Regeringens proposition
1998/99:1

Budgetpropositionen för 1999

Förslag till statsbudget för budgetåret 1999, reviderad finansplan,
budgetpolitiska mål, ändrade anslag för budgetåret 1998, skatte-
frågor, m.m.

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4

Regeringens proposition
1998/99:1

Budgetpropositionen för 1999

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för bud-
getåret 1999 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlig-
het med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 5 oktober 1998

Göran Persson

Erik Åsbrink

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1999. Förslaget till stats-
budget, som omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebe-
hov, visar en omslutning på 680 miljarder kronor. Statens lånebehov för budgetåret 1999 beräknas till
-16 miljarder kronor vilket innebär att statsskulden amorteras.

I propositionen redovisar regeringen en reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, en prognos för
budgeten för 1998 samt lämnar förslag till ändrade anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1998.

Regeringen redovisar förslag till utgiftstak för staten för åren 1999-2001 fördelat på de av riksdagen
fastställda utgiftsområdena och Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I bilaga 1 redovi-
sas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för budgetåret 1999.

PROP. 1998/99:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 1999

1 Utgifter m.m. 1
Tusental kronor
Utgiftsområde 1	Rikets styrelse	4 179 704
Utgiftsområde 2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1 705 333
Utgiftsområde 3	Skatteförvaltning och uppbörd	5 810 859
Utgiftsområde 4	Rättsväsendet	21 919 269
Utgiftsområde 5	Utrikesförvaltning och internationell samverkan	2 871 318
Utgiftsområde 6	Totalförsvar	44 107 565
Utgiftsområde 7	Internationellt bistånd	11 899 604
Utgiftsområde 8	Invandrare och flyktingar	4 324 184
Utgiftsområde 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	24 012 459
Utgiftsområde 10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	80 503 205
Utgiftsområde 11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 315 009
Utgiftsområde 12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	39 896 045
Utgiftsområde 13	Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet	33 789 000
Utgiftsområde 14	Arbetsmarknad och arbetsliv	48 274 400
Utgiftsområde 15	Studiestöd	22 447 075
Utgiftsområde 16	Utbildning och universitetsforskning	29 030 747
Utgiftsområde 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	7 452 147
Utgiftsområde 18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	20 463 080
Utgiftsområde 19	Regional utjämning och utveckling	2 742 897
Utgiftsområde 20	Allmän miljö- och naturvård	1 548 899
Utgiftsområde 21	Energi	1 681 490
Utgiftsområde 22	Kommunikationer	25 501 314
Utgiftsområde 23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	11 973 865
Utgiftsområde 24	Näringsliv	2 897 947
Utgiftsområde 25	Allmänna bidrag till kommuner	103 564 700
Utgiftsområde 26	Statsskuldsräntor m.m.	84 560 000
Utgiftsområde 27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	21 908 000

Summa utgiftsområden	693 380 115
Minskning av anslagsbehållningar	5 000 000
Summa utgifter	698 380 115
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto	26 987 621
Överföring från AP-fonden	-45 000 000
Summa	680 367 736

PROP. 1998/99:1

llnkomster m.m. 1
Tusental kronor
Inkomsttyp 1000	Skatter m.m.	630 559 617
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	32 131 058
Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 001 000
Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	3 134 945
Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	5 300 000
Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	10 241 116
Inkomsttyp 7000	Extraordinära medel avseende EU	0

Summa inkomster	696 367 736
Beräknat lånebehov	-16 000 000
Summa	680 367 736

PROP. 1998/99:1

Innehållsförteckning

1 Reviderad finansplan.............................................................................................13

1.1 En budget för framtiden........................................................................13

1.2 Den ekonomiska utvecklingen.............................................................15

1.2.1 Den internationella utvecklingen.........................................................15

1.2.2 Den svenska utvecklingen.....................................................................16

1.3 Sunda offentliga finanser och stabila priser.........................................18

1.3.1 Finanspolitiken......................................................................................18

1.3.2 Penning- och valutapolitik....................................................................21

1.4 Samarbete om ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och

miljö........................................................................................................23

1.5 Regeringens politik för 2000-talet........................................................26

1.6 Rättvisa skatter.......................................................................................29

1.7 F ördelningspolitiken.............................................................................30

2 Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................35

3 Lagförslag..............................................................................................................43

3.1 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid

2000 års taxering....................................................................................43

3.2 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.....................................45

3.3 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt..........46

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten...............................................................49

4.1 Budgetpolitiska mål...............................................................................49

4.1.1 Utgiftstak...............................................................................................49

4.1.2 Överskott i de offentliga finanserna....................................................50

4.2 Samhällsekonomiska förutsättningar...................................................51

4.3 Prioriteringar..........................................................................................52

4.4 Ålderspensionsreformen.......................................................................53

4.5 Den offentliga sektorns finanser..........................................................55

4.6 Statsbudgetens utveckling 1997-2001 ..................................................56

4.6.1 Statsbudgetens inkomster.....................................................................56

4.6.2 Statsbudgetens utgifter..........................................................................57

4.6.3 Statens lånebehov..................................................................................61

4.7 Statsskulden...........................................................................................62

5 Inkomster..............................................................................................................67

5.1 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning......................68

5.2 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning.........................75

5.2.1 Nytt uppbördssystem och ändrad redovisning...................................75

PROP. 1998/99:1

5.2.2 Skatteinkomster....................................................................................75

5.2.3 Övriga inkomster..................................................................................78

5.2.4 Jämförelse med vårpropositionen........................................................79

5.2.5 Socialavgifter - ändrad titelredovisning...............................................80

6 Utgifter åren 1999-2001 ......................................................................................83

6.1 Takbegränsade utgifter.........................................................................83

6.1.1 Ramar för utgiftsområden....................................................................83

6.1.2 Budgeteringsmarginalen.......................................................................85

6.2 Beskrivning av utgiftsområden m.m....................................................86

6.3 Avgiftsbelagd verksamhet...................................................................102

6.4 Finansiering av investeringar och rörelsekapital...............................103

6.5 Garantier..............................................................................................105

6.6 Beställningsbemyndiganden...............................................................106

6.7 Bemyndigande för ramanslag.............................................................107

Prognos och tilläggsbudget för 1998.................................................................113

7.1 Inledning..............................................................................................113

7.2 Prognos för 1998.................................................................................113

7.2.1 Inkomster............................................................................................114

7.2.2 Takbegränsade utgifter.......................................................................116

7.3 Förslag till tilläggsbudget för 1998....................................................120

7.3.1 Inledning..............................................................................................120

7.3.2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................121

7.3.3 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............122

7.3.4 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd..............................123

7.3.5 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................124

7.3.6 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell

samverkan............................................................................................124

7.3.7 Utgiftsområde 6 Totalförsvar.............................................................125

7.3.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar......................................126

7.3.9 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.........127

7.3.10 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv...............................128

7.3.11 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................129

7.3.12 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande..............................................................................................130

7.3.13 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård...............................130

7.3.14 Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................131

7.3.15 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar................................................................................................132

7.3.16 Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................133

7.3.17 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner..........................134

7.3.18 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen...............134

8 Skattefrågor.........................................................................................................137

8.1 Inledning..............................................................................................137

8.2 Allmänna överväganden......................................................................137

8.2.1 De internationella förutsättningarna.................................................137

8.2.2 Skatten på arbetsinkomster................................................................139

8.2.3 Beskattningen av företag och entreprenörer.....................................139

8.2.4 Beskattningen av kapitalinkomster....................................................140

PROP. 1998/99:1

8.3 Skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare............................140

8.4 Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster............142

8.5 Fastighetsskatten på bostadshyreshus................................................142

8.6 Begreppet näringsverksamhet och tilldelningen av F-skattsedel.....143

8.7 Fordonsskatt på bussar........................................................................143

8.8 Finansiella effekter m.m......................................................................144

8.8.1 Förslag i budgetpropositionen............................................................144

8.8.2 Förslag i andra propositioner..............................................................145

9 Styrning av statlig verksamhet...........................................................................149

9.1 Inledning..............................................................................................149

9.2 Ekonomisk styrning............................................................................149

9.2.1 Utvecklingen av resultatstyrningen....................................................149

9.3 Utvecklingen inom statsförvaltningen...............................................151

9.4 Statsförvaltningens produktivitetsutveckling....................................154

9.5 Regeringens uppföljning av myndigheternas arbetsgivar-politik.....155

9.6 Personalkonsekvenser vid strukturförändringar och

besparingar m.m...................................................................................155

Bilagor

Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster budgetåret

1998

Bilaga 2 Svensk ekonomi

Bilaga 3 Ålderspensionsreformens finansiella effekter

Bilaga 4 Avstämning av målet om en halverad öppen arbetslöshet till

år 2000

Bilaga 5 Fördelningspolitisk redogörelse

Bilaga 6 Statlig styrning

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1998

Reviderad finansplan

PROP. 1998/99:1

1 Reviderad finansplan

1.1 En budget för framtiden

Under de senaste åren har en unikt omfattande
budgetsanering genomförts i Sverige. På fem år
har ett underskott på 12,3 procent vänts till ett
överskott på 2,1 procent av BNP. Saneringen var
påfrestande men nödvändig. Under samma peri-
od har en varaktigt låg inflation etablerats.

Genom denna politik har framtidstron åter-
vänt och en stabil grund lagts för en uthålligt hög
tillväxt och stigande sysselsättning. Den skapar
också en större motståndskraft i tider av interna-
tionell finansiell oro. Om budgetsaneringen och
inflationsbekämpningen inte hade genomförts
framgångsrikt skulle Sverige nu ha varit i en
mycket prekär situation.

Den internationella finansiella turbulensen har
på senare tid varit betydande. Allvarliga kriser fö-
rekommer i Ryssland, i Japan och flera andra asi-
atiska länder och även i Latinamerika. Det finns
farhågor om att dessa kriser sprider sig till flera
länder. Även om störningarna hittills främst varit
på det finansiella området, finns det en risk att
dessa fortplantas till den reala ekonomin. Det
finns redan exempel på nedreviderade tillväxt-
prognoser i vissa andra länder.

Utgången av riksdagsvalet har vidare skapat en
viss osäkerhet kring möjligheterna att skapa po-
litiska majoriteter och om den ekonomiska poli-
tikens fortsatta inriktning.

Det är därför viktigt att budgetpropositionen
bygger på en överenskommelse mellan den soci-
aldemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet. Samarbetet berör fem områden -
ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet
och miljö - och innefattar både konkreta förslag
och åtaganden inför framtiden. Andra områden -

såsom Europapolitiken och säkerhetspolitiken -
omfattas däremot inte av överenskommelsen.

Uppgörelsen mellan de tre partierna utgår
också från att respekt visas för tidigare överens-
kommelser inom andra partikonstellationer. Hit
hör uppgörelserna om den nya budgetprocessen,
pensionsreformen, Riksbankens ökade självstän-
dighet, energipolitiken och försvarspolitiken.
Dessa uppgörelser ligger fast.

Med den nya uppgörelsen som nu träffats
markeras att det finns en bred uppslutning kring
en stabil och förutsägbar ekonomisk politik som
syftar till att vidmakthålla och förstärka förtro-
endet för den svenska ekonomin. Det är en poli-
tik för ökad sysselsättning, ökad rättvisa, förbätt-
rad jämställdhet och förbättrad miljö.

Ekonomi

Samarbetet om ekonomin utgår från att de ti-
digare fastställda utgiftstaken för 1998, 1999,
2000 och 2001 ligger fast. För att inte riskera
att utgiftstaken för 1998 och 1999 bryts vidtas
ett antal åtgärder som innebär utgiftsreduce-
ringar och senareläggningar av statliga utgifter.
Överskottsmålen för de offentliga finanserna
ligger också fast, vilket innebär att successiva
amorteringar kan göras på statsskulden. I för-
hållande till tidigare fastställda mål sker dock
en skärpning, såtillvida att målet för år 2000
höjs från 1,5 procent till 2,0 procent av BNP.

Politiken för att vidmakthålla inflationen på
en mycket låg nivå ligger också fast. Detta kom-
mer bl.a. till uttryck i att erforderliga riksdagsbe-
slut kommer att tas under hösten vad avser att ge
Riksbanken en ökad självständighet.

PROP. 1998/99:1

Sysselsättning

Erfarenheten visar att mål för den ekonomiska
politiken får stor genomslagskraft. Det har i Sve-
rige bl.a. gällt målen för budgetsaneringen och
inflationen. Regeringen har tidigare formulerat
ett mål som innebär att den öppna arbetslösheten
skall nedbringas till 4 procent år 2000. Det finns
skäl att höja ambitionen och förlänga tidspers-
pektivet genom att fastställa ett kompletterande
mål för sysselsättningen. Det innebär att andelen
sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år
skall öka från 74 procent 1997 till 80 procent år
2004.

Regeringen avser att i samband med 1999 års
ekonomiska vårproposition återkomma med för-
slag som förbättrar möjligheten att uppnå målet.

I budgetpropositionen föreslås ökade resurser
till skolan, vården och omsorgen genom succes-
siva höjningar av statsbidragen 1999, 2000 och
2001 samt genom att de 200 kronor som betalas i
statlig skatt istället överförs till den kommunala
sektorn. Förutom att dessa resurser medger för-
bättrad kvalitet och ökad standard inom skolan,
vården och omsorgen möjliggör de också en för-
bättrad sysselsättning.

Rättvisa

En rad åtgärder föreslås för att öka rättvisan i vårt
samhälle. Pensionärernas ekonomi förbättras
1999 genom att det fulla prisbasbeloppet åter-
ställs och genom att bostadstillägget för de sämst
ställda pensionärerna höjs. De förvärvsarbetan-
des ekonomi förbättras genom en tillfällig skatte-
reduktion som främst gynnar låginkomsttagarna.
Fastighetsskatten för hyresbostäder sänks tillfäl-
ligt 1999. Barn- och studiebidragen höjs i två
etapper år 2000 och 2001. Insatser görs för att
förbättra situationen för de hemlösa. Biståndet
höjs successivt 1999, 2000 och 2001.

Jämställdhet

Kvinnor och män skall ha samma möjlighet att
försörja sig. Könsbetingade löneskillnader mellan
män och kvinnor bör tas bort. Jämställdhetsom-
budsmannen tillförs ökade resurser. Statistiska
centralbyrån får medel bl.a. för att förbättra lö-
nestatistiken och metoderna för jämställdhets-
bokslut. Utredningen om jämställdhetslagen får i
uppdrag att analysera frågor som rör arbetsvärde-

ring. Myndigheterna får i uppdrag att arbeta mera
aktivt med jämställdhetsfrågor, inklusive löne-
frågor.

Miljö

Ytterligare resurser tillförs för att kunna förvärva
värdefulla skogsområden. Mera resurser tillförs
även för naturvårdsavtal och biotopskydd i skog.
Särskilda medel anvisas för marksanering. De lo-
kala investeringsprogrammen vidgas till att även
omfatta stöd för allergisanering. Naturvårdsver-
ket får i uppdrag att, i samverkan med Forsk-
ningsrådsnämnden, göra en samlad bedömning
av miljöforskningen. En arbetsgrupp tillsätts för
att följa arbetet med att upprätta miljöjusterade
nationalräkenskaper. Regeringen avser att i 1999
års ekonomiska vårproposition presentera gröna
nyckeltal.

Skattepolitiken

Med den starkare grund som lagts för svensk
ekonomi genom budgetsaneringen och låginfla-
tionspolitiken skapas större utrymme för fram-
tidssatsningar på en rad områden. Det handlar
bl.a. om att verka för en uthålligt hög ekonomisk
tillväxt, en stigande sysselsättning, en förstärkt
generell välfärd, en bättre utbildning och en fort-
satt utveckling mot ekologisk hållbarhet.

Ett viktig led i en framtidsinriktad politik är
att se över skattesystemet. Regeringen kommer
därför inom kort att inbjuda riksdagens partier
till överläggningar om skattepolitikens framtida
inriktning.

Europapolitiken

Ett annat centralt område i en framtidsinriktad
politik gäller Europapolitiken. Medlemskapet i
Europeiska unionen ger Sverige möjligheter att
verka för ett Europa präglat av demokrati, jäm-
ställdhet, solidaritet och öppenhet. Samarbetet
gagnar vårt land och ger oss goda möjligheter till
inflytande. Regeringen avser att bedriva en aktiv
och framåtsyftande EU-politik som kan bidra till
att lösa gemensamma problem och forma Euro-
pas framtid.

Samarbetet på det ekonomiska området har
varit ett viktig stöd i saneringen av den svenska
ekonomin. Det har bidragit till starka offentliga

PROP. 1998/99:1

finanser, låga räntor och låg inflation och därmed
lagt en god grund för uthållig tillväxt och ökad
sysselsättning de kommande åren.

Samarbetet utgör en stabiliserande faktor i en
alltmer globaliserad ekonomi och stärker Euro-
pas ställning i den internationella konkurrensen.
Den finansiella turbulensen i världsekonomin
kräver omfattande insatser från de europeiska
ländernas sida. Det är då viktigt att de europeiska
länderna genom att förstärka sin inbördes sam-
verkan gemensamt kan utöva det inflytande som
motsvarar den europeiska ekonomins styrka.

Regeringens ambition är att även i fortsätt-
ningen verka för en inriktning av den ekonomis-
ka politiken i EU, som gynnar sysselsättning och
välfärd, stärker konkurrenskraften och utvecklar
frihandeln. Regeringen eftersträvar att EU-
samarbetet i ökande utsträckning avsätter kon-
kreta resultat av direkt betydelse för människors
trygghet och välstånd. Endast så kan EU få den
nödvändiga förankringen hos medborgarna i
unionens medlemsländer. Då måste än mer göras
för att öka sysselsättningen och förbättra miljön,
främja jämställdheten mellan kvinnor och män
och stärka konsumenternas och löntagarnas
ställning på den gemensamma marknaden.

Under de närmaste åren står EU inför stora, ja
omvälvande förändringar. Regeringen önskar
aktivt verka för att unionen utvidgas samtidigt
som samarbetet fördjupas och vidareutvecklas.
Medlemskap för de länder i Central- och Östeu-
ropa som nu förbereder sitt inträde i unionen in-
nebär en historisk möjlighet att trygga fred, de-
mokrati och välfärd i det nya Europa som nu
växer fram. Europeiska unionen måste rusta sig
inför denna utmaning genom politiska och fi-
nansiella reformer. Aven EU:s arbetssätt och in-
stitutioner måste reformeras. Starka och effektiva
gemensamma institutioner är i hög grad ett in-
tresse för mindre medlemsländer som Sverige.
Inte minst inför och under det svenska ordför-
andeskapet 2001 kommer Sverige att verka för en
sådan modernisering av Europeiska unionen att
den kan möta 2000-talets krav.

Sverige kommer vidare att arbeta för att sam-
ma budgetpolitiska disciplin upprätthålls inom
EU-budgeten som i den svenska budgeten och
att medlemsländernas avgifter fördelas på ett
rättvist sätt. Jordbrukspolitiken och strukturpo-
litiken måste reformeras.

Som EU-medlem kommer Sverige att arbeta
för att den ekonomiska och monetära unionen
blir framgångsrik. Att så blir fallet ligger också i
vårt eget intresse. För att bevara vår handlings-

frihet skall vi även i fortsättningen uppfylla de
ekonomiska villkoren för fullt medlemskap. För
att öka kunskapen och stimulera en bred debatt
om den ekonomiska och monetära unionen på-
börjas ett vittomfattande och opartiskt informa-
tions- och folkbildningsarbete. Ett beslut om
svenskt deltagande skall underställas det svenska
folket för prövning i val eller i folkomröstning.

Kampen mot arbetslösheten står även i fort-
sättningen i centrum för en aktiv svensk Europa-
politik. De politiska förutsättningarna för ge-
mensamma insatser är bättre än någonsin.
Regeringen avser att arbeta för att riktlinjerna för
sysselsättningspolitiken och dess övervakning
ges samma vikt som motsvarande instrument på
det ekonomiska och monetära området.

1.2 Den ekonomiska utvecklingen

Svensk ekonomi är i grunden stark. Investering-
arna stiger snabbt, de offentliga finanserna är sa-
nerade, inflationen är obefintlig, bytesbalansen
uppvisar överskott, sysselsättningen stiger och
arbetslösheten faller. Mycket tyder på att Sverige
står inför en period med uthålligt hög tillväxt.

Det finns dock allvarliga hot mot en sådan ut-
veckling. Det största hotet är osäkerheten kring
den internationella ekonomiska utvecklingen.
Tecken finns på att världskonjunkturen är på väg
nedåt. Den senaste tidens dramatiska utveckling
på de finansiella marknaderna har ökat risken för
en sådan utveckling. Ett annat hot är risken för
att pris- och löneökningarna i Sverige tar fart i
takt med att sysselsättningen stiger.

1.2.1 Den internationella utvecklingen

Den ekonomiska tillväxten i världsekonomin
dämpas i år till följd av den ekonomiska krisen i
Asien, Ryssland och Latinamerika. Återhämt-
ningen i EU-länderna väntas fortsätta, medan
högkonjunkturen i Förenta staterna mattas nå-
got. Den turbulenta utvecklingen i Asien och
Ryssland har bidragit till ökad oro på de finansi-
ella marknaderna. Vad beträffar krisen i Latin-
amerika finns motsvarande risker för spridnings-
effekter. Denna utveckling har ökat osäkerheten
om utsikterna för världsekonomin.

Återhämtningen i Europa fortsätter. Den in-
hemska efterfrågan har blivit starkare, medan ex-
portutvecklingen mattats till följd av minskad

PROP. 1998/99:1

efterfrågan från Asien. En framtidsoptimism
bland hushållen och stigande reala inkomster ger
förutsättningar för en stigande privat konsum-
tion. Arbetslösheten i Europa förutses minska
något.

Högkonjunkturen i Förenta staterna nådde
troligen sin topp förra året, då BNP-tillväxten
blev den högsta på nio år. I år väntas den in-
hemska efterfrågan bli fortsatt stark, medan ex-
porttillväxten avtar till följd av utvecklingen i
Asien och Sydamerika. Samtidigt som arbetslös-
heten understiger 5 procent har inflationen sjun-
kit till den lägsta nivån på tolv år. Den fram-
gångsrika penningpolitiken har spelat en central
roll för den goda utvecklingen.

Den ekonomiska kris som bröt ut förra som-
maren i vissa asiatiska länder har fördjupats och i
vissa fall spridits. En försiktig exportledd åter-
hämtning förutses dock under nästa år. Ett up-
penbart hinder för återhämtningen är problemen
i den finansiella sektorn. En omstrukturering av
denna sektor är därmed av stor betydelse för ut-
vecklingen.

Japan har en nyckelroll i den asiatiska utveck-
lingen. En kraftfull och tydlig ekonomisk politik
är av stor vikt för att förbättra den japanska eko-
nomiska situationen. Viktiga inslag i en sådan
politik är att beslutade finanspolitiska åtgärder
för att stimulera den inhemska efterfrågan ge-
nomförs, att problemen i den finansiella sektorn
redovisas öppet och att dessa åtgärdas snabbt och
beslutsamt.

Den finansiella och politiska krisen i Ryssland
är ett kraftigt bakslag för reformprocessen och
undergräver den grad av ekonomisk stabilitet
som har uppnåtts. BNP väntas sjunka och infla-
tionen bedöms stiga markant. Ryssland behöver
återuppta och stärka reformprocessen. Särskilt
brådskande är åtgärder för att hantera den finan-
siella sektorns djupgående problem. Däremot har
de flesta övriga länderna i Central- och Östeuro-
pa hittills drabbats måttligt av den globala finan-
siella oron.

Risk för svagare konjunkturutveckling

Riskerna för en svagare internationell konjunk-
tur har ökat markant till följd av den senaste ti-
dens utveckling i Asien, Ryssland och Latiname-
rika. Riskerna för en sämre utveckling skulle
kunna inkludera en fördröjd återhämtning i Ja-
pan och övriga Asien, en devalvering av den ki-
nesiska valutan, fortsatta och ökade svårigheter

för den ryska ekonomin, fortsatt kraftiga fall på
de globala aktiemarknaderna samt ökad protek-
tionism i krisens spår. Var och en av dessa risker
är inte tillräcklig för att orsaka en global lågkon-
junktur, men sammantagna kan de bidra till att
fördjupa och sprida pågående kriser. Effekterna
på hushållens och företagens förtroende är svåra
att bedöma, men de bör inte underskattas. Lägre
förtroende medför minskad vilja att konsumera
och investera.

Ett sidoaltemativ har utarbetats för att visa hur
en sämre internationell utveckling skulle påverka
svensk ekonomi. Resultatet av en sådan skulle bli
högre arbetslöshet och försämrade offentliga fi-
nanser. Sidoalternativet redovisas i bilaga 2.

1.2.2 Den svenska utvecklingen

Den ekonomiska tillväxten i Sverige beräknas till
ca 3 procent både 1998 och 1999. Den höga till-
växten drivs av en stark inhemsk efterfrågan. Så-
väl investeringar som privat och offentlig kon-
sumtion blir starkare än vad som tidigare an-
tagits. Å andra sidan verkar den utländska efter-
frågan öka långsammare och man kan inte bortse
från risken att spridningseffekterna av den finan-
siella krisen dämpar tillväxten även i Sverige.

Bokslut över 1990-talet

Den ekonomiska utvecklingen under inledning-
en av 1990-talet var utomordentligt svag. Låg-
konjunkturen medförde att produktionen under
perioden 1991-1993 föll med sammanlagt ca 5
procent. Den öppna arbetslösheten fyrdubblades
från 2 procent till över 8 procent. Närmare en
halv miljon arbetstillfällen försvann. Som en följd
härav och av en svag finanspolitik steg under-
skottet i de offentliga finanserna kraftigt och
uppgick som mest till 12,3 procent av BNP år
1993.

Under perioden 1994-1997 har BNP-till-
växten i genomsnitt uppgått till 2,6 procent per
år. Både räntan och inflationen har stabiliserats
på låga nivåer. Den lägre räntenivån är en viktig
orsak till de relativt goda utsikterna för svensk
ekonomi. Räntefallet som även inneburit en
minskad ränteskillnad mot andra länder beror
främst på att den ekonomiska politiken har varit
inriktad på att sanera de offentliga finanserna och
på prisstabilitet. Sedan 1997 faller den öppna ar-

PROP. 1998/99:1

betslösheten samtidigt som sysselsättningen sti-
ger.

Prognos för 1998 och 1999

Den privata konsumtionen har tagit ordentlig
fart. I år beräknas den privata konsumtionen öka
med 2,7 procent för att sedan öka med 2,9 pro-
cent 1999. Hushållens finansiella förmögenhet är
trots den senaste tidens börsoro stor.

snabbt. Överskottet i bytesbalansen stabiliseras
på drygt 2 procent av BNP.

Inflationen och inflationsförväntningarna är
mycket låga. Låga internationella prisökningar
tillsammans med måttliga löneökningar och sa-
nerade offentliga finanser medför att inflationen
förblir låg både i år och nästa år. Sänkta skatter
väntas dra ned inflationen ytterligare. Räntediffe-
rensen mot Tyskland väntas åter minska och på
sikt nästan försvinna.

iTabell 1.1 Försörjningsbalans 1
	Mdkr 1997	Procentuell volymförändring
	Mdkr 1997	1998	1999	2000	2001
Privat konsumtion	922,9	2,7	2,9	2,5	2,0
Offentlig konsumtion	449,3	1,9	0,8	0,6	0,8
Stat	134,2	2,5	0,5	0,5	0,5
Kommuner	315,1	1,7	0,9	0,6	1,0
Bruttoinvesteringar	237,9	9,8	8,0	6,8	5.9
Näringsliv ex. bostäder	182,8	10,7	7,1	4,8	3,2
Bostäder	23,8	6,2	23,5	25,0	25,0
Myndigheter	30,5	7,6	1,4	2,2	1,4
Lagerinvesteringar	6,8	0,1	0,0	0,0	0,0
Export	761,4	5,9	5,8	6,6	5,5
Import	639,5	8,8	7,1	6,3	5,8
BNP	1739	3.0	3,0	3,2	2,6

Årlig procentuell förändring

Tabell 1.2 Nyckeltal

	1998	1999	2000	2001
KPI, årsgenomsnitt	0,5	0,7	1,7	2,0
Kostnadstimlön	3,3	2,9	3,2	3,0
Öppen arbetslöshet'	6,6	5,7	4,4	4,0
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder¹	3,9	3,9	3,8	3,5
Antal sysselsatta	1,3	1,5	1,8	1,1
Real disponibel inkomst	2,7	3,3	1,5	1.8
Hushållens nettosparkvot (nivå)	0,8	1,2	0,3	0,1
Bytesbalans'	2,3	2,1	2,2	2,4
Tysk ränta 10-års statsobligation³	4,7	4,6	4,9	5,1
Svensk ränta 10-års stats-	5,1	5,0	5,2	5,3
obligation"
TCW-index	122	120	118	118

1. Andel av arbetskraften

2. Procent av BNP

3. Årsgenomsnitt

Det låga ränteläget bidrar till en betydande ök-
ning av investeringarna. Expansionen i tjänste-
sektorn samt ett relativt högt resursutnyttjande i
exportindustrin medför ett stort behov av att
bygga ut kapaciteten i näringslivet. Ett osäker-
hetsmoment kvarstår dock för industrins inves-
teringar. Om effekterna av den finansiella krisen
blir stora kan en del investeringar skjutas på
framtiden. Bostadsinvesteringarna beräknas öka
framöver.

Efter flera år av nedgång väntas den offentliga
konsumtionen öka igen från och med i år. Hu-
vudorsaken till detta är att förbättringen av de
offentliga finanserna har möjliggjort ökade re-
surser till skola, vård och omsorg. Den kommu-
nala konsumtionen beräknas stiga både i år och
nästa år. Det är främst inom skolan och vården
som ökningen sker. Även den statliga konsum-
tionen beräknas stiga både 1998 och 1999.

Utrikeshandeln kommer att ha fortsatt stor
betydelse för tillväxten. Exportens ökningstakt
beräknas dämpas något, men likafullt ligga kvar
på en ganska hög nivå. Den höga inhemska ef-
terfrågan medför att importen beräknas stiga

Sysselsättningen har i år stigit snabbare än väntat.
Därmed blir prognosen över sysselsättningsut-
vecklingen mer optimistisk än den som tidigare
förutsågs. Arbetslösheten faller dock inte lika
mycket som sysselsättningen stiger. Orsaken till
detta är att arbetskraften ökar mer än väntat på
grund av att många nu söker sig ut på arbets-
marknaden, när sannolikheten att få ett jobb har
ökat. Detta är i grunden en positiv utveckling.
Den öppna arbetslösheten antas hamna på i ge-
nomsnitt 6,6 procent år 1998. För år 1999 beräk-
nas arbetslösheten till 5,7 procent.

Kalkyl för 2000 och 2001

I kalkylen för åren 2000 och 2001 antas arbets-
marknaden och då särskilt lönebildningen funge-
ra väl samtidigt som den internationella utveck-
lingen är förhållandevis stark. Därigenom faller
den öppna arbetslösheten till 4 procent mot slu-
tet av år 2000. Som årsgenomsnitt blir den öppna
arbetslösheten 4,4 procent.

PROP. 1998/99:1

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutvecklini

	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Antal sysselsatta¹	4378	4185	3964	3927	3986	3963	3922	3973	4032	4104	4148
Privat sektor¹	2986	2821	2630	2633	2698	2698	2695	2732	2781	2842	2874
Offentlig sektor¹	1404	1381	1328	1290	1287	1263	1223	1238	1247	1258	1270
Öppen arbetslöshet²	3,0	5,3	8,2	8,0	7,7	8,1	8,0	6,6	5,7	4,4	4,0
Konjunkturberoende arbets- marknadspolitiska åtgärder²	2,0	3,6	4,3	5,3	4,4	4.5	4,3	3,9	3,9	3,8	3,5
Relativt arbetskraftstal³	83,5	81,6	79,1	77,6	78,2	77,8	76,8	76,5	76,7	76,8	77,0
Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 år⁴	83,4	79,4	75,7	73,9	74,7	74,6	74,0	74,7	75,7	76,9	77,8
Kostnadstimlön⁵	5,7	3,7	2,8	2,4	3,3	6,1	4,5	3,3	2,9	3,2	3,0

1 Tusental personer.

21 procent av arbetskraften.

3 Arbetskraften i procent av befolkningen mellan 16 och 64 år.

4 Enligt sysselsättningsmålet skall andelen vara 80 procent år 2004.

5 Ärlig procentuell förändring

Anm.: För åren 1991-1992 är sysselsättningen inom privat och offentlig sektor inte konsistenta med totalen. Delbranscherna är här omräknade av SCB för definitions- och metodändringar genomför-
da 1992/1993 och kvotade från SNI69 till SNI92. Totalen är den ursprungliga serien men korrigerad för bl.a. felaktig klassificering av ALU-arbetare och ungdomspraktikanter.

Asienkrisen antas endast ge upphov till temporä-
ra effekter på världsekonomin. Marknadstillväx-
ten i vår omvärld i kombination med låga in-
hemska kostnadsökningar lägger därmed
grunden för en relativt snabb svensk exporttill-
växt såväl år 2000 som 2001. Hushållens gynn-
samma inkomstutveckling bidrar till att den pri-
vata konsumtionen växer snabbt.

1.3 Sunda offentliga finanser och
stabila priser

Sunda offentliga finanser och stabila priser är en
förutsättning för en långsiktigt hög tillväxt och
därmed en hög sysselsättning. Detta synsätt är
styrande för den ekonomiska politiken.

1.3.1 Finanspolitiken

Svensk ekonomi står på en stabil grund. De of-
fentliga finanserna är sanerade och redan i år
uppvisar de ett överskott. Det är en anmärk-
ningsvärd förändring mot bakgrund av det läge
som rådde för ett par år sedan. Under några få år
i början av 1990-talet fördubblades statsskulden.

Saneringspolitiken går därmed in i en ny fas.
Nu handlar det om att hålla i de offentliga finan-
serna och att vårda framgången. Det finns en rad
orsaker till att finanspolitiken måste vara fortsatt
stram:

- Mycket tyder på att Sverige står i inledning-
en av en period med god tillväxt. Den se-

naste tiden har riskerna dock ökat till följd
av turbulensen på de internationella finans-
marknaderna. En högkonjunktur varar un-
der alla förhållanden inte för evigt. Budget-
politiken måste därför inriktas på att skapa
en säkerhetsmarginal, så att nästa konjunk-
turavmattning kan mötas med en motver-
kande finanspolitik. Detta måste ske utan att
underskotten hotar att bli för stora och
därmed riskera att utlösa en kraftig ränte-
uppgång.

- Utan stora överskott under en högkon-
junktur minskar möjligheten att upprätthålla
det sociala skyddsnätet på dagens nivå i nästa
lågkonjunktur. Detta måste undvikas. De
arbetslösa skall inte än en gång behöva stå
för de största uppoffringarna.

- Den offentliga skulden bör amorteras av.
Statsskulden var i slutet av september 1409
miljarder kronor.

- En stark välfärd kräver starka offentliga fi-
nanser. Andelen äldre kommer att öka kraf-
tigt en bit in på 2000-talet. Detta ökar kra-
ven på vården och omsorgen. Sverige måste
därför rusta inför framtiden.

- En stor offentlig skuld innebär att framtida
generationer tvingas använda en stor del av
de resurser de skapar till att betala räntor och
amorteringar. Det är moraliskt fel att över-
lämna en stor skuld till framtida generatio-
ner.

PROP. 1998/99:1

Tabell 1.4 Offentliga finanser
Procent av BNP	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Inkomstkvot	61,9	61,6	60,5	59,7	59,6	63,7	62,8	63,3	61,7	60,7	60,0
Skattekvot	52,8	51,1	50,2	49,8	50,0	54,2	54,3	54,8	53,8	53,2	53,0
Utgiftskvot	63,1	69,4	72,8	70,0	67,3	65,8	63,9	61,3	60,6	58,4	56,7
Statens ränteutgifterr	4,4	4,7	5,5	6,3	6,5	6,6	6,1	5,3	4,6	4,2	3,6
Finansiellt sparande	-1,1	-7,8	-12,3	-10,3	-7,8	-2,1	-1,1	2,1	1,1	2,3	3,3
Statens lånebehov, mdkr	75	150	242	185	138	21	6	-12	-16	-63	-203
Nettoskuld	-5,2	4,8	11,1	21,9	23,6	20,3	21,7	18,7	16,5	13,4	9,6
Statsskuld	47,9	61,1	78,3	84,0	84,0	83,6	82,4	77,5	73,3	66,8	54,1
Konsoliderad bruttoskuld	53,0	67,1	75,9	78,8	77,9	77,1	76,6	72,8	70,1	64,7	55,8

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet

Anm.: Statens lånebehov och statskulden reduceras åren 1999-2001 till följd av pensionsreformen. Är 2001 reduceras lånebehovet med 143,5 miljarder kronor och statsskulden blir 167,5 miljarder
kronor eller 8 procent av BNP lägre jämfört med ett läge utan pensionsreform.

- Sparandet i Sverige måste vara högt för att
Sveriges internationella skuldsättning skall
kunna minska samtidigt som vi har en hög
investeringsnivå. Även den offentliga sek-
torn måste bidra till ett ökat sparande.

— Sverige har i Stabilitets- och tillväxtpakten
inom EU åtagit sig att ha ett medelfristigt
mål för de offentliga finanserna nära balans
eller i överskott.

Budgetpolitiska mål

För 1996 var målet att stabilisera statsskulden
som andel av BNP, och för 1997 var målet att
underskottet i de offentliga finanserna skulle un-
derstiga 3 procent av BNP. Båda dessa mål har
uppfyllts väl.

För 1998 är målet att de offentliga finanserna
skall vara i balans. Även detta mål uppfylls med
god marginal. Överskottet i de offentliga finan-
serna beräknas i år bli 2,1 procent av BNP. Det
finns två orsaker till att budgetmålet överträffas.
Det ena är att bolagiseringen av AP-fondens fas-
tighetsinnehav medför en bokföringsmässig för-
stärkning av de offentliga finanserna med 0,8
procentenheter. Det andra är den goda kon-
junkturutvecklingen och den strama budgetbe-
handlingen i regering och riksdag.

Det långsiktiga budgetmålet är ett överskott på 2
procent av BNP i genomsnitt över en konjunktur-
cykel. Som en gradvis anpassning till detta är
budgetmålen för den offentliga sektorns finansi-
ella sparande ett överskott på 0,5 procent av
BNP för 1999, 1,5 procent av BNP för år 2000
och 2,0 procent av BNP för 2001.

Regeringen föreslår nu att budgetmålet för år
2000 höjs från 1,5 procent av BNP till 2,0 procent
av BNP. Detta tillkommande överskott skall an-
vändas för att amortera på statsskulden.

Den främsta orsaken till justeringen av målet
är behovet att ytterligare stärka förtroendet för
den svenska ekonomin. Den tilltagande oron på
den finansiella marknaden har medfört stigande
räntor för länder som inte har de finansiella
marknadernas fulla förtroende. Trots att Sverige
de senaste åren har genomfört en mycket om-
fattande sanering av de offentliga finanserna
finns det en viss misstro mot Sverige mot bak-
grund av den svaga ekonomiska utvecklingen
under början av 1990-talet.

Denna extra avbetalning på skulden skall ock-
så ses i ljuset av att vi därmed lyfter av en bit av
den räntebörda som framtida generationer annars
hade fått bära.

Målen för dessa år gäller vid den tillväxt som
kalkylerades i 1997 års ekonomiska vårproposi-
tion. Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl
väsentligt skulle avvika från denna skall motsva-
rande avvikelse från de angivna målen tolereras.

Ett annat budgetpolitiskt mål är att hålla utgif-
terna under utgiftstaket. Enligt regeringens be-
dömning finns det en viss risk för att utgiftstaket
skulle kunna överskridas 1998 om inga åtgärder
vidtas. Detta är oacceptabelt. Regeringen avser
därför att senarelägga och reducera vissa utgifter
så att utgiftstaket inte överskrids.

För budgetåret 1999 beräknas en budgete-
ringsmarginal om 3,3 miljarder kronor. Om den-
na marginal skulle visa sig för liten avser rege-
ringen att återkomma med åtgärder. Utgiftstaken
skall hållas.

PROP. 1998/99:1

Diagram 1.1 Utgiftstak för offentlig sektor,
exklusive effekterna av pensionsreformen

Procent av BNP

Kdla F incnsctepcrtementet

Den av riksdagen beslutade ålderspensionsre-
formen medför vissa tekniska justeringar av ut-
giftsramarna för flera utgiftsområden och en
uppjustering av det statliga utgiftstaket. Uppjus-
teringen av utgiftstaket beror på att statliga
ålderspensionsavgifter skall erläggas för ålders-
pensionsrätt som tjänas in för sådana inkomst-
ersättningar som finansieras över budgeten, t.ex.
sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Likaså
skall avgift erläggas för vissa fördelningsmässiga
inslag i det nya ålderspensionssystemet. Syftet är
att tydliggöra kostnaden för ålderspension när
den tjänas in. Avgifterna, liksom vissa andra in-
slag i reformen, utgör emellertid betalningar in-
om den offentliga sektorn och påverkar varken
de sammantagna offentliga utgifterna eller den
offentliga sektorns finanser.

stadspolitiska propositionen, förstärkt rättsvä-
sende, ökat bistånd m.m. som presenterades i
den ekonomiska vårpropositionen är beaktade i
budgeten.

Även sedan dessa förbättringar inberäknats
fortsätter de offentliga finanserna att utvecklas
mer positivt än vad som tidigare antagits. Där-
med finns det ett begränsat ytterligare utrymme
för åtgärder som ökar sysselsättningen, rättvisan,
jämställdheten och omställningen till ekologisk
hållbarhet. Detta sker samtidigt som överskottet
i de offentliga finanserna för 1999 upprevideras
från 0,8 till 1,1 procent av BNP. Då har samtliga
förslag i den ekonomiska vårpropositionen och i
budgeten beaktats. En sammanfattning av rege-
ringens förslag till reformer redovisas i tabell 1.5
och 1.6.

1 Tabell 1.5 Fördelning på propositioner 1
Miljarder kronor	1999	2000	2001
Nya åtgärder i budgetpropositionen	5,3	4,8	10,7
varav utgiftsökningar	2,3	3,2	8.1
skattesänkningar	3.0	1,6	2,6
Vårpropositionen	13,8	15,8	18,0
varav utgiftsökningar	10,6	12,3	16.1
skattesänkningar	3,2	3,5	1,9
TOTALT	19,1	20,6	28,7

I budgetpropositionen presenteras ett samarbete
om ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställd-
het och miljö. Förslagen redovisas i avsnitt 1.4.

En budget för framtiden

I budgetpropositionen konkretiseras den offen-
siv för uthållig tillväxt och ökad sysselsättning
som regeringen föreslog i 1998 års ekonomiska
vårpropositionen. Sex framtidsområden lyftes
fram: Kunskap och kompetens, Delaktighet i
informationssamhället, Hållbara Sverige - ett fö-
regångsland, Företagande, Europeiskt samarbete
och ett Sverige för alla.

I budgeten ingår dessutom en rad andra åtgär-
der. Såsom föreslogs i den ekonomiska vårpro-
positionen tillförs skolan, vården och omsorgen
år 1999 och framöver 4 miljarder kronor mer än
vad som tidigare har varit beslutat. Även tand-
vårdsförsäkringen, äldrepropositionen, den bo-

PROP. 1998/99:1

iTabell 1.6 Utgiftsökningar och skattesänkningar 1
Miljarder kronor	1999	2000	2001
Framtidsområden
Kunskap och kompetens	1,0	1,1	1,5
Delaktighet i informationssamhället	0,4	0,6	0,8
Hållbara Sverige - ett föregångsland	0,2	0,4	2,5
Företagande ¹	1,8	2,1	1,8
Europeiskt samarbete	1.0	1,0	1,2
Ett Sverige för alla	0,1	0.3	0,8
Summa framtidsområden	4,5	5,5	8,6
övrigt’
Nytt skalsteg i inkomstskatten	-2,0	- 2,2	-2,2
Skattereduktion	3,0	0,3	0,1
Fastighetsskatt, 1,7 % till 1,5 %	2,3	2,6	2,0
Fastighetsskatt, hyreshus, 1,5 % till 1,3 %	-	0,6	1,1
Frysning av taxeringsvärden för 1999 och 2000	0,8	1,1	1,8
Bostadspolitisk proposition och byggstimulanser³	0,7	0,9	0,1
Tandvårdsförsäkring	0,5	0,5	0,5
Äldreproposition	0,5	0,3	0,3
Pensioner	3,0	3,1	3,2
Kommunsektorn	4,0	4,0	6,0
Barnbidrag, flerbarnstillägg och studiebidrag	-	2,5	4,9
BTP	0,7	0,7	0,7
Rättsväsendet	0,4	0,3	0,3
Bistånd	0,1	-	0,2
Övriga åtgärder	0,6	0,4	1,1
Summa övrigt	14,6	15,1	20,1
TOTALT	19,1	20,6	28,7

1. Varav skattelättnad är 1,7 mdkr 1999,2,0 mdkr 2000 och 1,7 mdkr 2001.

2. Ökade inkomster i beräkningen är angivna med negativt tecken. Inkomsterna är kassamäs-
sigt beräknade. Se vidare kap. 8.

3. Varav skattelättnad (ROT) är 0,3 mdkr 1999 och 0,6 mdkr 2000.

Budgetpolitiken de kommande åren

För åren 2000 och 2001 beräknas överskotten i
de offentliga finanserna till 2,3 respektive 3,3
procent av BNP. Aven dessa år överskrids där-
med de budgetpolitiska målen innebärande ett
överskott om 2,0 procent av BNP. Beräkningen
är dock förhållandevis osäker och är betingad av
bl.a. en väl fungerande lönebildning och en inte
alltför stor nedgång i den internationella kon-
junkturen.

Mycket tyder på att Sverige står inför en peri-
od med god ekonomisk tillväxt även om riskerna
till följd av den internationella utvecklingen har

ökat. Detta tillfälle måste utnyttjas för att uppnå
betydande överskott, minskat skuldberoende
samt ökad rättvisa och jämlikhet i Sverige. Löne-
bildningen spelar även här en avgörande roll. Om
löneökningstakten överstiger vad arbets-
marknadens parter har kommit överens om, in-
klusive den av parterna angivna löneglidningen,
kommer tillväxten med all sannolikhet att bli läg-
re. Detta skulle leda till att arbetslösheten skulle
bli högre och sysselsättningen lägre men också
till att ytterligare skattehöjningar och utgiftsned-
skärningar inte kan uteslutas.

1.3.2 Penning- och valutapolitik

Riksbanken bedriver penningpolitiken självstän-
digt. Den övergripande uppgiften för penning-
politiken är prisstabilitet. Riksbanksfullmäktige
har definierat prisstabilitet som att ökningen av
konsumentprisindex skall begränsas till 2 pro-
cent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt
och nedåt. Regeringen stöder penningpolitikens
inriktning och står bakom inflationsmålet.

Diagram 1.2 Hushållens inflationsförväntningar samt
KPI-utfall

Procent

Anm: De streckade linjerna i dcg-cmmet vis a R iks bcnkens
tolerans intervdl för inflationen.

Käla S tatis tis ka centrdb/rån

Prisstabilitet är en grundläggande förutsättning
för en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in-
flation försämrar förutsättningarna för en uthål-
ligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt
hög sysselsättning.

Konkret betyder hög inflation bl.a. högre
matpriser och högre hyror. De flesta avtal på den
svenska arbetsmarknaden är tecknade för ett an-
tal år framöver. Om inflationen skulle ta fart
skulle reallöneökningarna utebli. Erfarenheten
visar att starka grupper på arbetsmarknaden
kompenserar hög inflation med löneglidning.
Svaga grupper halkar däremot efter. Hög infla-
tion minskar därför möjligheterna till en god

PROP. 1998/99:1

fördelningspolitik och en rättvis inkomstfördel-
ning.

Riksbankens ställning stärks

I november 1997 överlämnades en proposition
till riksdagen som grundar sig på en fempar-
tiöverenskommelse om penning- och valutapoli-
tiken för att stärka trovärdigheten för prisstabi-
liteten. Fempartiöverenskommelsen ligger fast.
Riksdagen har i mars i år tagit ett första beslut
om de grundlagsändringar som föreslås i propo-
sitionen. Ett andra beslut om grundlagsändring-
arna och beslut om övriga lagändringar skall tas
under hösten.

De nya bestämmelserna för Riksbanken inne-
bär bl.a.:

- Riksbanken ges ett överordnat mål för sin
verksamhet som läggs fast i lag. Målet för
penningpolitiken skall vara att upprätthålla
ett fast penningvärde. Eftersom Riksbanken
är en myndighet under riksdagen bör ban-
ken därutöver stödja den allmänna ekono-
miska politiken, bl. a. i syfte att främja en
hållbar tillväxt och en hög sysselsättning,
utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet.

- I regeringsformen tas in ett förbud för varje
myndighet att ge instruktioner till Riksban-
ken i frågor som rör penningpolitik. En
motsvarande bestämmelse om att en leda-
mot av direktionen inte får söka eller ta
emot instruktioner när hon eller han fullgör
penningpolitiska uppgifter tas in i riks-
bankslagen.

- Riksbankschefen får en stärkt ställning ge-
nom att det i regeringsformen anges att
denna eller denne under den sexåriga man-
datperioden får avsättas endast om hon eller
han inte längre uppfyller de krav som ställs
för att kunna utföra sina uppgifter eller om
hon eller han gjort sig skyldig till allvarlig
försummelse.

- Ansvaret för övergripande valutapolitiska
frågor förs över från Riksbanken till rege-
ringen. Riksbanken skall besluta om till-
lämpningen av det växelkurssystem som re-
geringen beslutat om.

Räntorna

De relativt låga räntorna beror bl.a. på den fram-
gångsrika saneringen av de offentliga finanserna
och penningpolitikens inriktning på prisstabilitet
som bidragit till de låga inflationsförväntningar-
na.

De långa räntorna har nått sin lägsta nivå på
nästan 40 år. Den tioåriga räntan ligger idag runt
4,7 procent. Det är drygt en tredjedel av vad
räntan var sommaren 1994. Årsgenomsnittet för
1998 beräknas vara 0,6 procentenheter lägre än
vad som prognostiserades i den ekonomiska vår-
propositionen i april 1998.

Diagram 1.3 Räntedifferens mellan Sverige och Tyskland

Procentenheter

Räntemarginalen mot Tyskland på den tioåriga
räntan ligger för närvarande strax under 1 pro-
centenhet. Som lägst har marginalen varit under
0,2 procentenheter. Trots den senaste tidens
uppgång har räntemarginalen fallit kraftigt jäm-
fört med situationen för fyra år sedan. Orsaken
till uppgången har varit den internationella valu-
taturbulensen. Dessutom har det funnits en viss
osäkerhet inför det svenska riksdagsvalet och
med anledning av det parlamentariska läget efter
valet. När det nu står klart att den ekonomiska
politiken kommer att vara fortsatt inriktad mot
sunda statsfinanser och stabila priser bör ränte-
marginalen mot Tyskland åter reduceras.

Även de korta räntorna har fallit. De låga in-
flationsförväntningarna, de sanerade offentliga
finanserna och måttliga löneökningar har med-
fört att Riksbanken har kunnat sänka den s.k. re-
poräntan till drygt 4 procent.

De låga räntorna har medfört att månadskost-
naden efter skatt för ett normalt villalån på
500 000 kronor har fallit med 1 800 kronor sedan
hösten 1994. En likartad utveckling har skett för
bostadsrättslån. De som bor i hyresrätt gynnas

PROP. 1998/99:1

också av de fallande räntorna i takt med att de
sjunkande ränteutgifterna slår igenom på hyran.

Kronan

Den svenska kronans växelkurs är flytande.
Därför är en viss variation i valutakursen naturlig.
I diagram 1.4 visas den handelsvägda växelkur-
sen, inklusive bl.a. de flesta asiatiska valutorna.
Växelkursen har varierat förhållandevis mycket
under 1997 och 1998 utan att det finns någon
entydig trend. Under senare tid har dock kronan
försvagats påtagligt. Också detta kan i allt vä-
sentligt förklaras med oron på de internationella
finansmarknaderna.

Diagram 1.4 Handelsvägt växelkursindex

1 januari 1997=100 Ett lägre index betyder en starkare krona

Käla F incns ctepcrtementet

peiska centralbankssystemet ECBS i samband
med ett eventuellt framtida svenskt deltagande i
valutaunionen.

För att öka kunskapen och stimulera en bred
debatt om ett eventuellt svenskt deltagande på-
börjas ett vittomfattande och opartiskt informa-
tions- och folkbildningsarbete.

1.4 Samarbete om ekonomi,
sysselsättning, rättvisa,
jämställdhet och miljö

Regeringen avser under mandatperioden att för-
söka skapa största möjliga uppslutning för en
politik för full sysselsättning. Budgetpropositio-
nen har föregåtts av överläggningar med Väns-
terpartiet och Miljöpartiet som står bakom rikt-
linjerna för den ekonomiska politiken, budget-
politiken, utgiftstaken, fördelningen av utgifter
på utgiftsområdena för 1999, tilläggsbudgeten
för 1998 och de nu föreslagna skatteförändring-
arna för 1999.

Samarbetet inbegriper fem områden: ekono-
min, sysselsättningen, rättvisan, jämställdheten
och miljön. Genom detta samarbete bekräftas att
det finns politisk stabilitet för en ekonomisk po-
litik som är inriktad på ett offentligt överskott
om 2 procent av BNP i genomsnitt över en
konjunkturcykel, prisstabilitet och full syssel-
sättning.

Ekonomi

EMU

Den 1 januari 1999 skall EU:s gemensamma va-
luta, euron, införas. Riksdagen har beslutat att
Sverige inte bör införa euron då den tredje etap-
pen inleds. Sverige håller dörren öppen för ett
senare svenskt inträde i valutaunionen. Om rege-
ringen senare finner att Sverige bör delta skall
frågan underställas svenska folket för prövning i
val eller i folkomröstning.

Regeringens uppfattning är att det inte är ak-
tuellt att delta i det europeiska växelkurssamar-
betet ERM 2. Erfarenheterna från den nuvarande
politiken inriktad på prisstabilitet i kombination
med rörlig växelkurs är goda.

Regeringen har för avsikt att föreslå de lagänd-
ringar som erfordras i Riksbankslagen för en full-
ständig legal integrering av Riksbanken i Euro-

Statsfinanserna skall vara sunda och priserna sta-
bila. Sverige skall inte riskera att än en gång
hamna i det statsfinansiella moraset:

- Utgiftstaken ligger fast.

- Överskottsmålet på 2 procent av BNP över
en konjunkturcykel ligger fast.

- Den ökade budgetdisciplin som budgetpro-
cessen skapat är värdefull och ligger fast.

- Politiken inriktad mot prisstabilitet ligger
fast.

- De ytterligare åtaganden som föreslås för
perioden efter budgetåret 1999 får slutligen
avvägas mot den fortsatta ekonomiska ut-
vecklingen.

PROP. 1998/99:1

Sysselsättning

Arbetslösheten skall huvudsakligen minskas ge-
nom att fler människor får arbete eller utbildning
som ger arbete. Arbets- och kompetenslinjen
gäller. Arbetslinjen innebär att arbete och aktiva
åtgärder skall komma i första hand och att det
skall löna sig att arbeta. Kompetenslinjen innebär
att alla måste ges möjlighet att öka sin kunskap
och kompetens. Tillgången till och kvaliteten in-
om skolan, vården och omsorgen skall förbättras.

- Fortsatt starka offentliga finanser och låg
inflation bäddar för låga räntor och ökad
framtidstro och därmed ökade investeringar
och sysselsättning.

- Regeringen föreslår nu ett konkret syssel-
sättningsmål. Andelen sysselsatta av befolk-
ningen mellan 20 och 64 år skall öka till 80
procent år 2004. I samband med 1999 års
ekonomiska vårproposition kommer rege-
ringen att presentera förslag som stärker
möjligheterna att uppnå målet.

- Regeringen anser att det är av stor vikt för
tillväxt och sysselsättning att stimulera
kompetensutveckling i arbetslivet. Rege-
ringen avser därför i samband med den eko-
nomiska vårpropositionen 1999 att åter-
komma med förslag på hur kompetens-
utvecklingen i arbetslivet kan stärkas. För-
slaget bör därmed kunna träda i kraft den 1
januari år 2000. En förutsättning för att en
statlig stimulans skall införas är att arbets-
marknadens parter bidrar med en ansvarsfull
delfinansiering.

- Skolan, vården och omsorgen stärks i enlig-
het med regeringens förslag i den ekono-
miska vårpropositionen med 4 miljarder
kronor 1999 och ytterligare 4 miljarder kro-
nor år 2000. Regeringen föreslår nu att yt-
terligare 2 miljarder kronor tillförs kommu-
ner och landsting 2001.

- Regeringen föreslår nu i enlighet med finan-
sieringsprincipen att kommuner och lands-
ting tillförs ytterligare 1,3 miljarder kronor
1999 genom att de 200 kronor som alla
skattskyldiga betalar i statlig inkomstskatt
överförs till kommuner och landsting. Detta
innebär att utrymmet för skola, vård och
omsorg inte minskas till följd av den s.k.
Törlingdomen.

- Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp
inom Regeringskansliet för att fördjupa un-

derlaget i arbetstidsfrågor. I gruppen skall
ingå bl.a. representanter för Vänsterpartiet
och Miljöpartiet. Arbetsgruppen skall pre-
sentera bedömningar av konsekvenserna av
olika arbetstidsförändringar samt presentera
förslag till hur arbetet med arbetstidsfrågan
bör bedrivas vidare.

Rättvisa

Rättvisan skall öka utan att drivkrafterna minskas
i samhällsekonomin. Pensionärerna skall tillföras
mer resurser och då framför allt de sämst ställda
pensionärerna. Även barnfamiljerna och lågin-
komsttagarna prioriteras.

- Pensionärernas ekonomi föreslås stärkas
med ca 4 miljarder kronor. Det reducerade
prisbasbeloppet för pensionärer skall ersättas
av det fulla prisbasbeloppet redan 1999. Re-
geringen föreslår att bostadstillägget till pen-
sionärerna höjs den 1 januari 1999 för att
gynna de sämst ställda pensionärerna.

- De förvärvsarbetandes ekonomi föreslås
stärkas med ca 3 miljarder kronor. En tillfäl-
lig skattereduktion införs 1999 för att öka
köpkraften hos låg- och medelinkomsttaga-
re. Reduktionen utgör som mest 1 320 kro-
nor och trappas ned med 1,2 procent av den
del av inkomsten som ligger över 135 000
kronor per år. Det innebär att reduktionen
är borta vid en arbetsinkomst på 245 000
kronor per år.

- Fastighetsskatten för hyresbostäder sänks
tillfälligt under 1999 med 0,2 procentenheter
från 1,5 till 1,3 procent. Regeringen förvän-
tar sig att den lägre skattenivån omsätts i läg-
re hyror och avgifter.

- Regeringen avser att föreslå en höjning av
barnbidraget och studiebidraget för gymna-
siestuderande med 100 kronor i månaden
från den 1 januari år 2000 och ytterligare 100
kronor den 1 januari 2001. Även flerbarns-
tillägget föreslås bli höjt.

- Situationen för de hemlösa har försvårats
och regeringen vill i samarbete med kom-
muner och ideella organisationer satsa resur-
ser och vidta åtgärder för att förbättra situa-
tionen för de hemlösa. Regeringen föreslår
att det under treårsperioden 1999-2001 an-

PROP. 1998/99:1

slås 30 miljoner kronor för att förbättra de
hemlösas situation.

- I enlighet med tidigare beslut höjs biståndet
till 0,72 procent av BNI år 2000 och 0,73
procent av BNI år 2001. Regeringen föreslår
nu att biståndet höjs med ytterligare 100
miljoner kronor 1999.

Jämställdhet

Sverige har återigen blivit utsedd av FN till värl-
dens mest jämställda land. För att Sverige skall
fortsätta vara det krävs en aktiv jämställdhetspo-
litik. Kvinnor och män skall ges samma möjlig-
het att arbeta och försörja sig. Sverige har inte
råd att misshushålla med de mänskliga resurser-
na. Därför skall både kvinnors och mäns erfaren-
het och kunskap tillvaratas. Könsbetingade lö-
neskillnader mellan män och kvinnor bör tas
bort.

- Jämställdhetsombudsmannen tillförs 2 mil-
joner kronor för att stärka arbetet med att
utöva tillsyn över de delar av jämställdhets-
lagen som rör löneskillnader mellan kvinnor
och män.

- Statistiska centralbyrån kommer att tillföras
mer resurser för att vidareutveckla lönesta-
tistiken och för att ta fram nödvändigt sta-
tistiskt underlag för jämställdhetsbokslut.
SCB kommer dessutom att ges i uppdrag att
göra en ny nationell tidsanvändningsstudie.

- Utredningen om jämställdhetslagen kom-
mer att ges tilläggsdirektiv, så att utredning-
en kan analysera frågor som hänger samman
med arbetsvärdering.

- Regeringen avser att uppdra åt sina myndig-
heter att än mer aktivt arbeta med jämställd-
hetsfrågor, inklusive frågor om lika lön för
lika och likvärdigt arbete.

- Regeringen avser dessutom att genomföra
en rad andra åtgärder för att öka jämställd-
heten: olika åtgärder kommer att vidtas för
att underlätta för män att delta i jämställd-
hetsarbetet, arbetet med att motverka våld
mot kvinnor kommer fortsatt att prioriteras,
en utredning tillsätts för att se hur kvinnors
historia m.m. behandlas på museerna, kvin-
nokonferensens handlingsprogram ses över
m.m.. Regeringen avser att under hösten

1999 redovisa hur jämställdhetspolitiken ut-
vecklats.

Miljö

Sverige och svenskt näringsliv skall gå i spetsen
för en utveckling mot ekologisk hållbarhet.

- Regeringen föreslår en kraftig förstärkning
av resurserna för skydd av naturområden,
främst skogsområden, för att bevara den bi-
ologiska mångfalden. Resurserna föreslås
öka med sammanlagt 660 miljoner kronor
under perioden 1999-2001.

- Regeringen föreslog i samband med den
ekonomiska vårpropositionen att mer resur-
ser även skulle tillföras för naturvårdsavtal
och biotopskydd i skog samt för rådgivning
och information till skogsbrukare. För dessa
ändamål föreslås en resursförstärkning med
totalt 99 miljoner kronor under perioden
1999-2001.

- Regeringen föreslår att resurser tillförs för
marksanering och inventering av behoven av
marksanering genom att ett nytt anslag anvi-
sas. Totalt 170 miljoner kronor föreslås för
treårsperioden 1999-2001.

- Sanering av mark och vatten skall även fort-
sättningsvis kunna ges stöd inom ramen för
de lokala investeringsprogrammen. De lo-
kala investeringsprogrammen bör vidgas till
att omfatta stöd för allergisanerande åtgärder
i bebyggelsen som genomförs i samband
med de ombyggnadsåtgärder som regelver-
ket för närvarande ger möjlighet att stödja.

- Regeringen avser att inom kort ge Natur-
vårdsverket i uppdrag att i samverkan med
Forskningsrådsnämnden göra en samlad be-
dömning av miljöforskningen av idag. Ut-
gångspunkten skall därvid vara att den sam-
lade miljöforskningen skall stärkas.

- En arbetsgrupp tillsätts inom Finansdepar-
tementet för att följa Konjunkturinstitutets,
Statistiska centralbyråns och Naturvårdsver-
kets arbete med att upprätta miljöjusterade
nationalräkenskaper.

- Regeringen avser att i 1999 års ekonomiska
vårproposition presentera gröna nyckeltal.

PROP. 1998/99:1

1.5 Regeringens politik för 2000-
talet

Sverige skall ta steget in i det nya seklet med
tillförsikt och optimism. Sverige skall vara ett
land som kännetecknas av framtidstro och stolt-
het. Politiken för att stärka Sverige skall prägla
regeringens arbete under mandatperioden.

I den ekonomiska vårpropositionen presente-
rade regeringen en offensiv för uthållig tillväxt
och ökad sysselsättning. Sex områden lyftes
fram: Kunskap och kompetens. Delaktighet i
informationssamhället. Hållbara Sverige - ett fö-
regångsland. Företagande. Europeiskt samarbete.
Ett Sverige för alla. Dessa områden är strategiska
delar i en framtidsinriktad politik.

Sveriges intåg i nästa årtusende skall tas med
en politik för full sysselsättning, hög tillväxt,
bättre utbildning, god välfärd och god miljö. För
sysselsättningen föreslås ett konkret mål för år
2004. Regeringen överväger att sätta upp mål
även för de andra områdena.

Full sysselsättning

Regeringen har satt upp som mål att den öppna
arbetslösheten skall halveras till 4 procent år
2000. Därefter är målet full sysselsättning.

Sverige har goda erfarenheter av att precisera
och kvantifiera mål för den ekonomiska politi-
ken. Två mål som starkt bidragit till den snabba
saneringen av statsfinanserna och den positiva
ränteutvecklingen är målen för inflationen och
för de offentliga finanserna.

I och med att den öppna arbetslösheten sjun-
ker finns det skäl att förlänga tidsperspektivet
och höja ambitionen. För att befästa och ytterli-
gare förstärka den goda utvecklingen föreslår re-
geringen därför att det befintliga målet för ar-
betslösheten kompletteras med ett nytt mål för
sysselsättningen.

Regeringens förslag: Andelen sysselsatta av be-
folkningen mellan 20 och 64 år skall öka från 74
procent år 1997 till 80 procent år 2004. Därige-
nom minskar behovet av sociala ersättningar.

Strategin för att uppnå full sysselsättning bygger
på att kunniga människor, ett gott företagsklimat
och en omställning till ekologisk hållbarhet stär-
ker Sverige. I en stabil makroekonomisk miljö

skall kvaliteten på och tillgången till skola, vård
och omsorg förbättras. Detta bidrar till att möj-
liggöra ett högt arbetskraftsdeltagande för både
kvinnor och män.

Den positiva utveckling som har skett på ar-
betsmarknaden det senaste året med 60 000 nya
jobb måste fortsätta under lång tid framöver. De
flesta av dessa jobb måste komma i den privata
sektorn. Med mindre utgifter för arbetslösheten
och högre inkomster från sysselsättningen kan
de offentliga utgifterna i högre grad användas till
välfärdens kärna - skola, vård och omsorg och
till andra framtidsinriktade områden, t.ex. för ut-
bildning och forskning

År 1997 var 74 procent av befolkningen mel-
lan 20 och 64 år reguljärt sysselsatta. Denna andel
skall öka till 80 procent under perioden fram till
och med 2004 och komma både kvinnor och
män till del. Detta motsvarar ungefär 375 000 nya
arbetstillfällen under sju år, eller i genomsnitt
närmare 55 000 nya arbetstillfällen per år.

Som en konsekvens av ökad sysselsättning,
utbildning, rehabilitering och de andra aktiva åt-
gärder, kommer personer som i dag försörjs ge-
nom sociala bidrag och ersättningar att kunna
återgå till arbete. Därigenom reduceras behovet
av försörjning genom dessa system med ungefär
240 000 personer under sju år, eller i genomsnitt
ca 35 000 personer per år. Regeringen avser även
i fortsättningen att regelbundet följa upp målen
för arbetslöshet och sysselsättning.

Regeringen avser att i samband med 1999 års
ekonomiska vårproposition återkomma med för-
slag som förstärker möjligheterna att uppnå må-
let.

I bilaga 4, Avstämning av målet om en halve-
rad öppen arbetslöshet till år 2000, redovisas
bakgrunden och de tekniska beräkningar som
har legat till grund för sysselsättningsmålet.

Hög tillväxt

Mycket tyder på att Sverige står inför en period
med god tillväxt. Därmed förskjuts fokus i den
ekonomiska politiken. Huvuduppgiften blir nu
att förena en kraftig sysselsättningsökning med
fortsatt låg inflation. Målet för sysselsättningen
kan uppnås med en genomsnittlig årlig tillväxt på
2,75 procent. Därmed skulle den sammanlagda
produktionen år 2004 vara ca 20 procent större
än förra årets. Det är viktigt att tillväxten är för-
enlig med en ekologiskt hållbar utveckling.

PROP. 1998/99:1

För att detta skall var möjligt måste den eko-
nomiska politiken lägga en stabil grund:

Priserna skall vara stabila. Därmed kan räntor-
na förbli låga vilket befrämjar investeringar och
framtidstro. Om inflationen tillåts att ta fart
kommer räntorna att stiga, vilket sänker investe-
ringstakten och resulterar i ett lägre kapacitetstak
och därmed lägre tillväxt och sysselsättning.

Arbets- och kompetenslinjen skall stärkas. Det
innebär att arbete, aktiva åtgärder och utbildning
skall prioriteras. Det måste löna sig att ta ett
jobb. Marginaleffekterna bör minskas för den
som går från arbetslöshet till jobb. Arbetsmark-
nadspolitikens omställning från höga volymer i
åtgärder till en tillväxtfrämjande inriktning måste
ytterligare påskyndas.

Lönebildningen måste fungera väl. Den öppna
arbetslösheten beräknas nå 4 procent under slu-
tet av år 2000. Detta kräver dock att löneökning-
arna även vid en väsentligt lägre arbetslöshet än
dagens håller sig på den låga nivå som arbets-
marknadens parter har antagit.

Företagsklimatet skall vara gott. Sverige skall
vara ett land som kännetecknas av ett gott och
stabilt företagsklimat både för små och stora fö-
retag. Skatterna skall vara utformade så att före-
tagande och expansion gynnas. Reserverings-
möjligheterna har förstärkts för enskilda närings-
idkare och delägare i handelsbolag. Lättnaden i
ägarbeskattningen av onoterade aktier har utvid-
gats. Kvittningsrätten för reaförluster på onote-
rade aktier har utvidgats. Det skall bli lättare att
få tag i riskkapital.

Småföretagsperspektivet måste än mer sättas i
fokus. Reglerna skall förenklas. Avdragsreglema
för pensionskostnader, beskattningen av perso-
naloptioner och avdraget för pensionssparande
för enskilda näringsidkare har förenklats.

Sverige skall vara ett land för alla. Alla som bor
i Sverige skall garanteras samma rättigheter, möj-
ligheter och skyldigheter oavsett bakgrund eller
etnisk tillhörighet. I en internationaliserad värld
har ett land med internationell befolkning en
fördel. Att ta till vara denna fördel blir en av det
kommande seklets stora utmaningar. Av central
betydelse är att ge goda kunskaper i det svenska
språket från tidig ålder. Därför har regeringen
föreslagit betydande resurser för att underlätta
för kommunerna att erbjuda förskola från tre års
ålder till barn i storstädernas utsatta bostadsom-
råden. Syftet är att förbättra barns integra-
tionsmöjligheter i samhället.

Alla skall med in i informationssamhället. Sve-
rige skall bibehålla och förstärka sin position

som en ledande IT-nation. Alla elever skall ges
kunskaper och möjligheter att använda datorer
som ett modernt informationsverktyg. Rege-
ringen föreslog i den ekonomiska vårpropositio-
nen att 1,8 miljarder kronor avsätts under åren
1999-2001 för särskilda insatser inom IT, varvid
tyngdpunkten, 1,5 miljarder kronor, läggs på
skolan.

Sverige skall spela en aktiv roll EU. I samarbete
med andra länder skall Sverige föra en politik för
ökad sysselsättning, ekonomisk tillväxt, ekolo-
gisk hållbarhet, rättvis fördelning, ökad jäm-
ställdhet och levande demokrati. Det är en mo-
dem politik för det kommande seklet. Med fler
medlemmar kan Europeiska unionens grundläg-
gande syfte - fred, demokrati och ekonomisk ut-
veckling - främjas ytterligare. En särskild sats-
ning för att vidareutveckla samarbetet mellan
Sverige och Polen genomförs under 1999.

Sverige skall spela en aktiv roll i Östersjöområ-
det. Vårt närområde har förutsättningar att bli en
av Europas viktigaste tillväxtregioner under en
lång tid framöver, vilket skulle få stor betydelse
för tillväxt och sysselsättning i Sverige. En stra-
tegi för hur Sverige bör verka för att främja den-
na utveckling tas fram i samarbete med näringsli-
vet. För att lyfta fram Östersjöregionens
betydelse har 1 miljard kronor avsatts i den s.k.
Ostersjömiljarden. Verksamheten har varit fram-
gångsrik och bör fortsätta. Därför har regeringen
föreslagit att ytterligare 1 miljard kronor tillförs
under den kommande femårsperioden.

Välfärd

Den generella välfärdspolitikens huvuduppgift är
att på en gång öka rättvisan och bana väg för en
dynamisk utveckling, genom att skapa trygghet i
förändringen. En väl fungerande välfärdspolitik
innebär trygga människor som vågar satsa på ut-
veckling och framtiden.

Kraven på välfärdssystemen kommer att öka
framöver, bl.a. som en följd av ett växande antal
äldre och barn i skolåldrarna. Genom en god
ekonomisk tillväxt och en effektivare resursan-
vändning skall välfärden förbättras och en jämn
inkomstfördelning garanteras. Förbättringarna i
förskolan, skolan och de sociala verksamheterna
skall redovisas regelbundet avseende kvalitet och
tillgänglighet, inklusive jämförelser med andra
länder.

Skolan, vården och omsorgen skall prioriteras.
Skola, vård och omsorg tillförs i jämförelse med

PROP. 1998/99:1

1996 ökade statsbidrag om 16 miljarder kronor
1999, 20 miljarder kronor år 2000 och 22 miljar-
der kronor 2001. Sysselsättningen i den offentli-
ga sektorn kommer som en följd av detta under
de närmaste åren att öka med ca 10 000 personer
per år.

Pensionerna skall höjas. Regeringen föreslår i
budgeten ökade resurser till pensionärerna ge-
nom att pensionen från och med 1999 skall be-
räknas utifrån ett oreducerat prisbasbelopp.
Dessutom föreslås en höjning av bostadstillägget
till de sämst ställda pensionärerna. Aven mor-
gondagens pensionärer skall tillförsäkras en ro-
bust och bra pension. Pensionsreformen ligger
fast.

Barnfamiljerna skall gynnas. Barnfamiljer har
till stor del fått känna av den försämrade sam-
hällsekonomin under senare år. Regeringen före-
slår därför en höjning av barnbidraget i två etap-
per. Under mandatperioden eftersträvar
dessutom regeringen att när det parlamentariska
läget så medger införa en maxtaxa för barnom-
sorg så att barnomsorgsavgifterna sänks.

Människor skall känna trygghet mot brott. Det
uppnås främst genom en effektiv brottsförebyg-
gande och brottsbeivrande verksamhet och ge-
nom att respekten för lag och rätt upprätthålls.
Tryggheten fordrar ett väl fungerande rättsvä-
sende. Moderniseringen av rättsväsendet skall
prioriteras.

Bättre utbildning

Utbildning är nyckeln till långsiktig tillväxt och
ökad sysselsättning. Den är avgörande för indivi-
ders möjligheter till ett rikt liv, både i och utan-
för arbetslivet som medborgare och konsument.
Utbildning bidrar till att öka kvinnors och mäns
möjligheter att förbättra sina inkomster och an-
passa sig till de förändringar som äger rum i såväl
arbetslivet som i samhället i stort.

Förskolan lägger grunden. Den långsiktiga strä-
van är att förskolan bör vara en del av det gene-
rella välfärdssystemet.

Grundskolan skall bli än bättre. Varje ung
människa som lämnar grundskolan utan tillräck-
liga kunskaper är ett misslyckande. En bättre
skola kräver resurser men också väl fungerande
uppföljnings-, utvärderings och kvalitetsutveck-
lingssystem. Därför tillförs den kommunala
sektorn betydande resurser i år och de komman-
de åren. Samtidigt genomför regeringen ett tio-

punktsprogram för kvalitet och likvärdighet i
skolan.

Antalet gymnasieuthildade måste öka. En ut-
bildning på gymnasienivå är idag oftast ett mini-
mikrav på arbetsmarknaden. Allt fler jobb kräver
högre kompetens. En gymnasieutbildning är
dessutom ett första steg till högre studier. Därför
måste kvaliteten och flexibiliteten i gymnasie-
skolan öka så att alla ungdomar får en reell chans
att fullfölja sina studier. För att motverka att
kvinnor och män slås ut till följd av för låg ut-
bildning, har vi i Sverige de senaste åren genom-
fört en bred satsning på utbildning i vuxen ålder.
Detta sker både i form av reguljär utbildning,
Kunskapslyftet och i form av den mer yrkesin-
riktade arbetsmarknadsutbildningen.

Utbyggnaden av högskolor och universitet skall
fortsätta. Hela Sverige skall ta steget in i 2000-
talet med kunskap och kompetens. Antalet stu-
denter inom civilingenjörs-, högskoleingenjörs-
samt naturvetarutbildningen kommer särskilt att
öka. Genom att de mindre och medelstora hög-
skolorna byggts ut och förstärkts med fasta
forskningsresurser blir de allt starkare krafter
även för den regionala utvecklingen. Vissa hög-
skolor omvandlas till universitet.

Sverige skall vara en ledande forskningsnation.
Universitet och högskolor skall ges goda förut-
sättningar att också fortsättningsvis göra Sverige
till en ledande forskningsnation. Forskningen
har inte bara ett egenvärde. Forskning och högre
utbildning hör samman. En utbyggnad av forsk-
ningsresurserna skapar också möjligheter att
långsiktigt säkerställa kvalitet i utbildningen.

Sverige - ett ekologiskt föregångsland

Sverige skall som en pådrivande kraft och ett fö-
regångsland visa att en utveckling mot ekologisk
hållbarhet kan förenas med en hög och uthållig
ekonomisk tillväxt.

Under en lång period dominerad av industria-
liseringen medförde tillväxten i produktionen
ofta att utsläpp av miljöfarliga ämnen och an-
vändning av energi och andra resurser ökade.
Under de senaste decennierna har detta samband
mellan produktionstillväxt och effekterna på
miljön luckrats upp. För ett antal miljöstörningar
har utvecklingen till och med vänts så att belast-
ningen minskat. Denna utveckling skall fortsätta
och förstärkas.

För att etablera ett positivt samband mellan
hög tillväxt och ekologisk hållbarhet skall stor

PROP. 1998/99:1

vikt läggas vid att välja de åtgärder som ger störst
nytta i förhållande till kostnaderna och som för-
stärker de marknadskrafter som redan styr mot
en ökad miljöhänsyn.

Sverige skall vara ett ekologiskt föregångsland.
Sverige skall vara en pådrivande kraft för ekolo-
giskt hållbar utveckling. Genom att ligga steget
före kan Sverige få ökad konkurrenskraft och bli
ett bättre land att leva i. Det gynnar både dagens
och framtidens generationer.

1.6 Rättvisa skatter

Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-
den. Att bygga en stabil välfärd på lånade pengar
är i längden omöjligt. Ofinansierade utgifter ut-
gör inget annat än en beskattning av framtida ge-
nerationer. Skattehöjningar har därför spelat en
viktig roll i saneringen av de offentliga finanser-
na. Den formella skattekvoten, skatter som andel
av BNP, beräknas nå sin högsta nivå i år för att
sedan falla.

Den egentliga skattekvoten är ett sätt att visa
att ett underskott egentligen inte är något annat
än uppskjutna skattehöjningar. Den egentliga
skattekvoten definieras som skatterna plus det
offentliga underskottet som andel av BNP. Den
egentliga skattekvoten var som högst 1993 då
den uppgick till drygt 62 procent av BNP. Sedan
dess har den fallit och i år beräknas den hamna på
knappt 53 procent av BNP.

Diagram 1.5 Den egentliga skattekvoten

Procent av BNP

1980 1985 1990 1995 2000

Käla F incnsctepcrtementet

Skatter för rättvisa

Skattepolitiken medverkar till att minska klyf-
torna i samhället. Sverige har ett i en internatio-
nell jämförelse högt skatteuttag. Sveriges möjlig-
heter att i framtiden upprätthålla ett relativt högt
skatteuttag handlar i första hand om hur med-
borgarna värderar den välfärd som skatterna fi-
nansierar. All internationell erfarenhet visar att
en dåligt fungerande välfärd urholkar skattemo-
ralen. Ett stort problem är att en stor del av
skatteintäkterna används till att betala räntor på
statsskulden. Det är en av orsakerna till att avbe-
talningar på statsskulden utgör en viktig del av
regeringens ekonomiska politik.

Till följd av den goda ekonomiska utveckling-
en och genom den påbörjade amorteringen på
den offentliga skulden beräknas statens ränteut-
gifter sjunka snabbt de kommande åren. Det kan
skapa ett utrymme för vissa förändringar i skatte-
systemet under de kommande åren. Regeringen
kommer därför att bjuda in riksdagens partier till
överläggningar om skattepolitikens framtida in-
riktning. Det är angeläget att redan nu sätta igång
en diskussion om hur framför allt kapital- och
inkomstbeskattningen skall vara utformade på
lång sikt. En utgångspunkt bör vara att skatte-
systemet fortfarande skall vara enkelt, likformigt,
med låga skattesatser och breda skattebaser.

För att redan 1999 tillföra låg- och medelin-
komsttagarna mer köpkraft föreslår regeringen
en tillfällig skattereduktion. Reduktionen utgör
som mest 1320 kronor och trappas ned med 1,2
procent för inkomster över 135 000 kronor. Det
innebär att reduktionen är borta vid en årsin-
komst på 245 000 kronor.

Diagram 1.6 Den offentliga sektorns utgifter

Procent av BNP

50 I—I—1—1—l—I—I—I—1—I—l—I—I—l—i—i—i—i—i—i—i—

1980 1985 1990 1995 2000

Käla F incnsctepcrtementet

PROP. 1998/99:1

Svenska skatter i ett internationellt perspektiv

Internationaliseringen ställer ökade krav på
skattepolitiken. Med en ökad internationalisering
följer att det blir allt svårare att beskatta skatteba-
ser som är lättrörliga. Sverige verkar därför inom
EU för gemensamma direktiv för framför allt
kapitalbeskattningen och energibeskattningen.
Inget land tjänar på att alla länder försöker bjuda
under varandra för att locka till sig skattebaser.
En viktig utgångspunkt för Sverige är att direkti-
ven fortfarande skall ge medlemsländerna hand-
lingsfrihet att utforma sina egna skatteregler.

Företagsbeskattn i ngen

En rad åtgärder inom skatteområdet har vidtagits
de senaste åren för att förbättra förutsättningarna
för företagsamhet. De två viktigaste exemplen är
beskattningen av onoterade bolag som har sänkts
med 4 miljarder kronor och socialavgifterna som
har sänkts med 3 miljarder kronor för främst små
och medelstora företag.

Ett annat prioriterat område har varit förenk-
lingar. Regeringen avser att under det närmaste
året föreslå att de s.k. stoppreglema för fåmans-
företag med några få undantag slopas och ersätts
med allmänna regler. Den av regeringen tillsatta
Förenklingsutredningen kommer under hösten
att redovisa ett förslag till kontantredovisning för
mindre tjänsteföretag.

Miljöbeskattningen

Flera utredningar som rör energi- och miljöbe-
skattningen har presenterats de senaste åren.
Dessutom pågår beredningen av EG-
kommissionens förslag om ett nytt energiskatte-
direktiv. För att få en konsekvent och likformig
beskattning har regeringen strävat efter att be-
handla de olika förslagen i ett sammanhang. Re-
geringen avser att under 1999 återkomma till
riksdagen med ett förslag till ett nytt energiskat-
tesystem.

Fastighetsskatten

Fastighetsskatten är en viktig del i finansieringen
av välfärden. År 1995 höjdes fastighetsskatten
från 1,5 till 1,7 procent av taxeringsvärdet. Höj-

ningen var en viktig del i saneringen av de of-
fentliga finanserna.

Sedan fastighetsskatten höjdes den 1 januari
1995 har räntorna fallit med cirka 6 procenten-
heter - räntefallet har således givit villaägaren
med ett normalt villalån 15 gånger mer än vad
höjningen av fastighetsskatten innebar.

Från och med den 1 januari 1998 har fastig-
hetsskatten återgått till den tidigare nivån, dvs
sänkts från 1,7 till 1,5 procent av taxeringsvärdet.

Hyresgästerna har inte på samma sätt som
villaägarna fått del av räntefallet de senaste åren.
Regeringen föreslår därför att fastighetsskatten
för hyreshus temporärt sänks med 0,2 procen-
tenheter från 1,5 till 1,3 procent under 1999. Re-
geringen förväntar sig att den lägre skattenivån
omsätts i lägre hyror och avgifter.

En parlamentarisk utredning har fått i uppdrag
att se över fastighetsbeskattningen och föreslå en
rättvisare utformning av fastighetsskatten. En
särskilt viktig fråga är hur man skall åstadkomma
en lättnad för permanent boende i attraktiva
kust- och skärgårdsområden. I avvaktan på att
utredningens analys blir klar avser regeringen att
frysa taxeringsvärdena på 1997 års nivå även för
år 2000.

1.7 Fördelningspolitiken

Grunden för en rättvis fördelningspolitik är ökad
sysselsättning, sunda statsfinanser och en stabil
ekonomi. Genom budgetsaneringen och den
ekonomiska politiken har grunden därmed lagts
för en offensiv och långsiktig politik som skapar
rättvisa genom tillväxt, sysselsättning och utbild-
ning.^

Målet om överskott i statsfinanserna är därför
avgörande för en rättvis fördelning mellan gene-
rationerna. Barnen och ungdomarna hör till de
grupper som träffats hårdast av den ekonomiska
krisen och arbetslösheten. Om vi inte betalar av
på den stora statsskulden vältras kostnaderna
över på framtida generationer.

När antalet äldre ökar kraftigt under 2000-
talet kommer resurskraven att växa ytterligare.
Den viktigaste rättvisefrågan är därför att varje
generation måste betala för sin del av välfärden.

Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmark-
naden ger både en jämnare fördelning av in-
komster och bättre resurser för att stödja dem
som har sämst möjligheter till arbete. Spridning-
en i arbetsinkomster är den viktigaste orsaken till

PROP. 1998/99:1

inkomstklyftor och låg ekonomisk standard. Att
sysselsättningsmålet uppnås är därför avgörande
för att Sverige långsiktigt skall kunna behålla en
inkomstfördelning som är en av världens jäm-
naste.

Den största fördelningspolitiska orättvisan i
dag finns mellan dem som saknar jobb och dem
som har ett arbete. Den goda ekonomiska ut-
vecklingen måste utnyttjas så att personer som
har svårt att få ett arbete nu får en fast förankring
på arbetsmarknaden. Det gäller t.ex. många
funktionshindrade och invandrare. Eftersom ef-
terfrågan på högutbildad arbetskraft är betydligt
större än den på lågutbildad, är regeringens ut-
bildningssatsning av stor betydelse för fördel-
ningspolitiken. Kunskapslyftet, de extra pengar-
na till skolan, utbyggnaden av universitet och
högskolor är bara några exempel på vad som har
gjorts och görs för att stärka utbildningen. Åt-
gärder för att öka och förbättra utbildningen är
således inte bara viktiga för att öka den långsikti-
ga ekonomiska tillväxten. De är också motivera-
de ur en fördelningspolitisk synvinkel. En jämnt
fördelad kunskap och kompetens bidrar till ut-
jämning av löner och sysselsättning och därmed
också till en jämnare fördelning av inkomsterna.

Alla har fått göra stora uppoffringar under den
ekonomiska krisen och budgetsaneringen. När
underskotten nu har vänts till överskott finns det
ekonomiskt utrymme, med bibehållna överskott,
att förbättra stödet till barnfamiljer och pensio-
närer. Fördelningseffekterna av förslagen i bud-
getpropositionen har en mycket gynnsam för-
delningsprofil (diagram 1.7). Beräkningen visar
de direkta effekterna av förslagen om skattere-
duktion för arbetsinkomster, slopad reducering
av prisbasbelopp vid beräkning av pensioner,
höjda bostadstillägg till pensionärer och sänkt
fastighetsskatt för hyresbostäder och bostads-
rätter. Om även de höjda barnbidragen år 2000
räknades in skulle profilen bli ännu gynnsamma-
re.

Den femtedel av hushållen som har lägst eko-
nomisk standard (decilgrupp 1 och 2 tillsam-
mans) får en ökning av den disponibla inkoms-
ten med över en procent medan den femtedel av
befolkningen som har högst standard (decil-
grupp 9 och 10 tillsammans) får en ökning med
ungefär 0,2 procent.

Diagram 1.7 Förändring disponibel inkomst, justerad för
försörjningsbörda, till följd av förslagen i budgetpropositio-
nen

Procent

Källa: Finansdepartementet

Nettoeffekterna av åtgärderna är mer fördelakti-
ga för kvinnor än för män (diagram 1.8).

Diagram 1.8 Kvinnor och män. Förändring av disponibel
inkomst genom förslag i budgetpropositionen

Procent

Kvinnor Men

Käla F inens efepatementet

Utvecklingen under 1990-talet

Trots den svaga ekonomiska utvecklingen under
1990-talets början har klyftorna i Sverige inte
ökat dramatiskt. Diagram 1.9 visar att enligt Sta-
tistiska centralbyråns undersökningar har in-
komstklyftorna endast ökat svagt 1991-1996 och
det gäller vid en framskrivning till 1998. Den
ekonomiska standarden mäts i fördelningen av
disponibla inkomster justerade för försörjnings-
bördan. Spridningen mäts med den s.k. Gini-
koefficienten där ett högt värde innebär en större
spridning (se vidare bilaga 5, Fördelningspolitisk
redogörelse).

PROP. 1998/99:1

Diagram 1.9 Inkomstspridning under 90-talet

Resultatet av den fördelningspolitiska analysen är
en viss tendens till ökad spridning under senare
år. Med hänsyn till den ekonomiska krisen, ar-
betslösheten och budgetsaneringen måste dock
förändringarna bedömas som anmärkningsvärt
små. Andelen hushåll som har en låg ekonomisk
standard (under halva medianinkomsten) har
ökat påtagligt sedan mitten av 1980-talet. Ök-
ningen beror främst på att fler personer har lägre
inkomster på grund av studier. I det korta pers-
pektivet ökar detta klyftorna då studenter har en
lägre inkomst än övriga. Men i ett längre per-
spektiv är den stora utbildningssatsning en viktig
insats för minskade inkomstklyftor.

Om de studerande ej inkluderas i statistiken
har andelen med svag ekonomi inte ökat nämn-
värt, trots kris och arbetslöshet. Det är ett gott
betyg till den svenska välfärden och det sociala
trygghetssystemet.

redogörelsen har därför analyserats hur bilden av
inkomstspridningen och dess förändring påver-
kas om man i stället för årsinkomster mäter in-
komsterna under flera år (bilaga 5). Det visas att
mer än var tredje låginkomsttagare efter fem år
har flyttat till gruppen medelinkomsttagare. De
relativt goda möjligheterna för låginkomsttagare
att förbättra sin standard över tiden har bibehål-
lits även under den ekonomiska krisen under
1990-talet. Andelen personer som mer varaktigt
har haft en låg ekonomisk standard (minst tre av
fem år) har endast ökat från 2,8 till 3,2 procent
mellan 1980- och 1990-talet. Den totala rörlig-
heten i disponibla inkomster har dock minskat
något under 1990-talet. Det torde främst förkla-
ras av att inkomster mäts bättre efter skattere-
formen.

Fördelningsanalyser är ett viktigt fördelnings-
politiskt verktyg. Regeringen anser därför att
analyserna av fördelningen av den ekonomiska
välfärden behöver breddas och fördjupas. Rege-
ringen kommer att uppdra åt Statistiska central-
byrån att genomföra undersökningar av förmö-
genhetsfördelningen och den offentliga konsum-
tionens fördelningseffekter.

Diagram 1.10 Hushåll med lag ekonomisk standard

Procent

Fördelningen av årliga inkomster ger dock en
ofullständig bild av hur den sociala rättvisan ut-
vecklas, eftersom hushållens inkomster kan vari-
era kraftigt över tiden. I den fördelningspolitiska

Förslag till
riksdagsbeslut

2 Riksdagen 1998/99. 1 samL Nr 1. Uol-4

PROP. 1998/99:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag
till statsbudget för budgetåret 1999

1. godkänner de allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politiken som regeringen för-
ordar (avsnitt 1),

2. fastställer målet för sysselsättningen till att
andelen sysselsatta av befolkningen mellan
20 och 64 år skall öka från 74 procent år
1997 till 80 procent år 2004 (avsnitt 1.5),

3. med anledning av ålderspensionsreformen
fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet vid sidan av stats-
budgeten för år 1999 till 753 miljarder kro-
nor, för år 2000 till 761 miljarder kronor,
och för år 2001 till 786 miljarder kronor
(avsnitt 4.1, tabell 4.1),

4. fastställer målet för budgetpolitiken om ett
överskott i de offentliga finanserna till 2
procent av bruttonationalprodukten för år

2000 (avsnitt 4.1),

5. godkänner den reviderade beräkningen av
de offentliga utgifterna för åren 1999-

2001 (avsnitt 4.1, tabell 4.2),

6. bemyndigar regeringen att under budgetåret
1999 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om
statens upplåning (avsnitt 4.6.3),

7. godkänner beräkningen av förändringar av
myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks-
gäldskontoret för budgetåret 1999 samt be-
räkningen av överföring av medel från AP-
fonden för budgetåret 1999 (avsnitt 4.6.3,
tabell 4.15),

8. godkänner beräkningen av statsbudgetens
inkomster för budgetåret 1999 (avsnitt 5.2
samt bilaga 1),

9. beslutar om fördelning av utgifterna för
budgetåret 1999 på utgiftsområden i enlig-
het med vad regeringen föreslår (avsnitt
6.1.1, tabell 6.1),

10. godkänner beräkningen av förändringar av
anslagsbehållningarna för budgetåret 1999
(avsnitt 6.1.1, tabell 6.1),

11. godkänner den preliminära fördelningen av
utgifterna på utgiftsområden för budgetåren
2000 och 2001 som riktlinje för regeringens
budgetarbete (avsnitt 6.1.1, tabell 6.1),

12. bemyndigar regeringen att för budgetåret
1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar som
används i statens verksamhet intill ett sam-
manlagt belopp av 16 700 000 000 kronor
(avsnitt 6.4, tabell 6.4),

13. bemyndigar regeringen att för budgetåret
1999 besluta om krediter för myndigheters
räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett
sammanlagt belopp av 14 500 000 000 kro-
nor (avsnitt 6.4, tabell 6.5),

14. bemyndigar regeringen att för budgetåret
1999 vad avser sjunde AP-fondstyrelsens
verksamhet dels besluta om lån i Riksgälds-
kontoret för investeringar i anläggningstill-
gångar som används i verksamheten på
högst 19 000 000 kronor, dels besluta om
kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på
högst 24 500 000 kronor (avsnitt 6.4),

PROP. 1998/99:1

15. bemyndigar regeringen att under budgetåret
1999, med de begränsningar som följer av 6
§ andra stycket lagen (1996:1059) om stats-
budgeten, besluta att ett ramanslag, med
undantag för anslag anvisade för förvalt-
ningsändamål, får överskridas om ett riks-
dagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte
hinner inväntas och om överskridandet
ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt
6.7),

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1998

16. bemyndigar regeringen att besluta om och
vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
förvärva 49 procent av aktierna i A/O Dom
Shvetsii (avsnitt 7.3.3),

17. godkänner att det under utgiftsområde 24
Näringsliv uppförda ramanslaget A7 Kost-
nader för omstrukturering av vissa statligt äg-
da företag m.m. får belastas med kostnader-
na för förvärvet av aktierna i A/O Dom
Shvetsii och därmed uppkomna förvalt-
ningskostnader (avsnitt 7.3.3),

18. godkänner att det under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
uppförda ramanslaget A9 Riksgäldskontoret:
Kostnader för upplåning och låneförvaltning
får belastas med vissa driftskostnader för
statens betalningssystem (avsnitt 7.3.3),

19. bemyndigar regeringen att i fråga om det
under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppför-
da ramanslaget Al Försvarsmakten under år
1998 medge beställningar av materiel m.m.
och utvecklingsarbete så att behovet av an-
slagsmedel efter budgetåret 1998 för denna
materiel m.m. och tidigare beställningar till-
sammans uppgår till högst 88 918 200 000
kronor (avsnitt 7.3.7),

20. medger att personalramen för det svenska
bidraget i SFOR utökas till högst 530 per-
soner (avsnitt 7.3.7),

21. godkänner att Affärsverket svenska kraft-
näts utgifter för verksamheten med damm-
säkerhet får belasta det under utgiftsområde
6 Totalförsvar anvisade ramanslaget B10
Funktionen Energiförsörjning (avsnitt 7.3.7),

22. bemyndigar regeringen att i fråga om det
under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv uppförda ramanslaget A2 Arbets-
marknadspolitiska åtgärder beställa tjänster

under år 1998 som medför utgifter under år
1999 om högst 55 000 000 kronor (avsnitt
7.3.10),

23. bemyndigar - med ändring av riksdagens
tidigare beslut (prop. 1997/98:123, bet.
1997/98:TU5, rskr. 1997/98:213) - rege-
ringen att dels begränsa Riksgäldskontorets
rätt att teckna statlig borgen för redan på-
började, avslutade eller avbrutna projekt i
Stockholms län till 3 000 000 000 kronor,
dels låter Riksgäldskontoret utöka garantin
för vid varje tidpunkt upplupna räntekost-
nader och prisökningen i samhället till
625 000 000 kronor (avsnitt 7.3.14),

24. godkänner vad regeringen förordar om in-
leverans av medel från Fonden för den
mindre skeppsfarten (avsnitt 7.3.14),

25. godkänner vad regeringen förordar rörande
Luftfartsverkets finansiella befogenheter
(avsnitt 7.3.14),

26. bemyndigar regeringen att för ändamål som
omfattas av det under utgiftsområde 22
Kommunikationer uppförda ramanslaget
C2 Upphandling av samhällsåtaganden un-
der år 1998 ikläda staten ekonomiska för-
pliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-
ganden innebär utgifter om högst
230 000 000 kronor efter år 1998 (avsnitt

7.3.14) ,

27. bemyndigar regeringen att godkänna att
Statens jordbruksverk får ha utestående
förpliktelser avseende beställningsbemyndi-
ganden vid 1998 års slut, såvitt avser det un-
der utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar uppförda ra-
manslaget Bli Från EG-budgeten finansie-
rade regionala stöd till jordbruket, som upp-
går till högst 150 000 000 kronor (avsnitt

7.3.15) ,

28. bemyndigar regeringen att godkänna att
Skogs- och jordbrukets forskningsråd får ha
utestående förpliktelser avseende beställ-
ningsbemyndiganden vid 1998 års slut, så-
vitt avser det under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande nä-
ringar uppförda ramanslaget G3 Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Forskning och
kollektiv forskning som uppgår till högst
160 000 000 kronor (avsnitt 7.3.15),

29. på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1998 godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag
i enlighet med specifikation i bifogade ta-
bell,

såvitt avser skattefrågor

30. antar regeringens förslag till lag om skatte-
reduktion på förvärvsinkomster vid 2000
års taxering,

31. antar regeringens förslag till lag om beräk-
ning av viss inkomstskatt på förvärvsin-
komster vid 2000 års taxering, m.m.,

32. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1984:1052) om statlig fastighets-
skatt.

