Prop.
1998/99:108
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 25 mars 1999
Lena Hjelm-Wallén
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslås ändringar i rättegångsbalken för att genomföra
Europaparlamentets och rådets direktiv om regler som syftar till att
underlätta för advokater att etablera sig i en annan medlemsstat i
Europeiska unionen än den i vilken auktorisation erhölls.
Lagändringarna innebär i huvudsak att en advokat som erhållit
auktorisation i ett land inom Europeiska unionen skall registrera sig hos
Sveriges advokatsamfund när han eller hon utövar stadigvarande
advokatverksamhet i Sverige under sitt hemlands titel. En sådan advokat
skall vara underkastad samma tillsyn och disciplinansvar som svenska
advokater. Efter en treårsperiod av faktisk och regelbunden verksamhet
som huvudsakligen innefattar svensk rätt skall advokaten anses uppfylla
de krav som ställs upp för medlemskap i Sveriges advokatsamfund i
fråga om utbildning och praktisk verksamhet. Regeringen föreslås få rätt
att föreskriva att reglerna skall gälla också en advokat från övriga delar
av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.
1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 108
Prop. 1998/99:108
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Lagtext...............................................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken...................4
2.2 Förslag till lag om ändring i brottsbalken...........................9
3 Ärendet och dess beredning............................................................10
4 Gällande ordning.............................................................................10
5 Direktivet.........................................................................................13
5.1 Översikt över innehållet....................................................13
5.2 Direktivets tillämpning inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.............................................................14
6 Behovet av lagändringar..................................................................15
6.1 Inledning...........................................................................15
6.2 Skyldighet för en EU-advokat att registrera sig m.m.......16
6.3 Advokatverksamhet som anställd.....................................19
6.4 Advokatverksamhet i bolagsform.....................................20
6.5 Inträde i Sveriges advokatsamfund...................................21
6.6 Europeiska ekonomiska samarbetsområdet......................22
7 Ikraftträdande..................................................................................23
8 Kostnadskonsekvenser....................................................................23
9 F örfattningskommentar...................................................................24
9.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken...............24
9.2 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken......................26
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG.................27
Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag.................................................41
Bilaga 3 Lagrådets yttrande.................................................................47
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1999.........48
Rättsdatablad...........................................................................................49
Prop. 1998/99:108
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i brottsbalken.
Prop. 1998/99:108
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
dels att 8 kap. 2 och 3 samt 7-9 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas tre nya paragrafer, 8 kap. 2 a, 10 och
11 §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §'
Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som
1. är svensk medborgare eller
medborgare i en annan stat inom
Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet,
2. har hemvist i Sverige eller i
en annan stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet,
1. är svensk medborgare eller
medborgare i en annan stat inom
Europeiska unionen eller Euro-
peiska ekonomiska samarbets-
området,
2. har hemvist i Sverige eller i
en annan stat inom Europeiska
unionen eller Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet,
3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till
domar ämbete,
4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och
teoretisk utbildning,
5. har gjort sig känd för redbarhet, och
6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från
antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2. Detsamma gäller
antagningskraven enligt första stycket 3 och 4 beträffande den som är
auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande
bestämmelser.
Den som har genomgått en
utbildning som krävs för att bli
advokat i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och
som i Sverige genomgått ett prov
som visar att han har tillräckliga
kunskaper om den svenska
rättsordningen, skall anses
uppfylla kraven enligt första
Den som har genomgått en
utbildning som krävs för att bli
advokat i en stat inom Europeiska
unionen eller Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet och som i
Sverige genomgått ett prov som
visar att han har tillräckliga
kunskaper om den svenska rätts-
ordningen, skall anses uppfylla
Senaste lydelse 1992:1511.
stycket 3 och 4.
kraven enligt första stycket 3 och
4. Detsamma gäller den som
registrerats enligt 2 a § och som
därefter under minst tre år
bedrivit faktisk och regelbunden
advokatverksamhet i Sverige,
under förutsättning antingen att
verksamheten huvudsakligen
omfattat svensk rätt eller att, om
verksamheten inte huvudsakligen
omfattat svensk rätt, den
registrerade på annat sätt har
förvärvat tillräckliga kunskaper
och erfarenheter för att antas till
ledamot i samfundet.
Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland,
Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som
därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som
biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla kraven
enligt första stycket 3-6.
Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till
ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva rådgivnings-
verksamhet.
Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän
åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den som
annars är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller hos någon annan
enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger
undantag. Vad som nu sagts gäller dock inte den som är anställd vid
allmän advokatbyrå.
M
Den som är auktoriserad som
advokat i en annan stat inom
Europeiska unionen och utövar
stadigvarande advokatverksamhet
1 Sverige under sitt hemlands titel,
skall vara registrerad hos
advokatsamfundet.
En sådan advokat skall uppfylla
de villkor som anges i 2 § sjätte
stycket.
3§
Ansökan om inträde i advokat- Ansökan om inträde i advokat-
samfundet prövas av dess styrelse. samfundet eller registrering enligt
2 a § prövas av dess styrelse.
Prop. 1998/99:108
En advokat, som i sin verk-
samhet uppsåtligen gör orätt eller
som annars förfar oredligt, skall
uteslutas ur advokatsamfundet. Är
omständigheterna mildrande, får i
stället varning tilldelas honom.
Åsidosätter en advokat annars
sina plikter som advokat, får
varning eller erinran meddelas
honom. Är omständigheterna syn-
nerligen försvårande, får han
uteslutas ur samfundet.
7§2
En advokat, som i sin verk-
samhet uppsåtligen gör orätt eller
som annars förfar oredligt, skall
uteslutas ur advokatsamfundet.
När det gäller en sådan advokat
som avses i 2 a § skall registre-
ringen upphävas. Är omständig-
heterna mildrande, får i stället
varning tilldelas honom.
Åsidosätter en advokat annars
sina plikter som advokat, får
varning eller erinran meddelas
honom. Är omständigheterna syn-
nerligen försvårande, får han ute-
slutas ur samfundet eller, i fråga
om en sådan advokat som avses i
Prop. 1998/99:108
2 a §, hans registrering upphävas.
Tilldelas en advokat varning, får han, om det finns särskilda skäl, även
åläggas att utge en straffavgift till samfundet med lägst ettusen och högst
femtiotusen kronor.
Om det bedöms tillräckligt far disciplinnämnden, i stället för att tilldela
en advokat erinran, göra ett uttalande om att advokatens åtgärd är felaktig
eller olämplig.
Inträder beträffande en advokat
sådan omständighet att han enligt
2 § femte eller sjätte stycket inte
får antas till ledamot av sam-
fundet, är han skyldig att genast
träda ur samfundet. Om han inte
gör det, skall styrelsen förordna
om hans uteslutning. Detsamma
gäller, om en advokat inte längre
uppfyller medborgarskapskravet
enligt 2 § första stycket 1 eller
hemvistkravet enligt 2 § första
stycket 2 och styrelsen inte
medger att han får stå kvar som
ledamot av samfundet.
I beslut varigenom någon ute-
slutits ur samfundet får förordnas
att beslutet genast skall verk-
Inträder beträffande en advokat
sådan omständighet att han enligt
2 § femte eller sjätte stycket inte
får antas till ledamot av sam-
fundet, är han skyldig att genast
träda ur samfundet. Om han inte
gör det, skall styrelsen förordna
om hans uteslutning. Detsamma
gäller, om en advokat inte längre
uppfyller medborgarskapskravet
enligt 2 § första stycket 1 eller
hemvistkravet enligt 2 § första
stycket 2 och styrelsen inte
medger att han får stå kvar som
ledamot av samfundet. Om en
sådan advokat som avses i 2 a §
fråntas rätten att uppträda som
advokat i den stat där han är
auktoriserad, skall styrelsen upp-
häva hans registrering.
I beslut varigenom någon ute-
slutits ur samfundet får förordnas
att beslutet genast skall verk-
2 Senaste lydelse 1997:273.
ställas.
ställas. Detsamma gäller ett beslut
att upphäva en registrering.
Brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket tredje meningen får
inte åtalas av annan än Justitiekanslem. Åtal får väckas endast om det är
påkallat från allmän synpunkt.
Prop. 1998/99:108
Den som vägrats inträde i eller
uteslutits ur advokatsamfundet får
överklaga beslutet hos Högsta
domstolen. Justitiekanslem får hos
Högsta domstolen överklaga ett
beslut enligt 7 § av samfundets
styrelse eller disciplinnämnd.
Vad i rättegångsbalken eller i
någon annan lag föreskrivs om
advokater skall i tillämpliga delar
gälla även den som är auktoriserad
som advokat i något annat land
inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet när denne är
verksam i Sverige. Därvid skall
han använda den yrkesbeteckning
som används i den stat där han är
auktoriserad, uttryckt på denna
stats språk och med hänvisning till
den yrkesorganisation som han
tillhör eller till den domstol vid
vilken han enligt den statens lag
får tjänstgöra. Om rätten kräver
det, skall den som uppger sig
uppfylla kraven i första meningen
förete bevis härför.
Första stycket första meningen
omfattar inte bestämmelsen i 4 §
andra stycket och inte heller
bestämmelsen i 17 kap. 15 § tredje
stycket brottsbalken.
8§3
Den som vägrats inträde i eller
uteslutits ur advokatsamfundet får
överklaga beslutet hos Högsta
domstolen. Detsamma gäller den
som vägrats registrering enligt
2 a § eller vars registrering upp-
hävts enligt 7 §. Justitiekanslem
får hos Högsta domstolen över-
klaga ett beslut enligt 7 § av
samfundets styrelse eller disciplin-
nämnd.
9§4
Vad i rättegångsbalken eller i
någon annan lag föreskrivs om
advokater skall i tillämpliga delar
gälla även den som är auktoriserad
som advokat i någon annan stat
inom Europeiska unionen eller
Europeiska ekonomiska samar-
betsområdet när denne är verksam
i Sverige. Därvid skall han
använda den yrkesbeteckning som
används i den stat där han är
auktoriserad, uttryckt på denna
stats språk och med hänvisning till
den yrkesorganisation som han
tillhör eller till den domstol vid
vilken han enligt den statens lag
får tjänstgöra. Om rätten kräver
det, skall den som uppger sig
uppfylla kraven i första meningen
förete bevis härför.
Första stycket första meningen
omfattar bestämmelsen i 4 § andra
stycket om advokatverksamhet i
bolag endast i fråga om den som
är skyldig att vara registrerad
enligt 2 a §.
3 Senaste lydelse 1997:273.
4 Senaste lydelse 1992:1511.
Advokatsamfundets styrelse skall underrätta behörig myndighet eller
organisation i den stat där advokaten är auktoriserad om beslut i vilket
det har konstaterats att han åsidosatt sina plikter som advokat.
Den som utan att vara behörig
till det utger sig för att vara
auktoriserad som advokat i
Sverige eller i en annan stat inom
Europeiska unionen eller Europe-
iska ekonomiska samarbets-
området, döms till böter.
11 §
Regeringen får föreskriva att
bestämmelserna i detta kapitel om
registrering av den som är
auktoriserad som advokat i en stat
inom Europeiska unionen också
skall omfatta den som är
auktoriserad som advokat i en stat
inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.
Prop. 1998/99:108
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Prop. 1998/99:108
Härigenom föreskrivs att 17 kap. 15 § brottsbalken skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §'
Giver någon sig obehörigen ut för att utöva myndighet, dömes för
föregivande av allmän ställning till böter eller fängelse i högst sex
månader. Detsamma skall gälla, om någon obehörigen bär uniform,
märke eller annat tjänstetecken som giver honom sken av att tillhöra
försvars-makten eller annan kår i det allmännas tjänst eller kår, vars
verksamhet avser allmän samfärdsel eller allmänhetens förseende med
vatten, ljus, värme eller kraft.
Är brottet med hänsyn till att det har medfört betydande men för det
allmänna eller för någon enskild eller eljest att anse som grovt, skall
dömas till fängelse i högst två år.
Om någon obehörigen giver sig
ut för advokat, dömes för
föregivande av ställning såsom
advokat till böter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Senaste lydelse 1975:667.
Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16
februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av
advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen
erhölls (se bilaga 7) införs i Europeiska unionen regler som på olika sätt
underlättar för advokater att etablera sig inom unionen. Direktivet skall
vara genomfört senast den 14 mars 2000. I detta ärende behandlar
regeringen de lagändringar som är nödvändiga för att genomföra
direktivet i Sverige.
En promemoria med utkast till lagrådsremiss har remitterats till
Justitiekanslem, Svea hovrätt, Norrköpings tingsrätt, Domstolsverket,
Konkurrensverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms univer-
sitet, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Domareförbund. Yttranden
har inkommit från Justitiekanslem, Svea hovrätt, Norrköpings tingsrätt,
Domstolsverket, Konkurrensverket, Juridiska fakultetsnämnden vid
Stockholms universitet och Sveriges Domareförbund. Yttrandena finns
tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Jul999/410). Något ytterligare
beredningsunderlag har inte ansetts behövligt.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 25 februari 1999 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådet, vars yttrande
finns i bilaga 3, har lämnat förslagen utan erinran. Vissa redaktionella
ändringar har gjorts i förhållande till den till Lagrådet remitterade
lagtexten.
