som
fullvärdiga medborgare med både rättigheter och skyldigheter. Ungdomar
skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv och verklig
möjlighet till makt, inflytande och delaktighet. Ungdomars engagemang,
skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs.
Frågor om ungdomars självständighet, inflytande och synen på ungdomar
som en resurs är därför centrala såväl för ungdomspolitiken i sin helhet
som för fördelningen av stöd ur arvsfonden till ungdomsprojekt.
Det är därför viktigt att bl.a. de insatser som görs med stöd ur All-
männa arvsfonden för att stärka ungdomars ställning inte innebär att de-
ras inflytande utformas enbart på vuxnas villkor. Unga människors ini-
tiativförmåga, kunskaper och kreativitet måste ges verkligt utrymme och
tas till vara.
I fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden kommer projekt som
stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten
mellan pojkar och flickor att prioriteras.
Det faktum att ungdomar idag är mer nyfikna på och mindre avstångs-
tagande till narkotika än tidigare och att gruppen tonåringar kommer att
öka kraftigt i början av 2000-talet kan innebära behov av att utveckla nya
metoder för rehabilitering av unga missbrukare inom de närmaste åren.
Regeringen följer noga utvecklingen och kommer vid behov att prioritera
insatser inom detta område.
Samhällsutvecklingen präglas av en omfattande internationalisering.
Dagens ungdomar är i många avseenden bärare av denna utveckling.
Deras engagemang i internationella frågor och vilja att möta människor
och kulturmönster från andra länder bör främjas och stödjas. Stöd ur
26
Allmänna arvsfonden bör därför kunna ges till pilotprojekt som även Skr. 1998/99:125
innefattar internationella kontakter och resor eller vistelser utomlands
under förutsättning att verksamheten leder till nationell nytta.
Den vanligaste organiserade fritidssysselsättningen för ungdomar är
idrott. Trots det är stora grupper av ungdomar inaktiva och mänga ung-
domar avslutar sitt utövande av idrott i föreningslivet i de yngre tonåren.
Regeringen har i september 1998 beslutat att under en treårsperiod av-
sätta medel ur Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av
idrottsverksamhet för barn, ungdomar och funktionshindrade främst på
lokal nivå.
De särskilda områden som regeringen därutöver avser att lyfta fram
och stödja med medel ur Allmänna arvsfonden är följande:
Ungdomars egen organisering inom såväl hobbyorganisationer och
kulturföreningar som politiska ungdomsförbund och andra samhällspoli-
tiskt engagerade organisationer och projekt bör ges stöd. Regeringen av-
ser att avsätta särskilda medel för att stödja organisations- och verksam-
hetsutveckling inom såväl befintliga som nya ungdomsorganisationer,
paraplyorganisationer och nätverk. Inom ramen för denna satsning anser
regeringen det viktigt att också ge politiska ungdomsförbund bättre
möjligheter att medverka i skolan.
De stora tonårskullama i början av 2000-talet ställer nya krav på förny-
else av den kommunala fritids- och kulturverksamheten. Regeringen av-
ser ta initiativ till en särskild satsning på utveckling av nya mötesplatser
och träffpunkter för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar
gemensamt.
I dag är kultur ett stort ungdomsintresse som spelar stor roll för ut-
vecklingen av ungdomars kreativitet och entreprenörskap. Regeringen
avser därför att inleda en särskild satsning på att stödja och stimulera
utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik,
teater och dans i syfte att öka det lokala utrymmet för detta.
Det är av särskilt stort intresse att följa utvecklingen av ungas värde-
ringar och visioner inför 2000-talet och att analysera idéernas betydelse
för det framtida samhället. Regeringen avser därför att stödja projekt som
på olika sätt lyfter fram ungas tankar om framtiden och samhället under
det nya millenniets första tid.
Under 1980- och 1990-talen har det ideella engagemanget och frivil-
ligarbetet börjat organisera sig i nya former. Inom ungdomsområdet har
sociala entreprenörer byggt upp breda verksamheter i form av träffpunk-
ter och ungdomshus på olika håll i landet. Regeringen avser att stödja de
nätverk som byggs upp bl.a. för att stärka erfarenhetsutbytet och stimu-
lera att liknande verksamheter etableras på nya orter och i fler bostads-
områden. Regeringen har vidare för avsikt att stödja uppbyggnaden av
nätverk mellan lokala föreningar och andra ideella sammanslutningar
som utvecklar bl.a. ungdomsprojekt i storstädernas utsatta stadsdelar.
27
4.3
Handikappolitiken har som syfte att utforma samhället så att det blir till-
gängligt for alla medborgare. Det innebär att personer med funktions-
hinder skall beredas samma möjligheter som andra att vara med i sam-
hällslivet, delta i olika aktiviteter och bemötas med samma respekt som
andra. Målet är att uppnå full delaktighet och jämlikhet.
Genom stöd ur Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och
andra organisationer som bedriver ideell verksamhet ges möjlighet att
utifrån brukarnas egna behov och önskemål utveckla och pröva olika
verksamheter och insatser som kan komplettera och utveckla samhällets
stöd.
Trots de insatser som gjorts finns det fortfarande stora hinder for att
personer med funktionshinder skall kunna leva som andra och delta i
samhällslivet. Så har t.ex. Utredningen om bemötande av personer med
funktionshinder i sitt slutbetänkande Lindqvists nia - nio vägar att ut-
veckla bemötandet av personer med funktionshinder (SOU 1999:21) bl.a.
konstaterat att det finns stora brister i bemötandet av personer med funk-
tionshinder och att det behövs insatser för att stärka den enskildes ställ-
ning i olika avseenden. Det gäller t.ex. rätten till full delaktighet och in-
flytande där det bl.a. behövs åtgärder för att motverka att människor ute-
stängs eller behandlas på ett kränkande sätt därför att de har ett funk-
tionshinder. Det gäller också att på olika vägar stödja den enskilde i den-
nes kontakter med myndigheter och andra offentliga organ genom att
skapa möjligheter för handikapporganisationerna att tillhandahålla per-
sonligt brukar stöd. Försöksverksamhet med syfte att pröva hur ett sådant
stöd, byggt på erfarenhet av funktionshinder, kan utformas, organiseras,
administreras och finansieras bör mot denna bakgrund ges stöd ur fonden.
Utredningen föreslår också att handikapporganisationerna skall fa
möjlighet att med kulturen som uttrycksmedel tydliggöra fördomar, atti-
tyder och bemötande. Projekt som syftar till att utveckla metoder för att
genom handikapprörelsen ge beslutsfattare och olika personalgrupper
ökad kunskap och kompetens om hur olika funktionshinder påverkar livs-
situationen för personer med funktionshinder bör uppmärksammas. Stöd
bör också, liksom för närvarande, ges till utbildnings- och informa-
tionsverksamhet med målet att öka kunskapen bland personer med funk-
tionshinder om de handikappolitiska grunderna och om olika stödsystem.
Detta rör inte minst personer med funktionshinder och invandrarbak-
grund.
Många funktionshindrade idrottsutövare har genom föreningslivets
idrottsverksamhet kunna förbättra sina möjligheter att aktivt delta i och
forma samhällets utveckling. Regeringen har i september 1998 beslutat
att under en treårsperiod avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ut-
veckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ungdomar och per-
soner med funktionshinder, främst på lokal nivå.
Frågor som rör kost och motion blir särskilt viktiga för personer med
funktionshinder, det finns därför ett stort behov av utvecklingsarbete som
ökar möjligheterna att genom t.ex. kost och motionsaktiviteter öka väl-
befinnande och livskvalitet.
Skr. 1998/99:125
28
Det är också viktigt att nå både kvinnor och män med funktionshinder i Skr. 1998/99:125
utvecklingsverksamhet som syftar till att stimulera till att arbeta med de
grundläggande värderingarna i samhället och hur de påverkar relationer
mellan kvinnor och män.
Många personer med funktionshinder saknar sysselsättning eller arbete.
Steget mellan habilitering och den öppna arbetsmarknaden är ofta all-
deles for långt. Det finns därför behov av att med handikapprörelsen som
medaktör, utveckla och pröva metoder/modeller som gör det möjligt för
den enskilde att successivt pröva sina möjligheter att arbeta tillsammans
med andra - från sysselsättning, över arbete i kooperativ eller andra or-
ganisationsformer till ett arbete i den traditionella arbetsmarknaden.
Tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. i bostäder, publika lokaler, miljö,
kommunikationer, utbildning, fritids- och kulturaktiviteter och olika kom-
munala verksamheter är en viktig förutsättning for att personer med
funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv och
kunna delta i samhällslivet. Att kunna besöka vänner, att som konsument
kunna besöka affärer, restauranger och biografer, att kunna ta del av
kommunens service och information är exempel på aktiviteter som är
naturliga for de allra flesta men som inte är självklara för personer med
funktionshinder. Handikapporganisationerna kan öka tillgängligheten,
genom information till olika aktörer om hur tillgängligheten kan ökas och
genom olika samarbetsprojekt med t.ex. branschorganisationer och be-
rörda myndigheter.
Regeringen har tidigare beslutat att under en treårsperiod avsätta sam-
manlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att möjliggöra
för ideella organisationer att tillsammans med kommunerna utveckla och
pröva alternativa stöd- och boendeformer för personer med psykiska
funktionshinder. Projekt med brukarorganisationema som initiativtagare
kan särskilt förnya och utveckla dessa stöd- och boendeformer.
Mot bakgrund av ett av Hjälpmedelsinstitutet utarbetat IT-program
med inriktning på äldre och funktionshindrade personer, har regeringen
beslutat att 20 miljoner kronor per år under en treårsperiod bör avsättas
för att genomföra informations-, försöks- och utbildningssatsningar med
syfte att göra informationstekniken mer tillgänglig för personer med
funktionshinder. Genom detta möjliggörs en ökad tillgång till in-
formationstekniken bland funktionshindrade i alla åldersgrupper. Många
ungdomar deltar aktivt i utvecklingen av denna teknik. Det är viktigt att
uppmärksamma att även funktionshindrade ungdomar ges likvärdiga
möjligheter i detta avseende. Handikapporganisationerna och andra orga-
nisationer som bedriver ideell verksamhet bör själva eller tillsammans
med andra aktörer ges fortsatt möjlighet att medverka i dessa aktiviteter.
I förordningen om Allmänna arvsfonden anges att Arvsfondsdelegatio-
nens uppgift, förutom att fördela stöd ur fonden, också är att följa upp
projekt samt att informera allmänheten om arvsfondens ändamål och
fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen utarbetar där- Skr. 1998/99:125
för årligen en plan för arbetet med information och erfarenhetsspridning.
Arvsfondsdelegationen har producerat en allmänt hållen broschyr
Nyskapande och utveckling som riktar sig till allmänheten. Broschyren
delas ut till personer som tar kontakt med något av kanslierna. Den dist-
ribueras också på förfrågan till organisationer som inte tidigare kommit i
kontakt med Allmänna arvsfonden och därför behöver grundläggande
information om fondens målgrupper och villkor för stöd. Broschyren
finns översatt till engelska och dessutom på kassett och punktskrift. Un-
der år 1999 planeras en revidering och uppdatering av broschyren.
I syfte att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om
Allmänna arvsfonden och vad fondens medel används till sammanställs
årligen Allmänna arvsfonden Årsbok. Årsbokens innehåll är ett redigerat
utdrag av Regeringens skrivelse till riksdagen med redovisning av
fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden under föregående
budgetår samt kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden.
I samarbete med Information Rosenbad har Arvsfondsdelegationen ut-
vecklat hemsidan Allmänna arvsfonden. Hemsidan ger information om
fonden och aktuella satsningar (www.regeringen.se/arvsfonden).
Stöd ur Allmänna arvsfonden lämnas till projekt som är nyskapande och
utvecklande. Det innebär att många av de erfarenheter som projekten ger
är av intresse för andra organisationer eller verksamheter. Även de pro-
jekt som inte lyckas uppnå sina mål kan ge viktig kunskap om varför
metoderna inte fungerade. Att sprida denna kunskap är i första hand en
uppgift som skall genomföras inom ramen för varje projekt. I anvis-
ningarna för ansökan understryks därför att projektet bör innehålla en
plan för dokumentation och erfarenhetsspridning.
Kunskapen som samlas hos Arvsfondsdelegationen genom rapporter
och annan dokumentation används för att sprida mer generell information
om utvecklingsarbetets inriktning på olika områden. Arvsfondsdele-
gationens diarium och projektdatabas har gjort det möjligt att ta fram
förteckningar över aktuella projekt inom ett visst område på förfrågan
från t.ex. organisationer och myndigheter.
För att ge möjligheter till spridning och utbyte av erfarenheter från
försöksverksamhet samt stimulera till möten mellan organisationer som
bedriver ideell verksamhet och offentliga myndigheter genomförs årligen
s.k. Arvsfondsdagar. Hittills har sådana dagar genomförts i Stockholm,
Umeå och Malmö.
30
5.3
Organisationer som får stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom ca 15
månader från beslutsdatum redovisa hur stödet använts. Under året har
419 redovisningar (inkomna under såväl år 1998 som 1997) granskats
och godkänts av Arvsfondsdelegationen. Redovisningarna skall innehålla
dels en ekonomisk redovisning för hur medlen använts, dels en redogö-
relse för genomförda aktiviteter. Redovisningarna jämförs mot den
ansökan som ligger till grund för projektstödet och den ekonomiska re-
dovisningen skall vara undertecknad av föreningens revisor. Utformning
och kvalitet på beskrivningen av genomförd verksamhet varierar natur-
ligtvis på grund av skillnader i organisationernas förutsättningar, men
först när överensstämmelsen mellan planerad och genomförd verksamhet
är god, kan redovisningen godkännas. I de fall redovisningen inte fullt ut
godkänns blir organisationen återbetalningsskyldig för del av eller hela
stödet. Detta är ytterst sällsynt och berör endast ett fåtal projektredovis-
ningar.
De utvärderingar som gjorts av separata arvsfondsprojekt har oftast ge-
nomförts inom ramen för respektive projekt. Centralt genomförda utvär-
deringar har gällt särskilda avgränsade satsningar. Ett viktigt syfte med
dessa utvärderingar är att ge kunskap och underlag till berörda politikom-
råden. Under året beslutade Arvsfondsdelegationen att de utvärderings-
rapporter, som Arvsfondsdelegationen bedömer vara intressanta för all-
mänheten skall publiceras i en särskild rapportserie. Exempel på en sådan
central utvärdering vars resultat publicerades under år 1998 är Ungdomar
i rådslag - ett intiativ från Ungdomspolitiska kommittén 1996-97.
Mer genomgripande utvärderingar kommer även fortsättningsvis att
genomföras huvudsakligen utifrån avgränsade ämnesområden och fråge-
ställningar, exempelvis de satsningar på särskilda ändamål som rege-
ringen beslutar om.
I syfte att utvärdera de långsiktiga effekterna av stöd ur Allmänna
arvsfonden har delegationen t.ex. i augusti 1998 gjort en uppföljning av
stöd som beviljats till anläggningar, lokaler och utrustning under år 1990.
Ett 15-tal föreningar fick en förfrågan om hur stödet från Allmänna
arvsfonden påverkat föreningens möjligheter att bedriva verksamhet och
hur verksamheten fungerar idag. Samtliga organisationer var eniga om att
stödet varit positivt och att verksamheten utvecklats både i innehåll, om-
fattning och i antal deltagare.
Skr. 1998/99:125
31
Skr. 1998/99:125
Bilaga 1
|
Fondnr | |
|
ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org nummer 802004-9642 |
6103 |
1998-01-01 1997-01-01
Kr
Not 1998-12-31 1997-12-31
INTÄKTER
|
Influtna arvsmedel SUMMA INTÄKTER |
185 219 350,28 185 219 350,28 |
234 950 932,92 234 950 932,92 | |
|
KOSTNADER | |||
|
Restituerade arvsmedel m.m. |
1 |
-44 967 741,79 |
-17 580 189,94 |
|
Förvaltning och administration |
2 |
-11 461 058,00 |
-13 456 876,72 |
|
Övriga kostnader |
-1 000,00 |
-300,00 | |
|
SUMMA KOSTNADER |
-56 429 799,79 |
-31 037 366,66 | |
|
RESULTAT FÖRE FINANSIELLA | |||
|
INTÄKTER/KOSTNADER |
128 789 550,49 |
203 913 566,26 | |
|
FINANSIELLA INTÄKTER | |||
|
Ränteintäkter Nordbanken |
719 601,24 |
1 001 936,00 | |
|
Ränteintäkter egna placeringar |
3 |
24 840,00 |
30 956,62 |
|
Utdelning KK:s räntekonsortium |
4 |
36 811 259,08 |
25 247 800,00 |
|
Utdelning KK:s aktiekonsortium |
5 |
51 194 448,00 |
43 539 376,00 |
|
Realisationsvinst andelar i KK:s aktiekonsortium |
6 |
39 349 031,65 |
0,00 |
|
Realisationsvinst andelar i KK:s räntekonsortium |
6 |
457 114,00 |
0,00 |
|
SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER |
128 556 293,97 |
69 820 068,62 | |
|
ÅRETS RESULTAT |
257 345 844,46 |
273 733 634,88 | |
32
ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Org. nummer 802004-9642
BALANSRÄKNING
Skr. 1998/99:125
Bilaga 1 Fondnr
6103
Kr__________________________________________________Not_____________1998-12-31_____________1997-12-31
TILLGÅNGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
|
Nordbanken |
7 |
19 761 180,38 |
28 192 195,89 |
|
Reversfordran |
0,00 |
469 302,00 | |
|
Egna placeringar |
0,00 |
25 000,00 | |
|
Gota konsortium |
8 |
403 651,00 |
403 651,00 |
|
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader |
9 |
514 831,88 |
1 003 511,00 |
|
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR |
20 679 663,26 |
30 093 659,89 | |
|
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
10 | ||
|
Andelar i KamK:s räntekonsortium |
386 570 877,85 |
376 399 033,00 | |
|
Andelar i KamK:s aktiekonsortium |
568 761 417,18 |
533 680 815,24 | |
|
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
955 332 295,03 |
910 079 848,24 | |
|
SUMMA TILLGÅNGAR |
976 011 958,29 |
940 173 508,13 |
SKULDER OCH EGET KAPITAL
SKULDER
KORTFRISTIGA SKULDER
|
Fördelade, ej slutligt beslutade medel (Bilaga 1) Sociala avgifter, godemän Interima skulder SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER |
173 279 132,27 90 118 000,00 0,00 0,00 11 2 835 598,81 |
157 740 911,38 74 407 194,00 28 264,00 67 241,00 3 499 515,00 |
|
266 232 731,08 |
235 743 125,38 | |
|
SUMMA SKULDER |
266 232 731,08 |
235 743 125,38 |
|
EGET KAPITAL |
12 | |
|
BUNDET EGET KAPITAL | ||
|
Fondkapital |
506 264 232,93 |
452 432 926,28 |
|
SUMMA BUNDET EGET KAPITAL |
506 264 232,93 |
452 432 926,28 |
|
FRITT EGET KAPITAL | ||
|
Utdelningsbara medel |
203 514 994,28 |
251 997 456,47 |
|
SUMMA FRITT EGET KAPITAL |
203 514 994,28 |
251 997 456,47 |
|
SUMMA EGET KAPITAL |
709 779 227,21 |
704 430 382,75 |
|
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL |
976 011 958,29 |
940 173 508,13 |
|
Ställda panter |
0,00 |
0,00 |
|
Ansvarsförbindelser |
0,00 |
0,00 |
33
2 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125
NOTBILAGA
Skr. 1998/99:125
Bilaga 1
ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Org. nummer 802004-9642
Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har
kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de
stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar Andelarna är lika stora och medför lika rätt t
egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de
omfattas inte av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Mot bakgrund av stiftelselagen (1994:1220) pågår för
närvarande diskussioner mellan Kammarkollegiet och Regeringskansliet om konsortiernas rättsliga ställning Sedan
konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.
I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. 1
innebär att andelar i konsortierna tas upp som till tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen av
andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning fr
konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade
eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktiekonsortiet är marknadsvärdet vid
anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfallet. Anskaffnings- och inlösenvärdet för
andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt
värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnat
Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden
som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.
I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen
avrundad till två decimaler varvid differens kan uppstå.
Not 1
Avstående av arv, bättre rätt till arv
Dödsboförvaltning
Rättegångskostnader
Sociala avgifter, godemän
Fastighetsskatt
1998
41 112 241,00
3 025 667,79
43 722,00
446 943,00
339 168,00
44 967 741,79
1997
13 164 056,00
3 539 771,94
0,00
597 943,00
278 419,00
17 580 189,94
34
NOTBILAGA
Skr. 1998/99:125
Bilaga 1
Not .2
Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen
- Handläggning av ärenden
Socialdepartementet
Inrikesdepartementet
2 044 687,00
________547 279,00
2 591 966,00
3 121 542,72
2 272 516,00
5 394 058,72
* Inrikesdepartementets kostnader för handläggning av ärenden 1998 uppgår till 992 547:- varav 445 268:-
belastade bokslut per 1997-12-31.
Kammarkollegiet
- Dödsboavveckling m.m.
- Fondförvaltning
- Utbetalning av beviljat stöd
Summa
6 700 000,00
1 732 892,00
436 200,00
8 869 092,00
11 461 058,00
6 200 000,00
1 482 898,00
_______379 920,00
8 062 818,00
13 456 876,72
Not 3
Näringslivskredit
Inteckningslån
Kommunlån
1998
24 899,00
0,00
-59,00
24 840,00
1997
0,00
26 512,62
4 444,00
30 956,62
Not 4
Antal andelar
1998 1997
3 113 933 2 806 527
♦Upplupen ränta köp
*Upplupen ränta förs (Not 6)____________________
|
Utdelning/andel |
Utdelning | ||
|
1998 |
1997 |
1998 |
1997 |
|
12,00 |
9,00 |
37 367 196,00 -1 191 003,92 635 067,00 |
25 258 743,00 -10 943,00 0,00 |
36 811 259,08 25 247 800,00
♦utdelningen per andel i räntekonsortiet har justerats med differensen
mellan anskaffhings-respektive inlösenvärde och det nominella värdet på köp eller
försäljning av andelar med högre anskaffhings-respektive inlösenvärde än nominellt värde.
Köp av andelar
KK:s räntekonsortium
Antal Anskaffn. kurs
151 181 134,8780
Nom Differens
127,00 7,8780
Upplupen ränta
1 191 003,92
35
NOTBILAGA
Skr. 1998/99:125
Bilaga 1
|
Not 5 | |||||
|
Utdelning från KK:s aktiekonsortium | |||||
|
Antal andelar |
Utdelning/andel |
Utdelni | |||
|
1998 1997 |
1998 |
1997 |
1998 |
19 | |
|
711 034 702 248 |
72,00 |
62,00 |
51 194 448,00 |
43 539 376, | |
Not 6
Realisationsvinster
|
Försäljning av andelar |
1 Antal |
Försäljnings- kurs |
Genomsnitti. |
Realisations- |
|
KK:s aktiekonsortium |
7 450 |
3 215,95 |
738,06 |
18 460 248,00 |
|
KK:s aktiekonsortium |
4 602 |
3 259,11 |
738,06 |
11 601 858,00 |
|
KK:s aktiekonsortium |
4 727 |
2 750,03 |
785,37 |
9 286 925,65 39 349 031,65 |
|
Försäljnings- |
Genomsnitti. |
Nom. |
Realisations- |
Upplupen rär | ||
|
Försäljning av andelar |
Antal |
kurs |
anskaffn.kurs |
värde |
vinst | |
|
KK:s räntekonsortium |
30 766 |
131,39 |
122,67 |
127,00 |
133 217,00 |
135 069, |
|
KK:s räntekonsortium |
74 803 |
133,68 |
122,67 |
127,00 |
323 897,00 |
499 998, |
|
457 114,00 |
635 067, | |||||
Not 7
Bankmedlen ingår tillsammans med övriga av Kammarkollegiet förvaltade stiftelsers/fonders bankmedel i ett s.k.
företagskonto. Kollegiet företräder stiftelser/fonder gentemot banken i frågor som rör bankmedlen.
Not 8
Gotakonsortiet utgörs av en osäker fordran i Gota AB:s konkurs. I samband med konkursen 1992 skrevs fordringen ned til
60 % av det nominella värdet. Därefter har återbetalningar gjorts motsvarande 20 %. Under 1995 gjordes ytterligare
nedskrivning med 20% . Detta sammantaget innebär att fordringen i bokslutet tas upp till 20% av det nominella värdet.
Konkursförvaltaren har lämnat slutredovisning med utdelningsförslag till tillsynsmyndigheten i december 1997. Förslage
som innebär att utdelning lämnas med ett belopp som motsvarar ca 45% av det nominella värdet har fastställts av
Stockholms tingsrätt den 10 december 1998. Utdelningen kommer att betalas ut i böljan av 1999.
Bokfört värde 1998-12-31 403 651,00
36
Not 9
NOTBILAGA
Skr. 1998/99:125
Bilaga 1
Kostnader för dödsboförvaltning
Upplupen ränta bankkonto 1998-12-31
Upplupen ränta post-girokonto 1998-12-31
12 542,27
502 284,28
5,33
514 831,88
Not 10
|
Marknadsvärden |
1998-12-31 |
|
Andelar i aktiekonsortiet | |
|
Totalavkastning i konsortiet (%) |
13,6 |
|
Direktavkastning i konsortiet (%) |
2,8 |
|
Antal andelar |
724 192 |
|
Kurs/andel (kr) |
2874,49 |
|
Marknadsvärde (kr) |
2 081 685 433,72 |
|
Bokfört värde (kr) |
568 761 417,18 |
|
Orealiserat övervärde (kr) |
1 512 924 016,54 |
|
Andelar i räntekonsortiet | |
|
Totalavkastning i konsortiet (%) |
8,2 |
|
Direktavkastning i konsortiet (%) |
9,4 |
|
Antal andelar |
3 145 032 |
|
Kurs/andel (kr) |
126,58 |
|
Marknadsvärde (kr) |
398 103 447,66 |
|
Bokfört värde (kr) |
386 570 877,85 |
|
Orealiserat övervärde (kr) |
11 532 569,81 |
|
Eget kapital (kr) | |
|
Bokfört värde |
709 779 227,21 |
|
Övervärde aktiekonsortiet |
1 512 924 016,54 |
|
Övervärde räntekonsortiet |
11 532 569,81 |
|
Marknadsvärde |
2 234 235 813,56 |
1997-12-31
26,9
2,9
723 086
2 605,79
1 884 209 286,90
533 680 815,24
1 350 528 471,66
4,7
6,9
3 068 321
128,07
392 963 332,95
376 399 033,00
16 564 299,95
704 430 382,75
1 350 528 471,66
16 564 299,95
2 071 523 154,36
Not 11
Administrativa kostnader 1998, Inrikesdep.
Administrativa kostnader 1998, Socialdep.
Preliminär A-skatt, december 1998
Sociala avgifter, december 1998
Kostnad utbetalning av beviljat stöd 9810-9812
Dödsboförvaltning
Upplupen skuld p g a dubbelåterbet. av bidrag
547 279,00
2 044 687,00
28 264,00
71 217,00
117 150,00
25 095,00
1 906,81
2 835 598,81
37
NOTBILAGA
Skr. 1998/99:125
Bilaga 1
Not 12
Förändringar i eget kapital
Belopp vid årets ingång
Redovisat resultat
Kapitalisering av influtna arvsmedel*
Omforing av realisationsvinster
Under året fördelade medel
Belopp vid årets utgång
* Kapitalisering av influtna arvsmedel
Influtna arvsmedel
Restituerade arvsmedel (enl. not 1)
varav 10 % till fondkapitalet
Bundet eget
kapital
452 432 926,28
14 025 161,00
39 806 145,65
506 264 232,93
185 219 350,28
-44 967 741,79
140 251 608,49
14 025 160,85
Fritt eget
kapital
251 997 456,47
257 345 844,46
-14 025 161,00
-39 806 145,65
-251 997 000,00
203 514 994,28
38
Under år 1998 har sammanlagt ca 243 miljoner kronor fördelats på
följande sätt:
Skr. 1998/99:125
Bilaga 2
Verksamhet till förmån för barn
Barn i vissa storstadsområden 14 713 000
Brottsförebyggande 300 000
Drogförebyggande 10 370 000
Familjestöd 6 476 000
FN:s konvention om barnets rättigheter 15 632 000
Fritid/idrott 1 344 000
Främlingsfientlighet 193 000
Hjälpmedel 6 200 000
Information/Utbildning 19 457 000
Kultur 365 000
Lokaler 4 865 000
Media 100 000
Organisationsutveckling 580 000
Utsatta barn och ungdomar 1 627 000
82 222 000
Verksamhet till förmån för ungdomar
Arbete/Sysselsättning 500 000
Brottsförebyggande 2 150 000
Datateknik 1412 000
Drogförebyggande 625 000
Familjestöd 50 000
Fritid/idrott 562 000
Främlingsfientlighet 821 000
Föreningsutveckling inom ungdoms- 10 000 000
organisationerna
Idrottens sociala ansvar 205 000
Information/Utbildning 2 396 000
Konsument/Ekonomi 560 000
Kultur 1 190 000
Kultur for integration 735 000
Kvinnofrid 1 947 000
Kvinnor/Flickor 511 000
Lokaler 3 595 000
Media 430 000
Mobbing 250 000
Skolkooperativ 2 300 000
Tittarmakt 595 000
Ung kultur 228 000
39
Ungdomars politiska delaktighet
Ungdomsarbete inom Östersjöregionen
Utsatta barn och ungdomar
3 525 000
5 000 000
7 036 000
46 623 000
Skr. 1998/99:125
Bilaga 2
Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder
|
Alternativa stöd- och boendeformer |
6 172 000 |
|
Arbete/Sysselsättning |
6 127 000 |
|
Datateknik |
6 005 000 |
|
Familjestöd |
5 838 000 |
|
FN:s standardregler för att tillförsäkra |
2 229 000 |
|
Fritid/idrott |
1 898 000 |
|
Hjälpmedel |
1 530 000 |
|
Information/Utbildning |
42 403 000 |
|
Invandrare och handikapp |
970 000 |
|
IT Handikapp |
16 650 000 |
|
Kultur |
4 050 000 |
|
Kvinnor och handikapp |
1 400 000 |
|
Lokaler |
575 000 |
|
Media |
700 000 |
|
Miljö |
810 000 |
|
Nya rehabiliteringsmetoder |
2 548 000 |
|
Organisationsutveckling |
11 115 000 |
|
Tillgänglighet |
2 155 000 |
|
Utrustning/Inventarier |
508 000 1 13 683 000 |
|
Totalt |
242 528 000 |
40
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Alternativa stöd- och boendeformer........................................................43
Arbete/sysselsättning...............................................................................48
Ungdom...........................................................................................58
Handikapp.......................................................................................62
Barnomsorg i storstad..............................................................................53
Brottsförebyggande.................................................................................57
Barn.................................................................................................57
Ungdom...........................................................................................60
Datateknik...............................................................................................60
Ungdom...........................................................................................60
Handikapp.......................................................................................62
Drogförebyggande...................................................................................66
Barn.................................................................................................66
Ungdom...........................................................................................67
Familjestöd..............................................................................................68
Barn.................................................................................................68
Ungdom...........................................................................................75
Handikapp.......................................................................................75
FN:s konvention om barnets rättigheter..................................................79
FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med
funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet..............................94
Fritid/idrott..............................................................................................95
Barn.................................................................................................95
Ungdom...........................................................................................97
Handikapp.....................................................................................100
Främlingsfientlighet..............................................................................102
Barn...............................................................................................102
Ungdom.........................................................................................102
Hjälpmedel............................................................................................105
Barn...............................................................................................105
Handikapp.....................................................................................105
Idrottens sociala ansvar.........................................................................106
Information/utbildning..........................................................................107
Barn...............................................................................................107
Ungdom.........................................................................................115
Handikapp.....................................................................................119
Invandrare och handikapp.....................................................................145
Konsument/ekonomi.............................................................................146
Kultur....................................................................................................147
Barn...............................................................................................147
Ungdom.........................................................................................148
Handikapp.....................................................................................151
41
Kultur för integration............................................................................
Kvinnofrid.............................................................................................
Kvinnor och handikapp.........................................................................
Kvinnor/flickor......................................................................................
Lokaler..................................................................................................
Barn och ungdom..........................................................................
Handikapp.....................................................................................
Media.....................................................................................................
Ungdom.........................................................................................
Handikapp.....................................................................................
Miljö......................................................................................................
Mobbning..............................................................................................
Nya rehabiliteringsmetoder...................................................................
Organisationsutveckling........................................................................
Barn...............................................................................................
Handikapp.....................................................................................
Skolkooperativ......................................................................................
Tillgänglighet........................................................................................
Tittarmakt..............................................................................................
Ung kultur.............................................................................................
Ungdomars politiska delaktighet...........................................................
Utrustning och inventarier.....................................................................
Utsatta barn och ungdomar....................................................................
Barn...............................................................................................
Ungdom.........................................................................................
155 Skr. 1998/99:125
157 Bilaga 3
160
161
163
163
172
173
173
174
174
175
176
178
178
179
184
188
189
190
194
195
196
196
197
42
Projektet Kompis-Stöd for psykiskt utvecklingsstörda och psykiskt lång-
tidssjuka ungdomar och vuxna under helger och kvällar
356 000 kr för år 1 av 2
DKSN (De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse)-RIA vill under ca
2,5 år tillsammans med berörda brukarorganisationer, kommun och
landsting arbeta för att finna stödformer som gör att psykiskt långtids-
sjuka och psykiskt utvecklingsstörda i eget boende far ett tryggare, bättre
liv på kvällar och helger. Det vanliga utbudet av fritidsverksamhet är inte
anpassat till dessa grupper och många blir mobbade och utsatta för olika
former av övergrepp. Man vill nu nå ut till berörda personer och utifrån
deras intressen och önskemål finna lämpliga aktiviteter.
Kontaktperson: Eivor Lilja, tel. 0371-166 41
Aktivt uppsökande verksamhet med boendestöd i krissituation
450 000 kr för år 1 av 3
Frälsningsarméns socialtjänst bedriver sedan 30 år tillbaka verksamhet
för bostadslösa i Uppsala. Idag finns två olika verksamheter, Sagahem-
mets stödboende och Frälsningsarméns natthärbärge. Andelen bostads-
lösa med psykiska problem har ökat markant, man räknar med att 40% av
platserna har upptagits av personer med psykiska funktionshinder, 60%
har drogmissbruk som största problem. De psykiskt sjuka som blir vräkta
är ofta mycket rädda för såväl socialvård som sjukvård. Frälsningsarmén
upplevs som mer ofarlig och kan fungera som en länk mellan individen
och myndigheterna. Frälsningsarmén vill nu pröva om man genom upp-
sökande verksamhet (kontakter med bostadsföretagen, socialtjänsten och
kronofogden) kan förhindra antalet vräkningar av dessa personer, man
menar att de varningsbrev som socialtjänsten skickar ut kanske inte ens
öppnas. Genom att tidigt försöka nå dessa människor kan man försöka få
till stånd avbetalningsplaner, hjälpa till med medicinering genom psyk-
vården när vräkning på grund av störning aviseras och kanske hjälp med
städning när man riskerar vräkning på grund av sanitära orsaker.
Kontaktperson: Karin Eriksson, tel. 018-12 81 57
Projektet Källan 2 Aktivt boendestöd för psykiskt störda missbrukare
400 000 kr för år 1 av 3
Frälsningsarméns socialtjänst arbetar i nära samarbete med specialen-
heten för missbrukare på Tyresö socialförvaltning. Frälsningsarméns
verksamhet var från början ett s.k. lågtröskelboende med omhänder-
tagande av bostadslösa med drogproblem. Kommunen bygger nu en-
rumslägenheter som med förtur skall ges till missbrukare med psykiska
problem. Detta boende skall vara ett slags mellanboende mellan låg-
tröskelboendet och vanliga lägenheter. Till detta boende skall - med
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
43
hjälp av Frälsningsarmen - kopplas en form av stöd för den dagliga livs-
föringen med kontaktperson som ett personligt stöd som skall hjälpa in-
dividen med olika kontakter och möjligheter till t.ex. arbete och studier.
Kontaktperson: Håkan Rundgren, tel. 08-798 92 03
Projektet Vidga Världen
400 000 kr för år 1 av 3
RSMH startar med Eriksbergs kommundelsnämnd en treårig försöks-
verksamhet för ungdomar 18-30 år med psykiska funktionshinder. Det
krävs särskilda åtgärder för att fånga upp just denna grupp och anpassa
rehabiliteringen till varje individ i samarbete med berörda myndigheter.
Arbetet skall kopplas till SARUKprojektet som drivits med särskilda sti-
mulansmedel. IFS kommer också att delta i detta projekt.
Kontaktperson: Ingemar Wemegren, tel. 018-50 46 86
Strukturerad öppenvårdsverksamhet med öppet hus som bas
509 000 kr för år 1 av 2
Föreningen har snart 30 års erfarenhet av öppen verksamhet för alla
människor, även de som hamnat utanför samhällets sociala trygghet. Allt-
sedan starten har en majoritet av dem som är med i Ny Gemenskap varit
personer som är hemlösa, oftast arbetslösa och många med omfattande
alkoholproblem. Verksamheten finansieras genom bidrag från kommunen
(35%), stiftet och församlingar i Sthlm (ca 30%) och fonder, gåvor (35
%). Genom verksamheten har många upplevt förtroende och fatt styrka
att gå vidare och söka andra sociala gemenskaper. Föreningen har försökt
analysera förutsättningarna för att gå vidare och utveckla den sociala re-
habiliteringen. Man vill nu pröva driva en återvinningsverkstad i före-
ningens lokaler. Idén har i mindre skala prövats med goda erfarenheter.
Föreningen vill nu under två år pröva denna mer strukturerade verksam-
het i större skala. Man vill ha en fast inskriven grupp på 10 personer som
skall arbeta och som också skall ges möjlighet till stödjande samtal.
Verksamheten skall ledas av en projektledare med stor erfarenhet av att
arbeta med människor med missbruks- och psykiska problem samt en
person som skall som skall ha erfarenhet av snickeri- och annat hant-
verksarbete. Vid inskrivningen träffas ett avtal om att deltagandet förut-
sätter drogfrihet, att man deltar i aktiviteterna och håller fastställda tider.
Handledning skall ges genom stadsmissionen. Verksamheten skall drivas
i samarbete med berörda myndigheter. Man räknar med att verksamheten
på sikt skall kunna sälja sina tjänster till berörd stadsdelsnämnd.
Kontaktperson: Sven Erik Wånell, tel. 08-690 58 09
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
44
Projektet Stöd och stimulans till ett aktivt liv
327 000 kr för år 2 av 3
Kommunen har utvecklat boendestöd i olika former - gruppbostäder med
personal, lägenheter som är kopplade till gruppbostäderna och uppsökan-
de verksamhet. Trots dessa insatser finns två grupper som kommunen
inte når; psykiskt sjuka med missbruksproblem samt psykiskt sjuka som
bor hos åldrande anhöriga. Föreningen vill nu arbeta med dessa grupper
genom att samarbeta med kommunens uppsökande verksamhet och med
Frälsningsarmén och pröva träningsverksamhet i form av studiecirklar.
Kontaktperson: Lotti Lundberg, tel. 013-31 24 62
Projektet Gamla Tullhuset (Allaktivitetshus)
600 000 kr för år 1 av 3
IFS i Norrrköping vill starta ett allaktivitetshus med olika aktiviteter
(Caféverksamhet/matlagning, Akvarell/oljemålning, stadsvandringar, tea-
ter m.m.) som skall bryta isoleringen, öva upp förlorad social kompetens
och ge brukarna möjligheter att växa i sin egen takt. Verksamheten skall
skapa förutsättningar för effektiv rehabilitering så individerna, genom
övergångsarbeten i enlighet med Fontänhusmodellen, skall kunna arbeta i
öppna marknaden. IFS skall arbeta tillsammans med kommunen, lands-
tinget, försäkringskassan och länsarbetsnämnden.
Kontaktperson: Birgitta Andersson, tel. 011-13 82 38
Projektet Stödboende i RSMH Norrskenets regi
500 000 kr för år 1 av 3
RSMH i Gällivare vill i samarbete med kommunen undersöka behovet av
stödboende för personer med psykiska funktionshinder. Kommunen har
meddelat att man är intresserad av att medverka till ett sådant stödboende
om behovet kan visas och om RSMH efter en inventering kan ge förslag
till hur ett sådant boende kan tillgodose funktionshindrades behov.
Kontaktperson: Doris Björkman, tel. 0970-172 33
Projektet Boendestöd - uppsökande verksamhet och samordnare
530 000 kr för år 1 av 3
Föreningens s.k. boendesektion skall tillsammans med kommunen bygga
upp en verksamhet för personer som är psykiskt funktionshindrade, har
ett drogmissbruk och är hemlösa. I verksamheten ingår en uppsökande
verksamhet och en boendemodell som genom samarbete med anhöriga,
psykiatrin, kommunen, försäkringskassan och andra ideella organisatio-
ner ger möjlighet att träna eget boende, klara praktiska frågor som bo-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
45
ende, matinköp, ekonomi, städning m.m. för att få hjälp att bryta isole- Skr. 1998/99:125
ring och passivitet. Bilaga 3
Kontaktperson: Rolf Troedsson, tel. 042-12 30 30
Projektet Utveckling av alternativa stöd- och boendeformer för yngre
psykiskt funktionshindrade personer
400 000 kr för år 1 av 3
RSMH skall tillsammans med Psykiatriprojektet i Hudiksvall under en
treårsperiod utforma en verksamhet som innebär att man anställer perso-
nal som skall stötta yngre psykiskt funktionshindrade personer att själva
utforma sin tillvaro med avseende på boende, sysselsättning och fritid.
Man vill på olika sätt nå dessa personer och tillsammans med anställd
personal göra studiebesök för att fånga upp goda exempel, diskutera fram
olika lösningar som passar individen men också gruppen och arbeta för
att dessa lösningar går att realisera tillsammans med socialtjänsten, bo-
företagen, fritidsverksamheten m.m.
Kontaktperson: Jan Åke Magnusson, tel. 0650-961 72
Uppsökandeprojektet
370 000 kr för år 1 av 2
Projektet skall omfatta Rättviks, Gagnefs och Leksands kommuner och
syftar till att genom direkt uppsökande verksamhet fånga upp personer
med psykiska funktionshinder som också har missbruksproblem. Dessa
personer skall erbjudas friskvård, kamratstödjande verksamhet, viss kul-
turverksamhet och alkoholrådgivning i samarbete med kommunen.
Kontaktperson: Rolf Sandberg, tel. 0248-138 36
Projektet Kooperativt gruppboende för psykiskt funktionshindrade kvin-
nor
270 000 kr för år 1 av 2
Föreningen skall tillsammans med Kooperativ utveckling i Roslagen,
Norrtälje kommun, Psykiatrin i Norrtälje och Väddö folkhögskola starta
ett kooperativt gruppboende för kvinnor med psykiska funktionshinder.
Kvinnorna skall ha egna lägenheter med egna kontrakt och en lägenhet i
huset skall vara för gemensamt bruk. Denna skall finansieras med kom-
munala medel. Projektarbetet beräknas pågå under två år.
Kontaktperson: Bosse Blideman, tel. 0176-129 49
Projektet Livskraft
450 000 kr för år 1 av 3
Föreningen skall tillsammans med kommunen arbeta med människor med
psykiska och/eller missbruksproblem som har svårigheter med sitt boen-
46
de och hur de skall hantera sin dag. Unga människor som ännu inte fast-
nat i “vårdsvängen“ eller missbruk skall prioriteras. Genom nätverk för
kamratstöd och motivationsarbete vill man hjälpa personerna ur missbruk
och ge dem mod att föra sin egen talan och fa livskraft. Konkret skall
detta ske genom att föreningen dels hyr några lägenheter, dels ger perso-
nerna möjlighet till struktur på dag (och därmed också natt) genom en
daglig verksamhet som inkluderar måltider och individuellt komponerade
program där inslagen är utbildning i ekonomi, praktisk samhällskunskap,
svenska och matematik, matlagning, klädvård, personlig omvårdnad,
droginformation, motion, motivation (i grupp och enskilt) m.m. Kommu-
nen köper föreningens tjänster.
Kontaktperson: Lars Melin, tel. 036-16 51 11
Nätverksbygge i samverkan för personer med psykiska och fysiska funk-
tionshinder
300 000 kr för år 1 av 2
Kommunen har tillsammans med landstinget genomfört en kartläggning
som visat att ungefär 30 personer med psykiska funktionshinder behöver
någon form av stöd och aktivering. I februari 1998 startade kommunen
ett boendestödsteam som arbetar kommunövergripande med stödjande
insatser i hemmet och med uppbyggande av nätverk kring den funktions-
hindrade personen. Arbetet är motivationsinriktat med syfte att upp-
muntra till aktiviteter t.ex. till besök på RSMH:s dagcentral som är
lokalintegrerad med ett sysselsättnings-, arbetstränings- och rehabilite-
ringsprojekt som riktar sig till psykiskt, socialt och intellektuellt funk-
tionshindrade och till flyktingar med traumatiska upplevelser. En annan
verksamhet som ingår i detta projekt är en Röda Korsverksamhet - Kon-
takten.
Kontaktperson: Barbro Elfgren, tel. 0652-361 10
Uppbyggnad av ett aktivitetscenter
310 000 kr för år 1 av 2
Stadsmissionen bedriver sedan 4 år tillbaka en öppen dagjour dit männi-
skor med olika problem kan komma för att tvätta sina kläder, läsa tid-
ningen, ringa myndigheter, samtala och bara vara. Man vill nu under en
tvåårsperiod utveckla denna verksamhet till ett aktivitetscenter för att
kunna ge besökarna möjligheter till olika aktiviteter, studiebesök, utbild-
ning m.m. för att ge besökarna självförtroendet tillbaka och tillsammans
med berörda myndigheter fa stöd att finna sysselsättning/arbete, utbild-
ning, vård m.m.
Kontaktperson: Birthe Wallin-Rudolw, tel. 040-30 55 33
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
47
Projektet Igångsättning
500 000 kr för år 2 av 3
Tillsammans med andra skall Teater X och ungdomar skapa ett ekolo-
giskt Rosengård där det finns möjlighet att skapa nya arbeten, att kunna
påverka sitt liv, att vara behövd, att ge sina barn drömmar om en framtid
och bli förebilder för hela Malmö. Rosengårds Herrgård är bas för verk-
samheten. Projektet beräknas pågå i tre år och omfattar att planera, för-
bereda och starta dels ett folkrörelsearbete kring Rosengård som ekolo-
gisk stadsdel, dels gymnasieprogrammet "Utmaningen" för 50 ungdomar
i åldern 16-19 år med internationell kockutbildning som bas samt dels
under det första året den ekologiska tillbyggnaden av Herrgården för att
skapa miljöcentrum Rosengård. Hela projektidéen handlar om att vända
bilden av Rosengård till något positivt för alla utifrån en ungdomssats-
ning. Herrgården skall bli "Drömmarnas Hus". Under det första året har
kommunen i samarbete med Teater X genomfört den ekologiska till-
byggnaden av Herrgården. Det första året av gymnasieprogrammet
"Utmaningen" pågår och inför hösten 1998 planeras verksamheten inrik-
tas mot ett utvecklingsprojekt inom det individuella programmet. En
långsiktig utvecklingsidé är ett gymnasium i Rosengård med inriktning
på miljöprogram i nära samverkan med högskolan. Förutom kommunen
är ABF Malmö och Stadsfastigheter i Malmö med i projektet. Malmö
kommun har beviljats stöd till en återuppbyggnad av ytterligare en flygel
till Herrgården från regeringens medel för investeringsstöd till lokala
projekt för omställning till ett ekologiskt samhälle. Detta kommer ytter-
ligare att stärka den roll Teater X har för att tillsammans med områdets
unga och vuxna arbeta för en omställning av Rosengård till en ekologisk
stadsdel. Projektet skall dokumenteras och utvärderas.
Kontaktperson: Lotta Lundgren, tel. 040-21 74 76
Projektet Lokalt arbetscenter för döva
100 000 kr
Projektet byggs upp och drivs i nära samarbete med Göteborgs Stad
Majorna, handikappenheten. Målgruppen är döva och gravt hörselskada-
de personer som varit arbetslösa en längre tid och har uppenbara svårig-
heter att ta sig in på den öppna arbetsmarknaden. Målgruppen skall er-
bjudas plats inom TSC (Teckenspråkscentrum = ett kulturhus med
teckenspråket som grund). Arbetsuppgifterna inom arbetscentret skall
variera allt från serviceuppgifter inom TSC's lokaler över legoarbeten,
som också utförs inom lokalerna, till arbete hos externa arbetsgivare -
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
48
privata, offentliga eller organisationer. Verksamheten har därmed stora
möjligheter att låta den enskilde individen finna arbete i linje med sina
intressen och förmåga samt närma sig den öppna arbetsmarknaden i sin
egen takt och med ett individuellt stöd.
Kontaktperson: Ulla-Bell Thorin, tel. 031-701 71 55
Utveckling av verksamhet/sysselsättning på dagtid för gravt fysiskt funk-
tionshindrade
342 000 kr för år 1 av 3
RBU-Mellanskåne skall i samarbete med Lunds kommun utveckla daglig
verksamhet för och med de allra svårast funktionshindrade 20 år och
äldre, som inte har rätt att kräva daglig sysselsättning enligt LSS. Många
av dessa personer har personlig assistans men det kan ändå vara svårt att
göra tillvaron meningsfull om man varken går i skola, har ett arbete eller
annan sysselsättning. Verksamheten skall bedrivas på dagtid i en ung-
domslokal som ligger mycket centralt i Lund.
Kontaktperson: Louise Wikman, tel. 046-355488
Projektet Medvind
400 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt med syfte att utveckla arbetsuppgifter för personer med mått-
lig och lindrig utvecklingsstörning. Östra Göinge och Osby FUB lokal-
förening och kooperativet Medvind skall tillsammans med Östra Göinge
kommun, Länsstyrelsen i Kristianstads län samt AMI under en treårs-
period finna och pröva arbetsuppgifter lämpliga för målgruppen i samar-
bete med lokala arbetsgivare.
Kontaktperson: Mats Fahlén, tel. 044-436 90
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Älvsborgs län
Projektet Arbetslösa kvinnor med funktionshinder - en resurs
140 000 kr för år 2 av 2
Organisationen vill försöka fånga upp funktionshindrade kvinnor som
skulle kunna arbeta. Man skall utarbeta en checklista, som skall användas
i samarbetet med berörda myndigheter, försöka belysa eventuell skillnad
mellan manliga och kvinnliga arbetslösa funktionshindrades behov och
önskemål samt tillsammans med Samhall försöka belysa arbetets värde.
Samarbete sker med Vårdhögskolan i Vänersborg.
Kontaktperson: Carita Henriksson, tel. 0322-157 54
Projektet Steg för steg - Arbetsrehabilitering av psykiskt funktionshind-
rade
380 000 kr för år 1 av 3
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
49
Projektet vänder sig till personer med svåra psykiska funktionshinder
som är långtidssjuka och sysslolösa och som har sjukbidrag eller sjuk-
pension. Trots insatser som arbetsterapi och studiecirklar är det svårt för
denna grupp att gå vidare till arbete eller studier eftersom det inte finns
anpassade arbeten. Steget mellan sjukvårdens och socialtjänstens rehabi-
litering och arbetsmarknadens krav är alltför stort. Det behövs en rehabi-
litering rehabilitering i flera steg där självständighet, aktivitet och presta-
tion successivt ökar. Ett stort problem är okunskapen om funktionshind-
rets karaktär. Denna okunskap återspeglas enligt föreningen i de arbets-
rehabiliterande åtgärder som erbjuds av AMI och försäkringskassor. Fö-
reningen vill genom tre olika delprojekt finna och utveckla daglig syssel-
sättning och arbetstillfällen för 20 personer. Delprojekt 1 går ut på att en
av de textila studiecirklar som bedrivits i Vuxenskolans regi skall ut-
vecklas till arbetsverksamhet genom att producera saker till försäljning,
arbeta på beställning eller vidareutveckla deltagarna i textila hantverk. I
delprojekt 2 skall föreningen skall fungera som en arbetsförmedling ge-
nom att inventera de egna leden och nätverken kring den funktionshind-
rade. Man söker efter medlemmar, t.ex. släktingar som själva har kon-
takter med företag som kanske kan ge möjligheter för två funktionshind-
rade att dela på ett arbete m.m. eller att man kan stötta individen på ar-
betsplatsen. Det tredje delprojektet handlar om att leta upp företag, t.ex.
ett café, köpa in detta och slussa in långtidssjuka i företaget med stöd av
yrkeskunnigt folk. Målet är att driva verksamheterna i kooperativ form
eller som småföretag. Arbetet skall bedrivas tillsammans med kommu-
nen, Studieförbundet Vuxenskolan och Kooperativt Idécentrum.
Kontaktperson: Ulla Elfving Ekström, tel. 08-653 34 67
Utbildning, Arbete och Öppen verksamhet för funktionshindrade
500 000 kr för år 1 av 3
För ungdomar med utvecklingsstörning finns efter särskolegymnasium
inga eftergymnasiala studiealtemativ. Kulturcentrum Skånes mål är att
bedriva konstnärlig utbildning på eftergymnasial nivå, skapa en kultur-
arbetsplats och bedriva öppen verksamhet med kultur- och naturförank-
ring för personer med funktionshinder - i första hand personer med ut-
vecklingsstörning. Projektet skall bedrivas tillsammans med kommunen
och landstinget, CERTEC (Centrum för Rehabiliteringsteknik) vid Lunds
Tekniska Högskola och FUB i Lund.
Kontaktperson: Heimo Åback, tel. 046-32 08 62
Ett Arbetsmarknadsprojekt
810 000 kr för år 3 av 3
Många av reumatikema står utanför arbetsmarknaden trots utvecklad tek-
nik och medvetenhet om rehabiliteringsfrågor. Man vill därför kartlägga
arbetsmarknadssituationen genom en enkät och telefonintervjuer, kart-
lägga hindren, utbilda s.k. arbetmarknadsombud som skall stödja reuma-
tiker samt informera arbetsgivare, försäkringskassa och andra aktörer om
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
50
reumatikers möjligheter och förutsättningar i arbetslivet. Under det första
året har man gått ut med en enkät till 10 000 slumpvis utvalda personer i
åldrarna 16-64 år. Enkäterna har bearbetats och underlag till djupinter-
vjuer har utarbetats. Resultaten har analyserats och sammanställts till en
rapport som skall spridas inom Reumatikerförbundet och till arbetsmark-
nadens aktörer. Rapporten innehåller också ett diskussionsavsnitt om de
förslag till åtgärder som framkommit av enkätsvaren. Man vill också göra
en videofilm med goda och mindre goda exempel på hur arbetssitua-
tionen för reumatiker kan vara.
Kontaktperson: Leif Hansson, tel. 08-692 58 00
Projekt gällande hivpositivas återgång till arbetslivet
640 000 kr för år 1 av 2
De nya s.k. bromsmedicinerna innebär för de flesta hivpositiva att livssi-
tuationen och livslängden kraftigt förändras. Många av dem som idag är
sjukskrivna, helt eller delvis är pensionerade eller har sjukbidrag börjar
hoppas på ett liv som innebär möjlighet att åter komma in i arbetslivet.
Förbundet skall på olika sätt informera om vad förändringen i överlevnad
för hivpositiva innebär och vilka problem detta kan innebära samt genom
olika informationsinsatser påverka attityder hos arbetsgivare, fackliga
organisationer och statliga arbetsmarknadsaktörer så att även hivpositiva
skall ses som en resurs på arbetsmarknaden. Projektet riktar sig till samt-
liga hivpositiva i yrkesverksam ålder, samt till arbetsgivare, fackliga or-
ganisationer och statliga arbetsmarknadsaktörer.
Kontaktperson: Hans Nilsson, tel. 08-657 94 86
Förstudie till projektet Rätten till en bra dag
200 000 kr för år 1
RSMH Dalarna och IFS Dalarna vill tillsammans med Kooperativ ut-
veckling i Dalarna utifrån erfarenheter från olika projekt i Dalarna söka
skapa någon form av forum där den socialpsykiatriska rehabiliteringen
far stor betydelse.
Kontaktperson: Rolf Sandberg, tel. 0248-138 36
Projektet Vägar till arbete för funktionshindrade med utländsk bakgrund
1070 000 kr för år 1 av 3
Organisationen skall utveckla metoder, föreslå åtgärder och formulera
projekt som leder till att krigsskadade och arbetshandikappade med ut-
ländsk bakgrund far arbete, sysselsättning eller utbildning. Projektarbetet
skall koncentreras till Stockholms-, Malmö- och Göteborgsregionen. I
projektet ingår uppsökande verksamhet som skall bedrivas i samarbete
med myndigheter som AF, AMI, FK, Socialtjänsten m.m. Vidare vill
man genomföra kurser, konferenser och seminarier för och med funk-
tionshindrade personer med utländsk bakgrund och representanter för
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
51
berörda myndigheter och organisationer för att få fram idéer och goda
exempel. Nätverk av myndigheter och organisationer som ansvarar för
dessa frågor skall bildas och man vill dessutom skapa medvetenhet om
målgruppens situation genom olika former av informationsinsatser och
utbildning för framför allt personalgrupper.
Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08-643 90 60
Projektet Steget ut
295 000 kr för år 1 av 2
Stiftelsen, som bedriver Klubbhuset Lapplandsfontänen (ett Fountain
House-rörelseklubbhus), skall utveckla samarbetet med Lycksele kom-
mun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Medborgarskolan, DHR
och Svenska Kyrkan. Samarbetet syftar till att göra det möjligt för psy-
kiskt funktionshindrade att stegvis komma ut till anpassat arbete.
Kontaktperson: Per-Anders Brännström, tel. 0950-389 60
STURA-proj ektet
750 000 kr
Stiftelsen skall genomföra ett EU-projekt som rör neuropsykologisk re-
habilitering med arbetslivsinriktning för unga vuxna med förvärvad
hjärnskada. Försäkringskassa, AMI och Göteborgs folkhögskola går in
med medel. Arvsfondsstödet avser utveckling av arbetskooperativ samt
anhörigutbildning/stöd.
Tel. 031-50 25 00
Projektet Kooperativa arbetsformer för psykiskt funktionshindrade
500 000 kr för år 2 av 2
Stiftelsen (RSMH och IFS) samarbetar med KFU - Föreningen Koope-
rativ Utveckling i Sverige som organiserar ett 20-tal olika LKU - Lokala
Kooperativa Utvecklingscentra i frågor som rör arbets- och sysselsätt-
ningsåtgärder. Organisationerna genomför regional seminarieverksamhet
för kommuner, försäkringskassor, arbetsförmedlingar, lokala RSMH- och
IFS-föreningar, folkhögskolor. Syftet är att föra ut den gemensamma
kunskapen och presentera goda exempel på boende och sysselsättning.