PROP. 1998/99:1

\| Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag för budgetaret 1998 1
Tusental kronor			Belopp enligt statsbudgeten 1998 + TB1 1998	Förändring av ram/anslag	Ny ram/ ny anslagsnivå
Utgifts- område	Anslags- nummer		Belopp enligt statsbudgeten 1998 + TB1 1998	Förändring av ram/anslag	Ny ram/ ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	3 976 700	+ 18 693	3 995 393
	Cl	Regeringskansliet m.m., ramanslag	1 870 944	+ 18 693	1 889 637
	03	Allmänna val, ramanslag	217 400	+20 000	237 400
	C4	Stöd till politiska partier, ramanslag	132 800	-20 000	112 800
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	2 041 414	0	2 041 414
	A6	Finansinspektionen, ramanslag	110 875	+ 1 000	111 875
	A8	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag	83 769	- 1 000	82 769
3		Skatteförvaltning och uppbörd	5 672 254	+ 14 148	5 686 402
	Al	Riksskatteverket, ramanslag	352 304	-10 000	342 304
	A2	Skattemyndigheterna, ramanslag	4 269 581	+17 588	4 287 169
	A3	Tullverket, ramanslag	1 050 369	+6 560	1 056 929
4		Rättsväsendet	21 029 870	+90 730	21 120 600
	Al	Polisorganisationen, ramanslag	10 956 709	+60 976	11 017 685
	A2	Säkerhetspolisen, ramanslag	516 984	-15 000	501 984
	Cl	Domstolsväsendet m.m., ramanslag	2 979 279	+11 012	2 990 291
	Dl	Kriminalvården, ramanslag	3 372 090	+ 16 742	3 388 832
	F7	Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag	19 560	+ 15 000	34 560
	F8	Bidrag till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag	8 356	+2 000	10 356
5		Utrikesförvaltning och internationell samverkan	2 811 310	-600	2 810 710
	Bl	Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag	464 161	-600	463 561
6		Totalförsvar	41 343 865	-200	41 343 665
	Al	Försvarsmakten, ramanslag	36 757 400	-207 136	36 550 264
	A2	Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag	534 419	+207 136	741 555
	Bl	Funktionen Civil ledning, ramanslag	473 145	-200	472 945
8		Invandrare och flyktingar	3 863 934	+366 000	4 229 934
	Al	Statens invandrarverk, ramanslag	452 402	+3 000	455 402
	A2	Mottagande av asylsökande, ramanslag	773 650	+208 000	981 650
	A3	Migrationspolitiska ätgärder, ramanslag	313 289	-85 000	228 289
	A5	Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag	60 295	-11 000	49 295
	A6	Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag	83 210	-23 000	60 210
	Bl	Integrationsmyndigheten, ramanslag	40 487	-8 000	32 487
	B2	Särskilda insatser i utsatta bostadsområden, ramanslag	189 763	-25 000	164 763
	B3	Integrationsåtgärder, ramanslag	68 097	-10 000	58 097
	B4	Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag	1 713 915	+324 000	2 037 915
	B5	Hemutrustningslån, ramanslag	98 549	-7 000	91 549
12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn	35 813 561	0	35 813 561
	A2	Föräldraförsäkring, ramanslag	14 759 000	-735 000	14 024 000
	A3	Underhållsstöd, ramanslag	2 125 661	+735 000	2 860 661
14		Arbetsmarknad och arbetsliv	48 247 952	-786 542	47 461 410
	Al	Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag	4 118 585	+ 13 458	4 132 043
	A2	Arbetsmarknadspolitiska ätgärder, ramanslag	21 649 793	-800 000	20 849 793

PROP. 1998/99:1

Tusental kronor

Utgifts- område	Anslags- nummer		Belopp enligt statsbudgeten 1998 + TB1 1998	Förändring av ram/anslag	Ny ram/ ny anslagsnivå
16		Utbildning och universitetsforskning	27 110 554	+135530	27 246 084
	A7	Specialskolor och resurscenter, ramanslag	418 943	+5 330	424 273
	B45	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag	350 984	+107 800	458 784
	C3	Centrala studiestödsnämnden, ramanslag	313 924	+22 400	336 324
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	22 902 383	+289 454	23 191 837
	Al	Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag	120 455	-17 000	103 455
	A2	Räntebidrag m.m., ramanslag	12 100 000	-600 000	11 500 000
	A4	Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag	12 480	-2 000	10 480
	A5	Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag	1 500 000	+1 015 000	2 515 000
	A8	Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag	60 000	-15 000	45 000
	A9	Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag	12 000	■7 000	5 000
	A12	Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl., ramanslag	75 000	-75 000	0
	Cl	Länsstyrelserna m.m., ramanslag	1 646 481	-7 546	1 638 935
	D2	Statens va-nämnd, ramanslag	5 349	-2 000	3 349
20		Allmän miljö- och naturvård	1 214 802	+25 000	1 239 802
	A4	Investeringar och skötsel för naturvård, ramanslag	311 473	+25 000	336 473
23		Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	13 725 623	+6 400	13 732 023
	B16	Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag	80 000	-25 000	55 000
	B17	Jordbrukets blockdatabas, ramanslag	17 000	+6 400	23 400
	E5	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag	91 500	+25 000	116 500
24		Näringsliv	2 718180	0	2 718 180
	E3	Exportkreditnämnden, ramanslag	47 400	-5 000	42 400
	E4	AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag	11 663	+5 000	16 663
25		Allmänna bidrag till kommuner	97 318 700	-20 000	97 298 700
	A2	Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag	1 136 600	-20 000	1 116 600
27		Avgiften till Europeiska gemenskapen	19 645 000	0	19 645 000
	A3	Mervärdesskattebaserad avgift, ramanslag	8 093 000	+993 000	9 086 000
	A4	Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, ramanslag	8 256 000	-993 000	7 263 000
		Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget		+138 613

Lagförslag

PROP. 1998/99:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster
vid 2000 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet under hela be-
skattningsåret, har vid 2000 års taxering rätt till skattereduktion enligt 2 § på
skattepliktiga förvärvsinkomster som utgör sådan inkomst av anställning eller
sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader
som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade
med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.

Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall inkomst av an-
ställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig avrundas till närmast
lägre hundratal kronor.

2 § Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när förvärvsinkomsten enligt
1 § uppgår till högst 135 000 kronor. Om inkomsten överstiger 135 000 kro-
nor minskas skattereduktionen med 1,2 procent av den överskjutande in-
komsten. Skattereduktionen får varken överstiga ett belopp motsvarande för-
värvsinkomsten enligt 1 § multiplicerad med den kommunala skattesatsen eller
den debiterade kommunala inkomstskatten.

3 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet endast under en del
av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion med en tolftedel av den skat-
tereduktion som skulle ha tillgodoförts honom om han varit bosatt i landet
under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vil-
ken han varit bosatt här i landet. I övrigt gäller 1 och 2 §§ i tillämpliga delar.

Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i
53 § 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) om taxering av
dödsbo tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion.

PROP. 1998/99:1

4 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller i
fråga om sådan skattereduktion som avses i 11 kap. 11 § skattebetalnings-
lagen (1997:483) om inte annat är föreskrivet i denna lag.

Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före an-
nan skattereduktion.

5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalnings-
lagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till skattereduktion
enligt denna lag.

6 § Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483)
skall om möjligt hänsyn tas till skattereduktion enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

PROP. 1998/99:1

3.2 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2000 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga in-
komstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kom-
munal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av
skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent ut-
göra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall
en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även ut-
gjorde ett landsting.

En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall gö-
ras av skattemyndigheten i januari 1999 i samband med slutavräkningen av
1997 års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av regering-
en eller den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall ske till
kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare
den 1 november 1998.

En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år
2000 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller
slutavräkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menig-
hets utdebitering av skatt, m.m.

3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

PROP. 1998/99:1

3.3 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:526) om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall införas en ny punkt 4 av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4.1 stället för det procenttal som fö-
reskrivs i 3 $ första stycket punkten b
skall procenttalet vid 2000 års taxering
utgöra 1,3. Har beskattningsåret på-
börjats före den 1 januari 1999 tilläm-
pas äldre regler för den del av beskatt-
ningsåret som infaller före denna
tidpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Budgetpolitiska mål och
statsbudgeten

PROP. 1998/99:1

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I det följande redovisas regeringens förslag till
mål för budgetpolitiken. Vidare redovisas förut-
sättningarna för beräkningarna av budgetförsla-
get inklusive en redovisning av ålderspensions-
reformens effekter på statsbudgeten samt en
bedömning av den offentliga sektorns finansiella
sparande. Slutligen presenteras en bedömning av
statsbudgetens och statsskuldens utveckling för
perioden 1997-2001.

4.1 Budgetpolitiska mål

Regeringens förslag: Med anledning av ålders-
pensionsreformen fastställs utgiftstaket för sta-
ten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten för år 1999 till 753 miljarder kro-
nor, för år 2000 till 761 miljarder kronor och för
år 2001 till 786 miljarder kronor.

Målet om ett överskott i de offentliga finan-
serna fastställs till 2 procent av BNP för år 2000.

Den reviderade beräkningen av de offentliga
utgifterna för åren 1999-2001 godkänns.

De budgetpolitiska målen innebär att statens ut-
gifter skall rymmas inom beslutade utgiftstak
och att de offentliga finanserna skall visa ett
överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP
över en konjunkturcykel.

4.1.1 Utgiftstak

Utgiftstaket för staten är fördelat på 26 utgifts-
områden (nr 1-25 samt 27), ålderspensionssys-
temet vid sidan av statsbudgeten, minskning av
anslagsbehållningar samt en budgeteringsmargi-
nal. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
ingår inte i utgiftstaket. Ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten består från och med år
1999 av delsektorerna AP-fonden och premie-
pensionssystemet. Minskning av anslagsbehåll-
ningar ingår som en post under utgiftstaket, vil-
ket innebär att den är medräknad i saldot både
för statsbudgeten och för de offentliga finanser-
na. Budgeteringsmarginalen utgör skillnaden
mellan utgiftstaket och summan av de utgifter
som omfattas av utgiftstaket. Ett ianspråkstagan-
de av budgeteringsmarginalen ökar därmed låne-
behovet och minskar det offentliga finansiella
sparandet.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs
av utgiftstaket för staten inklusive ålderspen-
sionssystemet vid sidan av statsbudgeten och den
beräknade utgiftsnivån för den kommunala sek-
torn. Summan av dessa två reduceras med interna
transaktioner inom den offentliga sektorn.

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten
och godkänner en beräkning av de offentliga ut-
gifterna.

Utgiftstak för staten

Regeringen presenterade i 1998 års ekonomiska
vårproposition ett förslag till utgiftstak för år
2001. Riksdagen har fastställt utgiftstaket för
staten och ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten till 720 miljarder kronor för år
1998, 734 miljarder kronor för år 1999, 742 mil-

PROP. 1998/99:1

jarder kronor för år 2000 och 767 miljarder kro-
nor för år 2001 (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:
FiUlO, rskr. 1995/96:314 och prop. 1997/98:150
bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318).

Regeringen föreslår nu att en teknisk justering
görs av utgiftstaken åren 1999-2001. Ändringen
av utgiftstaken föranleds uteslutande av den av
riksdagen beslutade ålderspensionsreformen vars
intjänanderegler m.m. träder i kraft 1999 (prop.
1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet.
1997/98:SfU:13, rskr. 1997/98:316). Revidering-
en föranledes av att det fr.o.m. år 1999 införs sta-
liga ålderspensionsavgifter i det reformerade ål-
derspensionssystemet. För statsbudgeten innebär
införandet av statliga ålderspensionsavgifter att
utgifterna höjs. De takbegränsade utgifterna be-
räknas öka med 18,8 miljarder kronor år 1999,

18,7 miljarder kronor år 2000 och med

19,1 miljarder kronor år 2001 till följd av ålders-
pensionsreformen (se även avsnitt 4.4 och bilaga
3). I enlighet med tidigare etablerad praxis att av-
runda utgiftstaket till hela miljarder kronor
(prop. 1995/96:150 s. 71 och prop. 1996/97:150
s. 102) föreslår regeringen att utgiftstaket revide-
ras upp med 19 miljarder kronor per år åren
1999-2001.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten 1999-2001

Miljarder kronor	1999	2000	2001
Nuvarande utgiftstak	734	742	767
Statliga ålderspensionsavgifter	19	19	19
Förslag till utgiftstak	753	761	786

jarder kronor för år 2000 och 1 114 miljarder
kronor för år 2001.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn revide-
ras nu i förhållande till de beräkningar som gjor-
des i den ekonomiska vårpropositionen. Detta
beror till största delen på den reviderade beräk-
ning av den kommunala konsumtionen som pre-
senteras närmare i bilaga 2 Svensk ekonomi. De
interna transaktionerna inom den offentliga
sektorn utgjordes tidigare endast av transaktio-
ner mellan staten och kommunsektorn, men från
och med år 1999 måste avdrag även ske för trans-
aktioner mellan statsbudgeten och ålderspen-
sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Det
reformerade ålderspensionssystemet föranleder
som tidigare nämnts en justering av utgiftstaket
för staten, men eftersom ålderspensionsavgifter-
na förs från statsbudgeten till ålderspensions-
systemet görs avdrag för denna transaktion vid
beräkningen av utgiftstaket för den offentliga
sektorn på samma sätt som för transaktionerna
mellan staten och kommunerna. Av posten in-
terna transaktioner år 1999 utgörs 161 miljarder
kronor av transaktioner mellan staten och den
kommunala sektorn och ca 19 miljarder kronor
av transaktioner mellan statsbudgeten och ålder-
spensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn åren
1999-2001 beräknas till 1 050, 1 075 respektive
1113 miljarder kronor.

De föreslagna höjningarna av utgiftstaken åren
1999-2001 innebär att statens och ålderspen-
sionssystemets konsoliderade utgifter begränsas
till samma nivå som utgiftstaket enligt nuvarande
bestämmelser medger. Med undantag för denna
tekniska justering ligger de fastställda utgiftsta-
ken för åren 1998-2001 fast.

Utgiftstak för den offentliga sektorn

Utgiftstaket för den offentliga sektorn består av
summan av det fastställda utgiftstaket för staten
och den beräknade kommunala utgiftsnivån med
avdrag för interna transaktioner mellan staten,
kommunsektorn och ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten. Riksdagen fastställde i ju-
ni 1998 (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318)
beräkningen av den offentliga sektorns utgifter
till 1 050 miljarder kronor för år 1999, 1 074 mil-

Tabell 4.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn 1999-2001

Miljarder kronor

	1999	2000	2001
Staten inkl, ålderspensionssys- temet	753	761	786
Kommunerna	477	496	512
Interna transaktioner	-180	-182	-185
varav Stat - Kommun	-161	-163	-166
Statsbudget - Ålderspensionssystemet	-19	-19	-19
Utgiftstak offentlig sektor	1 050	1 075	1 113
Procent av BNP	55,7	54,3	53,8

4.1.2 Överskott i de offentliga finanserna

Utöver det budgetpolitiska målet att statens och
ålderspensionssystemets utgifter skall rymmas
inom det fastlagda utgiftstaket är målet om ett
överskott i de offentliga finanserna centralt.

De budgetpolitiska mål avseende de offentliga
finanserna som regeringen tidigare föreslagit och

PROP. 1998/99:1

som riksdagen ställt sig bakom för åren 1998-
2001 kan sammanfattas enligt följande:

- De offentliga finanserna skall vara i balans
år 1998 (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU
20, rskr. 1994/95:447).

- På lång sikt skall de offentliga finanserna
uppvisa ett överskott på i genomsnitt
2 procent av BNP över en konjunkturcykel
(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.
1996/97:284).

- En gradvis anpassning mot det långsiktiga
målet uppnås genom ett målsätt överskott på
0,5 procent av BNP år 1999, 1,5 procent av
BNP år 2000 och 2 procent av BNP år 2001
(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.
1996/97:284). Om tillväxten av konjunktur-
mässiga skäl blir väsentligt högre skall kraven
på överskott skärpas för att undvika en fi-
nanspolitik som förstärker konjunktursväng-
ningarna.

Den BNP-tillväxt som beräknas för åren 1998—
2000 i föreliggande proposition är högre än den
tillväxt som beräknades i 1997 års ekonomiska
vårproposition inför beslutet om målen för spa-
randet åren 1999-2000. Regeringen föreslår där-
för att målet för sparandet höjs från 1,5 till
2 procent av BNP år 2000. Genom denna åtgärd
minskar den offentliga skuldbördan och därmed
räntebördan för kommande generationer. Som
en konsekvens av regeringens målsatta överskott
beräknas den offentliga nettoskulden minska
med minst 90 miljarder kronor till och med år
2001.

Tabell 4.3 Makroekonomiska förutsättningar

Värden från vårpropositionen anges inom parentes

	1997	1998	1999	2000	2001
BNP¹	1,8	3,0	3,0	3,2	2,6
	(1,8)	(3,0)	(3,1)	(3,4)	(2,6)
Prisbasbelopp'	36,3	36,4	36,4	36,7	37,3
	(36,3)	(36,4)	(36,6)	(37,0)	(37,7)
KPI¹	0,9	0,5	0,7	1,7	2,0
	(0,9)	(0,9)	(1,2)	(2,0)	(2,0)
Privat kon-	2,0	2,7	2,9	2,5	2,0
sumtion¹	(2,0)	(2,3)	(2,5)	(2,2)	(2,0)
Lönesumma¹	4,0	4,5	4,1	4,7	4,1
	(4,0)	(3,9)	(4,4)	(4,9)	(4,0)
Arbetslöshet¹	8,0	6,6	5,7	4,4	4,0
	(8,0)	(6,7)	(5,7)	(4,4)	(4,0)
Arbetsmark-	4,3	3,9	3,9	3,8	3,5
nadspolitiska	(4,3)	(4,2)	(4,0)	(3,9)	(3,5)
åtgärder¹
Ränta 5 år	5,8	4,8	4,7	4,9	5,0
	(5,8)	(5,3)	(5,4)	(5,4)	(5,4)
Ränta 6 må-	4,3	4,4	4,3	4,3	4,3
nader	(4,3)	(4,6)	(4,6)	(4,6)	(4,6)

¹ Ärlig procentuell förändring

² Tusentals kronor

³ Andel av arbetskraften

4.2 Samhällsekonomiska
förutsättningar

Vid beräkningen av den offentliga sektorns fi-
nanser, statsbudgetens inkomster och utgifter
samt statens lånebehov är de antaganden som
görs om den makroekonomiska utvecklingen av
stor betydelse. De makroekonomiska förutsätt-
ningar som beräkningarna baserar sig på redovi-
sas i sin helhet i bilaga 2 Svensk ekonomi. I tabell

4.3 anges några faktorer av särskild betydelse för
de offentliga finanserna.

I fasta priser beräknas BNP växa med ca
3 procent per år t.o.m. år 2001. Jämfört med be-
dömningen i den ekonomiska vårpropositionen
innebär detta en marginell nedrevidering av till-
växten åren 1999 och 2000.

I förhållande till antagandena i den ekonomis-
ka vårpropositionen görs en nedrevidering av in-
flationen åren 1998-2000 vilket medför att pris-
basbeloppet för åren 1999-2001 blir lägre än vad
som då antogs. Prisbasbeloppet påverkar främst
statens och AP-fondens utgifter för basbelopps-
anknutna transfereringar samt inkomsterna från
fysiska personers inkomstskatt.

I fasta priser beräknas den privata konsumtio-
nen öka med 2 till 3 procent per år under de
kommande åren, främst som en följd av en för-
bättring av situationen på arbetsmarknaden. I
förhållande till bedömningen i den ekonomiska
vårpropositionen beräknas tillväxten i den privata
konsumtionen nu bli något lägre. I löpande pri-
ser förändras dock den privata konsumtionen i
mindre grad eftersom konsumentpriserna antas
bli lägre än i den ekonomiska vårpropositionen.
Den privata konsumtionen utgör större delen av
skattebasen för mervärdesskatten.

Kombinationen av en ökad sysselsättning och
en löneökningstakt på i genomsnitt ca 3 procent
per år innebär att lönesumman beräknas öka med
mellan 4 och 5 procent per år under perioden
1998-2001. Detta ökar statens inkomster från

PROP. 1998/99:1

socialavgifter och fysiska personers inkomst-
skatt.

Under de närmaste åren antas den snabba sys-
selsättningsuppgången leda till att den öppna ar-
betslösheten minskar till 4 procent i slutet av år

2000. De konjunkturberoende arbetsmarknads-
politiska åtgärderna beräknas då omfatta

3,5 procent av arbetskraften. Jämfört med vad
som antogs i den ekonomiska vårpropositionen
beräknas den öppna arbetslösheten och den del
av arbetskraften som omfattas av arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder nu bli sammantaget
0,4 procentenheter lägre år 1998.1 förhållande till
vad som angavs i den ekonomiska vårpropositio-
nen beräknas de arbetsmarknadspolitiska åtgär-
derna också minska något under åren 1999-2000.
Dessa förändringar påverkar främst statens ut-
gifter för arbetslöshetsersättning och utbild-
ningsbidrag.

De korta och de långa marknadsräntorna
väntas i stort sett bli oförändrade under de
kommande tre åren, men är mellan 0,3 och
0,7 procentenheter lägre än vad som antogs i den
ekonomiska vårpropositionen. Räntenivån på-
verkar bl.a. statsskuldsräntorna och utgifterna för
räntebidrag och studiemedel.

4.3 Prioriteringar

I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.
1997/98:150) presenterades förslag till åtgärder
inom sex områden: Kunskap och kompetens,
Delaktighet i informationssamhället, Hållbara
Sverige — ett föregångsland, Företagande, Euro-
peiskt samarbete och Ett Sverige för alla. Därut-
över föreslogs bland annat också att skolan, vård-
en och omsorgen skulle tillföras ytterligare me-
del.

I denna proposition föreslås ytterligare åtgärd-
er inom områdena ekonomi, sysselsättning, rätt-
visa, jämställdhet och miljö. Dessa förslag redo-
visas i avsnitt 1.4 i denna volym.

I tabell 4.4 finns en sammanfattning av effek-
terna på de offentliga finanserna av samtliga åt-
gärder som presenterades i den ekonomiska vår-
propositionen och andra propositioner under
året samt denna proposition. Samtliga åtgärder
ingår i regeringens förslag till statsbudget för
1999 samt i beräkningen av utgifterna för år 2000
och 2001. Åtgärderna på skatteområdet ingår i
beräkningarna av inkomsterna.

iTabell 4.4 Utgiftsökningar och skattesänkningar¹ 1
Miljarder kronor	1999	2000	2001
Framtidsområden
Kunskap och kompetens	1,0	1,1	1,5
Delaktighet i informa- tionssamhället	0.4	0,6	0,8
Hållbara Sverige - ett föregångsland	0,2	0,4	2,5
Företagande ’	1.8	2,1	1,8
Europeiskt samarbete	1,0	1,0	1,2
Ett Sverige för alla	0,1	0,3	0,8
Summa framtids- områden	4,5	5,5	8,6
Övrigt
Nytt skalsteg i inkomst- skatten	-2,0	- 2,2	-2,2
Skattereduktion	3,0	0,3	0,1
Fastighetsskatt, 1,7 % till 1,5%	2,3	2,6	2,0
Fastighetsskatt, hyres- hus, 1,5% till 1,3%	-	0,6	1,1
Frysning av taxerings- värden för 1999 och 2000	0,8	1,1	1,8
Bostadspolitisk propo- sition och byggstimu- lanser¹	0,7	0,9	0,1
Tandvårdsförsäkring	0,5	0,5	0,5
Äldreproposition	0,5	0,3	0,3
Pensioner	3,0	3,1	3,2
Kommunsektorn	4,0	4,0	6,0
Barnbidrag, flerbarns- tillägg och studiebidrag	-	2,5	4,9
BTP	0,7	0,7	0,7
Rättsväsendet	0,4	0,3	0,3
Bistånd	0,1	-	0,2
Övriga åtgärder	0,6	0,4	1,1
Summa övrigt	14,6	15,1	20,1
TOTALT	19,1	20,6	28,7
’’ Ökade inkomster i beräkningen	är angivna med negativt		tecken. In-

komsterna är kassamässigt beräknade. Se vidare kap. 8.

² Varav skattelättnad är 1,7 mdkr 1999, 2,0 mdkr 2000 och 1,7 mdkr 2001.

³ Varav skattelättnad (ROT) är 0,3 mdkr 1999 och 0,6 mdkr 2000.

I kapitel 8 redovisas de nya förslagen på skatte-
området i detalj. Förslagen innebär att en skatte-
reduktion införs för låg- och medelinkomsttaga-
re med pensionsgrundande inkomst. Vidare
föreslås att den statliga skatten om 200 kronor på
förvärvsinkomster för fysiska personer tillfälligt
skall överföras till kommunsektorn under 1999
(redovisas inte i ovanstående tabell eftersom

PROP. 1998/99:1

förslaget inte påverkar den offentliga sektorns
inkomster). Därutöver föreslås en sänkning av
fastighetsskatten på bostadshyreshus från 1,5
procent av taxeringsvärdet till 1,3 procent 1999.

I denna proposition föreslår regeringen att
pensionerna under år 1999 skall beräknas utifrån
prisbasbeloppet utan reduktion. Detta innebär
att återgången till att beräkna pensionerna utan
reduktion tidigareläggs från år 2000 till år 1999.
Utgifterna beräknas med anledning av detta för-
slag öka med ca 3 miljarder kronor år 1999.

Regeringen föreslår vidare att den del av bo-
stadskostnaden i intervallet 100-4 000 kronor per
månad och för vilken bostadstillägg till pensionä-
rerna (BTP) kan utgå, höjs från 85 procent till 90
procent fr.o.m. 1 januari 1999. Utgifterna beräk-
nas öka med ca 720 miljoner kronor per år med
anledning av höjningen av bostadstillägget.

Regeringen föreslår också i denna proposition
att biståndsramen engångsvis höjs med 100 mil-
joner kronor för 1999. Detta innebär att anslagna
medel för bistånd motsvarar totalt 0,705 procent
av bruttonationalinkomsten.

På miljöområdet föreslår regeringen bl.a. att
660 miljoner kronor anvisas under perioden
1999-2001 för skydd av naturområden, och
främst skogsmark, i syfte att bevara den biolo-
giska mångfalden. Det föreslås också att totalt
170 miljoner kronor anvisas för sanering och
återställning av förorenade områden för perioden
1999-2001. Åtgärderna på miljöområdet redovi-
sas under framtidsområdet Hållbara Sverige - ett
föregångsland (tabell 4.4).

Regeringen aviserar också ett antal åtgärder
för år 2000 och 2001 i denna proposition. Utöver
de aviserade medelstillskott på 4 miljarder kronor
i den ekonomiska vårpropositionen aviseras i
denna proposition ett tillskott till kommunerna
motsvarande 2 miljarder för 2001. I beräkningen
för år 2000 och 2001 ingår också höjningar av
barnbidraget och studiebidraget för gymnasie-
studerande med 100 kronor per månad och barn
år 2000 och ytterligare 100 kronor per månad
och barn år 2001. Flerbarnstillägget avses räknas
upp i motsvarande mån.

I tabell 4.5 redovisas effekterna av förslagen i
denna proposition jämfört med förslagen i den
ekonomiska vårpropositionen och andra propo-
sitioner som presenterats under året.

Sammantaget beräknas nu de takbegränsade
utgifterna bli ca 1,9 miljarder kronor högre 1999
jämfört med beräkningen i vårpropositionen, ex-
klusive de beräknade effekterna av det reforme-

rade ålderspensionssystemet. Reformerna ryms
inom ramen för de budgetpolitiska målen.

Tabell 4.5 Fördelning pa propositioner

miljarder kronor

	1999	2000	2001
Nya åtgärder i budgetpropositionen	5,3	4,8	10,7
varav utgiftsökningar	2,3	3.2	8,1
skattesänkningar	3,0	1,6	2,6
Vårpropositionen och andra propositioner under året	13,8	15,8	18,0
varav utgiftsökningar	10,6	12,3	16,1
skattesänkningar	3,2	3,5	1,9
TOTALT	19,1	20,6	U,1
4.4 Ålderspensionsreformen

Riksdagen fattade i juni 1998 beslut om
ett reformrat ålderspensionssystem (prop.
1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet.
1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315). Reforme-
ringen av ålderspensionssystemet innebär bl.a. att
offentliga ålderspensionsförmåner kommer att
beräknas enligt nya regler såväl under intjänan-
detiden som under den tid då ålderspensionen
betalas ut. Övergångsbestämmelserna är utfor-
made på ett sådant sätt att de ålderspensioner
som betalas ut under de närmaste åren med
mycket begränsade undantag utgörs av pensioner
beräknade enligt gällande folkpensions- och
ATP-regler. Reformen påverkar därför inte den
offentliga sektorns utgifter för ålderspension un-
der perioden fram till och med år 2001.

Genom att delpensions- och arbetsskadefon-
dema upplösts och utgifterna inom dessa försäk-
ringar fr.o.m. år 1999 redovisas på statsbudgeten
utgörs socialförsäkringen vid sidan av statsbud-
geten enbart av inkomstrelaterade ålders-
pensioner. Av detta skäl ändras benämningen till
åldespensionssystemet vid sidan av statsbudge-
ten. Motsvarande gäller för socialförsäkrings-
sektorn i nationalräkenskapernas redovisning.
Denna sektor delas upp i delsektorema AP-
fonden, respektive Premiepensionsmyndigheten.

Ålderspensionsreformen medför från och med
år 1999 betydande betalningsflöden mellan stats-
budgeten, AP-fonden och premiepensionssys-
temet. Detta innebär att utgiftsområdesramarna
och det statliga utgiftstaket liksom statens låne-
behov och statsskulden påverkas av reformen.

PROP. 1998/99:1

I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.
1997/98:150) beaktades inte effekterna av ålders-
pensionsreformen. En preliminär bedömning av
dessa lämnades dock i ett särskilt avsnitt (4.8). I
föreliggande budgetproposition har däremot
riksdagens beslut om nytt ålderspensionssystem
fullt ut beaktats. Beslutet innebär bl.a. följande:

- Det statliga utgiftstaket och utgiftsramarna
för ett antal utgiftsområden justeras upp med
hänsyn till att statliga ålderspensionsavgifter
skall erläggas för sådana pensionsgrundande
ersättningar som finansieras över statsbudge-
ten, liksom för vissa s.k. pensionsgrundande
belopp. Sammantaget beräknas de statliga ål-
derspensionsavgifterna uppgå till ca 19 mil-
jarder kronor per år. Det statliga utgiftstaket
justeras därför upp. Vidare sker en teknisk
uppjustering av utgiftsramarna för utgiftsom-
rådena 6, 9-17 samt 23. Huvuddelen av av-
gifterna förs till Allmänna pensionsfonden.
En mindre del, motsvarande premiepensions-
rätten för berörda inkomster, förs till inlåning
hos Riksgäldskontoret.

- Finansieringsansvaret för folkpension i form
av ålderspension till pensionärer som samti-
digt har rätt till tilläggspension (ATP) i form
av ålderspension förs över från statsbudgeten
till AP-fonden. Detta föranleder en teknisk
nedjustering av utgiftsramen för utgiftsområ-
de 11.

- Finansieringsansvaret för tilläggspension i
form av förtids- och efterlevandepension
överförs från AP-fonden till statsbudgeten.
Detta föranleder en teknisk justering av ut-
giftsområdena 10,11 och 12.

- Den andel av influtna ålderspensionsavgifter
som förs till tillfällig förvaltning hos Riks-
gäldskontoret höjs. Denna andel är beräknad
så att de medel som förs till den tillfälliga för-
valtningen skall motsvara under året intjänad
pensionsrätt för premiepension. Höjningen
bidrar till att reducera statens lånebehov.

- Under år 1999 skall medel motsvarande fast-
ställd pensionsrätt för premiepension överfö-
ras till Premiepensionsmyndigheten för place-
ring i värdepappersfonder. Dessa medel förs
över från den tillfälliga förvaltningen hos
Riksgäldskontoret vilket innebär att statens
lånebehov ökar i motsvarande grad. År 1999
sker överföring av medel avseende in-
komståren 1995-97. Premiepensionsrätten
för dessa år har uppskattats till 37 miljarder

kronor. År 2000 sker överföringar av belopp
motsvarande premiepensionsrätt avseende in-
komståret 1998 och år 2001 avseende in-
komståret 1999, då även premiepensionsdelen
av den totala ålderspensionsrätten höjs.

— Enligt riksdagens beslut skall det ske en
överföring av medel från AP-fonden till sta-
ten under åren 1999 och 2000. Syftet med
denna överföring är att reducera den ökning
av statens lånebehov som reformen annars le-
der till. Överföringen skall uppgå till
45 miljarder kronor år 1999 och ett lika stort
belopp år 2000. Därefter skall det ske en en-
gångsvis överföring av ett belopp som ännu
inte fastställts, men som beräkningstekniskt
har antagits uppgå till 235 miljarder kronor.
Den omedelbara effekten på statens lånebe-
hov blir dock mindre.

- Inkomsttaket för uttag av allmän pensionsav-
gift höjs. Dessa avgifter förs i sin helhet till
Allmänna pensionsfonden. För att kompen-
sera hushållen höjs samtidigt skiktgränsen för
statlig inkomstskatt, vilket reducerar statens
skatteinkomster.

I bilaga 3 till denna proposition lämnas en mer
utförlig redogörelse för ålderspensionsreformens
finansiella effekter för statsbudgeten, ålderspen-
sionssystemet vid sidan av statsbudgeten och den
konsoliderade offentliga sektorn. Där redovisas
även utgiftsramar och lånebehov exklusive ef-
fekter av pensionsreformen i jämförelse med vad
som angavs i den ekonomiska vårpropositionen.

Det reformerade ålderspensionssystemet
kommer redovisningsmässigt i sin helhet att fö-
ras till den offentliga sektorn, även vad gäller
premiepensionsdelen. De transaktioner som an-
givits ovan är därför betalningar inom den of-
fentliga sektorn. Den konsoliderade offentliga
sektorns finansiella sparande påverkas således
inte. Däremot medför infasningen av det refor-
merade ålderspensionssystemet att statsskulden
och den konsoliderade bruttoskulden reduceras.

Pensionsreformen är inte genomförd i sin hel-
het genom riksdagens beslut. Bland annat åter-
står att lösa frågan om formerna för avgiftsuttag
och utformningen av garantipensionen för dem
som är födda före 1938. Det innebär att det kan
komma att ske ytterligare tekniska justeringar av
utgiftstaket och utgiftsramarna för berörda ut-
giftsområden under kalkylperioden. Statsbud-
getens inkomster kommer även att påverkas av
ett förändrat avgiftsuttag till ålderspensionssys-

PROP. 1998/99:1

temet. I beräkningarna har dock antagits att de
nu beslutade avgiftsnivåerna ligger fast under
kalkylperioden.

Tabell 4.6 Finansiella effekter av ålderspensionsreformen

Miljarder kronor	1999	2000	2001
Statligt utgiftstak	19	19	19
Statens lånebehov	-1,9	-22,1	-143,6
Statens finansiella sparande	+ 1,8	+22,1	+214,6
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	-1,6	-21,9	-214,2

4.5 Den offentliga sektorns finanser

De budgetpolitiska målen för det offentliga spa-
randet avser den konsoliderade offentliga sek-
torn.

Målen är formulerade för den offentliga sek-
torns finansiella sparande som detta definieras i
nationalräkenskaperna. Detta mått visar den för-
ändring i den offentliga sektorns finansiella för-
mögenhet (tillgångar minus skulder) som beror
på transaktioner. Vissa finansiella transaktioner
som påverkar statens lånebehov, t.ex. försäljning
av statliga aktier, inkluderas inte. Inte heller vär-
deförändringar på offentliga tillgångar eller skul-
der räknas in i det finansiella sparandet. I bilaga 2
Svensk ekonomi, lämnas en utförlig redogörelse
för utvecklingen av de offentliga finanserna.

Tabell 4.7 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	1998	1999	2000	2001
Staten	14,6	15,1	68,3	282,0
Statens lånebehov	-12,0	-16,0	-63,1	-203,1
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud- geten	23,3	-0,2	-28,0	-219,8
Kommunerna	0,2	6,5	6,1	6,7
Summa	38,1	21,3	46,4	68,9
Procent av BNP	2,1	1,1	2,3	3,3
Saldomål, mdkr		9,4	39,6	41,4
Procent av BNP		0,5	2,0	2,0

Källa: Finansdepartementet

År 1998 beräknas den offentliga sektorns finan-
siella sparande uppgå till 38,1 miljarder kronor
vilket motsvarar 2,1 procent av BNP. Denna siff-
ra påverkas dock av att AP-fondens inhemska

fastighetsinnehav bolagiseras under året, vilket
ger ett rent bokföringsmässigt bidrag till det fi-
nansiella sparandet. Frånräknat denna effekt be-
räknas sparandet uppgå till 23,1 miljarder kronor
eller 1,3 procent av BNP. Målet om balans i de
offentliga finanserna år 1998 uppnås således med
bred marginal. Sedan år 1994 har därmed de of-
fentliga finanserna förstärkts med 11,6 procent
av BNP, varav 2,4 procentenheter mellan 1997
och 1998. Jämfört med den bedömning som
gjordes i den ekonomiska vårpropositionen har
prognosen för den offentliga sektorns finansiella
sparande reviderats upp med ca 9 miljarder kro-
nor, i huvudsak till följd av att årets skattein-
komster nu ser ut att bli högre än vad som tidiga-
re beräknats.

Prognosen innebär att den offentliga sektorns
finansiella sparande år 1999 ligger kvar på ungefär
samma nivå som i år, justerat för bokföringsmäs-
siga effekter. De samlade offentliga utgifterna
exklusive räntor väntas stiga med 2 procent i re-
ala termer, efter att ha minskat fyra år i rad med
sammantaget 4 procent. Samtidigt hålls inkom-
stutvecklingen tillbaka av bl.a. vissa skattesänk-
ningar. En minskande nettoskuld och lägre rän-
tenivå medför att den offentliga sektorns
räntenetto förbättras. Det finansiella överskottet
nästa år beräknas till 21 miljarder kronor eller 1,1
procent av BNP, vilket är 12 miljarder kronor
över målet om ett sparande på 0,5 procent av
BNP.

Under åren 2000 och 2001 stärks det offentli-
ga sparandet enligt kalkylen och når ett överskott
motsvarande 2,3 procent av BNP år 2000 och 3,3
procent av BNP år 2001. År 2000 ligger således
det offentliga sparandet strax över det i denna
proposition föreslagna budgetpolitiska målet,
medan det av riksdagen tidigare fastställda bud-
getpolitiska målet för år 2001 överträffas med
större marginal.

Det finansiella sparandets fördelning mellan
staten och ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten påverkas under kalkylperioden av
tillfälliga faktorer som har samband med ålder-
spensionsreformen (se avsnitt 4.4 och bilaga 3).
Kommunsektorns bidrag till den offentliga sek-
torns finansiella sparande etableras från och med
år 2000 på en nivå som är förenlig med de krav
som från och med detta år ställs på ekonomisk
balans i kommuner och landsting.

PROP. 1998/99:1

4.6 Statsbudgetens utveckling
1997-2001

Statsbudgetens inkomster beräknas öka succes-
sivt under perioden 1997-2001. Utgifterna be-
räknas minska från och med 1998. Statens låne-
behov minskar därför mellan åren 1997 och

2001. Från att ha behövt låna 6 miljarder kronor
år 1997 kan staten amortera 203 miljarder kronor
år 2001. I relation till BNP minskar både in-
komsterna och utgifterna under perioden.

Ålderspensionsreformen bidrar till lånebeho-
vets kraftiga minskning. Även utan hänsyn till
ålderspensionsreformens effekter på lånebehovet
beräknas lånebehovet minska successivt under
hela perioden, från 6 miljarder kronor 1997 till en
amortering på 12 miljarder kronor 1998 och se-
dan till en amortering på 59 miljarder kronor
2001. Detta framgår av siffrorna inom parentes i
tabell 4.8. Den statliga utgiftskvoten minskar vä-
sentligt även när ålderspensionsreformens ef-
fekter exkluderas.

I full funktion bidrar det reformerade ålders-
pensionssystemet inte till en minskning av låne-
behovet. Den största effekten av ålderspensions-
reformen på lånebehovet är temporär och beror
på de stora överföringar som görs av tillgångar
från AP-fonden till Riksgäldskontoret under
åren 1999-2001. Formerna för avgiftsuttag till
ålderspensionssystemet är ännu inte fastställda.
När detta görs kommer den avgiftsandel som
förs till statsbudgeten att minska och den andel
som förs till ålderspensionssystemet att öka. En
intressant fråga är hur stort lånebehovet blir när
pensionsreformen är fullt genomförd. I bilaga 3
beräknas ett s.k. underliggande lånebehov, dvs.
det lånebehov som skulle ha uppkommit år 2001
om reformen inklusive överföringen slutförs den
31 december år 2000. Detta lånebehov beräknas
till -7 miljarder kronor. (En detaljerad genom-
gång av pensionsreformens effekter återfinns i
bilaga 3.)

iTabell 4.8 Statens lånebehov 1997-2001 1
Exkl. ålderspensionsreformen anges inom parentes				2000	2001
	1997	1998	1999	2000	2001
Miljarder kronor
Inkomster	648,9	697,3	696,4	714,2	728,2
(Inkomster)			(696,9)	(714,9)	(728,9)
Utgifter¹	655,1	685,3	680,4	651,0	525,1
(Utgifter)			(682,8)	(673,9)	(669,4)
Lånebehov	6,2	-12,0	-16,0	-63,1	-203,1
(Lånebehov)			(-14,1)	(-41,0)	(-59,5)
Procent av BNP
Inkomster	37,3	38,5	36,9	36,1	35,2
(Inkomster)			(37,0)	(36,1)	(35,2)
Utgifter	37,7	37,8	36,1	32,9	25,4
(Utgifter)			(36,2)	(34,0)	(32,4)
Lånebehov	0,4	-0,7	-0,8	-3,2	-9,8
(Lånebehov)			(-0,7)	(-2,1)	(-2,9)

' Utgifterna inkluderar anslagen inom samtliga utgiftsområden, minskning av anslags-
behållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåningen, kassamässig korrigering samt finan-
siell överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret.

4.6.1 Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens totala inkomster beräknas öka
med omkring 31 miljarder kronor under perio-
den 1998-2001. Det är framför allt ändrade anta-
ganden om lönesummans och den privata kon-
sumtionens utveckling som ligger till grund för
ökningen. I relation till BNP beräknas emellertid
statsbudgetens totala inkomster minska.

ITabell 4.9 Statsbudgetens inkomster 1
Miljarder kronor	1997	1998	1999	2000	2001
Skatter	575,3	617,7	630,6	650,8	676,9
övriga inkomster	73,6	79,6	65,8	63,4	51,3
Totala inkomster	648,9	697,3	696,4	714,2	728,2
Procent av BNP
Skatter	33,1	34,1	33,5	33,0	32,8
Totala inkomster	37,3	38,5	36,9	36,1	35,2

För budgetåret 1998 beräknas de totala inkoms-
terna uppgå till 697,3 miljarder kronor. Ökning-
en i förhållande till 1997 avser främst skatter och
förklaras till största delen av ökade bolagsvinster
och ökade realisationsvinster för fysiska personer
avseende inkomståret 1997 vilket medför ökade
fyllnadsinbetalningar år 1998. Även Övriga in-
komster ökar under året bl.a. till följd av att del-
pensionsfondens behållning överförs till stats-

PROP. 1998/99:1

budgetens inkomstsida. Skatteinkomsterna un-
der perioden 1999-2001 följer i stort sett utveck-
lingen av lönesumman och privat konsumtion.
Den lägre ökningstakten mellan år 1998 och år
1999 beror dels på regeringens förslag om skatte-
reduktion för låg- och medelinkomsttagare, dels
på att det fasta beloppet om 200 kronor i statlig
inkomstskatt för fysiska personer för år 1999
övergår till att utgöra en kommunal skatt. År
1999 påverkas även skatteinkomsterna av den be-
slutade sänkningen av fastighetsskatten från 1,7
procent till 1,5 procent och av att den tillfälliga
värnskatten upphör.

Diagram 4.1 Statsbudgetens inkomster justerat för redovis-
ningstekniska förändringar_______________________________

Miljarder kronor

I diagram 4.1 framgår att ökningen av inkoms-
terna från 1994 till 1996 till en del beror på redo-
visningstekniska förändringar. De viktigaste för-
ändringarna är att utgifterna för sjuk- och
föräldraförsäkringen nettoredovisades t.o.m.
1994/95 och att systemet för kommunernas in-
gående mervärdesskatt nettoredovisades t.o.m.
1996. Förändringarna är endast redovisningsmäs-
siga vilket innebär att statens lånebehov inte på-
verkats.

Statsskuldsräntoma beräknas minska med
omkring 26 miljarder kronor under prognospe-
rioden.

Riksgäldskontorets utlåning sker huvudsakli-
gen till myndigheter som antingen skall finansie-
ra delar av sin verksamhet genom lån i RGK eller
behöver tillfälliga krediter. Myndigheterna har
även möjlighet till inlåning i RGK Affärsverken
och vissa statliga bolag har också rätt att låna och
placera medel i RGK. Slutligen placerar vissa
statliga fonder medel på konto i RGK.

Riksgäldskontorets nettoutlåning inkl, den
kassamässiga korrigeringen och den finansiella
överföringen från AP-fonden är negativ under
under åren 1997-2001. Orsaken till detta är hu-
vudsakligen den av riksdagen beslutade ålder-
spensionsreformen. Som en del av reformen
kommer stora överföringar att göras av medel
från AP-fonden till staten (RGK) åren 1999—
2001, vilket förklarar att posten RGK:s nettout-
låning m.m. är kraftigt negativ under slutet av be-
räkningsperioden.

Kompletterad med den kassamässiga korrige-
ringsposten, RGK:s nettoutlåning och den finan-
siella överföringen från AP-fonden är skillnaden
mellan statsbudgetens utgifter och inkomster li-
ka med statens lånebehov.

I relation till BNP beräknas statsbudgetens
totala utgifter minska under perioden 1997-2001
med drygt 12 procentenheter. För budgetåret
1997 uppgick utgifterna till 655,1 miljarder kro-
nor, medan de år 2001 beräknas till
525,1 miljarder kronor.

4.6.2 Statsbudgetens utgifter

År 1997 uppgick statsbudgetens utgifter exklusi-
ve statsskuldsräntor och Riksgäldskontorets
(RGK) nettoutlåning m.m. till 569,2 miljarder
kronor. För år 2001 beräknas dessa utgifter upp-
gå till 619,1 miljarder kronor. Utgifterna på
statsbudgeten exklusive statsskuldsräntor och
RGK:s nettoutlåning m.m. beräknas således öka
med ca 50 miljarder kronor mellan åren 1997 och
2001 (se tabell 4.10). I relation till BNP minskar
dock dessa utgifter under samma period med nä-
ra tre procentenheter.

Tabell 4.10 Statsbudgetens utgifter

Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 2001

Utgifter exkl. statsskuldsräntor*	569,2	586,5	613,8	614,1	619,1
Statsskuldsräntor²	98,4	107,8	84.6	77,0	72,2
Riksgäldskontorets	-12,4	-9,0	-18,0	-40,1	-166,2
nettoutlåning m.m.³
Summa utgifter	655,1	685,3	680,4	651,0	525,1
Procent av BNP	37,7	37,8	36,1	32,9	25,4

^nkkjs^v^nmsknTn^^^^nsTagsbeh^TTnlnga^^

'Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

’lnklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-fonden till
RGK. Den kassamässiga korrigeringen utgörs av skillnaden mellan å ena sidan stats-
budgetens inkomster och utgifter och å andra sidan nettot av in- och utbetalningarna
över statsverkets checkräkning.

Utgifter exklusive statsskuldsräntor

I relation till BNP beräknas statsbudgetens ut-
gifter exkl. statsskuldsräntor (utgiftsområde
1-25 samt 27) minska från ca 33 procent år 1997

PROP. 1998/99:1

till ca 30 procent år 2001, se diagram 4.2. Ut-
giftskvoten minskar trots att ålderspensionsre-
formen medför att utgifterna på elva utgiftsom-
råden ökar med totalt ca 14 miljarder kronor
årligen perioden 1999-2001. Denna ökning av
utgifterna motsvarar knappt 1 procent av BNP.
För en detaljerad redovisning av ålderspensions-
reformens effekter se bilaga 3.

Diagram 4.2 Utgiftskvot, utgifter exkl. statsskuldsräntor

Procent av BNP

Under de senaste åren har redovisningsprinci-
perna för statsbudgetens utgifter förändrats. Ut-
gifter som tidigare redovisades utanför statsbud-
geten har lyfts in på budgeten och
bruttoredovisningen har ökat i omfattning. Som
exempel kan nämnas att sedan budgetåret
1995/96 bruttoredovisas föräldraförsäkring,
sjukpenning och rehabilitering samt sjukvårds-
förmåner. Från och med år 1999 redovisas ar-
betsskadeförsäkringen och delpensionsförsäk-
ringen på statsbudgeten, vilket innebär att
statsbudgetens utgifter ökar med ca 6 miljarder
kronor per år. De takbegränsade utgifterna på-
verkas dock inte.

I diagram 4.2 redovisas statsbudgetens utgifter
exkl. statsskuldsräntor rensade för större redo-
visningstekniska förändringar inklusive ålders-
pensionsreformens finansiella effekter (s.k. juste-
rad utgiftskvot). Genom att nuvarande redovis-
ningsprinciper tillämpas över hela tidsperioden
uppnås en högre grad av jämförbarhet mellan
åren.

Den justerade utgiftskvoten nådde sin högsta
nivå under 1993. Denna höga nivån förklaras
delvis av stora utgifter för bankstödet, vilket
1993 uppgick till knappt 42 miljarder kronor, el-
ler ca 3 procent av BNP. Efter 1993 minskar ut-
giftskvoten kraftigt. Från och med 1995 beror
den allt lägre utgiftskvoten till stor del på bud-
getsaneringen. Tendensen med en minskande ut-

giftskvot beräknas fortsätta under prognosperio-
den 1998-2001. Den justerade utgiftskvoten
beräknas minska från ca 33 procent år 1997 till
ca 29 procent år 2001.

I tabell 4.11 redovisas utgifterna per utgifts-
område samt utgifterna för ålderspensionssyste-
met vid sidan av statsbudgeten för åren 1997-
2001. Utgifterna för tre utgiftsområden beräknas
minska kraftigt under perioden 1997-2001.

Den största utgiftsminskningen uppvisar ut-
giftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-
dom. Detta utgiftsområde minskar med ca
30 miljarder kronor. Orsaken till de lägre utgif-
terna är framför allt den omfördelning av finansi-
eringsansvar som sker genom ålderspensionsre-
formen.

Det andra utgiftsområdet med kraftigt mins-
kade utgifter är utgiftsområde 13 Ekonomisk
trygghet vid arbetslöshet. Regeringens bedöm-
ning är att den öppna arbetslösheten kommer att
uppgå till 4 procent vid slutet av år 2000. En så-
dan utveckling medför att utgifterna för arbets-
löshetsersättningen minskar med ca 17 miljarder
kronor mellan åren 1997 och 2001.

Den tredje större utgiftsminskningen härrör
från utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo-
stadsförsörjning och byggande. Under perioden
1997 till 2001 minskar utgifterna med omkring
17 miljarder kronor, framför allt beroende på att
räntebidragen till bostäder sjunker som en följd
av lägre räntor, reducerad bidragsandel samt ett
förhållandevis lågt byggande.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp ökar kraftigt under pe-
rioden 1997-2001. Merparten av utgiftsökning-
en, som uppgår till ca 48 miljarder kronor, för-
klaras av ålderspensionsreformen. Bland annat
överförs finansieringsansvaret för tilläggspension
i form av förtidspension från AP-fonden till ut-
giftsområdet. Denna överföring uppgår till om-
kring 25 miljarder kronor per år under perioden
1999-2001.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom-
muner ökar med ca 20 miljarder kronor mellan år
1997 och år 2001. Ökningen beror främst på de
resurstillskott som riksdagen beslutat om för att
värna kvaliteten i skola, vård och omsorg.

PROP. 1998/99:1

Tabell 4.11 Statsbudgeten och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, utgifter 1997-2001

Miljarder kronor

		1997 utfall	1998 prognos	1999 förslag	2000 beräknat	2001 beräknat
UO 1	Rikets styrelse	3,9	4,4	4,2	4,3	4,6
UO 2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	2,5	2,1	1,7	1,5	1,6
UO 3	Skatteförvaltning och uppbörd	5,7	6,0	5,8	5,8	5,9
UO 4	Rättsväsendet	21,2	21,5	21,9	22,2	22,6
UO 5	Utrikesförvaltning och internationell samverkan	2,5	2,8	2,9	2,9	2,9
UO 6	Totalförsvar	41,0	43,0	44,1	45,4	45,2
UO 7	Internationellt bistånd	12,1	11,5	11,9	12,9	13,9
U0 8	Invandrare och flyktingar	3,6	4,3	4,3	4,2	4,5
U0 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	24,2	23,1	24,0	24,5	24,8
UO 10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	35,6	38,7	80,5	81,1	83,3
UO 11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	63,1	62,7	34,3	33,8	33,5
UO 12	Ekonomisk trygghet för familj och barn	32,6	35,9	39,9	42,6	45,6
UO 13	Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet	40,9	37,8	33,8	26,5	24,1
UO 14	Arbetsmarknad och arbetsliv	50,0	47,8	48,3	48,9	47,4
UO 15	Studiestöd	16,0	21,6	22,4	23,7	25,4
UO 16	Utbildning och universitetsforskning	25,1	27,7	29,0	30,4	31,9
UO 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	7,2	7,5	7,5	7,6	7,7
UO 18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	30,9	22,6	20,5	17,3	13,7
UO 19	Regional utjämning och utveckling	2,9	3,5	2,7	2,7	3,3
UO 20	Allmän miljö- och naturvård	1,6	1,5	1,5	1,5	1,6
U0 21	Energi	0,6	1,2	1,7	1,4	1,7
U0 22	Kommunikationer	24,5	25,7	25,5	26,6	25,6
U0 23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	10,9	12,7	12,0	13,2	13,2
U0 24	Näringsliv	3,1	2,9	2,9	2,9	3,0
U0 25	Allmänna bidrag till kommunerna	87,3	96,8	103,6	105,1	107,3
U0 26	Statsskuldsräntor m.m.	98,4	107,8	84,6	77,0	72,2
U0 27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	20,2	21,2	21,9	21,4	22,1
	Minskning av anslagsbehållningar	0,0	0,0	5,0	4,0	3,0
	Summa	667,6	694,4	698,4	691,1	691,3
	(exkl. ålderspensionsreformen)			(687,1)	(678,5)	(675,3)
	Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor	569,2	586,5	613,8	614,1	619,1
	(exkl. ålderspensionsreformen)			(599,5)	(599,8)	(604,2)
	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	129,7	132,4	135,8	140,4	146,4
	(exkl. ålderspensionsreformen)			(131,3)	(136,0)	(142,3)
	Summa takbegränsade utgifter	698,9	718,9	749,7	754,6	765,6
	(exkl. ålderspensionsreformen)			(730,8)	(735,8)	(746,5)
	Budgeteringsmarginal	24,1	1,1	3,3	6,4	20,4
	(exkl. ålderspensionsreformen)			(3,2)	(6,2)	(20,5)
	Utgiftstak	723,0	720,0	753,0	761,0	786,0
	(exkl. ålderspensionsreformen)			(734,0)	(742,0)	(767,0)

Statsskuldsräntor

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. utgör
det enskilt största utgiftsområdet på statsbudge-
ten under år 1998. Utgiftsområdet omfattas inte

av det statliga utgiftstaket. För 1998 beräknas
statsskuldsräntorna uppgå till 108 miljarder kro-
nor, vilket motsvarar 6 procent av BNP.
Statsskuldsräntomas nivå påverkas framför allt av

PROP. 1998/99:1

storleken på statsskulden, inhemska och utländ-
ska räntesatser samt växelkurser.

Diagram 4.3 Statsskuldsräntor

Procent av BNP

ITabell 4.12 Statsskuldsräntor 1
Miljarder kronor	1997	1998	1999	2000	2001
Räntor på lån i svenska kronor	82,5	73,7	69,5	64,5	55,6
Räntor på lån i ut- ländsk valuta	23,9	24,1	20,2	18,3	15,2
Räntor på in- och utlåning	-5,6	-3,6	-4,5	-4,0	-4,0
Över-/underkurser vid emission¹	-1,7	-5,3	-7,0	-4,0	-2,3
Summa räntor	99,1	88,9	78,3	74,8	64,5
Valutaförluster/ vinster²	-3,6	5,4	-2,4	-4,4	-0,9
Kursförluster/vinster³	2,8	13,5	8,6	6,6	8,5
Övrigt	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Summa ränteutgifter	98,4	107,7	84,4	76,9	72,0

'överkurser uppstår när Riksgäldskontoret ger ut eller utökar befintliga benchmarklån
då marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupongräntan. Underkurser vid
emission uppstår vid motsatt förhållande.

Som framgår av diagram 4.3 steg ränteutgifterna
som andel av BNP kraftigt under 1980-talets
första hälft. År 1985 utgjorde ränteutgifternas
andel av BNP närmare 9 procent. Under 1980—
talets senare hälft minskade ränteutgifternas an-
del av BNP markant för att åter stiga 1993 och
1994. Därefter beräknas ränteutgifterna falla
trendmässigt för att år 2001 uppgå till 72 miljar-
der kronor eller drygt 3 procent av BNP.

Statsskuldsräntorna påverkas förutom av
statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkur-
ser även av mer tekniska faktorer till följd av
Riksgäldskontorets upplånings- och skuldför-
valtningsteknik. Dessa faktorer kan leda till stora
variationer i ränteutgifterna utan att möjligheten
att nå de budgetpolitiska målen påverkas. I vo-
lym 2, utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
finns en mer detaljerad beskrivning av de olika
upplånings- och skuldförvaltningsteknikerna.

¹ Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller
vinster beroende på hur valutakursen utvec klats sedan lånet tecknades.

³ Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än
marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

I statsbudgeten sker redovisningen av stats-
skuldsräntorna utgiftsmässigt enligt tabell 4.12. I
tabell 4.13 redovisas periodiserade ränteutgifter,
exklusive valuta- och kursvinster/förluster för-
delade över lånens löptid. En periodiserad redo-
visning ger en mer rättvisande bild av kostnader-
na för statsskulden. Enligt den periodiserade
redovisningen kommer räntekostnaden att sjun-
ka trendmässigt under beräkningsperioden, för
att år 2001 uppgå till 69 miljarder kronor.

Tabell 4.13 Periodiserade ränteutgifter

Miljarder kronor

	1997	1998	1999	2000	2001
Summa räntor enligt tabell 4.12	99,1	88,9	78,3	74,8	64,5
Justering kursdiffe- renser vid emission	-0,3	3,0	5,8	2,8	2,0
Justering noll- kupongräntor	1,5	2,8	1,6	2,8	2,3
Summa kostnads- justeringar	1,1	5,9	7,5	5,6	4,4
Summa beräknade	100,2	94,8	85,8	80,4	68,9

räntekostnader

PROP. 1998/99:1

4.6.3 Statens lånebehov

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar re-
geringen att för budgetåret 1999 ta upp lån enligt
lagen (1988:1387) om statens upplåning.

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks-
gäldskontoret, netto för budgetåret 1999 samt
överföring av medel från AP-fonden för budget-
året 1999 beräknas enligt tabell 4.15.

Lånebehovet är skillnaden mellan statsbudgetens
utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlå-
ning m.m. och statsbudgetens inkomster. För
åren 1999-2001 påverkas även statens lånebehov
av posten Överföring från AP-fonden. Från att
ha uppgått till 242 miljarder kronor 1993 har lå-
nebehovet successivt minskat. År 1997 uppgick
lånebehovet till 6 miljarder kronor. Under inne-
varande år beräknas staten amortera 12 miljarder
kronor på statsskulden. Senast staten amorterade
på statsskulden var budgetåret 1989/90.

Lånebehovet påverkas, förutom av konjunk-
turutvecklingen och politiska beslut, även av en-
gångshändelser och redovisningstekniska om-
läggningar. För att få en tydligare bild av låne-
behovets underliggande utveckling redovisas ett
justerat lånebehov i diagram 4.4 och tabell 4.14.
Till och med år 1998 utgörs skillnaden mellan
faktiskt och justerat lånebehov främst av försälj-
ningar av statliga företag och omläggningen av
uppbörden av mervärdesskatt åren 1995 och
1996 samt överföringen av kärnbränslefonden till
Riksgäldskontoret. Skillnaden mellan det faktis-
ka och det justerade lånebehovet var som störst
1996 då den uppgick till 74 miljarder kronor. För
åren 1999-2001 beror skillnaderna även på ef-
fekterna av det reformerade ålderspensionssys-
temet.

Diagram 4.4 Statens lånebehov

Miljarder kronor

För åren 1999 - 2001 beräknas överskotten suc-
cessivt öka, både faktiskt och justerat.

År 2000 uppgår skillnaden mellan faktiskt och
justerat lånebehov till 29,2 miljarder kronor, var-
av pensionsreformen förklarar 22,2 miljarder
kronor. För år 2001 förklarar ålderspensionsre-
formen hela skillnaden mellan faktiskt och juste-
rat lånebehov. Skillnaden uppkommer främst till
följd av att ett större belopp överförs från AP-
fonden till Riksgäldskontoret. En detaljerad re-
dovisning av ålderspensionsreformens effekter
görs i bilaga 3.

I tabell 4.15 redovisas vilka poster som ingår i
beräkningen av statens lånebehov. Förutom sal-
dot av statsbudgetens inkomster och utgifter
finns en kassamässig korrigeringspost och Riks-
gäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 4.6.2). För
åren 1999-2001 ingår även posten Överföring
från AP-fonden.

Tabell 4.14 Statens lånebehov faktiskt och justerat

Miljarder kronor

	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Faktiskt lånebehov	184,9	138,6	21,0	6,2	-12,0	-16,0	-63,1	-203,1
Justerat lånebehov	160,3	149,7	94,7	44,3	15,2	0,8	-33,9	-59,6
Differens justerat - faktiskt lånebehov	-24,6	11,1	73,7	38,1	27,2	16,8	29,2	143,5

PROP. 1998/99:1

Tabell 4.15 Statens lånebehov och statsskulden

Miljarder kronor

	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Inkomster	465,7	600,5	648,9	697,3	696,4	714,2	728,2
(exkl. ålderspensionsreformen)					(696,9)	(714,9)	(728,9)
Utgifter exkl. statsskuldsräntor'	513,4	559,2	569,2	586,5	613,8	614,1	619,1
(exkl. ålderspensionsreformen)					(599,5)	(599,8)	(604,2)
Statsskuldsräntor m.m²	104,7	99,5	98,4	107,8	84,6	77,0	72,2
(exkl. ålderspensionsreformen).					(87,6)	(78,7)	(71,1)
Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning	-152,4	-58,3	-18,6	3,0	-2,0	23,1	36,9
(exkl. ålderspensionsremformen)					(9,8)	(36,4)	(53,6)
Arbetsmarknadsfonden		86,7
övrigt, netto	-38,4	1,8	-2,0
Summa kassamässig korrigering	-38,4	88,5	-2,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Tilläggspensionsavgift, avsättning i	-9,1	-10,5	-12,1	-13,5	-20,9	-18,5	-19,3
Riksgäldskontoret, inkl ränta (exkl. ålderspensionsreformen)					(-15,2)	(-15,5)	(-16,6)
Utbetalning av premiepensionsmedel					37,0	12,5	18,1
(exkl. ålderspensionsreformen)					(0,0)	(0,0)	(0,0)
Arbetsmarknadsfonden	14,3	-86,7
Lönegarantifonden, inkl, ränta	-0,4	-0,6	-0,7	-1,3
CSN, studielån	8,1	8,9	9,9	10,9	11,4	12,0	12,2
Kärnbränslefonden		-19,1	-1,3	-0,2	-0,4	-0,7	-0,8
Insättningsgaranti		-1,0	-2,1	-2,6	-2,6	-2,7	-2,8
övrigt, netto	11,6	-16,8	-4,1	-2,3	2,5	2,3	2,0
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i	24,5	-125,8	-10,4	-9,0	27,0	4,9	9.4
Riksgäldskontoret, netto (exkl. ålderspensionsreformen)					(-4,3)	(-4,6)	(-6,0)
Överföring från AP-fonden’					-45,0	-45,0	-175,6
(exkl. ålderspensionsreformen)					(0.0)	(0,0)	(0,0)
Lånebehov	138,6	21,0	6,2	-12,0	-16,0	-63,1	-203,1
(exkl. ålderspensionsreformen)					(-14,1)	(-41,0)	(-59,5)
Skulddispositioner m.m.	-38,9	4,4	14,7	-15,6	-6,3	2.7	0,9
Statsskuldsförändring	99,6	25,4	20,9	-27,6	-22,3	-60,4	-202,2
Statsskuld vid årets slut	1 386,2	1 411,2	1 432,1	1 404,5	1 382,3	1 321.8	1 119,7
(exkl. ålderspensionsreformen)					(1 384,1)	(1 345,8)	(1 287,2)

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

'Inklusive minskning av anslagsbehållningar

³ Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

³ Total beräkningsteknisk överföring år 2001 235 miljarder kronor, varav 175,6 miljarder kronor är lånebehovspåverkande. Det lånebehovspåverkande beloppet år 2001 består av statspapper 118
miljarder kronor, bostadspapper 31 miljarder kronor, likvida medel 23 miljarder kronor samt kupongbetalningar på bostadsobligationer 3,6 miljarder kronor.

4.7 Statsskulden

Statsskuldens utveckling bestäms huvudsakligen
av lånebehovet. Statsskulden påverkas även av
skulddispositioner som bl.a. omfattar valutaom-
värderingar av den del av statsskulden som är i
utländsk valuta.

Genom den omfattande saneringen av statens
finanser som genomförts under senare år stabili-
serades statsskulden som andel av BNP redan
1995 då skuldkvoten uppgick till 84 procent av
BNP. Vid 1997 års slut uppgick statsskulden till
1 432 miljarder kronor vilket motsvarar en

skuldkvot på 82 procent av BNP. Till följd av
prognostiserade överskott i statens finanser och
överföringen från AP-fonden de kommande åren
förväntas skulden minska med 312 miljarder
kronor under åren 1998-2001. Vid utgången av
år 2001 beräknas statsskulden uppgå till 1 120
miljarder kronor, vilket motsvarar en skuldkvot
på 54 procent av BNP.

I diagram 4.5 visas statsskuldens utveckling
1980-2001 i relation till BNP. Den kraftiga
minskningen mellan åren 2000 och 2001 förkla-
ras huvudsakligen av överföringar från AP-
fonden i samband med ålderspensionsreformen.

PROP. 1998/99:1

Även utan effekterna av ålderspensionsreformen
minskar statsskulden väsentligt vilket framgår av
i diagrammet.

Diagram 4.5 Statsskuldens utveckling

Procent av BNP

Inkomster

3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4

PROP. 1998/99:1

5 Inkomster

Statsbudgetens inkomster består dels av skatter
och avgifter, dels av övriga inkomster. Skatter
och avgifter utgörs av inkomstskatter, socialav-
gifter, egendomsskatter samt skatt på varor och
tjänster. De övriga inkomsterna utgörs främst av
inkomster av statlig verksamhet, försäljningar av
statlig egendom samt bidrag från EU. I tabell 5.1
redovisas hur statsbudgetens inkomster utvecklas
under perioden 1997-2001.

ITabell 5.1 Statsbudgetens inkomster 1
Miljarder kronor	1997	1998	1999	2000	2001
Skatter m.m.	575,3	617,7	630,6	650,8	676,9
varav skatt på inkomst	109,8	111,2	118,1	107,0	115,0
varav socialavgifter och allmän pensionsavgift	193,4	209,3	227,2	239,8	249,9
varav skatt på varor och tjänster	228,2	239,9	242,1	251,1	260,6
Övriga inkomster	73,6	79,6	65,8	63,4	51,3
varav statens verksamhet	38,9	39,2	32,1	36,8	33,9
varav försåld egenom	15,8	22,4	15,0	9,0	0,0
Totala inkomster	648,9	697,3	696,4	714,2	728,2

Skatter m.m.	89%	89%	91%	91%	93%
Övriga
inkomster	11%	11%	9%	9%	7%

De totala inkomsterna förväntas 1999 vara i stort
sett oförändrade jämfört med 1998, för att där-
efter öka med cirka två procent per år. Den kraf-
tiga ökningen av skatte- och avgiftsinkomsterna
1998 förklaras framför allt av stora fyllnadsinbe-
talningar avseende fysiska och juridiska perso-
ners inkomstskatt. Den höga nivån på inkoms-
terna från skatter och avgifter 1998 medför att
ökningstakten avtar mellan 1998 och 1999. Ut-
vecklingen de följande åren beror främst på hur
inkomsterna av socialavgifter och mervärdesskatt
förändras. Andelen övriga inkomster är förhål-
landevis hög för budgetåren 1997-2000 beroende
på dels inkomster av statens verksamhet
(inkomster av statens aktier), dels stora försälj-
ningar.

Statsbudgetens inkomster redovisas kassamäs-
sigt, vilket innebär att det är de skatter och av-
gifter som under budgetåret betalas in till staten
som redovisas. På ett flertal inkomsttitlar redovi-
sas skatteinkomster som kan avse flera år. In-
komsttiteln fysiska personers inkomstskatt re-
dovisar till exempel budgetåret 1998 ett netto av
inbetalda preliminärskatter avseende inkomståret
1998, kvarstående skatter avseende inkomståret
1996 och överskjutande skatter avseende in-
komståret 1997. Prognosen för statsbudgetens
inkomster måste därför utgå från respektive in-
komstårs skatter (periodiserade skatter). Däref-
ter tas hänsyn till de betalningsförskjutningar
som sker mellan åren i form av fyllnadsinbetal-
ningar, kvarstående och överskjutande skatter
samt utbetalningar till kommunsektorn och ål-
derspensionssystemet I det följande redovisas
först den offentliga sektorns skatteintäkter
(periodiserade skatter) och därefter inkomsterna
på statsbudgeten (kassamässiga skatter).

PROP. 1998/99:1

5.1 Offentliga sektorns skatter

- periodiserad redovisning

Utvecklingen av skatterna är beroende av till-
växten i skattebaserna. Den viktigaste skatteba-
sen vid uttag av skatt är ersättning för arbete, dvs.
löner och inkomst av näringsverksamhet. Ersätt-
ning för arbete utgör skattebas för statlig och
kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift
samt arbetsgivaravgifter. I skattebasen för in-
komstskatt ingår även skattepliktiga transfere-
ringar, såsom pensioner samt ersättning vid ar-
betslöshet och sjukdom.

Beräkningen av intäkternas utveckling baseras
på den ekonomiska makrobild som finns redovi-
sad i Bilaga 2, Svensk ekonomi. I beräkningarna
har hänsyn tagits till de regelförändringar som
beslutats efter vårpropositionen samt till de för-
slag som regeringen lägger fram i denna proposi-
tion (se kapitel 8). I tabell 5.2 redovisas de anta-
ganden som har störst inverkan på skattein-
täkterna samt förändringen i förhållande till vår-
propositionen 1998. I tabell 5.7 finns en samlad
redovisning av offentliga sektorns skatteintäkter
för åren 1996-2001. I beräkningarna har även
hänsyn tagits till det preliminära taxeringsutfallet
1998, avseende 1997 års inkomster och skatter.

ITabell 5.2 Antaganden och förändringar jämfört med vår- 1 I propositionen 1
Utbetald lön och privat konsumtion: procent.			2000	2001
Prisbasbelopp och skiktgräns: kronor.		1999
	1998	1999
Utbetald lön Skillnad mot vår-	4,5	4,1	4,7	4,1
proposition	0,6	-0,3	-0,2	0,1
Privat konsumtion löpande priser Skillnad mot vår-	3,5	3,6	4.3	4,0
proposition	-0,1	0,1	0	0
Prisbasbelopp Skillnad mot vår-	36 400	36 400	36 700	37 300
proposition	0	-200	-300	-400
Skiktgräns	213 100	219 300	225 200	233 700
Effekt av pensions- reformen Skillnad mot vår-	0	1800	1 900	2 000
proposition	0	-1 000	-1 700	-1 800

Statlig inkomstskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos___________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

25,9 29,2 31,4 27,3 30,3 31,1

Jämfört med 1996 beräknas inkomstskatten 1997
ha ökat med 3,3 miljarder kronor. År 1998 be-
räknas skatteintäkterna öka med 2,2 miljarder
kronor för att därefter minska med 4,1 miljarder
kronor 1999. De lägre intäkterna 1999 är bl.a. en
följd av att inkomstgränsen för uttag av 25 pro-
cent statlig inkomstskatt flyttas från 245 000
kronor till 389 500 kronor. Som kompensation
för bl.a. retroaktiva pensionsutbetalningar, före-
slår regeringen att det fasta beloppet om 200
kronor i statlig inkomstskatt skall utgöra en
kommunal inkomstskatt under inkomståret 1999
(se kapitel 8.4). Överföringen innebär att den
statliga inkomstskatten minskar med 1,3 miljar-
der kronor under 1999, medan den kommunala
inkomstskatten ökar med motsvarande belopp.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio-
nen beräknas inkomstskatten nu bli mellan 0,9
och 1,2 miljarder kronor högre för åren 1997—
2001. Det gäller dock inte för år 1999 då skat-
teintäkten är 0,7 miljarder kronor lägre. Minsk-
ningen beror på den ovan nämnda överföringen
från staten till kommunsektorn.

Statlig skatt på kapitalinkomster

Miljarder kronor

Utfall Prognos___________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

4,2 11,1 6,8 7,5 8,0 9,2

Den statliga nettoskatten på kapitalinkomster
utgörs av summan av skatt på intäktsräntor, rea-
lisationsvinster m.m. och skattereduktion för ut-
giftsräntor. Nettoskatten beräknas ha ökat med
6,9 miljarder kronor mellan 1996 och 1997. Ök-
ningen förklaras dels av högre realisationsvinster,
vilka ökar skatteintäkterna med drygt 4 miljarder
kronor, dels av lägre utgiftsräntor, vilka minskar
skattereduktionen med knappt 3 miljarder kro-
nor. De lägre intäkterna 1998 förklaras i huvud-
sak av att realisationsvinsterna antas bli lägre
1998 än 1997. Eftersom inkomster från realisa-

PROP. 1998/99:1

tionsvinster i regel varierar mycket kraftigt mel-
lan olika år tillämpas i prognossammanhang en
försiktighetsregel, vilken förklarar den lägre
prognosen för 1998. De följande prognosåren
antas skattereduktionerna minska något medan
skatten på kapitalinkomster ökar svagt.

I jämförelse med beräkningen till vårproposi-
tionen har nettoskatten år 1997 reviderats upp
med 8 miljarder kronor. Ökningen beror på en
tidigare felaktig bedömning dels av realisations-
vinsternas utveckling, dels av hur de nya lättnads-
reglema avseende skatt på utdelningar m.m. från
onoterade aktiebolag utnyttjas. Realisations-
vinsterna beräknas nu uppgå till 57 miljarder
kronor avseende inkomståret 1997, medan de till
vårpropositionen beräknades uppgå till 48 mil-
jarder kronor. Skillnaden i skatt är knappt 3 mil-
jarder kronor. Riksdagen har tidigare beslutat om
lättnader i skatten på utdelning från onoterade
bolag. Denna lättnad kostnadsberäknades till 3,2
miljarder kronor avseende inkomståret 1997.
Reglerna ger dock även möjlighet att skjuta lätt-
nadsbeloppet framåt, vilket innebär att utrymme
som inte utnyttjas ett år kan sparas till komman-
de år. Det preliminära taxeringsutfallet pekar på
att så har skett i relativt betydande omfattning.
År 1998 beräknas nettoskatten på kapital öka
med knappt 6 miljarder kronor. Även denna ök-
ning beror på utnyttjandet av lättnadsreglerna
och på hur realisationsvinsterna har utvecklats,
men också på lägre skattereduktioner.

Kommunal inkomstskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos____________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

284,1 292,4 302,7 314,3 325,0 337,7

inkomstskatten. Den kommunala medelutdebi-
teringen, inklusive kyrkoutdebiteringen, antas
uppgå till 31,65 procent under hela prognosperi-
oden.

Det preliminära taxeringsutfallet avseende in-
komståret 1997 indikerar att kommuner och
landsting under 1997 har erhållit för stora för-
skott, vilket kommer att medföra en negativ slut-
reglering om drygt 3 miljarder kronor år 1999.
Med hänsyn tagen till den återbetalnings garanti
som regeringen utlovat i form av ett högre stats-
bidrag kommer effekten av den negativa slutreg-
leringen att begränsas till cirka 0,5 miljarder kro-
nor. År 2000 beräknas slutregleringen till 0,1
miljarder kronor.

Till vårpropositionen beräknades kommunal-
skatterna till 291 miljarder kronor avseende 1997,
vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än i nuvarande
beräkning. De högre skatteintäkterna beror i hu-
vudsak på högre löneutbetalningar, pensioner
och inkomster av näringsverksamhet. De kom-
munala skatteintäkterna beräknas bli högre även
åren 1998 och 1999. Liksom tidigare finns orsa-
ken i högre löneutbetalningar.

Skattereduktioner m.m.

Miljarder kronor

Utfall Prognos___________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

-0,5 -1,2 -1,9 -4,6 -1,2 -1,2

Den stora ökningen av skattereduktioner år
1999 förklaras av den föreslagna skattereduktio-
nen för låg- och medelinkomsttagare (se kapitel
8.3). Kostnaden för skattereduktionen beräknas
till 3,3 miljarder kronor. Under skattereduktio-
ner redovisas även restitutioner m.m.

Mellan 1996 och 1997 beräknas den kommunala
inkomstskatten ha ökat med drygt 8 miljarder
kronor. De ökade skatteintäkterna förklaras
främst av att utbetalda löner har ökat. Även pen-
sionerna har ökat något, medan sjuk- och ar-
betslöshetsersättningarna tillsammans är oför-
ändrade. Ar 1998 beräknas skatteintäkterna öka
med drygt 10 miljarder kronor. Även denna för-
ändring förklaras av ökade utbetalningar av löner
och något större pensionsutbetalningar. De föl-
jande prognosåren förväntas skatteintäkterna öka
med mellan 10 och 13 miljarder kronor per år. År
1999 påverkas dock av att kommunerna tillgodo-
räknas det fasta beloppet om 200 kr i den statliga

Statlig inkomstskatt på företagsvinster

Miljarder kronor

Utf a 11 Prognos___________________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

36,4 46,0 47,4 51,8 54,0 54,0

Prognosen för inkomstskatten 1997 baseras på
det preliminära taxeringsutfallet 1998. Mellan
1996 och 1997 beräknas inkomstskatten ha ökat
med 9,6 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen
beror huvudsakligen på att den allmänna kon-
junkturuppgången i ekonomin antas leda till

PROP. 1998/99:1

ökade vinster för företagen. Dessutom har före-
tagens rätt att göra avsättningar till periodise-
ringsfonder begränsats från 25 till 20 procent av
vinsten från och med inkomståret 1997. Be-
gränsningen beräknas ha ökat skatteintäkterna
med cirka 1,6 miljarder kronor.

Inkomstskatten beräknas öka med 1,4 miljar-
der kronor mellan 1997 och 1998. Ekonomiska
variabler som återspeglar konjunkturläget och
företagens vinster. Dessa variabler - industripro-
duktionen, Konjunkturinstitutets konjunkturba-
rometer, räntan och kronkursen - har samman-
taget utvecklats positivt under första halvåret
1998. Aven information från delårsrapporter för
de största bankerna och försäkringsbolagen visar
en mindre vinstökning under första halvåret
1998.

Inkomstskatten beräknas öka med ytterligare
4,4 miljarder kronor mellan 1998 och 1999. Ök-
ningen beror främst på att tidigare avsättningar
till periodiseringsfonder börjar återföras till be-
skattning från och med 1999. De underliggande
företagsvinsterna antas dock ligga kvar på samma
nivå som under 1998. Detta något försiktiga an-
tagande ska ses mot bakgrund av de kraftiga vin-
stökningar som beräknas ske under åren 1997-
1998. En mindre ökning av inkomstskatten be-
räknas ske under åren 2000-2001.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio-
nen beräknas inkomstskatten nu bli 1,7 miljarder
kronor högre för inkomståret 1997, medan den
beräknas bli 3,1 respektive 1,5 miljarder kronor
högre för inkomståren 1998 och 1999.

Avkastningsskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos____________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

13,6 12,6 11,9 10,1 10,3 11,3

derlaget förklarar nedgången av skatteintäkterna.
Under åren 2000-2001 förväntas avkastnings-
skatten öka något.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio-
nen är avkastningsskatten oförändrad åren 1997
och 1998, medan den 1999 är 0,9 miljarder kro-
nor lägre.

Socialavgifter exkl. allmän pensionsavgift

Miljarder kronor

Utfall Prognos___________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

248,0 255,8 269,1 279,7 293,0 305,2

Avkastningsskatten på pensionsmedel minskar
successivt under perioden 1996-1999. Skatteun-
derlaget utgörs av en schablonberäknad avkast-
ning på ett kapitalunderlag som är beräknat uti-
från avsatta pensionsmedel. Avkastningen utgörs
av kapitalunderlaget vid inkomstårets ingång
multiplicerat med den genomsnittliga statslåne-
räntan för det kalenderår som närmast föregått
inkomståret. Den genomsnittliga statslåneräntan
har fallit successivt från 10,2 procent 1995 till be-
räknade 5,1 procent 1998. Detta i kombination
med en relativt låg uppskrivning av kapitalun-

Socialavgifter tas ut som arbetsgivaravgifter, ege-
navgifter och särskild löneskatt. Arbetsgivarav-
gifter erläggs av arbetsgivaren och utgår på lön
och förmåner som avser ersättning för arbete.
Enskilda näringsidkare erlägger egenavgift på in-
komst av aktiv näringsverksamhet. För arbetsta-
gare och enskilda näringsidkare över 65 år samt
på inkomst från passiv näringsverksamhet erläggs
särskild löneskatt. År 1998 utgår arbetsgivarav-
gifterna med 33,03 procent, egenavgifterna med
31,25 procent och särskild löneskatt med 24,26
procent. Hur arbetsgivaravgifterna fördelas på de
olika ingående avgifterna redovisas i avsnitt 5.2.5.
Avgiftsuttaget för arbetsgivaravgifter år 1999
ökar med 0,03 procentenheter till 33,06 procent.
Arbetsgivar- och egenavgifterna kan under vissa
förutsättningar sättas ned. Sedan 1997 ges en ge-
nerell nedsättning som uppgår till fem procent av
avgiftsunderlaget, dock högst 42 600 kronor per
år. I vissa delar av landet, främst Norrlands in-
land, är avgiften i vissa branscher nedsatt med
åtta procentenheter.

Arbetsgivaravgifterna beräknas 1998 uppgå till
249 miljarder kronor och därefter öka med mel-
lan 10 och 12 miljarder kronor per år. Ökningen
följer i stort utvecklingen av utbetalda löner.
Egenavgifterna beräknas 1998 uppgå till 5,5 mil-
jarder kronor och förväntas därefter öka med
cirka 0,3 miljarder kronor per år. Den särskilda
löneskatten beräknas 1998 uppgå till drygt 14
miljarder kronor, för att därefter öka med cirka
0,5 miljarder kronor per år. Olika typer av ned-
sättningar av avgiftsuttaget beräknas årligen
minska intäkterna med drygt 3 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio-
nen är de totala intäkterna 2,9 miljarder kronor
högre för 1998. De högre intäkterna förklaras av
att lönesumman nu antas bli högre för 1997.

PROP. 1998/99:1

Även 1999 beräknas intäkterna bli högre än vad
som beräknades till vårpropositionen.

Allmän pensionsavgift

Miljarder kronor

Utfall Prognos____________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

37,5 46,5 56,2 58,7 60,6 62,5

Allmän pensionsavgift utgår med 6,95 procent på
lön och skattepliktiga transfereringar (ej pensio-
ner) och betalas av fysiska personer upp till 66
års ålder. Denna begränsning upphör vid års-
skiftet för de personer som är födda 1938 eller
senare. Avgiften tas inte ut på de delar av in-
komsten som överstiger 7,5 gånger det förhöjda
prisbasbeloppet (=278 250 kronor år 1998).
Från och med 1999 höjs avgiftstaket till 8,06 av
prisbasbeloppet, vilket motsvarar 299 832 kro-
nor. Den högsta avgiften blir således 20 800 kro-
nor. Avgiften är avdragsgill vid både den statliga
och den kommunala taxeringen. Av ökningen
mellan 1998 och 1999 beror cirka 1 miljard kro-
nor på att avgiftstaket höjs från 7,5 till 8,06 av det
förhöjda prisbasbeloppet. Under resterande pro-
gnosår ökar avgifterna med mellan 1,5 och 2
miljarder kronor per år och beräknas 2001 uppgå
till drygt 62 miljarder kronor.

Jämfört med vårpropositionen är intäkterna
från avgiften 0,5 miljarder kronor högre år 1998.
Ökningen förklaras av att utbetalda löner nu an-
tas bli högre än i beräkningen till vårpropositio-
nen. En viss ökning har skett även för år 1999. I
beräkningen till vårpropositionen beaktades inte
effekten av takhöjningen.

Fastighetsskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos____________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

24,0 27,8 25,4 23,8 25,2 28,6

skattesänkningen på elproduktionsanläggningars
markvärde med 1,71 procentenheter från och
med 1999, dels på den av regeringen föreslagna
tillfälliga sänkningen av skattesatsen på hyrehus
från 1,5 procent till 1,3 procent under 1999 (se
kapitel 8.4). Bruttokostnaden för den tillfälliga
sänkningen beräknas till 0,9 miljarder kronor.

Fastighetsskatten beror utöver skattesatserna
för de olika fastighetskategorierna på prisutveck-
lingen på fastigheter. Prognosen för fastighets-
skatten baseras på ett antagande om fastighets-
prisernas utveckling mellan de allmänna fastig-
hetstaxeringarna vart sjätte år. Sedan beräkningen
till vårpropositionen har prisutvecklingen på
småhus varit fortsatt stark. Tabell 5.3 visar anta-
gandena om prisutvecklingen i nuvarande beräk-
ning jämfört med de antaganden som användes i
beräkningarna till vårpropositionen och budget-
propositionen för 1998.

ITabell 5.3 Prisutveckling på småhus 1
Procent	1996-97	1997-98	1998-99	1996-99
Aktuell beräkning	6.8	8,2	1,5	17,3
Vårproposition 98	6,8	2,0	2,0	11,1
Budget-
proposition för 98	4.0	2,0	2,0	8,2

Jämfört med beräkningen till vårpropositionen
minskar fastighetsskatten 1998 och 1999 med 2,5
respektive 3,4 miljarder kronor. Den lägre skat-
teintäkten förklaras av de sänkta skattesatserna
för bostäder. År 2000 beräknas fastighetsskatten
minska med 4,9 miljarder kronor jämfört med
vårpropositionen. Utöver de sänkta skattesatser-
na förklaras den minskade skatteintäkten detta år
av att regeringen föreslår en förlängning av frys-
ningen av den rullande fastighetstaxeringen till
att avse även år 2000. Bruttokostnaden för denna
frysning uppgår till 2,8 miljarder kronor.

Förmögenhetsskatt

Under våren 1998 beslutade riksdagen om en
sänkning av skatten på småhus och hyreshus
(bostadsdelen). Skattesatsen sänktes från 1,7 till
1,5 procent av taxeringsvärdet och sänkningen
gäller retroaktivt från den 1 januari 1998. Brutto-
kostnaden för sänkningen uppgår till 2,6 miljar-
der kronor. Skatteintäkterna minskar mellan
1998 och 1999, vilket beror dels på den beslutade

Miljarder kronor

Utfall Prognos___________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

5,1 5,7 5,8 6,1 6,1 6,9

Förmögenhetsskatten beräknas uppgå till 5,7
miljarder kronor 1997. Med tanke på de kraftiga
svängningar som börskurserna uppvisar progno-
seras förmögenhetsskatten försiktigt. Skatten
ökar därför endast marginellt under åren 1998-

PROP. 1998/99:1

2000. År 2001 beräknas däremot en kraftigare
ökning till 6,9 miljarder kronor beroende på att
frysningen av taxeringsvärdena på fastigheter då
upphör.

För 1997 är prognosen 1 miljard kronor högre
än vid beräkningen till vårpropositionen. Nivå-
ökningen påverkar intäkterna även de komman-
de prognosåren.

Mervärdesskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos____________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

145,6 152,5 155,2 162,4 170,1 178,5

Av tabell 5.4 framgår att uppskattningsvis 70
procent av mervärdesskatten härrör från privat
konsumtion, medan investeringarna antas bidra
med 11 procent. Under perioden sker endast en
marginell förändring av andelarna. Andelen mer-
värdesskatt i investeringar ökar något, medan bi-
draget från kommunsektorn minskar i motsva-
rande mån.

ITabell 5.4 Mervärdesskattens fördelning oå olika sektorer 1
Procent	1997	1998	1999	2000	2001
Privat konsumtion	70	70	70	69	69
Investeringar	11	11	12	13	14
Förbrukning	3	3	3	3	3
Kommunsektorn	16	15	15	15	14

Källa: Statistiska Centralbyrån och Finansdepartementet. På grund av avrundning summerar
inte alltid delsummorna till hundra procent.

Mervärdesskatten beräknas under perioden
1999-2001 öka med 7-8 miljarder per år. Mer-
värdesskatten påverkas främst av privat konsum-
tion, men även av investeringar och förbrukning
i de företag som har undantag från skatteplikt.
Undantaget innebär att den som omsätter en va-
ra eller tjänst varken ska redovisa utgående skatt
eller har avdrags- eller återbetalningsrätt för ingå-
ende skatt i verksamheten. Undantag från skat-
teplikt förekommer främst inom fastighetsom-
rådet men tillämpas även i vissa fall för
utbildning, sjukvård, banker och försäkringsbo-
lag. Även kommunsektorns förbrukning och in-
vesteringar har inverkan på intäkterna.

Under perioden 1998-2001 förväntas en ge-
nomsnittlig ökning av privat konsumtion i lö-
pande priser med knappt fyra procent per år.
Fördelningen av konsumtionen på olika varor
och tjänster inom privat konsumtion är av cen-
tral betydelse i beräkningen. Det finns ett nära
samband mellan privat konsumtion och mervär-
desskatt, men högre privat konsumtion kan ge
minskade intäkter om konsumtionen till en allt
större del omfattar lågbeskattade varor eller om
turistnettot ökar. Sedan 1995 har andelen varor
som beskattas med den högsta skattesatsen 25
procent ökat, vilket ger högre intäkter. Samtidigt
har turistnettots andel av privat konsumtion
ökat, vilket ger lägre intäkter. Nettot av dessa två
faktorer innebär dock en ökning av intäkterna.

År 1998 förväntas investeringarna öka med 4,8
procent. Åren 1999-2001 förväntas en årlig ök-
ning av investeringarna med cirka 13 procent. Så-
väl kommunsektorns förbrukning och investe-
ringar som förbrukning i företag med undantag
från skatteplikt visar under hela perioden en svag
ökning.

Mervärdesskatten beräknas för år 1998 bli 0,3
miljarder kronor lägre än beräknat till vårpropo-
sitionen. För perioden 1999-2001 beräknas in-
täkterna bli mellan 0,4 och 0,9 miljarder kronor
lägre än beräknat, vilket huvudsakligen förklaras
av en lägre förbrukning i kommunsektorn.

Energiskatt

Miljarder kronor

Utfall Prognos___________________________________________________________

1996 1997 1998 1999 2000 2001

45,8 47,1 49,6 50,3 50,8 52,1

Den enskilt största inkomsttiteln av skatter på
varor och tjänster exklusive mervärdesskatt är
skatt på energi, som 1998 svarar för 62 procent.
Under inkomsttiteln energiskatt redovisas inte
enbart energiskatt, utan även koldioxidskatt och
svavelskatt. Under perioden 1999-2001 beräknas
intäkterna från skatt på energi öka med 1,8 mil-
jarder kronor. Ökningen fram till och med år
2001 avspeglar en viss ökad användning av oljor
och kolbränslen samt att skattesatserna är index-
erade. Fördelningen av intäkterna på olika
skatte- och energislag framgår av tabell 5.5. Till
övriga bränslen i tabell 5.5 hänförs bl.a. oljor och
kolbränslen.

PROP. 1998/99:1

ITabell 5.5 Intäkter från energiskatter 1
Miljarder kronor	1997	1998	1999	2000	2001
Energiskatt	34,5	36,9	37,2	37,5	38,4
varav
elektrisk kraft	8,8	11,0	10,9	10,9	11,1
bensin	19,5	19,3	19,6	19,8	20,1
övrigt	6,2	6,6	6,7	6,8	7,2
Koldioxidskatt	12,5	12,5	13,0	13,1	13,6
varav
bensin	4,8	4,6	4,7	4,8	4,8
övrigt	7,7	7,9	8,3	8,4	8,8
Svavelskatt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1

Källa: Ekonomistyrningsverket och Finansdepartementet. På grund av avrundning summerar
inte alltid delsummorna till totalsummorna.

Skattekvoten

Energiskatten utgör nästan 75 procent av de to-
tala skatterna på energi medan resterande del i
huvudsak är koldioxidskatt. Av intäkterna från
skatterna på energi utgör skatt på bensin knappt
50 procent, skatt på elektrisk kraft drygt 20 pro-
cent och skatt på övriga energislag cirka 30 pro-

cent.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio-
nen är skatteintäkterna lägre för samtliga år.
Prognosen för skatt på energi 1998 har reviderats
ned under året och är nu drygt 1,1 miljarder kro-
nor lägre än vad som beräknades till vårproposi-
tionen. Den största delen av minskningen förkla-
ras av minskade intäkter från energi- och
koldioxidskatt på bensin, eftersom bensinför-
brukningen under innevarande år har fortsatt att
minska. Under första halvåret 1998 minskade

förbrukningen med drygt fyra procent jämfört
med motsvarande period föregående år. Den läg-
re volymen påverkar i synnerhet inkomsterna
1998, men även övriga år. Även intäkterna från
skatt på oljeprodukter beräknas bli lägre under
1998 än vad som beräknades till vårpropositio-
nen, vilket delvis förklaras av en minskad för-
brukning p.g.a. en varm vinter. Ett lägre anta-
gande om inflationstakten medför att
indexeringen av skattesatserna ger något lägre
intäkter. Avdragen beräknas dock vara något läg-
re än i föregående prognos, vilket har en viss
motverkande effekt. Prognosen för skatt på
elektrisk kraft är i stort sett oförändrad jämfört
med tidigare prognos.

Skattekvoten visar förhållandet mellan skatter
och avgifter, som under ett visst år kommer in
till det allmänna, och BNP. Skattekvoten beräk-
nas enligt nationalräkenskapernas definition. En
skattekvot beräknad på de periodiserade skatter-
na visar istället hur stor del av årets inkomster
det allmänna tar i anspråk för skatter. Denna
kvot förändras inte av när i tiden den skattskyl-
dige väljer att betala sin skatt, vilket är fallet med
den skattekvot som beräknas i enlighet med na-
tionalräkenskapernas definition. Den periodise-
rade skattekvoten visar tydligare hur skatteutta-
get förändras över tiden eftersom den inte
påverkas av förändringar i betalningstidpunkter.
Ett alternativt sätt att beräkna skattekvoten,
framför allt när det gäller internationella jämfö-
relser, är att exkludera skatter på offentliga
transfereringar. Andelen skattepliktiga transfere-
ringar varierar mycket mellan länderna inom
OECD. Sverige tillhör den grupp länder som har
en stor andel. Om skatten på offentliga transfe-
reringar exkluderas kommer den uppmätta skat-
tekvoten för Sveriges del att minska med i stor-
leksordningen 4-5 procentenheter.

Vid beräkning av skattekvoten skall även vissa
avgifter, som inte redovisas på statsbudgeten,
läggas till. Till dessa hör bland annat bankgaran-
tiavgifter och avgifter till kärnbränslefonden. I
tabell 5.6 redovisas skattekvoten för perioden
1996-2001 dels enligt nationalräkenskapernas
definition, dels beräknat utifrån de periodiserade
skatterna. Dessutom redovisas den periodiserade
skattekvoten exklusive skatt på offentliga trans-
fereringar och den frivilliga delen av kyrkoskat-
ten. I samtliga nedan redovisade skattekvoter in-
går de ovan nämnda avgifterna.

