Regeringens proposition

1998/99:113

Vissa justeringar i skattereglerna vid omstrukturering Prop.

1998/99:113

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 29 april 1999

Göran Persson

Bosse Ringholm

(F inansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1998:1602) om uppskov med
beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner (KÖL) och i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL).

Enligt KÖL kan uppskov medges med beskattningen av reavinst vid en
koncemintem andelsöverlåtelse. Som huvudregel skall vinsten tas upp
till beskattning när någon omständighet inträffar som medför att andelen
inte längre existerar eller innehas av ett företag som tillhör samma
koncern som säljaren. Från denna regel finns det bl.a. ett undantag i 14 §
KÖL som innebär att uppskovet inte tas upp till beskattning om det
överlåtna företaget genom fusion går upp i ett företag som ingår i samma
koncern som det säljande företaget. Regleringen kan ge omotiverade
skatteförmåner och föreslås i stället utformas på ett sådant sätt att
uppskovet inte efterges.

Vid tillskott av kapitalbeskattad reavinstegendom till aktiebolag m.fl.
skall egendomen enligt 3 § 1 h mom. SIL anses ha avyttrats mot en
ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet. Tillskott till ett företag
som inte är skattskyldigt här i landet skall behandlas som om tillgången
avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Detsamma
föreslås gälla även vid överlåtelse till ett svenskt företag som är
dotterföretag till säljarens utländska företag.

Förslagen har aviserats i skrivelsen 1998/99:50 Meddelande om
kommande förslag om ändring av reglerna för beskattning vid
omstruktureringar. För att förhindra att nu gällande bestämmelser
utnyttjas för att erhålla definitiva skattelättnader föreslår regeringen att

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 113

de förslagna reglerna tillämpas på fusioner respektive överlåtelser fr.o.m.
dagen efter avlämnandet av skrivelsen, dvs. fr.o.m. den 20 mars 1999.

Dessutom rättas i lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser
till underpris en felaktighet som uppmärksammats vid remiss-
behandlingen av förslagen till nämnda ändringar i KÖL och SIL.
Ändringen innebär en begränsning av en alltför långt gående inskränk-
ning av möjligheten att göra underprisöverlåtelser.

Prop. 1998/99:113

Innehållsförteckning

Prop. 1998/99:113

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4

2   Lagtext...............................................................................................5

2.1      Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt........................................................................5

2.2     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1600) om

beskattningen vid överlåtelser till underpris.......................7

2.3     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1601) om

uppskov med beskattningen vid andelsbyten....................10

2.4     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1602) om

uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom
koncerner..........................................................................11

2.5     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1612) om ändring

i lagen (1990:663) om ersättningsfonder..........................13

2.6     Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1671) om ändring

i kommunalskattelagen (1928:370)..................................14

3   Ärendet och dess beredning............................................................15

4   Andelsöverlåtelser inom koncerner. Det överlåtna företaget går upp

i ett koncernföretag genom fusion...................................................17

5    Kapitaltillskott från en fysisk person till en svensk juridisk person

som direkt eller indirekt ägs av den fysiska personen genom en
utländsk juridisk person..................................................................20

6   Underprislagen................................................................................22

7   Författningskommentar...................................................................25

7.1      Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt......................................................................25

7.2     Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1600) om

beskattningen vid överlåtelser till underpris.....................25

7.3     Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1601) om

uppskov med beskattningen vid andelsbyten....................25

7.4      Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1602) om

uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom
koncerner..........................................................................26

7.5     Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1612) om

ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder.............26

7.6     Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1671) om

ändring i kommunalskattelagen (1928:370).....................26

Bilaga 1 Remissinstanser.........................................................................27

Bilaga 2 Remitterade lagförslag..............................................................28

Bilaga 3 Lagrådets yttrande.....................................................................34

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 april 1999 .........37

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1998:1600) om beskattningen vid
överlåtelser till underpris,

3. lag om ändring i lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen
vid andelsbyten,

4. lag om ändring i lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen
vid överlåtelser inom koncerner,

5. lag om ändring i lagen (1998:1612) om ändring i lagen (1990:663)
om ersättningsfonder,

6. lag om ändring i lagen (1998:1671) om ändring i kommunalskatte-
lagen (1928:370).

Prop. 1998/99:113

Lagtext

Prop. 1998/99:113

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § 1 h mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 h mom > En överlåtelse av en
tillgång, på vilken reglerna i
25-31 §§ är tillämpliga, utan
ersättning till ett svenskt
aktiebolag i vilket överlåtaren eller
närstående direkt eller indirekt
äger aktie skall behandlas som om
tillgången avyttrats mot en
ersättning som motsvarar
omkostnadsbeloppet. Detsamma
gäller om överlåtelsen skett mot
ersättning som understiger såväl
marknadsvärdet av tillgången som
omkostnadsbeloppet. Understiger
marknadsvärdet omkostnadsbe-
loppet, skall tillgången i de fall
som nu nämnts anses ha avyttrats
för en ersättning som motsvarar
marknadsvärdet.

1 h mom. En överlåtelse av en
tillgång, på vilken reglerna i
25-31 §§ är tillämpliga, utan
ersättning till ett svenskt
aktiebolag i vilket överlåtaren eller
närstående direkt eller - z annat
fall än som anges i tredje stycket
andra meningen - indirekt äger
aktie skall behandlas som om
tillgången avyttrats mot en
ersättning som     motsvarar

omkostnadsbeloppet. Detsamma
gäller om överlåtelsen skett mot
ersättning som understiger såväl
marknadsvärdet av tillgången som
omkostnadsbeloppet. Understiger
marknadsvärdet omkostnadsbe-
loppet, skall tillgången i de fall
som nu nämnts anses ha avyttrats
för en ersättning som motsvarar
marknadsvärdet.

Har ersättning inte utgått, skall det sammanlagda omkostnadsbeloppet
för överlåtarens och närståendes aktier i bolaget ökas med ett belopp
motsvarande omkostnadsbeloppet för tillgången eller, i fall som avses i
första stycket tredje meningen, marknadsvärdet. Har ersättning utgått,
skall omkostnadsbeloppet ökas med skillnaden mellan
omkostnadsbeloppet respektive marknadsvärdet och ersättningen.

En överlåtelse av en tillgång, på
vilken reglerna i 25-31 §§ är
tillämpliga, utan ersättning eller
mot ersättning som understiger
marknadsvärdet av tillgången till
en utländsk juridisk person i
vilken överlåtaren eller närstående
direkt eller indirekt äger andel
skall behandlas som om tillgången

En överlåtelse av en tillgång, på
vilken reglerna i 25-31 §§ är
tillämpliga, utan ersättning eller
mot ersättning som understiger
marknadsvärdet av tillgången till
en utländsk juridisk person i
vilken överlåtaren eller närstående
direkt eller indirekt äger andel
skall behandlas som om tillgången

1 Senaste lydelse 1998:1606.

1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 113

avyttrats mot en ersättning som
motsvarar marknadsvärdet.

Har ersättning inte utgått, skall
det sammanlagda omkostnadsbe-
loppet för överlåtarens och
närståendes andelar i den juridiska
personen ökas med ett belopp
motsvarande marknadsvärdet. Har
ersättning utgått, skall omkost-
nadsbeloppet ökas med skillnaden
mellan marknadsvärdet och

avyttrats mot en ersättning som
motsvarar       marknadsvärdet.

Detsamma gäller vid överlåtelse
till ett svenskt aktiebolag i vilket
en sådan utländsk juridisk person
direkt eller indirekt äger andel.

Har ersättning inte utgått, skall
det sammanlagda omkostnadsbe-
loppet för överlåtarens och
närståendes andelar i det
förvärvande företaget ökas med ett
belopp motsvarande marknads-
värdet. Har ersättning utgått, skall
omkostnadsbeloppet ökas med
skillnaden mellan marknadsvärdet

Prop. 1998/99:113

ersättningen.                         och ersättningen.

I fråga om näringsfastigheter gäller följande. Omkostnadsbeloppet, be-
räknat med bortseende från bestämmelserna i 25 § 4 mom. tredje stycket
första meningen och 5 mom. första stycket, skall minskas med medgivna
värdeminskningsavdrag och sådana andra avdrag som anges i punkt 5
första stycket första och andra meningarna av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370). Detta gäller dock inte avdrag som
hänför sig till tiden före år 1952. Bestämmelsen i punkt 5 första stycket
tredje meningen av de nämnda anvisningarna tillämpas inte.

I fråga om bostadsrätter och dylikt beräknas omkostnadsbeloppet med
bortseende från bestämmelsen i 26 § 5 mom. tredje stycket första
meningen. Bestämmelsen i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen tillämpas inte.