Kontaktperson: Hans Bergström, tel. 08-772 33 74
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
52
Långsiktigt processarbete i primärområdena Hjällbo, Hammarkullen och
Eriksbo
2100 000 kr för år 2 av 3
Projektet syftar till att i samråd med fackliga företrädare och lokala före-
ningar göra ett långsiktigt processarbete där medarbetare inom det lokala
föreningslivet, kommunala och icke kommunala verksamheter ges för-
djupade kunskaper och en samsyn kring meningsfullt integrationsarbete.
Inom områdena skall alla barn 0-12 år erbjudas någon form av verk-
samhet, språkförskola, öppen förskola, musikverksamhet för skolbarn etc.
Under våren 1998 genomförs en ny förvaltningsorganisation i Lärjedalen
vilket bl.a. innebär att ledningsteamen för barnomsorgen och skolan far
ett ökat ansvar för det lokala tvärsektoriella folkhälso- /områdesarbetet
med en planeringsledare som ansvarar för samordning.
Kontaktperson: Lisbeth Söderlund, tel. 031-33 28 266
Jordbroprojektet - öppen språkförskola
400 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt där en öppen språkförskola drivs i samverkan med ABF,
skolförvaltningen och kommunledningskontoret i Haninge kommun och
som har som mål bl.a. att förbättra invandrarbarnens svenska kunskaper i
så tidig ålder som möjligt och att medverka till att det mångkulturella
bostadsområdet Jordbro kan utnyttja sin speciella sammansättning och att
dessa egenskaper kan ses som en positiv resurs. I Haninge kommun bor
ca 60 000 invånare, ungefar 20% är invandrare eller har invandrarbak-
grund. I Jordbro finns en stor andel barn 1-6 år. Föräldrar och barn be-
höver träning i det svenska språket och möjlighet till kontakt med andra
barn och vuxna i bostadsområdet.
Kontaktperson: Ingrid Bergander, tel. 08-606 70 00
Språkförskola m.m.
1420 000 kr för år 2 av 3
Man önskar satsa på ytterligare sommarlovsverksamhet och lägervistelse
för de mest utsatta och isolerade barnen, på förstärkt stöd till områdets
föreningar samt på föräldrastödsgrupper. Medlen handläggs av Centrum
för Samverkan, vilket är en psykosocial, förebyggande verksamhet för
barn, ungdomar och familj i samverkan mellan landsting och kommun - i
nära samarbete med föreningsliv och ideella organisationer. Inom CfS
ingår som en självklar del “brobyggande" insatser där man med alla till
buds stående medel söker vägar för att minska segregationens negativa
konsekvenser för barnfamiljer och ungdomar i Flemingsberg. Många av
de negativa konsekvenserna man ser hos barnen går att härröra till bris-
tande förankring i samhället, speglad i nyansfattigt språk, osäker identi-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
53
tetsupplevelse, rädsla for det omgivande samhället samt ökade risker for Skr. 1998/99:125
kriminalitet och drogmissbruk. För små barn med dubbelsegregerade for- Bilaga 3
äldrar - isolerade i samhället och invandrare - ges normalt ingen möjlig-
het till språkinlärning och kontakt utanför familjens närmaste krets. För
de äldre barnen är en meningsfull fritid ett viktigt sätt att definiera sig
själv till andra och till omvärlden.
Kontaktperson: Agneta Samuelsson, tel. 08-535 300 00
Språkförskola m.m.
640 000 kr för år 2 av 3
Språkförskola för barn utanför barnomsorgen från 3-4 år samt "barnens
och ungdomarnas hela dag" - fritidssysselsättning för mellanstadiebarn
även på sommaren. Stödet gäller dels Språkförskola för barn utanför
barnomsorgen från 3^4 år samt Barnens och ungdomarnas hela dag -
fritidssysselsättning för mellanstadiebarn även på sommaren. I Vårby
samarbetar MVC, BVC, den öppna förskolan och individ- och familje-
omsorgen. Tillsammans med kyrkan och föreningslivet arbetar kommun-
delsförvaltningen med att förebygga en socialt olycklig utveckling hos
barn och ungdom. Samarbetspartners är föreningar som IFFI och Vi
Unga.
Kontaktperson: Christina Eklund, tel. 08-535 300 00
Projektet El-Emel (Förhoppning)
513 000 kr för år 2 av 3
Projektet bedrivs i samarbete med Unga Ömar Malmö. Inför år två plane-
rar man bl.a. att bedriva öppen förskola på förmiddagarna där barnen är
indelade i grupper efter språkförmåga. Verksamheten inbegriper en del
hantverksverksamhet som rymmer närhet till den egna kulturen, historien
och traditionerna. Man tänker också starta kvällsverksamhet för tonårs-
flickor.
Kontaktperson: Rafah Al Radi, tel. 040-21 90 56
Projektet Att växa upp inför 2000-talet
455 000 kr
Projektet gäller att utveckla alternativ i bostadsområdet Almgården för
barn 0-12 år och deras familjer som av olika skäl inte har reguljär barn-
omsorg. Bostadsområdet gränsar till Rosengårdsområdet som det tillhör-
de innan stadsdelsindelningen. Arbetslösheten och socialbidragsberoen-
det är stort. Andelen ensamstående föräldrar med barn under 15 år är
dubbelt så hög som för hela Malmö. Man vill nu arbeta för att föra över
en nybildad föräldraförening och dess verksamheter till en avdelning som
tillhör barnomsorgen. Barnavårdscentralen skall flytta in i samma lokaler
vilket är en förutsättning för möjlighet till nyskapande kontakt med för-
äldrar i området. Föräldraföreningens lokal kommer att fungera som en
54
mötesplats för områdets barnfamiljer som kan få råd och stöd från olika
yrkeskategorier.
Kontaktperson: Eva-Britt Holmberg, tel. 040-34 62 35
Lokalt utvecklingsarbete i bostadsområdet Herrgården
700 000 kr för år 3 av 3
Bostadsområdet Herrgården är ett av landets mest invandrartäta områden.
Personalen inom förskole- och skolverksamheterna har sett hur de accele-
rerande förändringarna i livsvillkoren inom området påverkar barns upp-
växt och deras barndom. Projektet är en förberedande öppen verksamhet
där personalen har samma kulturella bakgrund som familjerna samt
svensk pedagogisk utbildning. Man utvecklar nya arbetsmetoder för ar-
bete med barn för att öka deras förutsättningar att tillgodogöra sig alla de
möjligheter som förskolan, grundskolan och gymnasieskolan erbjuder.
Man vill också utveckla metoder för en bra föräldrakontakt. Föreningarna
som deltar i utvecklingsarbetet är Islamiska Kulturföreningen, Internatio-
nella Muslimska Kvinnoföreningen och Brottarklubben Centrum.
Kontaktperson: Gunilla Schyberg, tel. 040-34 38 21
Öppen verksamhet för muslimska kvinnor med barn
385 000 kr för år 2 av 2
I bostadsområdet Herrgården bor ca 3 500 personer varav 3 247 har ut-
ländsk bakgrund. Socialbidragsberoendet i området uppgår till 91 %.
Flertalet barn i området har ej tillgång till daghemsverksamhet eftersom
deras föräldrar inte arbetar eller studerar. Detta innebär att de endast er-
bjuds deltidsgrupp, 3 tim/dag i ett läsår innan skolstarten. Projektet syftar
till att bryta isoleringen för mödrar och barn, underlätta för mammorna
att skapa kontakter och sociala nätverk i Sverige, lära mammorna att tala
svenska, låta kvinnorna få en inblick i svensk barnuppfostran och svenskt
samhällsliv, ge barnen möjlighet till utveckling genom lek och språklig
stimulans i svenska. Projektet bygger på att 25 kvinnor med barn är in-
skrivna i verksamheten. Mammorna får svenskundervisning 2 tim/dag.
Barnen är då med förskolepersonal. Övrig tid är det mamma-bamverk-
samhet med regelbundna temaeftermiddagar.
Kontaktperson: Anne Eckhardt-Ahldén, tel. 040-34 68 12
Öppen verksamhet för somalier i bostadsområdet Törnrosen
470 000 kr för år 2 av 2
Verksamhet för somaliska familjer med barn i bostadsområdet Tömrosen.
Många somaliska familjer bor i delområdet Tömrosen. Arbetslösheten är
i det närmaste 100 %. I området finns ett flertal somaliska föreningar som
efterfrågar stöd och hjälp från stadsdelsförvaltningen för att starta
mamma-bam-grupper och utbildning för männen. I samverkan med de
lokala somaliska föreningarna skall drivas mamma-bamverksamhet.
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
55
Exempel på innehåll kan vara information om kosten för barn, informa-
tion om bamsäkerhet, samhällsinformation, sömnad, svenskundervisning.
Kontaktperson: Anne Eckhardt-Ahldén, tel. 040-34 68 12
Verksamhet i integrationssyfte för barn i Rinkeby
160 000 kr för år 2 av 2
En invandrarförening som bedriver en verksamhet i integrationssyfte för
barnen - tvåspråkighet, integration etc. Projektplanen omfattar metodut-
veckling för de barn som bor i språkligt och socialt isolerade miljöer samt
kompetensutbildning för personalen. Barn till arbetslösa turkiska föräld-
rar prioriteras och avgifterna sätts lågt på grund av föräldrarnas ekonomi.
Det mest angelägna i projektet är den uppsökande verksamheten samt
utbildning av föräldrar och personal.
Kontaktperson: Mazhar Göker, tel. 070-742 28 29
Projektet En plats för alla barn - ett projekt för att främja jämlika upp-
växtvillkor i de mest utsatta stadsdelarna i Stockholms kommun
6900 000 kr för år 3 av 3
Bakgrunden till projektet är att det i bostadsområden där en högre andel
av de boende familjerna har flykting- eller invandrarbakgrund händer det
att barn börjar skolan med mycket bristfälliga kunskaper i svenska
språket. Detta medför att barnen får sämre förutsättningar i att klara sin
skolgång än barn med helt svensk bakgrund. I dessa områden finns även
barn med helt svensk bakgrund som står utanför den reguljära barnom-
sorgen och skolbamomsorgen och som inte heller får möjlighet att ta del
av den pedagogiska stimulansen och gemenskapen som erbjuds. Alla
dessa barn får en sämre start i livet som förstärks med åren om inget görs
för att förändra situationen.
Projektet sker i samarbete med Centrum för kulturkommunikation
(CFK) och skall erbjuda barn i åldern 1-12 år, som står utanför den
reguljära barnomsorgen i de mest segregerade stadsdelarna i Stockholm,
förskole- och fritidsverksamhet. Projektet skall ge erfarenheter när det
gäller uppsökande verksamhet, nya verksamhetsformer, självförvaltning,
föräldrasamarbete, samverkan och pedagogisk metodutveckling.
Projektets tredje och sista år kommer nu att utvidgas till att omfatta fler
äldre barn och ytterligare stadsdelar.
Kontaktperson: Ana Graviz, tel. 08-508 336 98
Utvecklingsprojekt för barn i vissa storstadsområden (Husby)
190 000 kr för år 3 av 3
Delprojekt i Husby. Mångkulturellt Folkbildningscentrum (MFC) driver
läsfårdighetsprojekt för invandrarföräldrar och deras barn i samarbete
med folkbiblioteket och socialtjänsten. Målgruppen är muslimska och
somaliska barnfamiljer där det krävs särskilda satsningar för att ge en
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
56
grund för integregring i det svenska samhället. De tre delprojekten be-
drivs i Husby, Rinkeby och Tensta. Detta är det tredje och sista pro-
jektåret
Kontaktperson: Ana Graviz, tel. 08-508 336 98
Utvecklingsprojekt för barn i vissa storstadsområden (Rinkeby)
190 000 kr för år 3 av 3
Delprojekt i Rinkeby. Mångkulturellt Folkbildningscentrum (MFC)
driver läsfardighetsprojekt för invandrarföräldrar och deras barn i samar-
bete med folkbiblioteket och socialtjänsten. Målgruppen är muslimska
och somaliska barnfamiljer där det krävs särskilda satsningar för att ge en
grund för integregring i det svenska samhället.
Kontaktperson: Ana Graviz, tel. 08-508 336 98
Utvecklingsprojekt för barn i vissa storstadsområden (Tensta)
190 000 kr för år 3 av 3
Delprojekt i Tensta. Mångkulturellt Folkbildningscentrum (MFC) driver
läsfardighetsprojekt för invandrarföräldrar och deras barn i samarbete
med folkbiblioteket och socialtjänsten. Målgruppen är muslimska och
somaliska barnfamiljer där det krävs särskilda satsningar för att ge en
grund för integregring i det svenska samhället.
Kontaktperson: Ana Graviz, tel. 08-508 336 98
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Brottsförebyggande projekt avseende barns och ungdomars värderingar
och normbildning i en förändrad uppväxtmiljö
300 000 kr för år 2 av 2
Projektet syftar till att genom de 90 lokala Brottsofferjourer anslutna till
Brottsofferjouremas Riksförbund driva en informationskampanj som på
lokalplanet riktas mot skola, barnomsorg, barn- och ungdomspsykolo-
giska institutioner, politiker och föräldrar. Man vill skapa förusättningar
för ett mer långsiktigt intresse som kan leda till fortsatta samtal, lokala
studiegrupper. Särskild vikt läggs vid att de lokala samtalen Projektet blir
generationsövergripande och barn och ungdomar bereds möjlighet att
aktivt delta i utvecklingen.
Kontaktperson: Per Svensson, tel. 08-550 106 22
57
Projektet Taggarna
275 000 kr för år 2 av 3
Sunne Mu är en ideell förening, ansluten till Kontaktnätet i Sunne. Kon-
taktnätet i Sunne är en tvärsektoriell samverkanssatsning mellan skola,
föräldrar, föreningslivet, socialtjänst, polis m.fl. Kommunen har kartlagt
invånarnas syn på framtiden med fokus på trygghet/otrygghet. Denna bild
har utgjort grunden för nätverkets arbete och insatser sedan 1995. Kom-
munala grupper har tillsammans med föreningslivet arbetat med olika
problemområden från förebyggande insatser i barnomsorgen, kamratstöd
i skolan till brottsofferstöd för äldre. Sunne Mu planerar nu för det andra
året av ett treårigt projekt med syfte att tillsammans med ortens äldre ton-
åringar etablera en samlingsplats för ungdomarna i en nedlagd OK-mack.
Under projektets första år har ungdomarna själva målat och inrett macken
med stöd av bl.a. ortens näringsliv. I den gamla macken finns nu ett café
och en verkstad. I anslutning till caféet byggde ungdomarna under som-
maren en beach-volleyplan. Föreningen planerar att utvidga verksam-
heten med internet, möteslokal, TV-video, spel och temakvällar. Nät-
verkets föräldrar samt en fritidspedagog kommer att ansvara för att pro-
jektet genomförs.
Kontaktperson: Tony Nilsson, tel. 0565-126 28
Projektet Kvalitetssäkrad motorcyklist - fri från våld, kriminalitet och
droger
450 000 kr för år 1 av 3
Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC) genomförde åren
1995 och 1996 projektet "Motorcyklister mot våld", som fick stöd ur
Allmänna arvsfonden. Enligt den genomgripande utvärdering som
gjordes framkom att projektet hade stor betydelse för att både inom och
utom organisationen tydliggöra gränserna mellan de vanliga 99 procenten
av mc-åkarna och den numerärt sett lilla gruppen kriminella "outlaws".
SMC vill nu vidareutveckla sitt brottsförebyggande arbete med målsätt-
ningen "att visa ungdomarna att det finns en seriös motorcyklism" och att
efter projektet "rekryteringsgrunden för kriminella grupperingar minskat i
stor omfattning." Organisationen som har ca 47 000 medlemmar i ca 360
lokala klubbar planerar att med hjälp av en bred medlemsaktivitet sprida
budskapet "Kvalitetssäkrad motorcyklist, fri från våld, droger och krimi-
nalitet". Detta planeras ske genom den egna tidningen och genom att i
länsvisa och lokala aktiviteter mobilisera det stora sociala nätverk som
organisationen utgör. SMC har ingen ungdomsorganisation, utan arbetar
generationsövergripande. I detta projekt har SMC försäkrat att unga
medlemmar kommer att ta aktiv del i planering och genomförande av
både centrala och lokala aktiviteter.
Kontaktperson: Per Johansson, tel. 0250-395-08
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
58
Projekt "Landslag mot våld"
1100 000 kr för år 3 av 3
Riksidrottsförbundet (RF) har tillsammans med Svenska Idrottsrörelsens
Studieförbund (SISU) sedan hösten 1995 med stöd av Allmänna arvsfon-
den drivit en landsomfattande satsning inom idrottsrörelsen för att mot-
verka våld med mottot "Landslag mot våld". Ett antal händelser i sam-
hället hade riktat uppmärksamheten mot problematiken kring våldet.
Händelserna påverkade i hög grad idrotten och väckte ett engagemang
inom idrottsrörelsen. På olika sätt genomförde idrotten runt om i hela
landet spontana manifestationer och upprop mot våldet. Projektet
"Landslag mot våld" innebär bl.a. att aktiva landslagsutövare ur varje
idrott utses att ingå i ett "Landslag mot våld". Dessa idrottsprofiler er-
håller en särskild utbildning för att aktivt kunna propagera mot våldet vid
manifestationer, möten, utbildningar, skolbesök etc. Målsättningen är att
vart och ett av de 22 distrikten inom idrottsrörelsen skall utse
"Distriktslandslag mot våld". RF vill också stimulera, initiera och sprida
goda lokala exempel samt ta initiativ till att svenska idrottare vid alla
landskamper och andra större idrottsarrangemang genom olika manifes-
tationer tar ställning mot våld. Projektet beräknades pågå under två år.
"Landslag mot våld" har i tiden sammanfallit med idrottsrörelsens stora
satsning "Starta vågen, idrottens etiksatsning" och har kommit att utgöra
en viktig del av denna. Erfarenheterna från det första året medförde att
projektet förlängdes med ett halvår för att omfatta hela 1997 för att fa
genomslag ända ut till de enskilda människorna. Satsningen har visat sig
ge en väldigt positiv respons från alla led i idrottsrörelsen. RF har nu in-
kommit med ny ansökan för ett tredje år i satsningen "Landslag mot
våld". Under året planerar RF rekrytera nya Landslag mot våld inom dels
specialidrottsförbunden, dels de tre distrikt som ännu inte har något
Landslag mot våld. Mediautbildningen av idrottsprofilerna inom lands-
lagen mot våld kommer att både breddas och fördjupas. Erfarenheterna
visar att idrottsprofilerna med rätt stöd kan spela en viktig roll för
idrottsdebatten kring etik och moral både i media och internt inom
idrottsrörelsen. RF vill också tillsammans med distrikten utveckla ett an-
tal projekt på distriktsnivå. Syftet med dessa är att ge idrottsprofilerna
möjlighet att på ett bättre sätt kunna kommunicera och informera om
Starta Vågen. Under Riksidrottsforum i maj 1998 planeras ett aktivt del-
tagande från idrottsprofilerna i besök, hearings och diskussioner. Den
totala Starta Vågensatsningen (inkl. Landslag mot våld) har utvärderats
och dokumenterats löpande. Under hösten 1998 planeras en särskild ut-
värdering av de aktiviteter som idrottsprofilerna deltagit i eller själva ge-
nomfört.
Kontaktperson: Camilla Hagman, tel. 08-605 60 00
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
59
Syrisk Ortodoxa Kyrkan
Förebygga konflikter och våld
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
325 000 kr för år 1 av 2
Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje planerar ett projekt med syfte att
öka kunskapen om det svenska samhället för att underlätta ungdomarnas
känsla av gemenskap med det svenska samhällssystemet. Församlingen
vill också förebygga skadegörelse i skolor, på allmänna platser och på
privat egendom. I projektet planerar församlingen informationsaftnar för
i första hand pojkar och flickor i tonåren kring etik och moral, lagar och
förordningar i det svenska samhället och svensk kultur jämfört med den
egna kulturen. Syrisk Ortodoxa kyrkans ungdomsförening och ungdomar
från Syrianska föreningen kommer att medverka i utarbetandet av de
olika programpunkterna för att ungdomarnas speciella erfarenheter skall
användas i projektet. För den äldre generationen arrangeras motsvarande
information genom olika studiecirklar där samma program anpassas för
deras bakgrund. Deltagarna kommer att följas upp genom mer individuell
kompletterande informationsverksamhet och parallellt kommer speciella
uppföljande arrangemang att ordnas för ungdomar med särskilt stora pro-
blem.
Kontaktperson: Johan Melkemichel, tel. 0708-14 91 32
Projektet Datakunskap i Backluraområdet
62 000 kr för år 2 av 2
Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn fick stöd i mars 1997 för att i
kyrkans lokaler utbilda ungdomar i datakunskap, Internet m.m. Ung-
domarna som deltagit i utbildningen har nu tillsammans med ledare tagit
initiativ till att erbjuda grunddatakunskaper till barn i Backluraområdet.
Backlura är ett av Nynäshamns miljonprogramområden. AB Nynäs-
hamnsbostäder lånar ut lokal för utbildningen. Intresset har varit stort och
man vill nu utöka grundkursen så att de äldre ungdomarna kan fa möjlig-
het att vidareutveckla sin egen IT - kunskap. Stödet avser viss ersättning
till ungdomarna och ledaren som genomför utbildningarna samt kostna-
der för utbildningsmaterial.
Kontaktperson: Benny Söderström, tel. 08-520 184 63
Datamakt för gårdsungdomar
500 000 kr för år 1 av 3
Fritidsforum planerar ett projekt för att utveckla metoder att uppmuntra
och stödja IT-användningen bland ungdomar inom ungdomsgrupper som
60
i liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö. Förbundet kommer
att ta hjälp av äldre ungdomar som utbildas till IT-ambassadörer för att
utveckla och genomföra verksamhet som skall göra gårdsungdomar in-
tresserade av att använda IT som verktyg för ökad demokrati. På så sätt
erbjuds ungdomarna redskap för att skaffa sig makt och inflytande som i
dag är svårtillgängliga för dem. Verksamheten kommer att omfatta 20
fritidsgårdar, som är medlemmar i Fritidsforum, varav 10 redan före
projektet har datautrustning. I de planerade aktiviteterna ingår såväl ut-
bildning av ungdomar till IT-ambassadörer som ett nätverk för att sprida
erfarenheterna bland fritidsgårdsledare. Dessutom planeras ett IT-forum
för att stimulera intresset att använda tekniken för att söka demokratiin-
formation samt läger och träffar för ungdomarna både virituellt och reellt.
Kontaktperson: Swante Holm, tel. 08-16 07 25
Projektet IT och ungdomsföreningar med olika etniska bakgrunder
625 000 kr för år 1 av 2
Ung-SIOS planerar ett projekt för att utveckla metoder för att uppmuntra
och stödja IT-användningen inom medlemsgrupper som i liten omfatt-
ning har tillgång till IT i sina hemmiljöer. Projektet syftar till att öka
dessa gruppers närvaro på internet samt att de mer självständigt skall till-
godogöra sig den nya tekniken. Föreningen vill ge ungdomar och i syn-
nerhet flickor tillräckliga kunskaper för att själva kunna göra hemsidor
och söka sig den nödvändiga kunskap man anser sig behöva. Ett ytter-
ligare syfte är att med hjälp av den nya kunskapen stimulera demokratin
inom organisationen och skapa nya informationskanaler till nya ung-
domar. Bland Ung-SIOS samtliga lokala föreningar kommer ett tiotal att
väljas ut att delta i pilotprojektet. För att nå ut med projektet till så många
grupper som möjligt riktar sig projektet dessutom till förbunden och de-
ras styrelser. För förbunden och de centrala organisationerna anordnas
föreläsningar och kurser och den IT ansvariga på förbunden skall delta i
de utbildningar som hålls för lokalföreningarna. I lokalföreningarna sti-
muleras ungdomarna till att arbeta med IT genom föreläsningar, semina-
rier, kurser och konferenser. Varje projektgrupp skall starta en eller flera
studiecirklar.
Kontaktperson: Ankido de Basso, tel. 070-482 71 33
Projektet IT - mångfaldens museum i Järva
225 000 kr för år 1
Med detta projekt vill föreningen tillsammans med områdets ungdomar
skapa ett "virtuellt museum" i Järva. Syftet är att öka medvetenheten om
områdets historia ända från fornhistorisk tid fram till dagens kulturella
mångfald. Tillsammans med ungdomsgruppen avser man att kartlägga
och dokumentera områdets historia genom att använda den moderna in-
formationstekniken. Beskrivningen av nutidshistorien skall utgå från ung-
domarnas egna erfarenheter. Målet är att efter ett år presentera ett inter-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
61
nationellt hembygdsmuseum i form av en multimediaproduktion och att
tillsammans med ungdomarna skapa en stiftelse for att driva museet. Fö-
reningen kommer att samarbeta med en rad andra offentliga och friståen-
de organisationer. Bakom projektidén ligger en stark övertygelse om att
tillgång till en gemensam hembygdshistoria är viktigt for områdets ung-
domar med en mångfald av etnisk och kulturell bakgrund.
Kontaktperson: Erkki Vuonokari, tel. 08-36 65 24
Projektet Kom över tröskeln
175 000 kr
Föreningen skall, med sin ordinarie dataträningsverksamhet som bas, ge
ett antal personer med funktionshinder möjligheter att fa träning och ut-
bildning i användandet av datorer for att söka information som sedan
skall sammanställas till en gemensam tidning. I gruppen ingår såväl afa-
tiker som personer med andra funktionshinder. Projektets syfte är också
att bryta den isolering som många afatiker kan drabbas av.
Kontaktperson: Gunnar Claesson, tel. 0176-555 20
Projektet h@ndikapp.se
2128 000 kr för år 1 av 2
Föreningen h@ndikapp.se består av Handikappförbundens Samarbets-
organ (HSO), ett 20-tal av medlemsförbunden, några läns-HSO och ett
antal förbund utanför HSO. Föreningen skall vara den ledande kraften i
utvecklandet och användandet av IT såväl i organisationerna som för de
enskilda medlemmarna, h@ndikapp.se kan ge arbetstillfällen för personer
med egna funktionshinder när det gäller uppbyggnader av databaser
(projektdatabas och rättsdatabas), lägga ut nyhetsbyrån Ikapps material,
IT-utbildning, underhåll och support, utarbetandet av hemsidor till orga-
nisationer m.m. Utvecklingsbidrag söks från KK-stiffelsen. Projektets
syfte är att utveckla och marknadsföra de elektroniska plattformarna, ut-
bilda användare, starta Torget där företag kan annonsera om produkter
och tjänster och bygga upp underhåll och support.
Kontaktperson: Stefan Johansson, tel. 08-613 51 80
Projektet Kartläggningar av anpassningar och hjälpmedel/datorstöd för
personer med psykiska funktionshinder
410 000 kr
Institutet genomförde under 1997 ett idéseminarium/konferens om psy-
kisk sjukdom och hjälpmedel. Seminariet vände sig till brukarorganisa-
tioner samt personer som arbetar inom området. Man kunde konstatera att
dator- och andra hjälpmedel kan hjälpa personer med psykiska funktions-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
62
hinder att klara sig bättre i samhället. Det kan t.ex. röra sig om praktiska Skr. 1998/99:125
träningsprogram som visar hur man fyller i blanketter, lagar mat m.m., Bilaga 3
program med simulerade situationer som visar vad som kan hända på
posten, arbetsförmedlingen m.m., påminnelsehjälpmedel som kan hjälpa
personerna att komma igång, program som tränar och utvecklar pro-
blemlösningsförmågan m.m. Institutet och berörda brukarorganisationer
(Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för
Schizofren) ivill nu gå vidare och tillsammans kartlägga anpassningar av
bostäder, arbetsplatser och hjälpmedel för personer med psykiska funk-
tionshinder. Kartläggningen skall föras in i en resurs- och kunskapsdata-
bas som skall göras tillgänglig via Internet så att brukare, anhöriga,
hjälpmedelsutvecklare och personalgrupper kan ta del av den. Handi-
kappinstitutet svarar för kostnaderna för projektledare och samordning.
Kontaktperson: Catarina Brun, tel. 08-620 18 42
Projektet Prov av datorbaserad talträningsutrustning för personer med
stamning
600 000 kr för år 2 av 2
Ca 60 000 personer i Sverige lider av stamning. Det råder en stor kun-
skapsbrist inom området hos allmänhet men också hos fackfolk, dvs.
logopeder, talpedagoger, psykologer och foniatrer och stor oenighet kring
stamningens orsaker och mekanismer och därför problem när det gäller
att skapa effektiva rehabiliteringsåtgärder. Sveriges Stamningsföre-
ningars Riksförbund prövar nu tillsammans med Handikappinstitutet
under två år en metod som prövats i bl.a. USA och som går ut på träna
med hjälp av ett datorhjälpmedel som analyserar stammarens tal. Genom
detta datorhjälpmedel kan träningen göras mycket effektiv under förut-
sättning att stammaren är motiverad. Under det första året har man bl.a.
arbetat med översättning av programmet och lagt upp en databas för alla
övningar och prövat införande av ett sorts andningsbälte som medger full
visualisering av andningsmönstret i talet kopplat till röstfunktion och ar-
tikulation (så att man kan både se, höra och känna hur man talar). Under
det andra året skall programmet färdigöversättas och man skall påbörja
behandlingen av personer som stammar. För att fa vetskap om vilka be-
handlingseffekter träningen kan ge de personer som genomgår DR Fluen-
cybehandlingen, kommer en kontrollgrupp att genomgå traditionell stam-
ningsbehandling hos logoped. De band- och videoupptagningar som
kommer att ske före och efter behandlingen skall bedömas av en lyssnar-
panel med logopeder.
Kontaktperson: Catharina Brun, tel. 08-620 17 00
Projektet Multimediaprogram för interaktiv basträning av hörselskadade
560 000 kr för år 3 av 3
Det finns ca 800 000 hörselskadade personer i Sverige, var tionde svensk
har alltså någon form av hörselnedsättning. Bland dessa finns ca 10 000
döva varav hälften är barndomsdöva och resten har blivit döva i vuxen
ålder. Den vuxendöve som ju tidigare använt sig av det talade språket
mister sina vanliga kommunikationsmöjligheter när han blir döv. Livs-
situationen blir dramatiskt förändrad vilket kan resultera i ändrade ar-
betsförhållanden, isolering och ensamhet. Det är då viktigt att ta tillvara
alla tänkbara resurser i rehabiliteringsarbetet. Systematisk avläseträning
är en sådan resurs. Med avläseträning menas att man tränar sig i att vi-
suellt uppfatta vad någon säger. (Tidigare användes termen läppavläsning
vilken gav det felaktiga intrycket att det enbart är fråga om att läsa på
läpparna, i stället är det så att man måste träna sig i att uppfatta det totala
ansiktsuttrycket och kroppsspråket hos den man talar med.) Ett demon-
strationsprogram för avläseträning och testning av döva och hörselskada-
de har prövats av hörselskadade vid bl.a. Hörselkliniken på Karolinska
sjukhuset, på AMI-hörsel i Uppsala och Sollentuna och på Tekniska
Högskolan. Programmet bygger på laservideoteknik, där man lagrar
videomaterial på en skiva. Informationen avläses med en laserstråle. Pro-
grammet är utformat så att man kan träna såväl visuellt som auditivt.
Demonstrationsprogrammet innehåller att 50-tal övningar och har blivit
mycket uppskattade av såväl användare som hörselpedagoger eftersom
det gör det möjligt för döva och hörselskadade att få sitta och träna själv
utan att vara helt beroende av att en hörselpedagog hela tiden är när-
varande för korrigering. Eftersom programmet är utformat i Mac-miljö
skall det nu anpassas till PC-miljö.
Kontaktperson: Christer Selö, tel. 08-453 53 00
Digital version av Svenskt teckenspråkslexikon
492 000 kr
Sveriges Dövas Riksförbund har med stöd ur arvsfonden framställt ett
teckenspråkslexikon (vanlig pappersversion). SDR gör nu tillsammans
med Stockholms universitet en digital version av detta lexikon. KK-stif-
telsen ingår som delfinansiär.
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08-442 14 61
Projektet Framåt 2000
1640 000 kr för år 1 av 2
Projektet, går ut på att pröva och utveckla en PC-baserad multimediater-
minal där samtliga tre kommunikationsmetoder (bild, text, tal) kan an-
vändas samtidigt eller var för sig. Dessa terminaler (12 st) finns utplace-
rade i olika miljöer där döva och talskadade bor och arbetar. Med multi-
mediaterminalema far döva större valfrihet och möjligheter till en säkrare
kommunikation.
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08-442 14 61
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
64
Samordning av utvecklingsverksamhet inom området funktionshinder
och IT
650 000 kr för år 1 av 3
Regeringen har beslutat avsätta 4 miljoner kronor ur Allmänna arvs-
fonden för att genom olika former av utbildning öka IT-kompetensen hos
enskilda medlemmar, anställda och förtroendevalda inom handikapp-
rörelsen. Handikapprörelsens förening " h@ndikapp.se" (där såväl DHR,
SDR, SRF som HSO ingår) skall stimulera föreningar och förbund att
söka medel för sådan utbildning och också hjälpa till med bedömningarna
av ansökningarna. Stödet avser kostnaderna för dessa samordnande insat-
ser under det första året av beräknade tre.
Kontaktperson: Lena Rundfelt, tel. 08-613 51 80
Informationskampanj om IT för funktionshindrade
4 400 000 kr för år 1 av 3
Det första året av ett treårigt informationsprojekt. Handikappinstitutet
skall tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De
Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synska-
dades Riksförbund genomföra projektet vars syfte är att öka medveten-
heten om IT:s betydelse för människor med funktionsnedsättningar bland
funktionshindrade, beslutsfattare och allmänhet. Kampanjen skall föras
såväl centralt som lokalt. Centralt framställt informationsmaterial skall
användas av handikapprörelsens och Handikappinstitutets lokala nätverk.
Man vill nå skolungdomar, bankpersonal, serviceinrättningar m.fl. In-
formationsaktiviteterna skall utarbetas i samarbete med olika intressenter
på orten, t.ex. dataresurscenter, arbetsförmedlingar, skolor och bibliotek
och naturligtvis alla handikappföreningar. Med en ryggsäck fylld av
spännande IT-material vill man intressera gymnasieelever att göra spe-
cialarbeten kring betydelsen av IT för personer med funktionshinder. An-
nonskampanjer vid projektets start och avslutning i relevanta facktid-
skrifter. Projektet avslutas med en gränsöverskridande totalutställning
kring framtidens teknik “Visionärt leverne i samarbete med Tekniska
Museet med hearing, pressvisningar och konstnärliga aktiviteter.
Kontaktperson: Elisabet Blomberg, tel. 08-620 17 00
Tillämpningsprogram avseende utvecklingsarbete och försöksverksamhet
inom området IT och funktionshindrade
11 600 000 kr för år 1 av 3
Det första året av ett treårigt program som består av utveckling, anpass-
ning och utvärdering av IT-baserade produkter och tjänster, försöks- och
demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Metodutvecklingen kan
avse metoder för utprovning, inträning och användning av IT-hjälpmedel
i olika situationer och för olika ändamål, uppföljning och utvärdering av
hur dessa hjälpmedel används, att undersöka tillgänglighet och använd-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
3 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125
barhet och metoder för informationsspridning. Programmet skall bedrivas
i mycket nära samarbete med berörda brukargrupper och bygger på erfa-
renheter från IT-satsningen i början av 90-talet. Medel skall ställas till
institutets förfogande för vidarebefordran till brukarorganisationer och
stiftelser, enheter inom landsting och kommuner och företag. Vid be-
dömningen av ansökningar läggs mycket stor vikt vid projektens brukar-
medverkan och där det är praktiskt möjligt skall brukarorganisationema
stå som medsökande till projekten. En viktig del av arbetet är resul-
tatspridningen liksom utvärdering och uppföljning. Under hela projektet
sker kartläggningar och undersökningar av sociala och ekonomiska kon-
sekvenser.
Kontaktperson: Margita Lundman, tel. 08-620 17 00
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Älvsbyn
Rådgivningscenter för anhöriga till drogberoende
370 000 kr för år 1 av 2
Anhöriga till drogberoende är en stor grupp i samhället. De som far mest
illa av de anhöriga är barnen. Barnen bär på skuld, skam och vrede. De
kan även utveckla ett eget drogberoende. Projektets mål är att under två
år ge anhöriga stöd, hjälp och rådgivning för att de skall fa bättre själv-
känsla och styrka att sätta gränser. Ge barn som lever i familjer med
drogproblem hjälp, stöd och rådgivning så att de skall fa insikt i sin situa-
tion och bli medvetna om att det inte är deras fel samt synliggöra an-
hörigas situation i familjer med drogproblem genom information och ut-
bildning till olika målgrupper. Samarbetspartners är arbetsgivare, skolor,
daghem, försäkringskassa, företagshälsovård, socialtjänst, vårdcentral
och frivilligorganisationer, t.ex. kvinnojouren.
Kontaktperson: Ingrid Dahlberg, tel. 0929-172 42
Ideella organisationers utveckling av alkohol- och drogförebyggande in-
satser för barn och ungdomar
10 000 000 kr för år 2 av 2
Regeringen ställde i april 1997 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfon-
den till Folkhälsoinstitutets förfogande för stöd till ideella organisationers
barn- och ungdomsprojekt, som ligger i linje med den nationella hand-
lingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser. Stöd har lämnats
till att fa igång förebyggande arbete i utsatta förortsområden liksom me-
ningsfull aktivitet på landsbygden. Projekten har god spridning över lan-
det. Folkhälsoinstitutet far ytterligare medel för att man under ännu ett år
skall kunna fördela medel för alkohol- och drogförebyggande insatser
66
bland barn och ungdom till ideella organisationers barn- och ungdoms-
projekt i linje med den nationella handlingsplanen.
Kontaktperson: Gert Johansson, tel. 08-566 136 13
Filadelfiaförsamlingen i Ödeshög
Projektet Lifestyle -98
125 000 kr för år 1 av 3
Församlingen planerar en verksamhet för utsatta ungdomar i Ödeshög.
Ungdomarna skall väljas ut i samråd med socialtjänsten och inbjudas att
delta i planering och genomförande av en lägervecka i en stuga i
Värmland. De ungdomar som är intresserade skall under hösten delta i en
uppföljande verksamhet där aktiviteterna planeras gemensamt. Den grup-
pen skall planera nästa års sommarläger. Församlingens förhoppning är
att aktiviteterna efter tre års projekttid skall ingå i ordinarie verksamhet.
Kontaktperson: Kent Pantzar, tel. 0144-102 72
Projektet Livstecken i rörelse
200 000 kr för år 1 av 3
NBV planerar att under tre år utveckla en verksamhet med cirklar för
socialt utsatta tonårsflickor och pojkar i Vaggeryd och Värnamo. I verk-
samheten ingår både samtal, skrivarkurser och mer utåtriktade gemen-
samma aktiviteter. Parallellt planeras en samtalsverksamhet för kvinnor.
Under projekttiden planeras tjejgrupper i Värnamo, killgrupper, kvinno-
grupper och en grupp för invandrartjejer i Vaggeryd. Målsättningen är att
år 2001 skall det finnas ett antal personer både bland kvinnorna och
ungdomarna som verkar som resurspersoner för andra på ideell basis.
Projektet skall utvärderas för att erfarenheterna skall kunna användas i
NBV:s övriga verksamhet i Jönköpings län. I utvärderingen skall särskilt
uppmärksammas de olika kulturella förutsättningarna i staden Värnamo
och det mindre samhället Vaggeryd.
Kontaktperson: Linda Christoffersson, tel. 0393-126 93
Projektet Kontraktnätet - ett kontaktnät för lokala projekt, som arbetar
förebyggande med hjälp av individuella kontrakt med ungdomar
300 000 kr för år 2 av 3
Tyresö Team Smart är en ideell organisation av ungdomar från alla
skolor i Tyresö kommun. Ungdomarna har aktivt tagit avstånd från tobak,
sprit och narkotika genom att underteckna ett "kontrakt". Föreningen har
tagit initiativ till att utveckla ett nationellt nätverk av föreningar som ar-
betar på liknande sätt mot droger. Nätverket består av 49 lokala projekt
som under 1 år har arbetat med att bygga upp en central samordning för
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
67
utbildning, erfarenhetsutbyte och information. En utvärdering planeras nu
av såväl kontraktsmetoden som nätverkets arbete.
Kontaktperson: Slim Lidén, tel. 08-742 10 00
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Projektet Vi finns, visste ni det ?
435 000 kr för år 1 av 3
Föräldrar till barn med grav språkstörning eller afasi orkar ofta inte delta
i vanligt föreningsarbete men har stort behov av information, kunskap
och erfarenhetsutbyte med andra föräldrar i samma situation. Förbundet
vill därför bygga upp nätverk med sådana föräldrar som förutom att dela
erfarenheter skall kunna påverka förskola-skola genom information om
funktionshindret som sådant. I projektet ligger också att undersöka inter-
aktionen i samtal mellan barnen och deras föräldrar.
Tel. 08-660 44 04
Projektet Leva tillsammans
69 000 kr för år 1
Projektet avser förebyggande insatser för parrelationer och familjebild-
ning. Statistik från SCB visar att varje år sker ca 50 000 separationer.
Hälften av alla separationer sker i barnfamiljer och 46 000 barn drabbas
årligen av en skilsmässa. Förbundet tror att ett förebyggande arbete i
syfte att förhindra separation och splittring är det bästa sättet, men tyvärr
väntar man ofta till skadan är skedd. Det fordrar då mycket mera av tid,
pengar och samhälleliga resurser i form av socialbidrag, bidragsförskott,
familjeterapeutiska åtgärder och i sämsta fall fosterhemsplaceringar för
barnen. Förbundet vill nu pröva att erbjuda parsamtal till dem som avser
att gifta sig och som tillhör frikyrkorna och frälsningsarmén i
Västerbotten.
Kontaktperson: Janne Nilsson, tel. 010-664 12 02
Sommarkoloni 1998 med fokus på barn i åldersgruppen 9-12 år i Jordbro
190 000 kr
Frälsningsarmén har startat ett arbete på Lundaskolan i Jordbro, Haninge
kommun. Under två dagar i veckan har två personer funnits med i skolan.
Främst under rasterna som kamratstödjare men även ibland under lek-
tionstid som vuxenstöd. Verksamheten har utvecklats och fungerar
mycket bra i samarbete med personal, Frälsningsarmén, andra föreningar
och föräldrar. Man har som mål för verksamheten att stärka barnens
68
självkänsla, stärka kontakten mellan barnen, föräldrarna och skolan bl.a.
genom att verka för föräldrarnas aktiva medverkan i mellanstadieverk-
samheten och att samordna mellanstadieverksamheten med andra före-
ningar. Man vill utöka verksamheten med en halvtidstjänst under ht. 98.
Man ansöker också om medel till sommarkoloni för barn från området.
Många av barnen har ett annat språk än svenska som sitt första språk.
Kontaktperson: Michael Hjerpe, tel. 08-642 46 91
F örsöksverksamhet
200 000 kr för år 1 av 2
Föreningen har funnits sedan 1993 och anser att det är viktigt att det finns
någon organisation som stöttar och hjälper familjer i den svåra krisen när
ett sexuellt brott mot barn uppdagas. Projektet skall bedrivas i egna lo-
kaler där man kan ta emot anhöriga även på kvällstid. Telefonjour be-
mannad under kontorstid samt en kväll i veckan.
Kontaktperson: Birgitta Holmberg, tel. 08-668 22 70
Projektet Ibland hjälper det att prata - Mötesplats
221 000 kr för år 2 av 2
Föreningen skall utveckla nätverk mellan familjer som har barn med
funktionshinder. Alla rörelsehindrade barn i Jämtlands län går i sina
hemkommuners förskolor/skolor och saknar möjlighet att mötas naturligt.
De är nästan alltid ensamma om sitt funktionshinder i sin grupp/klass.
Målet med projektet är att ge förutsättningar för möten även ute i kom-
munerna mellan familjer med funktionshindrde barn, att stärka samarbe-
tet mellan föräldraorganisationen RBU och barn- och ungdomshabilite-
ringen och att nätverket skall bli självgående om några år.
Kontaktperson: Annmarie Lindh, tel. 0640-612 10
Projektet Kommahemifrån
35 000 kr för år 1 av 2
Föreningen skall inom ramen för projektet Ibland hjälper det att prata,
genomföra ett läger för barn tillsammans med habiliteringsboendet Lyan
och Ungdomshabiliteringen i Jämtlands län samt elever från Fritidsledar-
utbildningen vid Birka Folkhögskola.
Kontaktperson: Annmarie Lindh, tel. 0640-612 10
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
69
Projektet DAMP-jouren i Värmland
300 000 kr
Föreningen skall under ett år göra en studie om behov och insatser for
familjer som har barn med DAMP/ADHD eller liknande problem i
Värmlands län. Föreningen vill också pröva om man genom självhjälps-
grupper på lokal nivå kan påverka livsvillkoren för dessa familjer. Man
vill med hjälp av telefonjour och uppsökande verksamhet starta en kedje-
reaktion av små stödgrupper i varje kommun/stadsdel och erbjuda varje
kommun en behovsinventering som gjorts av föräldrarna själva. Genom
telefonjouren kan man dels fa träffa föräldrar i samma situation, få tips
om var man kan lära sig mer om funktionshindret (litteratur, studiecirklar
m.m.), och få hjälp att slussas till rätt hjälpinstans eller rätt person.
Kontaktperson: Lena Bonnevier, tel. 054-53 03 82
Projektet Barn-Familj-Skola
35 000 kr för år 1 av 3
I Hammarkullen har 87% av befolkningen invandrarbakgrund. Många
har kommit relativt nyligen med stora familjer, där barnen är i skolåldern.
Barnen lever med trycket från två kulturer vilket är svårt för barnen att
förstå och tillgodogöra sig. Ungdomar som redan har sin tonårsproble-
matik, konfronteras även med varierande kulturproblem. Projektets mål
är att hjälpa invandrarföräldrar, genom att bygga en bro mellan skola och
hemmen samt att försöka ge stöd till samtliga familjemedlemmar, bilda
en specialgrupp för familjer med varierande problematik samt att
bam/ungdomar skall uppfatta sig som viktiga individer inom familjen,
skolan och samhället för att underlätta deras integration.
Kontaktperson: Vanja Escobar, tel. 070-746 62 57
Nationellt samverkansprogram kring familjer med barn med funktions-
hinder vilkas diagnos tillhör små och mycket ovanliga diagnosgrupper
1915 000 kr för år 2 av 3
Ågrenska Hälsocentret för Barn har under de senaste åren arbetat med
olika verksamheter för att samla insatser kring familjer med barn som har
en mycket ovanlig diagnos (50 personer eller fårre/miljon invånare).
Syftet med projektet är att under en treårsperiod genomföra ett antal
verksamheter där ansvarig personal från familjernas lokala miljö besöker
Ågrenska samtidigt som familjerna vistas där. Parallellt med detta kom-
mer ordinarie familjeverksamhet att bedrivas vilket ger möjlighet till en
jämförande studie. Syftet är att med hjälp av tidigare vunna erfarenheter
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
70
pröva och utveckla former för kunskapsspridning och annan samverkan
kring familjerna. Erfarenheterna kan sedan ligga till grund för framtida
rutiner för familjerna i deras hemmiljö t. ex. i form av ett nationellt sam-
verkansprogram.
Kontaktperson: Anders Olausson, tel. 0705-22 45 60
Gruppstöd för barn till psykiskt handikappade föräldrar
70 000 kr
Barn till föräldrar med psykiska funktionshinder har länge varit osynliga
och inte fatt behövligt stöd. Föreningen vill nu i samarbete med några
intresserade stadsdelsförvaltningar undersöka hur man skulle kunna
ordna barngrupper där barn med liknande erfarenheter kan få professio-
nell hjälp men också få möjligheter att träffa andra barn med liknande
erfarenheter.
Kontaktperson: Ingemar Lyshag, tel. 031-99 11 95
Pappa-barn projekt
75 000 kr
Att vara man/pappa och missbrukare och sitta i fängelse handlar mycket
om bitterhet och hat. En av de stora anledningarna till detta är ofta sakna-
den av sina barn och känslan av att inte ha lyckats som pappa. Dessutom
bär man ofta själv på samma bamdomstrauma som man nu riskerar
överföra till sina barn. Man vill ge papporna chansen att vara just pappor
med allt vad det innebär av glädje, sorg, ansvar m.m. Detta ger dem en
chans att återta en del av deras självrespekt och självkänsla. Man vill
också ge barnen en möjlighet att få lära känna sin verkliga pappa. Tanken
med projektet är att papporna skall träffas och prata om sina resp, pro-
blem med barnen. Barnen skall få träffas tillsammans med en kunnig
handledare. Därefter träffas barnen och papporna tillsammans. Handleda-
ren kommer att vara antingen psykolog eller personal från Ersta Vänd-
punkten. Man vill också göra ett pappa-barnläger.
Kontaktperson: Christer Karlsson, tel. 08-615 19 20
Projektet Familjecentrum i Leksand
285 000 kr för år 3 av 3
FC Brukarförening, en förening med föräldrar med framförallt små barn
är tillsammans med Leksands kommun ansvariga för projektet. Projektet
är framförallt en primärpreventiv insats med psykosocial betoning. Ett
förebyggande arbete, för att förhindra att problem uppstår skall påbörjas
under graviditeten medan de flesta föräldrarelationer fortfarande är in-
takta och störningssymtom är sällsynta. Familjecentrum är förlagt i
vårdcentralen, där det finns barnmorskor, barnhälsovårds- och distrikts-
sköterskor, läkare, psykolog, socialsekreterare, familjerådgivare och vid
vissa tillfällen personal från förskola, fritidshem, skola, organisationer
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
71
och försäkringskassan. Projektet är nyskapande med en helhetssyn på
människan som är svår att uppnå i traditionellt familjearbete. Projektet är
nu framme vid sitt tredje projektår. Man önskar förlänga projektet med
fyra månader för att sammanställa hela projektet inklusive utvärderingen
i en rapport.
Kontaktperson: Anna-Lena Winge, tel. 0243-800 00
Utbildning och stöd i föräldraskapet
340 000 kr för år 1 av 2
Moderna institutioners påverkan på barn och ungdomar har ökat men
familjen är den viktigaste miljön för barns/ungdomars uppfostran. Upp-
fostringsnormer har alltid varit en svår och komplicerad fråga. Än mer
komplicerat blir det för muslimska invandrarfamiljer som är bosatta i
nordiska länder. Målet med det här projektet är att medverka och presen-
tera ett familjepedagogiskt program baserat på barns/ungdomars röster
och rättigheter. Genom utvecklandet av nya medel skall invandrarför-
äldrar utbildas och stödjas i föräldrarollen. Målgruppen är iranska
familjer bosatta i Sverige. Metoden är att utveckla ett läromedelspaket
med närradio och persiska tidsskrifter, bemanna en rådgivningstelefon
bland iranier i Sverige samt att bearbeta och presentera ett fortbild-
ningsprogram för socialsekreterare, kuratorer, lärare m.fl.
Kontaktperson: Göran Harnesk, tel. 08-664 64 00
Projektet Med skolan och förskolan som mötesplats - Stöd i föräldra-
skapet
500 000 kr
Riksförbundet Hem och Skola har under arbetsnamnet ‘‘Med skolan och
förskolan som mötesplats" bildat en arbetsgrupp tillsammans med Stu-
diefrämjandet för att utforma metodhandledning, sammanställa översikt
över lämpligt studie- och mötesmaterial och för att arrangera regionala
upptaktsträffar vid höstterminens start 1998. Projektets långsiktiga mål är
att föräldrar med barn i förskola och skola skall erbjudas och uppmuntras
att tillsammans med andra föräldrar träffas inom skolans och gruppen/
arbetsenhetens ram för att söka kunskap om frågor som rör förädraskapet
och barns fostran och utveckling. En metodhandledning skall göras. Den
skall innehålla konkreta exempel på genomförda aktiviteter och lyckade
lokala satsningar. Förslag till lämpligt studie- och mötesmaterial kommer
att ingå.
Kontaktperson: Bengt Andersson, tel. 08-84 03 15
Nätverk - utvecklingsprojekt Disintegrativ störning
140 000 kr för år 1 av 2
Varje år föds i Sverige 1—4 barn som utvecklar symtom som kan sam-
manfattas under diagnosen disintegrativ störning. Barnen har en normal
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
eller nästan normal utveckling under de första åren men förlorar därefter
sociala och språkliga förmågor parallellt med tillkomsten av svåra stör-
ningar inom sociala, emotionella och beteendemässiga områden. Föränd-
ringen sker snabbt - över en period av några månader och barnet kan bli
överaktivt, med motoriska stereotypa rörelser, och ofta nedsättningar av
intellektuella funktioner m.m. Riksföreningen Autism vill nu arbeta med
att utveckla ett nätverk för att föräldrar till dessa barn skall kunna träffa
varandra eller på andra sätt kunna hålla kontakt med varandra för er-
farenhetsutbyte eftersom barnen är relativt fa och spridda över hela
landet. Genom nätverket kan man också fa större kunskap om hur
bamen/föräldrama har det och vilka rehabiliteringsresurser som finns och
skulle behövas.
Kontaktperson: Lena Andersson, tel. 08-702 05 80
Föräldradialogen i skolan, Vuxendialog
680 000 kr för år 1 av 2
Stiftelsen vill genomföra ett tvåårigt pilotprojekt tillsammans med för-
äldragrupper och skolor i två kommuner för att utveckla metoder och
strukturer av Vuxendialogmodellen som passar föräldrar till barn i låg-
och mellanstadieåldern. Vuxendialog är en pedagogisk modell för livs-
nära samtal. I en dialoggrupp är alla jämbördiga och tar gemensamt an-
svar för gruppens samtal och de frågor man vill bearbeta. Järfälla och
Eskilstuna är kommuner där det finns intresse och förutsättningar. I båda
kommunerna finns en lokal arbetsgrupp med anställda och frivilligarbeta-
re inom skola, socialförvaltning och Svenska kyrkan som vill se en an-
passad form av Vuxendialog utvecklas och prövas på resp. ort. Mål-
gruppen är föräldrar till barn i åldern 6 13 år. Projektet skall ses som
pilotprojekt som skall fungera som modell för andra skolor och kommu-
ner i landet.
Kontaktperson: Rolf Gustafsson, tel. 08-605 09 22
Projektet Pappa, Mamma, Barn
90 000 kr
Studiefrämjandet i Norra Dalarna har beslutat att under 1998 1999 fo-
kusera folkbildningsarbetet på unga föräldrar. Syftet med projektet är att
erbjuda alla de föräldrar som, när barnet fyllt ett år släpper den kontinu-
erliga kontakten med BVC, ett fortsatt stöd i föräldraskapet i form av
föräldrautbildning och tematräffar. Det första steget är att utbilda
“igångsättare“ som kan vara resurspersoner för föräldragrupperna. Där-
efter startar föräldragrupper bl.a. med syftet att öka det sociala nätverket.
En dokumentation kommer att göras av verksamheten som skall kunna
bli en värdemätare på satsningen och hur ett försatt arbete med barn och
föräldrafrågor skall kunna se ut.
Kontaktperson: Berit G Bergfors, tel. 0247-131 35
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
73
Projektet Tid for föräldraskap
330 000 kr för år 1 av 2
Många föräldrar lever idag under stor press. Det sociala skyddsnätet ser
annorlunda ut än förr och är för vissa näst intill obefintligt. Kombinatio-
nen föräldra- och yrkesroll har ökat kraven på föräldrarna. Att invandrar-
och flyktingbarnen har en speciell situation genom att de lever i dubbla
kulturer och med främlingsfientlighet skall inte glömmas bort. Mot bak-
grund av de behov som finns behöver särskilda satsningar göras för att
bidra till stärkt föräldraroll. Målgrupp är alla föräldrar, oavsett nationali-
tet och religion med barn i ålder 1-18 inom studiefrämjandet Småland-
Gotlands distrikt. Särskild kraft och uppmärksamhet kommer att ägnas
föräldrar med invandrarbakgrund. Målet är att genomföra ett stort antal
föräldracirklar/utbildningar och nå ca 5000 föräldrar, arrangera föreläs-
ningar om föräldraskap och barns utveckling och hälsa samt genomföra
en konferens “Barn om föräldrar på 2000-talet“. Kontakter skall ha
etablerats med kommuner, landsting, institutioner, föräldraföreningar,
invandrarföreningar, skolor m.fl. så att föräldracirklar efter projektets slut
kommer att ingå i den normala verksamheten.
Kontaktperson: Anna Wennerståhl, tel. 0470-213 00
Projektet Tryggare kan ingen vara - trygghet i föräldrarollen
326 000 kr för år 2 av 3
Studiefrämjande har en lång och bra erfarenhet av föräldrautbildning i
samarbete med Hem och Skola. Syftet med detta projekt är att ge föräld-
rar kunskap om sitt barns utveckling och därigenom redskapen till ett
aktivt föräldraskap. Föreningen vill särskilt erbjuda stöd till ensamståen-
de föräldrar och andra grupper som kan vara svåra att nå med annan ut-
bildning. Arbetet består i att finna nyckelpersoner, informationskanaler i
kommunerna, ge information till chefer och personalgrupper, utbilda per-
soner som skall leda föräldragrupper, skriftlig information m.m.
Tonvikten legat på att skapa ett nätverk.
Kontaktperson: Anja Johansson, tel. 0515-194 66
Projektet Föräldragrupper
240 000 kr för år 1 av 2
Förbundet vill tillsammans med Stockholms Stamningsförening starta
föräldragrupper i Stockholms län. Genom dessa grupper kan föräldrar till
stammande barn fa kunskap om vart man vänder sig, hur stamning kan
yttra sig, vad man kan göra för att hjälpa sina barn m.m. Förbundet vill
under en tvåårsperiod söka nå föräldrarna, hjälpa dem starta grupper, ar-
rangera föreläsningar m.m. Man räknar med att grupperna efter två år
skall kunna vara självgående och ingå i den vanliga föreningsverksam-
heten.