Prop. 1998/99:108
De grundläggande reglerna om advokater finns för Sveriges del i 8 kap.
rättegångsbalken. I 1 § stadgas att det i riket skall finnas ett allmänt
advokatsamfund, vars stadgar fastställs av regeringen. Advokat är den
som är ledamot av samfundet. Att obehörigen ge sig ut för att vara
advokat är enligt 17 kap. 15 § tredje stycket brottsbalken straffbelagt som
föregivande av ställning såsom advokat.
En advokat har en i vissa hänseenden privilegierad ställning. Till
offentlig försvarare skall i första hand utses den som är advokat (21 kap.
5 § rättegångsbalken). Till rättshjälpsbiträde far enligt 26 § rättshjälps-
lagen (1996:1619) förordnas advokat, biträdande jurist på en advokatbyrå
eller någon annan som är lämplig för uppdraget. En advokat är
undantagen från det tillståndskrav som finns intaget i inkassolagen
(1974:182) för den som bedriver inkassoverksamhet. Ett annat uttryck
för det förtroende som är förknippat med advokatrollen är de undantag
från möjligheter till brevkontroll som finns beträffande korrespondens
med advokat i t.ex. 19 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga.
10
I 8 kap. 2 § rättegångsbalken anges kraven på den som vill bli ledamot
i samfundet.
Enligt första stycket första punkten skall den sökande vara svensk
medborgare eller medborgare i en annan stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES) och enligt den andra punkten skall
vederbörande ha hemvist inom samma område. Bestämmelsens nuva-
rande utformning har sin grund i den anpassning till EES-avtalet, särskilt
två EG-direktiv, som genomfördes i Sverige genom lagstiftning som
trädde i kraft den 1 januari 1994 (SFS 1992:1511, prop. 1992/93:64, bet.
1992/93:JuUl 3, rskr. 1992/93:73). Sökanden skall vidare (tredje
punkten) ha avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna
kunskapsprov, dvs. juris kandidatexamen eller juristexamen. Enligt
fjärde punkten skall sökanden ha genomgått för advokatverksamhet
erforderlig praktisk och teoretisk utbildning. I stadgarna föreskrivs i detta
hänseende bl.a. en skyldighet att efter avlagd examen under minst fem år
på ett tillfredsställande sätt ha utövat praktisk juridisk verksamhet, varav
minst tre år skall ha ägnats åt att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i
rättsliga angelägenheter. Det är också obligatoriskt att genomgå vissa av
samfundet anordnade kurser. Enligt femte punkten skall sökanden ha
gjort sig känd för redbarhet och enligt den sjätte punkten även i övrigt
bedömas vara lämplig att utöva advokatverksamhet.
I paragrafens andra-fjärde stycken föreskrivs vissa undantag och
dispensmöjligheter från bestämmelserna i första stycket. Det gäller bl.a.
dispens från medborgarskaps- och hemvistkraven och dispens från
kraven på examen och praktik såvitt avser den som är advokat i ett annat
land. Beträffande den som genomgått en utbildning som ger behörighet
att vara advokat i ett EES-land stadgas att han eller hon skall - efter att
ha avlagt prov som visar att personen har tillräckliga kunskaper om den
svenska rättsordningen - anses uppfylla kraven i första stycket 3^1.
Vidare stadgas att den som blivit auktoriserad som advokat i Danmark,
Finland, Island eller Norge och som därefter under minst tre år på ett
tillfredsställande sätt tjänstgjort som biträdande jurist i Sverige skall
anses uppfylla kraven i första stycket 3-6.
Enligt paragrafens femte stycke får den som är försatt i konkurs eller
har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken inte antas som ledamot i
samfundet. Detsamma gäller den som med stöd av 3 § lagen (1985:354)
om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. förbjudits att
utöva rådgivningsverksamhet. I det sjätte stycket stadgas att vissa
tjänstemän, t.ex. domare, åklagare och kronofogdar, inte får antas som
ledamöter.
En ansökan om inträde i samfundet prövas av samfundets styrelse
(3 §)•
14 § finns intaget regler om en advokats skyldigheter. En advokat skall
i sin verksamhet redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts
honom och iaktta god advokatsed. Det finns vidare bestämmelser om
tystnadsplikt och om hur klientmedel m.m. skall hanteras. I 4 § andra
stycket föreskrivs att endast en advokat får vara delägare eller bolagsman
om advokatverksamhet drivs i bolagsform - ett förbud mot s.k.
Prop. 1998/99:108
11
multidisciplinary groups - , om inte advokatsamfundets styrelse medger Prop. 1998/99:108
undantag.
Enligt 6 § utövas tillsynen över advokatväsendet av advokatsamfun-
dets styrelse och dess disciplinnämnd. Frågor om disciplinära åtgärder
mot en advokat prövas enligt denna bestämmelse av disciplinnämnden
och, i enlighet med vad som bestäms i stadgarna, av styrelsen. En
advokat är skyldig att lämna samfundet de uppgifter som det behöver för
tillsynen.
Bestämmelserna om de disciplinära åtgärderna finns i 7 §. Bestäm-
melsen ändrades senast år 1997 (SFS 1997:273, prop. 1996/97:134, bet.
1996/97 :JuU 18, rskr. 1996/97:217). En advokat som i sin verksamhet
uppsåtligen gör orätt eller som annars förfar oredligt skall uteslutas ur
samfundet. Om omständigheterna är mildrande far advokaten i stället
tilldelas varning. Vidare gäller att varning eller erinran far meddelas den
som annars åsidosätter sina plikter som advokat. Om omständigheterna
är synnerligen försvårande får advokaten även i ett sådant fall uteslutas.
Om det finns särskilda skäl kan en advokat som tilldelas en varning
också åläggas en straffavgift med lägst ettusen och högst femtiotusen
kronor. Om det bedöms vara tillräckligt får disciplinnämnden i stället för
att meddela en erinran göra ett uttalande om att advokatens åtgärd är
felaktig eller olämplig.
Av 7 § femte stycket framgår att en ledamot är skyldig att utträda ur
samfundet om han inte uppfyller kraven i 2 § femte-sjätte styckena. Gör
han inte det, skall styrelsen förordna om hans uteslutning. Detsamma
gäller om han inte uppfyller medborgarskaps- eller hemvistkraven i 2 §
första stycket 1-2; i sådana fall får dock styrelsen medge att han får stå
kvar som ledamot av samfundet.
Den som vägrats inträde i eller uteslutits ur advokatsamfundet far
överklaga beslutet hos Högsta domstolen. Justitiekanslem får överklaga
ett beslut enligt 7 § (fråga om disciplinär åtgärd eller uteslutning p.g.a. att
vissa behörighetskrav inte är uppfyllda) till Högsta domstolen. Beslut om
varning, straffavgift eller erinran kan inte överklagas av den advokat som
drabbats av beslutet. En enskild som gjort en anmälan mot en advokat
har aldrig rätt att överklaga styrelsens eller disciplinnämndens beslut.
I 9 § första stycket finns huvuddelen av de bestämmelser som reglerar
vad som gäller för en advokat från ett EES-land när denne är verksam i
Sverige. Där stadgas att vad som i rättegångsbalken eller i någon annan
lag är föreskrivet om advokater skall gälla i tillämpliga delar för en sådan
advokat. Detta innebär t.ex. att vederbörande kan förordnas till offentlig
försvarare och att rättegångsbalkens regler om tillsyn och disciplinansvar
är tillämpliga, även om uteslutning ur samfundet av naturliga skäl inte
kan komma i fråga. En EES-advokat skall använda den yrkesbeteckning
som används i den stat där han är auktoriserad, uttryckt på denna stats
språk och med angivande av den yrkesorganisation han tillhör eller den
domstol vid vilken han enligt den statens lag får tjänstgöra.
Från huvudregeln om likställdhet i det första stycket görs två undantag
i 9 § andra stycket, nämligen dels från regeln i 4 § andra stycket om vilka
som far vara bolagsmän eller delägare när advokatverksamhet bedrivs i
bolagsform, dels rörande det straffrättsliga skyddet för advokattiteln i 17
12
kap. 15 § tredje stycket brottsbalken, som således bara omfattar den
svenska advokattiteln. Undantaget beträffande bolagsformen innebär dels
att en EES-advokat inte får vara delägare i en svensk advokatverksamhet,
dels att forbudet mot s.k. multidisciplinary groups inte gäller för en sådan
advokat. En EES-advokat som är verksam i Sverige kan således i dag
driva sin verksamhet i ett bolag i vilket t.ex. revisorer är delägare utan
medgivande av advokatsamfundets styrelse.
En parlamentariskt sammansatt kommitté (Advokatkommittén, dir.
1997:39) ser för närvarande över advokatsamfundets disciplinverksamhet
och tillsynen över advokatverksamheten i övrigt. Kommittén skall också
undersöka om regleringen av ansvaret för delägares förpliktelser i
aktiebolag som bedriver advokatverksamhet bör ändras. Resultatet av
kommitténs arbete skall redovisas under våren 1999.
Direktivet tar sin utgångspunkt i principerna om fri rörlighet för
arbetstagare och etableringsrätt, framför allt artiklarna 49 och 57 i EG-
fördraget. Syftet med direktivet är att underlätta för advokater att
stadigvarande utöva advokatyrket som egen företagare eller anställd i en
annan medlemsstat än den in vilken auktorisation erhölls. På olika sätt
föreskrivs i direktivet under vilka förutsättningar advokater från en
medlemsstat far utöva verksamhet i en annan medlemsstat.
Vad som avses med advokat definieras i artikel 1 (2). Där anges
samtliga aktuella titlar på respektive språk.
Den grundläggande bestämmelsen i artikel 2 stadgar att en advokat
skall ha rätt att under hemlandets yrkestitel - dvs. det lands titel i vilket
auktorisation erhölls - permanent och i varje annan medlemsstat,
värdlandet, utöva advokatverksamhet. Denna verksamhet skall enligt
artikel 5 (1) få innefatta samma slag av uppgifter som den verksamhet en
inhemsk advokat bedriver. Artikel 5 innehåller vissa möjligheter till
undantag från denna princip, beträffande t.ex. förvaltning av dödsbon och
rätten att uppträda som ombud inför de högsta domstolarna. Sådana
uppgifter är i vissa av unionens medlemsstater förbehållna vissa
yrkesgrupper eller en begränsad krets av advokater.
I artikel 3 föreskrivs en skyldighet för den advokat som vill utöva
verksamhet i en annan medlemsstat än den i vilken han erhöll sin
auktorisation att registrera sig hos den behöriga myndigheten. En sådan
advokat skall utöva verksamheten med angivande av sin hemlandstitel.
Värdlandet får kräva att han uppger vilken organisation han tillhör eller
inför vilken domstol han får uppträda enligt hemlandets lagstiftning. Det
får också krävas att han upplyser att han är registrerad hos den behöriga
myndigheten i värdlandet (se artikel 4).
Enligt artikel 6 skall en advokat som avses i direktivet omfattas av
samma yrkesmässiga och etiska regler som inhemska advokater. Han
Prop. 1998/99:108
13
skall också tillförsäkras lämplig representation i värdlandets yrkesorga-
nisationer. Artikeln innehåller vidare bestämmelser om försäkringar
m.m.
Artikel 8 reglerar hur advokatverksamhet får utövas som anställd. Den
föreskriver att en advokat som registrerats under sitt hemlands titel får
utöva advokatyrket som anställd i den omfattning som värdlandet ger
sina egna advokater rätt till detta.
Om en advokat utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel skall
enligt artikel 7 värdlandets processregler, påföljder och bestämmelser om
överklagande tillämpas om advokaten åsidosätter de skyldigheter som
åvilar honom. Beslut om disciplinära påföljder eller avslag på en ansökan
om registrering eller ett beslut att återkalla en registrering skall enligt
artikel 9 motiveras och kunna göras till föremål för domstolsprövning
enligt bestämmelser i nationell rätt. Inom disciplinära förfaranden
förutsätts också att myndigheterna eller motsvarande i de olika länderna
utbyter information och samarbetar.
I artikel 10 finns bestämmelser om vilka krav som skall gälla vid
tillträde till advokatyrket i värdlandet, om en advokat efter att ha bedrivit
verksamhet under hemlandets titel vill integreras i värdlandets advokat-
organisation. Artikeln innehåller också föreskrifter om motivering av
beslut och om överprövning.