ITabell 5.6 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) 1 loch periodiserad skattekvot 1
Procent	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Skattekvot enl. NR	54,1	54,2	54,8	53,8	53,2	53,0
Periodiserad
skattekvot	52,6	54,1	53,9	54,3	54,0	53,8
Periodiserad skattekvot exkl. skatt på trans- fereringar m.m.	47,5	49,0	48,9	49,4	49,2	49,1

PROP. 1998/99:1

Tabell 5.7 Offentliga sektorns skatteintäkter 1996-2001

Miljarder kronor
Inkomstår	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Inkomstskatter	368,8	393,7	402,2	412,2	431,4	447,3
Personer	313,7	331,5	339,1	344,4	362,1	376,8
Statlig skatt	25,9	29,2	31,4	27,3	30,3	31,1
Skatt på kapital	4,2	11,1	6,8	7,5	8,0	9,2
Kommunal skatt	284,1	292,4	302,7	314,3	325,0	337,7
Skattereduktioner m.m.	-0,5	-1,2	-1,9	-4,6	-1.2	-1,2
Bolag	49,5	57,6	58,5	61,8	64,6	65,5
Skatt på vinster	36,4	46,0	47,4	51,8	54,0	54,0
Avkastningsskatt	13,6	12,6	11,9	10,1	10,3	11,3
Skattereduktioner m.m.	-0,5	-1,0	-0,9	-0,1	0,2	0,2
Övriga inkomstskatter	5,0	3,8	4,0	4,1	4,2	4,3
Socialavgifter	285,5	302,3	325,3	338,4	353,6	367,7
Arbetsgivaravgifter	230,6	237,5	249,3	259,2	271,4	282,6
Egenföretagaravgifter	5,8	5,7	5,5	5,8	6,2	6,6
Allmänna egenavgifter	37,5	46,5	56,2	58,7	60,6	62,5
Särskild löneskatt	11,6	12,6	14,2	14,7	15,4	16,0
Skatt på egendom	33,2	38	37,0	35,7	37,4	41,6
Fastighetsskatt	24,0	27,8	25,4	23,8	25,2	28,6
Förmögenhetsskatt	5,1	5,7	5,8	6,1	6,1	6,9
Arvs-och gåvoskatt	1,4	1.8	1,8	1,7	1,7	1,8
Stämpelskatt	2.7	2.6	3,9	4,2	4,3	4,4
Skatt på varor och tjänster	223,2	230,1	235,1	242,3	251,2	260.9
Mervärdesskatt	145,6	152,5	155,2	162,4	170,1	178,5
Tobaksskatt	7.3	7,5	7,2	6,5	6,4	6,4
Skatt på etylalkohol	5,0	4,7	4,6	4,5	4,4	4,4
Skatt på vin m.m.	3,3	3,1	3,2	3,3	3.3	3,3
Skatt på öl	3,3	2,0	2.1	2,1	2,1	2,1
Skatt på energi	45,8	47,1	49,6	50,3	50,8	52,1
Skatt på annonser och reklam	1,1	1,2	1,2	1,1	1.1	1,1
Fordonsskatt	5,5	6.2	6,1	6,1	6,2	6,3
Tullmedel	3,2	3,5	3,3	3.0	3,0	2,9
Övrigt	3,2	2,3	2,6	3.1	3,7	3,7

Offentliga sektcrns skatteintäkter	910,1	963,3	998,9	1 026,7	1 073,0	1 116,9
varav
Kommunalskatt	284,1	292,4	302,7	314,3	325,0	337,7
Avgifter till pensionssystemet m.m.	103,0	106,2	110,5	126,1	130,1	134,4
Statens periodiserade skatteintäkter	523,0	564,6	585,7	586,4	617,8	644,8

PROP. 1998/99:1

5.2 Statsbudgetens inkomster

- kassamässig redovisning

vid 1999 års taxering. Kvarskatten antas betalas
under våren år 2000.

Regeringens förslag: Beräkningen av statsbudge-
tens inkomster för budgetåret 1999 enligt bilaga
1 godkänns.

Tabell 5.8 Tidigare och gällande redovisning på
inkomsttitlar ________________________________

5.2.1 Nytt uppbördssystem och ändrad
redovisning

Från och med 1998 har systemen för uppbörd
och redovisning ändrats. I det nya uppbördssys-
temet deklareras både innehållen källskatt, ar-
betsgivaravgifter och mervärdesskatt på en ge-
mensam skattedeklaration. De deklarerade
skatterna debiteras ett avräkningskonto
(skattekonto) tillsammans med företagens och
de enskilda näringsidkamas fördebiterade preli-
minärskatter, medan de skattskyldigas inbetal-
ningar krediteras kontot. Om kontot redovisar
ett överskott gottskrivs den skattskyldige en in-
täktsränta medan en kostnadsränta debiteras vid
underskott på kontot. Skattemyndigheten
stämmer av kontot vid varje månadsskifte då
även betalningspåminnelser skickas ut i före-
kommande fall.

På statsbudgeten redovisas både de debiterade
skatterna och de betalningsdifferenser som upp-
står när den skattskyldige har betalat in för lite
eller för mycket jämfört med de skatter som har
debiterats. Betalningsdifferenserna redovisas på
en ny inkomsthuvudgrupp, 1600 Betalningsdiffe-
renser.

Den ändrade redovisningen innebär att de en-
skilda inkomsttitlarna ej blir strikt kassamässiga.
Om en skattskyldig vid den årliga inkomsttaxe-
ringen erhåller en kvarstående skatt redovisas
denna på inkomsttiteln. I det gamla systemet
gjordes redovisningen i stället mot inkomstiteln
först i samband med inbetalningen av kvarskat-
ten. För t.ex. juridiska personers inkomstskatt
innebär detta att titeln gottskrivs kvarskatten i
samband med debiteringen istället för som tidi-
gare i samband med inbetalningen. Skillnaden
mellan den inbetalda och den debiterade
kvarskatten redovisas på Betalningsdifferenser.
Tabell 5.8 visar hur redovisningen i det nu gäl-
lande systemet skiljer sig från redovisningen i det
tidigare systemet. I exemplet antas att juridiska
personer debiteras en kvarstående skatt om 800

Tidigare redovisning Gällande redovining

1999 2000 1999 2000

1121 Juridiska personers inkomstskatt	800	800
1600 Betalnings-
differenser		-800	800
Statsbudgeten totalt	0 800	0	800
Som framgår av	tabellen är fördelningen		mellan

olika år av de totala inkomsterna på statsbudge-
ten oförändrad, medan redovisningen på enskilda
titlar påverkas. Eftersom inkomsten bokförs på
titeln i samband med debiteringen i den nya re-
dovisningen, innebär det att inkomsterna på ti-
teln är högre än i det gamla systemet. Detta får
till följd att det blir svårt att jämföra enskilda tit-
lar mot beräkningen till statsbudgeten för 1998,
eftersom statsbudgeten då fastställdes enligt det
gamla systemet.

Det nya uppbördssystemet med räntor istället
för avgifter kan även medföra ett ändrat betal-
ningsbeteende hos de skattskyldiga. I det gamla
systemet fanns inga skäl att göra en inbetalning
av debiterade men ej inbetalda skatter mellan de
tidpunkter då avgifterna höjdes. I det nya syste-
met räknas räntan per dag, vilket innebär att ju
tidigare en inbetalning sker desto lägre blir kost-
naden för den skattskyldige.

5.2.2 Skatteinkomster

I tabell 5.9 redovisas skillnaden mellan statens
skatteintäkter (periodiserade skatter) och statens
skatteinkomster (kassamässiga skatter) för åren
1996-2001. I tabell 5.10 finns en mer detaljerad
redovisning av de olika titlarnas inkomster för
åren 1997-2001.

PROP. 1998/99:1

Tabell 5.9 Statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster 1996-2001

Miljarder kronor

	Utfall 1996	Utfall/Prognos 1997	Prognos 1998	1999	2000	2001
Statens periodiserade skatteintäkter	523,0	564,6	585,7	586,4	617,8	644,8
Tillkommande och avkortade skatter	0.1	0,5	0,1	0,5	0,5	0,5
Betalningsförskjutningar	5,0	-10,5	10,7	22,4	11,2	10,3
Kommunal utjämningsavgift	21,0	20,7	21,3	21,3	21,3	21,3
Skatter m.m. på statsbudgeten	549,1	575,3	617,7	630,0	650,8	676,9

ITabell 5.10 Statsbudgetens inkomster 1997-2001 1
Miljarder kronor
Budgetår	Utfall	Prognos
	1997	1998	1999	2000	2001
1000 Skatter m.m.	575,3	617,7	630,6	650,8	676,9
1100 Skatt på inkomst	109,8	111,2	118,1	107,0	115,0
varav 1111 Fysiska personers inkomstskatt	41,8	37,8	39,9	38,3	40,4
1121 Juridiska personers inkomstskatt	63,3	67,8	72,9	63,5	69,4
Övriga inkomstskatter	4,7	5.6	5.2	5,2	5,2
1200 Socialavgifter och allmänna egenavgifter	193,4	209,3	227,2	239,8	249,9
varav Inkomster	299,5	320,1	353,8	370,0	384,4
Utgifter (överföringar till AP-fonden)	106,1	110,8	126,6	130,2	134,5
1300 Skatt på egendom	23,3	34,9	39,5	37,3	36,0
varav 1310 Skatt på fast egendom	15,3	24,0	27,8	25,4	23,8
1320 Förmögenhetsskatt	3,6	5,1	5,7	5,8	6.1
1341 Stämpelskatt	2,6	3,9	4,2	4,3	4,4
Övriga egendomsskatter	1,8	1,8	1,7	1,7	1,8
1400 Skatt på varor och tjänster	228,2	239,9	242,1	251,1	260,6
varav 1411 Mervärdesskatt	150,3	160,3	162,6	170,2	178,4
1424 Tobaksskatt	7,7	7,2	6,5	6,4	6,4
1425 Alkoholskatt	9,9	9,8	9,8	9,8	9,8
1428 Energiskatt	46,9	49,4	50.2	50,8	52,0
1452 Annons- och reklamskatt	1,2	1,2	1,1	1,1	1,1
1460 Skatt på vägtrafik	6,2	6,1	6,1	6.2	6,3
1471 Tullmedel	3.5	3,3	3,0	3,0	2,9
Övriga skatter på varor och tjänster	2,5	2,6	2,8	3,7	3.7
1500 Utjämningsavgift	20,7	21,3	21,3	21,3	21,3
1600 Betalningsdifferenser	0	1,1	-17,5	-5,7	-5,9
2000 Inkomster av statens verksamhet	38,9	39,2	32,1	36,8	33,9
varav 2411 Inkomster av statens aktier	13,1	11,8	6.6	6,5	6,2
3000 Inkomster av försåld egendom	15,8	22,4	15,0	9,0	0,0
varav 3312 Övriga inkomster av försåld egendom	15,7	22,3	15,0	9,0	0,0
4000 Återbetalning av lån	3,2	2,9	3,1	2,7	2,8
5000 Kalkylmässiga inkomster	6,8	5,2	5,3	5,3	5,3
6000 Bidrag m.m. från EU	8,2	9,7	10,2	9,6	9,3
7000 Extraordinära medel från EU	0,7	0,3	0,0	0,0	0,0
Statsbudgetens totala inkomster	648,9	697,3	696,4	714,2	728,2

PROP. 1998/99:1

Fysiska personers inkomstskatt

Av tabell 5.10 framgår att de kassamässiga skat-
teinkomsterna från fysiska personer varierar re-
lativt kraftigt mellan åren. En stor del av förkla-
ringen ligger i de nya redovisningsprinciper som
skattekontot medför. Enligt den nya redovis-
ningen ökar inkomsterna med 2,1 miljarder kro-
nor mellan 1998 och 1999. De underliggande
kassamässiga inkomsterna minskar dock 1999
med 8,7 miljarder kronor. Detta förklaras av den
ändrade skiktgränsen för statlig inkomstskatt,
förslagen om skattereduktion och överförd stat-
lig inkomstskatt samt att större delen av den
sänkta fastighetsskatten påverkar titeln först
1999. År 2000 ökar de underliggande inkomster-
na med 5,6 miljarder kronor. De ökade inkoms-
terna beror dels på att de tillfälliga skattesänk-
ningarna år 1999 upphör, dels på att den sänkta
fastighetsskatten enbart påverkar med enkel ef-
fekt detta år medan den 1998 påverkar med dub-
bel effekt, dvs. sänkningarna avseende både 1998
och 1999.

Jnridiska personers inkomstskatt

Även juridiska personers kassamässiga inkomster
påverkas i betydande grad av den nya redovis-
ningen. Den i tabell 5.10 redovisade förändringen
ger således en felaktig bild av den kassamässiga
utvecklingen mellan åren. Om dessa effekter ex-
kluderas minskar inkomsterna med 0,7 miljarder
kronor mellan 1998 och 1999. Förklaringen är att
företagen har gjort stora fyllnadsinbetalningar
under våren 1998 avseende inkomståret 1997.
Den tillfälliga sänkningen av fastighetsskatten på
hyreshus under 1999 antas påverka inkomsterna
först år 2000.

Övriga inkomstskatter

Övriga inkomstskatter utgörs av lotteriskatt, ku-
pongskatt, ofördelbara inkomstskatter samt be-
skattning av tjänstegruppliv. Inkomsterna beräk-
nas sammanlagt till 5,6 miljarder kronor 1998.
Inkomsterna minskar till 5,2 miljarder kronor
1999, vilket förklaras av att ofördelbara inkomst-
skatter minskar till följd av övergången till skat-
tekonto. Övriga skatteinkomster är i stort sett
oförändrade under prognosperioden.

Socialavgifter och allmän pensionsavgift
Inkomsterna 1998 beräknas till drygt 320 mil-
jarder kronor och utgifterna till 111 miljarder
kronor. Utgifterna avser omföring av medel till
ålderspensionssystmet och t.o.m. år 1998 delpen-
sionsfonden. Nettoinkomsterna inom denna in-

komsthuvudgrupp uppgår således till 209 miljar-
der kronor. Budgetåret 1999 beräknas netto-
inkomsterna öka med cirka 18 miljarder kronor.
Av ökningen förklaras 7,5 miljarder kronor av att
delpensions- och arbetsskadeavgiften bruttore-
dovisas. Resterande ökning förklaras av löne-
summans utveckling. De följande åren beräknas
inkomsterna öka med 10-12 miljarder kronor
per år.

Mervärdesskatt

Även denna inkomsttitel påverkas av de nya re-
dovisningsprinciper som skattekontot medför.
Inkomsterna från mervärdesskatten beräknas för
år 1998 uppgå till 160,3 miljarder kronor, varav
bidraget från kommunsektorn beräknas till 24,1
miljarder kronor. En tidigareläggning av omfö-
ringar av mervärdesskatt från fysiska och juridis-
ka personers inkomstskatt har höjt inkomsterna
för 1998 med 4,8 miljarder kronor. Omföringar-
na, som hittills har gjorts i juni månad, kommer
från och med i år att göras redan i december. Det
innebär att omföringar avseende två år kommer
att ske under 1998. År 1999 antas inkomsten från
mervärdesskatt öka med en procent och under
perioden 2000-2001 med knappt fem procent
årligen.

Skatt på tobak

I enlighet med det förslag som presenterades i
vårpropositionen sänktes skatten på cigaretter
den 1 augusti 1998. Styckeskatten sänktes från 85
öre till 20 öre medan den del av skatten som är
relaterad till detaljhandelspriset höjdes från 17,8
procent till 39,2 procent. Skattesänkningen har
inneburit lägre priser på cigaretter, vilket har för-
bättrat förutsättningarna för en minskad kon-
sumtion av obeskattade cigaretter. Inkomster
från tobaksskatt beräknas uppgå till 7,2 miljarder
kronor 1998, vilket innebär att prognosen är
oförändrad jämfört med vårens prognos. För år
1999 antas inkomsterna minska till 6,5 miljarder
kronor, för att därefter avta svagt i enlighet med
en långsiktig trendmässig minskning av den to-
tala tobakskonsumtionen.

Skatt på alkohol

Även prognosen för skatt på alkohol är oföränd-
rad jämfört med föregående prognostillfälle. För
1998 beräknas de sammanlagda inkomsterna från
alkoholskatterna uppgå till cirka 9,8 miljarder
kronor. Spritkonsumtionen antas minska under
prognosperioden. Konsumtionen av vin och öl
antas däremot öka något vilket innebär att de

PROP. 1998/99:1

sammanlagda inkomsterna från skatt på alkohol
kommer att vara oförändrade under prognospe-
rioden.

Energiskatt

Inkomsterna från de olika energi- och koldiox-
idskatterna beräknas år 1998 uppgå till 49,4 mil-
jarder kronor. Under perioden 1999-2001 be-
räknas inkomsterna från skatt på energi öka från

50,2 miljarder kronor till 52,0 miljarder kronor.
Den under 1998 minskande bensinförbrukning-
en påverkar inte enbart inkomsterna innevarande
år, utan även övriga prognosår. Detta motverkas
bl.a. av en ökad förväntad användning av oljor
som ökar inkomsterna under perioden. Indexe-
ringen av skattesatserna ökar inkomsterna år
2000 och år 2001.

Reklamskatt

Inkomsterna från reklamskatten beräknas för år
1998 uppgå till 1,2 miljarder kronor. År 1999 be-
räknas inkomsterna till 1,1 miljarder kronor, vil-
ket är 0,2 miljarder kronor lägre än i beräkningen
till vårpropositionen. Förändringen förklaras av
att riksdagen har beslutat att slopa reklamskatten
för reklamtrycksaker fr.o.m. 1999, vilket varak-
tigt beräknas minska inkomsterna med 0,2 mil-
jarder kronor.

Tullmedel

Tullmedlen beräknas för 1998 uppgå till 3,3 mil-
jarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre
än beräknat till vårpropositionen. Minskningen
beror bl.a. på internationella överenskommelser
inom tullområdet. Tullinkomsterna kommer av
denna anledning även fortsättningsvis att minska
under perioden 1999-2001.

Övriga skatteinkomster

Bland övriga titlar kan nämnas att inkomsterna
från försäljningsskatt på motorfordon nu beräk-
nas uppgå till 0,1 miljarder kronor för åren 1999—
2001. Detta är en minskning med 0,1 miljarder
kronor sedan vårpropositionen och förklaras av
den per den 1 oktober 1998 avskaffade försälj-
ningsskatten på tunga fordon.

Utjämningsavgift

Den kommunala utjämningsavgiften beräknas
samtliga år uppgå till 21,3 miljarder kronor. Av-
giften påverkar inte statsbudgetens saldo efter-
som motsvarande belopp betalas från utgiftssi-
dan.

Betalningsdifferenser

Det belopp som redovisas under inkomsthuvud-
gruppen Betalningsdifferenser utgörs av restförda
skatter, betalningsförskjutningar samt överbetal-
ningar, se tabell 5.11. Inkomsterna beräknas till

1,1 miljarder kronor 1998 och utgörs av egna in-
betalningar av preliminär skatt, avseende in-
komståret 1998, som görs av fysiska personer.
Budgetåret 1999 beräknas inkomsterna uppgå till
netto minus 17,5 miljarder kronor. Av dessa ut-
görs 2,5 miljarder kronor av skatter som har
restförts till kronofogdemyndigheten, medan
resterande del är skatter som har debiterats, men
ännu ej har betalats av de skattskyldiga. Av be-
talningsdifferensen avser 8,6 miljarder kronor fy-
siska personers inkomstskatt och 6,2 miljarder
kronor juridiska personers inkomstskatt. Det
stora differensen 1999 är av engångskaraktär och
uppstår vid övergången från det gamla till det nya
redovisningssystemet. År 2000 minskar beloppet
till minus 5,7 miljarder kronor. Eftersom det nya
uppbördssystemet innebär nya definitioner av
kvarstående och överskjutande skatt kan pro-
gnosen för dessa avvika relativt mycket från ut-
fallen i samband med 1999 års taxering. Även om
så sker kommer dock inte statsbudgetens totala
inkomster att förändras, eftersom den nya redo-
visningen endast medför omfördelningar mellan
olika inkomsttitlar på statsbudgetens inkomstsi-
da.

Tabell 5.11 Betalningsdifferenser

Miljarder kronor	1998	1999	2000	2001
Totalt	1.1	-17,5	-5,7	-5,9
varav restförda skatter	-14	-2,5	-5,3	-5,1
varav betalnings- förskjutningar	2,5	-15,0	-0,4	-0,8
5.2.3 Övriga inkomster

Övriga inkomster består av inkomster av statens
verksamhet, inkomster av försåld egendom, åter-
betalning av lån, kalkylmässiga inkomster, bidrag
från EU samt extraordinära medel från EU. In-
komsterna, som framgår av tabell 5.10, varierar
relativt mycket under prognosåren beroende på
olika stora försäljningar av statlig egendom. Den
klart dominerande inkomsthuvudgruppen är in-
komster av statens verksamhet.

PROP. 1998/99:1

Inkomster av statens verksamhet

Till inkomsttitlar med de största inkomsterna
hör Riksbankens inlevererade överskott, över-
skott från spelverksamhet, aktieutdelningar, fi-
nansieringsavgift från arbetslöshetskassor, för-
säljningsinkomster och böter.

Inkomsterna beräknas uppgå till 39,2 miljarder
kronor 1998, vilket är i nivå med utfallet för
1997.

Budgetåret 1999 minskar inkomsterna till 32,1
miljarder kronor vilket har flera orsaker. Riks-
bankens inlevererade överskott beräknas minska
med 2 miljarder kronor till 7,3 miljarder kronor.
Inkomster från statens aktier beräknas minska
med 5,2 miljarder kronor till 6,6 miljarder kronor
och inkomster från Banverket beräknas minska
med 0,9 miljarder kronor. Skattetillägg och för-
seningsavgifter beräknas till 0,9 miljarder kronor.
Dessa inkomster redovisades tidigare som en del
av fysiska personers inkomstskatt.

Är 2000 ökar inkomsterna med 4,7 miljarder
kronor till 36,8 miljarder kronor. Riksbankens
inlevererade överskott beräknas öka med 3,6
miljarder kronor jämfört med år 1999. Räntor på
skattekontot ökar med 1 miljard kronor och er-
sätter i princip den tidigare kvarskatteavgiften
samt räntan på överskjutande skatt för fysiska
och juridiska personer.

År 2001 minskar inkomsterna med 2,9 miljar-
der kronor. Den största minskningen, 2,1 miljar-
der kronor, avser inleveranser från Riksbanken.

Inkomster av försåld egendom

Inkomster av försåld egendom utgörs av försälj-
ningar av statens aktier och beräknas uppgå till
22,4 miljarder kronor 1998. Riksdagen har tidiga-
re fattat beslut om att delpensionsfonden skall
avskaffas. Fondkapitalet, som uppgår till 7,3
miljarder kronor, skall enligt beslut föras till
statsbudgeten och redovisas år 1998 på inkomst-
titeln 3312, Övriga inkomster av försåld egendom.
Åren 1999-2000 beräknas försäljningar ge in-
komster på 15 respektive 9 miljarder kronor.
Från och med budgetåret 2001 beräknas inga för-
säljningar ske.

Återbetalning av lån

Återbetalningar av lån utgörs till största delen av
återbetalningar av studiemedel. De totala återbe-
talningarna beräknas uppgå till 2,9 miljarder kro-
nor 1998 och till 3,1 miljarder kronor 1999. Bud-
getåren 2000-2001 beräknas betalningarna uppgå
till 2,7 respektive 2,8 miljarder kronor.

Kalkylmässiga inkomster

Kalkylmässiga inkomster beräknas 1998 uppgå
till 5,2 miljarder kronor och avser till största de-
len statliga pensionsavgifter. Andra stora in-
komsttitlar är avskrivningar på fastigheter och
komplementkostnader hos uppdragsmyndighe-
ter. Inkomsterna är tämligen konstanta under
hela prognosperioden.

Bidrag från EU

Bidrag från EU beräknas uppgå till 10,0 miljarder
kronor 1998, varav 0,3 miljarder kronor avser
infasningsrabatten. Budgetåret 1999 beräknas in-
komsterna uppgå till 10,2 miljarder kronor. Åren
2000 och 2001 beräknas inkomsterna uppgå till
9,6 respektive 9,3 miljarder kronor.

5.2.4 Jämförelse med vårpropositionen

I samtliga jämförelser med vårpropositionen i
nedanstående avsnitt exkluderas effekten av den
ändrade redovisningen (se avsnitt 5.2.1). I vår-
propositionen beräknades skatteinkomsterna år
1998 uppgå till 607 miljarder kronor medan övri-
ga inkomster beräknades uppgå till 79 miljarder
kronor. Skatteinkomsterna beräknas nu uppgå
till 618 miljarder kronor. Ökningen förklaras till
största delen av högre inkomster från fysiska
personers inkomstskatt och mervärdesskatt (se
diagram 5.1). De ökade inkomsterna från mer-
värdesskatten förklaras dock av omföringar från
fysiska och juridiska personers inkomstskatt.
Även inkomster från juridiska personers in-
komstskatt och från socialavgifter ökar, medan
egendomsskatter och övriga skatter minskar.

Diagram 5.1 Jämförelse med vårpropositionen

Miljarder kronor

PROP. 1998/99:1

År 1999 beräknas skatteinkomsterna uppgå till
631 miljarder kronor, vilket är oförändrat jäm-
fört med beräkningen till vårpropositionen. In-
komster från juridiska personers inkomstskatt
samt inkomster från socialavgifter och egen-
domsskatter ökar samtliga mellan åren 1998 och
1999. Inkomster från mervärdesskatt och övriga
skatter minskar under motsvarande period. Det
senare förklaras främst av lägre inkomster från
skatt på energi.

År 2000 beräknas skatteinkomsterna till 651
miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor
lägre än i beräkningen till vårpropositionen. In-
komster från fysiska personers inkomstskatt
samt inkomster från socialavgifter ökar jämfört
med 1999. Inkomster från juridiska personers
inkomstskatt samt inkomster från egendoms-
skatter och mervärdesskatt minskar. Minskning-
en i inkomster från egendomsskatter avser den år
1998 sänkta fastighetsskatten, från 1,7 till 1,5
procent av taxeringsvärdet, för småhus och bo-
stadsdelen i flerfamiljsfastigheter. Inkomster från
övriga skatter minskar under år 2000. Orsaken är
även här lägre förväntade inkomster från skatt på
energi.

5.2.5 Socialavgifter - ändrad
titelredovisning

I samband med övergången till det nya pensions-
systemet sker relativt omfattande förskjutningar
i avgiftsuttaget mellan de olika arbetsgivaravgif-
terna. I tabell 5.12 redovisas avgifterna med re-
spektive avgiftssats för 1998 och 1999. Motsva-
rande ändringar sker även för egenavgifterna.

Som en följd av ändringarna görs ett antal titel-
ändringar på statsbudgetens inkomstsida. De nya
avgifterna redovisas på inkomsttitlarna 1212 Ef-
terlevandepensionsavgift, 1222 Föräldraförsäk-
ringsavgift och 1251 Ålderspensionsavgift, netto
(namnändring från Tilläggspensionsavgift, netto).
Dessutom ändras namnet på inkomsthuvud-
gruppen 1200 från Socialavgifter och allmänna
egenavgifter till Socialavgifter och allmän pen-
sionsavgift.

Utöver dessa förändringar upphör inkomst-
titlarna 1231 Bamomsorgsavgift, 1241 Utbild-
ningsavgift samt 1451 Reseskatt. Eftersom lagen
om särskild avgift för svavelhaltigt bränsle upp-
hör vid utgången av 1998 (SFS 1998:946) så slo-
pas även inkomsttiteln 1429 Särskild avgift på
svavelhaltigt bränsle.

ITabell 5.12 Socialavgifter 1998 och 1999 \|
Procent	1998	1999
Arbetsgivaravgifter
Folkpensionsavgift	6,83
Efterlevandepensionsavgift		1,70
Sjukförsäkringsavgift	7,90	7,50
Föräldraförsäkringsavgift		2,20
Tilläggspensionsavgift	6,40
Ålderspensionsavgift		6,40
Allmän löneavgift	4,48	8,04
Delpensionsavgift	0,20
Lönegarantiavgift	0,25
Arbetarskydssavgift	0,17
Arbetsskadeavgift	1,38	1,38
Arbetsmarknadsavgift	5,42	5,84
Totalt	33,03	33,06
Egenavgifter
Folkpensionsavgift	6,83
Efterlevandepensionsavgift		1,70
Sjukförsäkringsavgift	8,66	8,23
Föräldraförsäkringsavgift		2,20
Tilläggspensionsavgift	6,40
Ålderspensionsavgift		6,40
Allmän löneavgift	4,48	8,04
Delpensionsavgift	0,20
Arbetsskadeavgift	1.38	1,38
Arbetsmarknadsavgift	3.30	3,30
Totalt	31,25	31,25

Utgifter åren 1999-2001

PROP. 1998/99:1

6 Utgifter åren 1999-2001

6.1 Takbegränsade utgifter

6.1.1 Ramar för utgiftsområden

Regeringen presenterade i 1998 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1997/98:150) en prelimi-
när fördelning av utgifterna på utgiftsområden
för åren 1999-2001. Riksdagen godkände försla-
get (bet. 1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318).

I detta kapitel presenterar regeringen en revi-
derad fördelning av utgifterna på utgiftsområden
för åren 1999-2001. I bilaga 1 presenteras rege-
ringens budgetförslag för budgetåret 1999 för-
delat på utgiftsområden och anslag.

Regeringens förslag: Utgifterna för 1999 fördelas
på utgiftsområden enligt tabell 6.1.

Förändringar av anslagsbehållningar under
1999 beräknas enligt tabell 6.1.

Den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001
godkänns som riktlinje för regeringens budget-
arbete.

Utgifternas fördelning på utgiftsområden påver-
kas av en ändrad bedömning av den allmänna
ekonomiska utvecklingen och av de nya förslag
och politiska prioriteringar som redovisas i denna
proposition (förslagen har sammanfattats i av-
snitt 4.3). Beräkningarna tar också hänsyn till de
förändringar av utgiftsramarna som föranleds av
ålderspensionsreformen.

Beräkningarna av fördelningen på utgiftsom-
råden för åren 2000 och 2001 är baserade på nu
kända förutsättningar vad avser den ekonomiska

utvecklingen, volymutveckling och gällande re-
gelsystem och skall betraktas som preliminära.

Tekniska justeringar

För åren 2000 och 2001 görs en preliminär be-
räkning av löne- och prisökningen på anslagen
för förvaltningsändamål. Den preliminära beräk-
ningen har, till skillnad från den definitiva, tidiga-
re gjorts med hjälp av ett lönekostnadsindex som
inte beaktat produktivitetsutvecklingen. Detta
har nu korrigerats så att även den preliminära be-
räkningen tar hänsyn till produktivitetsutveck-
lingen. Som ett resultat av denna förändring har
utgiftsområdesramarna justerats ned med sam-
mantaget ca 700 miljoner kronor år 2000 och ca
1 800 miljoner kronor år 2001 jämfört med be-
räkningen i den ekonomiska vårpropositionen.
De områden som främst berörs av korrigeringen
är utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde
6 Totalförsvar samt utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning. Nedjusteringama in-
nebär inte att berörda utgiftsområden tillförs
mindre medel utan endast att den preliminära be-
räkningen av utgiftsområdesramarna nu bättre
speglar den definitiva beräkningen.

PROP. 1998/99:1

gifterna täcks av motsvarande inkomster på in-
komsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter. Nya be-
räkningar tyder på att ytterligare justeringar kan
bli nödvändiga. Slutlig avstämning kan dock gö-
ras först under år 1999. En slutlig justering av an-
slagen för förvaltningsändamål kan därför göras
först inför år 2000. Justeringen av anslagen har
ingen effekt på statsbudgetens saldo eftersom
inkomsterna ökar i motsvarande grad. Däremot
kommer utgiftstaken att behöva höjas. Höjning-
en orsakas enbart av transaktioner inom staten
och är att betrakta som en teknisk justering.

Ålderspensionsreformen påverkar utgifterna
inom följande 11 utgiftsområden: 6 Totalförsvar,

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg,

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-
kapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom,

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,

13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet,

14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd,

16 Utbildning och universitetsforskning,

17 Kultur samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar. Ålderspensionsrefor-
mens effekter på dessa utgiftsområden redovisas
utförligt i bilaga 3.

Övriga förändringar

Vid sidan av de ovan nämnda tekniska justering-
arna av ramarna för vissa utgiftsområden förkla-
ras nedan övriga större förändringar av utgifts-
områdesramarna åren 1999-2001 i förhållande till
beräkningarna i den ekonomiska vårpropositio-
nen.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökar år 1999
med 200 miljoner kronor, vilket förklaras av att
medel engångsvis tillförs polisväsendet. Inom ut-
giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg redovisas nu lägre utgifter åren 1999-
2001. Detta beror på att anslaget Bidrag till lä-
kemedelsförmånen lagts på en nominellt oför-
ändrad nivå över tiden i avvaktan på de förhand-
lingar om läkemedelsförmånen som för när-
varande pågår med Landstingsförbundet. Inom
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-
dom och handikapp beräknas nu högre utgifter
år 1999. Sjukskrivningarna har ökat under år
1998 vilket kan få effekter på utgifterna även år
1999. Osäkerheten kring sjukskrivningarna är
emellertid mycket stor, varför regeringen noga
kommer att följa utvecklingen. Inom utgiftsom-
råde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom be-
räknas nu högre utgifter åren 1999-2001. De
högre utgifterna beror dels på regelförändringar
inom bostadstillägget för pensionärer, vilket på-

verkar utgifterna samtliga år, dels på att pensio-
nerna räknas upp med 100 procent av prisbasbe-
loppet från år 1999 i stället för, som tidigare, från
år 2000. Utgifterna inom utgiftsområde 12 Eko-
nomisk trygghet för familjer och barn är nu be-
tydligt högre än beräknat i den ekonomiska vår-
propositionen. Detta beror dels på ökade utgifter
för underhållsstöd år 1999, dels på den aviserade
höjningen av de allmänna barnbidragen med 100
kronor år 2000 och ytterligare 100 kronor år
2001. Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad
och arbetsliv beräknas nu lägre utgifter än i den
ekonomiska vårpropositionen vilket beror på att
antalet deltagare i åtgärder nu beräknas vara
mindre. Utgiftsökningen inom utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-
gande förklaras av att Bostadskreditnämndens
kostnader för att infria sina garantiåtaganden nu
beräknas bli högre än i vårpropositionen. Inom
utgiftsområde 19 Regional utjämning och ut-
veckling beräknas nu anslagen till en lägre nivå än
i den ekonomiska vårpropositionen, främst till
följd av en övergång till ett bemyndigandesystem
avseende regionalpolitiska åtgärder. Inom ut-
giftsområde 22 Kommunikationer beräknas lägre
utgifter för bl.a. väginvesteringar och ersättning-
ar till Statens järnvägar. Inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nä-
ringar beräknas nu en lägre anslagsnivå än i den
ekonomiska vårpropositionen, särskilt för år
1999. Utgifterna beräknas emellertid inte minska

1 samma omfattning utan i stället bedöms en
större andel av befintligt anslagssparande förbru-
kas. Utgifterna inom utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner ökar år 2001 till följd av
den extra satsning som aviseras i denna proposi-
tion.

Bedömningen av utgifterna under posten
minskning av anslagsbehållningar har höjts med

2 miljarder kronor respektive år i förhållande till
den ekonomiska vårpropositionen. Detta be-
döms kunna rymma den högre förbrukning av
sparade medel som kan förväntas inom exempel-
vis utgiftsområde 23.

PROP. 1998/99:1

Tabell 6.1 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 1999-2001

Tusental kronor 1999, miljoner kronor 2000 - 2001 samt differenser mot den ekonomiska vårpropositionen

Differens mot vårpropositionen

		1999	2000	2001	1999	2000	2001
UO 1	Rikets styrelse	4 179 704	4 263	4 554	17	47	6
U0 2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1 705 333	1484	1581	-354	-524	-429
UO 3	Skatteförvaltning och uppbörd	5 810 859	5 838	5 925	25	-26	-98
U0 4	Rättsväsendet	21 919 269	22 175	22 567	308	-34	-320
U0 5	Utrikesförvaltning och internationell samverkan	2 871 318	2 895	2 931	-78	-52	-72
U0 6	Totalförsvar¹	44 107 565	45 441	45 227	-160	-241	■487
UO 7	Internationellt bistånd	11 899 604	12 889	13 869	-103	-131	3
U0 8	Invandrare och flyktingar	4 324 184	4 234	4 454	-65	6	-13
UO 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg¹	24012 459	24 471	24 765	-314	-1440	-1633
UO 10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp¹	80 503 205	81096	83 300	36 754	36 319	37 875
UO 11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom¹	34 315 009	33 753	33 477	-28 393	-29486	-30 359
UO 12	Ekonomisk trygghet för familj och barn¹	39 896 045	42 581	45 622	5116	7 078	9 335
UO 13	Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet¹	33 789 000	26 484	24 063	2 640	1953	2 367
UO 14	Arbetsmarknad och arbetsliv¹	48 274400	48 881	47 407	-249	-38	99
UO 15	Studiestöd¹	22 447 075	23 741	25 354	584	790	934
UO 16	Utbildning och universitetsforskning¹	29 030 747	30405	31869	■214	-52	-331
UO 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid¹	7 452 147	7 597	7 722	-47	-43	-59
UO 18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	20463 080	17 300	13 702	962	657	107
UO 19	Regional utjämning och utveckling	2 742 897	2 675	3 337	-758	-479	-14
UO 20	Allmän miljö- och naturvård	1 548 899	1464	1592	263	175	282
U0 21	Energi	1 681 490	1440	1715	-150	-152	147
UO 22	Kommunikationer	25 501 314	26 599	25 589	■543	-53	-1
UO 23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar¹	11 973 865	13154	13 168	-1 109	-11	-23
UO 24	Näringsliv	2 897 947	2 837	2 966	28	-15	71
UO25	Allmänna bidrag till kommunerna	103 564 700	105 087	107 267	-553	-127	1873
U0 26	Statsskuldsräntor m.m.¹	84 560 000	77 000	72 180	-10429	-4 567	-987
UO 27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	21 908 000	21356	22 101	258	-655	-765
	Minskning av anslagsbehållningar	5 000 000	4 000	3 000	2 000	2 000	2 000
	Summa	698 380 115	691 141	691 302	5 435	10 900	19 507
	Summa exkl. statsskuldsräntor	613 820 115	614 141	619 122	15 864	15 467	20 494
	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud- geten	135 849 000	140 414	146 433	4 879	2 823	2 533
	Takbegränsade utgifter	749 669 115	754 555	765 555	20 743	18 290	23 027
	Budgeteringsmarginal²	3 330 885	6 445	20 445	-1 743	710	-4 027
	Utgiftstak¹	753 000 000	761 000	786 000	19 000	19 000	19 000

¹ Utgiftsområdets ram påverkas av ålderspensionsreformen.

¹ Differenser gentemot riksdagens beslut, dvs. hänsyn har tagits till riksdagens sänkning av utgiftstaket.

6.1.2 Budgeteringsmarginalen

Budgeteringsmarginalen år 1999 beräknas nu va-
ra lägre än vad som beräknades i den ekonomiska
vårpropositionen, där marginalen beräknades till

6,1 miljarder kronor. I riksdagsbehandlingen av

vårpropositionen sänktes utgiftstaket med
1 miljard kronor vilket innebar att budgete-
ringsmarginalen minskade till 5,1 miljarder kro-
nor. Förslaget i denna proposition innebär att
budgeteringsmarginalen år 1999 nu beräknas bli

PROP. 1998/99:1

3,3 miljarder kronor, dvs. ca 1,7 miljarder kronor
lägre.

Enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudge-
ten skall regeringen vidta sådana åtgärder som
den har befogenhet till eller föreslå riksdagen
nödvändiga åtgärder om det finns risk för att ett
beslutat tak för statens utgifter kommer att över-
skridas. Regeringen kommer att noga följa ut-
gifternas utveckling under 1999 och, om det be-
döms som nödvändigt, vidta de åtgärder som
krävs för att förhindra ett överskridande av ut-
giftstaket.

6.2 Beskrivning av utgiftsområden
m.m.

I följande avsnitt redovisas regeringens sam-
manfattande bedömning av utgiftsområdena. I
tabellform redovisas utfallet för år 1997, anvisade
medel för år 1998 (inklusive beslut på tilläggs-
budget i samband med den ekonomiska vårpro-
positionen), beräknat utfall för år 1998, förslag
till ram för år 1999 samt beräkningar för åren
2000 och 2001.

Utfallsprognoserna för budgetåret 1998 avvi-
ker i vissa fall från anvisade medel på statsbudget.
Detta beror bland annat på att anslags sparanden
och reservationer tas i anspråk samt på förändra-
de antaganden om den ekonomiska utveckling-
en. Väsentliga avvikelser kommenteras i avsnitt
7.2.2.

För varje utgiftsområde redovisas de viktigaste
målen liksom prioriterade verksamheter och
eventuella omprioriteringar av medel. Vidare re-
dovisas pensionsreformens effekter på förslagen
till ramar under berörda utgiftsområden.

jarder kronor till regeringen m.m., 1 miljard kro-
nor till riksdagen och dess myndigheter samt 0,7
miljarder kronor till mediefrågor.

Några övergripande mål för utgiftsområdet
har inte beslutats på grund av att verksamheterna
är så olikartade. Ett viktigt mål inom verksam-
hetsområdet mediefrågor är att staten skall stödja
mångfald och reella yttrandemöjligheter, garan-
tera massmediernas oberoende samt säkerställa
tillgängligheten till massmedierna.

1 syfte att stärka regeringens ledning och styr-
ning av statsförvaltningen, öka kvaliteten i Rege-
ringskansliets beredning av regeringsärenden
samt för att förbereda och genomföra det svens-
ka ordförandeskapet i EU år 2001 m.m. tillfördes
utgiftsområdet efter förslag i 1998 års ekonomis-
ka vårproposition 222 miljoner kronor för år
1999, 322 miljoner kronor för år 2000 och 547
miljoner kronor för år 2001. Övriga ökningar av
ramen för utgiftsområdet åren 1999-2001 hän-
förs huvudsakligen till en teknisk justering av fi-
nansieringen av avtalsförsäkringar på det statliga
området (ca 20 miljoner kronor) samt en ökning
av riksdagens anslag (ca 1 miljon kronor).

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 4 180 miljoner kronor.

Utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

2 504 2 041 2 069 1 705 1 484 1 581

Utgiftsområde 1
Rikets styrelse

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos

1997 1998 1998

Förslag _______________Beräknat

1999 2000 2001

3 910 3 977 4 380 4 180 4 263 4 554

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-
chefen, riksdagen och dess myndigheter, rege-
ringen m.m., centrala myndigheter samt medie-
frågor. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt
statsbudget till 4 miljarder kronor, varav 2,2 mil-

Utgiftsområdet omfattar ett antal myndigheter,
bl.a. Riksrevisionsverket, Ekonomistymingsver-
ket, Statskontoret, Statistiska cenralbyrån, Kon-
junkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Kammar-
kollegiet, Statens fastighetsverk, Finans-
inspektionen och Premiepensionsmyndigheten.
Vidare ingår kostnader för statsskuldens upplå-
ning och låneförvaltning, vissa särskilda finansie-
rings- och garantiåtaganden samt Riksdagens re-
visorer. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt
statsbudget till 2,0 miljarder kronor, varav 1,9
miljarder kronor till centrala myndigheter och
nämnder, 170 miljoner kronor till tidsbegränsade
åtgärder samt 17 miljoner kronor till Riksdagens
revisorer.

Viktiga mål för utgiftsområdet är att statsför-
valtningen skall bedrivas effektivt och i det all-

PROP. 1998/99:1

männas intresse. Statsfinanserna och statens
egendom skall förvaltas och hanteras på ett så
kostnadseffektivt sätt som möjligt. Officiell sta-
tistik och annan statlig statistik skall vara av god
kvalitet. Myndigheterna skall erbjudas stöd av
hög kvalitet. Det finansiella systemet skall vara
effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på
stabilitet som konsumenternas intresse av ett
gott skydd. Statens skuld, med undantag från
den skuld som förvaltas av affärsverken, skall
förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt
minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen
beaktas.

Minskningen av ramen för utgiftsområdet
åren 1999-2001 hänförs huvudsakligen till att re-
geringen i denna proposition föreslår ett minskat
anslag för Riksgäldskontorets kostnader för
upplåning och låneförvaltning, ett minskat anslag
för åtgärder för att stärka det finansiella systemet
samt ett minskat anslag för avgiften för Stads-
hypotekskassans grundfond. Utgiftsområdet har
tillförts resurser för ett nytt anslag för kapitalök-
ning i Nordiska investeringsbanken. Som en
följd av det nya pensionssystemet har Premie-
pensionsmyndigheten inrättats under 1998.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 1 705 miljoner kronor.

Utgiftsområde 3
Skatteförvaltningen och Tullverket

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

5 735 5 672 5 979 5 811 5 838 5 925

bl.a. förbättring av IT-stödet, ändrat arbetssätt
och kompetensutveckling. Träffsäkerheten i ur-
valet och kvaliteten i kontrollen skall utvecklas.
Helhetssynen på kontroll och service genom
hela beskattningsförfarandet, inklusive indriv-
ningsarbetet, skall stärkas. Arbetet med att in-
rätta skattebrottsenheter skall slutföras så att de
är i drift vid utgången av år 1999.

Vad gäller Tullverket skall narkotikakontrol-
len ges fortsatt högsta prioritet. Vidare skall
kontrollinsatserna mot illegal införsel av sprit
och tobak ges hög prioritet. Regeringen lägger i
övrigt stor vikt vid det omfattande omstrukture-
ringsarbetet vilket bl.a. innefattar en ny organi-
sationsstruktur samt övrigt förändringsarbete för
att få en bättre kvalitet i arbetet och en effektiva-
re verksamhet. Likaså är arbetet med förenkling-
ar av regler och procedurer angeläget.

Regeringen föreslår att Tullverket tillförs 34
miljoner kronor för punktskattekontroll från år
1999.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 5 811 miljoner kronor.

Utgiftsområde 4

Rättsväsendet

Miljoner kronor

Utfall

1997

Anslag Prognos Förslag

1998 1998

Beräknat

1999 2000 2001

21 160 21 030 21 493 21 919 22 175 22 567

Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket och
skattemyndigheterna (skatteförvaltningen) samt
Tullverket. För år 1998 uppgår anvisade medel
enligt statsbudget till 5,7 miljarder kronor varav
4,6 miljarder till skatteförvaltningen.

Ett gemensamt mål för myndigheterna inom
utgiftsområdet är att eftersträvade skatte-, tull-
och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rätts-
säkert och ekonomiskt effektivt sätt. Tullverket
har vidare till uppgift att bl.a. kontrollera trafiken
till och från utlandet så att bestämmelserna om
in- och utförsel av varor efterlevs. Skatteförvalt-
ningen ansvarar också för folkbokföring och
fastighetstaxering.

En prioriterad uppgift för skatteförvaltningen
skall vara att effektivisera verksamheten genom

Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsen-
det, domstolsväsendet, rättshjälpen, de allmänna
advokatbyråerna, kriminalvården, exekutionsvä-
sendet, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffer-
myndigheten, Rättsmedicinalverket och Gen-
tekniknämnden. För år 1998 uppgår anvisade
medel enligt statsbudget till 21 miljarder kronor,
varav polisväsendet svarar för 11,5 miljarder kro-
nor och kriminalvården för 3,4 miljarder kronor.

Målet för rättsväsendet är att tillförsäkra den
enskilde rättssäkerhet och rättstrygghet. Målet
för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten
och öka människors trygghet.

Moderniseringen av rättsväsendet skall fort-
sätta och brottsoffrens ställning skall stärkas.
Kampen mot våldsbrott, narkotikabrott och
ekonomisk brottslighet skall prioriteras. Särskild
uppmärksamhet skall ägnas den grova gränsöver-
skridande brottsligheten, den s.k. mc-relaterade
brottsligheten, brott med rasistiska inslag, våld

PROP. 1998/99:1

mot kvinnor och övergrepp mot barn. Det
brottsförebyggande arbetet skall fortsatt utveck-
las. Vardagsbrottsligheten skall förebyggas och
bekämpas, främst genom en utbyggd närpoli-
sverksamhet. Storstädernas problem skall mötas
med särskilda insatser.

Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs
200 miljoner kronor fr.o.m. år 1999, 250 miljo-
ner kronor år 2000 samt 300 miljoner kronor år
2001. Därutöver föreslås att polisorganisationen
tillförs ett engångsbelopp på 200 miljoner kronor
för år 1999 för att möta särskilda behov i storstä-
derna.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 21919 miljoner kronor.

Utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

2 476 2 811 2 767 2 871 2 895 2 931

Utgiftsområde 6

Totalförsvar

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos

1997 1998 1998

Förslag _______________Beräknat

1999 2000 2001

40 978 41 344 43 019 44 108 45 441 45 227

Utgiftsområdet omfattar förvaltningskostnader
för Utrikesdepartementet och de 102 utlands-
myndigheterna, bidrag till vissa internationella
organisationer, information om Sverige i utlan-
det, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
samt övriga utrikespolitiska frågor som bland
annat omfattar strategisk exportkontroll och eu-
ropainformation. För år 1998 uppgår anvisade
medel enligt statsbudget till 2,8 miljarder kronor,
varav ca 1,8 miljarder kronor till utrikesförvalt-
ningen, 0,7 miljarder kronor till bidrag till inter-
nationella organisationer och 0,3 miljarder kro-
nor till övrig verksamhet.

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sve-
riges intressen i förbindelse med andra länder.
Bland de prioriterade verksamheterna för år 1999
finns ett utvidgat regionalt samarbete kring
Östersjön, EU-samarbete och FN.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 2 871 miljoner kronor.

Utgiftsområdet omfattar totalförsvarsverksam-
het, militärt försvar och civilt försvar. I utgifts-
området ingår även den verksamhet som bedrivs
av Kustbevakningen och av Statens räddnings-
verk. För år 1998 uppgår anvisade medel till 41,3
miljarder kronor, varav 37,4 miljarder kronor till
det militära försvaret, 2,5 miljarder kronor till det
civila försvaret och 1,4 miljarder kronor till övrig
verksamhet.

Till grund för den verksamhet som skall be-
drivas inom totalförsvaret under perioden 1997-
2001 ligger 1996 års totalförsvarsbeslut (prop
1996/97:FöU4, bet. 1996/97:FöUl, rskr.
1996/97:36). För militärt försvar gäller även de
åtgärder som riksdagen beslutat för att bringa
Försvarsmaktens ekonomi och verksamhet i ba-
lans (prop. 1997/98:84, bet. 1997/98:FöUll,
rskr. 1997/98:268). Den fortsatta inriktningen av
verksamheten inom utgiftsområdet påverkas av
riksdagens ställningstaganden i samband med
den säkerhetspolitiska kontrollstationen år 1999.

Regeringen har vid beräkningen av ramen för
utgiftsområdet för åren 1999-2001 utgått från att
vissa ytterligare förändringar görs inom området,
bl.a. att anslaget Ersättning för kroppsskador
från och med år 1999 överförs till utgiftsområde
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-
kapp.

Med anledning av ålderspensionsreformen fö-
reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 3,2
miljoner kronor år 1999, 3,3 miljoner kronor år
2000 och 3,4 miljoner kronor år 2001.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 44 108 miljoner kronor.

PROP. 1998/99:1

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

12 139 11 434 11 521 11 900 12 889 13 869

Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete
med u-länder och samarbete med länder i Cen-
tral- och Östeuropa. För år 1998 uppgår anvisade
medel enligt statsbudget till 11,4 miljarder kro-
nor, varav 10,6 miljarder kronor till utvecklings-
samarbete med u-länder och 0,8 miljarder kronor
till samarbete med länder i Central- och Östeu-
ropa.

Det överordnade målet för Sveriges interna-
tionella utvecklingssamarbete är att höja de fatti-
ga folkens levnadsnivå. Riksdagen har lagt fast
sex biståndspolitiska mål: resurstillväxt, ekono-
misk och politisk självständighet, ekonomisk
och social utjämning, demokratisk samhällsut-
veckling, en framsynt hushållning med naturre-
surser och omsorg om miljön samt jämställdhet
mellan kvinnor och män.

Samarbetet med central- och Östeuropa

Målen för samarbetet med Central- och Östeu-
ropa är att främja en säkerhetsgemenskap, för-
djupa demokratins kultur, stödja en socialt håll-
bar ekonomisk omvandling samt att stödja en
miljömässigt hållbar utveckling. Härtill har rege-
ringen beslutat att allt samarbete skall genomsy-
ras av ett jämställdhetsperspektiv. För samarbetet
med Central- och Östeuropa har riksdagen be-
slutat om ett nytt treårigt samarbetsprogram för
perioden 1999-2001 omfattande 800 miljoner
kronor per år. Regeringen föreslår nu en något
ändrad tidsprofil för anslagstilldelningen för pro-
grammet varför utgiftsområdet minskar med 50
miljoner kronor år 1999 och 2000 för att öka
med 100 miljoner kronor år 2001 jämfört med
regeringens ekonomiska vårproposition. Föränd-
ringen möjliggörs av att det inom samarbetspro-
grammet finns stora reservationer.

Utvecklingssamarbete med u-länder

Regeringen föreslår också en ökning av bistånds-
ramen med 100 miljoner kronor för år 1999 vil-
ket innebär att biståndsramen motsvarar 0,705
procent av bruttonationalinkomsten (BNI). I
enlighet med regeringens vårproposition ökas
biståndsramen år 2000 till 0,72 procent av BNI

och år 2001 ökas den ytterligare till att motsvara
0,73 procent av BNI.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 11 900 miljoner kronor.

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

3 583 3 864 4 315 4 324 4 234 4 454

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med
frågor om flyktingpolitik, invandringen till Sve-
rige, mottagande av asylsökande samt utlänning-
ars rätt att vistas i Sverige. Utgiftsområdet om-
fattar även integrationspolitik med frågor om
invandrares introduktion i Sverige, insatser i ut-
satta bostadsområden, åtgärder mot etnisk dis-
kriminering, främlingsfientlighet och rasism
samt ersättning till kommunerna för flykting-
mottagande. För år 1998 uppgår anvisade medel
enligt statsbudget till 3,9 miljarder kronor, varav

1,8 miljarder till migrationspolitiken och 2,1
miljarder till integrationspolitiken.

Migrationspolitikens mål är att i en värld
präglad av ökad öppenhet, samverkan och utbyte
på alla områden verka för att migration till och
från vårt land kan ske i ordnade former, att värna
asylrätten och att upprätthålla den reglerade in-
vandringen. Detta skall ske på ett sätt som svarar
mot kraven på öppenhet och utbyte samt präglas
av rättssäkerhet, humanitet och respekt för indi-
videns mänskliga rättigheter.

Integrationspolitikens mål är lika rättigheter
och möjligheter för alla oavsett etnisk och kultu-
rell bakgrund, en samhällsgemenskap med sam-
hällets mångfald som grund samt en samhällsut-
veckling som kännetecknas av ömsesidig respekt
och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall
kunna vara delaktiga i och medansvariga för. Yt-
terligare mål är att bryta den sociala och etniska
segregationen i storstadsregionerna och att verka
för jämlika levnadsvillkor för storstädernas invå-
nare.

Inom migrationspolitiken prioriteras an-
strängningar att förkorta vistelsetiderna för
asylsökande, åtgärder för att främja frivillig åter-
vandring och satsningar för att förbättra situa-
tionen för de utlänningar som tvingas lämna lan-
det efter ett avvisnings- eller utvisningsbeslut.

PROP. 1998/99:1

Inom integrationspolitiken prioriteras satsningar
för att bryta den etniska segregationen och mot-
verka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden.
Prognoser och uppföljningar skall förbättras in-
om utgiftsområdet.

De stora utgifterna inom utgiftsområdet avser
mottagande av asylsökande och statlig ersättning
till kommunerna för flyktingar och vissa andra
invandrare. Under år 1998 har en ökning av an-
talet asylsökande främst från f.d. Jugoslavien och
Irak kunnat noteras. Samtidigt har Förbundsre-
publiken Jugoslavien vägrat låta sina egna med-
borgare återvända hem. Fler flyktingar och anhö-
riga än förväntat har fått uppehållstillstånd och
tagits emot i kommunerna. Kostnaderna för
flyktingmottagandet har därmed blivit större än
beräknat. Denna utveckling väntas fortgå och
kulminera under år 1998.

I årets ekonomiska vårpropositionen föreslogs
en treårig framtidssatsning för att skapa ett Sve-
rige för alla. I propositionen Utveckling och
rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet
(prop. 1997/98:165) har regeringen föreslagit att
huvuddelen av det resurstillskott som tillförs
framtidsområdet Ett Sverige för alla bör använ-
das för insatser i utsatta bostadsområden i stor-
stadsregionerna. Stat och kommun bör teckna
lokala utvecklingsavtal för de mest utsatta bo-
stadsområdena i storstadsregionerna. En särskild
storstadsdelegation skall tillsättas och få till upp-
gift att utveckla och samordna den nationella
storstadspolitiken. De lokala utvecklingsavtalen
skall tas fram i dialog med de berörda invånarna
och andra aktörer i de aktuella bostadsområdena.
En sådan demokratisk process tar tid och någon
verksamhet kan inte påbörjas första halvåret
1999. Därför föreslår regeringen att framtids-
satsningen förskjuts med ett halvår och att den i
stället utsträcks till år 2002.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 4 324 miljoner kronor.

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

24 218 22 754 23 087 24 012 24 471 24 765

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälso-
och sjukvård, social omsorg samt stöd till sek-

torsforskning. Statens utgifter utgör en mindre
del av de samlade offentliga utgifterna för hälso-
och sjukvård och social omsorg. De största ut-
giftsposterna inom utgiftsområdet utgörs av bi-
drag för läkemedelsförmånen, kostnader för
statlig assistansersättning samt tandvårdsstödet.
Vidare ingår utgifter för flertalet myndigheter
under Socialdepartementet, bidrag till organisa-
tioner samt olika slag av stimulans- och utveck-
lingsbidrag inom det sociala området. För år
1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget
till 22,8 miljarder kronor, varav ca 16,4 miljarder
kronor avser hälso- och sjukvård och 5,9 miljar-
der kronor avser social omsorg.

Målen för utgiftsområdet är att trygga en god
hälsa och goda levnadsvillkor, att se till att hälso-
och sjukvården och den sociala omsorgen be-
drivs med god kvalitet och effektiv resursan-
vändning och tillgodoser den enskilde individens
behov av vård, omsorg, stöd och service.

Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs
500 miljoner kronor fr.o.m. år 1999 i enlighet
med riksdagens beslut om ett reformerat tand-
vårdsstöd (prop. 1997/98:112, bet.
1997/98:SoU25, rskr. 1997/98:289). Vidare före-
slås att 300 miljoner kronor tillförs under perio-
den 1999-2001 för åtgärder inom äldrepolitik-
området. Efter förslag på tilläggsbudget 1 i 1998
års ekonomiska vårproposition införs ett tillfäl-
ligt bidrag för äldrebostäder m.m. uppgående till
totalt 400 miljoner kronor, varav 250 miljoner
kronor avser år 1998.

För år 1999 föreslås en tillfällig förstärkning av
anslaget Bilstöd till handikappade med 100 mil-
joner kronor.

De hemlösas situation uppmärksammas. Ett
treårigt projekt om 30 miljoner kronor föreslås
för att underlätta för hemlösa att skaffa sig bo-
stad.

Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånen före-
slås budgeteras med nominellt oförändrat belopp
för perioden 1999-2001 i avvaktan på en över-
enskommelse mellan staten och landstingen.

Förslaget till ram innefattar därutöver ett antal
mindre förändringar med anledning av proposi-
tionen Strategi för att förverkliga FN:s konven-
tion om barnens rättigheter i Sverige (prop.
1997/98:182) samt propositionerna Vissa refor-
mer av påföljdsystemet (prop. 1997/98:96, bet.
1997/98: JuU21, rskr. 1997/98:275) och Kvin-
nofrid (prop. 1997/98:55, bet. 1997/98:JuU13,
rskr. 1997/98:250). Förslagen innebär en netto-
ökning av utgiftområdesramen med 14 miljoner
kronor och påverkar även ramarna för utgiftsom-

PROP. 1998/99:1

rådena 4 Rättsväsendet, 10 Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och handikapp samt 25 Allmänna
bidrag till kommuner.

Med anledning av ålderspensionsreformen fö-
reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 0,5
miljoner kronor år 1999, 0,5 miljoner kronor år
2000 och 0,5 miljoner kronor år 2001.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 24 012 miljoner kronor.

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

35 591 37 192 38 686 80 503 81 096 83 300

Utgiftsområdet omfattar socialförsäkringsför-
måner som lämnas vid ohälsa samt kostnader för
socialförsäkringsadministrationen, dvs. Riksför-
säkringsverket och de allmänna försäkringskas-
sorna. Förmåner som lämnas vid ohälsa ges i
form av dagersättningar såsom sjukpenning, re-
habiliteringsersättning, närståendepenning samt
vissa yrkesskadeersättningar. Därutöver ingår i
utgiftsområdet folkpension och pensionstillskott
i form förtidspension samt handikappersättning.
Från och med år 1999 ingår utgifterna för ATP i
form av förtidspension, arbetsskadeersättningar,
kostnader för sysselsättning av vissa förtidspen-
sionärer samt ersättning för kroppsskador. Vida-
re redovisas fr.o.m. år 1999 under särskilda anslag
kostnaden för ålderspensionsavgifter beräknade
på pensionsgrundade belopp avseende förtids-
pension och arbetsskadeersättningar m.m.

För år 1998 uppgår anvisade medel enligt
statsbudget till 37,2 miljarder kronor varav 4,9
miljarder kronor avser socialförsäkringens admi-
nistration. Utgifterna för Allmän tilläggspension
(ATP) i form av förtidspension samt utgifterna
för arbetsskadeförsäkringen redovisas vid sidan
av statsbudgeten år 1998. Anslaget Ersättning vid
kroppskador redovisas år 1998 under utgiftsom-
råde 6 Totalförsvar.

Målen för utgiftsområdet är att ge ekonomisk
trygghet för sjuka och funktionshindrade samt
att socialförsäkringens administration garanterar
effektivitet, rättssäkerhet och kompetens vid
ärendehandläggning.

I regeringens förslag till ram ingår förslaget
om uppräkning av det reducerade basbeloppet till
100 procent vilket påverkar utgifterna för för-
tidspensioner år 1999 och framåt. Genom omfö-
ring av medel från anslaget Sjukpenning och re-
habilitering m.m. finansieras fr.o.m. år 1999 de i
1998 års ekonomiska vårproposition aviserade
särskilda sysselsättningsinsatser för vissa förtids-
pensionärer under utgiftsområdet.

Socialförsäkringens administration föreslås
förstärkas år 1999 genom att 225 miljoner kro-
nor under anslaget Sjukpenning och rehabilite-
ring m.m. tillfälligt får disponeras för administ-
rationskostnader. För att underlätta
genomförandet av det reformerade ålderspen-
sionssystemet förstärks socialförsäkringens ad-
ministration avseende kompetensutveckling och
informationsinsatser genom att medel tillförs
främst från AP-fonden.

För att utveckla forskningen inom socialför-
säkringen omförs medel inom utgiftsområdet till
Riksförsäkringsverket.

Med anledning av ålderspensionsreformen fö-
reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med
35 618 miljoner kronor 1999, 35 354 miljoner
kronor år 2000 och 37 849 miljoner kronor år
2001.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 80 503 miljoner kronor.

Utgiftsområde 11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

63 134 62 701 62 658 34 315 33 753 33 477

Utgiftsområdet omfattar år 1998 folkpension i
form av ålderspension och efterlevandepension
till vuxna samt pensionstillskott till sådana pen-
sioner samt därutöver bostadstillägg till pensio-
närer. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt
statsbudget till 62,7 miljarder kronor, varav ca

52,5 miljarder kronor till ålderspensioner, 0,6
miljarder kronor till efterlevandepension till
vuxna och 9,6 miljarder kronor till bostadstillägg
till pensionärer.

Från och med år 1999 omfattar utgiftsområ-
det, bl.a. som en effekt av riksdagens beslut om
det reformerade pensionssystemet, folkpension
till ålderspensionärer som inte har rätt till

PROP. 1998/99:1

tilläggspension, folkpension och tilläggspension i
form av efterlevnadspension till vuxna, pen-
sionstillskott till såväl ålderspension som efterle-
vandepension, bostadstillägg till pensionärer
samt delpension.

Målet för utgiftsområdet är att ge ekonomisk
trygghet till äldre och efterlevande. Regeringen
anser att det är av stor vikt att ge de äldre en
ekonomisk trygghet som tillgodoser ett grund-
läggande konsumtionsbehov och tillgång till bo-
stad med tillfredsställande standard. Flera utred-
ningar pågår som berör utgiftsområdet bl.a.
Efterlevandepensionsutredningen, utredningen
av systemet för inkomstprövning av bostads-
tillägg till pensionärer samt utredningen av den
övergångsvisa garantipensionen. Regeringen fö-
reslår i denna proposition att pensionerna för år
1999 skall beräknas utifrån prisbasbeloppet utan
reduktion. Det innebär att återgången till att be-
räkna pensionerna utan reduktion tidigareläggs
från år 2000 till år 1999. Regeringen föreslår vida-
re att den del av bostadskostnaden i intervallet
100-4 000 kronor per månad, som kan ersättas
med bostadstillägg till pensionärer, höjs från 85
procent till 90 procent från och med 1 januari
1999. Regeringen föreslår också att kommunerna
även under åren 1999-2000 får möjlighet att be-
tala ut kommunalt kompletteringsbelopp till det
statliga bostadstillägget.

Med anledning av ålderspensionsreformen fö-
reslås att ramen för utgiftsområdet minskas med
29 420 miljoner kronor år 1999, 29 833 miljoner
kronor år 2000 och 30 593 miljoner kronor år
2001.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 34 315 miljoner kronor.

Utgiftsområde 12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

32 602 35 814 35 888 39 896 42 581 45 622

Utgiftsområdet omfattar ekonomiskt stöd till
barnfamiljer (förutom studiehjälp för gymnasie-
studerande som återfinns under utgiftsområde 15
och bostadsbidragen som återfinns under ut-
giftsområde 18). Stöden utgörs av allmänna
barnbidrag inkl, flerbarnstillägg och förlängt
barnbidrag, föräldraförsäkring inklusive havande-

skapspenning, underhållsstöd, bidrag till kostna-
der för internationella adoptioner, folkpension i
form av barnpension och vårdbidrag till funk-
tionshindrade barn. För år 1998 uppgår anvisade
medel enligt statsbudget till 35,8 miljarder kro-
nor, varav 17,0 miljarder kronor till allmänna
barnbidrag, 14,8 miljarder kronor till föräldraför-
säkringen, 2,1 miljarder kronor till underhålls-
stöd, 0,02 miljarder kronor till kostnader för in-
ternationella adoptioner, 0,3 miljarder kronor till
folkpension i form av barnpension och 1,6 mil-
jarder kronor till vårdbidrag till funktionshindra-
de barn.

Målen för utgiftsområdet är att utjämna lev-
nadsvillkoren mellan familjer med och utan barn,
att stödja föräldrarnas möjligheter att kombinera
förvärvsarbete med föräldraskap samt att lämna
särskilt ekonomiskt stöd till familjer i utsatta
situationer.

Regeringen avser att föreslå riksdagen en höj-
ning av barnbidraget med 100 kronor per barn
och månad från den 1 januari 2000 och ytterliga-
re 100 kronor per barn och månad från den 1 ja-
nuari 2001, till totalt 950 kronor per barn och
månad. Flerbarnstilläggen räknas upp i motsva-
rande mån. Detta kommer att föreslås under för-
utsättning att de offentliga finanserna ger ut-
rymme för en sådan åtgärd.

En särskild arbetsgrupp inom Regeringskans-
liet har, i enlighet med vad som angavs i 1998 års
ekonomiska vårproposition, analyserat regler och
ekonomiskt utfall för underhållsstödet. Rege-
ringen avser att fortsätta detta analysarbete och
noga följa underhållsstödets kostnadsutveckling.
I avvaktan på den slutliga utvärderingen av sys-
temet föreslår regeringen att anslaget för under-
hållsstöd tillförs 427 miljoner kronor för år 1999.

Med anledning av ålderspensionsreformen fö-
reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med
4 754 miljoner kronor år 1999, 4 752 miljoner
kronor år 2000 och 4 821 miljoner kronor år
2001. Vidare föreslås att det fr.o.m. år 1999 tas
upp ett nytt anslag för finansiering av statlig
ålderspensionsavgifter avseende pensionsrätt för
barnår.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 39 896 miljoner kronor.

PROP. 1998/99:1

Utgiftsområde 13

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

40 920 38 485 37 842 33 789 26 484 24 063

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna bidrag
till arbetslöshetsersättning samt bidrag till löne-
garantiersättning. Från anslaget Bidrag till ar-
betslöshetsersättning täcks utgifterna även för
åtgärderna tillfällig avgångsersättning, offentligt
tillfälligt arbete (OTA), resursarbete (t.o.m. juni
1998), den s.k. aktivare användningen av arbets-
löshetsersättningen samt generationsväxling. För
år 1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget
till 38,5 miljarder kronor, varav 36,4 miljarder
kronor till arbetslöshetsersättning och drygt 2
miljarder kronor till lönegarantiersättning.

Målet för utgiftsområdet är att underlätta och
stimulera omställning och därigenom öka flexi-
biliteten på arbetsmarknaden. Mot denna bak-
grund infördes en ny lag om arbetslöshetsförsäk-
ring den 1 januari 1998.

Prioriterade frågor under år 1999 är aktivitet
och omställning under arbetslöshet. En arbets-
grupp har tillsatts inom Regeringskansliet för att
tillse att kontrollfunktionen inom arbetslös-
hetsförsäkringen effektiviseras. Vidare föreslås
ett system för utfasning av den tillfälliga åtgärden
offentligt tillfälligt arbete (OTA). Från och med
år 1999 täcks utgifterna för åtgärden under ut-
giftsområde 14. Pågående projekt vid årets slut
inom den s.k. aktivare användningen av arbets-
löshetsersättningen föreslås få fortsätta till som
längst t.o.m. den 30 september 1999.

Utgiftsnivån påverkas primärt av den öppna
arbetslösheten vad gäller utgifterna för arbetslös-
hetsersättningen och av antalet konkurser vad
gäller utgifterna för lönegarantiersättningen. Den
minskande arbetslösheten har medfört att utgif-
terna under utgiftsområdet sjunkit under det se-
naste året. Prognoserna för den öppna arbetslös-
heten har successivt reviderats ned. Till följd av
detta jämte en ny beräkning av effekterna av höj-
da ersättningsnivåer i försäkringen och en revide-
rad anslagskonstruktion för lönegarantin har de
beräknade utgifterna för utgiftsområdet revide-
rats ned i förhållande till beräkningen i budget-
propositionen för år 1998 med 1 683 miljoner
kronor för år 1999, 303 miljoner kronor för år
2000 och med 1 548 miljoner kronor för år 2001.

Från anslaget Bidrag till lönegarantiersättning
betalas t.o.m. utgången av år 1998 räntor och
amorteringar på den skuld som kvarstår i Riks-
gäldskontoret från lönegarantifonden. Regering-
en kommer under innevarande år att besluta att
skulden efter lönegarantifonden, som uppgick
till drygt 900 miljoner kronor vid halvårsskiftet
1998, skall avskrivas vid årets utgång. I och med
detta belastas anslaget fr.o.m. år 1999 endast av
utgifter för lönegarantiersättning.

Med anledning av ålderspensionsreformen fö-
reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med
1 931 miljoner kronor 1999, 1 507 miljoner kro-
nor år 2000 och 1 362 miljoner kronor år 2001.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 33 789 miljoner kronor.

Utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

50 005 48 248 47 826 48 274 48 881 47 407

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder, Arbetsmarknadsverket, Arbe-
tarskyddsstyrelsen och ytterligare ett antal myn-
digheters förvaltning samt forskning och
utveckling på arbetsmarknads- och arbetslivsom-
rådet. Området omfattar även merkostnadser-
sättning till Samhall AB:s verksamhet, vissa ut-
gifter för jämställdhetspolitiska frågor samt
statliga arbetsgivarfrågor. För år 1998 uppgår an-
visade medel enligt statsbudget till 48,2 miljarder
kronor, varav ca 34,5 miljarder kronor till ar-
betsmarknad, 5,6 miljarder kronor till arbetslivs-
frågor, 0,03 miljarder kronor till jämställdhets-
frågor och 8,1 miljarder kronor till statliga
arbetsgivarfrågor.

Uppgiften för arbetsmarknadspolitiken är att
öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, bryta de
obalanser som finns på olika delarbetsmarknader,
hjälpa personer med särskilda behov och före-
bygga permanent utslagning från arbetslivet.
Målet för arbetslivspolitiken är att minska risker
för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att för-
bättra arbetsmiljön sedd ur ett helhetsperspektiv.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999
dels åtgärder för att förbättra arbetsmarknadens
funktionssätt och på så sätt bidra till en ökad sys-
selsättning, dels åtgärder för att förbättra effekti-

PROP. 1998/99:1

viteten och träffsäkerheten i stödformer som
riktas till arbetshandikappade.

Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med
uppgift att se över styrning, uppföljning och ut-
värdering av arbetsmarknadspolitiken. Arbets-
gruppen skall bl.a. se över de nuvarande verk-
samhetsmålen för Arbetsmarknadsverket
(AMV). Att säkerställa en effektiv uppföljning
av målen som medger utvärdering av de insatser
som görs och ger underlag för omprövning är en
angelägen uppgift.

Det är också viktigt att se över vilka samver-
kansformer som bör finnas inom arbetsmark-
nadspolitiken framöver i syfte att säkerställa hög
kvalitet i utförandet av de uppgifter som finns.

Regeringen avser att se över volymkravet för
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och åter-
komma med förslag i den ekonomiska vårpropo-
sitionen våren 1999.

Budgetförslaget för utgiftsområdet bygger på
de förslag regeringen aviserade i årets ekonomis-
ka vårproposition. I syfte att motverka flaskhal-
sar på arbetsmarknaden och förstärka arbetsför-
medlingarnas arbete med företagskontakter
disponerar Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) 850
miljoner kronor för tillfälliga personalförstärk-
ningarna vid arbetsförmedlingar och arbets-
marknadsinstitut under innevarande budgetår.
Regeringen föreslår att motsvarande medel av-
sätts även under år 1999. I takt med den förbätt-
rade situationen på arbetsmarknaden bör dessa
medel kunna reduceras i ett första steg år 2000
med 250 miljoner kronor. Vidare föreslår rege-
ringen, som ett led i sin strävan att förenkla reg-
lerna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärdena,
ett införande av ett förstärkt försäkringsskydd
för deltagarna i dessa åtgärder. I detta samman-
hang föreslås även att arbetsplatsintroduktion
och arbetslivsutveckling ersätts med ett enhetligt
regelverk. Regeringen föreslår dessutom som led
i en satsning på insatser för arbetshandikappade
åtgärder för att förbättra deras situation på ar-
betsmarknaden.

Med anledning av ålderspensionsreformen fö-
reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med 761
miljoner kronor år 1999, 837 miljoner kronor år
2000 och 767 miljoner kronor år 2001.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 48 274 miljoner kronor.

Utgiftsområde 15
Studiestöd

Miljoner kronor

Utfall

1997

Anslag

1998

Prognos

1998

Förslag

1999

Beräknat

2000

2001

15 983

21 274

21 610

22 447

23 741

25 354

Utgiftsområdet omfattar utgifter för studiehjälp
till gymnasiestuderande i form av studiebidrag,
inackorderingstillägg m.m och studiemedel samt
olika former av vuxenstudiestöd. För år 1998
uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 21,3
miljarder kronor, varav studiemedel 10 miljarder
kronor, särskilt utbildningsbidrag 6 miljarder
kronor och särskilt vuxenstudiestöd (svux och
svuxa) 2,3 miljarder kronor.

Målen för utgiftsområdet är att studiestödet
skall verka rekryterande och därmed bidra till ett
högt deltagande i utbildningen. Det skall dess-
utom ha en utjämnande verkan som främjar ökad
social rättvisa.

Prioriterat under budgetperioden 1999-2001
är en höjning av studiehjälpen med 100 kronor
per månad från år 2000 och ytterligare 100 kro-
nor från år 2001. Höjningen av studiehjälpen är
en följd av att regeringen avser föreslå riksdagen
en höjning av barnbidraget under förutsättning
att de offentliga finanserna ger utrymme för en
sådan åtgärd.

Budgetförslaget för år 1999 utgår vidare från
utbildningssatsningen inom vuxenutbildningen
och den utbyggnad av högskolan som regeringen
presenterade i budgetpropositionen för år 1998.
Detta innebär bl.a. att volymen successivt ökar
vad gäller studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa och särskilt utbildningsbidrag.

Med anledning av pensionsreformen har ut-
gifterna under utgiftsområdet ökats med 600
miljoner kronor år 1999, 642 miljoner kronor år
2000 och 660 miljoner kronor år 2001.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 22 447 miljoner kronor.

PROP. 1998/99:1

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

25 122 27 111 27 669 29 031 30 405 31 869

Utgiftsområdet omfattar skola och barnomsorg,
vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,
högskoleutbildning och forskning samt centrala
myndigheter inom Utbildningsdepartementets
ansvarsområde. För år 1998 uppgår anvisade me-
del enligt statsbudget till 27,1 miljarder kronor,
varav ca 5,1 miljarder kronor till barnomsorg,
skola och vuxenutbildning, 19,2 miljarder kronor
till universitet och högskolor m.m., 0,5 miljarder
kronor till högskolemyndigheter samt 2,2 mil-
jarder kronor till nationella och internationella
forskningsresurser.

Inom barnomsorgen är de viktigaste målen att
ge barn stöd och stimulans för sin utveckling
samt att underlätta för föräldrar att förena för-
värvsarbete eller studier med vård och ansvar för
barn. Skolans mål är att alla barn och ungdomar
oberoende av kön, geografisk hemvist samt soci-
ala och ekonomiska förhållanden skall ha tillgång
till en likvärdig utbildning. Målet för vuxenut-
bildningen är att överbrygga utbildningsklyftor-
na, medverka till arbetslivets förändring, bidra till
full sysselsättning och tillgodose de vuxnas indi-
viduella önskemål om vidgade utbildningsmöj-
ligheter. Universitet och högskolor har som sina
viktigaste mål att erbjuda utbildning av hög och
likvärdig kvalitet i alla delar av landet, bedriva
forskning samt därigenom bidra till en regionalt
balanserad utveckling.

Regeringen fortsätter prioriteringen av arbetet
med att stärka utbildningens kvalitet och att säk-
ra likvärdigheten i skolan. Ett tiopunktsprogram
med detta syfte föreslås genomföras. Ett pro-
gram för IT i skolan genomförs till en kostnad av
ca 1,5 miljarder kronor under perioden 1999 till
2001. Vidare avsätts medel för förstärkning av
utbildningen för barn och ungdomar samt vuxna
i storstadsregionerna. Den särskilda utbildnings-
satsningen Kunskapslyftet fortsätter med ytterli-
gare 10 000 platser. En ytterligare satsning görs
också på försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning som utökas från 8 800 platser
under år 1998 till 12 000 platser från år 1999.
Dessutom förlängs försöksverksamheten till och
med år 2001.

Högskolan skall fortsatt byggas ut. Utbygg-
naden sker i hela landet. År 1999 tillförs 15 000
nya platser. Tyngdpunkten skall ligga inom de
tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna.
En nationell IT-satsning pågår inom högskole-
området och biblioteksväsendet. Universitets-
datanätet Sunet föreslås förstärkas. Satsningen på
forskning och utveckling fortsätter för att bidra
till en hög kunskaps- och kompetensnivå i sam-
hället.

Med anledning av ålderspensionsreformen fö-
reslås att ramen för utgiftsområdet ökas med

28,2 miljoner kronor år 1999, 30,6 miljoner kro-
nor år 2000 och 33,1 miljoner kronor år 2001.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 29 031 miljoner kronor.

Utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag ______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

7 179 7 335 7 451 7 452 7 597 7 722

Utgiftsområdet omfattar kultur och medier, stöd
till folkbildning, ungdomsfrågor samt folkrörel-
se- och idrottsfrågor. För år 1998 uppgår anvisa-
de medel enligt statsbudget till 7,3 miljarder kro-
nor, varav 4,2 miljarder kronor hänför sig till
kultur och medier.

De viktigaste målen på området är att värna
yttrandefrihet, delaktighet i kulturlivet, främja
kulturell mångfald och konstnärlig förnyelse, be-
vara och bruka kulturarvet, främja bildnings-
strävanden och internationellt kulturutbyte,
främja ungdomars delaktighet i samhällsutveck-
lingen samt främja idrottslig verksamhet.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999
bl.a. fortsatta insatser för att litteraturen och lä-
sandet skall stärkas, att konstnärers villkor skall
förbättras samt för kulturarvets demokratiska
funktion. Vidare görs en satsning på ett Sverige
för alla samt på arkitektur, formgivning och de-
sign. Kulturen som utvecklingsfaktor samt film-
och mediefrågorna lyfts fram.

Besparingsåtgärder genomförs under år 1999
inom området för de centrala museerna eftersom
de undantogs från detta under år 1998.

Med anledning av ålderspensionsreformen
föreslås att ramen för utgiftsområdet ökas med

PROP. 1998/99:1

4,9 miljoner kronor per år under perioden 1999-
2001.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 7 452 miljoner kronor.

Utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

30 891 22 902 22 637 20 463 17 300 13 702

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna plan-,
bygg- och bostadsväsendet, geotekniska frågor,
länsstyrelserna och regionala självsstyrelseorgan,
lantmäteriverksamhet samt stöd till ekologisk
omställning och utveckling. För år 1998 uppgår
de anvisade medlen enligt statsbudget till 22,9
miljarder kronor, varav 20,0 miljarder till plan-,
bygg- och bostadsväsendet, 1,7 miljarder kronor
till länsstyrelserna m.m. och 0,8 miljarder kronor
till stöd till ekologisk omställning och utveck-
ling- °

Målen för utgiftsområdet är att skapa förut-
sättningar för alla att leva i goda bostäder till
rimliga kostnader och trygg miljö inom ekolo-
giskt hållbara ramar samt att bidra till jämlika och
värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja
en god uppväxt för barn och ungdomar. Vidare
skall en ekologisk hållbarhet vara grund vid pla-
nering och byggande. Stöd till kommunerna för
investeringsprogram skall öka takten i omställ-
ningen till ett hållbart samhälle. Samhällsplane-
ringen skall vara sektorsövergripande. I proposi-
tionen Bostadspolitik för en hållbar utveckling
lade regeringen under våren förslag till en lång-
siktig bostadspolitik (prop. 1997/98:119, bet.
1997/98: BoUlO, rskr. 1997/98:306).

Prioriteringarna inom området är att Lantmä-
teriverket skall säkerställa ekonomisk, verksam-
hetsmässig och organisatorisk balans och en ra-
tionell fastighetsbildning. Vidare skall ett
kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet bildas
och lokaliseras till Umeå. En uppföljning av ut-
vecklingen på det bostadssociala området skall
ske.

Utgifterna för räntebidrag fortsätter att mins-
ka främst beroende på att räntenivån varit lägre
än tidigare antaganden. Utgifterna för kreditga-
rantier har däremot ökat dramatiskt under år

1998. Denna utveckling förväntas även under pe-
rioden 1999-2001 och beror bl.a. på att de eko-
nomiska problemen har underskattats i de bo-
stadsrättsföreningar som inte ingått i Statens
bostadskreditnämnds tidigare prognosunderlag.
Ramen är justerad med anledning av detta. En
omprioritering av resurser görs som innebär att
vissa medel överförs från de lokala investerings-
programmen till utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 20 463 miljoner kronor.

Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

2 940 3 605 3 528 2 743 2 675 3 337

Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av re-
gionalpolitiska företagsstöd och medel som läns-
styrelserna, självstyrelseorganen och Närings-
och teknikutvecklingsverket (NUTEK) förfogar
över för regional projektverksamhet samt en del
av medfinansieringen av EG:s struktur-
fondsprogram. Vidare ingår även medel för ut-
betalningar från EG:s regionalfond samt medel
för Glesbygdsverket (GBV) och Statens institut
för regionalforskning (SIR). För år 1998 uppgår
anvisade medel enligt statsbudgeten till 3,6 mil-
jarder kronor, varav ca 1,6 miljarder kronor på
anslaget för regionalpolitiska åtgärder och 0,7
miljarder kronor för utbetalning från EG:s regi-
onalfond.

Målet för regionalpolitiken är att den skall
skapa förutsättningar för uthållig ekonomisk till-
växt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga lev-
nadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.
Målet för utgiftsområdet är att verksamheten
främst skall underlätta för näringslivet i regional-
politiskt prioriterade områden att utvecklas så att
det bidrar till att uppfylla målet för regionalpoli-
tiken. Utgiftsområdet benämns ofta den "lilla"
regionalpolitiken.

Den "stora" regionalpolitiken omfattar åtgär-
der med regionalpolitisk betydelse inom andra
politikområden. Denna politik är av grundläg-
gande betydelse för den regionala utvecklingen.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999
arbetet med att öka samordningen av och effek-

PROP. 1998/99:1

tiviteten i åtgärderna för utjämning och tillväxt i
de regionalpolitiskt utsatta regionerna samt att
förstärka de regionalpolitiska insatserna inom
den ”stora” regionalpolitiken. Vidare prioriteras
arbetet med en översyn av de nationella regional-
politiska stödområdena, en parlamentarisk
kommitté som skall lämna förslag om den fram-
tida inriktningen och utformningen av den
svenska regionalpolitiken samt inriktningen av
EG:s strukturfondspolitik inför den nya pro-
gramperioden år 2000-2006.

Inom den regionala näringspolitiken priorite-
ras under år 1999 arbetet med de regionala till-
växtavtalen. Regeringens program på 500 miljo-
ner kronor för regional näringspolitik och
särskilda regionalpolitiska åtgärder skall fullföl-
jas.

Regeringen föreslår att nya anslag förs upp på
statsbudgeten för år 1999 för att täcka dels ett
kapitaltillskott till Norrlandsfonden på 200 mil-
joner kronor, dels en del av driften av ett kom-
munalt flygplatsbolag i Ljungbyhed på 3 miljoner
kronor och slutligen åtaganden som ingåtts före
år 1999 för vissa regionalpolitiska infrastruktur-
projekt m.m. på 70 miljoner kronor.

Regeringen föreslår även att ett nytt anslag för
regionalpolitiska åtgärder på 950 miljoner kronor
förs upp på statsbudgeten och att ett bemyndi-
gandesystem införs för det nya anslaget. Det nu-
varande anslaget för regionalpolitiska åtgärder
blir därmed ett s.k. äldre anslag. Vidare föreslår
regeringen att anslaget för landsbygdslån reduce-
ras med sammanlagt 360 miljoner kronor bl.a.
för att finansiera kapitaltillskottet till Norr-
landsfonden.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 2 743 miljoner kronor.

Utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

1 609 1 215 1 546 1 549 1 464 1 592

För år 1998 uppgår anvisade medel enligt stats-
budget till 1,2 miljarder kronor, varav 1 miljard
kronor till miljövård och 0,2 miljarder till strål-
skydd och kärnsäkerhet.

De övergripande målen inom utgiftsområdet
är att skydda människors hälsa, bevara den biolo-
giska mångfalden, främja en långsiktigt god hus-
hållning med naturresurser samt att skydda na-
tur- och kulturlandskap.

Till grund för det fortsatta miljöarbetet ligger
de femton miljökvalitetsmål som redovisats i
propositionen Svenska miljömål - Miljöpolitik
för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145). En
uppföljning av arbetet med att föra Sverige mot
en ekologisk hållbarhet redovisas för riksdagen i
en separat skrivelse (skr. 1998/99:5).

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999
införandet av miljöbalken, insatserna för att upp-
rätthålla och vidareutveckla kompetensen för
övervakning av organiska miljögifter i naturen,
bevarandet av biologisk mångfald genom kraftigt
ökat skydd av värdefulla naturområden, främst
skogsområden samt sanering och återställning av
förorenade områden.

Regeringen föreslår en kraftig förstärkning av
resurserna för skydd av naturområden, främst
skogsområden, för att bevara den biologiska
mångfalden. Resurserna föreslås öka med sam-
manlagt 660 miljoner kronor under perioden
1999-2001. Vidare föreslår regeringen ett nytt
anslag för sanering och återställning av förorena-
de områden omfattande totalt 170 miljoner kro-
nor för perioden 1999-2001. I enlighet med den
ekonomiska vårpropositionen föreslås att en för-
stärkning för utgiftsområdet görs avseende dels
miljöövervakning, dels den med näringslivet och
staten samfinansierade forskningen som bedrivs
via Stiftelsen Institutet för vatten- och luft-
vårdsforskning för år 1999. Vidare föreslås en-
gångsvis för år 1999 två nya anslag: Åtgärder för
att rena Dalälven och Miljöinsatser i Östersjöre-
gionen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 1 549 miljoner kronor.

Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biolo-
gisk mångfald och naturvård, vatten- och luft-
vård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,
miljö- och kretsloppsforskning, kemikaliekon-
troll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till
kärnkraften samt internationellt miljösamarbete.

Utgiftsområde 21
Energi

Miljoner kronor

Utfall	Anslag	Prognos
1997	1998	1998
593	2011	1 232

Förslag _______________Beräknat

1999 2000 2001

1 681 1 440 1 715

4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4

PROP. 1998/99:1

Utgiftsområdet omfattar insatser för omställning
och utveckling av energisystemet samt insatser
för att främja utvecklingen av effektiva energi-
marknader och en god försörjningsberedskap.
För år 1998 uppgår anvisade medel enligt stats-
budget till 2 miljarder kronor, varav ca 0,2 mil-
jarder kronor till energisystemfrågor och 1,8
miljarder kronor till omställning och utveckling
av energisystemet.

De viktigaste målen inom utgiftsområdet är
att på kort och lång sikt trygga tillgången till el
och annan energi på med omvärlden konkur-
renskraftiga villkor för att främja en god ekono-
misk och social utveckling i Sverige, att skapa
villkor för en effektiv energianvändning och en
kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med
låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat
samt att underlätta omställningen till ett ekolo-
giskt uthålligt samhälle.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999
uppföljningen av det energipolitiska program
som beslutats av riksdagen (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). Sats-
ningen uppgår till totalt drygt 9 miljarder kronor
och löper fram t.o.m. år 2004. Merparten av åt-
gärderna avser insatser för att genom forskning,
utveckling och demonstration kraftigt sänka
kostnaderna för ny och effektivare teknik. Målet
är att under de närmaste tio till femton åren öka
el- och värmeproduktionen från förnybara ener-
gikällor och utveckla kommersiellt lönsam tek-
nik för energieffektivisering.

Riksdagens energipolitiska beslut innebär att
de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäcksverket
skall ställas av. Bortfallet av el skall kompenseras
genom effektivare energianvändning, elhushåll-
ning, konvertering från el samt tillförsel av el
från andra energikällor. Under en femårsperiod
lämnas investeringsbidrag till utbyggnad av el-
och värmeproduktion samt till effektivisering
och minskad användning av el i bostadssektorn.
Energipolitiska insatser på klimatområdet ge-
nomförs.

Beloppen som föreslås för år 1999 och som
beräknas för år 2000 innebär en minskning med
150 miljoner kronor för vart och ett av åren i
förhållande till de beräknade beloppen i budget-
propositionen för 1998. Orsaken till denna för-
ändring är att för vissa anslag beräknas utbetal-
ningarna koncentreras till den senare delen av
den femåriga programperioden 1998-2002. An-
slagen beräknas höjas med motsvarande belopp
för vart och ett av åren 2001 och 2002.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 1 681 miljoner kronor.

Utgiftsområde 22
Kommunikationer

Miljoner kronor

Utfall

1997

Anslag Prognos

1998 1998

Förslag _______________Beräknat

1999 2000 2001

24 467 24 096 25 705 25 501 26 599 25 589

Utgiftsområdet omfattar väghållning och ban-
hållning, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart,
postbefordran, telekommunikationer och över-
gripande informationsteknikfrågor. I utgiftsom-
rådet ingår också sektorsforskning och miljöfrå-
gor. För år 1998 uppgår anvisade medel enligt
statsbudget till 24,1 miljarder kronor, varav 21,5
miljarder kronor till väg och järnväg.

Under 1998 antogs som ett nytt mål för
transportpolitiken att säkerställa en samhälls-
ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning för medborgarna och nä-
ringslivet i hela landet. Det övergripande målet
består av delmålen: ett tillgängligt transportsys-
tem, en hög transportkvalitet, en säker trafik, en
god miljö och en positiv regional utveckling.

Ett av de viktigaste målen för utgiftsområdet,
förutom det transportpolitiska är, att bredda och
stimulera användningen av informationsteknik
på ett sätt som främjar kreativitet, tillväxt och
sysselsättning samt att betona vikten av att såväl
kvinnors som mäns kompetens skall tas tillvara.
Därutöver är målet att enskilda och myndigheter
i landets olika delar skall ha tillgång till effektiva
telekommunikationer samt att det skall finnas en
posttjänst av god kvalitet i hela landet så att alla
kan ta emot brev och paket.

Inom utgiftsområdet prioriteras under 1999
åtgärder som skall bidra till ett ekologiskt håll-
bart transportsystem och bidra till att nollvisio-
nen för trafiksäkerhet på sikt uppnås. Även åt-
gärder som bidrar till att trafiksystemet kan
anpassas till funktionhindrades behov, tillväxt
och sysselsättning i alla delar av landet samt hög
transportkvalitet ges stor vikt. Åtgärder för att
skapa en god tillgänglighet till en stabil och säker
IT-infrastruktur, en säker omställning inför mil-
lennieskiftet och det fortsatta arbetet med en
kraftfull och långsiktig IT-strategi prioriteras.
Infrastrukturåtgärder genomförs enligt riktlin-
jerna i riksdagens beslut om infrastrukturpoliti-

PROP. 1998/99:1

ken (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.
1996/97:174). Regeringen avser att höja bidraget
till sjöfarten om sjöarbetsmarknadens parter
kommer överens om åtgärder som påtagligt för-
bättrar den svenska handelssjöfartens konkur-
renskraft.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 25 501 miljoner kronor.

Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

10 866 13 726 12 702 11 974 13 154 13 168

och EHEC-smitta, produktions- och miljöråd-
givning till skogsägarna, samt biotopskyddet in-
om skogsbruket.

Minskningen av ramen jämfört med år 1998
föranleds av de stora anslagsbehållningar som
finns inom utgiftsområdet och återspeglar såle-
des inte några besparingsåtgärder.

Ramen för utgiftsområdet föreslås för år 1999
uppgå till 11 974 miljoner kronor.

Utgiftsområde 24

Näringsliv

Miljoner kronor

Utfall

1997

Anslag Prognos

1998 1998

Förslag _______________Beräknat

1999 2000 2001

3 068 2 718 2 921 2 898 2 837 2 966

Utgiftsområdet omfattar jordbruk och träd-
gårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och
djurhälsovård, livsmedelskontroll, viss utbildning
och forskning samt skogsnäring. För år 1998
uppgår anvisade medel enligt statsbudget till 13,7
miljarder kronor, varav 11,4 miljarder kronor till
jordbruk och 1,2 miljarder kronor till forskning
och utbildning.

Huvuddelen av anvisade medel finansieras från
EG-budgeten. Merparten av EG-stödet avser
obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,
djurbidrag, intervention och exportbidrag. Där-
till kommer delfinansierade frivilliga stöd och er-
sättningar som förutsätter nationell medfinansie-
ring. Till dessa hör miljöersättningar, stöd till
mindre gynnade områden och strukturstöd.

De viktigaste målen för utgiftsområdet är att
verka för en reformerad gemensam jordbruks-
och fiskepolitik, att verka för en produktion av
säkra livsmedel med hög kvalitet och att stärka
konsumentperspektivet, att upprätthålla ett gott
hälsotillstånd bland husdjuren, att värna natur-
och kulturmiljön samt att utveckla en ekologiskt
hållbar livsmedelsproduktion för ökad syssel-
sättning, regional balans och uthållig tillväxt.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999
bl.a. en ny myndighet för ekonomiska analyser
av jordbrukspolitiken samt exportfrämjande åt-
gärder. Vidare införs kompletterande utbildning
för utländska veterinärer, inrättas en ny djur-
skyddsprofessur och genomförs en resursför-
stärkning för Sveriges lantbruksuniversitet. Där-
utöver prioriteras även ersättning för viltskador,
arbetet med att förhindra antibiotikaresistens

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna nä-
ringspolitik, teknologisk infrastruktur, konkur-
rensfrågor, teknisk forskning och utveckling, ut-
rikeshandel, export- och investeringsfrämjande
konsumentfrågor samt övriga åtaganden. För år
1998 uppgår anvisade medel enligt statsbudget
till 2,7 miljarder kronor, varav ca 0,8 miljarder
kronor till näringspolitik, ca 0,2 miljarder kronor
till teknologisk infrastruktur, ca 0,1 miljarder
kronor till konkurrensfrågor, ca 1,2 miljarder
kronor till teknisk forskning och utveckling, ca
0,3 miljarder kronor till export och investerings-
främjande och ca 0,1 miljarder kronor till kon-
sumentfrågor.

Några av de viktigaste målen inom utgiftsom-
rådet är att förbättra förutsättningarna för före-
tagande och entreprenörskap och att stärka driv-
krafterna för ökad tillväxt och sysselsättning, att
bidra till ökad kunskap och kompetens i närings-
livet för att stimulera tillväxt och förnyelse, att
konsumenterna skall ha en stark ställning på
marknaden och att deras intresse tillgodoses,
samt att bidra till en hållbar utveckling genom att
utveckla sådana konsumtions- och produk-
tionsmönster som minskar påfrestningarna på
miljön.

Inom utgiftsområdet prioriteras under år 1999
bl.a. utökade instatser för att stimulera entrepre-
nörskap och företagande, främst för ökad till-
gång på s.k. såddkapital (50 miljoner kronor) och
nya insatser för att stimulera den elektroniska
handelns utveckling i Norden och för insatser
för att underlätta för små och medelstora företag
att nyttja IT-tekniken i sina exportverksamheter

PROP. 1998/99:1

(10 miljoner kronor). Dessutom görs nya nä-
ringslivsinriktade satsningar i Östersjöregionen
(150 miljoner kronor) och nya insatser för att
öka de små och medelstora företagens handel
med Europa (27 miljoner kronor).

Regeringens satsningar för de kommande tre
åren kommer även att prioritera arbetet med att
skapa förutsättningar för nyetablering av företag
och möjligheter för främst små och medelstora
företag att växa samt att främja handeln i Öster-
sjöregionen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 2 898 miljoner kronor.

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

87 330 97 319 96 829 103 565 105 087 107 267

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens
bidrag till kommuner och landsting. För år 1998
uppgår de anvisade medlen enligt statsbudgeten
till 97,3 miljarder kronor, varav 74,9 miljarder
kronor till generellt statsbidrag, 21,3 miljarder
kronor till statligt utjämningsbidrag och 1,1 mil-
jarder kronor till särskilda insatser i vissa kom-
muner och landsting.