Kontaktperson: Marianne Österlind, tel. 08-720 61 12
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
74
Projektet Unga Föräldrars nätverk
50 000 kr
Föreningen Unga Föräldrar bildades våren 1997 ur projektet Unga För-
äldrars nätverk. Syftet är att unga - mestadels tonåringar - som blir för-
äldrar skall kunna ge varandra stöd och dela med sig av varandras
erfarenheter. Föreningen ordnar träffar, informerar om unga föräldrars
villkor genom en tidning som sprids till mödravårdscentraler, föredrag
m.m. Föreningen har för sitt första år fatt stöd av Ungdomsstyrelsen och
söker nu från arvsfonden stöd till sin fortsatta utveckling. Ett av
föreningens planerade projekt avser en bok om unga föräldrar skriven av
unga föräldrar. Boken skall också vända sig till myndigheter och andra
som kommer i kontakt med unga föräldrar.
Kontaktperson: Evalisa Persson, tel. 08-649 76 62
Projektet Stöd till bröstcancerbehandlade kvinnor och deras närstående
630 000 kr för år 2 av 2
BRO skall under en tvåårsperiod ge ökad kunskap till bröstcancerbe-
handlade kvinnor och deras närstående för att komplettera sjukvårdens
insatser och ge sjuka och anhöriga bättre möjligheter att klara sjukdomen.
I samarbete med sjukvården i Uppsala/Örebroregionen skall man starta
samtalsgrupper för bröstcanceropererade kvinnor och informationskvällar
för deras män och söner där män far tala med andra män som dels har
erfarenhet av sin hustrus bröstcancer, dels fått en viss utbildning för att
genomföra dessa samtal. Allt för att få bättre kunskap och därigenom
bättre kunna stödja sin hustru. Ett annat delprojekt riktar sig till döttrar
till kvinnor med bröstcancer. Man vill ta fram en särskild broschyr där en
mor och en dotter berättar om vikten av att tala om de upplevelser och
känslor som inträffar vid en sjukdom som bröstcancer och arrangera
“öppet hus“ på bröstcancerföreningama där kvinnor och döttrar får utbyta
erfarenheter. BRO vill slutligen utbilda kontaktpersoner för yngre kvin-
nor som insjuknat i bröstcancer. BRO har för närvarande 250 kvinnor
som själva bröstopererats och som fått särskild kontaktpersonutbildning
genom BRO. Eftersom bröstcancern allt mer drabbar även yngre kvinnor
och redan utbildade kontaktpersoner är äldre, krävs utbildning av unga.
Kontaktperson: Birgit Flodin, tel. 08-677 16 00
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
75
Projektet Föräldrar med rörelsehinder
400 000 kr for år 1 av 3
Att vara förälder och dessutom vara rörelsehindrad medför många gånger
praktiska problem, problem som kan lösas eller underlättas om man kan
utbyta erfarenheter med andra föräldrar. Det är också viktigt för barn med
rörelsehindrade föräldrar att träffa andra barn i samma situation. Förbun-
det skall tillsammans med DHR Ung under drygt 2,5 år utveckla regio-
nala rikstäckande nätverk för att stärka personer med rörelsehinder i för-
äldrarollen. Under denna projekttid skall man också finna vägar för en
fortsatt finansiering av ett sådant nätverk. Nätverken skall utvecklas
genom uppsökande verksamhet (press, radio och TV, hemsida på Internet
m.m.) läger och seminarieverksamhet. Man skall ägna särskilda ansträng-
ningar åt att fa rörelsehindrade pappor intresserade att delta.
Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00
Verksamhet för dövblinda föräldrar, dövblinda kvinnor och vissa sociala
insatser
210 000 kr för år 2 av 3
Föreningen har arbetat med att sprida information om den nya handi-
kapplagstiftningen. Detta arbete har tydligt visat att många dövblinda inte
själva kan bevaka sina rättigheter och att flertalet kommunala tjänstemän
saknar kunskap om målgruppens behov men också om gällande lagstift-
ning. Projektledaren har gått in med stöd i enskilda fall, bl.a. ang. möjlig-
heten att fa personlig assistans och riksfardtjänst. Under projektarbetet
har också framkommit behov av att ge stöd till dövblinda föräldrar, att ge
dem möjligheter att träffa varandra och utbyta erfarenheter (precis som
alla föräldrar gör). Relationsproblem i familjer där en person är dövblind
och den andra inte diskuteras också liksom kvinnoroll och mansroll.
Tel. 08-39 90 00
Projektet Livsvillkoren för familjer med barn och ungdomar med funk-
tionshinder
1 000 000 kr för år 2 av 3
Projektets syfte är att studera i vilken grad de handikappolitiska och
familjepolitiska målen varit möjliga att uppnå, hur familjernas vardag
faktiskt upplevs och fungerar, men också ta fram modeller och förslag på
insatser som sätter barnets bästa i centrum och ger familjerna en möjlig-
het att leva som andra. Förbundet har gått ut med en enkät till ett repre-
sentativt urval på 1 000 familjer med rörelsehindrade barn under 16 år,
och följa upp med djupintervjuer med 30 familjer. Dessutom skall några
familjers liv skildras genom ett antal tidningsreportage och kortfilmer.
Projektets resultat skall presenteras genom två rapporter, en förkortad
version, en avslutande konferens och ett antal mindre seminarier där
handikappforskare, ekonomer och analytiker medverkar. Under det andra
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
76
året skall enkäterna kompletteras med djupintervjuer med föräldrar,
barn/ungdomar med funktionshinder och deras syskon. Man skall också
undersöka hur 10-11 åringar med rörelsehinder trivs i skolan och på fri-
tiden. Jfr. BOs liknande undersökning mest barn utan funktionshinder.
Resultaten från enkäter och intervjuer sammanställs och skall spridas vid
seminarier regionalt och lokalt.
Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00
Brukar- och anhörigbaserad försöksverksamhet med personligt ombud
2 100 000 kr
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för
Schizofreni söker - i avvaktan på att personligt ombudverksamheten blir
utvärderad, och förhoppningsvis får en permanent lösning - medel ur
fonden för fortsatt finansiering av verksamheten i Sollentuna och
Helsingborg/Lund/Landskrona.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Sj älvhj älpsproj ekt
216 000 kr för år 1 av 3
Riksförbundet driver sedan ett par år ett självhjälpsprojekt. RSMH
Örnsköldsvik var först i landet med att starta en sådan grupp som agerat
förebild för andra. Gruppmedlemmarna mår bättre än tidigare och man
tror att deltagandet minskar behovet av traditionella samhällsinsatser.
Man vill nu utvidga projektet genom att dels vända sig till människor
som inte tidigare kommit i kontakt med RSMH, dels utveckla ett samar-
bete med kommunen. Avsikten är även att utreda hur RSMH i framtiden
kan bistå vid igångsättandet av självhjälpsgrupper för människor som är i
behov av stöd, inte minst närstående. Projektidén är förankrad i kommu-
nen, landstinget, Samhall, Ami, arbetsförmedlingen och försäkrings-
kassan.
Projektet beräknas pågå under tre år.
Kontaktperson: Pertti Koivuaho, tel. 0660-882-54
Projekt för att utveckla ett heltäckande stöd för personer med utveck-
lingsstörning som har sociala och psykosociala problem
654 000 kr för år 1 av 2
Olika undersökningar visar att utvecklingsstörda har en särskild utsatthet,
dvs. löper större risk än andra att hamna i situationer som de inte klarar
av psykiskt eller fysiskt. Funktionsnedsättningen i sig medför en utsatthet
eftersom det är lätt att försättas i svårbegripliga situationer när man har
vaga begrepp om tid, orsak och verkan och detta kan innebära risker för
ensamhet, missbruk och kriminalitet. Kunskapen om utvecklingsstör-
ningens effekter är tyvärr ofta bristfällig bland samhällets stödorganisa-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
77
tioner som t.ex. familjerådgivning, frivård, psykiatri m.fl. FUB vill därför
pröva en samverkansmodell som kan ge ett mer heltäckande stöd till ut-
vecklingsstörda som begått brott, sociala och psykosociala problem m.m.
Modellen skall utprovas i Halmstad och FUB och deras föräldrarådgivare
skall där samarbeta med familjerådgivningsbyrå, Frivilliga samhälls-
arbetare, Statens institutionsstyrelse, frivården och psykiatriska öppen-
vården.
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00
Utveckling av stödpersonsverksamhet
450 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att rekrytera och utbilda stödpersoner som skall
stötta personer som fatt diagnosen psoriasis. Läkare och annan vårdper-
sonal svarar på medicinska frågor och frågor om behandling, men det
finns ofta behov av att fa kontakt med någon som själv har sjukdomen
och som kan hantera den på ett positivt sätt. 9 län ingår i projektet och
man har utbildat 19 personer (steg ett, två och tre). Under det andra året
skall man pröva verksamheten och utvärdera den. Information om verk-
samheten skall framställas och marknadsföras genom HSI (Hälso- och
sjukvårdsinformation) som kan ge adresser till personal inom hud- och
reumatikersjukvården, apotek, företagshälsovård, politiker, vårdskolor
m.m.
Kontaktperson: Kristina Söderlind, tel. 08-600 36 36
Projektet Utveckling av kontaktverksamhet för synskadade föräldrar
178 000 kr för år 2 av 3
Att vara synskadad och fa barn kan innebära svårigheter och problem
som i viss mån kan tänkas lösas genom kontakter med andra föräldrar i
samma situation. Förbundet utvecklar därför nätverk mellan familjer med
synskadade föräldrar för att kunna stärka självkänslan i familjerna, möj-
liggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte och stimulera regelbunden verk-
samhet för familjerna regionvis. Under det första året har man genomfört
2 regionala kurser och gett ut ett nyhetsbrev. Under år två skall man
genomföra ytterligare två kurser och utforma nyhetsbrev och en informa-
tionsbroschyr.
Kontaktperson: Lars Jonsson, tel. 08-39 90 00
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
78
Projektet Dags för barnkonventionen
280 000 kr
ABF Norra Stor-Stockholm skall i samarbete med Unga Ömar
Stockholms län utveckla en metod för hur förtroendevalda, tjänstemän
och anställda i kommunerna kan utbildas i barnkonventionen och lära sig
att tillämpa den på sin egen verksamhet. Man vill genomföra rådslag i
fem kommuner (Järfälla, Sigtuna, Sundbyberg, Upplands Bro, Upplands
Väsby) med föreläsningar, diskussioner i nämnder och styrelser, utbild-
ning av cirkelledare samt studiecirklar för politiker, tjänstemän och an-
ställda. Man vill skapa samverkande grupper för barnkonventionens till-
lämpning, där både barn, ungdomar och vuxna ingår.
Kontaktperson: Patrick Ärleman, tel. 08-474 64 13
Dags för barnkonventionen - Som man ropar i skogen far man svar
150 000 kr
Projektet skall genomföras i samarbete med Hagfors Kommun
Barn/ungdomsnämnden och Socialnämnden, Klarälvdalens Folkhög-
skola, Handikappföreningarna i kommunen, Arbetsförmedlingen, Före-
ningen Rädda Barnen och ABF Norra Värmland. Målet är en bra kom-
mun som man vill bo kvar i och flytta till, goda förutsättningar för en bra
start i livet. Undersöka hur barnkonventionen efterlevs idag, intervjuva
olika kategorier av människor i kommunen. Informera människorna i
Hagfors om innehållet i konventionen. Tillse att politikerna far en god
kunskap om barnkonventionen och att det utarbetas en handlingsplan.
Anordna kurser/seminarier för personal som arbetar med barn och ung-
domar i kommunen, ge bam/ungdomar kunskaper om konventionen, an-
ordna mötesplatser för föräldrar, sprida information om andra länder,
internationellt engagemang, bilda en FN/UNICEF-förening.
Kontaktperson: Gunilla Berggren, tel. 0563-142 50
Insatser inom ramen för informationsprojektet Dags för barnkonventio-
nen
1 339 000 kr för år 1 och 2
Regeringen har avsatt 20 miljoner kronor ur allmänna arvsfonden som i
första hand skall avse frivilligorganisationemas kostnader för informa-
tionsprojekt riktade till kommuner och landsting i syfte att öka kunska-
perna om barnkonventionen. BO har fatt uppgiften att vara samman-
kallande för frivilligorganisationema.
En stor del av arbetet kommer att vara att stödja de lokala projekten
(projektledarutbildning, regionala träffar, samordna informationsinsatser,
utbildning samt initiera och genomföra insatser där det inte pågår några
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
79
lokala projekt. En viktig del blir också att knyta ihop projektet, utvärdera
och lägga grund för fortsatt arbete efter projektets slut.
Kontaktperson: Kenneth Ljung, tel. 08-692 29 58
Implementering av FN:s barnkonvention i Uppsala kommun
210 000 kr
Målet är att ett politiskt beslut tas i fullmäktige att en barn- och ung-
domsplan skall utarbetas samt att barnkonventionen omsätts på verksam-
hetsnivå. Man vill utse och utbilda kontaktpersoner i kommundelarna
som blir nyckelpersoner for planering av fort- och utbildningsinsatser for
personal inom forskolan, skolan, kultur och fritid, individ- och familje-
omsorg, hälso- och sjukvård. Poliser, jurister, åklagare, stadsplanerare
och personal vid tekniska förvaltningar skall också ges utbildning. En
projektledare ansvarar for organisation, kontakter.
Tel. 018-69 44 69
Ett nytt steg for barnets bästa
450 000 kr for år 1 av 2
Organisationen European Network for School-Age Children, en organi-
sation för skolbamomsorg i internationellt perspektiv, vill kartlägga, ut-
värdera och dokumentera hur några kommuner arbetar med barn- och
ungdomsprojekt i barnkonventionens anda. Syftet är att visa på goda
exempel och presentera en teoretisk kunskapsbas. Tre regionala semina-
rier planeras, intern pilotutbildning om barnkonventionen genomförs .
Projektet genomförs under två år i fyra kommuner. Inledande kontakter
har tagits med Växjö, Vimmerby, Härnösand och Gällivare.
Kontaktperson: Inga-Lill Wener, tel. 08-783 31 67
Lyssna på Barnen - FN:s barnkonvention i praktiken
60 000 kr
Föreningen vill tillsammans med Kungsbacka kommun genomföra akti-
viteter som skall ge mer information om hur barnen i kommunen mår och
stärka barnens självkänsla att de har rätt att bli lyssnade till och att fa vara
delaktiga i beslut som rör dem. Lärare och elever på mellanstadiet in-
bjuds att delta i en utställning. Förtroendevalda, tjänstemän och föräldrar
inbjuds att se utställningen, man vill ha en teaterföreställning, Barnens
hjälptelefon, Öppet hus, information och föreläsning.
Kontaktperson: Inga-Lill Östgårdh Tyrefelt, tel. 0300-157 32
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
80
Dags för Barnkonventionen i Skövde
225 000 kr för år 1 av 2
Syftet är att forma ett nätverk och ställa krav på kommunens alla myn-
digheter, organisationer och föreningar för en positiv helhetssyn på arbe-
tet för alla som har med barn och ungdom i Skövde att göra. Målen för
projektet har diskuterats på ett seminarium med företrädare för Skövde
kommun och lokala frivilligorganisationer. Man vill bilda ett nätverk
med kommun, landsting och frivilligorganisationer. En styrgrupp har
bildats.
Kontaktperson: Stig Gustavsson, tel. 0500-43 55 58
Dags för barnkonventionen
245 000 kr
Vill i diskussion med barn och ungdomar ta fram metoder som ger ett
reellt inflytande i samhället, både internt inom Vi Unga och mot besluts-
fattare i samhället. En central samordnare skall stötta och hjälpa till att
sprida erfarenheter. En central projektintroduktion skall anordnas. Fem
ledarutbildningar för barn och unga initieras liksom läger för barn och
unga om barnkonventionen. Delprojekt i Västerbottens distrikt och
Gävleborgs Vi Unga
Kontaktperson: Malin Lindgren, tel. 08-787 58 73
Projektet Bankonventionen i Marks kommun
100 000 kr
Kontaktnätet i Mark vill i samarbete med Marks kommun och Action
Leamingföreningen i Sverige att alla i kommunen skall känna och förstå
vad barnkonventionen innebär samt att kunna översätta den till vardag-
liga situationer så att den blir handling. Man planerar ett antal aktiviteter.
Turné i Marks kommun där man vill nå alla skolor i kommunen för att
träffa alla elever på dagtid, personal på eftermiddagstid och föräldrar
samt politiker på kvällstid. Man planerar en framtidsfestival, deltagande i
Globen, fortsatt utbildning av barn och ungdomar (“Brisagenter“), man
vill stärka föräldrarollen. Det nyskapande är att man vänder upp och ner
på utbildningskonceptet och låter barn och ungdomar utbilda varandra
och vuxna politiker och tjänstemän.
Tel. 0302-170 00
Operation medinflytande
455 000 kr för år 1 av 2
Projektet är ett samarbetsprojekt mellan BRIS, Elevombudsmannen och
Elevorganisationen i Stockholm. Målet är att utbilda kommunala poli-
tiker och beslutsfattare i elevinflytandets positiva verkningar. Arbetet
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
skall också ske i ett antal skolor där alla grupper som på något sätt är Skr. 1998/99:125
kopplade till skolan utbildas i barnkonventionen, skollagen och Bilaga 3
läroplanens syn på elevinflytande. Målet är att pilotskolorna efter
projektet skall ha funnit sin egen form för elevers inflytande i och
omkring skolan. Man skall välja 3 + 2 kommuner i Sverige som
pilotkommuner. År ett startar ett metodutvecklingsarbete. Under år två
utvecklas metoderna vidare. I komplettering har angivits att de tre
kommunerna man skall samarbeta med är Umeå, Karlstad samt Halmstad
kommuner.
Kontaktperson: Göran Harnesk, tel. 08-664 64 00
Barnkonventionen som levande verktyg i kommunala beslut
425 000 kr
Projekt i tre kommuner: Solna (där kommunen redan har antagit en plan
for att utveckla sitt bamkonventionsarbete), Falun och Torsby. En pro-
jektledare skall koordinera de olika delarna av projektet. Samverkan med
Rädda Barnen och Röda Korset. Man vill rekrytera unga arbetslösa till
utbildare/informatörer som skall grundutbilda tjänstemän och ledamöter i
kommunfullmäktige och facknämnder. I Torsby och Falun finns planer
på att göra en analys om bamkonventionsarbetet m.fl. tankar och funde-
ringar, man vill pröva idéer om IT-kommunikation mellan elever och
politiker, informationssatsningar, diskussioner m.m.
Kontaktperson: Anna Nilsson, tel. 08-429 88 30
Barnkonventionen i Malmö - från avtal till handling
600 000 kr för år 1 av 2
Man vill göra ett seminarium för förtroendevalda i fullmäktige, styrelse,
tjänstemän m.fl. för att ge ingående kunskaper om barnkonventionen.
Informationsmaterial kommer att delas ut. Elevråden inbjuds att delta i
studiecirklar, temadag för högstadium och gymnasium, frivilliginforma-
törer rekryteras samt seminarier för arbetsledare och handläggare.
Projektet är ett samarbete med fyra frivilligorganisationer i
Malmö.(BRIS, Malmö Hem och skola, Rädda Barnens Malmöförbund
och Röda Korsets Malmöhusförbund.)
Kontaktperson: Solweig Schmidt, tel. 040-54 99 76
Barnkonventionen och socialcheferna
50 000 kr för år 1
Målet är att ge kunskapsförmedling till socialcheferna i regionens 59
kommuner om barnkonventionen. Föreläsningar kommer att hållas i
samband med de regionala kommunförbundens socialchefsträffar.
Kontaktperson: Solweig Schmidt, tel. 040-54 99 76
82
Barnkonventionen - ett levande lokalt dokument
450 000 kr för år 1 av 2
Målet är att med barn och ungdomar informera alla berörda politiska och
förvaltande organ om barnkonventionen och att samverka integrerat med
Agenda 21. En projektledare anställs. Till projektet knyts sex ungdomar
och barn och ungdomar i befintliga lokala organisationer ansluts. Idéer
att arbeta kring: Intervjuer, informationspaket, seminarium, hearing,
bamdagar i Östergötland, informationspunkt på stadsbiblioteket, utbild-
ning m.m.
Kontaktperson: Ingvar Almrot, tel. 011-15 20 84
Projektet Lokala nätverk för barnkonventionen
900 000 kr för år 1
Hem och Skola vill tillsammans med Nätverket för barnkonventionen
söka medel för att stödja bildandet av lokala nätverk. Det övergripande
målet är att via de lokala nätverken implementera barnkonventionen så
att en majoritet av beslutsfattarna i projektområdena vid beslutsfattande
tar hänsyn till eller styrs av konventionens bärande principer. Man vill
etablera kontakt med frivilligorganisationerna i ca tio kommuner. Arran-
gera möten, utbilda, medverka att etablera kontakter, utvärdera hur nät-
verkens arbete fortskrider, dokumentera.
Kontaktperson: Ulla Graneli, tel. 08-84 03 15
Samordnare av Bamkonventionspiloter
314 000 kr
Medel till en samordnare av barnkonventionspilotemas insats i
Stockholm. Samordnaren skall tillsammans med de förtroendevalda ut-
bildningsansvariga i resp, länsförbund marknadsföra och samordna barn-
konventionspilotemas arbete och uppdrag inom de två länsförbunden.
“Driva på“ arbetet i de olika kommunerna så att barnkonventionen ham-
nar i fokus. Kontakta förtroendevalda, tjänstemän och boka tider och
finna former för utbildning.
Kontaktperson: Björn Frändegård, tel. 08-698 90 00
Utbildning av utbildare - piloter - i Barnkonventionen
890 000 kr
Rädda Barnen genomförde 1996 en utbildning av piloter/utbildare i barn-
konventionen. Piloterna åtog sig ett ansvar att utbilda olika grupper inom
det egna länet; föreningens medlemmar, poliser, jurister, barnom-
sorgspersonal m.fl. Satsningen har varit mycket framgångsrik för de
länsförbund som idag har egna piloter. Kommunerna efterfrågar dessa
piloter och flera kommuner har visat sig var intresserade av att ingå i
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
83
samverkansprojekt med Rädda Barnens lokalföreningar med piloterna
som projektledare. I vissa länsförbund pågår redan ett sådant samarbete.
Som bamkonventionspilot åtar man sig att under ett år frivilligt, utan er-
sättning utbilda och informera om barnkonventionen.
Syftet med projektet är att förse alla Rädda Barnens länsförbund med
piloter samt vidareutbilda redan aktiva piloter. Budgeten omfattar utbild-
ning av 70 bamkonventionspiloter.
Kontaktperson: Ronny Weylandt, tel. 08-698 91 51
Utveckling av metoder för genomförande av kommunala bamkon-
sekvensanalyser och handlingsplaner för förverkligandet av barnkonven-
tionen
295 000 kr för år 1 av 2
Rädda Barnen har planerat att i nära samarbete med 5-6 av landets kom-
muner och de lokala Rädda Barnen-föreningarna på orten, kartlägga,
vidareutveckla och pröva metoder och preliminära modeller för s.k.
barnkonsekvensanalyser och utveckling av kommunala handlingsplaner
för förverkligande av barnkonventionen. En projektgrupp inom RB är
redan etablerad kring projektet, projektledare och en projektanställd för
den första fasen (ett Rädda Barnen finansierat projekt med kartläggning
och analys av förutsättningarna för det fortsatta arbetet) finns på plats.
Kontaktperson: Elisabeth Englundh, tel. 08-698 92 08
Barnkonventionen i Dalakommuner
165 000 kr för år 1
Rädda Barnen anställer en stödpilot som skall informera och utbilda po-
litiker och tjänstemän. Projektet inleds med information och utbildning
(halvdags seminarium).
Kontaktperson: Håkan Landelius, tel. 0247-371 65
Dags för barnkonventionen i Eskilstuna
290 000 kr för år 1 av 2
En projektledare skall vara förbindelselänk mellan Rädda Barnen cent-
ralt, BO:s kansli samt arbeta nära med kommunen. Bl.a. vill man utbilda
kommunens politiker och tjänstemän i barnkonventionen, fortsätta bygga
nätverk samt arbeta på ett förslag på hur barnkonventionen kan införlivas
i de kommunala måldokumenten. Dessutom vill man utbilda arbetslösa
ungdomar i konventionen och från deras idéer föra ut barnkonventionen
genom skriftlig framställning, drama, bild och musik.
Kontaktperson: Gunnel Bergstrand, tel. 016-35 76 69
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
84
Omsättning av Barnkonventionen i praktiken på Gotland
100 000 kr
Länsförbundet skall anordna en hearing för politiker i september där bl.a.
barn och ungdomar kommer att ställa sina frågor till beslutsfattare/
politiker. Förarbetas bl.a. med beredning av frågeställningar som barn i
Gotlands skolor ansvara för. Uppföljning och återrapportering ingår i
projektet.
Kontaktperson: Kerstin Blomberg, tel. 0498-22 36 84
Barnkonventionssamordnare i Västsverige
300 000 kr
En samordnare lägger tillsammans med nätverksorganisationer upp ar-
betet med att ta kontakt med förtroendevalda och tjänstemän, boka tider
och lokaler för utbildning samt ta inititativ till att tillsammans med barn-
konventionspilotema och berörda diskutera hur arbetet med utbildning i
barnkonventionen bäst läggs upp. Aktiviteterna skall vara seminarier,
hel-halvdagsutbildningar, utbildningskvällar, frukostmöten för bl.a. kom-
munalråd, nätverksträffar, paneldebatter samt delta i massmediadebatter.
Projekt i 8 av länets 18 kommuner.
Kontaktperson: Anita Holmberg, tel. 031-20 70 55
Barnets bästa är Håbos bästa
100 000 kr
Föreningen vill arbeta med information om barnkonventionen riktad till
politiker och tjänstemän på olika sätt t.ex. vid sammanträden, utbild-
ningsdagar, barnpaneler, konsekvensanalyser m.m.
Kontaktperson: Ove Jansson, tel. 070-494 81 04
Barnens rättigheter och behov i Karlskoga, Sverige och Världen
175 000 kr
Samarbete finns mellan Karlskoga kommun och Rädda Barnens lokalav-
delning om bl.a. barnkonventionen - samarbetet har uppstått ifrån pro-
jektet Globträdet som planerar ett internationellt möte i Globen 1998. En
gymnasieklass arbetar konkret med projektet med hjälp av en arbetsgrupp
där RB ingår. Målet är att sprida kunskap om barnkonventionen. En klass
för en egen teaterproduktion, klassen kommer att få mer kunskap om sina
rättigheter, vara med i planeringen av en aktivitetsvecka i kommunen,
delta i framtidsmötet i Globen, aktiviteter i kommunen med teater, musik,
föreläsningar, introducera en ny klass som skall arbeta vidare med
projektet.
Kontaktperson: Solveig Nilsson, tel. 0586-72 55 34
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
85
Hög tid för Barnkonventionen i Klippan och Örkelljunga kommuner
180 000 kr
Via information och utbildning av kommunernas förtroendevalda och
högre tjänstemän initierar man ett arbetssätt och handlande i de kommu-
nala verksamheterna som genomsyras av innehållet i barnkonventionen.
Man planerar en utbildningsdag på senhösten som skall föregås av ett
antal aktiviteter bl.a. kartläggning av kunskapsnivån om barnkonven-
tionen hos utvalda nyckelpersoner, lokala studier av barnkonventionens
efterlevnad, konstprojekt med utställning med tema barnkonventionen,
kontakter med lokalpressen.
Kontaktperson: Helen Stigson, tel. 0435-181 20
Barn 2000
240 000 kr
Man skall samordna frivilligorganisationemas insatser sinsemellan, ha ett
upptaktsmöte för politiker och chefstjänstemän, studiebesök, anordna
ffamtidsverkstäder, föreläsare, utvärdering m.m.
Kontaktperson: Elisabeth Olsson, tel. 0550-885 98
Dags för barnkonventionen
280 000 kr
Förbundet vill bidra till att barnkonventionen beaktas i alla kommunala
beslut som rör barn. Ge politiker och anställda i Växjö kunskaper om
barnkonventionen och dess syfte, att nämnder och kommunala bolag
skall anta handlingsplaner för genomförande av konventionen inom resp,
ansvarsområde, ge barn och föräldrar kunskap och att en tidplan för ge-
nomförandet fastställs. Projektsamordnaren ansvarar för genomförandet i
samverkan med FLYSAM:s organisationer Amnesty, Röda Korset,
Svenska Kyrkan i Växjö, Frikyrkliga studieförbundet, Diakonia, Studie-
främjandet, Katolska kyrkan, Caritas, Islamiska förbundet, Svenska
Afgan i stankommittén, Växjö Stift, Kommunförbundet Kronoberg samt
Växjö kommun. Processutvärdering sker i samverkan med högskolan i
Växjö.
Kontaktperson: Gun Alexandersson, tel. 0474-203 30
Barnkonventionen i det vardagliga arbetet med barn
185 000 kr
Föreningen vill sprida kunskap om barnkonventionen och dess tillämp-
ning hos politiker och tjänstemän inom Lidingö Stad. Man vill stödja
föräldrar genom att erbjuda kurser där barnkonventionen ligger som
grund. Utbilda elevråden i barnkonventionen och genom praktisk med-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
86
verkan lägga grunden till en arbetsgång för elevernas delaktighet i beslut
i skolan. Kommunen har ställt sig positiv till projektets mål.
Kontaktperson: Henrik Munthe, tel. 08-766 08 88
Barnkonventionssamordnare i Östergötland
144 000 kr
En samordnare skall lägga upp arbetet med att ta kontakt med förtroende-
valda och tjänstemän, boka tider och lokaler för utbildning samt ta initia-
tiv till att tillsammans med bamkonventionspilotema och berörda disku-
tera hur arbetet med utbildning i barnkonventionen bäst läggs upp. Sam-
ordnaren skall också genomföra utbildningarna och fungera som ett stöd
för övriga 17 piloter.
Kontaktperson: Monica Ericsson, tel.013-125538
Dags för barnkonventionen i Ronneby kommun
300 000 kr
Projektet genomförs tillsammans med kommunen, Hem och Skola och
Ungdomsparlamentet. Syftet är att förankra barnkonventionen och dess
anda i den kommunala verksamheten i kommunen. Målgrupper är förtro-
endevalda, anställda inom övriga verksamhetsfält, föräldrar och allmän-
het. En ledningsgrupp skapas och informationen sker genom föreläs-
ningar, studiedagar, studiecirklar. Barnen engageras på olika sätt bl.a.
genom musikal och utställningar m.m.
Kontaktperson: Margareta Tidman, tel. 0457-169 84
Utveckling av Bamkonventionspilotverksamheten i Skaraborgs län
116 000 kr
Länsförbundet vill öka kontakten med kommuner och landsting. Målet är
att 8 av länets 17 kommuner skall upprätta en plan eller på annat sätt tyd-
ligt ha påbörjat ett arbete för implementering av FN:s barnkonvention. En
"Superpilot" skall ha stort eget ansvar för uppläggningen och genom-
förandet av projektet. Uppgiften är att kontakta kommuner och landsting,
samordna de frivilligas utbildningsinsatser samt rekrytera nya piloter till
den fortsatta verksamheten.
Kontaktperson: Eva Karin Möllefors, tel. 0501-623 37
Barnkonventionen i Staffanstorp
220 000 kr
Projektet genomförs i huvudsak av Rädda Bamenpiloter som har stöd av
en arbetsgrupp (politiker, chefer från barnomsorg/skola, kultur- och fri-
tidstjänstemän, barnpsykolog, repr. från Svenska kyrkan och Rädda Bar-
nen i Staffanstorp). Man skall göra temadagar för kommunens och
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
87
kyrkans politiker och tjänstemän och en bamrättsdag planeras i skolan i
samband med FN-dagen.
Kontaktperson: Kerstin Malmsten, tel. 046-25 41 31
Samordning av kunskapsspridning om FNs barnkonvention
280 000 kr för år 1 av 2
Under en period av två år skall man samordna och genomföra utbild-
ningsinsatser och därigenom öka kunskapen om barnkonventionen bland
politiker och tjänstemän samt inom landstinget och personal inom skola
och barnomsorg i kommunerna i Stockholms läns södra delar.
Kontaktperson: Maja Salsbäck, tel. 08-698 91 32
Strängnäs - En bamkommun
210 000 kr
Kommunen antog i december 1996 ett beslut om barnkonsekvensanalys
vid alla viktiga beslut. Målet är att Strängnäs år 2000 skall var en barn-
vänlig kommun. Projektets uppläggning är att barn skall vara delaktiga
(pedagogiska spel), kartläggning av barns yttre miljö (studie i skol-
klasser), dialog mellan barn och kommunfullmäktige (ungdomsfullmäk-
tige, skapa möjligheter för barn och beslutsfattare att mötas, bamriksdag)
och barnkonsekvensanalys (utveckla arbetsmodeller) m.m.
Kontaktperson: Birgitta Rubenson, tel. 0152-154 42
Trygga Hovsjö - Barnkonventionen i praktiken
150 000 kr för år 1 av 2
Det finns ett samarbete mellan polis, landsting, kommun och frivillig-
organisationer om att gynna barns vardagstrygghet. Genom projektet vill
man öka kunskapen om barnkonventionen genom studiedagar m.m.
Kontaktperson: Caisa Ekstrand, tel. 08-550 194 30
Dags för barnkonventionen i Sölvesborg
165 000 kr
Projektet görs i samarbete med Sölvesborgs kommun. Man vill sprida
kunskap om barnkonventionen till politiker, tjänstemän och föräldrar.
Den huvudsakliga aktiviteten i projektet utgörs av projektorganisationens
arbete med information, utbildning och påverkan. I samarbete med kom-
munen kommer all personal, inkl, de förtroendevalda, inom skola, barn-
omsorg att informeras om konventionen genom studiedagar, föreläs-
ningar och gruppdiskussioner.
Kontaktperson: Eva Yngvesson, tel. 0456-142 80
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
88
Dags för barnkonventionen
215 000 kr
En projektledare anställs som arbetar för att öka samarbetet mellan fri-
villigorganisationerna och myndigheter, utveckla barns och ungdomars
medinflytande och förståelse för den kommunala demokratins möjlig-
heter.
Det övergripande målet är att varje nämnd som ingår i projektarbetet
skall ha inhämtat barns och ungas åsikter i minst hälften av de ärenden
som man fattar beslut om och som berör bam/unga.
Kontaktperson: Ulla Teng Werner, tel. 0383-102 71
Barns och ungas år i Värmland
200 000 kr
Syftet är att samordna barnkonventionsutbildningen i Värmlands län för
landstings- och kommunpolitiker samt för tjänstemän i kommuner och
landsting. I Värmland finns nu 12 bamkonventionsutbildare och det be-
hövs en samordnare på länsnivå. Samordnaren skall tillvarata utbildarnas
kunskaper och engagemang, samordna utbildning i landsting och kom-
muner och bilda nätverk med andra bamrättsorganisationer och studie-
förbund för att politiker och tjänstemän skall få utbildning i barnkonven-
tionen.
Kontaktperson: Lars Österdahl, tel. 054-86 81 24
Information Barns Rätt
165 000 kr
Man vill i samarbete med kommunen utbilda politiker och tjänstemän om
barnkonventionen, utveckla samarbetet mellan olika nämnder, yrkesom-
råden och organisationer som arbetar med barn- och ungdomsfrågor.
Kontaktperson: Kerstin Wannberg, tel. 0660-833 33
Dags för barnkonventionen i framtidskommunen Haninge
330 000 kr för år 1 av 2
Man vill i projektet i samarbete med Haninge kommun, arbeta med att
utbilda politiker och tjänstemän i barnkonventionen för att stärka barns
och ungas möjligheter till delaktighet i närmiljöarbetet och öka sam-
verkan mellan olika myndigheter och organisationer.
Kontaktperson: Ulla Iggsjö-Löfgren, tel. 08-745 45 04
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
89
Utbildning i Barnkonventionen bland politiker och tjänstemän i
Jämtlands län
385 000 kr
Kommunförbundet i Jämtlands län har utarbetat ett förslag till en metod
för att uppmärksamma barn- och ungdomsperspektivet mer på alla plan i
samhället. Metoden för att säkerställa detta är en s.k. barncheck som idag
är antagen i sex av åtta av länets kommuner.
Röda korset gör den utbildning som kommunen planerat. En person ar-
betar fram utbildningspaket.
Kontaktperson: Barbro Byström, tel. 063-51 65 53
Projektet Barnens rätt för Dags för barnkonventionen
300 000 kr
Röda Korset vill i samarbetet med Rädda Barnen och Barnens Rätt
(samarbetsprojekt mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden, Primärvården
Gästrikland, Länssjukhuset, Gävle grundskolor, Gävle kommuns för-
skolor, Socialtjänsten, Fritid Gävle, Kultur Gävle och Miljökontoret)
lyfta fram och sprida information om barnkonventionen. Målgruppen är i
första hand politiker och tjänstemän inom Gävle kommun och landstinget
i Gävleborgs län för att grundtankarna i barnkonventionen skall finnas
med i de kommunala besluten, men syftet är också att nå ut till barn och
ungdomar, föräldrar, föreningslivet och allmänheten samt övriga
kommuner i länet. Metoden är i korthet att informatörer deltar i politiska
sammanträden och personalmöten, en barn- och ungdomsplan presenteras
och förankras hos ungdomarna via elevråden, barn- och ungdomsteatern i
Gävle engageras för att via teater och drama nå både vuxna och barn med
budskapet. Via föreläsningar under projekttiden skall ett engagemang
skapas. Projektet avslutas med en stor seminariedag där representanter
från länets samtliga kommuner inbjuds till en föreläsningsdag som beto-
nar den juridiska och sociala delen av barnkonventionen, men också ger
tips på hur man arbetar i Gävle.
Kontaktperson: Kerstin Bertéus Blomberg, tel. 026-17 99 31
Dags för barnkonventionen
115 000 kr
Studieförbundet vill genom informationsbrev, föreläsning och studie-
cirklar sprida information om barnkonventionens bestämmelser bland
barn och vuxna. Målgrupper är kommunerna, politiker, sociala myndig-
heter, BVC, daghemspersonal, fritidsledare och lärare samt polismyndig-
heten. Samarbete skall ske med Rädda Barnen med Kil och Forshaga
kommuner samt FN-föreningen i Kil.
Kontaktperson: Ingbritt Odermatt, tel. 054-87 39 70
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
90
Barns rättigheter
425 000 kr
Svenska O.M.E.P. ( Organisation Mondiale pour 1'Education Préscolaire)
gör ett projekt som börjar med en informationsinsats om hur man ser på
barn. Under året startas ett nätverk där Lycksele kommun, landstinget,
lärarförbundet, Svenska kyrkan och Omeps lokala krets ingår. Man ord-
nar föreläsningar, erfarenhetsutbyten m.fl. aktiviteter.
Kontaktperson: Jonny Fjellner, tel. 0950-167 79
Dags för barnkonventionen
20 000 kr
Under två år har en person, rektor vid grundskolan, rest runt i Sundsvalls
skolor som clownen Lalla och presenterat valda artiklar ur barnkonven-
tionen. Nu vill man utvidga detta till att också möta gymnasieelever i
sista årskursen, personalgrupper på skolor, lokala skolstyrelser och kom-
munala nämnder.
Kontaktperson: Marianne Gustafsson, tel. 060-256 05
Dags för barnkonventionen i Hudiksvall
106 000 kr
Information till målgruppen; politiker, tjänstemän och skolledare, skall
ges genom aktivt uppsökande verksamhet. Projektet genomförs av en
projektledare, en lärare/politiker samt en dramapedagog. Lokaltidningen
används för att skapa debatt. Utvärdering görs i form av en enkätunder-
sökning.
Kontaktperson: Lena Eriksson, tel. 070-681 87 01
UNICEF, Skåne Syds projekt Hur mår barnen i Skåne ?
467 000 kr för år 1 av 2
Syftet med projektet är att med utgångspunkt från barnen själva, deras
föräldrar och skolsköterskor beskriva hur de upplever sin vardag. Genom
att barnen, deras hälsa och levnadsvillkor kommer på politikernas dag-
ordning behöver de en grundläggande och konkret utbildning i hur barn-
konventionen kan tillämpas i praktiken. Målsättningen är att regionfull-
mäktige och dess tjänstemän skall fa ökad kännedom om hur barnen har
det i Skåne för att kunna använda barnkonventionen som ett naturligt
redskap i alla beslut som berör barnen. Ett delmål är att Svenska
UNICEF-kommittén vill stärka samarbetet med kommuner, skolhälso-
vård och handikapporganisationer. Aktiviteter planeras i Skånes samtliga
kommuner utom i Malmö som har ett eget barnkonventionsprojekt.
Kontaktperson: Ulrika Sundler Lykke, tel. 08-692 25 17
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
91
Projekt Dags för barnkonventionen
600 000 kr
Projektet är ett samarbete mellan Svenska UNICEF-kommittén och dess
lokalgrupp i Örebro. Samarbete skall ske med Kulturskolan i Örebro.
Syftet är att ge grundläggande kunskap och konkret information om barn-
konventionen till kommunens politiker, tjänstemän och skolledare. Ett
delmål är att stärka sambandet mellan kommundelsnämnderna i Örebro
och olika organisationer som arbetar for barns välbefinnande. Man tänker
ha temadagar/seminarier och debatter i kombination med studiecirklar.
Med hjälp av kulturens olika uttrycksformer är målet att göra alla barns
röster hörda.
Kontaktperson: Elisabeth Sommerseth, tel. 070-496 41 51
Dags for barnkonventionen
81 000 kr
Genom Unga Örnars rättvisekampanj Rättvisa för barnens skull har ar-
betet med barnkonventionen delvis redan påbörjats. Genom ett konkret
samarbete med ett av kommunalråden och Barn- och skolnämndens ord-
förande samt ett fördjupat samarbete med Kulturcentrum Asken
(kommunal verksamhet riktad mot förskola, grundskola och en viss del
gymnasieskola) tas ett första steg till att hitta en arbetsform att jobba uti-
från. Målet är att sätta barnens rätt i fokus samt att Borlänge kommuns
politiska beslut skall genomsyras av medvetna tankar utifrån FN:s barn-
konvention.
Kontaktperson: Ulrika Lefvander, tel. 0243-801 90
Att lära mera om Barnkonventionen
50 000 kr
Målet med projektet är att göra barn, ungdomar och föräldrar medvetna
om barnkonventionen. Man skall med datorn som hjälp skaffa in-
formation och göra egna utskrifter och arbeten utifrån barnkonventionens
olika artiklar. Man vill fa en kommunikation med politikerna samt lära
sig att granska beslut som rör barn och ungdomar m.m. Projektet
innehåller information till barn och ungdomar på mellanstadiet i Brunflos
skolor och fritidsklubb, datakommunikation for barn och ungdomar,
lägerverksamhet, uppvaktning av politiker, seminarium för föräldrar och
vuxna, paneldebatt for nyvalda politiker samt utvärdering. Samarbete
med Rädda Barnens lokalförening i Brunflo.
Kontaktperson: Agneta Åhlin, tel. 063-224 23
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
92
Unga Örnar, Eskilstuna
Dags för barnkonventionen
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
105 000 kr
Unga Örnar vill informera förtroendevalda och tjänstemän om barnkon-
ventionen bl.a. på ordinarie nämndmöten. På samma sätt vill man göra
med förvaltningar och förvaltningschefer. Unga Ömar gör en jämförande
studie mellan de nio kommunerna i länet. Målet är att föra upp barnkon-
ventionen på den politiska dagordningen i samtliga kommuner i länet och
hos landstinget i Sörmland.
Tel. 016-12 03 50
Kirunas barn - Vår framtid, Dags för barnkonventionen
400 000 kr
Man vill medverka till att kommunen gör en Barn- och ungdomshand-
lingsplan, bamkonsekvensanalyser, bamchecklistor, en Kiruna Barnom-
budsman samt kartlägga barn- och ungdomars hälsa och välfärd. Aktivi-
teter som är planerade är föreläsning, studieresa, barnens dag, mark-
nadsföring samt utvärdering.
Kontaktperson: Maivor Johansson, tel. 0980-182 11
Dags för barnkonventionen
485 000 kr
Projektets mål är att samtliga kommuner i Norrbotten skall ta fram en
plan för hur besluten skall genomsyras av barnkonventionens intentioner.
På vägen fram till målet hoppas man att ett samarbete mellan före-
ningarna skall utvecklas och ge föreningarna ännu bättre kunskap om
barnkonventionen. Främsta målgruppen är kommunernas tjänstemän och
politiker men också föreningsledarna i nätverkets organisationer.
Projektet består av: gemensam utbildning för de inblandade föreningarna,
seminarieutbildning för minst fem politiker/tjänstemän, utbildningsdag i
varje kommun med politiker och tjänstemän, utvärdering och efter
projektets avslutande fortsatt samarbete mellan kommuner/ landsting/
föreningar/organisationer.
Kontaktperson: Anders Öberg, tel. 0920-687 00
Utbildning i Barns Rätt
145 000 kr
Organisationen planerar en utbildning med syfte att klargöra för politiker
och tjänstemän inom kommuner och landsting de faktiska konsekvenser-
na av bristande hänsyn till barnkonventionen i beslutsfattandet. Utbild-
ningen skall ske i två block under hösten 98 och under våren 99. Utbild-
ningen beräknas samla ca 150-200 personer. Utbildningen bygger på
konkreta arbetsuppgifter på hemorten i den egna förvaltningen under
93
mellanperioden. Man skall ha medverkande från polisen och de sociala
myndigheterna vid det första tillfallet. Vid det andra tillfallet planeras för
medverkan av BRIS, BO och/eller Rädda Barnen. Tre projektledare skall
utbildas som skall genomföra projektet. Utbildningen genomförs i Riks-
förbundets regi. Samarbete kommer att ske med ABF Östergötland. Av-
sikten är att utbildningen skall bli återkommande och kunna riktas till
andra som arbetar med barn och deras rättigheter.
Kontaktperson: Ann-Helene Femberg, tel. 013-24 95 00
Projekt om FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funk-
tionsnedsättning delaktighet och jämlikhet
1655 000 kr för år 3 av 3
Ett informationsprojekt med målsättningen att:
- framställa informationsmaterial och studiematerial med kommentarer
och tolkningar av standardreglerna. Materialet skall tas fram efter
seminarier med experter och representanter från handikapprörelsen på
riks- och lokal nivå. Information skall läggas ut på Internet,
- framställa ett utvärderingsinstrument (efter modell av danska DSI)
Vill också bygga upp en permanent övervakningsmodell där en person
skall vara ansvarig för varje regel,
- Informationsspridning genom att utbilda informatörer som skall gå ut
till skolor, kommuner, organisationer m.fl. Vill också under projekt-
tiden ge ut en tidning med sammanlagt 9 nummer. Tidningen skall gå
till samtliga handikappföreningar och till kommuner och landsting.
Projektet stöder handikapprörelsens lokala arbete bl.a. när det gäller
utarbetande av kommunala handikappolitiska planer. Under det sista
året utarbetas ett dokument - en arbetsmodell för hur handikapprörel-
sen med lokalt engagemang kan arbeta för god samhällsplanering med
FN:s standardregler som grund.
Kontaktperson: Christina Jernström, tel. 08-613 51 80
Projektet FN:s standardregler för personer med funktionshinder i praktisk
tillämpning
340 000 kr för år 1 av 3
Länsförbundet skall tillsammans med 7 kommuner i länet (och berörda
sjukvårdsdistrikt) genomföra gemensamma utbildningar för medlemmar,
kommun- och landstingstjänstemän och politiker. Bakgrunden är en ut-
talad vilja från offentliga sektorns sida att samarbeta med handikapp-
rörelsen men en brist på metod och kunskap att förverkliga ett sådant
samarbete. Genom ett kunskaps- och informationsprojekt med utveckling
av länsförbundets konsultativa roll kan man också kanske minimera re-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
94
virgränser (mellan olika föreningar) och lösa upp låsningar/motsättningar
mellan personer som företräder olika intressen och slutligen lägga grun-
den för ett reellt samarbete som gör det möjligt för offentliga sektorn att
använda sig av handikapprörelsens kompetens. Diskussioner pågår med
Umeå universitet om utvärdering.
Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 50
Skapa en modell för hur FN:s standardregler för personer med funktons-
hinder kan tillämpas på kommunnivå
234 000 kr för år 2 av 2
Synskadades Riksförbund, De Handikappades Riksförbund och Sveriges
Dövas Riksförbund skall tillsammans med Handikappförbundens Sam-
arbetsorgan och några kommuner analysera FN:s standardregler utifrån
den kommunala verksamheten och bedöma hur väl kommunerna upp-
fyller reglerna. Man skall lägga upp planer för hur kommunerna skall
kunna förverkliga reglernas intentioner samt dokumentera processen från
analys till plan för åtgärder. Under det första året har man tillsammans
med HSO bl.a. arbetat fram en beskrivning av hur handikapprörelsen
skall arbeta med standardreglerna.
Kontaktperson: Bertil Sköld, tel. 08-39 92 74
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Projektet Sommar-98
111 000 kr
Målsättningen med projektet är att en grupp barnfamiljer erbjuds möjlig-
het att få delta i en kolloverksamhet på kommunens kolonigård nära
Trosa under två veckor sommaren 1998. Målgruppen är både invandrar-
ungdomar med föräldrar och svenska ungdomar med föräldrar där föräld-
rarna finns inskrivna i komvux och inte har någon eller ringa möjlighet
att själva bekosta en vistelse i skärgårdsmiljö. Projektet bedrivs i samar-
bete mellan ABF Botkyrka/Salem och Botkyrka kommun-arbetsmark-
nadsförvaltningen, kommunala vuxenutbildningen och socialförvalt-
ningen.
Kontaktperson: Lena Ingren, tel. 08-530 363 00
Sommarläger med uppföljning
300 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Roten är en förening som är en avknoppning av Idrottsföre-
ningen Lundby IF i Göteborg. Man har lång erfarenhet av lägerverksam-
95
het. Lundby IF var en av de allra första idrottsföreningarna i Göteborg
som breddade sin verksamhet till att omfatta mer än fotboll. Man hade
öppet klubbhus på loven redan i mitten av 70-talet. Denna verksamhet
har sedan gått hand i hand med fotbollen i ambitionen att ta ett allt större
socialt ansvar. Socialförvaltningen etablerade ett samarbete med före-
ningen och man har sedan 1986 bedrivit läger på friluftsgården Roten. I
ansökan skriver föreningen att det finns ett fundamentalt problem i stödet
till unga idag. Alla vill nå utsatta riskzonsbarn, men hur? Vi är många
som har minnen av långa, lata sommarlovsdagar. Soldagar på landet, med
mormor, ute med båten, på vandring i fjällen eller spännande upplevelser
i främmande land. Det finns många barn som aldrig får uppleva dessa
saker. Sommarkollo kan var ett sätt att få uppleva saker man annars inte
upplever. Ett sätt att samla minnen och upplevelser när den dagliga lun-
ken känns tröstlös. Föreningen Roten vill genom rekryteringsarbeten för-
söka nå barn med särskilt stort behov av sommarläger. Man har sökt
samarbete med föreningen Frizonen inför sommaren. Föreningen Frizo-
nen arbetar med tjejer i riskzon. Målet är att nå rätt barn med en kvalita-
tivt väl utvecklad verksamhet som inte stannar vid sommarlägret. Barnen
skall rekryteras i Biskopsgården, ett miljonprogramsområde på Hisingen.
Ett delmål är att visa tjänstemän och politiker hur man kan jobba före-
byggande - för att kommande år få en kommunal finansiering.
Kontaktperson: Robert Hulander, tel. 031-702 06 91
Sommarläger för barn boende på Holma/Kroksbäck i Malmö
100 000 kr för år 1 av 3
Holma och Kroksbäck är två bostadsområden i Malmö med ca 60 % hy-
resgäster med utländsk bakgrund, ca 30 % är socialbidragsberoende.
Ungefär 25 % av de boende är barn i åldern 0—15 år. Många av barnen
har en svår hemsituation. MKB Fastighets AB har uppmärksammat bar-
nens situation . Man vill nu i samarbete med Unga Örnar erbjuda 100 av
hyresgästernas barn i åldern 6-12 år att under en vecka få vistas på
Rönneholms slott norr om Eslöv. Barnen kommer där att tas omhand av
personal som bl.a. i samråd med skolan har lagt upp ett program.
Kontaktperson: Ing-Britt Lundh, tel. 040-13 89 61
Uppföljningsundersökning
350 000 kr
Under åren 1984-89 bedrevs med stöd ur Allmänna arvsfonden ett ut-
vecklingsarbete rörande idrott för barn, ungdom och personer med funk-
tionshinder. 30 miljoner kronor fördelades till 440 projekt. Riksidrotts-
förbundet och Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) gör nu en-
kätundersökningar och djupintervjuer för att utvärdera de långsiktiga
effekterna av satsningen.
Kontaktperson: Sten Eriksson, tel. 031-773 10 00
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
96
Unga Örnar, Malmö
Projektet Sommarglädje
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
83 000 kr för år 1 av 2
Föreningen vill bryta isoleringen i bostadsområdena och skapa nya kon-
takter mellan svenskar och invandrare. Målgruppen är barn med föräldrar
i områden som är tungt belastade såväl socialt som ekonomiskt. Läger-
verksamhet ger erfarenhetsmässigt positiva upplevelser och erfarenheter
samt skapar nya kontakter som man kan behålla och utveckla i sitt bo-
stadsområde. Projektledaren arbetar med ett projekt delvis finansierat
med arvsfondsmedel i den särskilda satsningen på “Barn i vissa stor-
stadsområden" proj. El-Emel (förhoppning) och det är barn och ung-
domar från detta område i området Fosie, Malmö som kommer ifråga.
Kontaktperson: Rafah Al-Radi, tel. 040-21 26 540
Projektet Villja
400 000 kr
Handikappidrottsförbundet medverkar tillsammans med landstinget
Västernorrland i en produktion för SVT som inriktas mot barn med funk-
tionshinder. Dockan Villja, en flicka i rullstol, skall visa möjligheterna
till omväxlande och aktiv fritid för barn (-10 årjoch samtidigt kunna visa
att barn med funktionshinder har samma behov som andra barn. Pro-
gramserien om Villja (och Villgott som tidigare medverkat i en annan
serie om skadeförebyggande verksamhet) syftar till att ge kunskaper om
Barns lika värde - ur funktionshindrade barns perspektiv och öka förstå-
elsen mellan barn med och utan funktionshinder.
Kontaktperson: Tommy Jönsson, tel. 010-674 52 78
Teaterprojektet Sheik-sper
89 000 kr
Tidigare föreningsovana tonåringar i Vännäs och Vindeln planerar var
sin teaterföreställning i regi av Frikyrkliga studieförbundet (SFS) i
Västerbotten. Ungdomarna far i projektet - utöver möjligheten att spela
teater - en plattform för att göra sig hörda i sina kommuner och hitta ett
samarbete med lokala teaterföreningar och Västerbottensteatern. SFS
kommer att noga följa de båda gruppernas arbete för att lära mer om hur
de kan stödja tonåringars egna kulturaktiviteter. Projektet är ett
samarbete mellan SFS och ungdomarna samt en fritidsgård i respektive
kommun, lokala amatörteaterföreningar, lokala "proffs" inom ljud och
ljus samt Västerbottensteatern i Skellefteå.
Kontaktperson: Carin Dahlström, tel. 0933-130 75
97
4 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125
Föreningen Petroff
Projektet Bygga Broar
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
45 000 kr
Föreningen Petroff vill genom detta projekt bygga broar mellan olika
kulturer. Tanken är att de romska ungdomarna skall åka runt och hålla
föredrag om sin kultur och sig själva. Ungdomarna skall själva sy upp
scenkläder och sätta ihop ett program med sång och traditionell dans.
Föreningen planerar även att låta ungdomarna göra en egen cd-inspelning
med zigensk musik. Man förbereder också en sportlovsvecka där ung-
domarna skall få bowla, spela squash, styrketräna, åka skridskor, gå på
bio m.m. De flesta romska barn gör inget sådant, utan kommer ytterligare
utanför "gemenskapen" efter exempelvis ett sportlov då de sällan har
något att berätta om vad de har gjort under lovet.
Kontaktperson: Angelina Dimiter-Taikon, tel. 070-489 33 67
Projektet Stor och Liten
96 000 kr
Två kvarter i stadsdelen Komarken i Kungälv har en extrem hård belast-
ning av vandalisering, inbrott, konflikter mellan svenskar och invandrare
och deras barn m.m. Nu vill föreningen genom ett tiotal killar, i åldrarna
18-25 år, "öppna dörrar" för olika fritidsaktiviteter för de yngre
tonåringarna och barnen i stadsdelen. De kommer även att stötta dem i
skolarbetet med läxläsningshjälp etc. Målet är att öka ungdomarnas själv-
känsla och ge förebilder och en vision inför framtiden.
Kontaktperson: Mayvor Tjärnberg, tel. 0303-159 43
Projektet Ten Sing
112 000 kr för år 1 av 2
Församlingen planerar en bestående fritidsverksamhet för ungdomarna i
samhället. Genom ungdomsprojektet Ten Sing, där man använder sig av
dans, drama, kör och musikverksamhet vill man stärka ungdomars för-
måga till samarbete och ansvarstagande, att fatta egna beslut och ta på sig
ledarroller. Projektet skall pågå i 2 år med en ungdomsledare som an-
svarig. Efter detta hoppas församlingen att verksamheten blir självgåen-
de, då nya ledare kommit fram genom verksamheten.
Kontaktperson: Mats Källstig, tel. 0220-123 84
Projektet Att bygga modell landskap
10 000 kr för år 1 av 2
Köpings Modelljärnvägsförening har en bred barn- och ungdomsverk-
samhet. De senaste åren har föreningen även ställt upp för barn och ung-
domar vid skolor i kommunen genom att där erbjuda sin verksamhet som
en aktivitet inom ämnet "fritt valt arbete". Föreningen vill nu starta ett
98
projekt i egen regi där barn och ungdomar får bygga upp olika land-
skapsmiljöer. Genom att konstruera egna ritningar, byggnad och målning
av byggsatser, arbete i trä och papper skapas en meningsfull fritid. På så
sätt kan barn- och ungdomsverksamheten utvecklas. Projektet är avsett
att pågå i 2 år.
Kontaktperson: Ilgonis Lipartas, tel. 0221-284 84
Projektet Idrott och Kultur
150 000 kr
Projektet är ett samarbete mellan Skådebanan, Östergötlands Idrottsför-
bund och SISU. Projektets syfte är att de tre organisationerna tillsam-
mans med idrottsföreningarnas ungdomar skall integrera kulturen i före-
ningarna och finna metoder för att ge ungdomarna bredare uttrycksmedel,
gemensam kulturell referensram, se sammanhang och stimulera till aktivt
deltagande i kulturlivet såväl inom som utom föreningslivet. Projektet
innebär också en utveckling för ledare och administratörer i föreningarna
och klubbarna i hela Östergötland. Föreningama/klubbarna skall präglas
av kulturen och använda kulturen som drivmedel för att utveckla
individerna och arbetet. SISU har förberett projektet genom att samla ett
antal ungdomar som representerar olika idrotter för att diskutera kultur i
föreningarna. Ungdomarna definierade sin uppfattning av kultur och vad
den skall innehålla inom den egna föreningen.