Det som anges beträffande svenskt aktiebolag och aktie i sådant bolag
gäller även beträffande svensk ekonomisk förening och svenskt
handelsbolag respektive andel i ett sådant företag.

En tillgång som enligt första eller tredje stycket skall anses ha avyttrats
för en viss ersättning skall vid tillämpning av kommunalskattelagen
(1928:370) och denna lag anses ha anskaffats för samma ersättning av
förvärvaren.

Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make,
avkomling eller avkomlings make samt dödsbo vari den skattskyldige
eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses även
styvbarn och fosterbarn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas på överlåtelser
efter den 19 mars 1999.

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1600) om Prop. 1998/99:113
beskattningen vid överlåtelser till underpris

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:1600) om beskattningen
vid överlåtelser till underpris

dels att 24 § skall upphöra att gälla,

dels att 22, 23 och 25 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

22 §

Är förvärvaren ett företag, får det under beskattningsåret närmast före
det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott i
förvärvskälla hos förvärvaren eller hos ett företag till vilket förvärvaren
kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt avseende det beskattningsår då
överlåtelsen sker.

(24 § första stycket)

Bestämmelserna i 22 § tillämpas
inte om överlåtaren kan med
avdragsrätt lämna koncernbidrag
till förvärvaren avseende det
beskattningsår då överlåtelsen
sker.

(24 § tredje stycket)

Som villkor för att
bestämmelserna i första och andra
styckena skall vara tillämpliga
gäller att sådan begränsning av rätt
till avdrag för underskott, som
anges i 8 § lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av
näringsverksamhet, inte skulle
gälla om förvärvaren respektive
varje delägare erhåller
koncernbidrag från överlåtaren
avseende det beskattningsår då
överlåtelsen sker. Sådan
begränsning får inte heller gälla
om ett företag, till vilket
förvärvaren eller någon delägare
kan lämna koncernbidrag med
avdragsrätt, indirekt via
förvärvaren respektive delägaren
erhåller koncernbidrag avseende
samma beskattningsår från
överlåtaren.

Första stycket tillämpas inte om
överlåtaren kan med avdragsrätt
lämna koncernbidrag till
förvärvaren avseende det
beskattningsår då överlåtelsen
sker. Som villkor gäller att sådan
begränsning av rätt till avdrag för
underskott (avdragsbegränsning),
som anges i 8 § lagen (1993:1539)
om avdrag för underskott av
näringsverksamhet, inte skulle
gälla om förvärvaren erhåller
koncernbidrag från överlåtaren
avseende det beskattningsår då
överlåtelsen                  sker.

Avdragsbegränsning far inte heller
gälla om ett företag, till vilket
förvärvaren kan lämna
koncernbidrag med avdragsrätt
utan att avdragsbegränsning
gäller för företaget, indirekt via
förvärvaren erhåller koncernbidrag
avseende samma beskattningsår
från överlåtaren.

23 §

Är förvärvaren ett handelsbolag gäller följande.

Beträffande varje delägare i handelsbolaget som är fysisk person gäller
att det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då
överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott i den förvärvskälla
hos delägaren som förvärvet avser. Vidare gäller att delägaren inte far ha
rätt till avdrag för underskott av annan förvärvskälla enligt 46 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370).

Beträffande varje delägare i handelsbolaget som är företag gäller att
det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då
överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott i förvärvskälla hos
delägaren eller hos ett företag till vilket delägaren kan lämna
koncernbidrag med avdragsrätt avseende det beskattningsår då
överlåtelsen sker. Detta gäller dock inte beträffande delägare som har

Prop. 1998/99:113

överlåtit tillgången.

(24 § andra stycket)

Bestämmelserna i 23 § tredje
stycket tillämpas inte om
överlåtaren avseende det
beskattningsår då överlåtelsen sker
kan med avdragsrätt lämna
koncernbidrag till varje delägare i
det förvärvande handelsbolaget
som inte uppfyller villkoret i det
lagrummet.

(24 § tredje stycket)

Som villkor för att
bestämmelserna i första och andra
styckena skall vara tillämpliga
gäller att sådan begränsning av rätt
till avdrag för underskott, som
anges i 8 § lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av
näringsverksamhet, inte skulle
gälla om förvärvaren respektive
varje delägare erhåller
koncernbidrag från överlåtaren
avseende det beskattningsår då
överlåtelsen sker. Sådan
begränsning får inte heller gälla
om ett företag, till vilket
förvärvaren eller någon delägare
kan lämna koncernbidrag med
avdragsrätt, indirekt via
förvärvaren respektive delägaren
erhåller koncernbidrag avseende
samma beskattningsår från
överlåtaren.

Tredje stycket tillämpas inte om
överlåtaren avseende det
beskattningsår då överlåtelsen sker
kan med avdragsrätt lämna
koncernbidrag till varje delägare i
det förvärvande handelsbolaget
som inte uppfyller villkoret i det
lagrummet. Som villkor gäller att
sådan begränsning av rätt till
avdrag för underskott
(avdragsbegränsning), som anges
i 8 § lagen (1993:1539) om avdrag
för         underskott         av

näringsverksamhet, inte skulle
gälla för någon sådan delägare om
delägaren erhåller koncernbidrag
från överlåtaren avseende det
beskattningsår då överlåtelsen
sker. Avdragsbegränsning får inte
heller gälla om ett företag, till
vilket någon delägare kan lämna
koncernbidrag med avdragsrätt
utan att avdragsbegränsning
gäller för företaget, indirekt via
delägaren erhåller koncernbidrag
avseende samma beskattningsår
från överlåtaren.

Bestämmelserna i 21-24 §§
gäller inte beträffande underskott
hos en fysisk person eller ett
företag som avstår från att utnyttja
underskottet.

§

Bestämmelserna i 21-23 §§
gäller inte beträffande underskott
hos en fysisk person eller ett
företag som avstår från att utnyttja
underskottet.

Prop. 1998/99:113

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1601) om
uppskov med beskattningen vid andelsbyten

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1998:1601) om uppskov med
beskattningen vid andelsbyten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1998/99:113

19 §

Överlåts en mottagen andel genom en sådan överlåtelse för vilken
uppskov medges med beskattningen av en realisationsvinst enligt 1 §
lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser
inom koncerner, skall uppskovsbelopp tas upp till beskattning först när
vinsten på grund av den nämnda överlåtelsen skall tas upp till
beskattning. Uppkommer inte realisationsvinst eller realisationsförlust
vid överlåtelsen, skall uppskov för en realisationsvinst anses ha medgetts
enligt 1 § lagen om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser

inom koncerner, om förutsättningar
faktiskt uppkommit.

Vid tillämpning av första
stycket första meningen skall vinst
som avses där anses ha tagits upp
till beskattning vid utdelning som
avses i 12 eller 13 § lagen om
uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner
och vid fusion som avses i 14 §
första stycket samma lag där det
säljande företaget erhöll
ersättning enbart i annan form än
andelar i det köpande företaget.

för detta hade förelegat om en vinst

Vid tillämpning av första
stycket första meningen skall vinst
som avses där anses ha tagits upp
till beskattning vid utdelning som
avses i 12 eller 13 § lagen om
uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner
och vid fusion som avses i 14 §
första stycket samma lag om det är
koncernmoderföretaget som är
övertagande företag.

Denna lag träder i kraft 1 juli 1999 och tillämpas på fusioner som
genomförs efter den 19 mars 1999. En fusion skall anses genomförd när
det eller de överlåtande företagen har upplösts.

10

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1602) om Prop. 1998/99:113
uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser

inom koncerner

Härigenom föreskrivs att 14 och 15 §§ lagen (1998:1602) om uppskov
med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

14 8

Vinst som avses i 1 § skall inte
tas upp som intäkt om det
överlåtna företaget går upp i det
köpande företaget genom en sådan
fusion som anges i 4 § lagen
(1998:1603) om beskattningen vid
fusioner, fissioner och
verksamhetsöverlåtelser. Erhöll
det säljande företaget ersättning
helt eller delvis i form av andelar i
det köpande företaget, skall som
överlåten andel anses var och en
av dessa andelar. Detta gäller
även om andelen vid tidpunkten
för fusionen innehas av ett annat
företag som tillhör samma koncern
som det säljande företaget.
Summan av vinsterna på de
faktiskt överlåtna andelarna
fördelas på dessa andelar.

Går det överlåtna företaget upp
i ett annat företag än det köpande
företaget genom en sådan fusion
som anges i första stycket och
ingår det övertagande företaget i
samma koncern som det säljande
företaget, skall vinsten inte heller
tas upp som intäkt. I detta fall
skall som överlåten andel anses
var och en av de andelar i det
övertagande företaget som innehas
av det säljande företaget eller av
ett företag som ingår i samma
koncern som det företaget. Därvid
skall summan av vinsterna på de
faktiskt överlåtna andelarna
fördelas på de nämnda andelarna i
det övertagande företaget.