Målet för utgiftsområdet är att bidra till att
skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsätt-
ningar för kommunerna och landstingen att
uppnå de nationella målen inom olika verksam-
heter. De ökade statsbidragen syftar till att ge
kommunerna och landstingen förbättrade förut-
sättningar att satsa på en utvecklad och förbätt-
rad skola, att minska väntetiderna i hälso- och
sjukvården, att vidta betydande förbättringar in-
om äldreomsorgen och att samtidigt uppnå eko-
nomisk balans år 2000.

Riksdagen har beslutat om tillskott till kom-
muner och landsting under åren 1997 och 1998
om sammanlagt 12 miljarder kronor. I budget-
propositionen för år 1998 aviserade regeringen
en ytterligare höjning med 4 miljarder kronor för
vardera åren 1999 och 2000.

I denna proposition aviserar regeringen ett
ytterligare tillskott med 2 miljarder kronor för år
2001. Beslutade och aviserade tillskott innebär i
förhållande till 1996 års nivå således en höjning
av statsbidragen med 22 miljarder kronor år

2001. Ett flertal kommunalekonomiska frågor är
aktuella under kommande år, t.ex. utjämnings-
systemet för kommuner och landsting, generella
statsbidrag och en sänkning av avgifter i barnom-
sorgen, till vilken denna resursökning kan utgöra
en delfinansiering.

Förutom det aviserade tillskottet påverkas ra-
men för utgiftsområdet för år 1999 av vissa regle-
ringar av statliga åtgärder som har kommunale-
konomiska effekter. Ramen påverkas också av en
engångsvis ersättning till kommuner och lands-
ting som uppgår till 2,6 miljarder kronor med
anledning av den slutliga regleringen av 1997 års
skatteinkomster.

Kommuner och landsting har under senare tid
fått kostnader som kan leda till att utrymmet för
skola, vård och omsorg minskar. Ett exempel på
sådana kostnader är de retroaktiva pensionsut-
betalningarna som kommuner och landsting
måste göra med anledning av Arbetsdomstolens
dom om det kommunala pensionsavtalet. Rege-
ringen föreslår därför att kommuner och lands-
ting tillfälligt skall tillföras ytterligare skatteme-
del. Enligt gällande skatteregler betalar alla
skattskyldiga med förvärvsinkomster ett fast
belopp om 200 kronor i statlig inkomstskatt ut-
över den skatt som beror på inkomstens storlek.
Regeringen föreslår att denna statliga inkomst-
skatt inkomståret 1999 överförs till kommuner
och landsting. För de ökade kostnaderna och för
övriga krav som ställts för år 1999 tillförs kom-
muner och landsting totalt 1,3 miljarder kronor i
ytterligare skatteinkomster.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 103 565 miljoner kronor.

Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

98 367 109 125 107 847 84 560 77 000 72 180

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntorna på
statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks-
gäldskontorets provisionskostnader i samband
med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom-
rådet statsskuldsräntor m.m. ingår inte under ut-
giftstaket. För år 1998 uppgår anvisade medel
enligt statsbudget till 109,1 miljarder kronor, var-
av 108,4 miljarder kronor till statsskuldsräntor,

100

PROP. 1998/99:1

10,0 miljoner kronor till oförutsedda utgifter och
0,7 miljarder kronor till Riksgäldskontorets pro-
visionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning.

Från och med år 1999 är målet för
statsskuldsförvaltningen att skulden skall förval-
tas så att kostnaden för skulden långsiktigt mi-
nimeras samtidigt som risken i förvaltningen be-
aktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för de
krav som penningpolitiken ställer.

Ränteutgifternas storlek är beroende av ett
flertal olika faktorer. Grundläggande är
statsskuldens storlek, aktuella upplåningsbehov
samt ränte- och valutakursutvecklingen. Dessa
faktorer är avgörande för ränteutgifterna sett
över en längre tidsperiod.

Med anledning av ålderspensionsreformen fö-
reslås att ramen för utgiftsområdet minskar 3 010
miljoner kronor år 1999 och 1 680 miljoner kro-
nor år 2000 och att ramen höjs med 1 050 miljo-
ner kronor år 2001.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 84 560 miljoner kronor.

Utgiftsområde 27
Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor

Utfall Anslag Prognos Förslag Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

20 181 19 645 21 155 21 908 21 356 22 101

Avgiften har reviderats i förhållande till de be-
räkningar som presenterades i den ekonomiska
vårpropositionen för år 1998. Förändringarna
föranleds av justering av antagandena för utveck-
lingen av tullar och importavgifter, men även av
justering av antagandena för utveckling av mer-
värdesskattebas och bruttonationalinkomst samt
med hänsyn till Europeiska kommissionens bud-
getförslag för år 1999.

Ramen för utgiftsområdet föreslås år 1999
uppgå till 21 908 miljoner kronor.

Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten

Miljoner kronor

Utfall Beräknat Prognos Beräknat _______________Beräknat

1997 1998 1998 1999 2000 2001

129 704 132 744 132 425 135 849 140 414 146 433

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-
budgeten. För år 1998 uppgår anvisade medel
enligt statsbudget till 19 645 miljoner kronor.
Utgifterna för år 1999 beräknas enligt kommis-
sionens budgetförslag. Avgiften kan under året
förändras till följd av faktisk uppbörd av tullar
och importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidi-
gare år, tilläggsbudgetar på gemenskapsnivå, va-
lutakursutvecklingen samt andra korrigeringar av
avgiften.

Sveriges mål är att verka för en effektiv och
återhållsam budgetpolitik inom EU, att bidra till
att närhetsprincipen tillämpas på budgetområdet
samt att prioritera frågor såsom exempelvis
uppföljning och kontroll.

Förhandlingar om ett nytt finansiellt perspek-
tiv sker inom ramen för Agenda 2000. Beslut om
det nya finansiella perspektivet, som skall gälla
åren 2000-2006, förväntas fattas senast i mars år
1999.

Vid sidan av statsbudgeten har fram till och med
år 1998 redovisats den allmänna tilläggspensio-
nen (ATP), delpensionen samt arbetsskadeför-
säkringen. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå
till 132,7 miljarder kronor, varav 126,1 miljarder
kronor hänförs till ATP, 0,6 miljarder kronor till
delpension samt 6,0 miljarder kronor till arbets-
skadeförsäkringen.

Den allmänna tilläggspensionen (ATP), del-
pensionen samt arbetsskadeförsäkringen redovi-
sas fram till och med år 1998 som utgifter vid si-
dan av statsbudgeten. Från och med år 1999
redovisas utgifterna för delpension som anslag
under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom och utgifterna för arbetsskadeförsäk-
ringen som anslag under utgiftsområde 10 Eko-
nomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.
Förtids-, efterlevande- och barnpension i form av
ATP redovisas fr.o.m. år 1999 under respektive
folkpensionsanslag. Vid sidan av statsbudgeten
kommer fr.o.m. år 1999 endast att redovisas ut-
gifter för ålderspension i form av ATP samt ål-
derspension i form av folkpension till pensioner
som uppbär ATP. Med anledning därav byter
området namn till Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten.

Regeringen föreslår i denna proposition att
pensionerna för år 1999 skall beräknas utifrån
prisbasbeloppet utan reduktion. Det innebär att
återgången till att beräkna pensionerna utan re-
duktion tidigareläggs från år 2000 till år 1999.

101

PROP. 1998/99:1

Utgifterna på området har med anledning av
ålderspensionsreformen ökat med 4 554 miljoner
kronor år 1999, 4 443 miljoner kronor år 2000
och 4 137 miljoner kronor år 2001.

Ramen för ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten beräknas för år 1999 till 135 849
miljoner kronor.

6.3 Avgiftsbelagd verksamhet

Den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning
har beskrivits i regeringens skrivelse 1997/98:187
Uppföljning av budgetåret 1997 (kapitel 4). Som
utlovats i budgetpropositionen för år 1998 redo-
visas nedan en budget för vissa avgiftsintäkter.

Budgeten avser beräknade avgiftsintäkter som
myndigheterna får disponera och omfattar där-
med inte avgiftsintäkter från offentligrättslig
verksamhet som betalas in på inkomsttitel. Bud-
geten omfattar inte heller de avgifter som myn-
digheterna får ta ut enligt 4 § avgiftsförordningen
(1992:191), dvs. avgifter för tidskrifter, kursma-
terial, uthyrning av lokaler etc.

Tabell 6.2 Avgiftsintäkter som myndigheterna får disponera
1996 - 1999 ________________________________

Miljarder kronor (löpande priser)

1996 1997

36,8 40,3

2998 _bJ999_i

41,1 37,4

ITabell 6.3 Budget för vissa avgiftsintäkter år 1999 H
Miljoner kronor Intäkter från avgiftsbelagd verksamhet som disponeras av myndigheterna
U02	Samhällsekonomi och finansförvaltning	755
U03	Skatteförvaltning och uppbörd	266
U04	Rättsväsendet	161
U05	Utrikesförvaltning och internationell samverkan	1
U06	Totalförsvar	26 692
U07	Internationellt bistånd	10
U08	Invandrare och flyktingar	4
U09	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	908
U010	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	148
U014	Arbetsmarknad och arbetsliv	171
U016	Utbildning och universitetsforskning	243
U017	Kultur, medier, trossamfund och fritid	195
U018	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	890
U020	Allmän miljö- och naturvärd	6
U021	Energi	2 065
U022	Kommunikationer	3 215
U023	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	1 057
UO24	Näringsliv	616
SUMMA		37 403
Större	delen av avgiftsintäkterna inom	utgifts-

Beloppen för 1998 och 1999 är ännu osäkra, men
avgiftsintäkterna kan bedömas ligga på ungefär
samma nivå under perioden. I följande tabell re-
dovisas budgeterade avgiftsintäkter för 1999 per
utgiftsområde.

område 6 avser Försvarets materialverks intäkter
från uppdragsverksamhet (ca 22,2 miljarder kro-
nor).

Om avgifter som betalas mellan myndigheter
elimineras minskar summan från 37,4 miljarder
kronor till uppskattningsvis 10 miljarder kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet redovisas
också under berörda anslagsavsnitt. Där redovi-
sas även avgifter som betalas in på inkomsttitel
samt budgeterade kostnader för den avgiftsbe-
lagda verksamheten. Vidare görs under an-
slagsavsnitten en uppdelning av inkomster som
myndigheterna disponerar på dels intäkter från
offentligrättslig verksamhet, dels intäkter från
uppdragsverksamhet.

102

6.4 Finansiering av investeringar och
rörelsekapital

Regeringens förslag: Regeringen får för budgetåret
1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret för in-
vesteringar i anläggningstillgångar som används i
statens verksamhet på högst 16,7 miljarder kro-
nor.

Vidare får regeringen för budgetåret 1999 be-
sluta om krediter för myndigheters räntekonton
i Riksgäldskontoret på högst 14,5 miljarder kro-
nor.

För sjunde AP-fondstyrelsens verksamhet får
regeringen för budgetåret 1999 dels besluta om
lån i Riksgäldskontoret för investeringar i an-
läggningstillgångar som används i verksamheten
på högst 19 miljoner kronor, dels besluta om
kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på
högst 24,5 miljoner kronor.

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall
riksdagen årligen fastställa en total låneram i
Riksgäldskontoret för investeringar i anlägg-
ningstillgångar som används i statens verksamhet
(20 §). Vidare skall riksdagen årligen fastställa en
total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka
behovet av rörelsekapital (21 §).

Lånebehov för 1999

I följande tabell redovisas för varje utgiftsområde
upptagna lån per den 30 juni 1998, låneramar
som regeringen tilldelat myndigheterna för inne-
varande budgetår och beräknat sammanlagt be-
hov av låneramar för budgetåret 1999. Behovet
avser den totala skuld som regeringen via myn-
digheterna högst får ha i Riksgäldskontoret un-
der 1999.

PROP. 1998/99:1

[Tabell 6.4 Laneram för budgetåret 1999 \|
Miljoner kronor		Lån 1998 (30/6)	Låneram 1998	Låneram 1999
U01	Rikets styrelse	164	282	348
U02	Samhällsekonomi och finans förvaltning	77	120	294
U03	Skatteförvaltning och uppbörd	696	865	865
U04	Rättsväsendet	1 673	2 692	2 599
U05	Utrikesförvaltning och intern, samverkan	132	270	186
U06	Totalförsvar	1 787	2 691	2 950
U07	Internationellt bistånd	55	62	62
U08	Invandrare och flyktingar	22	35	45
U09	Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg	109	205	120
U010	Ekon, trygghet vid sjukdom och handikapp	425	1 170	1 437
U014	Arbetsmarknad och arbetsliv	379	706	707
U016	Utbildning och universitets- forskning	3 016	4 404	5 250
U017	Kultur, medier, trossamfund och fritid	203	372	358
U018	Samhällsplanering, bostadsförsörjning	265	337	372
U019	Regional utjämning och utveckling	1	2	1
U020	Allmän miljö- och naturvård	30	55	47
U021	Energi	0	41	20
U022	Kommunikationer	87	160	162
UO23	Jord- och skogs- bruk, fiske	487	647	620
U024	Näringsliv	108	221	149
För oförutsedda behov		-	363	108
Summa		9 716	15 337	16 700

Regeringen beräknar således att det behövs en
låneram på 16,7 miljarder kronor för budgetåret
1999. För att kunna möta oförutsedda behov
kommer preliminärt 108 miljoner kronor inte att
fördelas till myndigheterna.

Myndigheternas totala skuld var ca 1,1 miljar-
der kronor större vid halvårsskiftet 1998 än vid
samma tidpunkt ett år tidigare. Skillnaden mellan

103

PROP. 1998/99:1

låneramar och upptagna lån minskade under
samma period med ca 0,6 miljarder kronor.

Regeringens förslag till bemyndigande för
1999 bygger på en, jämfört med tidigare år, nog-
grannare prövning av myndigheternas låneramar.
Bakgrunden till detta är att omotiverat stora lå-
neramar möjliggör investeringar som kan visa sig
betungande att betala tillbaka.

Inom utgiftsområde 1 har Regeringskansliet,
genom Socialdepartementet, under år 1998 till-
fälligt tagit upp ett lån för att finansiera köp av
aktier i Apoteket AB (utgiftsområde 9 avsnitt 4.7
Övrig statlig verksamhet). Detta lån, som uppgår
till 1,1 miljarder kronor, redovisas inte i tabell
6.4. Genom att beslutade låneramar inte kommer
att utnyttjas fullt ut, ryms detta tillfälliga lån in-
om riksdagens bemyndigande.

Ökningen inom utgiftsområde 2 beror till
större delen på den nyinrättade Premiepen-
sionsmyndigheten.

Ökningen inom utgiftsområde 16 beror
främst på att den permanenta utbyggnad som
sker av högskolans grundutbildning och forsk-
ning kommer att innebära en ökad investe-
ringsvolym. Flera byggnadsprojekt avslutas un-
der budgetåret 1999 vilket kommer att kräva
investeringar i inredning och utrustning utöver
tidigare investeringsnivå. Dessutom tillkommer
investeringsbehov bl.a. med anledning av vård-
högskolornas integrering i de statliga högskolor-
na.

Av diagrammet nedan framgår att upptagna
lån ökade kraftigt mellan 1993, då systemet in-
fördes, och 1996. Ökningen har fortsatt mellan
1996 och 1998 om än i en betydligt långsammare
takt.

Diagram 6.1 Myndigheternas lån juni 1993 - juni 1998

Miljoner kronor

Räntekontokreditbehov för 1999

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och
finansierar tillfälliga likviditetsunderskott i Riks-
gäldskontoret. Myndigheterna har för detta än-
damål ett räntekonto med kredit. Myndigheter-
nas räntekontokredit varierar men ligger normalt
i intervallet 5-10 procent av myndighetens om-
slutning. Regeringens förslag till bemyndigande
för 1999 bygger på en, jämfört med tidigare år,
noggrannare prövning av myndigheternas kre-
ditbehov.

I följande tabell redovisas beräknat behov av
kreditramar för 1999 per utgiftsområde.

ITabell 6.5 Kreditram för budgetåret 1999 \|
Miljoner kronor		Kreditram 1998	Kreditram 1999
U01	Rikets styrelse	321	252
U02	Samhällsekonomi och finansförvaltning	315	880
U03	Skatteförvaltning och uppbörd	695	651
U04	Rättsväsendet	1 783	1 885
U05	Utrikesförvaltning och intern, samverkan	217	62
U06	Totalförsvar	4 307	4 590
U07	Internationellt bistånd	1	1
U08	Invandrare och flyktingar	59	51
U09	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	278	243
U010	Ekon, trygghet vid sjuk- dom och handikapp	559	400
U014	Arbetsmarknad och arbetsliv	484	477
U016	Utbildning och universitetsforskning	1 142	1 900
U017	Kultur, medier, tros- samfund och fritid	155	144
U018	Samhällsplanering, bostadsförsörjning	273	462
U019	Regional utjämning och utveckling	7	3
U020	Allmän miljö- och naturvård	56	41
U021	Energi	7	6
UO22	Kommunikationer	2 065	2 030
UO23	Jord- och skogsbruk, fiske	312	309
U024	Näringsliv	179	113
Ej fördelat		156	0
SUMMA		13 400	14 500

104

Regeringen beräknar således att det behövs en
räntekontokreditram på 14,5 miljarder kronor
under budgetåret 1999.

Eftersom flertalet myndigheter ligger med in-
låning på räntekontot var den sammanlagda
ställningen vid halvårsskiftet i år positivt (ca 22,5
miljarder kronor). De elva myndigheter som vid
halvårsskiftet hade ett negativt saldo på ränte-
kontot hade tillsammans en skuld på 5,6 miljar-
der kronor. Försvarets materialverk (FMV) stod
för nästan hela skulden (5,4 miljarder kronor).

Ökningen inom utgiftsområde 2 beror på den
nyinrättade Premiepensionsmyndigheten.

Ökningen inom utgiftsområde 18 beror på att
Lantmäteriverkets statskapital avvecklas fr.o.m.
den 1 januari 1999. Verkets behov av rörelseka-
pital skall istället tillgodoses med en kredit på
räntekontot.

Sjunde AP-fondstyrelsen

I det reformerade systemet för inkomstgrundad
ålderspension finns en nyinrättad sjunde fond-
styrelse inom Allmänna pensionsfonden. Denna
skall förvalta en särskild fond, Premiesparfonden.
I fonden skall ingå premiepensionsmedel för de
försäkrade inom premiepensionssystemet som
inte gör ett aktivt val av fondförvaltare. Kostna-
derna för förvaltningen av Premiesparfonden
skall tas ur de förvaltade medlen. Sjunde AP-
fondstyrelsen kommer att få medel till verksam-
heten tidigast under senare delen av år 1999, när
den första överföringen sker av medel till förval-
tare inom premiepensionssystemet. För att täcka
kostnaderna fram till denna tidpunkt bör sjunde
fondstyrelsen, i likhet med vad som gällt under år
1998, ges möjlighet att erhålla lån och kredit i
Riksgäldskontoret (jfr bet. 1997/98:SfU 13).

Övrig utlåning från Riksgäldskontoret

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten kan
riksdagen för en viss myndighet eller för viss an-
skaffning besluta att finansieringen sker på annat
sätt än genom ovan beskrivna låneram eller kre-
ditram. Nedan presenteras en översikt av övriga
låneramar i Riksgäldskontoret som föreslås i
denna budgetproposition.

PROP. 1998/99:1

ITabell 6.6 Övriga låneramar i Riksgäldskontoret 1
Miljoner kronor	Ställning 1998 (30/6)	Låneram 1999
Banverket	7 385	8 545
Fortifikationsverket	2 015	3 460
Luftfartsverket	1 501	5 500¹
Sjöfartsverket	0	110¹
Statens fastighetsverk	5 000	7 000
Statens järnvägar	0	9 200
Svenska kraftnät	500	2 000
Vägverket	1 632	2 969
Statliga bolag	4 270	17 195
Centrala studiestödsnämnden	65 406	83 200
FMV	18 915	30 000
Överstyrelsen för civilberedskap	0	535
Statens räddningsverk	0	1 177
Exportkreditnämnden	0	obegränsad
RGK garantiverksamhet	0	obegränsad
BKN garantiverksamhet	0	obegränsad
Socialstyrelsen	0	556
RSV	643	obegränsad
Jordbruksverket	202	5 500

¹ Luftfartverkets, Sjöfartsverkets SJ=s och Svenska kraftnäts låneramar för 1999 anger verkens
ramar både för upplåning (inkl, leasing) i och utanför Riksgäldskontoret.

Förslagen till beslut om ramar återfinns inom re-
spektive utgiftsområde.

Ställningen per den 30 juni 1998 kan i vissa fall
vara missvisande då variationen under året kan
vara stor. Ett exempel är det särskilda räntekonto
som Jordbruksverket har för förskottering av
EU-medel. Utbetalningarna i slutet av året upp-
går till flera miljarder kronor att jämföra med
ställningen per den 30 juni på 202 miljoner kro-
nor.

Någon summering av de låneramar som före-
slås för 1999 är ej meningsfull då vissa av kredi-
terna är obegränsade.

6.5 Garantier

Ett nytt sätt att hantera garantier i staten inför-
des 1997. Det nya förfarandet innebär att risken i
varje garantiengagemang eller grupp av engage-
mang beräknas och utifrån detta bestäms en årlig
avgift för garantin. Till den del avgifter inte er-
hålls från garantitagaren är det frågan om en stat-
lig subvention. En sådan subvention skall belasta
ett anslag. Förfarandet innebär att avgiftsintäk-

105

PROP. 1998/99:1

ter, och i förekommande fall anslagsmedel, reser-
veras på ett konto -en garantireserv- i Riksgälds-
kontoret. Eventuella återvinningar tillförs garan-
tireserven som finansierar infrianden, administra-
tion och andra utgifter. En obegränsad kredit
kopplas till kontot.

Detta sätt att hantera garantier infördes för
nya garantier under 1997. Ett arbete med att in-
föra förfarandet även för tidigare utställda garan-
tier har påbörjats. Under 1998 har Riksgälds-
kontoret inlett ett arbete med att beräkna
subventionsvärden för de äldre garantierna. Un-
der 1999 kommer detta arbete att fortsätta. När
beräkningen av subventionsvärden och den för-
lustrisk som finns i den gamla stocken av garan-
tier har slutförts, bör detta värde sedan föras upp
på anslag inom respektive utgiftsområde om inte
avgiften för garantin kan höjas i motsvarande
grad. Eftersom subventionsvärden och för-
lustrisker ännu inte har slutligt beräknats bör de
anslag som finns uppförda på statsbudgeten för
år 1998 för finansiering av infrianden av garantier
finnas kvar även under år 1999.

I regeringen skrivelse, Uppföljning av budget-
året 1997, kapitel 5 (skr. 1997/98:187), finns en
redovisning av garantiverksamhetens omfattning
under 1997. Regeringen bedömer att redovis-
ningen av garantiverksamheten successivt kom-
mer att förbättras när subventionsvärdena för de
äldre garantierna har beräknats och de ansvariga
myndigheternas erfarenheter av det nya sättet att
hantera garantier har ökat.

Riksgäldskontoret utreder också hanteringen
av statens lån till näringslivet för att möjliggöra
en ordning där lånen behandlas på samma sätt
som garantier, dvs. risken värderas och prissätts.

6.6 Beställningsbemyndiganden

Ett beställningsbemyndigande innebär att riks-
dagen bemyndigar regeringen att intill ett visst
belopp och för ett visst ändamål beställa varor
eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning,
lån eller liknande som medför utgifter även un-
der senare budgetår än det år statsbudgeten avser.
Medel anvisas endast för det närmast förestående
budgetåret, men riksdagen åtar sig genom be-
myndigandet att under senare budgetår anvisa de
medel som behövs.

Vid de anslag och verksamheter där beställ-
ningsbemyndiganden begärs finns i årets budget-
proposition tabeller med information om bland

annat nya och infriade förpliktelser under år
1999. I nedanstående tabell görs en sammanfatt-
ning per utgiftsområde av de åtaganden och ut-
fästelser som kräver beställningsbemyndiganden.

I kolumnen Ingående förpliktelser 1999 redovi-
sas de åtaganden staten beräknas ha i form av be-
ställningar av varor och tjänster m.m. vid in-
gången av år 1999. I nästa kolumn anges de nya
förpliktelser av denna typ som staten förväntas
ikläda sig under år 1999. Kolumnen Infriade för-
pliktelser 1999 visar de gjorda förpliktelser som
förväntas innebära utgifter under år 1999. Ko-
lumnen Utestående förpliktelser 1999 utgör sum-
man av ingående och nya förpliktelser minus in-
friade förpliktelser. I den sista kolumnen,
Begärda bemyndiganden 1999, redovisas omfatt-
ningen av de beställningsbemyndiganden som
regeringen begär i denna budgetproposition.
Bemyndigandena innebär att riksdagen medger
att regeringen får åta staten förpliktelser som in-
nebär utgifter efter år 1999. Förpliktelserna in-
nebär utgifter både år 2000 och åren därefter. Av
sammanställningen framgår att regeringen begär
bemyndiganden om totalt 151 miljarder kronor.
I normalfallet överensstämmer de begärda be-
myndigandena med omfattningen av de vid årets
utgång beräknade utestående förpliktelserna. I
några fall begär regeringen dock bemyndiganden
på belopp som går utöver den förväntade sum-
man av förpliktelserna. Detta gäller t.ex. det in-
ternationella utvecklingssamarbetet under ut-
giftsområde 7 Internationellt bistånd, där bland
annat ett bemyndigande om högst fem gånger
landramen för programländer begärs schablon-
mässigt. Detta innebär att bemyndiganden om
totalt 38 miljarder kronor begärs medan de fak-
tiska förpliktelserna vid 1999 års utgång förvän-
tas uppgå till 22 miljarder kronor.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar svarar för 60
procent av de totalt begärda bemyndigandena.
De förpliktelser som avses ingås inom utgiftsom-
rådet under år 1999 förväntas medföra utgifter
till och med omkring år 2010. Den helt domine-
rande posten utgörs av beställningar av för-
svarsmateriel och annan utrustning till Försvar-
smakten.

Bemyndiganden knutna till flera forsknings-
rådsanslag utgör åtagandet inom utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning. För
vissa myndigheter inom utgiftsområde 16 är det
för närvarande svårt att göra en mer precis be-
räkning av utestående förpliktelser vid 1999 års
slut.

106

PROP. 1998/99:1

[Tabell 6.7 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende år 1999 1
Miljoner kronor Utgiftsområde		Ingående för- pliktelser 1999	Nya för- pliktelser 1999	Infriade för- pliktelser 1999	Utestående för- pliktelser 1999	Begärda bemyn- diganden 1999
U02	Samhällsekonomi och finansförvaltning	0	50	0	50	50
U06	Totalförsvar	97 902	13 479	20 305	91076	91 076
U07	Internationellt bistånd	17 773	15 012	10 301	22 484	37 998
U09	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	241	220	99	362	370
U010	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	0	9	0	9	9
U014	Arbetsmarknad och arbetsliv	580	375	285	670	670
U015	Studiestöd	1	23	22	2	2
U016	Utbildning och universitetsforskning	1 153	1 492	1 093	1 552	3 075
U017	Kultur, medier och trossamfund	20	328	292	56	60
U018	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	1 706	2 436	1 196	2 946	3 000
U019	Regional utjämning och utveckling	903	2 885	950	2 838	2 838
U020	Allmän miljö- och naturvärd	80	120	80	120	120
U021	Energi	633	4 048	1 329	3 352	3 352
U022	Kommunikationer	484	282	318	448	500
U023	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	6 636	1 657	2 844	5 449	5 449
U024	Näringsliv	2 112	1 254	1 350	2 016	2 100
Summa		130 224	43 670	40 464	133 430	150 669

Det pågår en dialog med berörda myndigheter i
syfte att uppnå en ökad överensstämmelse mel-
lan beräknade utestående förpliktelser och be-
gärda bemyndiganden. För stöd till lokala inves-
teringsprogram för ekologisk hållbarhet begärs
ett bemyndigande under utgiftsområde 18 Sam-
hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.
Under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar görs utfästelser
med anledning av olika stöd från Europeiska
unionen.

Under utgiftsområde 27 Avgiften till Europe-
iska gemenskapen begär regeringen ett bemyndi-
gande avseende åtaganden som följer av EU-
budgeten. Åtagandebemyndiganden till följd av
EU-budgeten svarar inte direkt mot egna medel,
dvs. medlemsländernas avgifter ett visst år. För-
delningsnyckeln för finansieringen av budgeten
kan dock användas som grov fördelning av åta-
gandet på medlemsländerna. Sveriges andel av det
samlade bemyndigandet uppgår enligt en sådan
fördelning till cirka 21,6 miljarder kronor.

6.7 Bemyndigande för ramanslag

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under budgetåret 1999 besluta att ett ramanslag
som inte avser förvaltningsändamål får överskri-
das om

1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbud-
get inte hinner inväntas, samt

2. överskridandet ryms inom det fastställda
utgiftstaket för staten.

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om
statsbudgeten får regeringen med riksdagens
bemyndigande besluta att ett ramanslag får över-
skridas, om detta är nödvändigt för att i en verk-
samhet täcka särskilda utgifter som inte var kän-
da då anslaget anvisades eller för att ett av
riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall
kunna uppfyllas.

För de flesta ramanslag kan oundvikliga utgift-
sökningar i förhållande till anvisade medel rym-
mas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på
10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket

107

PROP. 1998/99:1

budgetlagen. I allmänhet sätter regeringen kre-
diten för anslag för förvaltningsändamål till 3
procent och för de flesta övriga ramanslag till 5
procent. I fråga om ramanslag för förvaltning-
sändamål är det nästan aldrig aktuellt att över-
skrida anslaget mer än vad som ryms inom den
tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt
bemyndigande som ger regeringen befogenhet
att besluta om överskridande av ramanslag som
anvisats för förvaltningsändamål behöver därför
inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare
medel att begäras på tilläggsbudget. I avvaktan på
riksdagsbeslut om ytterligare medel kan likvidi-
tetsbehovet undantagsvis behöva klaras genom
att regeringen tillfälligt utökar myndighetens
kredit på räntekonto inom ramen för den av
riksdagen beslutade samlade kreditramen.

När det däremot gäller ramanslag som anvisats
för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-
relaterade utgifter, infriande av garantier samt
oförutsedda utgifter kan så stora förändringar
inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta
tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i såda-
na fall att i första hand återkomma till riksdagen
med förslag om anslag på tilläggsbudget. Föränd-
ringarna kan dock inträffa snabbt och betalning-
arna kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag
på tilläggsbudget inte hinner anvisas bör rege-
ringen bemyndigas att besluta om överskridande
när de förutsättningar som anges i 6 § andra
stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är
nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskil-
da utgifter som inte var kända då anslaget anvisa-
des eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål
med anslaget skall kunna uppfyllas. Regeringens
avsikt är att om det är möjligt på närmaste
tilläggsbudget efter det att ett överskridande
medgivits föreslå förändringar av det berörda an-
slaget. Detta innebär att förändringen på tilläggs-
budget ersätter det medgivna överskridandet.
Överskridandet får inte vara större än att det
ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.
Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder.

I tabell 6.8 redovisas för vilka anslag som rege-
ringen har medgivit överskridanden under år
1997.

Tabell 6.8 Av regeringen medgivna överskridanden år 1997

Tusental kronor		Medgivet överskridande
Anslag	Budgeterat i statsbud- geten 1997	Medgivet överskridande
UO 4 Rättsväsendet F7 Diverse kostnader för rättsväsendet	24 222'	2 083
UO 8 Invandrare och flykt- ingar A2 Mottagande av asyl- sökande	922 000	10 600
U0 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen A3 Mervärdesskattebaserad avgift	8 215 000	2 083 474
Totalt medgivna överskridanden		2 096 157

¹ Inklusive 14 miljoner kronor på tilläggsbudget 2 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiUl 1, rskr.
1997/98:36-47).

Som framgår av tabellen medgav regeringen
överskridanden på 3 anslag under budgetåret
1997.

Det helt dominerande överskridandet utgörs
av den mervärdesskattebaserade avgiften till EU.
Övriga tre anslag inom utgiftsområde 27 Avgif-
ten till Europeiska gemenskapen underskreds
emellertid med nära 2 miljarder kronor jämfört
med totalt anvisade medel (dvs. efter den ned-
dragning med nära 500 miljoner kronor som
gjordes av anslaget för den BNI-relaterade av-
giften i tilläggsbudget 1 (prop. 1996/97:150, bet.
1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)). Som fram-
går av regeringens skrivelse 1997/98:187 Upp-
följning av budgetåret 1997 överskreds ramen för
utgiftsområde 27 med 128 miljoner kronor.
Överskridandet kommenteras närmare under ut-
giftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemen-
skapen i denna proposition.

Överskridandet på det under utgiftsområde 4
Rättsväsendet anvisade anslaget Diverse kostna-
der för rättsväsendet reglerades på tilläggsbudget
hösten 1997 (prop. 1997/98:1, bet.
1997/98:FiUll, rskr. 36-47). På tilläggsbudget
höjdes anslaget med totalt 14 miljoner kronor
vilket finansierades genom en lika stor nedskär-
ning av anslaget Rättshjälpskostnader inom
samma utgiftsområde.

Anledningen till överskridandet på det under
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar anvi-
sade anslaget Mottagande av asylsökande med
10,6 miljoner kronor är främst den komplicerade
situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Ett stort antal jugoslaviska medborgare vägrades
inresa i sitt hemland efter det att de fått avslag på
sina ansökningar om uppehållstillstånd. De kom

108

PROP. 1998/99:1

därför att stanna kvar i mottagandesystemet un-
der betydligt längre tid än vad som beräknats i
budgetpropositionen för 1997. Överskridandet
finansierades genom en indragning på motsva-
rande belopp år 1998 från anslaget Statens in-
vandrarverk under samma utgiftsområde.

Under innevarande budgetår har regeringen
medgivit ett överskridande på 322 miljoner kro-
nor på det under utgiftsområde 22 Kommunika-
tioner anvisade anslaget Transportstöd till Got-
land. Regeringen avser att återkomma med en
redovisning av finansieringen. Vidare har rege-
ringen medgivit ett överskridande på 1 015 mil-
joner kronor på det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-

gande anvisade anslaget Statens bostadskredit-
nämnd: Garantiverksamhet. Finansieringen av
överskridandet på detta anslag redovisas i av-
snittet om tilläggsbudget till statsbudgeten.

Regeringen gör bedömningen att det även
framdeles endast undantagsvis kommer att bli
nödvändigt att utnyttja det begärda bemyndi-
gandet. En redovisning av hur bemyndigandet
har utnyttjats under år 1998 samt hur detta har
finansierats kommer att lämnas till riksdagen.

I anslutning till utgiftsområde 21 Energi samt
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. åter-
kommer regeringen med förslag om bemyndi-
ganden rörande överskridanden av vissa anslag.

109

Prognos och tilläggs-
budget för 1998

PROP. 1998/99:1

7 Prognos och tilläggsbudget för 1998

7.1 Inledning

Regeringen skall enligt 36 § lagen (1996:1059)
om statsbudgeten vid minst två tillfällen under
budgetåret för riksdagen redovisa prognoser över
utfallet av statens inkomster och utgifter samt
statens lånebehov. Väsentliga skillnader i förhål-
lande till budgeterade belopp skall förklaras. I
1998 års ekonomiska vårproposition redovisade
regeringen en första prognos över utfallet av
statens inkomster och utgifter för innevarande
år. En andra prognos redovisas nu i denna propo-
sition.

Uppföljningen av budgetåret 1997 skedde i
regeringens skrivelse 1997/98:187. I skrivelsen
lämnar regeringen en redogörelse för det eko-
nomiska utfallet i staten under föregående bud-
getår. Skrivelsen omfattar årsredovisningen för
staten år 1997 samt det slutliga utfallet på stats-
budgetens inkomsttitlar och anslag under året.
Vidare lämnas en redogörelse för avgiftsbelagd
verksamhet samt statliga garantier m.m. Vissa
generella iakttagelser som Riksrevisionsverket
har gjort kommenteras i skrivelsen och myndig-
heter som har erhållit revisionsberättelse med in-
vändning omnämns, varvid skälen för invänd-
ningarna anges. En närmare redogörelse för
regeringens bedömningar och åtgärder med an-
ledning av revisionens iakttagelser lämnas i denna
proposition under respektive utgiftsområde.

7.2 Prognos för 1998

I budgetpropositionen för 1998 beräknades sta-
tens inkomster till 676,0 miljarder kronor. In-
komsterna beräknas nu bli 21,3 miljarder kronor
högre (se tabell 7.1). I avsnitt 7.2.1 redovisas den
andra uppföljningen av inkomsterna för budget-
året 1998.

[Tabell 7.1 Lånebehov och statsskuld är 1998

Miljarder kronor

	Aktuell beräkning	Differens mot
	Aktuell beräkning	Vårpro- positionen	Stats- budgeten
Inkomster	697,3	11.0	21,3
Utgifter exkl.	586,5	-0,2	2,8
statsskuldsräntor
Statsskuldsräntor¹	107,8	4,4	-1,3
Nettoutlåning m.m.	-9,0	-4,1	-7,2
Lånebehov	-12,0	-10,9	-27,0
Skulddispositioner²	-15,6	-17,1	-6,0
Statsskuldsförändring	-27,6	-28,0	-33,0
Statsskuld	1 404,5	-27,9	-58,4

¹ Avser utgiftsområde 26.

² Under rubriken skulddispositioner redovisas t.ex. valutaomvärderingar och utbeta I-
ningar av medel för inlösen av premieobligationer.

Utgifterna exklusive statsskuldsräntor beräknas
nu uppgå till 586,5 miljarder kronor, vilket är

2,8 miljarder kronor högre än vad som angavs i
budgetpropositionen för 1998. Utgifterna för
statsskuldsräntor förväntas bli 1,3 miljarder kro-
nor lägre. Jämfört med antagandet i statsbudge-
ten leder den nu antagna lägre räntenivån inom
landet till att statsskuldsräntorna minskar. Andra
faktorer, som högre ränteutgifter på lån i ut-
ländsk valuta och ökade valutakursförluster, har

113

PROP. 1998/99:1

dock motverkat denna minskning av ränteutgif-
terna.

Riksgäldskontorets nettoutlåning bedöms
uppgå till -9,0 miljarder kronor, vilket är

7,2 miljarder kronor lägre än vad som beräknades
i budgetpropositionen för 1998.

I statsbudgeten för 1998 beräknades lånebe-
hovet uppgå till 15 miljarder kronor. Den krafti-
ga upprevideringen av inkomsterna i den aktuella
inkomstberäkningen har tillsammans med de be-
räknade förändringarna av utgifterna exkl.
statsskuldsräntor medfört att det primära låne-
behovet, dvs. lånebehov exklusive räntor, nu be-
räknas uppgå till -119,8 miljarder, vilket innebär
en förbättring med 25,7 miljarder kronor i för-
hållande till beräkningen i statsbudgeten. Den
något lägre nivån på ränteutgifterna i den aktuella
beräkningen bidrar också till en förbättring av
lånebehovet. Sammantaget innebär dessa föränd-
ringar att statens lånebehov nu bedöms bli
27 miljarder kronor lägre än vad som antogs i
statsbudgeten, vilket innebär att staten beräknas
kunna amortera ca 12 miljarder kronor på
statsskulden under innevarande år.

Statsskuldens utveckling beror på lånebehovet
och på skulddispositioner som påverkar
statsskuldens storlek utan att påverka lånebeho-
vet. Totalt beräknas statsskulden minska med
knappt 28 miljarder kronor under 1998.

7.2.1 Inkomster

Statsbudgetens totala inkomster 1998 beräknas
till 697,3 miljarder kronor eller 38,5 procent av
BNP. Inkomsterna har ökat med 11,0 miljarder
kronor jämfört med vad som angavs i 1998 års
ekonomiska vårproposition och med 21,3 miljar-
der kronor jämfört med vad som beräknades till
statsbudgeten för 1998.1 jämförelse med vårpro-
positionen och statsbudgeten har skatteinkoms-
terna ökat med 10,6 respektive 15,7 miljarder
kronor medan övriga inkomster har ökat med
0,4 respektive 5,6 miljarder kronor. Skillnaden
mellan den nuvarande beräkningen och beräk-
ningen till vårpropositionen respektive statsbud-
geten redovisas i tabell 7.2.1 samband med över-
gången till den nya redovisningen (se avsnitt
5.2.1) har inkomster som tidigare redovisats un-
der inkomsttypen Skatter m.m. flyttas till in-
komsttypen Inkomster av statens verksamhet.
För att öka jämförbarheten med beräkningen till
vårpropositionen och den fastställda statsbudge-
ten har dessa inkomster i tabell 7.2 flyttats tillba-

ka till inkomsttypen Skatter m.m. Detta innebär
att tabellen inte överensstämmer med den redo-
visning av inkomsterna som finns i kapitel 5.
Summan av de totala inkomsterna överensstäm-
mer dock.

Inkomsterna från fysiska personers inkomst-
skatt beräknas öka med 5,6 miljarder kronor
jämfört med vad som angavs i vårpropositionen
och med 6,8 miljarder jämfört med vad som an-
gavs i statsbudgeten. Ökningarna förklaras av att
kapitalinkomster avseende inkomståret 1997 för-
väntas bli större än tidigare beräknat, vilket för år
1998 medför att fyllnadsinbetalningarna ökar
och att den överskjutande skatten minskar jäm-
fört med tidigare prognoser. Den under våren
1998 beslutade sänkningen av fastighetsskatten
från 1,7 till 1,5 procent beräknas påverka in-
komsterna först 1999.

Inkomsterna från juridiska personer ökar med

2,1 miljarder kronor jämfört med vad som be-
räknades till vårpropositionen och med

9,9 miljarder kronor jämfört med vad som antogs
i statsbudgeten. De ökade inkomsterna förklaras
huvudsakligen av ökade bolagsvinster och där-
med skatter avseende inkomståret 1997, vilket
har medfört större fyllnadsinbetalningar under
våren 1998.

Socialavgifterna ökar med 1,3 miljarder kronor
jämfört med vårpropositionen. Förändringen är
hänförlig till ändrat antagande om utbetald löne-
summa samt ökade inkomster från särskild lö-
neskatt och egenavgifter.

Mervärdesskatten ökar med 4,1 miljarder kro-
nor i jämförelse med vad som beräknades till
vårpropositionen. Det förklaras av en tidigare-
läggning av omföringar av mervärdesskatt från
fysiska- och juridiska personers inkomstskatt. I
förhållande till beräkningen i statsbudgeten har
mervärdesskatten uppjusterats med 3,6 miljarder
kronor.

Inkomsterna från energiskatten har reviderats
ned med 1,4 miljarder kronor jämfört med be-
räkningen till vårpropositionen. Minskningen
förklaras till stor del av en fortsatt nedgång i ben-
sinförbrukningen, men även av att inkomsterna
från beskattningen av oljeprodukter minskar.

Inkomster av statens verksamhet beräknas öka
med 1,2 miljarder kronor i jämförelse med vår-
propositionen, vilket i huvudsak förklaras av
betydande återbetalningar från Exportkredit-
nämnden.

114

PROP. 1998/99:1

ITabell 7.2 Statsbudgetens inkomster 1998 1
Miljarder kronor	Aktuell		Differens mot¹
Inkomsttitel	beräkning	Vårproposition	budgetproposition
1000 Skatter m.m.	617,7	10,6	15,7
1100 Skatt på inkomst	111,2	7,0	15,5
varav 1111 Fysiska personers inkomstskatt	37,8	5,6	6,8
1121 Juridiska personers inkomstskatt	67,8	2,1	9,9
Övriga inkomstskatter	5,6	-0,7	-1,2

1200	Socialavgifter och allmänna egenavgifter	209,3	1.3	0.4
	varav Inkomster	320,1	2,5	0,8
	Utgifter (Överföringar till AP-fonden)	110,8	1,1	0.4

1300	Skatt på egendom	34,9	-0,3	-0.2
	varav 1310 Skatt på fast egendom	24,0	0,0	-0,2
	1320 Förmögenhetsskatt	5,1	0,0	0,0
	1341 Stämpelskatt	3,9	-0,3	-0,3
	Övriga egendomsskatter	1,8	0,0	0,3

1400	Skatt på varor och tjänster	239,9	2.8	-0,2
	varav 1411 Mervärdesskatt	160,3	4,1	3,6
	1424 Tobaksskatt	7,2	0.0	-1,3
	1425 Alkoholskatt	9,8	0,0	-1,1
	1428 Energiskatt	49,4	-1,4	-1,5
	1460 Skatt på vägtrafik	6,1	0.2	0,2
	Övriga skatter på varor och tjänster	7,1	-0,2	-0,1

1500 Utjämningsavgift

21,3

-0,2

0,3

1600 Betalningsförskjutningar

0.0

0,0

1,1

2000	Inkomster av statens verksamhet	39,2	1,2	-0,5
	varav 2411 Inkomster av statens aktier	11,8	0,0	-0,2
3000	Inkomster av försåld egendom	22,4	0,1	7,4
	varav 3312 övriga inkomster av försåld egendom	22,3	0,0	7,3
4000	Återbetalning av lån	2,9	0,1	0.2
5000	Kalkylmässiga inkomster	5.2	-0,2	-0,2
6000	Bidrag m.m. från EU	9,7	-0,7	-1.3
7000	Extraordinära medel från EU	0,3	0,0	0,0

Statsbudgetens totala inkomster 097,3 11,0

'För att öka jämförbarheten har beloppen korrigerats för redovisningseffekter av det nya uppbördssystemet (se kapitel 5).

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför Inte alltid.

21,3

115

PROP. 1998/99:1

Inkomster av försåld egendom beräknas öka
med 7,4 miljarder kronor i jämförelse med vad
som beräknades till statsbudgeten. Det beror
bl.a. på att delpensionsfonden upphör och att
fondens behållning förs in som en inkomst på
statsbudgeten år 1998.

Bidrag m.m. från EU minskar med

1,3 miljarder kronor i förhållande till statsbud-
geten. Eftersom statens utgifter förväntas minska
i motsvarande grad är denna inkomstminskning
saldoneutral.

7.2.2 Takbegränsade utgifter

Utgiftstaket uppgår till 720 miljarder kronor

1998.1 budgetpropositionen för 1998 beräknades
de takbegränsade utgifterna totalt uppgå till

716,4 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen
beräknades därför uppgå till 3,6 miljarder kronor.
I 1998 års ekonomiska vårproposition revidera-
des utgifterna under utgiftstaket upp till totalt

719.1 miljarder kronor, varav socialförsäkrings-
sektorn vid sidan av statsbudgeten (fr.o.m. 1999
benämnt ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten) beräknades till 132,4 miljarder
kronor. Upprevideringen gjordes bl.a. till följd av
att kommunsektorn, med början 1998, tillfördes
ytterligare 4 miljarder kronor per år för vård,
skola och omsorg. I den ekonomiska vårpropo-
sitionen beräknades budgeteringsmarginalen
därför uppgå till 0,9 miljarder kronor. I den aktu-
ella beräkningen bedöms de takbegränsade ut-
gifterna uppgå till 718,9 miljarder kronor 1998,
varav socialförsäkringssektorn vid sidan av stats-
budgeten beräknas till 132,4 miljarder kronor. Av
tabell 7.3 framgår att de takbegränsade utgifterna
nu bedöms bli 2,5 miljarder kronor högre än vad
som redovisades i statsbudgeten för 1998, vilket
innebär att budgeteringsmarginalen är i motsva-
rande grad lägre än den var i statsbudgeten.

Enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
skall regeringen vidta sådana åtgärder som den
har befogenhet till eller föreslå riksdagen nöd-
vändiga åtgärder om det finns risk för att ett be-
slutat tak för statens utgifter kommer att över-
skridas. Ekonomistyrningsverkets prognos från
den 10 september pekar mot att utgiftstaket år
1998 kommer att överskridas med 0,1 miljarder
kronor. Det är också regeringens bedömning att
utgiftstaket riskerar att överskridas om inga åt-
gärder vidtas. Regeringen har därför förberett ett
antal åtgärder i syfte att begränsa utgifterna 1998.
Åtgärderna innebär senareläggningar och utgifts-
reduktion av planerade projekt m.m. och berör
bl.a. totalförsvaret, det internationella biståndet,
kommunikationsområdet och bidraget till de sär-
skilda insatserna i kommuner och landsting. En-
ligt regeringens bedömning kommer budgete-
ringsmarginalen efter dessa åtgärder att uppgå till

1,1 miljarder kronor år 1998. Regeringen kom-
mer under hösten att följa utvecklingen mycket
noga och avser att vidta de åtgärder som krävs
för att förhindra ett överskridande av utgiftsta-
ket.

Senareläggningen av planerade projekt m.m. år
1998 får konsekvenser för beräknade nivån på
utgifterna under kommande år. Regeringen har
tagit hänsyn till detta genom att bl.a. höja posten
förbrukning av anslagsbehållningar för åren
1999-2001 i förhållande till beräkningen i vår-
propositionen.

Uppföljning av enskilda utgiftsområden

I tabell 7.4 redovisas de prognostiserade utgifter-
na per utgiftsområde. Utgifterna exklusive
statsskuldsräntor är i den aktuella beräkningen
2,8 miljarder kronor högre jämfört med vad som
angavs i statsbudgeten. Utgifterna för vissa ut-
giftsområden och anslag har reviderats väsentligt
i förhållande till statsbudgeten. De största för-
ändringarna redovisas nedan.

Tabell 7.3 Takbegränsade utgifter år 1998

Miljarder kronor

Differens mot

AktuellL Vårpro- Stats-

beräkning positionen budgeten

Utgifter exkl. statsskulds- räntor	586,5	-0,2	2,8
Socialförsäkringar vid sidan av statsbudgeten	132,4	0.0	-0,3
Takbegränsade utgifter	718,9	-0,2	2,5
Budgeteringsmarginal	1,1	0,2	-2,5
Utgiftstak för staten	720,0	0,0	0,0

116

PROP. 1998/99:1

Tabell 7.4 Användning av medel under 1998

Miljoner kronor

Utgiftsområden		Anvisat i stats- budgeten	Tilläggs- budget i vårpropo- sitionen	Tilläggs- budget i denna proposition	Utgifts- prognos
U0 1	Rikets styrelse	3 977		19	4 380
U0 2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	2 063	-21		2 069
U0 3	Skatteförvaltning och uppbörd	5 662	10	14	5 979
U0 4	Rättsväsendet	21 034	-4	91	21 493
U0 5	Utrikesförvaltning och internationell samverkan	2811		-1	2 767
U0 6	Totalförsvar	' 41 244	100		43 019
U0 7	Internationellt bistånd	11 434			11 521
U0 8	Invandrare och flyktingar	3 864		366	4 315
UO 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	22 500	254		23 087
U0 10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	37 192			38 686
U0 11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	62 701			62 658
U0 12	Ekonomisk trygghet för familj och barn	35 814			35 888
U0 13	Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet	42 723	-4 238		37 842
U0 14	Arbetsmarknad och arbetsliv	47 542	706	-787	47 826
U0 15	Studiestöd	21 334	-60		21 610
U0 16	Utbildning och universitetsforskning	27 051	60	136	27 669
U0 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	7 335			7 451
U0 18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	22 826	77	289	22 637
U0 19	Regional utjämning och utveckling	3 605			3 528
U0 20	Allmän miljö- och naturvård	1 178	37	25	1 546
U0 21	Energi	1 583	428		1 232
U0 22	Kommunikationer	24 101	-2		25 705
U0 23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	13 726		6	12 702
U0 24	Näringsliv	2 698	20		2 921
UO25	Allmänna bidrag till kommunerna	93 049	4 270	-20	96 829
U0 26	Statsskuldsräntor m.m.	109 125			107 847
U0 27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	19 645			21 155
	Minskning av anslagsbehållningar	5 000			0
	Summa utgiftsområden	692 815	1 636		694 361
	Summa utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor	583 690	1 636	139	586 514

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

I statsbudgeten anvisades 4,0 miljarder kronor.
Utgiftsprognosen överstiger i statsbudgeten an-
visade medel med 0,4 miljarder kronor. Inom ut-
giftsområdet har utgifterna för anslaget Rege-
ringskansliet m.m. reviderats upp med ca
0,3 miljarder kronor. Anslaget har dock en ingå-
ende balans som medför att utgifterna ryms in-
om tillgängliga medel.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

I statsbudgeten anvisades 21,0 miljarder kronor.
Utgiftsprognosen överstiger i statsbudgeten an-
visade medel med 0,5 miljarder kronor. Inom ut-
giftsområdet har främst utgifterna för anslaget
Kriminalvården reviderats upp från 3,4 miljarder
kronor i statsbudgeten till 3,9 miljarder kronor i
den nuvarande prognosen. Anslaget budgetera-
des dock lågt med avsikten att en del av anslags-
sparandet skulle förbrukas. Utgifterna ryms in-
om tillgängliga medel.

117

PROP. 1998/99:1

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

I statsbudgeten anvisades 41,2 miljarder kronor.
Utgiftsprognosen överstiger i statsbudgeten an-
visade medel med 1,8 miljarder kronor, bl.a. till
följd av stora förväntade materielleveranser sena-
re under året. De högre utgifterna täcks genom
förbrukning av anslagssparande och genom ett
ianspråktagande av anslagskrediten.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

I statsbudgeten anvisades 3,9 miljarder kronor
för detta utgiftsområde. Utgiftsprognosen inne-
bär att budgeterade medel överskrids med totalt
ca 0,5 miljarder kronor. Orsaken till det befarade
överskridandet är främst att utgifterna på ansla-
get Kommunersättningar till flyktingar ökat mer
än väntat eftersom ett större antal personer tagits
emot av kommunerna. Antalet personer i mot-
tagningssystemet för asylsökande beräknas också
bli högre än vad som antogs i statsbudgeten, vil-
ket ökar utgifterna på anslaget Mottagande av
asylsökande jämfört med statsbudgeten. Över-
skridandet finansieras delvis på tilläggsbudget
genom att bl.a. anslagen för Migrationspolitiska
åtgärder och Utresor för avvisade och utvisade
minskas.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg

I statsbudgeten anvisades 22,5 miljarder kronor.
På tilläggsbudget har ytterligare 254 miljoner
kronor anvisats för år 1998 (Bidrag till äldrebo-
städer m.m.). Utgiftsprognosen överstiger i
statsbudgeten och tilläggsbudgeten anvisade me-
del med 0,3 miljarder kronor. Inom utgiftsområ-
det har bl.a. utgifterna för anslaget Sjukvårds-
förmåner m.m. blivit omkring 0,15 miljarder
kronor högre än förväntat till följd av ökade
tandvårdsutgifter. De högre utgifterna täcks av
ett ianspråktagande av anslagskrediten.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp

I statsbudgeten anvisades 37,2 miljarder kronor.
Utgiftsprognosen överstiger i statsbudgeten an-
visade medel med 1,5 miljarder kronor. Utgifter-
na för sjukpenning ökar kraftigare än vad som
förväntades i statsbudgeten p.g.a. längre sjuk-
skrivningsperioder och ett större antal sjukdagar.
Totalt beräknas utgifterna för anslaget Sjukpen-
ning och rehabilitering m.m. bli 1,3 miljarder
kronor högre än på statsbudgeten anvisade me-
del. I diagram 7.1 visas månatliga avvikelser från

statsbudgeten hittills i år för sjukpenning och re-
habilitering. Utgifterna för förtidspensioner be-
räknas bli omkring 0,2 miljarder kronor högre än
vad som anvisades i statsbudgeten till följd av ett
större antal förtidspensionärer. De högre utgif-
terna täcks av ett ianspråktagande av anslagskre-
diten.

Diagram 7.1 Avvikelser frän statsbudgeten t.o.m augusti:
Sjukpenning och rehabilitering, m.m.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer
och barn

Den nuvarande utgiftsprognosen visar att utgif-
terna inom utgiftsområdet förväntas uppgå till

35,9 miljarder kronor år 1998, vilket är omkring
0,1 miljarder kronor högre än vad som anvisades
på statsbudgeten. Inom utgiftsområdet har dock
väsentliga förskjutningar av utgifterna skett mel-
lan olika anslag. Utgifterna på anslagen Allmänna
barnbidrag och Föräldraförsäkring har reviderats
ned med 0,2 respektive 0,6 miljarder kronor. Den
lägre utgiftsnivån beror bl.a. på en ny befolk-
ningsprognos som visar att det nu beräknas födas
färre barn jämfört med beräkningen i statsbud-
geten. Utgifterna för Underhållsstöd bedöms
dock överstiga budgeterade medel med omkring
0,9 miljarder kronor. I tilläggsbudget föreslås att
överskridandet finansieras genom att anslaget
Föräldraförsäkring minskas.

118

PROP. 1998/99:1

Diagram 7.2 Avvikelser från statsbudgeten t.o.m. augusti:
Underhållsstöd _____________________________

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbets-
löshet

I budgetpropositionen för 1998 beräknades den
öppna arbetslösheten år 1998 uppgå till 7,4 pro-
cent. I 1998 års ekonomiska vårproposition revi-
derades denna prognos ned till 6,7 procent. Pro-
gnosen har nu reviderats ned ytterligare till 6,6
procent. I statsbudgeten anvisades 42,7 miljarder
kronor för utgiftsområdet. Till följd av nedrevi-
deringen av prognosen för den öppna arbetslös-
heten minskades anslaget för arbetslöshetsersätt-
ning med 4,2 miljarder kronor på tilläggsbudget i
den ekonomiska vårpropositionen. Den aktuella
beräkningen visar att utgifterna inom utgiftsom-
rådet förväntas uppgå till 37,8 miljarder kronor år
1998, vilket således är omkring 4,9 miljarder kro-
nor lägre än vad som anvisats på statsbudgeten.

Jen Feb Ma Apr Mej Jun Jul Aug

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

I budgetpropositionen för 1998 anvisades an-
slagsmedel på totalt 47,5 miljarder kronor för
detta utgiftsområde. Till följd av att bl.a. utgif-
terna för resursarbeten överfördes till utgiftsom-
råde 14 från utgiftsområde 13 ökades anvisade
medel med totalt 0,7 miljarder kronor på
tilläggsbudgeten i den ekonomiska vårproposi-
tionen. Utgifterna inom utgiftsområde 14 beräk-
nas nu bli 47,8 miljarder kronor. På tilläggsbud-
get föreslås nu att anslaget Arbetsmarknads-
politiska åtgärder minskas med 0,8 miljarder
kronor mot bakgrund av att antalet deltagare i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer vara
lägre än vad som beräknades i samband med
statsbudgeten för 1998.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsprognosen visar att det förväntade utfallet
överstiger i stats- och tilläggsbudget anvisade
medel med ca 0,3 miljarder kronor. Inom ut-
giftsområdet har främst utgifterna för anslaget
Studiemedel m.m. reviderats upp med ca
0,2 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-
forskning

I statsbudgeten och i tilläggsbudgeten i den eko-
nomiska vårpropositionen har 27,1 miljarder
kronor anvisats till detta utgiftsområde. Den
aktuella utgiftsprognosen överstiger anvisade
medel med 0,6 miljarder kronor. Inom utgifts-
området har bl.a. utgifterna för anslaget Särskilda
utgifter för universitet och högskolor m.m. revi-
derats upp. De högre utgifterna täcks av anslags-
sparande.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostadsför-
sörjning och byggande

Den nuvarande utgiftsprognosen visar att utgif-
terna inom utgiftsområdet förväntas uppgå till
22,6 miljarder kronor år 1998, vilket är omkring
0,3 miljarder kronor lägre än vad som anvisats på
statsbudgeten och tilläggsbudgeten i den eko-
nomiska vårpropositionen. Inom utgiftsområdet
har väsentliga förskjutningar av utgifterna skett
mellan olika anslag. Anslaget Räntebidrag har re-
viderats ned med 1,3 miljarder kronor jämfört
med statsbudgeten till följd av lägre marknads-
räntor. Samtidigt har Bostadskreditsnämndens
utgifter till följd av garantiåtaganden (anslaget
Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksam-
het) reviderats upp med 1,2 miljarder kronor.
Bostadskreditnämndens överskridande finansie-

119

PROP. 1998/99:1

ras delvis på tilläggsbudget genom att bl.a. ansla-
gen Räntebidrag, Investeringsbidrag för anord-
nande av bostäder till studenter m.fl. och Fonden
för fukt och mögelskador minskas.

drag m.m. och Intervention och exportbidrag be-
räknas bli lägre än budgeterade belopp.

Diagram 7.4 Avvikelser från statsbudgeten t.o.m. augusti:
Bostadsgarantier

Miljoner kronor

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
På statsbudgeten anvisades 93,0 miljarder kro-
nor. För år 1998 beräknas utgifterna nu uppgå till
96,8 miljarder kronor. Utgiftsökningen förklaras
huvudsakligen av att kommunsektorn fr.o.m. år
1998 tillfördes ytterligare 4 miljarder kronor per
år för vård, skola och omsorg i 1998 års ekono-
miska vårproposition.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemen-
skapen

Utgiftsprognosen är 1,5 miljarder kronor högre
än i statsbudgeten anvisade medel för år 1998.
Upprevideringar i förhållande till statsbudgeten
har gjorts av anslaget Mervärdesskattebaserad av-
gift och den avgift som baserar sig på bruttona-
tionalinkomsten.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård

I statsbudgeten och i tilläggsbudgeten i vårpro-
positionen har sammantaget 1,2 miljarder kronor
anvisats till detta utgiftsområde. Den aktuella ut-
giftsprognosen överstiger anvisade medel med
0,3 miljarder kronor. De högre utgifterna hänför
sig i huvudsak till s.k. äldreanslag och täcks av
anslagssparande och reservationer.

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsprognosen är 0,4 miljarder kronor lägre
än i statsbudgeten anvisade medel för år 1998.
Nedrevidering har bl.a. gjorts av anslaget Åtgär-
der för el- och värmeförsörjning i Sydsverige.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

I statsbudgeten anvisades sammantaget

24,1 miljarder kronor till detta utgiftsområde. I
den aktuella prognosen beräknas utgifterna bli
1,6 miljarder kronor högre jämfört med stats-
budgeten. Upprevideringar i förhållande till
statsbudget har bl.a. gjorts av anslagen Investe-
ringar samt drift och underhåll av statliga järnvä-
gar. De högre utgifterna innebär främst ett ökat
ianspråktagande av anslagsbehållningar.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar m.m.

Utgiftsprognosen är 1,0 miljarder kronor lägre
än i statsbudgeten anvisade medel för år 1998.
Förklaringen är främst att de EU-finansierade
utgifterna för bl.a. Arealersättning och djurbi-

7.3 Förslag till tilläggsbudget för

1998

7.3.1 Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen
för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en
ny beräkning av statsinkomster samt ändra och
anvisa nya anslag. I den nya budgetprocessen av-
ses regeringen, om behov föreligger, redovisa
förslag till tilläggsbudget vid två tillfällen. I årets
ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150,
bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) föreslog
regeringen ändringar och nya anslag för stats-
budgeten för budgetåret 1998 (tilläggsbudget 1).
De ytterligare förändringar av gällande statsbud-
get som nu kan överblickas och andra frågor som
regeringen anser bör tas upp redovisas i det föl-
jande.

De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår
till totalt 3 889 miljoner kronor. Minskningarna
av 1998 års anslag uppgår till sammanlagt 3 750
miljoner kronor. Indragningarna av anslagsbe-
hållningar uppgår till totalt 167 miljoner kronor.
Ökningen av inkomsterna till följd av förslagen
på tilläggsbudget uppgår till totalt 81 miljoner
kronor.

Regeringens ambition är att ökade utgifter
skall finansieras genom motsvarande minskning-
ar av andra utgifter samma år. För de flesta an-
slagsökningar föreslås således finansiering, i

120

första hand genom minskningar av andra anslag.
För tre anslag är det enligt regeringens bedöm-
ning inte möjligt att i nuläget fullt ut finansiera
de ökade utgifterna på detta sätt. Detta gäller an-
slagen för mottagande av asylsökande och för
kommunersättningar vid flyktingmottagande
under utgiftsområde 8 samt anslaget för Statens
bostadskreditnämnds garantiverksamhet under
utgiftsområde 18. Det under utgiftsområde 14
uppförda anslaget för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder minskas med 800 miljoner kronor.
Denna minskning tas inte i anspråk för någon
viss anslagshöjning. Sammantaget uppgår an-
slagsförändringarna i detta förslag till tilläggs-
budget därmed till en ökning med 139 miljoner
kronor netto.

Förslaget till tilläggsbudget ryms inom de
budgetpolitiska målen, dvs. utgifterna överskri-
der inte utgiftstaket och saldomålet uppnås.

Teknisk justering av anslagen för
förvaltningsändamål

I budgetpropositionen för 1998 anmälde rege-
ringen att en teknisk justering hade genomförts
av de utgiftsområdesramar som omfattar anslag
för förvaltningsändamål. Justeringen gjordes
med anledning av en av riksdagen beslutad för-
ändring av finansieringen av avtalsförsäkringar på
det statliga området (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53). I efterhand har
regeringen konstaterat ett fel i underlaget för
justeringen. En teknisk justering genomförs
därför av utgiftsområdesramarna för år 1999. För
vissa anslag är det enligt regeringens bedömning
nödvändigt att göra en justering redan inneva-
rande budgetår. De ökade utgifterna täcks av
motsvarande inkomster på inkomsttitel 5211
Statliga pensionsavgifter. Regeringen föreslår att
anslag där justeringen uppgår till 5 miljoner kro-
nor eller mer anvisas ytterligare medel på
tilläggsbudget för 1998 enligt nedanstående ta-
bell. Justeringen innebär att berörda anslag ökas
med sammanlagt 174 miljoner kronor.

PROP. 1998/99:1

ITabell 7.5 Teknisk justering av anslagen för förvaltnings- 1 ländamål 1998 1
Tusental kronor Anslag		Höjning
U0 1	Rikets styrelse
Cl	Regeringskansliet m.m.¹	18 893
U0 3	Skatteförvaltning och uppbörd
A2	Skattemyndigheterna	17 588
A3	Tullverket¹	6 760
U0 4	Rättsväsendet
Al	Polisorganisationen¹	61 776
Cl	Domstolsväsendet m.m.	11 012
Dl	Kriminalvården	16 742
U0 14	Arbetsmarknad och arbetsliv
Al	Arbetsmarknadsverkets förvaltnings- kostnader	13 458
UO 16	Utbildning och universitets- forskning
A7	Specialskolor och resurscenter m.m.	5 330
U0 18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Cl	Länsstyrelserna m.m.¹	22 454

¹ Ytterligare förändringar på tilläggsbudget föreslås nedan för anslagen Cl Regerings-
kansliet m.m. (utgiftsområde 1), A3 Tullverket (utgiftsområde 3), Al Polisorganisatio-
nen (utgiftsområde 4) samt Cl Länsstyrelserna m.m. (utgiftsområde 18).

7.3.2 Utgiftsområde 1
Rikets styrelse

Cl Regeringskansliet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 1 870 944 kro-
nor.

För att genomföra den i inledningen till för-
slaget till tilläggsbudget beskrivna tekniska juste-
ringen föreslår regeringen att 18 893 000 kronor
tillförs anslaget under innevarande budgetår.
Samtidigt minskas anslaget med 200 000 kronor
för att bidra till finansieringen av höjningen av
anslaget F8 Bidrag till vissa internationella sam-
manslutningar under utgiftsområde 4 Rättsvä-
sendet. Regeringen föreslår således att anslaget
tillförs 18 693 000 kronor under innevarande
budgetår.

C3 Allmänna val

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål ett ramanslag på 217 400 000
kronor inklusive en höjning av anslaget på
tilläggsbudget 1 med 12 400 000 kronor.

121

PROP. 1998/99:1

Regeringens förslag: Anslaget C3 Allmänna val
ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker
genom att anslaget C4 Stöd till politiska partier
minskas med motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Inför valet till
Europaparlamentet i september 1995 anvisades
30 000 000 kronor för partiernas kampanjkost-
nader (prop. 1994/95:150 bilaga 3, bet.
1994/95:KU50, rskr. 1994/95:430). Partierna har
ett givet intresse av att nå ut med information till
väljarna för att informera om hur de ser på de
EU-frågor som aktualiseras i valet till Europa-
parlamentet i juni 1999.

Med hänsyn till det låga valdeltagandet i valet
till Europaparlamentet 1995 bedömer regeringen
att extra resurser behövs för att informera väljar-
na om valet 1999. Mot denna bakgrund föreslår
regeringen att 20 000 000 kronor anvisas för
detta ändamål.

7.3.3 Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och
finansförvaltning

Förvärv av aktier i A/O Dom Shvetsii

Regeringens förslag: Regeringen förvärvar 49% av
aktierna i A/O Dom Shvetsii, som i dag innehas
av Skanskakoncernen, genom att utnyttja en ut-
ställd option. Regeringen bemyndigas att besluta
om och vidta de åtgärder som är nödvändiga för
att genomföra förvärvet. Anslaget A7 Kostnader
för omstrukturering av vissa statligt ägda företag,
m.m. under utgiftsområde 24 Näringsliv får be-
lastas med kostnaderna för förvärvet av aktierna i
A/O Dom Shvetsii och därmed uppkomna för-
valtningskostnader.

I propositionen angavs att det var angeläget att
svenska myndigheter och svenskt näringsliv gavs
en naturlig bas för sin verksamhet i S:t Peters-
burg för att utveckla förbindelserna inom detta
område. Riksdagen godkände propositionens
förslag att etablera ett Sverigehus i S:t Peters-
burg.

Ett ryskt fastighetsbolag - A/O Dom Shvetsii
- bildades år 1995 genom ett avtal mellan Svens-
ka staten, Skanska International Building AB och
S:t Petersburgs stad. Svenska staten äger 36% av
aktierna, Skanska 49% och S:t Petersburg stad
15%. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 20 mil-
joner kronor.

Skanska har ställt ut en option till Svenska
staten (Finansdepartementet) med rätt att för-
värva Skanskagruppens samtliga aktier i A/O
Dom Shvetsii - motsvarande 49% av aktiekapi-
talet - till ett pris om 15,5 miljoner kronor.

Regeringen bedömer att svenska staten bör
utnyttja den option som ställts ut av Skanska AB
för att få större ägarinflytande i bolaget. Svenska
staten kommer genom förvärvet att bli majori-
tetsägare, 85%, i bolaget.

Regeringen föreslår att förvärvet av aktierna i
A/O Dom Shvetsii av Skanska AB och därmed
förenade förvaltningskostnader får belasta det
under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda an-
slaget A7 Kostnader för omstrukturering av vissa
statliga ägda företag m.m. Förvärvet av aktierna
och övriga kostnader i samband med förvärvet
uppskattas till 20 000 000 kronor.

A6 Finansinspektionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
110 875 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen
Ett Sverigehus i S:t Petersburg (prop.
1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr.
1994/95:75) föreslogs att svenska staten skulle
ingå som delägare i ett bolag med syfte att för-
valta fastigheter i S:t Petersburg. Den fastighet
som i första hand avsågs ägas av bolaget var det
s.k. Anderssonska huset som skulle utnyttjas för
etablering av ett Sverigehus med officiella, kultu-
rella och kommersiella funktioner.

Regeringens förslag: Anslaget A6 Finansinspektio-
nen ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget A8 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader minskas med motsvarande
belopp.

Skälen för regeringens förslag: Som anges i vo-
lym 2 i denna proposition har regeringen under
budgetåret 1998 lagt fram ett antal propositioner
som ger inspektionen nya eller utökade arbets-
uppgifter. Under 1998 berörs myndigheten
främst av förslaget om förstärkt tillsyn över bör-

122

PROP. 1998/99:1

ser. De nya uppgifterna medför behov av att för-
stärka inspektionen personellt och datormässigt.
Enligt regeringens bedömning medför de utöka-
de arbetsuppgifterna kostnadsökningar på drygt
1 000 000 kronor under budgetåret 1998. Rege-
ringen har vidare uppdragit åt Finansinspektion-
en att kartlägga de svenska bankernas kostnads-
uttag och föreslå eventuella åtgärder för att för-
bättra informationen till bankkundema. Kostna-
den för detta uppdrag beräknas till 500 000
kronor.

Vissa kostnadsökningar bedöms Finans-
inspektionen klara genom omprioriteringar av
verksamheten. Sammantaget föreslår regeringen
en anslagshöjning engångsvis på 1 000 000 kro-
nor till Finansinspektionen under budgetåret
1998.

A9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning
och låneförvaltning

I statsbudgeten för innevarande år finns, efter en
minskning av anslaget med 1 400 000 kronor på
tilläggsbudget 1, för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 767 600 000 kronor.

7.3.4 Utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd

Al Riksskatteverket

I statsbudgeten för innevarande år finns, efter en
minskning av anslaget på 4 000 000 kronor på
tilläggsbudget 1, för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 352 304 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Al Riksskatteverket
minskas med 10 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Vissa driftskostnader för
statens betalningssystem får belasta anslaget A9
Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning.

Skälen för regeringens förslag: I syfte att uppnå
en effektivare upplåning, låneförvaltning och lik-
viditetsförvaltning överfördes den 1 juli 1998 an-
svaret för och driften av statens betalningssystem
från Riksrevisionsverket till Riksgäldskontoret.
De administrativa kostnaderna för betalnings-
systemet belastar anslaget A8 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader. Andra centrala driftskost-
nader för statens betalningssystem föreslås
fr.o.m. innevarande budgetår belasta anslaget A9
Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning.

Skälen för regeringens förslag: Efter förslag på
tilläggsbudget 1 ökades anslaget till Tullverket
för innevarande budgetår med 14 miljoner kro-
nor. Tillskottet finansierades genom en motsva-
rande minskning av anslaget till Riksskattever-
ket. Samtidigt tillfördes Riksskatteverket 10
miljoner kronor för utbetalning av ersättningar
på grund av överträdelse av gemenskapsrätten
avseende punktskatt på mineraloljor. Regeringen
avsåg att återkomma i budgetpropositionen med
dels en mera precis beräkning, dels förslag till fi-
nansiering.

Det kan nu konstateras att det fortfarande är
svårt att göra någon mera precis beräkning av er-
sättningsanspråkens totala omfattning. De se-
naste uppgifterna som inhämtas från Justitie-
kanslern och Riksskatteverket tyder på att de
sammanlagda utbetalningarna inte kommer att
överstiga 10 miljoner kronor. Eftersom ett
mycket stort antal framställningar ännu inte har
prövats är det dock inte heller nu möjligt att
närmare ange beloppet.

Den utgiftsprognos för det berörda anslaget
som redovisades av Riksskatteverket vid utgång-
en av augusti och bl.a. baserades på en analys av
utfallet efter det första halvåret tyder på en lägre
medelsförbrukning än vad som tidigare har anta-
gits.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts fram-
står det som mindre lämpligt att kompensera
Riksskatteverket för kostnaden för ersättningar-
na och samtidigt finansiera detta genom minsk-
ning av något annat anslag inom utgiftsområdet,
vilket var den utgångspunkt som angavs i den
ekonomiska vårpropositionen. Kostnaden bör
enligt regeringens mening i stället bäras av Riks-
skatteverket inom ordinarie resursramar.

123

PROP. 1998/99:1

A3 Tullverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 1 050 369 000
kronor inklusive en höjning av anslaget på
tilläggsbudget 1 med 14 000 000 kronor.

För att genomföra den i inledningen till för-
slaget till tilläggsbudget beskrivna tekniska juste-
ringen föreslår regeringen att 6 760 000 kronor
tillförs anslaget under innevarande budgetår.
Samtidigt minskas anslaget med 200 000 kronor
för att bidra till finansieringen av höjningen av
anslaget F8 Bidrag till vissa internationella sam-
manslutningar under utgiftsområde 4 Rättsvä-
sendet. Regeringen föreslår således att anslaget
tillförs 6 560 000 kronor under innevarande bud-
getår.

7.3.5 Utgiftsområde 4
Rättsväsendet

F7 Diverse kostnader för rättsväsendet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
19 560 000 kronor.

F8 Bidrag till vissa internationella
sammanslutningar

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag på
8 356 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget F8 Bidrag till vissa
internationella sammanslutningar ökas med
2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att
det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse upp-
förda anslaget Cl Regeringskansliet m.m. minskas
med 200 000 kronor, det under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd uppförda anslaget
A3 Tullverket minskas med 200 000 kronor, det
under utgiftsområde 4 uppförda anslaget Al Po-
lisorganisationen minskas med 800 000 kronor,
det under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan uppförda anslaget
Bl Bidrag till vissa internationella organisationer
minskas med 600 000 kronor samt att det under
utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda anslaget
Bl Funktionen Civil ledning minskas med
200 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget F7 Diverse kostna-
der för rättsväsendet ökas med 15 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget A2 Säker-
hetspolisen minskas med motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-
dömer nu att utgifterna på anslaget F7 Diverse
kostnader för rättsväsendet kommer att uppgå till
34 560 000 kronor, vilket innebär att anslaget be-
höver höjas med 15 000 000 kronor. Trots att re-
geringen har stramat upp de administrativa ruti-
nerna av utbetalningar från anslaget är
förbrukningen av anslaget mycket svår att förut-
säga. Vilka åtgärder regeringen avser att vidta
med anledning av den ökade anslagsbelastningen
redovisas under utgiftsområde 4 Rättsväsendet i
denna proposition.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-
dömer att utgifterna på anslaget F8 Bidrag till
vissa internationella sammanslutningar kommer
att uppgå till 10 356 000 kronor, vilket innebär
att anslaget behöver höjas med 2 000 000 kronor.
Detta beror på att anslagsbelastningen blivit stör-
re än beräknat på grund av ökade kostnader för
Sveriges medlemskap i Schengensamarbetet un-
der 1998.

7.3.6 Utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell
samverkan

Bl Bidrag till vissa internationella organisationer

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 464 161 000
kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget F8 Bidrag till vissa internationella
sammanslutningar under utgiftsområde 4 Rätts-
väsendet minskas anslaget Bl Bidrag till vissa in-
ternationella organisationer med 600 000 kronor.

124

PROP. 1998/99:1

7.3.7 Utgiftsområde 6
Totalförsvar

Al Försvarsmakten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 36 757 400 000
kronor. Ett bemyndigande avseende beställning-
ar på högst 83 505 400 000 kronor har givits.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att i
fråga om ramanslaget Al Försvarsmakten under
budgetåret 1998 medge beställningar av materiel
m.m. och utvecklingsarbete så att behovet av an-
slagsmedel efter budgetåret 1998 för denna mate-
riel m.m. och tidigare beställningar tillsammans
uppgår till högst 88 918 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har
godkänt regeringens förslag till inriktning av in-
vesteringsplan för Försvarsmakten för perioden
19982000 samt bemyndigat regeringen att i fråga
om ramanslaget Al Försvarsmakten beställa ma-
teriel m.m. och utvecklingsarbete så att behovet
av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna
materiel m.m. och tidigare beställningar tillsam-
mans uppgår till högst 83 505 400 000 kronor
(prop. 1997/98:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.3, bet.
1997/98:FöUl, rskr. 1997/98:82).

Regeringens förslag till investeringsplan och
beställningsbemyndigande var inte angivna i
samma prisläge, vilket de rätteligen borde ha va-
rit. Investeringsplanen är i 1998 års prisläge me-
dan beställningsbemyndigandet är angivet i 1997
års prisläge. Planerad beställningsvolym enligt
investeringsplanen ryms därför inte inom den
beslutade bemyndiganderamen. En omräkning
av bemyndigandet till 1998 års prisläge krävs så-
ledes.

Regeringens förslag till bemyndigande om-
fattade inte heller utgifter efter år 2007, vilket det
rätteligen borde ha gjort. För vissa objekt som
enligt materielplanen skall beställas under år 1998
kommer betalningarna att pågå även efter år
2007, vilket ökar behovet av beställningsbemyn-
digande.

Sedan år 1996 skall Försvarsmakten vid sin
materielanskaffning tillämpa reglerna i anslags-
förordningen (1996:1189). Detta innebär att
Försvarsmakten skall betala vid leverans och inte
som tidigare genom samlingsfakturering och för-
skott. Tillämpningen av anslagsförordningen le-

der till ett ökat behov av beställningsbemyndi-
gande.

I prop. 1997/98:84 Försvarsmaktens ekonomi
och verksamhet år 1998 m.m. redovisade rege-
ringen ett antal reduceringsåtgärder för att hante-
ra problemen med Försvarsmaktens ekonomi,
däribland att betalningarna för viss materielan-
skaffning senarelagts i syfte att minska anslags-
belastningen under 1998. Senareläggningen
medför ett ökat behov av beställningsbemyndi-
gande.

Sammantaget innebär vad regeringen ovan re-
dovisat att beställningsbemyndigandet för bud-
getåret 1998 behöver utökas till totalt
88 918 200 000 kronor, om planerade beställ-
ningar skall kunna göras.

A2 Fredsfrämjande truppinsatser

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 534 419 000
kronor inklusive en höjning av anslaget på
tilläggsbudget 1 med 150 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Fredsfrämjande
truppinsatser ökas med totalt 207 136 000 kronor
för att möjliggöra en utökad satsning på den
fredsfrämjande verksamheten samt för att be-
kosta en höjning av det särskilda tillägget för an-
ställda i utlandsstyrkan med minröjningsuppdrag
i Västsahara (Minurso). Finansiering sker genom
att anslaget Al Försvarsmakten minskas med
motsvarande belopp.

Personalramen för det svenska bidraget i
SFOR utökas till högst 530 personer. Förslaget
ryms inom tilldelade medel.

Skälen för regeringens förslag: Enligt regering-
ens bedömning bör anslaget engångsvis tillföras
205 000 000 kronor för att i första hand bekosta
eventuella nya eller förändrade truppinsatser på
Balkan och eventuella insatser med snabbinsats-
styrkan (Swerap).

Den 28 maj 1998 beslutade regeringen om det
särskilda tillägget för anställda i utlandsstyrkan
med minröjningsuppdrag i Västsahara (Minurso)
och om vissa reseförmåner för den berörda per-
sonalen. I beslutet anförde regeringen att den av-
såg att på tilläggsbudget till statsbudgeten föreslå
riksdagen att anslaget A2 Fredsfrämjande
truppinsatser skulle ökas med ett belopp som

125

PROP. 1998/99:1

motsvarar den aktuella höjningen av det särskilda
tillägget. Regeringen beräknar att anslagsbehovet
ökar med 2 136 000 kronor till följd av de för-
månsändringar regeringen beslutat om.

Riksdagen har beslutat att högst 510 personer
får ställas till förfogande inom ramen för SFOR
(prop. 1996/97:54, bet. 1996/97:UU5, rskr.
1996/97:116). För närvarande genomförs en
omorganisation och omfördelning av ansvar
mellan truppbidragarländerna i den nordisk-
polska brigaden inom SFOR. Samtidigt genom-
förs en omorganisation inom den amerikanska
divisionen där brigaden ingår. Sammantaget in-
nebär detta att den tidigare ansvarsfördelningen
mellan divisionen och brigaden förändras och att
den tidigare samordnade sjukvården avses delas
upp, vilket kräver en något större sjukvårdsorga-
nisation inom brigaden. Sverige övertog ansvaret
för sjukvårdsorganisationen den 1 oktober 1998.
Sjukvårdsansvaret kräver mer personal än vad
som var fallet när Sverige hade ansvaret för bri-
gadens underhållsfunktion.

För att klara det större sjukvårdsansvaret be-
höver personalramen utökas från högst 510 per-
soner till högst 530 personer.

Bl Funktionen Civil ledning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 473 145 000
kronor.

För att bidra till finansieringen av ökningen av
anslaget F8 Bidrag till vissa internationella sam-
manslutningar under utgiftsområde 4 Rättsvä-
sendet minskas anslaget Bl Funktionen Civil
ledning med 200 000 kronor.

BIO Funktionen Energiförsörjning

Kostnaderna för myndighetsarbetet med
dammberedskap

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 230 687 000
kronor.

Regeringens förslag: Affärsverkets svenska kraft-
näts utgifter för verksamheten med dammsäker-
het bekostas från anslaget B10 Funktionen Ener-
giförsörjning.

Skälen för regeringens förslag: Från anslaget
bekostas bl.a. beredskapsinsatser för att minska
känsligheten för störningar inom elförsörjningen
och Affärsverket svenska kraftnäts myndighets-
utövning enligt beredskapslagen (1997:288).

Sedan den 1 januari 1998 har Svenska kraftnät
även myndighetsansvaret vad gäller frågor om
dammsäkerhet. Utgifterna för denna verksamhet
beräknas till 1 miljon kronor årligen.

Enligt regeringens bedömning är Svenska
kraftnäts verksamhet med dammsäkerhet och
med elberedskap så nära kopplade till varandra
att en entydig gränsdragning mellan verksamhe-
terna svårligen låter sig göras. Regeringen före-
slår därför att även Svenska kraftnäts verksamhet
med dammsäkerhet under budgetåret 1998 får
bekostas från anslaget B10 Funktionen Energi-
försörjning.

7.3.8 Utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar

Al Statens invandrarverk

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 452 402 000
kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Al Statens invand-
rarverk ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering
sker genom att anslaget Bl Integrationsmyndig-
heten minskas med motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fat-
tade den 26 februari 1998 ett beslut med inne-
börden att iranska medborgare inte behöver be-
fria sig från sitt nuvarande medborgarskap för att
bli svenska medborgare. Detta bedöms leda till
att ca 16 000 iranska medborgare bosatta i Sveri-
ge, som annars inte hade ansökt om svenskt
medborgarskap, nu kommer att göra det. Statens
invandrarverk har under år 1998 inte resurser för
att pröva en sådan ökad mängd medborgar-

126

PROP. 1998/99:1

skapsärenden. Väntetiderna för de sökande skulle
komma att överstiga ett år om Statens invandrar-
verk inte tilldelas föreslagna medel.

A2 Mottagande av asylsökande

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 773 650 000
kronor.

B4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 1 713915 000
kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Mottagande av
asylsökande kommer att överskridas innevarande
år med 208 000 000 kronor. Regeringen hinner
inte avvakta riksdagens beslut utan måste medge
ett överskridande av anslaget. Regeringen före-
slår att överskridandet regleras på tilläggsbudget
genom att anslaget höjs med samma belopp. Fi-
nansiering sker delvis genom en minskning av
anslagen A3 Migrationspolitiska åtgärder med
85 000 000 kronor, A5 Offentligt biträde i utlän-
ningsärenden med 11 000 000 kronor och A6 Ut-
resor för avvisade och utvisade med 23 000 000
kronor.

Regeringens förslag: Anslaget B4 Kommunersätt-
ningar vid flyktingmottagande kommer att över-
skridas innevarande år med 324 000 000 kronor.
Regeringen hinner inte avvakta riksdagens beslut
utan måste medge ett överskridande av anslaget.
Regeringen föreslår att överskridandet regleras
på tilläggsbudget genom att anslaget höjs med
samma belopp. Finansiering sker delvis genom
minskning av anslagen Bl Integrationsmyndighe-
ten med 5 000 000 kronor, B2 Särskilda insatser i
utsatta bostadsområden med 25 000 000 kronor,
B3 Integrationsåtgärder med 10 000 000 kronor
och B5 Hemutrustningslån med 7 000 000 kro-
nor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget täcker
kostnader för mottagandet av asylsökande och
personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Från anslaget bekostas även asylsökandes resor
från Sverige och kostnaderna för utlänningar
som tagits i förvar enligt utlänningslagen
(1989:529) och ersättning till kommunerna för
den ersättning som ges till vissa andra utlänning-
ar än asylsökande medan de väntar på beslut om
uppehållstillstånd. Orsaken till den ökade an-
slagsbelastningen är främst den komplicerade
situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Ett stort antal jugoslaviska medborgare har väg-
rats inresa i sitt hemland efter det att de fått av-
slag på sina ansökningar om uppehållstillstånd i
Sverige. De har därför kommit att stanna kvar i
mottagandesystemet under betydligt längre tid
än vad som beräknats i budgetpropositionen för
1998. Under innevarande år har antalet asylsö-
kande åter ökat, inte minst på grund av förhål-
landena i den jugoslaviska provinsen Kosovo.
Aven situationen i Irak leder till att människor
söker sig därifrån till Sverige och andra europeis-
ka länder.

Skälen för regeringens förslag: Kommunerna
beräknas innevarande budgetår ta emot 12 470
flyktingar. Det är väsentligt fler än det antagande
om 7 000 kommunmottagna flyktingar som låg
till grund för regeringens anslagsberäkningar i
budgetpropositionen för 1998. Ökningen beror
främst på att regeringen och Utlänningsnämn-
den har måst fatta praxisbeslut om uppehållstill-
stånd för sådana asylsökande som under flera år
befunnit sig i Sverige. Även antagandet hösten

1997 om antalet kommunmottagna det året -
12 700 flyktingar - var för lågt jämfört med det
verkliga utfallet som blev 13 600. Utbetalnings-
reglerna gör att ersättningsutbetalningarna år

1998 påverkas starkt av kommunmottagandet år
1997.

7.3.9 Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och
barn

A3 Underhållsstöd

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 2 125 661 000
kronor.

127

PROP. 1998/99:1

Regeringens förslag: Anslaget A3 Underhållsstöd
ökas med 735 000 000 kronor för att täcka det
beräknade överskridandet för budgetåret 1998.
Finansiering sker genom att anslaget A2 Föräld-
raförsäkring minskas med motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Enligt Riksför-
säkringsverkets senaste redovisning av anslags-
belastning och prognos, som bygger på utfallet
under första halvåret 1998, beräknas anslaget A3
Underhållsstöd överskridas med ca 933 miljoner
kronor jämfört med anslaget enligt reglerings-
brevet för 1998. Det beräknade underskottet är
ca 735 miljoner kronor större än högsta möjliga
anslagskredit.

De nya reglerna för underhållsstöd började
gälla den 1 februari 1997. Det har visat sig att de
beräkningar som gjordes i samband med att det
nya systemet infördes inte kommer att stämma
med utfallet. Kostnaden för underhållsstödet
uppgick år 1997 till 3 023 miljoner kronor. An-
slagsbeloppet uppgick samma år till 2 411 miljo-
ner kronor vilket innebar att anslaget därmed
överskreds med 589 miljoner kronor eller 24 %.
För att täcka det beräknade överskridandet till-
fördes anslaget på tilläggsbudget för år 1997 yt-
terligare 588 550 000 kronor. I samband därmed
föreslog regeringen att anslaget, i avvaktan på
den utvärdering av reformen som Riksförsäk-
ringsverket fått i uppdrag att göra, under perio-
den 19982001 skulle minskas med 170 miljoner
kronor per år, motsvarande överskridandet under
år 1997.

En särskild arbetsgrupp inom Regeringskans-
liet har, i enlighet med vad som angavs i 1998 års
ekonomiska vårproposition, analyserat regler och
ekonomiskt utfall av underhållsstödet. Detta
analysarbete fortsätter. Regeringen följer noga
utvecklingen.

Enligt arbetsgruppens prognoser talar den
demografiska utvecklingen med färre födda barn
och en inkomstutveckling med bl.a. återställda
ersättningsnivåer i socialförsäkringen och fler
sysselsatta för att kostnaderna för underhållsstö-
det börjar sjunka inom något år.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att
anslaget A3 Underhållsstöd ökas med
735 000 000 kronor för att täcka det beräknade
överskridandet för budgetåret 1998. Finansiering
sker genom att anslaget A2 Föräldraförsäkring
minskas med motsvarande belopp. Enligt Riks-

försäkringsverkets redovisning av anslagsbelast-
ning och prognos, som bygger på utfallet under
första halvåret 1998, beräknas anslaget A2 För-
äldraförsäkring tiW ca 14 415 miljoner kronor, 614
miljoner lägre än anslaget enligt regleringsbrevet
för 1998. Anslaget bedöms därför tillsammans
med anslagssparandet från föregående år under-
skridas med 1 424 miljoner kronor. Enligt regle-
ringsbrevet får anslaget tillgodoräknas ett spa-
rande på högst 737 950 000 kronor.

7.3.10 Utgiftsområde 14

Arbetsmarknad och arbetsliv

A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 21 649 793 000
kronor inklusive en höjning av anslaget på
tilläggsbudget 1 med 606 000 000 kronor. Något
bemyndigande för regeringen att låta staten åta
sig ekonomiska förpliktelser har inte begärts.

Regeringens förslag: Anslaget A2 Arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder minskas med 800 000 000
kronor. Regeringen bemyndigas att beställa
tjänster under år 1998 som medför utgifter under
år 1999 på högst 55 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-
dömer att antalet deltagare i arbetsmarknadspo-
litiska åtgärder eller yrkesinriktad rehabilitering
kommer att vara lägre än vad som beräknades i
samband med statsbudgeten för 1998. Inom ra-
men för anvisade medel under anslaget beräkna-
des att antalet deltagare skulle uppgå till i genom-
snitt minst 182 000 personer per månad.
Arbetsmarknadsverket (AMV) beräknar dock
för 1998 att antalet personer i arbetsmarknads-
politiska åtgärder i genomsnitt kommer att upp-
gå till 169 000. Regeringen föreslår därför att an-
slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
minskas med 800 miljoner kronor.

En stor del av besluten om åtgärder vars kost-
nader täcks av anslaget innebär utgifter för
kommande budgetår. Regeringen bör därför få
ett beställningsbemyndigande som innebär att
beslut kan fattas under år 1998 som medför ut-
gifter under år 1999. Regeringen föreslår att den
bemyndigas att under år 1998 beställa tjänster

128

PROP. 1998/99:1

som medför utgifter på högst 55 000 000 kronor
under år 1999.

7.3.11 Utgiftsområde 16
Utbildning och
universitetsforskning

B45 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 350 984 000
kronor.

Regeringens förslag: Anslaget B45 Särskilda utgif-
ter inom universitet och högskolor m.m. ökas med
totalt 107 800 000 kronor. Finansiering sker ge-
nom indragning av medel enligt följande:
77 300 000 kronor från det för budgetåret
1995/96 uppförda anslaget C46 Övriga utgifter
inom grundutbildning, 10 500 000 kronor från
det för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget
C47 Övriga utgifter inom forskning och forskarut-
bildning samt 20 000 000 kronor av anslagsspa-
randet vid ingången av budgetåret 1998 för an-
slagen för grundutbildning Bl, B3, B5, B7, B9,
Bli, B15, B17, B21, B22, B23, B24, B25, B26,
B27, B28, B29, B30, B31, B32, B33, B39 samt
B40 avseende medel för s.k. NT-utbildning.

uppförda anslagsposten 12 För regeringens för-
delning samt med 12 900 000 kronor från an-
slagssparande vid ingången av budgetåret 1998 på
anslagsposten 10 Övrig forskning. Båda anslags-
posterna ligger under anslaget B45 Särskilda ut-
gifter inom universitet och högskolor m.m.

Vidare föreslås att anslagsposten 6 Utveckling
av naturvetenskap och teknik under anslaget B45
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. engångsvis tillförs 20 000 000 kronor.
Detta görs för att medel för s.k. NT-utbildning
skall kunna fördelas till de högskolor som har
genomfört mer NT-utbildning än vad de initialt
planerat att genomföra. Finansiering sker genom
indragning av anslagssparande på följande anslag:
Bl, B3, B5, B7, B9, Bli, B15, B17, B21, B22,
B23, B24, B25, B26, B27, B28, B29, B30, B31,
B32, B33, B39 samt B40. Medlen dras in från de
högskolor som inte har genomfört hela sitt pla-
nerade NT-utbildningsuppdrag.

C3 Centrala studiestödsnämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 313 924 000
kronor inklusive en höjning av anslaget på
tilläggsbudget 1 med 60 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten
för innevarande budgetår finns under anslaget
B44 Enskilda och kommunala högskoleutbildning-
ar m.m. anslagsposten 12 Momsmerkostnader
för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftel-
sen Högskolan i Jönköping. Avtalet mellan sta-
ten och berörda stiftelsehögskolor reglerar bland
annat kompensation för mervärdesskatt. För
detta ändamål finns en anslagspost på 76 300 000
kronor uppförd. Enligt prognosen för budgetåret
1998 kommer utgifterna att överstiga beräknade
medel med cirka 150 000 000 kronor. Regeringen
anser att denna kostnad bör belasta anslaget B45
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. Genom att höja anslaget B45 Särskilda ut-
gifter inom universitet och högskolor m.m. med
87 800 000 kronor finns medel för att utbetala
kompensationen för mervärdesskatten till stiftel-
sehögskolorna. Återstående del av kostnaden för
kompensation för mervärdesskatt tas med
50 000 000 kronor från den för budgetåret 1998

Regeringens förslag: Anslaget C3 Centrala -
studiestödsnämnden ökas med 22 400 000 kronor.
Finansiering sker genom indragning av medel
enligt följande: 6 400 000 kronor från anslaget
A3 Vuxenstudiestöd, 2 000 000 kronor från det
för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget C43
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m., 4 100 000 kronor från det för budgetåret
1995/96 uppförda anslaget C45 Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.,
800 000 kronor från det för budgetåret 1995/96
uppförda anslaget C46 Övriga utgifter mom
grundutbildning samt 9 100 000 kronor från det
för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget C47
Övriga utgifter inom forskning och forskarutbild-
ning.

Skälen för regeringens förslag: Som aviserades i
tilläggsbudgeten i samband med 1998 års eko-
nomiska vårproposition har satsningen på vux-
enutbildningen och högskolan inneburit ökad
administration inom hela studiestödsområdet.
Den höjning som engångsvis föreslås avseende

129

5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4

PROP. 1998/99:1

anslaget C3 Centrala studiestödsnämnden avser
att täcka ökade kostnader för återbetalningsad-
ministrationen motsvarande 10 000 000 kronor
(fr.o.m. 1999 höjs expeditionsavgiften motsva-
rande en resursförstärkning på 20 000 000 kro-
nor), administrativa kostnader i samband med
sommarkurser motsvarande 6 400 000 kronor
samt underskott till följd av ändrade aviserings-
datum 6 000 000 kronor. Samtliga höjningar fi-
nansieras inom utgiftsområdets ram.

7.3.12 Utgiftsområde 18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande

A5 Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 1 500 000 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-
dömer nu att utgifterna på anslaget A5 Statens
bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet kommer
att uppgå till 2 700 miljoner kronor. Den ökade
anslagsbelastningen under år 1998 beror på att
förväntade skador ökat mer än prognostiserat
beroende på att det låga ränteläget lett till att
räntebidragen avvecklats fortare för de kreditta-
gare vars lån staten garanterat.