Kontaktperson: Lars Johansson, tel. 011-12 89 00
Projektet Levande rollspel
40 000 kr
Svenska Baptisternas Ungdomsförbund har tillsammans med Metodist-
kyrkans Ungdom och Svenska Missionsförbundets Ungdom beslutat att
genomföra ett "levande rollspel", Live 98. Rollspel har inte tidigare an-
vänts som metod i förbunden, men skall nu prövas som ett sätt att behålla
tonåringarna i verksamheten. LIVE 98 utspelar sig i Jerusalem och del-
tagarna skall vara invånare och agera utifrån den karaktär de valt i var-
dagsliv och speciella situationer. En stor del av tiden går åt till förbere-
delser inför spelen då deltagarna själva skall utforma sin rollkaraktär
ytterligare, sy kläder, ordna rekvisita m.m. med hjälp av bakgrunds-
information och litteraturtips. Minst 100 deltagare skall rekryteras från
förbundens lokala föreningar.
Kontaktperson: Erik Svalander. tel. 08-727 18 12
Projektet Tjejer vågar
20 000 kr
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Motala vill genomföra
en satsning för att få in unga kvinnor i ledar- och/eller styrelseposition för
att de på så sätt skall få möjlighet att påverka och utveckla "sin" idrott
99
främst på lokal nivå. Förbundet vill med detta projekt utveckla en metod
för att ge kvinnorna kunskaper och verktyg att, som ledare, använda inom
idrotten även då den egna aktiva karriären minskar i omfattning.
Kontaktperson: Anette Larsson, tel. 0141-21 07 30
Björklingeprojektet
300 000 kr för år 2 av 3
Syftet är att utveckla en sommargård till ett kurs- och rekreationscentrum
för åretruntbruk. Stöd för det första året beviljades FUB-föreningen i
Uppsala. Under det första året har huset upprustats och gruppboende-
enheter och dagcenterverksamheter avlöser nu varandra. Handikapporga-
nisationer och Barn- och Ungdomshabiliteringen har börjat utnyttja går-
den för kursverksamhet m.m. och man räknar med att efter projekttiden
kunna driva gården med hjälp av avgifter från kommun och landsting.
Kontaktperson: Leif Bolander, tel. 018-71 10 20
Projektet Ju-Jutsu för barn med DAMP
430 000 kr för år 1 av 3
Föreningen vill med hjälp av en polis med erfarenheter från arbete med
barn och ungdomar, starta ett projekt som syftar till att med Ju-Jutsu som
medel få ökad förståelse för barn med DAMP och finna vägar till kon-
takter med andra barn. Projektet syftar också till att förbättra barnens
motorik och självförtroende och därmed minska barnens känsla av att
vara annorlunda och utanför och därmed minska risken för att barnen
utvecklar kriminalitet som skadegörelser och inbrott. Arbetet skall be-
drivas tillsammans med barnens föräldrar, skola och socialtjänst.
Kontaktperson: Ingrid Engman, tel. 0920-884 17
Projekt Synskadeidrott
495 000 kr för år 2 av 2
Under en längre tid har motion och idrottsutövande bland synskadade
minskat. Genom intervjuver med Synskadades Riksförbund, Handi-
kappidrottsförbundet, Unga Synskadade, Ami Syn, Tomteboda Resurs-
center, instruktörer och tränare, distrikt och föreningar, gymnastiklärare,
idrottskommittéer samt aktiva och före detta aktiva idrottsutövare vill
man belysa behov och möjligheter till aktiviteter. Utifrån kartläggningen
skall lämpliga åtgärder tas fram och prövas. Dessutom skall ett informa-
tionspaket på tal och punkt framställas för att informera om idrottsverk-
samhet inom SHIF och SRF:s motions- och fritidsverksamhet.Vidare
skall man bilda kontaktgrupp/er av synskadade och seende för förmedling
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
100
av kontakt mellan synskadade och aktuell verksamhet. Ledsagarrekryte- Skr. 1998/99:125
ring skall förbättras och man vill också göra en översyn av utbildnings- Bilaga 3
hjälpmedel för idrottslärare.
Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08-605 60 00
Projektet Möjligheternas Hus
413 000 kr för år 2 av 3
Föreningen vänder sig till ungdomar med funktionshinder i åldrarna 12-
24 år för att öka möjligheterna till olika idrottsaktiviteter genom olika
prova-på-aktiviteter med idrott-fritidsinriktning, samarbete med andra
föreningar och utbildning av ledare. Projektets bas är en särskild lokal
där kommunen står för hyra och driftkostnader. Samarbete med Riks-
gymnasiet för funktionshindrade, AMI-S, habiliteringen, skolan m.m. I
lokalen skall också inrymmas FIKET som skall vara en mötesplats för
olika ungdomar och föräldrar. Möjligheternas hus skall också fungera
som praktikplats för studerande vid Riksgymnasiet och AMI-S. Studenter
från Socialhögskolan eller fritidspedagogutbildningen skall följa utveck-
lingsarbetet. Erfarenheter från det första året visar behov av en särskild
satsning på tjejerna.
Kontaktperson: Katarina Nimrodsson, tel. 090-77 56 52
Projektet Wheel & Walk Aerobic
260 000 kr för år 1 av 2
Umeå Handikappidrottsförening har under flera år tillsammans med
Folkuniversitetet i Umeå bedrivit försöksverksamhet för att möjliggöra
för funktionshindrade ungdomar att tillsammans med icke funktionshind-
rade ungdomar delta i motionsformen aerobics. Föreningen vill nu till-
sammans med Umeå universitetet (Institutionerna för Specialpedagogik
och Idrottsmedicin) i ett treårsprojekt utveckla motionsformen, rörelse-
bank och pedagogiska verktyg, utveckla en struktur för instruktörsutbild-
ning och göra motionsformen nationell. Man vill fråga funktionshindrade
resp, icke funktionshindrade varför man valt att träna i gemensam grupp,
göra medicinska mätningar av muskel-ben och fettmassa för att kartlägga
träningsformens fysiska effekter före och efter 14 veckors regelbunden
Wheel & Walk Aerobic för att kunna utveckla rörelserna. Målsättningen
är också att gående och rullstolsburen aerobicsutövare skall kunna utbilda
sig till instruktörer och därför krävs viss experimentell verksamhet för att
utöka och utveckla rörelsematerialet, pedagogik och metodik. Ett infor-
mationsmaterial skall sammanställas steg för steg.
Kontaktperson: Katarina Nimrodsson, tel. 090-77 56 52, 010-202 14 48
101
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Projektet Att främja förståelse och tolerans hos barn och ungdom i ett
mångkulturellt samhälle
193 000 kr för år 2 av 3
Riksorganisationen har tidigare i samverkan med Rädda Barnens Riks-
förbund informerat om FN:s barnkonvention med drama/teater som me-
tod. RAD vill nu fortsätta göra en insats i den kanske allra viktigaste
samhällsuppgiften i dagens Sverige, att motverka rasism och främlings-
fientlighet samt att integrera barn och ungdomar från invandrarländer i
det svenska samhället. Då projektet skall omfatta metodplanering och
spridning av erfarenheterna är projekttiden tänkt att vara i första hand två
år samt ett tredje år för uppsummering/dokumentation. Projektet har som
mål att bygga vidare på erfarenheter från tidigare projekt nu med fokuse-
ring på artikel 2, om icke-diskriminering i barnkonventionen. Genom
dramapedagogiska metoder skall barn och ungdomar ges möjlighet till
skapande där egna ideér och åsikter kan komma till uttryck.
Kontaktperson: Gunilla Sellersjö, tel. 031-19 86 03
Projektet Vi måste ta varning av historien
35 000 kr
Projektet "Vi måste ta varning av historien" genomförs i Folkets Hus i
Borgholm under våren där ca 35 st ungdomar mellan 11-25 år arbetar
med att färdigställa en musikal. Projektet tog form efter en föreläsning av
Ference Gunder som överlevt koncentrationslägren. Målet är att 3 gånger
i veckan, under juli - augusti sätta upp en musikal, av och för ungdomar,
vars huvudbudskap är att människor måste se upp för att låta sig mani-
puleras och sluta vara egoistiska och likgiltiga inför andra människors
lidanden. Ungdomarna hoppas på att fa till stånd en turné efter sommaren
för att visa upp musikalen för andra ungdomar.
Kontaktperson: Lars Persson, tel. 0485-881 51
Hotet - ungdomens dialog om morgondagen genom studier av gårdagen
141 000 kr avser två beslut
Projektets syfte är att hitta metoder för att inom gymnasieskolan arbeta
med frågor som rasism, antisemitism, fördomar, intolerans och demokrati
på ett sätt så att det berör och skapar förutsättningar för en bestående
känsla för förståelse och tolerans över kultur- och religionsgränser. Pro-
jektet vill pröva en pedagogik som förenar fakta, känsla och intellekt. I
102
projektet deltar 20 ungdomar från Södra Latin och Tensta gymnasier i
Stockholm. Utöver ren faktakunskap kommer de under projektet att få
möta personer med egna erfarenheter av förföljelse och personer med
erfarenheter av stöd och hjälp mot förföljelsen. De har under projektets
gång kontakt med en motsvarande gymnasiegrupp i Warszawa i Polen
och kommer själva aktivt att delta i planeringen av ett avslutande läger i
Sverige tillsammans med ungdomarna från Warszawa och svenska ju-
diska ungdomar. Syftet med det avslutande mötet är att ge ungdomarna
egna erfarenheter av att tankar och synsätt kan breddas och fördjupas när
de ses ur olika perspektiv och att historien därför kan te sig annorlunda
beroende på ur vilket perspektiv den beskrivs. De tre svenska gymnasie-
lärare som ingår i planeringsgruppen kommer att göra en utvärdering som
bl.a. tar upp frågan om hur erfarenheterna från projektet kan appliceras
på gymnasieskolans uppgift att förmedla kunskaper om tolerans, antira-
sism och demokrati.
Kontaktperson: Eva Fried, tel. 08-679 29 09
Projektet Pow-Wow II - Rådslag mot rasism
295 000 kr
Under läsåret 1997/98 har riksorganisationen Ungdom Mot Rasism
(UMR) drivit ett samarbetsprojekt med Europaåret mot rasism, kallat
Pow-Wow, vilket är ett indianskt uttryck för rådslag. Syftet med projektet
har bl.a. varit att elever och personal på geografiskt spridda skolor skall
ta fram en hos eleverna väl förankrad handlingsplan mot rasism och
främlingsfientlighet för sin skola samt att elever och skolpersonal skall
bli aktiva i diskussionen om rasism och främlingsfientlighet på sin skola.
Organisationen planerar en fortsättning som skall bygga på det genom-
förda arbetet, men med några grundläggande förändringar. För att ge
handlingsplanen en ännu starkare förankring hos både elever och skolper-
sonal planeras rådslagen att genomföras under två i stället för en dag och
med två diskussionsledare i stället för som hittills en ensam. Innehållet
kommer också att utvidgas till att även omfatta "vanlig" mobbing, något
som efterlysts på många skolor. Vidare kommer dokumentation av hand-
lingsplanen att förstärkas och en gemensam uppföljningskonferens att
anordnas för ungdomar från de skolor som deltagit. För att nå ett lång-
siktigt resultat på skolan krävs ett stort engagemang från skolledning och
övrig skolpersonal. I Pow-Wow II vill UMR därför dels ta fram ett sär-
skilt handledningsmaterial för lärarpersonalen (s.k. verktygslådor), dels
metoderna för att utbilda skolpersonalen att själva använda materialet till
lokala rådslag. Föreningen planerar också att ta ut en avgift av de besökta
skolorna för att på lång sikt åtminstone delvis kunna självfinansiera en
fortsättning av Pow-Wow. Diskussioner pågår med bl.a. Röda Korsets
Ungdomsförbund om ett nära samarbete kring projektet.
Kontaktperson: Soledad Pinero-Misa, tel. 08-642 69 90
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
103
Projekt mot främlingsfientlighet och rasism
200 000 kr för år 1 av 3
Röda Korsets Ungdomsförbund har en lång erfarenhet av arbete mot
rasism och främlingsfientlighet. Projektets syfte är att vidareutveckla och
sprida en projektmetod som prövats i förbundets Stockholmsdistrikt.
Metoden handlar om att på ett spännande och målmedvetet sätt samman-
föra ungdomar som representerar skilda sociala miljöer från olika kom-
muner eller kommundelar och begränsar sig inte enbart till ungdomar
med olika etnisk bakgrund. Ungdomarna skall genomföra flera gemen-
samma aktiviteter och arrangemang. Målsättningen är att några av ung-
domarna skall utvecklas till att ta på sig ansvar för att utbytet mellan
stadsdelarna fortsätter efter projekttidens slut. Projektet planeras att pågå
under tre år och innehåller förutom metodutveckling också erfarenhets-
spridning till övriga distrikt inom Röda Korsets Ungdomsförbund.
Kontaktperson: Karen Austin, tel. 08-665 58 07
Projektet Barn och Framtid
150 000 kr
Sankt Petrus kyrka i Hallonbergen har över 1000 barn och ungdomar i
åldern 7-25 år, varav de flesta kommer till gudstjänsten på söndagar.
Många av dessa umgås bara med sina närmaste släktingar och med barn
och ungdomar från samma land eller med annan invandrarbakgrund.
Detta gör det svårare för dem att tillägna sig en god svenska och att hitta
vägar in i det svenska samhället. I Hallonbergens Centrum vistas sam-
tidigt många barn och ungdomar utan att ha något att göra. Genom pro-
jektet vill församlingen därför öppna kyrkan för en fritidsverksamhet och
träffpunkt för alla barn och ungdomar i Hallonbergens Centrum för att
aktivt samla och blanda barn och ungdomar av olika kulturell bakgrund.
Syftet är att hjälpa syrisk-ortodoxa barn och ungdomar att fa kontakt med
andra svenska barn och ungdomar, att erbjuda läxhjälp och sysselsättning
till de barn och ungdomar som inte har något att göra på lördagarna. Av-
sikten är att hålla öppet två till tre vardagseftermiddagar samt hela dagen
på lördagarna. Målgruppen består till ca 50 procent av ungdomar över 12
år och församlingens Ungdomskommitté deltar aktivt i planeringen av
aktiviteterna.
Kontaktperson: Souad Aho, tel. 08-706 24 88
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
104
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Hjälpmedel och hjälpmedelsförsörjning för barn med funktionshinder
6200 000 kr för år 1 av 3
Hjälpmedelsinstitutet skall tillsammans med Riksförbundet för Rörelse-
hindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Utvecklings-
störda Barn. Ungdomar och Vuxna (FUB), Synskadades Riksförbund
(SRF), Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Riksförbundet för döva,
hörselskadade och språkstörda barn genomföra ett treårigt projekt. Bak-
grunden är mycket stora brister i funktionshindrade barns hjälpmedelssi-
tuation. Föräldrar upplever svårigheter att fa gehör för sina barns hjälp-
medelsbehov. Verksamhetens regelsystem är svåra att förstå, som föräl-
der upplever man sig alltid fa slåss för att fa sina barns hjälpmedelsbehov
tillgodosedda. Dessutom upplevs kunskap om barns olika utvecklings-
faser som bristfällig. Det medför svårigheter att fa ett hjälpmedel för-
skrivet för lek och fritid, eftersom man inte har förståelse för att lek och
fritidsaktiviteter också kan vara habiliterande åtgärder. Det krävs kom-
petensutveckling hos såväl personal som hos föräldrar om bamhjälp-
medel och om hjälpmedlens betydelse för barnens utveckling. Det är ock-
så viktigt att kunskap finns om barns motoriska, sensoriska, intellek-
tuella, sociala, emotionella och språkliga utveckling och om hur detta
påverkas positivt och negativt vid hjälpmedelsanvändning. Befintliga
hjälpmedel är inte tillräckligt anpassade till barns behov, hjälpmedlen är
ofta tunga och tråkiga och stimulerar inte barnen tillräckligt. Dessutom
måste alla i barnens närmiljö (föräldrar, släktingar, dagis- och skol-
personal) få kunskap om hur och varför. Projektets mål är att under en
treårsperiod i två län, Hallands och Norrbottens, pröva och bygga upp en
barnhjälpmedelsverksamhet där barns behov skall vara styrande och där
man också kan få möjlighet att pröva verksamhet och hyra för sprciella
tillfallen. Stor vikt skall läggas vid information om verksamheten.
Kontaktperson: Birgitta Göthberg, tel. 08-620 18 41
Projektet inkontinens och rörelsehinder
430 000 kr
Spinalisenheten vid Karolinska sjukhuset beskriver att de mest över-
skuggande problemen vid en ryggmärgsskada rör sexualitet och inkon-
tinens. Den som är rörelsehindrad och inkontinent far en starkt begränsad
tillvaro med oro för läckande blöjor och därmed risk för isolering. Insti-
tutet vill nu genomföra en studie för att sen kunna informera om och öka
kunskapen om rörelsehindrade brukares hanteringsproblem kring inkon-
105
tinensskydd, öka förståelsen för problemet hos sjukvårdshuvudmännen ,
ordinatörer och annan personal och inköpare av dessa produkter.
Kontaktperson: Agneta Zaar, tel. 08-620 18 69
Ett hjälpmedelsprojekt
1100 000 kr för år 1 av 3
Tillgång till väl fungerande hjälpmedel och en tillgänglig miljö är nöd-
vändig för att människor med fimktionsnedsättningar skall kunna utöva
sina rättigheter; delta i kulturlivet, leva ett självständigt liv och uppnå
målet full delaktighet och jämlikhet. Hjälpmedlet är inte bara en kompen-
sation för funktionsnedsättningen utan också ett viktigt led i att förhindra
förslitningsskador och försämring av sjukdomar och skador. Det finns en
stor okunskap om vilka hjälpmedel som finns och hur man kan få dem.
Dessa problem är särskilt stora för personer med osynliga handikapp,
t.ex. whiplash- och hjärnskador. Omorganisering inom landstingen och
decentraliseringen av vissa hjälpmedelsans var till kommunal nivå har
skapat svårigheter liksom antalet aktörer i hjälpmedelshanteringen vilket
ofta skapar oklarheter för brukare om vart man skall vända sig; kommun
och/eller landsting (personliga hjälpmedel till det dagliga livet och
skolan), kommunen (bostadsanpassningsbidrag), Försäkringskassan
(bilstöd) och Försäkringskassa och Arbetsmarknadsverket
(arbetshjälpmedel). Projektets syfte är att göra brukaren till en kompetent
hjälpmedelskonsument och ge mer kunskap om RTP:s skadegruppers
livssituation och behov. Förbundet vill i projektet särskilt arbeta med
skadegruppema polioskador, whiplashskador, ryggmärgsskador, hjärn-
skador och frågor som rör amputerade. Projektet startar med en kartlägg-
ning där projektledaren dels skall träffa berörda målgrupper vid lokala
möten, dels gå ut med en enkät till dessa målgrupper. Kartläggningen
skall ligga till grund för utbildnings- och informationsinsatser riktade till
lokalföreningarnas kontaktpersoner för hjälpmedelsfrågor som i sin tur
skall ge råd och stöd till enskilda hjälpmedelsbrukare och bygga upp nät-
verk mellan dessa. Dessa insatser skall utformas tillsammans med en
grupp yrkesverksamma personer inom hjälpmedelsområdet. Vidare skall
man bygga upp en Hjälpmedelsinformation/kunskapsbank.
Kontaktperson: Mats Ekeblom, tel. 08-629 27 80
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Ungdomsbasket
25 000 kr
Föreningen planerar nu dels en bred uppbyggnad av kvartersverksamhet
dels en sommarverksamhet för ungdomar med spel 3-mot-3 i mixade
pojk- och flicklag. Syftet med sommarverksamheten är att tona ner täv-
lingsmomentet genom att arbeta med flickor och pojkar i samma
106
grupp/lag, att uppmuntra till spontanidrott, att engagera invandrarbarn
och deras föräldrar och att aktivt arbeta mot rasism, våld och utslagning.
Föreningen fick våren 1997 stöd för utveckling av basketverksamheten i
Nacksta med särskild inriktning på att försöka engagera invandrar-
föräldrar genom att erbjuda grundläggande ledar- och tränarutbildning.
Projektet ledde till en bred aktivering av föreningens ungdomsbasket,
men uppnådde endast delvis målsättningen med att nå invandrarföräldrar.
Stödet avser sommarverksamheten.
Kontaktperson: Håkan Andersson, tel. 060-19 43 32
Projektet Fair play i skolan - demokratisk fostran
180 000 kr
Ansökan avser en stor satsning från Skolidrottsförbundet för att vitalisera
och stärka lokala skolidrottsföreningar inom sex distrikt och samtidigt
arbeta aktivt med frågor kring etik och moral i skolorna. Gotlands skol-
idrottsförbunds målsättning är att starta aktiva skolidrottsföreningar på
sex högstadieskolor, att utbilda 120 ungdomar i föreningsteknik och
grundläggande ledarskap samt att nå 400 ungdomar med diskussioner
kring moral och etik (utfrån bl.a. idrottsrörelsens material Fair play). Den
demokratifostran som föreningsutbildning och föreningsarbete innebär
skall stärka och utveckla ungdomarnas möjlighet till elevinflytande och
medbestämmande. Förbundet vill genom projektet att skolidrotten skall
kunna bli motorn i ett förebyggande arbete med att minska utanförskapet
i skolan. Stödet avser endast Gotlands Skolidrottsförbund.
Kontaktperson: Janne Allinger, tel. 08-605 65 01
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
F öräldrautbildning
357 000 kr
Det finns idag ett växande behov av föräldrautbildningar. Man vill starta
utbildningar i samarbete med ABF:s medlemsorganisationer och anslutna
invandrarföreningar samt kommuner, skolor, förskolor, barnavårdscent-
raler m.fl. Man planerar att utbilda cirkelledare, översätta en utbildnings-
manual för cirkelledare till arabiska och persiska och ha uppsökande
verksamhet. Föräldrautbildningarna som syftar till att stärka föräldrar i
deras relation till sina barn skall startas i nio kommuner.
Kontaktperson: Patrick Ärleman, tel. 08-474 64 13
107
Kyrkan - en fredad zon för barn och ungdom
155 000 kr
Man vill med detta projekt fördjupa kunskapen och höja kompetensen för
insatserna inom bl.a drogproblematikens område. Projektet är ett pilot-
projet där barn och ungdomsledare inbjuds till seminarier med föreläs-
ning och grupparbete. Även ansvariga barn- och ungdomsledare, scout-
ledare, konfirmandlärare m.fl. inbjuds. Till projektet finns en referens-
grupp med representanter bl.a. från narkotikapolisen, SDN centrum
Göteborg, Göteborgs stift, Frikyrkan/SMU, Kyrkans studiemottagning,
NB Vs studieförbund.
Kontaktperson: Stig Utter, tel. 031-29 40 36
Projektet Barnets rätt mot kommersiell sexuell exploatering
475 000 kr
I Världskongressens aktionsplan betonas vikten av utbildning och med-
vetandegörande bland sådana yrkesgrupper i samhället som på olika sätt
genom ökad kunskap, kan förebygga och motverka sexuellt utnyttjande
av minderåriga. ECPAT Sverige vill genomföra olika utbildningsinsatser
genom heldagskurser, fackliga kurser, heldagsseminarium för nämnde-
män.m.m. Man gör en informationstidning samt ett delprojekt om barn-
pornografi och pedofil verksamhet på Internet.
Kontaktperson: Helena Karlén, tel. 08-611 99 34
Projektet Familjehemsvården mot 2000-talet - ett informations- och ut-
bildningsprojekt
300 000 kr för år 2 av 3
Huvudtanken är att på ett konkret sätt fa fram den kunskap som de er-
farna familjehemmen har skaffat sig genom åren och använda denna
kompetens i samarbete med socialtjänsten i olika faser av familjehems-
placering, i utbildning innan placering, vid rekrytering av familjehem och
under placeringstiden. Projektets syfte är att höja familjehemsvårdens
kvalitet genom att utveckla informations- och utbildningsutbudet. Pro-
jektet består av tre delar: opinionsbildning, utbildning och framtagning
av informationsmaterial.
Kontaktperson: Roland Oscarsson, tel. 08-33 58 66
Vissa konferenskostnader
200 000 kr
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Stiftelsen genomför en internationell konferens med syfte att ge möjlighet
för barn och ungdomar med rörelsehinder och deras föräldrar att fa ta del
108
av nya forskningsresultat och behandlingsmetoder. Medlen avser kostna-
der för bl.a viss dokumentation och för föräldrars medverkande.
Kontaktperson: Bo Ingberg. tel. 019-18 79 87
Utveckling av tobaksförebyggande insatser för barn och ungdomar
10 000 000 kr för år 1 av 3
Tobaksdöden drabbar varje år ca 8 000 personer i Sverige. Nästan ingen
börjar röka i vuxen ålder det gör man i ungdomen när grupptillhörighet
och sökande efter en egen identitet spelar stor roll. Regeringen har därför
beslutat ställa 10 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutets förfogande för
det första året av en treårig projekttid. Medlen skall fördelas till ideella
organisationer. Projektstödet skall särskilt användas för riktade utbild-
nings- och informationinsatser mot tobaksanvändningen hos barn och
ungdomar. Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra ung-
domar att värna om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak.
Kontaktperson: Jan Larsson, tel. 08-566 135 00
Framställning av barnbok
90 000 kr
Föreningen skall göra en barnbok. Föreningen består av föräldrar till för
tidigt födda barn.
Att ha ett nyfött barn på en neonatalavdelning är mycket svårt. Lyckan
förbyts till oro och ångest och behovet av stöd och tröst är enormt. Före-
ningen har tidigare gett ut en bok “Livskraft44. Boken är mycket upp-
skattad av föräldrar, anhöriga och personal på Sveriges neonatalavdel-
ningar. Nu finns det ett behov av att tillgodose barnens behov att fa bear-
beta sina tidiga upplevelser. Barnboken riktar sig också till syskon till det
för tidigt födda barnet och kan användas under neonataltiden för att göra
det hela lite mer begripligt för syskonen. Boken kommer att presenteras i
föreningens medlemstidning och skall kunna köpas på neonatalavdel-
ningama till ett lågt pris. Med en blygsam marknadsföring kan före-
ningen nå ut till barnavårdscentraler och på så sätt de lite större barnen.
Kontaktperson: Eva Håkansson, tel. 08-96 25 85
Projektet Barn och ungdomar med medicinska handikapp i skolan
500 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att analysera samt pröva olika åtgärder för att för-
bättra skolsituationen för grundskoleelever med medicinska handikapp i
kommunerna Umeå och Vindeln. Andelen barn med medicinska handi-
kapp, exempelvis astma, epilepsi, hjärtfel, psoriasis, allergier eller diabe-
tes uppskattas till ca 10 procent. Projektet skall analysera hur skolorgani-
sation och kommunernas ekonomiska förutsättningar påverkar eleverna,
samt undersöka vilken kunskap som behövs hos olika yrkesgrupper i
skolpersonalen för att barnen skall fa det stöd som behövs. Man skall
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
109
utarbeta dels en utbildningsmodell för skolpersonal dels en samverkans-
modell mellan handikapprörelse, skola och föräldrar.Deltagande kommu-
ner står för skolornas extrakostnader samt konferenslokaler. Utifrån
första årens erfarenheter skall man genomföra utbildning för elever och
skolpersonal, i första hand lokalvårdare och skolmåltidspersonal samt
slutföra skolsköterskornas utbildning. En nationell standard ur ett brukar-
perspektiv skall utformas och förankras. Dessutom skall HSO utveckla en
utvärderingsmodell i samarbete med en föräldragrupp m.m. Projektarbe-
tet drivs utifrån FN:s standardregler.
Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 5
Projektet Skolbarnsföräldrar - samhällets viktigaste pedagogiska resurs
80 000 kr
Det är viktigt att föräldrar engagerar sig i sina barns skolgång. Trots
denna vetskap har mycket lite gjorts för att förbättra situationen för de
barn som har föräldrar som inte har detta engagemang. Projektets syfte är
att öka föräldrarnas engagemang på olika sätt för barnen i deras skolar-
bete och öka föräldrarnas kunskap om hur skolan fungerar. Man vill bl.a.
informera per brev om projektet, låta klassföreståndaren göra besök
hemma hos elevens familj vid terminens start, engagera föräldrar genom
olika metoder för att på så sätt öka kontakten mellan barn och vuxna och
stödja föräldraskapet.
Kontaktperson: Bengt Fridh, tel. 033-28 82 28
Projekt för barn och ungdomar med Iktyos och deras föräldrar
346 000 kr för år 3 av 3
Iktyoser är en grupp av ärftliga hudsjukdomar med torr, förtjockad och
fjällig hud på hela eller delar av kroppen. Sjukdomen smittar inte men
kan för dem som har de svåraste varianterna innebära ett livslångt lidande
med stramande hud som deformerar utseendet starkt, sjukdomen innebär
också att kroppens termostat fungerar sämre och att de flesta med iktyos
har stora problem med värmeregleringen, de kan t.ex. inte svettas. Barn
med iktyos blir ofta mobbade på grund av sitt annorlunda utseende.
Eftersom sjukdomen i sin svåraste form inte är så vanligt förekommande
känner inte ens vårdpersonal till sjukdomen och hur nyfödda barn bör
behandlas, man kanske lägger barnet i kuvös vilket kan vara livsfarligt.
Föreningen skall utveckla en omvårdnadsstrategi som innebär att alla
som möter ett nyfött barn med iktyos skall veta vilket omhändertagande
barnet skall ha och vilken information som föräldrarna behöver.
Föreningen skall utbilda vårdpersonal genom informationsmaterial och
föreläsningar, utbilda kontaktpersoner som själva har iktyosbarn och ge
föräldrar mer kunskap genom veckoslutskurser. I projektet ingår också en
utbildning för föräldrar till barn med Epidermolysis bullosa och Bullos
Iktyos (liknande problem med mycket skör hud).
Kontaktperson: Agneta Gånemo, tel. 0431-283 80
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
110
Projektet Solidaritet och gemenskap
65 000 kr
I bostadsområdet Jordbro, Haninge kommun finns en stor grupp invand-
rare. Där finns även en turkisk kulturförening som anser att det är viktigt
att man inom IOGT - NTO bildar en förening för barn och ungdomar för
att sprida information om alkohol och narkotika. Målet med detta projekt
är också att få större förståelse för varandras kulturer. Sverige har blivit
ett mångkulturellt land och det är viktigt att genomföra detta projekt så
att barn och ungdomar av olika nationaliteter kan verka tillsammans för
en drogfri livsstil. Information skall ges i skolorna, föräldrar skall bjudas
in till information samt föreningsverksamhet där så många intressen som
möjligt kan tillfredsställas.
Kontaktperson: Bertil Lindström, tel. 08-777 81 87
Förebyggande arbete mot sexuella trakasserier bland skolbarn i Falun -
en modell baserad på tidig intervention och löpande utvärdering
275 000 kr för år 1 av 3
Många undersökningar har visat att sexuella trakasserier är vanliga och
att de har konsekvenser som berör känslor, beteende, skolgång, yrkesliv
och personlig ekonomi. I likhet med många andra sociala problem börjar
inte sexuella trakasserier i vuxen ålder utan utvecklas successivt med
åldern. Projektets primära mål är att minska omfattningen av sexuella
trakasserier, att minska deras negativa kort- och långsiktiga effekter -
t.ex. psykiska problem, hälsoproblem och studieproblem samt att skapa
förutsättningar för ett lärande i en miljö som är fri från trakasserier och
som är befordrande för jämlikhet mellan könen. Samtliga 700 elever i
fjärde klassen i Falu skolor samt den privata Söderbaumska skolan deltar.
De kommer att delas in i två grupper som kommer att följas under ca 2‘A
år. Innehållet i arbetet bestäms av en referensgrupp bestående av personer
från Kvinnojouren i Falun, Mansjouren i Borlänge, rektorer, Dalarnas
forskningsråd, ett urval av lärare, elever och föräldrar.
Kontaktperson: Solveig Regnander, tel. 023-202 30
Projektet Uppgift Förälder
278 000 kr för år 1 av 3
Trygga föräldrar ger tryggare och lyckligare barn. Att stödja barn/ ung-
domar och deras föräldrar är en angelägenhet för alla. Det behövs okon-
ventionella lösningar och nya initiativ för att bryta negativa trender. Att
behovet av sådan verksamhet är stort märks via föräldramöten, informa-
tionsträffar på skolor etc. Projektet innehåller informationsaftnar, diskus-
sionsträffar och kurser som vänder sig till föräldrar. Man har tidigare haft
ett samarbete med polis och med hjälp av Lions och med medverkan av
tidigare missbrukare har man initierat föräldragrupper i ett par kommuner
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
111
i Skåne. Man vill nu bredda verksamheten geografiskt och innehålls-
mässigt.
Kontaktperson: Britt Jeppsson, tel. 040-93 64 50
Projekt NN
900 000 kr
Sveriges Civilförsvarsförbund (SCF) har genom utbildningen “Hitta
Vilse“, friluftssäkerhet för barn, fatt kontakt med ett stort antal barn och
deras föräldrar samt anställda vid företrädesvis förskolor och skolor. Bris
har via sin “Barnens hjälptelefon“ och på andra sätt kontakt med många
barn och ungdomar i utsatta situationer av olika slag. Kombinationen av
Bris och SCF ger särskilda möjligheter eftersom organisationerna har
expertkunskap om barns utsatthet och särskilda problem i dagens sam-
hälle och dessutom stor erfarenhet av att utbilda barn och vuxna på om-
råden som kan vara svåra och skrämmande att tänka på. BRIS och SCF
vill nu tillsammans på ett konkret sätt ge barn och vuxna bättre förutsätt-
ningar att förebygga och hantera olika övergrepp mot barn. Man vill göra
en utbildning som skall leda till att stärka barnens självkänsla och att få
barnen att reagera, agera och våga begära hjälp i olika nödsituationer.
Syftet är också att medvetandegöra föräldrar och andra vuxna om deras
betydelse för barnens säkerhet och trygghet. Utbildningen skall genom-
föras av instruktörer från Bris och SCF och instruktörerna skall var kvali-
tetssäkrade enligt ett fastställt program.
Kontaktperson: Göran Hemesk, tel. 08-664 64 00
Projektet Vadå rättigheter?
3265 000 kr
BRIS. Barnens Rätt I Samhället huvudsakliga verksamheter är stödtele-
fonema, Barnens Hjälptelefon och Bris Vuxentelefon - barn, opinions-
bildning samt informations- och utbildningsverksamhet. BRIS har i sam-
arbete med Unga Ömar utvecklat ett filmprojekt “Vadå Rättigheter?"
med syfte att locka till diskussion om barnets rättigheter såväl genom
organiserade studiecirklar som i hemmet.
Programmen, studiematerialet och studiecirklarna syftar till att sätta
barnets rättigheter i centrum men mot en bakgrund av vardagssituationer.
Syftet med materialet är att öka förståelsen för barns situation med stöd
av FN:s barnkonvention.
Kontaktperson: Göran Harnesk, tel. 08-664 64 00
Informations- och utvecklingsprojekt
266 000 kr för år 2 av 3
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Riksförbundet Cystisk Fibros, Hjärtebarnsföreningens Mistgrupp, Föräld-
raföreningen Plötslig Spädbarnsdöd och Barncancerfondens Visommist-
grupp har bildat Paraplyet, en samarbetsorganisation för bra omhänder-
112
tagande vid barns död. Paraplyet skall nu utveckla det regionala samar-
betet mellan föreningarna för att familjer, där ett barn har dött, skall
kunna dela erfarenheter och stödja varandra. Paraplyet skall också ta fram
informationsmaterial och utbilda vårdpersonal, politiker och tjänstemän
och arbeta för att förbättra familjers villkor när ett barn har dött.
Kontaktperson: Maj-Lis Olsson, tel. 046-13 33 62
Projektet Möjligheternas möte? Utvärdering av utvecklingssamtalet i
skolan
200 000 kr
Utvecklingssamtalet i skolan är en möjlighet. Blir inte de mötena som
man tänkt riskerar man att inte få någon trygghet hos den unge, inte hos
föräldern och inte heller hos läraren. Det är viktigt att utveckla en kontakt
i mötet som stärker självkänslan hos alla parter. Utvecklingssamtalet är
den viktigaste - och egentligen den enklaste - formen för samverkan
mellan hem och skola. Fyra olika skolor/metoder jämförs. En inriktad
speciellt på eleverna genom metoden “Trygghetssamtal", en där man sat-
sar speciellt på föräldrarna, en inriktad på elever, föräldrar och lärare till-
sammans samt en där man arbetar på “som vanligt".
Kontaktperson: Bengt Andersson, tel. 08-84 03 15
PS-Center/Tid för föräldraskap
30 000 kr för år 1 av 2
Röda Korset Kronobergsdistriktet och Svenska Kyrkan i Växjö har en
frivillig verksamhet med psykosocialt arbete bland flyktingar kallad PS-
Center. 1 detta arbete möter man ibland flyktinggrupper där man ser att
andra arbetsmetoder skulle ge bättre resultat. Budskapet går fram bättre
om det kommer via ett “språkrör" från den egna gruppen. Man vill därför
erbjuda en föräldrautbildning som omfattar etik-, hälso-, skol- och sam-
hällsfrågor. Detta görs i samarbete med Studiefrämjandet Småland och
Gotland.
Kontaktperson: Ewa Jonsson, tel. 0470-270 10
Läsproj ektet
130 000 kr
Projektet vänder sig till skolbarn på mellanstadiet. Det är ofta under
denna period barnen försvinner från läsningen. Text genomsyrar allt -
om man kan läsa, skriva och uttrycka sig har man många fördelar. Skolan
förlägger en del av sin svenskundervisning inom detta projekt. Ca 180
barn , lärare, fritidsledare och andra vuxna kommer att vara direkt aktiva.
Kontaktperson: Kristina Summanen, tel. 08-83 20 57
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
113
Projektet Utbildningsmaterial till Sveriges barnmorskor och blivande
föräldrar
400 000 kr
Materialet syftar till att göra föräldrar medvetna om sitt eget ansvar att
lyckas i föräldrarollen. Med bättre kunskaper kan relationen mellan för-
äldrarna tåla påfrestningarna bättre, till förmån för alla inblandade parter
och samhället i stort. Materialet skall också bidra till personlig utveckling
och insikten om betydelsen av att båda föräldrarna tar del av späd-
bamsvården. Ett utbildningsmaterial skall produceras och distribueras
kostnadsfritt till primärvårdens barnmorskor och landets blivande föräld-
rar under ett halvt till ett år. En utvärdering kommer att göras för att ut-
veckla materialet ytterligare.
Kontaktperson: Karin Gottvall. tel. 070-526 49 46
Projektet Migrän och annan svår huvudvärk hos barn och ungdom
80 000 kr för år 3 av 3
Förbundet har tidigare beviljats stöd för en videofilm om migrän hos barn
och ungdomar och vill nu komplettera denna film med ett avsnitt om
spänningshuvudvärk.
Tel. 08-660 55 35
Projektet Ökad synkompetens inom bamhabiliteringen
620 000 kr för år 1 av 3
De vanligaste orsakerna till synskador är ärftliga anlag, virus eller skad-
liga ämnens påverkan på fostret, förlossningsskador och skador i sam-
band med syrgasbehandling av för tidigt födda barn. Hjälp och stöd be-
hövs från en rad olika experter som t.ex. psykologer, sjukgymnaster, tal-
pedagoger m.m. Dessutom är det viktigt att det finns möjligheter att delta
i gruppverksamhet tillsammans med andra barn med samma funktions-
hinder.
På landstingens habiliteringar finns dessa experter, men de har oftast
ingen eller liten kunskap och erfarenhet av just synhandikapp utan är mer
experter på barn med utvecklingsstörning och rörelsehandikapp (eftersom
dessa barn är så många fler). En synskada innebär mycket mer för ett
barn än för en person som blir synskadad i vuxen ålder eftersom en vuxen
som blir synskadad har en bild av omvärlden som han/hon kan återan-
passa sig till. Ett synskadat barn måste fa hjälp att via sina övriga sinnen
erövra sin värld.
Förbundet skall därför genomföra ett treårsprojekt med syfte att ge per-
sonalen vid landstingens bamhabiliteringar kompetens att möta synska-
dade barn, att utveckla föräldrautbildning och att därigenom lägga grun-
den till ett fortsatt samarbete mellan SIH:s konsulenter - Syncentralema
- Omsorgen/barnhabiliteringarna - Ögonklinikerna och Synskadades
Riksförbund. För att ge habiliteringspersonalen kompetens inom synom-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
114
rådet vill förbundet erbjuda en tvådagars utbildning. Utbildningen skall
ge kunskaper om de medicinska orsakerna till synskador, om situationen
för synskadade barn med ytterligare funktionshinder, om blinda barn
samt om synsvaga barn. Föräldraperspektivet skall belysas, liksom beho-
vet av motorisk träning, sjukgymnastikinsatser samt om behovet av att
träna kroppsspråk. En diskussion om arbetsmodeller och metoder skall
ingå. Utbildningsmomenten skall sammanställas till en handbok.
Kontaktperson: Annika Sahl-Kadar, tel. 08-39 91 35
Punktskriftsklubb för barn - Punktklubben
445 000 kr för år 2 av 3
Barn som kan se har tillgång till bilder, pekböcker och serietidningar re-
dan i tidig ålder som en introduktion till litteraturens värld. Genom SRF:s
barn- och juniorklubb har de yngre medlemmarna numera tillgång till en
egen medlemstidning på kassett. För att inspirera de gravt synskadade
barnen till att lära sig punktskrift har förbundet nu startat en punktskrifts-
klubb för blinda barn - Punktklubben - för att göra punktskriften rolig.
Förbundet stimulerar punktskriftsläsandet bland barnen genom breddat,
mer varierat och attraktivt utbud där fantasin och olika tekniska lösningar
ges fritt spelrum. Målgruppen är blinda barn 5-12 år, drygt 10 per års-
kull, totalt 80 -100 medlemmar varje år. Åldersanpassat material skall
produceras. En viktig del i klubben är att varje år fa en egen bok, i början
med taktila bilder med successiv övergång till böcker med text i punkt-
skrift. Förbundet vill pröva utgivningen under en treårsperiod för att där-
efter fortsätta utgivningen som reguljär verksamhet. Samarbete kommer
att ske med SIH Läromedel, Talboks- och Punktskriffsbiblioteket och
Tomtebodaskolans resurscenter.
Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08-39 90 00
Projektet Vem deltar och vem deltar inte i internationellt ungdomsutbyte?
565 000 kr
Centrum för internationellt ungdomsutbyte (CIU) söker ca 1,5 miljoner
kronor till en landsomfattande informationssatsning i syfte att nå de ung-
domar som inte deltar i internationellt ungdomsutbyte. Ansökan avser
förprojektering av en större landsomfattande 3-årig informationssatsning.
CIU vill utarbeta ett material i syfte att nå grupper av ungdomar som tra-
ditionellt inte deltar i sådant utbyte. Därför innehåller ansökan noggranna
undersökningar av hur utbytesdeltagandet ser ut i dag för att ge en tydlig
bild av målgruppen och för att utforma informationsmaterial och utbild-
ningsinsatser så att de når dessa grupper. Dessa undersökningar planeras
dels som marknadsundersökningar, dels som djupintervjuer samt dels
som sammanställning av tidigare forskning och statistik avseende ung-
domars deltagande i internationellt ungdomsutbyte. Vidare planeras sex
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
115
testutbildningsdagar i glesbygdskommuner. Dessa vänder sig till årskurs
två i gymnasiet och till ungdomar i arbetsmarknadsåtgärder. Ett program
skall tas fram som skall passa både ungdomarna (primärmålgruppen) och
de s.k. vidareinformatörema (fritidsledare, af-handläggare, syo-informa-
törer och ungdomsledare). CIU aviserar att de har för avsikt att åter-
komma med en ansökan om stöd till den stora informationssatsningen.
Det beviljade stödet avser sammanställning av tidigare forskning och
statistik samt sex utbildningstillfällen.
Kontaktperson: Brit Stakston, tel. 08-440 87 87
Elevombudsman
400 000 kr för år 3 av 3
Elevorganisationen, som är en facklig organisation för elever på grund-
skolans högstadium och gymnasium, är uppbyggd "av, för och kring
ungdomar". Organisationen startade hösten 1995 en kampanj vid namn
"Sätt hårt mot hårt" i syfte att öka elevernas kunskap och medvetande om
sina rättigheter samt att fa eleverna att reagera och agera kring dessa.
Kampanjen har därefter vidareutvecklats i syfte att hjälpa eleverna att ta
tillvara sina rättigheter genom att organisationen sedan 1996 har anställt
en elevombudsman för målgruppen elever på högstadie- och gymnasie-
skolan. Elevombudsmannen (EO) är stationerad i Stockholm men reser
också runt i landet för att besöka skolor samt elever och distriktsom-
budsmän. Elevorganisationen har genom en särskild utvärderare granskat
de första två åren, dels utifrån rapportering av fall som EO hanterar, dels
utifrån de elever och de distriktsombudsmän som mottagit hjälp av EO.
Utvärderingen visar att det finns ett stort behov av EO:s stöd men också
behov av vissa förstärkningar. Under det tredje och sista projektåret pla-
nerar organisationen att öka utbildningen av lokala elevombudsmän, att
förstärka dokumentation av behandlade fall, att fortsätta utveckla EO på
internet, att producera stödmaterial till enskilda elever, elevråd och elev-
organisationens distrikt.
Kontaktperson: Christopher Tägtström, tel. 08-23 33 90
Mediaprojekt
200 000 kr för år 3 av 3
Projektets syfte är att unga skall ges möjligheter och redskap att utveckla
intresse, medvetenhet och förmåga i arbete om och med rörliga bilder. En
mobil rullande mediaverkstad har byggts upp för att också kunna ge möj-
ligheter och redskap till barn och unga i glesbygd. Under det första året
utarbetades i Krokoms kommun en modell för uppsökande mediaverk-
samhet inriktad på barn och ungdomar, som därefter förts vidare inom
Härjedalen och andra kommuner inom Jämtlands län. Föreningen har
också arbetat med fortbildning och information till lärare inom barnom-
sorg och skola från lågstadiet t.o.m. högstadiet i Jämtlands län. Verksam-
heten har pågått under två år med gott resultat. Under det tredje och sista
året i projektet kommer Mobil medieverkstad att vid sidan av fortbildning
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
116
och uppsökande verksamhet inriktas på utvärdering samt övergång till
kontinuerlig verksamhet. För att säkra den fortsatta verksamheten har
Jämtlands läns landsting fr.o.m. 1998 övertagit huvudmannaskapet för
FilmPool Jämtland.
Kontaktperson: Karin Larsson, tel. 063-12 55 44
Europeiskt ungdomscenter i Eksjö
150 000 kr för år 2 av 2
Den ideella föreningen Europeiskt Ungdomscenter i Eksjö - EUE fick
bidrag till del av kostnader för planering, projektering och marknadsfö-
ring för år 1997. Målsättningen är att skapa och driva ett europeiskt ung-
domscenter i Eksjö i en del av lokalerna från det nedlagda regementet.
Syftet med verksamheten är att skapa ökad förståelse mellan olika na-
tioner och kulturer samt stimulera ungdomar till ökat engagemang och
ansvarstagande i samhällsutvecklingen - kulturellt, politiskt, socialt och
ekologiskt. Detta skall ske genom kurs- och lägerverksamhet för ung-
domar från olika länder i Europa. EUE vill också skapa internationella
kontakter för regionen, stimulera ideella organisationer till internationella
kontakter, underlätta för svenska ungdomar att resa utomlands samt
stimulera intresset för främmande språk och kulturer. Aktiviteterna vid
ungdomscentret skall byggas upp kring aktiviteter med utgångspunkt från
de specifika förutsättningar som finns på småländska höglandet och i
Eksjöbyggden. Föreningen söker nu bidrag till del av kostnader för pla-
nering, projektering och marknadsföring av centret för år 1998.
Kontaktperson: Eva Ståhl, tel. 0381-361 09
Projektet Glöm gammalt groll - bygg nya broar
85 000 kr
Föreningen Resandefolket är den första romska grupp som startat en
ungdomssektion. För att stärka ungdomarna i deras identitet och ge dem
en bättre självkänsla planerar föreningen att genomföra ett barn- och
ungdomsseminarium i S:t Annas skärgård där föreläsningar om bl.a. ro-
mers språk och historia kommer att varvas med olika fritidsaktiviteter.
Kontaktperson: Birger Rosengren, tel. 013-817 29
Projektet Boken Upptakt
50 000 kr
Rädda Barnen och Ungdom mot Rasism i Trelleborg har tillsammans
med andra ungdomar skrivit och samlat ihop material till ett bokprojekt.
Tanken med projektet är dels att få vuxna att lyssna till ungdomars tankar
och åsikter, dels att få andra ungdomar att engagera sig och inte bli lik-
giltiga. Boken skall spridas nationellt bl.a. till alla lokala föreningar av
Ungdom mot Rasism, Ungdomsriksdagen, kommuner och riksdag.
Kontaktperson: Lizian Kyreus, tel. 0410-537 51
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
117
Projektet Regnbågen på linje 13, Syd
200 000 kr för år 2 av 2
Projektets devis är "Hur kooperativa värderingar och principer skall
kunna förändra livsstil och levnadsvillkor hos ungdomar på
marginaliseringsvägen" och syftar till att genom utbildning verka för att
långtidsarbetslösa invandrarungdomar och handikappade ges nya förut-
sättningar att komma in på arbetsmarknaden eller i kooperativ form skapa
sina egna arbetstillfällen. Stiftelsen Stockholms Folkhögskola genom
Långbro Folkhögskola har planerat en ny form av anpassad utbildning för
arbetslösa. Utbildningen ses som ett arbetsmarknadsprojekt med stark
social prägel. Projektet planerades för ca 16 elever, som efter en utbild-
ning på 3 terminer skall kunna starta egna kunskaps- och/eller informa-
tionskooperativ för att som informatörer och inspiratörer gå ut i sina egna
bostadsområden och sprida kunskaper om kooperation. Projektet har
genomfört sitt första år med stora svårigheter att fa en lämplig elev-
sammansättning varför projektet kommer att avslutas i januari 1999 i
stället för i slutet av mars 1999.
Kontaktperson: Pierre Olivier, tel. 08-464 70 90
Ungdomskulturfestival 1998
300 000 kr
Projektets målsättning är att utbilda ca 10 ungdomar i åldern 17-24 år till
festivalarrangörer, som under ledning av en ung projektledare genomför
en ungdomskulturfestival i slutet av augusti 1998. Syftet är att öka ung-
domars intresse för kultur genom att festivalen planeras och genomförs
av unga arrangörer. Genom att utbilda unga kulturarrangörer ökar också
förutsättningarna för att ung kultur skall fa ett större och mer
framträdande utrymme inom kulturutbudet i Örebro. Projektet drivs i
samarbete med förbundet Vi Unga, varifrån projektidén kommer. Ung-
domarna hämtas från tidigare projekt inom Studieförbundet Vuxen-
skolan/Vi Unga och från arbetsförmedlingen. Tanken är att ungdoms-
kulturfestivalen skall bli något återkommande, förhoppningsvis ett årligt
evenemang.
Kontaktperson: Annelie Johansson, tel. 019-611 94 80
Projektet Spela Roll
450 000 kr
SVEROKs syfte är att främja sällskapsspelandet med tonvikt på roll- och
konfliktspel. Flera av de hobbyer förbundet organiserar har under nittio-
talet figurerat i bl.a. kvällspressen som roten till allt från mord till sekula-
riseringen bland ungdomar. Ungdomsstyrelsen, som sedan år 1991 har
godkänt SVEROK som bidragsberättigad ungdomsorganisation, publice-
rade år 1997 en granskande och resonerande rapport "Rollspel som fri-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
118
tidssysselsättning." Slutsatsen av denna rapport är att SVEROK som för-
bund tar ett stort ansvar för sina nära 21 000 medlemmar varav drygt
19 000 är i åldern 7-25 år. Genom medlemskapet i SVEROK får ett stort
antal ungdomar erfarenhet av demokratiskt organiserad förenings-
verksamhet och inom förbundet förs en ständig diskussion om etiska
förhållningssätt i samband med rollspel. Förbundets lokalföreningar
stöter ofta på motstånd och ifrågasättande från lokala beslutsfattare.
Många vuxna har ingen egen erfarenhet av rollspel och deras bild av
rollspel bygger till stor del på diskussioner i massmedia. SVEROK
planerar därför en stor informationsinsats för att nå föräldrar och de
vuxna som arbetar med barn och ungdomar. Projektet innehåller dels en
analyserande mediabevakning, dels en biblioteksutställning samt en
seminarie- och föreläsningsturné. Förbundets unga medlemmar kommer
att utbildas i att informera om och diskutera roll- och konfliktspel med
vuxna barn- och ungdomsarbetare. Projektet är planerat att pågå från maj
1998 t.o.m. sommaren 1999.
Kontaktperson: Emma Wieslander, tel. 070-623 07 38
Att omvandla ungdomar till egenföretagare
96 000 kr
Föreningen The Youth Promotion Collab Centre vill dra igång en utbild-
ning för ungdomar som kommit till Sverige som barn och flyktingar utan
föräldrar. Projektet går ut på att lära ungdomarna att bli egenföretagare.
De ungdomar som kommer att ingå i projektet är dels arbetslösa med då-
lig skolutbildning, dels ungdomar som har svårt att hänga med i skolan
och skolkar eller helt saknar skolgång från sitt hemland. Ungdomarnas
nationaliteter är bland annat somalier och kurder. I gruppen finns även en
döv flicka. Föreningen tänker bl.a. använda sig av Dr Zadiv Catics
studiematerial "Första skriftliga kursen för nyföretagare på lätt svenska"
som ingår i Invandrarverkets rapport: Invandrare och arbete. Utbild-
ningen skall bedrivas i Örebro och Västerås under våren och sommaren
1999 för två grupper om vardera 15 st ungdomar. Lärare och tolkar
ställer upp helt idéelit och projektet kommer att utvärderas och doku-
menteras för att förhoppningsvis kunna användas nationellt.
Kontaktperson: Hassan Saad, tel. 070-881 58 85
Projektet Nationell handlingsplan mot allergi
760 000 kr för år 1 av 3
Astma- och Allergiförbundet kommer att vara en central aktör i utarbe-
tandet av en nationell handlingsplan mot allergi. Förbundet skall på olika
sätt engagera hela förbundet (lokalt, regionalt och centralt) i arbetet.
Detta arbete skall ske genom ett antal temakonferenser (Parfymer och
starka dofter, Pälsdjur, Livsmedelsallergier, Allergier i skola och bam-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
119
omsorg och Hudallergier). Vid dessa konferenser skall man fa fram
underlag till handlingsplanen. Temakonferenserna dokumenteras i en
serie temaskrifter. Under 2000 genomförs dialogmöten med Kommun-
förbundet, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen, Skolverket och AMS.
Kontaktperson: Roger Wallin, tel. 08-506 282 00
Mitt i samhället - med eller utanför - en bok om livet för människor med
funktionshinder i dagens Sverige
430 000 kr
Handikappolitiska utredningsinstitutet, HANDU, har 1996 gjort en lev-
nadsnivåundersökning för sina uppdragsgivare DHR, SRF och SDR.
3000 av förbundets medlemmar har intervjuats. Syftet har varit att få en
bild av hur funktionshindret påverkar boende, utbildning, sysselsättning,
hälsa, tillgång till information och tillgänglighet i samhället samt behovet
av hjälpmedel. Förbunden skall nu sammanställa, producera och föra ut
en bok som skall vända sig till medlemmarna själva, utbildningar, olika
personalgrupper och beslutsfattare. Undersökningen skall kompletteras
med 15 djupintervjuer ( fem personer från respektive förbund i åldrarna
16-64 år spridda över hela Sverige). Bokens innehåll skall föras ut
genom bl.a. seminarier och funktionärsutbildningar.
Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00
Projektet DHR:s rättighetsbyrå
62 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt med syfte att bygga upp och pröva en ny verksamhet; ett Ser-
vicekontor/rättighetsbyrå i Värmland. Denna bemannas nu med personer
som själva har erfarenhet av att leva med funktionshinder och som genom
särskild utbildning skall få kunskap om lagar och regler som styr berörda
samhällsorgan och känner till hur samhällets insatser för rörelsehindrade
är organiserade. Byråns uppgifter är att ge individuell information och
rådgivning, hjälpa till vid överklagningar, vara moraliskt stöd i samband
med myndighetskontakter, ge service, utbildning och information till de
s.k. socialombud som finns i DHR:s avdelningar m.m.
Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00
Projektet Effektivt brukarinflytande i det internationella standardiserings-
arbetet inom hjälpmedelsområdet
515 000 kr för år 3 av 3
I Sverige har brukarorganisationerna ett jämförelsevis stort inflytande på
utvecklingen av hjälpmedel. Anslutningen till EU innebär att europastan-
darder kommer att vara styrande för den kvalitativa utvecklingen av
hjälpmedel. För att brukarorganisationerna fortfarande skall kunna på-
verka hjälpmedelsutvecklingen måste de kunna ta del av dokumentation
som oftast är av teknisk, svårtillgänglig art. Handikappinstitutet och De
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
120
Handikappades Riksförbund skall under en treårsperiod utarbeta en mo- Skr. 1998/99:125
dell för effektivt inflytande i standardiseringen. Målet är att handikapp- Bilaga 3
organisationer (även med små resurser) skall ha möjlighet att få ett av-
görande inflytande över standarder på de områden som är av väsentligt
intresse för medlemmarna. Representanter för Trafik- och Polioskadade
och Neurologiskt Handikappades Riksförbund ingår i projektet. Förutom
utredning av förutsättningarna för brukarorganisationerna att delta i det
nationella och internationella standardiseringsarbetet skall utbildningsin-
satser utarbetas och genomföras m.m. Under det första året har mycken
tid ägnats åt att inhämta material, knyta kontakter och delta i möten.
Standardiseringens avancerade tekniska karaktär gör att det tar tid att
bygga upp en generell kompetens på området vilket är en förutsättning
för att delta i detta utredningsarbete. Projektarbetet kommer att fortsätta
sitt arbete inom ramen för Sveriges Konsumentråd och man planerar att
delta aktivt i utarbetandet av generella guidlines för brukarinflytande
inom de europeiska standardiseringsorganen. Man skall konkretisera po-
licy för brukarinflytande, utbildning och lobbying och utarbeta former för
att projektets kunskaper inte skall försvinna när projektet är slutfört.