Artikel 11 innehåller bestämmelser om hur advokatverksamhet i grupp
får utövas. I huvudsak innebär artikeln att EES-advokater i detta
hänseende skall behandlas på samma sätt som inhemska advokater. Om
det är tillåtet att bedriva advokatverksamhet i grupp i värdlandet skall det
i princip vara tillåtet för andra advokater att bedriva advokatverksamhet i
värdlandet i samma form som i hemlandet. Vidare skall det vara tillåtet
för inhemska och andra advokater att driva verksamhet tillsammans. I
artikel 11 (5) öppnas en möjlighet för värdlandet att begränsa
möjligheterna att driva advokatverksamhet i en grupp i vilken det ingår
företrädare för andra yrkeskårer.
I de två följande artiklarna finns bestämmelser om advokatgruppers
namn och samarbete mellan behöriga myndigheter. Enligt artikel 14 skall
medlemsstaterna senast den 14 mars 2000 utse de myndigheter som är
behöriga att ta emot ansökningar och fatta sådana beslut som anges i
direktivet. I de avslutande artiklarna finns bestämmelser om uppföljning,
införlivande, ikraftträdande och direktivets adressater.
Avtalet om EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) trädde i
kraft den 1 januari 1994 och omfattar i dag de 15 EU-ländema samt
Island, Liechtenstein och Norge. Huvudsyftet med avtalet är att EG:s
regler om den inre marknaden med fri rörlighet över gränserna för varor,
personer, tjänster och kapital skall gälla inom hela EES.
Genom EES-avtalet förbinder sig Island, Liechtenstein och Norge att
anpassa sin lagstiftning till olika direktiv och förordningar som tagits in i
Prop. 1998/99:108
14
en bilaga till avtalet. Genom en särskild procedur, som huvudsakligen
regleras i artikel 102 i EES-avtalet, kan tillägg till denna bilaga göras
genom beslut i den s.k. Gemensamma EES-kommittén, som är
sammansatt av representanter för Island, Liechtenstein, Norge och EU.
Nytillkomna direktiv införlivas på detta sätt i den för EES gemensamma
rättsordningen. Information ges fortlöpande till Island, Liechtenstein och
Norge under arbetet med att förhandla fram ett direktiv.
Gemensamma EES-kommittén har ännu inte slutbehandlat det nu
aktuella direktivet. Det är därför för närvarande oklart om direktivet skall
tillämpas i förhållande till Island, Liechtenstein och Norge.
Sannolikheten för det är dock mycket stor.
Prop. 1998/99:108
Regeringens bedömning: För att genomföra direktivet krävs i olika
hänseenden ändringar i rättegångsbalken. Det gäller frågor om
registreringsskyldighet, förbud mot att utan behörighet utge sig för att
vara advokat, advokatverksamhet som anställd, advokatverksamhet i
bolagsform och integrering i den nationella yrkesorganisationen. I övrigt
är det tillräckligt att ändringar görs i Sveriges advokatsamfunds stadgar.
Promemorian innehåller motsvarande bedömning.
Remissinstanserna har, med undantag för Juridiska fakultetsnämnden
vid Stockholms universitet, inte haft något att erinra mot regeringens
bedömning. Fakultetsnämnden ifrågasätter om en ordning där stora delar
av genomförandet av direktivet överlåts att tas om hand inom ramen för
en privaträttslig organisations stadgar, kommer att godtas som ett korrekt
genomförande. Fakultetsnämnden förordar i stället att 8 kap.
rättegångsbalken skall kompletteras av en förordning, i vilken direktivet
huvudsakligen skall inkorporeras.
Skälen för regeringens bedömning: Direktivet innehåller bestäm-
melser av skiftande karaktär. Det rör sig t.ex. om regler om hur advokat-
verksamhet i bolagsform får bedrivas, en fråga som uppenbarligen måste
regleras i lag, men också om föreskrifter rörande samarbete mellan olika
länders advokatorganisationer.
Företrädare för Justitiedepartementet har i samråd med Sveriges
advokatsamfund analyserat vilka författningsändringar som är nödvän-
diga för att genomföra direktivet i Sverige. Analysen har visat att det är
bestämmelserna om registreringsskyldighet, förbud mot att utan
behörighet utge sig för att vara advokat, advokatverksamhet som
anställd, advokatverksamhet i bolagsform och integrering i den nationella
yrkesorganisationen som kräver lagstiftning. I andra delar, t.ex. i fråga
om representation i advokatsamfundets organ, är det tillräckligt att
advokatsamfundets stadgar ändras.
15
När det gäller kritiken från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet angående den valda tekniken för genomförande av direktivet
vill regeringen framhålla, att samfundets stadgar fastställs av regeringen.
Att direktivet delvis genomförs genom ändringar i samfundets stadgar
medför därför inte - enligt regeringens bedömning - någon risk för att
genomförandet inte anses vara korrekt.
I många viktiga hänseenden motsvarar den gällande lagstiftningen
direktivets bestämmelser. I direktivet föreskrivs i artikel 6 att en advokat
som utövar verksamhet under hemlandets titel skall omfattas av samma
yrkesmässiga och etiska regler som gäller för de inhemska advokaterna.
Som nämnts ovan (avsnitt 4) innebär de lagändringar som gjordes i
samband med EES-avtalet att vad som i rättegångsbalken eller i någon
annan lag är föreskrivet om advokater även skall gälla den som är
auktoriserad som advokat i något annat land inom EES när denne är
verksam i Sverige (8 kap. 9 § rättegångsbalken). Någon ytterligare
reglering behövs därför inte vad beträffar tillämpliga yrkesregler eller
etiska regler.
Enligt samma bestämmelse är en EES-advokat när han utövar
verksamhet i Sverige skyldig att använda den yrkesbeteckning som
används i den stat där han är auktoriserad, uttryckt på denna stats språk
och med hänvisning till den yrkesorganisation han tillhör eller den
domstol vid vilken han enligt den statens lag får tjänstgöra. En sådan
reglering är tillåten enligt artikel 4 (2) i direktivet och är en lämplig
ordning.
I det följande behandlas närmare de lagändringar som bedömts vara
nödvändiga för att genomfora direktivet. Sveriges advokatsamfund
kommer att i samråd med Justitiedepartementet överväga vilka ändringar
i stadgarna som behövs.
Regeringens förslag: En advokat från Europeiska unionen som utövar
stadigvarande verksamhet i Sverige skall vara registrerad hos Sveriges
advokatsamfund. Om advokaten fråntas rätten att uppträda som advokat i
hemlandet, skall registreringen i Sverige upphävas. Detta skall också - på
motsvarande sätt som uteslutning ur samfundet kommer i fråga - kunna
ske när en registrerad advokat brutit mot sina skyldigheter som advokat.
Sådana beslut skall vara möjliga att överklaga på motsvarande sätt som
ett beslut om uteslutning. Att använda en advokattitel som omfattas av
direktivet utan att ha auktorisation för det skall vara straffbart.
Prop. 1998/99:108
Promemorian innehåller i sak motsvarande förslag.
Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot huvuddelen av
förslagen. Justitiekanslem och Sveriges Domareförbund har ifrågasatt
om möjligheterna för en advokat att överklaga ett beslut om disciplin-
påföljder är tillräckliga. Justitiekanslem har därutöver ifrågasatt om en
EU-advokat som fråntas rätten att i sitt hemland uppträda som advokat
16
och vars registrering därför upphävs skall ha rätt att överklaga det senare
beslutet.
Skälen för regeringens förslag: Direktivet föreskriver i artikel 3 att
en advokat som vill utöva verksamhet i en annan medlemsstat än den i
vilken han förvärvat sin auktorisation skall ansöka om registrering hos
den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Bestämmelsen skall ses mot
bakgrund av att många medlemsstater i dag föreskriver en sådan
skyldighet och att det dessutom finns begränsningar när det gäller den
verksamhet som en gästande advokat får bedriva. Situationen i Sverige är
annorlunda eftersom vi inte har något advokatmonopol och överhuvud-
taget ställer få formella krav på den som vill uppträda som juridiskt
ombud eller biträde inför domstol eller annars erbjuda juridisk
rådgivning. Registreringsskyldigheten innebär alltså för svensk del att
svenska advokater får lättare att etablera sig utomlands, men att
utländska advokater som vill bedriva stadigvarande verksamhet i Sverige
måste ansöka om registrering hos advokatsamfundet. Detta innebär dock
i sig ingen faktisk begränsning av rätten att bedriva verksamhet i Sverige.
Rätten att bli registrerad är nämligen inte underkastad andra krav än
bevis på auktorisation i hemlandet (se artikel 3.2 i direktivet). En annan
sak är att andra av de regler som föreslås i det följande kommer innebära
vissa begränsningar, t.ex. den i avsnitt 6.4 föreslagna regeln om
advokatverksamhet i bolagsform.
En regel om registreringsskyldighet bör tas in som en ny paragraf i
8 kap. rättegångsbalken. Det organ som i Sverige handhar frågor om
antagande av advokater m.m. är Sveriges advokatsamfunds styrelse.
Samfundets styrelse bör även besluta i frågor om registrering. Att frågor
om registrering prövas av styrelsen bör framgå av 8 kap. 3 § rätte-
gångsbalken.
Ett beslut att inte tillåta registrering av en advokat som omfattas av
direktivet skall enligt artikel 9 motiveras och kunna göras till föremål för
domstolsprövning enligt nationell rätt. Högsta domstolen är den instans
som prövar överklagande av beslut från advokatsamfundet. Det finns inte
nu — särskilt när frågan om utformningen av disciplinsystemet m.m. är
under utredning - skäl att göra avsteg från den ordningen.
Det skulle kunna sättas i fråga att skapa en särskild påföljd vid
underlåtenhet att efterfölja skyldigheten att registrera sig. Som framgått
av det föregående omfattas emellertid en EES-advokat som utövar
verksamhet i Sverige redan i dag av rättegångsbalkens regler om
disciplinansvar m.m. En advokat som etablerar sig i Sverige utan att
registrera sig kan därmed bli föremål för ingripanden från advokatsam-
fundets sida med stöd av gällande regler. Någon särskild sanktionsregel
utöver detta bedöms inte som nödvändig. Det kan också nämnas att
direktivet föreskriver att de nationella behöriga myndigheterna skall
underrätta varandra om och samarbeta i disciplinära frågor (se artikel
7.2-3). En advokat som underlåter att efterfölja registreringsskyldigheten
löper således också risken att drabbas av disciplinära ingripanden i sitt
hemland.
Enligt artikel 7 i direktivet skall värdlandets processregler, påföljder
och bestämmelser om överklagande tillämpas beträffande en advokat
Prop. 1998/99:108
17
2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 108
som utövar verksamhet under sitt hemlands yrkestitel. Som nämnts (se
avsnitt 4) är detta i huvudsak fallet enligt gällande svensk rätt. En EES-
advokat som utövar verksamhet i Sverige kan således - på grund av
stadgandet i 8 kap. 9 § första stycket rättegångsbalken - drabbas av
samtliga disciplinära påföljder utom uteslutning. För att jämställa de
advokater som omfattas av registreringsskyldigheten med medlemmar i
Sveriges advokatsamfund bör det införas en regel som gör det möjligt att
upphäva registreringen för en sådan advokat som brutit mot god
advokatsed. Eftersom ett stadigvarande utövande av verksamhet i
Sverige av en advokat från EU förutsätter en registrering får ett
upphävande av registreringen samma effekt som en uteslutning ur
samfundet av en ledamot. Den lagtekniskt mest ändamålsenliga
lösningen är att reglera frågan på samma sätt som det som gäller för
uteslutning ur samfundet.
Justitiekanslem och Sveriges Domareförbund har ifrågasatt om de
möjligheter till överklagande som rättegångsbalken ger en advokat som
varit föremål för ett disciplinärt ingripande är tillräckliga. Regeringen har
förståelse för de synpunkter som framförts. Direktivet föreskriver dock
inte annat än att nationella regler skall gälla. Särskilt med hänsyn till att
reglerna om tillsynen över advokatväsendet och det disciplinära
förfarandet är föremål för översyn av Advokatkommittén bör det inte nu
genomföras några ändringar i den delen.
Enligt artikel 7 (5) skall den omständigheten att en advokat fråntagits
rätten att uppträda som advokat i sitt hemland - tillfälligt eller slutgiltigt
- automatiskt innebära att han fråntas rätten att uppträda under
hemlandets yrkestitel i värdlandet. I ett sådant fall bör vederbörandes
registrering i Sverige automatiskt upphävas. Lagtekniskt bör detta lösas
genom ett tillägg i 8 kap. 7 § femte stycket rättegångsbalken. Att ett
sådant beslut kan komma att överklagas skulle i de flesta fall - som
Justitiekanslem påpekat - framstå som föga motiverat. De omfattas dock
av kravet i artikel 9 på att kunna göras till föremål för domstolsprövning.