Vinst som avses i 1 § skall inte
tas upp som intäkt om det
överlåtna företaget går upp i ett
annat företag genom en sådan
fusion som anges i 4 § lagen
(1998:1603) om beskattningen vid
fusioner, fissioner och
verksamhetsöverlåtelser och det
övertagande företaget ingår i
samma koncern som det säljande
företaget. Som överlåten andel
skall anses var och en av de
andelar i det övertagande företaget
som omedelbart efter fusionen
innehas av det säljande företaget
och företag som ingår i samma
koncern som det företaget. Därvid
skall summan av vinsterna på de
faktiskt överlåtna andelarna
fördelas på de nämnda andelarna i
det övertagande företaget.

11

Prop. 1998/99:113

15 §

Äger det köpande företaget vid tidpunkten för en avyttring som avses i
1 § andelar av samma slag och sort som den överlåtna andelen {gamla
andelar) eller förvärvar företaget därefter sådana andelar (nya andelar),
skall senare avyttringar som företaget gör anses ske i följande ordning:

1. gamla andelar,

2. överlåtna andelar,

3. nya andelar.

Bestämmelsen i första stycket har motsvarande tillämpning i fråga om
andra företag som tillhör samma koncern som det säljande företaget och
som i ett senare led förvärvar en överlåten andel.

Motsvarande        turordning

tillämpas

1. om det köpande företaget vid
tidpunkten för ett sådant
andelsbyte som avses i 11 § äger
andelar av samma slag och sort
som de mottagna andelarna (gamla
andelar) eller därefter förvärvar
sådana andelar (nya andelar),

2. i fall som avses i 14 § första
stycket andra meningen om det
säljande företaget vid tidpunkten
för avyttringen ägde andelar av
samma slag och sort som de
andelar som erhölls som vederlag
(gamla andelar) eller därefter
förvärvat sådana andelar (nya
andelar) och

3. i fall som avses i 14 § andra
stycket i fråga om andelar som
innehas i det övertagande företaget
vid tidpunkten för fusionen
(överlåtna andelar) och andelar i
detta företag som förvärvas senare
(nya andelar).

Motsvarande        turordning

tillämpas

1. om det köpande företaget vid
tidpunkten för ett sådant
andelsbyte som avses i 11 § äger
andelar av samma slag och sort
som de mottagna andelarna (gamla
andelar) eller därefter förvärvar
sådana andelar (nya andelar) och

2. i fall som avses i 14 § i fråga
om andelar som innehas i det
övertagande företaget omedelbart
efter fusionen (överlåtna andelar)
och andelar i detta företag som
förvärvas senare (nya andelar).

Denna lag träder i kraft 1 juli 1999 och tillämpas på fusioner som
genomförs efter den 19 mars 1999. En fusion skall anses genomförd när
det eller de överlåtande företagen har upplösts.

12

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1612) om Prop. 1998/99:113
ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1998:1612) om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag2 träder i kraft den 1
januari 1999 och tillämpas första
gången vid taxeringen år 2000.
Vid denna taxering tillämpas även
äldre bestämmelser i 9 § femte
stycket.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1999 och tillämpas första
gången vid taxeringen år 2000.
Vid denna taxering tillämpas även
äldre bestämmelser i 9 § sjätte
stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

2 Senaste lydelse 1998:1612.

13

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1671) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1998:1671) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.

Prop. 1998/99:113

Nuvarande lydelse

Denna lag3 träder i kraft den 1
januari 1999. Den äldre lydelsen
tillämpas i fråga om aktier som
erhållits före ikraftträdandet
genom sådan utdelning som avses
i de upphävda bestämmelserna i 3
§ 7 mom. fjärde stycket.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1999. Den äldre lydelsen
tillämpas i fråga om aktier som
erhållits före ikraftträdandet
genom sådan utdelning som avses
i de upphävda bestämmelserna i 3
§ 7 mom. fjärde stycket lagen
(1947:576) om statlig
inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

3 Senaste lydelse 1998:1671.

14

3 Ärendet och dess beredning

Genom beslut hösten 1998 antog riksdagen med vissa ändringar
förslagen i prop. 1998/99:15 Omstruktureringar och beskattning (bet.
1998/99:SkU5, rskr. 1998/99:67). De nya reglerna har trätt i kraft den 1
januari 1999 (SFS 1998:1600 m.fl.). Under hösten beslöt regeringen att
tillkalla en särskild utredare (Dir. 1998:55) med uppdrag att se över vissa
företagsskattefrågor, bl.a. i anslutning till den nyss nämnda lagstift-
ningen. Utredningen har i en skrivelse och en därtill fogad promemoria
uppmärksammat regeringen på att omstruktureringsreglema i vissa
hänseenden kan komma att utnyttjas på inte avsett sätt i syfte att få
definitiva skattelättnader. Utredningens promemoria har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.
En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstift-
ningsärendet (dnr Fi 1999/1113).

Regeringen lämnade den 19 mars 1999 en skrivelse till riksdagen med
meddelande om ändring av reglerna för beskattning vid omstruktur-
eringar (Skr. 1998/99:50). I skrivelsen aviseras dels en ändring i lagen
(1998:1602) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom
koncerner och dels en ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt. Regeringen föreslog med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen att de kommande förslagen tillämpas på fusioner
respektive överlåtelser fr.o.m. dagen efter avlämnande av skrivelsen, dvs.
fr.o.m. den 20 mars 1999. I denna proposition lämnas förslag till en
lagreglering med utgångspunkt i skrivelsen och utredningens prome-
moria. Dessutom föreslås att inskränkningen av möjligheten att göra
underprisöverlåtelser i 24 § lagen (1998:1600) om beskattningen vid
överlåtelser till underpris begränsas till vad som är nödvändigt för att
uppnå syftet med bestämmelsen. Frågan väcktes vid remissbehandlingen
av promemorieförslagen och har därefter beretts inom Finans-
departementet samt med Utredningen om vissa företagsskattefrågor och
med Riksskatteverket.

I propositionen föreslås slutligen att ikraftträdande- och övergångsbe-
stämmelserna till dels lagen (1998:1612) om ändring i lagen (1990:663)
om ersättningsfonder och dels lagen (1998:1671) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) rättas. Rättelserna avser felaktiga
hänvisningar.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 15 april 1999 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 3.

Lagrådet uttalar sammanfattningsvis att de i lagrådsremissen före-
slagna ändringarna kan ligga till grund för lagstiftning. Lagrådet anser
emellertid att förslaget avseende lagen (1998:1600) om beskattningen vid
överlåtelser till underpris bör förtydligas i vissa avseenden. Regeringen

Prop. 1998/99:113

15

1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 113

återkommer till den frågan i avsnitt 6. Övriga lagförslag lämnas utan
erinran.

Vissa redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till lagråds-
remissens förslag.

Prop. 1998/99:113

16

Andelsöverlåtelser inom koncerner. Det
överlåtna företaget går upp i ett
koncernföretag genom fusion

Prop. 1998/99:113

Regeringens forslag: Regleringen av hur uppskovet behandlas när
det överlåtna företaget går upp i ett koncernföretag genom fusion görs
generell. Enligt de nya reglerna efterges inte uppskovet i något fall
utan knyts till de andelar i det övertagande företaget som innehas av
det säljande företaget och av företag som ingår i samma koncern som
detta. De nya bestämmelserna tillämpas på fusioner fr.o.m. den 20
mars 1999.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Sveriges Advokatsamfund avstyrker förslaget och
anser dessutom att det inte föreligger särskilda skäl som motiverar en
retroaktiv lagstiftning. Enligt samfundet kan den föreslagna regleringen i
ett snävt perspektiv förefalla rimlig. En förutsättning är att man
accepterar beskattning av vinst på näringsbetingade aktier. Övriga
remissinstanser som har yttrat sig över förslaget tillstyrker det eller har
inga invändningar i sak. Flera remissinstanser, däribland Lantbrukarnas
Riksförbund, Näringslivets Nämnd för Regel granskning, Näringslivets
Skattedelegation och Sveriges Fastighetsägareförbund, anser dock att
den nya lagstiftningen inte bör omfatta fusioner som påbörjats före den
20 mars 1999. Den dag då registrering av fusionsplanen skett hos
registreringsmyndighet kan enligt Fastighetsägareförbundet utgöra den
tidpunkt då fusionen skall anses ha påbörjats.