Kontaktperson: Wenche Willsumsen, tel. 08-685 80 00
Informationsprojekt i Malmö och Skåne län
300 000 kr för år 1 av 2
Föreningen skall med anledning av tillskapandet av Skånes län genom-
föra ett projekt för att föra ut information om dövhet och vad detta funk-
tionshinder kan innebära och om teckenspråket till hörande allmänhet,
politiker och tjänstemän. Föreningen skall i samband med Malmöfesti-
valen tillsammans med specialföreningar för döva, Tolkcentralen i
Malmö och AMU-gruppen Hadar sätta upp ett Teckenspråkstält med mi-
nikurser i teckenspråk för vuxna och barn och kulturuppträdanden på
teckenspråk m.m. Föreningen vill också genomföra informationssemina-
rier för beslutsfattare samt genomföra föreläsningar vid sjukhus, skolor
och barna- och mödravårdscentraler.
Kontaktperson: Lars Larsson, tel. 040-611 12 49
Projektet En skola för alla, integrationsprocessen särskola-grundskola
900 000 kr för år 1 av 2
Trots att tankarna om en integrerad skola funnits mer än 30 år är endast
ca 10% av eleverna integrerade i grundskola eller gymnasium. Forsk-
ningen kring detta område har varit bristfällig. FUB och ala skall nu
tillsammans med Skolverket och SIH utveckla former för anpassning av
grund- och särskolans utbildningssystem för att underlätta elevers möj-
ligheter till full delaktighet genom att stimulera integreringsprocessen i
121
skola. Projektet skall förläggas till fyra skolor i mellansverige. Integre-
ringsprocessen skall följas, dokumenteras och analyseras, handledning
skall ges från central nivå. Medel från SIH, Skolverket och FUB ges
också till projektet.
Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. 08-660 82 84
Ett kommunikationsprojekt
809 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att utforma informationsmaterial och informera po-
litiker och beslutsfattare om blödarsjukas situation och behov och att ge-
nom utbildning och IT-satsning öka kunskapen om forskning och ut-
veckling bland förbundets förtroendevalda och medlemmar.
Kontaktperson: Birgitta Rehnby, tel. 08-661 94 55
Projektet Neurosedyn igår-idag-imorgon
290 000 kr
Skolor och vårdutbildningar kontaktar ofta föreningen för att få informa-
tion. Föreningen vill nu framställa ett informationsmaterial om Neurose-
dynkatastrofen och om hur neurosedynskadade lever och sedan utbilda
föreläsare/informatörer som skall föra ut kunskapen.
Kontaktperson: Björn Håkansson, tel. 0431-513 88
LSS-projekt
410 000 kr för år 2 av 2
Projektet syftar till att öka kunskaper om LSS och förbättra livskvaliteten
för familjer som har döva eller hörselskadade familjemedlemmar. I pro-
jektet ingår att informera beslutsfattare i stadsdelsförvaltningar och
kommuner om det “osynliga" handikapp som FHDBF representerar och
att genom studiecirklar, sk. medvetandeläger, konferenser och informa-
tionsmaterial ge familjerna kunskap om lagens möjligheter. Personligt
stöd ges till nya föräldrar från mer erfarna föräldrar.
Tel. 08-97 54 49
Projektet Rätt till en ljusnande framtid
103 000 kr
Gymnasieskolorna i Västmanland har deltagit i ett utvecklingsarbete som
bedrivs med stimulansmedel från Socialstyrelsen fram till hösten 98.
Detta stöd avser dokumentation och spridning av erfarenheter av projek-
tet som gått ut på att synliggöra dessa elever, öka kunskapen, påvisa be-
hov av stödjande åtgärder och utarbeta fungerande arbetsmodeller. Ar-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
122
betet är enligt Riksförbundet för Barn och Ungdomar med rörelsehinder
helt unikt och det är därför mycket viktigt att sprida erfarenheterna.
Kontaktperson: Inger Öhlmer, tel. 021-12 40 02
Utveckla personlig assistans för personer med flera mycket svåra funk-
tionshinder
595 000 kr för år 3 av 3
Projektets syfte är att genom bl.a. utbildnings- och informationsinsatser
utveckla kvalitén på personlig assistans för personer med mycket svåra
funktionshinder, såväl rörelsehinder som kommunikationshinder, dvs.
personer som är totalt beroende av andra personer för att kunna leva ett
fullvärdigt liv. I projektet ingår utvecklande av modeller för brukar-
kooperativ, daglig verksamhet, fritid och boende. Föreningen vill under
det tredje året göra uppföljande intervjuer med projektdeltagarna och
deras företrädare, göra en veckoslutskonferens och en videofilm som
skall kunna användas vid kontakter med försäkringskassor, kommuner
m.fl. och som skall kunna visa den personliga assistans och det skyddsnät
som JAG-medlemmama måste ha för att kunna leva jämlikt.
Kontaktperson: Gerd Andén, tel. 08-20 20 80
Projektet Kraftsamling i Norrbotten
40 000 kr
Föreningen Offensiva Nätverket och Intresseföreningen för Schizofreni i
Piteå arbetar för att förbättra förhållandena för psykiskt funktionshind-
rade och deras anhöriga. Föreningarna skall nu tillsammans med Studie-
förbundet Vuxenskolan och psykiatrin i Västerbotten genom kvällsföre-
läsningar informera länets psykiskt funktionshindrade och deras anhöriga
om vilka aktiviteter, stöd och information föreningarna och psykiatrin
kan ge.
Kontaktperson: Hanna Hansen, tel. 0920-26 14 58
Projektet Etiska regler i tolkverksamhet för barndomsdöva, hörselskada-
de, dövblinda och vuxendöva
860 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Sveriges Dövblinda, Riksförbundet för döva, hörselskadade
och språkstörda barn, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas
Riksförbund har tidigare gemensamt arbetat fram ett principprogram för
hur tolkverksamheten bör se ut, ett tjugotal informatörer har besökt
samtliga tolkråd (knutna till landstingen) för att informera om prin-
cipprogrammet. Tolkrådsrepresentanterna har utbildats, stöd ges till
tolkråden och man söker stimulera bildandet av tolkråd. Nu vill förbun-
den genom regionala konferenser ge möjligheter för tolkanvändare att
dels tillsammans, dels var för sig diskutera sina erfarenheter som inled-
ning till för diskussioner kring etik och kvalitet. Detta arbete skall ske i
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
123
nära samarbete med tolkarnas organisationer. För att diskussionerna skall
bli meningsfulla vill man utarbeta särskilt diskussionsmaterial.
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00
Utbildning av framtida ledare
885 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. Dövblindhet medför en allvarlig
brist på information och kunskap om möjligheter och rättigheter. Mål-
gruppens "litenhet" och samhällets decentralisering gör att okunskapen
om funktionshindrets effekter ofta är mycket stor hos olika personal-
grupper i kommun och landsting. För att försöka säkra tillgången på ak-
tiva ledare inom föreningen vill föreningen söka upp och utbilda med-
lemmar i föreningskunskap, samhällskunskap och ideologi. Funktions-
hindrets art innebär att utbildningen skall genomföras genom regel-
bundna träffar (4 tredagarsträffar per år), eget hemarbete samt praktik på
föreningens kansli i Stockholm.
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00
Projektet Åhuslägret. Social integrering för ungdomar med och utan
funktionshinder
67 000 kr för år 1 av 2
Under ca 30 år har föreningen genomfört sommarläger samt konfirma-
tionsundervisning gemensamma för ungdomar med och utan utvecklings-
störning. Man har också verksamhet för båda dessa målgrupper under
terminerna, två kvällar/vecka samt ledarutbildning. Föreningens arbete är
mycket uppskattat men föreningen vill nu under en tvåårsperiod mer
systematiskt undersöka bl.a. hur dessa gemensamma aktiviteter påverkar
ungdomarna och om man kan överföra arbetsmetoderna till andra om-
råden för att bl.a. kunna förbättra attityderna till personer med funktions-
hinder.
Kontaktperson: Herman Hallonsten, tel. 046-14 31 33
Regionalt samverkansprojekt i Västra Götaland
300 000 kr
En förstudie till ett projekt som i ett första steg går ut på att på olika sätt
sammanföra alla de världar som en person (i första hand med ovanliga
funktionshinder) med livslånga funktionshinder är beroende av och som
finns representerade inom regionen; Barnsjukhus, Primärvård, Försäk-
ringskassa, Länsarbetsnämnd, Grundskola, socialtjänst, LSS-team,
Handikapporganisationen m.fl. Erfarenheter från tidigare genomförda
utvecklingsprojekt och från Ågrenskas Familjeveckor skall tas tillvara
liksom naturligtvis föräldrars ocgh funktionshindrades synpunkter och
erfarenheter. I det första steget formuleras tydligt mål och metoder för det
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
124
stora projektet som skall genomsyras av synsättet Ett helt livsperspektiv
från födseln till åldrandet.
Kontaktperson: Anders Olausson, tel. 0705-22 45 60
Förstudie för att bygga upp ett projekt om Handikapp och sexualitet -
samlevnad
295 000 kr
Området handikapp och sexualitet är ofta tabubelagt. Trots tidigare
genomförd utvecklingsverksamhet söker funktionshindrade, deras föräld-
rar och olika personalgrupper söker ofta förgäves efter kunskap. Sam-
arbetsorganet skall genomföra en förstudie för att se om och hur man kan
tillskapa någon form av Knutpunkt - ett kompetenscenter som skall vara
tillgängligt för alla som söker information och kunskap.
Kontaktperson: Christina Jernström. tel. 08-613 51 80
Projekt om att lära handikapprörelsen att söka och utnyttja medel från EU
880 000 kr för år 1 av 2
Samarbetsorganet har haft kontakter med EU-programkontoret och ge-
nomfört en egen “Work-shop“ kring en särskild ansökningsomgång från
EUkommissionen riktad till handikappsektorn. På begäran av EDF
(European Disability Forum) har Samarbetsorganet gjort en enkel under-
sökning byggd på offentligt material om svenska handikapporganisatio-
ners andel av ansökningar om EU-medel och deras framgång när det
gäller att fa ansökningarna beviljade. Resultatet är nedslående. Orsakerna
till dessa resultat kan enligt Samarbetsorganet vara okunskap om EU-
terminologi, -byråkrati och de korta tidsramarna samt dåliga kunskaper
om nätverk, partnerskap m.m. Samarbetsorganet vill under en tvåårs-
period kartlägga alla program, projekt och fonder som kan vara av in-
tresse för handikapprörelsen och därifrån utarbeta en handbok om att
söka medel från EU, utveckla mallar och manualer för hur man söker,
framställa ett kalendarium vad gäller ansökningstillfällen och modeller
för hur man skaffar sig samarbetspartners i andra länder. Därefter vill
samarbetsorganet bygga upp ett nätverk av kontaktpersoner i förbund,
samarbetsorgan i län och kommuner och ge dessa en grundutbildning och
en kunskap om hur man söker medel ur EU. Vidare vill man anordna er-
farenhetsutbyte och seminarier kring ansökningsförfarande och resutaten
av beviljade ansökningar.
Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 50
Projektet Nyhetsbyrån ikapp
850 000 kr för år 2 av 3
Inom HSO finns 29 medlemstidningar av varierande storlek. De flesta
produceras med små resurser av en ensam redaktör. 2-3 förbund satsar
mer på sina tidningar och har flera journalister anställda. De större för-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
125
bunden använder sig också av frilansande journalister. 1 de mindre för-
bunden görs tidningarna av medlemmarna själva eller av en anställd på
kansliet. Trots att den samlade upplagan bör vara ca 400 000 exemplar
finns inget organiserat gemensamt informationsflöde för frågor som rör
människor med funktionshinder. Det leder till dubbelarbete och det finns
vissa komplexa frågor som den ensamme redaktören aldrig hinner studera
på djupet. Många svåra frågor bevakas inte. Nationella och internatio-
nella nyhetsbyråer bevakar inte samhället ur funktionshindrades perspek-
tiv och därför vill man pröva en egen nyhetsbyrå. . Huvudämnen för en
sådan nyhetsbyrå är rikspolitiken och EU. Nyhetsbyrån skulle också vara
till gagn för klient- och patientorganisationer. Utomstående tidningar och
organisationer skall kunna abonnera på nyhetsbyråns material. Man vill
utveckla denna verksamhet under tre år och räknar med att sedan kunna
finansiera verksamheten genom att sälja artiklar och annat material. Ma-
terialet skall distribueras via post, fax, diskett och elektroniskt.
Kontaktperson: Christina Jemström, tel. 08-613 51 80
Informationsprojektet Full delaktighet i samhället
150 000 kr
Handikappföreningarna vill genom information och utbildning till samt-
liga anställda i offentlig och privat verksamhet ge kunskap om funktions-
hindrade personers rättigheter, behov och möjligheter. Arbetet skall in-
ledas med en aktivitetsvecka med föreläsningar och seminarier som också
skall ge underlag till det fortsatta arbetet.
Kontaktperson: Alice Ahnqvist, tel. 0970-181 02
Projektet LSS - på brukarnas villkor
1086 000 kr för år 1 av 3
Samarbetsorganisationen HSO Skåne skall tillsammans med Riksförbun-
det för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Riksför-
bundet för mag- och tarmsjuka (RMT), Neurologiskt Handikappades
Riksförbund (NHR) och Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) genomföra
ett projekt om LSS på brukarnas villkor. Uppföljningar av lagen som
gjorts av såväl Socialstyrelsen som olika handikapporganisationer har
visat på brister i stödet när den gäller den nytillkomna persongruppen.
Insatserna utformas inte på ett sådant sätt att de tillgodoser de behov som
personer inom personkrets grupp 3 har. I denna grupp ingår t.ex. döv-
blinda, personer med cystisk fibros, med svåra mag-tarmsjukdomar och
personer med svåra rörelsehinder Bristerna i stödet kan dels förklaras av
att myndigheterna inte känner till och därför inte kan utforma de sär-
skilda insatserna så att de tillgodoser behoven, dels av att de enskilda
personerna inte känner till vilka insatser man kan fa. Inom Skåne län sker
dessutom stora förändringar genom sammanslagning av sjukvård och
myndigheter för anpassning till det nya storlänet. Detta innebär både de-
centralisering och förändrade huvudmannskap vilket kräver nya arbets-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
126
metoder och samverkansstrukturer. Förbunden vill därför utveckla sam-
verkan kring LSS genom inrättande av kommunala samverkansgrupper,
där handikapprepresentanter, brukare och politiker tillsammans skall
diskutera LSS-frågor och kvalitetsutveckling, utveckla LSS-insatsen råd-
givning och annat personligt stöd, speciellt för små och mindre kända
handikappgrupper. Vidare skall man i samverkan med kommunerna ta
fram modeller för uppsökande verksamhet och information samt utveckla
modeller för individuella planer.
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel. 042-12 97 46
Information om Handikapp-Handikapprörelsen-Kommun-HSO
100 000 kr för år 2 av 2
Samarbetsorganet skall tillsammans med medlemsföreningarna samman-
ställa en databaserad skärmutställning som ger kunskap om respektive
handikappförening, information om handikappens effekter, föreningarnas
program och aktiviteter m.m. Utställningen skall cirkulera hos Med-
borgar- och facknämndskontoren och syftar till att ge representanterna i
de nämnda anknutna råden ökad kunskap om handikappen och före-
ningarna.
Kontaktperson: Gun Henriksson, tel. 08-88 89 50
Bokprojektet Urval ur handikapprörelsens historia, tilläggsanslag
30 000 kr
Utveckling av handikappverksamhet kräver kunskap om insatser i det
förflutna. Föreningen skall sammanställa artiklar ur bokserien Handi-
kapprörelsens historia till en skrift på olika media, som tillsammans med
studiehandledning skall användas för utbildning av vård- och social-
tjänstpersonal samt inom handikapprörelsen.
Kontaktperson: Rolf Utberg, tel. 08-520 203 98
Upplysningskampani om psykiska funktionshinder (PSYKEkampanien)
6 865 000 för år 1 och 2
En kampanj som drivs tillsamman med Riksförbundet för Social och
Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni för att söka medverka
till en attitydförändring till människor med psykiska funktionshinder. Det
handlar bl. a. om att avdramatisera det dramatiska. Kampanjen förbereds
genom länsupptakter och kontakter med olika samarbetspartners. Kultur i
olika former blir ett vilktigt medel att nå ut: böcker, föredrag, utställ-
ningar, film, teater, musik. Kampanjen vänder sig till alla ; psykiskt
funktionshindrade, deras anhöriga, allmänhet, olika personalgrupper och
kampanjen har ett mycket starkt brukarperspektiv.
Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel. 08-406 65 40
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
127
Samverkansutbildning patientorganisationen ILCO-vården
174 000 kr för år 1 av 2
Förbundet har ca 6 500 medlemmar. Varje år opereras ca 3000 personer,
1000 av dessa beräknas få en permanent stomi. Att få en stomi innebär att
livssituationen förändras och det är viktigt att den opererade förutom in-
formation från sjukvården, kan få träffa personer som redan lever med
stomi. Föreningen skall under en tvåårsperiod genomföra tre regionala
konferenser, gemensamma för medlemmar och vårdpersonal, för att ut-
veckla samverkansformer och nätverk som innebär att patientorganisatio-
nen blir en naturlig del av rehabiliteringen.
Kontaktperson: Börje Olsson, tel. 019-17 00 50
Ungdomsfilm om dyslexi
470 000 kr
Fonden har under våren -98 genomfört en film- och teaterföreställ-
ningstumé i ett 30-tal högstadie- och gymnasieskolor i Stockholm.
Göteborg och Malmö. Turnén har fungerat mycket bra, publikreaktioner-
na har varit starka och efterfrågan är stor. För att göra det möjligt för fler
skolor i hela landet att ta del av innehållet vill man omvandla föreställ-
ningen till en film.
Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel. 08-406 65 40
Förbundets interna, lokala och regionala arbete inom PSYKE kampanjen
500 000 kr för år 1 av 2
Stödet avser kostnaderna för utbildning av kampanj ledare, resor, aktivi-
teer, informationsmaterial och kampanj sekteterare under PSYKE kam-
panjen.
Tel. 08-626 55 64
Projektet Källans föräldraprogram
550 000 kr för år 1 av 2
Barn till psykiskt sjuka har börjat kallas “de osynliga barnen" därför att
de ofta inte blir sedda i sin många gånger utsatta situation. Barn till psy-
kiskt sjuka är en riskgrupp för att själva insjukna i psykisk sjukdom men
det är framför allt psykosociala faktorer som avgör om sjukdomen ut-
vecklas. Det är därför nödvändigt att finna metoder för att stötta dessa
barn. Förbundet har med stöd av Socialstyrelsens stimulanspengar för att
utveckla anhörigstöd bedrivit projektet Källan, en gruppverksamhet för
barn som har en förälder som är psykiskt sjuk. Genom denna verksamhet
har barnen fått kunskap om psykisk sjukdom och lärt sig hantera situatio-
nen bättre och mera se till sina egna behov. Under försöksverksamheten
har också framkommit behov av ett program för att stötta den förälder
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
128
som inte är sjuk och som ju har en mycket svår situation och problem att Skr. 1998/99:125
orka vara förälder fullt ut. I detta projekt vill Riks-IFS alltså utveckla och Bilaga 3
genomfora ett fbräldraprogram som i första hand skall rikta sig till föräld-
rar/vårdnadshavare där en förälder är psykiskt sjuk. Framför allt vänder
man sig till föräldrar vars barn deltagit i projektet Källan.
Kontaktperson: Eva Waltré, tel. 08-690 60 99
Projektet Brukarrevision av psykiatrisk vård
70 000 kr
Föreningen och förbundet skall pröva en metod för brukarmedverkan
som prövats inom psykiatrisk vård i andra länder. Modellen har i Sverige
provats inom omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda genom den s.k.
BUKU (Brukarstyrd Utvärdering och KvalitetsUtvecklingj-modellen. Ett
team bestående av brukare, anhöriga och personal tillsammans med en
teamledare följer brukarens dag på enheten och intervjur dem, anhöriga
och andra viktiga personer. Granskningen kan också innefatta skriftligt
material och andra arbetsrutiner som direkt berör brukaren. Revisionens
innehåll bygger på en i förväg upprättad checklista. I projektlednings-
gruppen skall ingå representanter från IFS och andra brukarorganisatio-
ner. Studieförbundet Vuxenskolan (som planeras att anlitas för det
praktiska genomförandet). Psykosvårdkedjan och FoU-enheten vid Psy-
kiatrin, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Teamen med brukare, an-
höriga och personal utbildas i ämnen som människosyn/etik, lagar, orga-
nisation, kvalitetsbegrepp, samverkan, utvärderingsmetoder, intervjume-
toder, och rapportskrivning.
Kontaktperson: Harrieth Grahn, tel. 036-12 98 80
Projekt Resurscenter - Personlig Assistans
708 000 kr för år 2 av 3
Intressegruppen (en ideell förening) vänder sig i projektet till assistans-
användare och anordnare (de senare mot avgift) i hela landet för att sti-
mulera enskilda användare att använda brukarstyrd personlig assistans.
Projektet syftar till att genom brukarstöd, information, utbildning och
praktisk hjälp bistå enskilda för att uppnå bra assistanslösningar som en
drivkraft till frigörelse och självförverkligande och att verka för att per-
sonlig assistans kan förbli fri från inflytande, beroende och påverkan av
ett vård och behandlingstänkande. Man upprättar ett resurscenter varifrån
man skall kunna fa brukarstöd till enskilda (rådgivning om rättigheter, i
myndighetskontakter, i sociala frågeställningar och i identitets- och per-
sonlighetsstärkande syfte). Man vill också bygga upp juridisk service för
att kunna följa och påverka lagstiftningens tillämpning och praxis. Utar-
beta informationsmaterial och ge kurser för att öka enskildas kunskap om
deras lagliga rättigheter och bidra till ökad kunskap och intresse i jurist-
kretsar och bland politiker och myndigheter. Genom ett 020-nummer vill
man underlätta kontakten med resurscentret. Sökanden räknar med att
129
5 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125
verksamheten skall kunna vara helt självfinansierad efter tre år genom Skr. 1998/99:125
köp av tjänster från kommuner m.fl. Bilaga 3
Kontaktperson: Lars Hagström, tel. 044-10 07 30
Ett socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten
610 000 kr för år 1 av 3
Det krävs nya arbets- och synsätt vad gäller stöd, service och vård för
personer med psykiska funktionshinder för att psykiatrireformens inten-
tioner skall förverkligas. S.k. Socialpsykiatri är ett tvärvetenskapligt och
tvärprofessionellt område där även ffivilliginsatser och anhöriga ingår.
Det krävs dock kontinuerlig kunskaps- och metodutveckling hos alla ak-
törer. Berörda parter i Västerbotten, såväl brukarorganisationer, kommu-
ner, landsting som forskningsansvariga vill nu starta ett Socialpsykiat-
riskt kunskapscentrum med syfte att
- utveckla och förbättra insatser för psykiskt funktionshindrade och
deras anhöriga och att utöka brukarnas delaktighet i verksamhet och
planering
- att stimulera anställda och brukare till egna forsknings- och utvärde-
ringsansträngningar, att ge kompetent stöd i arbetets alla faser, att er-
bjuda kanaler för återföring av resultat såväl lokalt som i ett läns- och
nationellt perspektiv och att ge adekvat grundläggande utbildning och
- att arbeta med en konsekvent tillämpad faltforskningsmodell där alla
berörda stimuleras till att under handledning själva ta aktiv del av ar-
betet.
Kontaktperson: Bernt Vedin, tel. 090-16 37 17
Dyslexiprojekt i Västerbotten
300 000 kr för år 3 av 3
Ett treårigt projekt med syfte att nå ut till dyslektiker i Västerbotten, både
barn och vuxna, via "förmedlare" som bibliotekarier, lärare och arbets-
förmedlare. Projektet bedrivs tillsammans med Föreningen mot läs- och
skrivsvårigheter och Hem och Skola i Västerbotten. Talböcker, böcker,
band och annan litteratur ställs till förfogande på arbetförmedlingar,
Kom-Vux, folkhögskolor och fängelsebibliotek för att dyslektiker skall
kunna lästräna. I projektet ingår även att prova datoranpassade program
på biblioteken och CD-romskivor. Barn- och ungdomsdelen går ut på att
ge elever, föräldrar och lärare kunskap om dyslexi och om att det finns
talböcker m.m. och att biblioteken kan vara ett stöd i lästräningen. Under
det tredje året fortsätter arbetet med uppföljningsträffar med lärare från
grundskola, gymnasium, Kom-Vux och folkhögskolor, seminarium till-
sammans med AMI i Skellefteå (har genomförts i Lycksele), bokprat med
föräldrar och elever, fortsatt samarbete med Metalls läsprojekt m.m.
Kontaktperson: Britt Douhan, tel. 090-17 24 43
130
Förstudie Pedagogisk Hörsel vård för vuxna bamdomsdöva
278 000 kr
Den hörselrehabilitering/habilitering som hittills har utvecklats i Sverige,
har framför allt riktat sig till personer som drabbats av hörselskada eller
dövhet i vuxen ålder och som har svenska som sitt första språk. I ett fåtal
län erbjuds habiliteringsinsatser till gruppen vuxna bamdomsdöva med
teckenspråk som första språk. Gemensamt för denna grupp är bristen på
information av olika slag, man får inte tillgång till den service man har
rätt till. Pedagogiska hörselvården i Malmö skall tillllsammans med
Sveriges Dövas Riksförbund göra en förstudie för att sedan genomföra ett
tvåårigt projekt med syfte att i ett regionalt samarbete kunna ge alla, oav-
sett ålder, grad av hörselnedsättning, när i livet skadan inträffat, språktill-
hörighet m.m. tillgång till individuellt anpassad habilitering/ rehabili-
tering och att vuxna bamdomsdöva skall kunna få kommunicera med
Pedagogiska hörselvården på sitt första språk - teckenspråket.
Kontaktperson: Birgit Rymer-Rythén, tel. 046-17 48 01
Bygg klokt - ett projekt om fysisk tillgänglighet
1100 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt som bedrivs av Neurologiskt Handikappades Riksförbund, De
Handikappades Riksförbund, Riksförbundet för Rörelsehindrade Bam
och Ungdomar, Riksförbundet mot Reumatism, Riksförbundet för Trafik-
och Polioskadade och Synskadades Riksförbund. För samtliga dessa för-
bund är tillgängligheten i den fysiska miljön av centralt intresse för att
medlemmarna efter fritt val, med bevarad integritet och under värdiga
former skall kunna delta i samhällslivet. Plan- och Bygglagen har föränd-
rats, byggarna skall anlita kvalitetsansvariga som skall se till att lagens
krav på kvalitet och funktion fylls. Förbunden vill nu höja kunskapen hos
sina lokala föreningar för att dessa skall kunna bevaka att samhällsplane-
ring och byggande motsvarar funktionshindrades behov. Förbunden
bygger upp en gemensam enhet med tillgång till en teknisk expert i
byggnadsfrågor, en handläggare och viss sekreterarresurs. Enheten skall
under projekttiden kartlägga pågående utredningsarbete och tänkbara
förändringar inom samhällsplanering och byggande i Sverige men också
bevakning av arbete inom EU som kan påverka den fysiska tillgänglig-
heten i Sverige. Resultatet av kartläggningsarbetet skall fungera som en
informationsbas för det fortsatta arbetet. Den andra huvuduppgiften för
enheten blir att utforma studiematerial för studiecirklar och kurser. Mate-
rialet skall ge medlemmarna information och kunskap om aktuell lag-
stiftning och tillämpningsföreskrifter liksom om olika slag av praktiska
lösningar av tillgänglighetsproblemen. Den tredje uppgiften blir att forma
en strategi för tillgänglighet nationellt och i ett EU-perspektiv. I arbetet
ingår seminarier med arkitekter, sakkunniga kvalitetsbedömare och andra
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
131
verksamma inom byggande och planering. Under projekttiden skall man
försöka finna lösningar på hur enheten skall finansieras efter de tre för-
söksåren.
Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08-677 70 10
Projektet S - som i Skolios
299 000 kr
Sveriges Skoliosförening har upphört och medlemmarna tillhör nu NHR.
Inför detta arbete genomfördes med stöd ur fonden ett introduktionspro-
gram och man har nu framställt en informationsfolder och en mer fördju-
pad skrift som distribuerats till bl.a. skolsköterskemottagningarna. NHR
vill nu göra en videofilm som kan visa vad skolios faktiskt är och hur
livet kan kompliceras för unga människor men också visa att det är möj-
ligt att leva bra med den och därmed kunna avdramatisera sjukdomen och
behandlingen. Genom filmen kan man också visa på vikten av att tidigt
upptäcka skoliosen och så tidigt som möjligt påbörja behandlingen.
Filmen skall också visas genom Utbildningsradion.
Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08-677 70 10
Informationsinsatser
50 000 kr
Föreningen - för män med prostatacancer - skall kopiera och distribuera
en film om smärta som skall föras ut till bl.a. läkare och annan vårdper-
sonal.
Kontaktperson: Lasse Söderholm, tel. 08-94 75 42
Projektet Döva homo- och bisexuellas livssituation i Sverige
200 000 kr
Föreningen vet att det finns många döva som är homo- och bisexuella
som lever ett dubbelliv med ständig rädsla att bli avslöjad. Föreningen
vill göra en undersökning för att utifrån en beskrivning av livssituationen
kunna finna metoder för en mer humanitär och accepterande värld. Före-
ningen kommer att samarbeta med RFSL för att kunna se likheter och
skillnader mellan hörande och icke hörande döva och bisexuella perso-
ner.
Kontaktperson: Åsa Gustavsson, tel. 90165-08-31 47 01
Projektet Av egen kraft
316 000 kr för år 2 av 2
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Förbundet prövar tillsammans med Reumatikerdistriktet i Dalarna och
Reumatologen i Falun om självhjälpsgrupper/studiecirklar kan förbättra
livet för reumatiker med olika former och grader av reumatiska sjukdo-
132
mar. Blivande gruppledare skall utbildas/tränas genom en psykosocial
resurs från Reumatologen. Man vill genom detta projekt också få bättre
samarbete mellan föreningen och reumatologen.
Kontaktperson: Leif Hansson, tel. 08-692 58 00
Projektet Vägen till - att stärka patientens ställning i vården
3100 000 kr för år 2 av 3
Om patienter skall ha möjlighet att agera och bemötas som en aktiv part i
vården krävs stora utbildningssatsningar till både patienter och vårdper-
sonal. Reumatikerförbundet, Svenska Diabetesförbundet (SD) och Riks-
förbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) som tillsammans representerar
närmare 100 000 medlemmar med kroniska sjukdomar skall genom detta
projekt utbilda och informera sina medlemmar. Projektet skall om möjligt
genomföras parallellt med motsvarande utbildnings- och informationsin-
satser inom vården. Informations- och utbildningsinsatserna går ut på att
öka patienternas medvetenhet om vikten av kunskap och aktivt deltagan-
de i behandlingen, att öka patienters möjligheter att aktivt delta i beslut
rörande den egna behandlingen, att stärka patientens position och möjlig-
het att agera som aktiv part och att bidra till ett effektivare vårdutnyttjan-
de i hela vårdkedjan. Det första året påbörjas utvecklandet av utbild-
ningsmaterial, studiehandledning m.m., marknadsföring av utbildning-
arna och etablerandet av fungerande studie/arbetsformer. Man vill nu
pröva utbildningen i Västerbotten, Uppsala och Västra Götalands län.
Därefter skall utbildningen föras ut och genomföras i hela landet
Kontaktperson: Marie-Jeanette Bergvall, tel. 08-629 85 87
Videofilm
280 000 kr
Familjer med döva, hörselskadade och språkstörda barn möts ibland med
okunnighet och nonchalans när de skulle behöva råd, stöd och hjälp av
personal vid barnavårdscentraler, kommun- och landstingspolitiker, för-
säkringskassa m.fl. Förbundet har medlemmar som är informatörer, dvs.
föräldrar som går ut till olika grupper i samhället för att informera om
medlemmarnas situation och behov. Informatörerna har uttryckt behov av
verktyg som ger mer än fakta. Man gör därför en videofilm - ca 12-18
minuter med intervjuer med föräldrar från förbundets olika målgrupper.
Basen i varje intervju handlar om upptäckten, krisen, fortsättningen och
nuläget. Intervjuerna varvas med inspelningar av barn i olika situationer,
t.ex. i förskolan, i lek mellan hörande och döv m.m.
Kontaktperson: Sara Håkansson, tel. 019-17 08 30
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
133
Samverkansprojekt
298 000 kr
Den samlade klientrörelsen skall inom ramen för “Alternativutredningen
för ökat brukarinflytande inom socialtjänsten'' följa och föra en dialog
med Socialtjänstutredningen. Alternativutredningen består av Alkohol-
problematikers riksorganisation, Riksförbundet för Familjers rättigheter.
Länkarna RSMH, RFHL och Verdandi. I projektet ingår även att ge ut-
bildning om socialtjänst och ev. ny lagstiftning genom utbildare med
klientrörelsebakgrund.
Kontaktperson: Arne Bogren, tel. 08-34 15 65
Ungdomsverksamhet
550 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt .med syfte att utarbeta metoder för att länsföreningarna själva
skall kunna ge information och stöd. Syftet är att förbättra de mag- och
tarmsjuka ungdomarnas omgivning så att de kan leva ett så aktivt liv som
möjligt. Många mag- och tarmsjuka insjuknar i åldern 15-35 år. När
sjukdomen debuterar är den mycket vårdkrävande och många ungdomar
vistas långa perioder på sjukhus. Det finns minst 400 ungdomar i före-
ningen och dessa måste lära sig att leva med sin sjukdom samtidigt som
de skall klara av att studera, arbeta och bilda familj. Ungdomarna i före-
ningen har gett tydliga signaler att det finns ett behov av att fa möjlighet
att stödja varandra och fa information om samhällets stödinsatser. Under
år ett har man samlat in erfarenheter och utarbetat metoder för hur man
skall kunna samarbeta med vården och former för hur ungdomarna skall
kunna stödja varandra, år två kommer huvudsakligen att användas till
regional försöksverksamhet.
Kontaktperson: Solveig Johansson, tel. 08-642 42 00
Konferens om Njursjukvården inför 2000-talet
450 000 kr
Förbundet skall genomföra en konferens för att skapa nationell enighet
om de viktigaste aspekterna på vård av kroniskt njursjuka. Njursjuk-
vården har sedan 60-talet utvecklats mycket positivt i Sverige. Tilltagan-
de organbrist innebär numera att farre njurtransplantationer kan genom-
föras. Organbristen, tillsammans med att fler patienter har medicinska
förutsättningar att klara aktiv uremivård, innebär att behovet av resursut-
byggnad inom främst dialysvården kontinuerligt ökar. Sjukvårdshuvud-
männens försämrade ekonomiska situation medför kvalitetsförsämringar
av den medicinska vården, inskränkningar i patienters valfrihet beträf-
fande behandlingsalternativ och brister i nödvändiga teamresurser. En
arbetsgrupp med representanter för förbundet, från olika personalgrupper
inom njursjukvården och från Svensk Njurmedicins Förening och Svensk
Transplantationsförening planerar konferensen som skall behandla fråge-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
134
ställningar som t.ex. framtida behov, kvalitetsfrågor, vilka skall trans-
planteras, patienters och anhörigas medverkan i vården, etik och åtgärder.
Kontaktperson: Anna-Lisa Lampinen, tel. 08- 668 15 70
RBU:s informationsprojekt
534 000 kr för år 1 av 2
Förbundet har idag ca 20 000 medlemmar, barn, ungdomar, deras
familjer och vuxna. Inom RBU finns sju diagnosgrupper: Cerebral Pares
(CP), ryggmärgsbrock, DAMP/MBD, muskelsjukdomar, medfödd
benskörhet (Of), kortväxta och Prader-Willi Syndromet (PWS). RBU har
också en arbetsgrupp för flerhandikappfrågor. Under senare år har antalet
undergrupper, bestående av små och mindre kända handikapp inom diag-
nosgruppema ständigt ökat. RBU måste kunna tillgodose även dessa
gruppers informationsbehov och vill därför göra nytt diagnosrelaterat
material.
Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00
Förbundets interna, lokala och regionala arbete inom PSYKE kampanjen
500 000 kr för år 1 av 2
Stödet avser kostnaderna för utbildning av förbundets kampanj ledare,
resor, aktiviteter, informationsmaterial och kampanj sekteterare i
PSYKEkampanjen
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Produktion av metodhandledning
470 000 kr
Projektet avser produktion och spridning av en metodhandledning i syfte
att skapa bättre förutsättningar för att underlätta för personer med psy-
kiska funktionshinder att integreras i samhället. Skriften skall ge infor-
mation och kunskap till såväl ansvariga politiker och bostadsplanerare
som den personal som stöttar psykiskt funktionshindrade i deras bostäder
och dagliga verksamheter av skilda slag. Skriften skall utarbetas tillsam-
mans med Svenska Kommunförbundet. Skriften skall spridas vid fyra
regionala konferenser där ansvariga politiker, bostadsplanerare och boen-
destödspersonal skall delta tillsammans med företrädare för RSMH och
IFS.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel 08-772 33 60
Projektet Brukarinflytande i personligt ombudsverksamheten
285 000 kr för år 3 av 3
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Ett projekt med syfte att samordna, stödja och följa upp olika former av
försöksverksamhet med personligt ombud som finansierats genom
135
Socialstyrelsens stimulansmedel. Projekten har olika huvudmän; RSMH
och Intresseförbundet för schizofreni.
Kontaktperson: Lennart Håvestam. tel. 08-772 33 60
Rättsproj ektet
815 000 kr för år 1 av 3
Det svenska rättsväsendet är enligt Riksförbundet för Social och Mental
Hälsa (RSMH) och Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa (RUS) inte
tillgängligt för de psykiskt funktionshindrade. Förbunden vill förbättra
denna situation genom rådgivning, bistånd, utbildning och information.
Man vill kunna bistå patienter vid överklagningar m.m., initiera en debatt
om hur viss lagstiftning bör utformas och vilka kompletterande förord-
ningar och anvisningar som behövs, uppmärksamma myndigheter och
politiker på brister i lagar och tillämpningsföreskrifter, utbilda brukarom-
bud som kan fungera som rådgivare och stödjare, producera informa-
tionsmaterial till domstolar, jurister och myndigheter om psykiska funk-
tionshinder och störningar.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Utbildningsprojektet Ekonomisk rehabilitering
350 000 kr för år 2 av 2
Psykiskt funktionshindrade lever ofta under mycket dåliga ekonomiska
förhållanden och saknar kunskap om vilka rättigheter man har och hur
man gör för att kunna ta del av dem. De psykiska besvären, tung medici-
nering och hospitaliseringseffekter medför en betydande oförmåga att
hantera den personliga ekonomin. Handläggare och beslutsfattare har
heller inte tillräcklig kunskap om dessa personers oförmåga att värna om
sina rättigheter. Förbundet vill nu genomföra regionala kurser i ekono-
miskt kamratstöd (ge kunskap om olika stödsystem, försäkringar,
konsumenträtt m.m. m.m.). Dessutom vill man anordna seminarier för
politiker och handläggare för att ge ökad förståelse för psykiskt funk-
tionshindrades ekonomiska situation och svårigheter.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Utveckling av nätverk och rehabiliteringsmetoder för människor med
psykoser/schizofreni och/eller som hör röster, ur ett patientperspektiv
505 000 kr för år 1 av 3
Förbundet vill arbeta med människor som har återkommande psykoser
och/eller som hör röster. 1 Storbritannien och Nederländerna finns sedan
flera år ett nätverk för människor som hör röster. Genom dessa nätverk
kan rösthörande få hjälp och stöd i hur de skall “hantera" sina röster av
andra som också hör röster. Förbundets systerorganisation MTKL i
Finland har nyligen påbörjat ett sådant arbete. RSMH vill under en tre-
årsperiod utveckla en rehabiliteringsmetodik som tar tillvara gjorda erfa-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
136
renheter och som anpassas till svenska förhållanden. Man vill börja med
sammanställning av den forskning och de erfarenheter som finns genom
litteraturgenomgång och intervjuer. Efter genomgång och analys av detta
arbete vill man göra ett upprop inom och utom RSMH för att samla män-
niskors erfarenheter i olika brevberättelser. Man vet att medlemmarna
gärna tar del av andras upplevelser. Institutionen för socialt arbete vid
Stockholms universitet skall ge handledning. Frågeställningar som skall
behandlas är: Hur är det att leva med psykoser/schizofreni och höra
röster, vad tror människor är de grundläggande orsakerna till att man far
psykoser och/eller hör röster, finns det förklaringar? Kan man utveckla
strategier för att känna igen tidiga återfall? Hur kan man stödja varandra
m.m. Nätverksvägledare skall ges särskild utbildning.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Utvärdering av psykiatrireformen
295 000 kr
Förbundet har under 1996/97 gjort preliminära utvärderingar av psykiat-
rireformen sett ur ett brukarperspektiv i fem kommuner. Man har inter-
vjuat berörda vård- och servicegivare, politiker och patient- och anhörig-
organisationer. I ett andra steg har man gjort djupintervjuer med berörda
patienter i dessa kommuner. Förbundet vill nu göra en egen slututvärde-
ring innehållande intervjuer med de personer som tidigare intervjuats.
Fokus skall ligga på upplevda förändringar och hur vård och omsorg
skall fungera när stimulansmedlen är slut. Dessutom vill man intervjua ett
antal nyckelpersoner i genomförandet av reformen samt en analys av ar-
betet utifrån ett brukarperspektiv.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Ett Anhörigprojekt
895 000 kr för år 1 av 3
Förbundet har genom en s.k. erfarenhetskonferens gjort en behovsinven-
tering av vilka insatser RTP bör utveckla för att kunna ge bättre stöd till
anhöriga till trafikolycksfalls- och polioskadade. Man skall nu under en
treårsperiod arbeta för att underlätta situationen för anhöriga och natur-
ligtvis därmed för skadade och sjuka genom att utveckla ett anhörigråd
samt utbilda kontaktpersoner och anhörigstödjare. Detta skall ske genom
framtställning av utbildningsmaterial och en “Guide för anhörigom-
händertagande i vården“ samt utbildning.
Kontaktperson: Mats Ekeblom, tel. 08-629 27 80
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
137
Projektet Kunskapsservice - ett projekt med syfte att upprätta förbundets
kunskaps- och informationsservice
268 000 kr för år 3 av 3
Förbundet har genom sina s.k. forskningsdagar och separata projekt
samlat kunskap och vill nu finna utvecklings- och utvärderingsmöjlig-
heter och samordningsformer för att sprida erfarenheterna av genomförda
och pågående projekt. Förbundet utvecklar samverkans- och nätverks-
formationer med aktuella forskningsinstitutioner och centrumbildningar i
handikappforskning och arbetar fram mer lättlästa och anpassade versio-
ner av projekt- och forskningsresultat för utvecklingsstörda, anhöriga och
personal. För att på sikt kunna finansiera dessa visioner vill man utarbeta
och genomföra uppdragsutbildningar, kurser och konferenser för utveck-
lingsstörda, anhöriga samt personal och handläggare.
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00
Utbildningscenter kring autism
1487 000 kr för år 3 av 3
Projekt bedrivs av Riksföreningen Autism tillsammans med team Autism
i Kronobergs läns landsting och Högskolan i Växjö. Projektets syfte är att
utveckla ett utbildnings- och kompetenscenter kring Autism. Modellen
finns bl.a. i USA och Nederländerna. Genom ett sådant center med veten-
skapligt bibliotek och databas vill man skapa en mötesplats för forskare,
praktiker och föräldrar. I projektet skapas ett permanent utbildningscenter
för personalgrupper och föräldrar med mål att utveckla poängkurser i det
svenska universitets- och högskolesystemet. Utbildningen skall ges bl.a.
genom classroomtraining/undervisning av elever med autism (teoretiska
föreläsningar och direkt tillämpning av hur man anpassar undervisningen
till individuella behov). Projektet har nu resulterat i att Högskolan i
Växjö fr.o.m. 1999 kommer att anordna en högskoleutbildning om 20
poäng för olika personalgrupper som arbetar med personer med autism
men även för föräldrar.
Kontaktperson: Maria Dumik, tel. 08-702 05 80
Utveckling till Visningshus
200 000 kr för år 2 av 2
Fountain-Houserörelsen i Sverige omfattar ett antal fristående självstän-
diga stiftelser sammanfogade i ett löst nätverk. NK-Villan i Nyköping har
alla komponenter som ett Fountain-House skall ha, dvs. ett arbetsinriktat
dagsprogram, ett övergångsarbetsprogram och ett kvälls- och vecko-
slutsprogram. I samband med psykiatrireformen har intresset från all-
mänhet, organisationer, kommuner och landsting ökat inför denna form
av stöd till psykiskt sjuka personer. NK-Villan har blivit en slags modell
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
138
för rörelsen och intresset för att besöka den har blivit stort och man vill Skr. 1998/99:125
nu utveckla verksamheten ytterligare - utforma ett “visningshus11. Bilaga 3
Kontaktperson: Anette Henriksson, tel. 0155-26 81 40
Projektet Utökat lokalt stöd vid universitet och högskolor för studenter
med funktionshinder
224 000 kr för år 3 av 3
Antalet studenter med funktionshinder ökar, bland annat tack vare de allt
bättre tekniska hjälpmedlen som finns. Studentkåren arbetar fram en mo-
dell för hur lokalt stöd till studenter med funktionshinder vid universitet
och högskolor kan fungera. Projektet har inletts med en kartläggning av
vilka krav studenterna ställer och i vilken grad de kan uppfyllas idag.
Kartläggningen har bl.a. visat att studenter med funktionshinder ofta på
grund av tidspress som orsakas av funktionshindret, måste prioritera bort
kamratkontakter. Under år två har man bl.a. tillsatt kårföreningar eller
arbetsgrupper direkt underställd kårstyrelsen, genomfört introduktions-
seminarier för nyantagna funktionshindrade och sammanställt en hand-
bok för studenter med funktionshinder.
Kontaktperson: Fia Sundevall, tel. 08-674 62 14
Projektet Personer med utvecklingsstörning och folkhälsan
95 000 kr
Förbundet vill tillsammans med FUB Klippan och FUB Sockholms-
klippan pröva hur innehållet i de fyra skrifter som nationella Folkhälso-
kommittén hittills utgivit skall kunna komma personer med utvecklings-
störning tillgodo. Förbundet vill dels anpassa texten, dels utarbeta studie-
vägledning och sedan pröva dessa anpassningar tillsamman med FUB
Klippan i Göteborg och Stockholm. Erfarenheterna skall utvärderas och
återföras till kommittén.
Kontaktperson: Eva Ekengren, tel. 08-84 12 14
Projektet Bibeln på teckenspråk
50 000 kr
Svenska Kyrkan, Sveriges Dövas Riksförbund och Svenska Bibelsäll-
skapet skall översätta delar av bibeln till teckenspråk.
Kontaktperson: Anders Alberius, tel. 018-18 63 33
Filmprojekt
1200 000 kr
Förbundet vill göra en film med några personers egna berättelser om sina
liv i skuggan av sin epilepsi. En regissör med egen erfarenhet av funk-
tionshindret skall tillsammans med expertmedverkan från en neurolog
139
utforma en film som kan skildra livet med epilepsi. Filmen skall an-
vändas i det interna föreningsarbetet, i sjukvården, i skolor, socialtjänst
och hos andra myndigheter. Eftersom filmen skall skildra möjligheterna
att hantera vardagliga problem hoppas man kunna förändra attityderna till
personer med epilepsi.
Kontaktperson: Sven-Åke Karlsson, tel. 0590-502 80
Tvärvetenskaplig världskongress
200 000 kr
Tuberös skleros (Ts) är en komplex ärftlig sjukdom som kan drabba i
princip kroppens alla organ, men framför allt hjärna, hud, hjärta och
njurar. Sjukdomen har länge varit en förbisedd sjukdom, forskning pågår
runt om i världen men forskningen samordnas inte med och förändrar inte
den kliniska vardagen. Föreningen skall tillsammans med danska och
norska systerföreningar och Utvecklingsprojektet om Ts vid Östra sjuk-
huset i Göteborg genomföra en världskongress i Göteborg där forskare,
kliniker och föräldrar far ge varandra kunskap om Ts.
Kontaktperson: Eva Nordin-Olsson, tel. 0250-146 41
Projektet Information om migrän och annan svår huvudvärk
440 000 kr för år 1 av 2
Enligt en SIFO-undersökning upplever sig över en miljon svenskar ha
migrän eller migränliknande huvudvärk, en tredjedel av dessa anser sig
särskilt hårt drabbade. Enligt Migränförbundet är migrän ingen sjukdom
man talar högt om, man blir inte tagen på allvar, man skäms bl.a. för att
man ofta avfårdas av omgivningen och inte sällan också av sjukvården
med att huvudvärken är psykiskt betingad. Den drabbade behöver kun-
skap och information om sin sjukdom för att kunna begära adekvat be-
handling och respekt. Förbundet vill nu under en tvåårsperiod försöka
utveckla regionala samarbetsformer mellan patient, behandlande läkare,
sjukgymnaster och andra specialister, arbetsgivare och försäkringskasse-
handläggare för att uppnå en tidigare och effektivare behandling och
därmed öka livskvalitén och minska utslagningen från arbetslivet. Genom
samverkan mellan regionala/lokala migränföreningar och neurologer
skall man genomföra informationsinsatser som seminarier, föreläsningar
och framställa informationsmaterial.
Kontaktperson: Sylvia "Ylva" Nilsson, tel. 08-660 55 35
Utbildningsdagar om spänningshuvudvärk hos barn och ungdom
280 000 kr
Förbundet bedriver med stöd ur fonden ett projekt som går ut på att ge-
nom bl.a. informationsinsatser ge barn och ungdomar med migrän bättre
skolförhållanden. Man har under projekttiden uppmärksammat att många
barn har spänningshuvudvärk som nästan kan vara svårare att komma till
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
140
rätta med. Förbundet har därför tillsammans med HSO Västerbotten utar-
betat ett förslag till program som skall involvera lärare, skolsköterska och
gymnastik- och idrottslärare och som innebär att när man konstaterat att
barnet har spänningshuvudvärk koppla in en sjukgymnast som kan utar-
beta ett anpassat avspänningsprogram som successivt kan övertas av
idrottsläraren. Förbundet skall under ett år vid fyra tillfallen informera
om denna metod. Vid dessa informationstillfällen som vänder sig till be-
rörda personalgrupper, kommer andra förbund - som också arbetar med
dolda funktionshinder hos barn - att medverka.
Kontaktperson: Svea Olofsdotter. tel. 08-660 55 35
Informationsverksamhet
360 000 kr för år 1 av 2
Sällskapet är en riksförening för dem som drabbas av paniksyndrom och
fobier som kan ge långa sjukskrivningar och social isolering bildades
1992. Sällskapet skall genomföra utbildnings/ och informationsinsatser
för att öka kunskapen om funktionshindret hos allmänhet och olika per-
sonalgrupper..
Kontaktperson: Ragnar Åkerström, tel. 08-653 33 66
Projektet Rädda dövidrottens arkiv och historia
770 000 kr för år 1 av 3
Dövidrottsrörelsen växte fram i början av 1900-talet. I förbundets arkiv
och i föreningarnas gömmor finns en mängd foton, böcker, skrifter, pro-
tokoll, statistik m.m. som inte finns registrerat. Förbundet söker medel
för att under en treårsperiod samla in gammalt dövidrottsmaterial,
videointervjua äldre aktiva dövidrottare, dokumentera fotografier och
bygga upp en databas som skall göra det möjligt för döva, dövidrotts-
föreningar och forskare att kunna följa dövidrotten som går som en röd
tråd genom dövrörelsens sociala historia. En representant från Riks-
idrottsförbundet kommer att ingå i projektets ledningsgrupp.
Kontaktperson: Kjell Gunnå, tel. 08-605 60 00
Samverkans- och utvecklingsprojekt
250 000 kr för år 1 av 2
I Sverige finns två ideella rikstäckande intresseföreningar för tolkar för
bamdomsdöva, hörselskadade, vuxendöva och dövblinda. STTF
(Sveriges Teckenspråktolkars förening) ansluter teckenspråkstolkar och
dvtf (Dövblind-och vuxendövtolkföreningen) ansluter dövblind- och
vuxendövtolkar. Föreningarna har sammanlagt ca 300 medlemmar. Före-
ningarna vill nu under två år arbeta för att göra en gemensam förening för
att kunna ta del av varandras erfarenheter och kunskap. Sveriges Dövas
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
141
Riksförbund har i skrivelse markerat behovet av detta utvecklingsarbete Skr. 1998/99:125
som man också ser som en väg att förbättra samhällets attityder. Bilaga 3
Kontaktperson: Monica Hermansson, tel. 08-654 93 62
Vissa konferenskostnader
65 000 kr
Föreningen ingår i den europeiska tolkföreningen European Forum of
Sign Language Interpreters (EFSLI) som bl.a. arbetar för att garantera
god tolkservice till döva, dövblinda och hörselskadade. I år skall Sverige
stå för värdskapet för EFSLI:s årsmöte och konferens. Stödet avser vissa
kostnader för att arrangera konferensen.
Kontaktperson: Monica Hermansson, tel. 08-654 93 62
Produktion av skolpaket - diskussionsmaterial till gymnasieskolorna,
tilläggsanslag
215 000 kr
Synskadades Riksförbund (SRF), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR),
och De Handikappades Riksförbund (DHR) skall framställa ett s.k. skol-
paket som skall erbjudas lärare i samhälls/socialkunskap inom gymnasie-
skolan i syfte att påverka attityder till personer med någon form av funk-
tionshinder och medverka till ökad handikappkunskap. Genom att fak-
tiskt lära känna människor med annorlunda erfarenheter påverkas attity-
der och fördomar. De tre organisationerna vill i samarbete med resp,
länsförbund utnyttja de informatörer som finns spridda i landet för att
aktivt arbeta gentemot gymnasieskolan. En lärarhandledning skall tas
fram, en kort video och en illustrerad tidning.
Kontaktperson: Birgitta Andersson, tel. 08-18 91 00
Projektet Att kunna fungera som konsument trots att man inte ser eller ser
dåligt
720 000 kr för år 1 av 2
Utvecklingen på konsumentområdet har mångfaldigats och sättet att
marknadsföra och saluföra varor och tjänster förändras snabbt. En ut-
veckling på gott och ont för synskadade konsumenter. Då det saknas lag-
stiftning är det företaget/butiken och/eller personalen som avgör om en
synskadad person kan få extra service i livemedelsbutiken, på posten,
apoteket eller i varuhuset. Samma sak gäller informationen om varuut-
bud, extrapriser. Den elektroniska handeln utvecklas också lavinartat, en
form av utbud som om den utvecklas så att den tar hänsyn också till syn-
skadades behov, kan bli positiv för synskadade. Medlemsskapet i EU
innebär också att utvecklingen och påverkan på den eruropeiska markna-
den är viktig för synskadade. Förbundet vill nu under en tvåårsperiod
bedriva ett projekt (i samråd med Handikappinstitutet, Sveriges konsu-
mentråd och konsumentverket) med syfte att öka kunskaperna bland så-
142
väl synskadade som företagare om vad som krävs för att synskadade
självständigt skall kunna fungera som konsumenter och stimulera före-
tagarna att utveckla sin verksamhet för att tillgodose synskadades behov.
Det andra syftet med projektet är att tillsammans med de europeiska
systerorganisationerna arbeta för ett tillgängligt utbud av elektronisk
handel. 1 projektet ingår att göra inventeringar av tillgängligt utbud, fast-
ställa en kravspecifikation byggd på medlemmarnas synpunkter, träffa
synskadade inom EU-området, ta kontakter med berörda företag lokalt,
nationellt och inom EU för att diskutera hur de kan förbättra och utveckla
sin verksamhet och sprida kunskaperna bland företagare och synskadade.
Vidare ingår att bjuda in till konferenser, stimulera lokalföreningarna att
ta initiativ till lokala konsumentträffar med företrädare för köpmanna-
föreningen m.fl. för att hitta lokala lösningar på hur tillgängligheten till
det publika utbudet skall lösas.
Kontaktperson: Dagny Mörk, tel. 08-39 91 61
Projektet En ny politisk arena
295 000 kr
Förbundet har bett ett tiotal samhällsdebattörer formulera sina stånd-
punkter kring aktuella och framtida samhällsfrågor för att kunna sam-
manställa en essäsamling som sedan skall ligga till grund för en bred dis-
kussion kring synskadades roll och behov av förändrade strategier inför
“det nya samhället". Materialet skall diskuteras genom studiecirklar, ge-
nom förbundets hemsida m.m.
Kontaktperson: Urban Femquist, tel. 08-39 91 53
Projektet Enskild rådgivning
610 000 kr för år 1 av 3
Som synskadad är det ofta svårt att hålla sig informerad om vilket stöd
och service som finns och som dessutom tillhandahålls av olika huvud-
män. Förbundet skall därför under en treårsperiod utbilda ca 450 kamrat-
stödjare som skall fungera som en sorts fadder till nyskadade och deras
närstående, en som vet hur det är att vara synskadad och kan ge hjälp och
råd som inte tjänstemän och vårdpersonal kan ge. Dessa kamratstödjare
skall också kunna ge råd till den som varit synskadad en längre tid men
som behöver information om förändringar beträffande taxor, hjälpmedel
m.m.
Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08-39 91 46
Projektet TalFIandikapp
750 000 kr för år 3 av 3
Med många funktionshinder följer också talhandikapp. För att talskadade
skall kunna fungera i samhället måste kunskap om handikappet förbättras
och talhandikappade måste själva fa kunskap om vilka tekniska och so-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
143
cialpolitiska möjligheter som finns att förbättra deras situation. Före-
ningen skall därför kontakta andra handikapporganisationer som har tal-
handikappade medlemmar, informera om talhandikapp och hjälpmedel,
planera utbildning för talhandikappade samt planera och genomföra
konferenser för talhandikappade. Talhandikappades svåra situation kan
genom detta projekt lyftas fram, inte minst kan projektet visa övriga han-
dikapporganisationer vilka problem som talhandikappade medlemmar har
men som de kanske inte själva kan föra fram.