Detta är emellertid inte tillräckligt för att förhindra vederbörande att
uppträda under hemlandets yrkestitel i Sverige. Ett generellt förbud att
använda en viss yrkestitel utan behörighet till det finns i Sverige bara i
fråga om den svenska advokattiteln, se 17 kap. 15 § tredje stycket
brottsbalken. Det finns bestämmelser om förbud mot att använda vissa
titlar i lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket och lagen
(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Bestämmelserna i dessa lagar är dock på olika sätt begränsade till den
verksamhet som lagen avser.
Bakom det straffrättsliga skyddet för advokattiteln ligger den centrala
betydelse som advokaten har för rättegångsväsendet. I förarbetena till
straffbudet i brottsbalken framhöll departementschefen att den
bestämmelse om ensamrätt till advokattiteln som den nya rättegångs-
balken föreskrev för ledamot av advokatsamfundet inte skulle bli effektiv
om inte ett straffrättsligt skydd infördes (NJA II 1947 s. 451). Ytterligare
ett skäl som anförts till stöd för den gällande regleringen är det
förtroende som i många andra för samhällslivet viktiga förhållanden bör
Prop. 1998/99:108
18
kunna sättas till advokattiteln (Holmqvist m.fl., Brottsbalken En Prop. 1998/99:108
kommentar, 1998, s. 17:68).
Genom direktivet kommer möjligheterna för advokater att verka inom
hela unionen att öka. Behovet av att i Sverige skydda förtroendet för
advokattiteln är därigenom än mer påtagligt än tidigare. Vetskapen om att
den som ger sig ut för att vara advokat har genomgått viss utbildning och
står under tillsyn av ett organ som har makt att utdela påföljder för
överträdelser av god advokatsed utgör en viktig del av detta förtroende.
Sammantaget med direktivets föreskrift att förhindra att en person
uppträder under en advokattitel utan att ha behörighet för det utgör detta
ett gott argument för att genomföra ett skydd för hemlandstitlar på det
sätt som gäller för den svenska advokattiteln.
När skyddet för advokattiteln utvidgas på det sätt som har förordats i
det föregående bör den nuvarande straffbestämmelsen i 17 kap. 15 §
tredje stycket brottsbalken föras över till 8 kap. rättegångsbalken. Den
grundläggande regleringen om advokater samlas därigenom i rätte-
gångsbalken.
Regeringens förslag: En advokat från Europeiska unionen som utövar
stadigvarande verksamhet i Sverige får bara vara anställd hos advokat,
om advokatsamfundets styrelse inte medger undantag.
Promemorian innehåller motsvarande förslag.
Remissinstanserna: Justitiekanslem har ifrågasatt om direktivet
medger den föreslagna regleringen. I övrigt har remissinstanserna lämnat
förslaget utan erinran, med undantag för Norrköpings tingsrätt som gjort
ett lagtekniskt påpekande.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen i artikel 8 om hur
advokatverksamhet som anställd får utövas innebär enligt regeringens
uppfattning att samma krav i fråga om anställningsförhållanden får
ställas på den advokat som utövar verksamhet under hemlandets titel,
som de krav som ställs på inhemska advokater. Som nämnts ovan
(avsnitt 4) föreskrivs i 8 kap. 2 § sjätte stycket rättegångsbalken att till
ledamot av samfundet inte far antas vissa befattningshavare, t.ex.
lagfarna domare och åklagare, och inte heller den som är anställd hos
annan än en advokat. Med advokat i sist nämnda hänseende förstås den
som driver verksamhet som advokat, vilket också inbegriper den som
driver sådan verksamhet i bolag. Från kravet på att den som skall antas
till samfundet inte får vara anställd hos annan än en advokat får
advokatsamfundets styrelse medge undantag. Om en advokat far en
sådan anställning som avses i bestämmelsen, är han skyldig att utträda ur
samfundet, om inte styrelsen medger att han får stanna kvar som ledamot
(8 kap. 7 § femte stycket rättegångsbalken).
Skälet bakom bestämmelsen är omsorgen om advokatens roll som fri
yrkesutövare och dennes uppgift att bistå den rättssökande allmänheten.
Enligt processlagberedningen skall huvudsynpunkten vid fråga om
19
dispens från kravet beträffande anställning vara om anställningen kan
antas inverka menligt på advokatens självständighet som advokat (se
NJA II 1943 s. 83).
Principen om advokatens oberoende ställning har sedan länge varit en
av de grundläggande inom svenskt rättsväsende. Det ter sig därför
naturligt att nu - när möjligheten för det öppnas i direktivet - ställa
samma krav i fråga om anställning på de advokater som utövar
verksamhet under sitt hemlands titel i Sverige i den utsträckning de
omfattas av den nu föreslagna registreringsskyldigheten. 8 kap. 2 § sjätte
stycket rättegångsbalken bör därför ha motsvarande tillämpning för
sådana advokater. Möjligheten för samfundets styrelse att medge
undantag möjliggör att regeln inte leder till orimliga resultat.
Regeringens förslag: EU-advokater som etablerat sig i Sverige likställs
med svenska advokater när det gäller advokatverksamhet som drivs i
bolagsform.
Promemorian innehåller motsvarande förslag.
Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Ett viktigt inslag i den fria
rörligheten för advokater är frågan om i vilken form advokatverksamhet
far bedrivas. I vissa medlemsstater - t.ex. i Sverige - står det en advokat
fritt att välja mellan tillgängliga associationsformer, medan andra stater
har begränsningar i olika hänseenden. Det förekommer i vissa
medlemsstater att en advokat får driva advokatverksamhet i bolag med en
person från en annan yrkeskategori, vilket som huvudregel inte är tillåtet
här. Bestämmelsen i 8 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken med detta
förbud motiveras av hänsynen till det personliga ansvaret som en advokat
bör ha för de uppdrag som anförtrotts honom. En mycket viktig
ingrediens i detta har ansetts vara advokatens oberoende - klienten skall
veta att advokatverksamheten inte drivs tillsammans med någon som inte
omfattas av de etiska reglerna för advokater.
De nationella olikheterna i dessa hänseenden har bedömts inte ha en
sådan tyngd att den fria rörligheten får förhindras på grund av dem.
Direktivet föreskriver därför i artikel 11 att i de medlemsstater där
advokatverksamhet i grupp är tillåten, sådan verksamhet i princip också
skall vara tillåten för advokater från andra medlemsstater. Av särskilt
intresse i detta sammanhang är att artikel 11 (3) förutsätter en möjlighet
för inhemska advokater och advokater som utövar verksamhet under sitt
hemlands titel att driva advokatverksamhet i samma grupp. Det öppnas
dock i artikel 11 (5) en möjlighet för medlemsstaterna att inte tillåta att
advokatverksamhet drivs i grupp tillsammans med andra än advokater.
Det är en bestämmelse som i sak motsvarar vad som enligt 8 kap. 4 §
andra stycket rättegångsbalken gäller för svenska advokater.
Den lösning som framstår som mest motiverad är att helt likställa de
advokater som etablerar sig i Sverige med svenska advokater också i de
Prop. 1998/99:108
20
nu nämnda hänseendena. Förbudet för en svensk advokat att driva
advokatverksamhet i bolag med en EU-advokat bör alltså upphävas.
Vidare bör förbudet mot att driva advokatverksamhet i bolag med andra
än advokater utvidgas till att omfatta även advokater som etablerat sig
här och omfattas av den föreslagna registreringsskyldigheten.
De nu nämnda åtgärderna genomförs enklast genom att undantaget i
8 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken från 4 § andra stycket ändras
till att omfatta endast sådana EU-advokater som inte är skyldiga att vara
registrerade hos Sveriges advokatsamfund.
Regeringens förslag: En registrerad advokat som under minst tre år
bedrivit faktisk och regelbunden verksamhet i Sverige som huvud-
sakligen omfattat svensk rätt skall anses uppfylla kraven på utbildning
och praktik i 8 kap. 2 § rättegångsbalken. Detsamma skall gälla den
registrerade advokat vars verksamhet under motsvarande tidsperiod inte
huvudsakligen bedrivits inom svensk rätt, men som ändå visar sig ha
förvärvat tillräckliga kunskaper och erfarenheter för antagning till
ledamot av samfundet.
Promemorian innehåller i sak motsvarande förslag.
Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran. Juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har dock ifrågasatt om den
skillnad som enligt förslaget kommer att föreligga i behandling av
jurister från de nordiska EU-ländema och jurister från andra EU-länder
när det gäller den praktik som föreskrivs kan motiveras i förhållande till
EG-rätten. Fakultetsnämnden har också påpekat att 8 kap. 2 § rätte-
gångsbalken genom sin längd och disposition är otymplig.
Skälen för regeringens förslag: Som nämnts i avsnitt 4 genomfördes
i samband med EES-avtalet två direktiv som har betydelse för advokaters
integrering i andra medlemsstater. Det ena av dem, det s.k. första
generella direktivet om erkännande av examen (89/48/EEG), innebär att
en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighets-
givande högre utbildning som omfattar minst tre års studier skall gälla.
För yrken som är reglerade ges medlemsstaterna i artikel 4 l.b en valrätt.
Av den som genomgått den utbildning som krävs i ett EU-land får man
antingen kräva att en anpassningsperiod på tre år genomgås eller att ett
lämplighetsprov genomförs. När direktivet genomfördes i Sverige valdes
den senare metoden (se prop. 1992/93:64 s. 41). I 8 kap. 2 § tredje
stycket rättegångsbalken infördes ett undantag från kraven på utbildning
och praktik i första stycket 3 och 4 för den som genomgått en utbildning
som krävs för att bli advokat i en EES-stat och som i Sverige avlagt ett
godkänt prov om den svenska rättsordningen.
I det nu aktuella direktivet föreskrivs i artikel 10 (1) att en advokat som
utövar verksamhet under sitt hemlands yrkestitel och har bedrivit faktisk
och regelbunden verksamhet inom värdlandets rätt inklusive EG-rätten
under minst tre år i värdlandet skall undantas från de krav som uppställs i
Prop. 1998/99:108
21
artikel 4 l.b i utbildningsdirektivet vid fråga om tillträde till advokatyrket Prop. 1998/99:108
i värdlandet. Detta innebär att ytterligare en väg till medlemskap i det
svenska advokatsamfundet har skapats for advokater inom EU. För den
registrerade advokat som utövat faktisk och regelbunden verksamhet - på
det sätt som definieras i artikel 10 (1) - under minst tre år inom den
inhemska rätten inklusive EG-rätten bör gälla att han skall anses uppfylla
de villkor som efter utbildningsdirektivets genomförande gäller för
inträde i advokatsamfundet. Det innebär att en sådan advokat skall anses
uppfylla de krav som ställs upp i 8 kap. 2 § andra stycket 3-4
rättegångsbalken avseende utbildning och praktik. Det förtjänar att
nämnas att etableringsdirektivet gäller för den som har auktoriserats som
advokat i en annan stat, medan det sätt som utbildningsdirektivet
genomförts i Sverige för advokaters del endast kräver att den sökande
genomgått den utbildning - teoretisk och praktisk - som krävs för yrket.
I artikel 10 (3) föreskrivs vidare att en advokat som utövat verksamhet
under hemlandets yrkestitel under minst tre år i värdlandet, men kortare
tid inom värdlandets rätt, får ges tillträde till advokatyrket och rätt att
använda värdlandets yrkestitel enligt de villkor som närmare anges i
direktivet. Därvid skall hänsyn bl.a. tas till de kunskaper om och i yrket
förvärvade erfarenheterna om värdlandets rätt samt de kurser och
seminarier om värdlandets rätt som advokaten deltagit i.
En bestämmelse som stadgar att den registrerade advokat som bedrivit
faktisk och regelbunden verksamhet i Sverige under minst tre år, och som
uppfyller något av de alternativa villkor som anges i det föregående, skall
anses uppfylla kraven i 8 kap. 2 § andra stycket 3-4 rättegångsbalken bör
läggas till tredje stycket i samma paragraf.
Som Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet påpekar
kan regleringen i 8 kap. 2 § rättegångsbalken framstå som otymplig och
svåröverskådlig. Det kan också möjligen finnas skäl att se över om de
olika vägar till inträde i samfundet som stadgandet erbjuder är på alla sätt
sakligt motiverade och konstruerade på ett sätt som överensstämmer med
olika internationella åtaganden som Sverige har. En sådan översyn bör
dock lämpligen avvakta beredningen av Advokatkommitténs kommande
betänkande.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att föreskriva vilka
ytterligare advokattitlar från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
som skall omfattas av den reglering som gäller för EU-advokater i fråga
om registreringsskyldighet. Det straffrättsliga skyddet för advokattiteln
skall omfatta också de titlar som används av auktoriserade advokater från
något EES-land utanför EU.
Promemorian innehåller motsvarande förslag.