7.3.13 Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

A4 Investeringar och skötsel för naturvård

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 311 473 000
kronor inklusive en höjning av anslaget på
tilläggsbudget 1 med 20 000 000 kronor. Inom
anslaget har 25 000 000 kronor avsatts för bidrag
som förutsätter medfinansiering från EU:s mil-
jöfond LIFE.

Regeringens förslag: Anslaget A5 Statens bo-
stadskreditnämnd: Garantiverksamhet kommer
enligt nuvarande beräkning att överskridas inne-
varande år med 1 015 miljoner kronor. Regering-
en har medgivit ett överskridande av anslaget.
Regeringen föreslår att överskridandet regleras
på tilläggsbudget genom att anslaget höjs med
samma belopp. Finansiering sker delvis genom
minskningar av anslag enligt följande: Anslaget
Al Boverket med 17 000 000 kronor, anslaget A2
Räntebidrag med 600 000 000 kronor, anslaget
A4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskost-
nader med 2 000 000 kronor, anslaget A8 Fonden
för fukt- och mögelskador med 15 000 000 kronor,
anslaget A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostä-
der med 7 000 000 kronor, anslaget A12 Investe-
ringsbidrag för anordnande av bostäder till stu-
denter m.fl. med 75 000 000 kronor, anslaget Cl
Länsstyrelserna m.m. med 30 000 000 kronor, an-
slaget D2 Statens va-nämnd med 2 000 000 kro-
nor samt det under utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommuner uppförda anslaget A2 Bi-
drag till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting med 20 000 000 kronor. Vidare dras
37 000 000 kronor in från det under utgiftsområ-
de 18 uppförda anslaget A3 Vissa äldre låne- och
bidragsstöd för bostadsändamål m.m.

Regeringens förslag: Anslaget A4 Investeringar och
skötsel för naturvård ökas med 25 000 000 kro-
nor. Finansiering sker genom ett bidrag från EU
på motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Naturvårdsver-
ket har från EU:s LIFE-fond beviljats ett bidrag
på 5 935 542 ecu, motsvarande ca 50 000 000
kronor, för markförvärv. Bidraget uppgår till
25 000 000 kronor mer än vad som beräknats för
den aktuella anslagsposten. Medlen från EU re-
dovisas på inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från
EG.

130

PROP. 1998/99:1

7.3.14 Utgiftsområde 22
Kommunikationer

Vissa trafikanläggningar i Stockholms län

mellan garantiramen i fast pris och garantiramen
för upplupen ränta och indexjusteringar. Riks-
dagen bör därför godkänna att regeringen får gö-
ra denna justering av de aktuella garantiramarna.

Regeringens förslag: Riksgäldskontorets rätt att
teckna statlig borgen för redan påbörjade, avslu-
tade eller avbrutna projekt i Stockholms län be-
gränsas till 3 000 000 000 kronor. Garantin för
vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och
prisökningen i samhället utökas till 625 000 000
kronor.

Fonden för den mindre skeppsfarten

Regeringens förslag: En inleverans av medel görs
från Fonden för den mindre skeppsfarten med
50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-
slutade våren 1998 om finansiering av vissa trafi-
kanläggningar i Stockholms län m.m. (prop.
1997/98:123, bet. 1997/98:TU5, rskr. 213).
Riksdagsbeslutet omfattade bl.a. finansieringen
av vägprojektet Södra länken och järnvägsut-
byggnaden mellan Södermalm och Årsta samt en
begränsning av tidigare utställda lånegarantier för
genomförda och avbrutna vägprojekt.

Regeringen bedömde i propositionen som låg
till grund för riksdagens beslut att 3 125 miljoner
kronor var intecknade för att fullfölja ingångna
åtaganden för genomförda och avbrutna vägpro-
jekt exklusive Södra länken. Regeringen bedöm-
de i samma proposition att upplupna räntekost-
nader och justering för prisökningar i samhället
därutöver skulle komma att uppgå till högst 500
miljoner kronor. Riksdagen har med anledning
av regeringens proposition dels bemyndigat rege-
ringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att
teckna statlig borgen för redan påbörjade, avslu-
tade eller avbrutna projekt inom en ram om
3 125 miljoner kronor, dels att låta Riksgälds-
kontoret justera denna garanti med högst 500
miljoner kronor för vid varje tidpunkt upplupna
räntekostnader och prisökningar i samhället.

Det har vid en närmare analys av beräknade
räntekostnader konstaterats att en ram på högst
500 miljoner kronor för upplupna räntor och in-
dexjusteringar inte är tillräcklig. I stället bedömer
Stockholmsleder AB, som svarar för aktuell
upplåning, att upplupen ränta och justering för
prisökningar totalt kommer att kunna uppgå till
625 miljoner kronor. Å andra sidan bedömer
bolaget att intecknade medel för att fullfölja in-
gångna åtaganden inte kommer att uppgå till ett
högre belopp än 3 000 miljoner kronor. Därmed
kan den totala garantiramen för dessa projekt
hållas oförändrad, dock med en annan fördelning

Skälen för regeringens förslag: Enligt riks-
dagsbeslut den 17 december 1987 (prop.
1987/88:25, bet. 1987/88:NU12, rskr.
1987/88:112) övertog Svenska skeppshypo-
tekskassan Lånenämndens för den mindre
skeppsfarten verksamhet samt förvaltningen
av de lån som nämnden tidigare beviljat. Enligt
beslutet omvandlades kvarvarande anslagsbe-
hållning till en särskild fond, Fonden för den
mindre skeppsfarten. Fondens nuvarande be-
hållning är relativt stor i förhållande till bevil-
jade lån. Regeringen anser därför att en inleve-
rans på 50 000 000 kronor bör göras.

Luftfartsverkets finansiella befogenheter

Regeringens förslag: Luftfartsverket får rätt att ge-
nomföra en s.k. lease-hold-affär gällande Arlanda
flygplats. Det ekonomiska utfallet av affären an-
vänds till nya investeringar i enlighet med gällan-
de treårsplan.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-
slutade i enlighet med regeringens förslag i 1998
års ekonomiska vårproposition (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr.
1997/98:317) att Luftfartsverket skulle få rätt att
genomföra s.k. lease-hold-affärer i avsikt att
åstadkomma en förbättrad finansiering av inves-
teringar i fast egendom som terminaler och ban-
system. En sådan lease-hold-affär innebär att
verket överlåter nyttjanderätten till en investerare
i utlandet, som genom avskrivning på nyttjande-
rätten kan tillgodogöra sig en lägre skattekost-
nad. Luftfartsverket leasar därefter tillbaka nytt-

131

PROP. 1998/99:1

janderätten till en lägre kostnad och får därmed
en intäkt som är grundad på en lägre skattekost-
nad för investeraren. Luftfartsverket behåller hela
tiden äganderätten till anläggningen.

Regeringen anförde också att vad gäller
lease-hold-affärer bör bemyndigandet begränsas
till att gälla investeringar i nya fasta anläggningar.
Luftfartsverket har nu hemställt om att lease-
hold-affärer skall kunna genomföras på befintliga
anläggningar och att det ekonomiska utfallet av
sådana affärer bör användas till nya investeringar.
Regeringen föreslår att Luftfartsverket får rätt att
genomföra en lease-hold-affär gällande Arlanda
flygplats och att det ekonomiska utfallet av affä-
ren används till nya investeringar i enlighet med
gällande treårsplan.

C2 Upphandling av samhällsåtaganden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 157 484 000
kronor. Ett bemyndigande avseende åtaganden
under år 1998 som medför utgifter under år 1999
på högst 75 000 000 kronor har givits.

7.3.15 Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

Bli Från EG-budgeten finansierade regionala
stöd till jordbruket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 325 000 000
kronor. Något bemyndigande för regeringen att
låta staten åta sig ekonomiska förpliktelser har
inte begärts.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
godkänna utestående förpliktelser avseende be-
ställningsbemyndiganden vid utgången av 1998
på högst 150 000 000 kronor avseende anslaget
Bil Från EG-budgeten finansierade regionala stöd
till jordbruket.

Regeringens förslag: Regeringens bemyndigande
att under år 1998 ikläda staten ekonomiska för-
pliktelser för ändamål som omfattas av ramansla-
get C2 Upphandling av samhällsåtaganden utökas
till 230 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regionala stöd
kopplade till programdokumenten (SPD) för
mål 6 och mål 5b samt Leader II löper över peri-
oden 1995-1999 men utbetalningar får ske t.o.m.
år 2001. Det innebär att staten åtar sig framtida
ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom
ramen för redan anvisade anslagsmedel. Av den-
na anledning föreslås riksdagen bemyndiga rege-
ringen att godkänna utestående förpliktelser på
högst 150 000 000 kronor vid utgången av år
1998.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har
bemyndigats att under 1998 låta staten åta sig
ekonomiska förpliktelser som innebär åtaganden
för ändamål som omfattas av ramanslaget C2
Upphandling av samhällsåtaganden på högst
75 000 000 kronor och som medför utgifter un-
der 1999. Regeringen föreslår att bemyndigandet
utökas till 230 000 000 kronor för åtgärder som
medför utgifter efter år 1998. Den föreslagna ut-
ökningen beror på att vissa tjänster för funk-
tionshindrande numera upphandlas av Post- och
telestyrelsen och att avtalen som träffas under år
1998 medför utgifter även efter år 1998.

B17 Jordbrukets blockdatabas

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 17 000 000
kronor.

Regeringens förslag: Anslaget Bl 7 Jordbrukets
blockdatabas ökas med 6 400 000 kronor. An-
slagsökningen finansieras genom att avgiftsutta-
get med avseende på investeringskostnaderna
förlängs.

Skälen för regeringens förslag: Den digitala
blockdatabasen finansieras genom intäkter från
kartavgifter (p^rop. 1996/97:48, bet.
1996/97:JoU7, rskr. 1996/97:157; prop.
1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.

132

PROP. 1998/99:1

1996/97:284). Avgifterna redovisas mot in-
komsttitel 2555 Kartavgifter för jordbrukets
blockdatabas. Avgifterna skall finansiera drifts-
kostnader och, på sikt, investeringskostnaden.
Kostnaden för uppbyggnad av blockdatabasen
har blivit högre än de ursprungliga beräkningarna
beträffande digitaliseringsarbetet och utvecklan-
det av ett ADB-system. Detta innebär att utgif-
terna blir 6,4 miljoner kronor högre än beräknat
för år 1998. Utgiftsökningen beräknas inte leda
till någon avgiftsökning utan till att avgiftsutta-
get med avseende på investeringskostnaderna
förlängs med ett par år.

E5 Bekämpande av vissa smittsamma
husdjurssjukdomar

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 91 500 000
kronor inklusive en höjning av anslaget på
tilläggsbudget 1 med 2 000 000 kronor.

nom ianspråkstagande av anslagskredit. Rege-
ringen föreslår att anslaget ökas med 25 000 000
kronor för att täcka resterande del av överskri-
dandet.

G3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning och kollektiv forskning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 195 234 000
kronor. Något bemyndigande för regeringen att
låta staten åta sig ekonomiska förpliktelser har
inte begärts.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
godkänna utestående förpliktelser avseende be-
ställningsbemyndiganden vid utgången av 1998
på högst 160 000 000 kronor avseende anslaget
G3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forsk-
ning och kollektiv forskning.

Regeringens förslag: Anslaget E5 Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar ökas med
25 000 000 kronor. Finansiering sker genom att
anslaget Bl6 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. minskas med motsvarande
belopp.

Skälen för regeringens förslag: Innevarande
budgetår har 40 750 000 kronor beräknats på an-
slagspost 1 Bekämpande av smittsamma djursjuk-
domar, efter att riksdagen på tilläggsbudget be-
slutat öka tidigare anvisat anslag med 2 000 000
kronor (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27,
rskr. 1997/98:317). Vid utgången av år 1998 be-
räknas anslagsposten överskridas med 51 842 000
kronor. Överskridandet beror på utbrotten av de
epizootiska sjukdomarna Swollen head syndro-
me (SHS) på fjäderfä och Viral hemorragisk sep-
tikemi (VHS) på fisk som inträffade under våren
1998. Sjukdomen SHS har sedermera tagits bort
ur epizootiförordningen och är därmed inte
längre ersättningsgill. Ersättningsrätten kvarstår
emellertid för de redan fattade besluten. Förut-
om de oförutsedda utbrotten av SHS och VHS
bedöms kostnaderna förbli mycket höga på
grund av ett ökat antal fall av paratuberkulos.

Drygt hälften av överskridandet på nämnda
anslagspost bedöms kunna täckas genom omför-
delning från andra poster inom anslaget samt ge-

Skälen för regeringens förslag: Skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR) stöder lång-
siktiga forskningsprojekt som löper över flera år.
SJFR bör ges fortsatt möjlighet att åta sig mer
långsiktigt projektstöd. Det innebär att staten
åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som
inte ryms inom ramen för redan anvisade an-
slagsmedel. Av denna anledning föreslås riksda-
gen bemyndiga regeringen att godkänna utestå-
ende förpliktelser på högst 160 000 000 kronor
vid utgången av år 1998.

7.3.16 Utgiftsområde 24

Näringsliv

A7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m.

Regeringen föreslår under utgiftsområde 2 Sam-
hällsekonomi och finansförvaltning i detta för-
slag till tilläggsbudget att regeringen skall få be-
lasta anslaget A7 Kostnader för omstrukturering
av vissa statligt ägda företag, m.m. för kostnaderna
för förvärv av aktier i A/O Dom Shvetsii.

133

PROP. 1998/99:1

E4 AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditglvning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 11 663 000
kronor inklusive en höjning av anslaget på
tilläggsbudget 1 med 2 600 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget E4 AB Svensk
Exportkredits statsstödda exportkreditgivning ökas
med 5 000 000 kronor. Finansiering sker genom
att anslaget E3 Exportkreditnämnden minskas
med motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget dispo-
neras för ersättning till AB Svensk Exportkredit
(AB SEK) för att täcka eventuellt underskott
som utgör skillnaden mellan intäkter och kost-
nader, huvudsakligen ränteintäkter och ränte-
kostnader, inom ramen för systemet med stats-
stödda exportkrediter. Under åren 19982003
förutses anslaget belastas av utbetalningar som
avser åtaganden som gjorts före 1984 vad gäller
vissa förmånliga krediter till u-länder. I övrig
statsstödd verksamhet redovisar AB SEK för
närvarande ett överskott.

Staten är genom ett avtal med AB SEK av den
14 maj 1990 bunden att ersätta AB SEK för
kostnader i det statsstödda exportkreditsystemet.
AB SEK redovisar resultatet av verksamheten tre
gånger om året till regeringen och Kammarkolle-
giet. Beloppen bokförs hos Kammarkollegiet en-
ligt kassaprincipen och därmed inte nödvändigt-
vis på det budgetår de avser. De av staten
budgeterade medlen för perioden 19982003 be-
döms inte vara tillräckliga för att täcka utbetal-
ningarna. Medelsbehovet beräknas uppgå till yt-
terligare 5 000 000 kronor för åren 19982003,
utöver de 11 663 000 kronor som anvisats för år
1998 och de totalt 6 955 000 kronor som budge-
terats för åren 19992003.

7.3.17 Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner
och landsting

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett reservationsanslag på
1 136 600 000 kronor, inklusive en höjning av

anslaget på tilläggsbudget 1 med 400 000 000
kronor.

För att bidra till finansieringen av höjningen
av anslaget A5 Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-
gande minskas anslaget A2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting med
20 000 000 kronor.

7.3.18 Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska
gemenskapen

A3 Mervärdesskattebaserad avgift

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 8 093 000 000
kronor.

Regeringens förslag: Anslaget A3 Mervärdes-
skattebaserad avgift ökas med 993 000 000 kro-
nor. Finansiering sker genom att anslaget A4 Av-
gift baserad på bruttonationalinkomsten minskas
med motsvarande belopp.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an-
vänds för att täcka betalningar till EU avseende
den mervärdesskattebaserade avgiften. Dessa
betalningar avser dels finansieringen av EU-
budgeten innevarande år, dels efterkorrigeringar
till följd av utfall för tidigare år.

Den mervärdesskattebaserade avgiften avseen-
de innevarande budgetår betalas på grundval av
en i EU-budgeten uppförd prognos över den
svenska mervärdesskattebasen. Denna prognos
grundar sig på information tillgänglig i april året
före det år budgeten avser. Efter avslutat budget-
år redovisar medlemsländerna utfallet för mer-
värdesskattebasen. I december samma år görs en
korrigering mellan faktiskt betalad avgift och den
avgift som skulle ha betalats enligt rapporterat
utfall. Korrigeringen leder för 1997 till en extra
inbetalning för Sverige eftersom utfallet översti-
ger den prognos de tidigare inbetalningarna base-
rades på. Denna korrigeringsbetalning har inte
tidigare beaktats vid beräkningen av anslagsbe-
hovet.

134

Skattefrågor

PROP. 1998/99:1

8 Skattefrågor

8.1 Inledning

8.2 Allmänna överväganden

Regeringen redovisar här inledningsvis sin be-
dömning av skattepolitikens långsiktiga inrikt-
ning, bl.a. de internationella förutsättningarna.
Därefter presenteras ett antal förslag på skatte-
området med effekter för budgetåret 1999 och de
därpå följande budgetåren.

På inkomstskattens område föreslås dels en
tillfällig skattereduktion under inkomståret 1999
för personer med pensionsgrundande inkomster,
dels att det fasta beloppet i den statliga inkomst-
skatten för år 1999 görs till en del av den kom-
munala inkomstskatten.

För år 1999 lämnas förslag om sänkt fastig-
hetsskatt för bostadshyreshus.

I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella
effekterna av de skatteförslag som lämnas i denna
proposition och dessutom av de förslag i andra
propositioner som lämnas samtidigt till riksda-
gen.

Ärendet och dess beredning

Vid beredningen av lagförslagen har synpunkter
under hand inhämtats från Riksskatteverket.

Lagrådet

Den föreslagna lagstiftningen faller inom det
område där Lagrådets yttrande normalt skall in-
hämtas. Sakfrågorna har dock uppkommit så
sent i budgetprocessen att regeringen på grund av
tidsbrist inte kunnat inhämta ett sådant yttrande.
Frågorna är dessutom av en sådan karaktär att ett
uppskjutande av lagstiftningen skulle medföra
avsevärda men.

Regeringen redovisar här sin bedömning av
skattepolitikens inriktning på lång sikt, särskilt
de frågor som kommer att aktualiseras — och som
också bör aktualiseras - under den närmaste
mandatperioden. Efter en inledande beskrivning
av vad den fortgående internationaliseringen av
den svenska ekonomin betyder för utformning-
en av det svenska skattesystemet behandlas olika
frågor kring beskattningen av arbetsinkomster,
beskattningen av företagande och entreprenörer
och av kapitalinkomster och förmögenheter.

Som en allmän utgångspunkt gäller att de
budgetpolitiska målen ligger fast samt att tillväxt
och rättvisa normalt främjas bäst genom en lik-
formig beskattning med enkla och stabila regler,
breda skattebaser och förhållandevis låga skatte-
satser. Vidare skall beslutade och aviserade sats-
ningar på vården, skolan och omsorgen fullföljas.
Åtgärder på skatteområdet skall också utformas
på ett fördelningspolitiskt rättvist sätt.

8.2.1 De internationella förutsättningarna

Regeringens bedömning: Internationaliseringen
ställer ökade krav på skattepolitiken. Uppmärk-
samheten på potentiellt eroderande skattebaser
behöver förstärkas och beredskapen för korrige-
rande åtgärder höjas.

Skatternas främsta uppgift är att finansiera of-
fentliga utgifter och med bibehållen samhälls-
ekonomisk balans ge ett realekonomiskt utrym-
me för dessa gemensamma åtaganden. Mellan

137

PROP. 1998/99:1

olika länder finns skillnader i totalt skatteuttag.
Detta avspeglar skilda ambitioner vad gäller de
offentliga åtagandena. Men de reflekterar också
olikheter i sättet att organisera och finansiera den
offentliga sektorn. Sveriges jämförelsevisa höga
skatteuttag beror på generellt utformade väl-
färdssystem som i hög grad kompenserar för in-
komstbortfall och där flertalet transferingar är
skattepliktiga.

Möjligheterna för Sverige att i framtiden till-
lämpa ett högre skatteuttag än vår omvärld är i
första hand beroende av medborgarnas värdering
av den offentliga sektorn i vid mening. Det
handlar också om i vilken utsträckning medbor-
garna även i framtiden är beredda att acceptera
omfördelande inslag, inte minst via skattesyste-
met.

Men möjligheterna till ett avvikande skatteut-
tag beror också på den fortgående internationali-
seringen av den svenska ekonomin. Allt fler eko-
nomiska aktiviteter blir rörliga över gränserna i
allt större utsträckning. I första hand gäller det
hushållens och företagens finansiella sparande.
Sedan lång tid tillbaka har detta också gällt före-
tagens investeringar. Detta påverkar naturligtvis
också de underliggande skattebaserna.

Under särskilt det senaste året har också våra
möjligheter att beskatta olika internationellt lätt-
rörliga varor och tjänster kommit i fokus. Kon-
sumenterna kan i stigande utsträckning handla i
andra länder och därmed tillgodogöra sig lägre
priser, antingen dessa beror på skillnader i skat-
teuttag eller på andra faktorer.

För de allra flesta medborgare är fortfarande
trösklarna höga när det gäller att utnyttja skatte-
vinster, antingen detta sker genom att sparande
och förmögenheter flyttas till utlandet eller ge-
nom att man förlägger sina inköp till andra län-
der. Skatteplikten för kapitalinkomster och för-
mögenheter gäller inte bara tillgångar i Sverige
utan även tillgångar i utlandet för personer som
är bosatta i Sverige. Detta innebär att dessa skat-
ter kan undvikas endast genom skattefusk eller
genom flyttning till utlandet. Det finns också en,
i många fall betydande, tidsfrist innan det högre
skatteuttaget blir ett offentligt-finansiellt pro-
blem. Det är dock riskfyllt att slå sig till ro och
hoppas på att olika former av trögheter, exem-
pelvis sådana som betingas av Sveriges geografis-
ka läge, skall göra åtgärder överflödiga.

Det senaste årets utveckling på tobaks- och
alkoholområdet visar att utvecklingen kan gå
snabbare än förutsett. Därför sänktes tobaks-
skatten fr.o.m. den 1 augusti 1998 samtidigt som

skattestrukturen lades om på ett sätt som möjlig-
gör för den legala tobakshandeln att mer effek-
tivt konkurrera med den illegala handeln.

Den elektroniska handeln börjar öka. Av
många skäl är detta en önskad utveckling; kost-
naden för handel med varor och tjänster sjunker,
vilket rent allmänt ger högre välfärd för konsu-
menterna. Utöver dessa välfärdshöjande effekti-
vitetsvinster aktualiseras emellertid också offent-
ligfinansiella risker som det vore fel att negligera.

Vid beskattningen av privat konsumtion ge-
nom mervärdesskatt och olika punktskatter har
Sverige högre skattesatser än vår omvärld. Den
vanliga gränshandeln utgör i detta sammanhang
ett mindre problem än den framväxande elektro-
niska handeln med dess lägre transaktionskost-
nader för konsumenterna. I sammanhanget kan
noteras att de prisskillnader som finns i förhål-
lande till andra länder till betydande del förklaras
av skillnader i priser exklusive skatter bl.a. bero-
ende på brister i den inhemska konkurrensen på
olika konsumtionsvarumarknader. Eventuella
åtgärder på skatteområdet, där exempelvis juste-
ringar i momsens normalskattesats är offentlig-
finansiellt mycket kostsamma, bör därför
kompletteras med åtgärder som förbättrar den
inhemska konkurrensen.

Ett eventuellt framtida medlemsskap i den
ekonomiska och monetära unionen kräver en
ökad uppmärksamhet på frågan om i vilken ut-
sträckning ett medlemsskap kan förstärka de
tendenser till ökad rörlighet som finns i dag.

De just berörda fenomenen visar på svårighe-
terna för enskilda länder att kontrollera och er-
hålla tillfredsställande information om ”sina”
skattebaser. Överenskommelser mellan länderna
är helt nödvändiga, både för att effektivisera
kontrollen men även för att etablera skyddsnät i
form av minimiskattesatser på olika områden.

Därför är det av stor vikt att den överens-
kommelse om ett skattepaket mot skadlig skat-
tekonkurrens på företags- och kapitalskatteom-
rådena, som EU-ländernas finansministrar
beslutade den 1 december 1997, genomförs så
snart som möjligt.

Arbetet har hittills fortsatt enligt planerna.
Med stöd av Uppförandekoden för företagsbe-
skattning granskas särlagstiftning i medlemslän-
der där det befaras att företag erbjuds en lägre be-
skattningsnivå för att få dem att investera i landet
i fråga på andra medlemsländers bekostnad. Om
granskningen leder till att den undersökta åtgär-
den är att anse som en skadlig konkurrensåtgärd
enligt koden skall den tas bort. En första rapport

138

PROP. 1998/99:1

skall lämnas till finansministrarna inför Ekofin i
december 1998.

Aven förhandlingar om ett direktiv om be-
skattning av ränteinkomster pågår. Kommissio-
nen presenterade ett direktivförslag i slutet av
maj 1998. Förslaget bygger på en s.k. samexis-
tensmodell. Den innebär att medlemsländerna
skall kunna välja att införa en källskatt på minst
20 procent eller att lämna uppgifter om inkoms-
terna till den skattskyldiges hemland så att be-
skattning i sin helhet kan ske där.

Ett annat område där det är angeläget med
minimiskattesatser är energiområdet. Även här
diskuterar EU:s medlemsländer ett direktivför-
slag från kommissionen med inriktningen att
införa minimiskatter för samtliga energislag, dvs.
även el, kol och naturgas.

För det relativa skatteuttaget på arbetsin-
komster och kapital finns ett potentiellt problem
för den framtida inkomstbeskattningen. I 1990 -
199lårs skattereform utformades inkomstskatte-
systemet så att det skulle ge en likvärdig och
likformig beskattning av arbets- och kapitalin-
komster. Därigenom försvåras omklassificering
av inkomster av skatteskäl. I ett system med en
separat och proportionell kapitalbeskattning och
progressiv beskattning av arbetsinkomster finns
exempelvis regler som skall leda till att det som
skall beskattas som arbetsinkomst inte beskattas
som kapitalinkomst.

För det fall kapitalskattesatsen av internatio-
nella skäl trycks ned uppkommer spänningar i
systemet. Redan vid oförändrat skatteuttag på
arbetsinkomster finns stora risker för omklassifi-
cering av inkomster till lägre beskattade kapital-
inkomster med åtföljande skattebortfall. Det
finns alltså starka kopplingar mellan de olika de-
larna av inkomstskattesystemet där tryck på del
kan framtvinga omprövningar av andra delar.

8.2.2 Skatten på arbetsinkomster

nås. Därför aviserades ett extra steg i skatteskalan
från år 1999, dock för högre inkomster än dem
för vilka den temporära s.k. värnskatten utgår.
Efter förslag i 1998 års ekonomiska vårproposi-
tion uppgår för år 1999 den statliga skatten till 25
procent på taxerade förvärvsinkomster översti-
gande 389 500 kronor.

I denna proposition föreslås som en tillfällig
åtgärd en särskild skattereduktion för personer
med pensionsgrundande inkomster under
245 000 kronor för inkomståret 1999 (se avsnitt
8.3). För åren därefter bör prövas olika möjlig-
heter till permanenta system med en likartad in-
riktning.

I skattereformpropositionen (prop. 1989/90:
110) var ambitionen att 15 procent av de skatt-
skyldiga med förvärvsinkomster skulle betala
statlig skatt. Denna ambition har inte uppnåtts
och andelen uppgår nu till drygt 18 procent. På
sikt bör den nedbringas till 15 procent.

I samband med övervägda sänkningar av
skatten på arbetsinkomster bör befintliga s.k.
skatteförmåner ses över för att utröna i vilken
mån dessa kan minskas. Begränsningar av skatte-
subventioner ger ett utrymme att sänka olika
skattesatser. I denna proposition redovisas skat-
teförmåner och skattesanktioner som är hänför-
liga till ett visst utgiftsområde i respektive ut-
giftsområdesavsnitt.

8.2.3 Beskattningen av företag och
entreprenörer

Regeringens bedömning: Under mandatperioden
bör arbetet med förenklade skatteregler för fö-
retagen drivas vidare.

Regeringens bedömning: Under mandatperioden
bör ytterligare sänkningar av inkomstskatten för
låg- och medelinkomsttagare ske.

Vid den utvärdering av 1990-1991 års skattere-
form som regeringen har redovisat (prop.
1997/98:1, bilaga 6) bedömdes att kompletteran-
de åtgärder krävdes för att det i skattereformen
åsyftade fördelningspolitiska utfallet skulle upp-

Sverige har sedan lång tid tillbaka haft goda
skattevillkor för aktiebolagen och dess investe-
ringar. Under de senaste åren har också genom-
förts ett antal åtgärder av särskild betydelse för
mindre företag. Reglerna för enskilda näringsid-
kare och delägare i handelsbolag är nu i princip
likvärdiga med de som gäller för aktiebolag. För
egenföretagare som startar en ny verksamhet har
införts en möjlighet att kvitta underskott i nä-
ringsverksamhet mot tjänsteinkomster. Detta
har ökat överlevnadsmöjligheterna för entrepre-
nörer i den riskfyllda startfasen. För ägare till
onoterade aktiebolag har en partiell lättnad i
ägarbeskattningen införts. Detta har förbättrat

139

PROP. 1998/99:1

villkoren för investeringar i dessa bolag. Soci-
alavgifterna har reducerats på ett sätt som särskilt
för de mindre företagen gett bättre förutsätt-
ningar för nyanställningar. Efter förslag i 1998
års ekonomiska vårproposition har riksdagen be-
slutat om ytterligare förbättringar.

Skattereglerna för de mindre företagen har fått
en struktur som i allt väsentligt bör bestå och
tillåtas verka under en följd av år. Ett arbete har
dock påbörjats för att förenkla reglerna. Förenk-
lingsutredningen, vars arbete är inriktat på skat-
teförhållandena för enskilda näringsidkare och
delägare i handelsbolag, fick våren 1998 tilläggs-
direktiv som innebär att en översyn skall göras av
såväl redovisnings- som skatteregler med särskild
inriktning på företag i tjänstesektorn. Förslag
från utredningen kommer att presenteras under
hösten 1998. De s.k. stoppreglerna, som tilläm-
pas för fåmansföretag, är också föremål för ut-
redning och även här kommer förslag att pre-
senteras under hösten 1998.

8.2.4 Beskattningen av kapitalinkomster

Regeringens bedömning: Under mandatperioden
bör kapitalinkomstskattesatsens nivå och förmö-
genhetsskatten övervägas.

Den separata och proportionella kapitalin-
komstbeskattningen — som även finns i andra
nordiska länder - har också vunnit internationell
uppmärksamhet som en möjlighet att hantera
riskerna för ökad skattekonkurrens om det fi-
nansiella sparandet. Inte desto mindre finns an-
ledning att vara uppmärksam på riskerna för
förlust av skattebas.

Sedan skattereformen har marknaderna för fi-
nansiellt kapital fortsatt att internationaliseras.
Placerarnas kostnader för att flytta sparande och
förmögenheter har sjunkit. Sverige verkar inom
EU för att det skall etableras skyddsnät i form av
förbättrat uppgiftslämnande och källskatter på
räntor. Behovet av en intern prövning av kapital-
skattesatsens nivå kommer ändå att göra sig gäl-
lande.

Vid en statisk bedömning ger förändringar i
kapitalskattesatsens nivå relativt begränsade of-
fentlig-finansiella effekter, eftersom den aggrege-
rade skattebasen, även efter den återhämtning
som har skett under senare år, är förhållandevis
liten. En reducerad kapitalskattesats kan dock ge
upphov till indirekta finansiella effekter genom
att riskerna för omklassifiering av förvärvsin-
komster ökar. Dessa effekter liksom effekter på
olika tillgångsmarknader skall avvägas mot risker
för ett utflöde av skattebas vid oförändrade
skatteregler. För förmögenhetsskatten aktualise-
ras delvis samma avvägningsfrågor som för ka-
pitalinkomstbeskattningen.

Genom 1990-1991 års skattereform effektivise-
rades beskattningen av kapitalinkomster. Detta
uppnåddes genom en rad olika basbreddningar,
som gav ett ökat skatteuttag på kapital trots att
den formella skattesatsen sänktes. Kapitalbe-
skattningen fick en struktur som var bättre an-
passad till en liten öppen ekonomis villkor än de
regler som gällde tidigare. I sammanhanget bör
noteras att beskattningen av personliga kapital-
inkomster - detsamma gäller för förmögenhets-
skatten - i den lilla öppna ekonomin i första
hand kan ses som en beskattning av sparande
med en begränsad inverkan på näringslivets re-
alinvesteringar. Detta innebär bl.a. att det ange-
lägna kravet på en likformig beskattning av spa-
randet kan upprätthållas utan nämnvärd inverkan
på investeringarna. För nystartade företag och
för mindre företag utan tillgång till de interna-
tionella kapitalmarknaderna kan dock beskatt-
ningen av sparande också vara betydelsefull för
realinvesteringar och sysselsättning.

8.3 Skattereduktion för låg- och
medelinkomsttagare

Regeringens förslag: För inkomståret 1999 med-
ges en skattereduktion för inkomsttagare med
pensionsgrundande inkomst upp till viss nivå.
Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor för
personer med pensionsgrundande inkomst upp
till 135 000 kronor. Skattereduktionen skall dock
inte uppgå till högre belopp än den kommunal-
skatt som beräknas för året. För personer med
pensionsgrundande inkomst över 135 000 kro-
nor reduceras reduktionsbeloppet med 1,2 pro-
cent av överskjutande inkomst.

Bakgrunden till regeringens förslag: Regering-
en uttalade i finansplanen till 1998 års ekonomis-
ka vårproposition (prop. 1997/98:150) att det

140

PROP. 1998/99:1

finns utrymme för att vidta offensiva åtgärder
när de offentliga finanserna förstärkts och när en
tillfredsställande kvalitet inom skolan, vården
och omsorgen har säkerställts. Generella skatte-
sänkningar bedömdes därvid vara ett alternativ
under förutsättning att de utformades på ett för-
delningspolitiskt rättvist sätt.

Enligt de bedömningar av de offentliga finan-
serna m.m. som görs i denna proposition finns
det redan för år 1999 ett utrymme för att sänka
skatteuttaget på arbetsinkomster. Det är emel-
lertid ännu för tidigt att utforma permanenta
lösningar. Här krävs en fortsatt uppmärksamhet
på utvecklingen av de offentliga finanserna på
längre sikt. Men det är också nödvändigt med en
fördjupad och bred diskussion kring frågan hur
den framtida beskattningen av arbetsinkomster
skall utformas så att den på ett tillfredsställande
sätt förenar önskemålen om ett fördelningspoli-
tiskt rättvist utfall med det angelägna i att skat-
terna ger goda villkor för arbetsmarknadsdelta-
gande, arbetsutbud, utbildning och kompetens-
utveckling. Olika lösningar bör också prövas
med hänsyn till önskemålet att skattereglerna
skall vara enkla, lättförståeliga och ge låga admi-
nistrativa kostnader.

Skälen för regeringens förslag: I avvaktan på
den fördjupade bedömning och diskussion som
krävs för en mer omfattande förändring av ar-
betsinkomstbeskattningen bör en tillfällig lös-
ning väljas för inkomståret 1999. Det är i detta
korta tidsperspektiv i första hand angeläget att
åstadkomma förbättringar för låg- och medelin-
komsttagarna. Förslaget är därför utformat så att
skattelättnaden i allt väsentligt tillfaller personer
med inkomster under den lägre brytpunkten i
inkomstskatteskalan. Denna kan för år 1999 be-
räknas ligga vid en taxerad förvärvsinkomst på
245 000 kronor.

Skattelättnaden bör knytas till storleken på
den pensionsgrundande inkomsten. Detta inne-
bär det är personer främst med löneinkomster,
sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetser-
sättning och inkomst av aktiv näringsverksamhet
som kommer att omfattas av åtgärden. Däremot
omfattas inte inkomster för vilka allmän pen-
sionsavgift inte betalas, t.ex. ålderspension. För
att förbättra pensionärernas ekonomiska situa-
tion föreslår regeringen att pensionerna höjs re-
dan från och med år 1999 genom att pensionerna
beräknas på det fulla prisbasbeloppet i stället för
på 99 procent av prisbasbeloppet. För en ensam-
stående pensionär med minimipension innebär

detta att pensionen höjs med ca 550 kronor per
år.

Ett alternativ till en skattereduktion skulle
kunna vara att förändra grundavdraget. Detta
skulle emellertid påverka kommunernas skatte-
underlag negativt, vilket inte sker om en skatte-
reduktion införs. För att inte blockera framtida
förändringar och som en markering av att mer
permanenta förändringar i första hand bör inrik-
tas mot de med pensionsgrundande inkomster
bör därför i stället en modell med skattereduk-
tion tillämpas. Detta innebär bl.a. att effekterna
för den enskilde ej blir beroende av marginal-
skattens storlek. Modellen med skattereduktion
har tidigare tillämpats på inkomster av anställ-
ning vid 1986 års taxering, för byggnadsarbete på
bostadshus, för riskkapitalinvesteringar, för fas-
tighetsskatt och för sjöinkomster.

För att ge tillfredsställande fördelningspolitisk
profil bör reduktionen ges som ett fast belopp
för personer med pensionsgrundande inkomst
upp till viss nivå. Detta fasta belopp bör därefter
trappas ned så att reduktionen i princip upphör
när inkomsten har nått den nivå, där statlig in-
komstskatt (utöver det fasta grundbeloppet en-
ligt gällande regler) börjar betalas. Modellen bör
även utformas så att avtrappningen av reduktio-
nen ger begränsade effekter på marginalskatter-
na.

Det fasta beloppet bör bestämmas till 1 320
kronor. Reduktion kan dock aldrig erhållas med
högre belopp än den kommunalskatt som för
den skattskyldige beräknas för år 1999. Denna
maximala reduktion bör utgå för personer med
pensionsgrundande inkomst upp till 135 000
kronor. Detta innebär att den maximala reduk-
tionen ges till personer med löneinkomster upp
till drygt 11 000 kronor per månad.

Med den fastlagda gränsen för när reduktio-
nen skall börja trappas av krävs - för att reduk-
tionen skall upphöra vid en inkomst i närheten
av brytpunkten - att avtrappning sker med 1,2
procent av den del av den pensionsgrundande in-
komsten som överstiger 135 000 kronor.

141

PROP. 1998/99:1

8.4 Det fasta beloppet vid
beskattningen av
förvärvsinkomster

Regeringens förslag: Den statliga skatt om 200
kronor som utgår på fysiska personers för-
värvsinkomster skall vid 2000 års taxering utgöra
kommunal inkomstskatt. Skatten skall till 66,5
procent utgöra skatt till kommun och till 33,5
procent utgöra skatt till landsting.

Skälen för regeringens förslag: Statlig inkomst-
skatt på fysiska personers förvärvsinkomster ut-
går dels med en fast skatt om 200 kronor, dels
med 20 procent av den del av den beskattnings-
bara förvärvsinkomsten som överstiger en skikt-
gräns samt från och med 2000 års taxering med
25 procent av den del av den beskattningsbara
inkomsten som överstiger en högre skiktgräns
om 360 000 kronor. Skiktgränsen vid 1999 års
taxering uppgår till 214 900 kronor. För 2000 års
taxering har den lägre skiktgränsen ännu inte
fastställts.

Regeringen föreslår, som tidigare framgått, att
den fasta skatten om 200 kronor som utgår på
förvärvsinkomster för fysiska personer för år
1999 tillfälligt skall utgöra en kommunal in-
komstskatt, dvs. den skall tillfalla kommunerna
och landstingen. Detta görs genom en särskild
lag som tillfälligt ersätter en del av regleringen i
10 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angående den fasta delen av den statliga inkomst-
skatten på förvärvsinkomster för fysiska perso-
ner. I lagen anges också hur skatten skall fördelas
mellan kommun och landsting.

Regeringen avser att i 1999 års ekonomiska
vårproposition - efter förnyade bedömningar av
den ekonomiska utvecklingen - ta ställning till
en eventuell förlängning av denna överföring för
åren 2000 och därefter.

Skälen för regeringens förslag: Som en del av
saneringsprogrammet höjdes genom beslut hös-
ten 1994 fastighetsskatten på bostäder år 1996
från 1,5 procent till 1,7 procent av taxeringsvär-
det. Genom skattehöjningen kunde den tidigare
föreslagna minskningen av räntebidragen återtas
och besparingen fördelades på detta sätt över
hela bostadsbeståndet i stället för att endast träffa
de redan hårt drabbade bostäder som är beroende
av räntebidrag. Finansutskottet föreslog våren

1998 att fastighetsskatten skulle sänkas på bostä-
der från 1,7 procent till 1,5 procent av taxerings-
värdet. Riksdagen beslutade den 5 juni 1998 (bet.
1997/98:FiU20, rskr. 1997/98:318, SFS
1998:526) att sänka fastighetsskatten fr.o.m.

1999 års taxering i enlighet med förslaget.

Regeringen har under våren 1998 tillkallat en
parlamentariskt sammansatt kommitté, Fastig-
hetsbeskattningskommittén (Fi 98:06, Dir. 1998:
20) med uppgift att göra en allmän översyn av
fastighetsskatten m.m. Uppdraget skall vara av-
slutat före utgången av år 1999. I avvaktan på de
ställningstaganden som regering och riksdag kan
göra med anledning av de förslag kommittén kan
komma att lägga fram föreslås nu att fastighets-
skatten på hyreshus (bostadsdelen) sänks från

1,5 procent till 1,3 procent av taxeringsvärdet
under år 1999 (2000 års taxering). Regeringen
avser i 1999 års ekonomiska vårproposition -
efter förnyade bedömningar av den ekonomiska
utvecklingen - överväga att sänkningen förlängs
till att avse även år 2000.

Den föreslagna sänkningen begränsas till att
avse bostadshyreshus, vilket innebär att såväl hy-
resgäster som bostadsrättshavare kan komma att
få reducerade boendekostnader. Till skillnad från
vad som gäller för villaägarna har dessa grupper i
mindre utsträckning tillgodogjort sig de senaste
årens räntesänkningar. Regeringen förväntar sig
att den lägre skattenivån omsätts i lägre hyror
och avgifter.

8.5 Fastighetsskatten på
bostadshyreshus

Regeringens förslag: För år 1999 sänks fastighets-
skatten på hyreshus (bostadsdelen) från 1,5 pro-
cent till 1,3 procent.

142

PROP. 1998/99:1

8.6 Begreppet näringsverksamhet
och tilldelningen av F-skattsedel

Regeringens bedömning: Definitionen av inkomst
av näringsverksamhet bör inte ändras. De nyli-
gen genomförda reformerna avseende förutsätt-
ningarna för utfärdande av F-skattsedel respekti-
ve förhandsbesked i taxeringsfrågor och de
utbildningsinsatser som föreslås i en rapport från
Riksskatteverket bör sammantagna resultera i en
enhetlig och kompetent handläggning.

Utredningens förslag: Inom Riksskatteverket
har en arbetsgrupp kartlagt och analyserat praxis
i fråga om utfärdande av F-skattsedel. Resultatet
redovisas i rapporten Utvidgning av näringsbe-
greppet (RSV Rapport 1998:4). Rapporten har
remissbehandlats. En förteckning över remissin-
stanserna och en sammanställning av deras ytt-
randen finns tillgänglig hos Finansdepartementet
(Fi 98/1218).

I rapporten föreslås att begreppet näringsverk-
samhet vidgas till att omfatta personer som, utan
att vara inordnade i respektive uppdragsgivares
verksamhet, riktar sig till ett flertal uppdragsgiva-
re och har en affärsidé som innebär aktivt sökan-
de av uppdrag på den allmänna marknaden ge-
nom annonsering eller dylikt. Därmed kan för
personer ur yrkeskategorier såsom företagsjour,
musiker, tidningsmedarbetare och direkthan-
delsförsäljare ges möjlighet att få F-skattsedel
utan att de hindras av de bedömningar som hit-
tills gjorts i praxis. I rapporten föreslås att ut-
vidgningen åstadkoms genom att det s.k. själv-
ständighetskriteriet i definitionen av närings-
verksamhet i 21 § kommunalskattelagen
(1928:370) - "självständigt bedriven förvärvs-
verksamhet" - ändras till "med viss grad av själv-
ständighet bedriven förvärvsverksamhet".

Utredningen föreslår vidare att Riksskattever-
ket - oavsett om lagändringen genomförs eller
inte - tar initiativ till en snar översyn av nuvaran-
de utbildning av handläggare av F-skattefrågor
för att åstadkomma en snabb, korrekt och en-
hetlig bedömning av ansökningar om F-skatt-
sedel.

Remissinstanserna: Rapporten har av re-
missinstanserna fått ett blandat mottagande.
Flertalet tillstyrker förslaget eller har inga syn-
punkter på det. Ett antal remissinstanser, däri-
bland Arbetsdomstolen, Ekobrottsmyndigheten,
Sveriges Fastighetsägareförbund och Lantbru-

karnas Riksförbund, ifrågasätter om det är nöd-
vändigt med en lagändring för att uppnå den
åsyftade ändringen i praxis. Länsrätten i Stock-
holms län motsätter sig förslaget och framhåller
att antalet avslag med motivering att självstän-
dighet inte förelegat är mycket litet enligt den i
rapporten redovisade statistiken. Även LO av-
styrker förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: Utred-
ningens förslag syftar till att vidga kretsen av per-
soner som ges möjlighet att få F-skattsedel samt
att få till stånd en enhetligare tillämpning hos
skattemyndigheterna.

Under senare tid har vissa andra åtgärder ge-
nomförts som bör kunna bidra till en sådan ut-
veckling inom ramen för nuvarande system.
Hösten 1997 infördes nya regler för utfärdande
av F-skattsedel med uttalat syfte att underlätta
nyföretagande (prop. 1997/98:33 s. 39). Vidare
har möjligheten att söka förhandsbesked i taxe-
ringsfrågor hos Skatterättsnämnden sedan den 1
juli 1998 utvidgats väsentligt. Förhandsbesked
kan sökas både av den enskilde och Riksskatte-
verket om en oklar rättsfråga uppkommer t.ex. i
samband med ansökan om F-skattsedel eller vid
yrkande om ett skatteavdrag enligt en särskild
beräkningsgrund (prop. 1997/98:65 s. 40). Dessa
åtgärder i förening med den satsning på utbild-
ning av handledare som utredningen har föresla-
git ger bättre förutsättningar än tidigare för en
enhetlig tillämpning av bestämmelserna där sam-
hällsutvecklingen med förändrade företagsfor-
mer, arbetssätt etc. och förhållandena i de enskil-
da fallen kan beaktas. Flera remissinstanser har
dessutom framhållit att de tillämpningsproblem
som iakttagits inte har sin grund i att lagtexten
skulle lägga hinder i vägen.

Regeringen anser att en ändring av självstän-
dighetskriteriet inte bör ske utan starka skäl.
Även med en ändrad lagtext skulle en prövning
behöva göras som i dag på grundval av omstän-
digheterna i det enskilda fallet. Mot bakgrund
härav och med hänvisning till vad som anförts
om redan vidtagna åtgärder och behovet av ut-
bildningsinsatser är regeringen inte beredd att
föreslå att utredningens förslag genomförs.

8.7 Fordonsskatt på bussar

I den transportpolitiska propositionen (1997/98:
56 s. 160 ff) föreslogs att fordonsskattesystemet
för bussar skall omarbetas med sikte på att nå en

143

PROP. 1998/99:1

internalisering av negativa externa effekter och
att förändringen borde träda i kraft från den 1
januari 1999. Förslaget innebar en skattehöjning
i storleksordningen 22 000 kr per år för bussar
för mer än 60 passagerare. Fordonsskatten för
bussar borde utformas på samma sätt som for-
donsskatten för tunga lastbilar med olika skat-
teklasser beroende på vikt och axelkonfiguration.
Den närmare utformningen föreslogs dock bli
föremål för utredning inom Regeringskansliet.
Riksdagen har beslutat i enlighet med proposi-
tionen i denna del (bet. 1997/98:TU10, rskr.
1997/98:266).

Trafikbeskattningsutredningen ser för närva-
rande över vägtrafikens samlade beskattning
omfattande bl.a tunga fordon. Översynen kon-
centreras till vad som är den lämpligaste avväg-
ningen mellan försäljningsskatt, fordonsskatt,
energi- och koldioxidskatt i syfte att förbättra
den samlade styreffekten med avseende på trafik-
säkerhet och miljö. Det har numera framkommit
att det vore lämpligt att Trafikbeskattningsut-
redningen utreder även konstruktionen för for-
donsskattehöjningen för bussar. Ikraftträdandet
av den tidigare aviserade förändringen kommer
därför att bli något fördröjt.

8.8 Finansiella effekter m.m.

Den inkomstberäkning för år 1999 som redovi-
sas i avsnitt 5.2 och bilaga 1 baseras förutom på
bedömningar av den ekonomiska utvecklingen
m.m. även på de förslag till förändrade skatte-
regler som presenteras i denna proposition och i
ett antal andra propositioner som överlämnas
samtidigt med budgetpropositionen eller, i ett
fall, senare under hösten 1998. I detta avsnitt re-
dovisas de olika förslagens offentlig-finansiella
effekter och innebörden av förslagen i de övriga
propositionerna.

Fokusering sker på de förslag som påverkar
statsbudgetens saldo för år 1999. Tidsperspekti-
vet är dock förlängt genom att förslag med bud-
geteffekter för år 2000 och framåt redovisas.

Budgeteffekterna för åren 1999-2001 redovi-
sas i tabell 8.1. Redovisade effekter är av olika
slag. Först anges bruttoeffekterna (räknat på hel-
år) som beskriver den statiskt beräknade effekten
av åtgärden utan beaktande av eventuella indi-
rekta effekter. Därefter redovisas kalender-
årseffekterna för statsbudgeten och för den of-
fentliga sektorn. Redovisningen sker i kassamäs-

siga termer vilket innebär att olika slag av upp-
bördsförskjutningar i skatte- och avgiftsuttaget
har beaktats. Därigenom kan effekten för ett en-
skilt år inkludera flöden av skatter och avgifter
som avser inkomster från ett tidigare år. Vid be-
dömningen har hänsyn också tagits till olika slag
av indirekta effekter på andra skattebaser och på
offentliga utgifter.

Vid redovisningen av effekterna på statsbud-
geten bör i princip nettoeffekten fördelas på be-
rörda inkomst- och utgiftstitlar med hänsynsta-
gande till indirekta effekter. De indirekta
effekterna är dock i normalfallet förhållandevis
små. Som en förenkling hänförs därför hela ef-
fekten till den inkomsttitel regelförändringen
primärt avser. För redovisningen på enskilda in-
komsttitlar ger detta en viss misstämning men
effekterna på saldot för staten och den offentliga
sektorn blir korrekta.

Slutligen redovisas varaktiga nettobudgetef-
fekter för den offentliga sektorn av de olika för-
slagen. Avvikelser mellan varaktiga effekter och
olika årseffekter kan bero bl.a. på fördröjd över-
vält-ring av vissa skatter på andra skattebaser. Vid
åtgärder med temporär effekt utgörs den varakti-
ga effekten av räntan på nuvärdet av framtida sal-
doförän dringar.

8.8.1 Förslag i budgetpropositionen

Förslaget om en skattereduktion för låg- och me-
delinkomsttagare för inkomståret 1999 beräknas
ge en budgetförsvagning på 3,26 miljarder kro-
nor. Den lägre belastningen för år 1999 beror på
förskjutningar i skatteuppbörden. Effekten för år
2001 beror på systemet med preliminärskatte-
uppbörd för personer med F-skattsedel, där pre-
liminärskatten för detta år styrs av den slutliga
skatten år 1999. Denna försvagning balanseras
dock fullt ut genom en motsvarande budgetför-
stärkning år 2002.

Förslaget om att det fasta beloppet vid beräk-
ning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster
för inkomståret 1999 i stället görs till en del av
den kommunala inkomstskatten ger inga bud-
geteffekter för den offentliga sektorn. Däremot
påverkas statsbudgeten för år 1999 med -1,33
miljarder kronor.

Sänkningen av fastighetsskatten på bostadshyres-
hus från 1,3 procent till 1,3 procent för år 1999 ger
en budgetförsvagning brutto på 0,87 miljarder
kronor. I kassamässiga termer uppkommer dock
belastningen först år 2000 då preliminärskatten

144

PROP. 1998/99:1

för år 1999 ej antas påverkas. År 2000 begränsas
dock budgetförsvagningen genom indirekta ef-
fekter via förändringar i KPI. Dessa indirekta
effekter återtas dock år 2001. För det senare året
uppkommer vidare en budgetförsvagning - jfr
effekten av skattereduktionen - p.g.a effekter via
uppbörden av preliminärskatt. Liksom för skat-
tereduktionen återtas dock denna effekt i sin
helhet år 2002.

För samtliga åtgärder gäller att de varaktiga
nettobudgeteffektema för offentlig sektor är vä-
sentligt lägre än såväl bruttoeffekter som
kassamässiga effekter. Detta beror på att åtgär-
derna är temporära vilket innebär att den varakti-
ga effekten utgörs av en beräknad ränta på de
kassamässiga skatteflödena.

8.8.2 Förslag i andra propositioner

I proposition 1998/99:15 Omstrukturering och
beskattning föreslås förändrade skatteregler vid
omstruktureringar av företag. Förslagen, som
bygger på slutbetänkandet från 1992 års företags-
skatteutredning (SOU 1998:1), innebär att om-
strukturering av företag skall kunna genomföras
utan omedelbara skattekonsekvenser. Förslagen
innebär att uppskov medges med beskattningen
men inte några definitiva skattelättnader. Åtgär-
derna ger en sammanlagd budgetförsvagning på
0,15 miljarder kronor, varav 0,05 miljarder kro-
nor påverkar statsbudgeten för år 1999.

I lagrådsremissen Beskattning av fordringar och
skulder i utländsk valuta som överlämnats till
Lagrådet, föreslås förändrade skatteregler med
anledning av justeringar i de civilrättsliga redo-
visningsreglerna. En proposition avses överläm-
nas till riksdagen under senare delen av oktober.
Förändringarna innebär bl.a. att uppbyggda re-
server i utländsk valuta skall återföras till be-
skattning under inkomståren 1999-2003. För
åren 2000-2001 ger detta en temporär förstärk-
ning av statsbudgeten med 0,12 respektive 0,23
miljarder kronor där tidsprofilen förklaras av
uppbördsförskjutningar.

I proposition 1998/99:17 Koncembeskatt-
ningsfrdgor for ideella föreningar och stiftelser,
m.m. föreslås att reglerna om skattefrihet för ut-
delning på näringsbetingade aktier även skall
gälla för stiftelser och ideella föreningar. Vidare
föreslås att reglerna om koncernbidrag skall
omfatta koncerner där moderföretaget är en
stiftelse eller en ideell förening. Förslagens bud-
geteffekter bedöms som marginella.

I proposition \ Avdrag för vissa pen-

sionskostnader, m.m. föreslås vissa justeringar i
de under våren 1998 beslutade reglerna om av-
drag för arbetsgivares kostnader för tjänstepen-
sioner. Därutöver föreslås att enskilda näringsid-
kare som ej har F-skattsedel i vissa fall befrias
från särskild löneskatt på pensionspremier samt
att reglerna om skattereduktion för fastighets-
skatt skall justeras med hänsyn till den tidigare i
år sänkta fastighetsskatten för bl.a. småhus. För-
slagens budgeteffekter bedöms som marginella.

145

PROP. 1998/99:1

Tabell 8.1 Budgeteffekter av åtgärder pa skatteområdet i anslutning till BP99¹

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för staten och offentliga sektorn år 1999-2001 samt varaktiga effekter för offentlig sektor

Miljarder kronor

	1 kraft	Inkomst- titel	Brutto- effekt	Staten 1999	Offentlig sektor					Varaktig nettoeffekt off. sektor
	1 kraft	Inkomst- titel	Brutto- effekt	Staten 1999	2000	2001	1999	2000	2001	Varaktig nettoeffekt off. sektor
1. Förslag i budgetpropositionen
Skattereduktion	1/1 1999	1111	-3,26	-2,98	-0,28	-0,14	-2,98	-0,28	-0,14	-0,17
Omvandling av 200- kronan	1/1 1999	1111	0	-1,33	0	0	0	0	0	0
Sänkt fastighetsskatt	1/1 1999	1310	-0,87	0	-0,73	-1	0	-0,64	-1.1	-0,02
Delsumma			-4,13	-4,31	-1,01	-1,14	-2,98	-0,92	-1,24	-0,19
2. Förslag i propositioner i anslutning till BP99
Omstrukturering och beskattning	1/1 1999	1121	-0,15	-0,05	-0,15	-0,15	-0,05	-0,15	-0,15	-0,15
Beskattning utländsk valuta	1/1 1999	1121	0,54	0,00	0,12	0,23	0,00	0,12	0,23	0,03
Delsumma			0,39	-0,05	-0,03	0,08	-0,05	-0,03	0,08	-0,12
Summa			-3,74	-4,36	-1,04	-1,06	-3,03	-0,95	-1,16	-0,31

I tabellen redovisas enbart de förslag som bedöms ha budgeteffekter överstigande 5 miljoner kronor.

146

Styrning av statlig
verksamhet

PROP. 1998/99:1

9 Styrning av statlig verksamhet

9.1 Inledning

9.2 Ekonomisk styrning

Styrningen av den statliga verksamheten har suc-
cessivt utvecklats från detaljstyrning till ökad
ramstyrning med fokus på resultat istället för på
resursinsats. Befogenheter har delegerats till för-
valtningen på ett flertal områden.

Resultatstyrningen kräver dels att mål sätts
upp för olika verksamheter, dels att resultat följs
upp och utvärderas. Riksdagen har i olika sam-
manhang pekat på vikten av att så sker och att
resultatredovisningarna till riksdagen utvecklas.

Utöver relevant resultatinformation utgör
konsekvensanalyser inom olika områden ett vik-
tigt underlag för statsmakternas beslut. Rege-
ringen anser t.ex. att det är viktigt att utveckla
metoder för analys av konsekvenserna för barn
av de beslut som fattas och som tydligt berör
dem. Regeringen har därför gett Ekonomistyr-
ningsverket (ESV) i uppdrag att i samråd med
Barnombudsmannen utforma riktlinjer för hur
sådana analyser kan göras.

Riksdagen har också betonat vikten av att få
en kontinuerlig och samlad uppföljning av för-
ändringarna inom statsförvaltningen. I detta av-
snitt redovisar regeringen sin bedömning av re-
sultatstyrningens utveckling, utvecklingen inom
statsförvaltningen, statsförvaltningens produkti-
vitetsutveckling och uppföljningen av myndig-
heternas arbetsgivarpolitik. I bilaga 6 finns en
mer utförlig redogörelse för utvecklingen inom
området.

Ekonomisk styrning avser både resultatstyrning
och finansiell styrning. Med resultatstyrning av-
ses styrningen av den statliga verksamhetens
omfattning, inriktning och effektivitet. Med fi-
nansiell styrning avses ekonomiska ramar som
sätts för verksamhetens resursförbrukning (jfr.
prop. 1997/98:1, volym 1, s. 127).

Resultatstyrning av statlig verksamhet innebär
att mål anges, att resultatet följs upp och/eller
utvärderas och att en bedömning görs som kan
ligga till grund för åtgärder. Vid resultatstyrning
av myndigheter överlåts valet av medel för att
uppnå målen till myndigheterna själva.

Resultatstyrningen av den statliga verksam-
heten förutsätter en tydlig ansvarsfördelning.
Detta krävs för att styrningen skall kunna funge-
ra på alla nivåer, dvs. på riksdags- och regerings-
nivå och inom myndigheterna, eller annorlunda
uttryckt från riksdagen via regering och myndig-
heter till medborgarna.

9.2.1 Utvecklingen av resultatstyrningen

I det följande redovisas utvecklingen av resultat-
styrningen i enlighet med riksdagens begäran
(bet. 1996/97:FiU20, s. 143 ff).

Utgångspunkten är de krav som lagen
(1996:1059) om statsbudgeten ställer på rege-
ringen. Enligt 2 § skall regeringen för riksdagen
redovisa de mål som åsyftas och de resultat som
uppnåtts på olika verksamhetsområden. Riksda-
gen har i olika sammanhang framfört såväl gene-
rella som områdesspecifika krav. I finansutskot-
tets betänkande (1997/98:FiU20) avseende 1998
års ekonomiska vårproposition lyfter utskottet

149

PROP. 1998/99:1

särskilt fram vissa frågor för regeringen att be-
akta.

I denna proposition har ambitionen varit en
generell förbättring av resultatredovisningarna, i
synnerhet för utgifts- eller verksamhetsområden
där resursförbrukningen är betydande eller där
förväntade effekter är särskilt betydelsefulla.

I syfte att höja kvaliteten på resultatredovis-
ningen till riksdagen, av såväl måluppfyllelse som
verksamhetens resursförbrukning, är ambitionen
i denna proposition att

- målstrukturen blir tydligare och att det klart
framgår vilka mål som riksdagen har att ta
ställning till,

- resultatinformationen blir bättre med bl.a.
tidsserier av prestationer, effekter och mätba-
ra indikatorer på måluppfyllelsen,

- regeringens analys och resultatbedömningar
blir tydligare, framför allt på utgiftsområdes-
nivå,

- beräknade anslag för år 2000 och år 2001
kompletteras med belopp i fasta priser, vilket
framgår av de inledande tabellerna i anslagsav-
snitten.

Den fortsatta utvecklingen av
resultatstyrningen

Regeringen angav i propositionen Statlig förvalt-
ning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136)
följande centrala punkter för utvecklingen av re-
sultatstyrningen

- förbättrad resultatinformation till riksdagen,

- starkare politiskt engagemang i styrningen,

- fortsatt verksamhetsanpassning,

- fokus på Regeringskansliets arbetsformer.

Konstitutionsutskottet betonade i sitt ställ-
ningstagande till propositionen (bet.
1997/98:KU31) att medborgarnas synpunkter
bör tillmätas stor betydelse vid utvärderingen av
verksamheten. Ett arbete har inletts i Finansde-
partementet med att ta fram ett flerårigt hand-
lingsprogram, som i första hand riktar sig till de
statliga myndigheterna. Medborgarperspektivet
kommer särskilt att lyftas fram i handlingspro-
grammet.

I syfte att få en internationell referensram i ar-
betet med att förbättra resultatinformationen till

riksdagen har Riksrevisionsverket (RRV) haft i
uppdrag att göra en internationell studie av rege-
ringars resultatredovisningar till parlamenten.
Kartläggningen omfattar sju länder: Danmark,
Norge, Finland, Australien, Nya Zeeland, Kana-
da och USA.

Av kartläggningen framgår tydligt att länderna
har olika sätt att redovisa till parlamenten, vilket
delvis men inte helt kan förklaras av skilda orga-
nisationsstrukturer och budgetprocesser.

Kartläggningen visar att de flesta länder i hu-
vudsak redovisar prestationer till sina parlament
och att effektredovisningar är sällsynta. Frågan
om vilken resultatinformation som skall redovi-
sas till parlamenten är under utveckling i samtliga
länder och inget av de studerade länderna tycks
ha kommit längre än Sverige i detta avseende.

Regeringens bedömning: Enligt regeringens be-
dömning är kopplingen mellan redovisningen av
resultat och målen för verksamheten fortfarande
bristfällig. En förklaring till detta är att det är
svårt att finna bra och rättvisande resultatindi-
katorer på olika nivåer. En annan orsak till att re-
sultatredovisningen inte håller tillräckligt hög
kvalitet är att det alltför ofta saknas relevant re-
sultatinformation som beskriver utvecklingen
över tiden.

Regeringens slutsats

För att uppfylla de mål som statsmakterna fast-
ställt krävs en effektiv styrning av den statliga
verksamheten. Arbetet med att vidareutveckla
styrningen av den statliga verksamheten är en
ständigt pågående process. De mål - såväl över-
gripande som mer verksamhetsspecifika - som
sätts upp för verksamheten måste vara tydligare
kopplade till varandra för att resultatstyrningen
ska bli ett kraftfullt styrmedel. För att säkerställa
att relevant resultatinformation finns tillgänglig
kommer också strategier för att följa upp och ut-
värdera den statliga verksamheten att tas fram.
Avgörande för att målen om hög kvalitet och
effektivitet för den statliga verksamheten ska
kunna uppfyllas är också att kontrollen över de
statliga medlen är god och att statligt finansierad
verksamhet står under en ändamålsenlig tillsyn.

Regeringen avser mot bakgrund härav att un-
der den närmaste två-årsperioden göra en över-
syn av mål och målstrukturer, i första hand på

150

PROP. 1998/99:1

utgiftsområdes- och verksamhetsnivå samt vid
behov, föreslå riksdagen reviderade mål. I sam-
band med en sådan genomgång är det angeläget
att även anpassa dessa till de övergripande målen
för regeringens politik.

Målen bör i första hand avse effekter i form av
den påverkan som kan uppnås genom statliga in-
satser. Andra kriterier är att målen bör vara
uppföljningsbara och - så långt det är möjligt -
kunna ligga fast för att underlätta resultatjämfö-
relser över tiden.

Utvecklingsarbete inom resultatstyrningens
område bedrivs inom flera departement. Detta
arbete är av betydelse för Regeringskansliets ar-
bete med att ta fram en gemensam målstruktur
och begreppsapparat inom ramen för gällande
utgiftsområden och i verksamhetsanpassningen
av resultatstyrningen.

Ambitionen är att skapa en struktur av resul-
tatområden definierade utifrån tydliga effekt-
eller prestationsmål för verksamheten. Målen bör
utformas på varje nivå så att det framgår på vilket
sätt den underordnade nivån bidrar till den över-
ordnade nivån. De mål och den avgränsning av
resultatområdena som riksdag och regering be-
slutar skall därefter vara vägledande för Rege-
ringskansliets dialog med myndigheterna och
återrapporteringen till riksdagen.

Resultatstyrning förutsätter att relevant resul-
tatinformation lämnas till den som skall utöva
styrningen. Vid uppföljning och utvärdering av
statlig verksamhet utgörs resultatet av såväl mål-
uppfyllelse som verksamhetens resursförbruk-
ning. För att det skall vara möjligt att få och
lämna relevant resultatinformation i rätt tid be-
hövs en strategi för vad som skall lämnas och till
vem samt när uppföljning och utvärdering av
statlig verksamhet skall ske och hur det skall gå
till. En sådan strategi förutsätter både en tydlig
målstruktur och en aktiv dialog från regeringens
sida med myndigheter och riksdagen.

I 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.
1997/98:150, avsnitt 7.6.1) anmälde regeringen
att arbetet med att förbättra och utveckla upp-
följningen och utvärderingen av verksamheten
och ekonomin i kommuner och landsting bör
intensifieras. En arbetsgrupp inom Regerings-
kansliet (In 1998:B) har bl.a. i uppdrag att utifrån
befintlig statistik om den kommunala verksam-
heten och ekonomin förbättra underlaget för en
samlad bedömning av utvecklingen i kommuner
och landsting. Gruppen skall också lämna förslag
till åtgärder för att på längre sikt åstadkomma en
väl fungerande uppföljning av hur resurserna i

kommuner och landsting används och hur de
nationella målen i verksamheterna uppfylls. Ar-
betet skall i första hand inriktas på kärnverksam-
heterna skola, vård och omsorg. Arbetsgruppen
skall redovisa sitt uppdrag senast 31 mars 2001.

Det är regeringens bedömning att de ovan
nämnda åtgärderna kan öka möjligheterna att
möta riksdagens behov av resultatinformation,
även vid andra tillfällen än då budgetpropositio-
nen lämnas.

9.3 Utvecklingen inom
statsförvaltningen

Statskontoret har regeringens uppdrag att årligen
göra en översiktlig redovisning av utvecklingen
inom statsförvaltningen. Liksom tidigare år be-
handlar Statskontorets rapport Staten i omvand-
ling de strukturella förändringarnas inverkan på
ekonomi och sysselsättning m.m. Rapporten vi-
sar att omstruktureringarna i staten har varit sto-
ra, särskilt under 1990-talets första hälft. Föränd-
ringarna har skett under trycket av de försämrade
offentliga finanserna under decenniets först år.
Den statliga förvaltningen har renodlats genom
en tydligare uppdelning av statens olika funktio-
ner i samhället. Affärsverksamhet har brutits ut
för att bedrivas i bolagsform under konkurrens.
Mellan rättsskipning och annan myndighets-
utövning har en tydligare gräns dragits. Ytterliga-
re decentralisering av arbetsuppgifter till kom-
munerna har också bidragit till att
statsförvaltningen har minskat dramatiskt i vo-
lym. Sedan 1990 har antalet statligt anställda
minskat med 11 procent. 1997 sysselsatte staten
(exklusive affärsverken) 218 000 hel- och del-
tidsarbetande.

151

PROP. 1998/99:1

Diagram 9.1 Sysselsättningen i staten ar 1997

Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik och Statskontorets beräkningar. Grupperingen grundar sig
pä FN:S Classification of Functions of Government, CoFoG.

Anm. Hälso- och sjukvård samt social trygghet har lagts ihop till området 'vård och omsorg'.
Affärsverken ingår inte.

omlands som har låg representation på arbets-
marknaden. År 1995 hade endast 46 procent sys-
selsättning. Motsvarande tal för personer födda i
Sverige med utländsk bakgrund var 64 procent.
Enligt Statskontorets rapport är andelen utrikes
födda lägre i statsförvaltningen än inom andra
sektorer. Andelen sysselsatta med utländsk bak-
grund inom arbetsmarknaden som helhet upp-
gick år 1995 till 16 procent, varav de som är föd-
da utomlands svarade för 9 procent. I staten var
andelen något lägre och uppgick till 13 procent
av de anställda. En föklaring till den lägre andelen
utrikes födda i statsförvaltningen kan enligt
Statskontoret vara att minst en fjärdedel av alla
statliga anställningar fordrar svenskt medborgar-
skap.

Samtliga län utom Uppsala har visat en negativ
statlig sysselsättningsutveckling under 1990-
talet. Mest negativ har sysselsättningsutveckling-
en varit i Kronobergs, Värmlands, Gotlands och
Gävleborgs län, med minskningar som har över-
stigit 20 procent.

En ny tendens är att också produktionen och
konsumtionen av tjänster har gått ned. Med un-
dantag för den högre utbildningen har konsum-
tionen minskat inom samtliga verksamhetsom-
råden sedan 1993. Under första halvåret 1998
tycks det emellertid ha skett en omsvängning.
Ökningen i konsumtionen av statliga tjänster
uppgick till 4,6 procent jämfört med första halv-
året 1997.

Informationstekniken är avgörande för den
fortlöpande utvecklingen inom statsförvaltning-
en. Internet, som kanal för elektronisk kommu-
nikation och informationsförmedling, har fått ett
sådant genomslag att det inte längre finns några
alternativ. Det är därför inom den ramen som de
statliga myndigheterna utvecklar sådana tjänster
som innebär att den elektroniska förvaltningen
kan förverkligas. Den innefattar t.ex. IT-stödda
transfereringssystem och serviceförmedling till
medborgare, organisationer och företag.

Sverige har under de senaste femtio åren för-
ändrats från att ha varit förhållandevis homogent
till att bli ett samhälle präglat av etnisk och kultu-
rell mångfald. Mer än 900 000 personer är födda
utomlands. Ytterligare 700 000 personer är födda
i Sverige och har utländsk bakgrund genom att
minst en förälder är född utomlands. Av de totalt

1,1 miljoner personerna i arbetsför ålder med ut-
ländsk bakgrund, förvärvsarbetade drygt hälften
år 1995. Av de som är födda i Sverige med två
svenska föräldrar förvärvsarbetade samma år mer
än 70 procent. Det är främst de som är födda ut-

Regeringens bedömning: Statskontorets rapport är
ett viktigt underlag för bedömningen av konsek-
venserna av de förändringar som har genomförts
i statsförvaltningen. Rapporten visar den över-
gripande utvecklingen av statsförvaltningen och
är således inte någon utvärdering av genomförda
strukturförändringar. Regeringens bedömning är
att behovet av systematiskt genomförda uppfölj-
ningar och utvärderingar av utvecklingen inom
statsförvaltningen kommer att öka av bl.a. föl-
jande skäl.

Det fortsatta effektiviseringsarbetet bör i
första hand inriktas mot att mer systematiskt
pröva det statliga åtagandet. Efter att det har ge-
nomförts generella besparingar inom förvalt-
ningen under flera år, bör det nu vara möjligt att
istället fokusera på områden där det offentliga
åtagandet kan minska. För att klara detta krävs
dock fler och bättre genomförda uppföljningar
och utvärderingar av den statliga verksamheten.

Uppföljning och utvärdering av förvaltnings-
politiken

Den dramatiska omvandlingen av statsförvalt-
ningen under 1990-talet har enligt regeringens
bedömning varit både nödvändig och bra. Om-
vandlingen har bl.a. inneburit att det mesta av
statens affärsverksamhet numera bedrivs i bo-
lagsform under konkurrens. Domstolarna har
fått större tyngd när rättsskipningen tydligare
har skilts från annan myndighetsutövning. Detta
gagnar rättssäkerheten och stämmer bättre över-
ens med förvaltningstraditionen i Sveriges om-
värld.

152

PROP. 1998/99:1

Statskontorets analyser visar att lönernas andel
av statens totala förvaltningskostnader sjunker.
Under 1990-talets första hälft låg andelen kring
45 procent (inkl, arbetsgivaravgifter) mot 55
procent under 1970-talet. Andelen varierar dock
kraftigt beroende på vilket statligt delområde
som studeras. Den är t.ex. hög inom polis- och
domstolsväsendet, omkring 70 procent, medan
den är låg inom kommunikationsområdet, cirka
15 procent. Regeringens bedömning är att upp-
märksamheten måste skärpas på de kostnader i
statsförvaltningen som inte är löner. Inte minst
bör effekterna av myndigheternas IT-satsningar
följas upp.

Regeringen har i propositionen Statlig förvalt-
ning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98 :136)
lagt fram riktlinjer för regeringens fortsatta ar-
bete med att utveckla den statliga förvaltningen.
Dessa riktlinjer innebär en fortsatt renodling av
statlig verksamhet, kvalitets- och kompetensut-
veckling, resultatfokusering och en effektiv in-
formationsförsörjning. Utifrån dessa riktlinjer
har ett arbete inletts med att ta fram ett flerårigt
förvaltningspolitiskt handlingsprogram, som i
första hand riktar sig till de statliga myndigheter-
na. Tyngdpunkten i programmet ligger på tre
huvudområden. Det första huvudområdet hand-
lar om åtgärder för att åstadkomma en förbättrad
och förstärkt styrning och ledning av förvalt-
ningen. Det andra huvudområdet tar upp åtgär-
der som syftar till att höja de statsanställdas
kompetens och etik samt stödja myndigheternas
arbete med att förbättra kvaliteten i sina verk-
samheter. Det tredje huvudområdet behandlar
den framtida informationsförsörjningen.

När det gäller uppföljningen av förvaltnings-
politiken har regeringens uppdrag till Statskon-
toret hittills begränsats till att Statskontoret årli-
gen skall göra en samlad och översiktlig
redovisning av utvecklingen inom statsförvalt-
ningen. Regeringen finner det angeläget att åt-
gärder och insatser inom förvaltningspolitiken
följs upp och utvärderas för att därmed öka kva-
liteten i regeringens och riksdagens beslutsun-
derlag. En av Statskontorets huvuduppgifter in-
om utvärderingsområdet bör vara att genomföra
sektorsövergripande utvärderingar inom det för-
valtningspolitiska området. Uppdragen som
lämnas till Statskontoret bör avse frågor som har
förvaltningspolitisk betydelse och syfta till att
belysa effekterna av vidtagna åtgärder.

Uppföljning av organisatoriska förändringar i
statlig sektor

Den mest hektiska perioden av omstrukturering-
ar i den statliga sektorn verkar nu ha gått över i
ett mer stabilt läge. Nästan samtliga län har dock
fått vidkännas neddragningar under 1990-talet.
Det finns därför all anledning att vara uppmärk-
sam på den löpande utvecklingen. Det är också
viktigt att regeringen fortlöpande har tillgång till
data som följer den regionala utvecklingen i den
statliga sektorn.

Regeringen har tidigare aviserat satsningar
som ännu ej fått genomslag i statistiken, exem-
pelvis torde lokaliseringen av statliga arbetstill-
fällen till Söderhamn, lokaliseringen av delar av
Premiepensionsmyndigheten (kundservice) till
Söderhamn och Ljusdal samt lokaliseringen av
Statens energimyndighet till Eskilstuna innebära
märkbart positiva effekter för de berörda ar-
betsmarknads regionerna under kommande år.

Regeringen har i propositionen Regional till-
växt (1997/98:62) slagit fast att man avser att
förbättra uppföljningen av det regionala utfallet
genom att fortlöpande bevaka förändringar i or-
ganisation och sysselsättning hos de statliga
myndigheterna på regional och lokal nivå.

Staten och informationstekniken

Statskontorets beskrivning av utvecklingen av
elektroniska samhällstjänster visar på de problem
och möjligheter informationstekniken innebär
för statsförvaltningen. Regeringens uppfattning
är att den elektroniska infrastrukturen ännu inte
helt uppfyller vissa grundläggande krav, t.ex. för
att skicka säker elektronisk post. Det saknas re-
gelverk för säker kommunikation, bl.a. för
grunddatafrågor. Det pågår dock ett arbete både
på internationell och nationell nivå med att skapa
juridiska förutsättningar för att kunna äkthetsbe-
stämma elektroniska dokument med digitala sig-
naturer.

Regeringen har i propositionen Statlig förvalt-
ning i medborgarnas tjänst (prop 1997/98:136)
pekat på att informationsteknikens möjligheter
bör tas till vara så att medborgare och företag i
högre grad kan kommunicera och utbyta infor-
mation med den offentliga sektorn på ett säkert
sätt. Regeringen bedömer att detta bäst kan
åstadkommas genom ett aktivt samarbete mellan
staten, kommunerna och landstingen. Dessutom
har regeringen pekat på, att det finns ett behov av
gemensamma standarder, tekniker, metoder
m.m. Erfarenheterna av den typ av arbete som
Toppledarforum representerar, dvs. gemensamt

153

PROP. 1998/99:1

projektarbete mellan stat, kommun och lands-
ting, har visat att det finns ett stort intresse för
samverkan kring projekt för informationsför-
sörjning. Regeringens bedömning är att detta ar-
bete bör intensifieras i syfte att skapa en säker
infrastruktur för elektroniska samhällstjänster på
Internet. En förvaltning som skall utvecklas till
att bli mer tillgänglig och tillmötesgående - med
en betydande del av tjänsterna tillgängliga via
Internet - förutsätter att den elektroniska in-
frastrukturen är tillräckligt robust och tillförlit-
lig-

Etnisk och kulturell mångfald i staten

Regeringen har i den integrationspolitiska pro-
positionen (prop 1997/98:16) slagit fast att sam-
hällets mångfald bör genomsyra arbetslivet och
att staten har ett särskilt ansvar som föredöme.
Att ta till vara den kompetens som finns hos
människor med utländsk bakgrund bidrar till att
öka kvaliteten i verksamheten. Det är också en
viktig demokratifråga och ett mål att statsför-
valtningens personalsammansättning återspeglar
den arbetsföra befolkningens etniska samman-
sättning.

Statskontorets rapport visar att de utrikes-
födda är underrepresenterade i statsförvaltning-
en. Av befolkningen i arbetsför ålder är 13 pro-
cent utrikes födda, men de utgör endast 6 pro-
cent av de anställda inom statsförvaltningen.
Inom vissa områden är deras representation
mycket låg. Deras barn har däremot en propor-
tionell representation inom statsförvaltningen i
förhållande till sin andel av den arbetsföra be-
folkningen.

Regeringen har under det senaste året vidtagit
en rad åtgärder för att öka den etniska och kultu-
rella mångfalden i statsförvaltningen. Bland an-
nat har en serie seminarier för generaldirektörer,
personalchefer och fackliga företrädare inom
statsförvaltningen genomförts för att uppmärk-
samma mångfaldens demokratiska och samhälls-
ekonomiska fördelar och diskutera hur man kan
arbeta med dessa frågor hos myndigheterna. Av-
sikten är att fortsätta med aktiviteter av detta slag
under år 1999.

Utvecklingen av den etniska mångfalden i
statsförvaltningen kommer att följas upp löpande
under de närmaste åren. Bland annat övervägs att
begära redovisningar av vidtagna åtgärder och de-
ras resultat vad gäller myndigheternas arbete för
att främja etnisk mångfald.

9.4 Statsförvaltningens
produktivitetsutveckling

I 1998 års budgetproposition aviserade regering-
en åtgärder i syfte att få ett bättre grepp
om statsförvaltningens produktivitetsutveckling.
Som ett första steg har regeringen gett ett antal
centrala myndigheter i uppdrag att beräkna pro-
duktivitetsutvecklingen inom sju viktiga statliga
verksamhetsområden, nämligen skatteförvalt-
ningen, exekutionsväsendet, rättsväsendet, in-
vandringen, socialförsäkringens administration,
arbetsmarknadsområdet samt universitets- och
högskoleområdet. Statskontoret har samordnat
arbetet. Resultatet kan jämföras med tidigare
ESO-studier av produktivitetsutvecklingen mel-
lan 1960 och 1990.

Tabell 9.1 Produktivitetsförändring i den civila statsför-
valtningen 1960-1997_____________________________

Procent

1960	1965	- 1,3 %
1965	1970	-2,2%
1979	1975	-3,0%
1975	1980	1,9%
1980	1985	1,2 %
1985	1990	0,1 %
1990	1997	0,8%

Som framgår av tabellen har statsförvaltningens
produktivitetsutveckling efter en nedgång under
andra halvan av 1980-talet åter börjat stiga. Mel-
lan 1990 och 1997 har produktiviteten stigit med
totalt 5,8 procent, vilket innebär en årlig ökning
med i genomsnitt 0,8 procent.

Regeringen ser ett stort värde i att kontinuer-
ligt kunna följa upp hur myndigheternas pro-
duktivitet förändras. Detta gäller både möjlighe-
ten att gentemot bl.a. riksdagen redovisa hur väl
statsförvaltningen lyckas utföra sina åtaganden
och möjligheterna att få bättre underlag för styr-
ning och uppföljning av myndigheterna. Rege-
ringen avser att fortsättningsvis löpande låta
mäta produktiviteten inom viktiga statliga verk-
samhetsområden. Det urval av områden som
detta års redovisning bygger på skall breddas.
Avsikten är att produktivitetsmätningarna skall
inordnas i den ordinarie budgetprocessen och re-
dovisas i berörda myndigheters årsredovisningar.
Regeringen har även för avsikt att fortsättnings-
vis återkomma till riksdagen med en redovisning
av produktivitetsförändringarna inom staten.

154

PROP. 1998/99:1

9.5 Regeringens uppföljning av
myndigheternas arbetsgivar-
politik

Som ett led i den fortlöpande uppföljningen av
de statliga myndigheternas verksamhet begär re-
geringen årligen in uppgifter från Arbetsgivar-
verket och myndigheterna om myndigheternas
arbetsgivarpolitik och de mål som gäller för den-
na. De redovisningskrav som regeringen har rik-
tat till myndigheterna fokuserar på följande fyra
områden som ur ett övergripande perspektiv har
särskild strategisk betydelse för kompetensför-
sörjningen: åldersstruktur, könsfördelning, per-
sonalrörlighet samt lönenivåer och löneutveck-
ling.

Regeringens övergripande bedömning är att
arbetsgivarpolitiken inom de enskilda områdena
fungerar väl. Inom många myndigheter saknas
dock en helhetssyn, och det finns anledning för
flertalet myndigheter att arbeta mer aktivt med
arbetsgivarpolitikens långsiktiga och strategiska
inriktning.

Åldersstrukturen inom staten kan på några års
sikt komma att leda till problem med kompe-
tensförsörjningen. Med dagens avgångs- och re-
kryteringsmönster kommer ca 25 procent av de
som i dag är statsanställda att gå i pension före år
2010. Det är mycket angeläget att myndigheterna
använder de instrument som de förfogar över för
att påverka åldersstrukturen.

Andelen kvinnor i statsförvaltningen är 42
procent, vilket innebär att staten är den sektor på
arbetsmarknaden som har jämnast könsfördel-
ning.

Budgetåret 1993/94 infördes ramanslagssys-
temet och under 1994 ombildades den statliga
arbetsgivarorganisationen. Dessa reformer har
bidragit till en klarare gränsdragning mellan rege-
ringen och myndigheterna i förhandlingsfrågor.
Det är tydligt att lönesättningen har blivit mer
verksamhetsanpassad och att den i ökad ut-
sträckning kan användas som ett arbetsgivarpoli-
tiskt instrument. Lönerna inom det statliga av-
talsområdet sätts numera individuellt och
differentierat.

Regeringen kan konstatera att när hänsyn tas
till likartade arbetsuppgifter, uppgår kvinnornas
löner till 96 procent av männens. Det finns såle-
des fortsatt anledning för många myndigheter att
kartlägga och söka undanröja osakliga löneskill-
nader.

Under 1997 var de statsanställdas personalrör-
lighet 10 procent. De yngre har en avsevärt högre

rörlighet än de äldre, och de yngre har också fått
högre löneökningar än de äldre.

Regeringen kan också konstatera att den lång-
siktiga löneutvecklingen inom staten är i paritet
med den på arbetsmarknaden i övrigt.

Uppföljningen av arbetsgivarpolitiken är ett
viktigt komplement till regeringens övriga re-
sultatuppföljning. Uppföljningen klargör och
medför att myndigheterna måste ta ett större an-
svar för att sätta konkreta och strategiska mål för
kompetensförsörjningen, med tydliga kopplingar
till målen för verksamheten. Regeringen fortsät-
ter därför sitt arbete med att successivt imple-
mentera och utveckla uppföljningssystemet. Som
ett led i detta utvecklingsarbete avser regeringen
begära att myndigheterna också skall konkritise-
ra sina lönepolitiska strategier. Regeringen avser
vidare ge myndigheterna i uppdrag att arbeta än
mer aktivt med jämställdhetsfrågorna, inklusive
de därmed förknippade frågorna om lika lön för
lika och likvärdigt arbete.

9.6 Personalkonsekvenser vid
strukturförändringar och
besparingar m.m.

Enligt vad regeringen inhämtat från Trygg-
hetsstiftelsen har cirka 54 500 personer sagts upp
i staten under perioden april 1990-juni 1998. Av
dessa har cirka 4 050 sagts upp under tiden juni
1997-juni 1998.

Trygghetsstiftelsen arbetar med en mycket
markerad s.k. arbetslinjeprofil. Detta har lett till
att arbetslösheten har kunnat hållas på en relativt
sett låg nivå. Bland de som omfattas av trygg-
hetsavtalet ligger den öppna arbetslösheten un-
der 2 procent. Ungefär två tredjedelar av de upp-
sagda som får nytt arbete får det inom den
privata sektorn, oftast i små och medelstora fö-
retag. Mellan 5 och 10 procent av de uppsagda
startar egna företag, som i genomsnitt sysselsät-
ter cirka två personer.

Enligt de beräkningar som redovisas i bilaga 6
riskerar drygt 4 000 personer att bli övertaliga
under perioden 1998-2001. De departementsom-
råden som närmast berörs är Försvars-, Finans-,
Social-, Kommunikations- och Inrikesdeparte-
mentens.

155

Bilaga 1

Specifikation av
statsbudgetens
utgifter och inkomster
budgetåret 1999

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

BILAGA 1

Specifikation av statsbudgetens utgifter
och inkomster budgetåret 1999

Innehållsförteckning

1 Specifikation av statsbudgetens utgifter budgetåret 1999.....................5

2 Specifikation av statsbudgetens inkomster

budgetåret 1999......................................................................................25

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

Specifikation av statsbudgetens utgifter
budgetåret 1999

1999___________________________________________________________________1000-tal kronor

1	Rikets styrelse	4 179 704
A	Statschefen	77 125
1	Kungliga hov- och slottsstaten, ramanslag	77 125
B	Riksdagen och dess ombudsmän	948 473
1	Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag	489 000
2	Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag	420 300
3	Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, ramanslag	39 173
C	Regeringen m.m.	2 420 330
1	Regeringskansliet m.m., ramanslag	2 179 419
2	Svensk författningssamling, ramanslag	1 011
3	Allmänna val, ramanslag	100 000
4	Stöd till politiska partier, ramanslag	139 900
D	Centrala myndigheter	55 596
1	Justitiekanslerna, ramanslag	11 626
2	Datainspektionen, ramanslag	30 309
3	Sametinget, ramanslag	13 661
E	Mediefrågor	678 180
1	Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag	4 601
2	Presstöd, ramanslag	531 579
3	Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag	127 300
4	Radio- och TV-verket, ramanslag	7 631
5	Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag	7 069

6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol~4

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1 705 333
A	Effektivisering och utveckling av statlig verksamhet	886 921
1	Konjunkturinstitutet, ramanslag	37 640
2	Riksrevisionsverket, ramanslag	132 978
3	Ekonomistyrningsverket	55 550
4	Statskontoret, ramanslag	64 597
5	Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag	20 500
6	Statistiska centralbyrån, ramanslag	353 127
7	Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag	70 000
8	Kammarkollegiet, ramanslag	24 256
9	Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag	6 427
10	Kvalitetsmyndigheten, ramanslag	10 000
11	Vissa nämnder m.m., ramanslag	961
12	Ekonomiska rådet, ramanslag	1 714
13	Utvecklingsarbete, ramanslag	24 170
14	Kontrollfunktionen i staten, reservationsanslag	85 000
15	Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, ramanslag	1
B	Det finansiella systemet	751 008
1	Finansinspektionen, ramanslag	118 697
2	Insättningsgarantinämnden, ramanslag	6 313
3	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag	84 701
4	Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, ramanslag	535 000
5	Bokföringsnämnden, ramanslag	6 297
D	Särskilda finansierings och garantiåtaganden	48 700
1	Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag	30 000
2	Bidrag till kapitalet i Nordiska investeringsbanken, ramanslag	18 700
E	Riksdagens revisorer	18 704
1	Riksdagens revisorer, ramanslag	18 704
3	Skatteförvaltning och uppbörd	5 810 859
A	Skatteförvaltningen och Tullverket	5 810 859
1	Riksskatteverket, ramanslag	349 704
2	Skattemyndigheterna, ramanslag	4 362 445
3	Tullverket, ramanslag	1 098 710
4	Rättsväsendet	21 919 269
A	Polisväsendet	11 974 330
1	Polisorganisationen, ramanslag	11 460 196
2	Säkerhetspolisen, ramanslag	514 134

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

B	Åklagarväsendet	819 337
1	Åklagarorganisationen, ramanslag	620 140
2	Ekobrottsmyndigheten, ramanslag	199 197
C	Domstolsväsendet m.m.	3 056 983
1	Domstolsväsendet m.m., ramanslag	3 056 983
D	Kriminalvården	3 639 055
1	Kriminalvården, ramanslag	3 639 055
E	Kronofogdemyndigheterna	1 309 986
1	Kronofogdemyndigheterna, ramanslag	1 309 986
F	Övrig verksamhet inom rättsväsendet	1 119 578
1	Brottsförebyggande rådet, ramanslag	43 674
2	Rättsmedicinalverket, ramanslag	169 305
3	Gentekniknämnden, ramanslag	2 258
4	Brottsoffermyndigheten, ramanslag	12 588
5	Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag	75 074
6	Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag	781 149
7	Diverse kostnader för rättsväsendet, ramanslag	19 974
8	Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, ramanslag	8 356
9	Bidrag till brottsförebyggande arbete, ramanslag	7 200
5	Utrikesförvaltning och internationell samverkan	2 871 318
A	Utrikesförvaltningen m.m.	1 747 067
1	Utrikesförvaltningen, ramanslag	1 740 101
2	Nordiskt samarbete, ramanslag	1 480
3	Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m., ramanslag	5 486
B	Internationella organisationer	954 284
1	Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag	491 608
2	Nordiska ministerrådet, ramanslag	290 043
3	Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), ramanslag	26 300
4	Fredsfrämjande verksamhet, ramanslag	146 333
C	Information om Sverige i utlandet	66 661
1	Svenska Institutet, ramanslag	51 826
2	Övrig information om Sverige i utlandet, ramanslag	14 835
D	Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.	58 351
1	Utredningar och andra insatser på det utrikespoEtiska området, ramanslag	1 409
2	Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, ramanslag	9 000

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

3	Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), obetecknat anslag	20 755
4	Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet, ramanslag	11 080
5	Utrikespolitiska Institutet, obetecknat anslag	10216
6	Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse, ramanslag	5 891
E	Övriga utrikespolitiska frågor	44 955
1	Inspektionen för strategiska produkter, ramanslag	16 027
2	Europainformation m.m., ramanslag	21 800
3	Föreningen Norden, ramanslag	7 128
6	Totalförsvar	44 107 565
A	Militärt försvar	39 829 114
1	Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag	19 384 738
2	Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag	392 376
3	Utveckling och investeringar, ramanslag	20 052 000
B	Vissa funktioner inom det civila försvaret	2 489 136
1	Funktionen Civil ledning, ramanslag	491 020
2	Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag	108 795
3	Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag	1 053 531
4	Funktionen Psykologiskt försvar, ramanslag	19317
5	Funktionen Ordning och säkerhet, ramanslag	31 517
6	Funktionen Hälso- och sjukvård m.m., ramanslag	132 165
7	Funktionen Telekommunikationer m.m., ramanslag	197 606
8	Funktionen Postbefordran, ramanslag	18 239
9	Funktionen Transporter, ramanslag	208 714
10	Funktionen Energiförsörjning, ramanslag	228 232
C	Kustbevakningen och nämnder m.m.	823 303
1	Kustbevakningen, ramanslag	438 070
2	Nämnder m.m., ramanslag	12 020
3	Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor m.m., ramanslag,	25 000
4	Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., ramanslag	20 000
5	Samhällets skydd och räddningstjänst, ramanslag	328 213
D	Stödverksamhet	966 012
1	Totalförsvarets pliktverk, ramanslag	235 900
2	Försvarshögskolan, ramanslag	26 357
3	Försvarets radioanstalt, ramanslag	434 640
4	Försvarets forskningsanstalt, ramanslag	129 352
5	Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag	37 367
6	Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, obetecknat ar	islag 102 396

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

7	Internationellt bistånd	11 899 604
A	Internationellt utvecklingssamarbete	11 149 604
1	Biståndsverksamhet, reservationsanslag	10 731 461
2	Biståndsförvaltning, ramanslag	418 143
B	Samarbete med Central- och Östeuropa	750 000
1	Samarbete med Central- och Östeuropa, reservationsanslag	744 000
2	Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, reservationsanslag	6 000
8	Invandrare och flyktingar	4 324 184
A	Migrationspolitik	1 785 323
1	Statens invandrarverk, ramanslag	438 558
2	Mottagande av asylsökande, ramanslag	875 350
3	Migrationspolitiska åtgärder, ramanslag	307 869
4	Utlänningsnämnden, ramanslag	60 514
5	Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag	51 632
6	Utresor för avvisade och utvisade, ramanslag	51 400
B	Invandrares integration	2 538 861
1	Integrationsverket, ramanslag	75 724
2	Särskilda insatser i utsatta bostadsområden, ramanslag	142 000
3	Integrationsåtgärder, ramanslag	47 742
4	Kommunersättningar vid flyktingmottagande, ramanslag	2 183 958
5	Hemutrustningslån, ramanslag	81 442
6	Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ramanslag	7 995
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	24 012 459
A	Hälso- och sjukvård	16 857 734
1	Sjukvårdsförmåner m.m., ramanslag	1 992 000
2	Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag	13 491 000
3	Bidrag till hälso- och sjukvård, ramanslag	985 626
4	Insatser mot aids, ramanslag	51 622
5	Bidrag till WHO, ramanslag	34 371
6	Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, obetecknat anslag	1 591
7	Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, ramanslag	16 300
8	Folkhälsoinstitutet, ramanslag	109 047
9	Smittskyddsinstitutet, ramanslag	108 750
10	Institutet för psykosocial medicin, ramanslag	11 110
11	Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag	33 896
12	Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag	22 421

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

B	Social omsorg	6 632 820
1	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ramanslag	270 000
2	Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag	275 000
3	Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag	144 617
4	Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, obetecknat anslag	78 394
5	Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer, obetecknat anslag	132 194
6	Ersättning för texttelefoner, ramanslag	16 382
7	Bilstöd till handikappade, ramanslag	178 078
8	Kostnader för statlig assistansersättning, ramanslag	4 653 000
9	Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m., obetecknade anslag	63 000
10	Bidrag till organisationer på det sociala området, obetecknat anslag	64 841
11	Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, ramanslag	30 000
12	Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag	8 447
13	Handikappombudsmannen, reservationsanslag	7 857
14	Barnombudsmannen, ramanslag	7 717
15	Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag	6 745
16	Statens institutionsstyrelse, ramanslag	524 848
17	Alkoholinspektionen, ramanslag	11 013
18	Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag	687
19	Bidrag till äldrebostäder m.m., ramanslag	150 000
20	Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, reservationsanslag	10 000
C	Socialstyrelsen	407 357
1	Socialstyrelsen, ramanslag	407 357
D	Stöd till forskning	114 548
1	Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag	105 580
2	Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	8 968
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	80 503 205
A	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	75 066 630
1	Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag	20 035 000
2	Förtidspensioner, ramanslag	37 896 000
3	Förtidspensioner: statlig ålderspensionsavgift, ramanslag	8 864 830
4	Handikappersättningar, ramanslag	1 013 000
5	Arbetskadeersättningar, ramanslag	5 958 900
6	Arbetskadeersättningar m.m: statlig ålderpensionsavgift, ramanslag	1 181 300
7	Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer, ramanslag	55 000
8	Ersättning för kroppsskador, ramanslag	62 600

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999		1000-tal kronor
B	Socialförsäkringsadministration	5 436 575
1	Riksförsäkringsverket, ramanslag	710 181
2	Allmänna försäkringskassor, ramanslag	4 726 394
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 315 009
A	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 315 009
1	Ålderspensioner, ramanslag	11 536 000
2	Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag	12 734 000
3	Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag	9 841 000
4	Delpension, ramanslag	204 009
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	39 896 045
A	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	39 896 045
1	Allmänna barnbidrag, ramanslag	16 705 000
2	Föräldraförsäkring, ramanslag	14 829 979
3	Underhållsstöd, ramanslag	2 473 000
4	Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, ramanslag	24 000
5	Barnpensioner, ramanslag	967 000
6	Vårdbidrag för funktionshindrade barn, ramanslag	1 789 066
7	Pensionsrätt för barnår,: statlig ålderspensionsavgift, ramanslag	3 108 000
13	Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet	33 789 000
A	Ersättning vid arbetslöshet	33 789 000
1	Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag	32 796 000
2	Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag	993 000
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	48 274 400
A	Arbetsmarknad	34 721 212
1	Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag	4 189 814
2	Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag	21 961 114
3	Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, ramanslag	6 655 092
4	Europeiska socialfonden m.m., ramanslag	1 840 484
5	Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ramanslag	13 525
6	Vissa kostnader för införandet av en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, ramanslag	61 183
B	Arbetsliv	5 376 815
1	Arbetarskyddsverket, ramanslag	376 133
2	Arbetslivsinstitutet, ramanslag	145 733
3	Forskning, utveckling och utbildning m.m., ramanslag	295 780
4	Rådet för arbetslivsforskning, ramanslag	26 463
5	Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet,	ramanslag 216 831
6	Bidrag till Samhall AB, ramanslag	4 262 419

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

7	AmuGruppen AB, ramanslag	6 513
8	Arbetsdomstolen, ramanslag	16 061
9	Statens förlikningsmannaexpedition, ramanslag	2 402
10	Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, ramanslag	56
11	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, obetecknat anslag	3 229
12	Internationella avgifter, ramanslag	24 195
13	Ombudsmannen mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, ramanslag	1 000
C	Jämställdhet mellan kvinnor och män	33 373
1	Jämställdhetsombudsmannen, ramanslag	16 235
2	Särskilda jämställdhetsåtgärder, ramanslag	13 706
3	Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, obetecknat anslag	3 432
D	Staten som arbetsgivare	8 143 000
1	Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, ramanslag	3 000
2	Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag	8 140 000
15	Studiestöd	22 447 075
A	Studiestöd	22 447 075
1	Studiehjälp m.m., ramanslag	2 104 730
2	Studiemedel m.m., ramanslag	9 956 780
3	Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag	9 690 878
4	Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk, ramanslag	65 718
5	Bidrag till vissa studiesociala ändamål, ramanslag	23 534
6	Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar, ramanslag	66 238
7	Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, ramanslag	539 197
16	Utbildning och universitetsforskning	29 030 747
A	Barnomsorg, skola och vuxenutbildning	6 802 492
1	Statens skolverk, ramanslag	270 481
2	Utveckling av skolväsende och barnomsorg, ramanslag	297 736
3	Forskning inom skolväsendet, ramanslag	8 040
4	Program för IT i skolan, ramanslag	340 000
5	Förstärkning av utbildning i storstadsregionen, ramanslag	110 000
6	Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag	119 351
7	Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, ramanslag	21 361
8	Specialskolor och resurscenter, ramanslag	432 580
9	Särskilda insatser på skolområdet, ramanslag	271 351
10	Sameskolstyrelsen, ramanslag	34 408
11	Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola, ramanslag	122 531

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999

1000-tal kronor

Bidrag till svensk undervisning i utlandet, ramanslag

Statens skolor för vuxna, ramanslag

Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning, ramanslag

Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, ramanslag

Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling,
ramanslag

Universitet och högskolor m.m.