Skälen för regeringens förslag: Reavinstbeskattningen av
näringsbetingade aktier och andra andelar är problematisk i flera
hänseenden. Först och främst, vilket kanske är det allvarligaste, leder
denna beskattning många gånger till ett materiellt felaktigt resultat. Den
ger nämligen upphov till kedjebeskattning inom företagssektorn. För det
andra är den ett komplicerande inslag i företagsbeskattningen. Så länge
vi har en reavinstbeskattning av näringsbetingade andelar skall emellertid
denna i möjligaste mån upprätthållas konsekvent. Det kan i detta
sammanhang nämnas att utredningarna om vissa företagsskattefrågor och
om vissa internationella företagsskattefrågor (Dir. 1998:55 resp.
1998:74) undersöker om det är möjligt att avskaffa denna beskattning.
Utredningsuppdragen kan i dessa delar beräknas redovisas tidigast i
slutet av innevarande år.

Regeringen har i skrivelsen 1998/99:50 aviserat ett kommande förslag
om ändring i lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner (KÖL). Enligt den lagen medges efter
yrkande, om vissa villkor uppfylls, uppskov med beskattningen när en
juridisk person (det säljande företaget) avyttrar en andel i ett företag (den
överlåtna andelen respektive det överlåtna företaget) till en annan
juridisk person inom samma koncern (det köpande företaget) med
reavinst. Vederlaget vid koncemöverlåtelsen kan bestå av andelar i det

17

köpande företaget eller av annan egendom eller pengar (i det följande
används ordet kontanter som sammanfattande benämning för de två
senare fallen).

Den huvudsakliga innebörden av uppskov är att reavinsten skall tas
upp som intäkt först när en omständighet inträffar som medför att den
överlåtna andelen inte längre existerar eller innehas av ett företag som
tillhör samma koncern som det säljande företaget. Från denna huvudregel
finns det undantag. De frågor som tas upp i detta avsnitt hänger samman
med de undantag som gäller när det överlåtna företaget genom fusion går
upp i ett företag som tillhör samma koncern som det säljande företaget.

Av huvudregeln följer att vinsten vid koncemöverlåtelsen skall tas upp
som intäkt om det överlåtna företaget genom fusion går upp i ett annat
företag, eftersom den överlåtna andelen då upphör att existera. Enligt
14 § KÖL skall emellertid vinsten inte tas upp om det övertagande
företaget ingår i samma koncern som det säljande företaget. Paragrafen
omfattar tre olika fall.

Fall 1. Det överlåtna företaget går upp i det köpande företaget.
Vederlaget vid koncemöverlåtelsen utgick enbart i kontanter. I detta fall
efterges uppskovet.

Fall 2. Det överlåtna företaget går upp i det köpande företaget.
Vederlaget vid koncemöverlåtelsen utgick helt eller delvis i andelar i det
köpande företaget. I detta fall överflyttas uppskovet till vederlagsan-
delarna i den meningen att som överlåten andel skall anses var och en av
dessa. Detta gäller även om andelen vid tidpunkten för fusionen innehas
av ett annat företag som tillhör samma koncern som det säljande
företaget. Summan av vinstema på de faktiskt överlåtna andelarna
fördelas på vederlagsandelarna.

Fall 3. Det överlåtna företaget går upp i ett annat företag än det
köpande företaget som ingår i samma koncern som det säljande företaget.
Det saknar i detta fall betydelse i vilken form vederlaget vid koncem-
överlåtelsen utgick. Som överlåten andel skall anses var och en av de
andelar i det övertagande företaget som innehas av det säljande företaget
eller av ett företag som ingår i samma koncern som detta. Summan av
vinsterna på de faktiskt överlåtna andelama fördelas på de nämnda
andelarna i det övertagande företaget.

Lösningen i fall 1 är otillfredsställande. Följande exempel illustrerar.
Ett moderföretag, M, har de helägda dotterföretagen A och B
(systerbolag). Marknadsvärdet av M:s andelar i dotterföretagen är 1
respektive 10, anskaffningsvärdena är i fråga om båda företagen 1. M
avyttrar andelarna i B till A för 10 i kontanter, varvid uppskov erhålls
med beskattningen av reavinsten på (10-1=) 9. Härefter går B upp i A
genom fusion. Av 14 § KÖL följer att uppskovet efterges. Mark-
nadsvärdet av andelama i A har inte påverkats av förfarandet. M:s
andelar i A kan därför säljas för 1 utan vare sig vinst eller förlust. Om så
sker är M:s behållning sammantaget (10+1=) 11. Innebörden är att M
kunnat realisera vinsten 9 på andelarna i B utan beskattning.

En variant av detta förfarande som leder till samma resultat är att, i
stället för koncemöverlåtelsen med efterföljande fusion, B direkt går upp
i A genom fusion, varvid M erhåller 10 kontant i fusionsvederlag.

Prop. 1998/99:113

18

Regeringen föreslår att regleringen av fall 1 ändras på så sätt att
uppskovet inte efterges utan i stället — i överensstämmelse med vad som
gäller för fall 3 - knyts till de andelar i det övertagande företaget som
innehas av det säljande företaget och foretag som ingår i samma koncern
som detta.

Överflyttningen av uppskovet i fall 2 bör av enhetlighetsskäl utformas
på samma sätt som föreslås för fall 1.

Det överlåtna företaget kan komma att genom fusion gå upp i
koncemmoderföretaget, dvs. i ett företag som (normalt) inte har andels-
ägare som tillhör samma koncern som det säljande företaget. Av den
gällande regleringen följer att uppskovet efterges i denna situation.
Regleringen har till syfte att ett koncernföretag inte skall kunna avyttra
andelar i det övertagande företaget utan beskattning. Detta kan inte ske
när det är koncemmoderföretaget som är övertagande företag.

Förslaget föranleder en ny utformning av 14 § KÖL och konsekvens-
ändringar av 15 § samma lag och 19 § lagen (1998:1601) om uppskov
med beskattningen vid andelsbyten.

Ikraftträdande

Regeringen har i skrivelsen anfört att det för att förhindra att den
gällande regleringen utnyttjas för att erhålla definitiva skattelättnader är
angeläget att den föreslagna lösningen med stöd av undantags-
bestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpas på
fusioner fr.o.m. dagen efter avlämnandet av skrivelsen, dvs. fr.o.m. den
20 mars 1999.

Några remissinstanser, bl.a. Fastighetsägarförbundet, anser att den nya
lagstiftningen inte bör omfatta fusioner som påbörjats före den 20 mars
1999. Det finns enligt förbundets uppfattning ingen anledning att företag
som påbörjat ett fusionsförfarande före detta datum - och som då utgått
från gällande skattelagstiftning - skall drabbas av en retroaktiv
beskattning.

Förslaget syftar till att förhindra att nu gällande regler utnyttjas på ett
sådant sätt att definitiva skattelättnader uppnås. En tillämpning av de
föreslagna reglerna innebär att fortsatt uppskov medges med beskatt-
ningen av den reavinst som uppkommit vid den koncemintema
andelsöverlåtelsen. Det kan inte anses oskäligt att även fusioner som
påbörjats före den 20 mars 1999 omfattas av de nya reglerna.

Prop. 1998/99:113

19

Kapitaltillskott från en fysisk person till en Pr°P-1998/99:113
svensk juridisk person som direkt eller
indirekt ägs av den fysiska personen genom
en utländsk juridisk person

Regeringens forslag: Kapitaltillskott i form av kapitalbeskattad
sakegendom från en fysisk person till en svensk juridisk person som
direkt eller indirekt ägs av en utländsk juridisk person som i sin tur
direkt eller indirekt ägs av den fysiska personen skall behandlas på
samma sätt som ett tillskott till en utländsk juridisk person i vilken
överlåtaren direkt eller indirekt äger andel. Den nya bestämmelsen
tillämpas på överlåtelser fr.o.m. den 20 mars 1999 i enlighet med
regeringens förslag i skrivelse 1998/99:50.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Sveriges Advokatsamfund avstyrker förslaget och
anser dessutom att det inte föreligger särskilda skäl som motiverar en
retroaktiv lagstiftning. Samfundet ifrågasätter om förslaget är förenligt
med den europeiska gemenskapens regler om fri rörlighet för kapital och
arbetskraft. De övriga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget
tillstyrker det eller har inga invändningar i sak. Lantbrukarnas Riks-
förbund anser att den aviserade ikraftträdandebestämmelsen bör ändras,
eftersom det kan skapa viss osäkerhet om de nya reglerna tillämpas på
förfaranden som sker fr.o.m. en lördag.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i skrivelsen
1998/99:50 aviserat ett kommande förslag om ändring i 3 § 1 h mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). Genom bestämmelsen,
som infördes genom 1998 års lagstiftning om omstruktureringar och
beskattning, tillkom regler avseende tillskott till ett svenskt aktiebolag
eller en utländsk juridisk person i form av kapitalbeskattad sakegendom.
Regleringen avser såväl fallet att en tillgång överlåts utan ersättning som
att den överlåts till underpris. Diskussionen begränsas till det förra fallet,
men det som sägs har motsvarande tillämpning på det senare fallet.

