Svensk utbildning måste moderniseras och kvalitetsfrågorna
ges ökad betydelse. Många elever lämnar skolan med
otillräckliga baskunskaper. Avhoppen inom vissa program
visar på betydande problem. Otryggheten i skolan breder ut
sig. Lärarnas situation är mer utsatt än tidigare samtidigt som
antalet obehöriga lärare ökar.
Samarbetet mellan länder, organisationer, institutioner och enskilda
utvecklas allt snabbare. Geografisk hemvist får allt mindre betydelse i takt
med att ny teknik vinner insteg inom utbildning och forskning. En mer
internationaliserad värld ställer krav på utveckling, omprövning och flexibili-
tet inom hela det svenska utbildningsväsendet. Barn, ungdomar och vuxna
måste ges utbildning som är internationellt användbar och konkurrenskraftig.
Den framtida politiken inom utbildningsområdet måste bygga på valfrihet,
mångfald och kvalitet som framgår av moderaternas partimotioner "Skolan
inför ett nytt sekel - 100 punkter för en bättre skola" (1997/98:Ub208),
"Kvalitet i högre utbildning och forskning" (1998/99:Ub424) samt "Gym-
nasieskolan i utveckling - kvalitet och likvärdighet" (1998/99:Ub218).
Under den gångna mandatperioden centraliserades högskolans antagnings-
system. Fördelningen av antalet platser till högskolorna byggde på politiska
bedömningar i stället för att bidra till utvecklingen av tydliga kvalitetskrite-
rier. Studenternas möjligheter att välja högskola har begränsats. Nya platser-
na fördelas i första hand till mindre och medelstora högskolor istället för att
avspegla studenternas förstahandsval.
Regeringen fortsätter att använda stiftelsemedel från de tidigare fria forsk-
ningsstiftelserna som budgetregulator. Samtidigt har det politiska greppet
stärkts över forskningsstiftelsernas och forskningsrådens arbete. Oberoende
forskare från utlandet och Sverige har ersatts av partipolitiska representanter.
I de frågor där vi delar regeringens bedömning har vi inte funnit anledning
att göra särskilda markeringar.
Anslagsområde A.
Barnomsorg, skola och
vuxenutbildning
Vi föreslår införandet av ett fristående nationellt institut för
kvalitetsfrågor i skolan från och med den 1 januari 1999.
Kvalitetsinstitutet tilldelas 200 miljoner kronor under ett
nytt anslag A17. Det innebär att uppgifterna att svara för
uppföljning och utvärdering i huvudsak lyfts från Skolverket.
Kvarvarande verksamhet vid Skolverket sammanförs med
verksamheten vid Statens institut för handikappfrågor i
skolan (SIH). Anslaget under A1 slås samman med anslaget
A6 som utgår.
Beträffande anslaget för A2 Utveckling av skolväsendet och barnomsorg
och A3 Forskning inom skolväsendet avsätter vi 8 miljoner kronor mer än
regeringen. En del av medlen är avsedda för fortbildningsinsatser riktade till
lärare och försöksverksamhet med informationsteknik i gymnasieskolan.
Moderata samlingspartiet har konsekvent drivit frågor som rör den nya
informationsteknikens betydelse för utveckling, förnyelse och modernise-
ring. Den nya informations-tekniken måste införas och komma till använd-
ning i alla skolor och på alla nivåer. Alla skolor ska vara anslutna till
Internet
och kunna använda informationstekniken inom undervisningen. Vi anslår ca
3 500 miljoner kronor under anslag A4 den kommande treårsperioden. För-
delat på 800 miljoner kronor 1999, 1 325 miljoner kronor 2000 och
1 298 miljoner kronor år 2001.
Beträffande anslaget A5, Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna,
föreslår regeringen åtgärder riktade till kommuner och bostadsområden i
storstadsregionerna.Vi anslår under åren 2000 respektive 2001 medel mot-
svarande 50 000 000 000 kronor för genomförande av en skolpeng för alla.