Tel. 08-677 70 43
Videodokumentation kring språk och språkförståelse
180 000 kr
Föreningen Teater Schahrazad arbetar sedan några år tillbaka tillsam-
mans med studieförbund i Södertälje i projekt som rör fritidsverksam-
heter med personer med utvecklingsstörning. Man har bl.a. arbetat med
hur man kan utveckla möjligheterna att kommunicera genom att komp-
lettera språket med gester, ljud, skådespeleri och tecken m.m. Föreningen
har påbörjat ett samarbete med en rysk regissör som arbetar på liknande
sätt med ryska personer med utvecklingsstörning, framför allt med ung-
domar med Downs syndrom. Man arbetar i respektive land med texter
som bygger på intervjuer med utvecklingsstörda ungdomar och deras
situation. Dessa texter skall iscensättas som monologer och dialoger, dels
med utvecklingsstörda dels med professionella skådespelare för att kunna
jämföra hur olika grupper använder språk och gester. Man kan genom
dessa studier få kunskap som kan användas för att ge utvecklingsstörda
bättre möjligheter att kommunicera.
Kontaktperson: Maj-Britt Brilioth, tel. 08-84 44 52
Projektet Livssituationen för ungdomar med funktionshinder
710 000 kr för år 1 av 2
Personer med funktionshinder behandlas ofta som om de vore en enhetlig
grupp, utan hänsyn till att behov skiljer sig mellan olika åldersgrupper
och mellan art och grad av funktionshinder. Unga glöms lätt bort efter-
som det finns fler äldre med funktionshinder. Unga RBU:are vill nu
under en tvåårsperiod genom enkäter (1000 RBU:are 16-25 år) och
intervjuer belysa situationen för ungdomarna avseende boende, utbild-
ning, arbete och fritid och drömmar och önskemål idag och i framtiden.
Utifrån utredningens resultat skall man ta fram konkreta förslag till hur
ungdomarna skall uppnå villkor likvärdiga dem som andra ungdomar har.
Resultaten skall spridas till beslutsfattare och andra som kommer i kon-
takt med dessa ungdomar.
Tel. 08-736 26 00
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
144
Projektet Körkortsutbildning för bilförare med perceptuella och kognitiva
funktionshinder
500 000 kr för år 2 av 3
Ett treårigt projekt med olika delprojekt/moment (tester, jämförelser, ut-
veckling av hjälpmedel, mätning av livskvalitet m.m.) som hör samman
och delvis löper parallellt i tid. Målgruppen är bilförare och blivande
bilförare med CP-skador. Projektets syfte är att utveckla bättre metoder
för att bedöma hur olika funktionsnedsättningar inverkar på målgruppens
möjlighet att få körkort och kunna köra säkert. Dessutom skall projekten
belysa hur IT-teknik kan tillämpas i ett fordon och hur livskvalitén på-
verkas genom möjligheten att själv kunna köra bil. Ett urval körkorts-
elever kommer att följas före, under och efter körkortsutbildningen. I
projektet ingår även AmuGruppen Körkort Handikapp i Kävlinge, Han-
dikappinstitutet och Neurologiskt Handikappades Riksförbund .
Kontaktperson: Björn Peters, tel. 013-20 40 70
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Insatser för bosnier i Sverige med funktionshinder
300 000 kr för år 3 av 3
Ett treårigt projekt med syfte att genomföra ett kartläggnings- och infor-
mationsprojekt för bosnier med funktionshinder. Föreningen arbetar ge-
nom uppsökande verksamhet, rådgivning och kartläggning och söker ut-
veckla samarbete med handikapporganisationerna.
Kontaktperson: Semsudin Imamovic, tel. 08-643 99 66
Faktabok i projektet Det händer i Sverige, ett projekt kring funktions-
hindrade barn och ungdomar med olika kulturbakgrunder
670 000 kr
Stödet avser kostnaderna för en faktabok och ett studiehäfte som ingår i
ett utbildningspaket för kompetensutveckling kring funktionshindrade
barn och ungdomar med invandrarbakgrund. Utbildningspaketet är
resultatet av ett projekt som bedrivits mellan SIH (Statens Institut för
handikappfrågor i skolan), Lärarhögskolan i Malmö, Utbildningsradion,
Statens Invandrarverk, Region Syd i Malmö och Malmö kommun. Bos-
nisk Islamiska Församlingen har hela tiden deltagit i det stora projektet.
De kulturella skillnaderna i synen på funktionshinder mellan invandrar-
familjerna och andra familjer gör att det ofta uppstår kommunikations-
svårigheter i mötet mellan samhällsföreträdare inom vård, skola och om-
sorg och familjerna. Faktaboken innehåller moment som handikappbe-
grepp. att utvecklas med handikapp, synen på barn, hur påverkar invand-
rarbakgrunden diagnosen av barnet och integration åtföljs av ett studie-
145
häfte. Målgruppen är alla som i sin vardagsverklighet kommer i kontakt
med barn och ungdomar med funktionshinder och som har olika etniska
kulturbakgrunder.
Kontaktperson: Gun Kjellstigen, tel. 08-642 44 06
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Ungdomsprojekt
200 000 kr for år 3 av 3
Organisationen har i två år fatt stöd för att utveckla sin organisation med
ungdomsverksamhet. Under temat "Nya Konsumentgillet" planerades tre
pilotprojekt starta i landet. Sedan arbetet fortskridit på ett positivt sätt
fortsatte och koncentrerade sig organisationen år två på två av de tre del-
projekten - Östersund och Stockholm. Syftet med projektet är att nå fler
ungdomar och fa en livaktig debatt om konsumentfrågor. Utvärderingen
av år två visar att projektledaren i Östersund lyckats nå flera ungdomar
och barn genom att arbeta via skolor, fritidsgårdar och studiecirklar. I
Stockholm har projektet däremot inte nått den avsedda målgruppen. För
verksamheten i Jämtland år tre planerar föreningen bl.a. att fortsätta in-
formera i skolorna, att starta studiecirklar, besöka butiksråd samt ge-
nomföra lägerverksamhet. Stödet avser verksamheten i Jämtland.
Kontaktperson: Christina Axelsson, tel. 08-641 79 79
Aktionsmaterial
210 000 kr för år 1 av 2
Stiftelsen Fair Trade Center startades i oktober 1996 av en grupp ung-
domar som tidigare varit aktiva i ett projekt kallat Action 21, som i sin
tur startades i samband med FN:s konferens om miljö och utveckling år
1992. Stiftelsens syfte är att förändra vår handel med utvecklingsländer,
så att handeln bättre tar hänsyn till människors sociala välfärd och natu-
rens bärkraft. Stiftelsen har fatt startstöd från Konsumentverket och Ung-
domsstyrelsen. Under 1998 och 1999 planerar Fair Trade Center en ak-
tion med syfte att ungdomar skall upptäcka och utöva makten de har som
konsumenter, att uppmuntra dem till att påverka företag till ett större so-
cialt och ekologiskt ansvar samt att inspirera ungdomar till att fördjupa
sin kunskap om internationell handel i sina gymnasie- eller högskole-
studier. Stiftelsen söker stöd för produktion och spridning av ett aktions-
material riktat till ungdomar som uppmuntrar till att konsumera rättvist
och att påverka företag. Aktionsmaterialet kommer i första hand att spri-
das via internet men också via föreläsningar och andra kontakter med
skol- och högskolevärlden. Fair Trade Center kommer också att sam-
verka med andra ungdomsorganisationer i spridandet av kampanjerna.
Via stiftelsens hemsida kan elever och studenter nå Fair Trade Student
Center för uppslag och material till specialarbeten eller uppsatser.
146
Kontaktperson: Kristina Bjurling, tel. 08-643 43 64
Projektet Ung konsument
150 000 kr
Unga Ömar i Söråker planerar ett konsumentprojekt för ungdomar. Pro-
jektet skall genomföras av en grupp arbetslösa, varav merparten (ca 20 st)
beräknas vara ungdomar under 25 år. Gruppen kommer att praktiskt ar-
beta med att inreda en lägenhet och renovera gamla möbler till mycket
små kostnader. Syftet är dels att ge arbetslösa ungdomar meningsfull
sysselsättning och inblick i sin vardagsekonomi dels att nå ut till minst 50
procent av ungdomarna i åldern 16-18 år i föreningsliv och skolor i
Timrå för att belysa vikten av och vinsten med återvinning och återbruk.
Detta skall genomföras av projektgruppen, som utöver arbetet med lägen-
heten också med stöd av konsumentvägledare skall utforma informatio-
nen om och programmet för visningen av återvinningslägenheten. Pro-
jektgruppen kommer att genomgå en tvåveckors grundutbildning i
ekonomi, miljö och hälsa samt en studiecirkel i att arbeta i projektform.
Med stöd av Kulturskolan i Timrå kommer några av de arbetslösa ung-
domarna att dokumentera arbetet med lägenheten på en hemsida som
skall kunna länkas till bl.a. Konsumentverkets hemsida.
Kontaktperson: Ingela Dahlin, tel. 060-417 30
Stockholms Barnpoesifestival
70 000 kr
Stockholms Internationella Poesifestival är Nordens största litterära eve-
nemang. Festivalen arrangeras av 90tal i samarbete med Elverket/
Dramaten och Stockholms Europas Kulturhuvudstad 1998. Huvudtemat
för festivalen i år är Världen i Europa. Poeter med utomeuropeisk bak-
grund som är bostatta i Europa bjuds in för att visa hur immigrant-
författarna inspirerat och förnyat Europas litteratur. Man kommer för
första gången att ha en poesifestival för barn. Det är oerhört viktigt att
barn far tillgång till kvalitetslitteratur, redan på ett tidigt stadium i livet.
Projektet är av pilotkaraktär och förhoppningen är att idén skall kunna
permanentas med ett årligt evenemang. Information kommer att ges till
skolor, fritidshem och daghem i hela Stor-Stockholm för att nå även till
dem som vanligtvis inte är självklara besökare på kulturevenemang.
Kontaktperson: Madeleine Grive, tel. 08-612 10 03
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
147
Projektet Ba(r)nbrytarna
295 000 kr för år 1 av2
HISO vill i samarbete med Barn- och Ungdomshabiliteringen, Fritid
Malmö/Malmös stadsdelsförvaltningar, Studieförbund och föreningar,
lokala kulturgrupper, Malmö Musikhögskola, Moomsteatem m.fl. ge
möjlighet för barn med funktionshinder att pröva på olika kulturaktivite-
ter. Barnen kan sedan välja ut den aktivitet man är mest intresserad av.
Om inte denna aktivitet finns i den stadsdel som barnet bor i, kan/skall
berörd organisation (offentlig eller ideell) starta sådan verksamhet som
då också skall vara öppen för barn och ungdomar som inte har funktions-
hinder. På så sätt räknar man med ett s.k. integrerat utbyte där man möts i
aktiviteten, i intresset. Projektet beräknas pågå under två år.
Kontaktperson: Jan Bengtsson, tel. 040-23 10 90
Projekt Kulturell Catering m.fl.
300 000 kr för år 3 av 3
Föreningen Etnokollokult driver sedan snart två år en verksamhet med
målsättning "att stödja utsatta grupper såsom barn, ungdomar och ar-
betslösa genom kulturella uttrycksmedel som ger individen dess kraft
åter." Föreningen har under de första projektåren utvecklat en bred pro-
jektverksamhet bl.a. på temat "kulturell catering". Projektet skapar en ny
modell för utbildning inom restaurang och musik för att stärka ung-
domars entrepenörskraft med bl.a. kulturyttringar i organiserade former
som t.ex show, teaterföreställning, happening blandat med matservering
av olika slag. Allt utfört och framfört av ungdomar efter beställningar.
Kulturell Catering har under 1997 utvidgats med Poeta Magica - en
öppen scén för unga frilansande konstnärer. Förutom Kulturell Catering
bedriver föreningen Cirkus K, en ambulerande cirkusskola för barn som
erbjuds stadsdelsförvaltningarna i företrädesvis Stockholms kommun
samt teaterverksamhet för barn och vuxna - Teater K. Under 1997 be-
drevs ett arbetslöshetsprojekt för unga och f.n. planeras en cirkusskola för
funktionshindrade barn och ungdomar. Föreningen söker stöd för ett
tredje år av Kulturell Catering. Under 1998 planeras en utveckling med
ett program "Integration-98" som tar upp integrationsfrågor.
Kontaktperson: Joan Dahlgren, tel. 08-30 74 04
Projektet Direktsändning Dans
150 000 kr
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Den ideella kulturföreningen Avart genomför under 1998 en dansteater-
uppsättning i Stockholms södra förorter. Genom dansföreställningar och
work-shops på ett stort antal högstadier och gymnasier har ett 50-tal ung-
148
domar intresserats för projektet. Ungdomarna deltar aktivt i utformningen
av föreställningen tillsammans med 10 professionella kulturarbetare. Ge-
nom sitt sätt att arbeta vill kulturföreningen Avart engagera ungdomar
som annars inte så ofta nås av dans samt förena ungdomar från olika de-
lar och miljöer inom södra Stockholm samt skapa ett bestående intresse
för kultur bland deltagarna. Merparten av projektet finansieras av
Stockholms kommun och de berörda stadsdelsnämnderna. Projektet kan
bli ett intressant exempel på samverkan mellan föreningsliv och skola
samt annan kommunal förvaltning.
Kontaktperson: Philip Mascher, tel. 0708-64 26 03
Projektet Kultur Campus
280 000 kr
Projektets syfte är att aktivt arbeta för kulturmöte mellan studenter från
naturvetenskapliga området, från det humanistiska området och ung-
domar som inte studerar. Föreningen vill nå studenter och andra ung-
domar som inte tidigare ägnat sig åt någon form av kulturverksamhet.
Verksamheten skall kunna täcka både traditionella konstområden och en
mer okonventionell inriktning som t.ex. tekno/rave, musikmix och IT-
layout.
Kontaktperson: Charlotte Lundkvist, tel. 090-786 90 26
Projektet Gränsen
70 000 kr
Föreningen Den Gyllene Eken är en ungdomsstyrd förening som inriktar
sig på studier av medeltida kultur och idrott. Nu vill de genomföra pro-
jektet Gränsen som skall inledas med ett historiskt spel för 200 - 300 del-
tagare i åldrarna 15-25 år. Deltagarna skapar all rekvisita själva. Före-
ningen vill med detta projekt initiera en ny typ av kulturaktivitet och ge
utlopp för ungdomars kreativitet och historiska intresse. Som en del i
projektet kommer deltagarna att bygga upp en mindre romersk by och ett
soldatfort som i spelet ligger vid gränsen till Germanien. På den ger-
manska sidan av gränsen skall det byggas en tingsplats. Projektet
kommer att bekämpa främlingsfientlighet genom att mötet mellan
kulturer och religioner spelas upp och bearbetas. Vidare vill man verka
för demokratiska arbetsformer genom uppförandet av en fingerad
valkampanj och folkförsamling. Efter spelens slut kommer en handbok
att tas fram med det historiska bakgrundsmaterialet som skall publiceras
för att underlätta arrangemang av liknande evenemang i framtiden.
Kontaktperson: Simon Malmberg, tel. 08-681 06 77
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
149
Förprojekt
250 000 kr för år 1 av 3
Fryshuset planerar ett projekt för att samla och sprida praktiska erfaren-
heter om hur ungdomar kan fa möjlighet till träffpunkter på egna villkor.
Målsättningen är att samla den praktiska erfarenhet som finns hos de or-
ganisationer som lyckats etablera föreningsdrivna träffpunkter, vare sig
verksamheten har en ren kulturverksamhet eller en mer sammansatt so-
cial målsättning och att sprida erfarenheterna till de grupper som runt om
i landet försöker hitta medel och möjligheter till att skapa sina egna verk-
samheter. Syftet är att stimulera och stötta "gör-det-själv-projekt" som
engagerar 13-17 åringar. Bakgrunden är det behov Fryshuset anser sig ha
mött i sina många kontakter runt om i landet. Det aktuella projektet avser
en ca 4 månaders förstudie för att bättre dokumentera behovet men
framför allt för att samla ett antal organisationer som tillsammans kan
representera en bred erfarenhet och förankring i olika målgrupper.
Kontaktperson: Cecilia Palmgren, tel. 08-462 22 24
Teaterprojektet Oliver Twist
40 000 kr för år 2 av 2
Teater Avalon är en ideell förening vars verksamhet syftar till att i ett
undersökande arbete utveckla nya former för scenkonsten och dess peda-
gogik. Föreningen fick stöd ur arvsfonden under läsåret 1997/98 för att i
samarbete med Frans Schartaus gymnasium handleda 50 elever i skolan
för en gemensam teaterföreställning där eleverna deltog i en kreativ mål-
styrd arbetsprocess som integrerades i skolans arbete. Samtliga klasser
utom marknadsföringsklassema var representerade i arbetet. Nu vill före-
ningen fortsätta med ytterligare en teaterföreställning för läsåret 1998/99
där man även vill engagera högstadieelever i form av en rörlig utställning
samt besök i klasserna. Syftet är att ge eleverna förutsättningar för att i
framtiden kunna starta upp och driva egna projekt.
Kontaktperson: Bobo Lundén, tel. 0708-60 69 20
Projektet En resa i det förflutna
100 000 kr
Vi Ungas Krets i Skellefteå vill genomföra projektet "En resa i det för-
flutna" för att väcka ungdomars intresse för gammalt hantverk. Genom
uppsökande verksamhet i skolor och klubbar kommer ungdomarna att fa
lära sig att bygga kolmilor, olika hantverk t.ex smide, sömnad, skinn, trä,
växtfargning och vävning. I projektet kommer ungdomarna även att ge-
nomföra lajvspel (levande rollspel) förlagda till medeltid. Ungdomarna
kommer själva att tillverka rekvisitan till dessa spel. Förbundet kommer
att besöka de olika grupperna under projektets gång för att dokumentera.
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
150
Materialet kommer sedan att sammanställas till ett häfte som kommer att
spridas genom riksorganisationen till alla distrikt i landet.
Kontaktperson: Karin Sällberg, tel. 0910-365 83
Cirkus K - för barn och ungdomar med funktionshandikapp
210 000 kr för år 1 av 2
En barn- och ungdomscirkus för och med funktionshindrade. Syftet är att
utifrån cirkusens unika möjligheter träna med barnen och efter deras egen
förmåga nå fram till en cirkuspremiär. Cirkuspedagoger i samarbete med
fysioterapeuter, psykologer och föräldrar arbetar fram en föreställning
med de medverkande. Tanken är att lära sig av varandra att samarbeta,
kommunicera och att öka förståelsen inför varandras olikheter med ömse-
sidig respekt..
Kontaktperson: Joan Dahlgren, tel. 08-30 74 04
En alldeles särskild cirkusskola
290 000 kr
FUB Sundsvall skall göra en alldeles särskild cirkusskola för barn som
har det extra svårt jämfört med de flesta barn i samma ålder, dvs barn i
särskola och träningsskola. Cirkus är en magisk värld där det är möjligt
att göra de svåraste trick. Den världen vill man bjuda på i projektet och
det oberoende vad man har för handikapp. “Gå på lina“ skall man kunna
göra även om man sitter i rullstol, det hänger faktiskt bara på vad det är
för lina. Barnen skall fa en upplevelse av att det till synes omöjliga, onå-
bara är möjligt. Tanken är att cirkusskolan skall erbjudas kostnadsfritt till
eleverna. Fem kommuner i Västernorrlands län omfattas av projektet och
man räknar med att kunna ta emot 8 grupper med ca 10-12 barn plus per-
sonal/grupp.
Kontaktperson: Thomas Jerbo, tel. 060-319 27
Kulturverksamhet
170 000 kr för år 2 av 3
Kulturutbudet för dövblinda är mycket litet. Nordisk föräldrakommitté
för dövblinda och Folkuniversitetet Gotland bygger upp kulturverksam-
het för denna målgrupp. Man har startat med en kulturvecka i Visby där
arbete med bl.a. skulpturverksamhet, dans, trummor m.m. ingår. Döv-
blinda från Sverige deltar tillsammans med dövblinda från övriga Norden
i projektet.
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
151
Projektet Kultur för alla — i Frida Kahlos fotspår
1098 000 kr för år 2 av 3
Handikappinstitutet, Handikappförbundens Samarbetsorgan och före-
ningen Very Special Arts utvecklar i samarbete med TBV och Folkuni-
versitetetskurs- och utbildningsverksamhet i konst för personer med
funktionshinder. I utbildningarna skall man använda datatekniken som
skaparverktyg och utställningsmedia. I projektet ingår också att produ-
cera läromedel på internet med information om hjälpmedelsanpassningar
för konstnärligt skapande. Bakgrunden är de svårigheter som personer
med funktionshinder och då särskilt för den med grava funktionshinder
har att delta i konstnärlig utbildning. Svårigheterna är bl.a. otillgängliga
lokaler, transporter av verktyg och hanterandet av olika redskap och in-
strument. Det finns numera datorbaserade verktyg för film, musik och
bildkonst. Projektet går ut på att skapa två mediaverkstäder (i Stockholm
och i Göteborg) i samarbete med nämnda studieförbund och de 8 data-
resurscenter som finns i landet samt SISUS (Statens
Kontaktperson: Liz Klöve, tel. 08-620 17 00
Utvärdering av projektet Kultur för alla -1 Frida Kahlos fotspår
106 000 kr för år 1 av 2
Stödet avser utvärdering av ett treårigt projekt som bedrivs av Handi-
kappinstitutet tillsammans med Handikappförbundens samarbetsorgan
och föreningen Very Special Arts. Det första projektåret är snart till ända.
För att kunna göra en riktig utvärdering av projektet krävs extra resurser.
Kontaktperson: Liz Klöve, tel. 08-620 17 00
Projektet Den galna kulturhuvudstaden
320 000 kr för år 2 av 2
Förbundet genomför tillsammans med RSMH i Stockholms län en sats-
ning med syfte att genom olika former av kulturaktiviteter öka kunskapen
hos allmänheten om medlemmarnas funktionshinder och därmed försöka
förändra attityder till funktionshindret. Man vill genomföra studiecirklar
där personer med psykiska funktionshinder på olika sätt skall försöka
spegla sin verklighet genom musik, textil, bild, måleri, foto, prosa, poesi,
teater m.m.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Projektet Läsning och Livskvalitet
754 000 kr för år 2 av 2
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Utvecklingsstörda personer har oftast mycket begränsad tillgång till in-
formation och läsupplevelser. Förbundet och LL-stiftelsen genomför där-
152
for olika former av försöksverksamhet i fem län. 1 delprojektet "Personer
med utvecklingsstörning som inspiratörer" (Göteborgs stad) utser
biblioteken handledare bland bibliotekspersonalen som skall stötta
utvecklingsstörda som skall medverka med högläsning vid särskolor, om-
sorgsverksamhet, Samhall m.m. "Förbättrad biblioteksservice för perso-
ner med utvecklingsstörning" (Kalmar län) går ut på att utbilda biblio-
tekspersonal om utvecklingsstörning, anordna regelbundna läsestunder
för vuxna utvecklingsstörda, utbilda utvecklingsstörda "värdar" för bib-
lioteken, informera omsorgerna om bibliotekens möjligheter m.m.
"Försöksverksamhet inom vårdutbildningar" går ut på att utvärdera stu-
diematerial, undersöka attityder till utvecklingsstörda och läsning hos
elever och lärare och ta fram en förändrad studieplan. "Insatser genom
särskolan för att skapa intresse för läsestunder i utvecklingsstörda barn
och ungdomars hem." Föräldrarna är inte alltid medvetna om att utveck-
lingsstörda har samma behov av läsupplevelser som andra. I detta del-
projekt vill man utbilda särskolans personal och föräldrar, kartlägga
särskolans lästräning och läsvanor m.m. och utarbeta modeller för ökad
högläsning i hemmen. Det femte delprojektet "Folkbildning som väg till
information och läsglädje för personer med utvecklingsstörning"
(Stockholms län) går ut på att inbjuda studieförbunden till att utveckla
verksamheter som kan ge och stimulera läsupplevelser och information
och som vänder sig till personer med utvecklingsstörning.
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00
Teaterprojektet En annan verklighet
125 000 kr
Stiftelsen och föreningen Gyllenkroken vill genomföra ett teaterprojekt
med professionella skådespelare och personer med schizofreni för att
kunna beskriva hur det är att vara psykiskt sjuk. Syftet är att avmystifiera
sjukdomsbegreppet och att påverka allmänhetens negativa attityd till
psykiskt sjuka människor.
Kontaktperson: Lotta Åhlén, tel. 031-80 89 90
Dokumentation av kulturfestivalen Fånga Dagen
110 000 kr
Föreningen skall tillsammans med Norrköpings kommun genomföra en
kulturfestival med funktionshindrade konstutövare. Stödet avser doku-
mentation av festivalen.
Kontaktperson: Ulla Lindeberg, tel. 0302-408 09
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
153
Svenska Very Special Arts (VSA) Skr. 1998/99:125
Kartläggning och sammanställning av handikappade konstnärers möjlig- Bilaga 3
heter till utbildning och arbete med uttryckande konst, tilläggsanslag
22 000 kr för år 2 av 2
Föreningen har tidigare beviljats medel för att under en tvåårsperiod till-
sammans med handikapporganisationerna göra en kartläggning av handi-
kappade konstnärers och artisters situation utifrån möjligheter till utbild-
ning, dvs. hur utbildningar är anpassade till handikappade personers be-
hov, i vilken mån teaterscener, gallerier, estrader och utställningshallar är
och om och hur de har möjligheter att försörja sig på sin konst m.m. Ar-
betet är i stort sett genomfört och föreningen behöver särskilda medel för
att göra slutrapporten lättillgänglig för olika typer av funktionshinder.
Kontaktperson: Ulla Lindeberg, tel. 0302-408 09
Utveckling av teater på teckenspråk
450 000 kr
I Sverige finns sedan tjugo år tillbaka en professionell döv teatergrupp.
Tyst Teater, som är en av Riksteaterns finansierade teatergrupper. Tyst
Teaters verksamhet är unik i den svenska teatern och har bidragit till att
dövas kulturmedvetande ökat och också spritt kunskaper om tecken-
språket. Teateruppsättningarna har regisserats av hörande regissörer som
fått använda teckentolkar. Nu skall förbundet utveckla verksamheten
genom kontakter med en döv regissör som skall arbeta med en teaterupp-
sättning och använda en döv svensk skådespelare som utexaminerats från
scenskolan som regiassistent. Målsättningen är att sätta upp en teaterföre-
ställning som skall spelas vid bl.a. hörskolorna för döva och hörande.
Man vill genom detta öka döva ungdomars intresse för teater och också
öka intresset för teckenspråket hos hörande.
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08-442 14 61
Projektet Mycket återstår att göra
395 000 kr för år 2 av 3
Synskadades förening. Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar
och vuxna och Hörselskadades förening i Gävleborg skall tillsammans
med Kultur Gävleborg arbeta med att göra kulturen tillgänglig för funk-
tionshindrade i länet. Man vill bygga upp ett nätverk med välinformerade
kontaktpersoner på kulturinstitutioner, skolor, studieförbund, i föreningar
m.fl., utbilda personer med funktionshinder till kulturinformatörer, arbeta
med att skapa en dialog mellan handikapporganisationer och kulturansva-
riga och se till att kulturarrangemangen anpassas till funktionshindrades
behov och att informationen om arrangemangen också görs tillgängliga.
Genom EU-medel utbildas 15 personer med funktionshinder till handi-
kappinformatörer som skall öka kunskapen om funktionshindrades behov
154
av stöd och anpassning hos personal vid kulturinstitutioner, kulturför-
valtningar och studieförbund.
Kontaktperson: Åsa Wirén, tel. 026-15 59 86
Pilotprojekt för biandkultur i Folkparkerna och Folkets Hus
125 000 kr
Projektet drivs gemensamt av Folkets Hus Riksorganisation och Folk-
parkerna i Sverige. Projektets syfte är att ge ungdomar och invandrare
ökad tillgänglighet till kultur, att bygga grunden till ett kontaktnät för
biandkultur och att skapa nya allianser i kultur- och organisationslivet
som gynnar ungdomar och invandrare. Organisationerna vill uppnå detta
genom ett pilotprojekt som i tre lokala föreningar skall utveckla en metod
för att arbeta för en blandad publik och ett bra klimat för blandkultur.
Pilotprojektet kommer på varje ort att inledas med ett seminarium där
ungdomar och invandrare kommer att inbjudas tillsammans med före-
ningarnas vanligen dominerande besökare och arrangörer. Projektet för-
utsätter att alla dessa grupper därefter involveras från början i de lokala
planeringsprocesserna. Pilotprojektet omfattar dessutom bl.a. ett interna-
tionellt gästspel som "övnings- och utvecklingsobjekt" och ett avslutande
seminarium för uppföljning och planering av fortsättningen. Tanken är att
varje förening därefter skall sprida sina erfarenheter till två fadderföre-
ningar. Målsättningen att samtidigt lyfta fram ungdomar och invandrare
och dessutom arbeta generationsövergripande skall underlätta för ung-
domar från vissa invandrargrupper att knyta kontakter med andra ung-
domar på orten. Stödet avser inte det internationella gästspelet.
Kontaktperson: Liv Fries, tel. 08-702 67 21
Projektet Mötesplats för ungdomar
60 000 kr
Föreningen Ebika Byabaganda Mu Sweden är en ideell förening vars mål
är att främja relationer mellan afrikaner, andra invandrare och svenskar
genom kulturella- och sociala aktiviteter samt utställningar. Nu vill före-
ningen starta ett projekt för ungdomar som dels skall öka kunskapen och
förståelsen för de afrikanska kulturerna, dels informera om svensk kultur
och samhällsinformation för att förbättra integrationsmöjlighetema i det
svenska samhället. Genom föreläsningar och studiecirklar om olika kul-
turer och utbildning samt annan samhällsinformation räknar föreningen
med att nå ca 2500 ungdomar. Föreläsare och deltagare rekryteras från
arbetsförmedlingen, idrottsförbund, andra föreningar samt olika skolor.
Det material som arbetas fram genom skrifter, videofilmer och andra er-
farenheter skall sedan integreras i föreningens ordinarie verksamhet.
Kontaktperson: Michael Sentongo, tel. 08-632 01 69
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
155
Från kulturen i skolorna Till skolorna i kulturen - Ett möte med Shakes- Bilaga 3
peare över 400 år
200 000 kr för år 2 av 3
Ideella föreningen Shakespeare kommer kommer du har i sitt kulturar-
bete i samarbete med skolor inom Stockholms län och Lärarhögskolan
etablerat ensemblen WilTs Company. Will's Company är en ensemble
som består av unga människor i åldrarna 18-25 år som arbetar med
Shakespeares texter inom den ideella föreningen Shakespeare kommer.
Medlemmarna i ungdomsensemblen har mötts genom det arbete med
språket och dess möjligheter som de lärt känna då de inom skolan samar-
betat i skolprojektet som leds av Donya Feuer. Föreningen söker nu till-
sammans med ungdomarna stöd till det andra året i ett treårigt projekt
som syftar till att fler ungdomar utbildas till att inspirera andra unga
människor. Ett tiotal ungdomar skall arvoderas för att utanför skolan ut-
bilda ytterligare ett 60-tal ungdomar om språket som verktyg.
Kontaktperson: Donya Feuer, tel. 08-21 62 78
Rinkr-proj ektet
300 000 kr för år 2 av 2
Ett samverkansprojekt runt Rinkebyskolan med Rinkeby bibliotek, Ord
& bildverkstan, Rinkeby Multimedia Center (RMC), Arkitekturmuséum
och Marionetteatem. I projektet kartlägger eleverna Rinkebys kulturarv
med rötter i den politiska samhällssynen bakom miljonprogrammet. Till-
sammans med Arkitekturmuséum kartlägger de stadsplaneidéer och ar-
kitektur samt dokumenterar detta i multimediai form. 1 samarbete med
Rinkeby bibliotek kommer eleverna att studera inflyttningen till Rinkeby
- hur olika invandringsvågor följt på varandra och hur lokalsamhället
skapat en kultur för att hantera kulturmöten och kulturkonflikter samt de
inflyttades integrationsmönster. Samarbetspartema bakom projektet är
övertygade om att Rinkeby har en för Sverige (nästan) unik kulturkom-
petens vad gäller att leva i etniskt blandat samhälle. Eleverna skall med-
vetandegöras om detta genom att kartlägga och dokumentera och genom
att kommunicera huvudsakligen via internet med skolor i liknande om-
råden i andra Europeiska länder. Ett vidare syfte är att eleverna skall gå
stärkta ut i samhället utanför Rinkeby - medvetna om att de har något för
samhället viktigt att lära ut. RMC är en ideell förening med en målsätt-
ning och verksamhet som integrerar folkbildning, utbildning och produk-
tion. Inom Rinkr-projektet kommer RMC att ansvara för att vägleda ele-
verna i den multimediala delen med bildbearbetning och teknikkunskap.
Under projektets andra år kommer RMC dessutom att arbeta med en sär-
skild tjejgrupp tillsammans med fältassistenter från Rinkebyskolan.
Kontaktperson: Karin Svahn, tel. 08-760 91 14
156
Lokala och regionala utvecklingsprojekt
50 000 kr
Somaliska Mediaföreningen sänder en timmes TV program i Öppna
kanalen varje söndag med repris på måndag eftermiddag. Programutbudet
består dels av somalisk kultur som dans, sång, annan underhållning och
historia, dels av svensk samhällsinformation med särskild tonvikt på för-
hållanden som berör den somaliska gruppen. Föreningen planerar nu en
verksamhet för främst somaliska ungdomar i åldern 13-25 år i Rinke-
byområdet för att de skall kunna få kunskap att utforma egna TV
program. Syftet är att ge ungdomarna både den tekniska kompetensen
och möjligheten att genom TV programmen skaffa sig kunskap och
förståelse om det svenska samhället för att minska kulturkrockar, stärka
självförtroendet samt att bjuda in TV-tittare, politiker och tjänstemän till
information och debatt om aktuella frågor.
Kontaktperson: Saeed Abdullahi, tel. 08-760 97 69
NEJ - en filmhelg om våld mot kvinnor
300 000 kr
KEN feministisk filmförening i Umeå planerar en filmhelg om våld mot
kvinnor i anslutning till internationella kvinnodagen den 8 mars 1999.
Under tre dagar planeras filmvisning, föreläsningar och debatter både i
panel och med publik. Föreningen kommer att aktivt erbjuda deltagarna
att bilda egna nätverk för att stödja varandra i arbetet mot våld mot kvin-
nor. En av dagarna kommer att helt ägnas 1000 gymnasieelever i Umeå.
Visningarna kommer då att ske för flickor och pojkar i olika grupper för
att de skall kunna fa diskutera problemen ur olika perspektiv. Gymnasie-
dagen kommer att påbörjas i skolorna innan själva filmdagen och följas
upp under veckan med antingen besök i klasserna av KEN eller med
hjälp av lärare. Dessutom kommer eleverna att skriftligen fa utvärdera
projektet. Projektet kan ses som en del av en stor satsning i Umeå av tre
skilda ungdomsföreningar. Föreningen Motfkraft i Umeå genomför till-
sammans med Föreningen Grabbar mot Barbie projektet Tjejfrid i
Västerbotten och Kvinnojouren i Umeå genomfor genom sin Tjejjour
projektet Våld mot tjejer/unga kvinnor.
Kontaktperson: Beatrice Hammar, tel. 090-10 71 66
Projektet Tjej frid
300 000 kr
Fritidsforum har under år 1997 fatt stöd ur Allmänna arvsfonden till ett
projekt för att utveckla metoder på fritidsgårdar för att förebygga våld
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
157
mot unga kvinnor med invandrarbakgrund. I projektet arbetar Fritids-
forum med tre fritidsgårdar där hela personalgruppen är involverad.
Vidare prövas hur fritidsledare kan arbeta med ett reellt inflytande på
gården för ungdomarna när det gäller svåra frågor som våld och sexuella
trakasserier mot flickor. Fritidsforum planerar nu att gå vidare och för-
djupa kunskaperna för att kunna sprida de metoder som kommit fram till
andra fritidsgårdar och till ledare som arbetar med tonåringars fritid. Ett
antal lokala projektgårdar där hela personalgruppen är med i arbetet
kommer att engageras i det nya projektet. Varje gård väljer själv ar-
betssätt. Det viktigaste är att alla metoder som prövas och utvecklas kan
utvärderas mot målet att förhindra våld mot unga kvinnor och att ung-
domarna på fritidsgården är med i arbetsprocessen. Fritidsforum kommer
att besöka enskilda gårdar och finnas till hands för problemlösning och
kunskapsöverföring. Projektet kommer att avslutas med en uppföljnings-
och avslutningskonferens för erfarenhetsutbyte och fördjupad kunskap
inom de områden som gårdarna efterfrågat under projektet. En utförlig
dokumentation kommer att färdigställas efter projektet.
Kontaktperson: Mia Eriksson, tel. 013-851 36
Jämställdhet mellan flickor och pojkar - ett forumteaterprojekt
300 000 kr
Under vårterminen 1998 har Forumteatergruppen Solvere givit ut före-
ställningen "Häxblandning" om tjejers relationer och självkänsla, om sex
och droger på åtta skolor i Stockholms län och på två av dessa dessutom
gjort ett fördjupat projekt. Fyra skolor som slagit sig samman vill fort-
sätta verksamheten och utvidga den till att även inkludera pojkar. Det
planerade projektet innehåller separata forumspel för flick- respektive
pojkgrupper. Spelet åtföljs av diskussioner och värderingsövningar, var-
efter pojk- och flickgruppema var för sig får forma egna forumspel.
Slutligen skall grupperna spela upp sina forumspel för varandra som en
inledning till en gemensam värderingsdiskussion. För att förankra arbetet
på skolorna kopplas lärarna in på ett tidigt stadium. Skolornas ekono-
miska insats består i att anordna studiedagar där teatergruppen ger skol-
personal och på vissa skolor även fritidspersonal möjlighet att pröva en
del av de metoder som kommer att användas med eleverna. Syftet är att
personalen efter projektets slut skall kunna driva pojk- och flickgrupper
själva på skolorna. Projektets målsättning är att stärka ungdomarnas
självkänsla så att de skall kunna säga nej till grupptryck, kunna stå för
sina åsikter och kunna bryta kränkande och förlegade könsrollsmönster.
Målgruppen är samtliga elever i åttondeklass i de deltagande skolorna.
Kontaktperson: Nina Bergström, tel. 08-720 57 73
Projektet Tjejfrid i Västerbotten
100 000 kr
Föreningen Motkraft planerar tillsammans med Föreningen Grabbar mot
Barbie och ett nätverk av personer i Umeå ett projekt för att under våren
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
158
1999 samla och knyta ihop alla de ideella krafter bland och för ungdomar
och jämställdhet som finns i Umeå och i Västerbottens län. Syftet är att
motverka de värderingar kring könsroller och makt som möjliggör det
samhällsproblem som mäns våld mot kvinnor utgör. Framför allt skall
unga män stödjas och uppmuntras att reflektera kring och bearbeta sitt
förhållningssätt till det motsatta könet, känslor och relationer. Målsätt-
ningen är att knyta ihop teoretisk kunskap om flickors och pojkars olika
villkor med den praktiska kunskap som många s.k. eldsjälar samlat
genom sitt arbete med och bland ungdomar. Under våren planeras en rad
utåtriktade aktiviteter - seminarier, besök på skolor, sammanställning av
information, en tidskrift tillgänglig för länets alla ungdomar m.m.
Kontaktperson: Fredrik Lundkvist, tel. 070-373 71 46
Nätverket för manligt ansvar
298 000 kr
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) avser att tillsammans med
Nätverket för Manligt Ansvar (MAN) genomföra en kampanj i landets
residensstäder. Detta genom att sprida MANs budskap om ett ansvarsfullt
beteende från killars sida i sin relation till tjejer och sin egen sexualitet.
Tanken är att genom en informations- och opinionskampanj fa kontakt
över hela landet med unga killar som vill engagera sig. Informationen
kommer att spridas dels i form av flygblad och aktioner, dels genom in-
formationsträffar på skolor och fritidsgårdar samt genom kvällsträffar.
Kampanjen kommer att följas upp med utveckling av en hemsida med
interaktiva möjligheter för unga killar att diskutera mansrollen, känslo-
relationen till tjejer, sexualitet, jämställdhetsproblemen i samhället i stort
och våldsproblematiken i synnerhet. Målgruppen är killar i 14-18 års
ålder.
Kontaktperson: Henrik Gustafsson, tel. 070-770 11 70
Projektet En lektion för livet
149 000 kr
Föreningen planerar att i samarbete med Haninge kommun bedriva ett
projekt i sju högstadieskolor. Målsättningen är att lyfta fram flickorna för
att lära dem att sätta gränser mot sexuella trakasserier och öka deras
självförtroende samt att informera pojkarna om hur sexualiserat våld på-
verkar flickor och kvinnor och att diskutera "vad kärlek är". Projektet
innehåller föreläsningar, erfarenhetsberättelser, filmvisning och gräns-
sättningsövningar för flickorna. Projektet kommer att genomföras i nära
samverkan med skolledningen i de skolor som har elever i tonåren.
Skolorna ansvarar för för- och efterdiskussioner samt att tillsammans
med eleverna införliva erfarenheterna i ett arbete för att skapa umgänges-
normer på skolan fria från sexuella trakasserier och könsnedsättande till-
mälen.
Kontaktperson: Anja Malmsten, tel. 08-606 87 89
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
159
Projektet Våld mot tjejer/unga kvinnor
200 000 kr för år 1 av 2
Ungdomar inom Umeå Kvinnojour planerar att starta en tjejjour med
målsättningen att informera om och synliggöra det förtryck som unga
kvinnor utsätts för. Syftet är att stärka unga kvinnor med avseende på
deras självbild och förståelse för de strukturer som styr samhället.
Tjejjouren planerar telefonjour en kväll per vecka, temakvällar med
föreläsningar i smågrupper samt information på skolor och stöd till
grupper som på skolorna arbetar med att minska våldet mot kvinnliga
elever. Projektet beräknas pågå i två år.
Kontaktperson: Kerstin Persson, tel. 090-77 97 00
Projektet Tjejkraft
300 000 kr
Föreningen driver en fritidsgård i stadsdelen Bomhus i Gävle. Föreningen
planerar ett projekt för att ge flickorna som kommer till gården kraft att
våga stå upp och säga ifrån när det gäller snedvridna bilder av kvinnor
som uttrycks från både media och killarna på gården. Ansvarige projekt-
ledaren kommer att arbeta både på fritidsgården och på den närbelägna
skolan. Målsättningen är att några av flickorna efter projektet skall kunna
fungera som ledare för yngre flickor.
Kontaktperson: Peter Hasch, tel. 026-19 04 67
Jämställdhetsarbete
1050 000 kr för år 2 av 3
Förbundet arbetar i samarbete med synskadeorganisationer i omvärlden
vidare med att skapa medvetenhet om synskadade kvinnors fulla rätt till
delaktighet i samhällslivet och jämlika levnadsförhållanden, tillgång till
demokrati, ekonomi, teknik, social välfärd, hälsoprogram, familjepolitik.
kultur och organisationsliv, utbildning, rehabilitering och arbete m.m.
och att upprätta och besluta om en jämställdhetsplan.
Kontaktperson: Kicki Nordström, tel. 08-39 90 00
J ämställdhetsarbete
350 000 kr för år 3 av 3
Inom förbundet - liksom i de flesta andra handikapporganisationer, är
majoriteten av medlemmar kvinnor. 1 lokalföreningarna är förtroende-
uppdragen någorlunda jämnt fördelade mellan könen. I länsförbunden
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
160
börjar den manliga dominansen för att sedan bli ännu mer markant i Skr. 1998/99:125
riksförbundets styrelse. Förbundet har därför utarbetat ett studiecirkel- Bilaga 3
material "Kvinna i SRF" som man nu använder i lokala studiecirklar.
Under de två första åren har man utbildat funktionärer och genomfört ett
seminarium för nätverkskvinnor och genomfört ledarskapskurser och
utvecklat nyhetsbrev, under år tre fortsätter kursverksamheten, stött-
ningen genom nyhetsbrev om det allmänna jämställdhetsarbetet och nät-
verksträffar. Förbundet vill försöka utveckla jämställdhetsarbetet genom
att involvera även männen.
Kontaktperson: Birgitta Köhler, tel. 08-39 90 00
På tjejers villkor-metoder att stärka tjejer i föreningslivet
60 000 kr
Afrosvenskarnas Ungdomsförbund vill ge unga kvinnliga medlemmar ett
tillfälle att lära sig mer om hur en organisation bedrivs samt diskutera
tjejer och deras villkor i organisationslivet. Vid tidigare läger för ung-
domar har förbundet märkt hur lite tjejerna är aktiva i diskussioner och
aktiviteter i förhållande till killarna. För att vända tjejernas passivitet vill
ungdomsförbundet genomföra ett speciellt läger riktat till enbart unga
kvinnor. Syftet med detta läger är även att lyssna till andra tjejers upp-
levelser, åsikter och inställning samt diskutera hur man bästa kan stödja
aktiva och passiva och värva fler tjejer till organisationen. En viktig del i
projektet är uppföljning och dokumentation.
Kontaktperson: Nyamko Sabuni. tel. 08-640 39 01
Friskvård, Simning, Styrketräning och Gympa
61 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Framtidens Hus är en kvinnoförening med ett 100-tal med-
lemmar med flera olika nationaliteter som nyligen har startat ett frisk-
vårdsprojekt som skall pågå i tre år för långtidsarbetslösa invandrar-
vinnor med muslimsk, arabisk och annan kulturell bakgrund. Sedan en tid
tillbaka har man märkt ett markant intresse från yngre flickor/kvinnor att
delta i projektet. Av projektets 40 deltagare är hälften i åldern 12-25 år
och ytterligare 5 unga kvinnor står på kö för att delta. Föreningen hyr in
sig på ett badhus med kvinnlig personal och har då endast öppet för dessa
kvinnor. Stödet avser de unga kvinnornas delaktighet i projektet för det
första året.
Kontaktperson: Lydia Daniels, tel. 042-18 12 09
161
6 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125
Dagens Ungdoms tjejjour
50 000 kr
Föreningen Dagens Ungdom (DU) började för fyra år sedan som en
tjejgrupp i Rinkeby med fyra tjejer och en vuxen kvinnlig ledare. År
1997 bildades föreningen som i dag har över 30 medlemmar. Inom före-
ningen deltar flickorna aktivt i olika aktiviteter i Rinkeby såsom Rinke-
byfestivalen, Barn- och ungdomsvecka, kampen mot rasism och främ-
lingsfientlighet och de arbetar också mot våld och droger. Föreningen
planerar att utveckla verksamheten till en tjejjour dit tjejer i Rinkeby kan
gå eller ringa när de behöver hjälp och råd med att t.ex. diskutera sina
relationer med föräldrarna. Platsen skall samtidigt fungera som träffpunkt
för tjejer i Rinkeby där de kan komma i kontakt med föreningens aktivi-
teter. Målsättningen är att tjejjouren skall vara ett forum där tjejer av alla
nationaliteter kan mötas och utbyta tankar, erfarenheter, idéer och frågor
och där det skall finnas möjligheter att bearbeta sin situation - att få och
ge stöd.
Kontaktperson: Gilda Cordova, tel. 08-621 05 12
Center för utbildning och social träning av den zigenska folkgruppen,
särskilt kvinnor i södra Storstockholm
65 000 kr
Verksamhetens syfte är att ge kvinnor och flickor träning och färdigheter
som hjälper dem att bryta den traditionella isoleringen i hemmet och att
klara kontakterna med samhället. Avsikten är att erbjuda undervisning i
grundskoleämnen och viss yrkesförberedande träning till ungdomar och
vuxna samt att använda lokalen till fritids- och ungdomsgård. Verksam-
heten för kvinnor och flickor drivs integrerat. Inom den planerade verk-
samheten för 1998 ingår ett projekt med kurser i enkel databehandling.
Kurserna skall ge deltagarna träning i svenska språket och matematik,
träning i att hantera datorer och grundläggande arbetslivsanpassad trä-
ning i att arbeta med dator. Instruktörer kommer till största delen att vara
unga flickor inom föreningen och kurserna vänder sig både till flickor
och vuxna kvinnor. I planeringen ingår också att utveckla en verksamhet
där lokalen vissa eftermiddagar och kvällar skall användas för fritids- och
ungdomsgårdsaktiviteter. Föreningen planerar även en rad aktiviteter för
att utveckla verksamheten till ett centrum för den zigenska gruppen med
det dubbla syftet att både stärka den egna kulturen och att stödja och
vidga kontakterna utanför den zigenska gruppen. I samma lokal driver
Stockholms Zigenarförening och föreningen Petroff verksamhet. Före-
ningarna samverkar men bedriver separata verksamheter.
Kontaktperson: Angelina Dimiter-Taikon, tel. 08-659 23 46
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
162
Projektet Tjejgig - ett projekt för att skapa förutsättningar för tjejer att
inta pop/rockscenen
275 000 kr
Kontaktnätet har 170 medlemsföreningar, varav många är arrangerande
föreningar. I föreningarna finns en tydlig arbetsfördelning så att killarna
sköter tekniken och spelar i band medan flickorna sköter administration
och caféverksamhet. Syftet med projektet Tjejgig är att ändra på detta
och se till att musikintresserade tjejer far sin chans både att spela och att
aktivt arrangera. Genom projektet skall hela organisationen på såväl före-
nings- som riksnivå få en större medvetenhet om tjejernas situation i
föreningarna. Projektet inleds med att samtliga föreningar skall diskutera
tjejernas roll i den egna föreningen. Kontaktnätets regionnivå skall med
stöd av projektledaren kontakta intresserade tjejer och föreningar som vill
gå vidare. För att gå vidare måste tjejerna själva formulera sina utbild-
ningsbehov. Kurser kommer sedan att hållas med inriktning på både
arrangörsteknik och musik/inspiration. Genom ökat kunnande och en-
gagemang hos de deltagande tjejerna kommer fokuseringen på
"tjejfrågan" att fortsätta efter projektets slut. Kontaktnätet kommer att
kontinuerligt dokumentera vad som kommer fram under projektets gång
för att alla föreningar och andra intresserade skall kunna ta del av
erfarenheterna.
Kontaktperson: Jenny Östblom, tel. 0660-545 25
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Ombyggnad av föreningslokal på fastigheten Livsstilen 1 i Linköpings
kommun
300 000 kr
Scoutkåren har under flera år bedrivit verksamhet i tillfälliga lokaler på
5-6 olika platser i området. Inom scoutgården kan barnen i olika åldrar
träffas i gemensamma lokaler och de äldre kan vara goda förebilder för
de yngre. Genom en större lokal kan scoutverksamhet erbjudas flera barn
i området. Projektet avser förvärv, nybyggnad och ombyggnad av befint-
lig byggnad.
Kontaktperson: Jörgen Öckinger, tel. 013-20 61 34
163
Borensberg Scoutkår Skr. 1998/99:125
Ombyggnad av scoutstuga på fastigheten Kungs Norrby 1:208 i Motala Bilaga 3
kommun
40 000 kr
Scoutkåren har köpt en stuga så att kåren kan utvecklas och växa. Man
behöver rusta upp stugan för att kunna bedriva scouting i rätt miljö.
Kontaktperson: Marita Landberg, tel. 0141-700 87
Ombyggnad av barn- och ungdomslokaler m.m. på fastigheten
Evertsberg 136:2, Älvdalens kommun
225 000 kr
I bygdegårdens källarvåning finns en ungdomsgård på ca 63 kvm.
Önskemålet från byns ungdomar är att fa lokalen ombyggd så att den blir
ändamålsenlig och gör det möjligt att utveckla verksamhet för och med
ungdomarna i byn. I verksamheten ingår som t.ex. biljardspel, bordtennis,
kursverksamhet, föreningsliv, film, disco m.m.
Kontaktperson: Kjell Tenn, tel. 0250-293 81
Ombyggnad och upprustning av Solvikskolonien på fastigheten Åsa 4:13
i Kungsbacka kommun
700 000 kr
Föreningen Kuggavik är bildad 1997 genom en samordning av gemen-
samma resurser från IOGT-NTO distrikten i Göteborgs- och Bohuslän,
Hallands län och Älvsborgs län. Sammanslagningen gjordes för att få en
bredare spridning på SANT-lägerverksamheten . Tidigare ägdes anlägg-
ningen ensam av IOGT-NTO distriktet i Älvsborgs län. Ombyggnad och
upprustning av Solvikskolonien är i korthet att husen blir funktionsdug-
liga enligt dagens standardkrav och att de går att använda året runt. Sol-
vikskolonien kommer att användas för barn- och ungdomsverksamhet
och till SANT-lägerverksamhet, som erbjuds till skolor i Hallands- och
Västra Götalands län. Tankar finns av IOGT-NTOs Juniorförbund att
återuppliva koloni verksamheten i modern form och erbjuda barn en eller
två veckors sommarvistelse. IOGT-NTO-rörelsen kommer även under
den skollediga tiden att erbjuda barn till missbrukare en möjlighet att
komma till Kuggavik för rehabilitering tillsammans med den ena för-
äldern.
Kontaktperson: Bengt Gustafsson, tel. 035-381 01
Ombyggnad av f.d. stationshus till aktivitetshus för barn och ungdom i
Ransta på fastigheten Kumla-Österby 1:59, Sala kommun
300 000 kr
Projektet omfattar ombyggnad av ett f.d. stationshus. Man vill skapa ett
aktivitetscentrum med teater, musik, matlagning, verkstad m.m. för barn
164
och ungdomar i Ransta. Arbetet är tänkt att utföras i egen regi av med-
lemmar men i samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet.
Kontaktperson: Gunnar Axinge, tel. 0224-203 50
Nybyggnad av scoutlokal på fastigheten Rudan kli Haninge kommun
400 000 kr
Scoutkåren ligger i Haninge och har bedrivit ungdomsverksamhet sedan
1951. Kåren har idag ca 150 medlemmar varav ca 100 är barn. Handens
Scoutkår har efter många år av provisoriska lösningar av lokalfrågorna
kommit till det läget att man vill bygga ett eget hus. Kåren har fatt arren-
dera en tomt av kommunen för att bygga ett scouthus.
Kontaktperson: Helena Lennholm, tel. 08-790 62 07
Inköp och renovering av scoutstuga på fastigheten Hofors 11:1 i Hofors
kommun
70 000 kr
Stöd till inköp och upprustning av ny scoutlokal. Stugan är belägen vid
en äng alldeles i utkanten av samhället, vilket gör att man kan erbjuda
andra föreningar tillgång till lokalen. Den nya lokalen kommer också att
ge möjlighet att erbjuda scouting till handikappade. Åtgärder som måste
göras innan byggnaden kan tas i bruk är en tillbyggnad och installation av
toalett.
Kontaktperson: Tommy Nielsen, tel. 0290-292 25
Iordningställande av scoutlokal på fastigheten kv. Fackelrosen Klubbhus
Strandbadet i Stockholms kommun
150 000 kr
Hässelby Strands Sjöscoutkår har varit verksam sedan 1959 och har allt-
sedan dess bedrivit sjöscoutverksamhet för barn och ungdomar i
Hässelby med omnejd. Projektet omfattar ombyggnad av en lokal som
ägs av Stockholms Energi/Hässelbyverket. Lokalen är till ytan lämplig
och ligger bra till för sjöverksamhet. Uthyraren ser positivt på ungdoms-
verksamheten och avser bara att fa täckning för driftskostnaderna mot att
kåren iordningsställer lokalen.
Kontaktperson: Anders Lindgren, tel. 08-590 021 48
Nybyggnad och inredning av delar av konstcentrum i Tjörns kommun
1 000 000 kr
Stiftelsen vill skapa ett konstcentrum utanför storstäderna där barn/ ung-
dom/personer med funktionshinder far konstnärliga upplevelser. Detta
konstcentrum kommer att innefatta museum, utställningar, folkbildning,
verksamhet för barn och ungdom m.m. Stödet avserl bamateljén och
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
165
delar av en experimentverkstad och samlingssal. Några delmål för verk-
samheten är att genom utställningar och publikationer visa barns och
ungdomars experimenterande med akvarell och vattenfärg, inspirera, ut-
bilda och initiera så att kunskap och ideér från museets barn- och ung-
domsverksamhet når ut i hela Norden samt att verka för barns och ung-
domars självklara rätt till konstnärliga stimulanser och upplevelser.
Kontaktperson: Benita Nilsson, tel. 0304-67 44 92
Ombyggnad av lokal på fastigheten Kv. Bohus 4 och 5 i Jönköpings
kommun
30 000 kr
Lokalerna har använts i verksamheten i nästan 30 år och motsvarar inte
dagens krav på verksamhet. Nuvarande utformning av lokalerna ute-
stänger funktionshindrade personer från att delta i aktiviteter. Med en
bättre köksfunktion ges ökade möjligheter att bedriva verksamheten i
enlighet med scoutförbundets riktlinjer bl.a vad gäller miljöarbete.
Lokalen kan dessutom upplåtas till andra ungdomsorganisationer.
Kontaktperson: Björn Skarp, tel. 036-10 60 90
Ny scoutgård på fastigheten Värö 2:67 i Linköpings kommun
350 000 kr
Scoutkåren skall uppföra byggnader för en ny scoutgård samt lokaler för
att iordningsställa ett naturrum som presenterar geologi och flora. An-
läggningen skall användas som scoutgård, man tänker hålla kurser för
scoutkårer, scoutdistriktet Östergötland m fl. föreningar. Även andra
föreningar kan använda lokalen på dagtid, lediga helger och kvällar.
Kontaktperson: Lennart Borgestad, tel. 013-29 93 46
Om- och tillbyggnad av ungdomslokaler på fastigheten Säbyggeby 8:54 i
Ockelbo kommun
250 000 kr
Församlingens lokaler består i huvudsak av ett stort rum som också an-
vänds som serveringslokal, vilket innebär ideliga ommöbleringar och
försvårar barn- och ungdomsverksamhet. I den om- och tillbyggnad som
kommer att ske, anpassas alla lokaler för de verksamheter som bedrivs.
Den öppna verksamhet som man kommer att kunna bedriva är ett efter-
längtat komplement till idrottsföreningar och kommersiella samlingsplat-
ser för många barn och ungdomar.
Kontaktperson: Otto Alneberg. tel. 0297-460 61
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
166
Scoutkåren Tre Hjärtan Skr. 1998/99:125
Ombyggnad av scoutstuga på fastigheten Tönnersjöheden 21:21 i Bilaga 3
Halmstads kommun
300 000 kr
Scoutkåren har köpt en fastighet som skall byggas om. Scoutkåren har
sedan 1920-talet bedrivit en ren ungdomsverksamhet och för att utveckla
verksamheten ytterligare har man nu införskaffat denna fastighet.
Kontaktperson: Michael Bengtsson, tel. 035-15 23 70
Nybyggnad av utbildningslokal på fastigheten Helenelund 6:39 i
Sollentuna kommun
400 000 kr
Scoutkåren har under de senaste 40 åren bedrivit sjöscoutverksamhet.