En överlåtelse till ett svenskt aktiebolag i vilket överlåtaren direkt eller
indirekt äger aktie skall behandlas som om tillgången avyttrats mot en
ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet eller, om marknadsvärdet
är lägre, detta (diskussionen begränsas till det förra fallet). Det
sammanlagda omkostnadsbeloppet för överlåtarens och närståendes
aktier i bolaget skall ökas med ett belopp motsvarande omkost-
nadsbeloppet för tillgången.

En liknande reglering avser överlåtelse till en utländsk juridisk person i
vilken överlåtaren eller närstående direkt eller indirekt äger andel. I detta
fall skall dock överlåtelsen behandlas som om tillgången avyttrats för en
ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Det sammanlagda omkost-
nadsbeloppet för överlåtarens och närståendes andelar i den juridiska
personen skall ökas med ett belopp motsvarande marknadsvärdet.

20

Syftet med den för de skattskyldiga oförmånligare regleringen vid
överlåtelse till en utländsk juridisk person är att motverka skatte-
undandragande, t.ex. genom att en ägare till ett fåmansaktiebolag inför en
förestående utflyttning säljer sina aktier i bolaget till ett utländskt företag
som han äger (prop. 1998/99:15 s. 175). Regleringen har införts i
avvaktan på den översyn som utförs av utredningen (Fi 1998:10) om
vissa företagsskattefrågor.

Den form av skatteundandragande som motiverade införandet av
regleringen kan ske även genom att t.ex. en ägare av ett fåmansaktiebolag
säljer sina aktier i bolaget till ett svenskt företag som är dotterföretag till
ett utländskt företag som han äger. Denna möjlighet bör förhindras utan
att resultatet av utredningens arbete i övrigt avvaktas. Närmare bestämt
bör regleringen avseende överlåtelse till en utländsk juridisk person i
vilken överlåtaren eller närstående direkt eller indirekt äger andel gälla
även vid överlåtelse till en svensk juridisk person i vilken en sådan
utländsk juridisk person direkt eller indirekt äger andel. Regeringen anser
att bestämmelsen med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 §
regeringsformen bör tillämpas på överlåtelser fr.o.m. den 20 mars 1999.
Den omständigheten att den dagen var en lördag bör enligt regeringens
uppfattning inte skapa någon osäkerhet vid tillämpningen av den nya
bestämmelsen.

Det kan noteras att den gällande regleringen innebär att någon justering
av omkostnadsbelopp inte sker på grund av beskattning av överlåtaren
vid - som det här är fråga om - indirekt ägande i den förvärvande
juridiska personen. Huruvida det finns anledning till ändring på denna
punkt kan inte bedömas nu utan får först övervägas av utredningen om
vissa företagsskattefrågor.

Advokatsamfundet har ifrågasatt om särbehandlingen av överlåtelser
till utländska juridiska personer liksom utlandsägda svenska företag är
förenlig med den europeiska gemenskapens regler om fri rörlighet for
kapital och arbetskraft. Enligt regeringens uppfattning kommer denna
ordning inte i konflikt med EG-rätten, med hänsyn till de möjligheter
som finns enligt EG-rätten att upprätthålla skattesystemets inre
sammanhang och att skydda den egna skattebasen.

Prop. 1998/99:113

21

Prop. 1998/99:113

6      Underpris lagen

Regeringens förslag: Inskränkningen av möjligheten att göra
underprisöverlåtelser i 24 § lagen (1998:1600) om beskattningen vid
överlåtelser till underpris begränsas till vad som är nödvändigt för att
uppnå syftet med bestämmelsen.

Utredningen lämnade inte något förslag i denna del. Frågan har väckts
vid remissbehandlingen av promemorieförslagen.

Skälen för regeringens förslag: I lagen (1998:1600) om
beskattningen vid överlåtelser till underpris (underprislagen) finns det i
21 - 24 §§ villkor som går ut på att den s.k. koncembidragsspärren i 8 §
lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet
(AUL) inte skall urholkas genom att en underprisöverlåtelse görs i stället
för att koncernbidrag lämnas.

Regleringen i 8 § AUL innebär såvitt nu är aktuellt följande.

Regel 1. Har ett förlustföretag som omfattats av en ägarförändring
mottagit koncernbidrag, begränsas rätten till avdrag för underskott som
uppkommit före ägarförändringen (gammalt underskott).

Regel 2. Regel 1 gäller inte om koncernbidraget erhållits från ett
företag, A, som ingick i samma koncern som förlustföretaget redan före
ägarförändringen.

Regel 3. Regel 2 gäller inte i den mån A samma beskattningsår erhållit
koncernbidrag från företag som inte ingick i samma koncern före
ägarförändringen.

Som ett komplement till dessa regler gäller enligt underprislagen
följande som villkor för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas vid
underprisöverlåtelser mellan företag.

Regel A. (22 §) Beskattningsåret närmast före det beskattningsår då
överlåtelsen sker far det inte ha uppkommit underskott hos förvärvaren
eller hos ett företag till vilket förvärvaren kan lämna koncernbidrag (med
avdragsrätt och avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker;
underförstås i det följande).

Regel B. (24 § första stycket) Regel A tillämpas inte om överlåtaren
kan lämna koncernbidrag till förvärvaren.

Regel C. (24 § tredje stycket första meningen) Regel B tillämpas inte
om lämnat koncernbidrag medför avdragsbegränsning för gammalt
underskott hos förvärvaren.

Regel D. (24 § tredje stycket andra meningen) Regel B tillämpas inte
heller såvida avdragsbegränsning gäller om ett företag med gammalt
underskott indirekt via förvärvaren erhåller koncernbidrag från
överlåtaren.

Regel D har samband med Regel 3. Den behövs för fall då det
överlåtande företaget inte kan lämna koncernbidrag till ett företag med

22

underskott utan att avdragsbegränsning gäller men när det förvärvande
företaget kan göra detta.

Ett exempel illustrerar. Ett
företag, A, har förvärvat ett
företag, B, med gammalt
underskott. B har redan före A:s
förvärv ett dotterföretag, C. På
grund av Regel 1 gäller
avdragsbegränsning för B om A
lämnar koncernbidrag till B. Regel
2 medför att B kan ta emot
koncernbidrag från C utan
avdragsbegränsning. På grund av
Regel 3 är detta dock inte möjligt om koncernbidraget slussats via C från
A. I frånvaro av Regel D skulle en liknande slussning kunna ske genom
att A överlåter en tillgång till C till underpris samt C realiserar tillgången
och lämnar ett belopp motsvarande vinsten i koncernbidrag till B.

Regel D har emellertid fått en utformning som medför att den kan bli
tillämplig även när detta inte är motiverat med hänsyn till grunderna för
Regel 3.

Ett exempel på ett sådant fall har anförts av Näringslivets
Skattedelegation under remissbehandlingen. I exemplet kan visserligen
det överlåtande företaget inte lämna koncernbidrag till förlustföretaget
utan att avdragsbegränsning gäller,
företaget kan göra detta.

Ett aktiebolag, A, har två
dotterbolag (systerbolag) B och C.
C har omfattats   av   en

ägarförändring och   har   ett

gammalt underskott. A gör en
underprisöverlåtelse till B. På
grund av Regel   D   kan

uttagsbeskattning inte underlåtas,
eftersom avdragsbegränsning för C

slussas till C via B. Detta är omotiverat med hänsyn till att
avdragsbegränsning gäller för C om C erhåller koncernbidrag från B
även utan slussning från A.

Regeringen föreslår att räckvidden av Regel D (24 § tredje stycket
andra meningen underprislagen) begränsas så att det blir möjligt att göra
underprisöverlåtelser utan uttagsbeskattning i situationer som den ovan
angivna.

men inte heller det förvärvande

gäller om koncernbidrag från A

Lagrådet

Lagrådet har anfört vissa synpunkter på utformningen av lagförslaget.
Regeringen delar Lagrådets uppfattning att regleringen blir mer
överskådlig och tillgänglig om bestämmelserna samlas i 22 §
underprislagen för det fall förvärvaren är ett företag och i 23 § för det fall

Prop. 1998/99:113

23

förvärvaren är ett handelsbolag. Lagtexten har arbetats om i enlighet med
detta. Regeringen har i övrigt inte följt Lagrådets förslag till lagtext utan
har i stället utgått från det remitterade förslaget. Enligt regeringens
uppfattning begränsar inte Lagrådets förslag räckvidden av 24 § tredje
stycket andra meningen underprislagen på avsett vis.