Remissinstanserna har lämnat förslagen utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 5.2 pågår
arbetet med att införliva direktivet i den bilaga till EES-avtalet som
22
reglerar vilka rättsakter som skall gälla inom hela EES. Det är Prop. 1998/99:108
naturligtvis önskvärt att de rättigheter och skyldigheter som gäller för
advokater som kommer till Sverige också har sina motsvarigheter i de
länder som omfattas av bestämmelserna. Regeringen vill inte föregripa
den behandling av direktivet som skall ske inom Gemensamma EES-
kommittén m.m. och föreslår därför att regeringen bemyndigas att
föreskriva vilka ytterligare advokattitlar från Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet som skall omfattas av den reglering som gäller för
EU-advokater.
I ett hänseende gör regeringen dock den bedömningen att det är
befogat att redan nu likställa advokater från hela EES med svenska
advokater. Det straffrättsliga skydd för advokattiteln som enligt vad som
föreslås i avsnitt 6.2 skall omfatta även advokattitlar från EU har, som
nämnts, bl.a. sin grund i det förtroende som bör kunna sättas till titeln.
De titlar som omfattas av direktivet har alla bedömts innebära en sådan
kvalitetsgaranti att de skall godtas inom hela unionen. Detsamma gäller
dock även de titlar i Island, Liechtenstein och Norge som omfattas av den
reglering som infördes i samband med EES-avtalet. Skälet för det
ställningstagande som då gjordes i fråga om det straffrättsliga skyddet för
advokattiteln, nämligen att detta krav på förtroende inte gjorde sig
gällande med samma styrka för utländska titlar (se prop. 1992/93:64
s. 37), har inte längre samma bärkraft. Den ökande internationaliseringen
bidrar delvis till detta, men argumentet förlorar också i styrka mot
bakgrund av direktivets krav på förbud mot att använda en titel som
omfattas av direktivet utan att ha auktorisation för det och det
ställningstagande som nu gjorts i fråga om det straffrättsliga skyddet för
advokattitlama från EU-ländema. Regeringen föreslår därför att detta
skydd skall omfatta alla de titlar som faller inom tillämpningsområdet för
8 kap. 9 § första stycket rättegångsbalken.
För de nu aktuella länderna tillkommer de nationella advokattitlama
lögmaöur, rechtsanwalt respektive advokat (se prop. 1992/93:64 s. 13).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000. Några över-
gångsbestämmelser har inte bedömts vara nödvändiga.
De föreslagna lagändringarna beräknas inte medföra några ökade
kostnader för det allmänna.
23
8 kap. 2 §
I paragrafen anges de krav som ställs på den som vill bli ledamot av
advokatsamfundet. I första stycket har den ändringen gjorts att Europeis-
ka unionen anges jämte Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Ändringen har ingen saklig betydelse i dag, eftersom hela EU är en del
av EES, men medför att inga särskilda ändringar behöver göras om EU
utvidgas till att omfatta länder som inte tillhör EES. Motsvarande ändring
har gjorts i andra stycket och också i andra paragrafer. Dessa ändringar
kommenteras inte särskilt i det följande.
I det tredje stycket har gjorts ett tillägg avseende undantagen från de
krav som ställs upp i första stycket. Tillägget har behandlats i avsnitt 6.5
och innebär att den advokat som i enlighet med bestämmelsen i 2 a §
registrerats vid advokatsamfundet och därefter bedrivit faktisk och
regelbunden advokatverksamhet i Sverige under minst tre år skall anses
uppfylla de krav som uppställs i första stycket 3 och 4. Det är fråga om
kraven avseende den utbildning och praktik som erfordras för inträde i
advokatsamfundet, om verksamheten antingen huvudsakligen har om-
fattat svensk rätt eller advokaten på annat sätt har förvärvat tillräckliga
kunskaper och erfarenheter för att antas till ledamot av samfundet.
I direktivet definieras faktisk och regelbunden verksamhet i artikel
10 (1) som ett faktiskt utövande av verksamhet utan andra avbrott än de
som följer av händelser i det dagliga livet. Det skall alltså handla om en
varaktig, etablerad verksamhet. Direktivet föreskriver för det första fallet
att verksamheten skall bedrivas inom värdlandets rätt, inklusive EG-
rätten, vilket avses att täckas av uttrycket svensk rätt. Om verksamheten
bedrivits en kortare tid än tre år inom värdlandets rätt, anvisar direktivet i
artikel 10 (3) att en mer allmän prövning sker av de kunskaper och
erfarenheter advokaten förvärvat. Därvid skall hänsyn tas till de kurser
och seminarier som advokaten deltagit i om värdlandets rätt, inklusive
bestämmelser som rör yrket och de etiska reglerna.
Direktivet tillägger den sökande advokaten skyldigheten att lämna
uppgifter om sin verksamhet på olika sätt och ger också den behöriga
myndigheten rätt att på olika sätt kontrollera de faktiska förhållandena, se
artikel 10 (1) och 10(3).
Frågan om inträde i samfundet med stöd av de nya undantagen
kommer att kunna överklagas till Högsta domstolen i enlighet med
gällande bestämmelser. Högsta domstolens prövning kommer att fullt ut
omfatta om villkoren för att vinna inträde i samfundet är uppfyllda. Det
finns således inte — såsom fallet är t.ex. när det gäller dispens från kravet
på medborgarskap i en stat inom EU eller EES - moment som det
uteslutande ankommer på samfundets styrelse att pröva (se NJA II 1943
s. 82 f., NJA 1951 not C 58 och NJA 1998 s. 22).
Prop. 1998/99:108
24
8 kap. 2 a §
I det första stycket föreskrivs att den som är auktoriserad som advokat i
ett land inom EU och vill utöva stadigvarande advokatverksamhet i
Sverige skall vara registrerad hos advokatsamfundet. Bestämmelsen, som
är ny, har behandlats i avsnitt 6.2. Med att utöva stadigvarande
advokatverksamhet avses att på ett mera stadigvarande sätt tillhandahålla
sina juridiska tjänster i Sverige. Det är inte tillräckligt att i samband med
verksamhet utomlands ha enstaka uppdrag i Sverige. Det måste
emellertid heller inte handla om en heltidssysselsättning och
verksamheten måste inte bedrivas inom svensk rätt. Ett tydligt exempel
på när registreringsskyldighet föreligger är när advokaten öppnat ett
kontor eller en filial i Sverige. Det är värt att notera den skillnad som
finns mellan verksamhet som innebär en skyldighet att registrera sig och
verksamhet som enligt 2 § tredje stycket berättigar till undantag från
kraven på utbildning och praktik. I det första fallet inträder skyldigheten
om advokaten stadigvarande utövar verksamhet i Sverige och i det andra
skall verksamheten huvudsakligen utövas inom svensk rätt.
I det andra stycket föreskrivs att en sådan advokat som avses i
bestämmelsen skall uppfylla de villkor som anges i 2 § sjätte stycket.
Detta innebär att en advokat som utövar stadigvarande verksamhet under
sitt hemlands titel i Sverige inte får inneha sådana befattningar som anges
i den angivna bestämmelsen och också att de inte utan medgivande från
samfundets styrelse får inneha anställning hos annan än en advokat.
Bestämmelsen, som är ny, har behandlats i avsnitt 6.3.
8 kap. 3 §
I paragrafen, som har behandlats i avsnitt 6.2, har gjorts ett tillägg av
innebörd att advokatsamfundets styrelse skall pröva en ansökan om
registrering enligt 2 a §. De närmare föreskrifterna om förfarandet och de
krav som skall ställas på sökanden meddelas i advokatsamfundets
stadgar. Ett beslut att vägra registrering kan överklagas enligt 8 §.
8 kap. 7 §
Paragrafen innehåller de centrala bestämmelserna om disciplinpåföljder
och om uteslutning från samfundet av andra skäl än disciplinära.
Ändringarna i paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.
Ändringarna i första och andra styckena jämställer en EU-advokat
med en inhemsk advokat på det sättet att samma beteenden som medför
uteslutning ur samfundet av en inhemsk advokat kommer att medföra att
registreringen av en EU-advokat upphävs. Tillägget i femte stycket
innebär att en EU-advokat som förlorar rätten att i sitt hemland uppträda
som advokat också skall förlora sin registrering i Sverige (jfr artikel
7 [5]).
I sjätte stycket har gjorts ett tillägg som innebär att advokatsamfundets
styrelse har rätt att - på motsvarande sätt som gäller för beslut om
uteslutning ur samfundet - förordna att ett beslut att upphäva en
registrering genast skall verkställas.
Prop. 1998/99:108
25
8 kap. 8 §
I denna paragraf regleras rätten till överklagande av beslut om
registrering, upphävande av registrering, inträde i samfundet eller
uteslutning ur samfundet. Den föreslagna ändringen, som har behandlats
i avsnitt 6.2, innebär att frågor om registrering kommer att kunna
överklagas på motsvarande sätt som frågor om inträde och uteslutning.
8 kap. 9 §
I andra stycket har hänvisningen till 17 kap. 15 § tredje stycket
brottsbalken tagits bort. Se vidare vid kommentaren till 10 §. Undantaget
från 4 § andra stycket om advokatverksamhet i bolag har ändrats till att
avse enbart sådana EU-advokater som inte omfattas av registrerings-
skyldigheten i 2 a §. Ändringen har behandlats i avsnitt 6.4 och innebär
att det nuvarande förbudet för en svensk advokat att driva advokat-
verksamhet i bolag med en EU-advokat som etablerat sig här försvinner
och att det inte längre kommer att vara tillåtet för en sådan EU-advokat
att driva advokatverksamhet i Sverige i bolag med andra än advokater
auktoriserade i något EU-land utan dispens av advokatsamfundets
styrelse. För andra EU-advokater än sådana som etablerat sig här innebär
ändringen inget i sak. Detsamma gäller tills vidare också advokater från
länder inom EES som inte tillhör EU. På sikt kommer sannolikt också
dessa advokater att omfattas av den föreslagna regleringen (se nedan vid
kommentaren till 11 §).
8 kap. 10 §
Paragrafen, som är ny, har behandlats i avsnitt 6.2 och 6.6. Straffstad-
gandet i 17 kap. 15 § tredje stycket brottsbalken har förts över till
paragrafen. Bestämmelsen har bearbetats redaktionellt och också
utvidgats till att omfatta sådana advokater som enligt 9 § första stycket
skall vara likställd med en svensk advokat.
8 kap. 11 §
Paragrafen, som är ny, har behandlats i avsnitt 6.6. I den bemyndigas
regeringen att föreskriva att de bestämmelser om registrering i 8 kap.
rättegångsbalken som avser den som är auktoriserad som advokat inom
EU också skall omfatta den som är auktoriserad som advokat i något
annat land inom EES. Ett sådant förordnande med stöd av bemyndigan-
det innebär att en sådan advokat i Sverige utövar verksamhet på samma
villkor som EU-advokater.
17 kap. 15 §
Ändringen i paragrafen, som har behandlats i avsnitt 6.2, innebär att det
tredje stycket har upphävts och förts över till 8 kap. rättegångsbalken.
Prop. 1998/99:108
26
Prop. 1998/99:108
Bilaga 1
av den 16 februari 1998
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD
HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemen-
skapen, särskilt artiklarna 49, 57.1 och 57.2 första och tredje meningen i
detta,
med beaktande av kommissionens forslag1,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2,
i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet3,
och med beaktande av följande:
(1) Enligt artikel 7a i fördraget är den inre marknaden ett område utan
inre gränser och enligt artikel 3 c i fördraget är avskaffande av
hinder för den fria rörligheten för personer och tjänster mellan
medlemsstaterna ett av gemenskapens mål. För medlemsstaternas
medborgare innebär detta bland annat rätt att utöva ett yrke
antingen som egen företagare eller som anställd i en annan
medlemsstat än den där de erhållit sin auktorisation.
(2) En advokat som har alla de kvalifikationer som krävs i en
medlemsstat kan redan nu kräva att få sitt examensbevis godkänt
för att etablera sig i en annan medlemsstat för att där utöva
advokatyrket under den medlemsstatens yrkestitel enligt rådets
direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell
ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande
högre utbildning som omfattar minst tre års studier4. Syftet med
nämnda direktiv är att advokater skall bli integrerade i värdlandets
advokatyrke och inte att ändra värdlandets bestämmelser for yrket
eller att undanta advokater från tillämpningen av dessa
bestämmelser.
1 EGT C 128, 24.5.1995, s. 6 och EGT C 355, 25.11.1996, s. 19.
2 EGT C 256, 2.10.1995, s. 14.
3 Europaparlamentets yttrande av den 19 juni 1996 (EGT C 198, 8.7.1996, s. 85), rådets
gemensamma ståndpunkt av den 24 juli 1997 (EGT C 297, 29.9.1997, s. 6), Europaparla-
mentets beslut av den 19 november 1997. (Rådets beslut av den 15 december 1997.)
4EGTL 19,24.1.1989, s. 16.