Under senare år har verksamheten ökat och behovet av en lokal i nära
anslutning till sjön har blivit allt större. För att kunna utveckla sin ung-
domsverksamhet bygger kåren ny utbildningslokal.
Kontaktperson: Bengt Lindgren, tel. 08-35 19 12
Nybyggnad av scoutstuga på fastigheten Svartbäcken 2:5 i Haninge
kommun
350 000 kr
Scoutkåren är en av Södertörns största föreningar med aktiviteter året
runt och med möten varje vecka, uteaktiviteter under terminerna, läger
under somrarna. Kåren har lämnat sin gamla lokal efter 30 år p g av att
skolförvaltningen vill skapa ett skolmuseum. Tills vidare disponerar
kåren en källarlokal som inte kan anpassas efter de egna behoven. Man
tänker därför bygga en ny och skräddarsydd lokal för verksamheten. På
så sätt skall ungdomarna i området få möjlighet till fortsatta fritidsaktivi-
teter. Lokalen skall i första hand användas för scouting men kan också
nyttjas för annan barn- och ungdomsverksamhet.
Kontaktperson: Bengt Ljunggren, tel. 08-789 51 64
Ombyggnad av klubblokal på fastigheten Möllevången 1:12 i Lunds
kommun
75 000 kr
Allmänna tennisklubben i Lund är landets näst största tennisklubb vars
mål är att kombinera bredd med elit för barn och ungdomar. Klubben vill
bygga om en del av kontor till en fungerande samlingsplats för juniorerna
utanför själva tennisbanan.
Kontaktperson: Kenneth Andersson, tel. 046-14 27 80
167
Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Bregården 2:72 i Karlskoga
kommun
170 000 kr
Bofors Kanotklubb har ingen egen klubblokal. Klubben planerar att
bygga ett klubbhus för att kunna utveckla, behålla samt nyrekrytera för
sin barn- och ungdomsverksamhet.
Kontaktperson: Birgitta Öster, tel. 0586-500 70
Uppförande av omklädningsbyggnad m.m. på fastigheten Regelboken 1 i
Linköpings kommun
70 000 kr
Bollklubben Kenty bygger till en omklädningsbyggnad med samlings-
lokal för barn- och ungdomslagen, där klubben även tänker bedriva fri-
tidsverksamhet på eftermiddagarna för barn och ungdomar.
Kontaktperson: Ulf Andersson, tel. 013-16 10 72
Nybyggnad av klubbhus på del av fastigheten Boo 1:608 i Nacka kom-
mun
270 000 kr
Boo IF, Segling bedriver en bra seglingsverksamhet för barn- och ung-
domar och medlemsantalet är stort. För att utveckla verksamheten ytter-
ligare och kunna engagera de äldre ungdomarna till att fortsätta, byggs ett
nytt klubbhus.
Kontaktperson: Per Johnsson, tel. 08-718 93 19
Nybyggnad av klubbstuga på fastigheten Vadet 3:192 i Haninge kommun
75 000 kr
Dalarö Sportklubb har köpt ett fritidshus som nu byggs om till klubb-
lokal. Med detta räknar klubben med att höja verksamhetens kvalité och
sociala betydelse för den stora barn och ungdomsverksamhet de bedriver.
Kontaktperson: Bengt Sevelius, tel. 08-605 61 46
Tillbyggnad av klubbhus på fastigheten Baldersnäs 1:176 i Bengtsfors
kommun
250 000 kr
Dals Långeds Idrottsklubb vill bygga till sitt klubbhus för att förbättra
och utöka sin barn- och ungdomsverksamhet. De senaste åren har verk-
samheten ökat väsentligt, speciellt bland flickorna.
Kontaktperson: Monika Utter, tel. 0531-409 81
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
168
Om- och tillbyggnad av "annex" på fastigheten Höllviken 3:79 i Vellinge
kommun
130 000 kr
Föreningen EFS Sommargård Höllvikstrand bedriver lägerverksamhet. I
dagsläget finns det inte plats för att ta emot alla ungdomar som vill
komma dit så för att få mer utrymme och samtidigt förlänga säsongen ett
par månader vill föreningen bygga om- och till ett annex. Stödet avser
den del som är tillbyggnad av samlingslokal.
Kontaktperson: Sven E Johansson, tel. 040-35 98 48
Ombyggnad av f.d militärkasern till ungdomscenter
800 000 kr
Den ideella föreningen Europeiskt Ungdomscenter i Eksjö - EUE, är en
sammanslutning av Eksjö och Nässjö kommuner samt lokala ideella or-
ganisationer från idrotts- och friluftsliv, kyrkor och miljöområdet,
lokala/regionala intresseorganisationer och företag samt ett tyskt med-
lemsföretag. Syftet är att skapa och driva ett europeiskt ungdomscenter i
Eksjö i en av lokalerna från det nedlagda regementet. Målsättningen med
verksamheten är att skapa ökad förståelse mellan olika nationer och kul-
turer samt stimulera ungdomar till ökat engagemang och ansvarstagande i
samhällsutvecklingen - kulturellt, politiskt, socialt och ekologiskt. Ak-
tiviteterna vid ungdomscentret skall byggas upp med utgångspunkt från
de specifika förutsättningar som finns på småländska höglandet och i
Eksjöbygden. Föreningen söker nu bidrag för en del av kostnaderna i
samband med renovering och ombyggnation. Kasernen skall renoveras
och invändigt förändras med bakgrund av ett kretsloppstänkande. Detta
skulle göra centret till ett intressant studieobjekt och ett föredömligt
exempel på framtida byggnadsteknik och ge EUE en stark miljöprofil.
Kontaktperson: Roger Gustafson, tel. 0381-361 09
Förvärv av fastigheten Gamla Upsala 21:75 en f.d. ladugård och lada
70 000 kr
Gamla Upsala Sportklubb vill köpa den fastighet de hyrt under ca 25 år.
Klubben har med ideellt arbete och eget kapital inrett och byggt om hela
fastigheten under dessa år. Genom ett förvärv av fastigheten vill klubben
säkra och utveckla barn- och ungdomsverksamheten ytterligare.
Kontaktperson: Örjan Abrahamsson, tel. 018-180129
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
169
Om- och tillbyggnad av klubbhus på fastigheten Ullstämma 5:9 i
Linköpings kommun
200 000 kr
Hjulsbro Idrottsklubb har under 90-talet kraftigt expanderat sin barn- och
ungdomsverksamhet. För att kunna ta emot och utveckla en bra verksam-
het för alla nya medlemmar bygger klubben om sin klubbstuga.
Kontaktperson: Berndt Persson, tel. 013-159654
Färdigställande av aktivitetshall
500 000 kr
IFK Strömsund har en bred barn- och ungdomsverksamhet. Mellan åren
1992 och 1997 har föreningen byggt en aktivitetshall for att kunna in-
rymma sommar- och vinteridrotter for att aktivera ungdomarna året runt.
Nu vill föreningen bygga till ett klubbrum (i nuläget far de utnyttja om-
klädningsrum, skolans lokaler, Folkets hus m.m.) och ett kafé. I dagsläget
finns ingen annan naturlig samlingsplats för ungdomar om kvällarna i
Strömsunds samhälle. Föreningen vill genom kaféet erbjuda en samlings-
punkt även för de ungdomar som inte sysslar med idrott eller är med-
lemmar i föreningen.
Kontaktperson: Tommy Åström, tel. 0670-61 10 40
Nybyggnad av klubbstuga på fastigheten Karlskrona 5:1 i Karlskrona
kommun
80 000 kr
Karlskrona AIF har ingen klubbstuga idag utan lånar lokaler i hela kom-
munen. För att fa en samlingsplats och utveckla verksamheten för över
30 barn- och ungdomslag som idag spelar i serie, vill de bygga en klubb-
lokal.
Kontaktperson: Tommy Justad, tel. 0455-602 13
Renovering och ombyggnad av ungdomslokaler på fastigheten kv
Rosenbusken 22 i Stockholms kommun
250 000 kr
KFUK-KFUM, Central har en bred barn- och ungdomsverksamhet. Före-
ningen bygger nu om och renoverar entrén samt kafélokalen för att er-
bjuda en samlingspunkt även för de ungdomar som inte sysslar med idrott
eller är medlemmar i föreningen.
Kontaktperson: Kristin Linus, tel. 08-412 23 70
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
170
Ombyggnad av förråd på fastigheten Västerås 2:90 i Västerås kommun
40 000 kr
Lövuddens Jolleklubb är en sektion i KFUK-KFUM Västerås som vill
bygga en samlingslokal och verkstad för barn och ungdomar i en befintlig
förrådsgård. Detta kommer att förlänga seglingssäsongen med 3-4 måna-
der och ge barn- och ungdomsverksamheten bättre samhörighetskänsla.
Kontaktperson: John Stemå, tel. 021-18 52 21
Inköp av baracker
50 000 kr
Kristinehamns Hockey Team har saknat en riktig samlingslokal. Genom
att bygga om några donerade baracker ges nu möjlighet att bredda och
utveckla barn- och ungdomsverksamheten. Barackerna sätts upp i anslut-
ning till Kristinehamns ishall.
Kontaktperson: Sven Erik Jonsson, tel. 0550-877 10
Inköp av klubbstuga på tomträtten Saxtorp 15:25 i Landskronas kommun
65 000 kr
Landskrona Cykelklubb ligger bland de främsta cykelklubbama i landet
när det gäller ungdomsverksamhet. Klubben satsar speciellt på att stödja
och fa fram flickorna i verksamheten. Fram tills nu har klubben inte haft
någon egen lokal utan hyrt in sig i Föreningarnas Hus i Landskrona. För
att få en mer hållbar verksamhet och satsa för framtiden köper klubben
nu en egen klubbstuga.
Kontaktperson: Bengt Persson, tel. 0418-780 08
Till- och ombyggnad av klubbstuga vid speedwaybanan på fastigheten
Grevby 1:3 i Mariestads kommun
100 000 kr
Mariestads Motorklubb bedriver en stor knatte- och ungdomsverksamhet.
Den nuvarande lokalen är för liten och ej ändamålsenlig för verksam-
heten. Klubben vill bygga om och till för att behålla och bredda barn- och
ungdomsverksamheten.
Kontaktperson: Johan Cord, tel. 0506-160 00
Tillbyggnad av klubbstuga på fastigheten Ås 3:3 i Gislaveds kommun
100 000 kr
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Västboås Gymnastik och Idrottsförening vill bygga till sin klubbstuga för
att kunna utveckla verksamheten för ett ökande antal barn och ungdomar.
Kontaktperson: Kenneth Magnusson, tel. 0371-700 93
171
Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Nicolai 3:60 i Örebro kommun
300 000 kr
Örebro Sportklubb Ungdom är den största ungdomsföreningen i kommu-
nen, men saknar lokaler för sin verksamhet. Nu avser de att bygga ett
klubbhus för att skapa en naturlig samlingsplats för ungdomarna, även
utanför de fysiska aktiviteterna. Klubben satsar på en bred verksamhet
där personlig och social utveckling, fostran till ansvar, hänsyn och god
kamratskap är grunden för ungdomarnas hälsa och idrottande.
Kontaktperson: Mikael Pers, tel. 019-16 73 13
Förprojektering av rekreationsanläggningen Aspvik på fastigheten
Aspvik 1:7, Värmdö kommun
75 000 kr
Föreningen äger en rekreationsanläggning utanför Gustavsberg. Fastig-
heten behöver byggas om, föreningen har inga ekonomiska förutsätt-
ningar att göra detta och måste kanske sälja anläggningen om man inte
kan finna medfinansiärer. Föreningen söker 75 000 kronor för att kunna
arbeta fram tänkbara lösningar för att säkra Aspviks framtid och fortsatta
drift.
Kontaktperson:Annika Sjöstedt, tel 08-80 55 07
Om- och tillbyggnad av Treklöverhemmet Rehab Center på fastigheten
Treklöverhemmet Lyckorna 2:249 i Uddevalla kommun
500 000 kr
Treklöverhemmet är en rehabiliteringsanläggning för unga handikappade.
Syftet med rehabiliteringen på Treklöverhemmet är förutom den rent
fysiska uppbyggnadsträningen också att på så många områden som möj-
ligt “bryta mark“ och visa att det trots rörelsehinder går att leva ett så bra
liv. För att kunna utveckla verksamheten och för att personer med olika
funktionshinder skall kunna vistas vid Treklöverhemmet behövs fler
enkelrum. Det behövs därför en ombyggnad där också arbetsterapin för-
ändras för att bli mer funktionell för rörelsehindrade, entrén byggs om,
expeditionen flyttas för att förbättra tillgängligheten samt kallelse/
sökanläggningen byts ut för att förbättra säkerheten.
Kontaktperson: Arne Lindkvist, tel. 0522-745 95
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
172
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Boovisioner
200 000 kr för år 3 av 3
Boovisioner är ett utvecklingsprojekt för ungdomar inom Boo Folkets
Hus. Huvudsyftet är att utifrån basen Folkets Hus medieverkstad i sam-
verkan med församling, Ormingerådet, Nacka TV m.fl. uveckla lokala
TV-program som mobiliserar barn, ungdomar, vuxna och det ideella
föreningslivet för en god och trygg uppväxtmiljö för de unga. Grunden i
projektet är att lyfta fram unga människors idéer för att stödja de unga i
att påverka sin situation. Under de första två projektåren har bl.a. ett lo-
kalt ungdomsparlament byggts upp och under 1997 har det lokala TV-
programmet Boovision etablerats och sänts i 26 veckor. Dessutom har
ungdomar i 20-årsåldern börjat skapa ett nytt program - INTER. Ung-
domscaféet har varit öppet 5-6 kvällar i veckan i 40 veckor och ett ung-
domsdrivet sommarkafé har drivits under 4 sommarveckor. Föreningen
fortsätter verksamheten under år tre och planerar utveckla Boovisionen
med ett effektivare och billigare format för att kunna sända fler program
samt önskar satsa på fler ungdomsproduktioner av samma typ som
INTER. Under projekttiden har ett närmare samarbete etablerats mellan
föreningen och kommunen.
Kontaktperson: Bosse Ståldal, tel. 08-747 72 03
Lokal ungdomstidning
80 000 kr
Föreningen Samling för Alby vill skapa en lokalförankrad ungdomstid-
ning gjord av ungdomar på träffpunkten Wayside i Alby. Genom att ung-
domarna själva gör layout, reportage och intervjuer hoppas föreningen att
detta leder till en ökad självkänsla och en positivare inställning till att
aktivt söka sig till utbildning och arbete. Ungdomarna kommer även att
ansvara för datakunskap, distribution och söka sponsorer för fortsatt eta-
blering av tidningen.
Kontaktperson: Douglas Foley, tel. 08-664 37 49
Projektet Kulturkommunikation
150 000 kr för år 2 av 3
Lidköpings Film- och Videoförening (LFV) har sedan 1993 arbetat med
olika former av film- och mediafrågor. Föreningen konstaterar att trots
dagens utbud inom media på lokal nivå söker sig allt fler ungdomar till
storstadsregionerna för att fa möjlighet att ta del av det växande utbudet
inom området. Detta vill man försöka ändra på genom att erbjuda alter-
nativ på regional nivå. Föreningen driver därför ett utvecklingsprojekt
173
inom media, kultur och data/IT som skall kunna fungera som ett resurs-
centrum for regionen. Projektet är ett kommunikationsprojekt som syftar
till att utveckla och anpassa kulturen till nya former for spridning och
kommunikation mellan människor. De verksamhetslokaler föreningen
bygger upp skall också fungera som en träffpunkt for ungdomar där de
kan finna vettig fritidssysselsättning till rimliga priser. Föreningen arbe-
tar med ämnesområdena kommunikation och media, musik, film/video
och IT. Projektet kommer att samverka såväl med kommunen som bild-
ningsförbund, LAN och andra föreningar. Projektet beräknas pågå under
3 år och föreningen har under det första året rustat lokaler och skaffat
utrustning och fortsätter planenligt med kurs- och uppdragsverksamhet,
egna produktioner och ett arbete med att bygga upp kontakter med sam-
verkansparter inom och utom regionen.
Kontaktperson: Anders Hasselroth, tel. 0510-665 22
Grunden Radio-Video-Tidning
700 000 kr för år 2 av 3
Grunden är en fristående sektion inom FUB Göteborg. Sektionen har
egen styrelse som består av personer med funktionshinder, egen verk-
samhetsplan och budget. Grunden har i mindre skala prövat en media-
verksamhet som bedrivs som en studiecirkelverksamhet i studieförbundet
Vuxenskolans regi. Grundens Radio Va Nu Då har sänt mer än fyra-
hundra närradioprogram och Grundens videogrupp har gjort filmer bl.a.
till olika dagcenter i Göteborg. Man skall nu i större skala skapa en
mediaverksamhet där personer med intellektuella funktionshinder skall
producera och sprida lättförståelig information som i första han riktar sig
till de människor med intellektuella funktionshinder som inte kan ta till
sig den dagliga samhällsinformationen. Syftet med projektet blir alltså
tvåfaldigt; skapa arbetstillfällen för personer med intellektuella funk-
tionshinder samt ge information skapad av och for denna målgrupp.
Kontaktperson: Peter Mattson, tel. 031-19 95 07
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Projektet INNE 99 - Innemiljöåret 1999
760 000 kr for år 1 av 2
Under 1999 skall inomhusmiljön särskilt uppmärksammas i ett nationellt
samverkansprojekt. Ett 50-tal aktörer är involverade, statliga myndig-
heter, branschorganisationer, byggherrar, hyresgäströrelsen m.fl. Astma
och Allergiförbundet som företräder brukarna skall i detta projekt ge
174
läns- och lokalföreningarna kunskap och metoder för att förbättra inom-
husmiljöer till gagn för astmatiker/allergiker. Man vill utveckla sam-
arbetet med ansvariga inom bygg- och fastighetsbranschen för att verka
för ökad tillgänglighet för astmatiker/allergiker i offentliga lokaler, på
arbetsplatser och i vård- och omsorgslokaler.
Kontaktperson: Roger Wallin, tel. 08-506 282 00
Handikappanpassad trädgård på Britsarvets skola
50 000 kr för år 1 av 3
I anslutning till skolan som också inrymmer en särskola har anlagts ett
100 kvm stort blomster- och grönsaksland. Skolans elever och kring-
boende arbetar tillsammans i olika arbetsgrupper. FUB Falun vill nu ut-
veckla detta arbete genom att bearbeta en 1000 kvm stor gräsyta som
ligger nära särskolan och som också används av lågstadiets elever genom
att göra upphöjda odlingar och gångar som passar för rullstolsbuma, göra
grönskande portar, upphöjda såbord, för att möjliggöra att funktions-
hindrade själva skall kunna delta i odling och utomhuspedagogik. Pro-
jektet ingår i ett större projekt som NaturResursCentrum i Dalarna be-
driver tillsammans med kommunen, hyresgästföreningen, Studiefrämjan-
det m.fl. och som handlar om att se skolgården som en pedagogisk resurs
för den ekologiska förståelsen och som en bas för samverkan mellan för-
äldrar och andra boende och skolan.
Kontaktperson: Lillemor Enberg, tel. 023-250 31
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
”Friends - elever mot mobbing”
250 000 kr
Föreningen som består av ett antal unga vuxna arbetar i skolor mot
mobbning. Föreningens målsättning är att så många skolor som möjligt
skall starta ett fungerande kompisstödjarsystem och en handlingsplan mot
mobbning, för att på sikt skapa en förbättrad psykosocial miljö. I arbetet
ingår både aulainformation, klassdiskussioner, att utse och utbilda kom-
pisstödjare i varje klass samt att en vuxengrupp bildas på skolan för att
tillsammans med eleverna göra något åt problemen. Kompisstödjama
följs upp med träffar och nyhetsbrev.
Kontaktperson: Sara Damber, tel. 070-716 14 44
175
Bilaga 3
Afasiforeningen i Gävleborgs län (AFASI)
Uppsökande verksamhet och aktivering av unga afatiker
143 000 kr för år 1 av 2
Föreningen vill under två år arbeta för att yngre afatiker skall fa ett mer
aktivt liv och bättre livskvalitet. Man har i Sandviken prövat att tillsam-
mans med kommunen utveckla fritidsaktiviteter för personer med funk-
tionshinder. Unga afatiker har tillsammans med en ledare prövat på
kommunens utbud av fritidsverksamheter. Efter ett halvår har gruppen
tredubblats, man har fått nya vänner i gruppen och ökat självförtroende
som gör det möjligt att våga delta i andra grupper i kommunens och stu-
dieförbundens regi. Afasiföreningen vill nu under två år pröva denna
modell i en större skala och sprida erfarenheterna.
Kontaktperson: Rune Jans, tel. 026-27 04 90
Projekt Karolinaskolan
450 000 kr
Den ideella föreningen Fogdaröd Vård- och Diakoncentrum driver bl.a.
rehabiliteringsverksamhet för cancerdrabbade och en brottsofferverksam-
het. Hösten 1996 inbjöd man olika yrkeskategorier med erfarenhet av
arbete med barn och ungdomar med DAMP till ett seminarium. Man
konstaterade att det krävs individuellt anpassat stöd i rätt tid och i rätt
omfattning för att barnen inte skall fara illa, bli deprimerade på grund av
alla misslyckanden och utveckla beteendestörningar med konflikter med
kamrater och lärare m.m. Föreningen vill nu starta en gymnasieskola för
dessa ungdomar. För några av dessa ungdomar kan uppbrott från den
vanliga miljön och en intematskoleplacering vara ett komplement till den
vanliga skolverksamheten. Förutom anpassad skolgång krävs stöd och
aktivering till meningsfull fritid, stöd i att bygga upp relationer och hjälp
till ADLträning. Förutom skola och fritid vill man kunna erbjuda föräld-
rar och andra information, rådgivning och handledning. Skolan skall för-
bereda arbetsliv med hjälp av AMI/AU och hoppas kunna utvecklas till
ett Centrum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. RBU stöder ansökan.
Beloppet avser kostnader för planering av verksamheten.
Kontaktperson: Eva Cangård. tel. 046-71 29 30
Förebyggande verksamhet och uppbyggnad av självhjälpsgrupper
100 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att bygga upp självhjälpsgrupper (med 5-6 perso-
ner/grupp med en ledare från föreningen) som i första hand skall vara en
stödkontakt efter avslutad klinisk behandling. Föreningen räknar med att
kunna starta 12 grupper under ett år. I projektet ingår också att arbeta mer
förebyggande genom seminarier, informationsmaterial m.m. till skolor,
sjukvårdsinrättningar, myndigheter, vårdutbildningar m.fl. Grupperna har
176
de fem första gångerna en ledare som stöd, därefter fungerar grupperna
självständigt.
Kontaktperson: Madeleine Mesterton, tel. 08-20 72 14
Träffpunktsverksamhet
450 000 kr för år 1 av 3
Förbundet har i ett tidigare projekt undersökt hur personer med intellek-
tuella funktionshinder som bor i egen bostad mår och konstaterat att
många blir isolerade och utnyttjade på olika sätt. Hälften av de under-
sökta brukade besöka s.k. träffpunkter, dvs lokaler i bostadsområdet med
personal som ger stöd och service. Det visade sig att de som besökte
dessa lokaler hade färre psykiska problem. Förbundet vill nu i ett treårs-
projekt belysa hur ett bra stöd kan se ut ur brukarens perspektiv och hur
man kan förbättra och utveckla träffpunktsverksamheten så att den svarar
mot brukarnas behov. Man vill kartlägga träffpunktsverksamheten i
Göteborg och på mindre orter i Bohuslän för att kunna peka på för- och
nackdelar i olika typer av träffpunkter. Arbetet skall resultera i en rapport
som kan användas vid planeringen av boende och stöd för personer med
utvecklingsstörning. Arbetet skall bedrivas tillsammans med FUB:s
forskningsstiftese ala.
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00
Ett Aspergerprojekt
658 000 kr för år 2 av 2
Aspergers syndrom (4-7 av 1000 barn, mest pojkar) har kommit att bli en
allmänt accepterad beteckning för ett tillstånd hos personer med normal
eller hög begåvning men med svårigheter i socialt umgänge. Under ton-
åren blir många av dem själva uppmärksamma på sin begränsade förmåga
att förstå och umgås med andra människor, en del drar sig helt undan till
sina specialintressen och kan bli mycket isolerade, andra kan söka sig till
grupper där de av olika anledningar lättare accepteras, tex kriminella,
drogmissbrukare m.fl. Ett stort problem för dessa ungdomar är alltså fri-
tiden. Föreningen vill nu ta fram/visa olika modeller för fritidsverksam-
heter för barn, ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom. 5-6 fritids-
verksamheter i hela landet, tex fritids, föräldraprojekt, folkhögskola,
idrottsklubbar, hobbygrupper skall studeras och beskrivas i en informa-
tionsskrift som kan fungera som lärobok, mall och idéunderlag för perso-
nal och föräldrar. Modellverksamheterna skall tjäna som “stationer" för
hjälp och inspiration. Arbetet skall även dokumenteras i en videofilm
som kan användas av personalgrupper, beslutsfattare och föräldrar.
Kontaktperson: Nåkkve Balldin, tel. 08-702 05 80
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
177
Projektet Att lära av misstag - fallet Elisabeth
457 000 kr för år 1 av 2
Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Riksföreningen Autism och
rättssociologiska avdelningen vid Lunds universitet. Projektet har sin
utgångspunkt i en enskild individ, som idag är 42 år, och som sedan
mitten av 70-talet fram till december 1997 hållits inspärrad för sluten
psykiatrisk vård. Hon har fatt olika diagnoser och utsatts för allehanda
psykoterapeutiska metoder. I samverkan med riksföreningen och med
utgångspunkt i det material som finns att tillgå, finns det möjlighet att
studera hur man förhållit sig till individen och hennes funktionshinder
och identifiera kritiska punkter i relationen mellan individ och myndig-
hetsvärld.
Kontaktperson: Håkan Hydén, tel. 046-222 88 11
Utveckling av ett program och en central resurs för yngre afatiker
290 000 kr för år 1 av 2
Afasiförbundet påpekar att afatiker endast undantagsvis får de rehabilite-
rande insatser som behövs, den medicinska rehabiliteringen tillgodoses i
regel men inte den språkliga, psykologiska och sociala. Stiftelsen
Nordiska Rehabiliteringsfonden vill därför tillsammans med Afasiför-
bundet och Frösunda center pröva intensivkurser för yngre afatiker med
syfte att förbättra tal-, skriv- och läsförmåga och ge bättre och utvecklade
sociala relationer. Tanken är också att etablera ett center för unga afa-
tiker. Stiftelsen räknar med att afasiprojektet efter en projekttid om två år
blir självbärande genom att kommuner, landsting och försäkringsbolag
skall kunna köpa tjänster.
Kontaktperson: Karsten Inde, tel. 08-624 20 10
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Försöksverksamhet med kartläggning och metodutveckling av centralt
anordnad föreningsstödjande verksamhet
580 000 kr för år 3 av 3
Förbundets organisation har haft län och landsting som bas och är inte
anpassad för ny lagstiftning (bl.a. LSS) som lägger stor del av samhällets
åtagande på kommunerna. Dessutom finns en mycket stor omsättning av
förtroendevalda inom organisationen, vilket sammanhänger med att för-
äldrama/medlemmama engagerar sig under en kort period under barnets
uppväxt och därefter avslutar sitt engagemang i föreningen. Föräldrarna
till funktionshindrade barn har också en extrem arbetsbelastning varför
178
tid och ork för föreningsengagemang inte räcker till. Förbundet skall där-
för under en treårsperiod bl.a. genom uppsökande verksamhet hos före-
ningar, kommuner, landsting och regioner, kartlägga och utveckla meto-
der och organisation för det lokala och regionala arbetet. Under det tredje
året fortsätter man med uppsökande verksamhet och utbildning men skall
också intervjua nytillkomna medlemmar för att få en bild av varför dessa
söker sig till RBU och vilka förväntningar man har.
Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00
Förbundet mot Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS)
Utvecklingsverksamhet
1340 000 kr för år 3 av 3
Mellan 5-8% av alla barn (med kraftig överrepresentation för pojkar) har
allvarliga läs- och skrivsvårigheter (dyslexi). Betydligt fler är lindrigt
drabbade. Förbundet mot Läs- och Skrivsvårigheter behöver utvecklas
och stärkas för att kunna möta de förväntningar som nu ställs på organi-
sationen. Man skall arbeta med att initiera och genomföra lokala utbild-
ningar av förbundets medlemmar i bl.a. kommunikation och information,
föräldrastöd, ungdomsstöd m.m.
Kontaktperson: Torbjörn Lundgren, tel. 08-667 30 80
Projektet Västra Götalands län - FUB:s framtid
450 000 kr för år 1 av 3
Det nya Västra Götalands län består av ca 1,6 miljoner invånare, ungefår
16 000 av dessa är utvecklingsstörda. FUB har i storlänet tre länsförbund
samt Göteborgs stad som räknas som ett länsförbund. Man skall se över
utvecklingsstördas villkor i de olika kommunerna och vad som kommer
att vara kommunalt åtagande, vad som blir landstingsstyrt, hur färdtjäns-
ten skall fungera, ansvaret för habilitering och rehabilitering, hjälpmedel,
råd och stöd m.m. Hur blir det med boende, skola och arbete? Projekt-
ledaren skall under projekttiden företräda FUB i olika samrådsorgan
inom den förberedande organisationen och sedan inom de permanenta
förvaltningarna i storlänet, samla FUBföreningama och hålla kontakt
med HSO och andra handikapporganisationer för stöd och information.
Kontaktperson: Gunilla Mildemar-Lundqvist, tel. 031-773 46 23
Utveckling av nätverksarbete
300 000 kr för år 1 av 2
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Värmlands län består av 16 kommuner, i 8 av dessa finns lokala FUB-
styrelser. Kommunerna är organisatoriskt mycket olika, bl.a. ligger han-
179
dikappomsorgema under olika nämnder, uppsökande verksamhet och
information fungerar också mycket olika och det är svårt för utvecklings-
störda och anhöriga att fa kunskap om rättigheter och skyldigheter. Man
vill nu pröva nya vägar för FUB genom att bl.a. ordna s.k. lokala mötes-
platser med FUB-funktionärer för människor med funktionshinder och
föräldrar och andra anhöriga kan mötas för utbyte av erfarenheter och
kunskaper.
Kontaktperson: Bo Olsson, tel. 054-15 26 51
Uppbyggnad av Idé- och Kunskapscentrum i Kronobergs län
1725 000 kr för år 3 av 3
Bakom projeket står Handikapporganisationerna i Kronoberg (HSO),
samt länsorganen för Synskadades Riksförbund, De Handikappades
Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och HSO Växjö kommun.
Projektet omfattar därmed samtliga handikapporganisationer i länet.
Projektet syftar till att bygga upp en nätverksbunden organisation som
bättre än nuvarande formella organisationsstruktur kan ta tillvara med-
lemmarnas (inte minst yngres) intressen och möjligheter att ar-
beta. Grunden för en framtida samverkan har lagts under de två första
projektåren genom en undersökning av medlemmarnas livsvillkor enligt
Arbetsboksmetoden. Undersökningen följde strukturen i FN:s standard-
regler. Man har utvecklat ett instrument för samverkan i form av nät-
verksmatriser, som klart urskiljer de olika föreningarnas beröringspunkter
i intressepolitiska frågor. Dessa verktyg skall på olika sätt förankras
under det tredje året. Rehabilitering, hjälpmedel och tillgänglighet är
exempel på frågor som kommer att kräva samverkan mellan läns- och
lokalföreningar, detta kan enkelt ske i nätverksformen. Till stöd för
nätverken utvecklas en samordnings- och serviceorganisation
(Arbetsgivarkooperativ). Service- och samordningsorganisationen far
flera uppgifter; ge stöd av handläggare, erforderligt kunskapsunderlag
samt föreningsservice. Dessutom ingår enheter för vardera utbildning och
utveckling samt en enhet för externa uppdrag av olika slag. Nära kontak-
ter med berörda myndigheter i länet har etablerats för den framtida ut-
vecklingen. I det tredje delprojektet TreVe ( Våga, Vilja Växa) en verk-
samhet för personligt växande, ingår flera delar, utveckla bra metoder för
utbildning av samtalsledare och stödpersonsverksamhet, därefter själva
utbildningen. Under utbildningen arbetar deltagarna fram en metodbok,
som skall användas i kommande utbildningar. De friskvårdande verk-
samheter som idag finns i de olika föreningarna öppnas för medlemmar i
andra föreningar. Som en röd tråd i de tre delprojekten går erfarenheterna
av att den kunskap och de erfarenheter som ett funktionshinder ger skall
verbaliseras och systematiseras för att bättre än idag användas av proff-
sen, kort sagt ökat brukarinflytande.
Kontaktperson: Elizabeth Peltola, tel. 0470-71 10 50
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
180
Projektet Handikappförening år 2000
1275 000 kr för år 2 av 3
Handikapporganisationerna i Malmöhus län (numera handikapporganisa-
tionerna i Skåne), Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Reumatikerför-
bundet, Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka och Hjärnkraft bedriver
ett utvecklingsarbete med målet att skapa föreningar som skall kunna
arbeta i ett alltmer decentraliserat samhälle och en ny Skåneregion med
33 kommuner och 5 eller 6 sjukvårdsdistrikt. I projektet ingår att hitta
och utveckla arbetsformer och aktiviteter som intresserar och far stöd
även av yngre medlemmar och att bygga ut och upp samarbetet med vår-
den och samhället, att försöka aktivera fler kvinnor i mansdominerade
föreningar och vice versa samt försöka nå invandrare med funktionshin-
der. 1 projektet ingår också att finna former för att tillvarata den stora
kompetens som finns hos medlemmarna som konsumenter av vård och
omvårdnad. Målen skall nås genom bl.a. utbildningsinsatser, head-hun-
ting och lokala handikappolitiska program/marknadsplaner. Under det
första året har man genomfört inteminformation och efter en del start-
svårigheter lyckats öka antalet aktiva medlemmar från en handfull till ett
sextiotal och fler är på väg. Grundutbildningar i samhällskunskap har
genomförts liksom omvärldsanalysseminarier. Från varje organisation har
tre s.k. teamledare utbildats för att lära sig ta fram handikappolitiska pro-
gram och göra verksamhets- och organisationsutvecklingsplaner.
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel. 042-24 97 46
Utvecklingsarbete
1052 000 kr för år 2 av 3
Även om de flesta rehabiliteringskliniker idag har organiserat särskilda
hjärnskadeteam finns stora problem för hjärnskadade och deras anhöriga;
ansvaret för rehabiliteringens alla led är oklart, samverkan mellan försäk-
ringskassa, landsting och kommun är ofta bristfällig, det förekommer
sällan skriftliga beslut, individuella, råd och stöd till anhöriga ges knap-
past, och vårdorganisationen ej anpassad för samverkan mellan skadade,
anhöriga, vårdpersonal, forskare m.fl. Föreningen vill nu stärka före-
ningen genom att pröva om ett regionombud skulle kunna stödja skadade,
anhöriga och medlemmar i arbetet. Man vill dessutom ge utbildning till
informatörer och studieansvariga för att sprida föreningens erfarenheter
och utbilda lokala kontaktpersoner i frågor som rör policy, sekretess och
hur man kan stödja skadade och anhöriga samt ge utbildning i förenings-
kunskap.
Kontaktperson: Kim Nordlander, tel. 08-447 45 30
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
181
Hörselskadades Riksförbund (HRF) Skr. 1998/99:125
Ett regionaliseringsprojekt Bilaga 3
250 000 kr för år 3 av 3
Förbundet har kartlagt hur en utveckling mot ökad regionalisering (t.ex.
sammanslagning av Kristianstads och Malmöhus län samt Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs och Kungsbacka kommun till Västra Götalands län)
påverkar hörselskadades situation (tillgång specialister m.m.) för att
kunna utveckla möjligheterna för förbundet att påverka vården för med-
lemmarna i hela landet.
Kontaktperson: Christer Selö, tel. 08-453 33 67
Projektet På Gemensam Väg - ett samverkansprojekt mellan ungdoms-
handikappförbunden
878 000 kr för år 1 av 3
1997 fick 15 ungdomshandikappförbund medel från Ungdomsstyrelsen
för att planera och genomföra en konferens, Big Bang, där ungdoms-
handikappförbunden skulle diskutera framtida samarbete. Konferensen
genomfördes i januari 1998 med 60 ombud från 15 handikappförbund
och sektioner och man diskuterade hur man skulle kunna stärka förbun-
den genom erfarenhetsutbyte och gemensamt intressepolitiskt agerande,
och kampanjer för att medvetandegöra politiker och allmänhet om handi-
kappfrågor. Man vill nu genomföra ett treårigt projekt med syfte att ge-
nom ökat samarbete stärka förbunden centralt och lokalt för att ungdomar
med funktionshinder skall kunna delta i samhällsutvecklingen på sina
egna villkor, förmedla information och kontakter mellan förbunden för
att därigenom öka kunskapen om sig själva och varandras funktionshin-
der och hitta gemensamma beröringspunkter. I projektet ingår också att
genom en gemensam kampanj påverka attityder mot funktionshindrade.
Kontaktperson: Charlotta Axelsson, tel. 08-440 86 70
Projektet Demensförbundet i framtiden
1045 000 kr för år 3 av 3
Förbundets uppgift är bl.a. att stödja anhöriga och verka för forskning
och utveckling av området. Organisationen är sårbar så tillvida att an-
hörigmedlemmama ofta inte orkar eller har intresse för att vara medlem
när den demenssjuke avlider. Det finns därför ett stort behov av att ut-
bilda en kärntrupp av medlemmar som vet hur samhället fungerar, hur
man ger stöd till anhöriga, hur man bildar anhöriggrupper m.m. I projek-
tet ingår också uppbyggnad av telefonrådgivning och framställning av
informationsmaterial.
Kontaktperson: Stina-Clara Hjulström, tel.
182
Projektet Insatser i samband med Barnpsykiatrikommittén
495 000 kr for år 3 av 3
Psykiatrireformen innebär stora förändringar för RSMHs medlemmar,
och organisationen har lagt ner mycket arbete på bevaknings- och upp-
följningsarbete. RSMHs Ungdomssektion (RUS) skall under en
treårsperiod följa utredningen, sprida kontinuerlig information till sina
medlemmar och samtidigt återföra medlemmarnas synpunkter till utred-
ningen.
Kontaktperson: Kicki Salenstedt, tel. 08-772 33 75
Projektet Vardagsmakt för medlemmar i Gläntan
120 000 kr för år 1 av 3
Föreningen vill genom studiecirkelutbildning, uppsökande verksamhet,
samtalsgrupper, utökade öppettider och systematiskt stöd ge medlem-
marna instrument att tillsammans med kommunen arbeta för en förbättrad
situation för personer med funktionshinder.
Kontaktperson: Kjell Ivarson, tel. 08-712 65 59
Projektet Regional uppbyggnad av Unga Reumatiker
500 000 kr för år 2 av 2
Reumatikerförbundet har tidigare beviljats stöd ur fonden för att genom
ungdomskonsulenter och utbildning utveckla den regionala ungdoms-
verksamheten. I december bildades riksorganisationen Unga Reumatiker
som nu står för ansökan för det andra året av projektet. Under det andra
året skall organisationen genomföra utbildningar för medlemmarna och
utveckla aktiviteter som ökar interesset för påverkansarbete.
Kontaktperson: Sara Hjalmarsson, tel. 08-605 82 70
Projektet Nya tider - nya arbetsformer
760 000 kr för år 2 av 3
Alltfler far diagnosen glutenintolerans. Förbundet skall under tre år, i fem
län, i samråd med medlemmarna arbeta fram och prova olika former av
organisation som bättre kan tillgodose behovet av stöd till medlemmar
och andra som efterfrågar organisationens kunskap m.m. Under det första
året har konferenser genomförts för att fånga upp medlemmarnas önske-
mål och behov och man har sammanställt ett samtals- och idéhäfte. Kon-
ferensema/idéträffarna skall nu utvärderas och analyseras, länskontakt-
personträff skall göras m.m.
Kontaktperson: Anders Lindström, tel. 08-730 05 01
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
183
Försök med regionala epilepsi-/foreningskonsulenter
650 000 kr för år 2 av 2
Eftersom epilepsi är ett s.k. osynligt handikapp möts man ofta av omgiv-
ningens bristande förståelse. Isolering och utanförskap präglar många
personer med epilepsi och deras anhöriga. Kommuner och landsting be-
höver uppmärksammas på epilepsigruppens behov av rehabilitering,
hjälpmedel och psykosocialt stöd. Förbundet skall därför utveckla mo-
deller för att strukturera samarbetet med sjukvården, utveckla former för
uppsökande verksamhet (sekretessbestämmelser försvårar) och förbättra
lokal- och länsöverskridande regional samverkan kring angelägna frågor
som rör vård, ungdoms- och föräldrastöd.
Kontaktperson: Susanne Lund, tel. 08-669 41 06
Projektet Svenska Handikappidrottsförbundets förändrade roll
275 000 kr för år 2 av 2
Förbundet har under de senaste åren arbetat för att integrera handikapp-
idrotten i specialidrottsförbunden, nio specialförbund har idag också han-
dikappade utövare. För att värna om handikappidrottens särskilda behov
vill nu Handikappidrottsförbundet under två år tillsammans med Handi-
kappidrottsförbundets specialförbund forma och formulera special-
idrottsförbundens ansvar och åtgärdsbehov.
Kontaktperson: Lars Hjeltman. tel. 08-605 60 00
Projektet Handelskooperativet
460 000 kr för år 2 av 3
Angeredsgymnasiet har ca 1 500 elever och ligger i en av Göteborgs för-
orter, Angered. Handels- och Administrationsprogrammet vid Angereds
gymnasium arbetar med probleminriktad och verklighetsanknuten under-
visning och utvecklar i linje med detta ett kooperativ. Handelskoopera-
tivet ses som ett pilotprojekt som skall ge upphov till nya liknande pro-
jekt inom fler av skolans områden såsom ekonomi, teknik och media etc.
Under kooperativets första år har en butik öppnats som säljer skolmate-
rial till låga priser. Kooperativet drivs av eleverna under sakkunnig led-
ning i nära samarbete med elevrådet. Kooperativet har nu 150 medlem-
mar och har beslutat att elever från samtliga program inom gymnasiet
skall kunna bli medlemmar. Eleverna har tillsammans med en
representant för elevrådet majoritet i styrelsen. I butiken arbetar dels
elever från den kooperativa kursen "Att skapa kooperativ" dels övriga
medlemmar. Kooperativet har fatt ett mycket stort gensvar bland eleverna
och flera program önskar sälja sina produkter eller tjänster med hjälp av
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
184
kooperativet. Angereds handelskooperativ är ett av de skolkooperativ-
projekt som utvärderas av central utvärderare.
Kontaktperson: Leif-Göran Klittermark, tel. 031-32 71 57
Projektet Berika-Kooperativ
230 000 kr för år 2 av 3
Fredrika Bremergymnasiet ligger i Haninge kommun. Skolan har 2 300
elever och 11 nationella program. Handels- och Administrationspro-
grammet har sedan våren 1997 utvecklat ett skolkooperativ. Eleverna har
själva drivit idén om ett elevkooperativ efter informationen om att
regeringen avsatt särskilda medel för detta. Årskurs 2 fortsätter sitt arbete
med det kooperativa företagandet. Under hösten 1998 har flera
miniföretag tagit form inom det kooperativa företaget - en ekonomisk
förening. Föreningen är bildad med både elever och lärare i styrelsen,
med elevmajoritet bland medlemmarna och på stämman. Projektet har
haft en mycket lång etableringfas beroende dels på en orolig elevsocial
situation, dels på att lärarlaget behövt en omfattande kompetens-
utveckling för att kunna stötta eleverna med kooperativ kunskap och ett
arbete över ämnesgränserna.
Kontaktperson: Birgitta Axelsson, tel. 08-606 77 82
Förstudie av projektet Ungdomsradio Göteborg
250 000 kr för år 2 av 3
Katrinelundsgymnasiet ligger i centrala Göteborg med hela Göteborg
som upptagningsområde. Skolan har ca 1000 elever och ett välutvecklat
program för media och journalistik. Sedan ett år tillbaka bedriver lärare
och elever ett kooperativ för att producera och sända radioprogram.
Kooperativet har etablerats som en fristående ekonomisk förening, som
nu söker stöd för projektets fortsatta utveckling. Inom skolans ram
bedrivs kurser i Närradio och en nyetablerad kurs inom han-
delsprogrammet "Att skapa kooperativ".
Kontaktperson: Claes Alexandersson, tel. 031-708 25 64
Projektet Books R Us
180 000 kr
Under läsåret 1997/98 bildade elever och lärare i årskurs 1 på han-
delsprogrammet en ekonomisk förening för att driva bokhandel, kvälls-
kafé och cateringverksamhet. Den ekonomiska föreningen söker nu ett
stöd ur den särskilda skolkooperativsatsningen för att i enlighet med be-
slut på en butiksstämma i mars 1998 "användas till utbildning i Coops
anda".
Kontaktperson: Malin Ferrand-Drake, tel. 042-23 66 83
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
185
Munkebäcks gymnasiet
Mediabyrån
260 000 kr
Munkebäcksgymnasiet är Sveriges största mediagymnasium med först-
klassig teknik och övrig utrustning. Elever och lärare planerar att till-
sammans starta en kooperativ mediabyrå. Målsättningen är att finna for-
mer för eleverna att få tillgång till skolans lokaler och utrustning utöver
skoltid, att finna möjligheter till produktion av externa arbeten, att möj-
liggöra att elever kan fullgöra kvalitativ bra APU inom skolan och att
eleverna efter avslutade studier skall ha erhållit kunskap om och bered-
skap till ett fortsatt entreprenörskap.
Kontaktperson: Bo Giss, tel. 031-707 49 00
Varbergs gymnasieskolas elever, Ek. förening
100 000 kr
Föreningen har bildats av elever i tredje årskursen i Varbergs Gymna-
siums kurs Export/Import. Genom att bilda en ekonomisk förening vill
eleverna dels få möjlighet att lära sig hur en ekonomisk förening funge-
rar, dels använda föreningen som en resurs för olika ekonomiska verk-
samheter på gymnasiet. Allt från den egna kursens import/ exportverk-
samhet till att vara en resurs för andra elevers småföretagande, för discon
och t.ex. estetemas olika verksamheter. För att uppnå målsättningen
önskar föreningen dels inreda och driva ett kontor, dels anlita konsulter
såsom Kooperativ utveckling i Halland m.fl.
Kontaktperson: Karin Otterdahl, tel. 0340-62 53 51
Utveckla kooperativa verksamheter på gymnasieskolan
300 000 kr avser 2 beslut
Projektet skall genomföras inom Omvårdnadsprogrammet, årskurs 3, och
har under hösten 1997 planerats av elever och lärare gemensamt. Tanken
är att eleverna inom ordinarie kursprogram skall få kunskaper om den
kooperativa idén, samverkanskunskap, ekonomi, marknadsföring, om-
världsanalys m.m. Detta stämmer väl överens med de kursmål som ingår
i programmet och som skall läsas under VT-98. Utifrån samhällsanalys,
behovsstudie och idéarbete kommer eleverna att i projektform få utveckla
ett kooperativt företag inom vård- och omsorgssektorn. Arbetet kommer
att prövas, undersökas och ske i dialogform mellan brukare och berörda
myndigheter. Fyra projektgrupper planeras och två av dessa bedöms
kunna leda till kooperativa företag inom vård- och omsorgssektorn.
Företagsidéema kan följa med eleverna ut efter skolan och fortsätta att
utvecklas. Kooperativ Utveckling Dalarna kommer att fortsätta stödja
grupperna efter ordinarie utbildnings slut. En projektledningsgrupp
kommer att bildas av skolans personal, elevrepresentanter och Koopera-
tiv Utveckling Dalarna. Ett lokalt samarbete skall upprättas och en re-
ferensgrupp bildas med representanter från kommunen, landstinget, gym-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
186
nasiet, vårdkooperativ/projekt (från andra kommuner), ideella organi- Skr. 1998/99:125
sationer och föreningar. En utomstående utvärderare kommer att kopplas Bilaga 3
till projektet.
Kontaktperson: Ulla Nygårds, tel. 0226-856 70
Kooperativprojekt Textilfabrik och design
360 000 kr för år 2 av 3
Värnhemsskolan i Malmö har under tre terminer utvecklat en modell för
en kooperativ verksamhet inom gymnasieskolans ram. Textilkooperativet
är en syfabrik inom det estetiska programmet där eleverna i årskurs tre
under två dagar i veckan gör sin arbetsplatsförlagda praktik. Fabriken syr
dels för försäljning i en "fabriksbutik" inom skolan, dels för externa
beställningar. Projektet har trots en del inkömingsproblem inneburit en
markant utveckling för eleverna, som skolats i kooperativt företagande
och ansvarstagande och därigenom stärkt sitt självförtroende. Skolan
planerar fortsätta projektet under ytterligare två år. Kooperativets stadgar
har reviderats för att ta till vara den första periodens erfarenhet.
Diskussioner pågår att bilda en fristående ekonomisk förening inom
skolans ram.
Kontaktperson: Gunnel Arheden, tel. 040-34 31 38
Kooperativt utvecklingsprojekt - Konst och formgivning
160 000 kr för år 2 av 3
Inom Estetiska programmet på Värnhemsskolan i Malmö planeras för en
fortsatt utveckling av ett kooperativt projekt Konst och formgivning.
Projektet organiseras och genomförs av elever och lärare med handled-
ning från Kooperativ utveckling i Skåne. Eleverna kommer att formge
och producera egna alster. Eleverna skall lära sig att se helheten från idé
till produkt, marknadsföring, försäljning och eventuellt återvinning.
Äldre elever kommer att vara handledare till de yngre eleverna. Koope-
rativet har en tydlig koppling till den ordinarie undervisningen avseende
både konst- och formämnena samt till undervisning i ekonomi, svenska
och samhällskunskap. Under år två planerar aktiva lärare och elever inom
projektet att försöka bilda en ekonomisk förening för att stärka den
kooperativa målsättningen med projektet.
Kontaktperson: Elsa Jansson, tel. 040-34 31 90
187
Projektet Möjligheternas Trädgård - förslag och visioner kring träd-
gårdsodling, träningsträdgård och tillgänglig miljö
420 000 kr
Handikappinstitutet skall tillsamman med Reumatikerförbundet och Re-
habiliteringsmedicinska kliniken, Danderyds sjukhus framställa en bok
kring planering och aktivt trädgårdsarbete. Boken skall innehålla idéer
kring tillgängliga parker, hur man anpassar sin trädgård samt idéer till
uppbyggnad av träningsträdgård för olika brukargrupper. Boken kommer
att innehålla förberedelser för odling som underlättar arbetet och lämpligt
urval av växter samt redskap, specialanpassningar och utrustning som gör
det enkelt och möjligt för personer med olika funktionshinder att arbeta i
sin trädgård. En tillgänglig kolonistuga med tillhörande trädgård skall
presenteras (ingår i kulturhuvudstadsåret). Boken vänder sig till brukare
med olika funktionshinder, arbetsterapeuter, hortonomer och trädgårds-
arkitekter samt kommuner och landsting med ansvar för rehabilitering
och tillgänglig miljö. De trädgårdsböcker som redan finns tar inte hänsyn
till den funktionshindrade odlaren.
Kontaktperson: Kerstin Sandberg, tel. 08-620 17 00
Projekt för att öka tillgängligheten för hörselskadade
635 000 kr
Förbundet vill, utifrån en framtagen mall/checklista, i var och en av
landets residensstäder göra nedslag och kontrollera hörselskadades möj-
ligheter att vara delaktiga i offentliga och publika verksamheter. Invente-
ringen skall göras av lokala föreningsmedlemmar som tillsammans med
en representant från varje länsförening skall besöka biografer, länsteatrar,
konsertsalar, Folkets hus, bibliotek, kyrkor och församlingssalar, kom-
munfullmäktiges sammanträdeslokaler, centralstationer, busstationer
m.m. Inventerama skall ges kunskaper i hörselskadekunskap, lagar om
tillgänglighet, hörselteknisk utrustning och mikrofonteknik och ges kun-
skap i hur Boverket kan medverka. Resultatet av inventeringen samman-
ställs och skall ligga till grund för förbundets fortsatta arbete. När inven-
teringen gjorts markeras/kryssas för på en särskild skylt hur pass till-
gänglig lokalen är och anges ett namn (lokal föreningsmedlem) som man
kan kontakta om något inte fungerar. T-slingesymbolen skall finnas kvar.
Kontaktperson: Jan-Olof Bergold, tel. 08-457 55 00
Projektet Tillgänglighet, Ett trappsteg kan vara skillnaden mellan obe-
roende och beroende
250 000 kr
I Kristianstad har en samverkansgrupp bildats för att arbeta med tillgäng-
lighetsfrågor. Medlemmar kommer från DHR och NHR, kommunens
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
188
handikappkonsulent och bostadsanpassningsbidragshandläggare samt Skr. 1998/99:125
landstingets arbetsterapeuter m.fl. Gruppen har fungerat i ett år och kun- Bilaga 3
nat konstatera att det är svårt att komma in tillräckligt tidigt i proces-
sen.NHR skall tillsammans med övriga i den bildade arbetsgruppen iden-
tifiera de miljöer i stadens centrum som inte är tillgängliga och arbeta for
ökad tillgänglighet genom kunskap och information om funktionshindra-
des behov. Åtgärdsförslag skall arbetas fram.
Kontaktperson: Roland Svensson, tel. 044-35 02 26
Utveckling av teckenspråkig social service- och äldreomsorgscenter för
döva
850 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt där Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Pensio-
närsråd tillsammans med kommunerna Stockholm, Hämösand/Sundsvall,
Malmö/Lund och Göteborg och berörda dövföreningar skall bygga upp
en modell för teckenspråkig social omsorg och service i vilket äldreom-
sorgscenter för döva ingår. I denna omsorg skall ingå rådgivning och
allmän social service, hemtjänst, kurativa insatser och även boende för
äldre döva. I berörda kommuner finns dövskolor vilket i sin tur medfört
stora dövföreningar. De lokala föreningarna skall medverka och delta
som konsulter i uppbyggnaden av sådana center.
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08-442 14 61
VÅLD som underhållning/ Ondska, Rädsla, Våld - på Film!
215 000 kr för år 3 av 3
Stockholmsavdelningen av Folkets Bio - Biograf Zita - har sedan år
1991 satsat på filmpedagogik för och med barn och ungdomar. Inom
ramen för satsningen "Tittarmakt mot våld" bedriver föreningen ett
treårigt projekt. Stöd beviljades år 1996 för "Våld som underhållning",
som i första hand vände sig till högstadie-, gymnasie- och folkhögskole-
ungdomar. Inom ramen för utvärderingen av Tittarmaktsatsningen etable-
rade Stockholmsavdelningen av Folkets Bio ett samarbete med projekt-
ledare från Umeå Folkuniversitet, som arbetat med barn på mellanstadiet.
För det andra året utvecklades därefter pedagogiken genom att före-
ningen vände sig till mellanstadieelever med projektet Ondska, Rädsla,
Våld - på Film! Föreningen söker nu stöd för det tredje och sista året till
en vidareutveckling av projektet Ondska, Rädsla, Våld bl.a. genom att
även vända sig till ungdomar i årskurs 7.
Kontaktperson: Camilla Roos, tel. 08-23 20 23
189
Projektet Ungdom och Media
80 000 kr för år 3 av 3
Föreningen Skutskärs Ungdom och Media bedriver inom ramen för den
särskilda satsningen "Tittarmakt mot medievåld" verksamhet med och för
ungdomar inom mediaområdet. Ungdomarna har utbildats i mediafrågor
med fokus på våldsskildringar och har sedan fatt chans att informera vi-
dare och därmed påverka andra ungdomars attityder och beredskap. Fö-
reningen har hittat ett arbetssätt som engagerar "tuffa ungdomar" att uti-
från diskussioner kring populära actionfilmer utveckla ett språk och en
begreppsapparat för att hantera svåra känslor. Metoden har uppmärk-
sammats utanför Skutskär och projektledaren efterfrågas som föreläsare
och inspiratör runt om i Sverige. För att fortsätta utvecklingen av ung-
domarna i projektet planeras utbildningar och seminarier. Föreningens
ungdomar har också informerat och varit aktiva utanför Skutskär.
Kontaktperson: Åke Sahlin, tel. 026-10 05 43
Tittarmakt mot mediavåld - se - analysera - skapa
300 000 kr för år 3 av 3
Studiefrämjandet i Norra Skaraborg har genomfört 2 år av ett 3-årigt
projekt inom satsningen "Tittarmakt mot mediavåld". Projektet syftar till
att tillsammans med ungdomar se, analysera och skapa media för att med
ökade kunskaper och insikter förebygga skadliga effekter av vålds-
skildringar i film eller andra rörliga bilder. Samarbete sker med organi-
sationslivet (främst Hem och skola). Under år två har projektet komp-
letterats med temakvällar i skolan med föräldrar till de barn som under
samma dag fatt temadagar på skoltid. Detta har varit mycket framgångs-
rikt och föreningen kommer under det sista projektåret att ännu mer ut-
veckla samarbetet med Hem och skolaföreningama.
Kontaktperson: Inger Nilsson, tel. 0500-41 20 19
Film om den unga kulturen
20 000 kr
Latinamerikanska Ungdomsföreningen i Botkyrka är en nystartad före-
ning som har valt att i detta projekt samarbeta med Fritidsgården som
drivs av ABF. Fritidsgården söker bidrag för att producera en dokumen-
tär med syftet att påverka politiker och ansvariga i kommunen att lyssna
på ungdomar. Beslutsfattare, debattörer i ungdomsfrågor och ungdomar
från andra ungdomsorganisationer inbjuds till en kulturdag för att
diskutera villkoren för ung kultur i kommunen. Kulturdagen är planerad
att äga rum den 23 januari 1999 i Hallunda teater.
Kontaktperson: Lena Ingren, tel. 08-530 363 00
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
190
Kulturdag (natt)
20 000 kr
Genom ungdomssamordnaren i Båstad kommun söker två ungdomar bi-
drag för att göra en film om den unga kulturen samt arrangera en ung-
kulturdag. Intervjuer och filminspelning sker i de miljöer där ungdomar
vanligen träffas t.ex. på stan, kaféer och i skolan. Syftet med filmen är att
beskriva vad det lokala kulturlivet har att erbjuda unga människor och
visa vad ungdomar själva tycker att kultur är. Med filmen som diskus-
sionsunderlag anordnas en kulturdag med politiker, representanter från
alla förvaltningar i kommunen och ungdomar. Kulturdagen kommer att
äga rum före årsskiftet.