Uppsala universitet: Grundutbildning, ramanslag

Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Lunds universitet: Grundutbildning, ramanslag

Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Göteborgs universitet: Grundutbildning, ramanslag

Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Stockholms universitet: Grundutbildning, ramanslag

Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Umeå universitet: Grundutbildning, ramanslag

Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Linköpings universitet: Grundutbildning, ramanslag

Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Karolinska institutet: Grundutbildning, ramanslag

Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, ramanslag

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, ramanslag

Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Karlstads universitet: Grundutbildning, ramanslag

Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Växjö universitet: Grundutbildning, ramanslag

Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Örebro universitet: Grundutbildning, ramanslag

Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Mitthögskolan: Grundutbildning, ramanslag

Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning, ramanslag
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, ramanslag
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning,
ramanslag

Malmö högskola: Grundutbildning, ramanslag

Malmö högskola: Forskning, ramanslag
Danshögskolan: Grundutbildning, ramanslag
Dramatiska institutet: Grundutbildning, ramanslag
Högskolan i Borås: Grundutbildning, ramanslag
Högskolan Dalarna: Grundutbildning, ramanslag
Högskolan på Gotland: Grundutbildning, ramanslag
Högskolan i Gävle: Grundutbildning, ramanslag
Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, ramanslag
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, ramanslag
Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning, ramanslag

72 346

39 343

142 483

4 508 566

11 915

19 499 795

767 778

971 152

1 021 779

977 719

934 914

795 590

664 487

787 066

696 244

551 157

673 278

359 011

284 051

612 081

692 578

524 621

365 143

182 953

287 585

52 913

239 841

53 025

292 056

53 136

408 299

52 628

136 079

21 381

374 126

50 915

22 730

54 675

167 702

201 985

57 697

197 973

137 379

218 695

155 421

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

40	Högskolan i Skövde: Grundutbildning, ramanslag	138 131
41	Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, ramanslag	115 526
42	Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag	34 884
43	Konstfack: Grundutbildning, ramanslag	98 599
44	Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, ramanslag	46 461
45	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag	87 506
46	Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag	284 727
47	Mälardalens högskola: Grundutbildning, ramanslag	295 865
48	Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag	13 728
49	Södertörns högskola: Grundutbildning, ramanslag	148 737
50	Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, ramanslag	22 332
51	Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., ramanslag	1 488 850
52	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag	336 612
53	Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, ramanslag	198 838
54	Sunet, ramanslag	34 995
55	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag	1 056 161
C	Högskolemyndigheter	452 856
1	Högskoleverket, ramanslag	129 113
2	Verket för högskoleservice, ramanslag	10 177
3	Centrala studiestödsnämnden, ramanslag	313 566
D	Nationella och internationella forskningsresurser	2 218 483
1	Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, ramanslag	90 585
2	Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag	22 200
3	Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag	206 546
4	Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	10 777
5	Medicinska forskningsrådet: Forskning, ramanslag	336 658
6	Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	10 336
7	Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag	722 029
8	Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	20 656
9	Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag	241 402
10	Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	8 415
11	Rymdforskning, ramanslag	121 446
12	Kungl. biblioteket, ramanslag	196 145
13	Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, ramanslag	8 360
14	Institutet för rymdfysik, ramanslag	38 056
15	Polarforskningssekretariatet, ramanslag	22 670
16	Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU, ramanslag	11 556
17	Särskilda utgifter för forskningsändamål, ramanslag	86 516
18	Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, ramanslag	64 130
E	Gemensamma ändamål	57 121
1	Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., ramanslag	37 162
2	Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m., ramanslag	19 959

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	7 452 147
A	Allmän kulturverksamhet	297 949
1	Statens kulturråd, ramanslag	31 351
2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag	122 895
4	Nationella uppdrag,ramanslag	7 000
5	Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel, obetecknat anslag	136 703
B	Teater, dans och musik	1 399 887
1	Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter, obetecknat anslag	750 501
2	Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, obetecknat anslag	534 146
3	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, ramanslag	115 240
C	Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter	227 356
1	Bidrag till regional biblioteksverksamhet, obetecknat anslag	35 740
2	Litteraturstöd, ramanslag	89 167
3	Stöd till kulturtidskrifter, ramanslag	20 400
4	Stöd till bokhandel, ramanslag	9 801
5	Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag	54 873
6	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, obetecknat anslag	13 305
7	Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden, obetecknat anslag	4 070
D	Bild och form samt konsthantverk	86 203
1	Statens konstråd, ramanslag	5 122
2	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, ramanslag	35 438
3	Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag	1 078
4	Främjande av hemslöjden, ramanslag	17 269
5	Bidrag till bild- och formområdet, ramanslag	27 296
E	Ersättningar och bidrag till konstnärer	262 138
1	Konstnärsnämnden, ramanslag	9 788
2	Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag	252 350
F	Arkiv	294 198
1	Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag	232 440
2	Bidrag till regional arkivverksamhet, obetecknat anslag	2 982
3	Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag	28 346
4	Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag	3 497
5	Arkivet för ljud och bild, ramanslag	26 933

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

G	Kulturmiljö	441 259
1	Riksantikvarieämbetet, ramanslag	150 141
2	Bidrag till kulturmiljövård, ramanslag	241 118
3	Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar, reservationsanslag	50 000
H	Museer och utställningar	961 949
1	Centrala museer: Myndigheter,ramanslag	601 087
2	Centrala museer: Stiftelser, obetecknat anslag	172 897
3	Bidrag till regionala museer, obetecknat anslag	102 271
4	Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag	39 298
5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler, ramanslag	10 000
6	Riksutställningar, ramanslag	36316
7	Statliga utställnings garantier och inköp av kulturföremål, ramanslag	80
I	Film och medier	193 665
1	Filmstöd, ramanslag	142 403
2	Statens biografbyrå, ramanslag	7 390
3	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, obetecknat anslag	25 533
4	Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete, ramanslag	821
5	Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videoprogram på teckenspråk, obetecknat anslag	17518
J	Forskning	37 123
1	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ramanslag	35 871
2	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, obetecknat anslag	1 252
K	Trossamfund	55 700
1	Stöd till trossamfund, ramanslag	55 700
L	Folkbildning	2 589 228
1	Bidrag till folkbildningen, obetecknat anslag	2 508 405
2	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, obetecknat anslag	71 791
3	Bidrag till kontakttolkutbildning, obetecknat anslag	9 032
M	Ungdomsfrågor	108 756
1	Ungdomsstyrelsen, ramanslag	12 367
2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m., ramanslag	96 389
N	Folkrörelse- och idrottsfrågor	496 736
1	Stöd till idrotten, ramanslag	475 240
2	Lotteriinspektionen, ramanslag	21 496

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	20 463 080
A	Plan-, bygg- och bostadsväsendet	16 728 372
1	Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag	122 424
2	Räntebidrag m.m., ramanslag	7 537 000
3	Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m., ramanslag	1 000
4	Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, ramanslag	12 763
5	Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet, ramanslag	3 000 000
6	Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader, ramanslag	23 229
7	Byggforskning, ramanslag	64 356
8	Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, ramanslag	40 000
9	Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, ramanslag	7 000
10	Bostadsbidrag, ramanslag	5 864 600
11	Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag	6 000
12	Investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder, ramanslag	30 000
13	Internationellt samarbete, ramanslag	20 000
B	Geoteknik	23 012
1	Geoteknik, ramanslag	23 012
C	Länsstyrelserna m.m.	1 778 359
1	Länsstyrelserna m.m., ramanslag	1 757 893
2	Regionala självstyrelseorgan, obetecknat anslag	20 466
D	Lantmäteriverksamhet	433 337
1	Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, ramanslag	427 890
2	Statens va-nämnd, ramanslag	5 447
E	Stöd till ekologisk omställning och utveckling	1 500 000
1	Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, ramanslag	1 495 000
2	Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet, ramanslag	5 000
19	Regional utjämning och utveckling	2 742 897
A	Regional utjämning och utveckling	2 742 897
1	Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag	950 000
2	Landsbygdslån, ramanslag	30 000
3	Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken, ramanslag	11 000
4	Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag	320 000
5	Transportbidrag, ramanslag	345 000
6	Glesbygdsverket, ramanslag	23 857
7	Statens institut för regionalforskning, ramanslag	8 040
8	Europeiska regionala utvecklingsfonden, ramanslag	782 000
9	Kapitaltillskott till Stiftelsen Norrlandsfonden, obetecknat anslag	200 000
10	Flygplatsbolag i Ljungbyhed, reservationsanslag	3 000
11	Regionalpolitiska infrastrukturprojekt m.m., reservationsanslag	70 000

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

20	Allmän miljö- och naturvård	1 548 899
A	Miljövård	1 299 598
1	Naturvårdsverket, ramanslag	266 141
2	Miljöövervakning m.m., ramanslag	127 706
3	Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, ramanslag	577 975
4	Sanering och återställning av förorenade områden, ramanslag	40 000
5	Åtgärder för att rena Dalälven, reservationsanslag	29 000
6	Kemikalieinspektionen, ramanslag	77 674
7	Visst internationellt miljösamarbete, ramanslag	35 002
8	Stockholms internationella miljöinstitut, obetecknat anslag	12 000
9	Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, obetecknat anslag	12 000
10	Miljöinsatser i Östersjöregionen, reservationsanslag	122 100
B	Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.	249 301
1	Statens strålskyddsinstitut, ramanslag	80 358
2	Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag	76 885
3	Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag	65 306
4	Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m., ramanslag	26 752
21	Energi	1 681 490
A	Energisystemfrågor	113 434
1	Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag	113 434
B	Omställning och utveckling av energisystemet	1 568 056
1	Bidrag för att minska elanvändning, ramanslag	355 000
2	Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, ramanslag	135 000
3	Åtgärder för effektivare energianvändning, ramanslag	65 000
4	Energiforskning, ramanslag	398 056
5	Energiteknikstöd, ramanslag	130 000
6	Introduktion av ny energiteknik, ramanslag	230 000
7	Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser, ramanslag	50 000
8	Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, ramanslag	5 000
9	Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige, ramanslag	200 000
22	Kommunikationer	25 501 314
A	Vägar och järnvägar	22 931 173
1	Vägverket: Administration, ramanslag	1 125 242
2	Väghållning och statsbidrag, ramanslag	12 479 738
3	Banverket: Sektorsuppgifter, ramanslag	786 593
4	Banverket: Banhållning, ramanslag	6 689 600

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

5	Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk, ramanslag	200 000
6	Nationellt investeringsprogram för infrastrukturutveckling, obetecknat anslag	1 650 000
B	Sjö- och luftfart	807 075
1	Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., obetecknat anslag	44 415
2	Transportstöd till Gotland, ramanslag	190 000
3	Ersättning till viss kanaltrafik m.m., obetecknat anslag	62 660
4	Bidrag till sjöfarten, ramanslag	405 000
5	Driftbidrag till kommunala flygplatser, obetecknat anslag	105 000
C	Post och telekommunikation	694 875
1	Post- och telestyrelsen, ramanslag	147 391
2	Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag	157 484
3	Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice, ramanslag	200 000
4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag	140 000
5	Informationsteknik: Telekommunikation m.m., ramanslag	50 000
D	SJ, kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m.	632 550
1	Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag	5 000
2	Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., ramanslag	405 000
3	Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, ramanslag	205 000
4	Viss internationell verksamhet, ramanslag	7 500
5	Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m., obetecknat anslag	50
6	Rikstrafiken, ramanslag	10 000
E	Kommunikationsforskning och meteorologi	435 641
1	Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag	29 822
2	Kommunikationsforskningberedningen, ramanslag	169 277
3	Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), ramanslag	43 852
4	Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m., ramanslag	192 690
23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 11 973 865
A	Internationellt samarbete	37 989
1	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., ramanslag	37 989
B	Jordbruk och trädgårdsnäring	9 554 189
1	Statens jordbruksverk, ramanslag	229 907
2	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag	22 000
3	Djurregister, ramanslag	14 000
4	Statens utsädeskontroll, ramanslag	1 002
5	Statens växtsortnämnd, ramanslag	1 371

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

6	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag	26 740
7	Bekämpande av växtsjukdomar, ramanslag		2 629
8	Strukturstöd inom livsmedelssektorn, ramanslag		107 500
9	Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, ramanslag		127 500
10	Regionala stöd till jordbruket, ramanslag		717 000
11	Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, raman	slag	325 000
12	Kompletterande åtgärder inom jordbruket, ramanslag		1 370 000
13	Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket, ramanslag		1 307 500
14	Arealersättning och djurbidrag m.m., ramanslag		3 650 000
15	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, ramanslag		1 550 000
16	Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m., ramanslag		80 000
17	Jordbrukets blockdatabas, ramanslag		18 040
18	Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet, ramanslag		4 000
C	Fiske		189 948
1	Fiskeriverket, ramanslag		59 058
2	Strukturstöd till fisket m.m., ramanslag		30 890
3	Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., ramanslag		80 000
4	Fiskevård, ramanslag		20 000
D	Rennäring m.m.		94 538
1	Främjande av rennäringen m.m., ramanslag		37 000
2	Ersättningar för viltskador m.m, ramanslag		56 000
3	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., ramanslag		1 538
E	Djurskydd och djurhälsovård		279 323
1	Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag		80 563
2	Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, obetecknat anslag		80 277
3	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ramanslag		20 490
4	Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag		7 043
5	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, ramanslag		90 950
F	Livsmedel		176 469
1	Statens livsmedelsverk, ramanslag		108 926
2	Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag		597
3	Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag		23 658
4	Livsmedelsstatistik, ramanslag		24 588
5	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, ramanslag		3 700
6	Exportfrämjande åtgärder, ramanslag		15 000
G	Utbildning och forskning		1 290 282
1	Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag		1 080 919
2	Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader, ramanslag		11 158
3	Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning, ramanslag		197 285
4	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, obetecknat anslag		920

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

H	Skogsnäring	351 127
1	Skogsvårdsorganisationen, ramanslag	268 022
2	Insatser för skogsbruket, ramanslag	75 700
3	Internationellt skogssamarbete,ramanslag	1 405
4	Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning, ramanslag	6 000
24	Näringsliv	2 897 947
A	Näringspolitik	723 139
1	Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag	214 287
2	Småföretagsutveckling, ramanslag	184 062
3	Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag	16 500
4	Turistfrämjande, ramanslag	80 511
5	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverk- samhet m.m., ramanslag	187 993
6	Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, ramanslag	4 786
7	Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m., ramanslag	35 000
B	Teknologisk infrastruktur	191 874
1	Patentbesvärsrätten, ramanslag	11 801
2	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet, ramanslag	16 103
3	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser, ramanslag	24 947
4	Elsäkerhetsverket, ramanslag	37416
5	Sprängämnesinspektionen, ramanslag	15 207
6	Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m., ramanslag	77 000
7	PRV: Bidrag till likvidatorer, ramanslag	9 400
C	Konkurrensfrågor	68 476
1	Konkurrensverke, ramanslag	62 465
2	Konkurrensforskning, ramanslag	6011
D	Teknisk forskning och utveckling	1 268 484
1	Teknisk forskning och utveckling, ramanslag	689 200
2	Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag	14 465
3	Rymdverksamhet, ramanslag	529 568
4	Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga, attachéverksamhet, obetecknat anslag	29 892
5	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, obetecknat anslag	5 359
E	Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande	413 492
1	Kommerskollegium, ramanslag	53 640
2	Exportfrämjande verksamhet, ramanslag	157 656
3	AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag	5 255

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

4	Investeringsfrämjande, ramanslag	46 941
5	Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, ramanslag	150 000
F	Konsumentfrågor	113 153
1	Marknadsdomstolen, ramanslag	5 171
2	Konsumentverket, ramanslag	76 802
3	Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag	14 123
4	Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag	6 198
5	Stöd till konsumentorganisationer, ramanslag	4 100
6	Stöd till konsumentforskning, ramanslag	2 159
7	Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag	4 600
G	Övriga åtaganden	119 329
1	Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m., ramanslag	6 000
2	Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen, obetecknat anslag	15 000
3	Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m., ramanslag	75 000
4	Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag	23 329
25	Allmänna bidrag till kommuner	103 564 700
A	Bidrag och ersättning till kommuner och landsting	103 564 700
1	Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag	78 680 000
2	Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag	1 014 000
3	Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, obetecknat anslag	21 270 000
4	Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, obetecknat anslag	700
5	Bidrag till kommuners och landstings skatteinkomster år 1997, obetecknat anslag	2 600 000
26	Statsskuldsräntor m.m.	84 560 000
A	Räntor på statsskulden	84 450 000
1	Räntor på statsskulden, ramanslag	84 450 000
B	Oförutsedda utgifter	10 000
1	Oförutsedda utgifter, ramanslag	10 000
C	Riksgäldskontorets provisionskostnader	100 000
1	Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning, ramanslag	100 000

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999

1000-tal kronor

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

21 908 000

A Avgiften till Europeiska gemenskapens budget

1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget, ramanslag

21 908 000

SUMMA ANSLAG:

693 380 115

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

Specifikation av statsbudgetens inkomster
budgetåret 1999

1999	1000-tal kronor
1000 Skatter m.m.:	630 559 617
1100 Skatt på inkomst:	118 057 246
1110 Fysiska personers inkomstskatt:	39 943 146
1111 Fysiska personers inkomstskatt	39 943 146
varav Inkomster	449 835 517
varav Utgifter	409 892 371
1120 Juridiska personers inkomstskatt:	73 768 100
1121 Juridiska personers inkomstskatt	72 868 100
varav Inkomster	102 003 487
varav Utgifter	29 135 387
1123 Beskattning av tjänstegruppliv	900 000
1130 Ofördelbara inkomstskatter:	1 300 000
1131 Ofördelbara inkomstskatter	1 300 000
1140 Övriga inkomstskatter:	3 046 000
1141 Kupongskatt	1 900 000
1144 Lotteriskatt	1 146 000
1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift:	227 183 231
1211 Folkpensionsavgift	5 829 800
1212 Efterlevandepensionsavgift	12 301 748
1221 Sjukförsäkringsavgift	60 266 203
1222 Föräldraförsäkringsavgift	15 919 909
1251 Ålderspensionsavgift, netto	3 730 526
varav Inkomster	71 617 065
varav Utgifter	67 886 539

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999	1000-tal kronor
	1252 Delpensionsavgift, netto 1253 Arbetsskadeavgift 1254 Arbetsmarknadsavgift 1255 Arbetarskyddsavgift 1256 Lönegarantiavgift 1257 Sjömanspensionsavgift, netto varav Inkomster varav Utgifter	29 000 29 000	99 11 205 705 42 903 155 114 390 168 221 0
1260	Allmänna egenavgifter: 1261 Allmän sjukförsäkringsavgift 1262 Allmän pensionsavgift, netto varav Inkomster varav Utgifter 1281 Allmän löneavgift 1291 Särskild löneskatt 1299 Avräkning av socialavgifter	58 478 667 58 478 667	0 0 0 61 735 553 13 007 922 0
1300	Skatt på egendom:		39 451 257
1310	Skatt på fast egendom: 1312 Fastighetsskatt		27 £39 949 27 839 949
1320	Förmögenhetsskatt: 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt		5 741 308 5 616 308 125 000
1330	Arvsskatt och gåvoskatt: 1331 Arvsskatt 1332 Gåvoskatt		1 670 000 1 450 000 220 000
1340	Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskatt		4 200 000 4 200 000
1400	Skatt på varor och tjänster:		242 123 084
1410	Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdesskatt, netto varav kommunmoms	24 626 164	162 624 781 162 624 781
1420, 1430 Skatt på specifika varor: 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 1424 Tobaksskatt 1425 Alkoholskatt 1425:01 Skatt på etylalkohol 1425:02 Skatt på vin och andra jästa drycker 1425:03 Skatt på mellanklassprodukter			68 505 649 125 739 6 450 000 9 826 944 4 489 018 3 055 016 197 830

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

1425:04 Skatt på öl 1428 Energiskatt 1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk 1435 Särskild skatt mot försurning 1436 Skatt på avfall		2 085 080 50 218 998 1 500 968 58 000 325 000
1440	Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol: 1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott	100 000 100 000
1450	Skatt pä tjänster:	1 136 383
	1452 Skatt på annonser och reklam	1 063 883
	1454 Skatt på spel	72 500
1460	Skatt pä vägtrafik:	6 134 567
	1461 Fordonsskatt	6 134 567
1470	Skatt pä import m.m.:	3 516 824
	1471 Tullmedel	3 040 424
	1472 Övriga skatter m.m. på import	6 400
	1473 Särskilda jordbrukstuller och sockeravgifter	470 000
1480	Övriga skatter pä varor och tjänster:	104 880
	1481 Övriga skatter på varor och tjänster	104 880
1500	Utjämningsavgift:	21 265 151
	1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting	21 265 151
1600	Betalningsdifferenser, skattekonto:	-17 520 353
1610	Betalningsdifferenser, anstånd:	0
	1611 Betalningsdifferenser, anstånd, netto	0
1620	Betalningsdifferenser pä grund av restföring: 1621 Uppbördsförluster, netto, fysiska personers	-1 594 983
	inkomstskatt 1622 Uppbördsförluster, netto, juridiska personers	-749 798
	inkomstskatt	0
	1623 Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter	-212 163
	1624 Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt	-633 022
	1625 Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.	0

PROP. 1998/99:1 BILAGA l

1999

1000-tal kronor

1630	Betalningsdifferenser, övriga: 1631 Betalningsdifferenser, övriga	-15 925 370 -15 925 370
1690	Betalningsdiffrenser, ofördelade:	0
	1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto	0
	1692 Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto	0
2000	Inkomster av statens verksamhet:	32 131 058
2100	Rörelseöverskott:	11 593 500
2110	Affärsverkens inlevererade överskott:	593 500
	2113 Statens järnvägars inlevererade överskott	0
	2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning	130 000
	och inleverans av motsvarighet till statlig skatt	297 000
	2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott	166 500
2120	Övriga myndigheters inlevererade överskott:	100 000
	2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet	0
	2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	100 000
2130	Riksbankens inlevererade överskott:	7300 000
	2131 Riksbankens inlevererade överskott	7 300 000
2150	Överskott från spelverksamhet:	3 600 000
	2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel	3 600 000
2200	Överskott av statens fastighetsförvaltning:	163 276
2210	Överskott av fastighetsförvaltning:	163 276
	2215 Överskott av Statens fastighets verksamhet	163 276
2300	Ränteinkomster:	1 555 582
2310,2320 Räntor på näringslån:		74 701
	2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen	3 561
	2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån	19
	2321 Ränteinkomster på skogsväglån	4
	2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet	39 691
	2323 Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk	1 426
	2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån	30 000

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

2340	Räntor på studielån:	1 379 536 36 43 500 1 336 000
	2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och
	garantilån för studerande
	2342 Ränteinkomster på allmänna studielån
	2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989
2360	Räntor på medel avsatta till pensioner:	1 500
	2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering	1 500
2370	Räntor på beredskapslagring:	0
	2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar	0
2380,2390 Övriga ränteinkomster:		99 845
	2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån	25
	2385 Ränteinkomster på lån för studentkårslokaler 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets	0
	rationalisering	2 020
	2392 Räntor på intressemedel	1 620
	2394 Övriga ränteinkomster	34 180
	2395 Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken	0
	2397 Räntor på skattekonton m.m., netto	62 000
2400	Aktieutdelning:	6 620 000
2410	Inkomster av statens aktier:	6 620 000
	2411 Inkomster av statens aktier	6 620 000
2500	Offentligrättsliga avgifter:	8 204 320
	2511 Expeditions- och ansökningsavgifter	646 205
	2519 Koncessionsavgift på televisionens område	349 442
	2521 Avgifter till granskningsnämnden	4 500
	2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram	7 200
	2523 Avgift generationsväxling	22 000
	2524 Bidrag för arbetsplatsintroduktion	742 000
	2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor	2 596 000
	2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor	66 012
	2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen	17 200
	2528 Avgifter vid bergsstaten	12 000
	2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet	35 783
	2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register	2 000
	2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna	785 000
	2533 Vägavgifter	541 669
	2534 Avgifter för körkort och motorfordon	552 143
	2535 Avgifter för statliga garantier	8 830
	2536 Lotteriavgifter	21 646
	2537 Miljöskyddsavgift	62 225

PROP. 1998/99:1 BILAGA l

1999 1000-tal kronor

2538	Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel	447 492
2539	Täktavgift	23 300
2541	Avgifter vid Tullverket	69 000
2542	Patientavggifter vid tandläkarutbildningen	6 200
2543	Avgifter för Kemikalieinspektionen	56 734
2544	Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet	25 000
2545	Närradioavgifter	0
2546	Lokalradioavgifter	121 264
2547	Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet	113 300
2548	Avgifter för Finansinspektionens verksamhet	115 000
2549	Avgifter för provning vid riksprovplats	376
2551	Avgifter från kärnkraftverken	200 134
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	396 055
2553	Registreringsavgift till fastighetsmäklarnämnden	6 510
2554	Avgifter för telekommunikation	100 000
2555	Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas	28 000
2556	Djurregisteravgifter	24 100
2600 Försäljningsinkomster:		332 395
2624	Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter	57 295
2625	Utförsäljning av beredskapslager	175 100
2626	Inkomster vid Banverket	0
2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter	100 000

2700 Böter m.m.: 2 119 985

2711	Restavgifter och dröjsmålsavgifter	600 110
2712	Bötesmedel	332 100
2713	Vattenföroreningsavgifter m.m.	2 055
2714	Sanktionsavgifter m.m.	7 720
2715	Skattetillägg	858 000
2716	Förseningsavgifter	320 000

2800	Övriga inkomster av statens verksamhet: 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 2812 Återbetalning av lönegarantimedel	1 542 000 1 322 000 220 000
3000	Inkomster av försåld egendom:	15 001 000
3100	Inkomster av försålda byggnader och maskiner:	0
3120	Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:	0
	3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter	0

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999 1000-tal kronor

3200	Övriga inkomster av markförsäljning: 3211 Övriga inkomster av markförsäljning	1 000 1 000
3300	Övriga inkomster av försåld egendom:	15 000 000
	3311 Inkomster av statens gruvegendom 3312 Övriga inkomster av försåld egendom	0 15 000 000
4000	Återbetalning av lån:	3 134 945
4100	Återbetalning av näringslån:	573 712
4120	Återbetalning av jordbrukslån: 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen	20 662 20 662
4130	Återbetalning av övriga näringslån: 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering 4135 Återbetalning av skogsväglån 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet 4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 4139 Återbetalning av lokaliseringslån	553 050 51 25 000 10 462 362 3 627 2 000 60 000
4300	Återbetalning av studielån:	2 493 040
	4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 4312 Återbetalning av allmänna studielån 4313 Återbetalning av studiemedel	40 1 000 2 492 000
4500	Återbetalning av övriga lån:	68 193
	4514 Aterbetetalning av lån för studentkårslokaler 4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 4517 Återbetalning från Portugalfonden 4519 Återbetalning av statens bosättningslån 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 4526 Återbetalning av övriga lån	130 500 0 45 50 000 17518
5000	Kalkylmässiga inkomster:	5 300 000
5100	Avskrivningar och amorteringar:	1 180 000
5110	Affärsverkens avskrivningar och amorteringar: 5113 Statens järnvägars avskrivningar	0 0

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

1999		1000-tal kronor
5720	Avskrivn ingår på fastigheter: 5121 Avskrivningar på fastigheter	450 000 450 000
5130	Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:	730 000
	5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader	730 000
5140	Övriga avskrivningar:	0
	5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt totalförsvar	0
5200	Statliga pensionsavgifter:	4 120 000
	5211 Statliga pensionsavgifter	4 120 000
6000	Bidrag m.m. från EU:	10 241 116
6100	Bidrag från EG:s jordbruksfond:	7 423 350
6110	B idrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion:	7 103 000
	6111 Arealbidrag	3 800 000
	6112 Kompletterande åtgärder	1 350 000
	6113 Övriga interventioner	500 000
	6114 Exportbidrag	650 000
	6115 Djurbidrag	700 000
	6116 Offentlig lagring	100 000
	6119 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfondsgarantisektion	3 000
6120	Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion: 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till	320 350
	jordbrukssektorn, m.m	320 350
6200	Bidrag från EG:s fiskefond:	9 400
	6211 Bidrag från EG:s fiskefond	9 400
6300	Bidrag från EG:s regionalfond:	580 000
	6311 Bidrag från EG:s regionalfond	580 000
6400	Bidrag från EG:s socialfond:	2 090 000
	6411 Bidrag från EG:s socialfond	2 090 000
6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk:	85 366
	6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk	85 366
6900	Övriga bidrag från EG:	53 000
	6911 Övriga bidrag från EG	53 000

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

7000 Extraordinära medel från EU:

7111 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten

SUMMA INKOMSTTITLAR

696 367 736

Bilaga 2

Svensk ekonomi

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Bilaga 2

Svensk ekonomi

Innehållsförteckning

Förord................................................................................................................................7

1 Inledning..................................................................................................................7

1.1 Sammanfattning.......................................................................................7

1.2 Utvecklingen inom olika områden.........................................................9

1.3 Sidoalternativet......................................................................................14

2 Internationell utveckling......................................................................................16

2.1 Utvecklingen i Japan och övriga Asien................................................16

2.1.1 Japan.......................................................................................................16

2.1.2 Övriga Asien..........................................................................................17

2.2 Utvecklingen i Förenta staterna...........................................................18

2.3 Utvecklingen i EU och euroområdet...................................................18

2.4 Utvecklingen i Norden och Östersjöområdet inklusive Ryssland ....20

2.5 Risker kring internationell utveckling.................................................20

3 De finansiella marknaderna..................................................................................22

3.1 Utvecklingen i omvärlden.....................................................................22

3.2 Utvecklingen i Sverige...........................................................................23

3.3 Antaganden om ränte- och valutakursutvecklingen............................24

4 Utrikeshandeln......................................................................................................26

4.1 Varuhandeln...........................................................................................26

4.2 Tjänstebalansen......................................................................................28

4.3 Bytesbalansen.........................................................................................28

5 Näringslivets produktion.....................................................................................29

5.1 Industrin.................................................................................................29

5.2 Byggnadsverksamhet.............................................................................31

6 Arbetsmarknad......................................................................................................32

7 Löner......................................................................................................................37

8 Inflation.................................................................................................................40

7 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

9 Hushållens ekonomi och privat konsumtion.....................................................43

9.1 Hushållens inkomster...........................................................................43

9.2 Privat konsumtion.................................................................................44

10 Investeringar.........................................................................................................46

10.1 Näringslivets investeringar...................................................................46

10.2 Bostäder.................................................................................................47

10.3 Lagerinvesteringar.................................................................................48

11. Den offentliga sektorn.........................................................................................50

11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn.................................................50

11.2 Den statliga sektorn..............................................................................54

11.3 Allmänna pensionsfonden/ ålderspensionssystemet..........................56

11.4 Kommunsektorn...................................................................................57

12 Sidoalternativ........................................................................................................60

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Innehållsförteckning

Tabeller

1.1 Prognosförutsättningar..........................................................................10

1.2 Nyckeltal................................................................................................10

1.3 Försörjningsbalans.................................................................................11

1.4 Bidrag till BNP-tillväxten.....................................................................13

1.5 Finansiellt sparande...............................................................................13

2.1 BNP-tillväxt, inflation och arbetslöshet..............................................19

3.1 Betalningsbalansens finansiella poster.................................................24

3.2 Ränte- och valutakursantagande...........................................................25

4.1 Export och import av varor och tjänster..............................................27

4.2 Bytesbalansen.........................................................................................28

5.1 Näringslivets produktion......................................................................29

5.2 Nyckeltal för industrin..........................................................................30

5.3 Byggnadsverksamhet.............................................................................31

6.1

6.2

6.3

7.1

7.2

8.1

9.1

10.1

10.2

10.3

11.1

11.2

11.3

11.4

11.5

11.6

11.7

12.1

12.2

12.3

Arbetsmarknad......................................................................................32

Sysselsättning,, branschfördelat............................................................33

Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder.....................34

Timlöner.................................................................................................37

Arbetskraftskostnad per anställd i näringslivet enligt OECD...........39

Konsumentprisutveckling.....................................................................40

Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande............43

Bruttoinvesteringar efter näringsgren..................................................46

Övriga näringslivets investeringar........................................................47

Lagerförändringar och lagerbidrag.......................................................49

Den offentliga sektorns finanser..........................................................50

Den offentliga sektorns skatter och avgifter.......................................52

Den offentliga sektorns utgifter i löpande pris samt
volymförändring....................................................................................53

Förändring av finansiellt sparande........................................................54

Staten inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen.........................55

Ålderspensionssystemet........................................................................56

Kommunsektorns finanser....................................................................58

Nyckeltal i sidoalternativet...................................................................61

Försörjningsbalans i sidoalternativet....................................................62

Den offentliga sektorns finanser i sidoalternativet.............................64

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Innehållsförteckning

Diagram

1.1 BNP-utveckling.......................................................................................7

1.2 Sysselsättning........................................................................................13

2.1 BNP-tillväxt i världen, Förenta staterna, Japan och EU....................16

2.2 BNP-tillväxt i några krisdrabbade asiatiska länder.............................17

2.3 Företagens och hushållens framtidstro i EU.......................................19

3.1 Internationell börsutveckling...............................................................22

3.2 Dollar i D-mark och yen......................................................................22

3.3 Obligationstäntan i Sverige och Tyskland...........................................23

3.4 Kronans kurs.........................................................................................23

4.1 Exportens regionsvisa fördelning.........................................................26

4.2 Export-, världsmarknads- och marknadsandelstillväxt för

bearbetade varor....................................................................................27

5.1 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige

relativt 14 OECD-länder......................................................................30

5.2 Industrins bruttoöverskottsandel........................................................30

6.1 Antal nyanmälda lediga platser och antal sysselsatta..........................32

6.2 Sysselsatta och arbetskraftsutbud........................................................33

6.3 Befolkningen i arbetsför ålder uppdelad på grupper...........................35

6.4 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.........................................................35

6.5 Beveridgekurva......................................................................................36

7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet........................................38

8.1 Producent- och importpriser................................................................41

8.2 Konsumentprisutveckling enligt KPI och HIKP...............................41

9.1 Privat konsumtion och disponibel inkomst........................................45

10.1 Investeringar som andel av BNP..........................................................46

10.2 Antal outhyrda respektive påbörjade lägenheter................................48

11.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................50

11.2 Den offentliga sektorns inkomster och ugifter..................................51

11.3 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och

nettoskuld..............................................................................................51

11.4 Den offentliga sektorns reala utgifter..................................................52

11.5 Kommunsektorns konsumtion............................................................59

12.1 Marknadstillväxt i sidoalternativet.......................................................61

12.2 BNP-tillväxt i sidoalternativet.............................................................63

12.3 Öppen arbetslöshet i sidoalternativet..................................................63

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Svensk ekonomi

Förord

I denna bilaga till budgetpropositionen för 1999
görs en bedömning av den internationella och
den svenska ekonomins utveckling t.o.m. år
2001.

Bedömningen baseras på underlag från Statis-
tiska centralbyrån, OECD, IMF och den pro-
gnos Konjunkturinstitutet publicerade den 25
augusti. Ansvaret för bedömningarna åvilar dock
helt Finansdepartementet.

Beräkningar för åren 1999 till 2001 har gjorts
med stöd av Konjunkturinstitutets modeller
KOSMOS och FIMO och är betingade av att ett
antal förutsättningar är uppfyllda.

Ansvarig för bilagan är departementsrådet
Mats Dillén. Beräkningarna baseras på informa-
tion t.o.m. den 6 oktober 1998.

1 Inledning

1.1 Sammanfattning

Den svenska bruttonationalprodukten (BNP)
förväntas växa med ca 3 % såväl 1998 som 1999.
Asienkrisen har fördjupats och tillväxten i världs-
ekonomin har reviderats ned i förhållande till be-
dömningen i 1998 års ekonomiska vårproposi-
tion. För Sveriges del har detta resulterat i en nå-
got svagare utveckling av utrikeshandeln, vilket
dock uppvägs av en starkare inhemsk efterfrågan.
Situationen på arbetsmarknaden har förbättrats
ytterligare och en god sysselsättningstillväxt för-
utses under de kommande åren, vilket banar väg
för en sjunkande arbetslöshet.

Enligt de preliminära nationalräkenskaperna
var bruttonationalprodukten (BNP) i Sverige
första halvåret 1998 ca 3 % högre än under sam-
ma period förra året. Utrikeshandeln gav ett ne-

gativt bidrag till tillväxten, samtidigt som brut-
toinvesteringarna och den privata konsumtionen
utvecklades starkt. Även en expanderande kom-
munal konsumtion och positivt lagerbidrag bi-
drog till en hög tillväxt.

Under förutsättning att löneökningarna be-
gränsas till ca 3 % per år och att den internatio-
nella konjunkturen inte påtagligt försämras be-
räknas den svenska ekonomin kunna växa med
ca 3 % per år även år 2000 och år 2001 (se dia-
gram 1.1). Lönebildningen antas fungera väl, vil-
ket tillsammans med låga räntor och den låga
sysselsättningsgraden, utgör viktiga förklaringar
till att den svenska ekonomin bedöms kunna
växa snabbt under en längre period utan att priser
och löner accelererar. Tillväxten drivs i hög grad
av en stark inhemsk efterfrågan. Utrikeshandeln
förväntas ge mindre bidrag till tillväxten jämfört
med 1996 och 1997. I förhållande till de senaste
åren är den förändrade sammansättningen av till-
växten gynnsam för sysselsättningen och på-
skyndar nedgången av den öppna arbetslösheten.

Diagram 1.1 BNP-utveckling

BNP, säsongrensat förlopp

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den fördjupade recessionen i Japan och i stora
delar av övriga Asien, den turbulenta utveckling-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

en i Ryssland och en viss avmattning av kon-
junkturen i Förenta staterna väntas medföra att
den globala tillväxten faller från drygt 4 % 1997
till drygt 2 % 1998. Produktionsfallet i de kris-
drabbade länderna i Asien förväntas bli avsevärt
större än vad som antogs i vårpropositionen.
Återhämtningen i Japan försvåras av problemen i
det finansiella systemet och framtidspessimism
bland hushåll och företag. En expansiv finanspo-
litik tillsammans med åtgärder för att sanera fi-
nanssektorn bedöms bidra till en viss återhämt-
ning av den japanska konjunkturen nästa år.

Tillväxten i EU-området drivs, precis som i
Sverige, av en förhållandevis stark inhemsk ef-
terfrågan. Låga räntor, en viss ljusning på ar-
betsmarknaden samt en mindre stram finanspo-
litik i jämförelse med 1996 och 1997
understödjer tillväxten. Tillväxtutsikterna i Nor-
den är överlag goda även om den norska tillväx-
ten väntas mattas av efter ett antal goda år.

Den svaga ekonomiska utvecklingen i Japan
och Sydostasien har lett till en tydlig internatio-
nell pris- och vinstpress nedåt. En viktig anled-
ning till detta är att efterfrågebortfallet från de
drabbade länderna har resulterat i ett kraftigt
prisfall på priskänsliga råvaror, exempelvis olja.
Under nästa år förutses en försiktig exportledd
återhämtning i Asienregionen. Den tilltagande
internationella konkurrens som följer kommer
att dämpa det generella pristrycket även under de
kommande åren.

Förväntningar om en fortsatt internationell
prispress och en lättare penningpolitik har med-
fört att långräntorna i såväl EU-området som i
Förenta staterna har sjunkit till historiskt låga
nivåer. Trots en högre räntemarginal mot Tysk-
land ligger den svenska tioåriga obligationsräntan
betydligt under de nivåer som förutsågs i vårpro-
positionen. De viktigaste förklaringarna bakom
den svenska räntenedgång som har ägt rum sedan
1995 är, förutom lägre internationella räntor, dels
ett markant ökat förtroende för en sund utveck-
ling av de offentliga finanserna, dels att infla-
tionsförväntningarna har fallit. Den svenska kro-
nan har, utan att det föreligger några övertygande
fundamentala förklaringar, försvagats under
hösten.

Trots den något splittrade internationella
konjunkturbilden bedöms den svenska exporten
av varor och tjänster kunna växa med ca 6 % per
år 1998 och 1999. Samtidigt beräknas importen
öka relativt kraftigt. Utrikeshandeln förutses
därför i år ge ett negativt bidrag till tillväxten,
vilket delvis beror på den låga exporten till Asien

men även på en mycket kraftig uppgång i
tjänsteimporten.

Förutsättningarna för en längre period av hög
tillväxt i den privata konsumtionen är nu bättre
än på många år. Den positiva utvecklingen på ar-
betsmarknaden, de låga räntorna, en stark för-
mögenhetsställning i hushållssektorn, en god in-
komstutveckling och ett uppdämt behov av att
ersätta förslitna kapitalvaror är några av de vikti-
gaste faktorerna som talar för en stark utveckling
av den privata konsumtionen. Ett annat uttryck
för hushållens konsumtionsvilja är att deras
framtidsförväntningar, vad gäller den egna eko-
nomin och arbetsmarknadsläget, är optimistiska.

BNP-tillväxten under 1998 och i något mindre
utsträckning för åren därefter, underbyggs också
av en god investeringstillväxt. Den kraftiga ex-
pansion som väntas i tjänstesektorn och ett högt
kapacitetsutnyttjande i industrin innebär ett stort
behov av att bygga ut kapaciteten i näringslivet.
Ett tydligt osäkerhetsmoment föreligger dock
för investeringarna i den exportberoende delen
av industrin. Om Asienkrisens negativa effekter
på världsekonomin blir mer långvariga än vad
som förutsätts i prognosen kan delar av export-
industrins investeringar komma att skjutas på
framtiden.

Läget på arbetsmarknaden har utvecklats bätt-
re än vad som förutsågs i vårpropositionen. För
innevarande år har sysselsättningen uppreviderats
och arbetslösheten nedreviderats. Sysselsättning-
en hade i augusti ökat med ca 60 000 personer i
jämförelse med augusti i fjol. Ledande indikato-
rer tyder på att en relativt kraftig sysselsättnings-
tillväxt är att vänta under återstoden av 1998 och
under nästa år, vilket i sin tur kommer att gene-
rera ett fortsatt fall i den öppna arbetslösheten.
Den nedgång i den öppna arbetslösheten som
kunde noteras under 1997 berodde till stor del på
ett stigande deltagande i Kunskapslyftet och
därmed på ett fallande arbetsutbud. Under kal-
kylperioden bedöms arbetsutbudet stiga i takt
med att sysselsättningen ökar. I slutet av år 2000
beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till
4%.

De offentliga finanserna visar överskott varje
år under prognosperioden. Därmed minskar den
offentliga sektorns skuldsättning samtidigt som
säkerhetsmarginalerna vid en konjunkturavmatt-
ning ökar. Den offentliga sektorns bruttoskuld
som andel av BNP, definierad enligt de s.k. Ma-
astrichtkriterierna, sjunker från 76,6 % år 1997
till 55,8% år 2001.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

På några områden är osäkerheten i prognosen
stor:

- Det kan inte uteslutas att Asienkrisen blir
mer vittomfattande och utsträckt över tiden än
vad som antas i prognosen. I kapitel 12 beskrivs
därför ett s.k. sidoalternativ som belyser effek-
terna på svensk ekonomi vid en sämre interna-
tionell utveckling.

- Lönerna antas stiga med i genomsnitt 3,1 %
per år under kalkylperioden, vilket är summan av
de genomsnittliga avtalsmässiga löneökningarna,
som har beräknats till 2,6 % per år, och en löne-
glidning på 0,5 % per år. Den antagna löneglid-
ningen ligger i linje med de bedömningar som
gjordes av parter och medlare inom ett flertal
avtalsområden i samband med vårens avtalsrörel-
se. Med löneökningar på denna nivå blir infla-
tionstrycket fortsatt lågt, vilket skapar förutsätt-
ningar för en expansiv penningpolitik och en god
konkurrenskraft i industrin. Detta sammantaget
befrämjar en stark sysselsättningstillväxt. Det
kan dock inte uteslutas att löneglidningen kan
komma att överstiga 0,5 % per år.

- Utvecklingen under föregående år och hittills
i år har visat att utbildningssatsningen i stor ut-
sträckning har lyckats fånga upp personer som
annars skulle ha varit öppet arbetslösa. Progno-
sen bygger på antagandet att utbildningssats-
ningen även framdeles omfattar denna kategori
samt att personer som fullföljt ett utbildnings-
program får större möjligheter att finna ett ar-
bete efter genomgången utbildning. En annan
osäkerhetsfaktor vad gäller arbetsutbudet, är i
vilken utsträckning de grupper som idag står
utanför arbetskraften träder in när sysselsätt-
ningsläget, och därmed sannolikheten att få jobb,
förbättras. Om inträdet i arbetskraften blir högre
än beräknat i prognosen, blir det svårare att nå
arbetslöshetsmålet.

1.2 Utvecklingen inom olika områden

Den internationella utvecklingen

Den ekonomiska tillväxten i världen har i år
dämpats till följd av en fördjupad recession i Ja-
pan och Sydostasien. Det globala pristrycket har
minskat, vilket bidragit till lägre räntor och en
stimulans av inhemsk efterfrågan i Europa och
Nordamerika. Osäkerheten avseende utveckling-
en av världsekonomin har ökat under de senaste
månaderna. I synnerhet är osäkerheten i bedöm-

ningarna vad gäller den japanska recessionens
djup, tidsutsträckning och spridningseffekter
betydande. Någon tydlig vändpunkt i den ja-
panska konjunkturen har ännu inte kunnat kon-
stateras. I prognosen förutsätts dock en stabilise-
ring under slutet av år 1998 och en viss
återhämtning under loppet av nästa år. Detta
förutsätter att de av regeringspartiet föreslagna
stimulansåtgärderna, motsvarande 5,5 % av BNP
fördelat på 1998 och 1999, genomförs fullt ut
samt att åtgärder som vidtagits i syfte att förbätt-
ra situationen i finanssektorn blir framgångsrika
och får positiva förtroendeeffekter.

Recessionen i de krisdrabbade länderna i Syd-
ostasien, dvs. Thailand, Malaysia, Indonesien, Fi-
lippinerna och Sydkorea, har fördjupats under
1998 och spridits till övriga länder i regionen. En
försiktig exportledd återhämtning förutses först
under nästa år. Läget är dock mycket svårbedömt
både med avseende på inhemska och yttre förut-
sättningar för en expansion. På det inhemska
planet handlar det framför allt om huruvida län-
derna har uppnått en tillräckligt hög grad av sta-
bilitet för att företag och hushåll skall våga in-
vestera och konsumera samt om det finansiella
systemet fungerar tillräckligt väl för att under-
stödja en återhämtning. Yttre hot mot ett mer
gynnsamt tillväxtförlopp inkluderar en utebliven
återhämtning i Japan och en kinesisk devalvering.
Det är med andra ord tydligt att problemen i Ja-
pan, Sydostasien och Kina hänger intimt samman
och att Japan spelar en nyckelroll för den fort-
satta utvecklingen i regionen.

Den ekonomiska utvecklingen i Förenta sta-
terna kännetecknas av låg inflation, god tillväxt
och låg arbetslöshet. Tillväxten har i år burits upp
av en stark inhemsk efterfrågan samtidigt som
Asienkrisen och förstärkningen av dollarn har
satt sina spår i form av ett växande underskott i
handelsbalansen. BNP-tillväxten framöver förut-
ses mattas av i förhållande till 1996 och 1997 års
snabba tillväxt, för att närma sig den underlig-
gande tillväxttrenden under nästa år. Även om
den amerikanska ekonomin inte är så beroende
av utrikeshandeln, kan en fördjupad Asienkris,
särskilt om den sprider sig till Latinamerika, få
kännbara effekter.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Tabell 1.1 Prognosförutsättningar

Årlig procentuell förändring

	1996	1997	1998	1999	2000	2001
BNP OECD*	2,7	2,8	2,1	2,2	2,4	2,3
KPI OECD¹	2,2	2,0	1,5	1,8	2,0	2,0
Timlön,
kostnad	6,0	4,5	3,3	2,9	3,2	3,0
Dollarkurs
(SEK)²	6,7	7,7	7,9	7,7	7,5	7,5
TCW-index²	116,0	120,5	121,7	120,4	118,5	118,0

Tysk

långränta³	6,2	5,7	4,7	4,6	4,9	5,1
Svensk
långränta¹	8,1	6,6	5,1	5,0	5,2	5,3
Svensk
kortränta'	5,8	4,3	4,4	4,3	4,3	4,3

¹ Ärlig procentuell förändring. Avser OECD-16.

² Årsgenomsnitt.

³ 10-års statsobligation, årsgenomsnitt.

⁴ 6-månaders statsskuldsväxei, årsgenomsnitt.

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

En annan hotbild är om den internationella pris-
press, som följer i Asienkrisens spår, leder till
nedjusterade vinstförväntningar för amerikanska
företag. En sådan utveckling kan påverka såväl
investerings- som börsutvecklingen och i för-
längningen även tillväxten i negativ riktning.

Som en motvikt till den amerikanska kon-
junkturavmattningen och den svaga asiatiska ut-
vecklingen väntas konjunkturen i EU-området
vara fortsatt stark. Det låga ränteläget och en
mindre stram finanspolitik stimulerar såväl in-
vesteringar som privat konsumtion och kan leda
till en viss uppgång i den offentliga konsumtio-
nen. EU-länderna befinner sig i något olika
konjunkturfaser. Tyskland, Frankrike och Italien
är i ett relativt tidigt skede av uppgångsfasen.
Dessa tre länder står för knappt 60 % av det
samlade produktionsvärdet i EU och har därför
ett mycket stort genomslag på konjunkturut-
vecklingen i EU-området som helhet. Ett antal
EU-länder ligger längre fram i konjunktur-
cykeln, bl.a. Spanien och Nederländerna. Stor-
britannien och Danmark förefaller vara på väg in
i en konjunkturavmattning. I Finland väntas till-
växten förbli fortsatt hög, men sjunka till 3,4 %
nästa år. I Norge har fallande oljepriser och teck-
en på alltför höga löneökningar försvagat växel-
kursen och tvingat fram en åtstramning av pen-
ningpolitiken.

ITabell 1.2 Nyckeltal ________________ __________________1
	1996	1997	1998	1999	2000	2001
KPI, dec-dec	0,1	1,9	0,1	1,1	2,0	2,0
NPI, dec-dec	-1,0	-0,9	-0,5	0,6	-	-
Disponibel inkomst¹	-0,7	-1,7	2,7	3,3	1,5	1,8
Sparkvot(nivå)	4,4	0,8	0,8	1,2	0,3	0,1
Industriproduktion¹	2,1	5,4	4,6	4,5	4,0	2,9
Relativ enhets- arbetskostnad¹	14,5	-5,3	-1,7	-0,4
Sysselsättning²	-0,6	-1,0	1,3	1,5	1,8	1,1
Öppen arbets- löshet³	8,1	8,0	6,6	5,7	4,4	4,0
Arbetsmarknads- politiska åtgärder¹	4,5	4,3	3,9	3,9	3,8	3,5
Handelsbalans⁴	125	139	144	147	160	170
Bytesbalans¹	2,6	2,8	2,3	2,1	2,2	2,4
Offentliga sektorns finansiella sparande¹	-2,1	-1,1	2,1	1,1	2,3	3,3

¹ Arlig procentuell förändring.

² Antal personer. Årlig procentuell förändring.

³ Andel av arbetskraften.

⁴ Miljarder kronor.

⁵ Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Räntor, löner och inflation

De svenska långräntorna har, tillsammans med
räntorna i EU-området och Förenta staterna,
fortsatt att falla under våren och sommaren. Den
svenska 1 O-årsräntan bedöms ligga strax under
5 % mot slutet av året, för att sedan stiga blyg-
samt under de nästföljande åren i takt med en
starkare inhemsk efterfrågan i Europa. Parallellt
med de mycket låga och fallande långräntorna
har räntemarginalen mot tyska obligationsräntor
vidgats. Anledningen till den relativt stora ned-
gången i tyska räntor tycks vara att höstens tur-
bulens på de finansiella marknaderna har resulte-
rat i portföljomplaceringar från marknader som
upplevs som osäkra till säkra marknader. I prog-
nosen antas att de tyska långräntorna stiger upp
mot 5 % under loppet av 1999 och 2000, samt att
den svenska långräntemarginalen över samma
tidsperiod närmar sig 20 punkter. I prognosen
antas styrräntan ligga kvar oförändrad i Förenta
staterna samtidigt som en viss höjning förutsätts
i Tyskland under 1998 och i den Europeiska mo-
netära unionen under 1999. Kronan har under
året fluktuerat kraftigt och periodvis legat på ni-
våer som knappast är långsiktigt förenliga med
den fundamentala bilden av svensk ekonomi -
bytesbalansen visar stabila överskott och infla-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Tabell 1.3 Försörjningsbalans

	Miljarder kronor 1997	1995	1996	1997	1998	1999	Årlig procentuell förändring
	Miljarder kronor 1997	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Privat konsumtion	923	0.8	1,3	2,0	2,7	2,9	2,5	2,0
Offentlig konsumtion	449	-0,9	-0,2	-2,1	1,9	0,8	0,6	0,8
Stat	134	-2,1	-0,6	-5,0	2,5	0,5	0,5	0,5
Kommun	315	-0,4	0,0	-0,7	1,7	0,9	0,6	1,0
Bruttoinvesteringar	238	12,4	3,7	-4,8	9,8	8,0	6.8	5,9
Näringsliv exkl. bostäder	183	27,7	4,7	-0,1	10,7	7,1	4,8	3,2
Bostäder	24	-23,5	13,1	-25,7	6,2	23,5	25,0	25,0
Myndigheter	31	-5,7	-8,0	-9.4	7,6	1,4	2,2	1.4
Lagerinvesteringar	7	0,5	-1,1	0,7	0,1	0,0	0,0	0,0
Export	761	12,9	6.1	12,8	5,9	5,8	6,6	5,5
Import	639	10,2	3,7	11,7	8,8	7.1	6,3	5,8
BNP	1739	3,9	1,3	1,8	3.0	3.0	3,2	2,6

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

tionen förutses att bli mycket låg. Prognosen
bygger därför på förutsättningen att kronan för-
stärks gradvis för att i slutet av år 2000 ligga på
ett TCW-index på 118. Slutnivån är densamma
som i vårpropositionen men det tar längre tid in-
nan slutnivån nås.

En viktig del i den ljusa bilden av den svenska
ekonomin är att utfallet av 1998 års avtalsrörelse
blev lägre än vad många hade befarat. Givet de
utgångspunkter som angavs ovan antas lönerna
stiga med drygt 3% per år under hela kalkylperi-
oden. För att detta skall vara möjligt får inte lö-
neglidningen överstiga 0,5 %, vilket är betydligt
lägre än den historiska löneglidningen. En ökad
samsyn om vikten av låga nominella löneökning-
ar bland arbetsmarknadens parter, nya avtalskon-
struktioner, större flexibilitet vad gäller arbetsti-
dens förläggning och låga inflationsförväntningar
är några viktiga skäl till varför en nedväxling av
löneglidningen är trolig. Det finns dock en risk
för att löneglidningen kan bli högre, bl.a. om det
uppstår brist på arbetskraft under kalkylperio-
den.

Inflationstrycket i svensk ekonomi har under
de senast 2-3 åren varit lågt och kommer sanno-
likt att så förbli också under resterande del av
1998 och 1999. Med löneökningar som antagits
uppgå till ca 3 % per år, god produktivitetstill-
växt, apprecierande krona, låga världsmarknads-
priser samt inflationsförväntningar, som även på
längre sikt ligger under 2 %, är det svårt att se
något mer påtagligt inflationshot. Mot denna
bakgrund antas att Riksbankens styrränta - den

s.k. reporäntan - hålls oförändrad fram t.o.m. år
2001. Faktorer som kan störa bilden av ett lågt
inflationstryck är högre löneökningar, svagare
krona samt att den inhemska efterfrågetillväxten
blir så stark att handeln kan öka sina marginaler
kraftigt. Det krävs dock mycket stora avvikelser i
förhållande till vad som bedöms vara den mest
sannolika utvecklingen i denna prognos, för att
hoten skall leda till att inflationen varaktigt ökar
till 2 % eller mer under 1999. Det är heller inte
troligt att inflationen mätt som årsgenomsnitt
når upp till 2 % år 2000, även om osäkerheten är
större i detta tidsperspektiv. Därefter förutsätts
att inflationen sammanfaller med Riksbankens
inflationsmål ytterst genom att penningpolitiken
och därmed tillväxten anpassas så att målet upp-
fylls.

Försörjningsbalansen

Exporttillväxten väntas sjunka från fjolårets
knappa 13 % till knappt 6 % i år. Under första
halvåret i år minskade Sveriges export till Asien
(exklusive Mellanöstern) med ca 25 % jämfört
med första halvåret 1997. Asien står för ca 8 % av
Sveriges samlade export, vilket innebär att den
direkta effekten av Asienkrisen på svensk ex-
portvolym under första halvåret kan uppskattas
till ca - 2 %. Den totala exporten har dock hållits
uppe av en god exporttillväxt till Europa under
motsvarande period (+ 11 %). Cirka 75 % av
svensk export går till Europa. Den europeiska
konjunkturen är således av avgörande betydelse
för den svenska exporten. Givet en viss åter-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

hämtning i Asienregionen bedöms den svenska
exporten kunna växa med ca 6 % även nästa år.

Varuimporten steg, enligt nationalräkenska-
perna, med 12,4 % första halvåret i år i jämförelse
med första halvåret 1997. Den totala importen
väntas stiga med knappt 9 % i år och drygt 7 %
nästa år. Ett viktigt inslag i den växande impor-
ten är att tjänsteimporten sedan 1997 ökar i
mycket snabb takt. En delförklaring är att svens-
kars utlandsresande har ökat i betydande omfatt-
ning. Även direktimport av bilar (klassificeras
som tjänsteimport), internethandel och en väx-
ande import av tekniska konsulttjänster har san-
nolikt bidragit till den snabba tillväxten av im-
porterade tjänster. Tjänsteimportens höga
ökningstal innebär att tjänstebalansen totalt sett
ger negativa bidrag till tillväxten i år och nästa år
på 0,4 procentenheter respektive 0,2 procenten-
heter.

De flesta förutsättningar är på plats för en
fortsatt relativt stark uppgång i den privata kon-
sumtionen - uppdämda behov att anskaffa kapi-
talvaror, en stark hushållsekonomi och framtids-
optimism. Behoven av att ersätta gamla
kapitalvaror har redan satt tydliga spår i utveck-
lingen av sällanköpsvaruhandeln. Försäljningen
av möbler, radio- och televisionsutrustning har
ökat med mellan 10 % och 20 % under årets sju
första månader jämfört med motsvarande period
1997. Hushållens disponibla inkomster bedöms
öka med 2,7 % i år och 3,3 % nästa år. Den låga
inflationen gör att reallöneutvecklingen blir god
trots de historiskt sett låga nominella löneök-
ningarna. Hushållens inkomster stärks vidare av
att allt fler personer får arbete. Samtidigt är hus-
hållens förmögenhetssituation, höstens börsned-
gång till trots, bättre än vad den varit på mycket
länge. Den privata konsumtionen väntas öka
med knappt 3 % både 1998 och 1999. Konsum-
tionsökningen väntas sedan avta något år 2000
och år 2001.

Under de närmaste åren förväntas en omfat-
tande kapacitetsutbyggnad i näringslivet och en
viss återhämtning av bostadsinvesteringarna. Det
låga ränteläget, en relativt hög lönsamhet i nä-
ringslivet och den starka ekonomiska situationen
i hushållssektorn skapar gynnsamma förutsätt-
ningar för en fortsatt investeringsexpansion. Sta-
tistiska centralbyråns investeringsenkät och
Konjunkturinstitutets senaste kvartalsbarometer
visar att investeringsviljan är hög inom industrin.
Vad gäller övrigt näringsliv har en snabb investe-
ringstillväxt redan noterats i de sektorer som har
en stark koppling till hushållens efterfrågan.

Konjunkturinstitutets tjänstebarometer pekar på
ett tydligt förbättrat konjunkturläge för arkitek-
ter och teknisk konsultverksamhet, vilket vanli-
gen förebådar ökade investeringar. Mycket talar
även för en snabb tillväxt av bostadsbyggandet
under hela kalkylperioden. En del av anpassning-
en av bostadsbeståndet mot en ny långsiktig
jämviktsnivå har ägt rum tidigare under 1990-
talet. Efter sju år med, mer eller mindre kontinu-
erlig, nedgång i bostadsbyggandet är utgångsni-
vån mycket låg. Stigande priser på småhus i till-
växtregionerna har ökat lönsamheten vid
nyproduktion varför bostadsinvesteringarna
återigen förväntas stiga. Trots mycket höga till-
växttal under kalkylperioden understiger det be-
räknade bostadsbyggandet år 2001 en långsiktigt
normal nivå.

Sammantaget ökar bruttoinvesteringarna med
knappt 10 % 1998 och med 8 % 1999 för att se-
dan öka något långsammare år 2000 och 2001.
Som framgår av tabell 1.4 står bruttoinvestering-
arna för ca 40 % av BNP-tillväxten fram t.o.m.
2001. Investeringsposten är emellertid en svårbe-
dömd komponent i försörjningsbalansen. In-
vesteringsuppgången i övrigt näringsliv och upp-
gången i bostadsbyggandet avspeglar det goda
läget i den inhemska delen av den svenska eko-
nomin och förefaller vara tämligen robust. En
starkare investeringstillväxt än vad som ligger i
prognosen kan inte uteslutas. Vad gäller den ex-
portinriktade delen av industrin finns det dock
en hög känslighet för en sämre internationell ut-
veckling, vilket kan resultera i ett investerings-
omslag inom sektorn.

Den kommunala konsumtionen ökade enligt
nationalräkenskaperna under första halvåret i år.
Enligt arbetskraftsundersökningarna har antalet
sysselsatta hittills i år ökat med ca 25 000, rensat
för säsongvariationer. Konsumtionstillväxten
förväntas bli ca 1,7% i år. Detta kan jämföras
med utvecklingen mellan 1992 och 1997 då kon-
sumtionen minskade sammantaget med 4,5 %.

Kommuner och landsting förutsätts uppfylla
kravet om ekonomisk balans, dvs. att intäkterna
måste överstiga kostnaderna, fr.o.m. år 2000. De
föreslagna höjningarna av de allmänna statsbi-
dragen ger utrymme för en uppgång i den kom-
munala konsumtionen. Den sammantagna nivå-
höjningen uppgår till 22 miljarder kronor år
2001. Med hänsyn taget till balanskravet och
ökade statsbidrag förutsätts konsumtionen öka
med i genomsnitt 0,8 % per år och sysselsätt-
ningen stiga med ca 30 000 personer åren 1999
t.o.m. 2001.

Den statliga konsumtionen har minskat tre år
i rad och förra året var nedgången 5 %. Första
halvåret i år skedde en betydande återhämtning
då konsumtionen steg med 4,6 % jämfört med
motsvarande period 1997.1 år förutses den statli-
ga konsumtionen stiga med 2,5 %. För de kom-
mande åren beräknas en ökning på 0,5 % per år.

ITabell 1.4 Bidrag till BNP-tillväxt 1
	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Privat konsumtion	07	1,0	14	1,5	1,3	1,0
Offentlig
konsumtion	0,0	-0,5	0,5	0,2	0,1	0,2
Brutto-
investeringar	0,6	-0,8	1,5	1,3	1,2	1,0
Lagerinvesteringar	-1,1	0,7	0,1	0,0	0,0	0,0
Netto utrikeshandel	1,2	1,3	-0,5	0,0	0,6	0,3
BNP	1,3	1.8	3,0	3,0	3.2	2,6

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tillväxtens sammansättning

Det förhållandet att den inhemska efterfrågan tar
över som tillväxtmotor innebär att tillväxtför-
loppet blir mer uthålligt och balanserat. Under
1996 och 1997 stod nettoexporten för en stor del
av tillväxten (se tabell 1.4). Det långsiktigt nor-
mala är att exportökningen i stort balanserar im-
portökningen och att tillväxtbidraget från utri-
keshandeln ligger nära noll. Minskningen av
exporten till Asien tillsammans med den in-
hemska efterfrågetillväxten gör att utrikeshan-
deln i år ger ett negativt bidrag till tillväxten.
Under de följande tre åren väntas utrikeshandeln
i genomsnitt ge ett svagt positivt bidrag.

Bytesbalansens överskott kommer trots för-
skjutningen mot inhemsk efterfrågan att ligga på
drygt 2 % av BNP under samtliga år fram t.o.m.
år 2001. Detta bidrar till en önskvärd amortering
av den svenska utlandsskulden. I den offentliga
sektorn uppnås ungefär lika stora finansiella
överskott, vilket minskar sårbarheten för framti-
da konjunkturnedgångar. Företagens finansiella
sparande är nära noll, vilket innebär att sektorn
egenfinansierar de investeringar som ligger i
prognosen. Hushållens finansiella sparande är
svagt positivt trots ökande bostadsinvesteringar.
Tillväxtens sammansättning och utvecklingen av
sparandet i de olika sektorerna beskriver sam-
mantaget ett välbalanserat förlopp.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

ITabell 1.5 Finansiellt sparande 1
Procent av BNP	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Bruttosparande	17,3	16,9	17,3	17,8	18,4	19,1
Realt sparande	14,6	14,1	15,0	15,7	16,2	16,7
Fasta
investeringar	14,8	13,7	14,5	15,2	15,8	16,2
Lager-
investeringar	-0,2	0,4	0,5	0,5	0,4	0,4
Finansiellt
sparande	2,7	2,8	2,3	2,1	2,2	2,4
Offentlig sektor	-2,1	-1,1	2,1	1,1	2,3	3,3
Hushåll	3,4	1,4	1,3	1,4	0,7	0,5
Företag	1,4	2,6	-1,1	-0,4	-0,8	-1,4

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Arbetsmarknaden

Utvecklingen på arbetsmarknaden har hittills i år
varit mycket positiv. Sysselsättningen ökar nu
kraftigt inom såväl näringslivet som i kommun-
sektorn. Ledande indikatorer, som antalet nyan-
mälda lediga platser, tyder på att sysselsättningen
fortsätter att öka i snabb takt under resten av
1998 och under 1999. Givet att den internatio-
nella konjunkturen inte viker och att löneök-
ningarna kan begränsas till ca 3 % per år, beräk-
nas den totala sysselsättningsökningen mellan
1997 och 2001 uppgå till ca 226 000 personer (se
diagram 1.2).

Diagram 1.2 Sysselsättnin

Tusental personer

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Medelarbetstiden bedöms falla under de när-
maste åren. Sjukfrånvaron har ökat något och en
sänkning av arbetstiden ingår i ett flertal av löne-
avtalen. Produktivitetsökningen väntas bli lägre
än under de senaste åren. Att tillväxten i högre
grad drivs av inhemsk efterfrågan och inte av ex-
porttillväxt, samt att låga löneökningar minskar
rationaliseringstrycket bidrar till en något lägre
produktivitetstillväxt.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Till följd av det förbättrade arbetsmarknadslä-
get ökar arbetskraftsutbudet. Ökningen av ar-
betskraften motverkas dock i någon mån av den
fortsatta ökningen av antalet utbildningsplatser
inom Kunskapslyftet och tillkommande hög-
skoleplatser. Den starka sysselsättningstillväxten
och ett begränsat inträde i arbetskraften gör att
den öppna arbetslösheten fortsätter att sjunka.
Givet de förutsättningar denna kalkyl bygger på
- god internationell konjunkturutveckling, låga
löneökningar samt att utbildningssatsningen ger
avsedd effekt - kan den öppna arbetslösheten
sjunka till 4% i slutet av år 2000.

Den offentliga sektorns finanser

Från 1994 till 1998 har den offentliga sektorns
finansiella sparande vänts från ett underskott på

10,3 % av BNP till ett överskott på 1,3 % av
BNP exklusive effekten av att AP-fondens fas-
tigheter överförs till bolagsform. Förbättringen
mellan 1994 och 1998 beror till övervägande de-
len på det omfattande konsolideringsprogram-
met. Överskottet, som andel av BNP, stiger se-
dan till 1,1 % år 1999, 2,3 % år 2000 och 3,3 % år
2001.

De finansiella överskotten medför att den of-
fentliga sektorns skulder kan amorteras. Den
konsoliderade bruttoskulden går ned från 76,6 %
av BNP 1997 till 55,8 % av BNP år 2001 medan
statsskulden sjunker från 82,4% av BNP 1997
till 54,1 % av BNP år 2001. Nedgången av
statsskulden kan dock till viss del tillskrivas ef-
fekter av den nyligen beslutade ålderspensions-
reformen. I kalkylerna har antagits att det sker en
överföring av medel från AP-fonden år 2001 på
235 miljarder kronor, som till huvuddelen an-
vänds för att amortera statsskulden.

Det finansiella sparandet för 1998 och 1999
har reviderats upp med 9 respektive 5 miljarder
kronor jämfört med vårpropositionen. Det beror
på högre skatteinkomster och lägre ränteutgifter.
I vårpropositionen gjordes ett beräkningstek-
niskt antagande med innebörden att de finansi-
ella överskotten utöver budgetmålen år 2000 och
år 2001 skulle tillföras hushållssektorn. De här
presenterade kalkylerna utgår istället från att hela
det beräknade överskottet används till amorte-
ring av den offentliga nettoskulden. Beaktas
denna nya förutsättning och de åtgärder som fö-
reslagits sedan vårpropositionen har det under-
liggande sparandet i den offentliga sektorn revi-
derats upp även för åren 2000 och 2001.

De beräkningar av finanspolitikens inriktning,
som redovisas i kapitel 11 indikerar att finanspo-

litiken är svagt expansiv i år och 1999, samt svagt
kontraktiv år 2000 och 2001. Den fortsatta för-
stärkningen av de offentliga finanserna beror
istället huvudsakligen på en positiv konjunktur
och lägre ränteutgifter.

1.3 Sidoalternativet

I syfte att belysa osäkerheten i den internatio-
nella bilden, och de därmed sammanhängande
riskerna vad avser utvecklingen i svensk ekono-
mi, presenteras i kapitel 12 ett s.k. sidoalternativ.
Sidoalternativet bedöms vara mindre sannolikt
än kalkylen ovan, i det följande kallat basalterna-
tivet.

I basalternativet förutses en försiktig export-
ledd återhämtning i Japan under 1999. I sidoal-
ternativet är utgångspunkten att den japanska
lågkonjunkturen blir mer utdragen och att en
återhämtning sker först år 2000 samtidigt som
den allmänna osäkerheten ökar genom fortsatt
turbulens på de finansiella marknaderna. Detta
leder till negativa återverkningar för övriga värl-
den främst under nästa år. De länder som påver-
kas mest av sämre exportförutsättningar och en
allmänt ökad osäkerhet är de tidigare krisdrab-
bade asiatiska länderna samt övriga tillväxteko-
nomier, i t.ex. Latinamerika. Den fördjupade kri-
sen pressar världsmarknadspriserna, vilket
försämrar vinstutsikterna för företag med stor
internationell handel. Krisen sprids till Nord-
amerika och Europa dels genom direkta handels-
effekter, dels genom en svagare börsutveckling
och den allmänt ökade osäkerheten. Detta med-
för en sämre utveckling av framför allt investe-
ringar och privat konsumtion. I sidoalternativet
förutsätts att penningpolitiken blir betydligt lät-
tare än i basalternativet, men detta är inte till-
räckligt för att på kort sikt uppväga efterfråge-
bortfallet. Den svagare konjunkturutvecklingen i
omvärlden leder till en lägre världsmarknadstill-
växt för svensk export än i basalternativet.

Den svenska ekonomin reagerar på ett likartat
sätt som Europa och Nordamerika. I synnerhet
bedöms investeringarna i den svenska exportin-
dustrin vara känsliga för en försämrad interna-
tionell konjunkturutveckling. Lägre tillväxt i
omvärlden och den ökade osäkerheten sprider
sig vidare till hushållen och dämpar konsumtio-
nen och bostadsinvesteringarna. BNP-tillväxten
beräknas i sidoalternativet uppgå till 2,8 % år
1998 och 1,8 % år 1999. Den lägre tillväxten, i

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

jämförelse med basalternativet, innebär att sys-
selsättningen utvecklas sämre i sidoalternativet
särskilt under 1999 och att den öppna arbetslös-
heten hamnar på en högre nivå.

År 2000 och år 2001 blir tillväxten 3,1 % re-
spektive 3,2 %, vilket sammantaget sett är något
högre än i basalternativet. Detta beror på att den
globala konjunkturen har återhämtat sig och att
industriinvesteringarna ökar snabbt. Därtill antas
penningpolitiken i sidoalternativet vara lättare
under 1999 än i basalternativet, vilket med efter-
släpning slår igenom på tillväxten. Den öppna
arbetslösheten överstiger dock 4 % i slutet av år
2000.

De offentliga finanserna utvecklas sämre i sido-
alternativet än i basalternativet. Lägre skattein-
komster och högre offentliga utgifter, exempel-
vis i form av arbetslöshetsersättningar och
socialbidrag, leder till ett sämre finansiellt spa-
rande i den offentliga sektorn. Målet om ett of-
fentligt sparande om 0,5 % av BNP år 1999 upp-
nås med knapp marginal. Däremot understiger
det offentliga sparandet år 2000 den målsatta ni-
vån på 2 % av BNP.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

2 Internationell utveckling

Den internationella konjunkturutvecklingen har
dämpats under det senaste året främst till följd av
en fördjupad recession i Japan och i vissa asiatis-
ka länder. Samtidigt har det globala pristrycket
minskat, vilket har bidragit till lägre räntor och
en stimulans av inhemsk efterfrågan i Europa
och Nordamerika.

Den globala ekonomiska tillväxten förutses
falla från 4,1 % 1997 till 2,2 % i år, medan den i
OECD-området förväntas avta med drygt en
halv procentenhet till 2,1 %. I slutet av året och
under 1999 förutses en försiktig återhämtning i
de asiatiska länderna och i världsekonomin som
helhet. Viktiga förutsättningar är dock att förtro-
endet för den japanska ekonomin, inklusive den
ekonomiska politiken, stärks och att de asiatiska
länderna fortsätter att genomföra IMF-
programmen, inklusive en reformering av finans-
sektorn.

Den ekonomiska utvecklingen i Förenta sta-
terna väntas bli fortsatt gynnsam, även om en
viss avmattning förutses mot bakgrund av ett
ökande handelsbalansunderskott och en dämp-
ning av den inhemska efterfrågan. Konjunkturen
i EU förutses bli fortsatt god och får draghjälp av
en mindre stram finanspolitik samt gynnsamma
monetära förhållanden, dvs. den sammantagna
effekten på efterfrågan av ränte- och växelkurs-
utvecklingen.

För flertalet tillväxtekonomier har Asienkri-
sen bidragit till ökad osäkerhet på de finansiella
marknaderna. I Ryssland har den finansiella oron
ökat till följd av den fördjupade recessionen i
Asien och sjunkande oljepriser, vilket har ac-
centuerat inhemska ekonomiska och politiska
problem. Utvecklingen i Ryssland kan få vissa
negativa effekter för Central- och Östeuropa,
men dessa bedöms delvis motverkas av den fort-
satt starka konjunkturen i EU. I Latinamerika
har den ekonomiska politiken stramats åt i syfte
att undvika ökad turbulens på de finansiella
marknaderna vilket kan bidra till en lägre in-
hemsk efterfrågan.

Världsmarknadstillväxten för svensk export
väntas avta från 10 % 1997 till ungefär 6 % i år
och nästa år. Återhämtningen i den asiatiska re-
gionen bidrar till att den stiger till 71/2 % år 2000.
En minskad efterfrågan bland Sveriges viktigaste
handelspartners därefter medför en något lägre
världsmarknadstillväxt år 2001.

Diagram 2.1 BNP-tillväxt i världen, Förenta staterna, Japan
och EU __________

Procent

5 ____

Världen Förenta staterna Japan EU

Källor: IMF och Finansdepartementet.

Osäkerheten i bedömningen av den internatio-
nella utvecklingen har ökat markant och det
finns i första hand risk för att utvecklingen blir
sämre än prognostiserat.

2.1 Utvecklingen i Japan och övriga Asien

2.1.1 Japan

Den långvariga ekonomiska krisen i Japan har
förvärrats och landet befinner sig i en recession.
BNP minskade under det sista kvartalet i fjol och
under de två första kvartalen i år. Denna utveck-
ling är allvarlig med hänsyn till Japans betydelse
för världsekonomin.

Den ekonomiska krisen hör samman med
djupgående strukturella problem i den finansiella
sektorn främst orsakade av betydande regleringar
och liten insyn. Uteblivna åtgärder för att lösa
problemen har bidragit till en ökad osäkerhet bå-
de för den japanska och den globala ekonomiska
utvecklingen. Problemen i den finansiella sek-
torn har dessutom medfört en kreditåtstramning
i Japan som främst drabbar små- och medelstora
företag.

Krisen i det finansiella systemet har tillsam-
mans med en ökad arbetslöshet och Asienkrisen
fortsatt att undergräva företagens och hushållens
förtroende. Detta har bidragit till att minska den
inhemska efterfrågan. Samtidigt har den svaga
konjunkturutvecklingen i Asien lett till en sämre
japansk exportutveckling.

I syfte att mildra den ekonomiska krisen har
regeringen aviserat omfattande finanspolitiska
stimulansåtgärder för budgetåren 1998 och 1999

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

och har även anslagit medel för att sanera finans-
sektorn. Penningpolitiken förutses bli fortsatt
expansiv och styrräntan har antagits vara oför-
ändrad under 1998 och 1999. Dagslåneräntan
sänktes nyligen till 0,25%, medan diskontot för-
blev oförändrat på 0,5%. Åtgärden vidtogs mot
bakgrund av deflationsförväntningar i ekonomin.
Utrymmet för penningpolitiska åtgärder är dock
begränsat.

En stabilisering av BNP förutses under det
kommande halvåret givet att de finanspolitiska
stimulansåtgärderna genomförs fullt ut och bi-
drar till kraftigt ökade offentliga investeringar.

Den inhemska efterfrågan förutses dock bli
fortsatt svag både i år och nästa år. Den privata
konsumtionen hämmas av hushållens pessimism
inför framtiden och den stigande arbetslösheten.
Skattelättnader väntas därmed i stor utsträckning
användas till ökat sparande. En svag utveckling
av privata investeringar förutses mot bakgrund av
lågt förtroende bland företag, fortsatt kreditåt-
stramning samt problem med överkapacitet. I
takt med att effekterna av Asienkrisen planar ut
förutses dock en något bättre exportutveckling
under nästa år.

Trots de massiva stimulansåtgärderna under
andra halvan av 1998, väntas BNP minska med

2,3 % 1998. Nästa år förutses en BNP-tillväxt på
0,6 % främst till följd av de omfattande offentliga
investeringarna och den något bättre exportut-
vecklingen. Därefter förutses BNP öka med

1,5 % år 2000 och 2,0 % år 2001.

Denna bedömning är förknippad med bety-
dande osäkerhet. Om de planerade offentliga in-
vesteringarna inte genomförs fullt ut och förtro-
endet hos företag och hushåll inte stärks,
kommer återhämtningen i den privata sektorn att
fördröjas. Lösningen av problemen i den finansi-
ella sektorn kan dröja, vilket på många sätt skulle
verka dämpande på BNP-tillväxten. Vidare kan
Asienkrisens negativa inverkan på japansk export
komma att bli större än prognostiserat.

2.1.2 Övriga Asien

Förra sommarens finansiella kris i Asien har ut-
vecklats till en djup recession. Den svaga efter-
frågan i de direkt krisdrabbade länderna, dvs.
Thailand, Indonesien, Malaysia, Filippinerna och
Sydkorea, har bl.a. genom minskad handel och
förtroendeeffekter drabbat övriga länder i regio-
nen. En stram ekonomisk politik har medfört en
stabilisering av priser, räntor och valutor, men

den inhemska efterfrågan har fallit kraftigt. Oron
på de finansiella marknaderna har tillsammans
med höga räntor och en minskad utlåning fått
stora effekter på den reala ekonomin. Nedgång-
en i produktionen har lett till en kraftigt minskad
import i stora delar av regionen. Till följd av bl.a.
kreditåtstramningen och höga priser på importe-
rade insatsvaror har även exporten utvecklats re-
lativt svagt.

För de flesta länder i regionen väntas BNP
sjunka i år. Dock förutses en försiktig, export-
driven återhämtning inledas i slutet av året för att
fortsätta under 1999. Okade valutareserver vän-
tas resultera i att förtroendet för de drabbade
ländernas ekonomier återvänder, vilket i sin tur
kan bidra till ett ökat inflöde av kapital och lägre
räntor. En något mindre stram ekonomisk poli-
tik torde också stimulera inhemsk efterfrågan.
Utan en förbättrad ekonomisk situation i Japan,
med ökad efterfrågan och en starkare yenkurs,
försvåras emellertid återhämtningen i regionen
avsevärt. Ytterligare en förutsättning för en ex-
portledd återhämtning är att situationen i den fi-
nansiella sektorn i regionen förbättras.

Diagram 2.2 BNP-tillväxt i några krisdrabbade asiatiska
länder

Procent

Asien

Anm.: Gruppen krisdrabbade asiatiska länder utgör här Filippinerna. Indonesien, Malaysia,
Sydkorea och Thailand.

Källor: IMF och Finansdepartementet.

BNP-tillväxten i Thailand, Indonesien, Malaysia,
Filippinerna och Sydkorea sammantaget väntas
minska från 4,1% 1997 till -8,9% 1998 och
-1,1 % 1999. För år 2000 och 2001 förutses en
betydande återhämtning. I Kina bedöms
tillväxten dämpas i år för att sedan öka nästa år. I
likhet med utsikterna för Japan är bedömningen
av utvecklingen i övriga Asien förknippad med
betydande osäkerhet. Utsikterna skulle

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

exempelvis försämras om Kina, i syfte att stärka
konkurrenskraften, devalverar sin valuta.

2.2 Utvecklingen i Förenta staterna

Den ekonomiska situationen i Förenta staterna
har under inledningen av 1998 kännetecknats av
en fortsatt stark ökning av den inhemska efter-
frågan, låg arbetslöshet och inflation, fallande
obligationsräntor samt sunda offentliga finanser.
BNP-tillväxten var stark under det första kvar-
talet, men dämpades under det andra till följd av
negativa bidrag från lager och nettoexport. Den
privata konsumtionen har stimulerats av en god
utveckling av real disponibelinkomst, en stabil
och hög sysselsättningstillväxt samt en uppgång
av aktiepriserna. Investeringarna har fortsatt att
växa snabbt bl.a. i ljuset av goda vinstmarginaler i
företagen. Dollarns appreciering i effektiva ter-
mer samt den lägre efterfrågan i de asiatiska län-
derna har bidragit till att bytesbalansunderskottet
vuxit kraftigt.

Inflationen är fortsatt låg och uppgick på års-
basis i augusti till 1,6 %. Flera faktorer har bidra-
git till att prisökningstakten inte tilltagit trots att
arbetslösheten sjunkit under den nivå som anses
förenlig med låg inflation: Dollarförstärkningen,
en måttlig utveckling av de sammanlagda arbets-
kraftskostnaderna samt den dämpande effekten
av Asienkrisen t.ex. på energi- och råvarupriser.
En vändning av denna utveckling skulle kunna
leda till ett stigande inflationstryck.

Under den andra halvan av 1998 väntas netto-
exporten ge ett ökat negativt bidrag till BNP-
tillväxten, samtidigt som den inhemska efterfrå-
gan fortsätter att växa förhållandevis starkt. Un-
der 1999 väntas dock investeringarna växa lång-
sammare mot bakgrund av stigande
arbetskraftskostnader, sjunkande vinstmarginaler
och att nedgången i orderingången för export-
sektorn sprider sig till hemmaplan. Även tillväx-
ten av den privata konsumtionen förutses avta.
Den mycket låga sparkvoten och den höga gra-
den av aktieinnehav hos amerikanska hushåll har
sannolikt ökat konsumtionens känslighet för
ändringar i förtroendet, inte minst i samband
med en eventuell fördjupning av den globala kri-
sen och en svagare utveckling av inhemska aktie-
priser. Arbetslösheten, som fortsatt att sjunka
något i år och låg på 4,6 % i september, väntas
uppgå till knappt 5 % 1998 och 1999. BNP-
tillväxten förutses till 3,3 % 1998 för att sedan

avta till 2,3 % 1999. På medellång sikt, dvs år
2000-2001, antas BNP-tillväxten motsvara den
uppskattade potentiella tillväxten kring 2,3 %.

Med hänsyn till den osäkerhet som råder om
den amerikanska konjunkturen är det svårt att
bedöma det penningpolitiska läget. Den starka
dollarn samt Asienkrisen och oron i Latinameri-
ka kan leda till en mycket svag exportutveckling
med negativa effekter på vinster, aktiepriser och
hushållens förtroende. Å andra sidan har en bred
nedgång av den inhemska efterfrågan ännu inte
kunnat skönjas i statistiken och det är osäkert
hur omfattande en eventuell avmattning blir. På
grund av den externa utvecklingens risker för
den inhemska efterfrågan samt fortsatt dämpad
prisutveckling, sänkte Federal Reserve nyligen
styrräntan med 0,25 procentenheter till 5,25 %.
Med hänsyn till att nämnda risker för en svagare
konjunkturutveckling balanseras av risker för att
arbetsmarknaden stramas åt ytterligare och att
dollarn deprecierar, antas styrräntan ligga kvar på
5,25 % under 1998 och 1999. Utvecklingen i
omvärlden kan dock komma att medföra en mer
expansiv penningpolitik i Förenta staterna än
prognostiserat.

2.3 Utvecklingen i EU och euroområdet

Konjunkturen i EU som helhet har i år fortsatt
att stärkas till följd av en ökad inhemsk efterfrå-
gan stimulerad av gynnsamma monetära förhål-
landen och en mindre stram finanspolitik. Den
minskade efterfrågan i Asien som helhet har
dock inneburit att bidraget från nettoexporten
till BNP-tillväxten har minskat. Utvecklingen i
Asien har även haft en dämpande effekt på den
europeiska prisutvecklingen, vilket medfört lägre
räntor. Inflationen i EU är fortsatt låg och upp-
gick på årsbasis till 1,3 % i augusti. Sedan augusti
förra året har de långa räntorna fallit från knappt
6 % till omkring 4 %.

EU-länderna befinner sig i olika stadier av
konjunkturutvecklingen. En grupp länder, bl.a.
Tyskland, Frankrike och Italien, är i ett relativt
tidigt skede av en uppgångsfas medan Spanien,
Portugal, Nederländerna, Finland och Irland be-
finner sig längre fram i konjunkturcykeln. I
Storbritannien och Danmark kan en avmattning i
konjunkturen skönjas.

Vid årsskiftet införs euron och elva länders
penningpolitik kommer att styras av den euro-
peiska centralbanken. Under de senaste åren har

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

skillnaderna i inflationstakt och räntor mellan
länderna minskat betydligt och de offentliga fi-
nanserna har förbättrats avsevärt. Mot bakgrund
av bl.a. denna utveckling bedöms förutsättning-
arna vara goda för en smidig övergång till EMU,
även om processen inte förutses bli opåverkad av
den senaste tidens turbulens på de finansiella
marknaderna. Bedömningen är att den europeis-
ka styrräntan kommer att ligga på 3,40 % för att
sedan stiga något under 1999 i takt med en fort-
satt stark konjunkturutveckling. Detta skulle in-
nebära en sänkt styrränta för ett antal länder som
ligger långt fram i konjunkturcykeln.

Utsikterna för en fortsatt återhämtning i EU
som helhet är goda. Den inhemska efterfrågan
väntas stärkas mot bakgrund av fortsatt gynn-
samma monetära förhållanden, ett något förbätt-
rat arbetsmarknadsläge och en mindre stram fi-
nanspolitik. I vissa länder, t.ex. Frankrike,
Spanien och Österrike bedöms finanspolitiken
bli milt expansiv 1999.

Tillväxten av den privata konsumtionen väntas
öka i ljuset av en god reallöneutveckling, en viss
minskning av arbetslösheten samt en ökad fram-
tidstro bland hushållen.

Diagram 2.3 Företagens och hushållens framtidstro i EU

Nettobalans

Även om företagens optimism kan komma att
minska något till följd av ökad osäkerhet i världs-
ekonomin är nivån fortsatt hög sett över en läng-
re period. Ökningstakten av de totala arbets-
kraftskostnaderna förutses vara måttlig, vilket
bidrar till goda vinstmarginaler. Företagens in-
vesteringar bedöms därmed fortsätta att utveck-
las förhållandevis starkt.

Den dämpade tillväxten i världsekonomin
väntas leda till en lägre världsmarknadstillväxt för
EU:s export. Bidraget från nettoexporten be-
döms bli svagt negativt i år och nästa år, vilket

även är i linje med antagandet om en appreciering
av euron i effektiva termer under perioden.

ITabell 2.1 BNP-tillväxt, inflation och arbetslöshet 1
Årlig procentuell förändring	1997	1998	1999	2000	2001
BNP
OECD¹	2,8	2,1	2,2	2,4	2,3
Förenta staterna	3,9	3,3	2,3	2,5	2,2
Japan	0,9	-2,3	0,6	1,5	2,3
EU	2,6	2,8	2,7	2,7	2,4
Tyskland	2,2	2,6	2,7	3,0	2,3
Frankrike	2,4	2,9	2,8	2,5	2,5
Italien	1,5	2,1	2,7	3,0	2,3
Storbritannien	3,3	2,0	1,6	2,0	2,3
Norden	3,4	3,4	2,8	2,7	2,2
Danmark	3,4	2,6	2,3	2,2	2,2
Finland	5,9	5,1	3,4	3,1	2,7
Norge	3,5	3,4	2,5	1,7	2,0

Konsumentpriser

OECD	2,0	1,5	1,8	2,0	2,0
EU	2,0	1,8	1,9	2,0	2,0
Norden	1,6	1,7	2,2	2,0	2,0
Arbetslöshet i procent av
arbetskraften
OECD	6,7	6,5	6,5	6,4	6,3
EU	11,3	10,9	10,6	10,3	10,1
Norden	8,3	7,1	6,4	5,9	5,7
Världsmarknadstillväxt för
svensk export	10,0	5,9	6,2	7,5	6,5

¹ Med OECD-området avses här 16 länder: Förenta staterna, Japan, Tysk-
land, Frankrike, Italien, Storbritannien, Kanada, Belgien, Danmark, Fin-
land, Nederländerna, Norge, Spanien, Schweiz, Sverige och Österrike.
Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Sammantaget förutses en BNP-tillväxt i EU på

2,8 % i år och 2,7 % 1999. För euroområdet för-
väntas en BNP-tillväxt på 2,9 % för båda åren.
Den sämre utvecklingen för EU sammantaget
förklaras främst av en avmattning i Storbritanni-
en, där en stram ekonomisk politik förväntas
dämpa den inhemska efterfrågan samtidigt som
exporten bedöms utvecklas svagt. På medellång
sikt bedöms BNP-tillväxten bli kring 2U %, dvs.
något över den uppskattade potentiella tillväxten.
Den förhållandevis goda ekonomiska tillväxten
bidrar till att arbetslösheten i EU fortsätter att
sjunka i långsam takt. Den höga utgångsnivån
innebär dock att arbetslösheten fortsätter att vara
ett stort problem under de närmaste åren. Infla-
tionen förutses bli omkring 2 %.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

2.4 Utvecklingen i Norden och
Östersjöområdet inklusive Ryssland

Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i
Norden förväntas fortsätta även om en viss av-
mattning i konjunkturen förutses under 1999 till
följd av en stramare ekonomisk politik.

I Danmark har en stark inhemsk efterfrågan,
stimulerad av en ökad sysselsättning och stigande
reallöner, bidragit till en hög ekonomisk tillväxt
under de senaste åren. Det finns dock tecken på
en viss avmattning av den privata konsumtionen
i år och den inhemska efterfrågan bedöms sjunka
till följd av en stramare finanspolitik. BNP-
tillväxten bedöms avta till 2,6 % i år och 2,3 %
1999.

Den snabba ekonomiska utvecklingen i Fin-
land fortsätter. Exportutvecklingen är mycket
god, framför allt inom telekommunikationsin-
dustrin. Sysselsättningen ökar och detta stimule-
rar tillsammans med låga räntor till en hög in-
hemsk efterfrågan. Den ekonomiska krisen i
Ryssland bedöms få vissa negativa effekter på ex-
portutvecklingen. BNP-tillväxten förväntas
sjunka något till 5,1 % i år och 3,4 % under nästa
år.

Konjunkturutvecklingen var fortsatt stark un-
der det första halvåret i Norge. Den privata kon-
sumtionen har stimulerats av en god sysselsätt-
ningsutveckling och ökade reallöner. Till följd av
en valutaoro, som utlösts av bl.a. fallande oljepri-
ser och problem med lönebildningen, har pen-
ningpolitiken stramats åt betydligt. Detta kom-
mer att verka dämpande på den privata
konsumtionen och på investeringarna. BNP-
tillväxten förväntas bli 3,4 % i år för att sedan
sjunka till 2,5 % 1999.

Den försiktiga återhämtning av BNP-
tillväxten som skedde i Ryssland i fjol fortsatte i
inledningen av innevarande år. Inflationen sjönk
betydligt under det första halvåret samtidigt som
växelkursen hade en förhållandevis stabil utveck-
ling. Den finansiella kris som visade sig med en
kraftig försvagning av valutan i augusti är ett
bakslag för den ekonomiska politiken inriktad
mot stabilitet. Orsakerna bakom krisen är främst
den svaga finanspolitiken och i synnerhet oför-
mågan att stärka budgetens intäktsida samt sjun-
kande oljepriser på världsmarknaden, vilket har
medfört ett snabbt fallande bytesbalanssaldo. Ett
minskat globalt förtroende för tillväxtekonomi-
erna, som en följd av den fördjupade recessionen
i Asien, har påverkat Ryssland negativt. Den rys-
ka centralbanken har tvingats att överge rubelns

fasta växelkursband vilket har lett till en kraftig
depreciering av valutan och snabbt stigande in-
flation. Vidare har krisen allvarligt underminerat
hela den finansiella sektorn då stora delar av
bank- och betalningssystemen har slutat att fun-
gera. Det råder en betydande osäkerhet om den
fortsatta reformstrategin och inte minst hur pro-
blemen med finansieringen av budgetunder-
skottet och refinansiering av statsskulden skall
lösas. Finansiell instabilitet och minskat förtro-
ende för den ekonomiska politiken verkar däm-
pande på BNP som förutses sjunka med om-
kring 4 % i år. Någon betydande återhämtning
förväntas inte under 1999.