27
(3) Medan vissa advokater snabbt kan integreras i värdlandets
advokatyrke, särskilt om de genomgår ett lämplighetsprov enligt
direktiv 89/48/EEG, bör andra fullt kvalificerade advokater kunna
uppnå en sådan integrering efter en viss tid, under vilken de
bedrivit advokatverksamhet i värdlandet under hemlandets yrkes-
titel, eller fortsätta sin verksamhet under hemlandets yrkestitel.
(4) Denna tid bör ge advokater möjlighet att integreras i advokatyrket i
värdlandet efter kontroll av att de har yrkeserfarenhet i värdlandet.
(5) En åtgärd inom detta område på gemenskapsnivå är berättigad inte
endast därför att en sådan, jämfört med en generell ordning för
erkännande, ger advokater större möjlighet att integreras i
advokatyrket i värdlandet, utan också därför att en sådan åtgärd,
som gör det möjligt för advokater att stadigvarande utöva
verksamhet i ett värdland under sitt hemlands yrkestitel, uppfyller
ett behovs hos klienterna vilka, då handeln ökar bland annat till
följd av den inre marknaden, söker råd i samband med gränsöver-
skridande transaktioner i vilka internationell rätt, gemenskapsrätt
och nationell rätt överlappar varandra.
(6) En åtgärd på gemenskapsnivå är också berättigad därför att endast
några medlemsstater i dag tillåter att advokater från andra med-
lemsstater under sitt hemlands yrkestitel bedriver advokat-
verksamhet på deras territorium på ett annat sätt än genom tjänster.
I de medlemsstater där det finns en sådan möjlighet är emellertid de
bestämmelser som gäller till exempel verksamhetsfält och
skyldigheten att registrera sig hos behöriga myndigheter mycket
olika. Sådana olikheter medför ojämlik behandling och snedvrid-
ning av konkurrensen för medlemsstaternas advokater och utgör
hinder för den fria rörligheten. Endast ett direktiv som bestämmer
de närmare villkoren för utövande av advokatyrket på ett annat sätt
än genom tjänster, av advokater som bedriver verksamhet under sitt
hemlands yrkestitel, kan lösa dessa problem och ge advokater och
klienter samma möjligheter i alla medlemsstater.
(7) I detta direktiv, i enlighet med dess syfte, regleras inte rent interna
förhållanden och nationella bestämmelser för yrket berörs endast i
den utsträckning som är nödvändig för att direktivets mål skall
uppnås. Direktivet påverkar i synnerhet inte de nationella bestäm-
melserna om tillträde till advokatyrket och utövande av det under
värdlandets yrkestitel.
(8) De advokater som omfattas av detta direktiv bör vara skyldiga att
registrera sig hos värdlandets behöriga myndighet, så att denna
myndighet kan säkerställa att de följer de etiska och andra regler
för yrket som gäller i värdlandet. Rättsverkningarna av denna
registrering när det gäller de domkretsar, instanser och domstolar
Prop. 1998/99:108
Bilaga 1
28
där advokater får uppträda, föreskrivs i de bestämmelser som gäller Prop. 1998/99:108
för advokater i värdlandet. Bilaga 1
(9) Advokater som inte är integrerade i värdlandets advokatyrke måste
i denna stat utöva sin verksamhet under sitt hemlands yrkestitel på
ett sätt som tillförsäkrar klienterna tillräcklig information och gör
det möjligt att skilja mellan dessa advokater och värdlandets
advokater, som bedriver verksamhet med användande av värd-
landets yrkestitel.
(10) De advokater som omfattas av detta direktiv bör ha möjlighet att ge
juridisk rådgivning i fråga om hemlandets rätt, gemenskapsrätt,
internationell rätt och värdlandets rätt. Detta är, när det gäller
tillhandahållande av tjänster, redan tillåtet enligt rådets direktiv
77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater
att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster5. Det
bör dock föreskrivas, liksom i direktiv 77/249/EEG, att upprättande
av vissa formella handlingar beträffande fast egendom och dödsbon
får undantas från den verksamhet som bedrivs av advokater i
Förenade kungariket och Irland under hemlandets advokattitel. Det
här direktivet påverkar inte de bestämmelser enligt vilka, i varje
medlemsstat, viss verksamhet förbehålls andra yrken än advokat-
yrket. Värdlandet bör också, så som föreskrivs i direktiv
77/249/EEG, ha rätt att kräva att en advokat som bedriver
verksamhet under hemlandets yrkestitel arbetar tillsammans med en
lokal advokat när han företräder och försvarar en klient inför rätta.
Förpliktelsen att arbeta tillsammans med en annan advokat gäller
enligt den tolkning som Europeiska gemenskapernas domstol gjort i
domen av den 25 februari 1988 i mål 427/85 (kommissionen/
Tyskland)6.
(11) För att garantera ett väl fungerande rättsväsen bör medlemsstaterna
ha möjlighet att genom särskilda regler begränsa tillträde till de
högsta domstolarna till specialiserade advokater, utan att förhindra
att de advokater i medlemsstaterna som uppfyller de villkor som
krävs integreras.
(12) En advokat som är registrerad i värdlandet under hemlandets
yrkestitel måste förbli registrerad hos hemlandets behöriga
myndighet för att kunna behålla sin titel som advokat och omfattas
av detta direktiv. Därför är ett nära samarbete mellan de behöriga
myndigheterna absolut nödvändigt, i synnerhet i fråga om
eventuella disciplinära förfaranden.
5 EGT L 78, 26.3.1977, s. 17. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.
6 Rec. 1988, s. 1123.
29
(13) Advokater som omfattas av detta direktiv får, oavsett om de utövar
advokatverksamhet som anställda eller som egna företagare i
hemlandet, utöva advokatverksamhet som anställda i värdlandet i
den utsträckning som denna stat ger sina egna advokater möjlighet
till detta.
(14) Detta direktiv ger advokater rätt att utöva verksamhet i en annan
medlemsstat under hemlandets yrkestitel, men syftet är också att
underlätta erhållande av detta värdlands yrkestitel. Enligt artiklarna
48 och 52 i fördraget, så som dessa har tolkats av domstolen, har
värdlandet alltid skyldighet att ta hänsyn till den yrkeserfarenhet
som erhållits på dess territorium. Efter tre års faktisk och
regelbunden verksamhet i värdlandet och inom värdlandets rätt,
inklusive gemenskapsrätten, är det rimligt att anta att dessa
advokater har erhållit de kvalifikationer som behövs för att bli helt
integrerade i värdlandets advokatyrke. Efter denna tid bör
advokater kunna erhålla värdlandets advokattitel under förut-
sättning att de efter kontroll kan styrka sin yrkeskompetens i den
medlemsstaten. Om den faktiska och regelbundna verksamheten
under minst tre år omfattar en kortare tid inom värdlandets rätt, bör
myndigheten också ta hänsyn till all annan kunskap om denna rätt
som den skall fa kontrollera genom ett samtal. Visas inte att dessa
villkor är uppfyllda, bör den behöriga myndigheten motivera varför
den inte ger en advokat rätt att använda denna stats yrkestitel enligt
den förenklade procedur som är knuten till nämnda villkor och
avslaget bör kunna göras till föremål för domstolsprövning enligt
nationell rätt.
(15) Den ekonomiska och yrkesmässiga utvecklingen i gemenskapen
visar att möjligheten att utöva advokatverksamhet gemensamt,
inbegripet i en sammanslutning av advokater, blir en realitet. Den
omständigheten att advokatverksamhet bedrivs i grupp i hemlandet
far inte användas som förevändning för att lägga hinder i vägen för
advokater som är med i gruppen och som önskar etablera sig i
värdlandet. Medlemsstaterna bör dock ges rätt att vidta lämpliga
åtgärder för att uppnå det legitima målet att säkerställa
advokatyrkets oberoende. I alla medlemsstater som tillåter att
advokatverksamhet utövas i grupp bör vissa garantier finnas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Prop. 1998/99:108
Bilaga 1
Artikel 1
1. Syftet med detta direktiv är att underlätta stadigvarande utövande av
advokatyrket såsom egen företagare eller som anställd i en annan
medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls.
2.1 detta direktiv avses med
Prop. 1998/99:108
Bilaga 1
a) advokat: varje person som är medborgare i en medlemsstat och som är
|
behörig att utöva |
yrkesverksamhet med användande av en av |
|
Belgien: |
Avocat/Advocaat/Rechtsanwalt |
|
Danmark: |
Advokat |
|
Tyskland: |
Rechtsanwalt |
|
Grekland: |
AiKriYÖpoq |
|
Spanien: |
Abogado/Advocat/Avogado/Abokatu |
|
Frankrike: |
Avocat |
|
Irland: |
Barrister/Solicitor |
|
Italien: |
Avvocato |
|
Luxemburg: |
Avocat |
|
Nederländerna: |
Advocaat |
|
Österrike: |
Rechtsanwalt |
|
Portugal: |
Advogado |
|
Finland: |
Asianajaj a/Advokat |
|
Sverige: |
Advokat |
Förenade kungariket: Advocate/Barrister/Solicitor
b) hemland: den medlemsstat i vilken advokaten, för att få utöva
advokatyrket i en annan medlemsstat, har förvärvat rätten att
använda en av de yrkestitlar som avses under a,
c) värdland: den medlemsstat i vilken advokaten utövar verksamhet
enligt bestämmelserna i detta direktiv,
d) hemlandets yrkestitel: yrkestiteln i den medlemsstat i vilken
advokaten, före utövande av advokatyrket i värdlandet, har
förvärvat rätten att använda detta titel,
e) advokatgrupp: en sammanslutning som - med eller utan status som
juridisk person - har bildats i enlighet med lagstiftningen i en
medlemsstat, i vilken advokater utövar sin yrkesverksamhet i grupp
under en gemensam beteckning.
f) relevant yrkestitel eller relevant yrke: den yrkestitel eller det yrke
som regleras av den behöriga myndighet vid vilken en advokat har
registrerat sig i enlighet med artikel 3, och behörig myndighet, den
myndigheten.
3. Detta direktiv skall gälla såväl for advokater som utövar verksamhet
som egna företagare som för advokater som utövar verksamhet som
anställda i hemlandet och, om inte annat följer av artikel 8, i värdlandet.
31
4. Utövande av advokatyrket enligt detta direktiv skall inte avse sådant
tillhandahållande av tjänster som anges i direktiv 77/249/EEG.
Artikel 2
En advokat skall ha rätt att under hemlandets yrkestitel permanent och i
varje annan medlemsstat utöva sådan advokatverksamhet som närmare
anges i artikel 5.
För integrering i advokatyrket i värdlandet gäller bestämmelserna i
artikel 10.
Artikel 3
1. En advokat, som önskar utöva verksamhet i en annan medlemsstat än
den i vilken han har förvärvat sin auktorisation, skall ansöka om
registrering hos den behöriga myndigheten i den medlemsstaten.
2. Värdlandets behöriga myndighet skall registrera advokaten efter
uppvisande av bevis på att han har registrerats hos hemlandets behöriga
myndighet. Värdlandets behöriga myndighet får kräva att det bevis om
har utfardats av hemlandets behöriga myndighet inte är mer än tre
månader gammalt vid uppvisandet. Värdlandets behöriga myndighet
skall underrätta hemlandets behöriga myndighet om denna registrering.
3. För tillämpningen av punkt 1 gäller följande:
- i Förenade kungariket och Irland skall de advokater som utövar
verksamhet med användande av en annan yrkestitel än de som
används i Förenade kungariket eller Irland ansöka om registrering
hos den myndighet som är behörig för ”barristers” eller
”advocates” eller den myndighet som är behörig för ”solicitors”.
- I Förenade kungariket är den behöriga myndigheten för en irländsk
”barrister” den myndighet som är behörig för ”barristers” och
”advocate” och för en irländsk ”solicitor” den myndighet som är
behörig för ”solicitors”.
- i Irland är den behöriga myndigheten för en ”barrister” eller en
”advocate” från Förenade kungariket den myndighet som är
behörig för ”barristers” och för en ”solicitor” från Förenade
kungariket den myndighet som är behörig för ”solicitors”.
Prop. 1998/99:108
Bilaga 1
32
4. När värdlandets behöriga myndighet offentliggör namnen på de Prop. 1998/99:108
advokater som är registrerade vid denna, skall den också offentliggöra Bilaga 1
namnen på de advokater som har registrerats enligt detta direktiv.
Artikel 4
1. En advokat som utövar verksamhet i ett värdland under hemlandets
yrkestitel skall utöva verksamheten under denna titel, vilken skall anges
på hemlandets officiella språk eller på ett av hemlandets officiella språk
på ett tydligt sätt för att undvika varje förväxling med värdlandets
yrkestitel.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 far värdlandet kräva att en advokat som
utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel uppger vilken yrkes-
organisation han tillhör i hemlandet, eller inför vilken domstol han far
uppträda enligt hemlandets lagstiftning. Värdlandet får också kräva att en
advokat som utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel upplyser om
att han är registrerad hos den behöriga myndigheten i den medlemsstaten.