En nationell skolpeng säkrar resurser till skolan, elevers valfrihet och bidrar
till att ge alla skolor ökad självständighet. En mer generaliserad fördelning
av skolresurserna utesluter inte hänsyn till särskilda behov. De specifika krav
som bl a ställs i vissa storstadsområden för att tillförsäkra alla elever en god
grundutbildning kan motivera specifika insatser. Vi anser emellertid inte att
problemen kan lösas genom tillfälliga statsbidrag och projekt.
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp är
ett prioriterat område. Vi anslår 1 miljon utöver regeringens förslag till
anslag A7.
Betydelsen av ett brett kunskapsutbyte, nära kontakter och en väl funge-
rande svensk utbildningsrepresentation i andra länder är viktigt. Ytterligare
åtgärder ska vidtas för att stimulera studerande att söka sig utomlands under
en längre eller kortare tidsperiod. Vi har tidigare motsatt oss regeringens
besparingar inom området A12, Bidrag till svensk undervisning i utlandet.
De svenska skolorna i utlandet underlättar svenskars möjligheter att tjänst-
göra i utlandet och fungerar som betydelsefulla marknadsförare av Sverige.
Vi anslår 14 miljoner kronor mer än regeringen under anslaget A12
kommande år.
Angående anslaget A15, Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, föreslår
vi en utbildningssatsning omfattande 102 500 s.k. kunskapslyftsplatser varav
17 200 avser platser inom den eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbild-
ningen. Vi anser att kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsutbildning
kommer utgöra en allt viktigare del i strävandena att skapa goda förutsätt-
ningar för fler nya jobb. Vi anvisar 3 632 566 000 kronor under 1999 till
särskilda utbildningsinsatser för vuxna.
Anslagsområde B.
Universitet och högskolor
Det pågår en omfattande utbyggnad av högre utbildning i
Sverige. Denna utbyggnad ställer krav på
personalrekrytering, lokaler och nya organisationsformer.
Det gäller inte minst vid de mindre lärosätena. Vi anser att
denna utbyggnad ska ske i takt som motsvarar intresset bland
de sökande och inte som idag utifrån politiska förtecken.
Resursfördelningssystemet skall bygga på principerna om högskolans
faktiska prestationer, kvalitetskriterier och studenternas val. Den viktigaste
och grundläggande drivkraften för utbyggnaden av den högre utbildningen
skall vara högskolornas konkurrens om studenterna. Vi anser därför att en ny
princip skall införas beträffande anslagssparande inom ramen för högskolor
och universitet innebärande att lärosäten som inte erhåller tillräckligt många
sökande i relation till antalet platser skall överföra ej utnyttjade medel till
ett
nytt anslag, kallat B57, Medel att fördela för grundutbildning och inter-
nationell utveckling m.m. Genom detta anslag skall lärosäten som har fler
sökande än studieplatser kunna erhålla utökade resurser.
Det nya anslaget B57, Medel att fördela för grundutbildning och
internationell utveckling m.m., vari ingår överförda medel från B52 samt
anslagen inom utgiftsområde 16 till grundutbildning tillförs ett anslag med
sammanlagt 151 165 000 kronor och fördelas i enlighet med de principer
som angivits ovan och beskrivs utförligare i partimotionen "Kvalitet inom
högre utbildning och forskning" (1998/99:Ub424).
Det finns skäl att kritisera regeringens handläggning beträffande de nya
universiteten. Den granskningskommitté som Högskoleverket tillsatte för att
svara för utvärdering av högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro, ansåg att
endast Högskolan i Karlstad svarade upp till de krav som gällde för univer-
sitet. Vad gällde övriga sökande ansåg Högskoleverket att vidare utveckling
behövdes, även om några högskolor inom överskådlig tid förutsattes uppnå
nödvändig kvalitet. Trots Högskoleverkets bedömning utnämnde regeringen
även högskolorna i Växjö och Örebro till universitet. Det är svårt att frigöra
sig från tanken att det i första hand var en taktisk grund för beslutet. Vi har
i
olika sammanhang kritiserat regeringens politik i dessa ärenden. Politiska
utnämningar riskerar att undergräva förtroendet för universitetsbegreppet.