Prop. 1998/99:113

24

F örfattningskommentar

Prop. 1998/99:113

7.1      Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

3 § 1 h mom.

I första stycket har gjorts en redaktionell ändring i konsekvens med
ändringen i tredje stycket. I tredje stycket har lagts till en mening som
utvidgar tillämpligheten av den nuvarande regleringen i stycket enligt
vad som angetts i avsnitt 5. Ändringen i fjärde stycket är redaktionell.

7.2      Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1600) om
beskattningen vid överlåtelser till underpris

22 och 23 §§

Bestämmelserna i nuvarande 24 §, som upphävs, har med vissa
redaktionella ändringar arbetats in i 22 respektive 23 §§. Genom den nya
lydelsen av 22 § andra stycket tredje meningen respektive 23 § fjärde
stycket tredje meningen undantas sådana fall som beskrivits i avsnitt 6
från villkoret avseende slussning av koncernbidrag.

25§

Ändringen är en konsekvens av att 24 § upphävs.

Ikraftträdandebestämmelsen

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1999. Någon
inskränkning har inte föreskrivits i kompletterande övergångsbe-
stämmelser. Det är inte fråga om förbjuden retroaktivitet, eftersom de
nya bestämmelserna är uteslutande till de skattskyldigas fördel. Med den
föreslagna regleringen kommer de att gälla överlåtelser fr.o.m. den 1
januari 1999 då underprislagen trädde i kraft.

7.3      Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1601) om
uppskov med beskattningen vid andelsbyten

19 §

Enligt första stycket första meningen lagen om uppskov med
beskattningen vid andelsbyten skall, om en mottagen andel överlåts
genom en koncemöverlåtelse, uppskovsbelopp beskattas först när vinsten
vid koncemöverlåtelsen skall tas upp till beskattning. Enligt den gällande
lydelsen av andra stycket samma lag skall vid tillämpning av
bestämmelsen i första stycket första meningen vinst vid koncemöver-
låtelsen anses ha tagits upp till beskattning bl.a. vid sådan fusion som
avses i fall 1 (jfr. avsnitt 4). Regleringen hänger samman med att
uppskovet vid koncemöverlåtelsen efterges i detta fall. Till följd av den
föreslagna ändringen av 14 § lagen (1998:1602) om uppskov med
beskattningen av andelsöverlåtelser inom koncerner kan eftergift ske när

25

det överlåtna företaget går upp i koncemmoderföretaget. Den aktuella
bestämmelsen har ändrats i konsekvens med detta. Med
koncemmoderföretaget avses det företag, som ingår i samma koncern
som det säljande företaget och som inte är ett dotterföretag.

7.4      Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1602) om
uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser
inom koncerner

14 §

I paragrafen har den särskilda regleringen av fallen 1 och 2 i avsnitt 4
utgått. Dessa fall täcks av den nya generella regleringen, som utformats i
anslutning till den gällande regleringen av fall 3 i andra stycket.
Oberoende av hur koncemöverlåtelsen och fusionen skett överflyttas
således uppskovet till de andelar i det övertagande företaget som innehas
av det säljande företaget eller av företag som ingår i samma koncern som
detta. Av regleringen följer att uppskovet efterges om det inte finns några
sådana andelar. I förtydligande syfte har lagts till att det skall vara fråga
om andelsinnehav omedelbart efter fusionen.

[5 §

Ändringarna är en konsekvens av ändringarna i 14 §.

7.5      Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1612) om
ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder

Ikraftträdandebestämmelsen

Genom ändringen rättas en felaktig hänvisning.

7.6      Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1671) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Ikraftträdandebestämmelsen

Genom ändringen klargörs att hänvisningen avser lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.

Prop. 1998/99:113

26

Remissinstanser

Prop. 1998/99:113

Bilaga 1

Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över promemoria från
utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor.

Efter remiss har yttrande kommit in från Riksskatteverket, Hovrätten
för Västra Sverige, Kammarrätten i Sundsvall, Riksrevisionsverket,
Närings- och teknikutvecklingsrådet, Juridiska fakultetsstyrelsen vid
Lunds universitet, Byggentreprenörerna, Företagarnas Riksorganisation,
Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas
Riksförbund, Näringslivets Nämnd för Regelgranskning, Svensk
Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankfören-
ingen, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund,
Sveriges Industriförbund och Stockholms Handelskammare.

Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska
Bankföreningen, Sveriges Industriförbund och Stockholms Handels-
kammare hänvisar i sina remissvar till Näringslivets Skattedelegations
yttrande.

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Centralorganisationen
SACO, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska
Revisorssamfundet SRS, Sveriges Bokförings- och revisionsbyråers
Förbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF,
Tjänsteförbundet och Tjänstemännens Centralorganisation har avstått
från att yttra sig.

Remitterade lagförslag

De remitterade lagförslagen stämmer överens med promemorieförslagen
med den skillnaden att promemorian inte innehöll något förslag till
ändring i lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till
underpris.

Prop. 1998/99:113

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § 1 h mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 h mom.4 En överlåtelse av en
tillgång, på vilken reglerna i 25-31
§§ är tillämpliga, utan ersättning
till ett svenskt aktiebolag i vilket
överlåtaren eller närstående direkt
eller indirekt äger aktie skall
behandlas som om tillgången
avyttrats mot en ersättning som
motsvarar omkostnadsbeloppet.
Detsamma gäller om överlåtelsen
skett mot ersättning som
understiger såväl marknadsvärdet
av        tillgången        som

omkostnadsbeloppet. Understiger
marknadsvärdet
omkostnadsbeloppet,        skall

tillgången i de fall som nu nämnts
anses ha avyttrats för en ersättning
som motsvarar marknadsvärdet.

1 h mom. En överlåtelse av en
tillgång, på vilken reglerna i 25-31
§§ är tillämpliga, utan ersättning
till ett svenskt aktiebolag i vilket
överlåtaren eller närstående direkt
eller - i annat fall än som anges i
tredje stycket andra meningen -
indirekt äger aktie skall behandlas
som om tillgången avyttrats mot
en ersättning som motsvarar
omkostnadsbeloppet. Detsamma
gäller om överlåtelsen skett mot
ersättning som understiger såväl
marknadsvärdet av tillgången som
omkostnadsbeloppet. Understiger
marknadsvärdet
omkostnadsbeloppet,        skall

tillgången i de fall som nu nämnts
anses ha avyttrats för en ersättning
som motsvarar marknadsvärdet.

Har ersättning inte utgått, skall det sammanlagda omkostnadsbeloppet
för överlåtarens och närståendes aktier i bolaget ökas med ett belopp
motsvarande omkostnadsbeloppet för tillgången eller, i fall som avses i
första stycket tredje meningen, marknadsvärdet. Har ersättning utgått,
skall omkostnadsbeloppet ökas med skillnaden mellan
omkostnadsbeloppet respektive marknadsvärdet och ersättningen.

En överlåtelse av en tillgång, på
vilken reglerna i 25-31 §§ är
tillämpliga, utan ersättning eller
mot ersättning som understiger

En överlåtelse av en tillgång, på
vilken reglerna i 25-31 §§ är
tillämpliga, utan ersättning eller
mot ersättning som understiger

4 Senaste lydelse 1998:1606.

28

marknadsvärdet av tillgången till
en utländsk juridisk person i
vilken överlåtaren eller närstående
direkt eller indirekt äger andel
skall behandlas som om tillgången
avyttrats mot en ersättning som
motsvarar marknadsvärdet.

Har ersättning inte utgått, skall
det               sammanlagda

omkostnadsbeloppet          för

överlåtarens och närståendes
andelar i den juridiska personen
ökas med ett belopp motsvarande
marknadsvärdet. Har ersättning
utgått, skall omkostnadsbeloppet
ökas med skillnaden mellan

marknadsvärdet av tillgången till Prop. 1998/99:113
en utländsk juridisk person i Bilaga 2
vilken överlåtaren eller närstående
direkt eller indirekt äger andel
skall behandlas som om tillgången
avyttrats mot en ersättning som
motsvarar       marknadsvärdet.

Detsamma gäller vid överlåtelse
till ett svenskt aktiebolag i vilket
en sådan utländsk juridisk person
som nyss angetts direkt eller
indirekt äger andel.