Artikel 5
1. Om inte annat följer av bestämmelserna i punkterna 2 och 3, far en
advokat som utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel utföra
samma slag av uppgifter som en advokat som utövar verksamhet under
värdlandets relevanta yrkestitel och han får bland annat tillhandahålla
juridisk rådgivning angående hemlandets rätt, gemenskapsrätten, inter-
nationell rätt och värdlandets rätt. Han skall alltid följa de processregler
som gäller vid de nationella domstolarna.
2. De medlemsstater som på sitt territorium tillåter en bestämd kategori
advokater att upprätta sådana rättsakter som bemyndigar dem att förvalta
dödsbon eller som ger upphov till eller överför rättigheter till fast
egendom, som i andra medlemsstater är förbehållna andra yrkesutövare
än advokater, far från sådan verksamhet utesluta en advokat som utövar
verksamhet under hemlandets yrkestitel, när denna har erhållits i en av
dessa medlemsstater.
3. Vid utövande av verksamhet som rör företrädande och försvar av en
klient inför rätta kan värdlandet - om detta lands rätt förbehåller sådan
verksamhet för advokater som utövar verksamhet under inhemsk
yrkestitel — föreskriva att en advokat som utövar verksamhet under
hemlandets yrkestitel skall arbeta tillsammans med antingen en advokat
som har rätt att uppträda inför domstolen i fråga och som, om det behövs,
skall vara ansvarig inför den domstolen, eller med en ”avoué” som har
rätt att uppträda inför domstolen.
33
3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 108
Prop. 1998/99:108
För att garantera ett väl fungerande rättsväsen får medlemsstaterna Bilaga 1
föreskriva särskilda regler för tillträde till de högsta domstolarna, som till
exempel att specialiserade advokater skall anlitas.
Artikel 6
1. Oberoende av vilka etiska och andra regler för yrket en advokat
omfattas av i hemlandet, skall en advokat som utövar verksamhet under
hemlandets yrkestitel omfattas av samma yrkesmässiga och etiska regler
som gäller för de advokater som utövar verksamhet under den relevanta
yrkestiteln i värdlandet för all verksamhet som han utövar på värdlandets
territorium.
2. En advokat som utövar verksamhet under sitt hemlands yrkestitel skall
tillförsäkras lämplig representation i värdlandets yrkesorganisationer. En
sådan representation skall omfatta åtminstone rösträtt vid val till
organisationens organ.
3. Värdlandet får föreskriva att en advokat som utövar verksamhet under
hemlandets yrkestitel skall teckna en försäkring för yrkesansvar eller
ansluta sig till en garantifond för yrket, i enlighet med de bestämmelser
som värdlandet föreskriver för sådan yrkesverksamhet som utövas på
värdlandets territorium. En advokat som utövar verksamhet under
hemlandets yrkestitel skall dock undantas från denna skyldighet om han
kan visa att han omfattas av en försäkring eller ett garantiåtagande i
enlighet med hemlandets bestämmelser, om försäkringen eller garantin är
likvärdig i fråga om skyddets villkor och omfattning. Om försäkringen
eller garantin är endast delvis likvärdig, får värdlandets behöriga myn-
dighet kräva att en tilläggsförsäkring tecknas eller att en kompletterande
garanti ställs för att täcka de delar som inte redan omfattas av den
försäkring som tecknats eller den garanti som ställts i enlighet med
bestämmelserna i hemlandet.
Artikel 7
1. Om en advokat som utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel
åsidosätter de skyldigheter som åvilar honom i värdlandet, skall
värdlandets processregler, påföljder och bestämmelser om överklagande
tillämpas.
2. Innan ett disciplinärt förfarande inleds gentemot en advokat, som
utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel, skall värdlandets
behöriga myndighet snarast möjligt underrätta hemlandets behöriga
myndighet om detta och lämna alla relevanta upplysningar.
34
Prop. 1998/99:108
Punkt 1 skall tillämpas på motsvarande sätt när ett disciplinärt förfarande Bilaga 1
inleds av hemlandets behöriga myndighet, som skall underrätta
värdlandets eller värdländernas behöriga myndighet om detta.
3. Värdlandets behöriga myndighet skall, utan att dess beslutanderätt
inskränks, under hela det disciplinära förfarandet samarbeta med
hemlandets behöriga myndighet. Värdlandet skall särskilt vidta de
åtgärder som behövs för att hemlandets behöriga myndighet skall fa
möjlighet att lämna synpunkter till de instanser som prövar över-
klaganden.
4. Hemlandets behöriga myndighet skall, i enlighet med sina egna
processuella och materiella regler, avgöra vilka följderna skall bli av ett
beslut som värdlandets behöriga myndighet har fattat beträffande en
advokat som utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel.
5. Även om det inte är en förutsättning för det beslut som fattas av
värdlandets myndighet, skall den omständigheten att hemlandets
behöriga myndighet tillfälligt eller slutgiltigt drar in auktorisationen att
utöva advokatverksamhet automatiskt innebära att den berörda advokaten
tillfälligt eller slutgiltigt fråntas rätten att utöva verksamhet i värdlandet
under hemlandets yrkestitel.
Artikel 8
En advokat som är registrerad i ett värdland under hemlandets yrkestitel
kan utöva advokatyrket som anställd hos en annan advokat, i en
sammanslutning av advokater eller ett advokatbolag eller i offentlig eller
privat verksamhet, i den omfattning värdlandet ger advokater, som är
registrerade under yrkestiteln i den staten, rätt till detta.
Artikel 9
Ett avslag på en sådan ansökan om registrering som avses i artikel 3 eller
ett beslut att återkalla en sådan registrering samt beslut om disciplinära
påföljder skall motiveras.
Dessa beslut skall kunna göras till föremål för domstolsprövning enligt
bestämmelser i nationell rätt.
35
Artikel 10
Prop. 1998/99:108
Bilaga 1
1. En advokat, som utövar verksamhet under sitt hemlands yrkestitel och
som har bedrivit faktisk och regelbunden verksamhet under minst tre år i
värdlandet inom värdlandets rätt inklusive EG-rätten, skall vid tillträde
till advokatyrket i värdlandet undantas från de villkor som anges i artikel
4.1 b i direktiv 89/48/EEG. Med faktisk och regelbunden verksamhet
avses ett faktiskt utövande av verksamhet utan andra avbrott än de som
följer av händelser i det dagliga livet.
Den berörda advokaten skall för värdlandets behöriga myndighet styrka
denna minst treåriga faktiska och regelbundna verksamhet inom
värdlandets rätt. I detta syfte
a) skall advokaten till värdlandets behöriga myndighet lämna relevant
information och relevanta handlingar, särskilt om antalet ärenden
han har handlagt och deras art,
b) får värdlandets behöriga myndighet kontrollera den utövade
verksamhetens regelbundna och faktiska art och vid behov
uppmana advokaten att muntligt eller skriftligt lämna förtydli-
ganden eller ytterligare uppgifter som rör den information och de
handlingar som nämns i punkt a.
Ett beslut av värdlandets behöriga myndighet att inte medge undantag, på
grund av att de krav som anges i första stycket inte är uppfyllda, skall
motiveras och kunna göras till föremål för domstolsprövning enligt
nationell rätt.
2. En advokat som utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel i ett
värdland får när som helst ansöka om att hans examensbevis skall
erkännas enligt direktiv 89/48/EEG så att han kan få tillträde till
advokatyrket i värdlandet och utöva det under den yrkestitel som
motsvarar yrket i värdlandet.
3. En advokat som utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel och
som har bedrivit faktisk och regelbunden verksamhet i den
medlemsstaten under minst tre år, men under en kortare tid inom
värdlandets rätt, får av den behöriga myndigheten i nämnda land ges
tillträde till advokatyrket i den medlemsstaten och rätt att använda den
yrkestitel som motsvarar yrket i värdlandet, utan att omfattas av villkoren
i artikel 4.1 b i direktiv 89/48/EEG, på de villkor och enligt följande
förfarande:
a) Den behöriga myndigheten i värdlandet skall ta hänsyn till faktisk
och regelbunden verksamhet under den tid som avses ovan samt till
de kunskaper om och i yrket förvärvade erfarenheter av värdlandets
36
rätt, liksom till kurser och seminarier som advokaten deltagit i om Prop. 1998/99:108
värdlandets rätt, inklusive bestämmelser som rör yrket och de etiska Bilaga 1
reglerna.
b) Advokaten skall till den behöriga myndigheten i värdlandet lämna
relevant information och relevanta handlingar, särskilt rörande
ärenden som han har handlagt. Bedömningen av advokatens
faktiska och regelbundna verksamhet i värdlandet, liksom
bedömningen av hans förmåga att fortsätta med den verksamhet
han har utövat, skall göras genom samtal med den behöriga
myndigheten i värdlandet i syfte att kontrollera den utövade
verksamhetens faktiska och regelbundna karaktär.
Ett beslut av värdlandets behöriga myndighet att inte bevilja
auktorisation, på grund av att det inte kan styrkas att de krav som anges i
första stycket är uppfyllda, skall motiveras och kunna göras till föremål
för domstolsprövning enligt nationell rätt.
4. Den behöriga myndigheten i värdlandet får, efter ett motiverat beslut
som skall kunna göras till föremål för domstolsprövning enligt nationell
rätt, vägra att godkänna en advokat som åberopar sig på bestämmelserna
i denna artikel, om myndigheten anser att detta skulle strida mot
allmänna intressen särskilt med hänsyn till disciplinära förfaranden,
anmälningar eller andra händelser.
5. De företrädare för den behöriga myndighet som bedömer ansökningen
skall se till att den information som de fatt del av behandlas
konfidentiellt.
6. En advokat, som far tillträde till advokatyrket i värdlandet enligt
bestämmelserna i 1, 2 och 3, har, utöver rätten att använda yrkestiteln för
advokatyrket i värdlandet, också rätt att använda hemlandsmedlems-
statens yrkestitel på hemlandets officiella språk eller ett av dess officiella
språk.
Artikel 11
När verksamhet i advokatgrupper är tillåten i värdlandet för advokater
som utövar sin verksamhet under den relevanta yrkestiteln i värdlandet,
skall följande bestämmelser tillämpas för de advokater som vill utöva
verksamhet under den titeln eller registrera sig under den titeln vid den
behöriga myndigheten:
1. En eller flera advokater som utövar verksamhet i ett värdland under
hemlandets yrkestitel och som är medlemmar av samma
advokatgrupp i hemlandet far i värdlandet utöva yrkesverksamhet
vid en filial eller ett kontor som gruppen har inrättat. När de
37
4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 108
grundläggande reglerna i hemlandet för denna grupp är oförenliga
med de grundläggande regler som följer av lagar eller andra
författningar i värdlandet, skall emellertid värdlandets regler gälla i
den utsträckning det är berättigat med hänsyn till det allmänna
intresset att skydda klienter och tredje man.
2. Varje medlemsstat skall ge två eller flera advokater som kommer
från samma advokatgrupp eller samma hemland, och som utövar
verksamhet på den statens territorium under hemlandets yrkestitel,
möjlighet att utöva verksamhet i en advokatgrupp. Om värdlandet
ger sina egna advokater möjlighet att bilda olika slags former för att
utöva verksamhet i grupp, skall samma slags grupper kunna bildas
av de ovan nämnda advokaterna. De villkor under vilka dessa
advokater får bedriva gemensam verksamhet i värdlandet bestäms
av värdlandets lagar och andra författningar.
3. Värdlandet skall också vidta de åtgärder som är nödvändiga for
utövande av gemensam verksamhet
a) för flera advokater som utövar verksamhet under hemlandets
yrkestitel och som kommer från olika medlemsstater, och
b) för en eller flera av de advokater som avses i a och en eller flera
advokater värdlandet.
De villkor under vilka dessa advokater får bedriva gemensam
verksamhet i värdlandet bestäms av värdlandets lagar och andra
författningar.
4. En advokat som önskar utöva verksamhet under hemlandets
yrkestitel skall underrätta värdlandets behöriga myndighet om att
han är medlem i en advokatgrupp i hemlandet och lämna alla
relevanta upplysningar om denna grupp.
5. Oavsett bestämmelserna i punkterna 1—4 får ett värdland, i den
utsträckning som det förbjuder advokater som utövar verksamhet
under värdlandets relevanta yrkestitel att utöva advokatverksamhet
i en grupp som omfattar personer utanför advokatyrket, vägra en
advokat som är registrerad under hemlandets yrkestitel att utöva
verksamhet i värdlandet såsom medlem i sin advokatgrupp.
Gruppen skall anses omfatta personer utanför advokatyrket om
- dess kapital helt eller delvis ägs,
- det namn under vilket den utövar sin verksamhet används, eller
- beslutanderätten inom denna utövas de facto eller de jure,
Prop. 1998/99:108
Bilaga 1
38
av personer som inte är advokater, i den betydelse som anges i
artikel 1.2.