Samtidigt undergrävs kvalitetsbegreppet inom det utbildningspolitiska
området. Vad värre är, Sverige har genom regeringsbeslut fått tre nya univer-
sitet, som av regeringen inte ges rimliga förutsättningar att leva upp till för-
väntningarna. Dessa lärosäten behöver resursförstärkningar avseende forsk-
ning och forskarutbildning för att kunna uppfylla kraven på universitet. Vi
redovisar i partimotionen "Kvalitet i högre utbildning och forskning"
(1998/99:Ub424) mer utförligt skälen för anslagsförstärkningar avseende
Karlstad, Växjö och Örebro. Våra budgetförslag innebär en successiv
förstärkning av de nya universitetens resurser. Vi vill genomföra en stegvis
ökning av anslagen för forskning och forskarutbildning i Växjö och Örebro
med 10, 15 respektive 25 miljoner kronor per år under den kommande
treårsperioden, medan Karlstad ges en utökad anslagsram med 25 miljoner
kronor per år i kraft av Högskoleverkets kvalitetsbedömning.
Vi har i partimotionen "Svensk forskning i frontlinjen" (1996/97:Ub411)
tidigare beskrivit hur den högre utbildningen i Malmö skulle organiseras.
Regeringen har valt en annan form. Högskolan i Malmö kan i dag sägas vara
etablerad. Ett nära samarbete med Lunds universitet kännetecknar den nya
högskolans arbete. Regeringens nya forskningsanslag till Högskolan i Malmö
är för stort. Regeringen anslår omedelbart nästan lika mycket resurser till
Högskolan i Malmö som till de nya universiteten i Karlstad, Växjö och
Örebro. Det är inte rimligt. Det borde i stället ske en successiv uppbyggnad
av forskningen vid Högskolan i Malmö. Vi anslår under anslaget B30 Malmö
högskola: Forskning, 30 miljoner kronor under 1999.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby bör ges möjlighet att bli en komplett
specialhögskola inom informationsteknik och så småningom ett IT-universi-
tet. En utbyggnad av ett IT-universitet bör ske gradvis. Vi anslår under
anslaget B28 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskar-
utbildning, drygt 31 miljoner kronor.
För att nu kunna fortsätta att utveckla spetskunnande inom rymdforsk-
ningens domäner krävs en långsiktig forskningsstrategi. Den utgår från två
principiella utgångspunkter: för det första mer av internationella allianser
inom rymdforskningen och för det andra mer av nationella insatser där den
avgörande byggstenen är ett rymduniversitet i Kiruna.
Ett rymduniversitet i Kiruna bör byggas upp successivt. Det bör bildas
gemensamt av bland andra Umeå Universitet, Luleå Tekniska Universitet
och Rymdstyrelsen. Det borde vara möjligt att inom de kommande åren
tillskapa 100-200 nybörjarplatser.
Vi föreslår att anslaget B52, Särskilda utgifter inom universitet och hög-
skolor, tas bort. Det är, enligt vår mening, ett restpost - anslag som inte
behövs. Vi reducerar det nuvarande anslaget B52:s ram med
109 648 000 kronor. Reduceringen avser anslagspost 11, För regeringens
fördelning. Anslagsposterna 7, 8 och 10 anser vi ska föras till det nya
anslaget B56, Medel att fördela för forskning och forskarutbildning. Kvar-
varande poster under nuvarande anslaget B52 förs till det nya anslaget B57,
Medel att fördela för grundutbildning och internationell utveckling m.m.
Vi har vid tidigare behandlingar av budgetpropositioner under förra
mandatperioden ifrågasatt regeringens fördelning vad gäller resurser för
forskning. I vårt förslag finns utrymme för ökade resurser till forskning och
forskarutbildning vid de universitet och högskolor som i regeringens förslag
tilldelats obetydliga ökningar och som håller hög kvalitet, uppnår bra resultat
och där många studenter i första hand anger att de vill studera. Det vidgade
anslaget motiveras också av den neddragning som skett av grundforsknings-
anslagen under en följd av år.