Har ersättning inte utgått, skall
det              sammanlagda

omkostnadsbeloppet          för

överlåtarens och närståendes
andelar i det förvärvande företaget
ökas med ett belopp motsvarande
marknadsvärdet. Har ersättning
utgått, skall omkostnadsbeloppet
ökas med skillnaden mellan

marknadsvärdet och ersättningen. marknadsvärdet och ersättningen.

I fråga om näringsfastigheter gäller följande. Omkostnadsbeloppet, be-
räknat med bortseende från bestämmelserna i 25 § 4 mom. tredje stycket
första meningen och 5 mom. första stycket, skall minskas med medgivna
värdeminskningsavdrag och sådana andra avdrag som anges i punkt 5
första stycket första och andra meningarna av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370). Detta gäller dock inte avdrag som
hänför sig till tiden före år 1952. Bestämmelsen i punkt 5 första stycket
tredje meningen av de nämnda anvisningarna tillämpas inte.

I fråga om bostadsrätter och dylikt beräknas omkostnadsbeloppet med
bortseende från bestämmelsen i 26 § 5 mom. tredje stycket första
meningen. Bestämmelsen i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 22
§ kommunalskattelagen tillämpas inte.

Det som anges beträffande svenskt aktiebolag och aktie i sådant bolag
gäller även beträffande svensk ekonomisk förening och svenskt
handelsbolag respektive andel i ett sådant företag.

En tillgång som enligt första eller tredje stycket skall anses ha avyttrats
för en viss ersättning skall vid tillämpning av kommunalskattelagen
(1928:370) och denna lag anses ha anskaffats för samma ersättning av
förvärvaren.

Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make,
avkomling eller avkomlings make samt dödsbo vari den skattskyldige
eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses även
styvbarn och fosterbarn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas på överlåtelser
efter den 19 mars 1999.

29

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1600) om
beskattningen vid överlåtelser till underpris

Prop. 1998/99:113

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1998:1600) om beskattningen vid
överlåtelser till underpris skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

Bestämmelserna i 22 § tillämpas inte om överlåtaren kan med
avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren avseende det
beskattningsår då överlåtelsen sker.

Bestämmelserna i 23 § tredje stycket tillämpas inte om överlåtaren
avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker kan med avdragsrätt
lämna koncernbidrag till varje delägare i det förvärvande handelsbolaget
som inte uppfyller villkoret i det lagrummet.

Som villkor för att
bestämmelserna i första och andra
styckena skall vara tillämpliga
gäller att sådan begränsning av rätt
till avdrag för underskott, som
anges i 8 § lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av närings-
verksamhet, inte skulle gälla om
förvärvaren respektive varje
delägare erhåller koncernbidrag
från överlåtaren avseende det
beskattningsår då överlåtelsen
sker. Sådan begränsning far inte
heller gälla om ett företag, till
vilket förvärvaren eller någon
delägare kan lämna koncernbidrag
med avdragsrätt, indirekt via
förvärvaren respektive delägaren
erhåller koncernbidrag avseende
samma beskattningsår från
överlåtaren.

Som villkor för att
bestämmelserna i första och andra
styckena skall vara tillämpliga
gäller att sådan begränsning av rätt
till avdrag för underskott
(avdragsbegränsning), som anges
i 8 § lagen (1993:1539)om avdrag
för underskott av närings-
verksamhet, inte skulle gälla om
förvärvaren respektive varje
delägare erhåller koncernbidrag
från överlåtaren avseende det
beskattningsår då överlåtelsen
sker. Avdragsbegränsning får inte
heller gälla om ett företag, till
vilket förvärvaren eller någon
delägare kan lämna koncernbidrag
med avdragsrätt utan att
avdragsbegränsning gäller för
företaget, indirekt via förvärvaren
respektive delägaren erhåller
koncernbidrag avseende samma
beskattningsår från överlåtaren.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och tillämpas på överlåtelser
som görs efter den 1 januari 1999.

30

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1601) om uppskov
med beskattningen vid andelsbyten

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1998:1601) om uppskov med
beskattningen vid andelsbyten skall ha följande lydelse.

Prop. 1998/99:113

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 §

Överlåts en mottagen andel genom en sådan överlåtelse för vilken
uppskov medges med beskattningen av en realisationsvinst enligt 1 §
lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser
inom koncerner, skall uppskovsbelopp tas upp till beskattning först när
vinsten på grund av den nämnda överlåtelsen skall tas upp till
beskattning. Uppkommer inte realisationsvinst eller realisationsförlust
vid överlåtelsen, skall uppskov för en realisationsvinst anses ha medgetts
enligt 1 § lagen om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser

inom koncerner, om förutsättningar
faktiskt uppkommit.

Vid tillämpning av första
stycket första meningen skall vinst
som avses där anses ha tagits upp
till beskattning vid utdelning som
avses i 12 eller 13 § lagen om
uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner
och vid fusion som avses i 14 §
första stycket samma lag där det
säljande företaget erhöll
ersättning enbart i annan form än
andelar i det köpande företaget.

för detta hade förelegat om en vinst

Vid tillämpning av första
stycket första meningen skall vinst
som avses där anses ha tagits upp
till beskattning vid utdelning som
avses i 12 eller 13 § lagen om
uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner
och vid fusion som avses i 14 §
första stycket samma lag om det är
koncemmoderföretaget som är
övertagande företag.

Denna lag träder i kraft 1 juli 1999 och tillämpas på fusioner som
genomförs efter den 19 mars 1999. En fusion skall anses genomförd när
det eller de överlåtande företagen har upplösts.

31

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1602) om uppskov
med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner

Härigenom föreskrivs att 14 och 15 §§ lagen (1998:1602) om uppskov
med andelsöverlåtelser inom koncerner skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

14 §

Vinst som avses i 1 § skall inte Vinst som avses i 1 § skall inte

Prop. 1998/99:113

Bilaga 2

tas upp som intäkt om det
överlåtna företaget går upp i det
köpande företaget genom en sådan
fusion som anges i 4 § lagen
(1998:1603) om beskattningen vid
fusioner, fissioner och
verksamhetsöverlåtelser. Erhöll
det säljande företaget ersättning
helt eller delvis i form av andelar i
det köpande företaget, skall som
överlåten andel anses var och en
av dessa andelar. Detta gäller
även om andelen vid tidpunkten
för fusionen innehas av ett annat
företag som tillhör samma koncern
som det säljande företaget.
Summan av vinsterna på de
faktiskt överlåtna andelarna
fördelas på dessa andelar.

Går det överlåtna företaget upp
i ett annat företag än det köpande
företaget genom en sådan fusion
som anges i första stycket och
ingår det övertagande företaget i
samma koncern som det säljande
företaget, skall vinsten inte heller
tas upp som intäkt. I detta fall
skall som överlåten andel anses
var och en av de andelar i det
övertagande företaget som innehas
av det säljande företaget eller av
ett företag som ingår i samma
koncern som det företaget. Därvid
skall summan av vinstema på de
faktiskt överlåtna andelama
fördelas på de nämnda andelama i
det övertagande företaget.

tas upp som intäkt om det
överlåtna företaget går upp i ett
annat företag genom en sådan
fusion som anges i 4 § lagen
(1998:1603) om beskattningen vid
fusioner, fissioner och
verksamhetsöverlåtelser och det
övertagande företaget ingår i
samma koncern som det säljande
företaget. Som överlåten andel
skall anses var och en av de
andelar i det övertagande företaget
som omedelbart efter fusionen
innehas av det säljande företaget
och företag som ingår i samma
koncern som det företaget. Därvid
skall summan av vinsterna på de
faktiskt överlåtna andelama
fördelas på de nämnda andelama i
det övertagande företaget.

32

15 §

Äger det köpande företaget vid tidpunkten för en avyttring som avses i
1 § andelar av samma slag och sort som den överlåtna andelen (gamla
andelar) eller förvärvar företaget därefter sådana andelar (nya andelar),
skall senare avyttringar som företaget gör anses ske i följande ordning:

1. gamla andelar,

2. överlåtna andelar,

3. nya andelar.

Bestämmelsen i första stycket har motsvarande tillämpning i fråga om
andra företag som tillhör samma koncern som det säljande företaget och
som i ett senare led förvärvar en överlåten andel.

Prop. 1998/99:113

Bilaga 2

Motsvarande        turordning

tillämpas

1. om det köpande företaget vid
tidpunkten för ett sådant
andelsbyte som avses i 11 § äger
andelar av samma slag och sort
som de mottagna andelarna (gamla
andelar) eller därefter förvärvar
sådana andelar (nya andelar),

2. i fall som avses i 14 § första
stycket andra meningen om det
säljande företaget vid tidpunkten
för avyttringen ägde andelar av
samma slag och sort som de
andelar som erhölls som vederlag
(gamla andelar) eller därefter
förvärvat sådana andelar (nya
andelar) och

3. i fall som avses i 14 § andra
stycket i fråga om andelar som
innehas i det övertagande företaget
vid tidpunkten för fusionen
(överlåtna andelar) och andelar i
detta företag som förvärvats senare
(nya andelar).