När de grundläggande bestämmelserna for en sådan advokatgrupp i
hemlandet inte är förenliga vare sig med de gällande bestäm-
melserna i värdlandet eller med bestämmelserna i första stycket, får
värdlandet, oavsett de begränsningar som anges i punkt 1, förbjuda
att en filial eller ett kontor öppnas på dess territorium.
Artikel 12
Oavsett under vilka former advokater bedriver verksamhet under hem-
landets yrkestitel, kan de använda namnet på den advokatgrupp de tillhör
i hemlandet.
Värdlandet far kräva att de, utöver det namn som anges i första stycket,
anger gruppens rättsliga natur i hemlandet och/eller namnen på de
personer i gruppen som utövar verksamhet i värdlandet.
Artikel 13
För att underlätta tillämpningen av detta direktiv och undvika att dess
bestämmelser, i förekommande fall, används i syfte att kringgå de
bestämmelser som är tillämpliga i värdlandet, skall värdlandets behöriga
myndighet och hemlandets behöriga myndighet ha ett nära samarbete och
ge varandra ömsesidig hjälp.
De skall säkerställa att den information de utväxlar behandlas
konfidentiellt.
Artikel 14
Medlemsstaterna skall senast den 14 mars 2000 utse de myndigheter som
är behöriga att ta emot ansökningar och fatta sådana beslut som anges i
detta direktiv. De skall underrätta de andra medlemsstaterna och
kommissionen därom.
Prop. 1998/99:108
Bilaga 1
39
Artikel 15
Senast tio år efter direktivets ikraftträdande skall kommissionen
rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av
direktivet.
Efter att ha genomfört allt nödvändigt samråd skall den i samband med
rapporteringen lägga fram sina slutsatser med eventuella ändringar, som
skulle kunna göras i det nu gällande systemet.
Artikel 16
1. Medlemsstaterna skall senast den 14 mars 2000 anta de bestämmelser i
lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta
direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, skall de innehålla en
hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de
offentliggörs. Närmare föreskrifter för hur hänvisningen skall göras skall
varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de
viktigaste bestämmelserna i nationell lagstiftning som de antar inom det
område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 17
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Euro-
peiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 18
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 16 februari 1998.
Prop. 1998/99:108
Bilaga 1
På Europaparlamentets vägnar
J. M. GIL-ROBLES
Ordförande
På rådets vägnar
J. CUNNINGHAM
Ordförande
40
Prop. 1998/99:108
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
dels att 8 kap. 2 och 3 samt 7-9 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas tre nya paragrafer, 8 kap. 2 a, 10 och
II §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §'
Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som
1. är svensk medborgare eller
medborgare i en annan stat inom
Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet,
2. har hemvist i Sverige eller i
en annan stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet,
3. har avlagt de kunskapsprov s
domarämbete,
1. är svensk medborgare eller
medborgare i en annan stat inom
Europeiska unionen eller Euro-
peiska ekonomiska samarbets-
området,
2. har hemvist i Sverige eller i
en annan stat inom Europeiska
unionen eller Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet,
i är föreskrivna för behörighet till
4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och
teoretisk utbildning,
5. har gjort sig känd för redbarhet, och
6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från
antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2. Detsamma gäller
antagningskraven enligt första stycket 3 och 4 beträffande den som är
auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande
bestämmelser.
Den som har genomgått en
utbildning som krävs för att bli
advokat i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och
som i Sverige genomgått ett prov
som visar att han har tillräckliga
kunskaper om den svenska
rättsordningen, skall anses
uppfylla kraven enligt första
Den som har genomgått en
utbildning som krävs för att bli
advokat i en stat inom Europeiska
unionen eller Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet och som i
Sverige genomgått ett prov som
visar att han har tillräckliga
kunskaper om den svenska rätts-
ordningen, skall anses uppfylla
Senaste lydelse 1992:1511.
41
stycket 3 och 4.
kraven enligt första stycket 3 och Prop. 1998/99:108
4. Detsamma gäller den som Bilaga 2
registrerats enligt 2 a § och som
därefter under minst tre år
bedrivit faktisk och regelbunden
advokatverksamhet i Sverige som
huvudsakligen omfattat svensk rätt
eller, om verksamheten inte huvud-
sakligen omfattat svensk rätt, på
annat sätt har förvärvat tillräck-
liga kunskaper och erfarenheter
för att antas till ledamot i samfun-
det.
Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland,
Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som
därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som
biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla kraven
enligt första stycket 3-6.
Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till
ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva rådgivningsverksam-
het.
Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän
åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den som
annars är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller hos någon annan
enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger
undantag. Vad som nu sagts gäller dock inte den som är anställd vid
allmän advokatbyrå.
2a§
Den som är auktoriserad som
advokat i en annan stat inom
Europeiska unionen och utövar
stadigvarande advokatverksamhet
i Sverige under sitt hemlands titel,
skall vara registrerad hos advo-
katsamfundet.
En sådan advokat skall uppfylla
de villkor som anges i 2 § sjätte
stycket.
3§
Ansökan om inträde i advokat-
samfundet prövas av dess styrelse.
Ansökan om inträde i advokat-
samfundet eller registrering enligt
2 a § prövas av dess styrelse.
42
En advokat, som i sin verk-
samhet uppsåtligen gör orätt eller
som annars förfar oredligt, skall
uteslutas ur advokatsamfundet. Är
omständigheterna mildrande, far i
stället varning tilldelas honom.
Åsidosätter en advokat annars
sina plikter som advokat, får
varning eller erinran meddelas
honom. Är omständigheterna
synnerligen försvårande, får han
uteslutas ur samfundet.
7§2
En advokat, som i sin verk-
samhet uppsåtligen gör orätt eller
som annars förfar oredligt, skall
uteslutas ur advokatsamfundet.
När det gäller en sådan advokat
som avses i 2 a § skall registre-
ringen upphävas. Är omstän-
digheterna mildrande, far i stället
varning tilldelas honom.
Åsidosätter en advokat annars
sina plikter som advokat, får
varning eller erinran meddelas
honom. Är omständigheterna syn-
nerligen försvårande, får han ute-
slutas ur samfundet eller, i fråga
om en sådan advokat som avses i
Prop. 1998/99:108
Bilaga 2
2 a §, hans registrering upphävas.
Tilldelas en advokat varning, får han, om det finns särskilda skäl, även
åläggas att utge en straffavgift till samfundet med lägst ettusen och högst
femtiotusen kronor.
Om det bedöms tillräckligt får disciplinnämnden, i stället för att tilldela
en advokat erinran, göra ett uttalande om att advokatens åtgärd är felaktig
eller olämplig.
Inträder beträffande en advokat
sådan omständighet att han enligt
2 § femte eller sjätte stycket inte
får antas till ledamot av sam-
fundet, är han skyldig att genast
träda ur samfundet. Om han inte
gör det, skall styrelsen förordna
om hans uteslutning. Detsamma
gäller, om en advokat inte längre
uppfyller medborgarskapskravet
enligt 2 § första stycket 1 eller
hemvistkravet enligt 2 § första
stycket 2 och styrelsen inte med-
ger att han får stå kvar som
ledamot av samfundet.
I beslut varigenom någon ute-
slutits ur samfundet får förordnas
att beslutet genast skall verk-
Inträder beträffande en advokat
sådan omständighet att han enligt
2 § femte eller sjätte stycket inte
får antas till ledamot av sam-
fundet, är han skyldig att genast
träda ur samfundet. Om han inte
gör det, skall styrelsen förordna
om hans uteslutning. Detsamma
gäller, om en advokat inte längre
uppfyller medborgarskapskravet
enligt 2 § första stycket 1 eller
hemvistkravet enligt 2 § första
stycket 2 och styrelsen inte
medger att han får stå kvar som
ledamot av samfundet. Om en
sådan advokat som avses i 2 a §
fråntas rätten att uppträda som
advokat i den stat där han är
auktoriserad, skall styrelsen
upphäva hans registrering.
I beslut varigenom någon ute-
slutits ur samfundet får förordnas
att beslutet genast skall verk-
2 Senaste lydelse 1997:273.
43
ställas.
ställas. Detsamma gäller ett beslut Prop. 1998/99:108
att upphäva en registrering. Bilaga 2
Brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket tredje meningen får
inte åtalas av annan än Justitiekanslem. Åtal får väckas endast om det är
påkallat från allmän synpunkt.
Den som vägrats inträde i eller
uteslutits ur advokatsamfundet får
överklaga beslutet hos Högsta
domstolen. Justitiekanslem får hos
Högsta domstolen överklaga ett
beslut enligt 7 § av samfundets
styrelse eller disciplinnämnd.
Vad i rättegångsbalken eller i
någon annan lag föreskrivs om
advokater skall i tillämpliga delar
gälla även den som är auktoriserad
som advokat i något annat land
inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet när denne är
verksam i Sverige. Därvid skall
han använda den yrkesbeteckning
som används i den stat där han är
auktoriserad, uttryckt på denna
stats språk och med hänvisning till
den yrkesorganisation som han
tillhör eller till den domstol vid
vilken han enligt den statens lag
far tjänstgöra. Om rätten kräver
det, skall den som uppger sig
uppfylla kraven i första meningen
förete bevis härför.
Första stycket första meningen
omfattar inte bestämmelsen i 4 §
andra stycket och inte heller
bestämmelsen i 17 kap. 15 § tredje
stycket brottsbalken.
8§3
Den som vägrats inträde i eller
uteslutits ur advokatsamfundet far
överklaga beslutet hos Högsta
domstolen. Detsamma gäller den
som vägrats registrering enligt
2 a § eller vars registrering
upphävts enligt 7 §. Justitie-
kanslem får hos Högsta domstolen
överklaga ett beslut enligt 7 § av
samfundets styrelse eller
disciplinnämnd.
9§4
Vad i rättegångsbalken eller i
någon annan lag föreskrivs om
advokater skall i tillämpliga delar
gälla även den som är auktoriserad
som advokat i någon annan stat
inom Europeiska unionen eller
Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet när denne är verk-
sam i Sverige. Därvid skall han
använda den yrkesbeteckning som
används i den stat där han är
auktoriserad, uttryckt på denna
stats språk och med hänvisning till
den yrkes-organisation som han
tillhör eller till den domstol vid
vilken han enligt den statens lag
får tjänstgöra. Om rätten kräver
det, skall den som uppger sig
uppfylla kraven i första meningen
förete bevis härför.
Första stycket första meningen
omfattar bestämmelsen i 4 § andra
stycket om advokatverksamhet i
bolag endast i fråga om den som
är skyldig att vara registrerad
enligt 2 a §.
3 Senaste lydelse 1997:273.
4 Senaste lydelse 1992:1511.
44
Advokatsamfundets styrelse skall underrätta behörig myndighet eller
organisation i den stat där advokaten är auktoriserad om beslut i vilket
det har konstaterats att han åsidosatt sina plikter som advokat.
W
Den som utan att vara behörig
till det utger sig för att vara
auktoriserad som advokat i
Sverige eller i en annan stat inom
Europeiska unionen eller Euro-
peiska ekonomiska samarbets-
området, döms till böter.
11 §
Regeringen får föreskriva att
bestämmelserna i detta kapitel om
registrering av den som är
auktoriserad som advokat i en stat
inom Europeiska unionen också
skall omfatta den som är auktori-
serad som advokat i en stat inom
Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet.
Prop. 1998/99:108
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
45
Härigenom föreskrivs att 17 kap. 15 § brottsbalken skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §'
Giver någon sig obehörigen ut för att utöva myndighet, dömes för
föregivande av allmän ställning till böter eller fängelse i högst sex
månader. Detsamma skall gälla, om någon obehörigen bär uniform,
märke eller annat tjänstetecken som giver honom sken av att tillhöra
försvars-makten eller annan kår i det allmännas tjänst eller kår, vars
verksamhet avser allmän samfärdsel eller allmänhetens förseende med
vatten, ljus, värme eller kraft.
Är brottet med hänsyn till att det har medfört betydande men för det
allmänna eller för någon enskild eller eljest att anse som grovt, skall
dömas till fängelse i högst två år.
Om någon obehörigen giver sig
ut för advokat, dömes för före-
givande av ställning såsom advo-
kat till böter.
Prop. 1998/99:108
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
Senaste lydelse 1975:667.
46
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-01
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud
Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 25 februari 1999 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i brottsbalken.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ragnar
Palmkvist.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1998/99:108
Bilaga 3
47
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1999
Prop. 1998/99:108
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Freivalds, Schori, Winberg, Ulvskog, Sahlin, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Messing, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1998/99:108 Advokaters etableringsrätt.
48
Prop. 1998/99:108
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler och EU-regler ett normgivnings- |
|
Lag om ändring i |
8 kap. 2-3 och 7-11 §§ 398L0005 |
49
Eländers Gotab 57869, Stockholm 1999