Den snabba ekonomiska utvecklingen i
Baltikum och Polen under 1997 fortsatte i början
av innevarande år till följd av en stark inhemsk
efterfrågan, i synnerhet vad gäller investeringar.
Den stabilitetsorienterade ekonomiska politiken
har bidragit till en fortsatt minskad inflation.
Utsikterna för den ekonomiska utvecklingen i år
och nästa år är förhållandevis goda. Krisen i
Ryssland väntas dock få vissa negativa effekter, i
synnerhet för Lettland och Litauen vars handel
med Ryssland är betydande. Detta kan öka
problemen med bytesbalansunderskotten i dessa
länder. Den inhemska efterfrågan väntas dämpas
något och det förutses en BNP-tillväxt i samtliga
baltiska länder på drygt 4 % i år och i Polen på
knappt 6 %.

2.5 Risker kring internationell utveckling

Osäkerheten i bedömningen av den internatio-
nella ekonomin har ökat markant till följd av
Asienkrisen, och i viss utsträckning av utveck-
lingen i Ryssland och tillväxtekonomierna i La-
tinamerika. Det finns i första hand risk för att
utvecklingen blir sämre än den som beskrivits
ovan. Aven om enskilda risker troligen inte är
tillräckligt allvarliga för att medföra en skarpare
nedgång i den globala konjunkturen, kan deras
inbördes förhållanden skapa kedjereaktioner som
påtagligt fördjupar och sprider krisen.

I första hand finns risk för en mer utdragen
japansk lågkonjunktur och för att bräckligheten i
det finansiella systemet ytterligare eroderar för-
troendet för den ekonomiska politiken, trots de
åtgärder som aviserats inom den finansiella sek-
torn och finanspolitiken.

En fördröjd återhämtning i den japanska eko-
nomin skulle kunna skapa ökad instabilitet på de

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

asiatiska finansmarknaderna, vilket i sin tur riske-
rar att försvåra genomförandet av ekonomiska
och politiska reformer i Asien. Återhämtningen i
Asien skulle även försvåras av en fortsatt svag ja-
pansk importefterfrågan. En djupare och bredare
recession i Asien skulle kunna framtvinga en de-
valvering av den kinesiska valutan. En sådan ut-
veckling skulle sätta ytterligare press på Hong-
kongdollarn och andra valutor i tillväxt-
ekonomierna.

Fortsatta och ökade svårigheter för den ryska
ekonomin kan dels förvärra oron på de globala
finansmarknaderna, dels bidra till att försämra
situationen i andra tillväxtekonomier. Det finns
även en risk att tillväxtekonomier som har stora
externa och inhemska obalanser påverkas påtag-
ligt av Asienkrisen. Dessa länder drabbas av
minskade kapitalinflöden och högre räntor ge-
nom att de finansiella marknaderna söker sig till
säkra placeringar.

Oron på de finansiella marknaderna bidrar till
ökad osäkerhet. En fortsatt börsnedgång skulle
medföra ett sjunkande förtroende bland hushåll
och företag med effekter på inhemsk efterfrågan
i Nordamerika och i viss mån även i Europa.

Förenta staterna förutses absorbera huvudde-
len av de förväntade bytesbalansöverskotten i de
asiatiska länderna. Det är därför av betydelse att
konjunkturen i Förenta staterna inte avmattas i
en sådan utsträckning att återhämtningen i den
asiatiska regionen försvåras. Ett ökat underskott
i den amerikanska bytesbalansen och ett större
överskott i den japanska skapar dock osäkerhet
om växelkursutvecklingen samt hur dessa oba-
lanser skall justeras på sikt.

Slutligen finns risk att länder vars handelsba-
lanser har påverkats av Asienkrisen tar till pro-
tektionistiska åtgärder, konkurrensdevalveringar
eller skjuter upp nödvändiga strukturella refor-
mer.

I sidoalternativet i kapitel 12 analyseras effek-
terna av en svagare internationell utveckling till
följd av att vissa av dessa risker realiseras, dvs. en
fördröjd återhämtning i Asien, en spridning av
krisen till Latinamerika samt fortsatt oro på de
finansiella marknaderna.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

3 De finansiella marknaderna

3.1 Utvecklingen i omvärlden

De finansiella marknaderna har under året allt
mer kommit att påverkas av den svaga
ekonomiska utvecklingen i Asien och Ryssland. I
Japan har de successivt nedreviderade tillväx-
förväntningarna och den politiska oförmågan att
hantera de sedan många år kända problemen
inom banksektorn skapat osäkerhet och bidragit
till en försvagning av yenen under det första
halvåret. Under inledningen av hösten har dock
yenen stärkts och kursen mot dollarn var i
mitten av september ungefär densamma som vid
årsskiftet. Tokyobörsen har utvecklats svagt. I
Ryssland har rubelns kraftiga depreciering i
augusti, omstruktureringen av statspappers-
stocken samt Moskvabörsens fall på ca 90 %
under 1998 fram till och med september
inneburit stora förluster för utländska placerare.

Diagram 3.1 Internationell börsutvecklin

Index 1997-12-31 = 100

140 i--------------------------------------------------

60---‘--

1997 P98

KdlaEcoWln.

Den s.k. Asienkrisen förefaller ha påverkat de
finansiella marknaderna i två steg. I ett första
steg gav utvecklingen i Asien under våren upp-
hov till lägre inflationsförväntningar i Europa
och Förenta staterna, vilket i sin tur bidrog till
lägre obligationsräntor framförallt i Europa. Un-
der denna period stärktes dollarn inte bara mot
yenen utan också i viss mån mot de europeiska
valutorna. De lägre obligationsräntorna bidrog
till en fortsatt börsuppgång under våren såväl i
Europa som i Förenta staterna. För Europas del
medverkade sannolikt förväntningar om en fort-
satt konjunkturuppgång medan uppgången i
Förenta staterna stöttades av ett kapitalinflöde i
samband med krisen i Asien. Börsuppgången i
New York under det första halvåret skedde trots
att det sedan en längre tid funnits en stor osäker-

het om börsens värdering. Osäkerheten grunda-
des på huruvida rimliga bedömningar av den
framtida ränteutvecklingen och tillväxttakten i
företagens vinstutveckling kunde motivera de
höga nivåer som aktieprisema nått i slutet av
1997.

Diagram 3.2 Dollar i D-mark och yen

Ett andra steg av reaktionen på utvecklingen i
Asien och inte minst Ryssland som inleddes
under sommaren har präglats av portföljom-
flyttningar, från tillgångar som uppfattas som
mer osäkra, till tillgångar som anses mindre
riskfyllda. Detta har inneburit fallande
börskurser och större skillnad i ränta både mellan
olika länders statsobligationer och mellan t.ex.
statsobligationer och bostadsobligationer. Den
ökade efterfrågan på säkra tillgångar har
framförallt gynnat statsobligationer från Förenta
staterna och Tyskland och därigenom bidragit till
obligationsräntenedgången i dessa länder.

Sammantaget har därmed de senaste årens
obligationsräntenedgång fortsatt i Europa och
Förenta staterna. Dollarn är fortsatt stark, även
om dollarkursen försvagats något under
inledningen av hösten till följd av ökade
förväntningar om lägre styrränta i Förenta
staterna. Därtill har de senaste årens
börsuppgång i Förenta staterna nu brutits.

Den första maj beslutade EU:s stats och
regeringschefer att 11 av EU-medlemsstaterna
skall delta i valutaunionen från och med den
första januari 1999. I samband med detta
beslutade EU:s finansministrar att förannonsera
att centralkurserna inom ERM skall utgöra de
bilaterala omräkningskurser som skall gälla
mellan de deltagande medlemsstarnas valutor
från och med valutaunionens start. Beslutet om
omräkningskurserna innebär att spekulationer

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

om förändringar av centralkurserna inom ERM
inför bildandet av valutaunionen undviks.
Beslutet har därigenom givit stadga åt växelkurs-
systemet.

Konvergensen mellan obligationsräntorna i de
medlemsstater som kommer att delta i valuta-
unionen fortsatte under våren, men under de se-
naste månaderna har skillnaden i obligations-
räntor åter ökat. T.ex. var skillnaden i 1 O-årsränta
mellan Finland och Tyskland i slutet av septem-
ber ca 0,5 procentenheter vilket kan jämföras
med ca 0,1 procentenhet i maj.

3.2 Utvecklingen i Sverige

De svenska obligationsräntornas utveckling kom
till stor del att likna den i andra EU-länder under
det första halvåret. Under våren fortsatte obliga-
tionsräntorna att sjunka samtidigt som räntedif-
ferensen mot Tyskland minskade. Under slutet
av sommaren har dock räntenedgången avstannat
i Sverige samtidigt som räntedifferensen mellan
svenska och tyska statsobligationer ökat kraftigt.

Diagram 3.3 Obligationsräntan i Sverige och Tyskland

Procent

Kurserna på Stockholms fondbörs har utvecklats
i linje med andra europeiska börser. Under våren
fortsatte de senaste årens uppgång, men under
sommaren vände kurserna nedåt. Från årets bör-
jan fram till slutet av september har kurserna på
Stockholms fondbörs sjunkit med ca 2 %. Sämst
har utvecklingen varit för aktier i skogsindustrin
och i branschen övrig industri där kurserna sjun-
kit med ca 15 %. Aktier i tjänstebolag och han-
delsbolag har däremot utvecklats väl med en
kursuppgång på omkring 40 %.

Under hösten 1997 ökade efterhand
förväntningarna om en mindre expansiv
penningpolitik. Dessa förväntningar fick stöd i
uttalanden från Riksbanken och i den
inflationsrapport som publicerades i december
1997 bedömdes inflationen i genomsnitt uppgå
till ca 2 % under 1998 och ca 2,5 % under 1999,
givet en oförändrad reporänta. Därmed väntades
inflationen i snitt under 1999 överstiga
Riksbankens inflationsmål på 2 %, men ändå
ligga inom toleransintervallet på +/-1
procentenhet. Mot bakgrund av den förväntade
konjunkturuppgången menade Riksbanken i
december att det fanns goda skäl att under
vintern ändra penningpolitiken i mindre expansiv
riktning. Kort därefter höjdes repo-räntan med
0,25 procentenheter till 4,35 %.

Under våren kom dock Riksbanken att
väsentligt revidera ned sin inflationsbild för de
kommande åren. I den inflationsrapport som
publicerades i juni bedömdes inflationen i
genomsnitt bli 0,5 % under 1998 och 0,9 %
under 1999 givet en oförändrad reporänta. De
huvudsakliga skälen till den ändrade
inflationsbilden var en svagare utveckling än
väntat i Asien tillsammans med sjunkande
råvarupriser samt vissa temporära effekter på
inflationen till följd av skatteförändringar. Till
följd av den ändrade inflationsbilden sänkte
Riksbanken åter reporäntan med 0,25
procentenheter till 4,1 % i början av juni.

Diagram 3.4 Kronans kurs

TCW-index, 1992-11-18 = 100

127.5

Sedan 1997 har kronan fluktuerat utan att någon
generell trend kunnat urskiljas. Mätt i termer av
TCW-index har kronan sedan inledningen av
1997, med något undantag, legat i intervallet 117
till 123 med ett genomsnitt på ca 120. Under
inledningen av hösten har dock kronans kurs

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

under en längre period legat över 123. Som
framgår av diagram 3.4 har rörelserna varit
tämligen snabba. Kursen har rört sig från den
starkaste delen av intervallet till den svagaste på
ett par månader. I samband med att kronan
försvagats har ett antal möjliga förklaringar lyfts
fram som t.ex. att svenska placerare ökat andelen
utländska värdepapper i sina portföljer eller att
utländska placerare sålt svenska aktier som ett led
i en internationell rörelse till mer säkra tillgånger.
Aven omläggningen av penningpolitiken i en
mer expansiv riktning under försommaren samt
fallande råvarupriser har av några bedömare
angivits som orsaker till kronans försvagning
under sommaren. Det förefaller dock vara
mycket svårt att presentera några tillförlitliga
förklaringar till kronans kortsiktiga rörelser.

ITabell 3.1 Betalningsbalansens finansiella poster 1
Flöden, i miljarder kronor	1997	1998 t.o.m. juli
Bytesbalans	47.7	21,8
Kapitaltransfereringar	-0,3	4,7
Finansiell balans	-33,7	10,8
Direkta investeringar¹	-9,2	-1,4
Portföljinvesteringar'	-140,1	-91,7
Räntebärande värdepapper	' -33,5	-68,8
1 Svenska kronor¹	21,3	10,4
1 utländsk valuta	-54,8	-79,2
Aktier	-106,6	-22,9
Svenska	-13,0	29,2
Utländska	-93,7	-52,1
Finansiella derivat	13,4	6,8
Övrigt kapital'	52,1	119,8
Valutareservens förändring	50,0	-22,8
Restpost	-13,7	-37,3
Begränsad jämförbarhet över tiden	då definitionen	ändrats i oktober

1997.

Källa: Sveriges riksbank.

Tabell 3.1 visar betalningsbalansen finfördelad i
de finansiella posterna. Betalningsbalansen
summerar alltid till noll. Detta innebär i tabellen
att posterna bytesbalans, kapitaltransfereringar,
finansiell balans samt restposten summerar till
noll Under senare år har Sverige haft ett
överskott i bytesbalansen vilket uppvägts av en
negativ finansiell balans. Hittills under 1998 har
dock den finansiella balansen varit positiv och
endast restposten varit negativ. Av tabellen
framgår också att handeln med räntebärande
värdepapper hittills under 1998 givit ett negativt

valutaflöde som är ca tre gånger så stort som den
positiva bytesbalansen. Detta återspeglar svenska
placerares köp av utländska värdepapper.
Utländska placerare har under året nettoköpt
svenska räntebärande värdepapper. Även handeln
i aktier har inneburit ett valutautflöde hittills
under 1998. Detta beror på att svenskars köp av
utländska aktier på 52,1 miljarder kronor
överstiger utländska placerares köp av svenska
aktier på 29,2 miljarder kronor. Statistiken för
den finansiella delen av betalningsbalansen är
dock svårtydd. Till detta bidrar inte minst den
stora posten övrigt kapital som hittills under
1998 givit ett kapitalinflöde på 119,8 miljarder
kronor. Detta utgörs framförallt av
handelskrediter och banklån från utlandet som
sannolikt är kopplade till svenska investeringar i
utlandet. Regeringen beslutade i oktober att
statsskulden i utländsk valuta skall amorteras
med 25 miljarder kronor. Denna amortering
bidrar till ett valutautflöde i den finansiella
balansen och är en del av utflödet på 79,2
miljarder kronor som kan hänföras till posten
räntebärande värdepapper i utländsk valuta.
Under årets sju första månader har Riksbanken
ökat valutareserven genom nettoköp av
utländska tillgångar motsvarande 22,8 miljarder
kronor, vilket också inneburit ett valutautflöde.
Sammantaget visar tabellen att svenska köp av
utländska tillgångar tillsammans med de statliga
transaktionerna innebär ett stort valutautflöde i
jämförelse med bytesbalansöverskottet.

3.3 Antaganden om ränte- och
valutakursutvecklingen

Antagandena om ränte- och växelkursutveck-
lingen görs utifrån den bild av den internationella
konjunkturutvecklingen som beskrevs i det före-
gående kapitlet och den bild av den svenska eko-
nomin som presenteras i de följande avsnitten.
Utifrån den europeiska konjunkturbilden väntas
en måttlig uppgång i såväl korta som långa räntor
inom valutaunionen de närmaste åren.

Inflationen i Sverige väntas vara låg under de
kommande åren. Därmed antas det inte finnas
behov för en stramare penningpolitik. De
svenska obligationsräntorna väntas dock i
huvudsak följa med i den europeiska
ränteuppgången. Därtill antas att kronan
kommer att stärkas något jämfört med genom-
snittet i år. Detta grundas såväl på den förväntade

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

låga inflationen som ett förväntat bytes-
balansöverskott.

Tabell 3.2 Ränte- och valutakursantagande

Värde vid respektive års slut

	1997	1998	1999	2000	2001
Reporänta	4,35	4,1	4,1	4,1	4,1
Ränta 6 månader	4,7	4,3	4,3	4,3	4,3
Ränta 5 år	5,6	4,6	4,8	5,0	5,0
Ränta 10 år	6,0	4,9	5,1	5,3	5,3
Diff. Sve - Ty 10 år	0,6	0,5	0,3	0,2	0,2
Euro DEM 6 mån	3,75	3,7	4,1	4,3	4,3
TCW -index	121	122	119	118	118
Dollar i kronor	7,9	7,80	7,55	7,50	7,50
D-mark i kronor	4,41	4,50	4,35	4,30	4,30

Källor: Finansdepartementet och Sveriges riksbank.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

4 Utrikeshandeln

4.1 Varuhandeln

Som en följd av den goda världskonjunkturen
och exportindustrins fördelaktiga produkt-
inriktning (bl.a. inom teleproduktindustrin) blev

1997 ett mycket bra år för den totala svenska
exporten som ökade med närmare 13 %. Under
innevarande år har exporten fortsatt att öka men
i en långsammare takt. Enligt SCB:s
nationalräkenskapsstatistik för det första halvåret

1998 ökade varuexporten med 7,6 % jämfört
med samma period föregående år. Den
ekonomiska tillbakagången i Asien har i hög grad
påverkat Sveriges handelsflöden i år. Enligt
utrikeshandelsstatistiken har t.ex. värdet av
Sveriges export till Asien (exklusive
Mellanöstern) fallit med ca 25 % under första
halvåret jämfört med samma period året innan.
Exporten till Asienregionen svarar nu för ca 8 %
av den totala varuexporten jämfört med 11 %
föregående år. Bortfallet till Asien har emellertid
mer än väl kompenserats av ökningar till Europa
(+ 12%) och Amerika (+ 7%). Europa tar
emot ungefär 3/4 av den svenska varuexporten
och är därmed den viktigaste marknaden. Den
främsta anledningen till årets exportökning kan
huvudsakligen tillskrivas den gynnsamma
konjunkturutvecklingen inom EU och Norge.

Diagram 4.1 Exportens regionsvisa fördelnin

Källa: Statistiska centralbyrån, utrikeshandelsstatistiken.

Över hälften av Sveriges samlade exportvärde
härrör från gruppen verkstadsvaror. Andra
viktiga exportprodukter är skogsvaror,
mineralvaror och kemivaror. Bland verkstads-
varoma är maskiner, elektrovaror och fordon de
viktigaste produkterna. Det är också dessa varor
som har stått för den största exportökningen
under första halvåret i år. Inom de övriga
kategorierna har exporten av papper, järn och stål
samt läkemedel utvecklats väl.

Osäkerheten om den ekonomiska utveck-
lingen i Ryssland tillsammans med krisen i Asien
gör den internationella marknadsutvecklingen
och dess effekter på svensk export svårbedömd.
Den direkta handeln med t.ex. Ryssland omfattar
visserligen inte mer än ca 1 % av Sveriges totala
varuexport men övriga länder i Östeuropa och
Baltikum kan komma att påverkas av situationen
i Ryssland. Ungefär 4 % av svensk export går till
de snabbt växande marknaderna i Baltikum och
Östeuropa (exklusive Ryssland). De direkta
effekterna av utvecklingen i Ryssland torde ändå
bli begränsade på den fortsatta konjunktur-
utvecklingen i övriga Europa och därmed även på
den svenska exporten.

Som tidigare nämnts har recessionen i Asien
medfört ett kraftigt fall i den svenska exporten
till området. Under årets första sex månader har
värdet av exporten till Japan minskat med ca
40 % jämfört med samma period föregående år.
Exporten till Kina har under samma period ökat
kraftigt men detta har inte varit tillräckligt för att
kompensera för den totala minskningen till
området. Till vissa av de mindre marknaderna i
Asien, t.ex. Filippinerna, Indonesien, Malaysia,
Sydkorea och Thailand har exporten fallit med
40 % eller mer jämfört med föregående år.
Exporten till Hongkong - den tredje enskilt
största marknaden efter Japan och Kina - har
dock ökat med över 10 %. De närmaste årens
exportmöjligheter till Asien är i hög grad
beroende av den fortsatta utvecklingen i Japan
och Kina. I den internationella bedömningen (se
kapitel 2) har det antagits att den ekonomiska
utvecklingen i området stabiliseras och att en viss
exportledd återhämtning sker nästa år.
Osäkerheten i detta scenario är dock mycket
stor.

Till bilden av internationell osäkerhet bidrar
även den ekonomiska utvecklingen i länder som
är stora råvaruexportörer. Som en effekt av
krisen i Asien har priserna på råvaror sjunkit
markant under det första halvåret. Därmed har
vissa ekonomier i Sydamerika, Oceanien och
Afrika fått se sina exportinkomster sjunka med
påföljande börsfall och valutakursturbulens.
Spridningseffekterna på länderna inom OECD
av denna utveckling kan drabba delar av svensk
exportindustri med dess traditionellt stora inslag
av verkstadsprodukter om industriinvester-
ingarna generellt skulle minska.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Diagram 4.2 Export-, världsmarknads-och marknadsandels
tillväxt för bearbetade varor

Procentuell förändring

25 ___________________________________________________________

_B Export

Den internationella marknadsutvecklingen ger
ett splittrat intryck. Det viktigaste marknadsom-
rådet Europa förutses få en fortsatt god ekono-
misk utveckling. Konjunkturläget i Förenta sta-
terna förutses också vara fortsatt stabilt varvid
marknadstillväxten för OECD-14 förväntas öka
med ca 8 % 1998 och med ca 6,5 % 1999. Det är i
ljuset av den relativt starka europeiska mark-
nadstillväxten som varuexporten ändå förväntas
stiga med närmare 6% under både 1998 och
1999.

Prisutvecklingen under samma tidsperiod
förväntas bli fortsatt återhållsam till följd av en
hårdnande internationell konkurrens vilket
begränsar svenska företags möjligheter att höja
priserna. En förväntad apprecieringen av kronan
medverkar även till att hålla ned exportpriserna.
Relativprisutvecklingen (räknat i gemensam
valuta) mellan Sverige och utlandet förväntas inte
heller leda till att svenska företag ökar sina
marknadsandelar i nämnvärd utsträckning.

Varuimporten ökade med 12,4 % under första
halvåret 1998 enligt nationalräkenskapsstatistik.

Enligt länderfördelad statistik för årets första sex
månader ökade importen från Asien (exklusive
Mellanöstern) med 12 % i värde. Importen från
Kina ökade kraftigt medan de länder som drab-
bats värst av den ekonomiska recessionen i om-
rådet ännu inte nämnvärt ökat sin export till Sve-
rige. Sannolikt kommer importen från Asien öka
ytterligare när effekterna av de kraftiga växel-
kursförändringarna får genomslag i form av lägre
importpriser. Denna utveckling förväntas dock
inte drabba svenska producenter i första hand
utan snarare importörer från andra länder. Över
80 % av den totala varuimporten till Sverige här-
rör från Europa, varav Tyskland är den enskilt
största exportören. Verkstadsprodukter står för
ca hälften av varuimporten. Liksom för exporten
är maskiner, elektrovaror och fordon de värde-
mässigt viktigaste produkterna.

I takt med en förväntad tilltagande konsum-
tionsefterfrågan tillsammans med den starka in-
vesteringsaktiviteten förväntas även den totala
varuimporten öka under prognosperioden. Det
höga importinnnehållet i exportvarorna bidrar
också till importens höga ökningstakt framöver.
Varuimporten förväntas därmed öka med närma-
re 8 % under 1998 och med ca 7 % 1999.

Sammantaget förväntas handeln med varor ge
ett litet negativt bidrag till tillväxten i år. I det
medelfristiga perspektivet antas varuexporten
öka med ca 6,5 % år 2000 och med ca 5,5 % år
2001 som en följd av den internationella kon-
junkturutvecklingen.

Tabell 4.1 Export och import av varor och tjänster

	Miljarder kr 1997	1997	1998	Procentuell volymutveckling			1997	1998	Procentuell prisutveckling
	Miljarder kr 1997	1997	1998	1999	2000	2001	1997	1998	1999	2000	2001
Varuexport	633,2	11,3	5,7	5,8	7,2	5,8	-0,2	-0,8	0,3	0,7	1.1
Bearbetade varor	544,0	11,3	6,3	6,5	7,8	6,2	-0,9	■0,5	0,0	0,7	1,1
Tjänsteexport	125,0	14,4	7,0	6,0	3,5	3,5	6,0	0,7	0,3	1,0	1,6
Total export	758,2	11,8	5,9	5,8	6,6	5,5	0,8	-0,6	0.3	0,7	1,1
Varuimport	497,8	10,7	7,8	6,9	6,7	6,0	0,6	-2,5	0,3	0,7	1,1
Bearbetade varor	400,8	12,0	8,3	8,2	7.2	6,3	0,0	-0,8	-0,5	0,7	1,1
Tjänsteimport	136,1	18,1	13,4	8,0	4,6	4,6	6,3	1,8	0,8	1,8	2,0
Total import	633,9	12,0	8,8	7,1	6,3	5,7	1.9	-1,4	0,4	0,9	1,2

Anm: Export och import är i tabellen redovisade enligt utrikeshandelsstatistiken.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

4.2 Tjänstebalansen

Tjänstebalansen visade under 1997 ett kraftigt
underskott beroende på den snabba ökningen av
tjänsteimporten. Enligt nationalräkenskaps-
statistik ökade tjänsteimporten med ca 18 %
under 1997. Under första halvåret i år ökade
samma post med 13,4 % jämfört med
motsvarande period föregående år. Av tjänsterna
är det framförallt resevaluta och posten övriga
tjänster som ökat mest. I posten resevaluta ingår
privatpersoners utgifter i samband med resor
utomlands men även direktimport av bilar som
ökat de senaste åren. I gruppen övriga tjänster
ingår tjänster som främst efterfrågas av
näringslivet, t.ex. data/IT-tjänster, byggtjänster,
finansiella tjänster, etc. Exporten av tjänster
ökade 1997 med 14,4%. Under första halvåret
1998 ökade tjänsteexporten med endast 1,2 %
jämfört med samma period föregående år.
Bidraget till BNP-tillväxten från tjänstebalansen

1997 var -0,2 procentenheter och beräknas för

1998 och 1999 bli -0,4 procentenheter respektive
-0,2 procentenheter. Drivande faktorer bakom
denna utveckling är en fortsatt ökning av tjänste-
importen i takt med att den inhemska efterfrågan
stiger, framförallt genom tilltagande privat
konsumtion. En ökande privat konsumtion antas
bl.a. leda till ökande turism utomlands de
närmaste åren.

4.3 Bytesbalansen

Prognosen för bytesbalansen har reviderats ned
kraftigt jämfört med bedömningen i 1998 års
ekonomiska vårproposition. En orsak är den
relativt kraftiga försämring av tjänstebalansen
som skett under 1997 och som väntas fortsätta
under prognosperioden. En annan orsak är en
förändrad bedömning av export- och import-
prisutvecklingen. Trots nedrevideringarna för-
väntas bytesbalansen visa fortsatt stora överskott
de närmaste åren. Överskotten i handelsbalansen
kompenserar väl underskotten i tjänstebalansen
och i kapitalavkastningen.

Kapitalavkastningsposten antas förbättras
under prognosperioden, dvs. underskottet antas
minska något. En orsak är att de senaste årens
diversifiering av svenskars sparande i bl.a.
utländska aktier bör komma att få en positiv
effekt på nettot av aktieutdelningarna. Även
räntenettot antas fortsätta att förbättras under

1998 och 1999, främst som en följd av minskat
upplåningsbehov och därmed minskade ränte-
betalningar. Löpande transfereringar, som bl.a.
omfattar delar av Sveriges U-landsbistånd och
EU-avgift antas däremot öka under
prognosperioden.

Ar 2000 och 2001 beräknas bytesbalansen och
därmed även Sveriges totala finansiella sparande
uppgå till drygt 2 % av BNP. Bidragande till det
höga sparandet är att de offentliga finanserna
skall uppvisa ett genomsnittligt överskott på 2 %
över en konjunkturcykel.

Tabell 4.2 Bytesbalansen 1
Miljarder kronor	1997	1998	1999	2000	2001
Varuexport	667,2	667,2	707,8
Varuimport	498,2	523,5	561,2
Handelsbalans	138.6	143,7	146,6	160,3	170,1
Transporter	5,3	7,4	7,0
Resevaluta	-24,9	-34,0	-37,8
övriga tjänster	0.9	-5,4	-7,9
Tjänstebalans	-18,7	-32,0	-38,7
Löner	-1,7	-1,7	-1,7
Avkastning på kapital	-45,6	•40,4	-37,3
räntor	-62,1	-63,2	-60,1
direktinvesteringar	22,6	26,0	25,0
aktieutdelningar	■6,1	-3,2	-2,2
Löpande transfere- ringar	-25,0	-28,0	-29,0
Bytesbalansen	47,7	41,6	39,9	44,4	49,4
Kapitaltransfere- ringar	-0,3	0	0
Finansiellt sparande som andel av BNP	2,7	2,3	2,1	2,2	2,4

Anm: Bytesbalansen är enligt Riksbankens definition.
Källor: Riksbanken och Finansdepartementet.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

5 Näringslivets produktion

Konjunkturläget i näringslivet förväntas stärkas
ytterligare under åren 1998 och 1999. Den totala
produktionen beräknas växa med drygt 3,5 % per
år jämfört med 3 % under 1997. Den under förra
året i huvudsak exportledda uppgången har under
första halvåret i år breddats till fler sektorer i
näringslivet. Ett omslag i byggkonjunkturen
skedde första halvåret och återhämtningen
förutses förstärkas under prognosperioden. En
fortsatt låg räntenivå och en förbättring av
hushållens ekonomiska situation väntas leda till
en uppgång i bostadsproduktionen samtidigt
som expansionen inom näringslivet leder till ett
ökat byggande av kommersiella lokaler.

Industrikonjunkturen mattas däremot av nå-
got under de närmaste åren. En lägre global
marknadstillväxt medför att exportföretagen går
in i en lugnare expansionsfas. Skillnaden i till-
växttakt mellan olika branscher är dock mycket
stor. Basindustrin förväntas drabbas mest av den
lägre tillväxttakten i världsekonomin medan tele-
produktindustrin får en fortsatt stark tillväxt.
Den privata tjänstesektorn förväntas växa något
snabbare under 1998 och 1999 än under de se-
naste åren. En allt större del av den förutsedda
produktionstillväxten i tjänstesektorn kommer
från de delar som vänder sig till hushållen och till
sektorer som är beroende av investeringsutveck-
lingen. Det gäller bland annat varuhandel, hotell
och restaurang, samt uppdragsverksamhet.

Tabell 5.1 Näringslivets produktion

Procentuell volymförändring

	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Jordbruk, fiske och
skogsbruk	-3,0	4,6	0,0	0,5
Industri	2,1	5,4	4.6	4,5	4.0	2.9
El, gas, värme och
vattenverk	0,2	1,8	0,5	-1,0
Byggnadsindustri	0,8	-5,4	4,9	6,1
Näringslivets tjänster	2,6	2,9	3,5	3,6
Summa näringsliv	2,1	3,0	3,7	3,8	3.6	2,8

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I ett medelfristigt perspektiv, dvs under år 2000
och 2001, förutses en större del av produk-
tionstillväxten i näringslivet bli hemmamark-
nadsorienterad. Det innebär en fortsatt expan-
sion av byggsektorn medan industri-
produktionens ökningstakt blir lägre än under de
närmaste två åren när nettoexportens bidrag till
tillväxten avtar.

5.1 Industrin

Industrikonjunkturen var stark under större de-
len av förra året med en markant produk-
tionsuppgång under andra halvåret. En starkt bi-
dragande orsak till den gynnsamma utvecklingen
var de fortsatta framgångarna inom elektro- och
teleproduktindustrin som stod för närmare hälf-
ten av industrins totala produktionstillväxt. Un-
der första halvåret i år har det skett en avmatt-
ning i industrins konjunkturläge som främst
beror på utvecklingen i Asienregionen. Till följd
av recessionen i Asien beräknas också mark-
nadstillväxten för svenska exportvaror bli vä-
sentligt lägre såväl i år som nästa år än under
1997, vilket dämpar produktionen av export-
varor. Svensk exportindustri är något mer expo-
nerande i Asienregionen än vad industrin inom
EU som helhet är men fortfarande utgör de
drabbade länderna i Asien en förhållandevis liten
avsättningsmarknad.

Den viktigaste marknaden för svensk export-
industri utgörs av länderna i Västeuropa och en
motverkande faktor till den svaga utvecklingen i
Asien är den starka investeringsaktiviteten inom
EU. Utbyggnaden av kapitalstocken i Europa
gynnar svensk industri som i hög grad är speciali-
serad på produktion av investeringsvaror. En på-
fallande risk är dock att investeringsuppgången
inom EU under nästa år kan komma av sig om
Asienkrisen får större spridningseffekter än vad
som antagits i prognosen.

Den starka konsumtions- och investeringstill-
växten i Sverige förutses också innebära att pro-
duktionen inom hemmamarknadsindustrin stiger
snabbare än under de senaste åren. Sammantaget
beräknas industriproduktionen växa med ca

4,5 % såväl i år som 1999. Ökningstakten mätt
som årsgenomsnitt är således lägre än 1997. Pro-
duktionsutvecklingen under loppet av åren är
dock betydligt lugnare än under förra året vilket
speglar den något svagare industrikonjunkturen.

Produktionsökningen fram till och med 1999
förutses bli störst inom investeringsvaruindustrin
men även tillväxten inom branscher riktade mot
hemmamarknaden tilltar. Däremot beräknas
produktionsökningarna inom insatsvaruindust-
rin (bl.a skogsindustrin) bli betydligt lägre än
under förra året. Asienkrisen har påtagligt mins-
kat efterfrågan på insatsvaror och priserna har
fallit. Enligt den senaste konjunkturbarometern
för industrin från augusti har en betydande la-
geruppbyggnad skett inom skogsindustrin. Detta

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

väntas leda till produktionsbegränsningar under
hösten.

Tabell 5.2 Nyckeltal för industrin

Procentuell förändring

	1996	1997	1998	1999
Industriproduktion	2,1	5.4	4,6	4,5
Lönekostnad per timme	7,6	4,7	3,4	2,9
Produktivitet	2,4	6,5	4.0	3,5
Enhetsarbetskostnad (ULC)	5,1	-1,7	-0,6	-0,6
14 OECD-länders ULC	1,0	-0,6	0,9	1,1
14 OECD-länders ULC, SEK	-8,2	3,5	0,8	-0,3
Relativ ULC, SEK	14,5	-5,3	-1,7	-0,4
Vinstmarginal, förändring	-2,2	0.1	1,3	0,1
Bruttoöverskottsandel¹	34,2	35,0	37,8	38,3

'Bruttoöverskottsandel avser bruttovinsten som andel av förädlingsvärdet
till faktorpris.

Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Industrins kapacitetsutnyttjande steg till höga

90,1 % under det andra kvartalet i år men förut-
ses sjunka något fram till slutet av 1999. Den hö-
ga investeringsnivån inom industrin medför att
kapitalstocken växer med ungefär 9 % mellan
slutet av 1997 och slutet av 1999. Samtidigt för-
utses produktionen inom industrin öka med ca
7 % . Det fallande resursutnyttjandet i kombina-
tion med en måttlig sysselsättningsökning torde
innebära att risken för inflationsdrivande flask-
halsar inom industrin är ringa eller obefintlig un-
der perioden fram till slutet av nästa år.

Diagram 5.1 Industrins arbetskostnad per producerad
enhet i Sverige relativt 14 OECD-länder

Index 1980=100

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under åren närmast efter deprecieringen hösten
1992 ökade lönerna i Sverige snabbare än i om-
världen. Trots det bestod det gynnsamma kon-
kurrensläget i stor utsträckning genom att pro-
duktiviteten samtidigt kunde höjas kraftigt.

Lågkonjunkturen innebar sannolikt att rationali-
seringspotentialen ökade under några år vilket
ledde till den höga produktivitetstillväxten (se
kapitel 6).

Den svenska industrins konkurrensläge för-
bättras något fram till 1999 från ett redan gynn-
samt utgångsläge. Lönerna förutses stiga i takt
med omvärlden samtidigt som produktivitetstill-
växten är obetydligt högre i svensk industri. In-
dustrins relativa enhetsarbetskostnad, räknat i
gemensam valuta, beräknas därmed minska något
mellan 1997 och 1999. I och med de avtal som
slöts i våras, förefaller lönerna fram till år 2000
utvecklas i takt med de viktigaste konkurrent-
länderna. Detta bidrar till att den tidigare mycket
höga produktivitetstillväxten avtar.

De internationella prisökningarna har blivit
lägre än vad som förväntades i vårpropositionen.
Den omedelbara effekten av Asienkrisen har hit-
tills varit fallande råvarupriser som inneburit låga
eller till och med fallande insatsvarupriser såväl i
Sverige som i omvärlden. Utöver detta väntas
Asienkrisen innebära att priskonkurrensen på
bearbetade varor successivt skärps i takt med att
industriföretagen i Asienregionen försöker ta
marknadsandelar. Därtill utvecklas både löner
och produktivitet, ur ett kostnadsperspektiv,
gynnsamt i OECD-länderna under de komman-
de åren. Därigenom begränsas den totala prisut-
vecklingen på industrivaror både i år och nästa år.
Sammantaget ökar priserna på världsmarknaden
med knappt 1 % per år vilket dämpar priserna
också på svenska industrivaror.

Diagram 5.2 Industrins bruttoöverskottsandel

Procent

Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

I Sverige beräknas låga importpriser, begränsade
löneökningar och en fortsatt fördelaktig pro-
duktivitetsutveckling, leda till att de rörliga kost-
naderna per producerad enhet i stort blir oför-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

ändrade mellan 1997 och 1999. Den relativt svaga
kronkursen förväntas ge utrymme för exportfö-
retagen att i begränsad omfattning höja sina
vinstmarginaler. I prognosen har antagits att de
mer pressade hemmamarknadsföretagen förbätt-
rar sin lönsamhet något under de närmaste åren
när den inhemska efterfrågan beräknas ta fart.
För industrin som helhet beräknas produkt-
priserna sammanvägt stiga med knappt 1 % per
år . Därmed beräknas lönsamheten, mätt som
bruttoöverskottet som andel av förädlingsvärdet,
öka till 38,3 % år 1999, vilket är en hög nivå i
jämförelse med andra OECD-länder. De låga
förväntade prisökningarna inom industrin bidrar
till att konsumentpriserna ökar mycket långsamt
framöver.

5.2 Byggnadsverksamhet

Byggkonjunkturen har successivt förstärkts un-
der innevarande år efter en svag utveckling under

1997. Vändningen i år är huvudsakligen resultatet
av stigande bygginvesteringar inom näringslivet
samt ett ökat anläggningsbyggande (exempelvis
Oresundsbron). Från och med nästa år förväntas
bostadsinvesteringarna ta över som drivkraft i
byggandet. Sammantaget beräknas byggproduk-
tionen öka med 5 % i år och med 6 % nästa år.

	inadsverksamhet 1
	Miljarder kronor 1997	1996	Årlig procentuell förändring
	Miljarder kronor 1997	1996	1997	1998	1999
Byggnadsinvesteringar 101,7		1,9	-13,1	8,3	10,4
Näringslivet	56,5	0,9	-5,2	9,3	8,3
Myndigheter	21,3	-7,8	-16,2	7,9	1,3
Bostäder	23,8	13,1	-25,7	6,2	23,5
Reparation och underhåll	85,2	1.1	3,9	0,7	0,0
Totalt	186,9	1.6	-6.6	5,0	6,1
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdep:			irtementet.

Under de senaste åren har den allmänna ekono-
miska utvecklingen inneburit att förutsättning-
arna för byggande snabbt förbättrats. Den totala
BNP-tillväxten i ekonomin förväntas vara god
under åren fram till sekelskiftet samtidigt som
räntorna ligger kvar på dagens låga nivåer. Bygg-
nadsindustrin kan därför förväntas expandera
kraftigt de närmaste åren och växa i takt med el-
ler snabbare än den totala ekonomin.

Bostadsbyggandet har sedan början av 1990-
talet varit mycket lågt. Bostadsstocken har där-
med anpassats till nya jämviktsnivåer när bo-
stadssubventionerna reducerats och realräntorna
varit mycket höga. Anpassningsprocessen torde
nu i stort vara över samtidigt som hushållens go-
da inkomstutveckling samt förbättringen av ar-
betsmarknadsläget leder till en gradvis högre ef-
terfrågan på bostäder. De flesta indikatorer tyder
också på en omsvängning av bostadsbyggandet.
Prisrelationen mellan nyproducerade bostäder
och bostäder på andrahandsmarknaden är inom
tillväxtregionerna sådan att det är lönsamt att
bygga. Orderläget för byggkonsulter och arki-
tekter har också förbättrats och den senaste
byggbarometem från augusti indikerar ett ökat
bostadsbyggande framöver. Till följd av långa
ledtider i byggprocessen förutses en mer markant
uppgång i bostadsbyggandet ske först från och
med nästa år.

Den betydande produktionsökningen inom
näringslivet beräknas medföra en utbyggnad av
kapaciteten de närmaste åren. Byggandet av nya
kommersiella lokaler har varit mycket lågt de se-
naste åren. De investeringar som genomförts är
framför allt ombyggnader av existerande fastig-
heter. Den relativt kraftiga konsumtions- och
sysselsättningsutvecklingen bör dock innebära
att nyproduktionen av affärs- men också kon-
torslokaler gradvis stiger. Vakansgraden, dvs. an-
delen lediga lokaler i förhållande till beståndet,
har sjunkit till nivåer som motiverar nyproduk-
tion i expansiva områden samtidigt som lönsam-
heten kraftigt förbättrats. Även ett antal statliga
investeringsprogram bidrar till produktions-
ökningen inom byggsektorn de närmaste åren.
Bland annat finns det avsatt ca 1,5 miljarder kro-
nor per år till ett omställningsprogram för ener-
gisektorn. För perioden 1998 till 2001 finns det
också avsatt sammanlagt 6,8 miljarder kronor för
ett program för ekologisk hållbarhet. För inneva-
rande år ökar anläggningsbyggandet ytterligare
genom byggnationen av storstadslederna och
Oresundsbron.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

6 Arbetsmarknad

Mot slutet av förra året vände sysselsättningen
uppåt. Hittills i år har antalet sysselsatta ökat
med ca 60 000 personer, rensat för säsongvaria-
tioner, och ligger nu på ungefär samma nivå som
i början av 1996. Arbetskraftsutbudet, som föll
kraftigt under hösten 1997, har också stigit sedan
årsskiftet, dock inte lika snabbt som sysselsätt-
ningen. Sammantaget innebär sysselsättnings-
uppgången och utvecklingen av arbetskraftsut-
budet att den öppna arbetslösheten faller från
8,0 % 1997 till 6,6 % i år. De närmaste åren för-
utses en god konjunkturutveckling, både i Sveri-
ge och i övriga Europa, vilket leder till att syssel-
sättningen fortsätter att stiga. Arbetskrafts-
utbudet hålls samtidigt tillbaka av att antalet ut-
bildningsplatser ökar ytterligare. Det får till följd
att den öppna arbetslösheten faller till 4,0 % i
slutet av år 2000. Förutsättningarna för en god
tillväxt och stark sysselsättningsutveckling är en
fortsatt god internationell konjunktur samt att
arbetsmarknaden och lönebildningen fungerar
väl. För att nå ner till 4,0 % i öppen arbetslöshet
krävs också att utbildningssatsningen även fram-
över riktas till personer som annars skulle ha va-
rit öppet arbetslösa, samt att det är möjligt att få
till stånd alla utbildningsplatser.

ITabell 6.1 Arbetsmarknad 1
Årlig procentuell förändring	1997	1998	1999	2000	2001
BNP, producentpris	2,0	3,1	3,1	3,0	2,4
Produktivitet	2,9	2,0	1,9	1.4	1,4
Arbetade timmar	-1,1	1,1	1.2	1.5	1,0
Medelarbetstid	-0,1	-0,2	-0,3	-0,2	-0,1
Antal sysselsatta	-1,0	1,3	1,5	1,8	1,1
Arbetskraft	-1,1	-0,2	0,5	0,4	0,6
öppen arbetslöshet¹	8,0	6,6	5,7	4,4	4,0
Ätgärder’	4,3	3,9	3,9	3,8	3,5

¹1 procent av arbetskraften.

² Antalet konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder i procent
av arbetskraften.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansde-
partementet.

Sysselsättning

Under de närmaste åren antas sysselsättningen
fortsätta att stiga i relativt snabb takt till följd av
en stark produktionsuppgång. I år beräknas an-
talet sysselsatta öka med 52 000 personer och
nästa år med 59 000 personer, mätt som årsge-
nomsnitt. En faktor som styrker antagandet om
en sysselsättningsuppgång är att antalet lediga
platser successivt har stigit sedan mitten av 1997.

Historiskt sett har detta varit en bra indikator på
sysselsättningsutvecklingen. Av diagram 6.1
framgår att sysselsättningsutvecklingen har följt
utvecklingen av antalet lediga platser med viss
eftersläpning.

Diagram 6.1 Antal nyanmälda lediga platser och antal
sysselsatta_____________________________________________

Källor-. Statistiska centralbyrån och Arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) senaste inter-
vjuundersökning av 9 000 arbetsställen visar ock-
så att optimismen för de kommande åren har
ökat betydligt inom både näringslivet och den
offentliga sektorn. För första gången under
1990-talet är samtliga län positiva i sin bedöm-
ning av den framtida sysselsättningsutvecklingen,
enligt AMS.

Sysselsättningen i näringslivet har hittills i år
ökat med ca 35 000 personer, säsongrensat. Det
är främst privat tjänstesektor som har stått för
uppgången. Även inom industrin och byggnads-
sektorn har dock en viss uppgång noterats. Sys-
selsättningen inom jord- och skogsbruk fortsät-
ter däremot att falla.

Efterfrågan på privata tjänster antas bli fortsatt
stark till följd av att privat konsumtion ökar och
investeringsaktiviteten stiger. Även nästa år antas
därför den största sysselsättningsuppgången ske
inom denna sektor. Industriproduktionen be-
räknas växa i ungefär samma takt nästa år som
innevarande år. För att klara produktionsupp-
gången bedöms sysselsättningen inom industrin
behöva öka med 17 000 personer mellan 1997
och 1999. Aktiviteten inom byggnadssektorn har
stigit svagt i år. Nästa år förväntas en mer mar-
kant uppgång i bostadsbyggandet, vilket leder till
en sysselsättningsökning på 8 000 personer, mätt
som årsgenomsnitt. Sammantaget beräknas an-
talet sysselsatta i näringslivet öka med ca 86 000
personer mellan 1997 och 1999.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

ITabell 6.2 Sysselsättning, branschfördelat j
Tusental	1997	1998	1999	2000	2001
Privat sektor	2695	2732	2781	2842	2874
Jord- och skogsbruk	109	102	98
Industri	800	806	817
Byggnadsverksamhet	218	220	228
Privat tjänstesektor	1569	1604	1638
Offentliga myndigheter	1223	1238	1247	1258	1270
Staten	189	188	188
Kommunerna	1034	1050	1060
Totalt	3922	3973	4032	4104	4148
Arbetskraft, totalt	4264	4255	4276	4294	4321

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.

Sysselsättningen inom kommunala myndigheter
har ökat med ca 25 000 personer, säsongrensat,
sedan årsskiftet. Sysselsättningsuppgången är
sannolikt en effekt av att statsbidragen till kom-
munerna har höjts samt att rekryteringsbehovet
av lärare har ökat i samband med utökningen av
antalet utbildningsplatser. Även under 1999
väntas sysselsättningen inom kommuner och
landsting öka något. Utrymmet för sysselsätt-
ningsökningar är dock begränsat eftersom både
kommuner och landsting är bundna av att uppnå
balans i budgeten från och med år 2000 (se kapi-
tel 11). Inom statliga myndigheter antas syssel-
sättningen minska svagt. Sammantaget antas sys-
selsättningen inom offentliga myndigheter stiga
med 24 000 personer mellan 1997 och 1999.

Diagram 6.2 Sysselsatta och arbetskraftsutbud

Tusental personer

Givet en fortsatt god internationell konjunktur-
utveckling beräknas BNP stiga med ca 3 % per år
åren 2000 och 2001, dvs. ungefär samma ök-
ningstakt som under åren 1998 och 1999. Förut-
sättningen för den relativt starka BNP-ökningen

är att arbetsmarknaden och speciellt lönebild-
ningen fungerar väl så att de lediga resurser som
finns tillgängliga på arbetsmarknaden kan mobi-
liseras utan att det uppstår inflationsdrivande lö-
neökningar. Mot bakgrund av den goda tillväx-
ten i ekonomin bedöms sysselsättningen kunna
öka med ytterligare ca 116 000 personer mellan
1999 och 2001. Liksom för åren 1998-1999 sker
den största sysselsättningsuppgången inom pri-
vat sektor.

Medelarbetstid

Antalet arbetade timmar antas utvecklas något
svagare än antalet sysselsatta under prognosperi-
oden. Det beror på att medelarbetstiden bedöms
sjunka något, bl.a. till följd av att sjukfrånvaron,
som har minskat kraftigt hittills under 1990-talet,
kan tänkas stiga något igen i samband med att
arbetsmarknadsläget successivt förstärks. Hittills
i år har en viss uppgång i sjukfrånvaron noterats.
En annan faktor som kan bidra till en sänkning
av medelarbetstiden är att flertalet löneavtal som
har slutits i år inkluderar en arbetstidsförkort-
ning. I vissa avtal ökas även möjligheterna till en
mer flexibel förläggning av arbetstiden, vilket
kan leda till mindre övertid.

Produktivitet

Under perioden 1998-2001 antas produktiviteten
öka långsammare än vad historiska samband in-
dikerar vid en BNP-tillväxt på 3 % per år. Pro-
duktivitetsökningen förväntas också vara lägre än
genomsnittet hittills under 1990-talet. Den
snabba produktivitetsökningen under lågkon-
junkturen i början av 1990-talet var troligtvis
tillfällig och orsakades sannolikt av en mängd
samverkande faktorer. En delförklaring kan vara
att det mycket svaga konjunkturläget skapade ett
rationaliseringstryck, som innebar att företag
med relativt låg produktivitetspotential inte kla-
rade av konkurrensen och slogs ut från markna-
den samt att det främst var personer med relativt
hög kompetens och arbetsförmåga som lyckades
erhålla och bibehålla arbeten. Snabba framsteg
inom informationsteknologin samt avregleringen
inom vissa näringar har sannolikt också bidragit
till en hög produktivitetstillväxt. Om den snabba
ökningen de senaste åren indikerar en trendmäs-
sigt högre produktivitetstillväxt är svårt att avgö-
ra, men bedömningen är att rationaliseringspo-
tentialen är lägre i dagsläget än i början av 1990-
talet. Industriföretagens vinstnivåer är dessutom
höga, sett både ur ett historiskt och internatio-
nellt perspektiv, vilket minskar rationaliserings-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

trycket. Begränsas löneökningarna till ca 3 % per
år de närmaste åren bidrar det till ett lägre ratio-
naliseringstryck. Drivkraften i produktionsupp-
gången antas också växla från export till inhemsk
efterfrågan, vilket tenderar att dampa produkti-
vitetsökningen.

Åtgärder inom arbetsmarknads- och
utbildningspolitiken

De senaste åren har det införts flera olika typer
av nya åtgärder. Antalet utbildningsplatser inom
både vuxenutbildningen och högskolan har
utökats. Inom arbetsmarknadspolitiken har det
bl.a. införts tillfällig avgångsersättning,
resursarbete, IT-satsning samt ökat kommunalt
ansvar för att aktivera ungdomar. Tillfällig
avgångsersättning innebar att arbetslösa mellan
60 och 64 år under hösten 1997 gavs möjlighet
att erhålla a-kassa utan att stå till arbets-
marknadens förfogande de återstående åren fram
till pensioneringen. Enligt AMS fick ca 18 500
personer denna typ av åtgärd. Resursarbete
innebär att arbetsgivare inom offentlig sektor ges
möjlighet att ta emot en långtidsarbetslös som,
med ersättning motsvarande a-kassa, utför
kvalitetshöjande arbete under en begränsad
tidsperiod. Som mest deltog drygt 5 000
personer i denna åtgärd under våren 1998. IT-
satsningen är en överenskommelse mellan
regeringen, Industriförbundet och företrädare
för IT-företagen, att införa en utbildning inom
ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utbildningen beräknas omfatta 10 000 personer
från den 1 december 1997 t.o.m. utgången av år
1999 och syftar till att motverka bristen på
kompetent och yrkseutbildad personal inom IT-
området. Trots införandet av flera nya åtgärder
de senaste åren minskar det genomsnittliga
antalet personer i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärder med ca 20 000
mellan 1997 och 1998. Den främsta orsaken är
att antalet platser inom arbetslivsutveckling och
arbetsplatsintroduktion minskar jämfört med
förra året. Den beräknade volymen åtgärder år
1998 har nedreviderats jämfört med
vårpropositionen från 179 000 till 165 000.
Denna volym antas ligga kvar år 1999 och 2000
för att därefter minska till 150 000 år 2001.

Tabell 6.3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder ______
Tusental personer	1996	1997	1998	1999	2000	2001
1 arbetskraften	41	32	38	40	36	33
Beredskapsarbete	8	7
Rekryteringsstöd	12	4
Utbildningsvikariat	10	4
Starta-eget-bidrag	10	12
Offentligt tillfälligt
anställda	0	5
Ej i arbetskraften	155	152	127	125	129	117
Arbetsmarknads-
utbildning	46	37
Arbetslivs-
utveckling	52	53
Kommunalt pro-
gram för ungdomar	13	14
Datortek	12	14
Arbetsplats-
introduktion	32	34
Totalt	196	185	165	165	165	150

Anm.: För åren 1998-2001 ingår även utvecklingsgaranti för ungdomar
under 25 år i begreppet konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. År 1998 och 1999 tillkommer dessutom resursarbete och den s.k.
IT-satsningen. Rekryteringsstöd, utbildningsvikariat och beredskapsar-
bete slås ihop till individuellt anställningsstöd.

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

Arbetskraften

Arbetskraftsutbudet föll kraftigt under hösten

1997, främst till följd av att antalet platser vid
vuxenutbildningen och högskolan utökades samt
att den tillfälliga avgångsersättningen infördes.
Sedan årsskiftet har fler personer sökt sig in på
arbetsmarknaden i samband med att sysselsätt-
ningen har ökat. Denna utveckling antas fort-
sätta de närmaste åren. Uppgången hålls dock
tillbaka av att antalet utbildningsplatser ökar yt-
terligare. De tillfälliga avgångsersättningar som
beviljades under hösten 1997 bidrar däremot till
ett högre nettotillskott till arbetskraftsutbudet
under de kommande fem åren än om inte denna
åtgärd hade införts. Orsaken är att antalet perso-
ner som kommer att pensioneras vid 65 års ålder
blir färre, dvs. utträdet från arbetsmarknaden på
grund av pensionering blir lägre, än det annars
skulle ha blivit. I år påverkas arbetskraftsutbudet
också av att antalet personer i åtgärder som inte
räknas in i arbetskraften minskar jämfört med
förra året. Sammantaget antas arbetskraftsutbu-
det stiga med ca 40 000 personer under loppet av

1998. Mätt som årsgenomsnitt minskar det dock
med drygt 10 000 personer till följd av det krafti-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

ga fallet under förra hösten. Mellan 1998 och
2001 ökar utbudet med ytterligare ca 65 000 per-
soner, samtidigt som det beräknas tillkomma
knappt 50 000 personer till den arbetsföra be-
folkningen. Det innebär att arbetskraftstalet, dvs.
arbetskraften som andel av befolkningen, stiger
från 76,8 % 1997 till 77,0 % år 2001. Det är fort-
farande ca 7 procentenheter lägre än år 1990, då
arbetskraftstalet låg på en rekordhög nivå. Lägger
man till den ökning som har skett av antalet stu-
dieplatser och av antalet arbetsmarknadspolitiska
åtgärder utanför arbetskraften sedan år 1990 får
man ett bredare mått på arbetsutbudet. Detta ut-
ökade mått föll från drygt 84 % av den arbetsföra
befolkningen år 1990 till som lägst 81 % år 1994,
varefter det beräknas stiga till knappt 83 % år
2001.

Diagram 6.3 Befolkningen i arbetsför alder uppdelad pa
grupper

Procent av befolkningen

□Reguljär sysselsättning

_B Öppet arbetslösa
® Åtgärder i arbetskraften

_B Utbildningssatsningar

_H Åtgärder ej i arbetskraften

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

Öppen arbetslöshet

Sedan sommaren 1997 har den öppna arbetslös-
heten fallit med drygt 1,5 procentenheter till ca

6,5 %, säsongrensat. Under de närmaste åren
antas den snabba sysselsättningsuppgången, i
kombination med en förhållandevis dämpad ut-
veckling av arbetskraftsutbudet, leda till att den
öppna arbetslösheten faller till 4,0 % i slutet av år
2000. De konjunkturberoende arbetsmarknads-
politiska åtgärderna omfattar då ca 3,5 % av ar-
betskraften.

Diagram 6.4 Öppet arbetslösa och personer i konjunktur-
beroende arbetsmarknadspolitiska åtgärder______________

Procent av arbetskraften

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

Risker i prognosen

En förutsättning för att arbetslösheten skall
kunna minskas till 4,0 % är att utbildningssats-
ningarna även framöver riktas till personer som
annars skulle vara öppet arbetslösa samt att an-
talet utbildningsplatser ökar som planerat. Under
hösten 1997 var det inga större svårigheter att
fylla upp de nya platserna. Framöver kan det
dock bli svårare, till följd av t.ex. lärarbrist eller
problem med att rekrytera personer med rätt ut-
bildningsbehov. Förutsättningen för att antalet
utbildningsplatser skall fyllas fram till nästa
sommar ökade dock i och med att rätten att få
utbildningsbidrag för vuxenstudier förlängdes
från 1 till 2 år för de som påbörjade utbildningen
hösten 1997.

Även om förutsättningarna är goda för en hög
tillväxt och snabb sysselsättningsökning finns
det risk för att sysselsättningen utvecklas sämre
än vad som antas i prognosen. Den
internationella konjunkturen kan bli svagare om
krisen i Asien och Ryssland blir mer omfattande
och utsträckt än vad som antas i prognosen.
Konsekvenserna för svensk tillväxt och
sysselsättning av en sådan utveckling undersöks
närmare i kapitel 12. En annan risk är att
löneökningarna kan öka med mer än 3 % per år
(se kapitel 7). Detta problem kan uppkomma om
företagen, trots hög arbetslöshet, inte kan
rekrytera tillräckligt kompetent arbetskraft eller
om det uppstår andra matchningsproblem på
arbetsmarknaden till följd av bristande
geografisk, yrkesmässig eller branschmässig
rörlighet. Det kan leda till högre löneglidning
och sämre sysselsättningsutveckling än vad som
antas i prognosen. Redan i dagsläget finns det
tecken på att det är brist på vissa typer av
arbetskraft. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen

8 Riksdagen I99SJ99. 1 samL Nr 1. Uol^l

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

påpekar länsarbetsnämnderna att bristerna ökar
för ett flertal yrkesgrupper. Även
Konjunkturinstitutets barometer för såväl
industrin som för tjänstesektorn indikerar att det
är brist på främst tekniska tjänstemän och
branschspecifik kompetens inom vissa sektorer,
framför allt databranschen och uppdrags-
verksamhet. Antalet nyanmälda lediga platser
tenderar dessutom att bli kvarstående i större
utsträckning än tidigare, vilket kan betyda att
arbetsgivarna har svårt att hitta rätt personer att
anställa. Matchningsproblemen på arbets-
marknaden kan illustreras av en s.k.
beveridgekurva, som visar summan av öppet
arbetslösa och personer i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i förhållande
till nivån på antalet kvarstående lediga platser (se
diagram 6.5). Noteringen för 1998 visar att
antalet kvarstående lediga platser har ökat
samtidigt som summan av arbetslösa och
personer i åtgärder har minskat. Kurvan visar
också att antalet kvarstående lediga platser är

högre än tidigare vid en given nivå för summan
av personer i åtgärder och arbetslösa. Det tyder
på att det är svårare att tillsätta de lediga platserna
nu än tidigare, dvs. matchningsproblemen verkar
ha ökat.

Diagram 6.5 Beveridgekurva

Kvarstående lediga platser

öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i procent av arbetskraften

Källor: Statistiska centralbyrån och Arbetsmarknadsstyrelsen.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

7 Löner

Löneavtal för åren 1998-2000 är nu slutna för i
stort sett hela arbetsmarknaden. De flesta avtal
löper över 3 år. I flertalet avtal är dock det sista
avtalsåret uppsägningsbart. För ekonomin som
helhet beräknas avtalen ge löneökningar på i ge-
nomsnitt ca 2,6 % per år, vilket är ca 1 procent-
enhet lägre än de avtalade löneökningar som för-
ra avtalsrörelsen resulterade i. Inom vissa av-
talsområden har parterna eller de oberoende
medlarna även redovisat uppskattningar av löne-
glidningen för de närmaste åren. Bedömningarna
varierar mellan 0 och 0,8 % per år med ett sam-
manvägt genomsnitt på 0,5 % per år. Den här re-
dovisade prognosen är betingad av att lönerna
ökar i enlighet med dessa bedömningar, dvs. att
löneglidningen för hela arbetsmarknaden begrän-
sas till 0,5 % i genomsnitt per år. De totala löne-
ökningarna beräknas därmed bli drygt 3 % i ge-
nomsnitt per år för åren 1998-2001.

Tabell 7.1 Timlöner

Årlig procentuell förändring

	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Industri	7,4	4,5
Avtal	3.7	3,1	2,9	1,5	2,4
Löneglidning	3,6	1,4
Byggnadsindustri	3,4	3,8
Avtal¹	2,6	3,8	3,1	1,9	-
Löneglidning	0,8	0,0
Privata tjänster	5,6	4,4
Avtal	4,5	3,6	3,1	2,7	2,5
Löneglidning	1,1	0,8
Statliga myndigheter	7,4	4,3
Avtal	5,0	3,5	1,9	2,5	2,5
Löneglidning	2,4	0,8
Kommunala myndigheter	5,8	4,8
Avtal	5,3	4,7	2,3	2,7	3,5
Löneglidning	0,5	0,1
Totalt	6.0	4,5	3,3	2,9	3,2	3,0
Avtal	4,4	3,8	2,8	2,4	2,7
Löneglidning	1,7	0,7	0.5	0,5	0,5

¹ Avtalet för byggnadsarbetare, som är den största gruppen inom bygg-
nadsindustrin, sträcker sig endast fram till 31 september 1999. Därför har
inget avtal för år 2000 lagts in i tabellen för denna näringsgren.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Avtalen

Sedan förra avtalsrörelsen, 1995, har förhand-
lingsordningen inom vissa avtalsområden för-
ändrats, vilket sannolikt har påverkat årets avtals-
rörelse. I samband med vårpropositionen 1996

gav regeringen i uppdrag åt arbetsmarknadens
parter att redovisa sin syn på den framtida löne-
bildningen och gemensamt formulera nödvändi-
ga förändringar av förhandlingssystemet och lö-
nebildningsordningen för att säkerställa en bättre
fungerande lönebildning. Bakgrunden var att
1995 års avtalsrörelse resulterade i förhållandevis
höga avtal. De förslag till åtgärder som de olika
parterna presenterade skilde sig åt i betydande
grad. Det framkom dock att det finns en bred
samsyn bland arbetsmarknadens parter vad gäller
lönebildningens betydelse för bekämpningen av
arbetslösheten. Den mest konkreta förändringen
skedde inom industrin där parterna underteck-
nade ett avtal som bl.a. innehöll en ny förhand-
lingsordning.

En annan förändring jämfört med förra avtals-
rörelsen är att arbetsgivarna synes ha lagt större
vikt vid koordineringen av avtalsrörelsen. Ar-
betsgivarna på den privata sidan verkade för att
avtalen inom den konkurrensutsatta industrin,
där förhandlingarna bedrevs utifrån den nya mer
strukturerade förhandlingsordningen, slöts före
andra avtal. På arbetstagarsidan enades alla LO-
förbunden kring ett samordnat lönekrav som
totalt värderades till 3,7 %, inklusive löneglid-
ning.

Arets löneförhandlingar resulterade i avtal
som beräknas ge löneökningar på i genomsnitt

2,8 % i år, 2,4 % år 1999 och 2,7 % år 2000 för
ekonomin som helhet. Att löneökningarna är
något lägre år 1999 än de övriga åren beror på att
vissa av de treåriga avtalen är uppdelade på två
perioder, dvs. avtalsrevisionerna sker endast vid
två tillfällen, i början av 1998 och i slutet av 1999.
Det innebär att löneökningarna mätt som årsge-
nomsnitt blir låga år 1999.

I flera av de avtal som slutits i år har den sedan
tidigare inledda utvecklingen mot friare lönesätt-
ning på lokal nivå ytterligare förstärkts. I några
avtal finns inga centralt fastställda löneökningar.
Inom flera andra avtalsområden är det endast
fastställt vilka generella lönepåslag som kommer
att gälla om parterna inte kommer överens på lo-
kal nivå. Det betyder att det är svårt att avgöra
vad de totala avtalsmässiga löneökningarna slut-
ligen kommer att bli. Det innebär också att det är
svårare att definiera vad som är avtalade löneök-
ningar och vad som är löneglidning.

För merparten av de kommunalt anställda har
det endast fastställts ett s.k. lägsta utrymme för
löneökningarna. Det innebär att det råder stor
osäkerhet om de slutliga löneökningarnas stor-
lek.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Ett inslag i avtalen som är gemensamt för flera
områden är att det, inom ramen för de totala av-
talade löneökningarna, avsätts ett visst löneut-
rymme för en arbetstidsförkortning. I några avtal
kan arbetstidsförkortningen antingen tas ut som
ledighet, pension eller som höjd lön. Flexibilite-
ten i arbetstidens förläggning har också utökats
inom vissa områden.

Löneglidning

Löneglidningen har sedan 1980 uppgått till i ge-
nomsnitt drygt 2 % per år. Den största löneglid-
ningen har registrerats inom industrin. Sedan
mitten av 1990-talet har löneglidningen varit nå-
got lägre än det historiska genomsnittet, drygt
1 % i genomsnitt per år. Det måste ändå betrak-
tas som en förhållandevis hög löneglidning mot
bakgrund av det svaga arbetsmarknadsläget och
de relativt höga avtalade löneökningarna i 1995-
års avtalsrörelse. Inflationen har dessutom varit
mycket låg de senaste åren, betydligt lägre än in-
flationsförväntningarna vid tidpunkten för av-
talsförhandlingarna år 1995. Det borde ha bidra-
git till låg löneglidning eftersom
reallöneökningarna blev betydligt högre än par-
terna räknade med när avtalen slöts.

Det finns flera faktorer som talar för att löne-
glidningen de närmaste åren kan begränsas till
0,5 % per år. Pristrycket i ekonomin väntas bli
fortsatt lågt (se kapitel 8), vilket kan väntas däm-
pa löneglidningen. Reallönerna kommer, med de
nominella löneökningar som antas i prognosen,
att stiga med i genomsnitt 2,2 % per år. Det är
betydligt mer än den genomsnittliga reallöneök-
ningen mellan 1970 och 1997.

Diagram 7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet

Eftersom den individuella lönesättningen i större
utsträckning än tidigare kommer att fastställas på

lokal nivå har arbetsgivarna större möjlighet att
direkt fördela lönerna med hänsyn till individu-
ella prestationer och rekryteringsläget. De behö-
ver därmed inte i samma utsträckning som tidi-
gare justera det relativa löneläget bland de
anställda via löneglidning. I några avtal finns det
också inslag av större flexibilitet vad gäller ar-
betstidens förläggning, vilket kan leda till mins-
kade kostnader för övertid.

Andra faktorer som talar för låg löneglidning
är att det från och med 1999 inte antas ske några
fler höjningar av löntagarnas avgifter och in-
komstskatter samt att uppmärksamheten kring
lönerna har stigit sedan förra avtalsrörelsen. In-
dustrins samarbetsavtal, LO-förbundens gemen-
samma lönekrav samt de uppskattningar av löne-
glidningen som parterna eller medlarna inom
vissa avtalsområden har gjort, ställer sannolikt
större krav än tidigare på parterna att hålla nere
löneglidningen. Att det, som framgår av parter-
nas rapportering av synen på den framtida löne-
bildningen, finns en bred samsyn vad gäller löne-
bildningens betydelse för att bekämpa
arbetslösheten bidrog sannolikt till att avtalen för
åren 1998-2000 blev lägre än för den föregående
treårsperioden. Det kan också väntas bidra till att
löneglidningen begränsas så att de totala löneök-
ningarna inte leder till att Sveriges konkurrens-
kraft försämras och att tillväxten i ekonomin
hämmas. Företagen har ett begränsat utrymme
att övervältra ökade kostnader på konsumenter-
na när penningpolitiken anpassas för att uppnå
inflationsmålet. Den internationella priskonkur-
rensen, som under den närmaste tiden troligtvis
kommer att skärpas ytterligare till följd av Asi-
enkrisens verkningar på världsekonomin, bidrar
också till att det är svårare att höja priserna.
Därmed skapar höga löneökningar i första hand
press på företagen att rationalisera verksamheten,
vilket dämpar sysselsättningsutvecklingen. Om
inte företagen klarar av att öka produktiviteten i
samma takt som reallönerna stiger, sjunker före-
tagens vinstmarginaler. Även detta leder till att
tillväxten i ekonomin hämmas och att sysselsätt-
ningsutvecklingen försvagas. Den ökade medve-
tenheten om dessa förhållanden torde bidra till
en låg löneglidning.

Även om det finns flera faktorer som talar för
en låg löneglidning framöver finns det fortfaran-
de risk för att löneglidningen kommer att bli
högre än vad som antas i prognosen. I samband
med att efterfrågan på arbetskraft stiger kan det
uppstå brist på arbetskraft inom vissa branscher,
vilket kan öka lönetrycket. Blir löneglidningen

hög inom vissa branscher eller för vissa yrkes-
grupper finns det risk för att löneglidningen så
småningom drivs upp även inom andra bran-
scher. Historiskt sett har följsamheten mellan
löneökningarna varit stor mellan olika branscher
och sektorer, trots att förutsättningarna, i form
av vinstläge och sysselsättningsutveckling, har
varierat.

Som tidigare nämnts medför vissa avtalskon-
struktioner att det är svårt att avgöra löneök-
ningarnas storlek. Att det exempelvis för mer-
parten av de kommunalt anställda endast är inlagt
ett lägsta utrymme för avtalen kan innebära be-
tydande löneökningar utöver detta lägstautrym-
me, vilket i så fall noteras som hög löneglidning
inom denna sektor. Det är endast Kommunalar-
betareförbundet som har fastställt definitiva av-
talsmässiga löneökningar. Det avtalet ger ca 1
procentenhet högre löneökningar per år än de
höjningar som angetts som lägsta utrymme i de
övriga avtalen. Det innebär att det finns risk för
att löneökningarna inom övriga områden kom-
mer att överstiga lägstautrymmet med 1 procen-
tenhet. Detta gäller framför allt Vårdförbundets
medlemmar som för åren 1998 och 1999 blivit
utlovade 0,5 procentenheter mer än övriga
landstingsanställda, enligt ett avtal som slöts
1995.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 1

Tabell 7.2 Arbetskraftskostnad per anställd i näringslivet enligt OECD¹
Årlig procentuell förändring	? 1996	1997	1998	1999
Tyskland	2,4	2,2	1,8	1,9
Frankrike	2,8	3,3	2,3	2,4
Italien	4,3	4,4	3,2	2,8
Storbritannien	3,3	4,9	5,4	4,8
Österrike	2,0	2,0	2,2	2,7
Belgien	1,0	2,7	2,5	2,6
Danmark	3,6	4,0	4,3	4,7
Finland	2,9	1,7	3,4	2,8
Grekland	10,9	9,5	6,7	5,5
Irland	3.5	4,9	6,0	5,9
Nederländerna	2,1	2,5	2,7	3,6
Portugal	5,5	6,0	4,1	4,0
Spanien	3,6	3,1	3,0	3,5
Sverige¹	6,2	3,6	4,1	4,0
EU	3,3	3,5	3,1	3,1

'OECD:s prognos. Se fotnot 1.

Källa: OECD Economic Outlook, juni 1998.

Internationell jämförelse

Lönerna i Sverige har hittills under 1990-talet sti-
git med några tiondels procentenheter mer per år
än genomsnittet i övriga Europa. De höga kost-
nadsökningarna har kompenserats av en försva-
gad valuta och snabbare produktivitetstillväxt i
Sverige. De närmaste åren antas ungefär samma
produktivitetsökning som i övriga Europa. Sam-
tidigt antas kronan stärkas. Därmed är det viktigt
att lönerna i Sverige inte ökar snabbare än i de
viktigaste konkurrentländerna för att inte kon-
kurrenskraften för svensk exportindustri skall
försämras. Om inte företagen kan kompensera
eventuella högre kostnadsökningar genom att
rationalisera verksamheten eller att sänka
vinstmarginalerna, tvingas de höja exportpriser-
na. Det leder till minskad efterfrågan på svenska
varor, vilket hämmar tillväxten och sysselsätt-
ningen. De löneökningar som antas i prognosen
ligger ungefär i linje med utvecklingen i övriga
Europa.

'vid OECD:s beräkning av arbetskraftskostnaden ingår sociala avgifter,
som t.ex. sjukförsäkring, medan andra arbetsgivaravgifter som är rena
löneskatter, exempelvis den allmänna löneavgiften, inte ingår. I Sverige
skedde en växling mellan sociala avgifter och löneskatter 1997 som höll
tillbaka arbetskraftskostnaden med 1,1 procentenheter enligt OECD:s
beräkning, trots att växlingen inte påverkar de sammanlagda arbetsgivar-
avgifterna. Eftersom arbetskraftskostnaden mäts per anställd och inte per
timme påverkas utvecklingen också av om medelarbetstiden förändras.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

8 Inflation

Inflationstrycket är för närvarande mycket lågt i
svensk ekonomi. Detta illustreras bl.a. av att
konsumentprisindex (KPI) var oförändrat från
augusti 1997 till augusti i år. Förutsättningarna är
gynnsamma för låga prisökningar även framöver.
Återhållsamma löneökningar, en god produkti-
vitetstillväxt, måttliga internationella prisökning-
ar samt låga inflationsförväntningar hos såväl
hushåll som företag, bidrar till att hålla ned kon-
sumentpriserna i Sverige. Utvecklingen av KPI
styrs i år i stor utsträckning av tillfälliga effekter
såsom fallande räntor samt vissa skatte- och sub-
ventionsförändringar. Inflationen beräknas ligga
omkring noll även fortsättningsvis under 1998.
Nästa år förväntas KPI öka med ca 1 % under
loppet av året.

Lönerna förväntas öka måttligt även år 2000
och 2001 medan produktivitetsutvecklingen
mattas något. Riksbanken antas klara inflations-
målet så att inflationen ligger kring 2 % år 2001.
Eftersom konsumentpriserna förväntas öka med
ca 1 % under loppet av 1999 beräknas årsgenom-
snittet för år 2000 bli 1,7 %.

B ostadskostnadema

En viktig förklaring till den låga prisutvecklingen
i år är minskade bostadskostnader. Bostadspos-
ten utgör en tredjedel av totala KPI och är där-
med av stor betydelse för den uppmätta inflatio-
nen. Under första halvåret höjdes taket för
ROT-avdragen och fastighetsskatten sänktes,
vilket medförde lägre boendekostnader för hus-
hållen som de mäts i KPI. Med lägre räntor har
också räntekostnaderna för egnahemsägare fort-
satt att falla. De bostadslån som successivt för-
faller sätts vanligen om till en lägre ränta. I aug-
usti i år bidrog denna kostnadsminskning till att
sänka inflationen med 0,7 procentenheter. Även
fortsättningsvis under 1998 och under 1999 be-
räknas lägre räntekostnader hålla ned inflationen.
Räntekostnaderna faller dock betydligt lång-
sammare nästa år, vilket är en viktig orsak till att
priserna beräknas öka något snabbare under 1999
än under 1998.

Utöver ovan nämnda faktorer förklaras de låga
bostadskostnaderna hittills i år av att hyrorna för
hyreslägenheter har ökat måttligt. Från decem-
ber 1997 fram t.o.m. augusti i år har hyrorna ökat
med endast 0,7 %. Eftersom flertalet av hyresav-
talen sluts under första halvåret indikerar detta
att hyresökningarna blir knappt 1 % i år, vilket
historiskt sett är lågt. Under de senaste åren har

hyrorna ökat med ca 3-4 % per år och de har
därmed höjt KPI i betydande omfattning. Bland
annat ränteläget och den tillfälliga sänkningen av
fastighetsskatten för flerfamiljshus under 1999,
talar för att hyrorna ökar måttligt även de när-
maste åren.

Löner och producentpriser

Lönekostnaderna är av stor betydelse för pris-
och sysselsättningsutvecklingen. Under åren
1995-1997 steg lönerna inom näringslivet i ge-
nomsnitt med närmare 5 % och inom offentliga
myndigheter med drygt 4 % per år. Slutna avtal
hittills under 1998 indikerar en betydande ned-
växling i löneökningstakten. Om så inte blir fal-
let är risken överhängande att priserna ökar nå-
got snabbare och, via en stramare penningpolitik,
sysselsättningen ökar långsammare än vad som
antas i denna prognos. Lönebildningen framstår
således som en risk i prognosen.

Tabell 8.1 Konsumentprisutveckling

Årlig procentuell förändring

	1997	1998	1999	2000	2001
KPI, årsgenomsnitt	0,9	0,5	0,7	1,7	2,0
KPI, dec-dec	1,9	0,1	1,1	2,0	2,0
Basbelopp (tusental kr)	36,3	36,4	36,4	36,7	37,3
HIKP¹, årsgenomsnitt	1,8	1,2	1,1	-	-
HIKP¹, dec-dec	2,7	0,5	1,5	-	-
NPI, årsgenomsnitt	-1,2	-1,4	0,7	-	-
NPI, dec-dec	-0,9	-0.5	0,6	-	-
KPI, OECD², årsgenomsnitt	2,0	1,5	1,8	2,0	2,0

¹ Harmoniserat index för konsumentpriser inom EU.

² Med OECD avses 16 länder, se kapitel 2.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Alltför stora löneökningar kan skapa infla-
tionstryck bl.a. genom ökade produktionskost-
nader inom industrin. Under perioden 1995-
1997 steg produktiviteten i industrin med närma-
re 5 % per år. Den omfattande effektiviseringen
av produktionen har i stort balanserat löneök-
ningarna, vilket har bidragit till att industrins
producent- och hemmamarknadspriser har legat
förhållandevis stilla de senaste åren (se diagram
8.1). Till exempel har industrins priser för hem-
mamarknaden varit i det närmaste oförändrade
från mitten av 1995 fram till och med i augusti i
år. Industrins investeringar beräknas ligga på en
hög nivå såväl i år som nästa år, vilket talar för en
fortsatt god produktivitetstillväxt. Utbyggnaden
av produktionskapaciteten torde bidra till att in-
flationsdrivande flaskhalsar kan undvikas de

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

närmaste åren trots förväntningar om en fortsatt
uppgång i industriproduktionen.

Eftersom en allt större del av industrins in-
satsvaror är importerade har den internationella
prisutvecklingen och växelkursens förändring
stor betydelse för industrins produktionskostna-
der. Den förhållandevis svaga ökningen av pro-
ducentpriserna under senare år förklaras bl.a. av
förstärkningen av kronan under 1995 och 1996.
Den fördelaktiga produktivitetsutvecklingen och
de låga löneökningarna i OECD har, tillsam-
mans med Asienkrisen, dessutom dämpat
världsmarknadspriserna. Asienkrisen har medfört
en skärpt internationell konkurrens som pressar
priserna, vilket bl.a. indikeras av Konjunktur-
institutets barometer från augusti i år. Barome-
tern visar att svenska industriföretag förväntar
sig ett fortsatt kraftigt fall i försäljningspriserna
på exportmarknaden.

Utöver effekterna via produktionskostnaderna
är importpriserna också viktiga för de svenska
konsumentpriserna genom att en stor del av
hushållens konsumtion utgörs av varor
tillverkade i utlandet. Låga internationella
prisökningar och den antagna förstärkningen av
kronan medför att importpriserna sjunker i år,
vilket bidrar till lägre svenska konsumentpriser.
Nästa år förutses de internationella råvaru-
priserna stiga, vilket ger ett blygsamt bidrag till
inflationen i Sverige.

Inflationsförväntningar och hushållens efterfrågan
Den låga och sjunkande inflationen under de se-
naste åren har medfört ett väsentligt fall i infla-
tionsförväntningarna. Av SCB:s enkät framgår
att hushållens inflationsförväntningar ett år
framåt har legat på eller under Riksbankens in-

flationsmål under en längre tid. Även inom nä-
ringslivet förväntas måttliga prisökningar fram-
över. Såväl Konjunkturinstitutets barometrar
som Prosperas och Aragons enkäter till varu-
och penningmarknaden visar att inflationsför-
väntningarna på 2 till 5 års sikt ligger väl inom
Riksbankens toleransintervall för inflationen.
Nedgången i de långa nominella räntorna från
1995 kan också tolkas som att marknadens för-
väntningar om den framtida inflationen har blivit
lägre. Den ränteuppgång som skedde i augusti i
år kan sannolikt inte tolkas som stigande infla-
tionsförväntningar. De något högre räntorna
förklaras snarare av att riskpremien har ökat bl.a.
för svenska obligationer som en följd av den glo-
bala oron på de finansiella marknaderna. Future-
räntan med likvid om sex månader - dvs. den i
dag förväntade framtida korträntan - är fortsatt
låg, vilket indikerar att marknaden inte förväntar
sig en penningpolitisk åtstramning de närmaste
månaderna. Sammantaget visar de fallande infla-
tionsförväntningarna hos hushåll och näringsliv
att Riksbankens prisstabilitetsmål har vunnit i
förtroende. Inflationsbenägenheten har därmed
minskat i svensk ekonomi.

En faktor som sannolikt bidrar till något hög-
re konsumentpriser de närmaste åren är en till-
tagande privat konsumtion. I denna prognos har
antagits att expansionen av hushållens efter-
frågan, i kombination med måttliga kostnads-
ökningar, skapar ett utrymme för producenter
och handel att höja vinstmarginalerna de när-
maste åren.

Skatte- och subventionsförändringar

Av KPI-ökningen på 1,9 % under loppet av förra
året förklaras ca 1 procentenhet av förändringar

Diagram 8.1 Producent- och importpriser

Index 1990=100

130 .__________________

Diagram 8.2 Konsumentprisutveckling enligt KPI och HIKP

12-månaderstal

Procent

Anm: De streckade linjerna i diagrammet anger Riksbankens toleransintervall för
inflationen enligt KPI.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

av indirekta skatter och subventioner som t.ex.
höjd tobaksskatt. I år beräknas skatteförändring-
ar i stället sänka KPI med ca 0,6 procentenheter,
vilket är en viktig förklaring till att uppgången i
KPI under loppet av året beräknas bli så låg som
0,1 %. I januari i år höjdes alkoholskatten, vilket
tillsammans med ändrade elskatter drog upp KPI
något. Under första halvåret i år bidrog, som
nämndes tidigare, sänkt fastighetsskatt samt det
höjda taket för ROT-avdraget till att sänka KPI.
Därefter har även tobaksskatten sänkts. Nästa år
beräknas skatte- och subventionsförändringar
medföra att KPI höjs med ca 0,1 procentenheter
under loppet av året. Stödet till de s.k. kris-
årgångarna för flerfamiljshus samt sänkt fastig-
hetsskatt på flerfamiljshus och vattenkraftverk
förväntas bidra till att KPI sänks något under
1999. Däremot beräknas KPI höjas nästa år när
ROT-avdraget upphör och när avfallsskatten
införs.

Sammantaget kan således en stor del av skill-
naderna mellan KPI-ökningen under 1997, 1998
och 1999 förklaras av ändrade skatter och sub-
ventioner.

Dessa förändringar, och även räntekostnader för
egnahemsägare, har endast en tillfällig påverkan
på inflationen. Rensat för dessa övergående ef-
fekter ligger inflationen, förutom en uppgång
kring årsskiftet 1997/98, förhållandevis stabilt
mellan 1 och 1,5 % under perioden 1997-1999.

HZ7CP

Inflationen i Sverige enligt EU:s harmoniserade
index för konsumentpriser, HIKP, har fallit från

2,7 % i december 1997 till 0,6 % i augusti i år,
vilket understiger genomsnittet för EU-länderna.
HIKP innefattar ca 80 % av varukorgen i KPI.
Den viktigaste skillnaden mellan de båda måtten
är att räntekostnaderna för egnahemsägare inte
ingår i HIKP. Allteftersom räntekostnaderna
faller i allt mindre utsträckning minskar
skillnaden mellan de båda måtten. I december
nästa år beräknas 12-månaderstalet enligt HIKP
uppgå till 1,5 %, dvs. något högre än KPI.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

9 Hushållens ekonomi och privat
konsumtion

För de kommande åren sker en återhämtning av
hushållens reala inkomster. Konsumtionen ökar
något snabbare än inkomsterna och därmed blir
sparandet lågt.

9.1 Hushållens inkomster

Hushållens realinkomster har utvecklats svagt
under de senaste åren. Efter de kraftiga ökning-
arna i början av 1990-talet, huvudsakligen till
följd av att 1990/91 års skattereform var underfi-
nansierad, har hushållssektoms samlade in-
komster fallit tillbaka. Inkomtstutvecklingen
under de senaste åren har emellertid varit splitt-
rad. De reala löneinkomsterna före skatt har ut-
vecklats positivt, medan skattehöjningar och
sänkta ersättningsnivåer i transfereringssystemen
har dragit ned hushållens inkomster.

I år beräknas hushållens reala disponibla in-
komster öka med 2,7 %, vilket är något starkare
än vad som beräknades i vårpropositionen. Bak-
om denna relativt kraftiga uppgång ligger en
fortsatt ökning av reallönerna före skatt tillsam-
mans med stigande sysselsättning.

Transfereringarna från offentlig sektor ger
också ett positivt bidrag till inkomstutvecklingen
i år, trots att arbetslösheten sjunker. Pensionerna
ökar realt som en följd av den låga inflationen,
samtidigt som bostadstillägget till pensionärerna
har höjts. Utbetalningarna från sjukförsäkringen
ökar kraftigt i år av flera skäl. Ersättningsnivåer-
na i sjuk- och föräldraförsäkringen höjdes vid
årsskiftet från 75 till 80 % och antalet sjukdagar
har stigit. Därtill ökar utbetalningarna från
sjukförsäkringen till följd av att arbetsgivarperio-
den återställts till 14 dagar från 1 april 1998 efter
att ha varit 28 dagar dessförinnan. Detta påverkar
dock inte hushållens inkomster eftersom sjuklö-
nen reduceras i motsvarande grad.

Tabell 9.1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande

Miljarder kronor,

	löpande priser 1997	1997	1998	Procentuell utveckling, 1991 års priser
	löpande priser 1997	1997	1998	1999	2000	2001
Lönesumma, inkl, sjuklön	756,6	3,3	4.0	3,4	3,0	2,1
Transfereringar från offentlig sektor	387,9	-0,3	2,5	-0,5	■0,6	0,3
Pensioner	216,2	0,1	1,1	1,3	0,7	1,2
Sjukförsäkring m.m.	34,3	-6,9	10,9	3,7	1,1	1,5
Arbetslöshetsbidrag m.m.	55,3	2,0	-8,6	-12,5	-14,4	-10,3
Övriga transfereringar	82,2	-0,1	10,0	0,1	2,3	1,8
Räntor och utdelningar, netto	-13,5
Övriga inkomster, netto	204,9	-6,1	1,7	2,0	3,7	1,6
Direkta skatter och avgifter	405,7	7,1	6,2	-0,4	3,3	1,4
Disponibel inkomst	930,2	-1.7	2,7	3,3	1,5	1,8
Privat konsumtion	922,9	2,0	2,7	2,9	2,5	2,0
Sparande, nivå i % av disponibel inkomst
Nettosparande		0,8	0,8	1,2	0,3	0,1
Finansiellt sparande		2,6	2,5	2,6	1,4	0,9
Procentuellt bidrag till realinkomstutvecklingen
Lönesumma, inkl, sjuklön		2,7	3,3	2,9	2,5	1,8
Transfereringar från offentlig sektor		-0,1	1,1	-0,2	-0,2	0,1
Räntor och utdelningar, netto		-0,1	0,8	0,1	0,0	0,2
övriga inkomster, netto		-1,3	0,3	0,4	0,7	0,3
Direkta skatter och avgifter		-2,9	-2,8	0,2,	-1,5	-0,6

Anm: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med KPI. Disponibel inkomst är deflaterat med implicitprisindex för privat
konsumtion, IPI.

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen
höjdes till 80 % redan den 1 oktober 1997. Övri-
ga transfereringar ökar realt med 11,5%. I den
kraftiga ökningen ligger att antalet personer som
uppbär olika former av studiestöd stiger samt att
barnbidragen och flerbarnstilläggen höjdes vid
årsskiftet med sammanlagt 2,9 miljarder kronor.

Direkta skatter och avgifter stiger i år bl.a. ge-
nom att den allmänna egenavgiften till pensions-
systemet har höjts med 1 procentenhet. Vidare
finansieras den höjda ersättningsnivån i arbets-
löshetsförsäkringen delvis genom ökade egenav-
gifter. Skatten för småföretagare har sänkts ge-
nom att en ökad andel av vinsten beskattas som
inkomst av kapital. Hushållens skattebetalningar
i år dras upp av att fyllnadsbetalningar av skatt
var ovanligt stora till följd av realiserade kurs-
vinster på aktier under 1997.

För 1999 förutses en fortsatt positiv utveck-
ling av sysselsättningen och reallönerna. Pensio-
närerna får också en real inkomstökning. Bas-
beloppet räknas upp med hela, och inte som
tidigare med en del av föregående års inflation.
Därutöver förelås en höjning av pensionerna
med 2 procentenheter, dvs. från 98 till 100 % av
basbeloppet samt en ytterligare höjning av bo-
stadstillägget. Sammantaget minskar dock trans-
fereringarna från den offentliga sektorn till följd
av nedgången i arbetslösheten.

Den statliga inkomstskatten förändras nästa år
genom att den tillfälliga s.k. värnskatten upphör
samtidigt som skatteuttaget förblir 25 % för in-
komster över 389 500 kronor per år. Dessutom
föreslås, tillfälligt för 1999, en skattereduktion
för inkomsttagare med inkomster upp till
245 000 kronor per år. Netto innebär föränd-
ringarna en skattesänkning på ca 6 miljarder kro-
nor, jämfört med 1998 års regler. Sammantaget
beräknas realinkomsterna öka med 3,3 % nästa
år, vilket är ca I/2 procentenhet starkare än vad
som beräknades i vårpropositionen.

För åren 2000 och 2001 beräknas den goda
tillväxten leda till en fortsatt gynnsam sysselsätt-
ningsutveckling, medan reallöneökningarna
dämpas när inflationen stiger något. Effekten på
disponibel inkomst av den ökade sysselsättning-
en dämpas av att inkomsterna från arbetslöshets-
bidragen sjunker parallellt. Barnbidragen föreslås
höjas i två steg med sammanlagt ca 5 miljarder
kronor. Inkomsterna dras ned när den tillfälliga
skattereduktionen upphör. De realt disponibla
inkomsterna beräknas öka med 1,5 % år 2000
och med 1,8 % år 2001.

9.2 Privat konsumtion

Under 1997 ökade hushållens totala konsum-
tionsutgifter med 2 % jämfört med året innan,
mätt som årsgenomsnitt. Ökningen av den pri-
vata konsumtionen var den hittills starkaste un-
der 1990-talet. Det var i synnerhet kapitalvaru-
handeln som bidrog till konsumtionstillväxten,
t.ex. handeln med bilar och delar av den s.k. säl-
lanköpsvaruhandeln. Under det första halvåret
1998 ökade den privata konsumtionen med

2,5 % jämfört med första halvåret 1997. Denna
konsumtionsökning var något starkare än vad
som förväntades i 1998 års ekonomiska vårpro-
position. Framförallt var det handeln med bilar
och sällanköpsvaror som fortsatte att uppvisa en
stark försäljningsutveckling.

Förra årets ökning av den privata konsum-
tionen sammanföll med en minskning av
hushållens reala disponibla inkomster. Därmed
sjönk hushållens sparkvot, definierad som
sparandet i förhållande till den disponibla
inkomsten, till en nivå under 1 %. Hushållens
disponibla inkomster förväntas öka med 2,7 %
innevarande år och tillväxten i hushållens
inkomster förväntas bli ännu starkare 1999. Den
gynnsamma inkomstutvecklingen innebär att
utrymmet för en privat konsumtionsökning
framöver är stort. Konsumtionsutrymmet stärks
dessutom av hushållens förhållandevis starka
förmögenhetsställning. Den främsta orsaken till
den förbättrade förmögenhetssituationen är att
värdet av hushållens aktie- och småhusinnehav
har ökat de senaste åren. Behovet av att spara av
de disponibla inkomsterna har därmed minskat.
De låga räntenivåerna underlättar dessutom
finansieringen av vissa kapitalvaruinköp, vilket
innebär att försäljningsvolymen av kapitalvaror
sannolikt tilltar.

De senaste månaderna har situationen på ar-
betsmarknaden förbättrats. Sysselsättningen har
ökat och arbetslösheten har minskat. Som ett re-
sultat av förbättringen på arbetsmarknaden
minskar hushållens osäkerhet vad gäller framtida
arbetsinkomster. De svenska hushållens förbätt-
rade ekonomi återspeglas i stor utsträckning av
hushållens framtidsförväntningar, som redovisas
av Statistiska centralbyrån i de s.k. Hushållens
inköpsplaner. Alltfler hushåll bedömer nu att de-
ras egen ekonomiska situation kommer att för-
bättras framöver och att framtidsutsikterna för
den svenska ekonomin är gynnsamma. Dess-
utom förväntar sig flertalet hushåll att arbetslös-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

heten kommer att sjunka framöver och att infla-
tionen kommer att vara fortsatt låg.

Som en följd av den alltmer optimistiska sy-
nen på framtiden har de svenska hushållen mins-
kat sitt sparande. Hushållens sparkvot är för när-
varande låg och bankernas utlåning till hushållen
har ökat successivt sedan andra halvåret 1997.
Volymen av hushållens totala bankkrediter är
emellertid, trots uppgången, betydligt mindre än
under slutet av 1980-talet. Utvecklingen av de-
taljhandelns försäljning hittills under 1998 anty-
der att hushållens minskade sparande har skapat
utrymme för bl.a. inköp av hemelektronik och
möbler. Handeln med radio- och televisionsut-
rustning har ökat med ca 20 % under det första
halvåret 1998 jämfört med första halvåret 1997,
och möbelhandeln har under samma period ökat
med ca 10 %. Dessutom tyder den löpande sta-
tistiken över totala nybilsregistreringar på att
även nybilsinköpen har ökat kraftigt.

nivåer, vilket resulterar i en svagare ökning av
hushållens totala konsumtionsutgifter.

Det finns naturligtvis flera moment av osäker-
het i bedömningen av hushållens konsumtions-
utveckling de närmaste åren. I synnerhet gäller
detta eventuella effekter på hushållens framtids-
förväntningar, och därmed effekter på deras kon-
sumtionsbeteende, av diverse makroekonomiska
händelser, såväl inhemska som internationella.
Det är t.ex. tänkbart att den asiatiska krisen blir
djupare och att dess effekter på den svenska eko-
nomin får återverkningar på hushållens konsum-
tionsbeteende. Hushållens förmögenhetsställ-
ning påverkas negativt av en global nedjustering
av aktiepriserna. Det är emellertid troligt att det
kortsiktiga beroendet mellan hushållens kon-
sumtionsutgifter och priserna på aktier är för-
hållandevis begränsat. Anledningen är att hushåll
i allmänhet strävar efter att utjämna sina kon-
sumtionsutgifter över tiden.

Diagram 9.1 Privat konsumtion och disponibel inkomst

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Sammantaget förväntas hushållens totala efter-
frågan öka ytterligare de kommande åren, främst
som en följd av ökade disponibla inkomster, för-
bättrade arbetsmarknadsförhållanden och myck-
et positiva framtidsförväntningar. Den totala pri-
vata konsumtionen förväntas öka med 2,7 %
1998 och med 2,9 % 1999. Därmed upprevideras
bedömningen som gjordes i vårpropositionen
med 0,4 procentenheter för respektive år. Kon-
sumtionstillväxten förväntas sedan avta till 2,5 %
respektive 2,0 % under åren 2000 och 2001. Den
avtagande tillväxttakten i den privata konsum-
tionen är huvudsakligen ett resultat av att hus-
hållen under både 1998 och 1999 i stor utsträck-
ning beräknas uppgradera och ersätta slitna
kapitalvaror. Dessa konsumtionsutgifter förvän-
tas så småningom återgå till långsiktigt normala

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

10 Investeringar

Investeringskonjunkturen tog fart det första
halvåret i år. Den totala investeringsvolymen steg
med ca 10 % jämfört med motsvarande period
förra året. Sammantaget beräknas de totala
bruttoinvesteringarna öka med knappt 10 %
1998 och med 8 % 1999.

Den starka produktionsökningen inom såväl
industrin som den privata tjänstesektorn väntas
medföra en stigande investeringsaktivitet inom
näringslivet. Inom den exportinriktade delen av
näringslivet avtar dock investeringarnas till-
växttakt successivt, medan utbyggnadsbehovet
inom hemmamarknadssektorerna ökar. Förut-
sättningar för en viss återhämtning av bostadsin-
vesteringarna är också goda. Räntorna är låga
samtidigt som hushållens ekonomi förbättras.
Under innevarande år bidrar också de offentliga
myndigheterna till den starka investeringsexpan-
sionen. Det förklaras av byggnationen av stor-
stadslederna och av en uppgång i de kommunala
myndigheternas investeringar.