Motsvarande       turordning

tillämpas

1. om det köpande företaget vid
tidpunkten för ett sådant
andelsbyte som avses i 11 § äger
andelar av samma slag och sort
som de mottagna andelarna (gamla
andelar) eller därefter förvärvar
sådana andelar (nya andelar) och

2. i fall som avses i 14 § i fråga
om andelar som innehas i det
övertagande företaget omedelbart
efter fusionen (överlåtna andelar)
och andelar i detta företag som
förvärvats senare (nya andelar).

Denna lag träder i kraft 1 juli 1999 och tillämpas på fusioner som
genomförs efter den 19 mars 1999. En fusion skall anses genomförd när
det eller de överlåtande företagen har upplösts.

33

LAGRÅDETS YTTRANDE

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-04-23

Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne
Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.

Enligt en lagrådsremiss den 15 april 1999 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1998:1600) om beskattningen vid
överlåtelser till underpris,

3. lag om ändring i lagen (1998:1601) om uppskov med beskatt-
ningen vid andelsbyten,

4. lag om ändring i lagen (1998:1602) om uppskov med beskatt-
ningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lena
Lagercrantz.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Allmänna synpunkter

Den till Lagrådet överlämnade remissen innehåller förslag till ändringar i
de skatteregler för omstrukturering av företag som gäller från ingången
av detta år (SFS 1998:1600 m.fl.). Vid behandlingen av det
lagstiftningsärendet uttalade Lagrådet att förslagen kännetecknades av en
mycket hög komplexitet. Lagrådet konstaterade också att lagstiftningen
delvis hade karaktären av ett provisorium - något som allmänt sett borde
undvikas - eftersom avsikten var att reglerna senare skulle tas in i den
aviserade inkomstskattelagen. Vissa av de valda lösningarna framstod
vidare för Lagrådet som materiellt sett diskutabla. Det fanns emellertid
vägande argument för att lagstiftningen skulle genomföras före
införandet av inkomstskattelagen. Den sammanfattande slutsatsen blev
att Lagrådet inte ville motsätta sig att en lagstiftning genomfördes som i
huvudsak överensstämde med vad som föreslagits (se prop. 1998/99:15 s.
392 ff).

Av det anförda följer att de nu aktuella lagförslagen utgör ändringar i
en provisorisk lagstiftning. Ändringarna - som även de får provisorisk
karaktär - ges vidare retroaktiv verkan.

Lagrådets granskning skall avse bl.a. hur ett lagförslag förhåller sig till
rättssäkerhetens krav och vilka problem som kan uppstå vid
tillämpningen. Det kan knappast bestridas att den nyligen beslutade
lagstiftningen beträffande omstruktureringar genom sin omfattning och
tekniska svårighetsgrad medför stora tillämpningsproblem och risk för
rättsförluster. Att kort tid efter införandet av provisoriska regler behöva
genomföra partiella ändringar i regelsystemet framstår som olyckligt. Till
förmån för de nu föreslagna ändringarna talar dock att de från materiell

Prop. 1998/99:113

Bilaga 3

34

synpunkt synes klart motiverade. Framhållas bör också att ändringarna är
av begränsad omfattning.

Lagrådet finner sammanfattningsvis att de i remissen föreslagna
ändringarna kan - med vissa förtydliganden som Lagrådet återkommer
till - ligga till grund för lagstiftning. På sikt synes det emellertid
nödvändigt att se över den skattemässiga regleringen av
omstruktureringar inom företagssektorn med inriktning på att åstad-
komma ett mindre komplicerat och lagtekniskt mer genomarbetat system.
Någon sådan bearbetning har inte skett i den lagrådsremiss med förslag
till inkomstskattelag som sedan i höstas är föremål för Lagrådets
granskning. Regeringen har dock genom direktiv den 10 september 1998
(dir. 1998:55) tillkallat en särskild utredningsman med uppdrag att se
över vissa företagsskattefrågor. Utredningens uppdrag omfattar bl.a.
frågor rörande omstrukturering av företag. Det är angeläget att
utredningens arbete inom en inte alltför avlägsen framtid leder till en
bättre lagstiftning på området.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1600) om beskattningen
vid överlåtelser till underpris

24 §

I 22 § och 23 § tredje stycket uppställs villkor för att uttagsbeskattning
inte skall ske vid en underprisöverlåtelse. Villkoren går bl.a. ut på att
underskott inte får ha uppkommit hos förvärvaren eller - när ett
handelsbolag är förvärvare (23 § tredje stycket) - hos någon delägare.

Förevarande paragraf innehåller undantag från dessa villkor. Undan-
tagen i första och andra styckena innebär i huvudsak att nämnda villkor
inte skall gälla om överlåtaren med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag
till förvärvaren (delägarna). I tredje stycket finns undantag från
undantagen för det fall koncernbidragen medför att mottagarens rätt till
avdrag för underskott begränsas enligt 8 § lagen (1993:1539) om avdrag
för underskott av näringsverksamhet.

Enligt Lagrådets mening är paragrafen - särskilt tredje stycket -
mycket svårläst. Det beror till en del på att det är fråga om komplicerade
förhållanden. Men det beror också på att man i en och samma paragraf,
delvis i gemensamma bestämmelser (tredje stycket), reglerar undantag
som hänför sig till två olika situationer - förvärvaren är ett företag
respektive förvärvaren är ett handelsbolag - samtidigt som huvud-
reglerna för de olika situationerna finns i två tidigare paragrafer (22 och
23 §§).

Enligt Lagrådets mening skulle regleringen bli mer överskådlig och
lättillgänglig om bestämmelserna samlas i 22 § för det fall förvärvaren är
ett företag och i 23 § för det fall förvärvaren är ett handelsbolag. Lag-
rådet förordar att 22 och 23 §§, med vissa redaktionella ändringar, ges
följande lydelse:

" 22 § Är förvärvaren ett företag, får det under beskattningsåret närmast
före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit
underskott i förvärvskälla hos förvärvaren eller hos ett företag till vilket

Prop. 1998/99:113

Bilaga 3

förvärvaren kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt avseende det
beskattningsår då överlåtelsen sker.

Första stycket tillämpas inte om överlåtaren under det beskattningsår
då överlåtelsen sker skulle - utan att någon sådan begränsning av rätt till
avdrag för underskott (avdragsbegränsning) som anges i 8 § lagen
(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet upp-
kommer för mottagaren - kunna med avdragsrätt lämna koncernbidrag
till

- dels förvärvaren,

- dels företag till vilka förvärvaren med avdragsrätt kan lämna koncern-
bidrag utan att avdragsbegränsning uppkommer.

23 § Är förvärvaren ett handelsbolag gäller följande.

Beträffande varje delägare i handelsbolaget som är fysisk person gäller
att det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då
överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott i den förvärvskälla
hos delägaren som förvärvet avser. Vidare gäller att delägaren inte far ha
rätt till avdrag för underskott av annan förvärvskälla enligt 46 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370).

Beträffande varje delägare i handelsbolaget som är företag gäller att
det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då
överlåtelsen sker inte far ha uppkommit underskott i förvärvskälla hos
delägaren eller hos ett företag till vilket delägaren kan lämna
koncernbidrag med avdragsrätt avseende det beskattningsår då
överlåtelsen sker. Detta gäller dock inte beträffande delägare som har
överlåtit tillgången.

Bestämmelserna i tredje stycket tillämpas inte om överlåtaren under
det beskattningsår då överlåtelsen sker skulle - utan att någon sådan
begränsning av rätt till avdrag för underskott (avdragsbegränsning) som
anges i 8 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott i
näringsverksamhet uppkommer för mottagaren - kunna med avdragsrätt
lämna koncernbidrag till

- dels varje delägare i det förvärvade handelsbolaget beträffande vilken -
villkoren i tredje stycket inte är uppfyllda,

- dels företag till vilka någon delägare med avdragsrätt kan lämna
koncernbidrag utan att avdragsbegränsning uppkommer."

Godtas vad Lagrådet föreslagit bortfaller 24 .

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1998/99:113

Bilaga 3

36

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 april 1999

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg,
Ulvskog, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm

Föredragande: statsrådet Ringholm

Prop. 1998/99:113

Regeringen beslutar proposition 1998/99:113 Vissa justeringar i
skattereglerna vid omstrukturering

37

Eländers Gotab 57995, Stockholm 1999