Det nya anslaget B 56 Medel att fördela för forskning och forskarutbild-
ning, vari ingår överförda medel från B 52 samt ett tillskott på 200 miljoner
kronor utöver regeringens förslag, fördelas mellan universiteten i Uppsala,
Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå, Linköping, Luleå, Karlstad, Växjö och
Örebro samt Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan i enlighet
med de principer som angivits ovan och som beskrivs utförligare i parti-
motionen "Kvalitet inom högre utbildning och forskning" (1998/99:Ub424).
Vi anser att studenters och forskares rörlighet måste främjas. Att inrätta
forskarutbildning vid mindre högskolor i syfte att dessa skall producera sina
egna lärare är feltänkt. Risken för att kvaliteten i utbildningen blir sämre och
att de mindre högskolorna aldrig får tillgång till de bästa lärarna är uppenbar.
Forskarutbildning bör inte anordnas vid fler lärosäten än att hög kvalitet i
utbildningen kan garanteras. Regeringen har i budgetpropositionen en
reservation mot den egna förda utbildningspolitiken.
Det är enligt regeringens uppfattning inte önskvärt att alla universitet
utvecklas mot lärosäten som bedriver forskning och forskarutbildning inom
samtliga vetenskapsområden. De högskolor som blir universitet bör i stället
profilera och specialisera sin utbildning och forskning inom områden där de
redan har verksamhet av hög kvalitet och mot områden där verksamhet av
hög kvalitet kan utvecklas.
Vi ser skrivningen som ett erkännande av den kritik som vi
framfört med anledning av tidigare framförda förslag inom
högre utbildning och forskning.
Vi anser att regeringens försök med s.k. N/T-platser skall avvecklas. De
har inte fungerat på avsett vis. Ett alltför stort antal platser har stått
outnyttjade. En fjärdedel av N/T-studenterna har hoppat av sina studier.
Medlen för N/T-platserna bör få disponeras direkt av högskolorna.
Vi anvisar 20 miljoner kronor mer än regeringen till SUNET, B54. Skälen
är att vi anser SUNET:s viktigaste roll framöver är att som institution, nära
anknuten till forskningens och utvecklingens framkant, verka för att
Internetkompetensen höjs i Sverige och att stödja och fördjupa det alltmer
nödvändiga samarbetet mellan de kommersiella Internetleverantörerna.
SUNET ska verka som ett nationellt kunskaps- och kompetenscentrum av
yttersta slag.
Anslagsområde C.
Högskolemyndigheter
Centrala studiestödsnämndens (CSN) nuvarande roll behöver
förändras och vi hänvisar till partimotionen Kvalitet inom
högre utbildning och forskning (1997/98:Ub805). Vi
konstaterar att samtidigt som CSN förbättrat sin service till
studerande och låntagare och numera klarar de uppställda
målen om tre veckors handläggningstid, så är det
otillfredsställande att en statlig myndighet bara klarar att
besvara 80 procent av telefonsamtalen.
En mer kvalificerad rådgivningsfunktion låter sig inte utan vidare förenas
med stelbent myndighetsutövning. En myndighet som är skapad för att enkelt
slussa pengar från staten till de enskilda lyckas inte klara sin uppgift när
önskemålen börjar variera.
Vi avvisar fortfarande den höjning av expeditionsavgiften inom CSN:s
återbetalningsverksamhet med 40 procent som genomdrevs i vårpropo-
sitionen 1998 och föreslår därför en motsvarande sänkning av expe-
ditionsavgiften. Det är orimligt att höja de administrativa avgifterna när CSN
inte tillgodoser kraven på fullgod service.
Anslagsområde D.
Nationella och
internationella
forskningsresurser
Vi avslår den föreslagna anslagsdispositionen och
ansvarsfördelningen avseende internationell
forskningssamverkan. Vi anslår till de fyra
ämnesvetenskapliga forskningsråden totalt 1 606 635 000
kronor. En uppräkning med 100 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag. Vi anser att det förutvarande anslaget
för Europeisk forskningssamverkan skall återinföras och
anslår under D19, 295 miljoner kronor. Inom forskningens
område finns många skäl för internationell samverkan.