ITabell 10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren 1
	Miljarder kronor 1997	1997	Årlig procentuell volymförändring
	Miljarder kronor 1997	1997	1998	1999	2000	2001
Näringslivet	183,6	-0,1	10,7	7,1	4,8	3,2
industri	64.1	-6,9	8,0	4,5	4,5	3,0
övrigt näringsliv	119,5	3,8	12,1	8,4	5,0	3,3
Bostäder	23,8	-25,7	6,2	23,5	25,0	25,0
Nybyggnad	11,5	-19,2	5.5	32,0
Ombyggnad	12,3	-32,0	7,1	14,0
Offentliga myndigheter	30,5	-9,4	7,6	1,4	2,2	1,4
Totalt	237,9	-4,8	9,8	8,0	6.8	5,9
Maskiner	136,2	2,8	11,1	6,2	4,5	3.2
Byggnader	101,7	-13,2	8,3	10,4	9,7	9,3

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under perioden mellan 1999 och 2001 förutses
investeringskvoten, dvs investeringarna som an-
del av BNP, åter närma sig de nivåer som rådde
på 1970- och 80-talen. De senaste årens låga in-
vesteringskvoter kan delvis förklaras av behovet
att anpassa kapitalstocken för bostäder till lång-
siktigt hållbara nivåer. Därtill har sannolikt den
höga realräntan också bidragit till de låga investe-
ringsnivåerna. I den medelfristiga kalkylen utgör
de låga räntorna och den relativt höga lönsam-
heten i näringslivet goda förutsättningar för en
fortsatt expansion. Den relativt höga investe-

ringsaktiviteten är också en förutsättning för att
kostnadsdrivande flaskhalsar ska kunna undvi-
kas. Därtill bidrar också den goda tillgången på
arbetskraft till den gynnsamma tillväxtmiljön de
närmaste åren. Bostadsproduktionen antas grad-
vis normaliseras till följd av stigande disponi-
belinkomster och den positiva sysselsättnings-
utvecklingen. Nivån på bostadsinvesteringarna
förutses dock även år 2001 vara låg jämfört med
1980-talets nivå.

10.1 Näringslivets investeringar

Diagram 10.1 investeringar som andel av BNP

1991 års priser, procent

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Industrins investeringar har under de senaste åren
legat på en mycket hög nivå, vilket främst kan
förklaras av den kraftiga ökningen av exporten
samt en hög lönsamhet. Även om industrins
investeringar tillfälligt föll tillbaka förra året
innebar de ändå att produktionskapaciteten
byggdes ut ytterligare. Till följd av den kraftiga
produktionsökningen mot slutet av 1997 steg
kapacitetsutnyttjandet. Den utvecklingen har
fortsatt under årets inledning, trots att industrins
konjunkturläge tyder på en viss avmattning.
Under andra kvartalet i år uppgick
resursutnyttjandet till hela 90,1 %, vilket är en
nivå då investeringarna bör öka avsevärt för att
flaskhalsar i produktionen skall kunna undvikas.
Därtill stimuleras investeringarna av att
lönsamheten förväntas öka ytterligare under
innevarande år från en redan i utgångsläget hög
nivå. Den internationella prispressen har
visserligen tilltagit under året, men samtidigt är
produktivitetsutvecklingen fortsatt gynnsam och
löneutvecklingen återhållsam.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Enligt Statistiska centralbyråns investe-
ringsenkät från maj planerar industriföretagen
för kraftiga investeringsökningar i år. Med tanke
på det osäkra konjunkturläge som uppstått till
följd av Asienkrisen, är det rimligt att en del av
de planerade investeringarna förskjuts till nästa
år. Enligt nationalräkenskaperna steg emellertid
industrins investeringar med drygt 8 % under det
första halvåret i år jämfört med motsvarande
period förra året. Samtidigt indikerar den senaste
kvartalsbarometern att industrins kapacitetsut-
byggnad fortsätter i stor omfattning också under
andra halvåret. Investeringarna bedöms därför
öka med 8 % i industrin 1998 vilket innebär att
kapitalstocken byggs ut med över 4 %. Investe-
ringsvolymerna blir mycket stora inom verk-
stadsindustrin som gynnas av den goda investe-
ringskonjunkturen i Europa.

För 1999 beräknas investeringarna öka med ca
4 %. Resursutnyttjandet förutses också nästa år
ligga på en hög nivå. Detta i kombination med en
hög lönsamhet utgör gynnsamma förutsättning-
ar för en fortsatt kapacitetsutbyggnad. Både pri-
vat konsumtion och export ökar i betydande
omfattning, vilket bör innebära avsevärda inves-
teringsökningar inom såväl konsumtions- som
investeringsvaruindustri.

Tabell 10.2 Övriga näringslivets investeringar

Miljarder

kronor Ärlig procentuell förändring
1997 1996 1997 1998 1999

Jordbruk och skogsbruk	8.9	6,0	7,1	4,4	4,1
Energi och vattenverk	14,1	-4,1	3,3	10,4	14,4
Byggnadsindustri	4,6	-2,0	13,4	4,0	ll.o
Handel	17,2	0,4	4,3	20,0	17,0
Finansiell verksamhet	2,5	-15,1	30,5	15,0	11,0
Företagstjänsteverksamhet	14,1	0,2	6,3	16,0	7,0
Hushällsverksamhet	11,2	-3,1	13,5	5,0	5,0
Fastighetsverksamhet	7,7	15,2	2,8	9,0	16,0
Övrig tjänsteverksamhet	39,2	-1,6	-1,6	12,3	1,8
därav samfärdsel	24,4	11,6	-3,2	19,0	-2,0

Summa_________________________119,5 0,3 3,8 12,1 8,4

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Investeringarna inom övrigt näringsliv ökade mer
än förväntat under det första halvåret i år. En
mycket kraftig expansion noterades i sektorer
som i stor utsträckning påverkas av hushållens
efterfrågan. Inom exempelvis varuhandeln ökade
investeringsvolymerna med hela 28 % första
halvåret i år jämfört med samma period 1997.
För såväl 1998 som 1999 beräknas

investeringarna öka starkt inom de flesta
delsektorer inom övrigt näringsliv. En sådan
utveckling stöds av resultaten från Statistiska
centralbyråns investeringsenkät från maj. En
kraftig produktionsökning och låga räntor utgör
gynnsamma förutsättningar för en betydande
utbyggnad av kapaciteten under prognos-
perioden. Tillgängliga indikatorer tyder också på
en markant ökning av investeringsaktiviteten
framöver. Priserna på kommersiella fastigheter
har för riket som helhet ökat med 15 % de
senaste två åren. Samtidigt har vakanserna inom
expansiva regioner minskat i sådan omfattning
att nyproduktion av kommersiella lokaler åter
blivit lönsam. Av juni månads tjänstebarometer
från Konjunkturinstitutet framgår att
konjunkturläget stärktes ytterligare både för
arkitekter och för teknisk konsultverksamhet.
En uppgång i dessa sektorer förebådar en ökning
av investeringar i realkapital med 1/2 till 1 års
eftersläpning. En del strukturella förändringar
bidrar också till investeringsexpansionen
framöver. Avregleringen av energisektorn
innebär ökade krav på rationaliseringar. Detta
tillsammans med det statliga energiomställnings-
programmet, i vilket det årligen finns avsatt ca

1,5 miljarder kronor, innebär en betydande
investeringshöjning inom energisektorn. För
innevarande år väntas statliga infrastruktur-
satsningar såsom byggandet av Oresundsbron
med tillfartsleder, samt ökade järnvägs-
investeringar bidra till investeringsökningen
inom övrigt näringsliv. Sammantaget beräknas
investeringarna inom övrigt näringsliv öka med
12 % i år och med drygt 8 % 1999. Därmed
stiger resursutnyttjandet något fram till och med
1999. Det finns dock en viss osäkerhet i
bedömningen över investeringsutvecklingen
framöver. Under tidigare konjunkturuppgångar
har det funnits en tendens till en snabbare
ökningstakt än den här redovisade prognosen.

10.2 Bostäder

Bostadsbyggandet ökade med 12 % under första
halvåret 1998 jämfört med samma period 1997.
Under förra året låg dock bostadsbyggandet på
en rekordlåg nivå. Bostadsbyggandet har sedan
lågkonjunkturen i början på 1990-talet legat på
en historiskt mycket låg nivå. Detta har inneburit
att bostadsstocken gradvis anpassats till en ny
jämviktsnivå. Minskningen av bostadssubventio-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

nerna till motsvarande 30 % av räntekostnaden är
nu i stort sett genomförd, samtidigt som de all-
männa ekonomiska förutsättningarna för en
ökad efterfrågan på bostäder snabbt förbättras.
Hushållens disponibla inkomster beräknas öka
kraftigt efter en lång stagnationsperiod och sys-
selsättningen tar fart. Därigenom finns förut-
sättningarna för en markant uppgång i bostads-
produktionen.

Diagram 10.2 Antal outhyrda respektive påbörjade
lägenheter_______________________________________

Tusental

Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser den 1 mars respektive är. Antalet påbörjade
lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Bostadsbyggandet har hittills varit lågt på grund
av att priserna på andrahandsmarknaden i all-
mänhet understigit nyproduktionskostnaden.
Sedan priserna på småhus stigit med 8 % för ri-
ket som helhet det senaste året, har skillnaden
mellan priserna på andrahandsmarknaden och
nyproduktionskostnaden reducerats till ca 10 %.

De regionala skillnaderna är emellertid mycket
stora. I de flesta tillväxtområden är nyproduktion
redan i dagsläget lönsam samtidigt som antalet
tomma lägenheter är lågt. I andra områden
kommer det inte under överskådlig tid att bli
lönsamt att bygga nya bostäder och vakans-
graden är mycket hög. Den bostadspolitiska
propositionen beslutades av Riksdagen i juni
månad. Därmed undanröjdes den osäkerhet som
omgärdat den framtida bostadsfinansieringen,
vilket främjar byggandet av nya bostäder.
Därutöver bör sänkningen av fastighetsskatten
från 1,7% till 1,5% av taxeringsvärdet liksom
den nu föreslagna tillfälliga sänkningen av
fastighetsskatten på flerbostadshus, leda till en
högre bostadsefterfrågan. Enligt Konjunktur-
institutets kvartalsbarometer från juni synes
bostadsbyggandet under andra halvåret vara på
väg mot en påtaglig återhämtning. Långa
projekteringstider torde innebära att en mer

markant uppgång i bostadsbyggandet märks
först nästa år. Sammantaget beräknas antalet
påbörjade lägenheter stiga till drygt 12 000 i år och
till 17 000 nästa år. Enligt Boverket uppgår det
långsiktiga behovet av nya bostäder till 30 000-
35 000 per år.

Ombyggnationen av bostäder har också legat
på en mycket låg nivå de senaste åren även om
det temporära stimulansbidraget tillfälligt drog
upp ombyggnadsvolymerna under 1996. Den
tidigare låga lönsamheten i branschen samt
hushållens svaga inkomstutveckling har
sannolikt lett till att en del ombyggnader skjutits
på framtiden. De låga räntorna som gradvis
stärker bostadsföretagens finansiella ställning, i
kombination med hushållens relativt starka
inkomstutveckling, bör dock innebära att
ombyggandet närmar sig en mer långsiktig
jämviktsnivå. Antalet påbörjade ombyggnader av
flerbostadshus var emellertid fortsatt lågt under
första halvåret i år. Detta beror sannolikt på den
osäkerhet som då rådde om det framtida
bostadsfinansieringssystemet. Under samma
period steg ombyggnationen av egnahem. Under
de närmaste åren finns det, vid sidan av
räntebidrag till ombyggnad, möjlighet att få del
av stödet till ekologisk hållbar utveckling, vilket
bidrar till att stimulera ombyggnadsverksam-
heten.

10.3 Lagerinvesteringar

De totala lagerförändringarnas effekt på BNP-
tillväxten förväntas bli neutral såväl i år som nästa
år. Lagerinvesteringarna enligt primärstatistiken
och nationalräkenskaperna skiljer sig emellertid
delvis åt, vilket försvårar tolkningen av lagerut-
vecklingen.

Under andra halvåret förra året genomfördes
en viss lageruppbyggnad inom industrin. Samti-
digt växte produktionen snabbt och den nedgång
i lagerkvoten, dvs. lagerstocken i förhållande till
produktionen, som inleddes andra halvåret 1996
fortsatte. Inledningsvis i år har industriproduk-
tionen mattats något och Konjunkturinstitutets
barometer för industrin från i juli och augusti i år
indikerar ett ökat missnöje med färdigvarulag-
rens storlek. Under loppet av 1998 beräknas
emellertid efterfrågan tillta, vilket begränsar till-
växten av färdigvarulagren. I stället förväntas den
prognostiserade uppgången av industriproduk-
tionen under senare delen av 1998 och under

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

1999 medföra att lagren av insatsvaror och varor i
arbete ökar. Prognoserna för produktionen och
lagerförändringarna innebär att lagerkvoten fort-
sätter att falla såväl i år som nästa år. Den inter-
nationella utvecklingen utgör emellertid en risk i
prognosen. Tillväxten av order från exportmark-
naderna har från årsskiftet fram till juni i år stan-
nat av och om den internationella efterfrågan vi-
ker ytterligare kan en oönskad lageruppbyggnad
ske inom industrin, med en uppgång i lagerkvo-
ten som följd. En sådan utveckling skulle kunna
ändra förloppet till en snabbare uppbyggnad av
industrins lager i år som följs av en lagerreduce-
ring under 1999.

Förra året växte lagren inom både detalj- och
partihandeln. Lageruppbyggnaden inom detalj-
handeln kan sättas i samband med uppgången i
den privata konsumtionen förra året. Hushållens
efterfrågan beräknas tillta framöver, vilket san-
nolikt innebär en något ökad lagerhållning för
detaljhandeln som helhet. Uppgången i hushål-
lens efterfrågan, tillsammans med en ökad in-

dustriproduktion, beräknas också bidra till att
lagerhållningen ökar inom partihandeln nästa år.

Sammantaget beräknas de totala lagren i år och
nästa år växa i ungefär samma omfattning som
förra året. Detta innebär att tillväxtbidraget från
lagerinvesteringarna kommer att ligga nära noll
båda åren.

Tabell 10.3 Lagerförändringar och lagerbidrag

Miljoner kronor, 1991 års priser	1996	1997	1998	1999
Jord- och skogsbruk	33	-102	-100	-100
Industri	1161	-1831	2900	2800
El-, gas- och värmeverk	129	-324	0	0
Handel	-4747	8996	5900	6200
Summa	■3424	6739	8700	8900
BNP-bidrag	-1,1	0,7	0,1	0,0
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

11. Den offentliga sektorn

11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn

De offentliga finanserna har stärkts kraftigt se-
dan 1994 och i år beräknas det finansiella sparan-
det i den offentliga sektorn visa ett överskott,
som sedan växer under kalkylperioden. Det stat-
liga lånebehovet, som uppgick till ca 140 miljar-
der kronor så sent som 1995, har vänts så att
statsskulden kan börja amorteras i år.

Diagram 11.1 Den offentliga sektorns finansiella
sparande

Finansiellt sparande

År 1997 uppgick underskottet i den offentliga
sektorns finansiella sparande till ca 19 miljarder
kronor. Därmed hade underskottet, mätt som
andel av BNP, reducerats till 1,1 % från 10,3 %
år 1994. För 1998 väntas de offentliga finanserna
visa ett överskott på ca 38 miljarder kronor eller

2,1 % av BNP. Av detta överskott beror emel-
lertid 0,8 procentenheter på att AP-fondens in-
nehav av svenska fastigheter överförs till bo-
lagsform. Överföringen tillgodoräknas det
finansiella sparandet eftersom aktier till skillnad
från fastigheter betraktas som finansiella till-
gångar i nationalräkenskaperna. Exklusive denna
bokföringsmässiga effekt uppgår överskottet så-
ledes till 1,3 % av BNP. De utdelningar från det
statliga fastighetsbolaget Securum som ägt rum i
år tillgodoräknas inte det finansiella sparandet.

För 1999 beräknas ett överskott på 1,1 % av
BNP. Överskottet stiger sedan som andel av
BNP till 2,3 % år 2000 och till 3,3 % år 2001, se
tabell 11.1.

Förstärkningen av det finansiella sparandet
sker genom att utgifterna som andel av BNP
(utgiftskvoten) minskar. Utgiftskvoten,

ITabell 11.1 Den offentliga sektorns finanser \|
Miljarder kronor, löpande priser	1997	1998	1999	2000	2001
Inkomster	1092,8	1148,1	1163,8	1201,9	1241,4
procent av BNP	62,8	63,3	61,7	60,7	60,0
Skatter och avgifter	941,7	992,9	1014,8	1053,5	1096,2
procent av BNP	54,2	54,8	53,8	53,2	53,0
Kapitalinkomster	84,6	85,1	77,3	75,8	70,4
Övriga inkomster	66,4	70,1	71,7	72,6	74,8
Utgifter	1111,9	1110,1	1142,5	1155,5	1172,5
procent av BNP	63,9	61,3	60,6	58,4	56,7
Transfereringar	506,3	510,5	519,1	514,7	520,8
Konsumtion och investeringar	491,7	496,1	529,3	550,2	570,1
Ränteutgifter	113,9	103,5	94,2	90,6	81,6
Finansiellt sparande	-19,1	38,1	21,3	46,4	68,9
procent av BNP	-1,1'	2,1'	1,1	2,3	3.3
Finansiell ställning
Nettoskuld	376,8	338,1	310,5	265,4	197,6
procent av BNP	22,7	18,7	16,5	13,4	9,6
Konsoliderad bruttoskuld²	1331,8	1319,2	1321,8	1280,1	1153,1
procent av BNP	76,6	72,8	70,1	64,7	55,8

¹ Enligt de regler som gäller inom EU uppgick det finansiella sparandet som andel av BNP för 1997 till -0,8 procent och beräknas för 1998 till 1,2%.

² Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU:s konvergenskriterier (Maastricht).

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontroret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

som började sjunka 1994, beräknas gå ned från
63,9% år 1997 till 56,7% år 2001. Av denna
nedgång på 7,2 procentenheter svarar sänkta
ränteutgifter för 2,7 procentenheter. I övrigt be-
ror minskningen huvudsakligen på att transfere-
ringsutgifterna ökar långsammare än BNP. Ut-
gifterna för den offentliga verksamheten i form
av konsumtion och investeringar sjunker med
endast 0,6 procentenheter av BNP mellan 1997
och 2001. Efter en tillfällig ökning i år sjunker
även inkomsterna som andel av BNP. Nedgång-
en beror såväl på att skattekvoten minskar som
på att ränteinkomsterna sjunker. Nedgången av
ränteinkomsterna är till stor del en effekt av pen-
sionsreformen, som innefattar en reducering av
AP-fondens tillgångar.

Jämfört med bedömningarna i den ekonomis-
ka vårpropositionen har prognosen för det finan-
siella sparandet reviderats upp för åren 1998 och
1999, även med beaktande av de efter vårpropo-
sitionen föreslagna skattesänkningarna och ut-
giftsökningarna. Den redan beslutade sänkning-
en av fastighetsskatten samt förslagen om
skattereduktion och höjda pensioner beräknas
belasta det offentliga sparandet med ca 7,5 mil-
jarder kronor 1999. Bedömningen av de offentli-
ga finanserna exklusive dessa åtgärder har således
förändrats i ännu mer positiv riktning. Skattein-
komsterna har i år visat sig bli betydligt större än
vad som tidigare prognostiserats och bedöm-
ningen för 1999 har också reviderats upp. Därtill
är räntenivån och följaktligen de offentliga rän-
teutgifterna lägre än vad som beräknades i vår-
propositionen. Exklusive den sänkta fastighets-
skatten och de nu föreslagna åtgärderna har
sparandet reviderats upp något även för åren
2000 och 2001. I vårpropositionen gjordes ett
beräkningstekniskt antagande med innebörden
att det skulle ske överföringar till hushållssek-
torn i den mån den offentliga sektorns finansiella
sparande översteg det målsatta. Något sådant
antagande görs inte i föreliggande kalkyl. I stället
ligger i kalkylerna att hela det beräknade över-
skottet ger en motsvarande amortering av den
offentliga nettoskulden.

Den finansiella ställningen

Det finansiella sparandet visar den förändring av
den finansiella förmögenheten som sker genom
transaktioner. Värdeförändringar påverkar såle-
des inte det finansiella sparandet. Detsamma
gäller försäljningar av aktier och andra finansiella
tillgångar, då de inte förändrar den finansiella
förmögenhetsställningen.

Diagram 11.2 Den offentliga sektorns inkomster och
utgifter

Den offentliga skulden påverkas däremot av
anskaffning och försäljningar av finansiella
tillgångar samt värdeförändringar på skulden i
utländsk valuta. Den offentliga sektorns
konsoliderade bruttoskuld, definierad enligt de
s.k. Maastrichtkriterierna, motsvarade 79,3 % av
BNP vid utgången av 1994. Skuldkvoten har
sedan reducerats och uppgick till 76,6 % vid
utgången av 1997 och beräknas gå ned till 72,8 %
vid slutet av 1998. Genom de finansiella
överskotten och fortsatta försäljningar av statens
aktieinnehav fortsätter skulden att sjunka och
understiger 60% av BNP år 2001. Den
konsoliderade bruttoskulden reduceras även av
att det som ett led i ålderspensionsreformen sker
en betydande engångsöverföring av tillgångar i
AP-fonden till staten för amortering av
statsskulden.

Diagram 11.3 Den offentliga sektorns konsoliderade
bruttoskuld och nettoskuld__________________

--------Nettoskuld Konsoliderad bruttoskuld

Not: Den konsoliderade bruttoskulden är definierad enligt EU:s konvergenskriterier
(Maastricht).

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld,
dvs. skulder minus samtliga finansiella tillgångar,
är väsentligt lägre än den konsoliderade brutto-
skulden. Detta beror huvudsakligen på att AP-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

fonden har betydande finansiella tillgångar vid
sidan av statsobligationer. Nettoskulden sjunker
i takt med överskottet i det finansiella sparandet
och beräknas reduceras som andel av BNP från
21,7% vid utgången av 1997 till 9,6% vid ut-
gången av 2001.

Skatter och avgifter

Skatterna och avgifterna som andel av BNP
(skattekvoten) uppgick 1996 och 1997 till ca
54 %. Det är en uppgång med över 4 procenten-
heter från 1995. Av den kraftiga ökningen från
1995 till 1997 förklaras endast en tredjedel av
ändrade skatteregler och höjda taxeringsvärden
på fastigheter. En nästan lika stor del av höjning-
en av skattekvoten beror på en återhämtning av
de viktigaste skattebaserna, lönesumman och den
privata konsumtionen, som var nedpressade som
andel av BNP år 1995 och under de närmast fö-
regående åren.

ITabell 11.2 Den offentliga sektorns skatter och avgifter 1
Procent av BNP	1997	1998	1999	2000	2001
Skatter oclt avgifter	54,2	54,7	53,8	53,2	53,0
Hushållens direkta skatter och avgifter	22,8	23,3	22,5	22,5	22,3
Företagens direkta skatter	2,9	3,5	3,6	3,2	3,2
Arbetsgivaravgifter	14,4	14,6	14,6	14,6	14,5
Mervärdesskatt	7,5	7,2	7,2	7,2	7,3
Övriga indirekta skatter	6,5	6,2	5,9	5,7	5,7

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdeparte-
mentet.

Hushållens skattemässigt redovisade nettoin-
komster av kapital, dvs. ränteinkomster, aktieut-
delningar och reavinster med avdrag för utgifts-
räntor och reaförluster, var negativa t.o.m. 1995,
vilket sammantaget innebar ett skattebortfall.
Sedan 1996 har kapitalinkomsterna gett ett posi-
tivt netto, vilket höjer skattekvoten. Denna
vändning av hushållens kapitalinkomster är en
konsekvens av att hushållens finansiella sparande
varit högt under flera år samt av att hushållen re-
aliserar en del av den värdestegring, som ägt rum
på aktier och fastigheter de senaste åren.

I år stiger skattekvoten till 54,8 % bl.a. till
följd av höjningen av den allmänna pensionsav-
giften med 1 procentenhet samt stora inbetal-
ningar av skatt på förra årets reavinster m.m.
Årets sänkning av fastighetsskatten från 1,7 till

1,5 % får fullt genomslag i skatteinkomsterna
först nästa år. Då sänks också den statliga in-
komstskatten när den s.k. värnskatten upphör

och endast till en del kompenseras av ett skat-
teuttag på 25 % för höga inkomster. Dessutom
föreslås tillfälligt för 1999 en skattereduktion för
inkomsttagare med lägre inkomster samt en
sänkning av fastighetsskatten på hyreshus. Fö-
retagens direkta skatter som ligger på en histo-
riskt hög nivå 1998 och 1999 beräknas falla till-
baks något åren därefter. Inkomsterna från skatt
på reavinster väntas avta under prognosperioden.
Sammantaget beräknas skattekvoten gå ned från

54,8 % 1998 till 53 % år 2001, se tabell 11.2.

Utgifter

Som framgår av diagram 11.4 skedde en kraftig
real ökning av de offentliga utgifterna i början av
1990-talet, delvis beroende på bankstödet. År
1994 började dock utgifterna sjunka, trots ökade
ränteutgifter på statsskulden, och 1997 var ut-
gifterna i reala termer ca 4 % lägre än 1994. De
totala utgifterna i reala termer beräknas öka nå-
got i år för att sedan vara i stort sett oförändrade
1999.

Diagram 11.4 Den offentliga sektorns reala utgifter

Index 1991=100

Ränteutgifterna sjunker kraftigt till följd av
nedgången i räntenivån och den minskade stats-
skulden. Den lägre räntan medför även minskade
räntebidrag till bostäder. Transfereringarna till
hushållen stiger däremot i år, trots en kraftigt
nedgång i arbetslösheten. Ersättningsnivåerna i
socialförsäkringarna och barnbidragen har höjts
och arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen har
halverats, vilket ökar utbetalningarna från den
offentliga sektorn. Även den offentliga
konsumtionen och investeringarna ökar i volym
efter flera års minskningar. I fasta priser växer
den offentliga konsumtionen betydlig lång-
sammare än BNP, men då prisutvecklingen är
högre än för BNP blir konsumtionen som andel
av BNP oförändrad 1998 och 1999.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Tabell 11.3 Den offentliga sektorns utgifter i löpande pris samt volymförändrin

Miljarder kronor, löpande priser 1997		1997	1998	1999	Procentuell förändring, 1991 års priser
Miljarder kronor, löpande priser 1997		1997	1998	1999	2000	2001
Summa utgifter	1111,6	-3,1	0,3	-0,1	-1,3	-0,9
exklusive räntor	997,7	-2,7	1,4	0,9	-0,9	0,1
Hushållstransfereringar	387,9	-0,3	2,5	-0,5	-0,6	0,3
Pensioner	216,2	0,1	1,1	1,3	0,7	1,2
Sjukförsäkring m.m.	34,3	-6,9	10,9	3,7	1,1	1,5
Arbetsmarknadsstöd	55,3	2,0	-8,6	-12,5	-14,4	-10,3
Övrigt	82,2	-0,1	10,0	0,1	2,3	1,8
Övriga transfereringar	118,4	-6,6	-6,7	5,9	-8,8	-4,9
Varav
Läkemedel	13,6	-0,3	-4,8	4,2	67	-0,4
Räntebidrag till bostäder	20,8	-25,7	-48,2	-29,7	-46,9	-52,1
Bidrag till EU	20,1	19,2	3,7	4,1	-4,6	1.5
Ränteutgifter	113,8	-6,5	-9,6	-9,7	-5,4	-117
Konsumtion	449,3	-2,1	1,9	0,8	0.6	0.8
Investeringar m.m.	42,4	-14,6	7,9	2,1	2,5	1,5

Anm: Förändringstal för investeringar är beräknade exkl. köp och försäljning av fastigheter.

Anm: Deflatering med implicitprisindex för offentlig konsumtion resp, investeringar. Övriga delardeflaterade med KPI.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

För åren efter sekelskiftet fortsätter ränte-
utgifterna falla i takt med att statsskulden sjun-
ker. Utgifterna för arbetslösheten minskar ytter-
ligare. Pensionerna ökar trendmässigt till följd av
ett ökat antal pensionärer med hög ATP. Utgif-
terna för sjukförsäkringen antas, vid oförändrade
regler, utvecklas i takt med lönerna. Övriga
transfereringar till hushållen ökar genom den fö-
reslagna höjningen av barnbidragen. Räntebidra-
gen till bostäder halveras såväl år 2000 som 2001
till en nivå på drygt 2 miljarder kronor år 2001.
Den offentliga konsumtionen förutses växa rela-
tivt långsamt. Sammantaget sjunker utgifterna
realt med 1,3 % år 2000 och med 0,9 % år 2001,
se tabell 11.3.

Finanspolitiken

År 1994 visade den offentliga sektorns finansiella
sparande ett underskott på motsvarande 10,3 %
av BNP. För 1998 beräknas ett överskott på

2,1 % av BNP. Mellan 1994 och 1998 förbättras
således det finansiella sparandet med 12,4 % av
BNP. Bakom denna utveckling ligger förutom
finanspolitiska åtgärder en rad andra faktorer,
som konjunkturutveckling, förändrat ränteläge,
periodiseringar av skatteinkomster och köp och
försäljningar av fastigheter. I tabell 11.4 redovisas
dessa faktorers bidrag till förändringen av det fi-
nansiella sparandet. Den komponent som hän-
förs till konjunktur beaktar såväl BNP-

utvecklingen som de viktigaste skattebasernas
utveckling i förhållande till BNP. Den del som
beror på BNP mäts som 75 % av avvikelsen i
BNP-tillväxt från en antagen trendmässig ut-
veckling på 2 %. Denna uppskattning av kon-
junkturkänsligheten i de offentliga finanserna är
baserad på simuleringar i modeller av den offent-
liga sektorns inkomster och utgifter. Hur det
offentliga sparandet påverkas av konjunkturen
beror inte bara på BNP-tillväxten utan också på
tillväxtens sammansättning. En exportledd till-
växt ger lägre skatteinkomster än om tillväxten
drivs av privat konsumtion. Förskjutningar mel-
lan vinster och löner påverkar också skattein-
komsterna eftersom vinster på kort sikt är lägre
beskattade än löner.

Betydelsen av skattebasernas utveckling fram-
går tydligt när man jämför bidraget från kon-
junkturen till förändringen av det finansiella spa-
randet i tabell 11.4 för åren 1995 och 1996. År
1995 steg BNP med 3,9 % men lönesumman och
den privata konsumtionen ökade svagt. År 1996
var BNP-ökningen endast 1,3 % medan löne-
summan steg realt med nära 5 %. Detta resulterar
i att konjunkturen gav ett negativt bidrag 1995
och ett positivt bidrag 1996 till förändringen av
den offentliga sektorns finansiella sparande, trots
att den faktiska tillväxten översteg den trendmäs-
siga år 1995 men inte 1996.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Tabell 11.4 Förändring av finansiellt sparande

Procent av BNP

	1995	1996	1997	1998 1999	2000	2001
Total förändring	2.6	5,7	1,0	3,2 -1,0	1,2	1,1
Förklarande faktorer
Kapitalinkomster och ränteutgifter, netto	-0,4	-0,4	0,0	0,7 0,1	0,1	0,3
Konjunkturläge inkl, för- ändring av skattebaser	-0,2	0,5	0,0	0,6 0,6	0,5	0,2
Periodicering av skatteinkomster	0,2	1,2	-1,2	1,2 -0,3	-0,4	0,1
Köp och försäljningar av fastigheter, netto	0,2	0,4	-0,8	1,2 -0,8	-0,1	0,0
Justerat finansiellt sparande	2.8	3.9	3.0	-0,4 -0,5	1.0	0,5
Källa: Finansdepartementet.

Periodiseringar av skatteinkomsterna har för vis-
sa år stor betydelse för det finansiella sparandet.
Det är huvudsakligen den kassamässiga uppbör-
den av skatter som ingår i sparandet. År 1996
höjdes sparandet tillfälligt av förändringen av
uppbörden av mervärdesskatt. År 1998 ökar
skattebetalningarna från hushåll och företag mer
än den beräknade slutligt fastställda skatten, vil-
ket bl.a. förklaras av att skatten på de höga reali-
sationsvinsterna 1997 betalas i år.

Det som i nationalräkenskaperna registreras
som köp och försäljningar av fastigheter är ofta
ett resultat av finansiella transaktioner, som sale-
lease-backavtal och bolagiseringar. År 1997 drogs
det offentliga sparandet ned av kommunala köp
av fastigheter och 1998 förbättras sparandet av
bolagiseringen av AP-fondens fastigheter.

Efter beaktande av bidragen från dessa fakto-
rer till förändringen av det finansiella sparandet
återstår en restpost, justerat finansiellt sparande,
som kan tolkas som en grov indikator på finans-
politikens inriktning. Som framgår av tabell 11.4
ökade det justerade finansiella sparandet med
sammanlagt 9,7% av BNP från 1994 till 1997.
Finanspolitiken var således starkt kontraktiv un-
der denna period. Konsolideringsprogrammets
skattehöjningar och besparingar uppgick till 7 %
av BNP för dessa år. Att förbättringen av det
justerade sparandet blev än större beror bl.a. på
besparingar i kommuner och landsting, som inte
räknades in i konsolideringsprogrammet, samt på
att utgifterna för räntebidragen till bostäder re-
ducerades till följd av räntenedgången.

I år och nästa år minskar det justerade finan-
siella sparandet med ca 0,5 % av BNP per år, vil-
ket indikerar en milt expansiv finanspolitik. Vis-
serligen innebär konsolideringsprogrammet

budgetförstärkningar också 1998, men dessa
kompenseras av andra åtgärder som t.ex. höjda
ersättningsnivåer i socialförsäkringarna, höjda
barnbidrag, sänkt fastighetsskatt samt höjda
statsbidrag till kommunerna, som bidrar till en
ökning av den kommunala konsumtionen. För år
2000 förbättras det justerade sparandet med 1 %
av BNP och 2001 med 0,5 % av BNP. Samman-
fattningsvis är således finanspolitiken, enligt
detta mått, svagt expansiv 1998 och 1999 och
svagt kontraktiv 2000 och 2001.

11.2 Den statliga sektorn

Den finansiella situationen för staten har förbätt-
rats markant under senare år. Statens finansiella
sparande visade ett underskott på ca 180 miljar-
der kronor 1994 medan det i år beräknas upp-
komma ett överskott på 14,6 miljarder kronor.
Motsvarande förbättring visar sig också i att det
statliga lånebehovet vänts från en upplåning på
185 miljarder kronor 1994 till en amortering av
statsskulden med 12 miljarder kronor i år.
Statsskulden var, som andel av BNP, högst åren
1994-95 då den uppgick till 84 %. Vid årets ut-
gång beräknas den till motsvarande 77,5 % av
BNP, se tabell 11.5 på nästa sida.

Ålderspensionsreformen medför en påtaglig
belastning på statens finanser från 1999, medan
det sker en motsvarande förstärkning av ålders-
pensionssystemet. Som redovisas närmare i av-
snitt 11.3 medför de statliga ålderspensionsav-
gifterna, överföringen av medel till premie-
pensionssystemet m.m. en nettoförsvagning av
statsfinanserna med 43 miljarder kronor år 1999,
22 miljarder kronor år 2000 och 28 miljarder
kronor år 2001. Som kompensation för denna
försvagning överförs under perioden 1999-2001
till staten medel från AP-fonden motsvarande
45, 45 respektive 235 miljarder kronor år 1999,

2000 respektive 2001. Den stora överföringen år

2001 utgör kompensation även för tiden efter
detta år. Engångsöverföringen 2001 kommer
delvis att bestå av bostadsobligationer, som ska
förvaltas av Riksgäldskontoret till dess obligatio-
nerna förfaller till betalning. Till den del dessa
obligationer förfaller efter 2001 påverkas därför
inte statens lånebehov. Däremot påverkas statens
finansiella sparande av överföringen av bostads-
obligationer. I prognosen har antagits att av
överföringen år 2001 utgörs 63 miljarder kronor
av bostadsobligationer, med förfall efter 2001.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

ITabell 11.5 Staten inklusive siuk- och arbetslöshetsförsäkringen (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag) \|
Miljarder kronor, löpande priser	1997	1998	1999	2000	2001
Inkomster	618,7	665,4	719,9	741,2	958,4
Skatter och avgifter	560,7	603,3	615,1	633,3	660,3
Överföring från AP-fonden			45,0	45,0	235,0
övriga inkomster	58,0	62,1	59,8	63,0	63,1
Utgifter	641,3	650,8	704,8	673,0	676,4
Transfereringar till privat sektor och utlandet	323,7	312,4	309,2	298,6	297,4
Bidrag till kommuner	60,2	81,6	91,2	94,1	96,4
Ålderspensionsavgifter till pensionssystemet			15,3	15,2	15,5
Premiepensionsmedel			37,0	12,5	18,1
Konsumtion och investeringar	151,2	160,5	165,3	169,9	175,5
Ränteutgifter	106,3	96,4	86,8	82,7	73,5
Finansiellt sparande	-22,6	14,6	15,1	68,3	282,0
Lånebehov	6,2	-12,0	-16,0	-63,1	-203,1
Statsskuld	1432,1	1404,5	1382,3	1321,8	1119,7
procent av BNP	82,4	77,5	73,3	B B, 8	54,1

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Sammantaget förstärks statens finansiella spa-
rande under åren 1999, 2000 och 2001 med ca 2,
23 och 207 miljarder kronor till följd av pen-
sionsreformen.

Totalt inklusive pensionsreformen beräknas
statens finansiella sparande uppgå till 15, 68 och
282 miljarder kronor för åren 1999, 2000 och
2001. Amorteringen av statsskulden blir något
lägre än de finansiella överskotten. Statsskulden
beräknas minska med 285 miljarder kronor från
1998 till 2001 till motsvarande 54,1 % av BNP år
2001. Av denna nedgång är ca 168 miljarder kro-
nor effekter av pensionsreformen, motsvarande
ca 8 % av BNP.

Bortsett från övergångseffekter beräknas pen-
sionsreformen försvaga statens finanser och öka
lånebehovet med drygt 50 miljarder kronor, me-
dan sparandet i ålderspensionssystemet förstärks
med samma belopp. För att belysa utgångsläget
för de statliga finanserna efter reformens fulla
genomförande år 2001 har en beräkning också
gjorts av det sparande som skulle ha uppkommit
år 2001 om reformen i sin helhet hade slutförts
den 31 december 2000. Detta underliggande fi-
nansiella sparande beräknas till 0,8 % av BNP.

De statliga utgifterna beräknas, enligt redovis-
ningen i nationalräkenskaperna, uppgå till 650,8
miljarder kronor 1998. Av utgifterna är det en-
dast konsumtionen och investeringarna som ut-
gör real resursförbrukning och ingår i BNP. Den
statliga konsumtionen svarar för ca 1/5 av statens
utgifter och ca 7,5 % av BNP. Den statliga kon-

sumtionen varierar relativt kraftigt mellan åren
och har visat sig vara svår att förutsäga. Genom
systemet med anslagssparande kan statliga myn-
digheter delvis förskjuta förbrukningen av de
budgeterade medlen i tiden. Dessutom är natio-
nalräkenskapernas preliminära utfall osäkra och
genomgår ofta stora revideringar.

Den statliga konsumtionen i fasta priser har
minskat kontinuerligt sedan 1995 och förra året
sjönk konsumtionen med hela 5 %. En åter-
hämtning skedde första halvåret 1998 då kon-
sumtionen steg med 4,6 %, jämfört med motsva-
rande period 1997. Den starka ökningen beror på
stora inköp av varor och tjänster bl.a. till för-
svaret, medan den statliga sysselsättningen fort-
satte sjunka. För andra halvåret beräknas ök-
ningstakten för konsumtionen avta till 0,5 %,
vilket leder till en uppgång för helåret 1998 på

2,5 %. För de kommande åren i prognosperioden
väntas sedan en ökning på 0,5 % per år.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

11.3 Allmänna pensionsfonden/
ålderspensionssystemet

År 1998 beräknas avgiftsintäkterna till den all-
männa tilläggspensionen (ATP) understiga ut-
betalda ATP-pensioner med ca 34 miljarder kro-
nor. Detta underskott finansieras med AP-
fondens direktavkastning i form av utdelningar
och ränteinkomster, som sammantagna väntas
uppgå till 43,4 miljarder kronor. I år sker en bo-
lagisering av AP-fondens inhemska fastighetsin-
nehav, som har ett uppskattat värde på 15 miljar-
der kronor. Denna transaktion bokförs i
nationalräkenskaperna som ett bidrag till fon-
dens finansiella sparande. Frånräknat denna ef-
fekt uppgår fondens finansiella sparande till 8,3
miljarder kronor. Eftersom ATP-systemets av-
giftsunderskott vuxit trendmässigt har fondens
sparande successivt avtagit. I början av 1990-talet
hade fonden ett sparande på 46,5 miljarder kro-
nor.

Den av riksdagen beslutade ålderspensionsre-
formen innebär att AP-fonden fr.o.m. år 1999 får
en delvis ny roll. Fonden kommer framgent att
finansiera inkomstbaserade ålderspensioner inom
det reformerade systemets s.k. fördelningsdel.
Finansieringsansvaret för tilläggspension i form
av förtids- och efterlevandepension förs över till
statsbudgeten. Vidare medför reformen att fon-
dens avgiftsinkomster förstärks genom att det
införs statliga ålderspensionsavgifter på vissa
transfereringar m.m., som betalas över statsbud-
geten. Nivåerna för allmänna pensionsavgiften
och ålderspensionsavgiften är i år 6,95 resp
6,40 % och antas vara så under prognosperioden.
Ålderspensionsreformen innebär dock att av-
giftssatserna ska vara högre.

Vid sidan av AP-fonden påbörjas under år
1999 en förmögenhetsuppbyggnad inom premie-
pensionssystemet. De medel som avsätts mot-
svarar intjänad premiepensionsrätt och placeras
hos den fondförvaltare som den enskilde själv
väljer. Genom att den statliga Premiepen-
sionsmyndigheten är formell ägare av fondande-
larna kommer sparandet i premiepensionssyste-
met att i nationalräkenskaperna inräknas i den
offentliga sektorn. Den offentliga sektorn inde-
las därför fr.o.m. år 1999 i den statliga sektorn,
den kommunala sektorn och ålderspensionssys-
temet, varav det senare omfattar AP-fonden och
Premiepensionsmyndigheten. Sparandet i den 7:e
AP-fonden tillgodoräknas Premiepensionsmyn-
digheten.

Tabell 11.6 Ålderspensionssystemet 1
Miljarder kronor, löpande priser	1997	1998	1999	2000	2001
Inkomster	133,6	134,4	181,2	157,8	161,7
Avgifter	87,5	91,1	105,7	112,5	116,2
Allmänna egenavgifter	7,8	52,2	58,4	60,4	62,4
Ålderspensionsavgifter	79,7	38,9	32,0	36,9	38,3
Statliga ålderspensions-
avgifter			15,3	15,2	15,5
Premiepensionsmedel			37,0	12,5	18,1
Räntor, utdelningar m.m.	46,1	43,4	38,5	32,8	27,5
Utgifter	122,6	126,2	181,4	185,8	381,5
Pensioner	121,6	125,1	135,2	139,5	145,2
Överföring till staten			45,0	45,0	235,0
Övriga utgifter	1,1	1,1	1,1	1,3	1,2
Försäljning av fastigheter		-15,0
Finansiellt sparande	11,0	23,3	-0,2	-28,0	-219,8
AP-fonden			-38,2	-42,7	-241,0
Premiepensionsmyndigheten			38,0	14,7	21,2

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån
och Finansdepartementet.

Under år 1999 överförs retroaktiva premiepen-
sionsmedel avseende inkomståren 1995-1997
från den tillfälliga förvaltningen hos Riksgälds-
kontoret till Premiepensionsmyndigheten, sam-
manlagt 37 miljarder kronor. Det sparande som
sker inom premiepensionssystemet motsvaras
således av ett reducerat sparande inom staten.
Medel motsvarande premiepensionsrätten över-
förs till Premiepensionsmyndigheten först andra
året efter inkomståret. Överföringen år 2000 av-
ser således inkomståret 1998. Fr.o.m. in-
komståret 1999 höjs den intjänade premiepen-
sionsrätten från 2 % till 2,5 % av
pensionsgrundande inkomster och belopp, var-
för överföringen till premiepensionssystemet sti-
ger fr.o.m år 2001 och då beräknas uppgå till ca
18 miljarder kronor.

Sammantaget medför de hittills beslutade de-
larna av ålderspensionsreformen en långsiktig
förstärkning av ålderspensionssystemets finansi-
ella sparande. När nivån på avgifterna till ålders-
pensionssystemet slutligen fastställs stärks sys-
temets sparande med ytterligare ca 30 miljarder
kronor. Det underliggande sparandet år 2001,
dvs. det sparande som skulle ha uppkommit om
pensionsreformen i sin helhet hade slutförts den
31 december 2000, uppgår därmed till 48 miljar-
der kronor, vilket motsvarar 2,3 % av BNP.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

11.4 Kommunsektorn

Under första halvåret i år ökade sysselsättningen
och förbrukningen i kommuner och landsting
något kraftigare än vad som förutsågs i 1998 års
ekonomiska vårproposition. Därför har progno-
sen reviderats upp och konsumtionsvolymen
förväntas i år öka med 1,7 procent. Ökningen
följer efter en utveckling med stagnerande eller
minskande konsumtion sedan början av nittio-
talet.

Med bland annat högre skatteinkomster än i
föregående kalkyl finns i sektorn utrymme för
såväl en ekonomi i balans från och med år 2000
som en starkare utveckling av konsumtions-
volymen fram till och med år 2001 än tidigare be-
räknat.

Med kommunsektorn menas här kommuner,
landsting och kyrkokommuner exklusive affärs-
verk och bolag.

Enligt det preliminära utfallet från national-
räkenskaperna motsvarade kommunsektorns ut-
gifter 24,1 procent av BNP förra året. Konsum-
tionen utgjorde 18,1 procentenheter därav.
Kommunerna och landstingen svarade för 67,8
respektive 28,9 procent av sektorns totala kon-
sumtion.

Faktorer som påverkar sektorns utveckling

I enlighet med tidigare riksdagsbeslut har nivån
på de allmänna statsbidragen till kommuner och
landsting under innevarande och föregående år
höjts med totalt 12 miljarder kronor. Regeringen
föreslår nu en fortsatt förstärkning med 4 miljar-
der kronor från och med nästa år. Därutöver av-
ser regeringen att föreslå ytterligare höjningar
med 4 respektive 2 miljarder kronor för de två
därpå följande åren. Sammantaget leder dessa
förstärkningar till att nivån på de generella stats-
bidragen kommer att vara 22 miljarder kronor
högre från och med år 2001.

Statsbidragen påverkas också av ekonomiska
regleringar mellan staten och kommunsektorn.
Från och med i år tar kommuner och landsting
över huvudmannaskapet för inkontinensartiklar.
Landstingen övertar samtidigt ansvaret för läke-
medelssubventioner från staten.

Sedan 1997 har särskilda statsbidrag utgått för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av
offentligt tillfälligt anställda (OTA) och resurs-
arbeten.

Hösten 1996 förklarade regeringen att kom-
muner och landsting skulle få kompensation om
de i samband med slutavräkningen för 1997 års

preliminära skattemedel tvingas att betala tillbaka
en del av det förskott som erhållits. Denna kom-
pensation har i kalkylen hanterats som en tillfäl-
lig statsbidragshöjning på 2,6 miljarder kronor
under 1999. Nästa år förstärks dessutom kom-
munernas och landstingens inkomster ytterligare
genom en tillfällig överföring av statlig inkomst-
skatt motsvarande 1,3 miljarder kronor.

Den genomsnittliga kommunala skattesatsen
antas förbli oförändrad på 1998 års nivå under
hela kalkylperioden. Möjligheten att höja skatten
begränsas genom lagen om att i särskilda fall
minska det generella statsbidraget. Lagen innebär
att de kommuner eller landsting som för nästa år
fastställer en högre skattesats än den som gällde
under 1996 får det generella statsbidraget reduce-
rat med ett belopp som motsvarar halva den ök-
ning som följer av skattehöjningen.

I beräkningarna har den kommande skatte-
växlingen mellan kommuner och landsting för de
nya landstingen i Västra Götaland och Skåne ej
beaktats.

I samband med regeringens krisuppgörelse
1992 slöts ett avtal om förändrade pensionsbe-
stämmelser i kommuner och landsting. Avtalet
medförde reducerade pensioner från och med
1993. Efter en rättslig process har Arbetsdom-
stolen nyligen ogiltigförklarat avtalet. Därför
måste nu kommuner och landsting betala ut ret-
roaktiva pensioner motsvarande cirka 1,0 res-
pektive 0,6 miljarder kronor. Utbetalningarna
förväntas vara genomförda före 1998 års utgång.
De retroaktiva utbetalningarna medför dock att
kommunernas och landstingens skatteinkomster
ökar med omkring 400 miljoner kronor år 2000.

Sedan vårpropositionen publicerades har fler
löneavtal för kommunsektorns anställda slutits.
De flesta avtalen är fleråriga och ger en något
högre löneutveckling än vad som tidigare prog-
nostiserats. Därför har löneökningstakten i kal-
kylen reviderats upp.

Både kommuner och landsting är enligt lag
skyldiga att uppnå ekonomisk balans från och
med år 2000. Balanskravet innebär att budgeten i
varje kommun, landsting och kommunalförbund
bildat före 1998 måste upprättas så att de årliga
intäkterna överstiger kostnaderna. Kostnaderna
skall inkludera förändringen av pensionsskulden.
Om kostnaderna ändock överstiger intäkterna
skall underskottet täckas inom två år.

Vanligtvis krävs ett positivt finansiellt sparan-
de för att nå balanskravet. Om investeringsut-
gifterna är större än avskrivningarna kan dock ett
negativt finansiellt sparande förenas med att kra-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

vet uppfylls. En sådan situation är för närvarande
mer sannolik i kommunerna än i landstingen. I
beräkningarna av kommunsektorns finansiella
utveckling förutsätts att alla kommuner, lands-
ting och kommunalförbund uppfyller balans-
kravet.

Utvecklingen till och med år 2001

Inkomsterna i kommunsektorn förväntas fram
till och med år 2001 bli högre än vad som förut-
sågs i vårpropositionen. Till följd av ett oväntat
högt preliminärt taxeringsutfall för 1997, en fort-
satt ökad sysselsättning och högre löneökningar
förutspås skatteinkomsterna öka. Även statsbi-
dragen ökar, bland annat på grund av ovan
nämnda förstärkningar.

Riksskatteverket har fastställt kommunernas
och landstingens momsavgift för 1999 till 1 970
respektive 965 kronor per invånare. Detta inne-
bär att avsättningarna till momskontot från och
med nästa år antas bli högre än i tidigare kalkyler.

Även sektorns utgifter förväntas bli högre än
vad som förutsågs i vårpropositionen. Transfere-
ringarna minskar dock något, delvis till följd av
en svagare prisutveckling. Socialbidragen som
under en längre period har ökat förutses börja
minska från och med i år. Minskningen följer
bland annat av den allt gynnsammare utveckling-
en på arbetsmarknaden. Sammantaget ger detta
ett större utrymme för konsumtion och en högre
sysselsättning än tidigare. Denna utveckling
stöds av utfallet från nationalräkenskaperna för
årets första halvår. Inte bara sysselsättningen,

utan även förbrukningen har ökat, vilket delvis
kan förklaras med att kommunerna köper tjäns-
ter i samband med Kunskapslyftet, bland annat
konsulter som lärare.

Från och med 1998 beräknas det finnas ut-
rymme för en ökning av konsumtionsvolymen
med i genomsnitt 1,0 procent per år. Denna ök-
ning medger att antalet sysselsatta ökar med i
genomsnitt drygt 11 000 personer per år. Ut-
rymmet för volymökning av konsumtionen är
ungefär lika stort i kommuner och landsting,
men fördelar sig något olika över åren.

Under 1998 förväntas konsumtionen i fasta
priser öka med cirka 0,4 procent till följd av
OTA och resursarbeten, med cirka 0,4 procent
på grund av ändrat huvudmannaskap för inkon-
tinensartiklar samt med cirka 0,5 procent till
följd av Kunskapslyftet. Rensat för dessa föränd-
ringar framträder den underliggande konsum-
tionsvolymen som i år antas öka med 0,3 pro-
cent. Från och med nästa år förväntas emellertid
den underliggande konsumtionen växa snabbare
än den faktiska.

Det finansiella sparandet i kommunsektorn
väntas i år bli lägre än vad som prognostiserades i
vårpropositionen, delvis beroende på utbetal-
ningen av retroaktiva pensioner. För kommande
år beräknas sparandet bli något högre än vad som
tidigare förutsågs. Både kommunernas och
landstingens finansiella sparande förväntas från
och med nästa år uppgå till i genomsnitt 2,8 mil-
jarder kronor per år. Nivån på det finansiella

ITabell 11.7 Kommunsektorns finanser¹ \|
Miljarder kronor	1997	1998	1999	2000	2001
Inkomster	411,3	441,2	462,6	480,8	497,3
Skatter	294,4	300,5	311,2	325,1	337,6
Statsbidrag²	60,2	81,6	91,2	94,1	96,2
Övrigt	56,6	59,1	60,1	61,7	63,5
Utgifter	418,5	441,1	456,1	474,8	490,6
Transfereringar	78,2	90,7	92,4	94,7	96,2
Konsumtion	315,1	329,2	341,5	355,5	368,9
volymförändring %³	-0,7	1.7	0,9	0,6	1.0
underliggande %‘	-1,6	0,3	1,0	1,3	1,0
Investeringar	25,2	21,2	22,2	24,6	25,6
Finansiellt sparande	-7,2	0,2	6,5	6,1	6,7

¹ Inkomster och utgifter redovisas exklusive statligt utjämningsbidrag och statlig utjämningsavgift. Utjämningsbidraget för 1998 är fastställt till 21 miljar-
der kronor.

²Statsbidragen redovisas från och med 1996 netto efter avdrag för kommunernas och landstingens tillskott till momsåterbetalningssystemet.

’Årlig procentuell förändring i fasta priser.

⁴Årlig procentuell volymförändring rensad för effekterna av OTA, resursarbeten, förändrat huvudmannaskap för inkontinensartiklar och Kunskapslyftet.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

sparandet förutsätts från och med år 2000 mot-
svara ett positivt resultat för sektorn som helhet,
eftersom varje kommun, landsting och kommu-
nalförbund minst måste uppnå ekonomisk ba-
lans.

Diagram 11.5 Kommunsektorns konsumtion

Index

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Kommunsektorns förädlingsvärde beräknas som
summan av löner, arbetsgivaravgifter med mera
och kapitalförslitning av anläggningstillgångar.
Förädlingsvärdet utgör sektorns bidrag till BNP.

Konsumtionen är ett mått på sektorns skatte-
finansierade verksamhet. Om försäljningsin-
komster och avgifter läggs till konsumtionen er-
hålls bruttoproduktionen, som motsvarar kom-
munsektorns totala produktion och resurs-
åtgång.

Som framgår av diagram 11.5 ökade både
kommunsektorns förädlingsvärde, konsumtion
och bruttoproduktion i fasta priser fram till och
med början av nittiotalet. Därefter minskade för-
ädlingsvärdet kraftigt. Detta förklaras i huvudsak
av en minskad sysselsättning. Varken konsum-
tionen eller bruttoproduktionen minskade i
samma omfattning som förädlingsvärdet. Det
beror på att kommunsektorn i ökad utsträckning
köper material och tjänster samt att den avgifts-
finansierade verksamheten och försäljningsin-
komsterna ökat i volym. För de kommande åren
förväntas förädlingsvärdet, konsumtionen och
bruttoproduktionen återigen öka, om än i lugna-
re takt än tidigare.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

12 Sidoalternativ

Under vintern och våren 1998 fanns det en
ovanligt bred samsyn bland olika
konjunkturbedömare avseende utvecklingen av
svensk ekonomi. I takt med att Asienkrisen har
fördjupats, förlängts och spridits har dock
åsikterna börjat divergera. Olika bedömningar
görs avseende krisens längd och djup,
spridningseffekterna till omvärlden samt åter-
verkningar på svensk ekonomi.

För att belysa osäkerheten om den internatio-
nella utvecklingen och möjliga återverkningar på
Sveriges tillväxt, sysselsättning och offentliga fi-
nanser presenteras i detta kapitel ett sidoaltema-
tiv som beskriver utvecklingen vid en svagare
internationell konjunktur. Jämförelsen görs där-
vid med det s.k. basalternativ som presenteras
ovan. De två alternativen antas börja divergera i
början av oktober 1998. Sidoalternativet bedöms
vara mindre sannolikt än basalternativet.

Internationell utveckling

I basalternativet förutses en försiktig exportledd
återhämtning i den asiatiska regionen under
1999. Spridningseffekterna från Asienkrisen på
OECD-området utanför Asien antas bli måttli-
ga. Osäkerheten kring denna bedömning är stor
och det finns risk för en sämre utveckling.

I sidoalternativet antas att lågkonjunkturen i
Japan blir mer utdragen än vad som antagits i
basalternativet. Problemen i den finansiella
sektorn kvarstår och den finanspolitiska
stimulansen uteblir delvis. Detta bidrar till ett
fortsatt dämpat förtroende bland hushåll och
konsumenter. Den fördröjda återhämtningen i
Japan medför fortsatt instabila finansmarknader i
övriga Asien och därmed försvåras genom-
förandet av ekonomiska och politiska reformer i
de krisdrabbade asiatiska länderna. I sido-
alternativet antas att en återhämtning i den
asiatiska regionen sker först år 2000.

Sidoalternativets fördjupade Asienkris innebär
negativa återverkningar på övriga världen, inte
minst på tillväxtekonomierna. De av dessa länder
som har betydande budget- och bytesbalansun-
derskott är särskilt sårbara för Asienkrisens ef-
fekter och drabbas därför av minskade kapitalin-
flöden och högre räntor genom att de finansiella
marknaderna söker sig till säkra placeringar.
Även de länder som har starka kommersiella och
finansiella kopplingar till de asiatiska länderna är
mer sårbara. En minskad efterfrågan på råvaror
medför dessutom vidgade bytesbalansunderskott

för råvaruexporterande länder. I sidoalternativet
förväntas dessa länder, exempelvis i Latinameri-
ka, föra en stramare ekonomisk politik för att
motverka den finansiella oron och därmed på-
verkas den inhemska efterfrågan negativt.

En svagare ekonomisk utveckling i Latiname-
rika innebär en försämrad exportutveckling i
framför allt Förenta staterna och i vissa europe-
iska länder. En svagare exporttillväxt medför
med viss fördröjning en sämre investeringsut-
veckling i de exportberoende sektorerna, vilket
bidrar till en lägre sysselsättning.

Förutom genom handelseffekter påverkas
Europa och Nordamerika även direkt av oron på
de finansiella marknaderna, som antas fortsätta
och fördjupas i sidoalternativet. Den fördjupade
krisen medför accentuerad prispress och därmed
en vinstpress som leder till lägre vinst-
förväntningar och en svagare börsutveckling än i
basalternativet. Därmed påverkas hushållens och
företagens framtidsförväntningar negativt.

Nordamerika drabbas relativt påtagligt av en
kraftigare och mer långvarig börsnedgång främst
till följd av att sparkvoten där redan sjunkit be-
tydligt. Förenta staterna har under en längre tid
stimulerats av en god förmögenhetsutveckling
och tillsammans med en lägre sysselsättningstill-
växt skulle en börsnedgång bidra till en lång-
sammare ökningstakt av den privata konsumtio-
nen.

I Europa, där den privata konsumtionen be-
döms vara mindre känslig för börsutvecklingen,
antas de direkta effekterna av en fördjupad Asi-
enkris vara något mindre än i Nordamerika.
Pressade företagsvinster och ökad osäkerhet
skulle dock leda till en lägre sysselsättnings- och
investeringstillväxt än i basalternativet, vilket i
förlängningen även skulle påverka den privata
konsumtionen negativt.

Den jämfört med basalternativet svagare
efterfrågeutvecklingen antas leda till en lättare
penningpolitik främst i Förenta staterna och
Europa. Detta dämpar, men förmår inte på kort
sikt eliminera de negativa återverkningarna på
tillväxt och sysselsättning.

I sidoalternativet förutsätts således att åter-
hämtningen i Asien sker först år 2000 och att
krisen ger större negativa återverkningar på om-
världen främst under åren 1999-2000. Skillnaden
mellan bas- och sidoalternativen vad gäller den
globala BNP-utvecklingen och därmed världs-
marknadstillväxten för svensk export är mest
betydande år 1999. Skillnaden i världsmarknads-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

tillväxten beräknas till drygt 2 procentenheter
detta år.

Diagram 12.1 Marknadstillväxt i sidoalternativet

Procent

Källa: Finansdepartementet.

Svensk ekonomi

Sidoalternativets svagare internationella utveck-
lingen innebär en sämre marknadstillväxt för
svensk export kombinerad med ökad prispress.
Lägre importpriser och svagare efterfrågan gene-
rerar ett lägre inflationstryck även i Sverige.
Riksbanken förutsätts därför föra en lättare pen-
ningpolitik. Räntemarginalerna gentemot utlan-
det antas vara desamma som i basalternativet.
Aven växelkursen antas vara densamma, efter-
som penningpolitiken lättas i såväl Sverige som i
omvärlden. Till skillnad från situationen vid
många tidigare internationella avmattningar är
vinstläget i industrin förhållandevis högt. I en
stor del av industrin finns det därför utrymme

att priskonkurrera genom att sänka vinstmargi-
nalerna. Svenska företag kan därför väntas sänka
priserna för att behålla och vinna marknadsan-
delar. Svensk exportindustri klarar därför av en
internationell avmattning betydligt bättre idag.
Trots sänkta exportpriser blir exportutveckling-
en svagare än i basalternativet. För innevarande år
blir effekten på exporten liten då alternativen di-
vergerar först i slutet av året. Nästa år blir ex-
portutvecklingen betydligt svagare än i basalter-
nativet.

Anpassningen av produktionen till den lägre
efterfrågan sker med en viss fördröjning, vilket
leder till en ofrivillig lageruppbyggnad. Effekten
på BNP av en minskad export blir därför något
fördröjd.

Den sämre industrikonjunkturen, med för-
sämrade vinstutsikter och större osäkerhet, leder
till ett kraftigt omslag i investeringarna i export-
sektorn. På sikt minskar också investeringarna i
närliggande exportberoende sektorer jämfört
med basalternativet. Större osäkerhet innebär att
såväl företagens som hushållens investeringar
skjuts på framtiden. Till skillnad från konjunk-
turnedgången i början på 1990-talet är investe-
ringsvolymerna och kapitalstockarna förhållan-
devis balanserade i dagsläget. I början av 1990-
talet fanns det kraftiga obalanser i framför allt
bostadssektorn. Idag ligger bostadsbyggandet på
en låg nivå, vilket gör att risken för kraftiga in-
vesteringsnedgångar i denna sektor är tämligen
liten.

ITabell 12.1 Nyckeltal i sidoalternativet 1
Procent	1998	1999	2000	2001	Differens mot basalternativet, procentenheter
Procent	1998	1999	2000	2001	1998	1999	2000	2001
Marknadstillväxt, för svensk export	5,4	3,9	6,8	7,7	-0,5	-2,3	-0,7	1,2
TCW-index'	121,7	120,4	118,5	118,0	0	0	0	0
Tysk långränta¹	4,30	4,03	4,39	4,8	■0,05	-0,25	-0,25	0
Tysk kortränta¹	3,58	3,38	3,69	4,30	-0,05	-0,50	-0,50	0
Svensk långränta¹	4,76	4,44	4,64	5,00	-0,05	■0,25	-0,25	0
Svensk kortränta'	4,31	3,80	3,80	4,30	-0,05	-0,50	-0,50	0
Timlön	3,3	2,9	3,2	3,0	0	0	0	0
KPI'	0,5	0,4	1,3	2,0	0	-0,3	-0,4	0
Real disponibel inkomst	2.7	3,2	1,6	2,0	0,0	-0,1	0,0	0.1
Sparkvot, nivå	0,9	1,8	1,0	0,6	0,1	0,6	0,7	0,5
Industriproduktion	4,3	2.7	4,1	3,9	-0,3	-1,8	0.1	1,0
Sysselsättning	1,1	0,5	1,6	1,6	-0,2	-1,0	-0,1	0.5
Öppen arbetslöshet	6,7	6.5	5,3	4,5	0,1	0,8	0,9	0,5

¹ Årsgenomsnitt

Källa: Finansdepartementet.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Avmattningen sprider sig även vidare till hus-
hållen och dämpar konsumtionen. Den jämfört
med basalternativet lägre tillväxten leder till en
svagare sysselsättningsutveckling och en svagare
utveckling av hushållens disponibla inkomster.
Genomslaget motverkas dock av att transfere-
ringarna bl.a. i form av arbetslöshetsersättning
blir högre. De försämrade vinstutsikterna för fö-
retag leder till en svagare börsutveckling. Svenska
hushåll äger relativt mycket aktier och aktie-
ägandet är tämligen spritt, vilket gör att hus-
hållens förmögenhet påverkas relativt mycket
jämfört med andra europeiska länder. Priserna på
fastigheter påverkas negativt av en lägre tillväxt
även om genomslaget dämpas av den lättare pen-
ningpolitiken. Sidoalternativet innebär således en
svagare utveckling av hushållens inkomst och
förmögenhet, vilket tillsammans med den all-
mänt högre osäkerheten leder till en lägre kon-
sumtion. Risken för en mer betydande avmatt-
ning i konsumtionsutvecklingen bedöms vara
relativt liten. Hushållen har konsoliderat sin
ekonomi under 1990-talet och har en mycket
god förmögenhetsställning.

Lägre export, investeringar och privat kon-
sumtion leder till att även importen blir lägre,
vilket minskar genomslaget på BNP. Även den
lättare penningpolitiken med sänkt reporänta
dämpar genomslaget på BNP, men förmår inte
att på kort sikt fullt ut balansera det efterfråge-
bortfall som uppkommer genom lägre interna-
tionell tillväxt och allmänt högre osäkerhet.

Beräkningarna i sidoalternativet baseras också
på ett antal mera tekniska antaganden. Liksom i
basalternativet antas lönerna öka med ca 3 % per
år. För att renodla effekterna av en annorlunda
internationell utveckling, utgår beräkningarna

från oförändrade regler. Den statliga konsumtio-
nen, de offentliga investeringarna och volymen
arbetsmarknadspolitiska åtgärder antas således
vara desamma som i basalternativet. De redovi-
sade effekterna avser således konsekvenserna av
en svagare internationell utveckling bortsett från
de regeländringar en sådan svagare utveckling
skulle kunna ge upphov till.

För kommunerna förutsätts att balanskravet
ska vara uppfyllt från och med år 2000 i såväl bas-
som sidoalternativet. Därmed anpassas den
kommunala konsumtionen som en följd av sido-
alternativets lägre skatteinkomster.

Sammantaget beräknas BNP i sidoalternativet
växa med 2,8 % år 1998 och 1,8 % år 1999, vilket
är 0,2 respektive 1,2 procentenheter lägre än i
bas alternativet.

Den lägre tillväxten innebär ett sämre arbets-
marknadsläge än i basalternativet med en svagare
sysselsättningsutveckling särskilt nästa år. Den
sämre internationella utvecklingen slår direkt
mot industrisysselsättningen, men även syssel-
sättningen i övrigt näringsliv drabbas som en
följd av svagare inhemsk efterfrågan. Balanskra-
vet i kommunsektorn sätter en restriktion på
omfattningen av verksamheten och sysselsätt-
ningen utvecklas därför sämre även i denna sek-
tor. Sammantaget beräknas sysselsättningen öka
med 0,5 % nästa år, vilket är 1 procentenhet lägre
än i basalternativet. Den svagare sysselsättnings-
utvecklingen leder till att färre träder in på ar-
betsmarknaden, vilket dämpar genomslaget på
den öppna arbetslösheten. Den öppna arbetslös-
heten beräknas till 6,5 % nästa år, vilket är 0,8
procentenheter högre än i basalternativet.

Tabell 12.2 Försörjningsbalans i sidoalternativet

Procentuell förändring

Differens mot basalternativet, procentenheter

	1998	1999	2000	2001	1998	1999	2000	2001
Privat konsumtion	2.6	2,2	2,4	2,4	-0,1	-0,7	-0,1	0,4
Offentlig konsumtion	1,9	0,4	0,0	1,1	0,0	-0,4	-0,5	0,2
Fasta investeringar	9,4	4,2	8,3	7,0	-0,4	-3,8	1,5	1,1
Lagerinvesteringar	0,2	-0,1	0,0	0,0	0,1	-0,1	0,0	0,0
Export	5,4	4,3	6.3	6,4	-0,5	-1,6	-0,3	0,9
Import	8,6	5,2	6,4	6,4	-0,3	-1.9	0,1	0,6
BNP	2,8	1,8	3,1	3,2	-0,2	-1,2	-0,1	0,6

Källa: Finansdepartementet.

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

Diagram 12.2 BNP-tillväxt i sidoalternativet

Procent

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Den internationella avmattningen väntas inte re-
ducera svensk BNP på lång sikt lika mycket som
på kort sikt. På några års sikt när den internatio-
nella oron har lagt sig, den lättare penningpoliti-
ken får större genomslag, den globala tillväxten
återhämtar sig samt kapitalstockarna visar sig va-
ra för låga efter en period med förhållandevis låga
investeringar, kan man räkna med en återhämt-
ning så att tillväxten under ett par år blir högre än
i basalternativet. Återhämtningen antas dock inte
bli fullständig inom den här beaktade tidsperio-
den, utan BNP-nivån år 2001 antas vara lägre än i
basalternativet. I sidoalternativet beräknas BNP-
tillväxten bli 3,1 % år 2000 och 3,2 % år 2001. År
2001 blir BNP därmed 0,9 % lägre än i basalter-
nativet.

Eftersom BNP blir lägre alla år blir arbetslös-
heten högre, vilket innebär att arbetslöshetsmålet
ej nås i slutet av år 2000.

Diagram 12.3 Öppen arbetslöshet i sidoalternativet

Procent av arbetskraften

Offentliga sektorns finanser

Med svagare tillväxt utvecklas de offentliga fi-
nanserna sämre än i basalternativet. Historiskt
har det offentliga sparandet uppvisat en hög
känslighet för konjunktursvängningar. En del
av dessa svängningar kan dock tillskrivas disk-
retionära finanspolitiska åtgärder snarare än
automatiska effekter på det offentliga sparan-
det vid givna skatte- och utgiftsregler.

I sidoalternativet utvecklas de viktigaste skat-
tebaserna långsammare än i huvudalternativet.
Lönesumman beräknas år 2000 vara drygt 1,3 %
lägre till följd av den svagare sysselsättningsut-
vecklingen och den privata konsumtionen antas
vara drygt 1 % lägre. Sammantaget beräknas
skatteinkomsterna bli 13 miljarder kronor lägre
än i basaltemativet.

På utgiftssidan är det främst arbetslöshetser-
sättningarna och andra hushållstransfereringar
som påverkas av den sämre arbetsmarknaden.
Högre arbetslöshet och lägre sysselsättning
jämfört med basalternativet innebär ca 4 mil-
jarder kronor högre utgifter för staten år 1999
och 2000. Här har inte beaktats att åtgärder
måste vidtas för att det statliga utgiftstaket inte
ska överskridas eftersom beräkningarna avser
fallet med givna skatte- och utgiftsregler.

För den sammantagna offentliga sektorn mot-
verkas utgiftsökningen för staten till viss del av
att konsumtionen i kommuner och landsting blir
lägre än i basalternativet. I kombination med det
ekonomiska balanskravet ger lägre skattein-
komster i kommuner och landsting mindre ut-
rymme för kommunal konsumtionstillväxt. År
2000 beräknas konsumtionen i kommuner och
landsting vara drygt 1 % lägre än i basalternati-
vet. Balanskravet bidrar således till att reducera
de offentliga finansernas känslighet för kon-
junktursvängningar.

Det offentliga finansiella sparandet beräknas
bli 11 miljarder kronor sämre såväl 1999 som år
2000 jämfört med basalternativet, vilket motsva-
rar ca 0,5 % av BNP. Målet om ett offentligt spa-
rande motsvarande 0,5 % av BNP år 1999 upp-
nås. Det offentliga sparandet når däremot inte
upp till 2 % av BNP år 2000.

Skillnaden mellan alternativen vad gäller den
offentliga sektorns finansiella sparande motsva-
rar år 2000 knappt hälften av skillnaden i BNP.
Detta ger ett mått på graden av de offentliga fi-
nansernas konjunkturkänslighet vid den här
analyserade störningen i form av en internatio-

PROP. 1998/99:1 BILAGA 2

ITabell 12.3 Den offentliga sektorns finanser i sidoalternativet \|
	1998	1999	2000	2001	Differens mot basalternativet
	1998	1999	2000	2001	1998	1999	2000	2001
Inkomster	1147	1154	1186	1228	-1	-10	-16	-13
procent av BNP	63,4	62,1	61,1	60,2	0,1	0,4	0,4	0,2
Skatter och avgifter	992	1006	1041	1086	-1	-8	-13	-10
procent av BNP	54,8	54,2	53,6	53,2	0,0	0,4	0,4	0,2
Kapitalinkomster	85	76	73	68	0	-2	-3	■2
övriga inkomster	70	72	72	74	0	0	0	0
Utgifter	1111	1144	1152	1168	0	1	-4	-4
procent av BNP	61,3	61,6	59,3	57,2	0.1	7,0	0,9	0,6
Transfereringar	511	524	518	521	1	5	4	1
Konsumtion och investeringar	496	527	545	566	0	-2	-6	-5
Ränteutgifter	103	93	89	81	0	■1	-2	-1
Finansiellt sparande	37	10	34	60	-1	-11	-12	-8
procent av BNP	2,0	0,5	1,8	3,0	-0,7	-0.6	-0,6	-0,4
Finansiell ställning
Nettoskuld	340	323	290	231	1	13	25	33
procent av BNP	18,8	17,4	14,9	77,3	0,7	0,9	7,5	1,8
Konsoliderad bruttoskuld	1321	1334	1305	1186	1	13	25	33
procent av BNP	73,0	71,8	67,2	58,1	0,2	1,8	2.5	2,4

Källa: Finansdepartementet.

nell konjunkturförsvagning under förutsättning
att inga finanspolitiska åtgärder vidtas. I 1998 års
vårproposition bilaga 1 analyserades två andra
störningar som resulterade i en konjunkturkäns-
lighet på 57 respektive 45 %. Detta visar att de
offentliga finanserna är olika känsliga för olika
typer av störningar, vilket beror på att olika stör-
ningar påverkar sammansättningen av BNP och
därmed skattebaserna och offentliga utgifter på
olika sätt.

Sammanfattning

Svensk ekonomi är känslig för vad som händer i
omvärlden. En svagare internationell utveckling
får således betydande återverkningar på svensk
tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser. En
sådan utveckling gör det svårare att nå målet om
en halverad arbetslöshet år 2000. De offentliga
finanserna är emellertid så starka i basalternativet
att det offentliga sparandet visar överskott varje
år även vid den svagare internationella utveck-
lingen. Därmed undviks att nedgången fördjupas
och förlängs genom misstroende mot svensk
ekonomi, som tar sig uttryck bl.a. i högre räntor.

Bilaga 3

Ålderspensionsreformens
finansiella effekter

Bilaga 3

Ålderspensionsreformens finansiella

effekter

Innehållsförteckning

1 Inledning..................................................................................................................5

2 Regelförändringar med anledning av ålderspensionsreformen............................5

2.1 Socialavgifter............................................................................................5

2.2 Statliga ålderspensionsavgifter................................................................6

2.3 Omfördelning av finansieringsansvaret.................................................7

2.4 Premiepensionssystemet.........................................................................7

2.5 Finansiell infasning..................................................................................8

3 Statens lånebehov och det statliga utgiftstaket.....................................................8

4 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...........................................10

5 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser.................................................11

Appendix..........................................................................................................................12

9 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 1. Uol-4

1 Inledning

Den 8 juni 1998 fattade riksdagen beslut om
ett reformerat ålderspensionssystem (prop.
1997/98:151 samt prop. 1997/98:152, bet.
1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315). Reformen
innebär bl.a. förändrade regler för beräkning av
pensionsrätt såväl under tiden för intjänande som
när ålderspensioner betalas ut. Ålderspensioner
beräknade enligt de nya reglerna kommer emel-
lertid inte att uppbäras förrän tidigast under år
2001 och då i mycket begränsad omfattning. De
totala offentliga utgifterna för ålderspension på-
verkas därför inte av reformen under perioden
fram t.o.m. år 2001, frånsett förhöjda administ-
rativa utgifter i samband med införandet av det
nya ålderspensionssystemet samt marginella ef-
fekter av att den lägsta åldern för uttag av ålders-
pension höjs från 60 till 61 år. Den offentliga
sektorns samlade inkomster från skatter och so-
cialavgifter påverkas inte heller av reformen.

Däremot medför ålderspensionsreformen
fr.o.m. år 1999 betydande omfördelningar av in-
komster och utgifter mellan statsbudgeten, All-
männa pensionsfonden och den nyinrättade
Premiepensionsmyndigheten. I denna bilaga till
budgetpropositionen för 1999 lämnas en redogö-
relse för reformens finansiella effekter i dessa av-
seenden.

Vissa delar av socialförsäkringen redovisas inte
över statsbudgeten, men utgifterna begränsas av
det statliga utgiftstaket. Det gäller bl.a. delpen-
sionsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen samt
ATP. Fr.o.m. år 1999 kommer utgifterna inom
delpensions- och arbetsskadeförsäkringarna att
föras över till statsbudgeten¹. Ålderspensionsre-
formen medför vidare att utgifter för samtliga
pensionsförmåner förutom inkomstbaserad ål-
derspension redovisas över statsbudgeten. Där-
med kommer socialförsäkringen vid sidan av
statsbudgeten enbart att omfatta inkomstbaserad
ålderspensionsförmåner, varför benämningen
ändras till "ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten".

¹ I enlighet med riksdagens beslut kommer, som ett led i ålderspensions-
reformen, delpensionsförmånen att avvecklas så att denna förmån inte
beviljas efter år 2000. Delpension kommer dock att fortsätta betalas ut
även efter år 2000 till dem som redan beviljats sådan förmån. Avveckling-
en av delpensionssystemet är inte beaktad i de siffror som redovisas i den-
na bilaga.

2 Regelförändringar med anledning

av ålderspensionsreformen

2.1 Socialavgifter

Det reformerade ålderspensionssystemet skall,
vad gäller inkomstbaserad ålderspension, helt fi-
nansieras med socialavgifter och statliga ålders-
pensionsavgifter. Socialavgifterna utgörs dels av
ålderspensionsavgiften, som tas ut som arbetsgi-
varavgift (respektive egenavgift för inkomster av
annat förvärvsarbete), dels av den allmänna pen-
sionsavgiften, för vilken den enskilde är avgifts-
skyldig. Avgifterna skall sammantaget motsvara

18.5 procent av pensionsgrundande inkomster
och pensionsgrundande belopp, vilket överens-
stämmer med värdet av den tillgodoräknade pen-
sionsrätten i det reformerade ålderspensionssys-
temet. De pensionsgrundande beloppen omfattar
bl.a. underlag för ålderspensionsrätt till förtids-
pensionärer och det särskilda tillskott, s.k. barn-
årsrätt, som tillgodoräknas småbarnsföräldrar vid
fastställande av ålderspensionsrätt.

De slutliga formerna för avgiftsuttaget till det
nya ålderspensionssystemet har ännu inte fast-
ställts. I avvaktan på slutligt beslut i denna fråga
kommer 1998 års avgiftsnivåer att ligga kvar. I
denna proposition har gjorts ett beräkningstek-
niskt antagande att detta gäller för hela kalkylpe-
rioden t.o.m. år 2001, i enlighet med konventio-
nen att beräkningarna utgår från gällande lagar.
Ålderspensionsavgiften förutsätts därmed uppgå
till 6,40 procent och den allmänna pensionsav-
giften till 6,95 procent av respektive avgiftsun-
derlag. Detta innebär att ålderspensionssystemet
övergångsvis tillförs lägre avgiftsintäkter än vad
som skall gälla i fullfunktionsstadiet, medan
statsbudgeten i motsvarande grad tillgodoräknas
högre inkomster från socialavgifterna. Detta för-
hållande beaktas dock i beräkningen av den s.k.
finansiella infasningen, se nedan.

Den allmänna pensionsavgiften tas för närva-
rande ut på inkomster upp till förmånstaket på

7.5 förhöjda prisbasbelopp. Avgiftsintäkterna
förs i sin helhet till Allmänna pensionsfonden.
Ålderspensionsavgiften tas ut på hela underlaget
för arbetsgivaravgifter och egenavgifter, utan nå-
gon takbegränsning. Avgiftsintäkterna fördelas
så att den del som är hänförlig till inkomstdelar
överstigande förmånstaket förs till staten. Denna
andel har fastställts till 7 procent av influtna av-
giftsmedel och antas i enlighet med den angivna
beräkningskonventionen ligga fast under hela
kalkylperioden. Däremot förändras den andel av

influtna ålderspensionsavgifter som beräknas
motsvara intjänad premiepensionsrätt och förs
till inlåning i Riksgäldskontoret, se nedan. Som
en konsekvens härav minskar AP-fondens andel
av avgiftsintäkterna.

Pensionsgrundande inkomster och pensions-
grundande belopp i det reformerade pensions-
systemet skall enligt riksdagens beslut under de
närmast tre åren uppgå till högst 7,5 förhöjda
prisbasbelopp per år, vilket för år 1999 motsvarar
279 000 kronor. Efter år 2001 kommer detta tak
att räknas upp i takt med inkomstutvecklingen i
samhället, istället för att som hittills vara prisin-
dexerat.

Genom riksdagens beslut kommer från med år
1999 den allmänna pensionsavgiften inte att räk-
nas in i den pensionsgrundande inkomsten. Mo-
tivet härför är bl.a. att denna avgift i pensions-
hänseende skall vara likställd med arbets-
givaravgifter. Den allmänna pensionsavgiften lik-
som ålderspensionsavgiften tas emellertid ut på
bruttoinkomsten, dvs. inkomsten inklusive den
allmänna pensionsavgiften. Detta innebär att en
viss andel av den pensionsgrundande inkomsten
motsvarar en lägre procentsats för den debiterade
socialavgiften. Det avgiftsuttag till ålderspen-
sionssystemet som kommer att gälla under år
1999 på sammantaget 13,35 procent (6,95+6,40)
av bruttoinkomsten motsvarar sålunda 14,35
procent av den pensionsgrundande inkomsten.
Den senare siffra skall jämföras med ett avgifts-
uttag på 18,5 procent som skall gälla när ålders-
pensionsreformen är fullt genomförd. Underut-
taget på 4,15 procentenheter av pensionsgrun-
dande inkomster beräknas motsvara drygt 30
miljarder kronor och utgör således den ytterliga-
re omfördelning mellan statsbudgeten och ålder-
spensionssystemet som tillkommer när frågan
om ålderspensionssystemets finansiering får sin
slutliga lösning.

En effekt av att den allmänna pensionsavgiften
fr.o.m. 1999 dras ifrån vid beräkning av pen-
sionsgrundande inkomst är också att förmånsta-
ket höjs uttryckt i termer av bruttoinkomsten.
Med dagens nivå på den allmänna pensionsav-
giften (6,95 procent) motsvarar en pensions-
grundande inkomst på 7,5 förhöjda prisbasbe-
lopp en bruttoinkomst, dvs. inkomsten inklusive
denna avgift, på 8,06 förhöjda prisbasbelopp. Ta-
ket för uttag av allmän pensionsavgift höjs därför
enligt riksdagens beslut fr.o.m. år 1999 till 8,06
förhöjda prisbasbelopp, vilket medför ökade av-
giftsinkomster med ca 1 miljard kronor. För att
kompensera för de ökade avgiftsbetalningarna

höjs skiktgränsen för statlig inkomstskatt, vilket
således ger lägre statliga skatteinkomster. Därtill
uppkommer en negativ effekt för skatteinkoms-
terna till följd av att den allmänna pensionsav-
giften dras ifrån vid beräkning av underlagen för
statlig och kommunal inkomstskatt.

2.2 Statliga ålderspensionsavgifter

En grundprincip i ålderspensionsreformen är att
synliggöra kostnaderna för ålderspension i sam-
band med att ålderspensionsrätt tjänas in. En
konsekvens härav är att alla inkomster som ger
ålderspensionsrätt skall vara belagda med avgifter
till ålderspensionssystemet, så att intjänad pen-
sionsrätt alltid sammanfaller med inbetalda av-
gifter.

Till skillnad från tidigare skall det därför
fr.o.m. år 1999 erläggas ålderspensionsavgifter
för sådana inkomstersättningar till hushållen som
finansieras över statsbudgeten och är förenade
med ålderspensionsrätt. Det gäller t.ex. sjukpen-
ning, föräldrapenning och arbetslöshetsersätt-
ning. Likaså skall avgift utgå på de pensions-
grundande beloppen, även om dessa är fiktiva
inkomster som används vid beräkning av ålders-
pensionsrätt och inte betalas ut till den enskilde.
Avgiften, som benämns statlig ålderspensionsav-
gift, skall betalas av staten till ålderspensionssys-
temet.

De flesta pensionsgrundande inkomstersätt-
ningar är belagda med allmän pensionsavgift,
som betalas av den enskilde. Den statliga ålders-
pensionsavgiften på dessa inkomstersättningar
utgör en motsvarighet till arbetsgivaravgiften för
löneinkomster. Den uppgår därför till samma
procentsats som denna, dvs. i avvaktan på en
slutlig lösning av avgiftsfrågan till 6,40 procent av
avgiftsunderlaget.

Till den del pensionsgrundande ersättningar
tillsammans med andra pensionsgrundande in-
komster överstiger taket på 8,06 förhöjda pris-
basbelopp skall statlig ålderspensionsavgift inte
utgå. Cirka 2 procent av de samlade utbetalning-
arna av pensionsgrundande inkomstersättningar
beräknas ligga över förmånstaket och således inte
ge pensionsrätt. Den debiterade statliga ålders-
pensionsavgiften för denna typ av inkomster har
därför schablonmässigt bestämts till 6,27 pro-
cent. Av förenklingsskäl tillämpas samma scha-
blon för alla typer av pensionsgrundande ersätt-
ningar. År 1999 beräknas de pensionsgrundande

ersättningarna sammantaget uppgå till drygt 90
miljarder kronor och de statliga ålderspen-
sionsavgiftema på dessa till 5,7 miljarder kronor.

För de s.k. pensionsgrundande beloppen, som
inte belastas med allmän pensionsavgift, skall den
statliga ålderspensionsavgiften uppgå till 18,5
procent, dvs motsvarande hela ålderspensions-
rätten. De pensionsgrundande beloppen är be-
räknade till 70 miljarder kronor för år 1999 och
de statliga ålderspensionsavgifterna på dessa till

13,2 miljarder kronor.

De statliga ålderspensionsavgifterna uppgår
således sammantaget till ca 19 miljarder kronor
och läggs in under de utgiftsområden inom vilka
pensionsgrundande ersättningar finansieras. Vad
gäller pensionsgrundande belopp i form av bam-
årsrätt och antagandeinkomst för förtidspensio-
närer inrättas nya anslag.

De statliga ålderspensionsavgifterna fördelas
på ett sådant sätt att ett belopp som kan beräknas
motsvara premiepensionsrätten för dessa in-
komster förs till inlåningskonto hos Riksgälds-
kontoret för tillfällig förvaltning inom premie-
pensionssystemet. Storleken på denna andel
kommer senare att fastläggas av regeringen och
har i denna proposition beräknats uppgå till ca 19
procent. Denna andel av de statliga ålderspen-
sionsavgiftema återförs således till statsbudgeten
i form av inlåning i Riksgäldskontoret och bidrar
därmed inte till att på kort sikt öka lånebehovet.

2.3 Omfördelning av
finansieringsansvaret

Ett syfte med ålderspensionsreformen är att till-
skapa ett separat system för inkomstrelaterad ål-
derspension, till skillnad från dagens ordning där
pensionsförmåner delas in i folk- respektive
tilläggspension. Av detta skäl omfördelas finansi-
eringsansvaret för olika förmånsformer mellan
statsbudgeten och Allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden har hitintills an-
vänts till att finansiera försäkringen för tilläggs-
pension, som ger förmåner i form av ålders-,
förtids- och efterlevandepensioner. Från och
med år 1999 ändras AP-fondens roll till att en-
bart finansiera inkomstrelaterade ålderspensioner
inom det reformerade systemets s.k. fördel-
ningsdel. Finansieringsansvaret för tilläggspen-
sion i form av förtids- och efterlevandepension
överförs därför till statsbudgeten och belastar ut-
giftsområde 10 vad avser förtidspension och ut-

giftsområde 11 och 12 vad avser efterlevandepen-
sion.

Tilläggspension baseras på pensionsgrundande
inkomster överstigande ett prisbasbelopp, medan
den del av inkomsten som understiger ett pris-
basbelopp ersätts av folkpensionen. För den som
uppbär tilläggspension kan därför folkpensionen
betraktas som en inkomstrelaterad förmån. Av
detta skäl överförs fr.o.m. år 1999 finansierings-
ansvaret för folkpensioner till dem som samtidigt
har rätt till tilläggspension i form ålderspension
till Allmänna pensionsfonden. Resterande del av
folkpensionsutgiftema finansieras över statsbud-
geten. De samlade utgifterna för folkpensioner i
form av ålderspension beräknas år 1999 uppgå till
ca 53 miljarder kronor, varav 42 miljarder kronor
är pensioner som utbetalas till personer som
samtidigt har rätt till tilläggspension i form av
ålderspension.

Nettoeffekten av dessa omfördelningar med-
för minskade utgifter för statsbudgeten och i
motsvarande grad ökade utgifter för AP-fonden.

2.4 Premiepensionssystemet

Sedan 1995 avsätts medel på ett särskilt inlå-
ningskonto hos Riksgäldskontoret för en tillfäl-
lig förvaltning inom det reformerade ålderspen-
sionssystemets premiepensionsdel. Kontot till-
förs medel genom att en bestämd andel av in-
flutna ålderspensionsavgifter förs dit. För år 1998
utgör denna andel 22,4 procent av ålderspen-
sionsavgifterna.

Under år 1999 kommer pensionsrätt för pre-
miepension att fastställas avseende inkomståren
1995-1997. Motsvarande belopp kommer att
överföras från den tillfälliga förvaltningen hos
Riksgäldskontoret till Premiepensionsmyndig-
heten för placering i värdepappersfonder enligt
den försäkrades val. I de fall den försäkrade av-
står från att välja annan fondförvaltare placeras
medlen hos den nyinrättade 7:e AP-fonden.

Formellt är Premiepensionsmyndigheten äga-
re av fondandelarna i värdepappersfonderna och
myndighetens placeringar i värdepappersfonder
redovisas inte som utgift för den offentliga sek-
torn enligt nationalräkenskaperna. Den förmö-
genhetsuppbyggnad som sker inom premiepen-
sionssystemet utgör därför offentligt sparande.
Det är först när premiepension betalas ut som
det uppkommer en offentlig utgift, som reduce-
rar det offentliga sparandet.

Det sammanlagda värdet av premiepensions-
rätt för åren 1995-1997 beräknas uppgå till 37
miljarder kronor, vilket sålunda är det belopp
som överförs från Riksgäldskontoret till Premie-
pensionsmyndigheten under år 1999. Premiepen-
sionsmedlen kommer framgent att överföras från
den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskonto-
ret andra året efter inkomståret. Överföringen år
2000 avser således premiepensionsrätt intjänad
under år 1998 och överföringen år 2001 följaktli-
gen pensionsrätt intjänad år 1999.

Premiepensionsrätten uppgår för åren 1995
t.o.m. 1998 till motsvarande 2 procent av pen-
sionsgrundande inkomster och belopp för att
fr.o.m. år 1999 uppgå till 2,5 procent för dem
som helt omfattas av det nya systemets regler.
För dem som är födda före år 1954 och inte fullt
ut omfattas av det nya ålderspensionssystemets
regler för beräkning av pensionsrätt gäller lägre
procenttal. Med anledning av denna höjning av
premiepensionsrätten höjs den andel av influtna
ålderspensionsavgifter som skall tillföras Riks-
gäldskontorets inlåningskonto från 22,4 procent
till 32,0 procent år 1999. Därvid har även beak-
tats att den tidigare schablonen var för lågt satt
och följaktligen för lite medel tillförts kontot.
Höjningen medför att den andel av ålderspen-
sionsavgiftema som förs till Allmänna pen-
sionsfonden reduceras i motsvarande grad. För
åren 2000 och 2001 har inte fastställs hur stor
andel av ålderspensionsavgifterna som skall föras
till Riksgäldskontorets inlåningskonto. I kalky-
lerna har andelen beräknats till knappt 26 pro-
cent.

del till Riksgäldskontoret. De överförda medlen
används till att amortera statsskulden.

Inriktningen är att det därefter skall ske en en-
gångsvis överföring av ett större belopp. Storle-
ken på detta belopp har ännu inte fastställts slut-
giltigt. Här görs ett beräkningstekniskt
antagande om att det sker en överföring på 235
miljarder kronor per den 1 januari år 2001. Detta
antagande är baserat på förutsättningen att den
totala kompensationen av statsbudgeten skall
uppgå till 350 miljarder kronor, vilket vid dagens
räntenivå reducerar statens räntebetalningar med
knappt 20 miljarder kronor per år. Detta belopp
skall jämföras med att ålderspensionsreformen
fullt genomförd beräknas försvaga statsbudgeten
med inledningsvis ca 60 miljarder kronor per år,
jämfört med om någon reform inte genomförts.
Den sammantagna initiala effekten av ålderspen-
sionsreformen inklusive kompensationen av
statsbudgeten är således att statens underliggande
lånebehov ökar med drygt 40 miljarder kronor
medan sparandet i ålderspensionssystemet för-
stärks med samma belopp. Detta skall bedömas
mot bakgrund av att ålderspensionssystemet vid
frånvaro av reform inte varit finansiellt hållbart.

Överföringen sker i form av värdepapper, bl.a.
statsobligationer och bostadsobligationer, och
kontanta medel. Det överförda beloppet avser
marknadsvärdet på de överförda obligationerna.
Till den del överföringen består av bostadsobli-
gationer skall dessa förvaltas av Riksgäldskonto-
ret passivt tills dess obligationerna förfaller.

2.5 Finansiell infasning

Ålderspensionsreformen medför, främst genom
de statliga ålderspensionsavgifterna, i sig en på-
taglig belastning på statsbudgeten, dvs. ett ökat
lånebehov, medan det sker en motsvarande för-
stärkning av ålderspensionssystemets sparande.
Mot den bakgrunden har riksdagen beslutat att
det skall ske en kompenserande överföring av
medel från AP-fonden till staten. Slutligt beslut
om storleken på denna överföring avvaktar fort-
satt beredning. Enligt riksdagens beslut med an-
ledning av prop. 1997/98:151 sker övergångsvis
en överföring av 45 miljarder kronor år 1999 och
en lika stor överföring år 2000. Överföringen
sker genom att AP-fonden vartdera året gör fyra
lika stora kvartalsvisa betalningar av likvida me-

3 Statens lånebehov och det statliga
utgiftstaket

I tabell 3.1 re

1 Reviderad finansplan

1.1 En budget för framtiden

1.2 Den ekonomiska utvecklingen

1.3 Sunda offentliga finanser ochstabila priser

1.5 Regeringens politik för 2000-talet

1.6 Rättvisa skatter

1.7 Fördelningspolitiken

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

3 Lagförslag

3.1 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomstervid 2000 års taxering

3.2 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt påförvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.

3.3 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statligfastighetsskatt

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

4.1 Budgetpolitiska mål

4.2 Samhällsekonomiskaförutsättningar

4.3 Prioriteringar

4.5 Den offentliga sektorns finanser

4.6 Statsbudgetens utveckling1997-2001

4.7 Statsskulden

5 Inkomster

5.1 Offentliga sektorns skatter

- periodiserad redovisning

5.2 Statsbudgetens inkomster

- kassamässig redovisning

6 Utgifter åren 1999-2001

6.2 Beskrivning av utgiftsområdenm.m.

6.3 Avgiftsbelagd verksamhet

6.4 Finansiering av investeringar ochrörelsekapital

6.5 Garantier

6.6 Beställningsbemyndiganden

6.7 Bemyndigande för ramanslag

7 Prognos och tilläggsbudget för 1998

7.1 Inledning

7.2 Prognos för 1998

8 Skattefrågor

8.1 Inledning

8.2 Allmänna överväganden

8.3 Skattereduktion för låg- ochmedelinkomsttagare

8.5 Fastighetsskatten påbostadshyreshus

8.6 Begreppet näringsverksamhetoch tilldelningen av F-skattsedel

8.7 Fordonsskatt på bussar

8.8 Finansiella effekter m.m.

9 Styrning av statlig verksamhet

9.1 Inledning

9.2 Ekonomisk styrning

9.3 Utvecklingen inomstatsförvaltningen

9.4 Statsförvaltningensproduktivitetsutveckling

Specifikation av statsbudgetens utgifterbudgetåret 1999

Specifikation av statsbudgetens inkomsterbudgetåret 1999

Förord

2 Internationell utveckling

2.4 Utvecklingen i Norden ochÖstersjöområdet inklusive Ryssland

2.5 Risker kring internationell utveckling

5 Näringslivets produktion

6 Arbetsmarknad

7 Löner

8 Inflation

9 Hushållens ekonomi och privatkonsumtion

10 Investeringar

11. Den offentliga sektorn

12 Sidoalternativ

1 Inledning

3 Statens lånebehov och det statligautgiftstaket

1.3 Sunda offentliga finanser och
stabila priser

1.5 Regeringens politik för 2000-
talet

3.1 Förslag till lag om skattereduktion på förvärvsinkomster
vid 2000 års taxering

3.2 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 2000 års taxering, m.m.

3.3 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt

4.2 Samhällsekonomiska
förutsättningar

4.6 Statsbudgetens utveckling
1997-2001

6.2 Beskrivning av utgiftsområden
m.m.

6.4 Finansiering av investeringar och
rörelsekapital

8.3 Skattereduktion för låg- och
medelinkomsttagare

8.5 Fastighetsskatten på
bostadshyreshus

8.6 Begreppet näringsverksamhet
och tilldelningen av F-skattsedel

9.3 Utvecklingen inom
statsförvaltningen

9.4 Statsförvaltningens
produktivitetsutveckling

Specifikation av statsbudgetens utgifter
budgetåret 1999

Specifikation av statsbudgetens inkomster
budgetåret 1999

2.4 Utvecklingen i Norden och
Östersjöområdet inklusive Ryssland

9 Hushållens ekonomi och privat
konsumtion

3 Statens lånebehov och det statliga
utgiftstaket