Kunskapslyftet är den största satsningen på vuxenutbildning i Sveriges historia. Under våren 1998 studerade ca 233 000 personer på grundläggande eller gymnasial nivå inom vuxenutbildningen. Av dessa hade cirka 80 000 personer det särskilda utbildningsbidraget.
Samtliga vuxenstudiestöd, även det särskilda utbildningsbidraget, är s.k. ramade anslag, dvs. riksdagen har anvisat en bestämd summa pengar för studiestödet. Om det finns fler behöriga sökande än vad medlen räcker till måste CSN göra ett urval bland de sökande enligt fastställda kriterier. Detta är en rimlig ordning.
Däremot har det visat sig finnas ett antal fall där bristen på samordning mellan utbildningsanordnare och CSN fått orimliga konsekvenser för en- skilda personer.
Det finns exempel där personer utan treårig gymnasieutbildning erhållit utbildningsplats i kunskapslyftet, ordnat med tjänstledighet från sin arbets- givare, en arbetslös har anställts som vikarie, kursen har påbörjats och trots att ansökan om utbildningsbidrag har skickats in i god tid till CSN har man senare mötts av besked att man inte erhåller studiebidrag. I flera fall med motiveringen från CSN att pengarna är slut.
Prioriteringar av resurserna måste självfallet göras men det är inte rimligt att enskilda personer tillåts komma i kläm därför att hanteringen hos CSN, eller samordningen mellan utbildningsanordnare och CSN inte fungerar.
Besked till den studerande om finansiering av studierna borde självfallet ges i samband med beskedet om antagning till en utbildning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samordning av antagning till utbildning och finansiering för studerande inom kunskapslyftet.
Stockholm den 26 oktober 1998
Björn Kaaling (s)
Barbro Andersson Öhrn (s) Mats Berglind (s) Tone Tingsgård (s)