Kontaktperson: Lisa Morris, tel. 0431-45 16 19
Film om den unga kulturen
10 000 kr
Tjugo gymnasieelever arbetar med flera projekt vars syfte är att sprida
idéer om hur ungdomars egen kultur skall få större utrymme i kom-
munens verksamhet. Som en del i detta arbete planerar eleverna att be-
söka andra kommuner för att ta del av bra exempel på vad kommunen
kan göra för ungdomar. Politiker och allmänheten inbjuds till en
kulturdag där förslagen presenteras och diskuteras. En film kommer att
spelas in och man får i den följa arbetet samt debatten på kulturdagen.
Kontaktperson: Ulrika Lundquist, tel. 0708-31 13 24
Film om den unga kulturen
19 000 kr
Föreningen Pannhuset är en ideell förening som driver ett kulturcentrum,
Pannhuset, för unga i Göteborg. Föreningen ansöker om bidrag för att
producera två filmer vars syfte är att visa den ungdomskultur som finns i
Biskopsgården, Göteborg. Den ena filmen bygger främst på intervjuer
med ungdomar och i den andra filmen skildras hur ungdomar själva för-
bereder och genomför en kulturfestival. Till ungdomskulturdagen inbjuds
lärare, politiker, representanter för organisationer samt beslutsfattare från
kommunen och stadsdelsnämnderna. Kulturdagen är planerad till
december månad.
Kontaktperson: Pia Svanqvist, tel. 031-54 52 62
Film om den unga kulturen
20 000 kr
Föreningen fungerar som en paraplyorganisation för föreningar och ung-
domar i Torsby kommun. Verksamheten består främst av musikcafé,
ungdomsdans, konserter, filmvisning och teater. Ungdomar aktiva i före-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
191
ningen söker bidrag för att med filmen som medel skildra kultur- och Skr. 1998/99:125
fritidslivet i Torsby kommun. I den planerade filmen far vi följa två ung- Bilaga 3
domar i deras vardag och genom dem skildras vilka möjligheter som
finns för tjejer respektive killar och vems intressen som blir mest tillgo-
dosedda. Politiker, ungdomar och allmänheten möts därefter till en kul-
turdag ägnad åt diskussion om villkoren för den unga kulturen i kommu-
nen. Kulturdagen äger rum i december månad på Ungdomshuset Stjärnan
i Torsby.
Kontaktperson: Toni Jonsson, tel. 0560-103 33
Film om den unga kulturen
10 000 kr
Föreningen är en kooperativ sammanslutning av enskilda, föreningar,
organisationer och kommunala verksamheter i eller med anknytning till
Brickebacken-Gällersta kommundel. Mycket av föreningens verksamhet
bedrivs på ideell basis. Föreningen söker bidrag inom den särskilda sats-
ningen “Ungkulturdagar“. Åtta ungdomar från videogruppen i föreningen
kommer till att börja med att ägna sig åt undersökande arbete om kultur
för ungdomar i åldern 13-15 år. Därefter intervjuas och filmas både ung-
domar och ansvariga för ungdomsfrågor. Materialet presenteras på en
kulturdag som planeras äga rum i februari 1999. Tjänstemän i kommunen
med ansvar för ungdomsfrågor diskuterar tillsammans med ungdomar.
Kontaktperson: Andreas Rosén, tel. 019-21 35 58
Film om den unga kulturen
17 000 kr
Club Sebastian är en lokal kulturförening med barn-, ungdoms- och
vuxenverksamhet. Tre ungdomar från föreningen kommer att med hjälp
av Film i Västernorrland producera en film om ungdomskultur. Det totala
utbudet av kultur för ungdomar i Sollefteå kommun dokumenteras och
ungdomar, föräldrar, lärare, personal på ungdomsgårdar, tjänstemän och
politiker intervjuas om kulturlivet för ungdomar. Filmen blir underlag för
en debatt mellan politiker och ungdomar kring ung kultur i Sollefteå
kommun på en kulturdag den 10 december. Filmen kommer även att
visas och diskuteras i andra sammanhang.
Kontaktperson: Börje Fredriksson, tel. 0622-108 75
Film om den unga kulturen
15 000 kr
Ljusta Aktivitets Centrum (LAC) är ett kooperativ med en till stora delar
ideell verksamhet som bl.a. inbegriper fritidsgårdsverksamhet, när-post,
kafé och sporthall. Två unga personer inom LAC planerar att göra en
dokumentärfilm på ca 30 min med syfte att belysa de positiva och nega-
tiva kultursatsningarna i Sundsvall. Personer som har påverkat och har
192
möjlighet att påverka framtida ungdomssatsningar kommer att intervjuas Skr. 1998/99:125
och ungdomarna filmas i den miljön de vanligen träffas. Filmen kommer Bilaga 3
även att skildra vad ungdomar anser behöver göras för dem inom kul-
turområdet. I januari 1999 arrangeras en kulturdag som inleds med ett
kulturprogram där lokala förmågor uppträder och därefter blir det film-
visning som sedan följs av en debatt med politiker, tjänstemän och ung-
domar.
Kontaktperson: Carl-Evert Zackrisson, tel. 060-53 63 23
Film om den unga kulturen
18 000 kr
Tolv elever på estetiska programmet vid Munkfors Gymnasieskola plane-
rar att göra en film om den unga kulturen. Kulturarbetare, politiker och
ungdomar intervjuas om det lokala kulturlivet. Intervjuerna varvas med
sketcher och filminspelningar från olika aktiviteter och miljöer. Kultur-
dagen med filmvisning, kulturinslag och debatt äger rum i Folkets Hus,
Munkfors. Ansvariga politiker inbjuds tillsammans med allmänheten för
att tillsammans diskutera kultur för ungdomar.
Kontaktperson: Maria Karpathakis, tel. 0563-516 33
Film om den unga kulturen
15 000 kr
Eleverna på multimediagrenen planerar att göra en film som visar de
kulturella aktiviteterna som finns för ungdomar i Salems kommun. För-
utom filmen har eleverna även ambitionen att konstruera en hemsida om
samma tema. Syftet med hemsidan är att locka ungdomar att delta i de-
batten och påverka beslutsfattarna i sin egen kommun. Materialet pre-
senteras på en ung kulturdag som äger rum före årsskiftet eller i slutet av
januari 1999. Till kulturdagen inbjuds representanter från olika kultur-
verksamheter i Salems kommun samt beslutsfattare, för att med filmen
som underlag diskutera ung kultur i Salem.
Kontaktperson: Tobias Pilsetnek, tel. 08-532 595 03
Film om den unga kulturen
20 000 kr
En ungdomsgrupp har bildats för det specifika ändamålet att göra en film
om den unga kulturen i kommunen samt arrangera en kulturdag.
Stenungsunds kommuns kulturförvaltning ansvarar för projektets ge-
nomförande. Filmen skall baseras på intervjuer med bl.a. politiker,
fritidsledare och tjänstemän med ansvar för kulturfrågor men även
ungdomar medverkar i filmen och berättar om sin syn på ungdomskultur.
Med filmen som diskussionsunderlag inbjuds politiker och ungdomar
från alla föreningar i kommunen till en debatt om kultur för unga.
Kontaktperson: Anna Frödeby, tel. 0303-836 27
7 Riksdagen 1998/99. 21 saml. Nr 125
Film om den unga kulturen
11 000 kr
Dialog är en ungdomsgrupp som har bildats i Strömstad kommun med
syftet att öka ungdomars inflytande i kommunen. Ngoma är en arrange-
rande musik- och kulturförening för och med ungdomar. De två grupper-
na kommer att samarbeta för att producera en film där kulturlivet för
ungdomar kartläggs genom intervjuer med ungdomar och beslutsfattare.
Filmen blir därefter diskussionsunderlag på en ungdomskulturvecka i
Strömstad under våren 1999.
Kontaktperson: Susanne Carlsdotter, tel. 0526-191 96
Film om den unga kulturen
16 000 kr
Elever på mediaprogrammet vid Västerviks gymnasium arbetar sedan
tidigare med åtta kortfilmer om ungdomskulturen i Västervik. Bidrag
söks för att arrangera ett heldagsseminarium om ung kultur som skall äga
rum den 26 november 1998. Till seminariet inbjuds politiker, kultur-
ansvariga, lärare, fritidspedagoger, unga eldsjälar och representanter från
kyrkan.
Kontaktperson: Helen Bergman, tel. 0490-880 00
Film om den unga kulturen
17 000 kr
En ungdomsgrupp planerar att göra en film på temat den unga kulturen.
En del av ungdomarna är engagerade i Kultur- och mediatorget, som är
en nystartad verksamhet riktad till åldersgruppen 16-30 år och övriga är
elever vid Nolaskolans samhällsprogram. Med filmen som underlag in-
bjuds politiker, tjänstemän och olika ungdomsgrupper till en diskussion
om ungdomars möjligheter i kommunen. Kulturdagen kommer att ge-
nomföras i februari 1999.
Kontaktperson: Gunnar Holmberg, tel. 0660-191 71
Projektet Inflytande på riktigt
525 000 kr för år 2 av 4
Projektets huvudsyfte är att hjälpa och stödja de skolor som kommer att
delta i försöksverksamheten med elevmajoritet i gymnasieskolor. Pro-
jektet omfattar information till elevkårer och skolor samt mobilisering
bland eleverna för att fa skolor att gå med i försöksverksamhet. För del-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
194
tagande skolor planerar Elevorganisationen utbildning av såväl elevre-
presentanter och övriga elever som övrig personal på skolorna, stöd och
hjälp till de elever som sitter med i styrelser samt ett nätverk mellan ele-
ver från de skolor som deltar för utbyte av erfarenheter och information.
Försöksverksamheten med gymnasiestyrelser med elevmajoritet skall
enligt förordningen pågå fr.o.m. höstterminen 1997 t.o.m. vårterminen
2001. Elevorganisationen planerar att bedriva sitt projekt under hela för-
söksperioden.
Kontaktperson: Jan H Ekbrand, tel. 08-23 33 90
IT-satsning under 1998
238 000 kr
DHR UNG arbetar för att förändra samhället så att ungdomar med rörel-
sehinder blir delaktiga. De är representerade i länen och kommunerna i
regioner och klubbar. DHR UNG har tappat en del medlemmar under
senare år och några regioner och klubbar har fått läggas ner. Samtidigt
som detta har skett har aktiviteten i förbundet minskat. Med anledning av
denna situation beslöts vid en extrakongress om vissa organisationsför-
ändringar för att minska klyftorna mellan region/klubb och riksnivå.
Genom att använda IT-tekniken vill man främst uppnå följande:
- Medlemmarnas inflytande skall öka. Frågorna skall kunna diskuteras
via internet och det interna nätet.
- Tillgängligheten till utbildningarna skall öka. Medlemmarna skall
kunna gå på kurser på distans via internet
- Kontaktnät skall skapas mellan ungdomar med rörelsehinder i hela
landet, detta skall ske via chat m.m., diskussionsklubbar för ungdomar
med rörelsehinder skall skapas
- Den interna och externa informationen skall förbättras. Regioner och
klubbar skall kunna ta del av ny information hela tiden
- Allmänhetens kunskap om förbundets frågor skall öka. T.ex. vill man
lägga ut medlemstidningen Hillebard på internet.
Målgruppen är unga personer med rörelsehinder, främst då unga som ej
idag är aktiva i någon organisation.
Förbundet vill bygga upp sin databas, chat, hemsida, interna nätverk
m.m. under 1998. Efter genomfört projekt är det tänkt att verksamheten
skall bli en del av DHR UNGs ordinarie verksamhet.
Kontaktperson: Stefan Tengman, tel. 08-645 54 40
Behovsanpassad arbetsmiljö
270 000 kr
Hörselskadades Riksförbund har flyttat till nya lokaler som inte är helt
anpassade till hörselskadade medarbetare. Ambitionen är att försöka an-
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
195
passa lokalerna till såväl hörande som hörselskadade medarbetare och att
fa en väl fungerande kommunikation i lokalerna. För att uppnå detta be-
höver lokalerna forses med akustikplattor i taken och varseblivningssys-
tem för telefonsignal och porttelefon installeras.
Kontaktperson: Christer Selö, tel. 08-457 55 00
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Projektet Mötas på trygg grund
417 000 kr för år 1 av 3
Målgruppen är socialt utsatta barn och föräldrar som inte lever tillsam-
mans eller där barnet lever med endast en av föräldrarna. Föreningen har
sett att verksamheten man bedriver fungerar mycket bra för föräldrar med
missbruksproblem i deras umgänge med sina barn. De har på Tomtebo
(föreningens rekreationsanläggning i Södermanland) upplevt positiva
stunder i kontakten som de själva inte trodde att de mer skulle kunna
göra. Idén har därför vidareutvecklats. Föreningen vill kunna erbjuda en
mötesplats för utsatta föräldrar och barn. En plats där alla parter kan vara
trygga med att det inte förekommer alkohol eller droger och där det ytter-
sta ansvaret för trivsel och ordning ligger hos Convictus personal och
volontärer. Man hoppas åstadkomma en grundstommer till en ny metod i
socialt arbete där mötet på ett nytt sätt mellan föräldrar och barn blir en
positiv utgångspunkt som i sin tur kan innebära en återförening med för-
äldrarna. Denna återförening behöver inte betyda att barnen och föräld-
rarna måste bo tillsammans men att de på ett psykiskt plan kan återföre-
nas, eller åtminstone lära känna varandra.
Kontaktperson: Claes Heijbel, tel. 08-641 01 05
Projektet Växthuset
340 000 kr för år 2 av 3
Projektets mål är att hjälpa barn in i sammanhang präglade av respekt för
mänskliga värden, att integrera barn med olika kulturell och etnisk bak-
grund, att erbjuda barnen andra konfliktlösningsmetoder än våld, att utar-
beta ett handlingsprogram med metoder och exempel för arbete med ut-
satta barn inom såväl som utanför Röda Korset.
Kontaktperson: Eva Hall, tel. 040-12 00 65
196
Projektet Rättvisa - för barnens skull
870 000 kr för år 2 av 2
Förbundet prövar en ny metod för att låta barn i mellanstadieålder
komma till tals i samhällsdebatten. Detta sker genom att kombinera en
vetenskapligt gjord opinionsundersökning med jämförande undersök-
ningar utförda på skolorna samt aktiviteter kring undersökningens tema
på skolor och i Unga Örnars avdelningar. Temat för undersökningen är
rättvisa. Det handlar om ekonomisk rättvisa i samhället, rättvisa mellan
flickor och pojkar, rättvisa mellan människor från olika kulturer m.m.
Målet är att göra barns åsikter om rättvisa och sin egen situation kända
för alla genom att engagera ca 20 000 mellanstadiebarn i diskussioner om
rättvisa och utvecklingen i det svenska samhället.
Kontaktperson: Kristina Lantz, tel. 08-613 51 71
Vårt maritima arv
290 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Fiskebåtens Vänner avser att genomföra ett ungdomsprojekt
med inriktning mot kust, skärgård och båtliv. Projektet är ett sam-
verkansprojekt med föreningarna Motorkraft och Skärgårdsmuseét samt
socialtjänst och skolor i Oxelösunds kommun. Syftet med projektet är att
stärka ungdomar i åldern 12-20 år, i riskzon för drogmissbruk/krimi-
nalitet, i självkänsla, självförtroende och ansvarstagande. Detta görs
genom kompetensutveckling inom områden som båtbyggnad, motorlära,
navigation, radiokommunikation samt biologisk och kulturell miljövård.
Vidare får ungdomarna träning i föreningsteknik genom rotation av olika
uppdrag inom verksamheten. Alla ungdomar tilldelas ansvarsuppgifter
och varje form av kompetensutveckling skall leda till ökat ansvar att
stödja och hjälpa andra ungdomar i projektet. Kontinuerlig utvärdering
av projektets sociala funktion görs i samarbete med Linköpings
universitet. Dokumentation av marinbiologiska och kulturmiljöstudier
formas i samverkan med kommunens skolor och de ideella föreningarna.
Kontaktperson: Hans Holmberg, tel. 0155-357 28
Teaterprojekt
60 000 kr
Föreningen Göteborgs Arbetareteater (GAT) vill tillsammans med Gam-
lestads särskolas eftermiddagshem genomföra ett teaterprojekt som syftar
till att med hjälp av drama som arbetsform stärka ungdomarnas själv-
känsla och få dem att bättre acceptera varandras särdrag. Många av de
ungdomar som skall ingå i teaterprojektet har dels svårt att uttrycka sina
känslor och tankar, dels svårt att kanalisera sin aggressivitet. Föreningen
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
197
tänker arbeta med en dramapedagog i två grupper i åldern 12 -14 år, en Skr. 1998/99:125
helklass på 12 elever samt en "tjejgrupp" på 6 elever. Finalen blir en tea- Bilaga 3
terfbreställning men det viktigaste med projektet är "resan" dit. Förhopp-
ningen är att man efter projektets slut kan integrera dramaundervisningen
i den vanliga verksamheten.
Kontaktperson: Lena Sundbäck, tel. 031-84 72 58
Musikverksamhet
33 000 kr
Internationell Musikförening i Malmö, som är en romsk förening, plane-
rar i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan en sång-, dans- och
musikundervisning för barn och ungdomar av alla nationaliteter. Före-
ningens målsättning är att intressera fler barn och ungdomar för sång,
dans och musikundervisning samt för engelska, svenska och samhälls-
kunskap för att fler ungdomar skall få möjlighet att komma in på gymna-
siet. Verksamheten har i mindre omfattning bedrivits under 5 år i före-
ningsmedlemmarnas hem. Föreningen har nu fått tillgång till ändamåls-
enliga lokaler i anslutning till Rosengård. I anslutande lokaler i samma
fastighet bedriver Vuxenskolan i samverkan med andra romska före-
ningar Kunskapslyftet för romer.
Kontaktperson: Erland Kaldaras Nikolizsson, tel. 040-21 73 62
Projektet Vi som skall ta vid
275 000 kr för år 2 av 2
Föreningen driver kulturkafé och galleri, men också sen flera år ett ar-
betsmarknadsprojekt med inriktning på kultur/sysselsättning där ca 140
vuxna studerar och arbetar med kulturverksamhet för ca 10 000 Gävle-
bam per år. Föreningen har under ett år drivit en kvälls- och helgverk-
samhet för främst högstadie- och gymnasieungdomar med dålig studie-
motivation och dåliga skolresultat. Verksamheten är uppbyggd kring en
praktisk och en teoretisk del. Ungdomarna skall arbeta praktiskt med tea-
ter, film och foto. De skall själva planera och genomföra denna verk-
samhet med stöd av projektledare. Ett villkor för att få delta i den
praktiska verksamheten är att de deltar i en teoretisk studieverksamhet i
data, företagsekonomi, starta eget, svenska och engelska. Syftet är att
fånga upp och ge ett alternativ till ungdomar som helt eller delvis miss-
lyckats i den ordinarie skolan. Föreningen har ett väl fungerande sam-
arbete med omkringliggande skolor och ser sin verksamhet som ett be-
hövligt komplement. Efter att ha testat verksamhetsidén under ett år vill
föreningen gå vidare med att utveckla metoden under ytterligare ett år.
Under detta år vill föreningen utveckla möjligheterna att dels kvällstid
fånga upp ungdomar som fortfarande går i skolan och på så sätt stärka
och stimulera deras lust till lärande och dels genomföra kurser dagtid för
ungdomar som går individuella programmet eller förlängd PRAO.
Kontaktperson: Ninni Berggren Magnusson, tel. 026-12 32 57
198
Projektet SlottiS 2
180 000 kr
Föreningen fick i samband med den särskilda satsningen på "Tittarmakt"
stöd till ett projekt i samverkan med barn- och ungdomspsykiatriska kli-
niken i Göteborg på vars på behandlingshem Slottis ett 20-tal ungdomar i
åldern 15-18 år deltog i ett film- och videoprojekt. Projektet har utvärde-
rats inom ramen för den centrala utvärderingen av tittarmaktssatsningen.
Föreningen planerar att gå vidare med ett projekt där grundtanken är att
tidigare kursdeltagande Slottis-ungdomar med stöd från föreningen
MultiMedias ungdomar skall fungera som initiativtagare och projekt-
ledare gentemot nytillkomna Slottis-ungdomar. Genom att föreningen
Multimedias ungdomar skall bistå med kompetens och erfarenhet skapas
nya kontakter mellan ungdomar med varierande personliga och social
förutsättningar. Ungdomarna skall också få en grundlig orientering i och
utbildning om både möjligheter och begränsningar inom multimediapro-
duktion.
Kontaktperson: Peter Stridh, tel. 031-40 05 78
Projektet Stjärnan på zigenska Tjerhaj
90 000 kr för år 2 av 3
Kulturföreningen Tjerhaj är en förening på Skarpnäcksfåltet i Stockholm
för romska barn och unga i åldern 7-20 år, men föreningen välkomnar
alla ungdomar som söker sig till dem. Syftet med verksamheten är både
att stärka de romska ungdomarnas identitet och att bygga broar mellan
ungdomar från de många olika kulturella bakgrunder som finns i bo-
stadsområdet. Föreningen vill förebygga sociala problem, men man
vänder sig också till ungdomar i riskzon för kriminalitet och drogmiss-
bruk. Pågående och planerad verksamhet består av idrott, matlagning (en
kokbok skriven av ungdomarna själva planeras), hjälp med skolarbetet
särskilt svenska och matematik, hantverk, dans, sång och musik samt
diskussioner kring olika teman såsom rasism, mobbning, droger m.m. En
viktig förutsättning för verksamheten är att tonårsgruppen (15-20 år)
hjälper till med verksamheten för de yngre, bl.a. i särskilda tjej- och kill-
grupper. Föreningen har haft problem med att få behålla de lokaler de
anvisats för verksamheten och trots ansträngningar från stadsdelsförvalt-
ningen har ny lokal inte kunnat ordnas. Verksamheten har trots detta
kunnat bedrivas i lånade och tillfälliga lokaler. Föreningens fortsatta pla-
nering är inställd på att lokalfrågan får en tillfredsställande lösning.
Kontaktperson: Soraya Dimetri, tel. 08-649 88 21
PUCK (Program för Ungdom och Center för Kamratskap)
300 000 kr för år 3 av 3
Syftet med projekt Mölndal Hockey PUCK (Program för Ungdom och
Center för Kamratskap) är att hejda en negativ utveckling hos pojkar som
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
199
är på väg att hamna på sned och i stället åstadkomma en positiv utveck-
ling för dessa pojkar, vilket innebär fortsatt utbildning, förbättrade
framtidsutsikter samt social anpassning. Föreningen vill i projektet an-
vända den hittills underutnyttjade kraften inom idrotten för att hjälpa
föreningslösa ungdomar som har sociala problem. Projektet har genom-
förts enligt planerna under de första två åren med gott resultat och kom-
mer att avslutas som projekt den 30 juni 1998. Mölndal kommun planerar
att fr.o.m. hösten 1998 ta över projektet som verksamhet och arbets-
modell. För år 1998 planeras dessutom infasning av programmet i kom-
munens ordinarie stödverksamhet, eventuell etablering av likartade pro-
gram för andra ungdomar inom kommunen, stöd till etablering av lik-
artade program i vissa stadsdelsnämnder i Göteborg samt andra kommu-
ner. Utvärderingen av projektet genom den särskilde utvärderaren Tore
Brännberg har påbörjats och beräknas vara avslutad i oktober 1998.
Kontaktperson: Ed Lieff, tel. 031-87 10 00
Killgruppsverksamhet
33 000 kr
Förbundet planerar att starta en killgruppverksamhet för ca 15 killar i
åldern 13-17 år. Genom att varva aktiviteter, målbildsträning, samarbets-
och värderingsövningar vill man stärka killarnas identitet och få dem att
kanalisera sin frustration och energi på att förändra sin livssituation
istället för att bryta ner den. Uppföljning kommer att göras i samarbete
med föräldrar och skola.
Kontaktperson: Mattias Hansson, tel. 026-10 50 35
Psyko-socialt stödcenter
200 000 kr för år 3 av 3
Röda korset i Uppsala har under år 1996 byggt upp och startat ett psyko-
socialt stödcenter för unga flyktingar och asylsökande i Uppsala län. Mål-
grupperna är ungdomar i åldern 16-21 år, ungdomar utan laglig vårdnads-
havare samt familjer med multifaktoriell problematik. Distriktet söker nu
stöd för år 3. Hjälpbehovet ökar konstant och ca 150 patienter, varav
hälften är ungdomar, har behandlats eller står under behandling. Utvärde-
ring har pågått från start och kommer att redovisas i rapportform vid
projektets slut.
Kontaktperson: Birgitta Fries, tel. 018-12 04 35
Hjälp till somalierna i Sverige till en bättre anpassning
50 000 kr
Somaliska Rådgivningsbyrån är en förening som bildades i januari 1998
med syfte att på olika sätt ge råd och stöd till den somaliska gruppen i
Sverige. Föreningen söker stöd för utveckling av verksamheten som vän-
der sig såväl till enskilda vuxna, barn och ungdomar som till hela
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
200
familjer. Förutom löpande rådgivning planerar föreningen att arbeta med
gruppdiskussioner i två faser. I fas ett kartläggs gruppens behov, muntlig
information ges och fas i strukturerade diskussioner med utgångspunkt i
olika teman. Tonvikten läggs mer på framtiden än på det förflutna. I fas
två sker olika aktiviteter utifrån de individuella behoven i gruppen. I
arbetet ingår också stöd till ungdomar vid dialog mellan ungdomarna och
skola, andra samhällsinstitutioner samt familjerna.
Kontaktperson: David Jalaho, tel. 070-778 79 68
Särskilda insatser för krigsstörda somaliska barn och ungdomar
30 000 kr
Föreningen bedriver sedan 5 år tillbaka verksamhet för somaliska barn
och ungdomar i Stockholm, huvudsakligen på Järvafåltet. Även föräldrar,
vårdnadshavare och andra vuxna deltar i och stödjer aktiviteterna. Före-
ningen planerar nu särskilda insatser under två år för att hjälpa de krigs-
drabbade barnen och ungdomarna och vänder sig i första hand till föräld-
ralösa barn och ungdomar. Målsättningen är att målgruppen skall fort-
sätta delta i föreningens ordinarie ungdomsverksamhet men dessutom fa
extra stöd och uppmärksamhet genom bl.a. fadderverksamhet, grupp-
samtalsterapi, speciella gruppresor och en caféverksamhet. Verksamheten
ges ett mindre stöd det första året för att föreningen skall kunna utveckla
samarbetsformer med PBU, berörda stadsdelsförvaltningar och andra
organisationer som arbetar med stöd till krigsdrabbade barn och ung-
domar.
Kontaktperson: Gibril Mohamed, tel. 070-766 74 61
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
Föräldra-/Ungdomsprojekt på särskilda ungdomshem
590 000 kr för år 3 av 3
Statens Institutionsstyrelse började under år 1996 utveckla rehabilite-
ringsmetoder på 6 särskilda ungdomshem tillsammans med Föräldraföre-
ningen mot narkotika (FMN), Förbundet Hassela Solidaritet och Sveriges
invandrarorganisationer mot narkotika (SIMON). De tre organisationerna
deltog i olika grad på de olika institutionerna. Motivation och insikt hos
personalgrupperna om nyttan av samarbete med de tre organisationerna
varierade inledningsvis mellan institutionerna liksom de placerade ung-
domarnas och deras respektive föräldrars behov av kontakter. Under
1997 har institutionerna kommit långt med att vidareutveckla arbetet. På
samtliga institutioner finns nu konkreta metodbeskrivningar på behand-
lingsarbetet med ungdomar kopplat till föreningskontakter och på föräld-
raarbetet. Kontakterna med Hassela Solidaritet och FMN har fungerat allt
bättre och i huvudsak mycket bra. Kontakterna med SIMON har varit
svårare att bygga upp, främst beroende på byte av kontaktpersoner. Nu-
varande kontaktperson är mycket aktiv i att komma i kontakt med insti-
tutionerna, som i sin tur också i växande omfattning efterfrågar kulturell
kompetens från SIMON och andra invandrarföreningar. Ett särskilt sam-
arbete kring afrikanska ungdomar planeras tillsammans med svensk-
8 Riksdagen 1998/99. 21 samt. Nr 125
afrikanska föreningar (AFRIS och ASR). Samtliga institutioner kommer
att fortsätta delta i projektet. Institutionsstyrelsen skall nu implementera
metoder och samarbetsmodeller med föreningarna i det ordinarie arbetet.
Varje institution kommer att presentera en plan på hur de kommer att gå
vidare i arbetet med familjer, nätverk och föreningar. Efter den 1 septem-
ber påbörjas en sammanställning av år tre. En övergripande utvärdering
kommer att genomföras med hjälp av extern resurs.
Kontaktperson: Martha Kesthely, tel. 08-453 40 00
Projektet Modem Soul Academy
475 000 kr för år 1 av 3
Fryshuset planerar en musikverksamhet för socialt utsatta ungdomar i
åldern 13-18 år - Modem Soul Academy. Verksamheten kommer att ha
en hög musikalisk ambition, men målsättningen är i första hand social -
att vända destruktiv energi till något konstruktivt och kreativt. Ung-
domarna rekryteras genom det stora nätverk Fryshuset har genom sitt
sociala arbete med Lugna Gatan, Brobyggare, United Sisters m.m. Verk-
samheten kommer att ledas av en ung amerikansk musikproducent med
en stor erfarenhet av såväl musik som socialt arbete och god kännedom
om subkulturer med rötter i det amerikanska samhället. Modem Soul
Academy planeras för att kunna ta emot 10 ungdomar per kväll - sju
kvällar i veckan. Totalt beräknas 25 till 50 ungdomar kunna beredas plats
under ett år beroende på de enskilda ungdomarnas skiftande behov. Som
handledare kommer andra mer erfarna ungdomar att anlitas - ungdomar
som redan nu fungerar som förebilder och ledare. Utbildningen kommer
att innehålla såväl låtskrivande som teknisk kunskap och kunskap om
marknadsföring och viss branschjuridik samt studiebesök och kontakter
med musiker och musikbranschen.
Kontaktperson: Anita Kringberg, tel. 08-462 22 07
Projektet Somaliska gruppen
300 000 kr för år 1 av 3
Fryshuset har genom sina olika verksamheter kontakt med en grupp so-
maliska ungdomar från Järvafaltet. Utifrån de erfarenheter organisationen
skaffat sig planerar man nu ett mer långsiktigt projekt för somaliska ung-
domar. Målgruppen är ungdomar i åldern 13-18 år på Järvafaltet med
bakgrund från Somalia. Målsättningen är att stärka ungdomarna och
minska deras utanförskap genom att bl.a. skapa förutsättningar för ung-
domarna att bygga personliga nätverk in till andra grupper. Inom projek-
tet kommer att finnas utrymme för både idrott- och fritidsaktiviteter, som-
marjobb och praktikplatser samt ett nära samarbete med ungdomarnas
föräldrar. Projektledare rekryteras från Lugna Gatans Värdprojekt och
har god förankring i gruppen - både språkligt och kulturellt. I projektet
finns ett nära samarbete med kommunens ungdomsarbetare på Järvafaltet
och en gemensam ledningsgrupp med personer från Järvafaltet planeras.
Kontaktperson: Anita Kringberg, tel. 08-462 22 07
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
202
Verksamhetsstöd samt kassettinspelningsstudio
130 000 kr
Stockholms Zigenarförening (SZF) bedriver en verksamhet för både
vuxna och ungdomar i en lokal i Enskededalen. Föreningen arbetar aktivt
mot droger, missbruk och kriminalitet, som man ser som ett stort hot mot
zigenska ungdomar. SZF planerar under 1998 ett antal ungdomsprojekt
med syfte att stödja zigenska ungdomar i att bygga broar till majoritets-
samhället och underlätta för dem att integreras i samhället. I planerna
ingår en make-upskola för flickor, dansgrupp, simundervisning, språkträ-
ning, teoriundervisning inför körkortsprovet och en öppen eftermiddags-
verksamhet för elever i grundskolan. Föreningen framhåller teoriunder-
visning inför körkortsprovet som ett viktigt brottsförebyggande delpro-
jekt. Föreningen söker också stöd till tre personer som fältvandrare och
stöd för att inrätta en kassettinspelningsstudio för framställning och pro-
duktion av kassetter på Romani. I samma lokal bedriver även föreningen
Petroff och Föreningen Europas zigenska kvinnor verksamhet. Före-
ningarna samverkar, men bedriver separata verksamheter.
Kontaktperson: Lars Demetri, tel. 08-39 06 07
Skr. 1998/99:125
Bilaga 3
203
Skr. 1998/99:125
Bilaga 4
Antal Kronor
beslut
|
Handikapporganisationer | ||
|
Afasiförbundet i Sverige |
1 |
435 000 |
|
Afasiföreningen i Gävleborgs län (AFASI) |
1 |
143 000 |
|
Afasiföreningen i Norrtälje (AFASI) |
1 |
175 000 |
|
Astma- och Allergiförbundet |
2 |
1 520 000 |
|
Bröstcancerföreningamas Riksorganisation |
1 |
630 000 |
|
De Handikappades Riksförbund (DHR) |
4 |
1 407 000 |
|
De Handikappades Riksförbund (DHR) i |
1 |
75 000 |
|
De Handikappades Riksungdomsförbund (DHR- |
1 |
238 000 |
|
Dövas förening i Göteborg |
1 |
100 000 |
|
Dövas förening i Malmö |
1 |
300 000 |
|
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) |
1 |
809 000 |
|
Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter (FMLS) |
1 |
1 340 000 |
|
Föreningen Anorexi-Bulimi-Kontakt |
1 |
100 000 |
|
Föreningen Club Lindormen |
1 |
400 000 |
|
Föreningen FUB-Gården |
1 |
300 000 |
|
Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN) |
1 |
290 000 |
|
Föreningen för hörselskadade och döva barn med |
1 |
410 000 |
|
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ung- |
2 |
256 000 |
|
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ung- |
1 |
342 000 |
|
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ung- |
1 |
430 000 |
|
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ung- |
1 |
300 000 |
|
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ung- |
1 |
103 000 |
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ung- |
1 |
50 000 |
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ung- |
2 |
1 150 000 |
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ung- |
1 |
290 000 |
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ung- |
1 |
300 000 |
|
Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap |
1 |
595 000 |
|
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) |
4 |
2 125 000 |
|
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) |
6 |
6 458 000 |
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Gällivare kommun |
1 |
150 000 |
204
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
1 725 000 |
Skr. 1998/99:125 |
|
Kronobergs län Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
1 275 000 |
Bilaga 4 |
|
Malmöhus län Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
1 086 000 | |
|
Skåne län Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
100 000 | |
|
Stockholms kommun Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
2 |
840 000 | |
|
Västerbottens län Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
140 000 | |
|
Älvsborgs län HJÄRNKRAFT - Riksföreningen för rehabilite- |
1 |
1 052 000 | |
|
ring av skallskadade Hörselskadades Riksförbund (HRF) |
4 |
1 715 000 | |
|
IKTYOS Föreningen |
1 |
346 000 | |
|
ILCO Svenskt förbund for stomiopererade |
1 |
174 000 | |
|
Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS) |
2 |
1 050 000 | |
|
Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i centrala |
1 |
380 000 | |
|
Stockholm Intresseföreningen for Schizofreni (IFS) i |
1 |
70 000 | |
|
Göteborg Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i |
1 |
70 000 | |
|
Jönköping Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i |
1 |
327 000 | |
|
Linköping Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i |
1 |
600 000 | |
|
Norrköping, Östra Östergötland |
1 |
708 000 | |
|
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) |
2 |
1 399 000 | |
|
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) |
1 |
250 000 | |
|
i Kristianstad |
1 |
50 000 | |
|
Reumatikerförbundet |
3 |
4 226 000 | |
|
Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) |
1 |
266 000 | |
|
Riksförbundet för dementas rättigheter |
1 |
1 045 000 | |
|
(Demensförbundet) Riksförbundet för döva, hörselskadade och språk- |
1 |
280 000 | |
|
störda barn (DHB) Riksförbundet för Hivpositiva (RFHP) |
1 |
640 000 | |
|
Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsmiss- |
1 |
298 000 | |
|
brukare (RFHL) Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) |
1 |
550 000 | |
|
Riksförbundet för Njursjuka (RNj) |
1 |
450 000 | |
|
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och |
3 |
2 114 000 | |
|
Ungdomar (RBU) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa |
10 |
6 135 000 | |
|
(RSMH) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa |
1 |
200 000 |
(RSMH) i Borlänge
205
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1
(RSMH) i Gällivare
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1
(RSMH) i Helsingborg
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1
(RSMH) i Hudiksvall
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1
(RSMH) i Nedansiljan
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1
(RSMH) i Roslagen
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1
(RSMH) i Tyresö, Gläntan
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1
(RSMH) i Örnsköldsvik
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade 2
(RTP)
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ung- 4
domar och Vuxna (FUB)
Riksföreningen Autism (RF A) 4
Riksorganisationen Unga Reumatiker 1
Svenska Celiakiförbundet (SCF) 1
Svenska Epilepsiförbundet (SEF) 2
Svenska Föreningen för Tuberös Skleros 1
Svenska Migränförbundet (SMIF) 3
Svenska Paniksyndromsällskapet (Ps) 1
Svenska Psoriasisförbundet (PSO) 1
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) 4
Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund 1
(SSR)
Synskadades förening (SRF) i Gävleborg 1
Synskadades Riksförbund (SRF) 10
Talhandikappades Förening (THF) 1
Unga RBU-are 1
500 000 Skr. 1998/99:125
Bilaga 4
530 000
400 000
370 000
270 000
120 000
216 000
1 995 000
2 126 000
2 742 000
500 000
760 000
1 850 000
200 000
800 000
360 000
450 000
3 432 000
240 000
395 000
4 717 000
750 000
710 000
75 215 000
|
Ungdomsorganisationer | ||
|
Afrosvenskarnas Ungdomsförbund (ASU) |
1 |
60 000 |
|
Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) |
1 |
565 000 |
|
Elevorganisationen i Sverige |
2 |
925 000 |
|
Förbundet Vi Unga |
1 |
245 000 |
|
Föreningen Unga Föräldrar |
1 |
50 000 |
|
KFUK-KFUM, Central |
1 |
250 000 |
|
KFUK-KFUM, Västerås |
1 |
40 000 |
|
KFUM Basket, Sundsvall |
1 |
25 000 |
|
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) |
1 |
298 000 |
|
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer |
1 |
878 000 |
|
(LSU) | ||
|
Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism |
1 |
295 000 |
|
Röda Korsets Ungdomsförbund, Gävleborgs- |
1 |
33 000 |
|
distriktet | ||
206
|
Röda Korsets Ungdomsförbund, Jämtlands- |
1 |
385 000 Skr. 1998/99:125 |
|
distriktet |
Bilaga 4 | |
|
Röda Korsets Ungdomsförbund, Stockholms- |
1 |
200 000 |
|
distriktet | ||
|
Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (sbuf) |
1 |
40 000 |
|
Sveriges Roll- och KonfliktspelsfÖrbund |
1 |
450 000 |
|
(SVEROK) i Linköping | ||
|
Unga Ömar Bomhus, Gävle |
1 |
300 000 |
|
Unga Ömar, Borlänge |
1 |
81 000 |
|
Unga Ömar, Brunflo |
1 |
50 000 |
|
Unga Ömar, Eskilstuna |
1 |
105 000 |
|
Unga Ömar, Kiruna |
1 |
400 000 |
|
Unga Ömar, Malmö |
1 |
83 000 |
|
Unga Ömar, Norrbotten |
1 |
485 000 |
|
Unga Ömar, Söråker |
1 |
150 000 |
|
Unga Ömar, Östergötland |
1 |
145 000 |
|
Unga Ömars Riksförbund |
1 |
870 000 |
|
Vi Ungas Krets i Skellefteå |
1 |
100 000 |
|
7 508 000 | ||
|
Stiftelser/studieforbund m fl | ||
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) |
2 |
131 000 |
|
Botkyrka/Salem | ||
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra Stor- |
2 |
637 000 |
|
Stockholm, Järfälla | ||
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Värmland |
1 |
150 000 |
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Älvsbyn |
1 |
370 000 |
|
Folke Bernadotte Stiftelsen för bam och ungdom |
1 |
200 000 |
|
med rörelsehinder | ||
|
Frikyrkliga Studieförbundet i Västerbotten |
2 |
158 000 |
|
FUB:s Stiftelse ALA |
1 |
900 000 |
|
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond |
2 |
2 215 000 |
|
Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden |
1 |
470 000 |
|
Insamlingsstiftelsen Nordiska Akvarellmuseet |
1 |
1 000 000 |
|
Medborgarskolan i Skånedistriktet |
1 |
278 000 |
|
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) |
1 |
200 000 |
|
i Jönköpings län | ||
|
Stiftelsen Arbete och Vänskap i Lycksele |
1 |
295 000 |
|
Stiftelsen Bräcke Östergård |
1 |
750 000 |
|
Stiftelsen Fair Trade Center |
1 |
210 000 |
|
Stiftelsen Fryshuset |
3 |
1 025 000 |
|
Stiftelsen Gyllenkroken |
1 |
125 000 |
|
Stiftelsen Malmö Kyrkliga Stadsmission |
1 |
310 000 |
|
Stiftelsen NK-Villan |
1 |
200 000 |
|
Stiftelsen Nordiska Rehabiliteringsfonden |
1 |
290 000 |
|
Stiftelsen RIFS |
1 |
500 000 |
|
Stiftelsen Stockholms Folkhögskola |
1 |
200 000 |
|
Stiftelsen Stora Sköndal |
1 |
680 000 |
|
Studiefrämjandet i Norra Dalarna |
1 |
90 000 |
|
Studiefrämjandet i Norra Skaraborg |
1 |
300 000 207 |
|
Studiefrämjandet i Småland/Gotland |
1 |
330 000 |
Skr. 1998/99:125 |
|
Studiefrämjandet i Södra Skaraborg |
1 |
326 000 |
Bilaga 4 |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Avd 88 |
1 |
95 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Forshaga/Kil |
1 |
115 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Solna/Sundbyberg |
1 |
130 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro |
1 |
300 000 | |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
20 000 | |
|
Motala | |||
|
Treklöverstiftelsen |
1 |
500 000 | |
|
13 500 000 | |||
|
Offentlig huvudman | |||
|
Angeredsgymnasiet |
1 |
460 000 | |
|
Barnombudsmannen (BO) |
2 |
1 339 000 | |
|
Barnombudsmannen (BO) i Uppsala |
1 |
210 000 | |
|
Båstads kommun |
1 |
20 000 | |
|
Domarhagsskolan |
1 |
10 000 | |
|
Folkhäl soinstitutet |
2 |
20 000 000 | |
|
Fredrika Bremergymnasiet |
1 |
230 000 | |
|
Göteborgs kommun, Lärj edalens stadsdelsförvalt- |
1 |
2 100 000 | |
|
ning | |||
|
Handikappinstitutet |
9 |
25 264 000 | |
|
Handikappombudsmannen |
2 |
6 865 000 | |
|
Haninge kommun |
1 |
400 000 | |
|
Huddinge kommun, Flemingsbergs kommundels- |
1 |
1 420 000 | |
|
nämnd | |||
|
Huddinge kommun, Vårby kommundelsnämnd |
1 |
640 000 | |
|
Katrinelundsgymnasiet |
1 |
250 000 | |
|
Kommunförbundet i Västerbotten |
1 |
610 000 | |
|
Kullagymnasiet |
1 |
180 000 | |
|
Kultur och Fritid i Örnsköldsvik |
1 |
17 000 | |
|
Leksands kommun, Socialnämnden |
1 |
285 000 | |
|
Länsbiblioteket i Västerbotten |
1 |
300 000 | |
|
Malmö kommun, Fosie stadsdelsförvaltning |
1 |
513 000 | |
|
Malmö kommun, Husie stadsdelsförvaltning |
1 |
455 000 | |
|
Malmö kommun, Rosengårds stadsdelsförvaltning |
3 |
1 555 000 | |
|
Malmöhus läns landsting, Utvecklingsnämnden |
1 |
278 000 | |
|
Munkebäcksgymnasiet |
1 |
260 000 | |
|
Munkfors Gymnasieskola |
1 |
18 000 | |
|
Rönninge gymnasium |
1 |
15 000 | |
|
Statens Institutionsstyrelse (SiS) |
1 |
590 000 | |
|
Stenungsunds kommun |
1 |
20 000 | |
|
Stockholms kommun, Rinkeby stadsdelsförvalt- |
1 |
160 000 | |
|
ning | |||
|
Stockholms kommun, Stockholms socialnämnd |
4 |
7 470 000 | |
|
Strömstads kommun |
1 |
11 000 | |
|
Ungdomsstyrelsen |
4 |
22 000 000 |
208
Skr. 1998/99:125
|
Vårdgymnasiet i Avesta, Omvårdnadsprogrammet |
1 |
300 000 Bilaga 4 |
|
Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) |
1 |
500 000 |
|
Värnhemsskolan |
2 |
520 000 |
|
Västerviks Gymnasium |
1 |
16 000 |
|
95 281 000 | ||
|
Övriga organisationer | ||
|
Allmänna Tennisklubben i Lund (ATL) |
1 |
75 000 |
|
Berga Scoutkår |
1 |
300 000 |
|
Bofors Kanotklubb |
1 |
170 000 |
|
Bollklubben Kenty |
1 |
70 000 |
|
Boo IF, Segling |
1 |
270 000 |
|
Borensberg Scoutkår |
1 |
40 000 |
|
Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet i Sverige |
1 |
300 000 |
|
Bosnisk Islamiska Församlingen |
1 |
670 000 |
|
Brottsofferjouremas Riksförbund (BOJ) |
1 |
300 000 |
|
Dalarö Sportklubb (DSK) |
1 |
75 000 |
|
Dals Långeds Idrottsklubb (D-L IK) |
1 |
250 000 |
|
De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse |
1 |
356 000 |
|
(DKSN-RIA) i Gislaved | ||
|
De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse |
1 |
155 000 |
|
(DKSN) i Göteborgs och Bohus län | ||
|
ECPAT Sverige |
1 |
475 000 |
|
European Network for School-Age Childcare |
1 |
450 000 |
|
(ENSAC-Sweden) | ||
|
Evertsbergs Bygdegårdsförening |
1 |
225 000 |
|
Familjehemmens Riksförbund (FR) |
1 |
300 000 |
|
Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn |
1 |
62 000 |
|
Filadelfiaförsamlingen i Ödeshög |
1 |
125 000 |
|
Filmföreningen KEN - kön eller neutrum |
1 |
300 000 |
|
FilmPool Jämtland |
1 |
200 000 |
|
FN-föreningen i Kungsbacka |
1 |
60 000 |
|
FN-föreningen i Skövde |
1 |
225 000 |
|
Fogdaröd Vård- och Diakonicentrum |
1 |
450 000 |
|
Folkets Bio i Stockholm |
1 |
215 000 |
|
Folkets Hus i Borgholm |
1 |
35 000 |
|
Folkets Hus i Saltsjö-Boo |
1 |
200 000 |
|
Folkparkerna i Sverige |
1 |
125 000 |
|
Framtidens hus |
1 |
61 000 |
|
Friends - elever mot mobbing |
1 |
250 000 |
|
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och |
2 |
800 000 |
|
Hemgårdar | ||
|
Frälsningsarmén i Stockholm, 3:e kåren |
1 |
190 000 |
|
Frälsningsarmén i Uppsala |
1 |
450 000 |
|
Frälsningsarméns Socialtjänst Källan i Tyresö |
1 |
400 000 |
|
Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn |
1 |
200 000 |
|
(ATSUB) | ||
|
Föreningen Dagens Ungdom (DU) |
1 |
50 000 |
|
Föreningen Ebika Byabaganda Mu Sweden |
1 |
60 000 |
209
|
Föreningen EFS Sommargård Höllviksstrand |
1 |
130 000 |
Skr. 1998/99:125 |
|
Föreningen Etnokollokult |
2 |
510 000 |
Bilaga 4 |
|
Föreningen Europas zigenska kvinnor |
1 |
65 000 | |
|
Föreningen Europeisk Ungdomscenter (EUE) i |
1 |
950 000 | |
|
Eksjö | |||
|
Föreningen Fiskebåtens Vänner |
1 |
290 000 | |
|
Föreningen Forumteatergruppen Solvere |
1 |
300 000 | |
|
Föreningen Kuggavik |
1 |
700 000 | |
|
Föreningen Motkraft Umeå |
1 |
100 000 | |
|
Föreningen 90tal Evenemang |
1 |
70 000 | |
|
Föreningen Medvind |
1 |
400 000 | |
|
Föreningen Ny Gemenskap |
1 |
509 000 | |
|
Föreningen Offensiva Nätverket |
1 |
40 000 | |
|
Föreningen Pannhuset |
1 |
19 000 | |
|
Föreningen Petroff |
1 |
45 000 | |
|
Föreningen Ransta Nästa |
1 |
300 000 | |
|
Föreningen Resandefolket |
1 |
85 000 | |
|
Föreningen Roten |
1 |
300 000 | |
|
Föreningen Samling for Alby |
1 |
80 000 | |
|
Föreningen Shakespeare kommer kommer du |
1 |
200 000 | |
|
Föreningen Skutskärs Ungdom och Media |
1 |
80 000 | |
|
Föreningen Stödnätet |
1 |
35 000 | |
|
Föreningen Åhuslägret |
1 |
67 000 | |
|
Föreningsrådet Stjärnan |
1 |
20 000 | |
|
Föräldraföreningen för Prematurfödda Barn |
1 |
90 000 | |
|
Stockholm | |||
|
Gamla Upsala Sportklubb |
1 |
70 000 | |
|
Göteborgs Arbetareteater (GAT) |
1 |
60 000 | |
|
Handens Scoutkår |
1 |
400 000 | |
|
Handikapphistoriska Föreningen (HHF) |
1 |
30 000 | |
|
Handikappidrottens Samarbetsorgan i Malmö |
1 |
295 000 | |
|
(HISO) | |||
|
Hem och Skolaföreningen i Bollebygd |
1 |
80 000 | |
|
Hjulsbro Idrottsklubb |
1 |
200 000 | |
|
Hofors Scoutkår |
1 |
70 000 | |
|
Hyresgästföreningen Orren 14 i Kungälv |
1 |
96 000 | |
|
Hyresgästföreningen Vattenkannan |
1 |
100 000 | |
|
Hässelby Strands Sjöscoutkår |
1 |
150 000 | |
|
IFK Strömsund |
1 |
500 000 | |
|
Internationell Musikförening |
1 |
33 000 | |
|
IOGT-NTO, Södertörnskretsen |
1 |
65 000 | |
|
Judiska församlingen i Stockholm |
2 |
141 000 | |
|
Kamratföreningen Convictus |
1 |
417 000 | |
|
Karlskrona Allmänna Idrottsförening (KAIF) |
1 |
80 000 | |
|
Kolbäcks Missionsförsamling |
1 |
112 000 | |
|
Konsumentgillesförbundet |
1 |
200 000 | |
|
Kontaktnätet i Mark |
1 |
100 000 | |
|
Kontaktnätet - Riksorganisationen för ideella |
1 |
275 000 | |
|
kulturföreningar | |||
|
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) |
1 |
75 000 |
210 |
|
Kristina Scoutkår |
1 |
30 000 |
Skr. 1998/99:125 |
|
Kristinehamns Hockey Team (KHT) |
1 |
50 000 |
Bilaga 4 |
|
Kultur och Fritidsföreningen Trädet |
1 |
10 000 | |
|
KulturCentrum Skåne |
1 |
500 000 | |
|
Kulturföreningen Avart |
1 |
150 000 | |
|
Kulturföreningen Club Sebastian |
1 |
17 000 | |
|
Kulturföreningen Humlan |
1 |
280 000 | |
|
Kulturföreningen Kafé Lättings |
1 |
275 000 | |
|
Kulturföreningen Multi Media |
1 |
180 000 | |
|
Kulturföreningen Tjerhaj |
1 |
90 000 | |
|
Kvinnojouren i Falun |
1 |
275 000 | |
|
Kvinnojouren i Haninge |
1 |
149 000 | |
|
Kvinnojouren i Umeå |
1 |
200 000 | |
|
Kärna Scoutkår i Linköping |
1 |
350 000 | |
|
Köpings Modelljärnvägsförening |
1 |
10 000 | |
|
Landskrona Cykelklubb |
1 |
65 000 | |
|
Lidköpings Film- och Videoförening |
1 |
150 000 | |
|
Ljusta Aktivitets Centrum |
1 |
15 000 | |
|
Mariestads Motorklubb |
1 |
100 000 | |
|
Medeltidsföreningen Den Gyllene Eken |
1 |
70 000 | |
|
Mölndal Hockey |
1 |
300 000 | |
|
Ockelbo Missionsförsamling |
1 |
250 000 | |
|
Regnbågen - föreningen för döva homo- och bi- |
1 |
200 000 | |
|
sexuella | |||
|
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället |
4 |
4 960 000 | |
|
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, |
1 |
425 000 | |
|
Region Mitt | |||
|
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, |
2 |
650 000 | |
|
Region Syd | |||
|
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, |
1 |
450 000 | |
|
Region Öst | |||
|
Riksförbundet Hem och Skola (RHS) |
3 |
1 600 000 | |
|
Riksföreningen Social och Psykisk Hälsa (SPH) |
1 |
450 000 | |
|
Riksorganisationen Auktoriserade Dramapedago- |
1 |
193 000 | |
|
ger (RAD) | |||
|
Rinkeby Multimediacenter |
1 |
300 000 | |
|
Rädda Barnen |
3 |
1 499 000 | |
|
Rädda Barnen i Dalarna |
1 |
165 000 | |
|
Rädda Barnen i Eskilstuna |
2 |
290 000 | |
|
Rädda Barnen i Gotlands Länsförbund |
1 |
100 000 | |
|
Rädda Barnen i Göteborg |
1 |
300 000 | |
|
Rädda Barnen i Håbo |
1 |
100 000 | |
|
Rädda Barnen i Karlskoga/Degerfors |
1 |
175 000 | |
|
Rädda Barnen i Klippan/Örkelljunga |
1 |
180 000 | |
|
Rädda Barnen i Kristinehamn |
1 |
240 000 | |
|
Rädda Barnen i Kronobergs Länsförbund |
1 |
280 000 | |
|
Rädda Barnen i Lidingö |
1 |
185 000 | |
|
Rädda Barnen i Linköping |
1 |
144 000 | |
|
Rädda Barnen i Ronneby |
1 |
300 000 | |
|
Rädda Barnen i Skaraborg |
1 |
116 000 |
211 |
|
Rädda Barnen i Staffanstorp |
1 |
220 000 |
Skr. 1998/99:125 |
|
Rädda Barnen i Stockholms Södra Länsförbund |
1 |
280 000 |
Bilaga 4 |
|
Rädda Barnen i Strängnäs |
1 |
210 000 | |
|
Rädda Barnen i Södertälje |
1 |
150 000 | |
|
Rädda Barnen i Sölvesborg |
1 |
165 000 | |
|
Rädda Barnen i Trelleborg |
1 |
50 000 | |
|
Rädda Barnen i Vetlanda |
1 |
215 000 | |
|
Rädda Barnen i Värmland |
1 |
200 000 | |
|
Rädda Barnen i Örnsköldsvik |
1 |
165 000 | |
|
Rädda Barnen i Österhaninge |
1 |
330 000 | |
|
Röda Korset, Bergsjökretsen |
1 |
300 000 | |
|
Röda Korset, Gävleborgsdistriktet |
1 |
300 000 | |
|
Röda Korset, Kronobergsdistriktet |
1 |
30 000 | |
|
Röda Korset, Malmöhusdistriktet |
1 |
340 000 | |
|
Röda Korset, Uppsaladistriktet |
1 |
200 000 | |
|
Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i |
1 |
1 070 000 | |
|
Sverige (SIOS) | |||
|
Samarbetsorgan för Invandrarungdomsorganisa- |
1 |
625 000 | |
|
tioner i Sverige (UngSIOS) | |||
|
Sankt Petrus Syrisk-Ortodoxa Kyrkan |
1 |
150 000 | |
|
Scoutkåren Tre Hjärtan |
1 |
300 000 | |
|
Skådebanan i Östergötlands län |
1 |
150 000 | |
|
Sollentuna Södra Scoutkår |
1 |
400 000 | |
|
Somaliska Mediaföreningen i Stockholm |
1 |
50 000 | |
|
Somaliska Rådgivningsbyrån |
1 |
50 000 | |
|
Somaliska Ungdoms- och Framtidscenter i |
1 |
30 000 | |
|
Stockholm | |||
|
Stockholms Universitets Studentkår |
1 |
224 000 | |
|
Stockholms Zigenarförening (SZF) |
1 |
130 000 | |
|
SUNNE MU |
1 |
275 000 | |
|
Svenska Bammorskeförbundet |
1 |
400 000 | |
|
Svenska Bibelsällskapet (SBS) |
1 |
50 000 | |
|
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) |
2 |
770 000 | |
|
Svenska O.M.E.P. i Lycksele |
1 |
425 000 | |
|
Svenska Skolidrottsförbundet (SSIF) |
1 |
180 000 | |
|
Svenska UNICEF-kommittén |
3 |
593 000 | |
|
Svenska UNICEF-kommittén i Örebro |
1 |
600 000 | |
|
Svenska Very Special Arts (VSA) |
2 |
132 000 | |
|
Sverigefinländarnas arkiv |
1 |
225 000 | |
|
Sveriges Dövas Idrottsförbund |
1 |
770 000 | |
|
Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation |
1 |
450 000 | |
|
(SMC) | |||
|
Sveriges Riksidrottsförbund (RF) |
2 |
1 450 000 | |
|
Sveriges Teckenspråkstolkars förening (STTF) |
2 |
315 000 | |
|
Syrisk Ortodoxa Kyrkan |
1 |
325 000 | |
|
Teater Avalon |
1 |
40 000 | |
|
Teater Schahrazad |
1 |
180 000 | |
|
Teaterkooperativet Teater X |
1 |
500 000 | |
|
The Youth Promotion Collab Chapter |
1 |
96 000 | |
|
Tyresö Team Smart |
1 |
300 000 |
212 |
Umeå Handikappidrottsförening (UHIF) 2
Varbergs Gymnasieskolas elever, Ek. förening 1
Vendelsö Scoutkår 1
Västboås Gymnastik och Idrottsförening (GOIF) 1
Västemorrlands Handikappidrottsförbund 1
Örebro Sportklubb Ungdom 1
673 000 Skr. 1998/99:125
100 000 Bilaga 4
350 000
100 000
400 000
300 000
51 024 000
213
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 maj 1998
Skr. 1998/99:125
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg,
Ulvskog, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Engqvist
Regeringen beslutar skrivelse 1998/99:125 Redovisning av fördelning av
medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1998
214