Fortsatta framsteg, inte minst inom naturvetenskap och
teknik, kräver sådana investeringar att de är omöjliga för ett
enskilt land att klara. Modern forskning förutsätter samarbete
mellan olika discipliner på mycket hög nivå. På flera
områden krävs dessutom internationell lagstiftning och
standardisering. Svenska initiativ i det avseendet förutsätter
deltagande i den internationella forskningsmiljön.
I vår alternativa budget anslår vi sammanlagt 405 miljoner kronor mer än
regeringen inom verksamhetsområde D för förstärkning av forskningsråden,
internationellt forskningssamarbete samt medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning. Anslag D18 bör utökas med 10 miljoner kronor för att rädda
användningen av de högpresterande datorsystemen, s.k. superdatorer.
Anslagsområde E.
Gemensamma ändamål
Vi anser att en besparing om 5 miljoner kronor är möjlig
inom anslaget E2 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Skillnaden i vårt budgetförslag på utgiftsområde 16 jämfört
med regeringens framgår av nedanstående tabell.
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
Förslag i sammandrag (tusen kronor)
Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets
område m.m.
19 959
-5 000
23 349
-5 000
23 816
-5 000
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningen på informationstekniken i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genomförande av en nationell skolpeng,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principerna gällande fördelning av resurser till studieplatser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de nya universiteten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Högskolan i Karlskrona/Ronneby,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett rymduniversitet i Kiruna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och
högskolor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högpresterande datorsystem,
10. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag A 2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg,
anvisa 305 736 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag A 3 Forskning inom skolväsendet, anvisa
16 040 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag A 4 Program för IT i skolan, anvisa
800 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag A 5 Förstärkning av utbildning i
storstadsregionerna, skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar att utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag A 6 Statens institut för handikappfrågor i
skolan, skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag A 7 Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp, anvisa 22 361 000 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag A 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet,
anvisa 86 346 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag A 15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna,
anvisa 3 632 566 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att under nytt utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag A 17 Nationellt kvalitetsinstitut, anvisa
200 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag B 20 Karlstads universitet: Forskning och
forskarutbildning, anvisa 77 913 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag B 22 Växjö universitet: Forskning och
forskarutbildning, anvisa 63 025 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
21. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag B 24 Örebro universitet: Forskning och
forskarutbildning, anvisa 63 136 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
22. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag B 28 Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Forskning och forskarutbildning, anvisa 31 381 000 kr för 1999 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag B 30 Malmö högskola: Forskning, anvisa
30 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag B 52 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor, skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag B 53 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anvisa 148 838 000 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
26. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag B 54 SUNET, anvisa 54 995 000 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
27. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning nytt anslag B 56 Medel att fördela för forskning och
forskarutbildning, anvisa 275 799 000 kr för 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
28. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning nytt anslag B 57 Medel att fördela för grundutbildning
och internationell utveckling m.m., anvisa 151 165 000 kr för 1999 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
29. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag D 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning, anvisa 231 546 000 kr för 1999 i enlighet med
vad som anförts i motionen,
30. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag D 5 Medicinska forskningsrådet: Forskning,
anvisa 361 658 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
31. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag D 7 Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning, anvisa 747 029 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
32. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag D 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning, anvisa 266 402 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
33. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag D 18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning,
anvisa 74 130 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
34. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning nytt anslag D 19 Europeisk forskningssamverkan,
anvisa 295 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,
35. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde 16 utbildning och
universitetsforskning anslag E 2 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m., anvisa 14 959 000 kr för 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 28 oktober 1998
Beatrice Ask (m)
Lars Hjertén (m)
Tomas Högström (m)
Per Bill (m)
Anders Sjölund (m)
Anita Sidén (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Sten Tolgfors (m)